AI assistant
Castellum — Annual Report 2015
Feb 3, 2016
2900_10-k_2016-02-03_bb915dab-f45e-48d8-865c-36026d40bfee.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Riggaregatan 57, Box 3158, 200 22 Malmö Telefon 040-38 37 20 ÅRSREDOVISNING 2015
www.briggen.se
Castellum AB (publ) • Box 2269, 403 14 Göteborg • Besöksadress Kaserntorget 5 Telefon 031-60 74 00 • Telefax 031-13 17 55 • E-post [email protected] • www.castellum.se C Säte: Göteborg • Org nr: 556475-5550 ASTELLUM TIO ORD OM TJUGOHUNDRAFEMTON: Hög investeringstakt, starka finanser, belönat hållbarhetsarbete, stabil tillväxt, höjd utdelning.
Innehåll
Strategi som skapar värde
Castellum investerar och utvecklar fastighetsbeståndet som förvaltas av sex lokala bolag. Allt till låg finansiell risk.
Castellum är en av Sveriges största noterade fastighetsägare med ett fastighetsbestånd värderat till 42 miljarder kr. SIDAN 14
Ett fastighetsbestånd som ständigt utvecklas
SIDAN 20
En sund bolagsstyrning är grunden för en förtroendefull relation till aktieägare och andra viktiga intressenter. SIDAN 78
Ansvarsfull tillväxt - en självklarhet
För en långsiktig ägare som Castellum är det en förutsättning att hela verksamheten drivs utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Den legala årsredovisningen, som innehåller förvaltningsberättelse och finansiella rapporter, omfattar sidorna 4–116. Jämförelser angivna inom parentes avser motsvarande belopp föregående år. EPRAs nyckeltal (European Public Real Estate Association) finns under avsnittet Castellumaktien.
| Castellum 2015 | 1 |
|---|---|
| VD har ordet | 2 |
| VERKSAMHET | |
| Affärsmodell, mål och strategier | 4 |
| Fastighetsbestånd | |
| Marknadskommentarer | 11 |
| Castellums marknader | 13 |
| Castellums fastighetsbestånd och resultat 2015 |
14 |
| Joint venture | 19 |
| Investeringar | 20 |
| Hållbart företagande | 30 |
| Castellums roll i samhället | 34 |
| Kunder | 35 |
| Organisation och medarbetare | 38 |
| Miljö | 40 |
| Castellums delmarknader | |
| Storgöteborg | 42 |
| Öresundsregionen | 44 |
| Storstockholm | 46 |
| Mälardalen | 48 |
| Östra Götaland | 50 |
| Finansiering | 52 |
| Castellumaktien | 58 |
| Värdering fastigheter | 64 |
| Skatt | 68 |
| Risker och riskhantering | 70 |
| Bolagsstyrningsrapport | 78 |
| Styrelse | 85 |
| Koncernledning | 88 |
| Kvartals- och flerårsöversikt | 92 |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |
| Totalresultat för koncernen | 95 |
| Balansräkning för koncernen | 96 |
| Resultaträkning för moderbolaget | 97 |
| Totalresultat för moderbolaget | 97 |
| Balansräkning för moderbolaget | 98 |
| Förändring av eget kapital | 99 |
| Kassaflödesanalys | 100 |
| Redovisningsprinciper och noter | 101 |
| Förslag till vinstdisposition | 114 |
| Styrelsens yttrande avseende föreslagen | |
| vinstutdelning | 115 |
| Årsredovisningens undertecknande | 116 |
| Revisionsberättelse | 117 |
| CASTELLUM FASTIGHETSBESTÅND | 118 |
| Definitioner | 141 |
| GRI | 142 |
Castellum i korthet
Castellum är
ett av Sveriges största fastighetsbolag med ett fastighetsvärde om totalt 42 miljarder kr. Sedan 1997 har Castellum varit noterat på Stockholmsbörsen och har idag över 19 000 aktieägare.
Castellum har valt att arbeta med kommersiella fastigheter och är lokalt närvarande i fem utvalda tillväxtområden i Sverige och Danmark. Tillsammans har Castellum 300 medarbetare som hjälper 4 500 svenska företag att få så goda lokalmässiga förutsättningar som möjligt för att kunna växa.
Castellum arbetar med kommersiella lokaler på starka tillväxtmarknader. Vi har fokus på såväl kunder som stabil ekonomisk tillväxt.
KÄNNETECKEN FÖR CASTELLUM
- Service och förvaltning genom egen personal
- Nära och närvarande kundernas affärsutveckling
- Utveckling av fastighetsbeståndet genom nettoinvestering om minst 5% av fastighetsvärdet varje år
- Stark balansräkning och låg finansiell risk
- Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet
Castellum 2015
- HYRESINTÄKTERNA 2015 uppgick till 3 299 Mkr (3 318 Mkr föregående år).
- FÖRVALTNINGSRESULTATET uppgick till 1 533 Mkr (1 450), motsvarande 9,35 kronor (8,84) per aktie, en förbättring med 6%.
- VÄRDEFÖRÄNDRINGAR PÅ FASTIGHETER uppgick till 1 837 Mkr (344) och på derivat till 216 Mkr (–660).
- ÅRETS RESULTAT EFTER SKATT uppgick till 2 881 Mkr (1 211), motsvarande 17,57 kronor (7,38) per aktie.
- NETTOINVESTERINGARNA uppgick till 2 413 Mkr (–529) varav 1 232 Mkr (1 378) avsåg ny-, till- och ombyggnationer, 2 321 Mkr (1 147) förvärv och 1 140 Mkr (3 054) försäljningar. Därtill har förvärv skett av 50% av aktierna i CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls), med ett underliggande fastighetsvärde om 2 miljarder kr, för 505 Mkr.
- STYRELSEN FÖRESLÅR EN UTDELNING om 4,90 kronor (4,60) per aktie, motsvarande en ökning om 7%.
Två utmärkelser under 2015.
Castellum har tilldelats World Green Building Councils främsta utmärkelse Business Leadership in Sustainability.
Castellum har uppnått högsta nivån i GRESB:s (Global Real Estate Sustainability Bechmark) undersökning: Green Star 2015.
2015 PER KVARTAL
| jan–mars 15 | april–juni 15 | juli–sept 15 | okt–dec 15 | jan–dec 15 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Hyresintäkter, Mkr | 801 | 816 | 832 | 850 | 3 299 |
| Driftöverskott, Mkr | 518 | 560 | 597 | 550 | 2 225 |
| Förvaltningsresultat, Mkr | 338 | 378 | 436 | 381 | 1 533 |
| D:o kr/aktie | 2,06 | 2,30 | 2,66 | 2,32 | 9,35 |
| D:o tillväxt | +5% | 0% | +7% | +13% | +6% |
| Resultat efter skatt, Mkr | 451 | 948 | 222 | 1 260 | 2 881 |
| Nettoinvestering, Mkr | 1 039 | 691 | 682 | 1 | 2 413 |
| Utdelning, kr/aktie (föreslagen) | – | – | – | – | 4,90 |
| D:o tillväxt | – | – | – | – | +7% |
| Nettouthyrning, Mkr | 21 | 16 | – 30 | 11 | 18 |
| Belåningsgrad | 50% | 51% | 50% | 49% | 49% |
| Räntetäckningsgrad | 324% | 349% | 379% | 353% | 351% |
| Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV), kr/aktie | 113 | 118 | 121 | 129 | 129 |
| Aktuellt substansvärde (EPRA NNNAV), kr/aktie | 99 | 105 | 107 | 116 | 116 |
| Antal kunder | 4 400 | 4 500 | 4 500 | 4 500 | 4 500 |
| Antal aktieägare | 17 600 | 17 530 | 18 200 | 19 100 | 19 100 |
För mer detaljerad information om Castellum se www.castellum.se.
Ett offensivt år för Castellum!
2015 var ett synnerligen offensivt år för Castellum. Förändringsarbetet har ägt rum enligt flera parallella processer:
- Geografisk koncentration av fastighetsbeståndet
- Fler fastigheter med högre utvecklingspotential
- Ett program för högre kostnadseffektivitet har inletts
- Ännu starkare inriktning på hållbarhet
- Förstärkt och effektiviserad organisation
Hög investeringstakt
Ett stort antal fastighetsaffärer har genomförts där helheten kan vara svår att överblicka. Låt mig därför kort sammanfatta innebörden av den genomförda strategiska förflyttningen under de senaste femton månaderna. Försäljningarna har uppgått till 4 miljarder kr och förvärven, exklusive de viktiga egna projekten, till 4,6 miljarder kr.
I dessa siffror döljer sig bland annat att vi lämnat ett stort område i Östra Götaland (Värnamo och Växjö), en investeringskrävande galleria i Malmö samt ett område med stora vakanser i norra Stockholm. Fastigheter med svagare utvecklingspotential har ersatts med objekt i starka tillväxtområden; Hornsberg, Kungsholmen och Hagastaden i Stockholm, centrumdominans i Norrköping och Linköping, ett brohuvud i snabbväxande Hyllie i Malmö, ökning i Köpenhamn samt förtätning på Lindholmen i Göteborg.
Flera av transaktionerna är komplexa och följer i flera steg. Till exempel innefattar förvärvet av 50% av Ståhls i Norrköping och Linköping, en
option att förvärva återstående del under 2016. För försäljningarna till framtida bostadsbyggrätter i Stockholm anges säljbeloppen idag, men affärerna innehåller ofta en tilläggsköpeskilling som kommer att föra upp den slutgiltiga köpeskillingen till ansenligt mycket högre belopp när detaljplanen väl vunnit laga kraft.
Starka finanser
Totalt har nettoinvesteringarna 2015 uppgått till 2 413 Mkr, inklusive egna projekt, och fastigheter för 1 140 Mkr har avyttrats. Denna omfattande förflyttning har vi lyckats klara av med endast smärre tapp i tillväxten under de tre första kvartalen till följd av de stora försäljningarna under slutet av 2014, men med återvunnen stark tillväxt (+13%) under sista kvartalet. Belåningsgraden har dessutom hållits oförändrat låg, 49%.
Den stora efterfrågan i fastighetsmarknaden har möjliggjort Castellums omstrukturering av portföljen och har inneburit värdejusteringar under året om 1 837 Mkr, varav 1 019 Mkr sista kvartalet, samt bidragit till att långsiktigt substansvärde ökat med 13% till 129 kr.
Under det gångna året har vi förlängt befintliga lånelöften, inklusive säkrat räntemarginaler, om sammanlagt 18 miljarder kr. Emissioner har genomförts på obligationsmarknaden om 3,5 miljarder kr och utestående sammanlagd volym vid årsskiftet var 6,5 miljarder kr.
Ökad kostnadseffektivitet
Det under 2015 påbörjade effektivitetsprogrammet ger resultat. Redan under första året har det inneburit minskade kostnader med 10 Mkr, främst genom ökad samordning av inköp, förändrad debiteringsgrund och gemensamma uppföljningsrutiner. Pågående program fortsätter 2016 och beräknas ge en effekt om ca 30 Mkr, tack vare redan vidtagna åtgärder samt ytterligare kostnadsbesparingar och effektiviseringar.
Belönat hållbarhetsarbete
Under det gångna året har Castellum tilldelats World Green Buildings främsta europeiska utmärkelse. Priset tilldelas varje år det bygg- och fastighetsbolag som anses vara ledande i hållbarhetsfrågor i Europa. Castellum har under 2015 också tilldelats GRESB:s högsta betyg "Green Star" samt placerat sig bland de bästa fastighetsbolagen i världen i CDP:s (Carbon Disclosure Program) årliga ranking.
Detta är viktiga internationella erkännanden av Castellums långsiktiga hållbarhetsarbete och den inslagna vägen med högt satta hållbarhetsmål, som även omfattar ett stort engagemang i vardagen, fortsätter. Under året har t ex 75 ungdomar, många med invandrarbakgrund, arbetat som lärlingar eller i andra tjänster och givits en introduktion in i arbetslivet.
Förändrad värld – förändrat arbetssätt
Omvärlden har förändrats. Tidigare självklara "sanningar" kring affärsprocesser, infrastruktur och utformning av lokaler har fått omprövas. Det innebär utmaningar för ett fastighetsbolag, där varje byggnad måste designas för en långsiktig existens i harmoni med kundernas aktuella önskemål. För att vi även framöver ska vara ett bolag i tiden krävs kontinuerlig anpassning till nya interna och externa förutsättningar. Vi skall ta tillvara möjligheten att jobba ännu mer flexibelt och lokalt effektivt via gemensamma resurser ännu närmare våra kunder.
Castellum blickar framåt och ett förändrat arbetssätt, anpassning av organisationen samt nya stödprocesser ska vi möta morgondagens utmaningar och möjligheter. Efter alla stora fastighetstransaktioner förväntar jag mig att de egna projekten kommer att öka och nettoinvesteringar vara fortsatt höga. Det är min personliga övertygelse och förväntan att Castellum kommer att hamna i paritet med målet för tillväxt, 10%, i förvaltningsresultatet under 2016 – med fortsatt fokus på kassaflöde till låg finansiell risk. Därmed är utsikterna för en fortsatt konkurrenskraftig utdelningstillväxt goda.
Göteborg den 20 januari 2016
Henrik Saxborn Verkställande direktör
AFFÄRSMODELL, MÅL OCH STRATEGIER
Castellums affärsmöjlighet ligger i att ge våra kunder ökade affärsmöjligheter
Castellum fokuserar på fastigheter med kommersiella lokaler. Affärsmodellen handlar om att skapa ekonomisk tillväxt genom utveckling av lokalernas affärsmässiga värde för våra kunder.
Atas fuidiem audacionsum in se priachuis eoris con sunt, quem cendam ciis? Patil vescrit, Catus, in tem in prit inicaet.Perferrunte re doluptio et velici ut voluptur sam, quibus pos aut que et alisincil iusaeriamus idisquam eos esteseri iurio Koncernen arbetar med kontor, butiker, lager-, logistik- och industrilokaler, centralt belägna i stadskärnan eller i kommersiellt intressanta områden utanför centrum. Huvudsaken är att de rymmer affärsmässiga möjligheter – såväl för oss som våra kunder.
Castellums strategi
Investering
Geografi
Castellums fastighetsbestånd finns i fem tillväxtregioner; Storgöteborg, Storstockholm, Öresundsregionen, Mälardalen och Östra Götaland. Detta tillsammans med rationell förvaltning och hög närvaro i marknaden ger goda affärsmöjligheter.
