Annual Report • Apr 11, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
CTT Systems AB (publ.) är en svensk teknikkoncern som är verksam inom flygbranschen. CTT utvecklar, tillverkar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som flygbolag finns på kundlistan. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholms-börsen, Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2012 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.
| Årsstämma: | 16 maj 2013 |
|---|---|
| Delårsrapport, kvartal 1: | 16 maj 2013 |
| Delårsrapport, kvartal 2: | 23 aug 2013 |
| Delårsrapport, kvartal 3: | 15 nov 2013 |
Årsstämman äger rum torsdagen den 16 maj 2013 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear AB (tidigare VPC AB, Värdepapperscentralen), förda aktieboken senast fredagen den 10 maj 2013, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 13 maj 2013.
Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Registreringen skall vara genomförd senast den 10 maj 2013.
Tilldelas ATWs Aviation Technology Achievement Award 2013
Den 26 mars 2013 tog CTT emot den prestigefyllda Aviation Technology Achievement Award av ledande branschtidningen Air Transport World. Flera globala "gurus" inom flygindustrin ingick i juryn som enhälligt röstade fram CTT som vinnare i kategorin Airline Technology Leadership. "Helt klart det bästa vi kunnat önska oss inför den tid som kommer ", säger CTTs vd Torbjörn Johansson.
| Kort om CTT | 2 | FINANSIE LLA RAPPOR TER |
|
|---|---|---|---|
| 5 år i korthet | 4 | Förvaltningsberättelse | 34 |
| VD har ordet |
6 | Bolagsstyrningsrapport | 39 |
| VIP-marknaden – flygindustrins formel 1 |
8 | Koncernens Femårsöversikt | 42 |
| Koncernens Resultaträkning | 43 | ||
| Marknadschefen har ordet | 12 | Koncernens Balansräkning | 44 |
| Cair™ | 14 | Koncernens Förändring | |
| Zonal Drying™ System | 17 | i Eget Kapital | 45 |
| Cair™ VIP | 20 | Koncernens Kassaflödesanalys | 45 |
| Crew Humidifiers | 22 | Moderbolagets Resultaträkning | 46 |
| Konkurrenssituation | 24 | Moderbolagets Balansräkning | 47 |
| Utveckling CTT Systems | 25 | Moderbolagets Förändring | |
| Organisation och personal/ | i Eget Kapital | 48 | |
| Kvalitetssystem | 26 | Moderbolagets Kassaflödesanalys | 48 |
| Produktion CTT Systems | 28 | Redovisningsprinciper | 49 |
| Historik | 29 | Noter | 52 |
| Bribo Mekaniska | 30 | Revisionsberättelse | 62 |
| Catron Elektronik | 31 | Ledande befattningshavare | 64 |
| CTT-aktien | 32 | Styrelse och revisorer | 66 |
| Ordlista | 67 |
Our mission is to create a better climate both inside and outside the aircraft and thereby provide economic and environmental benefits to the airline. The key is to balance humidity levels on board. Our concept increases passenger well-being, contributes to a better environment and improves airline economy, simultaneously. We call it "humidity in balance".
CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare.
CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom områdena avfuktning och befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden.
Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och konkurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag. De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom leveranser direkt till flygplanstillverkarna.
Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat både i och utanför flygplanet och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi. Vi kallar det "Humidity in Balance".
CTTs vision är att varje f lygbolag skall erbjuda en kabinkomfort, vad gäller luftfuktighet, som ökar välbefinnandet under och efter flygresan för såväl personal som passagerare – "the essence of comfort".
Årets fotografering valde vi att förlägga till Sveriges flygspaningsmuseum vid tidigare f lygf lottiljen F11 utanför Nyköping – idag granne med Stockholm-Skavsta flygplats. F11 var från 1941 till 1980 centrum för svensk flygspaning. Arvet från den epoken bärs vidare av Nyköpings Flyghistoriska Förening (NFF), som sedan 1991 driver F11 museum helt med ideella krafter. CTT är stolt sponsor till museiverksamheten, som visar smakprov ur svensk flyghistoria. Senaste attraktionen är en Viggensimulator, väl värd att provflyga.
År 2012 blev CTTs finansiella genombrottsår. Samtliga bolag i koncernen ökade omsättningen med tvåsiffriga tal och alla tre bolagen redovisade ett positivt resultat. På koncernnivå växte vi organiskt med imponerande 52 %. Om inget oförutsett inträffar har vi nu lagt förluståren med tunga investeringar bakom oss. CTT har fått luft under vingarna.
CTTs moderbolag växte under året kraftigt framförallt tack vare Boeing 787 programmet. Försäljningen direkt till Boeing nära nog fördubblades jämfört med år 2011. Dessutom bidrog den lönsamma försäljningen av reservdelar till en stor del av omsättningsökningen och resultatförbättringen. Även om Boeing just nu har allvarliga problem med batterisystemet, och därav det utfärdade f lygförbudet, kommer CTT under ett antal år att ytterligare öka leveranserna direkt till Boeings produktionslina. CTTs eftermarknadsintäkter från programmet kommer dessutom att år från år växa ända tills de första Boeing 787 flygplanen tas ur drift på grund av åldersskäl. Det kommer troligen att ske först om 25-30 år. Detta sagt för att förstå hur betydelsefullt Boeing 787 programmet är och kommer att vara för CTT under överskådlig tid.
En betydande milstolpe passerades under året när CTT levererade ett komplett system av befuktare och Zonal Dryers till Airbus A350-provf lygplan nummer två. Vi räknar med att flygutprovningen av vårt system kommer att inledas i detta flygplan under hösten 2013. Det är första gången som Airbus tar steget fullt ut och erbjuder premium passagerarna samma sköna luftklimat som nu (tack vare CTT) nästan har blivit standard bland stora VIP flygplan. Det finns all anledning att tro att A350 programmet om några år kommer att substantiellt bidra till CTTs fortsatta tillväxt.
Under året fick CTT beställningar på Cair™-systemet till sammanlagt 10 stycken stora VIP flygplan, däribland tre stycken Boeing 747-8 flygplan. Vi har till dags datum beställningar på systemet till sex 747-8 flygplan. Vi har hittills vunnit samtliga 747-8 affärer och detta i konkurrens med det företag som har utvecklat luftsystemet till
Boeing 747-8. Vi är mycket stolta över detta och det visar att vår produkt är överlägsen den produkt som vår konkurrent erbjuder. Jag är övertygad om att vi de närmsta åren kommer att fortsätta vår dominans inom VIP segmentet och växa med den totala marknaden.
CTT har under flera år marknadsfört Zonal Drying™ -systemet mot lågprisflygbolagen. Vi har redan kunder som, Transavia, Air Berlin, Jet2.com och FlyDubai. Att nu EasyJet utvärderar systemet är ytterligare en fjäder i hatten för CTT. De höga flygbränslepriserna och jakten efter kostnadsbesparingar ökar intresset för vårt Zonal Drying™ -system. En beställning från EasyJet skulle inte bara vara den största enskilda beställningen i CTTs historia, den skulle också få andra lågprisflygbolag att överväga en investering i vårt Zonal Drying™-system. Vi vet också att ju fler stora lågprisflygbolag vi lyckas intressera för vårt system ju större är chansen att CTT lyckas övertyga Airbus och Boeing att erbjuda systemet till sina nya kortdistansflygplan Airbus A320NEO och Boeing 737MAX.
När Bribo under semestern flyttade in i sina nya lokaler, uppnådde man årets stora mål, samtidigt som man fördubblade sin tillgängliga produktionsyta. Bribo har dessutom köpt intilliggande mark för att i framtiden kunna fördubbla produktionsytan ytterligare minst två gånger.
CTT har beslutat att serietillverkningen av samtliga paddar i framtiden skall ske hos Bribo och i slutet av året tillverkade Bribo för första gången kompletta paddar till CTTs Boeing 787 befuktare. För varje flygplan som levereras med befuktare ökar det årliga behovet av paddar. Bribo kommer att behöva stora produktionsytor för att hänga med i CTTs tillväxt och kunna förse alla våra kunder världen över med nya paddar.
Återigen lyckades Catron bäst av koncernens tre bolag. Man ökade omsättningen med över 50 % och uppnådde en rörelsemarginal på 22%. Dessa imponerande siffror är resultatet av ett mycket bra genomfört utvecklingsprojekt. Slutleveranserna på detta projekt kommer att ske under år 2013. Catron har dessutom gjort stora framsteg i marknadsföringen av sin speciella kompetens och ett par nya stora projekt finns inom räckhåll. 2012 var ett exceptionellt år för Catron, men det finns fortsatt goda möjligheter för att bolaget fortsätter att utvecklas väl.
CTT har under de senaste 10 åren utvecklats från att ha varit ett bolag som har sålt sina produkter på retrofit marknaden till att bli en fullfjädrad OEM-leverantör med kontrakt på tre nyutvecklade långdistansflygplansfamiljer. CTT kommer fortsatt att marknadsföra sina produkter mot Airbus och Boeing med målet att även bli leverantör till Boeings flygplanstyper 777X, 747-8, 737Max och till Airbus A320NEO.
CTTs position som framgångsrik OEM-leverantör har också skapat nya möjligheter att göra affärer på retrofitmarknaden. Att Zonal Drying™-systemet är standard på Boeing 787 imponerar på många flygbolag och ökar våra försäljningsmöjligheter på retrofitmarknaden. Att våra Crew Rest befuktare erbjuds av Airbus och Boeing har öppnat en marknad för att även sälja dessa till befintliga flygplan. Likaså kommer vi att ha stora möjligheter att sälja vårt Cair™-system till flygbolagens förstaklass och business class- kabiner när dessa uppgraderas för att möta konkurrensen av det nya långdistansflygplanen.
CTT är i den unika situationen att vi gör affärer inom civilflygets alla delar, OEM, VIP och direkt till flygbolagen. Detta kryddat med en stadigt växande eftermarknadsdel. Det är få företag som har så många spännande tillväxtmöjligheter under så goda konkurrensförhållanden som CTT har. Detta borgar för många års tillväxt med god lönsamhet.
Till sist vill jag tacka hela CTT-koncernens personal för mycket bra prestationer under år 2012. Vi kan alla med stolthet njuta av det erkännande vi fick av Air Transport Worlds jury, som korade oss till vinnare av 2013 års Award i klassen Aviation Technology Achievement.
Nyköping mars 2013
Torbjörn Johansson Verkställande Direktör
»Till sist vill jag tacka hela CTT-koncernens personal för mycket bra prestationer under år 2012. Vi kan alla med stolthet njuta av det erkännande vi fick av Air Transport Worlds jury, som korade oss till vinnare av 2013 års Award i klassen Aviation Technology Achievement.
Torbjörn Johansson, VD
VIP-marknaden för flygplan är vad formel 1 och rally är för bilindustrin. Det som utvecklas och testas där anammas förr eller senare av de kommersiella flygbolagen. Trendsättarna framför andra är kunderna i Mellanöstern. Det vi gör för dem idag får vi förr eller senare göra på bred front.
CTTs marknadsförings- och försäljningsstrategi bottnar i att i princip allt som utvecklas för privata kunder så småningom landar i kommersiella flygplan: flatbeds, entertainment, moodlights med stjärnhimmel och solljus. Befuktning är inget undantag.
Med vår erfarenhet och kundkrets – speciellt i Mellanöstern, där så gott som alla kungliga familjer använder vårt befuktningssystem Cair™ – har vi en bra ingång på kommersiella flygbolag.
Bolagen i Mellanöstern, med Emirates och Qatar Airways i spetsen, är världsledande på komfort. Deras förstaklass-passagerare är så nära VIP-kunder man kan komma. De vet exakt vad de vill ha: komfort, service, anonymitet, avskildhet. Kort sagt: det bästa.
Det är ett av skälen till att våra system fått så bra genomslag på stora VIP-flygplan.
'Kungen av alla VIP-f lygplan', 747-8, är ett målande exempel. Hittills har Boeing sålt åtta f lygplan av den modellen, nästan uteslutande till Mellanöstern. Sex av köparna har bestämt sig för befuktning. Samtliga har valt CTTs system framför konkurrenten Liebherr.
–Det är en oerhörd prestigevinst för oss, särskilt som Liebherr har utvecklat och designat luftsystemet för den här flygplanstypen, säger Peter Landquist.
CTTs nästa framstöt blir mot VIP-marknaden för mindre f lygplan, d v s sådana som tar 20-30 passagerare. De viktigaste aktörerna i det segmentet är kanadensiska Bombardier med flygplanstyperna Challenger och Global, amerikanska Gulfstream och brasilianska Embraer.
" Med vår erfarenhet och kundkrets – speciellt i Mellanöstern, där så gott som alla kungliga familjer använder vårt befuktningssystem Cair™ – har vi en bra ingång på kommersiella flygbolag." – Peter Landquist
Orderböckerna signalerar framgång för CTT, men det finns fler glädjeämnen. Nu senast en prestigefull utmärkelse från ledande branschtidningen ATW. Båda händelserna kan ses som ett kvitto på att vi satsar på rätt saker.
Frågan är vilket som smäller högst: att få leverera befuktning till kungafamiljerna i Mellanöstern, eller att erhålla 'the Aviation Technology Award' från branschtidningen ATW. Oavsett svaret har CTTs marknadschef Peter Landquist skäl att vara nöjd.
Först tog CTT sex av åtta beställningar på befuktning till världens största VIP-flygplan, Boeings 747-8 – och det mitt framför näsan på konkurrenten Liebherr.
