Annual Report • Apr 17, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
CTT Systems AB (publ.) ("CTT") är den marknads- och teknikledande leverantören av system som löser fuktparadoxen med blöta flygplan och torr kabinluft till gagn för flygbolag, besättning, miljö och passagerare ombord. Våra två produktgrupper reglerar och styr luftfuktigheten i kabinen vilket förhindrar kondensation och höjer luftfuktigheten i den torra passagerarkabinen.
CTT är enda OEM-leverantör till de tre senaste modellerna av långdistansflygplan. CTT har en global marknadstäckning i kraft av ett strategiskt marknadssamarbete med amerikanska B/E Aerospace, marknadsledande inom kabininteriör. CTT:s aktier är sedan 1999 noterade på Stockholmsbörsen, Small Cap-listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
| Kort om CTT 2 | |
|---|---|
| Året i korthet 3 | |
| Kunder 4 | |
| VD har ordet6 | |
| Humidity in Balance 8 | |
| Affärsidé & Strategi 9 | |
| Marknadsförutsättningar 12 | |
| Produkter 13 | |
| Spetsteknologi 14 | |
| OEM-FÖRSÄLJNING 16 | |
| Airbus A380 17 | |
| Boeing 78718 | |
| Airbus A350XWB 20 | |
| FLYGBOLAGSFÖRSÄLJNING21 | |
|---|---|
| Cair™ 22 | |
| Zonal Drying™ System 24 | |
| Marknad Crew26 | |
| Marknad Cair™ VIP26 | |
| Eftermarknadsförsäljning27 | |
| Underleverantörer & egen tillverkning 28 | |
| Innovation28 | |
| Organisation30 | |
| CTT-aktien32 | |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |
| Förvaltningsberättelse 34 | |
| Bolagsstyrningsrapport 40 | |
| Koncernens Femårsöversikt43 | |
| Koncernens Resultaträkning44 |
| Koncernens Balansräkning45 | |
|---|---|
| Koncernens Förändring | |
| i Eget Kapital46 | |
| Koncernens Kassaflödesanalys 46 | |
| Moderbolagets Resultaträkning 47 | |
| Moderbolagets Balansräkning48 | |
| Moderbolagets Förändring | |
| i Eget Kapital49 | |
| Moderbolagets Kassaflödesanalys49 | |
| Redovisningsprinciper 50 | |
| Noter 53 | |
| Revisionsberättelse 62 | |
| Ledande befattningshavare 64 | |
| Styrelse och revisorer66 | |
| Ordlista 67 |
Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2015 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.
| ÅRSSTÄMMA: 12 maj 2016 | |
|---|---|
| Delårsrapport, | |
| kvartal 1: 12 maj 2016 | |
| Delårsrapport, | |
| kvartal 2: 12 aug 2016 | |
| Delårsrapport, | |
| kvartal 3: 11 nov 2016 |
Årsstämman äger rum torsdagen den 12 maj 2016 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 6 maj 2016, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast fredagen den 6 maj 2016. Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn.
Registreringen skall vara genomförd senast den 6 maj 2016.
Kabinluftfuktarsystemet, Cair™, har varit i drift på Lufthansas A380 sedan 2010. Lufthansa är första flygbolaget som har kabinbefuktning.
Completion Centers färdigställer flygplan från Airbus och Boeing åt slutkunder som utgör allt från statschefer till VIP-charterbolag.
Vi har tagit viktiga steg i enlighet med vår verksamhetsstrategi som styr mot uthållig vinsttillväxt
2015 blev med god hjälp av en starkare dollar vårt hittills bästa år. Det ekonomiska utfallet var som väntat med endast en måttlig omsättningstillväxt. Det viktigaste med 2015 är dock att det bekräftar att vi etablerat en stark marknadsposition, nått en ny omsättnings- och resultatnivå samt tagit viktiga steg i enlighet med vår verksamhetsstrategi som styr mot uthållig vinsttillväxt. Intäkterna från våra OEM-leveranser till Boeing 787 ger stabila intäktsf löden under f lera år framöver och antalet installerade produkter växer stadigt, vilket leder till ökad eftermarknadsförsäljning. Det ger oss en osedvanligt god förutsägbarhet och unika förutsättningar för uthålligt ökad lönsamhet.
Det är således inte utan viss stolthet som jag konstaterar att våra framgångar på 787 tagit ett viktigt steg mot vår vision att varje flygplan som lämnar flygplanstillverkarna skall vara utrustat med våra avfuktare och luftfuktare. Att samtliga levererade 787 i genomsnitt har knappt fyra av våra produkter installerade överträffar dessutom de förväntningar som jag hade för bara något år sedan.
Detta ger oss en unik möjlighet att växa utöver 787-programmet! Vårt arbete inriktas mot att systematiskt öka OEM-försäljningen till främst A350 och att flytta fram våra positioner för att bli valda till nya OEM-program. Nyckeln till det är f lygbolag med stora beställningar av A350, MAX och NEO. Våra försäljningsframgångar på 787 utgör en utmärkt referens för våra luftfuktare i marknadsföring av kabinbefuktning och de utgör ett starkt försäljningsargument när flygbolag skall välja utrustning till exempelvis sina A350-flygplan.
787-programmet är i dagsläget det i särklass viktigaste programmet för CTT. Boeing har nu till den sista februari 2016 levererat 380 st 787-flygplan och har beställningar på ytterligare 763-flygplan. Det stora glädjeämnet för CTT är att antalet luftfuktare per 787-flygplan ökat under 2015. Det beror främst på att en större andel av de flygplan som nu levereras används på långa rutter (jämfört med vad som var fallet i början på programmet). En högre andel luftfuktare höjer inte bara försäljningen direkt till Boeing, på sikt ökar den framförallt CTT:s eftermarknadsförsäljning, eftersom det genererar en ökad försäljning av fuktardynor. För år 2016 räknar jag med marginellt ökad försäljning direkt till Boeing och en ökad eftermarknadsförsäljning. Framförallt kommer försäljningen av initiala reservdelar till 787-programmet att återigen öka från den extremt låga nivån under år 2015.
Under 2015 fick vi de första flygbolagsdrivna beställningarna till A350 programmet. Det är min övertygelse att våra framgångar med luftfuktare på Boeing 787-programmet på sikt även skall spegla försäljningen på A350, i första hand till Cockpit och Crew Rest. De ansträngningar som CTT nu gör för att sälja kabinbefuktning till de stora flygbolagen kommer att ge resultat. Förutsättningarna för ökad försäljning till A350-programmet har förbättrats under 2015 sedan Airbus klarat av introduktionen och arbetar med att skala produktionen. Min bedömning är att man ökar sina ansträngningar att sälja optionssystem till flygbolagen och intensivare marknadsför befuktning av passagerarkabinen som en fördel för A350-flygplanet jämfört med 787-flygplanet.
Våra marknadsföringsinsatser tillsammans med B/E Aerospace har under året förskjutits till att mer och mer inriktas mot försäljning av befuktning till första- och business-klass. Jag är mycket positiv till att vi kommer att lyckas med försäljningen av befuktningssystemet, eftersom passagerarkomfort och effekterna av torr luft under långflygningar uppmärksammas mer och mer för varje år inom flygindustrin.
2015 blev ett mycket bra år för VIPförsäljningen. Vi ökade omsättningen med närmare 80% och vi fick beställningar till nio st VIP-flygplan. Under år 2016 räknar jag med att VIP-omsättningen fortsätter att öka tack vare den starka orderingången under slutet av 2015.
Oljeprisets fall har kraftigt försämrat marknadsförutsättningarna för Zonal Drying™-systemet. Att vi trots detta lyckades sälja Zonal Drying™ till 62 st flygplan under år 2015 är mycket glädjande. Det är våra goda relationer till befintliga kunder och systemets långsiktiga fördelar som har gjort detta möjligt. Marknadsmässigt har vi fortsatt prioriterat större flygbolag i lågprissegmentet för att med deras hjälp förmå Airbus och Boeing att erbjuda Zonal Drying™ som option till A320NEO och Boeing 737MAX. Jag är övertygad om att optionsstatus på dessa stora program är en förutsättning för att substantiellt öka försäljningen av Zonal Drying™. Flygbolagens intresse att installera systemet i begagnade flygplan har minskat på grund av det låga oljepriset. Det är enklare att motivera en investering i vårt system i samband med att man köper nya flygplan.
För 2016 räknar jag med en ökning av omsättningen, främst drivet av en ökning i VIP-projekten och försäljningen av eftermarknadsprodukter, vilket kommer påverka rörelsemarginalen positivt. Detta under förutsättning att USD-kursen inte väsentligt försämras.
CTT har beslutat att bygga ut Bribos lokaler och därmed fördubbla produktionsytan. Det är framförallt den ökande produktionen av fuktdynor som kräver större lokaler. Utbyggnaden skall vara färdigställd under hösten 2016.
Av strategisk betydelse och för att öka tillväxttakten måste vi under 2016 lyckas med försäljningen direkt till flygbolagen. Detta gäller framförallt Cair™ till första- och business-klass. Ett genombrott hos flygbolagen skulle också generera f ler beställningar av våra system till A350XWB. Dessutom har vi goda chanser att bli valda som leverantör till Boeings nya 777X, vilket ytterligare skulle öka möjligheten till ett genombrott för befuktning av passagerarkabinen.
Ett bestående lågt bränslepris ökar betydelsen av att Zonal Drying™ blir option till A320NEO och Boeing 737MAX.
Jag har goda förhoppningar att vi kommer att lyckas med något eller några av våra strategiska mål och på så vis garantera fortsatt hög tillväxt med god lönsamhet i många år framöver. Jag kan försäkra att vi jobbar hårt för ett genombrott för kabinbefuktning i år. Det vore en fin present när vi nu 2016 firar 25 år som bolag!
Till sist vill jag tacka hela CTT-koncernens personal för ert goda arbete under år 2015. Jag vill också tacka alla aktieägare för er support och jag är glad att vi, tack vare ett starkt kassaflöde och god likviditet, kan höja utdelningen till 70 öre per aktie.
Nyköping april 2016
Torbjörn Johansson Verkställande Direktör
Kondensation uppstår i alla passagerarf lygplan med en tryckkabin och beror på fuktinnehållet i kabinluften och temperaturen på insidan av flygplanets ytterskal.
Passagerare avger fukt som tas upp i kabinluften. Högre passagerardensitet innebär mera fukt. Luften diffunderar ut i kabinen och omvandlas till vatten/is när den träffar insidan av flygplansskalet som har en temperatur som understiger daggpunkten.
Under inf lygning och på marken omvandlas isen till vatten. Det mesta av kondensvattnet rinner ut i planets speciella dräneringskanaler, men en del vatten stannar kvar i flygplansstrukturen, främst i isoleringen. När detta upprepas vid varje flygning ackumuleras vatten snabbt i f lygplanet. Flygplanet blir tyngre vilket påverkar bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Mängden is och vatten har även negativ inverkan på planets tillförlitlighet och i drift då fel uppstår när vatten når elektriska komponenter och system samt att isoleringen förstörs och måste bytas ut oftare.
CTT har marknadens enda anti-kondensationssystem, Zonal Drying™, som förhindrar kondensation genom att blåsa torr luft i utrymmet mellan kabin och yttertak. CTT kallar konceptet: "Humidity in Balance".
Bara flygplan som aktivt förhindrar uppkomsten av kondensation, "Humidity in Balance", kan ha aktiv kabinbefuktning.
På f lygplanets marsch-höjd är den omgivande luften väldigt kall och extremt torr. Det innebär att flygplansskalet snabbt blir väldigt kallt och att kabinluften redan efter cirka 3 timmars flygning torkats ut till extrema fuktnivåer (genom att ta in frisk luft utifrån). Kabinluftens fuktighet styrs av re-cirkulationsgraden (hur mycket torr, frisk luft som tas in och hur mycket som återanvänds) och hur hög passagerardensiteten är i planets olika sektioner.
Människorna ombord utgör således enda källan till fukt. Luften i ett flygplan cirkulerar sektionsvis (och inte längs med kabinen) vilket medför att sektioner/zoner med färre passagarare har lägst luftfuktighet. Med andra ord, luften är väsentligt torrare i prestigeklasser med låg passagerardensitet jämfört med ekonomiklass med fler stolar i bredd och tätare mellan raderna.
CTT har marknadens enda anti-kondensationssystem, Zonal Drying™, som förhindrar kondensation genom att blåsa torr luft i utrymmet mellan kabin och yttertak.
Kabinbefuktning är inte möjligt utan att samtidigt bemästra och eliminera kondensation. Med stöd av CTT:s unika avfuktningssystem kan luften uppfuktas i flera kabinsektioner utan att det leder till ökad kondensation.
Vårt övergripande mål är att flygplanstillverkare och flygbolag aktivt ska bemästra, reglera och styra luftfuktigheten i tryckkabinen och att vårt koncept att balansera luftflödena med torr luft - "Humidity in Balance" - ska utgöra den styrande principen för fuktkontroll. Visionen är att CTT skall befästa sin marknadsledande position i flygindustrin och kunna påverka branschens framväxt och långsiktiga agenda.
Vår affärsidé är att utveckla, certifiera, tillverka och marknadsföra produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan – dels genom att förhindra uppkomsten av kondensation; och dels genom aktiv luftfuktning i cockpit, besättningens viloutrymmen och passagerarkabinen.
CTT har intäkter från första produktförsäljningen till en flygplanstillverkare eller till ett flygbolags retrofitinstallation och därefter eftermarknadsintäkter i form av förbrukningsprodukter och reservdelar.
B/E Aerospace ("B/E") är bolagets strategiska marknadspartner, främst mot flygbolagen. För detta får B/E en kommission baserat på värdet av första försäljningen. CTT säljer till slutkunden. Försäljning till flygplanstillverkare och i eftermarknaden omfattas inte av marknadssamarbetet.
CTT har idag en dominerande marknadsposition i en framväxande och reglerad nischmarknad. Flygindustrin präglas av höga inträdeshinder med stark reglering och ett fåtal dominerande aktörer. Branschen har långa ledtider och långa produktlivscykler som ytterst styrs av f lygplanstillverkarnas olika modellprogram. En produktleverantör till tillverkarna premieras i regel av flygbolagen när dessa väljer produkter för retrofit-installation i befintlig flotta och när man köper eftermarknadsprodukter till sina installerade produkter. Bolagets främsta strategiska fördelar är:
CTT ska befästa positionen som marknadsledare och sträva efter att påverka nischmarknadens framväxt genom att inf luera f lygbranschens långsiktiga agenda, trender och uppfattning.
Bolagets övergripande mål för uthållig och lönsam tillväxt är framförallt fokus på luftfuktare som har en signifikant eftermarknadsintäkt över hela flygplanets livslängd. Härigenom skapas förutsättningar för en långsiktig förskjutning av den relativa omsättningen mot eftermarknadsprodukter. Det resulterar i repetitiva affärer med högre marginaler. När det gäller antikondensationssystemet är marginalen på första försäljningen viktigare eftersom eftermarknaden är mindre. Antikondensation har dock ett stort strategiskt värde som en unik förutsättning för kabinbefuktning.
Genom att vara en kundorienterad specialistleverantör ska CTT förse kunderna med innovativa, effektiva och de mest ekonomiska produkterna med hög tillförlitlighet, driftsäkerhet och prestanda samt pålitlig leveransförmåga.
Marginalexpansion och uthållig lönsamhet ligger i en förbättrad produktmix över tiden med en förskjutning mot eftermarknaden.
Tillväxten ska således fokuseras på att uppnå förutsättningar för uthållig och lönsam tillväxt genom en ökad andel följdaffärer i form av en växande eftermarknad och fler följdaffärer via flygplanstillverkarna både vad gäller basutbud och tillvalsprodukter.
Basen för tillväxten utgörs av OEMkontrakten för direktmontering av bolagets produkter vid flygplanstillverkningen. Det är en plattform och förutsättning för tillväxt. CTT:s produkter kommer i många fall vara ett tillval som kräver ett aktivt val av f lygbolagen vilket gör det viktigt att öka branschmedvetenheten om fuktparadoxens problem och lösning. Framgångsrika modellplattformar stärker bolagets goodwill och driver merförsäljningen.