Fastighetskategori
Fastighetsbeståndet ska bestå av kommersiella fastigheter med generella, flexibla lokaler för kontor/butik och logistik/lager/industri. Fördelningen mellan de olika kategorierna avgörs av affärsmöjligheter, kassaflöde, riskexponering och värdetillväxt.
Fastighetsbeståndets utveckling
För att förbättra kassaflödet och kvalitén ska fastighetsbeståndet ständigt förädlas och utvecklas. Castellum ska fortsätta växa med kundernas efterfrågan, främst genom ny-, till- och ombyggnation, men också genom förvärv av byggnader och byggrätter för framtida nyttjande.
För att nå det övergripande tillväxtmålet om 10% ska Castellum årligen nettoinvestera för minst 5% av fastighetsvärdet, motsvarande ca 2 miljarder kr. Alla investeringar ska bidra till tillväxtmålet i förvaltningsresultatet inom 1–2 år och ha en värdepotential om minst 10%. Försäljning av fastigheter ska ske när det är affärsmässigt motiverat.
Uthyrning och förvaltning
Kunder
Castellums kundfokus ska vara starkt och tydligt, vilket uppnås genom långsiktiga relationer och att tillhandahålla lokaler och service som svarar mot kundens behov.
Förvaltning och medarbetare
Castellum ska leverera service och förvaltning via en decentraliserad organisation med stark lokal närvaro. Förvaltningen ska skötas med i huvudsak egna medarbetare.
Castellums medarbetare ska vara kunniga och engagerade, vilket skapas genom att koncernen ska vara en attraktiv arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter.
För att utveckla såväl koncernen och kundrelationerna ska kund- och medarbetarnöjdhet kontinuerligt mätas och vara på en hög nivå.
Verksamheten ska bidra till en hållbar utveckling med hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad och naturlig del av verksamheten. Castellums starka företagskultur präglas av ärlighet, öppenhet, affärsmässighet, engagemang, kompetens och nytänkande.
Finansiering och risk
Castellum ska ha låg finansiell risk. De valda riskmåtten är belåningsgrad som varaktigt inte ska överstiga 55% och räntetäckningsgrad om minst 200%. Förvärv och överlåtelse av egna aktier kan ske för att anpassa bolagets kapitalstruktur till bolagets kapitalbehov och som likvid eller för finansiering av investeringar. Handel med egna aktier får ej ske i kortsiktigt vinstsyfte.
Castellum ska verka för att bolagets aktie har en konkurrenskraftig totalavkastning i förhållande till risk samt hög likviditet. Minst 50% av förvaltningsresultat före skatt ska delas ut, med hänsyn till investeringsplaner, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Castellum ska vara ett av de större börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige. Allt agerande ska utgå från ett långsiktigt perspektiv och bolaget ska ha en frekvent, öppen och rättvisande redovisning till aktieägare, kapital- och kreditmarknad samt media, dock utan att enskild affärsrelation exponeras.
Castellums fastighetsbestånd har en geografisk spridning till fem tillväxtregioner och ska innehålla olika typer av kommersiella lokaler. Risken inom kundstocken ska hållas låg.
Mission och vision
Ett av de största fastighetsbolagen som verkar som ett av de minsta.
Affärsidé
Att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med inriktning på bästa möjliga resultat- och värdetillväxt, genom att med stark och tydlig närvaro i tillväxtregioner, erbjuda lokaler anpassade till kundernas behov.
Affärsmodell
Investering och utveckling av kommersiella lokaler som förvaltas i en decentraliserad och kundfokuserad organisation. Castellum har fokus på kassaflöde och bedriver all verksamhet till låg finansiell risk.
Hållbart företagande
STRATEGI
Castellum har ett uttalat fokus på långsiktighet, vilket går hand i hand med hållbarhetens alla perspektiv. Verksamheten ska bidra till en hållbar utveckling med hänsyn till såväl ekologiska, sociala som ekonomiska aspekter. Att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt är avgörande för företagets långsiktiga framgång där agerandet ska präglas av hög kompetens, hög affärsmoral och ansvarskännande.
Genom att vara lokalt närvarande och engagerade i de städer där bolaget verkar, kan goda miljöer byggas, utvecklas och förvaltas. Castellum ska vara finansiellt starkt eftersom det ger möjlighet att agera klokt och långsiktigt.
Hållbarhetsarbetet fokuseras på;
- att ta ansvar och bidra till utvecklingen av de orter där verksamheten bedrivs,
- att använda resurser effektivt,
- ett hållbart fastighetsbestånd,
- att samverka med andra för
- att driva utvecklingen framåt.
Utveckling av kommersiella fastigheter i tillväxtregioner
Fastighetsbeståndet finns i tillväxtregioner; Storgöteborg, Storstockholm, Öresundsregionen, Mälardalen och Östra Götaland. Detta tillsammans med rationell förvaltning och hög närvaro i marknaden ger goda affärsmöjligheter.
Fastighetsbeståndet ska bestå av kommersiella fastigheter med generella, flexibla lokaler för kontor/butik och logistik/lager/industri.
För att förbättra kassaflödet och kvalitén ska fastighetsbeståndet ständigt förädlas och utvecklas. Castellum ska fortsätta växa med kundernas efterfrågan, främst genom ny-, till- och ombyggnation, men också genom förvärv.
Alla investeringar ska bidra till tillväxtmålet i förvaltningsresultatet inom 1–2 år och ha en värdepotential om minst 10%. Försäljning av fastigheter ska ske när det är affärsmässigt motiverat.
Kundfokus genom lokala organisationer
Castellums kundfokus ska vara starkt och tydligt, vilket uppnås genom att skapa långsiktiga relationer och att tillhandahålla lokaler och service som svarar mot kundens behov.
Service och förvaltning ska ske via en decentraliserad organisation med helägda dotterbolag med stark lokal närvaro. Förvaltningen ska skötas med i huvudsak egna medarbetare.
Castellums medarbetare ska vara kunniga och engagerade, vilket skapas genom att koncernen ska vara en attraktiv arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter.
Stark balansräkning med låg finansiell risk
Castellum ska ha låg finansiell risk. De valda riskmåtten är belåningsgrad och räntetäckningsgrad.
Castellum ska verka för att bolagets aktie har en konkurrenskraftig totalavkastning i förhållande till risk samt hög likviditet. Allt agerande ska utgå från ett långsiktigt perspektiv och bolaget ska ha en frekvent, öppen och rättvisande redovisning till aktieägare, kapital- och kreditmarknad samt till media, dock utan att enskild affärsrelation exponeras.
Förvärv och överlåtelse av egna aktier kan ske för att anpassa bolagets kapitalstruktur till bolagets kapitalbehov och som likvid eller för finansiering av investeringar. Handel med egna aktier får ej ske i kortsiktigt vinstsyfte.
Castellums fastighetsbestånd har en geografisk spridning till fem tillväxtregioner och ska innehålla olika typer av kommersiella lokaler. Kundstocken ska ha en väl avvägd riskspridning.
STRATEGISKA VERKTYG • För att nå det övergripande målet om 10% tillväxt av kassaflödet, d v s förvaltningsresultat kronor per aktie, ska Castellum årligen nettoinvestera för minst 5% av fastighetsvärdet, motsvarande ca 2 miljarder kr. • Castellum ska vara ett av de tre största fastighetsbolagen på respektive delmarknad. • För att utveckla såväl koncernen som kundrelationerna ska kundoch medarbetarnöjdhet kontinuerligt mätas och vara på en hög nivå. • Belåningsgraden ska varaktigt ej överstiga 55%. Räntetäckningsgrad om minst 200%. • Minst 50% av förvaltningsresultat före skatt ska delas ut, med hänsyn till investeringsplaner, konsolideringsbehov, likviditet och övrig ställning. • Castellum ska vara ett av de större börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige. • Kundstocken ska vara UTFALL 49% 52% 4500 NKI80 NMI85 2 413 Mkr STOR-GÖTEBORG 35% ÖRESUNDS-REGIONEN 19 % ÖSTRA GÖTALAND 7 % Nettoinvestering 2015 Belåningsgrad 2015 Utdelningsandel 2015 (föreslagen) kommersiella kontrakt där det enskilt MÄLAR-DALEN 18% STOR-STOCKHOLM 21% Belåningsgrad Nettoinvestering Räntetäckningsgrad Andel av Castellums fastighetsvärde
diversifierad genom spridning på branscher, avtalslängd och avtalsstorlek.
Mål 10%
Castellums övergripande mål är att kassaflödet, d v s förvaltningsresultat kronor per aktie, ska ha en årlig tillväxt om minst 10%
största kontraktet motsvarar ca 2%
Hög omsättning i fastighetsportföljen under 2015 för att öka kvaliteten och densiteten
Den största omställningen av Castellum AB sedan bolaget börsintroducerades 1997 – så kan man beskriva den strukturomvandling som startade hösten 2014.
I siffror kan omdispositionen som pågått under ett drygt år sammanfattas så här:
- Castellum har avyttrat fastigheter för 4 miljarder kr.
- Castellum har förvärvat för 4,6 miljarder kr exklusive CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls).
I oktober 2014 såldes, som den första av flera större affärer under 15 månader, gallerian Hansa i centrala Malmö för drygt 600 Mkr. En månad senare avyttrades hela beståndet i Värnamo och Växjö i en affär om drygt 1,9 miljarder kr.
I slutet av januari 2015 fördubblades innehavet i Köpenhamn i en affär om ca 700 Mkr som också inkluderade en citynära fastighet i Marievik i Stockholm.
Närvaro i Sveriges tio största städer
Castellum aviserade i mitten av april sin entré på en ny marknad, Norrköping, genom förvärv av 50% av aktierna i CORHEI Fastighets AB med ett underliggande fastighetsvärde om ca 2 miljarder kr. Affären inkluderade både en etablering i centrala Linköping och fyra centrala hörnfastigheter i Örebro.
Norrköping, som tillsammans med Linköping har ca 285 000 invånare och ibland kallas den fjärde storstadsregionen, genomgår en tydlig förändring. Den traditionella industrin tar allt mindre plats och tjänsteproduktionen håller på att ta över. Tillväxtförutsättningarna ökar när 30-miljardersprojektet Ostlänken, den 15 mil långa järnvägen
för snabbtåg mellan Linköping och Stockholm, börjar byggas 2017. När allt står klart elva år senare kommer man att kunna resa från Linköping till Stockholm på en timma, en tidsbesparing med 40 minuter och Linköping-Norrköping blir därmed en del av Stockholms arbetsmarknadsregion. Den förstorade arbetsmarknadsregionen ger fler kvalificerade jobb i en allt mer kreativ miljö som lockar talanger, både till arbete och högre utbildning. Regionen blir helt enkelt mer attraktiv och förutsättningarna för ekonomisk utveckling förbättras.
Under hösten 2015 gjorde Castellum dessutom sin första etablering i stadsdelen Hyllie i södra delen av Malmö som innebär att bolaget i april 2016 tillträder en högklassig kontorsbyggnad. Investeringen uppgår till drygt 300 Mkr.
Koncentration i Stockholm
I Stockholm pågår en koncentration till utvalda delmarknader. I slutet av september förvärvade Castellum en fastighet på Kungsholmen för drygt 400 Mkr och i november såldes hela innehavet i Kista och Akalla för drygt 800 Mkr. Den 10 december förvärvade Castellum en kontorsfastighet i Hagastaden, det framväxande området kring Nya Karolinska i Solna där forskning och företagande möts. Köpeskillingen uppgår till 1,6 miljarder kr. Tillträde sker första kvartalet 2017 och fastigheten är i praktiken redan fullt uthyrd. I samband med förvärvet såldes en kontorsfastighet i Solna för 280 Mkr.
STORA AFFÄRER SEDAN HÖSTEN 2014
OKTOBER 2014
Försäljning av gallerian Hansa i centrala Malmö, totalt drygt 40 000 kvm, inklusive bland annat kontor och bostäder. Försäljningspris: drygt 600 Mkr.
NOVEMBER 2014
Försäljning av hela fastighetsbeståndet i Värnamo och Växjö, sammanlagt 53 fastigheter. Försäljningspris: drygt 1,9 miljarder kr.
JANUARI 2015
Fördubbling av fastighetsinnehavet i Köpenhamn och förvärv av en central fastighet i Stockholm. Sammanlagd investering: ca 700 Mkr.
APRIL 2015
Genomförande av affär omfattande sammanlagt 27 fastigheter, varav tolv i Norrköping nio i Linköping som första steget i en optionsaffär, de övriga i Örebro och Solna. Underliggande fastighetsvärde: 2 miljarder kr.
SEPTEMBER 2015
Castellum etablerar sig på Kungsholmen i centrala Stockholm. Investering: drygt 400 Mkr.
NOVEMBER 2015
Castellum säljer hela innehavet i Kista och Akalla – totalt elva fastigheter, en affär på drygt 800 Mkr.
DECEMBER 2015
Castellum har avtalat om köp av en kontorsfastighet under uppförande vid Nya Karolinska Solna i den snabbväxande Hagastaden i Stockholm. Investering: 1,6 miljarder kr.
Marknadsandelen är viktig – men valet av marknad ännu viktigare
Atas fuidiem audacionsum in se priachuis eoris con sunt, quem cendam ciis? Patil vescrit, Catus, in tem in prit inicaet.Perferrunte re doluptio et velici ut voluptur sam, quibus pos aut que et alisincil iusaeriamus idisquam eos esteseri iurio Castellum ett av Sveriges största fastighetsbolag och en viktig del i affärsmodellen är fokus på fortsatt utveckling i utvalda marknader. Koncernen är verksam i fem starka tillväxtregioner i Sverige och Danmark, från Mälardalen och Storstockholm via Östra Götaland och Storgöteborg till Öresundsregionen. Tillsammans representerar dessa fem marknader 65% av den svenska befolkningen.
Marknadskommentarer
Svensk ekonomi
Sverige, med drygt 9,8 miljoner invånare, är ett land med öppen och stark ekonomi, vilket bl a beror på ett stabilt och transparent affärsklimat, hög utbildningsnivå, sunda statsfinanser och hög produktivitet. Sverige har lång och stor erfarenhet av internationell handel och internationella relationer vilket tydliggörs av landets relativt stora andel världsledande koncerner. Svensk industris stora exportberoende bidrar till att Sverige historiskt uppvisat god förmåga att anpassa och ställa om ekonomin vid konjunkturförändringar.
