CTT Systems — Annual Report 2010

Apr 5, 2011

Kort om CTT

CTT Systems AB (publ.) är en svensk teknikkoncern som är verksam inom flygbranschen. CTT utvecklar, tillverkar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som flygbolag finns på kundlistan.

Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsen, Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB.

Ekonomisk information

Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2010 distribueras till samtliga registrerade aktieägare.

Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.

Årsstämma:	5 maj 2011
Delårsrapport, jan–mars:	5 maj 2011
Delårsrapport, jan–juni:	25 aug 2011

Årsstämma

Årsstämman äger rum torsdagen den 5 maj 2011 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear/VPC AB (tidigare Värdepapperscentralen), förda aktieboken senast fredagen den 29 april 2011, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 2 maj 2011.

Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn.

Registreringen skall vara genomförd senast den 29 april 2011.

Under 2010 började Lufthansa flyga A380 med CTT's system Cair™ i första klass.

INNEHÅLL

Kort om CTT	2
Året i korthet	4
VD har ordet	6
Cair™ på turné med Lufthansa	8
Eftermarknaden tar form	10
Produktöversikt	12
Uppdämt behov ger Cair™ guldläge	16
Marknadsöversikt	18
Kund- och produktöversikt	20
Konkurrenssituation	22
CTT Produktion	23
Bribo Mekaniska	25
Catron Elektronik	26
A350 passerar ny milstolpe	28
Avfuktningssystemet	30
Befuktningssystemet	31
CTT-aktien	32
Historik,organisation och kvalitetssystem	34

	FINASIELLA RAPPORTER
--	----------------------

Förvaltningsberättelse	36
Bolagsstyrningsrapport	41
Femårsöversikt Koncernen	44
Resultaträkningar Koncernen	45
Balansräkningar Koncernen	46
Eget kapitalräkningar Koncernen	47
Kassaflödesanalyser Koncernen	47
Resultaträkningar Moderbolaget	48
Balansräkningar Moderbolaget	49
Eget kapitalräkningar Moderbolaget	50
Kassaflödesanalyser Moderbolaget	50
Redovisningsprinciper	51
Noter	54
Revisionsberättelse	64
Ledande befattningshavare	65
Styrelse och revisorer	67

Our mission is to create a better climate both inside and outside the aircraft and thereby provide economic and environmental benefits to the airline. The key is to balance humidity levels on board. Our concept increases passenger well-being, contributes to a better environment and improves airline economy, simultaneously. we call it "humidity in balance".

Affärsidé

CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare.

Strategi

CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom produktområdet avfuktning och befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden.

Marknadskommunikationen skall syfta till att lyfta fram de fuktrelaterade problem som idag råder i ett flygplan. CTT skall aktivt deltaga i debatten kring hälsa och välbefinnande i kabinen.

Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och konkurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag.

De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom att få leverera direkt till flygplanstillverkarna.

Mission

Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat både i och utanför flygplanet och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi. Vi kallar det "Humidity in Balance".

Vision

CTTs vision är att varje flygbolag skall kunna erbjuda en kabinkomfort vad gäller luftfuktighet som motsvarar ett normalt inomhusklimat.

The message is getting across!

2010 has been a year of massive media attention. International flight media has acknowledged CTT in a number of ways.The Lufthansa affair in particular has drawn enormous publicity. Check out the buzz!

International Media Coverage 2010

• • CAIR™ mentioned in several Lufthansa A380 press releases over the year.
• • ZD* full page article in Arabian Aerospace magazine at the MEBA, Dec 2010.
• • CAIR™ article in www.ainonline.com in November 2010.
• • CAIR™/Lufthansa A380 article in Metro and www.metroteknik.se October 2010.
• • ZD* full page article in Regional International in connection with 2010 General Assembly of ERA in September 2010.
• • ZD* article in Aircraft Technology, August-September 2010.
• • Ar ticle in Aerospace International relating to our stand at the Aircraft Interiors Expo and LH A380, August 2010.
• • CTT mentioned in article in World Airnews, September 2010.
• • CAIR™ included in article in Aircraft Interiors International Magazine, September 2010.
• • CAIR™ article in Farnborough Airshow News, July 2010.
• • CAIR™ and LH A380 article in Farnborough Flight Daily News, July 2010.
• • CAIR™ article in relation to A350 in Aviation Week Farnborough Shownews, July 2010.
• • Full article in Satair's magazine Uptimes. July 2010.
• • CAIR™ included in article in Aero International Magazine, July 2010.
• • CAIR™ full page article in Aerospace Interna tional in relation to LH A380, June 2010.
• • CTT full page article in Flight International, June 2010.
• • CTT mentioned in emerald media's news- letter from Hamburg Aircraft Interiors, June 2010.
• • ZD* mentioned in article on ANZ in Airways, May 2010.
• • CAIR™ article in Flight Daily News from Hamburg Aircraft Interiors, May 2010.
• • CAIR™ article in Aviation Week Singapore Shownews, February 2010.

*ZD = abbreviation for Zonal Drying™ System

VD har ordet

År 2010 startade i medvind med goda nyheter från Seattle om att provflygningarna av Boeing 787 utfördes enligt plan. I maj kom en av årets höjdpunkter då Lufthansa tog leverans av det första A380 flygplanet med CTT's befuktningssystem Cair™ i första klass. På hösten kom dock motvinden med låg leveranstakt, framför allt vad gäller VIP-system, och i november råkade Boeing ut för en allvarlig incident under provflygning med 787 flygplanet och ytterligare en rejäl försening i programmet var ett faktum.

Förseningarna Boeing 787-programmet belastar CTT

Förseningarna av 787-projektet har reducerat CTTs förväntade omsättning under året, och därmed belastat CTTs kassaflöde. Eftersom provflygningarna under våren var positiva, beställde CTT material från underleverantörer för att enligt plan kunna öka produktionen under hösten och framförallt vara redo att leverera initiala reservdelar. När Boeing i två omgångar försenade den första leveransen av flygplanet blev effekten en oönskad lageruppbyggnad av 787-delar.

Under den senaste tiden har dock optimismen rörande 787-programmet delvis kommit tillbaka. Alla provflygplan är återigen i luften och Boeing planerar att leverera ett första flygplan under årets tredje kvartal. Även då flygplansprojektet nu är mer än tre år försenat ligger de flesta beställningarna fast och orderboken innehåller imponerande 843 beställningar. Detta visar hur efterlängtat Boeing 787 är bland kunderna. Jag är säker på att det med tiden kommer att bli en kommersiell succé inte bara för Boeing utan även för CTT. Vi måste dock ha ytterligare lite tålamod med att all ny teknik i flygplanet provas ut på ett korrekt sätt innan flygplanet kan certifieras och levereras till första kund.

Genombrott för Cair™ bland flygbolagen

Mycket talar för att vårt system Cair™ (befuktning av flygplanskabinen) fick sitt genombrott på flygbolagsmarknaden när Lufthansa tog leverans av sina första A380 flygplan. Vi kunde inte ha fått en bättre "första kund" bland flygbolagen. Lufthansa har under året gjort reklam för sin mycket fina första klass (inklusive luftbefuktning) vid introduktionerna av nya destinationer för A380. Cair™ har varit mycket framgångsrikt på VIP-marknaden och CTT har nu levererat systemet till 33 st flygplan. Jag tror att vi med Lufthansas hjälp kan få en liknande framgång för systemet bland världens stora flygbolag.

Samtidigt fortskrider utvecklingsarbetet med Cair™ till Airbus nya A350 flygplan. De första prototyperna har levererats och kvalificeringsprovningen kommer att starta i slutet av året. År 2011 kommer även de första A350 kunderna att specificera sina flygplan och vi räknar då med att ytterligare något flygbolag bestämmer sig för att införa systemet.

Utbredningen av Cair™ bland världens renommerade flygbolag har börjat!

VD Torbjörn Johansson tillsammans med styrelsen för CTT (ordförande Johan Lundsgård saknas på bilden).

Bribo

Bribo hade en stark återhämtning under 2010, omsättningen steg med 30% och företaget kom tillbaka till normal vinstnivå. Marknadsarbetet som lades ner under lågkonjunkturen resulterade i ett antal nya kunder. Detta tillsammans med att gamla kunder återigen börjar beställa normala volymer gör att framtiden ser mycket lovande ut. Vi är mycket stolta över Bribo som har lyckats komma stärkta ur lågkonjunkturen.

Catron

Vid förvärvet av Catron hade vi hoppats att första året i CTT koncernen skulle ha blivit resultatmässigt bättre. Ledningsbyte, uppgradering av kvalitetssystemet och ett försenat utvecklingsprojekt har belastat företaget. Omstruktureringen av företaget var dock nödvändig och under 2010 har man lagt grunden för en succesiv expansion. Catron är fortfarande beroende av beställningar från SAAB men vissa framsteg har gjorts för att kunna bredda kundbasen. Catron kan med tillförsikt se fram mot en intressant utveckling de närmaste åren.

Orderingången blir bättre 2011

CTT led även under 2010 av finanskrisen. Orderingången både vad gäller retrofit Zonal Drying™ System och Cair™ VIP var mycket låg både år 2009 och år 2010. Detta resulterade i en låg omsättning under år 2010. Mot slutet av året har vi dock märkt att framförallt VIP-marknaden har återhämtat sig och under 2011 har vi redan fått beställningar på Cair™ till tre flygplan. Med hänsyn tagen till de förfrågningar vi fått och de offerter vi har lämnat verkar denna positiva utveckling att fortsätta resten av året. Vi tror också att marknaden för Zonal Drying™ System kommer att utvecklas positivt. Många flygbolag har hög beläggning i sina flygplan och visar positiva resultat. Samtidigt är vi inne i en fas med stigande bränslepriser. Detta gynnar försäljningen av Zonal Drying™ System.

Vad som dock är allra viktigast för 2011 är självklart att leveranserna av Boeing 787 kommer igång. Då ökar inte bara våra leveranser av system till Boeing, utan även den lönsamma reservdelsförsäljningen kan starta.

Till sist vill jag tacka hela CTT-koncernens personal för bra prestationer i ännu ett år i med hård motvind. Låt oss innerligt hoppas att Boeing nu lyckas leverera de första 787 flygplanen och att vi på CTT kan få uppleva några år med stabil medvind.

Nyköping mars 2011

Torbjörn Johansson Verkställande Direktör

Cair™ på turné med Lufthansas Superjumbo

Dagarna före riksdagsvalet 2010 seglade Lufthansas nya jättefågel in över Arlanda och landade till ackompanjemang av smattrande kameror inför ögonen på tusentals flightspotters och en storögd journalistkår. Ett historiskt ögonblick, inte bara för Lufthansa och Airbus, utan också för CTT, vars trumfkort därmed gjorde entré på den nordiska arenan.

Stoppet på Arlanda var en del i Airbus och Lufthansas uppvisningsturné i de nordiska huvudstäderna. Från Köpenhamn via Stockholm gick resan vidare till Helsingfors och Oslo. Med det fick CTT och Lufthansas samarbete bokstavligt talat en flygande start.

Lufthansa är det första globala flygbolag som installerat befuktningssystem i ett vanligt kommersiellt flygplan. Befuktningen är ett led i att erbjuda förstaklassresenärerna en riktig VIP-upplevelse.

Trendsättare på många plan

A380n sätter en ny trend ifråga om alltifrån bränsleekonomi och miljötänk till ljudnivå, komfort och luftkvalitet.

Med en längd på 73 meter, en höjd på 24 meter och en takeoff-vikt på 560 ton – motsvarande 110 fullvuxna elefanter – är det världens största och tyngsta passagerarflygplan. Vingspannet på nästan 80 meter borgar för en mästerlig aerodynamik. Vingarna är stora som tre tennisplaner, vilket gör att landningen går långsammare och blir väldigt bekväm. Landningsbanorna på Gardermoen och Arlanda räcker gott och väl till. Däremot finns det bara en gate på Arlanda som i dagsläget klarar att ta emot alla de 526 passagerare som ryms ombord på Lufthansas version av Superjumbon. Maximala antalet passagerare är 853.

Rent ekologiskt höjer A380n ribban rejält. Lufthansas flaggskepp är tystare än andra plan, slukar mindre bränsle, tänker själv och slår automatiskt till bromsarna efter landning. I luften förbrukar den bara tre liter flygbränsle per 100 passerarkilometer.

Öronbedövande tystnad

Ljudmässigt tävlar A380n i en helt egen division. Det första publiken på Arlanda kunde notera var hur tyst den "viskande jätten" gled in över landningsbanan. Rolls Royce-motorerna är extremt tystgående – trots att de genererar lika mycket kraft som 3500 moderna bilar. Även invändigt är ljudnivån nästan 30% lägre än för konventionella plan. Man märker knappt att man är i luften.

Oslagbar komfort

Förstaklasskabinen bjuder på en osannolik komfort. Varje förstaklasspassagerare har en egen garderob. Badrummen är nästan fem gånger så stora som vanliga förstaklasstoaletter. Där finns cocktailbord, flyttbara middagsbord, ottomaner, diskreta läslampor och elektriska rullgardiner. De åtta förstaklassätena fungerar intuitivt och förvandlas via en knapptryckning till avskiljbara bäddar med över två meter långa madrasser. Passagerare kan flyga, arbeta, vila och sova i fred. Frågan är väl om någon lämnar sin plats av fri vilja. Särskilt som luften ombord nu också är mer behaglig.

Lugn och ro

Lufthansa har allt som allt beställt 15 st A380:or varav de fyra första levererades under 2010. Fem år tog det att utveckla förstaklass-konceptet. Analysen grundades på otaliga intervjuer, tester, workshops, kundenkäter, trendanalyser och designstudier. Passagerarnas synpunkter värderades högt och kabinpersonalen, som ju har mer erfarenhet än de flesta, bidrog med sitt kunnande. Slutsats: Högsta prioritet är lugn och ro – ju oftare och längre man flyger, desto viktigare.

"Why Cair™? Everybody notices how you have a dry nose and dry eyes when flying, so we felt that in terms of being comfortable this would be a real improvment, especially when sleeping on night flights"

Christina Foerster, chef för "product management and innovation long-haul" hos Lufthansa.

Flygbolagen möter detta behov på olika sätt. Vissa fokuserar på breda säten, utfällbara bäddar och underhållning för att få passagerna att slappna av. Andra erbjuder internetuppkoppling och live-TV för att restiden ska kunna utnyttjas bättre. Lufthansa satsar både på det och på god luftkvalitet.

Flygande humidor

Historiskt sett har den torra kabinluften varit ett stort bekymmer – paradoxalt nog allra mest i första klass, där passagerare sitter mer utspritt. Medan utandningsluften från det större antalet passagerare i businessoch ekonomiklass bidrar till att hålla fuktigheten på en acceptabel nivå, så kan den relativa fuktigheten i förstaklasskabinen sjunka till nivåer så låga som 5% efter bara ett par-tre timmars flygning.

Projektet A380 har kostat cirka 11 miljarder euro att utveckla och tagit dryga tio år att färdigställa. Flygbolag som Emirates, Qantas och Singapore Airlines har haft planet i trafik sedan 2007. Men hösten 2010 var första gången Sverige fick besök av Lufthansas nya stolthet.

Well-being som konkurrensfördel

Cair™ bevarar luftfuktigheten i första klass på en nivå runt 20%, en märkbar skillnad. Lufthansa har tagit fasta på det. Inte bara för att en balanserad luftfuktighet är behaglig i sig, utan också för att den förstärker effekten av andra förändringar. God mat och dryck smakar ännu bättre. Man sover bättre och mår bättre, vaknar upp piggare och mer utvilad. Problemen med torr hy, torra ögon, irriterade luftvägar och jetlag minskar. Och när flygningen är över så dröjer sig känslan av välbefinnande kvar som något att minnas nästa gång man väljer flygbolag.

Trendsättare

Cair™ är således att betrakta som ett strategiskt marknadsverktyg, i paritet med gourmetmat, komfortbäddar och in-flight underhållning. Nu när konjunkturen för flygbranschen pekar uppåt igen och flygbolagen behöver ta till nya medel för att hävda sig i slaget om resenärerna blir erbjudandet om ett bra klimat ombord en klar konkurrensfördel.

Det vi ser är sannolikt början på en trend. I begynnelsen var det ägare till privatjet och VIP-flygplan som satsade på befuktning. Nu kommer Lufthansa som första globala flygbolag och erbjuder en högre fuktnivå som standard på ett vanligt kommersiellt flygplan. Det sätter press på andra aktörer.

