Annual Report (ESEF) • Mar 31, 2023
Preview not available for this file type.
Download Source FileMarkus Berg, CFO, på tel. +46(0)10 457 32 05 eller via mejl [email protected]
För mer information se: www.ctt.se
CTT Systems AB
Org.nr. 556430-7741
Årsstämman äger rum torsdagen den 4 maj 2023 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta i stämman på plats eller genom poströstning ska:
För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporate-governance/annual-general-meeting/
2 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 3
| NYCKELTAL | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 315 | 355 | 201 | 151 | 241 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 90 | 120 | 38 | 27 | 92 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal) | 29 % | 34 % | 19 % | 18 % | 38 % |
| Resultat per aktie | 5,56 | 7,39 | 2,48 | 1,13 | 5,29 |
| Utdelning per aktie | 4,05 | 4,05 | 1,74 | 0,79 | 4,05 1) |
1) Avser föreslagen utdelning
38 % RÖRELSEMARGINAL (EBIT-MARGINAL)
4,05 KR/AKTIE UTDELNING (föreslagen)
” VI HAR FLERA NYA KONKRETA TILLVÄXTPROJEKT SOM HAR STÄRKTS UNDER ÅRET.”
– Henrik Höjer, VD
| NETTOOMSÄTTNING |
| 2021 151 MSEK |
| 2022 241 MSEK |
| EBIT-MARGINAL |
| 2021 18 % |
| 2022 38 % |
NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL
MSEK %
400 |-----------| 40
| |
350 | | 35
| |
300 |-----------| 30
| |
250 |-----*-----| 25
| | |
200 |-----|-----| 20
| | |
150 |-----|-----| 15
| | |
100 |-----|-----| 10
| | |
50 |-----|-----| 5
| | |
0 *-----------* 0
2018 2019 2020 2021 2022
Nettoomsättning
EBIT-marginal
VINST OCH UTDELNING PER AKTIE
SEK
8 |-----*-----|
| |
7 |-----|-----|
| |
6 |-----|-----|
| |
5 |-----*-----|
| |
4 |-----|-----|
| |
3 |-----|-----|
| |
2 |-----*-----|
| |
1 |-----*-----|
| |
0 *-----------*
2018 2019 2020 2021 2022
Vinst per aktie
Utdelning per aktie
För 2022: föreslagen utdelning
4 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 5
CTT är en pionjär avseende system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. CTT har en marknadsdominerande ställning för luftfuktare till långdistansflygplan. CTT är först på marknaden med ett aktivt system som bekämpar grundorsaken till kondensation i flygplan. CTT har fler än 50 större flygbolagskunder. Under 2022 omsatte CTT 241 MSEK och hade 72 medarbetare.
Luften ombord på ett flygplan är torrare än någonstans på jorden - trots det är flygplanskroppen blöt. Det är en paradox som har negativ påverkan på människor ombord och på miljön. Flygplan är enbart utrustade med passiva fuktsystem, som inte påverkar grundorsakerna bakom fuktparadoxen.
Torra problemet: Luften ombord på ett flygplan är extremt torr. Detta minskar passagerarnas och besättningens välmående, framförallt gäller det för personer i första- och Business class samt i cockpit där luften är särskilt torr, med förhöjd risk för uttorkningseekter som exempelvis har negativ påverkan på immunförsvaret.
Blöta problemet: Kondensation leder till att ett medelstort passagerarplan ökar sin vikt med 200 - 300 kg. Denna extra vikt medför ökad bränsleförbrukning, vilket ökar kostnaderna för flygbolaget och belastar miljön genom onödiga utsläpp av växthusgaser.
AFFÄRSIDÉ
CTTs aärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.
VISION
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsledande leverantören.
FÖR TORRT FÖR FUKTIGT - KONDENS
| PRODUKTGRUPPER | Produktnytta |
|---|---|
| LUFTFUKTARE | HÅLLER LUFTFUKTIGHETEN PÅ BEHAGLIG NIVÅ Höjer luftfuktigheten från ohälsoamt torr till normal nivå, vilket minskar riskerna för uttorkning, trötthet och virusangrepp. Högre luftfuktighet medför även bättre sömn, ökat välbefinnande och minskad jet-lag samt håller immunförsvaret intakt utan påverkan från uttorkning. |
| AVFUKTARE | HÅLLER KONDENSATIONEN I SCHACK Reducerar kondensation och eliminerar ansamlat kondensvatten i flygplanet, vilket sänker vikten och därmed bränsleförbrukning samt klimatavtrycket. Ett flygplan utan kondensproblem är alltid lättare och har lägre underhållskostnader genom färre elfel, ingen korrosion och längre livslängd på isoleringsmaterial. Fuktreducering är alltid mer hållbart. |
VÄL DIVERSIFIERAD KUNDBAS - STOR POPULATION DRIVER MARKNADEN
FLERA LEDANDE FLYGBOLAG I NORRA EUROPA
LUFTFUKTIGHET MÄTS SOM RH
| RH % | |
|---|---|
| Förstaklass utan luftfuktare | 5-6 % |
| Sahara och Nordpolen | 15 % |
| Förstaklass med luftfuktare | 22 % |
CTT har produkter för aktiv fuktreglering som höjer kabinluftens fuktinnehåll och som håller flygplanskroppen torr. Detta medför ett behagligare klimat ombord och ett mer hållbart flyg med sänkt klimatavtryck.
6 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 7
Marknadsförutsättningarna i flygindustrin fortsatte förbättras under 2022 och hela flygbranschen fick ändra fokus från överlevnad till att hastigt skala upp verksamheten till följd av en kraftigt ökad efterfrågan på flygresor. Trenden har under året varit och är framöver tydlig. Det har medfört att flygbolagen har inlett förnyelse av flygplansflottor och kabininteriörer och skapat ett högt tryck på flygplanstillverkarna som kämpar för att möta efterfrågan samtidigt som leverantörskedjorna fortfarande utgör en kraftig begränsning för tillväxten. För CTT innebär det en gradvis bättre marknad där ett antal flygbolag går i bräschen med starka finansiella resultat medan andra fortfarande kämpar med att få upp lönsamheten efter pandemin. Detta då de geografiska skillnaderna i återgåendet till ett normalläge har varit stora. Rysslands invasion av Ukraina fick inverkan på CTT då sanktionerna innebar att CTT omedelbart fick avbryta pågående leveranser och viss planerad tillväxt. CTT kunde tack var den starka eftermarknaden öka sin omsättning med över 50 % med mycket god lönsamhet som var kryddad med mycket förmånlig dollarkurs samt viss lageruppbyggnad på eftermarknaden.# Styrkan i vår affärsmodell, strategi och marknadsposition har gjort att vi stärkt vår finansiella ställning för fortsatta satsningar på innovationer och investeringar, som breddar utbudet, ökar marknaden och förbättrar kundnyttan.
Eftermarknadsförsäljningen All-Time-High 2022 visade hur viktig eftermarknaden är i vår affärsmodell. Den genererar återkommande intäkter under hela flygplanets livslängd och beror på populationens (antalet installerade produkter) storlek och utnyttjandegraden av produkterna. CTT har idag en god riskspridning med produkter hos fler än 50 flygbolag med bra geografisk spridning på totalt ca 1 500 flygplan. Däremot har CTT stort beroende till enskilda flygplansmodeller, främst Boeing 787 och Airbus A350. Fördelen är att populationen finns på moderna flygplansmodeller som kommer vara ryggraden i den globala långdistanstrafiken under lång tid framöver. Under 2022 ökade eftermarknadsintäkterna med 90 % till en nivå som till och med låg över 2019 (187 MSEK mot 147 MSEK). Nyttjandegraden av vår population är i det närmaste helt återställd till normal nivå i alla regioner utom för den i Asien (inkl. Kina). Det medför att eftermarknadens storlek i allt större utsträckning beror på antalet aktiva system i drift, drivet av nya systemleveranser och därtill av färdigbyggda Boeing 787-flygplan som levereras till flygbolagen. Boeing har ca 100 färdigbyggda plan med CTT-produkter installerade, vilket motsvarar knappt 10 % tillväxt för CTT. CTT kommer fortsätta med aktiviteter och investeringar som leder till att våra system nyttjas under hela livslängden och säkerställer att man väljer de originaldelar i eftermarknaden som CTT utvecklat och anpassat tillsammans med Airbus och Boeing. För att uppnå de högt ställda kraven har CTT utvecklat ett specifikt och unikt material till luftfuktaren, som kvalificerats tillsammans med Airbus och Boeing. Bolagets originaldel möter samtliga krav som ställs för att luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans med flygplanet. Eftermarknadsstrategins fyra hörnpelare; distribution, motverka standardisering och enhetlighet, kundnytta samt IP och innovation syftar alla till att CTT alltid ska erbjuda störst kundnytta och värde som över tid ökar ytterligare genom att vi adderar nya funktioner, integrerar produkterna i andra system och säkerställer marknadsledande kvalité och tillgänglighet. Detta ger CTT en unik konkurrensfördel och utgör ett starkt skäl för alla kunder att fortsätta välja bolagets originaldelar.
OEM är en viktig del i vår tillväxtstrategi och har varit motorn bakom den snabba populationsökningen fram till 2019. Trots en mycket hög efterfrågan på nya flygplan under 2022 har det varit en väsentligt lägre produktionstakt än före pandemin beroende på att flygplanstillverkarna och dess underleverantörer inte lyckats skruva upp sin verksamhet i takt med efterfrågan. Vi förväntar oss att 2023 är det året då OEM-marknaden återigen börjar växa.
CTT har tillvalsprodukter på populära flygplansmodeller som är i början av sin livslängd. Det medför goda tillväxtutsikter på lång sikt. CTT är enda leverantör av luftfuktare när flygbolagen ska byta ut gamla långdistansflygplan. CTT har även möjlighet att öka produktinnehållet på exempelvis Boeing 787 om vi lyckas övertyga att den modellen ska ha samma kabinkomfort som Airbus A350 och Boeing 777X.
CTT har alltid haft som mål att avfuktare ska finnas som tillval vid köp av nya flygplan. För framgång krävs att flygbolagskunderna kräver att få det fabriksmonterat i nya flygplan. Det är i dagsläget utmanande att få in produkter i de befintliga programmen så länge leverans- och kapacitetsproblem kvarstår. Över tid förändras dock förutsättningarna löpande. Den långsiktiga målsättningen kvarstår att avfuktare ska vara en del av flygplanets luftsystem och CTT ska vara leverantören.
Flera faktorer gynnar CTT när bolaget ska sälja direkt till flygbolagen för Retrofit.
I pandemins spår har fokuset på hälsa ökat. Det har medfört ökat intresse för luftkvalitet ombord och hur kabinklimatet kan förbättras för att uppnå ökat välbefinnande. I detta sammanhang har den torra luftens påverkan på immunförsvaret för passagerare och besättning uppmärksammats. Vi har ett attraktivt erbjudande där kostnaden att installera luftfuktarsystemet är någon enstaka % av den totala budgeten för att uppgradera en Business class. Marknadspotentialen överstiger en miljard kronor räknat på en målmarknad om totalt ca 1 500 flygplan.
Flygbolagen har blivit ytterligare mer fokuserade på att minska sitt klimatavtryck. Alla nya investeringar har ett tydligt mål att minska klimatavtrycket. För CTT innebär en investering med hållbarhetsprofil fördelar eftersom man har andra återbetalningskrav och beslutet tas högt i organisationen. CTT är den enda leverantören av ett system som aktivt bekämpar kondensation. Med ett högt oljepris, ökande priser på utsläppsrätter och allt tuffare hållbarhetsmål med bland annat krav på inblandning av SAF i flygbränslet har CTT aldrig haft bättre förutsättningar för vårt avfuktarsystem.
CTT har fortsatt att stärka vårt erbjudande i Private jet. Samarbetet med Airbus Corporate Jets (ACJ) har ytterligare utökats och vi har nu snart färdigutvecklade kit-lösningar för såväl ACJ320-familjen som för ACJ TwoTwenty. Vi ämnar nu ta detta framgångsrika koncept vidare till övriga tillverkare på marknaden. CTT har därutöver fortsatt bearbeta den betydligt större marknaden för stora Business jets.
CTT:s samarbete med ACJ har fortsatt under året för att nå en högre andel i segmentet för små VIP-flygplan. Marknaden för VIP-flygplan uppgår till 10 – 20 flygplan per år med viss cyklisk variation. Under de senaste 10 åren har CTT haft en omsättning i VIP på 15 – 30 MSEK. CTT har en hög marknadsandel för stora VIP, men lägre andel på de minsta modellerna. CTT har därför optimerat ett kit-system med STC tillsammans med ACJ som säljer det tillsammans med ACJ320. Detta ger förbättrade möjligheter till större andel av segmentet med en uppskattad årlig marknadspotential på ca 10 – 15 MSEK.
Ett nytt segment för CTT, där vi ser stora marknadsmöjligheter, är stora Business jets. I nuläget saknas luftfuktarsystem på exempelvis Bombardiers och Gulfstreams största och nyaste modeller. ACJ har kommit längst genom att till TwoTwenty-modellen specificera luftfuktare i form av ett av CTT nyutvecklad kit-system som tillval för att nå komfortklimat. Marknadspotentialen i segmentet är ca 200 MSEK per år. För att nå en hög marknadsandel måste CTT ha produkter som är tillval eller har stöd av tillverkarna, på samma sätt som CTT i dagsläget har av ACJ.
Flygindustrin har ett uttalat hållbarhetsfokus och det är en nödvändighet för långsiktig överlevnad med de mål och krav som ställs av vår omvärld. Branschen möter den höga efterfrågan på resor med ett tydligt uttalat hållbarhetsfokus från såväl flygplanstillverkare som flygbolag, vilket inledningsvis leder till investeringar i nya bränslesnålare flygplan. Hållbarhetsfokuset är en klar fördel för CTT när nästa steg i minskningen av CO2 utsläpp skall göras. CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet och strävar efter att det ska vara kort- och långsiktigt integrerat i hela verksamheten. FNs Agenda 2030 har varit vägledande i arbetet med att identifiera målen. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena miljöansvar, ansvarsfull arbetsgivare samt affärsetik och mänskliga rättigheter. CTT har en enastående möjlighet göra förhållandevis stor skillnad genom våra produkter. Både avfuktare och luftfuktare är en del av hållbarhetsstrategin för flygbolagen där de skapar en bättre miljö för besättning och passagerare och ett minskat klimatavtryck.
Flygindustrin rapporterar stor efterfrågan på flygresor och därmed på samtliga resurser som åtgår för att leverera resorna. Branschen har tagit på sig att driva utvecklingen mot mera hållbara resor i en allt högre takt. De makroekonomiska utsikterna är svårbedömda, effekterna från hög inflation och räntor kan minska efterfrågan på flygresor och sätta press på flygbolagens marginaler, men vi bedömer inte att det skall påverka efterfrågan på CTTs produkter då den underliggande trenden med stort behov av wide body-flygplan kvarstår över lång tid framöver. Under året har vi sett leveransstörningar och prisökningar och vi på CTT har aktivt verkat och klarat av att minimera påverkan. På den för CTT så viktiga eftermarknaden har vi möjlighet att höja priserna i takt med inflationen. Vi följer noga utvecklingen och utvärderar hur vi kan fortsätta anpassa vår verksamhet.
När jag summerar mina första 9 månader som VD på CTT vill jag lyfta fram att hela CTT-teamet har gjort ett fantastiskt jobb där man lyckats navigera på ett föredömligt sätt i en bransch som tog en stor smäll under pandemin. Bolaget har gjort detta så bra att vi under 2022 kunnat accelerera och dra stora fördelar när återhämtningen äntligen inleddes. Alla medarbetare har gjort ett fantastiskt jobb där vi lyckats mitigera de flaskhalsar som påverkat vår omvärld och kunnat leverera i rätt tid och till rätt kvalité till våra kunder. Det visar att CTT är väl positionerat för lönsam tillväxt lång tid framöver. CTT är en världsledande leverantör inom aktiv fuktreglering i flygplan. Vi har flygbolagskunder över hela världen, vilket ger en god geografisk riskspridning och en bra position till merförsäljning. Vår största tillgång för att möta efterfrågan är bolagets kompetenta personal, starka partners och skickliga underleverantörer. 2022 har varit en stimulerande och rolig start för mig på CTT.# VD-ORD
8
CTT ÅRSREDOVISNING 2022
Tillsammans med mina kollegor och bolagets partners kan vi skapa uthålliga värden till kunder och aktieägare genom att bidra till att flyget blir lite mer hållbart och avsevärt mer njutbart. Jag ser verkligen fram emot mitt första helår på CTT. Nyköping i mars 2023 Henrik Höjer, VD
CTT ÅRSREDOVISNING 2022
9
CTT ska som pionjär inom aktiv fuktreglering i flygplan bidra till ett mer hållbart flyg. CTT har en vision, aärsidé och strategi som syftar till att öka penetrationen och härigenom bidra till bättre flygresor. Aktiv fuktreglering är alltid mer hållbart!
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i alla flygplan. CTT är pionjären och ska vara den marknadsledande leverantören.
Bolagets strategi syftar till att skapa konkurrenskraftig, lönsam och uthållig tillväxt genom ökat antal levererade system, fokus på efter- marknaden, verksamhetsoptimering (operational excellence) samt tekniskt ledarskap och innovation inom aktiv fuktkontroll av flygplan.
CTT s aärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.
CTT är ledande leverantör av fuktregleringssystem som är konstruerade för att möta flygplanets livscykel på ca 20 år. Det skapar en signifikant intäktspotential från eftermarknaden. CTT ska genom samarbeten tillhandahålla pålitliga, säkra, eektiva och hållbara system som genom bolagets aktiva teknologi eliminerar grundorsa- kerna till fuktproblem i flygplan. Produkterna är anpassade för att sitta i flygplanet under dess fulla livslängd. Aärsmodellen bygger på dels intäkter från försäljning av produkter och system som monteras hos flygplanstillverkare i nya flygplan eller i befintliga flygplan, och dels på intäkter från en betydande eftermarknadsaär. För att CTT ska nå den fulla intäktspotentialen måste produkterna användas under hela flygplanets livs- längd och operatörerna måste välja CTTs originaldelar i eftermarknaden.
Aärsmodellen vilar på en stark OEM-position med långa kontrakt och starka relationer med flygbolag och andra operatörer av flygplan. Att vara OEM- leverantör ställer stora krav på verksamheten såsom leveransförmåga och kvalitet. Det ger CTT en konkurrensfördel och möjlighet att definiera agendan för aktiv fuktkontroll i flygbranschen. Eftersom flygbran- schen har långa produktlivscykler och höga barriärer kan CTT uppnå nischdominans för lång tid framöver. Aärsmodellen skapar därmed förutsättningar för uthållig vinstökning genom gradvis ökning av den låga marknadspenetration av bolagets produkter och en stadigt växande eftermarknad. Aktieägarvärde ska skapas genom att starka kassaflöden kan genereras, drivet av fler produkter i drift och full utnyttjandegrad under hela livslängden, samt att CTT ska förbli den dominerande leverantören i eftermarknaden.
10
CTT ÅRSREDOVISNING 2022
Bolagets strategi syftar till att i kraft av sin ledande position skapa lönsam och uthållig tillväxt genom att öka marknadspenetrationen av produkter för befuktning av kabinluften och avfuktning av flygplan. Bolagets strategi bygger på att vara ledande leveran- tör till OEM-tillverkare, driva marknaden och befästa positionen i eftermarknaden. Målet är att bolagets verksamhet ska bidra till en mer hållbar utveckling för flyget. Att vara leverantör till OEM är centralt, ger legi- timitet och får stort marknadsgenomslag. Bolaget är pionjären och måste ensamt säkerställa marknadens kännedom om fördelarna med aktiv fuktkontroll. En allt viktigare drivkraft att välja bolagets produkter vid OEM eller retrofit är att de bidrar till att man kan nå sina hållbarhetsmål. OEM ställer höga krav på verksamheten och kräver ständing optimering. CTT har stort applikationskunnande och strategiska sam- arbeten, vilket gynnar bolaget att leda utvecklingen och bibehålla sin dominans i eftermarknaden.
11
CTT ÅRSREDOVISNING 2022
För att uppfylla visionen, fullfölja aärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har CTT strategiska prioriteringar med ett långsiktigt hållbarhetsarbete integrerat. Strategins fyra hörnstenar omfattar tillväxt i populationen av system, fokus på eftermarknaden, verksam- hetsoptimering och investeringar samt aktiviteter för teknisk ledarskap och innovation. Den strategiska agendan anger inriktningen och styr bolagets beslutsfattande samt resulterar i mål och åtgärder som avrapporteras årligen i årsredovisningen.
Strategin har som centralt fokus att driva marknaden och skapa förutsättnignar för tillväxt. Ytterst handlar det om att generera en större installerad bas av bolagets produkter. Marknadspotentialen är stor eftersom penetrationen är mycket låg.
Eftermarknaden är en viktig del av aärsmodellen och ett prioriterat fokusområde i bolagets strategi. CTT har som pionjär och med starka OEM-relationer samt unika och värdeadderande partners en mycket stark position. Detta är en god grund för att CTT ska kunna bibehålla sin dominerande posiiton i eftermarknaden. På en övergripande nivå syftar strategin till akti- viteter och investeringar som leder till att systemen nyttjas under hela livslängden och säkerställer att man väljer bolagets originaldelar i eftermarknaden. Utöver reservdelar och serviceverksamhet består den av två olika förbrukningsvaror, en till avfuktaren och en till luftfuktaren, som byts ut årligen. CTT har fyra hörnpelare i eftermarknadsstrategin:
1. Distribution genom flygplanstillverkarna
2. Motverka standardisering och enhetlighet
3. Kundnytta
4. IP och innovation
En central del av strategin är att distributionen ska gå via flygplanstillverkarna. Det stärker banden ytterligare till OEM och ger ett incitament till försäljning av system. En annan hörnpelare är att bolaget ska motverka standardisering och eftersträva unika egenskaper mellan olika modeller. Den kanske allra mest centrala delen av strategin är att CTT alltid ska erbjuda störst kundnytta och värde. Flygbranschen är förvisso konservativ, men världen står aldrig stilla. Det ska inte heller CTT göra utan bolaget ska nyttja sin ledande marknadsposition till förbättring av kundnyttan genom att addera nya funktioner, integera produkterna i andra system och säkerställa marknadsledande tillgänglighet. Det finns en rad fördelar som talar för att CTT ska lyckas behålla sin starka eftermarknadsposition: För det första finns det ett stort antal flygbolag som enbart väljer originaldelar i eftermarknaden. För det andra finns produktspecifika fördelar som bottnar i att CTT utvecklat och anpasat produkterna att förbättra arbetsmiljön och minimera påverkan på miljön. Inom försäljning blir det viktigare att när marknaden växer ta steg mot att förbättra försälj- ningsprocesser med moderna stödsystem. En annan viktig del av verksamheten är tillgång till strategiska nyckelkomponenter där de senaste årens turbulens visat värdet på starka partnerskap och tillförlitliga försörjningskedjor. CTT lägger stor vikt på relationer till partners och leverantörer för att säkerställa att man uthålligt kan upprätthålla de högt ställda kraven på leveransprecision och kvalitet. CTT kan därför i vissa fall ta över försörjningen av strategiska insatsvaror och delar i tillverkningsprocessen eller fördjupa samarbetet med underleverantörer. Inom verksamheten för service och reparation ska proces- ser och rutiner hela tiden anpassas för att kunna ge en hög servicegrad. ökat systemansvar. CTT investerar också i att utveckla och skydda eftermarknaden genom att ständigt förbättra prestanda, pålitlighet och tillgänglighet.
Bolagets strategi ska med hållbara förtecken sätta fokus på att att optimera och utveckla verksamheten, såsom att förbättra kvalitet ooch leveransförmåga. Detta ska främst genomföras genom ett kontinuerligt förbättringsarbete där bolaget ska eektivisera processer inom samtliga verksamhetsområden. Inom utveckling pågår löpande aktiviteter som syftar till att underlätta och förbättra exempelvis processer för test, verifiering samt projektmetodik. Inom produktion pågår ständig förbättring för att optimera tillverkningskostnaden, men också för TEKNISKT LEDARSKAP OCH INNOVATION En central del av strategin är att distributionen ska gå via flygplanstillverkarna. Det stärker banden ytterligare till OEM och ger ett incitament till försäljning av system. En annan hörnpelare är att bolaget ska motverka standardisering och eftersträva unika egenskaper mellan olika modeller. Den kanske allra mest centrala delen av strategin är att CTT alltid ska erbjuda störst kundnytta och värde. Flygbranschen är förvisso konservativ, men världen står aldrig stilla. Det ska inte heller CTT göra utan bolaget ska nyttja sin ledande marknadsposition till förbättring av kundnyttan genom att addera nya funktioner, integera produkterna i andra system och säkerställa marknadsledande tillgänglighet. Det finns en rad fördelar som talar för att CTT ska lyckas behålla sin starka eftermarknadsposition: För det första finns det ett stort antal flygbolag som enbart väljer originaldelar i eftermarknaden. För det andra finns produktspecifika fördelar som bottnar i att CTT utvecklat och anpasat produkterna att förbättra arbetsmiljön och minimera påverkan på miljön. Inom försäljning blir det viktigare att när marknaden växer ta steg mot att förbättra försälj- ningsprocesser med moderna stödsystem. En annan viktig del av verksamheten är tillgång till strategiska nyckelkomponenter där de senaste årens turbulens visat värdet på starka partnerskap och tillförlitliga försörjningskedjor. CTT lägger stor vikt på relationer till partners och leverantörer för att säkerställa att man uthålligt kan upprätthålla de högt ställda CTT måste hela tiden utveckla och anpassa produk- terna till nya flygplanstyper och projekt. I ett längre perspektiv måste funktion och prestanda förbättras. Det kan handla om lägre vikt genom andra material- tillsammans med Airbus och Boeing. Det medför att CTT har ett unikt applikationskunnande och produkter som möter hela kravspecifikationen. För uppnå detta har CTT exempelvis tagit fram ett specifikt och unikt material till luftfuktaren, som kvalificerats tillsam- mans med Airbus och Boeing. Bolagets originaldel möter samtliga krav som ställs för att luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans med flygplanet. Detta ger CTT en konkurrensfördel och utgör ett starkt skäl för många kunder att fortsätta välja bolagets origi- naldelar. Tredjepartsprodukter som förlitar sig på de material som finns att tillgå på den öppna marknaden kommer ha sämre prestanda och kvalitet eftersom dessa inte specialanpassats till flygplan. Sammantaget är CTT som originalleverantör med sina starka partnerskap väl positionerat för att bibehålla sin marknadsdominerande ställning. kraven på leveransprecision och kvalitet. CTT kan därför i vissa fall ta över försörjningen av strategiska insatsvaror och delar i tillverkningsprocessen eller fördjupa samarbetet med underleverantörer. Inom verksamheten för service och reparation ska proces- ser och rutiner hela tiden anpassas för att kunna ge en hög servicegrad. ökat systemansvar. CTT investerar också i att utveckla och skydda eftermarknaden genom att ständigt förbättra prestanda, pålitlighet och tillgänglighet.
