AI assistant
Cloetta — Annual Report 2019
Mar 12, 2020
3027_10-k_2020-03-12_dbb2f05c-4cf5-4008-90f7-2a664a2523a4.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Års- och hållbarhetsredovisning 2019
"We believe in the Power of True Joy"
Innehåll
| 2019 i korthet | 1 | Risker och riskhantering | 71 |
|---|---|---|---|
| VD har ordet | 2 | Ordförande har ordet | 75 |
| Mål och strategier | 4 | Bolagsstyrningsrapport | 76 |
| Långsiktiga finansiella mål | 4 | Ersättningar till ledande befattningshavare | 82 |
| Hållbarhetsmål | 5 | Intern kontroll över finansiell rapportering | 84 |
| Strategiska prioriteringar | 6 | Styrelse | 86 |
| Cloettas värdekedja | 12 | Koncernledning | 88 |
| Cloettas hållbarhetsagenda | 14 | Finansiell information, innehåll | 90 |
| Konfektyrmarknaden | 17 | Koncernens räkningar och noter | 91 |
| Varumärkes-, kategori- och produktutveckling | 19 | Moderbolagets räkningar och noter | 131 |
| Konsumenten i rampljuset | 20 | Förslag till vinstdisposition | 140 |
| Strategisk produktutveckling | 23 | Revisionsberättelse | 141 |
| Varumärkes- och kategoriledarskap | 25 | Tioårsöversikt | 144 |
| Cloettas största varumärken | 30 | Nyckeltal | 146 |
| Cloettas huvudmarknader | 34 | Avstämning alternativa nyckeltal | 148 |
| Produktion | 41 | Hållbarhetsstyrning | 150 |
| Fabriker | 46 | GRI-index | 153 |
| Resurseffektivitet och miljöpåverkan | 48 | Revisors rapport över översiktlig granskning | 155 |
| Råvaror | 50 | Definitioner | 156 |
| Ansvarsfulla inköp | 52 | Ordlista | 157 |
| Medarbetare | 54 | Historik | 158 |
| Aktien och ägare | 58 | Aktieägarinformation | 161 |
| Finansiell utveckling | 64 | ||
| Intäkter och resultat | 64 | ||
| Finansiell ställning | 67 | ||
| Kommentar till kassaflödesrapport | 69 | ||
| Framtidsutsikter, Miljöpåverkan och miljöarbete, Hållbarhetsredovisning |
70 |
Den reviderade årsredovisningen för Cloetta AB (publ) 556308-8144 utgörs av förvaltningsberättelsen samt tillhörande finansiella rapporter på sidorna 1–4 och 64–140.
Den översiktligt granskade hållbarhetsredovisningen utgörs av sidorna 5, 12–16, 41– 42, 48 – 57, 150 –154. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten
återfinns på sidorna 6 –11 (affärsmodell), 15 –16, 73 (risker och riskhantering) samt 5, 14–16, 41– 42, 48 – 49, 56 – 57, 150 –152 (väsentliga hållbarhetsfrågor, styrning och resultatindikatorer).
Års- och hållbarhetsredovisningen publiceras på svenska och engelska. Den svenska versionen är originalversion.

Cloetta – ett ledande konfektyrföretag i Norra Europa.

Cloettas styrkor
- • Starka, ledande lokala varumärken
- • Huvudmarknader i stabila nordvästra Europa
- • Stark europeisk marknadsledare inom lösviktsgodis
- • Stordriftsfördelar i nordvästra Europa gentemot lokala konkurrenter
- • Stordriftsfördelar avseende marknadskanaler på huvudmarknader
- • Lokalt anpassad innovation
En produktportfölj fylld av glädje
Cloettas nettoförsäljning per kategori



M Å L &
ST R AT EG I ER

Q1
över.
Nederländerna.
- Cloetta Kapitalmarknadsdag genomförs i Stockholm. • Niklas Truedsson utses till Chief Pick & Mix Officer.
- Value Improvement Program Plus lanseras, ett nytt koncerngemensamt program för ökad vinst och ökade investeringar.
- Tillläggsköpeskilling om 146 Mkr relaterat till förvärvet av Candyking regleras.
your career". • Cloettas årsredovisning 2018 rankas som en av de sex bästa i e.com-Report-Watch, bland över 300 bolag världen
• Cloetta Nederländerna rankas högst i anseende hos arbetsgivare i tidningen MT 500 bland alla företag i branschen i Q2
• Utdelning om 1 kr per aktie utbetalas.
• Nathalie Redmo utses till Head of Investor Relations and
• Cloetta ingår nytt globalt mediebyråavtal med PHD Media International.
Communications.
- Läkerol får ny design och en bred mediekampanj lanseras.
- Cloetta Leading Performance Program lanseras, nästa steg i Cloettas Lean program för ökad effektivitet i produktionen.


C L OHUVUD-MARKNADERPRODUKTION
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
E T TA
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
Exempel på nylanseringar under året
Q3 Q4 • Cloetta lanserar nytt koncept för employer branding; "Sweet spot for

Nyckeltal
| Mkr | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 493 | 6 218 | 5 784 | 5 107 | 5 674 |
| Rörelseresultat (EBIT), justerat1 | 743 | 677 | 604 | 695 | 690 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal), | |||||
| justerad, %1 | 11,4 | 10,9 | 10,4 | 13,6 | 12,2 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 727 | 660 | 527 | 635 | 671 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal), %1 | 11,2 | 10,6 | 9,1 | 12,4 | 11,8 |
| Resultat före skatt | 648 | 562 | 443 | 469 | 493 |
| Årets resultat | 498 | 483 | –97 | –191 | 386 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 1,74 | 1,69 | –0,34 | –0,67 | 1,35 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 1,74 | 1,68 | –0,34 | –0,67 | 1,35 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr1 | 2,2 | 2,3 | 2,4 | 2,4 | 3,0 |
| Fritt kassaflöde1 | 538 | 444 | 555 | 719 | 766 |
| Kassaflöde från den | |||||
| löpande verksamheten1 | 724 | 628 | 712 | 889 | 927 |
1) Nyckeltalet är påverkat av IFRS16 "Leasing" per den 1 januari 2019. Jämförelsesiffror har inte räknats om. Se not 29 för indikativa nyckeltal exklusive effekt av IFRS 16.
Mkr –100 –50 0 50 100 150 200 250 300
Fritt kassaflöde

Rörelseresultat, justerat


F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Cloetta väl positionerat för att nå de finansiella målen
Cloetta uppvisade stark tillväxt inom både förpackade märkesvaror och lösviktsgodis under 2019, samtidigt som rörelseresultatet förbättrades.
När jag summerar 2019 är jag särskilt nöjd med att vi har fortsatt att leverera tillväxt inom förpackade märkesvaror, samtidigt som vi gjort goda framsteg i vårt arbete att uppnå en långsiktigt hållbar lönsamhet inom lösviktsgodis. Detta har vi åstadkommit genom fokuserade insatser och investeringar på våra huvudmarknader och inom våra kärnkategorier.
Ökad försäljning och förbättrad lönsamhet
Årets nettoförsäljning ökade med 275 Mkr till 6 493 Mkr (6 218) jämfört med föregående år, drivet av en stark tillväxt för såväl förpackade märkesvaror som lösviktsgodis. Organisk tillväxt uppgick till 2,3 procent. Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster uppgick till 743 Mkr (677). Förbättringen av det justerade rörelseresultatet var driven av försäljningstillväxten och ökad kostnadseffektivitet, delvis motverkad av ökade marknadsinvesteringar.
Utdelning i linje med policy
Jag är också nöjd över att vi för fjärde året i rad har uppnått målet om 2,5 gånger nettoskuld/EBITDA. I kombination med förbättrad lönsamhet och ett sunt kassaflöde möjliggör detta för styrelsen att föreslå en utdelning i linje med utdelningspolicyn på 1,00 kr (1,00) per aktie för 2019.
"We believe in the Power of True Joy"
Vi är övertygade om att när konsumentens krav och förväntningar uppfylls eller överträffas kommer Cloetta att växa som företag och våra varumärken att utvecklas.
Denna konsumentfokuserade hållning
reflekteras i vårt nya syfte "We believe in the Power of True Joy". Vi vill att våra produkter ska spela en positiv roll för att sätta guldkant på människors vardag. När de njuter av Cloettas produkter skapas ögonblick av glädje.
Cloetta ska fortsätta att stärka sin position som det ledande konfektyrföretaget i norra Europa inom nyckelkategorierna. Med koncernens starka lokala varumärken är Cloetta väl rustat att möta den växande trenden från konsumenter som efterfrågar lokala varumärken.
Uppdaterad hållbarhetsagenda
Vi fortsätter att införliva hållbarhet i affärsstrategin och verksamheten. Det innebär att förekomma, förstå och överträffa intressenternas förväntningar på Cloetta. Bland annat ska konsumenterna erbjudas högkvalitativa produkter och valmöjligheter såsom produkter med mindre eller inget socker.
Cloettas hållbarhetsarbete går också ut på att minska miljöpåverkan från produktion och förpackningar samt att ställa hållbarhetsrelaterade krav på våra leverantörer. Under året nådde vi målen avseende ansvarsfulla inköp av prioriterade råvaror, med 100 procent UTZ-certifierad kakao och 100 procent segregerad palmolja.
För närvarande intensifierar vi ambitionerna inom hållbarhet. Cloettas nya agenda och mål för hållbarhet kommer att färdigställas och presenteras under 2020.
Cloetta fortsätter att stödja FN:s Global Compacts tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. I denna års- och hållbarhetsredovisning redovisas våra mätetal och resultat för att integrera Global Compacts principer
i affärsverksamheten, kulturen och den dagliga verksamheten.
Strategiska initiativ
Mitt mål är att Cloetta ska växa organiskt, i linje eller bättre än marknaden, och samtidigt uppnå en justerad rörelsemarginal om minst 14 procent.
Genom fokus på våra kärnkategorier och huvudmarknader samt genom att på sikt fördubbla försäljningen på Internationella marknader ska vi växa minst i samma takt som marknaden. Dessutom kan vi göra selektiva förvärv inom våra kärnkategorier på huvudmarknaderna eller angränsade marknader.
Vi har identifierat tre viktiga fokusområdet som ska stödja oss i att nå våra finansiella mål. Det är organisk tillväxt för förpackade märkesvaror, hållbar lönsamhet inom lösviktsaffären samt lägre kostnader och ökad effektivitet inom hela organisationen.
Tillväxt för förpackade märkesvaror
Vi har nu har haft organisk tillväxt inom förpackade märkesvaror, som har en marginal på över 14 procent, under åtta kvartal i rad. Detta har uppnåtts genom färre men större innovationer samt ökade marknadsinvesteringar som är synliga för konsument. Andel marknadsföring som är synlig för konsument nådde 60 procent under året jämfört med 40 procent under 2018.
Vi har även ökat vårt fokus på premiumprodukter och värdetillväxt, både då det gäller högre priser för samma volymer och samma priser för lägre volymer.
Vi kommer fortsätta att fokusera på lönsam tillväxt inom förpackade märkesvaror och därmed en för organisationen förmånli-
M Å L &
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
ST R AT EG I ER
Vi har alla byggstenar på plats för att driva både tillväxt och lönsamhet. " "

gare produktmix, vilket möjliggör för oss att uppnå en justerad rörelsemarginal om minst 14 procent.
Hållbar lönsamhet inom lösgodisaffären
Lösviktsgodis är en växande och viktig konsumentmarknad som stärks av underliggande globala konsumenttrender som ökad individualism och minskad användning av plastförpackningar. I takt med övergången till e-handel söker handeln också i högre utsträckning produkter som kan ge konsumenterna upplevelser i butiken, vilket lösviktsgodis kan erbjuda. Som ett ledande konfektyrföretag i norra Europa ser vi stora möjligheter att utveckla kategorin ytterligare och därmed även öka lönsamhet och tillväxt.
På kort sikt fokuserar vi på att förbättra rörelsemarginalen på lösviktsgodis i Sverige. Under året har vi genomfört prisökningar inom den svenska verksamheten för att hantera ökade kostnader och för att vända den förlustbringande verksamheten till vinst i slutet av 2020. Vi har också slutit ett avtal för att konsolidera två lager till ett, från mitten av 2020. Vi fortsätter att fokusera på aktiviteter för att optimera sortimentet och förbättra effektiviteten inom plock i butik på alla marknader.
Lägre kostnader och ökad effektivitet
Ett antal initiativ genomfördes under 2019 för att sänka kostnaderna och öka effektiviteten inom hela verksamheten.
Vid årsskiftet var förbättringar vid 11 av 17 utvalda produktionslinjer som en del av vårt program för Den perfekta fabriken genomförda, vilket leder till ökad effektivitet och mindre svinn i våra fabriker.
Under 2019 adresserade vi även de indirekta kostnaderna genom vårt program Value Improvement Program Plus, som bygger på nollbasbudgetering. I Nederländerna utökade vi den centrala försäljningsfunktionen för att tillgodose kundkrav, samtidigt som vi minskade fältsäljkåren. Därmed levererar vi både ökad samarbetsservice och besparingar.
För att möjliggöra tillväxt och nå synergier ska vi dessutom fokusera på att skapa "Ett Cloetta" med en gemensam agenda. Under året slöt vi avtal med PHD Media International, en del av Omnicom Media Group, för att konsolidera till en gemensam mediebyrå för Cloetta. Avtalet kommer att generera ytterligare synergier och skapa skalfördelar samt göra det möjligt för oss att investera mer effektivt i våra varumärken och därmed möjliggöra fortsatt organisk tillväxt.
Från förvärv till organisk tillväxt
Under flera år drevs Cloettas tillväxt av förvärv. Idag har Cloetta framgångsrikt gjort ett strategiskt skifte från förvärvstillväxt till organisk tillväxt och samtidigt förbättrat marginalen. Vi har alla byggstenar på plats för att driva både tillväxt och lönsamhet och på medellång sikt kommer detta ledda till att
Cloetta uppnår en rörelsemarginal om minst 14 procent.
2019 har varit en språngbräda för oss med ytterligare fyra kvartal av tillväxt inom förpackade märkesvaror och startskottet för vår resa med att öka värdeskapandet inom lösviktsaffären. Medarbetare inom hela organisationen arbetade hårt för att sänka kostnader samt öka kapaciteten i våra fabriker. Jag vill därför tacka alla medarbetare för deras hårda jobb och bidrag under 2019.
Under 2020 kommer mitt fokus fortsatt att vara inom ovan nämnda fokusområden: tillväxt av förpackade märkesvaror, skapa hållbar lönsamhet inom lösviktsaffären samt minska kostnader och öka effektiviteten inom hela organisationen. Vi kommer fortsätta att höja priserna för att kompensera för högre råvarukostnader och en svagare svensk krona, med potentiell negativ volympåverkan för den svenska lösviktsaffären. Cloetta har en lönsam verksamhet med ett sunt kassaflöde på stabila marknader. Vi har starka lokala varumärken som vi gör än mer konkurrenskraftiga samt kompetenta och engagerade medarbetare som är stolta över vårt företag och våra produkter. Sammanfattningsvis ska vi fortsätta att genomföra våra strategier och är väl positionerade för att uppnå våra finansiella mål.
Stockholm i mars 2020
Henri de Sauvage-Nolting VD och koncernchef
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Långsiktiga finansiella mål
Organisk försäljningstillväxt
Långsiktigt är Cloettas målsättning att öka sin försäljning organiskt i minst samma takt som marknaden.
EBIT-marginal
Cloettas långsiktiga mål är en justerad EBIT-marginal om minst 14 procent.

Det långsiktiga målet är en nettoskuld/EBITDA på 2,5 ggr.

Kommentar årets utfall
Den historiska tillväxten på de marknader där Cloetta är verksamt har varit en till två procent per år. Under 2019 uppgick Cloettas organiska tillväxt till 2,3 procent med en tillväxt för såväl förpackade märkesvaror som för lösviktsgodis om 2,3 procent.

nn EBIT, justerat EBIT-marginal, justerad, %
Kommentar årets utfall
Den justerade EBIT-marginalen har förbättrats under året. Förbättringen beror på försäljningstillväxt och ökad kostnadseffektivitet, delvis motverkat av ökade marknadsinvesteringar.

nn Nettoskuld, Mkr Nettoskuld/EBITDA, ggr
Kommentar årets utfall
Cloetta har under 2019 för fjärde året i rad uppnått det långsiktiga målet gällande skuldsättningsgraden. Nettoskulden/EBITDA uppgick till 2,2 ggr.
Utdelningspolicy
Enligt Cloettas utdelningspolicy ska 40–60 procent av årets resultat delas ut.
Kommentar årets utfall
I enlighet med policyn föreslår styrelsen en utdelning om 1,00 kr (1,00) per aktie för 2019, vilket motsvarar cirka 58 procent (60) av årets resultat.

M Å L &
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
ST R AT EG I ER
Hållbarhetsmål
Konsumenter
Sockerfritt och mindre socker

& SOCKERFRITT
Cloettas större varumärken ska erbjuda alternativ med mindre socker, inget tillsatt socker eller sockerfria produkter.
Icke-artificiella färger och aromer

Cloetta prioriterar att öka andelen naturliga ingredienser. Målet är att Cloettas produktportfölj under 2020 ska vara fri från artificiella
aromer och artificiella färger. Läs mer om ingredienser på sidan 21.

Medarbetare
Cloetta har en nollvision för arbetsskador. För 2019 var LTIR-målet 5,0. Läs mer om Hälsa och säkerhet på sidan 41.
Lost Time Incident Rate (LTIR) (LTIR: antal arbetsplatsolyckor med minst 24 timmar frånvaro per arbetade 1 000 000 timmar.)


Minskad påverkan på miljö och klimat
Cloettas ambition
Ansvarsfulla inköp
Kakao: All kakao och choklad som Cloetta köper ska vara UTZ-certifierad. Därmed baseras den choklad som Cloetta producerar på UTZ-certifierad kakao.
Palmolja: All palmolja i Cloettas produkter ska vara RSPO-certifierad (RSPO: Round Table on Sustainable Palm Oil). Även fabrikerna ska vara RSPO-certifierade.
Sheasmör: Allt sheasmör som Cloetta köper ska vara hållbart producerat enligt AAK:s principer.
Utfall 2019
Kakao: All kakao som Cloetta köpte under 2019 var UTZ-certifierad.
Palmolja: Cloettas har tagit bort palmolja i större delen av sitt sortiment. All palmolja i Cloettas produkter var RSPO-certifierad (RSPO: Round Table on Sustainable Palm Oil) under 2019. Under året påbörjades RSPO-certifiering av Cloettas fabriker. Cloetta räknar med att erhålla certifikatet under 2020.
Sheasmör: Allt sheasmör som Cloetta köpte under 2019 var hållbart producerat enligt AAK:s principer.
Läs mer om ansvarsfulla inköp på sidorna 52–53.
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A K T I E N & ÄGARE


F I N AL I FO
N
Energiförbrukning
Energiförbrukningen per producerat ton ska minska med 5 procent till 2020, jämfört med 2014 års nivå.

Avfall
Mängden avfall per producerat ton ska minska med 25 procent till 2020, jämfört med 2014 års nivå.

Koldioxidutsläpp
Koldioxidutsläppen från produktionen ska minska i relation till producerade kilogram med 5 procent till 2020, jämfört med 2014 års nivå.
Växthusgasutsläpp CO2e (Scope 1+2)/prod kg Mål 2020
2015 2016 2017 2018 2019
Värdena för 2016 och 2017 har korrigerats.
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35
Strategiska prioriteringar
"We believe in the Power of True Joy". Tanken bakom Cloettas syfte är att våra produkter spelar en positiv roll för att sätta guldkant på människors vardag. När de njuter av våra goda produkter upplevs ögonblick av glädje. Konsumenten står alltid i centrum för det vi gör. Vi är övertygade om att när konsumentens krav och förväntningar uppfylls så kommer Cloetta att växa som företag och våra varumärken att utvecklas.
Cloetta ska stärka sin position som det ledande konfektyrföretaget i norra Europa inom kategorierna godis, choklad, pastiller, tuggummi, nötter och lösviktsgodis.
Med koncernens starka lokala varumärken är Cloetta väl positionerat för att möta den växande trenden från konsumenter som efterfrågar lokala varumärken.
En annan stark global konsumenttrend är individualiseringen. Som den ledande aktören inom lösviktsgodis gynnas Cloetta av denna trend då kategorin möjliggör för konsumenterna att välja den godisblandning
som passar deras individuella preferenser vid varje tillfälle. Dagligvaruhandeln söker dessutom efter produkter som kan ge konsumenterna upplevelser i butiken, något som lösviktsgodis kan erbjuda.
Cloettas mål är att växa organiskt med 1–2 procent per år, vilket är i linje med eller bättre än marknadsutvecklingen. Detta innebär en organisk tillväxt med 1–2 procent på Cloettas huvudmarknader Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Norge. På Internationella marknader kommer Cloetta att selektivt expandera och
växa snabbare med utvalda varumärken.
Cloetta ska skapa förutsättningar för tillväxt genom att bygga "Ett Cloetta" med en gemensam agenda för hela koncernen.
Genom att ha fokus på kostnadseffektivitet kan Cloetta öka lönsamheten och investera för framtiden. Investeringar görs för att stärka och öka företagets kapacitet inom produktionen men också för att stärka värdet på bolagets mest attraktiva varumärken. Cloettas mål är att uppnå en EBIT-marginal, justerad om minst 14 procent.
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E

Driva tillväxt
- Stärka lokala varumärken och selektivt expandera varumärken internationellt
- Fokusera på huvudmarknaderna och fördubbla försäljningen på Internationella marknader
- Öka marknadsandelar och volymer för förpackade märkesvaror
- Öka lösviktens utbredning och värde på huvudmarknaderna
- Göra selektiva förvärv inom Cloettas kategorier på huvudeller närliggande marknader
- Erbjuda konsumenter på alla marknader en valmöjllighet mellan produkter med och utan socker eller produkter med mindre socker
Möjliggöra tillväxt
- Nolltolerans mot arbetsolyckor
- Skapa "Ett Cloetta" med en gemensam agenda och arbetssätt
- Stärka varumärkes- och kategorihantering
- Skapa en vinnande kultur
- Utveckla, attrahera och behålla kompetenta ledare och medarbetare
Finansiera tillväxt
- Driva kostnadsbesparande aktiviteter i hela organisationen genom vårt program "Value Improvement Program Plus"
- Fortsätta att utveckla Den perfekta fabriken – ett Lean-program inom produktionen
- Öka kapacitet för att kunna insourca ytterligare produktion
- Förbättra effektiviteten av marknadsföring samt av interna system och processer
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Strategisk bakgrund
Sedan dagens Cloetta bildades 2012 genom samgående mellan Cloetta och Leaf har koncernen utvecklas i flera steg. Omedelbart efter samgåendet var fokus på att rationalisera fabriksnätet, vilket innebar att cirka 40 procent av produkterna bytte fabrik. Samtidigt startade implementeringen av det koncerngemensamma affärssystemet som
har möjliggjort faktabaserade beslut och att order kan följas från kund genom beställning av råvaror, produktion, lager, leverans och fakturering. Implementeringen kommer att slutföras 2020 med Tyskland som sista marknad.
Under 2017 gjordes två stora strukturförändringar. Dels avyttrades den italienska verksamheten med flera fabriker och ett stort antal varumärken och dels förvärvades Candyking, vilket gjorde lösviktsgodis till en viktig del av koncernens affär.
Sedan 2018 fokuserar koncernen på att uppnå organisk tillväxt med kunden i centrum. Det är så Cloetta ska nå de finansiella målen.
Fokus 2019–2020
Med fokus på lägre kostnader, högre effektivitet samt ökade investeringar i marknadsföring för de största varumärkena ska Cloetta fortsätta att skapa ytterligare organisk tillväxt och en lönsam affär för lösviktsgodis. Det långsiktiga målet om en EBIT-marginal, justerad på minst 14 procent ska uppnås genom tre identifierade fokusområden:

M Å L &
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
ST R AT EG I ER

Fokus på organisk tillväxt för förpackade märkesvaror
Försäljningen av koncernens förpackade märkesvaror har ökat åtta kvartal i rad och Cloetta har tagit marknadsandelar inom 5 av 16 kategorier på huvudmarknaderna under 2019. Eftersom förpackade märkesvaror på gruppnivå har en EBIT-marginal, justerad på över 14 procent är tillväxt inom förpackade märkesvaror en viktig del för att Cloetta ska kunna nå sitt lönsamhetsmål.
Bakom tillväxten för förpackade märkesvaror finns en tydlig strategi att fokusera på såväl kärnverksamheten som på koncernens starka varumärken, men också att tydligare fokusera på koncernens huvudmarknader.
Innovation och nyheter
Cloetta har gjort färre men större investeringar i nya produkter och smaker under året. Nyheter krävs inom konfektyrbranschen eftersom det ökar intresset för varumärkena. Samtidigt måste nyheterna fylla en funktion för Cloetta och för handeln, samt vara efterfrågade av konsumenten. Genom att vara mer selektiva med nyheter kan fokus läggas på nyheter som har en möjlighet att bli permanenta. Om det är möjligt bör nyheterna kunna lanseras på flera marknader under olika varumärken. Med färre nyheter går det även att minska ledtid från koncept/ idé till färdig produkt på marknaden.
En av de viktigaste innovationerna de senaste åren har varit att successivt erbjuda alternativ av större varumärken med mindre socker och sockerfria alternativ. Genom nya alternativ av Red Band, Malaco och Venco har dessa varumärken nått nya konsumenter. Hela en fjärdedel av försäljningen av produkter med mindre socker har köpts av konsumenter som är nya för kategorin.
Mediainvesteringarna
Mediainvesteringar har ökat under 2019 i absoluta tal och samtidigt har mediakampanjerna varit mer fokuserade med färre men större kampanjer med en högre synlighet för konsumenterna. Cloetta vet att koncernens stora varumärken är älskade av konsumenterna men varumärken behöver ständigt synliggöras för att finnas i konsumenternas medvetande.
För de globala varumärkena har koncernen i högre utsträckning gjort gemensamma kampanjer som kunnat användas på flera marknader med syfte att öka marknadsinvesteringarna som är synliga för konsumenten. Ett globalt mediaavtal för de europeiska huvudmarknaderna har också slutits under året.
Tillväxt förpackade märkesvaror förändring mot föregående år

Att Cloetta nu erbjuder alternativ med mindre socker och sockerfria alternativ är viktigt för försäljningsökningen av förpackade märkesvaror.


Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019

Fokus på lösviktsaffären
Lösviktsgodis har en hög marknadsandel av konfektyrmarknaden i Norden och Cloetta har lång erfarenhet och stor kunskap inom kategorin. Cloetta har under 2019 implementerat en ny strategi för lösviktsgodis för att vända och förbättra verksamheten.
Resultatet av aktiviteterna på marknaden är att försäljningen av lösviktsgodis åter har ökat från andra kvartalet 2019. Kortsiktigt huvudfokus under året har dock varit att öka lönsamheten i affären.
Öka lönsamheten i Sverige
Under 2018 gick lösviktsgodisaffären med 60 Mkr i förlust i Sverige. Under 2019 har prishöjningar genomförts i den svenska verksamheten för att adressera högre kostnader samt för att vända förlust till vinst till slutet av 2020.
Fyra affärsmodeller
Cloetta erbjuder fyra olika affärsmodeller för lösviktsgodis till kund:
Fullständigt koncept
• Omfattar varumärke, sortiment, inredning och plock i butik.
Handelns eget varumärke
• Konceptet liknar fullständigt koncept men produkterna säljs under handelns eget varumärke.
Hybrid
• I hybridmodellen ansvarar kunden själv för plock i butik.
Bulk
Hybrid 7 % u
Bulk 24 % u
Handelns eget varumärkep
14 %
• Bulkförsäljning till andra lösviktsgodiskoncept eller försäljning av enskilda produkter.

Insourcing av Cloettas produkter i lösviktsutbudet har fortsatt enligt plan. Sedan förvärvet av Candy King i slutet av 2017 har cirka 7,5 ton insourcats och ytterligare cirka 4 ton återstår.
En sortimentsoptimering har genomförts för att, där det är möjligt, kunna samordna sortimenten på samtliga marknader. Samtidigt bygger lösviktsgodis på att konsumenten ska kunna individanpassa sina godispåsar, varför ett stort sortiment också är en viktig del av affärsmodellen.
Öka tillväxt på övriga marknader – medellång sikt
På huvudmarknaderna utanför Sverige fortsätter Cloetta att fokusera på att skapa lönsam tillväxt tillsammans med handeln. Cloetta erbjuder ett fullständigt koncept med ställ, påsar och plocktjänster både i Cloettas namn och i kundens eget namn. Därutöver finns det en hybridtjänst där kunderna själv ansvarar för plocktjänster. Vid sidan av Cloettas egna lösviktskoncept erbjuder koncernen bulkförsäljning till andra konceptleverantörer, vilket både möjliggör tillgänglighet av Cloettas produkter samt skapa ökad lönsam försäljning.
Unik position
Koncernen är på rätt väg mot att skapa ett mer unikt erbjudande och att positionera lösviktsgodis till att konkurrera mer effektivt om konsumenterna. Ett koncept som kommer fungera på samtliga marknader med gemensamma ställ, påsar och burkar är under utveckling. Ett projekt för att utveckla e-handel pågår också. Cloettas mål är att kunna erbjuda den bästa tjänsten för handeln och konsumenterna.

Lägre kostnader och ökad effektivitet 3
Fokus på lägre kostnader och ökad effektivitet
Cloetta behöver investera för att kunna fortsätta att växa. Både för att kunna öka marknadsinvesteringar för förpackade märkesvaror men även för att svara upp mot en ökad efterfrågan. Koncernens fabriksnätverk går på full kapacitet på grund av ökad försäljning av förpackade märkesvaror, insourcing av Cloettas produkter i Candykings sortiment, samt av de produkter som tidigare tillverkades i de italienska fabrikerna.
Program för ökad effektivitet i koncernens fabriker – Den perfekta fabriken
Programmet Den perfekta fabriken lanserades under 2019 och sträcker sig över flera år. Ett systematiskt arbete med verktyg, utbildning, erfarenhetsutbyte och andra förbättringsaktiviteter kommer att leda till högre effektivitet och minskat spill per producerad enhet, vilket innebär lägre kostnader samt ökad kapacitet. Genom ökad resurseffektivitet minskar Cloetta även sin negativa klimatpåverkan.
Programmet bygger på standardiserade verktyg, mätningar i realtid, processkontroll och kompetenta medarbetare. Nödvändiga investeringar inom produktionen genomförs successivt för att öka både kapacitet och effektivitet samt för att minska koldioxidutsläpp. Bland annat kommer torkningskapaciteten att öka under 2020 genom investeringar i nya torkningskammare.
Value Improvement Program Plus
Under 2019 lanserades ett koncernöverskridande program med syfte att öka Cloettas lönsamhet, Value Improvement Program Plus. Genom att använda branschledande praxis och utgå från nollbasbudgetering ses samtliga indirekta och marknadsföringskostnader över. Flertalet aktiviteter drivs parallellt inom ramen för programmet med syfte att förbättra lönsamhet och skapa flexibilitet att återinvestera i våra varumärken.
För att genomlysa kostnadsstrukturen gjordes en benchmark av våra kostnader i början av 2019 för att sedan kunna genomföra en kostnadsanalys och utvärdering. Genom transparens, ägarskap och uppföljning har kontrollen av kostnader förbättrats och skapat ett ramverk där varje sten kan vändas och behovet av varje kostnad ifrågasättas. Överlappande projekt ses över med syfte att bekräfta att det arbete som görs och de kostnader som uppstår verkligen läggs på aktiviteter som leder till lönsam tillväxt och att vi når våra finansiella mål.

M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Cloettas värdekedja
Cloettas skapar värde genom syftet "We believe in the Power of True Joy".
Genom goda produkter, innovativ produktutveckling, effektiva inköp och högkvalitativ produktion, goda kontakter med handeln samt marknadsföring som stärker varumärkena skapar Cloetta värde för bolaget och dess intressenter.
1 Produktutveckling
• Produktutvecklingen utgår från en kombination av kunders och konsumenters behov och önskemål samt innovation och möjligheter inom det befintliga produktionsnätverket.

- Cloetta prioriterar att öka andelen naturliga ingredienser. Målet är att Cloettas produktportfölj under 2020 ska vara fri från artificiella aromer och artificiella färger.
- Cloetta utvecklar och erbjuder alternativ med mindre socker eller sockerfritt för större varumärken. Under varumärkena Malaco, Red Band och Venco har Cloetta lanserat produkter med alternativen mindre socker eller sockerfritt.
• Cloettas totala inköp uppgick till 4 023 Mkr under året, varav 2 539 Mkr avsåg råvaror och förbrukningsvaror. De tre största råvarorna mätt i inköpskostnader är socker, kakao och mjölkpulver.
2 Inköp

- Cloettas leverantörer genomgår en godkännandeprocess där såväl produktsäkerhet, kvalitet samt sociala och miljömässiga krav utvärderas.
- Cloetta stödjer hållbar framställning av prioriterade råvaror såsom kakao, palmolja och sheasmör. Läs mer på sidorna 52–53.
3 Produktion
- Cloetta hade 2 629 medelantal anställda under 2019 och de totala personalkostnaderna uppgick till 1 440 Mkr. Cloettas 8 fabriker hade 1 680 anställda.
- Under året producerades 106 tusen ton godis, choklad, tuggummi, pastiller och nötter.
Miljö
- Ständiga förbättringar effektiviserar energianvändningen i produktionen med målet att minska koldioxidutsläppen.
- Ökad resurseffektivitet genom minskning av spill och avfall.
- Systematisk miljöledning tillämpas i samtliga fabriker.
Arbetsmiljö
- Fokus på ledarskap, hantering av arbetsmiljörisker samt minskning av arbetsskador.
- Hälso- och säkerhetsaktiviteter med ett systematiskt arbetssätt är en del av daglig uppföljning och styrning.
Produktsäkerhet
- Samtliga fabriker har system för produktsäkerhet.
- Fabrikerna jobbar proaktivt med produktsäkerhet och kvalitet för att få fler nöjda kunder och färre reklamationer.




E


- N A N S I EL UTVECKLING
- RISKER
F I

I N A N S I E L L I FO R M ATI O N
F
N

Årets resultat 498 Mkr

• De totala intäkterna uppgick till 6 493 Mkr. Cloettas största kundkategori är dagligvaruhandeln. Servicehandeln är också en mycket viktig kundgrupp.

- Cloetta lever upp till krav på livsmedelssäkerhet och miljö, bland annat genom att tillämpa BRC och ISO.
- Cloetta minskar mängden transportförpackningar och optimerar transporterna för bättre ekonomi och miljöprestanda.
5 Konsumenter
- Cloetta tror på "the Power of True Joy" genom att våra produkter sätter guldkant på människors vardag. Vi erbjuder starka varumärken och ett brett utbud av lösviktsgodis.
- Cloetta erbjuder alltid återkoppling på reklamationer och synpunkter.

- Cloetta erbjuder produkter av hög kvalitet som marknadsförs på ett ansvarsfullt sätt.
- Konsumenterna erbjuds ett brett utbud av produkter med icke-artificiella smak- och färgämnen.
- Cloetta använder miljöanpassade förpackningslösningar.
Aktieägare
Cloettas aktieägare får en viss andel av det fria egna kapitalet i form av utdelning efter det att verksamheten har tillförts nödvändigt kapital för fortsatt utveckling. Styrelsen har föreslagit en utdelning på 1,00 kronor per aktie, vilket motsvarar cirka 58 procent av resultatet för 2019 att utbetalas 2020. Under 2019 överfördes 289 Mkr till aktieägarna genom aktieutdelning.
t Aktieägare, 289 Mkr 5 %
Distribuerat värde är 5 981 Mkr*

* Genererat värde om 6 493 Mkr exklusive årets resultat och av- och nedskrivningar, inklusive betald utdelning. Bibehållet ekonomiskt värde uppgår till 512 Mkr.
Ekonomisk påverkan
Genom produktion och försäljning av Cloettas produkter skapas ekonomiska värden som kommer intressenterna till del.
Skatteinformation
Cloetta betalade 1 464 Mkr (1 326) i olika skatter under 2019 där mervärdesskatter, sockerskatter och skatter relaterade till anställda utgör huvuddelen. Skillnaden mellan betald bolagsskatt och årets bolagsskatt beror främst på tidsskillnader.

Betald skatt i Norge och Danmark är proportionellt hög på grund av sockerskatt.

Cloettas hållbarhetsagenda
Cloetta fortsätter att integrera sociala och miljömässiga aspekter i affärsstrategin och verksamheten. Det gör att bolaget kan identifiera risker och möjligheter, förstå och hantera påverkan på människor och miljö samt leva upp till omvärldens förväntningar. Det är också så Cloetta skapar förutsättningar för tillväxt.
Väsentlighetsanalys
Cloetta redovisar resultatet av sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiative (GRI). Det innebär bland annat att koncernen har definierat de hållbarhetsrelaterade aspekter som är mest relevanta för att skapa långsiktigt värde för bolaget och dess intressenter samt för att bedriva verksamheten ansvarsfullt. Företrädare för primärintressenterna bidrar regelbundet till Cloettas väsentlighetsanalys. Läs mer på sid 150–152.
Områdena som ingår i Cloettas hållbarhetsagenda är: konsumenten i centrum, medarbetarnas utveckling och hälsa, minskad klimatpåverkan samt ansvarsfulla inköp. För varje område finns mål, program och system för uppföljning. Målen sträcker sig fram till och med 2020 och beskrivs under respektive avsnitt i årsredovisningen. Cloettas hållbarhetsagenda bidrar till 8 av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG).
Hållbarhetsagenda under utveckling
Under året genomförde Cloetta en ny väsentlighetsanalys för att utveckla hållbarhetsagendan och sätta nya mål. Arbetet kommer att avslutas och den uppdaterade hållbarhetsagendan kommer att presenteras under 2020.

15

Viktigaste mål
- Nollvision avseende arbetsskador.
- Höja medarbetarengagemang genom Great Place to Work Trust Index.
- högt på agendan säkrar Cloetta framtida kompetensförsörjning.
• Hälsa och säkerhet på Cloettas fabriker. • Oförmåga att rekrytera och behålla rätt
Väsentliga risker
medarbetare.
- Lean 2020
- Policy om bedrägeri och whistleblower
- Policy för internkontroll
Globala mål
-
Hälsa och välbefinnande
-
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N

ursprung i länder med förhöjd risk för avvikelser från Cloettas uppförandekod.
- Cloetta upprätthåller hög etisk standard i alla sina affärsrelationer.
- Cloetta har ett program för inköp av certifierade råvaror (palmolja, kakao och shea). Syftet är ökad transparens och spårbarhet samt att bidra till bättre miljö och sociala förhållanden där råvarorna framställs.
- UTZ och RSPO
- Policy för internkontroll
- Policy om bedrägeri och
- whistleblower
Viktigaste mål
- Hållbarhetsprogram tillämpas för prioriterade råvaror
- Senast 2020:
- Ska palmolja vara RSPO-SG certifierad
- Palmolja i glansmedel ska i så hög utsträckning som möjligt ersättss med alternativ
- All kakao och choklad ska vara UTZ-certifierad
- 100% hållbart sheasmör
Väsentliga risker
- Kränkningar av mänskliga rättigheter. • Varumärkesrisker
- med minskad försäljning som följd.
- Begränsad tillgång till viktiga råvaror.
- Globala mål
-
- Hälsa och välbefinnande
-
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
-
- Hållbar konsumtion och produktion
-
- Bekämpa klimatförändringen
-
- Ekosystem och biologisk mångfald
-
- Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap

Konfektyrmarknaden
Konfektyrmarknaden delas traditionellt in i godis, choklad, pastiller och tuggummi. Cloetta är verksamt inom samtliga dessa kategorier samt inom nötter.
Cloettas huvudmarknader utgörs av Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Norge. Totalmarknaden för konfektyr på Cloettas huvudmarknader uppgår till cirka 269 miljarder kronor (253).
Mogen marknad
Konfektyrmarknaden är relativt okänslig för konjunktursvängningar och har en stabil tillväxt som framförallt drivs av befolkningstillväxten och prisökningar. Lågkonjunktur påverkar Cloetta främst genom en allmän prispress från handeln och ökad konkurrens från handelns egna märkesvaror (EMV). Andelen EMV är dock fortfarande relativt låg inom konfektyr jämfört med andra dagligvaruprodukter.
Tillväxt inom konfektyr sker främst genom utveckling av befintliga starka varumärken, varför kontinuerlig lansering av smak- och produktnyheter är en viktig framgångsfaktor.
I värde står godis inklusive pastiller för cirka 30 procent, choklad för cirka 62 procent och tuggummi för cirka 8 procent av försäljningen på Cloettas huvudmarknader.
Konkurrensutsatt marknad
Världsmarknaden för konfektyr domineras av internationella företag såsom Mars/ Wrigley, Mondelez, Nestlé, Ferrero, Perfetti, Haribo, och Lindt & Sprüngli. På de lokala marknaderna möter dessa dock hårt motstånd från aktörer med lokalt förankrade varumärken, som exempelvis Cloetta, Fazer, Orkla och Toms. Ingen enskild aktör har en stark ställning på samtliga marknader i Europa.
Konsolidering inom konfektyrbranschen pågår gradvis. Industrin som sådan har en lång historik och det sker få teknologiska produktinnovationer.
Nötmarknaden
Cloetta är med Nutisal och Parrots även verksamt på nötmarknaden. I Norden omsätter den totala nötmarknaden ca 5 miljarder kronor i konsumentledet och EMV står för cirka en tredjedel av totalmarknaden.
På Cloettas huvudmarknader växer nötmarknaden årligen med 1–2 procent i volym. Under 2018–2019 har dock nötmarknaden ökat i värde med cirka 4 procent årligen på grund av prisökningar och en förflyttning till premiumprodukter.
Konsumtionsmönster
Konfektyr utgör en av de mest impulsdrivna varugrupperna i detaljhandeln. Upp till 80 procent av köpbesluten tas i butiken varför varumärke, tillgänglighet och varuplacering är betydande framgångsfaktorer.
Den europeiska konfektyrmarknaden kännetecknas av konsumenters starka lojalitet till lokala varumärken. Viktiga aspekter vid köp är varumärke, smak, kvalitet och nyfikenhet på produktnyheter.
Konsumtionsmönster och smakpreferenser varierar mellan de olika marknaderna. Jämfört med övriga Europa är exempelvis chokladkonsumtionen per invånare i Norden lägre medan konsumtionen av godis är betydligt högre i Norden än i övriga Europa.

Marknadernas storlek och tillväxttakt har beräknats baserat på för Cloetta ny statistik för 2019, jämförelsetalen har också justerats.
Källa: Global data

I ER
N
S I E
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Källa: Mintel och Global data
Lösviktsgodis
Lösviktsgodis har en mycket stark position i de nordiska länderna med en hög andel av den totala konfektyrkonsumtionen, medan konsumtionen av lösviktsgodis är betydligt lägre i Centraleuropa där förpackat godis och choklad har en starkare ställning. I Sverige står lösvikt för 30 procent av den totala konfektyrmarknaden, medan den i övriga Norden står för 5–15 procent. Lösviktsgodis som marknad växer snabbare än förpackade produkter i de flesta länderna i Norden.
Traditionella försäljningskanaler
Cloettas största försäljningskanaler på samtliga marknader är dagligvaruhandeln och servicehandeln.
Inom dagligvaruhandeln har en betydande konsolidering och strukturförändring ägt rum de senaste tio åren. Antalet butiker har minskat samtidigt som butiksytorna blivit större. Koncentrationen inom dagligvaruhandeln är hög på flertalet europeiska marknader, vilket innebär att kanalen kan ställa stora krav på sina leverantörer. Samtidigt kan Cloetta som en ledande leverantör erbjuda ett samarbete som utvecklar båda parter. Starka varumärken och produkter med hög kvalitet som är attraktivt prissatta och kan exponeras och marknadsföras på ett effektivt sätt är därför av stor betydelse.
En stor del av vardagskonsumtionen av konfektyr har traditionellt sålts via servicehandeln, det vill säga bensinstationer, närbutiker, kiosker med mera.
Konfektyrförsäljningen till servicehandeln har under det senaste decenniet minskat. Detta är framförallt en följd av ett minskat antal bensinstationer, men det beror även på att servicehandeln har utvecklat egna mellanmålsalternativ som konkurrerar med konfektyr.
Övriga försäljningskanaler
Tillgänglighet och starka varumärken är mycket viktiga faktorer för impulsdrivna inköp. Cloetta utvärderar därför kontinuerligt nya typer av försäljningskanaler med syfte att finnas på platser där konsumenterna finns.
Övriga försäljningskanaler utgörs av kanaler där konfektyr länge har funnits som till exempel rederier, biografer, flygplatser och arenor, men också kanaler som av tradition inte har förknippats med konfektyrförsäljning, som till exempel byggmarknader, möbel- och vitvarubutiker, hotell och barer.
En viktig framgångsfaktor är att erbjuda olika former av förpackningslösningar för att hjälpa kunderna i de olika kanalerna att exponera produkterna.
E-handel
E-handel fortsätter att växa globalt inom alla typer av branscher och under 2019 kom nästan hälften av e-handelsintäkterna från mobila enheter. Historiskt har dagligvaruhandeln inte varit ledande inom e-handelssegmentet, men prognoser indikerar att hälften av tillväxten under de kommande
fem åren kommer att ske genom onlineförsäljning. E-handel står nu för 36 procent av tillväxten inom globala FMCG (snabbrörliga konsumentvaror), vilket innebär att det är avgörande för handeln och varumärkesägare att förstå och kunna använda kanalen. Kantar (marknadsundersökningsföretag) räknar med att onlineförsäljningen kommer att fortsätta att växa och prognostiserar att den globalt kommer att stå för 10 procent av den totala FMCG 2025.
Enligt aktuell forskning är Europa med en värdeandel om 5,6 procent den näst största marknaden för e-handel efter Asien. Trots geografisk närhet och ekonomiska likheter har e-handeln kommit olika långt i de olika de europeiska länderna. Storbritannien och Frankrike är fortfarande främst med marknadsandelar om 7,5 procent respektive 5,6 procent medan Tyskland 1,7 procent och Nederländerna 2,6 procent släpar efter. Megastäder har en mycket större andel av onlineförsäljning av livsmedel än mindre städer eller landsbygden. I London står till exempel e-handel för nästan 10 procent av den totala FMCG-marknaden.
Den typiska kunden som köper livsmedel online är unga barnfamiljer. På tillväxtmarknader är e-handel också mer populär bland unga höginkomsttagare. Viktigaste drivkraft för onlinehandel är bekvämlighet. Den viktigaste acceleratorn är ny teknik där mobil- och röstassistenter kommer att spela en avgörande roll. Läs mer om Cloettas utveckling av e-handel på sidan 27.
Cloettas försäljningskanaler

Generösa öppettider, centralt lokaliserade i form av närbutiker men även bensinstationer. Allt bredare sortiment av mellanmålsalternativ.

Exempelvis biografer, byggmarknader, flygplatser eller arenor. Kanalen behöver ofta stöd i utvecklingen av sin konfektyrförsäljning. E-handelskanalen växer snabbt, även om andelen fortfarande är relativt låg jämfört med andra konsumtionsvaror.

Strategier för tillväxt –
Varumärkes-, kategorioch produktutveckling
Konsumenten i rampljuset 1
Lyssna , förstå och utveckla
Konsumenterna är nyckeln till tillväxt och därför i centrum för alla koncernens strategier.
- Förstå trender och värderingar
- Granska beteenden, preferenser och behov
- Utvärdera koncept, produkter och reklam
- Säkerhet, kvalitet och öppenhet
- Erbjuda det rätta valet
- Utnyttja alla synpunkter för att förbättras, varje dag
2 3
Strategisk produktutveckling
Innovation för att möjliggöra tillväxt
- Expandera till nya marknader, segment och genomföra nya initiativ
- Förhöja upplevelsen genom nya smaker och texturer
- Säkerställa hållbarhet och konsumentval
- Öka värdet på produkterna
- Utveckling av ny förpackningsteknologi och förpackningsstorlekar
Varumärkesoch kategoriledarskap
Öka tillväxten
- Ett kontinuerligt stöd till starka varumärken genom effektiva marknadsföringskampanjer
- Använda strategier för kategoriutveckling samt viktiga framtida drivkrafter som hävstång för handeln
- Utveckla lösviktsgodiskonceptet
- Utveckla konsument- och kundcentrerade aktiviteter genom en stark och kunnig säljkår
- Öka synligheten i handeln
- Driva försäljnings- och butikskampanjer
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Konsumenten i rampljuset
Förståelse för konsumenternas uppfattningar och trender är grunden för Cloettas strategier, utveckling och ständiga förbättringar. För att säkerställa nöjda konsumenter måste de även kunna känna sig trygga med att produkterna är säkra och håller hög kvalitet och att Cloetta är transparenta med informationen om vad produkterna innehåller.
6 tydliga konsumenttrender
I farten
Vi äter allt oftare utanför hemmet på väg till och från olika aktiviteter. Ökad tillgänglighet av produkter och olika förpackningslösningar gör att konsumenten kan tillfredsställa sina önskningar omgående.
Ökad individualisering
Konsumenterna vill i allt högre utsträckning att deras personliga val ska tillgodoses. Det innebär att man vill kunna välja produkter, men också kunna få produkter och tjänster som är personligt utformade och som kan anpassas till olika tillfällen. Lösviktsgodis är ett bra exempel på ett koncept som är individanpassat.
Ansvar för klimat och mänskliga rättigheter
Intresset för livsmedelsproduktionens effekter på klimat och lokala producenters sociala förhållanden är en viktig trend. Leverantörer har svarat på konsumenternas krav på information om framförallt råvarornas ursprung, odlares arbetsförhållanden, kvalitet och odlingsmetoder genom att införa märkningar och certifieringar av olika slag.
E-handel och digitala kanaler allt viktigare
E-handeln växer snabbt inom alla branscher, även inom livsmedelshandeln. Både dagligvaruhandeln och livsmedelsföretagen bygger upp egen e-handelskapacitet för att sälja sina produkter online. Även nya aktörer utnyttjar den snabba framväxten av e-handel. Samtidigt som e-handeln växer blir kommunikation direkt med konsumenter via sociala medier en av de viktigaste kanalerna för få synpunkter, fånga upp trender och dela inspiration och preferenser med andra.
Hälsa och mindre socker
Allt fler söker råvaror med positiva hälsoeffekter. Det finns också ett fortsatt intresse för naturliga och äkta råvaror. Tillsatser av olika slag och artificiellt framställda ämnen ifrågasätts till förmån för det naturliga. E-nummer byts ut mot tillsatsens namn i klartext. Hellre naturligt socker eller stevia än konstgjorda sötningsmedel.
Mindre socker är en annan viktig trend.
Lokala, genuina varumärken
Lokala varumärken med stark historik uppskattas av konsumenterna. Det märks inte minst i social media. Under året har Cloetta genomfört kampanjer på flera marknader med utgångspunkt i detta: Venco som det typiska holländska varumärket, Sisu som det mest finska man kan tänka sig och Gott & Blandat som arenareklam när Sverige spelar EM-kval i fotboll.
Leva upp till konsumenternas förväntningar om valmöjlighet och transparens
Vikten av transparens
Genom att vara transparent och tydlig med vad produkter innehåller, energiinnehåll och påverkan från ingående råvaror ges konsumenter möjlighet att göra välinformerade val.
Cloetta erbjuder valmöjligheter
Socker är en viktig ingrediens för att ge produkterna bra smak och struktur samt tillräcklig hållbarhet.
Cloettas syfte "We believe in the Power of True Joy", innebär att Cloetta också erbjuder alternativ i form av sockerfria produkter, produkter med mindre socker och produkter som är naturligt fria från socker.
Cloetta arbetar för att kunna erbjuda ett sockerfritt alternativ eller en produkt med mindre socker för de större varumärkena.
Inga artificiella smaker och inga artificiella färger
Det finns ett ökande konsumentintresse för naturliga råvaror. Olika typer av tillsatser och kemiskt producerade ämnen ifrågasätts ur hälsosynpunkt trots att de är säkra
och godkända i livsmedel. För att möta konsumenternas krav arbetar Cloetta för att ta bort artificiella smaker och färger från sortimentet.
Målet är att under 2020 helt gå över till att enbart icke-artificiella färg- och smakämnen i produkterna.

alternativ med mindre socker
NAFNAC No Artificial Flavorings & No Artificial Colors
MINDRE SOCKER & SOCKERFRITT
smakämnen eller färger 2020
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Cloettas löften till konsumenterna
Mindre socker
För att möta den ökade efterfrågan på produkter med mindre socker eller utan socker erbjuder Cloetta produkter med mindre socker. Det långsiktiga målet är att alla våra större varumärken ska kunna erbjuda såväl sockerfria alternativ som alternativ med mindre socker.
Naturliga råvaror
Artificiella färger och smakämnen kommer att fullt ut ersättas med naturliga frukt- och växtextrakt under 2020. Detta innebär att alla andra onödiga tillsatser tas bort. The Jelly Bean Factory är exempel på en produkt som alltid endast har innehållit naturliga råvaror.
Nötter – laddade med nyttigheter
Nötter är en naturlig källa till många nyttiga näringsämnen och innehåller även antioxidanter. Cashewnötter är rika på järn, folsyra och zink. Jordnöten är proteinrik och innehåller mycket vitamin B3. Mandeln är rik på E-vitaminer och pistagenöten är mycket rik på antioxidanter.
Hög kvalitet och produktsäkerhet
Hög kvalitet och produktsäkerhet är förutsättningar vid livsmedelstillverkning och en självklarhet i varje steg av Cloettas tillverkningsprocess, från kontroll av råvaror till färdiga produkter. God kvalitet på råvaror, korrekt hantering och väl kontrollerade processer ger rätt smak, utseende och konsistens samt eliminerar eventuella risker för konsumenterna. Cloetta strävar även efter att minska sin direkta negativa klimatpåverkan genom att använda resurser mer effektivt.
Tydliga innehållsdeklarationer och certifiering
Cloetta arbetar kontinuerligt med att utveckla en ansvarsfull och tydlig information om innehållet i produkterna via förpackningar och hemsida. Om produkten innehåller råvaror som är tredjepartscertifierade anges det också på förpackningen samt på hemsidan.
Bättre tandhälsa med xylitol
Sötningsmedlet xylitol som har färre kalorier än vanligt socker utvinns från olika lövträd och majs. Xylitol motverkar karies och finns i flera av Cloettas tuggummiprodukter som Jenkki och Mynthon samt i pastillen Läkerol Dents.
Strategisk produktutveckling
Strategisk produktutveckling inkluderar expansion in i nya segment (rena innovationer) men även produktutvidgning som lansering av nya smaker och texturer. Strategiska initiativ inkluderar också produkternas anpassning på nya geografiska marknader och förändringar av prisstrategier och därmed förknippade förändringar i förpackningsstorlek.
Strategisk produktutveckling under året

Plopp Almond + Bridge



Malaco Mustascher
Innovation och trender
Produktutveckling är en viktig drivkraft bakom Cloettas varumärken och möjliggör differentiering på marknaden. Cloettas innovationsarbete och optimering av produktutvecklingsprocessen skapar förutsättningar för framtida nyheter och återlanseringar.
Mode och trender finns i alla branscher, även inom konfektyr, där det framför allt handlar om färger, förpackningar, smaker och ingredienser. Att kunna identifiera de trender som kan vara betydelsefulla för Cloetta är av stor vikt. Kunskap om trender på marknaden och konsumentbeteenden är nödvändigt för att ta fram lyckade innovativa produktnyheter.
Marknadsanalys, trendbevakning och interaktion med konsumenterna i sociala medier ger marknadsavdelningen viktiga data för analys av förändringar i konsumtionsmönster.
Naturliga ingredienser och hänsyn till miljömässiga och etiska aspekter är faktorer som påverkar konfektyrmarknaden i allt större utsträckning. Cloetta granskar kontinuerligt samtliga produkter och ifrågasätter ingredienserna. Som exempel kan nämnas att sötningsmedel och fruktarom bytts ut mot stevia och fruktjuicer. Stevia används i Läkerol och Xylitol i Läkerol Dents, Jenkki och Mynthon. Cloetta har som mål att lansera alternativ som är sockerfria eller innehåller mindre socker för alla större varumärken. Exempel på lanserade produkter är Red Band, 30% mindre socker respektive Gott&Blandat, 30% mindre socker, och Venco lakrits sockerfri, sötad med Stevia.
Produktutvecklingsprocessen
En effektiv produktutvecklingsprocess är avgörande för lönsam tillväxt. Utgångspunkten för produktutvecklingen är att kombinera marknadsmöjligheter och konsumentbeteenden med befintliga varumärken på bästa sätt.
Den mest väsentliga kostnaden i samband med produktutveckling uppstår vid lanseringen och är framförallt förknippat med marknadsföringsaktiviteter men även med att säkerställa en effektiv produktion.
Smaken i centrum
Förpackningen och marknadsföring kan locka konsumenterna att prova en ny produkt, men om inte smaken håller måttet blir det sällan ett andra köp. Därför är det oerhört viktigt att de nya produkter Cloetta lanserar uppfyller konsumenternas krav och förväntningar. När Cloetta utvecklar nya produkter står smak och konsistens i centrum. Innan en produkt lanseras genomgår den smaktester både internt och externt via konsumentpaneler där bland annat bedömning av smak, konsistens och helhetsintryck görs.
För att systematiskt ta till vara konsumenternas synpunkter använder sig Cloetta av konsumentpaneler som regelbundet lämnar synpunkter och idéer online efter att ha fått produktprover hemskickade. De idéer som kommer fram är mycket värdefulla för Cloettas innovationsarbete.
Utan ett godkännande i konsumentpanelen kommer inte produkten ut på marknaden. En stor databas av tidigare tester och referensvärden underlättar den nödvändiga bedömningen.
Lansering på nya marknader
En produkt som är framgångsrik på en marknad kan lanseras under ett befintligt lokalt varumärke på en annan marknad. För Cloetta, med många varumärken på olika marknader, kan stordriftsfördelar i produktionen utnyttjas effektivt genom att matcha ihop varumärken.
Några exempel är:
- Sportlife Mints från Nederländerna säljs som Mynthon ZipMint i Finland.
- Polly från Sverige säljs sedan länge som Pops i Norge.
M Å L & ST R AT EG I ER
, - & KONFEKTYR-MARKNADEN
VARU-M Ä R K E SK AT E G O R PRODUKTUT-VECKLING
-
I
E
A K T I E N & ÄGARE

I N A N S I E L
FO R M ATI O N

Förpackningsdesign
En ny produkt ska, förutom att smaka gott och vara prisvärd för konsumenten, även vara affärsmässigt attraktiv för handeln och ingå i ett kategorikoncept som speglar de lokala konsumenternas förväntningar. Vikt, förpackning och distribution anpassas för sina respektive försäljningskanaler och marknader. Många av de produkter som är starka på en enskild marknad kan få en god position även på en ny marknad om den förpackas rätt.
Förpackningsstorlek är ofta förknippat med prisstrategier för olika kundkategorier och marknader. Att ändra förpackningsstorlek är därmed ett strategiskt beslut för hur ett varumärke kan vidareutvecklas för att nå nya kunder och därigenom nya konsumenter.
Travel retail
Cloetta har sedan länge en betydande försäljning till färjerederier, charterbolag och flygplatser, så kallad Travel Retail.
Välkända varumärken och unika förpackningar både avseende utseende och storlek, är ett av de viktigaste konkurrensverktygen på denna marknad.

The Jelly Bean Factory
Hologram
– varumärkesbyggande på flygplatser
Cloettas mest internationella varumärke, The Jelly Bean Factory, säljs från hemlandet Irland till marknader långt därifrån som till exempel Kina. Varumärket säljs i flera kanaler, stormarknader, matbutiker, varuhus, men också på flygplatser, där resenärer älskar att ta med sig varumärket hem eller till sin destination för att njuta av alla goda smaker. Under 2019 skapades en holografisk display för att intressera resenärer för The Jelly Bean Factory och ge information om de fördelar varumärket erbjuder.

