Annual Report • Apr 5, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
CTT Systems AB (publ.) är en svensk teknikkoncern som är verksam inom flygbranschen. CTT utvecklar, tillverkar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som flygbolag finns på kundlistan.
Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsen, Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB.
Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2011 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.
| Årsstämma: | 9 maj 2012 |
|---|---|
| Delårsrapport, kvartal 1: | 9 maj 2012 |
| Delårsrapport, kvartal 2: | 24 aug 2012 |
Årsstämman äger rum onsdagen den 9 maj 2012 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear (tidigare VPC AB Värdepapperscentralen), förda aktieboken senast torsdagen den 3 maj 2012, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 7 maj 2012.
Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Registreringen skall vara genomförd senast den 3 maj 2012.
Premiärleveransen av Boeings 787 till All Nippon Airlines (ANA) präglade flygåret 2011.
| Kort om CTT | 2 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| VD har ordet | 6 |
| Ett litet kugghjul i en enorm växellåda | 8 |
| Strategiska vägval på långdistans | 10 |
| Marknadschefen har ordet | 12 |
| Zonal Drying™ System | 14 |
| Cair™ | 16 |
| Cair™ VIP | 18 |
| Crew Humidifiers | 20 |
| Kundöversikt | 22 |
| Konkurrenssituation | 23 |
| All time high på utvecklingssidan | 24 |
| Proppen ur för produktion | 25 |
| Rekordår för Bribo | 26 |
| Största ordern någonsin för Catron | 27 |
| Historik | 29 |
| Organisation och personal/ Kvalitetssystem |
30 |
| CTT-aktien | 32 |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse | 34 |
| Bolagsstyrningsrapport | 39 |
| Koncernens Femårsöversikt | 42 |
| Koncernens Resultaträkning | 43 |
| Koncernens Balansräkning | 44 |
| Koncernens Förändring i Eget Kapital | 45 |
| Koncernens Kassaflödesanalys | 45 |
| Moderbolagets Resultaträkning | 46 |
| Moderbolagets Balansräkning | 47 |
| Moderbolagets Förändring i Eget Kapital | 48 |
| Moderbolagets Kassaflödesanalys | 48 |
| Redovisningsprinciper | 49 |
| Noter | 52 |
| Revisionsberättelse | 62 |
| Ledande befattningshavare | 64 |
| Styrelse och revisorer | 66 |
| Ordlista | 67 |
Our mission is to create a better climate both inside and outside the aircraft and thereby provide economic and environmental benefits to the airline. The key is to balance humidity levels on board. Our concept increases passenger well-being, contributes to a better environment and improves airline economy, simultaneously. We call it "humidity in balance".
CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare.
CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom områdena avfuktning och befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden.
Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och konkurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag. De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom levereranser direkt till flygplanstillverkarna.
Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat både i och utanför flygplanet och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi. Vi kallar det "Humidity in Balance".
CTTs vision är att varje flygbolag skall erbjuda en kabinkomfort, vad gäller luftfuktighet, som ökar välbefinnandet under och efter flygresan för såväl personal som passagerare – "the essence of comfort".
Den 26 september 2011 levererade Boeing äntligen det första Boeing 787-flygplanet till det Japanska flygbolaget ANA. Denna flyghistoriska milstolpe har stor kommersiell betydelse för CTT.
Vi känner oss nu trygga i att leveranserna till 787:an successivt kommer att öka för att under 2013 nå en takt på tio flygplanssystem per månad. Parallellt med denna leveransökning kommer CTT att leverera reservdelar till alla flygbolag som börjar operera flygplanet. Därmed kommer en betydande del av CTTs intäkter de närmsta 20-30 åren från 787-projektet. Första leveransen av flygplanet ändrade förutsättningarna för CTT radikalt. Fram till 2011 var CTT ett utvecklande bolag som producerade korta serier. Nu förvandlas vi till ett bolag med växande serieproduktion och god intjäning på eftermarknaden.
Den 26 september var en milstolpe även för CTT.
Bortsett från Boeings 787-program blev 2011 ett mellanår vad gäller Zonal Drying™ System. Omsättningen halverades jämfört med år 2010 och orderingången var generellt sett svag. Glädjande var dock den stora beställningen på system till 31 flygplan av typen Boeing 737-800 som CTT fick från Flydubai. Beställningen visar återigen att Zonal Drying™ System är attraktivt för lågprisflygbolagen oavsett i vilken del av världen de opererar. CTTs marknadssatsning mot lågprisflygbolag fortsätter.
CTTs Zonal Drying™ System är bra för high density flygplan.
Det är nu drygt 10 år sedan CTT levererade det första Cair™-systemet till ett BBJ VIP-flygplan. Sedan dess har CTT levererat systemet till ytterligare 38 flygplan. År 2011 blev CTTs hittills mest framgångsrika år på VIP-marknaden. Omsättningen var den högsta i CTTs historia och en rekordstor orderingång borgar för fortsatt tillväxt under 2012. Årets höjdpunkt var den första beställningen av Cair™ till Boeings nya flygplan 747-8. Befuktning av stora VIP-flygplan blir allt vanligare. CTT dominerar marknaden totalt och är utmärkt positionerat bland världens alla
Completion Centers. Jag räknar med fortsatta framgångar under de närmsta åren.
Lufthansas första A380-flygplan har nu snart flugit i två år med CTTs Cair™ i första klass. Systemet har fungerat bra och passagerarna är mycket nöjda. Varje gång Lufthansa öppnar en ny destination med A380 marknadsför man förstaklassbefuktningen. Parallellt med detta erbjuds nu befuktning av första- och businessklass som en option i Airbus nya flygplan A350 XWB. Cair™ är på god väg att bli lika attraktivt i flygbolagens premiumkabiner som det redan är i de stora VIPflygplanen.
Om tio är erbjuder de flesta flygbolag befuktning i första klass, det är min övertygelse.
För de flesta underleverantörerna till flygindustrin är eftermarknaden mycket viktig. CTT har historiskt sett haft en liten omsättning på eftermarknaden. Vi är ett ungt företag och har därmed inte många system på de flygplanstyper som idag opereras. Nu ändras dock detta successivt med A380, Boeing 787 och så småningom även med A350-programmet. Speciellt Boeing 787 med stora leveranser av initiala reservdelar har ökat eftermarknadsomsättningen. Redan år 2011 utgjorde eftermarknaden 25 procent av CTTs moderbolags omsättning. CTT kommer framför allt tack vare befuktarna med det periodiska bytet av s k paddar att få en hög eftermarknadsomsättning. En god intjäningsförmåga i eftermarknaden är en förutsättning för att kunna finansiera utvecklingen av system till nya flygplanstyper.
CTT kommer snart att kunna självfinansiera nya utvecklingsprojekt.
Bribo lyckades även 2011 att öka omsättningen med 30 procent. En del av ökningen beror på CTTs tillväxt men en stor del ligger på externa kunder. Detta har medfört att Bribo blivit trångbodda. I slutet av sommaren togs beslut om att bygga nya lokaler med 2000 m² produktionsyta. Inflyttning sker under semestern 2012. Industritomten som köptes av Nybro
CTTs ledningsgrupp 2011
kommun är stor nog att rymma ytterligare 2000 m² produktionsyta. Tanken är att Bribo åtminstone tio år framåt i tiden ska kunna tillfredsställa CTTs behov av plåtdetaljer till befuktare och avfuktare.
Bribo förbereder sig för ytterligare tillväxt.
Under våren 2011 beställde SAAB ett avancerat Intercomsystem till två spaningsflygplan baserade på SAABs 2000-modell. Utvecklingsdelen i detta projekt är betydande och en stor del av detta upparbetades under slutet av 2011, vilket lyfte Catrons omsättning och resultat. Projektet kommer att fortgå under år 2012 vilket borgar för en fortsatt god utveckling av Catron. Parallellt med detta projekt görs betydande ansträngningar att bredda kundbasen för att minska beroendet av SAAB. Tack vare Catrons expertis inom ljudelektronik och det kontaktnät som finns både inom Catron och på CTT är jag övertygad om att man kommer att lyckas.
Catron kommer att vinna nya kunder.
Airbus och Boeings nya långdistansflygplan kommer under lång tid att utgöra basen för CTTs verksamhet. Det är därför mycket glädjande att orderböckerna för dessa flygplanstyper sträcker sig över de närmsta femtio åren. Efter ett par års ordertorka har flygbolagen återigen börjat beställa Boeing 787 och orderstocken är nu uppe i imponerande 873 flygplan. A380 och framförallt A350 XWB säljer också mycket bra. Dessa tre flygplanstyper förbrukar cirka 20 procent mindre bränsle än föregångsmodellerna. Med ständigt stigande bränslepriser innebär detta att försäljningen av dessa flygplanstyper kommer att öka, vilket gynnar CTTs utveckling.
Jag räknar också med att befuktning av långdistansflygplanens premiumkabiner, flight deck och besättningarnas viloutrymmen kommer att vara näst intill standard om 10 år.
Vi ser med tillförsikt på CTTs framtid, som lär vara mycket ljus många år framöver.
Till sist vill jag återigen tacka hela CTT-koncernens personal för bra prestationer ännu ett tufft år. Jag hoppas att vi med 2011 har lagt förlusterna bakom oss och att vi nu tillsammans med våra trogna aktieägare skall få skörda frukterna av vårt envetna arbete.
Nyköping mars 2012
Torbjörn Johansson Verkställande Direktör
En merit att vara morgontrött? Javisst, när medspelarna befinner sig på andra sidan jordklotet så. Martin Pickett, som sedan 2005 frontar CTT hos Boeing, är på alerten långt efter det att solen gått ner över vår svenska horisont. Och även om 787-projektet gått från utvecklingsfas till produktionsfas fortsätter flitens lampa att lysa.
– Att jobba kvällar och nätter är helt i min smak, säger den borne britten.
Och tur är väl det, för rollen som underleverantör till en av världens största flygplanstillverkare kräver viss vakenhet. Leveransplanerna ändras stup i kvarten och trots att produkten i stort sett är färdig fortsätter frågorna att rulla in. I backspegeln ser Martin Pickett sex år av oavbrutet arbete.
– Det är alltid, alltid något på gång. De oändliga krav som Boeing har är inte slut än. Just nu går mitt jobb ut på att filtrera bort så många frågor jag kan för att förhindra störningar i produktionen här på CTT.
Det var förstås annat än dygnsrytm som kvalificerade Martin Pickett för jobbet i CTTs frontlinje. Tio års skolning med British Aerospace i England, följt av en tid i Tyskland med Dornier och 20 år på Saab i Linköping, först på civila sidan, sedan med Gripen-projektet, lade en gedigen grund. I 787-projektet var han med från dag ett. Året var 2005.
– Det var lite skrämmande, att få ett så stort kontrakt med ett så stort företag. Min första tanke var: 'Det här blir inte lätt, men vi kommer klara det', och det har vi gjort. Visst har jag varit arg ibland, och visst har jag varit frustrerad, men jag har alltid varit övertygad om att vi skulle ro det i hamn.
Fem-sex gånger om året reser han till Boeing i Seattle för en veckas möten. Boeings fabrik i Everett, Washington, är som en hel stad.
– Det är 35-40 tusen människor som jobbar där. I den stora hangaren ser man inte från den ena änden till den andra, allt är så stort. Tänk att vi är en del av allt det här! Vi är ett litet kugghjul i en enorm växellåda. Att ha med en sådan jätteindustri att göra, och att lyckas. Det är enormt!
Men så är CTT också enligt Martin Pickett "ett väldigt effektivt företag".
– De är hundratals på utvecklingssidan och vi några tiotal. Alla krav som ställs på företag som levererar till Boeing & Airbus är enorma i mängden detaljer. Vi löser det genom ett bra lagarbete. Vi är beredda och vi förstår att det måste vara klart. Vi har jobbat nätter, vi har jobbat helger, vi har ställt in semestrar. Jag är imponerad över vilken laganda vi har. Folk är beredda att göra det som krävs av dem, och mer. Det är så vi löser problemen – med hårt arbete av ett jättebra gäng.
Förra året gick fort för gänget kring 787:an. Den springande punkten var certifieringen av Federal Aviation Administration (FAA), den amerikanska myndighet som sätter alla grundkrav på hur man bygger flygplan i USA.
"Känslan som uppstår när man klarat av något stort i livet, något som man strävat efter länge, det är välbefinnande för mig. Men det kan förstås också vara säsongens första golfrunda".
– Flygplanet fick sitt typcertifikat till sommaren – en pappersbit som är påskriven av FAA, som godkänner att man är säker, tillförlitlig och får leverera till kund. Sen var det inte många veckor till första leverans.
Masstillverkningen av Zonal Drying™ System till Boeing 787 är ännu bara i sin linda. I förstone handlar det om att uppgradera redan framtagna dryers till absolut senaste status. Leveranserna beräknas pågå i 35 år och gradvis öka.
– När Boeing ökar leveranstakten från två till tio eller ännu fler flygplan i månaden betyder det att vi måste leverera 20+ system per månad. Vi vet vad vi tillverkar i dag, vi vet vad som är bäst på dem, nu sätter vi fokus på att producera varje enhet snabbare och effektivare.
I ett OEM-projekt som detta måste CTTs system kommunicera med andra funktioner i flygplanet, till skillnad mot VIP- och retrofit-installationer (eftermonteringar) som är mer fristående, eller "stand alone" som det heter på fackspråk.
– Skillnaden är att vi här är integrerade fullt ut i alla aspekter av flygplanet, in i minsta detalj. Vi måste ha en så mycket bredare kompetens om hela flygplanet, säger Martin Pickett.
– I och med alla integrerade detaljer så ställs oerhörda krav på dokumentation. Allt måste deklareras, beskrivas och avrapporteras – i rätt tid, i rätt format, på Boeings "Vi har jobbat nätter, vi har jobbat helger, vi har ställt in semestrar. Jag är imponerad över vilken laganda vi har".
Martin Pickett , CTT Project Manager Boeing 787 Systems
sätt, i en oändlig mängd dokument. För ett litet företag som CTT är det en enorm utmaning. Det är en sak att skriva ner hur vi planerar att göra jobbet. Här måste vi också dokumentera hur vi har gjort jobbet, och vad som hände när vi gjorde det.
Innan man levererar måste man göra slutprov på alla system. En ny digital testutrustning, som ska förbättra slutprovsprocessen, är på väg in till företaget. CTT beaktar alla aspekter för att förenkla och förbättra processen.
Nu när Boeing börjar leverera till operatörer (läs flygbolag) går projektet in i en ny fas. CTT går från att utveckla till att stödja systemen på de flygplan som är ute i fält.
