CTT Systems — Annual Report 2009

Apr 15, 2010

Kort om CTT

CTT Systems AB (publ) är en svensk teknikkoncern som är verksam inom flygbranschen. CTT utvecklar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som flygbolag finns på kundlistan.

Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsen, Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB.

Ekonomisk information

Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2009 distribueras till samtliga registrerade aktieägare.

Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.

Årsstämma:	6 maj 2010
Delårsrapport, jan–mars:	6 maj 2010
Delårsrapport, jan–juni:	20 aug 2010

Årsstämma

Årsstämman äger rum torsdagen den 6 maj 2010 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i den av Euroclear/VPC AB (tidigare Värdepapperscentralen), förda aktieboken senast torsdagen den 29 april 2010, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 3 maj 2010.

Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn.

Registreringen skall vara genomförd senast den 29 april 2010.

innEhÅLL

kort om CTT	2
året i korthet	4
Vd har ordet	6
dreamliner - Boeing B787	8
Catron - nytt företag i koncernen	10
produktöversikt	12
Marknadsöversikt	18
Marknadspotential	20
kundöversikt	22
konkurrenssituation	23
Avfuktningssystemet	24
Befuktningssystemet	25
CTT produktion	26
Bribo Mekaniska	27
CTT produktutveckling	28
CTT-aktien	30
Historik, organisation och kvalitetssystem 32

förvaltningsberättelse	34
femårsöversikt koncernen	40
resultaträkningar koncernen	41
Balansräkningar koncernen	42
eget kapitalräkningar koncernen	43
kassaflödesanalyser koncernen	43
resultaträkningar Moderbolaget	44
Balansräkningar Moderbolaget	45
eget kapitalräkningar Moderbolaget	46
kassaflödesanalyser Moderbolaget	46
redovisningsprinciper	47
noter	50
revisionsberättelse	60
Bolagsstyrningsrapport	61
ledande befattningshavare	64
Styrelse och revisorer	66

our mission is To CrEaTE a bETTEr CLimaTE boTh insiDE anD ouTsiDE ThE airCraFT anD ThErEby provi-DE EConomiC anD EnvironmEnTaL bEnEFiTs To ThE airLinE. ThE KEy is To baLanCE humiDiTy LEvELs on boarD. our ConCEpT inCrEasEs passEnGEr WELLbEinG, ConTribuTEs To a bETTEr EnvironmEnT anD improvEs airLinE EConomy, simuLTanEousLy. WE CaLL iT "humiDiTy in baLanCE".

Året i korthet

• Jet 2.com beställer Zonal drying™ System till åtta boeing b737.
• beställningar på cair™ till tre VIP-fl ygplan.
• boeing b787 premiärfl ög.
• ctt förvärvar catron elektronik ab.

affärsidé

CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare.

strategi

CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom produktområdet avfuktning och befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden.

Marknadskommunikationen skall syfta till att lyfta fram de fuktrelaterade problem som idag råder i ett flygplan. CTT skall aktivt deltaga i debatten kring hälsa och välbefinnande i kabinen.

Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och konkurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag.

De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom att få leverera direkt till flygplanstillverkarna.

mission

Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat både i och utanför flygplanet och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi. Vi kallar det "Humidity in Balance".

vision

CTTs vision är att varje flygbolag skall kunna erbjuda en kabinkomfort vad gäller luftfuktighet som motsvarar ett normalt inomhusklimat.

vD har ordet

Den i särklass viktigaste händelsen för CTT kom alldeles i slutet av året när Boeing äntligen premiärflög B787-an. Det var säkert fler företag än CTT som drog en lättnandes suck när flygplanet en disig decemberdag lyfte från Boeings flygplats i Everett norr om Seattle. För CTT har den två år långa förseningen varit påfrestande både mentalt och ekonomiskt. I skrivande stund har ytterligare tre av de totalt sex provflygplanen varit i luften och flygprovprogrammet verkar gå enligt plan. Vi ser med tillförsikt fram emot att Boeing kommer att kunna certifiera flygplanet och leverera de första exemplaren i slutet av år 2010. Låt CTT lyfta med B787.

En stark orderingång 2008 räddade CTT genom finanskrisen

Trots att finanskrisen påverkade flygindustrin extremt negativt under år 2009 kunde CTT tack vare en mycket stark orderbok vid ingången av året klara krisen förhållandevis bra. Omsättningen inom samtliga områden, retrofit, VIP, OEM och eftermarknad ökade markant i förhållande till föregående år och speciellt kostnadsslaget övriga kostnader har kunnat minskas. Detta har tillsammans med köpet av Catron resulterat i ett sådant kassaflöde att CTT i utgången ur krisen står finansiellt starkare än när den började.

retrofitmarknaden fortsatt viktig för CTT

Under året har CTT levererat Zonal Drying™ System till sammanlagt 15 st flygplan tillhörande fyra olika flygbolag. Sedan starten har CTT levererat mer än 300 system till flygbolag över hela världen. Det är vårt arbete på retrofitmarknaden som har gjort oss kända och öppnat dörren till Airbus och Boeing. Vi ser nu fram emot nästa fas för denna marknad när våra OEM-system kommer att göra det lättare att sälja Zonal Drying™-systemet direkt till flygbolagen. Och det finns en potential att kunna börja sälja befuktare och Cair™-system direkt till flygbolagen.

vip-marknaden tog paus år 2009

Vi har under ett par år varit bortskämda med en mycket god orderingång från VIP-marknaden. Under 2009 har dock finanskrisen satt tydliga spår. Ett flertal projekt har på grund av besparingar endera bantats eller förskjutits i tiden. Detta innebar att CTTs orderingång från denna del av marknaden har sjunkit med 75% vilket kommer att innebära en något lägre VIPomsättning för 2010. Vi har dock goda indikationer på att orderingången nu kommer att börja öka igen.

stora oEm-utvecklingsprojekt numera ett rutinarbete

Vi är nu mitt uppe i vårt tredje stora OEM-projekt, Airbus A350. Jag är mycket imponerad av hur professionellt CTTs utvecklingsavdelning möter de högt ställda kraven på både utvecklingsrutiner och produkternas funktion. Man ser att vi nu har fått rutin på att utveckla system för Airbus och Boeing. Det skall bli mycket spännande att följa de kommande åren då även vår produktionsavdelning får bekänna färg under höjd leveranstakt i B787 programmet.

bribo

Det gläder mig med vilken positiv attityd och stor energi som ledningen tacklade den djupa lågkonjunkturen i verkstadsindustrin. Man klarade inte bara ett ledningsbyte. Bribo lyckades också vinna ett antal nya intressanta kunder och kunde dessutom bibehålla ett positivt kassaflöde under ett år när många liknande företag har fått kämpa hårt för sin existens. Det visar inte bara på personalens vilja och kunnande utan också på vilken potential det finns i företaget. Jag hoppas att ni nu får chansen att fortsätta utveckla företaget i en gradvis förbättrad konjunktur.

Catron

Jag vill hälsa alla medarbetare i Catron välkomna till CTT-koncernen. Jag är övertygad om att CTT skall ge er den trygghet och det långsiktiga perspektiv som behövs för att ni skall kunna vidareutveckla företaget samtidigt som grundaren trappar ned. Ert kunnande inom utveckling av kontrollsystem kommer att vara värdefullt. Speciellt för vidareutvecklingen av Cair™. Att CTT genom Catron vinner ytterligare en OEMkund – Saab AB, som dessutom är aktiv inom den militära flygindustrin förstärker CTTs bas.

utsikter för år 2010 och framåt

Boeing planerar att under år 2013 ha uppnått en leveranstakt av 10 st B787-flygplan per månad. Det innebär att CTT:s leveranstakt kommer att öka under slutet av 2010 för att under en kommande treårsperiod vara starkt ökande. Leveranser till A350 projektet kommer under samma tidsperiod också att öka om än inte till samma nivåer. Enbart dessa två OEM-projekt borgar för en trygg positiv utveckling av CTT. Beställningar direkt från flygbolagen och från VIP kunder kommer att ytterligare krydda CTTs tillvaro med lönsamma affärer. Grädden på moset kommer eftermarknaden att stå för. För varje år ökar antalet flygande system vilket framförallt kommer att generera en betydande försäljning av reservdelar, utbytesfilter och befuktarpaddar. Det finns all anledning att se ljust på CTTs framtid. CTT kommer att lyfta med B787 och A350.

Till sist vill jag tacka CTTs trogna personal som år efter år gör ett utmärkt arbete under tidvis pressade omständigheter. Jag räknar med att vi nu tillsammans med våra aktieägare skall börja skörda frukterna av många års envist slit och hårt arbete.

Nyköping i april 2010

Torbjörn Johansson Verkställande Direktör

Dreamliner - en lättviktig möjliggörare

Lättare, tystare och möjliggörare av många nya flyglinjer – bränslesnåla Boeing B787 banar väg för framtidens flyg. I slutet av förra året gjordes den första testflygningen och innan 2010 års slut beräknas de första planen ha nått sin beställare

"Ett tekniskt underverk" och "flygets största förändring sedan jetplanen". Superlativerna om Boeings nya plan Dreamliner är många. Mycket har också sagts om den tvååriga förseningen men nu är testflygningarna i full gång och intresset från flygbolagen är fortfarande stort.

I början av året kom en order på 25 plan från United

Airlines och därmed finns beställningar på 876 plan från 57 bolag världen över. Inte någon annan flygplanstyp från Boeing har haft sådan framgång. Dreamliner är för övrigt tillverkarens första helt nya plan sedan 1994.

– B787 är det första kommersiella flygplanet som bygger på en helt ny teknik. Genom att använda kolfiber istället för aluminium kommer planet ner i en helt annan bränsleförbrukning än tidigare plan, det gör det oerhört intressant, säger

Jean-Marie Skoglund som är flyganalytiker på Transportstyrelsens luftfartsavdelning.

Gör gott för miljön

De tre plantyperna i nya Boeingserien är till 50 procent byggda i lätt – och starkt – kompositmaterial. Viktreduceringen innebär 20 procent lägre bränsleåtgång jämfört med liknande plantyper. De nya materialen förväntas också ge mindre och billigare underhåll. Dreamliner kommer också att vara tystare än andra plan av samma storlek. Minskat buller och mindre utsläpp gör förstås gott för miljön.

• Enligt Boeing kommer en fullsatt Dreamliner att ha samma påverkan från utsläpp som en hybridbil när

"Imponerande att ett svenskt teknikföretag finns med i flygets framtid" Jean-Marie Skoglund

det handlar om utsläpp. När EU startar handeln med utsläppsrättigheter kommer bränslesnåla plan spara mycket pengar för flygbolagen, säger Jean-Marie Skoglund och pekar på en annan fördel:

• Dreamliner öppnar upp för nya flyglinjer. Planens långa räckvidd och relativa litenhet gör dem perfekta för långdistansflyg mellan mindre storstäder, till ex-

empel Stockholm - Los Angeles. Sådana "hubbar" finns det gott om i världen. B787 gör det möjligt att flyga direkt mellan dem istället för via de allra största flygplatserna. Det innebär färre starter och landningar vilket också gynnar miljön.

Följde jungfruturen

Torbjörn Johansson, vd för CTT har följt tillkomsten av Dreamliner med intresse, särskilt sedan den amerikanska tillverkaren 2005 valde att låta CTT sörja för planens avfuktning och befuktning.

Extra intressant var det förstås den där decemberkvällen (svensk tid) förra året då planet lyfte för första gången. På CTT samlades personalen för att på webben följa jungfruturen från Everett utanför Seattle.

– Det är mycket roligt att B787 är uppe i luften. Redan nu levererar vi system till två plan i månaden (se även artikel på sid 26) och den närmaste 3-årsperioden kommer vi att femdubbla våra leveranser till Boeing, säger Torbjörn Johansson nöjt.

Dreamliner har Zonal Drying™ System som standard. Avfuktningen bidrar till att planen minskar i vikt och blir bränslesnålare samt får mindre problem

15 december lyfte det första Boeing B787. Enligt Boeing kommer koldioxidutsläppen från en fullsatt Dreamliner inte vara större än från en hybridbil.

med korrosion. CTTs befuktare är option i cockpit och personalens viloutrymmen. Torbjörn Johansson räknar med att över 80 procent av bolagen kommer att välja befuktning till cockpit och att över 50 procent väljer befuktning till viloutrymmena.

rejält höjd komfort

Komforten ombord höjs väsentligt med bland annat bredare säten, större fönster, LED-belysning och högre kabintryck. Planen är också byggda med tanke på att de trettio år längre fram ska tas ur bruk och då lättare kunna återvinnas.

– Satsningen på ny teknologi är viktig och Boeing är förstås inte ensamt om att tänka i de banorna, säger Torbjörn Johansson och får medhåll av Jean-Marie Skoglund som säger:

– Ny teknik, nya materialval anammas även av Boeings konkurrenter. Airbus förstås, men också mindre flygplanstillverkare som Bombardier. Utvecklingen är mycket intressant – och ett måste för flygets framtid.

Jean-Marie Skoglund tycker det är glädjande att Sverige – och ett förhållandevis litet företag som CTT – finns med i den utvecklingen:

– Sverige har stor kompetens på området. I de flesta fall handlar det om att nischa in sig på produkter som ingen annan har – och det är svensk flygindustri duktig på! Orderingången för Boeing B787 har varit exempellöst

210-250 passagerare och räckvidd på upp till 15 200 km

B787-9

250-290 passagerare och räckvidd på upp till 15 750 km

B787-3

290-330 passagerare och räckvidd på upp till 5 650 km

Det första testplanet lyfte 15 december 2009. Sammanlagt komfunktioner.

I mars 2010 fanns beställningar på 876 plan från 57 fl ygbolag till ett sammanlagt värde av 148 miljarder dollar.

stor. Första beställningen kom redan 2004 och var från All Nippon Airways som beställde hela 55 plan.

Catron utvecklar och tillverkar kommunikationssystem, bland annat till övervakningsplanet Saab 2000. Bertil Söderberg (tv) är grundare av företaget och Mats Juhlin dess VD.

Det är nåt i luften som surrar...

Kommunikation på hög nivå. Det ägnar sig Catron Elektronik AB åt. Företaget, som köptes av CTT i slutet av förra året, utvecklar interna kommunikationssystem för flygplan. Men det hela började på marken, i en ljudstudio på Sveriges Television.

En doft av thai-mat möter den som kommer till Catron. Fastigheten ligger i ett industriområde i Gustavsberg. På bottenvåningen finns en thailändsk restaurang men en trappa upp huserar Catron allt sedan huset byggdes för åtta år sedan.

Besökaren möter också en gul varningsskylt som berättar att vi nu beträder ESD-skyddat område. Det innebär att man måste bära särskilda skor eller skyddskläder för att inte statisk elektricitet ska skada alla de elektriska komponenter som finns på företaget.

Stora förändringar

Bertil Söderberg, förre ägaren och vd Mats Juhlin tar emot och vad är naturligare än att börja besöket vid montern med föremål från företagets historia. En liten låda väcker vår nyfikenhet.

– OS-lådan var en del av en telefonväxel som användes för överföring av ljud från flera OS-sändningar, säger Bertil Söderberg.

På 1960-talet var han anställd på Sveriges Television och det var kontakterna därifrån som så småningom ledde till OS-lådan, en order från den europeiska radio- och TV-unionen EBU. På SvT arbetade han som projektledare på ljudsidan. En av de studioanläggningar Bertil Söderberg var med och utvecklade används för övrigt fortfarande.

