Annual Report • Mar 28, 2025
Preview not available for this file type.
Download Source FileUntitled ÅRSREDOVISNING 2024 A350 flight deck utan befuktning från CTT BEFUKTNING FÖR BÄTTRE VÄLBEFINNANDE OCH MINSKAD JETLAG FUKTREDUCERING FÖR BÄTTRE BRÄNSLEEKONOMI OCH MINSKADE UTSLÄPP FINANSIELL KALENDER Delårsrapport jan–mar 25 april 2025 Delårsrapport apr–jun 18 juli 2025 Delårsrapport jul–sep 24 oktober 2025 Bokslutskommuniké 2025 6 februari 2026 FÖR YTTERLIGARE INFORMATION VÄNLIGEN KONTAKTA Markus Berg, CFO, på tel. +46(0)10 457 32 05 eller via mejl [email protected] För mer information se: www.ctt.se CTT Systems AB Org.nr. 556430-7741 VERKSAMHETSBESKRIVNING Året i korthet 4 VD-ord 8 Strategi 10 Avstämning strategisk agenda 16 Produkter 18 Luftfuktare 20 Avfuktare 28 Hållbarhetsrapport 34 INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER Förvaltningsberättelse 49 CFOs reflektion 49 Verksamhet & övrigt 50 Definitioner av nyckeltal 51 Resultaträkning 52 Balansräkning 54 Förändring i eget kapital 57 Kassaflödesanalys 58 Femårsöversikt nyckeltal 59 Relevanta avstämningar av nyckeltal 60 Risker och riskhantering 62 Aktien 67 Bolagsstyrningsrapport 70 – Ledande befattningshavare 76 – Styrelse 78 Noter till de finansiella rapporterna 80 Revisionsberättelse 94 Ordlista 98 Aktieägarinformation 99 Historik 100 ÅRSSTÄMMA Årsstämman äger rum torsdagen den 8 maj 2025 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta i stämman på plats eller genom poströstning ska: • vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 29 april 2025 • anmäla sitt deltagande till CTT senast den 2 maj 2025, om deltagande på plats eller genom att avge sin poströst enligt instruktionerna i kallelsen För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporate- governance/annual-general-meeting/ 2 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 3 • Nettoomsättningen minskade med 3 % till 300 MSEK (309) – i jämförbara valutor, en minskning med 2 % • Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 113MSEK (118) • Rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) uppgick till 38 % (38) • Årets resultat uppgick till 85MSEK (95) • Resultat per aktie uppgick till 6,82 SEK (7,62) • Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 66 MSEK (117) • Styrelsen förslår en ordinarie utdelning om 5,35 SEK per aktie (5,35), ingen extra utdelning (3,35), totalt 5,35 SEK per aktie (8,70) 36 % VINSTMARGINAL 5,35 KR/AKTIE UTDELNING (föreslagen) NYCKELTAL 2020 2021 2022 2023 2024 Nettoomsättning 201 151 241 309 300 Rörelseresultat (EBIT) 38 27 92 118 113 Rörelsemarginal (EBIT-marginal) 19 % 18 % 38 % 38 % 38 % Resultat per aktie 2,48 1,13 5,29 7,62 6,82 Utdelning per aktie 1,74 0,79 4,05 8,70 5,35 1) 1) Avser föreslagen utdelning ÅRET I KORTHET ” Under 2024 lyckades vi inte nå förväntad tillväxt trots att den underliggande marknaden utvecklades i rätt riktning. Året blev oväntat stökigt med fördröjningseffekter på lager- nivåer i eftermarknaden efter två starka år och externa störningar inom OEM” ” Att nykonfigurerade A350-flygplan, med produktionstart under 2025 / 2026, har ett pro- duktinnehåll som är mer än det dubbla, kommer gradvis driva försäljningen.” – Henrik Höjer, VD 300 MSEK 4 % ÖVRIGT 13 % OEM 0 % RETROFIT 5 % PRIVATE JET 78 % EFTERMARKNAD NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL Nettoomsättning 2023 20232024 2024 0 0 50 250 20200 15150 10 100 5 400 350 40 35 MSEK % 300 25 2020 20202021 20212022 2022 EBIT-marginal 30 VINST OCH UTDELNING PER AKTIE Vinst per aktie 0 4 3 2 1 8 7 SEK 5 6 Utdelning per aktie För 2024: föreslagen utdelning 4 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 5 VISION Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsledande leverantören. PRODUKTER FÖR LITE HÅLLBARARE OCH VÄSENTLIGT BEHAGLIGARE FLYGRESOR - AKTIVT REGLERING AV LUFTFUKTIGHETEN I FLYGPLAN ÄR ALLTID MER HÅLLBART CTT är marknadsledande leverantör av system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. Bolaget har två produktgrupper: luftfuktare och avfuktare. CTT har fler än 60 större flygbolag som kunder. Under 2024 omsatte CTT 300 MSEK och hade 85 medarbetare vid årsskiftet. Trots att luften i ett flygplan är alltför torr i kabinen är den samtidigt för fuktig i perifiera delar av flygplanskroppen. Det är en paradox som har negativ påverkan på människor ombord och på miljön. Flygplan som endast är utrustade med passiva fuktsystem påverkar inte grundorsa- kerna bakom fuktparadoxen. Torra problemet: Luften ombord på ett flygplan är extremt torr. Detta minskar passagerarnas och besättningens välmående, framförallt gäller det i First och Business class samt i cockpit där luften är särskilt torr, med förhöjd risk för uttorkning och negativ påverkan på immunförsvaret. Blöta problemet: Kondensation finns på alla flygplan. På ett medel- stort passagerarplan kan vikten öka med 200 - 300 kg. Detta medför ökad bränsleförbrukning, vilket ökar kostnaderna för flygbolagen och belastar miljön genom onödiga utsläpp av växthusgaser. CTT LÖSER FUKTPARADOXEN TVÅ PRODUKTGRUPPER FÖR AKTIV FUKTREGLERING CTT PÅ TVÅ MINUTER AFFÄRSIDÉ CTTs affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning. FÖR TORRT FÖR FUKTIGT - KONDENS PRODUKTGRUPPER LUFTFUKTARE AVFUKTARE Produktnytta HÅLLER LUFTFUKTIGHETEN PÅ BEHAGLIG NIVÅ Höjer luftfuktigheten från ohälsosamt torr till normal nivå, vilket minskar riskerna för uttorkning, trötthet och virusangrepp. Högre luftfuktighet medför även bättre sömn, ökat välbe- finnande och minskad jet-lag samt håller immunförsvaret och smaklökar intakt utan påverkan från uttorkning. HÅLLER KONDENSATIONEN I SCHACK Reducerar kondensation och eliminerar ansamlat kon- densvatten i flygplanet, vilket sänker vikten och därmed bränsleförbrukning samt klimatavtrycket. Ett flygplan utan kondensproblem är alltid lättare och har lägre underhållskostnader genom färre elfel, ingen korrosion och längre livslängd på isoleringsmaterial. Fuktreducering är alltid mer hållbart. Drivkrafter HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Ökat fokus på luftkvalitet och kabinklimatet riktar intresset mot torr kabinluft och dess påverkan på immunförsvaret. MER HÅLLBART FLYGANDE OCH LÄGRE KLIMATAVTRYCK Ökade krav på att minska miljöavtrycket från passagerare, finansiärer och ägare. Trender UPPLEVELSE-PARADOXEN Flygbolagen förbättrar ständigt sin Business class. Den torra luften i kabinen motverkar satsningar på gour- met-mat, exklusiva viner och interiörer som är designade för att maximera upplevelsen. En förhöjd luftfuktighet medför att våra sinnen som smak normaliseras och kroppen är mindre stressad. Det förhö- jer upplevelsen av gjorda investeringar. LÅGPRIS-EFFEKTEN Allt fler tar efter lågpisflygbolagen med ökad stolsdensi- tet och högre load-factor samt allt kortare tid på marken. Detta gör att de passiva systemen blir otillräckliga och kondensvattnet blir kvar i flygplanet och leder till viktök- ning och större miljöpåverkan. Tillgänglighet LEDANDE OEM-LEVERANTÖR OEM-leverantör av samtliga luftfuktare till nytillverkade långdistansflygplan: Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X. Kan Retrofit-installeras i alla moderna långdistansflygplan. RETROFIT MÅSTE DRIVA OEM Kan Retrofit-installeras på alla flygplansmodeller från Airbus och Boeing. Saknas som OEM-tillval på volymmark- naden. Kunder VÄL DIVERSIFIERAD KUNDBAS - STOR POPULATION DRIVER MARKNADEN • CTT har luftfuktare i drift på ca 1 500 flygplan hos fler än 60 flygbolag. FLERA LEDANDE FLYGBOLAG I NORRA EUROPA • Kunder i norra Europa, såsom Sunclass, Jet2.com och Transavia. • Fler än 50 flygbolag med avfuktare i drift på ca 1 000 Boeing 787-flygplan och några A350-operatörer. FAKTA OM LUFTFUKTIGHET • Luftfuktigheten mäts i regel som den relativa luftfuktigheten RH, vilken definieras som kvoten mellan vattenångans partialtryck och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur. • Vid en relativ luftfuktighet på 100 % RH faller oftast regn, men det kan också vara dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända – luftfuktigheten är inte alltid 100 % RH när det regnar. • På vintern kan inomhusluften vara ca 20 - 30 % RH. Det kan upplevas som torrt, men människan har lärt sig att hantera dessa nivåer. Det är däremot svårt att överhuvudtaget finna befolkade platser på jorden där luftfuktigheten är lägre än 15 % RH. Det innebär att människan inte anpassat sig till nivåer därunder. Att vistas i ett flygplan med en luftfuktighet under 10 % RH är ett för människan onormalt och extremt torrt klimat med negativ påverkan på kroppens funktioner och vårt välbefinnande. Premiumklass utan luftfuktare Sahara och Nordpolen Premiumklass med luftfuktare 5-6 % 15 % 22 % CTT har produkter som dels markant höjer kabinluftens fuktinnehåll och dels håller flygplanskroppen torr. Detta medför ett behagligare klimat ombord och ett mer hållbart flyg med sänkt klimatavtryck. 6 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 7 VD HAR ORDET Omsättningstillväxten 2024 fördröjdes Under 2024 lyckades vi inte nå förväntad tillväxt trots att den underliggande marknaden utvecklades i rätt riktning. Året blev oväntat stökigt med fördröjningseffekter på lagerni- våer i eftermarknaden efter två starka år och externa störningar inom OEM. Det kan låta mot- sägelsefullt att efterfrågan på våra produkter fortsätter att öka samtidigt som nettoomsätt- ningen för helåret minskade med 3 % till 300 MSEK (309). Det beror främst på att relativt små förändringar i eftermarknaden får stor påverkan eftersom den svarar för drygt ¾ av bolagets omsättning. Nedgången i eftermark- nadsförsäljningen på 4 % förklaras av ovanligt stora engångsbeställningar under 2022 och 2023. Detta påverkade lager hos flygbolag och distributörer med en ojämn efterfrågan till CTT. Den underliggande marknaden som baseras på flygtimmar växte dock som förväntat under året jämfört med 2023. I OEM förblev omsätt- ningen kvar på låga absoluta nivåer. Ökningen om 14 % till 40 MSEK (35) var långt under de prognoser som flygplanstillverkarna styrde hela leveranskedjan mot i början av 2024. Efterfrågan var ojämnt fördelad under året när Airbus och Boeing hade perioder då man stopp- ade hela leveranskedjan för att anpassa sina lager med faktisk leveranstakt. 2025 har dock startat bra. Boeing höjde takten i slutet av 2024 och under Q1 har deras orderläggning återgått till att spegla produktionstakten. Flera strategiska framsteg under 2024 Hur många flygplan som tillverkas har stor påverkan på CTT, men det ligger utanför bolagets kontroll. Vi har under året fokuserat på det vi kan påverka i enlighet med bolagets långsiktiga agenda. Det gäller i första hand att se till att flygbolagen väljer luftfuktare till sina nya flygplan, som ska levereras under flera år framöver. Därtill arbetar vi på att bredda vår försäljning till att omfatta fler flygplansmodel- ler och öka vårt produktutbud. Konkret har vi under året nått störst framgång med Airbus, dels avseende tillval på A350-modellen, och dels genom framgångsrik försäljning och utökat samarbete med Airbus Corporate Jets (ACJ). Att nykonfigurerade A350-flygplan, med produktionstart under 2025 / 2026, har ett produktinnehåll som är mer än det dubbla, kommer gradvis driva försäljningen. Därtill har vi fokuserat på att få hävstång på OEM och få fart på Retrofit-försäljningen. Under 2024 har vi nått ett delmål i det att Airbus inkluderar våra produkter i Retrofit-katalogen till A350. Inom Private jet har vi fördjupat och utvecklat samar- betet med ACJ. Vi har även tagit ett strategiskt beslut att samarbeta med Liebherr Aerospace gentemot Bombardier. Avslutningsvis kan nämnas att vårt långsiktiga och metodiska arbete på marknaden för avfuktare börjat få genomslag i Europa. Starka trender i OEM Orderböckerna på Airbus A350, Boeing 787 och Boeing 777X är rekordstora. Nuvarande produktionstakt är för låg och leder till alltför långa väntetider för flygbolagen. Airbus och Boeing arbetar på att höja produktionstakten tillbaka till samma nivåer som man hade innan pandemin (10 – 12 per månad och modell – cirka 2x från nuvarande nivå). CTT ska växa i ännu snabbare takt genom att vi kommer ha fler produkter per levererat flygplan, främst på A350. Betydande möjligheter i Retrofit-marknaden CTT försöker få hävstång på den installerade basen av luftfuktare i cockpit och besätt- ningens vilomoduler genom expansion till passagerarkabinen. CTT har med sina drygt 60 flygbolagskunder, där piloter och kabinpersonal bekräftar att högre luftfuktighet ger ett bättre välbefinnande såväl under som efter flygning- en, en bra startpunkt och starkt argument i diskussionerna. Marknaden förväntas växa under kommande år eftersom flygbolagen får vänta länge på nya flygplan, vilket gör att man måste använda äldre flygplan längre än vad man tidigare planerade för. Allt fler flygbolag har därför parallellt med nya flygplan påbörjat en förnyelse av sina befintliga flygplansflot- tor. Jag förväntar mig en ökning av antalet säljmöjligheter genom att vi finns med i Airbus Retrofit-katalog. De flesta av de A350 som läm- nar fabriken från 2025 och framåt till nya ope- ratörer kommer att ha befuktning i cockpit och besättningsvilomoduler; och till viss del även i Business class. Tidigt i A350-programmet valde flygbolagen av olika anledningar inte vårt system. Fram till 2028 har drygt 400 flygplan nått ålder för Retrofit. Genom att Airbus mark- nadsför vårt system ges flygbolagen möjlighet att få ett kabinklimat i paritet med moderna A350. Vi förutspår efterfrågan på eftermonte- ring av framför allt kabinbefuktning, men även för cockpit och besättningens vilomoduler. Private jet tar fart Verksamheten i Private jet har under året inriktats på att utveckla vår ledande position i VIP-området och på att etablera samarbeten med tillverkare av de allra största Business jet-flygplanen. CTT är ensam leverantör till VIP-flygplan men det är en ganska liten marknad som generat en omsättning på 10 – 50 MSEK per år. Den har ingen tillväxt och det enda sättet att växa är genom högre penetra- tion, främst på de mindre flygplanen. Ett viktigt steg i VIP-området är samarbetet med Airbus Corporate Jets (ACJ) som marknadsför och säljer våra färdigutvecklade kit-lösningar. Un- der 2024 har vi tagit samarbetet med ACJ vida- re till att även inkludera ACJ330. Att erbjuda ett färdigt system är mer rationellt än att ha unika projekt för varje VIP-flygplan. Konceptet har mottagits väl i marknaden. När det gäller stora Business jets är den adresserade marknaden drygt 300 MSEK per år. För att lyckas måste CTT samarbeta med OEM-tillverkarna såsom Bombardier, Dassault och Gulfstream. Under 2024 valde CTT att gentemot Bombardier inleda ett samarbete med Liebherr Aerospace som är leverantör av luft-systemet till Bombar- dier Global 7500 / 8000. Jag räknar med att vi under 2025 kommer få besked från Bombardier om att man är beredd att inkludera kabinbe- fuktning som en del i sitt erbjudande. Utöver Bombardier har vi långgående diskussioner med ännu en OEM-tillverkare i Private jet. Genombrott för avfuktare Marknaden för avfuktare förbättrades under 2024. I slutet av Q4 hade vi offerter ute med orderpotential på cirka 500 flygplan. I januari 2025 vann vi den första av dessa när Jet2. com beställde 146 avfuktarsystem. Härutöver har vi en testinstallation tillsammans med ett större lågkostnadsflygbolag. Målet är att våra avfuktare ska finnas som tillval hos Airbus och Boeing. Det är utmanande att få in produkter på Airbus och Boeing så länge man inte nått sina produktionsmål. Förändringstrycket måste komma från stora flygbolagskunder. Vårt fokus är primärt riktat mot lågkostnadsflygbolag i Europa. Vi är övertygade om att avfuktare ska finnas som tillval vid leverans av nya flygplan. Det borde vara en del i en hållbarhetskatalog som positivt bidrar till att flygbolagen kan nå sina klimatmål genom minskad bränsleförbruk- ning och därmed lägre CO2-utsläpp. Eftermarknaden växer med populationen I flygindustrin är produktlivscyklerna ovanligt långa. För att maximera eftermarknadsintäk- terna måste CTT säkerställa att produkterna nyttjas under hela flygplanets livslängd och att operatören väljer bolagets originalprodukter i eftermarknaden. CTT ska över tid öka kund- nyttan ytterligare genom att addera nya funk- tioner, integrera produkterna i andra system och säkerställa marknadsledande kvalité och tillgänglighet. Detta ger CTT unika konkurrens- fördelar och utgör starka skäl för kunder att fortsätta med våra originalprodukter. Eftermarknadens storlek styrs av antalet produkter i drift och populationens ålder. Under 2024 ökade populationen av luftfuktare med 5 – 10 %. I enlighet med den finansiella rapporteringen för Q4 kommer dock CTT ha en lägre försäljning jämfört med underliggande efterfrågan under Q1 och in i Q2. Om vi lyfter blicken något så förväntar jag mig att popula- tionen av luftfuktare ska ha en årlig tillväxttakt på minst 20 % (förutsatt att Airbus och Boeing når sina produktionsmål om 10 respektive 12 flygplan per månad). Hållbarhet en del av verksamheten CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet i bolagets strategi och som integrerad del i hela verksamheten. Under 2024 har CTT påbörjat arbetet mot de kommande rapporteringskraven enligt Corporate Sustainability Reporting Direc- tive (CSRD). Intressentdialoger är en central del av processen för att få deras perspektiv på vad som är väsentligt för CTT att fokusera på. CTT har även påbörjat arbetet med att rapportera enligt EU Taxonomin. En GAP-analys och imple- menteringsplan har upprättats för att leverera enligt regelverkens tidplan. Jag vill även i sammanhanget lyfta fram Vinstandelsstiftelsen där samtliga anställda får en lika del av företagets vinst oavsett lön och befattning. Varje år avsätts en del av bolagets resultat till Vinstandelsstiftelsen för köp av CTT-aktier. Idag är personalen genom stiftel- sen 19:e störste ägare i CTT. En anställd som arbetat heltid sedan starten 2015 har vid års- skiftet cirka 2 500 aktier i CTT (vid årsskiftet värda cirka 700 TSEK) och kommer därtill för 2024 få aktier till ett värde av cirka 94 TSEK. Att all personal har en årlig ersättning som är kopplad till årets vinst och som placeras i CTT-aktier leder till ökat engagemang bland personalen och ett större intresse för att följa hela bolagets verksamhet. Hållbarhet en del av kunderbjudandet Våra luftfuktare skapar en förbättrad arbets- miljö för ca 64 % av världens alla piloter på 787 och A350 samt för övriga i besättningen. Bolagets avfuktare leder till minskat klima- tavtryck genom att förhindra onödig vikt från kondensvatten och därmed reducera bränsle- förbrukningen samt utsläppen av CO2. Att CTT har produkter som gör flyget bättre är något som varje dag utgör extra motivation för mig och mina medarbetare. Motståndskraftiga tillväxttrender Vi lever i en värld med låg förutsägbarhet och stor geopolitisk osäkerhet, men vårt grundsce- nario är att flertalet av våra tillväxttrender är väl underbyggda med god motståndskraft mot normala cykliska svängningar. Det finns dock flera svårbedömda orosfaktorer såsom tullar och handelshinder som skulle kunna få negativ påverkan på flygtrafiken. Vårt huvudscenario är dock att leveranskedjor till Boeing inte kommer omfattas av tullar till USA. En annan faktor som har påverkan på CTT är valutarörelser, specifikt dollarn mot kronan. I flygindustrin är det långa processer som ska- par större cykler som överbryggar kortare eko- nomiska svängningar. Dessa trender är intakta. Under 2024 har CTT förstärk marknadsposi- tionen ytterligare och tagit steg framåt med flera nya möjligheter med chans till genombrott under kommande år, exempelvis inom Retrofit eller Business jet. CTT står således inför en lång period där vi kommer bidra till att göra allt fler flygresor mer hållbara för såväl besätt- ning som passagerare samtidigt som det tar flygbolagen ett steg närmare hållbarhetsmålen. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare på CTT för era insatser och stora engagemang. Tillsammans ska vi bidra till ett bättre flyg och skapa förutsättningar till en god avkastning till aktieägarna. Nyköping i mars 2025 Henrik Höjer, VD • Omsättningen lyfte inte som förväntat 2024 • Tillväxttrenderna är intakta • Flera strategiska framsteg VD-ORD 8 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 9 VISION, AFFÄRSIDÉ OCH STRATEGI CTT ska som pionjär inom aktiv fuktreglering i flygplan bidra till ett mer hållbart flyg. CTT har en vision, affärsidé och strategi som syftar till att öka penetrationen och härigenom bidra till bättre flygresor. Aktiv fuktreglering är alltid mer hållbart! VISION Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsle- dande leverantören. STRATEGI Bolagets strategi syftar till att skapa konkurrenskraftig, lön- sam och uthållig tillväxt genom ökat antal levererade system, fokus på eftermarknaden, verksamhetsoptimering (operatio- nal excellence) samt tekniskt ledarskap och innovation inom aktiv fuktkontroll av flygplan. AFFÄRSIDÉ CTTs affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning. AFFÄRSMODELL MED BETYDANDE EFTERMARKNAD Fuktregleringssystem är konstruerade för att sitta i flygplanet under dess fulla livstid. Varje år måste man byta ut vissa delar och över tid krävs reparationer. Det skapar en signifikant eftermarknad. CTT ska genom samarbeten tillhandahålla pålitliga, säkra, effektiva och hållbara system som genom bolagets aktiva teknologi elimine- rar grundorsakerna till fuktproblem i flygplan. Produkterna är anpassade för att sitta i flygpla- net under dess fulla livslängd. Affärsmodellen bygger på dels intäkter från försäljning av produkter och system som mon- teras hos flygplanstillverkare i nya flygplan eller i befintliga flygplan, och dels på intäkter från en betydande eftermarknadsaffär. För att CTT ska nå den fulla intäktspotentialen måste produkterna användas under hela flyg- planets livslängd och operatörerna måste välja CTTs originaldelar i eftermarknaden. VERKSAMHETEN • Starka relationer med OEM / flygplanstillverkare och operatörer / flygbolag • God leveransförmåga, hög kvalitet och innovation UTHÅLLIG VINSTÖKNING • Marknadsbarriärer • Nischdominans • Återkommande affärer • Ökande efter marknad AKTIEÄGARVÄRDE • Operativt kassaflöde • Vinst AFFÄRSMODELL FÖR UTHÅLLIGT AKTIEÄGARVÄRDE Affärsmodellen vilar på att ha en stark position hos OEM-tillverkare med långa kontrakt och starka relationer med flygbolag och andra operatörer av flygplan. Att vara leverantör till OEM-tillverkare ställer stora krav på verksam- heten såsom leveransförmåga och kvalitet. Det ger CTT en konkurrensfördel och möjlighet att definiera agendan för aktiv fuktkontroll i flygbranschen. Eftersom OEM har långa produktlivscykler och höga barriärer kan CTT uppnå nischdominans för lång tid framöver. Affärsmodellen skapar förutsättningar för uthållig vinstökning genom gradvis ökning av den låga marknadspenetration av bolagets pro- dukter och en stadigt växande eftermarknad. Aktieägarvärde ska skapas genom att starka kassaflöden kan genereras, drivet av fler produkter i drift och full utnyttjandegrad under hela livslängden, samt att CTT ska förbli den dominerande leverantören i eftermarknaden. STRATEGI STRATEGI CTT Årsredovisning 2024 11 10 CTT Årsredovisning 2024 STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT Bolagets strategi syftar till att i kraft av sin ledande position skapa lönsam och uthållig tillväxt genom att öka marknadspenetrationen av produkter för befuktning av kabinluften och avfuktning av flygplan. Bolagets strategi bygger på att vara ledande leverantör till OEM-tillverkare, driva marknaden och befästa positionen i eftermarknaden. Målet är att bolagets verksamhet ska bidra till en mer hållbar utveckling för flyget. Att vara leverantör till OEM är centralt, ger legitimitet och får stort marknadsgenomslag. OEM ställer höga krav på verksamheten och kräver ständig optimering. CTT är pionjären och måste därmed ensam säkerställa marknadens kännedom om förde- larna med aktiv fuktkontroll. En allt viktigare drivkraft att välja bolagets produkter vid OEM eller Retrofit är att de bidrar till att man kan nå sina hållbarhetsmål. CTT har stort applika- tionskunnande och strategiska samarbeten, vilket gynnar bolaget att leda utvecklingen och bibehålla sin dominans i eftermarknaden. STRATEGI STRATEGISK AGENDA För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har CTT strategiska pri- oriteringar med ett långsiktigt hållbarhetsarbete integrerat. Strategins fyra hörnstenar omfattar systemtillväxt i populationen, fokus på eftermarknaden, verksamhetsoptimering samt aktiviteter för teknisk ledarskap och innovation. Den strategiska agendan anger inriktningen och styr bolagets beslutsfattande samt resulterar i mål och åtgärder som avrapporteras årligen i årsredovisningen. FOKUS PÅ EFTERMARKNADEN Eftermarknaden är en viktig del av affärsmodel- len och ett prioriterat fokusområde i bolagets strategi. CTT har som pionjär och med starka OEM-relationer samt världsledande partners en mycket stark position. Detta är en god grund för att CTT ska kunna bibehålla sin domine- rande positon i eftermarknaden. På en övergripande nivå syftar strategin till aktiviteter och investeringar som leder till att systemen nyttjas under hela livslängden och säkerställer att man väljer bolagets original- delar i eftermarknaden. Utöver reservdelar och serviceverksamhet består den av två olika förbrukningsvaror, en till avfuktaren och en till luftfuktaren. Båda byts ut årligen. CTT har fyra hörnpelare i sin eftermarknads- strategi: 1. Distribution genom flygplanstillverkarna 2. Motverka standardisering och enhetlighet 3. Kundnytta 4. IP och innovation VERKSAMHETSOPTIMERING Bolagets strategi ska med hållbara förtecken sätta fokus på att att optimera och utveckla verksamheten, såsom att förbättra kvalitet och leveransförmåga. Detta ska främst genom- föras genom ett kontinuerligt förbättringsar- bete där bolaget ska effektivisera processer inom samtliga verksamhetsområden. Inom utveckling pågår löpande aktiviteter som syftar till att underlätta och förbättra exempelvis processer för test, verifiering samt projektmetodik. TEKNISKT LEDARSKAP OCH INNOVATION En central del av strategin är att distributionen ska gå via flygplanstillverkarna. Det stärker ban- den ytterligare till OEM och ger ett incitament till försäljning av system. En annan hörnpelare är att bolaget ska motverka standardisering och eftersträva unika egenskaper mellan olika modeller. Den kanske allra mest centrala delen av strategin är att CTT alltid ska erbjuda störst kundnytta och värde. Flygbranschen är förvisso konservativ, men världen står aldrig stilla. Det ska inte heller CTT göra utan bolaget ska nyttja sin ledande marknadsposition till förbättring av kundnyttan genom att addera nya funktioner, integera produkterna i andra system och säker- ställa marknadsledande tillgänglighet. Det finns en rad fördelar som talar för att CTT ska lyckas behålla sin starka eftermark- nadsposition: För det första finns det ett stort antal flygbolag som enbart väljer originaldelar i eftermarknaden. Inom produktion pågår ständig förbättring för att optimera tillverkningskostnaden, men också för att förbättra arbetsmiljön och minimera påverkan på miljön. Inom försäljning blir det viktigare att när marknaden växer, ta steg mot att förbättra för- säljningsprocesser med moderna stödsystem. En annan viktig del av verksamheten är tillgång till strategiska nyckelkomponenter där de senaste årens turbulens visat värdet på starka partnerskap och tillförlitliga försörjningskedjor. CTT måste hela tiden utveckla och anpassa produkterna till nya flygplanstyper och projekt. I ett längre perspektiv måste funktion och prestanda förbättras. Det kan handla om lägre vikt genom andra materialval eller mindre För det andra finns produktspecifika fördelar som bottnar i att CTT utvecklat och anpassat produkterna tillsammans med Airbus och Boeing. Det medför att CTT har ett unikt applikationskunnande och produkter som möter hela kravspecifikationen. För att uppnå detta har CTT exempelvis tagit fram ett specifikt och unikt material till luftfuktaren, som kvalificerats tillsammans med Airbus och Boeing. Bolagets originaldel möter samtliga krav som ställs för att luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans med flygplanet. Detta ger CTT en konkurrensför- del och utgör ett starkt skäl för många kunder att fortsätta välja bolagets originaldelar. Tred- jepartsprodukter som förlitar sig på de material som finns att tillgå på den öppna marknaden kommer ha sämre prestanda och kvalitet efter- som dessa inte specialanpassats till flygplan. Sammantaget är CTT som originalleveran- tör med sina starka partnerskap väl positione- rat för att bibehålla sin marknadsdominerande ställning. CTT lägger stor vikt på relationer till partners och leverantörer för att säkerställa att man uthålligt kan upprätthålla de högt ställda kraven på leveransprecision och kvalitet. CTT kan därför i vissa fall ta över försörjningen av strategiska insatsvaror och delar i tillverk- ningsprocessen eller fördjupa samarbetet med underleverantörer. Inom verksamheten för service och reparation ska processer och rutiner hela tiden anpassas för att kunna ge en hög servicegrad. i att utveckla och skydda eftermarknaden genom att ständigt förbättra prestanda, pålit- lighet och tillgänglighet. TILLVÄXT I POPULATIONEN TILLVÄXT I POPULATIONEN Strategin har som centralt fokus att driva mark- naden och skapa förutsättningar för tillväxt. Ytterst handlar det om att generera en större installerad bas av bolagets produkter. Mark- nadspotentialen är stor eftersom penetrationen är mycket låg. Det finns starka drivkrafter som talar för populationstillväxt i dels en allmän strävan att göra flygresor mer hållbara och dels ett ökat fokus på att skapa ett mer hälsosamt klimat i kabinen. CTT är pionjär och marknads- ledande leverantör av såväl avfuktare som luft- fuktare. En central del i strategin är att uppnå kritisk penetration för att driva marknaden och tillängligheten hos OEM. Tillväxten ökar i takt med att fler och fler flygbolag upplevt nyttan med aktiv fuktreglering. Framgångsrika OEM-program skapar detta momentum. Tillväxtstrategin har två grundelement: Produkter i nytillverkade flygplan För att uppnå hög och uthållig tillväxt i popula- tionen är således OEM-kanalen bärande. Att ha bolagets produkter tillgängliga för mon- tering i nytillverkade flygplan är en grundför- utsättning för skalbar tillväxt. CTT levererar antingen direkt till flygplanstillverkaren eller indirekt till exempelvis leverantören av luft- systemet. Det medför att bolagets produkter är mer eller mindre integrerade i andra större system, vilket ställer krav på god övergripande systemförståelse. Framgångsrika modellplattformar som exempelvis Boeing 787 stärker bolagets goodwill och driver merförsäljning på andra flygplansmodeller. En stor installerad bas leder även till ökade möjligheter att operatörer väljer att installera i befintliga flygplan (Retrofit). Kännedom hos operatörerna För att sälja OEM-tillvalen och driva Retro- fit-affären krävs en metodisk bearbetning av operatörerna, såsom flygbolag och chartero- peratörer av privatflygplan. För att ha global marknadsnärvaro strävar CTT efter nära marknadssamarbeten. utrymmeskrävande produkter. Andra områden är teknisk integration för att nå nya marknader. Investeringar i forskning och utveckling sker löpande med fokus på nya produktgenerationer och ökat systemansvar. CTT investerar också FOKUS PÅ EFTERMARKNADEN HÅLLBARHET VERKSAMHETS- OPTIMERING TEKNISKT LEDARSKAP OCH INNOVATION 12 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 13 CTT UTÖKAR DET FRAMGÅNGSRIKA SAMAR BETET MED AIRBUS CORPORATE JETS MED ACJ330 CTT fortsätter det framgångsrika samarbetet med Airbus Corporate Jets (ACJ) och utökar produktportföljen med en kit-lösning även för det större wide-body flygplanet ACJ330. Tidigare har ACJ och CTT, tillsammans med designorganisationen PMV som innehar STC (certifikat för luftvärdighet), tagit fram kit-lös- ningar för narrow-body flygplanen ACJ320 och ACJ TwoTwenty. ACJ fortsätter vara framgångsrika och har under 2024 bland annat fått order på 2 st ACJ330. ACJ anser att befuktning är viktigt för att de skall kunna leverera en produkt som upp- fyller deras kunders högt ställda förväntningar på komfort och välbefinnande och har därför valt att utveckla en standardlösning (kit) till- sammans med CTT och PMV även för ACJ330. ACJ330 baseras på Airbus A330 neo som är Airbus ”minsta” wide-body flygplan. A330 har under de senaste åren blivit ett alltmer populärt flygplan bland flygbolagen och det är även ett populärt val bland ACJs kunder. Marknaden bedöms vara ett till två flygplan per år. För CTT är samarbetet med ACJ och kit lös- ningarna mycket viktiga då det innebär att ACJ marknadsför och säljer befuktningssystemet till slutkunden som en viktig del av den färdiga produkten. CTT kan även leverera identiska system till alla flygplan av den utvecklade modellen utan specialanpassningar för varje ”Completion Center” där befuktningssystemet installeras samtidigt med inredningen och övriga kundspecifika tillval. I oktober startade CTT projektet tillsam- mans med ACJ och slutleverans av CTTs system till ACJ är planerat till andra halvan av 2025. Den tekniska systemlösningen bygger vidare på de tidigare system vi levererat till ACJ330 flygplan, men optimeras för pre- standa och produktion. En mycket intressant utveckling av systemet är att ACJ bett CTT att utveckla en lösning för ”Window Defrosting”. På flygplan uppstår det ofta frost på rutorna, vilket gör att passagerarna inte kan se ut, vilket självklart inte uppskattas. CTT kompletterar därför vårt anti-kondensationssystem med ett ”slang-system” där del av den torra luften som avfuktaren producerar leds ut till samtliga 140 fönster på flygplanet och blåses in mellan ytter- och innerglaset och därigenom tar bort kondens och frost. Andra intressanta vidareutvecklingar är att systemet har försetts med den nya generationens befuktare med alla ventiler integrerade i enheterna. Dessa nya enheter har också förbättrad kapacitet när det gäller att hantera höga luftflöden vilket kan uppstå då ACJ330neo-familjen tillåter mer kundan- passade luftflöden för enskilda zoner. Fokus har förutom ökad prestanda och produktion också lagts på ökad integrationsvänlighet och minskad komplexitet vid installation dvs mer ”Bolt-On”. CTTs projektledare och tillika ”Lead Engi- neer” Henrik Andersson tycker att systemet är tekniskt mycket intressant och att samarbetet med ACJ fungerar mycket bra. ”Min reflektion är att projektet har fått en mycket positiv start tack vare tillgång till bra 3D-modeller ifrån Airbus. Detta behövs för att göra vår design så optimal som möjligt med tanke både på det begränsade utrymmet samt de mycket begränsade möjligheterna att ändra på befintlig miljö.” ”Detta är vårt tredje projektsamarbete tillsam- mans med ACJ och PMV och dessutom med samma teammedlemmar, vilket har skapat ett bra samarbetsklimat där alla arbetar i samför- stånd med driv framåt mot våra gemensamt uppsatta mål.” ”Jag ser med stor tillförsikt fram mot färdigställandet av utvecklingen av systemet och att operatörer av ACJ330 flygplan kommer att kunna åtnjuta det senaste i teknikutveckling som CTT kan prestera idag.” CASE: MILSTOPLE INOM PRIVATE JET System installation. Kit-lösningen till ACJ330 består av 2 st avfuktare med tillhörande dukter samt 4 alternativt 6 befuktare. Window Defrosting. ACJ har bett CTT att utveckla ett system för att förhindra att det uppstår frost på rutorna. CTT kompletterar anti-kondensationssystemet med ett slangsystem där del av den torra luften leds ut till flygplanets samtliga fönster och blåses in mellan ytter- och innerglas och tar bort kondensation och frost. Tester av Window Defrosting genomfördes i CTTs testlabb på en del av en flygplanstruktur där struktur och fönster kyls ned till ca -40 grader och anti-kondensationssystem ansluts. På bilden justerar Christian Karp, Rickard Ohlén och Henrik Andersson testinstallationen. 