Ett centralt strategisk område för uthållig och lönsam tillväxt är att äga kundrelationen och dominera eftermarknaden under hela produktlivscykeln. Branschens långa ledtider ger ett signifikant skydd när man väl nått acceptans och kvalificerat sig som leverantör till tillverkarna. Eftermarknaden är däremot inte lika skyddad. För detta krävs att bolagets teknologi, produkter och produktkostnader löpande förbättras och utvecklas genom kontinuerlig innovation. För att ta tillvara möjligheterna på marknaden och växa snabbare har CTT lanserat en strategisk agenda som är fast förankrad i tillväxtstrategin. Agendan har fyra fokusområden:
Att vara vald som leverantör redan vid tillverkningen av nya flygplan är basen för CTT:s verksamhet. En rationell distribution och montering direkt i flygplansfabriken medför ökade möjligheter till stora och mer förutsägbara försäljningsvolymer. Härutöver medför det stor trovärdighet gentemot flygbolagen att hantera nya leveranser och eftermontering i befintliga f lygplan. Leveranser av nya flygplan styr i regel tidpunkten för när anpassning av existerande flygplan ska göras med ny kabininteriör. Sist men inte minst, flygbolagen tenderar att favorisera originalleverantörer i val av eftermarknadsprodukter. Framgångsrika program och nöjda OEM-kunder kommer alltid vara av stor strategisk betydelse och en vital nyckel till vår framgång.
Specialiserad systemleverantör för aktiv fuktreglering i flygplan
Försäljning direkt till flygbolagen är viktigt för ökad tillväxt och att nå målen om installerad bas. Eftermonteringsaffärerna (retrofit) utgör en signifikant marknadspotential (speciellt för våra kabinluftfuktarsystem). Det leder även till ökad marknadskännedom hos flygbolagen om våra tillvalsprodukter för nytillverkade flygplan. Att finnas med i flygplanstillverkarnas tillvalslista innebär inte automatiskt försäljning. Flygbolagen måste göra ett aktivt val genom att köpa produkterna. Flygbolagen är alltid våra kunder!
För att behålla bolagets marknadsdominerande position är det centralt att garantera och säkerställa bolagets leveransförmåga samt förbättra konkurrenskraften hos CTT:s unika produkter. Ett viktigt område är att tillgodose försörjning av strategiska nyckelkomponenter.
Härigenom kan CTT även skydda sin nisch och öka inträdesbarriärerna, vilket ökar möjligheten till uthålligt goda marginaler. I praktiken kan vissa strategiska insatsvaror och delar i tillverkningsprocessen tas över internt för att få ökad kontroll i leveransen eller för att nå ökad marginal. I andra fall kan det handla om ett närmare samarbete med underleverantörer.
Företagets innovationsförmåga är en viktig faktor som används för att stärka marknadspositionen och proaktivt leda utvecklingen i branschen samt öka inträdesbarriärerna. Investeringar i forskning och utveckling kommer att ske kontinuerligt.
Det gäller främst nya produktgenerationer och eftermarknadsprodukter. Bolaget arbetar även med patentfrågor och patentstrategier.
För att ta tillvara möjligheterna på marknaden och växa snabbare, har CTT en strategisk agenda som består av fyra fokusområden
Bolagets strategiska fokus under de kommande fem åren inriktas främst mot att dra fördel av vår OEM-dominans och få hävstång på B/E:s starka marknadsposition. Härigenom ska vi uppnå en signifikant försäljningsökning, främst av luftfuktare. Det förutsätter ökad försäljning av produkter för efterinstallation i flygbolagens befintliga plan och att försäljningen till Airbus A350 tar fart. Ökad försäljning av luftfuktare på A350 handlar dels om att f lygbolagen ska välja luftfuktare av samma typ och omfattning som på 787 och dels att försäljningen av kabinluftfuktarsystem ska lyfta.
Val av kabinbefuktningsoptionen på A350 handlar mycket om timing med efterinstallationer och vilken typ av trafik som A350 skall användas på. Målkunderna i tidig marknad är varumärkesledande flygbolag som kommer marknadsföra kabinluftfuktningen. Marknadstillväxten är beroende av hur väl vi lyckas med det och i vilken utsträckning det blir en produkt i såväl First Class som i Business.
Arbete med befintliga OEM-program har under året huvudsakligen inriktats mot Airbus i Toulouse med syfte att förbättra utsikterna till ökad försäljning av våra A350-produkter. Det handlar om att öka medvetenheten internt, se över prissättningen mot flygbolagen, marknadsföring och presentation av produkterna (fysiskt och vid Airbus kundmöten). Parallellt har flera A350 kunder uppvaktats.
Insatserna i 787-programmet har huvudsakligen varit att säkerställa att vi har nöjda flygbolagskunder. Att våra 787-produkter levererar önskad prestanda och driftsäkerhet är helt avgörande för bolagets framtid. Försäljningen av våra fabriksmonterade luftfuktare på 787 har ökat under 2015.
CTT har under året träffat många målkunder och ökat medvetenheten i marknaden. Tillsammans med B/E Aerospace bearbetar vi flygbolagen. Under överskådlig tid förväntas retrofit driva OEM-beställningarna.
Arbetet med att förstärka de svagaste och mest betydelsefulla länkarna i leveranskedjan sker kontinuerligt.
CTT har ett antal projekt som syftar till att förbättra produkterna, öka inträdesbarriärerna eller för att möjliggöra ett större systemansvar.
Flygbranschen befinner sig i en megatrend som ytterst drivs av en stark och uthållig trafiktillväxt i takt med den industrialisering och urbanisering som sker i Asien och andra delar av världen. Den kraftiga oljeprisnedgången är en 'game changer' för hela flygindustrin. Ett bestående oljepris under 50 USD bedöms dock sammantaget vara övervägande positivt.
Behovet av nya flygplan förutspås öka kraftigt under kommande 15-20 år drivet av en långsiktig trafiktillväxt. Detta sker främst i tillväxtländer med ökad efterfrågan att f lyga till och mellan framväxande miljonstäder. Eftersom oljeprisraset huvudsakligen bottnar i ett tillgångsöverskott snarare än minskad efterfrågan kan det ge en injektion som sammantaget gynnar världsekonomin. Det medför en gigantisk omfördelning av framtida kapitalflöden där de största vinnarna finns i oljeimporterande tillväxtländer som Kina och Indien. På risksidan är att oljeprisnedgången även är en effekt av lägre förväntningar, efterfrågan och investeringar i Asien (alternativt att lägre oljepris skapar sådana förväntningar). Vidare finns negativa störningar som exempelvis geopolitiska spänningar, terrordåd och epidemier. På längre sikt är det ett gynnsamt klimat för passagerare/flygresandet med ett utbudsdrivet oljepris på 50 USD snarare än på 100 USD. Detta främst därför att:
Ett lägre oljepris sänker de operativa kostnaderna och ökar flygbolagsvinsterna. Detta kan till viss del komma att överföras till passagerare i form av lägre biljettpriser som även kan bli följden av en ökad konkurrens mellan flygbolag (de som hade lönsamhetsproblem får andrum). Ytterligare en faktor som kan leda till lägre biljettpriser är den kapacitetsökning som sker i branschen med högre stoldensitet i flygplanen (både på kortdistans- och långdistansflygplan) och en kraftig tillväxt i den globala flygplansflottan.
Mycket pekar således på att lägre biljettpriser och mer direktflighter förstärker megatrenden med långsiktigt ökad passagerartrafiktillväxt. Flygbolagen mår bra av ett lågt oljepris men bedömare påtalar att ett väldigt lågt pris, som blir bestående, inte är bra för branschen eftersom det leder till överetablering.
För flygplanstillverkarna kan oljeprisraset leda till en tidsförskjutning av nya flygplansbeställningar när tidigare oekonomiska flygplan redo för skrotning kan användas några år till. Den största förändringen är förmodligen att det som tidigare gav flygbolag en konkurrensfördel med tidiga leveransslottider av långdistansflygplan nu blir mindre värdefullt. Flygplanens livslängd kan förlängas med ett oljepris under 50 USD istället för över 100 USD. Det leder inte till ett oändligt liv eftersom underhållskostnaderna för motorer och skrov är mycket höga (20 MUSD för en Boeing 767).
Det ger per automatik ett stoppdatum. Sannolikt kommer många välja att flyga sina 767 och äldsta 777 några år längre i detta klimat för att kunna vänta in slottider och förhandla om pris på nya flygplan. Oekonomiska fyrmotoriga plan som A340 och Boeing 747 kommer fortsätta att fasas ut. Den underliggande långsiktiga efterfrågan på nya flygplan är stark även med ett lågt oljepris.
Många f lygbolag tar höjd för dessa långtgående effekter och kommer att utnyttja överskottet från lägre bränslekostnader till att satsa en del av överskottet i kabininteriör med en öppenhet för innovationer som medför differentiering. Samtidigt väntas många fortsätta effektiviseringsarbetet och arbetet med att sänka övriga kostnader.
För CTT innebär det ett tuffare klimat för efterinstallation av Zonal Drying™ och ett mer gynnsamt klimat för Cair™. Effekterna på OEM-affärerna kommer troligen inte att märkas då det främst handlar om en förskjutning av beställningarna som ger en nödvändig anpassning av efterfrågan till alltför långa ledtider/slottider för nästa generations plan (787, 350 och 777X). Ett lågt oljepris ökar betydelsen av att ha Zonal Drying™ som tillval för fabriksmontering i nya flygplan.
Crude Oil Källa: www.tradingeconomics.com, NyMex
CTT har två produktgrupper för att reglera luftfuktigheten i ett flygplan:
| Luftfuktare | Anti-kondensation |
|---|---|
| Crew Humidifiers för Crew Rest och Flight Deck | Zonal Drying™ System (inklusive kontrollenhet) |
| Cair™ | Zonal Dryer (bara lufttorkaren) |
| Förhindrar att luften under flygningen blir extremt torr i: • cockpit • besättningens viloutrymmen och i passagerarkabinen |
Förhindrar fuktrelaterade kondensationsproblem som: • överskottsvikt, vilket sänker bränsleförbrukningen, • elektriska fel i komponenter (som kan leda till driftstörningar), och |
• lägre kostnader för service och underhåll (byte av isolering och korrosion)
• Höjer luftfuktigheten i cockpit och besättningens viloutrymmen från <5 % till 20-25 % RH.
Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg.
Unik teknik för aktiv reglerstyrning av luftfuktigheten i flygplan
CTT:s produkter bygger på teknologi som påverkar fuktigheten i luften. Mollierdiagrammet beskriver hur luft korrelerar med fuktighet, temperatur och energi.
Kondensation uppstår alltid i flygplan vilket leder till att kondensvatten/is ansamlas i flygplanskroppen/strukturen. Hur mycket extra vikt detta ackumulerat uppgår till beror bland annat på passagerardensiteten, hur effektivt planet utnyttjas och geografisk belägenhet för hemmabasen. Samtidigt som flygplanen är för blöta är kabinluften alltför torr. Befuktning av kabinluft utan att samtidigt bemästra och eliminera kondensation ökar därtill drastiskt problemen med kondensation.
CTT har utvecklat produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. Dessa använder sig av två grundprinciper, vilka bygger på Munters teknologi som tillämpar naturlagarna om evaporativ kylning och avfuktning för att styra luftfuktigheten; dels med rotorteknologi för att förhindra kondensation; och befuktning med evaporativ dyna för att höja luftfuktigheten i kabinen. Båda produkterna bygger på principen att optimera interaktionen mellan vatten och luft med en stor yta för absorption eller evaporation. Genom att sammanbygga denna yta till en kompakt enhet skapas förutsättningar för en kostnadseffektiv och naturlig process.
CTT:s avfuktare hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttertak.
Varför kondensation? Varför torr luft?
CTT:s befuktare tar in torr luft som passerar dynans fuktiga yta. Vattnet avdunstar och luften tillförs fukt samtidigt som den kyls.
| Kondensation i form av frost och is uppstår under flygning när den varma kabinluften kommer i kontakt med insidan av den extremt kalla flygplanskroppen. Det vatten som finns i luften fälls ut och fryser. Under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del samlas i isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplans kroppen. |
Kabinluften tas utifrån under flygning. På hög höjd är luften extremt torr. Även om en del luft återcirkuleras sjunker den relativa luftfuktig heten mycket snabbt. Enda källan till fukt är människorna ombord. Det får till följd att hud och slemhinnor torkas ut. |
|---|---|
| Principen för CTT:s anti-kondensationssystem | Principen för CTT:s luftfuktare |
| Systemet hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttertak. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isolerings mattorna att torka. Samtidigt sänks fuktigheten i den luft som är i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen. CTT:s anti-kondensationssystem är små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan. |
Befuktaren är utvecklad i samarbete med Munters och bygger på evaporativ teknik. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler. Dynan befuktas av ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta avdunstar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som den kyls. Genom att styra tillflödet av vatten till dynan regleras befuktarens ef fekt. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralin nehåll. Det finns inte någon risk för bakteriespridning via befuktaren eftersom vattnet när det avdunstar inte kan bära med sig några bakte rier. Befuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem. |
| Problem med kondensation | Problem med torr luft |
| • Elektriska fel • Högre vikt ger ökade bränslekostnader • Vattendroppar från kabinens tak vid start och landning • Mögel och fukt i flygplanets isolering |
• Problem att sova • Jetlag • Torr hud och torra slemhinnor • Risk för förkylningar |
4% 7 MSEK
110 MSEK OEM-försäljning Boeing 787 IP
58%
| Flygplanstyp | Crew Humidifier | Cair™ | Zonal Drying™ System |
|---|---|---|---|
| Boeing 737NG | – | – | Tillval (BFE 1x) |
| Airbus A380 | Tillval (SFE 2x) | – | – |
| Boeing 787 | Standard i viloutrymmes modul/tillval i cockpit (SFE 3x) |
– | Standard (2x) |
| Airbus A350 | Tillval (SFE 3x) | Tillval i kabinzon 1-3 (SFE 3x) | Tillval (SFE 2x) |
| Irkut MC-21 | Standard cockpit (1x) | – | – |
Bevisar tillförlitlighet och prestanda i införsäljningsarbetet av Cair™
2% 5 MSEK
| Zonal Drying™ | Crew Humidifiers | Cair™ | |
|---|---|---|---|
| Produktstatus | – | Tillval | – |
| Antal per plan | 0 | Max 2 | – |
| Antal levererade till Airbus 2015-12-31 |
14 (LH specialkund) |
132 | 22 (varav 14 till LH) |
| Leverantörsstatus | – | Enda leverantör | – |
Airbus hade vid årsskiftet levererat 179 A380-f lygplan (varav 27 under 2015) av totalt beställda 319 (order på 2 under 2015). Emirates som är klart största kund med 140 beställda har hittills fått 72 leveranser och räknar med ytterligare 20 under 2016.
Våra luftfuktare är tillval på de olika viloutrymmesmodulerna på Airbus A380. Den första A380 som levererades till kund (Singapore Airlines) är utrustad med två luftfuktare. Härutöver har Airbus installerat en kabinluftfuktare i samtliga Lufthansas A380 (14). Totalt har vi per den sista december 2015 levererat 154 luftfuktare till China Southern, Singapore och Lufthansa samt till delar av Emirates flotta. Fabriksmontering på A380 utgör en liten marknadsmöjlighet för CTT men har stor betydelse för retrofit eftersom flygplansmodellen för A380operatörer är det främsta flaggskeppet för flärdfull inredning. På A380 kan spatiös och extravagant förstaklassinredning realiseras som inte är möjligt på andra modeller. Vid försäljning av Cair™ är det en stor fördel att flera A380-operatörer har mångårig erfarenhet av våra luftfuktare till A380. Dessa operatörer kommer att vara centrala i en tidig marknad för Cair™. Flera av världens absolut ledande fullservice-f lygbolag har A380 och har på dessa sin allra högsta klass med sin bästa komfort. A380 är en viktig pusselbit för ett marknadsgenombrott av Cair™. Det är i dessa sammanhang extra värdefullt att Lufthansa haft Cair™ i drift sedan sin första leverans 2010 (idag 14 flygplan).
51% 96 MSEK
9 av 10 Boeing 787-operatörer väljer vår cockpit luftfuktare
| Zonal Drying™ | Cair™ | ||
|---|---|---|---|
| Produktstatus | Standard | Standard i alla Crew Rests/ tillval (SFE) för cockpit |
Inte tillgängligt på 787 |
| Antal per plan | 2 | Max 3 | 0 |
| Antal levererade till Boeing 2015-12-31 |
948 (36% ökning under 2015) |
850 (49% ökning under 2015) |
– |
| Leverantörsstatus | Enda leverantör | Enda leverantör | – |
Fram till årsskiftet hade totalt 363 Boeing 787-flygplan levererats till 34 olika flygbolag. Under 2015 levererade man 135 stycken. Målsättningen är att öka produktionstakten till tolv (12) 787-flygplan per månad. Boeing räknar med att leverera samma storleksordning under 2016 som 2015. Boeing serietillverkar två modeller:
787-8 och 787-9. En tredje variant – 787-10 - är under utveckling och är planlagd för första leverans under 2018.
Totalt har hittills 1 143 flygplan beställts från 59 kunder spridda över världen.
Vi har produkter på alla plan som lämnar fabriken. Alla 787-plan är standardutrustade med två Zonal Dryerenheter.