I processen finns många vinnare. Dels flygbolaget, som får ett konkurrensmässigt försprång. Dels kabinpersonalen, vars arbetsklimat förbättras. Dels passagerarna, vars hälsa och välmående det ytterst handlar om. Sist men inte minst CTT och dess aktieägare, vars investeringar nu på allvar börjar ge utdelning.

Peter Landqvist, eftermarknadschef Spare Humidifier Evaporation PAD packas för leverans

Eftermarknaden tar form

Ju fler system som är i luften desto viktigare blir eftermarknaden. Det är där – på reservdelar, service och merförsäljning – som CTT räknar med att tjäna pengar på sikt. Uppbyggnaden av vår Customer Support påbörjades i blygsam omfattning under 2010 och tar rejäl fart under 2011, då vi räknar med att Boeings 787 börjar levereras till flygbolagen.

Peter Landqvist är ansvarig för Customer Support, som smög igång under 2010 och redan nästa år väntas generera ordentliga intäkter. Han har varit med i uppbyggnaden av CTT och har hands-on experience från de flesta processer i företaget.

Merförsäljning

-I mina ögon är Customer support en säljande organisation. Gör vi vårt jobb bra är det lättare för vår säljavdelning att sälja produkter till andra flygplanstyper. Det är grunden i vårt customer supportarbete. Vi ska absolut serva kunden enligt kontrakt och garantiregler, men vi ska också vara en kommersiell organisation, säger Peter Landqvist.

Initial provisioning (IP)

Reservdelar blir på sikt den stora intäktskällan. Boeing rekommenderar flygbolagen att köpa ett antal reservdelar beroende på hur många plan man har. Delarna ska finnas hos flygbolagen 40 dagar innan de får sina första plan.

-Det vi väntar på är att Boeing ska leverera sin 'Dreamliner' 787, där vårt Zonal Drying™ System är standard och våra befuktare är option, säger Peter Landqvist.

–Kommersiellt är det oerhört bra för oss. Banden till flygplanstillverkarna är tajta och de blir starkare för var dag. Boeing vill att deras underleverantörer ska lyckas, och är väldigt intresserade av hur vi bygger upp vårt nätverk, säger Peter Landqvist.

2010 har varit ett bra år ur customer support-synpunkt. För levererade system som opererar har reservdelsförsäljningen gått enligt beräkning. Däremot släpar Boeing-projektet som sagt efter.

Uppdragen går att dela upp i tre kategorier.

Först är det reservdelar, d.v.s. Consumables, typ filter och andra delar, som måste bytas enligt vissa intervall. Det är det supporten ägnar sig åt idag, och det är det som kommer att generera stora intäkter för CTT på sikt.

Det andra är reparationer. Apparaten skickas hit, vi gör undersökningar, reparerar och skriver rapport om vad som hänt. Det handlar mycket om driftsäkerhet.

Den tredje kategorin är speciella ärenden, t ex där CTTs system påverkas av andra installationer ombord och vi blir då tvungna att utföra modifieringar på våra

Zonal Dryer monteras efter reparation.

system. I sådana lägen blir det ofta mycket tester, analyser och designarbete.

Samarbetet med ingenjörsavdelning och produktion.

På papperet består Customer Support än så länge bara av ett fåtal personer.

–Fast det är inte hela sanningen. I praktiken använder vi oss av ingenjörs-, produktions- och testavdelningen. När jag får en fråga från kund som kräver modifiering av befintliga system så är det ingenjörsavdelningen som utför själva arbetet, påpekar Peter Landqvist.

Kvalitetsplan / rutiner

Allt är noga reglerat av EASA, som är den europeiska flygmyndigheten, och FAA som är den amerikanska. CTTs kvalitetsorganisation och kvalitetsplan är godkänd av EASA. Den föreskriver steg för steg vilka rutiner som ska följas när vi ska reparera eller modifiera en apparat eller ett system.

–Vi är en godkänd produktions- och reparationsorganisation enligt EASA (s k POA part 21 och part 145). Det betyder att vi får reparera de produkter vi själva har tillverkat. Men vi är inte en designorganisation (DOA). Där samarbetar vi med Lufthansa Technik. Lite förenklat kan man uttrycka det så att allt som vi designar godkänner Lufthansa Technik och tar också ansvar för, säger Peter Landqvist.

Den vanliga "gången"

-Våra system är uppbyggda 'on condition', d.v.s. de används tills de går sönder.

Alla förfrågningar, klagomål eller felindikationer går till Customer Support. Om något går sönder avinstallerar flygbolagen själva och monterar in en reservdel istället (som de har på lager). Därefter skickas den felaktiga komponenten till CTT. Kundsupporten utvärderar vad problemet är och reparerar eller ersätter detaljen.

Lagerhållningen innebär en balansgång.

–Boeing kräver att vi har avsedd mängd reservdelar (IP) på lager så att vi kan leverera när kunderna väl får sina plan. När det blir förseningar får vi göra en avvägning och använda reservdelarna i produktionen i stället. Boeing gör inspektioner, så det gäller att delarna finns tillgängliga, samtidigt vill vi inte ha för stora lager som binder kapital.

Planerna för 2011

När Boeing börjar leverera i kvartal 3 som de säger så är det otroligt positivt för oss, säger Peter Landqvist.

–Det som kommer att hända 2011 är att vi går från att vara en liten leverantör – för ungefär 450 flygplan – till att bli en leverantör till flygbolag över precis hela världen. Det dröjer inte så många år förrän vi levererat 1 000 system. Vi kommer att arbeta över hela världen. Därför har vi valt samarbeta med Satair som är en av de största spare parts-distributörerna i branschen. Satair har reparations- och reservdelsstationer ute i världen och kan bevaka stora områden.

Danska Satair har funnits i 20-25 år och är det största privatägda distributionsbolaget för spares som finns i flygbranschen. Satair tar ansvar för CTTs reservdelsdistribution över hela världen. Första steget är Asien – eftersom det är där de tio första kunderna finns.

–De sätter upp en testrigg i Singapore, som CTT har levererat, varifrån de kan serva hela Asien. Nästa steg är en testrigg i USA som servar Nord- och Sydamerika.

24 • 7 • 365

-Vi bygger också upp ett kommunikationsnät så kunden i olika världsdelar har ett nummer att ringa, till Satair, där de får svar på sina frågor om reservdelar. Tekniska frågor kopplas till ett nummer på CTT som alltid har bevakning. Vi ska kunna leverera support 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året. Det är ett stort steg för Customer Support och vi kommer sakta att öka personalmässigt, avslutar Peter Landquist.

Framtidens system är här

Utvecklingen inom flygindustrin står aldrig stilla och de flesta flygbolagen ser till att integrera smarta lösningar i sina flygplan. Bekvämligheten ombord är ett exempel och ett mycket viktigt konkurrensmedel. Det handlar också om att hålla ner bränsleförbrukningen som i förlängningen leder till bättre EKONOMI och POSITIVA miljöeffekter. Det är där CTT kommer in i bilden med sina avfuktnings- och befuktningssystem. Systemlösningar som förebygger kondens och förser kabinen med fräschare luft vilket alltså ökar passagerarnas och personalens välbefinnande ombord. Vi kallar det "Humidity in balance".

Avfuktningssystemet Zonal Drying™ System förebygger kondens i flygplankroppen genom att angripa själva roten till problemet. Mindre kondens betyder lägre vikt vilket leder till lägre bränsleförbrukning, mindre utsläpp. Mindre kondens, minskad korrosion och elektriska fel resulterar också i längre livslängd på flygplanskomponenter och isolering.

Befuktningssystemet Cair™ höjer luftfuktigheten och förser kabinen med fräschare luft, vilket gynnar passagerarnas välbefinnande. De mår bättre, sover bättre och landar i bättre form.

Befuktningssystemet Crew Humidifiers möjliggör högre luftfuktighet på flight deck och i besättningens viloutrymmen, vilket skapar ett behagligare arbetsklimat och ökar personalens välbefinnande.

Cair™ VIP är ett befuktningssystem som är anpassat till de strikta kraven på stora privata jet-plan. Kan även installeras i befintliga VIP-flygplan.

Fakta om oem-kontrakten

2003 Airbus A380

– Befuktning som option för besättningens viloutrymmen

2005 Boeing 787

• Zonal Drying™ System som standard
• – Befuktning av besättningens viloutrymmen och på flight deck som optioner

2009 Airbus A350

• Zonal Drying™ System som option
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och på flight deck som optioner
• – Befuktning av kabinen med Cair™ som option

	A380	B787	A350
Zonal Drying™ System
Cair™
Crew Rest Humidifiers
Flight Deck Humidifiers

BALANSERAD LUFTFUKTIGHET INUTI ETT FLYGPLAN INNEBÄR MÅNGA FÖRDELAR FÖR EKONOMIN, MILJÖN, PLANET OCH SÄKERHETEN. MEN DEN HAR OCKSÅ BETYDELSE FÖR PASSAGERARNAS VÄLBEFINNANDE OCH PERSONALENS HÄLSA. CAIRTM HAR UTVECKLATS FÖR ATT HÖJA KOMFORTEN GENOM ATT BEFUKTA DEN TORRA kabinLUFTEN.

Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 50 och 60 procent. I ett flygplan sjunker den snabbt till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att hälften av luften tas in via motorerna på cirka 10 000 meters höjd, där luften är oerhört torr. Så ju längre en flygning pågår, desto torrare blir kabinluften och desto tydligare blir de negativa symptomen för passagerare och besättning.

Hud och slemhinnor torkar ut

När människor vistas i en luftfuktighet under 20 procent drabbas de av en rad olika problem. Som till exempel sömnsvårigheter, trötthet, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor och det faktum att mat smakar mindre i en miljö med lägre luftfuktighet. Andra besvär är att kontaktlinser måste tas ut, risken för att bli förkyld eller smittas av något virus ökar och problem med torr hud och allergier likaså. Inte minst för kabinpersonalen,

som ständigt utsätts för den torra luften, är detta påfrestande. Att man i dag flyger så länge som upp till 18 timmar förvärrar besvären ytterligare.

Befuktning ger mer energi

Cair™ befuktar den torra luften inuti kabinen och mildrar samtliga påtalade problem avsevärt. Passagerarna får mer energi och känner sig inte lika trötta efter en flygresa. Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med högre luftfuktighet ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet och de förbättrade arbetsförhållandet för kabinpersonalen har systemet ytterligare fördelar. Att kunna erbjuda fräschare luft under flygningarna är en stor konkurrensfördel för flygbolagen. Särskilt med tanke på de allt högre kraven på god kabinkomfort. Att dessutom kunna erbjuda en flygresa med minimerad miljöpåverkan är ytterligare en konkurrensfördel.

typsnitt helvetica En framgångsrik produkt

neue light italic 19 p Få människor vet att CTT är den enda leverantören av luftfuktare för Airbus och Boeings nya flygplan: A380, A350 och Boeing 787. Luftfuktare i cockpit och kabinpersonalens privata utrymmen har funnits tidigare, men CTT har med sitt enkla och smarta system erövrat hela marknaden och skjutit undan all konkurrens. Vi ser också en möjlighet att integrera denna teknik på redan existerande flygplan.

Crew Humidifiers har sedan 2007 t ex installerats på Singapore Airlines A380, och har använts utan problem. Systemet är också utvalt att installeras på deras Boeing 787 precis som på ett flertal andra flygbolag. Med andra ord, en framgångsrik teknik som är här för att stanna.

Marknadsledande inom VIP aircraft

Sedan 2001, när vi sålde det första systemet, har vårt fokus legat på att utveckla lösningar för stora privata jet-plansmodeller. Idag är Cair™ VIP marknadsledande och kan installeras i BBJ, ACJ, A320, A319, A330, A340 och Boeing 767, 747, 777.

Vårt system Cair™ VIP har installerats, tillsammans med oss, av de flesta stora så kallade Completion centers i världen. Systemet certifieras av dem som en del av det kompletta Supplemental Type Certificate som utfärdas för ombyggnaden av flygplanet. Cair™ finns också tillgängligt som enskilt system till så kallade retrofit installationer.

KONDENS I FLYGPLAN HAR LÄNGE VARIT ETT PROBLEM INOM FLYGBRANSCHEN, DEN UPPSTÅR NÄR PASSAGERARNAS FUKTIGA UTANDNINGSLUFT MÖTER DEN KALLA INSIDAN AV FLYGPLANSKROPPEN. KONDENSVATTEN SAMLAS I FLYGPLANS-KROPPEN OCH ORSAKAR EN RAD OLIKA PROBLEM SOM TILL EXEMPEL:

Ökad flygplansvikt

Kondensvattnet kan väga så mycket som upp till ett halvt ton. Mer vikt betyder högre bränsleförbrukning, vilket är negativt både för miljön och ekonomin.

Elektriska störningar

Större delen av planens elektriska ledningar finns där vattnet samlas. Det kan leda till kortslutningar i känslig utrustning, vilket i sin tur kan orsaka förseningar och kostsamma reparationer.

Korrosion

Problemet med korrosion innebär stora kostnader för flygbolagen, som ofta måste byta ut delar av flygplansstrukturen vid större underhållstillfällen.

Försämrad isolering

Vattnet samlas i isoleringen och gör den både tyngre och sämre på att isolera. Passagerarna kan ibland känna kalldrag vid fönster och dörrar. I den blöta isoleringen bildas dessutom ofta mögel. Därför måste isoleringen i planen bytas ut regelbundet. Även ljudnivån inne i kabinen påverkas negativt.

Rain in Plane

Ibland kan passagerare besväras av dropp från taket vid start och landning. Det beror på att kondensvattnet samlas ovanpå takpanelerna. Ett fenomen som kallas för "rain in the plane".

Uppdämt behov ger VIP Cair™ guldläge

Lika snabbt som finanskrisen tog andan ur VIPmarknaden, lika snabbt vände det uppåt igen. Ett guldläge för CTT i och med att befuktning står högt på önskelistan hos nya tidens privatjet-ägare och Cair™ är top of mind.

CTT arbetar i segmentet större privatflygplan.

–Trenden för denna marknad är extremt positiv. Det finns ett uppdämt behov av att placera flygplan för modifieringar. Både Boeing och Airbus har välfyllda orderböcker. Exempelvis levererar Boeing sina första sex 747-8 till VIP-kunder, och dessa är mycket intressanta för oss, säger CTTs marknads- och försäljningschef Ulf Liljenberg.

Sedan första VIP-leveransen 2001 har CTT levererat 35 system.

–Visst finns det konkurrens, men vår bedömning är att vi idag har ca 95 % av marknaden för större VIPflygplan där befuktning har valts, säger Liljenberg.

Ketchupeffekt

–Cair™ VIP är något som diskuteras mellan VIPflygplansägare och något "man vill ha". Flertalet av de nya projekten har redan specificerat vårt system för installation, vilket är unikt i och med att de flesta optioner marknadsförs av completion centers.

Gången vid upphandling av ett business jet är lite speciell. Kunden köper flygplanet "tomt" från Boeing

Cair™ VIP levereras till följande flygplansmodeller: A318, A319, A320, A321, A330-200/300, A340-200/300/500/600, BBJ 1/2/3 (-700/-800/-900), Boeing 767-200/300/400, 747-400/-8 och 777-200/300. (Nästan uteslutande större VIP-flygplan.)

eller Airbus. Därefter kontrakteras ett completion center för att bygga inredningen. På förslag från completion centret beslutar kunden om vilken inredning och vilka optioner som ska installeras, t ex Cair™ VIP.

Påverkare och beslutsfattare

–Därför är vår målgrupp både ägaren av flygplanet och completion centret, säger Liljenberg.

–Vi kan konstatera att vår bearbetning börjar ge utdelning. I kombination med en mycket positiv utveckling av marknaden som helhet gör det att vi ser ytterst positivt på tillväxten inom vårt segment de närmsta åren.

De typiska ägarna av stora privata business jets är enligt Liljenberg extremt rika privatpersoner från Mellanöstern, Ryssland och Kina men också en hel del 'head of states'.

Det speciella med stora VIP-flygplan är att det är så få passagerare ombord och därmed torrare luft.

– Paradoxalt nog är behovet av befuktning alltså ännu större här än i reguljärtrafik. Dessutom är privatkunder oftast hälsomedvetna, och rädslan för att drabbas av virusinfektioner ökar intresset för vårt system.

Kommersiella marknaden hack i häl

–Det finns en tydlig koppling mellan VIP-marknaden och förstaklass-kabiner hos kommersiella flygbolag. VIP-personer med egna plan flyger även reguljärt, företrädesvis i första klass. Ett flygbolag som erbjuder nästan samma komfort vinner på det.