Varumärkes- och kategoriledarskap
Konfektyr är handelns mest impulsdrivna kategori, vilket gör att tillgänglighet och bra synlighet i butik tillsammans med starka varumärken med hög igenkänning och lojalitet är helt avgörande för konfektyrförsäljning. Cloettas kontinuerliga utveckling och vård av sina varumärken tillsammans med en stark säljkår är därför av mycket stor betydelse.
Varumärkesvård
Cloettas tio största varumärken står för cirka 49 procent (49) av koncernens försäljning. Läs mer på sidorna 30–33 om de största varumärkena.
För varje varumärke finns individuella utvecklingsplaner för att löpande uppdatera och utveckla varumärket. För att säkerställa en stark och hållbar konsumentrelation för varumärkena är aktiviteter som effektiv och relevant kommunikation, nya smaker och produktbreddning (line extension), förpackningsutveckling och marknadsföringskampanjer de viktigaste verktygen för tillväxt.
Marknadskommunikation
En effektiv och genomtänkt marknadskommunikation genom olika kanaler baserat på mottagarnas profil och beteenden är viktiga för att öka konsumenternas kännedom om,
Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
efterfrågan på, och känslomässiga koppling till Cloettas produkter. Kombinerat med butiksaktiviteter och synlighet stimulerar det till att prova produkten, befäster lojalitet och ökar den totala efterfrågan på produkterna.
Cloettas marknadsföring utgår från varje varumärkes strategi och position. Marknadsföringen karakteriseras av bilder och känslomässig imageskapande varumärkesreklam, sponsring och evenemang riktade mot utvalda målgrupper.
En övergripande ambition är att säkerställa effektivitet för de marknadsinvesteringar Cloetta gör. Det handlar om att hitta det som påverkar och skapar intryck hos konsumenten och måste utvecklas och planeras inför varje kampanj, baserat på definierade prestationsmål. Se exempel på kampanjer på sid 29.
Kategoriutveckling
Konfektyr är en mycket viktig och lönsam kategori inom dagligvaruhandeln. Kategoriutveckling och kategorihantering är därför viktiga hävstänger för att utveckla genomslagskraft och lojalitet genom konsumentupplevelse- och service. Genom att ha bäst fakta, kunskaper och goda insikter stöds lönsam tillväxt för både Cloetta och kunderna.
Kategorivision och strategi
En långsiktig kategorivision stödjer utvecklingen av konfektyrhyllan, sortimentet och konsumentupplevelsen idag och framåt. Kraftfulla varumärken och en differentierad produktportfölj som passar dagens och framtida konsument- och kundbehov är viktiga delar av kategorivisionen. Kategoristrategier för att stödja denna vision måste
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Exempel på nya smaker under året

Juleskum Polka

Gott & Blandat Fizzypop & Co

byggas på en grundlig och relevant kunskap om konsumenten och om hur konsumenten agerar i butiken.
Nya smaker
Att regelbundet lansera nya och attraktiva produktvarianter eller smaker, inom segment där konsumentefterfrågan finns, stärker Cloettas erbjudande till såväl kund som konsument.
Eftersom lyckade produktnyheter både inspirerar till att pröva dessa och originalprodukten, leder bra säsongsprodukter och nyheter normalt till merförsäljning.
Lösviktsgodis
Cloetta är den ledande konceptleverantören inom lösviktsgodis i Norden och i Storbritannien. Det innebär att koncernen erbjuder butiker ett helhetskoncept inom lösviktsgodis under varumärkena Candyking, Karamellkungen, Parrots och Karkkikatu.
Konceptet omfattar produkter, inredning samt butiks- och logistiktjänster. Kunden kan välja mellan olika koncept med 16–200 artiklar. Utbudet består av choklad, gelégodis, hårda karameller, kolor, skum, lakrits och natursnacks som konsumenten kan plocka i påsar eller muggar. Lösviktsgodis står för ca 27 procent (28) av koncernens omsättning.
Cloetta erbjuder även lösviktsgodiskoncept under vissa butikers egna varumärken samt säljer lösviktsgodis till andra konceptleverantörer. Läs mer på sidan 10.
Genom varumärket Parrots är Cloetta också en ledande lösviktsaktör inom natursnacks i Sverige och Finland.
Förpackningsutveckling
En viktig del i Cloettas varumärkesvård för att stärka konsumentupplevelse är förpackningsutveckling. Förpackningsmaterialen ska uppfylla flera funktioner, inklusive att skydda produkten under dess väg till konsumenten, möjliggöra en smidig hantering av produkten, ge produktinformation samt tydliggöra varumärket. Förpackningsutveckling innefattar även butiksförpackningar för olika försäljningskanaler.
Cloetta har som mål att samtliga förpackningar ska vara återanvändnings- eller återvinningsbara senast år 2025, läs mer på sidan 48.
Synlighet i butik
En avgörande framgångsfaktor vid försäljning till konsument är bra exponering i butik, varför det är av stor betydelse hur handeln uppfattar Cloettas produkter och tar emot nyheter. Kunderna måste anse att produkterna behövs, att de är enkla att hantera och lönsamma för handeln.
Cloetta har en stor, tongivande och nytänkande säljkår på sina huvudmarknader. Genom goda relationer med handeln och stor kunskap om bransch, marknad och produkter kan Cloetta presentera attraktiva försäljningslösningar som stödjer kundens
Vidareutveckla starka varumärken
| Kännedom och lojalitet | Utveckling | Tillgänglighet |
|---|---|---|
| Verktyg för att stärka varumärkena • Verkningsfull, synlig och effektiv varumärkeskommu nikation. • Konsumentfokus: värdefulla insikter driver relevans. Utmaningar • Utnyttja teknik för förbättrade konsumenttjänster och konsumentupplevelse. • Vara synlig där konsumen terna finns: optimera mål för marknadsföring och försälj ningskampanjer. |
Verktyg för att stärka varumärkena • Nya smaker, innovationer och säsongsprodukter för att möta relevanta konsument behov. • Förpackningsutveckling för att synliggöra produkten men också för anpassning till olika försäljningskanaler. Utmaningar • Ytterligare samordning mellan marknader och varumärken skapar nya möjligheter, stor driftsfördelar samt kostnads synergier. |
Verktyg för att stärka varumärkena • En stor och kompetent säljkår stöder handeln. • Cloetta erbjuder handeln ett komplett produktsortiment för att tillfredsställa konsu menternas valfrihet. Utmaningar • Att ständigt hitta nya kanaler för att nå konsumenter. • Att utveckla säljlösningar som passar olika kundkategorier. |
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
affärsmässiga mål och skapar mervärde såväl för Cloetta som för kunden.
Viktigast i säljarnas dagliga arbete är att hjälpa den enskilda handlaren att exponera Cloettas produkter så att omsättningshastigheten stiger och marginalerna stärks för butiken. Genom säljorganisationens kategorikunnande och starka butiksnärvaro kan Cloetta nå ut med kampanjer, säkerställa att centralt förhandlade listnings- och distributionsavtal följs lokalt samt säkerställa god synlighet i butikernas hyllor, kassalinjer och på andra platser. Läs mer på sidan 28.
Säljfrämjande aktiviteter
Cloetta kombinerar vanligtvis marknadsföringsaktiviteter med butikskampanjer. Produktnyheter får normalt ett effektivt säljstöd genom kampanjer, evenemang, butiksaktiviteter och reklam för att nå konsumenterna så snabbt som möjligt.
E-handel
E-handel är en av Cloettas viktigaste fokusområden. Koncernens produkter säljs via ett brett utbud av online-aktörer: såväl aktörer med både fysiska butiker och e-handel (t.ex. ICA.se och AH.nl) som rena e-handelsaktörer (t.ex. Mathem.se och PicNic.nl) eller via gränsöverskridande marknadsplatser (t.ex. Amazon) men även via en egen e-handelsbutik i Finland (www.ksylitolikauppa.fi). Eftersom konfektyr är en impulsdriven varukategori, innebär online-försäljning
både utmaningar och nya möjligheter. Konsumenterna passerar inte butiksgångar och utgångskassor på samma sätt som i livsmedelsbutiken. För att övervinna detta utvecklar Cloetta kontinuerligt nya marknadsföringsverktyg för att synas och hamna i konsumentens kundvagn online. Å andra sidan har det aldrig varit lättare att synas på marknadsplatser som inte i första hand säljer livsmedel. Gränsöverskridande marknadsplatser erbjuder nya möjligheter att sälja Cloettas produkter i kombination med varor från helt andra kategorier som böcker, friluftsutrustning etc.
Cloettas strategi för e-handel syftar till att öka dynamiskt för att matcha koncernens starka marknadsandelar offline. Onlineförsäljning av konfektyr är fortfarande lägre än för andra konsumentprodukter men växer i en tvåsiffrig takt. Mognaden för e-handel varierar på Cloettas huvudmarknader. Exempelvis genererar online-handeln av livsmedel per capita i Nederländerna två gånger mer än i Finland. Det innebär att Cloetta kommer att prioritera var och hur e-handelsprojekt som optimal mobilanpassning, e-handelsmarknadsföring eller produktutveckling begränsat till online, etc bör bedrivas.
Verktyg för mätning
Effektiv marknadsföring bygger på att löpande följa upp och analysera förändringar i konsumtionsmönster. God kunskap om konsumentbeteenden och mediatrender är
en förutsättning för framgångsrik produktutveckling och marknadsföring.
Cloetta använder verktyg för att spåra specifika varumärken i olika media och gör generella mätningar av varumärkenas prestanda (dvs om konsumenten överväger respektive faktiskt väljer varumärket). Den viktigaste metoden för att mäta marknadsinvesteringars framgång för snabbrörliga konsumentprodukter som Cloettas är dock alltid den omedelbara reaktionen via försäljningen.
Skydd för immateriella rättigheter
För att hindra intrång i Cloettas immateriella rättigheter har Cloetta en särskild bevakningstjänst. Den ger varningar om ansökningar om registrering av varumärken, både nationellt och internationellt som är identiska eller förväxlingsbara med Cloettas viktigaste varumärken.
Exempelvis är Kexchoklads rutmönster sedan länge mönsterskyddat och sedan 2004 är även namnet Kexchoklad varumärkesskyddat.


Framgångsfaktorer för försäljningsorganisationen
Goda relationer med kunderna på central och lokal nivå
Genom goda relationer med handeln och stor kunskap om bransch, marknad och produkter kan Cloetta presentera attraktiva försäljningslösningar som stödjer kundens affärsmässiga mål.
God synlighet för Cloettas produkter
God synlighet i butik, särskilt vid utgångskassor är av stor vikt för ökad försäljning. För att öka synligheten av Cloettas produkter arbetar säljarna aktivt för att öka antalet exponeringsplatser i butikerna.
Öka försäljningen
Genom att finnas där konsumenterna finns kan Cloettas försäljning öka. Uppgiften för Cloettas säljorganisation är att öka försäljningsutrymmet och försäljningen i befintliga butiker, men också söka nya icke-traditionella försäljningsställen för valda delar av sortimentet.
Säkerställa butiksavtal
Säljarna säkerställer att de centrala överenskommelserna följs och att det överenskomna sortimentet finns i butikerna.
Effektiva försäljningskampanjer i samarbete med kunderna
Marknadsföringskampanjer kombineras vanligtvis med säljfrämjande aktiviteter i butiksledet. Säljkåren hjälper handlarna att exponera dessa.
Rätt produkter till rätt kund
Genom att sälja rätt produkter till rätt kund skapas lönsamhet för såväl Cloetta som för kunden. Cloettas säljkår är stor och effektiv, vilket skapar goda möjligheter till närvaro på många olika försäljningsställen.
Slagkraftiga kampanjer


Malaco Gott & Blandat saltlakrits med 30% mindre socker
Nya valmöjligheter fortsätter att stödja tillväxten på huvudmarknaderna. Sveriges mest populära påse med blandat godis, Gott & Blandat, gav konsumenten nya valmöjligheterna genom att lansera en mixpåse saltlakrits med 30% mindre socker. Lanseringen fick stöd av mediekampanjer och synlighet i butik.

Fortsatt framgång för Venco – Hollands lakritsvarumärke nr 1
Under 2019 byggde Cloetta vidare på historien om varumärket Venco. Inte bara för att ytterligare stärka varumärkespositionen som det "typiska holländska" varumärket, utan också för att bygga en ny position inom sockerfri lakrits. Kampanjen var en fortsättning på kommunikationen under 2018 laddad med det nya budskapet. Kampanjen visades via alla relevanta mediekanaler; TV, onlinevideo och sociala medier samt kombinerades i butik med provningar, skyltar och kampanjer.
Aakkoset – återlansering av varumärket
Den finska godispåse-klassikern Aakkoset genomgick under året en omfattande ompositionering och varumärkesuppgradering med ny förpackningsdesign och kommunikation på bred front. Den nya karakteristiska identiteten lanserades under våren samtidigt i flera kanaler inklusive en iögonfallande exponering på Helsingfors järnvägsstation. Kommunikationen fick stor uppmärksamhet och positiv respons, vilket starkt bidrog till en rekordhög marknadsandel under sommaren.

Skipper's Pipes i det danska valet 2019
Det finns en allmän tendens att politiker och människor talar mer än de lyssnar. Skipper's Pipe ambition inför det danska valet var att göra öronen större och munnen mindre och uppmana människor att lyssna mer genom budskapet Stik Piben ind (sätt Pipan i munnen). Politiker fick Skipper's pipes och vykort skickade med meddelandet "Stik piben ind", vilket stöttades av en kampanjwebbplats, tidningsreklam, utomhusaffischer, vykort med klistermärken på kaféer och tågstationer, digitala skärmar i stadscentra och aktiviteter i sociala medier. Totalt gavs 55 000 pipor bort som smakprov.

Läkerol återlanserad – var som helst och när som helst
Läkerol är den uppfriskande och välsmakande pastillen som man kan tillåta sig att njuta av, var som helst och när som helst. Årets kampanj för Läkerol syftade till att återupprätta Läkerol i konsumenternas medvetande och få varumärket att bli mer relevant i konsumenternas vardag. TV-kampanjer i kombination med kampanjer i andra medier nådde konsumenterna och ökade medvetenhet om varumärket. I Norge lanserade Läkerol världens största pastillask som framgångsrikt skapade uppmärksamhet runt varumärket. I Sverige deltog Läkerol i Rosa bandet-kampanjen, vilket ledde till stort konsumentintresse både för varumärket och kampanjen.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Cloettas största varumärken
Cloetta är namnet och symbolen för Nordens äldsta konfektyrföretag med en mycket stark lokal förankring. Cloettas varumärken uppfyller syftet "We believe in the Power of True Joy".

Ahlgrens bilar
är en bil formad av skum som en stor majoritet av svenska folket älskar och njuter av. Originalsmaken och den eleganta designen är densamma sedan 1953, då Ahlgrens godisfabrik bestämde sig för att försöka tillverka marshmallows. Resultatet blev inte alls som man tänkt sig, istället blev det små skumgodisbitar. Sveriges godaste bil var född! Nya bilmodeller har lanserats sedan dess.
Säljs i: Sverige, Norge, Danmark, Polen, Thailand och USA.

Aakkoset
är en älskad finsk godispåseklassiker sedan 1970. Den har en grafisk, diamantmönstrad design med smarta lekfulla budskap. Aakkoset betyder alfabet och varumärkets slogan "bokstavligen god" sammanfattar idén om Aakkoset som den ultimata njutningen när man längtar efter något sött.
Säljs i: Finland och travel retail.
Candyking/Karamellkungen
tillåter dig att välja dina favoriter från marknadens läckraste godis och blanda ihop det på ditt eget sätt. Sura, söta och salta. Hårda, mjuka och sega. Det ursprungliga varumärket, Candyking, i Sverige känt som Karamellkungen, har utvecklats under de 30 åren.
Säljs i: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Irland, Polen och Baltikum.

Bridge
är mixat bjudgodis som blev till 1966 när några medarbetare satt och spelade bridge och åt en blandning av olika produkter som tillverkades i fabriken. Någon kom på idén att lansera denna blandning av olika läckra produkter i en påse, till exempel chokladdragerade hasselnötter, lakritspinnar och pepparmintspastiller.
Säljs i: Sverige, Norge och Danmark.

Chewits
har en stark varumärkeshistoria, lanserad i Storbritannien 1965, som en "tuggig" godisbit. Känd för sin unika sega konsistens, med en mängd olika läckra frukttuggisar individuellt inslagna, sålda i multipack och större påsar. Under 2019 lanserade en ny färgglad design med "Chewie Chewitsaurus" den tuffa dinosaurien som gillar att tugga. Nyast i sortimentet är Chewits Juicy Bites, hårda karameller fyllda med rinnande smak av saftig jordgubbssmak.
Säljs i: Storbritannien, Irland, Norge, Finland, Baltikum, Ryssland och Vitryssland.

Familie Guf
är ett välkänt och älskat varumärke i Danmark och den bäst säljande produkten inom Cloetta Danmark. Familie Guf är ett mycket inkluderande varumärke och firar alla olika sorters familjer med parollen: "Godis för alla typer av familjer." Även påsens blandning är mångsidig och består av både söt och salt lakrits, vingummi, skum, karamell etc.
Säljs i: Danmark och Sverige.
Center
har funnits sedan 1941 i Sverige då chokladrullen lanserades. Center är den goda rullen i händelsernas centrum – bara rulla av ett varv och njut!
Säljs i: Sverige, Norge, Danmark, Estland och Finland.
Varumärkes-, kategori- och produktutveckling

The Jelly Bean Factory
består av 36 olika smaker av gourmet jelly beans, tillverkade av 100 procent naturliga smaker och fruktjuice. Fri från gluten, gelatin och nötter. The Jelly Bean Factory grundades 1998 på Irland. Varje dag tillverkas mer än 12 miljoner gourmet jelly beans i fabriken i Dublin och förpackas i ett stort antal lekfulla förpackningar. "The most juicy, mouthwatering jelly beans on the planet."
Säljs i: ca 50 länder över hela världen, främst Storbritannien, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Österrike, Baltikum, Ryssland, Kanada, USA, Cypern, Portugal, Spanien, Israel, Kina, Singapore, Australien och Nya Zeeland.

Jenkki
är det marknadsledande tuggummivarumärket i Finland, där det lanserades 1951. Sedan 1975 har Jenkki sötats med dentalinnovationen xylitol, vilket gör Jenkki till en tandvänlig smart vana för finländarna: god andedräkt tillsammans med en

Juleskum
är originalet som har blivit ett självklart inslag i den svenska jultraditionen. Cloetta började tillverka jultomtar i skum redan på 1930-talet. Varje år släpps en årgångssmak, i år med smak av polkagris. Trots att Juleskum enbart säljs kring julen, är det den tredje mest sålda godispåsen i Sverige på årsbasis.
Säljs i: Sverige, Norge och Danmark.

Kexchoklad
som lanserades redan 1938, är en av Cloettas aktiva svenska klassiker. Sveriges godaste mellanmål. Tre lager frasiga chokladöverdragna fyllda rån gör Kexchoklad till ett mellanmål för aktiva personer som snabbt behöver fylla på energibehovet.
Säljs i: Sverige, Danmark och Baltikum.
Lonka
är mjuka och läckra sötsaker gjorda med passion och av hög kvalitet. Sedan den första Lonkafabriken öppnade 1920 i Nederländerna, har Lonka erbjudit konsumenterna traditionella favoriter som karamell, mjuk kola, nougat och choklad. Med Lonka förgylls kaffe- och te-stunden med något läckert.
Säljs i: Benelux, Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Schweiz, Frankrike, Sydkorea, Lettland, Singapore och Sydafrika.

King
USA.
nederländska konsumenter.



M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING

Läkerol
är ett klassiskt varumärke och den godaste uppfräscharen för alla tillfällen, "var som helst och när som helst". Den första asken såldes 1909. Under 2019 fick varumärket en uppfräschad design och omfattande mediekampanj supporterade återlanseringen. Läkerol finns i en mängd olika smaker och fyller en funktion när man vill lena halsen, friska upp andedräkten eller bara är sugen på något gott. Läkerol YUP är den fräscha och mjuka pastillen beströdd med ett tunt lager av xylitolkristaller och med en perfekt balans mellan sött och surt. Läkerol Dents är det godaste sättet att ta hand om sina tänder. Läkerol makes people talk.
Säljs i: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Benelux, Schweiz, USA, Singapore, Surinam, Indien, Hongkong och Libanon.
Mynthon
det lanserades 1976. Fräsch och effektiv är varumärkets essens.
är det ledande pastillvarumärket i Finland, där
Malaco
erbjuder ett stort utbud av konfektyrprodukter. Namnet Malaco kommer från de inledande bokstäverna i Malmö Lakrits Compani som grundades 1934. Genom åren har det tillkommit många produkter under varumärket som exempelvis Gott & Blandat, TV MIX, Aakkoset, Familie Guf, Lagerman Konfekt och Kick. Helt enkelt – Lördag hela veckan.
Säljs i: Sverige, Danmark, Finland, Baltikum, Tyskland, Israel, Italien, Malta, Ryssland, Thailand, Storbritannien och USA.

Mynthon består av sega, hårda och komprimerade pastiller i flera läckra smaker. Under 2012 lanserades också ett tuggummi under varumärket.
Säljs i: Finland, Norge, Tyskland, Baltikum och Vitryssland.


Nutisal
är koncernens nötexpert från och med 2014. Verksamheten startade i en butik i Beirut, Libanon. Redan 1948 utvecklades ett unikt sätt att rosta utan olja kallat "torrostning". Nutisal tog denna teknik till Europa och utvecklade en rad torrostade mixar som lanserades 2007. Eftersom ingen olja används i processen kan konsumenten njuta av den verkliga smaken av nötter.
Säljs i: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Schweiz, Surinam, Italien och Lettland.
Plopp
är biten som man unnar sig själv eller någon man tycker om. Originalet lanserades 1949 och älskas av många för sin goda mjölkchoklad och sin söta flytande toffeefyllning. Under 2018 breddade Plopp sitt varumärke genom lanseringen av mjölkchokladkakor med spännande smakkombinationer från godis-, choklad- och snackshyllan.
Säljs i: Sverige.
Polly
lanserades 1965 och är det största varumärket inom chokladpåsar på den svenska marknaden. Det är omöjligt att bara ta en. Polly är härligt sega skumtoppar dragerade med choklad, där originalet är smaksatt med vanilj, arrak och smörkola. Polly är också godiset som överraskar, till exempel Polly med smak av Ahlgrens bilar.
Säljs i: Sverige, Finland, Danmark och Polen.


Pops
Pops är en av Norges bäst bevarade och godaste hemligheter – påsar med ljusa och luftiga chokladbitar. Pops är rolig att dela, perfekt till helgmyset och passar hela familjen.
Säljs i: Norge.

Red Band
har anor som sträcker sig tillbaka till 1928. Sedan start har varumärket Red Band byggt upp en ledande position på den nederländska och tyska konfektyrmarknaden med löften om glädje, kvalitet och njutning. Det klassiska Wine Gum Mix, originalet Drop Fruit Duo's och Pret Mix är några av de välkända produkter som säljs under varumärket. Idag erbjuder Red Band också fler valmöjligheter med en sockerfri version, en med 30% mindre socker och även en vegetarisk version.
Säljs i: Nederländerna, Belgien, Österrike, Schweiz, Tyskland, Baltikum, Kanada, Frankrike, Irland, Kosovo, Surinam och Taiwan.

som lanserades i Finland 1928 är en lakritspastill smaksatt med en hemlig Sisu-arom. Sisu är uppkallad efter finska folkets sanna karaktär. Ordet sisu betyder mod, uthållighet och obeveklig tapperhet. För finländarna är Sisu en del av den finska folksjälen som inget annat varumärke kan ersätta. Med Sisu klarar du av det. Sisu finns i flera smaker, förpackade i askar.
Säljs i: Finland.
Skipper's Pipes
grundades 1920 och är en unik produkt genom sin pipform med rosa eller gult strössel som glöd. Idag finns två olika
varianter; söt- eller saltlakrits. Den ursprungliga lakritspipan har haft en stor framgång och är ikonisk bland tusentals danskar och förmodligen en av de mest fotograferade godisbitarna! Pipan är till 80% handgjord och numera förpackad.
Säljs i: Danmark, Sverige, Norge, Finland, Grönland, Färöarna och Estland.
Sportlife
lanserades i Nederländerna 1981 som det första tuggummit i en så kallad "blister"-förpackning. Sportlife har sedan start varit ledande på den nederländska marknaden och har en stark position i Belgien. Sportlife positionerar sig kring varumärkets slogan "unexpected freshness" och har en internationell profil. 2015 lanserades de bäst säljande smakerna av Sportlife på burk.
Säljs i: Nederländerna, Belgien och Surinam.


Sportlunch
är en frasig wafer, rikligt täckt av ren mjölkchoklad i enkelt brytbara bitar. Sportlunch lanserades i Sverige 1937, under namnet "Mellanmål" men namnändrades till Sportlunch 1996.
Säljs i: Sverige, Norge, Estland och Litauen.

Tupla
lanserades 1960 och är marknadsledande chokladstycksak i Finland. Tupla betyder dubbel på finska och Tupla original innehåller två bitar fyllda med energi som är enkla att dela med sig av. Tupla original har en fyllning av kakaonougat täckt med mjölkchoklad och en twist av sälta och rostad mandel. Smaken och texturen hos Tupla ger bränsle och attityd. Tupla finns i olika smaker och storlekar och sedan 2015 även som en energistycksak Tupla+, som innehåller protein.
Säljs i: Finland, Baltikum och Ryssland.

TV mix
har varit en viktig del av finskt lördagsgodis sedan 1989. Det är en mycket mångsidig blandpåse som kombinerar bästsäljande lösviktsgodis med spännande nyheter. Perfekt att dela med vänner och familj.
Säljs i: Finland.
Venco
lanserades redan 1878 och är det ledande lakritsvarumärket i Nederländerna. Venco har "en passion för lakrits", och levererar ett
brett utbud av unika, ikoniska och storsäljande produkter som kritor och honungslakrits. När holländare tänker på lakrits, tänker de på Venco. 2019 lanserade Venco sockerfria alternativ i tre olika smaker: Söt, Salt och Honung. De sockerfria produkterna säljs i mindre påsar än övriga Venco-produkter och förpackningen är återförslutningsbar.
Säljs i: Nederländerna, Belgien, Tyskland, Israel, Sydafrika och Surinam.

F I N A N S I E L L UTVECKLING
F I
N
33
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Cloettas huvudmarknader
Cloettas huvudmarknader är de länder där koncernen har en egen försäljnings- och distributionsorganisation, och utgörs av Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Norge.

för 2019, jämförelsetalen har också justerats.
Sverige
Sverige är den enskilt största marknaden i Norden med omkring en tredjedel av den totala konfektyrkonsumtionen. Under 2019 utvecklades totalmarknaden positivt.

M Å L & ST R AT EG I ER
Finland
Finland är den tredje största marknaden i Norden med omkring en femtedel av den totala konfektyrkonsumtionen. Den finska marknaden ökade under 2019.

Cloettas försäljning och konkurrenter
Cloetta är den näst största aktören på den finska marknaden med en andel om cirka 25 procent (25) av förpackad konfektyr. Marknadsledare är Fazer med cirka 40 procent (40). Handelskedjornas EMV har en andel av konfektyrförsäljningen om cirka 8 procent (8) av den finska marknaden. Cloetta är klar marknadsledare inom lösviktsgodis, vilket motsvarar ungefär 10 procent av den totala marknaden i värde.
Försäljningskanaler
Den finska dagligvaruhandeln domineras av de två stora aktörerna Kesko och S-Group. Lidl har en större andel av dagligvaruhandeln jämfört med övriga nordiska länder med ungefär 10 procent av marknaden. Finland är den marknad som har de mest centraliserade inköpen i Norden. Tack vare centraliserade inköp kan nya produkter uppnå bred distribution och snabbt bli tillgängliga för konsumenterna.
Organisation
I Finland finns cirka 200 anställda på kontoret i Åbo och i försäljningsorganisationen samt distribution och plock av lösviktsgodis. Cloetta Finland har en av landets starkaste försäljningsorganisationer med 130 säljare som dagligen besöker butikerna.
Kategorier, Finland

De största aktörerna, Finland
Konfektyrmarknaden exklusive lösviktsgodis

Nederländerna
Nederländerna är den sjätte största konfektyrmarknaden i Västeuropa. Den nederländska marknaden ökade något under 2019, främst driven av choklad, godis och pastiller.

M Å L & ST R AT EG I ER
Danmark
Danmark står för omkring en fjärdedel av den totala konfektyrkonsumtionen i Norden. Konfektyrmarknaden växte under året.

Cloettas försäljning och konkurrenter
Cloetta är den näst största aktören på den danska marknaden för godis och pastiller med en andel om cirka 19 procent (19) av marknaden. Den största aktören inom godis och pastiller är Haribo med 25 procent (24). Handelskedjornas EMV har en andel av konfektyrförsäljningen om cirka 9 procent (6). Cloetta är den ledande lösviktsaktören i Danmark med starka positioner inom både godis och nötter.
Försäljningskanaler
Den danska dagligvaruhandeln går mot en ökad centralisering men med en kombination av centralt drivna kedjor och ett mer decentraliserat synsätt än i övriga Norden. Det krävs därför omfattande insatser i butiksledet för att nå distribution och försäljning av butiksställ. Lågprishandelns ökning har upphört och nya kanaler som outlets och byggmarknader ökar i betydelse.
Organisation
I Danmark finns cirka 100 anställda på kontoren i Brøndby och Randers inom försäljningsorganisationen samt distribution och plock av lösviktsgodis.
Kategorier, Danmark
Choklad 48 %u Tuggummi 7 % q t Godis och pastiller 45 % Källa: Global data Konfektyrmarknaden exklusive lösviktsgodis
Källa: Nielsen
Marknaden för godis och pastiller exklusive lösviktsgodis

De största aktörerna, Danmark
Storbritannien
Storbritannien är den näst största marknaden i Västeuropa och svarar för 7 procent av Cloettas försäljning. Marknaden präglas av hård konkurrens från samtliga internationella konfektyrföretag.

Cloettas marknadsposition och försäljning
Cloetta är marknadsledande inom lösvikt i Storbritannien med Candyking-konceptet. Lösviktsgodis står dock fortfarande för en mycket liten del av konfektyrmarknaden i Storbritannien. Cloetta är dessutom en stark nischaktör med premiumvarumärket The Jelly Bean Factory. Cloetta säljer också varumärket Chewits genom flera kanaler och Lonka till lågprishandeln och cash & carry.
Candyking-konceptet säljs och levereras direkt av Cloetta till handeln medan Chewits och Lonka säljs via en distributör och The Jelly Bean Factory via olika distributörer.
Organisation
Både lösviktsverksamheten och förpackade märkesvaror hanteras kommersiellt från Cloettas kontor i Fareham. Cloetta har en försäljningsorganisation för distribution och plock av lösviktsgodis på cirka 130 personer.
Tyskland
Tyskland är den största marknaden i Västeuropa och svarar för 6 procent av Cloettas försäljning. Marknaden kännetecknas av sin stora andel av stormarknads- och lågprishandel.

Cloettas position och organisation
Cloetta är främst verksamt med varumärket Red Band inom vingummi och lakrits samt premiumvarumärket The Jelly Bean Factory. Dessutom säljs Lonka och Nutisal i Tyskland. I Tyskland har Cloetta genom sin starka tradition inom vingummi och lakritsprodukter byggt en hållbar position med en produktportfölj som täcker olika segment på marknaden. Red Bands stående, återförslutningsbara påse betraktas såväl av tyska konsumenter som av handeln som en produktlinje som tydligt står ut.
Organisation
I Bocholt, Tyskland har Cloetta en egen liten organisation med tolv anställda som sköter såväl kundkontakter som varumärkena samt har direktkontakt med alla stora kunder. Produkterna levereras direkt från ett centralt logistikcenter i Tyskland. För att säkerställa försäljning inom hela Tyskland samarbetar Cloetta med sex olika distributörer med totalt över 60 säljare.
39
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING

Norge
Norge är Nordens minsta marknad, med knappt en femtedel av regionens totala konfektyrkonsumtion och svarar för 5 procent av Cloettas försäljning. Under 2019 ökade volymen på konfektyrmarknaden.

Cloettas försäljning och konkurrenter
Cloetta är den tredje största aktören på den norska konfektyrmarknaden med en marknadsandel om 8 procent (9). Största aktör är Mondelez med 37 procent (38). Nidar (som ägs av Orkla) har 22 procent (22). På marknaden för godis är Cloetta den ledande aktören. Cloetta är den ledande leverantören av lösviktsgodis med cirka en tredjedel av marknaden.
I januari 2019 sänktes sockerskatten tillbaka till samma nivå som före höjningen 2018. Detta hade en positiv effekt på konfektyrmarknaden i Norge med ökade volymer.
Organisation
Cloetta har cirka 65 anställda på kontoret i Høvik utanför Oslo inom försäljningsorganisationen samt inom distribution och plock av lösviktsgodis.
De största aktörerna, Norge

Internationella marknader
Internationella marknader svarade för 6 procent av Cloettas totala försäljning under 2019.

Cloettas försäljning
Internationella marknader består främst av försäljning till länder där Cloetta inte har någon egen försäljnings- och marknadsorganisation, totalt mer än 50 marknader. Försäljningen på de Internationella marknaderna är uppdelad i fyra regioner: Amerika, Asien-Stillahavsregionen (APAC), Mellanöstern och Europa (inklusive Afrika).
De viktigaste enskilda marknaderna är Schweiz, Baltikum, Kanada, USA, Mellanöstern och Hong Kong/Singapore. På dessa marknader fokuserar Cloetta på tre kategorier: godis, choklad och pastiller, vilket innebär sex strategiska varumärken, inklusive The Jelly Bean Factory, Red Band, Läkerol och några Cloettavarumärken som är starka regionalt.
Organisation
På samtliga Internationella marknader hanterar externa distributörer försäljningen av Cloettas produkter. Dessa distributörer stöds från de regionala kontor som Cloetta har i APAC, Baltikum och Schweiz Ett nytt kontor för Mellanöstern har etablerats i Dubai under året. Samtliga övriga distributörer stöds från Cloettas kontor i Oosterhout, Nederländerna.
Produktion
Cloetta har totalt åtta fabriker lokaliserade i Sverige, Slovakien, Nederländerna, Belgien och Irland. Sammantaget tillverkade Cloetta cirka 106 000 ton godis, choklad, tuggummi, pastiller och nötter under 2019.
Under 2019 omorganiserades produktionsorganisationen till fem funktioner: tillverkning, teknik, leveranskedja, strategiutveckling och supportorganisation. Dessa är ansvariga för produktion, teknik, säkerhet, miljö, planering, logistik, inköp, kvalitet, value engineering och projektledning.
Dessutom startade Cloetta under året ett nytt Leading Performance-program med visionen att skapa Den perfekta fabriken. Programmet är en fortsättning på det tidigare Lean 2020-programmet och ska ytterligare förbättra effektiviteten, minska spill och avfall samt skapa ökad flexibilitet och kapacitet i fabrikerna. Programmet består av förbättringar av Operational Excellence samt strategiska investeringar för att modernisera fabriksnätverket.
Hälsa och säkerhet
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är grundläggande för Cloetta. Hälso- och säkerhetsarbete fokuserar på två områden.
106
tusen ton tillverkades För det första att reducera fysiska risker på produktionsanläggningarna och andra arbetsplatser och för det andra att främja en säkerhetskultur.
Under 2019 fortsatte arbetet att minska riskerna genom att investera i säkerhetssystem för maskinisolering samt genom nya rutiner för kemikaliehantering. Genom Hearts and Minds-programmet gjordes även insatser för att även bygga och stärka säkerhetskulturen. Under året minskade skadefrekvensen (TIR; total incident rate) med 30 procent, från 133,7 till 94,3. Trots detta ökade frånvarotid vid skador (LTIR; lost time incident rate) från 6,2 till 6,7. Det innebär att Cloetta inte uppnådde 2019 års mål på 5,0. I samtliga fall återvände medarbetarna med full kapacitet.
Cloetta är givetvis inte nöjd med detta resultat och koncernen är fast besluten att satsa än mer på hälsa och säkerhet. De bakomliggande orsakerna har analyserats och mer resurser har avsatts för att stärka
ANSTÄLLDA
1 680
8
2019 FABRIKS-
säkerheten på arbetsplatserna och medarbetarnas hälsa. Exempelvis har en ny chef för hälsa och säkerhet rekryteras, för att påskynda insatserna.
Lost Time Incident Rate (LTIR) (LTIR: antal arbetsplatsolyckor med minst 24 timmar frånvaro per arbetade 1 000 000 timmar.)

F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
PRODUKTION
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING

Ledningssystem
Cloetta har ett centralt ledningssystem för att säkerställa ett standardiserat arbetssätt i verksamheten. På varje anläggning finns ett lokalt anpassat ledningssystem som är kopplat till det centrala. Centrala policyer, mål och procedurer definieras och verkställs på fabriksnivå.
Ledningssystemen innefattar arbetsmiljö, kvalitet, produktsäkerhet och miljö. Basen för ledningssystemen är internationella standarder (BRC global standard för livsmedelssäkerhet och ISO 14001 för miljö), återkommande riskbedömningar samt ständiga förbättringar.
En viktig del i arbetssättet är en systematiserad mötesstruktur för uppföljning av resultat mot mål samt för att fånga upp både avvikelser och förbättringsförslag. Mål och resultat visualiseras på bildskärmar i anläggningarna för att ge kunskap om aktuell situation, vilket bidrar till att skapa medvetenhet och engagemang hos medarbetarna. Åtgärder vid eventuella avvikelser kan vidtas direkt och med systematisk uppföljning kan förbättringsarbetet bedrivas proaktivt.
Läs om Cloettas miljöarbete på sidorna 48–49.
Kvalitet och produktsäkerhet
Cloetta ställer mycket höga krav på kvalitet och produktsäkerhet. Förstklassiga råvaror och korrekta behandlings- och processmetoder är förutsättningar för tillverkning av högkvalitativ konfektyr.
Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkerställa att produkterna uppfyller konsumenternas och handelns krav och förväntningar.
Råvarornas kvalitet och säkerhet
Leverantörer väljs, utvärderas och godkänns mot en definierad uppsättning kriterier. Leverantörerna övervakas därefter utifrån ett riskbaserat leverantörsrevisionsprogram av ett specialutbildat revisionsteam. Utifrån en riskbaserad kontrollplan övervakas att leveranser av råvaror överensstämmer med sina specifikationer samt med EU-krav.
Cloetta har också ett Food Safety & Fraud Team för att säkerställa kunskap om aktuella risker i leverantörskedjan och som kan vidta åtgärder för att förhindra oönskade effekter på produkter och varumärken.
Produktion
Livsmedelssäkerhet inom produktionen är baserad på HACCP-metoden (Hazard Analysis Critical Control Points), där riskerna för kemiska, biologiska, mikrobiologiska och fysikaliska kontaminationer identifieras och hanteras för att minimera alla tänkbara risker för konsumenterna.
Samtliga Cloettas fabriker är certifierade enligt BRC:s globala standard för livsmedelssäkerhet, en internationell standard som beskriver kraven för att hantera produktsäkerhet, integritet, lagefterlevnad och kvalitet samt operativa kontroller inom livsmedelsindustrin.
För att stödja och underlätta att BRC- och EU-regler följs har Cloetta även utvecklat en egen manual för God tillverkningspraxis (GMP), anpassad och uppdaterad med de bästa referensstandarderna för livsmedelsindustrin, vilken implementeras i alla fabriker. Interna oberoende revisorer övervakar ett effektivt genomförande. Varje fabrik får revisionspoäng och krav på att ta fram förbättringsplaner samt nya målvärden som ska uppnås för kontinuerlig förbättring.
Produkter
För varje produkt finns en detaljerad specifikation avseende bland annat smak, doft, utseende, konsistens och förpackning. En central smakpanel genomför träning och anpassning till de olika Cloettafabrikerna för att säkerställa att fabrikerna har kvalificerade avsmakare som kan övervaka produkternas prestanda och konformitet.
Cloettas system för spårbarhet gör det möjligt att spåra alla råvaror från leverantör genom alla tillverkningsstadier och vidare till leverans till kund och vice versa.
Cloetta har en detaljerad åtgärdsplan för att snabbt kunna återkalla en produkt från marknaden om det skulle behövas.
43
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Visionen om Den perfekta fabriken genom Cloettas Leading Performance Program (CLPP)
Under 2019 tog Cloetta nästa steg mot visionen om Den perfekta fabriken. Genom tvärfunktionella team och hög delaktighet från fabriksgolvet har tillförlitligheten ökat och mängden avfall och svinn minskat ytterligare.

- Teamcentrerad bemanning baserad på aktiviteter.
- Engagerad personal med kunskap om flera linjer som oförtrutet driver förbättringar med hjälp av lean-verktyg.
- Stabila processer som drivs med aktuella arbetsinstruktioner. Statistisk processkontroll används för att säkerställa förutsägbarhet samt identifiera och korrigera avvikelser.
- Pålitlig utrustning som underhålls proaktivt baserat på definierade standarder och repareras effektivt när de står stilla.
- Digitaliserad informationsvisualisering från varje linje. Realtidsmätningar och löpande dialog för att korrigera avvikelser mellan utfall och mål.
- Ett engagerat och synligt ledarskap som stärker kulturen med regelbunden dialog om resultat och förbättringsåtgärder.
N S I E L
M ATI O N

Klagomål, synpunkter per miljoner sålda konsumentenheter

Konsument- och kundrespons
Synpunkter från enskilda konsumenter är oerhört värdefullt i Cloettas kontinuerliga förbättringsarbete.
På varje marknad finns en konsumenttjänst som tar emot, utreder och svarar på klagomål och reklamationer. Vid eventuella kvalitetsfel tar konsumenttjänsten alltid kontakt med respektive fabrik. Fabriken
utnyttjar den information som reklamationen ger för att systematiskt hitta orsaken till eventuella fel och kunna eliminera dem.
Planering och logistik
En effektiv produktionsplanering ger lägre kapitalbindning i form av lager, såväl av råvaror som av färdiga produkter samtidigt som servicegraden ökar. Leveranssäkerhet är en av de mest kritiska parametrarna gentemot handeln. För att säkerställa en hög servicenivå och ett effektivt utnyttjande av fabriksnätverket har Cloetta utvecklat processer för hela leveranskedjan, från råvara till kund.
Under 2019 startade Cloetta ett projekt för att implementera ett nytt planeringsverktyg för leveranskedjan. Detta planeringsverktyg kommer stödja hela planeringsprocessen, med start i försäljningsprognoser från alla marknader via produktionsplanering och schedulering till leverans av produkterna, inkluderat integrering av tredjepartsleverantörer. Verktyget implementerades som pilot i slutet av 2019 och utrullning till samtliga marknader och
fabriker kommer att ske under 2020. Verktyget kommer också att ge data för finansiell planering och långsiktig försäljnings- och produktionsplanering för att säkerställa att alla funktioner i koncernen koordineras. Cloetta arbetar kontinuerligt för att optimera sina flöden och arbetsmetoder, både internt och externt, tillsammans med kunder och leverantörer.
Inköp
Cloettas största kostnadspost i produktionen utgörs av råvaror och emballage.
Cloetta har ett nära samarbete med de största råvaruleverantörerna, bland annat genom automatiserade order- och leveransprocesser som anpassas till råvaruförbrukning i respektive fabrik.
I Cloettas sortiment finns produkter som produceras av andra tillverkare. Extern tillverkning läggs enbart hos producenter med samma höga kvalitetskrav som gäller för produktion i Cloettas egna fabriker. Externa tillverkare utvärderas och testas regelbundet.

45
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Framgångsfaktorer för produktionen
Medarbetarnas säkerhet och hälsa
En hälsosam och säker arbetsmiljö är en grundläggande rättighet för varje anställd. Att vara och känna sig trygg är nödvändigt för att kunna utvecklas och prestera på sin arbetsplats.
Flexibilitet
En linje används ofta till flera olika produkter. Snabb omställning och rengöring är av stor betydelse för maskinernas kapacitetsutnyttjande. Flexibiliteten innebär också att varje medarbetare behärskar mer än en linje.
Kostnadseffektivitet
Cloettas försäljning bygger på stora volymer. Kostnadseffektivitet är en nödvändighet för att klara konkurrensen.
Leveranssäkerhet
God produktionsplanering är avgörande för effektiv produktion och låga lagerkostnader, men också för leveranssäkerheten till kunderna.
Hög och jämn kvalitet
Målet är att alltid leverera säkra produkter med smak, utseende och konsistens enligt sina respektive specifikationer.
Engagerade medarbetare
God kommunikation om mål och processer skapar engagerade medarbetare som förstår verksamheten och hur deras arbete bidrar till koncernens totala resultat.
F I N A N S I E L L UTVECKLING
Fabriker

Tillverkning per fabrik 2019 i ton


| Levice, Slovakien | |
|---|---|
| Produktion 2019: | 29 157 ton |
| Antal fabriksanställda: | Cirka 765 |
| Antal maskinlinjer: 12 produktionslinjer, 35 paketeringslinjer |
Största varumärken: Malaco, Red Band, Läkerol, Chewits, Venco, Läkerol Dents, Mynthon Tillverkningsmetoder: Mogulgjutning, extrudering, dragéring, karamelltillverkning och kolatillverkning och chokladdragéring Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet och IFS.

| Ljungsbro, Sverige | |
|---|---|
| Produktion 2019: | 25 554 ton |
| Antal fabriksanställda: | Cirka 370 |
| Antal maskinlinjer: 12 produktionslinjer med | |
onlinepackning, 3 paketeringslinjer, 1 chokladproduktionscenter
Största varumärken: Kexchoklad, Ahlgrens bilar, Center, Polly, Plopp, Sportlunch, Juleskum, Tupla Tillverkningsmetoder: Chokladgjutning, mogulgjutning, dragéring och wafertillverkning Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet och ISO 14001

Roosendaal (Spoorstraat), Nederländerna Produktion 2019: 18 754 ton Antal fabriksanställda: Cirka 145 Antal maskinlinjer: 5 produktionslinjer, 10 paketeringslinjer Största varumärken: Red Band, Malaco, Venco,
Lakrisal Tillverkningsmetoder: Mogulgjutning, dragéring
och komprimering av tabletter Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet

Turnhout, Belgien
Produktion 2019: 14 502 ton Antal fabriksanställda: Cirka 115
Antal maskinlinjer: 2 produktionslinjer, 4 paketeringslinjer Största varumärken: Malaco, Red Band
Tillverkningsmetoder: Mogulgjutning Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet och ISO 14001

Roosendaal (Borchwerf), Nederländerna Produktion 2019: 8 296 ton Antal fabriksanställda: Cirka 65 Antal maskinlinjer: 7 produktionslinjer, 14 paketeringslinjer Största varumärken: Lonka, Red Band
Tillverkningsmetoder: Kolatillverkning och nougatgjutning
Certifiering: IFS, GMP och BRC global standard för livsmedelssäkerhet

Sneek, Nederländerna Produktion 2019: 5 654 ton
Antal fabriksanställda: Cirka 105 Antal maskinlinjer: 5 produktionslinjer,
14 paketeringslinjer
Största varumärken: Sportlife, Jenkki, King Tillverkningsmetoder: Tillverkning och dragéring av tuggummi, karamelltillverkning och komprimering av tabletter
Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet, IFS och ISO 14001


F I N A N S I E L L I FO R M ATI O
N

Dublin, Irland Produktion 2019: 2 568 ton Antal fabriksanställda: Cirka 85 Antal maskinlinjer: 1 produktionslinje, 10 paketeringslinjer Största varumärken: The Jelly Bean Factory Tillverkningsmetoder: Mogulgjutning Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet

Helsingborg, Sverige Produktion 2019: 1 752 ton Antal fabriksanställda: Cirka 30 Antal maskinlinjer: 6 produktionslinjer, 4 paketeringslinjer Största varumärken: Nutisal, Parrots Tillverkningsmetoder: Torrostning, fritering och dragéring av nötter Certifiering: BRC global standard för livsmedelssäkerhet
Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
47
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Resurseffektivitet och miljöpåverkan
Cloetta minskar sin negativa miljöpåverkan genom att använda resurser effektivare vid tillverkning, i förpackningar och vid transporter.
Resurseffektivitet
Som medlem i FN:s Global Compact tillämpar Cloetta försiktighetsprincipen i miljöarbetet. Försiktighetsprincipen är särskilt relevant i hanteringen av bolagets påverkan från utsläpp till luft och vatten samt kemikalieanvändning. Vi tillämpar också försiktighetsprincipen när det gäller allergier och livsmedel, med stöd av våra program för kvalitet och livsmedelssäkerhet.
Bolaget effektiviserar sin resursanvändning, bland annat genom fokus på produktionsanläggningarnas energianvändning samt återvinning och avfall.
Cloetta beaktar produkters och förpackningars miljöpåverkan under hela livscykeln. Detta sker genom att förstå och hantera påverkan i varje fas. Där Cloettas direkta inflytande är begränsat, arbetar bolaget genom partnerskap med exempelvis RSPO, UTZ samt med leverantörer.
Alla fabriker har ett systematiskt miljöarbete som innefattar handlingsplaner och uppföljningar inom ett antal områden. Ledningssystemet är baserat på ISO 14001. Inom ramen för ledningssystemet definieras väsentliga lokala miljöaspekter, mål och aktiviteter. Avseende energi, klimat och avfall har Cloetta definierat koncernövergripande mål för 2020. Processer och instruktioner
för datainsamling finns på plats och data rapporteras månatligen och konsolideras på koncernnivå.
Cloettas mål är att till 2020 minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp i relation till producerad mängd med 5 procent och mängden avfall i relation till producerad mängd med 25 procent i jämförelse med 2014 års nivåer.
Hållbara förpackningar
För att minska miljöpåverkan från förpackningar och använda resurser effektivare har Cloetta ett projekt för förpackningslösningar med förbättrad miljöprestanda. Målet med projektet är att Cloettas förpackningar ska vara 100 procent återvinningsbara senast år 2025.
Enligt Cloettas definition är en förpackning återvinningsbar då den består av ett enda material alternativt, om förpackningen är laminerad, består av minst 80 procent polyeten (PE) och/eller polypropen (PP) samt högst 10 procent andra polymera material, fibrer och aluminium.
Under året började Cloetta använda återvunnet material i plastförpackningar. Cloetta tar även successivt bort metalliserad film från plastförpackningar vilket ökar återvinningsbarheten. Totalt är omkring
85 procent av Cloettas plastförpackningar återvinningsbara.
Energieffektivitet
Under 2019 genomförde fabrikerna ett antal av de energibesparingsprojekten som fastställdes i samband med 2018 års energirevisioner. Effekten märks i årets energinyckeltal trots att vädret, särskilt den varma sommaren, verkade i motsatt riktning.
Under 2019 minskade energiförbrukningen i förhållande till producerade volymer från 1,83 MWh/ ton till 1,79 MWh/ ton, vilket innebar att mängden koldioxid i förhållande till producerade volymer minskade från 0,30 till 0,26 kg CO2 /kg. Detta innebär att Cloetta uppnådde 2020 års koldioxidmål redan under 2019. Målet var en minskning med 5 procent per producerad mängd jämfört med 2014.
Cloettas direkta utsläpp (scope 1) från förbränning av olja, gas och gasol minskade med 7 procent från 12 079 till 11 267 ton CO2e. Detta är i linje med Cloettas ökade produktion. De indirekta utsläppen (scope 2) från användning av el och fjärrvärme minskade med 15 procent från 19 206 till 16 279 ton CO2e.

M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|
| 193 | 188 | 179 | 180 | 215 |
| 1,79 | 1,83 | 1,85 | 1,80 | 1,85 |
| 0,26 | 0,30 | 0,25 | 0,27 | 0,35 |
| 62 | 64 | 67 | 64 | 67 |
| 88 | 88 | 82 | 81 | 81 |
| 2,0 | 1,7 | 1,7 | 1,5 | 2,9 |
| 16,4 | 15,6 | 14,2 | 15,0 | 17,6 |
1) Den sålda italienska verksamheten har exkluderats från 2016 och framåt. Fabrikerna i Dublin, Helsingborg och Roosendaal Borchwerf tillkom 2017 men räknas med i nyckeltalen sedan 2014. Värdena för basåret 2014 har därför justerats för total energiförbrukning, energiförbrukning per producerat ton, samt CO2 e (scope 1 + 2) per producerat kg.
2) Den sålda italienska verksamheten har exkluderats från 2016 och framåt. Fabrikerna i Dublin, Helsingborg och Roosendaal Borchwerf ingår från 2016.


Gas 71 u t El 72
Energislag GWh
Transporter
För att minska fraktkostnader samt miljöoch klimatpåverkan optimerar Cloetta transporterna. Bland annat eftersträvas hög fyllnadsgrad och samarbete med transportörer med stor lastkapacitet. I möjligaste mån används en kombination av tåg, båt och lastbil för bättre miljöprestanda.
Under 2019 transporterades 4 procent mer produkter och de totala koldioxidutsläppen från transporter (scope 3) från fabriker till kunders centrallager ökade med 13 procent, vilket indikerar ökad effektivitet. Detta motsvarar 41 kg CO2e/transporterat ton produkter.
Avfall och återvinning
Samtliga åtta fabriker sorterar sitt avfall och strävar efter att öka återvinningen och minska avfallet. Under året återvanns 5 873 (5 766) av totalt 6 689 (6 575) ton. Detta innebär att årets återvinningsgrad uppgick till 87,8 procent, att jämföra med fjolårets 86,2 procent.
Avloppsvatten
Fabrikerna verkar för att minska mängden avloppsvatten samt öka kvaliteten på avloppsvattnet. Under året uppgick volymen avloppsvatten till totalt 210 786 (174 867) m3 vatten. Det motsvarar 2,0 (1,7) m3 per producerat ton produkt. COD, som är ett mått på avloppsvattnets kvalitet, ökade från 15,6 till 16,4 kg per producerat ton produkt.





*COD (Chemical Oxygen Demand) är ett mått på den mängd syre som förbrukas vid fullständig kemisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten.


Råvaror
Råvaror och förpackningsmaterial svarar för mer än hälften av produktionskostnaderna. De värdemässigt största råvarorna är socker, kakao, nötter, glykossirap och polyoler.
Priser och kostnader
För Cloettas viktigaste råvaror bestäms priset på internationella europeiska råvarubörser, antingen direkt som i fallet med kakao eller indirekt som för glykossirap, vars pris påverkas av priset på vete och korn. Det innebär att Cloettas inköpskostnader för dessa råvaror är beroende av marknadens prissättning. Förutom av produktionsvolym påverkas den totala kostnaden för råvaror också av en effektivare användning i fabrikerna.
Cloetta har en central inköpsfunktion som kan göra effektivare inköp både genom att konsolidera och utnyttja lokala inköpsmöjligheter. Den centrala inköpsfunktionen förköper i allmänhet de viktigaste råvarorna, så att det finns tillgång på råvaror för motsvarande sex till nio månaders produktion. Därigenom skapas också förutsägbarhet i pris och ekonomiskt utfall eftersom förändrade priser slår igenom på Cloettas inköpskostnader med viss fördröjning. Det innebär att Cloetta oftast undviker tillfälliga prisändringar på råvarumarknaden.
Jordbruksregleringar
Priserna på många av Cloettas råvaror påverkas av jordbrukspolitiska beslut om subventioner, handelshinder, etc. Inom EU fanns exempelvis sockerkvoter fram till 2017.
Priserna på jordbruksråvaror påverkas naturligtvis också av tillgång och efterfrågan, det vill säga storleken på skörden och konsumtion av livsmedel i förhållande till
produktionskapacitet. Under de senaste åren har spekulativ handel med jordbruksråvaror ökat dramatiskt, vilket har bidragit till ökad prisvolatilitet.
Leverantörer
Cloetta använder sig av flera alternativa leverantörer för de flesta råvarorna men betydande konsolideringar har skett och sker bland leverantörerna, vilket ibland gör det svårt att hitta alternativa leverantörer. De tio största leverantörerna av råvaror och emballage motsvarar cirka 30 procent (27) av de totala inköpen.
Cloettas leverantörer granskas och godkänns innan de kan leverera till fabrikerna. Läs mer på sidan 52.


Fördelning kostnader för råvaror och emballage


2011 2015 2019
300
400

Kakaobönor




Kostnadsutveckling
Socker
Det europeiska sockerkvotsystemet avskaffades 2017 varefter sockerpriset sjönk och nådde en lägstanivå under 2018. Under 2019 steg de europeiska sockerpriserna markant, på grund av en mer balanserad europeisk marknad.
Kakao
Priset på kakao var stabilt under 2019 på grund av god balans mellan utbud och efterfrågan. Kakaopriset är ofta utsatt för stora prisfluktuationer, vilket delvis kan förklaras av att kakaobörsen är jämförelsevis liten och därmed intressant för spekulation. Priset på kakao är naturligtvis också beroende av nivån på utbudet, det vill säga skörden och trender i efterfrågan.
Nötter
Nötpriserna påverkas främst av utbud och efterfrågan, väderförhållanden och därmed skörd samt växelkurser eftersom de flesta nötterna säljs i US-dollar. Kostnaden för nötter, i synnerhet cashew, fortsatte sjunka under 2019, medan priset för mandel var högre än under 2018.
Mjölkpulver
Priset för mjölkpulver som ökade under 2018, fortsatte att öka 2019 på grund av låga lagernivåer i Europa.
Gelatin
Priserna på gelatin från gris steg kraftigt på grund av en stor obalans mellan utbud och efterfrågan.
Förpackningar
Inköpskostnaderna för förpackningsmaterial, speciellt pappersbaserat förpackningsmaterial som wellpapp, minskade under 2019.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Ansvarsfulla inköp
Cloetta hanterar risker i leverantörsledet genom att ställa och följa upp krav avseende livsmedelssäkerhet, miljö och socialt ansvar.
Leverantörskontroll ingår i inköpsprocessen
Cloetta har en omfattande produktportfölj som kräver många olika slags råvaror och ingredienser. Följaktligen har bolaget många leverantörer. Cloetta har processer för att bedöma nya leverantörer och bevaka befintliga. Arbetet utgår från Cloettas Code of Conduct, Supplier Guiding Principles och Cloetta Quality Agreement. Dessa dokument innefattar mänskliga rättigheter, rättigheter och villkor på arbetet, miljöskydd samt produktkvalitet och livsmedelssäkerhet.
Leverantörer är skyldiga att följa dessa styrdokument samt rapportera förändringar i verksamheten som kan medföra avvikelser
från överenskommelsen med Cloetta. Leverantörer ska också inkomma med en självutvärdering av sociala och miljömässiga förhållanden. Här ingår att beskriva den egna riskhanteringen. Baserat på dessa skattningar, fattar Cloetta beslut om vilka leverantörer som ska revideras på plats. I nuläget ligger fokus på produktkvalitet och livsmedelssäkerhet och revisionsverksamheten ska utökas till att också innefatta andra aspekter av hållbarhet.
Alla aktiva leverantörer ingår i Cloettas riskbaserade årliga program för leverantörskontroll. Leverantörer revideras och/eller övervakas baserat på lands- och branschspecifika förhållanden samt egen prestanda över tid. Revision genomförs av särskilt ut-
leverantörer godkända enligt Cloettas uppförandekod 100 % Mål Mål

bildade revisorer och övervakning sker med särskilda indikatorer. Syftet är att leverantörerna ska behålla sin status som godkända för leverans till Cloetta samt kontinuerligt förbättra sin prestanda.
Under 2019 genomförde Cloetta 25 revisioner. Alla 75 nya leverantörer utvärderades avseende livsmedelssäkerhet, produktkvalitet, miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Av dessa hade 23 leverantörer verksamhet i högriskländer.
Hållbarhetsprogram för prioriterade råvaror
Många av de råvaror som förekommer i Cloettas produkter har sitt ursprung i länder där risken för avvikelser från Cloettas uppförandekod är förhöjd. Cloettas hållbarhetsprogram innebär att utöva särskild hänsyn vid inköp av prioriterade råvaror. För kakao och palmolja tillämpas tredjepartscertifiering. För sheasmör tillämpar Cloetta A AK:s hållbarhetsprogram. Genom att köpa certifierade råvaror, samt samarbeta med råvaruleverantörer förbättras spårbarhet, ställs gemensamma krav och genomförs utbildningsinsatser som kan bidra till positiv förändring där råvaror odlas.
UTZ-certifierad kakao

Sedan 2014 köper Cloetta endast kakao från UTZ-certifierade bönder. Härigenom säkrar Cloetta tillgång till högkvalitativ kakao samt bidrar till hållbar framställning och positiv förändring för kakaoodlarna.
Kakaons väg
Västafrika står för cirka 70 procent av den totala världsskörden av kakaobönor. Lokala mellanhänder distribuerar sedan råvaran
Genom UTZ får kakaoodlaren
- Utbildning i nya odlingsmetoder. • Stöd att köpa bättre grödor vilket leder till högre avkastning.
- UTZ-certifierade kakaoodlare
- producerar mer än odlare som inte är anslutna till UTZ.
vidare till internationella kakaodistributörer, varefter kakaon skickas till Europa. Varje år köper Cloetta omkring 3 000 ton kakao i form av kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver från leverantörer i Europa.
Låg produktivitet för kakaobönderna
Kakaobönderna i Västafrika står inför en
Kakao produceras av cirka 5 miljoner odlare och försörjer ungefär 40 miljoner människor varav nästan 70 procent finns i Västafrika, främst Ghana och Elfenbenskusten.
rad ekonomiska, sociala och miljörelaterade utmaningar. Låg produktivitet hör till de svåraste problemen. Begränsad kunskap om effektiv odling av högkvalitativ kakao är en grundläggande orsak.
Bönderna kämpar också med åldrande kakaoträd och en försämring av markens bördighet samtidigt som de inte har råd att ta itu med utmaningarna.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
RSPO-certifierad palmolja

Ungefär 85 % av all palmolja i världen kommer
8 principer som odlarna ska respektera
-
- Öppenhet
-
- Följa lagar och förordningar
-
- Engagemang för långsiktig ekonomisk och finansiell bärkraft
-
- Användning av bästa möjliga odlingsmetoder 5. Miljöansvar och bevarande av naturresurser
- och biologisk mångfald 6. Ansvarsfull hänsyn till individer och samhällen som påverkas av palmoljeframställning
-
- Ansvarsfull utveckling av nya plantager
-
- Engagemang för ständiga förbättringar
Genom att respektera de åtta viktiga principerna, minskas de negativa effekterna av oljepalmodling på miljön och samhällen.

Kvinnor organiserade i grupper
Vissa av Cloettas produkter innehåller palmolja. Cloetta köper inte ren palmolja, utan oljor och fetter som, i varierande utsträckning, innehåller derivat av palmolja. Leverantörer måste leva upp till Cloettas krav avseende att inte tillåta palmoljeutvinning i urskog, torvmark, områden med skyddat skogsbestånd eller i områden där svedjebruk används i plantagedriften. För att förbättra spårbarheten har Cloetta övergått till RSPO-segregerad palmolja vilket innebär att Cloetta kommer att ha information om vilka kvarnar som palmoljan kommer ifrån. Under året påbörjades RSPO-certifiering av Cloettas fabriker. Cloetta räknar med att erhålla certifikatet under 2020.
Mer än 100 000 kvinnor anslutna.

Cloetta samarbetar sedan 2017 med AAK (leverantör av oljor och fettlösningar) kring hållbart sheasmör. I ett antal västafrikanska länder har AAK utvecklat ett hållbarhetsprogram för direktinköp av sheakärnor i syfte att skapa förbättrade möjligheter för kvinnor på landsbygden. Från och med 2018 köper Cloetta enbart segregerat och spårbart sheasmör som omfattas av AAK:s program för direktinköp.
Programmets förutsättningar
A AK driver ett programkontor i Ghana för hållbara sheakärnor. Programmets grundläggande princip är att upprätta en direkt handelsrelation med kvinnorna på landsbygden som samlar sheanötter. Traditionellt innehåller försörjningskedjan ett antal mellanhänder .
Hållbart sheasmör
SHEASMÖR
AAK hjälper kvinnorna att organisera sig i producentgrupper och utbildar dem i företagsledning och i goda efterskördsmetoder.
Fördelar för kvinnorna
Fördelarna för kvinnorna är en högre ersättning eftersom de får samma pris som AAK annars skulle ha betalat till mellanhänderna. De får också garanterat avsättning för alla sina kärnor. Fördelen för AAK och Cloetta är en säkrare, transparent och hållbar försörjningskedja med ökade möjligheter att påverka kvaliteten på sheakärnorna.
En annan viktig fördel för kvinnorna är möjligheten att få betalt i förskott. I början av säsongen besöker AAK:s programansvariga producentgrupperna för att diskutera utsikterna inför den kommande skörden. Delar av volymen förfinansieras och kvinnorna får dessa pengar vid en tidpunkt på året när de har låg eller ingen annan inkomst. Det är också en garanti för att AAK kommer tillbaka och köper alla deras sheakärnor.
Programmet har funnits sedan 2009 i Burkina Faso och sedan 2015 i Ghana. Fler än 100 000 kvinnor är engagerade i programmet, vilket har haft en stor inverkan på livet för kvinnorna och deras familjer.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Medarbetare
Cloetta drivs av övertygelsen om att värde skapas av medarbetarna och att det är avgörande för bolagets framgång att kunna attrahera, behålla och utveckla de bästa och mest engagerade medarbetarna.
Cloetta har fyra kärnvärden som är vägledande i sättet att arbeta och agera, både internt och externt. Dessa kärnvärden är Focus, Passion, Teamplay och Pride.

innebär att prioritera och göra det viktigaste med självförtroende, ambition och "kommer att göra"-attityd.

handlar om att göra det där lilla extra, att vara positiv och ha kul.

handlar om ömsesidigt ansvar och stöd och att göra sin del.

handlar om att vara stolt över företaget, våra varumärken, våra produkter och var och ens eget bidrag.
Under 2019 lanserade Cloetta Employee Journey, en strategisk översikt över koncernens fokusområden inom HR-området som också definierar Cloetta som arbetsgivare. Employee Journey utvecklades för att på ett enkelt sätt visualisera de fyra övergripande HR-områdena: Attrahera, Välkomna, Utveckla samt Engagera.
Attrahera
Cloetta strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare på de marknader där bolaget är aktivt för att attrahera och behålla värdefulla medarbetare.
Strategi för rekrytering
Koncernens rekryteringsstrategi för att attrahera de bästa kandidaterna till Cloetta utvecklas och förbättras kontinuerligt. Strategin innehåller rekryteringsprocesser för olika målgrupper, bästa praxis per land,
utbildning av chefer i hur man rekryterar, inklusive en verktygslåda med bland annat färdighetstester och självbedömningstester. För alla befattningar baseras urvalet på en arbetsbeskrivning med en specifik kompetensuppsättning mot vilken kandidaten jämförs, i kombination med analys av de olika testerna och intervjuer.
Välkomna
Cloetta Tasting är namnet på det nya gemensamma introduktionsprogrammet som nu rullas ut i alla länder. Cloetta Tasting innehåller välkomstmöten, e-utbildning, filmer och en välkomstgodisburk, även fylld med uppgifter som ska utföras under introduktionsperioden.
Utveckla
Cloetta använder 70–20–10-metoden för lärande, där 70 procent sker genom jobbet, 20 procent tillsammans med andra och 10 procent genom mer formell utbildning.
Ett viktigt led i medarbetarnas utveckling är Cloettas årliga performance management-process där chef och medarbetare utvärderar och diskuterar mål, beteenden och prestationer. Processen stöds av systemet Workday.
Flera av de Cloetta-specifika utbildningarna inom olika områden utvecklas nu i olika akademier. Kärnan i en akademi är att dela bästa praxis både inom och utanför Cloetta. Inom produktionen är kärnutbildningen kopplad till ständiga förbättringar under namnet Den perfekta fabriken. Inom försäljning samlar de olika länderna kunskap för att skapa den Perfekta butiken, det vill
55
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
-
R AT EG I ER

"Sweet spot for your career" är Cloettas slogan inom employer branding som har utvecklats under året. En gemensam kommunikationsplattform för employer branding har tagits fram, som består av en gemensam karriärportal, ett gemensamt rekryteringsverktyg och integration med LinkedIn och andra sociala mediekanaler, för att nå identifierade målgrupper.
Fördelarna med att jobba på Cloetta är många:
- Påverkan en möjlighet att göra skillnad Cloetta är ett företag som erbjuder det bästa från två världar: både internationell och lokal, storskalig och småskalig, personlig och professionell, utvecklande och beslutsam, fri och ansvarsfull.
- Roligt Cloetta har inte bara roliga produkter, vi har också kul tillsammans. Vi erbjuder produkter som skapar glädje, vilket syns i den välkomnande kulturen som bygger på genuinitet, kamratskap och där vi värderar att ha roligt på jobbet. Detta är en viktig grund för att skapa ett innovativt, öppet och inkluderande arbetsklimat.