Men den digitala revolutionen många år senare innebar stora förändringar. Vid det laget hade Bertil Söderberg sedan länge slutat sin anställning men levererade stora volymer ljudutrustning både till sin forne arbetsgivare – och till Sveriges Radio.

OS-lådan användes vid de olympiska spelen i bland annat Calgary och Lillehammer.

Katod + elektron = Catron Affärsområde: Kommunikationssysten och elektronik Grundades: 1966 av Bertil Söderberg Ligger i: Gustavsberg Anställda: 9 + 3 konsulter kontrakterade på lång tid VD: Mats Juhlin Företagsnamnets ursprung: Catron = katod + elektron

– Plötsligt fanns en uppsjö av företag som sålde digitala ljudenheter. Då valde vi att i stället börja göra produkter till väldigt nischade områden, till exempel försvaret, till JAS och andra flygplan, berättar han.

nya generationens mikrofoner

Under utvecklingen mot mer förfinade kommunikationssystem hade Bertil Söderberg nytta av en annan erfarenhet, nämligen jobbet på dåvarande marinförvaltningen där han bland annat arbetade med radio-

kommunikationen på de så kallade bananhelikoptrarna. I dag är Saab den största mottagaren av Catrons produkter, bland annat den nya generationens mikrofoner i JAS, Gripen och SK 60-planen.

Mikrofonerna gjuts i silikon inne på Catron, här görs allt – från utveckling till tillverkning. Finns inte rätt maskinutrustning för den produkt man ska leverera, ja då bygger man en egen maskin. I ett rum står just en sådan kreativ mix av uppfinningsrikedom och envishet. Maskinen ska klara att kyla och löda samtidigt. Resultatet blir "metallflätor" som används för jordning av elektriska enheter i JAS-plan.

I ett annat rum testas alla produkter innan de lämnar Catron. Kraven på de elektriska parametrarna ska vara uppfyllda. De färdiga enheterna ska klara ett temperaturspann på 40 minusgrader till 50 plusgrader. Det gör testen krävande och tidsödande.

– Det är tufft att leverera till flygsektorn, inte alls som att tillverka konsumentelektronik. Första gången jag såg en specifikation från Saab förstod jag ingenting, jag kunde lika gärna ha levererat en cykel utifrån det som stod, skrattar Mats Juhlin.

Han har en bakgrund som programmerare. Efter några år på ett företag för trygghetslarm blev han vd för Catron 2009. Bertil Söderberg fortsätter arbeta under några år till, på halvtid. De två tycks komplettera varandra bra och

båda är nöjda med att numera ingå i CTT. Företaget levererar elektronikenheter till CTTs system.

Förståelse för långa ledtider

– Vi har alltid sett CTT som första val vid en försäljning. Det är ett företag som finns i Sverige och det är ett företag som är vant att arbeta med långa ledtider och har förståelse för det, förklarar de.

Att båda gillar flyg och allt som hör därtill går hel-

"Vi har alltid sett ctt som första val vid en försäljning" ler inte att ta miste på. I Bertil Söderbergs fall – under många år har han haft flygcertifikat – handlar det närmast om en passion. Från lunchrummet kan han se ut över helikopterplattan för ambulansflygets helikoptrar.

Grannar i industriområdet har klagat på att det stör när helikoptrarna startar och landar. Det har Bertil Söderberg föga förståelse för.

– Flyg, som dessutom räddar liv, hur kan man vara motståndare till det?

Framtidens system är här

Utvecklingen inom flygindustrin står aldrig stilla och de flesta flygbolagen ser till att integrera smarta lösningar i sina flygplan. Bekvämligheten ombord är ett exempel och ett mycket viktigt konkurrensmedel. Det handlar också om att hålla ner bränsleförbrukningen som i förlängningen leder till bättre EKONOMI och POSITIVA miljöeffekter. Det är där CTT kommer in i bilden med sina avfuktnings- och befuktningssystem. Systemlösningar som förebygger kondens och förser kabinen med fräschare luft vilket alltså ökar passagerarnas och personalens välbefinnande ombord. Vi kallar det "Humidity in balance".

Avfuktningssystemet Zonal Drying™ System förebygger kondens i flygplankroppen genom att angripa själva roten till problemet. Mindre kondens betyder lägre vikt vilket leder till lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp. Men också till längre livslängd på flygplanskomponenter och isolering.

Befuktningssystemet Cair™ höjer luftfuktigheten och förser kabinen med fräschare luft, vilket gynnar passagerarnas välbefinnande. De mår bättre, sover bättre och landar i bättre form.

Befuktningssystemet Crew Humidifiers möjliggör högre luftfuktighet i cockpit och besättningens viloutrymmen, vilket skapar ett behagligare arbetsklimat och ökar personalens välbefinnande.

Cair™ VIP är ett befuktningssystem som är anpassat till luftsystemet på stora privata jet-plan. Kan även installeras i befintliga VIPflygplan.

Fakta om oEm-kontrakten

2003 Airbus A380

– Befuktning som option för besättningens viloutrymmen

2005 Boeing B787

• Zonal Drying™ System som standard
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option

2008 Airbus A350

• Zonal Drying™ System som option
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option
• Befuktning av kabinen med Cair™ som option

	A380	B787	A350
Zonal Drying™ System
Cair™
Crew Rest Humidifi ers
Flight Deck Humidifi ers

KonDEns i FLyGpLan har LänGE variT ETT probLEm inom FLyGbransChEn, DEn uppsTÅr när passaGErarnas FuKTiGa uTanDninGsLuFT möTEr DEn KaLLa insiDan av FLyGpLans-KroppEn. KonDEnsvaTTEn samLas i FLyGpLansKroppEn oCh orsaKar En raD oLiKa probLEm som TiLL ExEmpEL:

ökad flygplansvikt

Kondensvattnet kan väga så mycket som upp till ett halvt ton. Mer vikt betyder högre bränsleförbrukning, vilket är negativt både för miljön och ekonomin.

Elektriska störningar

Större delen av planens elektriska ledningar fi nns där vattnet samlas. Det kan leda till kortslutningar i känslig utrustning, vilket i sin tur kan orsaka förseningar och kostsamma reparationer.

Korrosion

Problemet med korrosion innebär stora kostnader för fl ygbolagen, som ofta måste byta ut delar av fl ygplansstrukturen vid större underhållstillfällen.

Försämrad isolering

Vattnet samlas i isoleringen och gör den både tyngre och sämre på att isolera. Passagerarna kan ibland känna kalldrag vid fönster och dörrar. I den blöta isoleringen bildas dessutom ofta mögel. Därför måste isoleringen i planen bytas ut regelbundet.

rain in plane

Ibland kan passagerare besväras av dropp från taket vid start och landning. Det beror på att kondensvattnet samlas ovanpå takpanelerna. Ett fenomen som kallas för "rain in the plane".

CO2 - Koldioxid

Bidrar till växthuseffekten som orsakar höjning av jordens medeltemperatur.

NO2 - Kväveoxider Bidrar till försurning samt övergödning i mark och vatten.

HC - Oförbrända kolväten

Bildar genom reaktion med solljus marknära ozon som kan skada vegetationen och påverkar människans hälsa.

CO - Kolmonoxid

Är skadligt för människans hälsa.

Exempel: Boeing 737 NG

65 ton CO2/år*

zonal drying™ kan spara

Minskade utsläpp/fl ygplan och år: CO2 65 ton, nOx 190 kg, HC 35 kg, CO 460 kg

* Beräknat på 3.000 fl ygtimmar per år. Zonal Drying™ System ger 200 kg sänkt vikt och en bränslebesparing på 7 kg per fl ygtimme vid 90% load factor, bränsleeffektivitetsfaktor 3,5%. Källa www.luftfartsverket.se.

15

baLansEraD LuFTFuKTiGhET inuTi ETT FLyGpLan innEbär mÅnGa FörDELar För EKonomin, miLjön, pLanET oCh säKErhETEn. mEn DEn har oCKsÅ bETyDELsE För passaGErarnas väLbEFinnanDE oCh pErsonaLEns häLsa. CairTm har uTvECKLaTs För aTT höja KomForTEn GEnom aTT bEFuKTa DEn Torra KabinLuFTEn.

Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 50 och 60 procent. I ett flygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att hälften av luften tas in via motorerna på cirka 10 000 meters höjd, där luften är oerhört torr. Så ju längre en flygning pågår, desto torrare blir kabinluften och desto tydligare blir de negativa symptomen för passagerare och besättning.

hud och slemhinnor torkar ut

När människor vistas i en luftfuktighet under 20 procent drabbas de av en rad olika problem. Som till exempel sömnsvårigheter, trötthet, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor och det faktum att mat smakar mindre i ett flygplan. Andra besvär är att kontaktlinser måste tas ut, risken för att bli förkyld eller smittas av något virus ökar och problem med torr hud och allergier likaså. Inte minst för kabinpersonalen, som ständigt utsätts för den torra luften, är detta påfrestande. Att man i dag flyger så länge som upp till 18 timmar förvärrar besvären ytterligare.

befuktning ger mer energi

Cair™ befuktar den torra luften inuti kabinen och mildrar samtliga påtalade problem avsevärt. Passagerarna får mer energi och känner sig inte lika trötta efter en flygresa. Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med en luftbefuktare ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet och de förbättrade arbetsförhållandet för kabinpersonalen har systemet ytterligare fördelar. Att kunna erbjuda bra luft under flygningarna är en stor konkurrensfördel för flygbolagen. Särskilt med tanke på de allt högre kraven på god kabinkomfort. Att dessutom kunna erbjuda en flygresa med minimerad miljöpåverkan är ytterligare en konkurrensfördel.

svart 85 % PMS 7545 (=mörkgrå) En framgångsrik produkt

Röd Turkos M 83 0 K 16 0 PMS 173 PMS 313 typsnitt helvetica neue light italic 19 p Få människor vet att CTT är den enda leverantören av luftfuktare för Airbus och Boeings nya flygplan: A380, A350 och B787. Luftfuktare i cockpit och kabinpersonalens privata utrymmen har funnits tidigare, men CTT har med sitt enkla och smarta system erövrat hela marknaden och skjutit undan all konkurrens. Vi ser också en möjlighet att integrera denna teknik på redan existerande flygplan.

Crew Humidifiers har t ex installerats på Singapore Airlines A380, och har under två och ett halvt år använts utan problem. Systemet är också utvalt att installeras på deras B787. Med andra ord, en framgångsrik teknik som är här för att stanna.

marknadsledande inom vip aircraft

Sedan 2001, när vi sålde det första systemet, har vårt fokus legat på att utveckla lösningar för stora privata jet-plansmodeller. Idag är Cair™ VIP system marknadsledande och kan installeras i BBJ, ACJ, A320, A319, B767, B747, A330 och A340.

Vårt Cair™ VIP system har installerats, tillsammans med oss, av de flesta stora så kallade Completion centers i världen. Systemet certifieras av dem som en del av det kompletta Supplemental Type Certificate som utfärdas för ombyggnaden av flygplanet. Cair™ finns också tillgängligt som enskilt system till så kallade retrofit installationer.

Många passagerare på långdistansfl ygningar upplever: Förkylningssymptom Halsont, torrhet i mun, näsa och ögon

Jet-lag Trötthet och obehag vid ankomst passagerare och besättning på fl ygplan med CTT:s befuktningssystem installerade: Mår bättre Får bättre sömn Upplever mat och dryck bättre Löper mindre risk för infektioner Känner sig mer utvilade vid ankomst

Marknadsöversikt

Största nedgången i historien; 2009 "Annus Horribilis"

Det har nog inte undgått någon att vi har haft den värsta nedgången i historien för flygbolagen under 2009 med en nedgång i RPK med 3,5% och för frakt med 10,1%. Det är ett 30-tal flygbolag som under den senaste 12-månadersperioden gått i konkurs eller står under omstrukturering, inklusive anrika Japan Airlines. Flygbolagens sammanlagda förluster under 2009 var 9,4 miljarder USD. Värst var Europa med ca. 3,8 miljarder och USA med ca. 3,1 miljarder i förluster. Bäst gick det för Latinamerika med en vinst på ca. 0,7 miljarder USD. Detta har självklart påverkat investeringsviljan hos f lygbolagen och man investerar inte i något utöver det absolut mest kritiska för driften. Framtiden är svårbedömd men vi tror oss ha sett botten på konjunkturen och att bättre tider stundar. Enligt IATA var februari 2009 den lägsta punkten för konjunkturen vad avser passagerartrafik och december 2008 vad avser cargo. Det finns redan tydliga tecken på återhämtning och i februari 2010 rapporteras en passagerarökning på 9,5% och cargo på 7,9% vilka båda är väldigt stora ökningar.

Dessutom rapporteras att antalet affärsresenärer steg med 5,5% för januari 2010.

Rekordstort antal leveranser. Beställningar ned med 70%.

Beställningarna av flygplan som gjordes under de tidigare goda åren börjar nu levereras. Samtidigt har marknaden anpassat sig till den rådande situationen på marknaden och beställt färre nya flygplan under

1. Airbus levererade rekordmånga flygplan 2009 med 498 flygplan och fick 271 netto beställningar jämfört med 900 för 2008. Boeing levererade 481 flygplan under 2009 och fick 142 nettobeställningar. Tillsammans levererade Boeing och Airbus 979 flygplan vilket är 7% mer än tidigare rekord under 1999 med 914 leveranser och 14% mer än för

2. Däremot var nettobeställningarna ner ca. 70% från 2008 med totalt 413 mot 1 439. Värt att notera är att Boeing har en orderbok för B787 på 851 st och Airbus för A350 på 505 st.

utsikterna för 2010

Som nämnts ovan börjar marknaden visa tydliga tecken på återhämtning och både antalet passagerare och priset de betalar per biljett ökar. 2010 kommer troligtvis att visa på kraftigt ökat resande men priset för biljetterna de betalar kommer inte att öka lika kraftigt. Vi har alltså positiva signaler men det är fortfarande för tidigt för att säga. IATA bedömer dock att RPK skall öka med 4,5% för 2010 och samma för 2011 vilket visar på en försiktig tillförsikt om kommande bättre tider. Bränslepriset verkar ha stabiliserat sig kring USD 80 per barrel vilket gör att flygbolagen lättare kan planera kostnaderna för denna utgift. Detta var den stora orosfaktorn under 2007 och början av 2008. Återigen är Asien det område som verkar återhämta sig bäst, därefter Europa medan USA fortfarande kämpar för att visa bra resultat.

Om man summerar bedömningen av 2010 kommer passagerarantalet att öka medan vinsterna för flygbolagen lär vänta på sig.

Flygplanstyp	Existerande	backlog	netto/beställ 2009
a32x	4,087	2,403	207
a330/a340	1,037	401	38
a380	30	179	4
a350	0	505	22
b737nG	3,166	2,076	178
b757	1,016	0	0
b767	936	59	2
b777	838	281	19
b747-400	689	0	0
b787	0	851	-59
b747-8	0	108	2
Crj/C-series	966	158	72
EmbraEr	1,712	423	-39

Per december 31, 2009 såg statusen för de olika fl ygplanstyperna ut enligt ovanstående tabell. Källa: Flight International (februari 2010).

marknadspotential

marknaden för Zonal Drying™ system

Som beskrivits ovan har 2009 varit ett av de värsta åren i flygets historia och detta påverkar självklart investeringsviljan hos flygbolagen. Trots detta fick vi 10 beställningar av Zonal Drying™ System under 2009 vilket får anses vara bra med tanke på situationen på marknaden. Man är generellt väldigt intresserad av systemet men beslutsprocesserna tenderar att dra ut på tiden och styras av ekonomi mer än av operationella orsaker. Det positiva vi kan hämta från denna period är att flygbolagen med sina kostnadsbesparande program studerar Zonal Drying™ System mer i detalj och vi har haft draghjälp av IATAs rapport där vårt system blev inkluderat. Vi är nu väl etablerade för att ta del av en potentiell uppgång i marknaden.

marknaden för Cair™

Retrofitmarknaden för Cair™ är trög, nästan inga bolag uppgraderar sina flygplanskabiner. Dock kan man konstatera att de asiatiska flygbolagen, som överlag har påverkats mindre än de övriga, börjar agera och uppdatera sina flygplan och sitt utbud till kund. Vår möjlighet för Cair™ ligger inom detta område.

