Annual Report • Apr 17, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
CTT Systems AB (publ.) ("CTT") är marknadsoch teknikledande leverantör av fuktregleringssystem till flygplan.
CTTs mission är att lösa paradoxen i flygplan med extremt torr luft i kabinen och alltför hög fuktighet som ansamlas i flygplanskroppen.
CTT kallar konceptet "Humidity in Balance", vilket gynnar såväl flygbolagen som människorna ombord och miljön.
CTT har för detta ändamål två produktgrupper – anti-kondensationssystem och luftfuktarsystem.
CTT är den enda leverantören som eliminerar den faktiska grundorsaken till uppkomsten av kondensation.
CTT är den ledande leverantören av luftfuktare och den enda leverantören som kan erbjuda kabinbefuktning utan kondensation.
CTT är ensam vald som leverantör av antikondensationssystem och luftfuktarsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeings nya modeller av långdistansflygplan.
CTT har ett strategiskt marknadssamarbete med amerikanska B/E Aerospace, ett av världens marknadsledande företag inom kabininteriör.
CTTs aktier är sedan 1999 noterade på Stockholmsbörsen, Small Cap-listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2014 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.
| Årsstämma: | 13 maj 2015 |
|---|---|
| Delårsrapport, kvartal 1: | 13 maj 2015 |
| Delårsrapport, kvartal 2: | 13 aug 2015 |
| Delårsrapport, kvartal 3: | 13 nov 2015 |
Årsstämman äger rum onsdagen den 13 maj 2015 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB, Värdepapperscentralen), förda aktieboken torsdagen den 7 maj 2015, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast torsdagen den 7 maj 2015.
Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Registreringen skall vara genomförd senast den 7 maj 2015.
| Kort om CTT | 2 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Vision, Affärsidé och Affärsmodell | 5 |
| VD har ordet | 6 |
| Strategi | 8 |
| Kunder | 10 |
| Spetsteknologi | 12 |
| Produkter | 14 |
| OEM-försäljning | 15 |
| Försäljning till Boeing 787 | 16 |
| Försäljning till A350XWB | 18 |
| Försäljning till A380 | 19 |
| Global marknadsföring genom samarbete med B/E Aerospace |
20 |
| Marknad Cair™ | 22 |
| Marknad Zonal Drying™ System | 24 |
| Marknad Crew | 26 |
| Marknad Cair™ VIP | 26 |
| Eftermarknadsförsäljning | 27 |
| Underleverantörer och egen tillverkning |
28 |
| Innovation | 28 |
| Organisation | 30 |
| CTT-aktien | 32 |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 34 |
| Bolagsstyrningsrapport | 39 |
| Koncernens Femårsöversikt | 42 |
| Koncernens Resultaträkning | 43 |
| Koncernens Balansräkning | 44 |
| Koncernens Förändring i Eget Kapital |
45 |
| Koncernens Kassaflödesanalys | 45 |
| Moderbolagets Resultaträkning | 46 |
| Moderbolagets Balansräkning | 47 |
| Moderbolagets Förändring i Eget Kapital |
48 |
| Moderbolagets Kassaflödesanalys | 48 |
| Redovisningsprinciper | 49 |
| Noter | 52 |
| Revisionsberättelse | 62 |
| Ledande befattningshavare | 64 |
| Styrelse och revisorer | 66 |
| Ordlista | 67 |
CTT hade sin första gemensamma mässutställning tillsammans med B/E på NBAA i november 2014.
CTT har ett strategiskt marknadssamarbete med B/E Aerospace som är en världsledande tillverkare av interiörprodukter till flygplanskabiner, inklusive flygplansstolar och belysningssystem. B/E dominerar high-end-segmentet, kallat Super First Class, med de flesta ledande flygbolagen på kundlistan, exempelvis Air France, All Nippon Airways, Emirates, Etihad, Qatar och Japan Airlines.
Ne t to msä t tning e n ökade med
30% 15%
Rörelsemarginal justerat för engångsposter ökade till närmare
Strategiskt samarbete inleddes med amerikanska B/E Aerospace, branschledande företag inom kabininteriör
Rörelseresultatet (EBIT) justerat för engångsposter ökade till (MSEK)
29,2
Styrelsen föreslår en utdelning om
0,4 SEK per aktie (0)
Specialiserad systemleverantör för aktiv fuktreglering i flygplan
CTTs vision är att flygplanstillverkare och flygbolag aktivt ska bemästra fukt i flygplan och att bolagets koncept för "Humidity in Balance" ska utgöra den styrande principen.
CTTs affärsidé är att utveckla, certifiera, tillverka och marknadsföra produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan – dels genom att förhindra uppkomsten av kondensation; och dels genom aktiv luftfuktning i cockpit, besättningens viloutrymmen och passagerarkabinen.
CTT har intäkter från första produktförsäljningen till en flygplanstillverkare eller till ett flygbolags retrofit-installation och därefter eftermarknadsintäkter i form av förbrukningsprodukter och reservdelar.
B/E Aerospace ("B/E") är bolagets strategiska marknadspartner, främst mot flygbolagen. För detta får B/E en kommission baserat på värdet av första försäljningen. CTT säljer till slutkunden. Flygplanstillverkare och eftermarknaden omfattas inte exklusivt av marknadssamarbetet.
Underleverantörer i flygbranschen gynnas av långa produktlivscykler med en betydande eftermarknad. CTTs anti-kondensationssystem ger huvudsakligen intäkter från byte av filter och reservdelar efter garantitidens utgång. Luftfuktarna ger intäkter från byte av dynor.
Kondensation uppstår i alla passagerarflygplan som inte aktivt bemästrar den fysikaliska grundorsaken: att luften innehåller fukt och att insidan på flygplanets ytterskal är väldigt kallt (under daggpunkten).
Passagerare avger fukt till kabinluften. Fukten diffunderar ut i kabinen och omvandlas till vatten/is mot den kalla insidan av flygplansskalet. Under inflygning och på marken omvandlas isen till vatten.
Det mesta av kondensvattnet rinner ut i speciella dräneringskanaler (passiva system). Men en del vatten stannar kvar i flygplansstrukturen, främst i isoleringen.
När detta upprepas vid varje f lygning ackumuleras mängden vatten snabbt i flygplanet.
CTT har marknadens enda anti-kondensationssystem, Zonal Drying™ System, som blåser in torr luft mellan kabinen och flygplanets yttertak och på så vis förhindrar kondensation.
CTT balanserar fukten i luften och eliminerar uppkomsten av kondensation. CTT kallar konceptet: "Humidity in Balance".
Bara flygplan som aktivt förhindrar uppkomsten av kondensation, "Humidity in Balance", kan ha aktiv kabinbefuktning.
Bortsett från vårt dotterbolag Catrons problem i utvecklingsprojektet till FMV blev år 2014 mycket framgångsrikt. Omsättningen steg med 30% till 195 MSEK, främst beroende på ökad försäljning till Boeing 787-programmet. Rörelseresultatet, justerat för förlusterna i Catrons utvecklingsprojekt, ökade från 6 MSEK till 29 MSEK. Marginalförbättringen beror på en gynnsam produktmix med stor andel reservdelar, en förbättrad USD-kurs och en omsättningsökning med bibehållna fasta kostnader.
Boeing levererar nu tio 787-f lygplan per månad och totalt flyger ca 250 st hos 31 flygbolag världen över. Flygplanet har bevisat att det, som specificerat, sparar 20% bränsle jämfört med de befintliga långdistansflygplanen. Flygbolag och passagerare blir alltmer nöjda med flygplanet och Boeing kommer att höja produktionstakten till 12 flygplan i månaden från början av 2016. För CTT är i dagsläget 787-programmet det i särklass viktigaste. Två tredjedelar av CTTs omsättning under 2014 kom från 787-programmet. Reservdelsförsäljningen till programmet var under 2014 mycket lönsam, men även försäljningen direkt till Boeing blir alltmer lönsam med stigande USD-kurs. Varefter fler och fler 787 tas i drift kommer försäljningen av luftfilter och fuktardynor att öka, eftersom de årligen måste bytas. Inom några år kommer denna försäljning att vara den mest lönsamma för CTT. Sammantaget innebär detta att CTT i 787 har ett mycket lönsamt program som under många år framöver kommer att vara en stabil bas för verksamheten.
I slutet av år 2014 levererade Airbus det första A350XWB-flygplanet till flygbolaget Qatar Airways. Under februari 2015 fick CTT den första beställningen till en A350XWB-kund. Det var befuktare till cockpit och till piloternas viloutrymme. Detta innebär att CTT nu börjar leverera produkter även till Airbus nya flygplansfamilj. Det kommer att dröja några år innan A350XWB-programmet blir lika viktigt och lönsamt för CTT som 787-programmet är idag. Detta främst beroende på att alla våra system i A350XWB är tillval och inte som i 787 delvis standard. Å andra sidan kan ett A350XWB utrustas med sammanlagt sex befuktare jämfört med maximalt tre befuktare för 787. Airbus har sålt nästan lika många A350XWB som Boeing har sålt 787 och Airbus kommer också inom några år att bygga fler
Torbjörn Johansson, VD
än tio A350XWB per månad. Potentialen i A350XWBprogrammet är därför lika stor för CTT som i 787 programmet, skillnaden är dock att vi måste påverka flygbolagen så att de utrustar sina flygplan med våra produkter.
Jag är mycket glad att vi lyckades bli överens med B/E Aerospace om marknadssamarbete. CTT har i B/E fått en industriell partner med en mycket stark global säljorganisation, jag hade inte kunnat önska mig en mer passande partner och dessutom vid rätt tidpunkt i CTTs utveckling. Vi har i Cair™ en produkt som är mycket uppskattad hos VIP-kunderna, den har fungerat mycket bra i Lufthansas A380 och den finns som tillval till Airbus nya A350XWB. Vi är tillsammans med B/E i ett perfekt läge att på allvar bryta in i första och business klass-kabinerna hos alla stora flygbolag. Med CTTs erfarenhet från VIP och OEM-projekten och med B/Es kontaktnät och säljskicklighet finns alla förutsättningar för att vi skall lyckas.
Under 2014 levererade CTT Cair™ till fyra VIP-flygplan. Vi fick beställningar på systemet till sammanlagt sju VIP-flygplan, däribland de två första 787. Detta innebär att vi räknar med en ökande omsättning inom VIP-segmentet för 2015. Tack vare systemets allt större popularitet hos slutkunderna räknar vi också med att orderingången kommer att öka under året. Cair™ blir mer och mer de facto standard för stora VIP-flygplan och det är länge sedan någon slutkund valde ett system för befuktning från en konkurrent. CTT har nu levererat Cair™ till mer än 60 st stora VIP-flygplan och systemet är nu de facto "konkurrenslös standard" för stora VIP-flygplan.
EasyJets utvärdering av Zonal Drying™ System gick mycket bra. I genomsnitt reducerades den operationella vikten på flygplanet med 200 kg, vilket var i linje med vad CTT hade förväntat. Vad som var ännu mer glädjande var att fel i elektriska komponenter reducerades substantiellt. På grund av det låga oljepriset har slutförhandlingarna med easyJet komplicerats, men tack vare reduktionen av felen i de elektriska komponenterna har jag goda förhoppningar om att easyJet och CTT kommer att komma överens om ett pris som är acceptabelt för båda parter.
En affär med easyJet skulle inte bara bli CTTs i särklass största retrofit-affär, den skulle också påverka andra lågkostnadsbolag att också investera i Zonal Drying™ systemet. Detta tillsammans med B/E Aerospace globala säljkraft gör att vi räknar med en ökande försäljning av Zonal Drying™ de närmsta åren.
Det senaste året har CTT dessutom gjort framsteg både vad det gäller Boeings nya B737MAX och Airbus A320NEO. Jag ser det som fullt möjligt att CTTs Zonal Drying™ kommer att erbjudas som option både av Boeing och Airbus till dessa nya flygplansfamiljer. Ett införande av systemet i tillverkarnas tillvalskataloger skulle också öka försäljningen av Zonal Drying™.
Vid årsskiftet integrerades Catron in i moderbolaget och är nu CTTs elektronikavdelning. Det är mycket viktigt för CTTs framtida teknikposition att vi har egen kompetens vad gäller mjukvarustyrd elektronik. Just nu utvecklas ett mjukvarustyrt kontrollsystem för befuktning av första och business-klass.
Bribo gjorde på nytt ett rekordår 2014. Omsättningen ökade med 24% till 31,5 MSEK och rörelseresultatet ökade till 7,3 MSEK. Tillväxten drevs till stor del av ökade leveranser av fuktardynor. Under slutet av året investerade Bribo i en avancerad maskin för mekanisk bearbetning. Med denna maskin kan Bribo korta leveranstiderna till CTT och minska kostnaderna vilket kommer att vara viktigt för CTTs fortsatta expansion.
År 2014 var delvis dopat av stora reservdelsleveranser till vår distributör Satair. Detta för att bygga upp det lager som behövs för att supporta 787-flygbolagen. Därför skall vi inte förvänta oss någon större omsättningsökning under 2015. Vad som är viktigt för 2015 är att vi tillsammans med vår partner B/E Aerospace lyckas med försäljningen direkt till flygbolagen. Detta gäller både Zonal Drying™ och Cair™ till första och business-klass. Jag hoppas också på att vi skall få fler beställningar på våra system till A350XWB. Vi har goda chanser att bli valda som leverantör till Boeings nya B777X och att Airbus och Boeing börjar erbjuda CTTs Zonal Drying™ som option till sina nya A320NEO och B737MAX.
Vi kommer inte att lyckas med allt under 2015, men vi är i en utmärkt situation, med ett stabilt lönsamt 787-projekt, en växande eftermarknad, en perfekt försäljningspartner och ett flertal möjligheter som var och en för sig skulle innebära substantiell tillväxt.
Till sist vill jag tacka hela CTT-koncernens personal för allt arbete ni har lagt ner under år 2014. Jag vill också tacka alla aktieägare för att ni under många år tålmodigt har trott på CTT. Det har lönat sig, nu är vi ett växande företag som erbjuder spetsteknologi till flygindustrin och vi börjar lämna utdelning. Jag hoppas dock att ni som jag tycker att framtiden ser mycket spännande ut och väljer att fortsätta följa med på CTTs resa.
Nyköping april 2015
Torbjörn Johansson Verkställande Direktör
Bolagets övergripande mål är att befästa och utveckla sin marknadsledande nischposition tillsammans med de kommersiella flygplanstillverkarna och flygbolagen. Detta ska uppnås genom att vara ledande med innovation, hög tillförlitlighet, driftsäkerhet och prestanda samt med pålitlig leveransförmåga. Genom att vara nischad kan CTT med sitt spetskunnande förse marknaden med de effektivaste och mest ekonomiska produkterna samt möta kundens behov snabbt.
CTT har en mycket stark marknadsposition i en bransch som präglas av betydande inträdesbarriärer. Genom att vara dominerande leverantör av anti-kondensationssystem och luftfuktarsystem gentemot flygplanstillverkarna, och i kraft av marknadssamarbetet med B/E Aerospace, kan CTT påverka den långsiktiga utvecklingen i en framväxande marknad. Detta ger CTT möjligheter att skapa förutsättningar för uthållig tillväxt med god lönsamhet. Bolagets främsta strategiska fördelar är:
Bolaget ska växa organiskt och skapa uthålligt värde till aktieägarna genom att:
CTT har som yttersta mål att skapa långsiktig värdetillväxt för aktieägarna genom marknadsdominans i en växande marknad.
Tillväxten ska fokuseras på att uppnå förutsättningar för uthållig och lönsam tillväxt genom en ökad andel följdaffärer i form av en växande eftermarknad och/ eller ökade följdaffärer hos flygplanstillverkare (basutbud/ köp av tillvalsprodukter).
