Cloetta — Annual Report 2009

Nov 27, 2009

ÅRSREDOVISNING 2009

Innehåll

3 Inledning	Året i korthet VD har ordet Nyheter under året	3 4 6
7 Nya Cloetta	Vision, mål och strategier Aktien och ägare	8 10
13 Varumärken	Cloettas starka varumärken Konfektyrmarknaden Kunder och försäljning Produktutveckling Supply chain – leveranskedjan	14 17 20 23 25
29 Cloettas ansvar	Cloetta i samhället Miljö och etik Kakaoodling Medarbetare	30 32 35 36
39 Bolagsstyrning	Bolagsstyrningsrapport Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelse och revisorer Koncernledning Delningen av Cloetta Fazer	40 44 46 48 49
Finansiell 50 information	Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition Koncernens resultaträkning Kommentarer till koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Kommentarer till koncernens balansräkning Koncernens kassaflödesanalys Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys Förändringar i eget kapital – koncernen Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys Förändringar i eget kapital – moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Revisionsberättelse Flerårsöversikt Nyckeltal per aktie Definitioner	51 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 91 92 93 93
94 Övrigt	Historik Årsstämma, Finansiell kalender, Adresser	94 95

Om Cloetta

Cloetta grundades 1862 och är Nordens äldsta samt det enda större svenska konfektyrföretaget. Cloettas mest kända varumärken är Kexchoklad, Center, Plopp, Polly, Tarragona, Guldnougat, Bridge, Juleskum, Sportlunch och Extra Starka. Cloetta har två produktionsanläggningar, en i Ljungsbro och en i Alingsås.

Året i korthet

• t Koncernens nettoomsättning för räkenskapsåret 1 september 2008 31 augusti 2009 uppgick till 1 184 Mkr (1 387).
• t Rörelseresultatet uppgick till 0 Mkr (–57). Poster av engångskaraktär som påverkat jämförelsen mot före gående år har belastat resultatet med 8 Mkr (114). Exklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet till 8 Mkr (57), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 0,7 procent (4,1).
• t Resultat per aktie före och efter utspädning blev 0,23 kronor (–2,63).
• t Cloettas aktie av serie B handlas från och med den 16 februari 2009 på NASDAQ OMX Stockholm.
• t Utdelning styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas.

Jämförelsetal avser perioden 1 sept 2007 – 31 aug 2008 (proforma).

Kvartalsdata

	2008/2009	kv 4	kv 3	kv 2		kv 1 2007/2008	kv 4	kv 3	kv 2	kv 1
	sep 2008– aug 2009	2009 jun–aug	2009 mars–maj	dec 2008– feb 2009	2008 sep–nov	sep 2007– aug 2008	2008 jun–aug	2008 mar–maj	dec 2007– feb 2008	2007 sep–nov
Nettoomsättning, Mkr	1 184	212	237	278	457	1 387	304	305	332	446
Rörelseresultat, Mkr	0	–22	–8	–8	38	–57	–89	3	–9	38
Rörelsemarginal, %	0	neg.	neg.	neg.	8,3	neg.	neg.	1,0	neg.	8,5
Rörelseresultat, Mkr 1)	8	–19	2	–8	33	57	3	3	–9	60
Rörelsemarginal, % 1)	0,7	neg.	0,8	neg.	7,2	4,1	1,0	1,0	neg.	13,5
Resultat per aktie, kr	0,23	–0,80	–0,32	–0,18	1,53	–2,63	–3,64	0,09	–0,18	1,10

1) Exklusive jämförelsestörande poster.

VD har ordet

Vi kan nu lägga vårt första hela räkenskapsår som självständigt bolag till handlingarna. Året har varit intensivt, händelserikt och krävt stora arbetsinsatser från alla våra medarbetare. Men framför allt har arbetet under året varit inspirerande, roligt och intressant.

Sedan starten av nya Cloetta fokuserar vi helt på

" Vårt förhållnings sätt har resulterat i en fokuserad, förändringsbenägen och målinriktad organisation."

Cloettas position och Cloettas varumärken. Som självständigt bolag gör vi andra prioriteringar än de som gjordes under Cloetta Fazer-tiden. Oavsett storlek på bolag är resurserna alltid begränsade och prioriteringar måste göras, varför många av Cloettas varumärken tidigare inte kunde ges möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. För ett självständigt Cloetta ser jag stora möjligheter för många av våra välbekanta och populära varumärken att med rätt stöd och utvecklingsinsatser ta framträdande positioner inom sina respektive segment på marknaden. Goda kombinationer har varit och kommer att vara Cloettas utgångspunkt; kex och choklad, toffee och choklad, skum och choklad, nötter och choklad är några exempel. Mer av Cloettas goda kombinationer kommer framöver.

Anpassning till ny kostym

Det första halvåret präglades i stor utsträckning av anpassningen av verksamhet och organisation till de nya förutsättningar som blev konsekvensen av delningen av Cloetta Fazer. På grund av att Cloetta upphörde att sälja Fazers produkter, uppstod övertalighet som ledde till personalminskningar. Vi har sett över allt ifrån strategier och affärsplaner till arbetsprocesser och sortiment samt avvecklat vårt kontor i Stockholm för att i Ljungsbro samla utvecklings- och marknadsresurserna. Ljungsbro och vårt ursprung blir därmed motorn för att hitta och ta fram attraktiva produkter som åter ska ge Cloettas varumärken den uppmärksamhet de förtjänar.

Vårt förändringsarbete är långt ifrån avslutat. Det är en pågående process där gamla sanningar ständigt om prövas och nya idéer och förslag välkomnas och granskas med Cloettas bästa för ögonen. Vårt förhållningssätt har resulterat i en fokuserad, förändringsbenägen och målinriktad organisation, som har alla förutsättningar att spela en viktig roll på den framtida konfektyrmarknaden i Norden.

Integrering av Karamellpojkarna

Arbetet med att integrera Karamellpojkarna har fortskridit. Förvärvet gav oss tillträde till ett nytt segment och under året har vi presenterat nyheter från Karamellpojkarna i form av ny design och ny smak, vilka har uppskattats av marknaden. Ännu återstår en del integrationsarbete. Det Cloetta tillför i form av produktions- och processkunnande, distributionskapacitet och utvecklingsresurser möjliggör ett bättre utnyttjande av potentialen i Karamellpojkarna.

Samarbeten

I syfte att expandera i Norden och i enlighet med vår strategi träffade Cloetta i december 2008 ett avtal om försäljningssamarbete med finska Panda. Samarbetet innebär att Cloetta marknadsför och säljer Pandas produkter på den svenska marknaden och Panda gör detsamma med Cloettas produkter i Finland. Eftersom våra produktportföljer kompletterar varandra väl, medför samarbetet att både vi och Panda stärker positionerna som attraktiva leverantörer, som kontinuerligt förnyar och förbättrar erbjudandet till kunderna. Pandasamarbetet har bland annat inneburit att Cloettas erbjudande breddats med lakritsprodukter.

De positiva erfarenheterna av samarbetet med Panda inspirerar till att utveckla samarbeten och tillsammans med partners stärka Cloettas position även på andra marknader.

I Danmark har Cloetta stora möjligheter att växa och det kommer vi att göra tillsammans med vår nya distributör Beauvais, som från och med 1 april 2010 tar över ansvaret för distribution och marknadsföring av Cloettas varumärken i Danmark.

På den viktiga Travel Trade-marknaden däremot har vi själva tagit över ansvaret gällande Östersjötrafiken sedan hösten 2008 för att i egen regi fokusera resurserna inom detta område.

Cloetta har nyligen inlett ett samarbete med SIA Glass, vilket innebär att glassprodukter med välkända smaker från Cloettas produkter kommer att lanseras under 2010.

Positiva reaktioner

I arbetet med att identifiera, implementera och kommunicera vad det nya Cloetta står för, har vi mötts av positiva reaktioner från såväl kunder som leverantörer och andra intressenter.

Jag har noterat uppskattning för att Cloetta som självständigt bolag kan fungera som en uppstickare och utmanare på marknaden. Vi har starka varumärken, vi tillför nyheter, vi är lyhörda för kundernas behov och vi vågar utmana.

Medarbetare utöver det vanliga

Vi skulle aldrig ha nått så långt på så kort tid utan alla våra fantastiska medarbetare. Det kan låta som en klyscha, men hos oss på Cloetta är det faktiskt i högsta grad sant; det här verksamhetsåret har varit mycket krävande och jag känner en oerhörd stolthet när jag kan säga att alla och envar har bidragit med insatser utöver

det vanliga. Vi må vara ett relativt stort bolag, som är börsnoterat, men den entreprenörsanda och entusiasm för arbetet som vanligtvis kännetecknar små företag, är högst påtaglig hos oss på Cloetta. Det är Cloettas alla medarbetare som tillsammans skapar våra varumärken.

Ljusa framtidsutsikter

Resultatet efter vårt första verksamhetsår som självständigt bolag är glädjande inom många områden. Våra ansträngningar har gett effekt och många av Cloettas varumärken har gått framåt och stärkt sina positioner, effektiviteten i produktionen förbättrades mer än någonsin tidigare, det ekonomiska utfallet är bättre än vad som förutsågs i samband med delningen och vi har många intressanta och spännande nyheter på gång. Jag känner mig mycket optimistisk inför framtiden och utvecklingen hittills ger starkt stöd för att vi på sikt kommer att leva upp till de långsiktiga målen.

Ljungsbro i november 2009

Curt Petri Verkställande direktör

Curt Petris särskilda favorit är en av årets nyheter – Center Mint.

Nyheter under året

Ny design och nya smaker

I februari 2009 relanserade Cloetta de fem varumärkena Center, Plopp, Guldnougat, Sportlunch och Tarragona som stycksaker i ny, modern design. Dessutom lanserades två smaknyheter med Plopp Saltlakrits och Center Mint. Förutom nya förpackningar gjuts själva chokladen numera med olika mönster som passar respektive varumärkes personlighet.

Plopp Saltlakrits blev genast en favorit hos alla saltlakritsälskare och fi ck snabbt en fanklubb på Facebook som heter Rädda Plopp Saltlakrits. De kan vara lugna, Cloetta kommer fortsätta att producera Plopp Saltlakrits.

Centerfamiljen utökades under hösten 2009 med en ny rulle

Center Nougat har en ren nougatfyllning som smälter i munnen och är omgiven av Centers goda mjölkchoklad.

Nya Tarragona till alla nötälskare. Hasselnöt, Mandel och Cashewnöt

Cloetta återlanserade Tarragonachokladkakan under hösten 2009. Det är en 80 g chokladkaka, där hela rostade hasselnötter är omgivna av len och mjuk mjölkchoklad, det vill säga en riktig svensk klassiker. Kakan fi nns också med mandel eller cashewnöt. Tarragona var teamsponsor för det svenska Davis Cup-laget vid Play Off -matchen mot Rumänien i september 2009.

Polly Dark Sensation

Pollykulor med bara mörk choklad lanserades under maj 2009.

Extra Starka har fått ny smak och förpackningsdesign

Under hösten 2009 fi ck Extra Starka en helt ny förpackning. Dessutom lanserades, inför förkylningssäsongen en ny smak, Extra Starka – Extra eff ektiv.

Ny pralinask – en bit av livets goda

Asken med ljusa och mörka praliner introduceras till julen 2009.

Nya Cloetta – ett företag med lång tradition

ÅRSREDOVISNING 2009t CLOET TA

Vision, mål och strategier

Vision Cloetta ska vara ett av de ledande konfektyrföretagen i Norden.

Tillväxt

Cloettas mål är att växa organiskt med 3 procent per år i genomsnitt under en femårsperiod. Härutöver har Cloetta som mål att växa genom samarbeten och förvärv.

Mål

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till 8 procent.

Soliditet

Soliditeten ska vara minst 35 procent. En tillfälligt lägre soliditet kan accepteras i samband med förvärv.

Utdelning

Målet är att hålla en jämn utdelningsnivå. Riktmärket är att dela ut minst 40 procent av koncernens nettoresultat.

Strategier

Optimera våra försäljningsmöjligheter på den svenska marknaden

• t Cloetta är ett mycket välkänt varumärke på den svenska marknaden. Med det som utgångspunkt ska våra starka produktvarumärken vidareutvecklas och marknadsföras. Tack vare Cloettavarumärkets goda renommé och tydliga profi l kan det användas även inom nya produktsegment.
• t Tillsammans med våra kunder ska vi arbeta för att stärka förutsättningarna i butik, bland annat genom attraktiva produktnyheter, relevant marknadsföring och säljstöd.
• t Genom att komplettera vår produktportfölj med andra produkter via säljuppdrag får vi ett bredare erbjudande till kunderna och blir därmed än mer intressant som leverantör och stärker vår konkurrenskraft. Med en bredare portfölj kan också säljkårens kapacitet utnyttjas bättre.

Expansion på den nordiska marknaden genom bland annat förvärv och samarbeten

• t Det fi nns stora likheter när det gäller konfektyrkonsumtion och smakpreferenser i de nordiska länderna. Möjligheterna för Cloetta att expandera med befi ntligt sortiment på den nordiska marknaden via samarbeten med distributörer och agenter är därför goda. Under verksamhetsåret har Cloetta tecknat samarbetsavtal med fi nska Oy Panda Ab. Panda marknadsför Cloettas produkter i Finland och Cloetta marknadsför Pandas produkter i Sverige. Vi ser redan mycket goda resultat av samarbetet och vill utveckla denna typ av samarbeten även på andra marknader.
• t Cloetta kan också expandera via förvärv och samarbeten som kompletterar befi ntligt sortiment. Förvärv kan tillföra produkter i ett för Cloetta nytt segment på marknaden. Cloetta kan å sin sida förutom säljoch marknadskompetens tillföra utvecklingsresurser, produktions- och processkunnande.

Med våra konsumenter och kunder i fokus utveckla intressanta produktinnovationer

• t Ett ökat fokus på Cloettavarumärket tillsammans med innovativa produktlanseringar samt nya försäljningskanaler ger betydande möjligheter att få ett större genomslag hos såväl kunder som konsumenter. Tydliga planer med avseende på såväl produktnyheter, förpackning som marknadsföring, har och kommer att tas fram för våra starkaste varumärken.
• t Cloetta har lång erfarenhet av såväl produktutveckling som varumärkesbyggande. Trend- och omvärldsbevakning i kombination med god kunskap om konsumentpreferenser är prioriterade kompetensområden. Cloetta ska vara lyhörd för de förändringar i omvärlden som är relevanta för bolaget och som därmed bör påverka vår produktutveckling och produktinnovation.

Förstärka vår konkurrenskraft genom att rekrytera, vidareutveckla och behålla kompetenta medarbetare

t Cloetta ska erbjuda sina medarbetare en attraktiv arbetsplats med utrymme för engagemang och delaktighet. Goda förutsättningar skapas därmed för att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, vilket stärker Cloettas konkurrenskraft. Genom att samla våra administrativa och kommersiella resurser på en och samma plats i Ljungsbro, får vi ett fokus och mer kraft i verksamheten som stärker både attraktions- och konkurrenskraften.

Eff ektivisera det operationella arbetet

• t Genom bättre kapacitetsutnyttjande ska vi åstadkomma en förbättrad produktionsekonomi. Det ständiga förbättringsarbetet inom Cloetta ger resultat och leder till förbättringar i alla processer.
• t Kortare ledtider i produktutvecklingen och en hög servicegrad mot kund är avgörande för att höja kostnadseff ektiviteten i hela värdekedjan.

Visionen tillsammans med mål och strategier uttrycker Cloettas affärsidé.

Aktien och ägare

Cloettas B-aktie listades på NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan den 16 februari 2009.

Listning på börsen

Cloetta ansökte den 18 november 2008 om att B-aktierna i bolaget skulle noteras på NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan. NASDAQ OMX Stockholms bolagskommitté behandlade ansökan och fann att sådan notering kunde ske först efter att Cloetta avgivit en delårsrapport. Med anledning av bolagskommitténs beslut handlades Cloetta under en övergångsperiod på NASDAQ OMX First North med E. Öhman J:or Fondkom-

Cloettaaktiens utveckling

mission AB som Certified Adviser. Första dag för handel i Cloettas B-aktie var den 8 december 2008.

Stockholms bolagskommitté godkände den 4 februari 2009 Cloettas ansökan om notering på NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan. Aktierna av serie B i Cloetta AB (publ) togs den 16 februari 2009 upp till handel på NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan. Bolaget handlas under kortnamnet CLA B med ISIN-kod SE0002626861. Handelspost är en (1) aktie.

Ägare

Den 31 augusti 2009 hade Cloetta 3 866 aktieägare, av vilka 206 var institutionella och 3 660 privata. Institutionella placerare hade 88,1 procent av rösterna och 77,6 procent av kapitalet. Antalet utländska ägare var 128 stycken. De utländska ägarna svarade för 11,3 procent av rösterna och 21,3 procent av kapitalet. AB Malfors Promotor är huvud ägare i Cloetta AB (publ). De tio största ägarna svarade för 88,9 procent av rösterna och 79,2 procent av kapitalet, se tabell nedan. Efter den 31 augusti 2009 har Malfors Promotor stärkt sitt ägande genom att förvärva ytterligare B-aktier och har därefter en andel av kapitalet överstigande 50 procent.

Kursutveckling och omsättning

Aktien noterades vid upptagande till handel på NASDAQ OMX First North den 8 december 2008 till kurs 15,50 kronor. Vid upptagande till handel på

De tio största aktieägarna per 2009-08-31

	Antal aktier	Antal aktier	Antal aktier	Antal röster	Procent av	Procent av
Namn	serie A	serie B	totalt	totalt	kapital	röster
AB Malfors Promotor	2 358 864	8 453 848	10 812 712	32 042 488	44,8	70,6
Nordea Fonder	–	2 212 808	2 212 808	2 212 808	9,2	4,9
Sydbank A/S	–	1 799 799	1 799 799	1 799 799	7,5	4,0
Livförsäkringsaktiebolaget Skandia	–	1 533 170	1 533 170	1 533 170	6,4	3,4
Ulla Håkanson	–	1 000 000	1 000 000	1 000 000	4,1	2,2
Olof Svenfelt	10	408 020	408 030	408 120	1,7	0,9
JP Morgan Chase Bank	–	360 680	360 680	360 680	1,5	0,8
Marianne Sjövall	–	341 795	341 795	341 795	1,4	0,7
Wilhelm Trotzig	8	316 000	316 008	316 080	1,3	0,7
Anna Ros	–	316 032	316 032	316 032	1,3	0,7
Övriga	1 118	5 017 044	5 018 162	5 028 224	20,8	11,1
Totalt	2 360 000	21 759 196	24 119 196	45 359 196	100,0	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB – Aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade per 31 augusti 2009

NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan den 16 februari 2009 noterades aktien till kurs 33,30 kronor. Noteringsprospektet för Cloetta AB (publ) som off entliggjordes inför fl ytten till NASDAQ OMX Stockholm, nordiska listan fi nns tillgängligt på bolagets hemsida, www.cloetta.se.

Sedan börsintroduktionen den 8 december 2008 har Cloettas aktiekurs stigit med 84 procent från 15,50 kronor till 28,50 kronor den 31 augusti 2009. SIX Generalindex steg under samma period med cirka 37 procent. Under perioden noterades högsta betalkurs för Cloettaaktien till 36,80 kronor och lägsta betalkurs till 15,50 kronor.

Antalet omsatta B-aktier under perioden 8 december 2008 – 31 augusti 2009 uppgick till 3 295 161 aktier om ett sammanlagt värde av 80,6 Mkr.

Aktiekapital och kapitalstruktur

Vid årsstämman den 5 november 2008 beslutades att öka aktiekapitalet, via en fondemission med bibehållet antal aktier, med 20 595 980 kronor till 120 595 980 kronor. Antalet aktier uppgår till 24 119 196 stycken, fördelat på 2 360 000 A-aktier och 21 759 196 B-aktier, vilket ger ett kvotvärde per aktie om 5 kronor. Cloettas bolagsordning innehåller ett avstämningsförbehåll och bolagets aktier är anslutna till Euroclear Sweden AB, vilket innebär att Euroclear Sweden AB administrerar bolagets aktiebok (Euroclear Sweden AB, Box 7822, 103 97 Stockholm).

Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst på bolagsstämma. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets vinst och andel av överskott vid eventuell likvidation. A-aktierna är föremål för hembudsförbehåll, se även förvaltningsberättelsen sid 55.

Malfors Promotors erbjudande

Som en konsekvens av aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2008:18 lämnade Malfors Holding, ett helägt dotterbolag till AB Malfors Promotor, den 19 mars 2009 ett erbjudande till de tidigare aktieägarna. Erbjudandet omfattade de som tidigare accepterat det offentliga erbjudande som Oy Karl Fazer Ab ("Fazer") lämnat till aktie ägarna i Cloetta att i proportion till det antal aktier i Cloetta Fazer som respektive aktieägare lämnade in i Oy Karl Fazer Ab:s offentliga bud, förvärva B-aktier i Cloetta från Malfors Holding. Erbjudandet omfattade totalt 756 321 aktier och priset per aktie uppgick till 37,71 SEK. Erbjudandet var föranlett av en tidigare överenskommelse mellan AB Malfors Promotor och Oy Karl Fazer Ab och skedde som en konsekvens av Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2008:18 i syfte att garantera lika behandling av de tidigare aktieägarna i Cloetta Fazer. Efter anmälningsperiodens slut den 8 april 2009 förvärvade 78 aktieägare totalt 1 324 B-aktier i Cloetta inom ramen för erbjudandet.

Aktieägarstatistik per 2009-08-31

	Aktieägare			Innehav
Antal aktier	Antal	Procent	Antal	Procent
1–1 000	3 485	90,2	765 136	3,2
1 001–5 000	275	7,1	633 679	2,6
5 001–50 000	75	1,9	1 193 240	4,9
50 001–	31	0,8	21 527 141	89,3
Summa	3 866	100,0	24 119 196	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB – Aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade per 31 augusti 2009

Ägarkategorier per 2009-08-31

		Procent av	Procent av
Antal aktier	Antal ägare	kapital	röster
Svenska institutioner	111	56,4	76,8
Svenska privatpersoner	3 627	22,3	11,9
Utländska institutioner	95	21,2	11,3
Utländska privatpersoner	33	0,1	0,0
Totalt	3 866	100,0	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB – Aktiebok för direkt- och förvaltarregistrerade per 31 augusti 2009

Aktiekapitalets utveckling

		Ökning av	Totalt	Ökning av	Totalt antal
År	Händelse	aktiekapitalet	aktiekapital	antal aktier	aktier
1998	Ingående kapital, aktiens nominella belopp 100 kr	–	100 000	–	1 000
2008	Apportemission inför delningen av Cloetta Fazer	99 900 000	100 000 000	999 000	1 000 000
2008	Split 24:1, aktiens kvotvärde ändras från 100 till 4 kr	–	100 000 000	23 119 196	24 119 196
2008	Fondemission, aktiens kvotvärde ändras från 4 till 5 kr	20 595 980	120 595 980	–	24 119 196

Aktieägaravtal

Fazer, Conclo Ab, Oy Cacava Ab och vissa privatpersoner med anknytning till Fazer har i förhållande till Malfors Promotor förbundit sig att under en tioårsperiod, som började löpa första dagen för handel i Cloettas B-aktie på NASDAQ OMX First North, inte förvärva, direkt eller indirekt, aktier i Cloetta under förutsättning att Hjalmar Svenfelts Stiftelse under denna period inte minskar sitt direkta eller indirekta ägande till en nivå under 30 procent av rösterna i Cloetta.

Likviditetsgarant

Cloetta har träff at avtal med E. Öhman J:or Fondkommission AB om att E. Öhman J:or Fondkommission AB har uppdrag att agera likviditetsgarant (market maker) avseende Cloettas B-aktier. Syftet är att främja en god likviditet i aktien samt säkerställa en låg spread mellan köpoch säljkurs i den löpande handeln. Enligt avtalet ska E. Öhman J:or Fondkommission AB ställa en köp- respektive säljvolym om vardera minst 30 000 kronor med en spread om högst 4 procent mellan köp- och säljkurs beräknat på den säljkurs som ställs. Avtalet löper tills vidare.

Konvertibelprogram

I enlighet med tidigare off entliggjort emissionsbeslut fattat vid extra bolagsstämma i Cloetta den 20 mars 2009 har anställda i Cloetta under perioden 27 mars – 8 april 2009 erbjudits möjlighet att teckna konvertibler i Cloetta. Totalt 155 anställda har tecknat konvertibler med sammanlagt nominellt belopp om drygt 39,5 Mkr. Till följd av begränsningen i fråga om maximalt tillåten kapitalutspädning om 4 procent kan konvertibellånet, med beaktande av fastställd konverteringskurs om 30,40 kronor, uppgå till högst 30,5 Mkr. Personalkonvertibelerbjudandet blev därmed övertecknat. Konvertiblerna löper från den 14 maj 2009 – 30 mars 2012 med en Stibor-relaterad ränta med tillägg för 2,5 procentenheter. Konvertering kan ske till B-aktier under perioden 25 februari 2011 – 25 februari 2012 till en konverteringskurs om 30,40 kronor, vilket vid full konvertering medför en utökning med 1 004 889 B-aktier.

För ytterligare information hänvisas till det fullständiga beslutet som fi nns tillgängligt på Cloettas hemsida, www.cloetta.se.

Utdelning

Utdelning beslutas av bolagsstämma och utbetalningen hanteras av Euroclear Sweden AB. Rätt till utdelning tillfaller den som vid av bolagsstämman fastställd avstämningsdag var registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.

Styrelsen föreslår till årsstämman att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2008/2009.

Nyckeltal per aktie, se sid 93

Konvertibler stärker samhörigheten

Under våren fi ck alla Cloettas anställda möjlighet att teckna konvertibler i Cloetta. Totalt 155 anställda tecknade konvertibler. Eva Gad och Jan Lindblom är några av de personer som var involverade i det administrativa arbetet och med att sprida information om programmet inom företaget i samband med tecknandet.

– Arbetet med konvertibelprogrammet känns väldigt positivt och jag upplever att programmet bidrar till en starkare samhörighetskänsla mellan de anställda och företaget. Jag tror att de fl esta av oss som tecknat konvertibler har fått ett större engagemang och intresse för Cloettas framtid, säger Eva Gad, assistent HR och ekonomi, här tillsammans med Jan Lindblom, produktionscontroller.

Cloettas starka varumärken

Det är summan av alla aktiviteter som Cloettas medarbetare genomför som skapar Cloettas största tillgång; starka varumärken som är väl etablerade i konsumenternas medvetande. Konsumenterna har hög köplojalitet när det gäller Cloettas varumärken. Att vårda och utveckla varumärkena är ständigt i fokus för hela företaget.

Cloettas nya logotyp signalerar starten på det nya Cloetta. Med ett modernt uttryck – utan att tappa sitt ursprung – och med en solröd färg hämtad ur Cloettas gula och röda tradition – vill vi förmedla en varm känsla och det nya Cloetta.

Varumärken

Cloetta innehar två så kallade paraplyvarumärken; Cloetta och Karamellpojkarna. Under dessa paraplyvarumärken fi nns ett fl ertal mycket starka produktvarumärken med en gedigen historia och mångårig konsumentrelation. Bland dessa fi nns Kexchoklad, Center, Plopp, Polly, Guldnougat, Sportlunch, Tarragona och Extra Starka. Flera av dessa produktvarumärken är ledande inom sina marknadssegment. Våra framgångar inom fl era olika segment gör Cloetta till en intressant partner till kunderna inom handeln. Cloetta kan erbjuda ett brett sortiment, starka varumärken och attraktiva nyheter som är intressanta för konsumenterna.

Varumärket Cloetta

Cloetta är en ledande aktör i Sverige inom konfektyr. Varumärket Cloetta har även ett stort värde och en stark ställning på konfektyrmarknaden. Cloetta är väl förankrat hos konsumenterna i Sverige och förmedlar företagets tradition samt står som garant för hög produktkvalitet. Varumärket används såväl i kommunikationen med medarbetare, kunder och ägare som med kapitalmarknaden.

Undersökningar* visar att Cloettavarumärket associeras med många positiva värden, såsom pålitlighet, framgång, gott anseende och hög produktkvalitet. Yngre respondenter förknippar starkt Cloetta med spontanitet, gemenskap och en utåtriktad personlighet.

Produktvarumärken

Cloettas produktvarumärken har funnits på marknaden under lång tid och är väl etablerade hos såväl kunder som konsumenter. Några av varumärkena har anor från tidigt 1900-tal.

Flera av Cloettas största varumärken, som Kexchoklad, Center, Polly och Extra Starka har mycket goda marknadspositioner. Starka varumärken betyder dock

i sig inte självklar tillväxt. God tillväxt nås genom att varumärkena vidareutvecklas och stöds, främst via produktinnovationer och en eff ektiv marknadsföring.

Ledande varumärken

Genom våra starkaste varumärken kan hela Cloettas varumärkesportfölj lyftas fram och stärkas.

Cloetta har marknadsledande varumärken inom segmenten stycksaker (Kexchoklad) och chokladdragéer (Polly).

Inom segmentet stycksaker har Cloetta ytterligare fem starka varumärken med Center, Plopp, Sportlunch, Tarragona och Guldnougat. I februari 2009 relanserade Cloetta dessa fem stycksaker i ny, modern design, avseende såväl form som förpackning. Dessutom lanserades två smaknyheter med Plopp Saltlakrits och Center Mint. Såväl den nya designen som de två nyheterna har mottagits mycket väl av konsumenterna och Cloetta har stärkt sin position ytterligare inom segmentet stycksaker.

Inom segmentet halstabletter har Extra Starka en stark position och Extra Starka Original är den volymmässigt största produkten i segmentet. En modernare förpackningsdesign och en ny smak, Extra Starka – Extra eff ektiv, lanserades under hösten 2009.

Marknadsföring

Eff ektiv marknadsföring är tillsammans med produktutveckling en avgörande framgångsfaktor på en mogen marknad där produkterna oftast köps på impuls. Cloettas marknadsföring utgår från varumärkenas position i de olika marknadssegmenten och karaktä riseras av imageskapande varumärkesreklam i massmedia, sponsringsverksamhet samt evenemang riktade mot utvalda målgrupper. Ofta kombineras marknadsföringsaktiviteterna med starka säljfrämjande insatser i butiksledet.

* Källa: Research International Brand Image study 2007 och Brand Jobs varumärkesundersökning 2008

Merparten av Cloettas utvecklingsresurser satsas på de tio varumärken som presenteras nedan. Det är varumärken med hög försäljning, en väletablerad konsumentrelation och god utvecklingspotential. För dessa varumärken görs detaljerade treårsplaner som uppdateras kontinuerligt och innehåller planer för bland annat produktinnovation, förpackningsutveckling och marknadsföring.

Kexchoklad

Kexchoklad lanserades 1938. Trots sin höga ålder behåller Kexchoklad en av topplaceringarna i Ungdomsbarometern där ungdomar mellan 15 och 25 år väljer sina favoritvarumärken. Kexchoklad är Sveriges mest sålda konfektyrartikel.

Kexchoklad – tre frasiga rån med tunn fyllning mellan varje lager och överdragen med mjölkchoklad – en smakupplevelse i vardagen eller på utfl ykten. Kexchoklad Dark är doppad i mörk choklad.

Originalsmak: Frasiga wafers fyllda med choklad under ett täcke av ljus mjölkchoklad.

Center

Center föddes 1941 – då lanserad i rulle. Det är rullen som är sinnebilden för Center trots att Center som stycksak, lanserad i början på 1990-talet, i volym är större än rullarna. Center är nummer ett i segmentet chokladrullar och bland de tio största i segmentet stycksaker. De senaste åren har Center genomfört uppskattade kampanjer med fi lmtema. Under hösten 2009 lanserades Center Nougat i rulle. Tidigare under året lanserades Center Mint som stycksak. Huvudmarknad för Center är Sverige, men den säljs i samtliga nordiska länder samt inom Travel Trade och övrig export.

Originalsmak: Mjuk toff eefyllning med smak av karamell i mjölk choklad.

Plopp

Plopp lanserades 1949 och personifi eras av den lilla minibiten, även om den idag fi nns i fl era olika format och smaker. Plopp är tillsammans med Center ledande inom segmentet toff eefyllda chokladstycksaker. Under 2009 lanserades Plopp Saltlakrits som snabbt blev en favorit bland lakritsälskare.

Originalsmak: Mjölkchoklad med mjuk toff eefyllning.

Polly

Polly har varit en svensk favorit sedan 1965 och det är originalen Polly Blå och Polly Röd som fortfarande är de stora favoriterna. Under 2008 lanserades Polly Hazel & Coconut och under 2009 kom Polly Dark Sensation.

Originalsmak: Chokladdragerade skumkulor med ljus eller mörk choklad.

Tarragona

Tarragona består av mjölkchoklad med hela hasselnötter. Tarragona är ett av Cloettas äldsta varumärken, som lanserades redan 1928. Namnet Tarragona kommer av staden Tarragona i Spanien, varifrån Cloetta tidigare importerat mycket hasselnötter. Under hösten 2009 relanserades Tarragona som chokladkaka i tre varianter: hasselnöt, mandel och cashewnöt.

Originalsmak: Hela rostade hasselnötter omgivna av ljus mjölkchoklad.