Sen kom Aviation Transport World (ATW) med sin prestigefyllda utmärkelse.
Dessutom råder högtryck på produktionsavdelningen nu när Boeing rampar upp leveranserna av sin 787:a, där CTTs avfuktningssystem Zonal Drying™ ingår som standard.
Gott jobb, alltså. Ändå ser Peter Landquist inga skäl att vila på lagrarna. Fokus för marknadsbearbetningen för 2013 ligger i huvudsak på fyra områden.
–Som orderboken visar har vi nått ut med vårt budskap väldigt bra på VIP-sidan. Totalt har vi sålt till tio flygplan under 2012, konstaterar han.
–Extra stolta är vi över att vi lyckades ta nästan alla de 747-8-projekt som Boeing har sålt. Sex av åtta order gick till oss, trots att konkurrenten Liebherr hade fördelen av att ha utvecklat flygplanets luftsystem. Det är prestige på hög nivå!
–Nu fortsätter vi ansträngningarna mot VIP-segmentet och börjar bearbeta marknaden för mindre business jets, som kanadensiska Bombardier med flygplanstyperna Challenger och Global, amerikanska Gulfstream och brasilianska Embraer.
Den del av Cair™ som befuktar flight deck/cockpit och besättningens viloutrymmen säljs separat under beteckningen Crew humidifier, bland annat till nya flygplan som Boeing 787 och Airbus A350. Men den kan också installeras på äldre flygplan när de efter visst antal timmar i luften kommer in på s k struktur- eller D-checkar. Denna s k upgrade- eller refurbishingmarknad, är ett viktigt segment för CTT.
–Vi kommer att marknadsföra oss på den marknaden och har ett mycket gott samarbete med de completions centers som på uppdrag av flygbolagen bl a installerar 'resting bunks' för besättningen, säger Peter Landquist.
Problemet med torr luft i flygplan är paradoxalt nog som störst för de passagerare som betalar mest. Det är ett av de viktigare säljargumenten för Cair™. Lufthansa har förstått det och installerade vårt befuktningssystem i första klass på A380.
-Än så länge är det enda dragplåstret, så vi ligger lite lågt men satsar på ett par-tre viktiga bolag. Vi ser gärna att ett eller två flygbolag till bestämmer sig för att använda våra system på A380 eller Boeing 777, och att vi kan informera om kunder som har valt vår option på A350, innan vi slår på stora trumman, säger Peter Landquist.
Zonal Drying™ är en annan typ av försäljning. Där säljer CTT på att avfuktningssystemet minskar vikten på planet, och därmed bränsleåtgången. I Boeings 787, som levererades första gången i september 2011 till ANA, är Zonal Drying™ System standard.
Nu rampar Boeing upp leveranserna av 787, vilket betyder rejäl islossning för CTT. Leveranserna kom igång under 2011 och produktionen trappas kontinuerligt upp.
–På Zonal Drying™-sidan har vi visserligen inte sett så många order ännu, men vår strategi att koncentrera oss på lågprisbolag med stora flottor börjar bära frukt. Intresset har helt klart ökat. Vi refererar till 787-programmet eftersom våra system är standard där. Att bränslepriset ligger konstant högt är till vår fördel, säger Peter Landquist.
En viktig säljkanal är branschmässor. Under 2013 har CTT egen monter på Hamburg Interior Show i april och på Dubai Air Show i november.
– Vi besöker också EBACE i Geneve, där alla våra kunder (läs completion centers) på VIP-sidan ställer ut, och den amerikanske motsvarigheten NBAA i Las Vegas.
Kontakterna med pressen ger god utdelning.
–Vi får kontinuerligt in mycket artiklar i många av de mest framstående tidningarna i branschen, säger marknadschefen och pekar särskilt på den ledande branschtidningen ATW, som nu svarar med att ge CTT sin prestigefulla 'Air Technology Award'.
Priset delas ut på stor gala 26 mars i Washington, mycket lägligt för CTT eftersom det lär generera mediauppvaktning inför mässan i Hamburg två veckor senare.
–Det som är starkt med Air Transport World är att det är en av branschens äldsta tidningar. Det är också den utmärkelse som delats ut längst, sedan 1974, så det är ett väldigt prestigefullt pris att få, säger Peter Landquist.
"Airbus beslut att erbjuda kabinbefuktning som option i Cair™ A350 var ett stort genombrott för CTT. "
Sedan CTT startade utvecklingen av den första befuktaren har målsättningen varit att kunna erbjuda passagerarna en förbättrad luftkvalitet under långflyningar. Nu 11 år senare är vi där med Airbus nya flygplan A350 och A380.
Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 30 och 60 procent. I ett långdistansflygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att friskluften som tas in på marschhöjd är oerhört torr. Torrast blir det i första klass och business class eftersom passagerardensiteten där är lägst.
CTTs Cair™ befuktar luften i första och business class samtidigt som det avfuktar luften i utrymmet mellan innertaket och flygplanskroppen. På så vis skapas en luftfuktighet på cirka 25% RH utan att orsaka kondensationsproblem. Via flygplanets återcirkulationssystem får även passagerare i turistklass en viss ökning av luftfuktigheten.
Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med högre luftfuktighet ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet minskar sömnsvårigheter, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor. Risken för att bli förkyld eller smittas av något virus minskar och problem med torr hud och allergier likaså.
CTTs Cair™ vänder sig till världens alla långdistansflygplan där man erbjuder första och business class. Vartefter befuktning av VIP-flygplan blir mer och mer vanligt och nya flygplanstyper levereras med kabinbefuktning kommer premiumpassagerarna att efterfråga förbättrad luftkomfort även i äldre långdistansflygplan. Detta kommer att skapa goda förutsättningar att sälja systemet direkt till flygbolagen. Installationen av Cair™ i första klass i Lufthansas A380 visar kopplingen mellan VIP-flygplan och flygbolagens förstaklasserbjudanden. Flygbolag som Emirates, Qatar och Etihad leder utvecklingen vad gäller komfort i premiumklass och kommer med stor sannolikhet att leda utvecklingen även vad gäller luftbefuktning.
En typisk första klass installation – Boeing 777 med en befuktare och en Zonal Dryer.
Airbus beslut att erbjuda kabinbefuktning som option i A350 var ett stort genombrott för CTT. Flygbolagen kan välja att befukta upp till tre temperaturzoner, dvs halva flygplanet.
Cair™-systemet i Lufthansas A380 flygplan har fungerat bra och passagerarna uppskattar den ökade komforten. Detta borde innebära att Airbus kommer att erbjuda fler A380 kunder möjligheten att installera systemet även om det ännu inte är på den officiella optionslistan.
CTT har stora möjligheter att sälja Cair™ även till Boeings långdistansf lygplan, 787, 777 och 747-8. Konkurrensen mellan dessa flygplanstyper och Airbus A350 och A380 flygplan är hård. Om kabinbefuktningen slår väl ut på A350 kommer de stora flygbolagen att önska sig samma luftkomfort även i Boeings flygplan.
CTTs kontrollsystem i Boeing 787 är förberett för att även kunna styra kabinbefuktare, vilket innebär att integreringen av kabinbefuktare är förhållandevis enkel.
Boeings 777 kommer troligen inom de närmaste åren att uppgraderas för att möta konkurrensen från A350. CTT har redan levererat befuktningssystem till tre st 777 VIP-flygplan vilket visar att en installation av befuktning är möjlig.
CTT utvecklar just nu Cair™ för Boeing 747-8 VIP vilket underlättar att trovärdigt kunna erbjuda Boeing ett intressant system även för deras flaggskepp.
17
Den första produkt som ctt utvecklade var Zonal Drying™ System. Ideen föddes i början på 1990-talet och det första kommersiella systemet installerades hos Martinair 1996.
Flygplanets ytterskal är under f lygning extremt kallt och när kabinluften möter den kalla ytan uppstår det kondensation i form av frost och is. När f lygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen.
Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.
Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan.
Zonal Drying™ System finns nu i princip tillgängligt till Airbus och Boeings samtliga flygplanstyper.
Flygbolag som har hög passagerardensitet och utnyttjar flygplanen många timmar har störst nytta av systemet. Det är därför ingen överraskning att de f lesta kunderna är charter och lågprisbolag. Argumenten för att investera i Zonal Drying™ System är minskad bränsleförbrukning och sänkta underhållskostnader. I och med ökade bränslepriser och flygbolagens fokus på att sänka kostnader finns
Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg.
det stora möjligheter att öka försäljningen även utanför Europa. CTTs största flygbolagskunder är: KLM, Transavia, Air Berlin, Monarch, Continetal, Jet2.com, Air New Zealand och Flydubai.
Under 2003 utvecklades systemet till Boeings 737-700/800 flygplan. Boeing installerar systemet på önskemål från kunderna under tillverkningen av flygplanen.
År 2005 tecknade CTT kontrakt med Boeing om att utveckla systemet till det nya 787-flygplanet. Systemet installeras nu i samtliga Boeing 787 som tillverkas.
År 2008 startades utvecklingen av systemet till Airbus nya A350-flygplan. Här erbjuds systemet som option framförallt till High Density kunder. Om flygbolagen väljer befuktning av första eller business klass installeras då också Zonal Drying™-systemet.
Det mest optimala för CTT vore att Airbus och Boeing väljer att aktivt bekämpa kondensationen i sina nya narrow-body flygplan. Airbus vidareutvecklar just nu sin A320 familj. Det nya planet kommer att heta A320NEO. Boeings motsvarighet heter 737MAX. En införsäljning på dessa program skulle innebära betydande volymer för CTT. Dessa båda flygplan beräknas byggas i en takt om minst 30 flygplan per månad.
Vad gäller wide-body ligger den största potentialen i att flygbolagen i framtiden installerar kabinbefuktning, vilket skulle göra Zonal Drying™ System till mer eller mindre obligatoriskt vid installation i dessa flygplan.
Boeings 787 Zonal Dryer
Det första Cair™ VIP-systemet installerades i ett BBJ flygplan till Lufthansa Technik år 2001. Sedan dess har CTT levererat Cair™ till ytterligare 49 VIP-flygplan.
Luften i VIP-flygplan blir under långflygningar extremt torr. Detta beror på att den luft som tas in via motorerna på över 10 000 meters höjd är extremt torr. Trots att luften delvis återcirkuleras i flygplanet ökar inte luftfuktigheten nämnvärt eftersom det är så få passagerare i ett VIP-flygplan.
Cair™-systemet till ett VIP-flygplan kan bestå av allt från en till åtta befuktare. Systemet innehåller också en till fyra Zonal Dryers. Hittills har CTTs system Cair™ styrts av en analog kontrollenhet men till de nya Boeing 747-8 utvecklar det tyska företaget Nord-Micro en digital kontrollenhet. Med denna kontrollenhet förbättras framför allt möjligheten att reglera systemen och den inbyggda felsökningsförmågan.
CTTs Cair™ VIP är marknadsledande bland stora VIP-flygplan och CTT har tagit fram system för i stort sett samtliga större VIP-flygplans modeller. Efterfrågan på befuktning i VIP-flygplan ökar stadigt eftersom kunderna upplever en stor skillnad i komfort när de flyger i befuktade flygplan.
Hur den globala efterfrågan på stora VIP-flygplan utvecklas beror av världsekonomin.
CTT har levererat Cair™ VIP till 14 olika Completion Centers med vilka mycket goda relationer skapats. Tack vare dessa goda relationer rekommenderas slutkunden på ett tidigt stadium att beställa befuktning till flygplanet och på så vis får CTT bästa möjliga hjälp i marknadsföringen Cair™ VIP.
I slutet av 2011 levererade CTT det första Cair™ VIP till ett Boeing 777-flygplan som var i verkstad för underhåll och uppgradering. Många VIP-flygplan som levererades under tidigt 2000-tal kommer nu in för tyngre underhåll och uppgraderingar av kabinen. Detta ger CTT stora möjligheter att även sälja Cair™ VIP till begagnade flygplan – så kallade retrofit-affärer.
A318, A319, A320, A321
A330-200, A330-300
A340-200, A340-300, A340-500, A340-600
737-BBJ1, 737-BBJ2, 737-BBJ3
757-200
767-200, 767-300
777-200, 777-300
747-8
CTT började utveckla den första befuktaren år 2000. Redan 2003 vann CTT tillsammans med AOA GAUTING kontrakt att utveckla befuktare till A380 flygplanet.
Befuktaren som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att styra tillflödet av vatten till dynan regleras befuktarens prestanda. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.
Det finns inte någon risk för bakteriespridning via befuktaren eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier.
Befuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.
Flight Deck är det torraste utrymmet i ett flygplan och en tillförlitlig befuktare är ett stort önskemål hos alla piloter som flyger långdistans.
I många långdistansflygplan installeras så kallade Crew Rest bunks, viloutrymmen, för besättningarna. I regel finns en Crew Rest för piloterna och en för kabinbesättningen. Eftersom besättningen lider av den torra luften på långflygningarna är det rimligt att flygbolagen allt oftare kommer att tillgodose personalens önskemål att installera befuktare i dessa Crew Rest bunks.
Marknaden för befuktare till besättningarna kommer att växa med långdistansflyget.
CTT levererar Crew Rest-befuktare till Airbus A380 flygplan. Flygbolag som Emirates och Singapore Airlines har beställt befuktare för Crew Rest bunks. Singapore har opererat befuktarna sedan år 2007 utan problem.