–Cair™ är ett försäljningsargument jämförbart med flat beds och video-on-demand och kan marknadsföras i paritet med dem, avslutar Ulf Liljenberg.

Beställda och ej levererade VIP-flygplan från Airbus och Boeing, per 2010-12-31:

BBJ	20
B747-8	8
B777	1
B787	13
A318	9
A319	14
A320	1
A330	16
A340	3
A350	8
A380	1

Marknadsöversikt

Ett av de bästa åren i flygbranschen; 2010 "Återhämtningen"

Förra året var ett mycket intressant år för flygbranschen. I början på året var alla bekymrade över den ekonomiska krisen som härjade i världen och IATAs första prognos för flygindustrins resultat för 2010 indikerade en rejäl förlust för branschen. Passagerarsiffrorna började dock öka snabbt, ända tills de isländska vulkanerna började spy aska. Molnet av vulkanaska orsakade enormt stora förluster särskilt för de europeiska flygbolagen. Sen kom sommaren och med denna också Farnborough Airshow där ingen talade om "kris" längre. Airbus och Boeing fick 461 beställningar under denna Airshow och även flygleasingbolagen som legat lågt en tid började beställa nya flygplan. Passagerarökningen fortsatte och under sommaren ändrade IATA sin prognos från en förlust på 2,8 Miljarder USD till en vinst på 2,5 Miljarder USD. Prognosen i januari 2011 för helåret 2010 från IATA visar på ett resultat på rekordstora 15,1 Miljarder USD och en passagerarökning på 8,2% samtidigt som Boeing och Airbus fick nybeställningar på 1,269 (573) st flygplan. Sammanfattningsvis kan man kalla 2010 ett återhämtningens år - och det fullkomligt otippat.

Den ojämförligt största händelsen för CTT under 2010 var Lufthansas introduktion av A380 med vårt Cair™ system i deras första klass.

Utsikterna för 2011

Den nyvunna optimismen fortsätter i prognoserna för 2011 och IATAs prognos för branschens resultat ligger på en vinst på 9,1 Miljarder USD. Orsaken till att man tror att det blir ett lägre resultat för 2011 än för 2010 är huvudsakligen kopplat till det stigande oljepriset vars utveckling är svårbedömd. Man prognostiserar en passagerarökning på 5,3% vilket är en ganska normal ökning historiskt sett. De områden som visar bäst potential för 2011 är Asien och Nordamerika.

Ett antal viktiga händelser förväntas ske under 2011 vilket bör gynna branschen och det är framförallt leveransen av Boeing 787 under tredje kvartalet samt att de första Airbus A350-kunderna skall slutspecificera sina konfigurationer. Båda dessa händelser kommer att ha stor betydelse för CTT samtidigt som Boeing och Airbus har stora orderböcker. Boeing med 847 st för 787 och Airbus med 583 st flygplan för A350.

Marknaden för Zonal Drying™ systemet

När det går bättre för flygbolagen ökar också deras vilja att göra mer långsiktiga investeringar och detta tillsammans med ett ökat oljepris gör att Zonal Drying™ System borde attrahera fler. Vi börjar även se ett ökat intresse från "nyare" marknader som Kina, Latinamerika och Indien. Airbus' beslut att erbjuda en ny bränslesnålare variant av populära A320 flygplanet, nu benämnt A320 NEO, är mycket intressant för vår del då vårt Zonal Drying™ System erbjuder en minskad bränsleförbrukning.

Flygplanstyp	Existerande B	acklog	Netto/Beställ 2010
A380	41	234	32
A350	0	583	78
B787	0	847	-4

Marknaden för Cair™

Den mediala uppmärksamheten kring Lufthansas introduktion av A380 och vårt Cair™ system i deras första klass överträffade alla förväntningar. Denna publicitet kombinerat med vår egen intensiva mediabearbetning under 2010, i första hand rörande Cair™ och A380-optionerna, resulterade i ett stort antal artiklar om CTT och våra produkter i diverse flygbranschtidningar.

A350-optioner

Airbus första A350-kunder skall i början av 2011 slutspecificera sina nya flygplan. Enligt vår bedömning avgör det den framtida försäljningspotentialen av Cair™ för A350. Vi intensifierar därför mötesfrekvensen med dessa flygbolag och satsar stort på mediabearbetning. Slår det väl ut med Cair™ i A350 lär det ge spin-off effekter för A380. Vår främsta målgrupp är de flygbolag som erbjuder första klasskabiner i denna och andra flygplanstyper. Vi konstaterar med glädje att Cair™ har skaffat sig en god position på marknaden, och kan mycket väl etablera sig som ett standardsystem för första- och businessklass, fullt jämförbar med andra bekvämligheter som t ex dagens flatbeds.

Marknaden för VIP-flygplan

Efter en ganska händelsefattig period har denna del av marknaden verkligen tagit fart igen. I slutet på 2010 placerades flera flygplan hos olika completion centers i världen för att påbörja sina interiörarbeten. 2011 ser ut att bli ett väldigt aktivt år och dessutom kommer Boeing att leverera sin nya Boeing 747-8 där 8 st är beställda som VIP flygplan. Av dessa 8 skall 5-6 st levereras under 2011 och 2012. Vi har redan sett 3 st Boeing 747-8 kontrakteras och vårt Cair™ är ett system som flertalet studerar för eventuell implementering. Vi förväntar oss ett mycket spännande år inom denna sektor.

Försäljnings- och marknadschef Ulf R. Liljenberg

Kund- och produktöversikt per 2010-12-31

Zonal Drying™ System

Flygplanstyp	Totalt beställda	Levererade	Kunder
Boeing 737	99	92	Sterling, Hapag-Lloyd, Air Berlin, Transavia, Luxair, Sun Express,
			Excel Airways, Jet2.com.
Boeing 757	71	71	Icelandair, JetAviation, First Choice, Thomas Cook, Monarch,
			Continental, Jet2.com, Tui Fly Nordic.
Boeing 767	32	32	Martinair, KLM, JetAviation, Monarch, First Choice, Air New Zealand.
Boeing 747	1	1	Lufthansa.
Boeing 777	8	0	Air New Zealand.
BBJ	1	1	Jet Aviation.
A320/A321	61	47	First Choice, Monarch, Martinair, My Travel, Air New Zealand,
			Thomas Cook, Novair.
A330	9	9	Emirates, LTU, Monarch, My Travel, TAP.
A300	4	4	Monarch.
MD80	2	2	Austrian.
MD11	33	33	KLM, Swiss, Martinair.
CRJ-100/200	66	66	Lufthansa Cityline, Adria Airways, Tyrolean/Lauda, Austrian.
	387	358	per 2010-12-31
Cair™
Flygplanstyp	Totalt beställda	Levererade	Kunder
Boeing 767	2	2	AAC, Jet Aviation.
Boeing 747	1	1	Jet Aviation.
BBJ	14	14	Lufthansa Technik, Jet Aviation, AAC.
A340	6	6	Jet Aviation, Qatar, Air Mauritius, Baysys Technologies, Gore.
A330	3	3	Qatar, Lufthansa Technik.
A320	4	4	Jet Aviation, Airbus Corporate JetCentre, AMAC, Comlux.
A319	5	3	Fokker, Airbus Corporate JetCentre, AAC.
A380	15	4	Lufthansa
	50	37	per 2010-12-31

Kundöversikt

Konkurrenssituation

Avfuktningssystem

CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flygindustrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flygplanen med olika passiva åtgärder:

• Kabinen täcks med hjälp av glasfibermattor
• Hängrännor monteras för att leda bort vattnet
• Skumgummibitar monteras på stag och liknande för att "fånga upp" rinnande vatten
• Filtmaterial limmas fast på takpaneler och liknande för att fånga upp vattnet (det är sedan tänkt att det ska dunsta bort)
• Så kallade "Bilgetrays" används som syftar till att lyfta upp isoleringen i buken på flygplanet så att kondensvattnet kan rinna förbi
• Det så kallade "SPUD-Systemet", vilket blåser extra ECS luft på ett antal utvalda ställen i crown area för att blåsa torrt

Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kortsiktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplanskroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korrosion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter.

Befuktningssystem

Det finns idag ytterligare två företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan:

Hamilton Sundstrand

Hamilton Sundstrand (USA) har utvecklat en befuktare där vatten diffunderar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777- och 747-flygplanen. Detta är ett äldre system som inte väljs av kunderna längre.

Liebherr-Aerospace

Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executive-flygplan Global Express. Inom Liebherr finns nu även Le Bozec systemet som har en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Denna produkt konkurrerar med oss på VIP-marknaden för stora flygplan och de har enligt vår bedömning ca. 5% av marknaden.

Boeings 'black label' sätter fart på produktion

Bort med den röda etiketten och fram med den svarta – en liten kursändring för Boeing men en milstolpe för CTT! Godkännandet innebär att vi nu har en fastlagd och kundgodkänd design och produktionsprocess för serietillverkning av Zonal Drying™ SYSTEM och en ventil till befuktningen för 787. CTT's luttrade produktionschef Stefan Hammar ser ljuset i tunneln.

Senaste budet från Boeing är att de första Boeing 787:orna ska släppas tredje kvartalet 2011. Hoppet har väckts och släckts flera gånger om, men nu tycks det bara vara en tidsfråga innan projektet får luft under vingarna.

–I och med att Boeing har godkänt designen och produktionsprocessen kan vi leverera produkterna utan risk för ändringar. Just nu har vi ett digert arbete med att konvertera redan byggda enheter, säger Stefan Hammar.

Balansgång: ha delar hemma – utan att bygga lager

-Det är ett konststycke att försöka hålla ett litet lager men samtidigt klara Boeings leveransscheman och krav på tillgänglighet och leveransprecision. Inte ens Boeing själva vet ju när de kommer att leverera.

Stefan Hammar, produktionschef CTT Systems AB

"2011 kommer att bli ett spännande och mycket viktigt år för CTT Produktion"

Trots frånvaron av stora volymer har 2010 varit ett aktivt år.

-För A350 har vi varit med och tagit fram testutrustningar och riggar, deltagit i utvärderingsarbetet och även byggt prototyper som levererats till kund. Allt detta har försiggått parallellt med vårt vanliga produktions- och underhållsarbete, men med vår lojala och duktiga personal har det lösts på bästa sätt.

Trimma och slimma processerna

Nästa fas är att bygga kvalificeringsenheter för A350, ett steg närmare en slutlig design. I väntan på serietillverkning behöver produktionslokaler och utrustning anpassas för den nya flygplanstypen.

-Planen för 2011 är att förse de växande Boeing- och Airbusprogrammen med all den utrustning de förväntas beställa. Internt fortsätter vi att fintrimma operationsoch styrningstider, säger Stefan Hammar.

Målet är att skapa ett bra flöde i alla steg i leverantörskedjan och produktionsapparaten.

-Designen på våra apparater ska trimmas så att de blir så enkla som möjligt att bygga, leveransprova och, i ett senare skede, underhålla. Där har vi pengar att spara. Vi måste även bli bättre på att styra våra leverantörer så att de levererar rätt produkter i rätt tid.

Försiktig general

-Med alla förseningar i 787-programmet i minne, kommer vi att vara försiktigare när det gäller att bemanna oss för A350.

-Att A380 flyger och att vårt system fungerar perfekt är en stor fjäder i hatten för CTT. Volymmässigt har det ingen inverkan ännu, men om fler flygbolag får upp ögonen för vårt systems fördelar och vill introducera det i sina A380-flottor, får det på sikt positiva konsekvenser för vår produktion.

-2011 kommer även det att bli ett spännande och mycket viktigt år för CTT Produktion, avslutar Stefan Hammar.

Zonal Dryer för Boeing 787 klar för leverans.

Tony Rosendahl, VD Bribo Mekaniska AB

Bribo Mekaniska går prima

Bribo, som införlivades med CTT 2007, levererar alla aluminiumdetaljer till CTT's avfuktare och befuktare. Omsättning och resultatsiffror låg klart över budget 2010. För även om flygsektorn höll sig förhållandevis lugn så ökade övriga kundsegment – bland annat inom designsektorn – markant.

Två nya kunder tog sig upp på Bribos tio-i-topplista under 2010, och över hälften av de befintliga storkunderna ökade rejält. Året började positivt – och fortsatte ännu bättre.

Full pott

–Trots att förra året inte riktigt blev som vi tänkt oss ifråga om leveranser till CTT har året som helhet ändå gått bra eftersom övriga kunder ökar stadigt. De nya projekt vi började jobba med 2009 gav utfall 2010 och omsättningsökningen är klart över förväntningarna, konstaterar en nöjd Tony Rosendahl.

Under året har Bribo anställt fem och tappat två personer, en nettoökning med tre.

Rätt folk på rätt plats

–Idag är det fler som delar på ansvar, befogenheter och kundkontakter. Tre är kundansvariga, vilket gör att kunden får en länk rakt in i produktionen. Det interna informationsflödet är också bättre. Det är en medveten strategi från min sida, för ju mer insatt man är desto mer engagerad blir man.

Bribo har inte bara åkt snålskjuts på konjunkturuppgången utan också utvecklat sitt affärssystem och investerat datamässigt.

–Sen marknadsför vi oss mer aktivt och har en uttalad vilja att växa, både på befintliga och nya kunder. På flygsidan fick vi in en ny kund, som visserligen inte påverkar 2010 så mycket, men som får bäring framåt.

"Kvalitet, kvalitet kvalitet – det trummar jag in i huvudet på min personal"

Avsyning av Zonal Dryer – detalj.

Diger agenda 2011

Planen är att fortsätta växa, och agendan för 2011 börjar redan bli fulltecknad. Utbyggnad av lokalerna, nyanställningar och nya maskininvesteringar ackompanjerar löpande produktion. Dagens produktionsyta på 1 250 kvadratmeter kan på sikt komma att fördubblas.

–Ritningarna är i princip klara, frågan är bara när vi ska få till det. Vi tar en etapp i taget, säger Tony Rosendahl.

Knäckfrågan är egentligen bemanningen.

–Maskiner är bara att köpa. Men i och med att vi är en kompetensintensiv organisation måste vi ligga lite före och anställa innan behovet blir alltför överhängande. När Boeing 787 kommer igång ordentligt, förhoppningsvis kvartal två eller tre, kommer vi att behöva nyanställa.

På frågan om vad som är Bribos styrka är svaret tveklöst: –Kvalitet, kvalitet, kvalitet – det trummar jag in i huvudet på min personal. Bribo har ett väldigt gott rykte kvalitetsmässigt, det är det vi lever på, men vi kan alltid vässa oss och bli ännu bättre. Vi har en tradition och vana av att jobba med lite mer komplicerade produkter, där finishen är viktig. Ofta är vi med kunderna i produktutvecklingen, tar fram prototyper. Där gör vi verklig nytta.

Uppdrag: att bredda kundbasen

Det rullar på ordentligt för Catron, som CTT förvärvade 2009. Jörgen Bruhn's första tuffa balansakt som nytillträdd vd blir att bredda kundbasen och kvalitetscertifiera verksamheten utan att tappa styrfart i löpande projekt. Tanken är att kapitalisera de produkter som tas fram så att de kan komma till nytta på andra marknader.

För CTTs räkning utvecklar Catron detaljer och kablage till avfuktarna. Men nyckelkompetensen rör kommunikationssystem och den i särklass största kunden heter SAAB. Med Jörgen Bruhn vid rodret är tanken att verksamheten och marknaden ska breddas.

Kravet för att lyckas bli upptagen som leverantör i flygbranschen är en kvalitetscertifiering enligt EN9100, baserat på de riktlinjer som finns i flygbranschen.

-Det är helt enkelt en förutsättning för att vi ska kunna forstsätta agera både innanför och utanför SAABvärlden, säger Jörgen Bruhn.

Jörgen Bruhn, VD Catron Elektronik AB

Rescue och övervakning

–Många av de lösningar vi tittar på rör civil säkerhet. En spännande marknad är övervakningsdelen i flygplan: hur man övervakar flyktingströmmar, oljeläckage ute till havs, olika typer av räddningsuppdrag, o.s.v. Där ser vi en god potential.

Under 2010 har Catron jobbat för högtryck med att få fram nya audiopanelen till SAABs skolflygplan SK60. Ordern landade i början av 2010, så året har präglats av intensivt utvecklingsarbete.

