ÅRSREDOVISNING 2019

ÅTERFUKTNING FÖR ÖKAD PASSAGERARKOMFORT.

FUKTREDUCERING FÖR BÄTTRE BRÄNSLEEKONOMI OCH MINSKADE UTSLÄPP.

CTT PÅ TVÅ MINUTER

VÄRLDSLEDANDE PÅ AKTIV FUKTREGLERING I FLYGPLAN

CTT är marknadsledande leverantör av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. CTT är på sitt område ensam leverantör till världens två största flygplanstillverkare Boeing och Airbus. CTT har de flesta av världens största flygbolag som kunder. Under 2019 omsatte CTT 355 MSEK och hade 108 medarbetare.

LÖSER FUKTPARADOXEN

Flygplanets fuktparadox innebär att flygplanskroppen är blöt och detta trots att luften ombord är torrare än någonstans på jorden.

Den torra luften ombord sänker passagerarnas och besättningens välmående, framförallt i första- och businessklass samt i cockpit där luften är särskilt torr.

Kondensation leder till att ett medelstort passagerarplan bär på 200 - 300 kg vatten. Kondensvattnet leder till ökad bränsleförbrukning vilket driver kostnader och utsläpp av växthusgaser.

CTTs produkter för aktiv reglering av luftfuktigheten höjer fuktigheten i kabinluften och minimerar kondensproblem i flygplanskroppen.

– Håller luftfuktigheten på behaglig nivå

CTTs luftfuktarsystem minskar riskerna för uttorkning, trötthet, virusangrepp och den jetlag som långflygningar i regel medför. Upplevelsen ombord blir behagligare när luften liknar den kroppen är van vid.

– Håller kondensationen i schack

CTTs avfuktarsystem minskar problemen med ansamlat kondensvatten i flygplanet. Detta sänker bränsleförbrukningen och därmed CO2-utsläppen. Dessutom nås lägre underhållskostnader genom färre elfel, lägre risk för korrosion och längre livslängd på isoleringsmaterial.

CTT TILLVERKAR OCH SÄLJER TVÅ PRODUKTGRUPPER

VISION

AFFÄRSIDÉ

Flygbranschen ska med CTTs produkter reglera luftfuktigheten i flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på jorden.

Bolagets affärsidé är att utveckla, tillverka och leverera produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.

STARK POSITION HOS FLYGPLANSTILLVERKARNA GER GOD TILLVÄXTPOTENTIAL

CTTs luftfuktare på alla nya flygplanstyper för långdistans

CTT är ensam leverantör av luftfuktarsystem till de nya långdistansplanen: Boeing 787, Airbus A350 och Airbus A380 samt Boeing 777X. Det ger CTT förutsättningar för tillväxt och möjligheter att påverka branschens långsiktiga kravspecifikation för fuktreglering i flygplan.

Kundbasen är väl diversifierad

CTT har en stor installerad bas av produkter i drift hos fler än 50 av världens flygbolag. Genom bolagets populära tillval vid köp av de ledande långdistansflygplanen genereras alltfler flygbolagskunder som får erfarenhet av produkterna. Det breddar kunskapen om nyttan med aktiv fuktreglering vilket skapar ökade chanser till fler affärer som exempelvis efterinstallation i befintliga flygplan.

Eftermarknaden har de senaste åren vuxit med ca 40 % per år och har en betydande potential

CTTs viktigaste produkt för eftermarknaden är luftfuktare.

FAKTORER SOM DRIVER DEN LÅNGSIKTIGA, UNDERLIGGANDE MARKNADSTILLVÄXTEN

Världens flygplansflotta förutspås fördubblas de kommande 20 åren, i hög grad drivet av fler och fler direktförbindelser till tillväxtländernas snabbt växande storstäder.
Penetrationsgraden för aktiv fuktreglering i flygplan är låg och potentialen för tillväxt därmed stor.
Klimatfrågor ökar i betydelse med ökande krav från olika intressenter (inte minst passagerare) att flyget ska minska utsläpp av växthusgaser.
Alltfler direktflyg: De senaste 5-10 åren har flygbolag börjat operera hundratals nya direktflyg. Nya flygplansmodeller och nya behov driver utvecklingen. Det innebär kortare restid men mer tid i luften i ett sträck.

TVÅ MARKNADSTRENDER ÖKAR MARKNADENS BEHOV AV AKTIV FUKTREGLERING:

Flygbolagen förbättrar ständigt Business Class för att konkurrera om affärsresenärerna. Förbättrat klimat genom högre luftfuktighet ger bättre sömn, ökar välbefinnandet och minskar jet-lag.
Lågprisflyget fortsätter att växa. Här är behovet av att hålla kondensationen i schack större, eftersom planen maximerar stolskapaciteten och flyger med hög passagerarbeläggning.

INNEHÅLL

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Året i korthet	2
VD har ordet	4
Strategi	6
Avstämning strategisk agenda	10
Produkter	12
Luftfuktare	14
Avfuktare	18
Hållbarhetsrapport	28
FINANSIELLA RAPPORTER
Förvaltningsberättelse	39
CFOs reflektion	39
Verksamhet & Övrigt	41
Resultaträkning	42
Balansräkning	44
Förändring i eget kapital	46
Kassaflödesanalys	47
Femårsöversikt nyckeltal	48
Definitioner	49
Risker	50
Aktien	55
Bolagsstyrningsrapport	58
– Ledande befattningshavare	64
– Styrelse	66
Noter	68
Revisionsberättelse	80
Ordlista	82
Aktieägarinformation	83
Historik	84

FINANSIELL KALENDER

Delårsrapport jan–mar	30 april 2020
Delårsrapport apr–jun	21 juli 2020
Delårsrapport jul–sep	23 oktober 2020
Bokslutskommuniké 2020	9 februari 2021

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION VÄNLIGEN KONTAKTA

Daniel Ekstrand, CFO, på tel. 0155-20 59 05 eller via mejl [email protected]

För mer information se: www.ctt.se

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman äger rum onsdagen den 6 maj 2020 kl. 17.00 på Sunlight hotell, Nytorget 7 i Nyköping.

Aktieägare som vill delta på stämman ska:

vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 29 april 2020
anmäla sitt deltagande till CTT senast den 29 april 2020

För ytterligare information, se https://www.ctt.se/sv/ investor-relations/bolagsstyrning/stammor/

ÅRET I KORTHET

Nettoomsättningen ökade med 13 % till 355 MSEK (315) – i jämförbara valutor, en ökning med 5 %
Rörelseresultat (EBIT) ökade till 120 MSEK (90)
Rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) uppgick till 34 % (29)
Resultat efter skatt uppgick till 93 MSEK (70)
Resultat per aktie ökade till 7,39 SEK (5,56)
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 109 MSEK (61)
Styrelsen förslår en utdelning om 5,40 SEK per aktie (4,05)

"DET ÄR MIN BEDÖMNING ATT AVFUKTARE TILL A320-PROGRAMMET HAR ALLA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BLI VÅRT STÖRSTA OEM-PROGRAM HITTILLS."

– Torbjörn Johansson, VD

"VÅRT STARKA KASSAFLÖDE OCH GODA FINANSIELLA STÄLLNING GÖR DET MÖJLIGT ATT BÅDE INVESTERA I FRAMTIDA TILLVÄXT OCH ÅTERFÖRA KAPITAL TILL VÅRA AKTIEÄGARE."

– Torbjörn Johansson, VD

NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL

VINST OCH UTDELNING PER AKTIE

Vinst per aktie

För 2019: föreslagen utdelning Utdelning per aktie

NYCKELTAL	2015	2016	2017	2018	2019
Nettoomsättning	198	252	273	315	355
Rörelseresultat (EBIT)	29	51	58	90	120
Rörelsemarginal (EBIT-marginal)	15 %	20 %	21 %	29 %	34 %
Resultat per aktie	1,72	3,00	3,79	5,56	7,39
Utdelning per aktie	0,70	2,10	2,75	4,05	5,401)

1) Avser föreslagen utdelning

RÖRELSEMARGINAL

2019 VAR ETT REKORDÅR

– NU VÄNTAR ETT UTMANANDE ÅR MED GOD BEREDSKAP FÖR TURBULENS OCH MED BLICKEN PÅ TILLVÄXT

Bäste aktieägare,

Jag har nöjet att summera ett rekordstarkt 2019: CTT nådde den högsta omsättningen, det bästa resultatet och det högsta kassaflödet hittills. Förklaringen är en stark OEM-efterfrågan och växande eftermarknadsaffär, samtidigt som vi hade en kraftig nedgång inom retrofit och VIP. Vinsten per aktie ökade med 33 % och den finansiella ställningen fortsatte att stärkas. Vi gynnades av en stark dollar som gav medvind i siffrorna. Även om vi på CTT fokuserar på det vi själva kan påverka med en konservativ kostnadskultur, så kommer vårt dollarberoende att påverka våra resultatmarginaler den dag USD/SEK vänder nedåt.

När detta skrivs i slutet på mars är i princip alla världens långdistansflygplan parkerade på marken, till följd av den pågående pandemin COVID-19. Förändringen i marknadsläget för flygbolag med början i mitten på mars är radikal och unik. Det påverkar hela flygindustrin. Det är idag omöjligt att bedöma hur länge detta pågår. Vi följer givetvis utvecklingen och återkommer med uppdateringar löpande i vår kvartalsvisa kommunikation. Jag vill istället i detta forum passa på att lyfta blicken bortom COVID-19.

Banbrytande projekt skapar förutsättningar för tillväxt

Under 2020 tar vi avstamp mot nästa tillväxtfas. Detta genom att investera för framtida tillväxt, bland annat i det att vi arbetar med tre för CTT banbrytande projekt. Detta sker parallellt med att våra två OEM-utvecklingsprogram – Boeing 777X och ryska MC-21 – är på väg att övergå i en certifierings- och leveransfas.

#1 OEM-tillval på A320 ett lyft för avfuktare och för CTT som leverantör Ända sedan jag började på CTT för 24 år sedan har fabriksmontering av våra avfuktare på narrowbody-plan varit ett uttalat mål. Den största konkurrenten var att inte göra något alls åt själva kondensationen. Airbus och Boeing menade att passiva lösningar som leder undan kondensvattnet när planet är på marken är fullt tillräckliga.

Men det är mycket som har ändrats till vår fördel på två decennier. Något förenklat är det en effekt av lågprisflygets genomslag och affärsmodell som påverkat hela flygbranschen. Det har inneburit mer kondensation och att alltfler flygplan blir mättade på ackumulerat vatten. Detta har skett samtidigt som tillverkarna blivit allt bättre på att förhindra att kondens-

VD HAR ORDET

vatten tränger in i kabinen. Den ökade extravikten av kondensvatten syns därför inte lika tydligt eller märks bara vid det underhåll som flygbolagen allt oftare inte längre driver i egen regi. Vi har sett flygbolag som förundrats över viktökningar som försvunnit efter tester av vårt system.

En viktig strategisk faktor till vår fördel är de senaste årens ökande krav på hållbarhet som förändrat synen på extravikt. Intressentkraven på att snabbt minska miljöpåverkan påverkar inte minst flygbolagen som nu måste ta viktbesparande initiativ. Värdet att ta bort 200 – 300 kg i kondensvatten i flygplanet har aldrig varit högre.

Att CTT nu är i full färd att utveckla ett avfuktarsystem tillsammans med Airbus, som vi ska direktleverera för montering i A320-familjen, är ett efterlängtat och betydande steg. Airbus är marknadsledande med sina nya A320neo-modeller och har nära 6000 flygplan i orderboken. Det är min bedömning att avfuktare till A320-programmet har alla förutsättningar att bli vårt största OEM-program hittills.

#2 Samarbetet med Airbus Corporate Jet ska lyfta VIP

CTT har idag en hög penetration på widebodies, men betydligt lägre på narrowbodies. Eftersom VIP-flygplan är ett segment som saknar underliggande tillväxt försöker vi växa genom ökad penetration på narrowbodies. Därför startade vi ett projekt under 2019 tillsammans med Airbus Corporate Jet för att optimera vårt system till ACJ320-familjen. Första leverans är planlagd till december i år. Airbus anser att klimat och komfort ska vara det bästa tänkbara i en Airbus ACJ. Det är ett stort steg när Airbus marknadsför vårt system till sina slutkunder. även om potentialen är begränsad till en handfull VIP-flygplan per år.

#3 VIP kan markant lyfta genom insteg i marknaden för stora businessjet Det tredje utvecklingsprojektet är ett strategiskt beslut att ta klivet in i businessjet-marknaden, som är väsentligt större än VIP-segmentet med drygt 700 prognostiserade leveranser i år. CTT riktar in sig på de största modellerna eftersom ledande tillverkare nu lanserar större varianter, som i storlek närmar sig de mindre VIP-flygplanen. Dessa "large-cabin, long-range"-modeller kan flyga mycket längre, vilket gör att behovet av en högre luftfuktighet är större samtidigt som kraven på systemprestanda ökar. Det skapar en möjlighet för oss på CTT att anpassa vårt uppskattade och högpresterande

VIP-system. Det första systemet utvecklar vi till Bombardier Global 7500, som är marknadens största businessjet med den bästa räckvidden, men som saknar luftfuktarsystem. Första leverans är planerad till två Global 7500 tredje kvartalet 2020. I år räknar Bombardier med att leverera 35 – 40 flygplan enbart av den här modellen. Det finns potential att på några års sikt mångdubbla omsättningen i VIP/privatjet, men för full potential krävs det att CTT blir tillval hos privatjet-tillverkarna.

Framtidsutsikter

För OEM innebär 2020 en kraftig tillbakagång som en följd av att CTT upphör med leveranserna av avfuktare till Boeing 787. Däremot förväntar jag mig att det från och med 2022 finns goda chanser att markant öka OEM-omsättningen.

Vårt hittills mest framgångsrika OEM-program – Boeing 787 - ligger nära maximal penetration. Boeing minskar produktionen från 14 till 12 Boeing 787-flygplan under 2020 och överväger att sänka takten ytterligare till 10 under 2021. Enda sättet för CTT att på Boeing 787 kompensera för en produktionsminskning är ökat innehåll genom att Boeing kompletterar optionskatalogen med luftfuktare till passagerarkabinen. Det är ett rimligt steg givet erbjudandet på Boeing 777X och Airbus A350, men tidsaspekten är som vanligt svår att bedöma. Det innebär att leveransbortfallet under perioden 2020 – 2022 måste kompenseras av andra OEM-program. Det finns utrymme till förbättring genom högre penetration med ökade leveranser till Airbus A350, även om 2020 bedöms bli ungefär som 2019. Framförallt räknar jag att bortfallet ska kompenseras med ökad efterfrågan till Boeing 777X och MC-21 eftersom båda programmen står inför flera år av kraftigt ökad produktionstakt. Boeing 787 skulle kunna bidra positivt under 2023 då Boeing sagt att man har för avsikt att höja produktionstakten tillbaka till 12 flygplan per månad.

Under 2022 kommer OEM få draghjälp av de första leveranserna av avfuktare för fabriksmontering i A320-familjen. Det unika är att CTT kommer in i ett program med en redan hög produktionstakt. Airbus producerar i nuläget omkring 50 A320-flygplan i månaden och siktar på att öka till drygt 60 inom ett par år. Det ger oss goda förutsättningar att komma in med hög produktionstakt redan det första året (2022).

Att retrofit-installera produkter i flygplan är en stor marknad där CTT hittills inte lyckats få någon större tillväxt. Förutsättningarna för att höja omsättningen kommande år är mycket goda tack vare främst tre faktorer: 1) A320-optionen ger CTT och avfuktare ökad legitimitet, 2) hållbarhetsaspekter får större betydelse för flygbolag och 3) China Southern och ett flygbolag till kommer starta långdistansflygningar med våra komforthöjande och klimatförbättrande luftfuktare i kabinen.

Omsättningen i VIP-segmentet bör öka markant under 2020. Under 2021 och 2022 bedömer jag att vi kommer att se effekter i ökad omsättning från samarbetet med Airbus Corporate Jet och satsningen på businessjet.

Risker

Även om CTT har goda möjligheter att växa utifrån vår starka position möter vi naturligtvis risker. I vårt Riskavsnitt, som börjar på sidan 50, fördjupar vi informationen om vårt dollarberoende och andra risker. För ett resonemang om hur coronaviruset kan påverka verksamheten hänvisar jag till ett separat pressmeddelande från den 25 mars 2020.

Föreslagen utdelningshöjning om 33 % och återköp av aktier

Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla medarbetare för värdefulla insatser. CTT har positiva och engagerade medarbetare som är stolta över CTT och vad vi gör. Vi fortsätter tillsammans att utveckla företaget steg för steg. Ett kvitto på den utvecklingen är att vi kvalificerat oss som direktleverantör till Airbus och Boeing, vilket kommer att höja nivån ytterligare.

Vårt starka kassaflöde och goda finansiella ställning gör det möjligt att både investera i framtida tillväxt och återföra kapital till våra aktieägare. Styrelsen föreslår att 5,40 SEK per aktie (4,05) ska delas ut till aktieägarna. Vidare kommer styrelsen att föreslå årsstämman ett bemyndigande om återköp av egna aktier. Jag är särskilt glad att en rekordsumma kommer att avsättas till personalens vinstandelsstiftelse. Det visar att CTT värnar om både aktieägare och personal.

Nyköping i mars 2020

Torbjörn Johansson

STRATEGI

VISION, AFFÄRSIDÉ OCH STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT

CTTs vision, affärsidé och strategi ger företaget och dess medarbetare uppdraget att vara världens ledande tillverkare av utrustning som förbättrar klimatet i flygplan för att därigenom skapa uthålliga värden för kunder, aktieägare, anställda och samhället.

VISION

Flygbranschen ska med CTTs produkter reglera luftfuktigheten i flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på jorden.

AFFÄRSIDÉ

Bolagets affärsidé är att för flygplan utveckla, tillverka och leverera produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.

AFFÄRSMODELL MED BETYDANDE EFTERMARKNAD

Flygindustrin präglas av långa produktlivscykler där eftermarknaden är en viktig del av affärsmodellen. CTTs produkter är konstruerade för att möta flygplanets livscykel på ca 20 år. Vid kontinuerlig användning av produkterna genererar det en betydande eftermarknad.

CTTs affärsmodell bygger dels på intäkter från produktförsäljning för fabriksmontering hos flygplanstillverkare och för efterinstallation hos flygbolag, dels på intäkter från en betydande eftermarknadsaffär.

För att nå den fulla intäktspotentialen under hela flygplanets livslängd måste flygbolagen fortsätta att använda produkterna och då välja CTTs förbrukningsvaror och reservdelar.

CTT har ett strategiskt marknadssamarbete med Collins Aerospace. I eftermarknaden säljer CTT via distributörer, främst Satair (Airbus) och Boeing.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTHÅLLIGT AKTIEÄGARVÄRDE

VERKSAMHETEN

Starka relationer med flygplanstillverkare och flygbolag
God leveransförmåga, hög kvalitet och innovation

UTHÅLLIG VINSTÖKNING

Återkommande affärer
Ökande eftermarknad
Marknadsbarriärer
Nischdominans

AKTIEÄGARVÄRDE

Fritt kassaflöde
Vinst

Affärsmodellens inbyggda fördelar med stora OEM-program, långa produktlivscykler och en betydande eftermarknad skapar förutsättningar för att uthålligt öka aktieägarvärdet genom ett starkt kassaflöde och en god vinstmarginal. CTT har en stark strategisk position hos flygplanstillverkarna vilket ger möjlighet att utöva

marknadsinflytande i att definiera och sätta den långsiktiga agendan för aktiv fuktkontroll i flygplan, vilket ökar möjligheterna att befästa bolagets nischdominans för lång tid framöver.

Uthållig vinstökning uppnås genom att antalet produkter i drift kontinuerligt ökar. Avgörande för aktieägarvärdet är därför

dels antalet produkter i drift, dels fortsatt användande under produkternas hela livslängd, samt att CTT förblir dominerande leverantör i eftermarknaden.

STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT

Strategin syftar till att skapa konkurrenskraftig, lönsam och uthållig tillväxt genom att befästa och utveckla CTTs starka nischmarknadsposition inom luftfuktning och avfuktning av flygplan.

CTT är idag ledande leverantör i båda nischerna och ensam leverantör av luftfuktare till de två dominerande marknadsaktörerna Airbus och Boeing.

Strategins grundelement är att befästa positionen hos flygplanstillverkarna som den ledande leverantören. Att upprätthålla denna position kräver att kvalitet i produkt, leverans och tillförlitlighet möter flygplanstillverkarnas högt ställda krav. Att flygbolagen uppfattar att produkterna har stor nytta, hög prestanda och god driftssäkerhet bidrar också till att befästa denna position.

Ett annat element är att flygplanstillverkarna får en del av försäljningsintäkterna från CTTs produkter, främst genom distribution av eftermarknadsprodukter till flygbolagen. Parallellt arbetar CTT proaktivt för att upprätthålla sin ställning som teknikledare.

Att ha produkter för montering i flygplansfabriken är det effektivaste sättet att nå stor installerad bas av produkter, skapa inträdeshinder för nyetableringar och försvåra konkurrens. Branschen är konservativ och flygbolag premierar ofta originalleverantörer i eftermarknaden. CTT har en fördel av att ha deltagit sedan starten av olika modellprogram samt av att vara originalleverantör.

STRATEGISK AGENDA

CTTs strategiska agenda för de närmaste åren bygger på fyra hörnstenar:

Att befästa bolagets ledande OEM-position inom fuktreglering med fler framgångsrika produkter i sortimentet hos flygplanstillverkarna,
att metodiskt bearbeta flygbolagen för att bredda kundbasen till fler flygbolag och fler modellprogram samt skapa efterfrågetryck hos tillverkarna,
att säkerställa kvalitet och leveransförmåga och
att förbättra prestanda och funktion genom innovation.

Den strategiska agendan avrapporteras årligen i årsredovisningen.

FLYGPLANSTILLVERKARE – OEM-PROGRAM

Basen för att skapa förutsättningar för tillväxt är att CTTs produkter finns i sortimentet för direktmontering vid flygplanstillverkningen (OEM). Det är en skalbar kanal och en förutsättning för stabil och uthållig tillväxt. Mognad och acceptans mellan olika segment och modeller driver marknadspenetrationen. Framgångsrika modellplattformar såsom Boeing 787 stärker CTTs goodwill och driver merförsäljning av exempelvis flight deck-luftfuktare på andra flygplansmodeller.

FLYGBOLAGSFÖRSÄLJNING

Merparten av OEM-produkterna är tillval och kräver ett aktivt val av flygbolagen. Marknadsbearbetning av flygbolagen är helt avgörande för efterinstallationsaffärer och ökad kännedom om CTTs tillvalsprodukter för nytillverkade flygplan. Det är en central del av vår strategi att äga kundrelationen.

KVALITET OCH LEVERANSFÖRMÅGA

För att behålla CTTs dominerande marknadsposition är det avgörande att garantera och säkerställa kvalitet och leveransförmåga av CTTs produkter, bland annat försörjningen av strategiska nyckelkomponenter. CTT kan därför i vissa fall ta över försörjningen av strategiska insatsvaror och delar i tillverkningsprocessen eller fördjupa samarbetet med underleverantörer.

INNOVATIONSFÖRMÅGA

CTT måste hela tiden utveckla och anpassa produkterna till nya flygplanstyper och projekt. I ett längre perspektiv måste funktion och prestanda förbättras. Det kan handla om lägre vikt genom andra materialval eller mindre utrymmeskrävande produkter. Andra områden är teknisk integration för att nå nya marknader. Investeringar i forskning och utveckling sker löpande med fokus på nya produktgenerationer, eftermarknadsprodukter och ökat systemansvar.

CASE: FOKUS PÅ TILLVÄXT –

AVFUKTARE PÅ NARROW-BODIES

STRATEGISKT MÅL

AVFUKTARE TILLVAL HOS AIRBUS

LEVERANTÖRSSTATUS: DIREKTLEVERANTÖR TILL AIRBUS

BREAKING NEWS!

CTT VALD SOM DIREKTLEVERANTÖR TILL AIRBUS A320-FAMILJEN

Att avfuktare skall listas i optionskatalogen till den senaste generationens narrowbody-modeller hos Airbus och Boeing är sedan länge en viktig grundpelare för framtida tillväxt. CTT infriade således ett viktigt strategiskt mål när avfuktare blir option till A320-familjen.

CTT är vald som direktleverantör till Airbus av avfuktare som ett tillval vid fabriksmontering i hela A320-familjen. Det innebär att flygbolagen (läs: kunden) kommer närmare CTT. Det innebär även en kvalitetsstämpel för CTT som bolag.

Att avfuktare finns i Airbus-katalogen leder till OEM-försäljning och ökade möjligheter till efterinstallationsaffärer. CTT kommer att marknadsföra A320 optionen och försöka få hävstång på OEM-statusen. Första serieleveranser till Airbus är planerade till 2022, men den

positiva effekten av CTTs tillvals- och leverantörsstatus förväntas leda till flera retrofit-affärer innan dess.

SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT

STOR POTENTIAL

Airbus har nästan 6000 A320-flygplan i orderboken. Leveranstakten ligger på cirka 50 flygplan i månaden, med siktet inställt på 65.

Airbus introducerade A321XLR på Paris Airshow i juni 2019. Under de första sex månaderna har 22 flygbolag och två leasingbolag lagt beställningar på över 450 flygplan.

Modellen är en version av A321neo med extra lång räckvidd (Extra-long-range). Airbus marknadsför flygplanet som "single-aisle efficiency" med "widebody range and comfort".

Det första testplanet planeras till 2021 med första leverans till flygbolag under 2023.

STRATEGI

AVSTÄMNING STRATEGISK AGENDA 2019

Flygplanstillverkare – OEM-program Avstämning 2019

Boeing 777X: Första serieleveranserna till Boeing av luftfuktare för montering i cockpit och zone-A (First Class) till Emirates.
MC-21 : Endast små volymer av luftfuktare under 2019. Testflygningar pågår, men även om allt skulle gå som planerat tyder mycket på att de första flygplansleveran-serna tidigast kan ske mot slutet av 2020.

Nya OEM möjligheter:

CR929: Troligt att upphandlingen av luftsystemet inleds. Upphandlingen påbörjades under 2019.
Boeing 737MAX / Airbus A320neo: Arbeta mot att avfuktare ska finnas som tillval direkt hos tillverkaren.