I slutet av 2012 räknar han med en rejäl upptakt i produktion. Men man vet aldrig med Boeing. Ändrar de sig i elfte timmen måste projektteamet vara berett att ställa om.
– Det är bara att invänta nästa e-mail och se vad de kräver, konstaterar Martin Pickett i samma andetag som han skickar iväg en ny leveransplan och planerar nästa resa till Seattle.
STRATEGISKA VÄGVAL PÅ LÅNGDISTANS
Ska man tro prognosmakarna kommer flygresandet att fördubblas inom 15 år. Merparten av de plan som kommer att vara i luften då har ännu inte levererats. Det bådar naturligtvis gott för flygplanstillverkarna (och i förlängningen CTT). Frågan är hur man 'från marken' tacklar den stora passagerartillströmningen. Flygplansjättarna har lite olika strategier, vilket manifesterar sig i deras respektive utvecklingsprojekt.
Europeiska Airbus med sin Superjumbo A380 har satsat stort på den klassiska hub- and spoke-modellen. Det vill säga, man bygger större plan som sväljer fler passagerare och transporterar dem mellan megaflygplatser runtom i världen, varifrån man matar ut dem i mindre plan till slutdestinationerna.
Amerikanska Boeing valde en annan, mer direkt approach. Med den nya Dreamlinern (787) siktar man på längre non-stop-flygningar mellan s k "city pairs". Fler direktlinjer betyder att passagerarna snabbare når målet utan onödiga mellanlandningar.
Klart är att våra flygvanor förändras. Men vad får det för marknadsmässiga konsekvenser? Hur påverkar det flygbolagens vägval och kunderbjudanden? Så här resonerar CTTs VD Torbjörn Johansson kring långdistansflygningar:
– Om man flyger riktigt långt nuförtiden krävs "jumbojets", som tar 3-400 passagerare. De flyger normalt mellan megastäder som London, Singapore och Tokyo. Vi svenskar måste flyga via Frankfurt, London eller Paris för att komma till exempelvis Sydafrika eller Australien.
Med nya material och ny teknologi får man i moderna mellanstora plan, som 787, samma räckvidd med 20 procent lägre bränsleförbrukning. Den låga vikten kommer sig av att Dreamlinern byggs till hälften i kolfiberkomposit, vilket även borgar för mindre – och billigare – underhåll. Därtill kommer lägre utsläppsnivåer, tystare avgångar och landningar och högre passagerarkomfort. Inuti planet är det luftigare med stora rutor, mer packutrymme, bättre belysning och bättre luft.
– 787 tar ett par-trehundra passagerare men har prestanda att flyga lika långt som jumbojetarna. Flygbolagen kan öppna upp fler direktlinjer, inte mellan alla städer, men mellan miljonstäder. I restid kan det göra timmar till Asien, och som resenärer kommer vi mer sällan att behöva byta plan, säger Torbjörn Johansson.
– Jag tänker på en kontinent som Afrika. Därifrån kan de också, i förlängningen, börja flyga direkt till USA. Det är bra för alla mindre flygbolag, alla mindre länder, bra också för att sprida det globala flygandet i världen, säger en väl initierad Torbjörn Johansson (som dagen efter vår intervju sätter sig på en A380 från Frankfurt till Johannesburg).
– I framtiden behövs det inte 400 passagerare för att det ska löna sig att flyga långdistans. Vi får många fler "city pairs", många mer direktlinjer. Framför allt är inte affärsresenärer intresserade av att sitta på flygplatser och vänta. Det blir lättare att binda ihop miljonstäder i Europa och USA med alla miljonstäder i Asien.
Det är framför allt kraven på energieffektiva lösningar och passagerarkomfort som driver flygbolagen att förnya sina flottor. Detta har resulterat i enorma beställningar för Airbus och Boeing.
Enligt prognosmakarna behövs det 28 000 nya civila trafikflygplan fram till 2030. Även om vi här uppe i norr är lite mer framåt än övriga Europa, så står västvärlden för en blygsam del av tillväxten. Asien och Stillahavsområdet dominerar stort med ca 40 procent av förväntad efterfrågan.
På grund av förseningarna i 787-projektet har Boeing fått utstå en del gliringar längs vägen, men Torbjörn Johansson är säker på att de kritiska rösterna tystnar när planet väl är i luften.
– Det har varit en nightmare med alla förseningar, jobbigt för dem som har jobbat i projektet, men det kommer att vända. Om man förflyttar sig tio år framåt i tiden är jag övertygad om att man kommer att säga: "Vilken succé det här blev!"
– Så här långt är det ca 60 flygbolag som har köpt 787. I vår del av världen har Norwegian Air beställt 3 flygplan. Idag flyger Norwegian low-cost i Europa, men när de får det här planet misstänker jag att de öppnar direktlinjer till både USA och Asien, resonerar Torbjörn Johansson.
– Om tio år när oljepriserna är ännu högre kommer vi att prata ännu mer bränslesnålhet. Då är det säkert hundra flygbolag som flyger omkring med det här planet. Det här är absolut rätt väg. Det blir en stor succé för Boeing och därmed en stor succé för CTT, sammanfattar en nöjd Torbjörn Johansson.
Trots svag ekonomisk utveckling i många länder höll flygmarknaden ställningarna väl under 2011. Globalt ökade passagerarflyget med 5,9 procent, helt i linje med Boeings och Airbus prognoser. Den snabbaste tillväxten på internationella linjer kom som väntat från flygbolagen i Mellanöstern, med europeiska flygbolag som god tvåa.
Överlag var 2011 ett kontrasternas år, med god passagerartillväxt första halvåret och en tydlig nedtrappning efter sommaren. Optimismen i Kina kontrasterade mot dysterheten i Europa. Ironiskt nog så stärkte den svaga euron efterfrågan på affärsresandet.
Paris Air Show i juni gick i glädjens tecken. CTTs marknadschef Peter Landquist var på plats och frapperades av stämningen och det mediala genomslaget. –Man kan säga att den stora orderingången i Paris reflekterade det goda året 2011. Airbus offentliggjorde över 700 beställningar på narrow-body-flygplan. Enbart med A350 har de en orderstock på ca 550 flygplan och börjar därmed knappa in på Boeing, som har 850 beställningar på sin 787:a.
–2012 har också börjat bra i och med att Norwegian beställde 222 nya flygplan i januari, 100 (A320:or) från Airbus och 122 (737:or) från Boeing. Flygbolagen vill att det ska finnas två stora leverantörer. Inget flygbolag är betjänt av att en stor leverantör försvinner.
För CTTs del tror Peter Landquist på ett positivt 2012. –Det kan visserligen vara svårt att förutse vad den ekonomiska situationen får för effekt på européernas resande framöver. Än har det inte påverkat i så stor utsträckning, och globalt sett håller Kina och Asien uppe efterfrågan. Därmed tror jag att 2012 kan bli ett bra år globalt för flygindustrin.
–Men det beror förstås på vad man räknar, passagerarantal eller flygplansförsäljning. Vi får komma ihåg att 2011 var ett otroligt bra orderår för Airbus och Boeing och även för mindre tillverkare, så naturligtvis måste det komma en avmattning.
I och med att leveranserna till 787 tar fart får vi mycket att göra på CTT i Nyköping, liksom hos dotterbolaget Bribo i Nybro.
–Vi kan inte se något som skulle påverka oss negativt för 2012. Enda risken är om Boeing inte kan fortsätta leverera i den takt som är sagt. Det vore ingen katastrof för oss, men det vore väldigt tråkigt, säger Peter Landquist.
Peter Landquist, CTT VP Sales Marketing & Customer Supprt
–På alla områden förbereder vi verksamheten för att kunna möta den ökande leveranstakten.
–Förväntningarna på 787:an är stora. Om den motsvarar de prestanda som utlovats, med lägre bränsleförbrukning och underhållskostnader, så kommer med all sannolikhet beställningarna fortsätta av den här flygplantypen. Det är extra intressant för oss eftersom vårt avfuktningssystem Zonal Drying™ System ingår som standard och våra befuktningssystem som option, fortsätter han.
Det är många fackuttryck och engelska begrepp som florerar i flygbranschen, vilket återspeglas i Peter Landquists marknadsbeskrivning:
–Även på VIP-sidan håller efterfrågan i sig, just nu är den enormt stor. Kunder beställer exklusiva inredningar till nya flygplan (s k Green Aircraft) och efterfrågan på kabinbefuktning är stor. Det är även stor efterfrågan på refurbishments (uppgraderingar av gamla plan), både narrow- och wide-body. Enligt beräkningarna finns det 40-50 BBJs (stora privata business jets) som utrustades i slutet av 90-talet, och som nu kommer in på stor strukturcheck (planerat underhåll). Då står flygplanet 6-8 veckor och man demonterar i princip allting. Det är ett bra tillfälle för oss att sälja in befuktning.
I slutet av 90-talet när VIP-planen utrustades var befuktning ett relativt okänt begrepp. De system som då fanns på marknaden var med dagens mått mätt undermåliga och plockas nu ut p g a dålig driftsäkerhet.
Den globala ekonomin, bränslepriset och miljöaspekten är enligt Peter Landquist faktorer som påverkar utvecklingen på flygmarknaden på längre sikt.
–Den globala ekonomin är kanske den viktigaste faktorn. Det är en risk med hur Europa utvecklar sig och hur det påverkar resten av världen. Priset på bränsle är en annan faktor. Om det går upp kan det slå ut en del mindre flygbolag, annars är det faktiskt till fördel för oss med tanke på Zonal Drying™ System, som minskar förbrukningen. Högre bränslepris gör det lättare att argumentera för en investering i vårt system.
–Handeln med utsläppsrätter är på gång men har inte riktigt slagit igenom än i Europa. Kan flygbolagen påvisa att de reducerar sitt CO2-utsläpp så kan de sälja utsläppsrätter till andra.
Med det sätter marknadschefen punkt och förbereder för vårens stora evenemang, Aircraft Interiors Expo i Hamburg.
Välbefinnande enligt... Peter Landqvist, CTT VP Sales Marketing & Customer Support
"Gamla racingbilar är min stora passion: att få skruva med bilen, att får köra, känna vibrationerna och känna sig som ett med bilen, det är lycka för mig!
Den första produkt som ctt utvecklade var Zonal Drying™ System. Ideen föddes i början på 1990-talet och det första kommersiella systemet installerades hos Martinair 1996.
Flygplanets ytterskal är under flygning extremt kallt och när kabinluften möter denna kyla uppstår det kondensation i form av frost och is. När flygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen. Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då
ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.
Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan.
Zonal Drying™ System finns nu i princip tillgängligt till Airbus och Boeings samtliga flygplanstyper.
Boeings 787 Zonal Dryer
Flygbolag som har hög passagerardensitet och utnyttjar flygplanen många timmar har störst nytta av systemet. Det är därför ingen överraskning att de flesta kunderna är charter och lågprisbolag. Argumenten för att investera i Zonal Drying™ System är minskad bränsleförbrukning och sänkta underhållskostnader. I och med ökade bränslepriser och flygbolagens fokus på att sänka kostnader finns det stora möjligheter att öka försäljningen även utanför Europa. CTTs största flygbolagskunder är: KLM, Transavia, Air Berlin, Monarch, Continetal, Jet2.com, Air New Zealand och Flydubai. Wide Body Installation in Crown Area
Under 2003 utvecklades systemet till Boeings 737- 700/800 flygplan. Boeing installerar systemet på önskemål från kunderna under tillverkningen av flygplanen. År 2005 tecknade CTT kontrakt med Boeing om att utveckla systemet till det nya 787-flygplanet. Systemet installeras nu i samtliga Boeing 787 som tillverkas.
År 2008 startades utvecklingen av systemet till Airbus nya A350-flygplan. Här erbjuds systemet som option framförallt till High Density kunder. Om flygbolagen väljer befuktning av första eller business klass installeras då också Zonal Drying™-systemet.
Det mest optimala för CTT vore att Airbus och Boeing väljer att aktivt bekämpa kondensationen i sina nya narrow-body flygplan. Airbus vidareutvecklar just nu sin A320 familj. Det nya planet kommer att heta A320NEO. Boeings motsvarighet heter 737MAX. En införsäljning på dessa program skulle innebära betydande volymer för CTT. Dessa båda flygplan beräknas byggas i en takt om minst 30 flygplan per månad. Narrow Body Installation Below Floor
Vad gäller wide-body ligger den största potentialen i att flygbolagen i framtiden installerar kabinbefuktning, vilket skulle göra Zonal Drying™ System till mer eller mindre obligatoriskt vid installation i dessa flygplan.
Sedan CTT startade utvecklingen av den första befuktaren har målsättningen varit att kunna erbjuda passagerarna en förbättrad luftkvalitet under långflygningar. Nu 10 år senare är vi där med Airbus nya flygplan A350 och A380.
Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 30 och 60 procent. I ett långdistansflygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att friskluften som tas in på marschhöjd är oerhört torr. Torrast blir det i första klass och business klass eftersom passagerardensiteten där är lägst.
CTTs Cair™ befuktar luften i första och business klass samtidigt som det avfuktar luften i utrymmet
CTT befuktare
mellan innertaket och flygplanskroppen. På så vis skapas en luftfuktighet på cirka 25% Rh utan att orsaka kondensationsproblem. Via flygplanets återcirkulationssystem får även passagerare i turistklass en viss ökning av luftfuktigheten.
Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med högre luftfuktighet ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet minskar sömnsvårigheter, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor. Risken för att bli förkyld eller smittas av något virus minskar och problem med torr hud och allergier likaså.
CTTs Cair™ vänder sig till världens alla långdistansflygplan där man erbjuder första och businessklass. Vartefter befuktning av VIP-flygplan blir mer och mer vanligt och nya flygplanstyper levereras med kabinbefuktning kommer premiumpassagerarna att efterfråga förbättrat luftkomfort även i äldre långdistansflygplan. Detta kommer att skapa goda förutsättningar att sälja systemet direkt till flygbolagen. Installationen av Cair™ i första klass i Lufthansas A380 visar kopplingen mellan VIP-flygplan och flygbolagens förstaklasserbjudanden. Flygbolag som Emirates, Qatar och Etihad leder utvecklingen vad gäller komfort i premiumklass och kommer med stor sannolikhet att leda utvecklingen även vad gäller luftbefuktning.
Airbus beslut att erbjuda kabinbefuktning som option i A350 var ett stort genombrott för CTT. Flygbolagen kan välja att befukta upp till tre temperaturzoner, dvs halva flygplanet.
Cair™-systemet i Lufthansas A380 flygplan har fungerat bra och passagerarna uppskattar den ökade komforten. Detta borde innebära att Airbus kommer att erbjuda fler A380 kunder möjligheten att installera systemet även om det ännu inte är på den officiella optionslistan.