–Vår uppgift var att ta fram en ny kommunikationsenhet med unik funktionalitet – en burk som gör vad fyra burkar gjorde förut – för att spara SAAB tid, pengar och utrymme. Förutom att se till att enheten passar SAAB, har vi tittat på hur man kan utveckla basplattformen så att den går att använda på andra marknader.

Samtidigt har det varit oerhört mycket fokus på att kvalitetscertifiera verksamheten. Arbetet påbörjades tredje kvartalet 2010 och certifieringen ska vara klar till halvårsskiftet 2011.

Laddat för 2011

Vi har otroligt mycket på gång. Ett antal större beställningar är under förhandling och dessa kommer att kräva utökning av personalstyrkan med ett antal nyckelkompetenser om förhandlingarna faller väl ut. Dessutom måste vi planera och arbeta med framtida utveckling av befintliga plattformar.

–Parallellt räknar vi med att knyta ytterligare en samarbetspartner till oss för att inte bli så beroende av en och samma kund. Det är en form av kanalstrategi, där vi hakar på en annan aktörs marknadsorganisation och kommer in på deras kunder på ett snabbare och enklare sätt.

Kontakterna är tagna och förhandlingar pågår.

–Under 2011 räknar vi med att utöka personalstyrkan på vissa nyckelkompetenser. Vi tittar också på ett materialplaneringssystem för att få ännu bättre kontroll över hur vi driver verksamheten.

A350 passerar ny milstolpe

Ny milstolpe i A350-affären. Premiär för Cair™ i Boeing 777. Airbus A380 i luften. BOEING 787 under flygutprovning. Processerna går framåt och på utvecklingsavdelningen råder som alltid febril aktivitet.

Som chef för utvecklingsavdelningen är Torleif Nilsson van att kavla upp ärmarna. Under 2010 hade han fyra större projekt i luften med lika många flygplanstyper: Airbus A350 och A380 (superjumbo) samt Boeings 777 och 787.

A350 – andra milstolpen passerad

Det speciella med A350 är att CTT här får en chans att befukta hela kabinen, utvecklingsavdelningens senaste och hittills största utmaning. Kravet att kunna befukta hela kabinen innebär bl a att vi nu utvecklar

till +180°C ger effektivitetsvinster i CTT's kvalificeringsarbete. Tidigare genomfördes temperaturprovning i olika testlaboratorium ute i Europa.

en ny dryer med vår hittills högsta prestanda. Den nya dryern och de sex nya befuktarna i två-tre olika versioner har nu nått prototypstadiet och börjat testas. Just nu är det installationsprov, tryckmätningar och andra kvalificeringsprov för hela slanten.

-Kompetens och kunskapsmässigt har vi det bra förspänt eftersom teamet som jobbade med utvecklingen av 787-systemet kunde fortsätta med A350. Det är ett väldigt bra gäng och arbetet går lysande. Det är 'lessons learned', mycket av det vi lärde oss i 787 tillämpar vi i det här projektet. Målsättningen är att både förbättra prestandan och förbilliga tillverkningen för de nyutvecklade produkterna, säger Torleif Nilsson.

Vi har passerat två av de större milstolparna i projektet, PDR (Preliminary Design Review) och DDR (Detail Design Review). Detta innebär att vi för kunden har kunnat visa att vi har en validerad design framme som nu skall upp till bevis i kommande verifieringsprov.

Upp till bevis!

–Validerad innebär att vi nu vet att vi har förstått kundens krav korrekt och att vi alltså utvecklar den produkt kunden efterfrågar. Återstår nu att verifiera produkterna, dvs att genom analyser och provning bevisa att produkterna även möter alla de krav som ställs på dem.

Under 2011 och in på 2012 kommer CTT därför att utföra mängder av olika kvalificeringsprov: vibrationsprov, brand, mögel, temperaturprov o.s.v. Utvecklingsavdelningen har investerat i ett klimatskåp för att Eget klimatskåp för provning inom temperaturintervallet -70°C

Prototyper för CTTs nya befuktare finns redan framme och provning har inletts.

kunna utföra temperaturproven i det egna laboratoriet, en halvmiljonkronors investering som man räknat hem enbart baserat på A350 provningen istället för att lägga ut proven på olika testcenter i Europa.

A380 – flygande start med Lufthansa

Vårens stora händelse var när Lufthansa officiellt gick ut med att de valt CTTs Cair™ för att befukta första klass.

–För vår del var det väldigt trevligt, säger Torleif Nilsson. Nu är A380:n igång och flyger. Av alla rapporter att döma tycks det som om det fungerar utmärkt. I regel är det så att hälsan tiger still, men här har vi även fått konkreta signaler om att det fungerar mycket bra och att man verkligen upplever skillnaden när man rör sig mellan utrymmen som befuktas eller saknar befuktning.

B777 – nytt genombrott på VIP-marknaden

I somras fick CTT sin första order på ett komplett Cair™ system till världens största tvåmotoriga plan, Boeing 777. Ordern kom från ett s k completion center som utrustar plan åt privata jetägare.

–Det är ett genombrott. Det innebär att vi för första gången utvecklar Cair™ för den här flygplanstypen. Det i sin tur är ett steg på vägen till att sälja Cair™ även direkt till flygbolag.

–Vi har god hjälp av det dryer system vi utvecklade för Air New Zealands 777:a i början av förra året. Det vi behöver göra nu är att anpassa och installera befuktare enligt ett tufft tidschema.

Torleif Nilsson, utvecklingschef

Boeing 787 - flygutprovning pågår – seriestatus uppnådd

Så till Boeings dreamliner, Boeing 787. Det senaste budet är att de första planen ska levereras under tredje kvartalet 2011. Förseningarna fick till följd att det tog längre tid att få kvitto på att CTTs system fungerade. De första mätresultaten sedan provflygningarna återupptogs är dock positiva.

Beträffande tekniska milstolpar inom Boeing 787 programmet så uppnådde CTTs Zonal Drying™ System i slutet av 2010 så kallad "Black Level" certifiering på Boeing-språk. Detta innebär att systemet är klart för serieleveranser. För befuktarsystemet återstår viss uppdatering av dokumentation innan även detta system sannolikt under våren 2011 kommer att erhålla seriestatus.

Eftermarknad – ökande verksamhet även för utvecklingsavdelningen

Med allt fler kunder som opererar CTTs produkter märker vi också hur utvecklingsavdelningens resurser allt mer behöver tas i anspråk för att stötta vår Customer Support avdelnings viktiga eftermarknadsarbete. Ett exempel är utveckling och leverans av en testrigg för CTTs Boeing 787 produkter. Riggen skall användas hos det reparationscenter som är under uppstart i Singapore.

Avfuktningssystemet – tekniken bakom

Flygplanets ytterskal är under flygning extremt kallt och när kabinluften möter denna kyla uppstår det kondensation i form av frost och is. När flygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen.

Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.

Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan. En Zonal Dryer består av en fläkt, en värmare och en rotor. Rotorn är tillverkad i glasfiber och är impregnerad med silica gel, ett ämne som har goda egenskaper för att ta upp och avge fukt.

Två åtskilda luftströmmar leds genom den långsamt roterande rotorn. Den ena luftströmmen, som utgör cirka 80 procent, avger sin fukt till rotorn när den passerar igenom. Den torkade luften leds därefter till det område som skall torkas.

Den andra luftströmmen, som utgör de resterande 20 procenten, värms upp innan den leds genom rotorn och torkar därmed ut rotorn. Denna fuktiga luft återcirkuleras in i kabinen via planets luftkonditioneringssystem.

Zonal Dryern monteras, beroende på flygplanstyp, i utrymmet ovanför kabinen (crown area) alternativt under kabinens golv. Systemet är i drift så länge planet är strömförsörjt, det vill säga under flygning och större delen av den tid som planet står på marken. Zonal Drying™ System är det kompletta systemet, som anpassas och installeras i olika flygplanstyper.

Befuktningssystemet – tekniken bakom

befuktaren som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att dimensionera storleken på dynan efter luftflödet som skall befuktas, samt genom att styra tillflödet av vatten och luftens temperatur innan dynan, kan befuktaren arbeta utan ytterligare krav på reglering. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.

Risken för bakteriespridning via befuktaren är minimal eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier.

Befuktaren installeras i flygplanskabinens tilluftskanaler för de zoner och utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.

Befuktningssystemen till Airbus och Boeings nya flygplan, A380 och Boeing 787, innehåller förutom själva befuktaren en mjukvarustyrd kontrollenhet, fuktsensorer och avancerade vattenventiler.

CTT-aktien

Aktiekapital

Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 391 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.

Ägarförhållande

Ägarförhållanden i CTT per den 30 december 2010 är enligt uppgifter från Euroclear/VPC AB såsom de framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan 2009-12-30 minskat från 3 073 till 2 847.

Aktiens notering

CTTs aktier noterades 1997 först på SBIlistan och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella

rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.

Aktiekursens utveckling

Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 36:70 kronor, noterades den 6 augusti 2010 medan lägsta avslutskurs, 23,30 kronor, noterades den 16 februari 2010. Den 30 december 2010 var sista avslutskurs 25,70 kronor (24,60).

Informationspolicy

Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningen samt delårsrapporter att ladda ner.

Aktiernas fördelning på ÄGARKATEGORIER

DE STÖRSTA Aktie ägar NA	Antal	Kapital och
PER 2010-12-30	aktier	röster i %
Volito ab	1 761 427	15,5
Trulscom ab	790 224	6,9
Catron Design AB	544 724	4,8
If skadeförsäkring ab	511 200	4,5
swedbank Robur Ny Teknik	487 360	4,3
nya Jorame Holding AB	254 800	2,2
länsförsäkringar småbolagsfond	240 432	2,1
seb private bank s.A., Nqi	239 893	2,1
AMF Aktiefond Småbolag	226 909	2,0
Land & Berg Fastigheter AB	226 909	2,0
Summa	5 270 969	46,3
Övriga aktieägare	6 120 469	53,7
Totalt antal aktier	11 391 438	100,0
Totalt antal aktieägare	2 847

Antal aktier /	Antal	Antal	Andel
aktie ägare	ägare	aktier	aktier i %
1-1000	2 199	659 458	5,8%
1 001-10 000	551	1 517 894	13,3%
10 001-50 000	60	1 356 557	11,9%
50 001-100 000	17	1 191 807	10,5%
100 001-	20	6 665 722	58,5%
Summa	2 847	11 391 438	100,0%

AKtiekap	Transaktion	Förändring	Totalt	Ökning	Totalt
Utvecklin g		av antal	antal	aktiekapital	aktiekapital	Kvotvärde
		aktier	aktier	SEK	SEK	SEK
1991/92	Nyemission	2 670	2 670	2 670	2 670	100
1994/95	Nyemission	2 670	5 340	2 670	5 340	100
1995/96	Nyemission	594	5 934	594	5 934	100
1996/97	Nyemission	5 934	11 868	5 934	11 868	100
1997/98	Nyemission	11 868	23 736	11 868	23 736	100
1997/98	Split 100:1	2 349 864	2 373 600	-	2 373 600	1
1997/98	Nyemission	690 000	3 063 600	690 000	3 063 600	1
1998/99	Nyemission	1 021 200	4 084 800	1 021 200	4 084 800	1
2000/01	Nyemission	1 021 200	5 106 000	1 021 200	5 106 000	1
2003/04	Nyemission	1 276 500	6 382 500	1 276 500	6 382 500	1
2004/05	Nyemission	2 127 500	8 510 000	2 127 500	8 510 000	1
2005/06	Nyemission	28 929	8 538 929	28 929	8 538 929	1
2006/07	Nyemission	230 001	8 768 930	230 001	8 768 930	1
2007	Nyemission	269 999	9 038 929	269 999	9 038 929	1
2007	Nyemission	1 807 785	10 846 714	1 807 785	10 846 714	1
2009	Nyemission	544 724	11 391 438	544 724	11 391 438	1

Utdelningspolitik

CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.

Aktieägaravtal

Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal.

Historik, organisation och kvalitetssystem

Historik

CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i flygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i maj 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet.

Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan Nasdaq OMX Stockholm AB.

Försäljningen har fram till 2004 enbart skett till flygplan som är i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör nu uppnåtts.

KONCERNORGANISATION

Avtalen som avses är:

• Zonal Drying™ System som option för Boeing 737NG
• Befuktning som option för besättningens viloutrymmen för Airbus A380
• Zonal Drying™ System som standard för Boeing 787
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Boeing 787
• Zonal Drying™ System som option för Airbus A350
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Airbus A350
• Cair™-befuktning av kabinen som option på Airbus A350

Vidareutveckling ledde till ett komplett fuktkontrollsystem

Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.

Organisation och personal

Organisationen är uppbyggd för att matcha flygbolagens struktur och säkra tillväxtmöjligheter och produktion. Sedan den 1 november 2007 ingår Bribo Mekaniska AB som ett helägt dotterbolag i koncernen och sedan 1 december 2009 även Catron Elektronik AB. CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighetsadministration såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal

Maria Wester, Kvalitets- och personalchef

har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego.

Totalt är 53 personer anställda varav 8 kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 20 till 60 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.

Kvalitet

CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen (fd. Luftfartsstyrelsen) i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.

Tredjepartsgodkännande

Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency); del 21 respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001:2000 och EN9100:2003.

Certifiering

Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Varje utrustning som ska installeras utöver detta godkänns genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har global täckning.

CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering av system vid efterinstallation i befintliga flygplan hos kommersiella flygbolag. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA.

Produktion

CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos vårt dotterbolag Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan stora investeringar vare sig i maskiner eller i personal.

Installation

Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En sådan installation av ett Zonal Drying™ System kräver cirka 70–150 mantimmar. Installation av ett komplett Cair™ kräver cirka 200– 250 mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen.

Genom träffade avtal med Airbus och Boeing kommer installation framöver även att ske direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen.

Förvaltningsberättelse

Mikael Brate, Ekonomichef

Allmänt om verksamheten

CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. Koncernens affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet

för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.

CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för installation så kallad retrofit i befintlig flygplansflotta. Modebolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid Nasdaq OMX Stockholm AB.

• Sedan den 1 november 2007 ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som ett helägt dotterbolag i koncernen
• Sedan den 1 dec 2009 ingår Catron Elektronik AB i Gustavsberg, som ett helägt dotterbolag i koncernen

Årets verksamhet

Omsättningsökningen under 2010 får i första hand tillskrivas förvärvet av Catron i dec 2009 samt Bribo. Serieleveranser till Boeing har ej nått de planerade två planen per månad än mindre ökat pga upprampning och IP leveranser som ny ånyo skjutits på framtiden pga 787 projektproblem hos Boeing.

Under 2010 har orderingången varit avvaktande i efterdyningarna av finanskrisen 2009. Inte minst VIPmarknaden har varit mycket svag. Orderingången har också till stor del bestått av Boeings 787 avropsorder vilka inte inneburit leveranser under året.

Utvecklingsavdelningen fokus ligger nu Airbus A350, övriga resurser har under året fördelats på A380, Boeing 787, VIP-flygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying™ System. Utveckling av ATP-riggar (Acceptance Test Riggar) för användning av externa underhållsverkstäder (Boeing 787) samt FoU arbete har även pågått under 2010.

Produktionsavdelningen har under 2010 alltmer arbetat med att förbereda sig för A350 leveranserna vilka kommer att inledas med prototyper under 2011. I övrigt har Boeing 787 leveranserna fortgått om än på en låg nivå.

Customer Support har under året utöver den löpande underhållsverksamheten och reservdelsleveranserna haft ett stort fokus på Boeing 787. Det har levererats en 787 testrigg till Satair vilken kommer att sättas i funktion början juni 2011 för att vara klar att möta Boeings krav inför 1:a lev av 787-plan till flygbolagen. Under året har också en intensiv kontakt försiggått med 787-kunder och Boeing för att förbereda kommande IP-beställningar och reservdelsleveranser.

Viktiga händelser

Boeing har under året haft fortsatta problem att följa tidplanen för 787-projektet. I slutet av augusti 2010 meddelade Boeing att det första 787 flygplanet skulle komma att levereras i mitten av första kvartalet 2011 istället för som tidigare planerat i slutet av 2010. Anledningen till förseningen var lägre tillgänglighet av flygplansmotorer under slutfasen av provflygningarna. Detta till följd av ett motorhaveri i en av Rolls Royce motortestriggar.

Den 10:e november förlorade ett Boeing 787 provflygplan, under inflygningen till flygplatsen Laredo i Texas, den primära elförsörjningen på grund av en elektrisk brand. Denna incident påvisade brister i flygplanets elsystem vilket krävde ändringar i både elsystemets hårdvara och mjukvara. I januari 2011 meddelade Boeing att det första flygplanet nu kommer att levereras under tredje kvartalet 2011. Därmed är 787-programmet nu mer än tre år försenat. Detta till trots fick CTT i oktober 2010 en seriebeställning av Zonal Drying™ System till 78 st Boeing 787 flygplan.