Till Boeing 787 levererar CTT befuktare både till Flight Deck och till flygplanets två Crew Rest som är option. CTT har uppfattningen att Flight Deck-befuktaren hittills
En "Crew Rest bunk"– viloutrymme för besättningar på långdistansflygningar.
sålts till ca 90% av flygplanen. Om flygbolagen väljer att köpa Crew Rest till sina flygplan ingår CTTs befuktare.
I A350 erbjuder Airbus för första gången Flight Deckbefuktning som option. CTT levererar Flight Deckbefuktaren och befuktare till flygplanets båda Crew Rest bunks. Samtliga befuktare är optionala.
CTT hoppas kunna sälja in Flight Deck- och Crew Restbefuktarna till Boeings långdistansflygplan 777 och 747-8. Skulle detta lyckas har CTT i princip hela OEM-marknaden.
Vartefter de nya långdistansflygplanen kommer i drift och befuktarnas tillförlitlighet bevisas öppnar sig möjligheten att sälja Crew Rest-befuktare direkt till flygbolagens existerande flygplan. Ett samarbete med företag som levererar Crew Rest bunks för retrofit installation skulle ytterligare kunna öka försäljningen.
CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flygindustrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flygplanen med olika passiva åtgärder:
Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kortsiktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplanskroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korrosion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter.
Det finns idag ytterligare två företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan:
Hamilton Sundstrand (USA) har utvecklat en befuktare där vatten diffunderar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777 och 747-flygplanen. Detta är ett äldre system som inte längre väljs av kunderna.
Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vatten-ånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executiveflygplan Global Express. Inom Liebherr finns nu även Le Bozec systemet som har en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Denna produkt konkurrerar med oss på VIP-marknaden för stora flygplan och de har enligt vår bedömning ca. 5% av marknaden.
Intensivt är bara förnamnet. Det gånga året har varit ett formidabelt crescendo för utvecklingsavdelningen. Mängder av deadlines har satt medarbetarna på hårda prov. Men en imponerande lojalitet och professionalitet, som bland annat innebar många satsade övertidstimmar, resulterade i att leveransschemat höll.
Torleif Nilsson och hans mannar på utvecklingsavdelningen har sannerligen kavlat upp ärmarna under 2012 – och lär knappast få kavla ner dem än på ett tag.
Ett av de mer resurskärvande projekten rör Boeings 787. I takt med att allt fler operatörer tar flygplanet i bruk, går verksamheten hos CTT in i en ny fas. Nu handlar det om uppgraderingar, förbättringar och reparationer, både garantiärenden och icke garantiärenden.
–Att det skulle kräva snabba och väl fungerande rutiner var vi väl medvetna om. När man står inför fullbordat faktum, med mängder av tekniska beslut att ta och åtgärder att genomföra, är det ändå lätt att underskatta behovet, säger utvecklingsavdelningens chef Torleif Nilsson.
Trots trycket har CTT än en gång bevisat sin följsamhet. Snabbt som ögat anpassar man sig till nya krav och levererar den ena eleganta lösningen efter den andra.
–Vi lär oss 'the hard way', kan man väl säga, att inse vilken tid och vilka resurser som måste finnas till hands för att hålla alla våra produkter, och alla varianter av dem, igång dygnet runt ute hos slutkunderna.
Även gentemot Airbus sattes ett aggressivt mål för 2012. Vid årets slut skulle CTT leverera luftvärdiga system, både Zonal Dryers & befuktare, för utprovning i Airbus A350 provflygplan.
–Här har A350-teamet gjort en strålande insats! Förutom att leverera ett komplett system är i stort sett hela kvalificeringsarbetet för serieenheterna klart, konstaterar utvecklingschefen.
Parallellt har CTT utvecklat sin hittills största Cair™ VIPinstallation för Boeing 747-8: sex separata installationer till fyra olika kunder.
–En tuff och intressant utmaning, som fick oss att inse att vi behöver ett nytt mjukvarubaserat kontrollsystem. Nu utvecklar vi ett sådant tillsammans med en tysk partner. Utvecklingsarbetet ska vara klart och enheterna levererade under 2013.
Ett annat projekt som krävde en hel del finlir var att anpassa Cair™ för Boeings flygplanstyp 757.
– Vad gäller tillgängligt utrymme och åtkomst för vår installation tog det nog priset i konstruktionsutmaningar! säger Torleif Nilsson.
Trycket lär fortsätta 2013. I första hand handlar det om serieleveranser till A350, support för den växande 787-flottan, och att fullfölja utvecklingen och slutföra installationerna av Cair™ för 747-8. Sedan ska kontruktörerna hinna utveckla och modifiera Zonal Dryer och Cair™-system för nya flygplantyper. Och inte nog med det:
–Ju fler produkter vi får ut marknaden desto mer utrymme krävs för långtidstester. Därför bygger vi nu ut labbet och utvecklar nya testriggar, dels för in house-testning och underhåll, men också för reparationsverksamhet ute i omvärlden, säger Torleif Nilsson.
CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.
Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency), del 21 subpart G respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001 och EN9100.
Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Utrustning som ska installeras utöver detta godkänns i CTT's fall genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har i praktiken global täckning.
CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering av system vid efterinstallation i befintliga flygplan hos kommersiella flygbolag. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA.
CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal
slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos dotterbolaget Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan större investeringar vare sig i maskiner eller i personal.
Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar en instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En installation av ett Zonal Drying™ System kräver cirka 70–150 mantimmar. Installation av ett komplett Cair™ kräver cirka 200– 250 mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen.
Genom avtal med Airbus och Boeing sker även installation direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen.
system, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl
tionell flygindustri. Produktionspersonal vid moder-
Växtverk är ordet Stefan Hammar använder för att beskriva läget på produktion. Botemedlet heter nyanställningar, övertid och lean (ständiga förbättringar). Förstärkningen med sju personer gjorde att man ändå relativt smärtfritt kunde öka omsättningen med 50-60 procent under 2012.
–Slutet på förra året var oerhört pressat. Så mycket som skulle verkställas på så kort tid har vi aldrig upplevt tidigare på CTT, säger Stefan Hammar.
Tack vare sju nyanställningar och kämpainsatser från styrkan på 23 personer gick det vägen. Men då låg övertidsbetinget långa tider på 20 timmar i månaden.
–Vi har haft turen att få bra personal som lärt sig snabbt. Några är nyutbildade flygtekniker, så de har haft rätta känslan från första början, säger produktionschefen.
En planerare som befordrats till produktionsledare ger välkommen avlastning. En dubbelt så stor produktionsyta underlättar också arbetet enormt mycket.
– En ny strategisk inköpare har en nyckelroll för att få snurr på inköpsfunktionen, det är oerhört viktigt att inköpspriserna är rätt, men framför allt att leveranserna funkar, att grejerna kommer i tid.
Numera jobbar samtliga koncernens bolag i kvalitetsstyrnings- och produktionsplaneringssystemet Nova. Dotterbolaget Bribo, som försörjer CTT med plåtkomponenter, har varit igång med det sedan 2011, och Catron, som levererar kontroll- och styrboxar, inlemmades 2012.
–Det ger mera samsyn och bättre möjligheter att styra processerna, säger Stefan Hammar och blickar framåt:
–2013 tror jag också blir ett expansivt år. Kanske inte riktigt i samma omfattning som nu, men man vet aldrig för det beror på hur det går för våra stora kunder, Boeing och Airbus.
Hur som helst lär personalstyrkan fortsätta att öka under 2013. Produktionsytan räcker till, men viss omdisponering kan krävas, t ex för att skapa nya utrymmen för högspänningstest.
-I övrigt handlar det om att fortsätta effektivisera, hela tiden! Vi arbetare med att kapa minuter här och där. Det ger en sådan otrolig hävstång om du tar bort fem eller tio minuter på en operation som vi utför säg 300 gånger per år! Det lilla som man kanske inte tänker på i första hand, gör så otroligt mycket för helheten. Konstaterar Stefan Hammar och lyfter luren för att ringa nästa samtal.
De svarta lådorna som tillverkas här är Zonal Dryers, alltså avfuktare, till Boeing.
Smackning pågår. CTT har byggt ett speciellt ventilerat smackrum för att montörerna ska slippa jobba med andningsmasker.
Smack är vedertagen slang för tätmedlet som används vid nitning. Här är det en befuktare till Dreamlinern (Boeings 787:a) som blir hermetiskt tillsluten. Och ja, ibland är det verkligen så trångt att man behöver sticka in huvudet för att
CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i f lygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i maj 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB. Försäljningen skedde fram till 2004 till flygbolag för flygplan som var i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör med flygplanstillverkarna som kunder sedan några år tillbaka nu uppnåtts. De betydelsefulla avtalen är:
Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.
till operatörer (oftast flygbolag) som ville befintliga flygplan för att avhjälpa problem
hand såldes till ägare av privata jetflygplan. För att få genomslag uppvaktades även ett världen, d.v.s. verkstäder som bygger om, inreder och specialutrustar flygplan.
flygplanstillverkarna att CTT behärskar passagerarflygplan. Airbus och Boeing, som
främjar flygindustrins långsiktiga mål: förbrukning, utsläpp och underhållskostnader; till en behagligare upplevelse.
Inte ens en företagsflytt kunde få utvecklingen att mattas av. Bribo ökar omsättningen för tredje året i rad. Reservdelar till Boeing står för merparten, men under 2012 har koncernens plåtbearbetningsföretag även lyckats knyta till sig en ny, potentiellt stor kund.
–Vi ökade omsättningen för tredje året i rad, fast nu i ett något lugnare tempo. Det passade oss bra eftersom vi hade jämnt skägg med färdigställandet av nybyggnationen under våren, och därefter en krävande flytt att hantera, säger vd Tony Rosendahl.
Mitten på juli gick f lyttlasset. Inom en månad var produktionen i full gång igen.
–Det kräver sin man att flytta en sådan här produktion, men allt gick 100 % enligt plan. Det är jag mycket nöjd med, säger Tony Rosendahl och ger personalen en eloge för ansvarsfullt agerande, noggrann planering och god uppföljning.
Tack vare den utökade kapaciteten har CTT under året kunnat f lytta sin pad-montering från Nyköping till Nybro. (Padden ingår i befuktaren och är en reservdel som ska bytas ut en gång per år.)
–Även den flytten gick fort och bra. Redan i december kunde vi leverera ut en hel batch, berättar Tony Rosendahl.
Men större beläggning kräver mer bemanning. Därför utökades personalstyrkan med tre personer under 2012, och nästa steg är kompetensutveckling.
–Under 2013 genomför vi ett antal utbildningar, dels för att höja oss ytterligare ett snäpp gentemot våra konkurrenter, men även för att rusta oss för framtida tillväxt.
I övrigt fortsätter den dagliga verksamheten ungefär som vanligt. Arbetet med att utveckla affärssystemet fortlöper. Fler och fler rutiner införs i organisationen. Och på nyåret installeras en ny gradmaskin.
Annars är den stora uppgiften som Tony Rosendahl har framför sig att "måla om tavlan". I augusti var det nämligen fem år sedan han tillträdde vd-posten. Det första han gjorde då var att skapa ett slags ryggrad och identifiera hur han ville att företaget skulle se ut om fem år. Där är vi nu.
–Så nu gäller det att ta ett nytt helhetsgrepp, måla upp ett nytt 5-års-scenario och utifrån det göra en plan för hur vi ska jobba vidare.
Bribos specialitet är precisionsbearbetad plåt. I regel handlar det om "invecklade" produkter som kräver flera bearbetningsmoment. CTTs befuktarna är ett typexempel, men företaget har också många externa uppdragsgivare, bl a inom möbelindustrin.
Catron lyckades med det nästintill omöjliga: att på ett drygt år utveckla och leverera audiosystem för flygbruk. Samtidigt landade de erforderliga tillstånden för att arbeta med exportkontrollerade produkter. Nu investerar man i personal och utrustning för att bereda sig på framtida anstormningar.
Catron har 40 års erfarenhet av att designa och tillverka audio- och intercom-system för flyg- och markbaserade applikationer. Sommaren 2011 kom den största enskilda ordern hittills i företagets historia, gällande audiosystem från Saab. Leveranserna påbörjades 2012 efter en intensiv utvecklingsfas.
–Intensivt! säger Catrons vd Jörgen Bruhn om året som just lagts till handlingarna.
Backar vi bandet är det lätt att förstå varför. Sommaren 2011 fick Catron den största enskilda ordern i företagets historia, gällande audiosystem från Saab. Utrustningen, som ingår i flygplanstypen Saab 2000, skulle dessutom fram på rekordtid.
Parallellt pågick ett intensivt internt process- och kvalitetsstyrningsarbete. Kraven för att få jobba med den här typen av produkter är nämligen rigorösa.
– I juni erhöll vi produktionstillstånd från Institutet för Strategiska Produkter (ISP), vilket visar att vi har den nödvändiga kontrollen för att kunna regelverket kring export av våra produkter, berättar Jörgen Bruhn.
Att på ca ett år från beställning kunna utveckla och leverera den här typen av system är unikt. Den stora utmaningen var att omsätta kundkraven först till en testmiljö framtagen för testrigg, sedan till en faktiskt fungerande installation i flygplan.
–Vårt arbetssätt med att jobba nära kunden i alla faser har gjort att vi snabbt kunnat lösa de problem som dykt upp. Vi har haft personal på plats hos kund som deltagit i testning och felsökning för att så snabbt som möjligt få till ett godkänt system för flygning. Detta har varit av största vikt för att klara den överenskomna tidplanen.
Ändå är det för tidigt att andas ut. Dels återstår att producera och leverera kompletterande system till Saab. Dels är det, som för alla företag, att när man har som mest att göra gäller det att försäkra sig om framtida beläggning.