• Starka varumärken – Cloetta grundades 1862 och är känt för sina välkända starka, lokala varumärken inom kategorier som godis, choklad, nötter, pastiller, tuggummi och lösviktsgodis.
säga exempelvis hur man skapar effektiva utgångskassor och andra fokusområden för försäljningsorganisationen. Inom marknad anordnas seminarier med djupdykningar inom marknadsföring där man delar med sig erfarenheter om till exempel den framtida modellen för varumärkesplattform.
Ledarskap
Cloettas ledarskapsverktyg Management Drives kartlägger bland annat vilka drivkrafter medarbetaren har och var man får sin energi ifrån respektive var energiläckage uppstår. Med hjälp av detta verktyg blir både chef och medarbetare medvetna om sina egna drivkrafter och därmed vilket arbetssätt de trivs bäst med. Verktyget har också utvecklats till Cloettas kärnkompetenser.
Cloetta tillämpar en särskild process för talang- och successionshantering med syfte att utveckla individer och organisationen.
Under 2019 utvecklades ett program för möjliga kandidater till koncernledningen.
Engagera
Cloettas organisation består av multikulturellt och internationellt erfarna människor som verkar i en öppen arbetsmiljö. Cloetta utvecklar ständigt arbetsmiljön. Målet är att erbjuda ett hälsosamt arbetsklimat där var och en känner trygghet och uppskattning samt har möjlighet att utvecklas.
Cloetta uppmuntrar en god balans mellan yrkesliv och privatliv. Både män och kvinnor ska kunna kombinera arbete med hem och familj. Koncernen stödjer i möjligaste mån flexibelt arbete.
Cloetta är en arbetsplats där mångfald och medarbetares olika kvaliteter, kunskaper och färdigheter inkluderas oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Koncernen har nolltolerans mot diskriminering och säkerställer att alla ges möjlighet att lämna feedback på möten, i medarbetarundersökningar eller via visselblåsarverktyget. Frågor om trakasserier och diskriminering ingår i medarbetarundersökningen.
Cloetta Energy
Genom en hälsosam arbetsmiljö får medarbetarna stöd att hantera stress och hög arbetsbelastning. Cloetta Energyprogrammet är ett roligt och engagerande sätt att främja välbefinnandet och en hållbar och sund livsstil och därmed Workplace Happiness. Med gemensamma teman och lokalt genomförande fokuserar programmet på att stärka medarbetarnas hälsa, vitalitet samt stödja välbefinnande och engagemang.
L
O N

Områden som har uppmärksammats inom ramen för Cloetta Energy är:
- Kropp fysiskt välmående
- Hjärna mentalt välmående
- Beteende hälsosamt beteende
- Biotop hem- och arbetsmiljö
Säkerheten först
Att förbättra och utveckla program för en säker arbetsmiljö är en naturlig del av Cloettas verksamhet. Målet är att skapa en god fysisk arbetsmiljö och ett hälsosamt arbetsklimat där var och en kan känna sig trygg. Läs om fabrikernas arbete för hälsa och säkerhet på sidan 41.

Medarbetarundersökning
Under de senaste åren har medarbetarundersökningen Great Place to Work genomförts. Syftet är att skapa en stark kultur som präglas av tillit, stolthet och trivsel. Det är viktigt att det finns ett gediget intresse för hur medarbetare uppfattar sin arbetsplats, vad de uppskattar och vad de anser behöver förbättras.
Cloettas mål är att Great Place to Works Trust index ska vara i linje med, eller överstiga föregående års nivå. I slutet av 2019 genomförde Cloetta medarbetarundersökningen inom produktionsenheterna. Svarsfrekvensen var 74 procent och Trust Index uppgick till 51, att jämföra med 47 i samband med senaste mätningen 2017.
Under 2020 kommer Cloetta att ersätta Great Place to Work-undersökningen med en annan enkät för att ytterligare främja engagemanget i bolaget.
Ersättning och förmåner
Inom ersättning och förmåner gör Cloetta sedan länge, med hjälp av ett större konsultföretag, jämförelser med andra bolag för att säkerställa ett tydligt ramverk och en strategi för ersättning och förmåner.
Ersättningen för samtliga roller inom Cloetta jämförs med motsvarande tjänster i andra konsumentvarubolag. Jämförelsen görs för alla Cloettas verksamhetsländer. Resultatet ger ett bra underlag vid kommande lönerevisioner, där befintligt löneläge och årets prestation är viktiga parametrar. Koncernledningen och ett antal nyckelpersoner har ett långsiktigt aktiebaserat incitamentsprogram , och korta bonusprogram finns för medarbetare i vissa roller. Andra ersättningar varierar från land till land baserat på lokal lagstiftning.
Uppförandekod
I slutet av 2019 godkände styrelsen en reviderad uppförandekod. Kodens syfte är att säkerställa att anställda och affärspartners inom Cloetta har en tydlig förståelse för de principer och etiska värden som Cloetta står för. Koden gäller alla Cloetta-anställda och alla andra som agerar på företagets vägnar, inklusive tillfälligt anställda, konsulter, entreprenörer och styrelseledamöter inom Cloetta-koncernen. Alla anställda och andra representanter ansvarar för att följa koden. Anställda bör även känna till koncernens övriga policyer och andra riktlinjer, eftersom de kan ge ytterligare vägledning och information.
Cloettas visselblåsartjänst ger alla anställda möjlighet att anonymt rapportera förmodade avvikelser från Cloettas uppförandekod.
Antal medarbetare
Medelantalet anställda uppgick till 2 629 (2 458) under 2019. Av medelantalet anställda omfattas 82 procent (78) av kollektivavtal. Inom produktionen finns det vissa perioder med högre arbetsbelastning som inför påsken och julen då extrapersonal anlitas. Även i övrigt finns vikarier och extrapersonal. 14,0 procent (11,8) av antalet anställda vid årets slut var extrapersonal.

Fakta om Cloettas medarbetare


Antal anställda per kategori och region, 31 december 2019
| Personal | Slovakien | Sverige | Neder länderna |
Finland | Stor britannien |
Belgien Danmark | Irland | Norge | Tyskland | Italien | Övrigt | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda – Kvinnor |
485 | 488 | 176 | 297 | 178 | 24 | 71 | 32 | 19 | 10 | 2 | 3 | 1 785 |
| – Män | 278 | 379 | 345 | 53 | 56 | 93 | 55 | 52 | 18 | 5 | 2 | 3 | 1 339 |
| Antal tillsvidare anställda – Kvinnor |
413 | 421 | 137 | 287 | 178 | 18 | 69 | 23 | 18 | 10 | 2 | 3 | 1 579 |
| – Män | 218 | 323 | 266 | 51 | 56 | 77 | 53 | 37 | 17 | 5 | 2 | 2 | 1 107 |
| Antal visstids anställda – Kvinnor |
72 | 67 | 39 | 10 | – | 6 | 2 | 9 | 1 | – | – | – | 206 |
| – Män | 60 | 56 | 79 | 2 | – | 16 | 2 | 15 | 1 | – | – | 1 | 232 |
För medelantal anställda per land se not 5.
C L
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E

F I N A N S I
N FO R M
Aktien och ägare
Cloettas B-aktie har varit noterad på Nasdaq Stockholm sedan den 16 februari 2009. Cloetta börsnoterades redan 1994 och har sedan dess varit noterat i olika ägarkonstellationer. Cloetta-aktien ingår i OMX Stockholm Mid Cap-index, samt i de nordiska och svenska branschindexen för Food Producers, Food & Beverage och Consumer Goods.
Sex skäl att investera i Cloetta
Starka lokala varumärken
Cloetta har en omfattande portfölj av starka, lokala varumärken som är väl etablerade i medvetandet hos konsumenterna. Varumärkena har varit älskade i generationer och konsumenterna har en personlig relation till varumärken som de har vuxit upp med.
Tydlig strategi för att skapa tillväxt 1 2 3
För att skapa tillväxt är dagliga aktiviteter för att bredda distribution, uppdatera förpackningar, PR och marknadsföring, line extension och lansering av säsongsprodukter viktigast. Därtill kommer strategiska aktiviteter så som innovation, expansion till nya geografiska marknader, brand extension och återlanseringar av varumärken. Även förvärv är en del av tillväxtstrategin.
Attraktiv ickecyklisk marknad
Konfektyrmarknaden är relativt okänslig för konjunktursvängningar med en stabil tillväxt som drivs främst av befolkningsutvecklingen och prishöjningar. Historiskt har den årliga marknadstillväxten varit mellan en och två procent.
Fokus på fortsatt marginaltillväxt
Cloettas lönsamhet har förbättrats under de senaste åren. För att nå det finansiella målet om en EBIT-marginal, justerad, på minst 14 procent, kommer fokus fortsatt vara på kostnadseffektivitet, tillväxt och lönsamhet.
Stark marknadsposition och distribution 4 5 6
Cloetta har starka försäljnings- och marknadsorganisationer på sina huvudmarknader med goda relationer till handeln. Den breda marknadsledande produktportföljen skapar stordriftsfördelar och varumärkena är ofta mycket viktiga för handeln.
Attraktivt kassaflöde och aktieutdelning
Cloettas verksamhet har en mycket stark kassagenerande förmåga. Låga och stabila investeringar i kombination med en effektiv hantering av rörelsekapitalet genererar ett starkt kassaflöde. Därmed kan aktieutdelning ske i enlighet med målet om 40–60 procent av årets resultat.
59
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E

Ägare1
Den 31 december 2019 hade Cloetta AB (publ) 24 910 (23 956) aktieägare, en ökning med 4 (19) procent sedan förra årsskiftet. Av aktieägarna var 1 072 finansiella och institutionella placerare och 23 838 privatpersoner. Finansiella och institutionella placerare hade 89,8 procent av rösterna och 88,0 procent av aktiekapitalet.
Antalet utländska ägare var 768 och svarade för 41,5 procent av rösterna och 48,9 procent av aktiekapitalet. De femton största ägarna svarade för 64,2 procent av rösterna och 57,9 procent av aktiekapitalet. AB Malfors Promotor var den 31 december 2019 Cloettas största aktieägare med ett innehav som representerade 38,2 procent av rösterna och 27,2 procent av aktiekapitalet i bolaget. Näst största ägare var Franklin Templeton med 5,8 procent av rösterna och 6,8 procent av aktiekapitalet och tredje största ägare var Wellington Management med 4,1 procent av rösterna och 4,8 procent av aktiekapitalet.
Omsättning och kursutveckling2
Under perioden 1 januari till 31 december 2019 omsattes på Nasdaq Stockholm 182 617 131 Cloetta-aktier till ett sammanlagt värde av 4 951 Mkr, motsvarande cirka 65 procent av totalt antal B-aktier vid slutet av perioden. Handeln på Nasdaq Stockholm stod för 48,3 procent, andra marknadsplatser där Cloetta-aktien handlades på var bl a Cboe Global Markets 39,1 procent, LSE Group 5,2 procent, Aquis 4,7 procent, Liquidnet 0,9 procent, UBS 0,7 procent, ITG 0,6 procent, Sigma-X 0,3 procent och Nomura Group 0,2 procent.
Högsta betalkurs under perioden 1 januari till 31 december 2019 var 33,34 kr den 5 november 2019 och lägsta betalkurs var 22,32 kr den 28 januari 2019. Den 31 december 2019 uppgick kursen till 31,70 kr, senast betalt. Under perioden 1 januari till 31 december 2019 steg Cloettas aktiekurs med 30,5 procent, medan Nasdaq Stockholm OMX steg med 29,6 procent.
Aktiens betavärde och standardavvikelse3
Kursförändringen för en enskild aktie jämfört med aktiemarknaden som helhet kallas betavärde. Om betavärdet är större än 1 betyder det att aktien varierar mer än börsgenomsnittet. Cloetta-aktiens betavärde var 0,45 (0,68) under 2019. Det innebär att Cloetta-aktiens svängningar varit lägre än de genomsnittliga kursförändringarna på Nasdaq Stockholm. Cloetta-aktiens standardavvikelse var 1,6 procent (1,6) under 2019. Standardavvikelsen är ett mått på aktiens avvikelse mot medelvärdet för mätperioden, dvs hur volatil aktien varit under året.
Aktiekapital och kapitalstruktur
Aktiekapitalet i Cloetta uppgick per den 31 december 2019 till 1 443 096 495 kronor. Antalet aktier uppgår till 288 619 299 stycken, fördelat på 5 735 249 A-aktier och 282 884 050 B-aktier, motsvarande ett kvotvärde per aktie om 5 kronor.

Källa: Fidessa
3 Källa: SIX
efteråt.
någon börs.
2 Källor: Nasdaq Stockholm och Fidessa
Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
Källa: Fidessa
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Enligt bolagsordningen ska aktiekapitalet vara lägst 400 000 000 kronor och högst 1 600 000 000 kronor, fördelat på lägst 80 000 000 aktier och högst 320 000 000 aktier.
Utdelningspolicy
Långsiktigt har Cloetta för avsikt att dela ut 40–60 procent av årets resultat. Ambitionen är att använda kassaflödet för utdelningar, men också ge finansiell flexibilitet för kompletterande förvärv. Varken aktiebolagslagen eller Cloettas bolagsordning innehåller några restriktioner avseende rätt till utdelning till aktieägare utanför Sverige. Utöver eventuella begränsningar som följer av bank eller clearingverksamhet i berörd jurisdiktion kommer utbetalningar till utländska aktieägare ske på samma sätt som till aktieägare i Sverige. En värdeöverföring på 289 miljoner kronor har skett till aktieägarna under 2019. För räkenskapsåret 2019 föreslår styrelsen en utdelning om 1,00 kr per aktie (1,00), motsvarande cirka 58 procent av årets resultat. Utdelning beslutas av årsstämman och utbetalningen hanteras av Euroclear Sweden AB. Rätt till utdelning tillfaller den som vid av årsstämman fastställd avstämningsdag är registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.
Bolagsordningen
Cloettas bolagsordning innehåller ett avstämningsförbehåll och bolagets aktier är anslutna till Euroclear Sweden AB, vilket innebär att Euroclear Sweden AB administrerar bolagets aktiebok och registrerar aktierna på person. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst på bolagsstämma. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets vinst och andel av överskott vid eventuell likvidation. Vid kontant- eller kvittningsemission äger, där nya aktier i serie A- respektive B ges ut, innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna nya A- och B-aktier i förhållande till det aktuella innehavet på avstämningsdagen. Om emissionen endast omfattas av B-aktier äger samtliga innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna sig för nya B-aktier i förhållande till det antal aktier de äger på avstämningsdagen. Vid fondemission och vid emittering av konvertibler och teckningsoptioner tillämpas motsvarande fördelning analogt. Överlåtelse av A-aktie till person som tidigare inte är A-aktieägare i bolaget utlöser ett hembudsförfarande, utom när överlåtelsen skett genom bodelning, arv, testamente eller gåva till person som är närmast till arv efter givaren. Efter skriftlig begäran från A-aktieägare ska bolaget omvandla aktieägarens i framställan angivna A-aktier till B-aktier.
Personer med insynsställning
Personer med ledande ställning hos Cloetta och personer eller juridiska enheter som är nära associerade med dem har en skyldighet att underrätta Cloetta och Finansinspektionen om varje transaktion relaterad till förändringar av deras innehav av Cloetta aktier när det totala beloppet uppnår 5 000 euro under ett kalenderår enligt europaparlamentets och rådets förordning om marknadsmissbruk. Börsbolag ska föra en förteckning, loggbok, över personer som är anställda eller har uppdrag för bolaget och som har tillgång till insiderinformation som rör bolaget. Dit kan höra insynspersoner, men även andra personer som har tagit del av insiderinformation. Cloetta för loggbok för varje finansiell rapport eller pressmeddelande där informationen kan vara kurspåverkande.
Tysta perioder
Cloetta tillämpar en tyst period på minst 30 dagar före publiceringen av sina delårsrapporter. Under denna period träffar inte koncernens representanter finansiell media, analytiker eller investerare.
Investor relations 2019
Cloetta träffar regelbundet investerare och analytiker. Minst två gånger per år genomförs resor i Europa och USA för att träffa investerare och aktieägare. Därutöver medverkar Cloetta regelbundet på större investerarträffar, luncher och kvällsmöten arrangerade av banker och av Aktiespararna.

61
De 15 största aktieägarna per den 31 december 2019
| Röster, % |
Kapital, % |
Totalt antal aktier |
Antal A-aktier |
Antal B-aktier |
|
|---|---|---|---|---|---|
| AB Malfors Promotor | 38,2 | 27,2 | 78 552 542 | 5 729 569 | 72 822 973 |
| Franklin Templeton | 5,8 | 6,8 | 19 706 413 | – | 19 706 413 |
| Wellington Management | 4,1 | 4,8 | 13 878 706 | – | 13 878 706 |
| Dimensional Fund Advisors | 2,6 | 3,1 | 8 853 972 | – | 8 853 972 |
| Norges Bank | 2,3 | 2,7 | 7 764 529 | – | 7 764 529 |
| Vanguard | 1,7 | 2,0 | 5 854 381 | – | 5 854 381 |
| AXA | 1,5 | 1,7 | 5 019 893 | – | 5 019 893 |
| Ulla Håkanson | 1,5 | 1,7 | 5 000 000 | – | 5 000 000 |
| Försäkringsbolaget PRI | 1,2 | 1,4 | 4 081 282 | – | 4 081 282 |
| Ohio Police and Fire Pension Fund | 1,2 | 1,4 | 4 077 700 | – | 4 077 700 |
| Carnegie Fonder | 0,9 | 1,1 | 3 065 715 | – | 3 065 715 |
| BlackRock | 0,9 | 1,1 | 3 057 800 | – | 3 057 800 |
| Olof Svenfelt | 0,9 | 1,0 | 3 000 030 | 30 | 3 000 000 |
| Swedbank Robur Fonder | 0,9 | 1,0 | 2 900 200 | – | 2 900 200 |
| XACT Fonder | 0,6 | 0,7 | 2 160 392 | – | 2 160 392 |
| De 15 största aktieägarna totalt | 64,2 | 57,9 | 166 973 555 | 5 729 599 | 161 243 956 |
| Övriga aktieägare | 35,8 | 42,1 | 121 645 744 | 5 650 | 121 640 094 |
| Totalt | 100 | 100 | 288 619 299 | 5 735 249 | 282 884 050 |
Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.
Förvaltarregistrerade konton/aktieägare finns inte med i denna sammanställning.
Aktuellt innehav för de femton största aktieägarna finns på www.cloetta.com
Storleksklasser per den 31 december 2019
| Antal aktieägare |
Röster, % |
Kapital, % |
Totalt antal aktier |
Antal A-aktier |
Antal B-aktier |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 18 632 | 0,7 | 0,8 | 2 315 903 | 3 204 | 2 312 699 |
| 501–1 000 | 2 558 | 0,6 | 0,7 | 2 150 370 | 500 | 2 149 870 |
| 1 001–5 000 | 2 757 | 1,9 | 2,2 | 6 472 110 | 1 832 | 6 470 278 |
| 5 001–10 000 | 391 | 0,9 | 1,0 | 2 996 668 | – | 2 996 668 |
| 10 001–15 000 | 120 | 0,5 | 0,5 | 1 521 577 | – | 1 521 577 |
| 15 001–20 000 | 80 | 0,4 | 0,5 | 1 452 746 | – | 1 452 746 |
| 20 001– | 372 | 95,0 | 94,1 | 271 709 925 | 5 729 713 | 265 980 212 |
| Totalt | 24 910 | 100 | 100 | 288 619 299 5 735 249 | 282 884 050 |
Källa: Euroclear
| Aktieägare per land per den 31 december 2019 | Ägarkategorier per den 31 december 2019 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktie ägare |
Röster, % |
Kapital, % |
Totalt antal aktier |
Antal A-aktier |
Antal B-aktier |
Antal aktie ägare |
Aktie ägare, % |
Röster, % |
Kapital, % |
|||
| Sverige | 24 142 | 58,5 | 51,1 | 147 505 522 | 5 735 249 | 141 770 273 | Privatpersoner | 23 838 | 95,7 | 10,2 | 12,0 | |
| USA | 55 | 23,9 | 28,2 | 81 340 248 | – | 81 340 248 | varav svenska | 23 686 | 95,1 | 10,1 | 11,9 | |
| Storbritannien | 72 | 9,7 | 11,4 | 32 910 634 | – | 32 910 634 | Juridiska personer | 1 072 | 4,3 | 89,8 | 88,0 | |
| Luxemburg | 23 | 1,7 | 2,0 | 5 860 927 | – | 5 860 927 | varav svenska | 456 | 1,8 | 48,4 | 39,2 | |
| Belgien | 10 | 1,4 | 1,6 | 4 720 820 | – | 4 720 820 | Totalt | 24 910 | 100 | 100 | 100 | |
| Övriga länder | 608 | 4,8 | 5,6 | 16 281 148 | – | 16 281 148 | varav Sverigeboende | 24 142 | 96,9 | 58,5 | 51,1 | |
| Totalt | 24 910 | 100 | 100 | 288 619 299 5 735 249 282 884 050 | Källa: Euroclear |
Källa: Euroclear
Aktiekapitalets utveckling
| Händelse | aktiekapitalet | Totalt aktiekapital |
Ökning av antal aktier |
Totalt antal aktier |
|---|---|---|---|---|
| Ingående kapital, aktiens nominella belopp 100 kr | – | 100 000 | – | 1 000 |
| Apportemission inför delningen av Cloetta Fazer | 99 900 000 | 100 000 000 | 999 000 | 1 000 000 |
| Aktiesplit, aktiens kvotvärde ändras från 100 till 4 kr | – | 100 000 000 | 23 119 196 | 24 119 196 |
| Fondemission, aktiens kvotvärde ändras från 4 till 5 kr | 20 595 980 | 120 595 980 | – | 24 119 196 |
| Konvertering av förlagslån | 2 836 395 | 123 432 375 | 567 279 | 24 686 475 |
| Apportemission | 825 934 620 | 949 366 995 | 165 186 924 | 189 873 399 |
| Företrädesemission | 493 729 500 | 1 443 096 495 | 98 745 900 | 288 619 299 |


F I N A N S I E L
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
Incitamentsprogram
Fakta om de långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogrammen godkända av årsstämmor. För mer information om incitamentsprogrammen, se sidan 82 och not 23 på sidan 121–122.
| LTI 2019 | LTI 2018 | LTI 2017 | LTI 2016 | LTI 2015 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Beslut av årsstämma, datum | 4 april 2019 | 16 april 2018 | 4 april 2017 | 12 april 2016 | 23 april 2015 |
| Maximalt antal B-aktier som kommer att tilldelas | 1 648 046 | 1 201 602 | 1 221 698 | 1 524 100 | 2 000 000 |
| i procent av totala antalet aktier | 0,6 | 0,4 | 0,4 | 0,5 | 0,7 |
| i procent av rösterna | 0,5 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,5 |
| Antal anställda som erbjöds möjlighet att delta | 45 | 54 | 70 | 73 | 74 |
| Antal deltagare vid startdatum | 30 | 44 | 49 | 49 | 46 |
| Uppskattat antal B-aktier som kommer att tilldelas, med förbehåll för eventuell omräkning |
912 533 | 404 979 | 97 325 | ||
| i procent av totala antalet aktier | 0,3 | 0,1 | 0,0 | ||
| i procent av rösterna | 0,3 | 0,1 | 0,0 | ||
| Antal deltagare vid balansdagen | 28 | 35 | 31 | ||
| Intjänandedatum | 29 april 2019 | 25 april 2018 | |||
| Realiserade prestationsmål, % | 0,0 | 59,9 | |||
| Faktiskt antal matchningsaktier som beviljats på intjänandedatum | 109 369 | 100 542 | |||
| Faktiskt antal prestationsaktier som beviljats på intjänandedatum | 0 | 237 940 | |||
| Totalt antal B-aktier som beviljats på intjänandedatum | 109 369 | 338 482 | |||
| i procent av totala antalet aktier | 0,0 | 0,1 | |||
| i procent av rösterna | 0,0 | 0,1 | |||
| Antal deltagare vid intjänandetidpunkten | 30 | 29 |
Cloettas kursutveckling


IR-kontakt Nathalie Redmo IR-ansvarig Telefon: 0766 96 59 40 Växeln: 08 527 28 800 Mail: [email protected]
Dessa analytiker följer regelbundet Cloettas utveckling Carnegie: Mikael Löfdahl, [email protected] Handelsbanken: Nicklas Skogman, [email protected] Nordea: Stefan Stjernholm, [email protected] SEB: Andreas Lundberg, [email protected]

Segment Mid cap Kortnamn CLA B
ISIN-kod SE0002626861 Valuta SEK Handelspost 1 aktie Aktier 288 619 299 A- och B-aktier Högsta kurs 2019 33,34 kr (5 november 2019) Lägsta kurs 2019 22,32 kr (28 januari 2019) Stängningskurs 2019 31,70 kr Aktiekursutveckling 2019 30,5 procent Aktiens betavärde gentemot SIXGX 0,45 (0,68) Aktiens standardavvikelse 1,6 (1,6)
Analytiker Aktiedata
Marknadsplats Nasdaq Stockholm Noterad 16 februari 2009 Sektor Food Producers, Food & Beverage och Consumer Goods

Vanligaste frågorna till Cloetta
Varför säljer ni inte längre produkt X eller Y och har ni några planer på att lansera produkt Z?
Om vi inte längre säljer en produkt beror det tyvärr oftast på att efterfrågan av den produkten är för svag. I vissa fall kan det bero på att lönsamheten är för dålig eller till och med negativ. Att lansera nya sorters produkter kan ibland vara svårt då vi kan sakna ett varumärke som kan bära produkten samtidigt som marknadsinvesteringarna kan bli så stora att det inte blir lönsamt.
Hur ska ni nå ert marginalmål?
Det långsiktiga målet om en justerad rörelsemarginal på minst 14 procent kommer att uppnås genom följande tre prioriterade fokusområden: Tillväxt inom förpackade märkesvaror, hållbar lönsamhet i lösviktsgodisaffären och genom minskade kostnader och högre effektivitet över hela organisationen.
När kommer ni att nå ert marginalmål om minst 14 procents justerat rörelseresultat?
Under 2019 fortsatte vi att förbättra vår marginal. Vårt rörelsemarginalmål står fast, och som vi kommunicerade på kapitalmarknadsdagen 2019 är vår ambition att uppnå målet på medellång sikt.
Tänker ni göra fler förvärv och i vilka länder i så fall?
Vår strategi är att göra förvärv som passar in i vår nuvarande produktportfölj. Det innebär att det vi förvärvar bör vara varumärkesdrivande verksamheter inom samma kategorier och gärna i samma länder som vi redan verkar. Vi kan även förvärva varumärken inom våra kategorier men i länder som är närliggande till våra huvudmarknader.
Ska ni använda det starka kassaflödet till förvärv, minska skulden eller utdelning till aktieägarna?
Under 2019 nådde vi för fjärde året i följd, vårt mål om att nettoskulden/EBITDA ska vara 2,5 ggr, vi bedömer därför att vi har möjlighet att göra både förvärv och aktieutdelning. Utdelningen ska vara 40–60 procent av nettoresultatet. Vi ser däremot ingen anledning att minska skuldsättningsgraden till att vara mycket lägre än 2,5 ggr nettoskuld/EBITDA.
Hur ser er prisstrategi ut?
Vi justerar främst priserna baserat på hur råvarupriserna och valutan utvecklas. Det innebär att Cloettas resultat, över tid, förhoppningsvis ska vara opåverkat av råvaruprisutvecklingen. Ibland justerar vi också priserna i samband med till exempel nylanseringar och förändringar av förpackningar.
Under 2019 har vi också genomfört prisökningar inom den svenska lösviksgodisaffären för att hantera ökade kostnader och för att vända den förlustbringande verksamheten till slutet av 2020.
Vi kommer fortsätta öka priserna under 2020 för att kompensera för högre råvarukostnader och en svagare krona, med potentiell negativ volympåverkan för den svenska lösviksgodisaffären.
Hur påverkas Cloetta av den pågående "sockerdebatten" och debatten om onyttiga produkter och övervikt bland barn och unga?
För de som vill ha ett alternativ till produkter med socker erbjuder Cloetta alternativ som nötter, tuggummi med xylitol och
pastiller. Därutöver erbjuder vi godis med mindre socker och utan socker.
Vi tror också att den stora utmaningen i detta sammanhang är de dolda sockerfällorna, dvs vardagliga livsmedel som flingor, yoghurt, bröd mm som ofta innehåller socker och till viss del också läsk. Cloettas produkter är bland de mest ärliga eftersom alla konsumenter är medvetna om att Cloettas produkter ofta innehåller socker.
Hur stor är risken att olika sockerskatter införs och hur påverkas ni?
Generellt får man räkna med att olika länder till och från både inför och avskaffar sockeroch konfektyrskatter. När olika skatter införs påverkas naturligtvis försäljningen, men ganska marginellt då våra produkter är sådana som konsumenterna vill unna sig, och har råd att unna sig, oavsett prisökningar.
Varför har ni palmolja i era produkter?
Palmolja är i sig en mycket bra olja. Den är väldigt yteffektiv och har utmärkta egenskaper för livsmedelsproduktion. För att förhindra negativa miljökonsekvenser använder Cloetta enbart RSPO-segregerad palmolja, vilket innebär att oljan är hållbart producerad och bidrar inte till regnskogsskövling. Den lilla mängd palmolja som tidigare fanns i glansmedlet utanpå en del godisprodukter för att ge dem en skyddande yta och förhindra att de klibbar ihop har däremot bytts ut mot alternativa oljor.
M
C L O E T TA
K AT
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
Finansiell utveckling
Intäkter och resultat
Resultaträkning i sammandrag
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 493 | 6 218 |
| Kostnad för sålda varor | –4 112 | –3 934 |
| Bruttoresultat | 2 381 | 2 284 |
| Övriga intäkter | – | 4 |
| Försäljningskostnader | –1 011 | –1 025 |
| Administrativa kostnader | –643 | –603 |
| Rörelseresultat | 727 | 660 |
| Finansnetto | –79 | –98 |
| Resultat före skatt | 648 | 562 |
| Skatt | –150 | –79 |
| Årets resultat | 498 | 483 |

Rörelseresultat, justerat

Nettoomsättning
Årets nettoomsättning ökade med 275 Mkr till 6 493 Mkr (6 218) jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till 2,3 och växelkursförändringar till 2,1 procent. Försäljningen av förpackade märkesvaror ökade med 4,7 procent. Försäljningen av lösviktsgodis ökade med 3,8 procent.
Av total försäljning står förpackade märkesvaror för 73 procent (72) av försäljningen och lösviktsgodis för 27 procent (28). Fördelat per kategori består försäljningen till 59 procent (58) av godis och 17 procent (18) av choklad. Pastiller står för 12 procent (12), tuggummi 6 procent (6), nötter 4 procent (4) och övrigt står för 2 procent (2).
Försäljning på sju huvudmarknader
Cloetta har sju huvudmarknader, varav Sverige är den största med cirka 31 procent (31) av koncernens omsättning. Näst största marknad är Finland med 21 procent (21). Nederländerna står för 14 procent (14), Danmark för 10 procent (9), Storbritannien för 7 procent (7), Tyskland för 6 procent (5) och Norge för 5 procent (6).
Försäljningen av förpackade märkesvaror ökade i Sverige, Danmark, Norge, Tyskland och internationella marknader. Försäljningen var stabil i Finland men minskade i Nederländerna och Storbritannien. Försäljningen av lösviktsgodis ökade i Danmark och Norge men minskade i Sverige, Finland och Storbritannien.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
Övriga marknader
Förutom på huvudmarknaderna säljs Cloettas produkter genom distributörer på ytterligare ett 50-tal marknader. Under 2019 ökade försäljningen på övriga marknader och motsvarade 6 procent (7) av koncernens totala omsättning.
Prisstrategier
På Cloettas huvudmarknader är dagligvaruhandeln konsoliderad med få, mycket stora dagligvarukedjor. Totalt svarade Cloettas tio största kunder för cirka 46 procent (46) av koncernens omsättning.
Dagligvaruhandels koncentration innebär en stark prispress på alla leverantörer till handeln. Cloetta ökar kontinuerligt sin effektivitet för att möta prispressen inom dagligvaruhandeln. Cloettas strategi för att hantera ändrade råvarupriser samt valutafluktuation är genom ändrade priser till kund.
Bruttoresultat
Bruttoresultatet uppgick till 2 381 Mkr (2 284), vilket motsvarar en bruttomarginal på 36,7 procent (36,7).
Rörelseresultat
Rörelseresultatet uppgick till 727 Mkr (660). Rörelseresultat, justerat för jämförelsestörande poster, uppgick till 743 Mkr (677). Förbättringen av det justerade rörelseresultatet var drivet av försäljningstillväxten och ökad kostnadseffektivitet, delvis motverkat av ökade marknadsinvesteringar.
Jämförelsestörande poster
I årets rörelseresultat ingår jämförelsestörande poster om –16 Mkr (–17), relaterad till integrationen av Candyking.
Anställda
Medelantalet anställda uppgick till 2 629 (2 458 ). Antalet medarbetare har justerats efter införandet av ett nytt koncerngemensamt HR-system. Jämförelsesiffran har inte räknats om.
Forskning och utveckling
Kostnader för forskning och utveckling belastade rörelseresultatet med 35 Mkr (22) och omfattar i huvudsak framtagning av nya produkt- och varumärkesvarianter samt förpackningslösningar inom ramen för befintligt sortiment. Inga kostnader för forskning och utveckling har aktiverats.


Kvartalsdata
| 2019 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | 2018 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 6 493 | 1 722 | 1 629 | 1 583 | 1 559 | 6 218 | 1 646 | 1 538 | 1 472 | 1 562 |
| Rörelseresultat, Mkr | 727 | 209 | 195 | 159 | 164 | 660 | 159 | 180 | 155 | 166 |
| Rörelseresultat, justerat, Mkr | 743 | 216 | 200 | 161 | 166 | 677 | 174 | 194 | 145 | 164 |
| Rörelsemarginal, % | 11,2 | 12,1 | 12,0 | 10,0 | 10,5 | 10,6 | 9,7 | 11,7 | 10,5 | 10,6 |
| Rörelsemarginal, justerad, % | 11,4 | 12,5 | 12,3 | 10,2 | 10,6 | 10,9 | 10,6 | 12,6 | 9,9 | 10,5 |
Säsongsvariationer
Cloettas försäljning och rörelseresultat påverkas delvis av säsongsmässiga variationer. Försäljningen under det första och andra kvartalet påverkas av påsken, beroende på under vilket kvartal den inträffar. För 2019 inföll påsken under det andra kvartalet och för 2018 under det första kvartalet. Under det fjärde kvartalet är försäljningen oftast högre än under de tre första kvartalen
under året vilket främst är hänförligt till försäljningen av produkter i Sverige inför storhelgerna.
Finansnetto
Årets finansnetto uppgick till –79 Mkr (–98). Räntekostnader för externa lån uppgick till –29 Mkr (–31) och valutadifferenser på likvida medel uppgick till –19 Mkr (–16), huvudsakligen relaterat till svenska kronans
utveckling mot euron under året. Övriga finansiella poster uppgick till –31 Mkr (–51). Minskningen av övriga finansiella poster med 21 Mkr är resultatet av lägre räntekostnader relaterade till den villkorade tilläggsköpeskillning som utbetalades under det första kvartalet 2019. Av totalt finansnetto är –23 Mkr (–73) icke kassaflödespåverkande.
Finansnetto
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på likvida medel i utländsk valuta | –19 | –16 |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | 5 |
| Orealiserade förluster på ränteswappar i enskild valuta | –1 | –2 |
| Räntekostnader extern upplåning samt realiserade förluster på ränte swappar i enskild valuta |
–29 | –31 |
| Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser | –11 | –10 |
| Räntekostnader, skuld villkorad köpeskilling | – 4 | –25 |
| Övriga finansiella kostnader | –17 | –19 |
| Totalt | –79 | –98 |
Känslighetsanalys
Nedan visas hur resultatet före skatt påverkas av förändringar i några utvalda faktorer. De uppskattade effekterna ska ses som resultateffekter vid en isolerad förändring av respektive variabel och tolkas med försiktighet. Beräkningarna är hypotetiska och ska inte ses som en indikator på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras eller, om de förändras, storleken på dess förändring. Verkliga förändringar och deras påverkan kan bli större eller mindre än vad som framgår nedan. Dessutom är det troligt att verkliga förändringar även kommer att påverka andra poster samt att åtgärder från Cloetta och andra, som ett resultat av dessa förändringar, kan komma att påverka andra poster.
| Känslighetsanalys | Förändring | Resultat före skatt |
|---|---|---|
| Valutarisk Om svenska kronan försvagats/ förstärkts mot euron |
–/+ 10 % | –/+ 50 Mkr |
| Ränterisk Ränta |
+/– 1 % | – 6 Mkr/2 Mkr |
| Råvaruprisrisk Genomsnittligt råvarupris |
+/– 10 % | –/+ 150 Mkr |
Cloettas utveckling påverkas av ett flertal faktorer, däribland de som redogörs för i av-
snittet Risker och riskhantering på sidorna 71–74.
Årets resultat
Årets resultat från kvarvarande verksamhet uppgick till 498 Mkr (483). Årets skatt uppgick till –150 Mkr (–79). Den effektiva skattesatsen uppgick till 23,1 procent (14,1). Den effektiva skattesatsen för 2018 påverkades i hög grad av omvärderingen av uppskjuten skatt till följd av beslutade förändringar i skattesatser. Årets resultat motsvarar ett resultat per aktie på 1,74 kr (1,69) före utspädning och 1,74 kr (1,68) efter utspädning.
Nyckeltal
| % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Bruttomarginal | 36,7 | 36,7 |
| Rörelsemarginal | 11,2 | 10,6 |
| Rörelsemarginal, justerad |
11,4 | 10,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
10,0 | 9,5 |
| Räntabilitet på eget kapital efter skatt |
11,9 | 12,2 |
För definitioner, se sidan 156.
VD HAR ORDET
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
produktionslinjer samt investeringar i inventarier för lösviktsställ.
Avskrivningar uppgick till –258 Mkr (–184). Valutakursdifferenser relaterade till materiella tillgångar bokförda i utländska dotterbolag uppgick under året till 23 Mkr (38).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna uppgick till 2 401 Mkr (2 161). Förändringen beror på ett något större varulager 123 Mkr, högre kundfordringar 90 Mkr och högre likvida medel 28 Mkr.
Eget kapital och skulder Eget kapital
Koncernens egna kapital uppgick per den 31 december 2019 till 4 197 Mkr (3 968), vilket motsvarar 14,5 kr per aktie (13,7). Per balansdagen uppgick aktiekapitalet till 1 443 Mkr (1 443). Soliditeten uppgick per balansdagen till 43,4 procent (43,3).
Skulder
Långfristiga skulder uppgick till 2 249 Mkr (3 261), vilket är en minskning med 1 012 Mkr jämfört med föregående år. Långfristiga lån uppgick till 939 Mkr (2 076) och utgjordes av 800 Mkr (2 078) i bruttolån från kreditinstitut, leasingskulder om 140 Mkr (0) och –1 Mkr (–2) i aktiverade transaktionskostnader. Uppskjuten skatteskuld ökade med 49 Mkr till 803 Mkr. Avsättningar till pensioner ökade med 80 Mkr till 499 Mkr.
Total kortfristig upplåning uppgick till 1 870 Mkr (500) och utgjordes av bruttolån från kreditinstitut om 1 306 Mkr (0), företagscertifikat om 499 Mkr (500), leasingskulder om 64 Mkr (0), aktiverade transaktionskostnader om –0 Mkr (–1) och upplupen ränta på lån från kreditinstitut om 1 Mkr (1). Cloetta har en option att förlänga de kortfristiga lånen från kreditinstitut om 1 306 Mkr under ytterligare två år, till juli 2022.
Lån
I juni 2018 ingick Cloetta ett ändringsavtal avseende befintligt låneavtal och checkräkningskrediten i kombination med att ett företagscertifikatprogram lanserades. Ändringarna i avtalen omfattade en reducering om 50 Meuro (motsvarande 519 Mkr) i lånet i flera valutor och en reducering om 200 Mkr i lånet i svenska kronor.
Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
Tillgångar
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Totala tillgångar uppgick per den 31 december 2019 till 9 660 Mkr (9 168), vilket är en ökning med 492 Mkr jämfört med föregående år. Av förändringen beror 203 Mkr på införandet av IFRS 16 Leasing från 1 januari 2019.
Finansiell ställning
Koncernens balansräkning i sammandrag
Mkr 31 dec 2019 31 dec 2018
Immateriella anläggningstillgångar 5 684 5 626 Materiella anläggningstillgångar 1 559 1 354 Uppskjuten skattefordran 9 16 Övriga finansiella tillgångar 7 11 Summa anläggningstillgångar 7 259 7 007
Varulager 888 765 Kundfordringar och övriga kortfristiga tillgångar 928 838 Aktuella skattefordringar 6 6 Finansiella derivatinstrument – 1 Likvida medel 579 551 Summa omsättningstillgångar 2 401 2 161 SUMMA TILLGÅNGAR 9 660 9 168
Eget kapital 4 197 3 968
Långfristig upplåning 939 2 076 Uppskjuten skatteskuld 803 754 Finansiella derivatinstrument 3 3 Avsättningar till pensioner och andra långfristiga personalutfästelser 499 419 Avsättningar 5 9 Summa långfristiga skulder 2 249 3 261
Kortfristig upplåning 1 870 500 Finansiella derivatinstrument 68 61 Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 1 227 1 342 Avsättningar 5 23 Kortfristiga skatteskulder 44 13 Summa kortfristiga skulder 3 214 1 939 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 9 660 9 168
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 5 684 Mkr (5 626). Förändringen består framförallt av valutakursdifferenser relaterade till immateriella tillgångar bokförda i utländska dotterbolag om 83 Mkr (153). Årets investeringar uppgick till 19 Mkr (23) och avskrivningarna om –43 Mkr (–46).
Av totala immateriella tillgångar utgjordes 97 procent (97) eller 5 540 Mkr (5 460) goodwill och varumärken per den 31 december 2019. Goodwill och varumärken prövas minst årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov.
Materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 559 Mkr (1 354). Initalt införande av IFRS 16 den 1 januari 2019 ledde till redovisning av tillgångar med nyttjanderätt om 229 Mkr. Årets investeringar uppgick till 216 Mkr (161). Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar avser främst löpande effektivitetshöjande investeringar och ersättningsinvesteringar på befintliga
BOLAGS-STYRNINGS-RAPPORTN S I E L L I M ATI O N
F I N A
N FO R
F I N A N S I E L L UTVECKLING

Lånen har en ränta på rörlig STIBOR plus tillämpligt påslag för lån i SEK respektive rörlig EURIBOR plus tillämpligt påslag för lån i EUR. Det tillämpliga påslaget den 31 december 2019 uppgick till 0,9 procent (0,9) för utestående lån i svenska kronor och 0,8 procent (0,8) för lånet i Euro.
Nettoskuld
Räntebärande skulder översteg likvida medel och andra räntebärande tillgångar med 2 302 Mkr (2 091). Nettoskuldens ökning beror huvudsakligen på redovisning av leasingskulder om 204 Mkr. Nettoskuld/ eget kapital uppgick per balansdagen till 54,8 procent (52,7).

Räntan på företagscertifikatet uppgick i genomsnitt till 0,38 procent (0,22). Dessutom tillkommer en avgift om 35 procent (35) på det tillämpliga påslaget för det outnyttjade beloppet.
Den kombinerade effektiva räntesatsen för lån från kreditinstitut och företagscertiNettoskuld/EBITDA

fikat uppgick sammantaget till 0,74 procent (0,86) för året.
Förändring i sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital under året ökade från 7 027 Mkr till 7 576 Mkr, det vill säga en ökning med 549 Mkr.
Nettoskuld
| Mkr | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Långfristiga lån från kreditinstitut | 800 | 2 078 |
| Kortfristiga lån från kreditinstitut | 1 306 | – |
| Företagscertifikat | 499 | 500 |
| Leasingskulder1) | 204 | – |
| Finansiella derivatinstrument (kort- och långfristiga) | 71 | 63 |
| Ränta att betala | 1 | 1 |
| Bruttoskuld | 2 881 | 2 642 |
| Likvida medel | –579 | –551 |
| Nettoskuld | 2 302 | 2 091 |
1) Leasingskulder relaterade till tillgångar med nyttjanderätt ingår i bruttoskulden per den 1 januari 2019. Jämförelsesiffror har inte räknats om. Se not 29 för indikativa nyckeltal exklusive effekt av IFRS 16 Leasing..

69
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Kommentar till kassaflödesrapport
Koncernens kassaflödesanalys i sammandrag
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| före förändringar av rörelsekapital | 908 | 792 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –184 | –164 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 724 | 628 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –186 | –184 |
| Fritt kassaflöde | 538 | 444 |
| Övrig investeringsverksamhet | ||
| Förvärv av dotterbolag | –146 | – |
| Avyttringar av anläggningstillgångar | 2 | 0 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | –144 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| och investeringsverksamheten | 394 | 444 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –362 | –665 |
| Periodens kassaflöde | 32 | –221 |
| Likvida medel vid periodens början | 551 | 759 |
| Periodens kassaflöde | 32 | –221 |
| Valutakursdifferenser | – 4 | 13 |
| Likvida medel vid periodens slut | 579 | 551 |


Fritt kassaflöde
Fritt kassaflöde uppgick till 538 Mkr (444). Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick till 908 Mkr (792). Ökningen jämfört med föregående år beror främst på ett högre EBITDA inklusive en effekt om 74 Mkr från IFRS 16 Leasing. Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –186 Mkr (–164). Kassaflöde från investeringar i anläggningstillgångar uppgick till –186 Mkr (–184).
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital uppgick till –184 Mkr (–164). Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital påverkades negativt av ökade varulager om –113 Mkr (–1) ökade av kundfordringar om –88 Mkr (50), vilket delvis motverkades av en ökade leverantörsskulder om 17 Mkr (–213).
Övrigt kassaflöde från investeringsverksamheten
Övrigt kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till –144 Mkr (0). Under det första kvartalet 2019 reglerades –146 Mkr relaterat till avräkning av tilläggsköpeskilling i samband med förvärvet av Candyking Holding AB och dess dotterbolag.
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –362 Mkr (–665) och består av aktieutdelning om –287 Mkr (–433), betalning av leasingskulder relaterat till IFRS 16 Leasing om –74 Mkr (0) och övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten om –1 Mkr ( –232). Under 2018 avser övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten återbetalning av lån om –219 Mkr i samband med ändring och förlängning av befintliga låneavtal.
Likvida medel
Nettokassaflödet uppgick till 32 Mkr (–221), vilket tillsammans med valutakursdifferenser om –4 Mkr (13) ökade likvida medel med 28 Mkr till 579 Mkr, jämfört med 551 Mkr föregående år.
Dessutom hade Cloetta outnyttjade checkräkningskrediter om totalt 1 254 Mkr (1 227). Cloettas rörelsekapitalbehov är utsatt för säsongsvariationer, delvis till följd av lageruppbyggnad för ökad försäljning inför julen. Detta innebär att behovet av rörelsekapital normalt är som högst under hösten och lägst vid årsskiftet.


Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Framtidsutsikter
Under 2019 uppvisade Cloetta en stark organisk tillväxt för såväl förpackade märkesvaror som lösviktsgodis samtidigt som rörelseresultatet förbättrades.
Måluppfyllelse
Koncernens mål är en EBIT-marginal, justerad, om minst 14 procent. Under 2019 förbättrades EBIT-marginalen, justerad, till 11,4 procent (10,9). Förbättringen beror på försäljnings och kostnadseffektivitet delvis kompenserat av ökade marknadsinvesteringar. Vad gäller tillväxt är målet att öka försäljningen organiskt minst i den takt som marknaden växer. Historiskt har marknaden årligen växt med 1–2 procent. Under 2019
var Cloettas organiska tillväxt 2,3 procent. Försäljningen av förpackade märkesvaror ökade med 2,3 procent och av lösvikt med 2,3 procent. Koncernen har även som långsiktigt mål att nettoskulden/EBITDA ska uppgå till högst 2,5 gånger. Nettoskulden/ EBITDA uppgick per den 31 december 2019 till 2,2 gånger (2,3).
Lönsam tillväxt
Strategin och de finansiella målen för Cloetta ligger fast. Fokus under 2020 kommer vara att öka försäljningen av förpackade märkesvaror, skapa lönsamhet i lösviktsaffären samt minska kostnader och öka effektiviteten inom i hela organisationen.
För räkenskapsåret 2019 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 1,00 kr per aktie (1,00), motsvarande cirka 58 procent (60) av årets resultat. Ambitionen är att framtida kassaflöden ska fortsätta att användas för aktieutdelningar men också ge en finansiell flexibilitet för kompletterande förvärv. Det långsiktiga målet att dela ut 40–60 procent av årets resultat är oförändrat.
Finansiell prognos
I likhet med tidigare år, lämnar Cloetta ingen finansiell prognos för 2020.
Miljöpåverkan och miljöarbete
Ett systematiskt miljöarbete är grunden för att minska Cloettas miljöpåverkan. Cloettas största direkta miljöpåverkan uppstår genom vatten- och energiförbrukning, avloppsvatten, avfall och transporter. Sett under produkternas hela livscykel sker störst miljöpåverkan i råvaru- och emballageproduktionen. Cloetta följer lagstadgade miljökrav och koncernen är inte inblandad i några miljötvister. Per den 31 december 2019 hade Cloetta verksamhet vid åtta fabriker i fem länder. De två svenska fabrikerna i Ljungsbro respektive Helsingborg bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Dessa tillstånd gäller tills vidare. Det finns inga förelägganden enligt den svenska miljöbalken.
Fabrikerna utanför Sverige anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning.
Samtliga Cloettas fabriker bedriver
ett systematiskt miljöarbete som omfattar handlingsplaner och uppföljning inom ett antal olika områden. Miljöarbetet är en integrerad del av Cloettas verksamhet och miljöaspekter beaktas vid beslut. Frekvent utvärdering och uppföljning av åtgärder ökar medvetenheten om vilka effekter verksamheten har på miljön.
Koncernens miljöpolicy och miljöarbete beskrivs närmare på sidorna 14–16, 48–49 och 150–152.
Hållbarhetsredovisning
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Cloetta AB (publ) valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 6–11 (affärsmodell),
15–16, 73 (risker och riskhantering) samt 5, 14–16, 41–42, 48–49, 56–57, 150–152 (väsentliga hållbarhetsfrågor, styrning och resultatindikatorer).
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
RISKER
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
71
Risker och riskhantering
Osäkerhet om framtida händelser är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet. Framtida händelser kan påverka affärsverksamheten positivt och ge möjlighet att skapa ökat värde, eller negativt genom risker, vilka kan ha en negativ inverkan på Cloettas verksamhet och resultat.
Risker kan hänföras till händelser eller beslut utanför Cloettas kontroll men de kan också vara en effekt av felaktig hantering inom Cloetta eller hos leverantörer eller kunder.
Organisation för riskhantering
Cloettas styrelse ansvarar inför ägarna för bolagets riskhantering. Risker förknippade med affärsutveckling och långsiktig strategisk planering bereds i koncernledningen och beslutas av styrelsen.
Koncernledningen rapporterar löpande riskfrågor såsom koncernens finansiella status och efterlevnad av koncernens finanspolicy till styrelsen. Till grund för den operativa riskhanteringen, som hanteras på alla nivåer i organisationen, finns Cloettas uppförandekod samt ett antal centrala policyer.
Identifiering av risker
Att identifiera risker och förebygga, begränsa eller förhindra att de materialiseras och drabbar verksamheten negativt är av fundamental betydelse för verksamheten och en viktig del i varje chefs ansvar inom Cloetta. Cloetta arbetar kontinuerligt med att bedöma och utvärdera de risker som koncernen utsätts och kan utsättas för. Alla händelser som skulle kunna påverka Cloettas förtroende eller leda till driftsstörningar är viktiga att bevaka och minimera. Detta sker bland annat genom omvärldsbevakning och dialog med olika intressenter.
Riskhantering
Att kunna hantera risker är en del av Cloettas styrning och kontroll. Snabb spridning av ändamålsenlig information säkerställs via bolagets ledningsstrukturer och ledningsprocesser. Om det är möjligt elimineras risken och oönskade händelsers effekter minimeras via förebyggande åtgärder. Alternativt överlåts risken genom exempelvis försäkringar eller avtal. Vissa risker kan dock inte elimineras eller överlåtas. Dessa är oftast en aktiv del av affärsverksamheten.
Risköversikt
I Cloettas riskhanteringsprocess har ett antal riskområden identifierats. Ett urval av dessa och en övergripande beskrivning av hur respektive riskområde hanteras, framgår på följande sidor. Den finansiella riskhanteringen beskrivs dessutom närmare under not 26 på sidan 122–124.
På sidorna 84–85 finns en beskrivning av den interna kontrollen och riskbedömningen som syftar till att förebygga fel i den finansiella rapporteringen.
Hantering av arbetsmiljörisker beskrivs på sidan 41.