Senast när A350-systemet beställs av ett flertal flygbolag borde Airbus av marknadsskäl utveckla systemet även för businessklass på A380 och erbjuda Cair™ som option.
CTT har stora möjligheter att sälja Cair™ även till Boeings långdistansflygplan, 787, 777 och 747-8. Konkurrensen mellan dessa flygplanstyper och Airbus A350 och A380 flygplan är hård. Om kabinbefuktningen slår väl ut på A350 kommer de stora flygbolagen att önska sig samma luftkomfort även i Boeings flygplan. CTTs kontrollsystem i Boeing 787 är förberett för att även kunna styra kabinbefuktare, vilket innebär att integreringen av kabinbefuktare är förhållandevis enkel. Boeings 777 kommer troligen inom de närmaste åren att uppgraderas för att möta konkurrensen från A350. CTT har redan levererat befuktningssystem till tre st 777 VIP-flygplan vilket visar att en installation av befuktning är möjlig.
CTT utvecklar just nu Cair™ för Boeing 747-8 VIP vilket underlättar att trovärdigt kunna erbjuda Boeing ett intressant system även för deras flaggskepp.
En typisk första klass installation – Boeing 777 med en befuktare och en Zonal Dryer.
Det första Cair™ VIP-systemet installerades i ett BBJ flygplan till Lufthansa Technik år 2001. Sedan dess har CTT levererat Cair™ till ytterligare 38 VIP-flygplan.
Luften i VIP-flygplan blir under långflygningar extremt torr. Detta beror på att den luft som tas in via motorerna på över 10 000 meters höjd är extremt torr. Trots att luften delvis återcirkuleras i flygplanet ökar inte luftfuktigheten nämnvärt eftersom det är så få passagerare i ett VIP-flygplan.
Cair™-systemet till ett VIP-flygplan kan bestå av allt från en till åtta befuktare. Systemet innehåller också en till fyra Zonal Dryers. Hittills har CTTs system Cair™ styrts av en analog kontrollenhet men till de nya Boeing 747-8 utvecklar det tyska företaget Nord-Micro en digital kontrollenhet. Med denna kontrollenhet förbättras framför allt möjligheten att reglera systemen och den inbyggda felsökningsförmågan.
CTTs Cair™ VIP är marknadsledande bland stora VIP-flygplan och har tagit fram system för i stort sett samtliga större VIP-flygplans modeller. Efterfrågan
A319, A320, A321
A330-200, A330-300
A340-200, A340-300, A340-500, A340-600
737-BBJ1, 737-BBJ2, 737-BBJ3
767-200, 767-300
777-200, 777-300
på befuktning i VIP-flygplan ökar stadigt eftersom kunderna upplever en stor skillnad i komfort när de flyger i befuktade flygplan.
Hur den globala efterfrågan på stora VIP-flygplan utvecklas beror av världsekonomin. Just nu befinner vi oss i en fas där leveranserna av VIP-flygplan ökar.
CTT har levererat Cair™ VIP till 12 olika Completion Centers med vilka mycket goda relationer skapats. Tack vare dessa goda relationer rekommenderas slutkunden på ett tidigt stadium att beställa befuktning till flygplanet och på så vis får CTT bästa möjliga hjälp i marknadsföringen Cair™ VIP.
I slutet av 2011 levererade CTT det första Cair™ VIP till ett Boeing 777-flygplan som var i verkstad för underhåll och uppgradering. Många VIP-flygplan som levererades under tidigt 2000-tal kommer nu in för tyngre underhåll och uppgraderingar av kabinen. Detta ger CTT stora möjligheter att även sälja Cair™ VIP till begagnade flygplan – så kallade retrofit-affärer.
Boeing 777 installation med 5 befuktare och 3 Zonal Dryers.
Befuktaren som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att styra tillflödet av vatten till dynan regleras befuktarens prestanda. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.
En "Crew Rest Bunk"– viloutrymme för besättningar på långdistansflygningar.
Risken för bakteriespridning via befuktaren är minimal eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier. Befuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.
Flight Deck är det torraste utrymmet i ett flygplan och en tillförlitlig befuktare är ett stort önskemål hos alla piloter som flyger långdistans.
I många långdistansflygplan installeras så kallade Crew Rest Bunks, viloutrymmen, för besättningarna. I regel finns en Crew Rest för piloterna och en för kabinbesättningen. Eftersom besättningen lider av den torra luften på långflygningarna är det rimligt att flygbolagen allt oftare kommer att tillgodose personalens önskemål att installera befuktare i dessa Crew Rest bunks.
Marknaden för befuktare till besättningarna kommer att växa med långdistansflyget.
CTT levererar Crew Rest-befuktare till Airbus A380 flygplan. Flygbolag som Emirates och Singapore Airlines har beställt befuktare för Crew Rest Bunks. Singapore har opererat befuktarna sedan år 2007 utan problem.
Till Boeing 787 levererar CTT befuktare både till Flight Deck och till flygplanets två Crew Rest som är option. CTT har uppfattningen att Flight Deckbefuktaren hittills sålts till ca 90% av flygplanen. Om flygbolagen väljer att köpa Crew Rest till sina flygplan ingår CTTs befuktare.
I A350 erbjuder Airbus för första gången Flight Deckbefuktning som option. CTT levererar Flight Deckbefuktaren och befuktare till flygplanets båda Crew Rest Bunks. Samtliga befuktare är optionala.
CTT hoppas kunna sälja in Flight Deck- och Crew Rest-befuktarna till Boeings långdistansflygplan 777 och 747-8. Skulle detta lyckas har CTT i princip hela OEM-marknaden.
Vartefter de nya långdistansflygplanen kommer i drift och befuktarnas tillförlitlighet bevisas öppnar sig möjligheten att sälja Crew Rest-befuktare direkt till flygbolagens existerande flygplan. Ett samarbete med företag som levererar "Crew Rest Bunks" för retrofit installation skulle ytterligare kunna öka försäljningen.
– Befuktning som option för besättningens viloutrymmen
| A380 | B787 | A350 | |
|---|---|---|---|
| Zonal Drying™ System |
|||
| Cair™ | |||
| Crew Rest Humidifiers |
|||
| Flight Deck Humidifiers |
CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flygindustrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flygplanen med olika passiva åtgärder:
Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kortsiktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplanskroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korrosion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter.
Det finns idag ytterligare två företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan:
Hamilton Sundstrand (USA) har utvecklat en befuktare där vatten diffunderar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777- och 747-flygplanen. Detta är ett äldre system som inte längre väljs av kunderna.
Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executive-flygplan Global Express. Inom Liebherr finns nu även Le Bozec systemet som har en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Denna produkt konkurrerar med oss på VIP-marknaden för stora flygplan och de har enligt vår bedömning ca. 5% av marknaden.
Torleif Nilsson, utvecklingschef
Med A380 och 787:an i luften och A350 snart redo för take-off kan man verkligen prata om "hetluft" för CTT:s utvecklingsavdelning. Ändå är de s k OEMprojekten bara halva sanningen. Utvecklingschef Torleif Nilsson och hans mannar har händerna minst lika fulla av retrofit- och VIP-projekt.
Tempot är maxat. För dagen är Honeywell, Nordmicro och Airbus – de andra tre aktörerna i A350-projektet – i Nyköping på blixtvisit. Torleif Nilsson bollar över besökarna till sin projektansvarige, Henrik Enoksson, för att hinna berätta om det intensivaste året i CTTs historia – hittills. Nästa år skruvas sannolikt tempot upp ytterligare.
– Under 2011 har vi varit inblandade i 30 projekt, varav nio tyngre utvecklingsprojekt, säger Torleif Nilsson.
Lite förenklat kan man säga att CTT och utvecklingsavdelningen jobbar mot tre marknader: Retrofit, VIP och OEM.
– OEM innebär att vi jobbar enligt respektive flygplanstillverkares krav och utvecklar systemen specifikt för deras flygplan. A380 och Boeings 787 flyger redan, så där är vi i princip i hamn. A350 däremot lär belasta utvecklingsavdelningen tungt under 2012.
– Ett aggressivt mål är att ha ett luftvärdigt system både för Zonal Drying™ System och befuktning klart för utprovning i provflygplan under 2012.
Parallellt pågår VIP- och retrofit-installationer, som i vissa fall tarvar stora insatser av utvecklingsingenjörerna. – Ytterligheten bland VIP-projekten är Boeings 747-8. Med fyra Zonal Dryers och åtta befuktare blir det vår hittills största Cair™-installation. Det har dessutom medfört att vi nu behöver utveckla ett helt nytt kontrollsystem för Cair™.
– En av de nyutvecklade Cair™ Systemen för Boeing 777 utgör också en milstolpe i så motto att det är CTTs första retrofitinstallation av ett Cair™ systemet i ett VIP-flygplan, poängterar Torleif Nilsson.
Det bäddar för införsäljning till andra Boeing 777 operatörer, ett värdefullt marknadssegment. Ett liknande utvecklingsprojekt för Boeings 757 har påbörjats under 2011, även det en dörröppnare på sikt.
– En ständig utmaning är att få fram de underlag som krävs för att kunna installera våra system i nya flygplan och flygplanstyper. Tillverkarna av planen är mycket restriktiva med att delge andra sina ritningar. Det innebär att vi måste bli allt duktigare och effektivare på att själva faktiskt mäta upp de områden i flygplanen där vi skall installera vår utrustning. Under 2011 har vi provat att 3D-scanna begränsade delar av strukturen. Metoden ser lovande ut, säger CTTs utvecklingschef och hastar vidare till nästa möte.
"Jakt är en stor passion i mitt liv. Särskilt samspelet med hunden, hur den sätter iväg efter djuret men hela tiden har koll på var husse befinner sig, och ställer bytet, så jag kan smyga in mot det och komma till skott. Det är otroligt stimulerande!"
"Att dra iväg och hitta en camping på en liten kulle invid en sjö, plocka fram fiskegrejerna, hyra en roddbåt och ge sig ut och fiska i solnedgången. Det är verkligen välbefinnande!"
För produktionssidans del var Boeings första leverans till kund helt avgörande för 2011. Nu får de, efter ett intensivt år med oerhört tuff beläggning, välkommen förstärkning och tar luftigare lokaler i besittning.
– Ett bra arbete av försäljarna gjorde att vi hade många tunga projekt som alla skulle klaras av på rekordkort tid, vilket verkligen ansträngde alla resurser vi hade till bristningsgränsen, säger CTTs produktionschef Stefan Hammar.
Den stora utmaningen var att hinna med alla leveranser inför och under sommaren.
– Det löstes med övertid och indragen eller flyttade semestrar. Montörerna har verkligen ställt upp på ett föredömligt sätt, säger produktionschefen och ger sin personal en stor eloge.
Ett angenämt bekymmer som med tanke på Boeings framtida leveransschema lär permanentas. Prognosen pekar på större och större volymer framöver. Därmed går det knappast att tänja på produktionsresurserna mer. Planerna för 2012 inkluderar förstärkningar både på personal- och lokalsidan. I första rummet handlar det om nyanställningar av produktionspersonal samt utökning av produktionslokalerna, vars yta kommer att fördubblas i samma våningsplan som idag.
– Vi flyttar lagret och expanderar med ca 80 procent mer yta. I dess ställe bygger vi ytterligare ett utrymme anpassat för tillverkning av befuktare. Totalt ökar vi antalet arbetsplatser för befuktartillverkning från 6 till 18 st. Rent utrymmesmässigt kommer vi även att ha möjlighet att öka antalet övriga arbetsstationer från 12 till 30 stycken, berättar Stefan Hammar.
Underhållsavdelningen (maintenance) flyttar till ett nytt ljust utrymme i de nya lokalerna och får tillgång till ett eget testrum, dimensionerat att räcka för nästa 5-årsperiod. Kvalitetsavdelningen får ett nytt kontor i direkt anslutning till produktion och lager och hamnar därmed i hjärtat av verksamheten.
Planen är att inflyttningen i de nya lokalerna ska påbörjas i mars och fortgå succesivt fram till sommaren.
– Det viktigaste nu är att se till att produktionen effektiviseras och att våra leverantörer levererar i tid och med rätt kvalitet. Varje minut vi kan spara på att produkterna blir enklare att producera, reparera och underhålla ger en omedelbar feedback i form av pengar direkt in på koncernens vinstkonto.
Den kritiska punkten är underleverantörernas leveranskapacitet.
– Även om vi själva har alla resurser vi behöver i form av lokaler, utrustning och mantid, spelar det ingen roll om vi ändå saknar en enda vital del i slutprodukten som hindrar oss från att leverera i tid, säger Stefan Hammar.
En 30-procentig omsättningsökning – igen. Första spadtaget på en ny anläggning. Nyrekryteringar både på verkstadsgolvet och tjänstemannasidan. Nog för att det är mycket plåtkonstruktioner i en Zonal Dryer, men CTT:s dotterbolag i Nybro, Bribo Mekaniska, vinner terräng även i andra kundsegment.
Tony Rosendahl, VD Bribo Mekaniska AB
– Ett rekordår, säger VD Tony Rosendahl om 2011. Så mycket har vi aldrig omsatt, och vi har aldrig varit så många anställda heller. Vid slutet av året var vi 13 personer på plats. Nu har vi tagit steget och anställt på tjänstemannasidan också.
Den stora milstolpen var när Boeings 787:a levererades i september.
– Även om det inte direkt påverkade 2011 års siffror gav det oss rejäl framtidstro. I och med det vet vi lite mer när vi ska vänta anstormningen. Projektet har ändå varit försenat drygt tre år mot ursprungsplanen. Under 2011 tog vi även beslut om att bygga nytt. I oktober tog vi första spadtaget på en helt ny anläggning belägen längs Kalmarvägen vid infarten till Nybro. Ur logistiksynpunkt är det ett fantastiskt ställe att ligga på. Totalt får vi nu 2 700 m² att röra oss på, varav 2 000 m² produktionsyta.
Om allt går enligt plan går flyttlasset runt semestern. Mer monteringsyta betyder att Bribo kan åta sig mer uppdrag.
– När vi väl får mer yta att spela på, blir det sannolikt aktuellt att flytta viss montering från Nyköping och hit. Dels är det möjligt i och med den nya anläggningen och dels är det billigare lokaler här, men framför allt är det en logistikfråga. I stället för att vi ska skicka detaljer fram och tillbaka, är det bättre att börja monteringen här och sedan leverera ut direkt härifrån. Under första halvåret sätter vi oss ner och planerar det hela. Målsättningen är att påbörja viss montering under hösten.
Under andra halvåret 2012 kan det bli aktuellt med någon eller några maskininvesteringar, som bristen på utrymme satt stopp för tidigare. Däremot lär kapaciteten på personalsidan räcka.