Guldnougat

Guldnougat är ett av Cloettas äldsta varumärken och lanserades 1913. Guldnougat var den första nougatprodukt som såldes i Sverige. Originalsmak: Krämig, mjuk och fyllig nougat.

Bridge

Bridge är bjudgodis i en mix som introducerades på marknaden redan 1965. Originalet är en härlig blandning av tio olika komponenter, bland annat chokladöverdragna hassel nötter, mintkulor, lakritspinnar och choklad överdragna russin. Förutom Bridge Original fi nns Bridge Mingle som även innehåller frukt- och lakritsgelé.

Smak: Chokladdragerade hasselnötter, russin och puff at vete tillsammans med choklad- och sockerdragerade mandlar, skumdragéer, chokladlinser, lakrits pinnar och mintkulor.

Juleskum

En mycket populär jultomte. Cloettas Juleskum är en tvåfärgad skumtomte med jordgubbssmak, som tillhör den svenska jultraditionen. Cloetta tillverkade redan 1934 jultomtar i skum. På 1960-talet kom föregångarna till dagens Juleskum, då i något annorlunda förpackningar. Trots att Juleskum enbart säljs till jul är denna produkt nummer två i skumsegmentet.

Originalsmak: Tvåfärgad mjuk skumtomte med smak av jordgubb.

Sportlunch

Sportlunch består av ren choklad med frasiga wafers i enkelt brytbara bitar. Produkten lanserades 1936, då under namnet "Mellanmål", och ändrade sedan namn 1996 till välkända Sportlunch. Sportlunch har en särskilt framträdande marknadsposition i Norge.

Originalsmak: Ren choklad med frasiga wafers rikligt täckt av mjölkchoklad.

Extra Starka

Varumärket Extra Starka Original som lanserades 1965 är Sveriges volymmässigt största produkt inom segmentet halst abletter. Extra Starka fi nns i original, citron och som sockerfri. Under hösten 2009 lanseras också Extra Starka – Extra eff ektiv. Samtidigt fi ck varumärket en ny förpackningsdesign.

Originalsmak: Hårda, uppfriskande halstabeller med smak av mentol, eukalyptus och pepparmint.

Konfektyrmarknaden

Konfektyrmarknaden kan delas in i choklad- respektive sockerkonfektyr. Cloetta tillverkar och säljer främst chokladkonfektyr men även socker konfektyr.

Chokladkonfektyr består av produktgrupper som praliner, kakor, dragéer, stycksaker och rullar. Sockerkonfektyr består bland annat av tabletter, lakrits, skum och gelé. Chokladsegmentet är värdemässigt störst.

Den nordiska konfektyrmarknaden är relativt mogen samtidigt som den är tämligen okänslig mot konjunkturförändringar. Den genomsnittliga volymtillväxten har legat kring noll eller någon enstaka procent under flera år. Konsumtionen per capita i de nordiska länderna är nu ungefär lika stor. För tio år sedan var konsumtionen mer ojämn mellan länderna, exempelvis var den i Danmark ungefär dubbelt så hög som i Finland. Sedan dess har konsumtionen sjunkit i Danmark och ökat i Finland. Tillväxten inom olika produktsegment varierar dock från år till år och från marknad till marknad.

Norden svarar för cirka två procent av världskonsumtionen av konfektyr. Chokladkonsumtionen per invånare är emellertid avsevärt högre i Centraleuropa än i Norden vilket betyder att det finns en stor tillväxtpotential i Norden.

Konsumtionsmönster

Konfektyr är relativt okänslig för konjunktursvängningar och en av de mest impulsdrivna varugrupperna i detaljhandeln. Över 80 procent av köpbesluten tas i butiken (källa: Movement BSI rapport 2008).

Den största delen av konfektyrköpen i Sverige sker via den traditionella dagligvaruhandeln. En annan viktig försäljningskanal är servicehandeln, som exempelvis bensinstationer och kiosker. Tillgänglighet är en viktig faktor för impulsdrivna inköp, varför det är viktigt att

Konfektyrkonsumtion totalt per capita i Norden

Konfektyrkonsumtion per capita i Norden är ungefär lika hög i alla fyra länder.

finnas där konsumenterna finns. Nya typer av försäljningskanaler är därför alltid av stort intresse för Cloetta.

I Sverige har lösviktsgodis en mycket stark position med cirka en fjärdedel av konfektyrkonsumtionen, vilket är den högsta andelen i Norden. Under de senaste åren har marknadsandelen för lösvikt minskat något.

Drivkrafter i omvärlden Konsumenter

Marknaden i Norden kännetecknas av begränsad tillväxt och konsumenternas lojalitet för starka lokala varumärken är hög. En ökad konsumtion per capita samt en växande befolkning bidrar till tillväxten. Inom vissa segment, såsom chokladkakor, har tillväxten under senare tid varit högre än för marknaden i stort. En viktig framgångsfaktor är att regelbundet lansera nya och attraktiva produkter inom segment där konsument efterfrågan finns. För att behålla och även få nya konsumenter är det viktigt att förse marknaden med innovationer samt att utveckla och modernisera befintliga produkter. Allt fler singelhushåll tillsammans med ett individualistiskt synsätt hos konsumenterna gör att behovet av differentierade produkter ökar. Konsumenternas ökade intresse för hälsa och naturliga råvaror är även viktiga drivkrafter inom produktutvecklingen. En allt större medvetenhet och kunskap om arbetsförhållanden i många råvaruproducerande länder är också en faktor som i allt högre grad påverkar konsumenterna vid deras köpbeslut.

Dagligvaruhandelns egna varumärken, liksom lågpriskedjornas etablering i Norden, pressar priserna. Konsumentundersökningar visar dock att konsumenterna vid köpbesluten i allt högre omfattning väger in andra frågor förutom pris, såsom smak, kvalitet, produkt utveckling, miljö och socialt ansvar.

Handeln/Kunder

Koncentrationen i den nordiska dagligvaruhandeln är mycket hög. I Sverige, Finland, Norge och Danmark sker över 70 procent av den totala dagligvaruomsättningen i de tre största kedjorna i respektive land. Några av de stora dagligvarukedjorna är etablerade i flera länder i Norden och det förekommer även nordiska samarbeten på inköpssidan. Utvecklingen går dessutom mot allt större enheter på bekostnad av mindre butiker.

För att vara en attraktiv leverantör till handeln blir faktorer som nordisk förankring, välkända varumärken och ett kontinuerligt flöde av attraktiva produktnyheter allt viktigare.

I samband med lågprishandelns intåg, vilket även inkluderar utländska aktörer, ökade också utvecklingen av butikskedjornas egna märkesvaror, så kallade EMV. Kedjornas EMV svarar i de flesta västeuropeiska länderna i dagsläget för mellan 10 och 30 procent av den totala konfektyrförsäljningen. Under de senaste åren har dock

en viss avmattning märkts i till exempel England som har högst andel EMV inom dagligvaruhandeln. I Norden har andelen EMV inom konfektyr stabiliserats på en nivå under 10 procent. Aktuella undersökningar visar att konsumenten är beredd att betala lite mer för välkända varumärken.

För att möta dagligvaruhandelns EMV är det viktigt för konfektyrföretagen att fokusera på och bygga starka varumärken samt att möta nya trender och konsumentbehov. Produktutveckling, kvalitet, kännedom och synlighet avgör styrkan i ett varumärke och skapar konsumentlojalitet och -preferenser.

Konkurrenter

Världsmarknaden för chokladkonfektyr domineras av internationella företag som Nestlé, Mars, Kraft Foods och Cadbury. På den nordiska marknaden möter dessa dock hårt motstånd från lokala aktörer såsom Cloetta, med starka positioner på sina hemmamarknader.

Konfektyrbranschen kännetecknas av överkapacitet och långsamt pågår en konsolidering. Ingen aktör har ännu en stark ställning på samtliga marknader i Norden. Konfektyrindustrin har lång historik och det sker få teknologiska förändringar. För att behålla och stärka en redan stark position krävs att såväl varumärken som sortiment utvecklas.

Riskkapitalbolagen har kommit att bli en viktig aktör på konfektyrmarknaden med uppköp av flera konfektyrbolag. En möjlig utveckling är att riskkapitalbolagen kommer att sälja dessa till industriella köpare.

Leverantörer

Leverantörsledet kännetecknas av hög konsolidering med ett fåtal möjliga leverantörer. Nordic Sugar är stor leverantör av socker och mjölkprodukterna levereras huvudsakligen av Arla Foods. Den europeiska marknaden för råvaror förväntas öppnas för ytterligare konkurrens vilket bland annat kommer att ge möjligheter att köpa socker utanför Europa.

Konsumenttrender Hälsa och naturlighet

Hälsotrender och debatt om hälsa, vikt och socker har en viss, om än begränsad, påverkan på konfektyrmarknaden. Konfektyr är dock något många människor unnar sig och njuter av.

Den tidigare så intensiva sockerdebatten har övergått till att handla om hälsofrågor i stort. Hälso trenden har medfört ett ökat intresse för naturliga och äkta råvaror. Tillsatser av olika slag och kemiskt framställda ämnen, liksom det stora antalet för konsumenten obekanta ingredienser ifrågasätts, till förmån för det naturliga. Sockerdebatten har därför fått en ny dimension; hellre naturligt socker än kemiska sötningsmedel. Naturlig-

Konsumtion av chokladkonfektyr i Europa per capita

t ex praliner, kakor, dragéer, stycksaker och rullar

hetstrenden avspeglas också i hur konsumenten ser på förpackningar och förpackningsmaterial.

De tydligaste eff ekterna inom konfektyrområdet av sockerdebatter och hälsotrender är en minskad tillväxt för sockerkonfektyr till förmån för choklad vilket gynnar Cloetta.

Producerat nära dig

I spåren av den ökade globaliseringen ökar också de enskilda konsumenternas medvetenhet och kunskap om att deras konsumtionsvanor har eff ekter på miljön och påverkar förhållanden, inte bara i individens omedel bara närhet, utan i hela världen. Socialt ansvar och tanken på ett globalt medborgarskap gör att konsumenterna vill veta mer om bland annat ursprung, tillverkningsmetoder och råvaror. Detta innebär att intresset för miljö- och rättvisemärkning ökar. Även efterfrågan på lokalt producerade produkter ökar, vilket är till fördel för Cloetta.

Vardag och lyx

Andelen singelhushåll utgör i stora delar av Europa en så hög andel som 40 procent. Den ökade andelen singelhushåll påverkar även konsumtionsmönstret i samhället. Enkelhet och mindre förpackningar är tydliga inslag i singelhushållens efterfrågan på konfektyr.

Konsumtionstillfällena för konfektyr kan sägas bestå av två olika slag; det vardagliga som ska vara enkelt, snabbt och lättillgängligt och det lyxiga, som får vara lite dyrare, och sker främst till helgen eller speciella tillfällen.

Intresse för choklad

När det gäller choklad har konsumenternas kvalitetsmedvetande ökat och under många år innebar trenden en stigande efterfrågan på premiumchoklad. Här märks nu en stagnation i tillväxttakten. Bland trendmedvetna chokladkonsumenter märks istället ett intresse för nya, och i konfektyrsammanhang ovanliga smaktillsatser och kombinationer av olika råvaror. Cloetta har en lång tradition av just goda kombinationer. Att blanda choklad med exempelvis kex, nötter, bär, toff ee eller lakrits är vår tradition. Cloetta kommer även framgent att ta utgångspunkten i goda kombinationer. Intresset för choklad visar sig också i att chokladprovningar numera är lika etablerat som vinprovningar. Choklad av hög kvalitet blir dessutom en allt vanligare ingrediens, inte bara i desserter, utan även i annan matlagning.

Källa: AC Nielsen, Caobisco, Kairos Future, Trendwatching.com, Datamonitor och Cloetta

Vi älskar choklad

– Att älska choklad är en förutsättning för att jobba med produktutveckling inom Cloetta. Att få sitta på ett arbetsmöte och smaka av Cloettas helt nya pralinask ger verkligen en härlig barnslig glädje. Asken kommer till jul, men vi som har smakat tror nog att den kommer att fi nnas till försäljning hela året, säger Sara Röken, produktinnovatör och Staff an Emanuelsson, produktchef som tillsammans smakar

pralinerna i Cloettas nya chokladask.

Kunder och försäljning

Den geografiska marknaden består av Sverige, som är vår huvudmarknad, och Norge, Danmark samt Finland. Därtill kommer marknaden för övrig export samt Travel Trade som avser försäljning på flygplatser och färjor.

Sverige
Antal invånare:	cirka 9 miljoner
	Marknadsstorlek: cirka 16 miljarder kr i konsumentledet**
Största kunder:	Axfood, Bergendahls, Coop och ICA
Största varumärken	Kexchoklad, Polly, Center och Plopp
Cloettas försäljning i ton: cirka 14 500 ton

Källa: AC Nielsen, DVH inkl HD + SVH, MAT JJ-09

Cloettas försäljning har under perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009 utvecklats väl och uppgick till cirka 17 000 ton. Cirka 85 procent säljs i Sverige som är bolagets huvudmarknad.

Sverige

Sverige har drygt 9 miljoner invånare och är den enskilt största marknaden i Norden.

Den svenska konfektyrmarknaden för förpackad konfektyr, exklusive tuggummi, via dagligvaruhandeln och servicehandeln, omsätter årligen cirka 6,5 miljarder kronor* i konsumentledet. Totalmarknaden, det vill säga inklusive lösviktsgodis och tuggummi samt försäljning via andra kanaler än dagligvaru- och servicehandeln uppgår till omkring 16 miljarder kronor**. Exempel på andra kanaler är videobutiker, biografer, caféer, storhushåll, restauranger, flyg, tåg och diverse tillfälliga försäljningsställen. Lösviktsgodis är populärare i Sverige än i övriga Norden och står för cirka en fjärdedel av totalmarknaden. Påsken är särskilt viktig för denna försäljning.

Den svenska konfektyrmarknaden inklusive pastiller och tablettaskar, det vill säga halstabletter, har under perioden 1 augusti 2008 – 31 juli 2009 i stort sett varit oförändrad med en ökning på 0,1 procent i volym. Chokladkonfektyr ökade med 0,5 procent i volym, sockerkonfektyr ökade med 0,2 procent i volym, medan pastiller minskade med 5,4 procent. Sverige är Cloettas största marknad och marknadsandelen uppgår till 13 procent i volym. De största konkurrenterna är Kraft Foods och Malaco Leaf, med 30 procent respektive 12 procent marknadsandel av volymen. Handelskedjornas EMV har stabiliserats på en volymandel kring 10 procent av den totala konfektyrförsäljningen.*

Cloetta har en stark position i Sverige som nummer två på marknaden mätt i volym. Cloetta är också det enda stora svenskägda bolaget i konfektyrbranschen med tillverkning i Sverige.

Cloetta strävar efter att vara en nytänkande och tongivande aktör på den svenska konfektyrmarknaden. Cloettas redan starka position ska stärkas ytterligare genom fortsatt fokus på produkter av hög kvalitet, attraktiva nyheter, starka och kända varumärken, hög

tillgänglighet och igenkänning bland konsumenterna samt ett givande samarbete med handeln. Genom förvärvet av AB Karamellpojkarna 2007 breddades verksamheten till produktgrupper där bolaget tidigare haft en svag eller obefintlig position.

Det samarbete som under 2009 inletts med finska Oy Panda Ab har ytterligare breddat den produktportfölj Cloetta kan erbjuda, med bland annat olika typer av lakritsprodukter. Cloetta stärker därmed sin position som en intressant leverantör och samarbetspartner till handeln.

Den svenska konfektyrmarknaden volym exklusive tuggummi*

Segment	%
Chokladkakor	25
Chokladstycksaker	18
Gelé och vingummi	12
Chokladpraliner	11
Skum	6
Chokladdragéer	6
Halstabletter	5
Övrigt	17

Starka varumärken största tillgången

Cloettas största tillgång är våra starka varumärken. Bolagets främsta konkurrensfördel är förmågan att bygga varumärken och presentera attraktiva nyheter under dessa varumärken. Varumärken inom konfektyr är i hög grad lokala och konsumenter på mogna marknader är oftast relativt lojala, varför expansion och försäljning till stor del handlar om att utnyttja styrkan i de välkända varumärkena. Inom flera segment på marknaden har Cloetta varumärken som är ledande på marknaden.

* Källa: AC Nielsen, DVH inkl HD + SVH, MAT JJ-09 och Delfi ** Källa Delfi 20008

Prishöjningar till följd av ökade kostnader för råvaror

En koncentrerad dagligvaruhandel tillsammans med etableringen av lågprisprofi lerade dagligvarukedjor har inneburit en stark prispress på leverantörerna. Samtidigt kräver råvaruprishöjningar kompensation i form av höjda försäljningspriser. Kostnaden för råvarorna har stigit genom försvagningen av den svenska kronan. De prisökningar som genomfördes under 2008 har inte kunnat kompensera för dessa kostnadsökningar varför ytterligare prisökningar mot kund har genomförts under verksamhetsårets fj ärde kvartal.

För att minimera behovet av höjda priser fortsätter dock Cloetta sitt ständiga arbete med att kraftfullt eff ektivisera arbetet i alla led och att söka nya angreppssätt och nya lösningar som kan sänka kostnaderna.

Samarbete med handeln en framgångsfaktor

En viktig framgångsfaktor är ett nära och fl exibelt samarbete med både dagligvaru- och servicehandeln utifrån de enskilda kundernas olika behov. Ett nära samarbete med kunderna gör att det som gemensamt bedöms vara viktigt också prioriteras. Genom en nära relation med, och stor kunskap om, kunderna kan Cloetta presentera produkter och lösningar som stödjer kundernas aff ärsmässiga mål och strategier.

Cloettas försäljning på den svenska marknaden utvecklades positivt under verksamhetsåret och volymerna ökade något. Försäljningen fokuseras även fortsättningsvis på de varumärken som är mest attraktiva på den svenska marknaden, såsom Kexchoklad, Polly, Center och Plopp. Flera av varumärkena är marknadsledande i sina segment. Den enskilt största produkten är Kexchoklad som även är marknadsledare inom stycksaker och Sveriges största enskilda konfektyrprodukt.

Dagligvaruhandeln i Sverige, liksom i större delen av övriga Europa, har genom åren blivit alltmer centraliserad. Alla kedjor har centrala överenskommelser avseende sortiment.

Cloettas säljkår är rikstäckande och bearbetar både dagligvaruhandeln och servicehandeln. Säljarna säkerställer att de centrala överenskommelserna följs, och att det överenskomna sortimentet också fi nns i butikerna. En annan uppgift är att sälja in och exponera Cloettas kampanjer hos kunderna. Säljkåren stödjer också handlarna via rådgivning i syfte att öka försäljning och lönsamhet i konfektyrkategorin. För att öka synligheten av Cloettas produkter arbetar säljarna även aktivt för att öka antalet exponeringsplatser i butikerna.

Övriga marknader

Cloetta erbjuder för närvarande inte hela sitt sortiment på exportmarknaden. För de varumärken som säljs är produktnyheter minst lika viktiga som de är på hemmamarknaden i Sverige. Konkurrensen är hård och ett sätt att synas är att löpande presentera nya lockande produkter. Nyheter på exportmarknaden hämtas också från Cloettas befi ntliga sortiment av beprövade och framgångsrika produkter på hemmamarknaden.

Norge

Norge är Cloettas näst största marknad och försäljningen av våra produkter har under verksamhetsåret ökat. Framförallt har försäljningen av Juleskum varit mycket framgångsrik.

Den norska konfektyrmarknaden, exklusive tugggummi, omsätter drygt 6 miljarder kronor i konsumentledet. Kraft Foods har sedan länge en dominerande ställning med cirka 38 procent av marknaden mätt i volym. Tillväxten var under perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009 0,9 procent i volym. Näst största aktör är Nidar med cirka 25 procent av volymen. Därefter kommer Brynild med cirka 10 volymprocent.

Sedan 2005 är Galleberg distributör av Cloettas produkter i Norge. Galleberg har cirka 8 procents marknadsandel, inklusive försäljningen av produkter från Cloetta. Smågodis står för cirka 17 procent av marknaden.

Cloettas försäljningsvolym per land

Norge
Antal invånare:	cirka 4,8 miljoner
	Marknadsstorlek: cirka 6 miljarder kr i konsumentledet*
Största kunder:	Coop, ICA, Norges Gruppen och Reitan
Största varumärken:	Pops, Bridge, Center, Sportlunch och Juleskum
Cloettas försäljning i ton: cirka 1 400 ton

* Exklusive tuggumi

Finland
Antal invånare:	cirka 5,3 miljoner
	Marknadsstorlek: cirka 4 miljarder kr i konsumentledet*
Största kunder:	Kesko, S-Gruppen, Tokmanni och Tradera
Största varumärken:	Polly och Center
Cloettas försäljning i ton: cirka 200 ton

Travel trade och övrig export

Största kunder:	Rederier, fl ygplatser och IKEA
Största varumärken:	Kexchoklad, Center, Polly, Bridge och Juleskum
Cloettas försäljning i ton: cirka 500 ton

* Exklusive tuggumi

Liksom i övriga Norden domineras dagligvaruhandeln av större kedjor. Coop, ICA, NorgesGruppen och Reitan har tillsammans cirka 95 procent av hela dagligvaruhandeln. Besluten om sortiment fattas på central nivå och en eff ektiv säljkårsbearbetning är avgörande för att säkerställa att centralt beslutade listningar implementeras i butik.

Framtida produktnyheter på den norska marknaden kommer företrädesvis att bestå av befi ntliga produkter som är framgångsrika på den svenska marknaden. Även varumärken som är mycket starka lokalt, exempelvis Pops som endast fi nns i Norge och Sportlunch, kommer att stöttas och vidareutvecklas.

Danmark

Den danska konfektyrmarknaden, exklusive tuggummi, omsätter omkring 6 miljarder kronor i konsumentledet. I Danmark har den totala konfektyrmarknaden, exklusive tuggummi, sjunkit i volym med omkring 4,6 procent under 2008. Cloettas försäljning har utvecklats bättre än marknaden och ökat i volym med cirka 10 procent. Under verksamhetsåret lanserades Center Mint framgångsrikt.

Marknadsledare i Danmark är Toms och näst största aktör är Haribo. Därefter kommer Leaf och Kraft Foods. Cloettas produkter säljs idag i Danmark av Valora, men från den 1 april 2010 tar A/S Beauvais över ansvaret för distribution och marknadsföring av Cloettas varumärken och produkTer på den danska marknaden. I Danmark är prispressen stark och storleksanpassningar till olika prisgrupper är därför viktig för att lyckas på marknaden.

Den danska dagligvaruhandeln går mot en ökad centralisering men är än så länge betydligt mer decentraliserad än i övriga Norden. En utökad distribution kräver därför omfattande insatser i butiksledet. Till de viktigaste kunderna hör Coop, Dansk Supermarked och SuperGros.

Liksom i Norge kommer nyheter på den danska marknaden främst att hämtas ur Cloettas befi ntliga sortiment på andra marknader.

Finland

I Finland omsätter konfektyrmarknaden, exklusive tugggummi, omkring 4 miljarder kronor i konsumentledet.

Den fi nska marknaden är den marknad som under fl era år ökat mest i Norden. I Finland är Fazer Konfektyr den största aktören. Därefter kommer Leaf och Panda.

Marknadsandelen för dagligvaruhandelns EMV ligger relativt stabil kring knappt 10 volymprocent av konfektyrförsäljningen.

Cloettas försäljning i Finland är för närvarande låg och uppgick till knappt 200 ton under perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009. Då försäljningen av Cloettas varumärken före samgåendet med Fazerkoncernens konfektyrdivision var betydligt högre fi nns en stor potential till ökad försäljning av Cloettas varumärken. Under december 2008 träff ade Cloetta ett avtal om försäljningssamarbete med Oy Panda Ab som stärkt Cloettas möjligheter för tillväxt i Finland.

Den fi nska dagligvaruhandeln domineras av stora kedjor som Kesko, S-Gruppen, Tokmanni och Tradera med i huvudsak centraliserade inköp. Tack vare centraliserade inköp kan nya produkter få en bred distribution och blir därmed snabbt tillgängliga för konsumenterna.

Travel Trade och övrig export

Travel Trade omfattar försäljning till rederier, charterbolag och fl ygplatser. Attraktiva produktnyheter är viktigt för denna kanal. Konfektyr är den ideala gåvan att ta med sig från en resa och ett av de viktigaste konkurrensmedlen på denna marknad är unika förpackningar, både avseende utseende och storlek.

IKEA är, med sina etableringar över hela världen, en viktig kund som bidrar till att sprida Cloettas varumärken utanför Norden. Via IKEA säljs Kexchoklad, Polly och Juleskum.

Cloettas försäljning inom Travel Trade och övrig export är i dagsläget låg. Före Cloettas samgående med Fazerkoncernens konfektyrdivision var försäljningen betydligt högre. Potentialen till ökad försäljning av Cloettas produkter anses därför som stor.

Cloetta ser stora möjligheter att öka försäljningen av våra produkter, både inom Travel Trade och övrig export, inom befi ntligt sortiment men också genom att lansera nyheter som är särskilt attraktiva för dessa marknader.

Produktutveckling

Produktinnovationer är en av konfektyrbranschens viktigaste drivkrafter och en helt avgörande framgångsfaktor. Cloetta satsar därför ökade resurser på produktutveckling.

Cloetta har förstärkt resurserna inom produktutveckling och produktinnovation. Produktnyheter stärker Cloettas erbjudande till såväl kund som konsument och vitaliserar produktvarumärkena. Eff ektiv marknadsföring, från annonsering till aktiviteter i butik, ökar konsumenternas kännedom om och efterfrågan av Cloettas produkter.

Trendbevakning

Marknadsanalys och trendbevakning ger viktiga upplysningar till marknadsavdelningen. Mode och trender fi nns även inom konfektyr. Det handlar om färger, förpackningar, nya smaker och ingredienser. Förändringar i konsumtionsmönster följs upp och analyseras. Kunskap om trender på marknaden och konsumentbeteende är nödvändig för att ta fram lyckade produktnyheter. Cloettas storlek gör att alla trender som fi nns inte kan exploateras. Det är därför viktigt att vara extra duktiga på att identifi era de trender som kan vara betydelsefulla för Cloetta. En noggrann och kompetent omvärldsbevakning är därför av stor vikt.

Produktutveckling

Konfektyrmarknaden drivs i hög grad av nyheter. Attraktiva innovationer och en eff ektiv produktutvecklingsprocess är en förutsättning för lönsam tillväxt och grundläggande för Cloettas starka position på den svenska konfektyrmarknaden. Innovationer och nyheter för våra starka befi ntliga varumärken är därför viktiga för Cloetta. Utgångspunkten för både produktutvecklingen och innovationsarbetet är trenderna på marknaden, nya konsumentbehov och frågan hur dessa kan kombineras med befi ntliga varumärken på bästa sätt.

En ny produkt måste, förutom att vara god och prisvärd för konsumenten, även vara aff ärsmässigt attraktiv för handeln och dessutom förpackas och distribueras till olika kanaler så att den blir enkel att sälja.

Nyheterna får ett eff ektivt säljstöd med marknadsföring genom kampanjer, evenemang, butiksaktiviteter och reklam, som bidrar till att skapa konsumentintresse och efterfrågan.

Varumärkena måste vara moderna och anpassas till marknadens trender samt vara profi lmässigt starka för att uppskattas av konsumenten. Såväl innehåll som förpackningar utvecklas ständigt och de nyheter som tas fram är alltid av hög kvalitet.

Genom line extension, det vill säga nya förpackningar, storlekar eller smaker för ett varumärke,

Produktutvecklingsprocessen

Produktutvecklingsprocessen är indelad i faser. Varje fas separeras med en beslutspunkt, grind, då beslut fattas om att antingen gå vidare till nästa fas, förbättra idén innan den kan tas vidare eller lägga ner projektet. I idébanken fi nns fl er än 100 idéer, som i sig kan leda till fl era projekt. Mellan 10 och 20 projekt pågår kontinuerligt hos Cloetta. Av dessa når i genomsnitt fyra till fem marknaden. Processen från koncept till att produkten är redo för lansering är normalt cirka ett år, men kan med fokuserade resurser kortas ned till några månader.

^G Beslutsgrind

upprätthålls moderniteten och ändrade behov hos konsumenten tillgodoses. Exempel är Plopp Saltlakrits, Center Mint, Polly Dark Sensation och Center Nougat. Ett annat exempel på varumärkesbyggande är brand extension, där helt nya produkter inom ett varumärke tas fram, till exempel Kexchoklad Snacks.

Cloetta uppmuntrar och främjar idéer och förslag kring produktutveckling från hela organisationen. I en strukturerad idébank som ständigt uppdateras och fylls på lagras förslag, tester och resultat.

Den nya chokladgjutningslinjen i Ljungsbro som successivt togs i bruk under hösten 2009, medför utökade möjligheter att få fram spännande innovationer av hög kvalitet som kan produceras eff ektivt. Under hösten 2009 återlanserades nötchokladkakor under varumärket Tarragona.

Smaken i centrum

Förpackning och marknadsföring kan locka konsumenterna till ett första köp, men om inte smaken håller måttet blir det sällan ett andra köp. Därför är det oerhört viktigt att de nya produkter Cloetta lanserar uppfyller konsumenternas krav och förväntningar. Smaken står i centrum när Cloetta utvecklar nya produkter. Cloetta har en intern smakpanel och många produkter genomgår också ett konsumenttest för att få konsumentens bedömning av bland annat smak, konsistens och helhetsintryck.

Förpackningsutveckling

En viktig del av utvecklingsarbetet är att hitta rätt förpackning av produkterna. Många av de produkter som är starka på en enskild marknad idag kan få en god position även på en ny marknad om den förpackas rätt. Det handlar om faktorer som storlek på påse och vikt, men även varumärke. En god produkt med hög kvalitet kräver även identitet i ett varumärke samt eff ektiv marknadsföring för att nå konsumenten.

Genom att i huvudsak enbart anpassa förpackningsstorlek och förpackningsdesign efter marknad kan stordriftsfördelar i produktionen utnyttjas.

Samarbete

Under hösten 2009 inledde SIA Glass och Cloetta ett samarbete och i början av 2010 blir det premiär för ett antal nya glassprodukter med smaker och konsistenser som går att känna igen från välkända Cloettaprodukter.

Skydd för immateriella rättigheter

Genom en bevakningstjänst får Cloetta information avseende ansökningar om registrering av varumärken som är identiska eller förväxlingsbara med Cloettas väsentligaste varumärken. Om Cloetta bedömer att ett annat varumärke är för närliggande Cloettas varumärken vidtas åtgärder, till exempel genom att invända mot registreringen av det närliggande varumärket eller genom att ingå samexistensavtal som begränsar användningen av det närliggande varumärket.

Tarragona med nya smaker

– Vi fi ck en möjlighet hos vår kund Reitan att lansera en serie chokladkakor i Pressbyrån/7-Eleven under hösten 2009. Förutsättningen var att vi kunde ta fram ett konkurrenskraftigt erbjudande som var anpassat till Reitans "on-the-go" fi losofi under ett starkt varumärke. Valet föll på Tarragona, med ett uppdaterat formspråk, nytt format och förutom Hasselnöt de nya smakerna Cashewnöt och Mandel.

– Det är många inom företaget som har gjort ett kanonjobb för att så snabbt få fram nya Tarragona, säger Johan Eriksson, kundchef servicevaru handeln, här tillsammans med Therese Hamilton, försäljningskoordinator.

Supply chain – leveranskedjan

Under verksamhetsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009 tillverkade Cloetta sammanlagt cirka 20 000 ton konfektyr. Effektiviteten inom supply chain utvecklades mycket positivt. Koncernens tillverkning av konfektyrprodukter sker vid de egna anläggningarna i Ljungsbro och Alingsås.

Produktionen i Ljungsbro är i huvudsak inriktad på chokladkonfektyr medan anläggningen i Alingsås tillverkar halstabletter, kola och klubbor. Utöver produktionsanläggningarna omfattar supply chain även logistikprocessen, inköpsfunktionen samt produktutvecklingen. Underhåll av maskiner har tidigare varit outsourcat till ABB men från och med den 1 januari 2010 kommer Cloetta att handha allt maskinunderhåll internt. Valet att insourca underhållet baseras dels på kostnadseffektivitet, dels på att ABBs arbetsinsats har varit framgångsrik för att bygga en effektiv intern process och organisation för underhåll.

En lärande kultur

Cloettas övergripande affärsplan innehåller treårsplaner även för områdena inom supply chain. Planerna bygger på analyser där styrkor och svagheter identifieras och tydliga, mätbara åtgärdsplaner tas fram. Genom att arbeta med ständiga förbättringar och skapa en lärande kultur har Cloetta uppnått mycket goda resultat inom hela leveranskedjan. Processerna har utvecklats extremt bra under Cloettas första verksamhetsår. Samtidigt har arbetsmiljön i många fall förbättrats eftersom automatisering av arbetsbelastande moment har genomförts. Detta är resultatet av ett långsiktigt och systematiskt arbete med att kontinuerligt förbättra och förfina arbetsmetoder och processer.

En viktig komponent i framgången är fortgående och relevant kompetensutveckling. Förebyggande arbete, optimerade skiftarbetstider och utveckling av medarbetarnas arbetsinnehåll har bidragit till att

Produktionskostnader 2008/2009

produktionen i kilo per medarbetare vid Cloettas anläggning i Ljungsbro ökade under verksamhetsåret.

