Annual Report • Apr 23, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
CTT Systems AB (publ.) är en svensk teknikkoncern som är verksam inom flygbranschen. CTT utvecklar, tillverkar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som flygbolag finns på kundlistan. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholms-börsen, Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2013 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.
| Årsstämma: | 15 maj 2014 |
|---|---|
| Delårsrapport, kvartal 1: | 15 maj 2014 |
| Delårsrapport, kvartal 2: | 15 aug 2014 |
| Delårsrapport, kvartal 3: | 14 nov 2014 |
Årsstämman äger rum torsdagen den 15 maj 2014 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear AB (tidigare VPC AB, Värdepapperscentralen), förda aktieboken senast fredagen den 9 maj 2014, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 12 maj 2014.
Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Registreringen skall vara genomförd senast den 9 maj 2014.
Den 26 mars 2013 tog CTT emot den prestigefyllda Aviation Technology Achievement Award av ledande branschtidningen Air Transport World. Juryn, med erkända representanter från flygindustrin, röstade enhälligt fram CTT som vinnare i kategorin Airline Technology Leadership. "Den här utmärkelsen stärker vår legitimitet och marknadsposition", säger CTTs vd Torbjörn Johansson.
| Kort om CTT | 2 | FINANSIELLA RAPPORTER | |
|---|---|---|---|
| 5 år i korthet | 4 | Förvaltningsberättelse | 34 |
| VD har ordet | 6 | Bolagsstyrningsrapport | 39 |
| A350-projektet: | Koncernens Femårsöversikt | 42 | |
| I huvudet på en projektledare | 8 | Koncernens Resultaträkning | 43 |
| Fördelarna med A350 | 10 | Koncernens Balansräkning | 44 |
| Marknadschefen har ordet Cair™ |
12 14 |
Koncernens Förändring i Eget Kapital |
45 |
| Zonal Drying™ System | 17 | Koncernens Kassaflödesanalys | 45 |
| Cair™ VIP | 20 | Moderbolagets Resultaträkning | 46 |
| Crew Humidifiers | 22 | Moderbolagets Balansräkning | 47 |
| Konkurrenssituation | 24 | Moderbolagets Förändring | |
| Utveckling CTT Systems | 25 | i Eget Kapital | 48 |
| Organisation och personal/ | Moderbolagets Kassaflödesanalys | 48 | |
| Kvalitetssystem | 26 | Redovisningsprinciper | 49 |
| Produktion CTT Systems | 28 | Noter | 52 |
| Historik | 29 | Revisionsberättelse | 62 |
| Bribo Mekaniska | 30 | Ledande befattningshavare | 64 |
| Catron Elektronik | 31 | Styrelse och revisorer | 66 |
| CTT-aktien | 32 | Ordlista | 67 |
Our mission is to create a better climate both inside and outside the aircraft and thereby provide economic and environmental benefits to the airline. The key is to balance humidity levels on board. Our concept increases passenger well-being, contributes to a better environment and improves airline economy, simultaneously. We call it "humidity in balance".
CTT's affärsidé är att utveckla, certifiera, tillverka och marknadsföra produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplanet. Syftet är att förhindra kondensation och därmed ackumulation av vatten i flygplanskroppen, samt att förhindra att luftfuktigheten sjunker till extremt låga och ohälsosamma nivåer i kabinen. Detta medför lägre kostnader för drift och underhåll samt lägre kostnader för personalens sjukfrånvaro.
Genom att upprätthålla en behaglig relativ luftfuktighet i premiumklassen (first/business) förstärks inte enbart välbefinnandet under och efter flygningen samt totalupplevelsen av existerande produktutbud utan även nya förutsättningar skapas till differentiering inom exempelvis mat och vin som inte är möjligt i den annars extremt torra kabinmiljön. Flygbolagen kan härigenom tillhandahålla en konkurrenskraftigare och utvecklingsbar produkt som attraherar premiumpassagerare och stärker fullservicevarumärket.
Bolagets övergripande strategi är att befästa och utveckla positionen som den ledande leverantören av produkter för aktiv reglering av luftfuktigheten till de kommersiella flygplanstillverkarna och, direkt eller indirekt, till flygbolagen. Detta skall uppnås genom att vara teknikledande med fokus på innovation, hög tillförlitlighet, driftsäkerhet och prestanda samt leveransförmåga.
Bolagets starka marknadsposition, som de facto standard för antikondensation och som ensam vald leverantör av befuktning till Airbus och Boeing, skapar sammantaget gynnsamma förutsättningar för tillväxt i en bransch som kännetecknas av höga inträdesbarriärer.
Bolaget skall skapa uthålligt värde till aktieägarna genom att:
• Utnyttja tidsfönstret som ensam leverantör för att maximera antalet installerade produkter ute hos flygbolagen.
• Behålla positionen som marknads- och teknikledande genom att affärsutveckla OEM-relationerna med Boeing och Airbus.
• Befästa positionen som den dominerande leverantören på eftermarknaden genom att stärka IP och genom kontinuerlig produktinnovation.
År 2013 blev ur ett ekonomiskt perspektiv ett mellanår. Omsättningen ökade något men rörelseresultatet minskade. Detta berodde främst på Catrons svaga utveckling och på att produktmixen för moderbolaget var mindre gynnsam, med lägre reservdelsförsäljning, jämfört med föregående år. Oavsett detta gjorde CTT framsteg inom många områden.
Trots att 787-flygplanet drabbades av flygförbud under början av 2013 fortsatte Boeing oförändrat produktionen av flygplan. Detta resulterade i att CTTs leveranser direkt till Boeing under året ökade med närmare 50%. Den lönsamma försäljningen av reservdelar minskade dock beroende på en lageruppbyggnad hos CTTs distributionspartner Satair under slutet av 2012.
Under år 2014 kommer CTT att leverera system till 10 flygplan per månad, dvs leveranstakten kommer under hela år 2014 att vara lika hög som den var under det sista kvartalet 2013. Dessutom kommer reservdelsförsäljningen återigen att öka, samtidigt som eftermarknadsleveranserna kommer att öka som en funktion av alltfler 787-flygplan i drift. Sammantaget innebär det en väsentlig omsättningsökning vad gäller Boeing 787-programmet för år 2014.
I början av juni 2013 premiärf lög Airbus det nya A350XWB-flygplanet. A350XWB är en direkt konkurrent till Boeings 787-flygplan. I mars 2014 började även provf lygplan 2, där våra system finns installerade, att provflyga. Airbus räknar med att det första A350XWBflygplanet levereras till första kunden Qatar Airways under slutet av 2014.
För CTT har A350-programmet hittills varit en besvikelse, eftersom vi till dags datum inte fått några beställningar på våra system som är option till flygplanet. A350XWB är ett utomordentligt långdistansflygplan. Olyckligtvis kommer de första flygbolagen till modell A350-900 att använda de första flygplanen på medeldistans, där behovet av befuktning är mindre än på långdistans. Vissa flygbolag kommer att ha olika versioner av samma modell och/eller ha flera modeller, såsom -900 och -1000, med dedikerade för medeldistans och andra för långdistans. En annan förklarande omständighet till den låga utnyttjandegraden hittills, är det faktum att Airbus med ett pressat tidsschema och initiala viktproblem ogärna framhåller optionerna. A350-flygplanen kommer dock att byggas under 20 – 30 år och fler
och fler flygplan kommer att sättas in i långdistanstrafik, så det finns goda förhoppningar att försäljning av befuktningssystemet kommer att ta fart framöver. Kortsiktigt har A350 inneburit ett ökat intresse och ökad legitimitet för våra produkter. Flera av de bolag som inte har för avsikt att ta sina första A350 med förstaklass har visat intresse för att utrusta sin övriga befintliga långdistansflotta med vårt befuktningssystem.
Under hösten 2013 lanserade CTT ett system för att befukta förstaklass i Boeings 777-300-flygplan. Systemet som består av en befuktare och en Zonal Dryer har väckt stort intresse hos ett antal prestigeflygbolag. Lanseringen av detta system motiveras av att väldigt många 777-flygplan är utrustade med förstaklass och används i huvudsak på långdistans. En annan orsak till lanseringen är att Boeing i november startade utvecklingen av det förbättrade 777-flygplanet Boeing 777X. CTT har stora förhoppningar att Boeing i detta projekt för första gången skall erbjuda befuktning av första och business class. Med denna lansering visar vi flygbolagen och Boeing att det är möjligt att erbjuda premiumpassagerarna samma goda luftmiljö på långdistans som vi framgångsrikt har sålt till stora VIPflygplan under mer än 10 år.
Under 2013 fokuserade CTT på att leverera Cair™ till de sex Boeing 747-8 VIP-flygplan som vi fick beställningar på 2012. Till dags datum är alla systemen levererade. CTT räknar med att flygplanen börjar flyga under slutet av 2014. I och med att dessa flygplan närmar sig färdigställande räknar vi med att VIP-beställningarna tar fart igen. CTT har fått fler förfrågningar på systemet och har fler offerter ute nu än för ett år sedan. Mest lovande är att de första 787 VIP-flygplanen har börjat levereras. Sammanlagt har Boeing sålt 12 st 787 VIP-flygplan och eftersom de redan är utrustade med Zonal Drying™ System har CTT stora möjligheter att sälja kabinbefuktningssystem till många av dessa flygplan.
Intresset för Zonal Drying™ ökar stadigt. Flygbolagen blir alltmer effektiva och bränslekostnaden utgör den klart största kostnaden med en allt större andel av de operationella kostnaderna (30-40%). De flesta har tillsatt bränslebesparingsspecialistgrupper som ständigt jagar viktreducering. Marknadsinsatserna mot flygbolag med stora flygplansflottor innebär större offerter men längre ledtider. Under året var orderingången låg men CTT har flyttat fram positionerna. EasyJet är ett bra exempel på en tydlig trend om flygbolagens ökade insikt om kondensationsproblem och den signifikanta kostnad som överskottsvikten medför. Vid sidan om retrofit-marknaden har CTT-kunder som tar leverans direkt på produktionslinan i nya 737-flygplan, såsom flydubai och Transavia. CTT har aldrig haft ett så brett och stort intresse från flygbolag (inte enbart från lågkostnadsflygbolag) med stora flottor. Flera av våra kunder har lagt eller är i begrepp att lägga beställningar på nästa generations kortdistansflygplan, A320neo och Boeing 737 MAX. CTTs långsiktiga mål är att både Airbus och Boeing skall erbjuda Zonal Drying™ System.
CTTs dotterbolag har utvecklat sig olika under år 2013. Bribo ökade omsättning med 25% och lyckades fördubbla rörelseresultatet. Detta delvis tack vare att de nu tillverkar paddarna till CTTs befuktare. Försäljningen av paddar kommer att öka så länge antalet flygplan i drift med CTTs befuktare ökar.
Catron har haft ett betydligt tuffare år. Utvecklingsprojektet till svenska f lygvapnet har försenats i omgångar och i mars månad meddelade FMV att man vill avsluta projektet. I dagsläget pågår förhandlingar om projektet skall avslutas, och i sådana fall hur. I avvaktan på beslut har Catrons kostnader reducerats kraftigt och en tredjedel av personalen har sagts upp. Baserat på utkomsten av förhandlingarna med FMV kommer Catrons framtida affärsplan att justeras.
Även om läget för Catron just nu är osäkert, kommer CTTs moderbolag och Bribo att utvecklas väl under år 2014. Omsättning både direkt till Boeing och försäljningen på eftermarknaden kommer att öka väsentligt. På VIPsidan kommer vi att få fler beställningar än under 2013 och jag räknar med de första beställningarna till Boeing 787 VIP. Under 2014 räknar jag med att några av de utestående offerterna på Zonal Drying™ materialiseras i orders eller testutvärderingar. Detsamma gäller Cair™.
På OEM sidan kommer vi att koncentrera oss på Boeing 777X, 737MAX och Airbus A320neo.
Vi har ett spännande år framför oss med många möjligheter.
Nyköping april 2014
Torbjörn Johansson Verkställande Direktör
» Till sist vill jag tacka hela CTT-koncernens personal för allt arbete ni har lagt ner under det delvis tuffa året 2013. Jag räknar med att ni alla är lika inspirerade som jag, att möta och ta tag i de möjligheter vi har under 2014.
Torbjörn Johansson, VD
Månaderna innan Henrik Enoksson kom till CTT år 2005 hade företaget skrivit kontrakt med Boeing. Vad den unge civilingenjören såg var utvecklingspotential: bra teknik och ett spännande arbete parat med en god spirit och framtidstro. Riktigt hur stort det skulle bli hade han ingen aning om då.
– I och med Boeings 787-projekt hade vi förhoppningar om att komma in på A350. Men att det skulle bli ett helt Cair™-system med befuktning i kabin är mer än vi vågat hoppas på, säger 40-åringen som nu titulerar sig projektledare för A350.
Men vi backar bandet. När Henrik kom in i bilden hade Lufthansa som första flygbolag i världen beställt befuktning av förstaklasskabinen i sina nya Superjumbos från Airbus. Henrik rekryterades som systemingenjör och projektledare för A380, vilket är flygplansmodellens officiella beteckning.
Det var ett begränsat projekt, som handlade om att anpassa CTTs befuktningssystem Cair™ till en helt ny flygplanstyp.
Några år senare ville amerikanska flygplanstillverkaren Boeing ha CTTs avfuktningssystem Zonal Drying™ som standard i sin nya s k Dreamliner, betecknad 787. Vis av erfarenheten från A380 engagerades Henrik i projektet. På den tiden bestod CTTs utvecklingsavdelning av en handfull personer, så Henrik var i princip inblandad i allt: från produktutveckling, kravverifiering och leverantörskontakter till utprovning och certifiering.
När franska Airbus beslutade sig för att erbjuda befuktning som option i 787:ans blivande "konkurrent" A350 var Henriks inblandning självskriven. Tack vare volymökningarna har avdelningen vuxit och omfattar i dagsläget 16 personer, så här är ledarrollen mer renodlad.
Medan Henrik planerar verksamheten, diskuterar specifikationer med kunder och leverantörer och ytterst ansvarar för certifiering och utprovning, är det andra som gör jobbet hands on.
– Vi har ett antal design reviews, eller gates, där vi ska ha genomfört vissa delar till ett visst datum. Första steget gällde konstruktion. Sen handlade det om att få certifieringen färdig. Där är vi i skrivande stund. Vi har gått igenom ett "first flight article review", vilket innebär att det är godkänt för provflygningar.
– Serieenheterna levererades till Airbus i slutet av sommaren 2013. Nu håller vi på med de sista verifieringsproven och på att få ordning på dokumentation till nästa checkpoint. Våren 2014 ska allt vara färdigcertifierat och klart.
Sedan den första provflygningen i juni 2013 utförs nu regelbundna tester i luften, två gånger om dagen, sex dagar i veckan. I februari 2014 lyte Flygplan 2, som har CTTs utrustning ombord.