CTT måste hela tiden utveckla och anpassa produk- terna till nya flygplanstyper och projekt. I ett längre perspektiv måste funktion och prestanda förbättras. Det kan handla om lägre vikt genom andra material- tillsammans med Airbus och Boeing. Det medför att CTT har ett unikt applikationskunnande och produkter som möter hela kravspecifikationen. För uppnå detta har CTT exempelvis tagit fram ett specifikt och unikt material till luftfuktaren, som kvalificerats tillsam- mans med Airbus och Boeing. Bolagets originaldel möter samtliga krav som ställs för att luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans med flygplanet. Detta ger CTT en konkurrensfördel och utgör ett starkt skäl för många kunder att fortsätta välja bolagets origi- naldelar. Tredjepartsprodukter som förlitar sig på de material som finns att tillgå på den öppna marknaden kommer ha sämre prestanda och kvalitet eftersom dessa inte specialanpassats till flygplan. Sammantaget är CTT som originalleverantör med sina starka partnerskap väl positionerat för att bibehålla sin marknadsdominerande ställning.# CTT ÅRSREDOVISNING 2022
Det finns starka drivkrafter som talar för populationstillväxt i dels en allmän strävan att göra flygresor mer hållbara och dels ett ökat fokus på att skapa ett mer hälsosamt klimat i kabinen. CTT är pionjär och marknadsledande leverantör av såväl avfuktare som luftfuktare. Det gäller dock att uppnå kritisk penetration för att driva marknaden och tillängligheten hos OEM. Tillväxten ökar i takt med att fler och fler flygbolag upplevt nyttan med aktiv fuktreglering. Framgångsrika OEM-program skapar detta momentum.
Tillväxtstrategin har två grundelement:
För att uppnå hög och uthållig tillväxt i populationen är således OEM-kanalen bärande. Att ha bolagets produkter tillgängliga för montering i nytillverkade flygplan är en grundförutsättning för skalbar tillväxt. CTT levererar antingen direkt eller indirekt till exem- pelvis leverantören av luftsystemet. Det medför att bolagets produkter är mer eller mindre integrerade i andra större system, vilket ställer krav på god övergripande systemförståelse. Framgångsrika modellplattformar som exempel- vis Boeing 787 stärker bolagets goodwill och driver merförsäljning på andra flygplansmodeller. En stor installerad bas leder även till ökade möjligheter att operatörer väljer att installera i befintliga flygplan (Retrofit). För att lyckas i Business jet krävs att bolagets produkter finns tillgängliga vid köpet av nytt plan.
För att sälja OEM-tillvalen och driva Retrofit-aären krävs en metodisk bearbetning av operatörerna, såsom flygbolag och charteroperatörer av privatflyg- plan. För att ha global marknadsnärvaro strävar CTT efter nära markndadssamarbeten. val eller mindre utrymmeskrävande produkter. Andra områden är teknisk integration för att nå nya mark- nader. Investeringar i forskning och utveckling sker löpande med fokus på nya produktgenerationer och
12 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT har under året lanserat ett luftfuktarsystem till ACJ TwoTwenty tillsammans med Airbus Corporate Jets (ACJ). På rekordkort tid har CTT utvecklat och levererat det första systemet. Det är ett bevis på att CTT har stort applikationskunnande och förmåga till anpassning efter nya och unika krav. Genom ett smart ingenjörsarbete kan optimal befuktning av kabinen uppnås trots att tillgängliga utrymmen för installation av luftfuktarsystemet är mycket begränsade. Baserat på det framgångsrika samarbetet mellan ACJ och CTT på ACJ320-familjen var det ett logiskt steg att även erbjuda befuktning i sin nya businessjet, ACJ TwoTwenty. På ACJ har man landat i en stark överygelse att högre luftfuktighet krävs som del av komfortklimatet ombord. Det främsta argumentet är att man anser att torr luft på långdistansflygningar motverkar de positiva upplevelser som man vill erbjuda och investerat stora belopp för att nå.
Att uppfylla ACJs krav om befuktning av kabinen i ett väsentligt mindre flygplan än ACJ320 har varit en utmaning för CTTs utvecklingsingenjörer. Det ledde till en helt ny konstruktion av systemet samtidigt som man ville använda bolagets beprövade teknik för att inte tillföra några risker i projektet. Detta utvecklingsarbete har resulterat i ett befuktningssystem som är väsentligt mindre än vad CTT någonsin konstruerat förut. Befukt- ningssystemet lokaliseras i anslutning till mixing-cham- ber med två luftflöden, ett för främre respektive ett för bakre kabin. Lösningen var att dela upp systemet med en nykonstruerad dubbelbefuktare som sitter separat skilt från Water Valve Kit som också därmed blir en separat enhet. Till det nya systemet har bolagets partner BWT konstruerat och producerat ett flexibelt duktsystem till både anti-kondensationsenheten och till befuktningsenheten. Det kompletta systemet har analyserats med avancerade CFD-beräkningar. Därefter byggdes en mock-up i CTTs laboratorium för att verifiera beräkningarna. Detta projekt genomfördes på mycket kort tid och visar styrkan i CTTs utvecklings-, produktions- och andra inblandade avdelningar. Olika idéer kunde snabbt analyseras med avancerade beräkningsprogram och verifieras i riggprov. ACJs ingenjörer har imponerats av att CTT på kort tid kunde utveckla och börja leverera ett system som klarade de högt ställda kraven på tryckfall och befuktning och samtidigt fick plats inom de stringenta volymsrestriktionerna i en ACJ TwoTwenty. Sammantaget har CTT stärkt sin marknadsposition som ledande inom luftfuktarsystem inom Privat jet samt skapat oss en ny position inom segmentet Business jet.
Det gemensamma projektet med ACJ bygger på samma aärsmodell som tillämpas på ACJ320 familjen. Hittills har slutkunder köpt ett tomt flygplan av Airbus som därefter levererat det för färdigstäl- lande av kabininteriören hos tredjepartsföretag som slutkunden valt. I dessa fall är det tredjepartsföretag som säljer systemet till slutkunden och den som hanterar anpassning, integration och installation (med unikt STC (Supplimentary Type Certificate)). För CTT innebär det unika projekt varje gång. Med den här aärsmodellen tillsammans med ACJ är det ACJ som säljer och levererar luftfuktarsystem som ett standard kit med färdigt STC. Detta stärker CTT på marknaden. Det förenklar även installationen för tredjepartsföre- taget och produktionen för CTT.
14 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
1) testkunder exkluderade
Pandemin har skapat störningar i förutsägbarhet, visibilitet och genomförbarhet, vilket påverkat flertalet av våra strategiska mål för 2022. Många möjligheter för tillväxt i populationen - men inte utan utmaningar.
16 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
I flygindustrin är det ett känt faktum att flygplan har två fuktproblem: extremt torr kabinluft och alltför fuktigt i flygplanskropp och struktur. CTT är pionjären och marknadsledande leverantör av aktiva system som angriper grundorsakerna och löser paradoxen.
Ett behagligt inomhusklimat beror på mer än bara temperaturen. Luftfuktigheten spelar en viktig roll.# ALLRA BÄST ÄR DET OM LUFTFUKTIGHETEN ÄR MELLAN 40 OCH 60 % RH.
Nivåer runt 20 - 25 % RH är normalt inomhus på vintern när det är kallt ute. Det kan upplevas som ganska torrt men kroppen kan hantera den nivån. Om luftfuktigheten däremot sjunker ytterligare medför det markant ökat obehag. Det yttrar sig i hur vi mår, även om det kan vara svårt att sätta fingret exakt på vad som är fel. Det påverkar välbefinnande, smak, lukt och förmåga till avkoppling samt återhämtning. Sömnsvårigheter uppstår och risken för förkylningar ökar. Vid extremt låg luftfuktighet under 10 % RH blir effekterna mer tydliga med uttorkade slemhinnor, hud och ögon. Det får negativ påverkan på vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottagliga för exempelvis virusangrepp.
Flygbolagen investerar kontinuerligt för att förbättra upplevelsen i Business class. Trenden går mot ökad flexibilitet för bättre vila och avkoppling. Många flygbolag satsar på mat och dryckesupplevelser. Torr luft motverkar dessa ambitioner. Om man höjer luftfuktem kommer uttorkningen minska och smak och lukt normaliseras.
När vi sitter i ett flygplan sjunker luftfuktigheten gradvis i kabinen för att efter ca tre timmar nå en nivå på 5 - 15 % RH. På en långdistansflygning får den torra luften påtagligt negativa effekter på passagerare och besättning. Lägst är luftfuktigheten i cockpit och personalens viloutrymmen där den rör sig ned mot noll %. I första klass där passagerarantalet är lågt är luftfuktigheten endast 5 % RH och i Business class marginellt högre med ca 5 - 10 % RH. Därmed är luften i planet torrare än någonstans på jorden. Det är en extrem miljö med negativ påverkan på kroppen. De negativa uttorkningseffekterna sitter kvar i kroppen och bidrar till jetlag.
Kondensvatten som inte hanteras leder till att flygplanets vikt ökar. Det är ett vedertaget problem att kondens bildas. Den uppstår på alla flygningar genom att kabinluften diffunderar till utrymmet ovanför passagerarutrymmet. Den luft som kommer i kontakt med den mycket kalla insidan på flygplanskroppen kondenseras och fryser till is. Mängden kondens som bildas under flygning avgörs i allt väsentligt av antalet passagerare ombord. Under inflygning och på marken omvandlas is till vatten.
När planet landat ska merparten av kondensvattnet ledas ut via dräneringskanaler, så kallad passiv avfuktning. En del kondensvatten stannar dock kvar i flygplanskroppen, främst i isoleringen. Står flygplanet tillräckligt länge på marken torkar detta vatten ut, men det sker sällan. I stället ackumuleras alltmer vatten i flygplanskroppen.
En ökad flygplansvikt medför högre bränsleförbrukning och därmed ökade driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp. Det rimmar illa med flygbranschens ambitioner och hållbarhetsmål. Kondensvatten kan öka ett medelstort passagerarflygplans vikt med upp till 200 - 300 kg. Vatten kan dessutom orsaka korrosion, fel på elektroniska komponenter och system och ge oönskade driftstörningar. Kondens förstör dessutom isoleringen så att den behöver bytas ut oftare. Beräkningar visar att om flygplansvikten kan minska med 200 – 300 kg skulle det kunna sänka utsläppen av koldioxid med mellan 65 och 100 ton per år. Även om flygindustrin svarar för en liten del av de globala utsläppen av växthusgaser accentueras problemet alltmer av omvärldens ökande krav på mer hållbara flygtransporter.
Historiskt har flygindustrin tillämpat passiva metoder för att minska kondensationsproblemen. Av flera skäl är dessa otillräckliga. Hållbarhetsarbetet är viktigt och det är otidsenligt att inte investera för att sänka bränsleförbrukningen och förhindra onödiga utsläpp av växthusgaser. Det har länge ansetts som ett nödvändigt ont att flygplan har ett ohälsosamt torrt klimat. CTT är en pionjär i tiden som med sina aktiva metoder angriper fuktparadoxens grundorsaker.
När ett flygplan når hög höjd sjunker luftfuktigheten i kabinen snabbt i takt med att luften ersätts med frisk luft utifrån som är extremt torr. Effekten på passagerare och flygpersonal är gradvis uttorkning med negativa effekter för hälsa och välbefinnande. Kondens bildas när kabinluften kyls ned mot planets ytterskal. När kondensen i form av is och vatten ansamlas i flygplanet ökar vikten, vilket ger ökad bränsleförbrukning, högre driftskostnader och förhöjda koldioxidutsläpp.
Det krävs tekniska systemlösningar som hanterar de extrema skillnader som råder i atmosfären på marschhöjd och önskat klimat inne i kabinen, som helst ska ha samma nivå som på jorden avseende frisk luft, temperatur och lufttryck.
Princip: Fuktig luft blåses in i kabinen (blå pilar) vilket ger en behaglig luftfuktighet för passagerarna i kabinen. Torr luft (röda pilar) från avfuktare förhindrar kondensproblem.
System: Luftfuktning till Business class i Boeing 777. Luftfuktaren installeras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.
CTT är världsledande leverantör av utrustning som höjer luftfuktigheten i flygplan. CTT har marknadens mest effektiva, energisnåla och pålitliga system som höjer luftfuktigheten till en nivå som minskar riskerna för uttorkning, trötthet, virusangrepp och den jetlag som långflygningar i regel medför. CTT är ensam leverantör av luftfuktare till Boeing och Airbus för fabriksmontering i deras senaste modeller av långdistansflygplan. CTT har drygt 50 av världens största flygbolag som kunder. Försäljning sker även till privatflygplan. Läs mer om Business jet och VIP på sidorna 24–25.
CTT är världsledande leverantör av luftfuktare som på ett energieffektivt sätt säkerställer att luftfuktigheten förblir på nivåer som människan är van vid (runt 20 till 25 % RH). Detta medför att kroppen fungerar normalt. Olika versioner finns för olika flygplanstyper med anpassning för cockpit, besättningens viloutrymmen (crew rest) och passagerarkabinen. Luftfuktarna installeras främst vid nytillverkning av långdistansflygplan som OEM-tillval. Det finns möjlighet att efterinstallera luftfuktare i passagerarkabinen som kompletterande utrustning till redan levererade plan. Installationen sker då i samband med underhåll eller vid en av de regelbundna uppgraderingar av kabininteriören som flygbolagen gör av sina flygplansflottor.
Företagets produkter finns i drift globalt på en väl diversifierad kundbas med över 50 olika flygbolag, många bland de största och mest välkända i världen. Den största kunden svarar för ca 7 % av populationen och de tio största svarar tillsammans för ca 40 %. Merparten av populationen är i början av sin uppskattade livscykel på 15 - 20 år.# STARKA TRENDER DRIVER MARKNADEN
CTT är vald som ensam leverantör av luftfuktare till de tre moderna långdistansmodellerna från Airbus och Boeing (Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X). Det skapar förutsättningar för god tillväxt och möjligheter att påverka branschens långsiktiga kravspecifikation för fuktreglering i flygplan.
Med CTTs luftfuktare som tillval vid köp av de ledande långdistansflygplanen får alltfler flygbolagskunder erfarenhet av produkterna. Det sprider nyttan med aktiv fuktreglering, vilket skapar ökade chanser till fler aärer som exempelvis spegling på andra nya modeller eller efterinstallation i befintliga flygplan. Det är vanligt att flygbolag som valt luftfuktare till exempelvis A380 eller Boeing 787 fortsätter att välja samma utrustning på nya modeller. Exempelvis började China Southern att utrusta sina A380 med luftfuktare i crew rest (som var det enda möjliga tillvalet på A380). När man specificerade Boeing 787 valde man att spegla sitt val på A380 och därtill utrusta cockpit. När det var dags för A350 valde man återigen inte enbart att spegla föregångaren, Boeing 787, utan även att utöka med nästa möjliga tillval – till passagerarkabinen. Att spegla sina tidigare options-
För att bibehålla prestanda över lång tid behöver luftfuktarens fuktdyna bytas, vanligast är efter 4 000 timmar eller ungefär en gång per år. Detta innebär val av luftfuktare gäller även exempelvis Air China, Air France, ANA, China Eastern Airlines, Emirates, Etihad och Turkish Airlines. Den marknadsdynamiken bedöms starkt driva marknaden för luftfuktare.
CTT har en stark ställning som ensam leverantör till de senaste fyra kommersiella långdistansmodellerna från Airbus och Boeing samt i sin dominerande posi- tion i VIP-marknaden. Det är lägre inträdesbarriärer för konkurrenter inom VIP- och Retrofit-segmenten, även om OEM-leverantörer har en särställning vid efterinstallation i kommersiella flygplan. Främsta konkurrent på luftfuktare är Liebherr Aerospace, men man har valt marknadsfokus i Business jet-segmen- tet. Konkurrerens finns även i en vidare bemärkelse från helt andra kabinprodukter och innovationer som att CTT har en betydande och växande eftermark- nad som drivs av antalet levererade luftfuktare till flygbolagen. påverkar upplevelsen ombord, såsom exempelvis WiFi för passagerare. Dessa konkurrerar alla om flygbolagens budget för inköp och tidsramar vid efterinstallationsprojekten.
| Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare | Relativ luftfuktighet (RH) utan luftfuktare | |
|---|---|---|
| Flight deck | 17 % | 3–5 % |
| First class | 22 % | 5 % |
| Business class | 22 % | 5–10 % |
| Crew rest | 22 % | 5–10 % |
| Economy class | 17 % | 12–15 % |
| 49 % | Asien |
| 20 % | Europa |
| 19 % | Nordamerika |
| 5 % | Afrika |
| 3 % | Australien |
| 3 % | Sydamerika |
LUFTFUKTAREPRODUKTER
20 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 21
Ökade miljökrav kommer att påskynda utfasningen av äldre flygplan. Det gynnar CTT som är ensam leverantör av luftfuktare till de senaste långdistansmodellerna. En positiv eekt av pandemin är att hälsa och välbefinnande är mer i fokus. Marknaden för cockpit-luftfuktare är etablerad och den för vilomoduler utbredd medan den för passagerare däremot är ny och framväxande. Det ger repetitiva aärer när flygbolag köper nya flygplan och speglar tidigare konfigurationer innehållade luftfuktare.
Luftfuktare till cockpit är den mest etablerade produkten. Bolagets marknadsplan bygger på att dra fördel av framgångarna på Boeing 787 med fler än 50 flygbolagskunder. Fler och fler flygbolag efterfrågar likartad utrustning på nya flygplan. Många flygbolag har speglat sitt val på Boeing 787 när man köpt Airbus A350. I de nya modellerna som A350 och Boeing 777X har därtill kunderna möjlighet att välja luftfuktare till passagerarkabinen. CTT har idag en stor population med bra driftdata avseende tillförlitlighet och prestanda. Därmed minskar steget till att utrusta även passagerarkabinen med luftfuktare. CTT är i en positiv marknadstrend där målsättningen är att positiv erfa- renhet och enhetlig upplevelse ska styra flygbolagen när man väljer luftfuktare till sina olika flygplan.
Marknaden utökas med nya flygplansmodeller och breddas genom att bli tillgänglig även för passage- rare. Marknadens potential styrs av produktionstak-
CTT har luftfuktare installerade på ca 1 300 långdistansflygplan från Airbus och Boeing. CTT har över 50 flygbolag som kunder. Varje månad levereras 5 - 10 nya Airbus A350- och Boeing 787-flygplan med våra luftfuktare ombord. Penetrationen i cockpit på Boeing 787-flottan och på nya A350-operatörer är ca 85 %. CTT möter ofta piloter och besättning som vittnar om fördelarna. Flygbolagen kan konstatera att CTT har bra prestanda med mycket god tillförlitlighet. Ett kvitto på detta är när flygbolag fortsätter att spegla sin konfiguration genom att välja luftfuktare även på nya modeller.
Flygrutterna och flygbeteendet har förändrats radikalt de senaste 10 åren genom att fler direktförbindelser erbjuds snarare än som tidigare att mata trafik in och ut från större flygplatshubbar. Det blir alltfler direktlinjer mellan orter på olika kontinenter, vilket ger kortare total restid, men längre tid i luften i ett sträck. Det innebär ett ökat behov av luftfuktare och därmed en större marknad för CTT.
Flygplanstillverkarna fortsätter att införa förbättringar i nya flygplansmodeller som ökar välbefinnandet ombord. Det innebär exempelvis ökat kabintryck så att den upplevda höjden motsvarar trycket på ca 1 800 meter över havet jämfört med 2 400 meter över havet i äldre flygplansmodeller. Vidare har temperaturkon- trollen utökats med flera zoner samt ljud och vibrationer reducerats. Nästa steg i insatserna att förbättra kabinklimatet är att öka luftfuktigheten, vilket erbjuds som tillval på de två senaste modellerna: Airbus A350 och Boeing 777X. Att de två ledande flygplanstillverkarna inkluderar luftfuktning som en del i kabinklimatpake- tet driver marknaden för CTT.
När flygbolag investerar i en allt bättre och bekvämare Business class och flygrutterna blir längre söker man produkter som förbättrar förutsättningarna för ökat välbehag och välbefinnande. Med aärsresenärer i fokus är strävan att skapa en reseupplevelse som möter höga krav på flexibilitet, möjlighet att arbeta, vila samt god och hälsosam mat. Flygbolag försöker dierentiera upplevelsen genom att bättre påverka och involvera våra sinnen som doft och smak. Allt fler flygbolag inser att den torra kabinluften är en motverkande faktor som leder till försämrad doft, smak och vila. I pandemins spår har flygindustrin lyft upp luftkvalitetsfrågor. I detta samman- hang ser alltfler betydelsen med högre luftfuktighet för att förhindra att immunförsvaret försvagas. Det leder till att fler ser ett ökat behov av väsentligt högre luftfuktighet, vilket driver marknaden för CTT.
ten av flygplan. Leveranstakten av widebody-flygplan där CTTs system är tillgängliga förväntas öka kraftigt under 2023 jämfört med 2022 . Boeing har under 2022 meddelat att de första 777X flygplanen kommer att levereras till kund under 2025. CTTs produkter är tillval och försäljning styrs av penetrationen (läs: hur många som väljer våra optioner). Målet är att på Airbus A350 och Boeing 777X nå samma penetrations- grad för luftfuktare i cockpit och personalutrymmen som på Boeing 787. Därtill ska marknaden breddas mot passagerarkabinen.
För närvarande har enbart två flygbolag luftfuktning i Business class i sina A350. Under 2023 kommer inter- kontinental trafik växa kraftigt och de kommer börja fasa in A350-modellen på sina långdistansrutter. Det innebär att Business class-passagerare för första gången får uppleva fördelarna vid långflygning av ett mer hälsosamt kabinklimat.
Målet är att flygbolag som utrustar sina nya A350/777X med luftfuktare i Business och Förstaklass även ska göra efterinstallationer i sina befintliga flyg- plan. Det finns en stor potential med ca 1 100 flygplan som idag har valt cockpit-luftfuktare. Dessa flygplan används på långdistans och operatören har funnit det motiverat att ta kostnaden för att piloterna ska ha ett mer hälsosamt klimat. Det borde man också göra för sina mest prioriterade passagerare.
LUFTFUKTAREPRODUKTER
22 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 23
CTT har en mycket stark position i VIP-segmentet som är omgjorda passagerarflygplan (från Airbus och Boe- ing). Det finns ett stort värde för CTT att kunna bevisa tekniken mot flygplanstillverkare och flygbolag. Det har även strategisk betydelse att blockera konkur- renter från att ta den vägen in mot kommersiella flygplansmodeller och tillverkare. Ett VIP-flygplan köps oinrett (”green aircraft”) och levereras för färdigställande enligt slutkundens önskemål på speciella inredningscenters, så kallade completion centers. Slutkunder är ofta regering/ kungahus, VIP-charterbolag eller superrika (”ultra- high-net individuals”). Historiskt har systemet utvecklats tillsammans med inredningsföretaget som är CTTs kund och den som certifierar syste- met. Totalt har Airbus och Boeing levererat ca 450 VIP-flygplan. De senaste åren ligger leveranstakten på 5 - 10 VIP-flygplan per år. CTT har historiskt haft en nettoomsättning från VIP-projekt som pendlar mellan 1,5 och 5 MUSD per år.# Samarbete med Airbus Corporate Jets för att nå högre penetration på narrowbody-VIP
CTT startade under 2019 ett samarbete med Airbus Corporate Jets (ACJ) i syfte att optimera luftfuktningssystemet till ACJ320-familjen för högre effektivitet och prestanda. Airbus introducerade systemet under 2021 och marknadsför systemet som del av komfortklimatet. Under 2021 sålde man det första systemet och försäljning och leveranser har accelererat under 2022. CTT breddar utbudet genom att adressera större Business jets som har stor marknadspotential – första avtalet med Airbus Corporate Jets I Business jet-segmentet har CTT historiskt inte haft någon marknadsnärvaro. Liebherr Aerospace är den ledande leverantören av luftfuktningssystem till Business jets.
ACJ TwoTwenty är världens största business jet med en planerad första leverans till kund under 2023. Airbus Corporate Jets promotar och säljer CTTs luftfuktersystem. Bilden visar en Airbus ACJ319neo. Airbus Corporate Jets säljer det optimerade luftfuktersystemet, som levereras med STC tillsammans med flygplanet för färdigställande av kabinen.
Störst inom Business jet-marknaden i antal levererade flygplan är Cessna (Textron), Bombardier, Gulfstream (General Dynamics) och Falcon (Dassault). Marknaden för Business jets är i stor förändring med nya modeller som är större än tidigare, med längre räckvidd och med högre hastighet (large-cabin, long-range). Marknadsledarna Bombardier, Falcon och Gulfstream har helt nya modellprogram. Bombardier har stora marknadsframgångar med sin Global 7500 och har under 2022 lanserat nästa steg i Global 8000 (första leverans 2025). Gulfstream har flera nya modeller (G500 / G600) i det största Business jet-segmentet och testflyger G700 (med planerad leverans från 2023), som är en konkurrent till Global 7500. Dassault förväntas leverera sin senaste modell Falcon 6X under 2023 och har startat utveckling av en helt ny modell, Falcon 10X (certifiering planerad i slutet av 2025). Därtill har Airbus lanserat sin första Business jet – Airbus ACJ TwoTwenty – med första leverans 2023. ACJ TwoTwenty kommer ha CTTs befuktningssystem som tillval när man köper flygplanet.
Större flygplan och längre räckvidd förväntas öka efterfrågan på effektiva luftfuktningssystem som kan hålla fuktnivån över 20 %. Utmaningen är att uppnå effektiva system som håller god och jämn prestanda i hela kaninen utan att förorsaka kondensproblem. Business jet-marknaden skiljer sig från VIP i det att tillverkarna i de flesta fall levererar nyckelfärdiga flygplan. Endast en liten del går via oberoende completion centers.
Främsta konkurrenten på luftfuktare är Liebherr Aerospace, som har ett erbjudande för VIP. CTT har dock de senaste 10 åren dominerat VIP-segmentet, speciellt för de allra största modellerna (widebody-flygplanen). I Business jet är Liebherr marknadsledare med en stark ställning hos de flesta tillverkarna. Men de nyaste (large, cabin long-range) från Bombardier och Gulfstream saknar luftfuktersystem. Det skapar en möjlighet för CTT. Tillväxtmöjligheten är signifikant i segmentet för större Business jets med en marknadspotential för CTT om totalt ca 25 MUSD per år. Därtill kommer eftermarknadsintäkter som beror på installerad bas och flygtimmar. Private jet är indelat i dels VIP som är omgjorda kommersiella passagerarflygplan och dels Business jets som är konstruerade som privatflygplan.
immunförsvar inte bara ökar infektionsriskerna under flygningen utan också, kanske ännu viktigare, vid ankomsten till destinationen. Luften ombord renas effektivt men är alldeles för torr
I ett modernt passagerarflygplan förnyas luften helt i kabinen med två till tre minuters mellanrum. För den luft som återcirkuleras finns HEPA-filter (High Efficiency Particulate Air) som fångar 99,97 % av alla mikrober, t ex virus och bakterier, för att säkerställa hög luftkvalitet. Luften på ett flygplan pressas från taket ner mot golvet. Det begränsar spridningen
Alla moderna flygplan är utrustade med en ozon- konverterare. Intag av frisk luft på hög höjd passerar genom omvandlaren, som leder till väsentligt lägre koncentrationer av ozon. Ett ozonfilter i luftfuktarna kompletterar och reducerar nivåerna ytterligare
Ju lägre ozonnivåer desto bättre. I synnerhet för piloter och besättning som vistas många timmar i luften. Det innebär att det finns ett intresse i branschen för lösningar som sänker nivåerna ytterligare i exempelvis cockpit. I flygplan vill man ogärna sätta in mer utrustning som väger eller behöver service. CTT kan lösa problemet med minimal viktökning utan extra service eftersom det är integrerat och synkroniserat med servicen på luftfuktaren.
av luftburna droppar väsentligt då luften ombord omedelbart pressar ner dropparna mot golvet. Luften cirkulerar således inte runt i kabinen. Det svåra vid flygning är distansering. I premium-klasserna är distanseringen enklare. Men där finns ett annat problem – torr luft. Det innebär att passagerare i Business class under själva flygningen har fördel av distansering men ankommer till destinationen med ett immunförsvar som påverkats av den torra luften.