F I N A
N
S
I
E
L
N FO
Bransch- och marknadsrelaterade risker
Cloetta arbetar kontinuerligt med bedömning och utvärdering av de risker som koncernen utsätts och kan utsättas för. Kritiska omvärldsrisker hanteras såväl strategiskt genom affärs- och produktutveckling som operativt genom dagliga inköps-, försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter.
| Risker Sannolikhet |
Hantering Påverkan |
|
|---|---|---|
| Konjunktur | Finansiella kriser kan ha en negativ inverkan på konsumtions mönstren. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket leder till prispress. |
Konfektyrmarknaden har historiskt påverkats jämförelsevis lite av konjunkturnedgångar i konsumentledet. Det gäller i hög grad Cloettas produkter, vilka de flesta har råd att köpa. För att stödja kundernas utveckling och stödja en sund prisutveckling sam arbetar Cloetta med kunderna bland annat genom försäljnings aktiviteter i butik. |
| Konkurrens | Konfektyrmarknaden är mycket konkurrensutsatt med flera stora aktörer. Dagligvaruhandeln erbjuder dessutom egna märkes varor (EMV) som konkurrerar med vissa av Cloettas produkter. Konkurrensen kan begränsa Cloettas möjligheter till prisökning ar för att kompensera för ökade råvarupriser. Cloetta kan även behöva öka investeringarna för marknadsföring och produktutveckling för att behålla eller öka sina marknads andelar. Cloetta är en stor aktör inom lösviktsgodiskoncept, vilket till sin natur ofta består av fleråriga kontrakt som kontinuerligt måste förnyas. Konkurrens från andra aktörer inklusive handelskedjor na kan göra att Cloetta förlorar större kontrakt. |
Cloetta konkurrerar på marknaden genom aktiv prissättning, produktinnovation, produktkvalitet, varumärkeskännedom- och lojalitet, marknadsföring och förmågan att förutse och tillfreds ställa kundernas preferenser. Det är viktigt att Cloettas produkter upplevs ge ett större mer värde till konsumenterna än de billigare alternativen. Cloettas marknadsföring ska vara effektiv. Cloetta strävar efter att erbjuda de bästa lösviktsgodiskoncep ten vad avser kund- och konsumentupplevelse. Därtill gör den integrerade produktionskedjan att Cloetta kan vara kostnads effektivt inom lösviktsgodis. |
| Handelns utveckling |
Dagligvaru- och servicehandeln i Europa har genomgått en kon solidering som har inneburit att stora, sofistikerade aktörer med väsentlig köpkraft har etablerats. Dessa större aktörer är inte nödvändigtvis beroende av enskilda varumärken och kan hålla tillbaka prisökningar samt kräva ökade marknadsföringsinsatser. De kan även använda hyllutrymme, som för närvarande används för Cloettas produkter, till sina egna märkesvaror. Utvecklingen av e-handeln utmanar den nuvarande detaljhan delsstrukturen och kommer sannolikt att med tiden att förändra detaljhandeln väsentligt. Införandet av självskanning i butikerna kan komma att påverka försäljningen av Cloettas produkter eftersom de ofta placeras bredvid de traditionella kassalinjerna. |
Cloettas starka varumärken och marknadsposition tillsammans med en stark säljkår och ett bra samarbete med handeln bidrar till möjligheten att bibehålla goda relationer med handeln. Cloetta jobbar även aktivt med nya försäljningskanaler. Cloetta har en relativt bred och diversifierad kundbas, 2019 svarade Cloettas tio största kunder för ungefär 46 (46) procent av koncernens omsättning. Cloetta arbetar med e-handel tillsammans med handeln för att de ska lära sig hur man skapar impulsdriven försäljning av konfektyrprodukter online. Genom att stödja handeln i hur man säljer produkter även i självskanningsområden kan Cloetta upprätthålla försäljningen i utcheckningsområdet. |
| Konsumenttrender Hälsa Socialt ansvar |
I konsumenternas ändrade beteende finns såväl möjligheter som risker. Hälsotrender och debatt om hälsa, vikt och socker kan ha en negativ påverkan på konfektyrkonsumtionen. Hälsotrenden har också medfört ett ökat intresse för naturliga råvaror. I spåren av den ökade globaliseringen ökar enskilda konsumen ters medvetenhet om att deras konsumtionsvanor har effekter på miljön och socialt/etiskt i hela världen. Konsumenterna vill veta mer om bland annat produkters ursprung, tillverknings metoder och råvaror. Uppgifter om att Cloetta, eller Cloettas leverantörer inte tar tillräckligt ansvar för miljön eller sociala aspekter kan skada Cloettas varumärke. |
Hälsotrender har inte påverkat konfektyrförsäljningen i någon större utsträckning då konfektyr ofta äts för att sätta guldkant på tillvaron. Cloetta arbetar löpande för att tillfredsställa konsumen ternas preferenser. Därtill erbjuder Cloetta såväl sockerfria produkter som produkter med mindre socker samt även pro dukter för bättre tandhälsa. Långsiktigt är Cloettas mål att alla produkter ska vara fria från artificiella färg- och tillsatsämnen (NAFNAC). Cloetta strävar efter att så långt möjligt föra in uppförandekoden i samtliga avtal. Cloetta har som mål att vara öppna och genom samarbete med andra konfektyrtillverkare via organisationer identifiera problemområden och bidra till förbättringar. |
| Lagar och skatter | Cloetta bedriver sin verksamhet genom bolag i ett antal länder. Nya lagar, skatter eller regler på olika marknader kan komma att medföra begränsningar i verksamheten eller ställa nya högre krav. Det finns en risk att Cloettas tolkning av tillämpliga skatte lagar, skatteavtal och bestämmelser på de olika marknaderna inte är helt korrekt eller att sådana regler ändras, eventuellt med retroaktiv verkan. |
Cloetta gör löpande bedömningar av legala frågor, för att förutse och förbereda verksamheten för eventuella ändringar. Införda konfektyrskatter och fettskatter påverkar ofta försäljningen kortsiktigt. Avsättningar för rättstvister, skattetvister osv baseras på en uppskattning av kostnaderna, med stöd av juridisk rådgivning och den information som finns tillgänglig. |
| Råvarupriser | Råvaruprisernas utveckling beror huvudsakligen på utbud och efterfrågan och ligger utanför Cloettas kontroll. Priset på socker och många av de andra råvaror Cloetta köper kan också påverkas av jordbrukspolitiska beslut inom EU om kvoter, stöd, subventioner och handelshinder men även av ökad levnadsstan dard och finansiella investerares aktivitet på råvarubörser. |
Cloetta följer löpande råvaruprisutvecklingen och alla inköp görs genom en central inköpsfunktion. För att säkerställa tillgång och prisnivåer tecknar Cloetta normalt leverantörskontrakt som täcker behovet av råvaror på 6 –9 månaders sikt. Om det genomsnittliga råvarupriset hade varit 10 procent högre/lägre den 31 december 2019 hade resultatet före skatt varit 150 Mkr lägre/högre. Cloetta har som policy att kompensera ökade råvarukostnader genom höjda priser till kund. |

AT EG I ER
Verksamhetsrelaterade risker
De verksamhetsrelaterade riskerna går ofta att påverka, varför de normalt är reglerade med policyer, riktlinjer och instruktioner. Verksamhetsrelaterade risker är en del av Cloettas dagliga arbete och hanteras av de operativa enheterna. Med verksamhetsrelaterade risker avses bland annat risker relaterade till varumärket, flytt av produktion, försäkringsbara risker samt miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade risker.
| Risker Sannolikhet |
Hantering Påverkan |
ST | |
|---|---|---|---|
| Affärsetiska och varumärkes risker |
Efterfrågan på Cloettas kända varumärken bygger på att konsu menter förknippar dessa med positiva värden. Om Cloetta eller någon av koncernens samarbetspartners vidtar någon åtgärd som står i konflikt med de värden som varumärkena represente rar kan Cloettas varumärken skadas. |
Cloetta bedriver ett förebyggande arbete genom att implemen tera en uppförandekod, etiska riktlinjer och rutiner. |
KONFEKTYR- MARKNADEN |
| & , - |
|||
| Sociala förhållanden i leverantörskedjan |
Cloetta använder flera råvaror som har sitt ursprung i regioner eller länder med förhöjd risk för kränkningar av mänskliga rättig heter samt korrupt beteende. Politisk instabilitet där råvaror framställs kan påverka tillgång och kostnader negativt. |
Cloettas uppförandekod inkluderas i samtliga leverantörsavtal. Cloetta utvärderar råmaterialgrupperna och prioriterar inbland ning med leverantörer och organisationer för vissa material baserade på sociala risker samt risker inom klimat och mänskli ga rättigheter. |
- I S R VARU E O K G R E Ä AT M K |
| Cloetta köper UTZ-certifierad kakao för hela sitt chokladsorti ment. |
TA | ||
| De flesta produkter förutom delar av choklad- och fudgesorti mentet är fria från palmolja. Under året började Cloetta köpa RSPO-segregerad palmolja till hela sortimentet av choklad- och fudgesortimentet. Certifiering av Cloettas fabriker inleddes 2019 |
HUVUD T E O L C |
||
| och slutförs 2020. Cloetta övergick under 2018 till hållbart och spårbart sheasmör. |
|||
| Miljörisker och klimatrisker direkt eller indirekt. |
Det finns risk för att klimatförändringarna påverkar Cloetta. Det rör sig om övergångsrisker såsom förändrade regler och skatter samt om fysiska risker. De fysiska riskerna innefattar föränd |
Cloetta hanterar klimatrelaterade övergångsrisker genom att bevaka och anpassa verksamheten till förändrade regler och andra förutsättningar. |
PRODUKTION |
| ringar av beständig karaktär samt av akut karaktär, exempelvis extrema väderförhållanden och naturkatastrofer som kan påverka Cloettas tillgång till råvaror och störa verksamheten |
Cloetta bidrar till härdigare råvaruframställning genom bolagets program och certifieringar för prioriterade råvaror. Här ingår stöd till råvaruproducenter för utveckling av odlingsmetoder och nyplantering. |
E R MED- TA E B R |
|
| Cloetta hanterar verksamhetens påverkan på miljö och klimat genom systematiskt arbete inom ramen för bolagets miljöled ningssystem. |
A | ||
| & N |
|||
| Produktsäkerhets risker |
Livsmedelshantering ställer höga krav på spårbarhet, hygien och hantering. Dålig kontroll kan i värsta fall leda till kontamination eller allergiska reaktioner. Denna typ av brister i livsmedels hanteringen kan i sin tur leda till att förtroendet för Cloetta och koncernens varumärken minskar. |
Cloetta arbetar med förstklassiga råvaror samt i enlighet med internationella kvalitetsstandarder. Analyser genom kemikaliska och fysiska tester utförs på såväl råvaror som färdiga produk ter. Frågor av betydelse för produktsäkerheten finns samlade i särskilda policyer. Planer för information eller återkallelse vid |
ÄGARE E I T K A |
| felaktigheter finns. | L L E |
||
| I S N |
|||
| Försäkringsbara risker |
Tillgångar som fabriker och produktionsutrustning kan allvarligt skadas vid till exempel brand eller strömavbrott. Vid återtagande av produkter kan stora kostnader uppstå, både på grund av direkta kostnader och i form av minskat anseende. |
Cloetta har ett försäkringsprogram bland annat för egendoms och ansvarsrisker och arbetar systematiskt för att begränsa risken för incidenter samt att ha robusta beredskapsplaner på plats för att begränsa effekter av incidenter. |
UTVECKLING A N I F |
| Flytt av produktionslinjer |
För att öka effektiviteten ser Cloetta löpande över kapacitetsut nyttjandet inom tillverkningen. Att flytta produktion från en fabrik till en annan är en komplex process som kan medföra störningar och förseningar i produktionen, något som i sin tur kan leda till leveransproblem. |
Cloetta har en erfaren och väl fungerande organisation med upparbetade rutiner för att hantera flytt av produktionslinjer. |
RISKER |
| Tillgång till rätt kompetens |
Cloettas framtid är i betydande utsträckning beroende av för mågan att rekrytera, behålla och utveckla kompetenta ledande befattningshavare och övriga nyckelpersoner. |
Cloetta ska fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare. Utveck lings- och uppföljningsplaner för medarbetare tillsammans med en marknadsmässig och konkurrenskraftig ersättning bidrar till |
STYRNINGS- BOLAGS- |
| Med jämna mellanrum omorganiserar och effektiviserar Cloetta sin verksamhet, vilket kortsiktigt kan påverka Cloettas verksam het negativt. |
att medarbetare kan rekryteras och behållas. Cloetta har en stark och erfaren organisation som är väl rustad att hantera organisatoriska förändringar. |
N L O L ATI E |
Finansiella risker
De finansiella riskerna omfattar främst valuta-, finansierings-, ränte- och kreditrisker. Finansiella risker hanteras av koncernens centrala finansfunktion enligt riktlinjerna i finanspolicyn som fastställts av Cloettas styrelse. Målet är att identifiera koncernens riskexponering och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet samt att minimera möjliga ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Genom att konsolidera och kontrollera riskerna centralt är det möjligt att minska risknivån samtidigt som kostnaderna för exempelvis valutasäkring minskar. Den finansiella riskhanteringen beskrivs utförligt under not 26 på sidorna 122–124.
| Risker Sannolikhet |
Hantering Påverkan |
|
|---|---|---|
| Valutarisker | Fluktuationer i valutakurser påverkar Cloettas resultat dels i samband med att köp och försäljning sker i olika valutor (transaktionsexponering) och dels vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till svenska kronor (omräkningsexponering). Cloettas redovisningsvaluta är |
Målet för Cloettas valutahantering är att minimera valutakurs effekterna genom att utnyttja inkommande valuta till betalningar i samma valuta. Om svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 procent mot euron hade årets resultat före skatt varit cirka 50 Mkr (50) högre/lägre. |
| svenska kronor, medan många dotterbolag har euro som funktionell valuta, varför omräkningsexponeringen är betydande. Förutom svenska kronor och euro exponeras Cloetta även i viss utsträckning mot DKK, NOK, GBP och USD. |
Delar av omräkningsexponeringen säkras genom att koncernen har tagit upp lån i euro. |
|
| Refinansieringsrisk | Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte kan erhållas, eller kan erhållas endast till kraftigt ökade kostnader. |
Under 2019 nådde Cloetta det finansiella målet relaterat till nettoskuld/EBITDA 2,5 gånger. Genom låneavtal med fyra banker och företagsobligationer har Cloetta en fördelaktig situ ation när det gäller tillgång till finansiering, inklusive bland annat för potentiella förvärv. |
| Ränterisker | Cloetta exponeras mot ränterisker på räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder. Även om en del av koncernens banklån är säkrade via ränteswappar finns det fortfarande en exponering för ränterisk för de delar som inte är säkrade eller då säkring |
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt och simuleringar av ränteförändringar görs löpande. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ränteswappar. |
| upphör. | Om räntan hade varit 1 procentenhet högre under 2019 skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 5 Mkr (6) lägre. Om räntan hade varit 1 procentenhet lägre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 2 Mkr (1) högre. |
|
| Kreditrisker | Med kreditrisk avses risken att en motpart till Cloetta inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar en förlust. Finansiella transaktioner ger även upphov till kreditrisker |
Kreditrisken i kundfordringar är relativt sett begränsad med hän syn till att koncernens kundbas är spridd och främst består av stora kunder, då försäljningen främst sker till de stora dagligvaru kedjorna. Kunderna är föremål för kreditprövning i enlighet med |
| gentemot finansiella och kommersiella motparter. | kreditpolicy och fordringsbalansen övervakas löpande. | |
| Koncernens motparter i finansiella transaktioner är banker och kreditinstitut med god kreditrating (mellan AA– och A-2). |
||
| Värderingsrisker | I koncernen finns ett antal tillgångar och skulder som värde rats med hjälp av olika experter. Det inkluderar varumärken på tillgångssidan samt pensionsskulder och skatteskulder på skuldsidan. |
Nedskrivningsbehovet av tillgångar och uppskrivningsbehovet för skulder prövas årligen eller när det finns en indikation som föranleder prövning. Läs mer i not 11, Immateriella anläggningstill gångar på sidorna 108 –109 och i not 30, Kritiska uppskattningar och bedömningar på sidan 129. |
M Å L & ST R AT EG I ER KONFEKTYR- MARKNADEN
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
E
F I N A N S I E LL UTVECKLING

S I E L M ATI O N
F I N A NL I FO R
Ordförande har ordet
Cloetta utvecklades positivt inom de flesta områdena under 2019. Renodlade fokusområden och nya arbetssätt har bidragit till en stark tillväxt både inom förpackade märkesvaror och inom lösvikt samtidigt som rörelseresultatet har förbättrats.
Bolagsstyrning skapar systematisk ordning
Styrelsens främsta ansvar inför Cloettas aktieägare är att säkerställa att företaget förvaltas så effektivt som möjligt, men också att Cloetta följer de lagar och regler som krävs av lagstiftare, tillsynsmyndigheter och börsen. Bolagsstyrning syftar till att skapa ordning och systematik, för både styrelsen och koncernledningen. Genom att ha en tydlig struktur, med klara regler och processer, kan vi också säkerställa att ledningen och medarbetarna fokuserar på att utveckla affärerna och stärka bolaget.
Styrelsens arbete
Styrelsen har under året, tillsammans med VD och koncernledning, följt upp och utvecklat de fokusområden som syftar till att förbättra tillväxt och lönsamhet. Vi har också riktat intresse på hur vi kan utveckla verksamheten på ett mer hållbart sätt.
Genom koncentrerade insatser och investeringar på våra huvudmarknader och inom våra kärnkategorier har tyngdpunkten legat på att öka omsättningen för förpackade varumärken. Med en rörelsemarginal på över 14 procent är tillväxt inom denna kategori viktig för att Cloetta ska kunna nå lönsamhetsmålet.
Efter förvärvet av Candyking 2017 utgör lösviktsaffären nu en väsentlig del av Cloettas omsättning, men lönsamheten inom den svenska verksamheten har ännu inte nått önskad nivå. Följaktligen har styrelsen riktat uppmärksamhet på de förbättringar som företaget genomfört inom lösviktsaffären för att verksamheten ska bli lönsam.
Sänkta kostnader och ökad effektivitet inom hela organisationen är det tredje fokusområdet, där Value Improvement Program Plus är ett exempel på en aktivitet.
Under 2019 har styrelsen godkänt en reviderad uppförandekod, som tillsammans med koncernens policyer är viktiga grundpelare i organisationen. Syftet med uppförandekoden är att säkerställa att Cloettas medarbetare och affärspartners har en tydlig förståelse för de principer och etiska värden som Cloetta ska stå för. Med uppförandekoden och våra andra koncernpolicys stärker vi vår företagskultur för att säkerställa att vi agerar konsekvent och enligt höga etiska normer på alla marknader där vi verkar.
Fler och nya aktieägare
Under 2019 fick Cloetta 1 000 nya aktieägare och vid årsskiftet var vi nästan 25 000 som ägde aktier i bolaget. Därmed ökade antalet aktieägare för åttonde året i rad. Det är glädjande att så många vill investera i Cloetta-aktien. Styrelsen har för avsikt att förvalta detta förtroende så att alla aktieägare ska kunna känna fortsatt tilltro till Cloetta.
Cloetta är väl positionerad inför framtiden
Under det senaste året har Cloetta visat en positiv utveckling inom de flesta områden. Tydliga fokusområden och nya sätt att arbeta har bidragit till en stark tillväxt inom såväl förpackade varumärken som lösviktsgodis. För det fjärde året i rad uppnår vi vårt skuldsättningsmål. Ökad vinst i kombination med ett sunt kassaflöde gör det möjligt för oss att föreslå en utdelning i linje med vår utdelningspolicy om 1,00 kr (1,00) per aktie för 2019.
Jag har nu haft förmånen att vara styrelseordförande för Cloetta under fyra år. Det har varit intressant och spännande att på uppdrag från alla Cloettas aktieägare arbeta för att öka värdet på företaget.
Med Cloetta väl positionerad för framtiden är det nu rätt tid att lägga över ansvaret för bolaget i nya händer vid den kommande årsstämman. Jag är övertygad om att min föreslagna ersättare Mikael Norman med sin omfattande expertis och djupa kunskap om bolaget kommer att bli en utmärkt styrelseordförande för Cloetta.
Jag vill rikta ett varmt tack till VD, koncernledning och medarbetare för deras goda insatser under 2019. Jag vill också tacka mina styrelsekollegor för deras engagemang och hårda arbete under året.
Jag önskar Cloetta, alla aktieägare, affärspartners, medarbetare och sist men inte minst styrelsen och hela ledningsgruppen all lycka och framgång i framtiden.
Stockholm i mars 2020
Lilian Fossum Biner Styrelsens ordförande

Under det senaste året har Cloetta visat en positiv utveckling inom de flesta områden. " "
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningens mål är att säkerställa att bolaget sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt, men också att Cloetta följer de regler som finns. Bolagsstyrningen syftar även till att skapa ordning och systematik för såväl styrelse som koncernledning. Genom att ha en tydlig struktur samt klara regler och processer kan styrelsen säkerställa att ledningens och medarbetarnas fokus ligger på att utveckla affärerna för att därigenom skapa aktieägarvärde.
Cloetta AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med organisationsnummer 556308-8144 vars B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm, Mid Cap. Bolaget har sitt säte i Ljungsbro, Linköping, med huvudkontor i Stockholm.
Ramverk för bolagsstyrningen
Bolagsstyrningen utgår från externa styrinstrument som bl a Svensk aktiebolagslag, Svensk årsredovisningslag, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning, samt interna styrinstrument som bl a bolagsordning, instruktioner, policyer och riktlinjer. Svensk kod för bolagsstyrning finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se, där även den svenska modellen för bolagsstyrning beskrivs. Cloetta har under året följt Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och god sed på aktiemarknaden.
Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning
Cloetta har under 2019 följt koden utan någon avvikelse.
Aktien och aktieägare
Aktierna av serie B i Cloetta AB (publ) togs den 16 februari 2009 upp till handel på Nasdaq Stockholm och handlas sedan den 2 juli 2012 på Mid Cap-listan. Cloetta börsnoterades dock redan 1994 och har sedan dess varit noterat i olika ägarkonstellationer. Antalet aktier uppgick den 31 december 2019 till 288 619 299, varav 282 884 050
B-aktier och 5 735 249 A-aktier. Varje B-aktie motsvarar en röst, medan en A-aktie motsvarar tio röster; dock har samtliga aktier lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Antalet aktieägare den 31 december 2019 var 24 910 ( jämfört med 23 956 den 31 december 2018). AB Malfors Promotor var den 31 december 2019 Cloettas största aktieägare med ett innehav som representerade 38,2 procent av rösterna och 27,2 procent av aktiekapitalet i bolaget. Mer information om Cloettas aktier och aktieägare finns i avsnittet Aktien och ägare på sidorna 58–61.
Bolagsstämma
2
Bolagsstämman är det högsta beslutsfattande organet i Cloetta. Vid bolagsstämman ges samtliga aktieägare möjlighet att utöva det inflytande som deras respektive aktieinnehav representerar. Regler som styr årsstämman, och vad som ska förekomma vid denna finns bland annat i aktiebolagslagen och bolagsordningen. Cloettas räkenskapsår löper från och med den 1 januari till och med den 31 december. Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Datum och ort för årsstämman kommuniceras senast i samband med tredje kvartalsrapporten på bolagets webbsida. Kallelse till årsstämma ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före årsstämman genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbsida. Att kallelse skett ska samtidigt annonseras i Dagens Industri.
Aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid årsstämman och ska då skriftligen begära detta hos styrelsen. Ärendet ska tas upp vid årsstämman om begäran har inkommit till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Alla aktieägare har rätt att, i enlighet med 7 kap 32 § aktiebolagslagen, på stämman ställa frågor till bolaget om de ärenden som tas upp på stämman samt bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Årsstämma 2019
Senaste årsstämma avhölls den 4 april 2019 i Stockholm. Vid stämman var 233 personer närvarande, vilka representerade 63 procent av rösterna i bolaget. Verkställande direktören, styrelseledamöterna, bolagets revisor, valberedningens ordförande, bolagets ekonomi- och finansdirektör samt informationsdirektör var också närvarande vid stämman.
Närvaro vid bolagsstämmor Röster, %

(aktieägare, ombud, biträden och gäster)
1


Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens respektive valberedningens förslag om:
- Fastställande av balans- och resultaträkning;
- Att disponera bolagets vinst genom ordinarie utdelning om 1,0 kr per aktie, motsvarande totalt 288 619 299 kronor;
- Ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör;
- Antalet stämmovalda styrelseledamöter ska uppgå till sju ledamöter utan suppleanter;
- Till styrelseledamöter omvaldes Lilian Fossum Biner, Camilla Svenfelt, Mikael Svenfelt, Lottie Knutson, Mikael Aru och Alan McLean Raleigh. Patrick Bergander valdes till ny styrelseledamot. Årsstämman valde Lilian Fossum Biner till ordförande för styrelsen. Den tidigare styrelseledamoten Mikael Norman avgick
i samband med årsstämman. Utöver de stämmovalda ledamöterna har arbetstagarorganisationerna PTK och LIVS utsett en arbetstagarledamot vardera samt arbetstagarsuppleanter till styrelsen;
- Årsstämman fastställde styrelsearvode till styrelsens ordförande med 685 000 kr samt 315 000 kr till respektive övrig bolagsstämmovald ledamot. Arvode för utskottsarbete utgår med 100 000 kr till ledamot i revisionsutskottet och med 150 000 kr till ordförande i revisionsutskottet och med 100 000 kr till ledamot i ersättningsutskottet och med 150 000 kr till ordförande i ersättningsutskottet;
- Arvode till revisorn ska utgå med belopp enligt godkänd räkning;
- Årsstämman beslutade att utse det registrerade revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ("PwC") till revisor för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma. PwC kommer att utse
Sofia Götmar-Blomstedt till huvudansvarig revisor.
- Regler för valberedningen;
- Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare;
- Inrättande av ett långsiktigt aktiebaserat incitamentsprogram.
Det fullständiga protokollet från årsstämman finns på www.cloetta.com.
Årsstämma 2020
Årsstämma 2020 äger rum torsdagen den 2 april 2020, kl 15.00 på Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4 i Stockholm. Kallelse till årsstämman kungjordes i februari 2020 vari styrelsens förslag framgår. För vidare information hänvisas till avsnittet Årsstämma på sidan 161 och www.cloetta.com.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
A K
F I N A N S I E L L UTVECKLING
Valberedning 3
Valberedningens arbete
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman framlägga förslag avseende val av styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode, eventuell ersättning för utskottsarbete, ordförande på årsstämma, val av revisor och revisorsarvoden samt regler för valberedningen. Styrelsens ordförande presenterar en årlig utvärdering av styrelsens arbete under året för valberedningen, vilken ligger till grund för valberedningens arbete tillsammans med kraven i Svensk kod för bolagsstyrning och de bolagsspecifika kraven i Cloetta. Valberedningens förslag på styrelsemedlemmar, styrelsearvoden och revisorer presenteras i kallelsen till årsstämman samt på www.cloetta.com.
Valberedningens sammansättning
I enlighet med årsstämmans beslut ska Cloettas valberedning bestå av minst fyra och högst sex ledamöter. Av dem ska en vara representant från styrelsen och tre vara ledamöter som utses av de tre till röstetalet största aktieägarna. Dessa utsedda kan utse ytterligare en ledamot.
Valberedningens oberoende
Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst en av dessa ska även vara oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren. Av de utsedda ledamöterna är alla fyra oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och tre är oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren.
Aktieägarnas förslag
Samtliga aktieägare har rätt att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Förslag ska skickas till valberedningens ordförande med e-post till: valbered[email protected].
Valberedningens sammanträden
Valberedningen inför årsstämman 2020 har haft tre sammanträden. Inget arvode har utgått för arbetet i valberedningen.
Styrelse 4
Styrelsens arbete
Styrelsens främsta uppgift är att ta tillvara bolagets och aktieägarnas intressen, utse VD samt ansvara för att bolaget följer tillämpliga lagar, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen svarar även för att koncernen har en lämplig struktur så att styrelsen på bästa sätt kan utöva sitt ägaransvar över de i koncernen ingående dotterbolagen samt att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Minst en gång per år ska styrelsen utan närvaro av bolagsledningen träffa bolagets revisor, samt fortlöpande och minst en gång per år utvärdera verkställande direktörens arbete.
Styrelsens sammansättning
Cloettas styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av minst tre och högst tio stämmovalda ledamöter som väljs årligen på årsstämma för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. På årsstämman den 4 april 2019 fastställdes att styrelsen ska ha sju stämmovalda ledamöter. På årsstämman den 4 april 2019, fram till tiden intill slutet av nästa årsstämma som äger rum den 2 april 2020, utsågs ledamöterna Lilian Fossum Biner (ordförande), Lottie Knutson, Patrick Bergander Mikael Aru, Mikael Svenfelt, Camilla Svenfelt och Alan McLean Raleigh. Därtill har arbetstagarorganisationen LIVS utsett en arbetstagarledamot till styrelsen, Lena Grönedal, samt som arbetstagarsuppleant, Shahram Nikpour Badr. Arbetstagarorganisationen PTK har utsett en arbetstagarledamot till styrelsen, Mikael Ström, samt en arbetstagarsuppleant, Christina Lönnborn. Samtliga ledamöter har deltagit i Nasdaqs börsutbildning för styrelse och ledning. De bolagsstämmovalda ledamöternas medelålder var vid årsskiftet 54 år och tre av de sju är kvinnor. För information om styrelseledamöternas uppdrag utanför koncernen och innehav av aktier i Cloetta se sidorna 86–87 samt cloetta.com.
Mångsfaldspolicy
Cloetta, genom valberedningen, tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy vid framtagande av förslag till val av styrelseledamöter. Regeln innebär att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Målet med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen när det gäller kön, ålder och nationalitet samt erfarenheter, yrkesbakgrund och affärsområden. Valberedningen har konstaterat att styrelsen i Cloetta har en i det närmaste jämn könsfördelning och även i övrigt har en ändamålsenlig sammansättning.
Styrelsens oberoende
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska majoriteten av styrelsens bolagsstämmovalda ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Av styrelsens sju ledamöter är alla oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och fem är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Styrelsens instruktioner och policyer
Styrelsen ser över och fastställer årligen en arbetsordning för sitt eget arbete, samt för styrelsens revisionsutskott och ersättningsutskott. Styrelsen fastställer även en instruktion för verkställande direktören samt en instruktion om finansiell rapportering. Dessa reglerar bland annat arbetsfördelning mellan styrelse, styrelseordförande, verkställande direktör och revisor, beslutsförhet, jävsfrågor, utskottens arbete, intern och extern rapportering, rutiner för kallelse, sammanträden och protokoll. Vidare har styrelsen utfärdat och fastställt en Uppförandekod (Code of Conduct) (ny uppdaterad kod godkänd i november 2019), och policyer för Kommunikation och IR, Finans, HR, Insider, Försäkring, Intern kontroll, IT-säkerhet, Fusion och förvärv, Bedrägeri och whistleblower, Handelssanktioner samt mot Mutor och korruption.
Valberedningen inför årsstämman 2020
| Ledamöter | Utsedd av | Oberoende1 | Andel av röster per 31 dec 2019, % |
|---|---|---|---|
| Olof Svenfelt, ordförande | AB Malfors Promotor | Ja/nej | 37,8 |
| Isabelle De Gavoty | Axa IM | Ja/ja | 1,5 |
| Johan Törnqvist | Ulla Håkanson | Ja/ja | 1,5 |
| Lilian Fossum Biner | Styrelsen för Cloetta AB | Ja/ja | 0 |
1) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Instruktioner och policyer
Styrelsen ser över och fastställer årligen följande instruktioner och policyer:
- Arbetsordning för styrelsen
- Instruktion för verkställande direktören
- Instruktion för finansiell rapportering • Arbetsordning och instruktion för
- Revisionsutskottet • Arbetsordning och instruktion för Ersättningsutskottet
- Uppförandekod
- Kommunikations- och IR-policy
- Finanspolicy
- HR-policy
- Insiderpolicy
- Försäkringspolicy
- Policy för intern kontroll
- IT-säkerhetspolicy
- Fusions- och förvärvspolicy
- Policy om bedrägeri och whistleblower (anonym rapportering av överträdelser mot lagar, uppförandekod eller andra regler inom Cloetta)
- Policy mot mutor och korruption
- Handelssanktionspolicy
Utvärdering av styrelsens arbete
Styrelsearbetet utvärderas årligen med syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Det är styrelsens ordförande som ansvarar för utvärderingen och för att presentera den för valberedningen. Avsikten
Styrelsesammanträden 2019
med utvärderingen är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikter om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan vidtas för att effektivisera styrelsearbetet samt om styrelsen är kompetensmässigt väl balanserad. Utvärderingen är ett viktigt underlag för valberedningen inför årsstämman. Under 2019 har en av styrelsens ledamöter på uppdrag av ordföranden genomfört intervjuer med samtliga styrelseledamöter inklusive arbetstagarrepresentanter. Resultatet av utvärderingen har rapporterats och diskuteras i styrelsen och valberedningen.
Styrning och organisation av hållbarhetsarbete
De övergripande strategierna för Cloettas hållbarhetsarbete fastställs av koncernledningen och styrs och följs upp genom affärsplaneringsprocesser på flera olika nivåer i bolaget. Det yttersta ansvaret för hållbarhetsfrågorna ligger hos Cloettas verkställande direktör.
Cloettas hållbarhetsarbete leds av hållbarhetsdirektören, som fungerar som språkrör för miljömässiga och sociala frågor och ansvarar för att identifiera prioriterade områden, vara intressenternas länk mot ledningen och att fungera som stöd i implementeringen av Cloettas hållbarhetsagenda.. På samtliga fabriker finns miljö- och arbetsmiljöansvariga.
Styrelsesammanträden
Styrelsen har under 2019 genomfört nio ordinarie sammanträden varav ett konstituerande. Den verkställande direktören, ekonomi- och finansdirektören och informationsdirektören, tillika styrelsens sekreterare, deltar på styrelsens sammanträden. Andra tjänstemän deltar vid behov som föredragande av särskilda ärenden.

Revisionsutskott
Styrelsens revisionsutskott bestod under 2019 av ledamöterna Patrick Bergander (ordförande), Camilla Svenfelt och Mikael Aru. Majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst en av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Minst en ledamot ska vara oberoende och ha redovisnings- eller revisionskompetens. Av revisionsutskottets tre ledamöter är alla oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och två är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Revisionsutskottets arbete regleras av en särskild instruktion som antagits av styrelsen som en del av dess arbetsordning. Revisionsutskottet ansvarar för att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen samt effektiviteten i intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella

rapporteringen. Revisionsutskottet ska i korthet, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, fortlöpande träffa bolagets revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning. Bolagets revisor ska bjudas in att delta vid revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet ska sammanträda minst fyra gånger per räkenskapsår. Minst en gång per år ska sammanträde ske då inte någon från bolagsledningen är närvarande. Vid revisionsutskottets sammanträden ska protokoll föras. Revisionsutskottet ska informera styrelsen om vad som behandlats i utskottet. Utskottet har under 2019 haft fyra möten.
Ersättningsutskott
Antalet ledamöter i ersättningsutskottet ska vara begränsat till högst fyra ledamöter som årligen utses av styrelsen. En av ledamöterna ska vara ordförande i utskottet. Styrelsens ersättningsutskott består av ledamöterna Mikael Svenfelt (ordförande), Lottie Knutson och Lilian Fossum Biner. Majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Av ersättningsutskottets ledamöter är alla tre oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottets arbete regleras av en särskild instruktion som antagits av styrelsen som en del av dess arbetsordning. Ersättningsutskottets huvudsakliga uppgift är att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman fattat
beslut om samt om gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i koncernen. Ersättningsutskottet ska sammanträda minst två gånger per räkenskapsår. Utskottet har under 2019 haft fyra möten.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av årsstämman och vid årsstämman den 4 april 2019 omvaldes Lilian Fossum Biner till styrelseordförande. Styrelsens ordförande ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter samt har ett särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat, bedrivs effektivt samt följer verksamhetens utveckling. Styrelsens ordförande kontrollerar att styrelsens beslut verkställs effektivt samt ansvarar för att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen informeras om resultatet av utvärderingen.
Verkställande direktör och koncernledning
6
Verkställande direktören utses av styrelsen och leder verksamheten i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit samt ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets och koncernens verksamhet enligt aktiebolagslagen. Vidare bestämmer VD tillsammans med styrelseordföranden vilka ärenden som ska behandlas vid styrelsens sammanträden. Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s uppgifter och arbete. VD ansvarar för att styrelsen erhåller information och nödvändiga beslutsunderlag samt är föredragande och förslagsställare vid styrelsemötena i frågor som beretts inom bolagsledningen. VD håller kontinuerligt
styrelsen och ordföranden informerade om bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling.
Henri de Sauvage-Nolting har varit VD och koncernchef för Cloetta sedan den 15 februari 2017. Koncernledningen bestod den 31 december 2019, utöver koncernchefen, av fem regionchefer, chefen för Operations (där inköp och produktion ingår), chefen för Pick & mix, samt tre cheferna för koncernfunktionerna Ekonomi/IT, Marknad samt HR. Chefen för Kommunikation & IR slutade sin anställning den 1 September 2019 och den befattningen ingår därefter inte i koncernledning, utan rapporterar till CFO. För information om VD och övriga medlemmar i koncernledningen, se sidorna 88–89.
Koncernledningen håller regelbundet ledningsmöten och under 2019 genomfördes tolv möten. Mötena är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning.
Revisor 7
Revisor utses av årsstämman för att granska dels bolagets årsredovisning och bokföring, dels styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorernas rapportering till ägarna sker på årsstämman genom revisionsberättelsen. Vid årsstämman den 4 april 2019 valdes det registrerade revisionsbolaget Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB ("PwC") till revisor i bolaget för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma. Den auktoriserade revisorn Sofia Götmar-Blomstedt utsågs till ny huvudansvarig revisor.

Organisation
(publ) 4 april 2019 • Cloetta AB:s delårsrapport kvartal 1, januari – mars 2019
• Kommuniké från årsstämma i Cloetta AB
Maj
April
Bolagsstyrningsrapport
Januari
Februari
Mars
Cloetta AB
på webbsidan
lämnar Cloetta
Pressmeddelanden 2019
• Oskari Vidman, Chief Pick & Mix Officer
• Cloetta AB:s delårsrapport kvartal 4, oktober – december 2018
• Valberedningens förslag till styrelse för
• Kallelse till årsstämma i Cloetta AB (publ)
• Cloettas årsredovisning 2018 tillgänglig
• Cloetta Kapitalmarknadsdag 2019
• Niklas Truedsson utses som ny Chief Pick & Mix Officer
• Jacob Broberg, Senior Vice President Corporate Communications & Investor Relation lämnar Cloetta
Juli
• Cloetta AB:s delårsrapport kvartal 2, april – juni 2019
September
- Valberedning utsedd inför årsstämman 2020 i Cloetta AB (publ)
- Cloetta ökar sina globala marknadsinvesteringar
Oktober
• Cloetta AB:s delårsrapport kvartal 3, juli – september 2019
• Delårsrapporter
• Årsredovisning
- Pressmeddelanden om viktiga nyheter som bedöms kunna påverka aktiekursen
- Presentationer för finansanalytiker, investerare och media samma dag som bokslutskommuniké och delårsrapporter publiceras
- Möten med finansanalytiker och investerare
Utmärkelser inom finansiell kommunikation
Cloetta kom på 3:e plats för bästa koncernwebbplats bland de 116 största svenska börsbolagen i Comprends Webrankingundersökning.
Under hösten 2019 utsågs Cloetta till "Bästa IR & webb (cloetta.com)" i en tävling som arrangeras av Kanton och syftar till att främja föredömlig finansiell kommunikation bland börsnoterade bolag. Tävlingen består av tre deltävlingar där årsredovisningar, delårsrapporter och bolagens IR-webbplatser granskas för samtliga bolag som är primärnoterade på Nasdaq Stockholm.
Cloettas årsredovisning för 2018 är en av sex bolag globalt som får högsta betyg av e.com-ReportWatch.
Ytterligare information
På www.cloetta.com finns bland annat följande information: bolagsordning, Code of Conduct, information från tidigare årsstämmor och tidigare års bolagsstyrningsrapporter.
Finansiell rapportering
8
Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är utformad så att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett betryggande sätt och att finansiella rapporter såsom delårsrapporter och årsbokslut till marknaden utformas i enlighet med lag, tilllämpliga redovisningsstandarder och övriga krav som finns för börsnoterade bolag.
Styrelsen ska följa den ekonomiska utvecklingen, säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen samt regelbundet följa upp och utvärdera verksamheten. Revisionsutskottet svarar för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet behandlar dock inte bara koncernens finansiella rapporter och mer väsentliga redovisningsfrågor, utan även bland annat frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
VD/koncernchef ska se till att bokföringen i koncernens bolag fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. I samtliga av de rörelsedrivande dotterbolagens styrelser ingår Cloettas VD. För koncernen upprättas ett bokslut varje månad som lämnas till styrelsen och koncernens ledningsgrupp. För varje räkenskapsår upprättas en resultat-, balans- och investeringsbudget som fastställs vid ordinarie styrelsemöte i december. Extern finansiell information lämnas regelbundet i form av:

M Å L & ST R AT EG I ER

- ,
I -

A K
A
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
Ersättningar till ledande befattningshavare
Principer för ersättning till ledande befattningshavare
De nuvarande riktlinjerna för ersättning till koncernledningen antogs på årsstämman den 4 april 2019. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Ersättningen till VD/koncernchef i Cloetta-koncernen, övriga medlemmar av koncernledningen och andra befattningshavare som rapporterar direkt till VD och koncernchefen kan förutom fast grundlön bestå av: kortsiktig rörlig ersättning, aktierelaterad långsiktig rörlig ersättning, pensionsförmåner, avgångsvederlag och övriga förmåner, .
Kortsiktig rörlig ersättning
Kortsiktig rörlig ersättning, är kopplat till specifika verksamhetsmål och härrör från den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen erhålls genom ett kontantbaserat bonusprogram. Den kortsiktiga rörliga ersättningen baseras på personliga mål kopplade till Cloettas strategi samt två verksamhetsmål: • Nettoförsäljningstillväxt
- Rörelseresultat
Den kortsiktiga rörliga ersättningens struktur, 2018 och 2019
| Kortsiktig rörlig ersättning i procent av fast grundlön | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Målnivå | Maximal nivå | ||||
| VD och koncernchef | 50 % | 100 % | |||
| Övrig koncernledning, i genomsnitt | 35 % | 70 % |
Aktierelaterad långsiktig rörlig ersättning
Aktierelaterad långsiktig rörlig ersättning, omfattar aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram, som årligen beslutas av årsstämman och syftar till att öka värdet för koncernens aktieägare genom att främja och upprätthålla högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed förena aktieägarnas intressen med koncernledningen och andra nyckelpersoner i syfte att säkerställa maximal långsiktigt värdeskapande. Målen för den aktierelaterade långsiktiga rörliga ersättningen är årlig tillväxttakt och justerad rörelsemarginal.
Pensionsförmåner
Pensionsförmåner varierar beroende på avtal och praxis i det land där personen är anställd. Avgiftsbaserade pensionsförmåner eftersträvas. Pensionsförmånerna är också i de allra flesta fall avgiftsbestämda, vilket innebär att årliga premier, som en andel av den pensionsgrundande lönen, betalas fram till pensionsåldern. Rörlig lön och övriga förmåner ska inte vara pensionsgrundande om inte annat följer av lag eller kollektivavtal. Pensionsåldern är lägst 60 år och högst 67 år.
Styrelsen har rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till koncernledning inklusive VD

Vid uppsägning av anställningsavtal från Cloettas sida ska uppsägningstiden vara maximalt 12 månader. Eventuellt avgångsvederlag får inte överstiga en fast årslön. Till följd av anställningsavtal som ingåtts i Leaf före Cloettas förvärv av bolaget, finns avtal med personer i koncernledningen med avgångsvederlag som överstiger 12 månadslöner.
Övriga förmåner
Övriga förmåner utgörs i huvudsak av sign-on bonusar, avgångsvederlag och bilförmåner.
VD/koncernchef
Pensionsåldern är 65 år. Ersättning för pension avsätts med ett belopp motsvarande 30 procent av pensionsgrundande lön, bestående av fast grundlön. Rörlig ersättning och övriga förmåner är inte pensionsgrundande.
VD och koncernchef har sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden 12 månader.
Ersättningar under 2019
Totalt uppgick ersättningen till koncernledningen inklusive VD till 56 808 Tkr (50 399) inklusive pensionsförmåner och 49 670 Tkr (42 527) exklusive pensionsförmåner under 2019.
Aktiebaserat långsiktigt incitamentsprogram för ledande befattningshavare
Årsstämman den 4 april 2019 godkände styrelsens förslag avseende aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram. Programmet förenar aktieägarnas intresse med koncernledningens och andra anställda nyckelpersoners intressen i syfte att säkerställa ett maximalt långsiktigt värdeskapande.
För samtliga deltagare krävs ett eget aktieinnehav i Cloetta. Se sidan 62 och noterna 23, 27 och 28 för mer information om aktierelaterade ersättningar.
Styrelsens redovisning av ersättningsutskottets utvärdering av ersättning till koncernledningen
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott med tre medlemmar som bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningens storlek och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningsutskottet har vidare diskuterat pensionsvillkor och avgångsvederlag.
Ersättningsutskottet har även till uppgift att följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen, tillämpningen av de riktlinjer för ersättning som årsstämman fattat beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Styrelsen får härmed enligt 9.1 punkterna 2 och 3 i Svensk kod för bolagsstyrning lämna följande redovisning av resultatet av ersättningsutskottets utvärdering:
Den rörliga ersättningen som kan utgå enligt riktlinjerna är kopplad till såväl det enskilda resultatansvaret som koncernens lönsamhetsmål, vilket bidrar till ett ökat värde för bolagets aktieägare.
Marknadsundersökningar genomförs regelbundet gällande lönestatistik, ersättningsstrukturer och nivåer för rörlig ersättning. Ersättningsutskottet anser att Cloettas ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer har möjliggjort för Cloetta att rekrytera och behålla rätt personer i koncernledningen.
Ersättningar till VD för verksamhetsåret 2019 har beslutats av styrelsen. Ersättningar till övrig koncernledning och andra ledande befattningshavare har beslutats av VD och koncernchef. Sedan årsstämman 2019 har ersättningsutskottet sammanträtt vid fem tillfällen. De fullständiga riktlinjerna för ersättning till koncernledningen under 2020 kommer att föreläggas före årsstämman den 2 april 2020. De förslagna riktlinjerna för 2020 avviker inte materiellt från riktlinjerna 2019.
Kostnader för ersättning till koncernledningen
| 2019 Tkr |
Fast lön | Kortsiktig rörlig ersättning intjänad under året, betalas följande år |
Avsättning för aktierelaterad långsiktig rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Summa | Pensions förmåner |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Henri de Sauvage-Nolting, VD/koncernchef |
4 660 | 3 658 | 388 | 96 | 8 802 | 1 398 | 10 200 |
| Övrig koncernledning1 | 24 703 | 10 687 | 3 214 | 2 264 | 40 868 | 5 740 | 46 608 |
| Totalt | 29 363 | 14 345 | 3 602 | 2 360 | 49 670 | 7 138 | 56 808 |
| varav i moderbolaget | 12 203 | 7 170 | 973 | 1 081 | 21 427 | 3 535 | 24 962 |
| 2018 Tkr |
Fast lön | Kortsiktig rörlig ersättning intjänad under året, betalas följande år3 |
Avsättning för aktierelaterad långsiktig rörlig ersättning3 |
Övriga förmåner |
Summa | Pensions förmåner |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Henri de Sauvage-Nolting, VD/koncernchef |
4 541 | 263 | 1 182 | 102 | 6 089 | 1 362 | 7 451 |
| Övrig koncernledning2 | 27 490 | 1 815 | –1 648 | 7 012 | 34 669 | 6 510 | 41 179 |
| Totalt | 32 031 | 2 079 | –466 | 7 114 | 40 758 | 7 872 | 48 630 |
| varav i moderbolaget | 11 210 | 478 | –1 141 | 1 214 | 11 760 | 3 052 | 14 813 |
1) Övrig koncernledning bestod av 12 personer från 1 januari till 31 mars 2019, 13 personer från 1 april till 30 april 2019, 12 personer från 30 april till 31 augusti 2019. Från och med 1 september bestod övrig koncernledning av 11 personer.
2) Övrig koncernledning bestod av 11 personer från 1 januari till 28 februari 2018, 12 personer från 1 mars till 15 juli 2018, 11 personer från 16 juli till 14 augusti 2018, 10 personer från 15 augusti till 11 november. Från och med 11 november bestod övrig koncernledning av 11 personer.
3) Beloppen för 2018 har räknats om. Detta är i linje med beloppen som är rapporterade i balans- och resultaträkningen.
Å L
AT EG I ER
M K AT
A K
B E TA R
N A N S I E L L IFO R M ATI O N
F I
N
Intern kontroll över finansiell rapportering
Cloettas intern kontroll av den finansiella rapporteringen bygger på ramverket utgivet av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSOframework). De viktigaste målen för Cloettas interna kontrollmiljö för finansiell rapportering är att den är ändamålsenlig och effektiv, ger tillförlitliga rapporter och efterlever lagar och förordningar.
Styrelsen har definierat policyer avseende processer, roller och ansvar som är avgörande för finansiell rapportering och för den interna kontrollmiljön i koncernen.
Roller och ansvar
Styrelsen är ansvarig för att fastställa viktiga regler och riktlinjer för intern kontroll. Revisionsutskottet bistår styrelsen med sin kontroll av koncernens riskhanteringsfunktion och den interna kontrollen i den mån dessa påverkar kvalitet och oberoende på den finansiella rapporteringen. Styrelsen och revisionsutskottet interagerar direkt med de externa revisorerna.
Styrelsen är ansvarig för att fastställa grundläggande regler och riktlinjer, och koncernchefen ansvarig för effektiv utformning, genomförande och övervakning av den interna kontrollmiljön inom koncernen. Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för effektiv utformning och driftseffektiviteten i den interna kontrollmiljön på koncernnivå. På lokal nivå åligger effektiv utformning och driftseffektiviteten i den interna kontrollmiljön respektive verkställande direktörer och lokala ekonomichefer.
Kontrollmiljö
Grunden för Cloettas interna kontrollmiljö är företagskultur och beteende, vilket bland annat återspeglas i:
• Integritet och etiska värderingar med Cloettas uppförandekod, policy om bedrägeri och whistleblower, policy mot mutor och korruption och handelssanktionspolicy som en plattform för den uppsättning av riktlinjer och principer byggda på Cloettas kärnvärden, vilka bland annat reglerar finansiell rapportering;
• Ledningens uppträdande och arbetssätt med utgångspunkt i en tydlig arbetsprocess som bland annat finns beskrivet i:
- Arbetsordning för styrelsen - Instruktioner för VD
- Instruktioner för finansiell rapportering.
- Finanspolicy
- Arbetsordningen för och instruktioner till revisionsutskottet;
- Regler för representationer, åtaganden och utbetalningar till tredje part är tydligt definierade i koncernens regelverk avseende befogenhet och ansvar;
- Processer för att leda och utveckla medarbetare i organisationen samt den uppmärksamhet Cloettas styrelse riktar mot dessa frågor.
Kompetens inom finansiell rapportering
Koncernledningen respektive lokala ledningsgrupper arbetar aktivt för att säkerställa att bolaget har personal med rätt kompetens på alla (finansiella) nyckelpositioner samt för att det finns rutiner för att säkerställa att personer i (finansiella) nyckelpositioner har de kunskaper och erfarenheter som krävs.
Human Resources (HR)
Riktlinjer och processer för styrning av personalresurser är en viktig del av Cloettas interna kontroll och bidrar till att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen. Viktiga processer är ersättning och förmåner, HR-utveckling, rekrytering och resursallokering, performance management samt rutiner för återkoppling till de anställda.
Riskbedömning
De riskbedömningar som genomförs med jämna mellanrum på central och lokal nivå förbereds och övervakas. Vid dessa riskbedömningar utvärderas sannolikheten för att en risk ska inträffa och konsekvenserna av en sådan risk. Vidare utvärderas hur snabbt en eventuell risk skulle kunna bli verklighet. I riskbedömningarna beaktas affärsrisker, risker i den finansiella rapporteringen samt andra risker.
Risker inom såväl lokal som central finansiell rapportering värderas avseende räkenskapernas korrekthet som existens, fullständighet, rättigheter och skyldigheter, värderingar eller avsättningar, utformning och ekonomiska konsekvenser. Den interna kontrollmiljön är utformad för att minska de risker som har identifierats till en för ledningen godtagbar nivå.
Vissa specifika risker i samband med till exempel skatter och juridiska frågor och andra finansiella risker granskas regelbundet i förebyggande syfte. Risker och riskhantering redovisas separat mer detaljerat i årsredovisningen, se sidorna 71–74. Skattemässiga, juridiska och finansiella risker bygger på ledningens bästa bedömning och beslut och är i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder för koncernredovisning.
Bedrägeririsk
Cloettas koncernledning och lokala ledningsgrupper är tillsammans med den centrala ekonomiavdelningen ansvarig för att förebygga risken för bedrägerier och att kontinuerligt bedöma risken för bedrägeri med avseende på rådande attityder, incitament och möjligheter att begå bedrägeri. Styrelsen har utfärdat en policy om bedrägeri och whistleblower med syfte att förbjuda oärlig och/eller bedräglig aktivitet och att upprätta rutiner för rapportering om eventuellt bedrägeri till Cloettas ledning och/ eller revisionsutskott.
Förutom policy om bedrägeri och whistleblower har Cloetta antagit en policy mot mutor och korruption. Syftet med policyn är att undvika att anställda eller tredje part som agerar på uppdrag av Cloetta är inblandade i mutor eller korruption.
Handelssanktionspolicyn sammanfattar potentiellt tillämpliga sanktioner och exportkontrollregler samt de efterlevandeprocesser som ska följas av Cloettas anställda. Syftet med policyn är att ge riktlinjer och att säkerställa efterlevnad avseende lokala lagar och regler runt handel, inklusive länder dit leveranser eller finansiella transaktioner görs.
Existens, redovisade
skulder och tillgångar existerar på balansdagen. Fullständighet, alla transaktioner under rapportperioden är redovisade och rapporterade.
Rättigheter och skyldigheter, tillgångar är rättigheter som organisationen har och skulder är dess skyldigheter per ett visst datum.
Grunden för riskbedömning
Värdering och fördelning, samtliga poster i den finansiella rapporteringen följer IFRS värderingsprinciper
och är rätt beräknade samt sammanfattade och redovisade på ett lämpligt sätt.
Utformning och upplysning, poster i de finansiella rapporterna är korrekt beskrivna, sorterade och klassificerade.
85
M
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
L & ST R AT EG I ER
ÅMånadsvis Bearbetning och konsolidering Eventuella korrigeringar genomförs i dialog med berörda parter. Avstämningar görs. Processen för finansiell rapportering Inrapportering Lokala enheter rapporterar månadsvis enligt fastställd tidplan i enlighet med gällande lagar, regelverk och redovisningspraxis samt koncernens redovisningsmanual. Kontroller Koncernrapporteringssystemet innehåller inbyggda kontroller. Dessutom utför centrala ekonomiavdelningen kontroller såväl analytiskt som i syfte att säkerställa fullständighet och rimlighet. Rapportering Operativ och finansiell information rapporteras till styrelse och koncernledning. Kvartalsvis Extern rapportering Cloetta offentliggör delårs- och bokslutsrapporter genom pressmeddelande och publicering på hemsidan. Revisionsutskottet Revisorn deltar i möten varje kvartal. Eventuella åtgärder genomförs med anledning av revisionsrapport.
Kontrollaktiviteter
Kontrollaktiviteter är de policyer och rutiner som bidrar till att säkerställa att ledningens direktiv efterlevs och att nödvändiga åtgärder vidtas för att synliggöra de risker som kan hindra bolaget från att nå sina mål.
Kontrollaktiviteter genomförs i hela organisationen, på alla nivåer och i alla funktioner. De omfattar en rad vitt skilda aktiviteter som godkännanden, tillstånd, kontroller, avstämningar, granskning av verksamhetens resultat, säkring av tillgångar och ansvarsfördelning.
Kontrollaktiviteter är inkluderade i Cloettas affärsprocesser och spelar en nyckelroll i att säkerställa en effektiv intern kontroll i koncernen. Den lokala ledningen ansvarar för att nödvändiga kontrollaktiviteter finns på plats och upprätthålls inom sina respektive enheter. Koncernens ekonomi- och finansdirektör ansvarar för att alla kontrollaktiviteter genomförs och upprätthålls på central nivå. Kontrollmiljön baseras på en balanserad blandning av förebyggande kontroller och uppföljningskontroller samt automatiserade och manuella kontroller. Förutom en standarduppsättning av automatiska kontroller inbyggda i Cloettas centrala affärssystem, uppmuntras lokala ledningsgrupper att ha automatiserade kontroller i så hög utsträckning som möjligt, speciellt för rutintransaktioner. Det finns dock även manuella kontroller för att verifiera att de automatiserade kontrollerna verkligen fungerar som avsett och för icke rutinmässiga transaktioner.
Kontinuerliga genomgångar genomförs av den centrala och de lokala ledningarna för att säkerställa riktig och korrekt finansiell rapportering. Dessa översyner är en viktig del av Cloettas affärsprocesser och en viktig del i Cloettas övervakningskontroller. De lokala ledningsgrupperna är ansvariga för att säkerställa att gällande lagar och regler följs inom sina respektive ansvarsområden. Varje identifierad risk omfattas av en eller flera kontroller.
Uppföljning och förbättring
Cloetta stärker kontinuerligt sin interna kontrollmiljö genom att utvärdera utformningen och drifteffektiviteten. Under året utförs aktiviteter för att verifiera utformning och drifteffektivitet inom vissa områden. Dessa aktiviteter utförs på en central och lokal nivå och är avsedda att åtgärda eventuella brister eller ineffektivitet i den interna kontrollmiljön. Brister i den interna kontrollen som upptäcks genom den kontinuerliga övervakningsverksamheten eller genom separata utvärderingar rapporteras uppåt och korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa kontinuerlig förbättring av den interna kontrollmiljön. På kvartalsbasis redovisas uppföljning av eventuella brister som interna förfaranden eller externa revisioner rapporterat och diskuteras med berörda personer och medlemmar av Cloettas koncernledning.
Rapporteringsrutiner
Ett effektivt system för intern kontroll kräver tillräcklig, aktuell och tillförlitlig information både av finansiell och icke-finansiell karaktär. Så långt som möjligt är ledningsrapporteringen direkt kopplad till den finansiella rapporteringen och till konsolideringsverktyget.
Lokala ledningsgrupper rapporterar regelbundet ekonomiskt utfall i enlighet med koncernens redovisningspolicyer. Rapporteringen utgör underlag för Cloettas interna och externa rapportering och ligger till grund för legal och affärsmässig uppföljning. Den affärsmässiga uppföljningen sker enligt en struktur där försäljning, resultat, kassaflöde och andra för koncernen viktiga nyckeltal och trender sammanställs och utgör underlag för analys och åtgärder från ledning och controllers på olika nivåer. Andra viktiga och koncerngemensamma delar i den interna kontrollen och rapportrutinerna är den årliga affärsplaneprocessen samt månads- och kvartalsvisa prognoser.
För att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker uppföljning i styrelsen, revisionsutskottet, av VD och koncernchef, koncernledningen, koncernstaben för ekonomi och finans samt i koncernens olika dotterbolag. Månatligen följs finansiella rapporter upp mot budget och mål och resultat från självutvärderingar i koncernens bolag rapporteras. Uppföljningen inbegriper uppföljning av iakttagelser som rapporterats av Cloettas revisor.
Vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets ekonomiska situation. Styrelsens revisionsutskott har viktiga övervaknings- och kontrolluppgifter beträffande lån, investeringar, finansförvaltning, finansiell rapportering och intern kontroll. Revisionsutskottet och styrelsen granskar och godkänner formellt alla delårsrapporter och årsredovisningen före publicering. Därtill får revisionsutskottet även regelbundna rapporter från den externa revisorn.
Kommunikation
Intern kommunikation
En effektiv kommunikation säkerställer informationsflöden inom organisationen. Separata kommunikationskanaler används för att kommunicera internt utifrån vad som är mest effektivt.
Extern kommunikation
Effektiv kommunikation om relevanta policyer med externa parter såsom kunder, leverantörer, lagstiftare och aktieägare är också viktigt.
Extern kommunikation sker i enlighet med lagstadgade krav och med koncernens kommunikations- och IR-policy.
Utvärdering av behovet av en separat internrevisionsfunktion
Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Cloetta. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsställande underlag. För vissa interna specialgranskningar kan också externa insatser göras.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Styrelse

Lilian Fossum Biner Position: Styrelseordförande Ledamot i Ersättningsutskottet Invald: 2016 Född: 1962 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Carlsberg AS, Scania AB, LE Lundbergföretagen, a-connect samt Givaudan. Tidigare uppdrag: Vice vd och CFO Axel Johnson, Senior VP och HR direktör Electrolux. Oberoende: I förhållande till större aktieägare: Ja I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget: 30 000 B-aktier
Närstående: –

Mikael Aru Position: Styrelseledamot Ledamot i Revisionsutskottet Invald: 2017 Född: 1953 Nationalitet: Svensk Utbildning: Ekonomie kandidatexamen, Linköpings Universitet. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i AB Axel
Granlund. Styrelseledamot i AB Stenströms Skjortfabrik, Dr Per Håkanssons Stiftelse och Gorthon Stiftelsen.
Tidigare uppdrag: VD för Procordia Food i Sverige, samt ledande befattningar inom Kraft Foods och Nestlé.
Oberoende:
I förhållande till större aktieägare: Ja I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget: 3 855 B-aktier Närstående: –

Patrick Bergander Position: Styrelseledamot Ordförande i Revisionsutskottet Invald: 2019
Född: 1971 Nationalitet: Svensk
Utbildning: Fil. kand Företagsekonomi, Stockholms universitet.
Övriga uppdrag: –
Tidigare uppdrag: VD och tidigare CFO RSA Scandinavia (Codan/Trygg-Hansa). Flera positioner inom Electrolux, som CFO Asia Pacific och chef för Group Business Control. CFO affärsområde Privat vid If Skadeförsäkring samt konsult och revisor hos Arthur Andersen.
Oberoende:
I förhållande till större aktieägare: Ja I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget: 4 180 B-aktier Närstående: –

Lottie Knutson
Position: Styrelseledamot Ledamot i Ersättningsutskottet. Invald: 2015 Född: 1964
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Journalisthögskolan i Stockholm, L'Université Paris IV, Diplôme de culture Francaise. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Stena Line, STS Alpresor och Swedavia.
Verksam som skribent och rådgivare inom ledarskap, krishantering och turism.
Tidigare uppdrag: Kommunikationsdirektör på Fritidsresegruppen i Norden, på SAS-koncernens informationsavdelning, journalist på Svenska Dagbladet och kommunikationskonsult, bl a hos JKL. Oberoende:
I förhållande till större aktieägare: Ja I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget: 1 200 B-aktier Närstående: –

Alan McLean Raleigh Position: Styrelseledamot Invald: 2018 Född: 1959 Nationalitet: Brittisk
Utbildning: Kandidatexamen i produktionsteknik och produktionsledning från Universitetet i Strathclyde.
Övriga uppdrag: Trustee on the Board vid the Chartered Institute of Procurement and Supply (CIPS).Styrelseordförande Robinson plc.
Tidigare uppdrag: Executive Vice President, Personal Care Supply Chain, Unilever. Oberoende:
I förhållande till större aktieägare: Ja I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget: 7 887 Närstående: –

Camilla Svenfelt
Position: Styrelseledamot Ledamot i Revisionsutskottet
Invald: 2016 Född: 1981
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Fil. kand., Stockholms Universitet
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Malfors Promotor och suppleant i Hjalmar Svenfelts Stiftelse. Arbetar som redovisningsansvarig i AB Malfors Promotor.
Tidigare uppdrag: –
Oberoende: I förhållande till större aktieägare: Nej I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget: 60 A-aktier och 471 485 B-aktier Närstående: 55 095 B-aktier
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING

Mikael Svenfelt Position: Styrelseledamot Ordförande i Ersättningsutskottet Invald: 2008 Född: 1966 Nationalitet: Svensk Utbildning: Marknads- och företagsekonom, Tibbleskolan samt juridikkurser, Folkuniversitetet. Övriga uppdrag: VD och styrelseledamot i AB Malfors Promotor, styrelseledamot i Bröderna Börjessons Bil AB. Tidigare uppdrag: Ledande befattningar inom Nicatorkoncernen, Dell Financial Services, GE
Capital Equipment Finance AB och Rollox AB. Styrelseordförande i Fjärilshuset Haga Trädgård AB. Styrelseledamot i Fjärilshuset Haga Trädgård Café AB.
72 822 973 B-aktier
Oberoende:
I förhållande till större aktieägare: Nej I förhållande till bolaget och ledningen: Ja Aktieinnehav: Eget 25 A-aktier och 42 535 B-aktier Närstående: 5 729 569 A-aktier och

Lena Grönedal Position: Arbetstagarledamot LIVS Invald: 2008 Född: 1962 Nationalitet: Svensk Befattning: Fabriksarbetare i Cloetta Sverige AB Aktieinnehav: Eget: – Närstående: –

Mikael Ström Position: Arbetstagarledamot PTK-Ledarna Invald: 2016 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Befattning: Avdelningschef, Cloetta Sverige AB Aktieinnehav: Eget: 32 243 B-aktier Närstående: –

Shahram Nikpour Badr Position: Arbetstagarsuppleant LIVS Invald: 2013 Född: 1963 Nationalitet: Svensk Befattning: Fabriksarbetare i Cloetta Sverige AB Aktieinnehav: Eget: – Närstående: –

Christina Lönnborn Position: Arbetstagarsuppleant PTK-Unionen Invald: 2016 Född: 1962 Nationalitet: Svensk Befattning: Butiksutvecklare, Cloetta Sverige AB Aktieinnehav: Eget: – Närstående: –
Angivet aktieinnehav avser per 2019-12-31
Styrelsens sammansättning
| Arvode2 | Närvaro4 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmo valda ledamöter1 |
Nationalitet | Invald år | Född år | Styrelsearvode | Utskottsarvode Oberoende3 | Styrelse möten |
Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
|
| Ordförande | |||||||||
| Lilian Fossum Biner | Svensk | 2016 | 1962 | 685 000 | 100 000 | Ja/Ja | 9/9 | 5/5 | |
| Ledamöter | |||||||||
| Camilla Svenfelt | Svensk | 2016 | 1981 | 315 000 | 100 000 | Ja/Nej | 9/9 | 5/5 | |
| Mikael Aru | Svensk | 2017 | 1953 | 315 000 | 100 000 | Ja/Ja | 9/9 | 5/5 | |
| Lottie Knutson | Svensk | 2015 | 1964 | 315 000 | 100 000 | Ja/Ja | 9/9 | 5/5 | |
| Patrick Bergander | Svensk | 2019 | 1971 | 315 000 | 150 000 | Ja/Ja | 9/9 | 5/5 | |
| Alan McLean Raleigh | Brittisk | 2018 | 1959 | 315 000 | – | Ja/Ja | 9/9 | ||
| Mikael Svenfelt | Svensk | 2008 | 1966 | 315 000 | 150 000 | Ja/Nej | 9/9 | 5/5 | |
1) Utbildning och övriga uppdrag framgår på sidorna 86-87.
2) Arvoden avser fastställda belopp fr o m årsstämman den 4 april 2019 t o m årsstämman 2 april 2020. Styrelsearvode till styrelsens ordförande utgår med 685 000 ( tidigare 620 000) kr och till envar av de övriga bolagsstämmovalda ledamöterna med 315000 kr (tidigare 285 000). Arvode för utskottsarbete utgår med 100 000 kr till ledamot i revisionsutskottet (oförändrat) och med 150 000 kr till ordförande i revisionsutskottet (oförändrat) och med 100 000 kr till ledamot i ersättningsutskottet (oförändrat) och med 150 000 kr till ordförande i ersättningsutskottet (oförändrat). För ytterligare detaljer, se not 6.
3) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren. 4) Närvaro avser möten fr o m det konstituerande mötet efter årsstämman den 4 april 2019 t o m avgivandet av denna årsredovisning i 12 mars 2020.
Koncernledning

Henri de Sauvage-Nolting Befattning: VD och koncernchef sedan 2017. Anställd i Cloetta sedan 2017. Född: 1962
Nationalitet: Holländsk
Utbildning: Teknisk magisterexamen i kemi, Amsterdam University, Nederländerna. Teknisk magisterexamen i kemiteknik, Technical University of Twente, Nederländerna. Postdoktoral i företagsekonomi, University of Leuven, Belgien. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Agra Industrier, Norge.
Tidigare befattningar: VD för Arla i Sverige, Danmark och Finland och har mellan 1989 och 2013 haft flera positioner inom försäljning, marknadsföring och produktion inom Unilever i Norden, Nederländerna, Storbritannien och Kina. Hans senaste position i Unilever var som VD för Norden. Aktieinnehav: Eget: 73 797 B-aktier Närstående: –

Frans Rydén
Befattning: Ekonomi- och finansdirektör sedan 2018. Anställd i Cloetta sedan 12 november 2018. Född: 1972
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Fil kand i företagsekonomi och jur kand. från Stockholms universitet. Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: Olika roller på Mondelez såsom CFO Indien och CFO Indonesien, Finance Director Asia-Pacific, Regional Manager Financial Planning and Analysis och Area Manager Internal controls. Senast Vice President Finance på Arla Foods.
Aktieinnehav: Eget: 78 288 B-aktier Närstående: –

Regina Ekström
Befattning: Personaldirektör sedan 2015. Anställd i Leaf sedan 2004.
Född: 1963
Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet.
Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: HR- och Kommunikationsdirektör i Skandinavien för Cloetta/LEAF 2004–2014. HR-direktör för Norden i Findus 2000 –2004, Personalchef Nestlé Sverige/Norden 1995 –2000, Trainee, produktchef, personalchef, marknadschef i Mars Sverige och England 1987–1995.
Aktieinnehav: Eget: 40 495 B-aktier Närstående: –