Vi ser med stor spänning fram emot introduktionen av en ny operatör av A380 där vårt system finns i första klass. Introduktionen skall ske under 2010 och vi bör få en hel del draghjälp för Cair™ i samband med detta.

marknaden för vip-fl ygplan

Denna marknad har tidigare varit stark för CTT men har under 2009 varit avvaktande. VIP-flygplan levereras dock fortfarande och det finns m a o ett uppdämt behov att inom kort placera dessa flygplan för ombyggnad. Det stora plustecknet är att slutkund ofta specificerar sina flygplan med vårt Cair™-system, vilket betyder att CTT är mycket väl etablerade och förankrade. Backlogen för leveranser av VIP-flygplan inom de närmaste åren är ganska omfattande (se tabell nedan), vilket för oss är väldigt intressant.

a350-optioner

De första kunderna av A350 skall specificera sina flygplan under 2010. CTT kommer därmed att intensifiera arbetet med marknadsföringen av A350-optionerna. Med personliga möten hos flygbolag och ökad aktivitet via möten med journalister/media bedömer vi att vi kan nå fram till slutkund, dvs passagerarna, med vårt budskap om wellbeing, comfort och health. Detta kommer att leda till intresse från flygbolagen att välja Cair™. De viktigaste flygbolagen på kort sikt är Qatar, Emirates, Singapore Airlines, TAM och Finnair som får de första leveranserna

	2010	2011	2012	2013	2014
BBJ	4	2	8	9	2
B747-8	0	0	1	1	4
B777	1	0	0	0	0
B787	0	0	0	0	0
A318	3	4	1	3	0
A319	2	3	0	9	3
A320	1	0	0	1	1
A340	3	0	0	0	0
A350	0	0	0	0	1
A380	1	0	0	0	0

Beställda VIP-fl ygplan från Boeing och Airbus:

Zonal Drying™ System

	Flygplanstyp Totalt beställda	Levererade	Kunder
B737	100	79	Sterling, Hapag-Lloyd, Air Berlin, Transavia, Luxair,
			Sun Express, Excel Airways, Air New Zealand, Jet2.com
B757	71	71	Icelandair, JetAviation, First Choice, Thomas Cook,
			Monarch, Continental, Jet2.com, Tui Fly Nordic
B767	32	32	Martinair,KLM, JetAviation, Monarch, First Choice, Air New Zealand
B747	1	1	Lufthansa
B777	8	0	Air New Zealand
BBJ	1	1	Jet Aviation
A320/A321	38	27	First Choice, Monarch, Martinair, My Travel, Air New Zealand
A330	9	9	Emirates, LTU, Monarch, My Travel, TAP
A300	4	4	Monarch
MD80	2	2	Austrian
MD11	33	33	KLM, Swiss, Martinair
CRJ-100/200	66	66	Lufthansa Cityline, Adria Airways, Tyrolean/Lauda, Austrian

Cair™

	Flygplanstyp Totalt beställda	Levererade	Kunder
B767	2	2	AAC, Jet Aviation
B747	1	1	Jet Aviation
BBJ	14	14	Lufthansa Technik, Jet Aviation, AAC
A340	6	6	Jet Aviation, Qatar, Air Mauritius, Baysys Technologies, Gore
A330	3	3	Qatar, Lufthansa Technik
A320	4	3	Jet Aviation, Airbus Corporate JetCentre, AMAC, Comlux
A319	5	5	Stork, Airbus Corporate JetCentre, AAC
	35	34	per 2009-12-31

Kundöversikt

Konkurrenssituation

avfuktningssystem

CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flyg industrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flyg planen med olika passiva åtgärder:

• Kabinen täcks med hjälp av glasfibermattor
• Hängrännor monteras för att leda bort vattnet
• Skumgummibitar monteras på stag och liknande för att "fånga upp" rinnande vatten
• Filtmaterial limmas fast på takpaneler och liknande för att fånga upp vattnet (det är sedan tänkt att det ska dunsta bort)
• Så kallade "Bilgetrays" används som syftar till att lyfta upp isoler ingen i buken på flygplanet så att kondensvattnet kan rinna förbi
• Det så kallade "SPUD-Systemet", vilket blåser extra ECS luft på ett antal utvalda ställen i crown area för att blåsa torrt

Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kort siktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplans kroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korro sion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter.

Befuktningssystem

Det finns idag ytterligare tre företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan:

Hamilton Sundstrand

Hamilton Sundstrand (USA) har u t vecklat en befuktare där vatten diff underar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777- och 747-flygplanen.

liebherr-Aerospace

Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executive-flygplan Global Express.

le Bozec filtrations & Systems

Le Bozec Filtrations & Systems (Frankrike) har utvecklat en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Le Bozecs befuktarteknik har blivit uppköpt av Liebherr-Aerospace som nu marknadsför även denna produkt.

avfuktningssystemet – tekniken bakom

Flygplanets ytterskal är under flygning extremt kallt och när kabinluften möter denna kyla uppstår det kondensation i form av frost och is. När flygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen.

ZonAl Drying™ system hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.

Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan. En Zonal Dryer består av en fläkt, en värmare och en rotor. Rotorn är tillverkad i glasfiber och är impregnerad med silica gel, ett ämne som har goda egenskaper för att ta upp och avge fukt.

Två åtskilda luftströmmar leds genom den långsamt roterande rotorn. Den ena luftströmmen, som utgör cirka 80 procent, avger sin fukt till rotorn när den passerar igenom. Den torkade luften leds därefter till det område som skall torkas.

Den andra luftströmmen, som utgör de resterande 20 procenten, värms upp innan den leds genom rotorn och torkar därmed ut rotorn. Denna fuktiga luft återcirkuleras in i kabinen via planets luftkonditioneringssystem.

Zonal Dryern monteras, beroende på flygplanstyp, i utrymmet ovanför kabinen (crown area) alternativt under kabinens golv. Systemet är i drift så länge planet är strömförsörjt, det vill säga under flygning och större delen av den tid som planet står på marken. Zonal Drying™ System är det kompletta systemet, som anpassas och installeras i olika flygplanstyper.

befuktningssystemet – tekniken bakom

BefuktAren som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att dimensionera storleken på dynan efter luftflödet som skall befuktas, samt genom att styra tillflödet av vatten och luftens temperatur innan dynan, kan befuktaren arbeta utan ytterligare krav på reglering. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.

Risken för bakteriespridning via befuktaren är minimal eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier.

Befuktaren installeras i flygplanskabinens tilluftskanaler för de zoner och utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.

Befuktningssystemen till Airbus och Boeings nya flygplan, A380 och B787, innehåller förutom själva befuktaren en mjukvarustyrd kontrollenhet, fuktsensorer och avancerade vattenventiler.

i början av 2009 sToD En vässaD proDuKTionsavDELninG, bErEDD aTT öKa sEriELEvEransErna TiLL boEinG b787. DEssa pÅbörjaDEs i LiTEn sKaLa rEDan 2008, mEn FörsT i sLuTET av 2009 inLEDDE boEinG siTT FLyGTEsTproGram oCh DärmED bLEv LEvEransTaKTEn ovänTaT LÅG unDEr ÅrET, bEräT-Tar proDuKTionsChEFEn sTEFan hammar vars avDELninG DoCK är LÅnGT iFrÅn syssLoLös.

Från överkapacitet till slimmat fl öde

– 2009 har varit ett ganska tråkigt år. Vi var bemannade för en viss serieproduktion och så blev den betydligt lägre än förväntat. Det ledde till att vi tvingades säga upp två personer. Vi hade helt enkelt för mycket kapacitet i förhållande till arbetsuppgifter.

Arbetet med att förbättra logistik, hitta spilltid och kapa ickeproduktiv tid fortgår. Den vunna effektiviteten är viktig när man är igång med full serieproduktion till B787 och så småningom nya Airbus A350.

– Vi är ganska slimmade just nu och arbetar hårt med att få kontroll och styrning på vår kapacitet så att vi kan utnyttja tillgänglig arbetstid fullt ut. 2010 blir året då förändringar och effektiviseringar måste löpa hand i hand. Nästa år kommer vi att ha en högre produktionstakt, då är det svårare att hinna med att vässa flödet, säger han.

prototyper till a350

Förutom produktion till retrofit- och VIP-marknaden kommer produktionsavdelningen under 2010 att vara med och utveckla och bygga prototyper till A350. Dessutom pågår alltså sedan 2008 leveranser av avfuktare och befuktare till Boeing B787.

– När det gäller serieproduktionen har vi en överenskommelse med Boeing som ger oss rätt att leverera enligt ett schema som i dagsläget är oavhängigt av Boeings egna leveranser till kund. Boeing vill ha sina underleverantörers produktion gående och därför får vi leverera våra system till 2 flygplan per månad under 2010. Det hjälper oss samtidigt att hålla våra underleverantörer igång. Bara till B787 har vi omkring 50 underleverantörer, det handlar om allt från minsta mutter till mer komplexa saker.

Stefan Hammar, produktionschef

avfuktare från hela världen

På produktionsavdelningen utförs även underhåll och reparationer. Zonal Dryers från hela världen skickas till Nyköping sedan flygbolagen plockat bort dem ur sina flygplan. Efter ankomsten till Nyköping har CTT tio arbetsdagar på sig att kontrollera och åtgärda eventuellt fel eller att utföra den begärda servicen.

– Slitaget beror på många saker. Hur mycket planen används, vilket klimat som råder på flygsträckan och var i planet produkterna sitter? En del produkter får vi tillbaka med jämna intervall för att de sitter i en väldigt krävande miljö. Andra har vi inte sett röken av sedan de levererades från oss, säger Stefan Hammar som ser hoppfullt på åren som kommer:

– Mot slutet av 2010 kommer produktionstakten gradvis att öka och därefter intensifieras under kommande år. Det blir en både spännande och rolig framtid.

med nya kunder och produkter in i framtiden

CTTs DoTTErboLaG bribo mEKanisKa ab har möTT 2009 Års KonjunKTurnEDGÅnG mED smÅLänDsK EnvishET. DET har rEsuLTEraT i FLEra nya KunDEr oCh GamLa KunDEr mED nya bEsTäLLninGar.

– Förhållanden som påverkat oss negativt under året har vi kompenserat med nya kunder och nya produkter. Två av de nya kunderna är av sådan dignitet att de förhoppningsvis genererar en hel del arbete under 2010, säger Bribos vd Tony Rosendahl.

En nytillkomling är Hällde Maskiner, världsledande på maskinutrustning till storkök. Bribo levererar bland annat motorplåtar i aluminum. En kund sedan tidigare är Kalmar-företaget Ariterm som specialiserat sig på värmeprodukter med förnyelsebara bioämnen.

– 2009 kom vi med i tillverkningen av Ariterms nya pelletskamin Lilla Frö som består av ett 25-tal detaljer från oss. Det ser mycket lovande ut på marknaden för kaminen.

arbetsintensiv tillverkning

Leveranserna till CTT har under året varit något lägre än tidigare. Mot slutet av 2009 påbörjades prototyptillverkningen till Airbus A350. Hösten kom att över huvud taget handla mycket om prototyptillverkning, också till andra kunder. Sådan tar tid och kostar en hel del, påminner Tony Rosendahl och berättar om ett annat arbetsintensivt inslag under 2009:

– I slutet av 2008 köptes ett nytt, webbaserat affärssystem in och vi har haft mycket arbete med att jobba in det. Nu skördar vi frukterna, bland annat slipper vi en hel del manuellt arbete. CTT har samma affärssystem och det underlättar till exempel när vi beställer material.

Hur skulle du sammanfatta det gångna året? – 2009 har varit ett tufft år för många. Även vi har påverkats. Vi har haft en minskad omsättning. Dessutom har vi haft en generationsväxling som kostat en del. Med tanke på det är jag nöjd med vårt nära nollresultat.

har hela historien

Generationsskiftet han tänker på är de två tidigare ägarna som arbetat kvar i företaget fram till sommaren 2009 parallellt med Tony Rosendahl som tillträdde som vd sommaren innan. Skiftet har gått bra och Tony Rosendahl har blivit varm i kläderna.

– Nu har jag ett helår bakom mig och det känns bra. Det är alltid lättare att ha hela historiken med sig när man ska fatta beslut för framtiden, säger Tony Rosendahl som ser både stimulerande och positiva inslag framöver:

– Det ska bli mycket intressant att se vad de nya kun-

derna vi jobbat fram under 2009 kommer att innebära omsättningsmässigt 2010. Sedan är det väldigt roligt att Boeing B787 börjat flyga. Det kommer att få en positiv påverkan på oss kanske redan i slutet av året och definitivt under 2011.

Ariterms nya pelletskamin, Lilla Frö

"skönt att få kvitto på att våra system fungerar som de ska"

pÅ CTTs uTvECKLinGsavDELninG har man FuLLT upp mED aTT Ta Fram proToTypEr TiLL DEn sEnasTE oEm-orDErn. nya airbus a350 sKa EnLiGT airbus pLanEr FLyGa År 2013. DÅ mED upp TiLL TvÅ ZonaL DryinG™ sysTEm oCh sEx bE-FuKTarE FrÅn CTT.

– Arbetet med befuktarna och avfuktarna till A350 har gått väldigt bra. Redan under våren kommer den första hårdvaran, både en befuktare och den nya Zonal Dryern, att vara framme och utvecklingsproven kan börja. Airbus-ordern har även innehållit en hel del arbete av icke-teknisk natur. Inte särskilt oväntat när det är fyra spelare med i bilden, säger företagets utvecklingschef Torleif Nilsson och syftar på CTTs roll som underleverantör i tredje led.

planerna och dessutom gläds han åt de produkter som redan lämnat ritbordet och har eller snart ska prova sina vingar: – Vår första A380-kund Singapore Airlines – med be-

fuktare i planens besättningsutrymmen – har nu hunnit flyga så mycket att vi fått möjlighet att utvärdera hur befuktarna fungerar och hur befuktardynan som byts efter 4 000 flygtimmar klarar sin uppgift. Resul-

Utvecklingsarbetet med A350 flyter alltså på enligt

taten är mycket uppmuntrande.

Även Boeing-projektet är på väg att realiseras. Sedan slutet av 2009 lyfter regelbundet testplan från flygplansbyggarens anläggning utanför Seattle.

spännande läge

– Vi befinner oss i ett spännande läge. I början av mars lyfter Boeing B787 med testflygplan nr 3 som innehåller både Zonal Drying™ System och tre olika befuktare i besättningsutrymmen och cockpit. Dessutom ska ett av de största flygbolagen introducera befuktning i sina första klassutrymmen på A380 under 2010. Vi hop-

pas i och med detta få ytterligare kvitton på att våra produkter fungerar som de ska, säger Torleif Nilsson.