Immunförsvaret påverkas negativt av den torra kabinluften. Människans immunförsvar är anpassat till förutsättningar på jorden. När luftfuktigheten sjunker till extremt låga nivåer blir uttorkningseffekten stor på slemhinnor etc. Det gör att vi får ett nedsatt immunförsvar. Under en långdistansflygning torkar torr kabinluft gradvis slemhinnan, vilket ökar människans känslighet för bakterier och virus. Slemhinnan är en del av vårt första försvar, eftersom den innehåller antikroppar som fysiskt fångar patogener för transport och nedbrytning. Slutsatsen är att ett försvagat Flygplan har effektiva partikelfilter för recirkulerad luft. Däremot saknas filter för gaser som exempelvis VOC. CTTs samarbete med Camfil, världsledande på filter, inriktar sig på att filtrera ozon och flyktiga organiska ämnen (VOC). Luften på hög höjd har högre koncentration av ozon. Camfil tar fram ett speciellt filter bestående av aktivt kol med kokosskal. Filterfunktionalitet i luftfuktarna ökar kundnyttan och värdet med produkten.
Alla moderna flygplan är utrustade med en ozon- konverterare
Jordens ozonskikt skyddar oss från farliga UV-strålar, ändå är ozonmolekylerna själva särskilt giftiga vid inandning. Flygplan färdas vanligtvis på höjder mellan 29 000 och 42 000 fot där ozon är högkoncentrerat. Koncentrationen varierar beroende på jordens hemisfär, latitud och årstid. Utan omvandlare ombord skulle passagerarna påverkas av ozon.
Ett flygplan har ingen luftfiltrering på marken. Det gör att exempelvis fotogenlukt eller avgaser ibland kommer in i kabinen. Sådana farliga ångor skulle kunna tas bort av filtret i CTTs luftfuktare. Även om luftfuktarna inte är påslagna går luften igenom dessa även på marken och luften renas därför på flyktiga organiska ämnen som exempelvis fotogen.
1) www.ctt.se/downloads/white-papers/
CTT är en pionjär och ensam med att ha produkter som aktivt bemästrar kondensationen i flygplan. Flygplan är bara utrustade med passiva system som ska leda bort kondensvatten. Bolagets avfuktare minskar bränsleförbrukning, CO 2 -utsläpp och flygets miljöpåverkan.
Målmarknaden för avfuktare är narrowbody-plan där kondensationsproblemen är mer omfattande men för att få legitimitet och skalbarhet måste OEM-tillverkarna erbjuda systemet vid nytillverkningen.
Kondensation förekommer på alla flygplan. Passiva system finns som standard i syfte att leda ut kondensvattnet på marken. Det har i alltfler fall otillräcklig effekt när man sätter in fler flygplansstolar, har nästan fulla flygplan och opererar längre rutter med kortare tid på marken. Det medför att kondensvatten och is stannar kvar, vilket gör att flygplanets vikt Våra produkter som OEM-tillval är en förutsättning för uthållig tillväxt
Att vara leverantör till flygplanstillverkare ger förutsättningar för jämn efterfrågan och utökar marknaden samt ökar chanserna till Retrofit-försäljning. Airbus och Boeing dominerar narrowbody-segmentet. I nuläget finns inte våra avfuktarprodukter i tillverkarnas tillvalskataloger för narrowbody flygplan.
Målmarknad
CTT kommer att inrikta sina aktiviteter mot att vinna nya kunder i norra Europa där klimatet förstärker problemen med kondensation.
ökar. Detta medför förhöjd bränsleförbrukning, ökade driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp. Problemen är som störst i länder med perioder av kallt och fuktigt klimat. Beräkningar visar att kondensvatten i dessa fall kan öka flygplans vikt med upp till 300 kg. CTT tillhandahåller som enda leverantör ett avfuktningssystem som förhindrar kondensation och torkar ut kondensvatten. Systemen i ett flygplan består normalt av en eller två avfuktarenheter som blåser ut torr luft i flygplanskroppens tak, den så kallade Crown Area.
För fortsatt god funktion och prestanda kräver avfuktare filterbyten efter ca 12 – 18 månader samt reparationer. Det ger CTT möjligheter till en god eftermarknad.
Princip: CTTs produkter blåser torr luft i Crown Area (röda pilar), vilket reducerar kondensationen mot det kalla ytterskalet och torkar isoleringsmattor och områden med fuktkänsliga elsystem via riktade rörsystem. System: Zonal Drying™ till Airbus A320. Avfuktaren är placerad under kabingolvet i främre delen av planet.# CTT ÅRSREDOVISNING 2022
Ett rörsystem fördelar den torra luften till områden med kondens. Ett narrowbody-flygplan (t ex Airbus A320) med CTTs avfuktningssystem installerat minskar utsläppen av CO2 med upp till 65 - 100 ton per år. På ett widebody-flygplan blir effekten ännu större.
ca 80 ton CO2 minskade utsläpp utsläpp från 50 bilar = STÖRRE FLYGBOLAGSKUND
Jet2.com och Transavia är CTTs två största narrowbody-kunder. Båda flygbolagen har avfuktningssystemet på sina flottor av Boeing 737-flygplan. CTT arbetar för att de ska fortsätta med systemet när de från 2023 börjar övergå till Airbus-flygplan (totalt har de order på knappt 200 flygplan i A320-familjen).
Avfuktare finns i katalogutbudet på Airbus A350 som fristående eller obligatorisk del i kabinluftfuktningssystemet, beroende på konfiguration. Avfuktningssystemet var även standard på Boeing 787 fram till årsslutet 2019. Totalt har ca 2 000 avfuktare levererats till runt 1 000 Boeing 787-flygplan, som under många år kommer generera eftermarknadsintäkter i form av filter och reparationer.
Alla flygplan har kondensation. CTT är enda leverantören av aktivt antikondensationssystem. Konkurrensen består av passiva system som leder bort kondensvatten när flygplanet står på marken. Vår största konkurrent är att inte göra något alls. CTT behöver vinna fler flygbolag för aktiv fuktreglering för att lyckas övertyga tillverkarna om fördelarna med produkten.
28 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 29
Branschen arbetar aktivt med att öka produktiviteten genom fler passagerare per flygplan, vilket ökar kondensproblemen. Samtidigt ökar kraven på flygbolagen, inte minst från kunderna, att minska miljöbelastningen, vilket driver efterfrågan på avfuktning.
Flygbolagen arbetar aktivt för att öka produktiviteten i sin flygplansflotta, bland annat drivet av det växande lågprisflyget. Här handlar det ytterst om att få in fler passagerare i varje flygplan. Det sker dels genom att öka beläggningsgraden genom attraktiva priser, dels genom att sätta in fler stolar i varje plan. Med fler passagerare ombord ökar problemen med kondens. Flygplanen är också mer i luften, vilket innebär att de får mindre tid att torka ur på marken och mer tid med kondens i luften.
” CTT BIDRAR TILL ATT GÖRA FLYGET BÄTTRE – LITE MER HÅLLBART OCH VÄSENTLIGT MER BEHAGLIGT”
Trenden i samhället med allt fler uppkopplade enheter, bland passagerare, besättning samt flygplanens egna system driver på utvecklingen av mera känslig elektronik ombord på flygplanen. Elektroniken är känslig för fukt, vilket gör det mer intressant för flygbolagen att aktivt bekämpa kondensation.
En av de viktigaste åtgärderna är att minska flygplanens vikt där många små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Överskottsvikt från kondensation är ett område med god hållbarhetspotential för de alltfler flygbolag som vill stärka sin miljöimage. Med en penetrationsgrad på några få procent i dagens flygande flotta har CTTs produkter därmed en stor tillväxtpotential. Med aktiv avfuktning minskar bränsleförbrukningen med 0,4 – 0,6 % genom att flygplansvikten minskar med 200 - 300 kg. Det påverkar miljöbelastningen med en sänkning av utsläppen om ca 65 - 100 ton CO2 per år.
30 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 31
Kvalitetsfrågor genomsyrar produktionsstrategin där anläggningarna får än tydligare roller. Vid anläggningen i Nyköping sker slutmontering och testning medan anläggningen i Nybro serietillverkar ingående artiklar i aluminium och rostfritt samt monterar volymprodukter.
CTT utför slutmontering och test av samtliga system och produkter vid anläggningen i Nyköping för att därigenom säkerställa leveranskvalitet och kravefterlevnad samt för att ha närheten till utvecklingsavdelningen. Detta är särskilt viktigt för produkter i låga volymer, för testning eller i början av ett OEM-program. Undantaget är produktgruppen PAD (fuktdynor) som direktlevereras från Nybro av specifikt kvalificerad personal för flygrelease.
Anläggningen i Nybro är en ren produktionsanläggning som CTT utvecklar till att hantera fler avancerade tillverkningsmoment. Vid anläggningen tillverkas plåtdetaljer och fuktdynor. Efter att ha installerat en ny avancerad fiberkombilaser, en kombinerad fiberlaser och stansmaskin vilken ökar kvalitet, driftsäkerhet såväl som produktivitet, har vi jobbat vidare med att visualisera produktionsstegen med hjälp av digitalisering i produktion. Vi har en modern maskinpark och kommer att fortsätta uppdatera vår maskinpark för att ha den senaste tekniken där vi bl a ser över möjligheten att robotisera delar av produktionen i takt med att volymerna ökar och därmed samtidigt förbättra arbetsmiljön för våra anställda genom att ta bort monotona moment som kan ge upphov till arbetsskador vid långvarig exponering.
För att fokusera på vår kärnverksamhet, produktion, har vi de senaste åren lagt ut all service och underhåll etc på externa leverantörer. En mycket viktig del i en effektiv produktion där CTT lägger stor vikt är att bibehålla kompetent personal för att på det sättet inte tappa fart i optimeringen av vår produktion. Detta blir särskilt viktigt i en tillväxtfas. Hela CTTs verksamhet är kvalitetscertifierad enligt flygbranschens egen standard.
CTT samarbetar med utvalda underleverantörer för tekniskt komplexa produktdelar och komponenter för vilka flygindustrin ställer särskilda krav, såsom till exempel fläktar, ventiler, kontrollenheter samt speciella luftrör och slangar. Särskilda specifikationer och ritningar tas fram för denna typ av produkter. Långsiktiga avtal ligger till grund för denna typ av samarbeten.
Flygindustrin är en bransch med hög grad av kontroll och reglering. Den är också kapitalintensiv vilket gör förseningar och stillestånd kostsamma. Som en konsekvens byggs därför de flesta delar och system för att hålla under hela flygplanets livslängd. Samtliga processer i företaget är definierade i det egna kvalitetssystemet och regelbundna kontroller genomförs för att säkerställa att processerna följs och att nya processer utvecklas vid behov.
CTTs främsta fokus är att möta eller överträffa kundernas förväntningar
Produkter och system ska konstrueras, produceras och underhållas så att de möter eller överträffar specificerade krav
CTT's nyckelfakorer för att säkerställa stabil och långsiktig tillväxt är:
* Efterlevnad av alla tillämpliga lagar, regelverk och kundkrav – med kontinuerlig förbättring av ledningssystemet
* Genuint engagerade och motiverade medarbetare
* Hållbara relationer med leverantörer och partners
Kvalitetssystemet uppfyller de krav myndigheter ställer för att tillverka och reparera delar till flygindustrin. CTT är certifierat enligt ISO9001 och standarden AS9100 som är gällande inom flygindustrin. För att certifiera systemen för eftermontering i flygplan samarbetar CTT med av luftfartsmyndigheterna godkända design-organisationer såsom exempelvis Lufthansa Technik.
CTT bedriver två olika typer av utvecklingsarbete. Det ena syftar till att utveckla produkterna för att passa specifika flygplansmodeller. När de stora flygplanstillverkarna tar fram nya modeller, såsom Boeing för närvarande gör med 777X innebär det att CTT också gör ett omfattande arbete som inkluderar teknik- och processutveckling med flera kvalificeringsomgångar hos flygplanstillverkaren och myndigheter. Den andra typen av utveckling görs i ett tidigare skede, innan specifika avtal tecknas. Den utvecklingen handlar om att ta fram nya koncept och idéer för framtida produkter, samt att patentsäkra de framsteg som görs. Ett sådant exempel är ett samarbete som CTT och luftfiltertillverkaren Camfil ingick under 2020 för att integrera ozon- och VOC-filtrering i luftfuktare för cockpit, crew rest och kabinen.
”Att hålla kvalitetsnivån hög på alla nivåer och genom hela kedjan av processer för leverans till kund är en självklarhet i flygbranschen och helt avgörande för oss på CTT. Alla medarbetares insatser varje dag genom öppen kommunikation, noggrannhet och samarbete gör att vi lyckas möta höga krav.”
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 33
32 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT upprättar hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar för den lagstadgade hållbarhetsrapporten som återfinns i årsredovisningen under nedanstående punkter och omfattar rapporteringskraven inom områdena miljö, sociala förhållanden, personal, affärsetik och mänskliga rättigheter enligt FNs tio principer och agenda 2030. Full transparens och fokus eftersträvas inom detta område. Hållbarhetsrapporten har granskats och godkänts av bolagets revisorer.
HÅLLBARHETSRAPPORT 34 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 35
De intressent- och väsentlighetsanalyser som CTT genomfört är en viktig del i ledningens årliga genomgång där det kommande årets aktiviteter kopplat till hållbarhetsarbetet beslutas. CTTs primära intressenter är medarbetare, ägare/investerare, samhället, kunder, leverantörer och regulatoriska motparter.# HÅLLBAR UTVECKLING OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet och strävar efter att hållbart tänkande ska vara integrerat i hela verksamheten, både kort- och långsiktigt. Hållbarhet är en viktig drivkraft för CTTs produktutveckling och i arbetet med att minimera den egna verksamhetens miljöpåverkan. Att bedriva en på alla sätt affärsetisk verksamhet tillsammans med att erbjuda attraktiva och ansvarsfulla arbetsplatser är ytterligare väsentliga delar av CTTs hållbarhetsarbete. Att skapa en hållbar värdeskapande affär bygger på att hela kedjan från leverantör till kund integreras i hållbarhetsarbetet.
CTT:s vision är att flygbranschen med CTTs produkter aktivt ska reglera luftfuktigheten i flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på jorden. Våra avfuktare minskade under 2022 flygbolagens utsläpp av CO 2 med motsvarande det från 72 000 bilar (53 000), vilket är högre än föregående år då främst antalet flygtimmar ökat igen i spåren av pandemin Covid-19. Samtidigt skapade CTTs luftfuktare genom höjd luftfuktighet en förbättrad arbetsmiljö för ca 64 % (64) av världens alla piloter på widebody-flygplanen Boeing 787 och A350.
För att uppnå visionen bedriver vi ett ansvarsfullt företagande som grundar sig i vår affärsidé, strategiska agenda och hållbarhetspolicy. Ramverket för CTTs hållbarhetsarbete är utformat med utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030, genomförda intressent- och väsentlighetsanalyser samt i dialogen med våra intressenter, som i olika omfattning påverkar och påverkas av vår verksamhet.
CTT arbetar kontinuerligt för att stärka hållbarheten inom verksamheten. Styrningen mot ökad hållbarhet sker med utgångspunkt i vår hållbarhetspolicy som beskriver att bolaget ska arbeta för att integrera social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i hela verksamheten. Det innebär att CTT ska bedriva en finansiellt hållbar verksamhet som säkrar fortlevnad och utveckling över tid. Bolaget ska respektera mänskliga rättigheter och verka för goda arbetsförhållanden genom hela värdekedjan. CTT ska vidare arbeta aktivt för att minska sin miljöpåverkan och motverka korruption.
VD och ledningsgrupp har det operativa ansvaret för att bedriva det löpande hållbarhetsarbetet. I början av varje år görs en genomgång och utvärdering av utfallet från föregående år, och med resultatet samt intressent- och väsentlighetsanalyser som utgångspunkt görs sedan en översyn av hållbarhetsmål och risker kopplade till respektive fokusområde. Därefter definieras konkreta aktiviteter med ansvarsfördelning och nyckeltal för det kommande året. I samband med ledningens strategimöte efter sommaren görs en halvårsuppföljning av pågående aktiviteter. Vid årets slut sammanställs utfallet av årets mål och aktiviteter som underlag till genomgången i början av året och cirkeln är sluten.
CTT har flera certifieringar, tillstånd och kundgodkännanden som främst är styrande för bedrivande av verksamheten, men som också utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet bland annat genom att arbetssätt och metoder med bäring på ett antal olika hållbarhetsfrågor säkerställs.
CTT har flera olika tillstånd/godkännanden:
15 14 13 7 17 16 1 8 11 2 19 20 12 9 3 4 21 18 10 6 15 14 13 9 7 17 11 16 1 8 2 19 20 12 3 4 5 21 18 10 6 5
Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplatser där medarbetarna trivs och känner att det finns goda möjligheter till individuell utveckling och karriärvägar. För CTT gäller att bedriva ett proaktivt arbete inom jämställdhet, mångfald och likabehandling. Därför planerar bolaget att uppdatera hållbarhetspolicyn under 2023. Samtidigt medför CTTs olika myndighets- och kundkrav specifika säkerhetsprövningar och registerkontroller av personal. I CTTs ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna ligger i linje med både behovet av kompetensförsörjning och medarbetarnas individuella planer för karriär- och kompetensutveckling. Med en väl etablerad företagshälsovård får medarbetarna regelbundna hälsokontroller och för att främja rörelse och motion erbjuds friskvårdsbidrag och företagssponsrade motionsaktiviteter. CTT arbetar aktivt för att minska arbetsrelaterade skador och för statistik över olyckor och tillbud, där samtliga olyckor och allvarliga tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. CTT är medlemmar i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv och är därigenom kollektivavtalsanslutna. Rätten till facklig anslutning är för CTT en självklarhet, där bolaget har ett gott samarbete med sina fackliga motparter. Det är också viktigt att säkerställa goda ekonomiska villkor för medarbetarna i form av vinstandelstiftelsen som ger samtliga medarbetare lika stor andel av bolagets vinst i förhållande till arbetad tid. CTT strävar även efter största möjliga andel tillsvidareanställningar med regelbunden och flexibel arbetstid på dagtid.
CTT:s verksamhet ska präglas av en hög affärsetik och bolaget ska värna om god affärssed i alla relationer. Mutor, bestickningar och andra former av korruption accepteras under inga omständigheter. CTT har under 2020 utformat och tagit en ny uppförandekod i bruk där bland annat bolagets riktlinjer för att motverka alla typer av korruption framgår tydligt. Under 2021 har denna policy kommunicerats internt och under 2022 började den följas upp gentemot leverantörer och kunder. Bolaget har även, sedan tidigare, infört och utbildat i en visselblåsarfunktion öppen för interna och externa parter. Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen återfinns båda på bolagets hemsida www.ctt.se.
CTT följer och lever även upp till de uppförandekoder som våra huvudkunder Airbus respektive Boeing anger som krav för leverantörssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption och mänskliga rättigheter. CTT arbetar kontinuerligt med att gentemot externa motparter säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt som minimerar risken för mutor och andra former av korruption. Bolaget har även genomfört en kontroll och riskbedömning gällande användandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i att det inte finns några tecken på förekomst av konfliktmineraler i varken ingående komponenter eller bolagets färdiga produkter. CTT eftersträvar dessutom full transparens i hållbarhetsredovisningen.# HÅLLBARHET OCH ANSVAR
Under året har bolaget blivit Nasdaq Transparency Partner, vilket är ett kvitto på att vi öppet redovisar det marknaden vill se.
T R A N S P A R E N C Y P A R T N E R • N A S D A Q
FNs Agenda 2030 med tillhörande globala mål har varit vägledande i arbetet med att identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna för CTT att hantera, följa upp och rapportera. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter.
Klimatförändringarna är en av världens mest akuta utmaningar, och därför gör CTT allt för att avsevärt minska sin klimatpåverkan och bidra till 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. För CTT gäller att kontinuerligt identifiera och genomföra aktiviteter som minskar miljöpåverkan från vår egen verksamhet, men även att regelbundet kontrollera våra leverantörers miljöarbete och miljöcertifiering. Ett tredje område som är viktigt för CTT är hur bolaget kan påverka sina kunder, flygbolagen att minska sin miljöpåverkan. Genom att erbjuda avfuktningssystem som reducerar kondensation i flygplan, bidrar CTT indirekt till flygbolagens möjligheter att minska sina utsläpp genom att erbjuda CTTs viktminskande och därmed bränslebesparande produkter inom avfuktning / antikondensation. Under 2022 bidrog dessa produkter med att minska de globala utsläppen av CO2 med ca 116 000 ton, vilket motsvarar ca 72 000 bilar.
Exempel på aktiviteter för att minska bolagets egen miljöpåverkan är införandet av ett program för förnybar energi där vi dels säkerställer att all el och värme vi köper kommer från fossilfria källor, dels installerar solceller på vår produktionsanläggning i Nybro. Vid ombyggnationer och förändringar i verksamhetens lokaler strävar bolaget efter att minska energiförbrukningen utifrån den energikartläggning som tidigare gjorts. CTT har även ett åtgärdsprogram som syftar till hållbar resepolicy, ökad andel miljöklassade företagsbilar och möjlighet till elbilsladdning vid varje arbetsställe.
För att bidra till kundernas minskade miljöpåverkan utvecklar CTT ett förbättrat avfuktningssystem samt har uppmärkning av hur förbrukningsartiklar kan återvinnas för att nå en ökad hållbarhet under produkternas livscykel. CTT klimatkompenserar dessutom alla bolagets resor via Fly Green Fund, där medlen går till utveckling av biobränsle till flygindustrin.
Solpanelerna hos CTT Bribo driftsattes i slutet av 2021 och producerade ca 220 000 kWh under år 2022. Över förväntan som var på 200 000 kWh.
Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans skapar vi en hållbar organisation.
CTT strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och efter att såväl befintliga som potentiella medarbetare ska känna att det hos oss finns goda möjligheter till en intressant framtid. Flygindustrin präglas generellt av en hög grad av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för att möta krav och förväntningar från kunder och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda medarbetarna att utveckla och fördjupa sina kompetenser är därmed affärskritiskt och en central del för HR-arbetet. Insatserna har haft god effekt och bidragit till att många av CTTs medarbetare stannar kvar länge i bolaget; 84 % av CTTs anställda har varit anställda över fem år och 56 % över tio år. Det gör också att CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd personal. Efter att kontinuerligt ha växt och rekryterat under många år har vi under 2020 och 2021 fått anpassa personalstyrkan till följd av pandemin och kvarvarande personal har solidariskt genomfört korttidsarbete utan statligt stöd. Glädjande är att vi under 2022 börjat återanställa för att växa igen.
CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga löner och arbetstidsförkortning som exempelvis ger samtliga extra ledigt i samband med ledigt över jul och nyår, samt på en del klämdagar. För att stötta god hälsa erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar också efter att underlätta för medarbetare att kombinera arbete med föräldraskap. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en vinstandelstiftelse. CTT uppmuntrar också till ett inkluderande klimat med god sammanhållning. Organisationen är relativt platt med nära till VD som ofta är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklingsmöjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter att söka nya roller. De långa ledtiderna i branschen gör också att arbetet kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning normalt kan undvikas.
CTT arbetar aktivt för att skapa en jämställd arbetsplats präglad av lagarbete, gemenskap, trivsel och ömsesidig respekt för varandra. Som stöd i den kontinuerliga utvecklingen av arbetsmiljön gör CTT regelbundna medarbetarenkäter för att följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsplatsen. Den medarbetarundersökning som gjordes under 2022 visade att 92 % (93) var nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Under 2022 inkom inga ärenden till HR-avdelningen kopplade till kränkande särbehandling, trakasseri eller diskriminering.
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse som ger alla medarbetare del i CTTs ekonomiska framgångar. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieägande. Varje CTT-medarbetare som arbetat heltid sedan starten äger via vinstandelsstiftelsen motsvarande drygt 1 800 aktier i CTT. Sammantaget ägde den sju år gamla vinstandelsstiftelsen vid årsskiftet motsvarande 1,0 % av aktiekapitalet i CTT.
Varje år avsätts 7,5 % av bolagets resultat före skatt till stiftelsen, dock högst 22,5 % av beslutad utdelning. Tilldelningen per person kan bli högst två månadslöner, räknat som genomsnittslön i företaget. Medlen investeras i CTT-aktier som förvärvas på marknaden efter bolagsstämman varje år. Alla anställda, oavsett lön och befattning, tilldelas lika andelar i förhållande till årsarbetstid, förutsatt att de varit anställda minst tre månader och inte slutat under samma år som de börjat. Utbetalningar till anställda kan ske tidigast fem år efter räkenskapsåret som är grund för avsättningen till stiftelsen. Den anställde bestämmer själv om medlen ska betalas ut eller kvarstå i stiftelsen. Under 2022 avsattes ett värde om drygt 82 000 SEK per berättigad anställd, att investeras i maj 2023. Stiftelsen förvärvade under 2022 totalt 5 825 aktier i CTT. 2022 var andra året med möjlighet att sälja aktier, vilket ett fåtal nyttjade. Netto var vinstandelsstiftelsen ägare till 128 884 aktier per 2022-12-31.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Antalet medarbetare 1) | 73 st | (76) |
| Andelen kvinnliga medarbetare 1) | 32 % | (30 %) |
| Medelålder 1) | 49 år | (48 år) |
| Genomsnittlig anställningstid 1) | 12 år | (11 år) |
| Personalomsättning 2) | 12 % | (20 %) |
| Frisknärvaro 3) | 96,9 % | (98,5 %) |
1) Vid årets utgång
2) Under året. Personer som både sagts upp och återanställts under 2022 ej medräknade. Det höga utfallet 2021 beror på uppsägningarna kopplat till det besparingsprogram som infördes för att möta effekterna av Covid-19 pandemin
3) Under året
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 41 40 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
”Skapa en jämnare fuktnivå i kabinen”. Det var huvudmålet för det samarbetsprojekt som inleddes 2019 mellan CTT och Airbus Corporate Jets (ACJ). Torr luft skulle inte längre vara ett problem för VIP-kunder hos ACJ. CTT hade redan ett certifierat befuktningssystem för ACJ320neo, som såldes via inredningsföretagen. ACJ ville nu sälja systemet ihop med flygplanet som ett färdigt kit. Samarbetet utgick från CTTs redan befintliga befuktningssystem för ACJ 320, men det behövde anpassas för att uppnå en jämnare spridning av fuktnivån i kabinen. Projektledare Henrik Andersson (Lead Engineer) förklarar:
Virtuell hjälp
Johan Spång (Lead Engineer) är systemingenjör på CTT och var en av de som designade rörsystemet. En del av arbetet bestod i att bygga upp en så kallad ”digital tvilling”. Det innebar att hela rörsystemet simulerades digitalt för att kunna testa möjliga idéer och lösningar utan att behöva en fysisk prototyp.