– Det är klart, fortsätter det öka på samma sätt som 2011 är det ytterligare personal in, annars ligger vi på rätt nivå. Tack vare nyrekryteringen på tjänstemannasidan räknar vi också med att utöka användandet av det koncerngemensamma materialplaneringssystemet under 2012. Jag får avlastning med inköp och planering, vilket känns bra, för bara bygget tar mycket av min tid.
"Tänk fredag kväll efter en bra vecka på jobbet! Hustrun och jag förbereder kvällens måltid. Vi tar god tid på oss, korkar upp en flaska vin och småpratar om veckan som varit. En väldigt avslappnad stämning och ändå gör vi något tillsammans – det är höjden av välbefinnande!"
En titt i kristallkulan visar att beläggningen på flygsidan lär öka successivt under 2012.
– Föregående år ökade vi omsättningen även på andra kunder. Om vi inte ökar 30 procent i år också, är jag snarast tacksam för det om jag ska vara ärlig. Det kostar mycket energi att flytta, avslutar Tony Rosendahl.
Bribo har inte bara åkt snålskjuts på konjunkturuppgången utan också utvecklat sitt affärssystem och investerat datamässigt.
–Sen marknadsför vi oss mer aktivt och har en uttalad vilja att växa, både på befintliga och nya kunder.
Avsyning av Zonal Dryer – detalj.
Catron erhöll i början AV juli den största enskilda ordern i företagets historia. För att klara orderingången utökade man personalstyrkan med 30 procent. Därtill infördes under hösten samma materialplaneringssystem som koncernens andra bolag, viket bidrar till att få full spårbarhet i alla delar av verksamheten.
En rad stora förändringar har genomförts för att etablera Catron som en långsiktig leverantör av produkter inom flygsidan. Framför allt har mycket arbete lagts på att definiera rutiner och processer som lever upp till de krav som ställs.
VD Jörgen Bruhn behöver bara ett ord för att sammanfatta året: Intensivt!!
– För att klara orderingången – inklusive utvecklingen av nya system till Saab – har vi ökat personalstyrkan med 30 procent och dessutom hyrt in personal. Det mesta har gått bra och personalen har uppvisat en fantatisk förmåga att hantera och lösa de utmaningar som dykt upp.
forts på sid 28
"Att sitta med familjen på en idyllisk liten restaurang långt bort ifrån vardagen och njuta av att bara vara tillsammans, det är vad jag kallar välbefinnande."
forts från s. 27
Både myndigheter och kunder ställer stora krav på dokumentation. Under 2011 förberedde Catron för kvalitetsrevision enligt EN 9100. Samtlig personal var delaktig i sina respektive områden med att definiera och förbättra arbetssätt.
– Genom ett väl genomtänkt upplägg och avsättande av tid, fokusering och eget engagemang av samtliga inblandade så lyckades vi få allt på plats och vi erhöll vårt certifikat i maj 2011, konstaterar Jörgen Bruhn.
Även om vissa finjusteringar krävs för att vässa kvalitet och leveransförmåga, lägger kvalitetsarbetet som helhet en god grund för nästa års stora utmaningar.
– Ja, nu ska vi säkerställa att den stora beställningen vi fick 2011 utvecklas och levereras enligt överenskommen tidplan. Genom en utökad försäljning och marknadssatsning försöker vi också hitta nya affärsmöjligheter baserat på den tekniska utvecklingen av Catrons produktportfölj.
CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i flygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i maj 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB. Försäljningen skedde fram till 2004 till flygbolag för flygplan som var i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör med flygplanstillverkarna som kunder sedan några år tillbaka nu uppnåtts. De betydelsefulla avtalen är:
Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.
Initialt vände sig CTT nästan uteslutande till operatörer (oftast flygbolag) som ville eftermontera avfuktare (Zonal Dryers) på befintliga flygplan för att avhjälpa problem med kondens. Denna s k retrofitmarknad omfattar alla tänkbara flygplanstyper. Varje installation är unik. Innan CTTs produkter kan ritas in måste varje individuellt plan inspekteras och lediga ytor lokaliseras, där befuktare kan monteras och ledningar dras.
Med tiden stod det klart att torr kabinluft orsakar nästan lika stora problem som kondens. CTTs svar blev att utveckla ett befuktningssystem, Cair™, som i första hand såldes in till ägare av privata jetflygplan. För att få genomslag uppvaktades även ett antal 'completion centers' runtom i världen, d.v.s. verkstäder som bygger om, inreder och specialutrustar flygplan.
Framgångarna på VIP-marknaden visade flygplanstillverkarna att CTT behärskar konsten att avfukta och befukta stora passagerarflygplan. Airbus och Boeing, som var i färd med att utveckla helt nya flygplanstyper där miljöaspekten (läs bränsleförbrukningen) och passagerarnas välbefinnande spelar en viktig roll, insåg fördelarna och gav CTT förtroendet att utveckla produkter direkt för deras nya flygplansmodeller: Boeing 787 samt Airbus A350 och A380.
Där står vi nu, med två produktsegment som anammats av marknadens viktigaste aktörer och som, var och en på sitt sätt, främjar flygindustrins långsiktiga mål: Zonal Drying™ genom att minska bränsleförbrukning, utsläpp och underhållskostnader; Cair™ genom att gynna passagerarnas välbefinnande och göra långdistansflygningar till en behagligare upplevelse.
Sedan den 1 november 2007 ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro som ett helägt dotterbolag i koncernen och sedan 1 december 2009 även Catron Elektronik AB i Gustavsberg. Moderbolaget CTT Systems AB finns i Nyköping. CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighet såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktion personal vid moderbolaget planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego. Sammanlagt i de tre bolagen är 64 personer anställda varav 11 kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 20 till 60 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.
Maria Wester, Kvalitets- och personalchef
CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.
Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency), del 21 subpart G, respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001 och EN9100.
Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Varje utrustning som ska installeras utöver detta godkänns genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har i praktiken global täckning.
CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering av system vid efterinstallation i befintliga flygplan hos kommersiella flygbolag. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA.
CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos vårt dotterbolag Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan större investeringar vare sig i maskiner eller i personal.
Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En installation av ett Zonal Drying™ System kräver cirka 70–150 mantimmar. Installation av ett komplett Cair™ kräver cirka 200– 250 mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen.
Genom avtal med Airbus och Boeing sker även installation direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen.
Maria Wester, Kvalitets- och personalchef CTT
"Dans och sång och musik är min melodi. Jag älskar paljetter och dräkter och har garderoben full av balklänningar. Rytmerna i tango och samba får mig alltid att må bra".
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 391 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/ eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.
Ägarförhållandena i CTT per den 30 december 2011 är enligt uppgifter från Euroclear AB såsom de framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan 2010-12-30 minskat från 2 847 till 2 757.
CTTs aktier noterades 1997 först på SBI listan och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 38,80 kronor, noterades den 16 maj 2011 medan lägsta avslutskurs, 24,00 kronor, noterades den 24 februari 2011. Den 30 december 2011 var sista avslutskurs 29,20 kronor (25,70).
Kursutveckling samt omsättning sedan börsnoteringen 1999.
Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningen samt delårsrapporter att ladda ner.
| DE STÖRSTA Aktie ägarN A |
Antal K | apital och |
|---|---|---|
| PER 2011-12-31 | aktier | röster i % |
| VOLITO AB | 1 761 427 | 15,5 |
| TRULSCOM FÖRVALTNING AB | 979 724 | 8,6 |
| CATRON DESIGN AB | 544 724 | 4,8 |
| IF SKADEFORSAKRING AB | 511 200 | 4,5 |
| LAND & BERG AB | 275 000 | 2,4 |
| NYA JORAME HOLDING AB | 254 800 | 2,2 |
| SEB PRIVATE BANK S.A., NQI | 248 495 | 2,2 |
| LÄN SFÖRSÄKRINGAR |
||
| SMÅBOLAGSFOND | 240 432 | 2,1 |
| AMF AKTIEFOND SMÅBOLAG | 226 909 | 2,0 |
| ALBUS KB | 175 100 | 1,5 |
| Summa | 5 217 811 | 45,8 |
| Övriga aktieägare | 6 173 627 | 54,2 |
| Totalt antal aktier | 11 391 438 | 100,0 |
| Totalt antal aktieägare | 2 757 |
| Antal aktier / |
Antal | Antal | Andel |
|---|---|---|---|
| aktie ägare |
ägare | aktier | aktier i % |
| 1-1000 | 2 116 | 630 957 | 5,5% |
| 1 001-10 000 | 547 | 1 536 446 | 13,5% |
| 10 001-50 000 | 57 | 1 284 712 | 11,3% |
| 50 001-100 000 | 16 | 1 150 293 | 10,1% |
| 100 001- | 21 | 6 789 030 | 59,6% |
| Summa | 2 757 | 11 391 438 | 100,0% |
| AKtie kap. |
Transaktion | Förändring | Totalt | Ökning | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utvec kling |
av antal | antal | aktiekapital | aktiekapital K | votvärde | |
| aktier | aktier | SEK | SEK | SEK | ||
| 1991/92 | Nyemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 | Nyemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 | Nyemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 | Nyemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 | Nyemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 | Nyemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 | Nyemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 | Nyemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 | Nyemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 | Nyemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 | Nyemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 | Nyemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 | Nyemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.
Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal.
Mikael Brate, Ekonomichef
CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. CTTs affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet
för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.
CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för installation så kallad retrofit i befintlig flygplansflotta, och till Completion Centers vid VIP flygplans installationer. Modebolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB.
I koncernen ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som helägt dotterbolag. Bribo's huvudsakliga verksamhet utgörs av avancerad plåtbearbetning med Moderbolaget CTT som den största kunden.
I koncernen ingår även Catron Elektronik AB i Gustavsberg, som helägt dotterbolag. Catron designar, utvecklar och producerar olika typer av audio, kommunikations- och bildhanterings system med en mindre del av omsättning avseende styrreglerkomponenter till moderbolaget CTT.
Omsättningsökningen under 2011 får i första hand tillskrivas att serieleveranser av system och IP leveranserna av reservdelar till B787 har inletts men även att Bribo och Catron båda har ökat sin omsättning och resultat jämfört föregående år.
Under 2011 har orderingången ökat och inte minst VIP-marknaden har gått starkare än någonsin. Orderingången har också till stor del bestått av Boeings 787 avropsorder samt order på IP leveranser till B787 kunder. Utvecklingsavdelningens fokus har legat på Airbus A350 som inom ett par år skall börja levereras till flygbolagen, övriga resurser har under året fördelats på A380, Boeing 787, VIP-flygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying™ System.
Produktionsavdelningen har under året arbetat med att anpassa sig till de volymökningar som nu inletts på B787. Under slutet av 2011 beslutade ledningsgruppen om en utbyggnad av produktionsytorna i Nyköping med dryga 1000 m2 vilket sker under Q1 2012.
Bribo ökade under 2011 omsättningen med drygt 30 % med fortsatt god marginal och bolaget fortsätter sin stabila tillväxt. Catron's order från på SAAB på ett avancerat Intercomsystem till två spaningsflygplan har under året belastat utvecklingsresurserna hårt och bolaget har periodvis förstärkts med konsulter men även vissa nyanställningar har skett. En stor del av den kundfinansierade utvecklingen i projektet har upparbetats under 2011, vilket markant lyft Catron's omsättning och resultat. Projektet kommer att fortgå under år 2012 med allt större inriktning mot produktion och leveranser.
Den 26:e september 2011 levererade Boeing äntligen det första B787 flygplanet till det Japanska flygbolaget ANA. Denna milstolpe har stor kommersiell betydelse för CTT och kommer under kommande år att generera avsevärd omsättning på såväl serieleveranser som reservdelar.
Under år 2011 levererade CTT 18 st Zonal Drying™ System till flygbolag, 6 st Cair™ system till VIP flygplan, 12 st befuktare och en Zonal Dryer till A380 flygplanet samt system till 33 st B787 flygplan. Totalt har nu CTT levererat Zonal Drying™ system till knappt 400 st flygplan och Cair™ system till 39 st VIP flygplan.
Bribo som ökat sin omsättning på externa kunder och nu alltmer dras med av volymuppgångarna från Moderbolaget tog i slutet av sommaren 2011 beslutet att bygga nya produktions lokaler om 2000 m² produktionsyta vilka skall vara redo för inflyttning till sommaren 2012. Även Catron har under året ökat omsättningen och resultatet framförallt tack vare den order man erhöll från SAAB under våren 2011 på ett avancerat intercom system till två spaningsplan baserade på SAABs 2000-modell.
Efter räkenskapsårets utgång har CTT erhållit ett antal VIP beställningar.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2011 (jan - dec) 100,2 MSEK (69,2). Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat har påverkats positivt av leveranserna till Boeing 787 projektet. USD kursen har dock för andra året i rad försvagats med ett årsmedel om 6,49 (7,20) USD/SEK men tack vare en lyckad hantering av valutaterminskontrakt har till viss del de negativa effekterna av en svag USD motverkats. Resultat efter skatt uppgick till 23,2 MSEK (-2,3).
Det negativa kassaflödet under årets tre första kvartal försämrade likviditeten men i och med Boeings leveransstart av 787 planet stärks likviditeten varför styrelsen bedömer bolagets finansiella situation som tillfredställande.
Retrofit omsättningen på Zonal Drying™ har varit svag med nära på en halvering jämfört föregående år. VIP har mer än fördubblats och OEM (främst Boeing 787) har ökat något tack vare ett starkt Q4. Underhålloch reservdelsomsättningen har under året ökat i takt med att allt fler system finns på marknaden. Dotterbolaget Bribo's externa försäljning har ökat och bidragit positivt till resultatet. Catron har under året mer än fördubblat sin omsättning tack vare intercom system ordern från SAAB.
Orderingången uppgick under räkenskapsåret till 143 MSEK (65) och orderboken uppgick per den 9 Feb 2012 till 154 MSEK (107) beräknat på en USD kurs på 6,70 (6,45).
Rörande uppskjuten skatt, relaterat till det ackumulerade skattemässiga underskottet om 184 MSEK, har styrelsen per 2011-12-31 gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar under kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna bedömning har i fjärde kvartalet 2011 resterande 30 MSEK i uppskjuten skatt tillgångs- och intäktsförts (Not 16).
Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutveckling har under 2011 varit bättre än förväntat, innebärande att den tidigare beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats uppåt med 2,1 MSEK. I redovisningen får detta också följden att det redovisade värdet på aktierna i Catron och de immateriella tillgångar som är hänförliga till förvärvet justeras retroaktivt. I koncernen medför detta att avskrivningarna för 2011 baseras på de justerade värdena på de immateriella tillgångarna. Sammantaget ger det en negativ resultateffekt i koncernen på 0,3 MSEK för 2011.