Ledningssystem

Ledningssystemen i produktionen har analyserats och utvecklats. I Ljungsbro har systemen tagits i drift och i Alingsås pågår implementeringen. Bland annat har mötesstruktur och -frekvens systematiserats. Produktionsutvärderingsmöten hålls på skift-, daglig-, veckooch månadsbasis för att fånga upp såväl positiva som

negativa avvikelser mot plan samt förbättringsförslag. Resultat och eff ektivitet i leveranskedjan visualiseras kontinuerligt på storbildsskärmar och anslagstavlor vilket bidrar till helhetssyn och kunskap om aktuell situation. Åtgärder vid eventuella avvikelser vidtas direkt och med den systematiska uppföljningen kan förbättringsarbetet bedrivas proaktivt.

Eventuella tillbud eller olyckor följs kontinuerligt upp i fabrikens dagliga möten. Ökad medvetenhet om potentiella orsaker till tillbud skärper det förebyggande

TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte). Nyckeltalet beskriver maskinernas drifttider i förhållande till stopptider som orsakas till exempel av produktbyten, störningar eller maskinfel.

Produktiviteten förbättrades kraftigt under året. Det är framförallt ett resultat av en kulturomställning och ett ökat engagemang som lett till många små förbättringsåtgärder.

Antal reklamationer är drygt 30 per 1 000 ton producerade produkter.

Insmakning av ny linje

– Under hösten har jag tillsammans med Niklas och Anette börjat trimma och smaka in den nya chokladgjutningslinjen. Tillsammans med teknik- och underhållsavdelningen tar vi kontinuerligt fram rutiner och beskrivningar allt eftersom fl era produkter gjuts i linjen.

– Det är många små bitar som måste falla på plats innan vi blir nöjda. Den stora utmaningen med en helt ny linje är förstås att chokladen måste smaka exakt rätt, ha rätt konsistens och se rätt ut. Att få tempereringen perfekt är A och O. Man får titta, smaka och tycka sig fram. Tillsammans med labbet har det blivit en hel del provsmakning under året, säger Yvonne Wennermark (till vänster), operatör på den nya chokladgjutningslinjen här tillsammans med sina arbetskamrater Niklas Gustavsson och Anette Johansson.

En genomsnittlig arbetsdag under 2009 produceras drygt 84 ton i Ljungsbrofabriken, varav 17 ton är Kexchoklad. Det motsvarar 3,5 stycken 55 grams Kexchoklad i sekunden!

arbetet och antalet tillbud har sjunkit liksom sjukfrånvaron.

Effektivisering

I den dagliga verksamheten eftersträvas effektiviseringar och därmed kostnadsbesparingar främst genom att förbättra processkvaliteten, vilket minskar mängden kassationer och därmed sänker kostnaderna för arbete, material och energi.

Genom att utnyttja varorna effektivare och minska kassationerna kan koncernens totala kostnad för råvaror påverkas. Kassationer är den enskilt största faktorn där kostnaderna kan sänkas; med lägre kassationer sänks inte bara kostnaderna för råvaror utan även för arbete och energi.

Inköpsfunktionen är av central betydelse när det gäller att optimera koncernens värde av inköpta varor och tjänster. Inköpsfunktionen ansvarar inte bara för direkta inköp som råvaror och emballage, utan även för alla indirekta inköp i koncernen.

Arbetet med att effektivisera produktionen och att utnyttja maskinerna optimalt pågår kontinuerligt. TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte) är ett av de viktigaste nyckeltalen för att mäta effektiviteten. Nyckeltalet beskriver maskinernas drifttider i förhållande till stopptider som orsakas av till exempel produktbyten, störningar eller maskinfel.

Ett viktigt redskap i utvecklingen av nya produkter är produktutvecklingsverktyget PDT (Product Development Tool). Systemet fungerar som en checklista där alla funktioner som medverkar i produktutvecklingsprocessen kan följa hur en ny produkt framskrider i processen.

Investeringar i produktionen

Under 2007 togs beslut om investering i en ny chokladgjutningslinje i Ljungsbro, vilken kommer att utöka tillverkningskapaciteten för chokladprodukter med cirka 5 000 ton. Investeringen är den största i Cloettas historia. Linjen togs successivt i bruk under hösten 2009.

Kvalitet och produktsäkerhet

Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkerställa att varje produkt uppfyller konsumenternas och handelns krav. Hög kvalitet på produkterna och leveranssäkerhet är viktiga framgångsfaktorer. Kvalitetsarbetet har därför intensifierats ytterligare genom att organisationen för kvalitetsarbete har förstärkts.

BRC Global Standard, som är ett produktsäkerhetssystem för livsmedelsleverantörer, är en viktig utgångspunkt i kvalitetsarbetet. De flesta kunder förutsätter att varuleverantörerna har ett certifieringssystem eller på annat sätt kan dokumentera ett kvalitetssystem. De svenska handelskedjorna ICA och Axfood kräver exempelvis att de som tillverkar kedjornas egna varumärken har BRC-certifikat. Cloettas fabriker i Ljungsbro och Alingsås BRC-certifierades 2004 respektive 2007.

I BRC-standarden bygger produktsäkerheten på HACCP-metoden (Hazard Analysis Critical Control Points). Med hjälp av HACCP-metoden analyseras riskområden och resultatet utgör underlag för kontrollpunkter i tillverkningen.

Med tanke på produktsäkerhetsrisker har Cloetta en återkallelseplan. Det är en detaljerad åtgärdsplan enligt vilken en produkt snabbt ska kunna dras tillbaka från marknaden, om så skulle behövas.

Frågor av betydelse för produktsäkerheten finns samlade i särskilda policydokument som behandlar exempelvis Cloettas ställningstagande till livsmedelsfärger (azofärgämnen) och andra tillsatser samt allergener och överkänslighetsframkallande ämnen som hasselnötter, jordnötter och laktos.

Varken azofärgämnen eller transfetter används i Cloettas produkter.

Både BRC-standarden och EU:s livsmedelslagstiftning förutsätter att råvaror kan spåras. Spårbarheten är säkerställd och testad. Råvaror köps enbart av leverantörer som alla verifieras mot Cloettas kvalitets- och hygienkrav.

Kvalitetssäkring

Cloetta ställer mycket höga kvalitetskrav på verksamheten. För varje produkt finns en produktspecifikation avseende bland annat smak, doft, utseende och konsistens. I produktionsprocessen görs regelbundna mätningar och sensoriska bedömningar för att säkerställa att den produkt som är under tillverkning uppfyller kriterierna. Dessutom genomförs även kemikaliska, fysiska och mikrobiologiska tester. För att säkerställa att produkterna inte innehåller metallpartiklar passerar samtliga produkter genom en metalldetektor.

Konsument- och kundrespons

Konsumenternas respons är avgörande för Cloetta och bolaget strävar efter att både bemöta och effektivt använda konsument- och kundrespons i utvecklingsoch förbättringsarbetet.

Råvaror och emballage

Den största kostnadsposten utgörs av råvaror och emballage, som svarar för cirka 60 procent av produktionskostnaderna. De värdemässigt största råvarorna är kakao, mjölkprodukter och socker.

Priserna på många av de råvaror Cloetta köper påverkas av jordbrukspolitiska beslut om bland annat stöd, subventioner och handelshinder. Priserna på nästan

Ljungsbro

Produktion 2008/2009:	18 500 ton
Antal fabriks anställda:	201
Certifiering:	BRC Global Standard och ISO 14001 sedan 2004
Antal maskinlinjer: 14
Största produkter:	Kexchoklad, Center, Polly, Plopp och Bridge

Alingsås

Produktion 2008/2009:	1 400 ton
Antal fabriks anställda:	33
Certifiering:	BRC Global Standard sedan 2007
Antal maskinlinjer: 8
Största produkter: Extra Starka, Frukt	klubbor, Hemkola, Fünf Kräuter och Kungen av Danmark

Råvaror och emballage 2008/2009 kostnadsandel Övriga råvaror 22 % Kakaoprodukter 31 % Mjölkprodukter 21 % Socker 13 % Emballage 13 %

VARUMÄRKEN

Kakaoprisets utveckling US dollar/ton

samtliga råvaror som Cloetta använder steg kraftigt under 2007 och stora delar av 2008. Dessutom har Cloetta påverkats negativt under 2008/2009 genom försvagningen av den svenska kronan.

Kakao

Kakaopriset är fortfarande relativt högt, vilket kan förklaras dels av att kakaobörsen är jämförelsevis liten och därmed intressant för spekulation, dels av strukturella problem i många av de länder där kakao odlas och där föryngringen av kakaoodlingarna sker i allt för långsam takt. Eftersom Cloetta tecknar långa leveranskontrakt avseende kakao påverkar prisförändringar företagets resultat med viss fördröjning. Kakaopriserna har fortsatt att stiga till rekordnivåer under hösten 2009.

Övriga råvaror

När det gäller övriga råvaror har priserna i de flesta fall sjunkit från sina toppnoteringar sommaren 2008 . Detta gäller framför allt mjölk, vete, olja och fetter.

När det gäller mjölkprodukter är Arla Foods huvudleverantör till Cloetta. Sockermarknaden inom EU håller successivt på att avregleras och sockerpriset har sjunkit svagt under året. Cloettas sockerleverantör är Nordic Sugar.

Eftersom flera av de viktigaste råvaror Cloetta använder prissätts i euro har den senaste tidens försvagning av den svenska kronan ökat kostnaderna för Cloetta. För att minska risken och valutaexponeringen kurssäkras den prognostiserade transaktionsexponeringen nio till tolv månader framåt i tiden till minst 50 procent och till maximalt 100 procent.

En dag i produktionen Kl 6.48 – 7.00 Skiftbyte

Överlämning och sammanfattning av vad som har hänt på tidigare skift. Detta sker vid informationstavlorna, där information om senaste dygnets produktion finns samlad.

Kl 7.00 – 7.05 Lagmöte

Rapporteringsansvarig vid varje linje går igenom med underhållsansvarig vad som hänt under det senaste dygnet och om det finns några arbetsmiljörisker/tillbud (Gröna korset).

Kl 7.30 – 7.45 Underhållsmöte

Underhållsansvariga samlar ihop information från alla linjerna.

Kl 8.05 – 8.20 Processmöte

Rapporteringsansvariga och underhållsansansvarig träffar processchef och resurschef. Dagens handlingsprogram tas fram utifrån Gröna korset, underhållskrav och gårdagens TAK-värden (dvs effektivitetstal).

Kl 9.00 – 9.15 Fabriksmöte

Produktionsledning tillsammans med alla stödfunktioner träffas och går igenom dygnets händelser och kan snabbt skapa aktiviteter för att lösa problem om det behövs.

Kl 14.48 – 15.00 Skiftbyte, se ovan.

Kl 21.48 – 22.00 Skiftbyte, se ovan.

Passion för smak – under ansvar

Cloetta i samhället

Corporate Social Responsibility, CSR, handlar om att ta ansvar för hur den verksamhet man bedriver påverkar det övriga samhället. CSR innefattar frågor som berör miljö, arbetsmiljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och samhället i stort.

Cloetta har under hela sin långa historia alltid varit en ansvarsfull samhällsmedborgare. Engagemanget och intresset för bolagets verksamhet har alltid genomsyrat organisationen och det har varit naturligt att ta ställning till dagsaktuella frågor. Förr var CSR-engagemanget oftast lokalt och kunde handla om att till medarbetare och deras familjer anordna bostäder och dagisverksamhet. Idag är engagemanget inte bara lokalt utan även regionalt, nationellt och globalt. Genom att arbeta aktivt med CSR-frågor kan Cloetta lättare nå bolagets mål samt stärka och utveckla varumärket.

För att skapa en tydlig och stabil plattform för det fortsatta engagemanget i CSR-frågor har Cloetta under det gångna verksamhetsåret inlett ett arbete med att identifiera områden som är viktiga för bolaget och verksamheten och där Cloetta kan påverka utvecklingen. Inom alla identifierade områden finns redan idag etablerade samarbeten och engagemang på olika nivåer. Till exempel arbetar Cloetta tillsammans med andra företag och organisationer för att bidra till bättre arbetsvillkor och levnadsstandard hos råvaruleverantörerna i utvecklingsländerna. Inom flera områden avser Cloetta att utöka engagemanget och samarbetet med andra aktörer för att bli tydligare i de ståndpunkter som är viktiga för bolaget.

CSR-arbetet i Cloetta är starkt kopplat till bolagets värderingar och kärnvärden: Kompetens, Ansvar, Nytänkande och Glädje. Cloetta ska verka för att i största möjliga mån agera ur ett etiskt, miljömässigt och hållbart perspektiv. All verksamhet och alla samarbeten ska kontinuerligt ses över utifrån ett CSR-perspektiv.

Cloetta och samhället Ljungsbro

• t Cloetta är Nordens äldsta och det enda större helsvenska konfektyrföretaget. Bolaget som flyttade till Ljungsbro 1901 har sitt ursprung i brukssamhället och är en del av Ljungsbrosamhället. Det har varit den största arbetsgivaren i Ljungsbro under många generationer, vilket innebär att det är naturligt för Cloetta att ta ett stort ansvar för samhället och dess utveckling.
• t Ljungsbro byggdes som ett mönstersamhälle en luftig och hälsosam trädgårdsstad där företaget länge svarade för all samhällsplanering, bland annat gatuhållning, vatten- och elförsörjning. Redan på 1910-talet byggdes bostäder för personalen. Ända in på 1930-talet fanns postkontor, telefonstation och bank i själva fabrikslokalen. Arbetarna fick ta så kallade "egna hemslån" med låg ränta för att kunna köpa billiga tomter som Cloetta stod för.
• t På 1940-talet fanns en vision om att Ljungsbro skulle bli Sveriges chokladstad. Företaget hade ett eget arkitektkontor där man bland annat ritade och byggde personalbostäder, daghem samt läkar- och tandläkarmottagning.
• t Cloetta är stolt över sin historia och kombinerar det med modernt företagande.

Code of conduct – uppföranderegler

Cloetta ska producera och marknadsföra sina produkter på ett sätt som skapar mervärde för såväl konsumenter, kunder, aktieägare som anställda. Mervärdet skapas under ansvar och Cloetta har fastslagit vilka uppföranderegler som ska vara vägledande för hur Cloetta bedriver sin verksamhet. Dessa beskrivs i Cloettas Code of Conduct.

Allmänna principer

Cloetta prioriterar långsiktigt värdeskapande främst genom lönsamma varumärken.

Cloetta erkänner de tio principerna i FN:s Global Compact och verkar för att dessa främjas i de samhällen och miljöer i vilka Cloetta verkar.

I syfte att uppfylla dessa allmänna principer har Cloetta defi nierat följande grundsatser:

• t Cloetta följer de lagar, förordningar och normer som gäller i de länder där bolaget är verksamt.
• t Cloetta bedriver verksamheten med hög integritet och moral, samt tar ansvar för sina handlingar.
• t Cloetta respekterar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och accepterar ett ansvar för att upprätthålla de anställdas och samhällets rättigheter i Cloettas verksamhet.
• t Cloetta är aktivt i internationella samarbeten i syfte att förbättra villkoren för dem som arbetar med att tillverka bolagets råvaror, till exempel kakao.

Inom de områden där Cloetta är verksamt arbetar bolaget aktivt för att även leverantörer ska följa principerna i Cloettas Code of Conduct.

Relationer till konsumenter och kunder

Förtroendet för Cloetta vårdas och respekteras genom att Cloetta erkänner kundernas och konsumenternas legitima rätt till information om Cloettas värderingar och handlingar.

Relationer till anställda

Relationen till Cloettas anställda ska bygga på ömsesidig respekt och förtroende. Alla anställningsvillkor följer kollektivavtal, nationell lagstiftning samt relevanta ILOkonventioner (International Labour Organization).

Aff ärsetik

Korruption, mutor och andra illojala konkurrensbegränsande åtgärder snedvrider marknader och hindrar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. Cloetta ska aldrig använda eller på annat sätt förknippas med sådana metoder.

Miljö

Hänsyn till miljön präglar Cloettas arbete. Ambitionen är att ständigt överträff a de krav som konsumenter, kunder och andra intressenter ställer på produktsäkerhet, kvalitet och miljöarbete.

Investering med smak

– Vi höjer ständigt tekniknivån i fabriken. I år har stora steg i automatisering tagits på fl era produktionslinjer. Genom ett strukturerat arbete med en eff ektiv projektledningsmetodik har vi hunnit med många stora projekt. Under hösten har vi tagit vår nya chokladgjutningslinje i drift. Som ansvarig för teknikavdelningen och det största investeringsprojektet i Cloettas historia har vi naturligtvis haft tidplan och budget som ledstjärnor. På Cloetta är smaken alltid i centrum. Den första produkten som vi gjöt på den nya maskinen var Tarragona.

– Jag är mycket nöjd med vårt arbete, säger Christian Anderson teknikchef (i mitten) här tillsammans med Linda Carlson, chef för processutveckling och projekt samt Klas Halvorsen, processtekniker.

Miljö och etik

En öppen redovisning av olika aspekter i verksamheten är ett led i arbetet med att förtydliga de värderingar som ligger till grund för Cloettas arbete med miljö och etik.

Cloetta arbetar kontinuerligt för att minska verksamhetens miljöpåverkan genom ett systematiskt miljöoch kvalitetsarbete. Cloetta bedömer att verksamheten efterlever de lagstadgade miljökrav som ställs och koncernen är inte inblandad i några miljötvister. Som en betydande aktör på konfektyrmarknaden har konsumenterna ett stort förtroende för Cloetta, ett förtroende som måste förvaltas på bästa sätt. Cloetta strävar efter att överträff a konsumenters, kunders och andra intressenters krav inom miljö- och kvalitetsarbete, men också inom områden som etik och produktsäkerhet.

Miljöarbete

Genom en strukturerad och detaljerad process för mätning, uppföljning och åtgärder ökar medvetenheten om vilka eff ekter olika arbetsmetoder har på miljö och kvalitet. Frekvent uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder ger kunskap om så kallad best practice och utgör beslutsunderlag för aktiviteter som förbättrar kvalitets- och miljöarbetet. Dessutom bidrar det till tydligare formuleringar av mål.

En tydlig ambition är att väsentligt minska rå varuspillet i produktionen. En reducering av råvaru spillet får en positiv påverkan på miljön och koncernens kostnadsmassa.

Prioriterade områden inom miljöarbetet

Arbetet med att minska miljöpåverkan i produktionen i Ljungsbro sker sedan 2004 genom ISO 14001-certifi erat miljöledningssystem. I detta prioriteras följande områden:

• t Hushållning med energi
• t Minskad mängd avloppsvatten och avfall
• t Lägre koldioxidutsläpp
• t Minskat råvaruspill

Certifi ering

Produktionsenheten i Ljungsbro blev BRC- och ISO 14001-certifi erad under 2004. Anläggningen i Alingsås BRC-certifi erades under 2007. Certifi eringarna revideras och förnyas kontinuerligt.

Miljöpåverkan

Miljöpåverkan i konfektyrindustrin uppstår bland annat genom vatten- och energiförbrukning, avloppsvatten, råvaru- och emballageavfall, produktionsspill samt transporter. Dessutom uppstår viss miljöpåverkan av kylmedier och andra kemikalier samt buller och damm. Den största direkta miljöpåverkan har utsläpp av näringsämnen och fett i VA-nätet.

Engagemang och ansvar

Genom utbildning och kommunikation skapas medvetenhet och engagemang för miljö- och kvalitetsfrågor. Regelbundet genomförs utbildningar i miljö, hygien och kvalitet inom produktionsenheterna.

Cloetta är engagerat i olika internationella organ, bland annat för att påskynda utvecklingen mot en hållbar produktion av exempelvis kakao och palmolja. Som exempel kan nämnas att Cloetta är medlem i World Cocoa Foundation, som arbetar för en hållbar kakaoodling, och i RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil), som arbetar för att förbättra förutsättningarna för produktion av palmolja i Asien. RSPO antog 2005 "Principles and Criteria for Sustainable Palm Oil Production" och har därtill framtagit ett förslag till Code of Conduct. Cloettas Code of Conduct står helt i samklang med dessa dokument.

Under 2007 antog Cloetta en ny tjänstebilspolicy, vilken innebär att tjänstebilar som drivs med miljövänligt bränsle ska väljas.

Miljöpåverkande investeringar

För att minska miljöpåverkan genomförs löpande investeringar för att minska koncernens energi-, vattenoch råvaruförbrukning. I Ljungsbro har ett värmebatteri

Värdekedjan

installerats för förvärmning av luft vid tillverkningen av skumprodukter. En värmeväxlare har installerats för att återvinna värme från kextillverkningen.

Råvaror och emballage

Många av de unika egenskaperna i Cloettas produkter kommer från de råvaror och processer som används. Huvudingredienser i choklad är kakaomassa, kakaosmör, annat vegetabiliskt fett, socker och mjölk. Dessutom ingår bland annat nötter, mandel och russin. För att säkerställa produktkvaliteten arbetas kontinuerligt med hygien- och kvalitetsfrågor. Samtliga leverantörer till Cloetta genomgår en godkännandeprocess innan de tillåts leverera material till våra fabriker. Processen ser olika ut beroende på typ av leverantör och typ av material som levereras. Vissa leverantörer auditeras fysiskt av Cloettas personal med jämna mellanrum. Aspekter som beaktas vid en audit är produktsäkerhetsfrågor, kvalitets- och miljöfrågor samt etiska frågor.

Förpackningsmaterialen ska uppfylla flera funktioner, till exempel skydda produkten under dess väg till konsumenten, möjliggöra en smidig hantering av produkten samt tydliggöra varumärket. Cloetta ställer höga miljökrav på sina materialleverantörer. Det vanligaste förpack-

Andel olika energislag 2008/2009

Emballageförbrukning 2008/2009

Miljöpåverkan i konfektyrindustrin uppstår genom vatten- och energiförbrukning, avloppsvatten, råvaru- och emballageavfall, produktionsspill samt transporter.

Källa till CO2 utsläpp 2008/2009

Avfall per fraktion 2008/2009

ningssättet för konsumentförpackningar sker genom en så kallad flowpack, vilket är ett förpackningsmaterial som kan återvinnas eller brännas. Cloetta uppfyller producentansvaret genom att vara ansluten till REPA, vilket är en del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

Energi

Den sammanlagda energiförbrukningen inom koncernen är cirka 42 GWh per år. Ungefär hälften av energianvändningen är oberoende av tillverkningsvolymen, till exempel i form av uppvärmning och kylning av fastigheter, medan andra hälften är direkt knuten till tillverkningen. Värmen produceras framförallt av icke fossila bränslen. För att minska energiåtgången vid nedkylning har investeringar gjorts i frikylanläggningar, vilka tar tillvara kall utomhusluft och kallt vatten. I samarbete med Tekniska Verken i Linköping har Cloetta ersatt eldningsolja med träpulver vid framställning av den ånga som behövs i vissa tillverkningsprocesser. Cloettas målsättning är att utveckla energisnålare processer och att välja energiformer med lägre miljöpåverkan.

All el till anläggningen i Ljungs bro är sedan 1 juni 2009 vindkraftscertifierad. Genom bytet till vindkraft minskar Cloetta sitt koldioxidutläpp med cirka 2 400 ton per år.

m3 /prod. ton

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Vatten och avlopp

Den sammanlagda färskvattenförbrukningen inom koncernen var under perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009 cirka 68 000 m3 . Den enskilt största posten av vattenförbrukningen används för kylning och för o renas inte utan pumpas ut i den egna vattentäkten och återanvänds. Mängden vatten till kommunala avlopp är lägre än den totala vattenförbrukningen och mängden avloppsvatten som gick till de kommunala vattenreningsverken under verksamhetsåret var cirka 41 700 m3 .

BOD7

Avloppsvattnet innehåller främst organiska föroreningar. Föroreningsgraden mäts i biologisk syreförbrukning under sju dygn (BOD7). För att minska belastningen i de kommunala reningsverken är det viktigt att sänka halten av organiskt avfall i avloppsvattnet. Separata avloppssystem minskar därför utsläppen.

Avfallshantering

Cloettas produktionsenheter har en effektiv källsortering. Målsättningen är att kontinuerligt utveckla avfallshanteringen och att minska mängden avfall. Av avfallet återvinns 50 procent och resterande 50 procent går till energiproduktion.

Total energiförbrukning (GWh)

Total energiförbrukning (kWh)

per producerat ton

05 06 07 08 09

Vattenförbrukning

per producerat ton

Siffrorna för 2005 – 2008 är kalenderår medan siffran för 2009 avser septem ber 2008 – augusti 2009. Siffrorna omfattar enbart fabriken i Ljungsbro till och med 2007.

Avloppsvatten

Mängden avfall per fraktion (ton)

Alingsås står för cirka 80 ton (55) energiåter vinning och 4 ton (6) materialåtervinning.

Kakaoodling

Cloettas målsättning att tillhandahålla kvalitativa och välsmakande produkter skall ske med hänsyn till bland annat medarbetarnas välbefinnande och företagets miljöansvar. Företagets långa tradition och erfarenhet återspeglas i kärnvärdena: kompetens, ansvar, nytänkande och glädje.

Till denna tradition hör att ständigt vara lyhörd för omgivningen, att utveckla och driva förändring i harmoni med konsumenter, kunder, leverantörer och övrig omvärld.

Cloettas uppföranderegler – "Code of Conduct" ger ramar för samspelet med samhället och omvärlden. Att anpassa verksamheten till de förändringar som sker inom lokal, nationell och internationell lagstiftning, marknadsutveckling, sociala och kulturella värderingar är en fortlöpande process.

Leveranssäkerhet, konsumentkännedom och en hög kvalitet är viktiga framgångsfaktorer för Cloetta. Idag säljs företagets produkter främst i Norden och i Östersjöområdet och de tillverkas i egna fabriker nära Cloettas slutkonsumenter.

Råvaror

I Cloettas uppföranderegler har bolaget samlat de allmänna principer, som styr engagemanget bland annat i råvarufrågor. Cloetta deltar i det internationella samarbete som strävar till hållbar utveckling i råvarufrågor. Cloetta kräver att alla råvaruleverantörer är eniga med bolaget i den här typen av frågor och att de i sin tur kräver detsamma av sina leverantörer.

Kakao

Varje år köper Cloetta omkring 3 300 ton kakao i form av kakaomassa, kakaosmör eller kakaopulver som tillverkas i Europa. Kakaon kommer från Västafrika. Lokala mellanhänder distribuerar sedan råvaran vidare till internationella kakaodistributörer.

De västafrikanska kakaobönderna brottas med stora utmaningar, som fattigdom samt bristande utbildning och ekonomisk utveckling. En regering, ett företag eller en organisation kan inte allena lösa de här frågorna. Därför samarbetar Cloetta och andra stora aktörer inom chokladindustrin, för att förbättra förhållandena på kakaoplantagerna och -kollektiven. Målsättningen är en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kakaoodling. För Cloetta är det viktigt att vara med och påverka i de här frågorna.

World Cocoa Foundation

Den internationella choklad- och kakaoindustrin arbetar sedan några år tillsammans med de kakaoproducerande länderna för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kakaoodlingen.

Sedan 2005 är Cloetta medlem i World Cocoa Foundation (WCF), som stöder kakaobönder och deras familjer genom olika program som ökar böndernas inkomster och främjar en hållbar kakaoodling. Konkret innebär arbetet att tillsammans med expertorganisationer samla den bästa expertisen och kunskapen för att hjälpa de kakaoodlande länderna att genomdriva internationella arbetsstandarder inom kakaoodling samt dra upp riktlinjer för hur dessa standarder ska övervakas och rapporteras. Andra exempel på initiativ som World Cocoa Foundation driver är lärarutbildning, microlån till odlare, hälsovårdsfrågor samt aktiviteter mot skadligt barnarbete.

Sommaren 2007 besökte Cloettas inköpsdirektör, Arto Almér, Ghana tillsammans med ett 30-tal andra chokladproducenter. Syftet med resan, som arrangerades av WCF, var att lära mer om hur kakao odlas, hur förhållandena på odlingarna ser ut samt hur logistiken fungerar. Naturligtvis handlar det också om att se vad WCF:s arbete har resulterat i och hur det kan utvecklas.

Caobisco

Cloetta stöder även arbetet för en hållbar kakaoodling genom medlemskap i Caobisco (Association of chocolate, biscuit and confectionery industries of the European Union).

RSPO

Cloetta är medlem i RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) som arbetar för att förbättra förutsättningarna för produktion av palmolja i Asien.

Arto Almér från Cloetta besöker, tillsammans med delegater från World Cocoa Foundation, Sekyerekroho i Ghana för att delta i en lektion vid Farmer Field School. Det är ett av de initiativ som World Cocoa Foundation bedriver i Ghana.

Medarbetare

Cloetta vill erbjuda en attraktiv arbetsplats med utrymme för engagemang och delaktighet. Detta underlättar arbetet med att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare vilket stärker Cloettas konkurrenskraft.

Cloetta har fastställt fyra kärnvärden som är vägledande i sättet att arbeta och agera, både internt och externt. Dessa kärnvärden är Kompetens, Ansvar, Nytänkande och Glädje. Grunden för kärnvärdena är Cloettas långa tradition av konfektyrtillverkning och de utmaningar som fi nns på dagens och framtidens konfektyrmarknad.

Kompetens

För Cloetta innebär kompetens yrkeskunskap, att bygga på de erfarenheter vi har och stärka vårt kunnande inom alla verksamhetsområden. Viktigt är att kontinuerligt kunna stärka vår förmåga att realisera en idé till en attraktiv produkt i butikshyllan. Genom hög kompetens ska vi även stärka våra relationer med aff ärskontakter, samarbetspartners och underleverantörer.

Ansvar

Ansvar handlar för Cloetta bland annat om att ta ansvar för hur vår verksamhet och våra varumärken påverkar miljön, medarbetarna, leverantörerna och närsamhället. För enskilda individer handlar det om att visa engagemang även utanför sitt eget arbetsområde och vilja företagets väl i stort som smått, liksom att vara en god representant för Cloetta.

Nytänkande

Med nytänkande menar Cloetta att ifrågasätta vanor och våga pröva nya vägar. Det handlar om att utmana och ta egna initiativ, men alltid med respekt för andra. Tvärfunktionellt samarbete och en strävan att lösa uppgifter tillsammans är framgångsfaktorer som vi i egenskap av ett lokalt och relativt sett mindre bolag, kan utnyttja till fullo.

Glädje

Glädje betyder att Cloetta månar om och känner stolthet över bolagets ursprung samt att våra många uppskattade produkter sprider glädje. Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade och skapar därmed ett arbetsklimat som är glädjefullt och trivsamt. Tillsammans med arbetskollegor bidrar vi gemensamt till företagets framtid.

Tina Åhlund, processchef och Sofia Hugosson, TPU-koordinator.

Kompetensutveckling

Att ständigt förnya bolagets samlade kompetens är ett förhållningssätt som präglar Cloetta. Detta är sprunget ur insikten om att rätt kompetens skapar förutsättningar för att behålla Cloettas position som en intressant och nyskapande partner för kunder, leverantörer, medarbetare och samarbetspartners.

Ett chefs- och ledarutvecklingsprogram har pågått inom bolaget sedan 2005 med syfte att maximera chefers och ledares personliga potential starkt kopplat till vad bolagets aktuella behov har varit. Programmen synliggör och tillvaratar den potential som finns hos varje individ och genererar mer prestation och fokus till gagn för Cloetta. Såväl den kommersiella ledningen som Supply Chain-ledningen deltar i programmet. Under hösten 2009 har även mellanchefer inom Supply Chain påbörjat sitt program.

Ytterligare ett fokusområde inom kompetensutveckling har varit att delta i ett kompetenskartläggningsprojekt som startats av Livsmedelsföretagen, LI. Projektet påbörjades i april 2009 och företag från hela livsmedelsindustrin deltar. Genom kartläggningen tydliggörs också för medarbetarna vilka kompetenser som behövs för samtliga drygt 200 medarbetare inom produktionen i Cloetta. Genom att tydliggöra de kompetenser som finns kan de användas på rätt sätt vid rätt tidpunkt. På så sätt minskar ledtiderna och effektiviteten ökar.

En liknande kartläggning, med ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram som följd, har genomförts med säljkåren. Utbildningen har pågått sedan 2008 och pågår fortfarande där samtliga befattningar inom försäljning har möjlighet att uppnå den definierade kompetensprofilen i alla dess dimensioner.

I övrigt pågår kontinuerligt befattningsspecifika utbildningar för enskilda medarbetare samt hygien-, ergonomi-, truck- och brandutbildningar för grupper av medarbetare. Nytt för året har varit en hälsoutbildning för skiftpersonalen som mottagits mycket positivt. Utbildningen har gett skiftgående medarbetare verktyg för att få sömn, mat och sociala behov att fungera vid skiftgång.

Hälsa

Cloettas ledning har ett tydligt fokus att verka för och sprida ett hälsosamt arbetsklimat samt skapa en trygg och säker arbetsmiljö för sina anställda. Alla aspekter av arbetsmiljö hanteras, målsätts och följs upp i företagets Arbetsmiljöråd. I rådet verkar representanter från bolagets olika delar av verksamheten.