– Det sparar rejält med tid och pengar att använda digitala simulationer i utvecklingsarbetet. Vi har använt oss av tekniken tidigare, men inte alls i den här omfattningen. Det här projektet har definitivt höjt vår kompetens inom området och det har varit väldigt kul, säger Johan.
– Det är också bättre för miljön att kunna simulera digitalt i stället för att testa sig fram med fysiska prototyper. Det känns mer hållbart.
Ida Johansson har arbetat som systemingenjör på CTT sedan år 2016 och ansvarade för certifieringen av den nya luftfuktaren. Hon säger att det var imponerande hur träsäkra de digitala simuleringarna blev. I slutskedet av projektet behövdes det ändå byggas en fysisk prototyp för att garantera att tekniken fungerade exakt som den skulle under verkliga förhållanden.
– I och med att hela rörsystemet behövde vara med blev det den mest komplicerade prototypen av det här slaget som CTT har byggt. Det var en riktig bragd av teamet som byggde den och jag är väldigt imponerad, säger Ida.
Eektiv samverkan
Projektet färdigställdes år 2022 och den förbättrade lösningen har redan installerats i tre flygplan. Henrik Andersson är mycket nöjd med hur samarbetet fortlöpte och hoppas se mer av det i framtiden. När Airbus bestämde sig för att förhöjd luftfuktighet ska vara en del av kabinklimatet på ACJ320neo-flygplan hade man krav på att optimera prestandan. Det ställde stora krav på CTTs utvecklingsavdelning.
Ida Johansson tycker också att projektet gick bra, och menar att en av de främsta fördelarna med att arbeta på CTTs utvecklingsavdelning är att alla kollegor är så pass hjälpsamma och engagerade i varandras arbete.
– På en del företag verkar det som att man gör sin del i ett visst projekt, lämnar över den, och sedan är man klar. Här pratar vi med varandra och håller koll på läget hela tiden, och är beredda att hoppa in och hjälpa till om det behövs. Det gillar jag verkligen, säger Ida. Hon menar att allt arbete genomsyras av att uppnå högsta möjliga kvalitet och säkerhet.
– Noggrannhet och säkerhetstänk är otroligt viktigt. Vi ser det i vilket arbete man än gör - man gör sitt bästa och gör det så bra som möjligt. Och stämningen här är både trevlig och jämställd, säger Ida.
Johan Spång håller med och tillägger:
– Det är en platt organisation med korta beslutsvägar. Vi är snabbfotade och duktiga på att anpassa oss efter kundernas olika behov och krav.
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2022 (2021) | Kommentar | Nyckeltal och aktiviteter 2023 |
|---|---|---|---|
| CO 2 -besparing från levererade avfuktningssystem | 116 000 ton (85 000) | Motsvarar utsläppen från 72 000 personbilar under ett år | CO 2 -besparing från levererade avfuktningssystem |
| Utveckla ett förbättrat avfuktningssystem med minst 5% energieektivisering | Pågående | Förskjutet pga pandemin samt att kundprojekt har prioriterats | Utveckla ett förbättrat avfuktsystem med minst 5 % energieektivisering |
| Andel miljöklassade företagsbilar | 88 % (67) | El- eller laddhybridbilar | Andel miljöklassade företagsbilar |
| Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh | 220 471 kWh (847) | Motsvarar 105 ton CO 2 reduktion | Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh |
| Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifieringar, lag- och regeluppfyllnad | Genomförd | Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifieringar, lag- och regeluppfyllnad | |
| Eektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning | Pågående | För el används enbart förnybar energi. För värme kommer mer än 96 % från förnybara källor | Eektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning |
| Förbättra gällande hållbarhetspolicy, inklusive miljö och mångfald | Pågående | Andra åtgärder prioriterade - Exempelvis Nasdaq ESG Transparency Partner, Fly Green Fund, Scope 1 & 2 beräkningar, hemsida samt förbättringar i ÅR-2022 | Förbättra gällande hållbarhetspolicy, inklusive miljö och mångfald |
| Befuktade Flight-deck, andel | 64,0 % (63,8) | Avser Boeing 787 och Airbus A350 | Befuktade Flight-deck, andel |
| Befuktade Flight-deck, timmar | 3 719 416 (2 750 640) | Avser Boeing 787 och Airbus A350 | Befuktade Flight-deck, timmar |
| Minskade kassationer | 0,43 % (0,56) | Utfall i förhållande till total materialkostnad | Minskade kassationer och ökad avfallsåtervinning |
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2022 (2021) | Kommentar | Nyckeltal och aktiviteter 2023 |
|---|---|---|---|
| Trygga anställningar - Andel fast anställd personal | 100 % (100) | Andel fast anställd personal | |
| Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön | 100 % (100) | Andel anställda över minimilön | |
| Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension | 100 % (100) | Andel anställda med tjänstepension | |
| Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal | 0 (0) | Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal | |
| Jämställd arbetsplats - Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfråga i medarbetarenkät | 99 % (97) | Motsvarar enbart en person som inte är nöjd | Andel nöjda eller bättre på jämställdhetsfråga i medarbetarenkät |
| Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget | 32 % (30) | ta fram en jämställdhetsplan | Andel kvinnor i företaget, ta fram en jämställdhetsplan |
| Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mkt nöjda på frågan ”självskattning hälsa” | 73% (79) | Troligtvis har pandemin haft en negativ påverkan jämfört 2019 års undersökning. Annan personalsammansättning | Andel nöjda eller mkt nöjda på frågan ”självskattning hälsa” |
| Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar träningsbidrag | 64 % (51) | Träningsbidrag ändrats till friskvårdsbidrag samt höjts från 4 000 kr till 5 000 kr år 2023 | Andel anställda som nyttjar träningsbidrag |
| Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid | 100 % (100) | Andel anställda som arbetar enbart dagtid | |
| Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbetsställe | Genomförd | Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbetsställe | |
| Forsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda | Genomförd | Forsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda | |
| Andel anställda med belastningsskador | 0% (0) | Andel anställda med belastningsskador | |
| Olycksfall med frånvaro, nolltolerans |
| Aktivitet / Nyckeltal | Utfall 2022 (2021) | Kommentar | Nyckeltal och aktiviteter 2023 |
|---|---|---|---|
| Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer | Pågående | Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer | |
| Implementering av sanktionspolicy samt uppförande kod gentemot kunder | Pågående | Infört i alla oerter och avtal | Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförande kod gentemot kunder |
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ), org.nr. 556430-7741
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2022 på sidorna 34–47, och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna gransk- ning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 30 mars 2023
Grant Thornton Sweden AB
Camilla Nilsson
Auktoriserad revisor
CTT har som mål att bli mer energieektiva och därigenom minska CO 2 emissionerna. All el och över 96 % av värmen kommer från förnybara källor. Under 2022 har egen producerad el från solpaneler utgjort 59 % (0) av total direkt förbrukad el. Förbrukningen av direkt fjärrvärme har minskat från 378 MWh till 297 MWh under perioden. Andel miljöklassade företags- bilar har ökat från 67 % föregående år till 88 % i slutet av året. Indirekt elförbrukning har ökat främst som en konsekvens av att fler nyttjar laddare för elbilar,
| Utfall 2022 | Per Anställd | Utfall 2021 | Per Anställd | |
|---|---|---|---|---|
| Direkt egen förbrukning (Scope 1): | ||||
| El förbrukad, kwh 1) | 374 262 | 4 990 | 364 677 | 4 675 |
| El producerad från solceller, kwh | 220 471 | 2 940 | 847 | 11 |
| Värme, kwh | 297 060 | 3 961 | 377 650 | 4 842 |
| Vatten, kubikmeter | 1 073 | 14 | 1 072 | 14 |
| Andel miljöklassade företagsbilar | 88 % | - | 67 % | - |
| Avfallsåtervinning | 91 % | - | 90 % | - |
| Indirekt förbrukning (Scope 2): | ||||
| El, kwh 1) | 215 832 | 2 878 | 212 855 | 2 729 |
| Värme, kwh | 403 000 | 5 373 | 445 000 | 5 705 |
| Vatten, kubikmeter | 881 | 12 | 711 | 9 |
| Kund perspektivet: | ||||
| CO 2 -besparing från levererade anti-kondensationssystem, ton 2) | 116 032 | 1 547 | 85 373 | 1 095 |
| Flight-deck befuktning, andel 3) | 64,0 % | - | 63,8 % | - |
| Flight-deck befuktning, flygtimmar årstakt 3) | 3 719 416 | - | 2 750 640 | - |
1) Ellförbrukning från elbilsladdning var år 2022 16 658 kWh och år 2021 9 744 kWh.
2) Baserad på statistik och nyckeltal från Boeing samt beräkning av CTT på viktbesparing om 200 kg för narrowbody samt 300 kg för widebody flygplan.
3) Av modern widebody flotta (Boeing 787 samt A350).
vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Totalt har CTTs anti-kondensationssystem sparat 116 032 ton CO 2 (85 373) åt våra kunder, med de flygtimmar som registrerats 2022 enligt statistik från Boeing. Totalt har CO 2 utsläppen, för scope 1 och 2, netto minskat med 107 ton eller 91 % jämfört föregående år. Främst på grund av egen elproduktion som sparar 105 ton CO 2 , samt att CTT övergått till att enbart köpa förnybar fjärrvärme på anläggningen i Nybro.
2022 blev ett år som präglats av återhämtning efter pandemin Covid-19, där flygindustrin var en av de branscher som drabbades hårdast. Det märks tydligt i CTTs resultaträkning när man jämför 2022 med pandemi-bottenåret 2021. Till toppåret 2019 är det dock långt kvar, framförallt för OEM- och Retrofit-områdena. Under 2022 har vi sett en tydlig återhämtning och tillväxt inom eftermarknaden, men som har motverkats av en fortsatt låg produktions- och leveranstakt i OEM-segmentet, främst för Boeing 787. Därtill har Retrofit-intäkterna varit noll under året, främst på grund av sanktionerna mot Ryssland. Private jet-intäkterna har glädjande ökat jämfört 2021, det beror främst på det utvecklade samarbetet med Airbus Corporate Jet.
Som CFO har jag nu varit på plats under ca ett och ett halvt år. Det har varit en händelserik och utvecklande period. Jag är imponerad över hur CTT hanterade pandemin med hela 57 % lägre intäkter än toppåret 2019 som följd. Mycket tack vare att CTT i grunden är ett välskött bolag med en stark aärsmodell där eftermarknaden spelat en viktig roll i återhämtningen. Intäkterna har nu växt sju kvartal i rad. Allt tyder på att bolaget är ur den svåra period som pandemin förde med sig och jag ser nu fram emot en stark tillväxt framöver. För detta har bolaget redan både kapaciteten och kapabiliteten på plats, så hävstången är god till att komma tillbaka till samma lönsamhet, eller bättre, som innan pandemin. Under nästa år ser trenden bra ut för tillväxt inom Retrofit, Private jet och OEM, medan tillväxt inom Eftermarknaden kommer återgå till att spegla ökningen av antal system i drift efter att pandemiåterhämtningen och lageruppbyggnaden klingat av (se grafen nedan).
2022 har även varit ett händelserikt år på valuta- marknaderna. CTT har en ovanligt ensidig valutapå- verkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD. Däremot eftersträvas inköp i USD samt att banklån tas upp i USD. Under året har USD mot SEK valutakursen stärks avsevärt med ca 18 % från USD/SEK 8,58 till 10,11 (genomsnittskurs under åren). Detta påverkade rörelseresultatet positivt under 2022 med ca 23 MSEK.
Kassaflödet påverkades negativt av lagerupp- byggnad under 2022, till följd av flera samverkande aspekter. Allmänt har den försvagade SEK-valutakur- sen lett till högre inköpspriser tillsammans med att ett antal leverantörer tvingats höja priserna på grund av hög inflation och störningar i deras leveranskedja. Generellt längre ledtider gör att CTT beställt kritiskt material i mer god tid än tidigare, vilket också byggt lager. Under året har CTT tagit beslut om att öka säkerhetslagret för framförallt pad-material och färdiga paddar för att vara säkra på att vi alltid kan leverera med hög kvalitet och i rätt tid till våra kun- der. När leveranserna till OEM- och Retrofit-områdena ökar samtidigt som leveranskedjan, förhoppningsvis blir mera stabil, är CTTs ambition att minska lagret under slutet av 2023.
Verksamheten genererade ett operativt kassaflöde på 61 MSEK (30) och bolaget avslutade året med en nettokassa på 15 MSEK. CTTs starka finansiella ställning och kassaflöde gör att bolaget kan fortsätta att ge god avkastning till aktieägarna utan att göra avkall på tillväxtambitionerna. Styrelsen föreslår att ordinarie utdelning höjs till 4,05 SEK per aktie (0,79), vilket är samma nivå som 2018 och 2019.
På mitt bord ligger även ansvaret för hållbarhet och IT. CTT har ett värdebaserat synsätt på hållbarhet, vilket innebär att bolaget valt ut de aktiviteter som har störst eekt utifrån insatsen när CTT prioriterat det som ska genomföras. Extra nämnvärt är att bolagets solpaneler under 2022 producerade drygt 220 000 kWh (847), vilket sparar pengar, men ännu viktigare minskar CTTs CO 2 belastning med hela 105 ton jämfört 2021. Under året har CTT även tagit fram en hållbarhetsplan på kort-, medel- och långsikt för att utveckla bolagets hållbarhetsarbete. Läs gärna mera om detta i hållbarhetsrapporten.
I samhället har cybersäkerheten varit i fokus under året som gått, så också på CTT. Bolaget har bland annat utfört simulerade angrepp och sårbarhetsanalys verkställt av tredje part, genomfört utbildningar samt stärkt upp vår IT-plattform under året, allt i syfte att förhindra intrång i CTTs IT-miljö. Framöver kommer bolaget att fortsätta att förbättra och utveckla vår IT-plattform, inte enbart ur ett säker- hetsperspektiv utan också för att stärka samarbete och stöd till vår aär.
Slutligen vill jag passa på att summera att CTT har starka finanser och goda framtidsutsikter för hållbar ekonomisk tillväxt.
Markus Berg, CFO
49
49
50
51
52
54
57
58
59
60
62
67
70
– Ledande befattningshavare
76
– Styrelse
78
80
94
98
99
100
Bolaget redovisar följande nyckeltal:
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)
Rörelseresultat före finansiella poster samt skatter (EBIT) med återläggning av av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat exkl. av- och nedskrivningar (EBITDA) är relevant för investerare som vill förstå bolagets resultat utan påverkan från hur verksamheten är finansierad eller från vad bolaget har för avskrivningsprinciper för sina investeringar.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) i % av nettoomsättningen. Bolaget betraktar rörelsemarginalen som ett relevant nyckeltal för investerare som vill förstå hur stor del av intäkterna som blivit över för att täcka räntor, skatt och resultat.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Skuldsättningsgraden visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed belåningens hävstångs-effekt. Bolaget betraktar nyckeltalet som relevant för investerares bedömning av bolagets finansiella styrka.
Soliditet
Eget kapital i % av balansomslutningen. Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som viktigt för kreditgivare som vill kunna förstå bolagets långsiktiga betalningsförmåga.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i % av nettoomsättningen. Bolaget betraktar vinstmarginalen som relevant för investerare eftersom den visar hur stor del av intäkterna som blivit över när alla kostnader exklusive skatt är täckta och därmed sätter vinsten i relation till verksamhetens omfattning.
CTT Systems AB (publ.) ("CTT") är marknadsledande utvecklare och tillverkare av system som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. I ett flygplan finns två huvudsakliga problem när det gäller luftfuktighet; dels alltför torr luft i kabinen där passagerare och besättning vistas och dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen till följd av kondensation. CTTs luftfuktare ökar luftfuktigheten i kabinen för en förbättrad miljö för människorna ombord. Samtidigt motverkar bolagets avfuktare kondensationen vilket ger lättare flygplan, lägre bränsleförbrukning och därmed mindre miljöpåverkan.
Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas:
* CTT har två produktområden – antikondensations- system och luftfuktarsystem
* CTT är ensamt vald som leverantör av luftfuktar- system till flygplanstillverkarna Airbus och Boeings moderna modeller av långdistansflygplan
* CTT gynnas av att flygindustrin präglas av höga inträdeshinder med stark reglering. Dessutom har branschen långa ledtider och långa produktlivs- cykler som ytterst styrs av flygplanstillverkarnas långa modellprogram
* CTTs eftermarknadsförsäljning är en viktig del av verksamheten med ett stort värde om CTT får ut fullt värde under hela produktlivscykeln
* CTT har sitt säte i Nyköping, noterades 1999 på Nasdaq Stockholms Small Cap-lista och tillhör sedan 2021 Nasdaq Stockholms Mid Cap-lista
Under 2022 har CTT fortsatt att driva flera parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade belopp uppgår till 6,2 MSEK (8,4) och utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. CTTs övriga OEM-plattformar (A350, Boeing 787, A380 och MC21) samt Private jet-affärerna genererar kontinuerligt ingenjörsarbete och kommer så att göra under produkternas hela livscykel, om än i allt mindre omfattning för OEM i takt med att tiden går. Dessa utgifter har inte bedömts kvalificeras som sådana kostnader som får tas upp som tillgång. Utgifter för test och utveckling som kostnadsförts har under räkenskapsåret uppgått till 2,3 MSEK (3,8). Se även not 9 ”Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten”.
CTT har många medarbetare med nyckelkompetens inom för bolaget strategiskt viktiga områden. I bolaget var sammanlagt 73 personer anställda per 31 december 2022 varav 23 var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 28 till 66 år. Frisknär- varon är hög och uppgick under året till 96,9 %. För ytterligare beskrivning av medarbetare, se hållbarhetsrapporten som börjar på sidan 34.
CTT utvecklar, certifierar, tillverkar och marknadsför produkter som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan vilket minskar flygindustrins påverkan på både människa och miljö. CTT antog under 2017 en hållbarhetspolicy som på ett övergripande plan fastställer den strategiska inriktningen för CTTs hållbarhetsarbete. Med utgångspunkt i denna och i de 17 globala målen i Agenda 2030 arbetar bolaget kontinuerligt med och utvecklar sitt hållbarhetsarbete. För ytterligare beskrivning av CTTs hållbarhetsarbete, se hållbarhetsrapporten som börjar på sidan 34. CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och miljöpåverkan är inte betydande.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. För mer information, se bolagsstyrningsrapporten som börjar på sidan 70.
Transaktioner med närstående beskrivs i not 29.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2023-03-30.
| (MSEK) | 2022-01-01 – 2022-12-31 | 2021-01-01 – 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning | 240,6 | 151,2 |
| Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager | 2,8 | 1,9 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 3,4 | 3,0 |
| Övriga rörelseintäkter | 16,5 | 20,1 |
| S:a rörelsens intäkter | 263,3 | 176,2 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Råvaror och förnödenheter | -49,4 | -37,7 |
| Övriga externa kostnader | -35,4 | -35,6 |
| Personalkostnader | -69,1 | -61,5 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | -7,9 | -11,3 |
| Övriga rörelsekostnader | -9,6 | -3,3 |
| S:a rörelsens kostnader | -171,5 | -149,4 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 91,8 | 26,8 |
| Resultat från finansiella poster | ||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 1,0 | -0,7 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -9,0 | -8,2 |
| Finansnetto | -8,0 | -8,9 |
| Resultat före skatt | 83,8 | 17,9 |
| Skatt | -17,5 | -3,7 |
| Årets resultat | 66,3 | 14,2 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Årets totalresultat | 66,3 | 14,2 |
| Resultat per aktie, SEK | 5,29 | 1,13 |
| (MSEK) | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | 263,3 | 176,2 | 233,1 | 376,5 | 336,1 |
| Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar | -163,6 | -138,1 | -187,9 | -250,1 | -239,7 |
| Avskrivningar | -7,9 | -11,3 | -6,8 | -6,7 | -6,1 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 91,8 | 26,8 | 38,4 | 119,6 | 90,2 |
| Finansiella intäkter | 1,0 | - | 2,4 | 0,2 | 0,5 |
| Finansiella kostnader | -9,0 | -8,9 | -1,2 | -1,8 | -1,2 |
| Resultat före skatt | 83,8 | 17,9 | 39,6 | 118,0 | 89,5 |
| Skatt | -17,5 | -3,7 | -8,5 | -25,4 | -19,8 |
| Årets resultat | 66,3 | 14,2 | 31,1 | 92,6 | 69,7 |
2022 blev ett år som präglats av återhämtning efter pandemin Covid-19, där flygindustrin var en av de branscher som drabbades hårdast. Det märks tydligt i CTTs resultaträkning när man jämför 2022 med bottenåret 2021. Till toppåret 2019 är det dock långt kvar, framförallt för OEM- och Retrofit-områdena. Under 2022 har vi sett en tydlig återhämtning och tillväxt inom eftermarknaden, men som har motverkats av en fortsatt låg produktions- och leveranstakt i OEM-segmentet, främst för Boeing 787. Därtill har Retrofit-intäkterna varit noll under året, främst på grund av sanktionerna mot Ryssland. Private jet-intäkterna har ökat jämfört med 2021.
rörelseresultatet positivt under 2022 med ca 23 MSEK. Kursen har dock varierat kraftigt under året och stängningskursen 2022 var 10,55 jämfört med 9,11 år 2021. Den högre stängningskursen bidrog till att lånen i USD värderades högre och skapade ett negativt finansnetto under året.
Som följd av Covid-19-pandemins negativa effekt på omsättningen initierade bolaget ett kostnadsbesparingsprogram under 2020, som gett full effekt med ca 20 MSEK per år i lägre kostnader under 2021 och 2022. Programmet gav störst effekt på personalkostna-
TOTALT 240,6 MSEK
TOTALT 151,2 MSEK
Det beror främst på det utvecklade samarbetet med Airbus Corporate Jet.
För helåret 2022 ökade nettoomsättningen med 59 % till 241 MSEK (151), i jämförbara valutor en ökning med 36 %. OEM intäkterna minskade med 18 % från 25 till 20 MSEK år 2022. Även Retrofit-intäkterna har minskat från historiskt låga 8 MSEK år 2021 till 0 MSEK 2022. Omsättningen för Private jet har ökat från 10 till 21 MSEK, motsvarande +111 %. Eftermarknaden har haft en stark återhämtning och tillväxt av intäkterna från 99 MSEK till toppnoteringen 187 MSEK.
Rörelseresultatet uppgick 2022 till 92 MSEK, en ökning med 65 MSEK från 27 MSEK år 2021. Rörelsemarginalen uppgick till 38 %, en stark ökning från 18 % år 2021. Detta är främst en konsekvens av högre eftermarknadsandel samt en gynnsam utveckling av USD/SEK valutakursen.
Under året har USD mot SEK valutakursen stärks avsevärt med ca 18 % från USD/SEK 8,58 till 10,11 (genomsnittskurs under åren). Detta påverkade derna genom både personalneddragningar och minskad arbetstid. CTT har inte mottagit några statliga bidrag/stöd för korttidsarbete.
(MSEK)
| Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 9 | 79,4 |
| Licenser | 10 | - |
| Övriga immateriella tillgångar | 11 | 0,8 |
| 80,2 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader och mark | 12 | 24,9 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 13,4 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 4,8 |
| 43,2 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 0,0 |
| Andra långfristiga fordringar | 16 | 2,1 |
| 2,1 | ||
| S:a anläggningstillgångar | 125,5 | |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager | 17 | |
| Råvaror och förnödenheter | 62,9 | |
| Halvfabrikat | 15,2 | |
| Produkter i arbete | 6,0 | |
| Färdiga varor | 32,3 | |
| 116,4 | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar | 16, 18 | 62,5 |
| Upparbetad men ej fakturerad intäkt | 3 | 6,3 |
| Skattefordringar | - | |
| Övriga fordringar | 19 | 2,9 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 3,4 |
| 75,2 | ||
| Kassa och bank | 16, 21, 22, 23 | 60,1 |
| S:a omsättningstillgångar | 251,7 | |
| S:A TILLGÅNGAR | 377,1 |
(MSEK)
| Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| 1) | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 12,5 | |
| Bundna reserver | 79,3 | |
| 91,8 | ||
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserat resultat | 111,2 | |
| Årets resultat | 66,3 | |
| 177,5 | ||
| S:a eget kapital | 269,3 | |
| Avsättningar | ||
| Avsättningar för garantiåtaganden | 25 | 3,2 |
| Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 21, 25 | 0,2 |
| 3,4 | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 16, 21, 26, 27 | 43,9 |
| 43,9 | ||
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | 21, 22 | - |
| Skulder till kreditinstitut, räntebärande | 16, 21, 26, 27 | 1,6 |
| Förskott från kunder | 3 | 6,7 |
| Leverantörsskulder | 16, 26 | 17,9 |
| Övriga avsättningar | 25 | 0,2 |
| Skatteskulder | 7,3 | |
| Övriga skulder | 16, 26 | 7,1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 19,7 |
| 60,5 | ||
| S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER | 377,1 |
1) För mer information, se avsnittet Förändring i eget kapital.