Våra luftfuktare finns som tillval (som enda leverantör) för cockpit och som standarutrustning i alla besättningens viloutrymmen (som är en tillvalsmodul). Vår luftfuktare till Cockpit är den första någonsin som har god prestanda och driftsäkerhet och är en stor kommersiell framgång där 9 av 10 kunder hittills har valt den till hela eller delar av sina 787-flotta.
Antalet luftfuktare per levererat 787-flygplan har ökat under 2015 och förväntas öka ytterligare något under 2016, vilket medför att antalet luftfuktare i genomsnitt räknat på hela den levererade flottan närmar sig två per flygplan.
| Totalt antal beställda |
Antal levererade (2015-12-31) |
|
|---|---|---|
| 787-8 | 435 | 289 |
| 787-9 | 546 | 74 |
| 787-10 | 162 | 0 |
| Summa | 1143 | 363 |
Totalt antal levererade luftfuktare till 787
Första flygbolagsbeställningarna under 2015
5% 9 MSEK
Airbus hade vid årsskiftet levererat 15 A350-900 till fyra kunder (Qatar, Vietnam, Finnair och TAM) av totalt 777 beställda (samtliga A350XWB modeller). Airbus har målsättningen att leverera drygt 50 stycken flygplan i år. Airbus serietillverkar en variant av tre
(A350-900). Den större modellen -1000 är under utveckling med första leverans planerad till 2017.
Under 2016 väntas Singapore, Cathay Pacific, Thai Airways och China Airlines och Lufthansa få första A350-leveranser. Antalet kunder uppgår till 41.
Alla våra produkter finns som fristående tillvalsprodukter på A350. Airbus är först med att erbjuda kabinluftfuktare som tillval. Airbus erbjuder luftfuktarna till tre zoner med en luftfuktare per kabinzon.
Försäljningen till A350 har hittills inte motsvarat våra förväntningar.
En viktig anledning till att A350 försäljningen inte motsvarar den på Boeing 787 är att vi är i tredje leverantörsledet på A350. På 787 är CTT direktleverantör till Boeing.
En annan viktig skillnad är att A350 kräver ett aktivt optionsval av flygbolagen. Detta till skillnad från Boeing 787, exponering hos Airbus och hur man marknadsför samt säljer. Antal levererade till Airbus 2015-12-31 21 34 32 Leverantörsstatus Enda leverantör Enda leverantör Enda leverantör
där luftfuktaren är standardutrustning i viloutrymmesmodulen dvs alla moduler har en luftfuktare. För cockpit är luftfuktaren fristående optionsval på såväl
En del av förklaringen är att Airbus varit väldigt fokuserat på att leverera i tid och minimiera risker som kan orsaka förseningar. Det har medfört att man strävat efter att reducera komplexiteten såsom att begränsa kundernas tillval. Men det har också handlat om att de första tillverkade A350-planen vägt alldeles för mycket. Tillval innebär ytterligare vikt. För flygbolagen är det viktigt att klara av att uppnå specificerad räckvidd. Andra bidragande orsaker till den tröga försäljningsstarten är att de första kunderna inte valt en kabinlayout med förstaklass samt att flera främst avser att använda sina första A350-flygplan på
Vi har under 2015 ökat vår visibilitet hos såväl Airbus som flera A350-kunder. Det har resulterat i en omfattande översyn vad gäller slutkundpriser,
A350 som 787.
medeldistans.
Även om förhållandet mellan räckvidd och extra vikt alltid är kontroversiellt är det mindre utmanande med tillval i detta skede av tillverkningsprocessen. Efterfrågan på luftfuktare väntas öka i takt med att flygbolag börjar flyga längre sträckor med A350.
Zonal Drying™ Crew Humidifiers Cair™
Produktstatus Tillval Tillval Tillval för 1-3 zoner Antal per plan 2 Max 3 Max 3
Vi bearbetar ledande flygbolag för Cair™ retrofit vilket gör att våra tillvalsprodukter på A350 naturligt kommer med i beslutsprocessen.
Målsättningen är att framgångarna på 787 med Crew Humidfiers ska speglas i försäljningen av A350-optionerna och att Cair™ -försäljningen skall börja ta fart.
| Totalt antal beställda |
Antal levererade (2015-12-31) |
|
|---|---|---|
| A350-800 | 16 | 0 |
| A350-900 | 580 | 15 |
| A350-1000 | 181 | 0 |
| Summa | 777 | 15 |
Flygbolagen är vår kund. Oavsett produkt och typ av affär.
Under 2015 har vi skapat en ökad medvetenhet hos flygbolagen, vilket inte enbart är en förutsättning för direktförsäljning utan även avgörande för vår status hos flygplanstillverkarna.
Det exklusivt strategiska marknadssamarbetet med B/E Aerospace ger oss en frekvent närvaro på managementnivå hos världens alla flygbolag. Det medför en närvaro och timing som vi aldrig tidigare varit i närheten av.
B/E Aerospace är en världsledande tillverkare av kabininteriörprodukter. Bolaget designar, utvecklar, och tillverkar ett stort utbud av produkter, inklusive flygplansstolar och belysningssystem. Bolaget har en egen sälj- och supportorganisation. I segmentet för First Class och Business Class konkurrerar B/E främst med Zodiac Aerospace och Sogerma.
B/E Aerospace har närheten till flygbolagskunden och är med tidigt i planering och upphandling av ny kabininteriör.
Lägre oljepris ökar dynamiken i flygbolagsbranschen vilket driver innovationer
0% 0 MSEK
Marknaden för kabinbefuktning är fortfarande i tidig fas. Under 2015 har vi träffat beslutsfattare bland merparten av våra målkunder. Medvetenheten har definitivt ökat avseende torrluftsproblematiken och fördelarna med vår unika luftfuktare.
Målkunder för luftfuktare till passagerare är främst de flygbolag som genom innovation eftersträvar differentiering och vill förnya erbjudandet till premiumresenären. I första hand handlar innovationerna om ny kabininteriör med koncept som skapar en atmosfär, som ger passagerare större frihet, flexibilitet och integritet. Även mjuka faktorer som förbättrar upplevelsen och välbefinnandet är på radarskärmen.
Flera samverkande faktorer skapar goda marknadsförutsättningar för Cair™ som ökar välbefinnandet och förhöjer den totala flygupplevelsen. Några gynnsamma marknadsdrivkrafter är:
Lägre bränslepris har resulterat i ökade vinster vilket ger utrymme för investeringar i kabinupplevelser som är i ett dynamiskt skede med leveranser av såväl Boeing 787 och A350 till nya operatörer.
Den nya generationens långdistansf lygplan och det lägre bränslepriset skapar ekonomiska förutsättningar för nya punkt-till-punkt flygförbindelser. Det innebär en effektivare total restid utan mellanlandningar men innebär fler timmar i luften i ett sträck. Det innebär längre exponering av torr luft, vilket vi räknar med kommer att öka intresset för kabinbefuktning.
Detta i kombination med fler kabinklasser skapar ett behov av differentiering. Starkast är trenden i att förbättra Business Class och fler flygbolag har ambitionen att konkurrera med First Class, vilket skapar en marknadsdynamik som gynnar Cair™, i såväl First som i Business Class. Hittills har ingen operatör First Class på sina A350. Det som gynnar CTT är att gränserna mellan First och Business Class suddas ut, vilket gör att den faktiska marknaden blir större, men kortsiktigt har First Class störst behov av differentiering. Business Class är en lönsam klass medan First Class handlar mer om att positionera flygbolaget och stärka varumärket.
Cair™ är osynligt för resenären och förbättringen av välbefinnandet under flygning är en subjektiv upplevelse. Utrullningstakten och marknadspenetrationen är i hög grad beroende av om de första kunderna har starka varumärken och i vilken utsträckning dessa företag positionerar kabinbefuktning i sin marknadskommunikation.
Det finns ingen annan leverantör av kabinluftfuktare på den nya generationens flygplan vilket ger oss en stark position när det gäller efterinstallation i befintliga flygplan. Konkurrens finns dock från andra produkter som förhöjer upplevelsen eller välbefinnandet, som stämningsbelysning och uppkoppling till Internet. Samtliga produkter konkurrerar om flygbolagens tid och pengar vid uppgraderingen av befintliga flygplan. Retrofitprojekten är komplexa och tidsplanen ofta snäv.
Vi marknadsför kabinbefuktning främst mot f lygbolag med moderna Boeing 777 och A380 i Mellersta Östern (Etihad, Emirates och Qatar), i Asien (ANA, Cathay Pacific, JAL, Singapore, Korean) och i Europa (Air France, British Airways och Lufthansa/ Swiss).
Retrofit-affärer förväntas driva försäljningen till OEM-program som t ex A350.
En installation ska tidsmässigt passa in som en del i ett större renoveringspaket av kabininteriören eller som en del av en mindre uppfräschning mellan större uppgraderingsprojekt.
Flygbolagens byte eller uppgraderingar av kabininteriör går normalt i cykler om 5-7 år. Leveranser av nya flygplansmodeller påverkar tidpunkten. När exempelvis f lygbolag tar leverans av A350-900 väljer flygbolagen vanligen att harmonisera kabinutformningen av sina andra moderna f lygplan som man har parallellt på samma typ av sträckor.
Den högsta kabinklassen är starkt förknippad med bolagets image och varumärke. Investeringar i exempelvis First Class marknadsförs ofta och får mycket uppmärksamhet, vilket förstärker hela f lygbolagets image och ökar den totala efterfrågan på biljetter. Det är väsentligt att våra första flygbolagskunder är marknadsledare som ser innovationer som ett marknadsverktyg för att differentiera och ytterligare stärka sin image. Marknadstillväxten är beroende av hur marknadsledande de första kunderna är och i vilken utsträckning man marknadsför Cair™. Marknadstillväxten är även beroende av i vilken takt och omfattning som f lygbolag lanserar Cair™ i Super Business Class. Det ger en betydligt större faktisk marknad eftersom det inbegriper betydligt fler flygbolag och att Business-kabinen är större (jämfört med First Class), vilket kräver fler luftfuktare per flygplan.
Utan aktiv kabinbefuktning är luften torrast i kabinsektioner med få passagerare. Med andra ord: Premiumresenären har lägst luftfuktighet.
Lägre oljepris förlänger återbetalningstiden
7% 13 MSEK
Retrofit-system
CTT är en pionjär även när det gäller att förhindra kondensation. Alla flygplan har kondensation. Men behovet varierar beroende på mängden ansamlat vatten som är en effekt av passagerartätheten, flygplanens utnyttjandegrad och deras geografiska belägenhet. Kundnyttan med anti-kondensation är störst för flygbolag med hög passagerardensitet och effektiv utnyttjandegrad av f lygplanen. Investeringskalkylen blir mer attraktiv om man har större överskottsvikt i form av kondensvatten. Det medför att anti-kondensation är en nischmarknad som inte omfattar alla flygplan. Men det är ett växande marknadssegment som gynnas av den starka branschtrenden där man sätter in fler stolar i samma flygplan. Fler passagerare i samma flygplansmodell ökar problemen med kondensation.
Utöver tätare stolsrader gör en del flygbolag även om den övriga kabinlayouten. En kompaktare inredning av exempelvis galleys och färre toaletter ger därigenom plats åt fler stolar. Flygplanstillverkarna har anammat trenden och erbjuder så kallade high-densityversioner med fler stolar. Även fullservice-flygbolag går mot att antingen lansera lågkostnadsbolag eller hybridlayouter som Lufthansas nya layout för A320neo med en liten Business Class längst fram och en stor högdensitetskabin. Totalt antal stolar i A320neo är 180 mot 168 i Lufthansas vanliga A320. Effekten av fler stolar blir att redan blöta och alltför tunga flygplan får ännu större problem med kondensvatten som bildas och ansamlas. Kostnaden för flygbolagen att ha överskottsvikt, och därmed värdet av att torka bort det ansamlade vattnet, styrs främst av bränslepriset. I ett klimat med ett oljepris på 30-50 USD per fat måste vi med framgång övertyga flygbolagen om anti-kondensationssystemets övriga fördelar, exempelvis kraftigt minskade stilleståndskostnader till följd av färre elektriska fel.
Flygbolagens beslutgrunder och budgetar är olika vid efterinstallation jämfört med ett tillval på nya flygplan. Vid en retrofit har många krav på max två års återbetalning.
Den primära marknadsstrategin är att bearbeta de f lygbolag som har stora beställningar på MAX och neo och som matchar vår målkundskvalificering. Vidare ska CTT:s erfarenheter från försäljning till lågkostnadsbolag i norra Europa tillämpas på andra geografiska marknader.
Våra retrofit-system kommer att användas för testutvärdering och som marknadsverktyg för att öka försäljningen. Helst ska testresultaten utföras av ett ledande flygbolag som påverkar tillverkarna och som får andra flygbolag att följa efter. På sikt ska fler testutvärderingar öka trovärdigheten för CTT:s metod att mäta fukt i flygplan och därmed förkorta beslutsprocessen.
Även fullserviceflygbolag går mot att antingen lansera lågkostnadsbolag eller hybridlayouter som Lufthansas nya layout för A320neo med en liten Business Class längst fram och en stor högdensitetskabin. Totala antalet stolar i A320neo är 180 mot 168 i Lufthansas vanliga A320.
Bilden illustrerar hur flygbolag kan ersätta befintliga stolar med nya lättviktsstolar med lägre lutning och därigenom få plats med fler stolar.
Marknaden för crew-luftfuktare drivs av 787
Retrofit-marknaden för Crew-befuktare är begränsad och avser endast de för besättningens viloutrymmen (cockpit är inte möjligt att efterinstallera). Vår flygbolagsförsäljning handlar i stor utsträckning om att öka insikten om våra 787-luffuktare bland flygbolagen. Det ger oss legitimitet, som även gynnar införsäljningen av kabinluftfuktarsystemet, samt skapar en dynamik, som kan verka för oss internt på flygbolagen när crew-representanter förhandlar om arbetsvillkor etc. för andra långdistansflygplan eller upphandling av nya. Vidare sprids insikten vad en god arbetsmiljö medför för flygbolag och personal. När flygbolagen ser en koppling mellan befuktning och lägre sjukfrånvaro ökar investeringsviljan. Målsättningen är att vår cockpit-option på 787 skall speglas i samma utnyttjandegrad på A350 och att fler ska välja det till viloutrymmena för att harmonisera med arbetsvillkoren på 787.
Marknadsinsatser sker främst mot 787-operatörer och A350-kunder. Marknadsföring direkt mot flygbolagen inriktas på att följa upp prestanda och tillförlitlighet för våra luftfuktare på 787. Arbetet inriktas även på att öka visibiliteten och förbättra Airbus promotion till flygbolag när man bestyckar sina A350.
Kunder med starkt patos för hälsa och välbefinnande driver Cair™ VIP
Under 2015 vann CTT nio VIPprojekt. För 2016 är utsikterna goda även om vi inte når upp till rekordåret 2015. CTT har under 2015 stärkt sin marknadsledande position. Insikten att luften, som ju är en funktion av passagerardensiteten, är extremt torr i ett VIP-flygplan är allmänt utbredd. Positiva erfarenheter från våra system i drift har medfört att vårt kabinbefuktningssystem idag nästintill betraktas som standardutrustning hos de som inreder flygplanen, speciellt för de allra största VIP-flygplanen.
CTT har en mycket stark marknadsposition och gott renommé. Totalt har CTT vunnit order på 75 st VIP-flygplan och Cair™ VIP har beställts från 14 olika Completion Centers. CTT har goda relationer med dessa, som rekommenderar slutkunden att beställa luftuppfuktning till flygplanet. Detta är den bästa möjliga hjälp CTT kan få i marknadsföringen av Cair™ VIP.
Växer i snabb takt med den installerade basen av våra produkter
Grafen illustrerar relationen mellan ackumulerade eftermarknadsintäkter och den första försäljnings-intäkten. Av grafen framgår att det tar knappt sex år innan eftermarknadsintäkterna för luftfuktare (i blått) överstiger produktintäkten medan
Eftermarknaden beror på antalet installerade produkter i drift och antalet driftstimmar per år. Försäljningen består dels av förbrukningsprodukter, som fuktdynorna till luftfuktarna och speciella filter till anti-kondensationssystemet, och dels av reservdelar till produkterna efter garantitidens utgång (främst Zonal Drying™).
CTT äger hela eftermarknadsförsäljningen och betalar ingen kommission till B/E Aerospace. Distributörer anlitas för leverans till flygbolagen.
Livslängden för ett långdistansflygplan är normalt 15-25 år. Kabininteriören byts ut efter 5-7 år. CTT:s produkter är byggda för planets livslängd och har förbrukningsprodukter som måste bytas med ett visst intervall. Därutöver behöver produkterna repareras om de går sönder.
Eftermarknadsintäkter i en Zonal Dryer härrör från filterbyte efter cirka 4 000 timmar och från reservdelar efter garantitidens utgång.