Den 19:e maj tog Lufthansa leverans av det första A380 flygplanet. CTTs Cair™ är installerat i flygplanets förstaklassavdelning och kommer att höja luftfuktigheten till ca 25 %. Lufthansa har beställt 15 st A380 flygplan och samtliga kommer att utrustas med CTTs Cair™ -system. I samband med introduktionen av Lufthansas A380 flygplan uppmärksammades CTTs befuktnings system Cair™ i internationell media. Lufthansa har under året kommenterat Cair™ mycket positivt. "Komforten och kvaliteten ombord har nått en ny nivå tack vare det nya luftbefuktningssystemet och resenärernas kommentarer hittills har varit väldigt positiva".

I mars månad tecknade CTTs dotterbolag Catron Elektronik AB avtal med SAAB angående utveckling och produktion av en ny intercompanel till det svenska skolflygplanet SK60. SAAB uppgraderar den befintliga flottan av SK60 skolflygplan med bland annat ny instrumentering. Avtalet omfattar utveckling och produktion av 35-40 enheter. Utvecklingsarbetet har i huvudsak slutförts under år 2010 och serieleveranserna kommer att ske under år 2011.

Under år 2010 levererade CTT 33 st Zonal Drying™ System till flygbolag, 2 st Cair™ till VIP flygplan, 9 st befuktare och 2 st Zonal Dryers till A380 flygplanet samt system till 23 st Boeing 787 flygplan. Totalt har nu CTT levererat Zonal Drying™ System till ca: 400 st flygplan och Cair™ till ca: 30 st VIP flygplan.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Efter räkenskapsårets utgång har ytterligare tre VIPorder tagits vilket är en tydlig indikation på att VIPmarknaden nu har börjat återhämta sig efter 2009 års finanskris. Catron Elektronik har också erhållit en order från SAAB gällande utveckling och produktion av nytt Audio Integrated System till SAAB 2000 flygplan.

Ekonomi

Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2010 (jan - dec) MSEK 69,2 (60,2). Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat har påverkats fortsatt negativt av de försenade leveranserna till Boeing 787. Leveranserna av ungefär två flygplanssystem i månaden balanserar dock något för den "för stora kostym" som byggts upp på CTT för att hantera Boeing-ordern. USD kursen har under året krupit nedåt med ett årsmedel om 7,20 (7,65) USD/SEK men ett lyckat valutasäkringsarbete har dock i viss mån bidragit positivt till resultatet. Det negativa kassaflödet har under året försämrat likviditeten vilket innebär att styrelsen nu håller CTTs finansiella situation under särskild uppsikt för att vid behov snabbt kunna förstärka CTTs likviditet.

Rörande uppskjuten skatt har styrelsen per 2010-12-31 gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar under kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna har under 2010 nu 12 MSEK i uppskjuten skatt tillgångs- och intäktsförts (Not 16). Resultat efter skatt uppgick till MSEK -2,3 (1,0).

Underhåll- och reservdelsomsättningen har under året legat på en oförändrad normal nivå. VIP har tappat markant och OEM (Boeing 787) har trots förseningarna stått för den största ökningen, om än en för liten sådan. Dotterbolaget Bribos externa försäljning har återigen ökat och bidragit positivt till resultatet. Catron har tyngts av omstruktureringskostnader och färre beställningar från största kunden SAAB än förväntat.

Orderingången uppgick under räkenskapsåret till MSEK 65 (42) och orderboken uppgick per den 17 Feb 2011 till MSEK 107 (103) beräknat på en USD kurs på 6,45 (7,25).

Avsättning för villkorad köpeskilling

Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutveckling har under 2010 varit sämre än förväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats nedåt med MSEK 4,6. I redovisningen får detta också följden att det redovisade värdet på aktierna i Catron och de immateriella tillgångar som är hänförliga till förvärvet justeras retroaktivt. I koncernen medför detta att avskrivningarna för 2010 baseras på de justerade värdena på de immateriella tillgångarna. Sammantaget ger det en positiv resultateffekt i koncernen på MSEK 2,5 för 2010.

Teckningsoptioner

Det program med teckningsoptioner för de anställda i koncernen som årsstämman 2007 beslöt om har avslutas under året. Inga optioner har utnyttjats då aktiekursen ej nått de nivåer som medfört någon fördel för den anställde att utnyttja optionerna på. Följaktligen har inga nya aktier utgivits.

Investeringar

Investeringar har under räkenskapsåret (jan - dec) gjorts med MSEK 1,2 (0,8) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av aktiverade utvecklingsutgifter. I materiella anläggningstillgångar främst avseende IT och produktionsutrustning har investeringar gjorts med MSEK 1,3 (1,5). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till MSEK 2,5 (2,3).

Forskning och utveckling

Produktutvecklingen drivs alltmer av A350 ordern men även Boeing 787-ordern skapar fortfarande utmaningar och kommer så att göra under produktens hela livscykel, om än i allt mindre omfattning. Under räkenskapsåret har MSEK 1,2 (1,0) kostnadsförts för forskning och utveckling. Se även Not 6 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

Miljöinformation

CTT bedriver i mycket begränsad omfattning tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Miljöpåverkan är ringa.

Styrelsens arbete

CTTs styrelse består av sex ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels oberoende personer. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet.

Styrelsen konstituerar sig direkt efter var årsstämma.

Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 5 gånger.

Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor.

Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer och bolagets kapitalbehov.

Totalt har 275 KSEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, därav har ordföranden erhållit 50 KSEK.

Nomineringsförfarande och kommittéarbete

CTT håller årsstämma den 5 maj 2011. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för de 3 största aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30% av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål.

Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.

VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på CTTs begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Ovanstående vilket gällt under 2010 är identiskt med det förslag som har lagts fram till årsstämman 2011.

Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående beskrivs i Not 29.

Redovisningsprinciper

Sedan den 1 juli 2007 upprättar CTT sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.

I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen.

För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2011-03-31.

Utdelningspolitik

CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen i moderbolaget kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.

Aktier och Aktieägaravtal

Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal. För vidare information se sid 32 under rubriken CTT Aktien.

Framtida utveckling och finansiering

Leveranserna av system till Boeings 787 flygplan kommer enligt Boeing inledas i kvartal tre 2011 och därefter successivt öka för att 2013 nå nivåer kring 10 st plan i månaden. Detta innebär en markant kontinuerlig omsättningsökning för 787-projektet de närmaste åren. Under slutet av 2011 räknar CTT även med att kunna börja leverera reservdelar till 787-projektet.

2011 kommer för CTT även innebära att ett ökat antal provsystem till A350-projektet levereras. Serieleveranserna beräknas för CTTs del att starta under år 2012. Till A380-projektet räknar inte CTT med någon större omsättningsökning.

VIP-marknaden har nu återhämtat sig efter finanskrisen och CTT har i dagsläget många utestående offerter av Cair™ system till VIP flygplan. CTTs bedömning är att slutkunderna under 2011 i ökad omfattning kommer till beslut angående dessa projekt, vilket för CTT bör medföra ett ökat antal VIP-projekt under 2011.

För försäljningen av Zonal Drying™ System räknar CTT med ett något bättre år än föregående år. Stigande bränslepriser och en marknad med flygbolag med hög beläggning och vinster i ökande ger gynnsamma förutsättningar för Zonal Drying™ försäljningen.

För Bribo's del har 2010 varit positivt med en omsättnings-

ökning på 30% och goda vinstnivåer. Orderingången från externa kunder har förbättras markant. Bribo's omsättning och resultat bör kunna fortsätta sin positiva utveckling 2011 inte minst om nu Boeing 787-projektet tar fart med leveranser av plan till kund mot slutet av 2011.

Catron har en god orderbok, om än med en tung övervikt av SAAB, vilket borgar för ett bra år 2011. Catron´s fokus kommer under de kommande åren bli att bredda kundbasen samt att produktifiera redan genomförda utvecklingsprojekt.

Kassaflödet från den löpande verksamheten var under år 2010 negativt. För år 2011 håller styrelsen den finansiella situationen under särskild uppsikt för att vid behov snabbt kunna förstärka CTTs likviditet.

Risker

Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Se även not 29 Policy för finansiell riskhantering.

Beroende av nyckelpersoner

CTT kommer såsom relativt litet bolag att under en överskådlig tid vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som ej är oersätterliga, men kan ge temporärt negativ påverkan på CTT om någon eller några av dessa skulle lämna koncernen.

Beroende av större kunder

CTT har genom det ökade antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat på långsiktighet och stabilitet.

Fluktuationer i omsättnings- och resultatutvecklingen

Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska.

Framtida kapitalbehov

CTT koncernens disponibla likvida medel inklusive säkerställda lån var på balansdagen MSEK 13,8 (23,8). Koncernen har en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 50,1 (48,2) MSEK. Då CTT i allt ökande grad är beroende av de tecknade OEM-avtalen, A380, A350 samt inte minst Boeing 787 avtalet kan det ej helt uteslutas att CTT vid ytterligare förseningar i dessa projekt blir i behov av externt kapitaltillskott. Risken för detta minskar nu vartefter provflygningarna fortskrider och första leverans av flygplanet närmar sig.

I det kortare perspektivet håller styrelsen nu CTTs finansiella situation under särskild uppsikt för att vid behov snabbt kunna förstärka CTTs likviditet. Eftersom CTTs produkter ska användas under en lång tid i flygplan är det även viktigt att CTT har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners.

Produktansvar

En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produkt-ansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.

Konjunktur

CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.

Valutaexponering

Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk, europeiska valutor och USD, medan produkterna säljs i USD. Vid större leveranser terminssäkrar bolaget USD. Genom den säkerställda checkkrediten om 2,5 MUSD uppnås även en viss hedgeeffekt.

Den europiska flygindustrin har delvis övergått till att fakturera i EUR. CTT bevakar utvecklingen och kommer om så bedöms lämpligt även att fakturera i EUR.

CTTs beroende av USD kursen är ansenligt, då i stort sett samtlig fakturering sker i USD medan kostnaderna till övervägande del är i SEK. Ett aktivt arbete med valutaterminer minskar riskerna i affärerna men kursutvecklingen har naturligtvis en mycket stor betydelse för intäkternas utveckling.

Dollarn har återigen uppvisat ett år med mycket snabba och kraftiga fluktuationer. Ett årshögsta på 8,06 USD/ SEK i början av juni och sedan en snabb och kraftig utförsbacke under sommaren och hösten ned till årslägsta på 6,53 USD/SEK i oktober och november. Räkenskapsårets medelkurs har varit 7,20 (7,65) USD/SEK.

CTT Bolagsstyrningsrapport

CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning.

CTT tillämpar koden med de eventuella undantag som framgår i texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.

Denna rapport utgör del av den formella årsredovisningen och är granskad av bolagets revisorer. CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.

Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.

Aktieägarna

Den 1 jan 2011 hade bolaget 2 847 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 46 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.

Bolagets största enskilda aktieägare Volito AB hade per 2010-12-31 ett aktieinnehav om 1 761 427 st aktier motsvarande 15,5% av samtliga aktier. Bolagets bolags-ordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Årsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.

Årsstämma hölls den 6 maj 2010 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Johan Lundsgård, Anders Helmner, Björn Rönnqvist och Lars Lindgren samt nyval av Gert Schyborger och Maria Nordberg. Stämman valde även på valberedningens förslag Johan Lundsgård till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga styrelseledamöter närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 25,2% av aktier och röster i bolaget.

För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www.ctt.se respektive avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning för 2010.

Stämman beslutade vidare:

• Att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 2009-01-01--2009-12-31 (12 mån) samt att behandla årets resultat enligt styrelsens förslag.
• Att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2009.
• Att styrelsearvode ska utgå med max 300 000 kronor till styrelsen som helhet att fördela inbördes. Revisorsarvode skall som tidigare utgå enligt löpande räkning.
• Att tillsätta en valberedning enligt valberedningens förslag.
• Att fastställa styrelsens förslag om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilken i korthet ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.

Att bemyndiga styrelsen att emittera

800 000 st aktier om så behov föreligger. Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se protokoll på CTT:s hemsida www.ctt.se.

Styrelsen och dess arbete under 2010

Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.

Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och ekonomichef i moderbolaget som föredragande. Marknadschef och revisorer deltager även regelbundet under vissa punkter på vissa av årets styrelsemöten.

Av styrelsens nuvarande 6 ledamöter är samtliga utom Johan Lundsgård att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.

Styrelsen har under 2010 haft 5 styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation,

övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Av styrelsens ledamöter har under året Anders Helmner varit frånvarande vid mötet den 19 augusti och Maria Nordberg vid mötet den 18 november, i övrigt har närvaron varit fullständig.

Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades.

Styrelsen har som brukligt årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete.

Ersättningsutskott

I CTT utgör hela styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" antagen på årsstämman 2010.

Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet.

Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.

Revisionsutskott

Styrelsen i CTT har valt att inte inrätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bland annat på grund av koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa arbetsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister som skulle motivera en förändring och tillsättande av ett utskott. De valda revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under 2010 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2010 har översiktligt granskats av bolagets revisorer.

Valberedning

En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter.

Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter.

Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman.

Valberedningen har inför årsstämman 2011 bestått av Johan Lundsgård ordförande (Volito AB), Tomas Torlöf (Trulscom AB) och Bertil Söderberg (Catron Design AB). Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan.

Inför 2011 års årsstämma har valberedningen genomfört ett antal protokollförda telefonmöten där de ärenden som ankommer på valberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för bolagets tre största ägare Dessa är Volito AB, Trulscom AB och Catron Design AB som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier.

Valberedningens har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den typ av kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede.

Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.

Företagsledningen

Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och av styrelsen fastställda mål och strategier.

Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

I CTT:s ledning ingick under 2010 verkställande direktören, ekonomichefen, marknadschefen, utvecklingschefen, chef för customer support, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning för 2010 under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se.

Internkontroll

Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen i moderbolaget har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.

Särskild granskningsfunktion

CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.

Riskanalys

CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen under rubriken risker samt på www.ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.

Revisorer

Vid årsstämman den 6 maj 2010 valdes Anders Meyer (auktoriserad revisor) samt Nicklas Malm (godkänd revisor), Grant Thornton Sweden AB, till bolagets revisorer för en mandatperiod om 3 år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.

Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför besluts-punkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.

Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och börsens rekommendationer, frågor rörande värdering av

poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.

Bolagsordning

I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se www.ctt.se.

Information och kommunikation

Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se.

På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen.

Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se.

CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver.

Distribution av pressmeddelanden och redovisningsmaterial extern redovisningsinformation, delårsrapporter och bokslutskommuniké, offentliggörs i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter. Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.