Thomas Biesterfeldt Befattning: Marknadsdirektör sedan 2018. Anställd i Cloetta sedan 1 maj 2018. Född: 1980 Nationalitet: Tysk Utbildning: MBA Marknadsföring vid Hamburg University of Applied Sciences. Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: Marknadsdirektör L´Oreal Paris Norden (baserad i Danmark). Tidigare marknadschef samt koncernproduktchef L´Oreal Paris i Tyskland och Sverige. Aktieinnehav: Eget: 12 542 B-aktier
Närstående: –

Ewald Frenay Befattning: VD Cloetta Mittregionen Europa sedan 2012. Anställd i Leaf sedan 2000. Född: 1963
Nationalitet: Holländsk
Utbildning: Master i ekonomi från Erasmus University Rotterdam, Nederländerna. Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: Tillförordnad VD Cloetta Italien och exportmarknader 2016 –2017. Flertalet positioner inom LEAF 2000 –2012, bland annat VD för Mittregionen och Marknadsdirektör. Medlem i LEAF koncernledning 2008 –2012. Chef för segment sockerkonfektyr CSM 2005 –2007, Marknadschef CSM 2004–2005 samt Marknadschef för RBV LEAF The Netherlands 2000 –2004. Flera marknads- och säljbefattningar Mars Inc. 1989–1999.
Aktieinnehav: Eget: 29 677 B-aktier Närstående: –

Michiel Havermans Befattning: Chef för Cloetta International sedan 2018. Anställd i Cloetta sedan 1 mars 2018 Född: 1973 Nationalitet: Holländsk
Utbildning: Civilekonom, Erasmus University i Rotterdam.
Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: Regional Försäljningsoch Marknadsdirektör Europa, Mellanöstern och USA på United Dutch Breweries (UDB). Exportdirektör och Landschef UK och VD Vietnam och Filippinerna på Perfetti van Melle.
Aktieinnehav: Eget: 11 919 B-aktier Närstående: –
89
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING

Marcel Mensink Befattning: Produktions- och Inköpsdirektör sedan 2017. Anställd i Cloetta sedan 2017. Född: 1971 Nationalitet: Holländsk
Utbildning: MBA University of Canterbury Storbritannien, BSc Food Technology Van Hall Institutet Nederländerna.
Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: Produktionsdirektör, Mars Supply Petcare Europe. Flertalet ledande befattningar inom de olika affärsområdena Mars Petcare, Food och Chocolate. Produktionsdirektör Mars Care & Treats Europe. Fabrikschef Mars Food Storbritannien samt flera olika operativa roller inom Mars Chocolate.
Aktieinnehav: Eget: 38 544 B-aktier Närstående: –

Christian Boas Linde
Befattning: VD Cloetta Danmark och Norge sedan 2018. Anställd i Cloetta sedan 2013. Född: 1968 Nationalitet: Dansk
Utbildning: Master i ekonomi från Aarhus University, Danmark.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Crispy Foods International A/S, Nakskov Mills Foods A/S och Anne Linde ApS.
Tidigare befattningar: Chef för Mars Danmark A/S, 2008–2013, flera kommersiella befattningar inom PepsiCo, 2002-2008, HJ Heinz UK, 1999–2002, och Arla Foods, 1993–1996.
Aktieinnehav: Eget: 7 138 B-aktier Närstående: –

Ville Perho Befattning: VD Cloetta Finland sedan 2015.
Anställd i Leaf sedan 2004. Född: 1979
Nationalitet: Finsk
Utbildning: Civilekonom, Åbo Handelshögskola, Finland.
Övriga uppdrag: Delägare och styrelseledamot i Varastoaura Oy. Delägare och styrelseledamot i PLH Invest Oy.
Tidigare befattningar: Försäljningsdirektör Cloetta Finland 2010–2015, Category Development Manager LEAF 2004–2010, Global Account Manager Lidl at LEAF 2007–2009. Aktieinnehav: Eget: 31 902 B-aktier Närstående: –

Katarina Tell Befattning: VD Cloetta Sverige sedan 2018. Anställd i Cloetta sedan 28 maj 2018. Född: 1970
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Kandidatexamen i Marknadsföring, Lunds universitet samt Magisterexamen i Kostvetenskap från Umeå universitet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot DLF, Daglig-
varuleverantörernas Förbund. Tidigare befattningar: VD Findus Sverige. VD
Kraft Heinz Norden och Östeuropa, Säljchef vid Heinz Sverige och Affärsutvecklingschef vid Findus.
Aktieinnehav: Eget: 20 816 B-aktier Närstående: –

Niklas Truedsson Befattning: Chief Pick & mix Officer sedan 2019. Anställd i Cloetta sedan 30 april 2019. Född: 1972
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet.
Övriga uppdrag: –
Tidigare befattningar: Olika roller vid Unilever inom marknadsföring, försäljning och ledning i olika positioner i Norden och Asien, till exempel General Manager Unilever Sweden och försäljnings- och kunddirektör. VD Risenta, en del av Paulig-koncernen.
Aktieinnehav: Eget: 6 932 B-aktier Närstående: –

Angivet aktieinnehav avser per 2019-12-31
I E L
N FO R M ATI O N
Finansiell information Innehåll
| Koncernen | |
|---|---|
| Koncernens resultaträkning | 91 |
| Koncernens rapport över totalresultat | 92 |
| Koncernens balansräkning | 93 |
| Förändring i eget kapital, koncernen | 94 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 95 |
Noter till de finansiella rapporterna – koncernen
| Not 1 | Väsentliga redovisnings och värderingsprinciper | 96 |
|---|---|---|
| Not 2 | Intäkternas fördelning | 104 |
| Not 3 | Avskrivningar på anläggningstillgångar och andra värdeförändringar av anläggningstillgångar |
105 |
| Not 4 | Rörelsens kostnader per kostnadsslag | 105 |
| Not 5 | Personalkostnader och antal anställda | 105 |
| Not 6 | Ersättning till styrelsen | 106 |
| Not 7 | Jämförelsestörande poster | 106 |
| Not 8 | Finansnetto | 107 |
| Not 9 | Inkomstskatt | 107 |
| Not 10 | Ersättning till revisorer | 107 |
| Not 11 | Immateriella anläggningstillgångar | 108 |
| Not 12 | Materiella anläggningstillgångar | 110 |
| Not 13 | Skattefordringar och skatteskulder | 111 |
| Not 14 | Finansiella anläggningstillgångar | 112 |
| Not 15 | Varulager | 112 |
| Not 16 | Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar | 112 |
| Not 17 | Likvida medel | 113 |
| Not 18 | Eget kapital | 114 |
| Not 19 | Resultat per aktie | 115 |
| Not 20 | Lån | 115 |
| Not 21 | Finansiella derivatinstrument | 117 |
| Not 22 | Villkorade tilläggsköpeskillingar | 119 |
| Not 23 | Pensioner och andra långfristiga personalutfästelser |
119 |
| Not 24 | Avsättningar | 122 |
| Not 25 | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 122 |
| Not 26 | Finansiella risker och riskhantering | 122 |
| Not 27 | Finansiella instrument, värderingskategorier och verkligt värde |
124 |
| Not 28 | Närståendetransaktioner | 126 |
| Not 29 | Leasing | 127 |
| Not 30 | Kritiska uppskattningar och bedömningar | 129 |
| Not 31 | Ändrade redovisningsprinciper | 129 |
| Not 32 | Händelser efter balansdagen | 130 |
Moderbolaget
| Moderbolagets resultaträkning | 131 |
|---|---|
| Moderbolagets balansräkning | 132 |
| Förändring i eget kapital moderbolaget | 133 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 134 |
Noter till de finansiell rapporterna – moderbolaget
| Not M1 | Väsentliga redovisnings och värderingsprinciper | 135 |
|---|---|---|
| Not M2 | Intäkternas fördelning | 135 |
| Not M3 | Personalkostnader och antal anställda | 136 |
| Not M4 | Ersättning till revisorer | 136 |
| Not M5 | Finansnetto | 136 |
| Not M6 | Inkomstskatt | 136 |
| Not M7 | Uppskjuten och aktuell inkomstskatt | 136 |
| Not M8 | Aktier och andelar i koncernföretag | 137 |
| Not M9 | Likvida medel | 138 |
| Not M10 | Eget kapital | 138 |
| Not M11 | Lån | 138 |
| Not M12 | Finansiella derivatinstrument | 139 |
| Not M13 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 139 |
| Not M14 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 139 |
| Not M15 | Närståendetransaktioner | 139 |
| Förslag till vinstdisposition | 140 | |
| Revisionsberättelse | 141 | |
| Tioårsöversikt | 144 | |
| Nyckeltal | 146 | |
| Avstämning alternativa nyckeltal | 148 | |
| Definitioner | 156 |
Koncernens räkningar och noter
Koncernens resultaträkning
| Mkr | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 7 | 6 493 | 6 218 |
| Kostnad för sålda varor | 3, 4, 5, 7 | – 4 112 | –3 934 |
| Bruttoresultat | 2 381 | 2 284 | |
| Övriga intäkter | 2, 7 | – | 4 |
| Försäljningskostnader | 3, 4, 5, 7 | –1 011 | –1 025 |
| Administrativa kostnader | 3, 4, 5, 7 | – 643 | – 603 |
| Rörelseresultat | 727 | 660 | |
| Valutakursdifferenser på likvida medel i utländsk valuta | 8 | –19 | –16 |
| Övriga finansiella intäkter | 8 | 2 | 5 |
| Övriga finansiella kostnader | 8 | – 62 | – 87 |
| Finansnetto | –79 | –98 | |
| Resultat före skatt | 648 | 562 | |
| Skatt | 9 | –150 | –79 |
| Årets resultat | 498 | 483 | |
| Periodens resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 498 | 483 | |
| Resultat per aktie, kr | |||
| Före utspädning1 | 19 | 1,74 | 1,69 |
| Efter utspädning1 | 19 | 1,74 | 1,68 |
| Antal aktier vid periodens slut | 19 | 288 619 299 | 288 619 299 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning1 | 19 | 286 578 395 | 286 492 413 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning1 | 19 | 286 724 049 | 286 650 070 |
1) Cloetta har ingått terminskontrakt för att uppfylla sitt framtida åtagande att erbjuda aktier till deltagarna i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammen. Tabellen i not 21 visar förändringarna i kontrakten sedan 1 januari 2018. Utestående kontrakt vid balansdagen utgörs av ett kontrakt om 2 080 883 aktier till en aktiekurs om 31,2385 kronor.
L
EG I ER

A
A N S I E L
F I N A N S I E
N FO R M ATI
Koncernens rapport över totalresultat
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 498 | 483 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | – 80 | – 41 |
| Skatt på förmånsbestämda pensionsplaner | 17 | 9 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen | –63 | –32 |
| Valutadifferenser | 103 | 176 |
| Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet | –24 | – 58 |
| Skatt på en nettoinvestering i utländsk verksamhet | 5 | 12 |
| Summa poster som har eller kan omklassificeras till resultaträkningen | 84 | 130 |
| Totalt övrigt totalresultat | 21 | 98 |
| Årets totalresultat, efter skatt | 519 | 581 |
| Årets totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 519 | 581 |
Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
93
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Koncernens balansräkning
| Mkr | Not | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 11 | 5 684 | 5 626 |
| Materiella anläggningstillgångar1 | 12 | 1 559 | 1 354 |
| Uppskjuten skattefordran | 13 | 9 | 16 |
| Övriga finansiella tillgångar | 14 | 7 | 11 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 259 | 7 007 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | 888 | 765 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 16 | 928 | 838 |
| Aktuella skattefordringar | 13 | 6 | 6 |
| Finansiella derivatinstrument | 21 | – | 1 |
| Likvida medel | 17 | 579 | 551 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 401 | 2 161 | |
| Summa tillgångar | 9 660 | 9 168 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 18 | 1 443 | 1 443 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 18 | 4 124 | 4 124 |
| Omräkningsreserv | 18 | 733 | 630 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 18 | –2 103 | –2 229 |
| Eget kapital | 4 197 | 3 968 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristig upplåning¹ | 20 | 939 | 2 076 |
| Uppskjuten skatteskuld | 13 | 803 | 754 |
| Finansiella derivatinstrument | 21 | 3 | 3 |
| Avsättningar till pensioner och andra långfristiga personalutfästelser | 23 | 499 | 419 |
| Avsättningar | 24 | 5 | 9 |
| Summa långfristiga skulder | 2 249 | 3 261 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristig upplåning¹ | 20 | 1 870 | 500 |
| Finansiella derivatinstrument | 21 | 68 | 61 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 22, 25 | 1 227 | 1 342 |
| Avsättningar | 24 | 5 | 23 |
| Kortfristiga skatteskulder | 13 | 44 | 13 |
| Summa kortfristiga skulder | 3 214 | 1 939 | |
| Summa eget kapital och skulder | 9 660 | 9 168 | |
1) Tillgångar med nyttjanderätt och motsvarande leasingskuld ingår från och med den 1 januari 2019 i anläggningstillgångar samt som lång- respektive kortfristig upplåning. Jämförelsetalen har inte räknats om.

F I N A N S I E L L I N FO R M ATI O

Koncernens förändring i eget kapital
| Övrigt | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserat resultat |
Totalt |
| Ingående eget kapital 1 januari 2018 | 1 443 | 4 124 | 454 | –2 203 | 3 818 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | 483 | 483 |
| Totalt övrigt totalresultat | – | – | 176 | –78 | 98 |
| Årets totalresultat 2018 | – | – | 176 | 405 | 581 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Aktierelaterade ersättningar | – | – | – | 2 | 2 |
| Utdelning¹ | – | – | – | –433 | –433 |
| Summa transaktioner med ägarna | – | – | – | –431 | –431 |
| Utgående kapital den 31 december 2018 | 1 443 | 4 124 | 630 | –2 229 | 3 968 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | 498 | 498 |
| Totalt övrigt totalresultat | – | – | 103 | –82 | 21 |
| Årets totalresultat 2019 | – | – | 103 | 416 | 519 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Terminskontrakt för återköp av egna aktier | – | – | – | – 6 | – 6 |
| Aktierelaterade ersättningar | – | – | – | 3 | 3 |
| Utdelning¹ | – | – | – | –287 | –287 |
| Utgående kapital den 31 december 2019 | – | – | – | –290 | –290 |
| Utgående balans den 31 december 2019 | 1 443 | 4 124 | 733 | –2 103 | 4 197 |
1) Utbetald utdelning under 2019 utgörs av en ordinarie utdelning om 1,00 kr per aktie. Utbetald utdelning under 2018 utgörs av en ordinarie utdelning om 0,75 kr per aktie och en extra utdelning om 0,75 kr per aktie.
Det egna kapitalet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Cloetta Års- och hållbarhetsredovisning 2019
F I N A N S I EL UTVECKLING
L A K T I E N & ÄGARE
RISKER
L O N
Koncernens kassaflödesanalys
| Mkr | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | 727 | 660 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 3 | 301 | 230 |
| Nedskrivningar av tillgångar | 3 | 2 | – |
| Avsättningar till pensioner | –10 | – 8 | |
| Övriga avsättningar och villkorade köpeskillingar | –23 | 2 | |
| Erhållen ränta | 2 | 1 | |
| Betald ränta | –34 | –36 | |
| Kostnader för finansiella derivatinstrument | – 4 | – 4 | |
| Betald inkomstskatt | – 53 | – 53 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
908 | 792 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | –113 | –1 | |
| Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar | – 88 | 50 | |
| Förändring i leverantörsskulder och andra rörelseskulder | 17 | –213 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 724 | 628 | |
| Investeringar | |||
| Förvärv av dotterbolag | 22 | –146 | – |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 12 | –167 | –161 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 11 | –19 | –23 |
| Avyttringar av materiella anläggningstillgångar | 2 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –330 | –184 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten |
394 | 444 | |
| Finansiering | |||
| Upptagna lån | 20 | – | 163 |
| Utställda företagscertifikat | 20 | 1 557 | 999 |
| Transaktionskostnader | 20 | – | – 4 |
| Återbetalning av lån | 20 | – | –879 |
| Återbetalning företagscertifikat | 20 | –1 558 | – 500 |
| Betalning av leasingskulder | 20 | –74 | – |
| Utbetald utdelning | –287 | –433 | |
| Övrigt kassaflöde från finansieringsverksamheten | 0 | –11 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –362 | –665 | |
| Årets kassaflöde | 32 | –221 | |
| Likvida medel vid årets början | 17 | 551 | 759 |
| Årets kassaflöde | 32 | –221 | |
| Valutakursdifferenser | – 4 | 13 | |
| Likvida medel vid årets slut | 17 | 579 | 551 |
95
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
BOLAGS- STYRNINGS- RAPPORT HÅLLBAR- HETSSTYR-NING N S I EL I M ATI
Noter till de finansiella rapporterna – koncernen
Not 1 Väsentliga redovisningsoch värderingsprinciper
Allmänt
Cloetta AB (publ), med organisationsnummer 556308-8144, är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Linköping. Bolagets huvudkontor ligger i Stockholm, med adress Solna Business Park, Englundavägen 7D, 171 06 Solna.
Räkenskapsår
De finansiella rapporterna för räkenskapsåret från 1 januari till 31 december 2019 omfattar finansiell information för moderbolaget och dess dotterbolag (gemensamt kallade "koncernen" och var för sig "koncernbolag").
Årsredovisningen och koncernredovisningen godkändes för publicering av styrelsen den 10 mars 2020. Koncernens respektive moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att bli föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2020.
Upplysningar avseende förändringar i koncernstrukturen
Fusioner
- Den 1 mars 2018 fusionerades Lilla Fiket AB med Candyking Sverige AB.
- Den 1 maj 2018 fusionerades Candyking Finland Oy och Karkkikatu Oy med Cloetta Suomi Oy.
- Den 1 maj 2018 fusionerades Candyking Danmark A/S med Cloetta Danmark ApS.
- Den 1 maj 2018 fusionerades Candyking Norge AS med Cloetta Norge AS.
- Den 23 december 2019 fusionerades E Out Instrument AB med Cloetta Sverige AB.
Införlivad verksamhet
Den 10 februari 2020 införlivades Cloetta Middle East DMCC. Se not M8 för mer information.
Likvideringar och avvecklingar
- Den 8 februari 2017 avvecklades FTF Sweets USA Inc. Den treåriga avvecklingstiden upphörde den 8 februari 2020.
- Den 13 februari 2020 likviderades Candyking Poland Sp. z o.o.
Överensstämmelse med lagstiftning och redovisningsprinciper
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) antagna av Europeiska kommissionen för tillämpning i EU, med vissa kompletterande krav i årsredovisningslagen. De standarder och tolkningsuttalanden som tillämpas är de som var gällande och antagna av EU den 1 januari 2019. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.
Riktlinjer för alternativa nyckeltal
I enlighet med ESMA:s (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) riktlinjer för alternativa nyckeltal har ytterligare information om användningen av alternativa nyckeltal, inklusive förklaringar av användning samt avstämning av nyckeltalen mot de mest direkt avstämbara IFRS posterna i de finansiella rapporterna, inkluderats i de finansiella rapporterna. Alternativa nyckeltal som presenteras i de finansiella rapporterna bör inte betraktas som en ersättning för termer och begrepp i enlighet med IFRS och behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal hos andra företag.
Verksamhet
Koncernens verksamhet utgörs främst av:
- försäljning, marknadsföring och tillverkning av varumärkesprodukter inom godis, choklad, pastiller, tuggummi och nötter samt
- handel med godis, choklad, pastiller, tuggummi och nötter.
De viktigaste marknaderna utgörs av länder inom EU samt Norge.
Redovisningsprinciper
Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde enligt nedan angivna redovisningsprinciper.
Samtliga belopp är, om inget annat anges, avrundade till närmaste miljontals kronor.
Upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör vissa kritiska uppskattningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena baseras på tidigare erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden kan antas vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma redovisade värden av tillgångar och skulder som inte enkelt kan bestämmas utifrån andra källor. Verkligt utfall kan komma att skilja sig från dessa uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna och
M Å L & ST R AT EG I ER

&
E
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I EL UTVECKLING
L RISKER

I N A N S I E L L IFO R M ATI O N
antagandena ses över regelbundet. Förändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period. Om förändringarna även avser framtida perioder redovisas dessa både i den period ändringen görs och i framtida perioder.
Not 30 innehåller en beskrivning av de bedömningar företagsledningen gjort vid tillämpningen av IFRS och som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt de uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter.
Om inget annat framgår nedan har angivna redovisningsprinciper för koncernen tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterbolag.
Segmentsrapportering
Ett rörelsesegment är en del av en koncern som bedriver verksamhet, från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilket det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av bolagets högsta verkställande beslutsfattare som fattar beslut om resurser som ska allokeras till segmentet och bedömer dess lång- och kortsiktiga finansiella resultat. Rörelsesegmentet rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till verksamhetens högsta beslutsfattare. Verkställande direktör och koncernchef, som är ansvarig för att allokera resurser och utvärdera rörelsesegmentens resultat, är den högsta verkställande beslutsfattaren som fattar strategiska beslut.
Tre regioner har identifierats som Cloetta-koncernens rörelsesegment. Merparten av Cloettas försäljning sker inom konfektyr och nötter, dvs kalla snacks mellan måltider på konfektyrmarknaderna i Västeuropa, vilka är jämförbara. Det är koncernens målsättning att uppnå effektivitet i tillverkningen genom att ha enhetliga tillverkningsprocesser i koncernens fabriker oavsett var de ligger. Koncernen har huvudsakligen försäljning inom konfektyr och nötter där marknader och kunder är jämförbara. Koncernen har ett integrerat distributionsnät och en integrerad varuförsörjningskedja. De identifierade rörelsesegmenten bedöms vara av liknande ekonomisk karaktär.
Som en följd av likheterna mellan de olika regionerna slås rörelsesegmenten ihop till ett rapporteringssegment i redovisningssyfte. För information om koncernens försäljnings- och resultatutveckling och finansiella ställning hänvisas till koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys.
Klassificering
Anläggningstillgångar utgörs av sådant som förväntas återvinnas eller regleras senare än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas eller regleras inom tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder utgörs av belopp som koncernen vid balansdagen har en ovillkorlig rätt att välja att betala senare än tolv månader efter rapportperiodens slut. Om koncernen inte har någon sådan rätt vid balansdagen eller om skulden förväntas avvecklas inom en normal driftscykel, redovisas skulden som kortfristig skuld.
Konsolideringsprinciper
Koncernstruktur
Bolaget grundades ursprungligen 1862. Den 16 februari 2012 förvärvade Cloetta AB (publ.) Leaf Holland B.V. (namnändrat till Cloetta Holland B.V.) från Yllop Holding S.A. Förvärvet redovisades som ett omvänt förvärv ur koncernredovisningsperspektiv, där Cloetta Holland B.V. är den redovisningsmässiga förvärvaren och Cloetta AB (publ) är den legala förvärvaren.
Samtliga bildade och förvärvade bolag är helägda, direkt eller indirekt av Cloetta AB (publ) och konsolideras från den dag då bestämmandeinflytandet överförs.
Koncernbolag
Koncernredovisningen omfattar den finansiella informationen för Cloetta AB (publ) och samtliga koncernbolag. Koncernbolag är alla bolag som Cloetta AB (publ) kontrollerar direkt eller indirekt. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen har ansvar för och rätt till dess rörliga avkastning genom sitt engagemang i bolaget samt förmåga att påverka denna avkastning genom sitt inflytande över bolaget. Samtliga dotterbolag konsolideras från det datum då bestämmande inflytandet överförs till Cloetta AB (publ).
Koncernen tillämpar förvärvsmetoden för redovisning av rörelseförvärv. Den ersättning som överförs i samband med förvärv av ett koncernbolag utgörs av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och skulder till de tidigare ägarna och egna kapitalandelar som emitterats av koncernen. Den överförda ersättningen omfattar det verkliga värdet av alla tillgångar eller skulder till följd av överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas initialt till verkligt värde på förvärvsdagen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs löpande. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg, omvärderas de egna kapitalinstrument som bolaget på förvärvsdagen sedan tidigare innehar till verkligt värde på förvärvsdagen via resultaträkningen.
Eventuell villkorad köpeskilling som ska erläggas av koncernen redovisas på förvärvsdagen till verkligt värde. Efterföljande förändringar i det verkliga värdet av den villkorade köpeskillingen som bedöms vara en skuld redovisas enligt IAS 32 vid terminskontrakt avseende köp av aktier eller IAS 9, antingen via resultaträkningen eller som en förändring i övrigt totalresultat endast om det är en tillgång som klassificeras som tillgänglig för försäljning. En villkorad köpeskilling klassificerad som eget kapital omräknas inte, och den efterföljande regleringen redovisas inom eget kapital.
Goodwill redovisas initialt till det belopp med vilket den sammanlagda överförda ersättningen tillsammans med det verkliga värdet av innehav utan bestämmande inflytande överstiger det verkliga värdet av identifierbara förvärvade nettotillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än det verkliga värdet av det förvärvade bolagets nettotillgångar redovisas differensen i resultaträkningen.
Koncernbolagen upphör att vara konsoliderade från det datum då bestämmande inflytandet upphör. Då koncernen upphör att ha ett bestämmande inflytande omvärderas eventuellt kvarstående innehav till verkligt värde vid den tidpunkt när det bestämmande inflytandet upphör, vilket redovisas som en värdeförändring i resultaträkningen. Det verkliga värdet används inledningsvis och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Dessutom redovisas belopp avseende bolag som tidigare redovisats i övrigt totalresultat som om koncernen direkt hade avyttrat hänförliga tillgångar eller skulder. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultaträkningen.
En översikt över alla konsoliderade koncernbolag för Cloetta AB (publ) finns i not M8.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader som härrör från transaktioner mellan koncernbolagen elimineras. Vinster och förluster till följd av koncerninterna transaktioner vilka redovisats som tillgångar elimineras också.
F
N
Utländsk valuta
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Poster i de respektive koncernbolagens finansiella information redovisas i funktionell valuta i den primära ekonomiska miljö där verksamheten bedrivs. Den funktionella valutan för utländska enheter är i allmänhet den lokala valutan. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även är rapporteringsvalutan för moderbolaget.
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor. Den funktionella valutan för majoriteten av dotterbolagen är euro (EUR). Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader omräknas till den genomsnittliga valutakursen för året.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta till de valutakurser som gäller på transaktionsdatumet eller det datum omvärdering sker. Valutadifferenser som uppstår i samband med reglering av sådana transaktioner, eller vid omräkning av valutakurser för monetära tillgångar och skulder i utländska valutor på balansdagen, redovisas i resultaträkningen.
Valutadifferenser på likvida medel redovisas i resultaträkningen under Valutadifferenser på likvida medel i utländsk valuta.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för valutakursvinster och -förluster relaterade till upplåning. Dessa valutavinster och -förluster redovisas i rapport över totalresultat, se not 1 XVII.
En monetär post, som innehas av ett koncernbolag och som är en fordran på eller en skuld till en utländsk verksamhet, för vilken reglering inte är planerad eller sannolikt inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i huvudsak en del av bolagets nettoinvestering i denna utländska verksamhet. Valutadifferenser redovisas initialt under övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid avyttringen av nettoinvesteringen. Vid avyttring av den utländska verksamheten ska det i övrigt totalresultat redovisade, ackumulerade beloppet för de kursdifferenser som är hänförliga till den utländska verksamheten omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen tillsammans med vinsten/förlusten.
Vid konsolidering redovisas valutadifferenser från omräkning av lån och andra valutainstrument avsedda att säkra sådana investeringar och nettoinvesteringar i utländska verksamheter under övrigt totalresultat.
Alla övriga valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen inom rörelseresultatet.
Redovisning av utländska verksamheter
Resultat- och balansräkningar för samtliga koncernbolag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till rapporteringsvalutan enligt följande:
- Tillgångar och skulder i respektive balansräkning omräknas till balansdagens kurs.
- Intäkter och kostnader i respektive resultaträkning omräknas till genomsnittlig valutakurs såvitt denna genomsnittskurs inte är en orimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen; i sådant fall omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs.
- Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.
När en utlandsverksamhet säljs återförs orealiserade valutakursdifferenser uppskjutna som omräkningseffekter efter den 1 januari 2006 (första gången IFRS började tillämpas) till resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppstår vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i detta bolags funktionella valuta och omräknas till balansdagens kurs.
Principer för redovisning
Förutom för de förändringar som beskrivs i not 31, har koncernen konsekvent tillämpat nedanstående redovisningsprinciper på samtliga perioder som redovisas i denna koncernredovisning. Nedan följer en sammanställning av de väsentliga redovisningsprinciper, som beskrivs närmare på följande sidor:
| I | Nettoomsättning |
|---|---|
| II | Kostnad för sålda varor |
| III | Övriga intäkter |
| IV | Försäljningskostnader |
| V | Administrativa kostnader |
| VI | Ersättningar till anställda |
| VII | Kostnader för forskning och utveckling |
| VIII | Finansnetto |
| IX | Inkomstskatt |
| X | Utdelning |
| XI | Jämförelsestörande poster |
| XII | Immateriella anläggningstillgångar |
| XIII | Materiella anläggningstillgångar |
| XIV | Uppskjuten skatt |
| XV | Finansiella anläggningstillgångar |
| XVI | Nedskrivning av icke-finansiella anläggningstillgångar |
| XVII | Derivatinstrument och säkringsåtgärder |
| XVIII | Varulager |
| XIX | Aktuell inkomstskatt |
| XX | Likvida medel |
| XXI | Kvittning av finansiella instrument |
| XXII | Eget kapital |
| XXIII | Övriga långfristiga skulder |
| XXIV | Avsättningar |
| XXV | Personalförmåner/ersättningar |
| XXVI | Lån |
| XXVII | Lånekostnader |
| XXVIII | Leverantörsskulder |
| XXIX | Leasing |
Balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen innehåller hänvisningar till noterna.
Intäkts- och kostnadsredovisning
I Nettoomsättning
Nettoomsättningen är intäkt från leverans av varor, efter avdrag för rabatter och liknande, exklusive mervärdesskatt och efter eliminering av koncernintern försäljning. Nettoomsättning redovisas enligt följande:
• Försäljning av varor redovisas när ett koncernbolag har levererat varor till kunden, de ekonomiska fördelar och risker som är förknippade med varorna i allt väsentligt har övergått till kunden, och när betalning av tillhörande fordringar föreligger med rimlig säkerhet.
För lösviktsförsäljning har Cloetta identifierat följande prestationsåtaganden i avtal med kunder:
- Försäljning av varor
- Användning av inredning/ställ
- Plocktjänster
För de två prestationsåtagandena användning av inredning/ställ respektive plocktjänster – som uppfylls löpande – har Cloetta valt lämplig metod för att värdera Cloettas uppfyllelse av fullständig leverans av åtagandet. För både prestationsåtagandet användning av inredning/ställ samt plocktjänster är den praktiska lättnadsregeln (IFRS 15.B16) tillämplig, varför Cloetta kan redovisa intäkter i enlighet med det belopp som Cloetta har rätt att fakturera. Då såväl leverans av varor som plocktjänster normalt sker veckovis återspeglar
Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Not 29 Not 30 Not 31 Not 32
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
denna metod bäst uppfyllandet av leverans av plocktjänster, eftersom åtagandena och tidpunkten för intäktsredovisning överensstämmer med leverans av varor.
Handelsfrämjande incitament till kund och konsument beräknas och redovisas vid balansdagen som en minskning av nettoomsättningen baserat på historisk användning och inlösen.
II Kostnad för sålda varor
Kostnad för sålda varor motsvarar direkta och indirekta kostnader hänförliga till försäljningsintäkterna, inklusive råvaror och förnödenheter, kostnader för legoarbete och övriga externa kostnader, personalkostnader för anställda inom produktionen, avskrivningar på byggnader och maskiner samt övriga rörelsekostnader som är hänförliga till konfektyrtillverkningen. Kostnad för sålda varor redovisas löpande i resultaträkningen.
III Övriga intäkter
Under övriga intäkter redovisats realisationsresultat vid avyttringar. Realisationsresultat vid avyttringar fastställs genom att jämföra försäljningspriset och redovisat värde, och redovisas löpande under övriga intäkter i resultaträkningen.
IV Försäljningskostnader
Försäljningskostnader omfattar kostnader för att stödja varumärkena i form av direkta och indirekta kostnader för reklamkampanjer, kostnader för att stödja försäljnings- och marknadsföringsinsatser samt avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar hänförliga till dessa funktioner. Koncernen marknadsför sina produkter med reklam, butiksaktiviteter och andra handelsfrämjande åtgärder. Försäljningskostnader redovisas löpande i resultaträkningen.
V Administrativa kostnader
Administrativa kostnader omfattar kostnader för koncernledning, personalavdelning, finans och administration, IT och andra kontorsfunktioner samt avskrivningar på tillhörande programvara. Administrativa kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.
VI Ersättningar till anställda Avtalsenlig lön
Löner och sociala avgifter redovisas som personalkostnader i resultaträkningen, antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader, för den period då tjänsterna utförs i enlighet med anställningsavtal och skyldigheter.
Ersättningar vid uppsägning
Kostnader i samband med uppsägningar av personal redovisas som en avsättning om det är en följd av en enhets beslut att avsluta en anställds anställning före den normala tidpunkten eller en anställds beslut att acceptera ett erbjudande om frivillig uppsägning i utbyte mot ersättning. När kriterierna för redovisning av en avsättning för avgångsvederlag är uppfyllda, redovisas dessa antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen.
Aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram
Kostnaden för långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram representerar verkligt värde för de aktierna som antas ska utdelas vid tilldelningstidpunkten multiplicerat med antal intjänade aktier plus eventuella sociala avgifter. Kostnaden redovisas som personalkostnader, antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen. Kostnaderna för aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogrammen redovisas pro rata över varje plans intjänandeperiod.
VII Kostnader för forskning och utveckling
Kostnader för forskning redovisas som kostnader för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader i resultaträkningen, beroende på kostnadens art. Nedlagda kostnader i utvecklingsprojekt redovisas som immateriella tillgångar när det är sannolikt att ett projekt kommer att skapa ekonomiskt värde i framtiden, är kommersiellt och tekniskt genomförbart och då kostnaderna kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I övrigt redovisas kostnaderna för utvecklingsprojekt löpande under kostnader för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen, beroende på kostnadens art.
VIII Finansnetto
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta till växelkursen vid balansdagen. Eventuella valutadifferenser redovisas under finansnettot. Vinster och förluster relaterade till den effektiva delen av ett säkringsinstrument redovisas under övrigt totalresultat och inte i finansnetto.
Ränteintäkter och räntekostnader på lån från tredje part redovisas i resultaträkningen när de uppkommit enligt effektivräntemetoden.
Orealiserad ränta på villkorade köpeskillingar redovisas som övriga finansiella kostnader till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter och kostnader avseende likvida medel och bankkostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer under övriga finansiella intäkter och kostnader till upplupet anskaffningsvärde.
Realiserade och orealiserade vinster och förluster på ränteswappar på enskild valuta redovisas under övriga finansiella intäkter och övriga finansiella kostnader till verkligt värde.
IX Inkomstskatt
Inkomstskatten för perioden utgörs av aktuell och uppskjuten skatt och redovisas i resultaträkningen. Bolagsskatt beräknas på resultat före skatt i resultaträkningen, med beaktande av icke avdragsgilla kostnader, icke skattepliktiga vinster och förluster och/eller temporära skillnader som följer av rådande lokal skattelagstiftning samt andra faktorer som påverkar skattesatsen t.ex. ändringar i värderingsreserver, justeringar av skattepositioner och förändringar i skattelagstiftningen, såsom ändrade eller beslut om ändrade skattesatser.
Aktuell skattekostnad beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen i de länder där bolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga resultat.
X Utdelning
Utdelning till aktieägare redovisas som en skuld i koncernens finansiella rapportering för den period då utdelningen beslutats av bolagets aktieägare. Utbetalad utdelning redovisas mot balanserat resultat under eget kapital.
XI Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster utgörs av väsentliga poster som på grund av sin storlek eller förekomst särredovisas i noterna till de finansiella rapporterna för att möjliggöra en bättre förståelse av koncernens finansiella utveckling. Jämförelsestörande poster redovisas i resultaträkningen. Klassificeringen i resultaträkningen beror på den jämförelsestörande postens karaktär.
I N A N S I E L
FO R M ATI O N
Principer för värdering av tillgångar och skulder Allmänt
Tillgångar och skulder redovisas initialt, om inget annat anges, till de belopp de anskaffats för eller uppkommit.
XII Immateriella anläggningstillgångar
Uppskattad ekonomiska nyttjandeperioder för immateriella tillgångar:
| Varumärken | Obestämbar |
|---|---|
| Goodwill | Obestämbar |
| Programvara | 3–5 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 5 år – obestämbar |
Varumärken
Förvärvade varumärken redovisas till anskaffningsvärde. Baserat på historiken för Cloettas varumärkesportfölj, samt Cloettas åtagande att fortsätta stödja dessa varumärken med reklam- och marknadsföringsresurser samt kontinuerlig produktutveckling, bedöms Cloettas varumärken ha en obestämbar nyttjandeperiod. Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av, utan prövas för eventuellt nedskrivningsbehov åtminstone årligen eller då det finns något som indikerar risk för nedskrivning.
Goodwill
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och representerar det belopp med vilket den sammanlagda överförda ersättningen tillsammans överstiger det verkliga värdet av nettot av förvärvade identifierbara tillgångar och skulder samt det verkliga värdet av innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget.
För att möjliggöra prövning av nedskrivningsbehov, fördelas goodwill från rörelseförvärv till de kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas dra nytta av synergierna i förvärvet. Varje kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter på vilken eller vilka goodwill fördelas, representerar den lägsta nivån inom koncernen på vilken eller vilka goodwill övervakas i den interna styrningen. En kassagenererande enhet är den lägsta nivå till vilken en tillgång som genererar kassaflöde oberoende av andra tillgångar kan fördelas. En grupp av kassagenererande enheter är aldrig större än ett rörelsesegment.
Goodwill prövas årligen för nedskrivning, eller oftare om det föreligger en indikation om nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas direkt som kostnad och återförs aldrig.
Programvara
Programvara betraktas som en separat immateriell anläggningstillgång om den inte utgör en integrerad del av eller ett tillbehör till hårdvara eller en integrerad del av driften av en materiell anläggningstillgång.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt över en uppskattad nyttjandeperiod på 3 till 5 år.
Aktiverade kostnader avseende internt utvecklad programvara inkluderar externa direkta kostnader för material och tjänster som använts för att utveckla eller införskaffa programvaran, samt löner och lönerelaterade kostnader för anställda som är direkt förknippade med projektet och som avsätter betydande tid för projektet. Aktivering av dessa kostnader upphör senast när projektet i princip är färdigt och kan användas på ändamålsenligt sätt. Dessa kostnader skrivs av linjärt under den förväntade nyttjandeperioden och testas årligen för nedskrivningsbehov. Övriga programvarurelaterade kostnader som inte uppfyller ovanstående kriterier för aktivering redovisas löpande antingen som kostnad för sålda varor, försäljningskostnader
eller administrativa kostnader i resultaträkningen. Utvecklingskostnader som tidigare redovisats i resultaträkningen redovisas inte som en tillgång i en senare period.
Programvara under utveckling skrivs inte av förrän programvaran i princip är färdigutvecklad och redo att användas på ändamålsenligt sätt. Programvara under utveckling prövas för eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller oftare om det finns indikationer på nedskrivningsbehov.
Avskrivningar av programvara redovisas under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar förutom rätten till elleverans aktiveras till anskaffningsvärde och skrivs av baserat på nyttjandeperiod och nyttjandeperioder ses över årligen. Övriga immateriella anläggningstillgångar prövas för eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller oftare om det finns indikationer på nedskrivningsbehov.
Den förvärvade rättigheten till evig fri leverans av elektricitet aktiveras till anskaffningsvärde. Då rättigheten är evig bedöms den ha en obestämbar nyttjandeperiod. Rättigheten skrivs inte av men prövas för eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller oftare om det finns indikationer på nedskrivningsbehov.
Se not 11 angående bedömning av nedskrivningsbehov för immateriella anläggningstillgångar.
XIII Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår direkta kostnader (materialkostnader, lönekostnader och kostnader för legoarbete) samt direkt hänförliga omkostnader inklusive räntekostnader. Avskrivning sker linjärt över tillgångens förväntade ekonomiska nyttjandeperiod. Statliga stöd dras av från anskaffningsvärdet eller byggkostnaden för de tillgångar som de hänför sig till.
De förväntade nyttjandeperioderna för materiella anläggningstillgångar har fastställts till:
| Mark | obestämbar |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 år |
| Maskiner och utrustning | 3–55 år |
| Pågående investeringar | ej tillämpligt |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder ses över, och justeras om behov föreligger, vid varje balansdag.
En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess uppskattade återvinningsvärde.
Realisationsresultat vid avyttringar fastställs genom att jämföra försäljningspriset och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. Klassificeringen i resultaträkningen är beroende på posternas karaktär.
Tillkommande utgifter inkluderas i tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång om det är sannolikt att tillgången kommer skapa ekonomiskt värde för koncernen och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Normala reparations- och underhållskostnader belastar resultaträkningen löpande. Klassificeringen i resultaträkningen är beroende på tillgångarnas karaktär.
Stöd och subventioner avseende investeringar i materiella anläggningstillgångar dras av från den underliggande tillgången och återspeglas i resultaträkningen som en del av avskrivningarna.
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar redovisas i resultaträkningen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader beroende på tillgångens karaktär.
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Not 29 Not 30 Not 31 Not 32 Skattekostnaden för perioden utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom den del som avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt över eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive över eget kapital.
Uppskjuten inkomstskatt redovisas för temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och det redovisade värdet i koncernredovisningen. Uppskjutna skatteskulder redovisas dock inte om de härrör från den initiala redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas heller inte om den uppstår vid initial redovisning av en tillgång eller skuld i andra transaktioner än rörelseförvärv och, som vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av de skattesatser (och skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran ska realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas för underskottsavdrag och avdragsgilla temporära skillnader, endast då det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kom-
mer att finnas tillgängliga, mot vilka dessa kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag, intressebolag och joint ventures, endast då det är sannolikt att det kommer att finnas tillräckliga skattepliktiga överskott mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.
Uppskjutna skatteskulder uppstår på beskattningsbara temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag, med undantag för uppskjutna skatteskulder där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det inte är sannolikt att den temporära skillnaden kommer att kunna återföras inom överskådlig framtid.
För icke redovisade avdragsgilla temporära skillnader och ackumulerade förlustavdrag är det ännu inte sannolikt att det kommer att finnas skattepliktiga överskott mot vilka dessa kan utnyttjas eller kan kvittas mot andra skatteskulder inom samma skattegrupp eller skattejurisdiktion.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt och när den uppskjutna skatteskulden och skattefordran hänför sig till samma skattemyndighet vare sig det avser samma eller olika skattesubjekt, men där det finns en avsikt att reglera saldona på nettobasis.
Ställningstaganden i skattedeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning utvärderas regelbundet. Eventuella avsättningar görs baserade på de belopp som förväntas betalas till respektive skattemyndighet.
Uppskjuten skatt diskonteras inte.
XV Finansiella anläggningstillgångar Redovisning och initial värdering
Kundfordringar och utgivna skuldförbindelser redovisas initialt när de uppstår. Alla övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas initialt i samband med att koncernen sluter avtal om instrumentet. En finansiell tillgång (om det inte är en kundfordran utan betydande finansieringskomponent) eller finansiell skuld värderas initialt till verkligt värde plus, för en post som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen (FVTPL), transaktionskostnader som direkt hänförliga till dess förvärv eller emission. En kundfordran utan betydande finansieringskomponent redovisas initialt till transaktionspriset.
En finansiell tillgång värderas till noll och lyfts ur balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från tillgången upphör eller när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena överförs genom en transaktion, där de ekonomiska fördelarna
och riskerna förknippade med ägandet av den överförs. Eventuella kvarvarande eller nya intressen i sådana överförda finansiella tillgångar redovisas som en separat tillgång eller skuld.
Vid initial redovisning klassificeras en finansiell tillgång värderad antingen till
- Upplupet anskaffningsvärde
- Verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) skuldinvestering
- FVOCI aktieinvestering eller
- Verkligt värde via resultaträkningen (FVTPL)
Finansiella tillgångar omklassificeras inte efter den ursprungliga redovisningen om inte koncernen ändrar affärsmodell för att hantera finansiella tillgångar. I detta fall ska samtliga finansiella tillgångar omprövas för omklassificering den första dagen i den första redovisningsperioden efter förändring av affärsmodell.
En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om den uppfyller följande båda villkor och inte betecknas som FVTPL:
- Det hålls inom en affärsmodell som syftar till att inneha tillgången för att erhålla kontraktsmässiga kassaflöden och
- Avtalsvillkoren ger upphov till kassaflöden vid angivna datum som enbart utgör betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.
Koncernens redovisade finansiella tillgångar, som inte är derivat, består huvudsakligen av kundfordringar och likvida medel och till mindre del av övriga fordringar och upplupna intäkter. Alla dessa finansiella tillgångar som inte är derivat uppfyller ovanstående kriterier och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernen innehar för närvarande inte några finansiella tillgångar som klassificeras som FVOCI – varken skuld- eller aktieplaceringar. Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras till upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI som beskrivits ovan klassificeras till FVTPL. Detta inkluderar alla finansiella derivattillgångar, se not 21.
Efterföljande värdering och resultat, redovisningsprincip
| – Finansiella tillgångar FVTPL |
Dessa tillgångar värderas därefter till verkligt värde. Nettovinster och -förluster, inklusive eventuella ränteintäkter eller ut delningar, redovisas i resultaträkningen. Se dock not 21 för derivat som är betecknade som säkringsinstrument. |
|---|---|
| –Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde |
Dessa tillgångar värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Avskrivna kostna der minskas med nedskrivningar. Ränte intäkter, valutakursvinster och förluster samt nedskrivningar redovisas i resulta |
träkningen. Eventuell vinst eller förlust vid avskrivning redovisas i resultaträkningen.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Kund- och övriga fordringar redovisas initialt till verkligt värde och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden efter avdrag för avsättningar för nedskrivning. Förlustavdrag på kundfordringar värderas alltid till ett belopp som motsvarar den förväntade kreditförlustens (ECL) livslängd. Livslängden på en ECL följer av ett antal standardhändelser under den förväntade livslängden för ett finansiellt instrument. De enda tillgångar som nedskrivningsprinciperna gäller för, förutom för kundfordringar och övriga fordringar är likvida medel. Dessa medel placeras i banker med högt kreditbetyg, varför ECL bedöms vara försumbar.
101
ER
L O E T TA
E L RISKER
N
XVI Nedskrivning av icke-finansiella anläggningstillgångar
Tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning men prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Vid varje balansdag utvärderar koncernen även om det finns indikationer på nedskrivningsbehov av tillgångar som är föremål för av-/nedskrivning. Om sådana indikationer föreligger genomförs en nedskrivningsprövning. För att bedöma nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på den lägsta nivå där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enhet). En tillgång blir föremål för nedskrivning om dess redovisade värde är högre än dess återvinningsvärde, där återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar redovisas direkt som en kostnad i resultaträkningen. Klassificeringen i resultaträkningen är beroende på den nedskrivna tillgångens karaktär.
För icke-finansiella tillgångar som tidigare har skrivits ned och som inte är goodwill, prövas eventuell återföring vid varje balansdag. Om det konstateras att en tidigare redovisad nedskrivning inte längre är nödvändig eller har minskat, får det ökade redovisade värdet av tillgången inte vara högre än det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivningen inte hade redovisats. Se not 1 XII avseende prövning av nedskrivningsbehov för goodwill.
XVII Derivatinstrument och säkringsåtgärder
Derivat redovisas initialt till verkligt värde vid kontraktsdagen och omvärderas därefter successivt till verkligt värde. Metoden att redovisa en uppkommen vinst eller förlust beror på om derivatet är definierat som ett säkringsinstrument och, i så fall, karaktären på den post som säkrats. Terminskontrakt för återköp av egna aktier, ränteswappar eller valutaterminskontrakt är inte utformade som säkringsinstrument.
Verkligt värde för olika finansiella derivatinstrument redovisas i not 21. Förändringar i säkringsreserven i övrigt totalresultat redovisas i rapporten över totalresultat. Ett derivats verkliga värde klassificeras som en anläggningstillgång eller långfristig skuld för den del som har en återstående löptid överstigande 12 månader, och som en omsättningstillgång eller kortfristig skuld för den del som löper ut inom 12 månader.
Omvärderingar av det verkliga värdet på ränteswappar redovisas som orealiserade vinster eller förluster på ränteswapkontrakt i enstaka valuta under finansnettot i resultaträkningen. Det verkliga värdet av utländska valutaterminskontrakt redovisas i resultaträkningen. Klassificeringen i resultaträkningen är beroende på den säkrade investeringens karaktär.
Avtalsenliga betalningar på enstaka valutaränteswappar redovisas som realisationsresultat på enstaka valutaränteswappar under finansnettot i resultaträkningen.
Terminskontrakten för återköp av egna aktier avvecklas via aktier mot kontanter. Ränta på terminskontrakt för återköp av egna aktier uppstår under kontraktsperioden och betalas kontant på avvecklingsdagen.
Säkring av nettoinvesteringar
Koncernen tillämpar säkringsredovisning. När en transaktion ingås dokumenteras relationen mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna, samt bolagets mål för riskhantering och strategi för olika säkringstransaktioner. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både när säkringen ingås och löpande, i hur stor utsträckning derivaten som används i säkringstransaktioner är effektiva för att motverka förändringar i verkliga värden eller i kassaflöden hänförliga till säkrade poster.
Eventuell vinst eller förlust från säkringsinstrumentet hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat under valutadifferenser. Vinsten eller förlusten hänförlig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen under Valutakursdifferenser på likvida medel i utländsk valuta. När den utländska verksamheten helt eller delvis avyttras överförs ackumulerade vinster och förluster i övrigt totalresultat till resultaträkningen under den post avyttringen avser. Koncernen uppfyller kraven för att tillämpa säkring av nettoinvesteringar.
XVIII Varulager
Råvaror värderas till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet.
Anskaffningsvärdet fastställs med tillämpning av FIFUmetoden (först in, först ut).
Varulager av halvfabrikat och färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet motsvarar värdet på de utgifter som krävts för att förvärva eller tillverka varorna samt för att få dem till rätt plats och i rätt kondition för deras avsedda användningsområde. Anskaffningsvärdet för varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar material och arbetskostnader, andra direkta kostnader samt en skälig andel av fasta tillverkningsomkostnader, baserade på normalt kapacitetsutnyttjande och rörliga tillverkningsomkostnader, baserade på faktisk tillverkning under perioden.
Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag av direkt hänförliga rörliga försäljningskostnader och kostnader för att färdigställa produkterna.
Nedskrivningarna, avsättningarna och upplösningarna avseende inkurans redovisas under kostnad för sålda varor i resultaträkningen.
XIX Aktuell inkomstskatt
Aktuell skattekostnad beräknas med tillämpning av de skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen i de länder där bolaget och dess koncernbolag är verksamma och genererar skattepliktiga resultat
XX Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden i banker.
Checkräkningskrediter hos banker ingår i lån under rubriken kortfristiga skulder.
XXI Kvittning av finansiella instrument
Koncernen har ett koncernkonto med flervalutafunktion för Cash Pool (Global Cash Pool agreement) med Nordea Bank AB (publ) och ett Notional Group Account (koncernkonto) hos Svenska Handelsbanken AB (publ) samt en zero-balancing cash pool med flervalutafunktion hos Danske Bank A/S. Om följande kriterier är uppfyllda, kvittas och redovisas likvida medel hos deltagande koncernbolag, inklusive checkräkningskredit hos Nordea Bank AB (publ), Svenska Handelsbanken AB (publ) respektive Danske Bank A/S som ett nettobelopp i koncernens balansräkning:
- det finns en laglig rätt att kvitta de redovisade beloppen; och
- det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.
XXII Eget kapital
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader direkt hänförliga till förvärv, försäljning och/eller emission av nya aktier redovisas i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden netto efter skatt.
A R B

N A N S I E L L IFO R M ATI O N
F I
N
XXIII Övriga långfristiga skulder Villkorade köpeskillingar
Det verkliga värdet på villkorade köpeskillingar beräknas med hjälp av intäktsmetoden och är kopplat till de förvärvade företagens resultat. I samband med företagsförvärv och samgåenden redovisas en villkorad köpeskilling initialt. Den villkorade köpeskillingen diskonteras enligt effektivräntemetoden. Om det verkliga värdet av en villkorad köpeskilling avviker från det redovisade, redovisas skillnaden under administrativa kostnader i resultaträkningen.
Om den villkorade köpeskillingen kommer att erläggas inom 12 månader från balansdagen, redovisas den villkorade köpeskillingen under leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder.
XXIV Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse per balansdagen som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Om det finns flera liknande åtaganden bestäms sannolikheten för huruvida ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas, genom att behandla gruppen av åtaganden som en helhet. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska resurser avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är liten.
Initial redovisning, senare ökning och upplösning av en avsättning redovisas i resultaträkningen. Klassificeringen i resultaträkningen beror på avsättningens karaktär.
Avsättningar värderas till nuvärdet av de utgifter som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen, beräknat på en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med förpliktelsen. Den ökning av avsättningen som sker på grund av tidens gång redovisas som övriga externa finansiella kostnader i resultaträkningen.
Om utgifterna för att reglera en förpliktelse förväntas återvinnas från tredje part, och detta är så gott som säkerställt, redovisas återvinningen som en tillgång i balansräkningen.
XXV Personalförmåner/ersättningar Pensionsförpliktelser
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid utgången av rapportperioden med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit-metoden. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer för alla länder inom euroområdet. För svenska pensionsplaner baseras diskonteringsräntan på bostadsobligationer. För norska pensionsplaner används marknadsräntan på säkerställda obligationer. Räntan på dessa obligationer anses vara lika med räntan på förstklassiga företagsobligationer i länder där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer.
Omvärderingar som uppkommer till följd av förmånsbestämda planer omfattar även avkastning på förvaltningstillgångar exklusive ränta och effekten av tillgångstaket om sådant finns, exklusive ränta. Dessa redovisas löpande under övrigt totalresultat. Alla andra kostnader relaterade till förmånsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader.
Koncernen redovisar löpande räntan på förmånsbestämda förpliktelser i finansnettot i resultaträkningen.
Eftersom vissa förmånsbestämda förpliktelser i pensionsfonder inte har möjlighet att förse koncernen med företagsspecifik eller tillförlitlig information redovisas dessa förmånsbestämda pensionsfonder som om de vore avgiftsbestämda pensionsplaner. I händelse av ett underskott i dessa pensionsfonder har koncernen inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda, annat än att framtida betalningar till fonderna kan komma att öka.
Avgifterna redovisas som personalkostnader och ingår antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen till godo.
Ersättning vid uppsägning
Ersättning vid uppsägning utgår då en anställning upphör före den normala tidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig uppsägning i utbyte mot särskild ersättning. Kostnader i samband med uppsägningar av personal redovisas som en avsättning om det är en följd av en enhets beslut att avsluta en anställds anställning före den normala tidpunkten eller en anställds beslut att acceptera ett erbjudande om frivillig uppsägning i utbyte mot ersättning. Kostnader relaterade till detta redovisas under personalkostnader och ingår antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen.
Aktierelaterade ersättningar
Aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram Incitamentsprogrammen redovisas som aktierelaterad ersättning som regleras med eget kapitalinstrument. Kostnaden för programmen uppgår till aktiens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten multiplicerat med antal intjänade aktierätter inklusive eventuellt accelererat intjänande. Kostnaden redovisas som personalkostnader som ingår antingen under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen.
Den totala kostnaden beror på antalet intjänade aktierätter medan eventuella förändringar i Cloettas aktiekurs efter tilldelningstidpunkten inte påverkar den totala kostnaden. I vissa jurisdiktioner tillkommer sociala avgifter. Kostnaden för sociala avgifter beräknas utifrån Cloettas aktiekurs vid intjänandedatum och redovisas i balansräkningen tills aktierna inlöses. De sociala kostnader som redovisas i resultaträkningen kommer därför att variera med förändringar i aktiekursen.
Terminskontrakt för återköp av egna aktier
För terminskontrakt om återköp av egna aktier redovisas initialt det överenskomna beloppet som ska betalas vid slutdatum, efter avdrag för eventuella skatteeffekter som en avdragspost från eget kapital och som en finansiell skuld. Räntekostnader direkt hänförliga till terminskontrakt redovisas löpande under finansiella kostnader i resultaträkningen. Vid slutdatum då förpliktelsen fullgjorts och annullerats efter att det överenskomna beloppet betalas och det ekonomiska ansvaret upphört tas posten bort från balansräkningen.
XXVI Lån
Lån redovisas initialt till verkligt värde motsvarande erhållet belopp med hänsyn till eventuell tillägg eller rabatter, och efter avdrag för transaktionskostnader. Lån redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen under låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lån klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen, då de klassificeras som långfristiga skulder.
En finansiell skuld värderas till noll och lyfts ur redovisningen när dess avtalsförpliktelser har fullgjorts, annullerats eller löpt ut.
Transaktionskostnader som uppstår vid upprättandet av kreditfaciliteter redovisas i den mån det är sannolikt att del av eller hela, lånet kommer att utnyttjas. Om så är fallet redovisas transaktionskostnaderna då krediten utnyttjas. Om det är sannolikt att en del av eller hela krediten kommer att utnyttjas, redovisas lånekostnader som uppskjuten kostnad och kvittas mot kortfristiga skulder över den kontraktsperiod krediten hänför sig till, med tillämpning av effektivräntemetoden.
XXVII Lånekostnader
Generella och specifika lånekostnader som är direkt hänförliga till förvärv, konstruktion av eller produktion av tillgångar, för vilka lånekostnader kan inräknas i anskaffningsvärdet, och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, läggs till anskaffningsvärdet för dessa tillgångar till dess att tillgångarna i allt väsentligt är färdigställda för användning eller försäljning. Alla övriga lånekostnader redovisas under övriga finansiella kostnader i resultaträkningen under den period de uppstår.
XXVIII Leverantörsskulder
Leverantörsskulder är betalningsförpliktelser för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer.
Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år. Om betalningen förväntas erläggas senare än 12 månader efter balansdagen, redovisas skulden som en långfristig skuld.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
XXIX Leasing
Redovisningsstandard tillämplig från den 1 januari 2019
IFRS 16 Leasing, publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasing. Den innebär att nästan alla leasingavtal redovisas i balansräkningen, då skillnaden mellan operativa och finansiella leasingavtal tas bort. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en leasingskuld för framtida hyror redovisas. De enda undantagen är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader beroende på kostnadens karaktär över leasingperioden.
Standarden är obligatorisk för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare. Standarden påverkar redovisningen av koncernens operationella leasingavtal. Cloetta har valt den modifierade retroaktiva övergångslösningen där värdet på tillgångar med nyttjanderätt är lika med leasingskulden vid övergångsdatumet. Vid beräkning av leasingskulden har diskonteringsräntor per den 1 januari 2019 använts.
Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till anskaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter, eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av- och nedskrivningar, justerade för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Avtal kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen har i dessa fall valt att inte separera leasing- och icke-leasingkomponenter utan redovisa dessa som en enda leasingkomponent.
Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade leasingavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella låneränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskonteringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsriskpremie, säkerhet och hyrespecifika justeringar för olika tillgångskategorier och leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalade leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring av ett index eller en kurs, dvs förändringar av uppskattade framtida betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekommande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av avtalet respektive uppsägning är sannolikt.
Redovisningsstandard tillämplig före den 1 januari 2019
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs under kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrativa kostnader i resultaträkningen linjärt över leasingperioden med beaktande av eventuella återbetalningar från leasegivaren.
Se not 29 och 31 för ytterligare information om övergången från IAS 17 till IFRS 16 per den 1 januari 2019.
| Not 2 | Intäkternas fördelning | |
|---|---|---|
| ------- | ------------------------ | -- |
Se not 1 (I) och (III) för redovisningsprinciper.
Fördelning av intäkter från avtal med kund
Cloetta genererar intäkter för leverans av varor och tjänster vid en viss tidpunkt respektive över tid i följande försäljningskategorier och prestationsåtaganden.
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||
| Förpackade märkesvaror | 4 709 | 4 499 |
| Lösviktsgodis | 1 784 | 1 719 |
| Total nettoomsättning | 6 493 | 6 218 |
Fördelning per kategori
| Total intäkter | varav lösviktsgodis | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Netto omsättning |
||||
| Varuförsäljning | ||||
| Godis | 3 839 | 3 623 | 1 339 | 1 277 |
| Choklad | 1 123 | 1 098 | 370 | 361 |
| Pastiller | 780 | 748 | – | – |
| Tuggummi | 410 | 403 | – | – |
| Nötter | 224 | 231 | 75 | 81 |
| Övrigt | 117 | 115 | – | – |
| Totalt | 6 493 | 6 218 | 1 784 | 1 719 |
| Övriga rörelseintäkter |
||||
| Övrigt | – | 4 | – | – |
| Total netto omsättning |
6 493 | 6 222 | 1 784 | 1 719 |

M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
L O E T ### Nettoomsättningens fördelning per land
| % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Sverige | 31 | 31 |
| Finland | 21 | 21 |
| Nederländerna | 14 | 14 |
| Danmark | 10 | 9 |
| Storbritannien | 7 | 7 |
| Tyskland | 6 | 5 |
| Norge | 5 | 6 |
| Övriga länder | 6 | 7 |
| Totalt | 100 | 100 |
Ingen enskild kund står för över tio procent av Cloettas totala nettoomsättning.
Not 3
Avskrivningar på anläggningstillgångar och andra värdeförändringar av anläggningstillgångar
Se not 1 (II), (IV), (V), (XII), (XIII) och (XVI) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Programvaror | 32 | 34 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 11 | 12 |
| Mark och byggnader | 17 | 16 |
| Maskiner och inventarier | 165 | 168 |
| Tillgångar med nyttjanderätt | 76 | – |
| Totala avskrivningar | 301 | 230 |
| Avskrivningar har fördelats per funktion på följande sätt |
||
| Kostnad för sålda varor | 187 | 136 |
| Försäljningskostnader | 11 | 12 |
| Administrativa kostnader | 103 | 82 |
| Totala avskrivningar | 301 | 230 |
| Nedskrivningar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 2 | – |
| Totala nedskrivningar | 2 | – |
| Avskrivning på tillgångar med nyttjanderätt per tillgångskategori |
||
| Mark och byggnader | 34 | – |
| Fordon | 31 | – |
| Övrig utrustning | 11 | – |
| Total avskrivning på tillgångar med nyttjanderätt |
76 | – |
Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar redovisas som kostnad sålda varor.
Not 4 Rörelsens kostnader per kostnadsslag
Se not 1 (II), (IV), (V), (VI) och (VII) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Råvaror, färdiga produkter och förbruknings varor inkl förändringar av lager av färdiga varor och produkter i arbete |
2 539 | 2 680 |
| Personalkostnader (se not 5) | 1 440 | 1 331 |
| Av- och nedskrivningar (se not 3) | 303 | 230 |
| Transportkostnader | 236 | 200 |
| Leasingkostnader | 22 | 88 |
| Annonsering, promotion, försäljning och marknadsföring |
407 | 397 |
| Energikostnader | 127 | 110 |
| Underhållskostnader | 133 | 113 |
| Andra rörelsekostnader | 559 | 413 |
| Totala kostnader | 5 766 | 5 562 |
Kostnader för forskning och utveckling belastar resultaträkningen med 35 Mkr (22).
Not 5 Personalkostnader och antal anställda Se not 1 (VI) för redovisningsprinciper. Specifikation av personalkostnader Mkr 2019 2018 Löner och ersättningar, koncernledning – Sverige 28 22 – Övriga 22 21 varav rörlig ersättning – Sverige 9 1 – Övriga 5 1 Pensionskostnader, koncernledning – Avgiftsbestämda planer 7 8 Totala löner, ersättningar och pensionskostnader, koncernledning 57 51 Löner och ersättningar, övriga anställda – Sverige 305 277 – Övriga 683 611 Pensionskostnader, övriga anställda – Avgiftsbestämda planer 65 67 – Förmånsbestämda planer 7 8 Totala löner, ersättningar och pensionskostnader för övriga anställda 1 060 963 Totala löner, ersättningar och pensionskostnader för samtliga anställda 1 117 1 014 Sociala avgifter, samtliga anställda 255 230 Övriga personalkostnader, samtliga anställda 68 87 Totala personalkostnader 1 440 1 331
CTA HUVUD-MARKNADERPRODUKTION MED- A R B E TA R E A K T I E N & ÄGARE RISKER F I N A N S I E L L UTVECKLING BOLAGS- STYRNINGS- RAPPORT