–Så nu utökar vi ansträngningarna för att hitta nya affärsmöjligheter hos befintliga och nya kunder genom aktiv marknadsbearbetning, både i Sverige och globalt. Samtidigt investerar vi i utökade testmöjligheter in-house för att kunna vara självförsörjande inom detta område.
När det väl rör på sig är det ofta korta bollar.
–Därför förstärker vi vår utvecklingsresurs också, för att ha beredskap att snabbt kunna bearbeta och svara på komplexa förfrågningar, avslutar Jörgen Bruhn.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 391 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/ eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.
Ägarförhållandena i CTT per den 31 december 2012 är enligt uppgifter från Euroclear AB såsom de framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan 2011-12-31 minskat från 2 757 till 2 633.
CTTs aktier noterades 1997 först på SBI listan och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således f inansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 43,00 kronor, noterades vid tre tillfällen den 2:a, 15:e och 19:e november medan lägsta avslutskurs, 28,70 kronor, noterades den 2:a januari 2012. Den 28 december 2012 var sista avslutskurs 39,90 kronor (29,20).
Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är
Kursutveckling samt omsättning sedan börsnoteringen 1999.
Kursutveckling samt omsättning per månad 2012.
även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningar samt delårsrapporter att ladda ner.
CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning.
Antal aktier/ Antal Antal Andel aktieägare ägare aktier aktier i % 1-1000 2 025 615 548 5,4% 1 001-10 000 514 1 480 239 13,0% 10 001-50 000 60 1 401 618 12,3% 50 001-100 000 11 743 322 6,5% 100 001- 23 7 150 711 62,8% Summa 2 633 11 391 438 100,0%
| Svenska privatpersoner | 34,2% |
|---|---|
| Svenska institutioner | 55,9% |
| Utländska privatpersoner | 0,1% |
| Utländska institutioner | 9,8% |
| DE STÖRSTA Aktie ägarN A |
Antal Kapital och | ||
|---|---|---|---|
| PER 2012-12-31 | aktier | röster i % | |
| VOLITO AB | 1 761 427 | 15,5 | |
| TRULSCOM FÖRVALTNING AB | 848 500 | 7,4 | |
| CATRON DESIGN AB | 544 724 | 4,8 | |
| IF SKADEFORSAKRING AB | 511 200 | 4,5 | |
| LAND & BERG AB | 305 000 | 2,7 | |
| LOVIMA AB | 300 000 | 2,6 | |
| NYA JORAME HOLDING AB | 293 726 | 2,6 | |
| SEB PRIVATE BANK S.A., NQI | 268 312 | 2,4 | |
| AMF AKTIEFOND SMÅBOLAG | 266 909 | 2,3 | |
| LÄN SFÖRSÄKRINGAR SMÅBOLAGSFOND 258 693 |
2,3 | ||
| Summa | 5 358 491 | 47,0 | |
| Övriga aktieägare | 6 032 947 | 53,0 | |
| Totalt antal aktier | 11 391 438 | 100,0 | |
| Totalt antal aktieägare | 2 633 |
| AKtie kap. |
Transaktion | Förändring | Totalt | Ökning | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utvec kling |
av antal | antal | aktiekapital | aktiekapital K | votvärde | |
| aktier | aktier | SEK | SEK | SEK | ||
| 1991/92 | Nyemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 | Nyemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 | Nyemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 | Nyemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 | Nyemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 | Nyemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 | Nyemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 | Nyemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 | Nyemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 | Nyemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 | Nyemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 | Nyemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 | Nyemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB. Ett förslag om återbetalning av aktieägartillskottet kommer att föreläggas årsstämman den 16 maj 2013.
Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal.
CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. CTTs affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.
CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för installation så kallad "retrofit" i befintlig flygplansflotta, och till Completion Centers vid VIP flygplansinstallationer. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB.
I koncernen ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som helägt dotterbolag. Bribo's huvudsakliga verksamhet utgörs av avancerad plåtbearbetning med Moderbolaget CTT som den största kunden.
I koncernen ingår även Catron Elektronik AB i Gustavsberg, som helägt dotterbolag. Catron designar, utvecklar och producerar olika typer av audio, kommunikations- och bildhanteringssystem med en mindre del av omsättning avseende styrreglerkomponenter till moderbolaget CTT.
CTT fick under år 2012 sitt ekonomiska genombrott. Netto-omsättningen för CTT koncernen ökade under året med 52% och EBIT förbättrades från -4,7 MSEK till 13,4 MSEK.
Moderbolaget ökade omsättningen med 61% och EBIT förbättrades från -9,1 MSEK till 5,6 MSEK. Bribo ökade omsättningen med 10% och presterade ett EBIT på 2,2 MSEK, trots extraordinära kostnader på grund av flytten till nya lokaler. Catron ökade omsättningen med 56% och EBIT till 8,7 MSEK.
Omsättningsökningen under 2012 får i första hand tillskrivas att serieleveranser av system och inte minst IP leveranserna av reservdelar till Boeing 787 flygplanet nu ökat men till viss del även att både Catron och Bribo har ökat sin omsättning jämfört föregående år.
Under 2012 har orderingången till stor del bestått av Boeings 787 avropsorder samt order på IP leveranser till Boeing 787 kunder, VIP sidan sticker ut i positiv riktning och hela tre stycken Boeing 747-8 affärer har tagits hem.
Utvecklingsavdelningens fokus har legat på Airbus A350 som inom nåt år skall börja levereras till f lygbolagen. Övriga resurser har under året fördelats på Boeing 787, VIP-f lygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying™ System. Under 2012 genomfördes även en ökning av produktionsytorna i Nyköping med dryga 1000 m2 .
CTT har ökat sina leveranser av system till Boeing och levererade under året system till 51 st Boeing 787 flygplan. Under år 2012 levererade CTT även 16 st Zonal Drying™ -system till flygbolag, 11 st Cair™-system till VIP flygplan och 21 st befuktare till A380 flygplanet.
Totalt har nu CTT levererat Zonal Drying™ System till fler än 450 st flygplan och mer än 30 flygbolag. Cair™ system har nu levererats till 49 st VIP flygplan.
Boeing levererade under 2012 samanlagt 46 st Boeing 787 flygplan till 8 olika flygbolag.
Bribo fortsätter sin stabila tillväxt och under semesterperioden 2012 f lyttades verksamheten till nybyggda fabrikslokaler, vilka ger goda förutsättningar för fortsatt tillväxt och effektiv produktion framöver.
Catron's order från på SAAB på ett avancerat Intercomsystem till två spaningsflygplan har fortgått under år 2012 med allt större inriktning mot produktion och leveranser. Projektet kommer att fortgå under del av 2013.
Den 16:e januari 2013 utfärdade den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA ett så kallat "emergency airworthiness directive" som tillfälligt stoppar alla flygningar med USA registrerade Boeing 787 flygplan. Övriga luftfartsmyndigheter i världen där 787 flygplan opererar följde FAAs beslut vilket innebar att samtliga 787 flygplan förbjöds att flyga. Anledningen till FAAs beslut var de två incidenter med flygplanets batteri som drabbade de Japanska flygbolagen JAL och ANA.
Trots de allvarliga incidenterna med Boeing 787 flygplanets batteri och det följande flygförbudet fortsätter Boeing produktionen av flygplanet som planerat. CTT levererar system i samma takt som innan flygstoppet och leveranstakten planeras öka ytterligare under 2013. CTT räknar dock med att försäljningen av reservdelar kommer att minska under året eftersom det finns risk för att färre flygplan än planerat kommer att levereras.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2012 (jan - dec) 152,1 MSEK (100,2). Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat har påverkats positivt främst av serieleveranserna till Boeing 787 samt IP leveranserna till Boeing 787 kunderna. USD kursen har legat på en historiskt mätt låg nivå med ett årsmedel om 6,78 (6,49) USD/SEK men tack vare en lyckad hantering av valutaterminskontrakt har till viss del de negativa effekterna av en svag USD motverkats. Rörelseresultatet EBIT förbättrades markant till 13,4 MSEK (-4,7).
Den stora skillnaden i resultat efter skatt mellan åren beror framförallt av att i Q4 2011 lyftes en stor del av värdet av den uppskjutna skattefordran in i balansräkningen varför resultatet då påverkades med +30 MSEK. I Q4 2012 minskade värdet på den uppskjutna skattefordran med 7,3 MSEK på grund av ändrad bolagsskatt från 26,3 % till 22 % från och med 2013.
Det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten under året 20,0 MSEK (-3,2) är ett resultat av att CTT nu i och med att serieleveranser och IP leveranser av reservdelar till Boeing 787 planet kommit igång har passerat den brytpunkt i omsättning vilken krävs för att bära den kostym som CTT behöver ha som leverantör till flygbolag och flygplanstillverkare, t.ex. i form av kvalitetsorganisation, customer support organisation, ledningsfunktioner etc.
Soliditeten per den 31 december 2012 uppgick till 38 % (37 %) och det egna kapitalet till 66,2 MSEK (63,5). Koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 11,1 MSEK (18,0) och en säkerställd bankfinansiering fanns om sammanlagt 61,3 MSEK (62,9). På balansdagen var denna kredit utnyttjad med 51,7 MSEK (51,4). Styrelsen bedömer koncernens finansiella situation som tillfredställande.
Orderingången uppgick under räkenskapsåret till 108 MSEK (143) och orderboken uppgick per den 1 Feb 2012 till 116 MSEK (154) beräknat på en USD kurs på 6,30 (6,70).
Rörande uppskjuten skatt, relaterat till det ackumulerade skattemässiga underskottet om 171 MSEK, har styrelsen per 2012-12-31 gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar under kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna bedömning ses inga motiv till någon nedskrivning av den bokförda skattefordran (Not 15).
Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baserades på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Den slutliga köpeskillingen är nu fastställd och innebar en tilläggsköpeskilling om ytterligare 0,8 MSEK jämfört med tidigare beräknat, på grund av ett bättre resultat i Catron än förväntat under 2012.
Investeringar har under räkenskapsåret g jorts med 6,5 MSEK (0,8) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av aktiverade utvecklingsutgifter framförallt i A350 projektet. I materiella anläggningstillgångar har investeringar skett främst avseende nybyggnationen av fabrikslokalerna vid Bribo AB och anpassning/ombyggnad av utökade hyrda produktionsytor vid moderbolaget med 18,3 MSEK (8,4). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till 24,8 MSEK (9,2).
Produktutvecklingen under 2012 har till största delen avsett Airbus A350-projektet. Även Boeing 787-projektet och VIP affärerna genererar ingenjörsarbete av forsknings och utvecklingskaraktär och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning. Under räkenskapsåret har 4,0 MSEK (2,7) kostnadsförts för forskning och utveckling. Se även Not 7 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är ringa.
CTTs styrelse består av sex ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels personer utan koppling till dessa. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter vår årsstämma. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD, ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 5 gånger.
Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter skall behandlas: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation samt övriga frågor.
Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommuniké och bolagets kapitalbehov.
Totalt har 297 500 SEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, varav ordföranden erhållit 50 000 SEK.
CTT håller årsstämma den 16 maj 2013. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för 3 av de större aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30 % av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens och dotterbolagens resultat.
Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.
VD i CTT och i CTTs dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT Moderbolaget till 2 årslöner och för VD i dotterbolag till 1 årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer om det finns särskilda skäl för detta. Ovanstående vilket gällt under 2012 är identiskt med det förslag som kommer att läggas fram till årsstämman 2013.
Transaktioner med närstående beskrivs i Not 27.
CTT upprättar sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen.
För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2013-03-28.
CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen i moderbolaget kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB. Ett förslag om återbetalning av aktieägartillskottet kommer att föreläggas årsstämman den 16 maj 2013.
Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal.
CTT lyckades år 2012 återigen mycket väl med försäljningen av Cair™-systemet till VIP flygplan. Under 2013 kommer därför leveranserna av VIP-system att öka, framförallt tack vare systemen till Boeing 747-8 VIP-flygplanen. Däremot räknar CTT med att beställningarna till stora VIP flygplan kommer att mattas av något. Detta främst på grund av att Boeing kommer att leverera färre Boeing 747-8 VIP-flygplan under de kommande åren.
Intresset för Zonal Drying™-systemet bland flygbolagen har ökat under året. easyJets beslut att utvärdera systemet är mycket positivt. CTT har inte bara chansen till en mycket stor beställning, easyJet är dessutom ett mycket välrenommerat lågprisbolag som kan påverka andra flygbolag att investera i ett det kostnadsbesparande Zonal Drying™ -systemet. CTT bearbetar ytterligare ett antal intressanta prospekt vilket borde resultera i en ökande orderingång vad gäller Zonal Drying™ System.
Catron har nu i princip slutfört utvecklingen av Intercomsystemet. Under våren 2013 kommer de sista systemen att levereras till SAAB. Stora ansträngningar görs för att vinna ytterligare affärer inom området avancerade kommunikationssystem och ett par prospekt ser lovande ut.
Bribos externa omsättning minskade år 2012 jämfört med föregående år. Det berodde på en nedgång i konjunkturen men också på att Bribo, på grund av flytten, var mindre aktiva på försäljningssidan. Detta kompenserades dock med ökande beställningar från CTT, vilket innebar att Bribo trots allt ökade omsättningen till 19,4 MSEK. Speciellt glädjande var att man i sista kvartalet omsatte 6,4 MSEK vilket visar att Bribo i de nya lokalerna har blivit ännu effektivare.