Förslag till vinstdisposition

Balanserade vinstmedel	25 413 126
Lämnade aktieägartillskott	-3 800 000
Erhållet koncernbidrag netto e skatt	3 758 700
Årets förlust	-769 733
Vinstmedel till förfogande	24 602 093
Styrelsens förslag till disposition Balanseras i ny räkning	24 602 093
Summa	24 602 093

Femårsöversikt Koncernen

(MSEK )	2010	3) 2009	2008	1) 2007	2006/2007
Resultaträkning
Intäkter	71,8	62,5	43,2	16,0	50,4
Kostnader	–77,2	–64,0	–60,2	–25,8	–54,5
Avskrivningar	–12,5	–10,2	–9,2	–3,7	–4,1
Resultat efter avskrivningar	–17,9	–11,6	–26,2	–13,6	–8,3
Finansiella intäkter	4,1	5,7	0,7	0,1	0,8
Finansiella kostnader	–0,9	–1,0	–6,2	–1,0	–0,5
Resultat före skatt	–14,7	–6,9	–31,7	–14,5	–7,9
Skatt	12,5	7,9	0,8	3,6	0,0
Årets resultat	–2,3	1,0	–30,9	–10,8	–7,9
Balansräkning	10-12-31	09-12-31	08-12-31	07-12-31	07-06-30
Tillgångar
Tecknat men ej inbetalt kapital	0,0	0,0	0,0	3,6	0,0
Immateriella anläggningstillgångar	22,2	30,1	23,5	26,7	17,3
Materiella anläggningstillgångar	9,9	12,0	15,5	17,1	7,9
Finansiella anläggningstillgångar	16,6	4,1	0,0	0,0	0,4
Övriga omsättningstillgångar	53,7	43,4	47,9	39,8	33,5
Kassa och bank	0,9	12,8	3,7	9,8	3,7
Summa tillgångar	103,3	102,5	90,6	96,9	62,9
Eget kapital och skulder
Eget kapital	40,7	43,0	29,4	60,4	21,9
Uppskjutna skatteskulder	0,0	0,0	0,0	0,9	0,0
Avsättningar, garantiåtaganden	2,1	2,0	1,2	1,4	1,3
Långfristiga skulder räntebärande	19,4	20,0	23,7	18,6	25,0
Långfristiga skulder	1,4	1,4	0,0	0,0	0,1
Kortfristiga skulder räntebärande	17,7	17,2	18,5	0,5	0,0
Kortfristiga skulder	22,0	19,0	17,8	15,1	14,7
Summa eget kapital och skulder	103,3	102,5	90,6	96,9	62,9
Nyckeltal
Andel riskbärande kapital %	39	42	32	63	35
Avkastning på eget kapital %	–5	3	–69	–26	–38
Avkastning på totalt kapital %	–13	–6	–27	–17	–14
Avkastning på sysselsatt kapital %	–23	–15	–33	–21	–22
Kassalikviditet %	66	91	61	159	126
Räntetäckningsgrad ggr	–15	–6	–4	–14	–16
Rörelsemarginal %	–26	–19	–70	–103	–17
Skuldsättningsgrad ggr	0,9	0,9	1,4	0,3	1,1
Soliditet	39	42	32	62	35
Vinstmarginal	–21	–11	-84	–110	–16
Personal
Antal anställda årsmedeltal	54	51	47	38	32
Intäkt per anställd	1,8	1,2	0,9	0,4	1,6
Löner	21,8	18,6	18,8	7,2	13,0
Aktiedata
Resultat per aktie, kr	–0,20	0,09	–2,85	–1,22	–0,93
Resultat per aktie efter
utspädning, kr	–0,20	0,09	–2,85	–1,22	–0,93
Eget kapital per aktie, kr	3,57	3,77	2,71	5,57	2,65
Eget kapital per aktie,
efter utspädning, kr	3,57	3,77	2,71	5,57	2,65
Kassaflöde före finansverksamhet
per aktie, kr	–1,34	0,91	–0,56	0,70	–0,61
Antal aktier	11 391 438	11 391 438	10 846 714	10 846 714	8 768 930
Antal aktier efter utspädning	11 391 438	11 391 438	10 846 714	10 846 714	8 768 930
Genomsnittligt antal aktier under perioden	11 391 438	10 872 224	10 846 714	8 857 941	8 538 929
Börskurs på balansdagen, kr	25,70	24,60	15,50	31,00	43,00
Utdelning per aktie 2)	0	0	0	0	0

1) 6 månader

2) 2010 avser föreslagen utdelning

3) Justerad för reviderad tilläggsköpeskilling Catron Elektronik AB

Resultaträkningar Koncernen

(MSEK )	Not	2010-01-01 –2010-12-31	2009-01-01 –2009-12-31
Nettoomsättning	1	69,2	60,2
Aktiverat arbete för egen räkning		1,4	0,2
Övriga rörelseintäkter		1,2	2,1
		71,8	62,5
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter		–22,1	–20,4
Övriga externa kostnader	2	–22,7	–15,5
Personalkostnader	3	–31,2	–26,0
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar		–12,5	–10,2
Övriga rörelsekostnader		–1,3	–2,0
Summa rörelsens kostnader		–89,7	–74,1
Rörelseresultat	4	–17,9	–11,6
Resultat från finansiella investeringar
Finansiella intäkter		4,1	5,7
Finansiella kostnader		–0,9	–1,0
Resultat före skatt		–14,7	–6,9
Skatt	16	12,5	7,9
Årets resultat	5	–2,3	1,0
Övrigt totalresultat		0,0	0,0
Årets totalresultat		–2,3	1,0
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–2,3	1,0
Innehav utan bestämmande inflytande		0,0	0,0
Resultat per aktie, kr	31	–0,20	0,09
Resultat per aktie efter utspädning, kr	31	–0,20	0,09

Definitioner

Andel riskbärande kapi tal

Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.

Avkastning på eget kapi tal

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på totalt kapi tal

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på SYSSELSATT kapi tal

Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.

Eget kapi tal per aktie

Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.

Intäkt per anställd

Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Kassaflöde per aktie

Kassaflöde före finansieringsverksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Kassalikviditet

Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Resultat efter skatt plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

Balansräkningar Koncernen

(MSEK ) Tillgångar	Not	2010-12-31	1) 2009-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	6	6,4	8,1
Patent Övriga immateriella tillgångar	7 8	0,2 15,6	2,8 19,2
		22,2	30,1
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	9	3,0	3,2
Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer	10 11	3,0 3,9	3,8 5,0
		9,9	12,0
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran	16	16,6	4,1
		16,6	4,1
Summa anläggningstillgångar		48,7	46,3
Omsättningstillgångar
Varulager	14
Råvaror och förnödenheter Halvfabrikat		21,1 4,2	17,4 4,7
Varor under tillverkning		2,2	0,8
Färdiga varor		3,8	3,4
		31,3	26,3
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Skattefordringar	15 16	12,6 0,5	9,9 0,9
Övriga fordringar	32	3,5	3,3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17	5,8	2,9
		22,4	17,0
Kassa och bank		0,9	12,8
Summa omsättningstillgångar		54,6	56,2
Summa tillgångar		103,3	102,5
Eget kapital och skulder
Eget kapital Aktiekapital	23	11,4	11,4
Övrigt tillskjutet kapital		80,2	80,2
Balanserat resultat, inkl. årets resultat		–50,9	–48,6
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		40,7	43,0
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande	19, 21	19,4	20,0
Avsättningar för garantiåtaganden	18	2,1	2,0
Övriga avsättningar	30	1,4	1,4
Summa långfristiga skulder		22,9	23,4
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande	21, 22	17,7	17,2
Förskott från kunder		1,1	1,1
Leverantörsskulder Skatteskulder		7,7 0,4	2,8 1,5
Övriga skulder		3,5	2,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20	9,3	11,0
Summa kortfristiga skulder		39,7	36,1
Summa eget kapital och skulder		103,3	102,5
Poster inom linjen
Ställda säkerheter	19, 21
Fastighetsinteckningar		1,3	1,3
Företagsinteckningar		32,5	31,0
Patent Inventarier		0,2 1,8	2,8 2,5
Aktier i dotterföretag		10,9	13,2
Ansvarsförbindelser		inga	inga

1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB.

Eget kapitalräkningar Koncernen

(MSEK ) Förändringar i eget kapital	Aktie- Ö kapital	vrigt B tillskjutet kapital	alanserat- S resultat	umma
Eget kapital 31 dec 2008	10,8	68,2	–49,6	29,4
Årets resultat	0,0	0,0	1,0	1,0
Övrigt totalresultat	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets totalresultat	0,0	0,0	1,0	1,0
Nyemission	0,5	12,0	0,0	12,5
Summa ägartransaktioner	0,5	12,0	0,0	12,5
Eget kapital 31 dec 2009	11,4	80,2	-48,6	43,0
Totalresultat	0,0	0,0	-2,3	-2,3
Övrigt totalresultat	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets totalresultat	0,0	0,0	–2,3	–2,3
Eget kapital 31 dec 2010	11,4	80,2	–50,9	40,7

Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något innehav utan bestämmande inflytande finns ej.

Kassaflödesanalyser Koncernen

(MSEK )	Not	2010-01-01 –2010-12-31	2009-01-01 –2009-12-31
Den löpande verksamheten
Inbetalningar från kunder m.fl.	24	62,8	64,5
Utbetalningar till leverantörer och anställda	25	–73,9	–55,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före betalda räntor och inkomstskatter		–11,2	8,8
Erhållen ränta		0,0	0,0
Erlagd ränta		–0,9	–1,0
Betald inkomstskatt		–0,7	–0,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-12,8	7,6
Investeringsverksamhet
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–1,2	–0,8
Förvärv av dotterföretag	30	0,0	4,5
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–1,3	–1,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–2,5	2,2
Finansieringsverksamhet
Upptagna lån		10,2	0,0
Amortering av skuld		–6,9	–0,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		3,3	–0,8
Årets kassaflöde		–11,9	9,1
Likvida medel vid årets början	26, 27	12,8	3,7
Kursdifferens i likvida medel		0,0	0,0
Likvida medel vid årets slut	26, 27	0,9	12,8

Resultaträkningar Moderbolaget

(MSEK )	Not	2010-01-01 –2010-12-31	2009-01-01 –2009-12-31
Nettoomsättning	1	48,7	52,9
Aktiverat arbete för egen räkning		0,2	0,2
Övriga rörelseintäkter		1,2	1,9
		50,0	55,0
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter		–19,0	–19,2
Övriga externa kostnader	2	–14,4	–13,4
Personalkostnader	3	–23,4	–23,2
Avskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar		–7,6	–7,3
Övriga rörelsekostnader		–1,2	–2,1
Summa rörelsens kostnader		–65,7	–65,2
Rörelseresultat	4	–15,6	–10,2
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande		3,7	6,3
Räntekostnader och liknande		–0,8	–0,8
Resultat före skatt		–12,7	–4,7
Skatt	16	12,0	7,9
Årets resultat	5	–0,8	3,2

Då årets resultat överensstämmer med årets totalresultat har ingen separat rapport över årets totalresultat upprättats.

Balansräkningar Moderbolaget

(MSEK ) Tillgångar	Not	2010-12-31	1) 2009-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	6	5,2	8,1
Patent	7	0,2	2,8
Materiella anläggningstillgångar		5,4	10,9
Inventarier, verktyg och installationer	11	3,4	4,5
Finansiella anläggningstillgångar		3,4	4,5
Andelar i koncernföretag	12, 13	25,9	28,5
Uppskjuten skattefordran	16	18,5 44,4	7,9 36,4
Summa anläggningstillgångar		53,2	51,8
Omsättningstillgångar
Varulager	14
Råvaror och förnödenheter		20,0	16,6
Halvfabrikat Varor under tillverkning		4,2 1,2	4,7 0,8
Färdiga varor		3,8	3,4
		29,3	25,5
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	15	8,3	7,2
Fordringar hos koncernföretag		2,5	0,7
Skattefordringar Övriga fordringar	16 32	0,5 1,3	0,9 0,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17	2,8	2,5
		15,4	12,1
Kassa och bank		0,4	5,3
Summa omsättningstillgångar		45,0	42,8
Summa tillgångar		98,2	94,6
Eget kapital och skulder
Eget kapital	23
Bundet eget kapital
Aktiekapital		11,4	11,4
Reservfond		6,5 17,9	6,5 17,9
Fritt eget kapital
Överkursfond		0,0	12,0
Balanserat resultat		25,4	10,3
Årets resultat		–0,8	3,2
Summa eget kapital		24,6 42,5	25,4 43,3
Avsättningar Avsättningar för garantiåtaganden	18	1,6	1,6
Övriga avsättningar	30	1,4	1,4
Summa avsättningar		3,0	3,0
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande Summa långfristiga skulder	19, 21	17,0 17,0	17,0 17,0
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit Förskott från kunder	21, 22	16,8 1,1	16,6 1,1
Leverantörsskulder		7,4	2,3
Övriga skulder		2,4	1,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20	8,0	10,1
Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder		35,7 98,2	31,3 94,6
Poster inom linjen Ställda säkerheter	19,21
Företagsinteckningar		30,0	30,0
Patent		0,2	2,8
Aktier i dotterföretag		14,2	14,2
Ansvarsförbindelser		inga	inga

1) Justerad för förändrad förvärvsköpeskilling Catron Elektronik AB

Eget kapitalräkningar Moderbolaget

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
(MSEK )	Aktie R	eserv	Överkurs B	alanserat
Förändringar i eget kapital	kapital	fond	fond	resultat S	umma
Eget kapital 31 dec 2008	10,8	6,5	37,1	–26,8	27,6
Nyemission	0,5	0,0	12,0	0,0	12,5
Vinstdisposition	0,0	0,0	–37,1	37,1	0,0
Årets resultat	0,0	0,0	0,0	3,2	3,2
Eget kapital 31 dec 2009	11,4	6,5	12,0	13,5	43,3
Lämmnade aktieägartillskott	0,0	0,0	0,0	-3,8	-3,8
Erhållna koncernbidrag netto efter skatt	0,0	0,0	0,0	3,8	3,8
Vinstdisposition	0,0	0,0	–12,0	12,0	0,0
Årets resultat	0,0	0,0	0,0	–0,8	–0,8
Eget kapital 31 dec 2010	11,4	6,5	0,0	24,6	42,5

Kassaflödesanalyser Moderbolaget

(MSEK )	Not	2010-01-01 –2010-12-31	2009-01-01 –2009-12-31
Den löpande verksamheten
Inbetalningar från kunder m.fl.	24	46,1	55,9
Utbetalningar till leverantörer och anställda	25	–55,6	–50,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–9,5	5,4
före betalda räntor och inkomstskatter
Erhållen ränta		0,0	0,0
Erlagd ränta		–0,8	–0,9
Betald inkomstskatt		0,4	–0,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–9,8	4,5
Investeringsverksamhet
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		0,0	–0,8
Lämnade lån		–0,5	0,0
Utdelning från dotterföretag		3,0	2,0
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–1,1	–1,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten		1,4	-0,2
Finansieringsverksamhet
Upptagna lån		9,9	0,0
Amortering av skuld		–6,3	–0,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		3,5	–0,1
Årets kassaflöde		–4,9	4,2
Likvida medel vid årets början	26, 27	5,3	1,1
Kursdifferens i likvida medel		0,0	0,0
Likvida medel vid årets slut	26, 27	0,4	5,3

Redovisningsprinciper och noter

CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741

KONCERNEN

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.3 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 31 mars 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 5 maj 2011.

STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLK-NINGAR AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Utformning av de finansiella rapporterna Standards, tolkningar samt ändringar som tillämpas fr.o.m. 1 januari 2010. Från och med den 1 januari 2010 tillämpar koncernen omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv samt ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringarna av principerna har inte haft någon effekt på resultat och ställning utan har endast medfört ändrade benämningar. De huvudsakliga förändringarna är att definitionen av rörelse ändrats, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Ändringarna medför också att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Ändringarna i IAS 27 innebär nya principer för hur sådana ägarförändringar i dotterföretag redovisas som innebär att dotterföretagsförhållande efter förändringen inte längre kvarstår. Ändringarna innebär också ett tydliggörande av vilka principer

som gäller för redovisning av ägarförändringar som innebär att dotterföretagsförhållande kvarstår efter förändringen. Utöver IFRS 3 och IAS 27 har följande ändringar/tolkningsuttalanden tillkommit som inte haft någon effekt på bolagets resultat och ställning:

• IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar med avseende på kontantreglerade koncerninterna ersättningar,

• IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med avseende på poster berättigade för säkringsredovisning,

• IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster,

• IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet,

• IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet,

• IFRIC 17 Värdeöverföring av ickekontanta tillgångar genom utdelning till ägare

• IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder.

Standards, tolkningar samt ändringar som tillämpas fr.o.m. 1 januari 2011. Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft under 2011 och framåt och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Ändringar och tolkningsuttalanden som ännu inte trätt i kraft bedöms inte vara relevanta för koncernen för närvarande.

GRUND FÖR RAPPORTENS UPPRÄTTANDE

Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.

Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGS-ÄNDAMÅL

De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 16), garantiåtaganden (not 18), övriga avsättningar (not 30) samt immateriella (not 6-8) och materiella anläggningstillgångar (not 9-11) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.

INTÄKTSREDOVISNING

Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18. Det ingår inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen vid leverans. Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.

Vid uthyrning av system periodiseras hyresintäkterna och redovisas linjärt under avtalets löptid.

FORDRINGAR, SKULDER OCH LIKVIDA MEDEL I UTLÄNDSK VALUTA

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Vid valutasäkring genom terminskontrakt redovisas marknadsvärdet på balansdagen av terminskontrakten som kortfristig fordran eller skuld. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD. Vid större utleveransavtal terminssäkrar bolaget USD.

VARULAGER

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader.

SEGMENTREDOVISNING

CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörelsegrenen omfattar försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll i flygplan.

Rörelsegrenens samlade omsättning och resultat följs upp av koncernledningen och ligger som underlag för väsentliga beslut.

Bolagets försäljning sker till ett begränsat antal länder på den globala marknad som flygplansbranschen verkar inom. All fakturering, sker i USD. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna.