Utvecklingsarbetet för avfuktarna och befuktarna till Boeing B787 är i stort sett avslutat. För närvarande pågår livslängdsprov på systemen. I CTT:s laboratorium finns för dagen utvecklingsavdelningens Robert Helin. Han är systemingenjören som fått plocka

Robert Helin är systemingenjör och gillar att både konstruera och göra tester.

Robert Helin och Torleif Nilsson, utvecklingschef (till höger) studerar hur dynan i en befuktare reagerar när den provoceras med Heathrow-vatten.

fram sina gamla kemikunskaper från gymnasiet för att blanda "Heathrow-vatten". Vattnet ska användas för att verifiera livslängden hos befuktardynorna i B787 och A350. Dynan är den så kallade kassetten som sitter i befuktaren och avger fukt.

– Färskvattnet som tillförs befuktaren skiljer sig mycket åt beroende på var i världen planet är tankat. London har ett väldigt hårt vatten med mycket kalk. Den extrema kvaliteten gör Heathrow-vattnet lämpligt för att testa befuktardynan, säger Robert Helin.

nyköpingsvatten och mineraler

I stället för att utgå från destillerat vatten kan man använda vanligt Nyköpingsvatten eftersom dess sammansättning är känd. Det är bara att komplettera med de mineraler som behövs för att få det flygplatsvatten man är ute efter, till exempel Heathrows.

När vattnet är färdigblandat tas det till en rigg där just den här typen av befuktare provas, en rigg som skapar de förhållanden befuktaren möter i flygplanet. Inne i befuktaren sitter dynan där vattnet påförs. Efter en tid bildas avlagringar i dynan som påverkar befuktningen. Vattenkvaliteten, men också andra parametrar som temperatur och luftfuktighet, avgör hur lång tid som går innan dynan måste bytas. Det är dessa förhållanden som Robert Helin studerar.

– Vi räknar ut många saker med simuleringsprogram men det är även bra att se hur det fungerar i verkligheten. Ibland resulterar testen i konstruktionsförändringar. Närheten till labbet, att kunna gå ner hit och själv testa är väldigt stimulerande, säger Robert Helin och får medhåll av sin chef.

världens största tvåmotoriga flygplan

Möjligen har denne också annat i tankarna. Retrofitordern från Air New Zealand upptar utvecklingsavdelningen för fullt, vid sidan av prototypframtagningen till A350. Till fyra olika flygplanstyper är sammanlagt 42 st Zonal Drying™ System beställda. Bland dessa ingår B777, världens största tvåmotoriga plan.

– Det är ett jätteplan med en djungel av information. Vi har köpt loss ritningar från Boeing för att se i vilka omgivningar våra produkter ska sitta och det är inte helt lätt att hitta. Vi har tillgång till endast sammanställnings- och installationsritningar för flygplanet, ändå rör det sig om omkring 27 000 ritningar att söka bland. Det är vårt mest utmanande retrofitarbete just nu, säger Torleif Nilsson och verkar taggad av uppgiften.

CTT-aktien

CTT Systems CTT Systems

Aktiekapitalet i CTT uppgår till 11 391 438 SEK fördelat på 11 391 438 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.

Ägarförhållande

Ägarförhållandet i CTT per den 30 december 2009 är enligt uppgifter från VPC vilka framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan 2008-12-31 minskat från 3 218 till 3 073.

Aktiens notering

CTTs aktier noterades först på SBIlistan 1997 och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktie-

marknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.

Aktiekursens utveckling

Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 30:00 kronor, noterades den 16 december 2009 medan lägsta avslutskurs, 14:00 kronor, noterades den 9 och 10 mars 2009. Den 30 december 2009 var sista avslutskurs 24:60 kronor (15:50).

Kursutveckling samt omsättning sedan börsnoteringen 1997.

CTT Systems CTT Systems

Kursutveckling samt omsättning per månad 2009.

Informationspolicy

Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www. ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även informationspolicyn och årsredovisningen samt delårsrapporter att ladda ner.

Aktiernas fördelning på ÄGARKATEGORIER

DE STÖRSTA AktieägarNA	Antal K	apital och
PER 2009-12-30	aktier	röster i %
Volito ab	1 761 427	15,5
Trulscom ab	790 224	6,9
Catron Design AB	544 724	4,8
If skadeförsäkring ab	511 200	4,5
swedbank Robur Ny Teknik	487 360	4,3
Placeringsfond Nordea, Garanti	400 291	3,5
länsförsäkringar småbolagsfond	294 200	2,6
seb private bank s.A., Nqi	247 393	2,2
AMF Aktiefond Småbolag	226 909	2,0
nya Jorame Holding AB	192 000	1,7
Summa	5 455 728	47,9
Övriga aktieägare	5 935 710	52,1
Totalt antal aktieägare	3 073	100,0
Totalt antal aktier	11 391 438

Antal aktier/	Antal	Antal	Andel
aktieägare	ägare	aktier	aktier i %
1–1000	2 372	729 154	6,4%
1 001–10 000	604	1 636 816	14,4%
10 001–50 000	564	1 380 778	12,1%
50 001–100 000	14	971 320	8,5%
100 001–	19	6 673 370	58,6%
Summa	3 073	11 391 438	100,0%

AKtiekap. T	ransaktion	Förändring	Totalt	Ökning	Totalt
Utveckling		av antal	antal	aktiekapital	aktiekapital K	votvärde
		aktier	aktier	SEK	SEK	SEK
1991/92	Nyemission	2 670	2 670	2 670	2 670	100
1994/95	Nyemission	2 670	5 340	2 670	5 340	100
1995/96	Nyemission	594	5 934	594	5 934	100
1996/97	Nyemission	5 934	11 868	5 934	11 868	100
1997/98	Nyemission	11 868	23 736	11 868	23 736	100
1997/98	Split 100:1	2 349 864	2 373 600	-	2 373 600	1
1997/98	Nyemission	690 000	3 063 600	690 000	3 063 600	1
1998/99	Nyemission	1 021 200	4 084 800	1 021 200	4 084 800	1
2000/01	Nyemission	1 021 200	5 106 000	1 021 200	5 106 000	1
2003/04	Nyemission	1 276 500	6 382 500	1 276 500	6 382 500	1
2004/05	Nyemission	2 127 500	8 510 000	2 127 500	8 510 000	1
2005/06	Nyemission	28 929	8 538 929	28 929	8 538 929	1
2006/07	Nyemission	230 001	8 768 930	230 001	8 768 930	1
2007	Nyemission	269 999	9 038 929	269 999	9 038 929	1
2007	Nyemission	1 807 785	10 846 714	1 807 785	10 846 714	1
2009	Nyemission	544 724	11 391 438	544 724	11 391 438	1

Utdelningspolitik

CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv

under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.

Aktieägaravtal

Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal.

historik, organisation och kvalitetssystem

historik

CTT har sitt ursprung i idén "Avfuktare i flygplan" som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i augusti 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing B767-flygplanet.

Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBIlistan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB.

Försäljningen har fram till 2004 enbart skett till flygplan som är i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör nu uppnåtts.

KonCErnorGanisaTion

Avtalen som avses är:

• Zonal Drying™ System som option för Boeing B737NG
• Befuktning som option för besättningens viloutrymmen för Airbus A380
• Zonal Drying™ System som standard för Boeing B787
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Boeing B787
• Zonal Drying™ System som option för Airbus A350
• Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Airbus A350
• Cair™-befuktning av kabinen som option på Airbus A350

vidareutveckling ledde till ett komplett fuktkontrollsystem

Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett "befuktningssystem" vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.

organisation och personal

Organisationen är uppbyggd för att matcha flygbolagens struktur och säkra tillväxtmöjligheter och produktion. Sedan den 1 november 2007 ingår Bribo Mekaniska AB som ett helägt dotterbolag i koncernen och sedan 1 december 2009 även Catron Elektronik AB. CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighetsadministration såväl som

Maria Wester, Kvalitets- och personalchef

finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego.

Totalt är 50 personer anställda varav 8 kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 20 till 58 år. Sjukfrånvaron är låg inom koncernen.

Kvalitet

Peter Landquist VP Customer Support

CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen (fd. Luftfartsstyrelsen) i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.

Tredjepartsgodkännande

Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency); del 21 respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO9001:2000 och EN9100:2003.

Certifiering

Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Varje utrustning som ska installeras utöver detta godkänns genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har global täckning.

CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA.

produktion

CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos vårt dotterbolag Bribo Mekaniska AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan stora investeringar vare sig i maskiner eller i personal.

installation

Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En sådan installation av ett Zonal Drying™ System kräver cirka 70–150 mantimmar. Installation av ett komplett Cair™ kräver cirka 200–250 mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen.

Genom träffade avtal med Airbus och Boeing kommer installation framöver även att ske direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen.

Förvaltningsberättelse

Mikael Brate, Ekonomichef

allmänt om verksamheten

CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. Koncernens affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka väl-

befinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.

CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för befintlig flygplansflotta. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB.

• Sedan den 1 november 2007 ingår Bribo Mekaniska AB i Nybro, som ett helägt dotterbolag i koncernen
• Sedan den 1 dec 2009 ingår Catron Elektronik AB i Gustavsberg, som ett helägt dotterbolag i koncernen

Årets verksamhet

Tack vare den stora orderboken vid årets ingång har omsättningen kunnat ökas markant och i maj månad startade serieleveranserna till Boeings B787 flygplan. Under slutet av året var leveranstakten uppe i två flygplanssystem per månad.

Under 2009 har på grund av finanskrisen orderingången varit svag. Den största beställningen av Zonal Drying™ System har Jet2.com stått för och CTT har fått beställningar på Cair™ till tre olika VIP-flygplan .

Utvecklingsavdelningen fokus har förskjutits till Airbus A350. Övriga resurser har fördelats på A380, B787, VIP flygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying™ System.

Produktionsavdelningen har arbetat hårt med att förbereda sig för serieleveransstarten av B787 produkterna, bla har arbetet kretsat kring att säkra upp leveranssäkerhet och kvalitet från våra underleverantörer.

Customer Support funktionen har lagt mycket kraft på att förbereda CTT och vår samarbetspartner Satair inför den kommande anstormningen när B787 leveranserna går igång. Såväl vi som Boeing kan konstatera att CTT ligger väl framme i denna process.

Under slutet av året har en stor del av CTTs personal minskat sin arbetstid med 10% för att reducera personalkostnaderna. Den förkortade arbetstiden fortgick till slutet av mars 2010.

viktiga händelser

Efter två års försening kunde Boeing i december månad äntligen utföra den första flygningen med B787 flygplanet. Innan årets slut gjorde även det andra provflygplanet sin premiärflygning. Nu planeras leverans av första flygplan till sista kvartalet 2010. Boeing räknar med att accelerera leveranserna av B787 flygplan under åren 2011 och 2012 för att under år 2013 nå en leveranstakt av 10 flygplan per månad.

CTT startade serieleveranserna till Boeing under våren och levererar nu system i en takt av två flygplanssystem per månad.

CTTs utvecklingsavdelning har under året arbetat intensivt med systemen till A350 flygplanen. Alla interface till flygplanet är nu definierade och i november månad genomfördes PDR:n (den preliminära design genomgången), som är den första viktiga milstolpen i utvecklingsprogrammet. Tillverkningen av de första provsystemen startades också under år 2009.

I november köpte CTT Catron Elektronik AB i Gustavsberg utanför Stockholm. Köpeskillingen utgjordes av 12,5 MSEK i CTT aktier samt en kontant del motsvarande en 50 %-ig del av vinsten efter skatt i Catron under de kommande tre åren. De nyemitterade aktierna innebar en utspädning om cirka 5 procent. Affären tillförde CTT ett rörelsekapital om 6 MSEK.

Catrons största kund är SAAB, till vilken man utvecklar och levererar interna kommunikationssystem för militära och civila flygplan. Catron levererar också elektronikenheter till CTT. Catron har 9 anställda och omsatte under år 2009 10,8 MSEK och redovisade ett resultat efter finansiella poster på 4,3 MSEK.

Orderstocken uppgick 2010-02-10 till 103 mSeK

Catron har under lång tid varit en viktig leverantör till CTT.

Under år 2009 har CTT fått beställningar på Cair™ till sammanlagt 3 st VIP-flygplan.

CTT har under år 2009 levererat 15 st Zonal Drying™ System till flygbolag, 6 st Cair™ till VIP flygplan, 14 befuktare och 4 st Zonal Dryers till A380 flygplanet samt system till 17 st B787 flygplan. Totalt har nu CTT levererat Zonal Drying™ System till ca: 350 st flygplan och Cair™ till ca: 30 st VIP flygplan.

väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Inga händelser av väsentlighet har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

Ekonomi

Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2009 (jan - dec) MSEK 60,2 (37,6). Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat har påverkats negativt av de försenade leveranserna till B787. Leveranserna av två flygplanssystem i månaden har dock något balanserat för den "för stora kostym" som byggts upp på CTT för att hantera Boeing ordern. USD kursen och ett lyckat valutasäkringsarbete har positivt bidragit till resultatet. Styrelsen gör nu den bedömningen att CTT inom överskådlig tid kommer att gå med vinst vilket innebär att för att få fram den mest rättvisande bilden av bolagets finansiella situation så skall CTT nu börja lyfta fram värdet av de skattemässiga underskotten (177 MSEK). Resultat efter skatt uppgick till MSEK 1,0 (-30,9).

Retrofit- och reservdelsomsättningen har ökat något under räkenskapsåret medan VIP och OEM (B787) står för den största ökningen. Dotterbolaget Bribos externa försäljning har bidragit positivt till resultatet så också Catron men endast för december månad.

Orderingången uppgick under räkenskapsåret till MSEK 42 (109) och orderboken uppgick per den 11 Feb 2010 till MSEK 103 (124) beräknat på en USD kurs på 7,25 (8,35).

Teckningsoptioner

Det program med teckningsoptioner för de anställda i koncernen som årsstämman 2007 beslöt om, löper vidare. Programmet avslutas som senast 2010-11-30, se not 24.

investeringar

Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med MSEK 0,8 (2,8) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av aktiverade kostnader för utveckling till A380 flygplanet samt STC´n. I materiella anläggningstillgångar främst avseende produktionsutrustning har investeringar gjorts med MSEK 1,5 (1,6). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under rapportperioden till MSEK 2,3 (4,4).

Forskning och utveckling

Produktutvecklingen har varit alltmer triggad av A350 ordern och i allt mindre omfattning av A380 och B787. A350 projekt bedrivs i samarbete med beställaren och hanteras i redovisningen som ett pågående uppdrag. Under räkenskapsåret har MSEK 1,0 (4,5) kostnadsförts för forskning och utveckling, se även Not 7 "Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

Miljöinformation

CTT bedriver i begränsad omfattning tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Miljöpåverkan är ringa.

Styrelsens arbete

CTTs styrelse består av fem ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels oberoende personer. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet.

Styrelsen konstituerar sig direkt efter årsstämma. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 6 gånger.

Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor.

Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer och bolagets kapitalbehov. Totalt har 247,5 KSEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, därav har ordföranden erhållit 50 KSEK.

Nomineringsförfarande och kommittéarbete

CTT håller årsstämma den 6 maj 2010. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representanter för de 3 största aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30% av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som främjar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande

befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål.

Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.

VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på CTTs begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Ovanstående vilket gällt under 2009 är identiskt med det förslag som har lagts fram till årsstämman 2010.

Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående beskrivs i Not 29.