Fuktdynorna i en luftfuktare bör bytas efter 4 000 timmars flygtid vilket innebär ett intervall på mellan 8-12 månader. Fuktardynor till 787 utgjorde 2015 den största intäktskällan av våra eftermarknadsprodukter. Den installerade produktbasen växer under 2016 med drygt 2 luftfuktare per levererat 787-flygplan. I genomsnitt flyger en Boeing 787 12,1 timmar per dygn vilket ger drygt 4 400 timmar per år.
Leveransförmåga, inträdesbarriärer och marginalambitioner styr
En hörnpelare i CTT:s affärsidé är att vara ett av de mest pålitliga företagen när det gäller kvalitet, tillgänglighet och leveranssäkerhet. Därför har tillverkning och logistik en central roll i verksamheten.
CTT jobbar på f lera fronter för att minska ledtider, öka effektiviteten och samtidigt sänka kostnaderna. Flygbranschen ställer höga krav på produktkvalité och ytfinish vilket påverkar kravbilden på hela leverantörskedjan. CTT måste kontinuerligt se över leveranskedjan för att stärka de svagaste länkarna genom att investera i egen kapacitet för tillverkning och montering samt ta kontroll över nyckelkomponenter.
Det kan innebära att CTT måste arbeta nära många av underleverantörerna för att säkerställa leveranserna. Det kan även innebära att CTT helt eller delvis tar över tillverkningen eller förädlingsmomentet av vissa komponenter.
Det finns ett strategiskt värde att ha kontroll över produkten och vissa delar av tillverkning och slutmontering. Att outsourca är inte ett troligt scenario utan snarare att integrera ytterligare bakåt i leverantörskedjan. Utan en framgångsrik supply-chain kommer CTT inte att kunna växa med bibehållen lönsamhet.
Innovationsförmågan ska stärka marknadspositionen
Specialist på mekaniska komponenter
Dotterbolaget Bribo försörjer CTT med metallkomponenter. Företaget är specialiserat på att tillverka plåtdetaljer av hög kvalitet i små volymer. Det köptes av CTT 2008 och idag går 70% av tillverkningen till CTT. Andra kunder inkluderar företag inom inredningsdesign, verkstadsindustri och vårdsektorn.
Företagets placering i Nybro ger tillgång både till en god lokal arbetsmarknad och till enkelt tillgänglig industrimark, vilket bidrar till ändamålsenliga lokaler, en effektiv organisation och ett konkurrenskraftigt kostnadsläge.
Bribo tillverkar alla metalldelar till CTT:s befuktare och avfuktningssystem. Företagets största produkt är paddar till befuktarna, en förbrukningsdel som ska bytas ut med regelbundna intervall. Företaget har även flera externa kunder, som alla har en sak gemensamt med CTT – de kräver metalldetaljer som tillverkats med ett öga för kvalitet.
Under de senaste två åren har verksamheten vuxit rejält och personalstyrkan fördubblats, medan omsättningen tredubblats.
20 personer arbetade vid Bribo vid årskiftet och antalet fortsätter att växa. Personalen används flexibelt och målet är att alla ska kunna använda samtliga maskiner. Vid sidan av ett omväxlande arbete ger det även god flexibilitet vid sjukdom och när produktserier med låg volym tillverkas.
Företagets största enskilda produkt är paddar till befuktarna, en förbrukningsdel som ska bytas med ett intervall på mellan 12 och 15 månader. Med Bribo inom gruppen säkerställer CTT tillförlitliga leveranser av paddar och andra mekaniska komponenter till rätt kvalitet, rätt pris och i rätt tid. Att ha kompetensen om mekanisk produktion i koncernen innebär också att CTT kan få insikter om hur konstruktioner skulle kunna förenklas med bibehållen hög kvalitet.
CTT:s innovationsförmåga är central för att på lång sikt behålla den marknadsledande positionen.
Vikten driver innovationer i kabinen genom att införa nya material som kompositer, termoplaster, aluminiumlitium etc. Nya lättare säten möjliggör mer effektivt utnyttjande av kabinen och kan exempelvis öka kapaciteten, med bibehållen totalvikt. I koncept som prioriterar komfort och upplevelser inkluderas nya säten och olika komfortinnovationer som kroppsanpassade stolar eller ljus och fönster för att öka välbefinnandet. Det mesta digitaliseras och kopplas upp för fjärrdataanalys i syfte att bevaka status och snabbt hantera fel.
För CTT handlar innovation främst om att göra produkterna lättare; att sänka produktionskostnaderna genom ny design och vidareutveckling eller integration med andra system ombord; samt att skydda eftermarknadsprodukterna, främst dynorna.
I CTT-koncernen ingår moderbolaget med säte i Nyköping och dotterbolaget Bribo Mekaniska AB i Nybro. Moderbolagets elektronikavdelning med säte i Gustavsberg utvecklar och producerar i huvudsak styrenheter och kontrollsystem till bolagets produkter. Elektronikavdelningens verksamhet gentemot CTT övergår succesivt från fokus på styrenheter för enskilda produkter till utveckling och produktion av hela kontrollsystem för styrning av kompletta CTT-installationer i flygplanen. I koncernen var sammanlagt 87 personer anställda per 31 december 2015 varav 21 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från 20 till 65 år.
En av huvudnycklarna till att skapa en långsiktig framgång för CTT är kompetenta, drivna och engagerade medarbetare. Därför lägger vi stort fokus på att hitta, attrahera och rekrytera rätt medarbetare. CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, f lygplanselektronik och luftvärdighet såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk respektive internationell flygindustri. Företaget har under lång tid kunnat glädjas åt att både sjukfrånvaron och personalomsättningen är låg inom koncernen.
CTT är klassiskt organiserat med en säljavdelning, utveckling, Supply Chain, produktion och eftermarknad. Dessa stöttas av en kvalitetsavdelning och ekonomiavdelning. En stor del av tillverkningen läggs ut på dotterbolaget Bribo.
CTT:s utvecklingsavdelning omfattar 16 personer och ansvarar förutom för utveckling och konstruktion av CTT:s produkter även för projektledning. CTT har kompetens inom samtliga discipliner – systemutveckling, mekanisk konstruktion, elektrisk/elektronisk konstruktion, mjukvaruutveckling samt test. De olika projekten har olika omfattning: långa OEM-projekt, integration av system i VIP flygplan och retrofitinstallationer av system hos flygbolag.
Supply Chain-funktionen har tidigare varit en del av produktionsavdelningen. Eftersom inköpsvolymerna ökat kraftigt under de senaste åren har en separat Supply Chain-funktion bildats. Avdelningen ansvarar för samtliga underleverantörsfrågor och stöttas i detta arbete framförallt av CTT:s utvecklingsavdelning och kvalitetsavdelningen.
CTT:s produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. Tekniskt komplexa apparater, där CTT inte har kompetensen, har utvecklats av välre-
nommerade leverantörer genom långsiktiga avtal. Tillverkningen är utlagd på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos dotterbolaget Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT kan öka omsättningen utan större investeringar i vare sig maskiner eller personal. I koncernen arbetar nu sammanlagt 55 personer inom produktionen.
Ansvaret för eftermarknaden låg tidigare under försäljningschefen. Som ett led i det inledda marknadssamarbetet med B/E Aerospace beslutades att bilda en egen avdelning. Inom eftermarknadsavdelningen administreras reservdelsförsäljning, underhåll, garantireparationer och underhållsdokumentation.
CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.
Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utf ärdade av EASA (European Aviation Safety Agency), del 21 subpart G respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001 och EN9100.
CTT har även ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering av system vid efterinstallation i befintliga flygplan hos kommersiella f lygbolag. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTT:s formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTT:s produkter mot en ersättning per sålda system.
CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i flygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i maj 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap-listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTT:s torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.
Fram till år 2003 skedde försäljning i huvudsak till flygbolagen. I och med avtalen med Airbus och Boeing nådde bolaget det strategiska målet att bli OEM-leverantör. De betydelsefulla avtalen är:
Aktiekapitalet i CTT uppgår per den 31 december 2015 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.
Ägarförhållandena i CTT per den 31 december 2015 är enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB såsom de framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har under 2015 ökat från 2 535 till 2 943.
CTT:s aktier noterades 1997 först på SBIlistan och 1999 på Stockholmsbörsens Olista, numera Small Cap-listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 55,00 kronor, noterades den 21 december medan lägsta avslutskurs, 29,40 kronor, noterades den 2 januari 2015. Den 30 december 2015 var sista avslutskurs 50,00 kronor (28,60).
Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information. Där finns även årsredovisningar, delårsrapporter samt annan information att ladda ner.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning uppgående till 0,70 (0,40) SEK per aktie motsvarande 8,8 (5,0) MSEK. Bolaget har som utdelningspolicy att dela ut 20-40 procent av nettoresultatet till aktieägarna i form av utdelning. Under 2016 kommer styrelsen att se över bolagets utdelningspolicy.
| DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA | Antal Kapital och | |
|---|---|---|
| PER 2015-12-31 | aktier röster i % | |
| TRULSCOM FÖRVALTNING AB | 1 604 964 | 12,8 |
| B/E AEROSPACE, INC. | 1 138 005 | 9,1 |
| NORDNET PENSIONSFÖRSÄKRING AB | 556 355 | 4,4 |
| SWEDBANK ROBUR NY TEKNIK BTI | 550 000 | 4,4 |
| CATRON DESIGN AB | 544 724 | 4,3 |
| IF SKADEFÖRSÄKRING AB | 511 200 | 4,1 |
| LOVIMA AB (GM SWEDBANK FÖRS.) | 498 709 | 4,0 |
| NYA JORAME HOLDING AB | 482 500 | 3,9 |
| AMF AKTIEFOND SMÅBOLAG | 316 909 | 2,5 |
| FÖRSÄKRINGSAB., AVANZA PENSION | 276 729 | 2,2 |
| Summa | 6 480 095 | 51,7 |
| Övriga aktieägare | 6 049 348 | 48,3 |
| Totalt antal aktier | 12 529 443 | 100,0 |
| Totalt antal aktieägare | 2 943 |
| ANTAL AKTIER/ | Antal | Antal | Andel |
|---|---|---|---|
| AKTIEÄGARE | ägare | aktier | aktier i % |
| 1-1 000 | 2 327 | 701 271 | 5,6% |
| 1 001-10 000 | 515 | 1 528 490 | 12,2% |
| 10 001-50 000 | 73 | 1 661 123 | 13,3% |
| 50 001-100 000 | 9 | 628 925 | 5,0% |
| 100 001- | 19 | 8 009 634 | 63,9% |
| Summa | 2 943 | 12 529 443 | 100,0% |
| AKTIEKAP. | Transaktion | Förändring | Totalt | Ökning | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| UTVECKLING | av antal | antal | aktiekapital | aktiekapital | Kvotvärde | |
| aktier | aktier | SEK | SEK | SEK | ||
| 1991/92 | Nyemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 | Nyemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 | Nyemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 | Nyemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 | Nyemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 | Nyemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 | Nyemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 | Nyemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 | Nyemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 | Nyemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 | Nyemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 | Nyemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 | Nyemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
| 2014 | Nyemission | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 |
I samband med ingåendet av samarbetsavtal med B/E Aerospace, Inc. under hösten 2014 tecknades ett aktieägaravtal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace, Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget.
Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas upp i händelse av ägarförändring som innebär att kontrollen av bolaget övergår (så kallad "change of control").
CTT Systems AB (publ.) ("CTT") är marknads- och teknikledande leverantör av system för reglering och styrning av luftfuktigheten i flygplan. I ett flygplan finns två huvudsakliga problem när det gäller luftfuktighet; dels för torr luft i kabinen där passagerare och besättning vistas och dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen till följd av kondensation. CTT:s produkter löser fuktparadoxen med blöta flygplan och alltför torr kabinluft. Vi kallar konceptet "Humidity in Balance". Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas:
I koncernen ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som helägt dotterbolag. Bribos huvudsakliga verksamhet utgörs av avancerad plåtbearbetning med Moderbolaget CTT som den största kunden.
2015 är det hittills bästa året avseende order på Cair™ VIP-system till totalt 9 st VIP-flygplan.
Totalt fick vi beställningar på Zonal Drying™ till 62 st flygplan under 2015. De två största kunderna är dels en anonym kund med order på 30 st Boeing 737-system för fabriksmontering och dels Icelandair med order på 16 st retrofit-system (14 Boeing 757-200 och två Boeing 767- 300 samt en option avseende köp till ytterligare 16 st Boeing MAX 8/9-flygplan).
Under 2015 har CTT vunnit ett utvecklingskontrakt för befuktare till en ny crew rest på Airbus A380, som skall introduceras till flygbolag under 2016.
Sammantaget har ovanstående affärer tillsammans med många nya kundkontakter under året visat på ett ökat intresse och en klart ökad kundacceptans för koncernens produkter under 2015.
Garantiutfallet har under året varit högre än förväntat vilket i huvudsak beror på vissa kvalitetsproblem inom 787-programmet. CTT har initierat tre garantikampanjer kopplat till problemen varav två är slutförda under 2015 och en stor del av den tredje kampanjen är genomförd under året. Utgifterna för detta har inte påverkat årets resultat; istället har utfallet redovisats mot avsättningar för garantiåtaganden som därför per 31 december minskat till 1,5 MSEK (4,1). Styrelsen fortsätter att utvärdera nivån på garantiavsättningarna, men bedömer i nuläget att inga förändringar behöver göras. Se även not 17 Avsättningar för garantiåtaganden.
Inga väsentliga händelser har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess utgång.
Det ekonomiska utfallet av 2015 kan sammanfattas:
Omsättning och rörelseresultat har gynnats av en stark USD mot SEK då försäljningen nästan uteslutande sker i USD medan en stor del av kostnaderna finns i SEK. Valutajusterat har dock nettoomsättningen minskat med 14%. Den totala OEM-försäljningen ökade med 33%, VIP-system ökade med 62% och eftermarknaden (exklusive initiala reservdelar till Boeing 787) ökade med 32%. Retrofit-försäljningen av Zonal Drying™-system minskade med 22% och försäljningen av initiala reservdelar till 787-programmet minskade med 83% jämfört med 2014. Försäljningen av 787-produkter för fabriksmontering i nytillverkade 787-plan stod för cirka 50% av omsättningen. Omsättningsökningen i eftermarknaden beror i huvudsak på ökad försäljning av befuktardynor till 787 i drift hos flygbolagen, vilken ökade med 79%. Försäljningen under 2015 har gynnats av en viss lageruppbyggnad hos våra distributörer.
De två enskilt största omvärldsfaktorerna som påverkat 2015 års verksamhet är en stärkt USD gentemot SEK samt kraftigt sänkta bränslepriser. Omsättningen har påverkats positivt av SEK/USD-kursens utveckling. Effekterna av ett lägre bränslepris slår mot orderingången för Zonal Drying™ eftersom det sänker systemets kostnadsbesparing men motverkas av att flygbolagens lönsamhet förbättras vilket förväntas medföra ökade investeringar i innovationer som förbättrar och differentierar flygupplevelsen. Vidare har omsättningen påverkats negativt av den lageruppbyggnad kopplat till IP-reservdelar och 787-produktionen som skedde hos CTT:s kunder under 2014, vilket lett till minskad efterfrågan under 2015.
SEK/USD-kursens utveckling har även påverkat EBITmarginalen positivt under 2015. Den positiva USD-effekten har motverkats av lagerjusteringar av engångskaraktär på ca 3 MSEK. Dessutom har vi sett en tydlig produktmixförskjutning vilket framgår av diagrammen nedan. Denna mixeffekt har påverkat EBIT-marginalen negativt eftersom IP- och VIP-försäljningen har högre marginaler än OEM-försäljningen. Detta motverkas delvis av en ökad eftermarknadsförsäljning där marginalerna är bättre än genomsnittet.
Rörande uppskjuten skattefordran om 28 MSEK, relaterat till det ackumulerade skattemässiga underskottet om 127 MSEK, har styrelsen gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar under de närmaste åren. Som ett resultat av denna anser styrelsen att inga indikationer på värdeförändringar, som skulle föranleda en nedskrivningsprövning, föreligger av den bokförda skattefordran (not 15).
Fördelning moderbolagets nettoomsättning 2015 Fördelning moderbolagets nettoomsättning 2014
Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med 3,7 MSEK (2,5) i immateriella tillgångar vilket främst utgörs av utvecklingskostnader för kontrollsystem i moderbolaget. I materiella anläggningstillgångar uppgick investeringarna till totalt 7,0 MSEK (3,2). Utöver ersättningsinvesteringar och ett antal mindre investeringar avseende produktionsutrustning och anpassning av produktionsytor har dotterbolaget Bribo Mekaniska AB investerat i en multifunktionsmaskin för metallbearbetning. Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till 10,7 MSEK (5,7).