F I N
N
Specifikation av medelantal anställda
| Medelantal anställda | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| – Koncernledning | 12 | 12 |
| – Övriga anställda | 2 617 | 2 446 |
| varav kvinnor – Koncernledning |
2 | 2 |
| – Övriga anställda | 1 431 | 1 317 |
Medelantal anställda fördelade per land
| Medelantal anställda | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Sverige | 715 | 614 |
| Slovakien | 757 | 736 |
| Nederländerna | 474 | 423 |
| Finland | 220 | 193 |
| Storbritannien | 121 | 127 |
| Belgien | 111 | 119 |
| Danmark | 99 | 92 |
| Irland | 74 | 76 |
| Norge | 40 | 59 |
| Tyskland | 10 | 9 |
| Italien | 4 | 7 |
| Övriga | 4 | 3 |
| Totalt | 2 629 | 2 458 |
| varav kvinnor | ||
| Sverige | 388 | 323 |
| Slovakien | 495 | 489 |
| Nederländerna | 158 | 133 |
| Finland | 181 | 154 |
| Storbritannien | 83 | 85 |
| Belgien | 20 | 23 |
| Danmark | 51 | 45 |
| Irland | 27 | 28 |
| Norge | 21 | 28 |
| Tyskland | 5 | 4 |
| Italien | 2 | 4 |
| Övriga | 2 | 3 |
| Totalt | 1 433 | 1 319 |
Redovisning av könsfördelning
| % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Andel kvinnor | ||
| Styrelsen | 43 | 43 |
| Koncernledning | 17 | 13 |
| Övriga anställda | 55 | 54 |
Se sidorna 82–83 för ytterligare information om ersättningar till ledande befattningshavare.
Not 6 Ersättning till styrelsen
| Betalda arvoden 2019 Tkr |
Styrelse arvode |
Utskotts arvode |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | |||
| Lilian Fossum Biner | 663 | 100 | 763 |
| Styrelseledamöter | |||
| Mikael Aru | 305 | 100 | 405 |
| Patrick Bergander1 | 210 | 100 | 310 |
| Lottie Knutson | 305 | 100 | 405 |
| Alan McLean Raleigh | 305 | – | 305 |
| Mikael Norman2 | 95 | 50 | 145 |
| Camilla Svenfelt | 305 | 100 | 405 |
| Mikael Svenfelt | 305 | 150 | 455 |
| Totalt | 2 493 | 700 | 3 193 |
| Betalda arvoden 2018 Tkr |
Styrelse arvode |
Utskotts arvode |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | |||
| Lilian Fossum Biner | 620 | 100 | 720 |
| Styrelseledamöter | |||
| Mikael Aru | 285 | 67 | 352 |
| Lottie Knutson | 285 | 100 | 385 |
| Alan McLean Raleigh3 | 190 | – | 190 |
| Mikael Norman | 285 | 133 | 418 |
| Adriaan Nühn4 | 95 | – | 95 |
| Camilla Svenfelt | 285 | 100 | 385 |
| Mikael Svenfelt | 285 | 133 | 418 |
| Totalt | 2 330 | 633 | 2 963 |
1) Invald 4 april 2019. 2) Avgick 4 april 2019.
3) Invald 16 april 2018.
4) Avgick 16 april 2018.
Not 7 Jämförelsestörande poster
Se not 1 (XI) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Förvärv, integration och omstruktureringar | –13 | –38 |
| Omvärderingar av villkorade köpeskillingar | – | 21 |
| Övriga jämförelsestörande poster | –3 | 0 |
| Totala jämförelsestörande poster | –16 | –17 |
| Fördelat till motsvarande rad i koncernens resultaträkning: |
||
| Nettoomsättning | – | 0 |
| Kostnad sålda varor | 2 | 3 |
| Övriga intäkter | – | 4 |
| Försäljningskostnader | – 6 | –1 |
| Administrativa kostnader | –12 | –23 |
| Totala jämförelsestörande poster | –16 | –17 |
Se sidan 148–149 för alternativa nyckeltal.
Not 32
107
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
Not 8 Finansnetto
Se not 1 (VIII) och (XVII) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på likvida medel i utländsk valuta |
–19 | –16 |
| Övriga externa finansiella intäkter | 2 | 5 |
| Övriga finansiella intäkter till upplupet anskaffningsvärde |
2 | 5 |
| Orealiserade vinster på ränteswappar | 0 | – |
| Övriga finansiella intäkter till verkligt värde |
0 | – |
| Totala övriga finansiella intäkter | 2 | 5 |
| Räntekostnader lån, externt | –24 | –27 |
| Räntekostnader pensionsförpliktelser, externt |
–11 | –10 |
| Räntekostnader, villkorad tilläggsköpeskilling |
– 4 | –25 |
| Avskrivningar av aktiverade transaktionskostnader |
–1 | – 8 |
| Övriga externa finansiella kostnader | –16 | –11 |
| Övriga finansiella kostnader till upplupet anskaffningsvärde |
–56 | –81 |
| Orealiserade förluster på ränteswappar i enskild valuta |
–1 | –2 |
| Realiserade förluster på ränteswappar i enskild valuta |
– 5 | – 4 |
| Övriga finansiella kostnader till verkligt värde |
–6 | –6 |
| Totala övriga finansiella kostnader | –62 | –87 |
| Finansnetto | –79 | –98 |
Not 9 Inkomstskatt
Se not 1 (IX) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Aktuell inkomstskatt | 85 | 33 |
| Uppskjuten inkomstskatt | 65 | 46 |
| Total inkomstskatt | 150 | 79 |
| Årets skattekostnad motsvarar en effektiv skattesats på, % |
23,1 | 14,1 |
Skillnaden mellan effektiv skattesats och tillämplig skattesats i Sverige är hänförlig till
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 648 | 562 |
| Skatt beräknad utifrån den tillämpliga skattesatsen för moderbolaget |
–139 | –124 |
| Skillnader mellan olika länders skattesatser | – 4 | –1 |
| Statlig och lokal skatt | 0 | – |
| Ej avdragsgilla kostnader | –10 | –14 |
| Justeringar av skatt för tidigare perioder | 5 | 9 |
| Effekt av (substantiella) beslutade skattesatsförändringar |
–3 | 57 |
| Skattemässiga underskott för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats under året |
– | – |
| Skattemässiga underskott för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats under tidigare år |
3 | –12 |
| Övrigt | –2 | 6 |
| Redovisad skatt | –150 | –79 |
| Redovisad effektiv skattesats, % | 23,1 | 14,1 |
| Skattesats för moderbolaget, % | 21,4 | 22,0 |
Skattesats för moderbolaget är den aktuella beslutade skattesatsen i Sverige.
Den redovisade effektiva skattesatsen är baserad på den relativa andelen av koncernbolagens bidrag till resultatet och de skattesatser som gäller i de berörda länderna.
Not 10 Ersättning till revisorer1
| 2019 PwC |
2018 KPMG |
|---|---|
| 6 | 5 |
| 0 | 0 |
| 0 | 0 |
| 0 | 1 |
| 0 | 1 |
| 6 | 6 |
1) Fram till och med räkenskapsåret 2018 var KPMG utsedd revisor för koncernen. Från räkenskapsåret 2019 är PwC utsedd revisor för koncernen.
Med revisionsarvode avses arvode för granskning av koncernredovisning, lagstadgad revision av moder- och dotterbolag, bokföringen samt styrelsens och VDs förvaltning.
I N A N S I E L
FO R M ATI O N
Not 11 Immateriella anläggningstillgångar
Se not 1 (XII) och (XVI) för redovisningsprinciper.
| Mkr | Varumärken | Goodwill | Programvara | Övriga immateriella anläggnings tillgångar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari 2018 | |||||
| Förvärv eller upparbetat värde | 3 098 | 2 484 | 276 | 184 | 6 042 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | – 53 | –223 | –206 | –70 | – 552 |
| Redovisat värde den 1 januari 2018 | 3 045 | 2 261 | 70 | 114 | 5 490 |
| Förändringar under 2018 | |||||
| Investeringar | – | – | 23 | – | 23 |
| Avskrivningar | – | – | –34 | –12 | – 46 |
| Effekt av rörelseförvärv | – | 6 | – | – | 6 |
| Valutakursdifferenser | 62 | 86 | 4 | 1 | 153 |
| Summa | 62 | 92 | –7 | –11 | 136 |
| 31 december 2018 | |||||
| Förvärv eller upparbetat värde | 3 160 | 2 586 | 291 | 158 | 6 195 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | – 53 | –233 | –228 | – 55 | – 569 |
| Redovisat värde den 31 december 2018 | 3 107 | 2 353 | 63 | 103 | 5 626 |
| Förändringar under 2019 | |||||
| Investeringar | – | – | 19 | – | 19 |
| Avskrivningar | – | – | –32 | –11 | – 43 |
| Nedskrivningar | – | – | – | –2 | –2 |
| Överföring från anläggningstillgångar | – | – | 1 | – | 1 |
| Valutakursdifferenser | 33 | 47 | 2 | 1 | 83 |
| Summa | 33 | 47 | –10 | –12 | 58 |
| 31 december 2019 | |||||
| Förvärv eller upparbetat värde | 3 198 | 2 638 | 315 | 136 | 6 287 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | – 58 | –238 | –262 | – 45 | – 603 |
| Redovisat värde den 31 december 2019 | 3 140 | 2 400 | 53 | 91 | 5 684 |
| Beräknad ekonomisk nyttjandeperiod | Obestämbar | Obestämbar | 3–5 år | 5 år – |
I det bokförda värdet för programvara ingår ett belopp för programvara under utveckling på 10 Mkr (10).
Övriga immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av aktiverade kundlistor och fördelar från rätten till fri elleverans.
Nedskrivningsprövning av goodwill och varumärken
Goodwill och varumärken genererar inte kassaflöden som är oberoende av andra tillgångar, varför dessa fördelas till den kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter som förväntas ha störst nytta av tillgången. En kassagenererande enhet är den lägsta nivå till vilken en tillgång som genererar kassaflöde oberoende av andra tillgångar kan fördelas. En grupp av kassagenererande enheter är aldrig större än ett rörelsesegment.
Det beräknade återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter och grupper av kassagenererande enheter har fastställts på basis av nyttjandevärden. Beräkningarna bygger på kassaflödesprognoser före skatt för tre år, baserade på en av koncernledningen fastställd budget med hänsyn tagen till tillgångsspecifika risker. Kassaflöden bortom tre år extrapoleras med hjälp av en genomsnittlig framtida tillväxttakt.
De viktigaste antagandena i beräkningarna är genomsnittlig framtida tillväxttakt och diskonteringsränta före skatt. EBITDA är ett viktigt nyckeltal vid fastställande av den finansiella budgeten. Antagandena bygger på, och skiljer sig inte ifrån, tidigare erfarenheter och externa informationskällor. EBITDA bestäms vid den årliga budgetprocessen. Den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödesprognoser bortom den period som täcks av de senast gjorda budgetarna/prognoserna fastställs, om inte annat anges, genom ett antagande om att företaget kommer att växa i linje med konsumentpriser/inflation baserat på prognoser eller liknande från centralbanker. Diskonteringsräntor har fastställts med hjälp av CAPM (capital asset pricing-modellen). Den genomsnittliga tillväxträntan är i linje med koncernens långsiktiga mål för organisk tillväxt samt ledningens bedömning.
Obestämbar
Dessa antaganden har använts för analys av samtliga kassagenererande enheter och grupper av kassagenererande enheter vid nedskrivningsprövningen. Budgeterade siffror är baserade på tidigare resultat samt ledningens förväntningar på marknadens utveckling. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som använts överensstämmer med de prognoser som används inom koncernen. Den diskonteringsränta som har använts är före skatt. Den återspeglar specifika risker för branschen och särskilda risker för tillgångarna i fråga, vars uppskattade framtida kassaflöden inte har justerats.

Vid nedskrivningsprövningen har följande antaganden använts
| Genomsnittlig framtida tillväxttakt |
Diskonteringsränta före skatt |
|||
|---|---|---|---|---|
| % | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Skandinavien/ Sverige |
2,5 | 2,0 | 6,0 | 6,7 |
| Finland | 2,5 | 2,0 | 8,0 | 6,9 |
| Mitt/ Nederländerna |
2,5 | 2,0 | 7,6 | 6,9 |
| Koncernen | 2,5 | 2,0 | 5,5 | 6,8 |
Goodwill
Goodwill allokeras till en kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter som inte är större än ett rörelsesegment. Allokering har skett till de grupper av kassagenererande enheter som motsvarar de rörelsesegment som förväntas gynnas mest. De utgörs av de kommersiella organisationerna i Skandinavien, Finland och Mitt.
Allokeringen av goodwill på de olika grupperna av kassagenererande enheter
| Mkr | Skandinavien | Finland | Mitt | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| 1 januari 2018 | 937 | 1 008 | 316 | 2 261 |
| Effekt av rörelseförvärv | 6 | – | – | 6 |
| Valutakursdifferenser | 36 | 39 | 11 | 86 |
| Utgående balans 31 december 2018 | 979 | 1 047 | 327 | 2 353 |
| Valutakursdifferenser | 6 | 24 | 17 | 47 |
| Utgående balans 31 december 2019 | 985 | 1 071 | 344 | 2 400 |
Varumärken
Varumärkena ägs av den kommersiella organisation i respektive land som därmed är kassagenererande enhet. Produkterna säljs framför allt på de marknader som äger varumärkena. Om produkter säljs på andra marknader belastar varumärkesägaren denna försäljning med royaltyavgifter.
Allokering av varumärken till de olika kassagenererande enheterna
| Mkr | Sverige | Finland | Nederländerna | Övrigt (koncern tillgångar) |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari 2018 | 1 545 | 509 | 930 | 61 | 3 045 |
| Valutakursdifferenser | – | 21 | 39 | 2 | 62 |
| Utgående balans 31 december 2018 | 1 545 | 530 | 969 | 63 | 3 107 |
| Valutakursdifferenser | – | 11 | 21 | 1 | 33 |
| 31 december 2019 | 1 545 | 541 | 990 | 64 | 3 140 |
Viktiga antaganden som ligger till grund för beräkning av kassaflödesprognoser avseende aktuell period
| Viktiga antagande vid beräk | Utgångspunkt för att fastställa |
|---|---|
| ning av nyttjandevärden | värden för viktiga antaganden |
| EBITDA | Externa marknadsundersökningar avseende marknadstillväxt, historisk tillväxttakt under perioden före reces sionen etc. |
Nedskrivning av goodwill och varumärken
Nedskrivningsanalys har genomförts där det redovisade värdet för en kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter jämförs med det totala återvinningsvärdet. Inga nedskrivningar har redovisats under räkenskapsåren 2018 och 2019.
Koncerntillgångar
Koncerngemensamma tillgångar och skulder, inklusive rätten till fri elleverans och programvara under utveckling, som inte direkt kan fördelas på ett rimligt och konsekvent sätt till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter klassificeras som koncerntillgångar. En gemensam nedskrivningsprövning har gjorts där det redovisade värdet av den totala gruppen av kassagenererande enheter, inklusive den del som redovisas på koncernnivå, jämförs med det totala återvinningsvärdet.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Not 12 Materiella anläggningstillgångar
Se not 1 (XIII) och (XVI) för redovisningsprinciper.
| Mkr | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Pågående investeringar |
Tillgångar med nyttjaderätt |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari 2018 | |||||
| Investeringar eller upparbetat värde | 754 | 3 426 | 27 | – | 4 207 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –337 | –2 532 | – | – | –2 869 |
| Redovisat värde 1 januari 2018 | 417 | 894 | 27 | – | 1 338 |
| Förändringar under 2018 | |||||
| Investeringar | – | 27 | 134 | – | 161 |
| Omklassificeringar | 10 | 107 | –117 | – | – |
| Avskrivningar | –16 | –168 | – | – | –184 |
| Valutakursdifferenser | 13 | 26 | –1 | – | 38 |
| Totalt | 7 | –7 | 16 | – | 16 |
| 31 december 2018 | |||||
| Investeringar eller upparbetat värde | 790 | 3 640 | 43 | – | 4 473 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –366 | –2 753 | – | – | –3 119 |
| Redovisat värde 31 december 2018 | 424 | 887 | 43 | – | 1 354 |
| Förändringar under 2019 | |||||
| Initial tillämpning av IFRS 16 den 1 januari 2019 | – | – | – | 229 | 229 |
| Investeringar | – | 26 | 141 | 49 | 216 |
| Avyttringar | – | –1 | –1 | –1 | –3 |
| Förtida uppsägning av tillgångar med nyttjanderätt | – | – | – | –1 | –1 |
| Omklassificeringar | 8 | 95 | –103 | – | – |
| Avskrivningar | – | –1 | – | – | –1 |
| Nedskrivningar | –17 | –165 | – | –76 | –258 |
| Valutakursdifferenser | 8 | 12 | 0 | 3 | 23 |
| Totalt | –1 | –34 | 37 | 203 | 205 |
| 31 december 2019 | |||||
| Investeringar eller upparbetat värde | 813 | 3 751 | 80 | 266 | 4 910 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –390 | –2 898 | – | – 63 | –3 351 |
| Redovisat värde 31 december 2019 | 423 | 853 | 80 | 203 | 1 559 |
| Beräknad ekonomisk nyttjandeperiod | Byggnader: 20–50 år Mark: obestämbar |
3–55 år | ej tillämpligt | 1–12 år |
Koncernen hade per den 31 december 2019 avtalsenliga åtaganden för förvärv av maskiner och utrustning till ett värde av 37 Mkr (30).
Tillgångar med nyttjanderätt per tillgångskategori
| Mkr | 31 dec 2019 |
|---|---|
| Mark och byggnader | 113 |
| Fordon | 56 |
| Övrig utrustning | 34 |
| Totalt | 203 |
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Not 29 Not 30 Not 31 Not 32
Beräknad ekonomisk livslängd för maskiner och utrustning
| Beräknad ekonomisk livslängd | |
|---|---|
| Produktionslinjer | 5–35 år |
| Förpackningslinjer | 5–25 år |
| Produktionsutrustning | 5–55 år |
| IT-hårdvara | 3–5 år |
| Fasta inventarier | 5 år |
| Möbler | 5–10 år |
| Fordon i produktionen | 7–15 år |
| Fordon | 5 år |
| Övrigt | 5–10 år |
Anläggningstillgångar fördelat per land
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Sverige | 2 998 | 2 757 |
| Finland | 1 642 | 1 603 |
| Nederländerna | 1 658 | 1 567 |
| Övriga länder | 945 | 1 053 |
| Utgående balans vid årets slut | 7 243 | 6 980 |
Not 13 Skattefordringar och skatteskulder
Se not 1 (IX) och (XIV) för redovisningsprinciper. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avser bland annat skillnaden mellan det skattemässiga värdet av en definierad tillgång eller skuld och det redovisade värdet och underskottsavdraget
Förändringar av skattefordringar och skatteskulder per kategori
| Mkr | Underskotts avdrag |
Materiella anläggnings tillgångar |
Immateriella anläggnings tillgångar |
Avsättningar (inkl. pensioner) |
Övriga tillgångar och skulder |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2018 | 100 | –103 | –662 | 34 | –52 | –683 |
| Årets förändring över resultaträkningen | –40 | – 5 | 4 | 0 | –64 | –105 |
| Justeringar av skatt för tidigare perioder | –19 | 1 | 27 | 0 | 0 | 9 |
| Effekt av skattesatsförändringar | –1 | 7 | 53 | –2 | 0 | 57 |
| Valutakursdifferenser/övrigt | 4 | –3 | –23 | 9 | –3 | –16 |
| Utgående balans 31 december 2018 |
44 | –103 | –601 | 41 | –119 | –738 |
| Initial tillämpning av IFRS 16 | – | –50 | – | – | 50 | – |
| Ingående balans 1 januari 2019 | 44 | –153 | –601 | 41 | –69 | –738 |
| Årets förändring över resultaträkningen |
–17 | 11 | –13 | –3 | –20 | –42 |
| Justeringar av skatt för tidigare perioder | – 5 | –1 | 0 | 0 | 0 | – 6 |
| Effekt av skattesatsförändringar | –2 | –1 | –10 | 0 | 0 | –13 |
| Valutakursdifferenser/övrigt | 1 | –2 | – 8 | 17 | –3 | 5 |
| Utgående balans 31 december 2019 |
21 | –146 | –632 | 55 | –92 | –794 |
Uppdelning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 16 |
| Uppskjutna skatteskulder | –803 | –754 |
| Totalt | –794 | –738 |
Uppskjutna skattefordringar
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran som kan realiseras tidigast efter 12 månader |
8 | 14 |
| Uppskjuten skattefordran som kan realiseras inom 12 månader |
1 | 2 |
| Totalt | 9 | 16 |
Avdragsgilla temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Redo visade |
Ej redo visade |
Redo visade |
Ej redo visade |
|
| Avdragsgilla tem porära skillnader |
115 | – | 107 | – | |
| Underskotts avdrag |
21 | 28 | 45 | 51 | |
| Totalt | 136 | 28 | 152 | 51 |
I de länder där Cloetta har skattemässiga underskottsavdrag kan dessa överföras i ny räkning under obestämd tid.
T
K T I E N & ÄGARE
A
N A N S I E L L UTVECKLING
F I


O N
Uppskjuten skatteskuld
Uppskjuten skatteskuld avser skattepliktiga temporära skillnader mellan det skattemässiga värdet på immateriella och materiella anläggningstillgångar, pågående arbeten, lager, kundfordringar samt avsättningar och de redovisade värdena.
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld som förfaller efter mer än 12 månader |
793 | 760 |
| Uppskjuten skattefordran som förfaller inom 12 månader |
10 | – 6 |
| Totalt | 803 | 754 |
Aktuell inkomstskatt
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Aktuella skattefordringar | 6 | 6 |
| Aktuella skatteskulder | –44 | –13 |
| Totalt | –38 | –7 |
Se även not 30 för ytterligare detaljer om uppskattningar och bedömning angående pågående skatterevisioner.
Not 14 Finansiella anläggningstillgångar
Se not 1 (XV) och (XVI) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Depositioner | 2 | 1 |
| Fonderad pensionsplan i en nettotillgång | – | 2 |
| Övriga finansiella tillgångar | 5 | 8 |
| Utgående balans vid årets slut | 7 | 11 |
Det redovisade värdet på övriga långfristiga finansiella tillgångar bedöms vara en god uppskattning av det verkliga värdet.
Ingen av de redovisade långsiktiga finansiella fordringarna innehåller osäkra tillgångar. Maximal exponering för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje slag av fordringar enligt ovan. Koncernen innehar inga panter som säkerhet.
Se not 23 för ytterligare information om fonderad pensionsplaner i nettotillgång.
Not 15 Varulager
Se not 1 (XVIII) för redovisningsprinciper.
Varulager för eget bruk samt till försäljning
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 282 | 250 |
| Varor under tillverkning | 69 | 58 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 537 | 457 |
| Utgående balans vid årets slut | 888 | 765 |
Förändringar i avsättning till lagerinkurans
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| 1 januari | 20 | 12 |
| Avsättningar för värdeminskning av varulager |
–1 | 6 |
| Varulager som skrivits av som obsolet under året |
– | –2 |
| Återföring av ej nyttjade belopp | –1 | –3 |
| Effekt av rörelseförvärv | – | 6 |
| Valutakursdifferenser | 1 | 1 |
| Utgående balans vid årets slut | 19 | 20 |
Not 16 Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar
Se not 1 (XV) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Kundfordringar, brutto | 826 | 746 |
| Avskrivning för kundförluster | –3 | –1 |
| Kundfordringar, netto | 823 | 745 |
| Övriga fordringar | 47 | 47 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
58 | 46 |
| Utgående balans vid årets slut | 928 | 838 |
Förändringen av reservering för osäkra kundfordringar
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| 1 januari | 1 | 2 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | 3 | 1 |
| Avskrivna, ej indrivningsbara kundfordringar | 0 | –1 |
| Återföring av ej nyttjade belopp | – | 0 |
| Valutakursdifferenser | –1 | –1 |
| Utgående balans vid årets slut | 3 | 1 |
Cloetta Denmark ApS ingick avtal om överlåtelse av fordran, factoring, med Skandinaviska Enskilda Banken avseende en dansk kund. Som ett resultat av detta erhöll Cloetta Denmark ApS per den 31 december ett förskott på 0 MDkr (5) motsvarande 0 Mkr (6) före förfallodagen. Cloetta Denmark ApS betalar en avgift för detta baserat på 3 månaders CIBOR med en zero-floor klausul.
De individuellt nedskrivna fordringarna för vilka reserveringar har gjorts avser ej indrivningsbara fordringar som inte omfattas av kreditförsäkringar.
Åldersanalysen av kundfordringar inklusive kundförluster
| 31 dec 2019 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Bruttobelopp | Redovisad kundförlust |
Nettobelopp | Bruttobelopp | Redovisad kundförlust |
Nettobelopp |
| Löpande, ej förfallna | 694 | – | 694 | 614 | – | 614 |
| Förfallna upp till 60 dgr | 105 | – | 105 | 117 | 0 | 117 |
| Förfallna 60–90 dgr | 6 | – | 6 | 6 | 0 | 6 |
| Förfallna över 90 dgr | 21 | –3 | 18 | 9 | –1 | 8 |
| Totalt | 826 | –3 | 823 | 746 | –1 | 745 |
Övriga kortfristiga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter är inte osäkra.
Per den 31 december 2019, var kundfordringar om 132 Mkr (132) förfallna men inte nedskrivna. Dessa gäller kunder, för vilka det inte finns någon historia av sena/uteblivna betalningar.
Förlustavdrag görs baserat på individuella bedömningar av kundförluster. Baserat på historisk erfarenhet och aktuella förväntningar på framtiden förväntas inga väsentliga kreditförluster på övriga kundfordringar. Tabellen ovan visar redovisade kundförluster utifrån individuella bedömningar. Kreditförluster på övriga fordringar och upplupna intäkter bedöms vara immateriella.
Redovisade värden anses vara en god approximation av verkligt värde på kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar. Maximal exponering för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet enligt ovan. Koncernen innehar inga säkerheter för de kortfristiga fordringarna.
Koncernens kundfordringar är denominerade i följande valutor
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Euro | 287 | 275 |
| Svenska kronor | 266 | 251 |
| Danska kronor | 132 | 121 |
| Brittiska pund | 91 | 68 |
| Norska kronor | 30 | 18 |
| US dollar | 5 | 3 |
| Övriga valutor | 12 | 9 |
| Utgående balans vid årets slut | 823 | 745 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Förutbetalda IT-kostnader | 10 | 9 |
| Förutbetalda hyror, försäkringar och leasingavgifter |
8 | 9 |
| Förutbetalda personalrelaterade kostnader | 3 | 2 |
| Förutbetalda marknadsföringskostnader | 1 | 1 |
| Förutbetalning lager | 5 | 7 |
| Förutbetalda depositioner | 5 | 3 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 20 | 8 |
| Övriga upplupna intäkter | 6 | 7 |
| Utgående balans vid årets slut | 58 | 46 |
Not 17 Likvida medel
Se not 1 (XX) och (XXI) för redovisningsprinciper.
Posten likvida medel i koncernens kassaflödesanalys och balansräkning
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 579 | 551 |
| Utgående balans vid årets slut | 579 | 551 |
Alla likvida medel finns tillgängliga vid begäran.
Koncernkontot med en flervalutafunktion för Cash Pool (Global Cash Pool agreement) med Nordea Bank AB (publ) blev tillgänglig för koncernen från och med tidpunkten för förvärvet av Candyking Holding AB och dess dotterbolag. Via Svenska Handelsbanken AB (publ) har koncernen haft ett Notional Group Account (NGA) dvs ett koncernkonto (cash pool). Under 2018 skaffade koncernen en Multicurrency Zero Balancing Cash Pool (MZBCP) hos Danske Bank
A/S. I samband med att nästan alla koncernföretag ingick i MZBCP under 2019 avslutades Global Cash Pool-avtalet med Nordea Bank AB (publ) den 13 november 2019.
Global Cash Pool-avtalet NGA och MZBCP (tillsammans Cash Pool-avtal) möjliggör för Cloetta AB (publ) med dotterbolag att använda tillgängliga medel som deponerats i banken i en eller flera valutor för en effektiv likviditetshantering med dagliga betalningar i den löpande verksamheten. Koncernens Cash Pool-avtal ger möjlighet att göra uttag från konton som innehas av banken i olika valutor och i olika länder utan att tillräckliga medel anslås i respektive valuta under förutsättning att motsvarande medel sammantaget finns tillgängliga på Global Cash Pool NGA respektive MKBCP. Eventuell kreditfacilitet och/eller checkräkningskredit över dag har avtalats separat. Cash Pool-avtalen bygger samman och ansluter konton i lokala kontostrukturer i olika länder där respektive koncernföretag är underkontoinnehavare. Cash Pool-avtalen är inte anslutna till varandra.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L I
Redovisad kvittning av finansiella tillgångar och skulder på koncernkontot
| Relaterade finansiella instrument som inte kvittas |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 Mkr |
Bruttobelopp finansiella instrument |
Negativ kassabalans kvittad mot positiv balans via Cash-Pool avtal |
Nettobelopp redovisat i balansräkningen |
Nettobalans utanför Cash Pool-avtal |
Övriga lån från kreditinstitut |
Nettobelopp |
| Likvida medel | 3 229 | –2 693 | 536 | 43 | – | 579 |
| Totala tillgångar vid årets slut |
3 229 | –2 693 | 536 | 43 | – | 579 |
| Lån från kreditinstitut | 2 693 | –2 693 | – | – | 2 106 | 2 106 |
| Totala skulder vid årets slut | 2 693 | –2 693 | – | – | 2 106 | 2 106 |
Relaterade finansiella instrument som inte kvittas
| 2018 Mkr |
Bruttobelopp finansiella instrument |
Negativ kassabalans kvittad mot positiv balans via Cash-Pool avtal |
Nettobelopp redovisat i balansräkningen |
Nettobalans utanför Cash Pool-avtal |
Övriga lån från kreditinstitut |
Nettobelopp |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 1 093 | –655 | 438 | 113 | – | 551 |
| Totala tillgångar vid årets slut |
1 093 | –655 | 438 | 113 | – | 551 |
| Lån från kreditinstitut | 655 | –655 | – | – | 2 078 | 2 078 |
| Totala skulder vid årets slut | 655 | –655 | – | – | 2 078 | 2 078 |
| Not 18 | Eget kapital |
|---|---|
| -------- | -------------- |
Se not 1 (XXII) och (XXV) för redovisningsprinciper.
Kapitalhantering
Styrelsens målsättning är att upprätthålla en god finansiell ställning, som bidrar till att bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapitalet består av totalt eget kapital. Styrelsen föreslår utdelning till aktieägarna.
Långsiktigt har Cloetta för avsikt att dela ut mellan 40 och 60 procent av resultatet efter skatt. Under såväl 2019 och 2018 var ambitionen att fortsätta att använda kassaflödet till att återbetala lån, ge utdelning samt att maximera den finansiella flexibiliteten för kompletterande förvärv.
Koncernens mål med kapitalhanteringen är att trygga koncernens fortlevnad för att kunna ge avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaderna. Koncernen bedömer kapitalet utifrån nettoskuldsättning/EBITDA-kvoten. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerat med EBITDA, justerat för jämförelsestörande poster. Koncernen har definierat ett långsiktigt skuldsättningsmål på högst 2,5 ggr. Nettoskuldsättning/EBITDA-kvoten den 31 december 2019 var 2,2 gånger (2,3).
Utdelning per aktie
Årsstämmorna den 4 april 2019 respektive den 16 april 2018 godkände följande utdelningar
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Ordinarie utdelning per aktie, kr | 1,00 | 0,75 |
| Extra utdelning per aktie, kr | – | 0,75 |
| Total utdelning, Mkr | 289 | 433 |
| Ordinarie utdelning i procent av resultatet för föregående år, exklusive effekt av ned |
||
| skrivningar | 60 | 53 |
| Datum för utbetalning | april 2019 | april 2018 |
Efter räkenskapsårets utgång har styrelsen föreslagit årsstämman följande utdelning för räkenskapsåret 2019. Föreslagen utdelning är inte redovisad som skuld i balansräkningen
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ordinarie utdelning per aktie, kr | 1,00 | 1,00 |
| Total utdelning, Mkr | 289 | 289 |
Styrelsen föreslår årsstämman att av det totala resultatet i moderbolaget om 1 764 Mkr (2 015) till årsstämmans förfogande ska 289 Mkr (289) delas ut till aktieägarna och att 1 475 Mkr (1 726) ska överföras i ny räkning.
Eget kapital
Aktiekapital
Antalet aktier, emitterade och fullt betalda uppgick per den 31 december 2019 till 288 619 299 aktier (288 619 299). Antalet aktier består av 5 735 249 A-aktier (5 735 249) och 282 884 050 B-aktier (282 884 050). Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 5,00 kr. Vid kontant eller kvittningsemission äger, där nya aktier i serie A respektive B ges ut, innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna nya A- respektive B-aktier i förhållande till det aktuella innehavet på avstämningsdagen. Om emissionen endast omfattas av B-aktier äger samtliga innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna sig för nya B-aktier i förhållande till det antal aktier de äger på avstämningsdagen. Vid fondemission och vid emission av konvertibler och teckningsoptioner tillämpas motsvarande regler. Överlåtelse av A-aktie till person som tidigare inte är A-aktieägare i bolaget utlöser ett hembudsförfarande, utom när överlåtelsen skett genom bodelning, arv, testamente eller gåva till person som är närmast till arv efter givaren. Se sidan 60 för mer information.
Varken Cloetta AB (publ) eller något dotterbolag har under året innehaft eller innehar aktier i Cloetta.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Omräkningsreserv
Reserven består av kursvinster och -förluster som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella räkenskaper i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Detta inkluderar valutakursdifferenser på monetära poster avseende fordran på eller skuld till en utlandsverksamhet, för vilken avräkning inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid.
Balanserat resultat
Balanserat resultat utgörs av summan av årets resultat och resultat från tidigare år.
Förändringar i eget kapital
För upplysning om förändring av eget kapital för koncernen hänvisas till Förändringar i eget kapital, koncernen på sidan 94.
Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (Säkring av nettoinvestering)
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för investeringar i varumärken i Cloetta Ireland Ltd., Cloetta Suomi Oy, Cloetta Holland B.V. och Cloetta Slovakia s.r.o. Se not 1 (XVII) för mer information om tillämpad säkringsredovisning.
Aktiebaserade ersättningar
Se not 23 för detaljer om Aktiebaserade ersättningar.
Not 19 Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier.
Beräkningen av resultat per aktie före och efter utspädning baserar sig på följande resultat hänförligt till aktieägarna samt antal aktier
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till aktie ägarna före och efter utspädning, Mkr |
498 | 483 |
| Antal emitterade aktier den 1 januari |
288 619 299 | 288 619 299 |
| Effekt i antal aktier av terminskon trakt för återköp av egna aktier |
–2 040 904 | –2 126 886 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning |
286 578 395 | 286 492 413 |
| Effekt i antal aktier av aktierelaterade ersättningar |
145 654 | 157 657 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning |
286 724 049 | 286 650 070 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr |
1,74 | 1,69 |
| Resultat per aktie efter utspäd ning, kr |
1,74 | 1,68 |
Cloetta har ingått långsiktiga terminskontrakt för att uppfylla sitt framtida åtagande att erbjuda aktier till deltagarna i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammen. I not 21 finns en tabell som visar förändringarna i avtalen från den 1 januari 2018.
Not 20 Lån
Se not 1 (XXVI) och (XXVII) för redovisningsprinciper.
| 31 dec 2019 Mkr |
Återstående löptid < 1 år |
Återstående löptid 1–2 år |
Återstående löptid 2–5 år |
Återstående löptid > 5 år |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Lån från kreditinstitut | 1 306 | 800 | – | – | 2 106 |
| Kapitaliserade transaktionskostnader | 0 | –1 | – | – | –1 |
| Företagscertifikat | 499 | – | – | – | 499 |
| Upplupen ränta | 1 | – | – | – | 1 |
| Leasingskulder | 64 | 52 | 83 | 5 | 204 |
| Utgående balans vid årets slut | 1 870 | 851 | 83 | 5 | 2 809 |
| 31 dec 2018 Mkr |
Återstående löptid < 1 år |
Återstående löptid 1–2 år |
Återstående löptid 2–5 år |
Återstående löptid > 5 år |
Totalt |
| Lån från kreditinstitut | – | 1 278 | 800 | – | 2 078 |
| Kapitaliserade transaktionskostnader | –1 | –1 | –1 | – | –3 |
| Företagscertifikat | 500 | – | – | – | 500 |
| Upplupen ränta | 1 | – | – | – | 1 |
| Utgående balans vid årets slut | 500 | 1 277 | 799 | – | 2 576 |
Cloetta har en option att förlänga de kortfristiga lånen från kreditinstitut om 1 306 Mkr under ytterligare två år. Se not 26 för koncernens avtalade icke-diskonterade kassaflöden som betalas för finansiella skulder, inklusive räntebetalningar. BOLAGS-STYRNINGS-RAPPORTL O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
Sammanställning av förändring av skulder och kassaflöden hänförligt från finansieringsverksamheten
| Mkr | Långfristiga lån | Kortfristiga lån | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2018 | 1 715 | 999 | 2 714 |
| Förändringar från finansiellt kassaflöde | |||
| Upptagna lån | – | 163 | 163 |
| Betalda transaktionskostnader | – 4 | – | – 4 |
| Återbetalning av lån | –519 | –360 | –879 |
| Upptagna lån företagscertifikat | – | 999 | 999 |
| Återbetalning lån företagscertifikat | – | – 500 | –500 |
| Summa förändringar finansiellt kassaflöde | –523 | 302 | –221 |
| Övriga förändringar | |||
| Avskrivning av aktiverade transaktionskostnader | 5 | 3 | 8 |
| Räntekostnader, externa lån | 23 | 1 | 24 |
| Betald ränta | –23 | –1 | –24 |
| Omklassificering mellan lång- och kortfristiga lån | 800 | –800 | – |
| Valutakursdifferenser på lån | 78 | – 4 | 74 |
| Summa övriga förändringar | 883 | –801 | 82 |
| Utgående balans 31 december 2018 | 2 076 | 500 | 2 576 |
| Förändringar från finansiellt kassaflöde | |||
| Återbetalning av leasingskulder | –67 | –7 | –74 |
| Upptagna lån företagscertifikat | – | 1 557 | 1 557 |
| Återbetalning lån företagscertifikat | – | –1 558 | –1 558 |
| Summa förändringar finansiellt kassaflöde | –67 | –8 | –75 |
| Övriga förändringar | |||
| Initial tillämpning, IFRS 16 | 158 | 71 | 229 |
| Nya leasingavtal | 49 | – | 49 |
| Avskrivning av aktiverade transaktionskostnader | 1 | 1 | 2 |
| Räntekostnader, externa lån | 7 | 20 | 27 |
| Betald ränta | –7 | –20 | –27 |
| Omklassificering mellan lång- och kortfristiga lån | –1 278 | 1 278 | – |
| Valutakursdifferenser på lån | 0 | 28 | 28 |
| Summa övriga förändringar | –1 070 | 1 378 | 308 |
| Utgående balans 31 december 2019 | 939 | 1 870 | 2 809 |
Bokförda respektive verkliga värden på kort- och långfristiga lån
| Verkligt värde | Bokfört värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
| Lån från kreditinstitut |
2 106 | 2 078 | 2 106 | 2 078 |
| Företagscertifikat | 499 | 500 | 499 | 500 |
| Finansiella leasingskulder |
204 | – | 204 | – |
| Totalt | 2 809 | 2 578 | 2 809 | 2 578 |
Verkligt värde på lån från kreditinstitut motsvarar de redovisade beloppen eftersom diskonteringseffekten är obetydlig och kreditrisken inte har ändrats sedan lånen togs.
All upplåning i koncernen är exponerad för ränteförändringar och förändringar i gällande marginaler på kvartalsbasis. Företagscertifikaten utfärdas till fast ränta baserat på tillämpliga marknadsräntor vid emissionsdatum.
Leasingskulderna är effektivt säkerställda eftersom rättigheterna till de redovisade hyrda tillgångarna övergår till leasetagaren i händelse av fallissemang.
Lån från kreditinstitut
Den 22 juli 2016 ingick Cloetta ett låneavtal avseende långfristiga lån samt checkräkningskredit med en grupp av fyra banker: Danske Bank A/S, DNB Sweden AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och Svenska Handelsbanken AB (publ). Faciliteten som är i svenska kronor och euro, uppgår till ett värde av totalt 3 700 Mkr. De långfristiga lånen samt checkräkningskrediten är utan säkerheter.
Under juni 2018 ingick Cloetta ett ändringsavtal avseende befintligt låneavtal och checkräkningskrediten i kombination med att ett företagscertifikatprogram lanserades. Ändringarna i avtalen omfattade en reducering om 50 Meur (motsvarande 519 Mkr) av lånet i flera valutor och en reducering om 200 Mkr av lånet i svenska kronor. Ändringen innebar en förlängning av löptiden från tre till fyra år med möjlighet till förlängning i upp till ytterligare två år för lånet i flera valutor, en förlängning av löptiden från ett till fem år för lånet i svenska kronor, och en förlängning av löptiden för checkkrediten i flera valutor från fem till sex år. Ändringsavtalet och avtalet om checkräkningskrediten i kombination med emissionen av företagscertifikatet ledde till lägre räntemarginaler, vilket har en gynnsam inverkan på koncernens finansnetto.
Koncernens kreditfaciliteter per balansdagen är hänförliga till
| Utestående belopp | Ränta | Tillämplig marginal | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | |
| Lån i flera valutor om nominellt 125 Meur (125) |
1 306 | 1 278 | Rörlig EURIBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
Rörlig EURIBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
0,80% | 0,80% | |
| Lån i svenska kronor om nominellt 800 Mkr (800) |
800 | 800 | Rörlig STIBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
Rörlig STIBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
0,90% | 0,90% | |
| Företagscertifikat om nominellt 1 000 Mkr (1 000) |
499 | 500 | Fast påslag per emitterat certifikat |
Fast påslag per emitterat certifikat |
0,43% | 0,22% | |
| Checkräkningskredit i flera valutor om 110 Meur (105) |
– | – | Rörlig IBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
Rörlig IBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
1,00% | 1,00% | |
| Checkräkningskredit i Euro om 10 Meur (15) |
– | – | Rörlig EURIBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0,2% |
Rörlig EURIBOR + fast tillämpligt påslag, minst 0% |
0,70% | 1,00% | |
| Koncernens totala kreditfaciliteter |
2 605 | 2 578 | |||||
| Kapitaliserade transaktionskostnader |
–1 | –3 | |||||
| Leasingskulder | 204 | – | |||||
| Upplupen ränta | 1 | 1 | |||||
| Totala lån | 2 809 | 2 576 |
Per den 31 december 2019 hade koncernen outnyttjade kreditfaciliteter om 1 254 Mkr (1 227). 35 procent (35) av fast tillämpligt påslag betalas i engagemangsavgift på outnyttjad checkräkningskredit.
Samtliga lån är upptagna i euro, med undantag för lånet om 800 Mkr (800) i svenska kronor, företagscertifikatet om 499 Mkr (500) och en del av leasingskulderna till ett belopp motsvarande 108 Mkr (0).
Den effektiva räntesatsen för lån från kreditinstitut och säkerställt obligationslån uppgick till 0,74 procent (0,86).
Not 21 Finansiella derivatinstrument
Se not 1 (XVII) för redovisningsprinciper.
| 31 dec 2019 | 31 dec 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |
| Långfristigt | |||||
| Ränteswappar | – | 3 | – | 3 | |
| Långfristigt, utgående balans |
– | 3 | – | 3 | |
| Kortfristigt | |||||
| Terminskontrakt för återköp av egna aktier |
– | 65 | – | 59 | |
| Ränteswappar | – | 3 | – | 2 | |
| Valutatermins kontrakt |
– | – | 1 | – | |
| Kortfristigt, utgående balans |
– | 68 | 1 | 61 | |
| Totalt | – | 71 | 1 | 64 |
Terminskontrakt för återköp av egna aktier
Som en följd av införandet av det långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogrammet har Cloetta ingått terminskontrakt för återköp av egna aktier för att säkerställa sitt framtida åtagande att kunna erbjuda aktier till deltagarna i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammet. Terminskontrakt för återköp av egna aktier värderas till anskaffningsvärde.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
Förändringar i kontrakten sedan 1 januari 2018
| Antal aktier | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Datum | Kontrakt 1 | Kontrakt 2 | Kontrakt 3 | Kontrakt 4 | |||
| Ingående balans | 1 jan 2018 | 430 000 | 1 892 562 | – | – | ||
| Aktier till deltagarna i LTI'15 (avveckling av terminskontrakt för återköp av egna aktier) |
29 maj 2018 | – | –338 482 | – | – | ||
| Förs vidare framåt i nya terminskontrakt för återköp av egna aktier |
29 maj 2018 | –430 000 | –1 554 080 | 1 984 080 | – | ||
| Nya terminskontrakt för återköp av egna aktier | 29 maj 2018 | – | – | 7 826 | – | ||
| Utgående balans | 31 dec 2018 | – | – | 1 991 906 | – | ||
| Aktier till deltagarna i LTI'16 (avveckling av terminskontrakt för återköp av egna aktier) |
26 april 2019 | – | – | –109 369 | – | ||
| Förs vidare framåt i nya terminskontrakt för återköp av egna aktier |
11 juni 2019 | – | – | –1 882 537 | 1 882 537 | ||
| Nya terminskontrakt för återköp av egna aktier | 11 juni 2019 | – | – | – | 198 346 | ||
| Utgående balans | 31 dec 2019 | – | – | – | 2 080 883 | ||
| Pris, kr | 26,4000 | 30,9732 | 29,3886 | 31,2385 |
Se not 23 för detaljer om det aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogrammet.
Ränteswappar
Koncernen har ingått ett antal swappkontrakt för att delvis täcka ränterisken på lån nominerade i svenska kronor och euro.
De kombinerade nominella beloppen för utestående ränteswappar
| Nominellt belopp | Ränta till fast växelkurs | Löptid | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
||
| STIBOR ränteswappar | Mkr | 800 | 800 | 0,4630 % | 0,4630 % | Q1 2020 – Q4 2021 | Q1 2019 – Q4 2021 |
| EURIBOR ränteswappar | Meur | 50 | 50 | 0,1560 % | 0,1560 % | Q1 2020 – Q2 2020 | Q1 2019 – Q2 2020 |
| EURIBOR ränteswappar | Meur | – | 25 | – | 0,1560 % | – | Q1 2019 – Q4 2019 |
| EURIBOR ränteswappar | Meur | 35 | 35 | 0,3375 % | 0,3375 % | Q3 2020 – Q3 2022 | Q3 2020 – Q3 2022 |
Samtliga ränteswappar har zero floor för den rörliga delen.
Valutaterminskontrakt
Koncernen har ingått valutaterminskontrakt för säkring av valutarisken avseende USD med en löptid på kortare än ett år från balansdagen.
Valutaterminskontrakt, nominellt belopp, genomsnittlig växelkurs och återstående löptid
| Vägd genomsnittlig Nominellt belopp växelkurs |
Förfallodatum | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| SEK – USD | – | USD 4,0m | – | 8,7103 | – | 2019 |
Samtliga ränteswappar har zero floor för den rörliga delen.
Not 22 Villkorade tilläggsköpeskillingar
Se not 1 (XXIV) för redovisningsprinciper.
Den 28 april 2017 reglerades tilläggsköpeskillingen till följd av förvärvet av Candyking Holding AB och dess dotterbolag till de tidigare obligationsinnehavarna i Candyking Holding AB i utbyte mot företagsobligationer i Candyking Holding AB. Den villkorade köpeskillingen redovisades initialt till 128 Mkr. Omvärderingen redovisad över resultaträkningen under 2018 berodde på omvärderingar av försäljningsvolymerna inom lösviktsgodis och natursnack på de nordiska marknaderna, Storbritannien och Polen under 2018. Den slutgiltiga tilläggsköpeskillingen uppgick till 146 Mkr och erlades under 2019. Per den 31 december 2018 redovisades den villkorade tilläggsköpeskillingen som en del av kortfristiga skulder. Se not 25.
Förändringar i villkorade tilläggsköpeskillingar
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ingående balans den 1 januari | 142 | 138 |
| Omvärderingar redovisade i resultaträk ningen |
||
| (O)realiserade omvärderingar i villkorad tilläggsköpeskilling redovisade som admi nistrativa kostnader |
– | –21 |
| Orealiserade ränta på villkorad tilläggs köpeskilling redovisade som finansiella kostnader |
4 | 25 |
| Erlagd slutgiltig | ||
| – Erlagd slutgiltig via balansräkningen | –146 | – |
| Utgående balans den 31 december | – | 142 |
| varav återstående tid < 1 år | – | 142 |
| varav återstående tid 1–5 år | – | – |
| Verkligt värde | – | 142 |
Not 23 Pensioner och andra långfristiga personalutfästelser
Se not 1 (VI) och (XXV) för redovisningsprinciper.
Koncernbolagen använder olika pensionsplaner, såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan där koncernen betalar bestämda avgifter till en separat enhet. Koncernen har därefter ingen formell eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om det inte finns tillräckliga tillgångar för att betala alla anställda de förmåner som sammanhänger med de anställdas tjänstgöring under aktuell och tidigare perioder. En förmånsbestämd plan definierar ett pensionsbelopp som den anställde kommer att få efter pensioneringen, vanligen beroende på en eller flera faktorer som ålder, antal tjänsteår och lönenivå.
Förmånsbaserade pensioner som innehas av pensionsfonder och som inte kan tillhandahålla tillförlitlig företagsspecifik information, redovisas som om de vore avgiftsbestämda planer. I händelse av ett underskott i dessa pensionsfonder har koncernen inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda, annat än eventuellt högre framtida avgifter.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda.
Koncernen har ett antal förmånsbestämda pensionsplaner eller andra långfristiga personalutfästelser i Sverige, Nederländerna, Belgien, Finland, Tyskland och Norge.
En förmånsbestämd pensionsplan redovisas som om den vore en avgiftsbestämd plan, eftersom tillräcklig information saknas för att koncernen ska kunna redovisa planen som förmånsbestämd. Cloetta redovisar i enlighet med UFR 10, pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Tillräcklig information saknas eftersom förvaltningen av planens tillgångar inte är utformad för fördelning av tillgångarna till de deltagande företagen. Vid ett underskott i denna pensionsstiftelse har koncernen ingen skyldighet att tillhandahålla ytterligare medel, annat än högre framtida avgifter.
Månatliga premier är genomsnittliga premier, uttryckta i procent av den beräknade pensionsgrunden och bör åtminstone täcka kostnaderna för planen. Minimipensionspremien bestäms i enlighet med aktuariella och affärsmässiga beräkningar. Vid eventuell likvidation av planen tryggas ett belopp som är tillräckligt för att täcka förmånerna. I händelse av ett underskott vid tidpunkten för eventuell likvidering kommer definierade förmåner att minskas proportionellt i enlighet med artikel 134 i den nederländska pensionslagen. Den förväntade avgiften till planen under kommande år förväntas bli 37 Mkr (35), av vilka 25 Mkr (23) täcks av arbetsgivaren och 12 Mkr (12) av de anställda. Vid slutet av 2019 uppgick täckningen av pensionsfonden till 106,6 procent (112,5).
Koncernens viktigaste förmånsbestämda planer per den 31 december 2019 är: Sverige – ITP2-planen
ITP2 planen omfattar anställda födda före 1979. Förmånerna i den äldre förmånsbestämda planen ger en slutlönebaserad ålderspension. Planen är en ofonderad förmånsbestämd plan.
ITP-planen ger pension i procent av löneintervall. Ersättningen minskas proportionellt om förväntad arbetstid, inom planen är kortare än 30 år oavsett arbetsgivare. ITP-planens förmåner intjänade hos tidigare arbetsgivare är indexerade efter konsumentprisindex.
Finland – Leaf/Merijal-planen
Pensionsplanen är en frivillig pensionsplan via försäkring som bygger på slutlönen. Den etablerades den 31 december 2005 då skulder och tillgångar hos Merijal Pension Foundation och Leaf Pensionsstiftelse överfördes till Livförsäkringsaktiebolaget Pohjola.
Norge
Koncernens norska dotterbolag har en plan som är försäkrad i ett livförsäkringsbolag, vilket tillsammans med det nationella pensionssystemet ger en ålderspension på motsvarande maximalt 66 procent av slutlönen. Försäkringen omfattar även änkepension på 60 procent av ålderspensionen och barnpension om 50 procent av ålderspensionen. Försäkringen omfattar även en sjukpension om den försäkrade blir invalidiserad som motsvarar den ålderspension som den försäkrade skulle ha erhållit med sin aktuella lön.