Flygbolagsförsäljning Avstämning 2019

China Southern: Fokus på introduktion och kommunikation av befuktning i A350 Business Class.
Airbus A350 / Boeing 777X: Marknadsbearbetning av flygbolag som definierar sina A350 / Boeing 777X.
Kabinluftfuktare: Ökad marknadsförings- och försäljningsinsatser mot strategiska flygbolag.
Avfuktare: Ökad marknadsbearbetning för att vinna retrofit-affärer från flygbolag verksamma på marknader där CTT har stark position.
Boeing 737MAX /Airbus A320neo: Metodiskt arbete mot strategiska flygbolag med beställningar av 737MAX eller A320neo. Fokus på de tre flygbolag som har 15 A321-flygplan med avfuktare för utvärdering.

CTT har presenterat ett paket hur man kan kommunicera och differentiera sig. China Southern har tagit leverans av sex A350-flygplan som smygintroducerats på medeldistanssträckor. Ingen marknadsföring förrän långdistansflygningar påbörjas (planlagt till 1H2020).

CTT har nått framgångar för flight deck / crew rest på A350 till exempelvis Air France och Turkish Airlines. Flygbolag med beställda Boeing 777X har bearbetats.

Framsteg på flera marknader, framför allt Ryssland.

CTT har följt upp testinstallationerna tillsammans med Airbus.

Kvalitet och leveransförmåga Avstämning 2019

Verksamheten i Nybro ska uppnå AS9100-certifiering. CTTs Nybroverksamhet godkändes enligt AS9100
Fortsatta satsningar på att öka produktionskapaciteten av luftfuktare och dess eftermarknadsprodukter.

(till flygstandard).

Innovationsförmåga Avstämning 2019

Arbetet med egenutvecklad kontrollenhet skall slutföras för lansering under 2019.

Lanseringen är uppskjuten till slutet på året 2020. Delvis en prioriterings-fråga eftersom andra digitaliseringsprojekt har haft företräde och CTT inte haft någon systemorder där kontrollenheten ingår / krävs.

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – OEM

Boeing 777X: En viktig milstolpe för flygplansprogrammet är att de första testflygningarna nu har startat (januari 2020). CTT har luftfuktare i testflygplan nummer 4 med målet att därefter få ett slutgodkännande av bolagets 777X-produkter.CTT fortsätter att skala upp vår produktion av 777X-luftfuktare för att möta ökad efterfrågan till 777X-produktionslinan.
MC-21: Framgångsrika testflygningar talar för produktionsstart under 2020. CTT ska med god leveranssäkerhet möta upptrappade serie-leveranser av cockpit-luftfuktare.
Airbus A320: Utvecklingsarbetet har rivstartat. Målet är att Critical Design Review där produktdesignen fryses ska vara genomförd i Q3 2020.
Airbus ACJ320: Arbeta med Airbus för att optimera systemet med sikte mot första leverans 2021.
Nya OEM-möjligheter: • CR929: Upphandlingen av luft-system borde slutföras under 2020. Målet är att aktiv fuktreglering ingår i planets specifikation och att CTT blir vald leverantör.
Pre-OEM: Bombardier Global 7500: Första systemet till en businessjet. Målet är systemleverans till completion centre i Q3 2020.

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – Flygbolagsförsäljning

Luftfuktarsystem

Airbus A350 / Boeing 777X: Aktivt driva marknadsföringen av våra SFE optioner till flygbolag. Humidifier Onboard Business Class: Systematisk bearbetning av ledande flygbolag. Fokus på de som har tagit leverans eller är på väg att få sina första nya A350-flygplan med luftfuktare i First/Business. Fokus på deras konkurrenter.

Avfuktarsystem

A320: Marknadsbearbetning med fokus på A320-operatörer. Målet är att uppnå hävstångseffekt från OEM-status till A320 i marknadsföringen av retrofit-installationer. Hållbarhet är ett nytt verktyg i säljarbetet eftersom det har ett kommunikativt och strategiskt värde för flygbolagen.

Boeing 737MAX: CTT har inget direkt beroende av MAX.

MAX har låg prioritet under 2020.

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – Kvalitet och leveransförmåga

Utökad produktionskapacitet i Nybro genom installation av ny bearbetningsmaskin
Fortsatt utveckling av elektronikverksamheten i Nyköping
Investera i resurser och kompetens för att klara kraven som systemleverantör gentemot Airbus och Boeing. Det innebär egenutvecklad kontrollenhet, högre leveranstakt och fler kunder med växande installerad bas av produkter.

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – Innovationsförmåga

Digitalisering av styr- och kontrollenheter. Ett viktigt steg i att stärka CTTs position och för att öka kundvärdet.
Investera i resurser och kompetens för att möta förändrade krav på utvecklingsavdelningen, främst kopplat till införandet av egna kontrollenheter på Boeing 777X och Airbus A320
Driva flera parallella innovationsprojekt för att förbättra prestanda, öka kundvärdet av våra produkter eller dra fördel av installerad bas. CTT har även ett par patentprojekt.

STRATEGISK AGENDA 2020

PRODUKTER

CTT LÖSER FUKTPARADOXEN – ETT PROBLEM FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ

CTT löser två problem åt sina kunder i flygindustrin som båda uppstår på grund av den så kallade fuktparadoxen. När ett flygplan når hög höjd sjunker luftfuktigheten i kabinen gradvis så att passagerare och flygpersonal börjar torka ut med negativa effekter för hälsa och välbefinnande. Samtidigt bildas kondens när kabinluften kyls ned mot planets ytterskal. När kondensen i form av is och vatten ansamlas i flygplanet ökar vikten, vilket försämrar miljöprestanda i form av ökad bränsleförbrukning, högre driftskostnader och koldioxidutsläpp. CTT är marknadsledande leverantör av utrustning som markant höjer fuktigheten i kabinluften och aktivt bekämpar kondenseffekterna i flygplanskroppen.

LUFTFUKTIGHET MÄTS SOM RH

Luftfuktigheten mäts oftast som den relativa luftfuktigheten RH, vilken definieras som kvoten mellan vattenångans partialtryck och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.
Vid en relativ luftfuktighet på 100 procent RH faller oftast regn, men det kan också vara dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända – luftfuktigheten är inte alltid 100 procent RH när det regnar.

• Inomhusluft brukar kännas torr för människan när den understiger 30 procent RH. Det är svårt att överhuvudtaget finna platser på jorden där luftfuktigheten är lägre än 20 procent RH.

Förstaklass med luftfuktare

22 %

Sahara och Nordpolen

15 %

DET TORRA PROBLEMET – MÄNNISKAN I FOKUS

Varhelst människan befinner sig är luftfuktigheten en viktig faktor för att klimatet ska upplevas som behagligt. Kroppen har anpassat sig efter de nivåer som finns på jorden och den mår allra bäst om luftfuktigheten är mellan 20 - 60 procent RH. Den normala luftfuktigheten i hem och på arbetsplatser kan vintertid vara nedåt 20 - 25 RH. Vid en luftfuktighet på 15 - 20 procent RH ökar obehagen från den torra luften. Det är nivåer som underskrider vad som är vanligt förekommande på jorden. Det påverkar hur vi mår, även om det kan vara svårt att sätta fingret exakt på vad som är fel. Välbefinnande, smak, lukt och förmåga till avkoppling och återhämtning försvagas. Sömnsvårigheter uppstår och risken för förkylningar ökar. Vid extremt

låg luftfuktighet under 10 procent RH blir effekterna mer tydliga med uttorkade slemhinnor, hud och ögon.

Extremt torr luft ombord

När vi sitter i ett flygplan sjunker luftfuktigheten gradvis i kabinen för att efter cirka tre timmar nå en nivå på 5 - 15 procent RH. Efter sex timmar får den torra luften påtagligt negativa effekter som dröjer kvar och bidrar till jetlag. Lägst är luftfuktigheten i cockpit och personalens viloutrymmen där den rör sig ned mot noll. I första klass där passagerarantalet är lågt är den ofta runt 5 procent RH och i Business Class 5 - 10 procent RH under långflygningar. Därmed är luften i planet torrare än någonstans på jorden.

Friskluften saknar fukt

Att luften ombord på ett flygplan blir extremt torr beror på att den friskluft som tas in utifrån på marschhöjd i princip saknar fukt. Den luftfuktighet som tillförs naturligt kommer i allt väsentligt från passagerarna ombord.

Luften cirkulerar sektionsvis i kabinen vilket gör att behovet av luftfuktning är störst i sektioner med få passagerare. Det innebär också att luften är torrast i prestigeklasser där passagerarna sitter glest, men där förväntan på komfort är högre samt i personalutrymmen där den torra luften är en arbetsmiljöfråga.

Ett flygplans vikt påverkar negativt bränsleförbrukning, driftskostnader och koldioxidutsläpp och därmed miljön. Vikten ökar under färd då luften som cirkulerar på insidan intill flygplanskroppens skal, som täcks av kabinens inredning, bildar kondens som fryser till is då flygplansskrovets temperatur uppgår till cirka 35 minusgrader Celsius. Mängden kondens som bildas under flygning avgörs i allt väsentligt av antalet passagerare ombord och vart man flyger. Under inflygning och på marken smälter denna is till vatten.

Stannar kvar i isolering

När planet landat rinner merparten av kondensvattnet ut via dräneringskanaler, så kallad passiv avfuktning. En del kondensvatten stannar dock kvar i flygplanskroppen, främst i isoleringen. Står flygplanet tillräckligt länge på marken torkar detta vatten ut, men det sker sällan. I stället ackumuleras alltmer vatten i flygplanskroppen.

Kondensvattnet skapar problem

Kondensvatten kan öka ett medelstort passagerarplans vikt med upp till 200 - 300 kg. Vatten kan dessutom orsaka

korrosion, fel på elektroniska komponenter och system och ge oönskade driftstörningar. Kondens förstör dessutom isoleringen så att den behöver bytas ut oftare.

Beräkningar visar att om flygplansvikten kan minska med 200 – 300 kg skulle det kunna sänka utsläppen av koldioxid med mellan 65 – 100 ton per år. Även om flygindustrin svarar för en liten del av den globala utsläppen av växthusgaser accentueras problemet alltmer av omvärldens ökande krav på mer hållbara flygtransporter.

VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR AV LUFTFUKTARE

CTT är världsledande på aktiv reglering av luftfuktigheten i flygplan. CTT har marknadens mest effektiva, energisnåla och pålitliga luftfuktarsystem som minskar riskerna för uttorkning, trötthet, virusangrepp och den jetlag som långflygningar i regel medför.

Princip: Fuktig luft blåses in i kabinen (blå pilar) vilket ger en behaglig luftfuktighet för passagerarna i kabinen. Torr luft (röda pilar) från avfuktare förhindrar kondensproblem.

System: Cair™ till Business Class i Boeing 777. Luftfuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.

CTTs luftfuktare säkerställer att luftfuktigheten förblir på nivåer runt 20 – 25 procent RH som människan är van vid och som krävs för att kroppen ska fungera normalt. Luftfuktarna installeras antingen vid flygplanstillverkarnas produktion av nya plan som OEM-utrustning eller efterinstalleras hos flygbolagen som kompletterande utrustning till redan levererade plan, så kallad retrofit. Installationen sker då i samband med underhåll eller vid en av de regelbundna uppgraderingar av kabininteriören som flygbolagen gör av sina flygplansflottor.

Olika versioner är anpassade för cockpit, besättningens viloutrymmen (crew rest) och passagerarkabinen, som är det största marknadssegmentet. Efterinstallation kan göras i A330, A380 och A350 samt Boeing 777 och 787.

Signifikant eftermarknad

För att bibehålla prestanda över lång tid behöver luftfuktarens fuktdyna bytas efter 4 000 timmar eller ungefär en gång per år. Detta innebär att CTT har en betydande och växande eftermarknad som drivs av antalet levererade luftfuktare till flygbolagen.

Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare

Relativ luftfuktighet (RH) utan luftfuktare

ENSAM LEVERANTÖR MED MER ÄN 50 FLYGBOLAGSKUNDER The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

CTTs största marknad för luftfuktare är den globala kommersiella flygindustrin. Bland ett 50-tal kunder finns några av världens största flygbolag. CTT är ensam leverantör till Boeings och Airbus senaste långdistansplan. Viss försäljning förekommer även till VIP-flygplan, men det är en liten marknad (se mer om VIP på sid 24 - 25). The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

58 % Övriga

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

5 %

STÖRSTA KUNDERNA

Tack vare framgångsrika OEM-program finns företagets produkter väl diversifierat hos över 50 olika flygbolag, många bland de största och mest välkända i världen. De tio största kunderna svarar för ca 42 procent av levererade luftfuktare. Resten är levererade till drygt 40 flygbolag, varav flera är i början av leveranscykeln.

Ökade chanser till fler affärer

Med CTTs luftfuktare som tillval vid köp av de ledande långdistansflygplanen får alltfler flygbolagskunder erfarenhet av produkterna. Det breddar kunskapen om och nyttan med aktiv fuktreglering, vilket skapar ökade chanser till fler affärer som exempelvis efterinstallation i befintliga flygplan. En viktig framgångsfaktor är marknadssamarbetet med amerikanska Collins Aerospace Interior Systems, marknadsledande leverantör av kabininteriörer.

Ensam leverantör till Boeing och Airbus

CTT är vald som ensam leverantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansmodellerna från Airbus och Boeing, Airbus A380, Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X samt ryska Irkut MC-21. Det

Antalet OEM-leveranser av luftfuktare ökade under 2019 med 21 procent jämfört med 2018. Populationen (mätt som totalt

antal levererade luftfuktare till OEM) ökade med 24 procent under året.

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

The Pride ofAfrica The PrideofAfrica

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 3 %

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

LUFTFUKTARE

Konkurrens

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

3 % 3 %

5 %

The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

4 %

5 %

4 %

CTT har en stark ställning som ensam leverantör till de senaste fyra kommersiella långdistansmodellerna från Airbus och Boeing samt i sin dominerande position i VIP-marknaden. Det är lägre inträdesbarriärer för konkurrenter inom VIP- och retrofit-segmenten, även om OEM-leverantörer har en särställning vid efterinstallation i kommersiella flygplan. The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

Främsta konkurrent på luftfuktare är Liebherr, som är marknadsledande i businessjet-segmentet. Men på senare år har CTT vunnit de flesta VIP-affärerna.

Konkurrerens finns även i en vidare bemärkelse från helt andra kabinprodukter och innovationer som påverkar upplevelsen ombord, såsom exempelvis wifi för passagerare. Dessa konkurrerar alla om flygbolagens budget för inköp och tidsramar vid efterinstallationsprojekten.

STARKA TRENDER DRIVER MARKNADEN

De för långdistansflygning nya flygplansmodellerna från Airbus och Boeing erbjuder stora fördelar med operationell flexibilitet och mycket lägre bränsleförbrukning. Ökade miljökrav kommer påskynda utfasningen av äldre flygplan. Det gynnar CTT som är ensam leverantör av luftfuktare till de senaste modellerna. För CTT handlar tillväxt i stor utsträckning om att öka penetrationsgraden för aktiv fuktreglering. Den är fortfarande låg och potentialen för tillväxt är stor.

DIVERSIFIERAD KUNDBAS OCH STARK MARKNADSPOSITION DRIVER TILLVÄXTEN

Marknaden är starkast för luftfuktare i cockpit. Den för crew rest har stor installerad bas men har lite olika förutsättningar på olika modeller. Marknaden för kabinluftfuktning är framväxande.

Positiv marknadstrend

Luftfuktare till cockpit är CTTs främsta och mest erkända produkt. Marknadsplanen bygger på att dra fördel av framgångarna på Boeing 787 med fler än 50 flygbolagskunder. Fler och fler flygbolag efterfrågar likartad utrustning på nya flygplan. Därmed minskar steget till att utrusta även passagerarkabinen med luftfuktare. CTT är i en positiv marknadstrend där målsättningen är att en enhetlig upplevelse ska styra flygbolagen när man väljer luftfuktare till sina olika flygplan.

Marknaden breddas till fler flygplanstyper

CTTs marknad breddas med nya flygplansmodeller och förändrad produktionstakt. För 2020 ser det gynnsamt ut när Airbus förväntas öka produktionstakten till 10 A350-flygplan per månad och när

Boeing planerar att skala produktionen av 777X samt när UAC / Irkut påbörjar serieproduktionen av MC-21. Målet är att på Airbus A350 och Boeing 777X nå samma penetrationsgrad för luftfuktare i personalutrymmen som på Boeing 787. Därtill ska marknaden breddas mot passagerarkabinen.

OEM driver retrofit-marknaden för kabinluftfuktning

Målet är att de flygbolag som utrustar sina nya A350/777X med luftfuktare i business och förstaklass ska göra efterinstallationer av luftfuktare i sina moderna Boeing 777 och Airbus A330 samt Boeing 787. I All Nippon Airways (ANA), China Southern och Emirates har CTT vunnit kunder bland ledande aktörer med starka varumärken på viktiga marknader.

Milstolpe i tillväxtplanen när flygbolag börjar ha luftfuktare i sina flottor

China Southern blev det första flygbolaget med luftfuktning i Business Class. De sex första A350-flygplanen med luftfuktare i Business Class har under 2019 levererats till China Southern Airlines. Hittills har flygplanstypen endast använts på medeldistans. Under 2020 kommer man fasa in modellen på långdistansrutter. Det är först då som fördelarna med högre luftfuktighet blir tydlig och kommer kunna marknadsföras. Under första kvartalet 2020 kommer ytterligare ett flygbolag ta leverans av A350 med kabinluftfuktning i Business.

MINSKAR BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH MILJÖPÅVERKAN

CTT är idag ensamt om att erbjuda produkter för aktiv fuktbekämpning i flygplan. Fukt uppstår vid kondensation när kabinluft möter flygplanets kalla ytterskal. Aktiv fuktbekämpning förhindrar ökad vikt och högre bränsleförbrukning, vilket i sin tur minskar CO2-utsläpp och flygets miljöpåverkan.

Princip: CTTs produkter blåser torr luft i Crown Area (röda pilar), vilket reducerar kondensationen mot det kalla ytterskalet och torkar isoleringsmattor och områden med fuktkänsliga elsystem via riktade rörsystem.

System: Zonal Drying™ till Airbus A320. Avfuktaren är placerad under kabingolvet i främre delen av planet. Ett rörsystem fördelar den torra luften till områden med kondens.

Kondensvattnet skapar problem

Kondensation förekommer på alla flygplan. Kondensvatten och is gör att flygplanets vikt ökar vilket medför högre bränsleförbrukning, driftskostnader och koldioxidutsläpp. Mängden vatten som blir kvar i ett flygplan beror bland annat på var flygplanet har sin hemmabas. I varma länder som i Mellanöstern torkar det mesta av kondensvattnet. I länder med perioder av kallt och fuktigt klimat blir dock vatten kvar. Beräkningar visar att kondensvatten i dessa fall kan öka flygplans vikt med upp till 300 kg.

CTT tillhandahåller som enda leverantör avfuktningssystem med kontrollenhet och rörsystem, Zonal Drying™ eller bara avfuktare, Zonal Dryer. Systemen består normalt av en eller två avfuktarenheter som blåser ut torr luft i flygplanskroppens tak, den så kallade Crown Area.

Möjligheter till god eftermarknad

För fortsatt god funktion och prestanda kräver avfuktare filterbyten efter ca 12 – 18 månader samt reparationer. Det ger CTT möjligheter till en god eftermarknad.

NARROWBODY ÄR MÅLMARKNADEN - OEM DRIVER TILLVÄXTEN

Målmarknaden för avfuktare är narrow body-plan, primärt Airbus A320-familjen och Boeing 737MAX-familjen där kondensationsproblemen är mer omfattande eftersom volymen är mindre i utrymmet ovanför innertaket, så kallad crown area, och luften är mer stillastående.

OEM-tillval förutsättning för tillväxt

Att vara leverantör till flygplanstillverkare ger förutsättningar för jämn efterfrågan och utökar marknaden samt ökar chanserna till retrofit-försäljning. Airbus och Boeing dominerar narrowbody-segmentet med en produktionstakt tillsammans på drygt 100 flygplan i månaden. I orderböckerna har Airbus och Boeing tillsammans beställningar på drygt 10 000 st 737MAX / A320neo-flygplan.

Avfuktare på widebody-modeller

Avfuktarmarknaden för widebody-modeller är främst som del i stora avfuktarsystem. Avfuktare finns i katalogutbudet på Airbus A350 som fristående eller obligatorisk del i kabinluftfuktningssystemet, beroende på konfiguration. Avfuktningssystemet var även standard på Boeing 787 fram till årsslutet 2019. Totalt har ca 2 000 avfuktare levererats till runt 1 000 Boeing 787-flygplan, som under många år kommer generera eftermarknadsintäkter i form av filter och reparationer.

Konkurrenter

Alla flygplan har kondensation. Det vanligaste sättet att bekämpa problemen med kondensation är passiva system som leder bort kondensvatten när flygplanet står på marken. Den största konkurrenten är att inte göra något alls.

CTT behöver vinna fler flygbolag för aktiv fuktreglering för att lyckas övertyga tillverkarna om fördelarna med produkten.

Jet2.com är CTTs största ZD-kund. De har beslutat att avfuktningssystemet ska finnas på hela flottan som idag uppgår till 100 st Boeing-flygplan.

Transavia i Holland och Frankrike har utrustat hela sin Boeing 737-flotta om totalt 72 flygplan med ZD.

Pobeda, som är Aeroflots lågprisbolag, har beställt avfuktningssystemet till hela sina Boeing 737-flotta om 30 flygplan. Pobeda har även 20 st Boeing 737MAX i order.

CTT kommer att inrikta sina aktiviteter mot att vinna nya kunder i norra Europa och Ryssland.

PRODUKTER

MILJÖHÄNSYN ÖKAR KRAV PÅ ATT MINSKA CO2 - HÖG LOAD-FACTOR ÖKAR BEHOVET

Branschen arbetar aktivt med att öka produktiviteten genom fler passagerare, vilket ökar kondensproblemen. Samtidigt ökar kraven på flygbolagen, inte minst från kunderna, att minska miljöbelastningen, vilket driver efterfrågan på avfuktning.

Det finns flera långsiktiga megatrender i narrowbody-segmentet som ökar kondensationen, vilket talar för att efterfrågan på avfuktare kommer växa de kommande åren.

Ökad stolskapacitet och hög beläggning

Flygbolagen arbetar aktivt för att öka produktiviteten i sin flygplansflotta, bland annat drivet av det växande lågprisflyget. Här handlar det ytterst om att få in fler passagerare i varje flygplan. Det sker dels genom att öka beläggningsgraden genom attraktiva priser, dels genom att sätta in fler stolar i varje plan. Med fler passagerare ombord ökar problemen med kondens.

Flygplanen är också i luften mer, vilket innebär att de får mindre tid att torka ur på marken och mer tid med kondens i luften.

Ökat krav på mer hållbart flygande - utsläppen måste minska

Kraven växer från passagerare och myndigheter på ett mer hållbart flygresande. Kraven på flygbolagen att begränsa sin miljöbelastning ökar från en rad intressenter, inte minst kunderna. En av de viktigaste åtgärderna är att minska flygplanens vikt där många små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Överskottsvikt från kondensation är ett område med god hållbarhetspotential för de alltfler flygbolag som vill stärka sin miljöimage. Med en

penetrationsgrad på några få procent i dagens flygande flotta har CTTs produkter därmed en stor tillväxtpotential. Med aktiv avfuktning minskar bränsleförbrukningen med 0,4 – 0,6 procent genom att flygplansvikten minskar med 200 - 300 kg. Det påverkar miljöbelastningen med en sänkning av utsläppen om ca 65 - 100 ton CO2 per år.

Alltmer blir uppkopplat ombord

Besättning, passagerare och i princip alla produkter ombord håller på att kopplas upp vilket ger mer elektronik ombord på flygplanen. Elektroniken är känslig för fukt, vilket gör det mer intressant för flygbolagen att aktivt bekämpa kondensation.

TILLVAL PÅ A320-FAMILJEN GER FÖRUTSÄTTNING FÖR EN UTHÅLLIG OCH JÄMN EFTERFRÅGAN

Marknadsaktiviteterna för avfuktningssystemet Zonal Drying™ (ZD) har länge haft som mål att Airbus och Boeing ska erbjuda systemen som tillval för sina mest moderna narrow body-plan, Airbus A320neo och Boeing 737MAX. I februari 2020 uppnåddes målet delvis då Airbus valde CTT som OEM-leverantör till A320-flygplansfamiljen.

För att tillväxten ska ta fart krävs inte enbart att tillverkarna erbjuder avfuktningssystemet på A320neo och 737MAX utan även att man ställer sig bakom systemet samt erbjuder det till ett marknadsmässigt pris.

Det är flygbolagen som måste driva fram att produkterna installeras redan vid tillverkningen av flygplanet. CTT verkar för att få fler flygbolag med stora beställningar av Airbus A320neo och

Boeing 737MAX som kunder, för att CTTs avfuktare därigenom blir aktuella som tillval direkt vid tillverkningen.

PRODUKTER I FLYGPLANSTILLVERKARNAS SORTIMENT GER CTT SKALBARHET

Att Airbus och Boeing erbjuder CTTs produkter som tillval vid nytillverkning av flygplan stärker CTTs marknadsposition och möjligheter att sälja till andra plan i flygbolagens flottor.

Att finnas med som standard eller tillval vid nytillverkning av flygplan är viktigt för att nå framgång som underleverantör. Det öppnar en stor marknad i sig, som dessutom ger ökade chanser att finnas med när flygbolagen ska efterinstallera produkter i befintliga plan, så kallad retrofit. Retrofit sker regelbundet av kabininteriör som exempelvis stolar var 5 - 7 år.

Nya flygplansmodeller

En annan styrande parameter för kabinuppgraderingar är de tillfällen då flygbolag övergår till nya flygplansmodeller. Dessa innebär ofta nya kabinmiljöer och uppgraderingar av komfort. Flygbolagen strävar efter att erbjuda likvärdig inredning, utbud av service och bekvämlighet oavsett enskilda flygplans ålder. Ett långdistansflygplan genomgår därför flera retrofits av kabininteriören under sin livslängd.

Tillval eller standard

Standardprodukter innebär förutsägbarhet för leverantörer som CTT. Nackdelen är att marginalen ofta är lägre eftersom flygplanstillverkaren vill hålla nere kostnaden för sitt flygplan i basutförande. Flygplanstillverkarna vill endast ha produkter som är absolut nödvändiga som standard. Vid tillverkning av en ny flygplansmodell har flygbolagen flera tillval att välja bland utöver det som tillverkarna valt som standard. Varje tillval förutsätter ett aktivt köpbeslut av flygbolagen.