Forskning och utveckling har under 2015 till största delen avsett ett projekt för utveckling av kontrollsystem. Boeing 787-projektet och VIP-affärerna genererar kontinuerligt ingenjörsarbete av forsknings- och utvecklingskaraktär och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning i takt med att tiden går. Under räkenskapsåret har 0,7 MSEK (1,5) av aktiverade utvecklingsprojekt kostnadsförts. Se även not 6 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten".
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är ringa.
CTT:s styrelse består av sex ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels personer utan koppling till dessa. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD, ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 7 gånger.
Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter skall behandlas: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation samt övriga frågor.
Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommuniké och bolagets kapitalbehov.
Totalt har 575 000 SEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, varav ordföranden erhållit 125 000 SEK.
CTT håller årsstämma den 12 maj 2016. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för de tre största aktieägarna vilka tillsammans representerar cirka 26% av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Därför utgörs ersättningskommittén av hela styrelsen. Däremot har att revisionsutskott bestående av tre ledamöter ur styrelsen inrättats under 2015 för att säkerställa bibehållen eller ökad kvalitet i finansiella frågor i takt med att bolaget växer. Den valda externa revisorn har rapporterat skriftligt samt genom närvaro vid både styrelsemöten och revisionsutskottets möten.
CTT har strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal vid moderbolaget planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego. I koncernen var sammanlagt 87 personer anställda per 31 december 2015 varav 21 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från 20 till 65 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.
Målsättningen med CTT:s ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses VD, övriga medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens rörelseresultat.
CTT har i enlighet med beslut på årsstämman den 13 maj 2015 implementerat ett bonusprogram ("Bonusprogrammet") som består av fyra delar:
2) Avsättning till CTT:s personalstiftelse ("Stiftelsen"), som omfattar alla koncernens anställda (inklusive VD och ledande befattningshavare) utom deltagare i 1) ovan, med fördröjd utbetalning av ett kontantbelopp till deltagarna,
3) Rörlig kontantersättning till ledande befattningshavare i CTT (VD exkluderad), ("Ledningsbonus"), med krav på förvärv av CTT-aktier ("Villkorsaktier") för hela nettobeloppet, och
Av Bonusprogrammets delar är 3) och 4) riktat till ledande befattningshavare enligt de riktlinjer som årsstämman beslutat. Från Vinstdelningspotten avräknas först Bribobonus varefter 75% avsätts till Stiftelsen och 25% till en kostnadspott för Ledningsbonus ("Ledningsbonuspotten").
För bokslutsår 2015 är kostnadstaket för rörlig ersättning avseende Ledningsbonus (exklusive moderbolagets VD) fastställt till 0,54 MSEK. Utfallet för 2015 har inneburit ett totalt reserverat kostnadsbelopp för CTT om 0,46 MSEK kronor. Motsvarande belopp för VD-bonus är ett kostnadstak fastställt till 0,54 MSEK med ett utfall om knappt 0,3 MSEK.
För att ytterligare öka incitamenten och stimulera insatser som medför att CTT ökar nettoomsättningen över flera år kommer styrelsen för årsstämman att föreslå ett tillägg till nuvarande årsbaserade vinstdelning. Tillägget innebär ett långsiktigt målbaserat program riktat till VD och marknadschef som ger rätt till extralön vid givna nettoomsättningsmål.
Se även not 3 Personal.
Transaktioner med närstående beskrivs i not 25.
CTT upprättar sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder har tillämpats som i senaste årsredovisningen.
För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2015-04-11.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning uppgående till 0,70 (0,40) SEK per aktie motsvarande 8,8 MSEK (5,0). Avstämningsdag för utdelning är 2016-05-16 och utbetalningsdag för utdelning 2016-05-19. Bolaget har som utdelningspolicy att dela ut 20-40% av nettoresultatet till aktieägarna i form av utdelning. Styrelsen har för avsikt att se över utdelningspolicyn under 2016.
I samband med ingåendet av samarbetsavtal med B/E Aerospace, Inc. under hösten 2014 tecknades ett aktieägaravtal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace, Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget.
Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas upp i händelse av ägarförändring som innebär att kontrollen av bolaget övergår (så kallad "change of control").
2014 påverkades positivt av både en stor IP-försäljning och lageruppbyggnad hos kund kopplat till Boeing 787-programmet, vilket gav en kraftig försäljningstillväxt under 2014. Eftersom lageruppbyggnad skedde hos kunderna både kopplat till IP-försäljning och 787-produktionen minskade efterfrågan på dessa områden under 2015, något som ledde till att året blev det konsolideringsår som vi hade förväntat oss och omsättningstillväxten stannade på 1%. Bedömningen inför 2016 är istället att lagren hos kunderna har svängt in på mer normala nivåer vilket gör att vi kan vänta oss en ökning av omsättningen 2016.
Ser vi till framtida marginaler så finns det två huvudfaktorer som kan skapa fluktuationer över tid: USD-utvecklingen samt produktmixen. En starkare SEK gentemot USD kommer att pressa koncernens marginaler medan en produktmix som svänger över mot större andel eftermarknad kommer att förbättra marginalerna. Om vi bortser från tillfälliga svängningar ser vi dock en positiv utveckling över tid även när det gäller koncernens marginaler.
Det starka kassaflöde som CTT har visat under 2015 förväntas fortsätta under 2016. Kassaflödet i kombination med likvida medel på 30,5 MSEK per 2015-12-31 gör att CTT:s finansiella situation är mycket stabil. Sammantaget bedömer styrelsen att den finansiella situationen är god. De goda utsikterna för år 2016 kommer enligt styrelsens bedömning att ytterligare förstärka bolagets finansiella ställning.
Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTT:s framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Se även not 26 Policy för finansiell riskhantering.
CTT kommer såsom ett relativt litet bolag att under en överskådlig tid vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som ej är oersättliga, men temporärt kan ge negativ påverkan på CTT om någon eller några av dessa skulle lämna koncernen.
CTT är i dagsläget till stor del beroende av Boeing och speciellt 787-programmet. Ett avbrott eller en störning i detta program skulle ha en stor negativ effekt på CTT. 787-programmet har dock de senaste åren stabiliserats vilket gör att risken för störningar i programmet nu är betydligt mindre. Allteftersom den installerade basen för våra system växer kommer eftermarknadsområdet successivt att utgöra en allt större andel av CTT:s totala försäljning. I takt med att detta sker minskar också beroendet av enstaka större kunder.
Framtida intäkter är till viss del beroende av ett fåtal större order vilka har en inverkan på både omsättning och resultat. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus och den ökande eftermarknadsandelen har risken för omsättningstapp gradvis minskat och utvecklingen framåt kommer att leda till ytterligare riskminskning. Under överskådlig tid kommer dock vissa kvartalsvisa fluktuationer att kunna uppstå.
CTT-koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 36,0 MSEK (45,1). Koncernen har en säkerställd bankfinansiering om 69,1 MSEK (82,9). Då CTT är beroende av de tecknade OEM-avtalen A380, A350 samt inte minst Boeing 787-avtalet, kan det ej helt uteslutas att CTT vid större störningar i dessa projekt blir i behov av externt kapitaltillskott. Risken för detta har dock minskat samtidigt som CTT:s disponibla medel har legat på en stabil hög nivå under hela 2015.
En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTT:s produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.
CTT:s garantiansvar sträcker sig från tre till fyra år beroende på kund och produkt. Eftersom företagets produkter är nyutvecklade och oprövade i längre tids tjänst finns en risk för större garantiutfall som skulle ha en betydande negativ effekt för koncernen.
CTT:s utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTT:s kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTT:s framtida resultat både positivt och negativt.
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK, USD och EUR. Personalkostnader och många övriga kostnader är i SEK, medan produkterna säljs i USD. CTT:s beroende av USD-kursen är följaktligen ansenligt. Koncernen arbetar med att succesivt lägga om alla checkkrediter och lån i USD för att uppnå en viss hedgeeffekt vid fluktuationer i USD.
USD-kursen har rört sig från 7,81 SEK/USD vid årets ingång via ett årslägsta på 7,80 SEK/USD i januari och årshögsta på 8,84 SEK/USD i april. Ett årshögsta på 8,84 SEK/USD och årslägsta på 7,80 SEK/USD ger en skillnad på 1,04 SEK per USD eller ca 13%. Med nära 100% av intäkterna i USD för moderbolaget medför detta att såväl årets och i ännu högre grad de enskilda kvartalens resultat påverkas starkt av dollarns fluktuationer och nivå. Räkenskapsårets medelkurs har varit 8,42 SEK/USD vilket är 1,57 SEK högre än föregående års 6,85 SEK/USD.
USD-årsmedelkursen har under de senaste 5 åren rört sig som följer 2011 (6,49) -10%, 2012 (6,78) +4%, 2013 (6,51) –4%, 2014 (6,85) +5% och 2015 (8,42) +23% vilket medfört en direkt omsättnings- och resultatpåverkan på bolaget.
Nettoomsättningen i koncernen ökade under 2015 med 1% till 198,1 MSEK (195,2) – i jämförbara valutor var det istället en minskning med 14% (justerat för valutakursförändringar).
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2015 191,6 MSEK (182,1). Resultatet efter skatt uppgick till 23,3 MSEK (-5,8). De likvida medlen var på balansdagen 28,8 MSEK (35,9).
Vinstmedel till förfogande hos moderbolaget:
| KRONOR | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 48 840 006 |
| Överkursfond | 28 856 978 |
| Årets vinst | 23 339 853 |
| Summa | 101 036 837 |
| Utdelning till aktieägarna med | |
| 0,70 kronor per aktie (12 529 443 aktier) | 8 770 610 |
| Balanseras i ny räkning | 92 266 227 |
| Summa | 101 036 837 |
SEK/USD kursutveckling 2010 – 2015
Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från svensk kod för bolagsstyrning framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning och ett revisionsutskott, emedan hela styrelsen utför ersättningsutskottets uppgifter.
CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll, bolagstyrningsrapporter och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.
Denna rapport innehåller sammanfattad information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor. Alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.
Den 31 december 2015 hade bolaget 2 943 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 51,7% av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.
Bolagets största enskilda aktieägare Trulscom Förvaltning AB hade per 2015- 12-31 ett aktieinnehav om 1 604 964 st aktier motsvarande 12,8% av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer. Där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen. Bolagstämman förbereds och genomförs på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.
Årsstämma hölls den 13 maj 2015 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Tomas Torlöf, Annika Dalsvall, Mats Lundin, Henrik Ossborn och Nicolas Pinel samt nyval av Göran Bronner. Stämman valde även på valberedningens förslag Tomas Torlöf till styrelsens ordförande.
För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www.ctt. se eller avsnittet Styrelsen & revisorer i bolagets årsredovisning.
Att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 2014 samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag.
För fullständiga stämmobeslut se årsstämmoprotokoll på CTT:s hemsida www.ctt.se
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.
Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och CFO i moderbolaget som föredragande. Revisorerna deltar även under vissa punkter på minst ett av årets styrelsemöten. En närmare presentation av styrelsen finns i bolagets årsredovisning under avsnittet Styrelsen & revisorer.
Av styrelsens nuvarande sex ledamöter är fem att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.
Styrelsen har under 2015 haft sju styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Av styrelsens ledamöter har under året Nicolas Pinel varit frånvarande vid mötet den 12 november. I övrigt har närvaron varit fullständig under de perioder ledamöterna ingått i bolagets styrelse.
Styrelsen har under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades. Styrelsen har även gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete. Utvärderingen av styrelsens arbete består av ett frågeformulär som alla i styrelsen svarar individuellt på. Därefter följer styrelsens ordförande upp med djupintervjuer med utvalda parter. VDutvärderingen sker på motsvarande sätt; VD fyller i ett frågeformulär vilket följs av en utvärdering och diskussion i styrelsen utifrån svaren som har lämnats.
I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Utskottet utvärderar de pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar som gäller för bolagsledningen och följer och utvärderar även tillämpningen av de "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" för 2015 vilka antogs på årsstämman 2014 respektive 2015.
Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Vad gäller ledamöternas för ersättningsutskottets närvaro vid sammanträdena hänvisas till ovan under avsnittet Styrelsen och dess arbete under 2015.
CTT:s revisionsutskott består för närvarande av styrelseledamöterna Göran Bronner, Annika Dalsvall och Henrik Ossborn. Revisorerna deltar på revisionsutskottets möten vid flera tillfällen under året. VD, CFO samt redovisningsansvarig i moderbolaget deltar som föredragande på utskottets möten. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett revisionsutskottsmöte. Revisorernas rapporter under 2015 har inte föranlett någon särskild åtgärd från revisionsutskottet eller styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2015 har översiktligt granskats av bolagets revisorer. Revisionsutskottet har under 2015 års andra hälft haft två möten. Dessförinnan utgjorde styrelsen revisionsutskott eftersom koncernen under tidigare år har sysselsatt ett relativt litet antal personer och varit av begränsad komplexitet. Av revisionsutskottets ledamöter har under året Annika Dalsvall varit frånvarande vid mötet den 4 november. I övrigt har närvaron varit fullständig under de perioder ledamöterna ingått i bolagets revisionsutskott. Vad gäller ledamöternas för revisionsutskottets närvaro vid sammanträdena under perioden då styrelsen utgjorde revisionsutskott hänvisas till ovan under avsnittet Styrelsen och dess arbete under 2015.
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter. Valberedningen är bolagstämmans organ med enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet.
Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter bland bolagets aktieägare. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning
skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast sex månader före årsstämman. Valberedningens mandattid sträcker sig från det att den bildas till dess att nästa valberedning har sammankallats. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Förändringar i ägarstrukturen som inträffat efter den 15 februari 2017 ska inte leda till någon förändring av valberedningens sammansättning.
Bolagskoden anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. CTT:s valberedning består av tre ledamöter, varav två under 2015 var styrelseledamöter. Detta var således en avvikelse från bolagskoden. En av dessa ledamöter är styrelsens ordförande och representerar tillika CTT:s största aktieägare och en av ledamöterna representerar CTT:s näst största aktieägare. Valberedningens ledamöter anser att det är i bolagets och alla aktieägares intresse och ändamålsenligt att dessa representanter medverkar i såväl valberedningens som styrelsens arbete.
Inför 2016 års årsstämma har valberedningen genomfört protokollförda möten där de ärenden som ankommer på valberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för tre av bolagets största ägare, dessa är Trulscom Förvaltning AB, B/E Aerospace, Inc. och If Skadeförsäkring AB. Tillsammans representerar dessa ca 26 % av bolagets aktier. Ägarna har företrätts av Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) vald till ordförande i valberedningen, Nicolas Pinel (B/E Aerospace, Inc.) och Ricard Wennerklint (If Skadeförsäkring AB). Valberedningen har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede. Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier.
Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTT:s ledning ingick under 2015 verkställande direktören, CFO, marknadsoch försäljningschef, utvecklingschef, kvalitets- och personalchef, produktionschef, customer supportchef, supply chain-chef, platschef Gustavsberg samt VD för dotterbolaget Bribo Mekaniska AB. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning under avsnittet Ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se
Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.
Styrelsen i moderbolaget har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.
CTT:s ekonomiorganisation leder en inarbetad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå.
Inom koncernen arbetas det enligt regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, godkännande av regler för investeringar med mera. I dotterbolag framgår reglerna av VD-instruktionerna samt i moderbolaget även av en attestförordning för berörda chefspersoner.
I syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS respektive ÅRL leds rapporteringsprocessen från moderbolaget och såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med dotterbolag för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och erfarenhet skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.
Inom varje rapporterande dotterbolag ansvarar ekonomipersonalen samt dotterbolagets VD för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs för konsolidering.
CTT:s styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen behandlar såväl alla kvartalsbokslut som bokslutskommuniké och årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts internt och av de externa revisorerna.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande i moderbolagets kvalitetssystem och finns tillgängliga för personalen via bolagets intranät "Ledstjärnan" samt kommuniceras genom formella och informella kanaler.
Information till externa parter kommuniceras löpande på bolagets hemsida www.ctt. se där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Pressmeddelanden, kvartalsrapporter och annan reglerad extern publik kommunikation sker via Cision AB.
Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på bolagets hemsida www.ctt.se.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde följs upp kontinuerligt medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje bolags VD (Moderbolag och dotterbolag) och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive bolag.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion kvartalsvis som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Därtill följs den konsoliderade informationen upp av styrelsen. De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering.
CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.
CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen under rubriken risker samt på www.ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
Vid årsstämman den 13 maj 2015 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att Grant Thornton Sweden AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Joakim Söderin som huvudansvarig revisor för en period om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor. Utöver detta medverkar revisorerna vid flera av revisionsutskottets möten under året.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS), frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. Styrelsen lämnade ett förslag om ändring av bolagsordningen till årsstämman 2015, vilket till fullo godkändes av bolagsstämman. För nu gällande bolagsordning, antagen 13 maj 2015, se www.ctt.se
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se.