Svensk ekonomi forsätter att utvecklas väl med stark tillväxt i BNP som väntas fortsätta under 2016. Tillväxten är främst driven av investeringar och inhemsk privat konsumtion. Högre offentliga utgifter som en följd av ökningen av asylsökande väntas också bidra till BNP-tillväxten. Exporten av tjänster har utvecklats snabbt medan återhämtningen för varuexporten forsätter att gå långsamt. Den geopolitiska oron fortsätter att dämpa tillväxttakten för främst industrin. Nivåerna för bygg- och infrastrukturinvesteringar i Sverige visar dock på hög aktivitet medan industrins investeringar är dämpade.
Arbetsmarknaden påverkas positivt av den starkare ekonomin. Brist på arbetskraft väntas för flera grupper inom främst bygg och offentlig sektor. Trots ökningen i sysselsättning förväntas arbetslösheten påverkas marginellt till följd av ett ökat arbetskraftsutbud. Inflationen bedöms vara fortsatt låg till följd av dämpade råvarupriser och låg inflation i omvärlden i kombination med begränsad inhemsk löneökningstakt. Utvecklingen av kronkursen spelar en nyckelroll för inflationen i Sverige, där en starkare krona dämpar inflationen.
Makroindikatorer
| Källa: SCB | |
|---|---|
| BNP-tillväxt | 0,8% (kv 3 2015 jämfört med kv 2 2015) |
| Inflationstakt 0,1% (december 2015 jämfört med december 2014) | |
| Arbetslöshet 6,2% (november 2015) |
Ränte- och kreditmarknad
Riksbanken har under 2015 fokuserat på inflationsmålet om 2%, fört en expansiv penningpolitik och fattat historiska beslut. Sedan juli, då reporäntan sänktes till −0,35%, har reporäntan varit oförändrad även om reporäntebanan justerats ner. Riksbanken har köpt statsobligationer under året och aviserat fortsatta köp under första halvåret 2016. Reporäntebanan indikerar att viss ytterligare sänkning är möjlig i närtid och tonen i att vidta andra åtgärder skärptes något under december då räntan lämnades oförändrad. Först under 2017 förväntas reporäntan börja stiga långsamt. 3-månader Stibor-räntan rörde sig snabbt nedåt under våren, för att vara stabilare om än svagt nedåt resten av året fram till årsskiftet, då den snabbt återgick till sommarens nivå.
Ränteskillnaden mellan kort och lång ränta har ökat under året men långräntorna är fortsatt historiskt låga. Utvecklingen är främst driven av en fallande kort ränta men även något högre långa räntor.
Tillgången till bankfinansiering och finansiering på kapitalmarknaden bedöms som god. Kreditmarginalerna på kapitalmarknaden sjönk under början av året men har under andra halvåret vänt tydligt uppåt. Kreditmarginalerna för bankfinansiering bedöms även de ha ökat under hösten om än i mindre omfattning.
Europeisk fastighetsmarknad
Transaktionsvolymen på europeisk fastighetsmarknad uppgick till ca EUR 263 miljarder (223), vilket motsvarar en ökning om 18% jämfört med föregående år. Storbritannien stod för den högsta transaktionsvolymen under 2015 motsvarande EUR 88 miljarder (79), följt av Tyskland om EUR 53 miljarder (40).
Svensk transaktionsmarknad utgjorde ca 5% (7%) av den europeiska volymen, vilket innebär att Sverige hade den fjärde största omsättningen i Europa. Vid årsskiftet var Castellum det 20:e största noterade fastighetsbolaget på europeisk fastighetsmarknad sett till börsvärde.
BNP tillväxt per år Makroindikatorer Sverige
20:e
Vid årsskiftet var Castellum det 20:e största noterade fastighetsbolaget på europeisk fastighetsmarknad sett till börsvärde.
"Svensk ekonomi har under 2015 fortsatt att utvecklas väl med stark tillväxt i BNP."
5%
Transaktionsvolymen på svensk fastighetsmarknad utgjorde ca 5% av den europeiska volymen. Det innebär att Sverige hade den fjärde största omsättningen i Europa.
UTRIKESHANDEL JAN–OKT 2015 (10 MÅN)
| Export | Totalt SEK 981 mdr kr |
|---|---|
| Tyskland | 102 |
| Norge | 101 |
| USA | 74 |
| Storbritannien | 73 |
| Danmark | 67 |
| Finland | 65 |
| Import | Totalt SEK 963 mdr kr | |
|---|---|---|
| Tyskland | 172 | |
| Norge | 80 | |
| Nederländerna | 78 | |
| Danmark | 73 | |
| Storbritannien | 53 | |
| Kina | 50 | |
| Källa: SCB |
"Svensk fastighetsmarknad är fortsatt attraktiv med transaktionsvolymer på historiskt höga nivåer. "
Svensk fastighetsmarknad
Svensk fastighetsmarknad innefattar hyreshus och industrifastigheter med ett totalt taxeringsvärde om ca 2 900 miljarder kr, vilket motsvarar ett marknadsvärde om ca 3 900 miljarder kr. Beståndet inbegriper dock fastigheter som inte direkt är en del av det kommersiella fastighetsbeståndet såsom vissa specialanpassade byggnader för industriell verksamhet och hyreshus ägda av bostadsrättsföreningar. Av det kommersiella beståndet i Sverige bedöms Castellum, som är en av Sveriges största fastighetsägare, äga i storleksordningen 1–2%. Sammantaget uppskattas svenska börsnoterade fastighetsbolag äga ca 11% av det kommersiella fastighetsbeståndet.
De största fastighetsägarna i Sverige är, utöver de börsnoterade bolagen, offentligt ägda bolag samt såväl svenska som utländska institutionella investerare. Därutöver finns en mängd mindre fastighetsägare såsom fastighets- och byggbolag, brukare och privatpersoner.
Svensk fastighetsmarknad fortsatte under 2015 vara attraktiv i hela landet och inom samtliga segment för både inhemska och internationella aktörer. Den starka efterfrågan under året resulterade i lägre avkastningskrav med högre fastighetspriser som följd. Transaktionsvolymen uppgick under 2015 till 145 miljarder kr vilket är en
historiskt hög nivå, även om förra året innebar en omsättning om hela 160 miljarder kr. Intresset var starkt för såväl kontors- och butiksfastigheter som för lager- och logistikfastigheter och totalt utgjorde kommersiella fastigheter ca 77% (76%) av transaktionsvolymen.
De utländska köparna stod för 27% (17%) av förvärvsvolymen, vilket var synligt i flera större transaktioner inom kontor, handel såväl som logistik.
Svensk hyresmarknad
Under året har hyresmarknaden fortsatt stärkas beroende på god efterfrågan och låg nyproduktionsvolym. Starkast är kontorsmarknaderna i centrala lägen med låg nyproduktionsvolym och vakansgrad, vilket skapat förutsättningar för hyreshöjningar. Öresundsregionen har fortsatt en högre andel nyproducerad kontorsyta än övriga Sverige, vilket påverkar hyresutveckling såväl som vakans. Logistikmarknaden är differentierad och efterfrågan varierar både beroende på läge såväl som utformning. De starkaste logistiklägena blir allt starkare och kundkrav ändras på grund av teknikutveckling såväl som ökande e-handel, vilket gör rätt utformade byggnader i rätt läge fortsatt attraktiva.
Transaktionsvolym/år europeisk fastighetsmarknad Fastighetsinnehav börsnoterade fastighetsbolag Nyproduktion kontor
bolag med ett fastigetsvärde > 3 000 Mkr.
Årlig transaktionsvolym Sverige och direktavkastning storstäderna
Transaktionsvolym – geografisk fördelning Hyresnivåer och vakansgrad storstäderna
Castellums marknader
Sverige kan delas in i ett antal lokala arbetsmarknader där varje marknad har olika utvecklingskraft. En lokal arbetsmarknad karaktäriseras av att den kan fungera självständigt gällande arbete och pendling. Vissa marknader är i kraft av sin storlek och branschstruktur mindre beroende av omvärldsförändringar än andra och har en egen inneboende tillväxtkraft, där storleken ger skalfördelar. Sverige är inne i en stark urbaniseringstrend där tillväxten koncentreras till medelstora och större regioner samtidigt som antalet regioner blir färre.
Den största utvecklingskraften finns i Sveriges tre storstadsregioner vilket förklaras av att de, relaterat till övriga delar av landet har en större befolkning, vilket i sin tur skapar en större arbetsmarknad, en diversifierad näringslivsstruktur, möjligheter till forskning samt större utbud av handel, nöjen och kultur. Framgångsrika regioner präglas också av tolerans. Städer som erbjuder möjligheter till god utbildning på universitet och högskolor och som dessutom bejakar mångfald och öppenhet är de mest attraktiva. Städer växer och jobb skapas där talanger utvecklas och tycker om att vara.
Kartan visar södra Sveriges lokala arbetsmarknader med markering av de orter där Castellum bedriver verksamhet. Den mörkaste blå färgen visar de lokala arbetsmarknader som i absoluta tal stått för den högsta ökningen av total lönesumma 2006–2015. Ljusare blå visar lägre ökning av lönesumman.
DATA PER REGION
| DATA PER REGION | Befolkningsutveckling | Tillväxt total | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Befolkning | Befolkningsutveckling 2006-2015/år |
2006-2015 snitt personer/år |
Befolknings utveckling 2015 |
Studerande vid universitet/högskola |
Tillväxt sysselsättning 2006-2015/år |
Arbetslöshet 2015 |
lönesumma 2006-2015/år |
Tillväxt total löne summa 2015 |
|
| Riket | 9 900 000 | 0,9% | 85 100 | 1,3% | 404 000 | 1,0% | 7,8% | 2,9% | 4,4% |
| STORGÖTEBORG | |||||||||
| Storgöteborg | 1 151 000 | 1,1% | 12 000 | 1,5% | 47 000 | 1,3% | 6,2% | 3,3% | 5,4% |
| Borås | 172 000 | 0,7% | 1 100 | 1,2% | 8 000 | 0,8% | 6,8% | 2,7% | 4,3% |
| Halmstad | 121 000 | 0,8% | 1 000 | 1,3% | 8 000 | 0,8% | 8,4% | 2,4% | 0,2% |
| ÖRESUNDSREGIONEN | |||||||||
| Malmö | 1 135 000 | 1,2% | 12 800 | 1,6% | 56 000 | 1,2% | 9,9% | 2,9% | 3,2% |
| varav Lund | 118 000 | 1,5% | 1 600 | 1,8% | 37 000 | 1,0% | 5,8% | 2,7% | 3,7% |
| varav Helsingborg | 137 000 | 1,2% | 1 600 | 1,5% | –* | 1,1% | 10,7% | 2,6% | 1,0% |
| Köpenhamn | 1 788 000 | 1,0% | 16 800 | 1,1% | i.u | 0,4% | i.u | i.u. | i.u. |
| STORSTOCKHOLM | |||||||||
| Storstockholm | 2 623 000 | 1,7% | 40 300 | 2,0% | 91 000 | 1,9% | 6,3% | 3,6% | 4,6% |
| MÄLARDALEN | |||||||||
| Örebro | 240 000 | 0,9% | 2 000 | 1,4% | 13 000 | 0,9% | 8,0% | 2,8% | 4,2% |
| Uppsala | 325 000 | 1,2% | 3 600 | 1,7% | 44 000 | 1,4% | 5,4% | 3,3% | 5,3% |
| Västerås | 241 000 | 0,7% | 1 700 | 1,2% | 11 000 | 0,8% | 9,1% | 2,6% | 2,8% |
| ÖSTRA GÖTALAND | |||||||||
| Jönköping | 219 000 | 0,8% | 1 600 | 1,2% | 11 000 | 0,8% | 6,3% | 2,5% | 3,9% |
| Linköping | 263 000 | 0,8% | 1 900 | 1,2% | 23 000 | 1,0% | 7,4% | 2,8% | 3,7% |
| Norrköping | 180 000 | 0,8% | 1 300 | 1,2% | –** | 0,9% | 11,5% | 3,0% | 5,3% |
Källa: Evidens och SCB * Campus Helsingborg ingår i Lunds Universitet.
** Campus Norrköping ingår i Linköpings Universitet.
Castellums fastighetsbestånd och resultat 2015
Av Sveriges 9,8 miljoner invånare bor ca 65% inom Castellums regionala marknadsområden.
Castellums fastigheter är belägna från citylägen till välbelägna arbetsområden med goda kommunikationer och utbyggd service.
Castellums fastighetsbestånd per den 31 december 2015 omfattade 597 fastigheter med ett sammanlagt värde om 42 miljarder kronor.
Under 2015 har Castellum investerat för 3 553 Mkr varav 1 232 Mkr avsåg ny-, till- och ombyggnation och 2 321 Mkr förvärv.
Castellum är närvarande på landets främsta tillväxtmarknader och av Sveriges drygt 9,8 miljoner invånare bor ca 65% inom Castellums regionala marknadsområden. Fastighetsbeståndet är koncentrerat till utvalda delmarknader där dotterbolagen har en stark ställning. Målsättningen är att varje dotterbolag ska vara ett av de tre största fastighetsbolagen på respektive delmarknad. Castellums geografiska delmarknader kan betraktas som stabila med goda förutsättningar för långsiktig positiv utveckling. Fastighetsbeståndet finns på 14 orter i fem tillväxtregioner: Storgöteborg, Storstockholm, Öresundsregionen, Mälardalen och Östra Götaland. Tyngdpunkten med 75% av beståndet finns i de tre storstadsregionerna.
Det kommersiella beståndet består av 67% kontors- och butiksfastigheter samt 29% lageroch industrifastigheter. Fastigheterna är belägna från citylägen till välbelägna arbetsområden med goda kommunikationer och utbyggd service. Resterande 4% består av projekt och mark. Castellum har outnyttjade byggrätter om ca 788 tkvm.
Castellums fastighetsbestånd per den 31 december 2015 omfattade 597 fastigheter (583) med ett sammanlagt hyresvärde om 3 690 Mkr (3 527) och en sammanlagd uthyrningsbar yta om 3 392 tkvm (3 329). För fastigheter ägda vid årets utgång uppgick driftsöverskottet efter fastighetsadministration på årsbasis till 2 240 Mkr (2 098).
