Annual Report (ESEF) • Mar 28, 2024
Preview not available for this file type.
Download Source FileFÖR YTTERLIGARE INFORMATION VÄNLIGEN KONTAKTA
Markus Berg, CFO, på tel. +46(0)10 457 32 05 eller via mejl [email protected]
För mer information se: www.ctt.se
CTT Systems AB Org.nr. 556430-7741
Årsstämman äger rum måndagen den 6 maj 2024 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping.
Aktieägare som vill delta i stämman på plats eller genom poströstning ska:
* vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 25 april 2024
* anmäla sitt deltagande till CTT senast den 29 april 2024, om deltagan- de på plats eller genom att avge sin poströst enligt instruktionerna i kallelsen
För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporate-governance/annual-general-meeting/
2 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 3
39 % VINSTMARGINAL
8,70 KR/AKTIE UTDELNING (föreslagen)
| NYCKELTAL | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 355 | 201 | 151 | 241 | 309 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 120 | 38 | 27 | 92 | 118 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal) | 34 % | 19 % | 18 % | 38 % | 38 % |
| Resultat per aktie | 7,39 | 2,48 | 1,13 | 5,29 | 7,62 |
| Utdelning per aktie | 4,05 | 1,74 | 0,79 | 4,05 | 8,70 1) |
1) Avser föreslagen utdelning
” UNDER 2024 KOMMER FÖRSÄLJNING AV SYSTEM VÄXA SNABBARE ÄN EFTERMARKNADEN” – Henrik Höjer, VD
309 MSEK
4 % ÖVRIGT
11 % OEM
0 % RETROFIT
6 % PRIVATE JET
79 % EFTERMARKNAD
| Nettoomsättning | 2022 | 2023 |
|---|---|---|
| MSEK | 241 | 309 |
| EBIT-marginal | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| % | 34 % | 19 % | 18 % | 38 % | 38 % |
| Vinst per aktie | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 7,39 | 2,48 | 1,13 | 5,29 | 7,62 |
| Utdelning per aktie | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 4,05 | 1,74 | 0,79 | 4,05 | 8,70 |
För 2023: föreslagen utdelning
4 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 5
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsledande leverantören.
CTT är marknadsledande leverantör av system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flyg- plan. CTT har två produktgrupper: luftfuktare och avfuktare. CTT har fler än 50 flygbolag som kunder. Under 2023 omsatte CTT 309 MSEK och hade 80 medarbetare vid årsskiftet.
Trots att luften i ett flygplan är alltför torr i kabinen är den samtidigt för fuktig i perifiera delar av flygplanskroppen. Det är en paradox som har negativ påverkan på människor ombord och på miljön. Flygplan som endast är utrustade med passiva fuktsystem påverkar inte grundorsa- kerna bakom fuktparadoxen.
Torra problemet: Luften ombord på ett flygplan är extremt torr. Detta minskar passagerarnas och besättningens välmående, framförallt gäller det i First och Business class samt i cockpit där luften är särskilt torr, med förhöjd risk för uttorkning och negativ påverkan på immunförsvaret.
Blöta problemet: Kondensation finns på alla flygplan vilket leder till att ett medelstort passagerarplan ökar sin vikt med 200 - 300 kg. Denna extra vikt medför ökad bränsleförbrukning, vilket ökar kostnaderna för flygbola- get och belastar miljön genom onödiga utsläpp av växthusgaser.
CTT s affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.
FÖR TORRT FÖR FUKTIGT - KONDENS
Produktnytta
HÅLLER LUFTFUKTIGHETEN PÅ BEHAGLIG NIVÅ
Höjer luftfuktigheten från ohälsosamt torr till normal nivå, vilket minskar riskerna för uttorkning, trötthet och virusangrepp. Högre luftfuktighet medför även bättre sömn, ökat välbe- finnande och minskad jet-lag samt håller immunförsvaret och smaklökar intakt utan påverkan från uttorkning.
Drivkrafter
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Ökat fokus på luftkvalitet och kabinklimatet riktar intresset mot torr kabinluft och dess påverkan på immunförsvaret.
Trender
UPPLEV ELSE-PARADOXEN
Flygbolagen förbättrar ständigt sin Business class. Den torra luften i kabinen motverkar satsningar på gour- met-mat, exklusiva viner och interiörer som är designade för att maximera upplevelsen. En förhöjd luftfuktighet medför att våra sinnen som smak normaliseras och kroppen är mindre stressad. Det förhö- jer upplevelsen av gjorda investeringar.
Tillgänglighet
LEDANDE OEM-LEVERANTÖR
OEM-leverantör av samtliga luftfuktare till nytillverkade långdistansflygplan: Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X. Kan Retrofit-installeras i alla moderna långdistansflygplan.
Produktnytta
HÅLLER KONDENSATIONEN I SCHACK
Reducerar kondensation och eliminerar ansamlat kon- densvatten i flygplanet, vilket sänker vikten och därmed bränsleförbrukning samt klimatavtrycket. Ett flygplan utan kondensproblem är alltid lättare och har lägre underhållskostnader genom färre elfel, ingen korrosion och längre livslängd på isoleringsmaterial. Fuktreducering är alltid mer hållbart.
Drivkrafter
MER HÅLLBART FLYGANDE OCH LÄGRE KLIMATAVTRYCK
Ökade krav på att minska miljöavtrycket från passagerare, finansiärer och ägare.
Trender
LÅGPRIS-EFFEKTEN
Allt fler tar efter lågpisflygbolagen. Det leder till ökad stolsdensitet och högre load-factor samt en allt kortare tid på marken. Vilket gör att de passiva systemen blir otill- räckliga. Det leder till viktökning och större miljöpåverkan.
Tillgänglighet
RETROFIT MÅSTE DRIVA OEM
Kan Retrofit-installeras på alla flygplansmodeller från Air- bus och Boeing (certifiering för Boeing 737MAX pågår). Saknas som OEM-tillval på volymmarknaden.
VÄL DIVERSIFIERAD KUNDBAS - STOR POPULATION DRIVER MARKNADEN
* CTT har luftfuktare i drift på ca 1 500 flygplan hos fler än 50 flygbolag.
FLERA LEDANDE FLYGBOLAG I NORRA EUROPA
* Kunder i norra Europa, såsom Sunclass, jet2.com och Transavia.
* Fler än 50 flygbolag med avfuktare i drift på ca 1 000 Boeing 787-flygplan och några A350-operatörer.
Premiumklass utan luftfuktare
Sahara och Nordpolen
Premiumklass med luftfuktare
5-6 %
15 %
22 %
CTT har produkter som dels höjer kabinluftens fuktinnehåll och dels håller flygplanskroppen torr. Detta medför ett behagligare klimat ombord och ett mer hållbart flyg med sänkt klimatavtryck.
6 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 7
Stark marknadsutveckling grund för tillväxt
Marknaden utvecklades i en mycket gynnsam riktning under 2023 när flygbolagen dels åter- tog flygplan som parkerades under pandemin, dels la order för förnyelse av sina flygplans- flottor. Antalet beställningar av långdistans- flygplan var 2023 det högsta på över 15 år. Det medför att orderböckerna på A350- och Boeing 787-flygplan i skrivande stund totalt uppgår till ca 1 500, vilket nästan är lika många som man hittills levererat. För att möta efterfrågan siktar Airbus och Boeing på att fördubbla produktionstakten till 2026. Det kommer vara en central drivkraft för vår tillväxt kommande år. Därtill räknar jag med att vi ska sälja system när kabinerna på äldre flygplan uppgraderas. CTT har en stark marknadsposition och dessa två uthålliga markandstrender lägger en stabil grund för bolagets tillväxt.
Positiva milstolpar i verksamheten
I verksamheten togs ett viktigt steg när Boeing godkände de första serieleveranserna av våra luftfuktarsystem till sin senaste modell 777X, som beräknas vara redo för marknaden 2025. Ett annat framsteg var att en ny A350-operatör valde fem av våra sex luftfuktarsystem på den första batchen av sin flygplansbeställning.Det innebär att två flygbolag specificerat befuktning i hela premiumkabinen i sina nya A350, båda med första flygplansleverans 2025/2026. Därtill har två flygbolag valt luftfuktarsystemet i premiumkabinen på 777X med planerad leveransstart under 2025.
Nytt vinstrekord och extra utdelning
När det gäller bolagets finansiella prestation ökade omsättningen med 28 %, främst som följd av en växande eftermarknadsaffär vars intäkter ökade med 30 %. Det är en tillväxt som väsentligt överstiger ökningen av populationen, främst berorende på ökade intäkter från reservdelar och reparationer. Den mycket gynnsamma produktmixen och valutan resulterade i ett nytt vinstrekord och den högsta rörelsemarginalen hittills. Eftersom CTT har en stor nettokassa och genererar ett starkt kassaflöde kan styrelsen föreslå en extrautdelning samtidigt som bolaget har tillräckliga resurser för fortsatt expansion.
Systemleveranser driver tillväxten
De senaste åren har eftermarknaden drivit omsättningen. Under 2024 kommer försäljningen av system däremot växa snabbare än eftermarknadsintäkterna. Det finns en stor potential om man jämför med 2019 då omsättningen från system var 137 MSEK högre. Det är förvisso inte en jämförbar siffra eftersom CTT inte längre har avfuktare som standard på Boeing 787. Det motverkas dock av framväxande leveranser till ett helt nytt OEM-program (777X). Den främsta drivkraften att öka omsättningen de närmaste åren kommer vara att fler plan produceras. Jag räknar dock med att vår omsättning till OEM ska kunna växa ännu snabbare genom en högre penetration. Vi ska även verka för att kabinbefuktning finns på Boeing 787 och så småningom även på Airbus A321XLR.
Ny marknadsdynamik - Nya möjligheter
Det finns många samverkande faktorer som talar för att vi de närmaste åren ska få fart på marknaden för kabinbefuktning. Fler än 50 flygbolag har positiv erfarenhet av produkternas driftsäkerhet och prestanda. Piloter och kabinpersonal bekräftar bättre välbefinnande under och efter flygningen. Nästa steg är att flygbolagen ska ge passagerarna samma klimatfördelar. Vårt fokus ligger på att man ska välja kabinbefuktning i OEM-katalogerna på A350 och Boeing 777X. Kabinbefuktningsmarknaden har idag låg penetration med endast fyra flygbolag som har system i drift. Under 2025/26 får ytterligare fyra flygbolag leverans med kabinbefuktning på A350 och 777X. I takt med att fler flygbolag har system i drift kommer marknadsdynamiken förändras. Detta genom nya möjligheter när flygbolag ska harmonisera upplevelserna ombord genom att likställa kabinerna. Därtill ges möjligheter när man vill differentiera olika kabinklasser i flygplanen. Sammantaget skapas nya affärsmöjligheter för retrofit av kabinbefuktning. CTT har ett attraktivt erbjudande där kostnaden för att installera kabinbefuktning är någon enstaka procent av den totala budgeten för att uppgradera en Business class (se även sid 27).
Private jet – OEM är nyckeln
Utöver kommersiella flygplan har CTT produkter för privatflygplan. Idag är CTT ensam leverantör på VIP-marknaden, där bolagets intäkter pendlat mellan 10 och 50 MSEK per år. VIP-marknaden har ingen tillväxt och enda sättet att växa är genom högre penetration, främst på de mindre VIP-flygplanen. Ett viktigt steg i den riktningen är samarbetet med Airbus Corporate Jets (ACJ) som marknadsför och säljer våra färdigutvecklade kit-lösningar för ACJ320 och ACJ TwoTwenty. Detta framgångsrika koncept ska vi etablera med andra tillverkare, inklusive de på den betydligt större marknaden för stora businessjets. Vi kan bara nå volymer genom samarbeten med OEM. Utfallet blir binärt och får stor påverkan på vår omsättning om vi uppnår detta, speciellt med de tre största tillverkarna: Bombardier, Dassault och Gulfstream. Jag är försiktigt optimistisk att vi ska ingå avtal med ytterligare en tillverkare i Private jet segmentet under 2024. Detta är av högsta prioritet för CTT.
Avfuktare - fokus på omstart
Under de senaste åren har verksamheten med avfuktare haft en rad bakslag: Boeing plockade bort avfuktare som standardutrustning på 787 (2019). Airbus tvärvände under pandemin genom att avbryta utvecklingsprojektet för A321XLR. Rysslands krigsagressioner stängde den ryska marknaden som var en av våra tillväxtmarknader. Dessutom har bolagets två största kunder, Jet2 och Transavia, slutat att köpa som följd av att man är i transition från Boeing 737NG till Airbus A320-familjen. De har båda tidigare köpt Boeing-flygplan med avfuktarsystemet fabriksmonterat. Det är idag inte möjligt på A320. Vi har en bra dialog med både Jet2 och Transavia och första möjlighet till affär är vid C-check ca två år efter leverans av ett nytt flygplan. Härutöver har vi en testinstallation på sex A321 hos ett större lågkostnadsflygbolag. Även om det går trögt är vi övertygade om att avfuktare ska finnas som tillval vid leverans av flygplan. Det borde vara en del i en hållbarhetskatalog som positivt bidrar till att flygbolagen kan nå sina klimatmål och bidrar till minskad bränsleförbrukning och därmed lägre CO2-utsläpp. Det är dock i dagsläget utmanande att få in produkter för fabriksmontering då Airbus och Boeing inte nått sina produktionsmål. Förändringstrycket måste komma från stora flygbolagskunder. Även om 2024 ser ut att bli svagt så är jag övertygad om att vi under året ska ta steg så att man i framtiden kan välja avfuktare till nya flygplan.
Eftermarknaden - central för vår affär
Eftermarknaden är en viktig del av affärsmodellen. Varje produkt i drift måste byta ut förbrukningsartiklar minst en gång per år och därtill med tiden byta reservdelar. Tiden från första flygplansleverans av en ny modell tills det sista tas ur drift är 50 år eller mer. CTT:s produkter finns på Airbus A350, Boeing 787 och 777X, som kommer vara ryggraden i långdistanstrafiken under lång tid framöver. Dessutom har bland annat Emirates och Lufthansa återtagit A380-flygplan med luftfuktare installerat. För att maximera våra intäkter måste vi säkerställa att produkterna nyttjas under hela flygplanets livslängd och att operatören väljer våra produkter i eftermarknaden. Det finns konkurrens, men CTT har en stor fördel som OEM-leverantör eftersom vi utvecklat och anpassat produkterna tillsammans med Airbus och Boeing. Våra originalprodukter möter därmed samtliga krav som ställs för att exempelvis luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans med flygplanet. Eftermarknadsstrategin syftar till att CTT alltid ska vara det bästa alternativet. Vi ska över tid öka kundnyttan ytterligare genom att vi adderar nya funktioner, integrerar produkterna i andra system och säkerställer marknadsledande kvalité och tillgänglighet. Detta ger CTT unika konkurrensfördelar och utgör starka skäl för alla kunder att fortsätta välja bolagets originaldelar.
Hållbarhet omsluter verksamheten
Hållbarhetsfrågor är givetvis en naturlig del av vår verksamhet och integrerad i strategin. Grundläggande delar är på plats såsom att vi arbetar efter FN:s Global Compact. Vidare följer vi de 10 principerna inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption fullt ut. Vårt hållbarhetsarbete är utformat med utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030. CTT fokuserar på tre områden: miljöansvar, ansvarsfull arbetsgivare samt affärsetik och mänskliga rättigheter. Alla medarbetare följer vår uppförandekod. Vi arbetar för att förbättra jämställdhet i allmänhet och könsmångfalden i synnerhet. En diversifierad arbetsstyrka leder till bättre och mer kreativa beslut samt högre produktivitet. Andelen kvinnor har ökat till 35 % och andelen kvinnliga chefer är 25 %. Vi tar fortsatt initiativ för att öka jämställdheten och inkluderingen ytterligare. Jag vill lyfta fram ett uppnått mål inom fokusområdet ”ansvarsfull arbetsgivare”. CTT har certifierat sig som ett ”Great Place To Work”. Att vi lyckades nå certifiering på första försöket bygger på ett långsiktigt arbete med fokus på medarbetare där grunden finns i ”CTT andan”, som numer är dokumenterad. Ytterligare ett bevis på att CTT är ett bra ställe att arbeta på är att flera medarbetare valt att komma tillbaka till oss när vi återigen anställer personal. Personalen är bolagets mest värdefulla tillgång och vi fortsätter att satsa på en säker arbetsplats, kontinuerliga hälsoundersökningar och maximerat friskvårdsbidrag.
Alla medarbetare är aktieägare i CTT
Jag vill även lyfta fram CTT Systems AB Vinstandelsstiftelse där samtliga anställda får en lika del av företagets vinst oavsett lön och befattning. Varje år avsätts en del av bolagets resultat till Vinstandelsstiftelsen för köp av aktier. Idag är personalen genom stiftelsen 17:e störste ägare i CTT. En anställd som arbetat heltid sedan starten 2015 har vid årsskiftet ca 2 200 aktier i CTT. För 2023 har vi kunnat avsätta ytterligare 101 000 SEK per berättigad anställd.
Unika produkter som gör flyget bättre
Våra produkter har positiv påverkan genom minskat klimatavtryck på varje flygning och förbättrat klimat ombord för passagerare och besättning. Våra avfuktare minskade under 2023 utsläppen av CO2 med motsvarande det från 83 000 personbilar. CTT:s luftfuktare skapade en förbättrad arbetsmiljö för drygt 64 % av världens alla piloter på 787 och A350 samt för övriga i besättningen. Detta ger inspiration och är ännu en anledning som gör att så många på CTT i likhet med mig känner stort engagemang för vår mission.
Motståndskraftiga tillväxttrender
Våra marknadsutsikter har förbättrats och förutsättningarna för starkt tillväxt under många år framöver är mycket goda. Vi lever i en värld med ihållande låg förutsägbarhet, särskilt när det gäller geopolitik. Vårt grundscenario är att flertalet av våra drivkrafter ska vara stabilt underbyggda och ha god motståndskraft. CTT har ett fantastiskt team och ledande samarbetspartners. Tillsammans fortsätter vi att leverera enligt vår strategi som gör flygresor bättre och genererar god avkastning till våra aktieägare.# VD-ORD
Nyköping i mars 2024 Henrik Höjer, VD • Toppnotering för vinst och utdelning • Stark marknad - rekordår för order på nya flygplan • OEM kommer återigen bli tillväxtmotorn
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsledande leverantören.
CTT:s affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.
Fuktregleringssystem är konstruerade för att sitta i flygplanet under dess fulla livstid. Varje år måste man byta ut vissa delar och över tid krävs reparationer. Det skapar en signifikant eftermarknad. CTT ska genom samarbeten tillhandahålla pålitliga, säkra, effektiva och hållbara system som genom bolagets aktiva teknologi eliminerar grundorsakerna till fuktproblem i flygplan.
Produkterna är anpassade för att sitta i flygplanet under dess fulla livslängd. Affärsmodellen bygger på dels intäkter från försäljning av produkter och system som monteras hos flygplanstillverkare i nya flygplan eller i befintliga flygplan, och dels på intäkter från en betydande eftermarknadsaffär. För att CTT ska nå den fulla intäktspotentialen måste produkterna användas under hela flygplanets livslängd och operatörerna måste välja CTTs originaldelar i eftermarknaden.
Affärsmodellen vilar på att ha en stark position hos OEM-tillverkare med långa kontrakt och starka relationer med flygbolag och andra operatörer av flygplan. Att vara leverantör till OEM-tillverkare ställer stora krav på verksamheten såsom leveransförmåga och kvalitet. Det ger CTT en konkurrensfördel och möjlighet att definiera agendan för aktiv fuktkontroll i flygbranschen. Eftersom OEM har långa produktlivscykler och höga barriärer kan CTT uppnå nischdominans för lång tid framöver.
Affärsmodellen skapar förutsättningar för uthållig vinstökning genom gradvis ökning av den låga marknadspenetration av bolagets produkter och en stadigt växande eftermarknad. Aktieägarvärde ska skapas genom att starka kassaflöden kan genereras, drivet av fler produkter i drift och full utnyttjandegrad under hela livslängden, samt att CTT ska förbli den dominerande leverantören i eftermarknaden.
Bolagets strategi syftar till att i kraft av sin ledande position skapa lönsam och uthållig tillväxt genom att öka marknadspenetrationen av produkter för befuktning av kabinluften och avfuktning av flygplan. Bolagets strategi bygger på att vara ledande leverantör till OEM-tillverkare, driva marknaden och befästa positionen i eftermarknaden. Målet är att bolagets verksamhet ska bidra till en mer hållbar utveckling för flyget.
Att vara leverantör till OEM är centralt, ger legitimitet och får stort marknadsgenomslag. OEM ställer höga krav på verksamheten och kräver ständig optimering. CTT är pionjären och måste därmed ensam säkerställa marknadens kännedom om fördelarna med aktiv fuktkontroll. En allt viktigare drivkraft att välja bolagets produkter vid OEM eller Retrofit är att de bidrar till att man kan nå sina hållbarhetsmål. CTT har stort applikationskunnande och strategiska samarbeten, vilket gynnar bolaget att leda utvecklingen och bibehålla sin dominans i eftermarknaden.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har CTT strategiska prioriteringar med ett långsiktigt hållbarhetsarbete integrerat. Strategins fyra hörnstenar omfattar tillväxt i populationen av system, fokus på eftermarknaden, verksamhetsoptimering och investeringar samt aktiviteter för teknisk ledarskap och innovation. Den strategiska agendan anger inriktningen och styr bolagets beslutsfattande samt resulterar i mål och åtgärder som avrapporteras årligen i årsredovisningen.
Strategin har som centralt fokus att driva marknaden och skapa förutsättningar för tillväxt. Ytterst handlar det om att generera en större installerad bas av bolagets produkter. Marknadspotentialen är stor eftersom penetrationen är mycket låg.
Eftermarknaden är en viktig del av affärsmodellen och ett prioriterat fokusområde i bolagets strategi. CTT har som pionjär och med starka OEM-relationer samt världsledande partners en mycket stark position. Detta är en god grund för att CTT ska kunna bibehålla sin dominerande position i eftermarknaden. På en övergripande nivå syftar strategin till aktiviteter och investeringar som leder till att systemen nyttjas under hela livslängden och säkerställer att man väljer bolagets originaldelar i eftermarknaden. Utöver reservdelar och serviceverksamhet består den av två olika förbrukningsvaror, en till avfuktaren och en till luftfuktaren, som byts ut årligen.
CTT har fyra hörnpelare i sin eftermarknadsstrategi:
Tekniskt ledarskap och innovation En central del av strategin är att distributionen ska gå via flygplanstillverkarna. Det stärker banden ytterligare till OEM och ger ett incitament till försäljning av system. En annan hörn-pelare är att bolaget ska motverka standardisering och eftersträva unika egenskaper mellan olika modeller. Den kanske allra mest centrala delen av strategin är att CTT alltid ska erbjuda störst kundnytta och värde.
Flygbranschen är förvisso konservativ, men världen står aldrig stilla. Det ska inte heller CTT göra utan bolaget ska nyttja sin ledande marknadsposition till förbättring av kundnyttan genom att addera nya funktioner, integrera produkterna i andra system och säkerställa marknadsledande tillgänglighet.
Det finns en rad fördelar som talar för att CTT ska lyckas behålla sin starka eftermarknadsposition:
För det första finns det ett stort antal flygbolag som enbart väljer originaldelar i eftermarknaden. För det andra finns produktspecifika fördelar som bottnar i att CTT utvecklat och anpassat produkterna tillsammans med Airbus och Boeing. Det medför att CTT har ett unikt applikationskunnande och produkter som möter hela kravspecifikationen. För att uppnå detta har CTT exempelvis tagit fram ett specifikt och unikt material till luftfuktaren, som kvalificerats tillsammans med Airbus och Boeing. Bolagets originaldel möter samtliga krav som ställs för att luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans med flygplanet. Detta ger CTT en konkurrensfördel och utgör ett starkt skäl för många kunder att fortsätta välja bolagets originaldelar. Tredjepartsprodukter som förlitar sig på de material som finns att tillgå på den öppna marknaden kommer ha sämre prestanda och kvalitet eftersom dessa inte specialanpassats till flygplan.
Sammantaget är CTT som originalleverantör med sina starka partnerskap väl positionerat för att bibehålla sin marknadsdominerande ställning. CTT lägger stor vikt på relationer till partners och leverantörer för att säkerställa att man uthålligt kan upprätthålla de högt ställda kraven på leveransprecision och kvalitet. CTT kan därför i vissa fall ta över försörjningen av strategiska insatsvaror och delar i tillverkningsprocessen eller fördjupa samarbetet med underleverantörer.
Inom verksamheten för service och reparation ska processer och rutiner hela tiden anpassas för att kunna ge en hög servicegrad.
Inom produktion pågår ständig förbättring för att optimera tillverkningskostnaden, men också för att förbättra arbetsmiljön och minimera påverkan på miljön. Inom försäljning blir det viktigare att när marknaden växer, ta steg mot att förbättra försäljningsprocesser med moderna stödsystem. En annan viktig del av verksamheten är tillgång till strategiska nyckelkomponenter där de senaste årens turbulens visat värdet på starka partnerskap och tillförlitliga försörjningskedjor. CTT måste hela tiden utveckla och anpassa produkterna till nya flygplanstyper och projekt. I ett längre perspektiv måste funktion och prestanda förbättras. Det kan handla om lägre vikt genom andra materialval eller mindre i att utveckla och skydda eftermarknaden genom att ständigt förbättra prestanda, pålitlighet och tillgänglighet.
Bolagets strategi ska med hållbara förtecken sätta fokus på att optimera och utveckla verksamheten, såsom att förbättra kvalitet och leveransförmåga. Detta ska främst genomföras genom ett kontinuerligt förbättringsarbete där bolaget ska effektivisera processer inom samtliga verksamhetsområden. Inom utveckling pågår löpande aktiviteter som syftar till att underlätta och förbättra exempelvis processer för test, verifiering samt projektmetodik.# CTT Årsredovisning 2023
Det finns starka drivkrafter som talar för populationstillväxt i dels en allmän strävan att göra flygresor mer hållbara och dels ett ökat fokus på att skapa ett mer hälsosamt klimat i kabinen. CTT är pionjär och marknadsledande leverantör av såväl avfuktare som luftfuktare. En central del i strategin är att uppnå kritisk penetration för att driva marknaden och tillgängligheten hos OEM. Tillväxten ökar i takt med att fler och fler flygbolag upplevt nyttan med aktiv fuktreglering. Framgångsrika OEM-program skapar detta momentum.
För att uppnå hög och uthållig tillväxt i populationen är således OEM-kanalen bärande. Att ha bolagets produkter tillgängliga för montering i nytillverkade flygplan är en grundförutsättning för skalbar tillväxt. CTT levererar antingen direkt till flygplanstillverkaren eller indirekt till exempelvis leverantören av luftsystemet. Det medför att bolagets produkter är mer eller mindre integrerade i andra större system, vilket ställer krav på god övergripande systemförståelse. Framgångsrika modellplattformar som exempelvis Boeing 787 stärker bolagets goodwill och driver merförsäljning på andra flygplansmodeller. En stor installerad bas leder även till ökade möjligheter att operatörer väljer att installera i befintliga flygplan (Retrofit).