På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se.
CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distributionen av pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutskommuniké och övrig reglerad extern publik kommunikation, offentliggjord i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter, sker via Cision AB. Genom Cision´s försorg når informationen snabbt och samtidigt till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| (MSEK) | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | ||||||
| Intäkter | 211,7 | 205,4 | 159,9 | 156,8 | 103,7 | |
| Kostnader | -172,9 | -185,0 | -143,5 | -135,6 | -100,5 | |
| Avskrivningar | -9,8 | -14,6 | -10,1 | -7,8 | -8,0 | |
| Resultat efter avskrivningar | 29,1 | 5,8 | 6,3 | 13,4 | -4,8 | |
| Finansiella intäkter | 0,6 | 0,0 | 0,6 | 1,5 | 1,5 | |
| Finansiella kostnader | -1,9 | -4,0 | -2,5 | -1,9 | -1,7 | |
| Resultat före skatt | 27,8 | 1,8 | 4,4 | 13,1 | -5,0 | |
| Skatt | -6,2 | -0,5 | -1,1 | -10,3 | 28,1 | |
| Årets resultat | 21,6 | 1,3 | 3,3 | 2,8 | 23,1 | |
| 15-12-31 | 14-12-31 | 13-12-31 | 12-12-31 | 11-12-31 | ||
| BALANSRÄKNING | ||||||
| Tillgångar | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 27,2 | 28,6 | 36,5 | 22,7 | 21,7 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 33,0 | 31,1 | 32,0 | 30,1 | 15,0 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 26,4 | 32,3 | 32,8 | 34,5 | 43,8 | |
| Övriga omsättningstillgångar | 121,3 | 102,7 | 97,4 | 84,5 | 83,6 | |
| Kassa och bank | 30,5 | 36,4 | 3,1 | 1,6 | 6,4 | |
| Summa tillgångar | 238,3 | 231,1 | 201,9 | 173,4 | 170,6 | |
| Eget kapital och skulder | ||||||
| Eget kapital | 112,9 | 95,9 | 64,6 | 66,2 | 63,4 | |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 1,5 | 4,1 | 2,5 | 2,9 | 2,1 | |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 40,1 | 47,5 | 47,7 | 26,5 | 34,9 | |
| Långfristiga skulder, ej räntebärande | 0,0 | 0,0 | 3,2 | 3,2 | 4,3 | |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 26,3 | 32,0 | 38,6 | 25,3 | 16,5 | |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 57,5 | 51,5 | 45,3 | 49,4 | 49,3 | |
| Summa eget kapital och skulder | 238,3 | 231,1 | 201,9 | 173,4 | 170,6 | |
| Nyckeltal | ||||||
| Andel riskbärande kapital % | 47 | 42 | 32 | 38 | 37 | |
| Avkastning på eget kapital % | 21 | 2 | 5 | 4 | 44 | |
| Avkastning på totalt kapital % | 13 | 2 | 4 | 9 | -2 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital % Kassalikviditet % |
17 101 |
4 112 |
5 67 |
12 75 |
-5 90 |
|
| Räntetäckningsgrad ggr | 18 | 2 | 3 | 8 | -2 | |
| Rörelsemarginal % | 15 | 3 | 4 | 9 | -5 | |
| Skuldsättningsgrad ggr | 0,6 | 0,8 | 1,3 | 0,8 | 0,8 | |
| Soliditet % | 47 | 42 | 32 | 38 | 37 | |
| Vinstmarginal % | 14 | 1 | 3 | 9 | -5 | |
| Personal | ||||||
| Antal anställda årsmedeltal | 87 | 83 | 79 | 73 | 61 | |
| Intäkt per anställd MSEK Löner MSEK |
2,4 37,8 |
2,4 38,9 |
2,1 34,8 |
2,2 34,0 |
1,7 25,0 |
|
| Aktiedata | ||||||
| Resultat per aktie, kr | 1,72 | 0,12 | 0,30 | 0,24 | 2,04 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 1,72 | 0,12 | 0,30 | 0,24 | 2,04 | |
| Eget kapital per aktie, kr | 9,01 | 7,66 | 5,67 | 5,81 | 5,58 | |
| Eget kapital per aktie efter | ||||||
| utspädning, kr | 9,01 | 7,66 | 5,67 | 5,81 | 5,58 | |
| Kassaflöde från den löpande | ||||||
| verksamheten per aktie, kr | 1,77 | 1,66 | -0,24 | 1,75 | -0,28 | |
| Antal aktier | 12 529 443 | 12 529 443 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | |
| Antal aktier efter utspädning | 12 529 443 | 12 529 443 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 12 529 443 | 11 631 510 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | |
| under perioden Börskurs på balansdagen, kr |
50,0 | 28,6 | 30,3 | 39,9 | 29,2 |
1) 2015 avser föreslagen utdelning
| (MSEK) | Not | 2015-01-01 | 2014-01-01 |
|---|---|---|---|
| –2015-12-31 | –2014-12-31 | ||
| Nettoomsättning | 1 | 198,1 | 195,2 |
| Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och | |||
| pågående arbete för annans räkning | 7,0 | 2,6 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2,5 | 1,5 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4,2 | 6,0 | |
| 211,7 | 205,4 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -77,9 | -80,7 | |
| Övriga externa kostnader | 2 | -33,6 | -45,2 |
| Personalkostnader | 3 | -57,6 | -56,2 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -9,8 | -14,6 | |
| Övriga rörelsekostnader | -3,9 | -3,0 | |
| Summa rörelsens kostnader | -182,7 | -199,6 | |
| Rörelseresultat | 29,1 | 5,8 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Finansiella intäkter | 0,6 | 0,0 | |
| Finansiella kostnader | -1,9 | -4,0 | |
| Resultat före skatt | 27,8 | 1,8 | |
| Uppskjuten skatt Årets resultat |
15 5 |
-6,2 21,6 |
-0,5 1,3 |
| Poster vilka kommer att omklassificeras till periodens resultat: | |||
| Kassaflödessäkringar | -2,5 | 0,0 | |
| Omklassificering till periodens resultat | 3,0 | 0,0 | |
| Skatt | -0,1 | 0,0 | |
| Övrigt totalresultat | 0,4 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 22,0 | 1,3 | |
| Varav hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 22,0 | 1,3 | |
| Resultat per aktie, kr | 27 | 1,72 | 0,12 |
Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.
Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.
Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
SKULDSÄTTNINGSGRAD Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
| (MSEK) TILLGÅNGAR |
NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar |
|||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 6 | 15,6 | 12,6 |
| Licenser | 7 | 6,4 | 8,0 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 5,2 | 8,0 |
| 27,2 | 28,6 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 9 | 16,4 | 16,8 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10 | 7,3 | 4,0 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 9,3 | 10,3 |
| 33,0 | 31,1 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran |
15 | 26,0 | 32,3 |
| Andra långfristiga fordringar | 0,4 | 0,0 | |
| 26,4 | 32,3 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 86,6 | 92,0 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 13 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 43,1 | 36,0 | |
| Halvfabrikat | 4,3 | 5,6 | |
| Varor under tillverkning | 9,7 | 7,3 | |
| Färdiga varor | 14,8 | 5,5 | |
| 72,0 | 54,4 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 14, 24 | 35,0 | 37,8 |
| Derivatinstrument | 24 | 0,5 | 0,0 |
| Skattefordringar | 0,9 | 1,7 | |
| Övriga fordringar | 28 | 7,5 | 3,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 5,3 | 5,3 |
| 49,3 | 48,3 | ||
| Kassa och bank | 24 | 30,5 | 36,4 |
| Summa omsättningstillgångar | 151,7 | 139,1 | |
| Summa tillgångar | 238,3 | 231,1 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 22 | ||
| Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital |
12,5 109,1 |
12,5 109,1 |
|
| Reserver | 0,4 | 0,0 | |
| Balanserat resultat, inkl. årets resultat | -9,1 | -25,6 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 112,9 | 95,9 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 18, 24 | 34,6 | 39,0 |
| Avsättningar för garantiåtaganden | 17 | 1,5 | 4,1 |
| Övriga långfristiga skulder | 18 | 5,5 | 8,5 |
| Summa långfristiga skulder | 41,6 | 51,7 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 21, 24 | 26,3 | 32,0 |
| Förskott från kunder | 1,3 | 0,6 | |
| Leverantörsskulder | 24 | 19,1 | 19,8 |
| Övriga skulder | 12,5 | 8,8 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 24,6 | 22,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 83,8 | 83,5 | |
| Summa eget kapital och skulder | 238,3 | 231,1 | |
| Ställda panter och ansvarsförbindelser | 20 |
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 dec 2013 | 11,4 | 80,2 | 0,0 | -27,0 | 64,6 |
| Nyemission | 1,1 | 28,9 | 0,0 | 0,0 | 30,0 |
| Transaktioner med aktieägare | 1,1 | 28,9 | 0,0 | 0,0 | 30,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,3 | 1,3 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,3 | 1,3 |
| Eget kapital 31 dec 2014 | 12,5 | 109,1 | 0,0 | -25,6 | 95,9 |
| Utdelning till aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,0 | -5,0 |
| Transaktioner med aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,0 | -5,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 21,6 | 21,6 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,4 | 0,0 | 0,4 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,4 | 21,6 | 22,0 |
| Eget kapital 31 dec 2015 | 12,5 | 109,1 | 0,4 | -9,1 | 112,9 |
Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| (MSEK) | Not | 2015-01-01 | 2014-01-01 |
|---|---|---|---|
| –2015-12-31 | –2014-12-31 | ||
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 29,1 | 5,8 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar 1) | 9,8 | 14,6 | |
| Nedskrivning av fordringar och andra tillgångar 1) | 0,0 | 14,1 | |
| Övrigt | -2,7 | 1,7 | |
| Finansiella inbetalningar | 0,1 | 0,0 | |
| Finansiella utbetalningar | -1,6 | -4,0 | |
| Betald inkomstskatt | -1,4 | -1,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | 33,2 | 31,1 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av varulager | -17,6 | -7,6 | |
| Förändring av rörelsefordringar | 0,5 | -10,4 | |
| Förändring av rörelseskulder | 6,0 | 6,2 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -11,0 | -11,8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 22,2 | 19,3 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -3,7 | -2,5 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -6,6 | -4,8 | |
| Försäljning materiella anläggningstillgångar | 0,5 | 0,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -9,8 | -7,3 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av checkkredit (kortfristiga lån) | -5,9 | 7,8 | |
| Upptagna lån | 0,9 | 5,4 | |
| Amortering av lån | -8,4 | -21,9 | |
| Utbetald utdelning | -5,0 | 0,0 | |
| Nyemission | 0,0 | 30,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -18,4 | 21,3 | |
| Periodens kassaflöde | -6,0 | 33,3 | |
| Likvida medel vid periodens början | 23, 24 | 36,4 | 3,1 |
| Likvida medel vid periodens slut | 23, 24 | 30,5 | 36,4 |
1) Nedskrivningar i samband med FMV uppgörelsen har skett med 19,9 MSEK i Q114
| (MSEK) | Not | 2015-01-01 –2015-12-31 |
2014-01-01 –2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 191,6 | 182,1 |
| Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor | |||
| och pågående arbete för annans räkning | 6,6 | 3,5 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2,5 | 1,3 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4,1 | 5,9 | |
| 204,8 | 192,8 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -92,0 | -96,2 | |
| Övriga externa kostnader | 2 | -30,7 | -23,3 |
| Personalkostnader | 3 | -46,6 | -38,6 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -6,4 | -3,9 | |
| Övriga rörelsekostnader | -3,8 | -2,9 | |
| Summa rörelsens kostnader | -179,5 | -164,9 | |
| Rörelseresultat | 25,3 | 28,0 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 0,1 | 0,1 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 4 | 0,0 | -8,4 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -4,1 | -3,2 | |
| Finansnetto | -4,0 | -11,5 | |
| Resultat efter finansiellla investeringar | 21,3 | 16,4 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Koncernbidrag | 4 | 8,8 | -21,4 |
| Resultat före skatt | 30,1 | -4,9 | |
| Uppskjuten skatt | 15 | -6,7 | -0,8 |
| Årets resultat | 5 | 23,3 | -5,8 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 23,3 | -5,8 |
| (MSEK) TILLGÅNGAR |
Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Licenser |
6 7 |
15,6 6,4 |
12,6 8,0 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 2,7 | 4,2 |
| 24,7 | 24,8 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 8,1 8,1 |
9,1 9,1 |
| Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag |
12 | 14,8 | 14,8 |
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 27,8 | 34,6 |
| Andra långfristiga fordringar | 0,4 43,0 |
0,0 49,4 |
|
| Summa anläggningstillgångar | 75,9 | 83,2 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 13 | ||
| Råvaror och förnödenheter Halvfabrikat |
41,5 4,3 |
37,9 3,1 |
|
| Varor under tillverkning | 8,1 | 5,1 | |
| Färdiga varor | 13,4 | 5,0 | |
| 67,2 | 51,1 | ||
| Kortfristiga fordringar Kundfordringar |
14 | 34,2 | 36,2 |
| Fordringar hos koncernföretag | 6,2 | 7,7 | |
| Skattefordringar | 0,8 | 1,2 | |
| Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
28 16 |
7,5 5,1 |
3,5 5,2 |
| 53,8 | 53,7 | ||
| Kassa och bank | 28,8 | 35,9 | |
| Summa omsättningstillgångar | 149,8 | 140,7 | |
| Summa tillgångar | 225,7 | 223,9 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 22 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital Reservfond |
12,5 6,5 |
12,5 6,5 |
|
| 19,0 | 19,0 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 77,7 | 88,5 | |
| Årets resultat | 23,3 | -5,8 | |
| Summa eget kapital | 101,0 120,1 |
82,7 101,8 |
|
| AVSÄTTNINGAR | |||
| Avsättningar för garantiåtaganden | 17 | 1,5 | 4,1 |
| Summa avsättningar | 1,5 | 4,1 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | 18 | ||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 20,9 | 26,6 | |
| Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder |
5,5 26,4 |
8,5 35,1 |
|
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Checkräkningskredit Skulder kreditinstitut |
20, 21 20 |
18,5 6,0 |
16,5 11,7 |
| Förskott från kunder | 1,3 | 0,6 | |
| Leverantörsskulder | 17,5 | 17,5 | |
| Skulder till koncernföretag Övriga skulder |
0,7 11,0 |
9,5 7,1 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 22,6 | 20,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 77,7 | 82,9 | |
| Summa eget kapital och skulder | 225,7 | 223,9 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter | 20 | ||
| Företagsinteckningar Aktier i dotterföretag |
60,5 14,8 |
54,0 14,8 |
|
| Ansvarsförbindelser | |||
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 13,5 | 13,5 |
48 CTT 2016
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | SUMMA | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
|
| Eget kapital 31 dec 2013 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 49,7 | 9,9 | 77,5 |
| Nyemission | 1,1 | 0,0 | 28,9 | 0,0 | 0,0 | 30,0 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 9,9 | -9,9 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,8 | -5,8 |
| Eget kapital 31 dec 2014 | 12,5 | 6,5 | 28,9 | 59,6 | -5,8 | 101,8 |
| Utdelning till aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,0 | 0,0 | -5,0 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,8 | 5,8 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 23,3 | 23,3 |
| Eget kapital 31 dec 2015 | 12,5 | 6,5 | 28,9 | 48,8 | 23,3 | 120,1 |
| (MSEK) | Not | 2015-01-01 | 2014-01-01 |
|---|---|---|---|
| –2015-12-31 | –2014-12-31 | ||
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 25,3 | 28,0 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 6,4 | 3,9 | |
| Övrigt | -2,7 | 2,9 | |
| Finansiella inbetalningar | 0,1 | 0,1 | |
| Finansiella utbetalningar | -3,8 | -3,1 | |
| Betald inkomstskatt | -1,0 | -0,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | 24,2 | 31,2 | |
| KASAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av varulager | -16,1 | -11,2 | |
| Förändring av rörelsefordringar | 6,8 | -7,3 | |
| Förändring av rörelseskulder | -4,6 | 7,4 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -14,0 | -11,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 10,2 | 20,1 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -3,7 | -2,7 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2,1 | -4,1 | |
| Försäljning materiella anläggningstillgångar | 0,5 | 0,0 | |
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag | 0,0 | 1,1 | |
| Lämnade aktieägartillskott | 0,0 | -21,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -5,3 | -26,7 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av checkkredit (kortfristiga lån) | 1,7 | 5,1 | |
| Upptagna lån | 0,0 | 14,2 | |
| Amortering av lån | -8,7 | -9,9 | |
| Utbetald utdelning | -5,0 | 0,0 | |
| Nyemission | 0,0 | 30,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -12,0 | 39,4 | |
| Periodens kassaflöde | -7,0 | 32,8 | |
| Likvida medel vid periodens början | 23 | 35,9 | 3,1 |
| Likvida medel vid periodens slut | 23 | 28,8 | 35,9 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.
Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolaget". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 april 2016. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 maj 2016.
Utformning av de finansiella rapporterna Standards, tolkningar samt ändringar som tilllämpas fr.o.m. 2015.
• Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (IAS 32 Amendments)
• Ändringar av IAS 36 Nedskrivningar (IAS 36 Amendments)
• IFRIC 21 Avgifter
• Ändringar av IAS 36 Nedskrivningar (IAS 36 Amendments)
Ovanstående ändringar och tolkningsuttalanden har inte fått någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2015.
Standards, tolkningar samt ändringar som kan komma att godkännas under 2016 men som träder i kraft 2018 respektive 2019.
• IFRS 9 Financial instruments IFRS 9 kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Den nya standarden innebär omfattande förändringar i IAS 39:s vägledning för klassificering och värdering av finansiella tillgångar samt inför en ny modell med förväntade kreditförluster för nedskrivning av finansiella tillgångar. IFRS 9 ger också nya riktlinjer för tillämpningen av säkringsredovisning.
Revenue from Contracts with Customers. IFRS 15 inför nya krav för intäktsredovisningen och ersätter IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och flera inkomstrelaterade tolkningar. Den nya standarden inför en kontrollbaserad redovisningsmodell för intäkterna och ger mer detaljerad vägledning inom många områden som tidigare inte framgått av gällande IFRS, bland annat hur man redovisar överenskommelser med flera prestationsåtaganden, rörlig prissättning, kundens returrätt, återköpsrätt mot leverantör m m.
IFRS 16 Leases ersätter IAS 17 Leasingavtal och relaterade tolkningar. För leasetagare försvinner klassificeringen enligt IAS 17 i operationell och finansiell leasing och ersätts med en modell där tillgångar och skulder för alla leasingavtal ska redovisas i balansräkningen. Undantag för redovisning i balansräkningen finns för leasingkontrakt av mindre värde samt kontrakt som har en löptid på högst 12 månader. I resultaträkningen ska avskrivningar redovisas separat från räntekostnader hänförliga till leasingskulden.
Koncernen har ännu inte bedömt effekterna av IFRS 9, 15 och 16 på de finansiella rapporterna.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningarna som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 15), garantiåtaganden (not 17) samt immateriella (not 7-8) och materiella anläggningstillgångar (not 9-11) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen av försålda produkter vid leverans.
Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Koncernen gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna i moderbolaget säljs i USD och i dotterbolaget i SEK.
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive nettoförsäljningsvärde.
Eftersom koncernens försäljning till andra externa kunder än inom flygindustrin utgör en väldigt liten del av omsättningen bedömer styrelsen att det enbart finns ett segment och att man därför följer verksamheten enbart på totalnivå. För intäkternas fördelning se not 1.
CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:
• Bribo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö (vilande).
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA (vilande).
Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmandeinflytande från CTT Systems AB. Bestämmandeinflytande innebär att CTT har inflytande över företaget, har rätt till rörlig avkastning samt har möjlighet att utöva sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmandeinflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultatet som en intäkt. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmandeinflytandet uppkommer tills att det upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Transaktionerna mellan bolagen sker till marknadsmässiga värden.
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Övriga immateriella tillgångar utgörs till största delen av de båda förvärvade dotterbolagens affärsrelationer vilka bedöms ha en nyttjandeperiod om minst 8-10 år. För egenupparbetade immateriella tillgångar sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent har tillämpats.
2015 2014
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
20% | 20% |
|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar |
10-12,5% 10-12,5% |
Licenser skrivs av utifrån leveranser, så kallad produktionsberoende avskrivning.
| Byggnader | 3% | 3% |
|---|---|---|
| Markanläggningar | 5% | 5% |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
10% | 10% |
| Inventarier verktyg och installationer |
10-33% | 10-33% |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet |
20% | 20% |
| Datautrustning | 20-33% | 20-33% |
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.
De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.
Finansiell leasing
Finansiella leasingavtal där koncernen är leasetagare aktiveras och skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden (not 11).
De operationella leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler och datorer vilka har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal (not 2).
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders garanti på sina produkter.
Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad till 3% av försäljningspriset på systemleveranser samt 2% på reservdelar. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.
Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalificerade tillgångar aktiveras i balansräkningen. Under 2015 har inga större investeringsprojekt pågått varför någon aktivering ej har skett.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades.
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. En pensionsplan inom ramen för ITP-2 planen som finansieras genom försäkring i Alecta redovisas som om den vore en avgiftsbestämd plan p g a att förutsättningar saknas för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan.
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
CTT har inga optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivatinstrument samt övriga fordringar (finansiella tillgångar).
På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentsavtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier:
– Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultatet:
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisas i resultatet. Derivat tillhör denna kategori.
– Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2015 och 2014.
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2015 och 2014.
– Finansiella tillgångar som kan säljas: Finansiella tillgångar vilka ej kan återfinnas under de övriga rubrikerna värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultatet. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2015 och 2014.
Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt begränsa de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultatet. För beräkning av verkligt värde används gällande valutakurs på balansdagen.
Bolagets valutasäkring bedöms som effektiv eftersom utfallet av säkringarna hittills har motsvarats av det underliggande kassaflödet, och redovisas därmed som justeringar av nettoomsättningen. Ändringar i verkligt värde för derivatinstrument som är identifierade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat och ingår i reserven för kassaflödessäkringar i eget kapital.
Vid den tidpunkt när den säkrade posten påverkar resultatet klassificeras eventuell vinst eller förlust som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat om från eget kapital till resultatet och redovisas som en omklassificeringsjustering inom övrigt totalresultat.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet, i totalresultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger undantag och tillägg till standarder och uttalanden av IASB och IFRIC. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning.
Bolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag i resultaträkningen under bokslutsdispositioner.
| KONCERNEN MODERBOLAGET |
||||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Systemförsäljning | 147,3 | 117,7 | 147,3 | 114,6 |
| Reservdelar och underhåll | 42,0 | 68,9 | 42,0 | 67,3 |
| Övrig varuförsäljning | 11,8 | 8,7 | 2,3 | 0,3 |
| Kassaflödessäkringars inverkan | ||||
| på periodens nettoomsättning | -3,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 198,1 | 195,2 | 191,6 | 182,1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Sverige | 12,0 | 13,9 | 2,5 | 0,7 |
| USA | 125,2 | 105,9 | 125,2 | 105,9 |
| Danmark | 25,6 | 48,9 | 25,6 | 48,9 |
| Övriga världen | 38,3 | 26,6 | 38,3 | 26,6 |
| Kassaflödessäkringars inverkan | ||||
| på periodens nettoomsättning | -3,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 198,1 | 195,2 | 191,6 | 182,1 |
Under 2015 var 69% av koncernens totala försäljningsintäkter hänförliga till två kunder, Boeing och vår största distributör till flygbolagen som stod för 56% respektive 13% av koncernens försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna främst hänförs till leveranser till 787-programmet och att våra slutkunder i distributörsled är ett stort antal flygbolag. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10% av koncernens försäljningsintäkter.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvoden till revisorer (KSEK) | 2015 2014 |
2015 2014 |
||
| Grant Thornton Sweden AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 735 | 656 | 615 | 473 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 36 | 411 | 32 | 377 |
| Skatterådgivning | 189 | 50 | 189 | 47 |
| 960 | 1 118 | 836 | 897 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet.
I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 4,1 MSEK (4,4 MSEK) varav för moderbolaget 4,1 MSEK (3,4 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 5,3 MSEK (8,2 MSEK) varav för moderbolaget 5,1 MSEK (8,0 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Leasingavgifter | 2015 | 2015 | 2015 | 2014 |
| Inom 1 år | 3,6 | 3,5 | 3,5 | 3,5 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 1,7 | 4,6 | 1,6 | 4,5 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 5,3 | 8,2 | 5,1 | 8,0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Medelantalet anställda | ||||
| Kvinnor | 21 | 19 | 18 | 13 |
| Män | 66 | 64 | 48 | 40 |
| Totalt | 87 | 83 | 66 | 53 |
| Styrelse | ||
|---|---|---|
| Kvinnor | 1 | 1 |
| Män | 5 | 5 |
| 6 | 6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Företagsledning och VD | ||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 9 | 6 | 8 | 5 |
| 10 | 7 | 9 | 6 | |
| Löner och ersättningar (KSEK) | ||||
| Styrelse och verkställande direktörer | 3 708 | 4 335 | 2 689 | 2 843 |
| Övriga ledande befattningshavare | 6 443 | 5 311 | 6 443 | 5 311 |
| Övriga anställda | 26 437 | 29 295 | 19 774 | 18 412 |
| Avsättning till vinstandelsstiftelse | 1 222 | 0 | 1 222 | 0 |
| 37 810 | 38 942 | 30 128 | 26 566 |
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD i dotterbolaget Bribo.
| Sociala kostnader (KSEK) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer | 709 | 772 | 539 | 521 |
| Pensionskostnader övriga ledande | ||||
| befattningshavare | 1 312 | 1 069 | 1 312 | 1 069 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 962 | 1 950 | 1 891 | 1 302 |
| Sociala kostnader kopplat till vinstandelsstiftelse | 391 | 0 | 391 | 0 |
| Övriga sociala kostnader | 13 678 | 12 660 | 10 829 | 8 447 |
| 18 053 | 16 451 | 14 962 | 11 339 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har under 2015 utgått med:
| Befattning | Styrelsearvode | Övriga ersättningar | Pensioner | |
|---|---|---|---|---|
| Tomas Torlöf | Ordf./Ledamot | 125 000 | 8 937 | 0 |
| Mats Lundin | Ledamot | 100 000 | 0 | 0 |
| Henrik Ossborn | Ledamot | 100 000 | 0 | 0 |
| Annika Dalsvall | Ledamot | 100 000 | 0 | 0 |
| Göran Bronner | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Nicolas Pinel | Ledamot | 100 000 | 0 | 0 |
| 575 000 | 8 937 | 0 |
Under 2014 utgick styrelsearvode om totalt 575 000 SEK, övriga ersättningar 17 589 SEK och pensioner 0 SEK. För Göran Bronner har ingen ersättning utgått under tiden som adjungerad i styrelsen.
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och avsättning till vinstandelsstiftelse. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
| VD (KSEK) | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Grundlön | 1 810 | 1 751 |
| Rörlig ersättning | 225 | 432 |
| Bilförmån | 80 | 84 |
| Pensionsförsäkring | 539 | 521 |
| Avsättning till vinstandelsstiftelse | 18 | 0 |
| 2 671 | 2 789 |
Ersättning till övriga ledande befattningshavare i koncernen inklusive VD dotterbolag (KSEK)
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Grundlön | 6 819 | 5 275 | 5 913 | 4 051 |
| Rörlig ersättning | 354 | 1 226 | 288 | 1 010 |
| Bilförmån | 290 | 302 | 242 | 250 |
| Pensionsförsäkring | 1 482 | 1 300 | 1 312 | 1 069 |
| Avsättning till vinstandelsstiftelse | 146 | 0 | 146 | 0 |
| 9 090 | 8 104 | 7 901 | 6 380 |
Övriga ledande befattningshavare utgörs av moderbolagets ledningsgrupp om åtta personer samt VD i ett dotterbolag, att jämföra med fem personer samt VD i två dotterbolag för föregående år.
VD och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. Övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas successivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
Ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörelseresultat. Avsättning till vinstandelsstiftelse görs enligt enhetliga regler där samtliga anställda inklusive VD behandlas lika. Beloppet som avsätts till vinstandelsstiftelsen kan komma att ändras i samband med bolagets årsstämma. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, bonusprogram, vinstandelsstiftelse, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Se tabell nedan för beloppsgränser kopplat till bonusprogram och vinstandelsstiftelse. Se förvaltningsberättelsen för ytterligare information.
| VD | Övriga ledande befattningshavare |
Samtliga anställda |
|
|---|---|---|---|
| Maximal kostnad av koncernens resultat före skatt (%) | |||
| (dock maximalt totalt 30% av beslutad utdelning) | 2,5 | 2,5 | 7,5 |
| Maximal ersättning på individnivå (andel av årslön) | 6/12 | 2/12 | 2/12 |
VD i Moderbolag och VD:ar i dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i Moderbolaget till två årslöner och för VD:ar i dotterbolagen en årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Aktieutdelningar | 0,0 | 1,5 |
| Nedskrivningar m.m. | 0,0 | -9,9 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 0,0 | -8,4 |
| Koncernbidrag erhållet | 8,9 | 5,2 |
| Koncernbidrag lämnat | -0,1 | -26,6 |
| Koncernbidrag | 8,8 | -21,4 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Årets resultat har påverkats av valutadifferenser enligt följande: |
||||
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av rörelsekaraktär | 0,0 | 2,9 | 0,0 | 2,9 |
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av finansiell karaktär | -2,8 | -1,4 | -2,8 | -1,4 |
| -2,8 | 1,5 | -2,8 | 1,5 |
| NOT 6 – BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 48,9 | 47,4 | 42,2 | 40,5 |
| Årets aktiverade utgifter | 3,7 | 2,5 | 3,7 | 2,7 |
| Årets utrangeringar | 0,0 | -1,0 | 0,0 | -1,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 52,6 | 48,9 | 45,9 | 42,2 |
| Ingående avskrivningar | -30,5 | -29,9 | -29,6 | -29,2 |
| Årets avskrivningar | -0,7 | -1,5 | -0,7 | -1,3 |
| Årets utrangeringar | 0,0 | 0,9 | 0,0 | 0,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -31,2 | -30,5 | -30,3 | -29,6 |
| Ingående nedskrivningar | -5,9 | -0,1 | 0,0 | -0,1 |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | -5,9 | 0,0 | 0,0 |
| Årets utrangeringar | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -5,9 | -5,9 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 15,6 | 12,6 | 15,6 | 12,6 |
Årets aktiverade belopp om 3,7 MSEK avser främst utvecklingskostnader för kontrollsystem. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för forskning och utveckling löpande kostnadsförts med 1,4 MSEK (1,2).
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 9,9 | 9,9 | 9,9 | 9,9 |
| Inköp | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 9,9 | 9,9 | 9,9 | 9,9 |
| Ingående avskrivningar | -1,9 | -1,6 | -1,9 | -1,6 |
| Årets avskrivningar | -1,6 | -0,3 | -1,6 | -0,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -3,5 | -1,9 | -3,5 | -1,9 |
| Utgående planenligt restvärde | 6,4 | 8,0 | 6,4 | 8,0 |
Under hösten 2013 ingicks ett licensavtal avseende utveckling av kontrollenheter till större Cair™-system med Nord-Micro. Licenskostnaden uppgår till 10,0 MSEK. Avtalet innebär en förpliktelse att inom en 5 årsperiod köpa ett visst antal enheter och avskrivningar sker vid var leverans av enhet, så kallad produktionsberoende avskrivningsmetod. Skulden till Nord-Micro uppgår på balansdagen till 4,5 MSEK.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 26,1 | 26,1 | 4,2 | 0,0 |
| Omstruktureringar i koncernen | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 4,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 26,1 | 26,1 | 4,2 | 4,2 |
| Ingående avskrivningar | -18,1 | -15,3 | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -2,8 | -2,8 | -1,4 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -20,9 | -18,1 | -1,4 | 0,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 5,2 | 8,0 | 2,7 | 4,2 |
I samband med CTT:s förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos kundrelationer ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTT:s avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats.