Investeringar
Under året har investerats för totalt 3 553 Mkr (2 525) varav 1 232 Mkr (1 378) avsåg ny-, till- och ombyggnation och 2 321 Mkr (1 147) avsåg förvärv. Av de totala investeringarna avsåg 1 077 Mkr Storstockholm, 847 Mkr Storgöteborg, 811 Mkr Mälardalen, 533 Mkr Öresundsregionen och 285
Mkr Östra Götaland. Efter försäljningar om 1 140 Mkr (3 054) uppgick nettoinvesteringen till 2 413 Mkr (–529).
Castellum har pågående projekt där återstående investeringsvolym uppgår till ca 1 300 Mkr.
Under året förvärvade Castellum 50% av aktierna i CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls) för 505 Mkr. Bolaget äger och förvaltar kommersiella fastigheter i Norrköping och Linköping om ca 2 miljarder kr – se sid 19 för mer information. Avtal har även ingåtts om förvärv av två nyproducerade kontorsfastigheter, dels en i Hyllie i Malmö för 327 Mkr med beräknat tillträde april 2016, dels en i Hagastaden i Stockholm för 1,6 miljarder kr med beräknat tillträde februari 2017. Fastigheterna redovisas först vid tillträdet eftersom avtalen är villkorade av bl a färdigställande.
Fastighetsportföljen har under året förändrats enligt nedan.
| Verkligt värde, Mkr |
Antal | |
|---|---|---|
| Fastighetsbestånd 1 januari 2015 | 37 599 | 583 |
| + Förvärv | 2 321 | 23 |
| + Ny-, till- och ombyggnation | 1 232 | 8* |
| – Försäljningar | – 1 092 | – 17 |
| +/– Orealiserade värdeförändringar | 1 789 | – |
| +/– Valutakursomräkning | – 31 | – |
| Fastighetsbestånd 31 december 2015 | 41 818 | 597 |
* Avstyckning / reglering
Fastighetsvärde och värdeförändringar
Fastigheternas verkliga värde vid årsskiftet uppgick till 41 818 Mkr (37 599), motsvarande 12 282 kr/kvm (11 118). Den genomsnittliga värderingsyielden för Castellums fastighetsbestånd, exkl projekt, mark och byggrätter, kan beräknas till 6,5% (6,9%). Av det totala fastighetsvärdet utgör 93% fastigheter med äganderätt och 7% tomträtter.
Marknadens direktavkastning - Kontor Marknadens direktavkastning - Lager/industri
Direktavkastning 2007 – 2015 (staplar) respektive nuläge (punkt) enligt Newsec (svenska orter) och DTZ (Köpenhamn) för ett antal olika geografiska marknader och segment inom Castellums bestånd.
Castellums delmarknader
Andel av fastighetsvärdet
| MÄLARDALEN | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Antal fastigheter | 126 | 117 |
| Yta, tkvm | 656 | 617 |
| Fastigheternas värde, Mkr | 7 689 | 6 521 |
| Hyresvärde, Mkr | 691 | 639 |
| Driftsöverskott, Mkr | 404 | 377 |
| Nettoinvesteringar, Mkr | 811 | 393 |
| Nettouthyrning, Mkr | 22 | 25 |
| Medarbetare | 57 | 53 |
21% Andel av fastighetsvärdet
| STORSTOCKHOLM | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Antal fastigheter | 106 | 106 |
| Yta, tkvm | 594 | 649 |
| Fastigheternas värde, Mkr | 8 607 | 7 805 |
| Hyresvärde, Mkr | 736 | 777 |
| Driftsöverskott, Mkr | 453 | 445 |
| Nettoinvesteringar, Mkr | 71 | 253 |
| Nettouthyrning, Mkr | 27 | 19 |
| Medarbetare | 47 | 56 |
Andel av fastighetsvärdet
35%
| STORGÖTEBORG | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Antal fastigheter | 212 | 209 |
| Yta, tkvm | 1 198 | 1 157 |
| Fastigheternas värde, Mkr | 14 661 | 13 412 |
| Hyresvärde, Mkr | 1 220 | 1 165 |
| Driftsöverskott, Mkr | 806 | 772 |
| Nettoinvesteringar, Mkr | 760 | 1 034 |
| Nettouthyrning, Mkr | 2 | – 24 |
| Medarbetare | 88 | 81 |
7%
Andel av fastighetsvärdet
ÖSTRA GÖTALAND
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Antal fastigheter | 40 | 40 |
| Yta, tkvm | 248 | 260 |
| Fastigheternas värde, Mkr | 3 055 | 2 681 |
| Hyresvärde, Mkr | 286 | 250 |
| Driftsöverskott, Mkr | 173 | 134 |
| Nettoinvesteringar, Mkr | 250 – 1 446 | |
| Nettouthyrning, Mkr | 1 | 33 |
| Medarbetare | 25 | 25 |
19% Andel av fastighetsvärdet
| ÖRESUNDSREGIONEN | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Antal fastigheter | 113 | 111 |
| Yta, tkvm | 696 | 646 |
| Fastigheternas värde, Mkr | 7 806 | 7 180 |
| Hyresvärde, Mkr | 757 | 696 |
| Driftsöverskott, Mkr | 404 | 370 |
| Nettoinvesteringar, Mkr | 521 | – 763 |
| Nettouthyrning, Mkr | – 34 | 5 |
| Medarbetare | 58 | 57 |
"Den genomsnittliga värderingsyielden för Castellum fastighetsbestånd, exkl projekt och mark, är 6,5%. Den sjunkande värderingsyielden förklaras delvis av större förändringar i fastighetsportföljen."
Värdeförändringen under året uppgick till 1 837 Mkr (344) motsvarande 4,6%. Värdeuppgången består huvudsakligen av 255 Mkr hänförligt till förvärv, 203 Mkr hänförligt till projektvinster och 1 331 Mkr till främst sänkt avkastningskrav. Därtill har genomförda fastighetsförsäljningar medfört en värdeförändring om 48 Mkr. Försäljningspris netto uppgick till 1 140 Mkr efter avdrag för bedömd uppskjuten skatt och omkostnader om totalt 57 Mkr. Underliggande fastighetspris som således uppgick till 1 197 Mkr, översteg senaste värdering om 1 092 Mkr med 105 Mkr.
Genomsnittlig värderingsyield, Mkr
| (exkl. projekt/mark och byggrätter) | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Driftsöverskott fastigheter | 2 443 | 2 286 |
| + Indexjustering 2016, 1% (1%) | 35 | 25 |
| + Verklig uthyrningsgrad, dock lägst 94% | 216 | 251 |
| – Fastighetsadministration, 30 kr/kvm | – 100 | – 99 |
| Normaliserat driftsöverskott | 2 594 | 2 463 |
| Värdering (exkl. byggrätter om 469 Mkr) | 39 824 | 35 506 |
| Genomsnittlig värderingsyield | 6,5% | 6,9% |
Hyresintäkter
Koncernens hyresintäkter uppgick till 3 299 Mkr (3 318). För kontors- och butiksfastigheter uppgick den genomsnittliga kontrakterade hyresnivån, inklusive debiterad värme, kyla och fastighetsskatt, till 1 332 kr/kvm (1 295), medan den för lager- och industrifastigheter uppgick till 804 kr/kvm (791). Hyresnivåerna, som bedöms vara på marknadsmässiga nivåer, har i jämförbart bestånd ökat med 1% mot föregående år, vilket främst är en effekt av indexuppräkningar och kan jämföras med den för branschen sedvanliga indexklausulen (oktober till oktober) som uppgick till
–0,1% för 2015. Castellums högre indexuppräkning förklaras av koncernens fokus på indexklausul med minimiuppräkning i kontraktsportföljen, vilket ger skydd mot låg inflation respektive deflation. Den genomsnittliga ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 90,3% (88,7%). Det totala hyresvärdet för under året outhyrda ytor uppgick på årsbasis till 392 Mkr (417).
I periodens hyresintäkter ingår engångsersättning om 8 Mkr (10) till följd av förtida lösen av hyresavtal.
Bruttouthyrningen (d v s årshyra för total uthyrning) under året uppgick till 316 Mkr (304), varav 55 Mkr (55) avsåg uthyrning i samband med ny-, till- och ombyggnation. Uppsägningarna uppgick till 298 Mkr (246), varav 11 Mkr (12) avsåg konkurser och 18 Mkr (36) avsåg uppsägningar med mer än 18 månaders återstående kontraktslängd. Nettouthyrningen för året uppgick därmed till 18 Mkr (58). Tidsförskjutningen mellan nettouthyrningen och dess resultateffekt bedöms till 9-18 månader. Nettouthyrningen har varit olika för Castellums regioner, vilket framgår av tabellen nedan.
Nettouthyrning
| Stor | Öresunds | Stor | Mälar | Östra | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | göteborg | området | stockholm | dalen | Götaland | Totalt |
| Nytecknat | ||||||
| Befintligt | 72 | 53 | 56 | 73 | 7 | 261 |
| Investeringar | 11 | 15 | 14 | 10 | 5 | 55 |
| Totalt | 83 | 68 | 70 | 83 | 12 | 316 |
| Uppsagt | ||||||
| Uppsagt | -79 | -98 | -43 | -56 | -11 | -287 |
| Konkurser | -2 | -4 | 0 | -5 | 0 | -11 |
| Totalt | -81 | -102 | -43 | -61 | -11 | -298 |
| Nettouthyrning | 2 | -34 | 27 | 22 | 1 | 18 |
Hyresvärde och ekonomisk uthyrningsgrad Genomsnittlig värderingsyield över tid
Fastighetskostnader
Fastighetskostnaderna uppgick till 1 074 Mkr (1 096), motsvarande 316 kr/kvm (307). I kostnaderna ingår 5 Mkr i transaktionskostnad hänförligt till förvärvet av 50% av andelarna i CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls). Förbrukningen vad avser uppvärmning under året har beräknats till 88% (86%) av ett normalår enligt graddagsstatistiken.
Kundförlusterna, d v s debiterade ej betalda hyror med förlustrisk, uppgick till 6 Mkr (9), motsvarande 0,2% (0,3%) av hyresintäkterna.
Fastighetskostnader
| Kontor/ | Lager/ | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|
| kr/kvm | butik | industri | Totalt | Totalt |
| Driftskostnader | 181 | 109 | 149 | 146 |
| Underhåll | 49 | 27 | 39 | 37 |
| Tomträttsavgäld | 5 | 7 | 6 | 8 |
| Fastighetsskatt | 72 | 23 | 50 | 48 |
| Direkta fastighetskostnader | 307 | 166 | 244 | 239 |
| Uthyrning & fast.adm. (indir.) | – | – | 72 | 68 |
| Totalt | 307 | 166 | 316 | 307 |
| Föregående år | 299 | 167 | 307 |
Centrala administrationskostnader
De centrala administrationskostnaderna uppgick till 113 Mkr (108). I denna post ingår även kostnader för ett resultat- och aktiekursbaserat incitamentsprogram till 10 personer i koncernledningen om 11 Mkr (15).
Resultat från joint venture
Resultat från joint venture uppgick till 21 Mkr (–) och avser Castellums 50%-iga andel av resultatet i CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls), se även avsnittet Joint venture på sidan 19.
Av resultatet avser 23 Mkr förvaltningsresultat, 3 Mkr orealiserad värdeförändring fastigheter och –5 Mkr skatt.
Räntenetto
Räntenettot uppgick till –602 Mkr (–664). Den genomsnittliga räntenivån har varit 3,0% (3,3%). Finansnettot har påverkats positivt med ca 70 Mkr på grund av att den genomsnittliga räntenivån minskat med 0,3%-enheter.
Skatt
Bolagsskatten i Sverige är nominellt 22%. På grund av möjligheten att göra skattemässiga avskrivningar och direktavdrag för vissa ombyggnationer av fastigheter samt nyttja underskottsavdrag är den betalda skattekostnaden låg. Betald skatt uppkommer då ett fåtal dotterbolag inte har skattemässiga koncernbidragsmöjligheter.
Kvarvarande underskottsavdrag kan beräknas till 809 Mkr (1 193). Fastigheternas verkliga värde överstiger dess skattemässiga värde med 22 239 Mkr (18 602), varav 1 893 Mkr (991) är hänförligt till förvärvstillfället för fastigheter redovisade som tillgångsförvärv. Som uppskjuten skatteskuld redovisas full nominell skatt om 22% av nettot av dessa poster, med avdrag för den uppskjutna skatt som är hänförligt till tillgångsförvärven, d v s 4 299 Mkr (3 612).
Castellum har inga pågående skattetvister.
Resultat över tid
Förvaltningsresultatet den senaste 10-årsperioden har haft en stabil utveckling och vuxit med i genomsnitt 6% per år. Värdeförändringarna på fastigheter har däremot varit volatila och i genomsnitt haft en tillväxt den senaste 10-årsperioden om 1,1% per år, vilket är i nivå med inflationen.
"Castellums förvaltningsresultat har den senaste 10-årsperioden vuxit med i genomsnitt 6% per år."