Koncernens ingående balans samt kvartalsredovisningarna för 2011 har, av jämförelseskäl, justerats med den reviderade bedömningen av den villkorade köpeskillingen. CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet.
Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med 0,8 MSEK (1,2) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av aktiverade utvecklingsutgifter. I materiella anläggningstillgångar främst avseende pågående nybyggnation i Bribo AB har investeringar gjorts med 8,4 MSEK (1,3). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till 9,2 MSEK (2,5).
Produktutvecklingen inriktas alltmer på A350-projektet men även Boeing 787-projektet genererar ingenjörsarbete och kommer så att göra under produktens hela livscykel, om än i allt mindre omfattning. Under räkenskapsåret har 2,7 MSEK (1,2) kostnadsförts för forskning och utveckling. Se även Not 6 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är ringa.
CTTs styrelse består av sex ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels personer utan koppling till dessa. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter var årsstämma. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 5 gånger.
Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter skall behandlas: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor.
Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommuniké och bolagets kapitalbehov. Totalt har 290 KSEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, därav har ordföranden erhållit 47,5 KSEK.
CTT håller årsstämma den 9 maj 2012. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för 3 av de större aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30 % av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens och dotterbolagens resultat.
Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.
VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på CTTs begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 12 månaders lön. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer om det finns särskilda skäl för detta. Ovanstående vilket gällt under 2011 är identiskt med det förslag som har lagts fram till årsstämman 2012.
Transaktioner med närstående beskrivs i Not 28.
Sedan den 1 juli 2007 upprättar CTT sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.
I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen. För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande
av styrelsen 2012-03-30.
CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen i moderbolaget kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.
Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal. För vidare information se sid 32 under rubriken CTT Aktien.
En stor del av CTTs omsättningsökning under slutet av 2011 berodde av att CTT startade reservdelsleveranserna till B787 programmet. CTT räknar med att reservdelsförsäljningen kommer att fortsätta på en hög nivå de närmsta åren eftersom B787 flygplanet är sålt till så många olika flygbolag och att de behöver ha reservdelar tillgängliga för att garantera flygplanets tillgänglighet. Serieleveranserna till Boeing kommer också att öka under 2012 och 2013. Boeing räknar med att leverera 10 st B787 flygplan per månad från slutet av 2013.
A380, B787 och A350 är flygplanstyper på vilka CTT har avtal med Airbus och Boeings om leverenser av system. Dessa flygplan kommer under lång tid att utgöra basen för CTTs verksamhet. Det är därför mycket glädjande att orderböckerna för dessa flygplanstyper sträcker sig över de närmsta 5-10 åren. På B787 flygplanet är Boeings orderstock nu uppe i imponerande 873 flygplan. A380 och framförallt A350 säljer också mycket bra.
År 2011 var ett bra år för CTT på VIP flygplansmarknaden och vad som är extra glädjande är att CTT det senaste halvåret har fått beställningar på Cair™ systemet till två stycken "gamla" VIP flygplan. Det finns goda möjligheter för CTT att sälja till fler begagnade VIP flygplan när de uppgraderar kabinen i samband med större underhåll. Under 2012 börjar även Boeing leverera B747-8 flygplan till Completion Centers vilket innebär att CTT räknar med att få ytterligare beställningar av Cair™ systemet till dessa flygplan.
Catron hade också en mycket stark avslutning på 2011. Både omsättning och resultat förbättrades markant. För 2012 bedöms Catron's utveckling vara fortsatt positiv. Catron har en god orderbok, om än med en tung övervikt av SAAB Defence and security AB, vilket borgar för ett bra år 2012. Bolaget kommer under de kommande åren att fokusera på att bredda kundbasen samt att produktifiera redan genomförda utvecklingsprojekt.
Bribo's omsättning bedöms fortsätta att öka de närmsta åren främst beroende av CTTs framtida expansion.
Den finansiella situationen för koncernen bedöms av styrelsen inför 2012 som tillfredställande.
Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Se även not 29 Policy för finansiell riskhantering.
CTT kommer såsom relativt litet bolag att under en överskådlig tid vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som ej är oersättliga, men kan ge temporärt negativ påverkan på CTT om någon eller några av dessa skulle lämna koncernen.
CTT har genom det ökade antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat på långsiktighet och stabilitet.
Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättningsoch resultatutveckling. I och med de tecknade OEMavtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska.
Värdet på den uppskjutna skattefordran är baserat på framtida intjäningsförmåga. Det finns en risk då bolaget är beroende av ett fåtal större kunder såsom beskrivet ovan, att större förseningar eller liknande händelser utanför bolagets kontroll kan påverka tiden för utnyttjandet av den uppskjutna skattefordran, även om bolaget bedömer denna risk som liten.
CTT koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen MSEK 18,0 (13,8). Koncernen har en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 62,9 (50,1) MSEK. Då CTT i ökande grad är beroende av de tecknade OEM-avtalen, A380, A350 samt inte minst Boeing 787 avtalet kan det ej helt uteslutas att CTT vid ytterligare förseningar i dessa projekt blir i behov av externt kapitaltillskott. Risken för detta har dock minskat i och med att den första leveransen av B787 flygplanet har genomförts.
En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produkt-ansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.
CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK, EUR och USD. Personalkostnader och många övriga kostnader är i SEK, medan produkterna säljs i USD.
CTTs beroende av USD kursen är följaktligen ansenligt. Genom checkkrediten om 2,5 MUSD uppnås en viss hedgeeffekt vid fluktuationer i USD.
Dollarn har under 2011 återigen uppvisat ett år med mycket snabba och kraftiga fluktuationer. Från 6,74 vid årets ingång via ett årslägsta på 6,00 i april för att sedan avsluta året med 6,92 USD/SEK. Ett årshögsta på 6,98 USD/SEK i december och årslägsta på 6,00 USD/SEK i april ger en skillnad på ca: 15 %.
Räkenskapsårets medelkurs har varit 6,49 USD/SEK vilket är den lägsta sedan bolaget grundades år 1991. USD årsmedel kursen har nu fallit 3 år i rad 2009 (7,65) till 2010 (7,20) - 6 % och till 2011 (6,49) ytterligare -10 % vilket medför en direkt omsättnings och resultatpåverkan på bolaget.
Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2011 (jan dec) 66,1 (48,7) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till MSEK 26,2 (-0,8) framförallt positivt påverkat av att resterande 30 MSEK i uppskjuten skatt tillgångs- och intäktsfördes. Resultat från andelar i koncernföretag uppgick under 2011 till 3,4 MSEK (0,4). De likvida disponibla medlen var på balansdagen 4,6 MSEK (11,5). Moderbolagets balansomslutning ökade med 49,5 MSEK (från 98,2 MSEK till 145,7 MSEK) främst beroende på tillgångsföringen av den uppskjutna skatten på 30 MSEK.
USD/SEK 2009 - 2011
9,50
CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning.
CTT tillämpar koden med de eventuella undantag som framgår i texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.
Denna rapport utgör del av den formella årsredovisningen och är genomläst av bolagets revisorer. CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.
Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.
Den 1 jan 2012 hade bolaget 2 575 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 46 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.
Bolagets största enskilda aktieägare Volito AB hade per
2011-12-31 ett aktieinnehav om 1 761 427 st aktier motsvarande 15,5% av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.
Årsstämma hölls den 5 maj 2011 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Johan Lundsgård, Anders Helmner, Björn Rönnqvist och Lars Lindgren, Gert Schyborger och Maria Nordberg. Stämman valde även på valberedningens förslag Johan Lundsgård till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga styrelseledamöter närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 28,2% av aktier och röster i bolaget.
För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www. ctt.se eller avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning för 2011.
Stämman beslutade vidare:
Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se årstämmoprotokoll på CTT:s hemsida www.ctt.se.
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.
Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och ekonomichef i moderbolaget som föredragande. Revisorerna deltager även under vissa punkter på minst ett av årets styrelsemöten.
Av styrelsens nuvarande 6 ledamöter är samtliga utom Johan Lundsgård att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.
Styrelsen har under 2011 haft 5 styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Av styrelsens ledamöter har under året Anders Helmner och Maria Nordberg varit frånvarande vid mötena den 31 mars och 10 november och Gert Schyborger vid mötet den 24 augusti, i övrigt har närvaron varit fullständig.
Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades. Styrelsen har även som brukligt årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete.
I CTT utgör hela styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" antagen på årsstämman 2011.
Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Styrelsen i CTT har valt att inte inrätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bland annat på grund av koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa arbetsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister som skulle motivera en förändring och tillsättande av ett utskott. De valda revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under 2011 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2011 har översiktligt granskats av bolagets revisorer.
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter. Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman.
Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan.
Inför 2012 års årsstämma har valberedningen genomfört ett antal protokollförda telefonmöten där de ärenden som ankommer på valberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för tre av bolagets större ägare,
dessa är Volito AB, Trulscom AB och Catron Design AB som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier. Ägarna har företrätts av Johan Lundsgård vald till ordförande i valberedningen (Volito AB), Tomas Torlöf (Trulscom AB) och Bertil Söderberg (Catron Design AB).
Valberedningens har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den typ av kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede.
Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier.
Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTT:s ledning ingick under 2011 verkställande direktören, ekonomichefen, marknads- och customer support chefen, utvecklingschefen, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning för 2011 under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se.
Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.
Styrelsen i moderbolaget har det övergripande ansvaret för att koncernen har en
effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.
CTTs ekonomiorganisation leder en väl inarbetad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå.
Inom koncernen arbetas det enligt regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, godkännande regler för investeringar med mera. I Dotterbolagen framgår reglerna av VD instruktionerna samt i moderbolaget även av en attestförordning för berörda chefspersoner.
I syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS leds rapporteringsprocessen från moderbolaget och såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med dotterbolagen för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och erfarenhet skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen.
Inom varje rapporterande dotterbolag ansvarar ekonomipersonalen samt dotterbolagets VD för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs för konsolidering.
CTTs styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som bokslutskommuniké och årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts internt och av de externa revisorerna.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande i moderbolagets kvalitetssystem och finns tillgängliga för personalen via bolagets intranät "Ledstjärnan" och kommuniceras genom formella och informella kanaler.
Information till externa parter kommuniceras löpande på bolagets hemsida www.ctt.se där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt via Cision AB. Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på bolagets hemsida www.ctt.se.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde följs upp kontinuerligt medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje bolags VD (Moderbolag och dotterbolag) och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive bolag. Därtill följs den konsoliderade informationen upp av styrelsen.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion kvartalsvis som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal.
CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.
CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att
bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen under rubriken risker samt på www.ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
Vid årsstämman den 5 maj 2011 valdes Joakim Söderin, Grant Thornton, som personvald revisor att ersätta Niklas Malm som lämnar sin tjänst som revisor på Grant Thornton. Grant Thornton Sweden AB valdes vid stämman 6 maj 2010 som revisionsbolag med Anders Meyer (auktoriserad revisor) som huvudansvarig revisor för en mandat period om 3 år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och börsens rekommendationer, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se www.ctt.se.
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se.
På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se.
CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distribution av pressmeddelanden och redovisningsmaterial, extern redovisningsinformation, delårsrapporter och bokslutskommuniké, offentliggörs i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter. Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| Vinstmedel till förfogande hos moderbolaget: | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 24 602 093 |
| Årets vinst | 26 208 945 |
| Summa | 50 811 038 |
| Balanseras i ny räkning | 50 811 038 |
| Summa | 50 811 038 |
| 3) | 3) | 1) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK ) |
2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 103,7 | 71,8 | 62,5 | 43,2 | 16,0 |
| Kostnader | –100,5 | –77,2 | –64,0 | –60,2 | –25,8 |
| Avskrivningar | –7,9 | –12,9 | –10,2 | –9,2 | –3,7 |
| Resultat efter avskrivningar | –4,7 | –18,3 | –11,6 | –26,2 | –13,6 |
| Finansiella intäkter | 1,5 | 4,1 | 5,7 | 0,7 | 0,1 |
| Finansiella kostnader | –1,7 | –0,9 | –1,0 | –6,2 | –1,0 |
| Resultat före skatt | –4,8 | –15,1 | –6,9 | –31,7 | –14,5 |
| Skatt | 28,0 | 12,6 | 7,9 | 0,8 | 3,6 |
| Årets resultat | 23,2 | –2,5 | 1,0 | –30,9 | –10,8 |
| Balansräkning | 11-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | 07-12-31 |
| Tillgångar | |||||
| Tecknat men ej inbetalt kapital | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,6 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 20,9 | 24,7 | 32,9 | 23,5 | 26,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15,0 | 9,9 | 12,0 | 15,5 | 17,1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 44,0 | 16,0 | 3,4 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga omsättningstillgångar | 83,6 | 53,7 | 43,4 | 47,9 | 39,8 |
| Kassa och bank Summa tillgångar |
6,4 169,9 |
0,9 105,1 |
12,8 104,5 |
3,7 90,6 |
9,8 96,9 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 63,6 | 40,4 | 42,9 | 29,4 | 60,4 |
| Uppskjutna skatteskulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,9 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 2,1 | 2,1 | 2,0 | 1,2 | 1,4 |
| Långfristiga skulder rätenbärande | 34,9 | 19,4 | 20,0 | 23,7 | 18,6 |
| Långfristiga skulder | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 0,0 | 0,0 |
| Kortfristiga skulder räntebärande | 16,5 | 17,7 | 17,2 | 18,5 | 0,5 |
| Kortfristiga skulder | 49,3 | 22,0 | 19,0 | 17,8 | 15,1 |
| Summa eget kapital och skulder | 169,9 | 105,1 | 104,5 | 90,6 | 96,9 |
| Nyckeltal | |||||
| Andel riskbärande kapital % | 38 | 38 | 41 | 32 | 63 |
| Avkastning på eget kapital % | 44 | –6 | 3 | –69 | –26 |
| Avkastning på totalt kapital % | –2 | –13 | –6 | –27 | –17 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | –5 | –23 | –15 | –33 | –21 |
| Kassalikviditet % | 90 | 66 | 91 | 61 | 159 |
| Räntetäckningsgrad ggr | –2 | –15 | –6 | –4 | –14 |
| Rörelsemarginal % | –5 | –26 | –19 | –70 | –103 |
| Skuldsättningsgrad ggr | 0,8 | 0,9 | 0,9 | 1,4 | 0,3 |
| Soliditet | 37 | 38 | 41 | 32 | 62 |
| Vinstmarginal | –5 | –22 | –11 | –84 | –110 |
| Personal | |||||
| Antal anställda årsmedeltal | 61 | 54 | 51 | 47 | 38 |
| Intäkt per anställd | 1,7 | 1,8 | 1,2 | 0,9 | 0,4 |
| Löner | 25,0 | 21,8 | 18,6 | 18,8 | 7,2 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, kr | 2,04 | –0,22 | 0,09 | –2,85 | –1,22 |
| Resultat per aktie efter | |||||
| utspädning, kr | 2,04 | –0,22 | 0,09 | –2,85 | –1,22 |
| Eget kapital per aktie, kr | 5,58 | 3,53 | 3,77 | 2,71 | 5,57 |
| Eget kapital per aktie, | |||||
| efter utspädning, kr | 5,58 | 3,53 | 3,77 | 2,71 | 5,57 |
| Kassaflöde före finansverksamhet | |||||
| per aktie, kr | –1,09 | –1,34 | 0,91 | –0,56 | 0,70 |
| Antal aktier | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 10 846 714 | 10 846 714 |
| Antal aktier efter utspädning | 11 391 438 | 11 391 438 | 11 391 438 | 10 846 714 | 10 846 714 |
| Genomsnittligt antal aktier under perioden |
11 391 438 | 11 391 438 | 10 872 224 | 10 846 714 | 8 857 941 |
| Börskurs på balansdagen, kr | 29,20 | 25,70 | 24,60 | 15,50 | 31,00 |
1) 6 månader
2) 2011 avser föreslagen utdelning
3) Justerad för reviderad tilläggsköpeskilling Catron Elektronik AB
| (MSEK ) N |
ot | 2011-01-01 –2011-12-31 |
2010-01-01 –2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 100,2 | 69,2 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | –0,1 | 1,4 | |
| Övriga rörelseintäkter | 3,5 | 1,2 | |
| 103,7 | 71,8 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | –32,2 | –22,1 | |
| Övriga externa kostnader | 2 | –31,4 | –22,7 |
| Personalkostnader | 3 | –35,1 | –31,2 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | –7,9 | –12,9 | |
| Övriga rörelsekostnader | –1,7 | –1,3 | |
| Summa rörelsens kostnader | –108,4 | –90,1 | |
| Rörelseresultat | 4 | –4,7 | –18,3 |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Finansiella intäkter | 3,7 | 4,1 | |
| Finansiella kostnader | –3,8 | –0,9 | |
| Resultat före skatt | –4,8 | –15,1 | |
| Skatt | 16 | 0,0 | 12,6 |
| Uppskjuten skatt underskottsavdrag | 17 | 28,0 | 0,0 |
| Årets resultat | 5 | 23,2 | –2,5 |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 23,2 | –2,5 | |
| Varav hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 23,2 | –2,5 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | 0,0 | |
| Resultat per aktie, kr | 31 | 2,04 | –0,20 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 31 | 2,04 | –0,20 |
Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.