14 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 15 Tekniskt ledarskap och Innovation Avstämning 2024 Minst 1 godkänt STC (Supplementary Type Certificate) för Retrofit av kabinbefuktningssystem till minst 1 flygbolagskund på Boeing 787, 777 Classic, Airbus A350, A380 eller A330. Under verksamhetsåret har CTT lyckats få med Kabinbefukt- ning som en del i Airbus retrofit program för A350. Arbetat att få en första kund fortgår. Verksamhetsoptimering Avstämning 2024 Bibehålla både leveranssäkerhet samt kvalitetprestation på 100 % till Airbus och Boeing Målet uppnått Fokus på Eftermarknaden Avstämning 2024 Distribution: Minst 1 kontrakt som är integrerat i en Total Compo- nent Support (TCS) lösning CTT har tecknat ett avtal för distribution av eftermarknads- produkter med en TCS leverantör. IP och Innovation: Minst 1 kund opererar befuktningssystem med integrerat VOC filter CTT har dialog med OEM:erna för introduktion av en integre- rad VOC filter lösning. Flygbolagsförsäljning Avstämning 2024 Luftfuktarsystem: Humidifier Onboard First / Business class: Antalet flygbolag som har flygplan i drift med kabinbefuktning i premiumklass ska vara minst 10 (3) Tidigt 2024 började Air India operera A350 med luftfuktare i premiumkabinen och blev därmed det 4:e flygbolaget. Avfuktarsystem: Airbus A320: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska uppgå till minst 5 (2) 1) Ingen ytterligare kund har tillkommit, men efter verksam- hetsårets utgång fick CTT en beställning på 146 A321 system. Därutöver pågår tester i flygplan hos ett större europeiskt lågkostnadsflygbolag. Boeing B737: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska vara minst 5 (2) 1) Ingen ytterligare kund har tillkommit, men dialog pågår med några 737 operatörer. Airbus A220: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska uppgå till minst 3 (0) 1) Ingen kund har tillkommit. STRATEGISKA MÅL 2024 - 2025 / AVSTÄMNING 2024 STRATEGI STRATEGI OEM Avstämning 2024 Boeing 787: Luftfuktare finns i optionskatalogen för First / Business class på Boeing 787 CTT har fortsatt dialog med Boeing och flertalet intressera- de flygbolag. Boeing 777X: Minst 5 (2) flygbolag har specificerat luftfuktare till Boeing 777X Boeing sköt under året leveranserna till 2026. CTT bearbetar kontinuerligt de flygbolag som har beställt 777X. Airbus A350F: Minst 5 (1) bolag har specificerat luftfuktare i Flight deck / Crew rest Airbus har bekräftat 3 bolag som valt CTT befuktare. CTT fortsätter marknadsföra befuktning mot de flygfraktbolag som har beställt A350F. Nya OEM möjligheter: Boeing 737 MAX: Avfuktare finns som tillval vid köpet av flygplan Målet är inte uppfyllt och arbetet fortgår. Airbus A320neo: Avfuktare finns i optionskatalogen Målet är inte uppfyllt och arbetet fortgår. Private jet (OEM): Bombardier: Luftfuktarsystemet finns som tillval vid nyförsäljning av Global 7500 / 8000 CTT har under 2024 skrivit på ett samarbetsavtal med Liebherr och gemensamt fört tekniska och kommersiella diskussioner med Bombardier som fortsätter in i 2025. Gulfstream: Luftfuktarsystemet finns som tillval vid nyförsäljning av G700 / G800 G700 certifierades i 24Q1 och CTT har därefter återupptagit marknadsföringen mot Gulfstream. 1) Testkunder exkluderade Utfall inom parentes avser år 2023 16 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 17 CTT LÖSER TVÅ FUKTPROBLEM I FLYGPLAN – TILL GAGN FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ CTT är marknadsledande i flygindustrin avseende system som aktivt bekämpar dels extremt torr kabinluft och dels fukt i flygplanskropp och struktur. Det krävs aktiva system som angriper grundorsakerna för att lösa fuktproblemen till gagn för människor och miljö. Problem med torr kabinluft Ett behagligt inomhusklimat beror på mer än bara temperaturen. Luftfuktigheten spelar en viktig roll. Allra bäst är det om luftfuktigheten är mellan 40 och 60 % RH. Nivåer runt 20 - 25 % RH är normalt inomhus på vintern när det är kallt ute. Det kan upplevas som ganska torrt men kroppen kan hantera den nivån. Om luftfuktigheten däremot sjunker ytterligare medför det markant påverkan. Det yttrar sig i hur vi mår, även om det kan vara svårt att sätta fingret exakt på vad som är fel. Det påverkar välbefinnande, smak, lukt och förmåga till avkoppling samt återhämtning. Sömnsvårig- heter uppstår och risken för förkylningar ökar. Vid extremt låg luftfuktighet under 10 % RH blir effekterna mer tydliga med uttorkade slemhin- nor, hud och ögon. Det får negativ påverkan på vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottag- liga för exempelvis virusangrepp. Torr luft motverkar premiumambitioner Flygbolagen investerar kontinuerligt för att förbättra upplevelsen i Business class. Trenden går mot ökad flexibilitet för bättre vila och avkoppling. Många flygbolag satsar på mat- och dryckesupplevelser. Torr luft motverkar dessa ambitioner. Om man höjer luftfuktighe- tem kommer uttorkningen minska och smak och lukt normaliseras. DET TORRA PROBLEMET – MÄNNISKAN I FOKUS Extremt torr luft ombord Luftfuktigheten i ett flygplan sjunker gradvis för att efter ca tre timmar nå en nivå på 5 - 15 % RH i kabinen. På en långdistansflygning får den torra luften påtagligt negativa effekter på pas- sagerare och besättning. Lägst är luftfuktig- heten i cockpit och personalens viloutrymmen där den rör sig ned mot 0 %. I Första klass där få passagerare vistas är luftfuktigheten endast 5 % RH och i Business class enbart marginellt högre. Därmed är luften i planet torrare än någonstans på jorden. Det är en extrem miljö med negativ påverkan på kroppen. De negativa uttorkningseffekterna sitter kvar i kroppen och bidrar till jetlag. kallad passiv avfuktning. En del kondensvatten stannar dock kvar i flygplanskroppen, främst i isoleringen. Står flygplanet tillräckligt länge på marken torkar detta vatten ut, men det sker sällan. I stället ackumuleras alltmer vatten i flygplanskroppen. Kondensvattnet skapar problem En ökad flygplansvikt medför högre bränsle- förbrukning och därmed ökade driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp. Det rimmar illa med flygbranschens ambitioner och hållbar- hetsmål . Kondensvatten kan öka ett medelstort passagerarflygplans vikt med upp till 200 - 300 kg. Vatten kan dessutom orsaka korrosion, fel på elektroniska komponenter och system och ge oönskade driftstörningar. Kondens förstör dessutom isoleringen så att den behöver bytas ut oftare. Beräkningar visar att om flygplansvikten kan minska med 200 – 300 kg skulle det kunna sänka utsläppen av koldioxid med mellan 65 och 100 ton per år. Även om flygindustrin sva- rar för en liten del av de globala utsläppen av växthusgaser accentueras problemet alltmer av omvärldens ökande krav på mer hållbara flygtransporter. DET BLÖTA PROBLEMET – MILJÖN I FOKUS Problem med kondensation Kondensvatten som inte hanteras leder till att flygplanets vikt ökar. Det är ett vedertaget problem att kondens bildas. Den uppstår på alla flygningar i utrymmet ovanför passage- rarutrymmet. Den luft som kommer i kontakt med den mycket kalla insidan på flygplanskrop- pen kondenseras och fryser till is. Mängden kondens som bildas under flygning avgörs i allt väsentligt av antalet passagerare ombord. Under inflygning och på marken omvandlas isen till vatten. Stannar kvar i isolering När planet landat ska merparten av kondens- vattnet ledas ut via dräneringskanaler, så PRODUKTER Kondens bildas i alla flygplan. Historiskt har flygindustrin tillämpat passiva metoder för att minska kondensationsproblemen. Av flera skäl är dessa otillräckliga. Det medför att kon- densvatten ansamlas och blir kvar i flygplanet. Det är inte hållbart. Ett annat problem ligger i det paradoxala faktumet att kabinluften är alldeles för torr. Det har länge ansetts som ett nödvändigt ont att flygplan har ett ohälsosamt torrt klimat. CTT är en pionjär i tiden som med sina aktiva metoder angriper grundorsakerna till fuktproblem i flygplan. Kort om fuktproblem i flygplan Kondens bildas när kabinluften kyls ned mot planets ytterskal. När kondensen i form av is och vatten ansamlas i flygplanet ökar vikten, vilket ger ökad bränsleförbrukning, högre driftskostnader och förhöjda koldioxidutsläpp. När ett flygplan når hög höjd sjunker luftfuk- tigheten i kabinen snabbt i takt med att luften ersätts med frisk luft utifrån som är extremt torr. Effekten på passagerare och flygpersonal är gradvis uttorkning med negativa effekter för hälsa och välbefinnande. Kort om klimatet ombord Det krävs tekniska systemlösningar som han- terar de extrema skillnader som råder i atmos- fären på marschhöjd och önskat klimat inne i kabinen, som helst ska ha samma nivå som på jorden avseende frisk luft, temperatur och lufttryck. Utetemperaturen är kallare än -40°C, trycket på utsidan är ca 1/4 av det normala och luftfuktigheten är noll. Lufttryck: På marschhöjd är lufttrycket ca 25 % av normalt atmosfärstryck. I kabinen måste lufttrycket ligga på minst 75 % vilket mot- svarar en upplevd höjd på 2 400 m. Det valda trycket är en kompromiss mellan tillräcklig komfort hos passagerarna och flygplanets vikt. Moderna flygplan med mer komposit har möjliggjort högre tryck vilket ger en upplevd höjd på ca 1 800 m. Luftbehandling: Luften ombord ska ha tillräck- ligt syreinnehåll. Temperaturskillnaden mellan luften i kabinen och utanför är dock stor, vilket medför att en del av luften recirkuleras. I ett Airbus-flygplan byts kabinluften ut helt med två till tre minuters mellanrum. Den återanvända luften går genom filter och mixas med upp- värmd uteluft. Alla moderna passagerarflyg- plan är utrustade med högeffektiva så kallade HEPA-filter. Temperaturstyrning i zoner: Ett flygplan är indelat i klimatzoner. Varje zon har sin till- och frånluft samt styrning av temperaturen. Luftfuktighet: Eftersom luften på marschhöjd saknar luftfuktighet blir det snabbt torrt i flygplanskabinen. Enda källan till att höja luft- fuktigheten i flygplanskabinen är människorna ombord. Eftersom luft- och klimatsystemet är indelat i zoner blir det torrast i sektioner där det sitter minst antal passagerare. I praktiken är luften torrast där man är beredd att betala som mest för bästa möjliga upplevelse. Kort om luftfuktighet • Luftfuktigheten mäts oftast som den relativa luftfuktigheten RH, vilken definieras som kvoten mellan vattenångans partialtryck och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur. Något förenklat är relativ luftfuktighet ett förhållande som anges i % mellan mängden luftfuktighet i atmosfären jämfört med den mängd som luften kan hålla vid en viss temperatur. • 100 % relativ luftfuktighet betyder att luften är helt mättad med vatten och inte kan hålla mer vattenånga. Det innebär att den ytterligare vattenånga som tillförs luften kon- denserar till vätska eller samlas i luften som dimma. Man kan säga att sannolikheten för regn är högre om den relativa luftfuktigheten är hög. Vid en relativ luftfuktighet på 100 % RH faller oftast regn, men det kan också vara dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända – luftfuktigheten är inte alltid 100 % RH när det regnar. • Inomhusluft brukar klassas som torr för människan när den understiger 30 % RH. Det kan vara ner mot 20 % RH inomhus när det är kallt ute. Men under den nivån är sällsynt och det är svårt att överhuvudtaget finna platser på jorden där luftfuktigheten är lägre än 20 % RH. Det gör att kroppen inte är van eller har anpassat sig för att fungera i extremt torr luft. Det gör att luftfuktigheten ombord på ett flygplan är en extrem miljö. 18 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 19 VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR AV LUFTFUKTARE FRAMGÅNGSRIKA OEM-PROGRAM - FLER ÄN 60 FLYGBOLAGSKUNDER Princip: Fuktig luft blåses in i kabinen (blå pilar) vilket ger en behaglig luftfuktighet för passagerarna i kabinen. Torr luft (röda pilar) från avfuk- tare förhindrar kondensproblem. System: Luftfukting till Business class i Boeing 777. Luftfuktaren installe- ras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem. CTT är världsledande leverantör av utrustning som höjer luftfuktigheten i flygplan. CTT har marknadens mest effektiva, energisnåla och pålitliga system. CTT är ensam leverantör av luftfuktare till Boeing och Airbus för fabriksmontering i deras senaste modeller av långdistansflygplan. CTT har fler än 60 av världens flygbolag som kunder. Försäljning sker även till privatflygplan. Läs mer om Business jets och VIP på s. 24–25. Luftfuktare för passagerare, piloter och övrig besättning CTT är världsledande leverantör av luftfuktare som på ett energieffektivt sätt säkerställer att luftfuktigheten förblir på nivåer som männ- iskan är van vid (runt 20 till 25 % RH). Detta medför att kroppen fungerar normalt under hela flygningen. CTT har produkter för olika flygplanstyper med anpassning för cockpit, besättningens viloutrymmen (Crew rest) och passagerarkabinen. Luftfuktarna installeras främst vid nytillverkning av långdistansflygplan som OEM-tillval. Det finns även möjlighet att retrofit-installera luftfuktare i samband med underhåll eller vid en kabinuppgradering. Luft- fuktarna bygger på evaportativ teknik som CTT har anpassat och utvecklat för de specifika krav som finns i flygindustrin generellt och specifikt de från flygplanstillverkarna. OEM-program driver penetrationen Företagets produkter finns i drift globalt på en väl diversifierad kundbas med över 60 olika flygbolag, många bland de största och mest välkända i världen. Den största kunden svarar för ca 6 % av populationen och de tio största svarar tillsammans för ca 40 %. Merparten av populationen är i början av sin uppskattade livscykel på 15 - 20 år. CTT är vald som ensam leverantör av luftfuktare till de tre moderna långdistansmodellerna från Airbus och Boeing (Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X). Det skapar förutsättningar för god tillväxt och möjligheter att påverka branschens långsiktiga kravspecifikation för fuktreglering i flygplan. Chanser till fler affärer ökar med antalet kunder och populationens storlek Med bolagets luftfuktare som poplära tillval vid köp av de ledande långdistansflygplanen får CTT alltfler flygbolagskunder. Ökad erfaren- het av produkterna sprider nyttan med aktiv fuktreglering. Det skapar ökade chanser till fler affärer som exempelvis spegling på andra nya modeller eller efterinstallation i befintliga flygplan. Det är vanligt att flygbolag som valt luftfuktare till exempelvis A380 eller Boeing 787 fortsätter att välja samma utrustning på nya modeller. Exempelvis började China Southern att utrusta sina A380 med luftfuktare i Crew rest (som var det enda möjliga tillvalet på A380). När man specificerade Boeing 787 valde man att spegla sitt val på A380 och därtill utrusta cockpit. När det var dags för A350 valde man återigen inte enbart att spegla föregångaren, Boeing 787, utan även att utöka Signifikant eftermarknad Luftfuktarna är byggda för att vara i drift under flygplanets livslängd. Luftfuktarens fuktdyna behöver bytas ut ungefär en gång per år. till passagerarkabinen. Att spegla sina tidigare optionsval av luftfuktare gäller exempelvis även Air China, Air France, ANA, China Eastern Airlines, Emirates, Etihad och Turkish Airlines. Den marknadsdynamiken bedöms starkt driva marknaden för luftfuktare. Konkurrens CTT har en stark ställning som ensam leveran- tör till Airbus och Boeing samt genom en domi- nerande position i VIP-marknaden. Det är lägre inträdesbarriärer för konkurrenter inom VIP- och Retrofit-områdena, även om OEM-leveran- törer har en särställning vid efterinstallation i kommersiella flygplan. Främsta konkurrent på luftfuktare är Liebherr Aerospace, men man har valt marknadsfokus i Business jet-området. Konkurrerens finns även i en vidare bemärkelse från helt andra kabinprodukter och innovatio- ner som påverkar upplevelsen ombord, såsom exempelvis WiFi för passagerare. Dessa kon- kurrerar alla om flygbolagens budget för inköp och tidsramar vid efterinstallationsprojekten. I efermarknaden förekommer konkurrens. Det finns förbrukningsartiklar som tagits fram av tredjepartstillverkare som är godkända att användas i bolagets OEM-produkter. Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare Relativ luftfuktighet (RH) utan luftfuktare Flight deck 17 % 3–5 % Flight deck First class 22 % 5 % First class Business class 22 % 5–10 % Business class Crew rest 22 % 5–10 % Crew rest Economy class 17 % 12–15 % Economy class LUFTFUKTAREPRODUKTER 48 % Asien Europa 21 % Nordamerika 18 % Afrika 5 % Sydamerika 4 % Australien 3 % LUFTFUKTARE HOS KUND PER REGION 20 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 21 STARKA TRENDER DRIVER MARKNADEN TILLVÄXT GENOM REPETITIVA AFFÄRER OCH HÖGRE PENETRATION CTT är ensam leverantör av luftfuktare till de senaste långdistansmodellerna. Flera flygbolag förväntas få nya flygplan med luftfuktare i passagerarkabinen från och med 2025. Det skapar en marknadsdymanik med möjligheter till nya kunder och Retrofit. Marknaden för cockpit-luftfuktare är etablerad och den för vilomoduler utbredd medan den för passagerare däremot är ny och framväxande. Tillväxt uppnås genom repetitiva affärer när man speglar tidigare konfigurationer och adderar passagerarkabintäckning. Positiv marknadstrend Luftfuktare till cockpit har en hög marknads- andel. Bolagets marknadsplan bygger på att dra fördel av framgångarna på Boeing 787 med fler än 60 flygbolagskunder. Fler och fler flygbolag efterfrågar likartad utrustning på nya flygplan. Många flygbolag har speglat sitt val på Boeing 787 när man köpt Airbus A350. I de nya modellerna som A350 och Boeing 777X har man därtill möjlighet att välja luftfuktare till passagerarkabinen. CTT har idag en stor population med bra driftdata avseende tillför- litlighet och prestanda. Därmed minskar steget till att utrusta även passagerarkabinen med luftfuktare. CTT är i en positiv marknadstrend där målsättningen är att positiv erfarenhet och enhetlig upplevelse ska styra flygbolagen när man väljer luftfuktare till sina olika flygplan. Marknaden breddas till fler flygplanstyper och fler applikationer En hörnpelare i tillväxtstrategin är att bolagets luftfuktare ska finnas som tillval i cockpit, Crew CTT har luftfuktare installerade på ca 1 450 långdistansflygplan från Airbus och Boeing på över 60 flygbolag. Varje månad levereras totalt 10 - 15 nya Airbus A350- och Boeing 787-flygplan med våra luftfuktare ombord. CTT möter ofta piloter och besättning som vittnar om fördelarna. Flygbolagen kan konstatera att CTT har bra prestanda med mycket god tillförlitlighet. Ett kvitto på detta är när flygbolag fortsätter att spegla sin konfiguration genom att välja luftfuktare även på nya modeller. Under 2025 kommer flera nya flygbolag ta emot flygplan med luftfuktare i Business eller FIrst class. Det förväntas skapa en intressant marknadsdymanik. Flygrutterna och flygbeteendet har förändrats till förmån för direktförbindelser snarare än att mata trafik in och ut från större flygplatshubbar. Det blir alltfler direktlinjer mellan orter på olika kontinen- ter, vilket ger kortare total restid, men längre tid i luften i ett sträck. Det innebär ett ökat behov av luftfuktare och därmed en större marknad för CTT. Flygplanstillverkarna fortsätter att införa förbättringar i nya flygplansmodeller som ökar välbe- finnandet ombord. Det innebär exempelvis ökat kabintryck så att den upplevda höjden motsvarar trycket på ca 1 800 meter över havet jämfört med 2 400 meter över havet i äldre flygplansmodel- ler. Vidare har temperaturkontrollen utökats med flera zoner samt ljud och vibrationer reducerats. Nästa steg i insatserna att förbättra kabinklimatet är att öka luftfuktigheten, vilket erbjuds som tillval på de två senaste modellerna: Airbus A350 och Boeing 777X. Att de två ledande flygplans- tillverkarna inkluderar luftfuktning som en del i kabinklimatpaketet driver marknaden för CTT. När flygbolag investerar i en allt bättre och bekvämare Business class och flygrutterna blir längre söker man produkter som förbättrar förutsättningarna för ökat välbehag och välbefinnande. Med affärsresenärer i fokus är strävan att skapa en reseupplevelse som möter höga krav på flexibilitet, möjlighet att arbeta och vila samt god och hälsosam mat. Flygbolag försöker differentiera upple- velsen genom att bättre påverka och involvera våra sinnen som doft och smak. Allt fler flygbolag inser att den torra kabinluften är en motverkande faktor som leder till försämrad doft, smak och vila. I pandemins spår har flygindustrin lyft upp luftkvalitetsfrågor. I detta sammanhang ser alltfler betydelsen med högre luftfuktighet för att förhindra att immunförsvaret försvagas. Det leder till att fler ser ett ökat behov av väsentligt högre luftfuktighet, vilket driver marknaden för CTT. rest och passagerarkabin. Produktionstakten av widebody-flygplan där CTTs system är till- gängliga styr marknadens potential och förvän- tas öka kraftigt under 2025 jämfört med 2024. Produktion pågår av de första 777X-flygplanen som planeras att levereras till kund under 2026. CTTs produkter är tillval och försäljning styrs av penetrationen (läs: hur många som väljer våra optioner). Målet är att på Airbus A350 och Boeing 777X nå samma penetrationsgrad för luftfuktare i cockpit och personalutrymmen som på Boeing 787. Därtill ska marknaden gradvis breddas mot passagerarkabinen. Milstolpe i tillväxtplanen inträffar när fler flygbolag har luftfuktare i Business class För närvarande har enbart tre flygbolag luft- fuktning i Business class i sina A350 (China Southern, Turkish Airlines och Air India). Det finns ytterligare flygbolag som valt att utrusta sina A350-1000-flygplan med luft- fuktare till sina Business class-kabiner, med förväntad leverans från 2025. Under 2026 förväntas även Boeing starta leveranserna av Boeing 777X. CTT har två flygbolagskunder, Emirates och ANA, som kommer ha luftfuk- tare i premiumklass. Framgångar på OEM ska driva Retrofit-mark- naden för kabinluftfuktning Målet är att flygbolag som utrustar sina nya A350/777X med luftfuktare i Business och First class även ska göra efterinstallationer i sina befintliga flygplan. Det finns en stor poten- tial med fler än 1 100 flygplan som idag har valt cockpit-luftfuktare. Dessa flygplan används på långdistans och operatören har funnit det moti- verat att ta kostnaden för att piloterna ska ha ett mer hälsosamt klimat. Det borde man också göra för sina mest prioriterade passagerare. ALLT FLER ... ... UPPLEVER FÖRDELARNA MED LUFTFUKTNING VÄRLDENS TORRASTE KONTOR ... FLYGPLAN FLYGER ALLT LÄNGRE ... SER FÖRDELAR MED BÄTTRE K ABINKLIMAT ... FLYGBOLAG SATSAR PÅ UPPLEVELSER OCH VÄLBEFINNANDE LUFTFUKTAREPRODUKTER 22 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 23 LUFTFUKTAREPRODUKTER PRIVATE JET: VIP-DOMINANS MED SIKTE PÅ STORA BUSINESS JETS Stora VIP har strategiskt värde CTT har en dominerande marknadsposition inom VIP. Det finns ett strategiskt värde att kunna bevisa tekniken mot flygplanstillverkare och flygbolag (gäller exempelvis Retrofit på Boeing 787). Det har även betydelse att block- era konkurrenter från att ta den vägen in mot kommersiella flygplansmodeller och tillverkare. Ett VIP-flygplan köps oinrett (”green aircraft”) och levereras för färdigställande enligt slutkundens önskemål på speciella inredningscenter, så kallade completion centers. Slutkunder är ofta regering/kungahus, VIP-charterbolag eller superrika (”ultra-high- net individuals”). Historiskt har CTT utvecklat unika system tillsammans med inredningsfö- retaget som är CTTs kund och den som certi- fierat systemet. Totalt har Airbus och Boeing levererat ca 450 VIP-flygplan. De senaste åren ligger leveranstakten på 5 - 10 VIP-flygplan per år. CTT har historiskt haft en nettoomsättning från VIP-projekt som pendlat mellan 1,5 och 5 MUSD per år. Samarbete med Airbus Corporate Jets för att nå högre penetration på narrowbody-VIP Sedan 2019 har CTT ett samarbete med Airbus Corporate Jets (ACJ) i syfte att erbjuda ett optimerat luftfuktningssystemet till ACJ320-fa- miljen med högre effektivitet och prestanda. Airbus säljer systemet ihop med flygplanet. Systemet har fått ett positivt mottagande på markanden. CTT adresserar större Business jets – första avtalet med Airbus Corporate Jets Inom Business jet har CTT historiskt inte haft någon marknadsnärvaro. I detta område är Liebherr Aerospace den ledande leverantören av luftfuktningssystem. TIllverkare av flygplan inkluderar Cessna (Textron), Bombardier, Gulfstream (General Dynamics) och Falcon (Dassault). ACJ TwoTwenty är världens största Business jet med första leverans till kund under 2023. Airbus Corporate Jets promotar och säljer CTTs luftfuktarsystem. Bilden visar en Airbus ACJ319neo. Airbus Corporate Jets säljer det optimerade luftfuktarsystemet, som levereras med STC tillsammans med flygplanet för färdigställande av kabinen. Marknaden för Business jets är i förändring med nya modeller som är större än tidigare, har längre räckvidd och högre hastighet (large-ca- bin, long-range). Marknadsledarna Bombardier, Falcon och Gulfstream har helt nya modellpro- gram. Bombardier har stora marknadsfram- gångar med sin Global 7500 och med Global 8000 (första leverans 2025). Gulfstream har flera nya modeller som G700 och G800, som är konkurrenter till Global 7500 / 8000. Dassault har Falcon 6X håller på med utveckling av en helt ny modell, Falcon 10X (certifiering plane- rad i slutet av 2027). Airbus har under 2023 levererat sina första Business jets – Airbus ACJ TwoTwenty. CTT har levererat befuktningssystem som tillval när man köper flygplanet. Samarbetet har utveck- lats och inkluderar numera även ACJ330. Efterfrågan ökar med räckvidden Större flygplan och längre räckvidd förväntas öka efterfrågan på effektiva luftfuktarsystem som kan hålla fuktnivån över 20 %. Utmaningen är att uppnå effektiva system som håller god och jämn prestanda i hela kabinen utan att förorsaka kondensproblem. Business jet-mark- naden skiljer sig från VIP i det att tillverkarna i de flesta fall levererar nyckelfärdiga flygplan. Endast en liten del går via oberoende comple- tion centers. OEM-samarbete en förutsättning för volymer Marknaden för Business jets är oexploaterad och har sitt eget cykliska beteende med låg korrelation till normala ekonomiska cykler. Airbus går i täten genom att marknadsföra våra system tillsammans med ACJ-flygplanen. Tillväxtstrategin för Private jet-flygplan syftar till att övertyga andra tillverkare att följa efter. Konkurrens Främsta konkurrenten på luftfuktare är Liebherr Aerospace, som har ett erbjudande för VIP. CTT har dock de senaste 10 åren domine- rat VIP-området, speciellt för de allra största modellerna (widebody-flygplanen). Inom Business jet är Liebherr marknadsle- dare med en stark ställning hos de flesta tillver- karna. Men de nyaste (large, cabin long-range) från Bombardier och Gulfstream saknar luft- fuktarsystem. Det skapar en möjlighet för CTT. Tillväxtmöjligheten är signifikant i området för större Business jets med en marknadspotential för CTT om totalt ca 30 MUSD per år. Därtill kommer eftermarknadsintäkter som beror på installerad bas och flygtimmar. Under 2024 tecknade Liebherr och CTT ett samarbetsavtal för att gemensamt erbjuda CTTs befuktnings- system till Bombardier Global 7500/8000. Private jet är indelat i dels VIP som är omgjorda kommersiella passagerarflygplan och dels Business jets som är mindre och dedikerade för privatflyg. 