För att sälja OEM-tillvalen och driva Retrofit-affären krävs en metodisk bearbetning av operatörerna, såsom flygbolag och charteroperatörer av privatflygplan. För att ha global marknadsnärvaro strävar CTT efter nära marknadssamarbeten. utrymmeskrävande produkter. Andra områden är teknisk integration för att nå nya marknader. Investeringar i forskning och utveckling sker löpande med fokus på nya produktgenerationer och ökat systemansvar. CTT investerar också
12 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 13
I februari 2023 godkände Boeing befuktningssystemet för serieleverans till deras nyutvecklade och största flygplan - Boeing 777X. I och med denna milstolpe finns CTTs befuktningssystem på de tre modernaste modellerna för långdistansflygningar: Airbus A350 samt Boeing 787 och 777X.
Boeing startade 777X-projektet för tio år sedan, i november 2013. Baserat på framgångarna med befuktningssystemen i cockpit och besättningens viloutrymmen på 787, var det logiskt att ha med det i specifikationen. Utöver erbjudandet på 787 ville Boeing nu även inkludera befuktning i premiumklasserna (och därmed matcha Airbus A350). Efter den formella upphandlingen stod CTT som segrare och i början av 2017 gick startskottet för ännu ett stort OEM-utvecklingsprojekt.
Målsättningen var att vidareutveckla och förbättra 787-systemet. CTT hade utökat sitt åtagande genom att för första gången i ett OEM-projekt utveckla en mjukvarustyrd kontrollenhet. För att minska riskerna i projektet genomfördes analyser, simuleringar och prototyputveckling i syfte att verifiera design och prestanda samt fånga upp eventuella problem. Risker och svårigheter diskuterades gemensamt med Boeing för att hitta tekniska lösningar. Arbetssättet säkerställde konfidens inför formell kvalificering och verifiering senare i projektet.
En viktig del i projektet var att designa utformningen av luftkanalerna fram till luftfuktarna för att få ett så optimalt luftflöde som möjligt. CTT använde för första gången CFD-beräkningar och baserat på dem utformades 3D-printade prototyper av luftkanalerna. Med dessa gjordes tidiga tester av luftfuktarnas prestanda. Numera är CFD standard på CTT vid design av nya system.
Projektteamet ställdes inför en stor utmaning i det att befuktning ska fungera i avskilda kabinutrymmen med höga väggar, så kallade ’High Wall Suites’, med individuell temperaturstyrning. Detta samtidigt som befuktningssystemet enbart har en luftfuktare för hela kabinsektionen. CTT utvecklade en mjukvarustyrd kontrollenhet, som är dedikerad för varje befuktningssystem, och som oberoende styr respektive luftfuktare. Upp till fem befuktningssystem kan installeras i varje 777X-flygplan. Mjukvaruutveckling inom flyg är en stor utmaning med omfattande process- och kravhantering, men samarbetet med Boeing och mjukvaruleverantören Syncore (numera Etteplan) har varit lärorikt och framgångsrikt.
Under hela projektet har CTT haft ett bra samarbete med Boeing där bolagets kunskap och erfarenhet respekterats och tillvaratagits. CTT har återigen visat att man klarar att hantera en stor kund som Boeing med dess omfattande processer och krav i ett stort projekt. CTT och Boeing har gemensamt utvecklat ett system som gör att flygresor blir väsentligt behagligare för besättning och passagerare. Nästa viktiga steg i 777X-projektet är certifiering av hela flygplanet. Målet är att Boeing ska leverera det första 777X-flygplanet till kund under 2025.
777X finns i två varianter, 777-8 och 777-9. 777X har nya motorer, nya kompositvingar och teknik från Boeing 787. 777X introducerar den senaste innovativa tekniken, inklusive den mest avancerade, bränsleeffektiva kommersiella motorn någonsin. Dessutom har kompositvingen 777X en längre spännvidd än dagens 777. 777X har unika fällbara vingspetsar, vilket ger större vingar för effektiv flygning och enklare flygplatsdrift med ett lägre vingspann på marken. Den optimerade spännvidden ger högre effektivitet, betydande bränslebesparingar och fullständig kompatibilitet vid gaten till flygplatsen. Totalt är 435 fasta order lagda. Emirates har lagt den största ordern på 777X, med 205 flygplan.
14 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 15
| Avstämning 2023 | Mål | Utfall # Strategiska mål 2024–2025
1) Testkunder exkluderade
16 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 17
CTT är marknadsledande i flygindustrin avseende system som aktivt bekämpar dels extremt torr kabinluft och dels fukt i flygplanskropp och struktur. Det krävs aktiva system som angriper grundorsakerna för att lösa fuktproblemen till gagn för människor och miljö.
Ett behagligt inomhusklimat beror på mer än bara temperaturen. Luftfuktigheten spelar en viktig roll. Allra bäst är det om luftfuktigheten är mellan 40 och 60 % RH. Nivåer runt 20 - 25 % RH är normalt inomhus på vintern när det är kallt ute. Det kan upplevas som ganska torrt men kroppen kan hantera den nivån. Om luftfuktigheten däremot sjunker ytterligare medför det markant påverkan. Det yttrar sig i hur vi mår, även om det kan vara svårt att sätta fingret exakt på vad som är fel. Det påverkar välbefinnande, smak, lukt och förmåga till avkoppling samt återhämtning. Sömnsvårigheter uppstår och risken för förkylningar ökar. Vid extremt låg luftfuktighet under 10 % RH blir effekterna mer tydliga med uttorkade slemhinnor, hud och ögon. Det får negativ påverkan på vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottagliga för exempelvis virusangrepp.
Flygbolagen investerar kontinuerligt för att förbättra upplevelsen i Business class. Trenden går mot ökad flexibilitet för bättre vila och avkoppling. Många flygbolag satsar på mat- och dryckesupplevelser. Torr luft motverkar dessa ambitioner. Om man höjer luftfuktigheten kommer uttorkningen minska och smak och lukt normaliseras.
Luftfuktigheten i ett flygplan sjunker gradvis för att efter ca tre timmar nå en nivå på 5 - 15 % RH i kabinen. På en långdistansflygning får den torra luften påtagligt negativa effekter på passagerare och besättning. Lägst är luftfuktigheten i cockpit och personalens viloutrymmen där den rör sig ned mot noll %. I Första klass där få passagerare vistas är luftfuktigheten endast 5 % RH och i Business class enbart marginellt högre. Därmed är luften i planet torrare än någonstans på jorden. Det är en extrem miljö med negativ påverkan på kroppen. De negativa uttorkningseffekterna sitter kvar i kroppen och bidrar till jetlag.
Kondensvatten som inte hanteras leder till att flygplanets vikt ökar. Det är ett vedertaget problem att kondens bildas. Den uppstår på alla flygningar i utrymmet ovanför passagerarutrymmet. Den luft som kommer i kontakt med den mycket kalla insidan på flygplanskroppen kondenseras och fryser till is. Mängden kondens som bildas under flygning avgörs i allt väsentligt av antalet passagerare ombord. Under inflygning och på marken omvandlas isen till vatten.
När planet landat ska merparten av kondensvattnet ledas ut via dräneringskanaler, så kallad passiv avfuktning. En del kondensvatten stannar dock kvar i flygplanskroppen, främst i isoleringen. Står flygplanet tillräckligt länge på marken torkar detta vatten ut, men det sker sällan. I stället ackumuleras alltmer vatten i flygplanskroppen.
En ökad flygplansvikt medför högre bränsleförbrukning och därmed ökade driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp. Det rimmar illa med flygbranschens ambitioner och hållbarhetsmål. Kondensvatten kan öka ett medelstort passagerarflygplans vikt med upp till 200 - 300 kg. Vatten kan dessutom orsaka korrosion, fel på elektroniska komponenter och system och ge oönskade driftstörningar. Kondens förstör dessutom isoleringen så att den behöver bytas ut oftare. Beräkningar visar att om flygplansvikten kan minska med 200 – 300 kg skulle det kunna sänka utsläppen av koldioxid med mellan 65 och 100 ton per år. Även om flygindustrin svarar för en liten del av de globala utsläppen av växthusgaser accentueras problemet alltmer av omvärldens ökande krav på mer hållbara flygtransporter.
Kondens bildas i alla flygplan. Historiskt har flygindustrin tillämpat passiva metoder för att minska kondensationsproblemen. Av flera skäl är dessa otillräckliga. Det medför att kondensvatten ansamlas och blir kvar i flygplanet. Det är inte hållbart. Ett annat problem ligger i det paradoxala faktumet att kabinluften är alldeles för torr. Det har länge ansetts som ett nödvändigt ont att flygplan har ett ohälsosamt torrt klimat. CTT är en pionjär i tiden som med sina aktiva metoder angriper grundorsakerna till fuktproblem i flygplan.
Kondens bildas när kabinluften kyls ned mot planets ytterskal. När kondensen i form av is och vatten ansamlas i flygplanet ökar vikten, vilket ger ökad bränsleförbrukning, högre driftskostnader och förhöjda koldioxidutsläpp. När ett flygplan når hög höjd sjunker luftfuktigheten i kabinen snabbt i takt med att luften ersätts med frisk luft utifrån som är extremt torr. Effekten på passagerare och flygpersonal är gradvis uttorkning med negativa effekter för hälsa och välbefinnande.
Det krävs tekniska systemlösningar som hanterar de extrema skillnader som råder i atmosfären på marschhöjd och önskat klimat inne i kabinen, som helst ska ha samma nivå som på jorden avseende frisk luft, temperatur och lufttryck.
18 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 19
CTT är världsledande leverantör av utrustning som höjer luftfuktigheten i flygplan. CTT har marknadens mest effektiva, energisnåla och pålitliga system. CTT är ensam leverantör av luftfuktare till Boeing och Airbus för fabriksmontering i deras senaste modeller av långdistansflygplan. CTT har drygt 50 av världens flygbolag som kunder. Försäljning sker även till privatflygplan. Läs mer om Business jets och VIP på sidorna 24–25.
CTT är världsledande leverantör av luftfuktare som på ett energieffektivt sätt säkerställer att luftfuktigheten förblir på nivåer som människan är van vid (runt 20 till 25 % RH). Detta medför att kroppen fungerar normalt under hela flygningen.# CTT
CTT har produkter för olika flygplanstyper med anpassning för cockpit, besättningens viloutrymmen (Crew rest) och passagerarkabinen. Luftfuktarna installeras främst vid nytillverkning av långdistansflygplan som OEM-tillval. Det finns även möjlighet att retrofit-installera luftfuktare i samband med underhåll eller vid en kabinuppgradering. Luftfuktarna bygger på evaportativ teknik som CTT har anpassat och utvecklat för de specifika krav som finns i flygindustrin generellt och specifikt de från flygplanstillverkarna.
Företagets produkter finns i drift globalt på en väl diversifierad kundbas med över 50 olika flygbolag, många bland de största och mest välkända i världen. Den största kunden svarar för ca 6 % av populationen och de tio största svarar tillsammans för ca 40 %. Merparten av populationen är i början av sin uppskattade livscykel på 15 - 20 år. CTT är vald som ensam leverantör av luftfuktare till de tre moderna långdistansmodellerna från Airbus och Boeing (Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X). Det skapar förutsättningar för god tillväxt och möjligheter att påverka branschens långsiktiga kravspecifikation för fuktreglering i flygplan.
Med bolagets luftfuktare som populärt tillval vid köp av de ledande långdistansflygplanen får CTT alltfler flygbolagskunder. Ökad erfarenhet av produkterna sprider nyttan med aktiv fuktreglering. Det skapar ökade chanser till fler affärer som exempelvis spegling på andra nya modeller eller efterinstallation i befintliga flygplan. Det är vanligt att flygbolag som valt luftfuktare till exempelvis A380 eller Boeing 787 fortsätter att välja samma utrustning på nya modeller. Exempelvis började China Southern att utrusta sina A380 med luftfuktare i Crew rest (som var det enda möjliga tillvalet på A380). När man specificerade Boeing 787 valde man att spegla sitt val på A380 och därtill utrusta cockpit. När det var dags för A350 valde man återigen inte enbart att spegla föregångaren, Boeing 787, utan även att utöka till passagerarkabinen. Att spegla sina tidigare optionsval av luftfuktare gäller exempelvis även Air China, Air France, ANA, China Eastern Airlines, Emirates, Etihad och Turkish Airlines. Den marknadsdynamiken bedöms starkt driva marknaden för luftfuktare.
CTT har en stark ställning som ensam leverantör till Airbus och Boeing samt genom en dominerande position i VIP-marknaden. Det är lägre inträdesbarriärer för konkurrenter inom VIP- och Retrofit-segmenten, även om OEM-leverantörer har en särställning vid efterinstallation i kommersiella flygplan. Främsta konkurrent på luftfuktare är Liebherr Aerospace, men man har valt marknadsfokus i Business jet-segmentet. Konkurrens finns även i en vidare bemärkelse från helt andra kabinprodukter och innovationer som påverkar upplevelsen ombord, såsom exempelvis WiFi för passagerare. Dessa konkurrerar alla om flygbolagens budget för inköp och tidsramar vid efterinstallationsprojekten. I eftermarknaden förekommer konkurrens. Det finns förbrukningsartiklar som tagits fram av tredjepartstillverkare som är godkända att användas i bolagets OEM-produkter.
| Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare | Relativ luftfuktighet (RH) utan luftfuktare |
|---|---|
| Flight deck 17 % | 3–5 % |
| First class 22 % | 5 % |
| Business class 22 % | 5–10 % |
| Crew rest 22 % | 5–10 % |
| Economy class 17 % | 12–15 % |
| Asien | Europa | Nordamerika | Afrika | Australien | Sydamerika |
|---|---|---|---|---|---|
| 49 % | 21 % | 19 % | 5 % | 4 % | 3 % |
20 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 21
CTT är ensam leverantör av luftfuktare till de senaste långdistansmodellerna. Flera flygbolag förväntas få nya flygplan med luftfuktare i passagerarkabinen från och med 2025. Det skapar en marknadsdynamik med möjligheter till nya kunder och retrofit. Marknaden för cockpit-luftfuktare är etablerad och den för vilomoduler utbredd medan den för passagerare däremot är ny och framväxande. Tillväxt uppnås genom repetitiva affärer när man speglar tidigare konfigurationer och adderar passagerarkabintäckning.
Luftfuktare till cockpit har en hög marknadsandel. Bolagets marknadsplan bygger på att dra fördel av framgångarna på Boeing 787 med fler än 50 flygbolagskunder. Fler och fler flygbolag efterfrågar likartad utrustning på nya flygplan. Många flygbolag har speglat sitt val på Boeing 787 när man köpt Airbus A350. I de nya modellerna som A350 och Boeing 777X har man därtill möjlighet att välja luftfuktare till passagerarkabinen. CTT har idag en stor population med bra driftdata avseende tillförlitlighet och prestanda. Därmed minskar steget till att utrusta även passagerarkabinen med luftfuktare. CTT är i en positiv marknadstrend där målsättningen är att positiv erfarenhet och enhetlig upplevelse ska styra flygbolagen när man väljer luftfuktare till sina olika flygplan.
En hörnpelare i tillväxtstrategin är att bolagets luftfuktare ska finnas som tillval i cockpit, Crew rest och passagerarkabin. Produktionstakten av widebody-flygplan där CTTs system är tillgängliga styr marknadens potential och förväntas öka kraftigt under 2024 jämfört med 2023. De första 777X-flygplanen planeras att levereras till kund under 2025. CTTs produkter är tillval och försäljning styrs av penetrationen (läs: hur många som väljer våra optioner). Målet är att på Airbus A350 och Boeing 777X nå samma penetrationsgrad för luftfuktare i cockpit och personalutrymmen som på Boeing 787. Därtill ska marknaden gradvis breddas mot passagerarkabinen.
För närvarande har enbart tre flygbolag luftfuktning i Business class i sina A350 (China Southern, Turkish Airlines och Air India). Det finns två flygbolag som valt att utrusta sina A350-1000-flygplan med luftfuktare till sina Business class-kabiner, med förväntad leverans från 2025. Under 2025 förväntas även Boeing starta leveranserna av Boeing 777X. CTT har två flygbolagskunder, Emirates och ANA, som kommer ha luftfuktare i premiumklass.
Målet är att flygbolag som utrustar sina nya A350/777X med luftfuktare i Business och First class även ska göra efterinstallationer i sina befintliga flygplan. Det finns en stor potential med ca 1 100 flygplan som idag har valt cockpit-luftfuktare. Dessa flygplan används på långdistans och operatören har funnit det motiverat att ta kostnaden för att piloterna ska ha ett mer hälsosamt klimat. Det borde man också göra för sina mest prioriterade passagerare.
CTT har luftfuktare installerade på ca 1 300 långdistansflygplan från Airbus och Boeing på över 50 flygbolag. Varje månad levereras totalt 10 - 15 nya Airbus A350- och Boeing 787-flygplan med våra luftfuktare ombord. CTT möter ofta piloter och besättning som vittnar om fördelarna. Flygbolagen kan konstatera att CTT har bra prestanda med mycket god tillförlitlighet. Ett kvitto på detta är när flygbolag fortsätter att spegla sin konfiguration genom att välja luftfuktare även på nya modeller. Under 2025 kommer flera nya flygbolag ta emot flygplan med luftfuktare i Business eller First class. Det förväntas skapa en intressant marknadsdynamik.
Flygrutterna och flygbeteendet har förändrats till förmån för direktförbindelser snarare än att mata trafik in och ut från större flygplatshubbar. Det blir alltfler direktlinjer mellan orter på olika kontinenter, vilket ger kortare total restid, men längre tid i luften i ett sträck. Det innebär ett ökat behov av luftfuktare och därmed en större marknad för CTT.
Flygplanstillverkarna fortsätter att införa förbättringar i nya flygplansmodeller som ökar välbefinnandet ombord. Det innebär exempelvis ökat kabintryck så att den upplevda höjden motsvarar trycket på ca 1 800 meter över havet jämfört med 2 400 meter över havet i äldre flygplansmodeller. Vidare har temperaturkontrollen utökats med flera zoner samt ljud och vibrationer reducerats. Nästa steg i insatserna att förbättra kabinklimatet är att öka luftfuktigheten, vilket erbjuds som tillval på de två senaste modellerna: Airbus A350 och Boeing 777X. Att de två ledande flygplanstillverkarna inkluderar luftfuktning som en del i kabinklimatpaketet driver marknaden för CTT.
När flygbolag investerar i en allt bättre och bekvämare Business class och flygrutterna blir längre söker man produkter som förbättrar förutsättningarna för ökat välbehag och välbefinnande. Med affärsresenärer i fokus är strävan att skapa en reseupplevelse som möter höga krav på flexibilitet, möjlighet att arbeta och vila samt god och hälsosam mat. Flygbolag försöker differentiera upplevelsen genom att bättre påverka och involvera våra sinnen som doft och smak. Allt fler flygbolag inser att den torra kabinluften är en motverkande faktor som leder till försämrad doft, smak och vila. I pandemins spår har flygindustrin lyft upp luftkvalitetsfrågor. I detta sammanhang ser alltfler betydelsen med högre luftfuktighet för att förhindra att immunförsvaret försvagas. Det leder till att fler ser ett ökat behov av väsentligt högre luftfuktighet, vilket driver marknaden för CTT.
Luftfuktarna är byggda för att vara i drift under flygplanets livslängd. Luftfuktarens fuktdyna behöver bytas ut ungefär en gång per år.# ALLT FLER UPPLEVER FÖRDELARNA MED LUFTFUKTNING VÄRLDENS TORRASTE KONTOR ALLT FLER FLYGPLAN FLYGER ALLT LÄNGRE ALLT FLER SER FÖRDELAR MED BÄTTRE K A BINKLI MAT ALLT FLER FLYGBOLAG SATSAR PÅ UPPLEVELSER OCH VÄLBEFINNANDE LUFTFUKTAREPRODUKTER
22 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 23
Stora VIP har strategiskt värde. CTT har en dominerande marknadsposition i VIP-segmentet. Det finns ett strategiskt värde att kunna bevisa tekniken mot flygplanstillverkare och flygbolag (gäller exempelvis Retrofit på Boeing 787). Det har även betydelse att blockera konkurrenter från att ta den vägen in mot kommersiella flygplansmodeller och tillverkare.
Ett VIP-flygplan köps oinrett (”green aircraft”) och levereras för färdigställande enligt slutkundens önskemål på speciella inredningscenters, så kallade completion centers. Slutkunder är ofta regering/kungahus, VIP-charterbolag eller superrika (”ultra-high-net individuals”). Historiskt har CTT utvecklat unika system tillsammans med inredningsföretaget som är CTTs kund och den som certifierat systemet. Totalt har Airbus och Boeing levererat ca 450 VIP-flygplan. De senaste åren ligger leveranstakten på 5 - 10 VIP-flygplan per år. CTT har historiskt haft en nettoomsättning från VIP-projekt som pendlat mellan 1,5 och 5 MUSD per år.
Sedan 2019 har CTT ett samarbete med Airbus Corporate Jets (ACJ) i syfte att erbjuda ett optimerat luftfuktningssystemet till ACJ320-familjen med högre effektivitet och prestanda. Airbus säljer systemet ihop med flygplanet. Systemet har fått ett positivt mottagande på markanden.
I Business jet-segmentet har CTT historiskt inte haft någon marknadsnärvaro. I detta segmenet är Liebherr Aerospace den ledande leverantören av luftfuktningssystem. Tillverkare av flygplan inkluderar Cessna (Textron), Bombardier, Gulfstream (General Dynamics) och Falcon (Dassault).
ACJ TwoTwenty är världens största Business jet med första leverans till kund under 2023. Airbus Corporate Jets promotar och säljer CTTs luftfuktarsystem. Bilden visar en Airbus ACJ319neo. Airbus Corporate Jets säljer det optimerade luftfuktsystemet, som levereras med STC tillsammans med flygplanet för färdigställande av kabinen.
Marknaden för Business jets är i förändring med nya modeller som är större än tidigare, har längre räckvidd och högre hastighet (large-cabin, long-range). Marknadsledarna Bombardier, Falcon och Gulfstream har helt nya modellprogram. Bombardier har stora marknadsframgångar med sin Global 7500 och med Global 8000 (första leverans 2025). Gulfstream har flera nya modeller som G700 och G800, som är konkurrenter till Global 7500 / 8000. Dassault har Falcon 6X håller på med utveckling av en helt ny modell, Falcon 10X (certifiering planerad i slutet av 2025). Airbus har under 2023 levererat sina första Business jet – Airbus ACJ TwoTwenty. CTT har levererat befuktningssystem som tillval när man köper flygplanet.
Större flygplan och längre räckvidd förväntas öka efterfrågan på effektiva luftfuktarsystem som kan hålla fuktnivån över 20 %. Utmaningen är att uppnå effektiva system som håller god och jämn prestanda i hela kabinen utan att förorsaka kondensproblem. Business jet-marknaden skiljer sig från VIP i det att tillverkarna i de flesta fall levererar nyckelfärdiga flygplan. Endast en liten del går via oberoende completion centers.
Marknaden för Business jet är oexploaterad och har sitt eget cykliska beteende med låg korrelation till normala ekonomiska cykler. Airbus går i täten genom att marknadsföra våra system tillsammans med ACJ-flygplanen. Tillväxtstrategin för Private jet-flygplan syftar till att övertyga andra tillverkare att följa efter.
Främsta konkurrenten på luftfuktare är Liebherr Aerospace, som har ett erbjudande för VIP. CTT har dock de senaste 10 åren dominerat VIP-segmentet, speciellt för de allra största modellerna (widebody-flygplanen).
I Business jet är Liebherr marknadsledare med en stark ställning hos de flesta tillverkarna. Men de nyaste (large, cabin long-range) från Bombardier och Gulfstream saknar luftfuktarsystem. Det skapar en möjlighet för CTT. Tillväxtmöjligheten är signifikant i segmentet för större Business jets med en marknadspotential för CTT om totalt ca 30 MUSD per år. Därtill kommer eftermarknadsintäkter som beror på installerad bas och flygtimmar.
Private jet är indelat i dels VIP som är omgjorda kommersiella passagerarflygplan och dels Business jets som är mindre och dedikerade för privatflyg.
24 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 25
90 % penetration av luftfuktare i cockpit på den globala flottan av Boeing 787-flygplan och hög penetration hos nytillkommande operatörer på A350. Totalt finns bolagets luftfuktare i cockpit och viloutrymmena på mer än 1 000 flygplan, i drift hos mer än 50 flygbolag. En positiv trend är att många flygbolag speglar 787-valet när de specificerar sina A350. Detta gäller för alla kinesiska flygbolag såväl som för exempelvis Air France, Emirates, Ethiopian, Etihad och Turkish.
Nästa fas är att luftfuktare installeras i passagerarkabinen. I skrivande stund finns det tre flygbolag som har befuktning i Business class på sina A350-flygplan, nämligen Air India, China Southern Airlines och Turkish Airlines. Detta är en viktig del av vår tillväxtstrategi; att övertyga flygbolagen inte bara om ett hälsosammare klimat för piloter och besättning, utan också att erbjuda befuktning på välbefinnandenivå för sina premiumpassagerare i First och Business class.
Airbus meddelade i början av oktober att ytterligare ett flygbolag, har valt luftfuktare för sina A350-1000. Detta flygbolag har specificerat tre premiumkabinzoner samt cockpit och besättningens vilomoduler. Därmed har två icke offentliggjorda flygbolag valt befuktare till tre kabinzoner på sina A350-1000-flygplan med 1000 och Boeing 777X. Under 2025 förväntas fyra flygbolag ta emot sina första A350-1000 / 777X-flygplan med luftfuktare i premiumkabinerna. Detta kommer att leda till Retrofit-projekt under 2024 och 2025 där man borde överväga att ha med befuktning.
En annan drivkraft är konkurrens om premium-passagerare. Konkurrensen mellan flygbolagen ökar när fler flygbolag vill vara med och slåss om den marknad som Emirates, Ethiad och Qatar skapat. Bland annat har Riyadh Air etablerats. Ett annat exempel är Air India som siktar på att transformera sitt varumärke och bli ett premiumflygbolag. Man har som mål att bli ett konkurrenskraftigt alternativ till de
planerad första leverans under 2025. Boeing har som mål att certifiera och börja leverera de första 777X-flygplanen under andra halvåret 2025. Hittills har två flygbolag valt kabinbefuktning på 777X.