Redovisningsprinciper

Sedan den 1 juli 2007 upprättar CTT sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2. I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen.

För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2010-04-13.

Utdelningspolitik

CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen i moderbolaget kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.

Aktier och Aktieägaravtal

Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal. För vidare information se sid 30 under rubriken CTT Aktien.

Framtida utveckling och finansiering

Leveranserna av system till Boeings B787 flygplan kommer under slutet av 2010 att successivt öka för att 2013 nå 10 system i månaden. Detta innebär en omsättningsökning för B787 projektet de närmaste åren. Under slutet av 2010 räknar CTT med att börja leveranserna av reservdelar till B787 projektet.

Under 2010 kommer CTT även att börja leverera provsystem till A350 projektet. Serieleveranserna beräknas för CTTs del att starta under år 2012. Till A380 projektet räknar inte CTT med någon större omsättningsökning.

CTT har i dagsläget många utestående offerter av Cair™ system till VIP flygplan. CTTs bedömning är att slutkunderna under 2010 i större utsträckning än under 2009 kommer till beslut angående dessa projekt, vilket kommer att innebära en ökad orderingång för CTT från denna marknad.

För försäljningen av Zonal Drying™ System räknar CTT med ett fortsatt tufft år. Flygbolagen har inte nått tillbaka till stabil lönsamhet, vilket innebär att de inte kommer att vara speciellt investeringsvilliga. Det är dock möjligt att vissa flygbolag väljer att installera Zonal Drying™ System för att minska operativa kostnader.

För Bribos del har slutet av 2009 varit positivt. Orderingången från externa kunder har förbättras markant och Bribo har i lågkonjunkturen lyckats vinna några nya kunder. Därmed räknar CTT med att Bribos omsättning och resultat kommer att förbättras under år 2010. Catron har en stabil orderbok och många intressanta utestående offerter vilket borgar för ett bra år 2010. Catron kommer dessutom under de närmaste åren att investera i marknadsföring av sina produkter för att bredda kundbasen.

Kassaflödet från den löpande verksamheten var under år 2009 positivt. För år 2010 förväntas kassaflödet bli positivt eller i värsta fall svagt negativt. Styrelsen bedömer därför CTTs finansiella situation för 2010 som tillfredsställande.

Risker

Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande.

Beroende av nyckelpersoner

CTT kommer under en överskådlig tid att vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som, tillsammans med moderbolagets patent, utgör grunden för koncernen. Koncernens framtida utveckling är till påtaglig del beroende av att dessa nyckelpersoner stannar i organisationen. Om någon eller några av dessa skulle lämna CTT skulle detta kunna leda till en negativ utveckling av koncernens verksamhet.

Beroende av större kunder

CTT har genom det ökade antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat på långsiktighet och stabilitet.

Förslag till vinstdisposition

Balanserade vinstmedel Till överkursfond tillförda fria medel Årets resultat	10 270 937 11 950 276 3 191 913
Vinstmedel till förfogande Förslag till disposition	25 413 126
Balanseras i ny räkning	25 413 126
Summa	25 413 126

Fluktuationer i omsättnings- och resultatutvecklingen

Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska.

Framtida kapitalbehov

CTT har en säkerställd checkkredit om 2,5 MUSD varav 2,3 MUSD var utnyttjad vid räkenskapsårets slut. Dessutom har CTT sedan tidigare en säkrad långfristig lånegaranti om 25 MSEK varav 17 MSEK var utnyttjad vid räkenskapsårets slut.

CTT är i allt ökande grad beroende av de tecknade OEM-avtalen, A380, A350 samt inte minst B787 avtalet där vid ytterligare förseningar i dessa projekt ett behov av externt kapitaltillskott ej helt kan uteslutas. Risken för detta har nu minskat sedan tidigare år då nu B787 flyger sedan i december 2009.

Styrelsens bedömning är att CTTs finansiella situation för 2010 är tillfredställande. Eftersom CTTs produkter ska användas under en lång tid i flygplan är det även viktigt att CTT har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners.

Produktansvar

En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.

Konjunktur

CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.

Valutaexponering

Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk, europeiska valutor och USD, medan produkterna säljs i USD. Vid större leveranser terminssäkrar bolaget USD. Genom den säkerställda checkkrediten om 2,5 MUSD uppnås en viss hedgeeffekt.

Den europiska flygindustrin har delvis övergått till att

fakturera i EUR. CTT bevakar utvecklingen och kommer om så bedöms lämpligt även att fakturera i EUR.

CTTs beroende av USD kursen är ansenligt, då i stort sett samtlig fakturering sker i USD medan kostnaderna till övervägande del är i SEK. Ett aktivt arbete med valutaterminer minskar riskerna i affärerna men kursutvecklingen har naturligtvis en mycket stor betydelse för intäkternas utveckling.

Dollarn inledde räkenskapsåret starkt och var i början av året en period uppe över 9 kronor med en topp i början av mars på 9,22 USD/SEK. Därefter inleddes en resa utför med kvartalsmedelvärden på 8,13 därefter 7,93 och 7,22 och sista kvartalet 2009 7,01 USD/SEK. Räkenskapsårets medelkurs har varit 7,65 (6,59) USD/SEK.

Se även Not 30 "Policy för finansiell riskhantering" i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

USD/SEK kursutveckling 2007 – 2009

Femårsöversikt Koncernen

(MSEK)	2009	2008	1) 2007	2006/2007	2005/2006
Resultaträkning
Intäkter	62,5	43,2	16,0	50,4	28,9
Kostnader	–64,0	–60,2	–25,8	–54,5	–38,7
Avskrivningar	–10,2	–9,2	–3,7	–4,1	–3,5
Resultat efter avskrivningar	–11,6	–26,2	–13,6	–8,3	–13,2
Finansiella intäkter	5,7	0,7	0,1	0,8	0,2
Finansiella kostnader Resultat före skatt	–1,0 –6,9	–6,2 –31,7	–1,0 –14,5	–0,5 –7,9	–0,3 –13,4
Skatt	7,9	0,8	3,6	0,0	0,0
Årets resultat	1,0	–30,9	–10,8	–7,9	–13,4
Balansräkning	09-12-31	08-12-31	07-12-31	07-06-30	06-06-30
Tillgångar
Tecknat men ej inbetalt kapital	0,0	0,0	3,6	0,0	0,0
Immateriella anläggningstillgångar	36,3	23,5	26,7	17,3	8,6
Materiella anläggningstillgångar	12,0	15,5	17,1	7,9	4,8
Finansiella anläggningstillgångar	2,5	0,0	0,0	0,4	0,1
Övriga omsättningstillgångar	43,4	47,9	39,8	33,5	19,9
Kassa och bank	12,8	3,7	9,8	3,7	9,0
Summa tillgångar	107,0	90,6	96,9	62,9	42,3
Eget kapital och skulder
Eget kapital	42,9	29,4	60,4	21,9	20,2
Uppskjutna skatteskulder	2,0	0,0	0,9	0,0	0,0
Avsättningar, garantiåtaganden	6,0	1,2	1,4	1,3	1,2
Långfristiga skulder räntebärande	20,0	23,7	18,6	25,0	0,0
Långfristiga skulder	0,0	0,0	0,0	0,1	0,1
Kortfristiga skulder räntebärande	17,1	18,5	0,5	0,0	0,0
Kortfristiga skulder	19,0	17,8	15,1	14,7	20,9
Summa eget kapital och skulder	107,0	90,6	96,9	62,9	42,3
Nyckeltal
Andel riskbärande kapital %	40	32	63	35	48
Avkastning på eget kapital %	–19	–71	–35	–38	–51
Avkastning på totalt kapital %	–6	–27	–17	–14	–32
Avkastning på sysselsatt kapital %	–15	–33	–21	–22	–49
Kassalikviditet %	91	61	159	126	94
Räntetäckningsgrad ggr	–6	–4	–14	–16	–38
Rörelsemarginal %	–19	–70	–103	–17	–56
Skuldsättningsgrad ggr	0,9	1,4	0,3	1,1	0,0
Soliditet %	40	32	62	35	48
Vinstmarginal %	–11	–84	–110	–16	–56
Personal
Antal anställda årsmedeltal	51	47	38	32	29
Intäkt per anställd	1,2	0,9	0,4	1,6	1,0
Löner	18,6	18,8	7,2	13,0	10,4
Aktiedata
Resultat per aktie, kr	–0,64	–2,92	–1,63	–0,93	–1,57
Resultat per aktie efter utspädning	–0,64	–2,92	–1,63	–0,93	–1,57
Eget kapital per aktie, kr	3,77	2,71	5,57	2,65	2,36
Eget kapital per aktie efter utspädning, kr	3,77	2,71	5,57	2,65	2,36
Kassaflöde per aktie, kr	0,91	–0,56	0,70	–0,61	–0,55
Antal aktier	11 391 438	10 846 714	10 846 714	8 768 930	8 538 929
Antal aktier efter utspädning	11 391 438	10 846 714	10 846 714	8 768 930	8 538 929
Genomsnittligt antal aktier
under perioden	10 872 224	10 846 714	8 857 941	8 538 929	8 528 091
Börskurs på balansdagen, kr	24,60	15,5	31	43	50
Utdelning per aktie, kr 2)	0	0	0	0	0

1) 6 månader

2) 2009 avser föreslagen utdelning

Resultaträkningar Koncernen

(MSEK)	Not	2009-01-01 –2009-12-31	2008-01-01 –2008-12-31
Nettoomsättning	1	60,2	37,6
Aktiverade utgifter för produktutveckling		0.2	2,5
Övriga rörelseintäkter		2,1	3,1
		62,5	43,2
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter		–20,4	–12,0
Övriga externa kostnader	2	–15,5	–19,8
Personalkostnader	3	–26,0	–27,6
Avskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar		–10,2	–9,2
Övriga rörelsekostnader		–2,0	–0,8
Summa rörelsens kostnader		–74,1	–69,4
Rörelseresultat	4	–11,6	–26,2
Resultat från finansiella investeringar
Finansiella intäkter		5,7	0,7
Finansiella kostnader		–1,0	–6,2
Resultat före skatt		–6,9	–31,7
Skatt	17	7,9	0,8
Årets resultat	5	1,0	–30,9
Övrigt totalresultat		0,0	0,0
Totalresultat		1,0	–30,9
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1,0	–30,9
Minoritetsintressen		0,0	0,0
Resultat per aktie, kr	33	–0,64	–2,92
Resultat per aktie efter utspädning, kr	33	–0,64	–2,92

Definitioner

Andel riskbärande kapi tal

Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen.

Avkastning på eget kapi tal

Resultat efter finansnetto i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på totalt kapi tal

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på SYSSELSATT kapi tal

Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.

Eget kapi tal per akt ie

Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.

Intäkt per anställd

Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Kassaflöde per akt ie

Kassaflöde före finansieringsverksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Kassal ikvidi tet

Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder.

Resultat per akt ie

Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal aktier.

RÄNTETÄCKNINGSGRAD

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Solidi tet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning.

Balansräkningar Koncernen

(MSEK) Tillgån gar	Not	2009-12-31	2008-12-31
Anläggningstillgån gar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	6,31	0,1	0,0
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	7	8,1	8,6
Patent Övriga immateriella tillgångar	8 9	2,8 25,3	5,4 9,4
		36,3	23,4
Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark	10	3,2	3,4
Maskiner och andra tekniska anläggningar	11	3,8	4,7
Inventarier, verktyg och installationer	12	5,0	7,4
Finansiella anläggningstillgångar		12,0	15,5
Uppskjuten skattefordran	17	2,5	0,0
		2,5	0,0
Summa anläggningstillgångar		50,8	38,9
Oms ättn ingstillgån gar Varulager	15
Råvaror och förnödenheter		17,4	14,9
Halvfabrikat		4,7	5,1
Varor under tillverkning		0,8	2,1
Färdiga varor		3,4	10,5
Kortfristiga fordringar		26,3	32,6
Kundfordringar	16	9,9	11,2
Skattefordringar	17	0,9	1,2
Övriga fordringar	34	3,3	1,1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	2,9	1,9
		17,0	15,4
Kassa och bank		12,8	3,7
Summa omsättningstillgångar		56,2	51,7
Summa tillgångar		107,0	90,6
Eget kap ital och skulder
Eget kapital	24
Aktiekapital		11,4	10,8
Övrigt tillskjutet kapital		80,2	68,2
Balanserat resultat, inkl årets resultat		–48,6	–49,6
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		43,0	29,4
Lån gfr istiga skulder
Skuld till kreditinstitut, räntebärande	20,22	20,0	23,7
Avsättningar för garantiåtaganden	19	2,0	1,2
Övriga avsättningar Summa långfristiga skulder	32	6,0 28,0	0,0 24,9
Kortfr istiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande	22,23	17,2	18,5
Förskott från kunder Leverantörsskulder		1,1 2,8	4,4 2,9
Skatteskulder		1,5	0,0
Övriga skulder		2,5	1,3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	21	11,0	9,2
Summa kortfristiga skulder		36,0	36,3
Summa eget kapital och skulder		107,0	90,6
Poster inom linjen
Ställda säkerheter	22
Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar		1,3 31,0	1,3 31,0
Patent		2,8	5,4
Inventarier		2,5	3,2
Aktier i dotterföretag		13,2	17,0
Ansvarsförbindelser		inga	inga

Eget kapitalräkningar Koncernen

(MSEK) Förändringar i eget kapital	Aktie- Ö kapital	vrigt tillskjutet kapital	Balanserat- resultat	Summa
Eget kapital 31 dec 2007	10,8	68,4	–18,8	60,4
Årets resultat	0,0	0,0	–30,9	–30,9
Summa totalt redovisade
intäkter och kostnader	0,0	0,0	–30,9	–30,9
Emissionskostnader	0,0	–0,2	0,0	–0,2
Eget kapital 31 dec 2008	10,8	68,2	–49,6	29,4
Totalresultat	0,0	0,0	1,0	1,0
Summa totalt redovisade
intäkter och kostnader	0,0	0,0	1,0	1,0
Nyemission	0,5	12,0	0,0	12,5
Emissionskostnader	0,0	0,0	0,0	0,0
Summa ägartransaktioner	0,5	12,0	0,0	12,5
Eget kapital 31 dec 2009	11,4	80,2	–48,6	43,0

Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något minoritetsintresse finns ej.