(MSEK)
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 80,2 | 75,9 | 73,0 | 54,5 | 43,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 43,2 | 48,1 | 53,6 | 45,2 | 40,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2,1 | 1,9 | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
| Övriga omsättningstillgångar | 191,6 | 153,4 | 157,4 | 151,3 | 164,9 |
| Kassa och bank | 60,1 | 49,3 | 21,6 | 110,0 | 68,5 |
| S:a tillgångar | 377,1 | 328,5 | 307,5 | 362,8 | 319,0 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 269,3 | 212,9 | 220,5 | 240,2 | 198,3 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 3,4 | 3,8 | 6,1 | 8,4 | 6,9 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 43,9 | 70,8 | 35,7 | 32,5 | 31,3 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 1,6 | 1,4 | 1,2 | - | - |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 59,0 | 39,7 | 44,0 | 81,8 | 82,5 |
| S:a eget kapital och skulder | 377,1 | 328,5 | 307,5 | 362,8 | 319,0 |
(MSEK)
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 80,2 | 75,9 | 73,0 | 54,5 | 43,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 43,2 | 48,1 | 53,6 | 45,2 | 40,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2,1 | 1,9 | 1,9 | 1,9 | 1,9 |
| Övriga omsättningstillgångar | 191,6 | 153,4 | 157,4 | 151,3 | 164,9 |
| Kassa och bank | 60,1 | 49,3 | 21,6 | 110,0 | 68,5 |
| S:a tillgångar | 377,1 | 328,5 | 307,5 | 362,8 | 319,0 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 269,3 | 212,9 | 220,5 | 240,2 | 198,3 |
| Avsättningar, garantiåtaganden | 3,4 | 3,8 | 6,1 | 8,4 | 6,9 |
| Långfristiga skulder, räntebärande | 43,9 | 70,8 | 35,7 | 32,5 | 31,3 |
| Kortfristiga skulder, räntebärande | 1,6 | 1,4 | 1,2 | - | - |
| Kortfristiga skulder, ej räntebärande | 59,0 | 39,7 | 44,0 | 81,8 | 82,5 |
| S:a eget kapital och skulder | 377,1 | 328,5 | 307,5 | 362,8 | 319,0 |
(MSEK)
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | S:a Eget kapital | |
|---|---|---|---|
| Aktie- kapital | Bundna reserver | Fond för utvecklings utgifter | |
| Eget kapital 2020-12-31 | 12,5 | 6,5 | 63,3 |
| Utdelning till aktieägare | - | - | - |
| Avsättning till fond för utvecklingsutgifter | - | - | 4,2 |
| Vinstdisposition | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - |
| Eget kapital 2021-12-31 | 12,5 | 6,5 | 67,5 |
| Utdelning till aktieägare | - | - | - |
| Avsättning till fond för utvecklingsutgifter | - | - | 6,2 |
| Återföring avsättning fond för utv.utgifter | - | - | -0,8 |
| Vinstdisposition | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - |
| Eget kapital 2022-12-31 | 12,5 | 6,5 | 72,8 |
SEK
| Vinstmedel till förfogande: | ||
|---|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 82 310 880 | |
| Överkursfond | 28 856 978 | |
| Årets vinst | 66 319 563 | |
| S:a | 177 487 421 | |
| Utdelning till aktieägarna med 4,05 SEK per aktie (12 529 443 aktier) | 50 744 244 | |
| Balanseras i ny räkning | 126 743 177 | |
| S:a | 177 487 421 |
Under 2022 utbetalade CTT en utdelning på 9 898 KSEK (21 801) till aktieägarna. Detta motsvarar en utdelning på 0,79 SEK per aktie (1,74). Under 2023 föreslår styrelsen en utdelning på 50 744 KSEK (4,05 SEK per aktie). I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2022. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion.
(MSEK)
| Not | 2022-01-01 – 2022-12-31 | 2021-01-01 – 2021-12-31 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat (EBIT) 1) | 91,8 | 26,8 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar 1) | 7,9 | 11,3 |
| Övrigt | -0,6 | -2,4 |
| Finansiella inbetalningar | 0,5 | - |
| Finansiella utbetalningar | -1,5 | -1,2 |
| Betald inkomstskatt | -5,2 | -6,8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 93,0 | 27,7 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av varulager | -16,0 | 0,9 |
| Förändring av rörelsefordringar | -17,3 | 6,2 |
| Förändring av rörelseskulder | 1,5 | -4,4 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -31,7 | 2,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 61,2 | 30,3 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 9 | -6,5 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12, 13, 14 | -0,9 |
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | -0,3 | |
| Försäljning materiella anläggningstillgångar | 0,2 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -7,3 | |
| Finansieringsverksamheten | 27 | |
| Upptagna lån | - | |
| Amortering av lån | -33,7 | |
| Utbetald utdelning | -9,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -43,6 | |
| Årets kassaflöde | 10,3 | |
| Likvida medel vid årets början | 16, 23 | 49,3 |
| Kursdierens i likvida medel | 0,5 | |
| Likvida medel vid årets slut | 60,1 |
Kassaflödet före förändringar i rörelsekapital ökade under helåret 2022 till 93 MSEK (28). Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade till 61 MSEK (30), motverkat främst av att rörelsefordringar, inklusive kundfordringarna, ökade under året med 17 MSEK, till följd av de ökade intäkterna, samt ökat varulager. Likvida medel vid periodens slut ökade till 60 MSEK från 49 MSEK vid årets början. Vid årets slut har CTT en skatteskuld avseende för låg betald preliminär inkomstskatt för 2022 på 7 MSEK. Sammantaget ett starkt kassaflöde med god kontroll över rörelsekapi- talet. Årets kassaflöde belastades även av utbetald utdelning om 10 MSEK (22).
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning & Resultat | |||||
| Nettoomsättning, MSEK | 241 | 151 | 201 | 355 | 315 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 92 | 27 | 38 | 120 | 90 |
| Rörelsemarginal, % | 38 | 18 | 19 | 34 | 29 |
| Vinstmarginal, % | 35 | 12 | 20 | 33 | 28 |
| Årets resultat, MSEK | 66 | 14 | 31 | 93 | 70 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 30 | 10 | 14 | 48 | 43 |
| Avkastning på eget kapital, % | 28 | 7 | 13 | 42 | 39 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 24 | 6 | 12 | 35 | 31 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 5,29 | 1,13 | 2,48 | 7,39 | 5,56 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 21,49 | 16,99 | 17,60 | 19,17 | 15,83 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK | 4,89 | 2,42 | -0,86 | 8,67 | 4,88 |
| Utdelning per aktie, SEK | 1) 4,05 | 0,79 | 1,74 | 4,05 | 4,05 |
| Antal aktier på balansdagen | 12 529 443 | 12 529 443 | 12 529 443 | 12 529 443 | 12 529 443 |
| Genomsnittligt antal aktier under perioden | 12 529 443 | 12 529 443 | 12 529 443 | 12 529 443 | 12 529 443 |
| Börskurs på balansdagen, SEK | 213,5 | 216,5 | 152,2 | 176,8 | 123,2 |
| Kassaflöde & Finansiell ställning | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 61 | 30 | -11 | 109 | 61 |
| Kassalikviditet, % | 267 | 305 | 218 | 259 | 212 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 44 | 14 | 35 | 64 | 77 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,1 | 0,2 |
| Soliditet, % | 71 | 65 | 72 | 66 | 62 |
| Personal & Investeringar | |||||
| Antal anställda, årsmedeltal | 72 | 76 | 93 | 108 | 98 |
| Intäkt per anställd, MSEK | 3,7 | 2,3 | 2,5 | 3,5 | 3,4 |
| Löner, MSEK | 47,9 | 41,5 | 47,1 | 56,4 | 52,7 |
| Investeringar, MSEK | 7,6 | 8,6 | 33,8 | 22,7 | 24,6 |
1) 2022 avser föreslagen utdelning.
58 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022
59
| Nyckeltal | MSEK | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal | ||||
| Rörelseresultat (EBIT) | 91,8 | 26,8 | 38,4 | |
| / Nettoomsättning | 240,6 | 151,2 | 200,8 | |
| = Rörelsemarginal | % | 38 | 18 | 19 |
| Vinstmarginal | ||||
| Resultat före skatt | 83,8 | 17,9 | 39,6 | |
| / Nettoomsättning | 240,6 | 151,2 | 200,8 | |
| = Vinstmarginal | % | 35 | 12 | 20 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | ||||
| (Rörelseresultat (EBIT) + Finansiella intäkter) | 91,8 + 0,5 | 26,8 + 0,0 | 38,4 + 0,0 | |
| / Genomsnittligt sysselsatt kapital | 303,5 | 273,1 | 265,0 | |
| Genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning) | 352,8 | 318,0 | 335,2 | |
| Totalt kapital vid årets början | 328,5 | 307,5 | 362,8 | |
| Totalt kapital vid årets slut | 377,1 | 328,5 | 307,5 | |
| - Genomsnittliga icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter | -49,3 | -44,9 | -70,1 | |
| Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets början | -39,7 | -50,1 | -90,2 | |
| Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets slut | -59,0 | -39,7 | -50,1 | |
| S:a genomsnittligt sysselsatt kapital | 303,5 | 273,1 | 265,0 | |
| = Avkastning på sysselsatt kapital | % | 30 | 10 | 14 |
| Avkastning på eget kapital | ||||
| Årets resultat | 66,3 | 14,2 | 31,1 | |
| / Genomsnittligt eget kapital | 241,1 | 216,7 | 230,3 | |
| Eget kapital vid årets början | 212,9 | 220,5 | 240,2 | |
| Eget kapital vid årets slut | 269,3 | 212,9 | 220,5 | |
| = Avkastning på eget kapital | % | 28 | 7 | 13 |
| Avkastning på totalt kapital | ||||
| (Resultat före skatt - Finansiella kostnader) | 83,8 - 2,0 | 17,9 - 1,4 | 39,6 - 1,2 | |
| / Genomsnittligt totalt kapital (för beräkning, se "Avkastning på sysselsatt kapital") | 352,8 | 318,0 | 335,2 | |
| = Avkastning på totalt kapital | % | 24 | 6 | 12 |
| Förvaltningsberättelse | Relevanta avstämningar av nyckeltal | MSEK | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|
| Kassalikviditet | ||||
| (Omsättningstillgångar, dvs övriga omsättningstillgångar + kassa & bank | 251,7 | 202,8 | 179,0 | |
| - Varulager | 116,4 | 100,4 | 101,2 | |
| + Beviljad outnyttjad checkkredit) | 26,4 | 22,8 | 20,7 | |
| / Kortfristiga skulder | 60,5 | 41,1 | 45,2 | |
| = Kassalikviditet | % | 267 | 305 | 218 |
| Räntetäckningsgrad | ||||
| (Resultat före skatt - Finansiella kostnader) | 83,8 - 2,0 | 17,9 - 1,4 | 39,6 - 1,2 | |
| / Finansiella kostnader | -2,0 | -1,4 | -1,2 | |
| = Räntetäckningsgrad, ggr | 44 | 14 | 35 | |
| Skuldsättningsgrad | ||||
| Räntebärande skulder, dvs summa räntebärande poster på BR:s skuldsida | 45,4 | 72,1 | 36,9 | |
| / Eget kapital | 269,3 | 212,9 | 220,5 | |
| = Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,3 | 0,2 | |
| Intäkt per anställd | ||||
| Rörelsens intäkter | 263,3 | 176,2 | 233,1 | |
| / Antal anställda | 72 | 76 | 93 | |
| = Intäkt per anställd | 3,7 | 2,3 | 2,5 |
FORTS. RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL
60 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022
61
CTT har en stark marknadsposition i sin framväxande nisch, men det finns risker både på kort och lång sikt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten. CTTs verksamhet består i huvudsak av utveckling, produktion, försäljning och leverans samt support av produkter och system för aktiv fuktreglering till kunder i flygindustrin. Väsentliga riskområden omfattar förändringar av marknadsförutsättningar, finansiella och operationella risker. CTT har med sitt strikta nischfokus exponerat mot ett flertal risker av binär karaktär vars följder medger ingen eller liten möjlighet till kompensation på andra områden. Det övergripande ansvaret för CTTs riskhantering vilar hos styrelsen som beslutar om den strategiska inriktningen och delegerar ansvaret för operativa och finansiella risker till verkställande direktören. Identifierade väsentliga risker hanteras därefter löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringsprocessen. Kontrollprocesser i form av policys, riktlinjer, instruktioner och rutiner reglerar hanteringen av dessa risker. Se bolagsstyrningsrapporten för mer information.
De strategiska riskerna är främst relaterade till marknadens efterfrågan som bland annat påverkas av konjunkturutveckling, OEM-program och konkurrens samt priser.
Flygindustrin är normalt väldigt cyklisk. Flygbolagen har stor vana att hantera tvära kast mellan överkapacitet och olika flashalsar för att kunna möta starkt efterfrågan. Det mest påtagliga exemplet är pågående återhämtning från Covid-19 pandemin. Över en längre tidsperiod har flyget vuxit med i genomsnitt ca 5 % per år, drivet av en växande medelklass. Flygbolagen hade ett starkt 2010-tal där man gynnades av globalisering och en historiskt låg ränta. Båda dessa faktorer har reverserats till det sämre. Under fjolåret vände räntorna krafitgt uppåt vilket kan få negativ påverkan på de ekonomiska förutsättningarna att resa. Högre räntor slår även hårt mot de mest skuldsatta flygbolagen. Världen är inne i en deglobalisering, som pågår när verksamheter blir mer lokala, delvis drivet av protektetionistiska strömningar. Detta kan påverka efterfrågan negativt på affärsflygresor. CTT är beroende av flygplans- tillverkarnas produktionstakt av långdistansflygplan, flygbolagens investeringsförmåga och utnyttjandegraden av flygplansflottor med bolagets produkter ombord. En konjunkturnedgång slår lite olika vilket gör att CTT hinner ställa om fokus.
Leverans- och produktionstakt av flygplan bestäms utifrån långsiktig planering med god framförhållning. Airbus och Boeing har stora orderbäcker som täcker leve- ranser många år framåt i tiden. Flygbolag försöker i första hand senarelägga sina planerade leveranser och i andra hand avboka dem. Om nedgången inte är global brukar tillverkarna hitta andra flygbolag som kan ta dessa flygplan. Om nedgången är djup sänks produktionstakten, oftast i steg. För CTT finns en väsentlig OEM-risk i sitt beroende till enstaka modellprogram, främst Boeing 787. Produktions- och leveransstörningar i dessa får stor påverkan, vilket blev tydligt under 2022.
Konkurrens kan uppträda på systemsidan och finns i eftermarknaden. CTT är marknadsledande leverantör av luftfuktare till kommersiella flygplan och VIP.# Förvaltningsberättelse | Risker
Bolagets luftfuktare är de enda tillgängliga när man köper nya Airbus och Boeing flygplan, vilket ger en betydande konkurrensfördel när flygbolag gör efterinstallation i sina befintliga flygplansflottor (drivs av att man vill ha enhetliga produkter i samtliga flygplan som opererar på likvärdigt sätt). Konkurrenter har ett tidsfönster vid varje ny OEM-upphandling, speciellt gäller detta helt nya flygplansmodeller. Det finns viss risk för konkurrerande system på Retrofit-marknaden. CTT är ensam på marknaden med ett aktivt system för att hantera kondensation, men marknadspositionen är svag. Det beror på att ingen av OEM-leverantörerna erbjuder aktiva fuktregleringssystem till sina storsäljande kort- och medeldistans- flygplan (där marknaden och behovet är störst). Det främsta konkurrenshotet är att man inte gör något utöver de inbyggda standardsystem som redan finns för att hantera kondensation (läs: passiva dräneringslösningar). Det finns även en risk att en annan aktiv avfuktningsteknologi blir OEM-standard. I flygbranschen är konkurrens i eftermarknaden vanligt förekommande vilket kan leda till lägre marknadsandelar och påverka möjligheterna att höja priserna. Generellt gäller att OEM-leverantören har en fördel med sina originaldelar.
Hantering: CTT har en stark marknadsposition som ensam OEM-leverantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansflygplansmodellerna. CTT är marknadsledare med 50 flygbolagskunder och driftsdata som sträcker sig 15 år bakåt på totalt ca 1 500 flygplan. Det ger bolaget en fördel vid ny upphand- ling och möjlighet att sätta luftfuktarstandarden för lång tid framöver. CTT dominerar även VIP-marknaden. Strategiskt är att blockera konkurrenter för att förhindra att man tar den vägen in på Retrofit-marknaden. Det finns FAA-godkända tredjepartstillverkade eftermarknadsdelar till bolagets luftfuktare och avfuktare. Bolagets originaldelar till luftfuktarna är kvalifice- rade och baseras på CTTs unika teknologi, som utvecklats och kvalificerats för att möta specifikationerna från Airbus och Boeing samt myndigheternas krav. För att kunna uppfylla dessa har CTT tillsammans med Munters utvecklat ett unikt material. De standardmaterial som finns på den öppna marknaden har inte kvalificerats för applikationen och inte för att sitta i flygplan. CTT har ett ledande applikationskunnande som ytterligare ska befästas genom kontinuer- liga investeringar samt strategiska samarbeten. Dessa inriktas på att förbättra prestandan och funktionaliteten genom förbättingar i pad-materialet och / eller införande av värdeadderande filter för VOC och ozon-reducering.
CTT är en liten aktör i flygindustrin där trenden bland underleverantörer går mot konsolidering. Konsolideringen drivs främst av att skalfördelar i försäljning (framfö- rallt OEM) och systemutveckling samt digital integration.
Hantering: Att vara en liten och fokuserad aktör kan ge fördelar eftersom CTT kan ge hög servicegrad. Det strategiska samarbetet med Collins Aerospace ger en industriell förankring som ger legitimitet.
Flygindustrin är strikt reglerad. Misslyckas CTT att leva upp till de regulatoriska kraven får det allvarliga konsekvenser på möjligheterna att leverera produkter.
Hantering: CTT är certifierat enligt AS9100:D, inluderat ISO9001:2015 som innebär regelbunden granskning. Möjlighet ges att åtgärda eventuella brister. För att certifiera Retrofit-systemen samarbetar CTT med olika organisationer som har utvecklingsgodkännande, såsom Lufthansa Technik och PMV.
CTT har genom långa kontrakt med OEM-tillverkarna förutbestämda priser under längre perioder. Detta innebär att vinstmarginalerna påverkas negativt om kostna- derna ökar i snabbare takt än CTTs priser.
Hantering: CTT strävar efter att överföra motsvarande risker på sina underleve- rantörer, både vad avser kontraktslängder och priser. CTT har större påverkan på priser på eftermarknadsprodukter (som över tid kommer stå för en allt större andel av vinstmarginalen).
62 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 63 Förvaltningsberättelse | Risker Förvaltningsberättelse | Risker
Flygets klimatpåverkan, i första hand i form av utsläpp av växthusgaser, är både ett hot och en möjlighet för CTT. Kraven på branschen från olika intresenter att minska flygets klimatpåverkan är höga och många flygbolag bedriver långsiktigt arbete för att minska utsläppen.
Hantering: Bolagets avfuktningssystem minskar flygplanens vikt och därmed bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Dessutom minskar slitage på planet, vilket är mer hållbart. Luftfuktare minskar riskerna för uttorkning och ett försvagat immunförsvar under långdistansflygningar. Det skapar en bättre arbetsmiljö. CTT framhåller miljöfördelarna med sina produkter. Samtidigt har CTT ett aktivt hållbarhetsarbete som redovisas årligen i bolagets hållbarhets- rapport som publiceras i CTTs årsredovisning.
Tyvärr uppstår krig och konflikter regelbundet i världen som påverkar flyget. Ett förhöjd säkerhetsläge som vi nu upplever leder ofta till olika sanktioner och störningar på flyget och dess värdekedja.
Hantering: CTT följer kontinuerligt upp risker och vidtar mitigeringsakti- viteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget. Bolaget har en diversifierad kundbas över hela världen, vilket gör CTT mindre känsliga för lokala konflikter. Styrningsmässigt har CTT en sanktionspolicy som stipulerar regelbundna kontroller av kunder och leverantörer.
Operativa risker är relaterade till kundrelationer med fokus på kundnytta och säkerställande om kontinuerligt användande under hela produktlivslängden, leveransförmåga samt humankapital.
CTT är ensam leverantör av produkter i en framväxande marknad. Slutkunderna är ett stort antal flygbolag över hela världen som antingen köper produkterna i samband med beställning av nya flygplan eller som låter efterinstallera produkter i befintlig flygplansflotta. Bolagets faktiska kunder är främst Airbus och Boeing. CTTs utmaning ligger främst i att ensamt driva marknadsutvecklingen genom att skapa medvetenhet och insikt om problem och lösning på fuktparadoxen.
Hantering: CTT minskar riskerna genom att utveckla goda relationer med flygbolag, OEM-tillverkare, och andra leverantörer. Samarbeten med OEM-till- verkare och den strategiska marknadspartnern Collins Aerospace är av särskild betydelse. CTT bedriver ett metodiskt arbete för att uppnå fler framgångsrika OEM-pro- gram, bredda kundbasen och få flygbolag att harmonisera sin flygplansflotta med aktiv fuktreglering.
CTTs produkter har en lång livslängd, men är inte kritiska för driften av flygplanet. Om flygbolagen inte värdesätter eller upplever nyttan med systemen kan de stängas av. En annan risk är att ett flygplan under sin livstid i regel kan ha fler än en operatör. Vid operatörsskifte finns en risk att det nya flygbolaget väljer att inte använda sig av produkterna. Det finns även risk för konkurrens i eftermarknaden.
Hantering: CTT följer upp ägare och operatörer för att säkerställa att de är medvetna om fördelarna med CTTs system och att de är nöjda med prestandan. Detta för att säkerställa att operatörerna fortsätter att använder alla sina installerade fuktregleringsprodukter och att man väljer CTT i eftermarknaden.
Om CTTs produkter inte skulle ha tillräcklig kvalitet eller prestanda kan det få konsekvenser i minskad efterfrågan eller minskad installerad bas. En eventuell funktionell störningseekt på andra system i flygplanet i händelse av fel skulle få negativa konsekvenser. Förutom driftstörningar kan fel som påverkar passagerare göra stor skada på relation och förtroende. Vissa fel som bedöms som allvarliga kan medföra att flygbolag måste stänga av det aktuella systemet tills felet är korrigerat. Men även i de fall fel uppstår och de kan hanteras löpande uppstår ett förtroende- gap som CTT måste hantera. Erfarenhetsmässigt kan mindre fel och barnsjukdomar som hanteras rätt vändas till en fördel. En olycka hos slutkund orsakad av CTTs produkter skulle allvarligt hota hela CTTs verksamhet.
Hantering: Målet är att ha en bra kundrelation och fånga upp eventuella brister i prestanda eller tillförlitlighet. CTT har en fördel i att vara ett litet nischföretag. Det medför att CTT kan vara förhållandevis snabb att prioritera och åtgärda brister. I vissa fall kan ett mindre fel vändas till en positiv kundupplevelse som stärker relationen och bygger förtroende för framtida aärer. I CTTs riskhantering finns en ansvarsförsäkring. Därtill utgör ett aktivt kvalitetsarbete, som beskrivs översiktligt under Regulatoriska krav ovan, en viktig del i den proaktiva riskhanteringsprocessen.
CTT har ett garantiansvar på normalt tre till fyra år.
Hantering: CTT gör löpande avsättningar till en garantireserv. Skulle garantireserven inte vara tillräcklig kan ett negativt utfall resultera i en negativ resultateekt.
CTT är inlåst i långa avtal med OEM-tillverkare, för vilka CTT är beroende av underle- verantörers förmåga att hålla volym-, kvalitets- och tidskrav. Att hålla leveransked- jan intakt är oerhört centralt. För vissa delar förlitar sig CTT på en enda leverantör. Oförmåga att leverera skulle skapa allvarliga störningar i CTTs leveransförmåga.
Hantering: CTT söker att matcha sina avtal med OEM-tillverkare med motsva- rande avtal med underleverantörer. CTT identifierar och följer regelbundet upp större samt kritiska leverantörer. I de fall risken bedöms vara förhöjd kan CTT dels öka direktkontakten med leverantören, dels bygga upp ett eget säkerhets- lager för eventuella framtida driftstörningar hos leverantören.
Med anläggningar medföljer risker för brand, översvämning, elavbrott etc.
Hantering: CTT har två anläggningar i Sverige, i Nyköping och Nybro, med delvis uppbyggd redundans.# Anläggningsskydd och Humankapital
Anläggningsskyddet utvärderas regelbundet på bl a skyddsronder. CTT har upphandlat adekvat service för att hålla skyddet kontinuerligt på en hög nivå. Vi har goda samarbeten med våra intressenter samt egen elproduktion på anläggningen i Nybro.
Bolagets framgång vilar på möjligheterna att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, speciellt eftersom CTT har verksamhet på små orter utanför storstadsregionerna. Hög kvalitet i produktionen är också enklare att upprätthålla med erfarna medarbetare. De anställdas sociala förhållanden, såsom goda arbetsvillkor, hälsa och säkerhet utgör grunden till att vara en ansvarsfull arbetsgivare.
CTT strävar efter att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare genom ett omfattande hållbarhetsarbete och god arbetsmiljö samt konkurrenskraftig ersättning. Genom vinstandelsstiftelsen får medarbetarna del i det ekonomiska resultatet. CTT arbetar för att behålla medarbetare över tid, bland annat genom att bygga en god gemenskap inom företaget samt att sträva efter kontinuerlig utveckling för individen. En signal på att arbetet lyckas är resultatet i företagets medarbetarundersökning där 92% är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. Motsvarande siffror för individens utveckling som person i positiv riktning är 93%. Personalomsättningen har över tid varit låg. Se även prioriterade aktiviteter på sidorna 44-45.
CTT:s aktie noterades 1997 och handlas idag på Mid Cap-listan vid Nasdaq Stockholm. CTT bedömer att handeln på andra plattformar är begränsad. Noteringen på Nasdaq Stockholm innebär bland annat att CTT följer marknadsplatsens regler om aktieinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.
CTT anlitar ABG Sundal Collier som bevakar bolaget och regelbundet genomför analyser av CTT-aktien. För att ta del av ABG Sundal Colliers information om och analys av CTT, se http://www.introduce.se/foretag/ctt-systems.
Under 2022 minskade CTT-aktien med 1,4 % till 213,50 SEK. Den totala avkastningen uppgick för året till -1,0 %. Den högsta slutkursen under året, 236,50 SEK, noterades den 8 november och den lägsta, 173 SEK, noterades den 4 mars. Den 31 december 2022 uppgick börsvärdet till 2 675 MSEK.
Aktiekapitalet i CTT uppgick den 31 december 2022 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar innehavaren till en röst på årsstämman. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.
Antalet aktieägare minskade under 2022 och uppgick vid årsskiftet 2022/2023 till 3 206 (3 491). Största ägare var Tomas Torlöf (via helägda bolaget Trulscom Förvaltning AB) med ett innehav om 13,4 % (13,4), följt av SEB Fonder med 9,4 % (9,0). De tio största ägarna innehade 62,2 % (60,1) av aktierna. Aktiekapitalet ägs till 66,3 % (65,9) av svenska ägare och 33,7 % (34,1) av utländska ägare. Det svenska ägandet domineras av institutioner och företag med 47,6 % (45,5) av det totala aktiekapitalet.
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse för sina medarbetare. Syftet med stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieägande. Per 2022-12-31 uppgick vinstandelsstiftelsens innehav i CTT till 128 884 aktier (135 545), vilket är 1,0 % (1,1) av totala antalet aktier i bolaget. Stiftelsen var vid årsskiftet 19:e största ägaren i CTT.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en utdelning uppgående till 4,05 SEK (0,79) per aktie motsvarande 50,7 MSEK (9,9). Som avstämningsdag för utdelning föreslås 2023-05-08 och utbetalningsdag för utdelning 2023-05-11. Bolaget har som utdelningspolicy att dela ut minst 70 % (70) av nettoresultatet till aktieägarna i form av utdelning, givet en soliditet som uppgår till 40 % (40).
Finansiella risker är främst relaterade till hur CTT påverkas av valuta- och räntefluktuationer, kreditrisker samt andra händelser på finansmarknaden.