Ombord på detta provflygplan finns en prototyp av den utrustning som ingår i CTTs åtagande, och som i praktiken speglar hela CTTs sortiment:
• kabinbefuktare för de 3 främsta zonerna i planet (i regel första och business class)
• avfuktare för att motverka kondens.
Henrik var själv nere i Toulouse i Frankrike på Airbus stora anläggning och genomförde utbytet av en ventil, som CTT vidareutvecklat i samarbete med dotterbolaget Catron och industriventiltillverkaren Asco.
– Intressant! Jag fick titta in i provflygplanet och se när det höll på att plockas ihop. Någon satt i ena änden av en kabelhärva och mätte något och kommunicerade med walkie-talkie med någon som satt i andra änden. Det är spännande att se hur man gör på prototypnivå för att få ihop stora flygplan.
Det är en sak att stå vid arbetsbänken på CTT och skruva ihop delar, en annan i verkliga livet.
– Vilka kabelhärvor! Det är inte alltid så lätt komma åt. Det jag lärde mig var att, även om det heter att det är omöjligt, så hittar de alltid ett sätt att göra det på linan om det bara är nödvändigt.
Både CTT och Airbus följer sina tidplaner väl. – Vad vi vet har det inte varit några problem med Flygplan 3 (som ologiskt nog flög före 2:an). Första feedback på hur våra system fungerar i luften får vi i början av 2014. Flygplan 5 ska enligt plan vara färdigt i slutet av sommaren 2014. På det har vi våra första serieenheter installerade.
– Det vi lärt oss längs vägen är hur viktigt det är att lägga energi tidigt i projekten: att genomföra tidiga förstudier och prover för att ha tid att rätta till eventuella problem innan konstruktionsarbetet gått för långt.
– Vi har också lärt oss mycket mer om Airbus utvecklingsprocesser och de krav de har på sina leverantörer. Det känns som om vi ärväl förberedda även den dag vi får ett nytt större projekt från en av de stora flygplanstillverkarna.
Att vara underleverantör till världens stora flygplanstillverkare har sina sidor.
– I A350-projektet jobbar vi närmast mot ett tyskt företag, Nord Micro, som i sin tur är kund till amerikanska Honeywell, men vi har också med Airbus direkt att göra.
Honeywell levererar hela klimat- och trycksättningssystemet i A350. NordMicro levererar vissa komponenter i det: bland annat ventiler och kontrollenheter till CTTs tork. Vad gäller befuktare och torkar gör CTT nästan alltihop färdigt och levererar direkt till Airbus.
– Vi har telefonmöten en gång i veckan där alla fyra parter är representerade, ett forum där alla kan vara med och diskutera.
En speciell utmaning som projektgruppen har brottats
– I stället för att använda en flyggodkänd ventil tog vi, leverantör och certifiera en av deras ventiler för flygindu-
Ventilpaketet utvecklades i samarbete med CTTs dotterbolag Catron (som gör all skyddselektronik) och Asco, en av världens ledande industriventiltillverkare.
– Asco ska ha en stor eloge. Vi hade ett väldigt gott samarbete. Hela processen var väldigt lärorikt för oss, både det att förstå hur ventiler fungerar och hur en elmiljöcertifiering går till.
– Visserligen blev det inte så många komponenter från standardventilen kvar, men vi har fått ihop en ventil i samma storlek och vikt. Och framför allt har vi bra koll på hur ventilerna fungerar. Det ser väldigt bra ut i driftprov.
Inom några år är chansen stor att vi flyger non-stop när vi ska till andra sidan jordklotet. I timmar räknat blir långresan kortare än i dag, sannolikt också billigare. Dessutom får vi mer rörelseutrymme och bättre luft ombord. Airbus nya flaggskepp A350 är ett av de flygplan som gör det möjligt.
A350 ingår – precis som Boeings 787 – i klassen mellanstora jetflygplan, twin-aisle på engelska. Mellanmodellen, storpå 14.350 km. Den skulle alltså t o m kunna flyga sträckan
Airbus slår på stora trumman för sina breda säten: 18" i ekonomiklass, att jämföra med den vedertagna 17"-standard som gällt sedan 1950-talet. Är du i luften 10-12 timmar i stöten, kan de centimetrarna avgöra hur väl du sover, visar
– Airbus gör mycket för att det ska vara bekvämare att flyga långt med det här planet. De pratar hela tiden komfort: större fönster, mer packutrymme, bättre belysning och mer svängrum för passagerarna. Samtidigt erbjuder de befuktning, inte bara i cockpit och besättningens viloutrymmen, utan även i själva kabinen, vilket är unikt, säger CTTs vd Torbjörn Johansson.
Under vårvintern 2014 börjar Airbus enligt schema provflyga det andra av fem provflygplan, där all utrustning – inklusive CTTs befuktningssystem Cair™ genomgår rigorösa tester. Om leveransplanen håller ska flygplanet tas i kommersiell trafik 2014. Första kund är flygbolaget Qatar
Det som än mer driver flygbolagen att förnya sina flottor är kraven på energieffektiva lösningar. Boeing och Airbus tacklar kraven på ungefär samma sätt. Med nya, lättare material och ny teknologi kan man flyga lika långt som jumbojetarna med 20% lägre bränsleförbrukning.
Den låga vikten kommer sig av att A350 byggs till 53% i kolfiberkomposit, vilket även borgar för mindre – och billigare underhåll. Därtill kommer lägre utsläppsnivåer och tystare avgångar och landningar.
Idag fungerar 42 megastäder i världen som nav för flygtrafiken. Om 20 år är de åtminstone dubbelt så många. Fler direktlinjer betyder att vi når målet snabbare utan onödiga mellanlandningar. Det blir alltså enklare, billigare och bekvämare att flyga långdistans. Positiva trender för världens flygresenärer, men också för flygplanstillverkarna.
Enligt prognoserna behövs 28 000 nya civila trafikflygplan fram till 2030. Störst förväntas rushen på mellanstora flygplan bli, som A350 och 787 – båda enorma säljsuccéer, som förväntas dela världsmarknaden i den klassen mellan sig. Boeing har med sitt försprång beställningar på över tusen 787:or. A350 är i provflygningsstadiet uppe i 800 beställda plan.
Eftersom det ligger i allas intresse att balansen mellan vågskålarna är någotsånär jämn, lär båda de stora flygplanstillverkarna gå vinnande ur striden. Och oavsett vem som har övertaget är CTT helgarderade, för våra system finns på båda.
– På 787 är vissa av våra system standard. På A350 finns allting som option, inkl kabinbefuktning, som inte alls finns med på 787. Alltså inte bara i cockpit och i besättningens viloutrymmen utan också i kabinen, säger Torbjörn Johansson.
– Det är en bra sits. Idag får vi mest intäkter från Boeings 787. Den dag kabinbefuktning slår igenom på allvar har Airbus och A350 större potential, eftersom de systemen är mer omfattande. Hur stort det blir för oss beror vad flygbolagen väljer.
– På 787 är vissa av våra system standard. På A350 finns allting som option, inklusive kabinbefuktning, som inte alls finns med på 787. Torbjörn Johansson
Vi har mycket offerter ute och en mycket viktig pågående 'trial' men få riktigt stora order. År 2013 kan synas som ett mellanår, men mot bakgrund av 2012 års säljboom, särskilt på VIP-segmentet, är utfallet ändå ganska bra. Särskilt nöjd är marknadschef Peter Landquist med easyJets 'trials', som pågår.
– easyJet är helt i linje med vår strategi: att jobba mot större flygbolag med större flottor. Om de positiva indikationerna håller, räknar vi med att det drar med sig andra kunder.
– När vi tecknade avtal med easyJet gick de ut med en pressrelease. Det är ovanligt att kunden gör det, och själva brukar vi ligga lågt tills vi vet hur det går. Men easyJet vill visa att de är ett flygbolag som hela tiden undersöker nya möjligheter att reducera sin bränsleförbrukning och bränslekostnad samt att minska sin miljöpåverkan. Det gav eko i flygvärlden. Många hörde av sig, speciellt flygbolag med stora flottor, så det är väldigt positivt för oss.
Även på VIP-sidan tror Peter Landquist på islossning 2014.
– 2013 var ett år då slutkunderna frågade runt bland completion centers. Vi fick mycket förfrågningar, men kunderna kunde inte bestämma sig. Nu har vi många offerter ute som väntar på svar.
VIP-marknaden går att dela upp i två segment. Den ena delen är de stora VIP-flygplanen, som Airbus A330/A340 och Boeings 777/747-8, där CTT har 95% av marknaden, med Liebherr som enda konkurrent. Den stora utmaningen blir att designa kabinbefuktningssystem för Boeings nylanserade 787 VIP.
Den andra delen är mindre business jets såsom Bombardier, Challenger/Global, Gulf Stream och Embraer. I detta segment jobbar vi hårt för att slå oss in. Här gäller det att designa systemen så att de ryms i trånga utrymmen. Marknaden för business jet är mycket intressant då det är avsevärt större volymer än i den än för stora VIP-flygplan.
Problemen som Boeing har haft med Dreamlinern (787) vill Peter Landquist avdramatisera.
– Det har varit problem med nyintroduktion av andra flygplan också. Boeing 787 och A350 byggs enligt ett helt nytt koncept med nya avancerade material och kontrollsystem. Det kan jämföras med när man gick från propeller till jetplan – steget är lika stort.
De nya kompositplanen är de facto billigare att operera, det går åt cirka 20% mindre bränsle än med konventionella flygplan.
– Flygbolagen måste investera i flygplan som Boeing 787 och A350, annars får de svårt att konkurrera, vilket är positivt både för CTT och för flygmarknaden som helhet.
– Försäljning av förstaklassbefuktning innebär att övertyga flygbolagen om fördelarna med de mjuka värdena. Vi är övertygade om att nästa stora komfortinnovation för premiumklass är kabinbefuktning. Det är en stor komfortfördel för de passagerare som betalar mest för sina biljetter.
Men det innebär ett nytt sätt att tänka för flygbolagen. Det är lättare att satsa på innovation som syns. Hittills har flygbolagen satsat på flatbeds, in-flight-entertainment (IFE) och snygg inredningsdesign. De stora visuella innovationerna är gjorda. Rimligen borde nästa innovation vara att passagerarna får bättre miljö att vistas i. Det är de facto torrare i första klass än vad det är i Death Valley, Kalifornien, det som benämns som det torraste området i världen.
– Trenderna vi ser är att de stora, välkända flygbolagen lägger ned oerhört mycket forskning för att anpassa eller välja mat och vin till den torra miljön. De har investerat stora summor i kök där man kan styra tryck, temperaturer och fuktnivåer för att chefskockarna ska kunna ta fram den bästa maten. I torra miljöer krävs tillsättning av salt och kryddor för att det ska smaka likadant som på marken. De är också svårt att hitta vin som smakar bra i torra miljöer.
– En högre fukthalt i kabinen förbättrar automatiskt smaken på mat och vin. Men framför allt kommer passagerarna att må bättre, sova bättre och komma fram mer utvilade, vilket är oerhört viktigt för dagens premiumpassagerare.
– Vi marknadsför vårt förstaklassystem Cair™ för retrofitinstallation i Boeing 777 och A380 mot de ledande flygbolagen världen över, som opererar på långdistans. I samband med retrofitförsäljningen marknadsför vi också Cair™ för A350.
Att försäljningen mot A350 inte har kommit igång ännu, beror bl a på att de första planen som ska levereras inte möter viktspecifikationskraven samt att A350-800/900 mestadels kommer att användas för medeldistans och då finns det mindre behov av befuktning. Däremot är möjligheterna stora att flygbolagen väljer befuktning för sina A350-1000, som kommer att användas för långdistans. Flygbolagen kommer att börja specificera sina A350-1000 inom cirka ett år.
CTT ställer som vanligt ut på Hamburg Aircraft Interiors Expo. Mässan genererar normalt mycket kontakter varav en del slutligen leder till beställning. CTT överväger också att ställa ut på en mindre MRO-mässa i London. Utöver det kommer vi också att besöka ett antal VIP-mässor: EBACE i Genevé, NBAA i Orlando och MEBA i Dubai.
– Vi jobbar kontinuerligt med våra bransch- & mediakontakter för att få så mycket medial uppmärksamhet som möjligt och förmedla vårt Cair™-budskap direkt till passagerarna.
"Airbus beslut att erbjuda kabinbefuktning som option i A350 var ett stort genombrott för CTT. "
Sedan CTT startade utvecklingen av den första befuktaren har målsättningen varit att kunna erbjuda passagerarna en förbättrad luftkvalitet under långflyningar. Nu 11 år senare är vi där med Airbus nya flygplan A350 och A380.
Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 30 och 60 procent. I ett långdistansflygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att friskluften som tas in på marschhöjd är oerhört torr. Torrast blir det i första och business class eftersom passagerardensiteten där är lägst.
CTTs Cair™ befuktar luften i första och business class samtidigt som det avfuktar luften i utrymmet mellan innertaket och flygplanskroppen. På så vis skapas en luftfuktighet på cirka 25% RH utan att orsaka kondensationsproblem. Via flygplanets återcirkulationssystem får även passagerare i turistklass en viss ökning av luftfuktigheten.
Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med högre luftfuktighet ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet minskar sömnsvårigheter, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor. Risken för att bli förkyld eller smittas av något virus minskar och problem med torr hud och allergier likaså.
CTTs Cair™ vänder sig till världens alla långdistansflygplan där man erbjuder första och business class. Vartefter befuktning av VIP-flygplan blir mer och mer vanligt och nya flygplanstyper levereras med kabinbefuktning kommer premiumpassagerarna att efterfråga förbättrad luftkomfort även i äldre långdistansflygplan. Detta kommer att skapa goda förutsättningar att sälja systemet direkt till flygbolagen. Installationen av Cair™ i första klass i Lufthansas A380 visar kopplingen mellan VIP-flygplan och flygbolagens förstaklasserbjudanden. Flygbolag som Emirates, Qatar och Etihad leder utvecklingen vad gäller komfort i premiumklass och kommer med stor sannolikhet att leda utvecklingen även vad gäller luftbefuktning.
En typisk förstaklassinstallation – Boeing 777 med en befuktare och en Zonal Dryer.
Airbus beslut att erbjuda kabinbefuktning som option i A350 var ett stort genombrott för CTT. Flygbolagen kan välja att befukta upp till tre temperaturzoner, dvs halva flygplanet.
Cair™-systemet i Lufthansas A380-f lygplan har fungerat bra och passagerarna uppskattar den ökade komforten. Detta borde innebära att Airbus kommer att erbjuda fler A380-kunder möjligheten att installera systemet även om det ännu inte är på den officiella optionslistan.
I november 2013 startade Boeing 777X-programmet för att möta konkurrensen från A350-1000-planet. På flygplansmässan i Dubai fick Boeing sammanlagt 259 beställningar på denna flygplanstyp. CTT har goda chanser att bli valda som leverantör till detta flygplansprojekt. CTT har redan levererat befuktningssystem till tre st 777 VIP-flygplan och under hösten 2013 lanserade CTT ett förstaklass befuktningssystem för installation i befintliga Boeing 777-flygplan.