Kassaflödesanalyser Koncernen

(MSEK)	Not	2009-01-01 –2009-12-31	2008-01-01 –2008-12-31
Den löpan de verksam heten
Inbetalningar från kunder m.fl.	25	64,5	44,7
Utbetalningar till leverantörer och anställda	26	–55,7	–67,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före betalda räntor och inkomstskatter		8,8	–22,3
Erhållen ränta		0,0	0,7
Erlagd ränta		–1,0	–6,1
Betald inkomstskatt		–0,2	–0,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten		7,6	–28,3
Invester ingsverksam het
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–0,8	–2,8
Förvärv av dotterföretag	31	4,5	0,0
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–1,5	–1,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten		2,2	–4,4
Finans ier ingsverksam het
Nyemission		0,0	3,5
Upptagna lån		0,0	23,1
Amortering av skuld		–0,8	0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–0,8	26,6
Årets kassaflöde		9,1	–6,1
Likvida medel vid årets början	27, 28	3,7	9,8
Kursdifferens i likvida medel		0,0	0,0
Likvida medel vid årets slut	27, 28	12,8	3,7

Resultaträkningar Moderbolaget

(MSEK)	Not	2009-01-01 –2009-12-31	2008-01-01 –2008-12-31
Nettoomsättning	1	52,9	30,4
Aktiverade utgifter för produktutveckling		0,2	2,5
Övriga rörelseintäkter		1,9	3,1
Rörelsens kostnader		55,0	36,1
Råvaror och förnödenheter		–19,2	–13,2
Övriga externa kostnader	2	–13,4	–18,2
Personalkostnader	3	–23,2	–23,3
Avskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar		–7,3	–7,0
Övriga rörelsekostnader		–2,1	–0,8
Summa rörelsens kostnader		–65,2	–62,5
Rörelseresultat	4	–10,2	–26,4
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande		6,3	0,6
Räntekostnader och liknande		–0,8	–5,9
Resultat före skatt		–4,7	–31,7
Skatt	17	7,9	1,4
Årets resultat	5	3,2	–30,3

Balansräkningar Moderbolaget

(MSEK)
Tillgån gar	Not	2009-12-31	2008-12-31
Anläggningstillgån gar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Patent	7 8	8,1 2,8	8,6 5,4
		10,9	14,0
Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer	12	4,5	7,1
		4,5	7,1
Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag	13, 14	33,1	14,3
Uppskjuten skattefordran	17	7,9 41,0	0,0 14,3
Summa anläggningstillgångar		56,4	35,4
Oms ättn ingstillgån gar
Varulager	15
Råvaror och förnödenheter Halvfabrikat		16,6 4,7	14,9 4,1
Varor under tillverkning		0,8	2,1
Färdiga varor		3,4 25,5	10,5 31,6
Kortfristiga fordringar Kundfordringar	16	7,2	10,6
Fordringar hos koncernföretag		0,7	0,7
Skattefordringar Övriga fordringar	17 34	0,9 0,8	0,8 1,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	2,5	1,7
		12,1	14,8
Kassa och bank		5,3	1,1
Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar		42,8 99,2	47,5 82,9
Eget kap ital och skulder Eget kap ital	24
Bundet eget kapital
Aktiekapital Reservfond		11,4 6,5	10,8 6,5
		17,9	17,3
Fritt eget kapital Överkursfond		12,0	37,1
Balanserat resultat		10,3	3,5
Årets resultat		3,2 25,4	–30,3 10,3
Summa eget kapital		43,3	27,6
Avsättn ingar Avsättningar för garantiåtaganden	19	1,6	1,2
Övriga avsättningar	32	6,0	0,0
Summa avsättningar		7,6	1,2
Lån gfr istiga skulder
Skuld till kreditinstitut, räntebärande Övriga skulder, ej räntebärande	20,22	17,0 0,0	20,0 0,1
Summa långfristiga skulder		17,0	20,1
Kortfr istiga skulder
Checkräkningskredit	22, 23	16,6	17,9
Förskott från kunder Leverantörsskulder		1,1 2,3	4,4 2,2
Skulder till koncernföretag		0,0	0,3
Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	21	1,2 10,1	0,9 8,3
Summa kortfristiga skulder		31,3	34,0
Summa eget kapital och skulder		99,2	82,9
Poster inom linjen
Ställda säkerheter Företagsinteckningar	22	30,0	30,0
Patent		2,8	5,4
Aktier i dotterföretag		14,2	14,2
Ansvarsförbindelser		inga	inga

Eget kapitalräkningar Moderbolaget

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
(MSEK)	Aktie-	Pågående	Reserv Ö	verkurs-	Balanserat
Förändringar i eget kapital	kapital	nyemission	fond	fond	resultat	Summa
Eget kapital 31 dec 2007	10,8	37,3	11,6	10,1	–15,2	54,6
Nyemission	0,0	–37,3	0,0	37,3	0,0	0,0
Emissionkostnader	0,0	0,0	0,0	–0,2	0,0	–0,2
Erhållna koncernbidrag netto efter skatt	0,0	0,0	0,0	0,0	3,5	3,5
Behandling av ansamlad förlust	0,0	0,0	–5,1	–10,1	15,2	0,0
Årets resultat	0,0	0,0	0,0	0,0	–30,3	–30,3
Eget kapital 31 dec 2008	10,8	0,0	6,5	37,1	–26,8	27,6
Nyemission	0,5	0,0	0,0	12,0	0,0	12,5
Vinstdisposition	0,0	0,0	0,0	–37,1	37,1	0,0
Årets resultat	0,0	0,0	0,0	0,0	3,2	3,2
Eget kapital 31 dec 2009	11,4	0,0	6,5	12,0	13,5	43,3

Kassaflödesanalyser Moderbolaget

(MSEK)	Not	2009-01-01 –2009-12-31	2008-01-01 –2008-12-31
Den löpan de verksam heten
Inbetalningar från kunder m.fl.	25	55,9	37,2
Utbetalningar till leverantörer och anställda	26	-50,5	–62,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter		5,4	–25,2
Erhållen ränta		0,0	0,7
Erlagd ränta		-0,9	–5,8
Betald inkomstskatt		-0,1	–0,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4,5	–30,6
Invester ingsverksam het
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-0,8	–2,8
Utdelning från dotterföretag		2,0	0,0
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-1,4	0,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-0,2	–3,6
Finans ier ingsverksam het
Nyemission		0,0	3,4
Upptagna lån		0,0	22,9
Amortering av skuld		-0,1	0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-0,1	26,3
Årets kassaflöde		4,2	–7,9
Likvida medel vid årets början	27, 28	1,1	9,0
Kursdifferens i likvida medel		0,0	0,0
Likvida medel vid årets slut	27, 28	5,3	1,1

Redovisningsprinciper och noter

CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741

KONCERNEN

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 april 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2010.

STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLK-NINGAR AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Nedanstående nya standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2009 års finansiella rapporter: Utformning av de finansiella rapporterna Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av Finansiella rapporter. Ändringen innebär att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat. CTT har inte haft några sådana intäkter och kostnader under 2009 och 2008. Följaktligen har CTT valt att inte upprätta någon särskild rapport över totalresultatet.

Upplysningar om segment

IFRS 8 Rörelsesegment som ersätter IAS 14 Segmentrapportering inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras.

Tillämpningen av IFRS 8 har inte inneburit någon ny segmentsindelning för CTT. Under 2009 bestod CTT av en rörelsegren; "Försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll av flygplan", vilket är identiskt med den interna rapportering som följs upp av koncernledningen och är underlag till beslut. Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 har inte medfört några

ändringar i CTT:s upplysningar i årsredovisningen för 2009, jämfört med tidigare år. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas:

Följande ändrade standarder träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.

• Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför bland annat följande ändringar: definitionen av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. De omarbetade och ändrade standarderna kommer att tillämpas från och med 1 januari 2010.

• IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. Det finns i dagsläget inga finansiella tillgångar som förväntas påverkas av de nya reglerna. Ändringar i IAS 24, IAS 32, IFRS 2 samt IFRIC 12 och 15-18 förväntas inte ha några effekter på koncernens resultat och ställning.

GRUND FÖR RAPPORTENS UPPRÄTTANDE

Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGS-ÄNDAMÅL

De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 17), garantiåtaganden (not 19), övriga avsättningar (not 32) samt immateriella (not 7-9) och materiella anläggningstillgångar (not 10-12) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare

nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster.

INTÄKTSREDOVISNING

Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18. Det ingår inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen vid leverans. Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget.

Vid uthyrning av system periodiseras hyresintäkterna och redovisas linjärt under avtalets löptid.

FORDRINGAR, SKULDER OCH LIKVIDA MEDEL I UTLÄNDSK VALUTA

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Vid valutasäkring genom terminskontrakt redovisas marknadsvärdet på balansdagen av terminskontrakten som kortfristig fordran eller skuld. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD. Vid större utleveransavtal terminssäkrar bolaget USD.

VARULAGER

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader.

SEGMENTREDOVISNING

CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörelsegrenen omfattar försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll i flygplan.

Rörelsegrenens samlade omsättning och resultat följs upp av koncernledningen och ligger som underlag för väsentliga beslut.

Bolagets försäljning sker till ett begränsat antal länder på den globala marknad som flygplansbranschen verkar inom. All fakturering, sker i amerikanska dollar. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna.

KONCERNEN

CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag:

• Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.
• Catron Elektronik AB (556203-6243) med säte i Värmdö.
• CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande)

KONSOLIDERINGSPRINCIPER Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från CTT Systems AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. En positiv skillnad utgör koncernmässig goodwill. Negativ skillnad redovisas direkt i resultaträkningen som en intäkt. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med det datum bestämmande inflytandet uppkommer tills att det upphör.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

KONCERNINTERN FÖRSÄLJNING

Årets koncerninterna försäljning har utgjorts av moderbolagets inköp av halvfabrikat från dotterbolaget Bribo uppgående till 4,0 MSEK (6,2 MSEK).

FORDRINGAR

Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats.

	2009	2008
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	-	-
Balanserade utgifter
för utvecklingsarbeten	20%	20%
Patent	25% 25%
Övriga immateriella
tillgångar	10%	10%

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader	4%	4%
Maskiner och andra
tekniska anläggningar	10%	10%
Inventarier verktyg
och installationer	15-20% 15-20%
Förbättringsutgifter
på annans fastighe	20%	20%
Datautrustning	33%	33%

GOODWILL

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter t ex för material och tjänster, ersättning till anställda samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som utvecklingskostnader när de uppkommer.

I CTT-koncernens balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar.

NEDSKRIVNINGAR

De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Oavsett om indikation på nedskrivning föreligger kontrolleras kvartalsvis återvinningsvärdet avseende ej färdigställda utvecklingsarbeten.

LEASINGKOSTNADER

Koncernens leasingåtaganden uppgår i huvudsak till kostnader för förhyrda lokaler och datorer. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal.

GARANTIÅTAGANDEN

Avsättningar för garantiåtaganden beräknas på periodens systemförsäljning. Till grund för den 2%-iga avsättningen ligger historiskt utfall på garantikostnader. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år.

LÅNEKOSTNADER

Lånekostnader från och med 2009 vilka är direkt hänförliga till pågående investering aktiveras i balansräkningen. CTT har inte aktiverat några lånekostnader under 2009 då CTT:s finansiering används för att täcka underskottet i löpande driften.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom tjänstgöring. Detta avser personal anställd vid CTT före år 2005 då kollektivavtal tecknades.

Förmånsbestämda pensionsplaner En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. CTT har förmånsbestämda planer hos

Alecta, vilka ej kunnat presentera tillräcklig information för att CTT skall ha möjlighet att redovisa sina förpliktelser enligt redovisningsprincipen för en förmånsbaserad pensionsplan. Samtliga CTT:s Pensionsförpliktelser har därför redovisats enligt principerna för en avgiftsbaserad pensionsplan. Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.

Aktierelaterade ersättningar

CTT har för närvarande inget optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet. Det teckningsoptionsprogram som löper fram till hösten 2010 är inte en "ersättning" utan optioner köpta och tecknade till marknadspris.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder). En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: – Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen: Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med

värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Likvida medel och derivat tillhör denna kategori.

– Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. CTT saknade lånefordringar under 2009 och 2008. – Investeringar som hålls till förfall: Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som omfattar värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar samt fastställd löptid och som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2009 och 2008.

– Finansiella tillgångar som kan säljas: Tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. CTT saknade denna kategori av tillgångar 2009 och 2008. – Andra finansiella skulder: Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

CTT:s derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivatinstrumenten utgörs i sin helhet av terminskontrakt. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Därefter värderas derivatinstrumenten till verkligt värde och värdeförändringar redovisas via resultaträkningen då styrelsen gjort bedömningen att CTT ej helt uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39. Vid säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på terminskontrakten mot eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen.

SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteffekt redovisas mot eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när de inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer". RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.

LEASADE TILLGÅNGAR

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges

NOT 1 – NETTOOMSÄTTNING

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
Intäkter	2009	2008	2009	2008
Systemförsäljning	46,0	24,9	46,0	24,9
Reservdelar och underhåll	6,8	5,1	6,8	5,1
Övrig försäljning	7,4	7,2	0,1	0,1
Leasing	0,0	0,4	0,0	0,4
	60,2	37,6	52,9	30,4

Leasinginkomster faktureras i USD. Beräknade framtida leasinginkomster har omräknats till balansdagens kurs. Återstående leasinginkomster uppgår till totalt 0,5 MSEK (föreg. år 0,5 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:

	KONCERNEN	MODERBOLAGET
Leasingintäkter	2009	2008	2009	2008
Inom 1 år	0,4	0,4	0,4	0,4
Senare än 1 år men inom 5 år	0,1	0,1	0,1	0,1
Senare än 5 år	0,0	0,0	0,0	0,0
	0,5	0,5	0,5	0,5

CTT är beroende av en handfull stora kunder på ett fåtal geografiska marknader. Av avtalsrättsliga skäl har CTT valt att i sina finansiella rapporter inte redovisa intäkterna per kund och geografisk marknad.

NOT 2 – ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

		KONCERNEN
Arvoden till revisorer (KSEK)	2009	2008	2009	2008
Grant Thornton Sweden AB
Revisionsuppdrag	588	362	489	326
Övriga uppdrag	123	95	115	95
	711	457	604	421

Revisionskostnader

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Leasingavgifter

I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 2,2 MSEK (föreg. år 2,0 MSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 6,1 MSEK (föreg. år 4,4 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:

	KONCERNEN	MODERBOLAGET
Leasingavgifter	2009	2008	2009	2008
Inom 1 år	2,5	1,9	1,7	1,8
Senare än 1 år men inom 5 år	3,7	2,5	0,9	2,4
Senare än 5 år	0,0	0,0	0,0	0,0
	6,1	4,4	2,6	4,2

	NOT 3 – PERSONAL
--	------------------

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
Medelantalet anställda	2009	2008	2009	2008
Kvinnor	6	6	5	4
Män	38	38	30	30
Totalt för bolaget	44	44	35	34
Styrelse
Kvinnor			0	0
Män			5	5
			5	5
Företagsledning och VD
Kvinnor	1	1	1	1
Män	8	8	6	6
	9	9	7	7
Löner och ersättningar (KSEK)
Styrelse och verkställande direktörer	2 205	2 894	1 584	1 788
Övriga ledande befattningshavare	4 410	4 081	3 911	4 081
Övriga anställda	12 046	11 793	9 661	9 480
	18 660	18 768	15 156	15 349

I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron. Ersättning till styrelseledamöter i dotterbolagen utgår ej.

FORTS. NOT 3 – PERSONAL

Sociala kostnader (KSEK)

Pensionskostnader för styrelse och
verkställande direktörer	395	353	335	260
Pensionskostnader för övriga ledande befattningshavare	870	843	870	843
Pensionskostnader övriga anställda	843	761	783	748
Övriga sociala kostnader	6 350	6 540	5 276	5 503
	8 458	8 497	7 264	7 355

Ersättning och förmåner till styrelsens ledamöter (SEK)

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har utgått med.

	Befattning	Styrelsearvode Ö	vriga ersättningar	Pensioner
Karl-Axel Granlund	Ordförande	50 000	0	0
Anders Helmner	Ledamot	50 000	0	0
Lars Lindgren	Ledamot	50 000	0	0
Nyvalda vid årsstämman 2009-05-06
Björn Rönnqvist	Ledamot	25 000	0	0
Johan Lundsgård	Ledamot	25 000	0	0
Avgående vid årsstämman 2009-05-06
Lars Solin	Ledamot	22 500	0	0
Dag Waldenström	Ledamot	25 000	0	0

Ersättning och förmåner till moderbolagets VD

Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.