Avslutningsvis vill vi lyfta fram den möjlighet som är kopplad till Boeing 787. CTT strävar efter att övertyga Boeing om att öka utbudet på 787 genom att lägga till möjligheten till befuktning i kabinen vid leverans av nya flygplan såväl som en uppgradering av redan levererade flygplan. 787 är ryggraden i många flygbolags långdistansflygningar. Alla dessa flygbolag har erfarenhet av befuktare på Flight deck och i besättningens viloutrymmen. Många flygbolag överväger att erbjuda befuktning inte bara till piloter och besättning utan även till premium-passagerare. CTT bearbetar därför marknaden för att få med oss ett eller flera av de stora flygbolagen med stora beställningar av 787 och tillsammans slutligt övertyga Boeing. Sammantaget gör det att CTT har goda förutsättningar att öka omsättningen i takt med högre produktionstakt, högre tillvalsfrekvens och fler tillgängliga produkter hos OEM.
Fram till och med 2019 var OEM tillväxtmotorn för CTT. Under 2020 påverkades OEM-volymerna negativt genom dels borttagandet av avfuktare som standard på Boeing 787, dels genom lägre efterfrågan när tillverkarna tvingades minska produktionstakten av flygplan under pandemin. Därtill fick Boeing leveransstopp på 787 av FAA. Detta medförde sammanlagt att omsättningen till OEM minskade från 166 MSEK till som lägst 20 MSEK.
Nu sammanfaller flera faktorer åt det positiva hållet som kommer gynna CTTs försäljning under flera år framöver. OEM-efterfrågan ökar när takten höjs på nytillverkade flygplan, underbyggt av stora orderstockar för widebody flygplan. Boeing siktar på att bygga 10 st 787-flygplan per månad från 2025/2026. Detta jämfört med 1 - 2 under 2022 och 4–5 under 2023. Airbus har liknande mål för A350 där man planerar att gå från dagens 5 - 6 flygplan per månad till 10 från 2026. Därtill kommer Boeing 777X-programmet som kommer att börja levereras till kunderna från 2025. En annan drivkraft är att vi räknar med fler produkter per nytillverkat flygplan, dels genom högre tillvalsfrekvens, dels genom att vi utökar antalet produkter hos OEM. Marknaderna för cockpit och besättningens viloutrymmen är etablerade. Idag har CTT 85 -
Under 2023 fick Airbus och Boeing rekordmånga beställningar på nya flygplan, vilket medför att orderböckerna är fyllda till slutet av decenniet. Flygbolagen anpassar sig till längre leveranstider och deras planering inkluderar därför användning av äldre flygplan under en längre tid.
För CTT innebär det nya affärsmöjligheter när man ska uppgradera sina kabiner. Detta gäller speciellt när flygbolagen ser över sina produkter i syfte att ha en enhetlig upplevelse på en viss typ av flygning, oavsett flygplans-typ. Det brukar kallas att man harmoniserar erbjudandet.# CTT Årsredovisning 2023
För CTT gäller det exempelvis flygbolag som valt kabinbefuktning på A350- som vill flyga från Indien direkt till Europa och USA, och inte som idag via mellanlandning i mellanöstern. Turkish Airlines har redan tidigare givit sig in på denna marknad och vill flyga passagerarna via Istanbul. CTT förutser att en hårdnande konkurrens driver behovet att differentiera sig, vilket gynnar framväxandet av marknaden för kabinbefuktning. Detta kommer bli allt tydligare i takt med att fler flygbolag börjar använda flygplan med luftfuktare ombord i First och Business class.
CTT är en pionjär och ensam med att ha produkter som aktivt bemästrar kondensationen i flygplan. Flygplan är standardutrustade med passiva system som ska leda bort kondensvatten. Bolagets avfuktare minskar bränsleförbrukning, CO2-utsläpp och flygets miljöpåverkan.
Målmarknaden för avfuktare är narrowbody-plan där kondensationsproblemen är mer omfattande delvis på grund av fler passagerare på mindre yta. Airbus och Boeing behöver erbjuda systemet för att uppnå större legitimitet och skalbarhet.
Kondensation förekommer på alla flygplan. Passiva system finns som standard i syfte att leda ut kondensvattnet på marken. Det har i allt större utrsäckning otillräcklig effekt. Detta eftersom flygbolagen sätter in fler flygplans-stolar, har nästan fulla flygplan och opererar allt längre rutter med kortare tid på marken. Det medför att kondensvatten och is stannar kvar, vilket gör att flygplanets vikt ökar. Detta medför förhöjd bränsleförbrukning, ökade driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp. Problemen är som störst i länder med perioder av kallt och fuktigt klimat. Beräkningar visar att kondensvatten kan öka flygplans vikt med upp till 300 kg.
CTT tillhandahåller som enda leverantör ett avfuktningssystem som förhindrar kondensation och torkar ut kondens-vatten. Systemen i ett flygplan består normalt av en eller två avfuktarenheter som blåser ut torr luft i flygplanskroppens tak, den så kallade Crown area.
Princip: CTTs produkter blåser torr luft i Crown area (röda pilar), vilket reducerar kondensationen mot det kalla ytterskalet och torkar isoleringsmattor och områden med fuktkänsliga elsystem via riktade rörsystem.
System: Zonal Drying™ till Airbus A320. Avfuktaren är placerad under kabingolvet i främre delen av planet. Ett rörsystem fördelar den torra luften till områden med kondens. Ett narrowbody-flygplan (t.ex Airbus A320) med CTTs avfuktningssystem installerat minskar utsläppen av CO2 med upp till 65 - 100 ton per år. På ett widebody-flygplan blir effekten ännu större.
Våra produkter som OEM-tillval är en förut-sättning för uthållig tillväxt. Att vara leverantör till flygplanstillverkare ger förutsättningar för jämn efterfrågan och utökar marknaden samt ökar chanserna till Retrofit-försäljning. Airbus och Boeing dominerar narrowbody-segmentet. I nuläget finns inte våra avfuktarprodukter i tillverkarnas tillvalskataloger för narrowbody-flygplan.
Målmarknad CTT kommer att inrikta sina aktiviteter mot att vinna nya kunder i norra Europa där klimatet förstärker problemen med kondensation.
För fortsatt god funktion och prestanda kräver avfuktare filterbyten efter ca 12 – 18 månader samt reparationer. Det ger CTT möjligheter till en god eftermarknad.
PRODUKTER
AVFUKTARE
ca 80 ton CO2 minskade utsläpp = utsläpp från 50 bilar
Jet2.com och Transavia är CTTs två största narrowbody-kunder. Båda flygbolagen har avfuktningssystemet på sina flottor av Boeing 737-flygplan. CTT arbetar för att de ska fortsätta med systemet när de från 2023 börjar övergå till Airbus-flygplan (totalt har de order på knappt 200 flygplan i A320-familjen).
Avfuktare finns i katalogutbudet på Airbus A350 som fristående eller obligatorisk del i kabinluftfuktningssystemet, beroende på konfiguration. Avfuktningssystemet var även standard på Boeing 787 fram till årsslutet 2019. Totalt har ca 2 000 avfuktare levererats till runt 1 000 Boeing 787-flygplan, som under många år kommer generera eftermarknadsintäkter i form av filter och reparationer. CTT är överty-gad om att man i framtiden kommer utrusta alla flygplanstyper med avfuktar system. Det kommer krävas av flygindustrin. Alla kilogram räknas. I det korta perspektivet är widebody ingen målmarknad.
Alla flygplan har kondensation. CTT är enda leverantören av aktivt antikondensationssys-tem. Konkurrensen består av passiva system som leder bort kondensvatten när flygplanet står på marken. Vår största konkurrent är att inte göra något alls. CTT behöver vinna fler flygbolag för aktiv fuktreglering för att lyckas övertyga tillver-karna om fördelarna med produkten.
Branschen arbetar aktivt med att öka produktiviteten genom fler passagerare per flygplan, vilket ökar kondens-problemen. Samtidigt ökar kraven på flygbolagen, inte minst från kunderna, att minska miljöbelastningen, vilket driver efterfrågan på avfuktning.
Flygbolagen arbetar aktivt för att öka produktiviteten i sin flygplans-flotta, bland annat drivet av det växande lågprisflyget. Här handlar det ytterst om att få in fler passagerare i varje flygplan. Det sker dels genom att öka beläggningsgraden genom attraktiva priser, dels genom att sätta in fler stolar i varje plan. Med fler passagerare ombord ökar problemen med kondens. Flygplanen är också mer i luften, vilket innebär att de får mindre tid att torka ur på marken och mer tid med kondens i luften.
"CTT BIDRAR TILL ATT GÖRA FLYGET BÄTTRE – LITE MER HÅLLBART OCH VÄSENTLIGT MER BEHAGLIGT"
Trenden i samhället med allt fler uppkopplade enheter, bland passagerare, besättning samt flygplanens egna system driver på utvecklingen av mera känslig elektronik ombord på flygplanen. Elektroniken är känslig för fukt, vil-ket gör det mer intressant för flygbolagen att aktivt bekämpa kondensation.
En av de viktigaste åtgärderna är att minska flygplanens vikt där många små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Överskottsvikt från kondensation är ett område med god hållbarhetspotential för de alltfler flygbolag som vill stärka sin miljöimage. Med en penetrationsgrad på några få procent i dagens flygande flotta har CTTs produkter därmed en stor tillväxtpotential. Med aktiv avfuktning minskar bränsleförbrukningen med 0,4 – 0,6 % genom att flygplansvikten minskar med 200 - 300 kg. Det påverkar miljöbelastningen med en sänkning av utsläppen om ca 65 - 100 ton CO2 per år.
Kvalitetsfrågor genomsyrar produk-tionsstrategin där anläggningarna får än tydligare roller. Vid anläggningen i Nyköping sker slutmontering och testning medan anläggningen i Nybro serietillverkar ingående artiklar i aluminium och rostfritt samt monterar volymprodukter.
CTT utför slutmontering och test av samtliga system och produkter vid anläggningen i Nyköping för att därigenom säkerställa leve-ranskvalitet och kravefterlevnad samt för att ha närheten till utvecklingsavdelningen. Detta är särskilt viktigt för produkter i låga volymer, för testning eller i början av ett OEM-program. Undantaget är produktgruppen PAD (fuktdynor) som direktlevereras från Nybro av specifikt kvalificerad personal för flygrelease.
Anläggningen i Nybro är en ren produk-tionsanläggning som CTT utvecklar till att hantera fler avancerade tillverkningsmoment. Vid anläggningen tillverkas plåtdetaljer och montering av fuktdynor. Efter att ha installerat en ny avancerad fiberkombilaser, en kombi-nerad fiberlaser och stansmaskin vilken ökar kvalitet, driftsäkerhet såväl som produktivi-tet, har vi jobbat vidare med att visualisera produktionsstegen med hjälp av digitalisering i produktion. Vi har en modern maskinpark och kommer att fortsätta uppdatera vår maskin-park för att ha den senaste tekniken där vi bl.a ser över möjligheten att robotisera delar av produktionen i takt med att volymerna ökar och därmed samtidigt förbättra arbetsmiljön för våra anställda genom att ta bort monotona moment som kan ge upphov till arbetsskador vid långvarig exponering.
För att fokusera på vår kärnverksamhet, produktion, har vi de senaste åren lagt ut all service och underhåll etc på externa leverantörer. En mycket viktig del i en effektiv produktion där CTT lägger stor vikt är att bibehålla kompetent personal för att på det sättet inte tappa fart i optimeringen av vår produktion. Detta blir särskilt viktigt i en till-växtfas.
Hela CTTs verksamhet är kvalitetscer-tifierad enligt flygbranschens egen standard.
CTT samarbetar med utvalda underleveran-törer för tekniskt komplexa produktdelar och komponenter för vilka flygindustrin ställer särskilda krav, såsom till exempel fläktar, ventiler, kontrollenheter samt speciella luftrör och slangar. Särskilda specifikationer och ritningar tas fram för denna typ av produkter. Långsiktiga avtal ligger till grund för denna typ av samarbeten.
Flygindustrin är en bransch med hög grad av kontroll och reglering. Den är också kapitalin-tensiv vilket gör förseningar och stillestånd kostsamma. Som en konsekvens byggs därför de flesta delar och system för att hålla under hela flygplanets livslängd.# HÅLLBARHETSRAPPORT
CTT upprättar hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar för den lagstadgade hållbarhetsrapporten som återfinns i årsredovisningen under nedan stående punkter och omfattar rapporteringskraven inom områdena miljö, sociala förhållanden, personal, affärsetik och mänskliga rättigheter enligt FNs tio principer och agenda 2030. Full transparens och fokus eftersträvas inom detta område. Hållbarhetsrapporten har granskats och godkänts av bolagets revisorer.
| Område | Sid |
|---|---|
| Affärsmodell | 10 |
| Strategi | 12 |
| Intressent- och väsentlighetsanalys | 37 |
| Miljö och klimat | 38 |
| Inköp och leveranser | 38 |
| Sociala förhållanden | 39 |
| Affärsetik och antikorruption | 39 |
| Mänskliga rättigheter | 39 |
| Medarbetare | 40 |
| Kpi:er och aktiviteter | 44 |
| Klimatredovisning | 46 |
| Mål och långsiktig plan | 47 |
| Revisors granskning & yttrande | 47 |
| Riskhantering | 62 |
| Styrning av hållbarhetsarbetet | 70 |
| Intern kontroll | 74 |
CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet och strävar efter att hållbart tänkande ska vara integrerat i hela verksamheten, både kort- och långsiktigt. Hållbarhet är en viktig drivkraft för CTTs produktutveckling och i arbetet med att minimera den egna verksamhetens miljöpåverkan. Att bedriva en på alla sätt affärsetisk verksamhet tillsammans med att erbjuda attraktiva och ansvarsfulla arbetsplatser är ytterligare väsentliga delar av CTTs hållbarhetsarbete. Att skapa en hållbar värde- skapande affär bygger på att hela kedjan från leverantör till kund integreras i hållbarhetsarbetet. CTTs vision är att flygbranschen med CTTs produkter aktivt ska reglera luftfuktigheten i flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på jorden. Våra avfuktare minskade under 2023 flygbolagens utsläpp av CO 2 med motsvarande det från 83 000 bilar (72 000), vilket är högre än föregående år då främst antalet flygtimmar ökat igen i spåren av pandemin Covid-19. Samtidigt skapade CTTs luftfuktare genom höjd luftfuktighet en förbättrad arbetsmiljö för drygt 64 % (64) av världens alla piloter på widebody-flygplanen Boeing 787 och A350. För att uppnå visionen bedriver vi ett ansvarsfullt företagande som grundar sig i vår affärsidé, strategiska agenda och hållbarhetspolicy. Ram- verket för CTTs hållbarhetsarbete är utformat med utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030, genomförda intressent- och väsent- lighetsanalyser samt i dialogen med våra intressenter, som i olika omfattning påverkar och påverkas av vår verksamhet.
CTT arbetar kontinuerligt för att stärka håll- barheten inom verksamheten. Styrningen mot ökad hållbarhet sker med utgångspunkt i vår hållbarhetspolicy som beskriver att bolaget ska arbeta för att integrera social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i hela verksamheten. Det innebär att CTT ska bedriva en finansiellt hållbar verksamhet som säkrar fortlevnad och utveckling över tid. Bolaget ska respektera mänskliga rättigheter och verka för goda arbetsförhållanden genom hela värdekedjan. CTT ska vidare arbeta aktivt för att minska sin miljöpåverkan och motverka korruption. VD och ledningsgrupp har det operativa ansvaret för att bedriva det löpande håll- barhetsarbetet. I början av varje år görs en genomgång och utvärdering av utfallet från föregående år, och med resultatet samt intressent- och väsentlighetsanalyser som utgångspunkt görs sedan en översyn av håll- barhetsmål och risker kopplade till respektive fokusområde. Därefter definieras konkreta aktiviteter med ansvarsfördelning och nyckeltal för det kommande året. I samband med led- ningens strategimöte efter sommaren görs en halvårsuppföljning av pågående aktiviteter. Vid årets slut sammanställs utfallet av årets mål och aktiviteter som underlag till genomgången i början av året och cirkeln är sluten.
CTT har flera certifieringar, tillstånd och kund- godkännanden som främst är styrande för bedri- vande av verksamheten, men som också utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet bland annat genom att arbetssätt och metoder med bäring på ett antal olika hållbarhetsfrågor säkerställs. CTT har flera olika tillstånd/godkännanden:
De intressent- och väsentlighetsanalyser som CTT genomfört är en viktig del i ledningens årliga genomgång där det kommande årets aktiviteter kopplat till hållbarhetsarbetet beslutas. CTTs primära intressenter är medar- betare, ägare/investerare, samhället, kunder, leverantörer och regulatoriska motparter. I begreppet kunder inkluderas även flygbolag I CTTs väsentlighetsanalys jämförs den positiva effekt en specifik fråga bedöms kunna ge med CTTs möjlighet att påverka den frågan i positiv riktning. Nedan presenteras en bild av som ibland är indirekta kunder samt slutanvän- dare vilka utgörs av flygplanens passagerare och besättning. CTTs intressentanalys utgår från ett antal frågor kopplade till bolagets tre huvudområden; Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter. Utifrån dessa frågor bedöms dels vilken betydelse en specifik fråga har för CTTs möjlighet att bolagets väsentlighetsanalys. Väsentlighets- analysen är ett av verktygen som används för att besluta om det kommande årets aktiviteter, där avvägningen effekt kontra möjlighet att skapa värde för bolagets primära intressenter, dels vilken påverkan en specifik fråga har på CTTs möjlighet att fortsätta utvecklas som ett långsiktigt lönsamt företag. Nedan presenteras en bild av bolagets intressentanalys där det vita fältet markerar de frågor som har stor vikt för både CTT och dess intressenter, vilket gör de till prioriterade frågor. påverka utgör grunden för att värdebaserat avgöra vilka aktiviteter som prioriteras.
Betydelse för intresseenter | Betydelse för CTT | Svårighet att förbättra / resursåtgång | Påverkan
Samtliga processer i företaget är definierade i det egna kvalitetssys- temet och regelbundna kontroller genomförs för att säkerställa att processerna följs och att nya processer utvecklas vid behov.
CTTs främsta fokus är att möta eller överträffa kundernas förväntningar Produkter och system ska konstrueras, produceras och underhållas så att de möter eller överträffar specificerade krav CTTs nyckelfakorer för att säkerställa stabil och långsiktig tillväxt är :
Kvalitetssystemet uppfyller de krav myndighe- ter ställer för att tillverka och reparera delar till flygindustrin. CTT är certifierat enligt ISO9001 och standarden AS9100 som är gällande inom flygindustrin. För att certifiera systemen för eftermontering i flygplan samarbetar CTT med av luftfartsmyndigheterna godkända design-or- ganisationer såsom exempelvis Lufthansa Technik.
CTT bedriver två olika typer av utvecklingsar- bete. Det ena syftar till att utveckla produk- terna för att passa specifika flygplansmodeller. När de stora flygplanstillverkarna tar fram nya modeller, såsom Boeing för närvarande gör med 777X innebär det att CTT också gör ett omfattande arbete som inkluderar teknik- och processutveckling med flera kvalificeringsom- gångar hos flygplanstillverkaren och myndig- heter. Den andra typen av utveckling görs i ett tidigare skede, innan specifika avtal tecknas. Den utvecklingen handlar om att ta fram nya koncept och idéer för framtida produkter, samt att patentsäkra de framsteg som görs. Ett sådant exempel är ett samarbete som CTT och luftfiltertillverkaren Camfil ingick under 2020 för att integrera ozon- och VOC-filtrering i luftfuktare för cockpit, Crew rest och kabinen.
”Kraven från kunder och myndigheter ökar succes- sivt inom flygbranschen för att ytterligare höja flyg- säkerheten. Vi på CTT tar ansvar för vår del genom att vidareutveckla våra processer och säkerställa efterlevnad i CTTs olika verksamhetstillstånd. Detta gör vi genom våra medarbetares dagliga insatser som görs med noggrannhet, öppen kommunikation och i samarbete internt såväl som med leverantörer, kunder och partners.”
CTT Årsredovisning 2023 33
32 CTT Årsredovisning 2023
34 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 35# HÅLLBARHET INOM CTT
FNs Agenda 2030 med tillhörande globala mål har varit vägledande i arbetet med att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna för CTT att hantera, följa upp och rapportera. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter.
Klimatförändringarna är en av världens mest akuta utmaningar, och därför gör CTT allt för att avsevärt minska sin klimatpåverkan och bidra till 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. För CTT gäller att kontinuerligt identifiera och genomföra aktiviteter som minskar miljöpåverkan från vår egen verksamhet, men även att regelbundet kontrollera våra leverantörers miljöarbete och miljöcertifiering. Ett tredje område som är viktigt för CTT är hur bolaget kan påverka sina kunder, flygbolagen att minska sin miljöpåverkan. Genom att erbjuda avfuktningssystem som reducerar kondensation i flygplan, bidrar CTT indirekt till flygbolagens möjligheter att minska sina utsläpp genom att erbjuda CTTs viktminskande och därmed bränslebesparande produkter inom avfuktning / antikondensation. Under 2023 bidrog dessa produkter med att minska de globala utsläppen av CO2 med ca 134 000 ton, jämfört med 116 000 ton år 2022.
Exempel på aktiviteter för att minska bolagets egen miljöpåverkan är införandet av ett program för förnybar energi där vi dels säkerställer att all el och värme vi köper kommer från fossilfria källor, dels installerar solceller på vår produktionsanläggning i Nybro. Vid ombyggnationer och förändringar i verksamhetens lokaler strävar bolaget efter att minska energiförbrukningen utifrån den energikartläggning som tidigare gjorts. CTT har även ett åtgärdsprogram som syftar till hållbar resepolicy, ökad andel miljöklassade företagsbilar och möjlighet till elbilsladdning vid varje arbetsställe. För att bidra till kundernas minskade miljöpåverkan utvecklar CTT ett förbättrat avfuktningssystem samt har uppmärkning av hur förbrukningsartiklar kan återvinnas för att nå en ökad hållbarhet under produkternas livscykel. CTT klimatkompenserar dessutom alla bolagets resor via Fly Green Fund, där medlen går till utveckling av biobränsle till flygindustrin. Solpanelerna hos CTT Nybro driftsattes i slutet av 2021 och producerade ca 205 000 kWh under år 2023. Över förväntan som var på 200 000 kWh.
CTT:s verksamhet ska präglas av en hög affärsetik och bolaget ska värna om god affärssed i alla relationer. Mutor, bestickningar och andra former av korruption accepteras under inga omständigheter. CTT utformade och tog en ny uppförandekod i bruk under 2020 där bland annat bolagets riktlinjer för att motverka alla typer av korruption framgår tydligt. Under 2021 kommunicerades denna policy internt och under 2022 började den följas upp gentemot leverantörer och kunder. Bolaget har även, sedan tidigare, infört och utbildat i en visselblåsarfunktion öppen för interna och externa parter. Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen återfinns båda på bolagets hemsida www.ctt.se.
CTT följer och lever även upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för samarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar kontinuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande användandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponenter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det marknaden vill se. För övriga styrningsfrågor av hållbarhetsarbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-.
Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans skapar vi en hållbar organisation. CTT strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och efter att såväl befintliga som potentiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar länge i bolaget; 82 % av CTTs anställda har varit anställda över fem år och 53 % över tio år. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal. Efter att kontinuerligt ha växt och rekryterat under många år, anpassade vi under 2020 och 2021 personalstyrkan till följd av pandemin och kvarvarande personal genomförde solidariskt korttidsarbete utan statligt stöd. Glädjande är att vi under 2022 och 2023 börjat återanställa för att växa igen, där flera som fick sluta valt att komma tillbaka.
CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempelvis ger samtliga extra ledigt i samband med ledigt över jul och nyår, samt på en del klämdagar. För att stötta god hälsa erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en vinstandelsstiftelse. CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisationen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklingsmöjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas.
Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser där medarbetarna trivs och känner att det finns goda möjligheter till individuell utveckling och karriärvägar. För CTT gäller att bedriva ett proaktivt arbete inom jämställdhet, mångfald och likabehandling. För att tydliggöra detta ytterligare har CTT tagit fram en uppdaterad hållbarhetspolicy under 2023. Samtidigt medför CTTs olika myndighets- och kundkrav specifika säkerhetsprövningar och registerkontroller av personal. I CTTs ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna ligger i linje med både behovet av kompetensförsörjning och medarbetarnas individuella planer för karriär- och kompetensutveckling. Med en väl etablerad företagshälsovård får medarbetarna regelbundna hälsokontroller och för att främja rörelse och motion erbjuds friskvårdsbidrag och företagssponsrade motionsaktiviteter. CTT arbetar aktivt för att minska arbetsrelaterade skador och för statistik över olyckor och tillbud, där samtliga olyckor och allvarliga tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. CTT är medlemmar i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv och är därigenom kollektivavtalsanslutna. Rätten till facklig anslutning är för CTT en självklarhet, där bolaget har ett gott samarbete med sina fackliga motparter. CTT följer och lever även upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leverantörssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar konti- nuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande användandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponenter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det marknaden vill se. För övriga styrningsfrågor av hållbarhetsarbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-.
CTT strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och efter att såväl befintliga som potentiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar länge i bolaget; 82 % av CTTs anställda har varit anställda över fem år och 53 % över tio år. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal. Efter att kontinuerligt ha växt och rekryterat under många år, anpassade vi under 2020 och 2021 personalstyrkan till följd av pandemin och kvarvarande personal genomförde solidariskt korttidsarbete utan statligt stöd. Glädjande är att vi under 2022 och 2023 börjat återanställa för att växa igen, där flera som fick sluta valt att komma tillbaka.
CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempelvis ger samtliga extra ledigt i samband med ledigt över jul och nyår, samt på en del klämdagar. För att stötta god hälsa erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en vinstandelsstiftelse. CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisationen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklingsmöjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas.
Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser där medarbetarna trivs och känner att det finns goda möjligheter till individuell utveckling och karriärvägar. För CTT gäller att bedriva ett proaktivt arbete inom jämställdhet, mångfald och likabehandling. För att tydliggöra detta ytterligare har CTT tagit fram en uppdaterad hållbarhetspolicy under 2023. Samtidigt medför CTTs olika myndighets- och kundkrav specifika säkerhetsprövningar och registerkontroller av personal. I CTTs ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna ligger i linje med både behovet av kompetensförsörjning och medarbetarnas individuella planer för karriär- och kompetensutveckling. Med en väl etablerad företagshälsovård får medarbetarna regelbundna hälsokontroller och för att främja rörelse och motion erbjuds friskvårdsbidrag och företagssponsrade motionsaktiviteter. CTT arbetar aktivt för att minska arbetsrelaterade skador och för statistik över olyckor och tillbud, där samtliga olyckor och allvarliga tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. CTT är medlemmar i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv och är därigenom kollektivavtalsanslutna. Rätten till facklig anslutning är för CTT en självklarhet, där bolaget har ett gott samarbete med sina fackliga motparter. CTT följer och lever även upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leverantörssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar konti- nuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande användandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponenter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det marknaden vill se. För övriga styrningsfrågor av hållbarhetsarbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-.