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 17,9 | 17,9 | |
| Inköp | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 17,9 | 17,9 | |
| Ingående avskrivningar | -1,1 | -0,7 | |
| Årets avskrivningar | -0,5 | -0,5 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,6 | -1,1 | |
| Utgående planenligt restvärde | 16,4 | 16,8 | |
| Varav mark | 0,4 | 0,4 | |
| Varav markanläggningar | 0,8 | 0,8 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 10,8 | 10,2 | |
| Inköp | 4,7 | 0,5 | |
| Försäljningar/utrangeringar | -0,2 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 15,2 | 10,8 | |
| Ingående avskrivningar | -6,7 | -5,8 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,2 | 0,0 | |
| Årets avskrivningar | -1,4 | -1,0 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -7,9 | -6,7 | |
| Utgående planenligt restvärde | 7,3 | 4,0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 37,1 | 34,8 | 34,4 | 32,5 |
| Inköp | 2,3 | 2,7 | 2,1 | 2,2 |
| Försäljningar/utrangeringar | -0,9 | 0,0 | -0,8 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 38,4 | 37,1 | 35,6 | 34,4 |
| Ingående avskrivningar | -26,8 | -24,4 | -25,3 | -23,4 |
| Årets avskrivningar inventarier, verktyg och installationer | -2,8 | -2,7 | -2,6 | -2,3 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,5 | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -29,1 | -26,8 | -27,5 | -25,3 |
| Utgående planenligt restvärde | 9,3 | 10,3 | 8,1 | 9,1 |
| I ovanstående redovisade värden ingår | ||||
| leasade tillgångar med | 1,2 | 1,6 | 1,2 | 1,6 |
Bolaget har bilar leasade hos leasinggivare. Avtalstiden är 36 månader på samtliga leasingavtal.
| Antal Andelar | Kapital-andel | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda | ||||
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 100 | 100% | 0 | 0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 1 139 143 | 100% | 0,6 | 0,8 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 1 000 | 100% | 14,2 | 7,2 |
| 14,8 |
| Årets resultat | |
|---|---|
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 0,0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 0,1 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | -0,1 |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 14,8 | 28,8 | ||
| Omstrukturering i koncernen | 0,0 | 0,0 | ||
| Nedskrivningar | 0,0 | -9,9 | ||
| Utgående bokfört värde | 14,8 | 14,8 |
Avdrag för inkurans i koncernen har, efter individuell prövning, påverkat årets resultat med 1,8 MSEK (0,8 MSEK).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster under året uppgick till 0,0 (12,8) MSEK.
| KONCERNEN MODERBOLAGET |
||||
|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys förfallna ej nedskrivna | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| kundfordringar | ||||
| Mindre än 3 månader | 12,4 | 8,2 | 12,1 | 8,1 |
| 3 till 6 månader | 0,0 | 1,2 | 0,0 | 1,2 |
| 7-12 månader | 0,4 | 0,3 | 0,4 | 0,3 |
| mer än 12 månader | 0,9 | 0,0 | 0,9 | 0,0 |
| 13,7 | 9,7 | 13,4 | 9,6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||
| Årets skatt | |||||
| Aktuell skatt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Uppskjuten skatt | -6,2 | -0,5 | -6,7 | -0,8 | |
| Summa | -6,2 | -0,5 | -6,7 | -0,8 | |
| Avstämning av effektiv skatt | |||||
| Resultat före skatt | 27,8 | 1,8 | 30,1 | -4,9 | |
| Skattekostnad 22% (22%) | -6,1 | -0,4 | -6,6 | 1,1 |
| Skatteeffekt av skattemässiga justeringar: | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,8 |
| Övriga skattemässiga justeringar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Summa | -6,2 | -0,5 | -6,7 | -0,8 |
Uppskjuten skattefordran avser följande tillgångar och skulder:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | -1,8 | -2,1 | 0,0 | 0,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | -0,1 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Internvinst i lager | 0,5 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Obeskattade reserver | -0,4 | -0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag | 27,8 | 34,6 | 27,8 | 34,6 |
| Terminssäkringar, vars skattekostnad redovisats | ||||
| i övrigt totalresultat | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 26,0 | 32,3 | 27,8 | 34,6 |
I koncernen finns ett ackumulerat skattemässigt underskott uppgående till ca: 127 MSEK (157 MSEK) motsvarande en total uppskjuten skattefordran på ca: 28 MSEK. Styrelsen har gjort en samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar för den närmaste tiden, och bedömer att det inte föreligger någon indikation på att tillgången har minskat i värde.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Förutbetalda hyror | 0,6 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,6 | 0,7 | 0,6 | 0,6 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| Övrigt | 0,7 | 0,8 | 0,6 | 0,8 |
| 5,3 | 5,3 | 5,1 | 5,2 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Ingående avsättning | 4,1 | 2,5 | 4,1 | 1,3 |
| I anspråktagna belopp | -7,9 | -3,2 | -7,9 | -3,1 |
| Övertagna avsättningar från Catron | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,2 |
| Årets avsättning | 5,2 | 4,9 | 5,2 | 4,8 |
| Utgående avsättning | 1,5 | 4,1 | 1,5 | 4,1 |
Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-årsperioden. Över längre tid gäller att i takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Avsättningens storlek är beräknad som 3% av försäljningspriset på system samt 2% på reservdelar, storleken är baserad på det historiska utfallet av garantikostnader. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36-48 månader. Under 2015 har utfallet varit högre än förväntat på grund av kvalitetsproblem inom 787-programmet Detta har påverkat utgående avsättning men inte årets resultat.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| De långfristiga räntebärande skulderna till | ||||
| kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande: | ||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 26,4 | 30,8 | 20,9 | 26,6 |
| Senare än 5 år | 8,2 | 8,3 | 0,0 | 0,0 |
| 34,6 | 39,0 | 20,9 | 26,6 | |
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | ||||
| förfaller till betalning enligt följande: | ||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 5,5 | 8,5 | 5,5 | 8,5 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 5,5 | 8,5 | 5,5 | 8,5 | |
| Räntor förfaller till betalning enligt följande: | ||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 1,9 | 2,0 | 1,2 | 1,2 |
| Senare än 5 år | 0,7 | 0,8 | 0,0 | 0,0 |
| 2,5 | 2,8 | 1,2 | 1,2 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och månads/kvartalsvisa räntoförfallodagar, av detta skäl motsvarar detta därför det verkliga värdet. För lån i utländsk valuta har gällande växelkurs per bokslutsdagen använts.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Upplupna löner | 2,9 | 4,1 | 2,4 | 3,5 |
| Semesterlöneskuld | 4,2 | 4,0 | 3,2 | 3,2 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,3 | 1,2 | 1,0 | 1,0 |
| Upplupen löneskatt | 1,4 | 2,1 | 1,2 | 1,5 |
| Upplupen provision och royalty | 1,3 | 3,1 | 1,3 | 3,1 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 10,8 | 4,9 | 10,8 | 4,9 |
| Övrigt | 2,7 | 2,9 | 2,7 | 2,8 |
| 24,6 | 22,3 | 22,6 | 20,0 |
Företagsinteckningar samt samtliga aktier i dotterbolagen Bribo Mekaniska AB och Catron Elektronik AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några ansvarsförbindelser finns ej gentemot parter utanför koncernen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Fastighetsinteckningar | 12,0 | 12,0 | 0,0 | 0,0 |
| Företagsinteckningar | 64,5 | 64,5 | 60,5 | 54,0 |
| Inventarier med äganderättsförbehåll | 5,4 | 1,8 | 0,0 | 0,0 |
| Aktier i dotterbolag | 7,2 | 32,6 | 14,8 | 14,8 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Beviljad kredit | 24,0 | 22,6 | 21,0 | 19,6 |
Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 21 025 000 SEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets tabeller över förändringar i eget kapital.
Belopp som erhållits för emitterade aktier utöver nominellt värde under året (överkurs) ingår i posten "Övrigt tillskjutet kapital", efter avdrag för registrering och andra liknande avgifter samt efter avdrag för hänförliga skatteförmåner. Kostnader för nya aktier som redovisas direkt mot eget kapital uppgick till 0 MSEK (0,3 MSEK).
Samtliga reserver som redovisas i eget kapital utgörs av kassaflödessäkringar.
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och bank i balansräkningen.
Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för koncernen valda kategorierna:
| 2015-12-31 Redovisat värde |
2014-12-31 Redovisat värde |
|
|---|---|---|
| Kund- och lånefordringar | ||
| Kundfordringar | 35,0 | 37,8 |
| Den maximala kreditrisken uppgår | ||
| till det redovisade värdet. | 35,0 | 37,8 |
| Likvida medel | ||
| Likvida medel i SEK | 30,5 | 36,4 |
| Likvida medel i USD | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel i EUR | 0,0 | 0,0 |
| 30,5 | 36,4 |
| 0,5 | 0,0 | |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 0,5 | 0,0 |
| Derivatinstrument |
Finansiella tillgångar som kan säljas
Vid räkenskapsårets slut 2015-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.
| 2015-12-31 Redovisat värde |
2014-12-31 Redovisat värde |
|
|---|---|---|
| Andra finansiella skulder | ||
| Leverantörsskulder | 19,1 | 19,8 |
| Skulder till kreditinstitut SEK | 15,5 | 54,5 |
| Skulder till kreditinstitut USD | 45,5 | 16,5 |
| 80,1 | 90,8 |
Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.
Under räkenskapsåret har 0,8 MSEK (0,9) utbetalats till Catron Design AB som ersättning för hyra av lokaler. Utöver detta har 0,3 MSEK (0,0 MSEK) utbetalats till Advokatfirman Vinge KB som ersättning för juridisk rådgivning samt 0,05 MSEK (0,0 MSEK) till Trulscom AB som ersättning för konsulttjänster.
CTT Systems AB har under året återbetalat lån om 2,5 MSEK till Catron Design AB.
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, kan säkring tillämpas. Koncernens terminskontrakt i USD avser kassaflöden som har prognostiserats för januari-augusti 2016.
Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:
Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, GBP och EUR) medan produkterna säljs i USD.
Moderbolagets skulder till kreditinstitut i USD uppgick per balansdagen till 5,4 MUSD, varav checkräkningskrediten var utnyttjad till 2,2 MSEK. En högre USD-kurs på balansdagen med +10% skulle ha medfört en negativ påverkan på resultat efter finansnetto med -540 KSEK. Se även förvaltningsberättelsen under rubrik valutaexponering. För påverkan på rörelseresultatet, Se not 5.
Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.
Koncernens finansiella instrument per 2015-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Tack vare de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. En helt dominerande del av kundfordringarna avser Boeing vilka koncernen har en mycket långtgående och nära relation med. .
Koncernens finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 69,1 MSEK (82,9) varav 63,6 MSEK (74,2) var utnyttjad.
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 12 529 443 (11 631 510). Eftersom det ej längre finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Momsfordringar | 3,3 | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
| Skattekonto | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 4,2 | 0,2 | 4,2 | 0,1 |
| 7,5 | 3,5 | 7,5 | 3,5 |
| KRONOR | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 48 840 006 |
| Överkursfond | 28 856 978 |
| Årets vinst | 23 339 853 |
| Summa | 101 036 837 |
| Utdelning till aktieägarna med 0,70 kronor per aktie (12 529 443 aktier) | 8 770 610 |
| Balanseras i ny räkning | 92 266 227 |
| Summa | 101 036 837 |
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslagit belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 april 2016.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 12 maj 2016.
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Tomas Torlöf Annika Dalsvall Henrik Ossborn
Göran Bronner Mats Lundin Nicolas Pinel Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Torbjörn Johansson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2016-04-13 Grant Thornton Sweden AB
Joakim Söderin Auktoriserad revisor
Till årsstämman i CTT Systems AB, org. nr 556430-7741
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för CTT Systems AB (publ.) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40-42. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-61.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40-42. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ.) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40-42 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nyköping den 13 april 2016 Grant Thornton Sweden AB
Joakim Söderin Auktoriserad revisor
VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/ chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 40 000 st.
Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st.
Produktionschef, född 1959. Gymnasieingenjör maskinteknik 1983. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktions, underhålls- och inköpschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 700 st.
CFO, född 1981. Civilekonom Handelshögskolan i Stockholm 2005. Scania Trainee program 2005-2006, Financial Controller Scania 2006- 2009, Redovisningschef Engine Production Scania 2009-2011, Ekonomichef Engine Machining & Foundry Scania 2011-2013, Ekonomichef Bergsgruppen i Nyköping 2013-2015. CFO på CTT Systems AB sedan 2016. Antal aktier i CTT: 0 st.
Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 9 830 st.
Sälj och marknads chef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006-2011. Sälj, marknads och eftermarknadschef 2011-2014. Antal aktier i CTT: 3 000 st.
Eftermarknadschef, född 1960. Examen Fordonstekniskt gymnasium 1978. Högre specialkurs flygplansunderhåll, Flygtekniker 1984. Produktion, arbetsledning, flygtjänst och certifieringspersonal AB Nyge Aero 1981-1987. Produktion och certifieringspersonal Crossair AG Basel 1997-2003. Kvalitetschef och flygteknisk instruktör, Flygteknik Technical Training 2001-2012. Sälj och eftermarknad CTT Systems 2012-2014. Antal Aktier i CTT: 800 st.
Supply Chain Manager, född 1973. Civilingenjör Farkostteknik KTH. Utvecklingsingenjör konceptintegration plattform på Saab Automobile AB 1998-2002. Utvecklingsingenjör på Semcon Södertälje (Scania, Saab GM Powertrain AB) 2002-2005. Design Responsible Engineer air intake Saab GM Powertrain 2005-2006. Systemingenjör och Projektledare OEM på CTT Systems AB 2006-2015. Antal aktier på CTT: 560 st.
VD Bribo Mekaniska AB, född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1988-2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000- 2008. VD Bribo Mekaniska AB från 2008. Antal aktier i CTT: 6 557 st.
Platschef Gustavsberg, född 1981. Eloch telegymnasium. Servicetekniker Engström Telecom AB 2001-2002. Avdelningschef Engström Telecom AB 2002-2005. Egen företagare 2005-2006. Inköpare Anovo Nordic AB 2006-2008. IT-konsult Teubit AB 2008-2009. Instruktör Anovo Nordic AB 2009-2011. Inköpare, kvalitetskoordinator, inköps- och produktionschef, platschef Catron Elektronik AB 2011-2014. Platschef Gustavsberg CTT Systems AB från 2015. Antal aktier i CTT: 84 st.
VD och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. I övrigt finns inga särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
VD i CTT och i CTT:s dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT Moderbolaget till 2 årslöner och för VD i dotterbolag till 1 årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
De redovisade innehaven gäller per 2015-12-31. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.
Ordförande, född 1967, Civilingenjör, Maskinteknik (Industriell Ekonomi), Kungliga Tekniska Högskolan. Styrelseledamot Trulscom Förvaltning AB, Trulscom Aktiebolag, Pelago Venture Partners AB, M2J Holding AB, Tilgin Holding AB, Tilgin IPRG AB, Tilgin AB, tGem AB, HGA Software AB. Styrelseledamot sedan 2013. Äger genom Trulscom Förvaltning 1 604 964 st aktier i CTT.
Född 1956, DESS IAE Paris och Université Paris X, Harvard Business School PMD, Corporate Vice President, Account Management B/E Aerospace. Styrelseledamot sedan 2014. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1962. Civilekonom. Koncernfinanschef (CFO) på Swedbank. Styrelseledamot Lovima AB. Styrelseledamot i CTT sedan 2015. Äger 498 709 st aktier i CTT.
Född 1969, Juris kandidat Lunds Universitet, advokat och delägare Advokatfirman Vinge. Styrelseledamot i CTT sedan 2012. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1959, Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola. Vice President, Supply Chain, Scanfil oyj. Styrelseledamot sedan 2014. Äger 2 000 st aktier i CTT.
Född 1958, Civilekonom, Uppsala Universitet. Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Äger 250 st aktier i CTT.
Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2011.
De redovisade innehaven gäller per 2015-12-31. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.
| ACJC | Airbus Corporate Jet Center |
|---|---|
| ATP | Acceptance Test Procedure |
| BBJ | Boeing Business Jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller |
| BFE | Buyer Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av kunden/flygbolaget för montering under flygplanets tillverkning. |
| Business class | Kabinsektion för affärsresenärer |
| Business Jet | Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer |
| C-check | Det årliga underhållet på ett flygplan. Checktid cirka en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum |
| Completion Center | "Flygplansverkstad" – modifierar, specialinreder VIP flygplan |
| Crew rest areas/bunks | Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar |
| CRJ | Canadair Regional Jet |
| D-check (strukturcheck) |
En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och komponenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Check tid cirka 1 månad. |
| EASA | European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket |
| EB | Engineering Bulletin |
| FAA | Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket |
| Flag carrier | Nationellt flygbolag t.ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland) |
| Flight deck | Cockpit, piloternas arbetsplats |
| Hub | Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser |
| IP | Initial Provisioning, reservdels leveranser till kunder (flygbolag) på t ex. B787 inför leverans av planet |
| IR | Investor relations |
| Launch Customer | Förstakund på nytt flygplanssystem |
| Long haul flights | Långdistansflygningar |
| Narrow-body | Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (tex Boeing 737) |
| OEM | Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sen säljs vidare av flygplanstillverkaren |
| Pad | Utbytbar befuktardyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler till CTT's befuktare |
| Pax | Passagerare |
| Pax density | Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet |
| Regional Jet | Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser |
| Retrofit | Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget |
| SFE | Supplier Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av flygplanstillverkaren för montering under flygplanets tillverkning. |
| Short haul | Kortdistansflygningar |
| STC | Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luft– värdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA) |
| TC | Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration |
| Test rigg | "Prov rigg" för tester av befuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö |
| Wide-body | Flygplan med bred kropp, två gångar (tex A350, A380 och Boeing 787) |
| VIP Aircraft | Privat Jetflygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning |
Box 1042 SE-611 29 Nyköping
Tel: 0155-20 59 00
Fax: 0155-20 59 25
E-mail: [email protected] www.ctt.se
Organisationsnr: 556430-7741
Styrelsens säte: Nyköping
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.