Nettouthyrning per kvartal Resultat över tid
Castellums fastighetsbestånd 2015-12-31
| 2015-12-31 | januari-december 2015 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal fastigheter |
Yta tkvm | Fastighets värde Mkr |
Fastighets värde kr/kvm |
Hyres värde Mkr |
Hyres värde kr/kvm |
Ekon. ut hyrningsgrad |
Hyres intäkter Mkr |
Fastighets kostnader Mkr |
Fastighets kostnader kr/kvm |
Drifts överskott Mkr |
||
| Kontor/butik | ||||||||||||
| Storgöteborg | 85 | 476 | 8 624 | 18 102 | 662 | 1 388 | 93,1% | 616 | 138 | 289 | 478 | |
| Öresundsregionen | 65 | 412 | 5 899 | 14 313 | 542 | 1 316 | 84,3% | 457 | 129 | 314 | 328 | |
| Storstockholm | 43 | 284 | 4 833 | 17 034 | 412 | 1 453 | 89,7% | 370 | 84 | 296 | 286 | |
| Mälardalen | 78 | 437 | 5 975 | 13 685 | 533 | 1 220 | 90,8% | 484 | 138 | 316 | 346 | |
| Östra Götaland | 27 | 198 | 2 803 | 14 124 | 258 | 1 302 | 94,6% | 244 | 66 | 333 | 178 | |
| Summa kontor/butik | 298 | 1 807 | 28 134 | 15 566 | 2 407 | 1 332 | 90,2% | 2 171 | 555 | 307 | 1 616 | |
| Lager/industri | ||||||||||||
| Storgöteborg | 105 | 667 | 5 580 | 8 363 | 506 | 759 | 91,5% | 463 | 95 | 143 | 368 | |
| Öresundsregionen | 42 | 282 | 1 863 | 6 614 | 213 | 757 | 88,3% | 188 | 47 | 168 | 141 | |
| Storstockholm | 51 | 287 | 3 187 | 11 129 | 295 | 1 029 | 91,7% | 270 | 60 | 208 | 210 | |
| Mälardalen | 39 | 188 | 1 319 | 7 032 | 144 | 767 | 88,7% | 128 | 36 | 193 | 92 | |
| Östra Götaland | 9 | 50 | 210 | 4 166 | 27 | 528 | 85,1% | 22 | 6 | 111 | 16 | |
| Summa lager/industri | 246 | 1 474 | 12 159 | 8 253 | 1 185 | 804 | 90,5% | 1 071 | 244 | 166 | 827 | |
| Summa | 544 | 3 281 | 40 293 | 12 282 | 3 592 | 1 095 | 90,3% | 3 242 | 799 | 244 | 2 443 | |
| Uthyrning och fastighetsadministration | 235 | 72 | – 235 | |||||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 1 034 | 316 | 2 208 | |||||||||
| Projekt | 23 | 111 | 1 105 | – | 98 | – | – | 56 | 24 | – | 32 | |
| Obebyggd mark | 30 | – | 420 | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Totalt | 597 | 3 392 | 41 818 | – | 3 690 | – | – | 3 298 | 1 058 | – | 2 240 |
Ovanstående sammanställning avser de fastigheter som Castellum ägde vid årets utgång och avspeglar fastigheternas intäkter och kostnader såsom de hade ägts under hela året. Avvikelsen mellan ovan redovisade driftsöverskott om 2 240 Mkr och resultaträkningens driftsöverskott om 2 225 Mkr förklaras av, dels att driftsöverskottet om 55 Mkr i under året sålda fastigheter frånräknats, dels att driftsöverskottet i under året förvärvade/färdigställda fastigheter räknats upp med 70 Mkr såsom de ägts eller varit färdigställda under hela året.
Fastighetsrelaterade nyckeltal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 095 | 1 064 | 1 036 | 1 015 | 995 | 974 | 969 | 921 | 896 | 864 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 90,3% | 88,7% | 88,4% | 88,6% | 89,3% | 89,0% | 89,8% | 89,7% | 87,9% | 87,1% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 316 | 307 | 307 | 298 | 300 | 298 | 300 | 268 | 262 | 259 |
| Driftsöverskott, kr/kvm | 673 | 637 | 608 | 601 | 589 | 569 | 571 | 559 | 527 | 494 |
| Fastighetsvärde, kr/kvm | 12 282 | 11 118 | 10 285 | 9 916 | 9 835 | 9 499 | 9 036 | 8 984 | 9 098 | 8 466 |
| Antal fastigheter | 597 | 583 | 626 | 635 | 617 | 598 | 590 | 587 | 549 | 515 |
| Uthyrningsbar yta, tkvm | 3 392 | 3 329 | 3 623 | 3 621 | 3 411 | 3 311 | 3 199 | 3 172 | 3 003 | 2 787 |
Fastighetsvärde per kategori Fastighetsvärde per region
Joint venture
Under andra kvartalet 2015 genomförde Castellum AB (publ) en affär med Heimstaden AB (publ) som innebar att Castellum, genom dotterbolaget Corallen, förvärvade 50% i det fastighetsförvaltande bolaget CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls) för 505 Mkr. Tillträde skedde i månadsskiftet maj/juni 2015. Avtalet innebär en möjlighet att via option förvärva resterande 50% för marknadsvärde, tidigast 18 månader från tillträdet.
Investeringen har under perioden bidragit med 21 Mkr till Castellums resultat. Det redovisade värdet på andelen uppgick därmed till 526 Mkr per 31 december 2015 och redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Balansräkning per 2015-12-31
| Mkr | 31 dec 2015 |
|---|---|
| Tillgångar | |
| Förvaltningsfastigheter | 2 030 |
| Övriga anläggningstillgångar | 5 |
| Kortfristiga fordringar | 10 |
| Likvida medel | 137 |
| Summa tillgångar | 2 182 |
| Eget kapital och skulder | |
| Eget kapital | 933 |
| Uppskjuten skatteskuld | 129 |
| Räntebärande skulder | 1 069 |
| Ej räntebärande skulder | 51 |
| Summa eget kapital och skulder | 2 182 |
Fastighetsportföljen uppgick per 31 december till 2 030 Mkr och belåningsgraden var vid samma tillfälle 46%. Den räntebärande finansieringen utgörs av lån i några av de största nordiska bankerna varav 60% är med rörlig ränta och resterande fast ränta om ca 1%. Vidare har koncernen förlustavdrag och förväntas därmed inte betala inkomstskatt kommande år.
Heimstaden äger resterande 50% och på deras uppdrag ombesörjer Castellum fastighetsförvaltning och ekonomisk förvaltning av CORHEI Fastighets AB. För att tydliggöra Castellums innehav redovisas nedan koncernens fastighetsbestånd, koncernbalansräkning och resultat för koncernen per december 2015.
Resultaträkning 2015
| Mkr | juni - dec 2015 |
|---|---|
| Hyresintäkter | 96 |
| Fastighetskostnader | – 42 |
| Centraladministration | – 1 |
| Räntenetto | – 7 |
| Förvaltningsresultat | 46 |
| Värdeförändring fastighet | 6 |
| Aktuell skatt | – |
| Uppskjuten skatt | – 10 |
| Redovisat resultat | 42 |
| - varav Castellums andel (50%) | 21 |
Redovisat värde av andel i joint venture 2015-12-31
| Mkr | Castellums andel 50% |
|
|---|---|---|
| Redovisat eget kapital | 467 | |
| Koncernmässig justering för goodwill och uppskjuten skatt, netto 59 | ||
| Andel i joint venture | 526 |
Fastighetsvärde per kategori
Fastighetsvärde fördelat per ort
Fastighetsbestånd per 2015-12-31
| 2015-12-31 | januari-december 2015 | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighets kategori |
Antal fastigheter |
Yta tkvm |
Fastighets värde Mkr |
Fastighets värde kr/kvm |
Hyres värde Mkr |
Hyres värde kr/kvm |
Ekon. ut hyrnings grad |
Hyres intäkter Mkr |
Fastighets kostnader Mkr |
Fastighets kostnader kr/kvm |
Drifts överskott Mkr |
||||
| Fördelat per ort | |||||||||||||||
| Norrköping | Kontor/butik | 12 | 92 | 1 228 | 13 346 | 115 | 1 247 | 87,3% | 103 | 38 | 406 | 65 | |||
| Norrköping | Lager/industri | 1 | 19 | 51 | 2 642 | 7 | 382 | 18,8% | 1 | 1 | 67 | 0 | |||
| Linköping | Kontor/butik | 9 | 51 | 751 | 14 717 | 68 | 1 332 | 86,5% | 60 | 25 | 495 | 35 | |||
| Totalt | 22 | 162 | 2 030 | 12 496 | 190 | 1 170 | 84,3% | 164 | 64 | 394 | 100 | ||||
| Uthyrning och fastighetsadministration | 8 | 53 | – 8 | ||||||||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 72 | 447 | 92 |
Aktiv fastighetsutveckling kräver investeringar
Castellum är långsiktigt och i strategin för tillväxt ingår att ständigt förädla och utveckla fastighetsbeståndet genom investeringar i såväl ny-, till- och ombyggnation som förvärv. Investeringarna genomförs i syfte att förbättra kassaflödet och därigenom öka fastigheternas värde. Nya projekt tillförs successivt genom förvärv av såväl utvecklingsbara fastigheter som outnyttjade byggrätter.
För att nå det övergripande tillväxtmålet om 10% krävs årliga investeringar. Under 2015 uppvisade Castellum hög aktivitet i portföljen genom att bygga och förvärva fastigheter för drygt 3,5 miljarder kr och sälja för 1,1 miljard kr.
10 20 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2014 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
INVESTERINGAR
Castellums projektutveckling
Castellum har de senaste 10 åren investerat för totalt 23 miljarder kr, vilket innebär 2,3 miljarder kr i genomsnitt per år. Under 2015 har Castellum investerat för totalt 3 553 Mkr (2 525) varav 1 232 Mkr (1 378) avsåg ny-, till- och ombyggnation och 2 321 Mkr (1 147) förvärv. Av de totala investeringarna avsåg 1 077 Mkr Storstockholm, 847 Mkr Storgöteborg, 811 Mkr Mälardalen, 533 Mkr
Öresundsregionen och 285 Mkr Östra Götaland. Efter försäljningar om 1 140 Mkr (3 054) uppgick nettoinvesteringen till 2 413 Mkr (–529).
Under året förvärvade Castellum 50% av aktierna i CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls) för 505 Mkr. Bolaget äger och förvaltar kommersiella fastigheter i Norrköping och Linköping om ca 2 miljarder kr – se sid 17 för mer information. Avtal har även ingåtts om förvärv av två nyproducerade kontorsfastigheter, dels en i Hyllie i Malmö för 327 Mkr med beräknat tillträde april 2016, dels en i Hagastaden i Stockholm för 1,6 miljarder kr med beräknat tillträde februari 2017. Fastigheterna redovisas först vid tillträdet eftersom avtalen är villkorade av bl a färdigställande.
God marknadskännedom och kunskap om kundernas behov ger underlag för analys av förutsättningar för nya projekt. Genomgång görs av marknadsläge, investeringsvolym, riskinventering, avkastningsnivå etc. I idé- och utvecklingsfasen fördjupas informationen och kunskapen om projektet. Slutlig utformning och entre-
3. PÅGÅENDE PROJEKT
Castellum har pågående projekt om ca 2 000 Mkr. Efter färdigställande överförs erfarenheter till
Investeringar och försäljningar per år Investeringar och försäljningar per region 2015
Större pågående projekt
Lindholmen 30:5 i Göteborg
I december 2014 förvärvade Castellum mark på Lindholmspiren i Göteborg. På marken, som ligger mitt i det internationella ingenjörsklustret Lindholmen Science Park, påbörjade Castellum i maj 2015 uppförandet av den högkvalitativ kontorsfastigheten "Blenda" om 9 243 kvm. Blenda uppförs enligt miljöcertifieringssystemet BREEAM med ambition att nå nivå excellent. Castellum är, genom Eklandia, största privata ägare av kommersiella fastigheter på Lindholmen och innehar efter
uppförandet av Blenda, kontorsytor om totalt drygt 53 000 kvadratmeter i området. Investeringen beräknas uppgå till 265 Mkr inklusive värdet av egen mark om 53 Mkr. Den nya byggnaden beräknas vara färdigställd under första kvartalet 2017 och uthyrningsgraden uppgår till 22%.
LÄGE: Lindholmen Science Park i Göteborg YTA: 9 243 kvm TIDPLAN: Färdigställt kvartal 1, 2017 CERTIFIERING: BREEAM nivå excellent INVESTERING: 265 Mkr
Varpen 10 i Huddinge
LÄGE: Smista området i Huddinge YTA: 2 520 kvm TIDPLAN: Färdigställt kvartal 4, 2016 INVESTERING: 66 Mkr CERTIFIERING: Miljöbyggnad nivå silver I Smista, Stockholmsområdets främsta kluster för bilförsäljning, har Castellum påbörjat en fullt uthyrd nybyggnation av 2 520 kvm för bilförsäljning. I området har Castellum utvecklat ca 49 000 kvm sedan millennieskiftet.
Verkstaden 14 i Västerås
LÄGE: Kopparlunden i centrala Västerås YTA: 6 100 kvm TIDPLAN: Färdigställt kvartal 1, 2016 CERTIFIERING: – INVESTERING: 84 Mkr
Kopparlunden i centrala Västerås är ett område där modern teknik och 100-årig industritradition möts. Castellum äger ca 12 000 kvm byggrätter i området och har under 2015 påbörjat en tillbyggnation av 3 800 kvm och ombyggnation av 2 300 kvm. Investeringen beräknas uppgå till 84 Mkr och är fullt uthyrd.
STÖRRE PÅGÅENDE PROJEKT 2015
| Hyresvärde | Investering, Mkr | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Yta, kvm | Mkr | kr/kvm Uthyrt jan 2016 | Total | Återstående | Klart | Kommentar | |
| Lindholmen 30:5, Göteborg | 9 243 | 23 | 2 500 | 22% | 265 | 170 | Kv 1 2017 | Nybyggnation kontor |
| Drottningparken, Örebro | 4 280 | 9 | 2 050 | 100% | 100 | 40 | Kv 3 2016 | Nybyggnation kontor |
| Majorna 163:1, Göteborg | 5 867 | 9 | 1 500 | 75% | 88 | 77 | Kv 4 2016 | Ombyggnation kontor och lager |
| Verkstaden 14, Västerås | 6 100 | 9 | 1 400 | 100% | 84 | 17 | Kv 1 2016 | Om- och tillbyggnation skola |
| Varpen 10, Huddinge | 2 520 | 5 | 2 050 | 100% | 66 | 55 | Kv 4 2016 | Nybyggnation bilhandel |
| Tjurhornet 15, Stockholm | 5 786 | 1 | 250 | – | 56 | 53 | Kv 3 2016 | Parkeringsdäck |
| Ringspännet 5, Malmö | 3 333 | 5 | 1 350 | 100% | 52 | 44 | Kv 4 2016 | Nybyggnation bilhandel/verkstad |
| Verkstaden 14, Västerås | 1 844 | 4 | 2 000 | 46% | 45 | 44 | Kv 2 2017 | Nybyggnation kontor |
| Sändaren 1, Malmö | 2 771 | 4 | 1 550 | 100% | 44 | 41 | Kv 2 2017 | Ombyggnation kontor |
BREEAM utvärderar och betygsätter byggnaders totala miljöpåverkan.
Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som syftar till att skapa miljömässigt hållbara byggnader och tar hänsyn till energi, inomhusmiljö och byggmaterial.