17
Den första produkt som CTT utvecklade var Zonal Drying™ System. Idéen föddes i början på 1990-talet och det första kommersiella systemet installerades hos Martinair 1996.
Flygplanets ytterskal är under f lygning extremt kallt och när kabinluften möter den kalla ytan uppstår det kondensation i form av frost och is. När f lygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen.
Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.
Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan.
Zonal Drying™ System finns nu i princip tillgängligt till Airbus och Boeings samtliga flygplanstyper.
Flygbolag som har hög passagerardensitet och utnyttjar flygplanen många timmar har störst nytta av systemet. Det är därför ingen överraskning att de flesta kunderna är charter och lågprisbolag. Argumenten för att investera i Zonal Drying™ System är minskad bränsleförbrukning och sänkta underhållskostnader. I och med ökade bränslepriser och flygbolagens fokus på att sänka kostnader finns
Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg.
det stora möjligheter att öka försäljningen även utanför Europa. CTTs största flygbolagskunder är: KLM, Transavia, Air Berlin, Monarch, Continetal, Jet2.com, Air New Zealand och flydubai.
Under 2003 ut veck lades systemet till Boeings 737-700/800-flygplan. Boeing installerar systemet på önskemål från kunderna under tillverkningen av flygplanen.
År 2005 tecknade CTT kontrakt med Boeing om att utveckla systemet till det nya 787-flygplanet. Systemet installeras nu i samtliga Boeing 787 som tillverkas.
År 2008 startades utvecklingen av systemet till Airbus nya A350-flygplan. Här erbjuds systemet som option framförallt till High Density-kunder. Om flygbolagen väljer befuktning av första eller business klass installeras då också Zonal Drying™-systemet.
Det mest optimala för CTT vore att Airbus och Boeing väljer att aktivt bekämpa kondensationen i sina nya narrow-body flygplan. Airbus vidareutvecklar just nu sin A320-familj. Det nya planet kommer att heta A320NEO. Boeings motsvarighet heter 737MAX. En införsäljning på dessa program skulle innebära betydande volymer för CTT. Dessa båda flygplan beräknas byggas i en takt om minst 30 flygplan per månad.
Vad gäller wide-body ligger den största potentialen i att flygbolagen i framtiden installerar kabinbefuktning, vilket skulle göra Zonal Drying™ System till mer eller mindre obligatoriskt vid installation i dessa flygplan.
Boeings 787 Zonal Dryer
Det första Cair™ VIP-systemet installerades i ett BBJ flygplan till Lufthansa Technik år 2001. Sedan dess har CTT levererat Cair™ till ytterligare 49 VIP-flygplan.
Luften i VIP-flygplan blir under långflygningar extremt torr. Detta beror på att den luft som tas in via motorerna på över 10 000 meters höjd är extremt torr. Trots att luften delvis återcirkuleras i flygplanet ökar inte luftfuktigheten nämnvärt eftersom det är så få passagerare i ett VIP-flygplan.
Cair™-systemet till ett VIP-flygplan kan bestå av allt från en till åtta befuktare. Systemet innehåller också en till fyra Zonal Dryers. Hittills har CTTs system Cair™ styrts av en analog kontrollenhet men till de nya Boeing 747-8 har det tyska företaget Nord-Micro utvecklat en digital kontrollenhet. Med denna kontrollenhet förbättras framför allt möjligheten att reglera systemen och den inbyggda felsökningsförmågan.
A318, A319, A320, A321
A330-200, A330-300
A340-200, A340-300, A340-500, A340-600
737-BBJ1, 737-BBJ2, 737-BBJ3
757-200
767-200, 767-300
777-200, 777-300
Flygplansmodeller till vilka CTT Systems har levererat Cair™ VIP.
CTTs Cair™ VIP är marknadsledande bland stora VIP-flygplan och CTT har tagit fram system för i stort sett samtliga större VIP-flygplansmodeller. Efterfrågan på befuktning i VIP-flygplan ökar stadigt eftersom kunderna upplever en stor skillnad i komfort när de flyger i befuktade flygplan.
Hur den globala efterfrågan på stora VIP-flygplan utvecklas beror av världsekonomin.
CTT har levererat Cair™ VIP till 14 olika Completion Centers med vilka mycket goda relationer skapats. Tack vare dessa goda relationer rekommenderas slutkunden på ett tidigt stadium att beställa befuktning till flygplanet och på så vis får CTT bästa möjliga hjälp i marknadsföringen Cair™ VIP.
Under 2014 kommer de första Boeing 787 VIP-flygplanen att levereras till olika Completion Centers. Boeing har sammanlagt sålt 12 st 787 VIP-flygplan. Eftersom dessa flygplan redan innehåller CTTs Zonal Drying™ System har CTT mycket goda möjligheter att sälja Cair™ VIP till dessa flygplan.
CTT började utveckla den första befuktaren år 2000. Redan 2003 vann CTT tillsammans med AOA GAUTING kontrakt att utveckla befuktare till A380 flygplanet.
Befuktaren som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att styra tillflödet av vatten till dynan regleras befuktarens prestanda. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.
Det finns inte någon risk för bakteriespridning via befuktaren eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier.
Befuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.
Flight Deck är det torraste utrymmet i ett flygplan och en tillförlitlig befuktare är ett stort önskemål hos alla piloter som flyger långdistans.
I många långdistansflygplan installeras så kallade Crew Rest bunks, viloutrymmen, för besättningarna. I regel finns en Crew Rest för piloterna och en för kabinbesättningen. Eftersom besättningen lider av den torra luften på långflygningarna är det rimligt att flygbolagen allt oftare kommer att tillgodose personalens önskemål att installera befuktare i dessa Crew Rest bunks.
Marknaden för befuktare till besättningarna kommer att växa med långdistansflyget.
CTT levererar Crew Rest-befuktare till Airbus A380 flygplan. Flygbolag som Emirates och Singapore Airlines har beställt befuktare för Crew Rest bunks. Singapore har opererat befuktarna sedan år 2007 utan problem.
Till Boeing 787 levererar CTT befuktare både till Flight Deck och till flygplanets två Crew Rest som är option. CTT har uppfattningen att Flight Deck-befuktaren hittills
En "Crew Rest bunk"– viloutrymme för besättningar på långdistansflygningar.
sålts till ca 90% av flygplanen. Om flygbolagen väljer att köpa Crew Rest till sina flygplan ingår CTTs befuktare.
I A350 erbjuder Airbus för första gången Flight Deckbefuktning som option. CTT levererar Flight Deckbefuktaren och befuktare till flygplanets båda Crew Rest bunks. Samtliga befuktare är optionala.
CTT hoppas kunna sälja in Flight Deck- och Crew Restbefuktarna till Boeings långdistansf lygplan 777X och 747-8. Skulle detta lyckas har CTT i princip hela OEMmarknaden.
Vartefter de nya långdistansflygplanen kommer i drift och befuktarnas tillförlitlighet bevisas öppnar sig möjligheten att sälja Crew Rest-befuktare direkt till flygbolagens existerande flygplan. Ett samarbete med företag som levererar Crew Rest bunks för retrofitinstallation skulle ytterligare kunna öka försäljningen.
CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flygindustrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flygplanen med olika passiva åtgärder:
Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kortsiktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplanskroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korrosion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter.
Det finns idag ytterligare två företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan:
Hamilton Sundstrand (USA) har utvecklat en befuktare där vatten diffunderar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777 och 747-flygplanen. Detta är ett äldre system som inte längre väljs av kunderna.
Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executiveflygplan Global Express. Inom Liebherr finns nu även Le Bozec-systemet som har en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Denna produkt konkurrerar med oss på VIP-marknaden för stora flygplan och de har enligt vår bedömning ca. 5% av marknaden.
Utvecklingsavdelningen jobbar som alltid för högtryck. Det är Boeing och Airbus om vartannat, och däremellan en och annan brandkårsutryckning för att bistå customer support och produktion. Det viktiga är att prestigeprojektet Boeing 747-8 förlöper väl och att A350 provflyger med CTTs utrustning ombord.
Boeings 747-8 är CTTs hittills största Cair™-installation. CTT har under 2013 levererat det mesta av hårdvaran och installationerna pågår som bäst.
Fyra completion centers runtom i Nordamerika och Europa har under året påbörjat installationen av Cair™ ombord på totalt halvdussinet 747:or. Förmodligen hinner almanackan slå om till 2015 innan de sista av de sex flygplanen levereras till slutkund.
CTT har på plats genomfört installationssupport och då kunnat följa hur våra system "växer in" i flygplanen. I crown area, alltså utrymmet ovanför innertaket i kabinen, ska närmare 130 m nya ECS-rör med en diameter på 200- 300 mm klämmas in.
– Det är de rören som försörjer kabinen med skön befuktad luft. Utrymmet ifråga är redan ganska välfyllt, så det ger en antydan om vilka utmaningar som CTT och VIPinstallatörerna står inför, säger Torleif Nilsson.
Samtidigt är det nyutvecklade kontrollsystemet för Boeing 747-8 klart och kvalificerat.
– Vi ser med tillförsikt fram mot "power up" på den första 747-8:an, där kontrollsystemet får sitt elddop, säger Torleif.
Som vanligt får utvecklarna bistå försäljningsavdelningen med ingenjörsstöd. Extra roligt 2013 är att vi lyckats satsa på lite mer långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU).
– Vi har även investerat i ny mjukvara som gör det möjligt för oss att tidigt i utvecklingsfaserna genomföra strömningsanalyser för att effektivisera utveckling och kvalificering av nya produkter, berättar Torleif.
Arbetet med A350 flyter på bra. I februari 2014 fick vi se systemet i luften i ett av A350s provflygplan.
Generellt var 2013 ett volymökningarnas år för CTT. Produktions- och leveranstakt ökade markant.
– En av de mer påtagliga effekterna av det är att vi snabbt måste lära oss att anpassa våra processer efter det.
Torleif Nilsson kallar det ett angenämt problem. I praktiken betyder det att utvecklingsavdelningen får avsätta mer tid och resurser på att stödja både kvalitetsavdelningen, produktionsavdelning och customer support. Konkret innebär det utredningar, bedömningar och korrektiva åtgärder vid ändringar, felutfall och garantiärenden både hos CTT och våra underleverantörer.
– Här är vi på god väg att inom hela CTT finna former och processer som gör detta arbete effektivt, säger utvecklingschefen.
Högt på agendan för 2014 står att bygga om och förbättra testlokaler och testriggar.
– Det är extra angeläget eftersom vi hösten 2013 drabbades av en vattenskada, som gjorde att vi tvingades utrymma nuvarande testlokal och tillsvidare använda provisoriska lokaler.
Förutom att fullfölja pågående projekt och fortsätta att förbättra produkter och processer, så förväntar vi oss nya spännande utvecklings- och installationsprojekt. Framtiden får visa vad som kommer att beställas och startas under 2014, avrundar Torleif Nilsson.
CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.
Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency), del 21 subpart G respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001 och EN9100.
Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Utrustning som ska installeras utöver detta godkänns i CTT's fall genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har i praktiken global täckning.
CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering av system vid efterinstallation i befintliga flygplan hos kommersiella flygbolag. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA.
CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och
montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos dotterbolaget Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan större investeringar vare sig i maskiner eller i personal.
Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar en instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En installation av ett Zonal Drying™ System kräver cirka 70–150 mantimmar. Installation av ett komplett Cair™ kräver cirka 200– 250 mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen.
Genom avtal med Airbus och Boeing sker även installation direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen.
tem, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl som
Ett verkligt avstamp, säger produktionschef Stefan Hammar om 2013. Volymerna ökade 55 procent och personalstyrkan växte i nästan samma takt, från 12 montörer till 18. Som väntat, eftersom leveranserna till största kunden Boeing tog fart ordentligt under året. Nu förbereder de sig för fortsatt expansion.
– Kan du hänga på luren i 30 sekunder? undrar produktionschefen. Jag är mitt i en utleverans. Mera grejer till Boeing!
Symptomatiskt, kan man säga, för Boeings 787:a har sysselsatt dem ända sedan den först lyfte 2009. Att Dreamlinern (som den kallas) gått ner för mellanlandning pga batteriproblem ger inget avbräck på produktionstakten. Det betyder bara att leveranserna styrs om ibland. Det går inte en dag utan att produktionsledaren Henrik Granath har Boeing på tråden.
– Man kan säga att Boeings problem har avspeglat sig i CTTs leveranssituation, säger Stefan Hammar diplomatiskt. Det är korta puckar, ibland väldigt korta. Det vi trott var fastlagt har kunnat ändras från en dag till en annan.
Ständiga förbättringar hör till vardagen. Ett led i att slimma och göra saker effektivare är införanden av nya passeroch tidredovisningssystem.
– Just nu installerar vi ett nytt passersystem så att vi kan ansöka om något som kallas "känd avsändare". När man levererar till flygindustrin är det ett krav att man har full koll på godset man bygger och att ingen utomstående kan komma in i produktionen.
– I förlängningen betyder det också att vi får en mycket enklare tullhantering. Annars, om man hårdrar det, kan det krävas att man röntgar godset, vilket blir både dyrt och tidskrävande. Det gäller att ha hela kedjan fri!
Audit på det nya passersystemet är planerat att genomföras under första kvartalet 2014. Samtidigt inför produktionsavdelningen ett nytt tidredovisningssystem, som loggar tiden automatiskt. En befrielse för Stefan, som idag ägnar mycket tid till att granska Excelark.
– Det kan funka när man är några få, men i den takt vi växer blir det för mycket återkommande administration. Så här får både chefer och anställda bättre koll på den tid de verkligen arbetat, säger han och hastar iväg för att ta itu med nästa utleverans.
CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i f lygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i maj 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB. Försäljningen skedde fram till 2004 till flygbolag för flygplan som var i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör med flygplanstillverkarna som kunder sedan några år tillbaka nu uppnåtts. De betydelsefulla avtalen är:
Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.
befintliga flygplan för att avhjälpa problem omfattar alla tänkbara flygplanstyper. Varje
hand såldes till ägare av privata jetflygplan. För att få genomslag uppvaktades även ett
flygplanstillverkarna att CTT behärskar passagerarflygplan. Airbus och Boeing, som
förbrukning, utsläpp och underhållskostnader; till en behagligare upplevelse.
Ett lyft med nya lokaler – som märks på produktiviteten! Ett och ett halvt år efter flytten har organisationen och produktionsprocesserna satt sig, och omsättningen ökar för fjärde året i rad. Framtiden ser ljus ut. I nästa femårsplan skissar Bribos vd Tony Rosendahl på ännu en utbyggnad.
Dotterbolaget Bribo försörjer CTT med plåtkomponenter. Den enskilt största produkten är s k paddar till befuktarna, en reservdel som ska bytas en gång per år.
– Vi kan konstatera att bättre logistik och bättre arbetsmiljö ger resultat. Investeringen i en gradmaskin höjer också kvalitet och effektivitet. Nu kan vi verkligen arbeta slimmat. Det gör att vi har fått förtroendet att montera paddar inte bara för Boeings två flygplansmodeller (Boeing 787 och Boeing 747), utan också för Airbus A380, säger Tony Rosendahl.