24 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 25 CASE: RETROFIT-FÖRSÄLJNING mena på cirka 1 500 flygplan, i drift hos mer än 60 flygbolag. En positiv trend är att många flygbolag speglar 787-valet när de specificerar sina A350. Befuktning av kabinen nästa tillväxtområde Nästa fas är att luftfuktare ska installeras i passagerarkabinen. Det utgör en viktig del av vår tillväxtstrategi. Under året har CTT fortsatt arbetet med att flygbolagen ska ta nästa steg med befuktning till premiumpas- sagerare i First och Business class. Idag finns kabinbefuktning som tillval på Airbus A350 och Boeing 777X. CTT bearbetar Boeing för att man ska erbjuda kabinbefuktning på 787. I skrivande stund finns det tre flygbolag som har befuktning i Business class på sina A350-flygplan. Under de närmsta åren kommer fler flygbolag få sina första nya flygplan som är utrustade med befuktning av passagerarkabi- nen. Det kommer driva marknaden och skapa en dynamik i form av harmonisering och ökad konkurrens. Ökad konkurrens i premiumsegmentet En annan drivkraft är konkurrens om premium- passagerare. Konkurrensen mellan flygbolagen ökar när fler flygbolag vill vara med och slåss om den marknad som Emirates, Etihad och Qatar skapat. Ett exempel är Air India som siktar på att transformera sitt varumärke och bli ett premiumflygbolag. Ett annat exempel är Turkish Airlines. CTT förutser att en hårdnande konkurrens om premiumpassagerare driver behovet att differentiera sig, vilket gynnar framväxandet av marknaden för befuktning av passagerar- kabinen. OEM - ÅTERIGEN TILLVÄXTMOTORN HARMONISERING AV KABINUPPLEVELSE OCH KONKURRENS I PREMIUM-SEGMENTET Allt fler flygplan ska retrofittas Parallellt med OEM finns marknaden för kabi- nuppgraderingar av redan levererade flygplan som förväntas växa snabbt de närmsta åren. Under 2023 och 2024 fick Airbus och Boeing rekordmånga beställningar på nya flygplan, vilket medför att orderböckerna är fyllda till slutet av decenniet. Flygbolagen anpassar sig till längre leveranstider och deras planering inkluderar därför användning av äldre flygplan under en längre tid. CTT har under 2024 utökat samarbetet med Airbus avseende A350. Airbus har med våra produkter i sin retrofit-katalog. Det är en marknad som Airbus uppskattar till cirka 400 A350-flygplan fram till 2028. Sammantaget har CTT goda förutsätt- ningar att öka omsättningen i takt med högre produktionstakt, högre tillvalsfrekvens och fler tillgängliga produkter hos OEM samt en växande marknad för retrofit-projekt. Positiva drivkrafter Omsättningen till OEM-tillverkarna har inte återhämtat sig efter pandemin. Det bottnar i att flygplanstillverkarna inte lyckats öka produk- tionstakten av flygplan. Efterfrågan finns med rekordstora orderböcker på långdistansflyg- plan. Tillväxtutsikterna i OEM är såledees goda och underbyggs av starka trender. Produk- tionstakten ska fördubblas på några år. Boeing siktar på att bygga 10 st 787-flygplan per månad från 2026. Detta jämfört med 4–5 under 2024. Airbus har liknande mål för A350 där målet är att öka från 5 - 6 flygplan per månad till 12 från 2028. Därtill kommer CTT återuppta sina 777X-leveranser till Boeing när planet väl är certifierat och Boeing börjar sina levereran- ser till flygbolagen (planlagt till 2026). En annan stark drivkraft är att vi räknar med fler produkter per nytillverkat flygplan, dels genom högre tillvalsfrekvens, dels genom att vi utökar antalet produkter hos OEM. Marknaderna för cockpit och besättningens viloutrymmen är etablerade. Totalt finns bolagets luftfuktare i cockpit och viloutrym- Harmonisering För CTT innebär det nya affärsmöjligheter när man ska uppgradera sina kabiner. Detta gäller speciellt när flygbolagen ser över sina produkter i syfte att ha en enhetlig upplevelse på en viss typ av flygning, oavsett flygplans- typ. Det brukar kallas att man harmoniserar erbjudandet. För CTT gäller det exempelvis flygbolag som valt kabinbefuktning på A350-1000 och Boeing 777X. Under 2026 förväntas flera flygbolag ta emot sina första A350-1000 / 777X-flygplan med luftfuktare i premiumkabinerna. Detta kommer att leda till Retrofit-projekt där befuktning kan vara en del av harmoniseringen. CASE: NYA DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER Detta kommer bli allt tydligare i takt med att fler flygbolag börjar använda flygplan med luftfuktare ombord i First och Business class. 26 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 27 PIONJÄR ATT AKTIVT BEMÄSTRA KONDENSATION NARROWBODY ÄR MÅLMARKNADEN - OEM FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR TILLVÄXTEN AVFUKTARE CTT är en pionjär och ensam med att ha produkter som aktivt bemästrar kondensationen i flygplan. Flygplan är standardutrustade med passiva system som ska leda bort kondensvat- ten. Bolagets avfuktare minskar bränsleförbrukning, CO 2 -utsläpp och flygets miljöpåverkan. Målmarknaden för avfuktare är narrowbody-plan där kondensationsproblemen är mer omfattande delvis på grund av fler passagerare på mindre yta. Airbus och Boeing behöver erbjuda systemet för att uppnå större legitimitet och skalbarhet. Kondensationsproblemen ökar och motverkar hållbarhetsambitionerna Kondensation förekommer på alla flygplan. Passiva system finns som standard i syfte att leda ut kondensvattnet på marken. Det har i allt större utsträckning otillräcklig effekt. Detta eftersom flygbolagen sätter in fler flygplans- stolar, har nästan fulla flygplan och opererar allt längre rutter med kortare tid på marken. Det medför att kondensvatten och is stannar Våra produkter som OEM-tillval är en förut- sättning för uthållig tillväxt Att vara leverantör till flygplanstillverkare ger förutsättningar för jämn efterfrågan och utökar marknaden samt ökar chanserna till Retro- fit-försäljning. Airbus och Boeing dominerar narrowbody-området. I nuläget finns inte våra avfuktarprodukter i tillverkarnas tillvalskatalo- ger för narrowbody-flygplan. Målmarknad CTT kommer att inrikta sina aktiviteter mot att vinna nya kunder i norra Europa där klimatet förstärker problemen med kondensation. kvar, vilket gör att flygplanets vikt ökar. Detta medför förhöjd bränsleförbrukning, ökade driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp. Problemen är som störst i länder med perioder av kallt och fuktigt klimat. Beräkningar visar att kondensvatten kan öka flygplans vikt med upp till 300 kg. CTT tillhandahåller som enda leverantör ett avfuktningssystem som förhindrar kondensation och torkar ut kondens- vatten. Systemen i ett flygplan består normalt av en eller två avfuktarenheter som blåser ut torr luft i flygplanskroppens tak, den så kallade Crown area. Möjligheter till god eftermarknad För fortsatt god funktion och prestanda kräver avfuktare filterbyten efter ca 12 – 18 månader samt reparationer. Det ger CTT möjligheter till en god eftermarknad. Princip: CTTs produkter blåser torr luft i Crown area (röda pilar), vilket redu- cerar kondensationen mot det kalla ytterskalet och torkar isoleringsmattor och områden med fuktkänsliga elsystem via riktade rörsystem. System: Zonal Drying™ till Airbus A320. Avfuktaren är placerad under kabingolvet i främre delen av planet. Ett rörsystem fördelar den torra luften till områden med kondens. Ett narrowbody-flygplan (tex Airbus A320) med CTTs avfuktningssystem installerat minskar utsläppen av CO 2 med upp till 65 - 100 ton per år. På ett widebody-flygplan blir effekten ännu större. MINSKAR FLYGETS NEGATIVA MILJÖPÅVERKAN PRODUKTER ca 80 ton CO 2 minskade utsläpp utsläpp från 50 bilar = STÖRRE FLYGBOLAGSKUNDER Jet2.com och Transavia är CTTs två största narrowbody-kunder. Flygbolagen har avfuktningssystemet på sina Boeing 737. CTT arbetar för att de ska fortsätta med systemet när de 2023 började övergå till Airbus-flygplan (de har order på knappt 200 flygplan i A320-familjen). I januari 2025 lade Jet2.com en beställning på avfuktningssystemet till samtliga sina 146 beställda Airbus A321 med option på ytterligare 9. Avfuktare på widebody-modeller Avfuktare finns i katalogutbudet på Airbus A350 som fristående eller obligatorisk del i kabinluftfuktningssystemet, beroende på konfiguration. Avfuktningssystemet var även standard på Boeing 787 fram till årsslutet 2019. Totalt har ca 2 000 avfuktare levererats till runt 1 000 Boeing 787-flygplan, som under många år kommer generera eftermarknadsintäkter i form av filter och reparationer. CTT är överty- gad om att man i framtiden kommer utrusta alla flygplanstyper med avfuktarsystem. Det kommer krävas av flygindustrin. Alla kilogram räknas. I det korta perspektivet är widebody ingen målmarknad. Konkurrenter Alla flygplan har kondensation. CTT är enda leverantören av aktivt antikondensationssys- tem. Konkurrensen består av passiva system som leder bort kondensvatten när flygplanet står på marken. Vår största konkurrent är att inte göra något alls. CTT behöver vinna fler flygbolag för aktiv fuktreglering för att lyckas övertyga tillver- karna om fördelarna med produkten. 28 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 29 MILJÖHÄNSYN ÖKAR KRAV PÅ ATT MINSKA CO 2 - HÖG LOAD FACTOR ÖKAR BEHOVET Branschen arbetar aktivt med att öka produktiviteten genom fler passagerare per flygplan, vilket ökar kondens- problemen. Samtidigt ökar kraven på flygbolagen, inte minst från kunderna, att minska miljöbelastningen, vilket driver efterfrågan på avfuktning. ÖKAD STOLSKAPACITET OCH HÖG BELÄGGNING Flygbolagen arbetar aktivt för att öka produktiviteten i sin flygplans- flotta, bland annat drivet av det växande lågprisflyget. Här handlar det ytterst om att få in fler passagerare i varje flygplan. Det sker dels genom att öka beläggningsgraden genom attraktiva priser, dels genom att sätta in fler stolar i varje plan. Med fler passagerare ombord ökar problemen med kondens. Flygplanen är också mer i luften, vilket innebär att de får mindre tid att torka ur på marken och mer tid med kondens i luften. PRODUKTER AVFUKTARE ” CTT BIDRAR TILL ATT GÖRA FLYGET BÄTTRE – LITE MER HÅLLBART OCH VÄSENTLIGT MER BEHAGLIGT” MER ELEKTRONIK OMBORD ÖKAR KÄNSLIGHETEN FÖR FUKT Trenden i samhället med allt fler uppkopplade enheter, bland passagerare, besättning samt flygplanens egna system driver på utvecklingen av mera känslig elektronik ombord på flygplanen. Elektroniken är känslig för fukt, vil- ket gör det mer intressant för flygbolagen att aktivt bekämpa kondensation. ÖKAT KRAV PÅ MER HÅLLBART FLYGANDE - UTSLÄPPEN MÅSTE MINSKA En av de viktigaste åtgärderna är att minska flygplanens vikt där många små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Överskottsvikt från kondensation är ett område med god hållbarhetspotential för de alltfler flygbolag som vill stärka sin miljöimage. Med en penetrationsgrad på några få procent i dagens flygande flotta har CTTs produkter därmed en stor tillväxtpotential. Med aktiv avfuktning minskar bränsleförbrukningen med 0,4 – 0,6 % genom att flygplansvikten minskar med 200 - 300 kg. Det påverkar miljöbelastningen med en sänkning av utsläppen om ca 65 - 100 ton CO 2 per år. 30 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 31 KVALITET GRUNDEN I VERKSAMHETSSTRATEGIN Kvalitetsfrågor genomsyrar produk- tionsstrategin där anläggningarna har tydliga roller. Vid anläggningen i Nyköping sker slutmontering och testning medan anläggningen i Nybro serietillverkar ingående artik- lar i aluminium och rostfritt samt monterar volymprodukter. Egen produktion CTT utför slutmontering, test och kvalitetsgod- kännande av samtliga system och produkter vid anläggningen i Nyköping för att därigenom säkerställa leveranskvalitet och kravefter- levnad före leverans till kund. Närheten till utvecklingsavdelningen är särskilt viktigt för produkter i låga volymer, för testning eller i början av ett OEM-program. Undantaget är pro- duktgruppen PAD (fuktdynor) som direktlevere- ras till kund från Nybro av specifikt kvalificerad personal. Anläggningen i Nybro är annars en ren produktionsanläggning som CTT utvecklar till att hantera fler avancerade tillverkningsmo- ment. Anläggningen serietillverkar ingående artiklar i aluminium och rostfritt samt monterar volymprodukter och komplett montering av fuktdynor. Vi har en modern maskinpark som vi fortsätter att uppdatera för att ha den senaste tekniken där vi bl a ser över möjligheten att robotisera delar av produktionen i takt med att volymerna ökar. Därmed kan vi samtidigt förbättra arbetsmiljön för våra anställda genom att ta bort monotona moment som kan ge upphov till arbetsskador vid långvarig exponering. För att fokusera på vår kärnverk- samhet, produktion, har vi de senaste åren lagt ut all service och underhåll etc på externa leverantörer. En mycket viktig del i en effektiv produktion där CTT lägger stor vikt är att bibehålla kompetent personal för att fortsätta optimeringen av vår produktion. Detta blir särskilt viktigt i en tillväxtfas. Utvalda underleverantörer CTT samarbetar med utvalda underleveran- törer för tekniskt komplexa produktdelar och komponenter för vilka flygindustrin ställer särskilda krav, såsom till exempel fläktar, ventiler, kontrollenheter samt speciella luftrör och slangar. Särskilda specifikationer och ritningar tas fram för denna typ av produkter. Långsiktiga avtal ligger till grund för denna typ av samarbeten. Kvalitet och tillförlitlighet Flygindustrin är en bransch med hög grad av kontroll och reglering. Den är också kapitalin- tensiv vilket gör förseningar och stillestånd kostsamma. Som en konsekvens byggs därför de flesta delar och system för att hålla under hela flygplanets livslängd. Samtliga processer i företaget är definierade i det egna ledningssys- temet och regelbundna kontroller genomförs för att säkerställa att processerna följs och att nya processer utvecklas vid behov. Ledningssystemet uppfyller de krav myndig- LEDNINGSSYSTEMET FÖRBÄTTRAT FÖR ATT MÖTA NYA KRAV C CUSTOMER SATISFACTION CTTs främsta fokus är att möta eller överträffa kundernas förväntningar T TECHNICAL EXCELLENCE Produkter och system ska konstrueras, produceras och underhållas så att de möter eller överträffar specificerade krav T TRUST Vi bygger förtroende och relationer mellan ledare, medarbetare, kunder och övriga intressenter S SAFETY Verksamheten och aktiviteterna ska vara säkra för kunder, användare, personal, miljö, information och egendom. Detta omfattar efterlevnad av alla tillämpliga lag-, myndighets- och kundkrav samt rapportering av incidenter och produktavvikelser enligt företagets processer A AWARENESS Riskhantering är kritiskt för CTT. Genom att identifiera faror och möjligheter samt utbilda all personal främjar vi säkerhetskulturen (Safety Culture) F FOCUS Alla beslut ska grundas på riskprioriteringarna; 1. Säkerhet 2. CTT Policys 3. Finansiella aspekter Ledare bedömer mänskliga faktorer och prestation innan beslut fattas E EVERYONE Varje anställd har ansvar och rätt att följa regler och rutiner, att rapportera fel, samarbeta med revisorer och delta i den ständiga förbättringen av företaget och verksamheten med försäkran om att behandlas enligt rättvisekulturens (Just Culture ) principer heter ställer för att tillverka (Part21 POE) och reparera (Part 145 MOE) delar till flygindu- strin. CTT är certifierat enligt ISO9001 och standarden AS9100D som är gällande inom flygindustrin. För att certifiera systemen för eftermontering i flygplan samarbetar CTT med av luftfartsmyndigheterna godkända desig- norganisationer såsom exempelvis Lufthansa Technik och PMV. Utveckling CTT bedriver två olika typer av utvecklingsar- bete. Det ena syftar till att utveckla produk- terna för att passa specifika flygplansmodeller. När de stora flygplanstillverkarna tar fram nya modeller, såsom Boeing för närvarande gör med 777X innebär det att CTT också gör ett omfattande arbete som inkluderar teknik- och processutveckling med flera kvalificeringsom- gångar hos flygplanstillverkaren och myndig- heter. Den andra typen av utveckling görs i ett tidigare skede, innan specifika avtal tecknas. Den utvecklingen handlar om att ta fram nya koncept och idéer för framtida produkter, samt att patentsäkra de framsteg som görs. Ett sådant exempel är ett samarbete som CTT och luftfiltertillverkaren Camfil ingick under 2020 för att integrera ozon- och VOC-filtrering i luftfuktare för cockpit, Crew rest och kabinen. PRODUKTER MARIA WESTER Head of Quality & HR ”Kraven från kunder och myndigheter ökar succes- sivt inom flygbranschen för att ytterligare höja flyg- säkerheten. Vi på CTT tar ansvar för vår del genom att vidareutveckla våra processer och säkerställa efterlevnad i CTTs olika verksamhetstillstånd. Detta gör vi genom våra medarbetares dagliga insatser som görs med noggrannhet, öppen kommunikation och i samarbete internt såväl som med leverantörer, kunder och partners.” CTT Årsredovisning 2024 33 32 CTT Årsredovisning 2024 Områden Sid Affärsmodell 10 Strategi 12 Hållbarhetsrapport 34 Intressent- och väsentlighetsanalys 37 Miljö och klimat 38 Inköp och leveranser 38 Sociala förhållanden 39 Affärsetik och antikorruption 39 Mänskliga rättigheter 39 Medarbetare 40 Kpi:er och aktiviteter 44 Klimatredovisning 46 Mål och långsiktig plan 47 Revisors granskning & yttrande 47 Riskhantering 62 Styrning av hållbarhetsarbetet 70 Intern kontroll 74 CTT upprättar hållbarhetsrapport enligt årsredovis- ningslagen. Styrelsen ansvarar för den lagstadgade hållbarhetsrapporten som återfinns i årsredovisningen under nedan stående punkter och omfattar rapport- eri ngsk raven inom omr ådena miljö, so ciala f ör hållande n, personal, affärsetik och mänskliga rättigheter enligt FNs tio principer och agenda 2030. Full transparens och fokus eftersträvas inom detta område. Hållbarhets- rapporten har granskats och yttrande har upprättats av bolagets revisorer. Under 2024 har CTT påbörjat arbetet mot de kommande rapporteringskraven enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). En dubbel väsentlighets- analys har inletts för att kartlägga företagets påverkan på miljö och människor längs värdekedjan, samt ident- ifiera hållbarhetsrelaterade finansiella risker och möjlig- heter. Intressentdialoger är en central del av processen för att få deras perspektiv på vad som är väsentligt för CTT att fokusera på. CTT har även påbörjat arbetet med att rapportera enligt EU:s taxonomi. En GAP-analys och implementeringsplan har upprättats för att leverera enligt regelverkens tidplan under 2025 och 2026. HÅLLBARHETSRAPPORT HÅLLBARHETS- RAPPORT 34 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 35 Betydelse för intresseenter Betydelse för CTT Svårighet att förbättra / resursåtgång Påverkan HÅLLBARHETSRAPPORT Intressent- och väsentlighetsanalyser De intressent- och väsentlighetsanalyser som CTT genomfört är en viktig del i ledningens årliga genomgång där det kommande årets aktiviteter kopplat till hållbarhetsarbetet beslutas. CTTs primära intressenter är medar- betare, ägare/investerare, samhället, kunder, leverantörer och regulatoriska motparter. I begreppet kunder inkluderas även flygbolag I CTTs väsentlighetsanalys jämförs den positiva effekt en specifik fråga bedöms kunna ge med CTTs möjlighet att påverka den frågan i positiv riktning. Nedan presenteras en bild av som ibland är indirekta kunder samt slutanvän- dare vilka utgörs av flygplanens passagerare och besättning. CTTs intressentanalys utgår från ett antal frågor kopplade till bolagets tre huvudområden; Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter. Utifrån dessa frågor bedöms dels vilken betydelse en specifik fråga har för CTTs möjlighet att bolagets väsentlighetsanalys. Väsentlighets- analysen är ett av verktygen som används för att besluta om det kommande årets aktiviteter, där avvägningen effekt kontra möjlighet att skapa värde för bolagets primära intressenter, dels vilken påverkan en specifik fråga har på CTTs möjlighet att fortsätta utvecklas som ett långsiktigt lönsamt företag. Nedan presenteras en bild av bolagets intressentanalys där det vita fältet markerar de frågor som har stor vikt för både CTT och dess intressenter, vilket gör de till prioriterade frågor. påverka utgör grunden för att värdebaserat avgöra vilka aktiviteter som prioriteras. INTRESSENTANALYS 1 Miljöpolicy 2 Program för miljöstyrning 3 Program för energianvändning och avfallsminimering 4 Program för förnybar energi 5 Produktdesign- och livscykels- program 6 Vattenanvändning 7 Bidra till kundens minskade miljöpåverkan 8 Materials sourcing (inkl leveran- törsuppföljning & efterlevnad) 9 Mångfaldsprogram 10 LTIR-uppföljning 11 Uppförandekod gentemot leverantörer 12 Integritetspolicy och -program 13 Program för produktsäkerhet 14 Medarbetarhälsa & -säkerhet 15 Certifiering av lednings-/ kvalitetsstyrningssystem 16 Uppförandekod inklusive antikorruptionspolicy 17 Antikorruptionsprogram 18 Visselblåsarprogram 19 Extern granskning av hållbarhetsrapporten 20 Styrelsemångfald 21 Styrelseoberoende VÄSENTLIGHETSANALYS HÅLLBAR UTVECKLING OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet och strävar efter att hållbart tänkande ska vara integrerat i hela verksamheten, både kort- och långsiktigt. Hållbarhet är en viktig drivkraft för CTTs produktutveckling och i arbetet med att minimera den egna verksamhetens miljöpåverkan. Att bedriva en på alla sätt affärsetisk verksamhet tillsammans med att erbjuda attraktiva och ansvarsfulla arbetsplatser är ytterligare väsentliga delar av CTTs hållbarhetsarbete. Att skapa en hållbar värde- skapande affär bygger på att hela kedjan från leverantör till kund integreras i hållbarhetsarbetet. CTTs vision är att flygbranschen med CTTs produkter aktivt ska reglera luftfuktigheten i flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på jorden. Våra avfuktare minskade under 2024 flygbolagens utsläpp av CO 2 med motsvarande det från 85 000 bilar (83 000), vilket är högre än föregående år då antalet flygtimmar samt den installerade basen har ökat. Samtidigt skapade CTTs luftfuktare genom höjd luftfuktighet en förbättrad arbetsmiljö för ca 64 % (64) av världens alla piloter på widebody-flygplanen Boeing 787 och A350. För att uppnå visionen bedriver vi ett ansvarsfullt företagande som grundar sig i vår affärsidé, strategiska agenda och hållbarhetspolicy. Ramverket för CTTs håll- barhetsarbete är utformat med utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030, genomförda intressent- och väsentlighetsanalyser samt i dialogen med våra intressenter, som i olika omfattning påverkar och påverkas av vår verksamhet. Hållbarhetspolicyn utgångspunkten för hållbarhetsarbetet CTT arbetar kontinuerligt för att stärka håll- barheten inom verksamheten. Styrningen mot ökad hållbarhet sker med utgångspunkt i vår hållbarhetspolicy som beskriver att bolaget ska arbeta för att integrera social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i hela verksamheten. Det innebär att CTT ska bedriva en finansiellt hållbar verksamhet som säkrar fortlevnad och utveckling över tid. Bolaget ska respektera mänskliga rättigheter och verka för goda arbetsförhållanden genom hela värdekedjan. CTT ska vidare arbeta aktivt för att minska sin miljöpåverkan och motverka korruption. VD och ledningsgrupp har det operativa ansvaret för att bedriva det löpande håll- barhetsarbetet. I början av varje år görs en genomgång och utvärdering av utfallet från föregående år, och med resultatet samt intressent- och väsentlighetsanalyser som utgångspunkt görs sedan en översyn av håll- barhetsmål och risker kopplade till respektive fokusområde. Därefter definieras konkreta aktiviteter med ansvarsfördelning och nyckeltal för det kommande året. I samband med led- ningens strategimöte efter sommaren görs en halvårsuppföljning av pågående aktiviteter. Vid årets slut sammanställs utfallet av årets mål och aktiviteter som underlag till genomgången i början av året och cirkeln är sluten. Certifieringar och tillstånd en del av hållbarhetsarbetet för CTT CTT har flera certifieringar, tillstånd och kund- godkännanden som främst är styrande för bedri- vande av verksamheten, men som också utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet bl a genom att arbetssätt och metoder med bäring på ett antal olika hållbarhetsfrågor säkerställs. CTT har flera olika tillstånd/godkännanden: • AS9100D-certifiering, flygbranschens kvali- tetsstandard där ISO9001:2015 är inkluderad • Sex olika myndighetsgodkännanden under Transportstyrelsen, däribland: – Produktionsgodkännande (POA – Production Organization Approval) – Fyra underhållsgodkännanden (MOA – Maintenance Organization Approval) täckande EU, USA och Canada vilka generellt accepteras globalt. Eftersom Storbritannien lämnat EU har CTT behövt tilläggscertifiera reparationsverksamheten med ett singeltill- stånd under CAA UK då Storbritannien slutat att acceptera EASA-tillstånd under 2022. – Känd avsändare flygfrakt (Transportstyrelsen) • Kundgodkännanden (från t ex Boeing och Airbus) EN HÅLLBAR VÄRDESKAPANDE AFFÄR MILJÖANSVAR AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANSVARSFULL ARBETSGIVARE 1 Miljöpolicy 2 Program för miljöstyrning 3 Program för energianvändning och avfallsminimering 4 Program för förnybar energi 5 Produktdesign- och livscykels- program 6 Vattenanvändning 7 Bidra till kundens minskade milöpåverkan 8 Materials sourcing (inkl leveran- törsuppföljning & efterlevnad) 9 Mångfaldsprogram 10 LTIR-uppföljning 11 Uppförandekod gentemot leverantörer 12 Integritetspolicy och -program 13 Program för produktsäkerhet 14 Medarbetarhälsa & -säkerhet 15 Certifiering av lednings-/ kvalitetsstyrningssystem 16 Uppförandekod inklusive antikorruptionspolicy 17 Antikorruptionsprogram 18 Visselblåsarprogram 19 Extern granskning av hållbarhetsrapporten 20 Styrelsemångfald 21 Styrelseoberoende 15 14 13 7 17 16 1 8 11 2 19 20 12 9 3 4 21 18 10 6 15 14 13 9 7 1711 16 1 8 2 19 20 12 3 4 5 21 18 10 6 5 36 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 37 ANSVARSFULL ARBETSGIVARE Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplat- ser där medarbetarna trivs och känner att det finns goda möjligheter till individuell utveckling och karriärvägar. För CTT gäller att bedriva ett proaktivt arbete inom jämställdhet, mångfald och lika- behandling. För att tydliggöra detta ytterligare tog CTT fram en uppdaterad hållbarhetspolicy under 2023. Samtidigt medför CTTs olika myn- dighets- och kundkrav specifika säkerhetspröv- ningar och registerkontroller av personal. I CTTs ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna ligger i linje med både behovet av kompetens- försörjning och medarbetarnas individuella planer för karriär- och kompetensutveckling. Med en väl etablerad företagshälsovård får AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER CTTs verksamhet ska präglas av en hög affärsetik och bolaget ska värna om god affärssed i alla relationer. Mutor, bestickningar och andra former av korruption accepteras under inga omständigheter. CTT utformade och tog en ny uppförandekod i bruk under 2020 där bl a bolagets riktlinjer för att motverka alla typer av korruption framgår tydligt. Under 2021 kommunicerades denna policy internt och under 2022 började den följas upp gentemot leverantörer och kunder. Bolaget har även, sedan tidigare, infört och utbildat i en vissel- blåsarfunktion öppen för interna och externa parter. Uppförandekoden och visselblåsarfunk- tionen återfinns båda på bolagets hemsida www.ctt.se. HÅLLBARHETSRAPPORT medarbetarna regelbundna hälsokontroller och för att främja rörelse och motion erbjuds frisk- vårdsbidrag och företagssponsrade motions- aktiviteter. CTT arbetar aktivt för att minska arbetsrelaterade skador och för statistik över olyckor och tillbud, där samtliga olyckor och allvarliga tillbud rapporteras till Arbetsmiljöver- ket och Försäkringskassan. CTT är medlemmar i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv och är därigenom kollektivavtalsanslutna. Rätten till facklig anslutning är för CTT en självklarhet, där bolaget har ett gott samarbete med sina fackliga motparter. Det är också viktigt att säkerställa goda ekonomiska villkor för medarbetarna i form av vinstandelsstiftelsen som ger samtliga medarbetare lika stor andel av bolagets vinst CTT följer och lever även upp till de uppfö- randekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leveran- törssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar konti- nuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra for- mer av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande använ- dandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponen- ter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev i förhållande till arbetad tid. CTT strävar även efter största möjliga andel tillsvidareanställ- ningar med regelbunden och flexibel arbetstid på dagtid. För CTT är det även viktigt att bidra till ett hållbart lokalsamhälle. Under 2024 har CTT ökat sitt engagemang, bl a genom ökad spons- ring i Nyköping och Nybro. bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det markna- den vill se. För övriga styrningsfrågor av hållbarhets- arbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-. T R A N S P A R E N C Y P A R T N E R • N A S D A Q E S G TRE OMRÅDEN SOM FÅNGAR CTTs VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR FNs Agenda 2030 med tillhörande globala mål har varit vägledande i arbetet med att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna för CTT att hantera, följa upp och rapportera. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter. HÅLLBARHET INOM CTT MILJÖANSVAR Klimatförändringarna är en av världens mest akuta utmaningar, och därför gör CTT allt för att avsevärt minska sin klimatpåverkan och bidra till 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. För CTT gäller att kontinuerligt identifiera och genomföra aktiviteter som minskar miljöpå- verkan från vår egen verksamhet, men även att regelbundet kontrollera våra leverantö- rers miljöarbete och miljöcertifiering. Ett tredje område som är viktigt för CTT är hur bolaget kan påverka sina kunder, flygbolagen att minska sin miljöpåverkan. Genom att erbjuda avfuktningssystem som reducerar kondensation i flygplan, bidrar CTT indirekt till flygbolagens möjligheter att minska sina utsläpp genom att erbjuda CTTs viktminskande och därmed bränslebesparande produkter inom avfuktning / antikondensation. Under 2024 bidrog dessa produkter med att minska de globala utsläppen av CO 2 med ca 137 000 ton, jämfört med 134 000 ton år 2023. Exempel på aktiviteter för att minska bola- gets egen miljöpåverkan är införandet av ett program för förnybar energi där vi dels säker- ställer att all el och värme vi köper kommer från fossilfria källor, dels installerar solceller på vår produktionsanläggning i Nybro och på sikt i Nyköping. Vid ombyggnationer och föränd- ringar i verksamhetens lokaler strävar bolaget efter att minska energiförbrukningen utifrån den energikartläggning som tidigare gjorts. CTT har även ett åtgärdsprogram som syftar till hållbar resepolicy, ökad andel miljöklassade företagsbilar och möjlighet till elbilsladd- ning vid varje arbetsställe. För att bidra till kundernas minskade miljöpåverkan utvecklar CTT ett förbättrat avfuktningssystem samt har uppmärkning av hur förbrukningsartiklar kan återvinnas för att nå en ökad hållbarhet under produkternas livscykel. CTT klimatkom- penserar dessutom alla bolagets resor via Fly Green Fund, där medlen går till utveckling av biobränsle till flygindustrin. Solpanelerna hos CTT Nybro driftsattes i slutet av 2021 och producerade ca 200 000 kWh under år 2024. Enligt förväntan som var på 200 000 kWh. 38 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 39 MEDARBETARNA ÄR NYCKELN TILL VÅR FRAMGÅNG • OMFATTAR SAMTLIGA ANSTÄLLDA DÄR VARJE MEDARBETARE FÅR LIKA STOR ANDEL I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETAD TID • VARJE ANSTÄLLD MED FULL ANDEL ÄGER VIA STIFTELSEN CA 2 500 AKTIER I CTT, PER 2024-12-31 • PER 2024-12-31 VAR VINSTANDELS- STIFTELSEN ENLIGT AKTIEBOKEN 20:E STÖRSTA ÄGAREN I CTT • FÖR ÅR 2024 AVSATTES DRYGT 94 000 SEK PER BERÄTTIGAD ANSTÄLLD Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans skapar vi en hållbar organisation. CTT strävar efter att vara en attraktiv arbets- givare och efter att såväl befintliga som poten- tiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar länge i bolaget; 76 % av CTTs anställda har varit anställda över fem år och 51 % över tio år. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal. Efter att kontinuerligt ha växt och rekryterat under många år, anpassade vi under 2020 och 2021 personalstyrkan till följd av pan- demin och kvarvarande personal genomförde solidariskt korttidsarbete utan statligt stöd. Glädjande är att vi under 2022, 2023 och 2024 börjat återanställa för att växa igen, där flera som fick sluta valt att komma tillbaka. Ett attraktivt helhetspaket CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempel- vis ger samtliga extra ledigt i samband med ledigt över jul och nyår, samt på en del klämda- gar. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en vinstandelsstiftelse. För att stötta god hälsa erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap. CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisatio- nen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklings- möjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas. Great place to work - en inkluderande arbetsplats där medarbetarna trivs CTT arbetar aktivt för att skapa en jämställd arbetsplats präglad av lagarbete, gemenskap, trivsel och ömsesidig respekt för varandra. Som stöd i den kontinuerliga utvecklingen av arbetsmiljön gör CTT regelbundna medarbe- tarenkäter för att följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsplatsen. Nytt sedan 2023 är att medarbetarundersökningen genomförs via Great place to work. Redan första gången nådde CTT 74 % i det sammanvägda indexet för hela modellen. För att bli certifierad krävs över 70 %. Utfallet 2024 förbättrades till 80 %. På frågan ”Allt sammantaget är detta en mycket bra arbetsplats” svarade 87 % att detta stämmer i hög grad. Kamratskap-indexet blev höga 88 %, vilket visar att de flesta är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Under 2024 inkom inga ärenden till HR-avdelningen kopplade till kränkande särbehandling, trakasseri eller diskriminering. Inga ärenden har heller inkommit via visselblåsarfunktionen. PERSONALENS VINSTANDELSSTIFTELSE Avsättning till vinstandelsstiftelsen Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse som ger alla medarbetare del i CTTs ekonomiska framgångar. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medar- betarnas engagemang genom aktieägande. Varje CTT-medarbetare som arbetat heltid sedan starten äger via vinstandelsstiftelsen motsvarande ca 2 500 aktier i CTT. Sammantaget ägde den nio år gamla vinstandelsstiftel- sen vid årsskiftet motsvarande 1,0 % av aktiekapitalet i CTT. Varje år avsätts 7,5 % av bolagets resultat före skatt till stiftelsen, dock högst 22,5 % av beslutad utdelning. Tilldelningen kan bli högst 25 % av total grundlön för samtliga anställda i företaget. Medlen investeras i CTT-aktier som förvärvas på marknaden efter bolagsstämman varje år. Alla anställda, oavsett lön och befattning, tilldelas lika andelar i förhållande till årsarbetstid, förutsatt att de varit anställda minst tre månader och inte slutat under samma år som de börjat. Utbetalningar till anställda kan ske tidigast fyra år efter räkenskapsåret som är grund för avsättningen till stiftelsen. Den anställde bestämmer själv om medlen ska betalas ut eller kvarstå i stiftelsen. Under 2024 avsattes ett värde om drygt 94 000 SEK per berättigad anställd, att investeras i maj 2025 efter beslut på bolagsstämman. Vinstandelsstif- telsen var ägare till 123 149 aktier per 2024-12-31. MEDARBETARDATA VID CTT 2024 Antalet medarbetare 1) ��������������������������������������������������������� 85 st (80) Andelen kvinnliga medarbetare 1) ������������������������������������������34 % (35) Medelålder 1) ����������������������������������������������������������������������� 48 år (48) Genomsnittlig anställningstid 1) ��������������������������������������������12 år (12) Personalomsättning 2) ��������������������������������������������������������������4 % (6) Frisknärvaro 3) �����������������������������������������������������������������95,9 % (97,2) HÅLLBARHETSRAPPORT 1) Vid årets utgång 2) Under året� Personer som både sagts upp och återanställts under 2024 är ej medräknade 3) Under året CTT Årsredovisning 2024 41 40 CTT Årsredovisning 2024 2003 började Jonas att arbeta på CTT Systems med tillverkning, test, underhåll och reparationer. Bolaget var då mycket mindre och det fanns inte lika många system i drift som nu vilket innebar att samma personer som tillverkade och testade nya befuktare och avfuktare även utförde underhåll och reparationer på levererade system. - Jag hade läst en del artiklar om CTT i lokal- tidningen och tyckte att det verkade vara ett intressant företag med en bra produkt som löste problemet med fukt i flygplan. När jag sedan fick tips från en vän om att det fanns ett ledigt jobb så skickade jag in en ansökan och fick jobbet. Sedan dess så har CTT utvecklats till ett betydligt större företag där nytillverkning och underhålls- verksamheten nu är två skilda avdelningar. Idag så arbetar Jonas med en rad olika arbetsuppgifter kopplade till kontroller av de produkter som CTT Även om Fanny fortfarande ser sig som ny på job- bet så var CTT Systems inget nytt för henne när hon blev anställd. Redan under sin utbildning till civilingenjör med inriktning på industriell ekonomi kom Fanny i kontakt med CTT Systems. - När jag skulle skriva mitt examensarbete såg jag mig omkring efter ett lämpligt företag. Då kom jag för första gången i kontakt med CTT Systems. Det var roligt och spännande att inse att det fanns ett litet bolag med stora globala kunder stationerat i Nyköping. Det kändes unikt! Efter avklarat examensarbete blev Fanny erbjuden en tjänst som business controller med fokus på hållbarhet på CTT Systems. CTT SATSAR MER PÅ HÅLLBARHET OCH PÅBÖRJAR IMPLEMENTERINGEN AV CSRD KRAVEN PÅ KVALITET ÖKAR YTTERLIGARE Systems levererar och andra arbetsuppgifter inom kvalitetsavdelningen. - Jag och mina kollegor på kvalitetsavdelningen granskar alla produkter som skickas från CTT Systems, inklusive all dokumentation. Det innebär att vi granskar produkterna mot ritningar, kontrollerar Work Sheets (opera- tionslistor), granskar testrapporter för att se att produkterna genomgått alla tester med godkänt resultat m m. Granskning av produkter är emellertid bara en del av allt arbete som kvalitetsavdelningen på CTT Systems utför. Arbetet inkluderar även upprät- tande av checklistor för kontrollerna, revisioner både internt och ute hos leverantörer, hantering av olika typer av avvikelser och mycket mer. Just nu så arbetar CTT med att implementera nya delar i EASAs regelverk. - Jag har fått ett jättefint välkomnande på bolaget. CTT Systems har en tydligt familjär prägel med en stark teamkänsla. Just nu är det stort fokus i Fannys arbete på implementering av EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD. Direktivet kräver att företaget rapporterar sin miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) påverkan genom hela sin värdekedja. Målet är att tillhandahålla konsekvent, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsinformation som kan hjälpa intressenter att fatta välgrundade beslut. Hållbarhetsdirektivet börjar gälla för CTT Systems från 2026. Det förberedande arbetet innefattar bl a en dubbel väsentlighetsanalys för att fastställa företagets fokusområden samt en GAP-analys och en handlingsplan för att kartlägga vad som behöver implementeras för att uppfylla rapporte- ringskraven. - Förändringarna i EASAs regelverk bör inne- bära att flygsäkerheten förbättras ytterligare. Jonas ser en positiv framtid för både kvalitetsav- delningen och för CTT Systems som bolag. Han räknar med att bolaget kommer att fortsätta växa och att fler ska upptäcka fördelen med produkter- na som CTT Systems tillverkar. - Jag har arbetat på CTT Systems under många år och jag har alltid upplevt att vi har ägare som tror på oss. Det känns speciellt att vara en del av ett litet bolag placerat i Nyköping som levererar till globala bolag inom flygbran- schen över hela världen. - Vi gör redan mycket inom hållbarhetsområdet men vi kommer att behöva göra ännu mer. CSRD är nytt för oss alla på bolaget men vi lär oss tillsammans. Direktivet kommer att på- verka alla delar av företaget och därför är det tacksamt att alla avdelningar är väldigt villiga att hjälpa till för att vi ska lyckas. Även om CSRD innebär omfattande processer och komplex dokumentation tror Fanny att det i längden kommer att driva positiva förändringar för CTT Systems. - När rapporteringen väl är på plats tror jag att vi kommer att anstränga oss mer för att bli ännu bättre. Vi kommer att kunna utveckla och förbättra våra fokusområden för att rapporte- ra bättre siffror för varje år och på så sätt göra framsteg i vårt hållbarhetsarbete. Fanny Söderberg är business controller med fokus på hållbarhet på CTT Systems. Fanny bör- jade i augusti 2024 på bolaget och ser fram emot ett kommande år med ambitiös implementering av det nya hållbarhetsdirektivet CSRD. Under 22 år har Jonas Hertz varit en del av CTT Systems. Sedan 2008 arbetar han på kvalitetsavdelningen där granskning av de system som CTT levererar är en viktig del av arbetsuppgifterna. Under de kommande åren ser Jonas en utveckling där kvalitetsavdelningen kommer att växa i och med att antalet leveranser förväntas att öka och att ett nytt regelverk som införs för samtliga företag som verkar inom flygbranschen kommer att innebära mer arbete för kvalitetsavdelningen och andra delar av CTT. CASE: CASE: ATT ARBETA PÅ CTT ATT ARBETA PÅ CTT 42 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 43 Aktivitet / Nyckeltal Utfall 2024 (2023) Kommentar Nyckeltal och aktiviteter 2025 CO 2 -besparing från levererade avfuktningssystem 137 000 ton (134 000) Motsvarar utsläppen från 85 000 personbilar under ett år CO 2 -besparing från levererade avfuktningssystem Utveckla ett förbättrat avfuktningssystem med minst 5 % energi- effektivisering Pågående Förskjutet pga att kundprojekt har prioriterats Utveckla ett förbättrat avfuktarsystem med minst 5 % energieffektivisering Andel miljöklassade företagsbilar 100 % (86) El- eller laddhybridbilar. Målet är 100 % Andel miljöklassade företagsbilar Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh 199 686 kWh (205 024) Motsvarar ca 50 % av direkt förbrukning samt 95 ton CO 2 reduktion Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifieringar, lag- och regeluppfyllnad Genomförd Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifiering- ar, lag- och regeluppfyllnad Effektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning Pågående För el används enbart förnybar energi. För värme kommer mer än 99 % från fossilfria källor Effektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning Starta implementering av CSRD samt ISO-certifiering 14001 & 45001 Pågående CSRD - Dubbel väsentlighetsanalys samt GAP-analys klar, implementering pågår Fortsätt implementering av CSRD samt ISO-certifiering 14001 & 45001 Befuktade Flight-deck, andel 63,6 % (64,2) Avser Boeing 787 och Airbus A350 Befuktade Flight-deck, andel Befuktade Flight-deck, timmar 5 065 726 (4 681 709) Avser Boeing 787 och Airbus A350 Befuktade Flight-deck, timmar Minskade kassationer 0,91 % (0,30) Utfall i förhållande till total materialkostnad Minskade kassationer Ökad avfallsåtervinning 95 % (93) Totalt 49 ton (43) Ökad avfallsåtervinning Aktivitet / Nyckeltal Utfall 2024 (2023) Kommentar Nyckeltal och aktiviteter 2025 Trygga anställningar - Andel fast anställd personal 99 % (100) Målet är 100 % Trygga anställningar - Andel fast anställd personal Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön 100 % (100) Målet är 100 % Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension 100 % (100) Målet är 100 % Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal 0 (0) Målet är 0 Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal Jämställd arbetsplats - Medarbetarna behandlas likvärdigt oavsett kön 91 % (90) Mätning via Great place to work Jämställd arbetsplats - Medarbetarna behandlas likvärdigt oavsett kön Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget 34 % (35) Målet är >40 % utgången 2026 Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget, ta fram en jämställdhetsplan Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mycket nöjda på frågan ”självskattning hälsa” 76 % (73) Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mycket nöjda på frågan ”självskattning hälsa” Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar friskvårdsbidrag 81 % (74) Träningsbidrag ändrades till friskvårdsbidrag samt höjdes från 4 000 kr till 5 000 kr år 2023 Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar friskvårdsbidrag Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid 100 % (100) Målet är 100 % Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbets- ställe Delvis genomförd Genomförd enbart på en av två siter Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbetsställe Fortsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda Genomförd Forsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda Andel anställda med belastningsskador 2 % (0) Målet är 0 % Andel anställda med belastningsskador Olycksfall med frånvaro, nolltolerans 0 (0) Olycksfall med frånvaro, nolltolerans Hållbara städer - öka lokalt engagemang och sponsring Genomförd Hållbara städer - öka lokalt engagemang och sponsring Aktivitet / Nyckeltal Utfall 2024 (2023) Kommentar Nyckeltal och aktiviteter 2025 Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer Pågående Infört i alla offerter och avtal Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförandekod gentemot kunder Pågående Infört i alla offerter och avtal Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförandekod gentemot kunder HÅLLBARHETSPRIORITERINGAR 2025 AVSTÄMNING AV HUVUDAKTIVITETER OCH NYCKELTAL 2024 AFFÄRSETIK & MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANSVARSFULL ARBETSGIVARE MILJÖANSVAR HÅLLBARHETSRAPPORT 44 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 45 REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ), org.nr. 556430-7741 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2024 på sidorna 34-47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis- ningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revi- sionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm, 2025-03-27 (exakt tidsstämpel framgår av elektronisk signatur) Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Andreas Skogh Auktoriserad revisor KLIMATREDOVISNING AV SCOPE 1, 2 OCH 3 - DIREKT OCH INDIREKT FÖRBRUKNING CTT har som mål att bli mer energieffektiva och därigenom minska CO 2 emissionerna. All el kommer från förnybara källor och ca 99 % av värmen kommer från fossilfria källor. Under 2024 har egen producerad el från solpaneler utgjort 46 % (56) av total direkt förbrukad el. Förbrukningen av direkt fjärrvärme har ökat från 275 MWh till 305 MWh under perioden. Andel miljöklassade företagsbilar uppgick till 100 % (86) i slutet av året. Indirekt elförbruk- ning har ökat främst som en konsekvens av att fler nyttjar laddare för elbilar, vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Totalt har CTTs anti-kondensationssystem sparat 137 424 ton CO 2 (134 589) åt våra kunder, med de flygtim- mar som registrerats 2024 enligt statistik från Boeing. Totalt har CO 2 utsläppen, för scope 1 och 2, minskat med 2 ton jämfört föregående år. CTT har inga utsläpp för scope 1 samt enbart utsläpp från fjärrvärme i Nyköping för scope 2, uppgående till 6 ton helår 2024 (scope 2 avser market-based emissions). HÅLLBARHETSRAPPORT OMRÅDE GENOMFÖRDA 2024 PLAN 2025-2027 LÄNGRE TIDSHORISONT E Ta fram ett science based target och gå med i SBTi Ta fram en omställningsplan för att nå målen Bli klimatneutrala / nå Net Zero Target E Kartlägga och redovisa bolagets scope 3 emissioner Samla in mer primärdata för scope 3 utsläppen ESG Påbörja implementeringen av CSRD och EU:s taxonomi CSRD-rapporteringen, inklusive EU:s taxonomi, måste vara på plats för räkenskapsåret 2026 EG Utforma plan för miljöcertifiering ISO-14001 certifiering Fortsatt arbete med miljö- standarder, ISO-14040-44 SG Utforma plan för arbetsplatscertifiering, Certifiering via Great place to work ISO-45001 certifiering S Utforma plan för mer jämställd arbets- plats, Andel kvinnor >30 % Genomföra åtgärder, Andel kvinnor >40 % Andel kvinnor 40-60 % ES Utforma plan för lokalt samhällsengage- mang, hållbara städer och ekosystem Genomför plan för lokalt samhällsengagemang, hållbara städer och ekosystem E Plan för utbyggnad av solpaneler i Nyköping och Nybro Genomför utbyggnad av solpaneler i Nyköping och Nybro G Utvärdera Nasdaq Green Equity Transition /Designation Bli del av Nasdaq Green Equity Transition / Designation E = Environmental S = Social G = Governance MÅL OCH LÅNGSIKTIG PLAN CTT HAR KORT-, MEDEL- OCH LÅNGSIKTIGA MÅL MED HÅLLBARHETSARBETET FÖR UTVECKLING OCH INTEGRERING I VERKSAMHET OCH RAPPORTERING RAPPORTERING AV NYCKELTAL Utfall 2024 Per Anställd Utfall 2023 Per Anställd Direkt egen förbrukning: El förbrukad, kwh 1) 430 861 4 896 369 384 4 450 El producerad från solceller, kwh 199 686 2 269 205 024 2 470 Värme, kwh 304 930 3 674 275 050 3 315 Vatten, kubikmeter 1 325 15 981 12 Andel miljöklassade företagsbilar 100 % - 86 % - Avfallsåtervinning 95 % - 93 % - Avfallsmängd, kg 48 664 553 43 016 518 Indirekt förbrukning: El, kwh 1) 227 130 2 581 219 427 2 644 Värme, kwh 371 100 4 217 432 130 5 206 Vatten, kubikmeter 838 10 881 11 Kund perspektivet: CO 2 -besparing från levererade anti-kondensationssystem, ton 2) -137 424 -1 562 -134 589 -1 622 Flight-deck-befuktning, andel 3) 63,6 % 64,2 % - Flight-deck-befuktning, flygtimmar årstakt 3) 5 065 726 4 681 709 - 1) Ellförbrukning från elbilsladdning var år 2024 33 830 kWh och år 2023 18 501 kWh 2) Baserad på statistik och nyckeltal från Boeing samt beräkning av CTT på viktbesparing om 200 kg för narrowbody samt 300 kg för widebody-flygplan 3) Av modern widebody-flotta (Boeing 787 samt A350) Under 2024 har CTT satt vetenskapligt baserade utsläppsmål genom Science Based Targets initiative (SBTi). Företaget har därmed åtagit sig att minska utsläppen i scope 1 och 2 med 42 % till 2030, med 2023 som basår. Dess- utom har CTT som mål att nå netto-nollutsläpp CO 2 EMISSIONER, TON Scope 1 Scope 2 Scope 3 6 48 528 49 822 8 2023 2024 00 till 2050 genom att reducera utsläppen i scope 1, 2 och 3 med 90 % från 2023. Som en del av detta arbete har företaget börjat kartlägga utsläppen i scope 3, som står för över 90 % av företagets totala utsläpp, med ambitionen att successivt ta fram mer primärdata. 46 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 47 Förvaltningsberättelse | CFOs reflektion CFOs REFLEKTION FINANSIELLA RAPPORTER Inledning De senaste åren har präglats av ett bekymmer- samt omvärlds- och säkerhetsläge. Finansiellt har detta lett till högre inflation och högre räntor. CTT har påverkats av detta, men lyckats kompensera högre kostnader med prishöjningar främst inom eftermarknaden samt gynnats av att större delen av försäljningen sker i USD. Värt att lyfta fram är att CTT trots utmaningar i omvärldsläget lyckats bibehålla den höga rörel- semarginalen på 38 % under året, delvis genom aktivt arbete med effektiviseringar i både fasta och rörliga kostnader. CTTs intäkter har sedan pandemibotten i första kvartalet 2021 visat tillväxt i 12 av 15 kvartal. Allt tyder på att bolaget kan fortsätta tillväxtresan, även om det alltid finns risk för att något enstaka kvartal blir sämre. För de närmaste åren har bolaget redan både kapaci- teten och kapabiliteten på plats, så hävstången är god till att bibehålla en hög lönsamhetsnivå. Det är dock viktigt att ha i åtanke att en svagare USD/SEK kommer att ha en negativ inverkan på lönsamheten. Dessutom kommer den ökande systemförsäljningen leda till att den mycket lönsamma eftermarknadens andel av den totala försäljningsmixen minskar från den extrema nivån, 78 % under 2024. Under nästa år ser OEM återigen ut att bli tillväxtmotorn. Progressionen inom Retrofit och Private jet är mera binär, medan utvecklingen inom Eftermarknaden förväntas återgå till att spegla ökningen av antal system i drift (underliggande efterfrågan) efter att lagereffekterna klingat av under Q1 och en bit in i Q2 (se grafen nedan). Valuta 2024 har varit ett händelserikt år på valuta- marknaderna. CTT har en ovanligt ensidig valu- tapåverkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD. Däremot eftersträvas inköp i USD samt att banklån tas upp i USD. Under året har USD mot SEK valutakursen i genomsnitt legat ungefär på samma nivå, från USD/SEK 10,61 till 10,56 (genomsnittskurs under åren). Detta påverkade rörelseresultatet marginellt under 2024. Kursen har dock varie- rat kraftigt under året och stängningskursen 2024 var 11,00 jämfört med 10,04 år 2023. Den högre stängningskursen bidrog till att lånen i USD värderades högre och skapade ett negativt finansnetto under året. Kassaflöde och finansiell ställning Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 66 MSEK (117), främst som en konsekvens av negativa förändringar i rörelse- kapitalet, där jämförelseåret 2023, var ovanligt starkt delvis på grund av engångseffekter. Under 2024 har lagervärdet ökat från 109 till 125 MSEK, främst på grund av prisökningar, svagare SEK, samt lägre leveranser än planerat inom systemförsäljningen. Omsättningshastigheten har under året minskat från 3,0 till 2,6. För CTT är det viktigt att upprätthålla en resilient lager- nivå där bolaget alltid kan uppfylla kundernas leveranskrav. Det tillsammans med relativt långa ledtider samt många artiklar driver relativt höga lagernivåer i relation till omsättningen. CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med en nettoskuld på -25 MSEK (-76), hög soliditet om 74 % (75) samt likvida medel på 69 MSEK (118) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme om 53 MSEK. Detta gör att CTT kan fortsätta att ge god avkastning till aktieägarna utan att göra avkall på tillväxtambitionerna. Styrelsen föreslår att ordinarie utdelning bibehålls på 5,35 SEK per aktie (5,35), men att ingen extra utdelning utgår (3,35), totalt 5,35 SEK per aktie (8,70). Hållbarhet och IT På mitt bord ligger även ansvaret för hållbarhet och IT. CTT har ett värdebaserat synsätt på hållbarhet, vilket innebär att bolaget valt ut de aktiviteter som har störst effekt utifrån insatsen när CTT prioriterat det som ska genomföras. Extra nämnvärt är att CTT under året gått med i SBTi, startat implementeringen av CSRD samt fortsatt vår resa mot att bli klimatneutrala i hela värdekedjan. Läs gärna mera om detta i hållbarhetsrapporten. I samhället har cybersäkerheten varit i fokus under året som gått, så också på CTT. Bolaget har bland annat tagit fram en ny kontinuitetsplanering, uppdaterat IT-policys, genomfört utbildningar samt ytterligare stärkt upp IT-plattformen under året, allt i syfte att förhindra intrång i CTTs IT-miljö. Framöver kommer bolaget att fortsätta att förbättra och utveckla vår IT-plattform, inte enbart ur ett säkerhetsperspektiv utan också för att stärka samarbete och stöd till vår affär. Slutligen vill jag passa på att summera att CTT har starka finanser och goda framtidsutsikter för hållbar ekonomisk tillväxt. Markus Berg, CFO Förvaltningsberättelse 49 CFOs reflektion 49 Verksamhet & övrigt 50 Definitioner av nyckeltal 51 Resultaträkning 52 Balansräkning 54 Förändring i eget kapital 57 Kassaflödesanalys 58 Femårsöversikt nyckeltal 59 Relevanta avstämningar av nyckeltal 60 Risker och riskhantering 62 Aktien 67 Bolagsstyrningsrapport 70 – Ledande befattningshavare 76 – Styrelse 78 Noter till de finansiella rapporterna 80 Revisionsberättelse 94 Ordlista 98 Aktieägarinformation 99 Historik 100 Intäkter TRENDER PER PRODUKTOMRÅDE Private jet OEM Eftermarknad efterfrågan Eftermarknad CTT Retrofit 2020 2021 2022 2023 2024 2025 CTT Årsredovisning 2024 49 48 CTT Årsredovisning 2024 Förvaltningsberättelse | Verksamhet & Övrig DEFINITIONER AV NYCKELTAL Avkastning på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för en investerare som vill kunna jämföra sin investering med alternativa investeringar. Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader i % av genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på totalt kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för en investerare som vill se hur effektivt utnyttjandet av totala kapitalet i bolaget är och vilken avkastning det ger. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat (EBIT) plus finansiella intäkter i % av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balans- omslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatter. Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för inves- terare som vill förstå resultatgenereringen i förhållande till sysselsatt kapital. Eget kapital per aktie Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen. Bolaget anser att nyckeltalet eget kapital per aktie är relevant för investerare eftersom det beskriver storleken av det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i bolaget. Intäkt per anställd Rörelsens intäkter dividerat med genomsnitt- ligt antal årsanställda. Bolaget anser att intäkt per anställd är ett relevant mått för investerare som vill förstå hur effektivt bolaget använder sitt humankapital. Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier. Bolaget anser att kassaflöde per aktie är relevant för investerare eftersom det beskriver storleken på kassaflödet direkt hänförligt till aktieägarna i bolaget. Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive beviljad outnyttjad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder. Bolaget anser att kassalikviditeten är viktig för kreditgivare som vill förstå den kortsiktiga betalningsförmågan hos bolaget. Resultat per aktie Finansiellt mått (nyckeltal) enligt IFRS Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Räntetäckningsgraden är ett nyckeltal som visar hur mycket resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna riskeras. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerare som vill bedöma bolagets finansiella motståndskraft. Rörelseresultat (EBIT) Rörelseresultat före finansiella poster samt skatter. Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat (EBIT) är relevant för investerare som vill förstå bolagets resultat utan påverkan från hur verksamheten är finansierad. Rörelseresultat exkl. av- och nedskrivningar (EBITDA) Rörelseresultat före finansiella poster samt skatter (EBIT) med återläggning av av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat exkl. av- och nedskrivningar (EBITDA) är relevant för investerare som vill förstå bolagets resultat utan påverkan från hur verksamheten är finansierad eller från vad bolaget har för avskrivningsprinciper för sina investeringar. Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i % av nettoomsätt- ningen. Bolaget betraktar rörelsemarginalen som ett relevant nyckeltal för investerare som vill förstå hur stor del av intäkterna som blivit över för att täcka räntor, skatt och resultat. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Skuldsättningsgraden visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed belåningens hävstångseffekt. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerares bedömning av bolagets finansiella styrka. Soliditet Eget kapital i % av balansomslutningen. Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för kreditgivare som vill kunna förstå bolagets långsiktiga betalningsförmåga. Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i % av nettoom- sättningen. Bolaget betraktar vinstmarginalen som relevant för investerare eftersom den visar hur stor del av intäkterna som blivit över när alla kostnader exklusive skatt är täckta och därmed sätter vinsten i relation till verksamhetens omfattning. Förvaltningsberättelse | Definitioner VERKSAMHET & ÖVRIGT Allmänt om verksamheten CTT Systems AB (publ.) (”CTT”) är marknadsle- dande utvecklare och tillverkare av system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. I ett flygplan finns två huvudsakliga problem när det gäller luftfuktighet; dels alltför torr luft i kabi- nen där passagerare och besättning vistas och dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen till följd av kondensation. CTTs luftfuktare ökar luftfuktigheten i kabinen för en förbättrad miljö för människorna ombord. Samtidigt motverkar bolagets avfuktare kondensationen vilket ger lättare flygplan, lägre bränsleförbrukning och därmed mindre miljöpåverkan. Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas: • CTT har två produktområden – antikonden- sationssystem och luftfuktarsystem • CTT är ensamt vald som leverantör av luft- fuktarsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeings moderna modeller av långdis- tansflygplan • CTT gynnas av att flygindustrin präglas av höga inträdeshinder med stark reglering. Dessutom har branschen långa ledtider och långa produktlivscykler som ytterst styrs av flygplanstillverkarnas långa modellprogram • CTTs eftermarknadsförsäljning är en viktig del av verksamheten med ett stort värde om CTT får ut fullt värde under hela produktlivs- cykeln • CTT har sitt säte i Nyköping, noterades 1999 på Nasdaq Stockholms Small Cap-lista och tillhör sedan 2021 Nasdaq Stockholms Mid Cap-lista Väsentliga händelser under året och efter dess utgång • 2025-01-28: CTT Systems AB publicerar en order på 146 avfuktarsystem till A321neo från ett europeiskt lågkostnadsflygbolag med optioner på ytterligare 9 avfuktarsystem. Planerad första leverans är i Q3 2025. Totalt ordervärde räknat på listpris uppgår till cirka 120 MSEK. Forskning och utveckling Under 2024 har CTT fortsatt att driva flera parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade belopp uppgår till 2,5 MSEK (4,2) och utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projek- ten New Zonal Dryer och Boeing 777X. CTTs övriga OEM-plattformar (A350, Boeing 787, A380) samt Private jet-affärerna genererar kontinuerligt ingenjörsarbete och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning för OEM i takt med att tiden går. Dessa utgifter har inte bedömts kvalificeras som sådana kost- nader som får tas upp som tillgång. Utgifter för test och utveckling som kostnadsförts har under räkenskapsåret uppgått till 3,4 MSEK (2,1). Se även not 9 ”Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten”. Medarbetare CTT har många medarbetare med nyckelkom- petens inom och för bolaget strategiskt viktiga områden. I bolaget var sammanlagt 85 perso- ner anställda per 31 december 2024 varav 29 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 25 till 67 år, med en medelålder på 48 år samt en genomsnittlig anställningstid på 12 år. Frisknärvaron uppgick under året till 95,9 %. För ytterligare beskrivning av medarbetare, se hållbarhetsrapporten som börjar på s. 34. Hållbarhet CTT utvecklar, certifierar, tillverkar och mark- nadsför produkter som aktivt reglerar luftfuk- tigheten i flygplan vilket minskar flygindustrins påverkan på både människa och miljö. CTT uppdaterade under 2024 hållbarhetspolicyn som på ett övergripande plan fastställer den strategiska inriktningen för CTTs hållbarhets- arbete. Med utgångspunkt i denna, CSRD och i de 17 globala målen i Agenda 2030 arbetar bolaget kontinuerligt med och utvecklar sitt hållbarhetsarbete. För ytterligare beskrivning av CTTs hållbarhetsarbete, se hållbarhetsrap- porten som börjar på s. 34. CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är inte betydande. Ersättning till ledande befattningshavare Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kom- pensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Ersättning till VD och andra ledande befatt- ningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner och ersättningar. För mer information, se bolags- styrningsrapporten som börjar på s. 70. Transaktioner med närstående Transaktioner med närstående beskrivs i not 28. Finansiella rapporternas godkännande De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2025-03-27. 