Företagets marginaler ska fortlöpande förbättras genom att förbli en specialiserad och effektiv nischaktör som genom sitt spetskunnande successivt kan sänka kostnaden för såld vara. Bolagets långsiktiga arbete att skapa aktieägarvärde kan schematiskt beskrivas enligt figuren nedan.
För att ta tillvara möjligheterna på marknaden och växa snabbare har CTT lanserat en strategisk agenda med fyra
fokusområden – försäljning till flygplanstillverkare; försäljning till flygbolagen; försörjning av strategiska nyckelkomponenter samt innovationsförmåga och knowhow.
Agendan är fast förankrad i tillväxtstrategin, i ambitionen att arbeta med kunderna under hela produktlivscykeln och målet om ökat aktieägarvärde.
För att uppnå stabil försäljningsbas och uthålliga marginaler krävs en stor installerad bas av CTTs produkter samt att CTT med framgång kan skapa inträdesbarriärer bland annat genom att ta kontroll över strategiska leveranser och arbeta med att förbättra och förnya produkterna. Branschens långa ledtider ger ett signifikant skydd när man väl nått acceptans och kvalificerat sig som leverantör till tillverkarna. Eftermarknaden är däremot inte lika skyddad.
Att vara vald som leverantör till tillverkningen av nya f lygplan är basen för CTTs verksamhet. Det medför ökade möjligheter till stora och mer förutsägbara försäljningsvolymer (med rationell distribution och montering direkt i flygplansfabriken). Härutöver medför det stor trovärdighet i försäljningskontakterna direkt med flygbolagen och det ger flygbolagen nödvändig flexibilitet att hantera såväl nya leveranser som eftermontering i befintliga flygplan.
Leveranser av nya flygplan påverkar retrofit-marknaden när flygbolagen vill anpassa existerande flygplan till den nya kabininteriören. Sist men inte minst, flygbolagen tenderar att favorisera originalleverantörer i val av eftermarknadsprodukter.
För ökad tillväxt och att nå målen om installerad bas måste direktförsäljning mot flygbolagen öka. Härigenom kan eftermonteringsaffärerna (retrofit) växa samtidigt som CTTs tillvalsprodukter till nytillverkade flygplan promotas. Att finnas med i flygplanstillverkarnas tillvalslista innebär inte automatiskt försäljning utan flygbolagen måste göra ett aktivt val (köpa produkterna). Flygbolagen är alltid CTTs kunder.
För att bibehålla bolagets marknadsdominerande position är det centralt att garantera och säkerställa bolagets leveransförmågan samt stärka CTTs unika produkter.
Härigenom kan CTT skydda sin nisch och öka inträdesbarriärerna vilket ökar möjligheten till uthålligt goda marginaler. I praktiken kan vissa strategiska insatsvaror och delar i tillverkningsprocessen tas över internt för att få ökad kontroll i leveransen eller för ökad marginal. I andra fall kan det handla om ett närmare samarbeten med underleverantörer.
UTHÅLLIGA MARGINALER/INTRÄDESBARRIÄRER
Företagets innovationsförmåga är en viktig faktor som används för att stärka marknadspositionen och proaktivt leda utvecklingen i branschen samt öka inträdesbarriärerna. Investeringar i forskning och utveckling kommer att ske kontinuerligt. Det gäller främst nya produktgenerationer och eftermarknadsprodukter.
Huvudsakligt strategiskt fokus riktas mot tillväxt och att få hävstång på CTTs dominerande position:
Flygplanstillverkare: CTT är ensam leverantör av fuktregleringssystem till samtliga nästa generations långdistansflygplan: A380, Boeing 787 och A350XWB.
Boeing har levererat knappt en fjärdedel av antalet beställda 787-flygplan till ungefär hälften av de flygbolag som hittills beställt 787-plan. Ett framgångsrikt program som 787 medför en förskjutning över tiden mot den lönsamma eftermarknaden.
Försäljningsökningen de senaste tre åren har drivits av ökande leveranser till 787-programmet. När nu produktionstakten för 787 planar ut måste tillväxten komma från försäljning direkt till flygbolagen eller från andra flygplansprogram.
Flygbolag: CTT har fullt fokus på att nå ökad försäljning. Detta skall uppnås genom att bearbeta flygbolagen globalt genom B/E Aerospace. Under överskådlig tid förväntas retrofit driva OEM-beställningarna.
Leveransförmåga: Arbetet med att förstärka de svagaste och mest betydelsefulla länkarna i leveranskedjan sker kontinuerligt.
Innovation: CTT har ett antal projekt som syftar till att förbättra produkterna eller för att möjliggöra ett större systemansvar.
CTT har lång erfarenhet av retrofit-installationer direkt till flygbolagen. Totalt har CTT levererat 449 Zonal Drying™-system som installerats hos sammanlagt 32 flygbolag. Några av våra största retrofit-kunder för Zonal Drying™ är:
| Boeing 737-800 BFE: 42 AC |
ALL FLEET DECISION RETROFIT: 41 AC: 28 A320, 5 Boeing 767, 8 Boeing 777, |
|---|---|
| Boeing 737-800 BFE: 47 AC |
Boeing 757-200 RETROFIT: 42 AC |
| Boeing 737-800, 737-300, 737QC, 757-200 RETROFIT: 57 AC: |
I drift på Lufthansas A380 i snart fem år:
Lufthansa är CTTs första kund för kabinbefuktning, Cair™, som fabriksinstalleras av Airbus i förstaklass-kabinen på Lufthansas A380. Lufthansa fick sin första A380 år 2010.
Cair™ VIP – total marknadsdominans CTT dominerar kabinbefuktning i VIP-segmentet med 66 orders. Kunderna är ofta anonyma.
| Flygplanstyp | Antal sålda |
Flygplanstyp | Antal sålda |
Flygplanstyp | Antal sålda |
|---|---|---|---|---|---|
| Airbus A318 | 1 | Airbus A340-600 | 1 | Boeing 767-200 | 2 |
| Airbus A319 | 12 | Boeing 737-BBJ1 | 13 | Boeing 767-300 | 1 |
| Airbus A320 | 5 | Boeing 737-BBJ2 | 4 | Boeing 777-200 | 3 |
| Airbus A321 | 1 | Boeing 737-BBJ3 | 3 | Boeing 777-300 | 1 |
| Airbus A330-200 | 5 | Boeing 747SP | 1 | Boeing 787-8 BBJ | 2 |
| Airbus A340-200 | 2 | Boeing 747-8i | 6 | ||
| Airbus A340-500 | 2 | Boeing 757-200 | 1 |
Tabellen visar att CTT vunnit orders till samtliga VIP-flygplansmodeller från Airbus och Boeing.
CTTs teknik möjliggör aktiv styrning av luftfuktigheten i flygplan
Kondensation uppstår alltid i flygplan vilket leder till att kondensvatten/is ansamlas i flygplanskroppen/strukturen. Hur mycket extra vikt detta ackumulerat uppgår till beror bland annat på passagerardensiteten, hur effektivt planet utnyttjas och geografisk belägenhet för hemmabasen. Samtidigt som flygplanen är för blöta är kabinluften alltför torr. Befuktning av kabinluft utan att samtidigt bemästra och eliminera kondensation ökar därtill drastiskt problemen med kondensation.
CTT har utvecklat produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. Dessa använder sig av två grundprinciper, vilka bygger på Munters teknologi som tilllämpar naturlagarna om evaporativ kylning och avfuktning för att styra luftfuktigheten; dels med rotorteknologi för att förhindra kondensation; och befuktning med evaporativ dyna för att höja luftfuktigheten i kabinen. Båda produkterna bygger på principen att optimera interaktionen mellan vatten och luft med en stor yta för absorption eller evaporation. Genom att sammanbygga denna yta till en kompakt enhet skapas förutsättningar för en kostnadseffektiv och naturlig process.
CTTs avfuktare hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttertak.
CTTs befuktare tar in torr luft som passerar dynans fuktiga yta. Vattnet avdunstar och luften tillförs fukt samtidigt som den kyls.
Kondensation i form av frost och is uppstår under flygning när den varma kabinluften kommer i kontakt med insidan av den extremt kalla flygplanskroppen. Det vatten som finns i luften fälls ut och fryser. Under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del samlas i isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen.
Systemet hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttertak. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks fuktigheten i den luft som är i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.
CTTs anti-kondensationssystem är små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan.
Kabinluften tas utifrån under flygning. På hög höjd är luften extremt torr. Även om en del luft återcirkuleras sjunker den relativa luftfuktigheten mycket snabbt. Enda källan till fukt är människorna ombord. Det får till följd att hud och slemhinnor torkas ut.
Befuktaren är utvecklad i samarbete med Munters och bygger på evaporativ teknik.
Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler. Dynan befuktas av ett spridarsystem.
När den torra luften passerar dynans fuktiga yta avdunstar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som den kyls.
Genom att styra tillflödet av vatten till dynan regleras befuktarens effekt. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.
Det finns inte någon risk för bakteriespridning via befuktaren eftersom vattnet när det avdunstar inte kan bära med sig några bakterier.
Befuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.
Problem med torr luft
CTT har två produkter för att reglera luftfuktigheten i ett flygplan:
• Anti-kondensationssystemet förhindrar fuktrelaterade problem som överskottsvikt, vilket sänker bränsleförbrukningen, elektriska fel i komponenter (som kan leda till driftstörningar), och lägre kostnader för service och underhåll (byte av isolering och korrosion).
• Luftfuktarna förhindrar att luften under flygningen blir extremt torr i cockpit, besättningens viloutrymmen och i passagerarkabinen.
Utan aktiv kabinbefuktning är luften torrast i kabinsektioner med få passagerare. Med andra ord: Premiumresenären har lägst luftfuktighet.
• Höjer luftfuktigheten i flight deck och besättningens viloutrymmen från under 5% till 20-25% RH.
• Höjer luftfuktigheten i kabinen från extremt låga nivåer om 5-10% till 20-25% RH.
Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg.
Fabriksmontering i nytillverkade flygplan är en plattform för tillväxt
Att vara en tillförlitlig leverantör av produkter för fabriksmontering i nytillverkade flygplan (OEM), främst hos Airbus och Boeing, är en viktig grundpelare i verksamheten. Att nå kommersiell framgång på OEM-program kommer alltid att vara en av de främsta nyckelfaktorerna för att nå våra kommersiella mål.
CTT är inte bundet till att samarbeta med B/E Aerospace vid flygplanstillverkarnas upphandlingar. I regel är ett OEM-projekt styrt utifrån teknik och systemtekniska preferenser, vilket innebär att CTT måste ha möjlighet att agera fritt för att kunna integrera produkten utifrån dessa kriterier och samarbeta med de leverantörer som tillverkaren väljer.
Nästa stora flygplansprojekt är Boeing 777X med planlagd första leverans år 2020 (och med förväntad upphandling i början av 2016). Andra möjligheter är att bli tillval på Boeing 737 MAX, A320neo och A330neo.
| Flygplanstyp | Zonal Drying™ | Crew | Cair™ |
|---|---|---|---|
| Boeing 737-700/800 | Tillval (BFE / 1x) | – | |
| Airbus A380 | – | Tillval (SFE) | |
| Boeing 787 | Standardutrustning (2x) | Standardutrustning i besättningens viloutrymmen, tillval för flight deck (SFE/3x) |
– |
| Airbus A350XWB | Tillval (SFE / 2x) | Tillval (SFE / 3x) | Tillval (SFE /3x) |
| Irkut MC-21 | – | Standardutrustning (1x) | – |
Hög utnyttjandegrad av våra 787-produkter – många nya flygbolagskunder
| Våra produkter på Boeing 787 (Maximalt antal CTT produkter per 787) |
||||
|---|---|---|---|---|
| Zonal Drying™ | Crew humidifiers | Cair™ | ||
| Standardutrustning (2) | Standard i alla Crew rests/ tillval för flight deck (max 3 per 787) |
– | ||
| 696 levererade per 2014-12-31 |
569 luftfuktare levererade | – | ||
| Leveratörsstatus: Ensam leverantör |
Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
Utnyttjandet av CTTs tillvalsprodukter för Boeing 787 har varit högre än förväntat. Boeing har lyckats möta efterfrågan från flygbolagens personal med en attraktiv kombination av funktion och pris. Marknadsexponeringen och vetskapen om våra luftfuktares fördelar hos flygbolagen och besättningar ökar med varje 787-leverans.
För CTTs del betyder varje Boeing 787 som lämnar fabriken två Zonal Drying™-system och i genomsnitt 1,8 luftfuktare till flight deck och besättningens viloutrymmen.
Under 2014 ökade Boeing 787-leveranserna från 65 till 114 – inklusive leveranser av de första 10 av den större 787-9.
Under 2014 fick 12 flygbolag enligt nedan sin allra första 787-leverans:
I takt med att fler och fler 787 levereras ökar den installerade basen av våra produkter och med den eftermarknaden.
Order och leveransdata för Boeing 787
| Order och leveransdata för Boeing 787 (Boeing 2015-02-28) |
||
|---|---|---|
| Totala antalet order (ackumulerat) | 1071 | |
| Totalt levererade | 247 | |
| Order backlog | 824 | |
| Leveranser 2014 | 114 | |
| Totalt antal kunder | 59 | |
| Flygbolag med 787 i drift | 31 |
Boeing har officiellt prognostiserat 124 st 787-flygplan av denna typ under 2015 varav 64 (10) är 787-9. Efter en snabb produktionsökning under de senaste tre åren kommer Boeings produktion av 787 de närmaste åren framöver att ligga på nivån 10-12 flygplan i månaden. Under 2015 förväntas 35 flygbolag ta emot 787-leveranser varav 10 får sin första leverans.
787-programmets utveckling kommer att fokuseras på att ta fram nästa motorgeneration, Rolls-Royce Trent 1000- TEN, med planerade testflygningar från mitten av 2015. TEN-varianten kommer finnas tillgänglig för alla modeller men är primärt avsedd för 787-10, en ny modell vars provflygningar är planerade under 2017 och första levererans till kund är planerad till 2018.
Airbus är först ut med att erbjuda Cair™ luftfuktarsystem till passagerarkabinen
| Våra produkter på A350XWB (Maximalt antal CTT produkter per A350) | |||
|---|---|---|---|
| Zonal Drying™ | Crew humidifiers | Cair™ | |
| Tillval (max 2 ZD) | Tillval för 2 crew rests och flight deck (max 3 per A350) |
Tillval för 3 zoner (max 3 luftfuktare) |
|
| 0 levererade till kund | 0 levererade till kund | 0 levererade till kund | |
| Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
På A350XWB är CTTs produkter fristående tillvalsprodukter (till skillnad från Boeing 787 där de delvis är standard). A350 är fortfarande i mycket tidig leveransfas med endast två leveranser till en kund, Qatar1 .
CTTs försäljningsstart har varit trögare än väntat. De första tillverkade planen i ett nytt flygplansprogram väger ofta alldeles för mycket. Tillval innebär ytterligare vikt. För flygbolagen är det viktigt att klara av att uppnå specificerad räckvidd. Detta har dämpat intresset för tillvalsprodukter. Andra bidragande orsaker till den tröga försäljningsstarten är att de första kunderna inte valt en kabinlayout med första klass samt att flera främst avser att använda sina A350 på medeldistans.