CTT har ett mycket stort beroende av dollarkursen mot svenska kronan. Det beror på att merparten av intäkterna är i dollar (eftersom affärer i flygbranschen prissätts i USD) och att CTT har en stor andel av kostnaderna i andra valutor, främst SEK. En försvagad relation USD/SEK påverkar resultatet negativt.
CTT har valt att inte göra någon valutasäkring. Bolagets bedömning är att fördelarna (förutsägbarhet / tröghet för genomslag av rörelser) inte uppväger nackdelarna (kostnader). CTT har däremot valt att lägga sina banklån i USD samtidigt som bolaget hela tiden strävar efter att köpa så mycket av ingående material som möjligt i USD. Dessutom strävar CTT efter att vara transparenta och tydligt informera vilken påverkan USD/SEK-kursen har på bolaget.
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Respektive försäljningsområde har olika typer av kunder förknippade med olika typ av kreditrisk. Retrofit- och traditionella VIP-affärer till enskilda flygbolag och inredningsföretag bedöms ha högst kreditrisk. Inom OEM och eftermarknad är kunderna främst Airbus och Boeing, eller deras distributionsbolag. Risken vid dessa affärer är främst kopplad till eventuell förlängning av betaltider från kundens sida, vilket skulle ge en engångseffekt i form av extra belastning på likviditeten.
Merparten av bolagets intäkter kommer från Airbus, Boeing samt CTTs största distributör till flygbolagen. Vid direkta affärer med slutkunder gör CTT en kreditbedömning. Det gäller affärer i Retrofit och VIP där CTT tecknar en kreditriskförsäkring i de fall det är möjligt samtidigt som kreditvärdigheten uppdateras och bedöms löpande. Den nya affärsmodellen tillsammans med Airbus Corporate Jets (ACJ) minskar kreditrisken eftersom CTT säljer till PMV (som får beställning av ACJ). Inom eftermarknad och OEM sker nästan uteslutande all försäljning till Airbus, Boeing eller deras distributionsbolag. Här bedöms risken för insolvens vara betydligt lägre. För den händelse att Airbus eller Boeing skulle förlänga betaltiderna mot sina leverantörer har CTT säkerställt extra kreditfaciliteter.
En huvudsaklig risk gällande mänskliga rättigheter är att bolag i underleverantörskedjan inte lever upp till mänskliga rättigheter. CTT har produkter installerat på flygplan i länder där korruption förekommer. CTT kan även delta i upphandlingar direkt mot flygbolag i sådana länder.
Flygindustrin är i huvudsak lokaliserad till länder som i mycket stor utsträckning följer mänskliga rättigheter, vilket särskilt gäller för CTTs leverantörskedja. Därför ses denna risk som begränsad i CTTs fall. För att minimera korruptionsrisken i försäljningsled har CTT en tydlig antikorruptionspolicy inkluderad i företagets uppförandekod (Code of Conduct): Vidare har CTT utarbetat mycket tydliga avtal med samarbetspartners gällande antikorruption samt säkerställt att eventuella provisioner är på en sådan nivå att utrymme för korruption eller bestickning inte ska medges. CTT har även stöd genom sin strategiska samarbetspartner Collins Aerospace, som har ett mycket strikt regelverk gällande antikorruption. I leverantörsled ses risken som lägre då CTT genomgående har väl etablerade och långsiktiga samarbeten med sina leverantörer.
CTT är som andra företag beroende av en väl fungerande IT-miljö. Riskerna för intrång eller annan typ av sabotage på IT-miljön är ett stora och växande. Ett plötsligt och längre avbrott i vår IT-miljö skulle få negativa effekter på vår leveransförmåga.
CTT har en tydlig struktur för sitt IT-arbete med stort fokus på driftsäkerhet och skydd mot intrång. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra både driftsäkerhet och skyddet mot intrång genom både förbättringar av IT-infrastrukturen och -system samt med interna och externa utbildningar.
| # | Ägare | Antal aktier | Kapital och röster i % |
|---|---|---|---|
| 1 | Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) | 1 678 336 | 13,4 % |
| 2 | SEB Fonder | 1 175 018 | 9,4 % |
| 3 | Collins Aerospace, Inc. |
Källa aktieägardata: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.
I samband med att ett samarbetsavtal med B/E Aerospace (numer Collins Aerospace) tecknades under hösten 2014 ett aktieägaravtal mellan huvudägarna Trulscom Förvaltning AB och B/E Aerospace Inc. med avseende på parternas aktieägande i bolaget. Styrelsen känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget.
Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas upp i händelse av ägarförändring som innebär att kontrollen av bolaget övergår (så kallad ”change of control”).
Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även CFO bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affiärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelanden via Modular Finance AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information. Där finns även årsredovisningar, delårsrapporter samt annan information att ladda ner.
68 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 69
Den 31 december 2022 hade bolaget 3 206 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 62,2 % av aktiekapitalet. Bolagets största enskilda aktieägare Trulscom Förvaltning AB hade per 2022-12-31 ett aktieinnehav om 1 678 336 st aktier motsvarande 13,4 % av samtliga aktier. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och revisorer. Där fastställs även arvoden för styrelse och revisor samt beslut om resultaträkning och balansräkning för bolaget. Bolagstämman förbereds och genomförs på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett aktivt och välinformerat sätt.
Årsstämma hölls den 4 maj 2022 enligt lagen (2022:121) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor, innebärande att deltagande i årsstämman även kunde ske genom poströstning. Stämman beslutade, i enlighet med valberedningens förslag, om omval av Annika Dalsvall, Steven Buesing, Per Fyrenius, Björn Lenander och Tomas Torlöf till ordinarie styrelseledamöter, samt nyval av Anna Carmo e Silva. Stämman beslöt även omval av Tomas Torlöf till styrelsens ordförande.
Stämman beslutade vidare:
En valberedning har tillsatts som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av fyra ledamöter. Valberedningen är ett av bolagsstämman utsett organ med uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt, i förekommande fall, procedurfrågor för nästkommande valberedning. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata samtliga aktieägares intresse och inte obehörigen röja vad som förekommit i valberedningsarbetet.
Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst fyra ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter bland bolagets aktieägare.
Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast sex månader före årsstämman. Valberedningens mandattid sträcker sig från det att den bildas till dess att nästa valberedning har sammankallats. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Förändringar i ägarstrukturen som inträffat efter den 15 februari ska inte leda till någon förändring av valberedningens sammansättning.
graph TD
A[AKTIEÄGARE] --> B(Val);
B --> C{BOLAGSSTÄMMA};
C --> D[Val];
D --> E(STYRELSE);
E --> F(VD);
E --> G(FÖRETAGSLEDNING);
E --> H{REVISIONSUTSKOTT};
E --> I{ERSÄTTNINGSUTSKOTT};
C --> J(VALBEREDNING);
C --> K(REVISOR);
G --> L{INTERNKONTROLL};
E --> M[Information];
F --> M;
J --> M;
K --> M;
H --> M;
I --> M;
A --> N[Röstar på bolagsstämma];
J --> O[Val];
C --> P[Val];
E --> Q[Mål, strategier, riktlinjer];
E --> R[Information];
F --> R;
J --> R;
K --> R;
H --> R;
I --> R;
Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning och ett revisionsutskott. Hela styrelsen utför ersättningsutskottets uppgifter. Mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida. Denna rapport innehåller sammanfattad information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor. Alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns.
| Rangordning | Aktieägare | Antal aktier | Andel aktier i % |
|---|---|---|---|
| 1 | Trulscom Förvaltning AB | 1 678 336 | 13,4 % |
| 2 | Avanza Pension | 820 048 | 6,5 % |
| 3 | ODIN Fonder | 1 100 000 | 8,8 % |
| 4 | Tredje AP-fonden | 559 036 | 4,5 % |
| 5 | Nya Jorame Holding AB | 540 000 | 4,3 % |
| 6 | If Skadeförsäkring AB | 511 200 | 4,1 % |
| 7 | Andra AP-fonden | 463 764 | 3,7 % |
| 8 | Danske Invest | 371 373 | 3,0 % |
| 9 | Lannebo Fonder | 261 143 | 2,1 % |
| 10 | Christer Torlöf | 251 348 | 2,0 % |
| 11 | Allianz Global Investors | 227 723 | 1,8 % |
| 12 | Nordnet Pensionsförsäkring | 215 711 | 1,7 % |
| 13 | Alcur Fonder | 197 556 | 1,6 % |
| 14 | AXA | 158 000 | 1,3 % |
| 15 | Christer Nordström | 146 508 | 1,2 % |
| 16 | Bellevue Asset Management | 141 117 | 1,1 % |
| 17 | CTT Systems ABs Vinstandelsstiftelse | 128 884 | 1,0 % |
| 18 | Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond | 112 609 | 0,9 % |
| S:a | 9 563 861 | 76,3 % | |
| Övriga aktieägare | 2 965 582 | 23,7 % | |
| Totalt | antal aktier | 12 529 443 | 100,0 % |
| Totalt antal aktieägare | 3 206 |
| Storleksklasser | Antal ägare | Antal aktier | Andel aktier i % |
|---|---|---|---|
| 1 - 1 000 | 2 870 | 476 351 | 3,8 % |
| 1 001 - 10 000 | 277 | 804 691 | 6,4 % |
| 10 001 - 50 000 | 32 | 690 258 | 5,5 % |
| 50 001 - 100 000 | 7 | 521 900 | 4,2 % |
| 100 001 - | 9 563 861 | 76,3 % | |
| Anonymt ägande 1) | n/a | 472 382 | 3,8 % |
| Totalt | 3 206 | 12 529 443 | 100,0 % |
1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
| Land | Antal aktier | Kapital och röster i % | Antal kända ägare | Andel av kända ägare |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 8 310 324 | 66,3 % | 3 079 | 96,0 % |
| USA | 1 152 716 | 9,2 % | 10 | 0,3 % |
| Norge | 1 103 799 | 8,8 % | 15 | 0,5 % |
| Danmark | 383 282 | 3,1 % | 37 | 1,2 % |
| Tyskland | 315 923 | 2,5 % | 9 | 0,3 % |
| Övriga länder | 791 017 | 6,3 % | 56 | 1,7 % |
| Anonymt ägande 1) | 472 382 | 3,8 % | n/a | n/a |
| Totalt | 12 529 443 | 100,0 % | 3 206 | 100,0 % |
1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
| Ägarkategori | Antal aktier | Kapital och röster i % | Antal kända ägare | Andel av kända ägare |
|---|---|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 2 345 016 | 18,7 % | 2 993 | 93,4 % |
| Svenska institutionella ägare | 3 580 357 | 28,6 % | 25 | 0,8 % |
| Utländska institutionella ägare | 2 312 833 | 18,5 % | 18 | 0,6 % |
| Övriga aktieägare | 3 818 855 | 30,5 % | 170 | 5,3 % |
| Anonymt ägande 1) | 472 382 | 3,8 % | n/a | n/a |
| Totalt | 12 529 443 | 100,0 % | 3 206 | 100,0 % |
1) Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
| År | Transaktion | Förändring av antal aktier | Totalt antal aktier | Ökning aktiekapital, SEK | Totalt aktiekapital, SEK | Kvotvärde SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1991/92 | Nyemission | 2 670 | 2 670 | 267 000 | 267 000 | 100 |
| 1994/95 | Nyemission | 2 670 | 5 340 | 267 000 | 534 000 | 100 |
| 1995/96 | Nyemission | 594 | 5 934 | 59 400 | 593 400 | 100 |
| 1996/97 | Nyemission | 5 934 | 11 868 | 593 400 | 1 186 800 | 100 |
| 1997/98 | Nyemission | 11 868 | 23 736 | 1 186 800 | 2 373 600 | 100 |
| 1997/98 | Split 100:1 | 2 349 864 | 2 373 600 | - | 2 373 600 | 1 |
| 1997/98 | Nyemission | 690 000 | 3 063 600 | 690 000 | 3 063 600 | 1 |
| 1998/99 | Nyemission | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 021 200 | 4 084 800 | 1 |
| 2000/01 | Nyemission | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 021 200 | 5 106 000 | 1 |
| 2003/04 | Nyemission | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 276 500 | 6 382 500 | 1 |
| 2004/05 | Nyemission | 2 127 500 | 8 510 000 | 2 127 500 | 8 510 000 | 1 |
| 2005/06 | Nyemission | 28 929 | 8 538 929 | 28 929 | 8 538 929 | 1 |
| 2006/07 | Nyemission | 230 001 | 8 768 930 | 230 001 | 8 768 930 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 269 999 | 9 038 929 | 269 999 | 9 038 929 | 1 |
| 2007 | Nyemission | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 807 785 | 10 846 714 | 1 |
| 2009 | Nyemission | 544 724 | 11 391 438 | 544 724 | 11 391 438 | 1 |
| 2014 | Nyemission | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 138 005 | 12 529 443 | 1 |
| * Årsredovisningar | ||||||
| * Bolagsordning, senaste utgåva antagen 4 maj 2022 | ||||||
| * Stämmoprotokoll | ||||||
| * Bolagsstyrningsrapporter | ||||||
| * Ägaruppgifter | ||||||
| * Presentation av styrelsen | ||||||
| * Presentation av VD och ledande befattningshavare | ||||||
| * Informationspolicy |
I ÅRSREDOVISNINGEN FINNS MER INFORMATION OM:
* Aktien
* Ägarna
* Styrelsen
* VD och ledande befattningshavare
* Rörlig ersättning, inklusive avsättning till vinstandelsstiftelse, och ersättning till ledande befattningshavare (not 5)
| Ledamöter 1) | Utsedd av | Oberoende 3) | Andel av röster per 31 dec 2022, % |
|---|---|---|---|
| Tomas Torlöf | Trulscom Förvaltning AB | Ja/Nej | 13,4 % |
| Patrik Jönsson | SEB fonder | Ja/Ja | 9,4 % |
| Steven Buesing | Collins Aerospace, Inc | Ja/Ja | 9,0 % |
| Jonathan Schönbäck | ODIN fonder | Ja/Ja | 8,8 % |
| Totalt | 40,6 % |
1) Svensk kod för bolagsstyrning anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. CTTs valberedning består av fyra ledamöter, varav två under 2022 var styrelseledamöter
2) Valberedningen utsåg inom sig Tomas Torlöf till ordförande av valberedningen, vilket avviker från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning då han också är styrelsens ordförande. Valberedningens motivering av detta är att Tomas Torlöf är bolagets röstmässigt största aktieägare samt är väl lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för samtliga bolagets aktieägare
3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 71
70 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
Valberedningen har utöver ett konstituerande möte haft ytterligare fyra möten. Därutöver har valbered- ningen informerat sig om styrelsens arbete genom enskilda intervjuer med samtliga styrelseledamöter. Valberedningen har i utvärderingsprocessen särskilt beaktat behov av mångsidighet och bredd vad avser branschkunskap, industriell erfarenhet samt kompetens inom resultatansvar, strategisk utveckling, hållbarhetsarbete och internationella förhållanden. Valberedningen har beaktat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) som mångfaldspolicy. Valberedningen i CTT strävar efter att över tid uppnå större mångfald i styrelsen. Bolagets aktieägare har informerats om att förslag till styrelseledamöter kan lämnas via e-post. Inga sådana förslag har mottagits. Utvärderingen visar att styrelsens nuvarande leda- möter har den kompetens och erfarenhet som krävs samt att kunskapen om och förståelsen för bolagets verksamhet är god. Styrelsen besitter gedigen erfaren- het från flygindustrin, strategiarbete och affärsutveck- ling samt rekrytering av ledningspersoner i mindre- och medelstora bolag. Flertalet av styrelseledamöterna har ledande befattningar med (i) resultatansvar och (ii) arbetar i ett internationellt sammanhang samt (iii) erfarenhet av hållbarhetsarbete som integrerad del i affärsprocessen. Sammantaget har valberedningen kunnat konstatera att styrelseledamöterna har nödvändigt engagemang och att styrelsearbetet har fungerat väl. Valberedningen anser att styrelsen inte är i behov av förnyelse. Mer information finns i ”Valberedningens motiverade yttrande” som finns för nedladdning på www.ctt.se. För information om styrelseledamöterna, se avsnittet Styrelse i bolagets årsredovisning.
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organise- rat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksam- heten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinu- erlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktionen till verkställande direk- tören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av infor- mation och kontroll av den löpande verksamheten. Styrelsen bestod efter val på årsstämman av sex ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar bolagets VD och CFO som föredragande. Nedan presenteras hur styrelsen har arbetat under 2022. Styrelsen har gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete: Utvärderingen av styrelsens arbete under 2022 har skett genom systemstödet BoardClic samt genom intervjuer av enskilda styrelse- ledamöter i regi av valberedningen under november 2022 och uppföljande diskussion och avrapportering, samt vid ett dedikerat möte i februari 2023. Styrelsens ordförande har muntligen redovisat resultatet av utvärderingen för valberedningen. VD-utvärderingen gällande år 2022 har skett vid ett dedikerat möte i februari 2023 med underlag från BoardClic.
Revisionsutskottet granskar de mest väsentliga redo- visningsprinciper som tillämpas i bolaget avseende den finansiella rapporteringen liksom väsentliga förändringar av principerna i rapporteringen. I revi- sionsutskottets uppgifter ingår även att granska rap- porter om internkontroll och processerna för finansiell rapportering. Revisionsutskottet rapporterar efter varje möte till styrelsen. Samtliga revisionsutskotts- möten protokollförs och protokollen är tillgängliga för alla styrelseledamöter och för revisorerna. Revisorerna deltar på revisionsutskottets möten vid flera tillfällen under året. CTTs CFO samt Redovisningsansvarig deltar som föredragande på utskottets möten. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett revisionsutskottsmöte. Revisorernas rapporter under 2022 har inte föranlett någon särskild åtgärd från revisionsutskottet eller styrelsen. Bolagets delårsrap- port avseende tredje kvartalet 2022 har granskats av bolagets revisorer.
I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott eftersom bolaget sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Utskottet utvärderar de pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar som gäller för bolagsledningen och följer och utvärderar även tillämpningen av de ”Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare” för 2022 vilka antagits på bolagsstämman. Frågor om ersättning och andra anställnings- villkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande som också representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersätt- ningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören.
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som syftar till att attrahera, motivera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmäs- sig och utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Verkstäl- lande direktörens ersättning sätts av styrelsens ordförande och godkänns därefter av styrelsen. Med ledande befattningshavare avses VD och övriga med- lemmar i ledningsgruppen. Under 2021 fastställdes ett nytt kontantbaserat program för långsiktig målstyrd rörlig ersättning för vice VD samt försäljningschef. Under 2022 inkluderades ny VD i detta program. Utöver detta är riktlinjerna oförändrade jämfört med föregående år. Den totala årliga kostnaden för rörlig ersättning (inklusive avsättning till vinstandelsstiftelse) i bolaget, exklusive kostnad för rörlig ersättning till VD, och eventuellt utfall av långsiktig målstyrd rörlig ersättning (enligt nedan), uppgår till maximalt tio% av vinsten före skatt, med begränsning att den inte kan överstiga 30% av den på årsstämman beslutade utdelningen till bolagets aktieägare eller 25% av total grundlön för samtliga anställda i bolaget. För VD utgår rörlig prestationsbaserad ersättning i enlighet med på förhand uppställda mål med maximalt sex månadslöner. För varje övrig ledande befattningsha- vare kan den rörliga ersättningen uppgå till maximalt två månadslöner per år. Utbetalning av den rörliga ersättningen avsedd för nyckelpersoner samt VD är villkorad av att den investeras i CTT-aktier vilka ska behållas under en avtalad tid. Härutöver kan vice VD samt försäljning- och marknadschef komma att få rörlig prestationsbaserad ersättning vid uppfyllande av vissa långsiktiga mål. Ersättningen är inte pensionsgrundande men kan växlas mot pension. Totalt kostnadsbelopp för hela programmet för rörlig ersättning under bokslutsåret reserveras i bokslutet och utbetalas efter det att årsstämman fastställt resultat- och balansräkning samt dispositio- ner beträffande bolagets vinst.# Förvaltningsberättelse | Bolagsstyrningsrapport
| Styrelseledamöter 1) | Nationalitet | Invald år | Född år | Styrelse arvode 2) | Utskotts arvode 3) | Oberoende 3) | Styrelse möten 5) | Revisionsutskott |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tomas Torlöf | Svensk | 2013 | 1967 | 350 000 | ja/nej | 9/9 | ||
| Annika Dalsvall | Svensk | 2013 | 1958 | 170 000 | 70 000 | ja/ja | 9/9 | 5/5 |
| Per Fyrenius | Svensk | 2018 | 1965 | 170 000 | ja/ja | 9/9 | ||
| Björn Lenander | Svensk | 2018 | 1961 | 170 000 | 37 500 | ja/ja | 8/9 | 5/5 |
| Steven Buesing | Amerikansk | 2018 | 1974 | 170 000 | ja/ja | 5/9 | ||
| Anna Höjer 6) | Svensk | 2020 | 1968 | 35 000 | 7 500 | ja/ja | 3/3 | 2/2 |
| Anna Carmo e Silva 6) | Svensk | 2022 | 1977 | 135 000 | 30 000 | ja/ja | 5/5 | 2/2 |
1) Utbildning och övriga uppdrag framgår på sidorna 78–79
2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats av årsstämman
3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren
4) Närvaro avser möten under den period av 2022 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet
5) Då styrelsen även utgör ersättningsutskott presenteras inga separata siffror för ersättningsutskottets möten
6) Anna Höjer urträdde 2022-03-31 och Anna Carmo e Silva tillträdde 2022-05-04
DECEMBER
MARS
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 | CTT ÅRSREDOVISNING 2022
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och enligt av styrelsen fastställda mål och strategier. Verkställande direktören och CFO tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTTs ledning ingick under 2022 VD, vice VD, CFO, försäljningschef, utvecklingschef, kvalitets- och personalchef, produktionschef samt divisionschef CTT-Bribo. Under året slogs rollerna produktionschef samt divisionschef Bribo ihop till ett ansvarsområde.
Syftet med den interna kontrollen är dels att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen och säkerställa att denna är framtagen i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag, dels att verksamheten som helhet lever upp till de krav som ställs från externa parter som myndigheter, kunder och andra intressenter.
Styrelsen i CTT har det övergripande ansvaret för att bolaget har en effektiv internkontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad. Nedan presenteras bilder över internkontrollen på CTT gällande den finansiella rapporteringen, verksamheten som helhet samt hur bolaget inhämtar information för att säkerställa efterlevnad av lagar och regler.
CTT har ingen egen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styr- och internkontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision.
Den finansiella rapporteringen utgår från styrande policys som bryts ner i rutiner/instruktioner och därefter till konkreta arbetsdokument, där de båda senare även innehåller automatiska och/eller manuella kontroller för att löpande säkerställa korrekt handhavande och resultat. En bokslutstavla används för att samla alla moment och för att säkerställa helheten, att momenten utförs i rätt sekvens samt att löpande kontroller genomförs.
"LEDSTJÄRNAN"
Internkontrollen för verksamheten utgår från styrande respektive reglerande element. De styrande elementen utgörs av ledningssystemet som bryts ner i kvalitetsmanualer, rutiner, instruktioner och policys. De reglerande elementen består dels av externa tillstånd/godkännanden, dels av interna av styrelsen beslutade regler och riktlinjer. För att säkerställa efterlevnaden av nämnda element finns ett antal kontrollerande interna aktiviteter och uppföljningar.
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll.
Vid årsstämman den 4 maj 2022 beslöt stämman i enlighet med valberedningens förslag att Grant Thornton Sweden AB väljs såsom bolagets revisionsbolag med Camilla Nilsson som huvudansvarig revisor för en period om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid flera av revisionsutskottets möten varje år, samt vid två styrelsemöten, och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Revisionsutskottets respektive styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor. Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av bolagets resultaträkning och balansräkning, disposition av bolagets vinst samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s framtida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen under rubriken risker. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inflytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. Revisorerna gör årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering vilken avrapporteras till styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas.
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, bokslutskommunikén och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se. På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn. CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver.
Distributionen av pressmeddelanden, delårsrapporter och bokslutskommuniké samt övrig reglerad extern publik kommunikation, offentliggjord i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och EU:s marknadsmissbruksförordning, sker via Modular Finance AB. Genom deras försorg når informationen snabbt och samtidigt till börsen, finansinspektionen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.
| Typ av ersättning - Mottagare | Kostnadstak 2022 (MSEK) | Andel av vinst (%) 1) | Reserverat belopp (MSEK) | Andel av vinst (%) 1) |
|---|---|---|---|---|
| Rörlig ersättning - Ledande befattningshavare (exkl VD) | 2,3 | 2,5 % | 1,8 | 1,9 % |
| Rörlig ersättning - VD | 2,3 | 2,5 % | 0,9 | 0,9 % |
| Långsiktig målstyrd rörlig ersättning 2) | 6,8 | 7,3 % | 0,0 | 0,0 % |
| Vinstandelsstiftelse - Samtliga anställda | 7,0 | 7,5 % | 7,0 | 7,5 % |
| Totalt | 19,8 | 19,8 % | 10,4 | 10,4 % |
1) Andel av vinsten före skatt och före avsättning för rörlig ersättning.
2) Kostnaderna kan under perioden 2021-2024 maximalt uppgå till 12 månadslöner för de som omfattas av programmet.# STYRANDE VERKSAMHETEN
Därtill genomför ett flertal av varandra oberoende externa parter regelbundna granskningar av verksamheten och ledningssystemets olika delar. För att säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och regler inhämtas regelbundet information från ett antal olika motparter som var och en innehar expertkunskap på sina respektive områden.
| Policy | Rutiner/Instruktioner | Kontroller | Arbetsdokument |
|---|---|---|---|
| Policies | Inhämtar information från: • Skatteverket • Revisorer • Simployer (Skatt, moms & HR) • Hogia • Svenskt näringsliv/Teknikföretagen • EASA/Transportstyrelsen • Sisource (kemikaliehantering) • MSB/Folkhälsomyndigheten | Kontroller Ledningssystem Kvalitetsmanualer Rutiner Instruktioner Verksamheten: • 6 tillstånd transportstyrelsen • AS9100D/ISO9001:2015-certifiering • Kundgodkännanden (fr t ex Boeing) | Finansiellt: • Firmateckning / fullmakt • Attestreglemente • Budget • Investeringsäskanden • Ekonomirevisorer • IT-revisorer • Kunder • Certifieringsorgan (t ex Intertek) • Myndigheter (t ex Transport- styrelsen, Arbetsmiljöverket) • Börsen • Fackliga motparter • Inbyggda kontroller (MPS-system) • Internrevisioner/skyddsronder • Kontroll av leverantörer • Budgetuppföljning • Investeringsuppföljning • Projektuppföljning |
| FÖRÄNDRADE LAGAR & REGLER | KONTROLLERANDE | REGLERANDE | EXTERNA GRANSKNINGAR |
|---|---|---|---|
74 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 75
VD, född 1966. Utbildning: Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola. Tidigare erfarenhet: Ledande befattning- ar på SAAB AB inom JAS 39 Gripen bl.a. Programchef, 1992–2010. VD SAAB Training Systems AB 2010-2016. VD RUAG Simulation & Training AG (Schweiz), 2016-2022. VD på CTT Systems från april 2022. Antal aktier i CTT: 5 000 st. Antal optioner i CTT: 8 000 st. Närståendes aktier i CTT: 1 737 st.