Green Building innebär att energianvändningen är 25% lägre än energikraven i Boverkets byggregler.
Drottningparken i Örebro
LÄGE: Södra infarten till Örebro YTA: 4 280 kvm TIDPLAN: Färdigställt kvartal 3, 2016 INVESTERING: 100 Mkr CERTIFIERING: Miljöbyggnad nivå silver
I Örebro påbörjade Castellum under slutet av 2014 en nybyggnation av 4 280 kvm flexibla kontorsytor. Den nya byggnaden är välbelägen vid södra infarten till Örebro. Nybyggnationen genomförs enligt Miljöbyggnad, nivå silver.
Investeringen beräknas uppgå till 100 Mkr. Den nya byggnaden beräknas vara färdigställd under tredje kvartalet 2016 och är fullt uthyrd.
Majorna 163:1 i Göteborg
LÄGE: Södra älvstranden i Göteborg YTA: 5 867 kvm TIDPLAN: Färdigställt kvartal 4, 2016 CERTIFIERING: Miljöbyggnad nivå silver INVESTERING: 88 Mkr
I Klippanområdet på Södra älvstranden i Göteborg påbörjades i slutet av 2015 en ombyggnation av 5 867 kvm kontors- och lagerlokaler. Projektet genomförs enligt Miljöbyggnad, nivå Silver.
Investeringen beräknas uppgå till 88 Mkr. Byggnaden beräknas vara färdigställd under fjärde kvartalet 2016 och är uthyrd till 75%.
Större färdigställda projekt
Varla 3:22 i Kungsbacka
LÄGE: Varla i Kungsbacka YTA: 5 000 kvm FÄRDIGSTÄLLT: Kvartal 1, 2015 CERTIFIERING: Greenbuilding INVESTERING: 42 Mkr
I Varla, Kungsbacka, har Castellum färdigställt en fullt uthyrd ombyggnation av 1 000 kvm och tillbyggnation av 4 000 kvm flexibla lagerytor.
Boländerna 35:1 i Uppsala
LÄGE: Boländerna i Uppsala YTA: 8 716 kvm FÄRDIGSTÄLLT: Kvartal 1, 2015 CERTIFIERING: – INVESTERING: 38 Mkr
I Uppsala har en ombyggnation av en butiksbyggnad om 8 716 kvm färdigställts. Fastigheten ligger i anslutning till bolagets befintliga bestånd och är uthyrd till 98%.
Lundbyvassen 8:1 i Göteborg
I centrala Göteborg har Castellum färdigställt en fullt uthyrd kontorsbyggnad om 8 990 kvm. Fastigheten ligger i närheten av Castellums befintliga bestånd och dessutom i direkt anslutning till Frihamnsområdet där Göteborg planerar för en förtätning av centrala staden. Här ska 15 000 människor bo och lika många arbetsplatser skapas. Byggnaden uppfördes i enlighet med Green Buildingstandard.
Investeringen uppgick till 217 Mkr.
LÄGE: Lindholmen, Göteborg YTA: 8 990 kvm FÄRDIGSTÄLLT: Kvartal 1, 2015 CERTIFIERING: Green Building INVESTERING: 217 Mkr
Algen 1 i Jönköping
LÄGE: Vid Munksjön i centrala Jönköping YTA: 4 398 kvm FÄRDIGSTÄLLT: Kvartal 3, 2015 CERTIFIERING: Miljöbyggnad nivå silver INVESTERING: 140 Mkr
I centrala Jönköping har Castellum färdigställt etapp 2 av området Atollen, vilket genomförs tillsammans med flera andra parter. Nybyggnationen, som består av 4 398 kvm kontor, butik och restaurangytor, är uppförd i enlighet med Miljöbyggnad nivå silver.
Investeringen uppgick till 140 Mkr och uthyrningsgraden till 83%.
Jägmästaren 1 i Linköping
LÄGE: Djurgården, Linköping YTA: 8 774 kvm FÄRDIGSTÄLLT: Kvartal 1, 2015 CERTIFIERING: Miljöbyggnad nivå silver INVESTERING: 109 Mkr
Under 2013 påbörjade Castellum en investering i området Djurgården, Linköping, som är ett stadsbyggnadsprojekt av en ny stadsdel. Castellum har nu färdigställt en butiksbyggnad om 8 774 kvm i enlighet med Miljöbyggnad nivå silver.
Investeringen uppgick till 109 Mkr och är uthyrd till 97%.
Visionen 3 i Jönköping
LÄGE: A6-området i Jönköping YTA: 2 472 kvm FÄRDIGSTÄLLT: Kvartal 3, 2015 CERTIFIERING: Miljöbyggnad nivå silver INVESTERING: 60 Mkr
I anslutning till Castellums befintliga bestånd i A6 området i Jönköping påbörjades under 2014 en nybyggnation av 2 472 kvm kontor som nu färdigställts. Nybyggnationen är uppförd i enlighet med Miljöbyggnad nivå silver.
Investeringen uppgick till 60 Mkr och byggnaden är fullt uthyrd.
STÖRRE FÄRDIGSTÄLLDA PROJEKT 2015
| Hyresvärde | Uthyrningsgrad | Total | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Yta, kvm | Mkr | kr/kvm | jan 2016 | investering, Mkr | Klart | Kommentar |
| Lundbyvassen 8:1, Göteborg | 8 990 | 18 | 2 000 | 100% | 217 | Kv 1 2015 | Nybyggnation kontor |
| Algen 1, Jönköping | 4 398 | 11 | 2 550 | 83% | 140 | Kv 3 2015 | Nybyggnation handel/kontor/restaurang |
| Jägmästaren 1, Linköping | 8 774 | 10 | 1 100 | 97% | 109 | Kv 1 2015 | Nybyggnation handel |
| Visionen 3, Jönköping | 2 472 | 6 | 2 400 | 100% | 60 | Kv 3 2015 | Nybyggnation kontor |
| Varla 3:22, Kungsbacka | 5 000 | 4 | 700 | 100% | 42 | Kv 1 2015 | Om- och tillbyggnation lager |
| Boländerna 35:1, Uppsala | 8 716 | 2 | 1 350 | 98% | 38 | Kv 1 2015 | Ombyggnation handel |
| Godståget 1, Stockholm | 6 568 | 4 | 1 450 | 100% | 31 | Kv 2 2015 | Om- och tillbyggnation lager |
BREEAM utvärderar och betygsätter byggnaders totala miljöpåverkan.
Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som syftar till att skapa miljömässigt hållbara byggnader och tar hänsyn till energi, inomhusmiljö och byggmaterial. Green Building innebär att energianvändningen är 25% lägre än energikraven i Boverkets byggregler.
Större förvärv under 2015
Bolsheden 1:4 i Kungsbacka
LÄGE: Utmed Säröleden mellan Göteborg och Kungsbacka YTA: 17 804 kvm TILLTRÄDE: Oktober 2015 INVESTERING: 153 Mkr
Castellum har förvärvat fastigheten Bolsheden 1:4 vid Säröleden i Kungsbacka, med en total yta om 17 804 kvm. Investeringen uppgick till 153 Mkr och tillträdet var i oktober 2015.
Fastigheten – i dagligt tal kallad Kungsporten – är välbelägen med goda kommunikationer till både Göteborg och Kungsbacka. Kungsporten uppfördes 1991 och består av sju byggnader med kontors- och handelsytor.
Uthyrningsgraden uppgår till 91%.
Kärra 75:2 och 75:4 i Göteborg
LÄGE: Utmed E6 i Tagene-området, Göteborg YTA: 15 943 kvm TILLTRÄDE: Juni 2015 INVESTERING: 127 Mkr
I Tagene-området utmed E6:an har Castellum förvärvat två fastigheter för lager och handel om totalt 15 943 kvm. På fastighetern finns en outnyttjad byggrätt om ca 3 000 kvm. Fastigheterna ligger i direkt anslutning till bolagets tidigare bestånd.
Investeringen uppgick till 127 Mkr. Uthyrningsgraden uppgår till 98%.
Hornsberg 10 i Stockholm
.
På västra Kungsholmen i Stockholm har Castellum förvärvat en fullt uthyrd fastighet om 14 952 kvm. Fastigheten består av tre sammanlänkade byggnader fördelade på ca 9 500 kvm kontor, 2 000 kvm butik, 1 400 kvm laboratorium samt resterande del restaurang och lager. Hornsberg är inne i en utvecklingsprocess som beräknas pågå under flera år och flera företag har valt att lägga sina huvudkontor i området. Investeringen uppgick till 421 Mk.
LÄGE: Västra Kungsholmen, Stockholm YTA: 14 952 kvm TILLTRÄDE: September 2015 INVESTERING: 421 Mkr
Park Allé 373, Roholmsvej 19-21 och Generatorvej 6-8, Köpenhamn, Danmark
LÄGE: Albertslund, Brøndby och Søborg i nordvästra Storköpenhamn, Danmark YTA: 51 525 kvm TILLTRÄDE: Januari 2015 INVESTERING: 377 Mkr
I Danmark har Castellum förvärvat tre kontors- och lagerfastigheter i Albertslund, Brøndby och Søborg i nordvästra delen av Storköpenhamn. I området planeras för infrastrukturutbyggnad.
Investeringen uppgick till 377 Mkr och byggnaderna har en uthyrningsgrad om 82%.
Bromsgården 1, Gillet 22, Hållstugan 28 och Prästgården 12 i Örebro
LÄGE: Centrala Örebro YTA: 22 887 kvm TILLTRÄDE: Maj 2015 INVESTERING: 343 Mkr
I centrala Örebro har Castellum förvärvat fyra kontors- och butiksfastigheter om totalt 22 887 kvm. I och med förvärvet fördubblades Castellums centrala citybestånd i Örebro.
Investeringen uppgick till 343 Mkr och byggnaderna har en uthyrningsgrad om 92%.
Marievik 27 och 30 i Stockholm
LÄGE: Marievik, Stockholm YTA: 13 087 kvm TILLTRÄDE: Januari 2015 INVESTERING: 319 Mkr
I Stockholm har Castellum förvärvat en kontorsfastighet om 13 087 kvm samt ett parkeringshus i Marievik, som de senaste åren utvecklats till ett av södra Stockholms största kontorsarbetsområden. Området ligger i anslutning till Essingeleden och Södra Länken i direkt närhet till kollektivtrafik.
Investeringen uppgick till 319 Mkr och uthyrningsgraden i fastigheten uppgår till 73%.
Gasklockan 2 i Mölndal
LÄGE: Åbro-området YTA: 4 876 kvm TILLTRÄDE: Dec 2015 INVESTERING: 64 Mkr
Castellum har förvärvat en fullt uthyrd verkstadsfastighet i Mölndal för 64 Mkr.
Vakten 11 i Jönköping
LÄGE: A6-området i Jönköping YTA: 6 933 kvm TILLTRÄDE: Oktober 2015 INVESTERING: 128 Mkr
På A6-området i Jönköping har Castellum förvärvat en fullt uthyrd kontorsfastighet om 6 933 kvm med moderna och flexibla ytor för friskvård, vård, kontor och butiksverksamhet. A6-området har, efter regementsnedläggningen i mitten av 1980-talet, utvecklats till såväl regionens största plats för handel som näst största arbetsplatsområde efter Jönköpings centrum.
Investeringen uppgick till 128 Mkr.
Lindholmen 28:1, Göteborg
LÄGE: Lindholmen, Göteborg YTA: 3 898 kvm TILLTRÄDE: Februari 2015 INVESTERING: 115 Mkr
På Lindholmen i Göteborg har Castellum förvärvat en kontorsfastighet om 3 898 kvm. Den är belägen vid Lindholmsbassängen och sammanhängande med en fastighet som bolaget äger sedan tidigare.
Området Lindholmen Science Park har under ca 15 år utvecklats till en internationell innovationsmiljö dit drygt 20 000 människor dagligen kommer för att arbeta, forska eller studera inom områdena transport, IT och media. I området planeras för fortsatt expansion; år 2020 beräknas 30 000 människor ha sin sysselsättningseller utbildningsbas på Lindholmen.
Investeringen uppgick till 115 Mkr och uthyrningsgraden i fastigheten uppgår till 90%.
STÖRRE FASTIGHETSFÖRVÄRV UNDER 2015
| Hyresvärde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Yta, kvm | Mkr | kr/kvm | Uthyrnings grad jan 2016 |
Anskaffnings värde, Mkr |
Tillträde | Kommentar |
| Hornsberg 10, Stockholm | 14 952 | 31 | 2 050 | 100% | 421 | Sept 2015 | Kontor |
| Park Allé 373, Roholmsvej 19-21 och Generatorvej 6-8, Köpenhamn |
51 525 | 53 | 1 050 | 82% | 377 | Jan 2015 | Kontor/lager |
| Bromsgården 1, Gillet 22, Hållstugan 28 och Prästgården 12, Örebro |
22 887 | 31 | 1 350 | 92% | 343 | Maj 2015 | Kontor/butik |
| Marievik 27 och 30, Stockholm | 13 087 | 31 | 2 350 | 73% | 319 | Jan 2015 | Kontor, butik och parkeringshus |
| Bolsheden 1:4, Kungsbacka | 17 804 | 19 | 1 100 | 91% | 153 | Okt 2015 | Kontor och handel |
| Vakten 11, Jönköping | 6 933 | 10 | 1 500 | 100% | 128 | Okt 2015 | Kontor |
| Kärra 75:2 och 75:4, Göteborg | 15 943 | 12 | 700 | 98% | 127 | Juni 2015 | Lager, kontor och handel |
| Lindholmen 28:1, Göteborg | 3 898 | 9 | 2 450 | 90% | 115 | Feb 2015 | Kontor |
| Gasklockan 2, Mölndal | 4 876 | 7 | 1 350 | 100% | 64 | Dec 2015 | Verkstad och kontor |
| Bangården 4, Solna | 5 765 | 8 | 1 350 | 24% | 63 | Maj 2015 | Projekt |
| Bleckslagaren 7, Örebro | 5 810 | 4 | 650 | 55% | 38 | Dec 2015 | Projekt |
| Rosersberg 11:130, Sigtuna | – | – | – | – | 34 | Dec 2015 | Mark |
STÖRRE FASTIGHETSFÖRSÄLJNINGAR UNDER 2015
| Hyresvärde | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Yta, kvm | Mkr | kr/kvm | Underliggande fastighetspris, Mkr |
Uppskjuten skatt /omkostn., Mkr |
Försäljningspris netto, Mkr |
Frånträde | Kategori |
| Ekenäs 1-4, Karis 3 och 4 och Sätes | ||||||||
| dalen 2 i Stockholm, Hammarby-Smedby | ||||||||
| 1:454 och 1:461 i Upplands-Väsby samt | ||||||||
| Ringpärmen 4 och Sjöstugan 1 i Sollentuna | 88 563 | 127 | 1 450 | 836 | – 36 | 800 | Dec 2015 | Kontor |
| Rankan 3 & 4, Sollentuna | – | – | – | 198 | – 15 | 183 | Juli 2015 | Mark |
| Inom Vallgraven 22:3, Göteborg | 1 568 | 5 | 3 100 | 69 | – 4 | 65 | Feb 2015 | Kontor/butik |
Byggrätter och potentiella projekt
I Castellums strategi ingår att nyproducera lokaler. För att kunna erbjuda kunden nyproducerade lokaler med kortast möjliga tid till inflyttning är det en konkurrensfördel att äga byggrätter i attraktiva lägen med antagna detaljplaner.