VD (KSEK)	2009	2008
Grundlön	1 335	1 322
Rörlig ersättning	0	218
Bilförmån	66	73
Pensionsförsäkring	335	260
Finansiella instrument	0	0
	1 737	1 874

Ersättning till övriga ledande befattningshavare i koncernen (KSEK)

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Grundlön	4 979	4 325	3 911	3 797
Rörlig ersättning	0	545	0	384
Bilförmån	246	205	199	189
Pensionsförsäkring	930	861	870	843
Finansiella instrument	0	0	0	0
	6 155	5 937	4 980	5 213

I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD:ar i dotterbolagen Bribo och Catron.

Avtal om framtida pension

Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder.

Rörliga ersättningar

Rörliga ersättningar avser bonussystem för moderbolagets säljande personer i ledningsbefattning samt nyckelpersoner i dotterbolaget Bribo relaterat till mål för försäljning, kassaflöde eller resultat. Några övriga särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag

VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön.

	KONCERNEN	MODERBOLAGET
Sjukfrånvaro	2009	2008	2009	2008
Total sjukfrånvaro	1,2%	1,0%	1,3%	1,2%
– sjukfrånvaro för män	1,4%	1,1%	1,5%	1,2%
– sjukfrånvaro för personal 30–49 år	0,9%	1,3%	1,1%	1,4%

Uppgift om långtidssjukfrånvaro har inte lämnats eftersom den kan hänföras till enskild individ. Uppgift har ej heller lämnats för grupper färre än 10 anställda.

NOT 4 – RÖRELSERESULTAT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Rörelseresultatet har påverkats av
valutadifferenser enligt följande:
Valutakursdifferens på fordringar och
skulder av rörelsekaraktär	–0,1	2,4	–0,1	2,4

NOT 5 – ÅRETS REsultat

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Årets resultat har påverkats av
valutadifferenser enligt följande:
Valutakursdifferens på fordringar och skulder
av rörelsekaraktär	–0,1	2,4	–0,1	2,4
Valutakursdifferens på fordringar och skulder
av finansiell karaktär	4,3	–4,0	4,3	–4,0
	4,2	–1,6	4,2	–1,6

NOT 6 – GOODWILL

	KONCERNEN
	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	0,0	0,0
Inköp	0,1	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	0,1	0,0
Ingående nedskrivningar	0,0	0,0
Årets nedskrivningar	0,0	0,0
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0,0	0,0
Utgående planenligt restvärde	0,1	0,0

Årets aktiverade belopp är i sin helhet hänförlig till förvärvet av Catron Elektronik AB.

NOT 7 – BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	27,7	25,0	27,7	25,0
Inköp	0,8	2,7	0,8	2,7
Omklassificeringar	1,3	0,0	1,3	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	29,8	27,7	29,8	27,7
Ingående avskrivningar	–19,0	–16,7	–19,0	–16,7
Årets avskrivningar	–2,6	–2,3	–2,6	–2,3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–21,6	–19,0	–21,6	–19,0
Ingående nedskrivningar	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Årets nedskrivningar	0,0	0,0	0,0	0,0
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–0,1	–0,1	–0,1	–0,1
Utgående planenligt restvärde	8,1	8,6	8,1	8,6

Årets aktiverade belopp avser i huvudsak utvecklingsarbete för A380 flygplanet. Detta projekt pågår varför avskrivningar inte påbörjats. Utgifter för forskning och utveckling har kostnadsförts 1,0 MSEK (föreg. år 4,5 MSEK).

NOT 8 – PATENT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	9,4	9,4	9,4	9,4
Inköp	0,0	0,0	0,0	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9,4	9,4	9,4	9,4
Ingående avskrivningar	–3,9	–1,3	–3,9	–1,3
Årets avskrivningar	–2,6	–2,7	–2,6	–2,7
Utgående ackumulerade avskrivningar	–6,5	–3,9	–6,5	–3,9
Utgående planenligt restvärde	2,8	5,4	2,8	5,4

I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying™ System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. Denna omsättningsbaserade royalty slutreglerades under räkenskapsåret 2006/2007 genom en engångsbetald ersättning i form av 230.001 nyemitterade aktier. Denna ersättning har redovisats som anskaffningsvärde för patent. Patenten löper ut 2011-02-13.

NOT 9 – ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	KONCERNEN
	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	10,7	10,7
Inköp	17,5	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	28,2	10,7
Ingående avskrivningar	–1,3	–0,2
Årets avskrivningar	–1,7	–1,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–2,9	–1,3
Utgående planenligt restvärde	25,3	9,4

I samband med CTT:s förvärv av Bribo 2007 åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribo:s leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribo:s kundrelation med CTT en väsentlig del av Bribo:s värde. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på nedskrivningsbehov utöver den årliga avskrivningen har identifierats.

Vid förvärvet av Catron Elektronik AB identifierades immateriella tillgångar till ett värde för CTT om 17,5 MSEK. De immateriella tillgångarna består av orderstock och befintliga affärsrelationer inklusive teknikplattform. Nyttjandeperioden av affärsrelationen och teknikplattformen bedömdes till 8 år innebärandes en årlig avskrivning på 1,8 MSEK. Orderstocken bedöms realiserad under 2010.

NOT 10 – BYGGNADER OCH MARK

	KONCERNEN
	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	3,6	3,6
Inköp	0,0	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3,6	3,6
Ingående avskrivningar	–0,2	0,0
Årets avskrivningar	–0,2	–0,2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–0,4	–0,2
Utgående planenligt restvärde	3,2	3,4

NOT 11 – MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	KONCERNEN
	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	6,6	6,0
Inköp	0,1	0,6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6,7	6,6
Ingående avskrivningar	–1,9	–1,1
Årets avskrivningar	–0,9	–0,8
Utgående ackumulerade avskrivningar	–2,8	–1,9
Utgående planenligt restvärde	3,8	4,7

NOT 12 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	20,4	19,7	20,3	19,6
Inköp	1,6	0,8	1,4	0,7
Försäljningar/utrangeringar	0,0	–0,1	0,0	0,0
Omklassificeringar	–1,9	0,0	–1,9	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	20,2	20,4	19,8	20,3
Ingående avskrivningar	–13,0	–11,2	–13,1	–11,1
Försäljningar/utrangeringar	0,0	0,1	0,0	0,0
Årets avskrivningar inventarier, verktyg	–1,5	–1,3	–1,4	–1,3
Årets avskrivningar förbättringsutgifter
annans fastighet	–0,7	–0,6	–0,7	–0,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–15,2	–13,0	–15,3	–13,1
Utgående planenligt restvärde	5,0	7,4	4,5	7,1

FORTS. NOT 12 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

Varav inventarier som uthyrs:
Ingående anskaffningsvärde	3,1	3,0	3,1	3,0
Inköp	0,0	0,1	0,0	0,1
Omklassificering	–1,9	0,0	–1,9	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,2	3,1	1,2	3,1
Ingående avskrivningar	–1,2	–1,1	–1,2	–1,1
Årets avskrivningar	0,0	–0,1	0,0	–0,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1,2	–1,2	–1,2	–1,2
Utgående planenligt restvärde	0,0	1,9	0,0	1,9

I beloppen för inköp 2009 ingår 0,2 MSEK hänförligt till förvärvet av Catron Elektronik AB.

NOT 13 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31
Ingående anskaffningsvärde	14,3	10,1
Inköp	18,9	0,0
Aktieägartillskott	0,0	4,2
Försäljningar	–0,1	0,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	33,1	14,3
Utgående bokfört värde	33,1	14,3

NOT 14 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Antal andelar	Kapital- andel	Bokfört J värde	usterat eget kapital
Direkt ägda
CTT Systems Inc. Delaware USA	100	100%	0	0
Catron Elektronik AB, 556203-6243, Värmdö	10 000	100%	18,9	6,1
Bribo AB, 556215-8120, Nybro	1 000	100%	14,2	2,8

33,1

NOT 15 – VARULAGER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Råvaror och förnödenheter	17,4	14,9	16,6	14,9
Halvfabrikat	4,7	5,1	4,7	4,1
Varor under tillverkning	0,8	2,1	0,8	2,1
Färdiga varor	3,4	10,5	3,4	10,5
	26,3	32,6	25,5	31,6

Avdrag för inkurans har, efter individuell prövning, skett med 1,3 MSEK (1,1 MSEK).

NOT 16 – KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Åldersanalys förfallna ej
nedskrivna kundfordringar	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Mindre än 3 månader	3,7	3,9	2,7	3,8
3 till 6 månader	0,6	0,0	0,6	0,0
7–12 månader	0,1	0,0	0,1	0,0
mer än 12 månader	0,1	0,1	0,1	0,1
	4,5	4,0	3,5	3,9

NOT 17 – SKATT

Årets skatt	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Aktuell skatt	–0,1	0,0	0,0	0,0
Uppskjuten skatt hänförlig till förändringar
i temporära skillnader
Framtida nyttjande av underskottsavdrag	7,9	0,0	7,9	0,0
Förändring av obeskattade reserver	0,0	0,8	0,0	0,0
Koncernbidrag	0,0	0,0	0,0	1,4
Avskrivningar	0,1	0,0	0,0	0,0
	7,9	0,8	7,9	1,4

FORTS. NOT 17 – SKATT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Uppskjutna skatter	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Uppskjuten skattefordran avser
följande tillgångar och skulder:
Immateriella anläggningstillgångar	–6,6	–2,1	0,0	0,0
Materiella anläggningstillgångar	–0,6	–0,6	0,0	0,0
Periodiseringsfonder	–0,9	0,0	0,0	0,0
Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag	10,6	2,7	7,9	0,0
	2,5	0,0	7,9	0,0

Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 177 MSEK (171 MSEK). Underskottet är koncernbidragspärrat enligt följande:

MSEK	09-12-31	08-12-31	Spärrat tom
Bribo Mekaniska AB	129	129	2012
Catron Elektronik AB	171	–	2014

Ingen uppskjuten skattefordran har t o m tredje kvartalet 2009 redovisats i balansräkningen mot bakgrund av den osäkerhet som förelegat avseende när koncernen kan komma att tillgodogöra sig den uppskjutna skattefordran.

Styrelsen gör nu bedömningen, mot bakgrund av utvecklingen på marknaden för CTT:s produkter, att tillräcklig säkerhet föreligger om framtida överskott för att en del av den uppskjutna skattefordringen på underskottet skall redovisas som tillgång i balansräkningen. Av detta skäl har en uppskjuten skatt på 7,9 MSEK intäktsförts i fjärde kvartalet. Därmed uppgår den totala uppskjutna skattefordran på förlustavdrag till 10,6 MSEK. Detta motsvarar skattemässigt underskottsavdrag om 40,5 MSEK.

Någon uppskjuten skattefordran har ej beräknats på överskjutande underskott, baserat på de osäkerhetsfaktorer som enligt företagsledningen föreligger angående när i tiden dessa underskott kan utnyttjas. Det finns ej någon förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott.

NOT 18 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Förutbetalda hyror	0,0	0,4	0,0	0,4
Förutbetalda försäkringskostnader	0,2	0,1	0,2	0,1
Upplupna leasingintäkter	0,1	0,4	0,1	0,4
Förutbetalda underhålls- och licensavgifter	0,4	0,2	0,3	0,2
Upparbetade ej fakturerade intäkter	1,3	0,2	1,0	0,2
Övrigt	0,9	0,6	0,9	0,4
	2,9	1,9	2,5	1,7

NOT 19 – AVSÄTTNINGAR FÖR GARANTIÅTAGANDEN

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Ingående avsättning	1,2	1,4	1,2	1,4
I anspråktagna belopp	–0,5	–0,5	–0,5	–0,5
Årets avsättning	1,3	0,3	0,9	0,3
Utgående avsättning	2,0	1,2	1,6	1,2

Företagsledningen bedömer att det förväntade utflödet av avsatta medel kommer att ligga i nivå med den 2%-iga avsättningen för motsvarande period på systemförsäljningen som sker. Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad systemförsäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36 mån.

NOT 20 – SKULDER TILL KREDITINSTITUT, RÄNTEBÄRANDE

De långfristiga räntebärande skulderna till kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande:

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Senare än 1 år men inom 5 år	18,6	22,0	17,0	20,0
Senare än 5 år	1,4	1,7	0,0	0,0
	20,0	23,7	17,0	20,0
Ställda säkerheter för skuld enligt ovan:
Fastighetsinteckningar	1,3	1,3	0,0	0,0
Företagsinteckningar	31,0	31,0	30,0	30,0
Patent	2,8	5,4	2,8	5,4
Inventarier	2,5	3,2	0,0	0,0
Aktier i dotterföretag	13,2	17,0	14,2	14,2

NOT 21 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Upplupna löner rörlig ersättning	0,0	0,7	0,0	0,5
Semesterlöneskuld	1,9	1,6	1,4	1,3
Upplupna sociala avgifter	0,6	0,6	0,4	0,5
Upplupen löneskatt	1,1	1,3	0,9	1,1
Upplupen provision och royalty	2,3	1,3	2,3	1,3
Fakturerade ej upparbetade intäkter	4,2	2,7	4,1	2,7
Övrigt	0,9	1,0	0,9	0,9
	11,0	9,2	10,1	8,3

NOT 22 –STÄLLDA SÄKERHETER

Företagsinteckningar, patent och samtliga aktier i dotterbolaget Bribo Mekaniska AB har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit.

NOT 23 – CHECKRÄKNINGSKREDIT

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Beviljad kredit	19,6	20,9	18,1	19,4

Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 18 075 000 SEK.

NOT 24 – EGET KAPITAL

I beloppet för eget kapital ingår villkorat aktieägartillskott med 4 933 000 SEK (4 933 000) SEK. Det villkorade aktieägartillskottet är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB.

Teckningsoptioner

Årsstämman 2007 beslutade om en emission av högst 150 000 teckningsoptioner med rätt till nyteckning av aktier. Bolaget har för närvarande inte några andra utestående aktierelaterade incitamentsprogram. Dotterbolaget CTT Incentive AB överlät teckningsoptionerna till marknadsvärdet 3,60 kr beräknat enligt Black & Scholes. Optionsprogrammet 2007/2010 omfattar ledande befattningshavare och övriga anställda i CTT koncernen enligt följande tilldelningsprincip:

• Bolagets VD: maximalt 25.000 teckningsoptioner
• Övriga ledande befattningshavare: maximalt 10.000 teckningsoptioner/vardera
• Övriga anställda: maximalt 1.500 teckningsoptioner vardera
• Överlåtelse av optionsrätter skall även kunna ske till personal som anställs efter emissionstillfället eller som genom befattningsändring skulle kunna ha tilldelats ett större antal optioner.
• Eventuella kvarvarande teckningsoptioner efter denna fördelning skall vederlagsfritt återlämnas till bolaget för makulering.

Baserat på befintliga antal aktier blir utspädningen till följd av förslaget högst cirka 1,6 procent av aktierna och rösterna i Bolaget.

Teckningskursen har fastställts till 56:50 kronor. Aktieteckning kan ske i perioden 2010-07-01 – 2010-11-30. Av bolagets teckningsoptionsprogram om 150 000 st optioner har 114 200 st förvärvats per 2008-12-31. Optionspremien har förts till eget kapital.

Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets eget kapital räkningar.