Känd avsändare flygfrakt (Transportstyrelsen) • Kundgodkännanden (från t ex Boeing och Airbus)
EN HÅLLBAR VÄRDESKAPANDE AFFÄR
MILJÖANSVAR AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANSVARSFULL ARBETSGIVARE
1 Miljöpolicy
2 Program för miljöstyrning
3 Program för energianvändning och avfallsminimering
4 Program för förnybar energi
5 Produktdesign- och livscykels- program
6 Vattenanvändning
7 Bidra till kundens minskade milöpåverkan
8 Materialsourcing (inkl leverantörsuppföljning & efterlevnad)
9 Mångfaldsprogram
10 LTIR-uppföljning
11 Uppförandekod gentemot leverantörer
12 Integritetspolicy och -program
13 Program för produktsäkerhet
14 Medarbetarhälsa & -säkerhet
15 Certifiering av lednings-/ kvalitetsstyrningssystem
16 Uppförandekod inklusive antikorruptionspolicy
17 Antikorruptionsprogram
18 Visselblåsarprogram
19 Extern granskning av hållbarhetsrapporten
20 Styrelsemångfald
21 Styrelseoberoende
15 14 13 7 17 16 1 8 11 2 19 20 12 9 3 4 21 18 10 6 15 14 13 9 7 1711 16 1 8 2 19 20 12 3 4 5 21 18 10 6 5
36 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 37
T R A N S P A R E N C Y P A R T N E R • N A S D A Q E S G
FNs Agenda 2030 med tillhörande globala mål har varit vägledande i arbetet med att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna för CTT att hantera, följa upp och rapportera. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter.
Klimatförändringarna är en av världens mest akuta utmaningar, och därför gör CTT allt för att avsevärt minska sin klimatpåverkan och bidra till 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. För CTT gäller att kontinuerligt identifiera och genomföra aktiviteter som minskar miljöpåverkan från vår egen verksamhet, men även att regelbundet kontrollera våra leverantörers miljöarbete och miljöcertifiering. Ett tredje område som är viktigt för CTT är hur bolaget kan påverka sina kunder, flygbolagen att minska sin miljöpåverkan. Genom att erbjuda avfuktningssystem som reducerar kondensation i flygplan, bidrar CTT indirekt till flygbolagens möjligheter att minska sina utsläpp genom att erbjuda CTTs viktminskande och därmed bränslebesparande produkter inom avfuktning / antikondensation. Under 2023 bidrog dessa produkter med att minska de globala utsläppen av CO2 med ca 134 000 ton, jämfört med 116 000 ton år 2022.
Exempel på aktiviteter för att minska bolagets egen miljöpåverkan är införandet av ett program för förnybar energi där vi dels säkerställer att all el och värme vi köper kommer från fossilfria källor, dels installerar solceller på vår produktionsanläggning i Nybro. Vid ombyggnationer och förändringar i verksamhetens lokaler strävar bolaget efter att minska energiförbrukningen utifrån den energikartläggning som tidigare gjorts. CTT har även ett åtgärdsprogram som syftar till hållbar resepolicy, ökad andel miljöklassade företagsbilar och möjlighet till elbilsladdning vid varje arbetsställe. För att bidra till kundernas minskade miljöpåverkan utvecklar CTT ett förbättrat avfuktningssystem samt har uppmärkning av hur förbrukningsartiklar kan återvinnas för att nå en ökad hållbarhet under produkternas livscykel. CTT klimatkompenserar dessutom alla bolagets resor via Fly Green Fund, där medlen går till utveckling av biobränsle till flygindustrin. Solpanelerna hos CTT Nybro driftsattes i slutet av 2021 och producerade ca 205 000 kWh under år 2023. Över förväntan som var på 200 000 kWh.
CTT:s verksamhet ska präglas av en hög affärsetik och bolaget ska värna om god affärssed i alla relationer. Mutor, bestickningar och andra former av korruption accepteras under inga omständigheter. CTT utformade och tog en ny uppförandekod i bruk under 2020 där bland annat bolagets riktlinjer för att motverka alla typer av korruption framgår tydligt. Under 2021 kommunicerades denna policy internt och under 2022 började den följas upp gentemot leverantörer och kunder. Bolaget har även, sedan tidigare, infört och utbildat i en visselblåsarfunktion öppen för interna och externa parter. Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen återfinns båda på bolagets hemsida www.ctt.se.
CTT följer och lever även upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leverantörssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar konti- nuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande användandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponenter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det marknaden vill se. För övriga styrningsfrågor av hållbarhetsarbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-.
Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans skapar vi en hållbar organisation. CTT strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och efter att såväl befintliga som potentiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar länge i bolaget; 82 % av CTTs anställda har varit anställda över fem år och 53 % över tio år. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal. Efter att kontinuerligt ha växt och rekryterat under många år, anpassade vi under 2020 och 2021 personalstyrkan till följd av pandemin och kvarvarande personal genomförde solidariskt korttidsarbete utan statligt stöd. Glädjande är att vi under 2022 och 2023 börjat återanställa för att växa igen, där flera som fick sluta valt att komma tillbaka.
CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempelvis ger samtliga extra ledigt i samband med ledigt över jul och nyår, samt på en del klämdagar. För att stötta god hälsa erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en vinstandelsstiftelse. CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisationen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklingsmöjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas.
Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser där medarbetarna trivs och känner att det finns goda möjligheter till individuell utveckling och karriärvägar. För CTT gäller att bedriva ett proaktivt arbete inom jämställdhet, mångfald och likabehandling. För att tydliggöra detta ytterligare har CTT tagit fram en uppdaterad hållbarhetspolicy under 2023. Samtidigt medför CTTs olika myndighets- och kundkrav specifika säkerhetsprövningar och registerkontroller av personal. I CTTs ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna ligger i linje med både behovet av kompetensförsörjning och medarbetarnas individuella planer för karriär- och kompetensutveckling. Med en väl etablerad företagshälsovård får medarbetarna regelbundna hälsokontroller och för att främja rörelse och motion erbjuds friskvårdsbidrag och företagssponsrade motionsaktiviteter. CTT arbetar aktivt för att minska arbetsrelaterade skador och för statistik över olyckor och tillbud, där samtliga olyckor och allvarliga tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. CTT är medlemmar i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv och är därigenom kollektivavtalsanslutna. Rätten till facklig anslutning är för CTT en självklarhet, där bolaget har ett gott samarbete med sina fackliga motparter. CTT följer och lever även upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leverantörssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar konti- nuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande användandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponenter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det marknaden vill se. För övriga styrningsfrågor av hållbarhetsarbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-.
Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans skapar vi en hållbar organisation. CTT strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och efter att såväl befintliga som potentiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar länge i bolaget; 82 % av CTTs anställda har varit anställda över fem år och 53 % över tio år. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal. Efter att kontinuerligt ha växt och rekryterat under många år, anpassade vi under 2020 och 2021 personalstyrkan till följd av pandemin och kvarvarande personal genomförde solidariskt korttidsarbete utan statligt stöd. Glädjande är att vi under 2022 och 2023 börjat återanställa för att växa igen, där flera som fick sluta valt att komma tillbaka.
CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempelvis ger samtliga extra ledigt i samband med ledigt över jul och nyår, samt på en del klämdagar. För att stötta god hälsa erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en vinstandelsstiftelse. CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisationen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklingsmöjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas.
38 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 39# Great place to work - en inkluderande arbets- plats där medarbetarna trivs
CTT arbetar aktivt för att skapa en jämställd arbetsplats präglad av lagarbete, gemenskap, trivsel och ömsesidig respekt för varandra. Som stöd i den kontinuerliga utvecklingen av arbetsmiljön gör CTT regelbundna medarbetarenkäter för att följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsplatsen. Nytt för 2023 är att medarbetarundersökningen genomfördes via Great place to work. Redan första gången nådde CTT 74 % i det sammanvägda indexet för hela modellen. För att bli certifierad krävs över 70 %. På frågan ”Allt sammantaget är detta en mycket bra arbetsplats” svarade 79 % att detta stämmer i hög grad. Kamratskapsindexet blev höga 86 %, vilket visar att de flesta är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Under 2023 inkom inga ärenden till HR-avdelningen kopplade till kränkande särbehandling, trakasseri eller diskriminering. Inga ärenden har heller inkommit via visselblåsarfunktionen.
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse som ger alla medarbetare del i CTTs ekonomiska framgångar. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieägande. Varje CTT-medarbetare som arbetat heltid sedan starten äger via vinstandelsstiftelsen motsvarande drygt 2 200 aktier i CTT. Sammantaget ägde den åtta år gamla vinstandelsstiftelsen vid årsskiftet motsvarande 1,1 % av aktiekapitalet i CTT. Varje år avsätts 7,5 % av bolagets resultat före skatt till stiftelsen, dock högst 22,5 % av beslutad utdelning. Tilldelningen kan bli högst 25% av total grundlön för samtliga anställda i företaget. Medlen investeras i CTT-aktier som förvärvas på marknaden efter bolagsstämman varje år. Alla anställda, oavsett lön och befattning, tilldelas lika andelar i förhållande till årsarbetstid, förutsatt att de varit anställda minst tre månader och inte slutat under samma år som de börjat. Utbetalningar till anställda kan ske tidigast fyra år efter räkenskapsåret som är grund för avsättningen till stiftelsen. Den anställde bestämmer själv om medlen ska betalas ut eller kvarstå i stiftelsen. Under 2023 avsattes ett värde om drygt 101 000 SEK per berättigad anställd, att investeras i maj 2024. Stiftelsen förvärvade under 2023 totalt 26 731 aktier i CTT. 2023 var tredje året med möjlighet att sälja aktier, vilket ett fåtal nyttjade. Netto var vinstandelsstiftelsen ägare till 135 729 aktier per 2023-12-31.
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2023 (2022) |
|---|---|
| Antalet medarbetare 1) | 80 st (73) |
| Andelen kvinnliga medarbetare 1) | 35 % (32) |
| Medelålder 1) | 48 år (49) |
| Genomsnittlig anställningstid 1) | 12 år (12) |
| Personalomsättning 2) | 6 % (12) |
| Frisknärvaro 3) | 97,2 % (96,9) |
1) Vid årets utgång
2) Under året. Personer som både sagts upp och återanställts under 2023 är ej medräknade
3) Under året
Mounir Megdiche tillträdde sin position som Maintenance Manager den 1 oktober 2023. I sin position är han ansvarig för all reparationsverksamhet hos CTT, en betydande affär som bara växer.
Personalen på området eftermarknad utför reparationer och underhåll av samtliga komponenter som CTT initialt säljer till kund. Flygindustrin är en bransch som är extremt styrt av regelverk. Avtal förpliktigar CTT att utföra underhåll av komponenterna under flygplanets livslängd.
Efterfrågan på CTTs produkter har visat en imponerande och stadig ökning sedan dess introduktion, med en noterbar, men kortvarig nedgång under pandemin, varefter efterfrågan snabbt återhämtade sig och fortsatte att växa. Bolaget har kunder i alla världsdelar, med ny säljdirektör i USA och en stor marknad i Mellanöstern och Asien. Intresset för CTT och bolagets unika produkter skapar nya möjligheter samtidigt finns det ett stort behov av att utbilda marknaden. Under 2024 spår Magnus Attefall att en stor del av kommunikationsarbetet fortsatt kommer utgöras av att lägga en stabil grund för framtiden. Varu- märket CTT Systems ska byggas ännu starkare och en digital kunskapsbank har påbörjats där potentiella kunder kan se fördelarna med produkterna som bolaget erbjuder.
Då vi är ensamma på marknaden om våra produkter måste vi själva driva all kommunikation, utbildning och marknadsföring, förklarar Magnus.
Vi är mångsidiga inom vår verkstad, både elektronik och mekanik repareras. När vi får komponenter returnerade från flygbolagen utförs först en inspektion för att kunna identifiera vad som är trasigt. När godkännande av kund inkommit utför vi reparation i enlighet med godkända underlag. Efter att testprocedur slutförts granskas komponenterna i verkstaden av Certifying Staff som utfärdar EASA/CAA Form 1. Att vi kan göra allt detta i vår verkstad är jag väldigt stolt över och det skapar en trygghet i att vi är en självgående organisation, säger Mounir.
Eftermarknaden är en given del i CTTs affärsmodell. Att upprätthålla tillståndet, Maintenance Organization Approval, som ger CTT möjligheten att reparera, är därför en viktig del av det dagliga arbetet. Därtill är eftermarknad viktig för företagets hållbarhetsarbete, bland annat genom ökad återvinning av CTTs produkter. På sikt är målet att CTT ska bli certifierat enligt ISO 14001. Det finns ingen konkurrent som bidrar i det arbetet. Samtidigt skapar det enorma möjligheter då vi är unika. Vi vill att våra potentiella köpare förstår vilken skillnad våra produkter gör för både deras flygflottas ekonomin och slutkunderna – passagerarnas – välbefinnande och hälsa.
Magnus Attefall är Marketing & Communication Manager på CTT. Magnus roll är relativt ny på bolaget och målet är att skapa en närvaro som genererar avtryck. CTT vill ta position som en självklar del i den traditionstyngda flygbranschen. Att kunna underhålla och reparera de produkter som CTT skickar ut på marknaden är affärskritiskt. I sin verkstad i Nyköping arbetar Mounir Megdiche och hans team på eftermarknad dagligen med kunder över hela världen.
Sedan Magnus tillträdde sin nya roll på CTT har arbetet övergripande handlat om att ta ett helhetsgrepp om bolagets kommunikation och skapa en enhetlig framtoning av varumärket. Vägledande i arbetet är att det ska finnas en mening bakom all kommunikation som bolaget för och en tydlig mottagare.
I Magnus roll ingår såväl att vara strategisk som operativ i sitt arbete. En av de stora fördelarna med att Magnus kom in på CTT, sommaren 2023, var att hans roll kunde avlasta andra funktioner i bolaget som nu kan fokusera mer på renodlat sälj. Magnus ska under 2024 fortsätta fokusera på mätbarheten i kommunikationen och marknadsföringen och hur resultaten på bästa sätt kan komplettera och stärka säljinsatserna.
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2023 (2022) | Kommentar | Nyckeltal och aktiviteter 2024 |
|---|---|---|---|
| CO2-besparing från levererade avfuktningssystem | 134 000 ton (116 000) | Motsvarar utsläppen från 83 000 personbilar under ett år | CO2-besparing från levererade avfuktningssystem |
| Pågående Förskjutet pga pandemin samt att kundprojekt har prioriterats | Utveckla ett förbättrat avfuktningssystem med minst 5 % energi-effektivisering | ||
| Andel miljöklassade företagsbilar | 86 % (88) | El- eller laddhybridbilar | Andel miljöklassade företagsbilar |
| Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh | 205 024 kWh (220 471) | Motsvarar 98 ton CO2 reduktion | Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh |
| Genomförd | Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifieringar, lag- och regeluppfyllnad | ||
| Pågående | Effektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning | ||
| För el används enbart förnybar energi. | |||
| Utveckla ett förbättrat avfuktarsystem med minst 5 % energieffektivisering | |||
| Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifiering- ar, lag- och regeluppfyllnad |
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2023 (2022) | Kommentar | Nyckeltal och aktiviteter 2024 |
|---|---|---|---|
| Trygga anställningar - Andel fast anställd personal | 100 % (100) | Trygga anställningar - Andel fast anställd personal | |
| Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön | 100 % (100) | Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön | |
| Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension | 100 % (100) | Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension | |
| Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal | 0 (0) | Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal | |
| Jämställd arbetsplats - Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfrågor i medarbetarenkät | 99 % (99) | Ersatt av mätning via Great place to work | Jämställd arbetsplats - Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfrågor i medarbetarenkät via Great place to work |
| Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget | 35 % (32) | Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget, ta fram en jämställdhetsplan | |
| Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mycket nöjda på frågan ”självskattning hälsa” | 73% (79) | Troligtvis har pandemin haft en negativ påverkan jämfört med 2019 års undersökning. Annan personal sammansättning | Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mycket nöjda på frågan ”självskattning hälsa” |
| Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar träningsbidrag | 74 % (64) | Träningsbidrag ändrats till friskvårdsbidrag samt höjts från 4 000 kr till 5 000 kr år 2023 | Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar träningsbidrag |
| Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid | 100 % (100) | Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid | |
| Genomförd | Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbetsställe | Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbetsställe | |
| Genomförd | Fortsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda | Fortsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda | |
| Andel anställda med belastningsskador | 0 % (0) | Andel anställda med belastningsskador | |
| Olycksfall med frånvaro, nolltolerans | 0 (0) | Olycksfall med frånvaro, nolltolerans | |
| Genomförd | Hållbara städer - öka lokalt engagemang och sponsring | Hållbara städer - öka lokalt engagemang och sponsring |
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2023 (2022) | Kommentar | Nyckeltal och aktiviteter 2024 |
|---|---|---|---|
| Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer | Pågående | Infört i alla offerter och avtal | Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer |
| Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförande kod gentemot kunder | Pågående | Infört i alla offerter och avtal | Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförande kod gentemot kunder |
CTT har kort-, medel- och långsiktiga mål med hållbarhetsarbetet för utveckling och integrering i verksamhet och rapportering.
| OMRÅDE | GENOMFÖRDA 2023 | PLAN 2024-2025 | LÄNGRE TIDSHORISONT |
|---|---|---|---|
| E | Utforma plan för att CTT ska bli klimatneutrala i hela värdekedjan | Genomföra åtgärder | Mål att vara klimatneutrala / Net Zero Target |
| E | Vidareutveckla redovisning av scope 1 och scope 2 emissioner | Kartlägga och redovisa bolagets scope 3 emissioner | |
| E | Utforma plan för science based target initiative (SBTi) | Ta fram ett science based target och gå med i SBTi | |
| EG | Utforma plan för att rapportera i enlighet med CSRD | Mål att redovisa senast 2025 | |
| E | Utforma plan för miljöcertifiering ISO-14001 certifiering | Fortsatt certifiering, t ex ISO-14021 | |
| SG | Utforma plan för arbetsplatscertifiering | Arbetsplatscertifiering genomförd Great place to work samt ISO-45001 | |
| S | Utforma plan för mer jämställd arbetsplats, Andel kvinnor >30 % | Genomföra åtgärder, Andel kvinnor >40 % | Andel kvinnor 40-60 % |
| ES | Utforma plan för lokalt samhällsengagemang, hållbara städer och ekosystem | ||
| E | Fortsatt utbyggnad av solpaneler i Nyköping och Nybro | ||
| G | Utvärdera Nasdaq Green Equity Transition /Designation |
E = Environmental, S = Social, G = Governance
| Nyckeltal | Utfall 2023 | Per Anställd | Utfall 2022 | Per Anställd |
|---|---|---|---|---|
| Direkt egen förbrukning: | ||||
| El förbrukad, kwh ¹⁾ | 369 450 | 4 450 | 374 262 | 4 990 |
| El producerad från solceller, kwh | 205 024 | 2 470 | 220 471 | 2 940 |
| Värme, kwh | 275 050 | 3 315 | 297 060 | 3 961 |
| Vatten, kubikmeter | 981 | 12 | 1 073 | 14 |
| Andel miljöklassade företagsbilar | 86 % | - | 88 % | - |
| Avfallsåtervinning | 93 % | - | 90 % | - |
| Indirekt förbrukning: | ||||
| El, kwh ¹⁾ | 219 427 | 2 644 | 215 832 | 2 878 |
| Värme, kwh | 432 | 5 206 | 403 000 | 5 373 |
| Vatten, kubikmeter | 881 | 11 | 881 | 12 |
| Kund perspektivet: | ||||
| CO 2 -besparing från levererade anti-kondensationssystem, ton ²⁾ | 134 589 | 1 622 | 116 032 | 1 547 |
| Flight-deck-befuktning, andel ³⁾ | 64,2 % | - | 64,0 % | - |
| Flight-deck-befuktning, flygtimmar årstakt ³⁾ | 4 681 709 | - | 3 719 416 | - |
¹⁾ Elförbrukning från elbilsladdning var år 2023 18 501 kWh och år 2022 16 658 kWh
²⁾ Baserad på statistik och nyckeltal från Boeing samt beräkning av CTT på viktbesparing om 200 kg för narrowbody samt 300 kg för widebody-flygplan
³⁾ Av modern widebody-flotta (Boeing 787 samt A350)
CTT har som mål att bli mer energieffektiva och därigenom minska CO 2 emissionerna. All el och nästan 99 % av värmen kommer från förnybara källor. Under 2023 har egen producerad el från solpaneler utgjort 56 % (59) av total direkt förbrukad el. Förbrukningen av direkt fjärrvärme har minskat från 297 MWh till 275 MWh under perioden. Andel miljöklassade företagsbilar uppgick till 86 % (88) i slutet av året. Indirekt elförbrukning har ökat främst som en konsekvens av att fler nyttjar laddare för elbilar, vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Totalt har CTTs anti-kondensationssystem sparat 134 589 ton CO 2 (116 032) åt våra kunder, med de flygtimmar som registrerats 2023 enligt statistik från Boeing. Totalt har CO 2 utsläppen, för scope 1 och 2, legat kvar på samma nivå som föregående år. CTT har inga utsläpp för scope 1 samt enbart utsläpp från fjärrvärme i Nyköping för scope 2, uppgående till 8 ton helår 2023. Över 90 % av CTTs utsläpp finns inom scope 3, där företaget tagit fram preliminära siffror för 2023. Dessa kommer att arbetas vidare med och presenteras nästa år.
| Scope 1 | Scope 2 | |
|---|---|---|
| 2022 | 8 | 0 |
| 2023 | 7 | 0 |
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ), org.nr. 556430-7741
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2023 på sidorna 34–47, och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm, 2024-03-27 (exakt tidsstämpel framgår av elektronisk signatur)
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor
2023 blev ett år som präglats av ett bekymmersamt omvärlds- och säkerhetsläge. Finansiellt har detta lett till hög inflation och högre räntor. CTT har påverkats av detta, men lyckats kompensera högre kostnader med prishöjningar främst inom eftermarknaden samt gynnats av att större delen av försäljningen sker i USD. Värt att lyfta fram är att EBT (resultat före skatt) slog tidigare rekordnotering från 2019 med 2 MSEK och slutade på höga 120 MSEK. CTTs intäkter har sedan pandemi-botten i första kvartalet 2021 växt 10 av 11 kvartal i rad. Allt tyder på att bolaget kan fortsätta denna tillväxtresa, även om det alltid finns risk för att något enstaka kvartal blir sämre. För de närmaste åren har bolaget redan både kapaciteten och kapabiliteten på plats, så hävstången är god till att bibehålla en hög lönsamhetsnivå. Det är dock viktigt att ha i åtanke att en svagare USD/SEK kommer att ha en negativ inverkan på lönsamheten. Dessutom kommer den ökande systemförsäljningen leda till att eftermarknadens andel av den totala försäljningsmixen minskar från den extrema nivån, 79 % under 2023. Under nästa år ser OEM återigen ut att bli tillväxtmotorn. Progressionen inom Retrofit och Private jet är mera binär, medan utvecklingen inom Eftermarknaden kommer återgå till att spegla ökningen av antal system i drift efter att återhämtningen och lageruppbyggnaden klingat av (se grafen nedan).
2023 har varit ett händelserikt år på valutamarknaderna. CTT har en ovanligt enidig valuta-påverkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD. Däremot eftersträvas inköp i USD samt att banklån tas upp i USD.# Förvaltningsberättelse
Under året har USD mot SEK valutakursen stärks med ca 5 % från USD/SEK 10,11 till 10,61 (genomsnittskurs under åren). Kursen har dock varierat kraftigt under året och stängningskursen 2023 var 10,04 jämfört med 10,55 år 2022. Den lägre stängningskursen bidrog till att lånen i USD värderades lägre och skapade ett positivt finansnetto under året.
Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade till 117 MSEK (61), drivet främst av EBITDA samt att kundfordringarna minskade under året med 18 MSEK och att varulagret minskade med 8 MSEK. För CTT är det dock viktigt att upprätthålla en resillient lagernivå där bolaget alltid kan uppfylla kundernas leveranskrav. Det tillsammans med relativt långa ledtider samt många artiklar driver relativt höga lagernivåer i relation till omsättningen. Under 2023 har CTT lyckats sänka lagret, delvis på grund av bättre planering, men också genom optimering av beställningspunkter samt högre lagernivåer hos en del leverantörer. Omsättningshastigheten har under året ökat enligt plan från 2,2 till 3,0.
CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med en nettoskuld på -76 MSEK (-15), hög soliditet om 75 % (71) samt likvida medel på 118 MSEK (60) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme om 53 MSEK. Detta gör att CTT kan fortsätta att ge god avkastning till aktieägarna utan att göra avkall på tillväxtambitionerna.
Styrelsen föreslår att ordinarie utdelning höjs till 5,35 SEK per aktie (4,05) samt att en extra utdelning utgår om 3,35 SEK per aktie (0), totalt 8,70 SEK per aktie.
På mitt bord ligger även ansvaret för hållbarhet och IT. CTT har ett värdebaserat synsätt på hållbarhet, vilket innebär att bolaget valt ut de aktiviteter som har störst effekt utifrån insatsen när CTT prioriterat det som ska genomföras. Extra nämnvärt är att CTT under året tagit fram en ny hållbarhetspolicy, klimatredovisning samt fortsatt vår resa mot att bli klimatneutrala i hela värdekedjan. Läs gärna mera om detta i hållbarhetsrapporten.
I samhället har cybersäkerheten varit i fokus under året som gått, så också på CTT. Bolaget har bland annat utfört simulerade angrepp och sårbarhetsanalyser verkställda av tredje part, genomfört utbildningar samt stärkt upp vår IT-plattform under året, allt i syfte att förhindra intrång i CTTs IT-miljö. Framöver kommer bolaget att fortsätta att förbättra och utveckla vår IT-plattform, inte enbart ur ett säkerhetsperspektiv utan också för att stärka samarbete och stöd till vår affär.
Slutligen vill jag passa på att summera att CTT har starka finanser och goda framtidsutsikter för hållbar ekonomisk tillväxt.
Markus Berg, CFO
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter |
CTT Årsredovisning 2023 49
48 CTT Årsredovisning 2023
CTT Systems AB (publ.) (”CTT”) är marknadsledande utvecklare och tillverkare av system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. I ett flygplan finns två huvudsakliga problem när det gäller luftfuktighet; dels alltför torr luft i kabinen där passagerare och besättning vistas och dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen till följd av kondensation. CTTs luftfuktare ökar luftfuktigheten i kabinen för en förbättrad miljö för människorna ombord. Samtidigt motverkar bolagets avfuktare kondensationen vilket ger lättare flygplan, lägre bränsleförbrukning och därmed mindre miljöpåverkan.
Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas:
Under 2023 har CTT fortsatt att driva flera parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade belopp uppgår till 4,2 MSEK (6,2) och utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X.# CTT Årsredovisning 2023
CTTs övriga OEM-plattformar (A350, Boeing 787, A380) samt Private jet-affärerna genererar kontinuerligt ingenjörsarbete och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning för OEM i takt med att tiden går. Dessa utgifter har inte bedömts kvalificeras som sådana kostnader som får tas upp som tillgång. Utgifter för test och utveckling som kostnadsförts har under räkenskapsåret uppgått till 2,1 MSEK (2,6). Se även not 9 ”Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten”.
CTT har många medarbetare med nyckelkompetens inom och för bolaget strategiskt viktiga områden. I bolaget var sammanlagt 80 personer anställda per 31 december 2023 varav 28 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 27 till 66 år. Frisknärvaron är hög och uppgick under året till 97,2 %. För ytterligare beskrivning av medarbetare, se hållbarhetsrapporten som börjar på s. 34.
CTT utvecklar, certifierar, tillverkar och marknadsför produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan vilket minskar flygindustrins påverkan på både människa och miljö. CTT uppdaterade under 2023 hållbarhetspolicyen som på ett övergripande plan fastställer den strategiska inriktningen för CTTs hållbarhetsarbete. Med utgångspunkt i denna och i de 17 globala målen i Agenda 2030 arbetar bolaget kontinuerligt med och utvecklar sitt hållbarhetsarbete. För ytterligare beskrivning av CTTs hållbarhetsarbete, se hållbarhetsrapporten som börjar på s. 34. CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är inte betydande.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner och ersättningar. För mer information, se bolagsstyrningsrapporten som börjar på s. 70.
Transaktioner med närstående beskrivs i not 28.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2024-03-27.
50 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 51
| (MSEK) | Not | 2023-01-01 – 2023-12-31 | 2022-01-01 – 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 3 308,9 | 240,6 | |
| Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager | -5,4 | 2,8 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2,0 | 3,4 | |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 6,7 | 16,5 |
| S:a rörelsens intäkter | 312,1 | 263,3 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Råvaror och förnödenheter | -57,8 | -49,4 | |
| Övriga externa kostnader | 4 | -41,8 | -35,4 |
| Personalkostnader | 5 | -74,3 | -69,1 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | -9,3 | -7,9 | |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | -10,5 | -9,6 |
| S:a rörelsens kostnader | -193,7 | -171,5 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 118,4 | 91,8 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 6 | 3,2 | 1,0 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -1,2 | -9,0 | |
| Finansnetto | 2,0 | -8,0 | |
| Resultat före skatt | 120,4 | 83,8 | |
| Skatt | 7 | -25,0 | -17,5 |
| Årets resultat | 95,5 | 66,3 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Årets totalresultat | 95,5 | 66,3 | |
| Resultat per aktie, SEK | 8 | 7,62 | 5,29 |
| RESULTATRÄKNING (MSEK) | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | 312,1 | 263,3 | 176,2 | 233,1 | 376,5 |
| Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar | -184,4 | -163,6 | -138,1 | -187,9 | -250,1 |
| Avskrivningar | -9,3 | -7,9 | -11,3 | -6,8 | -6,7 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 118,4 | 91,8 | 26,8 | 38,4 | 119,6 |
| Finansiella intäkter | 3,2 | 1,0 | - | 2,4 | 0,2 |
| Finansiella kostnader | -1,2 | -9,0 | -8,9 | -1,2 | -1,8 |
| Resultat före skatt | 120,4 | 83,8 | 17,9 | 39,6 | 118,0 |
| Skatt | -25,0 | -17,5 | -3,7 | -8,5 | -25,4 |
| Årets resultat | 95,5 | 66,3 | 14,2 | 31,1 | 92,6 |
Förvaltningsberättelse | Resultaträkning Förvaltningsberättelse | Resultaträkning
ningskursen 2023 var 10,04 jämfört med 10,55 år 2022. Den lägre stängningskursen bidrog till att lånen i USD värderades lägre och skapade ett positivt finansnetto under året.
Som följd av Covid-19-pandemins negativa effekt på omsättningen initierade bolaget ett kostnadsbesparingsprogram under 2020, som gav full effekt med ca 20 MSEK i lägre kostnader under 2021 och 2022. Programmet gav störst effekt på personalkostnaderna genom både personalneddragningar och minskad arbetstid. CTT mottog inte några statliga bidrag/stöd för korttidsarbete. Under 2023 har bolaget utökat personalstyrkan från 73 till 80.
TOTALT 308,9 MSEK
* Retrofit: 0 %
* Private jet: 6 %
* Eftermarknad: 79 %
* Försäljning utöver kärnverksamheten: 4 %
* OEM: 11 %
TOTALT 240,6 MSEK
* Retrofit: 0 %
* Private jet: 9 %
* Eftermarknad: 78 %
* Försäljning utöver kärnverksamheten: 5 %
* OEM: 8 %
För helåret 2023 ökade bolagets rörelseresultat (EBIT) till 118 MSEK (92), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 38 % (38). Resultatuppgången mot föregående år är främst en konsekvens av ökad volym inom eftermarknadsförsäljningen samt OEM. Resultatet blev 95 MSEK (66) och per aktie ökade det till 7,62 (5,29).
För helåret 2023 ökade nettoomsättningen med 28 % till 309 MSEK (241). I jämförbara valutor var ökningen 23 %, drivet främst av eftermarknaden samt till viss del av ökade leveranser till OEM. OEM intäkterna ökade med 76 % från 20 till 35 MSEK år 2023, främst drivet av Boeing 787 där produktionstakten ökat från låga ett plan i månaden till ca fem. Omsättningen för Private jet minskade från 21 till 18 MSEK, motsvarande -11 %, främst på grund av senarelagda beställningar från slutkunderna. Retrofit-intäkterna var tyvärr fortsatt noll under året. Eftermarknaden har haft en stark återhämtning och tillväxt av intäkterna från 187 MSEK till toppnoteringen 243 MSEK under 2023. Rörelseresultatet uppgick 2023 till 118 MSEK, det näst bästa resultatet någonsin. Enbart år 2019 med 120 MSEK har varit bättre. Rörelsemarginalen uppgick till rekordhöga 38 %. Vinsten efter finansnetto på 120 MSEK innebar en ny toppnotering. Vinstmarginalen ökade till 39 % från 35 % föregående år. Ökningen av vinsten är främst en konsekvens av ökad volym i eftermarknaden, OEM samt en gynnsam utveckling av USD/SEK valutakursen.
Under året har USD mot SEK valutakursen stärks med ca 5 % från USD/SEK 10,11 till 10,61 (genomsnittskurs under åren). Detta påverkade rörelseresultatet positivt under 2023. Kursen har dock varierat kraftigt under året och stäng-
anställda. CTT har också valt att satsa mera på sälj och marknadsföring under året för att på sikt öka tillväxten i populationen än mer. Trots detta har bolaget lyckats bibehålla den höga rörelsemarginalen på 38 % under året.
52 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 53
| (MSEK) | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 9 | 80,2 | 79,4 |
| Övriga immateriella tillgångar | 10 | 0,5 | 0,8 |
| 80,7 | 80,2 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 11 | 24,5 | 24,9 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 12 | 11,4 | 13,4 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 5,2 | 4,8 |
| 41,1 | 43,2 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 14 | 0,0 | 0,0 |
| Andra långfristiga fordringar | 15 | 2,3 | 2,1 |
| 2,3 | 2,1 | ||
| S:a anläggningstillgångar | 124,0 | 125,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 16 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 64,0 | 62,9 | |
| Halvfabrikat | 12,3 | 15,2 | |
| Produkter i arbete | 6,7 | 6,0 | |
| Färdiga varor | 25,6 | 32,3 | |
| 108,6 | 116,4 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15, 17 | 48,7 | 62,5 |
| Upparbetad men ej fakturerad intäkt | 3 | 1,0 | 6,3 |
| Övriga fordringar | 18 | 11,6 | 2,9 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 5,5 | 3,4 |
| 66,8 | 75,2 | ||
| Kassa och bank | 15, 20, 21, 22 | 117,9 | 60,1 |
| S:a omsättningstillgångar | 293,3 | 251,7 | |
| S:A TILLGÅNGAR | 417,3 | 377,1 |
| (MSEK) | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| 1) | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 12,5 | 12,5 | |
| Bundna reserver | 81,2 | 79,3 | |
| 93,7 | 91,8 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 124,9 | 111,2 | |
| Årets resultat | 95,5 | 66,3 | |
| 220,3 | 177,5 | ||
| S:a eget kapital | 314,0 | 269,3 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för garantiåtaganden | 24 | 2,5 | 3,2 |
| Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 20, 24 | 0,4 | 0,2 |
| S:a avsättningar | 2,9 | 3,4 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 15, 20, 25, 26 | 40,3 | 43,9 |
| S:a långfristiga skulder | 40,3 | 43,9 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit | 20, 21 | - | - |
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 15, 20, 25, 26 | 1,5 | 1,6 |
| Förskott från kunder | 3 | - | 6,7 |
| Leverantörsskulder | 15, 25 | 13,9 | 17,9 |
| Övriga avsättningar | 24 | - | 0,2 |
| Skatteskulder | 14,4 | 7,3 | |
| Övriga skulder | 15, 25 | 10,9 | 7,1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 19,4 | 19,7 |
| S:a kortfristiga skulder | 60,1 | 60,5 | |
| S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER | 417,3 | 377,1 | |
| 1) För mer information, se avsnittet Förändring i eget kapital. |
Förvaltningsberättelse | Balansräkning Förvaltningsberättelse | Balansräkning
54 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 55
Förvaltningsberättelse | Förändring i eget kapital Förvaltningsberättelse | Balansräkning
CTT:s finansiella ställning är fortsatt stark med en nettoskuld på -76 MSEK (-15), hög soliditet om 75 % (71) samt likvida medel på 118 MSEK (60) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme om 53 MSEK. De största förändringarna som under året påverkat likvida medel är det starka rörelseresultatet (se analys av kassaflödet för ytterligare information), minskning av kundfordringar, minskning av varulager, utdelning samt betald skatt.
För CTT är det viktigt att upprätthålla en resilient lagernivå där bolaget alltid kan uppfylla kundernas leveranskrav. Det tillsammans med relativt långa ledtider samt många artiklar driver relativt höga lagernivåer i relation till omsättningen. Under 2023 har CTT lyckats sänka lagret, delvis på grund av bättre planering, men också genom optimering av beställningspunkter samt högre lagernivåer hos en del leverantörer.Omsättningshastigheten har under året ökat från 2,2 till 3,0.
Investeringar
Ökningen av immateriella anläggningstillgångarna är främst hänförligt till investeringar i utvecklingsprojekt. Under 2023 har CTT fortsatt driva flera parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade belopp i immateriella tillgångar uppgår till 4,2 MSEK (6,2) och utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar var 3,5 MSEK (0,9).
Finansiell ställning
Sammantaget har CTT en stark finansiell ställning där soliditeten per den 31 december 2023 uppgick till 75 % (71) och kassa inklusive ännu ej nyttjad finansiering uppgick till 171 MSEK (111). Nettoskulden uppgick per den 31 december 2023 till -76 MSEK (-15) och eget kapital till 314 MSEK (269). Under 2024 bedömer bolaget att utdelningen kan ökas till 8,70 per aktie, då kassan är stor samt att framtidsutsikterna bedöms som allt bättre. Tillsammans gör detta att styrelsen sammantaget bedömer att bolaget har en stark finansiell ställning som kommer att bibehållas under det kommande året.
BALANSRÄKNING (MSEK)
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2021-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 80,7 | 80,2 | 75,9 | 73,0 | 54,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 41,1 | 43,2 | 48,1 | 53,6 | 45,2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2,3 | 2,1 | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
| Övriga omsättningstillgångar | 175,4 | 191,6 | 153,4 | 157,4 | 151,3 |
| Kassa och bank | 117,9 | 60,1 | 49,3 | 21,6 | 110,0 |
| S:a tillgångar | 417,4 | 377,1 | 328,5 | 307,5 | 362,8 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 314,0 | 269,3 | 212,9 | 220,5 | 240,2 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 2,9 | 3,4 | 3,8 | 6,1 | 8,4 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 40,3 | 43,9 | 70,8 | 35,7 | 32,5 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 1,5 | 1,6 | 1,4 | 1,2 | - |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 58,6 | 59,0 | 39,7 | 44,0 | 81,8 |
| S:a eget kapital och skulder | 417,4 | 377,1 | 328,5 | 307,5 | 362,8 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Bundna reserver | Balanserat resultat | S:a | Aktie- kapital | Reserv- fond | Fond för utvecklings- utgifter | S:a | Överkurs- fond | Balanserat resultat | S:a | Årets resultat | S:a | S:a eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021-12-31 | 12,5 | 6,5 | 67,5 | 74,0 | 86,5 | 28,9 | 83,4 | 112,2 | 14,2 | 126,4 | 212,9 | 212,9 | ||
| Utdelning till aktieägare | - | - | - | - | - | - | - | - | - | -9,9 | -9,9 | - | -9,9 | |
| Avsättning till fond för utvecklings- utgifter | - | - | 6,2 | 6,2 | 6,2 | - | -6,2 | -6,2 | - | - | - | - | - | |
| Återföring avsättning fond för utv. utgifter | - | - | -0,8 | -0,8 | -0,8 | - | 0,8 | 0,8 | - | - | - | - | - | |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 14,2 | 14,2 | 66,3 | 66,3 | |
| 2022-12-31 | 12,5 | 6,5 | 72,8 | 79,3 | 91,8 | 28,9 | 82,3 | 111,2 | 66,3 | 177,5 | 269,3 | 269,3 | ||
| Utdelning till aktieägare | - | - | - | - | - | - | - | - | - | -50,7 | -50,7 | - | -50,7 | |
| Avsättning till fond för utvecklings- utgifter | - | - | 4,2 | 4,2 | 4,2 | - | -4,2 | -4,2 | - | - | - | - | - | |
| Återföring avsättning fond för utv. utgifter | - | - | -2,4 | -2,4 | -2,4 | - | 2,4 | 2,4 | - | - | - | - | - | |
| Vinstdisposition | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 66,3 | 66,3 | 95,5 | 95,5 | |
| 2023-12-31 | 12,5 | 6,5 | 74,6 | 81,2 | 93,7 | 28,9 | 96,0 | 124,9 | 95,5 | 220,3 | 314,0 | 314,0 |
SEK
| ## Förvaltningsberättelse | Risker
CTT har en stark marknadsposition i sin framväxande nisch, men det finns risker både på kort och lång sikt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten. CTTs verksamhet består i huvudsak av utveckling, produktion, försäljning och leverans samt support av produkter och system för aktiv fuktreglering till kunder i flygindustrin. Väsentliga riskområden omfattar förändringar av marknadsförutsättningar, finansiella och operationella risker.
CTT är med sitt strikta nischfokus exponerat mot ett flertal risker av binär karaktär vars följder medger ingen eller liten möjlighet till kompensation på andra områden. Det övergripande ansvaret för CTTs riskhantering vilar hos styrelsen som beslutar om den strategiska inriktningen och delegerar ansvaret för operativa och finansiella risker till verkställande direktören. Identifierade väsentliga risker hanteras därefter löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringsprocessen. Kontrollprocesser i form av policys, riktlinjer, instruktioner och rutiner reglerar hanteringen av dessa risker. Se bolagsstyrningsrapporten för mer information.
De strategiska riskerna är främst relaterade till marknadens efterfrågan som bland annat påverkas av konjunkturutveckling, OEM-program och konkurrens samt priser.
Flygindustrin är normalt väldigt cyklisk. Flygbolagen har stor vana att hantera tvära kast mellan överkapacitet och olika flashalsar för att kunna möta efterfrågan. Det mest påtagliga exemplet är konsekvenserna från Covid-19 pandemin. Över en längre tidsperiod har flyget vuxit med i genomsnitt ca 5 % per år, drivet av en växande medelklass. Flygbolagen hade ett starkt 2010-tal där man gynnades av globalisering och en historiskt låg ränta. Båda dessa faktorer har reverserats till det sämre. Under fjolåret vände räntorna kraftigt uppåt vilket kan få negativ påverkan på de ekonomiska förutsättningarna att resa. Högre räntor slår även hårt mot de mest skuldsatta flygbolagen. Världen är inne i en deglobalisering, som pågår när verksamheter blir mer lokala, delvis drivet av protektionistiska strömningar. Detta kan påverka efterfrågan negativt på affärsflygresor.
CTT är beroende av flygplanstillverkarnas produktionstakt av långdistansflygplan, flygbolagens investeringsförmåga och utnyttjandegraden av flygplansflottor med bolagets produkter ombord. En konjunkturnedgång slår lite olika vilket gör att CTT hinner ställa om fokus.
Hantering: En konjunkturinbromsning påverkar i första hand möjligheten till retrofit-affärer. Det gäller främst försäljning av avfuktare som flera gånger drabbats när flygbolag tvärt infört förbud mot investeringar i produkter som inte är driftsavgörande. Den cykliska efterfrågan på avfuktare motverkas delvis om kunden klassar det som hållbarhetsprojekt (som har högre prioritet och längre återbetalningstid). Att uppgradera passagerarkabiner är större projekt som ofta kopplas till nyleveranser. Det ger större tålighet mot mindre cykliska svängningar. Planeringshorisonten i OEM är relativt lång och förändringar sker långsamt, vilket möjliggör att CTT får tid att anpassa sig till en lägre takt. CTT har huvuddelen av sin installerade bas av produkter på de modernaste och mest driftsekonomiska flygplanen. I tider när flygbolag anpassar kapaciteten till vikande efterfrågan sker det i första hand genom att man parkerar den äldre delen av flygplansflottan. Eftermarknaden går via tillverkarnas distributionsbolag. Det gör att kredithantering mot flygbolag sköts av dessa.
Leverans- och produktionstakt av flygplan bestäms utifrån långsiktig planering med god framförhållning. Airbus och Boeing har stora orderböcker som täcker leveranser många år framåt i tiden. Flygbolag försöker i första hand senarelägga sina planerade leveranser och i andra hand avboka dem. Om nedgången inte är global brukar tillverkarna hitta andra flygbolag som kan ta dessa flygplan. Om nedgången är djup sänks produktionstakten, oftast i steg. För CTT finns en väsentlig OEM-risk i sitt beroende till enstaka modellprogram, främst Boeing 787. Produktions- och leveransstörningar i dessa får stor påverkan, vilket blev tydligt under pandemin.
Hantering: CTT är OEM-leverantör till de nyaste och mest konkurrenskraftiga flygplansmodellerna från både Boeing och Airbus. Orderböckerna är välfyllda. Förändringar i produktionstakt sker inte i en handvändning, vilket medför fördröjningseffekter i upp- och nedgång. Det medger tid till planering och anpassning. CTT arbetar på att bredda till flera OEM-program. CTT har även en växande eftermarknadsaffär bestående av förbrukningsmaterial till installerade system, vilket ger ökad stabilitet och förmåga att hantera svängningar i nyförsäljningen.
Konkurrens kan uppträda på systemsidan och finns i eftermarknaden. CTT är marknadsledande leverantör av luftfuktare till kommersiella flygplan och VIP. Bolagets luftfuktare är de enda tillgängliga när man köper nya Airbus och Boeing flygplan, vilket ger en betydande konkurrensfördel när flygbolag gör efterinstallation i sina befintliga flygplansflottor (drivs av att man vill ha enhetliga produkter i samtliga flygplan som opererar på likvärdigt sätt). Konkurrenter har ett tidsfönster vid varje ny OEM-upphandling, speciellt gäller detta helt nya flygplansmodeller. Det finns viss risk för konkurrerande system på Retrofit-marknaden. CTT är ensam på marknaden med ett aktivt system för att hantera kondensation, men marknadspositionen är svag. Det beror på att ingen av OEM-leverantörerna erbjuder aktiva fuktregleringssystem till sina storsäljande kort- och medeldistansflygplan (där marknaden och behovet är störst). Det främsta konkurrenshotet är att man inte gör något utöver de inbyggda standardsystem som redan finns för att hantera kondensation (läs: passiva dräneringslösningar). Det finns även en liten risk i att en annan aktiv avfuktningsteknologi blir OEM-standard. I flygbranschen är konkurrens i eftermarknaden vanligt förekommande vilket kan leda till lägre marknadsandelar och påverka möjligheterna att höja priserna. Generellt gäller att OEM-leverantören har en fördel med sina originaldelar.
Hantering: CTT har en stark marknadsposition som ensam OEM-leverantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansflygplansmodellerna. CTT är marknadsledare med fler än 50 flygbolagskunder och driftsdata som sträcker sig 15 år bakåt på totalt ca 1 500 flygplan. Det ger bolaget en fördel vid ny upphandling och möjlighet att sätta luftfuktarstandarden för lång tid framöver. CTT dominerar även VIP-marknaden. Strategiskt är att blockera konkurrenter för att förhindra att man tar den vägen in på Retrofit-marknaden. Det finns FAA-godkända tredjepartstillverkade eftermarknadsdelar till bolagets luftfuktare och avfuktare. Bolagets originaldelar till luftfuktarna är kvalificerade och baseras på CTTs unika teknologi, som utvecklats och kvalificerats för att möta specifikationerna från Airbus och Boeing samt myndigheternas krav. För att kunna uppfylla dessa har CTT tillsammans med Munters utvecklat ett unikt material. De standardmaterial som finns på den öppna marknaden har inte kvalificerats för applikationen och inte för att sitta i flygplan. CTT har ett ledande applikationskunnande som ytterligare ska befästas genom kontinuerliga investeringar samt strategiska samarbeten. Dessa inriktas på att förbättra prestandan och funktionaliteten genom förbättringar i pad-materialet och / eller införande av värdeadderande filter för VOC och ozon-reducering.
CTT är en liten aktör i flygindustrin där trenden bland underleverantörer går mot konsolidering. Konsolideringen drivs främst av att skalfördelar i försäljning (framförallt OEM) och systemutveckling samt digital integration.
Hantering: Att vara en liten och fokuserad aktör kan ge fördelar eftersom CTT kan ge hög servicegrad. Det strategiska samarbetet med Collins Aerospace ger en industriell förankring som ger legitimitet.
Flygindustrin är strikt reglerad. Misslyckas CTT att leva upp till de regulatoriska kraven får det allvarliga konsekvenser på möjligheterna att leverera produkter.
Hantering: CTT är certifierat enligt AS9100:D, inluderat ISO9001:2015 som innebär regelbunden granskning. Möjlighet ges att åtgärda eventuella brister. För att certifiera Retrofit-systemen samarbetar CTT med olika organisationer som har utvecklingsgodkännande, såsom Lufthansa Technik och PMV.
CTT har genom långa kontrakt med OEM-tillverkarna förutbestämda priser under längre perioder. Detta innebär att vinstmarginalerna påverkas negativt om kostnaderna ökar i snabbare takt än CTTs priser.
Hantering: CTT strävar efter att överföra motsvarande risker på sina underleverantörer, både vad avser kontraktslängder och priser. CTT har större påverkan på priser på eftermarknadsprodukter (som över tid kommer stå för en allt större andel av vinstmarginalen).
Flygets klimatpåverkan, i första hand i form av utsläpp av växthusgaser, är både ett hot och en möjlighet för CTT.# OPERATIVA RISKER
CTT är ensam leverantör av produkter i en framväxande marknad. Slutkunderna är ett stort antal flygbolag över hela världen som antingen köper produkterna i samband med beställning av nya flygplan eller som låter efterinstallera produkter i befintlig flygplansflotta. Bolagets direkta kunder är främst Airbus och Boeing. CTTs utmaning ligger främst i att ensamt driva marknadsutvecklingen genom att skapa medvetenhet och insikt om problem och lösning på fuktparadoxen.
Hantering: CTT minskar riskerna genom att utveckla goda relationer med flygbolag, OEM-tillverkare, och andra leverantörer. Samarbeten med OEM-tillverkare och den strategiska marknadspartnern Collins Aerospace är av särskild betydelse. CTT bedriver ett metodiskt arbete för att uppnå fler framgångsrika OEM-program, bredda kundbasen och få flygbolag att harmonisera sin flygplansflotta med aktiv fuktreglering.
CTT s produkter har en lång livslängd, men är inte kritiska för driften av flygplanet. Om flygbolagen inte värdesätter eller upplever nyttan med systemen kan de stängas av. En annan risk är att ett flygplan under sin livstid i regel kan ha fler än en operatör. Vid operatörsskifte finns en risk att det nya flygbolaget väljer att inte använda sig av produkterna. Det finns även risk för konkurrens i eftermarknaden.
Hantering: CTT följer upp ägare och operatörer för att säkerställa att de är medvetna om fördelarna med CTTs system och att de är nöjda med prestandan. Detta för att säkerställa att operatörerna fortsätter att använder alla sina installerade fuktregleringsprodukter och att man väljer CTT i eftermarknaden.
Om CTTs produkter inte skulle ha tillräcklig kvalitet eller prestanda kan det få konsekvenser i minskad efterfrågan eller minskad installerad bas. En eventuell funktionell störningseffekt på andra system i flygplanet i händelse av fel skulle få negativa konsekvenser. Förutom driftstörningar kan fel som påverkar passagerare göra stor skada på relation och förtroende. Vissa fel som bedöms som allvarliga kan medföra att flygbolag måste stänga av det aktuella systemet tills felet är korrigerat. Men även i de fall fel uppstår och de kan hanteras löpande uppstår ett förtroendegap som CTT måste hantera. Erfarenhetsmässigt kan mindre fel och barnsjukdomar som hanteras rätt vändas till en fördel. En olycka hos slutkund orsakad av CTTs produkter skulle allvarligt hota hela CTTs verksamhet.
Hantering: Målet är att ha en bra kundrelation och fånga upp eventuella brister i prestanda eller tillförlitlighet. CTT har en fördel i att vara ett litet nischföretag. Det medför att CTT kan vara förhållandevis snabb att prioritera och åtgärda brister. I vissa fall kan ett mindre fel vändas till en positiv kundupplevelse som stärker relationen och bygger förtroende för framtida affärer. I CTTs riskhantering finns en ansvarsförsäkring. Därtill utgör ett aktivt kvalitetsarbete, som beskrivs översiktligt under Regulatoriska krav ovan, en viktig del i den proaktiva riskhanteringsprocessen.
CTT har ett garantiansvar på normalt tre till fyra år.
Hantering: CTT gör löpande avsättningar till en garantireserv. Skulle garantireserven inte vara tillräcklig kan ett negativt utfall resultera i en negativ resultateffekt.
CTT är inlåst i långa avtal med OEM-tillverkare, för vilka CTT är beroende av underleverantörers förmåga att hålla volym-, kvalitets- och tidskrav. Att hålla leveranskedjan intakt är oerhört centralt. För vissa delar förlitar sig CTT på en enda leverantör. Oförmåga att leverera skulle skapa allvarliga störningar i CTTs leveransförmåga.
Hantering: CTT söker att matcha sina avtal med OEM-tillverkare med motsvarande avtal med underleverantörer. CTT identifierar och följer regelbundet upp större samt kritiska leverantörer. I de fall risken bedöms vara förhöjd kan CTT dels öka direktkontakten med leverantören, dels bygga upp ett eget säkerhetslager för eventuella framtida driftstörningar hos leverantören.