I ER
G
R K
C L O E T
E
| STYRNINGS- RAPPORT BOLAGS- |
|---|
| ---------------------------------- |
I N A N S I E L L IFO R M ATI O N
N
F
Total avsättning till pensioner och andra långfristiga personalutfästelser
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Fonderad pensionsplan i en nettotillgång | – | 2 |
| Avsättningar för: | ||
| Pensionsförpliktelser | –499 | –419 |
| Övriga långfristiga personalutfästelser (er sättning för lång tjänstgöringstid) (OLEB) |
0 | 0 |
| Utgående balans vid årets slut | –499 | –417 |
Belopp redovisade i balansräkningen
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Fonderad pensionsplan i en nettotillgång | – | 2 |
| Utgående tillgång i balansräkning | – | 2 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 87 | 77 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –69 | –67 |
| Underskott av fonderade förpliktelser | 18 | 10 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 481 | 407 |
| Utgående skuld i balansräkningen | 499 | 417 |
Förändringen av de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna samt andra långfristiga personalutfästelser
| Mkr | Nuvärde av förpliktelsen |
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2018 | 437 | –66 | 371 |
| Aktuell kostnad för tjänstgöring | 7 | – | 7 |
| Räntekostnader/(intäkter) | 11 | –1 | 10 |
| Totalt, redovisat i resultaträkningen | 18 | –1 | 17 |
| Omvärderingar | |||
| – (Vinst)/Förlust från förändrade demografiska antaganden | 1 | – | 1 |
| – (Vinst)/Förlust från förändrade finansiella antaganden | 38 | – | 38 |
| – Kända (vinster)/förluster | 2 | – | 2 |
| Totalt, omvärderingar, redovisade i totalresultat | 41 | – | 41 |
| Valutakursdifferenser | 4 | –1 | 3 |
| Tillfört : | |||
| Tillfört från arbetsgivare | – | –15 | –15 |
| Utbetalningar | |||
| – Utbetalningar av förmåner | –16 | 16 | – |
| Utgående balans 31 december 2018 | 484 | –67 | 417 |
| Aktuell kostnad för tjänstgöring | 7 | – | 7 |
| Räntekostnader/(intäkter) | 12 | –1 | 11 |
| Totalt, redovisat i resultaträkningen | 19 | –1 | 18 |
| Omvärderingar | |||
| – Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl. belopp som ingår i räntekostnader (-intäkter) | – | –2 | –2 |
| – (Vinst)/Förlust från förändrade finansiella antaganden | 79 | – | 79 |
| – Kända (vinster)/förluster | 3 | – | 3 |
| Totalt, omvärderingar, redovisade i totalresultat | 82 | –2 | 80 |
| Valutakursdifferenser | 1 | –1 | 0 |
| Tillfört | |||
| Från arbetsgivare | – | –16 | –16 |
| Från arbetstagare | 0 | 0 | – |
| Utbetalningar | |||
| Utbetalningar av förmåner | –18 | 18 | – |
| Utgående balans 31 december 2019 | 568 | –69 | 499 |
Under 2020 beräknas koncernen betala 16 Mkr (16) till förmånsbestämda pensionsplaner.
De förmånsbestämda förpliktelserna och förvaltningstillgångarna fördelat per land
| Nuvärdet av förpliktelserna |
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna |
Förmånsbestämda förpliktelser |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
| Sverige | 477 | 402 | –14 | –15 | 463 | 387 |
| Norge | 16 | 11 | –15 | –13 | 1 | –2 |
| Finland | 34 | 34 | –28 | –27 | 6 | 7 |
| Övriga länder | 41 | 37 | –12 | –12 | 29 | 25 |
| Utgående balans vid årets slut | 568 | 484 | –69 | –67 | 499 | 417 |
Viktigaste aktuariella antagandena
| Vägd genomsnittlig ränta | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 1,45 | 2,34 |
| Årlig förväntad löneökning | 1,75 | 1,93 |
| Förväntad långsiktig indexering av pensioner |
2,15 | 2,29 |
| Långsiktigt inflationsantagande | 1,64 | 1,85 |
Antaganden om framtida dödlighet bestäms utifrån aktuariell rådgivning i enlighet med publicerad statistik och erfarenhet på respektive marknad.
Dessa antaganden resulterar i en beräknad medellivslängd i år för en pensionär som pensioneras vid 67 år för män och 62 år för kvinnor i Norge samt 65 års ålder i övriga länder
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| År | Sverige | Övriga | Sverige | Övriga |
| Pensionering efter rapport perioden |
||||
| –Män | 22 | 21 | 22 | 21 |
| –Kvinnor | 25 | 24 | 25 | 24 |
| Pensionering 20 år efter rapport perioden |
||||
| –Män | 43 | 36 | 43 | 36 |
| –Kvinnor | 45 | 41 | 45 | 41 |
Den 31 december 2019 var den vägda genomsnittliga löptiden för de förmånsbestämda förpliktelserna 19,06 år (20,11).
Känslighetsanalys av netto förmånsbestämda pensionsförpliktelser och övriga långfristiga personalförpliktelser avseende viktiga antaganden
| Påverkan på förmånsbestämd förpliktelse | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | ||||
| % | Förändring i antagande |
Ökning | Minskning | Ökning | Minskning |
| Diskonteringsränta | 1 procentenhet | –18 % | 24 % | –18 % | 23 % |
| Löneökningstakt | 1 procentenhet | 6 % | –5 % | 5 % | –5 % |
| Pensionsökningstakt | 1 procentenhet | 1 % | –1 % | 16 % | –15 % |
| % | Antagande om 1 års ökning |
Antagande om 1 års minskning |
Antagande om 1 års ökning |
Antagande om 1 års minskning |
|
| Livslängd | 4,37 % | –4,98 % | 4,04 % | –4,64 % |
Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa av antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkning av de förmånsbestämda förpliktelsernas känslighet till viktiga aktuariella antaganden används samma metod som har tillämpats som vid beräkning av den pensionsskuld som redovisas i koncernens balansräkning.
Förvaltningstillgångarna för såväl 2018 som 2019 består till 100 procent av försäkringsavtal.
Förväntad löptidsanalys av odiskonterade förmånsbestämda pensionsförpliktelser och andra långfristiga personalutfästelser, netto
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Kortare än 3 år | 0 | 0 |
| Mellan 3–7 år | – | 3 |
| Mellan 7–15 år | 107 | 95 |
| Över 15 år | 461 | 386 |
| Totalt | 568 | 484 |
Totala pensionskostnader om 18 Mkr (17) ingår i kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrativa kostnader samt finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Aktiebaserad ersättning
Aktiebaserat långsiktigt incitamentsprogram
Årsstämma har godkänt styrelsens förslag om aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram som förenar aktieägarnas intresse med koncernledningens och andra anställda nyckelpersoners intressen i syfte att säkerställa ett maximalt långsiktigt värdeskapande.
För att delta i planen krävs ett personligt aktieinnehav i Cloetta. Efter en treårig intjänandeperiod, kan deltagarna tilldelas B-aktier i Cloetta utan ersättning under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.
För att de så kallade matchningsaktierätterna ska berättiga till B-aktier i Cloetta, krävs fortsatt anställning i bolaget och ett fortsatt personligt aktieinnehav. För varje innehavd aktie kommer en matchningsaktie att tilldelas om ovanstående krav är uppfyllda. Avseende det långsiktiga incitamentsprogrammet 2019 har matchningsaktierna ersatts av prestationsaktier (A-aktier), vilka är villkorade av Cloettas genomsnittliga EBIT under intjänandeperioden.
Tilldelning av B-aktier på grundval av prestationsaktierätter förutsätter dessutom uppfyllande av två resultatmål relaterade till Cloettas EBIT och nettoförsäljning under respektive intjäningsperiod. De aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogrammen 2015 och 2016 intjänades och avslutades 2018 och 2019.
Vad gäller det aktiebaserade långsiktiga incitatmentsprogrammet från 2017 uppfylldes inte målnivåerna för det två prestationsmålen. Prestationsmålen avsåg ökning av Cloettas sammanlagda nettoförsäljningsvärde under perioden 2017–2019 samt ett EBITmål för 2019. Cloetta kommer därför vederlagsfritt att överlåta högst 97 325 aktier till deltagare som innehar matchningsaktierätter och inga aktier till deltagare som innehar av prestationsaktierätter.
Total kostnad relaterad till de ej intjänade aktierelaterade incitamentsprogrammen beräknas uppgå till 47 Mkr (49) under hela intjänandeperioden. Totala kostnader för de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammen uppgår till 4 Mkr (2) under 2019.
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING
I E L
ATI O N
Se sidan 62 för vidare beskrivning av de aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogrammen.
Terminskontrakt för återköp av egna aktier uppgår till 65 Mkr (59). Se not 21 för ytterligare detaljer om ingått terminskontrakt för återköp av egna aktier.
Förändringar i antalet aktier avseende de aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen
| Antal, tusentals aktier | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| 1 januari | 1 404 | 1 617 |
| Tilldelade i nya planer | 1 010 | 1 024 |
| Intjänade planer | –109 | –338 |
| Inlösta | –890 | –899 |
| Antal vid årets slut | 1 415 | 1 404 |
Not 24 Avsättningar
Se not 1 (XXIV) för redovisningsprinciper.
Specifikation av förändringen i avsättningar exklusive pensioner och andra långfristiga personalutfästelser
| Mkr | Om organisation |
Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| 1 januari 2018 | 3 | 5 | 8 |
| Avsättning | 27 | – | 27 |
| Utnyttjade | – 4 | – | – 4 |
| Ej utnyttjat belopp återfört | 0 | 0 | 0 |
| Valutakursdifferens | 0 | 1 | 1 |
| Utgående balans 31 december 2018 |
26 | 6 | 32 |
| Analys av totala avsättningar | |||
| Långfristiga | 9 | ||
| Kortfristiga | 23 | ||
| Utgående balans vid årets slut |
32 |
| Mkr | Om organisation |
Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| 1 januari 2019 | 26 | 6 | 32 |
| Avsättning | 4 | – | 4 |
| Utnyttjade | –21 | – | –21 |
| Ej utnyttjat belopp återfört | – 4 | –1 | – 5 |
| Valutakursdifferens | 0 | 0 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2019 |
5 | 5 | 10 |
| Analys av totala avsättningar | |||
| Långfristiga | 5 | ||
| Kortfristiga | 5 | ||
| Totalt | 10 |
Se not 23 för information om avsättningar till pensioner och andra långfristiga personalutfästelser.
Not 25 Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder
Se not 1 (XXVIII) för redovisningsprinciper.
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 492 | 544 |
| Övriga skatter och sociala avgifter | 175 | 160 |
| Pensionsskulder | 8 | 8 |
| Villkorade köpeskillingar | – | 142 |
| Övriga skulder | 33 | 19 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
519 | 469 |
| Utgående balans vid årets slut | 1 227 | 1 342 |
På grund av skuldernas kortfristiga natur motsvarar redovisade belopp för leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder verkligt värde.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 200 | 156 |
| Upplupen kundbonus och rabatter | 178 | 157 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
141 | 156 |
| Utgående balans vid årets slut | 519 | 469 |
Koncernens mål är att säkra mellan 50 och 80 procent av förväntad nettoexponering vid inköp i US dollar och brittiska pund om exponeringen är större än motsvarande 10 Meur.
Not 26 Finansiella risker och riskhantering
Koncernens verksamhet är exponerad för olika finansiella risker: marknadsrisk (inklusive valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på att hantera osäkerhet på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera möjliga ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
Finansiella risker hanteras av den centrala finansavdelningen (Group's Treasury) enligt policyer som fastställts av styrelsen. Group's Treasury identifierar, utvärderar och säkrar om möjligt finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen har beslutat om övergripande principer och ramar för riskhanteringen samt specifika policyer inom områden som valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. De viktigaste marknads- och finansiella riskerna beskrivs på nästa sida.
Marknadsrisk
Valutarisk
Koncernen är främst verksam inom Europeiska unionen och Norge. Koncernens valutarisk avser främst positioner och framtida transaktioner i euro (EUR), danska kronor (DKK), norska kronor (NOK), US-dollar (USD) och brittiska pund (GBP).
Koncernen har stora investeringar i utlandsverksamheter, vars nettotillgångar exponeras för omräkningsrisken i utländsk valuta.
Baserat på riskanalys, har styrelsen beslutat att säkra eurorelaterad valutarisk genom att ha en del av koncernens kreditfaciliteter
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
i euro. Denna säkring täcker en del av valutarisken i euro. Säkringsredovisningen (säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet) resulterade i en minskad volatilitet på finansnettot till följd av omvärdering av monetära tillgångar och skulder från och med dagen då säkringsredovisning började tillämpas. Koncernens investeringar i varumärkena i Cloetta Ireland Ltd., Cloetta Suomi Oy, Cloetta Holland B.V. och Cloetta Slovakia s.r.o. är säkrade genom denominerade nettolån i euro (bokfört värde 160 Meur (155)), vilket minskar valutaomräkningsrisken på dessa varumärken. Verkligt värde på lånet är 160 Meur (155). Lånet klassificeras som säkring av nettoinvestering. Effektiviteten i säkringen testas och dokumenteras kvartalsvis. Säkerhetseffektiviteten per den 31 december 2019 var 104 procent (101). Ingen ineffektivitet har redovisats från säkring av nettoinvestering. Effekten av säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas under övrigt totalresultat. Den 31 december ränterisk. Kreditrisk
2019 uppgick den ackumulerade effekten av säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till –229 Mkr (–205) netto efter skatt, vilket redovisas under balanserat resultat i eget kapital. Koncernens mål är att säkra mellan 50 och 80 procent av förväntad nettoexponering vid inköp i US-dollar och GBP om exponeringen är större än motsvarande 10 Meur. För att hantera den valutarisk som uppstår genom framtida affärstransaktioner samt i redovisade tillgångar och skulder, använder koncernen terminskontrakt. Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder görs i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Koncernen har ingått valutaterminskontrakt för säkring av USD med
en löptid på mindre än ett år från balansdagen. Se not 21 för information om valutaterminskontrakt. Koncernen uppfyller definierade mål för valutarisker. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 10 procent mot euron med alla andra variabler konstanta under räkenskapsåret 2019 hade årets resultat före skatt varit cirka 50 Mkr (50)
lägre/högre till följd av utländska kursvinster/förluster vid omräkning av all eurodenominerad handel i Europa samt kursförluster/ vinster vid omräkning av euro-denominerade lån.
Valutarisken för transaktionerna i andra valutor är inte signifikant då beloppen inte är av betydande omfattning för koncernen totalt.
Ränterisk
Koncernen är exponerad för ränterisk på räntebärande långfristiga och kortfristiga skulder.
Koncernen är exponerad för konsekvenserna av rörlig ränta för lånet i flera valutor om nominellt 125 Meur och lånet i svenska kronor om nominellt 800 Mkr. Vid lån till fast ränta är koncernen exponerad för marknadsrisk, vilket inte är en betydande risk för koncernen. Koncernens mål vid hanteringen av ränterisker är att ha fast ränta på mellan 50 och 80 procent av de långsiktiga lånen med en genomsnittlig löptid på 2 till 3,5 år. Koncernen uppfyller definierade mål för
Om räntan hade varit 1 procentenhet högre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 6 Mkr (5) lägre. Om räntan hade varit 1 procentenhet lägre skulle, med alla andra variabler konstanta, årets resultat före skatt varit cirka 2 Mkr (1) högre. Analysen beaktar effekterna av ränteswappar och negativa räntesatser.
Koncernen har inga betydande kreditrisker. Koncernens kunder omfattas av en kreditpolicy, där betalnings-
villkoren varierar per kund.
Kundförluster avseende kundfordringar redovisas när det finns uppenbar risk för att koncernen inte kommer att kunna erhålla det belopp som är förfallet enligt ursprungliga betalningsvillkor. Indikatorer på att en kundfordran är osäker är om kunden har väsentliga finansiella svårigheter, om det finns en sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion eller att betalning är utebliven eller försenad (mer än 30 dagar). Kundförlustens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömt framtida kassaflöde, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Det redovisade värdet för tillgången minskas genom användningen av ett konto för osäkra fordringar och förlusten redovisas i resultaträkningen under administrativa kostnader. Om en förlust är definitiv skrivs den av mot konto för osäkra fordringar.
Kreditvillkor för kunder fastställs individuellt på de olika marknaderna. Koncentrationer av kreditrisker avseende kundfordringar är begränsad, då koncernens kundbas är stor och diversifierad. Kunderna är diversifierade genom sin storlek, ursprungsland, storleken på utestående fordringar samt typ av kund. Merparten av kundfordringarna på de internationella marknaderna, Irland, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna samt mindre kunder i Finland är försäkrade via kreditriskförsäkringar. Dessutom övervakas fordringsbalansen löpande med resultatet att koncernens exponering mot osäkra fordringar är obetydlig. Enligt koncernens erfarenhet avseende indrivning av kundfordringar är kreditrisken låg på samtliga marknader
A K T I E N & ÄGARE
RISKERF I N
Koncernen använder flera banker (de oftast anlitade bankerna har rating mellan AA- och A (långfristiga) samt A-1+ och A-2 (kortfristiga)) samt har en checkräkningskredit
| Nettobalans | Checkräkningskredit | Övriga lån | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr Rating (S&P) |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
||
| Danske Bank A/S | Långfristig | A | 519 | 44 | – | – | –526 | –520 |
| Nordea | Kortfristig | A-1+ | 3 | 49 | – | – | – | – |
| Svenska Handelsbanken AB (publ) | Långfristig | AA- | 41 | 423 | – | – | –526 | –520 |
| Tatra Banka | Kortfristig | A-2 | 8 | 9 | – | – | – | – |
| Ulster Bank Ltd. | Kortfristig | A-1 | 5 | 20 | – | – | – | – |
| KBC | Kortfristig | A-1 | 1 | 0 | – | – | – | – |
| Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) |
Långfristig | A+ | 0 | 0 | – | – | –526 | –520 |
| DNB Sweden AB | Långfristig | AA- | – | – | – | – | –526 | –520 |
| Övriga banker | 1 | 7 | – | – | – | – | ||
| Utgående balans vid årets slut | 579 | 551 | – | – | –2 106 | –2 078 |
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Likviditetsrisk
Kassaflödesprognoser utförs av de operativa enheterna i koncernen och aggregeras av koncernens finansfunktion (Group Treasury). Group Treasuryfunktionen följer löpande källor och storlek på koncernens kassaflöden, utdelning, obligationslån, krediter och aktuell likviditet samt gör rullande prognoser för att säkerställa att det ständigt finns tillräcklig likviditet för att tillgodose verksamhetens behov samt utrymme på outnyttjade kreditlöften (se not 20), så att koncernen inte överskrider sina lånelimiter eller i förekommande fall andra bindande finansiella löften (finansiella covenanter) kopplade till koncernens lånefaciliteter och vilken konsekvens sådana restriktioner har eller förväntas ha på koncernens förmåga att uppfylla sina betalningsförpliktelser. Sådana prognoser beaktar koncernens lånefinansieringsplaner, finansiella covenanter, efterlevnad av
koncernens interna finansiella mål och i förekommande fall externa regelverk eller juridiska krav – som till exempel valutarestriktioner.
Koncernens Notional Group Account (NGA) och Multicurrency Zero Balancing Cash Pool (MZBCP) omfattar moderbolaget och flera koncernbolag. Överskottslikviditet hos enheter som ingår i NGA och MZBCP är tillgänglig för koncernens finansfunktion och används för koncernens interna och externa finansieringsverksamhet. Även överskottslikviditet hos enheter som inte ingår i NGA och MZBCP överförs till koncernens finansfunktion och används för koncernens interna och externa finansieringsverksamhet.
Tabellen nedan visar koncernens finansiella skulder grupperat efter relevanta löptider baserat på återstående löptid på balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen. Beloppen är odiskonterade och inkluderar räntebetalningar.
| Mkr 31 dec 2019 |
Löptid < 1 år |
Löptid 1–2 år |
Löptid 2–3 år |
Löptid 3–4 år |
Löptid 4–5 år |
Löptid >5 år |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lån från kreditinstitut | 1 320 | 806 | – | – | – | – | 2 126 |
| Företagscertifikat | 500 | – | – | – | – | – | 500 |
| Leasingskulder | 64 | 52 | 44 | 25 | 14 | 5 | 204 |
| Finansiella derivatskulder | 70 | 5 | 1 | – | – | – | 76 |
| Leverantörsskulder och andra kortfristiga skulder exklusive övriga skatteskulder och skulder sociala avgifter |
1 052 | – | – | – | – | – | 1 052 |
| Utgående balans vid årets slut | 3 006 | 863 | 45 | 25 | 14 | 5 | 3 958 |
| Mkr 31 dec 2018 |
Löptid < 1 år |
Löptid 1–2 år |
Löptid 2–3 år |
Löptid 3–4 år |
Löptid 4–5 år |
Löptid >5 år |
Totalt |
| Lån från kreditinstitut | 17 | 1 290 | 805 | – | – | – | 2 112 |
| Företagscertifikat | 505 | – | – | – | – | – | 505 |
| Finansiella derivatskulder | 63 | 4 | 4 | – | – | – | 71 |
| Leverantörsskulder och andra kortfristiga skulder exklusive övriga skatteskulder och skulder sociala avgifter |
1 185 | – | – | – | – | – | 1 185 |
| Utgående balans vid årets slut | 1 770 | 1 294 | 809 | – | – | – | 3 873 |
Hantering av kapitalrisk
Förutom vad som anges om kapitalhantering i not 18 är koncernens främsta prioritet vid kapitalstyrningen att följa de bindande finansiella löften (covenanter) som koncernen har givit i kreditavtal. Cloetta följer aktivt dessa covenanter och andra nyckeltal på kvartalsbasis. Lånavtal och checkräkningskredit, vilka är utan säkerhet
omfattar en covenant relaterad till nettoskuld/EBITDA. Covenanten har inte påverkats av ändringen av låneavtalen i juni 2018. Koncernen uppfyllde kravet i convenaten under såväl 2018 som 2019.
Not 27 Finansiella instrument – värderingskategorier och verkligt värde
Aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram
Årsstämmorna har godkänt styrelsens förslag om införande av aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram.
I enlighet med de aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogrammen erhåller koncernen tjänster från anställda för vilka de erhåller eget kapitalinstrument (aktier) som ersättning. Det verkliga värdet på de tjänster som utförs i utbyte mot aktierätter redovisas som en kostnad.
Det totala belopp som kostnadsförs bestäms av det verkliga värdet för tilldelade aktier.
- inklusive villkor om marknadens utveckling (exempelvis företagets aktiekurs) samt
- inklusive effekten av eventuella intjäningsvillkor (till exempel mål för lönsamhet och försäljningstillväxt samt fortsatt anställning under en angiven tidsperiod).
Värdering till verkligt värde
De enda poster som redovisas till verkligt värde är:
- ränteswappar och terminskontrakt i utländsk valuta som kategoriseras till nivå 2 i verkligt värdehierarkien under samtliga perioder samt
- villkorad tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Candyking Holding AB och dess dotterbolag som ursprungligen kategoriseras till nivå 3.
Verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde är ungefär lika med dess redovisade värde med undantag för terminskontraktet för återköp av egna aktier som har ett verkligt värde på 0 Mkr (skuld) och ett redovisat värdet på 65 Mkr (skuld).
Se not 23 för vidare information.
125
M Å L & ST R AT EG I ER
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
- , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
| Redovisade och verkliga värden på koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklusive deras nivåer i verkligt värde-hierarkin | ||
|---|---|---|
| -- | -- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ |
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr 31 dec 2019 |
Obligatorisk vid FVTPL |
Finansiella tillgångar till upplupet anskaff ningsvärde |
Övriga finan siella skulder till upplupet anskaffnings värde |
Totalt | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
| Finansiella tillgångar | ||||||||
| • Kundfordringar och andra fordringar exklusive övriga skattefordringar, fordring ar sociala avgifter samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
– | 832 | – | 832 | ||||
| • Likvida medel | – | 579 | – | 579 | ||||
| Totala tillgångar | – | 1 411 | – | 1 411 | – | – | – | – |
| Finansiella skulder • Lån från kreditinstitut |
– | – | 2 106 | 2 106 | ||||
| • Företagscertifikat | – | – | 499 | 499 | ||||
| • Terminskontrakt för återköp av egna aktier |
– | – | 65 | 65 | – | 0 | – | 0 |
| • Ränteswappar | 6 | – | – | 6 | – | 6 | – | 6 |
| • Leasingskulder | – | – | 204 | 204 | ||||
| • Leverantörsskulder och an dra skulder exklusive övriga skatteskulder och skulder sociala avgifter samt exklusi ve villkorade köpeskillingar |
– | – | 1 052 | 1 052 | ||||
| Totala skulder | 6 | – | 3 926 | 3 932 | – | 6 | – | 6 |
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr 31 dec 2018 |
Obligatorisk vid FVTPL |
Finansiella tillgångar till upplupet anskaff ningsvärde |
Övriga finan siella skulder till upplupet anskaffnings värde |
Totalt | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
| Finansiella tillgångar | ||||||||
| • Valutaterminskontrakt | 1 | – | – | 1 | – | 1 | – | 1 |
| • Kundfordringar och andra fordringar exklusive övriga skattefordringar, fordring ar sociala avgifter samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
– | 756 | – | 756 | ||||
| • Likvida medel | – | 551 | – | 551 | ||||
| Totala tillgångar | 1 | 1 307 | – | 1 308 | – | 1 | – | 1 |
| Finansiella skulder | ||||||||
| • Lån från kreditinstitut | – | – | 2 078 | 2 078 | ||||
| • Företagscertifikat | – | – | 500 | 500 | ||||
| • Terminskontrakt för återköp av egna aktier |
– | – | 59 | 59 | – | 11 | – | 11 |
| • Ränteswappar | 5 | – | – | 5 | – | 5 | – | 5 |
| • Leverantörsskulder och an dra skulder exklusive övriga skatteskulder och skulder sociala avgifter samt exklusi ve villkorade köpeskillingar |
– | – | 1 040 | 1 040 | ||||
| • Villkorad köpeskilling | 142 | – | – | 142 | – | – | 142 | 142 |
| Totala skulder | 147 | – | 3 677 | 3 824 | – | 16 | 142 | 158 |
Tillgångar och skulder värderade till det verkliga värdet per den 31 december 2019 respektive 2018 utgjordes av finansiella derivatinstrument och övriga kortfristiga skulder. De enda finansiella instrument som kategoriseras till nivå 3 i verkligt värde-hierarkin är villkorade köpeskillingar relaterade till förvärvet av Candyking Holding AB. Se not 22 för förändringen i den villkorade köpeskillingen.
Den 28 april 2017 redovisades den villkorade tilläggsköpeskillingen relaterad till förvärvet av Candyking Holding AB och dess dotterbolag till 128 Mkr. Det slutgiltiga beloppet uppgick till 146 Mkr och erlades under 2019. Inga överföringar mellan verkligt värde hierarkinivåerna har skett under räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Dessa värderingstekniker bygger i så hög utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata och så lite som möjligt på företagsspecifika beräkningar. Om all väsentliga data som krävs för att fastställa det verkliga värdet på ett instrument är observerbara ingår instrumentet i nivå 2. Värderingen av dessa instrument är baserad på noterade marknadspriser (priskomponent), medan de underliggande kontraktsbeloppen (volymkomponent) baseras på koncernens specifika krav. Dessa instrument ingår därför i nivå 2. Värderingen av verkligt värde avseende den villkorade tillläggsköpeskillingen kräver användning av betydande ej observerbara indata och kategoriserades ursprungligen därför till nivå 3.
Följande värderingstekniker används för att värdera de finansiella instrumenten:
- Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
- Det verkliga värdet på ränteswappar beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baserade på observerbara avkastningskurvor.
- Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas med hjälp av skillnaden mellan växelkursen på balansdagen med avtalat överenskomna valutakurser.
- Andra tekniker, som diskonterade kassaflödesanalyser, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.
Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde utifrån förväntat finansiellt resultat.
Teknik som används för att fastställa verkliga värden på nivåerna 2 och 3 samt de väsentliga observerbara indata som används
| Typ | Värderingsteknik | Väsentliga observerbara indata | Samband mellan väsentliga observerbara indata och värdering till verkligt värde |
|---|---|---|---|
| Villkorade köpeskillingar | |||
| – Villkorade köpeskillingar | Det verkliga värdet av villkorade köpeskillingar har uppskattats med utgångspunkt i Cloetta koncernens prognostiserade lösviktsgodis volym under 2018 jämfört med försäljningsmål och minimiförsäljning definierat i köpeavtalet mellan Cloetta och den tidigare ägaren samt obligationsinnehavarna. Den förväntade betalningen har diskonterats med kostnaden för eget kapital. |
Total försäljning av lösviktsgodis och natursnacks i Norden, Stor britannien och Polen under 2018. |
Det beräknade verkliga värdet skulle öka (minska) om: – Total försäljningsvolymen av lösviktsgodis och natursnacks i Norden, Storbritannien och Polen under 2018 var högre (lägre). |
| Derivatinstrument | |||
| – Ränteswappar | Värdet av ränteswappar beräknas som nuvär det av uppskattade framtida kassaflöden baserade på observerbara avkastningskurvor. |
Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |
| – Utländska valutatermins kontrakt |
Värdet av utländska valutaterminskontrakt beräknas som skillnaden mellan framtida kassaflöden i utländsk valuta omräknad till räntesatsen vid balansdagen och de framtida kassaflödena i utländsk valuta omräknade i enlighet med de växelkurser som anges i avtalen. |
Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |
| – Terminskontrakt för återköp av egna aktier |
Värdet av terminskontrakt för återköp av egna aktier beräknas som det överenskomna priset för återköp av egna aktier multiplicerat med antalet aktier som återköps vid kontraktets förfallodag. |
Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |
Se not 22 för information om värderingen av den villkorade köpeskillingen i resultaträkningen samt förändringar i villkorade tilläggsköpeskillingar.
Not 28 Närståendetransaktioner
Samtliga koncernföretag som nämns i not M8 anses vara närstående. Transaktioner mellan koncernföretag elimineras vid konsolidering.
I detta sammanhang anses förutom Cloetta ABs (publ), dotterbolag även styrelsen, koncernledningen och nyckelpersoner med betydande inflytande över koncernen samt AB Malfors Promotor med dotterbolag vara närstående. Under 2018 och 2019 har inga transaktioner skett, förutom utbetalning av utdelning, mellan Cloetta AB (publ) med dotterbolag och AB Malfors Promotor med dotterbolag.
Transaktioner med styrelseledamöter, koncernledning och andra nyckelpersoner i ledande ställning
Beträffande löner och ersättningar till styrelsen och koncernledningen hänvisas till sidorna 82–83 samt not 6. Koncernen har inga fordringar på styrelseledamöter, koncernledningen eller andra
nyckelpersoner. Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram godkändes av årsstämman under 2018 och 2019. Totalt redovisade kostnader exklusive sociala kostnader för programmen 2019 uppgår till3 Mkr (2), varav 4 Mkr (0) är relaterade till koncernledningen. De högre kostnaderna för koncernledningen jämfört med de totala kostnaderna är huvudsakligen relaterat till att nyckelpersoner har lämnat Cloetta före planens intjänandedatum.
Övriga skulder till koncernledningen och nyckelpersoner utgörs av sedvanliga personalrelaterade skulder. Förutom utbetalningar av utdelning, löner till anställda och styrelsearvoden har inga transaktioner skett mellan Cloetta AB (publ) inklusive dotterbolag och styrelseledamöter, koncernledningen eller andra nyckelpersoner.

M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
Not 29 Leasing
Se not 1 (XXIX) för redovisningsprinciper.
Redovisade kostnader för leasing
| Mkr | 31 dec 2018 |
|---|---|
| Redovisade kostnader för operationell leasing enligt IAS 17 | |
| Betalda leasingavgifter | 106 |
| Framtida årliga betalningsåtaganden för leasade tillgångar i koncernen fördelar sig enligt följande |
|
| Inom ett år | 80 |
| Mellan 1 och 5 år | 114 |
| Mer än 5 år | 8 |
| Totalt | 202 |
| Mkr | 2019 | 2018 | Redovisas i: |
|---|---|---|---|
| Redovisade kostnader för leasing enligt IFRS 16 | |||
| Räntekostnader | –3 | – | finansnettot i resultaträkningen |
| Kostnader avseende kortfristiga leasingavtal, där nyttjanderätt inte har redovisats |
–9 | – | kostnad för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader i resultaträkningen |
| Kostnader avseende leasingavtal som inte är kortfristiga men har ett lågt värde |
0 | – | kostnad för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader i resultaträkningen |
| Kostnader avseende rörliga leasingavgifter som inte ingår i leasingskulder |
–13 | – | kostnad för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader i resultaträkningen |
| Totalt kassaflöde avseende leasingavtal | –75 | – | kassaflöde från den löpande verksamheten och från finansierings verksamheten (återbetalning av leasingskulder) i kassa flödesanalysen |
Övergången från operationella leasingåtaganden den 31 december 2018 till leasingskulder den 1 januari 2019 skedde enligt nedan med hjälp av en vägd genomsnittlig marginell upplåningsränta den 1 januari 2019 om 1,49 %:
| Mkr | |
|---|---|
| Operationella leasingåtaganden per den 31 December 2018 |
202 |
| Diskonteringseffekt av marginell upplåningsränta vid övergångsdatum |
–7 |
| Diskonterad operationell leasing den 31 december 2018 |
195 |
| Leasingavtal som är kortfristiga och/eller av lågt värde samt andra avtal som inte redovisas som skuld |
–34 |
| Kontrakt omprövade som leasingkontrakt | 45 |
| Justeringar till följd av olika förlängnings och avslutningsalternativ |
19 |
| Övriga justeringar | 4 |
| Leasingskulder redovisat den 1 januari 2019 | 229 |
De leasingavtal som har redovisats i Cloettas balansräkning som ett resultat av IFRS 16 är kategoriserade som byggnader och mark (kontor och lager), fordon (bilar, gaffeltruckar och lastbilar) och övrig utrustning (t ex IT, maskiner, skrivare och kaffemaskiner).
Cloetta utnyttjar undantagen i IFRS 16 för kortfristiga leasingavtal och leasingavtal med tillgångar av lågt värde, med undantag för leasingavtal för fordon som har en återstående leasingperiod kortare än 12 månader vid övergången till IFRS 16.
För ett antal leasingavtal kan Cloetta inte på ett tillförlitligt sätt skilja leasing- och icke-leasingdelen. För dessa leasingavtal har icke-leasingdelen inkluderats i beräkningen av tillgången med nyttjanderätt.
Många leasingavtal innehåller möjligheter till förlängning eller till att avsluta kontrakten i förväg. I den mål Cloetta är rimligt säker på att möjligheten att förlänga respektive säga upp kontraktet i förväg kommer att utnyttjas återspeglas dessa möjligheter i leasingskuldens värdering.
F I N A N S I E L L UTVECKLING

F I N
N FO
| Mkr | 31 dec 2019 |
|---|---|
| Nettoskuld | |
| Nettoskuld | 2 302 |
| Justering för: IFRS 16 leasingskulder | –204 |
| Nettoskuld exklusive effekt från IFRS 16 | 2 098 |
| Sysselsatt kapital | |
| Sysselsatt kapital | 7 576 |
| Justering för: Tillgång med nyttjanderätt | –203 |
| Sysselsatt kapital exklusive effekt från IFRS 16 | 7 373 |
| Mkr | 2019 |
|---|---|
| Avskrivningar | |
| Avskrivningar | –290 |
| Justering för: Avskrivning av tillgångar med nyttjanderätt | 76 |
| Avskrivningar exklusive effekt från IFRS 16 | –214 |
| Rörelseresultat, justerat | |
| Rörelseresultat, justerat | 743 |
| Justering för: Ränta på leasingskulder | –3 |
| Rörelseresultat, justerat exklusive effekt från IFRS 16 | 740 |
| Rörelsemarginal justerad, % | |
| Rörelsemarginal justerad,% | 11,4 |
| Justering för: Ränta på leasingskulder, % | – 0,0 |
| Rörelsemarginal justerad exklusive effekt från IFRS 16, % |
11,4 |
| Rörelseresultat (EBIT) | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 727 |
| Justering för: Ränta på leasingskulder | –3 |
| Rörelseresultat (EBIT) exklusive effekt från IFRS 16 | 724 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal), % | |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal),% | 11,2 |
| Justering för: Ränta på leasingskulder, % | 0,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal) exklusive effekt från IFRS 16, % |
11,2 |
| EBITDA, justerad | |
| EBITDA, justerad | 1 046 |
| Justering för: Avskrivning av tillgångar med nyttjanderätt och ränta på leasingskulder |
–79 |
| EBITDA, exklusive effekt från IFRS 16 | 967 |
| EBITDA | |
| EBITDA | 1 030 |
| Justering för: Avskrivning av tillgångar med nyttjanderätt och ränta på leasingskulder |
–79 |
| EBITDA exklusive effekt från IFRS 16 | 951 |
| Nettoskuld/EBITDA | |
| Nettoskuld exklusive effekt av IFRS 16 | 2 098 |
| EBITDA, justerad exklusive effekt av IFRS 16¹ (rullande 12 månader) |
967 |
| Nettoskuld/EBITDA exklusive effekt från IFRS 16, | 2,2 |
Nettoskuld/EBITDA exklusive effekt från IFRS 16, ggr¹ (rullande 12 månader)
| Mkr | 2019 |
|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital | |
| Avkastning på sysselsatt kapital (rullande 12 månader), % | 10,0 |
| Justering för: Tillgångar med nyttjanderätt, % | 0,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (rullande 12 måna der) exklusive effekt från IFRS 16¹, % |
10,1 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 235 |
| Justering för: Ökning av tillgångar med nyttjanderätt | –49 |
| Investeringar i anläggningstillgångar exklusive effekt från IFRS 16 |
186 |
| Soliditet | |
| Soliditet, % | 43,4 |
| Justering för: Tillgångar med nyttjanderätt, % | 1 0 |
| Soliditet exklusive effekt från IFRS 16, % | 44,4 |
| Skuldsättningsgrad | |
| Skuldsättningsgrad, % Justering för: IFRS 16 leasingskulder, % |
54,8 –4,8 |
| Skuldsättningsgrad exklusive effekt från IFRS 16, % | 50,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 724 |
| Justering för: Återbetalning av leasingskulder | –75 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive effekt från IFRS 16 |
649 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –362 |
| Justering för: Återbetalning av leasingskulder | 75 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten exklusive effekt från IFRS 16 |
–287 |
| Fritt kassaflöde | |
| Fritt kassaflöde | 538 |
| Justering för: Återbetalning av leasingskulder | –75 |
| Fritt kassaflöde exklusive effekt från IFRS 16 | 463 |
| Fritt kassaflöde i förhållande till börsvärde | |
| Fritt kassaflöde i förhållande till börsvärde (rullande 12 månader), % |
5,9 |
| Justering för: Återbetalning av leasingskulder (rullande 12 månader), %¹ |
– 0,9 |
| Fritt kassaflöde i förhållande till börsvärde (rullande 12 månader) exklusive effekt från IFRS 16, % |
5,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | 2,5 |
| Justering för: Återbetalning av leasingskulder (rullande 12 månader) |
– 0,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie exklusive effekt från IFRS 16 |
2,2 |
1) Beräknas pro forma som årliga.
Se not 12 för ytterligare detaljer om tillgångar med nyttjanderätt och not 26 om leasingskulder.
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
Not 30 Kritiska uppskattningar och bedömningar
Vid upprättande av bokslut gör koncernledningen uppskattningar och värderingar som påverkar de redovisade beloppen för tillgångar och skulder, omsättning och kostnader samt upplysningar om ansvarsförbindelser vid tidpunkten för bokslutet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar av redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår liksom kritiska bedömningar vid tilllämpningen av koncernens redovisningsprinciper diskuteras nedan. Redovisade uppskattningar och bedömningar bedöms som rimliga under rådande omständigheter.
Koncernledningen och revisionsutskottet har diskuterat utvecklingen och valet av samt upplysningarna om koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar. De uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar
I syfte att pröva nedskrivningsbehovet fördelas tillgångar till de kassagenererande enheter de hör när det inte går att bedöma nedskrivning på en enskild tillgång. Återvinningsvärdet för en tillgång jämförs med det redovisade värdet för att bedöma eventuellt nedskrivningsbehov. En tillgångs återvinningsvärde är det högre av nyttjandevärde och verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de framtida kassaflöden som en tillgång bedöms generera genom fortsatt användning i verksamheten.
Utifrån ledningens bedömningar av framtida tillväxt, diskonteringsränta före skatt och framtida kassaflöde överstiger det beräknade återvinningsvärdet för de kassagenererande grupperna Skandinavien och Mitt samt de kassagenererande enheterna Sverige, Finland och Nederländerna redovisat värde.
Det redovisade värdet av immateriella tillgångar vid periodens slut uppgår till 5 684 Mkr (5 626).
Redovisning av skatt
Som en del av arbetet med att utarbeta finansiella rapporter måste koncernen uppskatta inkomstskatten i de jurisdiktioner där koncernen är verksam. För många transaktioner och beräkningar i den löpande verksamheten är den slutliga skatten osäker då beräkningarna görs. Koncernen redovisar en skuld för beräknad skatt baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då beloppen fastställs.
Temporära skillnader mellan skatt och redovisat resultat leder till uppskjutna skattefordringar och -skulder i balansräkningen. Koncernen måste även bedöma sannolikheten för att uppskjutna skattefordringar kan komma att realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. En uppskjuten skattefordran redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att den kommer att kunna realiseras.
Redovisning av pensioner och andra förmåner efter avslutad anställning
Eftersom pensionsförmåner är förpliktelser som kommer att regleras i framtiden måste antaganden göras för att beräkna både de förmånsbestämda förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Kostnader för ersättningar till anställda efter avslutad anställning redovisas fördelade över den anställdes förväntade anställningstid, baserat på villkoren i planerna och på koncernens finansiering. För beräkning av nuvärdet av pensionsförpliktelser
och nettokostnader görs aktuariella antaganden om demografiska variabler (såsom dödlighet) och finansiella variabler (såsom framtida löneökningar). Förändringar i dessa antaganden kan ha en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, fonderingskrav och kostnadernas periodisering. Det bör noteras att om diskonteringsräntorna sjunker eller om framtida löneökningar är högre än beräknat kommer pensionsförpliktelserna att öka. För mer information om viktiga antaganden och policyer, se not 23. Redovisat värde på balansdagen uppgick till 499 Mkr (419).
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas när en kund erhåller kontroll över varor eller tjänster. Fastställande av tidpunkten för överföringen av kontrollen – vid en tidpunkt eller över tiden – och till vilket belopp som tilldelats prestationsåtagandet kräver bedömningar. För plocktjänster redovisas intäkter till det belopp som Cloetta har rätt att fakturera. Då såväl leverans av varor som plocktjänster normalt sker veckovis återspeglar denna metod bäst uppfyllandet av leverans av prestationsåtagandet plocktjänster, eftersom åtagandena överensstämmer med leverans av varor.
Leasing
Koncernen gör bedömningar för att fastställa leasingperioden för vissa leasingkontrakt, i de fall koncernen är leasetagare och det finns möjligheter till förlängning. Bedömningen om koncernen är rimligt säker på att utnyttja förlängningsmöjligheter påverkar leasingperioden, vilket väsentligt påverkar beloppen på såväl leasingskulder som redovisade tillgångar med nyttjanderätt.

Nya och ändrade redovisningsstandarder och tolkningar som tillämpas av koncernen
Ett antal nya standarder och ändringar av standarder och tolkningar trädde i kraft för redovisningsperioden som började efter 1 januari 2019. Ingen av dessa har en väsentlig påverkan på koncernens redovisning, med undantag för IFRS 16 som beskrivs nedan.
IFRS 16, Leasing, publicerades i januari 2016 och ersätter IAS 17 Leasing. Det innebär att nästan alla leasingavtal redovisas i balansräkningen, eftersom skillnaden mellan operativa och finansiella leasingavtal tagits bort. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en leasingskuld att betala leasingavgifter redovisas. De enda undantagen är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Standarden är obligatorisk för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare. Standarden påverkar redovisningen av koncernens operationella leasingavtal. Cloetta har valt den modifierade retroaktiva övergångslösningen där värdet på tillgången med nyttjanderätt är lika med leasingskulden vid övergångsdatumet. Vid beräkning av leasingskulden har diskonteringsräntor per den 1 januari 2019 använts. De leasingavtal som har redovisats i Cloettas balansräkning som ett resultat av IFRS 16 är kategoriserade som byggnader och mark (kontor och lager), fordon (bilar, gaffeltruckar och lastbilar) och övrig utrustning (t ex IT, maskiner, skrivare och kaffemaskiner).
Koncernen har beräknat vilken effekt den initiala tillämpningen av IFRS 16 har på koncernredovisningen, vilket beskrivs nedan. Till och med den 31 december 2018 redovisade koncernen leasingkostnader linjärt över leasingperioden och redovisade tillgångar och skulder endast i den mån det fanns en tidsskillnad mellan faktiska leasingavgifter och redovisade kostnader. Koncernen redovisade en leasingskuld om 229 Mkr och tillgångar med nyttjanderätt om 229 Mkr per
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
den 1 januari 2019. Effekten för 2019 bedöms vara en förbättring av EBITDA med 79 Mkr, ökade avskrivningar om 76 Mkr och ökade finansiella kostnader om 3 Mkr. Ingen betydande påverkan förväntas för leasingavtal i de fall koncernen är uthyrare.
Den nya redovisningsprincipen för leasing beskrivs i not 1. Vid tillämpning av IFRS 16 för första gången har koncernen använt följande praktiska lättnadsregler, tillåtna enligt standarden:
- Lita på tidigare bedömningar om att ett leasingavtal är ett förlustavtal som ett alternativ till att göra en nedskrivningsprövning. Det fanns inga sådana kontrakt den 1 januari 2019.
- Redovisa operationella leasingavtal med en återstående hyrestid kortare än 12 månader per den 1 januari 2019 som kortfristiga leasingavtal.
- Exkludera initiala direkta kostnader vid värdering av tillgångar med nyttjanderätt vid införandet.
- Efterhand fastställa leasingperioden i de fall kontrakten innehåller möjligheter att förlänga eller säga upp avtalet i förskott
Nya standarder och ändringar av standarder som ännu inte tillämpas
Ett antal nya standarder, ändringar och tolkningar av standarder träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2019. Dessa har inte tillämpats vid upprättandet av denna koncernredovisning. Ingen av dessa förväntas ha inverkan på de konsoliderade finansiella rapporterna för koncernen.
Det finns inga andra IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft som bedöms ha väsentlig inverkan på koncernen.
Not 32 Händelser efter balansdagen
Inga väsentliga händelser, utöver den ordinarie verksamheten, har inträffat efter balansdagens utgång.
Moderbolagets räkningar och noter
Moderbolagets resultaträkning
| Mkr | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 83 | 84 |
| Bruttoresultat | 83 | 84 | |
| Administrativa kostnader | M3, M4 | –105 | –93 |
| Rörelseresultat | –22 | –9 | |
| Valutadifferenser på lån och likvida medel | M5 | 7 | 4 |
| Övriga finansiella intäkter | M5 | 75 | 24 |
| Övriga finansiella kostnader | M5 | –23 | –17 |
| Finansnetto | 59 | 11 | |
| Resultat före skatt | 37 | 2 | |
| Skatt | M6 | – 5 | –2 |
| Årets resultat | 32 | 0 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
Moderbolaget
I Cloetta AB (publ) ingår främst huvudkontorsfunktion, som koncernövergripande ledning och administration.
M Å L
131
S - ,
C L
I - &
A R B E


F I N A N S I L I N FO R M ATI
Moderbolagets balansräkning
| Mkr | Not | 31 dec 2019 | 31 dec 2018 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | M7 | 6 | 6 |
| Andelar i koncernföretag | M8 | 4 884 | 4 884 |
| Fordringar från koncernbolag | M15 | 471 | 476 |
| Summa anläggningstillgångar | 5 361 | 5 366 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar från koncernbolag | M15 | 97 | 38 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2 | – | |
| Likvida medel | M9 | 0 | 0 |
| Summa omsättningstillgångar | 99 | 38 | |
| Summa tillgångar | 5 460 | 5 404 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 443 | 1 443 | |
| Överkursfond | 2 713 | 2 713 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | –952 | – 698 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | M10 | 3 204 | 3 458 |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga lån | M11 | 799 | 798 |
| Skulder till koncernbolag | M15 | 136 | 135 |
| Finansiella derivatinstrument | M12 | 2 | 3 |
| Avsättningar | 1 | 1 | |
| Summa långfristiga skulder | 938 | 937 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernbolag | M15 | 775 | 487 |
| Lån | M11 | 499 | 500 |
| Leverantörsskulder | 2 | 1 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 12 | 11 | |
| Finansiella derivatinstrument | M12 | 2 | 1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | M13 | 21 | 9 |
| Kortfristiga skatteskulder | M7 | 7 | – |
| Summa kortfristiga skulder | 1 318 | 1 009 | |
| Summa eget kapital och skulder | 5 460 | 5 404 |
Moderbolagets förändring i eget kapital
| Mkr | Aktiekapital | Överkursfond | Balanserat resultat |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital den 1 januari 2018 | 1 443 | 2 713 | –267 | 3 889 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | 0 | 0 |
| Årets totalresultat 2018 | – | – | 0 | 0 |
| Transaktioner med bolagets ägare | ||||
| Aktierelaterade ersättningar | – | – | 2 | 2 |
| Utdelning | – | – | –433 | –433 |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | – | – | –431 | –431 |
| Utgående kapital den 31 december 2018 | 1 443 | 2 713 | –698 | 3 458 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | 32 | 32 |
| Årets totalresultat 2019 | – | – | 32 | 32 |
| Transaktioner med bolagets ägare | ||||
| Aktierelaterade ersättningar | – | – | 3 | 3 |
| Utdelning | – | – | –289 | –289 |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | – | – | –286 | –286 |
| Utgående kapital den 31 december 2019 | 1 443 | 2 713 | –952 | 3 204 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
Det egna kapitalet är i sin helhet hänförligt moderbolagets aktieägare.
133
Moderbolagets kassaflödesanalys
| Mkr | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | –22 | –9 | |
| Orealiserade valutakursvinster/förluster | – | –1 | |
| Betald ränta | –15 | –10 | |
| Betald inkomstskatt | –1 | –1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–38 | –21 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar | –7 | 27 | |
| Förändring av rörelseskulder | 342 | 130 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 297 | 136 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten |
297 | 136 | |
| Finansiering | |||
| Återbetalning av räntebärande lån | –1 558 | –700 | |
| Upptagna lån (netto efter transaktionskostnader) | 1 557 | 1 000 | |
| Övrigt | – | 1 | |
| Utdelning till aktieägare | –289 | –433 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –290 | –132 | |
| Årets kassaflöde | 7 | 4 | |
| Likvida medel vid periodens början | M9 | 0 | 0 |
| Årets kassaflöde | 7 | 4 | |
| Valutakursdifferens | –7 | – 4 | |
| Likvida medel vid årets slut | M9 | 0 | 0 |
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
Not M1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings utgivna rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Rådets uttalanden om börsnoterade företag tillämpas också. Enligt RFR 2 ska moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. I denna rekommendation definieras undantag och krav på ytterligare upplysningar jämfört med IFRS. Bokslutet omfattar finansiell information för moderbolaget för perioden den 1 januari till den 31 december 2019.
Ändrade redovisningsstandarder
Varken reviderade IFRS eller reviderade RFR 2 ( januari 2018) som trätt i kraft den 1 januari 2019 har medfört någon praktiskt förändring av moderbolagets redovisningsprinciper.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Klassificering och presentation
Moderbolagets resultat- och balansräkning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen. Avvikelserna i förhållande till IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, avser främst finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt att det finns en separat post för avsättningar i balansräkningen.
Lånekostnader
Lånekostnader redovisas som kostnad då de uppstår och redovisas under övriga finansiella kostnader i resultaträkningen.
Koncernbidrag
Erhållna koncernbidrag redovisas under övriga finansiella intäkter i resultaträkningen. Moderbolaget redovisar koncernbidrag till koncernbolag som investeringar i aktier i koncernbolag i balansräkningen.
Aktieinnehav i koncernbolag
Aktieinnehav i koncernföretag redovisas till anskaffningskostnader. Transaktionskostnader är inkluderade i det redovisade värdet av aktieinnehavet.
Utdelning
Anteciperad utdelning från koncernbolag redovisas i de fall moderbolaget har full kontroll över och har fattat beslut om utdelningens storlek innan det publicerade sina finansiella rapporter.
Utdelningar som erhållits från koncernföretag redovisas i resultaträkningen.
Ersättningar till anställda
Omvärderingar av förmånsbestämda planer innefattar även avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive räntor och effekt av eventuellt tillgångstak, exklusive ränta. Omvärderingar redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Löneökningar beaktas inte vid beräkningen av förmånsbestämd förpliktelser och den tillämpade diskonteringsräntan fastställs av Finansinspektionen. Alla andra kostnader hänförliga till förmånsbestämda planer redovisas i resultaträkningen under administrativa kostnader då de uppstår.
Finansiella garantier
För redovisning av finansiella garantiavtal avseende koncernbolagen tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för koncernbolag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när det är sannolikt att resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet. Kostnaderna redovisas under administrativa kostnader i resultaträkningen.
Not M2 Intäkternas fördelning
Omsättningen om 83 Mkr (84) avser koncerninterna tjänster.
Intäkternas fördelning per marknad
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Sverige | 36 | 44 |
| Nederländerna | 13 | 11 |
| Finland | 5 | 7 |
| Övriga | 29 | 22 |
| Totala intäkter | 83 | 84 |
F I N A N S I E L L UTVECKLING
F I N A
N FO R
Not M3 Personalkostnader och antal anställda
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar, ledande befattningshavare |
||
| – Sverige | 21 | 17 |
| varav rörlig ersättning | ||
| – Sverige | 8 | 2 |
| Totala löner och ersättningar | 21 | 17 |
| Pensionskostnader Löner och ersättningar |
||
| – Avgiftsbestämda planer | 4 | 3 |
| – Förmånsbestämda planer | 0 | 0 |
| Totala pensionskostnader | 4 | 3 |
| Sociala avgifter, alla anställda | 9 | 6 |
| Totala pensionskostnader och andra sociala avgifter |
13 | 9 |
| Totala personalkostnader | 34 | 26 |
Se sidorna 82–83 för information om ersättning till koncernledningen.
Företagets kostnader för pensionsåtagande av de förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas under administrativa kostnader i resultaträkningen. Dessa tryggas genom kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt som också administrerar planerna.
Medelantalet anställda var 4 (4), varav ingen (0) är kvinna. Alla är anställda i Sverige.
Redovisning av könsfördelning i företagsledningen
| % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Andel kvinnor | ||
| Styrelsen | 43 | 43 |
| Koncernledningen | 17 | 13 |
Not M4 Ersättning till revisorer
| Mkr | 2019 PwC |
2018 KPMG |
|---|---|---|
| Revisionsarvode | 2 | 3 |
| Övriga arvoden | ||
| – Skatterådgivning | – | – |
| – Revisionsnära rådgivning | – | – |
| – Övrigt | 0 | 0 |
| Totala övriga arvoden | 0 | 0 |
| Total ersättning till revisorer | 2 | 3 |
För räkenskapsåret 2019 är PwC vald revisor för koncernen. För räkenskapsåret 2018 var KPMG vald revisor för koncernen.
Med revisionsarvode avses arvode för lagstadgad revision av moderbolagets räkenskaper, styrelsens och VDs förvaltning samt revision av ersättningar till koncernledningen.
Not M5 Finansnetto
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på lån och likvida medel |
7 | 4 |
| Koncernbidrag | 68 | 14 |
| Ränteintäkter koncernföretag | 7 | 10 |
| Orealiserade vinster på ränteswappar i enskild valuta |
– | – |
| Ränteintäkter på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
– | – |
| Övriga finansiella intäkter | 75 | 24 |
| Räntekostnader, externt | –10 | –9 |
| Räntekostnader koncernföretag | –7 | –1 |
| Orealiserade vinster på ränteswappar i enskild valuta |
– 4 | –3 |
| Realiserade vinster på ränteswappar i enskild valuta |
–3 | –3 |
| Övriga räntekostnader | 1 | –1 |
| Övriga finansiella kostnader | –23 | –17 |
| Finansnetto | 59 | 11 |
Not M6 Inkomstskatt
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Aktuell inkomstskatt | – 5 | –2 |
| Uppskjuten inkomstskatt | 0 | 0 |
| Total inkomstskatt | –5 | –2 |
| Årets skattekostnad motsvarar en effektiv skattesats på, % |
17,9 | 84,8 |
| Mkr | 2019 | 2018 |
| Skillnaden mellan effektiv skattesats och lagstadgad skattesats i Sverige: |
||
| Beskattningsbart resultat från ordinarie verksamhet |
37 | 2 |
|---|---|---|
| Skatt enligt relevant skattesats för moderbolaget |
– 8 | 0 |
| Ej skattemässigt avdragsgilla kostnader | 1 | –1 |
| Justeringar av skatt redovisad i tidigare perioder |
1 | – |
| Övrigt | 1 | –1 |
| Redovisad inkomstskatt, % | –5 | –2 |
| Redovisad effektiv skattesats, | 17,9 | 84,8 |
| Svensk skattesats, % | 21,4 | 22,0 |
Not M7 Uppskjuten och aktuell inkomstskatt
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avser skatteeffekten av skillnaden mellan det skattemässiga värdet av en definierad tillgång eller skuld och dess redovisade värde i de finansiella rapporterna. Uppskjuten skatt för perioden uppgick till 6 Mkr (6) och bedöms realiseras senare än 12 månader. Redovisad uppskjuten skatt innefattar avdragsgilla temporära skillnader och uppgår till 6 Mkr (6). Outnyttjade underskottsavdrag uppgick till 0 Mkr (0). Det finns inga oredovisade uppskjutna skatter.
137
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E

| Org.nr | Säte | Kapitalandel, % | Bokfört värde | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Cloetta Holland B.V. | 34221053 | Amsterdam, Nederländerna | 100 | 100 | 4 087 | 4 087 |
| Cloetta België N.V. | 0404183756 | Turnhout, Belgien | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Suomi Oy4 | 1933121-3 | Åbo, Finland | 100 | 100 | – | – |
| Candyking Finland Oy4 | 0732591-6 | Helsingfors, Finland | – | – | – | – |
| Karikkikatu Oy4 | 0723577-7 | Åbo, Finland | – | – | – | – |
| Cloetta Danmark ApS4 | 28106866 | Brøndby, Danmark | 100 | 100 | – | – |
| Candyking Danmark A/S4 | 27720390 | Randers, Danmark | – | – | – | – |
| Cloetta Norge AS4 | 987943033 | Høvik, Norway | 100 | 100 | – | – |
| Candyking Norge AS4 | 979 514 743 | Oslo, Norge | – | – | – | – |
| Cloetta Deutschland GmbH | HRB 9561 | Bocholt, Tyskland | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta USA Inc.2 | EIN 46-2706408 | Wilmington, USA | – | – | – | – |
| Cloetta Finance Holland B.V. | 20078943 | Amsterdam, Nederländerna | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Slovakia s.r.o. | 35 962 488 | Bratislava, Slovakien | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Nutisal AB | 556706-9264 | Helsingborg, Sverige | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Ireland Holding Ltd. | 544426 | Dublin, Irland | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Ireland Ltd. | 285910 | Dublin, Irland | 100 | 100 | – | – |
| Candymix Ireland Ltd. | 494493 | Dublin, Irland | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Middle East DMCC5 | DMCC156985 | Dubai, Förenade Arabemiraten | 100 | – | – | – |
| Cloetta Sverige AB8 | 556674-9155 | Malmö, Sverige | 100 | 100 | 795 | 795 |
| E out instrument AB8 | 559094-9748 | Linköping, Sverige | 100 | 100 | – | – |
| Candyking Sverige AB3 | 556319-6780 | Stockholm, Sverige | 100 | 100 | – | – |
| Pickalot AB | 556730-1857 | Stockholm, Sverige | 100 | 100 | – | – |
| Lilla Fiket AB3 | 559016-4181 | Stockholm, Sverige | – | – | – | – |
| Cloetta UK Ltd.6 | 01726257 | Hampshire, Storbritannien | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta UK Dormant Ltd.6 | 06775890 | Heysham, Storbritannien | 100 | 100 | – | – |
| FTF Sweets USA Inc.1 | 211476123 | Newark, USA | – | – | – | – |
| Candyking Poland Sp. z o.o.7 | 0000347591 | Warsaw, Polen | 100 | 100 | – | – |
| Cloetta Development AB | 556377-3182 | Linköping, Sverige | 100 | 100 | 2 | 2 |
| Totalt | 4 884 | 4 884 |
1) Den 8 februari 2017 avvecklades FTF Sweets USA Inc. Den treåriga avvecklingsperioden slutar den 8 februari 2020.
2) Den 23 maj 2017 upplöstes Cloetta USA Inc. Den treåriga avvecklingsperioden slutar den 23 maj 2020.
3) Den 1 mars 2018 fusionerades Lilla Fiket AB till Candyking Sverige AB.
4) Den 1 maj 2018 fusionerades Candyking Finland Oy och Karkkikatu Oy till Cloetta Suomi Oy, Candyking Danmark A/S till Cloetta Danmark ApS och Candyking Norge AS till Cloetta Norge AS.
5) Den 10 februari2019 införlivades Cloetta Middle East DMCC.
6) Den 1 maj 2019 namnändrades Cloetta UK Ltd till Cloetta UK Dormant Ltd och Candyking UK Ltd till Cloetta UK Ltd.
7) Den 13 februari 2019 likviderades Cloetta Poland Sp. z o.o.
8) Den 23 december 2019 E fusionerades Out Instrument AB till Cloetta Sverige AB.
Se not 1 för upplysningar om förändringar i koncernstrukturen.
| Not M9 | Likvida medel | |
|---|---|---|
Koncernen har ett Multicurrency Zero Balancing Cash Pool (MZBCP), dvs ett koncernkonto (cash pool), som innehas av Cloetta Holland B.V., varför inga likvida medel presenteras för Cloetta AB (publ).
Se not 17 för ytterligare information.
| Not M10 | Eget kapital |
|---|---|
| --------- | -------------- |
Aktiekapital
Se not 19 för upplysningar om moderbolagets aktiekapital.
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel utgörs av summan av årets resultat och balanserat resultat från föregående år. Balanserade vinstmedel inklusive överkursfond utgör det fria egna kapitalet som är tillgängligt för utdelning.
Utdelning
Årsstämmorna den 4 april 2019 respektive den 16 april 2018 godkände följande utdelningar
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Ordinarie utdelning per aktie, kr | 1,0 | 0,75 |
| Extra utdelning per aktie, kr | – | 0,75 |
| Total utdelning, Mkr | 289 | 433 |
| Ordinarie utdelning I procent av resultatet för föregående år, exklusive påverkan av nedskrivningar |
60 | 54 |
| Datum för utbetalning | april 2019 | april 2018 |
Efter räkenskapsårets utgång har styrelsen föreslagit årsstämman följande utdelning för räkenskapsåret 2019. Föreslagen utdelning är inte redovisad som skuld i balansräkningen
| Mkr | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ordinarie utdelning per aktie, kr | 1,00 | 1,00 |
| Total utdelning, Mkr | 289 | 289 |
Styrelsen föreslår att av det totala resultatet i moderbolaget om 1 764 Mkr (2 015) till årsstämmans förfogande ska 289 Mkr (289) delas ut till aktieägarna och att 1 475 Mkr (1 726) ska överföras i ny räkning.
Not M11 Lån
Moderbolagets upplåning består av lån till kreditinstitut om netto 799 Mkr (798) och 499 Mkr (500) i företagscertifikat.
Förändring av skulder och kassaflöden hänförligt från finansieringsverksamheten
| Mkr | Långfristig upplåning |
Kortfristig upplåning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans i januari 2018 |
– | 999 | 999 |
| Förändringar från finansiellt kassaflöde |
|||
| Utbetalning från företagscertifikat |
– | 999 | 999 |
| Återbetalning företagscertifikat |
– | –500 | –500 |
| Återbetalning av lån | – | –200 | –200 |
| Övriga förändringar i finansiellt kassaflöde |
–3 | 1 | –2 |
| Summa förändringar finansiellt kassaflöde |
–3 | 300 | 297 |
| Övriga förändringar | |||
| Omklassificering mellan lång- och kortfristiga lån |
799 | –799 | – |
| Avskrivning av aktiverade transaktionskostnader |
1 | – | 1 |
| Räntekostnader, externa lån | 8 | 1 | 9 |
| Betald ränta | –7 | –1 | – 8 |
| Summa övriga förändringar | 801 | –799 | 2 |
| Utgående balans 31 december 2018 |
798 | 500 | 1 298 |
| Förändringar från finansiellt kassaflöde |
|||
| Utbetalning från företagscertifikat |
– | 1 557 | 1 557 |
| Återbetalning företagscertifikat |
– | –1 558 | –1 558 |
| Återbetalning av lån | – | – | – |
| Övriga förändringar i finansiellt kassaflöde |
– | – | – |
| Summa förändringar finansiellt kassaflöde |
– | –1 | –1 |
| Övriga förändringar | |||
| Avskrivning av aktiverade transaktionskostnader |
1 | – | 1 |
| Räntekostnader, externa lån | 8 | 2 | 10 |
| Betald ränta | – 8 | –2 | –10 |
| Summa övriga förändringar | 1 | 0 | 1 |
| Utgående balans 31 december 2019 |
799 | 499 | 1 298 |
Se not 20 för upplysningar om upplåning.
Not M1 Not M2 Not M3
$$\textbf{Not M12} \qquad \textbf{Finansiellta \textbf{etervationstrunment}}$$
Finansiella derivatinstrument utgörs av en ränteswap om 4 Mkr (4), av vilket 2 Mkr (3) är långfristig.
| Upplupna kostnader Not M13 och förutbetalda intäkter |
|
|---|---|
| ------------------------------------------------------------ | -- |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgår till 21 Mkr (9) varav 13 Mkr (3) är relaterat till upplupna personalrelaterade kostnader och 8 Mkr (6) till övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Not M14 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | ||
| Borgensförbindelser till förmån för koncern bolag |
834 | 801 |
| Garantier för lån från kreditinstitut avseende koncernbolag |
1 306 | 1 278 |
| Summa eventualförpliktelser | 2 140 | 2 079 |
Bolaget har utfärdat en moderbolagsgaranti i enlighet med artikel 403, bok 2 i nederländsk civilrätt avseende Cloetta Holland B.V. och Cloetta Finance Holland B.V. Detta innebär att Cloetta AB erkänner och accepterar, med reservation för juridisk upphävande av försäkran, solidariskt ansvar för eventuella skulder till följd av rättsliga åtgärder i Cloetta Holland B.V. och Cloetta Finance Holland B.V. Eftersom sannolikheten för en sådan händelse är liten, är det inte praktiskt möjligt att beräkna de finansiella effekterna av detta. Koncernens lånefacilitet är utan säkerhet.
Not M15 Närståendetransaktioner
Moderbolagets innehav av aktier och andelar är specificerade i not M8.
Fordringar på och skulder till dotterbolag
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
|---|---|---|
| Räntebärande långfristiga fordringar | 471 | 476 |
| Räntefria kortfristiga fordringar | 97 | 38 |
| Räntebärande långfristiga skulder | –136 | –135 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | –758 | –476 |
| Räntefria kortfristiga skulder | –17 | –11 |
| Totalt | –343 | –108 |
För moderbolaget avser 83 Mkr (84) motsvarande 100 procent (100) av årets försäljning och 57 Mkr (48) motsvarande 54 procent (52) av årets inköp av transaktioner med dotterbolag inom Cloettakoncernen. Prissättningen på köpta varor och tjänster till närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor.
Den 31 december 2019 uppgick moderbolagets fordringar på dotterbolag till 568 Mkr (514) och skulder till dotterbolag till 911 Mkr (622). Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Totala kostnader exklusive sociala avgifter för de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram uppgick under 2019 till 1 Mkr (2) varav 1 Mkr (0) är relaterat till koncernledningen.
Kreditförluster på fordringar från koncernföretag har hittills aldrig uppstått och framtida kreditförluster förväntas vara oväsentliga.