I februari 2015 erhöll CTT den första beställningen till A350, från ett f lygbolag som redan är CTT-kund på 787-programmet.
| Order och leveransdata för A350XWB (Airbus 2015-01-31) |
|||
|---|---|---|---|
| Totala antalet order (ackumulerat) | 780 | ||
| Totalt levererade | 1 | ||
| Order backlog: | 778 | ||
| Leveranser 2014: | 1 | ||
| Totalt antal kunder | 39 | ||
| Opererande kunder | 1 |
Airbus räknar med 15-16 leveranser av A350-900 under 2015 till följande flygbolag: Qatar Airways, Vietnam Airlines, Finnair och TAM. Under 2016 planeras första leverans till bland annat Singapore, Cathay Pacific, Thai, China Airlines och Lufthansa.
Det tog Boeing 2,5 år att komma upp i 10 producerade flygplan per månad. För A350 räknar Airbus med att det tar cirka 3 år.
CTT arbetar metodiskt mot flygbolag som har leverans på A350 mot slutet av 2016 och framåt för att få dessa att välja våra luftfuktarsystem.
Genom att, tillsammans med B/E Aerospace, systematiskt bearbeta ledande flygbolag för Cair™ retrofit kommer våra tillvalsprodukter på A350 naturligt med i beslutsprocessen.
Första leverans av den större varianten, A350-1000 till Qatar, är planlagd till 2017. På kundlistan för A350-1000 återfinns flera av världens främsta prestigeflygbolag och därmed våra målkunder:
Flera av kunderna har uttalat en ambition att på A350-1000 ha en kabinlayout med First Class och använda planen på långdistans.
A380 har bevisat CTT som en tillförlitlig OEMleverantör med driftsäkra produkter
Våra produkter på A380 (Maximalt antal CTT produkter per A380)
| Zonal Drying™ | Crew humidifiers | Cair™ |
|---|---|---|
| – | Tillval för 2 crew rests (max 2 per A380) |
– |
| 12 levererade (Lufthansa) | 120 levererade | 12 levererade (Lufthansa) |
| Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
Leverantörsstatus: Ensam leverantör |
CTTs luftfuktare till besättningens viloutrymmen finns som tillval på A380. Sedan första A380-leveransen till Singapore i oktober 2007, som var utrustad med två av CTTs luftfuktare, har CTT totalt levererat 132 luftfuktare till China Southern, Singapore och Lufthansa samt till delar av Emirates flotta.
Fabriksmontering på A380 utgör en liten del av CTTs omsättning men A380 har stor betydelse för retrofit eftersom det är den ledande flygplansmodellen för spatiös och extravagant förstaklassinredning. I dessa försäljningssammanhang är det en stor fördel att A380-operatörer har mångårig erfarenhet av CTTs luftfuktare.
| Order och leveransdata för A380 (Airbus 2015-01-31) | |||
|---|---|---|---|
| Totala antalet order (ackumulerat) | 317 | ||
| Totalt levererade | 154 | ||
| Order backlog: | 164 | ||
| Leveranser 2014: | 30 | ||
| Totalt antal kunder | 18 | ||
| Opererande kunder | 13 |
| Flygbolag | Drift/ order |
Flygbolag | Drift/ order |
|---|---|---|---|
| 58/140 | 10/10 | ||
| 19/24 | 4/10 | ||
| 12/14 | 1/10 | ||
| 12/20 | 8/12 | ||
| 10/12 | 5/5 |
Airbus 2015-01-31
För 2015 räknar Airbus med att leverera 30 st A380 flygplan. Den totala marknaden för A380 är mer begränsad vad gäller antalet flygplan jämfört med Boeing 787 och A350XWB. Värdet för CTT ligger främst i att det är det första OEM-projektet som bevisade CTTs teknik och produkter.
Flera av världens absolut ledande fullservice-flygbolag har A380 med den allra bästa inredningen. Den mycket spatiösa A380 skapar unika förutsättningar för extra komfort. A380 kommer vara central i en tidig marknad för Cair™. Mot den bakgrunden är det värdefullt att Lufthansa haft Cair™ på samtliga bolagets A380 sedan 2010. Lufthansa är en mycket bra referens. Se mer under avsnittet om Cair™ på sid 22.
Flygbolagen är kunden. Frekvent närvaro är av yttersta vikt för framgång.
B/E är den dominerande leverantören av flygstolar till det absoluta high-end-segmentet med kunder som Air France, Emirates, Etihad, Qatar och Japan Airlines för att nämna några.
För att CTT ska kunna uppnå hög tillväxt krävs en ökad medvetenhet ute hos flygbolagen och regelbundna möten med olika beslutsfattare. För att växa kommande år måste CTT lyckas med retrofit-försäljning direkt till flygbolagen.
För att uppnå snabb och frekvent marknadspenetration har CTT ingått ett strategiskt marknadssamarbete med B/E Aerospace, som exklusivt marknadsför Zonal Drying™, Cair™ och Cair™ VIP.
B/E Aerospace är en världsledande tillverkare av kabininteriörprodukter. Bolaget designar, utvecklar, och tillverkar ett stort utbud av produkter, inklusive flygplansstolar och belysningssystem. Bolaget bearbetar alla världens flygbolag direkt genom sin sälj- och supportorganisation. I segmentet för First Class och Business Class konkurrerar B/E främst med Zodiac Aerospace och Sogerma.
Flygbolagens byte eller uppgraderingar av kabininteriör går normalt i cykler om 5-7 år. Leveranser av nya flygplansmodeller påverkar tidpunkten. När exempelvis flygbolag tar leverans av A350-900 väljer flygbolagen vanligen att harmonisera kabinutformningen av sina andra moderna flygplan som man har parallellt på samma typ av sträckor.
B/E Aerospace har närheten till flygbolagskunden och är med tidigt i planering och upphandling av ny kabininteriör.
Två starka trender stödjer samarbetet:
B/E är den dominerande leverantören av flygstolar till det absoluta high-end-segmentet med kunder som Air France, Emirates, Etihad, Qatar och Japan Airlines för att nämna några.
A380 skapar unika förutsättningar för spatiösa inredningar såsom stora lounge areas eller barer. Etihad tog ett steg vidare mot slutet av 2014 genom att införa "The Residence", ett koncept med en privat flerumssvit. Air France lanserade sitt förstaklasskoncept La Première på Boeing 777 (med B/E's Super First Oasis®).
Cair™ är ett unikt komplement till B/E's high-endstolar. Ju mer lyx och flärd desto lägre passagerardensitet vilket innebär än torrare luft. Extravaganta inredningar för de bäst betalande passagerarna som i regel bryr sig om hälsa och välbefinnande rimmar dåligt med torr luft.
CTTs Zonal Drying™ har marknadssynergier i ekonomi/ lättviktssegmentet. Recaro har en stark position men B/E har flera viktiga flygbolag som kunder och är alltid med i upphandlingarna.
Retrofit-marknaden för kabininteriör till kortdistansf lygplan drivs av lågkostnadsbolagen, som ständigt jagar lägre vikt och vill öka kapaciteten genom att sätta in fler flygstolar. Amerikanska JetBlue är ett exempel på en B/E-kund som kommer att byta ut stolarna på sina befintliga A320 mot B/E's lättviktsalternativ Pinnacle. Modellen har lägre lutning vilket möjliggör att antalet stolar kan ökas från 150 till 165. Fler stolar i kabinen leder till ökade kondensationsproblem.
Målkunder för Cair™ utgörs av flygbolag som genom innovationer vill differentiera sitt erbjudande till premiumresenären. Utöver det senaste i kabininteriör med nya koncept avseende flygplansstolar och kabinlayout söker flygbolagen mjuka faktorer som förbättrar upplevelsen och välbefinnandet.
Kabinbefuktning är i en tidig marknadsfas. Cair™ saknar idag direktkonkurrens, men andra produkter som förhöjer upplevelsen eller välbefinnandet, som stämningsbelysning och uppkoppling till Internet, konkurrerar om flygbolagens tid och pengar vid uppgradering av befintliga flygplan. Retrofit-projekten är komplexa och tidsplanen ofta snäv. Medvetenheten i branschen om nackdelarna med torr luft ökar dock konstant.
En utmaning för CTT är att Cair™ är osynligt för resenären och att förbättringen av välbefinnandet är en subjektiv upplevelse.
Utrullningstakten och marknadspenetrationen påverkas av i vilken utsträckning de första kunderna marknadsför och använder kabinbefuktning som argument i sin marknadskommunikation.
Premiumklasserna, First och Business Class, upplever en stark renässans. Flygbolagen söker innovationer för ökad lyx, flärd och välbefinnande. Utvecklingen leds främst av flygbolagen runt Persiska viken. En tydlig trend är att f lygbolagen vill erbjuda en produkt som ger stor flexibilitet att välja om man vill arbeta, vila, sova, umgås eller vara privat. Mjuka värden som integritet, hälsa och välbefinnande är viktiga för affärsresenären och det är något som fler flygbolag vill tillmötesgå.
Idag finns det tre officiella premiumklasser – First Class, Business och Premium Economy – men i praktiken är det fem med en super-klass av såväl First som Business. Detta har ökat behovet av differentiering mellan klasserna.
Ytterst handlar det om att motivera existensen av den högsta klassen och förmå kunderna att betala ett högre pris. Men den används även som ett marknadsverktyg för att positionera flygbolaget och att förbättra varumärket.
Det finns goda förutsättningar för Cair™, som ökar välbefinnandet och förhöjer den totala upplevelsen, i den marknad som råder. Produkten passar väl hos de flygbolag som har ett behov att försvara sin First Class. Den passar även de flygbolag som i spåren av finanskrisen lade ner sin First Class eller bantade ner den till ett minimum. I takt med att Business Class generellt sett blir allt bättre och fler flygbolag har ambitionen att konkurrera med First, skapas det en marknadsdynamik som kan gynna Cair™ i såväl First som i Business.
Flygbolagen gynnas dessutom av att bränslepriserna sjunkit och flera bolag har deklarerat att en del av kostnadsbesparingarna ska användas till att förbättra kabinerbjudandet.
Cair™ passar in som en del i ett större renoveringspaket av kabininteriören eller som en del av en mindre uppfräschning mellan större uppgraderingar.
Den högsta kabinklassen är starkt förknippad med bolagets image och varumärke. Investeringar i exempelvis First Class marknadsförs ofta och får mycket uppmärksamhet, vilket förstärker hela flygbolagets image och ökar den totala efterfrågan på biljetter.
I idealfallet är CTTs första flygbolagskunder marknadsledare som ser innovationer som ett marknadsverktyg för att differentiera och ytterligare stärka sin image. Marknadstillväxten är beroende på hur ledande de första kunderna är och i vilken utsträckning man marknadsför Cair™ samt hur snabbt det går att migrera till Business Class.
I en tidig marknad handlar det främst om f lygbolag med moderna Boeing 777 eller A380 i mellersta östern (Etihad, Emirates och Qatar), i Asien (Cathay Pacific, JAL, Singapore, Korean) och i Europa (Air France, British Airways och Lufthansa/Swiss).
Kortsiktigt förväntas retrofit-affärer driva försäljningen till OEM-program som t ex A350.
Konkurrensen driver flygbolagen att ständigt bli effektivare och sänka sina kostnader
Y 24 K 0 PMS 313
ljus-blå, 40% av: C 100 M 28 Y 24
Alla flygplan har kondensation. Mängden ansamlat vatten beror på passagerartätheten, flygplanens utnyttjandegrad och deras geografiska belägenhet. Kundnyttan med antikondensation är störst för flygbolag med hög passagerardensitet och effektiv utnyttjandegrad av flygplanen. Investeringskalkylen blir mer attraktiv om man har större överskottsvikt i form av kondensvatten.
Behovet och efterfrågan av anti-kondensationssystem gynnas av den starka branschtrenden att ha fler stolar i samma flygplan. Fler passagerare i samma flygplansmodell ökar problemen med kondensation.
Många flygbolag har eller står i begrepp med att ersätta sina gamla stolar med lättare alternativ med mindre lutning, vilket gör att man kan få in fler stolar. Utöver tätare stolsrader gör en del även om den övriga kabinlayouten mot en kompaktare inredning av exempelvis galleys och färre toaletter för att därigenom ge plats åt fler stolar.
Flygplanstillverkarna har anammat trenden och erbjuder så kallade high-density-versioner med fler stolar.
Effekten av fler stolar blir att redan blöta och alltför tunga flygplan får ännu större problem med kondensvatten som bildas och ansamlas. Kostnaden för flygbolagen att ha överskottsvikt, och därmed värdet att torka bort det ansamlade vattnet, styrs främst av bränslepriset. CTTs utmaning ligger i att övertyga om anti-kondensationssystemets övriga fördelar, exempelvis kraftigt minskade stilleståndskostnader till följd av färre elektriska fel. CTT gynnas av att flygbolagen tjänar mer pengar, som delvis kan investeras i produkter som ökar effektiviteten och sänker kostnaderna, och att high-density-trenden medför en signifikant ökning av kondensproblematiken.
Bilden illustrerar hur flygbolag kan ersätta befintliga stolar med nya lättviktsstolar med lägre lutning och därigenom få plats med fler stolar.
Bilden visar hur tillverkarna, i detta fall Airbus, möter efterfrågan på fler stolar. Här A321neo high-density där man genom att ändra dörrarna ökar kapaciteten med 20 säten till 240. Airbus har även lanserat kabinuppgraderingslösningar för A320-retrofit.
Den primära marknadsstrategin är att dra fördel av CTTs erfarenheter från lågkostnadsbolag i norra Europa på andra geografiska marknaden. Tillsammans med B/E Aerospace kan produkterna marknadsföras mot liknande flygbolag i exempelvis Nord- och Sydamerika. B/E gynnas även av trenden mot high-density-layouts och har flera kunder som har eller står i begrepp att införa fler lättviktsstolar i sin flotta. Sekundärt kommer CTT att bearbeta andra marknadssegment med andra flygplanstyper och/eller fullservicebolag.
Testutvärdering kommer att användas som ett marknadsverktyg för att öka försäljningen. Helst ska testresultaten utföras av ett ledande flygbolag som kan få andra flygbolag att följa efter. På sikt ska fler testutvärderingar öka trovärdigheten för CTTs metod att mäta fukt i flygplan och därmed förkorta beslutsprocessen.
Målsättningen är att retrofit-kunder ska driva Airbus och Boeing till att erbjuda fabriksmonterade system för Zonal Drying™ till kunderna för MAX/neo.
Marknaden för retrofit av Crew-befuktare avser främst besättningens viloutrymmen. Trots att betydelsen av en god arbetsmiljö ökar handlar ett retrofit-beslut ytterst om en investering som måste kunna motiveras och bäras ekonomiskt, vilket kan ske när flygbolagen ser en koppling mellan befuktning och lägre sjukfrånvaro. Den totala retrofit-markanden för Crew-befuktare är förhållandevis begränsad.
Störst chans till retrofit har CTT hos 787-operatörer med moderna 777 eller A380 där det finns viloutrymmen för besättningen utan befuktning. Marknadsföring sker subtilt genom att öka medvetenheten att alla crew rest på 787 är utrustade med befuktning.
Marknaden är för närvarande relativt stark för stora VIPflygplan och under 2015 räknar CTT att flera nya projekt ska initieras. De flesta 747-8, totalt har åtta levererats, är nu i slutfasen. Detta frigör kapacitet att inreda och färdigställa nya VIP-flygplan. Under 2014 levererades totalt 15 VIP-flygplan, varav Airbus stod för fyra ACJ320s och en ACJ319, medan Boeing levererade fyra 787-8 Dreamliner och fem BBJ samt en Boeing 777-200LR. Dessa ska inredas på olika så kallade Completion Centers.