Bolaget har genom ett flerårigt och konsekvent friskvårdsarbete sänkt sjukfrånvaron och antalet olycksfall. Genom att systematiskt följa upp alla eventuella tillbud och olyckor, har vi ökat medvetenheten om eventuella risker, vilket gynnar arbetet med förebyggande åtgärder.

Cloettas personalavdelning har utvecklat verktyg så att man tillsammans med personalansvariga chefer tidigt kan fånga upp signaler som skulle kunna leda till otrivsel och långtidsfrånvaro. Genom ett brett kontaktnät med leverantörer från företagshälsa, friskvård och andra hälsodiscipliner kan ohälsofrågorna hanteras snabbt och professionellt.

Personalavdelningen vidareutvecklar erbjudandet om en mångfacetterad friskvård, så att våra medarbetare kan få stöd i arbetet med att investera förebyggande i sin personliga hälsa.

Genomsnittlig anställningstid

Tillsammans

– Passionen för choklad och konfektyr är motorn i det vi gör. För mig är det otroligt viktigt att vi kan vidmakthålla glädjen över och lusten till våra produkter. Jag vill också att alla i företaget ska känna glädje över det vi gemensamt kan åstadkomma. Den särskilda sammanhållningen som fi nns inom Cloetta ska vi fortsätta att vårda tillsammans, säger Curt Petri, VD.

Befattning och ersättning

En omfattande genomgång av samtliga befattningar inom bolaget har genomförts. Genomgången ligger till grund för konkreta arbetsbeskrivningar och fastställande av respektive befattnings-, löne- och ersättningsnivå utifrån ett marknadsmässigt perspektiv.

Konvertibelprogram

Vid en extra bolagsstämma den 20 mars 2009 beslutades om emission av ett konvertibellån på cirka 30 Mkr riktat till samtliga medarbetare. Konvertibellånet övertecknades och konvertiblerna kan konverteras till aktier till en kurs av 30,40 kronor från och med den 25 februari 2011 till och med den 25 februari 2012.

Motiven för konvertibelprogrammet var att åstadkomma ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos medarbetarna, vilket förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten, resultatutvecklingen, höja motivationen samt samhörighetskänslan i hela Cloetta.

Antal medarbetare

Medelantalet anställda i Cloetta uppgick under verksamhetsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009 till 464 personer (512). Minskningen hänförs främst till de neddragningar av personal som gjorts på grund av övertalighet som uppstått med anledning av att Cloetta inte längre säljer Fazers produkter. De personalneddragningar som gjorts i Alingsåsfabriken har ännu inte påverkat medelantalet anställda. Av totalt antal anställda utgör kollektivanställda 55 procent och tjänstemän 45 procent.

Personal	sep 2008– aug2009
Medelantal anställda	464
- varav kvinnor	255
Personalomsättning %	2
Nyrekryteringar %	6
Jobbrotation %	5
Sjukfrånvaro
- tjänstemän %	3
- kollektivanställda %	7
Antalet olycksfall1)	2

1) Olycksfall i arbete och under arbetsresa (> 3 dagars frånvaro).

Koncernledning

I koncernledningen fi nns kompetenser som representerar bolagets alla funktioner: marknad, kundorganisation, försäljning, supply chain, ekonomi, IT och HR/kommunikation. Mer om koncernledningens arbetssätt fi nns att läsa i bolagsstyrningsrapporten.

Bolagsstyrning

ÅRSREDOVISNING 2009t CLOET TA 39

Bolagsstyrningsrapport

God bolagsstyrning syftar till att skapa förutsättningar för ett aktivt engagemang från ägarna med en tydlig och väl avvägd ansvarsfördelning mellan bolagsorganen samt att tillförsäkra marknaden en korrekt information.

Tillämpning av svensk kod för bolagsstyrning

Cloetta AB (publ) lyder under svensk lagstiftning och dess bolagsstyrning bygger därtill på bolagsordningen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och andra tillämpliga regler och normer, Code of Conduct samt andra instruktioner och policies. Sedan den 1 juli 2008 gäller att samtliga bolag vars aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm AB, oavsett marknadsvärde, ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning.

Cloetta omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning som bygger på principen "följ eller förklara". Det betyder att ett bolag kan avvika från kodens bestämmelser utan att detta innebär ett brott mot koden. Ett bolag som avviker från en bestämmelse i koden måste emellertid förklara varför.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutsfattande organet för bolaget. Vid bolagsstämman ges samtliga aktieägare möjlighet att utöva det inflytande över bolaget som deras respektive aktieinnehav representerar. Bolagsstämmans uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Cloettas räkenskapsår löper från den 1 september till den 31 augusti, vilket innebär att bolagets årsstämma som utgångspunkt hålls under månaderna november, december eller januari och kallelse ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.

På årsstämman (tidigare kallad ordinarie bolagsstämma) fattas beslut avseende fastställande av årets balans- och resultaträkning, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor enligt aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Varje B-aktie motsvarar en röst, medan en A-aktie motsvarar tio röster; dock har samtliga aktier lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktieägare har rätt att delta på årsstämman, personligen eller genom ombud. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid årsstämman. En aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid årsstämman skall begära detta skriftligen hos styrelsen.

Ärendet skall tas upp vid årsstämman, om begäran har kommit in till styrelsen

• 1. senast en vecka före den tidpunkt då kallelse tidigast får utfärdas (ärendet skall alltså ha inkommit senast sju veckor före årsstämman), eller
• 1. efter den tidpunkt som anges i 1 men i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till årsstämman.

Årsstämma 2008

Senaste årsstämman avhölls den 5 november 2008 i Stockholm. Årsstämman fattade beslut om att styrelsen skulle bestå av Olof Svenfelt (ordförande), Lennart Bohlin, Johan Hjertonsson, Ulrika Stuart Hamilton, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. Därtill har arbetsorganisationerna utsett två arbetstagarledamöter till styrelsen. Till styrelsens ordförande valdes Olof Svenfelt. Stämman fattade bland annat även beslut om fondemission, inrättande av valberedning och ersättningsprinciper för ledande befattningshavare.

Extra bolagsstämma 2009

En extra bolagsstämma avhölls den 20 mars 2009 i Stockholm. Bolagsstämman fattade beslut om att inrätta ett konvertibelprogram för anställda i Cloettakoncernen.

Årsstämma 2008/2009

Årsstämma 2008/2009 äger rum fredagen den 18 december 2009 kl 14.00 på Collegium i Linköping. Kallelse till årsstämman kungjordes i mitten av november 2009 vari styrelsens förslag till vinstdisposition och övriga förslag framgår. För vidare information hänvisas till sidan 95 samt bolagets hemsida www.cloetta.se.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och ska innehålla ett antal obligatoriska uppgifter av grundläggande natur för bolaget.

Där ska anges vilken verksamhet bolaget ska bedriva, aktiekapitalets storlek, aktieslagens rösträtter samt styrelsens sammansättning.

För den fullständiga bolagsordningen hänvisas till Cloettas hemsida www.cloetta.se.

Styrelsen och dess arbetsordning

Styrelsens övergripande uppgift är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter på ett sådant sätt att ägarnas intresse av långsiktig god kapitalavkastning tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen svarar även för att koncernen har en lämplig struktur så att styrelsen på bästa sätt kan utöva sitt ägaransvar över de i koncernen ingående dotterbolagen. Styrelsens uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Därutöver styrs styrelsearbetet av en arbetsordning och en arbetsfördelning (mellan styrelsen, VD och de bolagsorgan som styrelsen inrättat) som styrelsen har antagit.

Arbetsordning

Arbetsordningen för styrelsen innehåller och reglerar följande punkter:

• t Några av styrelsens skyldigheter enligt aktiebolagslagen mm
• t Kallelse till bolagsstämman
• t Utformning av rapporter till marknaden
• t Styrelsesammanträdenas disposition mm
• t Interna rapporter som ska lämnas till styrelsen
• t Kallelse till sammanträde mm
• t Styrelsens beslutförhet
• t Protokoll från sammanträde
• t Jävsfrågor mm
• t Styrelseledamöters ansvar mm

Instruktioner och policys

Vidare finns av styrelsen utfärdade instruktioner och policies:

• t Ekonomiska mål för koncernen
• t Beloppsgränser och handläggningsrutiner för investeringar mm
• t Ansvar och principer för finansförvaltningen
• t Ansvar och rutiner för att vidmakthålla och stärka värdet på varumärkena
• t Grundprinciper för intern och extern kommunikation
• t Ansvar och principer för inköp av kakaoprodukter

Interna rapporter

Interna rapporter såsom bokslut för koncernen upprättas och lämnas till styrelsen för varje månad. Inför varje ordinarie styrelsesammanträde upprättas även en försäljningsrapport avseende de prioriterade varumärkena, en inköpsrapport avseende de viktigaste råvarorna, en översikt över koncernens likvida ställning och utveckling samt en översikt över budgeterade, beslutade och genomförda investeringar. För koncernen upprättas för varje räkenskapsår en resultat-, balans- och investeringsbudget som fastställs vid ordinarie styrelsemöte i augusti.

Styrelsesammanträden

Styrelsen har minst sex ordinarie sammanträden per år enligt arbetsordningen med vissa fasta punkter.

Under december månad, då mötet företrädesvis hålls i samband med årsstämman, behandlas delårsrapporten för september till november. Konstituerande sammanträde hålls omedelbart efter årsstämman och behandlar bland annat val av protokollförare och justeringsmän, beslut om firmateckning, val av ersättningsutskott och revisionsutskott samt översyn och fastställande av de instruktioner som styrelsen utfärdat.

Under februari månad hålls möte om så erfordras.

Under mars månad behandlas delårsrapporten för september till februari. Senast under detta sammanträde ska beslut fattas om tid och plats för nästa års årsstämma (se sidan 95), tid för nästa

års ordinarie styrelsesammanträden samt tid för nästa års rapporter till marknaden.

Under juni månad behandlas delårsrapporten för september till maj.

Under augusti månad behandlas verksamhetsplaner och budgetar för det kommande året.

Under oktober månad behandlas bland annat årsbokslut, förslag till utdelning, bokslutsdispositioner, utkast till årsredovisning med förvaltningsberättelse, bokslutskommuniké samt kommande årsstämma.

Under de ordinarie styrelsesammanträdena behandlas även bolagets och dotterbolagens verksamhet och resultat, samt andra aktuella projekt och frågor. Utöver de ordinarie sammanträdena kan extra sammanträden förekomma och även per telefon, "per capsulam", vid brådskande fall. Styrelsen har från och med årsstämman den 5 november 2008, förutom konstituerande sammanträde, hållit sex ordinarie sammanträden. Vid dessa möten har styrelsen behandlat de fasta punkter som bestämts för respektive styrelsemöte såsom affärsläge, marknadsläge, ekonomisk rapportering, likviditet, investeringar samt budget. Därutöver har övergripande strategiska frågor avseende bland annat bolagets inriktning, omvärldsfrågor och tillväxtmöjligheter analyserats. Utöver de ordinarie sammanträdena har tio extra sammanträden hållits. Under dessa möten har frågor kring delningen av Cloetta Fazer, konvertibellån till anställda samt övriga strategiska affärsbeslut behandlats.

Ledamöter

Den nuvarande styrelsen valdes vid årsstämma den 5 november 2008 och består av sex stämmovalda ledamöter, vilka är Olof Svenfelt (ordförande), Lennart Bohlin, Johan Hjertonsson, Ulrika Stuart Hamilton, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. Olof Svenfelt och Mikael Svenfelt hade dessförinnan ingått i styrelsen sedan den 25 augusti 2008. Övriga ledamöter, det vill säga Lennart Bohlin, Johan Hjertonsson, Ulrika Stuart Hamilton och Meg Tivéus har, även om de formellt först invaldes i styrelsen den 5 november 2008, informellt deltagit i styrelsearbetet sedan den 1 september

2008 inför börsnoteringen. För information om styrelseledamöternas väsentliga uppdrag utanför koncernen och aktieinnehav i bolaget se sidan 47.

Som arbetstagarledamöter i styrelsen har ingått Lena Grönedal och Birgitta Hillman samt, som suppleanter till dessa, Linus Ekegren och Birgitta Junland. Förutom arbetstagarledamöterna och deras suppleanter är ingen av styrelseledamöterna anställd i bolaget. I huvudsak har koncernens ekonomidirektör, Kent Sandin fungerat som styrelsens sekreterare under året.

Styrelsens ordförande erhåller för sitt uppdrag, enligt årsstämmans beslut den 5 november 2008, ett arvode på 175 000 kronor och övriga ordinarie ledamöter erhåller ett arvode på 150 000 kronor. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett arvode på 20 000 kronor. De ledamöter som ingår i revisionsutskott erhåller även ett arvode på 20 000 kronor.

Av styrelsens sex ledamöter är samtliga oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och fyra oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Ordföranden

Styrelseordföranden har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt följer verksamhetens utveckling. Styrelseordföranden ansvarar också för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen. Vid årsstämman den 5 november 2008 valdes Olof Svenfelt till ordförande.

Verkställande direktören

Verkställande direktören, tillika koncernchef, leder verksamheten i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit. Denne ansvarar för att styrelsen erhåller information och nödvändigt beslutsunderlag samt är föredragande och förslagsställare vid styrelsemötena i frågor som beretts inom bolagsledningen. Verkställande direktören håller kontinuerligt styrelsen och ordföranden informerade om bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling. VD för

Cloetta AB samt koncernchef för Cloettakoncernen sedan september 2008 är Curt Petri. För information om väsentliga uppdrag utanför koncernen och aktieinnehav se sidan 48.

Koncernledning

Verkställande direktören för Cloetta AB leder koncernens ledningsgrupp. Ledningsgruppen består förutom av koncernchefen av de personer som på förslag av koncernchefen utsetts av styrelsen (se sidan 48). Den är ett samrådsorgan åt koncernchefen och har således själv ej någon beslutanderätt. Ledningsgruppen sammanträder under de former som koncernchefen bestämmer.

Finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är utformad så att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett betryggande sätt och att finansiella rapporter såsom delårsrapporter och årsbokslut till marknaden utformas i enlighet med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav som finns för börsnoterade bolag. Delårsrapporterna behandlas av styrelsens revisionsutskott och utfärdas av koncernchefen på styrelsens uppdrag. Halvårsrapporten som avser perioden september – februari utfärdas liksom årsredovisningen av samtliga styrelseledamöter och VD. Koncernchefen ska se till att bokföringen i koncernens bolag fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. I samtliga av de rörelsedrivande dotterbolagens styrelser ingår Cloetta AB:s VD. För koncernen upprättas ett bokslut varje månad som lämnas till styrelsen och koncernledningen (se även avsnittet om interna rapporter på sidan 41).

Styrelsen säkerställer kvalitén på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, se nedan. Utskottet behandlar inte bara bolagets finansiella rapporter och mer väsentliga redovisningsfrågor, utan även bland annat frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.

Utskott

Det är av stor betydelse för bolaget att välgrundade och förtroendeskapande förslag till styrelse och revisorer kan presenteras för årsstämman. Hög kompetens, självständighet och rättrådighet är egenskaper som bör karakterisera bolagsorganen.

Valberedning

Vid årsstämma i Cloetta den 5 november 2008 fattades beslut om inrättande av valberedning enligt i huvudsak följande. Valberedningens ledamöter utses genom att styrelsen för bolaget utser en ledamot, bland de till huvudaktieägarna oberoende styrelseledamöterna, att ingå i valberedningen. Därtill har den till röstetalet största aktieägaren rätt att utse en ledamot till valberedningen. De två på detta sätt utsedda ledamöterna utser tillsammans en tredje och sista ledamot,

vilken ska representera de mindre och medelstora aktieägarna. Ledamöter i valberedningen väljer inom sig en ordförande (vilken inte kan vara styrelsens ordförande). Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Valberedningens uppgift är att inför bolagsstämma lägga fram förslag avseende vilka styrelseledamöter som ska väljas av stämman, styrelsearvode, eventuell ersättning för utskottsarbete, styrelseordförande, ordförande på bolagsstämma samt, i förekommande fall, val av revisorer och revisorsarvoden.

Valberedningen inför årsstämman 2008/2009 har följande sammansättning:

• t Christer Wagenius, valberedningens ordförande (utsedd av AB Malfors Promotor)
• t Johan Hjertonsson (utsedd av styrelsen i Cloetta AB bland de av huvudaktieägarna oberoende ledamöterna)
• t Erik Sjöström (företrädare för aktieägaren Livförsäkringsaktiebolaget Skandia, utsedd av Christer Wagenius och Johan Hjertonsson).

Inför årsstämman kommer valberedningen att ge förslag till regler för valberedningen.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott bestående av ledamöterna Olof Svenfelt, Mikael Svenfelt och Meg Tivéus, vilka i huvudsak har i uppgift att svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering samt fortlöpande informera sig om revisionens inriktning och omfattning.

Styrelsen

Närvaro vid styrelsemöten från och med årsstämman den 5 november 2008

	Invald år	Ersätt ning, kronor1)	Oberoende av bolaget	Oberoende av aktieägare	Totalt antal möten: 17	varav ordinarie och konstituerande möten: 7	varav extra möten: 10	Revisions utskott 2)	Ersättnings utskott 3)
Bolagsstämmovalda:
Ordförande
Olof Svenfelt	2008	175.000	X		17	7	10	X	X
Ledamöter
Lennart Bohlin	2008	150.000	X	X	16	7	9		X
Ulrika Stuart Hamilton	2008	150.000	X	X	15	7	8		X
Johan Hjertonsson	2008	150.000	X	X	13	4	9		X
Mikael Svenfelt	2008	150.000	X		16	6	10	X	X
Meg Tivéus	2008	150.000	X	X	16	7	9	X	X

1) Årsstämman den 5 november 2008 beslutade att styrelsearvode utgår med högst 1 005 000 kronor och att ersättning för revisionsutskottet ska uppgå till högst 60 000 kronor. Av styrelsearvodet beslutades att styrelsens ordförande erhåller 175 000 kronor, övriga ledamöter erhåller 150 000 kronor samt att arbetstagarrepresentanter erhåller 20 000 kronor. För ytterligare detaljer se not 7.

2) Revisionsutskottet har från föregående årsstämma haft tre möten. För närvaro se stycket Revisionsutskott på sidan 43.

3) Ersättningsutskottet har från föregående årsstämma haft två möten. För närvaro se stycket Ersättningsutskott på sidan 43.

Utskottet har från och med föregående årsstämma haft tre möten. Bolagets revisor, Helene Willberg, har deltagit vid samtliga möten med revisionsutskottet. Revisorn har även träffat utskottet utan deltagande av företagsledning vid ett tillfälle. Utskottet har tillsammans med företags ledningen utvärderat årets revisionsinsats. Dessutom har styrelsen träffat revisorn i samband med styrelsemötet som behandlade fastställandet av årsbokslutet den 16 oktober 2009.

	Närvaro av
Ledamöter	totalt 3 möten
Olof Svenfelt	3
Mikael Svenfelt	3
Meg Tivéus	2

Ersättningsutskott

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott bestående av samtliga styrelsens ledamöter för beredning av frågor rörande ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen liksom frågor om incitamentsprogram. Utskottet har sedan föregående årsstämma haft två möten. För ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare, se not 7.

	Närvaro av
Ledamöter	totalt 2 möten
Olof Svenfelt	2
Lennart Bohlin	2
Lena Grönedal	2
Birgitta Hillman	2
Johan Hjertonsson	2
Ulrika Stuart Hamilton	2
Mikael Svenfelt	2
Meg Tivéus	2

Revision

Revisorerna ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till årsstämman.

Revisorer utses av årsstämman för en mandattid om normalt fyra år. Vid årsstämman den 23 april 2007 utsågs det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor i bolaget för den följande fyraårsperioden. Auktoriserade revisorn Helene Willberg är huvudansvarig revisor.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 1 sept 2008 – 30 aug 2009

Inledning

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen.

Denna rapport har upprättats i enlighet med koden, avsnitt 10.5 och 10.6 och är avgränsad till den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

Rapporten är inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.

Ramverk för intern kontroll

I Svenskt Näringslivs/FAR:s vägledning till styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen nämns särskilt COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission1)) som det ramverk som har störst spridning och internationell acceptans och som intar en särställning vad gäller definition av god intern kontroll. Bolaget har därför fattat beslut om att tillämpa COSO:s ramverk för intern kontroll över den finansiella rapporteringen och anpassningar har skett till bolagets verksamhet och förutsättningar.

Pågående arbete och planerade initiativ

Bolaget har genomfört en riskutvärdering på koncernnivå av risken för väsentliga fel i resultatoch balansräkningar och tillhörande noter med beaktande av såväl kvantitativa som kvalitativa riskparametrar. Utifrån denna riskanalys har ett antal väsentliga konton och bakomliggande processer identifierats där arbetet med inventering, analys, dokumentation och utvärdering av bolagets kontroller, för att minimera risken för väsentliga fel, skett under året.

Under året har tydliga roller och ansvar utarbetats vad gäller intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Cloetta har under

året utarbetat ändamålsenliga generella ITkontroller såsom behörighetsstrukturer, rutiner för ändringar i system, backup-rutiner och allmän IT-säkerhet. Under 2009/2010 kommer oberoende testning och verifiering i kombination med så kallade självutvärderingar att genomföras.

Utvärderingarna kommer att utgöra grund för styrelsens bedömning om ändamålsenligheten i den interna kontrollen avseende finansiell rapportering.

Styrelsen har definierat riktlinjerna för ovanstående arbete som omfattar roller, ansvar och processer som är väsentliga för att upprätthålla en god intern kontroll. Den följande beskrivningen av hur den interna kontrollen för närvarande är organiserad avseende den finansiella rapporteringen följer den struktur som nämns i Svenskt Näringslivs/FAR:s vägledning.

Beskrivning Kontrollmiljö

Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Bolagets styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att besluta om det ramverk för intern kontroll som skall tillämpas inom koncernen samt att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policys, riktlinjer och ramverk relaterade till finansiell rapportering. Dessa inkluderar bland annat Ekonomihandbok med instruktioner för redovisning och rapportering, finanspolicy, instruktioner avseende beslutsnivåer, attestering samt etikpolicy.

Vidare har styrelsen säkerställt att organisationsstrukturen är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer som underlättar en effektiv hantering av verksamhetens risker.

Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen. I revisionsutskottets arbete ingår att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringsmässiga frågeställningar.

Revisionsutskottet har sedan årsstämman den 5 november 2008 erhållit rapporter från bolagets ledning om intern kontrollprojektets fortskridande.

Revisionsutskottet har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Revisionsutskottet har tre gånger sedan senaste årsstämman haft genomgångar med och fått rapporter från bolagets externa revisorer.

Bolagets ledning har det operativa ansvaret för den interna kontrollen. Koncernens ekonomidirektör har det övergripande operativa ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen och rapporterar till ledningen samt till styrelsen.

Ekonomi- och redovisningsansvariga i respektive dotterbolag kommer att ha det övergripande ansvaret för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen inom sin enhet och rapportera löpande avseende status på den interna kontrollen till ekonomi direktören för koncernen.

Riskbedömning

Såsom nämnts i tidigare avsnitt, genomförs riskanalys för bedömning av risker för fel i den finansiella rapporteringen.

Vidare har bolaget etablerat ett antal riskhanteringsprocesser som har stor påverkan på bolagets förmåga att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Dessa procedurer omfattar huvudsakligen följande områden:

• t Riskbedömningar som bland annat syftar till att snabbt identifiera händelser på marknaden eller i verksamheten som kan påverka den finansiella rapporteringen.
• t Processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som säkerställer att dessa förändringar återspeglas i bolagets finansiella rapportering på ett korrekt sätt.

1) Tillkom 1985 för att samordna/arbeta åt National Committe i USA angående finansiell rapportering.

Kontrollaktiviteter

Kontrollstrukturer utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen och som framkommit via bolagets riskanalys. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett intern kontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. Pågående arbete har resulterat i att viktiga kontrollaktiviteter är tydligt dokumenterade och kopplade till de inneboende risker som de är avsedda att minimera för varje väsentligt konto i resultat- och balansräkning samt relevanta notuppgifter i bolagets årsredovisning.

Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat tydliga beslutprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t ex investeringar, avtal, godkännande av redovisningstransaktioner), resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och automatiska kontroller i IT-system.

Information och kommunikation

Bolagets styrande dokument i form av policys, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, såsom intranät och interna möten.

Intern rapportering avseende hur väl den interna kontrollen fungerar kommer att implementeras inom hela koncernen samt genomföras löpande från och med nästkommande räkenskapsår. Verifiering av att kontroller fungerar såsom avsett, kommer att göras via självutvärderingar från processägare i kombination med objektiv testning och rapporteras inom organisationen.

För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur denna kommunikation bör ske. Syftet med policyn är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.

Uppföljning

Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar. Av särskild betydelse för uppföljningen av den interna kontrollen är revisionsutskottets arbete med att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete på detta område. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.

Uppföljningen av den interna kontrollen kommer att inkludera granskningar av hur väl vissa policys och riktlinjer efterlevs samt utvärdera effektiviteten i väsentliga kontrollaktiviteter kopplade till risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen.

Vidare har styrelsen och revisionsutskottet en årlig process som säkerställer att lämpliga åtgärder vidtas för de brister och rekommendationer till åtgärder som uppkommer från externrevisionens granskningsinsatser.

Utvärdering av behovet av en särskild Granskningsfunktion

Koncernen har idag inte någon särskild granskningsfunktion (internrevision).

Mot bakgrund av den initierade processen för genomförande av självutvärderingar samt objektiv testning av oberoende part anser styrelsen att det för närvarande inte finns behov av en särskild granskningsfunktion för att utöva en väl fungerande uppföljning av den interna kontrollen.

Styrelsen

Styrelse och revisorer

Styrelsen från vänster: Linus Ekegren, Lena Grönedal, Birgitta Hillman, Lennart Bohlin, Birgitta Junland, Olof Svenfelt, Mikael Svenfelt, Ulrika Stuart Hamilton, Meg Tivéus och Johan Hjertonsson.

Ledamöter valda av årsstämman

Olof Svenfelt (ordförande)

Född: 1941, Civilingenjör och Jur.kand. Ordförande sedan 2008.

Invald i styrelsen: 25 augusti 2008.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Metoden Agenturer AB och Phlisa Metall AB. Styrelseledamot tillika verkställande direktör i AB Malfors Promotor och AB Malfors Holding. Styrelseledamot i Hjalmar Svenfelts Stiftelse, Wilhelm Stenhammars Stiftelse, Stiftelsen Hagdahlsakademien och Georg Hultners Stiftelse.

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot tillika vice ordförande i Cloetta Fazer AB. Styrelsesuppleant i Highland Group AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 10 A-aktier och 408 020 B-aktier.

Närståendes aktieinnehav i Cloetta: 2 358 864 A-aktier och 8 485 455 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Nej

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Lennart Bohlin

Född: 1942, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Övriga uppdrag: Ordförande i AB Anders Löfberg, CMA Research AB, Norins Ost AB, Redakliniken AB och Stjärnägg AB. Vice ordförande i IHM Business School AB och Östgöta Brandstodsbolag. Ledamot i Midelfart Sonesson AB (publ), Hamravik Group AB, Kuponginlösen AB, Löfbergs Lila AB, Sales Support Sweden AB och Östergötlands Länsmuseum.

Tidigare uppdrag: VD och koncernchef för Cloetta AB respektive Cloetta Fazer AB 1989–2002

Aktieinnehav i Cloetta: 10 000 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Arbetstagarledamöter

Lena Grönedal

Född: 1962.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Arbetstagarrepresentant LIVS. Fabriksarbetare i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Närståendes aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Birgitta Hillman Född: 1947.

Invald i styrelsen: 5 november 2008. Arbetstagarrepresentant PTK. Tjänsteman i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 19 B-aktier samt konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier. Aktieinnehav avser 31 augusti 2009.

Johan Hjertonsson

Född: 1968, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Fagerhult och BRIO AB. Verkställande direktör tillika koncernchef i AB Fagerhult.

Tidigare uppdrag: Verkställande direktör tillika koncernchef i Lammhults Design Group AB samt styrelseledamot i Electrolux Filter AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 0.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Ulrika Stuart Hamilton

Född: 1958, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Övriga uppdrag: Vice verkställande direktör i Entreprenörskapsforum. Styrelseledamot i MittMedia Förvaltnings AB och Stiftelsen Pressorganisation. Styrelseledamot tillika ordförande i Liberala Nyhetsbyrån AB.

Tidigare uppdrag: Ledande befattningar inom Företagarna, SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, Folkpartiet liberalerna och Finansdepartementet. Ledamot i Aktiebolagskommittén, AB Vattenfall och Gullers Grupp Informationsrådgivare AB. Bolagsman i Kluster Fokus Handelsbolag. Författare till ett antal skrifter inom ekonomi och politik.

Aktieinnehav i Cloetta: 550 B-aktier

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Arbetstagarsuppleanter Huvudansvarig revisor

Linus Ekegren

Född: 1975.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Arbetstagarrepresentant LIVS. Fabriksarbetare i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta:

Konvertibler motsvarande 3 289 B-aktier.

Birgitta Junland Född: 1962.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Arbetstagarrepresentant PTK. Tjänsteman i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 5 032 B-aktier.

Mikael Svenfelt

Född: 1966, Marknads- och företagsekonom samt diverse juridikkurser.

Invald i styrelsen: 25 augusti 2008.

Övriga uppdrag: Vice verkställande direktör i AB Malfors Promotor. Försäljningschef i Nicator IT AB.

Tidigare uppdrag: Ledande befattningar inom Dell Financial Services, GE Capital Equipment Finance AB och Microage/ ID-Network.

Aktieinnehav i Cloetta: 5 A-aktier och 7 507 B-aktier.

Närståendes aktieinnehav i Cloetta: 2 619 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Nej Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Meg Tivéus

Född: 1943, Civilekonom.

Invald i styrelsen: 5 november 2008.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swedish Match AB, Nordea Fonder AB, Billerud AB, Arkitektkopia AB, Meg Tivéus AB, IUC Sverige AB och Victoria Park AB. Styrelseledamot tillika ordförande i Frösunda LSS AB, Folktandvården Stockholms län AB och ideella föreningen Sprit & Vinleverantörsföreningen med firma SVL, Sprit & Vinleverantörsföreningen.

Tidigare uppdrag: Verkställande direktör i Svenska Spel AB. Vice verkställande direktör i Posten AB. Styrelseledamot i Cloetta Fazer AB, Orrefors Kosta Boda AB, Kungliga Operan AB, Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS). Styrelseledamot tillika ordförande i BOSS MEDIA AB, Romateatern AB och Onside TV-Production AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 204 B-aktier.

Oberoende i förhållande till större aktieägare: Ja

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen: Ja

Revisorer

Helene Willberg

Född: 1967.

Revisor i bolaget sedan 2007.

Auktoriserad revisor KPMG AB.

Övriga revisorsuppdrag: Nobia AB och Ortivus AB.

Revisorssuppleant

Joakim Thilstedt

Född: 1967.

Revisor i bolaget sedan 2007 Auktoriserad revisor KPMG AB

Övriga uppdrag (urval): Huvudansvarig revisor i Addtech AB och Lagercrantz AB.

Koncernledning

Curt Petri Född: 1952.

Befattning: Verkställande direktör och koncernchef sedan 2008, anställd 1990.

Utbildning: Civilekonom.

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen.

Tidigare uppdrag de senaste fem åren: Ekonomi direktör tillika vice verkställande direktör i Cloetta Fazer AB. Styrelseledamot i Cloetta AB.

Aktieinnehav i Cloetta: 1 681 B-aktier samt konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Närståendes aktieinnehav i Cloetta: 384 B-aktier.

Eva Persson

Född: 1964.

Befattning: Kommersiell direktör sedan 2008, anställd 2006.

Utbildning: Flertalet utbildningar inom marknadsföring, ekonomi och ledarskap.

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen och verkställande direktör i Cloetta Sverige AB. Styrelseledamot i Thomas Persson Finans AB samt Edita Oy. Suppleant i Promessa AB . Bolagsman i Eva och Thomas Persson Handelsbolag.

Tidigare uppdrag de senaste fem åren: Marknadsdirektör i Coca-Cola Drycker Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Arto Almér

Född: 1965. Befattning: Supply Chain direktör sedan 2008, anställd 2003.

Utbildning: Civilekonom. Övriga uppdrag: –

Tidigare uppdrag de senaste fem åren: Inköpsdirektör i Cloetta Fazer AB samt inköpschef i Cloetta Sverige AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Kent Sandin

Född: 1957.

Befattning: Ekonomidirektör sedan 2008, anställd 2008.

Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm samt ett flertal utbildningar inom ekonomi och ledarskap.

Övriga uppdrag: Styrelseuppdrag inom koncernen.

Tidigare uppdrag de senaste fem åren:

Styrelseuppdrag i Midelfart Sonessonkoncernen. CFO i Midelfart Sonesson AB och finanschef i Cloetta Fazer AB.

Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Christina Björck

Född: 1959.

Befattning: HR- och kommunikationschef sedan 2008, anställd 2001.

Utbildning: Förvaltningssocionom med personaladministrativ inriktning samt Communication Executive Programme vid Handelshögskolan i Stockholm.

Övriga uppdrag: Enskild firma CB Communication.

Tidigare uppdrag de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Cloetta: Konvertibler motsvarande 31 405 B-aktier.