NOT 25 – INBETALNING FRÅN KUNDER M.FL.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Nettoomsättning enligt resultaträkning	60,2	37,6	52,9	30,4
Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning	2,1	3,1	1,9	3,1
Förändring av kundfordringar	4,9	–2,3	3,4	–2,7
Förändring av förskott från kunder	–3,3	4,0	–3,3	4,0
Förändring av förutbetalda rörelseintäkter	1,4	2,7	1,4	2,7
Förändring av upplupna rörelseintäkter	–0,8	–0,4	–0,5	–0,3
	64,5	44,7	55,9	37,2

NOT 26 – UTBETALNINGAR TILL LEVERANTÖRER OCH ANSTÄLLDA

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning	–20,4	–12,0	–19,2	–13,2
Aktiverade utgifter för produktutveckling	0,8	2,5	0,8	2,5
Övriga externa kostnader enligt resultaträkning	–15,5	–19,8	–13,4	–18,2
Personalkostnader enligt resultaträkning	–26,0	–27,6	–23,2	–23,3
Valutakursförluster av rörelsekaraktär	–2,1	–0,8	–2,0	–0,7
Lagerförändring	6,8	–6,4	6,1	–6,4
Förändring av förutbetalda kostnader	–0,2	0,1	–0,3	0,2
Förändringar i övriga fordringsposter	0,7	1,1	0,6	1,2
Förändringar av leverantörsskulder	–0,2	–4,9	–0,1	–5,2
Förändringar i övriga skuldposter	0,4	0,8	0,3	0,7
	–55,7	–67,0	–50,5	–62,4

NOT 27 – LIKVIDA MEDEL

Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.

NOT 28 – FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen	2009-12-31 Redovisat värde	2008-12-31 Redovisat värde
Likvida medel i SEK	11,7	3,7
Likvida medel i USD	0,0	0,0
Likvida medel i EUR	1,1	0,0
	12,8	3,7
Valutaterminskontrakt	1,4 2009-12-31 Redovisat	0,0 2008-12-31 Redovisat
Kund och lånefordringar	värde	värde
Kundfordringar	9,9	11,2
	9,9	11,2

Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Vid räkenskapsåret slut 2009-12-31 fanns inga finansiella tillgångar som kan säljas.

Andra finansiella skulder	2009-12-31 Redovisat värde	2008-12-31 Redovisat värde
Leverantörsskulder	2,8	2,9
Skulder till kreditinstitut SEK	20,6	24,3
Skulder till kreditinstitut USD	16,6	17,9
	40,0	45,1

Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.

NOT 29 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

I samband med köpet av Catron Elektronik AB förband sig CTT enligt avtal att betala en tilläggsköpeskilling till Catron Design AB, ägare till 4,8% av aktierna i CTT. Tilläggsköpeskillingen har värderats 6 MSEK per balansdagen. Värderingen framgår av Not 32.

NOT 30 – POLICY FÖR FINANSIELL RISKHANTERING

Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas. På nästa sida beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:

MARKNADSRISKER

Valutarisker

Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. Koncernens policy är att risksäkra ca 70 % av den kommande 12-månadersperiodens kundfordringar när valutarisken inte balanseras av motsvarande skulder i utländsk valuta. För påverkan på rörelseresultatet, Se not 4 och 5.

Ränterisker

Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.

Prisrisker

Koncernens finansiella instrument per 2009-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.

KREDITRISKER

Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. P.g.a de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer.

FINANSIERINGSRISKER

Eftersom koncernens produkter används under en lång tid, ett antal 10-tals år, i flygplan är det även viktigt att koncernen har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners.

Moderbolagets checkräkningskredit i USD var per balansdagen utnyttjad till 2,3 MUSD. En variation i USD kursen med +/- 10 öre påverkar resultatet med 230 KSEK.

NOT 31 – FÖRVÄRVSANALYS CATRON ELEKTRONIK AB (CATRON)

Köpeskillingen för Catron Elektronik AB inklusive en bedömd tilläggsköpeskilling, baserad på Catron:s vinst under åren 2010 till och med 2012, uppgår till 18,9 MSEK. En fast köpeskilling har erlagts genom en riktad apportemission om 544 724 st CTT aktier till ett värde av 12,5 MSEK. Resterande del kommer att erläggas kontant baserat på andel av respektive års vinst i Catron. De nyemitterade aktierna innebar en utspädning på cirka 5 %. Det totala antalet aktier i CTT uppgår efter emissionen till 11 391 438 aktier.

Styrelsens beslut om emission togs med stöd av årsstämmans bemyndigande. Catron har 9 anställda och omsatte under det förlängda räkenskapsåret 2007-09-01- 2008-12-31 21,7 MSEK och redovisade ett resultat efter finansiella poster på 6,1 MSEK. Catrons största kund är SAAB till vilken man utvecklar och levererar interna kommunikations system för militära flygplan. Catron levererar även elektronikenheter till CTT.

Catron övertogs per den 30 november 2009.

(MSEK)	Redovisat värde i	Verkligt värde	Verkligt värde
	Catron före förvärvet	justering	redovisat i koncernen
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	0,0	17,5	17,5
Materiella tillgångar	0,0	0,2	0,2
Omsättningstillgångar
Varulager	0,5	–	0,5
Kundfordringar och övriga fordringar	5,0	–	5,0
Likvida medel	4,5		4,5
Uppskjuten skatteskuld	–0,6	-4,7	–5,3
Övriga avsättningar	–0,4	–	–0,4
Räntebärande skulder	0,0	–	0,0
Lev. skulder och övriga skulder	–3,2	–	–3,2
Netto identifierade tillgångar och skulder	5,8	13,0	18,8
Köpeskilling
Aktier, emission av 544 724 st CTT aktier			12,5
Beräknad tilläggsköpeskilling			6,4
			18,9
Goodwill			0,1
Kontant reglerad köpeskilling Inklusive förvärvskostnader			0,0
Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget			4,5
Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv av dotterbolag

NoT 32 – övRigA AvSäTTNiNgAR

		KoNCERNEN		ModERBolAgET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Ingående avsättning	0,0	0,0	0,0	0,0
Årets avsättning	6,0	0,0	6,0	0,0
utgående avsättning	6,0	0,0	6,0	0,0

Övriga avsättningar utgörs i sin helhet av beräknad tilläggsköpeskilling avseende Catron Elektronik AB. Tilläggsköpeskillingen utgörs av en 50%-ig del av vinsten under de kommande tre åren.

NoT 33 – RESulTAT PER AKTiE

Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 10 872 224 (föreg. år 10 846 714). Eftersom resultatet per aktie är negativt har någon utspädning pga utestående teckningsoptioner ej beräknats.

NoT 34 – övRigA FoRdRiNgAR
	KoNCERNEN		ModERBolAgET
	09-12-31	08-12-31	09-12-31	08-12-31
Marknadsvärde, valutasäkringar	1,4	0,0	0,0	0,0
Momsfordringar	0,7	1,0	0,8	1,0
Skattekonto	1,1	0,1	0,0	0,1
Övrigt	0,1	0,0	0,0	0,0
	3,3	1,1	0,8	1,1

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 april 2010. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2010.

NYKöPiNg 2010-04-13

Karl-Axel Granlund Anders Helmner Johan Lundsgård Ordförande

Lars Lindgren Björn Rönnquist Torbjörn Johansson

Vår revisionsberättelse har avgivits 2010-04-13

Anders Meyer Nicklas Malm Auktoriserad revisor Godkänd revisor

Verkställande direktör

Grant Thornton Sweden AB Grant Thornton Sweden AB

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i CTT Systems AB (publ.) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-59. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Nyköping den 13 april 2010

Anders Meyer Nicklas Malm Auktoriserad revisor Godkänd revisor Grant Thornton Sweden AB Grant Thornton Sweden AB

CTT Bolagsstyrningsrapport 2009

CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning.

CTT tillämpar koden med de undantag som framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.

Denna rapport utgör del av den formella årsredovisningen och är granskad av bolagets revisorer. CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.

Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.

Aktieägarna

Den 1 jan 2010 hade bolaget 3 073 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 48 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se.

Årsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.

Årsstämma hölls den 7 maj 2009 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Karl-Axel Granlund, Anders Helmner och Lars Lindgren samt nyval av Johan Lundsgård och Björn Rönnqvist. Karl-Axel Granlund omvaldes av det konstituerande styrelsemötet direkt efter stämman till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga styrelseledamöter närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 23,8 procent av aktier och röster i bolaget.

För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www.ctt.se respektive avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning för 2009.

Stämman beslutade vidare:

att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 200801-01—12-31 (12 mån) samt att behandla årets förlust enligt styrelsens förslag.

• att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2008.
• att styrelsearvode ska utgå med max 250 000 kronor till styrelsen som helhet att fördela inbördes.Revisorsarvode skall som tidigare utgå enligt löpande räkning.
• att tillsätta valberedning enligt styrelsens förslag om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilken i korthet ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.

Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se protokoll på CTT:s hemsida www.ctt.se.

Styrelsen och dess arbete under 2009

Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten.

Styrelsen bestod efter val på årsstämman av fem ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och ekonomichef i moderbolaget som föredragande. Marknadschef och revisorer deltager även regelbundet under vissa punkter på vissa av årets styrelsemöten.

Av styrelsens nuvarande 5 ledamöter är 4 att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.

Styrelsen har under 2009 haft 6 styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen

som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknadsoch nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Samtliga av styrelsens nuvarande ledamöter har närvarat vid samtliga styrelsemöten.

Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades.

Styrelsen har årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete.

Ersättningsutskott

I CTT utgör hela styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i "riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" antagen på årsstämman 2009.

Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet.

Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.

Revisionsutskott

Styrelsen i CTT har valt att inte inrätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bland annat på grund av koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa arbetsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister som skulle motivera en förändring och tillsättande av ett utskott. De valda revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under

2009 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2009 har översiktligt granskats av bolagets revisorer.

Valberedning

En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter.

Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter.

Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman.

Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan.

Inför 2010 års årsstämma har valberedningen genomfört ett antal protokollförda telefonmöten där de ärenden som ankommer på valvberedningen har beretts. Valberedningen har bestått av representanter för bolagets tre största ägare Dessa är Volito AB, Trulscom AB och Catron Design AB som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier.

Valberedningens har i sitt arbete med att ta fram förslag på nya kandidater till styrelsen beaktat den typ av kombination av ledamöter som är lämplig med hänsyn till bolagets verksamhet och utvecklingsskede.

Att behålla den bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund som funnits i den samlade styrelsen sedan tidigare anses viktigt. Styrelsen bör och har också kontinuerligt förnyats men kontinuitet är enligt valberedningen viktigt då mycket bärs vidare av styrelsens ledamöter som individer.

Valberedningen har också beaktat och åtgärdat det faktum att styrelsen tidigare saknat kvinnliga ledamöter.

Företagsledningen

Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och av styrelsen fastställda mål och strategier.

Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

I CTT:s ledning ingick under 2009 verkställande direktören, ekonomichefen, marknadschefen, utvecklingschefen, chef för customer support, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning för 2009 under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se.

Internkontroll

Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.

Särskild granskningsfunktion

CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision.

Riskanalys

CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i årsredovisningen samt på www. ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt

stadium kunna identifiera risker. I samband med tredje kvartalets bokslut görs årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering av revisorerna vilken avrapporteras till styrelsen vid kommande styrelsemöte.

Revisorer

Vid årsstämman den 16 november 2006 valdes Anders Meyer (auktoriserad revisor) samt Nicklas Malm (godkänd revisor), Grant Thornton Sweden AB, till bolagets revisorer för en mandat period om 4 år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor.

Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.

Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och börsens rekommendationer, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.

Bolagsordning

I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se www.ctt.se.

Information och kommunikation

Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se. På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se.

CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver.

Distribution av pressmeddelanden och redovisningsmaterial extern redovisningsinformation, delårsrapporter och bokslutskommuniké, offentliggörs i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter. Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.

Avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning

Inför 2010 års årsstämma har arbetet med valberedning försenats och en valberedning tillsattes ej i stipulerad tid 6 månader innan stämman utan först i början av 2010.

Ledande befattningshavare

Torbjörn Johansson

VD, född 1958. Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991. Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996. Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 35 000 st. Antal teckningsoptioner: 25 000 st.

Maria Wester

Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/ försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/ FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kva li tetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

Ulf R. Liljenberg

Försäljnings- och marknadschef, född 1960. Civilingenjör maskinteknik Lunds Tekniska högskola. Marknadsekonom IHM. Ingenjörschef Transwede Airways 1988–1990. Teknisk Chef Transwede Airways 1990–1995. Marknadschef, Europa, Credit Lyonnais/PK Airfinance (CLPK), Luxembourg 1995–2000. Delägare och finans och affärsutvecklingschef i Eurowind AB 2000–2002. Försäljnings och marknadschef i CTT sedan 2002. Antal aktier i CTT: 16 798 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

Stefan Hammar

Produktionschef, född 1959. Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktionschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

kompletterande information enligt nBk:s rekommendationer

Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag

VD och vissa befattningshavare i bolaget har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångs vederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte för övriga 6 månaders lön.

Mikael Brate

Ekonomichef, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/Borlänge 1984. Projekt- och Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988–1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004–2006, Ekonomichef CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 25 000 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

Torleif Nilsson

Utvecklingschef, född 1960. Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplansystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 7 530 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

Peter Landquist

Eftermarknadschef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och kon struk tion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruk tionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef från 2006. Antal aktier i CTT: 4 760 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

Tony Rosendahl

VD Bribo Mekaniska AB , född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1989–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2008. Från 2008 VD Bribo Mekaniska AB. Antal aktier i CTT 2 000 st. Antal teckningsoptioner: 0 st

Mats Juhlin

VD Catron Elektronik AB, född 1960. Elektroingenjörsexamen vid Stockholm Tekniska Institut 1984. Utvecklingsingenjör mjukvara Diab Data AB 1984 – 1992. Utvecklingsingenjör mjukvara Bull AB 1992 – 1994. Konsult Enea Data AB 1994 – 1997. Konsult Technology Nexus AB 1997 – 2001. Group Product Manager Attendo Senior Care AB 2001 – 2006. Egen företagare Capelco AB, 2006 – från 2010 VD Catron Elektronik AB. Antal aktier i CTT: 1 700 st. Antal teckningsoptioner: 0 st.

styrelse och revisorer

OrdinArie ledAMöTer

Karl-Axel Granlund

född 1955, Civilingenjör, Industriell ekonomi, Linköping, styrelseordförande sedan 1993. Huvudägare och styrelseordförande i Volito AB. Styrelseledamot i bl.a. Peab AB (publ). Volito AB äger 1 761 427 aktier i CTT.

Anders Helmner

född 1953, Master of Science, Lund, styrelseledamot sedan 1996. VD Telair International AB. Äger 3 663 aktier i CTT.

Lars Lindgren

född 1950, Civilekonom, Handelshögskolan Göteborg, styrelseledamot sedan 2006, styrelseledamot i Skyways och i Air Greenland. Äger 0 st aktier i CTT.

Johan Lundsgård

Född 1953, Ekonom, styrelseledamot sedan 2009. VD och Koncernchef i Volito AB. Styrelseledamot i Partnertech Karlskoga AB. Äger 0 aktier i CTT.

Björn Rönnqvist

Född 1963, Civilekonom, Uppsala Universitet, styrelsemedlem sedan 2009. VD Icecapital Securities AB, Äger 1 800 aktier i CTT.

reViSOrer

Anders Meyer

Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.

Nicklas Malm

Godkänd revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.

CTT Systems AB (publ.) Box 1042 Se-611 29 nyköping Tel: 0155-20 59 00 fax: 0155-20 59 25 e-mail: ctt@ctt.se www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: nyköping 68