Tillval innebär en kostnad för flygbolagen och en intäkt för tillverkarna. Det innebär också en extra vikt och för luftfuktare en ökad vattenkonsumtion. Olika tillval ställs mot varandra.

Produkter som resenärerna förväntar sig ska finnas i plan kan uppfattas och behandlas som de facto standard trots att de är tillval, medan andra tillval avgörs av varje flygbolags prioritering.

Efterfrågan styrs av primärt av

differentiering och/eller effektivisering Flygbolagen väljer ofta tillvalsprodukter som gör att de kan differentiera sitt utbud. För att stärka sina varumärken har de på senare tid investerat i innovationer i kabinen. Produkter som påverkar upplevelsen marknadsförs aktivt och har fått ett snabbt genomslag. Flygbolagen är också villiga att investera i produkter som sänker driftskostnaderna, ökar produktiviteten och stärker deras miljöprofil. Tillvalen är samtidigt underkastade hårda lönsamhetskrav och olika tillval ställs mot varandra.

Lång produktlivslängd

En flygplansmodell produceras under cirka 20 år, och ett enskilt flygplan har en likartad ekonomisk livslängd. En flygplansmodell kan därmed ha en sammanlagd livslängd på ca 40 år.

Höga krav genom hela kedjan

Myndigheternas regelverk för tillverkare och flygbolag är omfattande. Flygbolagen ställer höga krav på sina leverantörer flygplanstillverkarna, som i sin tur ställer mycket höga krav på sina leverantörer och deras produkter. Det ger en hel kedja av rigorösa kvalitetstester, kvalificeringar och certifieringar. De höga kraven ger långa ledtider och skapar stora inträdeshinder för nya aktörer.

Leveranskedjan konsolideras

Det finns ett fåtal stora tillverkare av passagerarplan. Trenden går mot än färre tillverkare i västvärlden och nya utmanare i öst. Amerikanska Boeing har lierat sig med brasilianska Embraer och europeiska Airbus har kontrollen över kanadensiska Bombardiers passagerarflygplan C-series (nu med namnet A220). Inom långdistansflyg, så kallade wide body, har Boeing och Airbus idag hela marknaden.

Leverantörskedjan har under flera år konsoliderats i Nordamerika, Europa och delar av Asien. Under 2018 slutfördes en av de största fusionerna någonsin i flygindustrin när amerikanska United Technologies köpte CTTs samarbetspartner Rockwell Collins. Det nya sammanslagna bolaget, Collins Aerospace, har 70 000 anställda och ingår i United Technologies.

FÖRSTA TESTFLYGNINGEN FÖR BOEING 777X

Den 25 januari 2020 lyfte Boeing 777X för sin första testflygning från Paine Field i Seattle. 777X-9 är världens längsta och största tvåmotoriga passagerarflygplan, designat för 425 passagerare och med en räckvidd på 1 350 mil. Hela flygningen varade i knappt fyra timmar och var väldigt givande, enligt chefspiloten Van Chaney.

CASE: FOKUS PÅ TILLVÄXT –

LUFTFUKTARSYSTEM TILL STÖRRE BUSINESSJETS

CTT FÅR ORDER TILL TVÅ BOMBARDIER GLOBAL7500

CTT tar klivet till den betydligt större businessjet-marknaden

CTT har fått sina två första beställningar i businessjet-segmentet, till Bombardier Global 7500. CTT bedömer att det är en lämplig modell för anpassning av VIPsystemen.

Marknadsframgång för Bombardier Global 7500

Bombardier har nått stora marknadsframgångar med Global 7500. Det är världens största businessjet, med världens längsta räckvidd. Bombardier levererade 15 stycken under 2019 och förutspås öka leveranstakten till 35 - 40 under 2020.

CTT först med ett luftfuktarsystem till Global 7500

Trots sin utpräglade långdistansprofil saknar Global 7500 leverantör av luftfuktarsystem. CTT har fått beställningar till två Global 7500 som skall utrustas med fyra luftfuktare och en avfuktare. Leveranser till de två flygplanen kommer ske under 2020.

NYTT VÄRLDSREKORD FÖR BUSINESSJETS: 16 TIMMAR NON-STOP!

I mars 2019 satte en Bombardier Global 7500 nytt världsrekord i längsta flight för businessjets genom att flyga 16 timmar eller 8 152 nautiska mil.

VIPSEGMENTET BREDDAS

Marknaden för privatjet

Marknaden för privatflygplan kan delas in i , de stora så kallade VIP-flygplanen (som är omgjorda passagerarflygplan), och mindre, specialdesignade businessjets. CTT har hittills endast marknadsfört sina befuktningssystem till VIP-segmentet. CTT har högst marknadsandel i VIP, speciellt för de allra största modellerna (widebody-flygplanen). I businessjet-segmentet har CTT inte någon marknadsnärvaro. Segmentet domineras av Liebherr som är den klart ledande leverantören av befuktningssystem till businessjets.

VIP är cyklisk utan underliggande tillväxt

Airbus och Boeing erbjuder flygplansmodeller i VIP-utförande, vilket är oinredda flygplan (green aircraft) som levereras för färdigställande enligt slutkundens önskemål på speciella inredningscenters, så kallade completion centres. Totalt har Airbus och Boeing levererat cirka 450 VIP-flygplan. De senaste åren ligger leveranstakten på ett tiotal VIP-flygplan per år. Airbus hade vid årsskiftet nio beställningar i ACJ320-familjen, fem stycken på ACJ350 och 12 på ACJ330. Boeing har order på 19 BBJMAX-flygplan och på tre stycken Boeing 787.

CTT har en stark marknadsposition i VIP När en slutkund, ofta regering/kungahus, VIP-charterbolag eller superrika

(ultra-high-net worth), köpt sitt VIP-flygplan av Airbus eller Boeing så tar man in offerter för skräddarsydd inredning och färdigställande från completion centres. CTT utvecklar befuktningssystemet för att passa kundens interiör och krav. Det sker tillsammans med completion center som är CTTs kund och den som certifierar systemet.

CTT har historiskt haft en nettoomsättning från VIP-projekt som pendlar mellan 1.5 - 5 MUSD per år. Den kan ökas genom en högre andel av narrowbody-marknaden. CTT startade under 2019 ett samarbete tillsammans med Airbus Corporate Jets i syfte att optimera luftfuktningssystemet till ACJ320-familjen för högre effektivitet och prestanda.

Businessjet-marknaden i förändring skapar möjligheter

Marknaden förväntas öka med 7 procent under 2020 till cirka 750 flygplansleveranser, drivet av lanseringen av flera nya flygplansmodeller. Störst på marknaden i antal levererade businessjets är Cessna (Textron), Bombardier, Gulfstream (General Dynamics) och Falcon (Dassault).

Marknaden för businessjet är i stor förändring med nya modeller som är större än tidigare, med bättre räckvidd och med högre hastighet (large-cabin, long-range). Marknadsledarna Bombardier och Gulfstream har ett helt nytt modellprogram. Bombardier har stora marknadsframgångar med sin nya Global 7500 (se föregående sida). Gulfstream har flera nya modeller (G500 / G600) i det största businessjet-segmentet. På NBAA (världens största mässa för privatflygplan) 2019 lanserade Gulfstream sitt motdrag till Bombardier Global 7500 - G700 med planerad leverans från 2022. Dassault förväntas leverera sin senaste modell Falcon 6X under 2022. Dessa helt nya flygplansmodeller är ett konkurrenskraftigt alternativ till VIP-flygplan med lägre inköps- och driftskostnader samt med större flexibilitet att kunna välja mindre flygplatser.

Efterfrågan på luftfuktarsystem ökar

med flygplansstorleken och räckvidden Större flygplan och längre räckvidd förväntas öka efterfrågan på effektiva luftfuktarsystem som kan hålla fuktnivån över 20 procent. Utmaningen är att uppnå effektiva system som håller god prestanda utan att förorsaka kondensproblem. För att nå en betydande marknadsandel krävs tillvalstatus hos tillverkaren. Businessjet-marknaden skiljer sig från VIP genom att tillverkarna i de flesta fall levererar nyckelfärdiga flygplan. Endast en liten del går via completion centers. Liebherr är marknadsledare med en stark ställning hos de flesta av tillverkarna.

PRODUKTER

KVALITET GRUNDEN I PRODUKTIONS-STRATEGIN

Kvalitetsfrågor genomsyrar produktionsstrategin där anläggningarna får än tydligare roller. Vid anläggningen i Nyköping sker slutmontering och testning medan anläggningen i Nybro serietillverkar vissa ingående artiklar.

Egen produktion

CTT utför slutmontering och test av samtliga system och produkter vid anläggningen i Nyköping för att därigenom säkerställa leveranskvalitet och för att ha närheten till utvecklingsavdelningen. Detta är särskilt viktigt för produkter i låga volymer, för testning eller i början av ett OEM-program.

Anläggningen i Nybro är en ren produktionsanläggning som CTT utvecklar till att hantera fler avancerade tillverkningsmoment. Vid anläggningen tillverkas plåtdetaljer och fuktdynor. Verksamheten vidgas för närvarande till att leverera hela luftfuktarhus, en produkt där efterfrågan ökat tydligt under 2019. Hela CTTs verksamhet är kvalitetscertifierad. En mindre anläggning i Gustavsberg som tillverkar elektronikkomponenter såldes under året.

Utvalda underleverantörer

CTT samarbetar med utvalda underleverantörer för tekniskt komplexa produktdelar och komponenter för vilka flygindustrin ställer särskilda krav, såsom till exempel

fläktar, ventiler, kontrollenheter och speciella luftrör och slangar. Särskilda specifikationer och ritningar tas fram för denna typ av produkter. Långsiktiga avtal ligger till grund för denna typ av samarbeten.

Kvalitet

Flygindustrin är en bransch med hög grad av kontroll och reglering. Den är också kapitalintensiv vilket gör förseningar och stillestånd kostsamma. Som en konsekvens byggs därför de flesta delar och system för att hålla under hela flygplanets

CTTs främsta fokus är att möta eller överträffa kundernas förväntningar

CUSTOMER SATISFACTION TECHNICAL EXELLENCE TOTAL QUALITY

C T T

Produkter och system ska konstrueras, produceras och underhållas så att de möter eller överträffar specificerade krav

CTTs nyckelfakorer för att säkerställa

stabil och långsiktig tillväxt är :
Efterlevnad av alla tillämpliga lagar, regelverk och kundkrav – med
kontinuerlig förbättring av lednings-
systemet
Genuint engagerade och motiverade
medarbetare • Blomstrande relationer med leveran-
törer och partners

livslängd. Samtliga processer i företaget är definierade i det egna kvalitetssystemet och regelbundna kontroller genomförs för att säkerställa att processerna följs och att nya processer utvecklas vid behov.

Kvalitetssystemet uppfyller de krav myndigheter ställer för att tillverka och reparera delar till flygindustrin. CTT är certifierat enligt ISO9001 och standarden AS9100 som är gällande inom flygindustrin. Anläggningen i Nybro certifierades under 2019 också till denna nivå. För att certifiera systemen för eftermontering i flygplan samarbetar CTT med av luftfartsmyndigheterna godkända designorganisationer såsom exempelvis Lufthansa Technik.

Utveckling

CTT bedriver två olika typer av utvecklingsarbete. Det ena syftar till att utveckla produkterna för att passa olika flygplansmodeller. När de stora flygplanstillverkarna tar fram nya modeller, såsom Boeing för närvarande gör med 777X innebär det att CTT också gör ett omfattande arbete som inkluderar teknik- och processutveckling med flera kvalificeringsomgångar hos flygplanstillverkaren och myndigheter. Den andra typen av utveckling görs i ett tidigare skede, innan specifika avtal tecknas. Den utvecklingen handlar om att ta fram nya koncept och idéer för framtida produkter, samt att patentsäkra de framsteg som görs.

HÅLLBAR UTVECKLING OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Hållbarhet är en viktig drivkraft för CTTs produktutveckling och i arbetet med att minimera den egna verksamhetens miljöpåverkan. Att bedriva en på alla sätt affärsetisk verksamhet tillsammans med att erbjuda attraktiva arbetsplatser är ytterligare väsentliga delar av CTTs hållbarhetsarbete.

CTTs vision är att flygbranschen med CTTs produkter ska reglera luftfuktigheten i flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på jorden. Våra avfuktare minskade under 2019 flygbolagens utsläpp av CO2 med motsvarande det från 35 000 bilar (29 000). Samtidigt skapade CTTs luftfuktare genom höjd luftfuktighet en förbättrad arbetsmiljö för ca 14 % (13) av världens alla piloter på widebody-flygplan. För att uppnå visionen bedriver vi ett ansvarsfullt företagande som grundar sig i vår affärsidé, strategiska agenda och hållbarhetspolicy. Ramverket för CTTs hållbarhetsarbete är utformat med utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030 och i dialogen med våra intressenter, som i olika omfattning påverkar och påverkas av vår verksamhet.

Styrningen av hållbarhetsarbetet

CTT arbetar kontinuerligt för att stärka hållbarheten inom verksamheten. Styrningen mot ökad hållbarhet sker med utgångspunkt i vår hållbarhetspolicy som beskriver att bolaget ska arbeta för att integrera social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i hela verksamheten. Det innebär att CTT ska bedriva en finansiellt hållbar verksamhet som säkrar fortlevnad och utveckling över tid. Bolaget ska respektera mänskliga rättigheter och verka för goda arbetsförhållanden genom hela värdekedjan. CTT ska vidare arbeta aktivt för att minska sin miljöpåverkan och motverka korruption.

VD och ledningsgrupp har det operativa ansvaret för att bedriva det löpande hållbarhetsarbetet. I början av varje år görs en genomgång och utvärdering av utfallet

från föregående år, och med resultatet som utgångspunkt görs sedan en översyn av hållbarhetsmål och risker kopplade till respektive fokusområde. Därefter definieras konkreta aktiviteter med ansvarsfördelning och nyckeltal för det kommande året. I samband med ledningens strategimöte efter sommaren görs en halvårsuppföljning av pågående aktiviteter.

Vid årets slut sammanställs utfallet av årets aktiviteter som underlag till genomgången i januari.

Om hållbarhetsrapporten

Det här är CTTs andra hållbarhetsrapport i enlighet med de krav som anges i årsredovisningslagen 6 kap 11§. För beskrivning av CTTs affärsmodell se sidan 7. För risker kopplat till hållbarhet, se även riskavsnittet som börjar på sidan 50.

HÅLLBARHETSRAPPORT

TRE OMRÅDEN SOM FÅNGAR CTTs VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR

FNs Agenda 2030 med tillhörande globala mål har varit vägledande i arbetet med att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna för CTT att hantera, följa upp och rapportera kring. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare och Affärsetik.

HÅLLBARHET INOM CTT

MILJÖANSVAR

För CTT gäller att kontinuerligt identifiera och genomföra aktiviteter som minskar miljöpåverkan från vår egen verksamhet. Det handlar bland annat om att kartlägga energianvändningen i lokalerna för att minimera förbrukningen och se till att den el vi köper kommer från fossilfria källor. CTT har även ett åtgärdsprogram som syftar till hållbar resepolicy och att våra kunder har god kunskap om hur CTTs produkter kan återvinnas för att nå en ökad hållbarhet under produkternas livscykel. Ett annat exempel där CTT arbetar med förbättringar är vattenrening och vattenåtervinning vid produktionsenheten i Nybro.

Genom att erbjuda avfuktningssystem som reducerar kondensation i flygplan, bidrar CTT indirekt till flygtrafikens möjligheter att minska sina utsläpp genom att erbjuda CTTs viktminskande och därmed bränslebesparande produkter Zonal DryingTM och Zonal Dryer. Under 2019 bidrog dessa produkter med att minska de globala utsläppen av CO2 med 105 000 ton, vilket motsvarar ca 35 000 bilar.

ANSVARSFULL ARBETSGIVARE

Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser där medarbetarna trivs och känner att det finns goda möjligheter till individuell utveckling och karriärvägar. För CTT gäller att bedriva ett proaktivt arbete inom jämställdhet, mångfald och likabehandling. Samtidigt medför CTTs olika myndighets- och kundkrav specifika säkerhetsprövningar och registerkontroller av personal. I CTTs ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna ligger i linje med både behovet av kompetensförsörjning och medarbetarnas individuella planer för karriär- och kompetensutveckling. Med en väl etablerad företagshälsovård får medarbetarna regelbundna hälsokontroller och för att främja rörelse och motion erbjuds träningsbidrag och företagssponsrade motionsaktiviteter.

Av största vikt är också att säkerställa goda ekonomiska villkor för medarbetarna i form av vinstandelsstiftelsen och en strävan efter största möjliga andel tillsvidareanställningar.

AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

CTT:s verksamhet ska präglas av en hög affärsetik och bolaget ska värna om god affärssed i alla relationer. Mutor, bestickningar och andra former av korruption accepteras under inga omständigheter. Under 2019 har fokus legat på framtagandet av CTTs Etiska och antikorruptionspolicy för internt bruk och gentemot leverantörer, där riktlinjerna för att motverka alla former av korruption framgår tydligt. Under 2020 ska denna policy fastställas samt kommuniceras internt och gentemot leverantörer.

CTT följer och lever upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leverantörssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar kontinuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption.

AVSTÄMNING AV HUVUDAKTIVITETER OCH NYCKELTAL 2019

Nyckeltal/aktivitet Utfall 2019 (2018) Kommentar

Beräknad CO2-besparing från levererade Zonal Dry ing-system	105 117 ton (87 617)	Minskade utsläpp motsvarande drygt 35 000 personbi-lar.
Andel miljöklassade företagsbilar	38 % (22)	El- eller laddhybridbilar
Genomföra åtgärder utifrån kartläggning om energi besparing i verksamheten	Genomförd	Valda delar av kartläggningen genomför des vid utökning av CTTs lokaler
Övergå till 100 % grön el	Genomförd
Ta fram beslutsunderlag och besluta om solcellsinstal lation vid Nybroproduktionen	Genomförd	Beslutat att solcellsinstallation ska ske under 2020
Plan för möjlig värmeutvinning ur varmvatten i pro duktionen	Ej genomförd	Beroende av punkten nedan
Plan för möjlig vattenåtervinning i produktionen	Ej genomförd	Hittade ingen lösning med vald samarbetspartner, ska prova med ny leverantör.
Införa lånecyklar för personalen	Genomförd

Undersöka möjligheten att installera laddstolpar för personalen

105 117 ton (87 617)	Minskade utsläpp motsvarande drygt 35 000 personbi-lar.

Genomförd	Valda delar av kartläggningen genomför des vid utökning av CTTs lokaler

Genomförd	Beslutat att solcellsinstallation ska ske under 2020
Ej genomförd	Beroende av punkten nedan
	samarbetspartner, ska prova med ny leverantör.

Genomförd	Beslutat att laddstolpar ska installeras på båda siter under 2020

Nyckeltal/aktivitet	Utfall 2019 (2018)	Kommentar
Andel fast anställd personal	98 % (88)
Andel anställda över minimilön	100 % (100)
Andel anställda med tjänstepension	100 % (100)
Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal	0 (0)
Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfråga i med arbetarenkät	95 % (96)
Andel kvinnor i företaget	30 % (30)
Resultat från hälsoundersökning	73 % (71)	Andel nöjda eller mkt nöjda på frågan "självskattning hälsa"
Andel anställda som nyttjar träningsbidrag	55 % (49)
Genomförda ergonomigenomgångar	33 % (78)	Andel av grupper som genomfört senaste 36 månaderna
Andel anställda som arbetar enbart dagtid	100 % (100)

Nyckeltal/aktivitet Utfall 2019 (2018) Kommentar

Införa etisk & antikorruptionspolicy internt och gentemot leverantörer

Delvis genomförd Utkast har tagits fram, återstår att fastställa och kommunicera

HÅLLBARHETSRAPPORT

Nyckeltal/aktivitet/prioritering Mätning

Nyckeltal/aktivitet Utfall 2019 (2018) Kommentar

Andel miljöklassade företagsbilar 38 % (22) El- eller laddhybridbilar

Plan för möjlig vattenåtervinning i produktionen Ej genomförd Hittade ingen lösning med vald

95 % (96)

Resultat från hälsoundersökning 73 % (71) Andel nöjda eller mkt nöjda på frågan

Genomförda ergonomigenomgångar 33 % (78) Andel av grupper som genomfört

Nyckeltal/aktivitet Utfall 2019 (2018) Kommentar

105 117 ton (87 617) Minskade utsläpp motsvarande drygt

Genomförd Valda delar av kartläggningen genomför-

Genomförd Beslutat att solcellsinstallation ska ske under 2020

leverantör.

Genomförd Beslutat att laddstolpar ska installeras på båda siter under 2020

"självskattning hälsa"

senaste 36 månaderna

fastställa och kommunicera

Delvis genomförd Utkast har tagits fram, återstår att

Ej genomförd Beroende av punkten nedan

35 000 personbi-lar.

des vid utökning av CTTs lokaler

samarbetspartner, ska prova med ny

Beräknad CO2-besparing från levererade Zonal Dry-

Genomföra åtgärder utifrån kartläggning om energi-

Ta fram beslutsunderlag och besluta om solcellsinstal-

Plan för möjlig värmeutvinning ur varmvatten i pro-

Undersöka möjligheten att installera laddstolpar för

Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfråga i med-

Införa etisk & antikorruptionspolicy internt och gente-

Övergå till 100 % grön el Genomförd

Införa lånecyklar för personalen Genomförd

Andel fast anställd personal 98 % (88) Andel anställda över minimilön 100 % (100) Andel anställda med tjänstepension 100 % (100) Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal 0 (0)

Andel kvinnor i företaget 30 % (30)

Andel anställda som nyttjar träningsbidrag 55 % (49)

Andel anställda som arbetar enbart dagtid 100 % (100)

ing-system

duktionen

personalen

arbetarenkät

mot leverantörer

besparing i verksamheten

lation vid Nybroproduktionen

Beräknad CO2-besparing från levererade Zonal Drying-system

Utveckla avfuktarsystem för Airbus A320 flygplansfamilj

Andel miljöklassade företagsbilar % av fordonsflottan

Offert för beslut om värmeutvinning ur varmvat-ten i produktionen

Plan för möjlig vattenåtervinning i produktionen

Installera solceller för Nybroproduktionen

Installera elbils-laddstolpar för personalen i Nykö-ping och Nybro

Byt till mer energieffektiv belysning i delar av verksamheten

Minskning av antal ton CO2-utsläpp

Nyckeltal/aktivitet/prioritering Mätning Trygga anställningar Andel fast anställd personal Rättvisa löner Andel anställda över minimilön Rättvisa pensioner Andel anställda med tjänstepension Följa kollektivavtal Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal Jämställd arbetsplats Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfråga i medarbetarenkät Jämställd arbetsplats Andel kvinnor i företaget Medarbetarhälsa Andel nöjda eller mkt nöjda på frågan "självskattning hälsa" i hälsoundersökning Träning och rörelse Andel anställda som nyttjar träningsbidrag Ergonomigenomgångar Andel grupper som genomfört ergonomigenomgång senaste 36 månaderna Regelbundna arbetstider Andel anställda som arbetar enbart dagtid

Nyckeltal/aktivitet/prioritering Mätning

Införa en gemensam hälsoaktivitet för

respektive arbetsställe

Fastställa samt kommunicera/utbilda i etisk & antikorruptionspolicy internt och gentemot leverantörer

Införa Whistleblower-funktion, internt och externt

HÅLLBARHETSPRIORITERINGAR 2020

CASE: FOKUS PÅ HÅLLBARHET –

FLYGBOLAG SKA MINSKA SIN MILJÖ-PÅVERKAN

FÖR FLYGBOLAG IDAG RÄKNAS ALLA KILOGRAM

Trycket på flygbolagen att minska sin miljöbelastning ökar från olika intressenter. Flygbolagen står för 2 - 3 % av alla CO2-utsläpp men de ökar i snabb takt. Flygbolagen måste göra betydligt mer för att minska sin klimatpåverkan. Uttryck som "Flygskam" leder till ökat förändringstryck och högre omställningshastighet. För flygbolagen är det en existentiell fråga och man måste driva utvecklingen mot flygtrafik som tär mindre på jordens resurser. Fler flygbolag tar ett större ansvar för sin miljöpåverkan och arbetar intensivt med att ställa om till ett hållbart resande. Nya mer bränsleeffektiva flygplan och ökad användning av biobränsle är viktiga steg. Flygbolagen måste även minska onödig vikt ombord, till exempel genom byte till flygstolar i lättare material. Bättre planering av flygrutter och av vad som krävs ombord (förbeställd mat för att inte lasta på onödig vikt) kan minska utsläppen ytterligare. Härutöver krävs många små steg för att nå hållbarhetsmålen. Viktbesparing är ett stort område som med många små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Flygbolag som minskar överskottsvikt från kondensation tar ett steg mot ett mer hållbart resande.

AIRBUS STÄLLER SIG BAKOM AKTIV KONDENSATIONSBEKÄMPNING OCH EN LÄGRE MILJÖPÅVERKAN

Att Airbus erbjuder CTTs system är ett erkännande för CTT och en möjlighet för alla flygbolag att minska sin negativa miljöpåverkan från 100-tals onödiga kilon extravikt från kondensation. Det ligger i tiden. Airbus visar vägen. Flygbolag kan gentemot sina intressenter visa att man inte accepterar kondensationsproblem och dess miljöeffekter.

Många flygbolag inser att ett seriöst hållbarhetsperspektiv har ett stort kommunikationsvärde som kan stärka flygbolagets miljöimage hos flera av sina intressenter, inte minst passagerarna.

På A320-familjen blir valet enkelt för de flygbolag som vill avstå från onödig vikt från kondensation.

MEDARBETARNA ÄR NYCKELN TILL VÅR FRAMGÅNG

Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och hälsosam arbetsmiljö.

CTT strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och efter att såväl befintliga som potentiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa

sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar i bolaget; av de som var anställda för fem år sedan arbetar 76 procent kvar idag och 77 procent av de som var anställda för tio år sedan. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal.

MEDARBETARDATA VID CTT 2019 Antalet medarbetare1	106 st (109)

Andelen kvinnliga medarbetare1 Medelålder1 44 år (43)	30 % (30)
Genomsnittlig anställningstid1	8 år (8)
Personalomsättning2 1 % (4)
Frisknärvaro2 96,2 % (96,4)
1) Vid årets utgång 2) Under året

Ett attraktivt helhetspaket

CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempelvis ger samtliga ledigt över jul och nyår, samt på en del klämdagar. För att stötta god hälsa erbjuds träningsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap.