Aktieinnehav avser 31 augusti 2009.

Delningen av Cloetta Fazer

Den 15 juni 2008 överenskom de båda huvudägarna Malfors Promotor och Fazer om en delning av Cloetta Fazer. Aktieägarna i Cloetta Fazer fattade vid extra bolagsstämma den 25 juli 2008 ett principbeslut om att godkänna delningen. Genom delningen skapades de två fristående företagen Cloetta och Fazer Konfektyr, som blivit en division i Fazerkoncernen.

Bildandet av Cloetta

Bildandet av Cloettakoncernen genomfördes under juli och augusti 2008 då samtliga de dotterbolag vilka enligt överenskommelsen om delningen av Cloetta Fazer ska tillhöra Cloetta överfördes till Cloetta. Cloetta Sverige AB förvärvades av Cloetta genom apportemission den 25 juli 2008 och AB Karamellpojkarna förvärvades mot kontant betalning den 29 augusti 2008. Som en del i omstruktureringen förvärvade Cloetta även bland annat Cloetta Fazers samtliga fastigheter i Ljungsbro, inventarier samt de immateriella rättigheterna till varumärkena under paraplyvarumärkena Cloetta och Karamellpojkarna mot kontant vederlag.

Separation Agreement

Fazer och Malfors Promotor ingick den 15 juni 2008 ett Separation Agreement som närmare behandlar delningen av verksamheten i Cloetta Fazer. Styrelsen i Cloetta Fazer beslutade att genomföra delningen på basis av detta. I avtalet finns angivet generella principer för delningen samt hur immateriella rättigheter, fastigheter, dotterbolag och olika typer av avtal ska delas upp mellan Cloetta och Fazer Konfektyr. Kostnaderna för de juridiska processerna mellan huvudaktie ägarna som föregick delningen har inte drabbat bolaget.

Enligt Separation Agreement skulle en reglering ske av Cloettas nettokassa så att denna per den 31 augusti 2008 uppgick till 200 Mkr med avdrag för utbetalda investeringar per den 31 augusti 2008 i chokladgjutningslinjen i Ljungsbro. Denna reglering skedde genom en utdelning från Cloetta till Cloetta Fazer med ett belopp motsvarande skillnaden mellan den överenskomna och den verkliga nettokassan. Därtill betalade Cloetta enligt överenskommelsen 3,5 Mkr för kostnader relaterade till personalbonusar, samt erhöll 1,5 Mkr som kompensation för utebliven flytt av produktionen av chokladprodukten Kismet till fabriken i Ljungsbro.

Dessutom skedde vissa andra betalningar mellan Cloetta och Fazer Konfektyr per den 31 oktober 2008 baserat på delningsöverenskommelsen. I betalningarna ingick att Cloetta erhöll 28 Mkr för att täcka kostnader, främst för övertalighet bland personal samt drygt 6 Mkr relaterat till ingångna valutaterminskontrakt. Cloetta och Fazer Konfektyr delade även på kostnaderna om sammanlagt 3,5 Mkr för Stockholmskontoret i World Trade Center fram till den 30 september 2009 då det nuvarande hyreskontraktet löpte ut, samt på kostnaderna för vissa IT-relaterade avtal.

Merkostnader till följd av delningen

Delningen av Cloetta Fazer innebar en stor omställning för Cloetta. Den svenska verksamheten i Cloetta Fazers verksamhet var dimensionerad för försäljning av både Cloetta- och Fazer-produkter. Cloetta sålda under en övergångsperiod fram till den 31 december 2008 Fazers konfektyrprodukter i Sverige, därefter upphörde säljsamarbetet, vilket innebar att Cloettas försäljningsvolym minskade med cirka 40 procent.

Detta ledde till ett minskat behov av anställda inom marknads-, kund- och försäljningsorganisationerna samt ett minskat behov av administrativ personal, vilket bidrog till en övertalighet bland personalen om cirka 60 tjänster, både tjänstemän och kollektivanställda, som var anställda i Cloetta Sverige AB. Ett antal av dessa personer erbjöds anställning inom svenska Fazer Konfektyr. Vidare har individuella uppgörelser träffats med tjänstemän och en neddragning bland kollektivanställda gjorts. Fram till den 31 mars 2009 hade Cloetta och Fazer Konfektyr gemensamt lager i Norrköping. När det upphörde ledde det till en övertalighet om cirka 10 anställda.

Delningen av Cloetta Fazer ledde även till andra omstruktureringskostnader, bland annat för att inrätta en ny organisation och ny företagsidentitet. Som ett resultat av övertaligheten och andra omstruktureringskostnader har Cloettas resultat belastats med 23 Mkr i omstruktureringskostnader under räkenskapsåret 2008/2009. Omstruktureringskostnaderna är redovisade netto efter betalningen om 28 Mkr från Fazer Konfektyr per den 31 oktober 2008.

Produktionsavtal

Cloetta har ett produktionssamarbete med Fazer Konfektyr, vilket är träffat på marknadsmässiga

villkor. Enligt de produktionsavtal som ingåtts kommer Cloetta att vara exklusiv leverantör till Fazer Konfektyr fram till den 31 mars 2010 av de Fazerprodukter som före separationen tillverkades vid Cloettas produktionsanläggning i Ljungsbro. På motsvarande sätt kommer Fazer Konfektyr att vara exklusiv leverantör till Cloetta fram till den 31 mars 2010 av de Cloettaprodukter som före separationen tillverkades vid Fazers produktionsanläggningar i Finland. Produktionsavtalet som avser Cloettas produktion av Fazerprodukter svarar för en försäljning om 130 Mkr av Cloettas totala nettoomsättning och är således väsentligt för Cloetta. Avtalet, eller enskild produkt, kan med nio månaders uppsägningstid upphöra tidigast per den 31 mars 2010. Genom ett tillägg till produktionsavtalet som avser Cloettas produktion av Fazerprodukter har Cloetta en ensidig rätt att förlänga den exklusiva produktionen av vissa Fazerprodukter till den 31 mars 2011. De produkter som omfattas av förlängningsrätten motsvarar cirka 50 procent av den ovan nämnda försäljningen om 130 Mkr.

Utdelningen av aktier i Cloetta1)

Aktieägarna i Cloetta Fazer fattade som ett led i genomförandet av delningen vid årsstämman i Cloetta Fazer den 25 november 2008 beslut att dela ut samtliga aktier i det helägda dotterbolaget Cloetta till aktieägarna i Cloetta Fazer. Utdelningen skedde i proportion till varje enskild aktieägares innehav i Cloetta Fazer. För varje aktie av serie A i Cloetta Fazer erhölls en aktie av serie A i Cloetta och för varje aktie av serie B i Cloetta Fazer erhölls en aktie av serie B i Cloetta.

Ägarstrukturen har efter utdelningen av aktierna i Cloetta väsentligen förändrats till följd av att Fazer använt B-aktier i Cloetta som vederlag i det offentliga erbjudande som Fazer lämnat till aktieägarna i Fazer Konfektyr Service AB (tidigare Cloetta Fazer AB (publ)). Fazer Konfektyr Service AB (publ) bedriver, direkt eller indirekt, den Fazerrelaterade verksamheten som tidigare bedrivits inom Cloetta Fazer-koncernen.

AB Malfors Promotor är efter ägarförändringarna huvudägare i Cloetta AB (publ). Per den 31 augusti hade Cloetta AB 3 866 aktieägare och huvudägaren Malfors Promotor ägde 70,6 procent av rösterna och 44,8 procent av kapitalet. Övriga institutionella placerare ägde 17,5 procent av rösterna och 32,8 procent av kapitalet.

Finansiell information

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Cloetta AB, 556308-8144, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009. Bolagets firma Svenska Chokladfabriks AB ändrades till Cloetta AB den 3 september 2008.

Information om verksamheten

Koncernen Cloetta, med moderbolaget Cloetta AB var per den 31 augusti 2008 en underkoncern till Cloetta Fazer AB. Cloetta Fazer inledde sin verksamhet år 2000 när Cloetta AB och Fazerkoncernens konfektyrdivision Fazer Konfektyr gick samman. Mot bakgrund av huvudägarnas – AB Malfors Promotors och Oy Karl Fazer Ab:s – olika syn på de ingångna avtalen vid bildandet av Cloetta Fazer, träffades i juni 2008 en överenskommelse om delning av Cloetta Fazer. Genom uppdelningen skapades de två fristående företagen Cloetta och Fazer Konfektyr.

Bildandet av koncernen Cloetta genomfördes under juli och augusti 2008 då samtliga dotterbolag, vilka enligt överenskommelsen om delningen av Cloetta Fazer skall tillhöra Cloetta, överfördes till Cloetta. De mest betydande rörelse drivande bolagen som ingår i koncernen efter denna omstrukturering är Cloetta Sverige AB och AB Karamellpojkarna. Cloetta blev ägare till Cloetta Sverige AB genom apportemission den 25 juli 2008 och AB Karamellpojkarna förvärvades mot kontant betalning den 29 augusti 2008. Båda bolagen förvärvades till bokfört värde i Cloetta Fazer. Som en del i omstruktureringen förvärvade Cloetta den 29 augusti 2008 bland annat Cloetta Fazers samtliga fastigheter i Ljungsbro samt de immateriella rättigheterna till varumärkena under de så kallade paraplyvarumärkena Cloetta och Karamellpojkarna mot kontant vederlag.

Ändring av räkenskapsår

Vid en extra bolagsstämma den 25 juli 2008 antogs ny bolagsordning i Cloetta Fazer AB vilket innebar ändring av räkenskapsåret från kalender år till att omfatta perioden 1 september – 31 augusti. Bolagsstämmans beslut var villkorat av dispens från Skatteverket som godkände beslutet den 28 juli 2008. Det första räkenskapsåret var ett förkortat år och omfattade perioden 1 januari – 31 augusti 2008. Samtliga svenska dotterbolag

har ändrat räkenskapsår analogt med moderbolaget.

Marknaden

Cloetta är verksamt inom choklad- och sockerkonfektyrmarknaden, varav chokladkonfektyr står för den största delen av omsättningen. Den geografiska marknaden utgörs av Sverige, Cloettas huvudmarknad, och övriga Norden i form av Norge, Danmark samt Finland. Därtill tillkommer marknaden för Travel Trade och övrig export.

Under perioden 1 januari – 31 augusti 2008 har försäljningen även omfattat Fazerartiklar som en del av ordinarie sortiment. Under perioden 1 september – 31 december 2008 skedde försäljningen av Fazersortimentet av Cloetta Sverige AB på uppdrag av Fazer Konfektyr.

Försäljningen i Sverige sker genom eget försäljningsbolag. På övriga marknader sker försäljningen genom återförsäljare eller representanter. Kunderna i Norden utgörs främst av de stora dagligvarukedjorna.

Tillverkning

Koncernen har två produktionsanläggningar i Sverige varav en finns i Ljungsbro och en i Alingsås. I Ljungsbro produceras främst chokladprodukter medan anläggningen i Alingsås, som ingick i förvärvet av Karamellpojkarna 2007, främst tillverkar halstabletter och kola. Den sammanlagda produktionsvolymen uppgår till cirka 20 000 ton på årsbasis.

Cloetta har tecknat ett produktionsavtal med Fazer Konfektyr om tillverkning av Fazerprodukter.

Varumärken

Cloettas största tillgång är dess välkända varumärken. Varumärkena med tillhörande produktsortiment har en mycket stark ställning på huvudmarknaden Sverige. Produktutveckling och marknadsinvesteringar inriktar sig främst

mot de prioriterade varumärkena där tillväxtpotentialen och lönsamheten bedöms som störst. Cloetta är genom delningen av Cloetta Fazer ensam inne havare av rättigheterna till de så kallade paraplyvarumärkena Cloetta och Karamellpojkarna, med produktvarumärken som exempelvis Kexchoklad, Center, Plopp, Polly och Extra Starka.

Utveckling under 2008/2009 Nettoomsättning och resultat

Räkenskapsåret omfattar perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009.

I nedanstående kommentarer presenteras jämförelsetal för perioden 1 september 2007 – 31 augusti 2008. Jämförelseuppgifterna baseras på den månatliga rapporteringen till styrelse och koncernledning i dåvarande Cloetta Fazer, se även not 1, Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper – koncernen, stycket Konsolideringsprinciper.

Nettoomsättningen minskade med 14,6 procent till 1 184 Mkr (1 387). Karamellpojkarna som förvärvades den 1 oktober 2007 ingår i utfallet med 52 Mkr (52).

Som ett resultat av delningen av Cloetta Fazer hade Cloetta under perioden 1 september – 31 december 2008 ett försäljningsuppdrag avseende Fazers produkter på de svenska, norska och danska marknaderna. Under perioden september 2008 – augusti 2009 uppgick försäljningen av Fazers produkter till 217 Mkr (536). Föregående år ingick försäljningen av dessa produkter under hela motsvarande period. Exklusive årets försäljningsuppdrag och föregående års försäljning av Fazers produkter uppgick Cloettas försäljning till 967 Mkr (851). I periodens nettoomsättning ingår försäljning till Fazer Konfektyr av det lager av Fazerprodukter, som fanns per 31 december 2008, till ett värde av 17 Mkr. Exkluderas denna post och även Cloettas försäljning av legotillverkade produkter till Fazer Konfektyr, har försäljningen av

Cloettaprodukter ökat med 5,9 procent jämfört med samma period föregående år.

Försäljningen av Cloettas tio prioriterade varumärken ökade med 8 procent jämfört med föregående år. Cloettas prioriterade varumärken är Kexchoklad, Center, Plopp, Polly, Tarragona, Guldnougat, Bridge, Juleskum, Sportlunch och Extra Starka.

Bruttoresultatet för perioden september 2008 – augusti 2009 uppgick till 336 Mkr (399). Bruttovinstmarginalen uppgick för perioden till 28,4 procent jämfört med 29,0 procent föregående år. Omstruktureringskostnader som har påverkat bruttoresultatet uppgick till 7 Mkr (13). Exklusive dessa poster uppgick bruttovinstmarginalen till 29,0 procent jämfört med 29,7 procent föregående år. Priset för ett flertal av de viktigaste råvarorna har under senaste åren ökat kraftigt. För att kompensera för dessa kostnadsökningar har prishöjningar mot kund och effektivitetshöjande åtgärder tidigare under verksamhetsåret genomförts. Detta har dock inte varit tillräckligt, vilket medfört att bruttomarginalen och bruttovinsten har försämrats mot föregående år. De ökade råvarupriserna har haft störst effekt på chokladprodukterna men har även till viss del påverkat sockerkonfektyr. Dessutom påverkas Cloetta negativt genom försvagningen av den svenska kronan, varför ytterligare prisökningar under fjärde kvartalet aviserats mot kund, samtidigt som fortlöpande effektivitetshöjande åtgärder är nödvändiga.

Försäljnings- och administrationskostnaderna har minskat med 97 Mkr till 365 Mkr (462). Av kostnaderna utgör 44 Mkr (11) omstruktureringskostnader. Jämförelseperioden har även belastats med 90 Mkr avseende nedskrivning av goodwill. Exklusive omstruktureringskostnader och goodwillnedskrivning minskade försäljnings- och administrationskostnaderna med 40 Mkr som en följd av delningen.

Rörelseresultatet uppgick till 0 Mkr (–57) och rörelsemarginalen uppgick till 0 procent (neg). Rörelseresultatet har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till 51 Mkr. Under första kvartalet har rörelseresultatet belastats med omstruktureringskostnader om 38 Mkr, främst föranledda av det minskade behovet av personal inom marknads-, kund- och försäljningsorganisationerna samt administration som delningen av Cloetta Fazer innebar. Denna övertalighet beror främst på att Cloetta från och med årsskiftet 2008/2009 upphörde att sälja Fazers produkter. Under tredje kvartalet belastades resultatet med ytterligare omstruktureringskostnader om 10 Mkr. Dessa kostnader är förknippade med delningen (bl a konsultkostnader), färdigvarulagret i Norrköping samt kostnader i samband med övertalighet i Alingsåsfabriken. Under fjärde kvartalet har, som också aviserats i tidigare delårsrapporter, ytterligare omstruktureringskostnader belastat rörelseresultatet med 3 Mkr. Dessa kostnader är främst kopplade till behovet av att efter delningen ersätta företag sidentiteten Cloetta Fazer med Cloetta på trycksaker, butiksmaterial och produktemballage.

I samband med delningen av Cloetta Fazerkoncernen överenskoms om en ersättning på 28 Mkr från Fazer för omstruktureringskostnaderna som uppstått i Cloetta. Netto uppgår därmed omstruktureringskostnaderna till 23 Mkr under perioden september till augusti. Rörelseresultatet har också påverkats positivt av ersättning från Fazer Konfektyr med 6 Mkr avseende valutaterminskontrakt samt en intäkt av engångskaraktär uppgående till 9 Mkr avseende upplösning av tidigare skuldförd tilläggsköpeskilling vad avser förvärvet av Karamellpojkarna. Cloetta gör bedömningen att ingen tilläggsköpeskilling kommer att utgå. Föregående år ingick jämförelsestörande poster med –114 Mkr där 24 Mkr är hänförliga till kostnader för personalminskning samt nedskrivning av goodwill om 90 Mkr.

Exklusive samtliga jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 8 Mkr jämfört med 57 Mkr föregående år. Rörelsemarginalen exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 0,7 (4,1).

Som tidigare har aviserats minskar Cloettas nettoomsättning som följd av delningen med cirka 40 procent, exklusive försäljning av legotillverkade Fazerprodukter. På kort sikt har det inte varit möjligt att reducera omkostnaderna i motsvarande utsträckning som nettoomsättningen minskar. Årets resultatminskning är därför en följd av den lägre försäljningsvolym som Cloetta hanterar sedan årsskiftet och som inte har kunnat kompenseras för fullt ut. Vidare var Cloettas ersättning för försäljning av Fazers produkter under perioden september till december 2008 lägre än resultatet av denna försäljning föregående år när dessa var en del av Cloetta Fazers varumärkesportfölj, vilket utöver ökade råvarukostnader har försämrat bruttomarginalen. Rörelseresultatet har även påverkats negativt i perioden av valutakursförändringar med 14 Mkr, jämfört med föregående år samma period, som uppvisade en positiv valutakursförändring om 6 Mkr. Valutaeffekterna redovisas tillsammans med övriga rörelsekostnader- och intäkter. Årets negativa valutaeffekt är en konsekvens av den under verksamhetsåret försvagade svenska kronan

tillsammans med den valutasäkringsportfölj som övertogs vid delningen.

Cloetta har under perioden september till december 2008 haft försäljningsuppdraget för Fazers produkter på de svenska, norska och danska marknaderna. Av rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för perioden september till augusti om 8 Mkr är 4 Mkr hänförligt till detta försäljningsuppdrag. Resultatet är kopplat till den överenskommelse som gjorts mellan Cloetta och Fazer i samband med delningen av Cloetta Fazer om Cloettas ersättning för att under perioden september till december 2008 hantera försäljningen av Fazers produkter. Ersättningen för försäljningsuppdraget fastställdes slutligt under februari 2009. Resterande del av rörelseresultatet, det vill säga 4 Mkr, är hänförligt till Cloettas egen försäljning. Rörelsemarginalen, baserad på rörelseresultat före jämförelsestörande poster, fördelat på säljuppdraget av Fazers produkter respektive Cloettas egen försäljning uppgick till 2,0 respektive 0,4 procent .

Resultatet före skatt uppgick till –1 Mkr (–52). Finansnettot uppgick till –1 Mkr jämfört med 5 Mkr föregående år. Resultatet efter skatt uppgick till 6 Mkr (–63), vilket motsvarar en vinst per aktie på 0,23 kronor (–2,63) före och efter utspädning. Periodens skatt uppgick till 7 Mkr (–11). Från och med år 2009 har bolagsskatten i Sverige ändrats från 28 procent till 26,3. Den lägre skattesatsen har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt på obeskattade reserver och har minskat periodens skatt med cirka 7 Mkr. Intäkt från upplösning av tidigare skuldförd tilläggsköpeskilling är ej skatte pliktig.

Säsongseffekter

Cloettas verksamhet är säsongsbetonad där främst verksamhetsårets första kvartal (inför jul) försäljnings- och resultatmässigt utgör den starkaste perioden. Bolagets helårsresultat är därför i betydande utsträckning beroende av försäljningen under detta kvartal. Påsken, som är den andra stora säsongen för konfektyrmarknaden, infaller i Cloettas tredje kvartal, men påverkar fakturering i både andra och tredje kvartalet med olika vikt från år till år, eftersom påsken kan infalla i mars eller april. Cloettas fjärde kvartal är relativt sett det svagaste kvartalet under verksamhetsåret då konsumtionen av konfektyr under sommarmånaderna normalt är lägre.

Finansiering och likviditet

Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 277 Mkr (279).

Cloettas rörelsekapitalbehov är utsatt för säsongsvariationer. Dessa variationer i rörelsekapitalet beror bland annat på att varulagret byggs upp inför en ökad försäljning under julen. Detta innebär att rörelsekapitalbehovet normalt är som högst under hösten, det vill säga under det första kvartalet, och som lägst vid årsskiftet, det vill säga under det andra kvartalet.

Kassaflödet från den löpande verksamheten för perioden september 2008 – augusti 2009 uppgick till 127 Mkr (25). Investeringar i anläggningstillgångar påverkade kassaflödet netto med 111 Mkr (97). Utdelning till det tidigare moderbolaget Cloetta Fazer AB uppgick till 4 Mkr (–) och avsåg reglering av Cloettas nettokassa enligt uppgörelse vid delningen av Cloetta Fazer. Vidare påverkar en emission av konvertibler till personalen kassaflödet positivt med 30 Mkr. Räntebärande tillgångar översteg räntebärande skulder med netto (d v s nettofordran) 183 Mkr (171). Under perioden har därmed nettofordran ökat med 12 Mkr. Soliditeten uppgick till 63,9 procent (60,9).

Investeringar

Investeringar i anläggningar och utrustning under perioden september 2008 – augusti 2009 uppgick brutto till 111 Mkr (97). Investeringarna avser såväl kapacitetshöjande investeringar som ersättningsinvesteringar till befintliga produktionslinjer. Avskrivningarna uppgick till 46 Mkr (45).

Personal

Medelantalet anställda under perioden september 2008 – augusti 2009 uppgick till 464 (512). Samtliga var anställda i Sverige. Minskningen hänförs främst till de neddragningar av personal som gjorts på grund av övertalighet som uppstått med anledning av att Cloetta inte längre säljer Fazers produkter. De personalneddragningar som gjorts i Alingsåsfabriken har ännu inte påverkat medelantalet anställda.

Allmänna principer

Cloetta prioriterar långsiktigt värdeskapande främst genom lönsamma varumärken. Cloetta erkänner de tio principerna i FN:s Global Compact och verkar för att dessa främjas i de samhällen och miljöer i vilka koncernen verkar. I syfte att uppfylla Cloettas allmänna principer har Cloetta definierat följande grundsatser:

• t Cloetta följer de lagar, förordningar och normer som gäller i de länder där bolaget är verksamt

• t Cloetta bedriver verksamheten med hög integritet och moral, samt tar ansvar för bolagets handlingar

• t Cloetta respekterar FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna och accepterar ett ansvar att upprätthålla de anställdas och samhällets rättigheter i bolagets verksamhet

• t Cloetta är aktivt i internationella samarbeten i syfte att förbättra villkoren för dem som arbetar med att tillverka bolagets råvaror, till exempel kakao.

Relationen till anställda

Relationen till Cloettas anställda skall bygga på ömsesidig respekt och förtroende. Cloettas anställningsvillkor följer kollektivavtal, nationell lagstiftning samt relevanta ILO-konventioner (International Labour Organization).

Information om risker och osäkerhetsfaktorer

Cloetta arbetar kontinuerligt med bedömning och utvärdering av de risker som verksamheten utsätts och kan utsättas för. Riskerna indelas i operativa risker vilka hanteras av de operativa enheterna och finansiella risker som hanteras av finansfunktionen.

Operativa risker

Den svenska konfektyrmarknaden kännetecknas av relativt få men förhållandevis starka dagligvarukedjor. Cloettas fyra största kunder svarar för cirka 70 procent av Cloettas försäljning på den svenska marknaden. Internationella lågpriskedjor har etablerat sig i Sverige under de senaste åren, vilket har skärpt konkurrensen inom handeln. Genom att lansera produkter under egna varumärken har handeln kunnat öka sin andel av värdekedjan inom konfektyr. Tillsammans har denna utveckling medfört en ökad prispress på konfektyrmarknaden vilket också påverkat producentledet. Genom att verka som en aktiv samarbetspartner mot kunderna, leverera högkvalitativa produkter samt lansera innovativa produktnyheter under starka varumärken har konkurrensen från övriga aktörer kunnat bemötas. Under 2009 har en ny chokladgjutningslinje driftsatts i Ljungsbro och när den är i full drift 2010, kommer den att höja kapaciteten och förbättra effektiviteten. Koncernens långsiktiga mål är att växa organiskt med 3 procent per år i genomsnitt under en femårsperiod. Härutöver har koncernen som mål att växa genom samarbeten och förvärv.

Ökade råvarukostnader har medfört kraftigt höjda tillverkningskostnader de senaste åren för främst chokladprodukter. För att fortsatt kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser är effektivitetshöjande åtgärder nödvändiga såväl inom

produktion som för övriga delar i organisationen. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga utan prishöjningar mot kund behöver genomföras för att kompensera kostnadsökningarna.

Av tillverkningskostnaderna svarar råvaror och emballage för cirka 60 procent. De värdemässigt största råvarorna är kakao, socker och mjölkprodukter. Priset för ett flertal av de viktigaste råvarorna påverkas av omvärldsfaktorer som politiska beslut, ökad levnadsstandard, spekulationer på råvarubörser mm. Miljörelaterade frågor får också allt större effekt på priserna i takt med att alternativanvändningen av odlade grödor för energiförsörjning ökar. Cloetta köper främst kakaorelaterade råvaror som har sitt ursprung från Västafrika. Kakaoproducenterna i Västafrika svarar för cirka 70 procent av världsproduktionen. Den politiska situationen i regionen har periodvis varit osäker, vilket påverkat prissättningen. Den förädlade råvaran som koncernen använder utgörs av kakaopulver, kakaofett och kakaosmör. Även efterfrågan på de enskilda komponenterna varierar över tiden vilket påverkar världsmarknadspriserna. Genom att teckna långa leveranskontrakt säkerställer koncernen tillgången på råvaror och motverkar effekten av kortfristiga prisfluktuationer.

Känslighetsanalys	För ändring	Rörelse resultat
Nettoomsättning	+/–1%	+/–12 Mkr
Råvaror och emballage	+/–1%	+/–4 Mkr
Energipris	+/–1%	+/–0 Mkr
Löner inkl pensioner	+/–1%	+/–2 Mkr

Finansiella risker

Cloetta har god likviditet och hög soliditet. Koncernens finansiella risker omfattas främst av ränte-, valuta- och kreditrisker. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick per 31 augusti 2009 till 277 Mkr (279).

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick 2008/2009 till 127 Mkr (25). Koncernen placerar överskottslikviditeten i olika penningmarknadsinstrument där riskerna ej får överstiga de nivåer som har fastställts i den av styrelsen utfärdade finanspolicyn.

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser förväntade eller kontrakterade betalningsflöden från köp och försäljning i olika valutor till den del transaktionerna ej är säkrade genom terminskontrakt. Den största transaktionsvolymen sker i euro. Nettoutflödet 2008/2009 uppgick till – 23,7 MEUR. Enligt gällande finanspolicy får

derivatinstrument användas för att begränsa de risker som koncernen är exponerad emot. För att minska risken och valutaexponeringen kurssäkras den prognostiserade transaktionsexponeringen nio till tolv månader framåt i tiden till minst 50 procent och till maximalt 100 procent. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning varför alla värdeförändringar redovisas direkt över resultaträkningen. Valutakursfluktuationer uppkommer också vid omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar till moderbolagets funktionella valuta. Koncernen har som policy att inte valutasäkra dessa nettotillgångar.

Kreditrisken i kundfordringar avseende den nordiska verksamheten är begränsad med hänsyn till kundstrukturen. För vår övriga exportverksamhet där kundstrukturen och distributionen skiljer sig mot den nordiska marknaden är riskexponeringen större. För närmare beskrivning av finansiella risker och riskhantering hänvisas till not 29.

I samband med företagsförvärv görs en riskbedömning av den förvärvade enheten i den due diligenceprocess som föregår förvärvet.

	För	Finans netto/ Rörelse
Känslighetsanalys	ändring	resultat
Ränta, procentenhet	+/–1%	+/–2 Mkr
Euro	+/–1%	+/–2 Mkr

Miljörisker

Cloetta arbetar kontinuerligt för att minska verksamhetens miljöpåverkan genom ett systematiskt miljö- och kvalitetsarbete. Cloetta bedömer att verksamheten efterlever de lagstadgade miljökrav som ställs och koncernen är inte inblandad i några miljötvister. Koncernen bedriver tillståndsoch anmälningspliktig verksamhet i Ljungsbro och Alingsås enligt miljöbalken. Tillståndet gäller tillsvidare.

Miljöpåverkan i konfektyrindustrin uppstår främst genom vatten- och energiförbrukning, avloppsvatten, råvaru- och emballageavfall, produktionsspill samt transporter. Dessutom uppstår viss miljöpåverkan av kylmedier och kemikalier samt buller och damm. Den största direkta miljöpåverkan har utsläpp av näringsämnen och fett i VA-nätet.

Inom koncernen bedrivs ett kontinuerligt arbete, avseende samtliga anläggningar, i syfte att minska de effekter som verksamheten har på miljön. Genom en strukturerad och detaljerad process för mätning, uppföljning och åtgärder ökas medvetenheten om vilka effekter olika

tillverkningsprocesser får på miljö och kvalitet och utgör därmed underlag för aktiviteter som förbättrar kvalitets- och miljöarbetet.

Cloetta är engagerad i olika internationella organisationer, bland annat för att påskynda utvecklingen mot en hållbar produktion av exempelvis kakao och palmolja. Cloetta är också medlem i World Cocoa Foundation som arbetar för en hållbar kakaoodling och i RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) som arbetar för att förbättra förutsättningarna för produktion av palmolja i Asien.

Koncernens miljöpolicy och miljöarbete presenteras mer utförligt under avsnittet Miljö och etik på sidorna 32–35.

Forskning och utveckling

Produktutveckling omfattar i huvudsak framtagning av nya förpackningslösningar samt utveckling av nya produktvarianter inom ramen för befintligt sortiment. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs löpande.

Moderbolaget

Moderbolagets verksamhet var fram till 25 juli 2008 vilande. Den 25 juli förvärvades Cloetta Sverige AB från Cloetta Fazer AB genom en apportemission. Övriga dotterbolag som ingår i Cloettakoncernen, fastigheter samt varumärken förvärvades den 29 augusti 2008 från Cloetta Fazer AB. Bolaget hade ingen anställd personal under det förkortade räkenskapsåret 2008. Bolagets verkställande direktör Curt Petri tillträdde sin tjänst den 1 september 2008.

I Cloetta AB ingår främst huvudkontorsfunktioner, som koncernövergripande ledning och administration.

Nettoomsättningen i moderbolaget för helåret uppgick till 39 Mkr (–) och avsåg i huvudsak koncerninterna tjänster. Rörelseresultatet uppgick till –3 Mkr (–1), varav omstruktureringskostnader i samband med delningen uppgick till 5 Mkr. Finansnettot uppgick till 79 Mkr (–). 80 Mkr avser utdelning från dotterbolaget Cloetta Sverige AB som lämnades i samband med delningen av Cloetta Fazer. Resultatet före skatt, efter mottagen utdelning, blev 76 Mkr (–1). Resultatet efter skatt blev 76 Mkr (–1). Likvida medel uppgick till 56 Mkr (–). Tidigare skuldförd tilläggsköpeskilling på 9 Mkr avseende förvärvet av Karamellpojkarna har bedömts att ej falla ut, varför denna skuld har lösts upp samtidigt som aktier i dotterbolag har minskats med samma belopp.

Enligt överenskommelsen mellan Oy Karl Fazer Ab och AB Malfors Promotor om delningen av Cloetta Fazer-koncernen (Separation Agreement) skulle en reglering av Cloettas nettofordran ske så att denna per den 31 augusti 2008 uppgick till 200 Mkr med vissa justeringar (se vidare noteringsprospekt för Cloetta AB (publ) som offentliggjordes inför flytten till NASDAQ OMX Stockholm Nordic). Regleringen av nettofordran skedde genom att Cloetta delade ut 4 Mkr till dåvarande Cloetta Fazer AB (publ). Utdelningen fastställdes av årsstämman i Cloetta den 5 november 2008.

I samband med detta beslutades även om en fondemission om 21 Mkr genom överföring av medel från överkursfonden till aktiekapitalet. Efter det uppgår aktiekapitalet i moderbolaget till 121 Mkr.