Inför 2014 blir en av de första aktiviteterna att undersöka möjligheten att bredda verksamheten med skärande bearbetning. Ledningen har planer på att medverka på en underleverantörsmässa. Dessutom räknar Bribo med att skörda frukterna av 2013 års arbete i affärssystemet.
– Vi fortsätter vårt arbete med att införa instruktioner och mallar för att effektivisera organisationen ännu mer och förbereda oss på fortsatt tillväxt, säger Rosendahl, som efter fem år på VD-posten just lagt nästa femårsplan.
Där framgår hur Bribo fortsätter att implementera sitt affärssystem. Där finns planer på kompetenshöjning genom ytterligare utbildningar. Och där finns skisser på nästa utbyggnad av verksamheten.
Mycket vill ha mer!
I och med att FMV i början på mars 2014 aviserade att man vill avsluta kontraktet om utvecklingen av kommunikationssystemet till Gripenflygplanet, började Catron minska kostnaderna för att anpassa kostymen till att leverera system till SAAB och CTTs moderbolag.
I maj 2013 beställde Försvarets Materialverk (FMV) ett nytt kommunikationssystem för klargörande av Gripenflygplanet på marken. Vad det handlar om är att tekniker på marken ska kunna kommunicera trådlöst med flygledning, piloter och andra inblandade, för att flygplanen snabbt ska komma upp i luften igen. Projektet har försenats i omgångar och i början på mars 2014 meddelade FMV att man ville avsluta kontraktet på grund av dessa förseningar. I dagsläget pågår förhandlingar om projektet skall avslutas, och i sådana fall hur. I avvaktan på FMVs beslut har Catrons kostnader reducerats kraftigt och en tredjedel av personalen har sagts upp.
Under året 2013 har Catron avslutat beställningen till Saab om utveckling och tillverkning av kommunikationsutrustning till Saab 2000-flygplan som skall användas för övervakningsändamål.
Systemet har varit i bruk hos slutkund sedan halvårsskiftet 2013 och slutkunden är mycket nöjd.
Catron har goda förhoppningar om att SAAB kommer att sälja ytterligare övervakningsflygplan och därmed beställa fler system.
Catron levererar dessutom piloternas mikrofon till Gripenflygplanet och en audiopanel till försvarets SK60-flygplan.
Catron utvecklar och tillverkar CTTs analoga kontrollsystem som används för CTTs Zonal Drying™ System som säljs på retrofitmarknaden. Därtill använder CTT även Catrons kontrollsystem för mindre VIP-flygplan. Dessutom levererar Catron elektriska komponenter till CTTs system både för Boeing 787 och för A350.
Om FMV beslutar att avsluta utvecklingskontraktet kommer Catrons kostnadsmassa att anpassas för att kunna leverera de system som SAAB och CTT beställer.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 391 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/ eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.
Ägarförhållandena i CTT per den 31 december 2013 är enligt uppgifter från Euroclear AB såsom de framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan 2012-12-31 minskat från 2 633 till 2 514.
CTTs aktier noterades 1997 först på SBIlistan och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap-listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således f inansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 41,90 kronor, noterades den 14:e februari medan lägsta avslutskurs, 29,70 kronor, noterades den 30:e december 2013. Den 30 december 2013 var sista avslutskurs 30,30 kronor (39,90).
Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets
Kursutveckling samt omsättning sedan börsnoteringen 1999.
Kursutveckling samt omsättning per månad 2013.
rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningar samt delårsrapporter att ladda ner.
CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits
| DE STÖRSTA Aktie ägarN A |
Antal Kapital och | |
|---|---|---|
| PER 2013-12-31 | aktier | röster i % |
| VOLITO AB | 1 761 427 | 15,5 |
| TRULSCOM FÖRVALTNING AB | 848 500 | 7,4 |
| CATRON DESIGN AB | 544 724 | 4,8 |
| IF SKADEFORSAKRING AB | 511 200 | 4,5 |
| NYA JORAME HOLDING AB | 368 235 | 3,2 |
| AMF AKTIEFOND SMÅBOLAG | 356 909 | 3,1 |
| LÄN SFÖRSÄKRINGAR SMÅBOLAGSFOND 308 325 |
2,7 | |
| LAND & BERG AB | 303 100 | 2,7 |
| SEB PRIVATE BANK S.A., NQI | 275 312 | 2,4 |
| ROBUR FÖRSÄKRING | 261 270 | 2,3 |
| Summa | 5 539 002 | 48,6 |
| Övriga aktieägare | 5 852 436 | 51,4 |
| Totalt antal aktier | 11 391 438 | 100,0 |
| Totalt antal aktieägare | 2 514 |
| Antal aktier / |
Antal | Antal | Andel |
|---|---|---|---|
| aktie ägare |
ägare | aktier | aktier i % |
| 1-1000 | 1 904 | 575 567 | 5,1% |
| 1 001-10 000 | 514 | 1 540 854 | 13,5% |
| 10 001-50 000 | 62 | 1 352 433 | 11,9% |
| 50 001-100 000 | 13 | 865 963 | 7,6% |
| 100 001- | 21 | 7 056 621 | 61,9% |
| Summa | 2 514 | 11 391 438 | 100,0% |
| AKtiekap | Transaktion | Förändring | Totalt | Ökning | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utveck ling |
av antal | antal | aktiekapital | aktiekapital | Kvotvärde | |
| aktier | aktier | SEK | SEK | SEK | ||
| 1991/92 N | yemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 N | yemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 N | yemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 N | yemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 N | yemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 N | yemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 N | yemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 N | yemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 N | yemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 N | yemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 N | yemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 N | yemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 N | yemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 N | yemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 N | yemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren.
Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal.
CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. CTTs affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.
CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för installation så kallad "retrofit" i befintlig flygplansflotta, och till Completion Centers vid VIP flygplansinstallationer. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap-listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB.
I koncernen ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som helägt dotterbolag. Bribo's huvudsakliga verksamhet utgörs av avancerad plåtbearbetning med Moderbolaget CTT som den största kunden.
I koncernen ingår även Catron Elektronik AB i Gustavsberg, som helägt dotterbolag. Catron designar, utvecklar och producerar olika typer av audio, kommunikationsoch bildhanteringssystem med en mindre del av omsättning avseende styrreglerkomponenter till moderbolaget CTT.
Vid en första anblick kan 2013 uppfattas som ett mellanår. Men 2012 som jämförelseår satte ribban högt med en stor andel högmarginalförsäljning från lageruppbyggnad ute hos flygbolagen, Initial Provisioning (IP), och med ett starkt lönsamt år från Catron. Under 2013 ökade OEM leveranserna till B787 med 43 % och eftermarknaden växte med 22 % vilket kompenserade omsättningsnivån för en lägre IP-lageruppbyggnad, sjunkande försäljning av såväl VIP som Zonal Drying™ System samt att Catron försämrade sin omsättning.
Under 2013 har orderingången till största delen bestått av Boeings 787 avropsorder samt order på IP-leveranser till Boeing 787-kunder. Utvecklingsavdelningens resurser har under året fördelats på Airbus A350, Boeing 787, VIPflygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying™ System.
CTT har ökat sina leveranser av system till Boeing och levererade under året system till 73 st Boeing 787-flygplan. CTT levererade även 25 st Zonal Drying™ System till flygbolag, 7 st Cair™ till VIP-flygplan och 13 st befuktare till A380 flygplanet.
Totalt har CTT nu levererat Zonal Drying™ System till fler än 600 st flygplan och Cair™ har levererats till 57 st VIP-flygplan.
Den 16:e januari 2013 utfärdade den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA ett så kallat "emergency airworthiness directive" som tillfälligt stoppade alla f lygningar med Boeing 787-flygplanet. Trots flygförbudet fortsatte Boeing produktionen av flygplanet som planerat.
I februari beslutade easyJet att utvärdera Zonal Drying™ i tre av sina 57 A320-flygplan.
I juni genomförde det första A350XWB provflygplanet sin premiärflygning.
I maj fick Catron en beställning från försvarets materialverk på utvecklingen av ett nytt kommunikations system för klargörande av flygplan till det svenska flygvapnet.
Den sista januari meddelade CTT att man hade för avsikt att dela ut och notera dotterbolaget Catron till CTTs aktieägare. Den 5:e mars, dagen innan den planerade bolagsstämman i CTT där beslut om utdelning skulle ske, aviserade FMV att man hade för avsikt att terminera utvecklingskontraktet avseende kommunikationssystemet för klargörning av flygplan. Därmed beslutade styrelsen att dra tillbaka förslaget att dela ut Catron till aktieägarna.
I dagsläget pågår förhandlingar med FMV om projektet skall avslutas, och i sådana fall hur. I avvaktan på utfallet i förhandlingarna med FMV har Catron beslutat om en kraftig neddragning av verksamheten och därför avvecklat konsulter och sagt upp en tredjedel av personalen. Utfallet av förhandlingarna kan komma att föranleda ett betydande nedskrivningsbehov i koncernens immateriella tillgångar samt upparbetade intäkter.
För moderbolaget kan utfallet av förhandlingarna medföra ett nedskrivningsbehov av aktier i dotterbolaget Catron samt fordringar på detsamma.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2013 (jan - dec) 150,2 MSEK (152,1). Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat har påverkats positivt främst av ökande serieleveranser till Boeing 787 men negativt av minskade IP-leveranser. USD kursen har legat på en historiskt mätt låg nivå med ett årsmedel om 6,51 (6,78) USD/SEK men tack vare en lyckad hantering av valutaterminskontrakt har under årets första halva till viss del de negativa effekterna av en svag USD motverkas. Rörelseresultatet EBIT uppgick till 6,3 MSEK (13,4). Resultat efter skatt uppgick till 3,4 MSEK (2,7). Den stora skillnaden i skatt mellan åren beror främst av att i Q4 2012 minskade värdet på den uppskjutna skattefordran med 7,3 MSEK på grund av ändrad bolagsskatt från 26,3 % till 22,0 % från och med 2013.
Det negativa kassaflödet från den löpande verksamheten i koncernen under året -4,6 MSEK (20,0) är ett resultat av betalningsströmmarna i Catrons pågående projekt. Soliditeten per den 31 december 2013 uppgick till 32 % (38 %) och det egna kapitalet till 64,6 MSEK (66,2). Det egna kapitalet har under året minskats med 4,9 MSEK efter en reglering av villkorat aktieägartillskott i enlighet med beslut på årsstämman 2013. Beloppet är inte återbetalt och redovisas som en långfristig skuld.
Koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 8,5 MSEK (11,1) och en säkerställd bankfinansiering fanns om sammanlagt 90,3 MSEK (61,3). På balansdagen var denna kredit utnyttjad med 84,9 MSEK (51,7). Styrelsen bedömer att den finansiella situationen kan hanteras med tillgänglig finansiering.
Orderingången uppgick under räkenskapsåret till 125 MSEK (108) och orderboken uppgick per den 1 Feb 2014 till 124 MSEK (116) beräknat på en USD kurs på 6,50 (6,30).
Rörande uppskjuten skatt, relaterat till det ackumulerade skattemässiga underskottet om 161 MSEK, har styrelsen per 2013-12-31 gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar under den närmaste tiden. Som ett resultat av denna bedömning ses inga motiv till någon nedskrivning av den bokförda skattefordran (Not 16).
Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med 19,5 MSEK (6,5) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består i köpt licens för kontrollsystem till VIP Cair™ och aktiverade utvecklingskostnader i moderbolaget samt i Catron. I materiella anläggningstillgångar har investeringar skett främst avseende produktionsutrustning i bolagen och i anpassning av produktionsytor hos moderbolaget med totalt 4,1 MSEK (18,3). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till 23,6 MSEK (24,8).
Produktutvecklingen under 2013 har till största delen avsett Airbus A350-projektet. Även Boeing 787-projektet och VIP-affärerna genererar ingenjörsarbete av forsknings och utvecklingskaraktär och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning. Under räkenskapsåret har 3,0 MSEK (4,0) kostnadsförts för forskning och utveckling. Se även Not 7 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är ringa.
CTTs styrelse består av sex ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels personer utan koppling till dessa. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD, ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 6 gånger.
Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter skall behandlas: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation samt övriga frågor.
Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommuniké och bolagets kapitalbehov.
Totalt har 447 500 SEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, varav ordföranden erhållit 87 500 SEK.
CTT håller årsstämma den 15 maj 2014. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för 3 av de större aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30 % av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. Den valda externa revisorn har genom närvaro vid styrelsemöten och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits.
CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal vid moderbolaget planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego. Sammanlagt i de tre bolagen var 79 personer anställda varav 14 kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 20 till 62 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens och dotterbolagens rörelseresultat.
Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.
VD i CTT och i CTTs dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT Moderbolaget till 2 årslöner och för VD i dotterbolag till 1 årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer om det finns särskilda skäl för detta.
Transaktioner med närstående beskrivs i Not 28.
CTT upprättar sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen.
För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2014-04-17.
CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren.
Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning.
CTT kommer under 2014 att öka 787-försäljningen. Produktionstakten för Boeing 787 är nu uppe i 10 flygplan i månaden. I sommar förväntas även nästa stora steg tas i 787-programmet genom första leveransen av den större 787-versionen 787-9 till Air New Zealand. Boeing prognostiserar 110 stycken B787-leveranser under 2014. Dessutom är det drygt 10 nya flygbolag som får sin första 787 under 2014. För CTT är det av vikt eftersom alla flygbolag måste ha tillgång till reservdelar, så kallade Initial Provisioning, när de får sitt första flygplan. Den snabbt växande 787-flottan borgar också för ökande intäkter och förbättrade marginaler genom den växande eftermarknaden.
Mycket tyder på att den första A350-900 kommer levereras till Qatar i slutet på året. A350XWB är en signifikant marknad för CTT som ännu inte tagit fart. Trots att A350-flygbolagen visar ett växande intresse för att höja luftfuktigheten för passagerare och besättning finns det i dagsläget inga volymbeställningar. Inget flygbolag med tidig leverans av A350-900 har valt kabinbefuktning.
Nya OEM-affärsmöjligheter finns främst kopplat till den sedan länge emotsedda lanseringen av långdistansflygplanet Boeing 777X, som under 2013 fick rekordbeställningar på sammanlagt 280 flygplan. Första leverans beräknas till 2020. 777X är ännu ett signifikant OEM-program med förutsättningar för CTT att bli vald som leverantör.
Affärsområdet för Cair™ retrofit utvecklas väl även om det är en tidig marknadsfas. Alltfler flygbolag som beställt A350 visar intresse för kabinbefuktning till sin moderna långdistansflotta, främst nyare Boeing 777-flygplan och A380. Lanseringen av CTTs system för första klass på Boeing 777-300ER har väckt stort intresse bland flygbolagen.