Sedan 2016 görs årliga överföringar till en vinstandelsstiftelse.

CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisationen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklingsmöjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas.

En inkluderande arbetsplats där medarbetarna trivs

CTT arbetar aktivt för att skapa en jämställd arbetsplats präglad av lagarbete, gemenskap, trivsel och ömsesidig respekt för varandra. Som stöd i den kontinuerliga utvecklingen av arbetsmiljön gör CTT regelbundna medarbetarenkäter för att följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsplatsen. Den medarbetarundersökning som gjordes under 2019 visade att 87 % var nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget.

Under 2019 inkom inga ärenden till HR-avdelningen kopplade till kränkande särbehandling, trakasseri eller diskriminering.

VARJE ANSTÄLLD MED FULL ANDEL ÄGER VIA STIFTELSEN DRYGT 1 100 AKTIER I CTT.
PER 2019-12-31 VAR VINSTANDELS-STIFTELSEN ENLIGT AKTIEBOKEN 25:E STÖRSTA ÄGAREN I CTT.
FÖR ÅR 2019 AVSATTES CA 72 000 SEK PER BERÄTTIGAD ANSTÄLLD.

PERSONALENS VINSTANDELS-STIFTELSE

Avsättning till vinstandelsstiftelsen

Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse som ger alla medarbetare del i CTTs ekonomiska framgångar. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieägande. Varje CTT-medarbetare som arbetat heltid sedan starten äger via vinstandelsstiftelsen drygt 1 100 aktier i CTT. Sammantaget ägde den fyra år gamla vinstandelsstiftelsen vid årsskiftet motsvarande 0,7 procent av aktiekapitalet i CTT.

Varje år avsätts 7,5 procent av bolagets resultat före skatt till stiftelsen, dock högst 22,5 procent av beslutad utdelning. Tilldelningen per person kan bli högst två månadslöner, räknat som genomsnittslön i företaget. Medlen investeras i CTT-aktier som förvärvas på marknaden efter bolagsstämman varje år.

Alla anställda, oavsett lön och befattning, tilldelas lika andelar i förhållande till årsarbetstid, förutsatt att de varit anställda minst tre månader och inte slutat under samma år som de börjat. Utbetalningar till anställda kan ske tidigast fem år efter räkenskapsåret som är grund för avsättningen till stiftelsen. Den anställde bestämmer själv om medlen ska betalas ut eller kvarstå i stiftelsen. Första möjlighet till utbetalning är år 2020.

Under 2019 avsattes ett värde om ca 72 000 SEK per berättigad anställd. Stiftelsen förvärvade under 2019 totalt 36 510 aktier i CTT och ökade därmed sitt innehav till 88 445 aktier.

RICKARD KOINBERG, konstruktör vid CTT i Nyköping

För CTT är det affärskritiskt att utveckla och förvalta den kompetens som medarbetarna både har med sig och successivt bygger upp över åren. Ambitionen är att medarbetarna väljer att stanna länge i företaget. Att kontinuerligt erbjuda goda möjligheter att anta nya utmaningar och växa med uppgifterna är därför grundläggande. Rickard Koinberg är snart inne på sitt sjätte år hos CTT och är ett bra exempel på hur en utvecklande resa inom bolaget kan se ut.

- Man kan säga att det hela började med ett tips som jag fick av en av mina gamla lärare, när vi stötte ihop ute på Skavstas flygdag 2014. Givet min bakgrund som utbildad flygtekniker vid Flygteknik Technical Training så tyckte jag att CTT verkade intressant och skickade in en spontanansökan. När det visade sig att det fanns en möjlighet för mig att få börja som montör här i Nyköping så tog jag chansen!

Eftersom CTT verkar inom en hårt reglerad och kvalitetsfokuserad industri krävs behörigheter för att få utföra olika arbetsmoment. Det gör att en miljö formas där ett kontinuerliga lärande är en naturlig del.

- Med hjälp av vidareutbildning och ökade behörigheter breddades också min roll som montör vilket ledde till nya arbetsuppgifter som bland annat certifying staff och gruppledare för avfuktarmonteringen.

Sedan 2017 studerar Rickard även Produktutveckling med inriktning maskinteknik på distans. Studierna bedrivs på halvfart för att fungera parallellt med jobbet och CTT sponsrar med kurslitteraturen. Under året tog han också nästa steg i yrkeskarriären.

- Mina tidigare erfarenheter från produktionen kommer väl till pass när jag i rollen som konstruktör utvecklar och anpassar produkter baserat på specifika kundbehov. Att som medarbetare uppmuntras att anta nya utmaningar och bredda din kompetens ger goda möjligheter att forma både din egen och företagets framtid!

"GODA MÖJLIGHETER ATT FORMA BÅDE DIN EGEN OCH FÖRETAGETS FRAMTID"

HÅLLBARHETSRAPPORT

"ATT BLI CERTIFIERAD ENLIGT AS9100 VAR SJÄLVKLART ETT VIKTIGT MÅL. MEN ÄVEN VÄGEN DIT HAR VARIT VÄRDEFULL."

ROGER JANSSON, kvalitetsansvarig vid CTT i Nybro

Säkerhet, tillförlitlighet och regelefterlevnad är livsviktigt för flygbranschen. Sedan maj 2019 är CTTs enhet i Nybro certifierad enligt den globalt erkända standarden AS9100, som är en garant för att CTT lever upp till flygbranschens högt ställda kvalitetskrav.

- Att vara certifierad enligt AS9100 innebär att såväl arbets- och tillverkningsprocess, som våra produkter är kvalitetssäkrade, till exempel vad gäller spårbarhet av material, och att arbetsmoment utförs enligt våra rutiner, säger Roger Jansson, kvalitetsansvarig vid CTT i Nybro.

Roger Jansson, med lång erfarenhet av kvalitetsarbete med fokus på arbetsmiljö, kemikalier och brand, började på CTT i januari 2018 med ansvar för att driva certifieringsarbetet av verksamheten i Nybro.

CTT lockade med sitt goda rykte som arbetsgivare. Dessutom med verksamhet i en bransch som genomgår en spännande omställning, som till stora delar handlar om att möta krav på ökad hållbarhet. Att vara certifierad är för oss en fördel då det ger ett kvitto på att vi gör saker och ting på ett kvalitetssäkert sätt. Jag vill också påstå att vägen dit är värdefull då arbetet kräver en grundlig genomlysning av verksamheten, ner på detaljnivå. Det gör att vi verkligen lär känna oss själva, säger Roger Jansson.
Jag upplevde redan från början att CTT är ett företag där vikten av kvalitet är väl förankrad och det finns en stor förståelse för att AS9100 är en viktig del av verksamhetens utveckling. En central uppgift för mig har varit att utveckla beskrivningen av verksamheten och våra arbetsprocesser, för att sedan implementera den i det befintliga verksamhetssystemet. En förmån med att jobba med certifieringar är att det öppnar upp för så många kontaktytor runt om i verksamheten tillsammans med externa kontakter såsom med leverantörer.

Även om certifieringen nu är på plats så fortsätter arbetet med att förvalta kvalitetsarbetet.

- Nu handlar det om att bibehålla den kvalitet i arbetet, som vi också har fått externt bekräftad, och ytterligare slipa på identifierade förbättringsområden. I övrigt gäller att bevaka utvecklingen av AS9100 för att kunna ligga steget före när det gäller en kontinuerlig kvalitetssäkring, säger Roger Jansson.

FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse	39
CFOs reflektion	39
Verksamhet & Övrigt	41
Resultaträkning	42
Balansräkning	44
Förändring i eget kapital	46
Kassaflödesanalys	47
Femårsöversikt nyckeltal	48
Definitioner	49
Risker	50
Aktien	55
Bolagsstyrningsrapport	58
– Ledande befattningshavare	64
– Styrelse	66
Noter	68
Revisionsberättelse	80
Ordlista	82
Aktieägarinformation	83
Historik	84

CFOs REFLEKTION

2019 och framtiden

År 2019 stängdes med nya rekordsiffror för CTT: Nettoomsättningen uppgick till 355 MSEK (315), rörelseresultatet noterade 120 MSEK (90), rörelsemarginalen nådde 34 % (29) och kassaflödet från den löpande verksamheten hamnade på 109 MSEK (61). Resultatet per aktie ökade med 33 % till ny toppnotering om 7,39 SEK (5,56). Vid årsskiftet hade CTT en rekordhög nettokassa (likvida medel överstiger skulderna) som jämfört med EBITDA uppgick till 0,6. Det är en stark finansiell ställning. Styrelsen föreslår en utdelning om 5,40 SEK per aktie (4,05), en ökning med 33 %.

Alla dessa "all time high"-siffror kan förenklas och sammanfattas till slutsatsen att mycket i verksamheten gått bolagets väg under 2019. Men att extrapolera utvecklingen mellan 2018 och 2019 för att skapa en förväntansbild för kommande år vore att förenkla för mycket. Vill man istället utifrån 2019 och tidigare år skapa sig en mer nyanserad förväntansbild av CTTs framtida utveckling, bortom den närmaste tidens stora påverkan från COVID-19-pandemin (vilken beskrivs utförligare i CTTs pressmeddelande från 2020-03-25), finns det några händelser under året som man har nytta av att sätta sig in i.

Dessa händelser är:

USD/SEK-kursen och dess påverkan på CTT
Avfuktarnas upphörande som standardutrustning på Boeing 787
Försäljningen av elektronikverksamheten i Gustavsberg

USD/SEK-kursen och dess påverkan på CTT

CTT är ett av börsens mest dollarberoende företag med nästan all försäljning i USD och stora delar av kostnadsmassan i SEK, vilket medför att USD/SEK-kursen har mycket stor påverkan på CTTs lönsamhet. Under 2019 hade CTT positiv valutapåverkan om 8 % på nettoomsättningen. Om USD/SEK-kursen i genomsnitt under 2019 hade varit 10 % lägre hade omsättningen minskat med nästan lika mycket och rörelseresultatet hade minskat med ca 23 %.

Valutakursens effekt på CTT kan man dela in i två delar:

• Den ena är effekten på bruttomarginalen på grund av att CTT säljer sina produkter och köper ingående material till olika kurser vid olika tillfällen. En självklarhet är att en period med högre snittkurs ger bättre bruttomarginal än en period med lägre. Vad som inte är

lika självklart är en jämförelse av effekten i tredje kvartalet med den i fjärde kvartalet 2019. Som synes i valutakursgrafen nedan så var snittkursen ungefär samma under de båda kvartalen och vid en första anblick kan man därför förvänta sig att valutakursen inte hade någon stor effekt på bruttomarginalen, vilket inte stämmer. Att CTT köper ingående material en tid innan den färdiga produkten utlevereras resulterar i en överdrivet positiv effekt i perioder då USD stärks mot SEK, eftersom försäljningen bokas till en högre kurs samtidigt som ingående material köpts till en lägre kurs. Av grafen framgår att tredje kvartalet är ett exempel på det, medan det fjärde kvartalet exemplifierar motsatsen – CTT säljer till en lägre kurs medan materialet köptes till en högre kurs. Därmed leder kursnedgången till en överdrivet negativ effekt på bruttomarginalen. Hur stor denna effekt är i ett enskilt kvartal beror främst på hur snabbt kursen faller/stiger och ledtiden från materialinleverans till utleverans av färdig produkt. Stapeldiagrammet nedan visar CTTs resultatutveckling över tid. En bidragande orsak till marginalförbättringen under tredje kvartalet och den efterföljande –försämringen under fjärde kvartalet är just denna valutaeffekt, även om flera andra parametrar också bidrog tydligt till svängningarna under dessa två kvartal.

USD/SEK-KURSENS UTVECKLING UNDER 2019

Horisontella streck markerar Riksbankens snittkurs under varje kvartal.

RÖRELSERESULTAT (EBIT) OCH RÖRELSEMARGINAL (EBIT-MARGINAL) PER KVARTAL 2019

• Den andra delen av valutakursens effekt på CTT är effekten på kund- och leverantörsreskontra som följd av att CTT får betalt/betalar fakturorna till en annan kurs än vilken de ställdes ut i. Varje kvartal innehåller en realiserad effekt från de fakturor som betalats och en orealiserad effekt från omvärderingen av oreglerade fakturor vid periodens slut. Återigen kan valutakursgrafen ovan användas som exempel, men denna gång genom att beakta andra kvartalet. I början av kvartalet noterades en tydlig kursuppgång som såg ut att hålla i sig, vilket skulle ge stora positiva valutaeffekter från kund- och leverantörsreskontra under kvartalet. Men innan stängningen av kvartalet sjönk dock kursen kraftigt vilket gav stora negativa orealiserade valutaeffekter vid omvärderingen av kundreskontran, något som nästan helt motverkade de stora positiva realiserade effekterna som hade uppstått under kvartalet. Så trots en betydligt högre snittkurs under andra kvartalet än första så var den positiva valutaeffekten från kundoch leverantörsreskontra tydligt lägre i andra kvartalet, vilket framgår av stapeldiagrammet där den blå kurvan visar rörelsemarginalen justerad för just denna valutaeffekt.

Avfuktarnas upphörande som standardutrustning på Boeing 787

Under 2020 upphör CTT med avfuktarleveranserna till Boeing 787. Det innebär ett tapp av en affär med förutsägbar och jämn efterfrågan som under många år genererat stabila intäkter. Under 2019 uppgick dessa till cirka 50 MSEK eller ca 14 % av nettoomsättningen. Under 2018 var motsvarande siffra 17 %.

Givetvis kommer upphörandet av avfuktarleveranserna till Boeing 787 att i absoluta tal minska både omsättning och resultat, allt annat lika. Hur rörelsemarginalen påverkas är dock inte lika självklart. En slutsats som många drar är att rörelsemarginalen borde gå upp eftersom den mer lönsamma eftermarknadsförsäljningen, allt annat lika, utgör en större andel av totala omsättningen vilket borde driva upp marginalen. Det resonemanget hade stämt om CTT full ut hade kompenserat bortfallet med eftermarknadsförsäljning, vilket inte är fallet i det korta perspektivet. Istället förlorar CTT en del av försäljningen med lägre marginal vilket minskar omsättningen samtidigt som det ger en positiv mixeffekt och därmed en högre bruttomarginal. Dock finns största delen av kostnaderna nedanför bruttomarginalen i resultaträkningen kvar, som t ex hyreskostnader för att ta ett väldigt konkret exempel, vilket medför att dessa kostnader utgör en större andel av omsättningen. Så den positiva bruttomarginalseffekten motverkas av en negativ effekt från en större kostnadsmassa som procent av nettoomsättningen, allt annat lika. Vilken av dessa som blir störst avgör om effekten på rörelsemarginalen blir positiv eller negativ.

Försäljningen av elektronikverksamheten i Gustavsberg

CTT avyttrade i Q3 2019 sin elektronikverksamhet i Gustavsberg som utöver leveranser av insatsmaterial till CTTs produktion i Nyköping även har haft extern försäljning. Under 2018, sista helåret för verksamheten i CTTs regi, uppgick denna försäljning till ca 12 MSEK. Den externa försäljningen övergick till AFRY (tidigare ÅF Pöyry) i samband med överlåtelsen 2 september 2019. Hur påverkar då denna överlåtelse CTTs omsättning, kostnadsbas och resultat?

Med 12 MSEK i extern försäljning 2018 är påverkan på CTTs totala nettoomsättning klart begränsad. Viss del av den tidigare verksamheten i Gustavsberg, främst utvecklingsarbetet och produktionen av komponenter till CTT i Nyköping, flyttas över till Nyköping. Det medför att vissa kostnader som tidigare funnits i Gustavsberg finns kvar i CTT även efter verksamheten sålts. Samtidigt minskar vi andra kostnader som exempelvis overhead- och lokalkostnader. Allt annat lika kommer dessa kostnadsbesparingar inte att fullt ut kompensera för det bidrag som den externa försäljningen givit, varför vi kommer att se en viss negativ effekt på resultatet. Denna mätbara effekt anser jag dock är försumbar om man ställer den mot den icke mätbara effekten av att vi med Gustavsbergsaffären skapar ännu bättre förutsättningar för att lägga allt fokus på kärnverksamheten, vilket över tid kommer att ge positiva effekter för CTT.

VERKSAMHET & ÖVRIGT

Allmänt om verksamheten

CTT Systems AB (publ.) ("CTT") är marknadsledande utvecklare och tillverkare av system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. I ett flygplan finns två huvudsakliga problem när det gäller luftfuktighet; dels alltför torr luft i kabinen där passagerare och besättning vistas och dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen till följd av kondensation. CTTs luftfuktare ökar luftfuktigheten i kabinen för en förbättrad miljö för människorna ombord. Samtidigt motverkar bolagets avfuktare kondensationen vilket ger lättare flygplan, lägre bränsleförbrukning och därmed mindre miljöpåverkan. Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas:

CTT har två produktområden anti-kondensationssystem och luftfuktarsystem.
CTT är ensamt vald som leverantör av luftfuktarsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeings nya modeller av långdistansflygplan, samt som leverantör av anti-kondensationssystem till Airbus A320 flygplansfamilj.
CTT har ett strategiskt marknadssamarbete med Collins Aerospace, en av världens största leverantörer inom flera delar av flygindustrin, t ex inom kabininteriör, för försäljning mot flygbolag.
CTT gynnas av att flygindustrin präglas av höga inträdeshinder med stark reglering. Dessutom har branschen långa ledtider och långa produktlivscykler som ytterst styrs av flygplanstillverkarnas långa modellprogram.
CTTs eftermarknadsförsäljning är en viktig del av verksamheten med ett stort värde om CTT får ut fullt värde under hela produktlivscykeln.
CTT har sitt säte i Nyköping och är ett Small Cap-företag som sedan 1999 är noterat hos Nasdaq Stockholm.

Väsentliga händelser under året och efter dess utgång

• 2019-09-02: CTT Systems AB offentliggör att elektronikverksamheten i Gustavsberg säljs till ÅF Pöyry. Avyttringen är ett led i CTTs strategi att fokusera på kärnverksamheten och omfattar

utvecklings- och produktionsenheten i Gustavsberg (CTT-G), som sysselsätter ett tiotal personer och med en extern omsättning om knappt 12 MSEK under 2018. Avyttringen hade en positiv resultatpåverkan om 4,5 MSEK. Kassaflödeseffekten uppgick till ca 20 MSEK, varav 5 MSEK var direkt kopplat till förvärvet av verksamheten medan resterande del främst utgjordes av ersättning för varulagret. Som en effekt av detta har även varulagret i balansräkningen minskat i motsvarande utsträckning.

2020-02-03: CTT Systems AB offentliggör att Airbus valt CTT som OEM-leverantör av antikondensationsprodukter till A320-flygplansfamiljen. CTTs avfuktarprodukter utgör del i ett nytt fuktregleringssystem ("DAGS") som kommer finnas i tillvalskatalogen som "Supplier Furnished Equipment" ("SFE"), tillgängligt för fabriksmontering i flygplan med leverans från 2023. CTT har inget garanterat ordervärde.
2020-03-25: CTT Systems AB publicerar ett pressmeddelande om hur bolaget påverkas av pandemin COVID-19. Den omfattande stilleståndssituationen hos flygbolag kommer att leda till negativ finansiell påverkan på CTT från andra kvartalet 2020. En eventuell utdragen kris i flygbranschen får signifikant påverkan på bolagets verksamhet och finansiella ställning. Den stora osäkerheten leder till kraftig försämrad visibilitet framåt varför CTT väljer att dra tillbaka guidningen för helåret 2020. Styrelsen återkallar även förslaget om extra utdelning, men står fast vid förslaget om ordinarie utdelning. CTT har under första kvartalet säkrat ytterligare kreditutrymme och har i nuläget outnyttjade, säkerställda lånefaciliteter på cirka 90 MSEK (med sedvanliga finansiella kovenanter avseende resultat och soliditet).

Forskning och utveckling

Största fokus inom CTTs utvecklingsarbete har under året precis som föregående år legat på utveckling av bolagets produkter till Boeing 777X. Samtliga utgifter under året kopplat till detta projekt, totalt 12,4 MSEK, har balanserats.

CTTs övriga OEM-plattformar (A350, Boeing 787 och A380) samt VIP-affärerna genererar kontinuerligt ingenjörsarbete och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning i takt med att tiden går. Dessa utgifter har inte bedömts kvalificeras som sådana kostnader som får tas upp som tillgång. Utgifter för test och utveckling som kostnadsförts har under räkenskapsåret uppgått till 2,2 MSEK (1,0). Se även not 8 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten".

Medarbetare

CTT har många medarbetare med nyckelkompetens inom för bolaget strategiskt viktiga områden. I bolaget var sammanlagt 106 personer anställda per 31 december 2019 varav 32 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 24 till 63 år. Frisknärvaron är hög och uppgick under året till 96,2 %. För ytterligare beskrivning av medarbetare, se hållbarhetsrapporten som börjar på sidan 28.

Hållbarhet

CTT utvecklar, certifierar, tillverkar och marknadsför produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan vilket minskar flygindustrins påverkan på både människa och miljö. CTT antog under 2017 en hållbarhetspolicy som på ett övergripande plan fastställer den strategiska inriktningen för CTTs hållbarhetsarbete. Med utgångspunkt i denna och i de 17 globala målen i Agenda 2030 arbetar bolaget kontinuerligt med och utvecklar sitt hållbarhetsarbete. För ytterligare beskrivning av CTTs hållbarhetsarbete, se hållbarhetsrapporten som börjar på sidan 28.

CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är ringa.

Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående beskrivs i not 28.

Finansiella rapporternas godkännande

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2020-03-31.

RESULTATRÄKNING

(MSEK)	Not	2019-01-01 –2019-12-31	2018-01-01 –2018-12-31
Nettoomsättning	2	354,9	315,3
Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager		-2,2	5,9
Aktiverat arbete för egen räkning		1,4	4,4
Övriga rörelseintäkter	2	22,4	10,4
		376,5	336,1
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter		-105,9	-109,2
Övriga externa kostnader	3	-50,4	-46,8
Personalkostnader	4	-81,5	-76,1
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar		-6,7	-6,1
Övriga rörelsekostnader		-12,2	-7,6
S:a rörelsens kostnader		-256,9	-245,8
Rörelseresultat (EBIT)		119,6	90,2
Resultat från finansiella poster
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		0,2	0,5
Räntekostnader och liknande resultatposter		-1,8	-1,2
Finansnetto		-1,6	-0,7
Resultat före skatt		118,0	89,5
Skatt	5	-25,4	-19,8
Årets resultat	6	92,6	69,7
Övrigt totalresultat		0,0	0,0
Årets totalresultat		92,6	69,7
Resultat per aktie, SEK	7	7,39	5,56

Resultaträkningen för CTT såg en väldigt positiv utveckling under 2019 med nya rekordsiffror för såväl omsättning och rörelseresultat som för rörelsemarginalen. Den tydligt positiva utvecklingen under året beror främst på att flera viktiga påverkansfaktorer har rört sig i en för CTT positiv riktning: Volym, valuta och försäljnings-mix. Utöver det har reavinst från försäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg haft en positiv resultateffekt om 4,5 MSEK.

Volym & försäljningsmix

Volymökningen under 2019 är nästan uteslutande hänförlig till ökad OEMoch eftermarknadsförsäljning, där OEM ökade med 40 MSEK och eftermarknad (inklusive IP) med 23 MSEK. Ökningen motverkades delvis av en svag utveckling för Retrofit-området där vi sett en tydlig svacka under 2019.

Eftermarknadsförsäljningen ökar kontinuerligt i takt med den ständigt växande installerade basen, även om ökningen under 2019 var något större än den installerade basens tillväxt. OEM-försäljningen är istället mer beroende av utvecklingen inom respektive flygplansprogram. Under 2019 såg vi en kraftig ökning av A350-försäljningen till följd av att fler och fler flygbolag väljer luftfuktning i sina nya A350-flygplan. Även försäljningen till Boeing 787 ökade men denna ökning är

mer tillfällig då CTTs avfuktare vid årsskiftet 2019/2020 utgick som standardutrustning på Boeing 787, något som medför minskade leveranser till 787-programmet under 2020. Försäljningen av 787-avfuktare och tillhörande IP som framåt kommer att påverkas av detta svarade under 2019 för ca 14 % av nettoomsättningen.

Valuta

Under året förstärktes USD mot SEK med ca 4 % (stängningskurs 2019 jämfört med stängningskurs 2018). Denna ganska moderata förändring är dock inte rättvisande då vi under året sett toppar på betydligt högre kurser än vid utgången av året. Snittkursen har med 9 % därmed

varit klart högre under 2019 än 2018 vilket medfört stora positiva effekter i CTTs resultaträkning, både genom högre bruttomarginal och med positiva valutaeffekter från kund- och leverantörsreskontra. Sammantaget lyfte dessa valutaeffekter rörelseresultatet med ca 5 procentenheter mot föregående år.

Kostnadsutveckling

Övriga externa kostnader ökade under 2019 med 3,6 MSEK. De främsta anledningarna är en kund som försattes i konkurs vilket med förde en kreditförlust om 1,6 MSEK samt ökningar av volymrelaterade kostnader. Personalkostnaderna ökade med 5,4 MSEK vilket främst beror

på förstärkningar av produktionskapaciteten som gjordes under hösten 2018 och som därmed fick fullt genomslag på lönekostnaderna under 2019. Förstärkningar på andra områden har också bidragit.

FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2019

FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2018

FEMÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING 1)

	CTT Systems AB	CTT Systems AB	CTT Systems AB	Koncernen	Koncernen
RESULTATRÄKNING (MSEK)	2019	2018	2017	2016	2015
Intäkter	376,5	336,1	277,6	254,4	211,7
Kostnader	-250,1	-239,7	-212,0	-191,8	-172,9
Avskrivningar	-6,7	-6,1	-7,7	-12,0	-9,8
Resultat efter avskrivningar	119,6	90,2	57,9	50,6	29,1
Finansiella intäkter	0,2	0,5	4,2	0,0	0,6
Finansiella kostnader	-1,8	-1,2	-1,2	-2,4	-1,9
Resultat före skatt	118,0	89,5	60,9	48,3	27,8
Skatt	-25,4	-19,8	-13,5	-10,7	-6,2
Årets resultat	92,6	69,7	47,4	37,5	21,6

1) CTT System ABs utfall 2017-2019 är direkt jämförbart med koncernens utfall 2016 och bakåt då koncernen upphört under 2017 på grund av fusion med dotterbolag.