I enlighet med tidigare offentliggjort emissionsbeslut fattat vid extra bolagsstämma i Cloetta den 20 mars 2009 har anställda i Cloetta under perioden 27 mars – 8 april 2009 erbjudits möjlighet att teckna konvertibler i Cloetta. Totalt 155 anställda har tecknat konvertibler med sammanlagt nominellt belopp om drygt 39,5 Mkr. Till följd av begränsningen i fråga om maximalt tillåten kapitalutspädning om 4 procent kan konvertibellånet, med beaktande av fastställd konverteringskurs om 30,40 kronor, uppgå till högst 30,5 Mkr. Personalkonvertibelerbjudandet blev därmed övertecknat. Konvertiblerna löper från den 14 maj 2009 – 30 mars 2012 med en Stibor-relaterad ränta med tillägg för 2,5 procentenheter. Konvertering kan ske till B-aktier under perioden 25 februari 2011 – 25 februari 2012 till en konverteringskurs om 30,40 kronor.

Aktien

Cloetta ansökte den 18 november 2008 om att B-aktierna i bolaget ska noteras på NASDAQ OMX Stockholm Nordic. NASDAQ OMX Stockholms bolagskommitté behandlade ansökan den 26 november 2008 och fann att sådan notering kunde ske först efter att Cloetta avgivit en delårsrapport, avseende perioden 1 september – 30 november 2008, varefter slutligt beslut kunde fattas om notering på NASDAQ OMX Stockholm Nordic. Med anledning av bolagskommitténs beslut handlades Cloetta under en övergångs period på NASDAQ OMX First North med E. Öhman J:or Fondkommission AB som Certified Adviser. Första dag för handel i Cloettas B-aktie var den 8 december 2008.

Stockholms bolagskommitté godkände den 4 februari 2009 Cloettas ansökan om notering på NASDAQ OMX Stockholm Nordic. Aktierna av serie B i Cloetta AB (publ) togs den 16 februari 2009 upp till handel på NASDAQ OMX Stockholm

54

Nordic. Bolaget handlas under kortnamnet CLA B med ISIN-kod SE0002626861. Handelspost är en (1) aktie.

Under perioden 8 december 2008 – 31 augusti 2009 har 3 295 161 aktier omsatts och högsta betalkurs var 36,80 kronor och lägsta var 15,50 kronor. Aktien noterades vid upptagande till handel på NASDAQ OMX First North den 8 december 2008 till kurs 15,50 kronor. Vid upptagande till handel på NASDAQ OMX Stockholm Nordic den 16 februari 2009 noterades aktien till kurs 33,30 kronor. Det noteringsprospekt för Cloetta AB (publ) som offentliggjordes inför flytten till NASDAQ OMX Stockholm Nordic finns tillgängligt på bolagets hemsida, www.cloetta.se.

Ägare

Ägarstrukturen har efter utdelningen av aktierna i Cloetta väsentligen förändrats till följd av att Fazer använt B-aktier i Cloetta som vederlag i det offentliga erbjudande som Fazer lämnat till aktieägarna i Fazer Konfektyr Service AB (tidigare Cloetta Fazer AB (publ)). Fazer Konfektyr Service AB (publ) bedriver, direkt eller indirekt, den Fazerrelaterade verksamheten som tidigare bedrivits inom Cloetta Fazer-koncernen.

AB Malfors Promotor är efter ägarförändringarna huvudägare i Cloetta AB (publ). Per den 31 augusti hade Cloetta AB 3 866 aktieägare och huvudägaren Malfors Promotor ägde 70,6 procent av rösterna och 44,8 procent av kapitalet. Övriga institutionella placerare ägde 17,5 procent av rösterna och 32,8 procent av kapitalet.

Som en konsekvens av aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2008:18 lämnade Malfors Holding, ett helägt dotterbolag till AB Malfors Promotor, den 19 mars 2009 ett erbjudande till de tidigare aktieägarna. Erbjudandet omfattade de som tidigare accepterat det offentliga erbjudande som Oy Karl Fazer Ab ("Fazer") lämnat till aktie ägarna i Cloetta att i proportion till det antal aktier i Cloetta Fazer som respektive aktieägare lämnade in i Oy Karl Fazer Ab:s offentliga bud, förvärva B-aktier i Cloetta från Malfors Holding. Erbjudandet omfattade totalt 756 321 aktier och priset per aktie uppgick till 37,71 SEK. Erbjudandet var föranlett av en tidigare överenskommelse mellan AB Malfors Promotor och Oy Karl Fazer Ab och skedde som en konsekvens av Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2008:18 i syfte att garantera lika behandling av de tidigare aktieägarna i Cloetta Fazer. Efter anmälningsperiodens slut den 8 april 2009 förvärvade 78 aktieägare totalt 1 324 B-aktier i Cloetta inom ramen för erbjudandet.

Företrädesrätt, hembudsförfarande och omvandling av aktier

Vid kontant eller kvittningsemission äger, där nya aktier i serie A respektive B ges ut, innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna nya A- och B-aktier i förhållande till det aktuella innehavet på avstämningsdagen. Om emissionen endast omfattas av B-aktier äger samtliga innehavare av A- och B-aktier rätt att teckna sig för nya B-aktier i förhållande till innehavet på avstämningsdagen. Vid fondemission och vid emittering av konvertibler och teckningsoptioner tillämpas motsvarande fördelning analogt.

Överlåtelse av A-aktie till person som tidigare inte är A-aktieägare i bolaget utlöser ett hembudsförfarande, utom när överlåtelsen skett genom bodelning, arv, testamente eller gåva till person som är närmast till arv efter givaren.

Efter skriftlig framställan från A-aktieägare skall bolaget omvandla aktieägarens i framställan angivna A-aktier till B-aktier.

För ytterligare upplysningar hänvisas till bolagets bolagsordning på Cloettas hemsida www.cloetta.se.

Väsentliga avtal mellan bolaget och styrelsen samt verkställande direktör

Arvode till styrelsen fastställs på årsstämman. Om uppdraget som styrelseledamot upphör i förtid utgår ingen särskild ersättning. Vid uppsägning från bolagets sida av verkställande direktör utgår lön under uppsägningstiden, som omfattar 12 månader, samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande en årslön. Beträffande övrig information om arvode till styrelsen samt löner och ersättningar till ledande befattningshavare se not 7.

Val av styrelse samt dess arbetsordning

Styrelseledamöter i Cloetta AB väljs årligen på ordinarie bolagsstämma (årsstämma) för tiden intill dess nästa ordinarie stämma. Styrelsen har sitt säte i Ljungsbro, Linköpings kommun.

Styrelsen består av sex ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de fackliga organisationerna. Bland de stämmovalda ledamöterna återfinns personer med anknytning till de större ägarna men också personer som har en oberoende ställning i förhållande till dessa ägare och till bolaget. Verkställande direktören ingår ej i styrelsen men är dock som regel alltid närvarande vid sammanträdena. Den verkställande direktören är föredragande vid sammanträdena, men även andra tjänstemän lämnar redogörelser för vissa ärenden.

Sedan årsstämman den 5 november 2008 har styrelsen haft sex ordinarie sammanträden, ett konstituerande samt tio extra sammanträden. Under de extra sammanträdena har styrelsen behandlat frågor rörande delning av Cloetta Fazer, konvertibellån till anställda samt frågor rörande övriga strategiska affärsbeslut. Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna arbetsordningen samt instruktionen angående arbetsfördelningen mellan styrelsen, ordföranden och verkställande direktören. Den interna rapporteringen till styrelsen sker enligt anvisningar i arbetsordningen.

Vid årsstämman i Cloetta den 5 november 2008 fattades beslut om att tillsätta en valberedning. Valberedningen består av tre ledamöter, där ledamoten Christer Wagenius som företräder AB Malfors Promotor, utsetts till ordförande. Övriga ledamöter är Johan Hjertonsson, utsedd av styrelsen i Cloetta AB bland de av huvudaktieägarna oberoende styrelseledamöterna samt Erik Sjöström företrädare för aktieägaren Livförsäkringsaktiebolaget Skandia. Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag på stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande samt förslag till styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter.

Styrelsen har vidare utsett ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor avseende ersättning till bolagsledningen samt frågor om incitamentsprogram. Styrelsen framlägger i enlighet med aktiebolagslagen ett förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman för godkännande.

Styrelsen har tillsatt ett revisionsutskott vars syfte är att stödja styrelsens arbete avseende övervakning av redovisningen, intern kontroll och den finansiella rapporteringen samt därmed sammanhängande revision av räkenskaperna. Revisionsutskottet består av styrelsens ordförande Olof Svenfelt samt styrelseledamöterna Mikael Svenfelt och Meg Tivéus. Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2008/2009 redovisas under avsnittet Bolagsstyrning på sidorna 44–45.

Beträffande styrelsens arbete och arbetsordning i övrigt hänvisas till avsnittet om Bolagsstyrning på sidorna 40–43 samt bolagets hemsida www.cloetta.se.

Styrelsens förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen till VD och övriga personer i koncernledningen samt andra befattningshavare, direkt underställda VD, skall utgöras av fast lön och eventuellt en rörlig lön samt övriga förmåner och pension. Om rörlig lön utgår skall den baseras på utfallet av definierade och mätbara mål, samt vara maximerad till 30 procent av den fasta lönen.

Då styrelsen finner det lämpligt skall befattningshavarna ifråga även erbjudas att delta i långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram.

Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Vid uppsägning av anställningsavtal från bo lagets sida skall uppsägningstiden inte vara längre än tolv månader. Eventuellt avgångsvederlag får uppgå till högst en fast årslön. Avgiftsbaserade pensionsförmåner skall eftersträvas. Pensionsåldern skall vara lägst 60 år och högst 67 år.

Styrelsens förslag till riktlinjer som framläggs på årsstämman den 18 december 2009 motsvarar i stort de senast beslutade, på årsstämman den 5 november 2008. Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare framgår av not 7.

Utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas.

Framtidsutsikter

Cloettas nettoomsättning minskar som följd av delningen med cirka 40 procent, jämfört med samma period föregående år, exklusive försäljning av legotillverkade Fazerprodukter. På grund av därmed minskade stordriftsfördelar bedömer Cloetta att det inte är möjligt att på kort sikt reducera omkostnaderna i motsvarande utsträckning som nettoomsättningen minskar.

Cloettas bedömning i prospektet inför noteringen var att rörelsemarginalen, som en följd av dessa minskade stordriftsfördelar, under en omställningsperiod om cirka fyra till sex kvartal efter listningen på NASDAQ OMX First North den 8 december 2008, skulle komma att understiga 1,8 procent i proformaredovisningen för perioden 1 september 2007 – 31 augusti 2008. Proformaredovisningen baseras på valutakurser som gällt under perioden 1 september 2007 – 31 augusti 2008. Cloetta kommunicerade i delårsrapporten för det tredje kvartalet att rörelseresultatet före omstruktureringskostnader förväntades uppgå till nära noll för räkenskapsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009. Som en följd av främst en bra försäljningsutveckling av Cloettas produkter under första verksamhetsåret kom nu helårets rörelseresultat, före omstruktureringskostnader, att uppgå till 8 Mkr.

För att vidareutveckla Cloettas erbjudande och skapa en mer attraktiv varumärkesportfölj över tiden, ökar nu Cloettas fokus på de viktigaste varumärkena för att lansera nya attraktiva produkter till kunder och konsumenter.

56

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i moderbolaget står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel	405 347 tkr
Årets resultat	75 902 tkr
Summa	481 249 tkr
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
Till nästa år balanseras	481 249 tkr

Summa 481 249 tkr

Antalet aktier uppgick per 2009-08-31 till 24 119 196

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Ljungsbro den 20 november 2009

Olof Svenfelt Styrelsens ordförande

Lennart Bohlin Johan Hjertonsson Ledamot Ledamot

Ulrika Stuart Hamilton Mikael Svenfelt Meg Tivéus

Ledamot Ledamot Ledamot

Lena Grönedal Birgitta Hillman Arbetstagarledamot Arbetstagarledamot

Curt Petri Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 november 2009.

KPMG AB

Helene Willberg Auktoriserad revisor

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 18 december 2009. Informationen i denna rapport är sådan som Cloetta AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till media för offentliggörande den 27 november 2009, kl 08:00.

57

Koncernens resultaträkning

				Proforma
		sep 2008–	2008	sep 2007–
Mkr	Not	aug 2009	jan–aug	aug 2008
Nettoomsättning	3	1 184	838	1 387
Kostnad för sålda varor		–848	–598	–988
Bruttoresultat		336	240	399
Övriga rörelseintäkter	3	37	6	6
Försäljningskostnader		–255	–289	–392
Administrationskostnader		–110	–41	–70
Övriga rörelsekostnader		–8	0	0
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9, 32	0	–84	–57
Finansiella intäkter		5	7	10
Finansiella kostnader		–6	–4	–5
Finansnetto	10	–1	3	5
Resultat före skatt		–1	–81	–52
Skatt	13	7	–4	–11
Årets resultat		6	–85	–63
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		6	–85	–63
Resultat per aktie före och efter utspädning	22	0,23	–3,50	–2,63
Antal aktier vid periodens slut 1)		24 119 196	24 119 196	24 119 196

1) Vilket också motsvarar under perioden genomsnittligt antal aktier.

Kvartalsdata	2008–2009				2007–2008
	kv 4	kv 3	kv 2	kv 1	kv 4	kv 3	kv 2	kv 1
	2009 jun–aug	2009 mars–maj	dec 2008 –feb 2009	2008 sep–nov	2008 jun–aug	2008 mars–maj	dec 2007 –feb 2008	2007 sep–nov
Nettoomsättning, Mkr	212	237	278	457	304	305	332	446
Rörelseresultat, Mkr	–22	–8	–8	38	–89	3	–9	38
Rörelsemarginal, %	neg	neg	neg	8,3	neg	1,0	neg	8,5
Rörelseresultat, Mkr 1)	–19	2	–8	33	3	3	–9	60
Rörelsemarginal, % 1)	neg	0,8	neg	7,2	1,0	1,0	neg	13,5
Resultat per aktie, kr	–0,80	–0,32	–0,18	1,53	–3,64	0,09	–0,18	1,10

1) Exklusive jämförelsestörande poster, se not 9 för upplysning om jämförelsestörande poster.

Kommentarer till koncernens resultaträkning

I nedanstående kommentarer presenteras jämförelsetal för perioden 1 september 2007 – 31 augusti 2008 (proforma).

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 1 184 Mkr (1 387) vilket är en minskning med 14,6 procent jämfört med föregående år. Anledningen till den minskade nettoomsättningen är att det försäljningsuppdrag som Cloetta hade inledningsvis efter delningen av Cloetta Fazer löpte ut per den sista december 2008. Under perioden september 2008 – augusti 2009 uppgick försäljningen av Fazers produkter till 217 Mkr (536). Föregående år ingick försäljningen av dessa produkter under hela motsvarande period. Exklusive årets försäljningsuppdrag och föregående års försäljning av Fazers produkter uppgick Cloettas försäljning till 967 Mkr (851). I periodens nettoomsättning ingår även försäljning på 17 Mkr till Fazer Konfektyr av det lager av Fazerprodukter, som fanns per 31 december 2008. Exkluderas denna post och även Cloettas försäljning av legotillverkade produkter till Fazer Konfektyr, har försäljningen av Cloettaprodukter ökat med 5,9 procent jämfört med samma period föregående år.

Försäljningen av Cloettas tio prioriterade varumärken ökade med 8 procent jämfört med föregående år.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till 0 Mkr (–57). Rörelseresultatet har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till 51 Mkr som till stor del är hänförliga till delningen av Cloetta Fazer, men också till övertalighet i Alingsåsfabriken samt färdigvarulagret i Norrköping. För en sammanställning av jämförelsestörande poster, se not 9. Rörelseresultatet har även påverkats positivt av den överenskomna ersättningen avseende omstruktureringskostnader från Fazer om 28 Mkr och ersättning från Fazer Konfektyr med 6 Mkr avseende valutaterminskontrakt samt en intäkt av engångskaraktär uppgående till 9 Mkr avseende upplösning av tidigare skuldförd tilläggsköpeskilling vad avser förvärvet av Karamellpojkarna. Föregående år ingick jämförelsestörande poster med –114 Mkr där 24 Mkr är hänförliga till kostnader för personalminskning samt nedskrivning av goodwill om 90 Mkr. Exklusive samtliga jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 8 Mkr jämfört med 57 Mkr föregående år.

Rörelsemarginalen exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 0,7 (4,1).

Till följd av delningen minskar, som tidigare aviserats, Cloettas nettoomsättning med cirka 40 procent, exklusive försäljningen av legotillverkade Fazerprodukter. På kort sikt har det inte varit möjligt att reducera omkostnaderna i motsvarande utsträckning som nettoomsättningen minskat, vilket lett till årets resultatminskning. Rörelseresultatet har även påverkats negativt i perioden av valutakursförändringar med 14 Mkr, jämfört med föregående år samma period, som uppvisade en positiv valutakursförändring om 6 Mkr. Valutaeffekterna redovisas tillsammans med övriga rörelsekostnader- och intäkter. Årets negativa valutaeffekt är en konsekvens av den under verksamhetsåret försvagade svenska kronan tillsammans med den valutasäkringsportfölj som övertogs vid delningen.

Som tidigare nämnts innehade Cloetta under september till december 2008 ett försäljningsuppdrag för Fazers räkning på de skandinaviska marknaderna. Av rörelseresultatet1), för perioden september 2008 – augusti 2009 om 8 Mkr är 4 Mkr hänförligt till detta försäljningsuppdrag.

Resterande del av rörelseresultatet, det vill säga 4 Mkr, är hänförligt till Cloettas egen försäljning. Rörelsemarginalen, baserad på rörelse resultat före jämförelsestörande poster, fördelat på säljuppdraget av Fazers produkter respektive Cloettas egen försäljning uppgick till 2,0 respektive 0,4 procent .

Bruttoresultatet 1) minskade med 69 Mkr till 343 Mkr. Bruttomarginalen uppgick till 29,0 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än föregående år. Ökade råvarukostnader som till fullo inte kunnat tas ut mot kund förklarar den försämrade bruttomarginalen.

Försäljningskostnaderna, uppgick till 255 Mkr och administrationskostnaderna till 110 Mkr. En omfördelning mellan funktionerna har skett till följd av förändringar i organisations- och ledningsstruktur i samband med delningen. Försäljnings- och administrationskostnaderna1) minskade med totalt 40 Mkr till 321 Mkr (361), vilket är en effekt av den omstrukturering och kostnadsanpassning som gjorts under året till följd av delningen

Övriga rörelseintäkter 1) minskade med 6 Mkr till 0 (6).

Övriga rörelsekostnader 1) uppgick till –14 Mkr (0). Avskrivningarna uppgick till 46 Mkr (45), varav avskrivning på immateriella tillgångar utgjorde 1 Mkr (1).

Resultat före skatt

Resultatet före skatt ökade med 51 Mkr till –1 Mkr (–52). Exklusive jämförelsestörande poster på –8 Mkr (–114) uppgick resultatet till 7 Mkr (62). Finansnettot minskade under året med 6 Mkr till –1 Mkr. Huvuddelen av koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar är placerade i räntebärande marknadsnoterade instrument såsom certifikat och obligationer. Den genomsnittliga räntan på utestående placeringar uppgick under räkenskapsåret till 1,1 procent (–).

Skatt

Årets skatt uppgick till 7 Mkr (–11). Från och med 2009 har bolagsskatten i Sverige ändrats från 28 procent till 26,3. Den lägre skattesatsen har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt på obeskattade reserver och har minskat periodens skatt med cirka 7 Mkr. Intäkt från upplösning av tidigare skuldförd tilläggsköpeskilling är ej skattepliktig.

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 6 Mkr (–63), vilket motsvarar en vinst per aktie på 0,23 kronor (–2,63). Exklusive jämförelsestörande poster uppgick vinst per aktie till 0,35 kronor (1,84).

Nyckeltal1)

%	sept 2008 –aug 2009	Proforma sept 2007 –aug 2008
Bruttomarginal	29,0	29,7
Rörelsemarginal	0,7	–4,1
Räntabilitet på sysselsatt kapital	1,2	3,8
Räntabilitet på eget kapital efter skatt	1,3	neg

1) Exklusive jämförelsestörande poster, se vidare not 9.

Definitioner, se sid 93

Koncernens balansräkning

Mkr	Not	2009 31 aug	2008 31 aug
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	14	143	144
Materiella anläggningstillgångar	15	461	397
Finansiella placeringar	16	2	4
Fordringar hos koncernbolag		–	0
Summa anläggningstillgångar		606	545
Omsättningstillgångar
Varulager	18	117	153
Kundfordringar		88	136
Fordringar hos koncernbolag	20, 31	–	28
Skattefordran		15	11
Övriga kortfristiga fordringar		1	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	9	10
Kortfristiga placeringar	16	21	–
Likvida medel	20	256	279
Summa omsättningstillgångar		507	617
SUMMA TILLGÅNGAR		1 113	1 162
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21, 22
Aktiekapital		121	100
Övrigt tillskjutet kapital		405	428
Reserver		0	0
Balanserat resultat inkl årets resultat		185	179
Summa eget kapital		711	707
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	23	69	65
Uppskjuten skatteskuld	13	108	122
Övriga avsättningar	24	4	11
Konvertibellån	25	26	–
Summa långfristiga skulder		207	198
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut		–	47
Leverantörsskulder		78	72
Skulder till koncernbolag	31	–	20
Övriga kortfristiga skulder	26	7	7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	94	109
Avsättningar	24	16	2
Summa kortfristiga skulder		195	257
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 113	1 162
Ställda säkerheter	30	2	4
Eventualförpliktelser	30	2	7

60

Kommentarer till koncernens balansräkning

I nedanstående kommentarer presenteras jämförelsetal för perioden 1 september 2007 – 31 augusti 2008 (proforma).

Tillgångar

Tillgångarna uppgick vid årsskiftet till 1 113 Mkr, vilket är en minskning med 49 Mkr jämfört med föregående år.

Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 143 Mkr (144). Av beloppet utgjorde 141 Mkr koncernmässig goodwill samt varumärken från förvärvet av Candelia 1998. Övriga immateriella tillgångar avsåg främst programvaror. Programvaror aktiveras när utgifterna beräknas ge framtida ekonomiska fördelar. Internt upparbetade kostnader avseende varumärken aktiveras ej. Såväl goodwill som varumärken skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Se vidare not 14. Per balansdagen 2009-08-31 förelåg inget nedskrivningsbehov.

Materiella anläggningstillgångar uppgick till 461 Mkr (397). Årets investeringar uppgick till 111 Mkr fördelat på byggnader 31 Mkr, maskiner 78 Mkr och inventarier 2 Mkr. Avskrivningar upp - gick till 46 Mkr. Föregående år uppgick investeringarna till 97 Mkr fördelat på byggnader 37 Mkr, maskiner 55 Mkr och inventarier 5 Mkr. Avskrivningarna uppgick till 45 Mkr. Investeringarna avser såväl kapacitetshöjande investeringar som ersättningsinvesteringar till befintliga produktionslinjer.

Finansiella anläggningstillgångar uppgick till 2 Mkr (4). Dessa avsåg främst kapitalförsäkringar hänförliga till direktpensionsutfästelser.

Omsättningstillgångarna uppgick till 507 Mkr, vilket är en minskning med 110 Mkr jämfört med föregående år (617). Kundfordringarna har minskat med 48 Mkr till 88 Mkr (136) och den genomsnittliga kredittiden från 40 till 33 dagar.

Eget kapital och skulder

Det egna kapitalet i koncernen ökade under 2009 från 707 Mkr till 711 Mkr. Aktiekapitalet har ökat med 21 Mkr beroende på en fondemission i moderbolaget. Medel har överförts från överkursfonden. Per bokslutsdagen uppgår aktiekapitalet till 121 Mkr. Utdelning har under året utgått med totalt 4 Mkr. Utdelning lämnades för att reglera nettofordran enligt Separation Agreement, se vidare sidan 54 i förvaltningsberättelsen. Soliditeten uppgick per balansdagen till 63,9 procent (60,9).

Räntebärande långfristiga skulder, som främst utgörs av pensioner och ett konvertibellån, uppgick till 95 Mkr (64) vilket motsvarar en ökning om 31 Mkr jämfört med föregående år. Konvertibellånet upptogs under kvartal tre och uppgick till 26 Mkr.

Räntefria långfristiga skulder uppgick till 112 Mkr (134) varav uppskjutna skatteskulder utgjorde 108 Mkr (122). Uppskjutna skatteskulder avser i huvudsak skatt på obeskattade reserver.

Kortfristiga (icke räntebärande) skulder uppgick till 195 Mkr (210), varav leverantörsskulder utgjorde 78 Mkr (72) och övriga skulder 117 Mkr (138).

Koncernens kassaflödesanalys

				Proforma
		sep 2008–	2008	sep 2007–
Mkr	Not	aug 2009	jan–aug	aug 2008
Resultat före skatt		–1	–81	–52
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	28	59	114	87
Betald inkomstskatt		–10	–14	6
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		48	19	41
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager		36	–34	–22
Förändring av rörelsefordringar		77	13	–19
Förändring av rörelseskulder		–34	–33	25
Kassaflöde från den löpande verksamheten		127	–35	25
Investeringar
Nettoinvestering i anläggningstillgångar1)		–111	–86	–97
Förvärv av dotterbolag		–	–	1
Förvärv/avyttring av kortfristiga placeringar1)		–21	–	–
Förvärv/avyttring av långfristiga placeringar1)		3	6	1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–129	–80	–95
Finansiering
Utdelning till aktieägare		–4	–	–
Upptagande av lån		–	47	47
Konvertibellån		30	–	–
Amortering av lån		–47	–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–21	47	47
Periodens kassaflöde		–23	–68	–23
Likvida medel vid periodens början		279	347	302
Likvida medel vid periodens slut	20	256	279	279
Kassa, bank och kortfristiga placeringar < 3 mån		256	279	279
Kortfristiga placeringar > 3 mån		21	–	–
		277	279	279

1) Beloppet är samma netto som brutto i miljoner kronor.

62

Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys

I nedanstående kommentarer presenteras jämförelsetal för perioden 1 september 2007 – 31 augusti 2008 (proforma).

Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet framgår av nedanstående tabell.

Mkr	sept 2008 –aug 2009	Proforma sept 2007 –aug 2008
Av- och nedskriv ningar av tillgångar	46	67
Orealiserade kurs differenser	1	–
Reavinster/reaförluster anläggningstillgångar	1	–
Avsättningar till pensioner	5	6
Övriga avsättningar	5	2
Andra ej likviditets påverkande resultat poster	1	12
Totalt	59	87

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 48 Mkr (41) vilket är en förbättring jämfört med föregående år om 7 Mkr.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 127 Mkr (25), där förbättringen mot föregående år förklaras av förändringar i rörelsekapitalbindningen. Bland annat har varulagret minskat med anledning av delning av Cloetta Fazer.

Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –129 Mkr (–95). Investering i anläggningar uppgick till 111 Mkr (97).

Under investeringsverksamheten redovisas också förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar. Huvuddelen av koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar utgörs av olika räntebärande instrument såsom företagscertifikat och obligationer. Om den återstående löptiden understiger tre månader vid anskaffningstidpunkten redovisas dessa som likvida medel. Placeringar med löptider överstigande tre månader redovisas som kortfristiga placeringar. Under året har placeringar med löptid överstigande tre månader ökat med 21 Mkr. Föregående år uppgick motsvarande siffra till – Mkr. Vilken placeringstid som väljs styrs primärt av förväntad ränteutveckling vilket får motsvarande effekt på det underliggande kassaflödet.

Kassaflöde från finansieringsverksamheten, som utgörs av amortering av räntebärande skulder, upptagande av konvertibellån samt utdelning till aktieägarna, uppgick till –21 Mkr (47). Amortering av skulder avsåg ett tillfälligt lån i samband med delningen av Cloetta Fazer.

Netto uppgick kassaflödet till –23 Mkr (–23) vilket minskade likvida medel till 256 Mkr jämfört med 279 Mkr föregående år.

Likvida medel utgjordes av följande poster:

Mkr	2009 31 aug	2008 31 aug
Kortfristiga placeringar, löptid < 3 mån	65	–
Kassa och bank	191	279
	256	279

Nettofordran

Likvida medel och övriga räntebärande tillgångar översteg räntebärande skulder med 183 Mkr (171).

Förändring av nettofordran, Mkr	2009 31 aug	2008 31 aug
Nettofordran vid årets början	171	245
Förändring av räntebärande skulder	16	–49
Förändring av räntebärande tillgångar	–4	–25
Nettofordran vid årets slut	183	171

Förändringar i eget kapital – koncernen

		Övrigt	Balanserat
Mkr	Aktiekapital	till skjutet kapital	resultat inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01	100	428	250	778
Omräkningsdifferenser	–	–	0	0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt
mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	0	0
Årets resultat 2008	–	–	–85	–85
Summa förmögenhetsförändringar,
exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	–85	–85
Aktieägartillskott, erhållna	–	–	17	17
Koncernbidrag	–	–	–3	–3
Eget kapital 2008-08-31	100	428	179	707
Omräkningsdifferenser	–	–	0	0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt
mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare	–	–	0	0
Fondemission	21	–21	–	–
Årets resultat 2008/09	–	–	6	6
Summa förmögenhetsförändringar,
exkl. transaktioner med bolagets ägare	21	–21	6	6
Tillskjutet kapital konvertibellån	–	2	–	2
Utdelning	–	–4	–	–4
Eget kapital 2009-08-31	121	405	185	711

Moderbolagets resultaträkning

				Proforma
Mkr	Not	sep 2008– aug 2009	2008 jan–aug	sep 2007– aug 2008
Nettoomsättning	3	39	–	–
Kostnader för fastighetsförvaltning och sålda tjänster		–1	–	–
Bruttoresultat		38	–	–
Övriga rörelseintäkter	3	0	–	–
Administrationskostnader		–41	–1	–1
Övriga rörelsekostnader		0	–	–
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8	–3	–1	–1
Resultat från andelar i koncernbolag		80	–	–
Finansiella intäkter		1	–	–
Finansiella kostnader		–2	–	–
Summa resultat från finansiella poster	11	79	–	–
Resultat före skatt		76	–1	–1
Bokslutsdispositioner	12	–1	–	–
Skatt på årets resultat	13	1	0	0
Årets resultat		76	–1	–1

Moderbolagets balansräkning

		2009	2008
Mkr	Not	31 aug	31 aug
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	14	0	0
Materiella anläggningstillgångar	15	4	4
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernbolag	17	538	547
Uppskjuten skattefordran	13	1	–
Summa anläggningstillgångar		543	551
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernbolag	20, 31	41	33
Övriga kortfristiga fordringar		0	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	1	–
Kassa och bank	20	56	–
Summa omsättningstillgångar		98	33
SUMMA TILLGÅNGAR		641	584
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Bundet eget kapital
Aktiekapital		121	100
Fritt eget kapital
Överkursfond		405	428
Balanserade vinstmedel		0	1
Årets resultat		76	–1
Summa eget kapital		602	528
Obeskattade reserver	35	1	–
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser		0	–
Övriga avsättningar	24	–	9
Konvertibellån	25	26	–
Summa långfristiga skulder		26	9
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut		–	47
Leverantörsskulder		3	0
Skatteskuld		1	–
Övriga kortfristiga skulder	26	1	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	7	0
Summa kortfristiga skulder		12	47
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		641	584
Ställda säkerheter	30	inga	inga
Eventualförpliktelser	30	71	7

66

Moderbolagets kassaflödesanalys

		Proforma
		sep 2008–	2008	sep 2007–
Mkr	Not	aug 2009	jan–aug	aug 2008
Resultat före skatt		76	–1	–1
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet		0	–	–
Betald inkomstskatt		–	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		76	–1	–1
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager		–	–	–
Förändring av rörelsefordringar		–6	–	–
Förändring av rörelseskulder		8	1	1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		78	0	0
Investeringar
Förvärv av aktier i dotterbolag		–	–10	–10
Nettoinvestering i anläggningstillgångar1)		0	–4	–4
Förändring av övriga räntebärande fordringar1)		–1	–33	–33
Förvärv/avyttring av långfristiga placeringar1)		–	–	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1	–47	–47
Finansiering
Utdelning till aktieägare		–4	–	–
Upptagande av lån		–	47	47
Konvertibellån		30	–	–
Amortering av lån		–47	–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–21	47	47
Periodens kassaflöde		56	0	0
Likvida medel vid periodens början		0	–	–
Likvida medel vid periodens slut	20	56	–	–
Kassa, bank och kortfristiga placeringar < 3 mån		56	–	–

1) Beloppet är samma netto som brutto i miljoner kronor.

67

Förändringar i eget kapital – moderbolaget

		Bundet	Fritt
Mkr	Not	Aktiekapital	Överkursfond	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01		0	–	–	0
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare		–	–	–	0
Årets resultat 2008		–	–	–1	–1
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare		–	–	–1	–1
Aktieägartillskott, erhållna		–	–	0	0
Apportemission		100	428	–	528
Koncernbidrag		–	–	1	1
Eget kapital 2008-08-31		100	428	0	528
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare		–	–	–	–
Fondemission		21	–21	–	–
Årets resultat 2008/09		–	–	76	76
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare		21	–21	76	76
Tillskjutet kapital konvertibellån		–	2	–	2
Utdelning		–	–4	–	–4
Eget kapital 2009-08-31		121	405	76	602

Noter till de finansiella rapporterna

NOT 1

Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper – koncernen

Allmänt

Cloetta AB, med organisationsnummer 556308-8144, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping, Sverige. Bolagets adress är Hjalmar Svenfelts väg, 590 69 Ljungsbro. Koncernredovisningen för räkenskapsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnda koncernen.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 november 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 18 december 2009.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de har antagits av EU. De standarder och tolkningsuttalande som tillämpas är de som är gällande per 31 augusti 2009 och som då antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och av rådet för finansiell rapportering utgiven rekommendation RFR 2.1, Redovisning för juridiska personer.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper, not 2.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde enligt nedan angivna redovisningsprinciper.

Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt

från andra källor. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs, om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 3.

Om inte annat framgår nedan har de angivna redovisningsprinciperna för koncernen tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterbolag.

Ändrade redovisningsprinciper

Nya standarder och rekommendationer samt tolkningar har publicerats och är obligatoriska fr.o.m. 2008. Följande nya standarder har tillämpats vid upprättandet av årets finansiella rapporter:

IFRIC 11, "IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernbolag (exempelvis optioner avseende ett moderbolags aktier). IFRIC11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderbolaget respektive andra berörda koncernbolag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Följande rekommendationer är inte tillämpliga för koncernen; IFRIC 14, IAS 19, "Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång".

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte har börjat tillämpas

Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår eller senare och har inte tillämpats i förtid vid upprättande av dessa finansiella rapporter. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan har Cloetta ännu inte gjort en bedömning av dessa.

t IFRS 8 ersätter IAS 14, "Segmentrapportering" (gäller från 1 januari 2009), och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, "Disclosures about segments of an enterprise and related information". Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Presentationen av de finansiella rapporterna följer den rapportering som sker till ledningen, varför denna standard inte kommer att påverka de finansiella rapporternas utformning. t IAS 1 (Reviderad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari

2009). Ändringen innebär framförallt förändringar i uppställningsformer och benämning av de finansiella rapporterna. I rapporten över förändringar i eget kapital kommer endast transaktioner med aktieägare att redovisas. Ändringen påverkar inte bestämningen av de belopp som rapporteras. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från och med den 1 september 2009. Sannolikt kommer både separat resultaträkning och rapport över totalresultat att presenteras som räkning.

t IFRS 3 (Reviderad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Förändringen av standarden innebär exempelvis att minoritetsintresset i det förvärvade företaget antingen kan värderas till verkligt värde eller minoritetsaktieägarens proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar och att alla transaktionskostnader avseende förvärv kostnadsförs. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 september 2009.

Följande rekommendationer förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter; IFRIC 12, "Servicekoncessionsarrangemang", IFRIC 13, "Kundlojalitetsprogram", IFRIC 15, "Avtal om uppförande av fastigheter", IFRIC 16, "Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet", IFRIC 17, "Distributions of Non-cash Assets to Owners", IFRIC 18, "Transfer of Assets from Customers", IFRS 2 ("Aktierelaterade ersättningar"), IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader", IAS 27, (Reviderad) "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter", IAS 32 (Ändring), "Finansiella instrument: Klassificering", IAS 39, "Financial Instruments: Recognition and Measurement", IFRS 7 (Ändring) "Upplysning om finansiella instrument" och IAS 24 (Ändring) "Upplysningar om närstående".

Det årliga "Improvements to IFRS" innehåller förbättringar av ett antal IFRS som avser nödvändiga, men icke brådskande ändringar som inte omfattats av andra större projekt. Dessa har huvudsakligen ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten. Sammantaget gäller att ändringarna i de IFRS som berör Cloetta inte alls eller i mycket begränsad omfattning kommer att påverka koncernens resultat eller finansiella ställning.

Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierad del av koncernen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor och tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Den primära indelningsgrunden för koncernens segment är geografiska marknader. Verksamheten omfattar en rörelsegren, tillverkning och försäljning av konfektyr. När det gäller de geografiska marknaderna är Sverige den överlägset största marknaden för Cloetta och övriga geografiska marknader skiljer sig inte från den svenska vad gäller risker och möjligheter för Cloetta. Inte heller skiljer sig risker och möjligheter mellan socker- och chokladkonfektyr. Någon rapportering av segment sker därför inte i de finansiella rapporterna. För upplysningar om omsättnings- och resultatutveckling samt finansiell ställning hänvisas därmed till koncernens resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper Dotterbolag

Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Cloetta AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden i enlighet med IFRS 3. Observera dock att i samband med koncernbildningen så har inte IFRS 3 varit tillämplig, vilket redogöres för nedan i detta delavsnitt. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterbolags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Mot bakgrund av att koncernbildningen inbegriper företag under samma bestämmande inflytande så har inte IFRS 3 Rörelseförvärv varit tillämplig i detta avseende. Konsolideringen har istället upprättats enligt principerna för så kallad predecessors accounting från och med 1 januari 2005. Detta innebär att alla bolag som under år 2008 överförts till Cloetta från Cloetta Fazer redovisas med sammanslagen historik från de överförda bolagen från och med den 1 januari 2005 utifrån de koncernmässiga värden som de har redovisats i Cloetta Fazer. AB Karamellpojkarna ingår dock från och med 1 oktober 2007 då Cloetta Fazer förvärvade företaget.

De immateriella rättigheterna till varumärkena under det så kallade paraplyvarumärket Cloetta ingår i de historiska finansiella rapporterna från och med 1 januari 2005. I Cloetta Fazer redovisad goodwill hänförlig till verksamheten i Cloettakoncernen har redovisats i de historiska finansiella rapporterna för koncernen som de har ingått från och med den 1 januari 2005.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

70

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är SEK. Koncernens rapporteringsvaluta är SEK.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

Intäkter

Försäljning av varor

Intäkter från försäljning av varor till kund redovisas i samband med leveransen och i enlighet med leveransvillkoren. Generellt innebär det att de ekonomiska fördelar och risker som är förknippade med varan har överförts på kunden. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter.

Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter utgörs främst av valutakursvinster hänförliga till rörelsen samt reavinster från sålda anläggningar.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga stöd utgörs under räkenskapsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009 av exportbidrag vid försäljning av livsmedelsrelaterade varor till länder utanför EU. Bidraget hänför sig främst till råvaran socker. Bidraget redovisas i resultaträkningen som reduktion av kostnad för sålda varor.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnad på lån, ränteeffekt vid upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Räntekostnader på lån har beräknats enligt effektivräntemetoden.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida inoch utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig tid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivat, aktier och andra eget kapitalinstrument. På skuldsidan redovisas leverantörsskulder, derivat och låneskulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende på hur de har klassificerats enligt de kriterier som anges nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång (eller del av finansiell tillgång) avförs från balansräkningen när risken och rätten att erhålla kassaflöde från instrumentet upphör eller har överförts till annan part. En finansiell skuld (eller del av finansiell skuld) avförs från

balansräkningen när skulden har reglerats eller betalats. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper, då tillämpas redovisning per likviddagen.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar och skulder tillhörande denna kategori utgörs av tillgångar och skulder som innehas för handel. En finansiell tillgång och skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder med en förväntad löptid längre än ett år redovisas som långfristiga medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivat och säkringsredovisning

Transaktionsexponering

För att minska riskerna för valutaexponeringar terminssäkras koncernens nettoflöden för en period av nio till tolv månader framåt i tiden. Matchningen av terminskontrakten mot underliggande flöden uppfyller inte kraven för säkringsredovisning. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas därmed direkt i resultaträkningen som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

Nettoinvesteringar

72

För närvarande sker ingen säkring av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill).

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Leasade tillgångar

Leasade tillgångar redovisas enligt IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Kvarstår risken hos uthyraren redovisas avtalen som operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal representerar i koncernen ett förhållandevis ringa värde. Dessa avtal redovisas därmed som operationella. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder	2008/2009
Byggnader, rörelsefastigheter	20–40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5–20 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen eller när det föreligger en indikation om nedskrivningsbehov.

Varumärken

Varumärken avser i huvudsak av koncernen indirekt förvärvade varumärken vid förvärv av bolag. Dessa varumärken har ingen bestämd nyttjandeperiod. Värdet prövas årligen i likhet med goodwill för eventuellt nedskrivningsbehov eller när det finns en indikation som föranleder ny prövning.

Forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) kostnadsförs när de infaller, då de inte uppfyller kriterierna för aktivering. Det utvecklingsarbete som bedrivs i koncernen hänför sig i huvudsak till produkter tillhörande gruppen prioriterade varumärken. Arbetet omfattar främst breddning av produktsortimentet genom förnyelse av förpackningsdesign och framtagning av varianter på storlekar och smaker. Utvecklingsarbetet utgör en kontinuerlig process varför värdet av enskilda aktiviteter är svårbedömda.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod prövas för eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är för licenser 3–5 år.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in-först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag, alternativt tidigare om indikation finns, för att bedöma om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning avseende finansiella tillgångar avser låne- och kundfordringar.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns en indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om någon nedskrivning inte hade gjorts.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda planer

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit-metoden i syfte att fastställa nuvärdet av förpliktelserna för respektive plan. Beräkningarna baseras på de antaganden som fastställts i anslutning till bokslutstillfället. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av förväntade utbetalningar med beaktande av inflation, förväntade framtida löneökningar och med en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företags- eller statsobligationer med en återstående löptid som motsvarar aktuella åtaganden. För planer som är fonderade minskas det beräknade nuvärdet med verkligt värde på förvaltningstillgångarna.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Vid redovisning av dessa vinster och förluster tillämpas korridorregeln vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

Om beräkningen leder till en tillgång, begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige avser främst ITP-planen för tjänstemän. Den största delen finansieras genom kontoavsättning vilken tryggats genom en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) och administreras av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI). En viss del administreras av Alecta. Denna del omfattar flera arbetsgivare och redovisas som en avgiftsbestämd plan, eftersom tillräcklig information inte kan erhållas för att beräkna Cloettas del i planen.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning för kostnad i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsoch bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

NOT 2 Redovisnings- och värderingsprinciper – moderbolaget

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings (Rådet) rekommendation RFR 2.1 "Redovisning för juridiska personer". Även av Rådets utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Ändrade redovisningsprinciper

De nya tolkningsuttalanden från IFRIC som tillämpas från och med 2008 samt RFR 2.1 har inte inneburit några ändrade redovisningsprinciper.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformning av koncernens finansiella rapporter är främst finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

74

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Koncernbidrag för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning från dotterbolag redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott till dotterbolag redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Moderbolaget redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernbolag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

• t Avgiftsbestämda pensionsplaner där moderbolaget betalar fasta premier till olika försäkringsbolag.
• t Förmånsbestämda planer som främst avser ITP planen för tjänstemän. Bolaget skuldför pensionsåtagandet vilket tryggas genom kreditförsäkring hos FPG och administreras av PRI. Beräkningen av förmånsbestämda planer skiljer sig från de antaganden som koncernen använder i enlighet med IFRS främst på följande sätt:
• Vid beräkningen tas inte hänsyn till framtida löneökningar
• Den diskonteringsränta som används fastställs av Finansinspektionen
• Förändringar i diskonteringsräntan och andra aktuariella antaganden redovisas omedelbart i balansräkningen.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.

NOT 3 Intäkternas fördelning

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
	1 sept–	1 jan–	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Nettoomsättning
Varuförsäljning	1 184	838	–	–
Tjänsteuppdrag	–	–	39	–
Övriga rörelseintäkter
Övrigt	37 1)	6	0	–
Totala intäker	1 221	844	39	–

1) Avser ersättning från Fazer 28 Mkr samt upplösning tilläggsköpeskilling Karamellpojkarna 9 Mkr.

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
	1 sept–	1 jan–	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Immateriella rättigheter	1	1	–	–
Byggnader	3	1	0	–
Maskiner	40	25	–	–
Inventarier	2	2	0	–
Totala avskrivningar	46	29	0	–
Nedskrivningar fördelade per tillgång:
Goodwill	–	90	–	–
Totala nedskrivningar	–	90	–	–
Avskrivningar har fördelats per funktion på följande sätt:
Kostnad för sålda varor	43	27	–	–
Administrationskostnader	3	2	0	–
Totalt	46	29	0	–

NOT 5 Rörelsens kostnader per kostnadsslag

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
	1 sept–	1 jan–	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Råvaror och förnödenheter 1)	551	462	–	–
Förändringar av lager av färdiga varor
och produkter i arbete	34	–37	–	–
Personalkostnader	291	166	27	–
Avskrivningar	46	29	0	–
Nedskrivningar	–	90	–	–
Andra rörelsekostnader	299	218	14	1
Totala kostnader	1 221	928	41	1
1) Varav statligt stöd (kostnadsreduktion) avseende exportbidrag	1	1	–	–

NOT 4 Avskrivningar

NOT 6 Personalkostnader och antal anställda

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
	1 sept–	1 jan–	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Löner och ersättningar
Ledande befattningshavare
– Sverige	15	7	11	–
varav tantiem	2	1	1	–
Övriga anställda
– Sverige	155	104	1	–
Totala löner och ersättningar	170	111	12	–
Pensionskostnader
Ledande befattningshavare
– Avgiftsbestämda planer	8	1	8	–
– Förmånsbestämda planer	1	1	1	–
Övriga anställda
– Avgiftsbestämda planer	22	8	0	–
– Förmånsbestämda planer	2	3	–	–
Totala pensionskostnader	33	13	9	–
Övriga sociala kostnader samtliga	65	37	6	–
Total personalkostnad	268	161	27	–

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Medelantal anställda
Sverige	464 (255)	503 (263)	7 (2)	– (–)

Inom parentes anges medelantal kvinnor.

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Andel kvinnor
Styrelsen	46%	25%	50%	–
Övriga ledande befattningshavare 1)	25%	20%	29%	–

1) Avser koncernens ledningsgrupp samt lokala ledningsgrupper.

NOT 7 Ersättningar till ledande befattningshavare

Ersättningar och förmåner under perioden 1 sept 2008 – 31 aug 2009, tkr	Grundlön, arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande
Olof Svenfelt	131	–	–	–	15	146	–
Styrelseledamöter
Mikael Svenfelt	143	–	–	–	15	158	–
Lennart Bohlin	143	–	–	–		143	–
Ulrika Stuart Hamilton	143	–	–	–		143	–
Johan Hjertonsson	143	–	–	–		143	–
Meg Tiveús	143	–	–	–	15	158	–
Verkställande direktör
Curt Petri	3 003	732	119	1 505 1)	–	5 359	6 575
Tidigare verkställande direktörer	–	–	–	–	–	–	–
Andra ledande befattningshavare (6 pers)	7 410	665	190	1 820	–	10 085	677
Totala ersättningar till styrelse och koncernledning	11 259	1 397	309	3 325	45	16 335	7 252
varav Moderbolaget	9 378	946	309	2 981	45	13 659	6 942

1) Utöver dessa pensionspremier har Curt Petri rätt till en engångspremie om 5,5 Mkr, som avtalats med anledning av att Curt Petris tidigare avtalade förmånsbestämda pensionsförmån genom nytt VD-avtal har ersatts med en premiebestämd pensionsförmån. Engångsbeloppet har betalats av Cloetta under första kvartalet på räkenskapsåret till en av Cloetta ägd kapitalförsäkring pantförskriven till Curt Petri, så kallad direktpension. Engångsbeloppet är avdragsgillt i samband med pensionsutbetalning.

Sammanfattning ersättningar och förmåner under 1 jan – 31 aug 2008, tkr	Grundlön, arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande	–	–	–	–	–	–	–
Övriga styrelseledamöter	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktör, inkl tidigare befattningshavare	–	–	–	–	–	–	–
Andra ledande befattningshavare (8 pers)	5 770	859	139	965	–	7 733	601
Totala ersättningar till styrelse och koncernledning	5 770	859	139	965	–	7 733	601

Kommentarer till tabellen 2008/2009

• t6QQHJGUFSOBJUBCFMMFOBWTFSLPTUOBEFSGÚSSÊLFOTLBQTÌSFU 1 september 2008 – 31 augusti 2009.
• t3ÚSMJHFSTÊUUOJOHBWTFSCPOVTJTBNCBOENFECPMBHTEFMOJOHFO
• t½WSJHBGÚSNÌOFSBWTFSJIVWVETBLCJMGÚSNÌO
• t½WSJHFSTÊUUOJOHBWTFSBSWPEFGÚSBSCFUFJSFWJTJPOTPDIFSTÊUUOJOHTVUTLPUU

Styrelse

Arvode till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämman. Vid årsstämman 5 november 2008 beslöts att arvode till styrelsens ordförande skall utgå med 175 tkr och övriga ordinarie ledamöter erhåller ett arvode på 150 tkr. Till arbetstagarrepresentanterna utgår ett arvode på 20 tkr per representant. De ledamöter som ingår i revisionsutskott erhåller även ett arvode på 20 tkr. Utöver styrelsearvodet är styrelsen berättigad till ersättning för resor och logi.

Koncernledning

Ersättning till verkställande direktören samt andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, en rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Verkställande direktör och koncernchef

Till verkställande direktören och koncernchefen Curt Petri har under året utgått en lön på 3 003 tkr och andra löneförmåner om 119 tkr. Därtill har en rörlig ersättning utbetalats avseende bonus i samband med bolagsdelningen om 732 tkr.

Pensionsåldern är 60 år. Pensionsvillkoren utgörs av en avgiftsbestämd plan där årliga premier fram till pensionsåldern uppgår till motsvarande 55 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsgrundande lön utgörs av den fasta månadslönen. Bonus och löneförmåner ingår inte i underlaget för pensioner. För att möjliggöra den avtalade tänkta pensionsnivån på 60 procent av lönen mellan 60 och 65 år och 55 procent livsvarigt från 65 år har bolaget utöver ovanstående erlagt en engångspremie, se not till tabellen ovan.

Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls dessutom ett avgångsvederlag motsvarande en årslön och motsvarande pensionsavsättning.

Andra ledande befattningshavare

Övriga personer i koncernens ledningsgrupp utgörs av koncernens ekonomidirektör samt personer med övergripande ansvar för personal-, informations-, marknads-, försäljnings- och produktionsfrågor. Under räkenskapsåret har löner utgått med tillsammans 7 410 tkr och andra löneförmåner med 190 tkr. Därtill har en rörlig ersättning utbetalats avseende bonus i samband med bolagsdelningen om 665 tkr.

Pension utgår för övriga befattningshavare efter 65 år i enlighet med allmänna pensionsplaner. Samtliga pensionsförmåner som är avgiftsbestämda är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstiden för övriga befattningshavare varierar mellan sex–tolv månader, vilket gäller både från den anställdes som från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls, förutom lön under uppsägningstiden, avgångsvederlag upp till 6 månader.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättningsutskottet har under året utgjorts av styrelsen i sin helhet. Utskottet har diskuterat rekommendationer gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningsutskottet har vidare diskuterat pensionsvillkor och avgångsvederlag.

Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2008/2009 har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören. Ersättningsutskottet har sedan årsstämman den 5 november 2008 sammanträtt vid två tillfällen. Principerna för ersättningar till koncernledningen presenteras på årsstämman 2008/2009 för godkännande.

NOT 8 Ersättning till revisorer

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
	1 sept–	1 jan–	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Revisionsarvode
KPMG	2	1	1	–
Övriga arvoden
KPMG	1	0	1	–

Med revisionsarvode avses arvode för granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra, samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid genom förande av sådan granskning. Allt annat är övrigt arvode.

NOT 9 Upplysningar för jämförelseändamål

			sep 2008 – aug 2009		jan – aug 2008		Proforma sep 2007 – aug 2008
Mkr	Exkl. jämförelse störande poster	Jämförelse störande poster	Inkl. jämförelse störande poster	Exkl. jämförelse störande poster	Jämförelse störande poster	Inkl. jämförelse störande poster	Exkl. jämförelse störande poster	Jämförelse störande poster	Inkl. jämförelse störande poster
Nettoomsättning	1 184	–	1 184	838	–	838	1 387	–	1 387
Kostnad för sålda varor	–841	–71)	–848	–598	–	–598	–975	–13	–988
Bruttoresultat	343	–7	336	240	–	240	412	–13	399
Övriga rörelseintäkter	0	372)	37	6	–	6	6	–	6
Försäljnings- och admi nistrationskostnader Övriga rörelsekostnader	–321 –14	–441) 63)	–365 –8	–238 0	–92 –	–330 0	–361 0	–1014) –	–462 0
Rörelseresultat	8	–8	0	8	–92	–84	57	–114	–57
Finansiella poster Resultat före skatt	–1 7	– –8	–1 –1	3 11	– –92	3 –81	5 62	– –114	5 –52
Skatt	2	5	7	–4	0	–4	–17	6	–11
Periodens resultat	9	–3	6	7	–92	–85	45	–108	–63

1) Avser omstruktureringskostnader. 2) 28 Mkr avser erhållen ersättning från Fazer Konfektyr avseende omstruktureringskostnader och 9 Mkr avser upplösning av reserverad tilläggsköpeskilling. 3) Avser erhållen ersättning från Fazer Konfektyr avseende valutaterminskontrakt. 4) 11 Mkr avser omstruktureringskostander och 90 Mkr avser nedskrivning av goodwill.

NOT 10 Finansiella intäkter och kostnader

		Koncernen
	2009	2008
	1 sept–	1 sept–
Mkr	31 aug	31 aug
Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål (inkl placeringar med en återstående löptid < 3 månader)	1	7
Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål 1)	0	–
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	4	0
Finansiella intäkter	5	7
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–1	–1
Räntekostnader på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål	0	–
Netto valutakursförändringar	–1	–
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser	–4	–3
Övriga räntekostnader	0	–
Finansiella kostnader	–6	–4
Finansnetto	–1	3

1) Nettovinst redovisas här i sin helhet inklusive räntekomponent

NOT 11 Resultat från finansiella poster

		Moderbolaget
	2009	2008
	1 sept–	1 jan–
Mkr Resultat från andelar i koncernbolag	31 aug	31 aug
Utdelning från dotterbolag
	80	–
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter koncernbolag	1	–
Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för
handelsändamål (inkl placeringar med en återstående löptid < 3 månader)	–	–
Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder som innehas
för handelsändamål 1)	–	–
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	0	–
Finansiella intäkter	81	–
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader koncernbolag	–1	–
Räntekostnader på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål	–	–
Netto valutakursförändringar	–	–
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser	0	–
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde	–1	–
Övriga räntekostnader	0	–
Finansiella kostnader	–2	–
Finansnetto	79	–

1) Nettovinst redovisas här i sin helhet inklusive räntekomponent

NOT 12 Bokslutsdispositioner

		Moderbolaget
	2009	2008
	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug
Förändring av periodiseringsfond	–1	–
Skillnad mellan avskrivning enligt plan och bokförings mässiga avskrivningar	0	–
Totalt	–1	–

NOT 13	Skatter

		Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
	1 sept–	1 jan–	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Skatt på årets resultat fördelar sig enligt följande:
Aktuell skatt
Svensk inkomstskatt	–8	–10	–1	0
Uppskjuten skatt
Sverige	15	6	2	–
Totalt	7	–4	1	0
Årets skattekostnad motsvarar en
effektiv skattesats på, %	440	–5	2	0
Skillnaden mellan effektiv skatte sats och den lagstadgade skatte satsen i Sverige, 28%, består av
följande poster:
Svensk skattesats, %	28	28	28	–
Nedskrivning goodwill, %	–	–31	–	–
Ej skattepliktiga intäkter, %	200	1	0	–
Ej avdragsgilla kostnader samt övriga poster, %	–228	–3	–26	–
Effekt av ändrad skattesats vid
beräkning av uppskjuten skatt på
obeskattade reserver	440	–	–	–
Redovisad effektiv skattesats, %	440	–5	2	–
Uppskjutna skatteskulder (+) /fordringar (–) fördelar sig till följande poster:
Immateriella och materiella
anläggningstillgångar	74	77	0	0
Övriga obeskattade reserver	35	47	–	–
Underskottsavdrag	–1	–1	–	–
Övriga temporära skillnader	0	–1	–1	–
Utgående balans vid årets slut	108	122	–1	0

Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver i moderbolaget redovisas endast i koncernen. Se not 35.

	Koncernen	Moderbolag
	2009	2009
Mkr	31 aug	31 aug
Uppskjutna skatteskulder (+)/ fordringar (–) förändring mellan åren:
Ingående värde vid årets början	122	0
Förändring över resultaträkningen	–15	–2
Förändring över eget kapital avse ende konvertibellånet	1	1
Utgående balans vid årets slut	108	–1

79

NOT 14 Immateriella tillgångar, koncernen

Mkr	Good will 1)	Varu märken 2)	Licen ser 3)	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-01-01	181	50	20	251
Investeringar	–	–	1	1
Utgående balans 2008-08-31	181	50	21	252
Ackumulerade av och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–	–	–17	–17
Årets avskrivningar	–	–	–1	–1
Årets nedskrivning	–90	–	–	–90
Utgående balans 2008-08-31	–90	–	–18	–108
Redovisade värden
2008-01-01	181	50	3	234
2008-08-31	91	50	3	144
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01	181	50	21	252
Investeringar	–	–	0	0
Utgående balans 2009-08-31	181	50	21	252
Ackumulerade av och nedskrivningar
Ingående balans 2008-09-01	–90	–	–18	–108
Årets avskrivningar	–	–	–1	–1
Årets nedskrivning	–	–	–	–
Utgående balans 2009-08-31	–90	–	–19	–109
Redovisade värden
2008-09-01	91	50	3	144
2009-08-31	91	50	2	143

1) Avser koncernmässig goodwill som hänförs till förvärvet av Candelia AB 1998. 2) Avser varumärken som hänförs till förvärvet av Candelia AB 1998. 3) Avser aktiverade utgifter för programvaror.

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill och varumärken

Goodwill och bokfört värde på varumärkena i koncernen härrör sig till förvärvet av Candelia AB 1998. Dessa varumärken har överlåtits och goodwill har tillförts koncernen i samband med bildandet av koncernen före den 31 augusti 2008. Genom förvärvet 1998 erhöll dåvarande koncern ett antal viktiga varumärken och ett ökat produktsortiment, vilket stärkte koncernens marknadsandel främst på den svenska marknaden. Produkterna säljs i huvudsak på den svenska och norska marknaden, men även till viss del i Danmark. Den goodwill som uppkom vid förvärvet hänför sig till vid detta tillfälle beräknade värdet av framtida synergivinster, marknadsposition och stärkt konkurrenskraft.

Den lägsta nivå (kassagenererande enhet) som goodwill och varumärken kan hänföras till är koncernen. De framräknade återvinningsvärdena för varumärken och goodwill, som utgörs av nyttjandevärdet för respektive kategori, bygger på en kassaflödesprognos för fem år med obestämd nyttjandeperiod.

Återvinningsvärdet av nettotillgångarna i koncernen beräknades per 31 augusti 2009 ej understiga det bokförda värdet, vilket medförde att det inte förelåg något nedskrivningsbehov av goodwill. Per 30 juni 2008 understeg återvinningsvärdet det bokförda värdet med 90 Mkr varpå motsvarande nedskrivning gjordes. De viktigaste antagandena i beräkningarna baseras på förväntad försäljningstillväxt, vinstmarginaler och investeringsbehov. Antagandena baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den generella tillväxten för branschen på de geografiska marknader där Cloettas produkter säljs har historiskt varit cirka 2 procent per år. De antagna tillväxtmålen, som är något högre, är i linje med koncernens långsiktiga mål för organisk tillväxt samt ledningens bedömning. Diskonteringsräntan före skatt har beräknats till 9,5 procent.

Immateriella tillgångar

Moderbolaget

Immateriella tillgångar i moderbolaget utgörs av varumärken förvärvade från Cloetta Fazer AB per 2008-08-29. Anskaffningsvärdet uppgår till 0,3 tkr.

NOT 15 Materiella anläggningstillgångar, koncernen

	Byggnader	Maskiner och andra tekniska	Inventarier, verktyg och	Pågående
Mkr	och mark	anläggningar	installationer	investeringar	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-01-01	35	538	18	46	637
Investeringar	37	4	3	41	85
Omklassificering	–	23	–	–23	0
Uppskrivningar	21	–	2	–	23
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–2	–	–2
Utgående balans 2008-08-31	93	565	21	64	743
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–2	–307	–11	–	–320
Årets avskrivningar	–1	–25	–2	–	–28
Avyttringar och utrangeringar	–	–	2	–	2
Utgående balans 2008-08-31	–3	–332	–11	–	–346
Redovisade värden
2008-01-01	33	231	7	46	317
2008-08-31	90	233	10	64	397
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01	93	565	21	64	743
Investeringar	31	2	2	76	111
Omklassificering	–	28	–	–28	0
Avyttringar och utrangeringar	–	–8	–3	–	–11
Utgående balans 2009-08-31	124	587	20	112	843
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-09-01	–3	–332	–11	–	–346
Årets avskrivningar	–3	–40	–2	–	–45
Avyttringar och utrangeringar	–	7	2	–	9
Utgående balans 2009-08-31	–6	–365	–11	–	–382
Redovisade värden
2008-09-01	90	233	10	64	397
2009-08-31	118	222	9	112	461
				2009	2008
Mkr				31 aug	31 aug
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)				73	72
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)				24	24
Totalt				97	96

NOT 15 Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget

		Inventarier, verktyg
Mkr Anskaffningsvärden	Byggnader och mark	och installationer	Totalt
Ingående balans 2008-01-01	–	–	–
Investeringar	4	0	4
Förvärv av bolag	–	–	–
Omklassificering	–	–	–
Uppskrivningar	0	–	0
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–
Utgående balans 2008-08-31	4	0	4
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–	–	–
Årets avskrivningar	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–
Utgående balans 2008-08-31	–	–	–
Redovisade värden
2008-01-01	–	–	–
2008-08-31	4	0	4
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-09-01	4	0	4
Investeringar	0	0	0
Omklassificering	–	–	–
Uppskrivningar	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–
Utgående balans 2009-08-31	4	0	4
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-09-01	–	–	–
Årets avskrivningar	0	0	0
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–
Utgående balans 2009-08-31	0	0	0
Redovisade värden
2008-09-01	4	0	4
2009-08-31	4	0	4
Mkr		2009 31 aug	2008 31 aug
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)		3	3
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)		3	3
Totalt		6	6

82

NOT 16 Finansiella placeringar

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kapitalförsäkringar	2	4	–	–
Utgående balans vid årets slut	2	4	–	–
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Räntebärande värdepapper	21	–	–	–
Utgående balans vid årets slut	21	0	–	–

NOT 17 Aktier och andelar i dotterbolag

					Kapitalandel, %	Redovisat värde
Mkr	Org.nr	Säte	Antal andelar	2009	2008	2009	2008
Cloetta Sverige AB	556226-4514	1)	267 200	100	100	528	528
Cloetta International AB	556189-9641	1)		100	100	–	–
Candelia Polly AB	556282-6957	1)		100	100	–	–
Gig AB	556373-6130	1)		100	100	–	–
Cloetta International AS	911167271	3)		100	100	–	–
AB Karamellpojkarna	556063-3223	2)	15 000	100	100	4	13
Karamellpojkarna Sälj AB	556238-0609	2)		100	100
Cloetta Development AB	556377-3182	1)	1 000	100	100	2	2
Albisol Education & Conference Ltd	–	4)		100	100
Cloetta Invest AB	556010-3839	1)	42 000	100	100	3	3
Prosilio AB	556243-2103	1)		100	100	–	–
Kavalleristen AB	556185-7110	1)	5 000	100	100	1	1
Choklad-Thule AB	556308-8193	1)	1 000	100	100	0	0
AB Jaeger Peps Candy Co	556369-5146	1)	2 000	100	100	0	0

1) Linköping 2) Alingsås 3) Askim/Norge 4) Gibraltar/Spanien

NOT 18 Varulager

			Koncernen
		2009	2008
Mkr		31 aug	31 aug
	Råvaror och förnödenheter	28	29
	Varor under tillverkning	8	9

Färdiga varor och handelsvaror Utgående balans vid årets slut	81	115
	117	153

NOT 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Förutbetalda personalrelaterade kostnader	2	1	1	–
Förutbetalda hyror, försäkringar, leasingavgifter	1	3	0	–
Övriga förutbetalda kostnader	5	5	0	–
Upplupna räntor	0	–	0	–
Övriga upplupna intäkter	1	1	–	–
Utgående balans vid årets slut	9	10	1	–

83

538 547

NOT 20 Likvida medel

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Specifikation av koncernfordringar
Övriga koncernfordringar	–	28	41	33
Totalt	0	28	41	33
Specifikation likvida medel
Kassa och bank	191	279	56	–
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel	65	–	–	–
Totalt	256	279	56	–

NOT 21 Eget kapital

Det egna kapitalet i koncernen fördelar sig enligt följande: Koncernen

	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Eget kapital	711	707
Årets resultat	6	–85
Soliditet, %	64	61
Kassaflöde från den löpande verksamheten	127	–35
Kassaflöde efter investeringar	–2	–115

Koncernens långsiktiga mål

Soliditet

Soliditeten ska vara minst 35 procent. En tillfälligt lägre soliditet kan accepteras i samband med förvärv.

Utdelning

Målet är att hålla en jämn utdelningsnivå. Riktmärket är att dela ut minst 40 procent av koncernens nettoresultat.

Moderbolag Aktiekapital

Antalet aktier uppgick per den 31 augusti 2009 till 24 119 196 aktier varav A-aktier utgjorde 2 360 000 och B-aktier 21 759 196. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 5,00 kr.