Den mycket starka tillväxt som CTT genomgår, mer än 40% per år i snitt de senaste 4 åren, kräver sin finansiering då kapital binds i såväl lager, PIA som kundfordringar i takt med en ökande omsättning. Styrelsen bedömer dock den finansiella situationen som tillfredställande utifrån disponibla likvida medel, säkerställd bankfinansiering och kassaflöden.
Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Se även not 28 Policy för finansiell riskhantering.
CTT kommer såsom ett relativt litet bolag att under en överskådlig tid vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som ej är oersättliga, men kan ge temporärt negativ påverkan på CTT om någon eller några av dessa skulle lämna koncernen.
CTT har genom det ökade antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat på långsiktighet och stabilitet.
Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska men under överskådlig tid kommer kvartalsvisa fluktuationer att bestå.
CTT koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen 11,1 MSEK (18,0). Koncernen har en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 61,3 MSEK (62,9). Då CTT i ökande grad är beroende av de tecknade OEM-avtalen, A380, A350 samt inte minst Boeing 787 avtalet kan det ej helt uteslutas att CTT vid ytterligare förseningar i dessa projekt blir i behov av externt kapitaltillskott. Risken för detta har dock minskat i och med att leveranserna av Boeing 787 flygplanet har kommit igång och leveranstakten succesivt rampas upp för var månad.
En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.
CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK, EUR och USD. Personalkostnader och många övriga kostnader är i SEK, medan produkterna säljs i USD. CTTs beroende av USD kursen är följaktligen ansenligt. Genom en checkkredit om 2,5 MUSD uppnås en viss hedgeeffekt vid fluktuationer i USD.
Dollarn har under 2012 ännu en gång uppvisat ett år med mycket snabba och kraftiga fluktuationer. Från 6,94 USD/ SEK vid årets ingång via ett årshögsta på 7,28 USD/SEK i maj och årslägsta på 6,50 USD/SEK i dec för att sedan avsluta året med 6,54 USD/SEK. Ett årshögsta på 7,28 USD/ SEK i maj och årslägsta på 6,50 USD/SEK i dec ger en skillnad på ca: 12 %. Med 100% av intäkterna i USD för moderbolaget medför detta att såväl årets och än mer de enskilda kvartalen resultat påverkas starkt av dollarns fluktuationer och nivå.
Räkenskapsårets medelkurs har varit 6,78 USD/SEK vilket är något bättre än föregående år men ändock en historiskt låg nivå. USD årsmedel kursen har under de senaste 4 åren rört sig som följer 2009 (7,65), 2010 (7,20) - 6 % , 2011 (6,49) -10 %, 2012 (6,78) +4% vilket medför en direkt omsättnings- och resultatpåverkan på bolaget.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2012 (jan - dec) 106,8 MSEK (66,1). Resultatet efter skatt uppgick till 3,8 MSEK (26,2). Resultat från andelar i koncernföretag uppgick under 2012 till 10,0 MSEK (3,4). De likvida disponibla medlen var på balansdagen 8,8 MSEK (4,6).
CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning.
CTT tillämpar koden med de eventuella undantag som framgår i texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.
Denna rapport utgör del av den formella årsredovisningen och är granskad av bolagets revisorer. CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.
Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se
Den 1 jan 2013 hade bolaget 2 633 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 47 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.
Bolagets största enskilda aktieägare Volito AB hade per 2012-12-31 ett aktieinnehav om 1 761 427 st aktier motsvarande 15,5% av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.
Årsstämma hölls den 9 maj 2012 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Johan Lundsgård, Anders Helmner, Björn Rönnqvist, Gert Schyborger och Maria Nordberg samt nyval av Henrik Ossborn. Stämman valde även på valberedningens förslag Johan Lundsgård till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga styrelseledamöter förutom Lars Lindgren närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 22,9 % av aktier och röster i bolaget.
För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www.ctt.se eller avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning.
Stämman beslutade vidare: Att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31 (12 mån) samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag.
Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se årstämmoprotokoll på CTT:s hemsida www.ctt.se
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.
Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och ekonomichef i moderbolaget som föredragande. Revisorerna deltager även under vissa punkter på minst ett av årets styrelsemöten.
Av styrelsens nuvarande 6 ledamöter är samtliga utom Johan Lundsgård att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.
Styrelsen har under 2012 haft 5 styrelsemöten. Vid de 4 ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknadsoch nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Av styrelsens ledamöter har under året Anders Helmner varit frånvarande vid mötet den 30 mars och Maria Nordberg den 30 mars samt 15 november, i övrigt har närvaron varit fullständig.
Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades. Styrelsen har även som brukligt årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete.
I CTT utgör hela styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" antagen på årsstämman 2012.
Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Styrelsen i CTT har valt att inte inrätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bland annat på grund av koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som
enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa arbetsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister som skulle motivera en förändring och tillsättande av ett utskott. De valda revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under 2012 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2012 har översiktligt granskats av bolagets revisorer.
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter. Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre leda-möter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman.
Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan.
Inför 2013 års årsstämma har valberedningen genomfört ett antal protokollförda telefonmöten där de ärenden som ankommer på valberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för tre av bolagets större ägare, dessa är Volito AB, Trulscom AB och Land & Berg AB m.fl. bolag, som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier. Ägarna har företrätts av Johan Lundsgård vald till ordförande i valberedningen (Volito AB), Tomas Torlöf ´(Trulscom AB) och Johan Strömberg (Land & Berg AB m.fl. bolag).
Valberedningens har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den typ av kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede.
Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier.
Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTT:s ledning ingick under 2012 verkställande direktören, ekonomichefen, marknads- och customer support chefen, utvecklingschefen, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning för 2012 under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se
Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.
Styrelsen i moderbolaget har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.
CTTs ekonomiorganisation leder en väl inarbetad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå.
Inom koncernen arbetas det enligt regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, godkännande regler för investeringar med mera. I Dotterbolagen framgår reglerna av VD instruktionerna samt i moderbolaget även av en attestförordning för berörda chefspersoner.
I syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS respektive ÅRL leds rapporteringsprocessen från moderbolaget och såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med dotterbolagen för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och erfarenhet skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.
Inom varje rapporterande dotterbolag ansvarar ekonomipersonalen samt dotterbolagets VD för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs för konsolidering.
CTTs styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som bokslutskommuniké och årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts internt och av de externa revisorerna.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande i moderbolagets kvalitetssystem och finns tillgängliga för personalen via bolagets intranät "Ledstjärnan" och kommuniceras genom formella och informella kanaler.
Information till externa parter kommuniceras löpande på bolagets hemsida www.ctt.se där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt via Cission AB.
Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande
bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på bolagets hemsida www.ctt.se .
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde följs upp kontinuerligt medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje bolags VD (Moderbolag och dotterbolag) och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive bolag. Därtill följs den konsoliderade informationen upp av styrelsen.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion kvartalsvis som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal.
CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.
CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen under rubriken risker samt på www.ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
Vid årsstämman den 9 maj 2012 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att inget val behöver ske vid stämman då Grant Thornton Sweden AB är valt på 3 år som revisionsbolag med Anders Meyer som huvudansvarig revisor och Joakim Söderin som personvald revisor, av mandattiden återstår 1 år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS), frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se www.ctt.se .
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se .
På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se .
CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja
kräver. Distribution av pressmeddelanden och redovisningsmaterial, extern redovisningsinformation, delårsrapporter och bokslutskommuniké, offentliggörs i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter. Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| (MSEK) | 2012 | 20111) | 20101) | 20091) | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat räkning |
|||||
| Intäkter | 159,3 | 103,7 | 71,8 | 62,5 | 43,2 |
| Kostnader | -138,1 | -100,5 | -77,2 | -64,0 | -60,2 |
| Avskrivningar | -7,8 | -8,0 | -13,0 | -10,2 | -9,2 |
| Resultat efter avskrivningar | 13,4 | -4,8 | -18,4 | -11,6 | -26,2 |
| Finansiella intäkter | 1,5 | 1,5 | 4,1 | 5,7 | 0,7 |
| Finansiella kostnader | -1,9 | -1,7 | -0,9 | -1,0 | -6,2 |
| Resultat före skatt | 13,0 | -5,0 | -15,2 | -6,9 | -31,7 |
| Skatt | -10,3 | 28,1 | 12,6 | 7,9 | 0,8 |
| Årets resultat | 2,7 | 23,1 | -2,7 | 1,0 | -30,9 |
| Bala nsräkning |
12-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 22,7 | 21,7 | 25,5 | 33,8 | 23,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 30,1 | 15,0 | 9,9 | 12,0 | 15,5 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 34,5 | 43,8 | 15,8 | 3,4 | 0,0 |
| Övriga omsättningstillgångar | 84,5 | 83,6 | 53,7 | 43,4 | 47,9 |
| Kassa och bank | 1,6 | 6,4 | 0,9 | 12,8 | 3,7 |
| Summa tillgångar | 173,4 | 170,6 | 105,7 | 105,4 | 90,6 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 66,2 | 63,4 | 40,2 | 42,9 | 29,4 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 2,9 | 2,1 | 2,1 | 2,0 | 1,2 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 26,5 | 34,9 | 19,4 | 20,0 | 23,7 |
| Långfristiga skulder, ej räntebärande | 3,2 | 4,3 | 4,3 | 4,3 | 0,0 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 25,3 | 16,5 | 17,7 | 17,2 | 18,5 |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 49,4 | 49,3 | 22,0 | 19,0 | 17,8 |
| Summa eget kapital och skulder | 173,4 | 170,6 | 105,7 | 105,4 | 90,6 |
| Nyckeltal | |||||
| Andel riskbärande kapital % | 38 | 37 | 38 | 41 | 32 |
| Avkastning på eget kapital % | 4 | 44 | -6 | 3 | -69 |
| Avkastning på totalt kapital % | 9 | -2 | -13 | -6 | -27 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 12 | -5 | -23 | -15 | -33 |
| Kassalikviditet % | 75 | 90 | 66 | 91 | 61 |
| Räntetäckningsgrad ggr | 8 | -2 | -15 | -6 | -4 |
| Rörelsemarginal % | 9 | -5 | -26 | -19 | -70 |
| Skuldsättningsgrad ggr | 0,8 | 0,8 | 0,9 | 0,9 | 1,4 |
| Soliditet | 38 | 37 | 38 | 41 | 32 |
| Vinstmarginal | 9 | -5 | -22 | -11 | -84 |
| Personal | |||||
| Antal anställda årsmedeltal | 72 | 61 | 54 | 51 | 47 |
| Intäkt per anställd | 2,2 | 1,7 | 1,8 | 1,2 | 0,9 |
| Löner | 30,9 | 25,0 | 21,8 | 18,6 | 18,8 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, kr | 0,24 | 2,04 | -0,22 | 0,09 | -2,85 |
| Resultat per aktie | |||||
| efter utspädning, kr | 0,24 | 2,04 | -0,22 | 0,09 | -2,85 |
| Eget kapital per aktie, kr | 5,81 | 5,58 | 3,53 | 3,77 | 2,71 |
| Eget kapital per aktie, | |||||
| efter utspädning, kr | 5,81 | 5,58 | 3,53 | 3,77 | 2,71 |
| Kassaflöde från den löpnade | |||||
| verksamheten per aktie, kr | 1,75 | -0,28 | -1,12 | 0,62 | -0,56 |
| Antal aktier | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 10 846 714 |
| Antal aktier efter utspädning | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 10 846 714 |
| Genomsnittligt antal aktier | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 10 872 224 | 10 846 714 |
| under perioden | |||||
| Börskurs på balansdagen, kr | 39,90 | 29,20 | 25,70 | 24,60 | 15,50 |
| Utdelning per aktie | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1) Justerad för reviderad tilläggsköpeskilling Catron Elektronik AB
| (MSEK) N |
ot | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-011) –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 2 | 152,1 | 100,2 |
| Förändring av lager av produkter i arbete, | |||
| färdiga varor och pågående arbete för annans räkning | 0,2 | 0,0 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5,3 | -0,1 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1,7 | 3,5 | |
| 159,3 | 103,7 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -53,7 | -32,2 | |
| Övriga externa kostnader | 3 | -37,6 | -31,4 |
| Personalkostnader | 4 | -43,6 | -35,1 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -7,8 | -8,0 | |
| Övriga rörelsekostnader | -3,2 | -1,7 | |
| Summa rörelsens kostnader | -145,9 | -108,5 | |
| Rörelseresultat | 13,4 | -4,8 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Finansiella intäkter | 1,5 | 3,7 | |
| Finansiella kostnader | -1,9 | -3,8 | |
| Resultat före skatt | 13,0 | -5,0 | |
| Aktuell skatt | 15 | -0,3 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | 15 | -10,0 | 28,1 |
| Årets resultat | 6 | 2,7 | 23,1 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 2,7 | 23,1 | |
| Varav hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 2,7 | 23,1 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | |
| Resultat per aktie, kr | 30 | 0,24 | 2,04 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 30 | 0,24 | 2,04 |
1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB
Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter
Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen
Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
| (MSEK) | |||
|---|---|---|---|
| Till gångar N |
ot | 2012-12-31 | 2011-12-311) |
| Anläggningstill gångar |
|||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 7 | 9,2 | 5,4 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 13,5 | 16,3 |
| 22,7 | 21,7 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 9 | 17,7 | 0,3 |
| Pågående Nybyggnad | 0,0 | 6,2 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10 | 3,7 | 3,6 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 8,7 | 4,8 |
| 30,1 | 15,0 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 34,5 34,5 |
43,8 43,8 |
| Summa anläggningstillgångar | 87,3 | 80,5 | |
| Om sätt ningstill gångar |
|||
| Varulager | 13 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 30,6 | 26,1 | |
| Halvfabrikat | 4,8 | 4,2 | |
| Varor under tillverkning Färdiga varor |
3,0 1,3 |
3,5 1,7 |
|
| 39,7 | 35,4 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 14 | 26,7 | 32,0 |
| Skattefordringar | 15 | 0,4 | 1,1 |
| Övriga fordringar | 31 | 7,0 | 6,0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 10,7 44,8 |
9,1 48,2 |
| Kassa och bank | 1,6 | 6,4 | |
| Summa omsättningstillgångar | 86,1 | 90,1 | |
| Summa tillgångar | 173,4 | 170,5 | |
| Eget kap ital och skulder |
|||
| Eget kapital | 22 | ||
| Aktiekapital | 11,4 | 11,4 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 80,2 | 80,2 | |
| Balanserat resultat, inkl. årets resultat | -25,4 | -28,2 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 66,2 | 63,4 | |
| Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, räntebärande |
18 | 26,5 | 34,9 |
| Avsättningar för garantiåtaganden | 17 | 2,9 | 2,1 |
| Övriga avsättningar | 29 | 3,2 | 4,3 |
| Summa långfristiga skulder | 32,6 | 41,4 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 25,3 | 16,5 | |
| Förskott från kunder | 0,8 | 0,6 | |
| Leverantörsskulder Övriga skulder |
17,4 5,4 |
12,9 6,8 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 25,8 | 29,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 74,7 | 65,8 | |
| Summa eget kapital och skulder | 173,4 | 170,5 |
1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB.