BALANSRÄKNING

(MSEK) Not	2019-12-31	2018-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 8	52,6	41,5
Licenser 9	0,6	1,6
Övriga immateriella tillgångar 10	1,3	0,0
	54,5	43,1
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark 11	26,9	27,5
Maskiner och andra tekniska anläggningar 12	8,8	5,0
Inventarier, verktyg och installationer 13	9,5	8,2
	45,2	40,7
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 14	0,0	0,0
Andra långfristiga fordringar	1,9	1,9
	1,9	1,9
S:a anläggningstillgångar	101,5	85,6

Omsättningstillgångar
Varulager 15
Råvaror och förnödenheter	38,0	43,2
Halvfabrikat	11,9	11,3
Produkter i arbete	6,2	6,0
Färdiga varor	17,3	20,1
	73,3	80,6
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 16, 17	71,6	76,9
Upparbetad men ej fakturerad intäkt 2	0,5	0,1
Övriga fordringar 18	2,3	3,6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19	3,5	3,7
	77,9	84,3
Kassa och bank 17, 23, 24	110,0	68,5
S:a omsättningstillgångar	261,3	233,4
S:A TILLGÅNGAR	362,8	319,0

CTTs finansiella ställning är fortsatt mycket stark med låga skulder till kreditinstitut om 32 MSEK (31), stor kassa om 110 MSEK (69) och hög soliditet 66 % (62) vid utgången av 2019. Det största förändringarna som under året påverkat balansräkningen är investeringar i immateriella tillgångar, minskat varulager kopplat till av försäljningen av elektronikverksamheten i Gustavsberg samt ökning av eget kapital och skatteskulder. De två sistnämnda är en direkt följd av det starka resultatet.

Investeringar

Under året har största fokus inom CTTs utvecklingsarbete precis som föregående år legat på utveckling av bolagets produkter till Boeing 777X. Under året har därför 12,4 MSEK (19,6) i utgifter för utvecklingsarbeten balanserats. Minskningen beror på att vi närmar oss slutet av projektet och att den mest intensiva utvecklingsfasen därmed har passerats. Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat och uppgick till 8,9 MSEK (4,9). Ökningen är främst kopplad till en ny bearbetningsmaskin som, när den installeras under 2020, kommer att öka både kapaciteten och driftsäkerheten i vår produktionsverksamhet i Nybro.

Varulager

Varulagret har under året minskat med 7,2 MSEK till 73,3 MSEK (80,6). Minskningen beror främst på AFRYs (tidigare ÅF Pöyry) övertagande av lager om 13,6 MSEK i samband med försäljningen av elektronikverksamheten i Gustavsberg, vilket delvis motverkas en uppbyggnad av säkerhetslager för kritiska produkter.

Finansiell ställning

Kassaflödet i kombination med likvida medel inklusive outnyttjad checkkredit om 133 MSEK (91) per 2019-12-31 gör att CTTs finansiella situation är mycket stabil. Detta gör att styrelsen sammantaget bedömer att bolaget har en stark finansiell ställning som kommer att vara till stor hjälp under det kommande årets turbulens kopplat till pandemin COVID-19.

FORTS. BALANSRÄKNING

(MSEK)	Not	2019-12-31	2018-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 1)	20
Bundet eget kapital
Aktiekapital		12,5	12,5
Bundna reserver		49,3	36,8
		61,8	49,4
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		85,7	79,2
Årets resultat		92,6	69,7
		178,4	148,9
S:a eget kapital		240,2	198,3

Avsättningar
Avsättningar för garantiåtaganden	21	8,4	6,9
S:a avsättningar		8,4	6,9
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande	17, 22, 23, 26	32,5	31,3
S:a långfristiga skulder		32,5	31,3

Kortfristiga skulder
Förskott från kunder Fakturerad men ej upparbetad intäkt	2	1,4 2,3	3,5 4,0
Leverantörsskulder	17, 22	22,9	29,2
Övriga avsättningar	21	0,0	0,4
Skatteskulder		21,2	6,5
Övriga skulder	17, 22	12,0	13,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	25	22,1	25,7
S:a kortfristiga skulder		81,8	82,5
S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER		362,8	319,0

1) För mer information, se avsnittet Förändring i eget kapital.

FEMÅRSÖVERSIKT BALANSRÄKNING 1)

	CTT Systems AB	CTT Systems AB	CTT Systems AB	Koncernen	Koncernen
BALANSRÄKNING (MSEK)	2019 -12-31	2018-12-31	2017-12-31	2016-12-31	2015-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	54,5	43,1	25,8	20,3	27,2
Materiella anläggningstillgångar	45,2	40,7	39,5	43,6	33,0
Finansiella anläggningstillgångar	1,9	1,9	5,4	17,5	26,4
Övriga omsättningstillgångar	151,3	164,9	127,5	131,0	121,3
Kassa och bank	110,0	68,5	63,7	33,0	30,5
S:a tillgångar	362,8	319,0	261,8	245,3	238,3
Eget kapital och skulder
Eget kapital	240,2	198,3	163,1	141,3	112,9
Avsättningar, garantiåtaganden	8,4	6,9	6,8	5,2	1,5
Långfristiga skulder, räntebärande	32,5	31,3	21,4	35,9	40,1
Kortfristiga skulder, räntebärande	0,0	0,0	7,5	8,3	26,3
Kortfristiga skulder, ej räntebärande	81,8	82,5	63,0	54,6	57,5
S:a eget kapital och skulder	362,8	319,0	261,8	245,3	238,3

1) CTT System ABs utfall 2017-2019 är direkt jämförbart med koncernens utfall 2016 och bakåt då koncernen upphört under 2017 på grund av fusion med dotterbolag.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

		Bundet eget kapital Fritt eget kapital
			Bundna reserver				Balanserat resultat
(MSEK)	Aktie kapital	Reserv fond	Fond för utvecklings utgifter	S:a	S:a	Över kurs fond	Balan serat resultat	S:a	Årets resultat	S:a	S:a eget kapital
Eget kapital 2017-12-31	12,5	6,5	3,1	9,6	22,1	28,9	64,6	93,5	47,4	140,9	163,1
Rättelse omdisponering inom eget kapital	0,0	0,0	7,6	7,6	7,6	0,0	-7,6	-7,6	0,0	-7,6	0,0
Justerat eget kapital 2017-12-31	12,5	6,5	10,7	17,2	29,7	28,9	57,0	85,9	47,4	133,3	163,1
Utdelning till aktieägare	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	-34,5	-34,5	0,0	-34,5	-34,5
Avsättning till fond för utveck
lingsutgifter	0,0	0,0	19,6	19,6	19,6	0,0	-19,6	-19,6	0,0	-19,6	0,0
Vinstdisposition	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	47,4	47,4	-47,4	0,0	0,0
Årets resultat	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	69,7	69,7	69,7
Eget kapital 2018-12-31	12,5	6,5	30,3	36,8	49,4	28,9	50,4	79,2	69,7	148,9	198,3
Utdelning till aktieägare	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	-50,7	-50,7	0,0	-50,7	-50,7
Avsättning till fond för utveck
lingsutgifter	0,0	0,0	12,4	12,4	12,4	0,0	-12,4	-12,4	0,0	-12,4	0,0
Vinstdisposition	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	69,7	69,7	-69,7	0,0	0,0
Årets resultat	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	92,6	92,6	92,6
Eget kapital 2019-12-31	12,5	6,5	42,7	49,2	61,8	28,9	57,0	85,8	92,6	178,4	240,2

STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

	SEK
Vinstmedel till förfogande:
Balanserade vinstmedel	56 887 790
Överkursfond	28 856 978
Årets vinst	92 612 413
S:a	178 357 181

Utdelning till aktieägarna med
5,40 SEK per aktie (12 529 443 aktier)	67 658 992
Balanseras i ny räkning	110 698 189
S:a	178 357 181

KASSAFLÖDESANALYS

(MSEK)	Not	2019-01-01 –2019-12-31	2018-01-01 –2018-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat efter avskrivningar		119,6	90,2
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar		6,7	6,1
Reavinst vid försäljning av verksamhetsgren1)		-4,5	0,0
Övrigt		1,1	0,0
Finansiella inbetalningar		0,2	0,1
Finansiella utbetalningar		-1,4	-1,0
Betald inkomstskatt		-13,5	-9,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		108,3	86,1
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager		6,5	-13,3
Förändring av rörelsefordringar		6,6	-23,9
Förändring av rörelseskulder		-12,8	12,2
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		0,3	-24,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten		108,6	61,2
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-13,8	-19,7
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-8,9	-4,9
Försäljning materiella anläggningstillgångar		0,4	0,0
Försäljning av verksamhetsgren1)		5,0	0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-17,3	-24,6
Finansieringsverksamheten	26
Upptagna lån		0,0	8,2
Amortering av lån		0,0	-8,2
Utbetald utdelning		-50,7	-34,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-50,7	-34,5
Periodens kassaflöde		40,6	2,1
Likvida medel vid periodens början	17, 27	68,5	63,7
Kursdifferens i likvida medel		0,9	2,7
Likvida medel vid periodens slut	17, 27	110,0	68,5

1) Inkråmsförsäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.

Utfall 2019

Kassaflödet från löpande verksamheten uppgick för 2019 till 109 MSEK (61), en ökning med 48 MSEK mot föregående år, trots att rörelseresultatet ökade med 29 MSEK under samma period. En slutsats man kan dra av denna stora relativa skillnad blir att kassaflödet var tydligt starkare under 2019 än vad man över tid kan förvänta sig. De främsta orsakerna till det starka kassaflödet är det starkare rörelseresultatet, effekter från försäljningen av elektronikverksamheten i Gustavsberg samt låg betald skatt under året.

Försäljningen av elektronikverksamheten i Gustavsberg gav två positiva effekter i kassaflödet: dels 5 MSEK i investeringsverksamheten vilket var direkt kopplat till förvärvet av verksamheten, dels 15 MSEK som främst utgjordes av betalning för det varulager som togs över i förvärvet.

Resultatet före skatt har under flera års tid utvecklats väldigt starkt, vilket medfört att storleken på den betalda skatten släpat efter då preliminärskatteinbetalningarna baserats på ett lägre resultat än verkligt utfall för innevarande år. Detta har byggt upp en skatteskuld i

balansräkningen vilken samtidigt haft en motsvarande positiv effekt på kassaflödet, något som i sin tur medför en förväntan på sämre kassaflöde för just inbetald skatt under 2020 om resultatet inte stärks i lika stor utsträckning som tidigare år.

Kassaflödeseffekten av investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar var i nivå med föregående år och uppgick till -22,7 MSEK (-24,6).

FEMÅRSÖVERSIKT NYCKELTAL1)

NYCKELTAL	2019	2018	2017	2016	2015
Omsättning & Resultat
Nettoomsättning, MSEK	355	315	273	252	198
Rörelsemarginal %	34	29	21	20	15
Vinstmarginal %	33	28	22	19	14
Periodens resultat, MSEK	93	70	47	38	22
Avkastning på sysselsatt kapital %	48	43	31	28	17
Avkastning på eget kapital %	42	39	31	30	21
Avkastning på totalt kapital %	35	31	25	21	13
Aktiedata
Resultat per aktie, SEK	7,39	5,56	3,79	3,00	1,72
Eget kapital per aktie, SEK	19,17	15,83	13,01	11,27	9,01
Kassaflöde från den löpande
verksamheten per aktie, SEK	8,67	4,88	7,14	3,99	1,77
Utdelning per aktie, SEK2)	5,40	4,05	2,75	2,10	0,70
Antal aktier på balansdagen, tusental	12 529 443	12 529 443	12 529 443	12 529 443	12 529 443
Genomsnittligt antal aktier under perioden, tusental	12 529 443	12 529 443	12 529 443	12 529 443	12 529 443
Börskurs på balansdagen, SEK	176,8	123,2	167,0	105,5	50,0
Kassaflöde & Finansiell ställning
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK	109	61	90	50	22
Kassalikviditet %	259	212	205	194	101
Räntetäckningsgrad ggr	64	77	52	34	18
Skuldsättningsgrad ggr	0,1	0,2	0,2	0,3	0,6
Soliditet %	66	62	62	58	47
Personal & Investeringar
Antal anställda, årsmedeltal	108	98	94	91	87
Intäkt per anställd, MSEK	3,5	3,4	3,0	2,8	2,4
Löner, MSEK	56,4	52,7	47,6	43,1	37,8
Investeringar, MSEK	22,7	24,6	14,6	17,3	10,8

1) CTT System ABs utfall 2017-2019 är direkt jämförbart med koncernens utfall 2016 och bakåt då koncernen upphört under 2017 på grund av fusion med dotterbolag. 2) 2019 avser föreslagen utdelning.

DEFINITIONER

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på eget kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för en investerare som vill kunna jämföra sin investering med alternativa investeringar.

Avkastning på totalt kapital

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på totalt kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för en investerare som vill se hur effektivt utnyttjandet av totala kapitalet i bolaget är och vilken avkastning det ger.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto exklusive finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatter.

Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för investerare som vill förstå resultatgenereringen i förhållande till sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.

Bolaget anser att nyckeltalet eget kapital per aktie är relevant för investerare eftersom det beskriver storleken av det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i bolaget.

Intäkt per anställd

Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Bolaget anser att intäkt per anställd är ett relevant mått för investerare som vill förstå hur effektivt bolaget använder sitt humankapital.

Kassaflöde per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Bolaget anser att kassaflöde per aktie är relevant för investerare eftersom det beskriver storleken på kassaflödet direkt hänförligt till aktieägarna i bolaget.

Kassalikviditet

Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.

Bolaget anser att kassalikviditeten är viktig för kreditgivare som vill förstå den kortsiktiga betalningsförmågan hos bolaget.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Räntetäckningsgraden är ett nyckeltal som visar hur mycket resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna riskeras. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerare som vill bedöma bolagets finansiella motståndskraft.

Rörelsemarginal

Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Bolaget betraktar rörelsemarginalen som ett relevant nyckeltal för investerare som vill förstå hur stor del av intäkterna som blivit över för att täcka räntor, skatt och resultat.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Skuldsättningsgraden visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed belåningens hävstångseffekt. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerares bedömning av bolagets finansiella styrka.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för kreditgivare som vill kunna förstå bolagets långsiktiga betalningsförmåga.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

Bolaget betraktar vinstmarginalen som relevant för investerare eftersom den visar hur stor del av intäkterna som blivit över när alla kostnader exklusive skatt är täckta och därmed sätter vinsten i relation till verksamhetens omfattning.

RISKER OCH RISKHANTERING

CTT har en stark marknadsposition, men det finns risker på kort och lång sikt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten.

CTTs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion, försäljning och leverans av produkter och system för fuktreglering till kunder i flygindustrin. Väsentliga riskområden omfattar omvärldsförändringar samt marknadsförutsättningar, finansiella och operationella risker. CTT har med sitt strikta nischfokus ett ensidigt beroende med ett flertal risker av binär karaktär vars följder medger ingen eller liten möjlighet till kompensation på andra områden.

Det övergripande ansvaret för CTTs riskhantering vilar hos styrelsen som beslutar om den strategiska inriktningen och delegerar ansvaret för operativa

och finansiella risker till verkställande direktören. Identifierade väsentliga risker hanteras därefter löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringsprocessen. Kontrollprocesser i form av riktlinjer, direktiv och verktyg reglerar hanteringen av dessa risker.

STRATEGISKA RISKER

De strategiska riskerna är främst relaterade till marknadens efterfrågan som bland annat påverkas av konjunkturutveckling, OEM-program och konkurrens samt priser.

Konjunkturutveckling

Flygbolagen har under lång tid gynnats av avreglering och globalisering samt på senare år av en historiskt låg ränta i kombination med sjunkande bränslepriser. Branschen är i grunden cyklisk med tvära kast mellan överkapacitet och nedskärningar.

Flygstolsefterfrågan sjunker vid kriser som till exempel vid terrorattacker och epidemier (som i den nu pågående Covid-19 pandemin). Vid tidigare epidemier som SARS/ H1N1 har påverkan på flygindustrin varit signifikant negativ men begränsad i tid till ca 6 - 12 månader. Ett scenario med omfattande handelskrig och protektionism samt en utdragen och omfattande epidemi skulle vara negativt för den trendkänsliga flygindustrin.

Minskad efterfrågan att flyga skulle påverka utsikterna negativt för CTTs produkter genom färre möjliga flygbolagsprojekt att uppgradera och förbättra passagerares upplevelser samt förskjutningar (eller till och med avbeställningar) av nya flygplan. Om flygplan står parkerade på marken på grund bristande efterfrågan medför det färre flygtimmar vilket påverkar eftermarknadsförsäljningen negativt.

Hantering: Planeringshorisonten är relativt lång inom flygindustrin, framförallt vid nytillverkning av flygplan, vilket möjliggör för CTT att anpassa verksamheten och organisationen till en lägre efterfrågan. CTT har produkter till flygplansmodeller med i princip alla världens flygbolag som beställare vilket ger god riskspridning. Flygplanstillverkarna hanterar normala förändringar i sin efterfrågan på flygplan, vilket leder till utjämnande effekter på produktionen.

CTT har huvuddelen av sin installerade bas av produkter på de modernaste och mest driftsekonomiska flygplanen. Det gäller framförallt bolagets luftfuktare. I tider när flygbolag anpassar kapaciteten till vikande efterfrågan sker det i första hand genom att man parkerar den äldre delen av flygplansflottan. Eftermarknaden går via tillverkarnas distributionsbolag. Det gör att kredithantering mot flygbolag sköts av dessa.

CTTs avfuktningsprodukter sänker dessutom flygbolagens driftskostnader, vilket är särskilt intressant vid höga bränslekostnader.

OEM

Leverans- och produktionstakt av flygplan bestäms normalt utifrån långsiktig planering med god framförhållning. Airbus och Boeing har order som täcker leveranser många år framåt i tiden. En cykliskt vikande orderingång påverkar leveranstakten negativt flera år framåt i tiden. I normalfallet handlar det om att flygbolag skjuter på sina planerade leveranser. Om nedgången inte är global brukar tillverkarna hitta andra flygbolag som vill ta dessa flygplan istället. I en global och större nedgång leder det till avbokningar.

En annan väsentlig OEM-risk för CTT är att en stor del av leveranserna sker till ett enstaka modellprogram, främst Boeing 787. CTT är därför beroende av att försäljning och produktion av denna flygplanstyp kvarstår på en hög nivå. Leveransstörningar kan dock uppstå.

Hantering: CTT är etablerad OEM-leverantör till de nyaste och mest konkurrenskraftiga flygplansmodellerna från både Boeing och Airbus. Båda har modellprogram som befinner sig i början av sin leveranscykel. Orderböckerna är väl fyllda, vilket gör att det krävs en omfattande och global efterfrågeförändring för att leda till större påverkan på produktionstakten. I normalfallet tar det tid innan en lägre efterfrågan återspeglar sig i lägre produktion.

CTT arbetar på att bredda försäljningen direkt till flygbolagen och till flera OEM-program.

CTT har även en växande affär bestående av förbrukningsmaterial till installerade system, vilket ger ökad stabilitet och minskad påverkan av svängningar i nyförsäljningen.

Konkurrens

Kondensation hanteras idag i de flesta fall tillräckligt med flygplanets inbyggda dräneringslösningar. Om marknaden för att aktivt bekämpa kondensationsproblem växer finns risk för konkurrens.

Det finns risk att konkurrenter tar fram kopior av eftermarknadsprodukter. Hotet ökar med ökad marknadsstorlek.

En ökad konkurrens kan leda till lägre intäkter och påverka möjligheten att höja priserna.

Konsolidering och industriellt sammanhang

CTT är en liten aktör i flygindustrin där trenden bland underleverantörer går mot konsolidering. Konsolideringen drivs främst av att skalfördelar i försäljning (framförallt OEM) och systemutveckling samt digital integration.

Med relativt sett mindre resurser, blir det svårare för CTT att konkurrera om uppmärksamhet.

Hantering: Vad gäller luftfuktare har CTT en stark position på marknaden som enda leverantör till de senaste långdistansflygen och har en fördel av mångårig erfarenhet av produkter i drift.

Som OEM-leverantör har CTT ytterligare fördel eftersom flygbolagen ofta väljer OEM-leverantörer när de väljer eftermarknadsprodukter. Att vara OEM-leverantör är strategiskt viktigt för att försvåra nyetableringar och framtida konkurrens.

Hantering: CTT har ett strikt fokus vilket är en styrka och har med det strategiska samarbetet och ägarkopplingen till Collins Aerospace en industriell förankring som ger legitimitet.

Regulatoriska krav

Flygindustrin är strikt reglerad. Misslyckas CTT att leva upp till de regulatoriska kraven får det allvarliga konsekvenser för möjligheterna att leverera produkter och göra nya affärer.

Hantering: DNV har certifierat CTT enligt ISO9001 och EN9100 och granskar regelbundet CTT. CTT har mångårig erfarenhet av dessa granskningar. Bolaget har också möjlighet att åtgärda brister, men detta medför produktionsstörningar.

För att certifiera systemen för eftermontering i flygplan i drift samarbetar CTT med olika organisationer som har utvecklingsgodkännande, som till exempel Lufthansa Technik.

Långa cykler och kontraktsåtaganden

CTT har genom långa kontrakt med OEM-tillverkarna förutbestämda priser under längre perioder. Detta innebär att vinstmarginalerna påverkas negativt om kostnaderna ökar i snabbare takt än CTTs priser.

Hantering: CTT strävar efter att överföra motsvarande risker på sina underleverantörer, både vad avser kontraktslängder och priser. CTT har större påverkan på priser på eftermarknadsprodukter som över tid kommer stå för en allt större andel av vinstmarginalen.

Klimat och miljö

Flygets klimatpåverkan, i första hand i form av utsläpp av växthusgaser, är både ett hot och en möjlighet för CTT. Kraven på branschen att minska sin klimatpåverkan är höga och många arbetar för att minska utsläppen.

Hantering: CTTs avfuktningssystem minskar flygplanens vikt och därmed bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser. CTT framhåller miljöfördelarna med sina produkter. Samtidigt har CTT ett aktivt hållbarhetsarbete som redovisas årligen i bolagets hållbarhetsrapport som publiceras i CTTs årsredovisning.

OPERATIVA RISKER

Operativa risker är relaterade till kundrelationer med fokus på kundnytta och säkerställande om kontinuerligt användande under hela produktlivslängden, leveransförmåga samt humankapital.

Kundrelationer

CTT är ensam leverantör av produkter i en tidig marknad. Kunderna är ett stort antal flygbolag över hela världen som antingen köper produkterna i samband med beställning av nya flygplan eller som låter efterinstallera produkter i befintlig flygplansflotta.

CTTs utmaning ligger främst i att ensamt driva marknadsutvecklingen och att ensamt skapa medvetenhet och insikt om problem och lösning på fuktparadoxen.

Hantering: CTT minskar riskerna genom att utveckla goda relationer med flygbolag, OEM-tillverkare, och andra leverantörer. Samarbeten med OEM-tillverkare och den strategiska marknadspartnern Collins Aerospace är av särskild betydelse.

CTT bedriver ett metodiskt arbete för att uppnå fler framgångsrika OEM-program, bredda kundbasen och få flygbolag att harmonisera sin flygplansflotta med aktiv fuktreglering.

Osäkra intäkter genom hela produktlivscykeln

CTTs produkter har en lång livslängd, men är inte kritiska för driften av flygplanet. Om flygbolagen inte värdesätter eller upplever nyttan med systemen kan de stängas av. Det gäller främst luftfuktarna med högre driftskostnader.

En annan risk är att ett flygplan under sin livstid i regel kan ha fler än en operatör. Vid operatörsskifte finns en risk att det nya flygbolaget väljer att inte använda sig av produkterna. Det finns även risk för konkurrens i eftermarknaden.

Hantering: CTT följer upp ägare och operatörer för att säkerställa att de är medvetna om fördelarna med CTTs system och att de är nöjda med prestandan. Detta för att säkerställa att operatören använder alla installerade fuktregleringsprodukter som man har i sin flygplansflotta och att man väljer CTT i eftermarknaden.

Produktrisker

Om CTTs produkter inte skulle leverera tillräcklig prestanda kan det få konsekvenser i minskad efterfrågan eller minskad installerad bas. En eventuell funktionell störningseffekt på andra system i flygplanet i händelse av fel skulle få negativa konsekvenser. Förutom driftstörningar kan fel som påverkar passagerare göra stor skada på relation och förtroende. Vissa fel som bedöms som allvarliga kan medföra att flygbolag måste stänga av det aktuella systemet tills felet är korrigerat. Men även i de fall fel uppstår och de kan hanteras löpande uppstår ett förtroendegap som CTT måste hantera. Erfarenhetsmässigt kan mindre fel och barnsjukdomar som hanteras rätt vändas till en fördel. En olycka till följd av CTTs produkter skulle allvarligt hota hela verksamheten.

Hantering: Målet är att ha en bra kundrelation och fånga upp eventuella brister i prestanda eller tillförlitlighet. CTT har en fördel i att vara ett litet nischföretag. Det medför att CTT kan vara förhållandevis snabb att prioritera och åtgärda brister. I vissa fall kan ett mindre fel vändas till en positiv kundupplevelse som stärker relationen och bygger förtroende för framtida affärer. I CTTs riskhantering finns en ansvarsförsäkring. Därtill utgör ett aktivt kvalitetsarbete som beskrivs översiktligt under Regulatoriska krav ovan en viktig del i den proaktiva riskhanteringsprocessen.

Garantiåtaganden

CTT har ett garantiansvar på normalt tre till fyra år. Hantering: CTT gör löpande avsättningar till en garantireserv. Skulle garantireserven inte vara tillräcklig kan ett negativt utfall resultera i en negativ resultateffekt.

Leveransförmåga

CTT är inlåst i långa avtal med OEM-tillverkare, för vilka CTT är beroende av underleverantörers förmåga att hålla volym-, kvalitets- och tidskrav. Att hålla leveranskedjan intakt är oerhört centralt. För vissa delar förlitar sig CTT på en enda leverantör. Oförmåga att leverera skulle skapa allvarliga störningar i CTTs leveransförmåga.

Hantering: CTT söker att matcha sina avtal med OEM-tillverkare med motsvarande avtal med underleverantörer. CTT identifierar och följer regelbundet upp större samt kritiska leverantörer. I de fall risken bedöms vara förhöjd kan CTT dels öka direktkontakten med leverantören, dels bygga upp ett eget säkerhetslager för eventuella framtida driftstörningar hos leverantören.