Avkastning på eget kapi tal Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapi tal Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Avkastning på SYSSELSATT kapi tal
Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.
Eget kapi tal per aktie Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.
Intäkt per anställd Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.
Kassaflöde per aktie
Kassaflöde före finansieringsverksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.
Resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter skatt plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Vinstmarginal Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.
| (MSEK ) Tillgångar N |
ot | 2011-12-31 | 1) 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 6 | 5,4 | 6,4 |
| Patent | 7 | 0,0 | 0,2 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 15,4 20,9 |
18,1 24,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 9 | 0,3 | 3,0 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10 | 3,6 | 3,0 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 4,8 | 3,9 |
| 15,0 | 9,9 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 16 | 46,5 46,5 |
16,0 16,0 |
| Summa anläggningstillgångar | 82,4 | 50,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 26,1 | 21,1 | |
| Halvfabrikat | 4,2 | 4,2 | |
| Varor under tillverkning | 4,2 | 2,2 | |
| Färdiga varor | 1,7 | 3,8 | |
| 35,4 | 31,3 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15 | 32,0 | 12,6 |
| Skattefordringar | 16 | 1,1 | 0,5 |
| Övriga fordringar | 32 | 6,0 | 3,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 9,1 | 5,8 |
| 48,2 | 22,4 | ||
| Kassa och bank | 6,4 | 0,9 | |
| Summa omsättningstillgångar | 90,1 | 54,6 | |
| Summa tillgångar | 172,4 | 105,1 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 23 | ||
| Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital |
11,4 80,2 |
11,4 80,2 |
|
| Balanserat resultat, inkl. årets resultat | -28,0 | –51,2 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 63,6 | 40,4 | |
| Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, räntebärande |
19, 21 | 34,9 | 19,4 |
| Avsättningar för garantiåtaganden | 18 | 2,1 | 2,1 |
| Övriga avsättningar | 30 | 3,5 | 3,5 |
| Summa långfristiga skulder | 40,5 | 25,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 21,22 | 16,5 | 17,7 |
| Förskott från kunder | 0,6 | 1,1 | |
| Leverantörsskulder | 12,9 | 7,7 | |
| Skatteskulder | 0,0 | 0,4 | |
| Övriga skulder | 6,8 | 3,5 | |
| Rörlig ersättning | 0,7 | 0,2 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 28,3 | 9,1 |
| Summa kortfristiga skulder | 65,8 | 39,7 | |
| Summa eget kapital och skulder | 172,4 | 105,1 |
1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB.
| (MSEK ) Förändringar i eget kapital |
Aktie- Ö kapital |
vrigt B tillskjutet kapital |
alanserat- S resultat |
umma | |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 31 dec 2009 | 11,4 | 80,2 | –48,6 | 43,0 | |
| Årets resultat Övrigt totalresultat |
0,0 0,0 |
0,0 0,0 |
–2,3 0,0 |
–2,3 0,0 |
|
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | –2,3 | –2,3 | |
| Eget kapital 31 dec 2010 | 11,4 | 80,2 | –51,2 | 40,4 | |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 23,2 | 23,2 | |
| Övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 23,2 | 23,2 | |
| Eget kapital 31 dec 2011 | 11,4 | 80,2 | –28,0 | 63,6 |
Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något innehav utan bestämmande inflytande finns ej.
| (MSEK ) N |
ot | 2011-01-01 –2011-12-31 |
2010-01-01 –2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Inbetalningar från kunder, m.fl. | 24 | 95,6 | 62,8 |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | 25 | –96,0 | –73,9 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor | |||
| och inkomstskatter | –0,4 | –11,2 | |
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,0 | |
| Erlagd ränta | –1,7 | –0,9 | |
| Betald inkomstskatt | –1,0 | –0,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –3,1 | –12,8 | |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –0,8 | –1,2 | |
| Förvärv av dotterföretag | 30 | 0,0 | 0,0 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –8,4 | –1,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –9,2 | –2,5 | |
| Finansieringsverksamhet | |||
| Upptagna lån | 18,0 | 10,2 | |
| Amortering av skuld | 0,0 | –6,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 18,0 | 3,3 | |
| Årets kassaflöde | 5,7 | –11,9 | |
| Likvida medel vid årets början | 26, 27 | 0,9 | 12,8 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26, 27 | 6,6 | 0,9 |
| (MSEK ) N |
ot | 2011-01-01 –2011-12-31 |
2010-01-01 –2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 66,1 | 48,7 |
| Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter |
0,0 1,7 |
0,2 1,2 |
|
| Rörelsens kostnader | 67,8 | 50,0 | |
| Råvaror och förnödenheter | –27,8 | –19,0 | |
| Övriga externa kostnader | 2 | –18,9 | –14,4 |
| Personalkostnader | 3 | –24,9 | –23,4 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | –3,7 | –7,6 | |
| Övriga rörelsekostnader | –1,7 | –1,2 | |
| Summa rörelsens kostnader | –77,0 | –65,7 | |
| Rörelseresultat | 4 | –9,1 | –15,6 |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande | 3,7 | 3,7 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 3,4 | 0,0 | |
| Räntekostnader och liknande | –1,6 | –0,8 | |
| Resultat före skatt | –3,6 | –12,7 | |
| Skatt | 16 | 29,8 | 12,0 |
| Årets resultat | 5 | 26,2 | –0,8 |
Då årets resultat överensstämmer med årets totalresultat har ingen separat rapport över årets totalresultat upprättats.
| (MSEK ) Tillgångar N |
ot | 2011-12-31 | 1) 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Patent |
6 7 |
4,6 0,0 |
5,2 0,2 |
| 4,6 | 5,4 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 3,9 | 3,4 |
| 3,9 | 3,4 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag |
12,13 | 28,0 | 28,0 |
| Uppskjuten skattefordran | 16 | 48,3 | 18,5 |
| 76,3 | 46,5 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 84,7 | 55,3 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | ||
| Råvaror och förnödenheter Halvfabrikat |
23,4 3,9 |
20,0 4,2 |
|
| Varor under tillverkning | 2,3 | 1,2 | |
| Färdiga varor | 1,5 31,1 |
3,8 29,3 |
|
| Kortfristiga fordringar Kundfordringar |
15 | 15,9 | 8,3 |
| Fordringar hos koncernföretag Skattefordringar |
16 | 0,0 0,9 |
2,5 0,5 |
| Övriga fordringar | 32 | 4,7 | 1,3 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 6,9 28,5 |
2,8 15,4 |
| Kassa och bank Summa omsättningstillgångar |
3,0 62,7 |
0,4 45,0 |
|
| Summa tillgångar | 147,4 | 100,3 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 23 | ||
| Bundet eget kapital Aktiekapital |
11,4 | 11,4 | |
| Reservfond | 6,5 17,9 |
6,5 17,9 |
|
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat Årets resultat |
24,6 26,2 |
25,4 –0,8 |
|
| 50,8 | 24,6 | ||
| Summa eget kapital | 68,7 | 42,5 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för garantiåtaganden Övriga avsättningar |
18 30 |
1,4 3,5 |
1,6 3,5 |
| Summa avsättningar | 4,9 | 5,1 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande Övriga skulder, ej räntebärande |
19,21 | 27,0 0,0 |
17,0 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 27,0 | 17,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit Förskott från kunder |
21,22 | 15,8 0,6 |
16,8 1,1 |
| Leverantörsskulder | 5,1 | 7,4 | |
| Skulder till koncernföretag Övriga skulder |
6,4 2,7 |
0,0 2,4 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 16,1 | 8,0 |
| Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder |
46,8 147,4 |
35,7 100,3 |
|
| Poster inom linjen | |||
| Ställda säkerheter Företagsinteckningar |
19,21 | 30,0 | 30,0 |
| Patent | 0,0 | 0,2 | |
| Aktier i dotterföretag | 14,2 | 14,2 | |
| Ansvarsförbindelser | inga | inga |
1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (MSEK ) |
Aktie R | eserv Ö | verkurs B | alanserat | Årets | |
| Förändringar i eget kapital | kapital | fond | fond | resultat | resultat S | umma |
| Eget kapital 31 dec 2009 | 11,4 | 6,5 | 12,0 | 10,3 | 3,2 | 43,3 |
| Nedskrivning av aktier i dotterbolag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -3,8 | 0,0 | –3,8 |
| Erhållna koncernbidrag netto efter skatt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 3,8 | 0,0 | 3,8 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | –12,0 | 15,1 | –3,2 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –0,8 | –0,8 |
| Eget kapital 31 dec 2010 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 25,4 | –0,8 | 42,5 |
| Vinstdisposition | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,8 | 0,8 | 0,0 |
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 26,2 | 0,0 | 26,2 |
| Eget kapital 31 dec 2011 | 11,4 | 6,5 | 0,0 | 50,8 | 0,0 | 68,7 |
| (MSEK ) N |
ot | 2011-01-01 –2011-12-31 |
2010-01-01 –2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Inbetalningar från kunder, m.fl. | 24 | 60,0 | 46,1 |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | 25 | –75,6 | –55,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter |
–15,6 | –9,5 | |
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,0 | |
| Erlagd ränta | –1,5 | –0,8 | |
| Betald inkomstskatt | –0,5 | 0,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –17,6 | –9,8 | |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –0,9 | 0,0 | |
| Lämnade lån | 0,0 | –0,5 | |
| Utdelning från dotterföretag | 1,2 | 3,0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –2,4 | –1,1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –2,1 | 1,4 | |
| Finansieringsverksamhet | |||
| Upptagna lån | 22,3 | 9,9 | |
| Amortering av skuld | 0,0 | –6,3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 22,3 | 3,5 | |
| Årets kassaflöde | 2,6 | –4,9 | |
| Likvida medel vid årets början | 26, 27 | 0,4 | 5,3 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26, 27 | 3,0 | 0,4 |
CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU.
Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2012. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 maj 2012.
Utformning av de finansiella rapporterna Standards, tolkningar samt ändringar som tillämpas fr.o.m. 1 januari 2011. Följande ändrade standarder och tolkningsuttalanden har trätt ikraft 2011:
Ovanstående ändringar och tolkningsuttalanden har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2011. Standards, tolkningar samt ändringar som träder i kraft fr.o.m. 1 januari 2012.
• IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – överföring av finansiella tillgångar - ändringar
Kommande nya och ändrade standarder och tolkningar bedöms i nuläget inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Inga ändringar planeras att förtidstillämpas.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 16), garantiåtaganden (not 18), övriga avsättningar (not 30) samt immateriella (not 6-8) och materiella anläggningstillgångar (not 9-11) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen av försålda produkter vid leverans.
Vid försäljning av system till VIPflygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD.
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika
med det lägsta av försäljningsvärdet med avdrag för försäljningsomkostnader eller återanskaffningsvärdet.
CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörelsegrenen omfattar försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll i flygplan.
Rörelsegrenens samlade omsättning och resultat följs upp av koncernledningen och ligger som underlag för väsentliga beslut. Bolagets försäljning sker till ett begränsat antal länder på den globala marknad som flygplansbranschen verkar inom. All fakturering, sker i USD. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna.
CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från CTT Systems AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultatet som en intäkt. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör. CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS3 och IAS27. Följaktligen har förvärv t.o.m. 2009 redovisats enligt tidigare versioner av IFRS3 och IAS27.
Detta innebär att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen vid eventuella justeringar av avsättning för villkorad köpeskilling.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Transaktionerna mellan bolagen sker till marknadsmässiga värden
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats. Övriga immateriella tillgångar utgörs till största del av de båda förvärvade dotterbolagens affärsrelationer vilka bedöms ha en nyttjandeperiod om minst 8-10 år. För egenupparbetade immateriella tillgångar påbörjas avskrivning på normalt 5 år då tillgången tas i bruk.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||||
| Balanserade utgifter | ||||||
| för utvecklingsarbeten | 20% | 20% | ||||
| Patent | 25% | 25% | ||||
| Övriga immateriella | ||||||
| tillgångar | 10-12,5% | 10-12,5% | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||||
| Byggnader | 4% | 4% | ||||
| Maskiner och andra | ||||||
| tekniska anläggningar | 10% | 10% | ||||
| Inventarier verktyg | ||||||
| och installationer | 15-20% | 15-20% | ||||
| Förbättringsutgifter | ||||||
| på annans fastighet | 20% | 20% |
Datautrustning 33% 33%
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Per 2011-12-31 fanns inget goodwillvärde upptaget i balansräkningen.