Med anläggningar medföljer risker för brand, översvämning, elavbrott etc.
Hantering: CTT har två anläggningar i Sverige, i Nyköping och Nybro, med delvis uppbyggd redundans. Anläggningsskyddet utvärderas regelbundet på bl a skyddsronder. CTT har upphandlat adekvat service för att hålla skyddet kontinuerligt på en hög nivå. Vi har goda samarbeten med våra intressenter samt egen elproduktion på anläggningen i Nybro.
Bolagets framgång vilar på möjligheterna att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, speciellt eftersom CTT har verksamhet på små orter utanför storstadsregionerna. Hög kvalitet i produktionen är också enklare att upprätthålla med erfarna medarbetare. De anställdas sociala förhållanden, såsom goda arbetsvillkor, hälsa och säkerhet utgör grunden till att vara en ansvarsfull arbetsgivare.
Hantering: CTT strävar efter att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare genom ett omfattande hållbarhetsarbete och god arbetsmiljö samt konkurrenskraftig ersättning. Genom vinstandelsstiftelsen får medarbetarna del i det ekonomiska resultatet. CTT arbetar för att behålla medarbetare över tid, bland annat genom att bygga en god gemenskap inom företaget samt att sträva efter kontinuerlig utveckling för individen. En signal på att arbetet lyckas är resultatet i företagets medarbetarundersökning via Great place to work. Redan första gången nådde CTT 74 % i det sammanvägda indexet för hela modellen. För att bli certifierad krävs över 70 %. På frågan ”Allt sammantaget är detta en mycket bra arbetsplats” svarade 79 % att detta stämmer i hög grad. Kamratskap-indexet blev höga 86%, vilket visar att de flesta är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Personalomsättningen har över tid varit låg. Se även prioriterade aktiviteter på sidorna 44-45.
CTT s aktie noterades 1997 och handlas idag på Mid Cap-listan vid Nasdaq Stockholm. CTT bedömer att handeln på andra plattformar är begränsad. Noteringen på Nasdaq Stockholm innebär bland annat att CTT följer marknadsplatsens regler om aktieinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
CTT anlitar ABG Sundal Collier som bevakar bolaget och regelbundet genomför analyser av CTT-aktien. För att ta del av ABG Sundal Colliers information om och analys av CTT, se http://www.introduce.se/foretag/ctt-systems.
Under 2023 ökade CTT-aktien med 7,3 % till 229,00 SEK. Den totala avkastningen uppgick för året till 9,2 %. Den högsta slutkursen under året, 244 SEK, noterades den 23 januari och den lägsta, 175 SEK, noterades den 15 mars. Den 31 december 2023 uppgick börsvärdet till 2 869 MSEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgick den 31 december 2023 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar innehavaren till en röst på årsstämman. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Antalet aktieägare ökade under 2023 och uppgick vid årsskiftet 2023/2024 till 3 464 (3 206). Största ägare var Tomas Torlöf (via helägda bolaget Trulscom Förvaltning AB) med ett innehav om 13,4 % (13,4), följt av SEB Fonder med 9,6 % (9,4). De tio största ägarna innehade 61,2 % (62,2) av aktierna. Aktiekapitalet ägs till 68,2 % (66,3) av svenska ägare och 31,8 % (33,7) av utländska ägare. Det svenska ägandet domineras av institutioner och företag med 49,4 % (47,6) av det totala aktiekapitalet.
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelstiftelse för sina medarbetare. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieägande. Per 2023-12-31 uppgick vinstandelsstiftelsens innehav i CTT till 135 729 aktier (128 884), vilket är 1,1 % (1,0) av totala antalet aktier i bolaget. Stiftelsen var vid årsskiftet 18:e största ägaren i CTT.# Utdelning och utdelningspolicy
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning uppgående till 5,35 SEK (4,05) per aktie motsvarande 67,0 MSEK (50,7) samt en extra utdelning uppgående till 3,35 SEK (0) per aktie motsvarande 42,0 MSEK. Detta blir en total utdelning uppgående till 8,70 SEK (4,05) motsvarande 109,0 MSEK. Som avstämningsdag för utdelning föreslås 2023-05-08 och utbetalningsdag för utdelning 2024-05-13.
Bolaget har som utdelningspolicy att dela ut minst 70 % (70) av nettoresultatet till aktieägarna i form av utdelning, givet en soliditet som uppgår till 40 % (40).
Finansiella risker är främst relaterade till hur CTT påverkas av valuta- och räntefluktuationer, kreditrisker samt andra händelser på finansmarknaden.
CTT har ett mycket stort beroende av dollarkursen mot svenska kronan. Det beror på att merparten av intäkterna är i dollar (eftersom affärer i flygbranschen prissätts i USD) och att CTT har en stor andel av kostnader- na i andra valutor, främst SEK. En försvagad relation USD/SEK påverkar resultatet negativt.
Hantering: CTT har valt att inte göra någon valutasäkring. Bolagets bedömning är att fördelarna (förutsägbarhet / tröghet för genomslag av rörelser) inte uppväger nackdelarna (kostnader). CTT har däremot valt att lägga sina banklån i USD samtidigt som bolaget hela tiden strä- var efter att köpa så mycket av ingående material som möjligt i USD. Dessutom strävar CTT efter att vara transparenta och tydligt informera vilken påverkan USD/SEK-kursen har på bolaget.
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Respektive försäljningsområde har olika typer av kunder förknippade med olika typ av kreditrisk. Retrofit- och traditionella VIP-affärer till enskilda flygbolag och inredningsföretag bedöms ha högst kreditrisk. Inom OEM och eftermark- nad är kunderna främst Airbus och Boeing, eller deras distributionsbolag. Risken vid desssa affärer är främst kopplad till eventuell förlängning av betaltider från kundens sida, vilket skulle ge en engångseffekt i form av extra belastning på likviditeten.
Hantering: Merparten av bolagets intäkter kommer från Airbus, Boeing samt CTTs största distributör till flygbolagen. Vid direktaffärer med slutkunder gör CTT en kreditbedömning. Det gäller affärer i Retrofit och VIP där CTT tecknar en kreditriskförsäkring i de fall det är möjligt samtidigt som kreditvärdigheten uppdateras och bedöms löpande. Den nya affärsmodellen tillsammans med Airbus Corporate Jets (ACJ ) minskar kreditrisken eftersom CTT säljer till PMV (som får beställning av ACJ). Inom eftermarknad och OEM sker nästan uteslutande all för- säljning till Airbus, Boeing eller deras distributionsbolag. Här bedöms risken för insolvens vara betydligt lägre. För den händelse att Airbus eller Boeing skulle förlänga betaltiderna mot sina leverantörer har CTT säkerställt extra kreditfaciliteter.
En huvudsaklig risk gällande mänskliga rättigheter är att bolag i underleve- rantörskedjan inte lever upp till mänskliga rättigheter. CTT har produkter installerat på flygpan i länder där korruption förekom- mer. CTT kan även delta i upphandlingar direkt mot flygbolag i sådana länder.
Hantering: Flygindustrin är i huvudsak lokaliserad till länder som i mycket stor utsträckning följer mänskliga rättigheter, vilket särskilt gäller för CTTs leverantörskedja. Därför ses denna risk som begränsad i CTTs fall. För att minimera korruptionsrisken i försäljningsled har CTT en tydlig antikorruptionspolicy inkluderad i företagets uppförandekod (Code of Conduct): Vidare har CTT utarbetat mycket tydliga avtal med samarbetspartners gällande antikorruption samt säkerställt att eventuella provisioner är på en sådan nivå att utrymme för korruption eller bestickning inte ska medges. CTT har även stöd genom sin stra- tegiska samarbetspartner Collins Aerospace, som har ett mycket strikt regelverk gällande antikorruption. I leverantörsled ses risken som lägre då CTT genomgående har väl etablerade och långsiktiga samarbeten med sina leverantörer.
CTT är som andra företag beroende av en väl fungerande IT-miljö. Riskerna för intrång eller annan typ av sabotage på IT-miljön är ett stora och växan- de. Ett plötsligt och längre avbrott i vår IT-miljö skulle få negativa effekter på vår leveransförmåga.
Hantering: CTT har en tydlig struktur för sitt IT-arbete med stort fokus på driftsäkerhet och skydd mot intrång. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra både driftsäkerhet och skyddet mot intrång genom både förbättringar av IT-infrastrukturen och system samt med interna och externa utbildningar. IT-partner är kontrollerad av tredje part samt övningar genomförs för disaster recovery.
Förvaltningsberättelse | Risker 66
CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 67
Förvaltningsberättelse | Aktien
| # | Ägare | Antal aktier | Kapital och röster i % |
|---|---|---|---|
| 1 | Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) | 1 678 336 | 13,4 % |
| 2 | SEB Fonder | 1 203 318 | 9,6 % |
| 3 | Collins Aerospace, Inc. | 1 133 154 | 9,0 % |
| 4 | ODIN Fonder | 880 000 | 7,0 % |
| 5 | Tredje AP-fonden | 599 036 | 4,8 % |
| 6 | Nya Jorame Holding AB | 540 000 | 4,3 % |
| 7 | If Skadeförsäkring AB | 511 200 | 4,1 % |
| 8 | Andra AP-fonden | 463 764 | 3,7 % |
| 9 | Lannebo Fonder | 349 143 | 2,8 % |
| 10 | Danske Invest | 307 500 | 2,5 % |
| 11 | Nordnet Pensionsförsäkring | 305 256 | 2,4 % |
| 12 | Christer Torlöf | 251 348 | 2,0 % |
| 13 | Deka Investments | 231 858 | 1,9 % |
| 14 | Alcur Fonder | 230 901 | 1,8 % |
| 15 | Avanza Pension | 173 748 | 1,4 % |
| 16 | Allianz Global Investors | 168 191 | 1,3 % |
| 17 | Christer Nordström | 146 046 | 1,2 % |
| 18 | CTT Systems ABs Vinstandelsstiftelse | 135 729 | 1,1 % |
| 19 | Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond | 130 000 | 1,0 % |
| 20 | AXA | 128 000 | 1,0 % |
| S:a | 9 566 528 | 76,4 % | |
| Övriga aktieägare | 2 962 915 | 23,6 % | |
| Totalt antal aktier | 12 529 423 | 100,0 % | |
| Totalt antal aktieägare | 3 464 |
| Storleksklasser | Antal ägare | Antal aktier | Andel aktier i % |
|---|---|---|---|
| 1 - 1 000 | 3 145 | 498 117 | 4,0 % |
| 1 001 - 10 000 | 262 | 793 524 | 6,3 % |
| 10 001 - 50 000 | 29 | 628 543 | 5,0 % |
| 50 001 - 100 000 | 8 | 607 150 | 4,8 % |
| 100 001 - | 9 | 558 987 | 76,3 % |
| Anonymt ägande 1) | n/a | 443 122 | 3,5 % |
| Totalt | 3 464 | 12 529 443 | 100,0 % |
¹ Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
| Land | Antal aktier | Kapital och röster i % | Antal kända ägare | Andel av kända ägare |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 8 551 225 | 68,2 % | 3 315 | 95,7 % |
| USA | 1 146 504 | 9,2 % | 11 | 0,3 % |
| Norge | 881 816 | 7,0 % | 14 | 0,4 % |
| Tyskland | 485 941 | 3,9 % | 10 | 0,3 % |
| Danmark | 318 991 | 2,5 % | 53 | 1,5 % |
| Övriga länder | 701 844 | 5,6 % | 61 | 1,8 % |
| Anonymt ägande 1) | 443 112 | 3,5 % | n/a | n/a |
| Totalt | 12 529 443 | 100 % | 3 464 | 100 % |
¹ Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
| Ägarkategori | Antal aktier | Kapital och röster i % | Antal kända ägare | Andel av kända ägare |
|---|---|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 2 387 938 | 19,1 % | 3 233 | 93,3 % |
| Svenska institutionella ägare | 3 807 524 | 30,4 % | 26 | 0,8 % |
| Utländska institutionella ägare | 2 101 231 | 16,8 % | 18 | 0,5 % |
| Övriga aktieägare | 3 789 628 | 30,2 % | 187 | 5,4 % |
| Anonymt ägande 1) | 443 122 | 3,5 % | n/a | n/a |
| Totalt | 12 529 443 | 100 % | 3 464 | 100,0 % |
¹ Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
| År | Transaktion | Förändring av antal aktier | Totalt antal aktier | Ökning aktie- kapital, SEK | Totalt aktie- kapital, SEK | Kvotvärde SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1991/92 | Nyemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 | Nyemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 | Nyemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 | Nyemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 | Nyemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 | Nyemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 | Nyemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 | Nyemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 | Nyemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 | Nyemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 | Nyemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 | Nyemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 | Nyemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
| 2014 | Nyemission | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 |
Förvaltningsberättelse | Aktien
Källa aktieägardata: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.
I samband med att ett samarbetsavtal med B/E Aerospace (numer Collins Aerospace) tecknades under hösten 2014 ett aktieägarav- tal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen kän- ner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget. Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas upp i händelse av ägarförändring som innebär att kontrollen av bolaget övergår (så kallad ”change of control”).
Styrelsen för CTT har utformat en infor- mationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmed- delanden via Modular Finance AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information. Där finns även årsredovisningar, delårsrapporter samt annan information att ladda ner.# CTT Årsredovisning 2023
Den 31 december 2023 hade bolaget 3 464 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 61,2 % av aktiekapitalet. Bolagets största enskilda aktieägare Trulscom Förvaltning AB hade per 2023-12-31 ett aktieinnehav om 1 678 336 st aktier motsvarande 13,4 % av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och revisorer. Där fastställs även arvoden för styrelse och revisor samt beslut om resultaträkning och balansräkning för bolaget. Bolagsstämman förbereds och genomförs på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.
Årsstämma hölls den 4 maj 2023 i bolagets lokaler i Nyköping. Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt på årsstämman även genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i CTTs bolagsordning. Stämman beslutade, i enlighet med valberedningens förslag, om omval av Annika Dalsvall, Steven Buesing, Per Fyrenius, Björn Lenander, Anna Carmo e Silva och Tomas Torlöf till ordinarie styrelseledamöter. Stämman beslöt även omval av Tomas Torlöf till styrelsens ordförande.
Stämman beslutade vidare:
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av fyra ledamöter. Valberedningen är ett av bolagsstämman utsett organ med uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet.
Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst fyra ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter bland bolagets aktieägare. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast sex månader före årsstämman. Valberedningens mandattid sträcker sig från det att den bildas till dess att nästa valberedning har sammankallats. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Förändringar i ägarstrukturen som inträffat efter den 15 februari ska inte leda till någon förändring av valberedningens sammansättning.
Schema för Bolagsstyrning:
1. AKTIEÄGARE
2. BOLAGSSTÄMMA
3. VALBEREDNING
4. STYRELSE
5. VD OCH FÖRETAGSLEDNING
6. REVISOR
7. REVISIONSUTSKOTT
7. ERSÄTTNINGSUTSKOTT
8. INTERNKONTROLL
9. Mål, strategier, riktlinjer
Valberedningens ordförande skall sedan tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Förändringar i ägarstrukturen som inträffat efter den 15 februari ska inte leda till någon förändring av valberedningens sammansättning.
Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning och ett revisionsutskott. Hela styrelsen utför ersättningsutskottets uppgifter. Mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida. Denna rapport innehåller sammanfattad information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor. Alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns.
BESÖK WWW.CTT.SE FÖR MER INFORMATION
Där hittar du bland annat:
I ÅRSREDOVISNINGEN FINNS MER INFORMATION OM:
| Ledamöter 1) | Utsedd av | Oberoende 3) | Andel av röster per 31 dec 2023, % |
|---|---|---|---|
| Ordförande Tomas Torlöf | Trulscom Förvaltning AB | Ja/Nej | 13,4 % |
| Ledamot Patrik Jönsson | SEB fonder | Ja/Ja | 9,6 % |
| Ledamot Steven Buesing | Collins Aerospace, Inc | Ja/Ja | 9,0 % |
| Ledamot Jonathan Schönbäck | ODIN fonder | Ja/Ja | 7,0 % |
| Totalt | 39,1 % |
1) Svensk kod för bolagsstyrning anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. CTTs valberedning består av fyra ledamöter, varav två under 2023 var styrelseledamöter.
2) Valberedningen utsåg inom sig Tomas Torlöf till ordförande av valberedningen, vilket avviker från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning då han också är styrelsens ordförande. Valberedningens motivering av detta är att Tomas Torlöf är bolagets röstmässigt största aktieägare samt är väl lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för samtliga bolagets aktieägare.
3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren.
Valberedningen har utöver ett konstituerande möte haft ytterligare fyra möten. Därutöver har valberedningen informerat sig om styrelsens arbete genom enskilda intervjuer med samtliga styrelseledamöter. Valberedningen har i utvärderingsprocessen särskilt beaktat behov av mångsidighet och bredd vad avser branschkunskap, industriell erfarenhet samt kompetens inom resultatansvar, strategisk utveckling, hållbarhetsarbete och internationella förhållanden. Valberedningen har beaktat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) som mångfaldspolicy. Valberedningen i CTT strävar efter att över tid uppnå större mångfald i styrelsen. Bolagets aktieägare har informerats om att förslag till styrelseledamöter kan lämnas via e-post. Inga sådana förslag har mottagits.
Utvärderingen visar att styrelsens nuvarande ledamöter har den kompetens och erfarenhet som krävs samt att kunskapen om och förståelsen för bolagets verksamhet är god. Styrelsen besitter gedigen erfarenhet från flygindustrin, strategiarbete och affärsutveckling samt rekrytering av ledningspersoner i mindre- och medelstora bolag. Flertalet av styrelseledamöterna har ledande befattningar med (i) resultatansvar och (ii) arbetar i ett internationellt sammanhang samt (iii) erfarenhet av hållbarhetsarbete som integrerad del i affärsprocessen. Sammantaget har valberedningen kunnat konstatera att styrelseledamöterna har nödvändigt engagemang och att styrelsearbetet har fungerat väl. Valberedningen anser att styrelsen inte är i behov av förnyelse. Mer information finns i ”Valberedningens motiverade yttrande” som finns för nedladdning på www.ctt.se. För information om styrelseledamöterna, se avsnittet Styrelse i bolagets årsredovisning.
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktionen till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman.# Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport
Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar bolagets VD och CFO som föredragande. Nedan presenteras hur styrelsen har arbetat under 2023.
Styrelsen har gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete: Utvärderingen av styrelsens arbete under 2023 har skett genom systemstödet BoardClic samt genom intervjuer av enskilda styrelseledamöter i regi av valberedningen under november 2023 och uppföljande diskussion och avrapportering, samt vid ett dedikerat möte i februari 2024. Styrelsens ordförande har muntligen redovisat resultatet av utvärderingen för valberedningen. VD-utvärderingen gällande år 2023 har skett vid ett dedikerat möte i februari 2024 med underlag från BoardClic.
Revisionsutskottet granskar de mest väsentliga redovisningsprinciper som tillämpas i bolaget avseende den finansiella rapporteringen liksom väsentliga förändringar av princi- perna i rapporteringen. I revisionsutskottets uppgifter ingår även att granska rapporter om internkontroll och processerna för finansiell rapportering. Utskottet har en beredande roll till styrelsen, väsentliga beslut tas av styrelsen. Revisionsutskottet rapporterar efter varje möte till styrelsen. Samtliga revisionsutskottsmöten protokollförs och protokollen är tillgängliga för alla styrelseledamöter och för revisorerna. Revisorerna deltar på alla revisionsutskot- tets möten under året. CTTs CFO samt Redo- visningsansvarig deltar som föredragande på utskottets möten. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett revisionsutskottsmöte. Revisorernas rapporter under 2023 har inte föranlett någon särskild åtgärd från revisionsutskottet eller styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2023 har granskats av bolagets revisorer.
I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott eftersom bolaget sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplex- itet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamål- senlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Utskottet utvärderar de pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar som gäller för bolagsledningen och följer och utvärderar även tillämpningen av de ”Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare” för 2023 vilka antagits på bolagsstämman. Frågor om ersättning och andra anställ- ningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande som också representerar ersättningsutskottet vid förhand- lingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kom- pensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Verkställande direktörens ersättning sätts av styrelsens ordförande och godkänns därefter av styrelsen. Med ledande befattningshavare avses VD och övriga medlemmar i ledningsgruppen. Under 2021 fastställdes ett nytt kontantbaserat program för långsiktig målstyrd rörlig ersättning för vice VD samt försäljningschef. Under 2022 inkluderades ny VD i detta program. Utöver detta är riktlinjerna oförändrade jämfört med föregående år.
Den totala årliga kostnaden för rörlig ersättning (inklusive avsättning till vinstan- delsstiftelse) i bolaget, exklusive kostnad för rörlig ersättning till VD, och eventuellt utfall av långsiktig målstyrd rörlig ersättning (enligt nedan), uppgår till maximalt tio% av vinsten före skatt, med begränsning att den inte kan överstiga 30% av den på årsstämman beslu- tade utdelningen till bolagets aktieägare eller 25% av total grundlön för samtliga anställda i bolaget.
För VD utgår rörlig prestationsbaserad ersättning i enlighet med på förhand uppställda mål med maximalt sex månadslöner. För varje övrig ledande befattningshavare kan den rörliga ersättningen uppgå till maximalt två månadslöner per år. Utbetalning av den rörliga ersättningen avsedd för nyckelpersoner samt VD är villkorad av att den investeras i CTT-aktier vilka ska behållas under en avtalad tid. Härutöver kan VD, vice VD samt försälj- ning- och marknadschef komma att få rörlig prestationsbaserad ersättning vid uppfyllande av vissa långsiktiga mål. Ersättningen är inte pensionsgrundande men kan växlas mot pension. Totalt kostnadsbelopp för hela program- met för rörlig ersättning under bokslutsåret reserveras i bokslutet och utbetalas efter det att årsstämman fastställt resultat- och balansräkning samt dispositioner beträffande bolagets vinst.
| Styrelseledamöter | Nationalitet | Invald år | Född år | Styrelse- arvode 2) | Utskotts- arvode 3) | Oberoende 3) | Styrelse- möten 5) | Revisions- utskott |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tomas Torlöf | Svensk | 2013 | 1967 | 367 500 | ja/nej | 9/9 | Ordförande | |
| Annika Dalsvall | Svensk | 2013 | 1958 | 183 750 | 75 000 | ja/ja | 9/9 | Ledamöter |
| Per Fyrenius | Svensk | 2018 | 1965 | 183 750 | ja/ja | 9/9 | ||
| Björn Lenander | Svensk | 2018 | 1961 | 183 750 | 40 000 | ja/ja | 9/9 | Ledamöter |
| Steven Buesing | Amerikansk | 2018 | 1974 | 183 750 | ja/ja | 5/9 | ||
| Anna Carmo e Silva | Svensk | 2022 | 1977 | 183 750 | 40 000 | ja/ja | 8/9 | 5/5 |
1) Utbildning och övriga uppdrag framgår på sidorna 78–79
2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats av årsstämman
3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren
4) Närvaro avser möten under den period av 2023 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet
5) Då styrelsen även utgör ersättningsutskott presenteras inga separata siffror för ersättningsutskottets möten
| MÅNAD | AKTIVITET |
|---|---|
| FEBRUARI | Rapportmöte: Bokslutskommuniké, marknads- & nulägesrapport, organisation & personal, in- gångna avtal, rapport från utskotten, uppföljning revision, förslag utdelning samt hållbarhet VD-utvärdering: Utvärdering av VD, beslut rörlig ersättning till VD, VD-mål för 2023, styrelseut- värdering |
| APRIL | Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, rapport från utskotten, organisation & personal, ingångna avtal |
| MAJ | Bolagsstämma & Konstituerande styrelse- möte: Arbetsordning för styrelsen, VD-instruk- tion, firmateckning, val av revisionsutskott & ersättningsutskott, särskild granskningsfunktion (internrevision) |
| MARS | Årsredovisning & årsstämmokallelse: Godkännande av årsredovisning & kallelsema- terial |
| JULI | Rapportmöte: Delårsrapport, marknads- & nulägesrapport, orga- nisation & personal, ingångna avtal, rapport från utskotten |
| SEPTEMBER | Strategimöte: Skapa tillväxt, skydda eftermarknaden, partner- skap, risker, hållbarhet, innovation och verksamhetsoptimering |
| OKTOBER | Rapportmöte: Delårsrapport, mark- nads- & nulägesrapport, organisation & personal, rapport från utskotten, ingångna avtal, uppföljning revision, möteskalender 2024-2025 |
| DECEMBER | Budgetmöte: Budget 2024, marknads- & nulägesrapport, organisation & personal, uppföljning strategimöte, finansieringsbe- slut, översyn policys, hållbarhet |
VD leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier. VD och CFO tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. I CTTs ledning ingick under 2023 VD, vice VD, CFO, försäljningschef, utvecklingschef, kvalitets- och personalchef samt produktions- chef. Under 2022 slogs rollerna produktions- chef Nyköping samt divisionschef Bribo ihop till ett ansvarsområde.
Syftet med den interna kontrollen är dels att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen och säkerställa att denna är framtagen i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och för- ordningar samt övriga krav på noterade bolag, dels att verksamheten som helhet lever upp till de krav som ställs från externa parter som myndigheter, kunder och andra intressenter. Styrelsen i CTT har det övergripande ansvaret för att bolaget har en effektiv internkontroll. VD ansvarar för att det finns en process och orga-
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
CTTs verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTTs resultat och finan- siella styrka. Vid bedömning av CTTs framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjlig- heter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTTs framtida utveckling finns beskrivna i förvalt- ningsberättelsen i årsredovisningen under rubriken risker. CTTs ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt sta- dium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.# Bolagsordning
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas.
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, bokslutskommunikén och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se. På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn. CTTs externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distributionen av pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutskommuniké samt övrig reglerad extern publik kommunikation, offentliggjord i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och EU:s marknadsmissbruksförordning, sker via Modular Finance AB. Genom deras försorg når informationen snabbt och samtidigt till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| Typ av ersättning - Mottagare | Kostnadstak 2023 (MSEK) | Andel av vinst (%) ¹) | Reserverat belopp (MSEK) | Andel av vinst (%) ¹) |
|---|---|---|---|---|
| Rörlig ersättning - Ledande befattningshavare (exkl VD) | 3,3 | 2,5 % | 1,7 | 1,3 % |
| Rörlig ersättning - VD | 3,3 | 2,5 % | 1,1 | 0,8 % |
| Långsiktig målstyrd rörlig ersättning ²⁾ | 7,0 | 5,3 % | 0,0 | 0,0 % |
| Vinstandelsstiftelse - Samtliga anställda | 9,9 | 7,5 % | 9,4 | 7,1 % |
| 19,8 % | 10,4 % |
¹⁾ Andel av vinsten före skatt och före avsättning för rörlig ersättning.