Castellum har ca 788 tkvm outnyttjade byggrätter (uthyrningsbar yta) och för ett antal av dessa finns konkreta projekt som kan påbörjas relativt omgående.
Outnyttjade byggrätter är värderade till 1 352 Mkr (1 184) motsvarande i genomsnitt ca 1 700 kr/kvm (1 500). Av byggrätterna finns 360 tkvm motsvarande 883 Mkr (625) redovisade som projekt och obebyggd mark. Resterande finns redovisade bland kontor/butik respektive lager/industri då dessa finns på redan bebyggda fastigheter.
Den starka urbaniseringstrend som råder i Sverige innebär att storstadsregionerna har stark befolkningstillväxt. Detta i kombination med bostadsbrist, medför behov av nyproduktion och därmed konvertering av främst äldre kontors- och industriområden till bostäder. Processen är framför allt vanligt förekommande i Stockholm där befolkningstillväxten och efterfrågan är stark samt bristen på bostäder omfattande, men förekommer även i Göteborg. Omvandlingen från kommersiell verksamhet till bostäder är samtidigt del i en övergripande stadsutveckling mot förtätad stadsbyggnad och mer blandad stad.
I de delmarknader där konvertering är eller förväntas bli aktuell kan en uthyrd kommersiell fastighet ha ett högre värde som bostadsbyggrätt än som kommersiell fastighet, vilket påverkar fastighetsvärdet. Hur stor värdepåverkan är beror på ett flertal faktorer där de väsentligaste är planmässiga förutsättningar, d v s hur stor sannolikheten är för framtida exploatering, tillåten byggrättsvolym samt inom vilken tidsram exploatering kan ske.
Inom främst Castellums delmarknader Bromma/ Mariehäll och Johanneshov i Stockholm pågår detaljplaneändringar som kommer leda till successiv konvertering av äldre kontors- och industribestånd till bostäder. I takt med att staden växer tillkommer dock nya områden som är föremål för konvertering.
Byggrätter andel yta / region
Eklandia Logistikpark i Göteborg
Eklandia och fyra andra aktörer planerar att tillsammans skapa en ny logistikpark i direkt anslutning till Göteborgs hamn, Port of Gothenburg Logistics Park. Satsningen är en av de största i sitt slag i Sverige. Läget nära Nordens största hamn, viktiga industrier och med tillgång till god infrastruktur lämpar sig väl för effektiv lager- och logistikverksamhet. Den tilldelade marken möjliggör nyproduktion upp till 70 000 kvm.
Kungspassagen i Uppsala
I ett av Uppsalas bästa lägen, med inte bara närhet till Resecentrum, utan hela citys utbud av restauranger, service och shopping, planerar Aspholmen Fastigheter låta uppföra kontorshuset Kungspassagen.
Det nya kontorshuset planeras att byggas enligt Miljöbyggnad, som lägst silvernivå, ha solceller, grön el, samt koldioxidneutral fjärrvärme.
Hållbarhet är en förutsättning för ekonomisk tillväxt
Castellum är en av fastighetsbranschens största aktörer och tillväxtförmågan bygger på att företaget kontinuerligt utvecklas. Hållbarhetsarbetet handlar om att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och skapa långsiktiga lösningar ur såväl ekonomiska, ekologiska som sociala perspektiv.
Höjdpunkter i Castellums hållbarhetsarbete 2015
ENERGI-ANVÄNDNING -28%
Energiförbrukningen har minskat 5% 2015 jämfört med 2014. Sedan 2007 har energiförbrukningen minskat 28%. Målsättningen är att förbrukningen ska minska minst 3% per kvm och år.
62 GRÖNA
HYRESAVTAL För att utveckla samverkan med kunderna tecknas Gröna hyresavtal. Castellum har 62 gröna hyresavtal, varav 24 tecknades under 2015.
114 MILJÖCERTIFIERADE FASTIGHETER
Castellum har 114 miljöcertifierade fastigheter om 698 tkvm varav 101 st är certifierade enligt Green Building, 12 st enligt Miljöbyggnad och 1 st enligt BREEAM. Detta motsvarar 20 % av beståndet. Dessutom pågår certifieringar i 34 fastigheter om 263 tkvm.
CO2 -48%
Koldioxidutsläppen har minskat med 25% 2015 jämfört med 2014. Sedan 2007 har koldioxisutsläppen minskat totalt 48%. Målsättning är att 90% av energianvändningen ska komma från förnybar energi före 2020. 95% uppnåddes 2015.
NMI85 NKI80
NöjdMedarbetarindex från 2014 och NöjdKundIndex från 2015 uppgick till 85 respektive 80. Sambandet mellan nöjda medarbetare och nöjda kunder är tydligt.
UTBILDNING
Under 2015 genomfördes en hållbarhetsutbildning för alla anställda.
95% ANDEL FOSSILFRI ENERGI
SAMVERKAN
I alla städer där Castellum verkar pågår samarbeten med olika intressenter för att driva arbetet framåt. Exempelvis pågår dialoger med kunder, företagsnätverk, kommun, energibolag, renhållningsbolag och skola/universitet.
75 UNGDOMAR
För att ge ungdomar en chans i arbetslivet har Castellum under 2015 haft 75 lärlingar, feriearbetare, praktikanter och trainees i koncernen.
Castellum använder i genomsnitt 69 kWh energi per kvm för uppvärmning vilket kan jämföras med SCB:s statistik om 121 kWh/kvm. Målsättningen är att energianvändningen ska vara 50% lägre än branschgenomsnittet år 2017. 43% uppnåddes 2015. Total energianvändning uppgick 2015 till 98 kWh/kvm.
UTMÄRKELSER OCH BEDÖMNINGAR
Castellum har under 2015 tilldelats World Green Building Councils främsta utmärkelse Business Leadership in Sustainability. Priset delas ut för att främja ledande företag inom hållbarhetsområdet samt inspirera till "best practice" inom hållbart byggande, företagsengagemang och hållbara projekt.
SAMHÄLLET
STADEN
OMRÅDET
FASTIGHETEN
LOKALEN
KUNDER OCH MEDARBETARE
Castellum har uppnått högsta nivån för hållbarhetsarbetet i GRESB:s (Global Real Estate Sustainability Bechmark) undersökning: Green Star 2015. Utmärkelsen innebär att Castellum är ett av de högst rankade företagen inom hållbarhetsområdet i världen inom fastighetssektorn.
I CDP:s hållbarhetsindex har Castellum uppnått ett högt betyg om 93 B av 100 A-E. Detta gör att Castellum rankas bland de mest hållbara bolagen i världen.
Castellum har signerat FN:s Global Compact och står därmed bakom FN:s tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.
Hållbarhetsarbete inom Castellum
STYRDOKUMENT FÖR HÅLLBARHETSARBETET
Regelverk som styr Castellums hållbarhetsarbete:
Externa regelverk
- Global Compact
- Svenska Aktiebolagslagen
- Miljöbalken • Arbetsmiljölagen
- Miljöcertifiering Green Building, Miljöbyggnad,
- BREEAM • Övriga tillämpliga lagar och
- regler
Viktiga interna regelverk
- Hållbarhetspolicy
- Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer
- och samarbetspartner • Internt miljöledningssystem
- Processer för intern kontroll
- Övriga instruktioner
Global Compact
Castellum har signerat FNs Global Compact, vilket är ett initiativ för att samordna frågor gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Global Compact omfattar 10 principer:
-
- Stöd och respekt för skydd för mänskliga rättigheter inom den sfär vi kan påverka.
-
- Försäkran att vi inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.
-
- Föreningsfrihet, rätt till kollektiva förhandlingar.
-
- Avskaffande av barnarbete.
-
- Avskaffande av tvångsarbete.
-
- Avskaffande av diskrimi nering.
-
- Stöd av försiktighets principen vad gäller miljörisker.
-
- Främjande av större miljö mässigt ansvarstagande.
-
- Uppmuntran till utveckling och spridning av miljö vänlig teknik.
-
- Motverkan av alla former av korruption.
Hållbarhetsarbetet har alltid varit en naturlig del av Castellums verksamhet. Som långsiktig aktör och samhällsbyggare är det en självklarhet att på olika sätt bidra till utvecklingen av det hållbara samhället. Hållbarhet brukar delas upp i tre olika dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Ekologisk hållbarhet innebär för Castellum bland annat att använda resurser som energi och vatten så klokt och effektivt som möjligt samt att både ny-, till- och ombyggnationer byggs med hög miljöstandard.
Social hållbarhet betyder att Castellum är en engagerad part på de orter och i de regioner där företaget är verksamt och samverkar med kunder, kommuner och andra samarbetspartners. Det betyder också att Castellum samarbetar med skolor och universitet och erbjuder ungdomar läringsplatser och sommarjobb. Och – naturligtvis – värnas det om de egna medarbetarna.
Castellums ansvarskänsla sträcker sig också till kunder och aktieägare och den långsiktiga hållbarhetsstrategin ger en naturlig grund för ekonomiskt hållbar tillväxt.
Organisation och styrning av hållbarhetsarbetet
Hållbarhetsarbetet omfattar hela verksamheten och styrs via ett ledningssystem som består av gemensam policy, riktlinjer, övergripande mätbara mål samt detaljerade handlingsplaner. Utgångspunkten i arbetet är att följa upp, dokumentera, utvärdera och förbättra. Arbetet bedrivs lokalt på varje dotterbolag, följs upp varje år och avrapporteras regelbundet till koncernledningen. På Castellum finns en hållbarhetssamordnare med uppgift att driva och utveckla arbetet för hela koncernen. Castellums styrelse antar årligen
hållbarhetspolicy och uppförandekoder samt diskuterar och följer upp arbetet löpande. Castellums VD är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet.
Arbetet granskas regelbundet av extern part, bl a via revision genom Miljödiplomering, som bygger på miljöledningssystemen ISO 14001 och EMAS. En gemensam hållbarhetsgrupp finns i koncernen för att utveckla arbetet, utbyta erfarenheter och bevaka förändringar i omvärlden.
Castellums hållbarhetsarbete bygger på engagerade och kunniga medarbetare och utbildning i hållbarhetsfrågor sker kontinuerligt. Under 2015 genomfördes en gemensam hållbarhetsutbildning för alla medarbetare i koncernen och utbildning av nya medarbetare sker löpande.
Redovisning av Castellums hållbarhetsarbete
Castellum redovisar hållbarhetsarbetet i enlighet med GRI för tredje året och sedan 2014 baseras redovisningen på GRI G4, nivå Core där GRIindex finns på sidan 142.
Intressentdialog
För att utveckla och förbättra verksamheten har Castellum kartlagt och analyserat intressenternas förväntningar på bolagets verksamhet. Intressentdialog genomfördes under 2014 med kunder, ledningsgrupp, medarbetare och styrelse om vilka hållbarhetsfrågor som de anser vara viktigast för Castellum. Resultatet av dialogen i kombination med bolagets egen utvärdering av verksamheten innebär att Castellum fokuserar på följande områden:
- Effektiv resursanvändning
- Hållbart fastighetsbestånd
- Hållbara samarbeten
- Socialt engagemang och ansvarstagande
NEDSLAG I CASTELLUMS HÅLLBARHETSARBETE SEDAN 1995
Castellum påbörjade hållbarhetsarbetet i mitten av 90-talet när bolaget bildades, då med fokus på framförallt energi- och materialfrågor. Att vara närvarande på de orter där verksamheten bedrivs och bidra till orter utveckling har alltid varit en viktig del i Castellums strategi.
| Policy, riktlinjer och övergripande mål fastställs Miljöledningssystem inrättas Robur klassar Castellums miljöarbete som ett föredöme i branschen |
Brostaden utses till första "Green Building Corporate Partner" i Europa Eklandia färdigställer Sveriges första BREEAM-certifierade fastighet |
Policy att alla nyproducerade byggnader miljö klassas enligt minst Miljöbyggnad Silver FN Global Compact undertecknas Eklandia prisas för långt samarbete med ungdomar Briggen vinner Sweden Green Building Award i klassen "Miljöbyggnad i Nybyggnad" och Eklandia i klassen "BREEAM post constructions" |
|
|---|---|---|---|
| Koncerngemensam miljögrupp Miljömärkt el för hela koncernen Webbövervakning av driften |
Harry Sjögren utses till "Green Building Corporate Partner" i Europa Brostaden utses till "Green Building Corporate Partner of the year" i Europa |
Whistleblower-funktion erbjuds internt och externt Aspholmen vinner UNTs Stadsbyggnadspris för Svalan i Uppsala Castellum tilldelas GRESB "Green star" samt Business leadership in sustainability World Green Building Council |
av resurser aspekter |
| Uppförandekod antas | Hållbarhetsutbildning för alla medarbetare |
Ansluter till Regeringens initiativ "Fossilfritt Sverige" |
År 2017 ska energianvändningen vara 30% lägre än 2007 och
År 2017 ska 90% av energin vara förnyelsebar CO2 utsläppen 70% lägre
Hållbar stadsutveckling Låg klimatpåverkan Eektiv användning
Jämställdhet i alla
aspekter
År 1995 FRAMTID
Det soliga skyltfönstret i Mölndal
Ett intresseväckande skyltfönster – som både visar hur forskning och produktion sker av hållbar el. Det är en viktig del av verksamheten hos Swerea IVF i Mölndal. Här genereras, från solceller på taket, energi som används i byggnaden samtidigt som Swerea IVF kan driva sin framtidsforskning kring solcellsteknik vidare. I samverkansprojektet deltar, förutom Castellum via Harry Sjögren AB, också Mölndal Energi. "Ett syfte är att stimulera befintliga och nya kunder att integrera miljöaspekten i den dagliga verksamheten och se den som en konkurrensfördel", säger Jens Wallén, hållbarhetsansvarig Harry Sjögren.