Humankapital

Bolagets framgång vilar på möjligheterna att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, speciellt eftersom CTT har verksamhet på små orter utanför storstadsregionerna. Hög kvalitet i produktionen är också enklare att upprätthålla med erfarna medarbetare.

Hantering: CTT strävar efter att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö och konkurrenskraftig ersättning. Genom vinstandelsstiftelsen får medarbetarna del i det ekonomiska resultatet.

CTT arbetar för att behålla medarbetare över tid, bland annat genom att bygga en god gemenskap inom företaget samt att sträva efter kontinuerlig utveckling för individen. En signal på att arbetet lyckas är resultatet i företagets medarbetarundersökning där över 90 procent är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Motsvarande siffra för individens utveckling som person i positiv riktning är över 95 procent. Personalomsättningen är låg.

Affärsetik & mänskliga rättigheter

En huvudsaklig risk gällande mänskliga rättigheter är att bolag i underleverantörskedjan inte lever upp till mänskliga rättigheter.

Risken för korruption består för CTT främst i en bred kundbas av flygbolag som är spridda över hela världen och användande av samarbetspartners i kontakten med kunderna.

Hantering: Flygindustrin är i huvudsak lokaliserad till länder som i mycket stor utsträckning följer mänskliga rättigheter, vilket särskilt gäller för CTTs leverantörskedja. Därför ses denna risk som begränsad i CTTs fall.

För att minimera korruptionsrisken i försäljningsled har CTT dels utarbetat mycket tydliga avtal med samarbetspartners gällande antikorruption, dels säkerställt att eventuella provisioner är på en sådan nivå att utrymme för korruption eller bestickning inte ska ges. Vid många tillfällen stöttar sig även CTT mot sin strategiska samarbetspartner Collins Aerospace som är mycket strikta gällande antikorruption. I leverantörsled ses risken som lägre då CTT genomgående har väl etablerade långsiktiga samarbeten med sina leverantörer.

Störningar i IT-miljön

Som andra företag är CTT beroende av en väl fungerande IT-miljö. Även om den generella IT-infrastrukturen och -system utvecklas och blir mer stabil så ökar hela tiden riskerna för intrång eller annan typ av sabotage på IT-miljön. Ett plötsligt och längre avbrott i vår IT-miljö skulle få tydliga effekter på vår leveransförmåga.

Hantering: CTT har en tydlig struktur för sitt IT-arbete med stort fokus på driftsäkerhet och skydd mot intrång. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra både driftsäkerhet och skyddet mot intrång genom både förbättringar av IT-infrastrukturen och -system samt med interna utbildningar.

FINANSIELLA RISKER

Finansiella risker är främst relaterade till hur CTT påverkas av valuta- och räntefluktuationer, kreditrisker samt andra händelser på finansmarknaden.

Stort dollarberoende

På kort sikt är den största risken för CTT relaterat till valuta. I flygbranschen sker alla affärer i USD, medan CTT har en stor andel av sina kostnader i SEK, vilket resulterar i ett stort dollarberoende. En försvagad relation USD/SEK påverkar resultatet negativt.

För en jämförelse kan nämnas att om USD/SEK i genomsnitt under 2019 varit 10 % lägre (8,49 mot 9,43) hade omsättningen minskat med nästan lika mycket och rörelseresultatet (EBIT) hade minskat med ca 23 %.

Hantering: CTT har en mycket stort beroende av USD/ SEK. Trots detta har CTT valt att inte göra någon klassisk valutasäkring då bolagets terminer, för att ge en verklig effekt utifrån den kontext CTT befinner sig i, skulle behöva sträcka sig minst 3-5 år fram i tiden. Istället har CTT valt att lägga sina banklån i USD samtidigt som bolaget hela tiden strävar efter att köpa så mycket av ingående material som möjligt i USD. Dessutom strävar CTT efter att vara transparenta och tydligt informera vilken påverkan USD/SEK-kursen har på bolaget.

Kreditrisk

Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Respektive försäljningsområde har olika typer av kunder förknippade med olika typ av kreditrisk. Retrofit- och VIP-försäljningen bedöms ha högre kreditrisk än övriga områden då sannolikheten för insolvens är högre hos dessa kundgrupper som består av flygbolag och så kallade completion centers. Inom OEM och eftermarknaden där kunderna främst är Airbus och Boeing, eller deras distributionsbolag, är risken istället främst kopplad till eventuella förlängda betaltider från kundens sida, vilket skulle ge en engångseffekt i form av extra belastning på likviditeten.

Hantering: CTT har täta kontakter med presumtiva kunder före leverans och kan då göra en kreditbedömning. För försäljningsområdena Retrofit och VIP tecknar CTT kreditriskförsäkring i de fall det är möjligt samtidigt som kreditvärdigheten hos kunderna uppdateras och bedöms löpande. Inom eftermarknad och OEM sker nästan uteslutande all försäljning till Airbus, Boeing eller deras distributionsbolag. Här bedöms risken för insolvens vara betydligt lägre. För den händelse att Airbus eller Boeing skulle förlänga betaltiderna mot sina leverantörer har CTT säkerställt extra kreditfaciliteter.

AKTIEN

Notering

CTTs aktie noterades 1997 och handlas idag på Small Cap-listan vid Nasdaq Stockholm. CTT bedömer att handeln på andra plattformar är begränsad.

Noteringen på Nasdaq Stockholm innebär bland annat att CTT följer marknadsplatsens regler om aktieinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.

Analystäckning

CTT anlitar ABG Sundal Collier som bevakar bolaget och regelbundet genomför analyser av CTT-aktien. För att ta del av ABG Sundal Colliers information om och analys av CTT, se http://www.introduce. se/foretag/ctt-systems.

Kursutveckling och börsvärde

Under 2019 ökade CTT-aktien med 45,2 % till 176,8 SEK. Den totala avkastningen uppgick för året till 48,7 %. Den högsta slutkursen under året, 183 SEK, noterades den 2 juli och den lägsta, 121,8 SEK,

noterades den 2 januari. Den 31 december 2019 uppgick börsvärdet till 2 215 MSEK.

Aktiekapital

Aktiekapitalet i CTT uppgick den 31 december 2019 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar innehavaren till en röst på årsstämman. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare ökade under 2019 och uppgick vid årsskiftet 2019/2020 till 3 416 (3 350). Största ägare var Tomas Torlöf (via helägda bolaget Trulscom Förvaltning AB) med ett innehav om 13,0 % (13,0), följt av Rockwell Collins Inc. (via Collins Aerospace, Inc.) med 9,0 % (9,0). De tio största ägarna innehade 52,7 % (52,4) av aktierna. Aktiekapitalet ägs till 70,4 % (68,8) av svenska ägare och 29,6 % (31,2) av utländska ägare. Det svenska

ägandet domineras av institutioner och företag med 47,5 % (44,2) av det totala aktiekapitalet.

Vinstandelsstiftelse

Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse för sina medarbetare. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieägande. Per 2019-12-31 uppgick vinstandelsstiftelsens innehav i CTT till 88 445 aktier (51 935), vilket är 0,7 % (0,4) av totala antalet aktier i bolaget. Stiftelsen var vid årsskiftet 25:e största ägare i CTT.

Utdelning, återköp av egna aktier och utdelningspolicy

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning uppgående till 5,40 (4,05) SEK per aktie motsvarande 67,7 MSEK (50,7). Därutöver kommer styrelsen att föreslå årsstämman bemyndigande om återköp av egna aktier.

AKTIEN 1997–2019 AKTIEN 2019

Som avstämningsdag för utdelning föreslås 2020-05-08 och utbetalningsdag utdelning 2020-05-13. I början av 2020 antog styrelsen en ny utdelningspolicy som innebär att bolaget ska dela ut minst 70 % (60–80) av nettoresultatet ska delas ut till aktieägarna i form av utdelning, givet en soliditet som uppgår till 40 % (40).

Särskilda avtal

I samband med att ett samarbetsavtal med B/E Aerospace (numer Collins Aerospace) ingicks under hösten 2014 tecknades ett aktieägaravtal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget.

Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas upp i händelse av ägarförändring som innebär att kontrollen av bolaget övergår (så kallad "change of control").

Informationspolicy

Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer.

Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelanden via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information. Där finns även årsredovisningar, delårsrapporter samt annan information att ladda ner.

DE 20 STÖRSTA AKTIEÄGARNA, 2019-12-31

Ägare	Antal aktier	Kapital och röster i %
Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB)	1 634 336	13,0 %
Rockwell Collins Inc (Collins Aerospace, Inc.)	1 133 154	9,0 %
Swedbank Robur Fonder	1 000 000	8,0 %
Catron Design AB	544 724	4,3 %
Nya Jorame Holding AB	540 000	4,3 %
If Skadeförsäkring AB	511 200	4,1 %
Lannebo Fonder	470 080	3,8 %
SEB Fonder	280 928	2,2 %
Christer Torlöf	258 671	2,1 %
Allianz Global Investors	227 018	1,8 %
Berenberg Funds	224 091	1,8 %
Bellevue Asset Management	214 947	1,7 %
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond	210 618	1,7 %
Nordnet Pensionsförsäkring	202 825	1,6 %
Credit Suisse Asset Management	148 508	1,2 %
Christer Nordström	146 508	1,2 %
Avanza Pension	129 101	1,0 %
Andra AP-fonden	107 433	0,9 %
Garnsviken Fukt & Energiteknik AB	104 900	0,8 %
eQ Asset Management Oy	95 473	0,8 %
S:a	8 184 515	65,3 %
Övriga aktieägare	4 344 928	34,7 %
Totalt antal aktier	12 529 443	100,0 %
Totalt antal aktieägare	3 416

ANTAL AKTIER/AKTIEÄGARE

Storleksklasser	Antal ägare	Antal aktier	Andel aktier i %
1 - 1 000	2 971	575 615	4,6 %
1 001 - 10 000	362	1 044 451	8,3 %
10 001 - 50 000	50	1 051 980	8,4 %
50 001 - 100 000	14	950 634	7,6 %
100 001 -	19	8 089 042	64,6 %
Anonymt ägande1)	n/a	817 721	6,5 %
Totalt	3 416	12 529 443	100,0 %

1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.

FÖRDELNING ÄGANDE PER LAND

Land	Antal aktier	Kapital och röster i %	Antal kända ägare	Andel av kända ägare
Sverige	8 824 415	70,4 %	3 284	96,1 %
USA	1 158 551	9,2 %	5	0,1 %
Tyskland	546 900	4,4 %	11	0,3 %
Schweiz	406 771	3,2 %	6	0,2 %
Hongkong	258 671	2,1 %	1	0,0 %
Övriga	516 414	4,1 %	109	3,2 %
Anonymt ägande1)	817 721	6,5 %	n/a	n/a
Totalt	12 529 443	100,0 %	3 416	100,0 %

1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.

FÖRDELNING ÄGANDE PER KATEGORI

Ägarkategori	Antal aktier	Kapital och röster i %	Antal kända ägare	Andel av kända ägare
Svenska privatpersoner	2 867 781	22,9 %	3 184	93,2 %
Svenska institutionella ägare	3 002 351	24,0 %	22	0,6 %
Utländska institutionella ägare	1 342 774	10,7 %	17	0,5 %
Övriga aktieägare	4 498 816	35,9 %	193	5,6 %
Anonymt ägande1)	817 721	6,5 %	n/a	n/a
Totalt	12 529 443	100,0 %	3 416	100,0 %

1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År	Transaktion	Förändring av antal aktier	Totalt antal aktier	Ökning aktie kapital, SEK	Totalt aktie kapital, SEK	Kvotvärde SEK
1991/92	Nyemission	2 670	2 670	267 000	267 000	100
1994/95	Nyemission	2 670	5 340	267 000	534 000	100
1995/96	Nyemission	594	5 934	59 400	593 400	100
1996/97	Nyemission	5 934	11 868	593 400	1 186 800	100
1997/98	Nyemission	11 868	23 736	1 186 800	2 373 600	100
1997/98	Split 100:1	2 349 864	2 373 600	-	2 373 600	1
1997/98	Nyemission	690 000	3 063 600	690 000	3 063 600	1
1998/99	Nyemission	1 021 200	4 084 800	1 021 200	4 084 800	1
2000/01	Nyemission	1 021 200	5 106 000	1 021 200	5 106 000	1
2003/04	Nyemission	1 276 500	6 382 500	1 276 500	6 382 500	1
2004/05	Nyemission	2 127 500	8 510 000	2 127 500	8 510 000	1
2005/06	Nyemission	28 929	8 538 929	28 929	8 538 929	1
2006/07	Nyemission	230 001	8 768 930	230 001	8 768 930	1
2007	Nyemission	269 999	9 038 929	269 999	9 038 929	1
2007	Nyemission	1 807 785	10 846 714	1 807 785	10 846 714	1
2009	Nyemission	544 724	11 391 438	544 724	11 391 438	1
2014	Nyemission	1 138 005	12 529 443	1 138 005	12 529 443	1

Källa aktieägardata: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar, Finansinspektionen och Fidessa.

CTT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning och ett revisionsutskott. Hela styrelsen utför ersättningsutskottets uppgifter. Mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida.

Denna rapport innehåller sammanfattad information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor. Alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns.

BESÖK WWW.CTT.SE FÖR MER INFORMATION

Där hittar du bland annat:

Årsredovisningar
Bolagsordning, senaste utgåva antagen 13 maj 2015
Stämmoprotokoll
Bolagsstyrningsrapporter
Ägaruppgifter
Presentation av styrelsen
Presentation av VD och ledande befattningshavare
Informationspolicy

I ÅRSREDOVISNINGEN FINNS MER INFORMATION OM:

Aktien
Ägarna
Styrelsen
VD och ledande befattningshavare
Rörlig ersättning och ersättning till ledande
befattningshavare (not 4)

1. AKTIEÄGARE

Den 31 december 2019 hade bolaget 3 416 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 52,7 % av aktiekapitalet.

Bolagets största enskilda aktieägare Trulscom Förvaltning AB hade per 2019- 12-31 ett aktieinnehav om 1 634 336 st aktier motsvarande 13,0 % av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

2. BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och revisorer. Där fastställs även arvoden för styrelse och revisor och beslutas om resultaträkning och balansräkning för bolaget. Bolagstämman förbereds och genomförs på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.

Årsstämma 7 maj 2019

Årsstämma hölls den 7 maj 2019 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av samtliga styrelseledamöter; Tomas Torlöf, Annika Dalsvall, Mats Lundin, Per Fyrenius, Björn Lenander och Steven Buesing. Stämman valde även på valberedningens förslag Tomas Torlöf till styrelsens ordförande.

Stämman beslutade vidare:

Att fastställa resultat- och balansräkning för räkenskapsåret 2018 samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag.
Att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2018.
Att styrelsearvode ska utgå med 320 KSEK per år till ordförande och 140 KSEK per år per ledamot. Arvode för utskottsarbete i revisionsutskottet ska utgå med 30 KSEK per år per ledamot och med 55 KSEK per år till dess ordförande. Revisorsarvode skall som tidigare utgå enligt godkänd löpande räkning.
Att gällande ordning för valberedningen inte ska ändras.
Att fastställa styrelsens förslag om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilken i korthet ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.

3. VALBEREDNING

En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av fyra ledamöter. Valberedningen är ett av bolagsstämman utsett organ med uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet.

Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta

inte består av minst fyra ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter bland bolagets aktieägare. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast sex månader före årsstämman. Valberedningens mandattid sträcker sig från det att den bildas till dess att nästa valberedning har sammankallats. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Förändringar i ägarstrukturen som inträffat efter den 15 februari ska inte leda till någon förändring av valberedningens sammansättning.

Valberedningen har haft fyra möten. Därutöver har valberedningen informerat sig om styrelsens arbete genom enskilda intervjuer med samtliga styrelseledamöter. Utvärderingen visar att styrelsens nuvarande ledamöter har en gedigen kompetens och erfarenhet samt att kunskapen om och förståelsen för bolagets verksamhet är god. Sammantaget har valberedningen kunnat konstatera att styrelseledamöterna har nödvändigt engagemang och att styrelsearbetet i

VALBEREDNING INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2020

Ledamöter1)	Utsedd av	Oberoende3)	Andel av röster per 31 dec 2019, %
Ordförande2)
Tomas Torlöf	Trulscom Förvaltning AB	Ja/Nej	13,0 %

Ledamöter
Steven Buesing	Collins Aerospace, Inc	Ja/Ja	9,0 %
Magnus Skåninger	Swedbank Robur fonder	Ja/Ja	8,0 %
Fredrik Ahlin	IF Skadeförsäkring AB	Ja/Ja	4,1 %
			34,1 %

1) Svensk kod för bolagsstyrning anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. CTTs valberedning består av fyra ledamöter, varav två under 2019 var styrelseledamöter.

2) Valberedningen utsåg inom sig Tomas Torlöf till ordförande av valberedningen, vilket avviker från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning då han också är styrelsens ordförande. Valberedningens motivering av detta är att Tomas Torlöf är bolagets röstmässigt största aktieägare samt är väl lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för samtliga bolagets aktieägare.

3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till större aktieägare.

stort har fungerat bra. Valberedningen anser dock att tidpunkten är lämplig för viss förnyelse och att behov finns att ytterligare förstärka styrelsen genom att bredda dess kompetens inom vissa områden. Valberedningen föreslår därför val av en ny ledamot. Valberedningen har i urvalsprocessen särskilt beaktat behov av mångsidighet och bredd vad avser branschkunskap, industriell erfarenhet samt kompetens inom resultatansvar, strategisk utveckling, hållbarhet och internationella förhållanden. Valberedningen har tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") som mångfaldspolicy vid framtagandet av förslaget till styrelse.

Mot bakgrund av ovan har valberedningen valt att föreslå nyval av Anna Höijer som uppfyller de krav och kriterier som uppställts. Valberedningen anser att Anna Höijer kommer att tillföra omfattande erfarenhet och kompetens som kommer att gynna CTT och styrelsearbetet. Hon har god industriell erfarenhet från globala bolag med gedigen erfarenhet av att leda

och utveckla sälj- och eftermarknadsverksamheter. Mot denna bakgrund föreslås Anna Höijer till ny styrelseledamot i CTT. Mer information finns i "Valberedningens motiverade yttrande" som finns för nedladdning på www.ctt.se. För information om styrelseledamöterna, se avsnittet Styrelse i bolagets årsredovisning.

4. STYRELSEN OCH DESS ARBETE UNDER 2019

Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktionen till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.

Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar bolagets VD och CFO som föredragande. Nedan presenteras hur styrelsen har arbetat under 2019.

Styrelsen har även gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete. Utvärderingen av styrelsens arbete har skett genom intervjuer och uppföljande diskussion. Styrelsens ordförande har muntligen redovisat resultatet av utvärderingen för valberedningen. VD-utvärderingen har skett vid ett dedikerat möte i februari 2019.

DECEMBER

Budgetmöte: Budget 2020, organisation & personal, Forskning & Utveckling, uppföljning strategimöte, investeringsbeslut

OKTOBER

Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, ingångna avtal, uppföljning revision, möteskalender 2020

SEPTEMBER

Strategimöte: Marknadsläge- & strategier för avfuktare respektive luftfuktare, återkoppling ledningens strategimöte, risker, personal

JULI

Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, ingångna avtal, investeringsbeslut

SEP

AUG

NOV

JUL

DEC

JUN

JAN

STYRELSENS

ARBETE 2019

FEBRUARI

Rapportmöte: Bokslutskommuniké, marknads- & nulägesrapport, organisation & personal, ingångna avtal, uppföljning strategimöte

VD-utvärdering: Utvärdering av VD, beslut rörlig ersättning till VD, VD-mål för 2020, styrelseutvärdering

APRIL

Årsredovisning & årsstämmokallelse: Godkännande av årsredovisning & kallelsematerial

Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, organisation & personal, ingångna avtal, uppföljning strategimöte

MAJ

APR

MAR

MAJ

FEB

Konstituerande styrelsemöte: Arbetsordning för styrelsen, VD-instruktion, firmateckning, val av revisionsutskott & ersättningsutskott, särskild granskningsfunktion (internrevision)

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Styrelseledamöter1)	Nationalitet	Invald år	Född år	Styrelse arvode2)	Utskotts arvode2)	Oberoende3)	Styrelse möten4) 5)	Revisions utskotts möten 4)
Ordförande
Tomas Torlöf	Svensk	2013	1967	317 500		ja/nej	9/9
Ledamöter
Annika Dalsvall	Svensk	2013	1958	137 500	53 750	ja/ja	9/9	5/5
Mats Lundin	Svensk	2014	1959	137 500	28 750	ja/ja	9/9	5/5
Per Fyrenius	Svensk	2018	1965	137 500		ja/ja	9/9
Björn Lenander	Svensk	2018	1961	137 500	28 750	ja/ja	9/9	5/5
Steven Buesing	Amerikansk	2018	1974	137 500		ja/ja	7/9

1) Aktieinnehav, utbildning, övriga uppdrag och ytterligare information framgår på sidorna 66-67

2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats på årsstämman 2018 respektive 2019

3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren

4) Närvaro avser möten under den period av 2019 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet

5) Då styrelsen även utgör ersättningsutskott presenteras inga separata siffror för ersättningsutskottets möten

5. REVISIONSUTSKOTT

CTTs revisionsutskott består för närvarande av styrelseledamöterna Mats Lundin, Björn Lenander och Annika Dalsvall, som även är ordförande. Revisionsutskottet granskar de mest väsentliga redovisningsprinciper som tillämpas i bolaget avseende den finansiella rapporteringen liksom väsentliga förändringar av principerna i rapporteringen. I revisionsutskottets uppgifter ingår även att granska rapporter om internkontroll och processerna för finansiell rapportering. Revisionsutskottet rapporterar efter varje möte till styrelsen. Samtliga revisionsutskottsmöten protokollförs och protokollen är tillgängliga för alla styrelseledamöter och för revisorerna.

Revisorerna deltar på revisionsutskottets möten vid flera tillfällen under året. CTTs CFO samt Redovisningsansvarig deltar som föredragande på utskottets möten. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett revisionsutskottsmöte. Revisorernas rapporter under 2019 har inte föranlett någon särskild åtgärd från revisionsutskottet eller styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2019 har översiktligt granskats av bolagets revisorer.

6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT

I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott eftersom bolaget sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Utskottet utvärderar de pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar som gäller för bolagsledningen och följer och utvärderar även tillämpningen av de "Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" för 2019 vilka antogs på årsstämman 2018 respektive 2019.

Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande som också representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Verkställande direktörens ersättning sätts av styrelsens ordförande och godkänns därefter av styrelsen. Med ledande befattningshavare avses VD och övriga medlemmar i ledningsgruppen.

Den totala årliga kostnaden för rörlig ersättning (inklusive avsättning till vinstandelsstiftelse) i bolaget, exklusive kostnad för rörlig ersättning till VD, och eventuellt utfall av långsiktig målstyrd rörlig ersättning (enligt nedan), uppgår till maximalt tio procent av vinsten före skatt, med begränsning att den inte kan över-

RÖRLIG ERSÄTTNING 2019

Typ av ersättning/Mottagare	Kostnads tak 2019 (MSEK)	Andel av vinst (%)1)	Reserverat belopp (MSEK)	Andel av vinst (%)1)
Rörlig ersättning/Ledande befattningshavare (exkl VD)	1,4	1,1 %	1,4	1,1 %
Rörlig ersättning/VD	1,3	1,0 %	0,9	0,7 %
Långsiktig målstyrd rörlig ersättning/VD & marknadschef	1,9	1,2 %	0,0	0,0 %
Vinstandelsstiftelse/samtliga anställda	8,9	6,9 %	8,9	6,9 %
		10,2 %		8,7 %

1) Andel av vinsten före skatt och före avsättning för rörlig ersättning.

stiga 30 procent av den på årsstämman beslutade utdelningen till bolagets aktieägare eller 25 procent av total grundlön för samtliga anställda i bolaget. För VD utgår rörlig prestationsbaserad ersättning i enlighet med på förhand uppställda mål med maximalt sex månadslöner. För varje övrig ledande befattningshavare kan den rörliga ersättningen uppgå till maximalt två månadslöner per år. Utbetalning av den rörliga ersättningen avsedd för nyckelpersoner samt VD är villkorad av att den investeras i CTT-aktier vilka ska behållas under en avtalad tid. Härutöver kan VD och marknadschef komma att få rörlig prestationsbaserad ersättning vid uppfyllande av vissa långsiktiga mål. Extralönen är inte pensionsgrundande men kan växlas mot pension.

Totalt kostnadsbelopp för hela programmet för rörlig ersättning under bokslutsåret reserveras i bokslutet och utbetalas efter det att årsstämman fastställt resultat- och balansräkning samt dispositioner beträffande bolagets vinst.

Inför årsstämman 2020 har styrelsen föreslagit ändringar av riktlinjerna för att anpassa dessa till det nya aktieägardirektivet. Inga materiella förändringar föreslås. För förslaget i sin helhet, se kallelsematerialet som inför årsstämman publiceras på bolagets hemsida.

7. VD OCH FÖRETAGSLEDNING

Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier.

Verkställande direktören och CFO tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

I CTTs ledning ingick under 2019 VD, CFO, marknadschef, utvecklingschef, kvalitets- och personalchef, produktionschef, eftermarknadschef, platschef Gustavsberg (fram till att verksamheten avyttrades den 2 september) samt divisionschef CTT-Bribo.

8.INTERNKONTROLL

Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen i CTT har det övergripande ansvaret för att bolaget har en effektiv internkontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.

CTTs ekonomiorganisation leder en inarbetad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en internkontroll på hög nivå. Rutinerna för internkontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av enskilda transaktioner och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på bolagsnivå.

Inom bolaget arbetas det enligt regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, godkännande regler för investeringar med mera. Reglerna framgår av en attestförordning för berörda personer.

I syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS respektive ÅRL leds rapporteringsprocessen från ekonomifunktionen vid huvudkontoret och såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med verksamheten för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.

Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och erfarenhet skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.

Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.

CTTs styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende bolagets ställning och resultatutveckling. Styrelsen behandlar såväl alla kvartalsbokslut som bokslutskommuniké och årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp, med hjälp av revisionsutskottet, den granskning av internkontroll och finansiella rapporter som utförts internt och av de externa revisorerna.

Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande i företagets kvalitetssystem och finns tillgängliga för personalen via bolagets intranät "Ledstjärnan" och kommuniceras genom formella och informella kanaler.

Information till externa parter kommuniceras löpande på bolagets hemsida www.ctt.se där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Pressmeddelanden, kvartalsrapporter och annan reglerad extern publik kommunikation sker via Cision AB.

Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i tryckt form och genom publicering på bolagets hemsida www.ctt.se.

Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde följs upp kontinuerligt medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.

VD och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för bolaget.

Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna

kontrollen utvärderas av bolagets ekonomifunktion kvartalsvis som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Därtill följs den konsoliderade informationen upp av styrelsen. De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering.

Särskild granskningsfunktion

CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision.

9. REVISOR

Vid årsstämman den 7 maj 2019 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att Grant Thornton Sweden AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Camilla Nilsson som huvudansvarig revisor för en period om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid flera av revisionsutskottets möten varje år, samt vid två styrelsemöten, och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Revisionsutskottets respektive styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.

Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman

om fastställande av bolagets resultaträkning och balansräkning, disposition av bolagets vinst samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.

Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.

Riskanalys

CTTs verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTTs resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTTs framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTTs framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen under rubriken risker. CTTs ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.

Bolagsordning

I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas.

Information och kommunikation

Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, bokslutskommunikén och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se.

På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn.

CTTs externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distributionen av pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutskommuniké samt övrig reglerad extern publik kommunikation, offentliggjord i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och EUs marknadsmissbruksförordning, sker via Cision AB. Genom Cisions försorg når informationen snabbt och samtidigt till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.

Från vänster:

Tony Rosendal, Peter Landquist, Stefan Hammar, Per Gustafsson, Torbjörn Johansson, Daniel Ekstrand, Torleif Nilsson, Maria Wester

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

TONY ROSENDAL

Divisionschef CTT-Bribo, född 1967.

Utbildning: Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987.

Tidigare erfarenhet: Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1988–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000– 2008. VD Bribo Mekaniska AB 2008–2016. Divisionschef CTT-Bribo från 2017.

Övriga uppdrag: -. Antal aktier i CTT: 10 995 st.

PETER LANDQUIST

Sälj- och marknadschef, född 1958.

Utbildning: Examen Industritekniskt Gymnasium 1976.

Tidigare erfarenhet: Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006–2011. Sälj, marknads och eftermarknadschef 2011–2014. Avdelningschef Sales and Marketing från 2015.

Övriga uppdrag: -.

Antal aktier i CTT: 5 907 st.

STEFAN HAMMAR

Produktionschef, född 1959. Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknik 1983.

Tidigare erfarenhet: Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Enhetschef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktionschef på CTT Systems AB från 2006.

Övriga uppdrag: -.

Antal aktier i CTT: 1 650 st.

Övriga uppdrag: -.

från 2015.

PER GUSTAFSSON

tekniker 1984.

Eftermarknadschef, född 1960. Utbildning: Examen Flyg-

Tidigare erfarenhet: Produktion, arbetsledning, operatör målflyg och certifieringspersonal AB Nyge Aero 1981–1987. Produktion och certifieringspersonal Crossair AG Basel 1997–2003. Kvalitetschef och flygteknisk instruktör, Flygteknik Technical Training 2001–2012. Sälj, marknad och eftermarknad CTT Systems AB 2012–2014. Avdelningschef Customer Support

Antal aktier i CTT: 935 st.

TORBJÖRN JOHANSSON

VD, född 1958.

Utbildning: Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983.

Tidigare erfarenhet: Utvecklings-ingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997.

Övriga uppdrag: Huvudman i Sörmlands Sparbank.

Antal aktier i CTT: 53 477 st.

DANIEL EKSTRAND

CFO, född 1981.

Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan i Stockholm 2005. Scania Trainee program 2005-2006.

Tidigare erfarenhet: Financial Controller Scania 2006-2009, Redovisningschef Engine Production Scania 2009-2011, Ekonomichef Engine Machining & Foundry 2011-2013, Ekonomichef Bergsgruppen i Nyköping 2013-2015. CFO på CTT Systems AB från 2016.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Stegoplast Vacuumformning AB och Dikt Holding AB. Antal aktier i CTT: 3 048 st.

TORLEIF NILSSON

Utvecklingschef, född 1960.

Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknik 1980.

Tidigare erfarenhet:

Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007.

Övriga uppdrag: -. Antal aktier i CTT: 2 629 st.

MARIA WESTER

Kvalitets- och personalchef, född 1966.

Utbildning: Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration.

Tidigare erfarenhet: Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef CTT Systems AB 1999-2005. Kvalitets- och personalchef från 2005.

Övriga uppdrag: -. Antal aktier i CTT: 4 786 st.

STYRELSE

Civilingenjör Kungliga Tekniska

VD Latour Industries AB. Styrelseordförande i Aritco Group AB, Bemsiq AB, Densiq AB, LSAB Group AB, MS Group AB, Vimec Srl. Styrelseledamot i Caljan ApS, Vialan AB. Styrelseledamot sedan

VD för Latour Industries AB. Mer än 25 års erfarenhet i ledande positioner inom internationell

	TOMAS TORLÖF	PER FYRENIUS	ANNIKA DALSVALL
Funktion och födelseår	Ordförande, född 1967.	Styrelseledamot, född 1965.	Styrelseledamot, född 1958.
Utbildning	Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan.	Civilingenjör Maskinteknik, Kungli ga Tekniska Högskolan.	Civilekonom, Uppsala Universitet.
Nationalitet/invald	Svensk / 2013	Svensk / 2018	Svensk / 2013
Övriga uppdrag	Styrelseledamot Trulscom För valtning AB, Trulscom Aktiebolag, Pelago Venture Partners AB, M2J Holding AB, M2J Software Holding AB (fd Tilgin Holding AB), Seliro AB (fd Nilgir AB), Tilgin AB, tGem AB, HGA Software AB. Styrelseledamot sedan 2013.	Vice President Corporate Development, Toyota Material Handling Europe AB. Styrelsele damot i Toyota Material Handling Deutschland GmbH samt Toyota Material Handling Logistics Solu tions AB. Styrelseledamot i CTT sedan 2018.	Head of Contracts Scandinavian Airlines System. Styrelseledamot i CTT sedan 2013.
Arbetslivserfarenhet och övrig information	Mer än 25 års erfarenhet av att starta och utveckla teknikbolag såsom aktiv ägare. Aktieägare i CTT sedan 1995. Näst största ägare 2001-2014. Största ägare sedan 2014.	Medlem i den europeiska lednings gruppen för Toyota Material Handling med ansvar bl a för strategi. Tidigare VD för koncer nens svenska marknadsbolag och dessförinnan verksam inom dåva rande ITT Flygt. Mångårig operativ erfarenhet av t ex försäljning och eftermarknad.	Mångårig erfarenhet från flyg industrin inom upphandling och förhandlingsområdet.
Närvaro1)
Styrelsemöten	9/9	9/9	9/9
Revisionsutskottsmöten			5/5
Oberoendei förhållande till
Bolaget och bolagsledningen	ja	ja	ja
Den största aktieägaren	nej	ja	ja
Ersättning och innehav2) Styrelsearvode	317 500	137 500	137 500
Utskottsarvode			53 750
Antal aktier i CTT	Äger genom Trulscom Förvaltning 1 634 336 aktier.	Äger 740 st aktier.	Äger 250 st aktier.

1) Närvaro avser möten under den period av 2019 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet 2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats på årsstämman 2018 respektive 2019

MATS LUNDIN	STEVEN BUESING	BJÖRN LENANDER
Styrelseledamot, född 1959.	Styrelseledamot, född 1974.	Styrelseledamot, född 1961.
Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola.	Masters of Business Administra tion från University of Iowa samt Auktoriserad revisor (Certified Public Accountant, CPA).	Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan.
Svensk / 2014	Amerikansk / 2018	Svensk / 2018
Styrelseledamot CTT sedan 2014.	CFO Interiors på Collins Aerospa ce. Styrelseledamot sedan 2018.	VD Latour Industries AB. Styrelse ordförande i Aritco Group AB, Bemsiq AB, Densiq AB, LSAB Group AB, MS Group AB, Vimec Srl. Styrelseledamot i Caljan ApS, Vialan AB. Styrelseledamot sedan 2018.
Inköp & Supply Chain inom främst automotive och telecom. (Volvo, Ericsson, Partnertech & Scanfil).	Vice VD och CFO för Interior Division på Collins Aerospace. Tidigare Vice VD och CFO för Avionics Division samt chef för Investor Relations på Rockwell Collins. Bred kunskap inom flyg industrin och finansiell styrning.	VD för Latour Industries AB. Mer än 25 års erfarenhet i ledande positioner inom internationell industri.
9/9	7/9	9/9
5/5		5/5
ja	ja	ja
ja	ja	ja
137 500	137 500	137 500
28 750		28 750
Äger 5 000 st aktier.	Äger 400 st aktier.	Äger med närstående 500 st aktier.

REVISOR Camilla Nilsson

Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2018.

NOTER

Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges

NOT 1	Redovisningsprinciper	sida 69
NOT 2	Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter	72
NOT 3	Övriga externa kostnader	72
NOT 4	Personal	72
NOT 5	Skatt	74
NOT 6	Årets resultat	74
NOT 7	Resultat per aktie	74
NOT 8	Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	74
NOT 9	Licenser	74
NOT 10	Övriga immateriella tillgångar	74
NOT 11	Byggnader och mark	75
NOT 12	Maskiner och andra tekniska anläggningar	75
NOT 13	Inventarier, verktyg och installationer	75
NOT 14	Andelar i koncernföretag	75
NOT 15	Varulager	75
NOT 16	Kundfordringar	75
NOT 17	Finansiella tillgångar och skulder	75
NOT 18	Övriga fordringar	75
NOT 19	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	76
NOT 20	Eget kapital	76
NOT 21	Avsättningar	76
NOT 22	Löptider finansiella skulder	76
NOT 23	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	77
NOT 24	Checkräkningskredit	77
NOT 25	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	77
NOT 26	Avstämning av skulder som härrör från finansieringsverksamheten	77
NOT 27	Likvida medel	77
NOT 28	Transaktioner med närstående	77
NOT 29	Policy för finansiell riskhantering	78
NOT 30	Händelser efter balansdagen	78
NOT 31	Förslag till vinstdisposition	78

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741

Överensstämmelse med normgivning och lag

Bolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (ÅRL) samt enligt IFRS med de undantag och tillägg som anges i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att bolaget i årsredovisningen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Fr o m 2017 upprättar CTT Systems AB inte någon koncernredovisning då dotterbolaget Bribo Mekaniska AB under 2017 fusionerats med moderbolaget och det vilande dotterbolaget Catron Elektronik AB har sålts. Det återstående dotterbolaget CTT Systems Inc. i USA är vilande och av ringa betydelse med följd att någon koncernredovisning enligt ÅRL kap 7:3 a§ inte behöver upprättas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 31 mars 2020. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2020.

Standarder, ändringar och tolkningar av redovisningsprinciper

Nya och uppdaterade standarder, tolkningar samt ändringar som tillämpas fr o m 2019

• IFRS 16 Leasingavtal

IFRS 16 Leasingavtal ersätter IAS 17 Leasingavtal och relaterade tolkningar.

Med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning behöver företag inte tillämpa IFRS 16 i juridisk person. IFRS 16 har därför inte haft någon effekt på de finansiella rapporterna eftersom CTT Systems AB inte upprättar någon koncernredovisning (se ovan).

Standarder, tolkningar samt ändringar som ännu inte trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av bolaget

Per dagen för godkännandet av dessa finansiella rapporter har vissa nya standarder, tolkningar och ändringar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft per bokslutsdagen publicerats av IASB. Dessa har inte tillämpats i förtid av CTT.

Styrelsen och verkställande direktören utgår ifrån att alla relevanta uttalanden kommer att införas i bolagets redovisningsprinciper när uttalandet träder i kraft. Nya standarder, ändringar och förtydliganden som inte tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter.

Grund för rapportens upprättande

Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.

Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

De poster i resultat- och balansräkningarna som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är intäkter från vinstavräkningsavtal (ingår i nettoomsättning, se not 2), varulager (not 15), garantiåtaganden (not 21) samt immateriella (not 8-10) och materiella anläggningstillgångar (not 11-13) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper avseende ovanstående poster.

Intäktsredovisning

Intäktsredovisning vid viss tidpunkt

Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna. Intäkter från nyförsäljning och reservdelförsäljning redovisas när CTTs prestationsåtagande uppfyllts och kontrollen av varan överförts till kunden, vilket är vid leverans av varan. Intäkter redovisas till det belopp CTT förväntar sig ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade varor till en kund, där transaktionspriset framgår av avtal med kund. CTT har inga rörliga ersättningsdelar i sina avtal med kund.

Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar.

För försäljning av system till VIP-flygplan och andra vinstavräkningsprojekt sker intäktsredovisning över tid, se nedan.

Intäktsredovisning över tid

Vid försäljning av system till VIP-flygplan och andra vinstavräkningsprojekt löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget intäktsredovisar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, det vill säga i takt med att prestationsåtagandet uppfylls. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.

Redovisade intäktsbelopp och tillhörande avtalsfordringar för vinstavräkningsavtal återspeglar den bästa uppskattningen av utfallet och graden av uppfyllande av prestationsåtaganden för varje avtal. Detta inkluderar en bedömning av vinsten i pågående kundavtal. När det gäller mer komplicerade uppdrag finns betydande osäkerhet vid bedömning av kostnaderna för färdigställande och lönsamhet, vilket också tas i beaktande vid intäktsredovisningen.

Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar.

Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i SEK och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna huvudsakligen säljs i USD och en mindre del i SEK.

Varulager

Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet inkluderar alla utgifter som är hänförliga till tillverkningsprocessen samt lämplig andel av tillhörande tillverkningsomkostnader, baserat på normal kapacitet. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten minskat med eventuella tillämpliga försäljningskostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.

Per varje balansdag görs en beräkning av nettoförsäljningsvärdet för varulagret varmed de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga beaktas. Det framtida försäljningsvärdet kan påverkas av framtida teknologi och andra marknadsdrivna förändringar som kan minska framtida försäljningspriser.

Segmentsredovisning

Den interna rapportering som styrelsen styr efter är på bolagets aggregerade nivå. För intäkternas fördelning och övrig segmentsinformation, se not 2.

Fordringar

Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.

Anläggningstillgångar

Egenupparbetade immateriella tillgångar utgörs av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. För dessa sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Pågående utveckling (aktivering av balanserade utvecklingskostnader avseende Boeing 777X) har ännu inte slutförts, varmed avskrivning ej påbörjats och tänkt avskrivning för dessa är produktionsberoende. Licenser utgörs av licens köpt för utvecklingsarbete och skrivs av utifrån produktionstakt. Övriga immateriella tillgångar utgörs bland annat av förvärvsgoodwill. Denna goodwill blev fullt avskriven under 2017.

Materiella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde eller tillverkningskostnader inklusive utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att kunna användas enligt intentionerna med investeringen. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och andra direkt hänförliga utgifter såsom utgifter för leverans, hantering, installation, montering, lagfarter och konsulttjänster. I anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anläggningstillgång ingår även indirekta tillverkningskostnader. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.

Per varje balansdag görs en genomgång av gällande bedömningar av nyttjandeperioder för avskrivningsbara tillgångar. Osäkerheten i dessa bedömningar beror på teknisk inkurans som kan förändra användningen av tillgångarna.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider har tillämpats.

Immateriella anläggningstillgångar	2019	2018
Balanserade utgifter för utvecklingsar beten	5 år	5 år
Licenser	Produktionsberoende
Övriga immateriella tillgångar	5–10 år	8–10 år

Licenser skrivs av utifrån leveranser, så kallad produktionsberoende avskrivning.

Materiella anläggningstillgångar	2019	2018
Byggnader	10–100 år	10–100 år
Markanläggningar	20–40 år	20–40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	3–10 år	3–10 år
Inventarier verktyg och installationer	3–10 år	3–10 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet	5 år	5 år
Datautrustning	3–5 år	3–5 år

Forskning och utveckling

Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.

Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt som företagsledningen avsett som t ex utgifter för material och tjänster samt ersättning till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.

I bolagets balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.

Avskrivning påbörjas i samband med den månad tillgång färdigställts och tas i bruk.

Bolaget redovisar avsättning till fond för utvecklingsarbeten inom bundet eget kapital med samma belopp som aktiveras under året som immateriell anläggningstillgång avseende egna balanserade utvecklingsarbeten.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för bolagets anläggningstillgångar kontrolleras årsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Redovisat värde testas också när indikation på en värdenedgång har identifierats. Om indikationer på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.

För att bedöma nedskrivningsbehovet beräknas återvinningsvärdet för varje tillgång eller kassagenererande enhet baserat på förväntade framtida kassaflöde och med användning av en lämplig ränta för att kunna diskontera kassaflödet. Osäkerheter ligger i antaganden om framtida kassaflöde och fastställande av en lämplig diskonteringsränta.

Leasing

Bolaget tillämpar undantaget i RFR 2 och redovisar leasingavgifterna som kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjanderätt och leasingskuld redovisas inte i balansräkningen. Leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler, datorer och bilar.

Avsättningar

Avsättningar för produktgarantier, förlustkontrakt eller andra krav redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en tidigare händelse och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att behövas samt att beloppen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tidpunkten eller beloppet för utflödet kan fortfarande vara osäkert.

Avsättningar värderas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen, baserat på de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga på balansdagen.

Garantiåtaganden

Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders funktionsgaranti på sina produkter.

Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad som 3 % av försäljningspriset på OEM-system till nya plattformar, 1 % på reservdelar och reparationer, 0 % på förbrukningsmaterial och viss del av försäljning utöver kärnverksamheten, samt 2 % på all annan försäljning. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.

Lånekostnader

Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalificerade tillgångar aktiveras i balansräkningen. Under 2019 har inga lån direkt hänförliga till investeringsprojekt upptagits varför någon aktivering ej har skett.

Ersättningar till anställda

Pensioner

Ersättningar för pensioner efter anställning erläggs genom fortlöpande betalningar till externa motparter, vilka därmed tar över förpliktelserna mot de anställda.

Inom CTT finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Företagets förpliktelser avseende avgifterna för både de avgiftsbestämda och de förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt pensionsrätten intjänas genom tjänstgöringen.

• Avgiftsbestämda pensionsplaner

Som avgiftsbestämda (premiebestämda) pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter (premier) som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.

• Förmånsbestämda pensionsplaner

En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. Pensionsplanen enligt ITP2 tryggas genom en försäkring i Alecta och redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. CTT har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.

Aktierelaterade ersättningar

CTT har inga utestående optioner eller pågående optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar).

På skuldsidan återfinns främst leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments-avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.

Bolaget har enbart en kategori av finansiella tillgångar och skulder vilket är upplupet anskaffningsvärde. Poster som ingår i denna kategori är följande:

• Kundfordringar

Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för förväntade kreditförluster.

• Övriga fordringar

• Likvida medel

Likvida medel, motsvarande balansposten Kassa och bank, består av kontanter, disponibla tillgodohavanden och kortfristiga placeringar hos bank. De kortfristiga placeringarna kan lätt omvandlas till kända belopp av kontanter och är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar.

• Andra finansiella skulder

CTTs låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING OCH ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Nettoomsättning

CTT har valt att fördela nettoomsättningen på produktområdena Systemförsäljning, Reservdelar och underhåll samt Övrig varuförsäljning. Inom respektive produktområde delas omsättningen upp ytterligare, se nedan.

Nettoomsättningens fördelning på produktområden	2019	2018
Systemförsäljning
OEM	166,4	126,0
Retrofit	9,6	29,6
VIP	14,6	13,7
	190,7	169,3
Reservdelar och underhåll
Eftermarknad	135,9	101,8
IP	11,0	21,9
	146,9	123,7
Övrig varuförsäljning
Försäljning utöver kärnverksamheten	17,3	22,3
	17,3	22,3
S:a	354,9	315,3

Nettoomsättningens
geografiska fördelning	2019	2018
Sverige	17,7	22,0
USA	184,3	162,8
Danmark	74,7	64,4
Övriga världen	78,2	66,2
S:a	354,9	315,3

Under 2019 var 69 % (72) av CTTs totala försäljningsintäkter hänförliga till två kunder, Boeing och vår största distributör till flygbolagen som stod för 49 % (52) respektive 20 % (20) av bolagets försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna främst hänförs till leveranser till 787-programmet och att våra slutkunder i distributörsled är ett stort antal flygbolag. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10 % av bolagets försäljningsintäkter.

Av ingående värde 2019 på balansposten "Upparbetad men ej fakturerad intäkt", 0,1 MSEK, har 100 % fakturerats under 2019. Av ingående värde 2019 på balansposten "Fakturerad men ej upparbetad intäkt", 4,0 MSEK, har 78 % intäktsförts under 2019.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter	2019	2018
Valutakursvinster	17,4	10,3
Försäljning av verksamhetsgren1)	4,5	0,0
Övrigt	0,5	0,1
S:a	22,4	10,4

1) Inkråmsförsäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.

NOT 3 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

Revisionskostnader

I posten Övriga externa kostnader ingår arvoden till revisor, se specifikation nedan.

Arvoden till revisor (KSEK)	2019	2018
Grant Thornton Sweden AB
Revisionsuppdrag	816	810
Revisionsverksamhet utöver revisions uppdrag	0	100
Skatterådgivning	74	79
S:a	889	989

Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet.

Operationella leasingkostnader

I beloppet för Övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 7,0 MSEK (5,2), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 5,0 MSEK (3,5). Totala återstående leasingavgifter uppgår till 26,7 MSEK (28,0), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 24,1 MSEK (26,1). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:

Leasingavgifter	2019	2018
Förfalloperiod:
Inom 1 år	5,2	6,0
Senare än 1 år men inom 5 år	15,2	15,4
Senare än 5 år	6,2	6,6
S:a	26,7	28,0

NOT 4 PERSONAL

	2019	2018
Medelantalet anställda
Kvinnor	32	26
Män	76	72
Totalt	108	98
Styrelse
Kvinnor	1	1
Män	5	5
Totalt	6	6
Företagsledning och VD
Kvinnor	1	1
Män	8	8
Totalt	9	9
Löner och ersättningar (KSEK)
Styrelse och VD	3 944	4 100
Övriga ledande befattningshavare	8 099	8 163
Övriga anställda	37 170	34 379
Avsättning till vinstandelsstiftelse	7 196	6 026
S:a	56 409	52 668

Sociala kostnader (KSEK)
Pensionskostnader för styrelse och VD	612	639
Pensionskostnader övriga ledande befattningshavare	2 115	1 947
Pensionskostnader övriga anställda	1 770	1 809
Sociala kostnader kopplat till vinstan delsstiftelse	1 746	1 464
Övriga sociala kostnader	17 880	16 971
S:a	24 123	22 830

Ersättning och förmåner till VD

Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och avsättning till vinstandelsstiftelse. VDs lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.

VD (KSEK)	2019	2018
Grundlön	2 057	1 990
Rörlig ersättning	655	934
Bilförmån	116	73
Pensionsförsäkring	612	639
Avsättning till vinstandelsstiftelse	72	65
S:a	3 512	3 700

Ersättning till övriga ledande befatt-

ningshavare i bolaget (KSEK)	2019	2018
Grundlön	6 595	6 611
Rörlig ersättning	1 064	1 113
Bilförmån	440	438
Pensionsförsäkring	2 115	1 947
Avsättning till vinstandelsstiftelse	504	517
S:a	10 718	10 627

Övriga ledande befattningashavare utgörs av bolagets ledningsgrupp som per 2019-12-31 bestod av sju personer (8).

Avtal om framtida pension

VD och CTT har båda rätt att påkalla pension för VD vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. Pensionen för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbaserad och följer ITP-planerna, alternativt omfattar avsättning i nivå med ITP. Utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTTs skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag

VD har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår till två årslöner. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.

Rörliga ersättningar

De rörliga ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörelseresultat och vissa fall omsättning. Avsättning till vinstandelsstiftelse görs enligt enhetliga regler där samtliga anställda inklusive VD behandlas lika. Beloppet som avsätts till vinstandelsstiftelsen kan komma att ändras i samband med bolagets årsstämma. Totala beloppet för rörliga ersättningar har reserverats i bokslutet och utbetalas efter årsstämman. För de delar av de rörliga ersättningarna där villkoret för ersättningen är att CTT-aktier ska förvärvas, ska mottagande part göra aktieförvärven under den närmast följande tiden efter årsstämman. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, bonusprogram, vinstandelsstiftelse, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Se tabell nedan för beloppsgränser kopplat till bonusprogram och vinstandelsstiftelse. Se bolagsstyrningsrapporten för ytterligare information.

Rörliga ersättningar	VD	Övriga ledande befattningshavare	Samtliga anställda
Maximal kostnad av bolagets resultat före skatt (%)	2,5	2,5	7,5
(dock maximalt totalt 30 % av beslutad utdelning)
Maximal ersättning på individnivå (andel av årslön)	6 / 12	2 / 12	2 / 12
(för vinstandelsstiftelsen gäller genomsnittlig månadslön för samtliga anställda som tak)

Ersättning och förmåner till styrelsens ledamöter (SEK)

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvode utgår även för revisionsutskottsarbete. Ersättning har under 2019 utgått med:

			Revisions	Övriga
Ledamöter	Befattning	Styrelsearvode	utskottsarvode	ersättningar	Pensioner
Tomas Torlöf	Ordf./Ledamot	317 500	0	0	0
Mats Lundin	Ledamot	137 500	28 750	6 149	0
Annika Dalsvall	Ledamot	137 500	53 750	0	0
Steven Buesing	Ledamot	137 500	0	0	0
Björn Lenander	Ledamot	137 500	28 750	2 115	0
Per Fyrenius	Ledamot	137 500	0	0	0
S:a		1 005 000	111 250	8 264	0

Under 2018 utgick styrelsearvoden om totalt 981 250 SEK, revisionsutskottsarvoden om 118 750 SEK, övriga ersättningar 3 156 SEK och pensioner 0 SEK.

NOT 5 SKATT

	2019	2018
Årets skatt
Aktuell skatt	-25,4	-16,6
Uppskjuten skatt	0,0	-3,3
S:a	-25,4	-19,8
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt	118,0	89,5
Skattekostnad 21,4 % (22)	-25,2	-19,7
Skatteeffekt av skattemässiga justeringar:
Övriga skattemässiga justeringar	-0,1	-0,1
S:a	-25,4	-19,8

NOT 6 ÅRETS RESULTAT

	2019	2018
Årets resultat har påverkats av valutadifferenser enligt följande:
Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär	5,2	2,7
Valutakursdifferens på fordringar och skulder av finansiell karaktär	-0,3	0,4
S:a	4,9	3,1

NOT 7 RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 12 529 443 (12 529 443). Eftersom det ej finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.