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Balanserat- resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 dec 2010 | 11,4 | 80,2 | -51,3 | 40,3 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 23,1 | 23,1 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 23,1 | 23,1 |
| Eget kapital 31 dec 2011 | 11,4 | 80,2 | -28,2 | 63,4 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 2,7 | 2,7 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 2,7 | 2,7 |
| Eget kapital 31 dec 2012 | 11,4 | 80,2 | -25,4 | 66,2 |
Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något innehav utan bestämmande inflytande finns ej.
| (MSEK) N |
ot | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamh eten |
|||
| Inbetalningar från kunder, m.fl. | 23 | 151,5 | 95,6 |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | 24 | -129,6 | -96,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före betalda räntor och inkomstskatter | 21,9 | -0,5 | |
| Erhållen ränta | 0,1 | 0,0 | |
| Erlagd ränta | -1,8 | -1,7 | |
| Betald inkomstskatt | -0,2 | -1,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 20,0 | -3,2 | |
| Investeringsverksamh et |
|||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -6,5 | -0,8 | |
| Förvärv av dotterföretag | -1,1 | 0,0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -18,3 | -8,4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -25,9 | -9,2 | |
| Finansieringsverksamh et |
|||
| Upptagna lån | 19,9 | 18,0 | |
| Amortering av skuld | -18,9 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1,1 | 18,0 | |
| Årets kassaflöde | -4,8 | 5,6 | |
| Likvida medel vid årets början | 25, 26 | 6,4 | 0,8 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25, 26 | 1,6 | 6,4 |
| (MSEK) N |
ot | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 106,8 | 66,1 |
| Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor | |||
| och pågående arbete för annans räkning | -0,1 | 0,0 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5,3 | 0,0 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1,5 | 1,7 | |
| 113,5 | 67,8 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -48,8 | -27,8 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader |
3 4 |
-20,2 -32,3 |
-18,9 -24,9 |
| Avskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | -3,5 | -3,7 | |
| Övriga rörelsekostnader | -3,2 | -1,7 | |
| Summa rörelsens kostnader | -107,9 | -77,0 | |
| Rörelseresultat | 5,6 | -9,1 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande | 1,2 | 3,7 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 5 | 10,0 | 3,4 |
| Räntekostnader och liknande | -1,4 | -1,6 | |
| Finansnetto | 9,8 | 5,5 | |
| Resultat efter finansiellla investeringar | 15,4 | -3,6 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Överavskrivningar | -0,9 | 0,0 | |
| Resultat före skatt | 14,5 | -3,6 | |
| Aktuell skatt | 15 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | 15 | -10,7 | 29,8 |
| Årets resultat | 6 | 3,8 | 26,2 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 3.8 | 26,2 |
| (MSEK) Till gångar |
Not | 2012-12-31 | 2011-12-311) |
|---|---|---|---|
| Anläggningstill gångar |
|||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 7 | 8,5 8,5 |
4,6 4,6 |
| Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer |
11 | 7,3 | 3,9 |
| 7,3 | 3,9 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag Uppskjuten skattefordran |
12 15 |
28,8 37,6 |
28.0 48,3 |
| 66,5 | 76,3 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 82,3 | 84,7 | |
| Om sätt ningstill gångar |
|||
| Varulager Råvaror och förnödenheter |
13 | 26,8 | 23,4 |
| Halvfabrikat | 4,3 | 3,9 | |
| Varor under tillverkning Färdiga varor |
1,5 1,1 |
2,3 1,5 |
|
| 33,7 | 31,1 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag |
14 | 24,3 2,0 |
15,9 0,0 |
| Skattefordringar | 1,0 | 0,9 | |
| Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
31 16 |
6,5 8,8 |
4,7 6,9 |
| 42,7 | 28,5 | ||
| Kassa och bank | 1,6 | 3,0 | |
| Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar |
78,0 160,2 |
62,7 147,4 |
|
| Eget kap ital och skulder |
|||
| Eget kap ital |
22 | ||
| Bundet eget kapital Aktiekapital |
11,4 | 11,4 | |
| Reservfond | 6,5 | 6,5 | |
| 17,9 | 17,9 | ||
| Fritt eget kapital Balanserat resultat |
50,8 | 24,6 | |
| Årets resultat | 3,8 | 26,2 | |
| Summa eget kapital | 54,6 72,5 |
50,8 68 ,7 |
|
| Obeskatta de reserver Överavskrivningar |
0,9 | 0,0 | |
| Summa obeskattade reserver | 0,9 | 0,0 | |
| Avsätt ningar |
|||
| Avsättningar för garantiåtaganden | 17 | 1,6 | 1,4 |
| Övriga avsättningar Summa avsättningar |
29 | 3,2 4,9 |
3,5 4,9 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande Summa långfristiga skulder |
18 | 12,8 12,8 |
27,0 27,0 |
| Kortf ristiga skulder |
|||
| Checkräkningskredit | 20, 21 | 12,1 | 15,8 |
| Skulder kreditinstitut | 20 | 11,3 | 0,0 |
| Förskott från kunder Leverantörsskulder |
0,8 12,4 |
0,6 5,1 |
|
| Skulder till koncernföretag Övriga skulder |
5,6 4,2 |
6,4 2,7 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 22,8 | 16,2 |
| Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder |
69,2 160,2 |
46,8 147,4 |
|
| Poster inom linjen | |||
| Ställda säkerheter | 20 | ||
| Företagsinteckningar | 32,0 | 30,0 | |
| Aktier i dotterföretag | 14,2 | 14,2 | |
| Ansvarsförbindelser | |||
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 13,5 | 0,0 | |
1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB
| Bundet eget kap | ital | Fritt | eget kap | ital | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK) Förändringar i eget kapital |
Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs Balanserat fond |
resultat | Årets resultat |
Summa |
| Eget kapital 31 dec 2010 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 25,4 | -0,8 | 42,5 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,8 | 0,8 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 26,2 | 0,0 | 26,2 |
| Eget kapital 31 dec 2011 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 50,8 | 0,0 | 68,7 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,8 | 0,0 | 3,8 |
| Eget kapital 31 dec 2012 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 54,6 | 0,0 | 72,5 |
| (MSEK) N |
ot | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamh eten |
|||
| Inbetalningar från kunder, m.fl. | 23 | 102,4 | 60,0 |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | 24 | -88,9 | -75,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| betalda räntor och inkomstskatter | 13,5 | -15,6 | |
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,0 | |
| Erlagd ränta | -1,3 | -1,5 | |
| Betald inkomstskatt | -0,1 | -0,5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 12,2 | -17,6 | |
| Investeringsverksamh et |
|||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -5,7 | -0,9 | |
| Förvärv av dotterföretag | -1,1 | 0,0 | |
| Utdelning från dotterföretag | 2,1 | 1,2 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -6,3 | -2,4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -11,0 | -2,1 | |
| Finansieringsverksamh et |
|||
| Upptagna lån | 13,3 | 22,3 | |
| Amortering av skuld | -16,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2,7 | 22,3 | |
| Årets kassaflöde | -1,5 | 2,6 | |
| Likvida medel vid årets början | 25, 26 | 3,0 | 0,4 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25, 26 | 1,6 | 3,0 |
CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.
Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 mars 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 maj 2013.
Utformning av de finansiella rapporterna Standards, tolkningar samt ändringar som tilllämpas fr.o.m. 1 januari 2012.
Följande ändrade standarder och tolkningsuttalanden har trätt ikraft 2012:
• IFRS 7 Finansiella instrument:
Upplysningar – överföring av finansiella tillgångar – ändringar
Ovanstående ändringar och tolkningsuttalanden har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2012.
Standards, tolkningar samt ändringar som träder i kraft fr.o.m. 1 januari 2013.
• IFRS 7 Finansiella instrument:
Upplysningar – kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder
• IFRS 13 Värdering till verkligt värde.
• IAS12 Inkomstskatter-Uppskjuten skatt: Återvinning av underliggande tillgångar
• IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas.
• IAS1 Utformning av finansiella rapporter: Redovisning av poster i övrigt totalresultatändringar
• IAS19 Ersättning till anställda: ändringar
• IFRIC12 Avrymningskostnader under ett dagbrotts produktionsfas
Kommande nya och ändrade standarder och tolkningar bedöms i nuläget inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Inga ändringar planeras att förtidstillämpas.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 15), garantiåtaganden (not 17), övriga avsättningar (not 29) samt immateriella (not 7-8) och materiella anläggningstillgångar (not 9-11) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen av försålda produkter vid leverans.
Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Koncernen gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor
medan produkterna i Moderbolaget säljs i USD och i Dotterbolagen i SEK.
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med det lägsta av försäljningsvärdet med avdrag för försäljningsomkostnader eller återanskaffningsvärdet.
CTT Systems AB (publ.) kan indelas i tre segment, CTT Systems Moderbolaget, fuktkontroll i flygplan, Bribo Mekaniska AB, avancerad plåtbearbetning och Catron Elektronik AB, kommunikationsoch styrutrustning (not 1).
Segmentens samlade omsättning och resultat följs upp av koncernledningen och ligger som underlag för väsentliga beslut. Moderbolagets försäljning sker till ett begränsat antal länder på den globala marknad som flygplansbranschen verkar inom. All fakturering, sker i USD och inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna. Dotterbolagens försäljning sker uteslutande på den svenska marknaden med fakturering i SEK.
CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:
• Bribo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö.
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande)
Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från CTT Systems AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett bolags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys
i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultatet som en intäkt. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör. CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS3 och IAS27. Följaktligen har förvärv t.o.m. 2009 redovisats enligt tidigare versioner av IFRS3 och IAS27. Detta innebär att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen vid eventuella justeringar av avsättning för villkorad köpeskilling.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Transaktionerna mellan bolagen sker till marknadsmässiga värden.
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Övriga immateriella tillgångar utgörs till största del av de båda förvärvade dotterbolagens affärsrelationer vilka bedöms ha en nyttjandeperiod om minst 8-10 år. För egenupparbetade immateriella tillgångar sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats.
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| Balanserade utgifter | ||
|---|---|---|
| för utvecklingsarbeten | 20% | 20% |
| Övriga immateriella | ||
| tillgångar | 10-12,5% 10-12,5% |
| Byggnader | 4% | 4% |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
10% | 10% |
| Inventarier verktyg och installationer |
15-20% | 15-20% |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet |
20% | 20% |
| Datautrustning | 33% | 33% |
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.
De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.
Koncernens leasingåtaganden utgörs i huvudsak av kostnader för förhyrda lokaler och datorer. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal.
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders garanti på sina produkter.
Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad till 2 % av försäljningspriset på system leveranser samt 1 % på reservdelar. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.
Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investering aktiveras i balansräkningen. Under 2012 har inga större investeringsprojekt pågått varför någon aktivering ej har skett.
Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades.
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. CTT har förmånsbestämda planer hos Alecta, vilka ej kunnat presentera tillräcklig information för att CTT skall ha möjlighet att redovisa sina förpliktelser enligt redovisningsprincipen för en förmånsbaserad pensionsplan. Samtliga CTT:s Pensionsförpliktelser har därför redovisats enligt principerna för en avgiftsbaserad pensionsplan.
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
CTT har inga optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar).
På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kon trollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget klassificerar sina finansiella till gångar och skulder i följande kategorier:
– Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultatet:
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisas i resultatet. Derivat tillhör denna kategori.
– Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade låneford ringar under 2012 och 2011.
– Investeringar som hålls till förfall: Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2012 och 2011.
– Finansiella tillgångar som kan säljas: Finansiella tillgångar vilka ej kan återfinnas under de övriga rubrikerna värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultatet. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2012 och 2011.
Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt begränsa de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultatet. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet, i totalresultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balans räkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när de inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredo visning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger undantag och tillägg till standarder och uttalanden av IASB och IFRIC. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättnings tillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Se även (Not 28) "Policy för finansiell riskhantering" i avsnittet Redovisnings principer och noter.
Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
| CTT | Bribo | Catron | Koncern El gemensamt |
iminering | totalt | Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 2011 | 2012 | 2011 | 2012 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||
| Nettoomsättning | ||||||||||||
| Extern | 106,8 | 66,1 | 8,3 | 10,8 | 36,9 | 23,3 | - | - | 0,0 | 0,0 | 152,1 100,2 | |
| Intern | 0,1 | 0,0 | 11,1 | 6,8 | 3,1 | 2,3 | - | - | -14,2 | -9,1 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernen totalt | 106,9 | 66,1 | 19,4 | 17,6 | 40,0 | 25,6 | 0,0 | 0,0 | -14,2 | -9,1 | 152,1 100,2 | |
| Rörelseresulat/EBIT | 5,6 | -9,1 | 2,2 | 5,5 | 8,7 | 3,0 | - | - | -3,1 | -4,2 | 13,4 | -4,8 |
| Rörelsemarginal 1) | 5% | -14% | 11% | 16% | 22% | 12% | - | - | - | - | 9% | -5% |
| Finansnetto | -0,4 | -0,2 | ||||||||||
| Årets skattekostnad | -10,3 | 28,1 | ||||||||||
| Årets resultat | 2,7 | 23,1 | ||||||||||
| Tillgångar | 160,2 | 147,4 | 29,1 | 20,0 | 11,3 | 26,3 | 0,2 | 0,0 | -27,4 | -23,2 | 173,4 170,5 | |
| Skulder | 86,9 | 78,7 | 20,7 | 13,1 | 7,4 | 21,1 | 0,0 | 0,0 | -7,7 | -5,7 | 107,3 107,2 | |
| Avskrivningar | 3,5 | 3,7 | 0,9 | 1,1 | 0,5 | 0,3 | 2,9 | 2,9 | - | - | 7,8 | 8,0 |
CTT Systems AB (publ.) kan indelas i tre segment, CTT Systems Moderbolaget, fuktkontroll i flygplan, Bribo Mekaniska AB, avancerad plåtbearbetning och Catron Elektronik AB, kommunikations- och styrutrustning.
1) Rörelsemarginal Bribo, rensad från påverkan av fastighetsförsäljning i Bribo under 2011.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Systemförsäljning | 100,5 | 72,8 | 63,5 | 49,5 |
| Reservdelar o underhåll | 42,9 | 16,6 | 42,8 | 16,6 |
| Övrig varuförsäljning | 8,7 | 10,8 | 0,4 | 0,0 |
| 152,1 | 100,2 | 106,8 | 66,1 |
Under 2012 var 63% av koncernens totala försäljningsintäkter hänförliga till kunder som var och en enskilt stod för mer än 10% av koncernens försäljningsintäkter. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10% av koncernens försäljningsintäkter
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Europa | 103,4 | 65,1 | 58,1 | 31,0 |
| Nordamerika | 48,0 | 31,8 | 48,0 | 31,8 |
| Övriga världen | 0,7 | 3,3 | 0,7 | 3,3 |
| 152,1 | 100,2 | 106,8 | 66,1 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvoden till revisorer (KSEK) | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Grant Thornton Sweden AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 644 | 493 | 496 | 329 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 151 | 118 | 73 | 80 |
| Skatterådgivning | 21 | 12 | 21 | 7 |
| Övriga uppdrag | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 817 | 623 | 591 | 415 |
I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 4,1 MSEK (föreg. år 3,4 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 10,1MSEK (föreg. år 13,0 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Leasingavgifter | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Inom 1 år | 3,5 | 3,5 | 2,6 | 2,5 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 6,7 | 9,5 | 6,1 | 8,1 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 10,1 | 13,1 | 8,7 | 10,6 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Medelantalet anställda | ||||
| Kvinnor | 14 | 9 | 10 | 5 |
| Män | 59 | 49 | 35 | 30 |
| Totalt | 73 | 58 | 45 | 35 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Styrelse | ||||
| Kvinnor | – | – | 1 | 1 |
| Män | – | – | 5 | 5 |
| – | – | 6 | 6 | |
| Företagsledning och VD | ||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 7 | 8 | 5 | 6 |
| 8 | 9 | 6 | 7 | |
| Löner och ersättningar (KSEK) | ||||
| Styrelse och verkställande direktörer | 4 540 | 3 443 | 2 431 | 1 751 |
| Övriga ledande befattningshavare | 4 891 | 4 075 | 4 891 | 4 075 |
| Övriga anställda | 23 993 | 18 688 | 14 323 | 10 589 |
| 33 424 | 26 206 | 21 645 | 16 415 |
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron. Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.
| Sociala kostnader (KSEK) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer | 833 | 746 | 494 | 436 |
| Pensionskostnader övriga ledande | ||||
| befattningshavare | 935 | 906 | 935 | 906 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 706 | 1 158 | 1 185 | 792 |
| Övriga sociala kostnader | 10 791 | 8 891 | 6 921 | 5 719 |
| 14 265 | 11 701 | 9 535 | 7 853 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode
utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har under 2012 utgått med:
| Befattning | Styrelsearvode | Övriga ersättningar | Pensioner | |
|---|---|---|---|---|
| Johan Lundsgård | Ordf. | 50 000 | 0 | 0 |
| Anders Helmner | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Lars Lindgren | Ledamot | 25 000 | 575 | 0 |
| Björn Rönnqvist | Ledamot | 50 000 | 1 568 | 0 |
| Gert Schyborger | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Maria Nordberg | Ledamot | 47 500 | 0 | 0 |
| Henrik Ossborn | Ledamot | 25 000 | 0 | 0 |
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 1 662 | 1 459 |
| 493 | 9 |
| 494 | 436 |
| 0 | 0 |
| 1 904 | |
| 2 649 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Grundlön | 5 889 | 5 741 | 3 854 | 4 032 |
| Rörlig ersättning | 1 882 | 280 | 1 541 | 33 |
| Pensionsförsäkring | 1 274 | 1 216 | 935 | 906 |
| Finansiella instrument | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 9 045 | 7 238 | 6 330 | 4 971 |
Övriga ledande befattningashavare utgörs av moderbolagets ledningsgrupp om fem personer samt de två dotterbolagens VD:ar.
Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
Rörliga ersättningar avser bonussystem vilka finns i olika former för samtliga medarbetare i såväl moderbolag som dotterbolag. Ersättningarna är maximerade och relaterade till det av bolagen presterade rörelseresultaten. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte.
VD i Moderbolag och VD:ar i dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i Moderbolaget till 2 årslöner och för VD:ar i dotterbolagen 1 årslön.
| M | ODERBOLAGET | |
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Koncernbidrag | 7,9 | 0,0 |
| Aktieutdelningar | 2,1 | 3,4 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 10,0 | 3,4 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Årets resultat har påverkats av | ||||
| valutadifferenser enligt följande: | ||||
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av rörelsekaraktär | -1,7 | 0,0 | -1,7 | 0,0 |
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av finansiell karaktär | 1,2 | 3,7 | 1,2 | 3,7 |
| -0,6 | 3,7 | -0,6 | 3,7 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 31,8 | 31,0 | 30,7 | 29,8 |
| Årets aktiverade utgifter | 5,6 | 0,9 | 5,6 | 0,9 |
| Omklassificeringar | 0,0 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 37,5 | 31,8 | 36,4 | 30,7 |
| Ingående avskrivningar | -26,3 | -24,5 | -26,0 | -24,5 |
| Årets avskrivningar | -1,9 | -1,8 | -1,6 | -1,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -28,1 | -26,3 | -27,7 | -26,0 |
| Ingående nedskrivningar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 9,2 | 5,4 | 8,5 | 4,6 |
Årets aktiverade belopp om 5,6 MSEK avser främst utvecklings kostnader i Moderbolaget kopplade till A350 projektet. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för forskning och utveckling löpande kostnadsförts med 5,3 MSEK (föreg. år 2,7 MSEK).
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 26,3 | 26,3 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 26,3 | 26,3 | |
| Ingående avskrivningar | -10,0 | -7,2 | |
| Årets avskrivningar | -2,8 | -2,8 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -12,7 | -10,0 | |
| Utgående planenligt restvärde | 13,5 | 16,3 |
I samband med CTT:s förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats.
Koncernens ingående balans har, av jämförelseskäl, justerats med den reviderade bedömningen av den villkorade köpeskillingen. CTT har valt att inte förtids tillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet. Köpeskillingen har i 2012 års bokslut slutligen fastställts till 17,3 MSEK en ökning med 0,8 MSEK sedan föregående bokslut.
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,3 | 3,7 | |
| Inköp | 17,5 | 0,3 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,0 | -3,7 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 17,8 | 0,3 | |
| Ingående avskrivningar | 0,0 | -0,7 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,0 | 0,8 | |
| Årets avskrivningar | -0,1 | -0,1 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -0,1 | 0,0 | |
| Utgående planenligt restvärde | 17,7 | 0,3 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 8,4 | 6,7 | |
| Inköp | 0,9 | 1,7 | |
| Försäljningar/utrangeringar | -0,7 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 8,6 | 8,4 | |
| Ingående avskrivningar | -4,8 | -3,8 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,7 | 0,0 | |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -1,0 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -4,9 | -4,8 | |
| Utgående planenligt restvärde | 3,7 | 3,6 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 24,4 | 21,4 | 23,2 | 20,9 | |
| Inköp | 6,1 | 3,0 | 5,3 | 2,3 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 30,5 | 24,4 | 28,5 | 23,2 | |
| Ingående avskrivningar | -19,6 | -17,5 | -19,4 | -17,5 | |
| Årets avskrivningar inventarier, verktyg och installationer | -2,2 | -2,1 | -1,9 | -1,9 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -21,8 | -19,6 | -21,2 | -19,4 | |
| Utgående planenligt restvärde | 8,7 | 4,8 | 7,3 | 3,9 |
| Antal Andelar | Kapital-andel | Bokfört värde | "Justerat eget kapital" |
|
|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda | ||||
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 100 | 100% | 0 | 0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 10 000 | 100% | 14,6 | 3,8 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 1 000 | 100% | 14,2 | 8,1 |
| 28,8 |
| Årets resultat | |
|---|---|
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 0,0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 6,3 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 0,1 |
Moderbolagets redovisade anskaffningsvärde av aktier i Catron Elektronik AB har omvärderats från ursprungliga 18,9 MSEK till slutgiltiga 17,3 MSEK som resultat av justerad tilläggsköpeskilling under 3 år enligt avtal.
Avdrag för inkurans i koncernen har, efter individuell prövning, skett med 1,6 MSEK (1,5 MSEK).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys förfallna ej kundfordringar | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Mindre än 3 månader | 4,5 | 3,5 | 2,7 | 3,4 |
| 3 till 6 månader | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,3 |
| 7-12 månader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| mer än 12 månader | 0,7 | 0,4 | 0,7 | 0,4 |
| 5,2 | 4,2 | 3,4 | 4,1 |
| NOT 15 – SKATT | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
| Årets skatt | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Aktuell skatt | -0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förändringar | ||||
| i temporära skillnader: | ||||
| Nyttjande av underskottsavdrag | -2,8 | 29,8 | -3,3 | 29,8 |
| Förändring av obeskattade reserver | -0,7 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Värdeförändring uppskjuten skattefordran 1) | -7,4 | 0,0 | -7,4 | 0,0 |
| Koncernmässiga övervärden vid förvärv av Bribo 2) | 0,0 | -2,7 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässig reavinst försäljning av fastighet | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässiga avskrivningar | 0,8 | 0,8 | 0,0 | 0,0 |
| -10,3 | 28,1 | -10,7 | 29,8 |
1) Uppskjuten skattefordran har omvärderats till 22 % av bolagets framtida underskottsavdrag beroende på ändringen av bolagskatten från och med 2013 från 26,3% till 22%.
2) Uppskjuten skatt 2011 hänförlig till identifierade övervärden vid förvärv av Bribo, ej tidigare redovisat. Se även not 8.
Uppskjuten skattefordran avser följande tillgångar och skulder:
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran avser | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| följande tillgångar och skulder: | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | -3,2 | -4,3 | 0,0 | 0,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | -0,2 | -0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Obeskattade reserver | -0,7 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 1,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag | 37,6 | 48,3 | 37,6 | 48,3 |
| 34,5 | 43,8 | 37,6 | 48,3 |
Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 171 MSEK (184 MSEK). Underskottet är koncernbidragsspärrat enligt följande:
| MSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | Spärrat tom |
|---|---|---|---|
| Bribo Mekaniska AB | 129 | 129 | 2012 |
| Catron Elektronik AB | 171 | 171 | 2014 |
I koncernen finns ett ackumulerat skattemässigt underskott uppgående till ca: 171 MSEK motsvarande en total uppskjuten skattefordran på ca: 38 MSEK. Styrelsen gjorde inför boksluten 2009, 2010 och 2011 bedömningen, mot bakgrund av utvecklingen på marknaden för CTT:s produkter, att tillräcklig säkerhet föreligger om framtida överskott för att delar av den uppskjutna skattefordringen på underskottet skulle kunna redovisas som tillgång i balansräkningen. Av detta skäl tillgångs- och intäktsfördes under dessa åren totalt 48 MSEK i uppskjuten skattefordran. Delar av detta underskott har nu utnyttjats i bosklutet 2012. Återstående del är numera värderad till 22 % pga ändring av bolagskatten från och med 2013 från 26,3% till 22%.