²⁾ Kostnaderna kan under perioden 2021-2024 maximalt uppgå till 12 månadslöner för de som omfattas av programmet.
Vid årsstämman den 4 maj 2023 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att Örlings PricewaterhouseCoopers AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Andreas Skogh som huvudansvarig revisor för en period om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid alla av revisionsutskottets möten varje år, samt vid minst två styrelsemöten, och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Revisionsutskottets respektive styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor. Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av bolagets resultaträkning och balansräkning, disposition av bolagets vinst samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad. Nedan presenteras bilder över internkontrollen på CTT gällande den finansiella rapporteringen, verksamheten som helhet samt hur bolaget inhämtar information för att säkerställa efterlevnad av lagar och regler.
CTT har ingen egen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision.
Den finansiella rapporteringen utgår från styrande policys som bryts ner i rutiner/instruktioner och därefter till konkreta arbetsdokument, där de båda senare även innehåller automatiska och/eller manuella kontroller för att löpande säkerställa korrekt handhavande och resultat. En bokslutstavla används för att samla alla moment och för att säkerställa helheten, att momenten utförs i rätt sekvens samt att löpande kontroller genomförs.
Internkontrollen för verksamheten utgår från styrande respektive reglerande element. De styrande elementen utgörs av ledningssystemet som bryts ner i kvalitetsmanualer, rutiner, instruktioner och policys. De reglerande elementen består dels av externa tillstånd/godkännanden, dels av interna av styrelsen beslutade regler och riktlinjer. För att säkerställa efterlevnaden av nämnda element finns ett antal kontrollerande interna aktiviteter och uppföljningar. Därtill genomför ett flertal av varandra oberoende externa parter regelbundna granskningar av verksamheten och ledningssystemets olika delar. För att säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och regler inhämtas regelbundet information från ett antal olika motparter som var och en innehar expertkunskap på sina respektive områden.
graph TD
A[Policy] --> B(Rutiner/Instruktioner)
B --> C{Kontroller}
C --> D[Arbetsdokument]
D --> E{Kontroller}
F[Ledningssystem] --> G(Kvalitetsmanualer)
G --> H(Rutiner)
H --> I(Instruktioner)
I --> J(Policies)
J --> K{Kontroller}
K --> L[Ledningssystem]
L --> M(Kvalitetsmanualer)
M --> N(Rutiner)
N --> O(Instruktioner)
O --> P(Policies)
subgraph Verksamheten
Q[6 tillstånd transportstyrelsen]
R[AS9100D/ISO9001:2015-certifiering]
S[Kundgodkännanden (t.ex Boeing & Airbus)]
end
subgraph Finansiellt
T[Firmateckning / fullmakt]
U[Attestreglemente]
V[Budget]
W[Investeringsäskanden]
X[Ekonomirevisorer]
Y[IT-revisorer]
end
subgraph Kontroller
Z[Kunder]
AA[Certifieringsorgan (t ex Intertek)]
AB[Myndigheter (t ex Transportstyrelsen, Arbetsmiljöverket)]
AC[Börsen]
AD[Fackliga motparter]
AE[Inbyggda kontroller (MPS-system)]
AF[Internrevisioner/skyddsronder]
AG[Kontroll av leverantörer]
AH[Budgetuppföljning]
AI[Investeringsuppföljning]
AJ[Projektuppföljning]
end
subgraph Inhämtar information främst från
AK[Skatteverket]
AL[Revisorer]
AM[Simployer (Skatt, moms & HR)]
AN[EU-direktiv]
AO[Svenskt näringsliv/Teknikföretagen]
AP[EASA/FAA/Transportstyrelsen]
AQ[Sisource (kemikaliehantering)]
AR[MSB/Folkhälsomyndigheten]
end
C --> Q
C --> R
C --> S
C --> T
C --> U
C --> V
C --> W
C --> X
C --> Y
E --> Z
E --> AA
E --> AB
E --> AC
E --> AD
E --> AE
E --> AF
E --> AG
E --> AH
E --> AI
E --> AJ
E --> AK
E --> AL
E --> AM
E --> AN
E --> AO
E --> AP
E --> AQ
E --> AR
classDef box fill:#f9f,stroke:#333,stroke-width:2px;
class A,B,D,F,G,H,I,J,L,M,N,O,P box;
classDef decision fill:#ccf,stroke:#333,stroke-width:2px;
class C,E decision;
classDef other fill:#9cf,stroke:#333,stroke-width:2px;
class Q,R,S,T,U,V,W,X,Y,Z,AA,AB,AC,AD,AE,AF,AG,AH,AI,AJ,AK,AL,AM,AN,AO,AP,AQ,AR other;
STYRANDE
KONTROLLERANDE
REGLERANDE
74 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 75
VD, född 1966. Utbildning: Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola. Tidigare erfarenhet: Ledande befattningar på SAAB AB inom JAS 39 Gripen bl.a. Programchef, 1992–2010. VD SAAB Training Systems AB 2010-2016. VD RUAG Simulation & Training AG (Schweiz), 2016-2022. VD på CTT Systems från april 2022. Antal aktier i CTT: 7 066 st. Antal optioner i CTT: 10 000 st. Närståendes aktier i CTT: 1 737 st.
CFO & Head of Sustainability, född 1980. Utbildning: Civilekonom, magisterexamen i internationell ekonomi Södertörns Högskola 2004. Tidigare erfarenhet: Business Controller SSAB Grovplåt 2004-2007, Controllerchef SSAB Grovplåt 2007-2010, Chefscontroller SSAB Produktion EMEA 2010-2011, Strategichef SSAB Oxelösund 2011-2014, Chefscontroller Telia Fiber Business 2014-2016, Ekonomichef Teracom AB 2016-2021. CFO på CTT Systems från juli 2021. Antal aktier i CTT: 2 129 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
CCO, född 1969. Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, 1994. Tidigare erfarenhet: Scania (Development Engineer) 1994–1995, Freudenberg (KAM Automotive) 1995–1997, Siemens Components (KAM Automotive) 1997–2000, Emerson Network Power (Director Nordic, GM M. East & N. Africa, MD Europe) 2000–2009, Delta Electronics (Director OEM’s) 2009–2010, NorthStar (Director EMEA, VP OEM’s, VP SEA & China) 2010–2020. CCO på CTT Systems från 2020. Antal aktier i CTT: 4 833 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
VP Senior Advisor Sales, född 1958. Utbildning: Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Tidigare erfarenhet: Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef 2006–2011. Sälj, marknads och eftermarknadschef 2011–2014. Avdelningschef Sales and Marketing från 2015. VP Senior Advisor Sales på CTT Systems från 2020. Antal aktier i CTT: 7 845 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 2 760 st.
Director of Engineering, född 1960. Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Tidigare erfarenhet: Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef på CTT Systems från 2007. Antal aktier i CTT: 3 756 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
Director of Production, född 1979. Utbildning: Examen Industritekniskt Gymnasium 1998. Tidigare erfarenhet: CNC-operatör, Xylem 1998–2006. Utbildare Indu- striteknik, Xylem 2006–2012. Produktionsledare, Xylem 2012–2014. Verkstadschef, Xylem 2014–2016. Produktionschef Willo AB, 2017–2022. Teknikchef-Montering, Xylem 2022-2023. Funktionschef-Bearbetning/elmotor, Xylem 2023-2024. Director of Production, CTT Systems från februari 2024. Antal aktier i CTT: 30 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
Director of Quality & HR, född 1966. Utbildning: Gymnasieingenjör El-Tele- teknik. Högskoleexamen i företags- ekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Tidigare erfarenhet: Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995.# Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB 1999-2005. Kvalitets- och personalchef på CTT Systems från 2005.
Antal aktier i CTT: 1 831 st.
Antal optioner i CTT: 0 st.
Närståendes aktier i CTT: 0 st.
Tony Rosendal var chef för produktionen i Nyköping samt Nybro fram till 2023-12-31
Trulscom Förvaltning AB (TFAB) har förbundit sig att till ledningsgruppen i CTT ställa ut köpoptioner, villkorat köp av aktier i CTT. För varje CTT-aktie en ledningsperson köpte erbjöds rätt att köpa två optioner av TFAB till marknadsmässiga villkor. Förbindelsen var tidsbegränsad fram till juli 2023 och maximerad till 20 000 optioner per person. Totalt innebar det att upp till 140 000 optioner kunde utfärdas med ett lösenpris om 225 SEK och med en löptid fram till slutet av 2025/början av 2026. Köpoptionerna innebär ingen utspädning för övriga aktieägare i CTT
76 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 77
| Funktion och födelseår | Utbildning | Nationalitet/invald | Övriga uppdrag | Arbetslivserfarenhet och övrig information | Närvaro 1) | Revisionsutskottsmöten | Oberoendei förhållande till Bolaget och bolagsledningen | Större ägare | Ersättning och innehav 2) | Antal aktier i CTT |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ordförande, född 1967. | Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. | Svensk / 2013 | Styrelseledamot Trulscom Förvaltning AB, Trulscom Aktiebo- lag, Pelago Venture Partners AB. | Mer än 25 års erfarenhet av att starta och utveckla teknikbolag såsom aktiv ägare. Styrelseleda- mot i CTT under perioden 2001 – 2006. Aktieägare i CTT sedan 1995. Näst största ägare 2001- 2014. Största ägare sedan 2014. | Styrelsemöten 9/9 | 5/5 | ja | nej | Styrelse arvode 367 500 | Äger genom Trulscom Förvaltning 1 678 336 st aktier i CTT. |
| Styrelseledamot, född 1965. | Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. | Svensk / 2018 | Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Styrelseordförande i CTT sedan 2014. | Medlem i den europeiska lednings gruppen för Toyota Material Handling med ansvar bl a för strategi. Tidigare VD för kon- cernens svenska marknadsbolag och dessförinnan verksam inom dåvarande ITT Flygt. Mångårig operativ erfarenhet av t ex försälj- ning och eftermarknad. | Styrelsemöten 9/9 | 5/5 | ja | ja | Styrelse arvode 183 750 | Äger 1 090 st aktier i CTT. |
| Styrelseledamot, född 1958. | Civilekonom, Uppsala Universitet. | Svensk / 2013 | Vice President Corporate Deve- lopment, Toyota Material Handling Europe AB. Styrelseledamot i Toy- ota Material Handling Logistics Solutions AB. | Mångårig erfarenhet från flyg- industrin inom upphandling och förhandlingsområdet. | Styrelsemöten 9/9 | 5/5 | ja | ja | Styrelse arvode 183 750 | Äger 250 st aktier i CTT. |
| Styrelseledamot, född 1977. | Civilingenjör, Chalmers Tekniska Universitet. | Svensk / 2022 | Styrelseledamot i CTT sedan 2018. Head of Contracts Scandinavian Airlines System. | Scania Group sedan 2002. | Styrelsemöten 8/9 | 5/5 | ja | ja | Styrelse arvode 183 750 | Äger 275 st aktier i CTT. |
| Styrelseledamot, född 1974. | Masters of Business Administra- tion från University of Iowa samt Auktoriserad revisor (Certified Public Accountant, CPA). | Amerikansk / 2018 | Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Senior Vice President Strategy and Corporate Management Scania CV AB. | Tidigare vice VD och CFO för Interior Division på Collins Ae- rospace. Innan det vice VD och CFO för Avionics Division samt chef för Investor Relations på Rockwell Collins. Bred kunskap inom flyg industrin och finansiell styrning. | Styrelsemöten 5/9 | 5/5 | ja | ja | Styrelse arvode 183 750 | Äger 400 st aktier CTT. |
| Styrelseledamot, född 1961. | Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan. | Svensk / 2018 | VD för Latour Industries AB. Styrel- seordförande i Densiq AB, LSAB Group AB, MS Group AB, Latour Future Solutions AB, Innovalift AB, MAXAGV AB, BATEC Mobility samt REAC AB & A/S. Styrelse- ledamot i CTEK AB, Caljan A/S samt REAC Poland. | VP & Controller på Collins Aero- space. Styrelseledamot i CTT sedan 2018. | Styrelsemöten 9/9 | 5/5 | ja | ja | Styrelse arvode 183 750 | Äger med närstående 500 st aktier i CTT. |
| Funktion och födelseår | Funktion och födelseår | Utbildning | Nationalitet/invald | Övriga uppdrag | Arbetslivserfarenhet och övrig information | Närvaro 1) | Revisionsutskottsmöten | Oberoendei förhållande till Bolaget och bolagsledningen | Större ägare | Ersättning och innehav 2) | Antal aktier i CTT |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VD för Latour Industries AB. Mer än 25 års erfarenhet i ledande positioner inom internationell industri. | Styrelsemöten 9/9 | ja | ja | Utskotts arvode 75 000 40 000 40 000 |
1) Närvaro avser möten under den period av 2023 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet
2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats på årsstämman 2022 respektive 2023
78 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 79
För räkenskapsåret 2023
Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
Bolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (ÅRL) samt enligt IFRS med de undantag och tillägg som anges i Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 innebär att bolaget i årsredovisningen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. De finansiella rapporterna har upprättats under förutsättning att bolaget bedriver sin verksamhet enligt fortlevnadsprincipen.
CTT Systems AB upprättar inte någon koncernredovisning eftersom dot- terbolaget CTT Systems Inc. i USA är vilande och av ringa betydelse med följd att någon koncernredovisning enligt ÅRL kap 7:3 a§ inte behöver upprättas.
Nya och uppdaterade standarder, ändringar samt tolkningar som tillämpas fr o m 2023
Vissa ändringar som trädde ikraft den 1 januari 2023 och som därför har bör- jat tillämpas i år har inte haft någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
Standarder, ändringar och tolkningar rörande befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av bolaget
Per dagen för godkännandet av dessa finansiella rapporter har vissa nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft per bokslutsdagen publicerats av IASB. Dessa har inte tillämpats i förtid av bolaget. Styrelsen och verkställande direktören utgår ifrån att alla relevanta uttalanden kommer att införas i bolagets redovisningsprinciper när uttalandet träder i kraft. Nya standarder, ändringar och förtydliganden som inte tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
CTT Systems AB (publ.), org.nr. 556430-7741, bildades 1991 och har sitt säte i Nyköping. CTT är ett Mid Cap-företag noterat hos Nasdaq Stockholm sedan mars 1999. CTTs huvudsakliga verksamhet innefattar utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämp- ningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningarna som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är intäkter från vinstavräkningsavtal (ingår i nettoomsättning, se not 3), varulager (not 16), anläggningstillgångar; immateriella (not 9-10) och materiella anläggningstillgångar (not 11-13), där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder samt ga- rantiåtaganden (not 24). Se vidare nedan där beskrivning av dessa uppskatt- ningar och bedömningar samt redovisningsprinciper görs.
Intäktsredovisning vid viss tidpunkt
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna. Intäkter från nyförsäljning och reservdelförsäljning redovisas när CTTs prestationsåtagande uppfyllts och kontrollen av varan överförts till kunden, vilket är vid leverans av varan. Intäkter redovisas till det belopp CTT förväntar sig ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade varor till en kund, där transaktionspriset framgår av avtal med kund. CTT har inga rörliga ersättningsdelar i sina avtal med kund. Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar.
För försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräk- ningsprojekt sker intäktsredovisning över tid, se nedan.
Intäktsredovisning över tid - intäkter från vinstavräkningsavtal
Vid försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräknings- projekt löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget intäktsredovisar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, det vill säga i takt med att prestationsåtagandet uppfylls. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter
Riskerna i bolagets verksamhet kan generellt delas in i operationella risker relaterade till affärsverksamheten och finansiella risker relaterade till finans- verksamheten. CTT följer kontinuerligt upp risker och mitigeringsaktiviteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget.# Noter
Denna årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2024. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2024.
CTT Årsredovisning 2023 81
80 CTT Årsredovisning 2023
NoterNoter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget. Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Redovisade intäktsbelopp och tillhörande avtalsfordringar för vinstavräk- ningsavtal återspeglar den bästa uppskattningen av utfallet och graden av uppfyllande av prestationsåtaganden för varje avtal. Detta inkluderar en bedömning av vinsten i pågående kundavtal. När det gäller mer komplice- rade uppdrag finns betydande osäkerhet vid bedömning av kostnaderna för färdigställande och lönsamhet, vilket också tas i beaktande vid intäktsre- dovisningen.
Intäkternas fördelning
Bolaget redovisar inte intäkterna per segment och IFRS 8 anger att det inte heller är något krav för den juridiska personen. För nettoomsättningens och övriga intäkters fördelning, se not 3.
Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balans- dagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i SEK och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna huvudsakligen säljs i USD och en mindre del i SEK och EUR.
Varulager
Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaff- ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet inkluderar alla utgifter som är hänförliga till tillverkningsprocessen samt lämplig andel av tillhörande tillverkningsomkostnader, baserat på normal kapacitet. Anskaff- ningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen. Nettoförsäljnings- värdet är det uppskattade pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten minskat med eventuella tillämpliga försäljningskost- nader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.
Fordringar
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Anläggningstillgångar
Egenupparbetade immateriella tillgångar utgörs av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. För dessa sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Pågående utveckling avseende aktivering av balanserade utvecklingskostnader gällande projekten Boeing 777X och New Zonal Dryer har ännu inte slutförts. Planerad avskrivning för Boeing 777X är produktions- beroende under max 10 år och där har avskrivning påbörjats under 2023. För New Zonal Dryer-projektet är den tänkta avskrivningen 10 år. Inga avskrivning- ar har påbörjats för det projektet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde eller tillverkningskostnader inklusive utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att kunna användas enligt intentionerna med investeringen. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och andra direkt hänförliga utgifter såsom utgifter för leverans, hantering, installation, montering, lagfarter och konsulttjänster. I anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anlägg- tillgång ingår även indirekta tillverkningskostnader. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande. Per varje balansdag görs en genomgång av gällande bedömningar av nyttjan- deperioder för avskrivningsbara tillgångar. Osäkerheten i dessa bedömningar beror på teknisk inkurans som kan förändra användningen av tillgångarna. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden.
Följande avskrivningstider har tillämpats.
| Immateriella anläggningstillgångar | 2023 | 2022 |
| :--------------------------------- | :------ | :------ |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 5–10 år | 5–10 år |
| Övriga immateriella tillgångar | 5–10 år | 5–10 år |
| Materiella anläggningstillgångar | 2023 | 2022 |
| :------------------------------- | :------ | :------ |
| Byggnader | 10–100 år | 10–100 år |
| Markanläggningar | 20–40 år | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3–10 år | 3–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3–10 år | 3–10 år |
| \- Inkl. Förbättringsutgifter på annans fastighet | 5 år | 5 år |
| \- Inkl. Datautrustning | 3–5 år | 3–5 år |
Forskning och utveckling
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt som företagsledningen avsett som t ex utgifter för material och tjänster samt ersättning till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer. I bolagets balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsar- beten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar. Avskrivning påbörjas i samband med den månad tillgång färdigställts och tas i bruk. Bolaget redovisar avsättning till fond för utvecklingsarbeten inom bundet eget kapital med samma belopp som aktiveras under året som immateriell anläggningstillgång avseende egna balanserade utvecklingsarbeten.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för bolagets anläggningstillgångar kontrolleras årsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Redovisat värde testas minst en gång per år eller oftare om indikation på en värdenedgång har identifierats. Vid varje nedskrivningsprövning beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgång- ar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.
Leasing
Bolaget tillämpar undantaget i RFR 2 och redovisar leasingavgifterna som kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjanderätt och leasingskuld redovisas inte i balansräkningen. Leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler, datorer och bilar.
Avsättningar
Avsättningar för produktgarantier, förlustkontrakt eller andra krav redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en tidigare hän- delse och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att behövas samt att beloppen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tidpunkten eller beloppet för utflödet kan fortfarande vara osäkert. Avsättningar värderas till det uppskattade belopp som krävs för att regle- ra den befintliga förpliktelsen, baserat på de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga på balansdagen.
Garantiåtaganden
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders funktionsgaranti på sina produkter.
Ingen avgörande förändring av väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer (klimat inkluderat) har skett under året, men CTT har som tidigare en ovan- ligt ensidig valutapåverkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD, däremot eftersträ- vas inköp samt banklån i USD. Större förändringar i USD/SEK-kursen leder till att valutaeffekterna blir väsentliga. En detaljerad redovisning av CTTs risker, osäkerhetsfaktorer samt hantering av desamma återfinns på sidorna 62 - 66 i bolagets årsredovisning för år 2023. Finansiell riskhantering beskrivs även i not 29.Avsättningens storlek är beräknad som 3 % av försäljningspriset på OEM-system till nya plattformar, 1 % på reservdelar och reparationer, 0 % på förbrukningsmaterial och viss del av försäljning utöver kärnverksamheten, samt 1 % eller 2 % på all annan försäljning. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.
Låneutgifter vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalificerade tillgångar aktiveras inte i balansräkningen, utan kostnadsförs direkt. Gällande IAS 23 tillämpar företaget alltså undantaget i RFR2.
Ersättningar för pensioner efter anställning erläggs genom fortlöpande betalningar till externa motparter, vilka därmed tar över förpliktelserna mot de anställda. Inom CTT finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Företagets förpliktelser avseende avgifterna för både de avgiftsbestämda och de förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt pensionsrätten intjänas genom tjänstgöringen.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda (premiebestämda) pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter (premier) som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Förmånsbestämda pensionsplaner
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Enligt uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, UFR 10 ”Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta”, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2023 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvalningstillgångar eller kostnader, vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 tryggas genom en försäkring i Alecta och redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda pensionen är individuellt beräknad och är bl a beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöring. Avgifterna för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgick under 2023 till 1,2 MSEK och förväntas uppgå till 0,9 MSEK under 2024. Bolagets andel av de sammanlagda avgifterna till planen uppgick under 2023 till 0,00769 % (0,00648). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i % av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 %. I syfte att stärka konsolideringsnivån om den bedöms vara för låg, kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Om konsolideringsnivån överstiger 150 % kan premiereduktioner införas. Vid utgången av 2023 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 158 % (172 %).
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
CTT har inga utestående optioner eller pågående optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns främst leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder). En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget har enbart en kategori av finansiella tillgångar och skulder vilket är upplupet anskaffningsvärde. Poster som ingår i denna kategori är följande:
Andra långfristiga fordringar
Kapitalförsäkringar tillhör denna kategori.
Kundfordringar
Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för förväntade kreditförluster.
Övriga fordringar
Fordringar som inte utgörs av någon av ovan beskrivna kategorier.
Likvida medel
Likvida medel, motsvarande balansposten Kassa och bank, består av kontanter, disponibla tillgodohavanden och kortfristiga placeringar hos bank. De kortfristiga placeringarna kan lätt omvandlas till kända belopp av kontanter och är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar.
Andra finansiella skulder
CTT:s låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
Årets skatt (inkomstskatt) utgörs av aktuell skatt och redovisas i resultatet. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
CTT har valt att fördela nettoomsättningen på produktområdena Systemförsäljning, Reservdelar och underhåll samt Övrig varuförsäljning. Inom respektive produktområde delas omsättningen upp ytterligare, se nedan.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Systemförsäljning | ||
| OEM | 35,5 | 20,2 |
| Retrofit | - | - |
| Private jet | 18,2 | 20,5 |
| Summa System | 53,7 | 40,7 |
| Reservdelar och underhåll | ||
| Eftermarknad | 242,6 | 186,9 |
| Summa Reservdelar | 242,6 | 186,9 |
| Övrig varuförsäljning | ||
| Försäljning utöver kärnverksamheten | 12,6 | 13,0 |
| Summa Övrig | 12,6 | 13,0 |
| S:a | 308,9 | 240,6 |
Varav vinstavräkningsprojekt som intäktsredovisas över tid. Övriga intäkter redovisas vid viss tidpunkt, dvs vid leverans.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| 8,0 | 20,2 |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Danmark | 181,5 | 92,0 |
| USA | 42,1 | 68,4 |
| Frankrike | 35,6 | 35,7 |
| Sverige | 12,5 | 14,9 |
| Övriga världen | 37,1 | 29,6 |
| S:a | 308,9 | 240,6 |
Under 2023 var 78 % (77) av CTTs totala försäljningsintäkter hänförliga till tre kunder, Boeing, CTTs kund för A350-programmet och vår största distributör till flygbolagen, Satair. De stod för 14 % (30), 5 % (9) respektive 59 % (38) av bolagets försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna främst hänförs till leveranser till Boeing 787-programmet och att våra slutkunder i distributörsled är ett stort antal flygbolag. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 5 % av bolagets försäljningsintäkter. Av ingående värde 2023 på balansposten ”Upparbetad men ej fakturerad intäkt”, 6,3 MSEK, har 91 % fakturerats under 2023. Balansposten ”Fakturerad men ej upparbetad intäkt” hade inget ingående värde 2023.
| Övriga rörelseintäkter | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster | 7,8 | 16,0 |
| Övrigt | -1,0 | 0,5 |
| S:a | 6,7 | 16,5 |
I posten Övriga externa kostnader ingår arvoden till revisor, se specifikation nedan.
| Arvoden till revisor (KSEK) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Grant Thornton Sweden AB | ||
| Revisionsuppdrag | 192 | 667 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 5 | 199 |
| Skatterådgivning | - | 28 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 588 | - |
| S:a | 785 | 894 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser kvalitetssäkringstjänster såsom översiktlig granskning av delårsrapport. I arvodet till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB särredovisas inte detta då det ingår i revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet.