CTT har identifierat en ny marknadsmöjlighet för VIP-flygplan från ACJ (Airbus Corporate Jets) och BBJ (Boeing Business Jet) som ska genomgå en total renovering av kabininteriören. Tillsammans med B/E Aerospace har CTT möjlighet att bredda kontaktytorna mot den typen av affärsmöjligheter samt mot mindre businessjetprogram, direkt mot tillverkarna.
CTT har en mycket stark marknadsposition och gott renommé. Totalt har CTT vunnit order på 66 VIPf lygplan och Cair™ VIP har beställts från 14 olika Completion Centers. CTT har goda relationer med dessa, som rekommenderar slutkunden att beställa befuktning till flygplanet. Detta är den bästa möjliga hjälp CTT kan få i marknadsföringen av Cair™ VIP.
Växer i snabb takt med den installerade basen av våra produkter
Grafen illustrerar relationen mellan ackumulerade eftermarknadsintäkter och den första försäljningsintäkten. Av grafen framgår att det tar knappt sex år innan eftermarknadsintäkterna för luftfuktare (i blått) överstiger produktintäkten medan Zonal Drying™ (i rött) når cirka 50 % av produktintäkten på 15 år.
Eftermarknaden är direkt kopplad till antalet installerade produkter i drift och består dels av förbrukningsprodukter, som fuktdynorna till luftfuktarna och speciella filter till anti-kondensationssystemet, och dels av reservdelar till produkterna efter garantitidens utgång (främst Zonal Drying™).
CTT äger hela eftermarknadsförsäljningen och betalar ingen kommission till B/E Aerospace. Distributörer anlitas för leverans till flygbolagen.
Livslängden för ett långdistansflygplan är normalt 15-20 år. Kabininteriören byts ut efter 5-7 år. CTTs produkter är byggda för planets livslängd och har förbrukningsprodukter som måste bytas med ett visst intervall. Därutöver behöver produkterna repareras om de går sönder.
flygtid vilket innebär ett intervall på mellan 8-12 månader.
Leveransförmåga, inträdesbarriärer och marginalambitioner styr
En hörnpelare i CTTs affärsidé är att vara ett av de mest pålitliga företagen när det gäller kvalitet, tillgänglighet och leveranssäkerhet. Därför har tillverkning och logistik en central roll i verksamheten.
CTT jobbar på flera fronter för att minska ledtider, öka effektiviteten och samtidigt sänka kostnaderna. Flygbranschen ställer höga krav på produktkvalité och ytfinish vilket påverkar kravbilden på hela leverantörskedjan.
CTT måste kontinuerligt se över leveranskedjan för att stärka de svagaste länkarna genom att investera i egen kapacitet för tillverkning och montering samt ta kontroll över nyckelkomponenter.
Det kan innebära att CTT måste arbeta nära många av underleverantörerna för att säkerställa leveranserna. Det kan även innebära att CTT helt eller delvis tar över tillverkningen eller förädlingsmomentet av vissa komponenter.
Det finns ett strategiskt värde att ha kontroll över produkten och vissa delar av tillverkning och slutmontering. Att outsourca är inte ett troligt scenario utan snarare att integrera ytterligare bakåt i leverantörskedjan. Utan en framgångsrik supply-chain kommer CTT inte att kunna växa med bibehållen lönsamhet.
28
Innovationsförmågan ska stärka marknadspositionen
Bribo tillverkar alla metalldelar till CTTs befuktare och avfuktningssystem. Företagets största produkt är paddar till befuktarna, en förbrukningsdel som ska bytas ut med regelbundna intervall. Företaget har även flera externa kunder, som alla har en sak gemensamt med CTT – de kräver metalldetaljer som tillverkats med ett öga för kvalitet.
Dotterbolaget Bribo försörjer CTT med metallkomponenter. Företaget är specialiserat på att tillverka plåtdetaljer av hög kvalitet i små volymer. Det köptes av CTT 2008 och idag går 70% av tillverkningen till CTT. Andra kunder inkluderar företag inom inredningsdesign, verkstadsindustri och vårdsektorn.
Företagets placering i Nybro ger tillgång både till en god lokal arbetsmarknad och till enkelt tillgänglig industrimark, vilket bidrar till ändamålsenliga lokaler, en effektiv organisation och ett konkurrenskraftigt kostnadsläge.
Under de senaste två åren har verksamheten vuxit rejält och personalstyrkan fördubblats, medan omsättningen tredubblats.
Arton personer arbetade vid Bribo vid årskiftet och antalet fortsätter att växa. Personalen används flexibelt och målet är att alla ska kunna använda samtliga maskiner. Vid sidan av ett omväxlande arbete ger det även god flexibilitet vid sjukdom och när produktserier med låg volym tillverkas.
Företagets största enskilda produkt är paddar till befuktarna, en förbrukningsdel som ska bytas med ett intervall på mellan 12 och 15 månader. Med Bribo inom gruppen säkerställer CTT tillförlitliga leveranser av paddar och andra mekaniska komponenter till rätt kvalitet, rätt pris och i rätt tid. Att ha kompetensen om mekanisk produktion i koncernen innebär också att CTT kan få insikter om hur konstruktioner skulle kunna förenklas med bibehållen hög kvalitet.
Under 2014 har ett nytt affärssystem installerats, vilket beräknas tas i drift under 2015. Företagsledningen hoppas att detta ska leda till att effektiviteten förbättras ytterligare i och med att invanda rutiner ifrågasätts och förändras.
CTTs innovationsförmåga är central för att på lång sikt behålla den marknadsledande positionen.
Vikten driver innovationer i kabinen genom att införa nya material som kompositer, termoplaster, aluminiumlitium etc. Nya lättare säten möjliggör mer effektivt utnyttjande av kabinen och kan exempelvis öka kapaciteten, med bibehållen totalvikt. I koncept som prioriterar komfort och upplevelser inkluderas nya säten och olika komfortinnovationer som kroppsanpassade stolar eller ljus och fönster för att öka välbefinnandet. Det mesta digitaliseras och kopplas upp för fjärrdataanalys i syfte att bevaka status och snabbt hantera fel.
För CTT handlar innovation främst om att göra produkterna lättare; att sänka produktionskostnaderna genom ny design och vidareutveckling eller integration med andra system ombord; samt att skydda eftermarknadsprodukterna, främst dynorna.
I CTT-koncernen ingår moderbolaget med säte i Nyköping och dotterbolaget Bribo Mekaniska AB i Nybro. Den kvarvarande verksamheten i Catron Elektronik AB har under 2014 integrerats in i moderbolaget. I koncernen var sammanlagt 83 personer anställda per 1:a januari 2015 varav 19 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 20 till 63 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.
CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk respektive internationell flygindustri.
CTT är klassiskt organiserat med en säljavdelning, utveckling, Supply Chain, produktion och eftermarknad. Dessa stöttas av en kvalitetsavdelning och ekonomiavdelning. En stor del av tillverkningen läggs ut på dotterbolaget Bribo.
CTTs utvecklingsavdelning omfattar 16 personer och ansvarar förutom för utveckling och konstruktion av CTTs produkter även för projektledning. CTT har kompetens inom samtliga discipliner – systemutveckling, mekanisk konstruktion, elektrisk/elektronisk konstruktion, mjukvaruutveckling samt test. De olika projekten har olika omfattning: långa OEM-projekt, integration av system i VIP flygplan och retrofitinstallationer av system hos flygbolag.
Supply Chain-funktionen har tidigare varit en del av produktionsavdelningen. Eftersom inköpsvolymerna ökat kraftigt under de senaste åren har en separat Supply Chain-funktion bildats. Avdelningen ansvarar för samtliga underleverantörsfrågor och stöttas i detta arbete framförallt av CTTs utvecklingsavdelning och kvalitetsavdelningen.
CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. Tekniskt komplexa apparater, där CTT inte har kompetensen, har utvecklats av välrenommerade leverantörer genom långsiktiga avtal. Tillverkningen är utlagd på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos dotterbolaget Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT kan öka omsättningen utan större investeringar i vare sig maskiner eller personal.
I koncernen arbetar nu sammanlagt 55 personer inom produktionen.
Ansvaret för eftermarknaden låg tidigare under försäljningschefen. Som ett led i det inledda marknadssamarbetet med B/E Aerospace beslutades att bilda en egen avdelning. Inom eftermarknadsavdelningen administreras reservdelsförsäljning, underhåll, garantireparationer och underhållsdokumentation.
CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.
Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency), del 21 subpart G respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001 och EN9100.
CTT har även ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering av system vid efterinstallation i befintliga flygplan hos kommersiella flygbolag. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system.
CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i flygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i maj 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap-listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är strategiska målet att bli OEM-leverantör.
Aktiekapitalet i CTT uppgår per den 31 december 2014 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Den 8 oktober 2014 beslutade en extra stämma om en nyemission om 1 138 005 aktier varvid antalet aktier ökade från 11 391 438 aktier till 12 529 443 aktier. Det genomsnittliga antalet aktier under året uppgår till 11 631 510 aktier. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.
Ägarförhållandena i CTT per den 31 december 2014 är enligt uppgifter från Euroclear AB såsom de framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har under 2014 ökat från 2 514 till 2 535.
CTTs aktier noterades 1997 först på SBIlistan och 1999 på Stockholmsbörsens Olista, numera Small Cap-listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 33,40 kronor, noterades den 17:e januari medan lägsta avslutskurs, 18,50 kronor, noterades den 27:e mars 2014. Den 30 december 2014 var sista avslutskurs 28,60 kronor (30,30).
Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningar, delårsrapporter samt annan information att ladda ner.
| DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA | Antal Kapital och | |
|---|---|---|
| PER 2014-12-31 | aktier | röster i % |
| TRULSCOM FÖRVALTNING AB | 1 604 964 | 12,8 |
| B/E AEROSPACE | 1 138 005 | 9,1 |
| CATRON DESIGN AB | 544 724 | 4,3 |
| NORDNET PENSIONSFÖRSÄKRING AB | 540 230 | 4,3 |
| IF SKADEFÖRSÄKRING AB | 511 200 | 4,1 |
| GÖRAN BRONNER | 498 709 | 4,0 |
| NYA JORAME HOLDING AB | 410 000 | 3,3 |
| AMF AKTIEFOND SMÅBOLAG | 356 909 | 2,8 |
| LAND & BERG AB | 300 000 | 2,4 |
| SEB PRIVATE BANK S.A | 270 312 | 2,2 |
| Summa | 6 175 053 | 49,3 |
| Övriga aktieägare | 6 354 390 | 50,7 |
| Totalt antal aktier | 12 529 443 | 100,0 |
| Totalt antal aktieägare | 2 535 |
| ANTAL AKTIER/ | Antal | Antal | Andel |
|---|---|---|---|
| AKTIEÄGARE | ägare | aktier | aktier i % |
| 1-1000 | 1 878 | 601 147 | 4,8% |
| 1 001-10 000 | 544 | 1 674 036 | 13,4% |
| 10 001-50 000 | 80 | 1 649 919 | 13,2% |
| 50 001-100 000 | 14 | 936 058 | 7,5% |
| 100 001- | 19 | 7 668 283 | 61,2% |
| Summa | 2 535 | 12 529 443 | 100,0% |
| AKTIEKAP. | Transaktion | Förändring | Totalt | Ökning | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| UTVECKLING | av antal | antal | aktiekapital | aktiekapital | Kvotvärde | |
| aktier | aktier | SEK | SEK | SEK | ||
| 1991/92 | Nyemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 | Nyemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 | Nyemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 | Nyemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 | Nyemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 | Nyemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 | Nyemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 | Nyemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 | Nyemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 | Nyemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 | Nyemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 | Nyemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 | Nyemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
| 2014 | Nyemission | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 |
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning uppgående till 0,40 (0,00) SEK per aktie motsvarande 5,0 (0,0) MSEK. Bolaget har som utdelningspolicy att dela ut 20-40 procent av nettoresultatet till aktieägarna i form av utdelning.
I samband med ingåendet av samarbetsavtal med B/E Aerospace under hösten 2014 tecknades ett aktieägaravtal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace, Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget.
CTT Systems AB (publ.) ("CTT") är marknads- och teknikledande leverantör av produkter för aktiv reglering av luftfuktigheten i flygplan. Produkterna förhindrar kondensation i flygplanskroppen och förhöjer luftfuktigheten i flygplanskabinen.
Företagets affärsidé är att, som ledande nischleverantör av fuktregleringssystem till flygplan, lösa problemen med alltför låg fuktighet i kabinluften och alltför hög fuktighet i andra utrymmen i flygplanet. Vi kallar konceptet "Humidity in Balance", vilket gynnar såväl flygbolagen som människorna ombord och miljön.
I koncernen ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som helägt dotterbolag. Bribos huvudsakliga verksamhet utgörs av avancerad plåtbearbetning med Moderbolaget CTT som den största kunden.
CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. CTTs affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.
CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för installation i så kallad "retrofit" i befintlig flygplansflotta, och till Completion Centers vid VIP-flygplansinstallationer. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap-listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB.
CTT har återigen ökat sina leveranser av system till Boeing och levererade under året system till 137 st Boeing 787-flygplan. CTT levererade även 30 st Zonal Drying™ System till flygbolag, 4 st Cair™ till VIP-flygplan och 14 st befuktare till A380-flygplanet.
Totalt har CTT nu levererat Zonal Drying™ System till knappt 800 st flygplan, Cair™ har levererats till 61 st VIPflygplan och knappt 700 Crew-befuktare har levererats till Airbus och Boeing.
I maj träffade Catron och FMV en uppgörelse om att avsluta ett utvecklingskontrakt avseende kommunikationssystemet för klargörning av flygplan (LUF). Uppgörelsen innebar en resultatpåverkan som belastade första kvartalets koncernresultat med -23,4 MSEK och för moderbolaget blev effekten nedskrivningar med 29,4 MSEK (tagna fullt ut i första kvartalet). I december integrerades den kvarvarande elektronikverksamheten i Catron in i moderbolaget CTT och kommer inte längre att redovisas som ett eget segment.
I juli valdes CTT av det ryska bolaget JSC PDC Teploobmennik att leverera cockpit-befuktare till Irkuts MC-21 f lygplansfamilj. JSC PDC Teploobmennik, baserade i Nizhny Novgorod Ryssland, är systemleverantör av så kallat Integrated Air Management på MC-21-flygplanet. CTTs cockpit-befuktare kommer att vara standardutrustning och installeras direkt i fabrik på samtliga MC-21-flygplan.
I september ingick CTT ett exklusivt marknadssamarbetsavtal med B/E Aerospace Inc., en ledande tillverkare och leverantör av flygplanskabininteriör till kommersiella flygplan och business jets. Marknadssamarbetet innebär att B/E skall marknadsföra Zonal Drying™ och Cair™ produkter främst mot flygbolag, Business Jet och VIPf lygplan. CTT skall fortsättningsvis ansvara för alla kontrakt och betala B/E royalty på gjorda nya affärer. CTTs befintliga affärer med Airbus och Boeing omfattas inte av detta samarbete och CTT betalar ingen royalty till B/E på eftermarknadsförsäljningen.
I oktober hölls en extra bolagsstämma som beslutade i enlighet med styrelsens förslag om en riktad nyemission av 1 138 005 aktier, innebärande en ökning av aktiekapitalet om 1 138 005 kronor. Rätt att teckna de nya aktierna tillkom, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, B/E Aerospace Inc. Emissionskursen fastställdes till 26,63 kronor per aktie, vilket innebar att CTT tillfördes en emissionslikvid om cirka 30,3 MSEK. Efter den genomförda nyemissionen äger B/E cirka nio procent av aktierna i CTT.