Styrelsen har per 2012-12-31 gjort en samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar för kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna bedömning ses inga motiv till någon nedskrivning av den bokförda skattefordran. Det finns ingen förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Förutbetalda hyror | 0,6 | 0,5 | 0,6 | 0,4 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,2 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,5 | 0,3 | 0,5 | 0,3 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 8,5 | 7,2 | 6,9 | 5,4 |
| Övrigt | 0,8 | 1,0 | 0,7 | 0,6 |
| 10,7 | 9,1 | 8,8 | 6,9 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Ingående avsättning | 2,1 | 2,1 | 1,4 | 1,6 |
| I anspråktagna belopp | -1,2 | -1,2 | -1,1 | -1,2 |
| Årets avsättning | 2,0 | 1,3 | 1,3 | 1,0 |
| Utgående avsättning | 2,9 | 2,1 | 1,6 | 1,4 |
Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Avsättningens storlek beräknas som 2% av försäljningspriset på system samt 1 % på reservdelar, storleken är baserad på det historiska utfallet av garantikostnader. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36-48 månader.
| De långfristiga räntebärande skulderna till | KONCERNEN M | ODERBOLAGET | ||
|---|---|---|---|---|
| kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande: | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 16,4 | 27,0 | 12,8 | 27,0 |
| Senare än 5 år | 10,1 | 7,9 | 0,0 | 0,0 |
| 26,5 | 34,9 | 12,8 | 27,0 | |
| Ställda säkerheter för skuld enligt ovan: | ||||
| Fastighetsinteckningar | 12,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Företagsinteckningar | 36,5 | 34,5 | 32,0 | 30,0 |
| Inventarier | 1,9 | 2,4 | 0,0 | 0,0 |
| Aktier i dotterbolag | 13,2 | 13,9 | 14,2 | 14,2 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar, av detta skäl motsvarar detta därför det verkliga värdet.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Upplupna löner rörlig ersättning | 3,4 | 0,7 | 2,4 | 0,0 |
| Semesterlöneskuld | 3,3 | 2,8 | 2,3 | 1,9 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,0 | 0,9 | 0,7 | 0,6 |
| Upplupen löneskatt | 1,6 | 1,3 | 1,2 | 1,0 |
| Upplupen provision och royalty | 3,4 | 4,5 | 3,4 | 4,5 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 10,2 | 16,7 | 10,2 | 6,3 |
| Övrigt | 2,9 | 2,1 | 2,7 | 1,8 |
| 25,8 | 29,0 | 22,8 | 16,2 |
Företagsinteckningar och samtliga aktier i dotterbolaget Bribo Mekaniska AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några ansvarsförbindelser finns ej i koncernen.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Beviljad kredit | 19,4 | 20,4 | 16,4 | 17,4 |
Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 16 339 000 SEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 931 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. I beloppet för eget kapital ingår villkorat aktieägartillskott med 4 933 000 SEK (4 933 000) SEK. Det villkorade aktieägartillskottet är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB. Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets tabeller över förändringar i eget kapital.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Nettoomsättning enligt resultaträkning | 152,1 | 100,2 | 106,8 | 66,1 |
| Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning | 1,7 | 3,5 | 1,5 | 1,7 |
| Förändring av kundfordringar | 5,3 | -19,4 | -8,5 | -7,8 |
| Förändring av förskott från kunder | 0,2 | -0,5 | 0,2 | -0,5 |
| Förändringar av förutbetalda rörelseintäkter | -6,5 | 15,1 | 3,9 | 4,7 |
| Förändring av upplupna rörelseintäkter | -1,4 | -3,4 | -1,5 | -4,2 |
| 151,4 | 95,6 | 102,4 | 60,0 |
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning | -53,7 | -32,2 | -48,8 | -27,8 |
| Utgifter för produktutveckling | 5,3 | -0,1 | 5,3 | 0,0 |
| Övriga externa kostnader enligt resultaträkning | -37,6 | -31,4 | -20,2 | -18,9 |
| Personalkostnader enligt resultaträkning | -43,6 | -35,1 | -32,3 | -24,9 |
| Valutakursförluster av rörelsekaraktär | -3,2 | -1,7 | -3,2 | -1,7 |
| Lagerförändringar | -4,1 | -4,1 | -2,7 | -1,9 |
| Förändring av förutbetalda kostnader | -0,2 | 0,1 | -0,5 | 0,1 |
| Förändringar i övriga fordringsposter | 0,3 | -2,5 | -0,7 | -3,4 |
| Förändringar av leverantörsskulder | 4,5 | 5,2 | 9,7 | -0,7 |
| Förändringar i övriga skuldposter | 2,6 | 5,8 | 4,4 | 3,5 |
| -129,7 | -96,0 | -88,9 | -75,6 |
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.
Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen |
2012-12-31 Redovisat R |
2011-12-31 edovisat |
|---|---|---|
| värde | värde | |
| Likvida medel i SEK | 1,6 | 6,4 |
| Likvida medel i USD | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel i EUR | 0,0 | 0,0 |
| 1,6 | 6,4 | |
| Valutaterminskontrakt | 0,3 | 0,0 |
Värderingen av terminskontrakten bygger på observerbara marknadsdata.
| Kund- och lånefordringar | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat R | edovisat | |
| värde | värde | |
| Kundfordringar | 26,7 | 32,0 |
| 26,7 | 32,0 | |
Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.
Vid räkenskapsåret slut 2012-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.
| Andra finansiella skulder | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat R | edovisat | |
| värde | värde | |
| Leverantörsskulder | 17,4 | 12,9 |
| Skulder till kreditinstitut SEK | 39,6 | 35,6 |
| Skulder till kreditinstitut USD | 12,1 | 15,8 |
| 69,1 | 64,3 |
Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.
I samband med köpet av Catron Elektronik AB förband sig CTT enligt avtal att betala en tilläggsköpeskilling till Catron Design AB, ägare till 4,8% av aktierna i CTT. Tilläggsköpeskillingen har värderats 3,2 MSEK per balansdagen. Under räkenskapsåret har 2,5 MSEK (2,6 MSEK) utbetalats till Catron Design AB som ersättning för konsulttjänster och hyra av lokaler.
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas.
Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:
Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. En förändring på USD kursen med +10 öre påverkar rörelseresultatet med ca +1,3 MSEK.
Då CTT även har en checkkredit i USD får en högre USD kurs där en motsatt effekt på resultatet. Moderbolagets checkräkningskredit i USD var per balansdagen utnyttjad till 1,85 MUSD. En ökning i USD kursen med +10 öre får då en påverkan på resultatet med -185 KSEK.
För påverkan på rörelseresultatet, Se not 6.
Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. En variation i räntenivån med +/- 1% påverkar resultatet med +/- 571 KSEK. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.
Koncernens finansiella instrument per 2012-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. På grund av de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer.
Koncernens finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 61 MSEK varav 51 MSEK var utnyttjad.
Övriga avsättningar utgörs i sin helhet av beräknad tilläggsköpeskilling avseende Catron Elektronik AB. Tilläggsköpeskillingen utgörs av 50% av vinsten i Catron under åren 2010, 2011 och 2012.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Ingående avsättning | 4,3 | 4,3 | 3,5 | 3,5 |
| Årets utbetalning | -1,1 | 0,0 | -1,1 | 0,0 |
| Årets avsättning | 0,8 | 0,0 | 0,8 | 0,0 |
| Utgående avsättning | 3,2 | 4,3 | 3,2 | 3,5 |
Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutvecklingen har under 2012 varit bättre än förväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats retroaktivt.
CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet. Se även Not 8.
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 11 391 438 (föreg. år 11 391 438). Eftersom det ej längre finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| KONCERNEN M | ODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Marknadsvärde valutasäkringar | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Momsfordringar | 4,3 | 3,4 | 4,1 | 2,3 |
| Skattekonto | 0,0 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 2,4 | 2,4 | 2,3 | 2,4 |
| 7,0 | 6,0 | 6,5 | 4,7 |
| Styrelsens förslag till vinstdisposition | KRONOR | |
|---|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 50 811 038 | |
| Årets vinst | 3 813 047 | |
| Summa | 54 624 085 | |
| Återbetalning av villkorat aktie ägartillskott | 4 933 000 | |
| Balanseras i ny räkning | 49 691 085 | |
| Summa | 54 624 085 |
Styrelsen bedömer att en återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet om 4 933 000 SEK är försvarligt med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir stark även efter den föreslagna återbetalningen och bedöms fullt tillräcklig för att bolaget skall ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser såväl på kort som lång sikt och möjlighet att göra eventuella investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 mars 2013.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 16 maj 2013.
Johan Lundsgård Anders Helmner Björn Rönnquist Gert Schyborger Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Torbjörn Johansson Maria Nordberg Henrik Ossborn Verkställande direktör Styrelseledamot Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits 2013-04-05 Grant Thornton Sweden AB
Anders Meyer Joakim Söderin Auktoriserad revisor Godkänd revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för CTT Systems AB (publ.) för år 2012 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-60.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ.) för år 2012. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39-41 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen och bolagsordningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nyköping den 5 april 2013 Grant Thornton Sweden AB
Auktoriserad revisor Godkänd revisor
Anders Meyer Joakim Söderin
VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 35 000 st.
Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st.
Produktionschef, född 1959. Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktions, underhålls- och inköpschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st.
CFO, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/Borlänge 1984. Projekt- och Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988– 1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004–2006, Ekonomichef CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 28 000 st.
Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 9 830 st.
Sälj, marknads och eftermarknads chef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006-2011. Sälj, marknads och eftermarknads chef från 2011. Antal aktier i CTT: 2 500 st.
VD Bribo Mekaniska AB, född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1988–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2008. VD Bribo Mekaniska AB från 2008. Antal aktier i CTT 5 275 st.
VD Catron Elektronik AB, född 1959. Förvaltningsekonom Linköpings Universitet 1986. Inköpare, Saab Aircraft 1986-1995, Försäljningsansvarig Spares and Logistical Services Saab Aircraft 1995-1999, Affärsutvecklings-ansvarig Spares, Saab Aircraft 1999-2002, Manager, Supplier Management Saab Aircraft 2002-2003, Director, Supplier Management, Saab Aircraft Services 2003-2010. VD Catron Elektronik AB från 2010. Antal aktier i CTT 0 st.
Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
VD i CTT och i CTTs dotterbolag har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på företagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT Moderbolaget till 2 årslöner och för VD i dotterbolag till 1 årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
Ordförande, född 1953, Ekonom, VD och Koncernchef i Volito AB. Styrelseledamot i Finnveden Bulten AB (publ). Styrelseledamot i CTT sedan 2009. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1953, Master of Science, Lund. VD Telair International AB. Styrelseledamot i CTT sedan 1996. Äger 3 663 st aktier i CTT.
Född 1963, Civilekonom, Uppsala Universitet. Styrelseledamot i CTT sedan 2009. Äger 1 800 st aktier i CTT.
Född 1940, Försvarshögskolan, Columbia University Business School MBA. Styrelseledamot i bl.a. Hawker Pacific Ltd. Rotekonsult AB m.fl. Styrelseledamot i CTT sedan 2010. Äger 6 000 st aktier i CTT.
Född 1963, Civilingenjör, Maskinteknik, Lunds Tekniska Högskola, Quality Director Saint-Gobain Sekurit International, Frankrike. Styrelseledamot i CTT sedan
Född 1969, Juris kandidat Lunds Universitet, advokat och delägare Advokatfirman Vinge. Styrelseledamot i CTT sedan 2012. Äger 0 st aktier i CTT.
Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.
Godkänd revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2011.
| ACJC | Airbus Corporate Jet Center |
|---|---|
| ATP | Acceptance Test Procedure |
| BBJ | Boeing Business Jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller |
| Business class | Kabinsektion för affärsresenärer |
| Business Jet | Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer |
| C-check | Det årliga underhållet på ett flygplan. Checktid cirka en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum |
| Completion Center | "Flygplansverkstad" – modifierar, specialinreder VIP flygplan |
| Crew rest areas/bunks | Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar |
| CRJ | Canadair Regional Jet |
| D-check (strukturcheck) |
En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och komponenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Check tid cirka 1 månad. |
| EASA | European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket |
| EB | Engineering Bulletin |
| FAA | Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket |
| Flag carrier | Nationellt flygbolag t.ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland) |
| Flight deck | Cockpit, piloternas arbetsplats |
| Hub | Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser |
| IP | Initial Provisioning, reservdels leveranser till kunder (flygbolag) på t ex. B787 inför leverans av planet |
| IR | Investor relations |
| Launch Customer | Förstakund på nytt flygplanssystem |
| Long haul flights | Långdistansflygningar |
| Narrow-body | Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (tex Boeing 737) |
| OEM | Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sen säljs vidare av flygplanstillverkaren |
| Pad | Utbytbar befuktardyna av glasfiberstruktur med special utformade luftkanaler till CTT's befuktare |
| Pax | Passagerare |
| Pax density | Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet |
| Regional Jet | Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser |
| Retrofit | Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget |
| Short haul | Kortdistansflygningar |
| STC | Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luft– värdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA) |
| TC | Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration |
| Test rigg | "Prov rigg" för tester av befuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö |
| Wide-body | Flygplan med bred kropp, två gångar (tex A350, A380 och Boeing 787) |
| VIP Aircraft | Privat Jetflygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning |
CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE-611 29 Nyköping Tel: 0155-20 59 00 Fax: 0155-20 59 25 E-mail: [email protected] www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: Nyköping
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.