Marknadsutsikterna för Zonal Drying™ är med ett bestående högt bränslepris och allt effektivare organisationer goda. Många flygbolag arbetar med att uppnå kostnadsbesparingar genom lägre vikt, lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. CTT bedriver en kontinuerlig och metodisk marknadsbearbetning med fokus på större Boeing 737/A320-operatörer, som innebär färre men större affärer. Under året har försäljningsarbetet mot flera flygbolag intensifierats vilket kan leda till testinstallationer och/eller beställningar under 2014.
En annan retrofit möjlighet är Crew Rest Humidification som drivs av att många Boeing 787-operatörer valt att ha sina 787:or utrustade med Crew Rest-moduler. Med 17 flygbolag som opererar 787 idag och närmare 30 mot slutet av året finns goda chanser att sälja till dessa flygbolag för att harmonisera vilomöjligheten för flygande personal.
CTT räknar med att beställningarna av Cair™ till VIP-flygplanen återigen kommer att ta fart under år 2014. Under 2013 har ett antal VIP-flygplan tillverkats (däribland de första av 12 Boeing 787 VIP) och flera av dessa har eller är i begrepp att skickas till olika Completion Centers för färdigställande till slutkund. CTT har här en stark marknadsposition med mycket goda relationer vilket innebär goda chanser på beställningar när inredningsarbetet inleds under 2014.
Den fortsatt starka omsättningstillväxt som CTT genomgår, med ett mellanår 2013, på runt 35% per år i snitt de senaste 5 åren, kräver sin finansiering då kapital binds i såväl lager, PIA som kundfordringar i takt med en ökande omsättning. Styrelsen bedömer dock den finansiella situationen kan hanteras med tillgänglig finansiering.
Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Se även Not 29 Policy för finansiell riskhantering.
CTT kommer såsom ett relativt litet bolag att under en överskådlig tid vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som ej är oersättliga, men kan ge temporärt negativ påverkan på CTT om någon eller några av dessa skulle lämna koncernen.
CTT har genom det ökande antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de flesta av de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat på långsiktighet och stabilitet.
Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska men under överskådlig tid kommer kvartalsvisa fluktuationer att bestå.
CTT-koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 8,5 MSEK (11,1). Koncernen har en säkerställd bankfinansiering om 90,3 MSEK (61,3). Då CTT i ökande grad är beroende av de tecknade OEMavtalen, A380, A350 samt inte minst Boeing 787 avtalet kan det ej helt uteslutas att CTT vid ytterligare förseningar i dessa projekt blir i behov av externt kapitaltillskott. Risken för detta har dock minskat i och med att leveranserna av Boeing 787-flygplanet har kommit igång.
En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.
CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK, EUR och USD. Personalkostnader och många övriga kostnader är i SEK, medan produkterna säljs i USD. CTTs beroende av USD-kursen är följaktligen ansenligt. Genom en checkkredit om 2,5 MUSD uppnås en viss hedgeeffekt vid fluktuationer i USD.
Dollarn har under 2013 ännu en gång uppvisat ett år med mycket snabba och mycket kraftiga fluktuationer. Från 6,54 USD/SEK vid årets ingång via ett årslägsta på 6,29 USD/SEK i feb och årshögsta på 6,84 USD/SEK i juli för att sedan avsluta året med 6,53 USD/SEK. Ett årshögsta på 6,84 USD/SEK och årslägsta på 6,29 USD/SEK ger en skillnad på 55 öre per USD ca: 9%. Med 100% av intäkterna i USD för moderbolaget medför detta att såväl årets och i ännu högre grad de enskilda kvartalens resultat påverkas starkt av dollarns fluktuationer och nivå.
Räkenskapsårets medelkurs har varit 6,51 USD/SEK vilket är 27 öre lägre än föregående års 6,78 USD/SEK, en ur CTT´s perspektiv historiskt låg nivå.
USD-årsmedelkursen har under de senaste 4 åren rört sig som följer 2010 (7,20), 2011 (6,49) -10 %, 2012 (6,78) +4% 2013 (6,51) –4% vilket medfört en direkt omsättnings- och resultatpåverkan på bolaget.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2013 (jan - dec) 114,1 MSEK (106,8). Resultatet efter skatt uppgick till 9,9 MSEK (3,8). Resultat från andelar i koncernföretag uppgick under 2013 till 2,3 MSEK (10,0). De likvida disponibla medlen var på balansdagen 8,1 MSEK (8,8).
Vinstmedel till förfogande hos moderbolaget:
| KRONOR |
|---|
| -------- |
| Balanserade vinstmedel | 49 691 085 |
|---|---|
| Årets vinst | 9 922 210 |
| Summa | 59 613 295 |
| Balanseras i ny räkning Summa |
59 613 295 59 613 295 |
USD/SEK kursutveckling 2009 – 2013
CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning.
CTT tillämpar koden med de eventuella undantag som framgår i texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.
CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.
Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.
Den 1 jan 2014 hade bolaget 2 514 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 49 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.
Bolagets största enskilda aktieägare Volito AB hade per 2013-12-31 ett aktieinnehav om 1 761 427 st aktier motsvarande 15,5% av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.
Årsstämma hölls den 16 maj 2013 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Johan Lundsgård, Anders Helmner, Björn Rönnqvist och Henrik Ossborn samt nyval av Tomas Torlöf och Annika Dalsvall. Stämman valde även på valberedningens förslag Johan Lundsgård till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga styrelseledamöter förutom Gert Schyborger och Maria Nordberg närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 21,5% av aktier och röster i bolaget.
För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www.ctt.se eller avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning.
Stämman beslutade vidare: Att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31 (12 mån) samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag.
Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se årstämmoprotokoll på CTT:s hemsida www.ctt.se
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.
Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och CFO i moderbolaget som föredragande. Revisorerna deltager även under vissa punkter på minst ett av årets styrelsemöten.
Av styrelsens nuvarande 6 ledamöter är samtliga utom Johan Lundsgård och Tomas Torlöf att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.
Styrelsen har under 2013 haft 6 styrelsemöten. Vid de 4 ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknadsoch nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Av styrelsens ledamöter har under året Anders Helmner varit frånvarande vid mötet den 28 mars och Maria Nordberg den 14 februari, 28 mars samt 16 maj, i övrigt har närvaron varit fullständig.
Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades. Styrelsen har även som brukligt årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete.
I CTT utgör hela styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" antagen på årsstämman 2013.
Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Styrelsen i CTT har valt att inte inrätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bland annat på grund av koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa arbetsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några brister som skulle motivera en förändring och tillsättande av ett utskott. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under 2013 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen.
Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2013 har översiktligt granskats av bolagets revisorer.
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter. Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman.
Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan.
Inför 2014 års årsstämma har valberedningen genomfört ett antal protokollförda möten där de ärenden som ankommer på valberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för tre av bolagets större ägare, dessa är Volito AB, Trulscom Förvaltning AB och Land & Berg AB m.fl. bolag, som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier. Ägarna har företrätts av Johan Lundsgård vald till ordförande i valberedningen (Volito AB), Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) och Johan Strömberg (Land & Berg AB m.fl. bolag).
Valberedningens har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede.
Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier.
Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTT:s ledning ingick under 2013 verkställande direktören, CFO, marknads- och customer support-chefen, utvecklingschefen, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se
Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.
Styrelsen i moderbolaget har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.
CTTs ekonomiorganisation leder en väl inarbetad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå.
Inom koncernen arbetas det enligt regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, godkännande regler för investeringar med mera. I dotterbolagen framgår reglerna av VD-instruktionerna samt i moderbolaget även av en attestförordning för berörda chefspersoner.
I syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS respektive ÅRL leds rapporteringsprocessen från moderbolaget och såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i
nära samarbete med dotterbolagen för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och erfarenhet skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.
Inom varje rapporterande dotterbolag ansvarar ekonomipersonalen samt dotterbolagets VD för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs för konsolidering.
CTTs styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen behandlar såväl alla kvartalsbokslut som bokslutskommuniké och årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts internt och av de externa revisorerna.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande i moderbolagets kvalitetssystem och finns tillgängliga för personalen via bolagets intranät "Ledstjärnan" och kommuniceras genom formella och informella kanaler.
Information till externa parter kommuniceras löpande på bolagets hemsida www.ctt.se där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt via Cision AB.
Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på bolagets hemsida www.ctt.se.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde följs upp kontinuerligt medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje bolags VD (Moderbolag och dotterbolag) och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive bolag. Därtill följs den konsoliderade informationen upp av styrelsen.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion kvartalsvis som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. De externa revisorerna granskar
löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrappor ten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal.
CTT har ingen särskild granskningsfunk tion (internrevision) eftersom CTT är för hållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några bris ter i den interna kontrollen som skulle mo tivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.
CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen under rubriken risker samt på www.ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör år ligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
Vid årsstämman den 16 maj 2013 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att Grant Thornton Sweden AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Joakim Söderin som huvudansvarig revisor för en period om 1 år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en re kommendation till aktieägarna inför beslut spunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International
Financial Reporting Standards (IFRS), frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se www.ctt.se
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmedde landen och bolagets hemsida, www.ctt.se
På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informa tionspolicyn, se www.ctt.se
CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distribution av pressmeddelanden och redovisningsmaterial, extern redo visningsinformation, delårsrapporter och bokslutskommuniké, offentliggörs i enlig het med Stockholmsbörsens föreskrifter. Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| (MSEK) | 2013 | 2012 | 20111) | 20101)) | 20091) |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultatr äknin g |
|||||
| Intäkter | 159,9 | 156,8 | 103,7 | 71,8 | 62,5 |
| Kostnader | -143,7 | -135,6 | -100,5 | -77,2 | -64,0 |
| Avskrivningar | -9,9 | -7,8 | -8,0 | -13,0 | -10,2 |
| Resultat efter avskrivningar | 6,3 | 13,4 | -4,8 | -18,4 | -11,6 |
| Finansiella intäkter | 0,4 | 1,5 | 1,5 | 4,1 | 5,7 |
| Finansiella kostnader | -2,3 | -1,9 | -1,7 | -0,9 | -1,0 |
| Resultat före skatt | 4,4 | 13,0 | -5,0 | -15,2 | -6,9 |
| Skatt | -1,1 | -10,3 | 28,1 | 12,6 | 7,9 |
| Årets resultat | 3,4 | 2,7 | 23,1 | -2,7 | 1,0 |
| 13-12-31 | 12-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 | |
| Balansr äknin g |
|||||
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 36,5 | 22,7 | 21,7 | 25,5 | 33,8 |
| Materiella anläggningstillgångar | 30,4 | 30,1 | 15,0 | 9,9 | 12,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 32,8 | 34,5 | 43,8 | 15,8 | 3,4 |
| Övriga omsättningstillgångar | 97,7 | 84,5 | 83,6 | 53,7 | 43,4 |
| Kassa och bank | 3,1 | 1,6 | 6,4 | 0,9 | 12,8 |
| Summa tillgångar | 200,5 | 173,4 | 170,6 | 105,7 | 105,4 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 64,6 | 66,2 | 63,4 | 40,2 | 42,9 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 2,5 | 2,9 | 2,1 | 2,1 | 2,0 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 46,4 | 26,5 | 34,9 | 19,4 | 20,0 |
| Långfristiga skulder, ej räntebärande | 3,2 | 3,2 | 4,3 | 4,3 | 4,3 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 38,6 | 25,3 | 16,5 | 17,7 | 17,2 |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 45,3 | 49,4 | 49,3 | 22,0 | 19,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 200,5 | 173,4 | 170,6 | 105,7 | 105,4 |
| Nyckeltal | |||||
| Andel riskbärande kapital % | 32 | 38 | 37 | 38 | 41 |
| Avkastning på eget kapital % | 5 | 4 | 44 | -6 | 3 |
| Avkastning på totalt kapital % | 4 | 9 | -2 | -13 | -6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 5 | 12 | -5 | -23 | -15 |
| Kassalikviditet % | 67 | 75 | 90 | 66 | 91 |
| Räntetäckningsgrad ggr | 3 | 8 | -2 | -15 | -6 |
| Rörelsemarginal % | 4 | 9 | -5 | -26 | -19 |
| Skuldsättningsgrad ggr | 1,3 | 0,8 | 0,8 | 0,9 | 0,9 |
| Soliditet % | 32 | 38 | 37 | 38 | 41 |
| Vinstmarginal % | 3 | 9 | -5 | -22 | -11 |
| Personal | |||||
| Antal anställda årsmedeltal | 79 | 72 | 61 | 54 | 51 |
| Intäkt per anställd | 2,1 | 2,2 | 1,7 | 1,8 | 1,2 |
| Löner | 34,8 | 30,9 | 25,0 | 21,8 | 18,6 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, kr | 0,30 | 0,24 | 2,04 | -0,22 | 0,09 |
| Resultat per aktie | |||||
| efter utspädning, kr | 0,30 | 0,24 | 2,04 | -0,22 | 0,09 |
| Eget kapital per aktie, kr | 5,67 | 5,81 | 5,58 | 3,53 | 3,77 |
| Eget kapital per aktie, | |||||
| efter utspädning, kr | 5,67 | 5,81 | 5,58 | 3,53 | 3,77 |
| Kassaflöde från den löpnade | |||||
| verksamheten per aktie, kr | 0,40 | 1,75 | -0,28 | -1,12 | 0,62 |
| Antal aktier | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 434 |
| Antal aktier efter utspädning | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 |
| Genomsnittligt antal aktier | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 10 872 224 |
| under perioden | |||||
| Börskurs på balansdagen, kr | 30,30 | 39,90 | 29,20 | 25,70 | 24,60 |
| Utdelning per aktie | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utdelning per aktie | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1) Justerad för reviderad tilläggsköpeskilling Catron Elektronik AB
| (MSEK) | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 2 | 150,2 | 152,1 |
| Förändring av lager av produkter i arbete, | |||
| färdiga varor och pågående arbete för annans räkning | 5,0 | 0,2 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 3,1 | 2,8 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1,6 | 1,7 | |
| 160,0 | 156,8 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -62,0 | -53,7 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader |
3 4 |
-35,9 -44,7 |
-35,1 -43,6 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -9,9 | -7,8 | |
| Övriga rörelsekostnader | -1,1 | -3,2 | |
| Summa rörelsens kostnader | -153,7 | -143,4 | |
| Rörelseresultat | 6,3 | 13,4 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Finansiella intäkter | 0,6 | 1,5 | |
| Finansiella kostnader | -2,5 | -1,9 | |
| Resultat före skatt | 4,4 | 13,0 | |
| Aktuell skatt | 16 | -0,1 | -0,3 |
| Uppskjuten skatt | 16 | -1,0 | -10,0 |
| Årets resultat | 6 | 3,4 | 2,7 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 3,4 | 2,7 | |
| Varav hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 3,4 | 2,7 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | |
| Resultat per aktie, kr | 31 | 0,30 | 0,24 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 31 | 0,30 | 0,24 |
Andel riskbärande kapital Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.
Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.
Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
| (MSEK) | |||
|---|---|---|---|
| Till gån gar |
Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Anläggnin gstill gån gar |
|||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 7 | 17,4 | 9,2 |
| Patent och licenser | 8 | 8,3 | 0,0 |
| Övriga immateriella tillgångar | 9 | 10,8 | 13,5 |
| 36,5 | 22,7 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 10 | 17,2 | 17,7 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 11 | 4,5 | 3,7 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 12 | 8,7 30,4 |
8,7 30,1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 16 | 32,8 | 34,5 |
| 32,8 | 34,5 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 99,7 | 87,3 | |
| Omsättnin gstill gån gar |
|||
| Varulager | 14 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 33,3 | 30,6 | |
| Halvfabrikat | 4,8 | 4,8 | |
| Varor under tillverkning | 6,2 | 3,0 | |
| Färdiga varor | 4,1 | 1,3 | |
| 48,5 | 39,7 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15 | 19,4 | 26,7 |
| Skattefordringar | 1,2 | 0,4 | |
| Övriga fordringar | 32 | 7,7 | 7,0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 20,9 | 10,7 |
| 49,2 | 44,8 | ||
| Kassa och bank | 3,1 | 1,6 | |
| Summa omsättningstillgångar | 100,8 | 86,1 | |
| Summa tillgångar | 200,5 | 173,4 | |
| Eget kapital och skulder |
|||
| Eget kapital | 23 | ||
| Aktiekapital | 11,4 | 11,4 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 80,2 | 80,2 | |
| Balanserat resultat, inkl. årets resultat | -27,0 | -25,4 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 64,6 | 66,2 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 19 | 35,8 | 26,5 |
| Avsättningar för garantiåtaganden | 18 | 2,5 | 2,9 |
| Övriga avsättningar | 30 | 3,2 | 3,2 |
| Övriga långfristiga skulder | 19 | 10,7 | 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 52,1 | 32,6 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 38,6 | 25,3 | |
| Förskott från kunder | 0,5 | 0,8 | |
| Leverantörsskulder | 19,7 | 17,4 | |
| Övriga skulder | 7,3 | 5,4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 17,8 | 25,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 83,9 | 74,7 | |
| Summa eget kapital och skulder | 200,5 | 173,4 |
Upplysningar om ställda säkerheter finns i not 21.
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie- Ö kapital |
vrigt tillskjutet kapital |
Balanserat- resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 dec 2011 | 11,4 | 80,2 | -28,2 | 63,4 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 2,7 | 2,7 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 2,7 | 2,7 |
| Eget kapital 31 dec 2012 | 11,4 | 80,2 | -25,4 | 66,2 |
| Återbetalning villkorat aktieägar tillskott |
0,0 | 0,0 | -4,9 | -4,9 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 3,4 | 3,4 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | -1,6 | -1,6 |
| Eget kapital 31 dec 2013 | 11,4 | 80,2 | -27,0 | 64,6 |
Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något innehav utan bestämmande inflytande finns ej.
| (MSEK) | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten |
|||
| Inbetalningar från kunder, m.fl. | 24 | 142,5 | 151,5 |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | 25 | -144,2 | -129,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före betalda räntor och inkomstskatter | -1,7 | 21,9 | |
| Erhållen ränta | 0,1 | 0,1 | |
| Erlagd ränta | -2,0 | -1,8 | |
| Betald inkomstskatt | -0,9 | -0,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -4,6 | 20,0 | |
| Investerin gsverksamhet |
|||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -19,9 | -6,5 | |
| Förvärv av dotterföretag | 0,0 | -1,1 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 0,4 | 0,0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -4,5 | -18,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -24,0 | -25,9 | |
| Finansierin gsverksamhet |
|||
| Upptagna lån | 39,1 | 19,9 | |
| Amortering av skuld | -9,0 | -18,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 30,1 | 1,1 | |
| Årets kassaflöde | 1,5 | -4,8 | |
| Likvida medel vid årets början | 26, 27 | 1,6 | 6,4 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26, 27 | 3,1 | 1,6 |
| (MSEK) | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 114,1 | 106,8 |
| Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor | |||
| och pågående arbete för annans räkning | 2,9 | -0,1 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2,3 | 5,3 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1,6 | 1,5 | |
| 120,9 | 113,5 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -57,4 | -48,8 | |
| Övriga externa kostnader | 3 | -18,9 | -20,2 |
| Personalkostnader | 4 | -34,1 | -32,3 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -5,1 | -3,5 | |
| Övriga rörelsekostnader | -1,1 | -3,2 | |
| Summa rörelsens kostnader | -116,6 | -107,9 | |
| Rörelseresultat | 4,2 | 5,6 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande | 0,6 | 1,2 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 5 | 2,3 | 10,0 |
| Räntekostnader och liknande | -1,5 | -1,4 | |
| Finansnetto | 1,4 | 9,8 | |
| Resultat efter finansiellla investeringar | 5,6 | 15,4 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Överavskrivningar | 0,9 | -0,9 | |
| Koncernbidrag | 5 | 5,7 | 0,0 |
| Resultat före skatt | 12,1 | 14,5 | |
| Aktuell skatt | 16 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | 16 | -2,2 | -10,7 |
| Årets resultat | 6 | 9,9 | 3,8 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 9,9 | 3.8 |
| (MSEK) Till gån gar |
Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Anläggnin gstill gån gar |
|||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Patent och licenser |
7 8 |
11,1 8,3 |
8,5 0,0 |
| 19,5 | 8,5 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 12 | 7,5 | 7,3 |
| 7,5 | 7,3 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag |
13 | 28,8 | 28,8 |
| Uppskjuten skattefordran | 16 | 35,4 | 37,6 |
| 64,2 | 66,5 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 91,2 | 82,3 | |
| Omsättnin gstill gån gar Varulager |
14 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 29,9 | 26,8 | |
| Halvfabrikat Varor under tillverkning |
3,5 3,1 |
4,3 1,5 |
|
| Färdiga varor | 3,3 | 1,1 | |
| 39,9 | 33,7 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag |
15 | 18,3 15,3 |
24,3 2,0 |
| Skattefordringar | 1,1 | 1,0 | |
| Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
32 17 |
5,9 5,2 |
6,5 8,8 |
| 45,7 | 42,7 | ||
| Kassa och bank | 3,1 | 1,6 | |
| Summa omsättningstillgångar | 88,8 | 78,0 | |
| Summa tillgångar | 179,9 | 160,2 | |
| Eget kapital och skulder |
|||
| Eget kapital |
23 | ||
| Bundet eget kapital Aktiekapital |
11,4 | 11,4 | |
| Reservfond | 6,5 | 6,5 | |
| 17,9 | 17,9 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat Årets resultat |
49,7 9,9 |
50,8 3,8 |
|
| 59,6 | 54,6 | ||
| Summa eget kapital | 77,5 | 72,5 | |
| Obeskattade reserver |
|||
| Överavskrivningar | 0,0 | 0,9 | |
| Summa obeskattade reserver | 0,0 | 0,9 | |
| Avsättnin gar |
|||
| Avsättningar för garantiåtaganden | 18 | 1,3 | 1,6 |
| Övriga avsättningar Summa avsättningar |
30 | 3,2 4,5 |
3,2 4,9 |
| Lån gfristi ga skulder Skulder till kreditinstitut, räntebärande |
19 | 17,0 | 12,8 |
| Övriga långfristiga skulder | 9,6 | 0,0 | |
| Summa långfristiga skulder | 26,6 | 12,8 | |
| Kortfristi ga skulder |
|||
| Checkräkningskredit | 21, 22 | 11,4 | 12,1 |
| Skulder kreditinstitut Förskott från kunder |
21 | 17,0 0,5 |
11,3 0,8 |
| Leverantörsskulder | 13,1 | 12,4 | |
| Skulder till koncernföretag Övriga skulder |
7,2 7,3 |
5,6 4,2 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 14,9 | 22,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 71,3 | 69,2 | |
| Summa eget kapital och skulder | 179,9 | 160,2 | |
| Poster inom linjen |
|||
| Ställda säkerheter | 21 | ||
| Företagsinteckningar | 54,0 | 32,0 | |
| Aktier i dotterföretag | 28,8 | 14,2 | |
| Ansvarsförbindelser | |||
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 23,5 | 13,5 |
| Bundet eget kapital Fritt eget kapital |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK) | Aktie | Reserv | Balanserat | Årets | ||
| Förändringar i eget kapital | kapital | fond | resultat | resultat | Summa | |
| Eget kapital 31 dec 2011 | 11,4 | 6,5 | 24,6 | 26,2 | 68,7 | |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 26,2 | -26,2 | 0,0 | |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,8 | 3,8 | |
| Eget kapital 31 dec 2012 | 11,4 | 6,5 | 50,8 | 3,8 | 72,5 | |
| Återbetalning villkorat aktieägar | ||||||
| tillskott | 0,0 | 0,0 | -4,9 | 0,0 | -4,9 | |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 3,8 | -3,8 | 0,0 | |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 9,9 | 9,9 | |
| Eget kapital 31 dec 2013 | 11,4 | 6,5 | 49,7 | 9,9 | 77,5 |
| (MSEK) | Not | 2013-01-01 –2013-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten |
|||
| Inbetalningar från kunder, m.fl. | 24 | 118,8 | 102,4 |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | 25 | -108,7 | -88,9 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| betalda räntor och inkomstskatter | 10,1 | 13,5 | |
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,0 | |
| Erlagd ränta | -1,3 | -1,3 | |
| Betald inkomstskatt | -0,1 | -0,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 8,8 | 12,2 | |
| Investerin gsverksamhet |
|||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -14,0 | -5,7 | |
| Förvärv av dotterföretag | 0,0 | -1,1 | |
| Utdelning från dotterföretag | 2,1 | 2,1 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 0,4 | 0,0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1,5 | -6,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -12,8 | -11,0 | |
| Finansierin gsverksamhet |
|||
| Lämnade lån | -7,4 | 0,0 | |
| Upptagna lån | 18,1 | 13,3 | |
| Amortering av skuld | -5,1 | -16,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 5,6 | -2,7 | |
| Årets kassaflöde | 1,5 | -1,5 | |
| Likvida medel vid årets början | 26 | 1,6 | 3,0 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26 | 3,1 | 1,6 |
CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.
Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 april 2014. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 15 maj 2014.
Utformning av de finansiella rapporterna Standards, tolkningar samt ändringar som tilllämpas fr.o.m. 1 januari 2013.
Följande ändrade standarder och tolkningsuttalanden har trätt ikraft 2013:
• IFRS 7 Finansiella instrument:
Upplysningar – överföring av finansiella tillgångar – ändringar
Ovanstående ändringar och tolkningsuttalanden har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2012.
Standards, tolkningar samt ändringar som träder i kraft fr.o.m. 1 januari 2013.
• IFRS 7 Finansiella instrument:
Upplysningar – kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder
• IFRS 13 Värdering till verkligt värde.
• IAS12 Inkomstskatter-Uppskjuten skatt: Återvinning av underliggande tillgångar
• IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas.
• IAS1 Utformning av finansiella rapporter: Redovisning av poster i övrigt totalresultatändringar
• IAS19 Ersättning till anställda: ändringar
• IFRIC12 Avrymningskostnader under ett dagbrotts produktionsfas
Ovanstående ändringar och tolkningsuttalanden har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2013.
Standards, tolkningar samt ändringar som träder i kraft fr.o.m. 1 januari 2014.
• IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture – ändringar
• IAS 32 Finansiella instrument: Utformning – Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder
Kommande nya och ändrade standarder och tolkningar bedöms i nuläget inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Inga ändringar planeras att förtidstillämpas.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 16), garantiåtaganden (not 18), övriga avsättningar (not 30) samt immateriella (not 8-9) och materiella anläggningstillgångar (not 10-12) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen av försålda produkter vid leverans.
Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Koncernen gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna i Moderbolaget säljs i USD och i Dotterbolagen i SEK.
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med det lägsta av försäljningsvärdet med avdrag för försäljningsomkostnader eller återanskaffningsvärdet.
CTT Systems AB (publ.) kan indelas i tre segment, CTT Systems Moderbolaget, fuktkontroll i flygplan, Bribo Mekaniska AB, avancerad plåtbearbetning och Catron Elektronik AB, kommunikationsoch styrutrustning (not 1).
Segmentens samlade omsättning och resultat följs upp av koncernledningen och ligger som underlag för väsentliga beslut. Moderbolagets försäljning sker till ett begränsat antal länder på den globala marknad som flygplansbranschen verkar inom. All fakturering, sker i USD och inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna. Dotterbolagens försäljning sker uteslutande på den svenska marknaden med fakturering i SEK.
CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:
• Bribo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö.
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande)
Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från CTT Systems AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett bolags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultatet som en intäkt. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör. CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS3 och IAS27. Följaktligen har förvärv t.o.m. 2009 redovisats enligt tidigare versioner av IFRS3 och IAS27. Detta innebär att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen vid eventuella justeringar av avsättning för villkorad köpeskilling.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Transaktionerna mellan bolagen sker till marknadsmässiga värden.
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Övriga immateriella tillgångar utgörs till största del av de båda förvärvade dotterbolagens affärsrelationer vilka bedöms ha en nyttjandeperiod om minst 8-10 år. För egenupparbetade immateriella tillgångar sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats.
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
20% | 20% |
|---|---|---|
| Övriga immateriella | ||
| tillgångar | 10-12,5% 10-12,5% |
Licenser skrivs av utifrån leveranser, så kallad produktionsberoende avskrivning.
| Byggnader | 3% | 3% |
|---|---|---|
| Markanläggningar | 5% | 5% |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
10% | 10% |
| Inventarier verktyg och installationer |
10-33% | 10-33% |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet |
20% | 20% |
| Datautrustning | 20-33% | 20-33% |
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.
De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.
Koncernens leasingåtaganden utgörs i huvudsak av kostnader för förhyrda lokaler och datorer. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal.
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders garanti på sina produkter.
Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad till 2 % av försäljningspriset på system leveranser samt 1 % på reservdelar. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.
Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investering aktiveras i balansräkningen. Under 2013 har inga större investeringsprojekt pågått varför någon aktivering ej har skett.
Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades.
Förmånsbestämda pensionsplaner En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. CTT har förmånsbestämda planer hos Alecta, vilka ej kunnat presentera tillräcklig information för att CTT skall ha möjlighet att redovisa sina förpliktelser enligt redovisningsprincipen för en förmånsbaserad pensionsplan. Samtliga CTT:s Pensionsförpliktelser har därför redovisats enligt principerna för en avgiftsbaserad pensionsplan.
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
CTT har inga optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar).
På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier:
– Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultatet:
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisas i resultatet. Derivat tillhör denna kategori.
– Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2013 och 2012.
– Investeringar som hålls till förfall: Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2013 och 2012.
– Finansiella tillgångar som kan säljas: Finansiella tillgångar vilka ej kan återfinnas under de övriga rubrikerna värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultatet. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2013 och 2012.
Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt begränsa de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultatet. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet, i totalresultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när de inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den
juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger undantag och tillägg till standarder och uttalanden av IASB och IFRIC. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Se även (Not 29) "Policy för finansiell riskhantering" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.