I beloppet för Övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 7,5 MSEK (6,6), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 5,0 MSEK (4,5). Totala återstående leasingavgifter uppgår till 14,5 MSEK (18,3), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 12,7 MSEK (16,3).# NOT 5 PERSONAL
| Medelantalet anställda | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Kvinnor | 25 | 22 |
| Män | 50 | 50 |
| Totalt | 75 | 72 |
| Styrelse | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Kvinnor | 2 | 2 |
| Män | 4 | 4 |
| Totalt | 6 | 6 |
| Företagsledning och VD | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Kvinnor | 1 | 1 |
| Män | 6 | 7 |
| Totalt | 7 | 8 |
| Personalkostnader (KSEK) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | ||
| Löner, arvoden och ersättningar | 44 862 | 42 284 |
| Pensionskostnader | 5 349 | 5 579 |
| Avsättning till vinstandelsstiftelse | 7 596 | 5 645 |
| S:a löner och andra ersättningar | 57 807 | 53 508 |
| Sociala kostnader | ||
| Sociala kostnader (inkl. särskild löneskatt) på löner, arvoden, ersättningar och pensionskostnader | 13 443 | 14 115 |
| Särskild löneskatt på avsättning till vinstandelsstiftelse | 1 843 | 1 370 |
| S:a sociala kostnader | 15 285 | 15 485 |
| Övriga personalkostnader | 1 177 | 102 |
| S:a personalkostnader | 74 270 | 69 095 |
| Styrelse- arvode | Revisions- utskotts- arvode | Övriga ersättningar till styrelsen | Löner och övriga ersättningar | Rörlig ersättning | Förmåner | Pensioner | Avsättning till vinstandels- stiftelse | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande: Tomas Torlöf | 368 | - | - | - | - | - | - | - | 368 |
| Övriga styrelseledamöter: Steven Buesing | 184 | - | - | - | - | - | - | - | 184 |
| Anna Carmo e Silva | 184 | 40 | - | - | - | - | - | - | 224 |
| Annika Dalsvall | 184 | 75 | - | - | - | - | - | - | 259 |
| Per Fyrenius | 184 | - | 2 | - | - | - | - | - | 186 |
| Björn Lenander | 184 | 40 | 2 | - | - | - | - | - | 226 |
| Anställda: VD, Henrik Höjer | - | - | - | 2 378 | 806 | 690 | 101 4 | 056 | 57 807 |
| Övr. ledande befattnings- havare | - | - | - | 7 692 | 1 226 | 506 | 2 089 | 608 | 12 120 |
| Övriga anställda | - | - | - | 30 695 | - | 32 2 | 571 | 6 887 | 40 185 |
| S:a | 1 286 | 155 | 4 | 40 765 | 2 033 | 618 | 5 349 | 7 596 | 57 807 |
| Styrelse- arvode | Revisions- utskotts- arvode | Övriga ersättningar till styrelsen | Löner och övriga ersättningar | Rörlig ersättning | Förmåner | Pensioner | Avsättning till vinstandels- stiftelse | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande: Tomas Torlöf | 350 | - | - | - | - | - | - | - | 350 |
| Övriga styrelseledamöter: Steven Buesing | 170 | - | - | - | - | - | - | - | 170 |
| Anna Carmo e Silva | 135 | 30 | - | - | - | - | - | - | 165 |
| Annika Dalsvall | 170 | 70 | - | - | - | - | - | - | 240 |
| Per Fyrenius | 170 | - | - | - | - | - | - | - | 170 |
| Anna Höjer | 35 | 8 | - | - | - | - | - | - | 43 |
| Björn Lenander | 170 | 38 | 1 | - | - | - | - | - | 209 |
| Anställda: VD, Torbjörn Johansson | - | - | - | 1 088 | 167 | 30 112 | 21 | 1 417 | 53 508 |
| VD, Henrik Höjer | - | - | - | 1 676 | 500 | 65 649 | 62 | 2 950 | 53 508 |
| Övr. ledande befattnings- havare | - | - | - | 7 717 | 1 319 | 425 | 2 240 | 549 | 12 249 |
| Övriga anställda | - | - | - | 27 878 | - | 74 2 | 579 | 5 014 | 35 545 |
| S:a | 1 200 | 145 | 1 | 38 359 | 1 985 | 593 | 5 579 | 5 645 | 53 508 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 110,5 | 104,4 |
| Årets aktiverade utgifter | 4,2 | 6,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 114,8 | 110,5 |
| Ingående avskrivningar | -31,2 | -29,3 |
| Årets avskrivningar | -3,4 | -1,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -34,5 | -31,2 |
| Utgående planenligt restvärde 1) | 80,2 | 79,4 |
1) Restvärde specificerat per utvecklingsprojekt:
| Boeing 777X 2) | 50,7 | 50,7 |
| New Zonal Dryer 3) | 18,3 | 17,0 |
| Övriga | 11,2 | 11,7 |
| S:a | 80,2 | 79,4 |
2) Planerad avskrivningstid är produktionsberoende under max 10 år. Under 2023 uppgick avskrivningen till 1,3 MSEK (0).
3) Avskrivning har ej påbörjats eftersom pågående utveckling ännu inte slutförts. Tänkt avskrivningstid är 10 år.
Årets aktiverade belopp om 4,2 MSEK (6,2) utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. Av ackumulerade anskaffningsvärden avser 69,1 MSEK (67,6) pågående utvecklingsprojekt. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för test och utveckling löpande kostnadsförts med 2,1 MSEK (2,6).
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 5,2 | 4,9 |
| Inköp | - | 0,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings- värden | 5,2 | 5,2 |
| Ingående avskrivningar | -4,4 | -4,1 |
| Årets avskrivningar | -0,3 | -0,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -4,7 | -4,4 |
| Utgående planenligt restvärde | 0,5 | 0,8 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvode utgår även för revisionsutskottsarbete. Utöver det kan övriga kostnadsersättningar utgå.
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, förmåner och övriga ersättningar, pensionsförsäkring och avsättning till vinstandelsstiftelse. VDs lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
Övriga ledande befattningashavare utgörs av bolagets ledningsgrupp som per 2023-12-31 bestod av sju personer (8).
VD och CTT har båda rätt att påkalla pension för VD vid 67 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. Pensionen för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbaserad och följer ITP-planerna, alternativt omfattar avsättning i nivå med ITP. Utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTTs skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.
VD har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår till en årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
De rörliga ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörelseresultat och i vissa fall omsättning. Avsättning till vinstandelsstiftelse görs enligt enhetliga regler där samtliga anställda inklusive VD behandlas lika. Beloppet som avsätts till vinstandelsstiftelsen kan komma att ändras i samband med bolagets årsstämma. Totala beloppet för rörliga ersättningar har reserverats i bokslutet och utbetalas efter årsstämman. För de delar av de rörliga ersättningarna där villkoret för ersättningen är att CTT-aktier ska förvärvas, ska mottagande part göra aktieförvärven under den närmast följande tiden efter årsstämman. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, bonusprogram, vinstandelsstiftelse, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Se tabell nedan för beloppsgränser kopplat till bonusprogram och vinstandelsstiftelse. Se bolagsstyrnings- samt hållbarhetsrapporten för ytterligare information.
| Rörliga ersättningar och avsättning till vinstandelsstiftelse | |||
|---|---|---|---|
| VD | Övriga ledande befattnings- havare | Samtliga anställda | |
| Maximal kostnad av bolagets resultat före skatt (%) | 2,5 | 2,5 | 7,5 (dock maximalt totalt 30 % av beslutad utdelning) |
| Maximal ersättning på individnivå (andel av årslön) | 6/12 | 2/12 | 2,25/12 (för vinstandelsstiftelsen gäller ge- nomsnittlig månadslön för samtliga anställda som tak) |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Ränteintäkter | 2,5 | 0,5 |
| Valutakursdifferenser på tillgångar av icke rörelsekaraktär | 0,7 | 0,5 |
| S:a | 3,2 | 1,0 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Räntekostnader | -3,4 | -2,0 |
| Valutakursdifferenser på skulder av icke rörelsekaraktär | 2,2 | -7,0 |
| S:a | -1,2 | -9,0 |
| S:a | 2,0 | -8,0 |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Årets skatt | ||
| Aktuell skatt | -25,0 | -17,5 |
| S:a | -25,0 | -17,5 |
| Avstämning av effektiv skatt | ||
| Resultat före skatt | 120,4 | 83,8 |
| Skattekostnad 20,6 % | -24,8 | -17,3 |
| Skatteeffekt av skattemässiga justeringar: | ||
| Övriga skattemässiga justeringar | -0,1 | -0,3 |
| S:a | -25,0 | -17,5 |
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 12 529 443 (12 529 443). Eftersom det ej finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 30,8 | 30,8 |
| Inköp | 0,4 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings- värden | 31,2 | 30,8 |
| Ingående avskrivningar | -5,9 | -5,0 |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -0,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -6,7 | -5,9 |
| Utgående planenligt restvärde | 24,5 | 24,9 |
| Varav mark | 0,5 | 0,4 |
| Varav markanläggningar | 0,9 | 1,0 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 19,6 | 19,5 |
| Inköp | 0,2 | 0,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings- värden | 19,9 | 19,6 |
| Ingående avskrivningar | -6,2 | -3,8 |
| Årets avskrivningar | -2,3 | -2,4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -8,5 | -6,2 |
| Utgående planenligt restvärde | 11,4 | 13,4 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 49,8 | 49,0 |
| Inköp | 2,8 | 0,7 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings- värden | 52,6 | 49,8 |
| Ingående avskrivningar | -44,9 | -42,3 |
| Årets avskrivningar | -2,5 | -2,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -47,4 | -44,9 |
| Utgående planenligt restvärde | 5,2 | 4,8 |
Värdet nedan avser innehav i det vilande dotterbolaget CTT Systems Inc., Delaware, USA. ID-nr i Delaware: 3486106. Antal andelar är 100 st, av vilka bolaget äger 100 %.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Utgående bokfört värde | 0,0 | 0,0 |
Nedan presenteras bolagets finansiella tillgångar och skulder som ingår i kategorin upplupet anskaffningsvärde.## Finansiella tillgångar
| Redovisat värde | Redovisat värde |
|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Andra långfristiga fordringar | |
| Kapitalförsäkring | 0,4 |
| S:a | 0,4 |
| Kundfordringar | |
| Kundfordringar | 48,7 |
| Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet | 48,7 |
| Likvida medel | |
| Likvida medel i SEK | 112,6 |
| Likvida medel i USD | 5,3 |
| Likvida medel i EUR | 0,0 |
| S:a | 117,9 |
| Redovisat värde | Redovisat värde |
|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Andra finansiella skulder | |
| Skulder till kreditinstitut i USD | 41,8 |
| Leverantörsskulder | 13,9 |
| Övriga kortfristiga finansiella skulder | 1,1 |
| S:a | 15,0 |
Av varulagrets totala värde på 109 MSEK (116) per 2023-12-31 har 0,7 MSEK (1,2) reserverats för inkurans. Årets kostnadsförda inkurans uppgick till 0,5 MSEK (0,1).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Bolaget har bedömt kreditkvaliteten på sina fordringar utifrån kundens kreditvärdighet. Utifrån denna bedömning har reserveringar för osäkra kundfordringar per 2023-12-31 uppgått till 0,3 MSEK (1,5). Kundförluster under året uppgick till -1,2 MSEK (1,4).
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Åldersanalys för ej nedskrivna kundfordringar | ||
| Ej förfallna | 41,5 | 35,7 |
| Mindre än 3 månader | 6,3 | 22,9 |
| 3-6 månader | 0,2 | 1,5 |
| 7-12 månader | 0,2 | 1,1 |
| Mer än 12 månader | 0,5 | 1,3 |
| S:a | 48,7 | 62,5 |
Eget kapital består av bundet eget kapital och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet utgörs av aktiekapital, reservfond och fond för utvecklingsutgifter. Det fria egna kapitalet utgörs av årets resultat samt balanserat resultat. I posten balanserat resultat ingår, förutom balanserat resultat, även en överkursfond.
Bundet eget kapital får inte användas till vinstutdelning.
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten för att senare användas till att täcka eventuella förluster.
Det belopp som aktiveras avseende egenupparbetade utvecklingsutgifter ska föras om från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital. Fonden ska minskas i takt med att de aktiverade utgifterna skrivs av eller ned.
Fritt eget kapital utgörs tillsammans med årets resultat och balanserat resultat, även av en överkursfond. Fritt eget kaptial är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Balanerat resultat utgörs av tidigare års samtliga vinster och förluster, med avdrag för eventuella utdelningar.
Överkursfond uppkommer då en nyemission av aktier tecknas till överkurs. När det fastställda priset på de nya aktierna vid en nyemission är högre än det nominella värdet på de befintliga aktierna, tillförs den överstigande delen överkursfonden.
Förändringar av eget kapital framgår av tabellen Förändring i eget kapital.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Momsfordringar | 2,3 | 2,6 |
| Övrigt | 9,3 | 0,3 |
| S:a | 11,6 | 2,9 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 1,3 | 1,3 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,3 | 0,3 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,7 | 0,9 |
| Övrigt | 3,1 | 0,9 |
| S:a | 5,5 | 3,4 |
Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har lämnats som säkerhet för bolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. En kaptialförsäkring har tecknats för att trygga en pensionsutfästelse till bolagets VD. Några eventualförpliktelser finns ej gentemot externa parter.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||
| Fastighetsinteckningar | 12,0 | 12,0 |
| Företagsinteckningar | 94,5 | 94,5 |
| Kapitalförsäkring för pensionsutfästelse VD | 0,4 | 0,2 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Inga | Inga | Inga |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Beviljad kredit (ej utnyttjad) | 25,1 | 26,4 |
Bolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 25 104 000 SEK.
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och bank i balansräkningen.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående avsättning | 3,2 | 3,8 |
| I anspråktagna belopp | -2,6 | -1,9 |
| Årets avsättning | 1,9 | 1,3 |
| Utgående avsättning | 2,5 | 3,2 |
Avsättningen för garantiåtaganden förväntas utnyttjas under den kommande 4-årsperioden. Över längre tid gäller att i takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående avsättning | 0,2 | - |
| Årets avsättning | 0,2 | 0,2 |
| Utgående avsättning | 0,4 | 0,2 |
Övriga avsättningar avser en kaptialförsäkring som har tecknats för att trygga en pensionsutfästelse till bolagets VD.
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående avsättning | 0,2 | - |
| Årets avsättning | -0,2 | 0,2 |
| Utgående avsättning | - | 0,2 |
88 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 89 NoterNoter
Per 31 december 2023 respektive 2022 har bolagets finansiella skulder avtalade löptider (inklusive räntebetalningar i tillämpliga fall) som kan sammanfattas enligt nedan.
Förfaller till betalning enligt följande:
| Inom 1 år | 1–2 år | 2–3 år | 3–4 år | 4–5 år | Senare än 5 år | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | |||||||
| Räntebärande finansiella skulder | |||||||
| De räntebärande skulderna till kreditinstitut | 1,5 | 1,5 | 38,8 | - | - | - | 41,8 |
| S:a | 1,5 | 1,5 | 38,8 | - | - | - | 41,8 |
| Räntor på finansiella skulder | |||||||
| Räntor | 2,9 | 2,8 | 2,7 | - | - | - | 8,4 |
| S:a | 2,9 | 2,8 | 2,7 | - | - | - | 8,4 |
| S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | 4,4 | 4,3 | 41,5 | - | - | - | 50,2 |
| Icke räntebärande finansiella skulder | |||||||
| Leverantörsskulder | 13,9 | - | - | - | - | - | 13,9 |
| Övriga skulder, del av | 1,1 | - | - | - | - | - | 1,1 |
| S:a icke räntebärande finansiella skulder | 15,0 | - | - | - | - | - | 15,0 |
| S:a finansiella skulder | 19,5 | 4,3 | 41,5 | - | - | - | 65,3 |
Förfaller till betalning enligt följande:
| Inom 1 år | 1–2 år | 2–3 år | 3–4 år | 4–5 år | Senare än 5 år | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | |||||||
| Räntebärande finansiella skulder | |||||||
| De räntebärande skulderna till kreditinstitut | 45,4 | - | - | - | - | - | 45,4 |
| S:a | 45,4 | - | - | - | - | - | 45,4 |
| Räntor på finansiella skulder | |||||||
| Räntor | 3,5 | - | - | - | - | - | 3,5 |
| S:a | 3,5 | - | - | - | - | - | 3,5 |
| S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | 49,0 | - | - | - | - | - | 49,0 |
| Icke räntebärande finansiella skulder | |||||||
| Leverantörsskulder | 17,9 | - | - | - | - | - | 17,9 |
| Övriga skulder, del av | 0,8 | - | - | - | - | - | 0,8 |
| S:a icke räntebärande finansiella skulder | 18,7 | - | - | - | - | - | 18,7 |
| S:a finansiella skulder | 67,7 | - | - | - | - | - | 67,7 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar. Redovisade belopp motsvarar det verkliga värdet. För lån i utländsk valuta har gällande valutakurs per bokslutsdagen använts.
| Kassaflöden | Icke kassaflödespåverkande förändringar | 2022-12-31 | Nya lån | Amortering | Valutakursdifferenser | 2023-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 45,4 | - | - | -1,5 | -2,2 | ||
| S:a skulder härrörande från finansieringsverksamheten | 45,4 | -1,5 | -2,2 |
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 9,7 | 9,7 |
| Semesterlöneskuld | 4,7 | 4,5 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,6 | 1,4 |
| Upplupen särskild löneskatt | 0,7 | 1,3 |
| Upplupen provision och royalty | 0,7 | - |
| Fakturerade underhållsavtal | 0,1 | 0,1 |
| Övrigt | 1,9 | 2,7 |
| S:a | 19,4 | 19,7 |
Under räkenskapsåret utfördes inga transaktioner med närstående (0). Per 2023-12-31 fanns det inga skulder till närstående (samma som fg år). I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för bolagets finansfunktion gällande kapitalförvaltningen är att säkerställa bolagets förmåga att fortsätta verksamheten, att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av verksamheten samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på bolagets resultat. Härav följer att finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, kan säkring tillämpas. Då bolaget per 2023-12-31 inte har några utestående terminssäkringar har terminskontrakt avseende framtida kassaflöden inte prognostiserats. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan bolaget exempelvis justera beloppet på utdelningen, ta upp nya eller amortera lån, återköpa aktier, nyemittera aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Nedan beskrivs bolagets bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering.
Bolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK även om en del av främst inköp av produktionsmaterial köps i USD. Produkterna säljs nästan uteslutande i USD med endast en liten andel av försäljningen i SEK och EUR. Bolagets skulder till kreditinstitut i USD uppgick per balansdagen till 4,2 MUSD. Checkräkningskrediten i USD var inte utnyttjad. En högre USD-kurs på balansdagen med +10 % skulle ha medfört en negativ påverkan på resultat efter finansnetto med -420 KUSD. Se även förvaltningsberättelsen under rubrik Finansiella risker. För påverkan på rörelseresultatet, se not 3 och not 4.
Bolagets ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt bolagets finansiering hos kreditinstitut.Bolagets finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras. Bolagets skulder till kreditinstitut är i USD och uppgick per balansdagen till 4,2MUSD. En procentenhet högre ränta skulle innebära ökade räntekostnader med 42 KUSD på årsbasis.
Bolagets finansiella instrument per 2023-12-31 varierar inte p g a förändringar i marknadspriser. Bolagets lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Tack vare de täta kontakter som bolaget har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. Försäljningsområdena Retrofit och Private jet bedöms ha högre kreditrisk än övriga försäljningsområden. För dessa områden tecknar CTT kreditriskförsäkring i de fall det är möjligt. En helt dominerande del av kundfordringar utöver Retrofit och Private jet avser Boeing, CTTs kund för A350-programmet samt vår största distributör, Satair, till flygbolagen, alla vilka CTT har en långtgående och nära relation med.
Bolagets finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 95 MSEK (96) varav 42 MSEK (45) var utnyttjad. Förändringen från föregående år består dels av amortering av lån, dels av en ökning till följd av en svagare SEK mot USD under året eftersom bankfinansieringen sker i USD. Gentemot företagets bank finns en utställd kovenant som specificerar hanteringen av immateriella rättigheter, en soliditet om minst 30 %, upptagande av nya finansiella skulder, lämnandet av säkerheter samt informationsplikt. För majoriteten av den outnyttjade delen av bankfinansieringen finns därutöver en utställd kovenant som även specificerar en rörelsemarginal om minst 10 % över de senaste fyra kvartalen. CTT uppfyllde kovenanterna med god marginal vid årets utgång.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens utgång.
90 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 91
| SEK | Belopp |
|---|---|
| Vinstmedel till förfogande: | |
| Balanserade vinstmedel | 96 013 450 |
| Överkursfond | 28 856 978 |
| Årets vinst | 95 454 964 |
| S:a | 220 325 392 |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna med 5,35 SEK per aktie samt en extra utdelning med 3,35 SEK per aktie, totalt 8,70 SEK per aktie (12 529 443 aktier) | 109 006 154 |
| Balanseras i ny räkning | 111 319 238 |
| S:a | 220 325 392 |
Under 2023 utbetalade CTT en utdelning på 50 744 KSEK (9 898) till aktieägarna. Detta motsvarar en utdelning på 4,05 SEK per aktie (0,79). Under 2024 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 67 033 KSEK (5,35 SEK per aktie) samt en extra utdelning på 41 974 KSEK (3,35 SEK per aktie). Det motsvarar en total utdelning på 109 006 KSEK (8,70 SEK per aktie).
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar. I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2023. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Årsredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2024. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2024.
Nyköping 2024-03-27
Tomas Torlöf Ordförande
Steven Buesing Styrelseledamot
Anna Carmo e Silva Styrelseledamot
Annika Dalsvall Styrelseledamot
Per Fyrenius Styrelseledamot
Björn Lenander Styrelseledamot
Henrik Höjer Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2024-03-27
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh Auktoriserad revisor
92 CTT Årsredovisning 2023 CTT Årsredovisning 2023 93
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ.) Org.nr. 556430–7741
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och för CTT Systems AB (publ) för år 2023 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-79. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 48-93 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av CTT Systems AB (publ)s finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till bolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken bolaget verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Nettoomsättningen uppgår till 309 MSEK och är en väsentlig post i resultaträkningen. Bolaget har olika intäktsslag som till största del består av nyförsäljning och reservdelsförsäljning av varor. Intäkter från varuförsäljning redovisas i takt med att prestationsåtaganden uppfyllts vilket i regel sker i samband med att väsentliga risker och förmåner övergår till köparen. I regel sker detta vid en tidpunkt men det förekommer också projekt där intäkter redovisas över tid. Verksamheten är transaktionsintensiv vilket ställer krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll. Mot bakgrund av ovan har vi betraktat intäktsredovisningen, med fokus på fullständighet och periodisering, som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.# Revisionsberättelse
Varulagret uppgår till 109 MSEK och utgörs av råvaror och andra insatsvaror, produkter i arbete och färdigvarulager. Lagervärdet utgör en väsentlig post i balansräkningen och värderingen av varulagret är viktig för att bruttovinsten ska vara rättvisande. Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip. Bolaget har egen tillverkning och säljer sina varor till ett fåtal kunder. Bolagets produkter har i likhet med de flygplan som produkterna installeras i förhållandevis lång livslängd men industrin är också hårt reglerad och komplex vilket gör att det finns en inneboende risk för inkurans. Inkuransen och följaktligen värderingen av varulagret inkluderar löpande företagsledningens bedömningar varför vi betraktar detta som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. För ytterligare information och beskrivning av området, se not 16 samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen.
Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av nedan aktiviteter. Vi har:
* Kartlagt bolagets rutiner och utvärderat interna kontroller kopplat till intäktsredovisning vilket även inkluderar de IT-system som används.
* Genomfört analytisk granskning av bruttovinster och omsättningshastigheter.
* Stickprovsvis testat råmateriallager mot faktiska inköpspriser.
* Utvärderat rimligheten i produktkalkyler för produkter i arbete och färdigvarulager.
* Tagit del av och utvärderat de modeller som bolaget använder för att bedöma eventuell inkurans samt utmanat företagsledningen i de antaganden som gjorts.
* Härlett information som har lämnats i årsredovisningens tilläggsupplysningarna till bokföring och annan underliggande dokumentation.
* Läst och utvärderat den information som presenteras i årsredovisningen och prövat om den ger tillräcklig information enligt IFRS och RFR2.
Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret 2022 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 30 mars 2023 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 1-47 respektive 98-102. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
94 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 95
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ) för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.# REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för CTT Systems AB (publ) för år 2023. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisions granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till CTT Systems AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.
Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70-79 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisions granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB utsågs till CTT Systems AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 4 maj 2023 och har varit bolagets revisor sedan dess.
Stockholm, 2024-03-27 (exakt tidsstämpel framgår av elektronisk signatur)
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor
96 CTT Årsredovisning 2023
CTT Årsredovisning 2023 97
Årsstämman äger rum måndagen den 6 maj 2024 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta i stämman på plats eller genom poströstning ska:
För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporategovernance/annual-ge- neral-meeting/
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstämman 2024 utgörs valberedningen av Patrik Jönsson (SEB Investment Management), Steven Buesing (Collins Aerospace, Inc.), Jonathan Schönbäck (ODIN Fonder) samt Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) som ordförande.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås onsdagen den 8 maj 2024. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning kunna utbetalas genom Euroclear Sweden ABs försorg tisdagen den 14 maj 2024.
Aktieägarinformation
För ytterligare information vänligen kontakta Markus Berg, CFO, på tel +46(0)10 457 32 05 eller via mejl [email protected]
För mer information se: www.ctt.se
Årsredovisningen finns från och med 2022 enbart i digitalt format.
| Delårsrapport jan–mar | 26 april 2024 |
|---|---|
| Delårsrapport apr–jun | 19 juli 2024 |
| Delårsrapport jul–sep | 25 oktober 2024 |
| Bokslutskommuniké 2024 | 7 februari 2025 |
1999
* Börsnotering på Stockholmsbörsens O-lista
2000
* Swissair beställer till 19 MD-11
2001
* Icelandair launch customer Boeing 757
* Lufthansa Technik order till 10 Boeing BBJ VIP
* Singapore Airshow Award
2002
* Lufthansa CityLine beställer till hela sin flotta (42 Bombardier CRJ100/200)
* 9/11
2003
* Första order på kabinbefuktning - Lufthansa A380 Första Klass-kabinen
2004
* Boeing levererar det allra första 787-flygplanet till ANA (med tre av CTTs luftfuktare)
2005
* Strategiskt marknadssamarbete med B/E Aerospace, numera Collins Aerospace (riktad nyemission)
2006
* Airbus levererar den första A350-900 som är utrustad med CTTs luftfuktare
* CTT vald som leverantör av luftfuktare till Airbus superjumbo A380
2007
* Transavia beställer till 20 Boeing 737NG
2008
* CTT vald som leverantör för fabriksmontering till Boeing 787
2009
* Jet2.com köper sina första ZD-system till 8 Boeing 757
* Continental Airlines köper ZD till hela 757-flottan om 41 plan
* Singapore Airlines tar leverans av första A380-flygplanet (utrustad med två luftfuktare)
2010
* CTT vald som leverantör till Airbus A350XWB
2011
* Air New Zealand beställer ZD till hela sin flotta om 42 flygplan från Airbus och Boeing
* Första året som CTT redovisar vinst
2012
* Boeing väljer CTT som leverantör av luftfuktare till Boeing 777X
2013
* China Southern väljer kabinluftfuktning för sina A350, Emirates och All Nippon Airways väljer kabin luftfuktning i sina Boeing 777X
2014
* Boeing meddelar att de ska ta bort avfuktningssystemet Zonal DryingTM på Boeing 787
2015
* Elektronikverksamheten i Gustavsberg säljs till ÅF Pöyry, som ett led i CTTs strategi att fokusera på kärnverksamheten
2016
* CTT tecknar samarbetsavtal med Airbus Corporate Jet för Business jets
2017
* CTT passerar över 100 sålda befuktningssystem till Private jet
2018
* Pandemin Covid-19 begränsar från mars månad persontrafiken inom flyg till ett minimum, vilket slår hårt mot hela flygindustrin och därmed även CTT.
2019
2020
2021
2022
2023
CTT Systems AB
Brukslagarvägen 5, Box 1042, SE-611 29 NYKÖPING
Org.nr. 556430–7741
+46 (0) 10 457 32 00
[email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.