I januari 2015 beställde det tyska lågkostnadsflygbolaget Germanwings CTTs Zonal Drying™ till två A319-flygplan. Germanwings önskar kvantifiera den beräknade viktminskningen på 150-200 kg som förväntas nås med hjälp av Zonal Drying™. Systemen skall installeras under våren 2015 och utvärdingen beräknas pågå 12 månader.
I februari 2015 annonserade CTT Systems en order på Zonal Drying™ till sex Boeing 737-800. Systemen kommer att levereras under våren 2015 och installeras direkt vid tillverkningen av flygplanen hos Boeing.
Den 25 februari 2015 meddelade CTT att man fått den första ordern från en Airbus A350-kund på befuktarsystem till flight deck och flight crew rest.
I mars 2015 fick CTT Systems AB en beställning på ett Cair™-system från AMAC Aerospace, Schweiz. Systemet skall installeras hösten 2015 i ett VIP B777-200-flygplan.
2014 blev ännu ett rekordår där CTT levererade kraftig försäljningstillväxt med markant ökad lönsamhet. Försäljningsökningen har främst uppnåtts genom en ökad försäljning till 787-programmet. Marginalförbättringen under året beror framförallt på en mer gynnsam produktmix med större andel initiala reservdelar (så kallad IP) till 787-programmet, en högre US-dollar som stärkt EBITmarginalen och att försäljningstillväxten klarats av utan att höja kostnaderna i samma takt.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2014 (jan - dec) 195,2 MSEK (150,2). USD-kursen har från en låg nivå i början av året framförallt under hösten stigit kraftigt och påverkat resultatet positivt, ett årsmedel om 6,85 (6,51) USD/SEK. Rörelseresultatet EBIT uppgick till 5,8 MSEK (6,3). Resultat efter skatt uppgick till 1,3 MSEK (3,4).
Rörelseresultatet EBIT, justerat för kostnader i samband med uppgörelsen med FMV, uppgick för helåret 2014 till 29,2 MSEK (6,3) medförande en rörelsemarginal om 14,9% (4,2%).
Kassaflödet från den löpande verksamheten i koncernen under året 19,3 MSEK (-2,7) är ett resultat av framförallt moderbolagets förbättrade rörelseresultat. Soliditeten per den 31 december 2014 uppgick till 42% (32%) och det egna kapitalet till 95,9 MSEK (64,6). Det egna kapitalets ökning under året beror främst på den i oktober genomförda riktade nyemissionen till B/E Aerospace vilken tillförde 30 MSEK.
Koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 45,1 MSEK (8,5) och en säkerställd bankfinansiering fanns om sammanlagt 82,9 MSEK (90,3). På balansdagen var denna kredit utnyttjad med 74,2 MSEK (84,9). Styrelsen bedömer att den finansiella situationen är god.
Orderingången uppgick under räkenskapsåret till 243 MSEK (125) och orderboken uppgick per den 1 februari 2015 till 156 MSEK (124) beräknat på en USD-kurs på 8,26 (6,50).
Rörande uppskjuten skatt, relaterat till det ackumulerade skattemässiga underskottet om 157 MSEK, har styrelsen gjort en samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar för den närmaste tiden och bedömer att det inte föreligger någon indikation på att tillgången minskat i värde (Not 15).
Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med 2,5 MSEK (19,9) i immateriella tillgångar främst utvecklingskostnader för Airbus A350-projektet i moderbolaget. I materiella anläggningstillgångar har investeringar skett främst avseende produktionsutrustning i bolagen och i anpassning av produktionsytor med totalt 4,8 MSEK (4,1). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till 7,3 MSEK (24,0).
Forskning och utvecklingen har under 2014 till största delen avsett Airbus A350-projektet. Boeing 787-projektet och VIP-affärerna genererar kontinuerligt ingenjörsarbete av forsknings- och utvecklingskaraktär och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning i takt med att tiden går . Under räkenskapsåret har 1,2 MSEK (3,0) kostnadsförts för forskning och utveckling. Se även Not 6 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är ringa.
CTTs styrelse består av fem ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels personer utan koppling till dessa. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD, ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 13 gånger.
Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter skall behandlas: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation samt övriga frågor.
Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommuniké och bolagets kapitalbehov.
Totalt har 575 000 SEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, varav ordföranden erhållit 112 500 SEK.
CTT håller årsstämma den 13 maj 2015. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för de tre största aktieägarna vilka tillsammans representerar cirka 27% av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. I CTT utgörs dessa kommittéer av hela styrelsen. Den valda externa revisorn har rapporterat både genom närvaro vid styrelsemöten och skriftligt.
CTT har strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk respektive internationell flygindustri. Produktionspersonal vid moderbolaget planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego. I koncernen var sammanlagt 83 personer anställda per den 1 januari 2015 varav 18 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 20 till 63 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses VD, övriga medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens och dotterbolagens rörelseresultat.
Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.
VD i CTT och i CTTs dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i moderbolaget CTT till två årslöner och för VD i dotterbolag till en årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer om det finns särskilda skäl för detta.
Den rörliga ersättningen baseras på en viss angiven procentsats som för moderbolagets ledning beräknas på koncernens EBITD, och för dotterbolags VD på EBIT. Utbetalning av den rörliga ersättningen sker vid positivt utfall av den nyss nämnda beräkningsgrunden och utbetalas som lön eller som engångspensionsinsättning, varvid endera utbetalningsalternativ i förhållande till varandra är kostnadsneutrala för bolaget. Det maximala utfallet för de ledande befattningshavarnas rörliga ersättning är fastställt till ett visst tak motsvarande ett åtagande för bolaget uppgående till maximalt 3,4 MSEK.
Transaktioner med närstående beskrivs i Not 25.
CTT upprättar sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder har tillämpats som i senaste årsredovisningen.
För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2015-04-08.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning uppgående till 0,40 (0,00) SEK per aktie motsvarande 5,0 (0,0) MSEK. Avstämningsdag för utdelning är 2015- 05-18 och utbetalningsdag för utdelning 2015-05-21. Bolaget har som utdelningspolicy att dela ut 20-40% av nettoresultatet till aktieägarna i form av utdelning.
I samband med ingåendet av samarbetsavtal med B/E Aerospace under hösten 2014 tecknades ett aktieägaravtal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace, Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget.
2015 ser ut att bli ett konsolideringsår med en väsentligt lägre tillväxttakt jämfört med 2014, främst beroende på att CTT förutser en minskad försäljning till Boeing 787-programmet. Det är främst den lönsamma IP-försäljningen som inte kommer nå upp till rekordåret 2014 (utan förväntas bli mer i nivå med tidigare års nivåer). Det första kvartalets initiala reservdelsförsäljning ser ut att bli mycket svag till följd av en lageruppbyggnad mot slutet av 2014 hos CTTs distributör. Eftermarknaden växer stadigt med 787-leveranserna men även här har CTTs distributör ett lager som pekar på att försäljningen under 2015 blir lägre än den underliggande efterfrågan. När det gäller produkter för montering i nytillverkade 787-plan räknar CTT med att Boeing kommer öka leveranstakten i början av år 2016 till 12 flygplan i månaden istället för nuvarande takt om 10 per månad.
Det första A350XWB-flygplanet levererades till Qatar Airways i december 2014. CTT är övertygade om att CTTs tillvalsprodukter på A350 möter en växande efterfrågan från flygbolagen. CTT fick i februari den första ordern från en Airbus A350-kund på befuktarsystem till flight deck och flight crew rest. Detta betyder att leveranserna av befuktare och avfuktare till A350XWB startar under år 2015.
Försäljningssamarbetet med B/E Aerospace har startat mycket bra. Samtliga Key Account Managers har utbildats i CTTs produkter och många nya försäljningsmöjligheter har identifierats. B/E marknadsför CTTs Zonal Drying™ mot flygbolag där man sedan tidigare har goda affärsrelationer, som ytterligare en möjlighet att minska bränsleförbrukning och underhållskostnader. Man marknadsför Cair™ mot fullserviceflygbolag, speciellt i kombination med deras exklusiva Super First Class-produkt. CTT är övertygade om att B/E är en optimal försäljningspartner som kommer att öka CTTs försäljning av Zonal Drying™ direkt till flygbolagen. CTT har också stora förhoppningar att B/E Aerospace kan åstadkomma ett genombrott för Cair™ och globalisera vår försäljning till flygbolagen. CTT räknar med att år 2015 och 2016 kommer att bli framgångsrika försäljningsmässigt och lägga grunden för en stabil långsiktig tillväxt i affärerna direkt mot flygbolagen.
Tack vare det starka kassaflödet under 2014 och den riktade nyemissionen är CTTs finansiella situation mycket stabil. De goda utsikterna för år 2015 kommer enligt styrelsens bedömning att ytterligare förstärka bolagets finansiella ställning.
Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Se även Not 26 Policy för finansiell riskhantering.
CTT kommer såsom ett relativt litet bolag att under en överskådlig tid vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som ej är oersättliga, men temporärt kan ge negativ påverkan på CTT om någon eller några av dessa skulle lämna koncernen.
CTT är dagsläget till stor del beroende av Boeing och speciellt 787-programmet. Ett avbrott eller en störning i detta program skulle ha en stor negativ effekt på CTT. 787-programmet har dock de senaste åren stabiliserats vilket gör att risken för störningar i programmet nu är betydligt mindre. Vartefter försäljningen till framförallt A350XWB-programmet och försäljningen via B/E Aerospace ökar, kommer CTTs beroende av 787-programmet succesivt att minska.
Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större ordrar vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa ordrar erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska men under överskådlig tid kommer kvartalsvisa fluktuationer att bestå.
CTT-koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 45,1 MSEK (8,5). Koncernen har en säkerställd bankfinansiering om 82,9 MSEK (90,3). Då CTT är beroende av de tecknade OEM-avtalen, A380, A350 samt inte minst Boeing 787-avtalet, kan det ej helt uteslutas att CTT vid större störningar i dessa projekt blir i behov av externt kapitaltillskott. Risken för detta har dock minskat samtidigt som CTTs disponibla medel har ökat väsentligt under år 2014.
En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.
CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK, EUR och USD. Personalkostnader och många övriga kostnader är i SEK, medan produkterna säljs i USD. CTTs beroende av USD-kursen är följaktligen ansenligt. Genom en checkkredit om 2,5 MUSD uppnås en viss hedgeeffekt vid fluktuationer i USD.
Dollarn har under 2014 ännu en gång uppvisat ett år med mycket snabba och mycket kraftiga fluktuationer. Från 6,50 USD/SEK vid årets ingång via ett årslägsta på 6,34 USD/SEK i mars och årshögsta på 7,78 USD/SEK den sista december. Ett årshögsta på 7,78 USD/SEK och årslägsta på 6,34 USD/SEK ger en skillnad på 1,28 SEK per USD eller ca 23%. Med nära 100% av intäkterna i USD för moderbolaget medför detta att såväl årets och i ännu högre grad de enskilda kvartalens resultat påverkas starkt av dollarns fluktuationer och nivå.
Räkenskapsårets medelkurs har varit 6,85 USD/SEK vilket är 34 öre högre än föregående års 6,51 USD/SEK. Att notera är att 2014 medelkurs ej hann påverkas så mycket av den uppgång i USD/SEK som inleddes under hösten och nu fortsatt in på 2015.
USD-årsmedelkursen har under de senaste fem åren rört sig som följer 2010 (7,20), 2011 (6,49) -10%, 2012 (6,78) +4%, 2013 (6,51) –4% och 2014 (6,85) +5% vilket medfört en direkt omsättnings- och resultatpåverkan på bolaget.
Nettoomsättningen i koncernen ökade under 2014 med 30% till 195,2 MSEK (150,2) – i jämförbara valutor var ökningen 24% (justerat för valutakursförändringar).
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2014 (jan - dec) 182,1 MSEK (114,1). Resultatet efter skatt uppgick till -5,8 MSEK (9,9). De likvida disponibla medlen var på balansdagen 44,5 MSEK (8,1).
Vinstmedel till förfogande hos moderbolaget:
| KRONOR | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 59 613 295 |
| Överkursfond | 28 856 978 |
| Årets resultat | -5 761 510 |
| Summa | 82 708 763 |
| Utdelning till aktieägarna med | |
| 0,40 kronor per aktie (12 529 443 aktier) | 5 011 777 |
| Balanseras i ny räkning | 77 696 986 |
| Summa | 82 708 763 |
Bolagstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagstyrning, och eventuella avvikelser framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.
CTTs bolagsordning, stämmoprotokoll, bolagstyrningsrapporter och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.
Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.
Den 1 jan 2015 hade bolaget 2 535 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 49 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.
Bolagets största enskilda aktieägare Trulscom Förvaltning AB hade per 2014- 12-31 ett aktieinnehav om 1 604 964 st aktier motsvarande 12,8 % av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen. Bolagstämman förbereds och genomförs på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.
Årsstämma hölls den 15 maj 2014 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Johan Lundsgård, Henrik Ossborn, Tomas Torlöf och Annika Dalsvall samt nyval av Mats Lundin. Stämman valde även på valberedningens förslag Tomas Torlöf till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga om och nyvalda styrelseledamöter närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 24,2% av aktier och röster i bolaget.
För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www.ctt.se eller avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning.
Stämman beslutade vidare:
Att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 2013-01-01- -2013-12-31 (12 mån) samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag.
Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se årstämmoprotokoll på CTTs hemsida www.ctt.se
Vid en extra bolagstämma den 8 oktober 2014, med 42,1% av bolagtes aktier och röster företrädda, beslutades i samband med presentationen av ett marknadssamarbete med B/E Aerospace:
Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut från extrastämman se protokoll på CTTs hemsida www.ctt.se
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.
Styrelsen bestod efter val på årsstämman av fem ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och CFO i moderbolaget som föredragande. Revisorerna deltager även under vissa punkter på minst ett av årets styrelsemöten. En närmare presentation av styrelsen finns i bolagets årsredovisning under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare.
Av styrelsens nuvarande 5 ledamöter är samtliga utom Tomas Torlöf att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.
Styrelsen har under 2014 haft 13 styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknadsoch nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Av styrelsens ledamöter har under året Anders Helmner varit frånvarande vid mötet den 13 februari och 7 maj och Björn Rönnqvist den 7 maj. I övrigt har närvaron varit fullständig under de perioder ledamöterna ingått i bolagets styrelse.
Styrelsen har som sedvanligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades. Styrelsen har även som brukligt årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete.
I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Utskottet utvärderar de pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar som gäller för bolagsledningen och följer och utvärderar även tillämpningen av de "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" för 2014 vilka antogs på årsstämman 2013 respektive 2014.
Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Vad gäller ledamöternas för ersättningsutskottets närvaro vid sammanträdena hänvisas till ovan under avsnittet Styrelsen och dess arbete under 2014.
I CTT utgör styrelsen revisonsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bland annat på grund av koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsens i helhet de uppgifter som enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under 2014 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2014 har översiktligt granskats av bolagets revisorer. Vad gäller ledamöternas för revisionsutskottets närvaro vid sammanträdena hänvisas till ovan under avsnittet Styrelsen och dess arbete under 2014.
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter. Valberedningen är bolagstämmans organ med enda uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet.
Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast sex månader före årsstämman. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan.
Bolagskoden anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. CTTs valberedning består av tre ledamöter, varav två under 2014 var styrelseledamöter. Detta var således en avvikelse från Koden. En av dessa ledamöter är styrelsens ordförande och representerar tillika CTTs största aktieägare och en av ledamöterna representerar CTTs näst största aktieägare. Valberedningens ledamöter anser att det är i bolagets och alla aktieägares intresse och ändamålsenligt att dessa representanter medverkar i såväl valberedningens som styrelsens arbete.