Vid årsstämman den 5 november 2008 beslutades att öka aktiekapitalet, via en fondemission med bibehållet antal aktier, med 20 595 980 kronor till 120 595 980 kronor. Överföring av medel har skett från överkursfonden.

Fritt eget kapital

Överkursfond

Förvärvet av dotterbolaget Cloetta Sverige AB, gjordes genom en apportemission den 25 juli 2008. Överkursfonden avser överkurs på de nyemitterade aktierna. Föregående års utdelning har minskat överkursfonden.

Balanserade vinstmedel

Fritt eget kapital utgörs av summan av årets resultat och balanserat resultat från föregående år. Balanserade vinstmedel utgör det fria egna kapitalet som är tillgängligt för utdelning.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit att ingen utdelning lämnas. Utdelningen fastställs på årsstämman den 18 december 2009.

	Moderbolaget
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Redovisad utdelning	41)	–
Utdelning per aktie, kr	0,18	–

1) Utdelning lämnades för att reglera nettofordran enligt Separation Agreement, se vidare sidan 54 i förvaltningsberättelsen.

Koncernen Övrigt tillskjutet kapital

Förvärvet av dotterbolaget Cloetta Sverige AB, gjordes genom en apportemission den 25 juli 2008. Övrigt tillskjutet kapital avser överkurs på de nyemitterade aktierna. Föregående års utdelning har minskat övrigt tillskjutet kapital.

Reserver

Avser alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Beloppen per balansdagarna 2008–2009 har varit obetydliga.

Förändringar i eget kapital

För upplysning om förändring av eget kapital för koncernen hänvisas till rapporten på sidan 64.

NOT 22 Resultat per aktie

Antal aktier vid årets in- och utgång för respektive år har beräknats till 24 119 196, vilket motsvarar antalet aktier i Cloetta AB per den 31 augusti 2009.

	Koncernen
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Resultat per aktie före utspädning
Årets resultat	6	–85
Antal utestående stamaktier	24 119 196	24 119 196
Resultat per aktie före utspädning	0,23	–3,50
Resultat per aktie efter utspädning
Årets resultat	6	–85
Räntekostnad på konvertibla skuldebrev	1	–
Skatt hänförlig till räntekostnad	0	–
Justerat resultat	7	–85
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under
året efter utspädning	24 412 624	24 119 196
Resultat per aktie efter utspädning	0,23	–3,50

NOT 23 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

De anställda i koncernen omfattas av såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. Förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige avser främst ITPplanen för tjänstemän. Den största delen finansieras genom kontoavsättning vilken tryggats genom en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) och administreras av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI). En viss del administreras av Alecta. Denna del omfattar flera arbetsgivare och redovisas som en avgiftsbestämd plan, eftersom tillräcklig information inte kan erhållas för att beräkna Cloettas del i planen.

		Koncernen
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Förmånsbestämda pensionsplaner	69	65
De belopp som redovisas i balansräkningen på följande rader har beräknats enligt följande
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	85	78
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)	–16	–14
Totalt	69	64
Belopp redovisas i balansräkningen på följande rader
Avsättning för pensioner och liknande	69	64
Pension som ej omfattas av tryggandelagen	0	1
Totalt	69	65
De belopp som redovisas i resultaträkningen för förmånsbestämda pensionsplaner är följande
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	2	1
Räntekostnader	4	3
Aktuariella förluster (+) och vinster (–) netto som redovisas under året	0	0
Totalt	6	4
Kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner redovisas under följande rader i resultaträkningen
Kostnad för sålda varor	1	0
Försäljningskostnader	1	1
Administrationskostnader	0	0
Finansiella kostnader	4	3
Totalt	6	4
Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i balansräkningen
Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning	64	62
Kostnad redovisad i resultaträkningen	6	4
Utbetalning av förmåner	–1	–2
Utgående balans vid årets slut	69	64

		Koncernen
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Oredovisad aktuariell förlust
Ingående balans	–14	–11
Årets aktuariella vinst/förlust	–2	–3
Avgår redovisad förlust	0	0

Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande antaganden:

Totalt –16 –14

Diskonteringsräntan skall spegla den riskfria räntan för den period förpliktelsen omfattar. Den genomsnittliga återstående löptiden uppgår till 29,0 år. Diskonteringsräntan baseras på en 30–årig statsobligation, som är den längsta förekommande statsobligationen på marknaden, samt extrapolering av avkastningskurvan för återstående tid.

Årlig långsiktig löneökning avspeglar procentuella förväntade löneökningar baserat på historiska uppgifter samt förväntningar om framtida inflation, tjänsteålder och befordran.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet avspeglar löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden.

Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av Sveriges regering och används bland annat för fastställandet av pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet.

Långsiktigt inflationsåtagande avspeglas av de senaste årens utveckling samt Sveriges Riksbanks långsiktiga förväntningar.

Personalomsättning speglar den genomsnittliga långsiktiga personalomsättningen.

		Koncernen
	2009	2008
Uttryckta som vägda genomsnitt, %	31 aug	31 aug
Diskonteringsränta	4,0	4,7
Årlig långsiktig löneökning	3,0	3,0
Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet	3,0	3,0
Långsiktigt inflationsantagande	1,5	2,0
Personalomsättning	5,0	5,0
Historisk information	2009	2008
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärde av förpliktelser	85	78
Nuvärde av nettoförpliktelser	85	78
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)	–16	–14
Netto redovisat i balansräkningen	69	64

NOT 24 Övriga avsättningar

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Avsättningar som är långfristiga skulder
Löneskatt	0	0	–	–
Beräknad tillkommande köpeskilling vid förvärv av dotterbolag	–	9	–	9
Avgångsvederlag, permitterings lön och andra personalrelaterade kostnader
	4	2	–	–
Totalt	4	11	–	9
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Avgångsvederlag, permitterings lön och andra personalrelaterade kostnader
	16	2	–	–
Totalt	16	2	–	–
Kostnader i samband med personalneddragning
Redovisat värde vid periodens ingång	4	7	–	–
Avsättningar som gjorts under perioden	51	0	–	–
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–35	–3	–	–
Utgående balans vid årets slut	20	4	–	–
Betalningar
Betalningar varmed ersättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	4	11	–	9

NOT 25 Konvertibellån

Koncernen/ Moderbolag
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Värde efter utställande av konvertibla skuldebrev	30	–
Transaktionskostnader	–1	–
Nettobehållning	29	–
Belopp klassificerat som eget kapital	–2	–
Uppskjuten skatteskuld	–1	–
Kapitaliserad ränta	0	–
Utgående balans vid årets slut	26	–

Egetkapitaldelen i konvertibellånet uppgår till 2,1 Mkr. Beloppet redovisas efter avdrag för transaktionskostnader hänförliga till egetkapitaldelen om 0,1 Mkr. Innehavaren har per 25 februari 2011 rätten att utnyttja sin option att erhålla en aktie per varje innehavd konvertibel. Konvertibler som inte konverteras till ordinära aktier inlöses till nominellt belopp före 25 februari 2012. Det konvertibla skuldebrevet löper med en ränta på 3,90 % avseende perioden 14 maj 2009 – 10 november 2009.

NOT 26 Övriga kortfristiga skulder

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Skulder till andra närstående	–	–	–	–
Derivat	1	–	–	–
Mervärdesskatt	0	1	1	–
Personalens källskatt	5	6	0	–
Övrigt	1	0	0	–
Utgående balans vid årets slut	7	7	1	–

NOT 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Upplupna personalrelaterade kostnader	56	44	5	–
Upplupen bonus och rabatter	22	24	–	–
Övriga upplupna kostnader	12	13	2	0
Förutbetalda intäkter	4	28	0	–
Utgående balans vid årets slut	94	109	7	0

NOT 28 Kassaflödesanalys

	Koncernen
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Specifikation av poster som inte ingår i kassaflödet
Av– och nedskrivningar av tillgångar	46	119
Reavinster/reaförluster anläggningstillgångar	1	0
Orealiserade kursdifferenser	1	–
Avsättningar pensioner	5	3
Övriga avsättningar	5	0
Andra ej likviditetspåverkande poster	1	–8
Totalt	59	114

NOT 29 Finansiella risker och finansiell riskhantering

Finansverksamheten inom Cloetta har som uppgift att stödja koncernens kommersiella verksamhet och bedrivs inom Cloetta Sverige AB:s finansfunktion. Målet är att tydliggöra koncernens riskexponering och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet. De finansiella riskerna hanteras enligt den finanspolicy som fastställts av styrelsen. Styrelsen har också antagit en policy avseende inköp av råvaror inom ramen för den centrala inköpsfunktionen. Koncernen är särskilt utsatt för prisfluktuationer på kakaobaserade råvaror då dessa utgör en betydande del av råvarukostnaden.

Koncernen främsta riskexponering är finansierings-, ränte-, valuta-, kredit- och råvarurisker.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Enligt fastställd finanspolicy ska det alltid finnas tillräckligt med likvida medel och garanterade krediter för att täcka den närmaste månadens betalningar. Koncernen har en hög likviditet vilket för närvarande begränsar finansieringsrisken. Därtill tillkommer ej utnyttjade kreditlöften som vid årsskiftet uppgick till 50 Mkr (–).

Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick vid årsskiftet till 277 Mkr (279).

Förfallostruktur och information om genomsnittlig ränta på dessa placeringar framgår av tabellen under rubriken Ränterisk. Förfallostrukturen för företagets finansiella skulder framgår av tabellen nedan.

Mkr	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån –1 år	1–5 år	Totalt
Konvertibla skuldebrev	–	–	–	30	30
Leverantörsskulder	78	0	–	–	78
Totalt	78	0	–	30	108

Ränterisk

Koncernens resultat påverkas av fluktuationer i marknadsräntorna. På motsvarande sätt påverkas det underliggande värdet av finansiella instrument vid ränteförändringar. Koncernens räntebärande finansiella tillgångar utgörs främst av kortfristiga placeringar och likvida medel. Finansnettot har också

påverkats av diskonteringseffekter vid nuvärdesberäkning av utestående pensionsförpliktelser och andra långfristiga ersättningar till anställda.

I enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy, får likvida medel och kortfristiga placeringar ej exponeras för en ränterisk överstigande det prognostiserade finansnettot för vid varje tid innevarande räkenskapsår.

Denna risk uttrycker hur det underliggande värdet påverkas vid en procents förskjutning av räntekurvan (motsvarande en höjning av marknadsräntorna med en procent över samtliga löptider). Det prognostiserade framtida kassaflödet skall alltid vägas in vid finansverksamhetens beslut av placeringarnas löptider och omfattning.

Den – enligt finanspolicyn – obligatoriska likviditetsbufferten får ej heller placeras i finansiella instrument med en, vid investeringstillfället, kvarvarande löptid överstigande tre månader. Ränterisken på likvida medel och kortfristiga placeringar var vid årsskiftet beräknad till cirka 0,3 Mkr (–) och den genomsnittliga bindningstiden var vid samma tillfälle cirka 4 månader (–).

		Ränta
Mkr	Verkligt värde	(genom snitt, %)	Inom 3 mån	3 mån	–1 år 1–5 år Totalt
Tillgångar
Likvida medel	256	0,4	256	–	–	256
Kortfristiga placeringar	21	3,6	–	21	–	21
Summa tillgångar	277	–	256	21	–	277
Skulder
Konvertibellån	30	3,9	–	–	30	30
Summa skulder	30	–	–	–	30	30

Valutarisk

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan och dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden. Dessa risker benämns transaktionsexponering. Valutakursfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. För detta räkenskapsår har omräkningsexponeringen uppgått till 0 (0).

Enligt gällande finanspolicy får derivatinstrument såsom terminer, optioner eller swapar användas för att begränsa de risker som koncernen är exponerad emot. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning (enligt IAS 39) och samtliga derivatinstrument marknadsvärderas med löpande redovisning av värdeförändringen över resultaträkningen.

Valutakursdifferenser har påverkat rörelsens resultat med –14 Mkr (6) och finansnettot med 0,4 Mkr (–).

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering består i att intäkterna huvudsakligen genereras på hemmamarknaden Sverige, samtidigt som vissa inköp av råvaror, färdigvaror samt maskininvesteringar sker från andra länder och i främmande valutor. Detta utflöde motverkas till viss del av den export som sker till övriga nordiska länder samt till marknaderna utanför Norden. För att minska risken och valutaexponeringen kurssäkras de prognostiserade nettoflödena i respektive valuta för en period av maximalt tolv månader framåt i tiden. Den säkrade andelen skall – enligt fastställd finanspolicy – uppgå till mellan femtio och hundra procent av det totala nettoflödet vid varje tillfälle.

Koncernens valutainflöde består främst av NOK och EUR och valutautflödet främst av EUR, DKK, PLN och GBP. För 2008/2009 utföll dessa valutaflöden enligt nedanstående tabell. Terminskontrakten värderas till marknadspris i enlighet med IAS 39. Marknadsvärdet uppgick per balansdagen till –0,9 Mkr (–).

Transaktionsexponering och exponeringssäkring

Valuta	Utfall 2008/2009	Prognos 2009/2010*	Andel säkrad av 2010 prognos, %
MEUR	–24	–15	62
MNOK	54	57	34
MDKK	–7	–12	14
MPLN	–1	–1	100
MGBP	–1	–1	1

* Negativa tal avser nettoutflöden och positiva tal nettoinflöden till koncernen

Känslighetsanalys transaktionsexponering

Valuta	Nettoexponering prognos 2009/2010	1 % förändring av SEK-värde, Mkr
MEUR	–15	+/–2
MNOK	57	+/–1
MDKK	–12	+/–0
MPLN	–1	+/–0
MGBP	–1	+/–0
Totalt		+/–3

Kreditrisker

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Dessa kreditrisker utgörs främst av motpartsrisker i samband med fordringar som uppstår vid köp av räntebärande instrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. För närvarande får investeringar i räntebärande värdepapper ej genomföras med motparter med en rating understigande BBB– (Standard & Poors) eller motsvarande rating från likvärdigt ratinginstitut.

Kreditrisker i kundfordringar

Distributionen i Norden sker genom de stora dagligvarukedjorna. I Sverige utgör de en stor andel av fakturerad omsättning. Kreditrisker hänförliga till koncernens kundfordringar i Sverige är därmed spridda på relativt få men stora kunder. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Där anges beslutsnivåer för beviljande av kreditlimiter. Riskbedömning görs för enskilda kunder, kundgrupper och marknader. För att minska riskerna har kreditförsäkringar avseende försäljning utanför Norden tecknats.

Kundförlusterna för såväl räkenskapsåret 2008/2009 som historiskt sett har varit låga och vid varje månadsbokslut sker en genomgång av förfallna kundfordringar för bedömning om nedskrivning.

Specifikation av kreditrisker	Koncernen
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Kreditriskexponering
Likvida medel	256	279
Räntebärande värdepapper	21	–
Kundfordringar	88	136
Totalt	365	415
Geografisk kreditriskexponering
Sverige	93	112
Övriga Norden	16	21
Övriga marknader	0	3
Totalt	109	136
Åldersanalys kundfordringar, förfallna ej nedskrivna
Ej förfallna kundfordringar	89	126
Förfallna kundfordringar, 0–30 dagar	0	8
Förfallna kundfordringar, 31–60 dagar	–1	2
Förfallna kundfordringar, 61–90 dagar	0	0
Förfallna kundfordringar, mer än 90 dagar	0	0
Totalt	88	136

Per balansdagen var merparten av fordringar hänförliga till marknader utanför Sverige kreditförsäkrade.

Råvarurisk

Kakaoprodukter utgör en väsentlig del av koncernens totala råvarukostnad. Priserna på kakaorelaterade produkter baseras på marknadsnoterade priser på kakaobönor. Dessa varierar över tiden och får därmed också motsvarande effekt på koncernens resultat. Den centrala inköpsfunktionen ska tydliggöra koncernens riskexponering inom detta område och med viss framförhållning skapa förutsägbarhet i det ekonomiska utfallet.

För att minska effekten av prisfluktuationer tecknas leveranskontrakt löpande avseende framtida leveranser i enlighet med av styrelsen fastställd policy.

Känslighetsanalys

För att hantera ränte- och valutakursrisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor att få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Per den 31 augusti 2009 beräknas en generell höjning av räntan med en procentenhet, beräknat på en oförändrad nettofordran, påverka koncernens resultat före skatt med cirka 2 Mkr. En generell höjning med en procent av den svenska valutans värde gentemot andra utländska valutor motsvarar cirka 3 Mkr baserat på koncernens prognostiserade transaktionsexponering för 2009/2010.

Eget kapital påverkas av omräkningsdifferenser från utländska dotterbolag som detta räkenskapsår uppgår till 0 (0). Dessa skulle vid 1 procents valutakursrörelse fortfarande uppgå till 0.

Risk management

Koncernen arbetar med risk management dels genom skadeförebyggande arbete, dels genom att utveckla gemensamma försäkringslösningar. Härigenom möjliggörs samordningsvinster och en minimering av koncernens totala skaderisker.

88

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

		2009 31 aug	2008 31 aug
	Redovisat	Verkligt	Redovisat Verkligt
Mkr	värde	värde	värde	värde
Finansiella tillgångar som innehas för handel värderade till verkligt värde över resultat räkningen
Kapitalförsäkringar	2	2	4	4
Räntebärande värdepapper	21	21	–	–
Likvida medel	256	256	279	279
Kund- och lånefordringar
Kundfordringar	88	88	136	136
Övriga kortfristiga fordringar	–	–	39	39
Totalt	367	367	458	458
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultat räkningen
Derivat	1	1	–	–
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Skulder till kreditinstitut	–	–	47	47
Konvertibellån	26	26	–	–
Leverantörsskulder	77	77	72	72
Övriga skulder	–	–	27	27
Totalt	104	104	146	146

Räntebärande värdepapper och derivat avser poster för hela koncernen. Följande sammanfattar de metoder och antaganden som använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Kapitalförsäkringar

Verkligt värde utgörs av återköpsvärdet.

Värdepapper

Verkligt värde är baserat på noterade marknadspriser på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader. Onoterade värdepapper utgörs av poster av mindre värde där värdeförändringen under året bedöms som obetydlig.

Derivatinstrument

Terminskontrakt är värderade till aktuellt marknadspris genom att använda noterat marknadspris.

Kundfordringar och leverantörsskulder

Kundfordringar och leverantörsskulder har genomgående en kvarvarande livslängd understigande ett år. Det redovisade värdet motsvarar därmed verkligt värde.

Konvertibellån

Det verkliga värdet av skulddelen i de konvertibla skuldebreven beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade med användning av en marknadsränta hos liknande skulder utan konverteringsrätt.

NOT 30 Ställda säkerheter

	Koncernen		Moderbolag
	2009	2008	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug	31 aug	31 aug
Ställda säkerheter avseende pensionsutfästelser
Kapitalförsäkringar	2	4	–	–
Totalt	2	4	–	–
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för dotterbolag	–	–	71	7
Garantiåtaganden, FPG/PRI	1	1	–	–
Övriga garantiåtaganden	1	6	–	–
Totalt	2	7	71	7

Aktiebolaget Karamellpojkarna har delgivits stämning av Alingsås tingsrätt avseende upphovsrätt till vissa illustrationer. Bolagets uppfattning är, mot bakgrund av de omständigheter som hittills åberopats, att yrkandena saknar grund och inte innebär någon risk för negativ effekt på bolagets resultat.

NOT 31 Närstående

Koncernen

Definitionen av närståendetransaktioner har i och med delningen från Fazerkoncernen förändrats. Efter delningen är Cloetta AB ett självständigt och fristående bolag. Huvudägare är AB Malfors Promotor och transaktioner mellan Cloetta och huvudägaren är att betrakta som närståendetransaktioner. Under perioden har inga sådana transaktioner skett.

Försäljning av varor till bolag inom Cloetta Fazer-koncernen (som var att betrakta som närstående till Cloetta under perioden september till november 2008) uppgick till 4,0 procent (3,5) av den totala omsättningen under det första kvartalet. Av övriga rörelseintäkter för samma period motsvarade 0 procent (0) sålda tjänster till närstående. Inköp från närstående för samma period har skett med 106 Mkr (89). Prissättningen av sålda och köpta varor och tjänster till närstående bolag har skett till marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Beträffande löner och ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare hänvisas till not 7. Koncernen har inga fordringar på nyckelpersoner. Skulder till nyckelpersoner utgörs av sedvanliga personalrelaterade skulder.

Moderbolaget

Moderbolagets innehav av aktier och andelar i dotterbolag framgår av not 17. Fordringar och skulder till dotterbolag fördelar sig enligt följande:

	Moderbolaget
Mkr	2009	2008
Räntbärande kortfristiga fordringar	34	33
Räntefria kortfristiga fordringar 1)	7	0
Totalt	41	33
1) Varav ej erhållet koncernbidrag	–	1

För moderbolaget avser 39 Mkr (–) motsvarande 100 procent (–) av årets försäljning och 1 Mkr (–) motsvarande 4 procent (–) av årets inköp, dotterbolag inom Cloettakoncernen.

NOT 32 Operationell leasing

Kostnadsförda avgifter för operationell leasing uppgår till:

	Koncernen
	2009	2008
	1 sept–	1 jan–
Mkr	31 aug	31 aug
Leasingavgifter	16	7
Framtida årliga betalningsåtaganden avseende i koncernen förhyrda tillgångar fördelar sig enligt följande
Inom ett år	10	10
Mellan ett och fem år	3	12
Totalt	13	22

Operationella leasingavtal avser främst hyra av en lagerenhet. Inga åtaganden sträcker sig längre än fem år.

NOT 33 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Företagsledningen har med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar. De uppskattningar och bedömningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Nedskrivningsprövning

I not 14 ges närmare beskrivning av de antaganden som har tillämpats vid bedömning av återvinningsvärdet för goodwill. Ändrade antaganden om diskonteringsränta eller framtida omsättningsutveckling kan medföra ytterligare nedskrivningsbehov.

Pensionsantaganden

Viktigare aktuariella antaganden framgår av not 23. Större negativa avvikelser kan leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.

NOT 34 Händelser efter balansdagen

Under september 2009 meddelades att SIA Glass och Cloetta inleder ett samarbete och i början av nästa år blir det premiär för ett antal nya glassprodukter med smaker och konsistenser som går att känna igen från välkända Cloettaprodukter.

Under oktober 2009 meddelades att Cloetta byter distributör i Danmark. Cloettas nya distributör i Danmark blir A/S Beauvais, som tar över ansvaret för distribution och marknadsföring för Cloettas varumärken och produkter på den danska marknaden fr.o.m. den 1 april 2010.

I övrigt, har efter rapportperiodens utgång, inga väsentliga händelser som påverkat verksamheten inträffat.

NOT 35 Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan	Moderbolaget
	2009	2008
Mkr	31 aug	31 aug
Inventarier
Ingående balans 1 januari / 1 september	–	–
Årets avskrivningar utöver plan	0	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–
Utgående balans vid årets slut	0	–
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2010	1	–
Utgående balans vid årets slut	1	–
Totalt obeskattade reserver	1	–

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Cloetta AB (publ) Org nr 556308-8144

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Cloetta AB (publ) för räkenskapsåret 2008-09-01– 2009-08-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 51–91. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Ljungsbro den 20 november 2009 KPMG AB

Helene Willberg Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

		Proformaredovisning
Mkr	sep 2008– aug 2009	2008 jan–aug	sep 2007– aug 2008	2007 1)	2006 1)	2005 1)
Resultaträkning i sammandrag
Nettoomsättning	1 184	838	1 387	1 368	1 362	1 418
Rörelsens kostnader	–1 213	–928	–1 450	–1 310	–1 226	–1 277
Övriga rörelseintäkter	37	6	6	0	3	0
Övriga rörelsekostnader	–8	0	0	0	–4	–1
Rörelseresultat	0	–84	–57	58	135	140
Finansiella poster	–1	3	5	4	0	0
Resultat före skatt	–1	–81	–52	62	135	140
Skatt	7	–4	–11	–18	–40	–41
Årets resultat	6	–85	–63	44	95	99
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	6	–85	–63	44	95	99
Balansräkning i sammandrag
Immateriella anläggningstillgångar	143	144	144	234	235	236
Materiella anläggningstillgångar	461	397	397	317	269	255
Finansiella anläggningstillgångar	2	4	4	11	7	10
Varulager	117	153	153	118	118	105
Kortfristiga fordringar	113	185	185	511	530	528
Likvida medel	277	279	279	1	1	1
Summa tillgångar	1 113	1 162	1 162	1 192	1 160	1 135
Eget kapital	711	707	707	778	774	719
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	26	–	–	–	–	–
Räntebärande avsättningar	69	65	65	62	55	53
Räntefria avsättningar	112	133	133	136	124	113
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	–	47	47	–	–	–
Räntefria skulder	195	210	210	216	207	250
Summa eget kapital och skulder	1 113	1 162	1 162	1 192	1 160	1 135
NYCKELTAL
Jämförelsestörande poster	–8	–92	–114	–22	–2	–22
Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster	8	8	57	80	137	162
Rörelsemarginal exkl jämförelsestörande poster, %	0,7	1,0	4,1	5,9	10,0	11,5
Vinstmarginal, %	neg	neg	neg	4,6	9,9	9,9
Nettofordran	183	171	171	286	322	317
Sysselsatt kapital	806	819	819	840	829	772
Soliditet, %	63,9	60,9	60,9	65,3	66,8	63,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital exkl jämförelsestörande poster, % 2)	1,2	3,8	3,8	10,6	17,7	21,2
Räntabilitet på eget kapital efter skatt exkl jämförelsestörande poster, % 2)	1,3	5,9	5,9	8,5	13,0	16,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten	127	–35	25	82	124	257
Kassaflöde efter investeringar i anläggningar	16	–121	–72	41	81	221
Kassaflöde efter investeringar exkl förvärv och avytt
ring av verksamheter	–2	–115	–71	38	82	218
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar	111	85	97	41	41	38
Medelantal anställda	464	503	512	517	534	616
Lönekostnader	170	111	151	160	171	178

1) Avser januari–december 2) Avser rullande 12 månader

Nyckeltal per aktie

			Proformaredovisning
		sep 2008– aug 2009	2008 jan–aug	sep 2007– aug 2008	2007 1)	2006 1)	2005 1)
Resultat före och efter utspädning	kr	0,23	–3,50	–2,63	1,84	3,92	4,11
Resultat före och efter utspädning exkl jämförelse störande poster	kr	0,35	0,31	1,84	2,49	4,02	4,77
Kassaflöde från den löpande verksamheten	kr	5,27	–1,45	1,04	3,37	5,15	10,65
Eget kapital före och efter utspädning	kr	29,47	29,34	29,34	32,28	32,09	29,83
Utdelning	kr	–	–	–	–	–	–
Aktiekurs 31 augusti	kr	28,50	–	–	–	–	–
P/E-tal	ggr	124	–	–	–	–	–
Kurs/eget kapital	%	97	–	–	–	–	–
Direktavkastning	%	–	–	–	–	–	–
Genomsnittligt vägt antal aktier före utspädning 2)		24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196
Genomsnittligt vägt antal aktier efter utspädning 2)		24 412 624	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196
Antal aktier vid periodens slut före utspädning 2)		24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196
Antal aktier vid periodens slut efter utspädning 2)		25 124 085	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196	24 119 196

1) Avser januari–december. 2) Utspädning 2009 avser konvertibelprogrammet.

Definitioner

Bruttomarginal

Nettoomsättning minskad med kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen.

Rörelsemarginal

Rörelseresultatet i procent av nettoomsättningen.

Vinstmarginal

Resultat före skatt i procent av nettoomsättningen.

Nettofordran

Likvida medel och övriga räntebärande tillgångar med avdrag för räntebärande skulder.

Sysselsatt kapital

Totala tillgångar minskat med räntefria skulder (inklusive uppskjuten skatt).

Soliditet

Eget kapital (inklusive minoritet) vid årets slut i procent av balansomslutningen.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Upplysningar om kostnader som påverkar jämförbarheten

Väsentliga poster av engångskaraktär (jämförelsestörande) som kommenteras särskilt för att underlätta jämförbarheten mellan periodens utfall och andra perioder.

Kassaflöde efter investeringar

Kassaflöde från den löpande verksamheten efter avdrag för nettoinvesteringar.

Nyckeltal per aktie

Resultat

Årets resultat i relation till genomsnittligt antal aktier under räkenskapsåret.

Resultat exklusive poster av engångskaraktär

Vid beräkningen återläggs poster av engångskaraktär som, efter avdrag för skatt, påverkat resultatet.

Eget kapital

Eget kapital i relation till antalet aktier på balansdagen.

P/E-tal

Aktiekurs vid årets slut i relation till årets vinst per aktie.

Direktavkastning

Utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut.

Resultat per aktie efter utspädning

Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning återläggs den ränta på konverteringslånet som, efter avdrag för skatt, belastat resultatet. Antalet aktier utgörs av maximalt antal aktier efter konvertering av utestående konvertibla skuldebrev.

Historik

Cloetta är Nordens äldsta chokladtillverkare, med traditioner som sträcker sig ända från 1862, då de tre schweiziska bröderna Bernard, Christoffer och Nutin Cloëtta startade fi rman "Brødrene Cloëtta" för tillverkning av choklad och konfektyr i Köpenhamn. 1872 etablerade sig bröderna även i Malmö och blev därmed först med fabriksmässig framställning av choklad i Sverige.

• t ¹⁹⁰¹ fl yttades tillverkningen till en ny fabrik vid Malfors i Ljungs socken. Orten fi ck namnet Ljungsbro, där Cloettas produktionsanläggning fi nns sedan dess.
• t ¹⁹¹⁷ övertog det nybildade Svenska Chokladfabriks AB aktiemajoriteten i Cloetta från Cloettafamiljen. Bolaget ägdes av familjen Svenfelt som fortfarande har stora ägarintressen i Cloetta.
• t ¹⁹²¹ skapades Cloettas kända slogan "Tag det rätta tag Cloetta". Många av dagens välkända varumärken lanserades också under 1900-talets första hälft.
• t Från 1980-talet och framåt förvärvade Cloetta en rad livsmedelsföretag. Cloetta har under åren bland annat ägt ett aff ärsområde för stärkelseprodukter och en handelsrörelse. Som en följd av detta var Cloetta i slutet av 1990-talet ett av Nordens ledande handelshus för dagligvaror.

• t ¹⁹⁹⁴ listades Cloettas B-aktie på Stockholmsbörsen.

• t 1998 förvärvades Candelia med bland annat varumärkena Polly och Bridge.

• t ²⁰⁰⁰ slogs Cloetta samman med Fazerkoncernens konfektyrdivision och bildade Cloetta Fazer. Cloetta och Fazer-koncernen hade även tidigare ett samarbete sedan 1990 inom såväl produktion som försäljning.
• t²⁰⁰¹ avyttrades koncernens handelsrörelse.
• t ²⁰⁰⁷ förvärvades AB Karamellpojkarna i Alingsås med varumärkena Extra Starka, Hemkola, Fruktklubbor och Fünf Kräuter.
• t I juli 2008 fattade aktieägarna i Cloetta Fazer ett principbeslut om godkännande av delning av Cloetta Fazer. Delningen innebar att verksamheten i Cloetta Fazer delades upp i två företag; Fazer Konfektyr, som blivit en division i Fazerkoncernen, och Cloetta.
• t²⁰⁰⁹ listades Cloettas B-aktie åter på Nasdaq OMX Stockholm.

Årsstämma

Årsstämma äger rum fredagen den 18 december 2009 kl 14.00 i Collegium, Linköping.

Rätt att delta

Rätt att delta i årsstämman har aktieägare som finns införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 11 december 2009 (avstämningsdag är lördagen den 12 december 2009) och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud delta i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast fredagen den 11 december 2009.

Utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas.

Anmälan

Anmälan om deltagande i stämman ska ha kommit bolaget tillhanda senast måndagen den 14 december 2009. Anmälan kan göras på följande sätt:

Post:

Cloetta AB Susanne Beijar 590 69 Ljungsbro Tel: 013-28 51 11 alt 013-28 51 02 Fax: 013-28 51 12 Webb: www.cloetta.se

Finansiell kalender

Delårsrapport Q1 september – november 2009 18 december 2009 Delårsrapport Q2 september 2009 – februari 2010 23 mars 2010 Delårsrapport Q3 september 2009 – maj 2010 22 juni 2010 Bokslutskommuniké september 2009 – augusti 2010 19 oktober 2010 Årsstämma 2009/2010 15 december 2010

Adresser

Moderbolag: Cloetta AB (publ)

Hjalmar Svenfelts väg 590 69 Ljungsbro Tel: 013-28 50 00 Fax: 013-655 60

Dotterbolag: Cloetta Sverige AB

Hjalmar Svenfelts väg 590 69 Ljungsbro Tel: 013-28 50 00 Fax: 013-655 60

AB Karamellpojkarna

Box 535 Borgens gata 4 441 15 Alingsås Tel: 0322-788 00 Fax: 0322-788 28

Under hösten 2009 relanserades Tarragona som chokladkaka i tre varianter. Tarragona med Hasselnöt, Cashewnöt eller Mandel är vårt senaste recept på goda kombinationer – choklad för livsnjutare!

Cloetta AB, 590 69 Ljungsbro, www.cloetta.se