O E
R K
E G

F I N A NL UTVECKLING
S I

S I E L M ATI O N
F I N A NL I N FO R
Förslag till vinstdisposition
| Till årsstämmans förfogande i moderbolaget står följande vinstmedel |
2019 |
|---|---|
| Överkursfond, kronor | 2 711 620 366 |
| Balanserat resultat, kronor | –979 881 112 |
| Årets resultat, kronor | 32 486 912 |
| Summa, kronor | 1 764 226 166 |
Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 288 619 299 kr, vilket motsvarar 1,00 kr per aktie och att vinsten balanseras i ny räkning enligt följande.
| Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras | |
|---|---|
| enligt följande | 2019 |
| Till aktieägarna utdelas, kronor | 288 619 299 |
| Till nästa år balanseras, kronor | 1 475 606 867 |
| Summa, kronor | 1 764 226 166 |
Antalet aktier uppgick per den 31 december 2019 till 288 619 299.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Den lagstadgade Hållbarhetsrapporten, vilken omfattar de områden i Cloetta AB (publ) årsredovisning vars innehåll anges i rapportens innehållsförteckning på omslagets insida fram, har godkänts för utfärdande av styrelsen.
Stockholm, 10 mars 2020
Lilian Fossum Biner Styrelsens ordförande
Lottie Knutson Ledamot
Patrick Bergander Ledamot
Alan McLean Raleigh Ledamot
Mikael Svenfelt Ledamot
Camilla Svenfelt Ledamot
Lena Grönedal Arbetstagarledamot
Mikael Aru Ledamot
Mikael Ström Arbetstagarledamot
Henri de Sauvage-Nolting Koncernchef och verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2020.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Erik Bergh Auktoriserad revisor
Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2020. Informationen i denna rapport är sådan som Cloetta AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till media för offentliggörande den 12 mars 2020, kl 08:00.
141
M Å L & ST R AT EG I ER
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Cloetta AB (publ), org.nr 556308-8144
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Cloetta AB (publ) för räkenskapsåret 1 januari 2019 till 31 december 2019 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76–89. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 1–4 och 64–140 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76–89. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Övrig upplysning
Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2018 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 12 mars 2019 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vår revisionsansats Översikt
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
R E
F I N
N FO
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den
Särskilt betydelsefullt område
Nedskrivningsprövning av immateriella tillgångar Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar livslängd utgör en väsentlig del av Cloettas balansräkning och uppgick per 31 december 2019 till 5 540 Mkr (5 460 Mkr). Bolaget gör årligen en prövning av tillgångarnas värde vilken baseras på beräkning av diskonterat framtida kassaflöde för den kassagenererande enheter där goodwill och övriga immateriella tillgångar redovisas, i enlighet med de krav som finns i IFRS. Nedskrivningstestet baseras på en hög grad av bedömningar och antaganden om framtida kassaflöden. Av not 11 och 30 framgår hur bolaget gjort sin bedömning, samt en redogörelse av viktiga antaganden samt känslighetsanalyser. De antaganden som har störst påverkan på testet är tillväxt och diskonteringsfaktorn (kapitalkostnad). Det framgår även att inget nedskrivningsbehov har identifierats baserat på de antaganden som gjorts.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 5–63 och 141–161. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om
aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
I vår revision har vi bedömt den beräkningsmodell som bolaget använt. Detta innebär bland annat, att de för värderingen mest kritiskt antagandena stämts av mot koncernens budget, strategiska plan och i förekommande fall mot extern data. Vidare har vi följt upp hur väl föregående års antaganden har uppnåtts. Vi har testat känsligheten av de viktigaste antagandena för att bedöma risken för att ett nedskrivningsbehov skulle uppstå samt bedömt riktigheten i de upplysningar som framgår i årsredovisningen.
styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Cloetta AB (publ) för räkenskapsåret 1 januari 2019 till 31 december 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76–89 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97, utsågs till Cloetta AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 4 april 2019 och har varit bolagets revisor sedan 4 april 2019.
Stockholm 10 mars 2020
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Erik Bergh Auktoriserad revisor
N A N S I E L L IFO R M ATI O N
F I N A N S I E L L UTVECKLING
Tioårsöversikt
| Mkr | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning i sammandrag | ||||||||||
| Nettoomsättning | 6 493 | 6 218 | 5 784 | 5 107 | 5 674 | 5 313 | 4 893 | 4 859 | 4 658 | 5 019 |
| Kostnad för sålda varor | – 4 112 | –3 934 | –3 678 | –3 084 | –3 463 | –3 325 | –3 081 | –3 157 | –2 911 | –3 058 |
| Bruttoresultat | 2 381 | 2 284 | 2 106 | 2 023 | 2 211 | 1 988 | 1 812 | 1 702 | 1 747 | 1 961 |
| Övriga intäkter | – | 4 | 6 | – | 0 | 5 | 12 | 13 | 1 | 16 |
| Försäljningskostnader | –1 011 | –1 025 | –972 | – 806 | –949 | – 892 | – 850 | – 888 | –915 | –992 |
| Administrativa kostnader | –643 | –603 | –613 | –582 | –591 | –524 | –556 | –702 | –473 | –471 |
| Rörelseresultat | 727 | 660 | 527 | 635 | 671 | 577 | 418 | 125 | 360 | 514 |
| Omräkningsdifferenser lån och likvida medel i utländsk valuta |
–19 | –16 | –17 | – 8 | –1 | –11 | –12 | 20 | –12 | –13 |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | 5 | 7 | 17 | 6 | 4 | 24 | 5 | 11 | 5 |
| Övriga finansiella kostnader | – 62 | – 87 | –74 | –175 | –183 | –232 | –220 | –290 | – 599 | – 634 |
| Finansnetto | –79 | –98 | –84 | –166 | –178 | –239 | –208 | –265 | –600 | –642 |
| Resultat före skatt | 648 | 562 | 443 | 469 | 493 | 338 | 210 | –140 | –240 | –128 |
| Skatt | –150 | –79 | –206 | –122 | –107 | –96 | 54 | 67 | 172 | –211 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
498 | 483 | 237 | 347 | 386 | 242 | 264 | –73 | –68 | –339 |
| Årets resultat från avyttrad verksamhet | – | – | –334 | –538 | – | – | – | – | – | – |
| Årets resultat | 498 | 483 | –97 | –191 | 386 | 242 | 264 | –73 | –68 | –339 |
| Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare |
||||||||||
| Kvarvarande verksamhet | 498 | 483 | 237 | 347 | 386 | 242 | 264 | –73 | – 68 | –339 |
| Avyttrad verksamhet | – | – | –334 | –538 | – | – | – | – | – | – |
| Totalt | 498 | 483 | –97 | –191 | 386 | 242 | 264 | –73 | –68 | –339 |
R AT EG I ER
| Mkr | 31 dec 2019 |
31 dec 2018 |
31 dec 2017 |
31 dec 2016 |
31 dec 2015 |
31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balansräkning i sammandrag | ||||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 5 684 | 5 626 | 5 490 | 5 354 | 5 948 | 5 882 | 5 252 | 5 099 | 4 811 | 4 822 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 559 | 1 354 | 1 338 | 1 700 | 1 698 | 1 667 | 1 660 | 1 611 | 1 318 | 1 333 |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 16 | 20 | 54 | 64 | 84 | 73 | 473 | 447 | 207 |
| Övriga finansiella tillgångar | 7 | 11 | 11 | 13 | 27 | 105 | 91 | 88 | 261 | 147 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 259 | 7 007 | 6 859 | 7 121 | 7 737 | 7 738 | 7 076 | 7 271 | 6 837 | 6 509 |
| Varulager | 888 | 765 | 745 | 780 | 786 | 853 | 798 | 773 | 640 | 566 |
| Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar |
928 | 838 | 881 | 988 | 975 | 1 121 | 933 | 951 | 1 051 | 1 198 |
| Kortfristig skattefordran | 6 | 6 | 8 | 36 | 3 | 3 | 0 | 4 | 2 | 1 |
| Finansiella derivatinstrument | – | 1 | 0 | 4 | 1 | 2 | – | – | – | – |
| Likvida medel | 579 | 551 | 759 | 298 | 246 | 229 | 167 | 306 | 97 | 220 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 401 | 2 161 | 2 393 | 2 106 | 2 011 | 2 208 | 1 898 | 2 034 | 1 790 | 1 985 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | – | – | – | 9 | 11 | 16 | 15 | 35 | 15 | – |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 9 660 | 9 168 | 9 252 | 9 236 | 9 759 | 9 962 | 8 989 | 9 340 | 8 642 | 8 494 |
| Eget kapital | 4 197 | 3 968 | 3 818 | 4 199 | 4 344 | 4 048 | 3 747 | 3 326 | –385 | –1 117 |
| Långfristiga lån | 939 | 2 076 | 1 715 | 2 666 | 2 612 | 2 993 | 3 096 | 2 516 | 6 077 | 6 826 |
| Uppskjuten skatteskuld | 803 | 754 | 703 | 586 | 621 | 483 | 397 | 824 | 728 | 714 |
| Finansiella derivatinstrument | 3 | 3 | 2 | 12 | 44 | 56 | 21 | 3 | 0 | 0 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | 138 | – | 43 | 147 | 2 | – | – | – |
| Pensioner och andra långfristiga perso nalutfästelser |
499 | 419 | 374 | 396 | 378 | 505 | 360 | 452 | 250 | 222 |
| Avsättningar | 5 | 9 | 5 | 22 | 10 | 16 | 7 | 11 | 24 | 29 |
| Summa långfristiga skulder | 2 249 | 3 261 | 2 937 | 3 682 | 3 708 | 4 200 | 3 883 | 3 806 | 7 079 | 7 791 |
| Kortfristiga lån | 1 870 | 500 | 999 | 2 | 344 | 423 | 212 | 747 | 747 | 642 |
| Finansiella derivatinstrument | 68 | 61 | 71 | 54 | 35 | 16 | 2 | 21 | 0 | 0 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
1 227 | 1 342 | 1 394 | 1 196 | 1 216 | 1 152 | 967 | 1 264 | 1 038 | 975 |
| Avsättningar | 5 | 23 | 3 | 64 | 57 | 65 | 79 | 79 | 60 | 78 |
| Kortfristig skatteskuld | 44 | 13 | 30 | 39 | 55 | 58 | 99 | 97 | 103 | 125 |
| Summa kortfristiga skulder | 3 214 | 1 939 | 2 497 | 1 355 | 1 707 | 1 714 | 1 359 | 2 208 | 1 948 | 1 820 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 9 660 | 9 168 | 9 252 | 9 236 | 9 759 | 9 962 | 8 989 | 9 340 | 8 642 | 8 494 |
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Nyckeltal
| Mkr | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 20111 | 20101 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 6 493 | 6 218 | 5 784 | 5 107 | 5 674 | 5 313 | 4 893 | 4 859 | 4 658 | 5 019 |
| Nettoomsättning, förändring, % | 4,4 | 7,5 | 13,3 | na | 6,8 | 8,6 | 0,7 | 4,3 | na | na |
| Organisk förändring nettoomsättning, % |
2,3 | –2,8 | –1,2 | na | 1,5 | 1,0 | –1,0 | – 4,1 | na | na |
| Bruttomarginal, % | 36,7 | 36,7 | 36,4 | 39,6 | 39,0 | 37,4 | 37,0 | 35,0 | 37,5 | 39,1 |
| Avskrivningar | –290 | –218 | –218 | –206 | –227 | –198 | –175 | –167 | –115 | –125 |
| Nedskrivningar | –11 | –12 | –11 | – 5 | – 4 | –3 | –2 | –1 | – 8 | –18 |
| Nedskrivning av övriga anläggnings tillgångar |
–2 | – | –9 | –2 | – | – | – | – | – | – |
| Rörelseresultat (EBIT), justerat | 743 | 677 | 604 | 695 | 690 | 632 | 585 | 432 | 565 | 686 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal), justerad % |
11,4 | 10,9 | 10,4 | 13,6 | 12,2 | 11,9 | 12,0 | 8,9 | 12,1 | 13,7 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 727 | 660 | 527 | 635 | 671 | 577 | 418 | 125 | 360 | 514 |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal), % | 11,2 | 10,6 | 9,1 | 12,4 | 11,8 | 10,9 | 8,5 | 2,6 | 7,8 | 10,3 |
| EBITDA, justerad | 1 046 | 907 | 833 | 906 | 921 | 833 | 762 | 600 | 688 | 829 |
| EBITDA | 1 030 | 890 | 765 | 848 | 902 | 778 | 595 | 293 | 483 | 657 |
| Vinstmarginal, % | 10,0 | 9,0 | 7,7 | 9,2 | 8,7 | 6,4 | 4,3 | –2,9 | – 5,1 | –3,3 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Rörelsekapital | 589 | 402 | 232 | 572 | 628 | 819 | 763 | 458 | 586 | 649 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 235 | 184 | 157 | 170 | 161 | 186 | 211 | 269 | 224 | 97 |
| Nettoskuld | 2 302 | 2 091 | 2 035 | 2 443 | 2 818 | 3 308 | 3 230 | 3 056 | 2 827 | 3 070 |
| Sysselsatt kapital | 7 576 | 7 027 | 6 979 | 7 329 | 7 756 | 8 041 | 7 438 | 7 066 | 6 682 | 6 575 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %² | 10,0 | 9,5 | 8,2 | 11,1 | 8,6 | 7,5 | 6,1 | 1,9 | 5,7 | na |
| Soliditet, % | 43,4 | 43,3 | 41,3 | 45,5 | 44,5 | 40,6 | 41,7 | 35,6 | – 4,5 | –13,2 |
| Skuldsättningsgrad, % | 54,8 | 52,7 | 53,3 | 58,2 | 64,9 | 81,7 | 86,2 | 91,9 | –734,3 | –274,8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11,9 | 12,2 | 6,2 | – 4,5 | 8,9 | 6,0 | 7,0 | –2,2 | na | na |
| Eget kapital per aktie, kr | 14,5 | 13,7 | 13,2 | 14,5 | 15,1 | 14,0 | 13,0 | 11,5 | na | na |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 2,2 | 2,3 | 2,4 | 2,4 | 3,0 | 4,0 | 4,2 | 4,9 | na | na |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
724 | 628 | 712 | 889 | 927 | 500 | 131 | 330 | 492 | 379 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet |
–330 | –184 | –22 | –322 | –367 | –369 | –202 | –1 506 | –335 | – 83 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet |
394 | 444 | 690 | 567 | 560 | 131 | –71 | –1 176 | 157 | 296 |
| Fritt kassaflöde | 538 | 444 | 555 | 719 | 766 | 318 | – 80 | 61 | 268 | na |
| Fritt kassaflöde i förhållande till börsvärde, % |
5,9 | 6,3 | 6,5 | 8,7 | 9,5 | 4,9 | –1,4 | 1,6 | 7,0 | na |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, kr |
2,5 | 2,2 | 2,5 | 3,1 | 3,2 | 1,7 | 0,5 | 1,1 | na | na |
1) Nyckeltal per aktie 2010 –2011 är inte representativ för den nuvarande koncernen på grund av en helt ny koncern- och kapitalstruktur före samgåendet mellan Cloetta och Leaf.
2) Avkastning på sysselsatt kapital för 2016 beräknas proforma för kvarvarande verksamhet.
3) Medelantal anställda presenteras för kvarvarande verksamhet under 2017. Antalet medarbetare 2019 har justerats efter införandet av ett nytt koncerngemensamt HR-system. Jämförelsesiffror har inte räknats om
4) Cloetta har ingått långsiktiga terminskontrakt för att uppfylla sitt framtida åtagande att erbjuda aktier till deltagarna i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammen. Tabellen i not 23 visar förändringar i kontrakten sedan januari 2017.
I ER
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 20111 | 20101 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anställda | ||||||||||
| Medelantal anställda3 | 2 629 | 2 458 | 2 467 | 2 115 | 2 583 | 2 533 | 2 472 | 2 579 | 2 192 | 2 275 |
| Nyckeltal per aktie¹ | ||||||||||
| Resultat per aktie, kr | ||||||||||
| - före utspädning4 | 1,74 | 1,69 | – 0,34 | – 0,67 | 1,35 | 0,84 | 0,92 | – 0,26 | na | na |
| - efter utspädning4 | 1,74 | 1,68 | – 0,34 | – 0,67 | 1,35 | 0,84 | 0,92 | – 0,26 | na | na |
| Resultat per aktie för kvarvarande verksamhet, kr |
||||||||||
| - före utspädning4 | 1,74 | 1,69 | 0,83 | 1,21 | 1,35 | 0,84 | 0,92 | – 0,26 | na | na |
| - efter utspädning4 | 1,74 | 1,68 | 0,83 | 1,21 | 1,35 | 0,84 | 0,92 | – 0,26 | na | na |
| Resultat per aktie för avyttrad verksamhet, kr |
||||||||||
| - före utspädning4 | – | – | –1,17 | –1,88 | – | – | – | – | – | – |
| - efter utspädning4 | – | – | –1,17 | –1,88 | – | – | – | – | – | – |
| Ordinarie utdelning per aktie, föreslagen, kr |
1,00 | 1,00 | 0,75 | 0,75 | 0,50 | – | – | – | – | – |
| Extra utdelning per aktie, kr | – | – | 0,75 | – | – | – | – | – | – | – |
| Antal aktier vid periodens slut | 288 619 299 | 288 619 299 288 619 299 288 619 299 288 619 299 288 619 299 288 619 299 288 619 299 262 137 526 | na | |||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning4 |
286 578 395 | 286 492 413 286 320 464 286 193 024 286 290 840 286 987 990 288 010 947 276 132 021 262 137 526 | na | |||||||
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning4 |
286 724 049 286 650 070 286 492 178 286 447 465 286 561 607 287 092 780 288 026 408 276 132 021 262 137 526 | na | ||||||||
| Aktiekurs vid årets slut, kr | 31,7 | 24,3 | 29,7 | 28,7 | 28,0 | 22,6 | 19,4 | 13,5 | 14,5 | 16,6 |
| Växelkurser | ||||||||||
| EUR, genomsnittlig | 10,5815 | 10,2543 | 9,6362 | 9,4700 | 9,3445 | 9,1051 | 8,6513 | 8,6958 | 9,0228 | 9,5261 |
| EUR, på balansdagen | 10,4468 | 10,2274 | 9,8210 | 9,5804 | 9,1679 | 9,3829 | 8,8630 | 8,5750 | 8,9100 | 8,9700 |
| NOK, genomsnittlig | 1,0748 | 1,0672 | 1,0324 | 1,0200 | 1,0432 | 1,0882 | 1,1071 | 1,1643 | 1,1577 | 1,1905 |
| NOK, på balansdagen | 1,0591 | 1,0294 | 0,9997 | 1,0548 | 0,9563 | 1,0439 | 1,0592 | 1,1667 | 1,1467 | 1,1493 |
| GBP, genomsnittlig | 12,0732 | 11,5917 | 10,9909 | 11,5480 | 12,8736 | 11,3118 | 10,1987 | 10,7429 | 10,4057 | 11,1030 |
| GBP, på balansdagen | 12,2788 | 11,3992 | 11,0684 | 11,1673 | 12,4835 | 12,0340 | 10,6501 | 10,5215 | 10,6668 | 10,4109 |
| DKK, genomsnittlig | 1,4173 | 1,3760 | 1,2956 | 1,2721 | 1,2529 | 1,2215 | 1,1601 | 1,1682 | 1,2112 | 1,2794 |
| DKK, på balansdagen | 1,3982 | 1,3698 | 1,3192 | 1,2888 | 1,2287 | 1,2604 | 1,1882 | 1,1495 | 1,1987 | 1,2035 |
1) Nyckeltal per aktie 2010 –2011 är inte representativ för den nuvarande koncernen på grund av en helt ny koncern- och kapitalstruktur före samgåendet mellan Cloetta och Leaf.
2) Avkastning på sysselsatt kapital för 2016 beräknas proforma för kvarvarande verksamhet.
3) Medelantal anställda presenteras för kvarvarande verksamhet under 2017. Antalet medarbetare 2019 har justerats efter införandet av ett nytt koncerngemensamt HR-system. Jämförelsesiffror har inte räknats om
4) Cloetta har ingått långsiktiga terminskontrakt för att uppfylla sitt framtida åtagande att erbjuda aktier till deltagarna i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammen. Tabellen i not 23 visar förändringar i kontrakten sedan januari 2017.
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Avstämning alternativa nyckeltal
| Mkr | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 20111 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Jämförelsestörande poster | ||||||||||
| Förvärv, integration och omstruktureringar |
–13 | –38 | –62 | –43 | –47 | –85 | –167 | na | na | na |
| varav nedskrivningar övriga anläggningstillgångar |
– | – | –9 | –2 | – | – | – | na | na | na |
| Omvärdering av villkorade köpeskillingar | – | 21 | 5 | –17 | 33 | 27 | – | na | na | na |
| Omvärdering av tillgångar som innehas för försäljning |
– | – | – | – | – 5 | – | – | na | na | na |
| Övriga jämförelsestörande poster | –3 | 0 | –20 | – | – | 3 | – | na | na | na |
| Jämförelsestörande poster* | –16 | –17 | –77 | –60 | –19 | –55 | –167 | –307 | –205 | –172 |
| * Motsvarande rad i koncernens resultaträkning: | ||||||||||
| Nettoomsättning | – | 0 | – | – | – 4 | – | – | na | na | na |
| Kostnad för sålda varor | 2 | 3 | –39 | –15 | –22 | –51 | –121 | na | na | na |
| Övriga rörelseintäkter | – | 4 | 4 | – | – | 3 | 12 | na | na | na |
| Försäljningskostnader | – 6 | –1 | – 6 | – | –12 | –7 | – 4 | na | na | na |
| Administrativa kostnader | –12 | –23 | –36 | –45 | 19 | – | –54 | – | – | – |
| Summa | –16 | –17 | –77 | –60 | –19 | –55 | –167 | –307 | –205 | –172 |
| Rörelseresultat, justerat¹ | ||||||||||
| Rörelseresultat | 727 | 660 | 527 | 635 | 671 | 577 | 418 | 125 | 360 | 514 |
| Minus: Jämförelsestörande poster | –16 | –17 | –77 | –60 | –19 | –55 | –167 | –307 | –205 | –172 |
| Rörelseresultat, justerat | 743 | 677 | 604 | 695 | 690 | 632 | 585 | 432 | 565 | 686 |
| Nettoomsättning | 6 493 | 6 218 | 5 784 | 5 107 | 5 674 | 5 313 | 4 893 | 4 859 | 4 658 | 5 019 |
| Rörelsemarginal, justerad, % | 11,4 | 10,9 | 10,4 | 13,6 | 12,2 | 11,9 | 12,0 | 8,9 | 12,1 | 13,7 |
| EBITDA, justerad¹ | ||||||||||
| Rörelseresultat | 727 | 660 | 527 | 635 | 671 | 577 | 418 | 125 | 360 | 514 |
| Minus: Avskrivning materiella anläggningstillgångar |
–290 | –218 | –218 | –206 | –227 | –198 | –175 | –167 | –115 | –125 |
| Minus: Avskrivning immateriella anläggningstillgångar |
–11 | –12 | –11 | – 5 | – 4 | –3 | –2 | –1 | – 8 | –18 |
| Minus: Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
–2 | – | –9 | –2 | – | – | – | – | – | – |
| EBITDA | 1 030 | 890 | 765 | 848 | 902 | 778 | 595 | 293 | 483 | 657 |
| Minus: Jämförelsestörande poster (exkl nedskrivningar av goodwill och varumär ken samt övriga anläggningstillgångar) |
–16 | –17 | –68 | –58 | –19 | –55 | –167 | –307 | –205 | –172 |
| EBITDA, justerad | 1 046 | 907 | 833 | 906 | 921 | 833 | 762 | 600 | 688 | 829 |
| Sysselsatt kapital1,2 | ||||||||||
| Totala tillgångar | 9 660 | 9 168 | 9 252 | 9 236 | 9 759 | 9 962 | 8 989 | 9 340 | 8 642 | 8 494 |
| Minus: Uppskjuten skatteskuld | 803 | 754 | 703 | 586 | 621 | 483 | 397 | 824 | 728 | 714 |
| Minus: Övriga långfristiga skulder | – | – | 138 | – | 43 | 147 | 2 | – | – | – |
| Minus: Långfristiga avsättningar | 5 | 9 | 5 | 22 | 10 | 16 | 7 | 11 | 24 | 29 |
| Minus: Kortfristiga avsättningar | 5 | 23 | 3 | 64 | 57 | 65 | 79 | 79 | 60 | 78 |
| Minus: Leverantörsskulder och övriga | ||||||||||
| kortfristiga skulder | 1 227 | 1 342 | 1 394 | 1 196 | 1 216 | 1 152 | 967 | 1 264 | 1 038 | 975 |
| Minus: Kortfristiga inkomstskatteskulder | 44 | 13 | 30 | 39 | 55 | 58 | 99 | 97 | 103 | 125 |
| Plus: Räntebärande övriga kortfristiga skulder |
– | – | – | – | –1 | – | – | 1 | –7 | 2 |
| Sysselsatt kapital | 7 576 | 7 027 | 6 979 | 7 329 | 7 756 | 8 041 | 7 438 | 7 066 | 6 682 | 6 575 |
| Sysselsatt kapital jämfört med motsva rande period föregående år |
7 027 | 6 979 | 5 966 | 7 756 | 8 041 | 7 438 | 7 066 | 6 682 | 6 575 | 7 543 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 7 302 | 7 003 | 6 473 | 7 543 | 7 899 | 7 740 | 7 252 | 6 874 | 6 629 | 7 059 |
1) Nyckeltal som har påverkats av IFRS16 "Leasing" per den 1 januari 2019. Jämförelsesiffror har inte räknats om. 2) Avkastning på sysselsatt kapital för 2017 har beräknats proforma för kvarvarande verksamhet.
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
L & ST R AT EG I ER
| Mkr | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 20111 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital1,2 | ||||||||||
| Rörelseresultat (rullande 12 månader) | 727 | 660 | 527 | 635 | 671 | 577 | 418 | 125 | 360 | 514 |
| Finansiella intäkter (rullande 12 månader) | 2 | 5 | 7 | 17 | 6 | 4 | 24 | 5 | 11 | 5 |
| Rörelseresultat plus finansiella intäkter (rullande 12 månader) |
729 | 665 | 534 | 652 | 677 | 581 | 442 | 130 | 371 | 519 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 7 302 | 7 003 | 6 473 | 5 879 | 7 899 | 7 740 | 7 252 | 6 874 | 6 629 | 7 059 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10,0 | 9,5 | 8,2 | 11,1 | 8,6 | 7,5 | 6,1 | 1,9 | 5,6 | 7,4 |
| Fritt kassaflöde i förhållande till börsvärde¹ |
||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten (rullande 12 månader) |
724 | 628 | 712 | 889 | 927 | 500 | 131 | 330 | 492 | na |
| Kassaflöde från investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar (rullande 12 månader) |
–186 | –184 | –157 | –170 | –161 | –182 | –211 | –269 | –224 | na |
| Fritt kassaflöde (rullande 12 månader) | 538 | 444 | 555 | 719 | 766 | 318 | –80 | 61 | 268 | na |
| Antal aktier | 288 619 299 | 288 619 299 | 288 619 299 | 288 619 299 | 288 619 299 | 288 619 299 | 288 619 299 | 288 619 299 | 262 137 526 | na |
| Fritt kassaflöde per aktie (rullande 12 månader), kr |
1,86 | 1,54 | 1,92 | 2,49 | 2,65 | 1,10 | –0,28 | 0,21 | 1,02 | na |
| Aktiekurs vid periodens slut, kr | 31,70 | 24,30 | 29,70 | 28,70 | 28,00 | 22,60 | 19,40 | 13,45 | 14,50 | na |
| Fritt kassaflöde i förhållande till bör svärde (rullande 12 månader), % |
5,9 | 6,3 | 6,5 | 8,7 | 9,5 | 4,9 | –1,4 | 1,6 | 7,0 | na |
| Nettoomsättning, förändring | ||||||||||
| Nettoomsättning | 6 493 | 6 218 | 5 784 | 5 107 | 5 674 | 5 313 | 4 893 | 4 859 | 4 658 | 5 019 |
| Nettoomsättning jämfört med motsva rande period föregående år |
6 218 | 5 784 | 5 107 | na | 5 313 | 4 893 | 4 859 | 4 658 | 5 019 | 5 486 |
| Nettoomsättning, förändring | 275 | 434 | 677 | na | 361 | 420 | 34 | 201 | –361 | –467 |
| Minus: Strukturella förändringar | 0 | 375 | 708 | na | 208 | 213 | na | na | na | na |
| Minus: Valutakursförändringar | 129 | 217 | 30 | na | 77 | 158 | na | na | na | na |
| Organisk tillväxt | 146 | –158 | –61 | na | 76 | 49 | na | na | na | na |
| Strukturella förändringar, % | – | 6,5 | 13,9 | na | 3,9 | 4,4 | na | na | na | na |
| Organisk tillväxt, % | 2,3 | –2,8 | –1,2 | na | 1,4 | 1,0 | –1,0 | – 4,1 | na | na |
1) Nyckeltal som har påverkats av IFRS16 "Leasing" per den 1 januari 2019. Jämförelsesiffror har inte räknats om.
2) Avkastning på sysselsatt kapital för 2017 har beräknats proforma för kvarvarande verksamhet.
F I N A N S I E L L UTVECKLING
F I N A NL I N FO R M
S I E L
ATI O
Hållbarhetsstyrning
Cloettas övergripande mål med hållbarhetsarbetet är att skapa förutsättningar för långsiktigt värdeskapande. För Cloetta betyder det att hantera risker och ta vara på möjligheter, ta ansvar för bolagets påverkan på människor och miljö, leva upp till omvärldens förväntningar och att växa som bolag.
Uppförandekod som utgångspunkt
Cloettas verksamhet och hållbarhetsarbete utgår från bolagets uppförandekod (Code of Conduct). Uppförandekoden innehåller principer och riktlinjer för hur Cloettas medarbetare ska leva bolagets värderingar och bete sig mot varandra liksom mot externa intressenter. Vidare innehåller uppförandekoden åtaganden avseende mänskliga rättigheter, affärsetik och antikorruption, företagets tillgångar, informationssäkerhet samt miljöansvar
Cloettas uppförandekod bygger primärt på FN:s Global Compact. Uppförandekoden uppdaterades under 2019 och den nya versionen lanseras 2020.
Policy mot korruption
Cloetta tillämpar ett antal policyer som utgår från bolagets uppförandekod, däribland en policy mot korruption och mutor. Policyn vänder sig till alla som representerar Cloetta (inklusive inhyrd personal, entreprenörers personal samt försäljningsagenter) och gäller bolagets alla aktiviteter och relationer på alla marknader. Antikorruptionspolicyn beskriver koncernens kontrollprinciper samt ger information om avvikelserapportering samt påföljder för bristande efterlevnad.
Risken för korruption bedöms inte vara betydande men är under övervakning (se sidan 152), primärt på grund av Cloettas omfattande leverantörskedja och snabba samhällsförändringar på Cloettas marknader.
Organisation
Styrelsen och VD är ytterst ansvariga för Cloettas hållbarhetsrelaterade insatser och resultat. Sedan 2018 har bolaget har ett hållbarhetsråd bestående av VD, sex koncernledningsfunktioner och hållbarhetsdirektören. Rådet ansvarar för Cloettas policyer och strategi för hållbarhet samt rapportering och kontroll av icke-finansiella risker. Tre tvärfunktionella arbetsgrupper med ansvar för att definiera implementeringsplaner, föreslå mål och ståndpunkter i specifika frågor samt identifiera risker rapporterar till hållbarhetsrådet. Utöver detta står bolagets olika funktionsägare för genomförandet av hållbarhetsagendan. Samtliga Cloettas fabriker har miljö- och arbetsmiljöansvariga.
Cloettas intressenter
Cloettas primärintressenter är kunder, konsumenter, medarbetare, aktieägare, leverantörer och samhällen. Dessa grupper är en direkt förutsättning för Cloettas långsiktiga lönsamhet. Dessutom finns ett antal andra intressenter.
Cloetta har en öppen löpande dialog med framförallt primärintressenterna utifrån respektive intressentgrupps förväntningar och krav. Företrädare för primärintressenterna bidrar regelbundet till Cloettas väsentlighetsanalys. Läs mer på sidan 14–16.

Cloettas visselblåsartjänst ger alla medarbetare möjlighet att anonymt rapportera allvarliga oegentligheter och avvikelser från Cloettas uppförandekod och affärsetiska principer. Alla rapporter behandlas konfidentiellt. Personuppgifter som rör lagöverträdelser behandlas enbart av nyckelpersoner eller personer i ledande ställning.
Under året inkom ett ärende som inte ansågs vara relevant. Frågan besvarades lokalt. Inga fall av korrupt beteende rapporterades eller upptäcktes.
Hållbarhet och affärsstrategi
Cloetta förbereder för långsiktig relevans och lönsamhet genom att fortsätta integrera hållbarhet i bolagets affärsstrategi och processer.
Cloettas hållbarhetsarbete stödjer och är väl förankrade i företagets affärsstrategi: Driva tillväxt. Genom att implementera och kommunicera hållbarhetsprogram för prioriterade råvarugrupper stärks varumärkena ytterligare gentemot kunder och konsumenter. UTZ-certifierad kakao är ett exempel.
Finansiera tillväxt. Att minska Cloettas miljöpåverkan medför oftast minskade kostnader. Exempelvis minskar fabrikerna energianvändningen och avfallsmängderna och bidrar till bolagets kostnadseffektivitet.
Möjliggöra tillväxt. Cloetta möjliggör tillväxt genom att skapa en attraktiv arbetsplats och utveckla en högpresterande organisation. Medarbetarna erbjuds attraktiva utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftig ersättning. Cloettas inspirerande kultur och tydliga identitet bidrar också positivt.
Agenda för hållbarhet Ansvar och avgränsningar
För att öka Cloettas positiva avtryck och minska negativ påverkan krävs förståelse för hur Cloetta inverkar på omvärlden och var i värdekedjan påverkan sker. Cloettas ansvar sträcker sig utanför den egna verksamheten och bolaget har varierande möjlighet att påverka partners och andra aktörer i de olika delarna av värdekedjan. Värdekedjeperspektivet hjälper till att identifiera möjligheter och risker, avgränsa insatser och rapportering samt definiera hur Cloetta kan skapa värde.
Åtaganden
Från råmaterial till älskade varumärken.
Cloettas hållbarhetsarbete omfattar hela kedjan från råvara till färdig produkt. Bolaget ställer höga krav på den egna verksamheten och på leverantörer. För att bli godkänd som leverantör krävs att bolaget klarar Cloettas godkännandeprocess och accepterar Cloettas generella leverantörskrav.
Produkternas innehåll. Cloetta lyder under ett antal lagar och regler avseende livsmedelssäkerhet och -kvalitet. Bolaget går längre än så och har som ambition att ligga i framkant när det gäller att utveckla produkternas innehåll. Ett exempel är initiativet NAFNAC (no artificial flavours, no artificial colours), som går ut på att erbjuda produkter med enbart icke-artificiella aromer och färger.
| Miljöpåverkan. Cloetta jobbar systematiskt |
|---|
| för att minimera verksamhetens miljöpå |
| verkan. Insatserna fokuseras på lag- och |
| regelefterlevnad och kontinuerliga förbätt |
| ringar. Cloettas verksamhet påverkar miljön |
| främst genom energi- och vattenanvändning, |
| samt avfall och avlopp. |
Om Cloettas hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsstyrning
Cloettas hållbarhetsredovisning är avgiven av styrelsen och upprättad i enlighet med GRI Standards, nivå Core. Hållbarhetsredovisningen omfattar bolagets hela verksamhet om inte annat framgår. Innehållet har fastställts utifrån Cloettas väsentlighetsanalys som beskrivs på sidorna 14–16. GRI-indexet på sidorna 153–154 anger var respektive upplysning återfinns. Hållbarhetsredovisningen utgör även Cloettas Communication on Progress till FN:s Global Compact.
Hållbarhetsredovisningen är bestyrkt av PwC; se revisorns rapport på sidan 155. Den senaste hållbarhetsredovisningen lämnades den 13 mars 2019. För frågor om Cloettas hållbarhetsredovisning, kontakta oss via [email protected].
Datainsamling
Data avseende energianvändning, avfall, avloppsvatten och COD (chemical oxygen demand) tas fram genom direkta mätningar samt genom specifikationer från leverantörer som levererar värme och elektricitet samt som hanterar avfall. Fabrikerna rapporterar data månadsvis som sedan konsolideras för koncernen. Cloetta använder Greenhouse Gas Protocol för att beräkna merparten av bolagets koldioxidutsläpp. Omvandlingsfaktorer fås från berörda leverantörer.
Data avseende medarbetarstyrkan kommer från Cloettas HR-system. Samtliga enheter rapporterar och följer upp arbetsrelaterade incidenter och olyckor. Uppgifterna konsolideras på koncernnivå.

Strategiska komponenter
| • Övergripande strategi | |
|---|---|
| • Operational policy | |
| Styrdokument och prioriterade områden | • Uppförandekod |
| • Hållbarhetsåtagande | |
| • Ansvarsfull marknadsföring | |
| • Övergripande finansiella mål | |
| Mål och nyckeltal | • Mål och nyckeltal per område i Cloettas hållbarhetsåtagande |
| Data | • Se hela års- och hållbarhetsredovisningen |
| • Den perfekta fabriken för effektiv produktion | |
| • IFRS för finansiell rapportering | |
| • Cloettas ledarskapsplattform | |
| Ledningssystem, program och certifieringar | • BRC för livsmedelssäkerhet |
| • ISO 14001 för miljö | |
| • UTZ för kakao och choklad | |
| • RSPO för palmolja | |
| • FN:s Global Compact | |
| Externa stadgar och initiativ | • Relevanta ILO-konventioner |
| • EWC (European Works Council) |
F I N A N S I E L L UTVECKLING
N FO
F I N
M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING

Intressenternas kärnfrågor inom hållbarhet
| Intressent | Prioriterade hållbarhetsfrågor | Kommunikation och samarbete |
|---|---|---|
| Kunder och konsumenter |
• Produktsäkerhet och -kvalitet • Tydliga innehållsdeklarationer • Miljöanpassade förpackningar • Ansvar för miljö och arbetsförhållanden • Affärsetik • Effektiva transporter till handeln |
• Konsumenter: årliga konsumentundersökningar samt via webb och sociala medier • Kunder: fysiska kund- och försäljningsmöten tre gånger per år, kundundersökningar samt samarbeten kring till exempel miljöanpassade transporter |
| Medarbetare | • Goda och utvecklande arbetsförhållanden • Säker arbetsmiljö • Friskvård • Affärsetik • Cloettas finansiella ställning och utveckling |
• Dagliga möten om arbetsmiljö i Cloettas fabriker • Årliga utvecklingssamtal med samtliga medarbetare • Systematisk kompetensutveckling • Månadsvis uppdateringar via bland annat chefer, fackliga representanter och Cloettas intranät • Great Place to Works medarbetarundersökning vartannat år |
| Aktieägare och investerare |
• Långsiktigt hållbar värdeutveckling • Affärsetik |
• Analytiker- och investerarträffar • Delårsrapporter • Årsstämma • Årsredovisning • Cloettas webbplats |
| Leverantörer | • Etik och affärskoder i upphandling • Produktsäkerhet • Långsiktigt hållbar utveckling • Mänskliga rättigheter |
• Årliga utvärderingar av leverantörer och sponsringsavtal • Utvecklingsprojekt • Hållbarhetsrelaterade samarbetsprojekt |
| Samhälle och allmänhet |
• Ansvar för miljö och arbetsförhållanden • Lag- och regelefterlevnad • Positivt bidrag till samhällsutvecklingen |
• Löpande kontakt med lokalsamhällen/kommuner i anslutning till Cloettas fabriker gällande närmiljön • Löpande kontakt med myndigheter gällande arbetsmiljö, miljö och produktansvar • Årliga revisioner av certifieringsorgan för ISO och BRC • Löpande kontakt med prioriterade opinionsbildare |
GRI-index
| Organisationsprofil (2016) | Omfattning och avsteg | Sidan | |
|---|---|---|---|
| 102-1 | Organisationens namn | Omslagets baksida | |
| 102-2 | Viktigaste varumärken | 6 –7, 19 –33 | |
| 102-3 | Lokalisering av huvudkontor | 96 | |
| 102-4 | Verksamhetsländer | 34-40, 46, 57 | |
| 102-5 | Ägarstruktur och bolagsform | 76 | |
| 102-6 | Marknader | 34-40 | |
| 102-7 | Organisationens storlek | Insida omslag fram, 57, 46 – 47, 89 –91, 93 |
|
| 102-8 | Personalstyrka | Inga signifikanta variationer i personalstyrka under året. | 54– 57, 151 |
| 102-9 | Leverantörskedja | 12, 73 | |
| 102-10 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden i organisation och leverantörskedja |
Candyking UK införlivades i Cloetta UK och Candyking Ireland har införlivades i Cloetta Ireland. |
|
| 102-11 | Beskrivning av om och hur organisationen följer försiktighets principen |
48 | |
| 102-12 | Externa hållbarhetsprinciper och initiativ som organisationen stödjer |
14–16, 150–151, 160 | |
| 102-13 | Medlemskap i organisationer och/eller nationella/internationella lobbyorganisationer |
160 | |
| Strategi och analys (2016) | |||
| 102-14 | Uttalande från VD | 2–3 | |
| Etik och integritet (2016) | |||
| 102-16 | Värderingar, principer och etiska riktlinjer | 54, 70, 150–152 | |
| Styrning (2016) | |||
| 102-18 | Styrningsstruktur | 76–81, 150–152 | |
| Intressentrelationer (2016) | |||
| 102-40 | Intressentgrupper som organisationen har kontakt med | 150, 152 | |
| 102-41 | Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal | 56 | |
| 102-42 | Princip för identifiering av intressenter | 150 | |
| 102-43 | Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter | 150, 152 | |
| 102-44 | Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter |
152 | |
| Redovisningsprofil (2016) | |||
| 102-45 | Enheter som ingår i rapporteringen | Data avseende olyckor samt CO2 -utsläpp omfattar Cloettas åtta fabriker. |
137 |
| 102-46 | Process för att definiera redovisningens innehåll och avgräns ningar |
14–16, 150–152 | |
| 102-47 | Identifierade väsentliga områden | 14–16, 152 | |
| 102-48 | Förklaring till effekten av förändringar av information som läm nats i tidigare redovisningar och skälen för sådana förändringar |
Värden avseende scope 1 och scope 2 för 2018 samt avseende CO2 e/prod kg för 2016 –2017 har korrigerats. |
|
| 102-49 | Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovis ningsperiod |
151 | |
| 102-50 | Redovisningsperiod | 1 januari–31 december 2019 | |
| 102-51 | Datum för publicering av senaste redovisningen | 13 mars 2019 | |
| 102-52 | Redovisningscykel | Kalenderår | |
| 102-53 | Kontakt för redovisningen | 151 | |
| 102-54 | Uttalande om att redovisningen följer GRI Standards Core | 151 | |
| 102-55 | GRI-index | 153–154 |
M Å L & ST R AT EG I ER KONFEKTYR- MARKNADEN VD HAR ORDET
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
153
F I N A N S I E L L I
N FO R M ATI O N
Resultatindikationer
| MEDARBETARNAS UTVECKLING OCH HÄLSA Arbetsförhållanden (2016) |
Omfattning och avsteg | Sidan | ||
|---|---|---|---|---|
| GRI 103 | 103-1 | Förklaring av väsentlighet | 14–16, 54–57 | |
| Styrning, | 103-2 Styrning | 54– 57, 79, 150 –152 | ||
| management approach |
103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | 79 | ||
| GRI 405 Mångfald och jämställdhet |
405-1 Antal medarbetare samt beslutsfattande grupper fördelat på ålder och kön |
Information om minoritetsgrupper saknas. | 57, 86 – 89 | |
| Egen | Arbetsrelaterade skador med frånvaro | Definieras som LTIR: antal skador med minst 24 h från varo per miljon arbetade timmar och år. Data avseende incidenter och olyckor omfattar Cloettas åtta fabriker. |
5, 37–38, 53, 55 | |
| KONSUMENTERNA I CENTRUM Produktansvar (2016) |
||||
| GRI 103 Styrning, |
103-1 | Förklaring av väsentlighet | 14–16, 19 –22, 34– 40, 73, 150 –152 |
|
| management | 103-2 Styrning | 79, 150–152 | ||
| approach | 103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | 79 | ||
| GRI 416 Konsumenternas hälsa och säkerhet |
416-1 | Utvärdering av produkter och tjänster avseende hälsa och säkerhet för konsument |
Omfattar kundledet. Alla fabriker är BRC-certifierade. | 15, 42 |
| Egen | Reklamation från konsument | Omfattar kundledet. | 44 | |
| ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET Miljö (2016) |
||||
| GRI 103 | 103-1 | Förklaring av väsentlighet | 14–16, 48–49, 70, 73 | |
| Styrning, | 103-2 Styrning | 48–49, 79, 150–152 | ||
| management approach |
103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | 79 | ||
| GRI 103 Energi |
302-1 | Energikonsumtion innanför den egna organisa tionen |
Omfattar Cloettas åtta fabriker. Information om fördel ning i förnybar/icke-förnybar energi saknas. Cloetta planerar att se över hur rapporteringen kan stärkas. |
48–49, 151 |
| GRI 103 Utsläpp |
305-1 305-2 |
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt (Scope 1, Scope 2) |
Redovisad energianvändning och CO2-utsläpp (scope 1 och 2) omfattar Cloettas åtta fabriker. För elanvändning i fabrikerna i Sverige, Irland, Belgien och Slovakien har utsläppsfaktorn satts till noll (marknadsbaserat), då inköpt el (per certifikat) kommer från förnybara källor. |
48–49, 151 |
| GRI 103 Utsläpp till |
306-1 Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient. | Omfattar Cloettas åtta fabriker. Detaljerad information om behandlingsmetod saknas. |
48–49, 151 | |
| vatten och avfall |
306-2 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. | Omfattar Cloettas åtta fabriker. Detaljerad information om hanteringsmetod saknas. Data delas inte i avfall respektive farligt avfall. Cloetta planerar att se över hur rapporteringen kan stärkas. |
48–49 | |
| Egen | Materialåtervinning | Omfattar Cloettas åtta fabriker. | 48–49 | |
| Egen | Transporter | CO2-utsläpp från transporter (scope 3) omfattar färdiga produkter från Cloettas åtta fabriker. Redovisas i CO2 per transporterat ton. |
48–49 | |
| ANSVARSFULLA INKÖP Mänskliga rättigheter (2016) |
||||
| GRI 103 Styrning, |
103-1 | Förklaring av väsentlighet | 14–16, 50 – 53, 73, 150–152 |
|
| management approach |
103-2 Styrning | 14–16, 19 –22, 34– 40, 52, 73, 150–152 |
||
| 103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | 79 | |||
| GRI 103 Bedömning av mänskliga rättighe ter hos leverantörer |
414-1 | Andel nya leverantörer som granskats avseende mänskliga rättigheter |
Omfattar Cloettas leverantörer. | 52 |
| Egen | Utfall av hållbarhetsprogram för prioriterade råvaror Omfattar Cloettas leverantörer. | 5, 50–53 | ||
| EKONOMISK PÅVERKAN (2016) | ||||
| GRI 103 | 103-1 | Förklaring av väsentlighet | 4, 14–16, 150 –152 | |
| Styrning, management |
103-2 Styrning | 77– 80, 84– 85, 150 –152 |
||
| approach | 103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | 79 | ||
| GRI 103 Ekonomiskt resultat |
201-1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | Omfattar Cloetta samt externa intressenter. | 13, 150 |
| ANTIKORRUPTION (2016) | ||||
| GRI 103 | 103-1 | Förklaring av väsentlighet | 78–79, 150–152 | |
| Styrning, management |
103-2 Styrning | 78 –79, 84– 85 150–152 |
||
| approach | 103-3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | 79 | ||
| GRI 103 Anti-korruption |
205-3 Antal fall av korruption | Omfattar Cloettas anställda och tredje part som agerar på uppdrag av Cloetta. Mäts som anmälda ärenden till visselblåsartjänsten. |
151 |
Revisorns rapport över översiktlig granskning av Cloettas hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i Cloetta AB (publ), org.nr 556308-8144
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Cloetta AB (publ) ("Cloetta") att översiktligt granska Cloettas hållbarhetsredovisning för år 2019. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på omslagets insida av års- och hållbarhetsredovisningen varav den lagstadgade hållbarhetsredovisningen definieras på sidan 70.
Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 153 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Cloetta enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Uttalande
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
F I N A N S I E L L UTVECKLING
F I
N
Stockholm 10 mars 2020
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor
Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i FAR 155
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
A R B E TA R E
Definitioner
| Allmänt | Alla belopp i tabeller är i Mkr om inget annat anges. Alla värden inom parentes () är jämförelsesiffror för samma period föregående år om inget annat anges. |
||
|---|---|---|---|
| Marginaler | Definition/beräkning | Syfte | |
| Bruttomarginal | Nettoomsättningen minus kostnader för sålda varor i pro cent av nettoomsättning. |
Bruttomarginalen används för att mäta produktions lönsamheten. |
|
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal) |
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. | Rörelsemarginalen används för att mäta operativ lönsamhet. |
|
| Rörelsemarginal, justerad |
Rörelseresultat, justerat för jämförelsestörande poster, i procent av nettoomsättning. |
Rörelsemarginalen, justerad exkluderar effekten av jämförelsestörande poster, vilket möjliggör en jämförelse av den underliggande operativa lönsamheten. |
|
| Vinstmarginal | Resultat före skatt i procent av nettoomsättning. | Detta nyckeltal gör det möjligt att jämföra lönsamheten oavsett bolagsskattesats. |
|
| Avkastning | Definition/beräkning | Syfte | |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av ge nomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas genom att summera sysselsatt kapital vid periodens slut och sysselsatt kapital vid periodens slut för jämförelseperioden föregående år och dividera med två. |
Avkastningen på sysselsatt kapital används för att analysera lönsamhet, baserad på hur mycket kapital som används. Nyckeltalet används som ett komplement till avkastning på eget kapital för att mäta bolagets häv stångseffekt eftersom det förutom eget kapital, även tar hänsyn till lån och andra räntebärande skulder. |
|
| Fritt kassaflöde | Summan av kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflöde från investeringar i anläggningstillgångar. |
Fritt kassaflödet är det kassaflöde som är tillgängligt för alla investerare i form av aktieägare och långivare. |
|
| Fritt kassaflöde i förhållande till börsvärde |
Fritt kassaflöde under de senaste 12 månaderna dividerat med antalet aktier vid periodens utgång och därefter divide rat med marknadspris per aktie vid periodens utgång. |
Nyckeltalet är en indikator på avkastningen för investerare i bolaget. |
|
| Räntabilitet på eget kapital |
Resultat från kvarvarande verksamhet i procent av genom snittligt eget kapital. |
Räntabilitet på eget kapital används för att analysera lönsamhet över tid, givet de resurser som är hänförliga till moderbolagets ägare. |
|
| Kapitalstruktur | Definition/beräkning | Syfte | |
| Bruttoskuld | Total lång- och kortfristig upplåning inklusive checkräk ningskredit, finansiella derivatinstrument och upplupna räntor. |
Bruttoskulden representerar företagets totala skulder oavsett förfallodag. |
|
| Nettoskuld | Bruttoskuld minus likvida medel. | Nettoskulden används som en mått på förmågan att med tillgängliga likvida medel betala av samtliga skulder om dessa förföll på dagen för beräkningen. |
|
| Nettoskuld/EBITDA | Nettoskuld vid periodens slut dividerat med EBITDA, juste rad, för rullande tolv månader. EBITDA för förvärvade eller avyttrade bolag är justerad till årsbasis. |
Nettoskuld/EBITDA ger en uppskattning av företagets förmåga att minska sin skuld. Den representerar det antal år det skulle ta att betala tillbaka skulden om net toskuld och EBITDA hålls konstant, utan hänsyn tagen till kassaflöden avseende ränta, skatt och investeringar. |
|
| Nettoskuldsättningsgrad | Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital. | Nettoskuldsättningsgrad mäter i vilken utsträckning bolaget finansieras av lån. Eftersom likvida medel och checkräkningskredit kan användas för att betala av skulden med kort varsel, används nettoskuld i stället för bruttoskuld i beräkningen. |
|
| Rörelsekapital | Totala omsättningstillgångar, exklusive likvida medel och finansiella derivatinstrument, minus kortfristiga skulder. |
Rörelsekapitalet används för att mäta företagets förmåga att möta kortfristiga kapitalkrav. |
|
| Soliditet | Eget kapital vid periodens slut i procent av balansomslut ning. Soliditeten visar den mängd tillgångar som aktieägarna har som en nettofordran. |
Nyckeltalet är en indikator på bolagets hävstång för finansiering av bolaget. |
|
| Sysselsatt kapital | Balansomslutning minskat med icke räntebärande skulder (inklusive uppskjuten skatt). |
Sysselsatt kapital mäter företagets förmåga att, utöver kassa och likvida medel, tillgodose rörelsens behov. |
|
| Data per aktie | Definition/beräkning | Syfte | |
| Eget kapital per aktie | Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier vid periodens slut. |
Eget kapital per aktie mäter bolagets nettovärde per aktie och avgör om ett bolag ökar aktieägarnas för mögenhet över tid. |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie |
Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden. |
Kassaflödet från den löpande verksamheten per aktie mäter det kassaflöde som bolaget genererar per aktie före kapitalinvesteringar och kassaflöden hänförliga till bolagets finansiering. |
|
| Resultat per aktie | Periodens resultat i relation till genomsnittligt antal aktier under perioden. |
Resultat per aktie mäter hur mycket av nettovinsten som är tillgänglig för utdelning till aktieägarna per aktie. |
M Å L & ST R AT EG I ER
M Ä R K E S - , K AT E G O R I - & PRODUKTUT-VECKLING
A K T I E N & ÄGARE
F I N A N S I E L L UTVECKLING
A R B E TA R E
| Övriga definitioner | Definition/beräkning | Syfte | ||
|---|---|---|---|---|
| EBITDA | Rörelseresultat före av- och nedskrivningar. | EBITDA används för att mäta kassaflöde från den löpande verksamheten, oavsett effekterna av finansie ring och redovisningsbeslut. |
||
| EBITDA, justerad | Rörelseresultat, justerat för jämförelsestörande poster, före av- och nedskrivningar. |
EBITDA, justerad ökar jämförbarheten av EBITDA. | ||
| Effektiv skattesats | Inkomstskatt i procent av resultat före skatt. | Nyckeltalet möjliggör jämförelser av inkomstskatt i olika jurisdiktioner. |
||
| Finansnetto | Summan av valutakursdifferenser på likvida medel i utländsk valuta, övriga finansiella intäkter och övriga finan siella kostnader. |
Finansnettot speglar företagets totala kostnader för extern finansiering. |
||
| Jämförelsestörande poster |
Jämförelsestörande poster är väsentliga poster som redo visas separat på grund av sin storlek eller frekvens, såsom omstruktureringar, påverkan från förvärv eller avyttringar. Syftet är att möjliggöra en bättre förståelse för koncernens ekonomiska utveckling. |
Jämförelsestörande poster ökar jämförbarheten av koncernens finansiella utveckling. |
||
| Nettoomsättning, förändring |
Nettoomsättning i procent av nettoomsättningen under jämförelseperioden, föregående år. |
Förändring i nettoomsättning avspeglar bolagets realiserade försäljningstillväxt över tid. |
||
| Organisk tillväxt | Förändring i nettoomsättning, exklusive förvärvsdriven tillväxt och förändringar i valutakurser. |
Organisk tillväxt exkluderar effekterna av förändringar i koncernens struktur och valutakurser, vilket möjliggör en jämförelse av nettoomsättningen över tid. |
||
| Rörelseresultat (EBIT) | Rörelseresultat utgörs av totalt resultat före finansnetto och inkomstskatt. |
Nyckeltalet möjliggör jämförelser av lönsamheten oavsett bolagsskattesats och oberoende av bolagets finansieringsstruktur. |
||
| Rörelseresultat (EBIT), justerat |
Rörelseresultat justerat för poster av engångskaraktär. | Rörelseresultat, justerat ökar jämförbarheten av rörelseresultatet. |
||
| Strukturella förändringar | Förändring i nettoomsättning, till följd av förändringar i koncernstrukturen. |
Strukturella förändringar mäter hur förändringar i koncernstrukturen bidrar till omsättningsökning. |
Ordlista
| Brand extension | Helt nya produkter tas fram under ett varumärke. | |
|---|---|---|
| BRC, global standard för livsmedelssäkerhet |
Ett ledande certifieringsprogram inom säkerhet och kvalitet. Många europeiska och internationella handelskedjor kräver BRC-certifikat. |
|
| Den perfekta fabriken | Cloettas utvecklingsprojekt för att förbättra engagemang, tillförlitlighet och resurseffektivt inom produktionen. | |
| EMV (egna märkesvaror) | Varumärken som detaljhandeln säljer under eget varumärke. | |
| Förpackade märkesvaror | Produkter som huvudsakligen säljs under varumärke och är förpackad. | |
| GRI Global Reporting Initiative | En nätverksorganisation startad av bl a FN som upprättat en standard för hållbarhetsredovisningars struktur och innehåll. |
|
| ICC | International chamber of commerce, internationella handelskammaren. | |
| ILO | FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. | |
| ISO 9001 och ISO 14001 | International Organization for Standardization, dvs certifieringssystem. ISO 9001 avser kvalitetsledning och ISO 14001 miljöledning. |
|
| Kontraktstillverkning | Tillverkning av externa varumärken. | |
| Line extension | Nya förpackningar, storlekar och smaker för ett varumärke. | |
| Lösviktskoncept | Cloettas sortiment av lösviktsgodis och natursnacks som konsumenten själv plockar och blandar. | |
| Mogulgjutning | Gjutning i stärkelsemjöl | |
| Polyoler | Sockeralkoholer som liknar socker och används som sötningsmedel. | |
| UTZ | Certifieringsprogram för hållbar odling med ett antal sociala och miljöbetingade kriterier. |

ATI O N
S I E L
Cloettas historik fylld med legendariska varumärken

Bröderna Cloetta
År 1862 startade de tre schweiziska bröderna Bernard, Christoffer och Nutin Cloëtta firman "Brødrene Cloëtta" för tillverkning av choklad och konfektyr i Köpenhamn. Bröderna flyttade senare sin tillverkning till Sverige och familjen Cloetta var ägare fram till 1917, då familjen Svenfelt via det nybildade Svenska Chokladfabriks AB övertog aktiemajoriteten i Cloetta. Familjen Svenfelt har fortfarande stora ägarintressen i Cloetta.
1800-talet 1900–1910 1920 1930–1940 1950–1960 JUL 1970 1980 1990 2000 2010–
Cloettas äldsta varumärken från 1800-talet
År 1878 lanserades Venco då Gerrit van Voornveld började att tillverka lakritsoch pepparmyntspastiller i en ångfabrik i Amsterdam. Lakrits, pepparmynta och jujubes har länge varit kända för sin hostdämpande effekt.

1900–1913, industrialiseringen kan utnyttjas
I och med elektrifieringen och järnvägsutbyggnaden tar industrialiseringen fart, vilket är en förutsättning för företag som Ahlgrens och Cloetta som tillverkar konfektyr fabriksmässigt. Läkerol lanseras 1909 och Guldnougat 1913. Läkerol lanseras även i Danmark 1910 och Norge 1912.
Det glada 1920-talet
Konfektyrindustrin växer efter kriget. Uttrycket "Tag det rätta – tag Cloetta" skapades år 1921. I Nederländerna lanseras pastillvarumärket King 1922. 1928 lanseras Sisu i Finland, Red Band i Nederländerna och Tarragona i Sverige.
1930–40-tal, lansering av starka varumärken
Under mellankrigstiden grundas Malaco (Malmö Lakrits Compani) 1934. Sportlunch (då med namnet Mellanmål) lanseras 1937. Kexchoklad lanseras 1938 och Center 1941. Plopp lanseras efter kriget 1949.
1950–60-tal, intresse
för USA och bilar
Tuggummit Jenkki (Yankee) lanseras i Finland 1951. Ahlgrens bilar – världens mest sålda bil som lanseras 1953 har italienska Bugatti som förebild. Den dubbla stycksaken Tupla lanseras 1960 i Finland. I Sverige lanseras Polly 1965 och Bridgeblandning 1966. I Storbritannien lanseras Chewits 1965. De första Juleskum-tomtarna säljs

också på 60-talet.



| 1970 | 1980 | 1990 | 2000 | 2010– |
|---|---|---|---|---|
| 1970-tal – | 1980-tal – | 1990-tal – | 2000-talet | 2010-talet |
| nyttigt och fräscht | mer tuggummi | branschen konsolideras | – nya koncerner byggs | – Cloetta växer |
| 1975 lanseras världens | 1981 lanseras Sportlife | CSM – ett holländskt | Under åren 2000 –2009 | 2012 går Cloetta och Leaf |
| första tuggummi med | som det första tugg | socker- och matvaru | är Cloetta en del av | samman. 2014 förvär |
| xylitol av Jenkki i Finland. | gummit i så kallad blister | bolag förvärvar Red Band | koncernen Cloetta Fazer. | vades Nutisal, ett ledande |
| Mynthon-pastillen kom | förpackning. I Neder | 1986, Leaf förvärvar | Efter delningen 2009 | svenskt företag inom |
| mer i Finland 1976. | länderna lanseras 1988 | Ahlgrens (med Läkerol | noteras det självständiga | torrostade nötter. Samma |
| I Sverige kommer | landets första tuggummi | och Ahlgrens bilar) 1993, | Cloetta åter på NASDAQ | år förvärvades även |
blandpåsen Gott & Blandat som svar på trenden med lösgodis. med 100 procent xylitol, Xylifresh.
CSM förvärvar Malaco 1997, Cloetta förvärvar Candelia (med Polly och Bridgeblandning) 1998 och CSM förvärvar Leaf 1999. Cloettas aktie noteras 1994 på Stockholmsbörsen.
Stockholm.
2000 förvärvar CSM bolaget Continental Sweet och stärker på så sätt sin position framför allt i Frankrike och Belgien, men även i Nederländerna och Storbritannien. 2001 förvärvar CSM italienska Socalbe (med Dietorelle och Dietor). CVC och Nordic Capital förvärvar konfektyrdivisionen av CSM under 2005 och namnändrar den till Leaf.
The Jelly Bean Factory med huvudmarknad i Storbritannien.
Under 2015 förvärvades Lonka, ett holländskt företag som producerar och säljer mjuk kola, nougat och choklad.
Under 2017 förvärvar Cloetta Candyking och blir marknadsledande inom lösviktsgodis. Den italienska verksamheten avyttras.

159
S I E L
A K T I E N & ÄGARE
A R B
N


Medlemskap i organisationer
Cloetta är medlem i flera organisationer för att bidra till bättre förhållanden för odlare samt till hållbarare råvaruförsörjning:
- Caobisco (Chocolate, Biscuit & Confectionery Industries of the EU) utvecklar bland annat kontroll- och certifieringssystem för kakaoproduktion.
- GSA (Global Shea Alliance) verkar för en hållbar och konkurrenskraftig sheaindustri.
- RSPO (Round Table on Sustainable Palm Oil) verkar för att öka mängden hållbart producerad och konsumerad palmolja i världen.
- UTZ-certifering står för hållbart jordbruk och bättre möjligheter för odlare, bland annat genom utbildning.
- Bonsucro verkar för ständiga förbättringar och hållbarhet i sockerrörssektorn. Cloetta avslutade medlemskapet under 2019.
- World Cocoa Foundation driver program för att öka kakaobönders inkomster och främja hållbar kakaoodling. Cloetta avslutade medlemskapet under 2019.
Cloetta är medlem i en rad branschorganisationer:
- Bord Bia (irländska livsmedels-, dryckes- och trädgårdsindustrierna)
- Chokofa (svenska kakao-, choklad-, konfektyroch kexindustrierna)
- Choprabisco (belgiska choklad-, pralin-, kexoch konfektyrindustrierna)
- DI (danska choklad- och konfektyrindustrierna)
- ETL (finska livsmedelsindustrierna)
- FNLI (nederländska livsmedelsindustrierna)
- HSH (norska handels- och serviceföretagen)
- VBZ (nederländska bageri- och konfektyrindustrierna)
- Slutligen är Cloetta anslutet till FN:s Global Compact.
Aktieägarinformation
Aktieägarkontakt
Nathalie Redmo Head of IR and Communication, 076-696 59 40 [email protected] eller [email protected]
Årsstämma
Årsstämman i Cloetta AB (publ) äger rum torsdagen den 2 april 2020 kl. 15.00 på Stockholm Waterfront Congress Centre i Stockholm.
Kallelse till årsstämman publicerades den 27 februari och finns på www.cloetta.com.
Anmälan
Anmälan om deltagande i stämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast fredagen den 27 mars 2020.
| Post: | Cloetta AB (publ) | ||
|---|---|---|---|
| Årsstämma | |||
| c/o Euroclear Sweden | |||
| Box 191 | |||
| 101 23 Stockholm | |||
| Telefon: | 070 186 52 22 | ||
| Webb: | www.cloetta.com |
Beställning av årsredovisningen
Årsredovisningen publiceras på svenska och engelska. Den tryckta årsredovisningen distribueras efter beställning via hemsidan. Den kan också laddas ner på www.cloetta.com.
Finansiella rapporter 2020

M Å L & ST R AT EG I ER
VARU-M Ä R K E S - , K AT E G O R I - &
C L O E T TA PRODUKTUT-VECKLING

Cloetta grundades 1862 och är ett ledande konfektyrföretag i norra Europa. Sammantaget säljs Cloettas produkter i fler än 50 länder. Cloetta har några av de starkaste varumärkena på marknaden, till exempel Läkerol, Karamellkungen, Jenkki, Kexchoklad, Malaco, Sportlife och Red Band. Cloetta har åtta fabriker i fem länder. Cloettas B-aktie handlas på Nasdaq Stockholm.

Cloetta AB (publ) • Organisationsnummer 556308-8144 • Solna Business Park, Englundavägen 7D, Box 6036, 171 06 Solna. • Tel 08-52 72 88 00 • www.cloetta.com