Inför 2015 års årsstämma har valberedningen genomfört protokollförda möten där de ärenden som ankommer på valberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för tre av bolagets största ägare, dessa är Trulscom Förvaltning AB, B/E Aerospace och Land & Berg AB m.fl. bolag. Tillsammans representerar dessa ca 27 % av bolagets aktier. Ägarna har företrätts av Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) vald till ordförande i valberedningen, Nicolas Pinel (B/E Aerospace) och Johan Strömberg (Land & Berg AB, Albus KB, Strömbron Aktiebolag och privat). Valberedningen har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede. Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier.
Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTTs ledning ingick under 2014 verkställande direktören, CFO, marknadsoch Customer Support-chefen, utvecklingschefen, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. Inför 2015 har ledningen utökats med en Supply Chainchef samt att marknads- och Customer Support-chefens roll är uppdelad på en Customer Support-chef och en marknadförsäljningschef. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se
Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.
Styrelsen i moderbolaget har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.
CTTs ekonomiorganisation leder en inarbetad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå.
Inom koncernen arbetas det enligt regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, godkännande regler för investeringar med mera. I dotterbolagen framgår reglerna av VD-instruktionerna samt i moderbolaget även av en attestförordning för berörda chefspersoner.
I syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS respektive ÅRL leds rapporteringsprocessen från moderbolaget och såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med dotterbolagen för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och erfarenhet skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.
Inom varje rapporterande dotterbolag ansvarar ekonomipersonalen samt dotterbolagets VD för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs för konsolidering.
CTTs styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen behandlar såväl alla kvartalsbokslut som bokslutskommuniké och årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts internt och av de externa revisorerna.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande i moderbolagets kvalitetssystem och finns tillgängliga för personalen via bolagets intranät "Ledstjärnan" och kommuniceras genom formella och informella kanaler.
Information till externa parter kommuniceras löpande på bolagets hemsida www.ctt.se där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Pressmedelanden, kvartalsrapporter och annan reglerad extern publik kommunikation sker via Cision AB.
Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på bolagets hemsida www.ctt.se.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde följs upp kontinuerligt medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje bolags VD (Moderbolag och dotterbolag) och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive bolag.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion kvartalsvis som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Därtill följs den konsoliderade informationen upp av styrelsen. De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering.
CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den
interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.
CTTs verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTTs resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTTs framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTTs framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen under rubriken risker samt på www.ctt.se. CTTs ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
Vid årsstämman den 15maj 2014 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att Grant Thornton Sweden AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Joakim Söderin som huvudansvarig revisor för en period om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS), frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. Styrelsen har lämnat ett förslag om ändring av bolagsordningen till årsstämman 2015 om vilket närmare information finns tillgängligt på bolagets hemsida, www.ctt.se. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se www.ctt.se
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se
På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se
CTTs externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distributionen av pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutskommuniké och övrig reglerad extern publik kommunikation, offentliggjord i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter, sker via Cision AB. Genom Cisions försorg når informationen snabbt och samtidigt till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| (MSEK) | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||||
| Intäkter | 205,4 | 159,9 | 156,8 | 103,7 | 71,8 |
| Kostnader | -185,0 | -143,5 | -135,6 | -100,5 | -77,2 |
| Avskrivningar | -14,6 | -10,1 | -7,8 | -8,0 | -13,0 |
| Resultat efter avskrivningar | 5,8 | 6,3 | 13,4 | -4,8 | -18,4 |
| Finansiella intäkter | 0,0 | 0,6 | 1,5 | 1,5 | 4,1 |
| Finansiella kostnader | -4,0 | -2,5 | -1,9 | -1,7 | -0,9 |
| Resultat före skatt | 1,8 | 4,4 | 13,1 | -5,0 | -15,2 |
| Skatt | -0,5 | -1,1 | -10,3 | 28,1 | 12,6 |
| Årets resultat | 1,3 | 3,3 | 2,8 | 23,1 | -2,7 |
| 14-12-31 | 13-12-31 | 12-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 | |
| BALANSRÄKNING | |||||
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 28,6 | 36,5 | 22,7 | 21,7 | 25,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 31,1 | 32,0 | 30,1 | 15,0 | 9,9 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 32,3 | 32,8 | 34,5 | 43,8 | 15,8 |
| Övriga omsättningstillgångar | 102,7 | 97,5 | 84,5 | 83,6 | 53,7 |
| Kassa och bank | 36,4 | 3,1 | 1,6 | 6,4 | 0,9 |
| Summa tillgångar | 231,1 | 201,9 | 173,4 | 170,6 | 105,7 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 95,9 | 64,6 | 66,2 | 63,4 | 40,2 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 4,1 | 2,5 | 2,9 | 2,1 | 2,1 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 47,5 | 47,7 | 26,5 | 34,9 | 19,4 |
| Långfristiga skulder, ej räntebärande | 0,0 | 3,2 | 3,2 | 4,3 | 4,3 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 32,0 | 38,6 | 25,3 | 16,5 | 17,7 |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 51,5 | 45,3 | 49,4 | 49,3 | 22,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 231,1 | 201,9 | 173,4 | 170,6 | 105,7 |
| Nyckeltal | |||||
| Andel riskbärande kapital % | 42 | 32 | 38 | 37 | 38 |
| Avkastning på eget kapital % Avkastning på totalt kapital % |
2 2 |
5 4 |
4 9 |
44 -2 |
-6 -13 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 4 | 5 | 12 | -5 | -23 |
| Kassalikviditet % | 112 | 67 | 75 | 90 | 66 |
| Räntetäckningsgrad ggr | 2 | 3 | 8 | -2 | -15 |
| Rörelsemarginal % | 3 | 4 | 9 | -5 | -26 |
| Skuldsättningsgrad ggr | 0,8 | 1,3 | 0,8 | 0,8 | 0,9 |
| Soliditet % | 42 | 32 | 38 | 37 | 38 |
| Vinstmarginal % | 1 | 3 | 9 | -5 | -22 |
| Personal | |||||
| Antal anställda årsmedeltal | 83 | 79 | 73 | 61 | 54 |
| Intäkt per anställd MSEK | 2,4 | 2,1 | 2,2 | 1,7 | 1,8 |
| Löner MSEK | 38,9 | 34,8 | 34,0 | 25,0 | 21,8 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, kr | 0,12 | 0,30 | 0,24 | 2,04 | -0,22 |
| Eget kapital per aktie, kr | 7,66 | 5,67 | 5,81 | 5,58 | 3,53 |
| Kassaflöde från den löpnade | |||||
| verksamheten per aktie, kr | 1,66 | -0,24 | 1,75 | -0,28 | -1,12 |
| Antal aktier | 12 529 443 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 |
| Antal aktier efter utspädning | 12 529 443 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 |
| Genomsnittligt antal aktier | 11 631 510 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 |
| under perioden | |||||
| Börskurs på balansdagen, kr | 28,60 | 30,30 | 39,90 | 29,20 | 25,70 |
| Utdelning per aktie, kr 1) | 0,4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1) 2014 avser föreslagen utdelning
| (MSEK) | Not | 2014-01-01 –2014-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 195,2 | 150,2 |
| Förändring av lager av produkter i arbete och | |||
| färdiga varor | 2,6 | 5,0 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1,5 | 3,1 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6,0 205,4 |
1,6 160,0 |
|
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -96,9 | -62,0 | |
| Övriga externa kostnader | 2 | -39,2 | -35,7 |
| Personalkostnader | 3 | -45,9 | -44,7 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -14,6 | -10,1 | |
| Övriga rörelsekostnader | -3,0 | -1,1 | |
| Summa rörelsens kostnader | -199,6 | -153,6 | |
| Rörelseresultat | 5,8 | 6,4 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Finansiella intäkter | 0,0 | 0,6 | |
| Finansiella kostnader | -4,0 | -2,6 | |
| Resultat före skatt | 1,8 | 4,4 | |
| Skatt | 15 | -0,5 | -1,0 |
| Årets resultat | 5 | 1,3 | 3,4 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 1,3 | 3,4 | |
| Årets totalresultat är hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| Resultat per aktie, kr | 27 | 0,12 | 0,30 |
dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.
Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.
Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
| (MSEK) | |||
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | NOT | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 6 | 12,6 | 17,4 |
| Licenser | 7 | 8,0 | 8,3 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 8,0 | 10,8 |
| 28,6 | 36,5 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 9 | 16,8 | 17,2 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10 | 4,0 | 4,5 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 10,3 | 10,3 |
| 31,1 | 32,0 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 32,3 | 32,8 |
| Summa anläggningstillgångar | 32,3 92,0 |
32,8 101,4 |
|
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 13 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 36,0 | 33,3 | |
| Produkter i arbete | 7,3 | 6,2 | |
| Färdiga varor | 5,5 | 4,1 | |
| 54,4 | 48,5 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 14 | 37,8 | 19,4 |
| Skattefordringar | 1,7 | 1,2 | |
| Övriga fordringar | 28 | 3,5 | 7,7 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 5,3 | 20,6 |
| 48,3 | 48,9 | ||
| Kassa och bank Summa omsättningstillgångar |
36,4 139,1 |
3,1 100,5 |
|
| Summa tillgångar | 231,1 | 201,9 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 22 | ||
| Aktiekapital | 12,5 | 11,4 | |
| Övrigt tillskjutet kapital Balanserat resultat, inkl. årets resultat |
109,1 -25,6 |
80,2 -27,0 |
|
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 95,9 | 64,6 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 18 | 39,0 | 35,8 |
| Avsättningar för garantiåtaganden | 17 | 4,1 | 2,5 |
| Övriga avsättningar | 0,0 | 3,2 | |
| Övriga långfristiga skulder | 18 | 8,5 | 12,0 |
| Summa långfristiga skulder | 51,7 | 53,5 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 32,0 | 38,6 | |
| Förskott från kunder | 0,6 | 0,5 | |
| Leverantörsskulder | 19,8 | 19,7 | |
| Övriga skulder | 8,8 | 7,3 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 22,3 | 17,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 83,5 | 83,9 | |
| Summa eget kapital och skulder | 231,1 | 201,9 |
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Balanserat- resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 dec 2012 | 11,4 | 80,2 | -25,4 | 66,2 |
| Återbetalning villkorat aktieägartillskott | 0,0 | 0,0 | -4,9 | -4,9 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 3,4 | 3,4 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | -1,6 | -1,6 |
| Eget kapital 31 dec 2013 | 11,4 | 80,2 | -27,0 | 64,6 |
| Nyemission | 1,1 | 28,9 | 0,0 | 30,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 1,3 | 1,3 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 1,1 | 28,9 | 1,3 | 31,3 |
| Eget kapital 31 dec 2014 | 12,5 | 109,1 | -25,6 | 95,9 |
Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något innehav utan bestämmande inflytande finns ej.
| (MSEK) | Not | 2014-01-01 –2014-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 5,8 | 6,3 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar 1) | 14,5 | 10,1 | |
| Nedskrivning av fordringar och andra tillgångar 1) | 14,1 | 0,0 | |
| Övrigt | 1,7 | -0,4 | |
| Finansiella inbetalningar | 0,0 | 0,1 | |
| Finansiella utbetalningar | -4,0 | -2,0 | |
| Betald inkomstskatt | -1,0 | -0,8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | 31,1 | 13,3 | |
| FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av varulager | -7,6 | -8,8 | |
| Förändring av rörelsefordringar | -10,4 | -2,6 | |
| Förändring av rörelseskulder | 6,2 | -4,1 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -11,8 | -15,5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 19,3 | -2,2 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -2,5 | -19,9 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -4,8 | -5,9 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -7,3 | -25,8 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av checkkredit (kortfristiga lån) | 7,8 | 13,3 | |
| Upptagna lån | 5,4 | 19,4 | |
| Amortering av lån | -21,9 | -3,1 | |
| Nyemission | 30,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 21,3 | 29,6 | |
| Periodens kassaflöde | 33,3 | 1,5 | |
| Likvida medel vid periodens början | 23, 24 | 3,1 | 1,6 |
| Likvida medel vid årets slut | 23, 24 | 36,4 | 3,1 |
1) Nedskrivningar i samband med Catrons uppgörelse med FMV har skett med 19,9 MSEK i Q114
| (MSEK) | Not | 2014-01-01 –2014-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 182,1 | 114,1 |
| Förändring av lager av produkter i arbete och färdiga varor | 3,5 | 2,9 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1,3 | 2,3 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5,9 | 1,6 | |
| 192,8 | 120,9 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -96,2 | -57,4 | |
| Övriga externa kostnader | 2 | -23,3 | -18,7 |
| Personalkostnader | 3 | -38,6 | -34,1 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -3,9 | -5,3 | |
| Övriga rörelsekostnader | -2,9 | -1,1 | |
| Summa rörelsens kostnader | -164,9 | -116,6 | |
| Rörelseresultat | 28,0 | 4,3 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande | 0,1 | 0,6 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 4 | -8,4 | 2,3 |
| Räntekostnader och liknande | -3,2 | -1,5 | |
| Finansnetto | -11,5 | 1,4 | |
| Resultat efter finansiellla investeringar | 16,4 | 5,6 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Överavskrivningar | 0,0 | 0,9 | |
| Koncernbidrag | 4 | -21,4 | 5,7 |
| Resultat före skatt | -4,9 | 12,1 | |
| Skatt | 15 | -0,8 | -2,2 |
| Årets resultat | 5 | -5,8 | 9,9 |
| Övrigt totalresultat Årets totalresultat |
0,0 -5,8 |
0,0 9,9 |
|
| (MSEK) TILLGÅNGAR |
Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Licenser |
6 7 |
12,6 8,0 |
11,1 8,3 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 4,2 24,8 |
0,0 19,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 9,1 | 9,1 |
| 9,1 | 9,1 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag |
12 | 14,8 | 28,8 |
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 34,6 | 35,4 |
| Summa anläggningstillgångar | 49,4 83,2 |
64,2 92,8 |
|
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Varulager | 13 | ||
| Råvaror och förnödenheter Halvfabrikat |
37,9 3,1 |
29,9 3,5 |
|
| Produkter i arbete | 5,1 | 3,1 | |
| Färdiga varor | 5,0 51,1 |
3,3 39,9 |
|
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag |
14 | 36,2 7,7 |
18,3 15,3 |
| Skattefordringar | 1,2 | 1,1 | |
| Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
28 16 |
3,5 5,2 |
5,9 4,9 |
| 53,7 | 45,5 | ||
| Kassa och bank Summa omsättningstillgångar |
35,9 140,7 |
3,1 88,5 |
|
| Summa tillgångar | 223,9 | 181,3 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| EGET KAPITAL | 22 | ||
| Bundet eget kapital Aktiekapital |
12,5 | 11,4 | |
| Reservfond | 6,5 | 6,5 | |
| 19,0 | 17,9 | ||
| Fritt eget kapital Balanserat resultat |
88,5 | 49,7 | |
| Årets resultat | -5,8 82,7 |
9,9 59,6 |
|
| Summa eget kapital | 101,8 | 77,5 | |
| AVSÄTTNINGAR | |||
| Avsättningar för garantiåtaganden | 17 | 4,1 | 1,3 |
| Övriga avsättningar Summa avsättningar |
0,0 4,1 |
3,2 4,5 |
|
| LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut, räntebärande |
18 | 26,6 | 17,0 |
| Övriga långfristiga skulder | 8,5 | 11,0 | |
| Summa långfristiga skulder | 35,1 | 28,0 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Checkräkningskredit Skulder kreditinstitut |
20, 21 20 |
16,5 11,7 |
11,4 17,0 |
| Förskott från kunder Leverantörsskulder |
0,6 17,5 |
0,5 13,1 |
|
| Skulder till koncernföretag | 9,5 | 7,2 | |
| Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
19 | 7,1 20,0 |
7,3 14,9 |
| Summa kortfristiga skulder | 82,9 | 71,3 | |
| Summa eget kapital och skulder | 223,9 | 181,3 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter | 20 | ||
| Företagsinteckningar Aktier i dotterföretag |
54,0 14,8 |
54,0 28,8 |
|
| Ansvarsförbindelser | |||
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 13,5 | 23,5 | |
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa |
| Eget kapital 31 dec 2012 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 50,8 | 3,8 | 72,5 |
| Återbetalning villkorat aktieägartillskott | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -4,9 | 0,0 | -4,9 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,8 | -3,8 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 9,9 | 9,9 |
| Eget kapital 31 dec 2013 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 49,7 | 9,9 | 77,5 |
| Nyemission | 1,1 | 0,0 | 28,9 | 0,0 | 0,0 | 30,0 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 9,9 | -9,9 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -5,8 | -5,8 |
| Eget kapital 31 dec 2014 | 12,5 | 6,5 | 28,9 | 59,6 | -5,8 | 101,8 |
| (MSEK) | Not | 2014-01-01 –2014-12-31 |
2013-01-01 –2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 28,0 | 4,3 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar 1) | 3,9 | 5,3 | |
| Övrigt | 2,9 | -0,6 | |
| Finansiella inbetalningar | 0,1 | 0,0 | |
| Finansiella utbetalningar | -3,2 | -0,9 | |
| Betald inkomstskatt | -0,7 | -0,6 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | 30,9 | 7,5 | |
| FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av varulager | -11,2 | -6,2 | |
| Förändring av rörelsefordringar | -7,3 | -3,5 | |
| Förändring av rörelseskulder | 7,4 | -2,2 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -11,1 | -12,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 19,8 | -4,5 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -2,7 | -14,0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -4,1 | -1,1 | |
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag | 1,1 | 8,0 | |
| Lämnade aktieägartillskott 1) | -21,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -26,7 | -7,2 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av checkkredit (kortfristiga lån) | 5,1 | -0,7 | |
| Upptagna lån | 14,2 | 16,0 | |
| Amortering av lån | -9,9 | -2,1 | |
| Nyemission | 30,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 39,4 | 13,2 | |
| Periodens kassaflöde | 32,6 | 1,5 | |
| Likvida medel vid periodens början | 23, 24 | 3,1 | 1,6 |
| Likvida medel vid årets slut | 23, 24 | 35,7 | 3,1 |
1) Aktieägartillskott till dotterbolaget Catron Elektronik AB i samband med FMV-uppgörelsen i Q114
CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.
Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 april 2015. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 13 maj 2015.
Utformning av de finansiella rapporterna Standards, tolkningar samt ändringar som tilllämpas fr.o.m. 2014.
Följande ändrade standarder och tolkningsuttalanden har trätt ikraft 2014:
• IAS 32 Finansiella instrument: Utformning – Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder
Ovanstående ändringar och tolkningsuttalanden har inte fått någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2014.
Standards, tolkningar samt ändringar som träder i kraft fr.o.m. 1 januari 2015.
• Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (IAS 32 Amendments)
• Ändringar av IAS 36 Nedskrivningar (IAS 36 Amendments)
• IFRIC 21 Avgifter
• Ändringar av IAS 36 Nedskrivningar (IAS 36 Amendments)
Kommande nya och ändrade standarder och tolkningar bedöms i nuläget inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. Inga ändringar planeras att förtidstillämpas.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 15), garantiåtaganden (not 17) samt immateriella (not 7-8) och materiella anläggningstillgångar (not 9-11) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen av försålda produkter vid leverans.
Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Koncernen gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna i Moderbolaget säljs i USD och i Dotterbolagen i SEK.
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive nettoförsäljningsvärde.
I takt med koncernens utveckling med allt större del av Bribo ABs omsättning till moderbolaget och nu även integrationen av dotterbolag Catron i moderbolaget är den tidigare segment indelningen (Bolagsvis) ej längre relevant varför bolaget ej längre redovisar segment. För intäkternas fördelning se not. 1
CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:
• Bribo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö. (vilande)
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande)
Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmandeinflytande från CTT Systems AB. Bestämmandeinflytande innebär att CTT har inflytande över företaget, har rätt till rörlig avkastning samt har möjlighet att utöva sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmandeinflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultatet som en intäkt. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Transaktionerna mellan bolagen sker till marknadsmässiga värden.
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Övriga immateriella tillgångar utgörs till största del av de båda förvärvade dotterbolagens affärsrelationer vilka bedöms ha en nyttjandeperiod om minst 8-10 år. För egenupparbetade immateriella tillgångar sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter | ||
| för utvecklingsarbeten | 20% | 20% |
| Övriga immateriella | ||
| tillgångar | 10-12,5% 10-12,5% |
Licenser skrivs av utifrån leveranser, så kallad produktionsberoende avskrivning.
| Byggnader | 3% | 3% |
|---|---|---|
| Markanläggningar | 5% | 5% |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
10% | 10% |
| Inventarier verktyg och installationer |
10-33% | 10-33% |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet |
20% | 20% |
| Datautrustning | 20-33% | 20-33% |
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.
De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.
Finansiell leasing Finansiella leasingavtal där koncernen är leastagare aktiveras och skrivs av över
De operationella leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler och datorer vilka har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal (Not 2).
den bedömda nyttjandeperioden. (Not 11).
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders garanti på sina produkter.
Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad till 3% av försäljningspriset på systemleveranser samt 2 % på reservdelar. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.
Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalificerade tillgångar aktiveras i balansräkningen. Under 2014 har inga större investeringsprojekt pågått varför någon aktivering ej har skett.
Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades.
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. En pensionsplan inom ramen för ITP-2-planen som finansieras genom försäkring i Alecta redovisas som om den vore en avgiftsbestämd plan pga att förutsättningar saknas för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan.
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
CTT har inga optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar).
På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments-avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier:
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisas i resultatet. Derivat tillhör denna kategori. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2014 och 2013.
– Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2014 och 2013.
– Investeringar som hålls till förfall: Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2014 och 2013.
– Finansiella tillgångar som kan säljas: Finansiella tillgångar vilka ej kan återfinnas under de övriga rubrikerna värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultatet. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2014 och 2013.
– Andra finansiella skulder: Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt begränsa de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultatet. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet, i totalresultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
För att förtydliga kassaflödesanalyserna har CTT bytt uppställningsform från indirekt till direkt metod.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt
detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger undantag och tillägg till standarder och uttalanden av IASB och IFRIC. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning.
Finansiella leasingavtal där moderbolaget är leastagare aktiveras och skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden. (Not 11).
De operationella leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler och datorer vilka har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal (Not 2).
Bolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag under bokslutsdispositioner. Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Systemförsäljning | 117,7 | 116,3 | 114,6 | 85,2 |
| Reservdelar och underhåll | 68,9 | 28,6 | 67,3 | 28,4 |
| Övrig varuförsäljning | 8,7 | 5,3 | 0,3 | 0,5 |
| 195,2 | 150,2 | 182,1 | 114,1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Sverige | 13,9 | 37,3 | 0,7 | 1,2 |
| USA | 48,9 | 66,6 | 48,9 | 66,6 |
| Danmark | 105,9 | 16,6 | 105,9 | 16,6 |
| Övriga världen | 26,6 | 29,7 | 26,6 | 29,7 |
| 195,2 | 150,2 | 182,1 | 114,1 |
Under 2014 var 80% av koncernens totala försäljningsintäkter hänförliga till två kunder, vår största distributör till flygbolagen och Boeing som stod för 53% respektive 27 % av koncernens försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna främst hänförs till leveranser till 787-programmet och att antalet underliggande kunder är väsentligt fler.
Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10% av koncernens försäljningsintäkter.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvoden till revisorer (KSEK) | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Grant Thornton Sweden AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 656 | 489 | 473 | 352 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 411 | 228 | 377 | 93 |
| Skatterådgivning | 50 | 148 | 47 | 148 |
| 1 118 | 866 | 897 | 593 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet.
I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 4,4 MSEK (föreg. år 4,1 MSEK) varav för moderbolaget 3,4 MSEK (3,1 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 8,2 MSEK (föreg. år 7,9 MSEK) varav för moderbolaget 8,0 MSEK (7,9 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Förfalloperiod | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Inom 1 år | 3,5 | 3,2 | 3,5 | 2,9 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 4,6 | 4,7 | 4,5 | 5,0 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 8,0 | 7,9 | 8,0 | 7,9 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Medelantalet anställda | ||||
| Kvinnor | 19 | 19 | 11 | 11 |
| Män | 64 | 60 | 40 | 38 |
| Totalt | 83 | 79 | 53 | 49 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Styrelse | ||||
| Kvinnor | – | – | 1 | 1 |
| Män | – | – | 5 | 5 |
| – | – | 6 | 6 | |
| Företagsledning och VD | ||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 6 | 7 | 5 | 5 |
| 7 | 8 | 6 | 6 |
| Löner och ersättningar (KSEK) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och verkställande direktörer | 4 335 | 4 528 | 2 483 | 2 566 |
| Övriga ledande befattningshavare | 5 311 | 4 931 | 5 311 | 4 931 |
| Övriga anställda | 29 295 | 25 580 | 18 412 | 15 151 |
| 38 942 | 35 039 | 26 566 | 22 648 |
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron. Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.
| 16 451 | 15 883 | 11 339 | 10 567 | |
|---|---|---|---|---|
| Övriga sociala kostnader | 12 660 | 12 332 | 8 447 | 7 959 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 950 | 1 731 | 1 302 | 1 144 |
| befattningshavare | 1 069 | 957 | 1 069 | 957 |
| Pensionskostnader övriga ledande | ||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer | 772 | 863 | 521 | 506 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har under 2014 utgått med:
| Befattning | Styrelsearvode | Övriga ersättningar | Pensioner | |
|---|---|---|---|---|
| Tomas Torlöf | Ordf./Ledamot | 112 500 | 15 500 | 0 |
| Johan Lundsgård | Ordf./Ledamot | 87 500 | 0 | 0 |
| Anders Helmner | Ledamot | 50 000 | 2 089 | 0 |
| Björn Rönnqvist | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Mats Lundin | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Henrik Ossborn | Ledamot | 100 000 | 0 | 0 |
| Annika Dalsvall | Ledamot | 100 000 | 0 | 0 |
| Nicolas Pinel | Ledamot | 25 000 | 0 | 0 |
| 575 000 | 17 589 | 0 |
Under 2013 utgick styrelsearvode om totalt 447 500 SEK, övriga ersättningar 1 851 SEK och pensioner 0 SEK.
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
| 2 789 | 2625 | |
|---|---|---|
| Pensionsförsäkring | 521 | 506 |
| Bilförmån | 84 | 81 |
| Rörlig ersättning | 432 | 340 |
| Grundlön | 1 751 | 1 697 |
| VD (KSEK) | 2014 | 2013 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Grundlön | 5 275 | 5 755 | 4 051 | 3 927 |
| Rörlig ersättning | 1 226 | 1 000 | 1 010 | 786 |
| Bilförmån | 302 | 311 | 250 | 219 |
| Pensionsförsäkring | 1 300 | 1 314 | 1 069 | 957 |
| 8 104 | 8 380 | 6 380 | 5 888 |
Övriga ledande befattningashavare utgörs av moderbolagets ledningsgrupp om fem personer samt de två dotterbolagens VD:ar. Till övrig personal i koncernen har avseende 2014 rörlig ersättning uppgått till sammanlagt 1,5 MSEK och 2013 0,4 MSEK. Totalt har för koncernen rörlig ersättning för 2014 uppgått till 3,2 MSEK och 2013 1,8 MSEK.
Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
Ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörelseresultat. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Se förvaltningsberättelsen för ytterligare information.
VD i Moderbolag och VD:ar i dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i Moderbolaget till 2 årslöner och för VD:ar i dotterbolagen 1 årslön.
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |
| Aktieutdelningar | 1,5 | 2,3 |
| Nedskrivningar m.m. | -9,9 | 0,0 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | -8,4 | 2,3 |
| Koncernbidrag erhållet | 5,2 | 5,7 |
| Koncernbidrag lämnat | -26,6 | 0,0 |
| Koncernbidrag | -21,4 | 5,7 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Årets resultat har påverkats av | ||||
| valutadifferenser enligt följande: | ||||
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av rörelsekaraktär | 2,9 | 0,3 | 2,9 | 0,3 |
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av finansiell karaktär | -1,4 | 0,6 | -1,4 | 0,6 |
| 1,5 | 0,9 | 1,5 | 0,9 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 47,4 | 37,5 | 40,5 | 36,4 |
| Årets aktiverade utgifter | 2,5 | 10,0 | 2,7 | 4,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 49,9 | 47,4 | 43,2 | 40,5 |
| Ingående avskrivningar | -29,9 | -28,1 | -29,2 | -27,7 |
| Årets avskrivningar | -1,5 | -1,7 | -1,3 | -1,5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -31,4 | -29,9 | -30,5 | -29,2 |
| Ingående nedskrivningar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Årets nedskrivningar | -5,9 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -6,0 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 12,6 | 17,4 | 12,6 | 11,1 |
Årets aktiverade belopp om 2,5 MSEK avser främst utvecklingskostnader för Airbus A350-projektet som därefter uppgår till 9,6 MSEK, övriga utvecklingskostnader avser olika kontrollsystem. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för forskning och utveckling löpande kostnadsförts med 1,2 MSEK (3,0). Årets nedskrivningar är hänförliga till Catrons uppgörelse med FMV, se även förvaltningsberättelsen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 9,9 | 0,0 | 9,9 | 0,0 |
| Inköp | 0,0 | 9,9 | 0,0 | 9,9 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 9,9 | 9,9 | 9,9 | 9,9 |
| Ingående avskrivningar | -1,6 | 0,0 | -1,6 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -0,3 | -1,6 | -0,3 | -1,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,9 | -1,6 | -1,9 | -1,6 |
| Utgående planenligt restvärde | 8,0 | 8,3 | 8,0 | 8,3 |
Under hösten 2013 ingicks ett licensavtal avseende utveckling av kontrollenheter till större Cair-system med Nord Micro. Licenskostnaden uppgår till 10,0 MSEK. Avtalet innebär en förpliktelse att inom en 5 års period köpa ett visst antal enheter och avskrivningar sker vid var leverans av enhet, så kallad produktionsberoende avskrivningsmetod. Skulden till Nord Micro uppgår på balansdagen till 4,6 MSEK.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 26,1 | 26,1 | 0,0 | 0,0 |
| Omstruktureringar i koncernen | 0,0 | 0,0 | 4,2 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 26,1 | 26,1 | 4,2 | 0,0 |
| Ingående avskrivningar | -15,3 | -12,6 | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -2,8 | -2,7 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -18,1 | -15,3 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 8,0 | 10,8 | 4,2 | 0,0 |
I samband med CTTs förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos kundrelationer ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats. Den kvarvarande elektronikverksamheten i Catron har under året övertagits av moderbolaget till 4,2 MSEK.