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.
De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.
Koncernens leasingåtaganden utgörs i huvudsak av kostnader för förhyrda lokaler och datorer. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal.
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders garanti på sina produkter. Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad till 2 %, baserat på historiskt utfall av garantikostnader. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år.
Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investering aktiveras i balansräkningen. Under 2011 har inga större investeringsprojekt pågått varför någon aktivering ej har skett.
Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades. Förmånsbestämda pensionsplaner En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. CTT har förmånsbestämda planer hos Alecta, vilka ej kunnat presentera tillräcklig information för att CTT skall ha möjlighet att redovisa sina förpliktelser enligt redovisningsprincipen för en förmånsbaserad pensionsplan. Samtliga CTT:s Pensionsförpliktelser har därför redovisats enligt principerna för en avgiftsbaserad pensionsplan. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om
företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda. Aktierelaterade ersättningar
CTT har inga optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: – Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultatet:
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisas i resultatet. Derivat tillhör denna kategori. – Lånefordringar och kundfordringar:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2011 och 2010. – Investeringar som hålls till förfall:
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2011 och 2010. – Finansiella tillgångar som kan säljas:
Finansiella tillgångar vilka ej kan återfinnas under de övriga rubrikerna värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultatet. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2011 och 2010.
– Andra finansiella skulder:
Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultatet. Säkringsredovisning tillämpas ej.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet, i totalresultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när de inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och ut-talanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och
beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Se även Not 29 "Policy för finansiell riskhantering" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.
Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Systemförsäljning | 72,8 | 53,5 | 49,5 | 42,4 |
| Reservdelar o underhåll | 16,6 | 6,3 | 16,6 | 6,3 |
| Övrig varuförsäljning | 10,8 | 9,4 | 0,0 | 0,0 |
| 100,2 | 69,2 | 66,1 | 48,7 |
Under 2011 var 63 % av koncernens totala försäljningsintäkter hänförliga till kunder som var och en enskilt stod för mer än 10% av koncernens försäljningsintäkter. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10% av koncernens försäljningsintäkter
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Europa | 65,1 | 43,7 | 31,0 | 23,2 |
| Nordamerika | 31,8 | 17,6 | 31,8 | 17,6 |
| Övriga världen | 3,3 | 7,9 | 3,3 | 7,9 |
| 100,2 | 69,2 | 66,1 | 48,7 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvoden till revisorer (KSEK ) |
2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Revisionsuppdrag | 493 | 449 | 329 | 349 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 118 | 295 | 80 | 233 |
| Skatterådgivning | 12 | 30 | 7 | 21 |
| Övriga uppdrag | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 623 | 774 | 415 | 603 |
I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 3,4 MSEK (föreg. år 3,0 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 13,0 MSEK (föreg. år 5,1 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Leasingavgifter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Inom 1 år | 3,5 | 2,3 | 2,5 | 0,7 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 9,5 | 2,8 | 8,1 | 1,4 |
| Senare än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 13,1 | 5,1 | 10,6 | 2,2 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kvinnor | 9 | 8 | 5 | 5 | |
| Män | 49 | 45 | 30 | 30 | |
| Totalt för bolaget | 58 | 53 | 35 | 35 | |
| Styrelse | |||||
| Kvinnor | 1 | 1 | ||
|---|---|---|---|---|
| Män | 5 | 5 | ||
| 6 | 6 | |||
| Företagsledning och VD | ||||
| Kvinnor | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Män | 8 | 8 | 6 | 6 |
| 9 | 9 | 7 | 7 | |
| Löner och ersättningar (KSEK ) |
||||
| Styrelse och verkställande direktörer | 3 443 | 2 588 | 1 751 | 1 654 |
| Övriga ledande befattningshavare | 4 032 | 4 224 | 4 032 | 4 224 |
| Övriga anställda | 17 543 | 15 125 | 10 187 | 9 226 |
| 25 017 | 21 937 | 15 971 | 15 104 |
I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron. Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.
| 11 701 | 10 253 | 7 853 | 7 558 | |
|---|---|---|---|---|
| Övriga sociala kostnader | 8 891 | 7 653 | 5 719 | 5 426 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 158 | 1 110 | 792 | 751 |
| befattningshavare | 906 | 994 | 906 | 994 |
| Pensionskostnader övriga ledande | ||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer | 746 | 495 | 436 | 387 |
| Sociala kostnader (KSEK ) |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har under 2011 utgått med:
| Befattning S | tyrelsearvode Ö | vriga ersättningar | Pensioner | |
|---|---|---|---|---|
| Johan Lundsgård | Ordf. | 47 500 | 0 | 0 |
| Anders Helmner | Ledamot | 47 500 | 0 | 0 |
| Lars Lindgren | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Björn Rönnqvist | Ledamot | 50 000 | 0 | 0 |
| Gert Schyborger | Ledamot | 47 500 | 0 | 0 |
| Maria Nordberg | Ledamot | 47 500 | 0 | 0 |
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
| VD (KSEK ) |
2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Grundlön | 1 459 | 1 379 |
| Rörlig ersättning | 9 | 0 |
| Pensionsförsäkring | 436 | 387 |
| Finansiella instrument | 0 | 0 |
| 1 904 | 1 767 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Grundlön | 5 741 | 5 086 | 4 032 | 4 224 |
| Rörlig ersättning | 280 | 73 | 33 | 0 |
| Pensionsförsäkring | 1 216 | 1 137 | 906 | 994 |
| Finansiella instrument | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 7 238 | 6 295 | 4 971 | 5 218 |
Övriga ledande befattningashavare utgörs av moderbolagets ledningsgrupp om fem personer samt de två dotterbolagens VD:ar.
Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
Rörliga ersättningar avser bonussystem för moderbolagets säljande personer i ledningsbefattning samt nyckelpersoner i dotterbolagen relaterat till mål för försäljning, kassaflöde eller resultat. Några övriga särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte.
VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön.
| NOT 4 – RÖRELSERESULT AT |
||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Rörelseresultatet har påverkats av | ||||
| valutadifferenser enligt följande: | ||||
| Valutakursdifferens på fordringar och | ||||
| skulder av rörelsekaraktär | 0,0 | –0,1 | 0,0 | –0,1 |
| NOT 5 – ÅRETS REsultat |
||||
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Årets resultat har påverkats av | ||||
| valutadifferenser enligt följande: | ||||
| Valutakursdifferens på fordringar och skulder | ||||
| av rörelsekaraktär | 0,0 | –0,1 | 0,0 | –0,1 |
| Valutakursdifferens på fordringar och skulder | ||||
| av finansiell karaktär | 3,7 | 3,3 | 3,7 | 3,3 |
| 3,7 | 3,2 | 3,7 | 3,2 |
| NOT 6 – BALANSER ADE UTGI FTER FÖR UTVECKLINGS ARBETEN |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | ||||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 31,0 | 29,8 | 29,8 | 29,8 | |
| Årets aktiverade utgifter | 0,9 | 1,2 | 0,9 | 0,0 | |
| Omklassificeringar | –0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 31,8 | 31,0 | 30,7 | 29,8 | |
| Ingående avskrivningar | –24,5 | –21,6 | –24,5 | –21,6 | |
| Årets avskrivningar | –1,8 | –2,9 | –1,6 | –2,9 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –26,3 | –24,5 | –26,0 | –24,5 | |
| Ingående nedskrivningar | –0,1 | –0,1 | –0,1 | –0,1 | |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –0,1 | –0,1 | –0,1 | –0,1 | |
| Utgående planenligt restvärde | 5,4 | 6,4 | 4,6 | 5,2 |
Årets aktiverade belopp om 0,9 MSEK avser STC kostnader i Moderbolaget. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för forskning och utveckling löpande kostnadsförts med 2,7 MSEK (föreg. år 1,2 MSEK).
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 9,4 | 9,4 | 9,4 | 9,4 |
| Inköp | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 9,4 | 9,4 | 9,4 | 9,4 |
| Ingående avskrivningar | –9,1 | –6,5 | –9,1 | –6,5 |
| Årets avskrivningar | –0,2 | –2,6 | –0,2 | –2,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –9,4 | –9,1 | –9,4 | –9,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 0,0 | 0,2 | 0,0 | 0,2 |
I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying™ System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. Denna omsättningsbaserade royalty slutreglerades under räkenskapsåret 2006/2007 genom en engångsbetald ersättning i form av 230 001 nyemitterade aktier. Denna ersättning har redovisats som anskaffningsvärde för patent. Patenten löpte ut 2011-02-13.
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 24,9 | 24,9 | |
| Inköp | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 24,9 | 24,9 | |
| Ingående avskrivningar | –6,9 | –2,9 | |
| Årets avskrivningar | –2,6 | –4,0 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –9,5 | –6,9 | |
| Utgående planenligt restvärde | 15,4 | 18,1 |
I samband med CTT:s förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats.
Vid förvärvet av Catron Elektronik AB identifierades immateriella tillgångar till ett värde för CTT om 11,4 MSEK De immateriella tillgångarna betår av orderstock och befintliga affärsrelationer inklusive teknikplattform. Nyttjandeperioden av affärsrelationen och teknikplattformen bedömdes till 8 år innebärandes en årlig avskrivning om 1,2 MSEK. Orderstocken bedömdes realiserad under 2010.
Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutveckling har under 2011 varit bättre än förväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats uppåt med 2,1 MSEK. I redovisningen får detta också följden att det redovisade värdet på aktierna i Catron och de immateriella tillgångar som är hänförliga till förvärvet justeras retroaktivt. I koncernen medför detta att avskrivningarna för 2011 baseras på de justerade värdena på de immateriella tillgångarna. Sammantaget ger det en negativ resultateffekt i koncernen på 0,3 MSEK för 2011.
Koncernens ingående balans har, av jämförelseskäl, justerats med den reviderade bedömningen av den villkorade köpeskillingen. CTT har valt att inte förtids tillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet.
| (MSEK ) |
Redovisat I värde i Catron före förvärvet |
nitial V verkligt värde J justering |
usterad beräkning |
erkligt värde redovisat i koncernen |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella tillgångar | 0,0 | 17,5 | –3,3 | 14,2 |
| Materiella tillgångar | 0,0 | 0,2 | 0,0 | 0,2 |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,5 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 5,0 | 0,0 | 0,0 | 5,0 |
| Likvida medel | 4,5 | 0,0 | 0,0 | 4,5 |
| Uppskjuten skatteskuld | –0,6 | –4,7 | 0,9 | –4,4 |
| Övriga avsättningar | –0,4 | 0,0 | 0,0 | –0,4 |
| Räntebärande skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Lev. skulder och övriga skulder | –3,2 | 0,0 | 0,0 | –3,2 |
| Netto identifierade tillgångar och skulder | 5,8 | 13,0 | –2,4 | 16,4 |
| Köpeskilling | ||||
| Aktier, emisson av 544 724 st CTT aktier | 12,5 | |||
| Beräknad tillägsköpeskilling | 3,9 | |||
| 16,4 | ||||
| Goodwill | 0,0 | |||
| Kontant reglerad köpeskilling inklusive förvärvskostnader | 0,0 | |||
| Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget | 4,5 | |||
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv av dotterbolag | 4,5 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 3,7 | 3,7 | |
| Inköp | 0,3 | 0,0 | |
| Försäljningar/utrangeringar | –3,7 | 0,0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 0,3 | 3,7 | |
| Ingående avskrivningar | –0,7 | –0,5 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,8 | 0,0 | |
| Årets avskrivningar | –0,1 | –0,2 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0,0 | –0,7 | |
| Utgående planenligt restvärde | 0,3 | 3,0 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 6,7 | 6,7 | |
| Inköp | 1,7 | 0,1 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 8,4 | 6,7 | |
| Ingående avskrivningar | –3,8 | –2,8 | |
| Årets avskrivningar | –1,0 | –0,9 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –4,8 | –3,8 | |
| Utgående planenligt restvärde | 3,6 | 3,0 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 21,4 | 20,2 | 20,9 | 19,9 |
| Inköp | 3,0 | 1,2 | 2,3 | 1,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 24,4 | 21,4 | 23,2 | 20,9 |
| Ingående avskrivningar | –17,5 | –15,2 | –17,5 | –15,3 |
| Årets avskrivningar inventarier, verktyg och installationer | –2,1 | –2,3 | –1,9 | –2,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –19,6 | –17,5 | –19,4 | –17,5 |
| Utgående planenligt restvärde | 4,8 | 3,9 | 3,9 | 3,4 |
| MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 2010-12-31 |
||||
| Andelar i koncernföretag | 28,0 | 28,0 | ||
| Utgående bokfört värde | 28,0 | 28,0 |
Moderbolagets redovisade anskaffningsvärde av aktier i Catron Elektronik AB har omvärderats från 18,9 MSEK till 16,4 MSEK som resultat av justerad tilläggsköpeskilling. Dessutom har andelens bokförda värde minskat med 2,6 MSEK som resultat av utdelning till moderbolaget.
| Antal K andelar |
apital- B andel |
okfört J värde |
usterat eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda | ||||
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 100 | 100% | 0 | 0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 10 000 | 100% | 13,8 | 5,2 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 1 000 | 100% | 14,2 | 6,8 |
| 28,0 |
| Årets resultat | |
|---|---|
| CTT Systems Inc. Delaware USA | 0,0 |
| Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö | 2,2 |
| Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro | 4,0 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Råvaror och förnödenheter | 26,1 | 21,1 | 23,4 | 20,0 |
| Halvfabrikat | 4,2 | 4,2 | 3,9 | 4,2 |
| Varor under tillverkning | 3,5 | 2,2 | 2,3 | 1,2 |
| Färdiga varor | 1,7 | 3,8 | 1,5 | 3,8 |
| 35,4 | 31,3 | 31,1 | 29,3 |
Avdrag för inkurans i koncernen har, efter individuell prövning, skett med 1,5 MSEK (1,2 MSEK).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK.