Från och med 2013 har bolaget bytt redovisningsprincip för erhållna och lämnade koncernbidrag varför dessa numera redovisas under bokslutsdispositioner.
Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
| CTT | Bribo | Catron | Koncern | gemensamt | KONCERN eliminering |
Koncern totalt |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 2012 | 2013 | 2012 | 2013 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||
| Nettoomsättning | ||||||||||||
| Extern | 113,1 | 106,8 | 8,4 | 8,3 | 27,9 | 36,9 | - | - | 0,0 | 0,0 | 150,2 152,1 | |
| Intern | 1,0 | 0,1 | 15,7 | 11,1 | 3,4 | 3,1 | - | - | -19,4 | -14,2 | 0,0 | 0,0 |
| Totalt | 114,1 | 106,9 | 24,1 | 19,4 | 31,3 | 40,0 | - | - | -19,4 | -14,2 | 150,2 152,1 | |
| Rörelseresulat/EBIT | 4,2 | 5,6 | 4,6 | 2,2 | 0,4 | 8,7 | - | - | -2,9 | -3,1 | 6,3 | 13,4 |
| Rörelsemarginal 1) | 4% | 5% | 19% | 11% | 1% | 22% | - | - | - | - | 4% | 9% |
| Finansnetto | -1,9 | -0,4 | ||||||||||
| Årets skattekostnad | -1,1 | -10,3 | ||||||||||
| Årets resultat | 3,4 | 2,7 | ||||||||||
| Tillgångar | 179,9 | 160,2 | 34,0 | 29,1 | 30,8 | 11,3 | 0,0 | 0,2 | -44,2 | -27,4 | 200,5 173,4 | |
| Skulder och | ||||||||||||
| avsättningar | 102,4 | 86,9 | 28,0 | 20,7 | 28,1 | 7,4 | 0,0 | 0,0 | -22,6 | -7,7 | 135,9 107,3 | |
| Avskrivningar | 5,1 | 3,5 | 1,4 | 0,9 | 0,5 | 0,5 | 2,9 | 2,9 | - | - | 9,9 | 7,8 |
| Investeringar | 6,3 | 10,9 | 1,8 | 18,8 | 6,3 | 0,3 | - | - | - | - | 14,1 | 30,1 |
CTT Systems AB (publ.) kan indelas i tre segment, CTT Systems Moderbolaget, fuktkontroll i flygplan, Bribo Mekaniska AB, avancerad plåtbearbetning och Catron Elektronik AB, kommunikations- och styrutrustning. Koncernelimineringar utgörs i huvudsak av koncerninterna fordringar och skulder.
Under 2013 var 45% av koncernens totala försäljningsintäkter hänförliga till två kunder som var och en enskilt stod för mer än 34% respektive 11% av koncernens försäljningsintäkter. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10% av koncernens försäljningsintäkter.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Systemförsäljning | 116,3 | 100,5 | 85,2 | 63,5 |
| Reservdelar och underhåll | 28,6 | 42,9 | 28,4 | 42,8 |
| Övrig varuförsäljning | 5,3 | 8,7 | 0,5 | 0,4 |
| 150,2 | 152,1 | 114,1 | 106,8 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Sverige | 37,3 | 46,0 | 1,2 | 0,7 | |
| USA | 66,6 | 47,7 | 66,6 | 47,7 | |
| Danmark | 16,6 | 36,5 | 16,6 | 36,5 | |
| Övriga världen | 29,7 | 21,9 | 29,7 | 21,9 | |
| 150,2 | 152,1 | 114,1 | 106,8 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvoden till revisorer (KSEK) | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Grant Thornton Sweden AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 489 | 644 | 352 | 496 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 228 | 151 | 93 | 73 |
| Skatterådgivning | 148 | 21 | 148 | 21 |
| Övriga uppdrag | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 866 | 817 | 593 | 591 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivinging avser tjänster inom skatteområdet.
I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 4,4 MSEK (föreg. år 4,1 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 8,7 MSEK (föreg. år 10,1 MSEK) varav för Moderbolaget 7,9 MSEK (8,7 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Leasingavgifter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Inom 1 år | 3,5 | 3,5 | 2,9 | 2,6 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 5,1 | 6,7 | 5,0 | 6,1 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 8,7 | 10,1 | 7,9 | 8,7 |
| NOT 4– PERSONAL | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Medelantalet anställda | ||||
| Kvinnor | 19 | 14 | 11 | 10 |
| Män | 60 | 59 | 38 | 35 |
| Totalt | 79 | 73 | 49 | 45 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Styrelse | ||||
| Kvinnor | – | – | 1 | 1 |
| Män | – | – | 5 | 5 |
| – | – | 6 | 6 | |
| Företagsledning och VD | ||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 7 | 7 | 5 | 5 |
| 8 | 8 | 6 | 6 | |
| Löner och ersättningar (KSEK) | ||||
| Styrelse och verkställande direktörer | 4 528 | 4 540 | 2 485 | 2 431 |
| Övriga ledande befattningshavare | 4 712 | 4 891 | 4 712 | 4 891 |
| Övriga anställda | 25 580 | 23 993 | 15 099 | 14 323 |
| 34 820 | 33 424 | 22 296 | 21 645 |
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron. Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.
| Sociala kostnader (KSEK) | ||
|---|---|---|
| -- | -------------------------- | -- |
| 15 883 | 14 265 | 10 566 | 9 535 | |
|---|---|---|---|---|
| Övriga sociala kostnader | 12 332 | 10 791 | 7 959 | 6 921 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 731 | 1 706 | 1 144 | 1 185 |
| befattningshavare | 957 | 935 | 957 | 935 |
| Pensionskostnader övriga ledande | ||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer | 863 | 833 | 506 | 494 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har under 2013 utgått med:
| Befattning | Styrelsearvode Ö | vriga ersättningar | Pensioner | |
|---|---|---|---|---|
| Johan Lundsgård | Ordf. | 87 500 | 0 | 0 |
| Anders Helmner | Ledamot | 75 000 | 0 | 0 |
| Björn Rönnqvist | Ledamot | 75 000 | 1 851 | 0 |
| Gert Schyborger | Ledamot | 25 000 | 0 | 0 |
| Maria Nordberg | Ledamot | 10 000 | 0 | 0 |
| Henrik Ossborn | Ledamot | 75 000 | 0 | 0 |
| Annika Dalsvall | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Tomas Torlöf | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| 447 500 | 1 851 | 0 |
Under 2012 utgick styrelsearvode om totalt 297 500 SEK, övriga ersättningar 2 143 SEK och pensioner 0 SEK.
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
| 2 544 | 2 649 | |
|---|---|---|
| Finansiella instrument | 0 | 0 |
| Pensionsförsäkring | 506 | 494 |
| Rörlig ersättning | 340 | 493 |
| Grundlön | 1 697 | 1 662 |
| VD (KSEK) | 2013 | 2012 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Grundlön | 5 755 | 5 889 | 3 927 | 3 854 |
| Rörlig ersättning | 1 000 | 1 882 | 786 | 1 541 |
| Pensionsförsäkring | 1 314 | 1 274 | 957 | 935 |
| Finansiella instrument | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 8 069 | 9 045 | 5 670 | 6 330 |
Övriga ledande befattningashavare utgörs av moderbolagets ledningsgrupp om fem personer samt de två dotterbolagens VD:ar.
Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
Rörliga ersättningar avser bonussystem vilka finns i olika former för samtliga medarbetare i såväl moderbolag som dotterbolag. Ersättningarna är maximerade och relaterade till det av bolagen presterade rörelseresultaten. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte.
VD i Moderbolag och VD:ar i dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i Moderbolaget till 2 årslöner och för VD:ar i dotterbolagen 1 årslön.
| M | ODERBOLAGET | |
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Koncernbidrag | 5,7 | 7,9 |
| Aktieutdelningar | 2,3 | 2,1 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8,0 | 10,0 |
Från och med 2013 har bolaget bytt redovisningsprincip för erhållna och lämnade koncernbidrag varför dessa numera redovisas under bokslutsdipositioner.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Årets resultat har påverkats av | ||||
| valutadifferenser enligt följande: | ||||
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av rörelsekaraktär | 0,3 | -1,7 | 0,3 | -1,7 |
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av finansiell karaktär | 0,6 | 1,2 | 0,6 | 1,2 |
| 0,9 | -0,6 | 0,9 | -0,6 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 37,5 | 31,8 | 36,4 | 30,7 |
| Årets aktiverade utgifter | 10,0 | 5,6 | 4,1 | 5,6 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 47,4 | 37,5 | 40,5 | 36,4 |
| Ingående avskrivningar | -28,1 | -26,3 | -27,7 | -26,0 |
| Årets avskrivningar | -1,7 | -1,9 | -1,5 | -1,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -29,9 | -28,1 | -29,2 | -27,7 |
| Ingående nedskrivningar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 17,4 | 9,2 | 11,1 | 8,5 |
Årets aktiverade belopp om 10,0 MSEK avser främst utvecklingskostnader för wireless communication i Catron samt i Moderbolaget kopplade till A350-projektet. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för forskning och utveckling löpande kostnadsförts med 3,0 MSEK (4,0). Se tidigare del av årsredovisning för utförligare projektbeskrivningar.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Inköp | 9,9 | 0,0 | 9,9 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 9,9 | 0,0 | 9,9 | 0,0 |
| Ingående avskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -1,6 | 0,0 | -1,6 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,6 | 0,0 | -1,6 | 0,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 8,3 | 0,0 | 8,3 | 0,0 |
Under hösten 2013 har ett licensavtal avseende utveckling av kontrollenheter till större Cair™-system effektuerats med Nord Micro. Licenskostnaden uppgår till 10,0 MSEK. Avtalet innebär en förpliktelse att inom en 5 årsperiod köpa ett visst antal enheter och avskrivningar sker vid var leverans av enhet, så kallad produktionsberoende avskrivningsmetod. Skulden till Nord Micro uppgår på balansdagen till 5,7 MSEK.
| K | ONCERNEN | ||
|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 26,1 | 26,1 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 26,1 | 26,1 | |
| Ingående avskrivningar | -12,6 | -9,9 | |
| Årets avskrivningar | -2,7 | -2,7 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -15,4 | -12,6 | |
| Utgående planenligt restvärde | 10,8 | 13,5 |
I samband med CTT:s förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats.
Koncernens ingående balans har, av jämförelseskäl, justerats med den reviderade bedömningen av den villkorade köpeskillingen. CTT har valt att inte förtids tillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet. Köpeskillingen har i 2012 års bokslut slutligen fastställts till 17,3 MSEK en ökning med 0,8 MSEK sedan 2011 års bokslut.
| K | ONCERNEN | ||
|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 17,8 | 0,3 | |
| Inköp | 0,1 | 17,5 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 17,9 | 17,8 | |
| Ingående avskrivningar | -0,1 | 0,0 | |
| Årets avskrivningar | -0,5 | -0,1 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -0,7 | -0,1 | |
| Utgående planenligt restvärde | 17,2 | 17,7 | |
| Varav mark | 0,4 | 0,4 | |
| Varav markanläggningar | 0,9 | 0,9 |
Dotterbolagets byggnad är en enklare industribyggnad varför några enskilda komponenter ej har identiferats. Avskrivning sker därför med en nyttjadeperiod för byggnaden som helhet.
| K | ONCERNEN | ||
|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 8,6 | 8,4 | |
| Inköp | 1,7 | 0,9 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,0 | -0,7 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 10,2 | 8,6 |
| 3,7 | |
|---|---|
| -5,8 | -4,9 |
| -0,9 | -0,8 |
| 0,0 | 0,7 |
| -4,9 | -4,8 |
| 4,5 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 30,5 | 24,4 | 28,5 | 23,2 |
| Inköp | 1,3 | 6,1 | 1,1 | 5,3 |
| Omklassificering RIG | 1,1 | 0,0 | 1,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 32,9 | 30,5 | 30,7 | 28,5 |
| Ingående avskrivningar | -21,8 | -19,6 | -21,2 | -19,4 |
| Årets avskrivningar inventarier, verktyg och installationer | -2,4 | -2,2 | -2,0 | -1,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -24,3 | -21,8 | -23,2 | -21,2 |
| Utgående planenligt restvärde | 8,7 | 8,7 | 7,5 | 7,3 |
| Antal Andelar | Kapital-andel | Bokfört värde | "Justerat eget kapital" |
|
|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda | ||||
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 100 | 100% | 0 | 0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 10 000 | 100% | 14,6 | 2,6 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 1 000 | 100% | 14,2 | 6,0 |
| 28,8 |
| Årets resultat | |
|---|---|
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 0,0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 0,0 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 0,0 |
Moderbolagets redovisade anskaffningsvärde av aktier i Catron Elektronik AB har i 2012 års balans omvärderats till slutgiltiga 17,3 MSEK som resultat av justerad tilläggsköpeskilling under 3 år enligt avtal.
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Andelar i koncernföretag | 28,8 | 28,8 |
| Utgående bokfört värde | 28,8 | 28,8 |
Avdrag för inkurans i koncernen har, efter individuell prövning, skett med 1,9 MSEK (1,6 MSEK).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys förfallna ej nedskrivna | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| kundfordringar | ||||
| Mindre än 3 månader | 3,5 | 4,5 | 3,2 | 2,7 |
| 3 till 6 månader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 7-12 månader | 2,0 | 0,0 | 2,0 | 0,0 |
| mer än 12 månader | 0,4 | 0,7 | 0,4 | 0,7 |
| 5,9 | 5,2 | 5,6 | 3,4 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skatt | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Aktuell skatt | -0,1 | -0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förändringar | ||||
| i temporära skillnader: | ||||
| Nyttjande av underskottsavdrag | -2,2 | -2,8 | -2,2 | -3,3 |
| Förändring av obeskattade reserver | 0,5 | -0,7 | 0,0 | 0,0 |
| Värdeförändring uppskjuten skattefordran 1) | 0,0 | -6,7 | 0,0 | -7,4 |
| Koncernmässiga övervärden vid förvärv av Bribo | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässig reavinst försäljning av fastighet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässiga avskrivningar | 0,7 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
| -1,0 | -10,0 | -2,2 | -10,7 | |
| Summa årets skatt | -1,1 | -10,3 | -2,2 | -10,7 |
1) Uppskjuten skattefordran har 2012 omvärderats till 22% av bolagets framtida underskottsavdrag beroende på ändringen av bolagskatten från och med 2013 från 26,3% till 22%. Justering har även skett för ändrad skatt på koncernmässiga justeringar.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Redovisat resultat före skatt | 4,4 | 13,0 | 12,1 | 14,5 |
| Skattemässiga justeringar | 0,4 | 0,4 | -2,0 | -1,8 |
| Skattemässigt resultat | 4,8 | 13,5 | 10,1 | 12,7 |
| Skatt 22% / 26,3% | -1,1 | -3,5 | -2,2 | -3,3 |
| Värdeförändring uppskjuten skattefordran 1) | 0,0 | -6,7 | 0,0 | -7,4 |
| Summa årets skatt | -1,1 | -10,3 | -2,2 | -10,7 |
Uppskjuten skattefordran avser följande tillgångar och skulder:
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran avser | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| följande tillgångar och skulder: | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | -2,4 | -3,2 | 0,0 | 0,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | -0,1 | -0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Obeskattade reserver | -0,1 | -0,7 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 0,0 | 1,0 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag | 35,4 | 37,6 | 35,4 | 37,6 |
| 32,8 | 34,5 | 35,4 | 37,6 |
Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 161 MSEK (171 MSEK). Underskottet är koncernbidragsspärrat enligt följande:
| MSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | Spärrat tom |
|---|---|---|---|
| Catron Elektronik AB | 161 | 171 | 2014 |
I koncernen finns ett ackumulerat skattemässigt underskott uppgående till ca: 161 MSEK (171) motsvarande en total uppskjuten skattefordran på ca: 35 MSEK. Styrelsen gjorde inför boksluten 2009, 2010 och 2011 bedömningen, mot bakgrund av utvecklingen på marknaden för CTT:s produkter, att tillräcklig säkerhet föreligger om framtida överskott för att delar av den uppskjutna skattefordringen på underskottet skulle kunna redovisas som tillgång i balansräkningen. Av detta skäl tillgångs- och intäktsfördes under dessa åren totalt 48 MSEK i uppskjuten skattefordran. Delar av detta underskott har nu utnyttjats i bosklutet 2013. Återstående del är numera värderad till 22% pga ändring av bolagskatten från och med 2013 från 26,3% till 22%.