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 17,9 | 17,8 | |
| Inköp | 0,0 | 0,1 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 17,9 | 17,9 | |
| Ingående avskrivningar | -0,7 | -0,1 | |
| Årets avskrivningar | -0,5 | -0,5 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,1 | -0,7 | |
| Utgående planenligt restvärde | 16,8 | 17,2 | |
| Varav mark | 0,4 | 0,4 | |
| Varav markanläggningar | 0,8 | 0,9 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 10,2 | 8,6 | |
| Inköp | 0,5 | 1,7 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 10,8 | 10,2 | |
| Ingående avskrivningar | -5,8 | -4,9 | |
| Årets avskrivningar | -1,0 | -0,9 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -6,7 | -5,8 | |
| Utgående planenligt restvärde | 4,0 | 4,5 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 34,8 | 32,4 | 32,5 | 30,3 |
| Inköp | 2,7 | 1,3 | 2,2 | 1,1 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 1,1 | 0,0 | 1,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 37,4 | 34,8 | 34,7 | 32,5 |
| Ingående avskrivningar | -24,4 | -21,8 | -23,4 | -21,2 |
| Årets avskrivningar inventarier, verktyg och installationer | -2,7 | -2,6 | -2,3 | -2,2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -27,2 | -24,4 | -25,7 | -23,4 |
| Utgående planenligt restvärde | 10,3 | 10,3 | 9,1 | 9,1 |
| I ovanstående redovisade värden ingår | ||||
| leasade tillgångar med | 1,6 | 1,7 | 1,6 | 1,7 |
Bolaget har bilar leasade hos leasinggivare. Avtalstiden är 36 månader på samtliga leasingavtal.
| Antal Andelar | Kapital-andel | Bokfört värde | "Justerat eget kapital" |
|
|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda | ||||
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 100 | 100% | 0 | 0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 1 139 143 | 100% | 0,6 | 23,1 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 1 000 | 100% | 14,2 | 7,3 |
| 14,8 | ||||
| Årets resultat | |
|---|---|
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 0,0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | -0,2 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 0,1 |
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 28,8 | 28,8 |
| Omstrukturering i koncernen | -4,2 | 0,0 |
| Nedskrivningar | -9,9 | 0,0 |
| Utgående bokfört värde | 14,8 | 28,8 |
Årets nedskrivningar är hänförliga till Catrons uppgörelse med FMV, se även förvaltningsberättelsen.
Avdrag för inkurans i koncernen har, efter individuell prövning, skett med 1,9 MSEK (1,9 MSEK).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga).
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys förfallna ej nedskrivna | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
| kundfordringar | ||||
| Mindre än 3 månader | 8,2 | 9,4 | 8,1 | 3,2 |
| 3 till 6 månader | 1,2 | 0,2 | 1,2 | 0,0 |
| 7-12 månader | 0,3 | 2,0 | 0,3 | 2,0 |
| mer än 12 månader | 0,0 | 0,4 | 0,0 | 0,4 |
| 9,7 | 12,0 | 9,6 | 5,6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skatt | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
| Aktuell skatt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | -0,5 | -1,0 | -0,8 | -2,2 |
| Summa | -0,5 | -1,1 | -0,8 | -2,2 |
| Avstämning av effektiv skatt | ||||
| Resultat före skatt | 1,8 | 4,4 | -4,9 | 12,1 |
| Skattekostnad 22% (22%) | -0,4 | -1,0 | 1,1 | -2,7 |
| Skatteeffekt av skattemässiga justeringar: | ||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 0,0 | 0,0 | -1,8 | 0,5 |
| Övriga skattemässiga justeringar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Summa | -0,5 | -1,1 | -0,8 | -2,2 |
Uppskjutna skattefordringar avser följande tillgångar och skulder:
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar avser | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
| följande tillgångar och skulder: | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | -1,8 | -2,4 | 0,0 | 0,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | -0,1 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Obeskattade reserver | -0,4 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag | 34,6 | 35,4 | 35,4 | 35,4 |
| 32,3 | 32,8 | 35,4 | 35,4 |
I koncernen finns ett ackumulerat skattemässigt underskott uppgående till ca: 157 MSEK (161) motsvarande en total uppskjuten skattefordran på ca: 35 MSEK. Styrelsen har gjort en samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar för den närmaste tiden, och bedömer att det inte föreligger någon indikation på att tillgången har minskat i värde.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Förutbetalda hyror | 0,6 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,7 | 0,5 | 0,6 | 0,4 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 3,0 | 17,9 | 3,0 | 2,6 |
| Övrigt | 0,8 | 1,3 | 0,8 | 1,1 |
| 5,3 | 20,6 | 5,2 | 4,9 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Ingående avsättning | 2,5 | 2,9 | 1,3 | 1,6 |
| I anspråktagna belopp | -3,2 | -2,0 | -3,1 | -1,9 |
| Övertagna avsättningar från Catron | 0,0 | 0,0 | 1,2 | 0,0 |
| Årets avsättning | 4,9 | 1,6 | 4,8 | 1,5 |
| Utgående avsättning | 4,1 | 2,5 | 4,1 | 1,3 |
Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-årsperioden. I takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Avsättningens storlek är beräknad som 3% av försäljningspriset på system samt 2% på reservdelar, storleken är baserad på det historiska utfallet av garantikostnader. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36-48 månader.
| De långfristiga räntebärande skulderna till | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|
| kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande: | 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-13-31 | 2013-12-31 | |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 30,8 | 24,6 | 26,6 | 15,8 | |
| Senare än 5 år | 8,3 | 11,1 | 0,0 | 1,3 | |
| 39,0 | 35,8 | 26,6 | 17,0 | ||
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | |||||
| förfaller till betalning enligt följande: | |||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 8,5 | 12,0 | 8,5 | 11,0 | |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| 8,5 | 12,0 | 8,5 | 11,0 | ||
| Räntor förfaller till betalning enligt följande: | |||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 1,4 | 2,4 | 0,7 | 1,2 | |
| Senare än 5 år | 1,0 | 1,7 | 0,0 | 0,0 | |
| 2,5 | 4,1 | 0,7 | 1,2 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och månads / kvartalsvisa räntoförfallodagar, av detta skäl motsvarar detta därför det verkliga värdet.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Upplupna löner | 4,1 | 2,3 | 3,5 | 1,8 |
| Semesterlöneskuld | 4,0 | 3,8 | 3,2 | 2,6 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,2 | 1,2 | 1,0 | 0,8 |
| Upplupen löneskatt | 2,1 | 1,9 | 1,5 | 1,4 |
| Upplupen provision och royalty | 3,1 | 2,8 | 3,1 | 2,8 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 4,9 | 3,3 | 4,9 | 3,3 |
| Övrigt | 2,9 | 2,5 | 2,8 | 2,2 |
| 22,3 | 17,8 | 20,0 | 14,9 |
Företagsinteckningar och samtliga aktier i dotterbolagen Bribo Mekaniska AB och Catron Elektronik AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några ansvarsförbindelser finns ej gentemot parter utanför koncernen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Fastighetsinteckningar | 12,0 | 12,0 | 0,0 | 0,0 |
| Företagsinteckningar | 64,5 | 64,5 | 54,0 | 54,0 |
| Inventarier med äganderättsförbehåll | 1,8 | 2,1 | 0,0 | 0,0 |
| Aktier i dotterbolag | 32,6 | 19,6 | 14,8 | 28,8 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Beviljad kredit | 22,6 | 19,3 | 19,6 | 16,3 |
Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 19 575 000 SEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets tabeller över förändringar i eget kapital.
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.
Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:
| Kund- och lånefordringar | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat | Redovisat | |
| värde | värde | |
| Kundfordringar | 37,8 | 19,4 |
| 37,8 | 19,4 |
Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.
| 2014-12-31 Redovisat |
2013-12-31 Redovisat |
|
|---|---|---|
| värde | värde | |
| Likvida medel i SEK | 36,4 | 3,1 |
| Likvida medel i USD | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel i EUR | 0,0 | 0,0 |
| 36,4 | 3,1 | |
| Valutaterminskontrakt | 0,0 | 0,0 |
Finansiella tillgångar som kan säljas
Vid räkenskapsåret slut 2014-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.
| Andra finansiella skulder | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat | Redovisat | |
| värde | värde | |
| Leverantörsskulder | 19,8 | 19,7 |
| Skulder till kreditinstitut SEK | 54,5 | 67,9 |
| Skulder till kreditinstitut USD | 16,5 | 11,4 |
| 90,8 | 99,0 |
Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.
I samband med köpet av Catron Elektronik AB förband sig CTT enligt avtal att betala en tilläggsköpeskilling till Catron Design AB, ägare till 4,8% av aktierna i CTT. Skulden till Catron Design uppgår till 2,5 MSEK.
Under räkenskapsåret har 0,9 MSEK (0,7 MSEK) utbetalats till Catron Design AB som ersättning för konsulttjänster och hyra av lokaler. Bolaget har under året återbetalat lån om 6,9 MSEK till Volito AB och 0,7 MSEK till Catron Design AB.
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas.
Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:
Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. Moderbolagets checkräkningskredit i USD var per balansdagen utnyttjad till 2,1 MUSD. En högre USD-kurs på balansdagen med +10 öre skulle ha medfört en negativ påverkan på resultat efter finansnetto med -211 KSEK.
Se även förvaltningsberättelsen under rubrik valutaexponering. För påverkan på rörelseresultatet, Se not 5.
Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.
Koncernens finansiella instrument per 2014-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. På grund av de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. En helt dominerande del av kundfordringarna avser Boeing vilka koncernen har en mycket långtgående och nära relation med.
Koncernens finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 82,9 MSEK (90,3) varav 74,2 MSEK (84,9) var utnyttjad.
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 11 631 510 (föreg. år 11 391 438). Eftersom det ej längre finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014-12-31 | 2013-12-31 | 2014-12-31 | 2013-12-31 | |
| Momsfordringar | 3,3 | 7,0 | 3,3 | 5,2 |
| Skattekonto | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 0,2 | 0,7 | 0,1 | 0,6 |
| 3,5 | 7,7 | 3,5 | 5,9 |
Vinstmedel till förfogande hos moderbolaget:
| Utdelning till aktieägarna med 0,40 kronor per aktie (12 529 443 aktier) | 5 011 777 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 77 696 986 |
| Summa | 82 708 763 |
| Årets resultat | -5 761 510 |
| Överkursfond | 28 856 978 |
| Balanserade vinstmedel | 59 613 295 |
| KRONOR |
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslagit belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolagtes ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 april 2015.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 13 maj 2015.
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Tomas Torlöf Annika Dalsvall Henrik Ossborn
Mats Lundin Nicolas Pinel Torbjörn Johansson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2015-04-08 Grant Thornton Sweden AB
Joakim Söderin Auktoriserad revisor
Till årsstämman i CTT Systems AB, org. nr 556430-7741
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för CTT Systems AB (publ.) för år 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-61.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ.) för år 2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen och bolagsordningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nyköping den 8 april 2015 Grant Thornton Sweden AB
Joakim Söderin Auktoriserad revisor
VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982– 1983. Utvecklings-ingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 40 000 st.
Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990– 1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st.
Produktionschef, född 1959. Gymnasieingenjör maskinteknik 1983. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktions, underhålls- och inköpschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 1 800 st.
CFO, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/Borlänge 1984. Projekt- och Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988–1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004–2006, CFO CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 31 000 st.
Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982– 1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 9 830 st.
Sälj- och marknadschef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006-2011. Sälj-, marknads- och eftermarknadschef 2011-2014. Antal aktier i CTT: 3 000 st.
Eftermarknadschef, född 1960. Examen Fordonstekniskt gymnasium 1978. Högre specialkurs flygplansunderhåll, Flygtekniker 1984. Produktion, arbetsledning, flygtjänst och certifieringspersonal AB Nyge Aero 1981-1997. Produktion och certifieringspersonal Crossair AG Basel 1997-2003. Kvalitetschef och flygteknisk instruktör, Flygteknik Technical Training 2001-2012. Sälj och eftermarknad CTT Systems 2012-2014. Antal aktier i CTT: 800 st.
Supply Chain Manager, född 1973. Civilingenjör Farkostteknik KTH. Utvecklingsingenjör konceptintegration plattform på Saab Automobile AB 1998-2002. Utvecklingsingenjör på Semcon Södertälje (Scania, Saab GM Powertrain AB) 2002-2005. Design Responsible Engineer air intake Saab GM Powertrain 2005-2006. Systemingenjör och projektledare OEM på CTT Systems AB 2006-2015. Antal aktier i CTT: 560 st.
VD Bribo Mekaniska AB, född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1988–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2008. VD Bribo Mekaniska AB från 2008. Antal aktier i CTT 6 557 st.
Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
VD i CTT och i CTTs dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT Moderbolaget till 2 årslöner och för VD i dotterbolag till 1 årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
De redovisade innehaven gäller per 2014-12-31. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.
ORDINARIE LEDAMÖTER
Ordförande, född 1967, Civilingenjör, Maskinteknik (Industriell Ekonomi), Kungliga Tekniska Högskolan. Styrelseledamot Trulscom Förvaltning AB, Trulscom Aktiebolag, Pelago Venture Partners AB, M2J Holding AB och Tilgin AB. Styrelseledamot sedan 2013. Äger genom Trulscom Förvaltning 1 604 964 aktier i CTT.
Född 1956, Harvard Business School, IAE Paris och Université Paris X Nanterre, Corporate Vice President, Account Management & Field Service B/E Aerospace. Styrelseledamot sedan 2014. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1962. Civilekonom. Koncernfinanschef (CFO) på Swedbank. Adjungerad sedan oktober 2014, föreslagen för inval stämman 2015. Äger 498 709 aktier i CTT.
Född 1969, Juris kandidat Lunds Universitet, advokat och delägare Advokatfirman Vinge. Styrelseledamot i CTT sedan 2012. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1959, Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola. Vice President, Supply Chain, PartnerTech AB. Styrelseledamot sedan 2014. Äger 2 000 st aktier i CTT.
Född 1958, Civilekonom, Uppsala Universitet. Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Äger 250 st aktier i CTT
Joakim Söderin
Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2011. De redovisade innehaven gäller per 2014-12-31. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.
| ACJC | Airbus Corporate Jet Center |
|---|---|
| ATP | Acceptance Test Procedure |
| BBJ | Boeing Business Jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller |
| BFE | Buyer Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av kunden/flygbolaget för montering under flygplanets tillverkning. |
| Business class | Kabinsektion för affärsresenärer |
| Business Jet | Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer |
| C-check | Det årliga underhållet på ett flygplan. Checktid cirka en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum |
| Completion Center | "Flygplansverkstad" – modifierar, specialinreder VIP flygplan |
| Crew rest areas/bunks | Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar |
| CRJ | Canadair Regional Jet |
| D-check (strukturcheck) |
En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och komponenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Check tid cirka 1 månad. |
| EASA | European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket |
| EB | Engineering Bulletin |
| FAA | Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket |
| Flag carrier | Nationellt flygbolag t.ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland) |
| Flight deck | Cockpit, piloternas arbetsplats |
| Hub | Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser |
| IP | Initial Provisioning, reservdels leveranser till kunder (flygbolag) på t ex. B787 inför leverans av planet |
| IR | Investor relations |
| Launch Customer | Förstakund på nytt flygplanssystem |
| Long haul flights | Långdistansflygningar |
| Narrow-body | Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (tex Boeing 737) |
| OEM | Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sen säljs vidare av flygplanstillverkaren |
| Pad | Utbytbar befuktardyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler till CTT's befuktare |
| Pax | Passagerare |
| Pax density | Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet |
| Regional Jet | Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser |
| Retrofit | Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget |
| SFE | Supplier Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållet av flygplanstillverkaren för montering under flygplanets tillverkning. |
| Short haul | Kortdistansflygningar |
| STC | Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luft– värdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA) |
| TC | Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration |
| Test rigg | "Prov rigg" för tester av befuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö |
| Wide-body | Flygplan med bred kropp, två gångar (tex A350, A380 och Boeing 787) |
| VIP Aircraft | Privat Jetflygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning |
CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE-611 29 Nyköping Tel: 0155-20 59 00 Fax: 0155-20 59 25 E-mail: [email protected] www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: Nyköping
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.