50 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 51 (MSEK) Not 2024-01-01 – 2024-12-31 2023-01-01 – 2023-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 3 300,1 308,9 Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager 2,0 -5,4 Aktiverat arbete för egen räkning 2,2 2,0 Övriga rörelseintäkter 3 14,6 6,7 S:a rörelsens intäkter 319,0 312,1 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -62,6 -57,8 Övriga externa kostnader 4 -50,3 -41,8 Personalkostnader 5 -79,1 -74,3 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -7,5 -9,3 Övriga rörelsekostnader 4 -7,0 -10,5 S:a rörelsens kostnader -206,4 -193,7 Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 Resultat från finansiella poster 6 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2,2 3,2 Räntekostnader och liknande resultatposter -7,1 -1,2 Finansnetto -4,9 2,0 Resultat före skatt 107,6 120,4 Skatt 7 -22,2 -25,0 Årets resultat 85,5 95,5 Övrigt totalresultat - - Årets totalresultat 85,5 95,5 Resultat per aktie, SEK 8 6,82 7,62 FEMÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING (MSEK) 2024 2023 2022 2021 2020 Rörelsens intäkter 319,0 312,1 263,3 176,2 233,1 Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar -198,9 -184,4 -163,6 -138,1 -187,9 Avskrivningar -7,5 -9,3 -7,9 -11,3 -6,8 Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 91,8 26,8 38,4 Finansiella intäkter 2,2 3,2 1,0 - 2,4 Finansiella kostnader -7,1 -1,2 -9,0 -8,9 -1,2 Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8 17,9 39,6 Skatt -22,2 -25,0 -17,5 -3,7 -8,5 Årets resultat 85,5 95,5 66,3 14,2 31,1 Förvaltningsberättelse | Resultaträkning Förvaltningsberättelse | Resultaträkning RESULTATRÄKNING Valuta och övriga poster Under året har USD mot SEK valutakursen i genomsnitt legat ungefär på samma nivå, från USD/SEK 10,61 till 10,56 (genomsnittskurs under åren). Detta påverkade rörelseresultatet marginellt under 2024. Kursen har dock varierat kraftigt under året och stängningskursen 2024 var 11,00 jämfört med 10,04 år 2023. Den högre stängningskursen bidrog till att lånen i USD värderades högre och skapade ett negativt finansnetto under året. Kostnadsutveckling Under 2024 har bolaget utökat personalstyrkan från 80 till 85 anställda. CTT har också valt att satsa mera på sälj och marknadsföring under FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2024 FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2023 TOTALT 300,1 MSEK TOTALT 308,9 MSEK 0 % Retrofit 0 % Retrofit 5 % Private jet 6 % Private jet Eftermarknad 78 % Eftermarknad 79 % Försäljning utöver kärnverksamheten 4 % Försäljning utöver kärnverksamheten 4 % 13 % OEM 11 % OEM För helåret 2024 minskade bolagets rörel- seresultat (EBIT) till 113 MSEK (118), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 38 % (38). Resultatnedgången mot föregående år är främst en konsekvens av det sämre resultatet i tredje kvartalet, påverkat av lagereffekter inom eftermarknaden. Resultatet blev 85,5 MSEK (95,5) och per aktie uppgick det till 6,82 (7,62). Omsättning och rörelseresultat För helåret 2024 minskade nettoomsättningen med 3 % till 300 MSEK (309). I jämförbara valutor var minskningen 2 %, främst negativt påverkad av att jämförelseåret (2023) inklude- rade större engångsbeställningar av eftermark- nadsprodukter, drivet av några få flygbolag. OEM intäkterna ökade med 14 % från 35 till 40 MSEK år 2024, främst drivet av produktions- ökningar för Boeing 787 samt Airbus A350. För A350 har även penetrationen ökat. Omsätt- ningen för Private jet minskade från 18 till 14 MSEK, motsvarande -22 %, främst på grund av senarelagda beställningar från slutkunderna. Retrofit-intäkterna var tyvärr fortsatt noll under året, men ordrar är nu avtalade för leverans under 2025. Eftermarknaden var ovanligt stark under 2023, utfallet 2024 på 233 MSEK (243) speglar mera den underliggande efterfrågan på 50 - 60 MSEK per kvartal. Rörelseresultatet uppgick 2024 till 113 MSEK, en minskning med 6 MSEK från 118 MSEK år 2023. Rörelsemarginalen uppgick till 38 %, samma nivå som 2023. Vinstmarginalen uppgick till 36 % jämfört med 39 % föregående år. Minskningen av vinsten är främst en konse- kvens av minskad volym i eftermarknaden. året för att på sikt öka tillväxten i populationen än mer. Inflation och löneökningar har ökat på CTTs kostnader, trots detta har bolaget lyckats bibehålla den höga rörelsemarginalen på 38 % under året. 52 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 53 (MSEK) Not 2024-12-31 2023-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 9 80,5 80,2 Övriga immateriella tillgångar 10 0,2 0,5 80,7 80,7 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 24,6 24,5 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 9,3 11,4 Inventarier, verktyg och installationer 13 4,8 5,2 38,7 41,1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 14 0,0 0,0 Andra långfristiga fordringar 1,9 2,3 1,9 2,3 S:a anläggningstillgångar 121,2 124,0 Omsättningstillgångar Varulager 15 Råvaror och förnödenheter 75,2 64,0 Halvfabrikat 15,4 12,3 Produkter i arbete 5,7 6,7 Färdiga varor 28,7 25,6 125,0 108,6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 16, 17 65,0 48,7 Upparbetad men ej fakturerad intäkt 3 5,6 1,0 Övriga fordringar 18 2,2 11,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 5,5 5,5 78,2 66,8 Kassa och bank 16, 20, 21, 22 68,7 117,9 S:a omsättningstillgångar 271,9 293,3 S:A TILLGÅNGAR 393,2 417,3 (MSEK) Not 2024-12-31 2023-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 1) 23 Bundet eget kapital Aktiekapital 12,5 12,5 Bundna reserver 82,5 81,2 95,0 93,7 Fritt eget kapital Balanserat resultat 110,0 124,9 Årets resultat 85,5 95,5 195,4 220,3 S:a eget kapital 290,5 314,0 Avsättningar Avsättningar för garantiåtaganden 24 1,4 2,5 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - 0,4 S:a avsättningar 1,4 2,9 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, räntebärande 16, 20, 25, 26 42,5 40,3 S:a långfristiga skulder 42,5 40,3 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 20, 21 - - Skulder till kreditinstitut, räntebärande 16, 20, 25, 26 1,6 1,5 Förskott från kunder 3 4,5 - Leverantörsskulder 16, 25 21,9 13,9 Skatteskulder 1,8 14,4 Övriga skulder 16, 25 8,4 10,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 20,6 19,4 S:a kortfristiga skulder 58,8 60,1 S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 393,2 417,3 1) För mer information, se avsnittet Förändring i eget kapital. Förvaltningsberättelse | Balansräkning Förvaltningsberättelse | Balansräkning BALANSRÄKNING FORTS. BALANSRÄKNING 54 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 55 Förvaltningsberättelse | Förändring i eget kapital Förvaltningsberättelse | Balansräkning CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med en nettoskuld på -25 MSEK (-76), hög soliditet om 74 % (75) samt likvida medel på 69 MSEK (118) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme om 53 MSEK. De största förändringarna som under året påverkat likvida medel är det starka rörelseresultatet (se analys av kassaflödet för ytterligare information), ökning av kundford- ringar och rörelseskulder, ökning av varulager, utdelning samt betald skatt. Varulager För CTT är det viktigt att upprätthålla en resi- lient lagernivå där bolaget alltid kan uppfylla kundernas leveranskrav. Det tillsammans med relativt långa ledtider samt många artiklar driver relativt höga lagernivåer i relation till om- sättningen. Under 2024 har lagret ökat från 109 MSEK till 125 MSEK, på grund av prisökningar, svagare SEK, samt lägre leveranser än planerat inom systemförsäljningen under året. Omsätt- ningshastigheten har under året minskat från 3,0 till 2,6. Investeringar Under 2024 har CTT fortsatt drivit flera parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade belopp i immateriella tillgångar uppgår till 2,5 MSEK (4,2) och utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. Årets investeringar i materi- ella anläggningstillgångar var 2,6 MSEK (3,5). Finansiell ställning Sammantaget har CTT en stark finansiell ställning där soliditeten per den 31 december 2024 uppgick till 74 % (75) och kassa inklusive ännu ej nyttjad finansiering uppgick till 122 MSEK (171). Nettoskulden uppgick per den 31 december 2024 till -25 MSEK (-76) och eget kapital till 290 MSEK (314). Till årsstämman 2025 bedömer bolaget att den ordinarie utdelningen kan bibehållas på 5,35 per aktie, då kassan och finansiering är tillräcklig samt att framtidsutsikterna bedöms som mycket goda. Tillsammans gör detta att styrelsen sammanta- get bedömer att bolaget har en stark finansiell ställning som kommer att bibehållas under det kommande året. FEMÅRSÖVERSIKT BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING (MSEK) 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 80,7 80,7 80,2 75,9 73,0 Materiella anläggningstillgångar 38,7 41,1 43,2 48,1 53,6 Finansiella anläggningstillgångar 1,9 2,3 2,1 1,9 1,9 Övriga omsättningstillgångar 203,2 175,4 191,6 153,4 157,4 Kassa och bank 68,7 117,9 60,1 49,3 21,6 S:a tillgångar 393,2 417,3 377,1 328,5 307,5 Eget kapital och skulder Eget kapital 290,5 314,0 269,3 212,9 220,5 Avsättningar, garantiåtaganden 1,4 2,9 3,4 3,8 6,1 Långfristiga skulder, räntebärande 42,5 40,3 43,9 70,8 35,7 Kortfristiga skulder, räntebärande 1,6 1,5 1,6 1,4 1,2 Kortfristiga skulder, ej räntebärande 57,2 58,6 59,0 39,7 44,0 S:a eget kapital och skulder 393,2 417,3 377,1 328,5 307,5 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Bundna reserver Balanserat resultat (MSEK) Aktie- kapital Reserv- fond Fond för utvecklings- utgifter S:a S:a Överkurs- fond Balanserat resultat S:a Årets resultat S:a S:a eget kapital Eget kapital 2022-12-31 12,5 6,5 72,8 79,3 91,8 28,9 82,3 111,2 66,3 177,5 269,3 Utdelning till aktieägare - - - - - - -50,7 -50,7 - -50,7 -50,7 Avsättning till fond för utvecklings- utgifter - - 4,2 4,2 4,2 - -4,2 -4,2 - -4,2 - Återföring avsättning fond för utv. utgifter - - -2,4 -2,4 -2,4 - 2,4 2,4 - 2,4 - Vinstdisposition - - - - - - 66,3 66,3 -66,3 - - Årets resultat - - - - - - - - 95,5 95,5 95,5 Eget kapital 2023-12-31 12,5 6,5 74,6 81,2 93,7 28,9 96,0 124,9 95,5 220,3 314,0 Utdelning till aktieägare - - - - - - -109,0 -109,0 - -109,0 -109,0 Avsättning till fond för utvecklings- utgifter - - 2,5 2,5 2,5 - -2,5 -2,5 - -2,5 - Återföring avsättning fond för utv. utgifter - - -1,2 -1,2 -1,2 - 1,2 1,2 - 1,2 - Vinstdisposition - - - - - - 95,5 95,5 -95,5 - - Årets resultat - - - - - - - - 85,5 85,5 85,5 Eget kapital 2024-12-31 12,5 6,5 76,0 82,5 95,0 28,9 81,1 110,0 85,5 195,4 290,5 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION SEK Vinstmedel till förfogande: Balanserade vinstmedel 81 131 634 Överkursfond 28 856 978 Årets vinst 85 453 106 S:a 195 441 718 Utdelning till aktieägarna med 5,35 SEK per aktie (12 529 443 aktier) 67 032 520 Balanseras i ny räkning 128 409 198 S:a 195 441 718 Under 2024 utbetalade CTT en ordinarie utdelning på 67 333 KSEK (50 744), (5,35 SEK per aktie) samt en extra utdelning på 41 974 KSEK (0), (3,35 SEK per aktie) till aktie ägarna. Detta motsvarar en total utdelning på 109 006 KSEK (50 744), (8,70 SEK per aktie). Under 2025 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 67 033 KSEK (5,35 SEK per aktie) men ingen extra utdelning. Det motsvarar en total utdel- ning på 67 033 KSEK (5,35 SEK per aktie). Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhet- ens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventu- ella nödvändiga investeringar. I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2024. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion. 56 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 57 Förvaltningsberättelse | FemårsöversiktFörvaltningsberättelse | Kassaflödesanalys (MSEK) Not 2024-01-01 –2024-12-31 2023-01-01 –2023-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar 7,5 9,3 Övrigt -1,7 -0,9 Ränteinbetalningar 2,6 2,5 Ränteutbetalningar -3,1 -3,4 Betald skatt -28,5 -33,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 89,3 92,9 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager -16,4 7,7 Förändring av rörelsefordringar -20,7 17,6 Förändring av rörelseskulder 14,0 -1,4 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -23,1 23,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,3 116,8 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 10 -2,5 -4,2 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11, 12, 13 -2,6 -3,5 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,4 -0,2 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0,2 0,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -4,5 -7,5 Finansieringsverksamheten Amortering av lån 26 -1,6 -1,5 Utbetald utdelning -109,0 -50,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -110,6 -52,2 Årets kassaflöde -48,8 57,1 Likvida medel vid årets början 16, 22 117,9 60,1 Kursdifferens i likvida medel -0,5 0,7 Likvida medel vid årets slut 16, 22 68,7 117,9 KASSAFLÖDESANALYS Utfall 2024 Kassaflödet före förändringar i rörelsekapital uppgick under helåret 2024 till 89,3 MSEK (92,9). Kassaflödet från den löpande verksam- heten minskade till 66,3 MSEK (116,8), främst som en konsekvens av negativa förändringar i rörelsekapitalet, där jämförelseåret 2023, var ovanligt starkt delvis på grund av engångsef- fekter. Likvida medel vid periodens slut uppgick till 69 MSEK (118). Årets kassaflöde belastades även av utbetald utdelning om 109 MSEK (51). NYCKELTAL 2024 2023 2022 2021 2020 Omsättning & Resultat Nettoomsättning, MSEK 300 309 241 151 201 Rörelseresultat (EBIT), MSEK 113 118 92 27 38 Rörelsemarginal, % 38 38 38 18 19 Vinstmarginal, % 36 39 35 12 20 Årets resultat, MSEK 85 95 66 14 31 Avkastning på sysselsatt kapital, % 33 36 30 10 14 Avkastning på eget kapital, % 28 33 28 7 13 Avkastning på totalt kapital, % 27 31 24 6 12 Aktiedata Resultat per aktie, SEK 6,82 7,62 5,29 1,13 2,48 Eget kapital per aktie, SEK 23,18 25,06 21,49 16,99 17,60 Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 5,29 9,32 4,89 2,42 -0,86 Utdelning per aktie, SEK 1) 5,35 8,70 4,05 0,79 1,74 Antal aktier på balansdagen 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 Genomsnittligt antal aktier under perioden 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 Börskurs på balansdagen, SEK 281,0 229,0 213,5 216,5 152,2 Kassaflöde & Finansiell ställning Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 66 117 61 30 -11 Kassalikviditet, % 297 349 267 305 218 Räntetäckningsgrad, ggr 34 36 44 14 35 Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,1 0,2 0,3 0,2 Soliditet, % 74 75 71 65 72 Personal & Investeringar Antal anställda, årsmedeltal 84 75 72 76 93 Intäkt per anställd, MSEK 3,8 4,2 3,7 2,3 2,5 Löner, MSEK 53,5 51,0 47,9 41,5 47,1 Investeringar, MSEK 4,7 7,9 7,6 8,6 33,8 1) 2024 avser föreslagen utdelning. FEMÅRSÖVERSIKT NYCKELTAL 58 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 59 Förvaltningsberättelse | Relevanta avstämningar av nyckeltal MSEK 2024 2023 2022 Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 91,8 / Nettoomsättning 300,1 308,9 240,6 = Rörelsemarginal 38 % 38 % 38 % Vinstmarginal Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8 / Nettoomsättning 300,1 308,9 240,6 = Vinstmarginal 36 % 39 % 35 % Avkastning på sysselsatt kapital (Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 91,8 + Finansiella intäkter) 2,6 2,5 0,5 / Genomsnittligt sysselsatt kapital Genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning) 405,3 397,2 352,8 Totalt kapital vid årets början 417,3 377,1 328,5 Totalt kapital vid årets slut 393,2 417,3 377,1 - Genomsnittliga icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter -57,0 -58,7 -49,3 Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets början -58,5 -59,0 -39,7 Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets slut -55,4 -58,5 -59,0 S:a genomsnittligt sysselsatt kapital 348,3 338,5 303,5 = Avkastning på sysselsatt kapital 33 % 36 % 30 % Avkastning på eget kapital Årets resultat 85,5 95,5 66,3 / Genomsnittligt eget kapital 302,2 291,7 241,1 Eget kapital vid årets början 314,0 269,3 212,9 Eget kapital vid årets slut 290,5 314,0 269,3 = Avkastning på eget kapital 28 % 33 % 28 % Avkastning på totalt kapital (Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8 - Finansiella kostnader) -3,2 -3,4 -2,0 / Genomsnittligt totalt kapital (för beräkning, se "Avkastning på sysselsatt kapital") 405,3 397,2 352,8 = Avkastning på totalt kapital 27 % 31 % 24 % RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL Förvaltningsberättelse | Relevanta avstämningar av nyckeltal MSEK 2024 2023 2022 Kassalikviditet (Omsättningstillgångar, dvs övriga omsättningstillgångar + kassa & bank 271,9 293,3 251,7 - Varulager 125,0 108,6 116,4 + Beviljad outnyttjad checkkredit) 27,5 25,1 26,4 / Kortfristiga skulder 58,8 60,0 60,5 = Kassalikviditet 297 % 349 % 267 % Räntetäckningsgrad (Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8 - Finansiella kostnader) -3,2 -3,4 -2,0 / Finansiella kostnader -3,2 -3,4 -2,0 = Räntetäckningsgrad, ggr 34 36 44 Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder, dvs summa räntebärande poster på BR:s skuldsida 44,1 41,8 45,4 / Eget kapital 290,5 314,0 269,3 = Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,1 0,2 Intäkt per anställd Rörelsens intäkter 319,0 312,1 263,3 / Antal anställda 84 75 72 = Intäkt per anställd 3,8 4,2 3,7 FORTS. RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL 60 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 61 Förvaltningsberättelse | Risker Förvaltningsberättelse | Risker CTT har en stark marknadsposition i sin växande nisch, men det finns risker både på kort och lång sikt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten. CTTs verksamhet består i huvudsak av utveckling, produktion, försäljning och leverans samt support av produkter och system för aktiv fuktreglering till kunder i flygindustrin. Väsentliga riskområden omfattar förändringar av marknadsförutsättningar, finansiella och operativa risker. CTT är med sitt strikta nisch- fokus exponerat mot ett flertal risker av binär karaktär vars följder medger ingen eller liten möjlighet till kompensation på andra områden. Det övergripande ansvaret för CTTs riskhantering vilar hos styrelsen som beslutar om den strategiska inriktningen och delegerar ansvaret för operativa och finansiella risker till verkställande direktören. Identifierade väsentliga risker hanteras därefter löpande på alla nivåer inom organisationen och i den stra- tegiska planeringsprocessen. Kontrollproces- ser i form av policys, riktlinjer, instruktioner och rutiner reglerar hanteringen av dessa risker. Se bolagsstyrningsrapporten för mer information. RISKER OCH RISKHANTERING De strategiska riskerna är främst relaterade till marknadens efterfrågan som bland annat påverkas av konjunkturutveckling, OEM-program och konkurrens samt priser. STRATEGISKA RISKER Konjunkturpåverkan, ekonomiska trender och disruptioner Flygindustrin är normalt väldigt cyklisk. Flygbolagen har stor vana att hantera tvära kast mellan överkapacitet och olika flashalsar för att kunna möta efterfrågan. Det mest påtagliga exemplet är konsekvenserna från Covid-19 pandemin. Över en längre tidsperiod har flyget vuxit med i genomsnitt ca 5 % per år, drivet av en växande medelklass. Flygbolagen hade ett starkt 2010-tal där man gynnades av globalisering och en historiskt låg ränta. Båda dessa faktorer har reverserats till det sämre. Under 2022 och 2023 vände räntorna krafitgt uppåt vilket fick viss negativ påverkan på de ekonomis- ka förutsättningarna att resa. Högre räntor slog även hårt mot de mest skuldsatta flygbolagen. Världen är inne i en deglobalisering, som pågår när verksamheter blir mer lokala, delvis drivet av protektionistiska strömningar. Det är uppenbart att ett handelskrig inte är goda nyheter för luftfarten och att det kan påverka både flygfrakt och passagerarefterfrågan negativt. CTT är beroende av flygplanstillverkarnas produktionstakt av långdis- tansflygplan, flygbolagens investeringsförmåga och utnyttjandegraden av flygplansflottor med bolagets produkter ombord. En konjunkturnedgång slår lite olika vilket gör att CTT hinner ställa om fokus. Hantering: En konjunkturinbromsning påverkar i första hand möjlighe- ten till Retrofit-affärer. Det gäller främst försäljning av avfuktare som flera gånger har drabbats när flygbolag tvärt infört förbud mot investe- ringar i produkter som inte är driftsavgörande. Den cykliska efterfrågan på avfuktare motverkas delvis om kunden klassar det som hållbar- hetsprojekt (som har högre prioritet och längre återbetalningstid). Att uppgradera passagerarkabiner är större projekt som ofta kopplas till nyleveranser. Det ger större tålighet mot mindre cykliska svängningar. Planeringshorisonten i OEM är relativt lång och förändringar sker lång- samt, vilket möjliggör att CTT får tid att anpassa sig till en lägre takt. CTT har huvuddelen av sin installerade bas av produkter på de moder- naste och mest driftsekonomiska flygplanen. I tider när flygbolag an- passar kapaciteten till vikande efterfrågan sker det i första hand genom att man parkerar den äldre delen av flygplansflottan. Eftermarknaden går via tillverkarnas distributionsbolag. Det gör att kredithantering mot flygbolag sköts av dessa. OEM Leverans- och produktionstakt av flygplan bestäms utifrån långsiktig pla- nering med god framförhållning. Airbus och Boeing har stora orderböcker som täcker leveranser många år framåt i tiden. Flygbolag försöker i första hand senarelägga sina planerade leveranser och i andra hand avboka dem. Om nedgången inte är global brukar tillverkarna hitta andra flygbolag som kan ta dessa flygplan. Om nedgången är djup sänks produktionstakten, of- tast i steg. För CTT finns en väsentlig OEM-risk i sitt beroende till enstaka modellprogram, främst Boeing 787. Produktions- och leveransstörningar i dessa får stor påverkan, vilket blev tydligt under pandemin. Hantering: CTT är OEM-leverantör till de nyaste och mest konkur- renskraftiga flygplansmodellerna från både Boeing och Airbus, vilkas orderböcker är välfyllda. Förändringar i produktionstakt sker inte i en handvändning, vilket medför fördröjningseffekter i upp- och nedgång. Det medger tid till planering och anpassning. CTT arbetar på att bredda till flera OEM-program. CTT har även en växande eftermarknadsaffär bestående av förbrukningsmaterial till installerade system, vilket ger ökad stabilitet och förmåga att hantera svängningar i nyförsäljningen. Konkurrens Konkurrens kan uppträda på systemsidan och finns i eftermarknaden. CTT är marknadsledande leverantör av luftfuktare till kommersiella flygplan och Private jet. Bolagets luftfuktare är de enda tillgängliga när man köper nya Airbus och Boeing flygplan, vilket ger en betydande konkurrensfördel när flygbolag gör efterinstallation i sina befintliga flygplansflottor (drivs av att man vill ha enhetliga produkter i samtliga flygplan som opererar på likvärdigt sätt). Konkurrenter har ett tidsfönster vid varje ny OEM-upphand- ling, speciellt gäller detta helt nya flygplansmodeller. Det finns viss risk för konkurrerande system på Retrofit-marknaden. CTT är ensam på marknaden med ett aktivt system för att hantera kondensation, men marknadspositionen är svag. Det beror på att ingen av OEM-leverantörerna erbjuder aktiva fuktregleringssystem till sina storsäljande kort- och medeldistansflygplan (där marknaden och behovet är störst). Det främsta konkurrenshotet är att man inte gör något utöver de inbyggda standardsystem som redan finns för att hantera kondensation (läs: passiva dräneringslösningar). Det finns även en liten risk i att en annan aktiv avfuktningsteknologi blir OEM-standard. I flygbranschen är konkurrens i eftermarknaden vanligt förekommande vilket kan leda till lägre marknadsandelar och påverka möjligheterna att höja priserna. Generellt gäller att OEM-leverantören har en fördel med sina originaldelar. Hantering: CTT har en stark marknadsposition som ensam OEM-le- verantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansflygplansmodel- lerna. CTT är marknadsledare med fler än 60 flygbolagskunder och driftsdata som sträcker sig 15 år bakåt på totalt ca 1 500 flygplan. Det ger bolaget en fördel vid ny upphandling och möjlighet att sätta luftfuk- tarstandarden för lång tid framöver. CTT dominerar även VIP-markna- den. Strategiskt är att blockera konkurrenter för att förhindra att man tar den vägen in på Retrofit-marknaden. Det finns FAA-godkända tredjepartstillverkade eftermarknadsdelar till bolagets luftfuktare och avfuktare. Bolagets originaldelar till luftfuktarna är kvalificerade och baseras på CTTs unika teknologi, som utvecklats och kvalificerats för att möta specifikationerna från Airbus och Boeing samt myndigheternas krav. För att kunna uppfylla dessa har CTT tillsammans med Munters utvecklat ett unikt material. De standardmaterial som finns på den öppna marknaden har inte kvalificerats för applikationen och inte för att sitta i flygplan. CTT har ett ledande applikationskunnande som ytterligare ska befästas genom kontinuerliga investeringar samt strategiska samarbeten. Dessa inriktas på att förbättra prestandan och funktionaliteten genom förbättingar i pad-materialet och / eller införande av värdeadderande filter för VOC och ozon-reducering. Konsolidering och industriellt sammanhang CTT är en liten aktör i flygindustrin där trenden bland underleverantörer går mot konsolidering. Konsolideringen drivs främst av att skalfördelar i för- säljning (framförallt OEM) och systemutveckling samt digital integration. Hantering: Att vara en liten och fokuserad aktör kan ge fördelar eftersom CTT kan ge hög servicegrad. Det strategiska samarbetet med Collins Aerospace ger en industriell förankring som ger legitimitet. Regulatoriska krav Flygindustrin är strikt reglerad. Misslyckas CTT att leva upp till de regula- toriska kraven får det allvarliga konsekvenser på möjligheterna att leverera produkter. Hantering: CTT är certifierat enligt AS9100:D, inluderat ISO9001:2015 som innebär regelbunden granskning. Möjlighet ges att åtgärda eventuella brister. För att certifiera Retrofit-systemen samarbetar CTT med olika organisationer som har utvecklingsgodkännande, såsom Lufthansa Technik och PMV. Deglobalisering och protektionism Protektionism är en ekonomisk politik där regeringar inför restriktioner som tullar, kvoter och andra hinder för att skydda sina inhemska industrier från utländsk konkurrens. Detta kan ofta ses som en reaktion på deglobalise- ringens effekter. Protektionism kan leda till handelskrig, högre priser för konsumenter och minskad internationell samverkan. CTT har direkt exponering till USA när vi säljer till Boeing och indirekt till amerikanska flygbolag via försäljning till våra distributörer för eftermark- nadsprodukter. Luftfartens försörjningskedja är uppbyggd kring det globala utbudet. Det är beroende av leverantörer med unika förmågor som är starkt reglerade och därför inte lätt kan ersättas. Hantering: Risken för införandet av tullar på varor, till exempelvis USA, inom OEM-ledet i flygindustrin bedöms som ökad men relativt liten. Tullar skulle påverka den invecklade och mycket komplexa globala försörjningskedjan. Tullarna skulle slå tillbaka mot Boeing. Det är troligt att Boeing kommer att kämpa mot tullarna. Inom eftermarknaden bedöms risken som något högre, men förändrar inte CTTs befintliga strategi att skydda eftermarknaden (se s.13 för mer information). Eftermarknaden distribueras över hela världen och vi kan leverera via våra distributörer till de flygbolag som finns utanför USA. 62 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 63 Förvaltningsberättelse | Risker Förvaltningsberättelse | Risker Klimat och miljö Flygets klimatpåverkan, i första hand i form av utsläpp av växthusgaser, är både ett hot och en möjlighet för CTT. Kraven på branschen från olika in- tressenter att minska flygets klimatpåverkan är höga och många flygbolag bedriver långsiktigt arbete för att minska utsläppen. Hantering: Bolagets avfuktningssystem minskar flygplanens vikt och därmed bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Dessutom minskar slitage / underhåll på planet, vilket är mer hållbart. Luftfuktare minskar riskerna för uttorkning och ett försvagat immunförsvar under långdistansflygningar. Det skapar en bättre arbetsmiljö. CTT framhåller miljöfördelarna med sina produkter. Samtidigt har CTT ett aktivt hållbarhetsarbete som redovisas årligen i bolagets hållbarhetsrapport som publiceras i CTTs årsredovisning. Säkerhetsläge och sanktioner Tyvärr uppstår krig och konflikter regelbundet i världen som påverkar flyget. Ett förhöjd säkerhetsläge som vi nu upplever leder ofta till olika sanktioner och störningar på flyget och dess värdekedja. Hantering: CTT följer kontinuerligt upp risker och vidtar mitige- ringsaktiviteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget. Bolaget har en diversifierad kundbas över hela världen, vilket gör CTT mindre känsliga för lokala konflikter. Styrningsmässigt har CTT en sanktionspolicy som stipulerar regelbundna kontroller av kunder och leverantörer. Operativa risker är relaterade till kundrelationer med fokus på kundnytta och säkerställande om kontinuer- ligt användande under hela produktlivslängden, leveransförmåga samt humankapital. OPERATIVA RISKER Kundrelationer CTT är ensam leverantör av produkter i en växande marknad. Slutkunderna är ett stort antal flygbolag över hela världen som antingen köper produkter- na i samband med beställning av nya flygplan eller som låter efterinstallera produkter i befintlig flygplansflotta. Bolagets direkta kunder är främst Airbus och Boeing. CTTs utmaning ligger främst i att ensamt driva marknadsutvecklingen genom att skapa medvetenhet och insikt om problem och lösning på fuktparadoxen. Hantering: CTT minskar riskerna genom att utveckla goda relationer med flygbolag, OEM-tillverkare, och andra leverantörer. Samarbeten med OEM-tillverkare och den strategiska marknadspartnern Collins Aerospace är av särskild betydelse. CTT bedriver ett metodiskt arbete för att uppnå fler framgångsrika OEM-program, bredda kundbasen och få flygbolag att harmonisera sin flygplansflotta med aktiv fuktreglering. Ej standard system CTTs produkter har en lång livslängd, men är inte kritiska för driften av flygplanet. Om flygbolagen inte värdesätter eller upplever nyttan med systemen kan de stängas av. En annan risk är att ett flygplan under sin livstid i regel kan ha fler än en operatör. Vid operatörsskifte finns en risk att det nya flygbolaget väljer att inte använda sig av produkterna. Det finns även risk för konkurrens i eftermarknaden. Hantering: CTT följer upp ägare och operatörer för att säkerställa att de är medvetna om fördelarna med CTTs system och att de är nöjda med prestandan. Detta för att säkerställa att operatörerna fortsätter att använder alla sina installerade fuktregleringsprodukter och att man väljer CTT i eftermarknaden. Produktkvalitet Om CTTs produkter inte skulle ha tillräcklig kvalitet eller prestanda kan det få konsekvenser i minskad efterfrågan eller minskad installerad bas. En eventuell funktionell störningseffekt på andra system i flygplanet i hän- delse av fel skulle få negativa konsekvenser. Förutom driftstörningar kan fel som påverkar passagerare göra stor skada på relation och förtroende. Vissa fel som bedöms som allvarliga kan medföra att flygbolag måste stänga av det aktuella systemet tills felet är korrigerat. Men även i de fall fel uppstår och de kan hanteras löpande uppstår ett förtroendegap som CTT måste hantera. Erfarenhetsmässigt kan mindre fel och barnsjukdomar som hanteras rätt vändas till en fördel. En olycka hos slutkund orsakad av CTTs produkter skulle allvarligt hota hela CTTs verksamhet. Hantering: Målet är att ha en bra kundrelation och fånga upp even- tuella brister i prestanda eller tillförlitlighet. CTT har en fördel i att vara ett litet nischföretag. Det medför att CTT kan vara förhållandevis snabb att prioritera och åtgärda brister. I vissa fall kan ett mindre fel vändas till en positiv kundupplevelse som stärker relationen och bygger förtroende för framtida affärer. I CTTs riskhantering finns en ansvarsförsäkring. Därtill utgör ett aktivt kvalitetsarbete, som beskrivs översiktligt under Regulatoriska krav ovan, en viktig del i den proaktiva riskhanteringsprocessen. Garantiåtaganden CTT har ett garantiansvar på normalt tre till fyra år. Hantering: CTT gör löpande avsättningar till en garantireserv. Skulle garantireserven inte vara tillräcklig kan ett negativt utfall resultera i en negativ resultateffekt. Leveransförmåga och leverantörskedja CTT är inlåst i långa avtal med OEM-tillverkare, för vilka CTT är beroende av underleverantörers förmåga att hålla volym-, kvalitets- och tidskrav. Att hålla leveranskedjan intakt är oerhört centralt. För vissa delar förlitar sig CTT på en enda leverantör. Oförmåga att leverera skulle skapa allvarliga störningar i CTTs leveransförmåga. Hantering: CTT söker att matcha sina avtal med OEM-tillverkare med motsvarande avtal med underleverantörer. CTT identifierar och följer regelbundet upp större samt kritiska leverantörer. I de fall risken bedöms vara förhöjd kan CTT dels öka direktkontakten med leveran- tören, dels bygga upp ett eget säkerhetslager för eventuella framtida driftstörningar hos leverantören. Anläggningar Med anläggningar medföljer risker för brand, översvämning, elavbrott etc. Hantering: CTT har två anläggningar i Sverige, i Nyköping och Nybro, med delvis uppbyggd redundans. Anläggningsskyddet utvärderas regelbundet på bl a skyddsronder. CTT har upphandlat adekvat service för att hålla skyddet kontinuerligt på en hög nivå. Vi har goda samar- beten med våra intressenter samt egen elproduktion på anläggningen i Nybro. Humankapital Bolagets framgång vilar på möjligheterna att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, speciellt eftersom CTT har verksamhet på små orter utanför storstadsregionerna. Hög kvalitet i produktionen är också enklare att upprätthålla med erfarna medarbetare. De anställdas sociala förhållanden, såsom goda arbetsvillkor, hälsa och säkerhet utgör grunden till att vara en ansvarsfull arbetsgivare. Hantering: CTT strävar efter att uppfattas som en attraktiv arbets- givare genom ett omfattande hållbarhetsarbete och god arbetsmiljö samt konkurrenskraftig ersättning. Genom vinstandelsstiftelsen får medarbetarna del i det ekonomiska resultatet. CTT arbetar för att behålla medarbetare över tid, bland annat genom att bygga en god gemenskap inom företaget samt att sträva efter kontinuerlig utveckling för individen. En signal på att arbetet lyckas är resultatet i företagets medarbetarundersökning via Great place to work. Redan första gången nådde CTT 74 % i det sammanvägda indexet för hela modellen. För att bli certifierad krävs över 70 %. Utfallet 2024 förbättrades till 80 %. På frågan ”Allt sammantaget är detta en mycket bra arbetsplats” svarade 87 % att detta stämmer i hög grad. Kamratskap-indexet blev höga 88%, vilket visar att de flesta är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Personalomsättningen har över tid varit låg. Se även prioriterade aktiviteter på s. 44-45. 