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys förfallna ej | ||||
| nedskrivna kundfordringar | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Mindre än 3 månader | 3,5 | 2,2 | 3,4 | 2,0 |
| 3 till 6 månader | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| 7-12 månader | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| mer än 12 månader | 0,4 | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
| 4,2 | 2,6 | 4,1 | 2,4 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skatt | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Aktuell skatt | –2,2 | –1,4 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till förändringar | ||||
| i temporära skillnader: | ||||
| Framtida nyttjande av underskottsavdrag | 32,0 | 12,0 | 29,8 | 12,0 |
| Förändring av obeskattade reserver | 0,0 | 0,9 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässiga övervärden vid förvärv av Bribo 1) | –2,7 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässig reavinst försäljning av fastighet | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Koncernmässiga avskrivningar | 0,7 | 1,1 | 0,0 | 0,0 |
| 28,0 | 12,6 | 29,8 | 12,0 |
1) Uppskjuten skatt hänförlig till identifierade övervärden vid förvärv av Bribo, ej tidigare redovisat. Se även not 8
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatter | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Uppskjuten skattefordran avser | ||||
| följande tillgångar och skulder: | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | –4,1 | –2,0 | 0,0 | 0,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | –0,2 | –0,5 | 0,0 | 0,0 |
| Periodiseringsfonder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag | 48,3 | 18,5 | 48,3 | 18,5 |
| 44,0 | 16,0 | 48,3 | 18,5 |
Effektiv skattesats uppgår till 26,3%.
Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 184 MSEK (185 MSEK). Underskottet är koncernbidragspärrat enligt följande:
| MSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 S | pärrat tom |
|---|---|---|---|
| Bribo Mekaniska AB | 129 | 129 | 2012 |
| Catron Elektronik AB | 171 | 171 | 2014 |
I koncernen finns ett ackumulerat skattemässigt underskott uppgående till ca: 184 MSEK motsvarande en total uppskjuten skattefordran på ca: 48 MSEK. Styrelsen gjorde inför boksluten 2009 och 2010 bedömningen, mot bakgrund av utvecklingen på marknaden för CTT:s produkter, att tillräcklig säkerhet föreligger om framtida överskott för att delar av den uppskjutna skattefordringen på underskottet skulle kunna redovisas som tillgång i balansräkningen. Av detta skäl tillgångs- och intäktsfördes en uppskjuten skatt på 8 MSEK i fjärde kvartalet 2009 och ytterligare 10 MSEK i fjärde kvartalet 2010.
Styrelsen har per 2011-12-31 gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar för kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna bedömning har nu i fjärde kvartalet 2011 resterande 30 MSEK i uppskjuten skatt tillgångs- och intäktsförts. Det finns ingen förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott.
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Förutbetalda hyror | 0,5 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,2 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 7,2 | 3,8 | 5,4 | 1,2 |
| Övrigt | 1,0 | 1,0 | 0,6 | 0,7 |
| 9,1 | 5,8 | 6,9 | 2,8 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående avsättning | 2,1 | 2,0 | 1,6 | 1,6 |
| I anspråktagna belopp | –1,2 | –0,8 | –1,2 | –0,8 |
| Årets avsättning | 1,3 | 0,9 | 1,0 | 0,8 |
| Utgående avsättning | 2,1 | 2,1 | 1,4 | 1,6 |
Företagsledningen bedömer att det förväntade utflödet av avsatta medel kommer att ligga i nivå med den 2%-iga avsättningen för motsvarande period på systemförsäljningen som sker. Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad systemförsäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36 mån.
De långfristiga räntebärande skulderna till kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande:
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 27,0 | 18,2 | 27,0 | 17,0 |
| Senare än 5 år | 7,9 | 1,3 | 0,0 | 0,0 |
| 34,9 | 19,4 | 27,0 | 17,0 | |
| Ställda säkerheter för skuld enligt ovan: | ||||
| Fastighetsinteckningar | 0,0 | 1,3 | 0,0 | 0,0 |
| Företagsinteckningar | 34,5 | 32,5 | 30,0 | 30,0 |
| Patent | 0,0 | 0,2 | 0,0 | 0,2 |
| Inventarier | 2,4 | 1,8 | 0,0 | 0,0 |
| Aktier i dotterbolag | 13,9 | 10,9 | 14,2 | 14,2 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar, av detta skäl motsvarar detta därför det verkliga värdet.
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 1 | |
| Upplupna löner rörlig ersättning | 0,7 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Semesterlöneskuld | 2,8 | 2,2 | 1,9 | 1,6 |
| Upplupna sociala avgifter | 0,9 | 0,7 | 0,6 | 0,5 |
| Upplupen löneskatt | 1,3 | 0,7 | 1,0 | 0,5 |
| Upplupen provision och royalty | 4,5 | 3,0 | 4,5 | 3,0 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 16,7 | 1,7 | 6,3 | 1,6 |
| Övrigt | 2,1 | 0,9 | 1,8 | 0,8 |
| 29,0 | 9,3 | 16,2 | 8,0 |
Företagsinteckningar och samtliga aktier i dotterbolaget Bribo Mekaniska AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några ansvarsförbindelser finns ej i koncernen.
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Beviljad kredit | 20,4 | 20,1 | 17,4 | 17,1 |
Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 17 350 000 SEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 391 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. I beloppet för eget kapital ingår villkorat aktieägartillskott med 4 933 000 SEK (4 933 000) SEK. Det villkorade aktieägartillskottet är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB. Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets tabeller över förändringar i eget kapital.
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Nettoomsättning enligt resultaträkning | 100,2 | 69,2 | 66,1 | 48,7 |
| Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning | 3,5 | 1,2 | 1,7 | 1,2 |
| Förändring av kundfordringar | –19,4 | –2,7 | –7,8 | –1,0 |
| Förändring av förskott från kunder | –0,5 | 0,0 | –0,5 | 0,0 |
| Förändringar av förutbetalda rörelseintäkter | 15,1 | –2,5 | 4,7 | –2,5 |
| Förändring av upplupna rörelseintäkter | –3,4 | –2,5 | –4,2 | –0,2 |
| 95,6 | 62,8 | 60,0 | 46,1 |
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning | –32,2 | –22,1 | –27,8 | –19,0 |
| Utgifter för produktutveckling | –0,1 | 1,4 | 0,0 | 0,2 |
| Övriga externa kostnader enligt resultaträkning | –31,4 | –22,7 | –18,9 | –14,4 |
| Personalkostnader enligt resultaträkning | –35,1 | –31,2 | –24,9 | –23,4 |
| Valutakursförluster av rörelsekaraktär | –1,7 | –1,3 | –1,7 | –1,2 |
| Lagerförändringar | –4,1 | –5,0 | –1,9 | –3,8 |
| Förändring av förutbetalda kostnader | 0,1 | –0,4 | 0,1 | –0,1 |
| Förändringar i övriga fordringsposter | –2,5 | 0,6 | –3,4 | –0,5 |
| Förändringar av leverantörsskulder | 5,2 | 4,9 | –0,7 | 5,0 |
| Förändringar i övriga skuldposter | 5,8 | 1,9 | 3,5 | 1,6 |
| –96,0 | –73,9 | –75,6 | –55,6 |
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.
Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen |
2011-12-31 Redovisat R värde |
2010-12-31 edovisat värde |
|---|---|---|
| Likvida medel i SEK | 6,4 | 0,8 |
| Likvida medel i USD | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel i EUR | 0,0 | 0,0 |
| 6,4 | 0,9 | |
| Valutaterminskontrakt | 0,0 | 2,2 |
Värderingen av terminskontrakten bygger på observerbara marknadsdata.
| Kund och lånefordringar | 2010-12-31 Redovisat R värde |
2009-12-31 edovisat värde |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 32,0 | 12,6 |
| 32,0 | 12,6 |
Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.
Vid räkenskapsåret slut 2011-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.
| Andra finansiella skulder | 2011-12-31 Redovisat R värde |
2010-12-31 edovisat värde |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 12,9 | 7,7 |
| Skulder till kreditinstitut SEK | 35,6 | 20,3 |
| Skulder till kreditinstitut USD | 15,8 | 16,8 |
| 64,3 | 44,8 |
Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.
I samband med köpet av Catron Elektronik AB förband sig CTT enligt avtal att betala en tilläggsköpeskilling till Catron Design AB, ägare till 4,8% av aktierna i CTT. Tilläggsköpeskillingen har värderats 3,5 MSEK per balansdagen. Värderingen framgår av Not 30.
Under räkenskapsåret har 2,6 MSEK (2,3 MSEK) utbetalats till Catron Design AB som ersättning för konsulttjänster och hyra av lokaler.
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall det övervägas om valutasäkring skall ske.
Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:
Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. En förändring på USD kursen med +/- 10 öre påverkar rörelseresultatet med ca +/- 0,7 MSEK För påverkan på rörelseresultatet, Se även not 4 och 5. Moderbolagets checkräkningskredit i USD var per balansdagen utnyttjad till 2,28 MUSD. En variation i USD kursen med +/- 10 öre påverkar resultatet med 228 KSEK.
Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. En variation i räntenivån med +/- 1 % påverkar resultatet med +/- 371 KSEK. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.
Koncernens finansiella instrument per 2011-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. P.g.a de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer.
Koncernens finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 63 MSEK varav 51 MSEk var utnyttjad.
Övriga avsättningar utgörs i sin helhet av beräknad tillgäggsköpeskilling avseende Catron Elektronik AB. Tilläggsköpeskillingen utgörs av en 50%-ig del av vinsten i Catron under åren 2010, 2011 och 2012.
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående avsättning | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 |
| Årets upplösning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets avsättning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående avsättning | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 3,5 |
Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutvecklingen har under 2011 varit bättre änförväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats retroaktivt.
CTT har valt att inte förtids tillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet. Se även Not 8.
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 11 391 438 (föreg. år 11 391 438). Eftersom det ej längre finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| NOT 32 – ÖVRIG A FORDRING AR |
||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN MODERBOL | AGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Marknadsvärde valutasäkringar | 0,0 | 2,2 | 0,0 | 0,0 |
| Momsfordringar | 3,4 | 0,9 | 2,3 | 0,9 |
| Skattekonto | 0,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 2,4 | 0,4 | 2,4 | 0,4 |
| 6,0 | 3,5 | 4,7 | 1,3 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2012. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 9 maj 2012.
Nyköping 2012-03-30
Ordförande
Torbjörn Johansson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2012-03-30 Grant Thornton Sweden AB
Anders Meyer Joakim Söderin Auktoriserad revisor Godkänd revisor
Johan Lundsgård Anders Helmner Björn Rönnquist
Lars Lindgren Gert Schyborger Maria Nordberg
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för CTT Systems AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-61.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisningen som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseende rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nyköping den 30 mars 2012 Grant Thornton Sweden AB
Anders Meyer Joakim Söderin Auktoriserad revisor Godkänd revisor
VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 35 000 st.
Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st.
Produktionschef, född 1959. Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktions, underhålls- och inköpschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st
Ekonomichef, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/ Borlänge 1984. Projekt- och Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988–1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004–2006, Ekonomichef CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 28 000 st.
Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 9 830 st.
Sälj, marknads och eftermarknads chef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006-2011. Sälj, marknads och eftermarknads chef från 2011. Antal aktier i CTT: 2 500 st.
VD Bribo Mekaniska AB, född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1989–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2009. VD Bribo Mekaniska AB från 2009. Antal aktier i CTT 5 275 st.
VD Catron Elektronik AB, född 1959. Förvaltningsekonom Linköpings Universitet 1986. Inköpare, Saab Aircraft 1986-1995, Försäljningsansvarig Spares and Logistical Services Saab Aircraft 1995-1999, Affärsutvecklingsansvarig Spares, Saab Aircraft 1999-2002, Manager, Supplier Management Saab Aircraft 2002-2003, Director, Supplier Management, Saab Aircraft Services 2003-2010. VD Catron Elektronik AB från 2010. Antal aktier i CTT 0 st.
Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
VD och vissa befattningshavare i bolaget har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte för övriga 12 månaders lön.
De redovisade innehaven gäller per 2011-12-31. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.
Född 1953, Ekonom, styrelseledamot sedan 2009. VD och Koncernchef i Volito AB. Äger 0 st aktier i CTT.
Född 1953, Master of Science, Lund, styrelseledamot sedan 1996. VD Telair International AB. Äger 3 663 st aktier i CTT.
Född 1950, Civilekonom, Handelshögskolan Göteborg, styrelseledamot sedan 2006, styrelseledamot i Air Greenland. Äger 2 000 st aktier i CTT.
Björn Rönnqvist
Född 1963, Civilekonom, Uppsala
Född 1940, styrelseledamot sedan 2010, Försvarshögskolan, Columbia University Business School MBA. Styrelseledamot i bl.a. Hawker Pacific Ltd. Image Systems AB och Rotekonsult AB m.fl. Äger 6 000 st aktier i CTT.
Född 1963, Styrelseledamot sedan 2010, Civilingenjör, Maskinteknik, Lunds Tekniska Högskola, Quality Director Saint-Gobain Sekurit International, Frankrike. Äger 0 st aktier i CTT.
Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.
Godkänd revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2011.
| ACJC | Airbus Corporate Jet Center |
|---|---|
| ATP | Acceptance Test Procedure |
| BBJ | Boeing Business Jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller |
| Bilge trays | Distans som lyfter isoleringen från flygplanets ytterskal |
| Business class | Kabinsektion för affärsresenärer |
| Business Jet | Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer |
| C-check | Det årliga underhållet på ett flygplan. Checktid cirka en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum |
| Completion Center | "Flygplansverkstad" – modifierar, specialinreder VIP flygplan |
| Crew rest areas/bunks | Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar |
| CRJ | Canadair Regional Jet |
| D-check (strukturcheck) |
En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och komponenter. Utförs med fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Check tid cira 1 månad. |
| EASA | European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket |
| EB | Engineering Bulletin |
| FAA | Federal Aviation Administration, det amerikanska luftfartsverket |
| Flag carrier | Nationellt flygbolag t.ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland) |
| Flight deck | Cockpit, piloternas arbetsplats |
| Hub | Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser |
| IP | Initial Provisioning, reservdels leveranser till kunder (flygbolag) på t ex. B787 inför leverans av planet |
| IR | Investor relations |
| Launch Customer | Förstakund på nytt flygplanssystem |
| Long haul flights | Långdistansflygningar |
| Narrow-body | Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (tex Boeing 737) |
| OEM | Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sen säljs vidare av flygplanstillverkaren |
| Pax | Passagerare |
| Pax density | Passagerartäthet |
| Regional Jet | Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser |
| Retrofit | Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget |
| Short haul | Kortdistansflygningar |
| STC | Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luft värdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet (EASA, FAA) |
| TC | Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration |
| Test rigg | "Prov rigg" för tester av befuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö |
| Wide-body | Flygplan med bred kropp, två gångar (tex A350, A380 och Boeing 787) |
| VIP Aircraft | Privat Jetflygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning |
CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE-611 29 Nyköping Tel: 0155-20 59 00 Fax: 0155-20 59 25 E-mail: [email protected] www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: Nyköping
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.