KONCERNEN

CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:

• Bribo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö.
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande)

KONSOLIDERINGSPRINCIPER Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från CTT Systems AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultaträkningen som en intäkt. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör. CTT har valt att inte förtidstillämpa de uppdaterade IFRS3 och IAS27. Följaktligen har förvärv t.o.m. 2009 redovisats enligt tidigare versioner av IFRS3 och IAS27. Detta innebär att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen vid eventuella justeringar av avsättning för villkorad köpeskilling.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

KONCERNINTERN FÖRSÄLJNING

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

FORDRINGAR

Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats.

	2010	2009
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter
för utvecklingsarbeten	20%	20%
Patent	25%	25%
Övriga immateriella
tillgångar	10%	10%

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader	4%	4%
Maskiner och andra
tekniska anläggningar	10%	10%
Inventarier verktyg
och installationer	15-20%	15-20%
Förbättringsutgifter på
annans fastighet	20%	20%
Datautrustning	33%	33%

GOODWILL

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Per 2010-12-31 fanns inget goodwillvärde upptaget i balansräkningen.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som utvecklingskostnader när de uppkommer.

I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.

NEDSKRIVNINGAR

De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.

LEASINGKOSTNADER

Koncernens leasingåtaganden uppgår i huvudsak till kostnader för förhyrda lokaler och datorer. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal.

GARANTIÅTAGANDEN

Avsättningar för garantiåtaganden beräknas på periodens systemförsäljning. Till grund för den 2%-iga avsättningen ligger historiskt utfall på garantikostnader. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år.

LÅNEKOSTNADER

Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investering aktiveras i balansräkningen. CTT har inte aktiverat några lånekostnader under 2010 då CTT:s finansiering används för att täcka underskottet i löpande driften.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades. Förmånsbestämda pensionsplaner En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. CTT har förmånsbestämda planer hos Alecta, vilka ej kunnat presentera tillräcklig information för att CTT skall ha möjlighet att redovisa sina förpliktelser enligt redovisningsprincipen för en förmånsbaserad pensionsplan. Samtliga CTT:s Pensionsförpliktelser har därför redovisats enligt principerna för en avgiftsbaserad pensionsplan.

Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.

Aktierelaterade ersättningar

CTT har inga optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt

utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: – Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen:

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Likvida medel och derivat tillhör denna kategori.

– Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2010 och 2009. – Investeringar som hålls till förfall:

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2010 och 2009.

– Finansiella tillgångar som kan säljas:

Tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2010 och 2009. – Andra finansiella skulder:

Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultaträkningen. Säkringsredovisning tillämpas ej.

SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas mot eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skatte-satser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när de inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.

LEASADE TILLGÅNGAR

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Se även Not 29 "Policy för finansiell riskhantering" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges

NOT 1 – NETTOOMSÄTTNING

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
Intäkter	2010	2009	2010	2009
Systemförsäljning	53,5	46,8	42,3	46,0
Reservdelar och underhåll	6,3	6,8	6,3	6,8
Övrig varuförsäljning	9,4	6,5	0,0	0,1
	69,2	60,2	48,7	52,9

Under 2010 var 37 % av koncernens totala försäljningsintäkter hänförliga till kunder som var och en enskilt stod för mer än 10% av koncernens försäljningsintäkter. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10% av koncernens försäljningsintäkter

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
Intäkter	2010	2009	2010	2009
Europa	43,7	32,2	23,2	24,9
Nordamerika	17,6	19,4	17,6	19,4
Övrig Världen	7,9	8,6	7,9	8,6
	69,2	60,2	48,7	52,9

NOT 2 – ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
Arvoden till revisorer (KSEK )	2010	2009	2010	2009
Grant Thornton Sweden AB
Revisionsuppdrag	449	588	349	489
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	295	78	233	74
Skatterådgivning	30	45	21	40
Övriga uppdrag	0	0	0	0
	774	711	603	604

Revisionskostnader

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Leasingavgifter

I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 3,0 MSEK (föreg. år 2,2 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 5,1 MSEK (föreg. år 6,1 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
Leasingavgifter	2010	2009	2010	2009
Inom 1 år	2,3	2,5	0,7	1,7
Senare än 1 år men inom 5 år	2,8	3,7	1,4	0,9
Senare än 5 år	0,0	0,0	0,0	0,0
	5,1	6,1	2,2	2,6

NOT 3 – PERSON AL
	KONCERNEN MODERBOL			AGET
Medelantalet anställda	2010	2009	2010	2009
Kvinnor	8	6	5	5
Män	45	38	30	30
Totalt för bolaget	53	44	35	35
Styrelse
Kvinnor			1	0
Män			5	5
			6	5
Företagsledning och VD
Kvinnor	1	1	1	1
Män	8	8	6	6
	9	9	7	7
Löner och ersättningar (KSEK )
Styrelse och verkställande direktörer	2 588	2 205	1 654	1 584
Övriga ledande befattningshavare	4 224	4 410	4 224	3 911
Övriga anställda	15 125	12 046	9 226	9 661
	21 937	18 660	15 104	15 156

I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron. Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.

Sociala kostnader (KSEK )
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer	495	395	387	335
Pensionskostnader övriga ledande
befattningshavare	994	870	994	870
Pensionskostnader övriga anställda	1 110	843	751	783
Övriga sociala kostnader	7 653	6 350	5 426	5 276
	10 253	8 458	7 558	7 264

Ersättning och förmåner till styrelsens ledamöter (SEK)

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har utgått med:

	Befattning S	tyrelsearvode Ö	vriga ersättningar	Pensioner
Johan Lundsgård	Ordf.	50 000	0	0
Anders Helmner	Ledamot	50 000	0	0
Lars Lindgren	Ledamot	50 000	0	0
Björn Rönnqvist	Ledamot	25 000	0	0
Nyvalda vid årsstämman 2010-05-06
Gert Schyborger	Ledamot	25 000	0	0
Maria Nordberg	Ledamot	25 000	0	0
Avgående vid årsstämman 2010-05-06
Karl-Axel Granlund	Ordf.	50 000	0	0

Ersättning och förmåner till moderbolagets VD

Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.

VD (KSEK )	2010	2009
Grundlön	1379	1 335
Rörlig ersättning	0	0
Bilförmån	77	66
Pensionsförsäkring	387	335
Finansiella instrument	0	0
	1 843	1 737

Ersättning till övriga ledande befattningshavare i koncernen inklusive dotterbolagets VD:ar (KSEK)

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	2010	2009	2010	2009
Grundlön	5 086	4 979	4 224	3 911
Rörlig ersättning	73	0	0	0
Bilförmån	276	246	217	199
Pensionsförsäkring	1 137	930	994	870
Finansiella instrument	0	0	0	0
	6 572	6 155	5 436	4 980

Avtal om framtida pension

Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder.

Rörliga ersättningar

Rörliga ersättningar avser bonussystem för moderbolagets säljande personer i ledningsbefattning samt nyckelpersoner i dotterbolagen relaterat till mål för försäljning, kassaflöde eller resultat. Några övriga särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag

VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön.

	KONCERNEN MODERBOL	AGET
Sjukfrånvaro	2010	2009	2010	2009
Total sjukfrånvaro	1,9%	1,2%	1,4%	1,3%
– sjukfrånvaro för män	2,2%	1,4%	1,4%	1,5%
– sjukfrånvaro för personal 30–49 år	2,4%	0,9%	1,7%	1,1%

NOT 4 – RÖRELSERESULTAT

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	2010	2009	2010	2009
Rörelseresultatet har påverkats av
valutadifferenser enligt följande:
Valutakursdifferens på fordringar och
skulder av rörelsekaraktär	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
NOT 5 – ÅRETS REsultat

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	2010	2009	2010	2009
Årets resultat har påverkats av
valutadifferenser enligt följande:
Valutakursdifferens på fordringar och skulder
av rörelsekaraktär	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Valutakursdifferens på fordringar och skulder
av finansiell karaktär	3,3	4,3	3,3	4,3
	3,2	4,2	3,2	4,2

NOT 6 – BALANSER ADE UTGI FTER FÖR UTVECKLINGS	ARBETEN
	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	29,8	27,7	29,8	27,7
Årets aktiverade utgifter	1,2	0,8	0,0	0,8
Omklassificeringar	0,0	1,3	0,0	1,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	31,0	29,8	29,8	29,8
Ingående avskrivningar	–21,6	–19,0	–21,6	–19,0
Årets avskrivningar	–2,9	–2,6	–2,9	–2,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–24,5	–21,6	–24,5	–21,6
Ingående nedskrivningar	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Årets nedskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Utgående planenligt restvärde	6,4	8,1	5,2	8,1

Årets aktiverade belopp om 1,2 MSEK avser produktutveckling i Catron Elektronik AB. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för forskning och utveckling löpande kostnadsförts med 1,2 MSEK (föreg. år 1,0 MSEK).

NOT 7 – PATENT

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	9,4	9,4	9,4	9,4
Inköp	0,0	0,0	0,0	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9,4	9,4	9,4	9,4
Ingående avskrivningar	–6,5	–3,9	–6,5	–3,9
Årets avskrivningar	–2,6	–2,6	–2,6	–2,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–9,1	–6,5	–9,1	–6,5
Utgående planenligt restvärde	0,2	2,8	0,2	2,8

I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying™ System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. Denna omsättningsbaserade royalty slutreglerades under räkenskapsåret 2006/2007 genom en engångsbetald ersättning i form av 230 001 nyemitterade aktier. Denna ersättning har redovisats som anskaffningsvärde för patent. Patenten löper ut 2011-02-13.

NOT 8 – ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	KONCERNEN
	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	22,1	10,7
Inköp	0,0	11,4
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	22,1	22,1
Ingående avskrivningar	–2,9	–1,3
Årets avskrivningar	–3,6	–1,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–6,5	–2,9
Utgående planenligt restvärde	15,6	19,2

I samband med CTT:s förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på ytterligare nedskrivningsbehov har identifierats.

Vid förvärvet av Catron Elektronik AB identifierades immateriella tillgångar till ett värde för CTT om 11,4 MSEK. De immateriella tillgångarna består av orderstock och befintliga affärsrelationer inklusive teknikplattform. Nyttjandeperioden av affärsrelationen och teknikplattformen bedömdes till 8 år innebärandes en årlig avskrivning om 1,2 MSEK. Orderstocken bedöms realiserad under 2010.

Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutveckling har under 2010 varit sämre än förväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats nedåt med MSEK 4,6. I redovisningen får detta också följden att det redovisade värdet på aktierna i Catron och de immateriella tillgångar som är hänförliga till förvärvet justeras retroaktivt. I koncernen medför detta att avskrivningarna för 2010 baseras på de justerade värdena på de immateriella tillgångarna. Sammantaget ger det en positiv resultateffekt i koncernen på MSEK 2,5 för 2010.

Koncernens ingående balans har, av jämförelseskäl, justerats med den reviderade bedömningen av den villkorade köpeskillingen. CTT har valt att inte förtids tillämpa de uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet.

JUSTERAD FÖRVÄRVSANALYS CATRON ELEKTRONIK AB

(MSEK )	Redovisat I värde i Catron före förvärvet	nitial verkligt värde J justering	V usterad beräkning	erkligt värde redovisat i koncernen
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	0,0	17,5	–6,1	11,4
Materiella tillgångar	0,0	0,2	0,0	0,2
Omsättningstillgångar
Varulager	0,5	0,0	0,0	0,5
Kundfordringar och övriga fordringar	5,0	0,0	0,0	5,0
Likvida medel	4,5	0,0	0,0	4,5
Uppskjuten skatteskuld	–0,6	–4,7	1,6	–3,7
Övriga avsättningar	–0,4	0,0	0,0	–0,4
Räntebärande skulder	0,0	0,0	0,0	0,0
Lev. skulder och övriga skulder	–3,2	0,0	0,0	–3,2
Netto identifierade tillgångar och skulder	5,8	13,0	–4,5	14,3
Köpeskilling
Aktier, emisson av 544 724 st CTT aktier				12,5
Beräknad tillägsköpeskilling				1,8
				14,3
Goodwill				0,0
Kontant reglerad köpeskilling inklusive förvärvskostnader				0,0
Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget				4,5
Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv av dotterbolag				4,5

NOT 9 – BYGGNADER OCH MARK

	KONCERNEN
	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	3,7	3,7
Inköp	0,0	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3,7	3,7
Ingående avskrivningar	–0,5	–0,3
Årets avskrivningar	–0,2	–0,2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–0,7	–0,5
Utgående planenligt restvärde	3,0	3,2

NOT 10 – MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	KONCERNEN
	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	6,6	6,5
Inköp	0,1	0,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6,7	6,6
Ingående avskrivningar	–2,8	–1,9
Årets avskrivningar	–0,9	–0,9
Utgående ackumulerade avskrivningar	–3,7	–2,8
Utgående planenligt restvärde	3,0	3,8

NOT 11 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	20,2	20,4	19,9	20,3
Inköp	1,2	1,6	1,0	1,4
Omklassificeringar	0,0	–1,9	0,0	–1,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	21,4	20,2	20,9	19,9
Ingående avskrivningar	–15,2	–13,2	–15,3	–13,3
Årets avskrivningar inventarier, verktyg	–1,6	–1,5	–1,5	–1,4
Årets avskrivningar förbättringsutgifter
annans fastighet	–0,7	–0,7	–0,7	–0,7
Utgående ackumulerade avskrivningar	–17,5	–15,3	–17,5	–15,3
Utgående planenligt restvärde	3,9	5,0	3,4	4,5
Varav inventarier som uthyrs:
Ingående anskaffningsvärde	1,2	3,1	1,2	3,1
Omklassificering	0,0	–1,9	0,0	–1,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,2	1,2	1,2	1,2
Ingående avskrivningar	–1,2	–1,2	–1,2	–1,2
Årets avskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1,2	–1,2	–1,2	–1,2
Utgående planenligt restvärde	0,0	0,0	0,0	0,0

NOT 12 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	MODERBOL AGET
	10-12-31	09-12-31
Ingående anskaffningsvärde	28,5	14,3
Inköp	0,0	14,3
Försäljningar	0,0	–0,1
Erhållen utdelning	–2,6	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	25,9	28,5
Utgående bokfört värde	25,9	28,5

Moderbolagets redovisade anskaffningsvärde av aktier i Catron Elektronik AB har omvärderats från 18,9 MSEK till 14,3 MSEK som resultat av justerad tilläggsköpeskilling.

NOT 13 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Antal K andelar	apital- B andel	okfört J värde	usterat eget kapital
Direkt ägda
CTT Systems Inc. Delaware USA	100	100%	0	0
Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö	10 000	100%	11,7	3,1
Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro	1 000	100%	14,2	4,1
			25,9

	Årets resultat
CTT Systems Inc. Delaware USA	0,0
Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö	2,4
Bribo Mekaniska AB, 556215-8120, Nybro	1,2

NOT 14 – VARUL AGER
	KONCERNEN MODERBOL			AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Råvaror och förnödenheter	21,1	17,4	20,0	16,6
Halvfabrikat	4,2	4,7	4,2	4,7
Varor under tillverkning	2,2	0,8	1,2	0,8
Färdiga varor	3,8	3,4	3,8	3,4
	31,3	26,3	29,3	25,5

Avdrag för inkurans har, efter individuell prövning, skett med 1,2 MSEK (1,3 MSEK).

NOT 15 – KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK.