64 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 65 AKTIEN Notering CTTs aktie noterades 1997 och handlas idag på Mid Cap-listan vid Nasdaq Stockholm. CTT bedömer att handeln på andra plattformar är begränsad. Noteringen på Nasdaq Stockholm innebär bland annat att CTT följer marknadsplatsens regler om aktieinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktie- marknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemark- nadsbolag. Analystäckning CTT anlitar ABG Sundal Collier som bevakar bolaget och regelbundet genomför analyser av CTT-aktien. För att ta del av ABG Sundal Colliers information om och analys av CTT, se http://www.introduce.se/foretag/ctt-systems. Kursutveckling och börsvärde Under 2024 ökade CTT-aktien med 22,7 % till 281,00 SEK den 31 december 2024 (229,00). Den totala avkastningen uppgick för året till 26,5 %. Den högsta slutkursen under året, 385 SEK, noterades den 7 juni och den lägsta, 229 SEK, noterades den 8 januari. Den 31 december 2024 uppgick börsvärdet till 3 521 MSEK. Aktiekapital Aktiekapitalet i CTT uppgick den 31 december 2024 till 12 529 443 SEK fördelat på 12529443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar innehavaren till en röst på årsstämman. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. Ägarstruktur Antalet aktieägare ökade under 2024 och upp- gick vid årsskiftet 2024/2025 till 4 294 (3 464). Största ägare var Tomas Torlöf (via helägda bolaget Trulscom Förvaltning AB) med ett innehav om 14,0 % (13,4), följt av SEB Fonder med 9,0 % (9,6). De tio största ägarna innehade 55,4 % (61,2) av aktierna. Aktiekapitalet ägs till 75,5 % (68,2) av svenska ägare och 24,5 % (31,8) av utländska ägare. Det svenska ägandet domineras av institutioner och företag med 58,4 % (49,1) av det totala aktiekapitalet. Vinstandelsstiftelse Sedan 2015 har CTT en fristående vinstan- delsstiftelse för sina medarbetare. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engage- mang genom aktieägande. Per 2024-12-31 uppgick vinstandelsstiftelsens innehav i CTT till 123 149 aktier (135 729), vilket är 1,0 % (1,1) av totala antalet aktier i bolaget. Stiftelsen var vid årsskiftet 20:e största ägaren i CTT. Utdelning och utdelningspolicy Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning uppgående till 5,35 SEK (5,35) per aktie motsvarande 67,0 MSEK (67,0) samt en extra utdelning uppgående till 0,00 SEK (3,35) per aktie motsvarande 0,0 MSEK (42,0). Detta blir en total utdelning uppgående till 5,35 SEK (8,70) motsvarande 67,0 MSEK (109,0). Som avstämningsdag för utdelning föreslås 2025-05-12 och utbetalningsdag för utdelning 2025-05-15. Bolaget har som utdel- ningspolicy att dela ut minst 70 % (70) av net- toresultatet till aktieägarna i form av utdelning, givet en soliditet som uppgår till 40 % (40). Förvaltningsberättelse | Aktien CTT-aktien OMX SPI Omsättning, antal CTT-aktier CTT-aktien OMX SPI Omsättning, antal CTT-aktier AKTIEN 1997–2024 AKTIEN 2024 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 0 50 100 150 200 250 300 350 400 2000 2005 2010 2015 2020 SEK Tusental 0 500 1 000 1 500 2 000 200 250 300 350 400 jan 2024 2025 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan SEK Tusental Finansiella risker är främst relaterade till hur CTT påverkas av valuta- och räntefluktuationer, kreditrisker samt andra händelser på finansmarknaden. FINANSIELLA RISKER Stort dollarberoende CTT har ett mycket stort beroende av dollarkursen mot svenska kronan. Det beror på att merparten av intäkterna är i dollar (eftersom affärer i flygbranschen prissätts i USD) och att CTT har en stor andel av kostnader- na i andra valutor, främst SEK. En försvagad relation USD/SEK påverkar resultatet negativt. Hantering: CTT har valt att inte göra någon valutasäkring. Bolagets bedömning är att fördelarna (förutsägbarhet / tröghet för genomslag av rörelser) inte uppväger nackdelarna (kostnader). CTT har däremot valt att lägga sina banklån i USD samtidigt som bolaget hela tiden strä- var efter att köpa så mycket av ingående material som möjligt i USD. Dessutom strävar CTT efter att vara transparenta och tydligt informera vilken påverkan USD/SEK-kursen har på bolaget. Kreditrisk Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Respektive försäljningsområde har olika typer av kunder förknippade med olika typ av kreditrisk. Retrofit- och traditionella VIP-affärer till enskilda flygbolag och inredningsföretag bedöms ha högst kreditrisk. Inom OEM och eftermark- nad är kunderna främst Airbus och Boeing, eller deras distributionsbolag. Risken vid desssa affärer är främst kopplad till eventuell förlängning av betaltider från kundens sida, vilket skulle ge en engångseffekt i form av extra belastning på likviditeten. Hantering: Merparten av bolagets intäkter kommer från Airbus, Boeing samt CTTs största distributör till flygbolagen. Vid direktaffärer med slutkunder gör CTT en kreditbedömning. Det gäller affärer i Retrofit och VIP där CTT alltid strävar efter förskottsbetalning samtidigt som kreditvärdigheten uppdateras och bedöms löpande. Den nya affärsmodellen tillsammans med Airbus Corporate Jets (ACJ ) minskar kreditrisken eftersom CTT säljer till PMV (som får beställning av ACJ). Inom eftermarknad och OEM sker nästan uteslutande all försäljning till Airbus, Boeing eller deras distributionsbolag. Här bedöms risken för insolvens vara betydligt lägre. För den händelse att Airbus eller Boeing skulle förlänga betaltiderna mot sina leverantörer har CTT säkerställt extra kreditfaciliteter. Affärsetik & mänskliga rättigheter En huvudsaklig risk gällande mänskliga rättigheter är att bolag i underleve- rantörskedjan inte lever upp till mänskliga rättigheter. CTT har produkter installerat på flygpan i länder där korruption förekom- mer. CTT kan även delta i upphandlingar direkt mot flygbolag i sådana länder. Hantering: Flygindustrin är i huvudsak lokaliserad till länder som i mycket stor utsträckning följer mänskliga rättigheter, vilket särskilt gäller för CTTs leverantörskedja. Därför ses denna risk som begränsad i CTTs fall. För att minimera korruptionsrisken i försäljningsled har CTT en tydlig antikorruptionspolicy inkluderad i företagets uppförandekod (Code of Conduct): Vidare har CTT utarbetat mycket tydliga avtal med samarbetspartners gällande antikorruption samt säkerställt att eventuella provisioner är på en sådan nivå att utrymme för korruption eller bestickning inte ska medges. CTT har även stöd genom sin stra- tegiska samarbetspartner Collins Aerospace, som har ett mycket strikt regelverk gällande antikorruption. I leverantörsled ses risken som lägre då CTT genomgående har väl etablerade och långsiktiga samarbeten med sina leverantörer. Störningar i IT-miljön CTT är som andra företag beroende av en väl fungerande IT-miljö. Riskerna för intrång eller annan typ av sabotage på IT-miljön är stora och växande. Ett plötsligt och längre avbrott i vår IT-miljö skulle få negativa effekter på vår leveransförmåga. Hantering: CTT har en tydlig struktur för sitt IT-arbete med stort fokus på driftsäkerhet och skydd mot intrång. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra både driftsäkerhet och skyddet mot intrång genom både förbättringar av IT-infrastrukturen och system samt med interna och externa utbildningar. IT-partner är kontrollerad av tredje part samt övningar genomförs för disaster recovery. Förvaltningsberättelse | Risker 66 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 67 Förvaltningsberättelse | Aktien DE 20 STÖRSTA AKTIEÄGARNA, 2024-12-31 # Ägare Antal aktier Kapital och röster i % 1 Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) 1 750 000 14,0% 2 SEB Fonder 1 122 853 9,0% 3 ODIN Fonder 825 000 6,6% 4 Första AP-fonden 615 000 4,9% 5 Nya Jorame Holding AB 557 000 4,4% 6 If Skadeförsäkring AB 511 200 4,1% 7 Andra AP-fonden 463 764 3,7% 8 Handelsbanken Fonder 387 448 3,1% 9 Deka Investments 371 858 3,0% 10 Tredje AP-fonden 333 581 2,7% 11 Danske Invest 302 784 2,4% 12 Christer Torlöf 251 348 2,0% 13 Länsförsäkringar Fonder 248 962 2,0% 14 Humle Fonder 243 536 1,9% 15 Nordnet Pensionsförsäkring 231 688 1,8% 16 Enter Fonder 188 890 1,5% 17 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 160 961 1,3% 18 Lannebo Kapitalförvaltning 150 064 1,2% 19 Christer Nordström 146 046 1,2% 20 CTT Systems ABs Vinstandelsstiftelse 123 149 1,0% S:a 8 985 132 71,7% Övriga aktieägare 3 544 311 28,3% Totalt antal aktier 12 529 443 100,0% Totalt antal aktieägare 4 294 ANTAL AKTIER/AKTIEÄGARE Storleksklasser Antal ägare Antal aktier Andel aktier i % 1 - 1 000 3 963 540 183 4,3% 1 001 - 10 000 260 740 909 5,9% 10 001 - 50 000 40 894 916 7,1% 50 001 - 100 000 10 725 326 5,8% 100 001 - 21 9 125 630 72,8% Anonymt ägande 1) n/a 502 479 4,0% Totalt 4 294 12 529 443 100,0% 1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt. FÖRDELNING ÄGANDE PER LAND Land Antal aktier Kapital och röster i % Antal kända ägare Andel av kända ägare Sverige 9 455 721 75,5% 4 084 95,1% Norge 851 844 6,8% 16 0,4% Tyskland 522 438 4,2% 9 0,2% Danmark 323 021 2,6% 77 1,8% Hongkong 251 448 2,0% 2 0,0% Övriga 622 492 5,0% 106 2,5% Anonymt ägande 1) 502 479 4,0% 0 0 Totalt 12 529 443 100,0% 4 294 100,0% 1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt. FÖRDELNING ÄGANDE PER KATEGORI Ägarkategori Antal aktier Kapital och röster i % Antal kända ägare Andel av kända ägare Svenska privatpersoner 2 142 463 17,1% 3 980 92,7% Svenska institutionella ägare 4 876 436 38,9% 37 0,9% Utländska institutionella ägare 2 239 765 17,9% 34 0,8% Övriga aktieägare 2 768 300 22,1% 243 5,7% Anonymt ägande 1) 502 479 4,0% n/a n/a Totalt 12 529 443 100,0% 4 294 100,0% 1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt. AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Transaktion Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Ökning aktie- kapital, SEK Totalt aktie- kapital, SEK Kvotvärde SEK 1991/92 Nyemission 2 670 2 670 267 000 267 000 100 1994/95 Nyemission 2 670 5 340 267 000 534 000 100 1995/96 Nyemission 594 5 934 59 400 593 400 100 1996/97 Nyemission 5 934 11 868 593 400 1 186 800 100 1997/98 Nyemission 11 868 23 736 1 186 800 2 373 600 100 1997/98 Split 100:1 2 349 864 2 373 600 - 2 373 600 1 1997/98 Nyemission 690 000 3 063 600 690 000 3 063 600 1 1998/99 Nyemission 1 021 200 4 084 800 1 021 200 4 084 800 1 2000/01 Nyemission 1 021 200 5 106 000 1 021 200 5 106 000 1 2003/04 Nyemission 1 276 500 6 382 500 1 276 500 6 382 500 1 2004/05 Nyemission 2 127 500 8 510 000 2 127 500 8 510 000 1 2005/06 Nyemission 28 929 8 538 929 28 929 8 538 929 1 2006/07 Nyemission 230 001 8 768 930 230 001 8 768 930 1 2007 Nyemission 269 999 9 038 929 269 999 9 038 929 1 2007 Nyemission 1 807 785 10 846 714 1 807 785 10 846 714 1 2009 Nyemission 544 724 11 391 438 544 724 11 391 438 1 2014 Nyemission 1 138 005 12 529 443 1 138 005 12 529 443 1 Förvaltningsberättelse | Aktien Källa aktieägardata: Monitor av Modular Finance AB Särskilda avtal Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas upp i händelse av ägarförändring som innebär att kontrollen av bolaget övergår (så kallad ”change of control”). Styrelsen känner därutöver inte till några aktie- ägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget. Informationspolicy Styrelsen för CTT har utformat en infor- mationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmed- delanden via Modular Finance AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information. Där finns även årsredovisningar, delårsrapporter samt annan information att ladda ner. 68 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 69 Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport CTT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 1. AKTIEÄGARE Den 31 december 2024 hade bolaget 4 294 aktie- ägare. De tio största ägarna hade ett totalt inne- hav motsvarande 55,4 % av aktiekapitalet. Bolagets största enskilda aktieägare Trulscom Förvaltning AB hade per 2024-12-31 ett aktieinnehav om 1 750 000 st aktier mot- svarande 14,0 % av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. 2. BOLAGSSTÄMMA Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) fastställs bolagsordningen samt val av styrelse och revisorer. Där fastställs även arvoden för styrelse och revisor samt beslut om resultaträkning och balansräkning för bola- get. Bolagstämman förbereds och genomförs på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt. Årsstämma 6 maj 2024 Årsstämma hölls den 6 maj 2024 i bolagets lokaler i Nyköping. Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt på årsstämman även genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i CTTs bolagsordning. Stäm- man beslutade, i enlighet med valberedningens förslag, om omval av Annika Dalsvall, Per Fyrenius, Björn Lenander, Anna Carmo e Silva och Tomas Torlöf till ordinarie styrelseledamö- ter, samt nyval av Kristina Nilsson och Torbjörn Johansson. Stämman beslöt även omval av Tomas Torlöf till styrelsens ordförande. Stämman beslutade vidare: • Att fastställa resultat- och balansräkning för räkenskapsåret 2023 samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag. • Att bevilja styrelsens ledamöter och verkstäl- lande direktören ansvarsfrihet för räken- skapsåret 2023. • Att styrelsearvode ska utgå med 395 KSEK per år till ordförande och 195 KSEK per år per ledamot. Arvode för utskottsarbete i rev- sionsutskottet ska utgå med 45 KSEK per år per ledamot och med 80 KSEK per år till dess ordförande. Revisorsarvode ska som tidigare utgå enligt godkänd löpande räkning. • Att gällande ordning för valberedningen inte ska ändras. • Att fastställa styrelsens förslag om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilken i korthet ska bestå av fast lön, even- tuell rörlig ersättning, övriga förmåner och ersättningar samt pension. • Omval av Örlings PricewaterhouseCoopers AB som registrerat revisionsbolag. 3. VALBEREDNING En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av fyra ledamöter. Valberedningen är ett av bolagsstämman utsett organ med uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrå- gor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valbered- ningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet. Styrelsens ordförande ska årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, ska ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst fyra ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter bland bolagets aktieägare. Vid konstituerande möte ska valberedningen utse en ordförande. Valbered- ningens sammansättning ska offentliggöras så snart som möjligt, dock senast sex månader före årsstämman. Valberedningens mandattid sträcker sig från det att den bildas till dess att nästa valberedning har sammankallats. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande ska denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande ska därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Förändringar i ägarstrukturen som inträffat efter den 15 februari ska inte leda till någon för- ändring av valberedningens sammansättning. BOLAGSSTÄMMA VALBEREDNING REVISOR REVISIONSUTSKOTTSTYRELSE VD FÖRETAGSLEDNING INTERNKONTROLL ERSÄTTNINGSUTSKOTT HÅLLBARHETSUTSKOTT 2. 3. 4. 5. 10. 6. 7. 8. 8. 9. 1. AKTIEÄGARE Röstar på bolagsstämma Val Val Mål, strategier, riktlinjer Val Information Information Information Information Information Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolags- stämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valbe- redning, ett revisionsutskott och ett hållbarhetsutskott. Hela styrelsen utför ersättningsutskottets uppgifter. Mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida. Denna rapport innehåller sammanfattad information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor. Alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsam- mans med årsredovisningen där utförligare information finns. Förbereder förslag till beslut som presenteras för årsstämman. Årsstämman beslutar om regelverk för tillsättande av valberedning Styrelsen utser revisionsutskottets ledamöter Utser Revisionsutskott och Ersättningsutskott. Tillsätter VD Styrelsen utgör ersättningsutskott Styrelsen utser hållbarhets- utskottets ledamöter BESÖK WWW.CTT.SE FÖR MER INFORMATION Där hittar du bland annat: • Årsredovisningar • Bolagsordning, senaste utgåva antagen 4 maj 2022 • Stämmoprotokoll • Bolagsstyrningsrapporter • Ägaruppgifter • Presentation av styrelsen • Presentation av VD och ledande befattningshavare • Policys I ÅRSREDOVISNINGEN FINNS MER INFORMATION OM: • Aktien • Ägarna • Styrelsen • VD och ledande befattningshavare • Rörlig ersättning, inklusive avsättning till vinstandelsstiftelse, och ersättning till ledande befattningshavare (not 5) VALBEREDNING INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2025 Ledamöter 1) Utsedd av Oberoende 3) Andel av röster per 31 dec 2024, % Ordförande 2) Tomas Torlöf Trulscom Förvaltning AB Ja/Nej 14,0 % Ledamöter Christian Lindström Lage SEB Fonder Ja/Ja 9,0 % Jonathan Schönbäck ODIN Fonder Ja/Ja 6,6 % Martin Nilsson Första AP-fonden Ja/Ja 4,9 % 1) Svensk kod för bolagsstyrning anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majo- ritet av valberedningens ledamöter. CTTs valberedning består av fyra ledamöter, varav en under 2024 var styrelseledamöter. 2) Valberedningen utsåg inom sig Tomas Torlöf till ordförande av valberedningen, vilket avviker från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning då han också är styrelsens ordförande. Valberedningens motivering av detta är att Tomas Torlöf är bolagets röstmässigt största aktieägare samt är väl lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för samtliga bolagets aktieägare 3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren CTT Årsredovisning 2024 71 70 CTT Årsredovisning 2024 Valberedningen har utöver ett konstituerande möte haft ytterligare fyra möten. Därutöver har valberedningen informerat sig om styrelsens arbete genom enskilda intervjuer med samtliga styrelseledamöter. Valberedningen har i utvärderingsprocessen särskilt beaktat behov av mångsidighet och bredd vad avser branschkunskap, industriell erfarenhet samt kompetens inom resultatans- var, strategisk utveckling, hållbarhetsarbete och internationella förhållanden. Valberedningen har beaktat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) som mångfaldspolicy. Valberedningen i CTT strävar efter att över tid uppnå större mångfald i styrelsen. Bolagets aktieägare har informerats om att förslag till styrelseledamöter kan lämnas via e-post. Inga sådana förslag har mottagits. Utvärderingen visar att styrelsens nuvarande ledamöter har den kompetens och erfarenhet som krävs samt att kunskapen om och förståel- sen för bolagets verksamhet är god. Styrelsen besitter gedigen erfarenhet från flygindustrin, strategiarbete och affärsutveckling samt rekry- tering av ledningspersoner i mindre- och med- elstora bolag. Flertalet av styrelseledamöterna har ledande befattningar med (i) resultatansvar och (ii) arbetar i ett internationellt sammanhang samt (iii) erfarenhet av hållbarhetsarbete som integrerad del i affärsprocessen. Sammanta- get har valberedningen kunnat konstatera att styrelseledamöterna har nödvändigt engage- mang och att styrelsearbetet har fungerat väl. Valberedningen anser att styrelsen inte är i behov av förnyelse. Mer information finns i ”Val- beredningens motiverade yttrande” som finns för nedladdning på www.ctt.se. För information om styrelseledamöterna, se avsnittet Styrelse i bolagets årsredovisning. 4. STYRELSEN OCH DESS ARBETE UNDER 2024 Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsled- ningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till sty- relsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrel- sen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrel- sens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktionen till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sju ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar bolagets VD och CFO som föredragande. Nedan presenteras hur styrelsen har arbetat under 2024. Styrelsen har gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete: Utvärderingen av styrelsens arbete under 2024 har skett genom systemstödet BoardClic samt genom intervjuer av enskilda styrelseledamöter i regi av valberedningen under november 2024 och uppföljande diskussion och avrapportering, samt vid ett dedikerat möte i februari 2025. Styrelsens ordförande har muntligen redovisat resultatet av utvärderingen för valberedningen. VD-utvärderingen gällande år 2025 har skett vid ett dedikerat möte i februari 2025 med underlag från BoardClic. 5. REVISIONSUTSKOTT Revisionsutskottet granskar de mest väsentliga redovisningsprinciper som tillämpas i bolaget avseende den finansiella rapporteringen liksom väsentliga förändringar av princi- perna i rapporteringen. I revisionsutskottets uppgifter ingår även att granska rapporter om internkontroll och processerna för finansiell rapportering. Utskottet har en beredande roll till styrelsen, väsentliga beslut tas av styrelsen. Revisionsutskottet rapporterar efter varje möte till styrelsen. Samtliga revisionsutskottsmöten protokollförs och protokollen är tillgängliga för alla styrelseledamöter och för revisorerna. Revisorerna deltar på alla revisionsutskot- tets möten under året. CTTs CFO samt Redo- visningsansvarig deltar som föredragande på utskottets möten. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett revisionsutskottsmöte. Revisorernas rapporter under 2024 har inte föranlett någon särskild åtgärd från revisionsutskottet eller styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2024 har granskats av bolagets revisorer. 6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott eftersom bolaget sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplex- itet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamål- senlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Utskottet utvärderar de pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar som gäller för bolagsledningen och följer och utvärderar även tillämpningen av de ”Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare” för 2024 vilka antagits på bolagsstämman. Frågor om ersättning och andra anställnings- villkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande som också representerar ersättningsutskottet vid förhand- lingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören. Riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kom- pensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Verkställande direktörens ersättning sätts av styrelsens ordförande och godkänns därefter av styrelsen. Med ledande befattningshavare avses VD och övriga medlemmar i ledningsgruppen. Under 2021 fastställdes ett nytt kontantbaserat program för långsiktig målstyrd rörlig ersättning för vice VD samt försäljningschef. Under 2022 inkluderades ny VD i detta program. Utöver detta är riktlinjerna oförändrade jämfört med föregående år. Den totala årliga kostnaden för rörlig ersättning (inklusive avsättning till vinstan- delsstiftelse) i bolaget, exklusive kostnad för rörlig ersättning till VD, och eventuellt utfall av långsiktig målstyrd rörlig ersättning (enligt nedan), uppgår till maximalt 10% av vinsten före skatt, med begränsning att den inte kan överstiga 30% av den på årsstämman beslu- tade utdelningen till bolagets aktieägare eller 25% av total grundlön för samtliga anställda i bolaget. För VD utgår rörlig prestationsbaserad ersättning i enlighet med på förhand uppställda mål med maximalt sex månadslöner. För varje övrig ledande befattningshavare kan den rörliga ersättningen uppgå till maximalt två månadslöner per år. Utbetalning av den rörliga ersättningen avsedd för nyckelpersoner samt VD är villkorad av att den investeras i CTT-aktier vilka ska behållas under en avtalad tid. Härutöver kan VD, vice VD samt försälj- nings- och marknadschef komma att få rörlig prestationsbaserad ersättning vid uppfyllande av vissa långsiktiga mål. Ersättningen är inte pensionsgrundande men kan växlas mot pension. Totalt kostnadsbelopp för hela program- met för rörlig ersättning under bokslutsåret reserveras i bokslutet och utbetalas efter det att årsstämman fastställt resultat- och balansräkning samt dispositioner beträffande bolagets vinst. 7. HÅLLBARHETSUTSKOTT Under 2024 infördes för första gången ett hållbarhetsutskott. Första mötet ägde rum i december 2024, där hela styrelsen deltog. Syftet med utskottet är att granska bola- gets hållbarhetsarbete och säkerställa, via hållbarhetspolicyn, att CTT levererar på alla hållbarhetsmål, aktiviteter och regelverk. Övergripande styr utskottet exekveringen av den fastställda strategiska riktningen för CTTs hållbarhetsarbete. Styrelsen ansvarar för den lagstadgade hållbarhetsrapporten som återfinns i årsredovisningen och omfattar rap- porteringskraven inom områdena miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning. Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Närvaro 4) Styrelseledamöter 1) Nationalitet Invald år Född år Styrelse- arvode 2) Utskotts- arvode 3) Oberoende 3) Styrelse- möten 5) Revisions- utskott Ordförande Tomas Torlöf Svensk 2013 1967 388 750 ja/nej 10/10 Ledamöter Annika Dalsvall Svensk 2013 1958 192 500 78 750 ja/ja 10/10 4/4 Per Fyrenius Svensk 2018 1965 192 500 ja/ja 10/10 Björn Lenander Svensk 2018 1961 192 500 43 750 ja/ja 10/10 4/4 Kristina Nilsson Svensk 2024 1976 146 250 ja/ja 6/6 Anna Carmo e Silva Svensk 2022 1977 192 500 43 750 ja/ja 9/10 4/4 Torbjörn Johansson Svensk 2024 1958 146 250 ja/ja 6/6 1) Utbildning och övriga uppdrag framgår på sidorna 78–79 2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats av årsstämman 3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren 4) Närvaro avser möten under den period av 2024 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet 5) Då styrelsen även utgör ersättningsutskott presenteras inga separata siffror för ersättningsutskottets möten O K T N O V D E C J A N F E B M A R STYRELSENS ARBETE 2024 FEBRUARI Rapportmöte: Bokslutskommuniké, marknads- & nulägesrapport, organisation & personal, in- gångna avtal, rapport från utskotten, uppföljning revision, förslag utdelning samt hållbarhet VD-utvärdering: Utvärdering av VD, beslut rörlig ersättning till VD, VD-mål för 2024, styrelseut- värdering JULI Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, orga- nisation & personal, ingångna avtal, rapport från utskotten SEPTEMBER Strategimöte: Skapa tillväxt, skydda eftermarknaden, partner- skap, risker, hållbarhet, innovation och verksamhetsoptimering DECEMBER Budgetmöte: Budget 2025, marknads- & nulägesrapport, organisation & personal, uppföljning strategimöte, finansieringsbe- slut, översyn policys, hållbarhet OKTOBER Rapportmöte: Delårsrapport, mark- nads- & nulägesrapport, organisation & personal, rapport från utskotten, ingångna avtal, uppföljning revision, möteskalender 2025-2026 APRIL Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, rapport från utskotten, organisation & personal, ingångna avtal MAJ Bolagsstämma & Konstituerande styrelse- möte: Arbetsordning för styrelsen, VD-instruk- tion, firmateckning, val av revisionsutskott & ersättningsutskott, särskild granskningsfunktion (internrevision) S E P A U G J U L J U N M A J A P R MARS Årsredovisning & årsstämmokallelse: Godkännande av årsredovisning & kallelsema- terial 72 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 73 8. VD OCH FÖRETAGSLEDNING VD leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktie- marknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier. VD och CFO tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. I CTTs ledning ingick under 2024 VD, vice VD, CFO, försäljningschef, utvecklingschef, kvalitets- och personalchef samt produktions- chef. Under 2022 slogs rollerna produktions- chef Nyköping samt divisionschef Bribo ihop till ett ansvarsområde. 9.INTERNKONTROLL Syftet med den interna kontrollen är dels att styrka tillförlitligheten i den finansiella rappor- teringen och säkerställa att denna är framtagen i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag, dels att verksamheten som helhet lever upp till de krav som ställs från externa parter som myndigheter, kunder och andra intressenter. Styrelsen i CTT har det över- gripande ansvaret för att bolaget har en effektiv internkontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll. 11. ÖVRIGT Riskanalys CTTs verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTTs resultat och finan- siella styrka. Vid bedömning av CTTs framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjlig- heter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTTs framtida utveckling finns beskrivna i förvalt- ningsberättelsen i årsredovisningen under rubriken risker. CTTs ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt sta- dium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen. Bolagsordning I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolags- stämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. Information och kommunikation Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, bokslutskommunikén och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se. På hemsidan finns också finansiella rappor- ter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommuni- kationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn. CTTs externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppen- het, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsut- givningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som mark- nadsplats och sedvänja kräver. Distributionen av pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutskommuniké samt övrig reglerad extern publik kommunikation, offentliggjord i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emit- tenter och EU:s marknadsmissbruksförordning, sker via Modular Finance AB. Genom deras försorg når informationen snabbt och samtidigt till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer. Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport RÖRLIG ERSÄTTNING 2024 Typ av ersättning - Mottagare Kostnadstak 2024 (MSEK) Andel av vinst (%) 1) Reserverat belopp (MSEK) Andel av vinst (%) 1) Rörlig ersättning - Ledande befattningshavare (exkl VD) 3,0 2,5 % 1,7 1,5 % Rörlig ersättning - VD 3,0 2,5 % 1,0 0,9 % Långsiktig målstyrd rörlig ersättning 2) 7,2 6,0 % 0,0 0,0 % Vinstandelsstiftelse - Samtliga anställda 8,9 7,5 % 8,9 7,5 % 1) Andel av vinsten före skatt och före avsättning för rörlig ersättning. 2) Kostnaderna kan under perioden 2021-2024 maximalt uppgå till 12 månadslöner för de som omfattas av programmet. Bokslut & löpande ”LEDSTJÄRNAN” Bokslutstavla • Visuell planering • Säkerställer helhet & sekvens • Särskilda kontroller 10. REVISOR Vid årsstämman den 6 maj 2024 beslöt stäm- man i enlighet med valberedningens förslag att Örlings PricewaterhouseCoopers AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Andreas Skogh som huvudansvarig revisor för en period om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid alla av revisionsutskottets möten varje år, samt vid minst två styrelsemöten, och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Revisionsutskottets respektive styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor. Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslut- spunkterna på årsstämman om fastställande av bolagets resultaträkning och balansräkning, disposition av bolagets vinst samt ansvarsfri- het för styrelsens ledamöter och verkställande direktören. interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad. Nedan presenteras bilder över internkontrollen på CTT gällande den finansiella rapporteringen, verksamheten som helhet samt hur bolaget inhämtar information för att säkerställa efter- levnad av lagar och regler. Särskild granskningsfunktion CTT har ingen egen särskild granskningsfunk- tion (internrevision) eftersom CTT är förhållan- devis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och intern- kontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkom- mit några brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision. Den finansiella rapporteringen utgår från styrande policys som bryts ner i rutiner/instruktioner och därefter till konkreta arbetsdokument, där de båda senare även innehåller automatiska och/eller manuella kontroller för att löpande säkerställa korrekt handhavande och resultat. En bokslutstavla används för att samla alla moment och för att säkerställa helheten, att momenten utförs i rätt sekvens samt att löpande kontroller genomförs. Internkontrollen för verksamheten utgår från styrande respektive reglerande element. De styrande elementen utgörs av ledningssystemet som bryts ner i kvalitetsmanualer, rutiner, instruktioner och policys. De reglerande elementen består dels av externa tillstånd/godkännanden, dels av interna av styrelsen beslutade regler och riktlinjer. För att säkerställa efterlevnaden av nämnda element finns ett antal kontrollerande interna aktiviteter och uppföljningar. Därtill genomför ett flertal av varandra oberoende externa parter regelbundna granskningar av verksamheten och ledningssystemets olika delar. För att säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och regler inhämtas regelbundet information från ett antal olika motparter som var och en innehar expertkunskap på sina respektive områden. Policy Rutiner/Instruktioner Kontroller Arbetsdokument Kontroller Ledningssystem Kvalitetsmanualer Rutiner Instruktioner Verksamheten: • 6 tillstånd transportstyrelsen • AS9100D/ISO9001:2015-certifiering • Kundgodkännanden (t.ex Boeing & Airbus) Finansiellt: • Firmateckning / fullmakt • Attestreglemente • Budget • Investeringsäskanden • Ekonomirevisorer • IT-revisorer • Kunder • Certifieringsorgan (t ex Intertek) • Myndigheter (t ex Transport- styrelsen, Arbetsmiljöverket) • Börsen • Fackliga motparter • Inbyggda kontroller (MPS-system) • Internrevisioner/skyddsronder • Kontroll av leverantörer • Budgetuppföljning • Investeringsuppföljning • Projektuppföljning Policys Inhämtar information främst från: • Skatteverket • Revisorer • Simployer (Skatt, moms & HR) • EU-direktiv • Svenskt näringsliv/Teknikföretagen • EASA/FAA/Transportstyrelsen • Sisource (kemikaliehantering) • MSB/Folkhälsomyndigheten STYRANDE VERKSAMHETEN FINANSIELL RAPPORTERING FÖRÄNDRADE LAGAR & REGLER KONTROLLERANDE REGLERANDE EXTERNA GRANSKNINGAR 74 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 75 LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport HENRIK HÖJER CEO, född 1966. Utbildning: Civilingenjör Industri- ell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola. Tidigare erfarenhet: Ledande befattningar på SAAB AB inom JAS 39 Gripen bl.a. Programchef, 1992–2010. VD SAAB Training Systems AB 2010-2016. VD RUAG Simulation & Training AG (Schweiz), 2016-2022. VD på CTT Systems från 2022. Antal aktier i CTT: 10 043 st. Antal optioner i CTT: 10 000 st. Närståendes aktier i CTT: 1 737 st. MARKUS BERG CFO & Head of Sustainability, född 1980. Utbildning: Civilekonom, magister- examen i internationell ekonomi. Tidigare erfarenhet: Business Controller SSAB Grovplåt 2004- 2007, Controllerchef SSAB Grovplåt 2007-2010, Chefscontroller SSAB Produktion EMEA 2010-2011, Strate- gichef SSAB Oxelösund 2011-2014, Chefscontroller Telia Fiber Business 2014-2016, Ekonomichef Teracom AB 2016-2021. CFO på CTT Systems från 2021. Antal aktier i CTT: 2 439 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st. OLA HÄGGFELDT CCO, född 1969. Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, 1994. Tidigare erfarenhet: Scania (Development Engineer) 1994–1995, Freudenberg (KAM Automotive) 1995–1997, Siemens Components (KAM Automotive) 1997–2000, Emer- son Network Power (Director Nordic, GM M. East & N. Africa, MD Europe) 2000–2009, Delta Electronics (Di- rector OEM’s) 2009–2010, NorthStar (Director EMEA, VP OEM’s, VP SEA & China) 2010–2020. CCO på CTT Systems från 2020. Antal aktier i CTT: 5 151 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st. PETER LANDQUIST VP Senior Advisor Sales, född 1958. Utbildning: Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Tidigare erfarenhet: Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006–2011. Sälj-, marknads- och eftermarknadschef 2011–2014. Avdelningschef Sales and Marketing 2015-2020. Senior rådgivare sälj på CTT Systems från 2020. Antal aktier i CTT: 8 135 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 2 760 st. TORLEIF NILSSON Head of Engineering, född 1960. Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Tidigare erfarenhet: Beräkningsin- genjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef på CTT Systems från 2007. *Gick i pension 2024-12-31 Antal aktier i CTT: 3 957 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st. HENRIK WOLF Head of Production, född 1979. Utbildning: Examen Industritekniskt Gymnasium 1998. Tidigare erfarenhet: CNC-operatör, Xylem 1998–2006. Utbildare Indu- striteknik, Xylem 2006–2012. Pro- duktionsledare, Xylem 2012–2014. Verkstadschef, Xylem 2014–2016. Produktionschef Willo AB, 2017– 2022. Teknikchef-Montering, Xylem 2022-2023. Funktionschef-Bearbet- ning/elmotor, Xylem 2023-2024. Produktionschef på CTT Systems från februari 2024. Antal aktier i CTT: 30 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st. MARIA WESTER Head of Quality & HR, född 1966. Utbildning: Gymnasieingenjör El-Tele- teknik. Högskoleexamen i företags- ekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomut- bildning i personaladministration. Tidigare erfarenhet: Projektledning/ försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och per- sonalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems 1999-2005. Kvalitets- och personalchef på CTT Systems från 2005. Antal aktier i CTT: 1 998 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 312 st. JOHNNY CRONSTRÖM Product manager, född 1977. Utbildning: Examen Tekniskt Gymna- sium 1996. Tidigare erfarenhet: Montör, prototyptillverkning CTT 1999-2001. Konstruktör CTT 2001-2025. Lead Engineer CTT 2005-2007. Egen företagare 2007-2012. Konsult projektledare CTT 2012-2019. Lead Engineer CTT 2019-2024. Produktchef på CTT Systems från januari 2025. Antal aktier i CTT: 600 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st. * Torleif Nilsson gick i pension 2024-12-31 och ersätts 2025-03-24 av Mikael Stavaeus Trulscom Förvaltning AB (TFAB) har förbundit sig att till ledningsgruppen i CTT ställa ut köpoptioner, villkorat köp av aktier i CTT. För varje CTT-aktie en ledningsperson köpte erbjöds rätt att köpa två optioner av TFAB till marknadsmässiga villkor. Förbindelsen var tidsbegränsad fram till juli 2023 och maximerad till 20 000 optioner per person. Totalt innebar det att upp till 140 000 optioner kunde utfärdas med ett lösenpris om 225 SEK och med en löptid fram till slutet av 2025/början av 2026. Köpoptionerna innebär ingen utspädning för övriga aktieägare i CTT 76 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 77 Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport TOMAS TORLÖF PER FYRENIUS ANNIKA DALSVALL ANNA CARMO E SILVA KRISTINA NILSSON BJÖRN LENANDER TORBJÖRN JOHANSSON Funktion och födelseår Ordförande, född 1967. Styrelseledamot, född 1965. Styrelseledamot, född 1958. Styrelseledamot, född 1977. Styrelseledamot, född 1976 Styrelseledamot, född 1961. Styrelseledamot, född 1958 Utbildning Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilekonom, Uppsala Universitet. Civilingenjör, Chalmers Tekniska Universitet. Högskoleingenjör elektroteknik Högskolan Trollhättan Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Nationalitet/invald Svensk / 2013 Svensk / 2018 Svensk / 2013 Svensk / 2022 Svensk / 2024 Svensk / 2018 Svensk / 2024 Övriga uppdrag Styrelseledamot Trulscom För- valtning AB, Trulscom Aktiebolag. Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Styrelseordförande i CTT sedan 2014. Vice President Corporate Development, Toyota Material Handling Europe AB. Styrelsele- damot i Toyota Material Handling Logistics Solutions AB. Styrelseledamot i CTT sedan 2018. Head of Contracts Scandinavian Airlines System. Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Senior Vice President Strategy and Corporate Management Scania CV AB. Styrelseledamot i CTT sedan 2022. SVP Charing & Infrastructure Solutions Volvo Energy. Styrelseledamot i CTT sedan 2024. Senior Advisor Latour Industries. Styrelseordförande BATEC Mobility S.L. Styrelseledamot i CTEK AB, Caljan A/S, Innovalift AB. Styrelseledamot i CTT sedan 2018. Styrelseordförande Turntime Technologies. Styrelseledamot i CTT sedan 2024. Arbetslivserfarenhet och övrig information Aktiv ägare med lång ägarhori- sont. Investerar eget kapital och egen tid. Aktieägare i CTT sedan 1995. Näst störste ägare 2001 – 2014. Störste ägare sedan 2014. Styrelseledamot i CTT mellan 2001 – 2006. Medlem i den europeiska lednings gruppen för Toyota Material Handling med ansvar bl a för strategi. Tidigare VD för kon- cernens svenska marknadsbolag och dessförinnan verksam inom dåvarande ITT Flygt. Mångårig operativ erfarenhet av t ex försälj- ning och eftermarknad. Mångårig erfarenhet från flyg- industrin inom upphandling och förhandlingsområdet. Ledande befattningar inom Scania Group sedan 2002. Ledande befattningar inom Volvo Group sedan 2000. VD för Latour Industries AB 2014- 2024. Mer än 25 års erfarenhet i ledande positioner inom interna- tionell industri. VD på CTT Systems AB från 1997-2022. Närvaro 1) Styrelsemöten 10/10 10/10 10/10 9/10 6/6 10/10 6/6 Revisionsutskottsmöten 4/4 4/4 4/4 Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ja ja ja ja ja ja ja Större ägare nej ja ja ja ja ja ja Ersättning och innehav 2) Styrelse arvode 388 750 192 500 192 500 192 500 146 250 192 500 146 250 Utskotts arvode 78 750 43 750 43 750 Antal aktier i CTT Äger genom Trulscom Förvaltning 1 775 000 st aktier i CTT. Äger 1 440 st aktier i CTT. Äger 250 st aktier i CTT. Äger 1 000 st aktier i CTT. Äger 0 st aktier i CTT. Äger med närstående 500 st aktier i CTT. Äger 14 845 st aktier i CTT. 1) Närvaro avser möten under den period av 2024 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet 2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats på årsstämman 2023 respektive 2024 STYRELSE REVISOR Andreas Skogh Auktoriserad revisor, Örlings PricewaterhouseCoopers AB. Revisor i bolaget sedan 2023. 78 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 79 Noter NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA För räkenskapsåret 2024 Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges NOT 2 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Överensstämmelse med tillämpade regelverk och fortlevnadsprincipen Bolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (ÅRL) samt enligt IFRS med de undantag och tillägg som anges i Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 innebär att bolaget i årsredovisningen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. De finansiella rapporterna har upprättats under förutsättning att bolaget bedriver sin verksamhet enligt fortlevnadsprincipen. CTT Systems AB upprättar inte någon koncernredovisning eftersom dot- terbolaget CTT Systems Inc. i USA är vilande och av ringa betydelse med följd att någon koncernredovisning enligt ÅRL kap 7:3 a§ inte behöver upprättas. Standarder, ändringar och tolkningar av redovisningsprinciper Nya och uppdaterade standarder, ändringar samt tolkningar som tillämpas fr o m 2024 Vissa ändringar som trädde ikraft den 1 januari 2024 och som därför har bör- jat tillämpas i år har inte haft någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning. Standarder, ändringar och tolkningar rörande befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av bolaget Per dagen för godkännandet av dessa finansiella rapporter har vissa nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft per bokslutsdagen publicerats av IASB. Dessa har inte tillämpats i förtid av bolaget. Styrelsen och verkställande direktören utgår ifrån att alla relevanta uttalanden kommer att införas i bolagets redovisningsprinciper när uttalandet träder i kraft. Nya standarder, ändringar och förtydliganden som inte tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter. Grund för rapportens upprättande Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. NOT 1 ALLMÄN INFORMATION CTT Systems AB (publ.), org.nr. 556430-7741, bildades 1991 och har sitt säte i Nyköping. CTT är ett Mid Cap-företag noterat hos Nasdaq Stockholm sedan mars 1999. CTTs huvudsakliga verksamhet innefattar utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämp- ningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna. Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål De poster i resultat- och balansräkningarna som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är intäkter från vinstavräkningsavtal (ingår i nettoomsättning, se not 3), varulager (not 15), anläggningstillgångar; immateriella (not 9-10) och materiella anläggningstillgångar (not 11-13), där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder samt ga- rantiåtaganden (not 24). Se vidare nedan där beskrivning av dessa uppskatt- ningar och bedömningar samt redovisningsprinciper görs. Intäktsredovisning Intäktsredovisning vid viss tidpunkt Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna. Intäkter från nyförsäljning och reservdelförsäljning redovisas när CTTs prestationsåtagande uppfyllts och kontrollen av varan överförts till kunden, vilket är vid leverans av varan. Intäkter redovisas till det belopp CTT förväntar sig ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade varor till en kund, där transaktionspriset framgår av avtal med kund. CTT har inga rörliga ersättningsdelar i sina avtal med kund. Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar. För försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräk- ningsprojekt sker intäktsredovisning över tid, se nedan. Intäktsredovisning över tid - intäkter från vinstavräkningsavtal Vid försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräknings- projekt löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget intäktsredovisar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, det vill säga i takt med att prestationsåtagandet uppfylls. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER FRÅN OMVÄRLDEN Riskerna i bolagets verksamhet kan generellt delas in i operativa risker relaterade till affärsverksamheten och finansiella risker relaterade till finans- verksamheten. CTT följer kontinuerligt upp risker och mitigeringsaktiviteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget. Ingen avgörande förändring av väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer (klimat inkluderat) har skett under året, men CTT har som tidigare en ovan- ligt ensidig valutapåverkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD, däremot eftersträ- vas inköp samt banklån i USD. Större förändringar i USD/SEK-kursen leder till att valutaeffekterna blir väsentliga. En detaljerad redovisning av CTTs risker, osäkerhetsfaktorer samt hantering av desamma återfinns på s. 62 - 66 i bolagets årsredovisning för år 2024. Finansiell riskhantering beskrivs även i not 29. NOT 1 Allmän information sidan 81 NOT 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 81 NOT 3 Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter 84 NOT 4 Övriga externa kostnader och övriga rörelsekostnader 84 NOT 5 Personal 85 NOT 6 Resultat från finansiella poster 86 NOT 7 Skatt 86 NOT 8 Resultat per aktie 86 NOT 9 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 87 NOT 10 Övriga immateriella tillgångar 87 NOT 11 Byggnader och mark 87 NOT 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 87 NOT 13 Inventarier, verktyg och installationer 87 NOT 14 Andelar i koncernföretag 87 NOT 15 Varulager 88 NOT 16 Finansiella tillgångar och skulder 88 NOT 17 Kundfordringar 88 NOT 18 Övriga fordringar 88 NOT 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 88 NOT 20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 88 NOT 21 Checkräkningskredit 88 NOT 22 Likvida medel 88 NOT 23 Eget kapital 89 NOT 24 Avsättningar 89 NOT 25 Löptider finansiella skulder 90 NOT 26 Avstämning av skulder som härrör från finansieringsverksamheten 91 NOT 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 91 NOT 28 Transaktioner med närstående 91 NOT 29 Kapitalförvaltning och finansiell riskhantering 91 NOT 30 Händelser efter balansdagen 91 NOT 31 Förslag till vinstdisposition 92 Noter Denna årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2025. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 maj 2025. CTT Årsredovisning 2024 81 80 CTT Årsredovisning 2024 NoterNoter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget. Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar. • Viktiga uppskattningar och bedömningar Redovisade intäktsbelopp och tillhörande avtalsfordringar för vinstavräk- ningsavtal återspeglar den bästa uppskattningen av utfallet och graden av uppfyllande av prestationsåtaganden för varje avtal. Detta inkluderar en bedömning av vinsten i pågående kundavtal. När det gäller mer komplice- rade uppdrag finns betydande osäkerhet vid bedömning av kostnaderna för färdigställande och lönsamhet, vilket också tas i beaktande vid intäktsre- dovisningen. Intäkternas fördelning Bolaget redovisar inte intäkterna per segment och IFRS 8 anger att det inte heller är något krav för den juridiska personen. För nettoomsättningens och övriga intäkters fördelning, se not 3. Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balans- dagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i SEK och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna huvudsakligen säljs i USD och en mindre del i SEK och EUR. Varulager Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaff- ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet inkluderar alla utgifter som är hänförliga till tillverkningsprocessen samt lämplig andel av tillhörande tillverkningsomkostnader, baserat på normal kapacitet. Anskaff- ningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen. Nettoförsäljnings- värdet är det uppskattade pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten minskat med eventuella tillämpliga försäljningskost- nader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen. • Viktiga uppskattningar och bedömningar Per varje balansdag görs en beräkning av nettoförsäljningsvärdet för varu- lagret varmed de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga beaktas. Det framtida försäljningsvärdet kan påverkas av framtida teknologi och andra marknadsdrivna förändringar som kan minska framtida försäljnings- priser. Inkurans och inkuransbedömning beskrivs i not 15. Fordringar Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda. Anläggningstillgångar Egenupparbetade immateriella tillgångar utgörs av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. För dessa sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Pågående utveckling avseende aktivering av balanserade utvecklingskostnader gällande projekten Boeing 777X och New Zonal Dryer har ännu inte slutförts. Planerad avskrivning för Boeing 777X är produktions- beroende under max 10 år och där påbörjades avskrivning under 2023. För New Zonal Dryer-projektet är den tänkta avskrivningen 10 år. Inga avskrivning- ar har påbörjats för det projektet. Materiella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde eller tillverkningskostnader inklusive utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att kunna användas enligt intentionerna med investeringen. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och andra direkt hänförliga utgifter såsom utgifter för leverans, hantering, installation, montering, lagfarter och konsulttjänster. I anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anlägg- ningstillgång ingår även indirekta tillverkningskostnader. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande. Per varje balansdag görs en genomgång av gällande bedömningar av nyttjan- deperioder för avskrivningsbara tillgångar. Osäkerheten i dessa bedömningar beror på teknisk inkurans som kan förändra användningen av tillgångarna. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider har tillämpats. Immateriella anläggningstillgångar 2024 2023 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 5–10 år 5–10 år Övriga immateriella tillgångar 5–10 år 5–10 år Materiella anläggningstillgångar 2024 2023 Byggnader 10–100 år 10–100 år Markanläggningar 20–40 år 20–40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 3–10 år 3–10 år Inventarier, verktyg och installationer 3–10 år 3–10 år - Inkl. Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år 5 år - Inkl. Datautrustning 3–5 år 3–5 år Forskning och utveckling Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt som företagsledningen avsett som t ex utgifter för material och tjänster samt ersättning till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer. I bolagets balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsar- beten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar. Avskrivning påbörjas i samband med den månad tillgång färdigställts och tas i bruk. Bolaget redovisar avsättning till fond för utvecklingsarbeten inom bundet eget kapital med samma belopp som aktiveras under året som immateriell anläggningstillgång avseende egna balanserade utvecklingsarbeten. Nedskrivningar De redovisade värdena för bolagets anläggningstillgångar kontrolleras årsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Redovisat värde testas minst en gång per år eller oftare om indikation på en värdenedgång har identifierats. Vid varje nedskrivningsprövning beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgång- ar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. • Viktiga uppskattningar och bedömningar För att bedöma nedskrivningsbehovet beräknas återvinningsvärdet för varje tillgång eller kassagenererande enhet baserat på förväntade framtida kassaflöde och med användning av en lämplig ränta för att kunna diskontera kassaflödet. Osäkerheter ligger i antaganden om framtida kassaflöde och fastställande av en lämplig diskonteringsränta. Leasing Bolaget tillämpar undantaget i RFR 2 och redovisar leasingavgifterna som kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjanderätt och leasingskuld redovisas inte i balansräkningen. Leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler och bilar. Avsättningar Avsättningar för produktgarantier, förlustkontrakt eller andra krav redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en tidigare hän- delse och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att behövas samt att beloppen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tidpunkten eller beloppet för utflödet kan fortfarande vara osäkert. Avsättningar värderas till det uppskattade belopp som krävs för att regle- ra den befintliga förpliktelsen, baserat på de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga på balansdagen. Garantiåtaganden Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders funktionsgaranti på sina produkter. • Viktiga uppskattningar och bedömningar Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försälj- ning. Avsättningens storlek är beräknad som 3 % av försäljningspriset på OEM-system till nya plattformar, 1 % på reservdelar och reparationer, 0 % på förbrukningsmaterial och viss del av försäljning utöver kärnverksam- heten, samt 1 % eller 2 % på all annan försäljning. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader. Lånekostnader Låneutgifter vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalifice- rade tillgångar aktiveras inte i balansräkningen, utan kostnadsförs direkt. Gällande IAS 23 tillämpar företaget alltså undantaget i RFR2. Ersättningar till anställda Pensioner Ersättningar för pensioner efter anställning erläggs genom fortlöpande betalningar till externa motparter, vilka därmed tar över förpliktelserna mot de anställda. Inom CTT finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensions- planer. Företagets förpliktelser avseende avgifterna för både de avgiftsbestämda och de förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt pensionsrätten intjänas genom tjänstgöringen. • Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda (premiebestämda) pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter (premier) som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger. • Förmånsbestämda pensionsplaner En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pen- sionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Enligt uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, UFR 10 ”Redovisning av pen- sionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta”, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvalningstillgångar eller kostnader, vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom försäk- ring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 tryggas genom en försäkring i Alecta och redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmåns- bestämda pensionen är individuellt beräknad och är bl a beroende av lön, tidigare intjändad pension och förväntad återstående tjänstgöring. Avgifterna för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgick under 2024 till 0,8 MSEK och förväntas uppgå till 1,0 MSEK under 2025. Bolagets andel av de sammanlagda avgifterna till planen uppgick under 2024 till 0,00505 % (0,00769). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i % av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 %. I syfte att stärka konsolideringsnivån om den bedöms vara för låg, kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Om konsolideringsnivån överstiger 150 % kan premiereduktioner införas. Vid utgången av 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 % (158 %). Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda. Aktierelaterade ersättningar CTT har inga utestående optioner eller pågående optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på till- gångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns främst leverantörsskulder och låneskulder (finan- siella skulder). En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments-avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i av- talet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsam- ma gäller för del i finansiell skuld. Bolaget har enbart en kategori av finansiella tillgångar och skulder vilket är upplupet anskaffningsvärde. Poster som ingår i denna kategori är följande: • Kundfordringar Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundford- ringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för förväntade kreditförluster. • Övriga fordringar Fordringar som inte utgörs av någon av ovan beskrivna kategorier. • Likvida medel Likvida medel, motsvarande balansposten Kassa och bank, består av kontanter, disponibla tillgodohavanden och kortfristiga placeringar hos bank. De kortfristiga placeringarna kan lätt omvandlas till kända belopp av kontanter och är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar. • Andra finansiella skulder CTTs låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori. 82 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 83 NoterNoter Skatt Årets skatt (inkomstskatt) utgörs av aktuell skatt och redovisas i resultatet. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. NOT 3 NETTOOMSÄTTNING OCH ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER NETTOOMSÄTTNING CTT har valt att fördela nettoomsättningen på produktområdena Systemför- säljning, Reservdelar och underhåll samt Övrig varuförsäljning. Inom respekti- ve produktområde delas omsättningen upp ytterligare, se nedan. Nettoomsättningens fördelning på produktområden 2024 2023 Systemförsäljning OEM 40,4 35,5 Retrofit - - Private jet 14,2 18,2 54,5 53,7 Reservdelar och underhåll Eftermarknad 233,4 242,6 233,4 242,6 Övrig varuförsäljning Försäljning utöver kärnverksamheten 12,2 12,6 12,2 12,6 S:a 300,1 308,9 Varav vinstavräkningsprojekt som intäkts- redovisas över tid. Övriga intäkter redovisas vid viss tidpunkt, dvs vid leverans. 10,5 8,0 Nettoomsättningens geografiska fördelning 2024 2023 Danmark 147,7 181,5 USA 51,3 42,1 Frankrike 30,0 35,6 Sverige 12,2 12,5 Övriga världen 58,9 37,1 S:a 300,1 308,9 Under 2024 var 78 % (78) av CTTs totala försäljningsintäkter hänförliga till tre kunder, Boeing, CTTs kund för A350-programmet och vår största distributör till flygbolagen, Satair, som stod för 16 % (14), 5 % (5) respektive 58 % (59) av bolagets försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna till stor del avser le- veranser till Boeing 787-programmet och att våra slutkunder i distributörsled är ett stort antal flygbolag. Övrig andel avförsäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 5 % av bolagets försäljningsin- täkter. Av ingående värde 2024 på balansposten ”Upparbetad men ej fakturerad intäkt”, 1,0 MSEK, har 100 % fakturerats under 2024. Balansposten ”Fakture- rad men ej upparbetad intäkt” hade inget ingående värde 2024. Balansposten ”Förskott från kunder” avser en avtalskund där intäkterna förväntas redovisas under 2025. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Övriga rörelseintäkter 2024 2023 Valutakursvinster 11,7 7,8 Övrigt 2,9 -1,0 S:a 14,6 6,7 NOT 4 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER OCH ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER Revisionskostnader I posten Övriga externa kostnader ingår arvoden till revisor, se specifikation nedan. Arvoden till revisor (KSEK) 2024 2023 Grant Thornton Sweden AB Revisionsuppdrag - 192 Revisionsverksamhet utöver revisions- uppdrag - 5 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag 759 588 Revisionsverksamhet utöver revisions- uppdrag 145 - S:a 904 785 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser kvalitetssäkrings- tjänster såsom översiktlig granskning av delårsrapport. I arvodet till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB särredovisas inte detta då det ingår i revisions- uppdraget. Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Operationella leasingkostnader I beloppet för Övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 7,6 MSEK (7,5), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 5,5 SEK (5 ,0). Totala återstående leasingavgifter uppgår till 9,7 MEK (14,5), varav hyres- kostnader för förhyrda lokaler uppgår till 8,1 MSEK (12,7). Dessa förfaller till betalning enligt nedan: Leasingavgifter 2024 2023 Förfalloperiod: Inom 1 år 5,4 5,5 Senare än 1 år men inom 5 år 4,3 9,0 Senare än 5 år - - S:a 9,7 14,5 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Övriga rörelsekostnader 2024 2023 Valutakursförluster 7,0 10,5 S:a 7,0 10,5 NOT 5 PERSONAL 2024 2023 Medelantalet anställda Kvinnor 28 25 Män 52 50 Totalt 80 75 Styrelse Kvinnor 3 2 Män 4 4 Totalt 7 6 Företagsledning och VD Kvinnor 1 1 Män 6 6 Totalt 7 7 Personalkostnader (KSEK) 2024 2023 Löner och andra ersättningar Löner, arvoden och ersättningar 48 256 44 862 Pensionskostnader 5 141 5 349 Avsättning till vinstandelsstiftelse 6 917 7 596 S:a löner och andra ersättningar 60 315 57 807 Sociala kostnader Sociala kostnader (inkl. särskild löneskatt) på löner, arvoden, ersättningar och pensionskostnader 15 846 13 443 Särskild löneskatt på avsättning till vinstandelsstiftelse 1 678 1 843 S:a sociala kostnader 17 524 15 285 Övriga personalkostnader 1 221 1 177 S:a personalkostnader 79 060 74 270 Löner och andra ersättningar 2024 (KSEK) Styrelse- arvode Revisions- utskotts- arvode Övriga ersättningar till styrelsen Löner och övriga ersättningar Rörlig ersättning Förmåner Pensioner Avsättning till vinstandels- stiftelse S:a Styrelsens ordförande: Tomas Torlöf 389 - - - - - - - 389 Övriga styrelseledamöter: Steven Buesing 46 - - - - - - - 46 Anna Carmo e Silva 193 44 - - - - - - 236 Annika Dalsvall 193 79 - - - - - - 271 Per Fyrenius 193 - - - - - - - 193 Torbjörn Johansson 146 - - - - - - - 146 Björn Lenander 193 44 - - - - - - 236 Kristina Nilsson 146 - - - - - - - 146 Anställda: VD, Henrik Höjer - - - 2 441 780 84 728 94 4 128 Övr. ledande befattnings- havare - - - 7 572 1 321 499 1 607 520 11 520 Övriga anställda - - - 33 815 - 80 2 806 6 303 43 004 S:a 1 498 166 - 43 828 2 101 663 5 141 6 917 60 315 Löner och andra ersättningar 2023 (KSEK) Styrelse- arvode Revisions- utskotts- arvode Övriga ersättningar till styrelsen Löner och övriga ersättningar Rörlig ersättning Förmåner Pensioner Avsättning till vinstandels- stiftelse S:a Styrelsens ordförande: Tomas Torlöf 368 - - - - - - - 368 Övriga styrelseledamöter: Steven Buesing 184 - - - - - - - 184 Anna Carmo e Silva 184 40 - - - - - - 224 Annika Dalsvall 184 75 - - - - - - 259 Per Fyrenius 184 - 2 - - - - - 186 Björn Lenander 184 40 2 - - - - - 226 Anställda: VD, Henrik Höjer - - - 2 378 806 80 690 101 4 056 Övr. ledande befattnings- havare - - - 7 692 1 226 506 2 089 608 12 120 Övriga anställda - - - 30 695 - 32 2 571 6 887 40 185 S:a 1 286 155 5 40 765 2 033 618 5 349 7 596 57 807 84 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 85 NoterNoter NOT 9 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN 2024-12-31 2023-12-31 Ingående anskaffningsvärden 114,8 110,5 Årets aktiverade utgifter 2,5 4,2 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 117,3 114,8 Ingående avskrivningar -34,5 -31,2 Årets avskrivningar -2,2 -3,4 Utgående ackumulerade avskrivningar -36,7 -34,5 Utgående planenligt restvärde 1) 80,5 80,2 1) Restvärde specificerat per utvecklingsprojekt: Boeing 777X 2) 51,3 50,7 New Zonal Dryer 3) 20,3 18,3 Övriga 9,0 11,2 S:a 80,5 80,2 2) Planerad avskrivningstid är produktionsberoende under max 10 år. Under 2024 uppgick avskrivningen till 0,0 MSEK (1,3). 