CFO & Head of Sustainability, född 1980. Utbildning: Civilekonom, magisterexa- men i internationell ekonomi Södertörns Högskola 2004. Tidigare erfarenhet: Business Controller SSAB Grovplåt 2004-2007, Controllerchef SSAB Grovplåt 2007-2010, Chefscon- troller SSAB Produktion EMEA 2010-2011, Strategichef SSAB Oxelösund 2011-2014, Chefscontroller Telia Fiber Business 2014- 2016, Ekonomichef Teracom AB 2016-2021. CFO på CTT Systems från juli 2021. Antal aktier i CTT: 1 625 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
CCO, född 1969 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, 1994. Tidigare erfarenhet: Scania (Develop- ment Engineer) 1994–1995, Freuden- berg (KAM Automotive) 1995–1997, Siemens Components (KAM Automotive) 1997–2000, Emerson Network Power (Director Nordic, GM M. East & N. Africa, MD Europe) 2000–2009, Delta Electronics (Director OEM’s) 2009–2010, NorthStar (Director EMEA, VP OEM’s, VP SEA & China) 2010–2020. CCO på CTT Systems från 2020. Antal aktier i CTT: 4 293 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
VP Senior Advisor Sales, född 1958. Utbildning: Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Tidigare erfarenhet: Produktion och konstruktion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruktionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Tek- nisk Försäljning 2004–2006. Eftermark- nadschef 2006–2011. Sälj, marknads och eftermarknadschef 2011–2014. Avdelnings- chef Sales and Marketing från 2015. VP Senior Advisor Sales på CTT Systems från 2020. Antal aktier i CTT: 7 333 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 2 760 st.
Director of Engineering, född 1960. Utbildning: Gymnasieingenjör maskintek- nik 1980. Tidigare erfarenhet: Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplanssystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Struktur- teknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef på CTT Systems från 2007. Antal aktier i CTT: 3 415 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
Director of Production, född 1967. Utbildning: Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Tidigare erfarenhet: Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1988–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2008. VD Bribo Mekaniska AB 2008–2016. Divisonschef CTT-Bribo på CTT Systems AB från 2017-2022. Produktionschef för hela CTT Systems från augusti 2022. Antal aktier i CTT: 13 232 st. Antal optioner i CTT: 450 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
Director of Quality & HR, född 1966. Utbildning: Gymnasieingenjör El-Te- leteknik. Högskoleexamen i företags- ekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Tidigare erfarenhet: Projektledning/ försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/ FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef på CTT Systems AB 1999-2005. Kvalitets- och personalchef på CTT Systems från 2005. Antal aktier i CTT: 5 401 st. Antal optioner i CTT: 0 st. Närståendes aktier i CTT: 0 st.
Torbjörn Johanssonn var VD fram till 2022-03-31 Stefan Hammar var chef för produktionen i Nyköping fram till 2022-08-31
Trulscom Förvaltning AB (TFAB) har förbundit sig att till ledningsgruppen i CTT ställa ut köpoptioner, villkorat köp av aktier i CTT. För varje CTT-aktier en ledningsperson köper erbjuds rätt att köpa två optioner av TFAB till mark- nadsmässiga villkor. Förbindelsen är tidsbegränsad fram till juli 2023 och maximerad till 20 000 optioner per person. Totalt innebär det att upp till 140 000 optioner kan utfärdas med ett lösenpris om 225 SEK och med en löptid fram till slutet av 2025/början av 2026. Köpoptionerna innebär ingen utspädning för övriga aktieägare i CTT
76 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 77
| Funktion och födelseår | Utbildning | Nationalitet/invald | Övriga uppdrag | Arbetslivserfarenhet och övrig information | Närvaro 1) | Revisionsutskottsmöten | Oberoendei förhållande till Bolaget och bolagsledningen | Större ägare | Ersättning och innehav 2) | Styrelse arvode | Utskotts arvode | Antal aktier i CTT |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TOMAS TORLÖF Ordförande, född 1967. | Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. | Svensk / 2013 | Styrelseledamot Trulscom Förvaltning AB, Trulscom Aktiebolag, Pelago Venture Partners AB. | Mer än 25 års erfarenhet av att starta och utveckla teknikbolag såsom aktiv ägare. Styrelseledamot i CTT under perioden 2001 – 2006. Aktieägare i CTT sedan 1995. Näst största ägare 2001- 2014. Största ägare sedan 2014. | Styrelsemöten 9/9 | 5/5 | ja | ja | 350 000 | |||
| PER FYRENIUS Styrelseledamot, född 1965. | Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. | Svensk / 2018 | Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Styrelseordförande i CTT sedan 2014. | Medlem i den europeiska lednings- gruppen för Toyota Material Handling med ansvar bl a för strategi. Tidigare VD för koncernens svenska mark- nadsbolag och dessförinnan verksam inom dåvarande ITT Flygt. | 9/9 | 2/2 | ja | ja | 170 000 | 70 000 | Äger genom Trulscom Förvaltning 1 678 336 st aktier i CTT. | |
| ANNIKA DALSVALL Styrelseledamot, född 1958. | Civilekonom, Uppsala Universitet. | Svensk / 2013 | Styrelseledamot i CTT sedan 2018. Head of Contracts Scandinavian Airlines System. | Mångårig operativ erfarenhet av t ex försäljning och eftermarknad. Mångårig erfarenhet från flyg industrin inom upphandling och förhandlings- området. | 9/9 | 5/5 | ja | ja | 170 000 | 30 000 | Äger 1 090 st aktier i CTT. | |
| ANNA CARMO E SILVA Styrelseledamot, född 1977. | Civilingenjör, Chalmers Tekniska Universitet. | Svensk / 2022 | Styrelseledamot i CTT sedan 2013. Senior Vice President Strategy and Corporate Management Scania CV AB. | Scania Group sedan 2002. | 5/5 | ja | ja | 135 000 | 37 500 | Äger 250 st aktier i CTT. | ||
| STEVEN BUESING Styrelseledamot, född 1974. | Masters of Business Administra- tion från University of Iowa samt Auktoriserad revisor (Certified Public Accountant, CPA). | Amerikansk / 2018 | VP & Controller på Collins Aerospace. Styrelseledamot i CTT sedan 2018. | Tidigare vice VD och CFO för Interior Division på Collins Aerospace. Innan det vice VD och CFO för Avionics Division samt chef för Investor Relations på Rockwell Collins. Bred kunskap inom flyg industrin och finansiell styrning. | 5/9 | ja | ja | 170 000 | - | |||
| BJÖRN LENANDER Styrelseledamot, född 1961. | Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan. | Svensk / 2018 | VD Latour Industries AB. Styrelseord- förande i Aritco Group AB, Densiq AB, LSAB Group AB, MS Group AB, Latour Future Solutions AB. Styrelseledamot i CTEK AB, Caljan A/S, VEGA Srl, Vimec Srl. Styrelseledamot i CTT sedan 2018. | VD för Latour Industries AB. Mer än 25 års erfarenhet i ledande positioner inom internationell industri. | 8/9 | ja | ja | 170 000 | Äger 400 st aktier CTT. |
1) Närvaro avser möten under den period av 2022 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet
2) Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats på årsstämman 2021 respektive 2022
Anna Höjer ingick i styrelsen fram till att Henrik Höjer tillträdde 2022-04-01.
Camilla Nilsson Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2018.
| | Äger med närstående 500 st aktier i CTT. |
| :-- | :-- |# CTT ÅRSREDOVISNING 2022
För räkenskapsåret 2022 Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
Bolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (ÅRL) samt enligt IFRS med de undantag och tillägg som anges i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 innebär att bolaget i årsredovisningen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning.
De finansiella rapporterna har upprättats under förutsättning att bolaget bedriver sin verksamhet enligt fortlevnadsprincipen.
CTT Systems AB upprättar inte någon koncernredovisning eftersom dotterbolaget CTT Systems Inc. i USA är vilande och av ringa betydelse med följd att någon koncernre- dovisning enligt ÅRL kap 7:3 a§ inte behöver upprättas.
Vissa ändringar som trädde ikraft den 1 januari 2022 och som därför har börjat tillämpas i år har inte haft någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
Per dagen för godkännandet av dessa finansiella rapporter har vissa nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft per bokslutsdagen publicerats av IASB. Dessa har inte tillämpats i förtid av bolaget.
Styrelsen och verkställande direktören utgår ifrån att alla relevanta uttalanden kommer att införas i bolagets redovisningsprinciper när uttalandet träder i kraft. Nya standarder, ändringar och förtydliganden som inte tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter.
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.
De poster i resultat- och balansräkningarna som väsentligen påverkas av företagsled- ningens bedömningar är intäkter från vinstavräkningsavtal (ingår i nettoomsättning, se not 3), varulager (not 16), garantiåtaganden (not 25) samt immateriella (not 9-11) och materiella anläggningstillgångar (not 12-14) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper avseende ovanstående poster.
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det inte i bola- gets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna. Intäkter från nyförsäljning och reservdelförsäljning redovisas när CTTs prestationsåtagande uppfyllts och kontrollen av varan överförts till kunden, vilket är vid leverans av varan. Intäkter redovisas till det belopp CTT förväntar sig ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade varor till en kund, där transaktionspriset framgår av avtal med kund. CTT har inga rörliga ersättningsdelar i sina avtal med kund. Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar.
För försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräkningsprojekt sker intäktsredovisning över tid, se nedan.
Vid försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräkningsprojekt löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försälj- ning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget intäktsredovisar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, det vill säga i takt med att prestations- åtagandet uppfylls. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget. Redovisade intäktsbelopp och tillhörande avtalsfordringar för vinstavräkningsavtal återspeglar den bästa uppskattningen av utfallet och graden av uppfyllande av presta- tionsåtaganden för varje avtal. Detta inkluderar en bedömning av vinsten i pågående kundavtal. När det gäller mer komplicerade uppdrag finns betydande osäkerhet vid bedömning av kostnaderna för färdigställande och lönsamhet, vilket också tas i beaktande vid intäktsredovisningen. Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 dagar.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaningstillfället. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i SEK och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna huvudsakligen säljs i USD och en mindre del i SEK och EUR.
Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskanings- värdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaningsvärdet inkluderar alla utgifter som är hänförliga till tillverkningsprocessen samt lämplig andel av tillhörande tillverk- ningsomkostnader, baserat på normal kapacitet. Anskaningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten minskat med eventuella tillämpliga försäljningskostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen. Per varje balansdag görs en beräkning av nettoförsäljningsvärdet för varulagret varmed de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga beaktas. Det framtida försäljningsvärdet kan påverkas av framtida teknologi och andra marknadsdrivna förändringar som kan minska framtida försäljningspriser.
Den interna rapportering som styrelsen styr efter är på bolagets aggregerade nivå. För intäkternas fördelning och övrig segmentsinformation, se not 3.
CTT Systems AB (publ.), org.nr. 556430-7741, bildades 1991 och har sitt säte i Nyköping. CTT är ett Mid Cap-företag noterat hos Nasdaq Stockholm sedan mars 1999. CTTs huvudsakliga verksamhet innefattar utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan.
Riskerna i bolagets verksamhet kan generellt delas in i operationella risker relaterade till aärsverksamheten och finansiella risker relaterade till finansverksamheten. CTT följer kontinuerligt upp risker och mitigeringsaktiviteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget.
Covid-19-pandemin som drabbade världen i början av 2020 hade stor påverkan på resultat och kassaflöde främst under 2020 och 2021. Under 2022, efter två år av nedstängning och reserestriktioner, har bolaget börjat återhämta sig och växa i efterdyningarna av pandemin.
I början av 2022 hade CTT särskilt fokus på kriget i Ukraina och CTTs aärer i Ryssland, där vi kontinuerligt övervakade och utvärderade direkta och indirekta finansiella eekter för CTT av kriget. Den höga inflationen och ränteläget som uppstod efter detta har såklart påverkat CTT, men inte väsentligt under året.
Ingen avgörande förändring av väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer (klimat inkluderat) har skett under året, men CTT har som tidigare en ovanligt ensidig valutapåverkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD, däremot eftersträvas inköp samt banklån i USD. Större förändringar i USD/SEK-kursen leder till att valutaeekterna blir väsentliga.
En detaljerad redovisning av CTTs risker, osäkerhetsfaktorer samt hantering av desamma återfinns på sidorna 62 - 66 i bolagets årsredovisning för år 2022.
NOT 1 Allmän information sidan 81
NOT 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 81
NOT 3 Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter 84
NOT 4 Övriga externa kostnader och övriga rörelsekostnader 85
NOT 5 Personal 85
NOT 6 Skatt 87
NOT 7 Årets resultat 87
NOT 8 Resultat per aktie 87
NOT 9 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 87
NOT 10 Licenser 87
NOT 11 Övriga immateriella tillgångar 88
NOT 12 Byggnader och mark 88
NOT 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar 88
NOT 14 Inventarier, verktyg och installationer 88
NOT 15 Andelar i koncernföretag 88
NOT 16 Finansiella tillgångar och skulder 88
NOT 17 Varulager 89
NOT 18 Kundfordringar 89
NOT 19 Övriga fordringar 89
NOT 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 89
NOT 21 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 89
NOT 22 Checkräkningskredit 89
NOT 23 Likvida medel 89
NOT 24 Eget kapital 89
NOT 25 Avsättningar 90
NOT 26 Löptider finansiella skulder 90
NOT 27 Avstämning av skulder som härrör från finansieringsverksamheten 91
NOT 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 91
NOT 29 Transaktioner med närstående 91
NOT 30 Kapitalförvaltning och finansiell riskhantering 91
NOT 31 Händelser efter balansdagen 92
NOT 32 Förslag till vinstdisposition 92
Denna årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2023. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2023.
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 81
80 CTT ÅRSREDOVISNING 2022# Fordringar
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.
Egenupparbetade immateriella tillgångar utgörs av balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. För dessa sker avskrivning på normalt 5 år från då tillgången tas i bruk. Pågående utveckling avseende aktivering av balanserade utvecklingskostnader gällande projekten Boeing 777X och New Zonal Dryer har ännu inte slutförts, varmed avskrivningar ej påbörjats. Planerad avskrivning för Boeing 777X är produktionsberoende under max 10 år. För New Zonal Dryer-projektet är den tänkta avskrivningen 10 år.
Licenser utgörs av licens köpt för utvecklingsarbete och har skrivits av utifrån produktionstakt. Licensen blev till fullo avskriven under 2020 och utrangerades under 2021.
Materiella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde eller tillverkningskostnader inklusive utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att kunna användas enligt intentionerna med investeringen. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och andra direkt hänförliga utgifter såsom utgifter för leverans, hantering, installation, montering, lagfarter och konsulttjänster. I anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anläggningstillgång ingår även indirekta tillverkningskostnader. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.
Per varje balansdag görs en genomgång av gällande bedömningar av nyttjandeperioder för avskrivningsbara tillgångar. Osäkerheten i dessa bedömningar beror på teknisk inkurans som kan förändra användningen av tillgångarna. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden.
Följande avskrivningstider har tillämpats.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 5–10 år | 5–10 år |
| Licenser | Produktionsberoende | Produktionsberoende |
| Övriga immateriella tillgångar | 5–10 år | 5–10 år |
Licenser skrivs av utifrån leveranser, så kallad produktionsberoende avskrivning.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Byggnader | 10–100 år | 10–100 år |
| Markanläggningar | 20–40 år | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3–10 år | 3–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3–10 år | 3–10 år |
| - Inkl. Förbättringsutgifter på annans fastighet | 5 år | 5 år |
| - Inkl. Datautrustning | 3–5 år | 3–5 år |
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning. Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt som företagsledningen avsett som t. ex. utgifter för material och tjänster samt ersättning till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I bolagets balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsarbeten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar. Avskrivning påbörjas i samband med den månad tillgång färdigställts och tas i bruk. Bolaget redovisar avsättning till fond för utvecklingsarbeten inom bundet eget kapital med samma belopp som aktiveras under året som immateriell anläggningstillgång avseende egna balanserade utvecklingsarbeten.
De redovisade värdena för bolagets anläggningstillgångar kontrolleras årsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Redovisat värde testas minst en gång per år eller oftare om indikation på en värdenedgång har identifierats. Vid varje nedskrivningsprövning beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. För att bedöma nedskrivningsbehovet beräknas återvinningsvärdet för varje tillgång eller kassagenererande enhet baserat på förväntade framtida kassaflöde och med användning av en lämplig ränta för att kunna diskontera kassaflödet. Osäkerheter ligger i antaganden om framtida kassaflöde och fastställande av en lämplig diskonteringsränta.
Bolaget tillämpar undantaget i RFR 2 och redovisar leasingavgifterna som kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjanderätt och leasingskuld redovisas inte i balansräkningen. Leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler, datorer och bilar.
Avsättningar för produktgarantier, förlustkontrakt eller andra krav redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en tidigare händelse och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att behövas samt att beloppen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tidpunkten eller beloppet för utflödet kan fortfarande vara osäkert. Avsättningar värderas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen, baserat på de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga på balansdagen.
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders funktionsgaranti på sina produkter. Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försäljning. Avsättningens storlek är beräknad som 3 % av försäljningspriset på OEM-system till nya plattformar, 1 % på reservdelar och reparationer, 0 % på förbrukningsmaterial och viss del av försäljning utöver kärnverksamheten, samt 1 % eller 2 % på all annan försäljning. Avsättningens storlek är baserad på historiskt utfall av garantikostnader.
Lånekostnader vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalificerade tillgångar aktiveras i balansräkningen. Under 2022, och ej heller under 2021, har några lån direkt hänförliga till investeringsprojekt upptagits varför någon aktivering ej har skett.
Ersättningar för pensioner efter anställning erläggs genom fortlöpande betalningar till externa motparter, vilka därmed tar över förpliktelserna mot de anställda. Inom CTT finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Företagets förpliktelser avseende avgifterna för både de avgiftsbestämda och de förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt pensionsrätten intjänas genom tjänstgöringen. Pensionsplanen för en pensionsutfästelse till bolagets VD tryggas genom en kapitalförsäkring hos ett externt företag. Värdet på denna förpliktelse beräknas med ledning av företagstekniska grunder.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda (premiebestämda) pensionsplaner klassificeras planer där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter (premier) som företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Förmånsbestämda pensionsplaner
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentandel av lönen. Pensionsplanen enligt ITP2 tryggas genom en försäkring i Alecta och redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. CTT har inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan.
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda.
CTT har inga utestående optioner eller pågående optionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det verkliga värdet.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns främst leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder). En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments-avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget har enbart en kategori av finansiella tillgångar och skulder vilket är upplupet anskaffningsvärde. Poster som ingår i denna kategori är följande:
Andra långfristiga fordringar
Kapitalförsäkringar tillhör denna kategori.
Kundfordringar
Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för förväntade kreditförluster.# Noter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet eller om en underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital redovisas även tillhörande skatteeffekt mot eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
CTT har valt att fördela nettoomsättningen på produktområdena Systemförsäljning, Reservdelar och underhåll samt Övrig varuförsäljning. Inom respektive produktområde delas omsättningen upp ytterligare, se nedan.
Nettoomsättningens fördelning på produktområden
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Systemförsäljning | ||
| OEM | 20,2 | 24,7 |
| Retrofit | - | 7,6 |
| Private jet | 20,5 | 9,7 |
| S: | 40,7 | 42,0 |
| Reservdelar och underhåll | ||
| Eftermarknad | 186,9 | 98,6 |
| S: | 186,9 | 98,6 |
| Övrig varuförsäljning | ||
| Försäljning utöver kärnverksamheten | 13,0 | 10,7 |
| S: | 13,0 | 10,7 |
| S:a | 240,6 | 151,2 |
Varav vinstavräkningsprojekt som intäktsredovisas över tid. Övriga intäkter redovisas vid viss tidpunkt, dvs vid leverans.
Nettoomsättningens geografiska fördelning
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Sverige | 14,9 | 11,4 |
| USA | 68,4 | 48,2 |
| Danmark | 92,0 | 53,5 |
| Övriga världen | 65,2 | 38,2 |
| S:a | 240,6 | 151,2 |
Under 2022 var 77 % (73) av CTTs totala försäljningsintäkter hänförliga till tre kunder, Boeing, CTTs kund för A350-programmet och vår största distributör till flygbolagen som stod för 30 % (29), 9 % (9) respektive 38 % (36) av bolagets försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna främst hänförs till leveranser till Boeing 787-programmet och att våra slutkunder i distributörsled är ett stort antal flygbolag. Övrig andel av försäljningsintäkterna var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 10 % av bolagets försäljningsintäkter. Av ingående värde 2022 på balansposten ”Upparbetad men ej fakturerad intäkt”, 3,8 MSEK, har 91 % fakturerats under 2022. Resterande 9 % kommer inte att faktureras då det avser ett i förväg stängt projekt. Balansposten ”Fakturerad men ej upparbetad intäkt” hade inget ingående värde 2022. Balansposten ”Förskott från kunder” avser tre avtalskunder där intäkterna förväntas redovisas under 2023. Utöver det finns en avtalskund där intäkterna förväntas redovisas efter 2023. Den senare avser en mindre del, 12 %, av balansposten.
| Övriga rörelseintäkter | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster | 16,0 | 10,8 |
| Jämförelsestörande poster 1) | - | 9,1 |
| Övrigt | 0,5 | 0,2 |
| S:a | 16,5 | 20,1 |
1) Jämförelsestörande poster från OEM-segmentet som har påverkat övriga rörelseintäkter 2021 positivt med 9,1 MSEK.
I posten Övriga externa kostnader ingår arvoden till revisor, se specifikation nedan.
Arvoden till revisor (KSEK)
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Grant Thornton Sweden AB | ||
| Revisionsuppdrag | 667 | 807 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 199 | 171 |
| Skatterådgivning | 28 | 69 |
| S:a | 894 | 1 047 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser kvalitetssäkringstjänster såsom översiktlig granskning av delårsrapport. Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet.
I beloppet för Övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 6,6 MSEK (6,2), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 4,5 MSEK (4,3) Totala återstående leasingavgifter uppgår till 18,3 MSEK (19,6), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 16,3 MSEK (17,0). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:
Leasingavgifter
| Förfalloperiod: | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 5,8 | 5,0 |
| Senare än 1 år men inom 5 år | 12,5 | 14,6 |
| Senare än 5 år | - | - |
| S:a | 18,3 | 19,6 |
| Övriga rörelsekostnader | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Valutakursförluster | 9,6 | 3,3 |
| S:a | 9,6 | 3,3 |
| Medelantalet anställda | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Kvinnor | 22 | 20 |
| Män | 50 | 56 |
| Totalt | 72 | 76 |
| Styrelse | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Kvinnor | 2 | 2 |
| Män | 4 | 4 |
| Totalt | 6 | 6 |
| Företagsledning och VD | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Kvinnor | 1 | 1 |
| Män | 8 | 8 |
| Totalt | 9 | 9 |
Personalkostnader (KSEK)
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | ||
| Löner, arvoden och ersättningar | 42 284 | 40 319 |
| Pensionskostnader | 5 579 | 5 514 |
| Avsättning till vinstandelsstiftelse | 5 645 | 1 219 |
| S:a löner och andra ersättningar | 53 508 | 47 053 |
| Sociala kostnader | ||
| Sociala kostnader (inkl. särskild löneskatt) på löner, arvoden, ersättningar och pensionskostnader | 14 115 | 14 098 |
| Särskild löneskatt på avsättning till vinstandelsstiftelse | 1 370 | 296 |
| S:a sociala kostnader | 15 485 | 14 393 |
| Övriga personalkostnader | 102 | 93 |
| S:a personalkostnader | 69 095 | 61 539 |
ska förvärvas, ska mottagande part göra aktieförvärven under den närmast följande tiden efter årsstämman. Några övriga särskilda avtal om rörliga ersättningar utöver lön, bonusprogram, vinstandelsstiftelse, pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Se tabell nedan för beloppsgränser kopplat till bonusprogram och vinstandelsstiftelse. Se bolagsstyrningsrapporten för ytterligare information.
Rörliga ersättningar och avsättning till vinstandelsstiftelse
| VD | Övriga ledande befattningshavare | Samtliga anställda | |
|---|---|---|---|
| Maximal kostnad av bolagets resultat före skatt (%) | 2,5 | 2,5 | 7,5 (dock maximalt totalt 30 % av beslutad utdelning) |
| Maximal ersättning på individnivå (andel av årslön) | 6/12 | 2/12 | 2/12 (för vinstandelsstiftelsen gäller genomsnittlig månadslön för samtliga anställda som tak) |
Löner och andra ersättningar 2022 (KSEK)
| Styrelsearvode | Revisionsutskottsarvode | Övriga ersättningar till styrelsen | Grundlön | Rörlig ersättning | Förmåner | Pensioner | Avsättning till vinstandelsstiftelse | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande: Tomas Torlöf | 350 | - | - | - | - | - | - | - | 350 |
| Övriga styrelseledamöter: | |||||||||
| Steven Buesing | 170 | - | - | - | - | - | - | - | 170 |
| Anna Carmo E Silva | 135 | 30 | - | - | - | - | - | - | 165 |
| Annika Dalsvall | 170 | 70 | - | - | - | - | - | - | 240 |
| Per Fyrenius | 170 | - | - | - | - | - | - | - | 170 |
| Anna Höjer | 35 | 8 | - | - | - | - | - | - | 43 |
| Björn Lenander | 170 | 38 | 1 | - | - | - | - | - | 209 |
| Anställda: | |||||||||
| VD, Torbjörn Johansson | - | - | - | 1 088 | 167 | 30 | 112 | 21 | 1 417 |
| VD, Henrik Höjer | - | - | - | 1 676 | 500 | 65 | 649 | 62 | 2 950 |
| Övr. ledande befattningshavare | - | - | - | 7 717 | 1 319 | 425 | 2 240 | 549 | 12 249 |
| Övriga anställda | - | - | - | 27 878 | - | 74 | 2 579 | 5 014 | 35 545 |
| S:a | 1 200 | 145 | 1 | 35 359 | 1 985 | 593 | 3 579 | 5 645 | 53 508 |
Löner och andra ersättningar 2021 (KSEK)
| Styrelsearvode | Revisionsutskottsarvode | Övriga ersättningar till styrelsen | Grundlön | Rörlig ersättning | Förmåner | Pensioner | Avsättning till vinstandelsstiftelse | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande: Tomas Torlöf | 320 | - | - | - | - | - | - | - | 320 |
| Övriga styrelseledamöter: | |||||||||
| Steven Buesing | 140 | - | - | - | - | - | - | - | 140 |
| Annika Dalsvall | 140 | 55 | - | - | - | - | - | - | 195 |
| Per Fyrenius | 140 | - | - | - | - | - | - | - | 140 |
| Anna Höjer | 140 | 30 | - | - | - | - | - | - | 170 |
| Björn Lenander | 140 | 30 | - | - | - | - | - | - | 170 |
| Anställda: | |||||||||
| VD | - | - | - | 2 142 | 231 | 129 | 664 | 17 | 3 182 |
| Övr. ledande befattningshavare | - | - | - | 7 452 | 384 | 408 | 2 235 | 116 | 10 596 |
| Övriga anställda | - | - | - | 28 311 | - | 127 | 2 615 | 1 086 | 32 140 |
| S:a | 1 020 | 115 | - | 37 905 | 615 | 664 | 5 514 | 1 219 | 47 053 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvode utgår även för revisionsutskottsarbete.