NOT 8 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	76,1	56,4
Årets aktiverade utgifter	12,4	19,7
Försäljningar/utrangeringar	-4,8	0,0
Försäljning av verksamhetsgren1)	-0,2	0,0
Omklassificeringar	-3,8	0,0
Utgående ackumulerade	79,7	76,1
anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar	-34,6	-33,2
Årets avskrivningar	-1,2	-1,4
Försäljningar/utrangeringar	4,8	0,0
Försäljning av verksamhetsgren1)	0,2	0,0
Omklassificeringar	3,7	0,0
Utgående ackumulerade	-27,1	-34,6
avskrivningar
Utgående planenligt restvärde	52,6	41,5

1) Inkråmsförsäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.

Årets aktiverade belopp om 12,4 MSEK utgörs helt av utvecklingsarbeten kopplade till projektet Boeing 777X. Av ackumulerade anskaffningsvärden avser 46,4 MSEK (34,0) pågående utvecklingsprojekt. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för test och utveckling löpande kostnadsförts med 2,2 MSEK (1,0).

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	9,9	9,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9,9	9,9
Ingående avskrivningar	-8,3	-7,4
Årets avskrivningar	-1,0	-1,0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-9,3	-8,3
Utgående planenligt restvärde	0,6	1,6

Under hösten 2013 ingicks ett licensavtal avseende utveckling av kontrollenheter till större Cair system med Nord Micro. Licenskostnaden uppgår till 10,0 MSEK. Avtalet innebar en förpliktelse att inom en 5-årsperiod köpa ett visst antal enheter och avskrivningar sker vid var leverans av enhet, s k produktionsberoende avskrivningsmetod. Under 2018 löpte licensavtalet ut och skulden till Nord Micro återbetalades till fullo. Bokfört värde av licensen framgår av tabellen i denna not.

NOT 10 ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	4,2	4,2
Inköp	1,3	0,0
Försäljningar/utrangeringar	-0,3	0,0
Försäljning av verksamhetsgren1)	-4,2	0,0
Omklassificeringar	3,8	0,0
Utgående ackumulerade	4,9	4,2
anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar	-4,2	-4,2
Årets avskrivningar	-0,1	0,0
Försäljningar/utrangeringar	0,2	0,0
Försäljning av verksamhetsgren1)	4,2	0,0
Omklassificeringar	-3,7	0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3,5	-4,2
Utgående planenligt restvärde	1,3	0,0

1) Inkråmsförsäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.

NOT 11 BYGGNADER OCH MARK

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	30,7	31,3
Inköp	0,0	0,6
Omklassificeringar	0,0	-1,2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	30,7	30,7
Ingående avskrivningar	-3,2	-2,6
Årets avskrivningar	-0,6	-0,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3,8	-3,2
Utgående planenligt restvärde	26,9	27,5
Varav mark	0,4	0,4
Varav markanläggningar	1,2	1,3

NOT 12 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	5,2	2,4
Inköp	4,6	2,7
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9,7	5,2
Ingående avskrivningar	-0,2	0,4
Årets avskrivningar	-0,7	-0,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-0,9	-0,2
Utgående planenligt restvärde	8,8	5,0

NOT 13 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	42,9	40,1
Inköp	4,4	1,6
Försäljning av verksamhetsgren1)	-1,6	0,0
Omklassificeringar	0,0	1,2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	45,6	42,9
Ingående avskrivningar	-34,7	-32,1
Årets avskrivningar	-3,1	-2,6
Försäljning av verksamhetsgren1)	1,6	0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-36,1	-34,7
Utgående planenligt restvärde	9,5	8,2

1) Inkråmsförsäljning av elektronikverksamheten i Gustavsberg till AFRY (fd ÅF Pöyry) den 2 september 2019.

NOT 14 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Andelarna nedan avser innehav i det vilande dotterbolaget CTT Systems Inc, USA.

	2019-12-31	2018-12-31
Ingående anskaffningsvärde	0,0	0,7
Utgående bokfört värde	0,0	0,0

Av varulagrets totala anskaffningsvärde per 2019-12-31 har 1,1 MSEK (1,9) reserverats för inkurans. Årets kostnadsförda inkurans uppgick till -0,9 MSEK (0,3).

Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Reserveringar för osäkra kundfordringar uppgick per 2019-12-31 till 0,0 MSEK (0,0). Kundförluster under året uppgick till 1,6 MSEK (0,0), hänförligt till utestående fordringar hos en kund som försattes in konkurs under 2019. Bolaget har bedömt kreditkvalitén på sina fordringar utifrån förväntade förluster och bedömer att inga reserveringar för eventuella förluster är erforderliga.

	2019-12-31	2018-12-31
Åldersanalys för ej nedskrivna
kundfordringar
Ej förfallna	51,7	42,5
Mindre än 3 månader	15,9	31,4
3-6 månader	0,7	0,6
7-12 månader	0,9	0,3
Mer än 12 månader	2,4	2,1
S:a	71,6	76,9

NOT 17 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Nedan presenteras bolagets finansiella tillgångar och skulder som ingår i kategorin upplupet anskaffningsvärde:

Finansiella tillgångar	2019-12-31 Redovisat värde	2018-12-31 Redovisat värde
Kundfordringar
Kundfordringar	71,6	76,9
Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet	71,6	76,9
Likvida medel
Likvida medel i SEK	105,1	55,6
Likvida medel i USD	4,8	13,0
Likvida medel i EUR	0,1	0,0
S:a	110,0	68,5

	2019-12-31 Redovisat	2018-12-31 Redovisat
Finansiella skulder	värde	värde
Andra finansiella skulder
Leverantörsskulder	22,9	29,2
Skulder till kreditinstitut i USD	32,5	31,3
Övriga kortfristiga finansiella skulder	0,1	2,3
S:a	55,5	62,8

NOT 18 ÖVRIGA FORDRINGAR

	2019-12-31	2018-12-31
Momsfordringar	1,6	3,3
Övrigt	0,6	0,3
S:a	2,3	3,6

NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	2019-12-31	2018-12-31
Förutbetalda hyror	1,1	1,2
Förutbetalda försäkringskostnader	0,3	0,3
Förutbetalda underhålls- och
licensavgifter	1,4	0,9
Övrigt	0,7	1,3
S:a	3,5	3,7

NOT 20 EGET KAPITAL

Aktiekapital

Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Förändringar av eget kapital framgår av tabellen Förändring i eget kapital.

NOT 22 LÖPTIDER FINANSIELLA SKULDER

NOT 21 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för garantiåtaganden -

långfristiga	2019-12-31	2018-12-31
Ingående avsättning	6,9	6,8
I anspråktagna belopp	-3,1	-4,1
Årets avsättning	4,6	4,1
Utgående avsättning	8,4	6,9


Övriga avsättningar - kortfristiga	2019-12-31	2018-12-31
Ingående avsättning	0,4	0,0
I anspråktagna belopp	-0,4	0,0
Årets avsättning	0,0	0,4

Avsättningen för garantiåtaganden förväntas utnyttjas under den kommande 4-årsperioden. Över längre tid gäller att i takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka.

Per 31 december 2019 respektive 2018 har bolagets finansiella skulder avtalade löptider (inklusive räntebetalningar i tillämpliga fall) som kan sammanfattas enligt nedan.

Finansiella skulder per 2019-12-31						Senare
Förfaller till betalning enligt följande:	Inom 1 år	1–2 år	2–3 år	3–4 år	4–5 år	än 5 år	S:a
Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor
Räntebärande finansiella skulder
De räntebärande skulderna till kreditinstitut, långfristiga	0,0	0,0	32,5	0,0	0,0	0,0	32,5
S:a	0,0	0,0	32,5	0,0	0,0	0,0	32,5
Räntor på finansiella skulder
Räntor	1,2	1,2	0,3	0,0	0,0	0,0	2,7
S:a	1,2	1,2	0,3	0,0	0,0	0,0	2,7
S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor	1,2	1,2	32,8	0,0	0,0	0,0	35,1
Icke räntebärande finansiella skulder
Leverantörsskulder	22,9	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	22,9
Övriga skulder, del av	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,1
S:a icke räntebärande finansiella skulder	23,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	23,0
S:a finansiella skulder	24,2	1,2	32,8	0,0	0,0	0,0	58,2

Finansiella skulder per 2018-12-31 Förfaller till betalning enligt följande:	Inom 1 år	1–2 år	2–3 år	3–4 år	4–5 år	Senare än 5 år	S:a
Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor
Räntebärande finansiella skulder
De räntebärande skulderna till kreditinstitut, långfristiga	0,0	0,0	0,0	31,3	0,0	0,0	31,3
S:a	0,0	0,0	0,0	31,3	0,0	0,0	31,3
Räntor på finansiella skulder
Räntor	1,3	1,3	1,3	0,3	0,0	0,0	4,3
S:a	1,3	1,3	1,3	0,3	0,0	0,0	4,3
S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor	1,3	1,3	1,3	31,6	0,0	0,0	35,5
Icke räntebärande finansiella skulder
Leverantörsskulder	29,2	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	29,2
Övriga skulder, del av	2,3	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	2,3
S:a icke räntebärande finansiella skulder	31,5	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	31,5
S:a finansiella skulder	32,8	1,3	1,3	31,6	0,0	0,0	67,0

Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar. Redovisade belopp motsvarar det verkliga värdet. För lån i utländsk valuta har gällande valutakurs per bokslutsdagen använts.

NOT 23 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har lämnats som säkerhet för bolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några eventualförpliktelser finns ej gentemot externa parter.

	2019-12-31	2018-12-31
Ställda säkerheter
Fastighetsinteckningar	12,0	12,0
Företagsinteckningar	54,0	54,0

Eventualförpliktelser	Inga	Inga

NOT 24 CHECKRÄKNINGSKREDIT

	2019-12-31	2018-12-31
Beviljad kredit (ej utnyttjad)	23,5	22,6

Bolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 23 459 250 SEK.

NOT 25 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	2019-12-31	2018-12-31
Upplupna löner	11,2	10,3
Semesterlöneskuld	5,3	5,3
Upplupna sociala avgifter	1,8	1,8
Upplupen löneskatt	1,4	1,3
Upplupen provision och royalty	0,5	1,9
Fakturerade underhållsavtal	0,1	0,0
Övrigt	1,9	5,1
S:a	22,1	25,7

NOT 26 AVSTÄMNING AV SKULDER SOM HÄRRÖR FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

			Icke kassa flödes påverkande förändringar
	2018- 12-31	Kassa flöden	Valutakurs differenser	2019- 12-31
Skulder till kreditinstitut	31,3	0,0	1,2	32,5
S:a skulder härrörande från finansieringsverk samheten	31,3	0,0	1,2	32,5

NOT 27 LIKVIDA MEDEL

Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och bank i balansräkningen.

NOT 28 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Under räkenskapsåret har inköp för 0,6 MSEK (0,8) gjorts från Minos2 AB hänförligt till hyra av lokaler samt 0,0 MSEK (0,1) från Stego Plast Vacuumformning AB hänförligt till produktionsmaterial. Per 2019-12-31 uppgick skulden till närstående till 0,0 MSEK (0,2).

I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.

NOT 29 POLICY FÖR FINANSIELL RISKHANTERING

Det övergripande målet för bolagets finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av verksamheten samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på bolagets resultat. Härav följer att finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, kan säkring tillämpas. Då bolaget per 2019-12- 31 inte har några utestående terminssäkringar har terminskontrakt avseende framtida kassaflöden inte prognostiserats.

Nedan beskrivs bolagets bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:

Marknadsrisker

Valutarisker

Bolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK även om en del av främst inköp av produktionsmaterial köps i USD. Produkterna säljs nästan uteslutande i USD med endast en liten andel av försäljningen i SEK. Bolagets skulder till kreditinstitut i USD uppgick per balansdagen till 3,5 MUSD. Checkräkningskrediten i USD var inte utnyttjad. En högre USD-kurs på balansdagen med +10 % skulle ha medfört en negativ påverkan på resultat efter finansnetto med -350 KUSD. Se även förvaltningsberättelsen under rubrik Finansiella risker. För påverkan på rörelseresultatet, se not 6.

Ränterisker

Bolagets ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt bolagets finansiering hos kreditinstitut. Bolagets finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras. Bolagets skulder till kreditinstitut är i USD och uppgick per balansdagen till 3,5 MUSD. En procentenhet högre ränta skulle innebära ökade räntekostnader med 35 KUSD på årsbasis.

Prisrisker

Bolagets finansiella instrument per 2019-12-31 varierar inte p g a förändringar i marknadspriser. Bolagets lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.

Kreditrisker

Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Tack vare de täta kontakter som bolaget har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. Försäljningsområdena Retrofit och VIP bedöms ha högre kreditrisk än övriga försäljningsområden. För dessa områden tecknar CTT kreditriskförsäkring i de fall det är möjligt. En helt dominerande del av kundfordringar utöver Retrofit och VIP avser Boeing vilka CTT har en mycket långtgående och nära relation med.

Finansieringsrisker

Bolagets finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 55,9 MSEK (53,8) varav 32,5 MSEK (31,3) var utnyttjad. Ökningen från föregående år beror på en starkare USD mot SEK eftersom bankfinansieringen sker i USD. Gentemot företagets bank finns en utställd kovenant som specificerar hanteringen av immateriella rättigheter, en soliditet om minst 30 %, upptagande av nya finansiella skulder, lämnandet av säkerheter samt informationsplikt. CTT uppfyllde kovenanten med god marginal vid årets utgång.

NOT 30 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

2020-02-03: CTT Systems AB offentliggör att Airbus valt CTT som OEM-leverantör av antikondensationsprodukter till A320-flygplansfamiljen. CTTs avfuktarprodukter utgör del i ett nytt fuktregleringssystem ("DAGS") som kommer finnas i tillvalskatalogen som "Supplier Furnished Equipment" ("SFE"), tillgängligt för fabriksmontering i flygplan med leverans från 2023. CTT har inget garanterat ordervärde.

2020-03-25: CTT Systems AB publicerar ett pressmeddelande om hur bolaget påverkas av pandemin COVID-19. Den omfattande stilleståndssituationen hos flygbolag kommer att leda till negativ finansiell påverkan på CTT från andra kvartalet 2020. En eventuell utdragen kris i flygbranschen får signifikant påverkan på bolagets verksamhet och finansiella ställning. Den stora osäkerheten leder till kraftig försämrad visibilitet framåt varför CTT väljer att dra tillbaka guidningen för helåret 2020. Styrelsen återkallar även förslaget om extra utdelning, men står fast vid förslaget om ordinarie utdelning. CTT har under första kvartalet säkrat ytterligare kreditutrymme och har i nuläget outnyttjade, säkerställda lånefaciliteter på cirka 90 MSEK (med sedvanliga finansiella kovenanter avseende resultat och soliditet).

NOT 31 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsens förslag till vinstdisposition	SEK
Vinstmedel till förfogande:
Balanserade vinstmedel	56 887 790
Överkursfond	28 856 978
Årets vinst	92 612 413
S:a	178 357 181
Utdelning till aktieägarna med 5,40 SEK per aktie (12 529 443 aktier)	67 658 992

Balanseras i ny räkning	110 698 189
S:a	178 357 181

Under 2019 utbetalade CTT en utdelning på 50 744 KSEK (34 456) till aktieägarna. Detta motsvarar en utdelning på 4,05 SEK per aktie (2,75).

Under 2020 föreslår styrelsen en utdelning på 67 659 KSEK (5,40 SEK per aktie). I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2019. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion.

Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Årsredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 31 mars 2020. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2020.

Nyköping 2020-03-31

Tomas Torlöf Ordförande

Per Fyrenius Styrelseledamot

Steven Buesing Styrelseledamot

Björn Lenander Styrelseledamot

Torbjörn Johansson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 2020-03-31 Grant Thornton Sweden AB

Camilla Nilsson

Auktoriserad revisor

Annika Dalsvall Styrelseledamot

Mats Lundin Styrelseledamot

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ.) Org.nr. 556430–7741

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för CTT Systems AB (publ.) för år 2019 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58 - 67. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 38 - 79 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av CTT Systems AB (publ.)s finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dessa finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58 - 67. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till bolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet "Revisorns ansvar". Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/ EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden, och innefattar bland annat de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning för varuleveranser

Intäkterna från nyförsäljning och reservdelsförsäljning av produkter redovisas när prestationsåtagande har uppfyllts och kontroll av varan har övergått till kunden vid viss tidpunkt, vilket är vid leverans av varan. Intäkter för dessa varuleveranser står för större delen av intäkterna i bolaget och vi har därmed bedömt att intäktsredovisningen för varuleveranser (främst OEM- och eftermarknadsförsäljning) är ett särskilt betydelsefullt område för vår revision.

Vår revision inkluderar en granskning av den interna kontrollen för att intäktsredovisning av varuleveranser sker i rätt tid och med rätt belopp. Vi har även granskat ett urval av transaktioner avseende intäktsredovisning av enskilda varuleveranser och av de efterföljande inbetalningarna från kunder, samt utfört en analytisk granskning. Därutöver har vi granskat värderingen av bolagets kundfordringar för dessa intäkter per bokslutsdagen.

För ytterligare information hänvisas till bolagets redovisningsoch värderingsprinciper på sidorna 69 - 71.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 1 - 37 och 82 - 85. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ.) för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet "Revisorns ansvar". Vi är oberoende i förhållande till CTT Systems AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58 - 67 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 28 - 37 samt för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Grant Thornton Sweden AB utsågs till CTT Systems AB (publ.) revisorer av bolagsstämman den 7 maj 2019 och har varit bolagets revisor sedan före 1994.

Stockholm den 31 mars 2020

Grant Thornton Sweden AB

Camilla Nilsson Auktoriserad revisor

ORDLISTA

ACJC	Airbus Corporate Jet Center
ATP	Acceptance Test Procedure
BBJ	Boeing Business Jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller
BFE	Buyer Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av kunden/flygbolaget för montering under flygplanets tillverkning
Business class	Kabinsektion för affärsresenärer
Business Jet	Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer
CAGR	Compound Annual Growth Rate, dvs den genomsnittliga årliga tillväxttakten.
C-check	Det årliga underhållet på ett flygplan.
Checktid	Cirka en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum
Completion Center	"Flygplansverkstad" – modifierar, specialinreder VIP-flygplan
Crew rest areas/ bunks	Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar
CRJ	Canadair Regional Jet
D-check	En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och (strukturcheck) kompo nenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Checktid cirka en månad
EASA	European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket
EB	Engineering Bulletin
FAA	Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket
Flag carrier	Nationellt flygbolag t ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland)
Flight deck	Cockpit, piloternas arbetsplats
Hub	Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser
IP	Initial Provisioning, reservdelsleveranser till kunder (flygbolag) på t ex Boeing 787 inför leverans av planet
IR	Investor relations
Launch Customer	Förstakund på nytt flygplanssystem
Long haul flights	Långdistansflygningar
Narrow-body	Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (t ex Boeing 737)
OEM	Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sedan säljs vidare av flygplanstillverkaren
Pad	Utbytbar fuktdyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler till CTTs luftfuktare
Pax	Passagerare
Pax density	Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet
Regional Jet	Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser
Retrofit	Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget
SFE	Supplier Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av flygplanstillverkaren för montering under flygpla nets tillverkning
Short haul	Kortdistansflygningar
STC	Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luftvärdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA)
TC	Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration
Test rigg	"Prov rigg" för tester av luftfuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö
Wide-body	Flygplan med bred kropp, två gångar (t ex A350, A380 och Boeing 787)
VIP	Aircraft Privat Jetflygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning
CAGR	Compact Aggregated Growth Rate, den genomsnittliga årliga tillväxten under en viss tidspunkt uttryckt i procent

AKTIEÄGARINFORMATION

Årsstämma

Årsstämman äger rum onsdagen den 6 maj 2020 kl. 17.00 på Sunlight hotell, Nytorget 7 i Nyköping.

Aktieägare som vill delta på stämman ska:

vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 29 april 2020
anmäla sitt deltagande till CTT senast den 29 april 2020

För ytterligare information, se https://www.ctt.se/sv/investor-relations/ bolagsstyrning/stammor/

Valberedning

Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstämman 2020 utgörs valberedningen av Magnus Skåninger (Swedbank Robur Fonder), Steven Buesing (Collins Aerospace, Inc), Fredrik Ahlin (IF Skadeförsäkring AB) samt Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) som ordförande.

Utdelning

Som avstämningsdag för utdelning föreslås fredagen den 8 maj 2020. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att sändas ut genom Euroclear Sweden AB onsdagen den 13 maj 2020.

Aktieägarinformation

För ytterligare information vänligen kontakta Daniel Ekstrand, CFO, på tel. 0155-20 59 05 eller via mejl [email protected]. För mer information se: www.ctt.se

FINANSIELL KALENDER
Delårsrapport jan – mar	30 april 2020
Delårsrapport apr – jun	21 juli 2020
Delårsrapport jul – sep	23 oktober 2020
Bokslutskommuniké 2020	9 februari 2021

HISTORIK AKTIEUTVECKLING OCH VIKTIGA HÄNDELSER I CTTs HISTORIA

• China Southern väljer kabinluftfuktning för sina A350, Emirates och All Nippon Airways väljer kabinluftfuktning i sina Boeing 777X

• Boeing meddelar att de ska ta bort avfukt- ningssystemet Zonal DryingTM på Boeing 787

• Boeing väljer CTT som leverantör av luftfuktare till Boeing 777X

• Airbus levererar den första A350-900 som är utrustad med CTTs luftfuktare

• Första order på kabinbefuktning - Lufthansa A380 Första Klass-kabinen

HISTORIK

• Boeing levererar det allra första 787-flygplanet till ANA (med tre av CTTs luftfuktare)

• CTT vald som leverantör av luftfuktare till den ryska flygplansmodellen Irkut MC-21 • Strategiskt marknadssamarbete med B/E Aerospace (riktad nyemission)

• Första året som CTT redovisar vinst

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

• Elektronikverksamheten i Gustavsberg säljs till ÅF Pöyry, som ett led i CTTs strategi att fokusera på kärnverksamheten

CTT Systems AB

Brukslagarvägen 5 Box 1042 SE-611 29 NYKÖPING +46 (0) 155 20 59 00 [email protected]

ANTI-CONDENSATION

AI Terminal

CTT Systems

3033_10-k_2020-04-01_0546e504-ed06-4556-99ac-06c5ce7141ab.pdf

ÅRSREDOVISNING 2019

CTT PÅ TVÅ MINUTER

VÄRLDSLEDANDE PÅ AKTIV FUKTREGLERING I FLYGPLAN

LÖSER FUKTPARADOXEN

– Håller luftfuktigheten på behaglig nivå

– Håller kondensationen i schack

CTT TILLVERKAR OCH SÄLJER TVÅ PRODUKTGRUPPER

VISION

STARK POSITION HOS FLYGPLANSTILLVERKARNA GER GOD TILLVÄXTPOTENTIAL

CTTs luftfuktare på alla nya flygplanstyper för långdistans

Kundbasen är väl diversifierad

Eftermarknaden har de senaste åren vuxit med ca 40 % per år och har en betydande potential

FAKTORER SOM DRIVER DEN LÅNGSIKTIGA, UNDERLIGGANDE MARKNADSTILLVÄXTEN

TVÅ MARKNADSTRENDER ÖKAR MARKNADENS BEHOV AV AKTIV FUKTREGLERING:

INNEHÅLL

VERKSAMHETSBESKRIVNING

FINANSIELL KALENDER

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION VÄNLIGEN KONTAKTA

ÅRSSTÄMMA

ÅRET I KORTHET

"DET ÄR MIN BEDÖMNING ATT AVFUKTARE TILL A320-PROGRAMMET HAR ALLA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BLI VÅRT STÖRSTA OEM-PROGRAM HITTILLS."

"VÅRT STARKA KASSAFLÖDE OCH GODA FINANSIELLA STÄLLNING GÖR DET MÖJLIGT ATT BÅDE INVESTERA I FRAMTIDA TILLVÄXT OCH ÅTERFÖRA KAPITAL TILL VÅRA AKTIEÄGARE."

NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL

VINST OCH UTDELNING PER AKTIE

2019 VAR ETT REKORDÅR

Bäste aktieägare,

Banbrytande projekt skapar förutsättningar för tillväxt

VD HAR ORDET

#2 Samarbetet med Airbus Corporate Jet ska lyfta VIP

Framtidsutsikter

Risker

Föreslagen utdelningshöjning om 33 % och återköp av aktier

STRATEGI

VISION, AFFÄRSIDÉ OCH STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT

VISION

AFFÄRSIDÉ

AFFÄRSMODELL MED BETYDANDE EFTERMARKNAD

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTHÅLLIGT AKTIEÄGARVÄRDE

VERKSAMHETEN

UTHÅLLIG VINSTÖKNING

AKTIEÄGARVÄRDE

STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT

STRATEGISK AGENDA

FLYGPLANSTILLVERKARE – OEM-PROGRAM

FLYGBOLAGSFÖRSÄLJNING

KVALITET OCH LEVERANSFÖRMÅGA

INNOVATIONSFÖRMÅGA

CASE: FOKUS PÅ TILLVÄXT –

AVFUKTARE PÅ NARROW-BODIES

BREAKING NEWS!

CTT VALD SOM DIREKTLEVERANTÖR TILL AIRBUS A320-FAMILJEN

STRATEGI

AVSTÄMNING STRATEGISK AGENDA 2019

Flygplanstillverkare – OEM-program Avstämning 2019

Nya OEM möjligheter:

Flygbolagsförsäljning Avstämning 2019

Kvalitet och leveransförmåga Avstämning 2019

Innovationsförmåga Avstämning 2019

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – OEM

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – Flygbolagsförsäljning

Luftfuktarsystem

Avfuktarsystem

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – Kvalitet och leveransförmåga

Strategiska mål / prioriteringar 2020 – Innovationsförmåga

STRATEGISK AGENDA 2020

CTT LÖSER FUKTPARADOXEN – ETT PROBLEM FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ

LUFTFUKTIGHET MÄTS SOM RH

DET TORRA PROBLEMET – MÄNNISKAN I FOKUS

Extremt torr luft ombord

Friskluften saknar fukt

Stannar kvar i isolering

Kondensvattnet skapar problem

VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR AV LUFTFUKTARE

Signifikant eftermarknad

Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare

ENSAM LEVERANTÖR MED MER ÄN 50 FLYGBOLAGSKUNDER The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica The Pride ofAfrica

Ökade chanser till fler affärer