3) Avskrivning har ej påbörjats eftersom pågående utveckling ännu inte slutförts. Tänkt avskrivningstid är 10 år. Årets aktiverade belopp om 2,5 MSEK (4,2) utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. Av ackumulerade anskaffningsvärden avser 71,6 MSEK (69,1) pågående utvecklingsprojekt. Utö- ver de balanserade utgifterna har även utgifter för test och utveckling löpande kostnadsförts med 3,4 MSEK (2,1). NOT 10 ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2024-12-31 2023-12-31 Ingående anskaffningsvärden 5,2 5,2 Utgående ackumulerade anskaffnings- värden 5,2 5,2 Ingående avskrivningar -4,7 -4,4 Årets avskrivningar -0,3 -0,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -5,0 -4,7 Utgående planenligt restvärde 0,2 0,5 Arvoden och ersättningar till styrelsens ledamöter Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvode utgår även för revisionsutskottsarbete. Utöver det kan övriga kostnadsersättningar utgå. Lön och andra ersättningar till VD Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, förmåner och övriga ersättningar, pensionsförsäkring, kapitalförsäkring och avsättning till vinstandelsstiftelse. VDs lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen. Löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare i bolaget Övriga ledande befattningashavare utgörs av bolagets ledningsgrupp som per 2024-12-31 bestod av sju personer (7). Avtal om framtida pension VD och CTT har båda rätt att påkalla pension för VD vid 67 års ålder. Pensio- nen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. Pensionen för övriga ledande befatt- ningshavare är avgiftsbaserad och följer ITP-planerna, alternativt omfattar avsättning i nivå med ITP. Utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTTs skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden. Uppsägning och avgångsvederlag VD har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår till en årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor. Rörliga ersättningar och avsättning till vinstandelsstiftelse De rörliga ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörel- seresultat och i vissa fall omsättning (se sid 73-74). Avsättning till vinstan- delsstiftelse görs enligt enhetliga regler där samtliga anställda inklusive VD behandlas lika. Beloppet som avsätts till vinstandelsstiftelsen kan komma att ändras i samband med bolagets årsstämma. Totala beloppet för rörliga ersättningar har reserverats i bokslutet och utbetalas efter årsstämman. För de delar av de rörliga ersättningarna där villkoret för ersättningen är att CTT-aktier ska förvärvas, ska mottagande part göra aktieförvärven under den närmast följande tiden efter årsstämman. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, bonusprogram, vinstandelsstiftelse, pensions- ålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Se tabell nedan för beloppsgränser kopplat till bonusprogram och vinstandelsstiftelse. Se bolagsstyrnings- samt hållbarhetsrapporten för ytterligare information. Rörliga ersättningar och avsättning till vinstandelsstiftelse VD Övriga ledande befattnings- havare Samtliga anställda Maximal kostnad av bolagets resultat före skatt (%) 2,5 2,5 7,5 (dock maximalt totalt 30 % av beslutad utdelning) Maximal ersättning på individnivå (andel av årslön) 6 / 12 2 / 12 2,25 / 12 (för vinstandelsstiftelsen gäller genomsnittlig månadslön för samtliga anställda som tak) Långsiktig målstyrd rörlig ersättning (andel av årslön, år 2021-2024) 12/12 12/12 NOT 6 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER 2024 2023 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter 2,6 2,5 Valutakursdifferenser på tillgångar av icke rörelsekaraktär -0,5 0,7 S:a 2,2 3,2 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader -3,2 -3,4 Valutakursdifferenser på skulder av icke rörelsekaraktär -3,9 2,2 S:a -7,1 -1,2 S:a -4,9 2,0 NOT 7 SKATT 2024 2023 Årets skatt Aktuell skatt -22,2 -25,0 S:a -22,2 -25,0 Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 107,6 120,4 Skattekostnad 20,6 % -22,2 -24,8 Skatteeffekt av skattemässiga justeringar: Övriga skattemässiga justeringar 0,0 -0,1 S:a -22,2 -25,0 NOT 8 RESULTAT PER AKTIE Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genom- snittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 12 529 443 (12 529 443). Eftersom det ej finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats. NOT 11 BYGGNADER OCH MARK 2024-12-31 2023-12-31 Ingående anskaffningsvärden 31,2 30,8 Inköp 0,8 0,4 Utgående ackumulerade anskaffnings- värden 32,0 31,2 Ingående avskrivningar -6,7 -5,9 Årets avskrivningar -0,8 -0,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -7,4 -6,7 Utgående planenligt restvärde 24,6 24,5 Varav mark 0,5 0,5 Varav markanläggningar 0,9 0,9 NOT 12 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 2024-12-31 2023-12-31 Ingående anskaffningsvärden 19,9 19,6 Inköp 0,1 0,2 Utgående ackumulerade anskaffnings- värden 20,0 19,9 Ingående avskrivningar -8,5 -6,2 Årets avskrivningar -2,2 -2,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -10,7 -8,5 Utgående planenligt restvärde 9,3 11,4 NOT 13 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 2024-12-31 2023-12-31 Ingående anskaffningsvärden 52,6 49,8 Inköp 1,7 2,8 Utgående ackumulerade anskaffnings- värden 54,3 52,6 Ingående avskrivningar -47,4 -44,9 Årets avskrivningar -2,1 -2,5 Utgående ackumulerade avskrivningar -49,4 -47,4 Utgående planenligt restvärde 4,8 5,2 NOT 14 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Värdet nedan avser innehav i det vilande dotterbolaget CTT Systems Inc., Delaware, USA. ID-nr i Delaware: 3486106. Antal andelar är 100 st, av vilka bolaget äger 100 %. 2024-12-31 2023-12-31 Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 0,0 0,0 86 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 87 NoterNoter NOT 15 VARULAGER Av varulagrets totala värde på 125 MSEK (109) per 2024-12-31 har 1,5 MSEK (0,7) reserverats för inkurans. Årets kostnadsförda inkurans uppgick till 0,8 MSEK (-0,5). NOT 16 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Nedan presenteras bolagets finansiella tillgångar och skulder som ingår i kategorin upplupet anskaffningsvärde. 2024-12-31 2023-12-31 Finansiella tillgångar Redovisat värde Redovisat värde Kundfordringar Kundfordringar 65,0 48,7 Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet 65,0 48,7 Likvida medel Likvida medel i SEK 64,2 112,6 Likvida medel i USD 4,5 5,3 Likvida medel i EUR 0,0 0,0 S:a 68,7 117,9 2024-12-31 2023-12-31 Finansiella skulder Redovisat värde Redovisat värde Andra finansiella skulder Skulder till kreditinstitut i USD 44,1 41,8 Leverantörsskulder 21,9 13,9 Övriga kortfristiga finansiella skulder 3,9 1,1 S:a 25,8 15,0 NOT 17 KUNDFORDRINGAR Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Bolaget har bedömt kreditkvalitén på sina fordringar utifrån kundens kreditvärdighet. Utifrån denna bedömning har ingen reservering för osäkra kundfordringar gjorts per 2024-12-31 (0,3 MSEK). Kundförluster under året uppgick till 0,0 MSEK (-1,2). 2024-12-31 2023-12-31 Åldersanalys för ej nedskrivna kundfordringar Ej förfallna 62,9 41,5 Mindre än 3 månader 1,8 6,3 3-6 månader 0,0 0,2 7-12 månader 0,0 0,2 Mer än 12 månader 0,2 0,5 S:a 65,0 48,7 NOT 23 EGET KAPITAL Eget kapital består av bundet eget kapital och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet utgörs av aktiekapital, reservfond och fond för utvecklings- utgifter. Det fria egna kapitalet utgörs av årets resultat samt balanserat resultat. I posten balanserat resultat ingår, förutom balanserat resultat, även en överkursfond. Bundet eget kapital Bundet eget kapital får inte användas till vinstutdelning. - Aktiekapital Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. - Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten för att senare användas till att täcka eventuella förluster. - Fond för utvecklingsutgifter Det belopp som aktiveras avseende egenupparbetade utvecklingsutgifter ska föras om från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital. Fonden ska minskas i takt med att de aktiverade utgifterna skrivs av eller ned. Fritt eget kapital Fritt eget kapital utgörs tillsammans med årets resultat och balanserat resultat, även av en överkursfond. Fritt eget kaptial är tillgängligt för utdelning till aktieägarna. - Balanserat resultat Balanserat resultat utgörs av tidigare års samtliga vinster och förluster, med avdrag för eventuella utdelningar. - Överkursfond Överkursfond uppkommer då en nyemission av aktier tecknas till överkurs. När det fastställda priset på de nya aktierna vid en nyemission är högre än det nominella värdet på de befintliga aktierna, tillförs den överstigande delen överkursfonden. Förändringar av eget kapital framgår av tabellen Förändring i eget kapital. NOT 18 ÖVRIGA FORDRINGAR 2024-12-31 2023-12-31 Momsfordringar 2,1 2,3 Övrigt 0,2 9,3 S:a 2,2 11,6 NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2024-12-31 2023-12-31 Förutbetalda hyror 1,3 1,3 Förutbetalda försäkringskostnader 0,4 0,3 Förutbetalda underhålls- och licensavgifter 0,7 0,7 Övrigt 3,0 3,1 S:a 5,5 5,5 NOT 20 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har lämnats som säkerhet för bolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några eventualförpliktelser finns ej gentemot externa parter. 2024-12-31 2023-12-31 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 12,0 12,0 Företagsinteckningar 94,5 94,5 Eventualförpliktelser Inga Inga NOT 21 CHECKRÄKNINGSKREDIT 2024-12-31 2023-12-31 Beviljad kredit (ej utnyttjad) 27,5 25,1 Bolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 27 500 000 SEK. NOT 22 LIKVIDA MEDEL Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och bank i balansräkningen. NOT 24 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för garantiåtaganden 2024-12-31 2023-12-31 Ingående avsättning 2,5 3,2 I anspråktagna belopp -2,8 -2,6 Årets avsättning 1,7 1,9 Utgående avsättning 1,4 2,5 Avsättningen för garantiåtaganden förväntas utnyttjas under den kommande 4-årsperioden. Över längre tid gäller att i takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Övriga avsättningar - kortfristiga 2024-12-31 2023-12-31 Ingående avsättning - 0,2 Årets avsättning - -0,2 Utgående avsättning - - 88 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 89 NoterNoter NOT 25 LÖPTIDER FINANSIELLA SKULDER Per 31 december 2023 respektive 2022 har bolagets finansiella skulder avtalade löptider (inklusive räntebetalningar i tillämpliga fall) som kan sammanfattas enligt nedan. Finansiella skulder per 2024-12-31 Förfaller till betalning enligt följande: Inom 1 år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år Senare än 5 år S:a Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor Räntebärande finansiella skulder De räntebärande skulderna till kreditinstitut 1,6 42,5 - - - - 44,1 S:a 1,6 42,5 - - - - 44,1 Räntor på finansiella skulder Räntor 2,5 2,4 - - - - 4,9 S:a 2,5 2,4 - - - - 4,9 S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor 4,2 44,9 - - - - 49,0 Icke räntebärande finansiella skulder Leverantörsskulder 21,9 - - - - - 21,9 Övriga skulder, del av 3,9 - - - - - 3,9 S:a icke räntebärande finansiella skulder 25,8 - - - - - 25,8 S:a finansiella skulder 29,9 44,9 - - - - 74,8 Finansiella skulder per 2023-12-31 Förfaller till betalning enligt följande: Inom 1 år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år Senare än 5 år S:a Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor Räntebärande finansiella skulder De räntebärande skulderna till kreditinstitut 1,5 1,5 38,8 - - - 41,8 S:a 1,5 1,5 38,8 - - - 41,8 Räntor på finansiella skulder Räntor 2,9 2,8 2,7 - - - 8,4 S:a 2,9 2,8 2,7 - - - 8,4 S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor 4,4 4,3 41,5 - - - 50,2 Icke räntebärande finansiella skulder Leverantörsskulder 13,9 - - - - - 13,9 Övriga skulder, del av 1,1 - - - - - 1,1 S:a icke räntebärande finansiella skulder 15,0 - - - - - 15,0 S:a finansiella skulder 19,5 4,3 41,5 - - - 65,3 Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar. Redovisade belopp motsvarar det verkliga värdet. För lån i utländsk valuta har gällande valutakurs per bokslutsdagen använts. NOT 26 AVSTÄMNING AV SKULDER SOM HÄRRÖR FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöden Icke kassaflö- despåverkande förändringar 2023- 12-31 Nya lån Amorte- ring Valutakurs- differenser 2024- 12-31 Skulder till kreditin- stitut 41,8 - -1,6 3,9 44,1 S:a skulder härrörande från finansieringsverk- samheten 41,8 - -1,6 3,9 44,1 NOT 27 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2024-12-31 2023-12-31 Upplupna löner 9,3 9,7 Semesterlöneskuld 5,2 4,7 Upplupna sociala avgifter 1,7 1,6 Upplupen särskild löneskatt 0,7 0,7 Upplupen provision och royalty 2,2 0,7 Fakturerade underhållsavtal 0,1 0,1 Övrigt 1,4 1,9 S:a 20,6 19,4 NOT 28 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Under räkenskapsåret utfördes inga transaktioner med närstående (0). Per 2024-12-31 fanns det inga skulder till närstående (samma som fg år). I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstå- ende träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor. NOT 29 KAPITALFÖRVALTNING OCH FINANSIELL RISKHANTERING Det övergripande målet för bolagets finansfunktion gällande kapitalförvalt- ningen är att säkerställa bolagets förmåga att fortsätta verksamheten, att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av verksamheten samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhantering- en är att minimera riskerna för negativ påverkan på bolagets resultat. Härav följer att finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, kan säkring tillämpas. Då bolaget per 2024-12-31 inte har några utestående terminssäkringar har terminskontrakt avseende framtida kassaflöden inte prognostiserats. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan bolaget exempelvis justera beloppet på utdelningen, ta upp nya eller amortera lån, återköpa aktier, nyemittera aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Nedan beskrivs bolagets bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering. Marknadsrisker Valutarisker Bolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin inter- nationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK även om en del av främst inköp av produktionsmaterial köps i USD. Produkterna säljs nästan uteslutande i USD med endast en liten andel av för- säljningen i SEK och EUR. Bolagets skulder till kreditinstitut i USD uppgick per balansdagen till 4,0 MUSD. Checkräkningskrediten i USD var inte utnyttjad. En högre USD-kurs på balansdagen med +10 % skulle ha medfört en negativ påverkan på resultat efter finansnetto med -400 KUSD. Se även förvaltnings- berättelsen under rubrik Finansiella risker. För påverkan på resultatet, se not 3 och 6. Ränterisker Bolagets ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av ränte- bärande värdepapper samt bolagets finansiering hos kreditinstitut. Bolagets finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras. Bolagets skulder till kreditinstitut är i USD och uppgick per balansdagen till 4,0 MUSD. En procentenhet högre ränta skulle innebära ökade räntekostnader med 40 KUSD på årsbasis. Prisrisker Bolagets finansiella instrument per 2024-12-31 varierar inte p g a förändringar i marknadspriser. Bolagets lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk. Kreditrisker Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Tack vare de täta kontakter som bolaget har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. Försäljningsområdena Retrofit och Private jet bedöms ha högre kreditrisk än övriga försäljningsområ- den. För dessa områden begär CTT förskottsbetalning om 50 % i de fall det är möjligt. En helt dominerande del av kundfordringar utöver Retrofit och Private jet avser Boeing, CTTs kund för A350-programmet samt vår största distributör, Satair, till flygbolagen, alla vilka CTT har en långtgående och nära relation med. Finansieringsrisker Bolagets finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 98 MSEK (95) varav 44 MSEK (42) var utnyttjad. Förändring- en från föregående år består dels av amortering av lån, dels av en ökning till följd av en svagare SEK mot USD under året eftersom bankfinansieringen sker i USD. Gentemot företagets bank finns en utställd kovenant som specificerar hanteringen av immateriella rättigheter, en soliditet om minst 30 %, uppta- gande av nya finansiella skulder, lämnandet av säkerheter samt informations- plikt. För majoriteten av den outnyttjade delen av bankfinansieringen finns därutöver en utställd kovenant som även specificerar en rörelsemarginal om minst 10 % över de senaste fyra kvartalen. CTT uppfyllde kovenanterna med god marginal vid årets utgång. NOT 30 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN 2025-01-28: CTT Systems AB publicerar en order på 146 avfuktarsystem till A321neo från ett europeiskt lågkostnadsflygbolag med optioner på ytterligare 9 avfuktarsystem. Planerad första leverans är i Q3 2025. 90 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 91 NOT 31 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Styrelsens förslag till vinstdisposition SEK Vinstmedel till förfogande: Balanserade vinstmedel 81 131 634 Överkursfond 28 856 978 Årets vinst 85 453 106 S:a 195 441 718 Utdelning till aktieägarna med 5,35 SEK per aktie (12 529 443 aktier) 67 032 520 Balanseras i ny räkning 128 409 198 S:a 195 441 718 Under 2024 utbetalade CTT en ordinarie utdelning på 67 333 KSEK (50 744), (5,35 SEK per aktie) samt en extra utdelning på 41 974 KSEK (0), (3,35 SEK per aktie) till aktie ägarna. Detta motsvarar en total utdelning på 109 006 KSEK (50744), (8,70 SEK per aktie). Under 2025 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 67 033 KSEK (5,35 SEK per aktie) men ingen extra utdelning. Det motsvarar en total utdelning på 67 033 KSEK (5,35 SEK per aktie). Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktel- ser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar. I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redo- visas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2024. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion. NoterNoter Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upp- rättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Årsredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2025. Bolagets resultat- och balans- räkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 8 maj 2025. Nyköping 2025-03-27 Tomas Torlöf Styrelsens ordförande Anna Carmo e Silva Styrelseledamot Annika Dalsvall Styrelseledamot Per Fyrenius Styrelseledamot Torbjörn Johansson Styrelseledamot Björn Lenander Styrelseledamot Kristina Nilsson Styrelseledamot Henrik Höjer Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2025-03-27 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Andreas Skogh Auktoriserad revisor 92 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 93 REVISIONSBERÄTTELSE Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ.) Org.nr. 556430–7741 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och för CTT Systems AB (publ) för år 2024 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-79. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 48-93 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av CTT Systems AB (publ)s finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsre- dovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning- ens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till bolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål- lande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkstäl- lande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat över- vägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken bolaget verkar. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säker- het om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimli- gen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revision- ens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behand- lades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Intäktsredovisning Nettoomsättningen uppgår till 300 MSEK och är en väsentlig post i resultaträkningen. Bolaget har olika intäktsslag som till största del består av nyförsälj- ning och reservdelsförsäljning av varor. Intäkter från varuförsäljning redovisas i takt med att prestationsåtaganden uppfyllts vilket i regel sker i samband med att väsentliga risker och förmåner övergår till köparen. I regel sker detta vid en tidpunkt men det förekommer också projekt där intäkter redovisas över tid. Verksamheten är transaktionsintensiv vilket ställer krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll. Mot bakgrund av ovan har vi betraktat intäktsredovisningen, med fokus på fullständighet och periodisering, som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. För ytterligare information och beskrivning av området, se not 3 samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen. Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har: • Kartlagt bolagets rutiner och utvärderat interna kontroller kopplat till intäktsredovisning vilket även inkluderar de IT-system som används. • Genomfört dataanalyser avseende fullständighet i redovisade utleve- ranser. RevisionsberättelseRevisionsberättelse • Granskat ett urval av transaktioner mot underliggande avtal, fakturor och betalningar. • Stickprovsvis testat enskilda transaktioner mot underlag för att kontrollera att intäkterna redovisas efter att prestationsåtaganden uppfyllts. • Genomfört marginalanalyser samt analyserat intäkterna mot tidigare år samt budget. • Granskat värderingen av bolagets kundfordringar för redovisade intäk- ter per bokslutsdagen. • Läst och utvärderat den information som presenteras i årsredovis- ningen och prövat om den ger tillräcklig information enligt IFRS och RFR2 Värdering av varulager Varulagret uppgår till 125 MSEK och utgörs av råvaror och andra insatsvaror, produkter i arbete och färdigvarulager. Lagervärdet utgör en väsentlig post i balansräkningen och värderingen av varulagret är viktig för att bruttovinsten ska vara rättvisande. Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip. Bolaget har egen tillverkning och säljer sina varor till ett fåtal kunder. Bolagets produkter har i likhet med de flygplan som produkterna installeras i förhållandevis lång livslängd men industrin är också hårt reglerad och komplex vilket gör att det finns en inneboende risk för inkurans. Inkuransen och följaktligen värderingen av varulagret inkluderar löpande företagsledningens bedöm- ningar varför vi betraktar detta som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. För ytterligare information och beskrivning av området, se not 15 samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen. Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har: • Kartlagt bolagets rutiner och utvärderat interna kontroller kopplat till varulagerredovisning, vilket även inkluderar de IT-system som används. • Genomfört analytisk granskning av bruttovinster och omsättningshas- tigheter. • Stickprovsvis testat råmateriallager mot faktiska inköpspriser. • Utvärderat rimligheten i produktkalkyler för produkter i arbete och färdigvarulager. • Tagit del av och utvärderat de modeller som bolaget använder för att bedöma eventuell inkurans samt utmanat företagsledningen i de antaganden som gjorts. • Härlett information som har lämnats i årsredovisningens tilläggsupp- lysningar till bokföring och annan underliggande dokumentation. • Läst och utvärderat den information som presenteras i årsredovis- ningen och prövat om den ger tillräcklig information enligt IFRS och RFR2. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 1-47 respektive 98-102. Den andra informatio- nen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktö- ren som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informa- tionen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt års- redovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verk- ställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovis- ningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisions- berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovis- ningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektio- nen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. 94 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 95 RevisionsberättelseRevisionsberättelse Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ) för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl- lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero- ende i förhållande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf- fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organi- sation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens- stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovis- ningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings- skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvalt- ningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspek- tionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsbe- rättelsen. REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredo- visningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden för CTT Systems AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revi- sorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommen- dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till CTT Systems AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana- gement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär- der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsent- liga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovis- ningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-79 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis- ningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår gransk- ning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsent- ligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB utsågs till CTT Systems AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 6 maj 2024 och har varit bolagets revisor sedan årstämman 4 maj 2023. Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Andreas Skogh Auktoriserad revisor 96 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 97 Aktieägarinformation AKTIEÄGARINFORMATION Årsstämma Årsstämman äger rum torsdagen den 8 maj 2025 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagar- vägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta i stämman på plats eller genom poströstning ska: • vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 29 april 2025 • anmäla sitt deltagande till CTT senast den 2 maj 2025, om deltagande på plats eller genom att avge sin poströst enligt instruktio- nerna i kallelsen För ytterligare information, se https://www.ctt. se/investors/corporategovernance/annual-ge- neral-meeting/ Valberedning Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstämman 2025 utgörs valberedningen av Christian Lindström Lage (SEB Investment Management), Martin Nilsson (Första AP-fonden), Jonathan Schönbäck (ODIN Fonder) samt Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) som ordförande. Utdelning Som avstämningsdag för utdelning föreslås måndagen den 12 maj 2025. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdel- ning kunna utbetalas genom Euroclear Sweden ABs försorg torsdagen den 15 maj 2025. Aktieägarinformation För ytterligare information vänligen kontakta Markus Berg, CFO, på tel +46(0)10 457 32 05 eller via mejl [email protected] För mer information se: www.ctt.se Årsredovisningen finns från och med 2022 enbart i digitalt format. FINANSIELL KALENDER Delårsrapport jan–mar 25 april 2025 Delårsrapport apr–jun 18 juli 2025 Delårsrapport jul–sep 24 oktober 2025 Bokslutskommuniké 2025 6 februari 2026 Ordlista ORDLISTA ACJ Airbus Corporate Jet ATP Acceptance Test Procedure BBJ Boeing Business jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller BFE Buyer Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av kunden/flygbolaget för montering under flygplanets tillverkning Business class Kabinsektion för affärsresenärer Business jet Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer CAGR Compact Aggregated Growth Rate, den genomsnittliga årliga tillväxten under en viss tidspunkt uttryckt i % C-check Det årliga underhållet på ett flygplan Checktid Ca en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum Completion Center ”Flygplansverkstad” – modifierar, specialinreder VIP-flygplan Crew rest areas/bunks Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar CRJ Canadair Regional Jet D-check En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och (strukturcheck) komponenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Checktid ca en månad EASA European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket EB Engineering Bulletin FAA Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket Flag carrier Nationellt flygbolag t ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland) Flight deck Cockpit, piloternas arbetsplats Hub Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser IP Initial Provisioning, reservdelsleveranser till kunder (flygbolag) på t ex Boeing 787 inför leverans av planet IR Investor relations Launch Customer Förstakund på nytt flygplanssystem Long haul flights Långdistansflygningar Narrow-body Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (t ex Boeing 737) OEM Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sedan säljs vidare av flygplanstillverkaren Pad Utbytbar fuktdyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler till CTTs luftfuktare Pax Passagerare Pax density Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet Private jet Samlingsnamn för VIP + Business jet Regional jet Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser Retrofit Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget SFE Supplier Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av flygplanstillverkaren för montering under flygplanets tillverkning Short haul Kortdistansflygningar STC Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luftvärdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA) TC Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration Test rigg ”Prov rigg” för tester av luftfuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö Wide-body Flygplan med bred kropp, två gångar (t ex A350, A380 och Boeing 787) VIP Aircraft Private jet-flygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning 98 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 99 HISTORIK AKTIEUTVECKLING OCH VIKTIGA HÄNDELSER I CTTs HISTORIA Historik Historik 1999 2000 2001 20112002 20122003 20132004 20142005 20152006 20162007 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 20242008 2009 2010 • Börsnotering på Stockholms- börsens O-lista • Swissair beställer till 19 MD-11 • Icelandair launch customer Boeing 757 • Lufthansa Technik order till 10 Boeing BBJ VIP • Singapore Airshow Award • Lufthansa CityLine beställer till hela sin flotta (42 Bombardier CRJ100/200) • 9/11 • Första order på kabin- befuktning - Lufthansa A380 Första Klass-kabi- nen • Boeing levererar det allra första 787-flygplanet till ANA (med tre av CTTs luftfuktare) • Strategiskt mark- nadssamarbete med B/E Aerospa- ce, numera Collins Aerospace (riktad nyemission) • Airbus levere- rar den första A350-900 som är utrustad med CTTs luftfuktare • CTT vald som leverantör av luftfuktare till Airbus super- jumbo A380 • Transavia beställer till 20 Boeing 737NG • CTT vald som leverantör för fabriksmontering till Boeing 787 • Jet2.com köper sina första ZD-system till 8 Boeing 757 • Continental Airli- nes köper ZD till hela 757-flottan om 41 plan • Singapore Airlines tar leverans av första A380-flygplanet (utrustad med två luftfuktare) • CTT vald som leverantör till Airbus A350XWB • Air New Zealand beställer ZD till hela sin flotta om 42 flygplan från Airbus och Boeing • Första året som CTT redovisar vinst • Boeing väljer CTT som leverantör av luftfuktare till Boeing 777X • China Southern väljer kabin- luftfuktning för sina A350, Emirates och All Nippon Air- ways väljer kabin luftfuktning i sina Boeing 777X • Boeing meddelar att de ska ta bort avfuktningssystemet Zo- nal DryingTM på Boeing 787 • Elektronikverksam- heten i Gustavsberg säljs till ÅF Pöyry, som ett led i CTTs strategi att fokusera på kärnverksam- heten • CTT tecknar samarbetsavtal med Airbus Corporate Jet för Business jets • CTT publicerar en order på 146 avfuktar- system till A321neo från Jet2.com med optioner på ytterligare 9 avfuktarsystem • CTT passerar över 100 sålda befukt- ningssystem till Private jet • Pandemin Covid-19 begränsar från mars månad persontrafiken inom flyg till ett mini- mum, vilket slår hårt mot hela flygindustrin och därmed även CTT. CTT Systems AB Brukslagarvägen 5, Box 1042, SE-611 29 NYKÖPING Org.nr. 556430–7741 +46 (0) 10 457 32 00 [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.