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, förmåner, pensionsförsäkring och avsättning till vinstandelsstiftelse. VDs lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.
Övriga ledande befattningashavare utgörs av bolagets ledningsgrupp som per 2022-12-31 bestod av sju personer (8).
VD och CTT har båda rätt att påkalla pension för VD vid 67 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser. Pensionen för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbaserad och följer ITP-planerna, alternativt omfattar avsättning i nivå med ITP. Utöver betalda pensionspremier förekommer inte några ytterligare pensionsförpliktelser.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Årets skatt | ||
| Aktuell skatt | -17,5 | -3,7 |
| S:a | -17,5 | -3,7 |
Avstämning av effektiv skatt
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 83,9 | 17,9 |
| Skattekostnad 20,6 % | -17,3 | -3,7 |
| Skatteeffekt av skattemässiga justeringar: | ||
| Övriga skattemässiga justeringar | -0,3 | 0,0 |
| S:a | -17,5 | -3,7 |
Årets resultat har påverkats av valutadifferenser enligt följande:
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär | 6,4 | 7,5 |
| Valutakursdifferens på fordringar och skulder av finansiell karaktär | -6,5 | -7,5 |
| S:a | 0,0 | 0,0 |
VD har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår till en årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga villkor.
De rörliga ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörelseresultat och i vissa fall omsättning. Avsättning till vinstandelsstiftelse görs enligt enhetliga regler där samtliga anställda inklusive VD behandlas lika. Beloppet som avsätts till vinstandelsstiftelsen kan komma att ändras i samband med bolagets årsstämma. Totala beloppet för rörliga ersättningar har reserverats i bokslutet och utbetalas efter årsstämman. För de delar av de rörliga ersättningarna där villkoret för ersättningen är att CTT-aktier
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var 12 529 443 (12 529 443). Eftersom det ej finns några utestående teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärden | 104,4 | 100,2 |
| Årets aktiverade utgifter | 6,2 | 8,4 |
| Nedskrivningar 1) | - | -4,3 |
| Utgående ackumulerade anskaningsvärden | 110,5 | 104,4 |
| Ingående avskrivningar | -29,3 | -28,3 |
| Årets avskrivningar | -1,9 | -1,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -31,2 | -29,3 |
| Utgående planenligt restvärde 2) | 79,4 | 75,1 |
1) Jämförelsestörande poster från OEM-segmentet som har påverkat nedskrivningar negativt med 4,3 MSEK.
2) Restvärde specificerat per utvecklingsprojekt:
- Boeing 777X 3) | 50,7 | 47,7
- New Zonal Dryer 4) | 17,0 | 15,6
- Övriga | 11,7 | 11,8
- S:a | 79,4 | 75,1
3) Avskrivning har ej påbörjats eftersom pågående utveckling ännu inte slutförts. Planerad avskrivningstid är produktionsberoende under max 10 år.
4) Avskrivning har ej påbörjats eftersom pågående utveckling ännu inte slutförts. Tänkt avskrivningstid är 10 år.
Årets aktiverade belopp om 6,2 MSEK (8,4) utgörs av utvecklingsarbeten främst kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. Av ackumulerade anskaningsvärden avser 67,6 MSEK (63,3) pågående utvecklingsprojekt. Utöver de balanserade utgifterna har även utgifter för test och utveckling löpande kostnadsförts med 2,3 MSEK (3,8).
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärden | - | 9,9 |
| Utrangeringar | - | -9,9 |
| Utgående ackumulerade anskaningsvärden | - | - |
| Ingående avskrivningar | - | -9,9 |
| Årets avskrivningar | - | - |
| Utrangeringar | - | 9,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | - | - |
| Utgående planenligt restvärde | - | - |
Under hösten 2013 ingicks ett licensavtal avseende utveckling av kontrollenheter till större Cair system med Nord Micro. Licenskostnaden uppgår till 10,0 MSEK. Avtalet innebar en förpliktelse att inom en 5-årsperiod köpa ett visst antal enheter och avskrivningar sker vid var leverans av enhet, s k produktionsberoende avskrivningsmetod. Under 2018 löpte licensavtalet ut och skulden till Nord Micro återbetalades till fullo. Licensen blev till fullo avskriven under 2020 och utrangerades under 2021.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärden | 4,9 | 4,9 |
| Inköp | 0,3 | - |
| Utgående ackumulerade anskaningsvärden | 5,2 | 4,9 |
| Ingående avskrivningar | -4,1 | -3,8 |
| Årets avskrivningar | -0,3 | -0,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -4,4 | -4,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 0,8 | 0,8 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärden | 30,8 | 30,8 |
| Inköp | 0,0 | - |
| Utgående ackumulerade anskaningsvärden | 30,8 | 30,8 |
| Ingående avskrivningar | -5,0 | -4,4 |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -0,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -5,9 | -5,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 24,9 | 25,7 |
| Varav mark | 0,4 | 0,4 |
| Varav markanläggningar | 1,0 | 1,1 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärden | 19,5 | 19,4 |
| Inköp | 0,2 | 0,1 |
| Utgående ackumulerade anskaningsvärden | 19,6 | 19,5 |
| Ingående avskrivningar | -3,8 | -1,7 |
| Årets avskrivningar | -2,4 | -2,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -6,2 | -3,8 |
| Utgående planenligt restvärde | 13,4 | 15,6 |
Av varulagrets totala värde på 116 MSEK (100) per 2022-12-31 har 1,2 MSEK (1,1) reserverats för inkurans. Årets kostnadsförda inkurans uppgick till 0,1 MSEK (0,0).
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Bolaget har bedömt kreditkvalitén på sina fordringar utifrån kundens kreditvärdighet. Utifrån denna bedömning har reserveringar för osäkra kundfordringar per 2022-12-31 uppgått till 1,5 MSEK (0,4). Kundförluster under året uppgick till 1,1 MSEK (0,3).
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Åldersanalys för ej nedskrivna kundfordringar | ||
| Ej förfallna | 35,7 | 23,6 |
| Mindre än 3 månader | 22,9 | 8,4 |
| 3-6 månader | 1,5 | - |
| 7-12 månader | 1,1 | 2,0 |
| Mer än 12 månader | 1,3 | 4,7 |
| S:a | 62,5 | 38,7 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Momsfordringar | 2,6 | 1,8 |
| Övrigt | 0,3 | 0,2 |
| S:a | 2,9 | 2,0 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 1,3 | 1,1 |
| Förutbetalda försäkringskostnader | 0,3 | 0,3 |
| Förutbetalda underhålls- och licensavgifter | 0,9 | 1,0 |
| Övrigt | 0,9 | 1,3 |
| S:a | 3,4 | 3,7 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärden | 49,0 | 48,9 |
| Inköp | 0,7 | 0,2 |
| Utgående ackumulerade anskaningsvärden | 49,8 | 49,0 |
| Ingående avskrivningar | -42,3 | -39,3 |
| Årets avskrivningar | -2,6 | -3,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -44,9 | -42,3 |
| Utgående planenligt restvärde | 4,8 | 6,7 |
Andelarna nedan avser innehav i det vilande dotterbolaget CTT Systems Inc, USA.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Utgående bokfört värde | 0,0 | 0,0 |
Nedan presenteras bolagets finansiella tillgångar och skulder som ingår i kategorin upplupet anskaningsvärde.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Redovisat värde | Redovisat värde |
| Andra långfristiga fordringar | ||
| Kapitalförsäkring | 0,2 | - |
| S:a | 0,2 | - |
| Kundfordringar | ||
| Kundfordringar | 62,5 | 38,7 |
| Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet | 62,5 | 38,7 |
| Likvida medel | ||
| Likvida medel i SEK | 54,8 | 45,8 |
| Likvida medel i USD | 5,3 | 3,5 |
| S:a | 60,1 | 49,3 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Finansiella skulder | Redovisat värde | Redovisat värde |
| Andra finansiella skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut i USD | 45,4 | 72,1 |
| Leverantörsskulder | 17,9 | 15,4 |
| Övriga kortfristiga finansiella skulder | 0,8 | 1,3 |
| S:a | 64,2 | 88,9 |
Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har lämnats som säkerhet för bolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. En kaptialförsäkring har tecknats för att trygga en pensionsutfästelse till bolagets VD. Några eventualförpliktelser finns ej gentemot externa parter.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||
| Fastighetsinteckningar | 12,0 | 12,0 |
| Företagsinteckningar | 94,5 | 94,5 |
| Kapitalförsäkring för pensionsutfästelse VD | 0,2 | - |
| Eventualförpliktelser | ||
| Inga | Inga | Inga |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Beviljad kredit (ej utnyttjad) | 26,4 | 22,8 |
Bolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 26 366 000 SEK.
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och bank i balansräkningen.
Eget kapital består av bundet eget kapital och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet utgörs av aktiekapital, reservfond och fond för utvecklingsutgifter. Det fria egna kapitalet utgörs av årets resultat samt balanserat resultat. I posten balanserat resultat ingår, förutom balanserat resultat, även en överkursfond.
Bundet eget kapital får inte användas till vinstutdelning.
Aktiekapital
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten för att senare användas till att täcka eventuella förluster.
Fond för utvecklingsutgifter
Det belopp som aktiveras avseende egenupparbetade utvecklingsutgifter ska föras om från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital. Fonden ska minskas i takt med att de aktiverade utgifterna skrivs av eller ned.
Fritt eget kapital utgörs tillsammans med årets resultat och balanserat resultat, även av en överkursfond. Fritt eget kaptial är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Överkursfond
Överkursfond uppkommer då en nyemission av aktier tecknas till överkurs. När det fastställda priset på de nya aktierna vid en nyemission är högre än det nominella värdet på de befintliga aktierna, tillförs den överstigande delen överkursfonden. Fram till år 2020 har överkursfonden varit en fri fond, vilket innebär att de avsättningar CTT gjort vid nyemissioner har tagits upp i en fri fond och ingått i fritt eget kapital. Fr o m 2021 har aktiebolagslagen uppdaterats med att överkursfonden antingen kan vara fri eller bunden, alternativt fördelas mellan dessa. Den resterande delen, som motsvarar det nominella värdet, tillförs posten aktiekapital (i bundet eget kapital).
Balanserat resultat
Balanserat resultat utgörs av föregående års balanserade resultat. Förändringar av eget kapital framgår av tabellen Förändring i eget kapital.# NOT 25 AVSÄTTNINGAR
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående avsättning | 3,8 | 6,1 |
| I anspråktagna belopp | -1,9 | -3,3 |
| Årets avsättning | 1,3 | 1,0 |
| Utgående avsättning | 3,2 | 3,8 |
Avsättningen för garantiåtaganden förväntas utnyttjas under den kommande 4-årsperioden. Över längre tid gäller att i takt med en ökad försäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående avsättning | - | - |
| Årets avsättning | 0,2 | - |
| Utgående avsättning | 0,2 | - |
Övriga avsättningar avser en kapitalförsäkring som har tecknats för att trygga en pensionsutfästelse till bolagets VD.
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående avsättning | - | - |
| Årets avsättning | 0,2 | - |
| Utgående avsättning | 0,2 | - |
Förfaller till betalning enligt följande:
| Inom 1 år | 1–2 år | 2–3 år | 3–4 år | 4–5 år | Senare än 5 år | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | |||||||
| Räntebärande finansiella skulder | |||||||
| De räntebärande skulderna till kreditinstitut | 1,4 | 6,5 | 32,8 | 31,5 | - | - | 72,1 |
| S:a | 1,4 | 6,5 | 32,8 | 31,5 | - | - | 72,1 |
| Räntor på finansiella skulder | |||||||
| Räntor | 1,1 | 1,1 | 0,5 | 0,1 | - | - | 2,9 |
| S:a | 1,1 | 1,1 | 0,5 | 0,1 | - | - | 2,9 |
| S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | 2,5 | 7,6 | 33,3 | 31,7 | - | - | 75,1 |
| Icke räntebärande finansiella skulder | |||||||
| Leverantörsskulder | 15,4 | - | - | - | - | - | 15,4 |
| Övriga skulder, del av | 1,3 | - | - | - | - | - | 1,3 |
| S:a icke räntebärande finansiella skulder | 16,7 | - | - | - | - | - | 16,7 |
| S:a finansiella skulder | 19,2 | 7,6 | 33,3 | 31,7 | - | - | 91,8 |
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar. Redovisade belopp motsvarar det verkliga värdet. För lån i utländsk valuta har gällande valutakurs per bokslutsdagen använts.
Per 31 december 2022 respektive 2021 har bolagets finansiella skulder avtalade löptider (inklusive räntebetalningar i tillämpliga fall) som kan sammanfattas enligt nedan.
Förfaller till betalning enligt följande:
| Inom 1 år | 1–2 år | 2–3 år | 3–4 år | 4–5 år | Senare än 5 år | S:a | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | |||||||
| Räntebärande finansiella skulder | |||||||
| De räntebärande skulderna till kreditinstitut | 45,4 | - | - | - | - | - | 45,4 |
| S:a | 45,4 | - | - | - | - | - | 45,4 |
| Räntor på finansiella skulder | |||||||
| Räntor | 3,5 | - | - | - | - | - | 3,5 |
| S:a | 3,5 | - | - | - | - | - | 3,5 |
| S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor | 49,0 | - | - | - | - | - | 49,0 |
| Icke räntebärande finansiella skulder | |||||||
| Leverantörsskulder | 17,9 | - | - | - | - | - | 17,9 |
| Övriga skulder, del av | 0,8 | - | - | - | - | - | 0,8 |
| S:a icke räntebärande finansiella skulder | 18,7 | - | - | - | - | - | 18,7 |
| S:a finansiella skulder | 67,7 | - | - | - | - | - | 67,7 |
| Kassaflöden | Icke kassaflö- despåverkande förändringar | 2021-12-31 | Nya lån | Amor- tering | Valutakurs- dierenser | 2022-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 72,1 | - | -33,7 | 7,0 | 45,4 | ||
| S:a skulder härrörande från finansieringsverksamheten | 72,1 | 45,4 |
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 9,7 | 2,3 |
| Semesterlöneskuld | 4,5 | 5,2 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,4 | 1,6 |
| Upplupen särskild löneskatt | 1,3 | 1,3 |
| Upplupen provision och royalty | - | 0,1 |
| Fakturerade underhållsavtal | 0,1 | 0,1 |
| Övrigt | 2,7 | 1,5 |
| S:a | 19,7 | 12,1 |
Under räkenskapsåret utfördes inga transaktioner med närstående (0). Per 2022-12-31 fanns det inga skulder till närstående (samma som fg år). I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstående träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
Det övergripande målet för bolagets finansfunktion gällande kapitalförvaltningen är att säkerställa bolagets förmåga att fortsätta verksamheten, att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av verksamheten samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på bolagets resultat. Härav följer att finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, kan säkring tillämpas. Då bolaget per 2022-12-31 inte har några utestående terminssäkringar har terminskontrakt avseende framtida kassaflöden inte prognostiserats. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan bolaget exempelvis justera beloppet på utdelningen, ta upp nya eller amortera lån, återköpa aktier, nyemittera aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Nedan beskrivs bolagets bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering.
90 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 91
Bolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i SEK även om en del av främst inköp av produktionsmaterial köps i USD. Produkterna säljs nästan uteslutande i USD med endast en liten andel av försäljningen i SEK och EUR. Bolagets skulder till kreditinstitut i USD uppgick per balansdagen till 4,3 MUSD. Checkräkningskrediten i USD var inte utnyttjad. En högre USD-kurs på balansdagen med +10 % skulle ha medfört en negativ påverkan på resultat efter finansnetto med -430 KUSD. Se även förvaltningsberättelsen under rubrik Finansiella risker. För påverkan på rörelseresultatet, se not 7.
Bolagets ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt bolagets finansiering hos kreditinstitut. Bolagets finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras. Bolagets skulder till kreditinstitut är i USD och uppgick per balansdagen till 4,3 MUSD. En procentenhet högre ränta skulle innebära ökade räntekostnader med 43 KUSD på årsbasis.
Bolagets finansiella instrument per 2022-12-31 varierar inte p g a förändringar i marknadspriser. Bolagets lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Tack vare de täta kontakter som bolaget har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. Försäljningsområdena Retrofit och Private jet bedöms ha högre kreditrisk än övriga försäljningsområden. För dessa områden tecknar CTT kreditriskförsäkring i de fall det är möjligt. En helt dominerande del av kundfordringar utöver Retrofit och Private jet avser Boeing, CTTs kund för A350-programmet samt vår största distributör till flygbolagen, alla vilka CTT har en långtgående och nära relation med.
Bolagets finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering om sammanlagt 96 MSEK (125) varav 45 MSEK (72) var utnyttjad. Förändringen från föregående år består dels av amortering av lån, dels av en ökning till följd av en svagare SEK mot USD under året eftersom bankfinansieringen sker i USD. Gentemot företagets bank finns en utställd kovenant som specificerar hanteringen av immateriella rättigheter, en soliditet om minst 30 %, upptagande av nya finansiella skulder, lämnandet av säkerheter samt informationsplikt. För majoriteten av den outnyttjade delen av bankfinansieringen finns därutöver en utställd kovenant som även specificerar en rörelsemarginal om minst 10 % över de senaste fyra kvartalen. CTT uppfyllde kovenanterna med god marginal vid årets utgång.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens utgång.
| SEK | |
|---|---|
| Vinstmedel till förfogande: | |
| Balanserade vinstmedel | 82 310 880 |
| Överkursfond | 28 856 978 |
| Årets vinst | 66 319 563 |
| S:a | 177 487 421 |
| Utdelning till aktieägarna med 4,05 SEK per aktie (12 529 443 aktier) | 50 744 244 |
| Balanseras i ny räkning | 126 743 177 |
| S:a | 177 487 421 |
Under 2022 utbetalade CTT en utdelning på 9 898 KSEK (21 801) till aktieägarna. Detta motsvarar en utdelning på 0,79 SEK per aktie (1,74). Under 2023 föreslår styrelsen en utdelning på 50 744 KSEK (4,05 SEK per aktie). I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2022. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion.
NoterNoter
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Årsredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2023. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 4 maj 2023.# Nyköping 2023-03-30
Tomas Torlöf Ordförande
Steven Buesing Styrelseledamot
Anna Carmo E Silva Styrelseledamot
Annika Dalsvall Styrelseledamot
Per Fyrenius Styrelseledamot
Björn Lenander Styrelseledamot
Henrik Höjer Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2023-03-30
Grant Thornton Sweden AB
Camilla Nilsson Auktoriserad revisor
92 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 CTT ÅRSREDOVISNING 2022 93
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ.) Org.nr. 556430–7741
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för CTT Systems AB (publ.) för år 2022 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70–79. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 48–93 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av CTT Systems AB (publ.)s finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dessa finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70–79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till bolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Intäkterna från nyförsäljning och reservdelsförsäljning av produkter redovisas när prestationsåtagande har uppfyllts och kontroll av varan har övergått till kunden vid viss tidpunkt, vilket är vid leverans av varan. Intäkter för dessa varuleveranser står för större delen av intäkterna i bolaget och vi har därmed bedömt att intäktsredovisningen för varuleveranser är ett särskilt betydelsefullt område för vår revision. För ytterligare information och beskrivning av området, se not 3 samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen.
Som en del av vår revision avseende intäktsredovisning av varuleveranser har vi genomfört ett antal granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Genomgång, utvärdering och test av den interna kontrollen för att intäktsredovisning av varuleveranser sker i rätt tid och med korrekt belopp.
* Dataanalyser avseende fullständighet i redovisade utleveranser samt avklipps granskning och analytiska granskningsåtgärder.
* Granskning av värderingen av bolagets kundfordringar för redovisade intäkter per bokslutsdagen.
* Granskning av lämnade upplysningar i årsredovisningen och att dessa i allt väsentligt överensstämmer med kraven enligt Årsredovisningslagen och IFRS.
Bolaget har betydande lager av råvaror, halvfabrikat, produkter i arbete och färdiga varor uppgående till 116,4 MSEK. Som framgår av redovisningsprinciperna under punkten varulager görs en beräkning av nettoförsäljningsvärdet per varje balansdag. Då värderingen av varulagret är beroende av företagsledningens bedömningar om nettoförsäljningsvärdet, anser vi att området är ett särskilt betydelsefullt område för vår revision. För ytterligare information och beskrivning av området, se not 17 samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen.
Som en del av vår revision avseende värdering av varulager har vi genomfört ett antal granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Granskning av bolagets interna kontroll av trögrörliga varor samt bedömningar av inkurans och nettoförsäljningspriser.
* Analytisk granskning av bruttovinster och omsättningshastigheter.
* Granskning av ett urval av poster i råvarulager mot inköpspriser samt utvärdering av rimligheten i produktkalkyler för produkter i arbete och färdigvarulager.
* Granskning av lämnade upplysningar i årsredovisningen och att dessa i allt väsentligt överensstämmer med kraven enligt Årsredovisningslagen och IFRS.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 1–47 och 98-101. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2022 som kommer att avges efter datumet för denna revisionsberättelse utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
* identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
* ska vi sätta oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
* utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
* drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten.# REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST ELLER FÖRLUST
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems AB (publ.) för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar”. Vi är oberoende i förhållande till CTT Systems AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap 4 a § lag (2007:538) om värdepappersmarknaden för CTT Systems AB (publ) för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till CTT Systems AB (publ.) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap 4 a § lag (2007:538) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap 4 a § lag (2007:538) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför vår granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen.# REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70–79 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens övriga delar samt är i överensstäm- melse med årsredovisningslagen.
Grant Thornton Sweden AB utsågs till CTT Systems AB (publ.) revisorer av bolags- stämman den 4 maj 2022 och har varit bolagets revisor sedan före 1994.
Stockholm den 30 mars 2023
Grant Thornton Sweden AB
Camilla Nilsson
Auktoriserad revisor
96 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 97
Årsstämman äger rum torsdagen den 4 maj 2023 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping.
Aktieägare som vill delta i stämman på plats eller genom poströstning ska:
• vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 25 april 2023
• anmäla sitt deltagande till CTT senast den 27 april 2023, om deltagande på plats eller genom att avge sin poströst enligt instruktionerna i kallelsen
För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporate-governance/annual- general- meeting/
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvo- desfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstäm- man 2023 utgörs valberedningen av Patrik Jönsson (SEB Investment Management), Steven Buesing (Collins Aerospace, Inc.), Jonathan Schönbäck (ODIN Fonder) samt Tomas Torlöf (Trulscom Förvaltning AB) som ordförande.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås måndagen den 8 maj 2023. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning kunna utbetalas genom Euroclear Sweden ABs försorg torsdagen den 11 maj 2023.
Aktieägarinformation
För ytterligare information vänligen kontakta Markus Berg, CFO, på tel +46(0)10 457 32 05 eller via mejl [email protected]
För mer information se: www.ctt.se
Årsredovisningen finns från och med 2022 enbart i digitalt format.
| Delårsrapport | jan–mar | 28 april 2023 |
|---|---|---|
| Delårsrapport | apr–jun | 21 juli 2023 |
| Delårsrapport | jul–sep | 27 oktober 2023 |
| Bokslutskommuniké | 2023 | 6 februari 2024 |
98 CTT ÅRSREDOVISNING 2022
CTT ÅRSREDOVISNING 2022 99
| 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| • Börsnotering på Stockholms- börsens O-lista | ||||||||||||||||||||||||
| • Swissair beställer till 19 MD-11 | ||||||||||||||||||||||||
| • Icelandair launch custo- mer Boeing 757 | ||||||||||||||||||||||||
| • Lufthansa Technik order till 10 Boeing BBJ VIP | ||||||||||||||||||||||||
| • Singapore Airshow Award | ||||||||||||||||||||||||
| • Lufthansa CityLine beställer till hela sin flotta (42 Bombar- dier CRJ100/200) | ||||||||||||||||||||||||
| • 9/11 | ||||||||||||||||||||||||
| • Första order på kabinbefukt- ning - Lufthan- sa A380 Första Klass-kabinen | ||||||||||||||||||||||||
| • Boeing levererar det allra första 787-flygpla- net till ANA (med tre av CTTs luftfuktare) | ||||||||||||||||||||||||
| • CTT vald som leverantör av luft- fuktare till den ryska flygplansmodellen Irkut MC-21 | ||||||||||||||||||||||||
| • Strategiskt marknadssamarbete med B/E Aerospace, numera Collins Aerospace (riktad nyemission) | ||||||||||||||||||||||||
| • Airbus levererar den första A350-900 som är utrustad med CTTs luftfuktare | ||||||||||||||||||||||||
| • CTT vald som leverantör av luftfuktare till Airbus superjum- bo A380 | ||||||||||||||||||||||||
| • Transavia beställer till 20 Boeing 737NG | ||||||||||||||||||||||||
| • CTT vald som leverantör för fabriksmontering till Boeing 787 | ||||||||||||||||||||||||
| • Jet2.com köper sina första ZD-system till 8 Boeing 757 | ||||||||||||||||||||||||
| • Continental Airlines köper ZD till hela 757-flottan om 41 plan | ||||||||||||||||||||||||
| • Singapore Airlines tar leverans av första A380-flygpla- net (utrustad med två luftfuktare) | ||||||||||||||||||||||||
| • CTT vald som leverantör till Airbus A350XWB | ||||||||||||||||||||||||
| • Air New Zealand beställer ZD till hela sin flotta om 42 flygplan från Airbus och Boeing | ||||||||||||||||||||||||
| • Första året som CTT redovisar vinst | ||||||||||||||||||||||||
| • Boeing väljer CTT som leverantör av luftfuktare till Boeing 777X | ||||||||||||||||||||||||
| • China Southern väljer kabinluftfuktning för sina A350, Emirates och All Nippon Airways väljer kabin luftfuktning i sina Boeing 777X | ||||||||||||||||||||||||
| • Boeing meddelar att de ska ta bort avfuktningssystemet Zonal DryingTM på Boeing 787 | ||||||||||||||||||||||||
| • Elektronikverksam- heten i Gustavsberg säljs till ÅF Pöyry, som ett led i CTTs strategi att fokusera på kärnverksamheten | ||||||||||||||||||||||||
| • CTT tecknar samarbetsavtal med Airbus Corporate Jet för Business jets | ||||||||||||||||||||||||
| • CTT passerar över 100 sålda befuktningssystem till Private jet | ||||||||||||||||||||||||
| • Pandemin Covid-19 be- gränsar från mars månad persontrafiken inom flyg till ett minimum, vilket slår hårt mot hela flygindustrin och därmed även CTT. |
101 100 CTT Systems AB
Brukslagarvägen 5, Box 1042, SE-611 29 NYKÖPING
Org.nr. 556430–7741
+46 (0) 10 457 32 00
[email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.