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
Åldersanalys förfallna ej
nedskrivna kundfordringar	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Mindre än 3 månader	2,2	3,7	2,0	2,7
3 till 6 månader	0,3	0,6	0,3	0,6
7–12 månader	0,1	0,1	0,1	0,1
mer än 12 månader	0,0	0,1	0,0	0,1
	2,6	4,5	2,4	3,5

NOT 16 – SKATT
	KONCERNEN MODERBOL			AGET
Årets skatt	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Aktuell skatt	–1,4	–0,1	0,0	0,0
Uppskjuten skatt hänförlig till förändringar
i temporära skillnader
Framtida nyttjande av underskottsavdrag	12,0	7,9	12,0	7,9
Förändring av obeskattade reserver	0,9	0,0	0,0	0,0
Avskrivningar	1,0	0,1	0,0	0,0
	12,5	7,9	12,0	7,9
	KONCERNEN MODERBOL		AGET
Uppskjutna skatter	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Uppskjuten skattefordran avser
följande tillgångar och skulder:
Immateriella anläggningstillgångar	-4,1	–5,1	0,0	0,0
Materiella anläggningstillgångar	-0,5	–0,6	0,0	0,0
Periodiseringsfonder	0,0	–0,9	0,0	0,0
Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag	21,3	10,6	18,5	7,9
	16,6	4,1	18,5	7,9

Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 185 MSEK (177 MSEK). Underskottet är koncernbidragspärrat enligt följande:

MSEK	10-12-31	09-12-31 S	pärrat tom
Bribo Mekaniska AB	129	129	2012
Catron Elektronik AB	171	171	2014

I koncernen finns ett ackumulerat skattemässigt underskott uppgående till ca: 185 MSEK motsvarande en total uppskjuten skattefordran på ca: 48 MSEK. Styrelsen gjorde inför bokslutet 2009 bedömningen, mot bakgrund av utvecklingen på marknaden för CTT:s produkter, att tillräcklig säkerhet föreligger om framtida överskott för att en del av den uppskjutna skattefordringen på underskottet skall kunna redovisas som tillgång i balansräkningen. Av detta skäl tillgångs- och intäktsfördes en uppskjuten skatt på 7,9 MSEK i fjärde kvartalet 2009. Styrelsen har per 2010-12-31 gjort en ny samlad bedömning av förutsättningarna för framtida överskott baserad på leveransbedömningar kommande fyraårsperiod. Som ett resultat av denna bedömning har nu i fjärde kvartalet 2010 ytterligare 12 MSEK i uppskjuten skatt tillgångsoch intäktsförts.

Därmed uppgår den totala uppskjutna skattefordran på förlustavdrag till 21,3 MSEK. Detta motsvarar skattemässigt underskottsavdrag om 81,0 MSEK.

Någon uppskjuten skattefordran har ej beräknats på överskjutande underskott, baserat på de osäkerhetsfaktorer som enligt företagsledningen föreligger angående när i tiden dessa underskott kan utnyttjas. Det finns ej någon förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott.

NOT 17 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	KONCERNEN MODERBOL			AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Förutbetalda hyror	0,4	0,4	0,4	0,4
Förutbetalda försäkringskostnader	0,2	0,2	0,2	0,2
Upplupna leasingintäkter	0,0	0,1	0,0	0,1
Förutbetalda underhålls- och licensavgifter	0,3	0,4	0,3	0,3
Upparbetade ej fakturerade intäkter	3,8	1,3	1,2	1,0
Övrigt	1,0	0,6	0,7	0,5
	5,8	2,9	2,8	2,5

NOT 18 – AVSÄTTNINGAR FÖR GARANTIÅTAGANDEN

	KONCERNEN MODERBOL			AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Ingående avsättning	2,0	1,2	1,6	1,2
I anspråktagna belopp	–0,8	–0,5	–0,8	–0,5
Årets avsättning	0,9	1,3	0,8	0,9
Utgående avsättning	2,1	2,0	1,6	1,6

Företagsledningen bedömer att det förväntade utflödet av avsatta medel kommer att ligga i nivå med den 2%-iga avsättningen för motsvarande period på systemförsäljningen som sker. Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad systemförsäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36 månader.

NOT 19 – SKULDER TILL KREDITINSTITUT, RÄNTEBÄRANDE

De långfristiga räntebärande skulderna till kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande:

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Senare än 1 år men inom 5 år	18,2	18,6	17,0	17,0
Senare än 5 år	1,2	1,4	0,0	0,0
	19,4	20,0	17,0	17,0
Ställda säkerheter för skuld enligt ovan:
Fastighetsinteckningar	1,3	1,3	0,0	0,0
Företagsinteckningar	32,5	31,0	30,0	30,0
Patent	0,2	2,8	0,2	2,8
Inventarier	1,8	2,5	0,0	0,0
Aktier i dotterföretag	10,9	13,2	14,2	14,2

Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa ränteförfallodagar.

NOT 20 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Upplupna löner rörlig ersättning	0,2	0,0	0,0	0,0
Semesterlöneskuld	2,2	1,9	1,6	1,4
Upplupna sociala avgifter	0,7	0,6	0,5	0,4
Upplupen löneskatt	0,7	1,1	0,5	0,9
Upplupen provision och royalty	3,0	2,3	3,0	2,3
Fakturerade ej upparbetade intäkter	1,7	4,2	1,6	4,1
Övrigt	0,9	0,9	0,8	0,9
	9,3	11,0	8,0	10,1

NOT 21 –STÄLLDA SÄKERHETER

Företagsinteckningar, patent och samtliga aktier i dotterbolaget Bribo Mekaniska AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit.

NOT 22– CHECKRÄKNINGSKREDIT

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Beviljad kredit	20,1	19,6	17,1	18,1

Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 17 050 000 SEK.

NOT 23 – EGET KAPITAL

I beloppet för eget kapital ingår villkorat aktieägartillskott med 4 933 000 SEK (4 933 000) SEK. Det villkorade aktieägartillskottet är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB.

Teckningsoptioner

Årsstämman 2007 beslutade om en emission av högst 150 000 teckningsoptioner med rätt till nyteckning av aktier under perioden 2010-07-01 -- 2010-11-30. Dotterbolaget CTT Incentive AB överlät teckningsoptionerna till marknadsvärdet 3,60 kr beräknat enligt Black & Scholes. Teckningskursen fastställdes till 56:50 kronor. Av bolagets teckningsoptionsprogram om 150 000 st optioner har 114 200 st förvärvats per 2008-12-31. Optionspremien har förts till eget kapital.

Optionsprogrammet medförde ingen nyteckning av aktier i teckningsperioden. Bolaget har för närvarande inte några andra utestående aktierelaterade incitamentsprogram.

Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets eget kapital räkningar.

NOT 24 – INBETALNING FRÅN KUNDER M.FL.

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	2010	2009	2010	2009
Nettoomsättning enligt resultaträkning	69,2	60,2	48,7	52,9
Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning	1,2	2,1	1,2	1,9
Förändring av kundfordringar	–2,7	4,9	–1,0	3,4
Förändring av förskott från kunder	0,0	–3,3	0,0	–3,3
Förändring av förutbetalda rörelseintäkter	–2,5	1,4	–2,5	1,4
Förändring av upplupna rörelseintäkter	–2,5	–0,8	–0,2	–0,5
	62,8	64,5	46,1	55,9

NOT 25 – UTBETALNINGAR TILL LEVERANTÖRER OCH ANSTÄLLDA

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	2010	2009	2010	2009
Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning	–22,1	–20,4	–19,0	–19,2
Aktiverade utgifter för produktutveckling	1,4	0,8	0,2	0,8
Övriga externa kostnader enligt resultaträkning	–22,7	–15,5	–14,4	–13,4
Personalkostnader enligt resultaträkning	–31,2	–26,0	–23,4	–23,2
Valutakursförluster av rörelsekaraktär	–1,3	–2,1	–1,2	–2,0
Lagerförändring	–5,0	6,8	–3,8	6,1
Förändring av förutbetalda kostnader	–0,4	–0,2	–0,1	–0,3
Förändringar i övriga fordringsposter	0,6	0,7	–0,5	0,6
Förändringar av leverantörsskulder	4,9	–0,2	5,0	–0,1
Förändringar i övriga skuldposter	1,9	0,4	1,6	0,3
	–73,9	–55,7	–55,6	–50,5

NOT 26 – LIKVIDA MEDEL

Posten likvida medel i kassaflödesanalysen Moderbolagets redovisade anskaffningsvärde av aktier i Catron Elektronik AB har omvärderats från 18,9 MSEK till 14,3 MSEK som resultat av justerad tilläggsköpeskilling. av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.

NOT 27 – FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen	2010-12-31 Redovisat R värde	2009-12-31 edovisat värde
Likvida medel i SEK	0,8	11,7
Likvida medel i USD	0,0	0,0
Likvida medel i EUR	0,1	1,1
	0,9	12,8
Valutaterminskontrakt	2,2	1,4

Värderingen av terminskontrakten bygger på observerbara marknadsdata.

	2010-12-31	2009-12-31
	Redovisat R	edovisat
Kund och lånefordringar	värde	värde
Kundfordringar	12,6	9,9
	12,6	9,9

Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Vid räkenskapsåret slut 2010-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.

Andra finansiella skulder	2010-12-31 Redovisat R värde	2009-12-31 edovisat värde
Leverantörsskulder	7,7	2,8
Skulder till kreditinstitut SEK	20,3	20,6
Skulder till kreditinstitut USD	16,8	16,6
	44,8	40,0

Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.

NOT 28 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

I samband med köpet av Catron Elektronik AB förband sig CTT enligt avtal att betala en tilläggsköpeskilling till Catron Design AB, ägare till 4,8% av aktierna i CTT. Tilläggsköpeskillingen har värderats 1,4 MSEK per balansdagen. Värderingen framgår av Not 30. Under räkenskapsåret har 2,3 MSEK utbetalats som ersättning för konsulttjänster och hyra av lokaler till Catron Design AB. I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.

NOT 29 – POLICY FÖR FINANSIELL RISKHANTERING

Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas. Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:

MARKNADSRISKER

Valutarisker

Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. Koncernens policy är att risksäkra ca 70 % av den kommande 12-månadersperiodens kundfordringar när valutarisken inte balanseras av motsvarande skulder i utländsk valuta.

En förändring i USD kursen med +/- 10 öre påverkar rörelseresultatet med ca +/- 0,4 MSEK.

För påverkan på rörelseresultatet, Se även not 4 och 5.

Ränterisker

Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. En variation i räntenivån med +/- 1 % påverkar resultatet med -/+ 371 KSEK.

Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.

Prisrisker

Koncernens finansiella instrument per 2010-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.

KREDITRISKER

Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. P.g.a de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer.

FINANSIERINGSRISKER

Eftersom koncernens produkter används under en lång tid, ett antal 10-tals år, i flygplan är det även viktigt att koncernen har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners.

Moderbolagets checkräkningskredit i USD var per balansdagen utnyttjad till 2,46 MUSD. En variation i USD kursen med +/- 10 öre påverkar resultatet med -/+ 246 KSEK.

NOT 30 – ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Övriga avsättningar utgörs i sin helhet av beräknad tillgäggsköpeskilling avseende Catron Elektronik AB. Tilläggsköpeskillingen utgörs av en 50%-ig del av vinsten i Catron under åren 2010, 2011 och 2012.

	KONCERNEN MODERBOL			AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Ingående avsättning	1,4	0,0	1,4	0,0
Årets avsättning	0,0	1,4	0,0	1,4
Utgående avsättning	1,4	1,4	1,4	1,4

Överförd ersättning (Köpeskillingen) avseende dotterbolaget Catron, som förvärvades i november 2009, bestod av en fast del och en rörlig del, i form av en villkorad köpeskilling. Den villkorade köpeskillingen baseras på Catron's resultat fr.o.m. förvärvstidpunkten t o m 2012. Catron's resultatutveckling har under 2010 varit sämre än förväntat, innebärande att den initiala beräkningen av den villkorade köpeskillingen, vilken redovisas som en avsättning i moderbolaget och koncernen, har justerats nedåt med MSEK 4,6.

CTT har valt att inte förtidstillämpade uppdaterade IFRS 3 och IAS 27. Följaktligen redovisas förvärvet av Catron enligt tidigare versioner av IFRS 3 och IAS 27. Detta innebär, som framgår ovan, att en retroaktiv justering sker av den ursprungliga förvärvsanalysen till skillnad från de uppdaterade reglerna där en justering av den villkorade köpeskillingen skall redovisas direkt mot totalresultatet. Se även Not 8.

NOT 31 – RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie har beräknats som årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 11 391 438 (föreg. år 10 872 224). Eftersom det ej längre finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.

NOT 32 – ÖVRIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN MODERBOL		AGET
	10-12-31	09-12-31	10-12-31	09-12-31
Marknadsvärde, valutasäkringar	2,2	1,4	0,0	0,0
Momsfordringar	0,9	0,7	0,9	0,8
Skattekonto	0,0	1,1	0,0	0,0
Övrigt	0,4	0,1	0,4	0,0
	3,5	3,3	1,3	0,8

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 31 mars 2011. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 5 maj 2011.

NYKÖPING 2011-03-31

Torbjörn Johansson Verkställande direktör

Lars Lindgren Gert Schyborger Maria Nordberg

Vår revisionsberättelse har avgivits 2011-03-31

Grant Thornton Sweden AB

Anders Meyer Nicklas Malm Auktoriserad revisor Godkänd revisor

Till årsstämman i CTT Systems AB

Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sid. 41-43, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i CTT Systems AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 36–63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sid. 41-43. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Rapport om bolagsstyrningsrapporten

Som underlag för vårt uttalande om en bolagsstyrningsrapport har upprättats och är förenlig med årsredovisningens övriga delar, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Nyköping den 31 mars 2011 Grant Thornton Sweden AB

Anders Meyer Nicklas Malm Auktoriserad revisor Godkänd revisor

Ledande befattningshavare

Torbjörn Johansson

VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 35 000 st.

Maria Wester

Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/ försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st.

Ulf R. Liljenberg

Försäljnings- och marknadschef, född 1960. Civilingenjör Maskinteknik Lunds Tekniska högskola. Marknadsekonom IHM. Ingenjörschef Transwede Airways 1988–1990. Teknisk Chef Transwede Airways 1990–1995. Marknadschef, Europa, Credit Lyonnais/PK Airfinance (CLPK), Luxembourg 1995–2000. Delägare och finans och affärsutvecklingschef i Eurowind AB 2000–2002. Försäljnings-och marknadschef i CTT sedan 2002. Antal aktier i CTT: 16 798 st.

Stefan Hammar

Produktionschef, född 1959. Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktionschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st

Mikael Brate

Ekonomichef, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/ Borlänge 1984. Projekt- och Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988–1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004–2006, Ekonomichef CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 25 000 st.

Torleif Nilsson

Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef System-hållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 7 530 st.

Peter Landquist

Eftermarknadschef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004– 2006. Eftermarknadschef från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st.

Tony Rosendahl

VD Bribo Mekaniska AB, född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1989–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2009. Från 2009 VD Bribo Mekaniska AB. Antal aktier i CTT 2 000 st.

Jörgen Bruhn

VD Catron Elektronik AB, född 1959. Förvaltningsekonom Linköpings Universitet 1986. Inköpare, Saab Aircraft 1986-1995, Försäljningsansvarig Spares and Logistical Services Saab Aircraft 1995-1999, Affärsutvecklingsansvarig Spares, Saab Aircraft 1999-2002, Manager, Supplier Management Saab Aircraft 2002- 2003, Director, Supplier Management, Saab Aircraft Services 2003-2010. VD Catron Elektronik AB från 2010. Antal aktier i CTT 0 st.

Kompletterande information enligt NBK:s rekommendationer

Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag

VD och vissa befattningshavare i bolaget har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte för övriga 6 månaders lön.

De redovisade innehaven gäller per 2011-03-01. Inkluderar makas, omyndiga barns, närstående och privata bolags innehav.

Styrelse och revisorer

Ordinarie ledamöter

Johan Lundsgård

Född 1953, Ekonom, styrelseledamot sedan 2009. VD och Koncernchef i Volito AB. Äger 0 aktier i CTT.

Björn Rönnqvist

Född 1963, Civilekonom, Uppsala Universitet, styrelsemedlem sedan 2009. VD Icecapital Securities AB, Äger 1 800 aktier i CTT.

Anders Helmner

Född 1953, Master of Science, Lund, styrelseledamot sedan 1996. VD Telair International AB. Äger 3 663 aktier i CTT.

Gert Schyborger

Född 1940, styrelseledamot sedan 2010, Försvarshögskolan, Columbia University Business School MBA. Styrelseledamot i bl.a. Hawker Pacific Ltd. Digital Vision AB och Rotekonsult AB m.fl. Äger 2000 aktier i CTT.

Lars Lindgren

Född 1950, Civilekonom, Handelshögskolan Göteborg, styrelseledamot sedan 2006, styrelseledamot i Air Greenland och i Syntell East AB. Äger 0 st aktier i CTT.

Maria Nordberg

Född 1963, Styrelseledamot sedan 2010, Civilingenjör, Maskinteknik, Lunds Tekniska Högskola, VD Saint Gobain Sekurit Scandinavia AB, Key Account Manager Ford Group - Saint Gobin Sekurit International, Äger 0 aktier i CTT.

Revisorer

Anders Meyer

Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.

Nicklas Malm

Godkänd revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.

CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE-611 29 Nyköping Tel: 0155-20 59 00 Fax: 0155-20 59 25 E-mail: ctt@ctt.se www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: Nyköping