Styrelsen har per 2013-12-31 gjort en samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar för kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna bedömning ses inga motiv till någon nedskrivning av den bokförda skattefordran. Det finns ingen förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Förutbetalda hyror | 0,6 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,5 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 17,9 | 8,5 | 2,6 | 6,9 |
| Övrigt | 1,6 | 0,8 | 1,4 | 0,7 |
| 20,9 | 10,7 | 5,2 | 8,8 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ingående avsättning | 2,9 | 2,1 | 1,6 | 1,4 |
| I anspråktagna belopp | -2,0 | -1,2 | -1,9 | -1,1 |
| Årets avsättning | 1,6 | 2,0 | 1,5 | 1,3 |
| Utgående avsättning | 2,5 | 2,9 | 1,3 | 1,6 |
Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Avsättningens storlek beräknas som 2% av försäljningspriset på system samt 1% på reservdelar, storleken är baserad på det historiska utfallet av garantikostnader. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36-48 månader.
| De långfristiga räntebärande skulderna till K | ONCERNEN M | ODERBOLAGET | ||
|---|---|---|---|---|
| kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande: | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2012-13-31 | 2012-12-31 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 24,7 | 16,4 | 15,8 | 12,8 |
| Senare än 5 år | 11,1 | 10,1 | 1,2 | 0,0 |
| 35,8 | 26,5 | 17,0 | 12,8 | |
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | ||||
| förfaller till betalning enligt följande: | ||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 9,6 | 0,0 | 9,6 | 0,0 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 9,6 | 0,0 | 9,6 | 0,0 | |
| Räntor förfaller till betalning enligt följande: | ||||
| Senare än 1 år men inom 5 år | 2,4 | 2,0 | 1,2 | 0,6 |
| Senare än 5 år | 1,7 | 2,2 | 0,0 | 0,0 |
| 4,1 | 4,2 | 1,2 | 0,7 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar, av detta skäl motsvarar detta därför det verkliga värdet.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Upplupna löner rörlig ersättning | 2,3 | 3,4 | 1,8 | 2,4 |
| Semesterlöneskuld | 3,8 | 3,3 | 2,6 | 2,3 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,2 | 1,0 | 0,8 | 0,7 |
| Upplupen löneskatt | 1,9 | 1,6 | 1,4 | 1,2 |
| Upplupen provision och royalty | 2,8 | 3,4 | 2,8 | 3,4 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3,3 | 10,2 | 3,3 | 10,2 |
| Övrigt | 2,5 | 2,9 | 2,2 | 2,7 |
| 17,8 | 25,8 | 14,9 | 22,8 |
Företagsinteckningar och samtliga aktier i dotterbolagen Bribo Mekaniska AB och Catron Elektronik AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några ansvarsförbindelser finns ej gentemot parter utanför koncernen.
| Ställda säkerheter för skuld | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 12,0 | 12,0 | 0,0 | 0,0 |
| Företagsinteckningar | 64,5 | 36,5 | 54,0 | 32,0 |
| Inventarier | 2,1 | 1,9 | 0,0 | 0,0 |
| Aktier i dotterbolag | 19,6 | 12,8 | 28,8 | 14,2 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Beviljad kredit | 19,3 | 19,4 | 16,3 | 16,4 |
Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 16 325 000 SEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 931 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Beloppet för eget kapital har under 2013 minskats med det villkorade aktieägartillskottet om 4 933 000 SEK från Volito AB. Det villkorade aktieägartillskottet var lämnat av Volito AB och i enlighet med bolagsordningen kunde inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB, vilket nu har skett efter beslut på 2013 årsstämma. Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets tabeller över förändringar i eget kapital.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Nettoomsättning enligt resultaträkning | 150,2 | 152,1 | 114,1 | 106,8 |
| Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning | 1,6 | 1,7 | 1,6 | 1,5 |
| Förändring av kundfordringar | 7,4 | 5,3 | 6,0 | -8,5 |
| Förändring av förskott från kunder | -0,4 | 0,2 | -0,4 | 0,2 |
| Förändringar av förutbetalda rörelseintäkter | -6,9 | -6,5 | -6,9 | 3,9 |
| Förändring av upplupna rörelseintäkter | -9,4 | -1,4 | 4,3 | -1,5 |
| 142,5 | 151,4 | 118,8 | 102,4 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning | -62,0 | -53,7 | -57,4 | -48,8 |
| Utgifter för produktutveckling | 3,1 | 5,3 | 2,3 | 5,3 |
| Övriga externa kostnader enligt resultaträkning | -42,1 | -37,6 | -18,9 | -20,2 |
| Personalkostnader enligt resultaträkning | -44,7 | -43,6 | -34,1 | -32,3 |
| Valutakursförluster av rörelsekaraktär | -1,1 | -3,2 | -1,1 | -3,2 |
| Lagerförändringar | -8,8 | -4,1 | -6,2 | -2,7 |
| Förändring av förutbetalda kostnader | -0,3 | -0,2 | -0,2 | -0,5 |
| Förändringar i övriga fordringsposter | -0,7 | 0,3 | 0,6 | -0,7 |
| Förändringar av leverantörsskulder | 2,3 | 4,5 | 0,6 | 9,7 |
| Förändringar i övriga skuldposter | 10,1 | 2,6 | 5,6 | 4,4 |
| -144,2 | -129,7 | -108,7 | -88,9 |
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.
Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:
| Kund- och lånefordringar | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat | Redovisat | |
| värde | värde | |
| Kundfordringar | 19,4 | 26,7 |
| 19,4 | 26,7 | |
Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.
| 2013-12-31 Redovisat värde |
2012-12-31 Redovisat värde |
|
|---|---|---|
| Likvida medel i SEK | 3,1 | 1,6 |
| Likvida medel i USD | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel i EUR | 0,0 | 0,0 |
| 3,1 | 1,6 | |
| Valutaterminskontrakt | 0,0 | 0,3 |
Värderingen av terminskontrakten bygger på observerbara marknadsdata.
Finansiella tillgångar som kan säljas
Vid räkenskapsåret slut 2013-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.
| Andra finansiella skulder | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat | Redovisat | |
| värde | värde | |
| Leverantörsskulder | 19,7 | 17,4 |
| Skulder till kreditinstitut SEK | 67,9 | 39,6 |
| Skulder till kreditinstitut USD | 11,4 | 12,1 |
| 99,0 | 69,1 |
Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.
I samband med köpet av Catron Elektronik AB förband sig CTT enligt avtal att betala en tilläggsköpeskilling till Catron Design AB, ägare till 4,8% av aktierna i CTT, se Not 30. Tilläggsköpeskillingen har värderats 3,2 MSEK per balansdagen 2012-12-31.
Under räkenskapsåret har 0,7 MSEK (2,5 MSEK) utbetalats till Catron Design AB som ersättning för konsulttjänster och hyra av lokaler. Bolaget har under året erhållit lån om 6,9 MSEK från Volito AB.
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas.
Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:
Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. En förändring på USD kursen med +10 öre påverkar rörelseresultatet med ca +1,4 MSEK.
Då CTT även har en checkkredit i USD får en högre USD kurs där en motsatt effekt på resultatet. Moderbolagets checkräkningskredit i USD var per balansdagen utnyttjad till 1,74 MUSD. En ökning i USD kursen med +10 öre får då en påverkan på resultatet med -174 KSEK.
Se även förvaltningsberättelsen under rubrik valutaexponering. För påverkan på rörelseresultatet, Se not 6.
Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. En variation i räntenivån med +/- 1% påverkar resultatet med +/- 520 KSEK. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.
Koncernens finansiella instrument per 2013-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. På grund av de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer.
Koncernens finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 90 MSEK (61 MSEK) varav 85 MSEK (51 MSEK) var utnyttjad.
Övriga avsättningar utgörs i sin helhet av beräknad tilläggsköpeskilling avseende Catron Elektronik AB. Tilläggsköpeskillingen utgörs av 50% av vinsten i Catron under åren 2010, 2011 och 2012.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ingående avsättning | 3,2 | 4,3 | 3,2 | 3,5 |
| Årets utbetalning | 0,0 | -1,1 | 0,0 | -1,1 |
| Årets avsättning | 0,0 | 0,8 | 0,0 | 0,8 |
| Utgående avsättning | 3,2 | 3,2 | 3,2 | 3,2 |
Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutvecklingen har under 2012 varit bättre än förväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats retroaktivt.
CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet. Se även Not 9.
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 11 391 438 (föreg. år 11 391 438). Eftersom det ej längre finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Marknadsvärde valutasäkringar | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Momsfordringar | 7,0 | 4,3 | 5,2 | 4,1 |
| Skattekonto | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 0,7 | 2,4 | 0,6 | 2,3 |
| 7,7 | 7,0 | 5,9 | 6,5 |
| KRONOR | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 49 691 085 |
| Årets vinst | 9 922 210 |
| Summa | 59 613 295 |
| Balanseras i ny räkning | 59 613 295 |
| Summa | 59 613 295 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 april 2014.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 15 maj 2014.
Johan Lundsgård Anders Helmner Björn Rönnquist Annika Dalsvall Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Tomas Torlöf Henrik Ossborn Torbjörn Johansson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2014-04-22 Grant Thornton Sweden AB
Joakim Söderin Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för CTT Systems AB (publ.) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-61.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ.) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen och bolagsordningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nyköping den 22 april 2014 Grant Thornton Sweden AB
Joakim Söderin Auktoriserad revisor
VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 35 000 st.
Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st.
Produktionschef, född 1959. Gymnasieingenjör maskinteknik 1983. Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990– 2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktionsoch laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktions, underhållsoch inköpschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st.
CFO, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/Borlänge 1984. Projekt- och Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988– 1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004–2006, CFO CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 25 000 st.
Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 9 830 st.
Sälj-, marknads- och eftermarknadschef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006-2011. Sälj-, marknads- och eftermarknadschef från 2011. Antal aktier i CTT: 2 500 st.
VD Bribo Mekaniska AB, född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1988–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2008. VD Bribo Mekaniska AB från 2008. Antal aktier i CTT 6 557 st.
VD Catron Elektronik AB, född 1959. Förvaltningsekonom Linköpings Universitet 1986. Inköpare, Saab Aircraft 1986-1995, Försäljningsansvarig Spares and Logistical Services Saab Aircraft 1995-1999, Affärsutvecklings-ansvarig Spares, Saab Aircraft 1999-2002, Manager, Supplier Management Saab Aircraft 2002-2003, Director, Supplier Management, Saab Aircraft Services 2003-2010. VD Catron Elektronik AB från 2010. Antal aktier i CTT 0 st.
Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
VD i CTT och i CTTs dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT Moderbolaget till 2 årslöner och för VD i dotterbolag till 1 årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
Ordförande, född 1953, Ekonom, VD och Koncernchef i Volito AB. Styrelseledamot i Finnveden Bulten AB (publ). Styrelseledamot i CTT sedan 2009. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1953, Master of Science, Lund. VD Telair International AB. Styrelseledamot i CTT sedan 1996.
Äger 3 663 st aktier i CTT.
Född 1963, Civilekonom, Uppsala Universitet. Styrelseledamot i CTT sedan 2009. Äger 1 800 st aktier i CTT.
Född 1958, Civilekonom, Uppsala Universitet. Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1969, Juris kandidat Lunds Universitet, advokat och delägare Advokatfirman Vinge. Styrelseledamot i CTT sedan 2012. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1967. Civilingenjör. Styrelseledamot i Trulscom Förvaltning AB, M2J Holding AB mfl. Styrelseledamot i CTT sedan 2013.
Äger 848 500 st aktier i CTT (via Trulscom Förvaltning AB).
De redovisade innehaven gäller per 2013-12-31. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.
Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2011.
| ACJC | Airbus Corporate Jet Center |
|---|---|
| ATP | Acceptance Test Procedure |
| BBJ | Boeing Business Jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller |
| Business class | Kabinsektion för affärsresenärer |
| Business Jet | Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer |
| C-check | Det årliga underhållet på ett flygplan. Checktid cirka en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum |
| Completion Center | "Flygplansverkstad" – modifierar, specialinreder VIP flygplan |
| Crew rest areas/bunks | Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar |
| CRJ | Canadair Regional Jet |
| D-check (strukturcheck) |
En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och komponenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Check tid cirka 1 månad. |
| EASA | European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket |
| EB | Engineering Bulletin |
| FAA | Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket |
| Flag carrier | Nationellt flygbolag t.ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland) |
| Flight deck | Cockpit, piloternas arbetsplats |
| Hub | Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser |
| IP | Initial Provisioning, reservdels leveranser till kunder (flygbolag) på t ex. B787 inför leverans av planet |
| IR | Investor relations |
| Launch Customer | Förstakund på nytt flygplanssystem |
| Long haul flights | Långdistansflygningar |
| Narrow-body | Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (tex Boeing 737) |
| OEM | Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sen säljs vidare av flygplanstillverkaren |
| Pad | Utbytbar befuktardyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler till CTT's befuktare |
| Pax | Passagerare |
| Pax density | Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet |
| Regional Jet | Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser |
| Retrofit | Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget |
| Short haul | Kortdistansflygningar |
| STC | Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luft– värdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA) |
| TC | Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration |
| Test rigg | "Prov rigg" för tester av befuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö |
| Wide-body | Flygplan med bred kropp, två gångar (tex A350, A380 och Boeing 787) |
| VIP Aircraft | Privat Jetflygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning |
CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE-611 29 Nyköping Tel: 0155-20 59 00 Fax: 0155-20 59 25 E-mail: [email protected] www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: Nyköping
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.