Första fastighetsbolaget i Fossilfritt Sverige
Castellum är det fastighetsbolag som först anslöt sig till Fossilfritt Sverige, regeringsinitiativet som lanserades i anslutning till FN:s klimatmöte i Paris i december 2015. Avsikten är att synliggöra det ambitiösa miljöarbete som bedrivs i svenska företag med målet att göra Sverige till ett av världens första fossilfria länder. "Initiativet går helt i linje med Castellums ambitioner på hållbarhetsområdet", säger Filip Elland, koncernens hållbarhetssamordnare. "Ett av våra mål är att 90% av all energi som används i koncernen ska vara förnyelsebar senast 2017, ett annat att vår fordonsflotta ska vara fossiloberoende till 2020".
Vardagsgnet ger energivinster
Castellum har ända sedan mitten av 90-talet arbetat med energieffektiviseringar. Det handlar om ett kontinuerligt och systematiskt arbete, att regelbundet följa upp och åtgärda.
"Det kan sammanfattas som ett vardagsgnetande – att hela tiden bry sig och ha med sig de här frågorna", säger Filip Elland, hållbarhetsansvarig i Castellum. "Det ger både bättre prestanda i fastigheterna och ett bra inomhusklimat för våra kunder."
Sedan 2007 har Castellum en koncerngemensam målsättning och sedan dess har energianvändningen minskat med 28%.
Skolprojektet som fått samverkanspris
Ett långvarigt samarbete som är viktigt för båda parter. Så kan man beskriva Eklandias tolvåriga relation till Brunnsboskolans högstadium på Hisingen i Göteborg. Tanken är att både skolan och näringslivet mår bra av att närma sig varandra. Projektet har erhållit samverkanspriset Utmärkelsen.
"Vi vill vi ge eleverna inblick i hur arbetslivet fungerar. Som ett av Göteborgs största fastighetsbolag känns det naturligt att ta ett socialt ansvar", säger Cecilia Buttwill, kommunikationsansvarig på Eklandia. "Vi ser att båda parter vinner på detta".
Från lärling till fast jobb
Waleed Mahdi, i dag fastighetsansvarig på Harry Sjögren AB i Göteborg, sökte och fick en lärlingsplats 2013 – i konkurrens med 35 andra sökande. Efter tre månader blev han provanställd och sedan snart två år är han fast anställd.
"Jag har ett roligt jobb i ett gott gäng där vi hjälper varandra", säger Waleed. "Ingen dag är riktigt lik den andra, det handlar om att vara tillgänglig, att ge snabb service och lösa problem. I mitt jobb finns utrymme för att ta eget ansvar och själv hitta goda lösningar som gör våra kunder nöjda."
Castellums roll i samhället
HELENA AGBLAD LÄRLING INOM HR UNDER 2015 PÅ CASTELLUM AB
"Jag kom till Castellum direkt från min treåriga personalvetarutbildning. Under studietiden längtade jag efter att se och förstå hur ett företag fungerar i verkligheten.
Det kändes viktigt att, frånsett många sommarjobb, nu få denna första längre upplevelse av ett företags organisation och hur verksamheten är upplagd, både i moderbolaget och dotterbolagen. Jag har fått överblick och värdefulla erfarenheter som jag kommer att ha nytta av framöver.
Det är intresset för organisationsfrågor i kombination med mina grundvärderingar som är skälet till att jag valt den här utbildningsvägen; jag tror att människors inställning och insatser gör skillnad.
Under min tid på bolaget har jag känt ett stort stöd från min mentor på Castellum, vilket jag uppskattat."
Skapat och distribuerat värde
Värde skapat i enlighet med GRI-indikatorn G4-EC1
Direkt skapat ekonomiskt värde
Långsiktigt värdeskapande
Castellum är som fastighetsägare en långsiktig aktör, där lönsamhet till låg risk samt finansiell styrka är avgörande. Castellum bidrar till stadsutvecklingen på de orter och i de områden bolaget verkar. Koncernen arbetar även med effektiv fastighetsförvaltning, vilket skapar värde för både kunder och medarbetare, sänker kostnaderna och minskar miljöpåverkan.
Castellums strategi att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med fokus på tillväxt i kassaflödet till låg finansiell risk, vilket ger förutsättning för att ge aktieägarna en konkurrenskraftig utdelning.
Skatt är en viktig fråga för fastighetsbranschen och omfattar inte bara inkomstskatt utan även moms, fastighetsskatt, källskatt, arbetsgivaravgifter m m. Castellums huvudtes är att rätt skatt ska betalas under gällande regelverk.
Att lagar och regler följs övervakas av en compliance officer-funktion som rapporterar direkt till styrelsens revisions- och finansutskott.
Utveckling av våra tillväxtorter
För att bidra till hållbar stadsutveckling samverkar Castellum i över 60 citynätverk och företagarföreningar för att utveckla de orter där verksamhet bedrivs.
Samarbete pågår även med olika parter för att driva utveckling, ta del av kunskap om ny teknik och utbyta erfarenheter. Exempel är EPRA Sustainability Committee, Energimyndighetens "Beställargrupp för lokaler" (BELOK), Sweden Green Building Council, energibolag, lokala renhållningsbolag och Chalmers. I Mölndal samarbetar Harry Sjögren med Swerea för att utveckla solcellsanläggningar.
Under 2015 har lokaler på flera orter upplåtits som träffpunkt, arbetsplats eller förråd för att underlätta i flyktingkrisen.
Där sponsring och stöd sker fokuserar det på att främja utbildning och hälsa hos ungdomar. Exempelvis lämnas stöd till Vetenskapsfestivalen, Ung Företagssamhet, Vårstafetten och lokala idrottsföreningar. Direkt stöd lämnas till exempelvis Stadsmissionen, Räddningsmissionen, Polstjärna och Barncancerfonden.
Stöd till ungdomar
Castellum arbetar genom direkt engagemang via våra medarbetare i sociala frågor för att ge ungdomar en introduktion i arbetslivet. Under 2015 har totalt 75 ungdomar arbetat inom Castellum som feriearbetare, praktikanter, lärlingar, genom mentorskap, examensarbeten eller trainee. Av ungdomarna var 11 lärlingar.
Samverkan med universitet, högskolor och grundskola pågår på flera orter genom både uppsatser och mentorskap, bland annat har tre mastersuppsatser handletts. Direkt samverkan sker även genom exempelvis Eklandia som följer en högstadieklass under en längre period. Därtill sker samverkan via CMB (Centrum för management och byggnadsfrågor) vid Chalmers i Göteborg.
Våra leverantörer
Vid nybyggnation, ombyggnation och inköp av varor och tjänster ställs tydliga hållbarhetskrav. I förvaltningen anlitar Castellum till största delen lokala leverantörer där värme-, kyl-, vatten- och elleverantörer står för en stor andel.
Vid större inköp och upphandlingar granskas leverantörer och entreprenörer enligt koncerngemensamma riktlinjer gällande bl a materialkrav, kvalitet och arbetsmiljö. Generellt ställs krav på miljöledningssystem, miljöansvarig, val av hållbara byggmaterial ur såväl miljö som hälsoperspektiv, miljöplan och avfallsplan även om kraven inte är identiska i samtliga upphandlingar.
Vid nybyggnation och större ombyggnation av kontors- eller butikslokaler ställs krav i enlighet med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, men certifiering sker även med systemen EU Green Building eller BREEAM. Till varje större upphandling finns specifika administrativa föreskrifter där även arbetsmiljökrav ställs.
Under 2015 har en koncerngemensam uppförandekod för leverantörer och samarbetspartners utarbetats.
Arbetsmiljö
Castellum värnar om både anställda och leverantörer och har ett ansvar för att ingen blir fysiskt eller psykiskt sjuk eller skadas på grund av sitt arbete.
Castellum arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra arbetsmiljön i hela koncernen.
Under 2015 har en fördjupad utbildning i arbetsmiljöfrågor genomförts i alla ledningsgrupper i koncernen.
Kunder
En viktig framgångsfaktor är organisationens kunskap om och känsla för den lokala marknaden. Med sex självständiga dotterbolag tar Castellum affärsbesluten där affärerna finns och kan därmed erbjuda kunderna korta beslutsvägar och snabba besked – helt enkelt en enklare vardag. Samtidigt ges kunderna tryggheten att arbeta tillsammans med en stor, resursstark nationell koncern.
Goda och långsiktiga kundrelationer är en förutsättning för att skapa tillväxt och kundmätningar genomförs regelbundet. En stor andel av kunderna, nästan nio av tio, svarar att de gärna rekommenderar Castellum som hyresvärd till andra.
Närhet till kunden
Castellums organisation med lokala dotterbolag ger närhet till kunderna och korta beslutsvägar. Medarbetarna inom Castellum arbetar nära marknaden vilket ger en naturlig möjlighet att känna till kundens nuvarande och framtida behov. Kunderna kan därmed erbjudas lokaler anpassade efter behov, god personlig service samt snabba besked. Castellums medarbetare har en kontinuerlig dialog med kunderna, dels genom personliga möten men även kundtidningar och hemsidor.
Som en av de största fastighetsägarna på respektive lokal marknad samarbetar Castellum med kommuner samt engagerar sig i lokala nätverk, som t ex företagarföreningar, för att som en aktiv samhällsbyggare skapa attraktiva arbetsmiljöer för kunderna.
Nöjda kunder
Det är viktigt att Castellum lever upp till kundernas förväntningar. För att följa upp och utvärdera genomförda insatser genomförs årligen en extern kundmätning, Nöjd Kund Index. Mätningen visar såväl kundernas generella uppfattning om Castellum som hur väl Castellum lever upp till de olika delområdena servicevilja, affärsrelation, lokalen, fastigheten, fastighetsservice, miljö och information.
Undersökningen som genomfördes 2015 och som innefattade kontor, butik, lager och industri omfattade en majoritet av Castellums större kunder. Undersökningen visar på ett fortsatt genomgående högt betyg för Castellum med ett totalt index om 80 på en skala om 100, vilket är högre än jämförelseindex i branschen för kontor om 75.
BJÖRN PELLNOR FASTIGHETSANSVARIG PÅ COR ALLEN I JÖNKÖPING
"I mitt jobb är man det dagliga ansiktet utåt. Det innebär att jag bygger och vårdar relationer. Jag försöker se på mitt arbete ur kundens perspektiv, att vara närvarande och snabbt kunna hjälpa till. En nöjd kund är också en lojal kund och i Jönköping höjde vi vårt Nöjd Kund Index rejält i den senaste mätningen, från en redan god nivå. Helt fantastiskt tyckte vi!"
UTHYRNING OCH OMFÖRHANDLING
Castellum levererar lokaler till svenskt näringsliv och har ca 4 500 kontrakt motsvarande ett kontraktsvärde om ca 3 000 Mkr. Varje år förfaller drygt 21-23% av kontrakten varav ca 11% förlängs till oförändrade villkor, ca 7% sägs upp av kund för avflytt, 2% sägs upp av kund för omförhandling och 1% sägs upp av Castellum för omförhandling.
av kontrakten (Kontraktsvärde) förfaller/år 21–23 % INDUSTRI LAGER/LOGISTIK KONTOR BUTIK
Under 2015 tecknades 668 kontrakt med ett årsvärde om 316 Mkr. 78% av nyteckningsvolymen kommer via egna kontakter.
NKI 80
Resultatet i Nöjd Kund Indexmätningen 2015 ökar igen. Det är ett bevis på att vårt dagliga samarbete med kunderna ger resultat.
Av de undersökta delområdena uppvisar Castellum högst index inom servicevilja. Där ingår parametrar som personligt bemötande, service och tillgänglighet. En hög andel av de tillfrågade kunderna, 88%, svarar att de kan tänka sig att hyra av Castellum igen och gärna rekommenderar Castellum som hyresvärd till andra.
Castellums kunder speglar svenskt näringsliv
Castellum har god riskspridning i kontraktsportföljen avseende geografi, lokaltyp, kontraktsstorlek, löptider och branscher i vilka kunderna är verksamma. Därmed är Castellums kontraktsportfölj en spegling av svenskt, inhemskt näringsliv och därmed svensk ekonomi.
Koncernen har ca 4 500 kommersiella kontrakt där det enskilt största kontraktet svarar för ca 2% av Castellums totala hyresintäkter.
Aktivt uthyrningsarbete
Castellum har hög aktivitet i uthyrningsarbetet. Under 2015 har 668 nya kontrakt tecknats med ett totalt årsvärde om 316 Mkr. Uthyrningsarbetet visar på vikten av att vårda kunderna och kontaktnäten. Av nytecknat kontraktsvärde kommer 78% från egna kontakter, rekommendationer eller att
befintliga kunder utökar, medan 12% kommer via hemsidorna och 10% från mäklare.
Hyresavtal - formell överenskommelse med kund
Hyresavtal tecknas vanligtvis på 3-5 år med en uppsägningstid om nio månader och har kvartalsvis förskottsbetalning. Hyresnivån kan förändras i samband med att respektive kontrakt förfaller till omförhandling.
Hyresavtalen innehåller normalt en bashyra, d v s överenskommen hyra vid avtalets tecknande, samt en indexklausul som innebär en årlig förändring av hyran motsvarande en viss andel av inflationen under föregående år, alternativt en procentuell minimiuppräkning.
Vanligtvis innehåller hyresavtalen ett tillägg för lokalens andel av fastighetens kostnad för värme, kyla samt fastighetsskatt.
Hållbarhet och långsiktig tillväxt går hand i hand och Castellum erbjuder befintliga såväl som nya kunder att teckna ett grönt hyresavtal, vilket är ett samverkansavtal kring bl a energi och inomhusmiljö, materialval och avfallshantering - som syftar till att minska lokalernas miljöbelastning. Under 2015 tecknades 24 nya gröna hyresavtal och totalt har Castellum 62 gröna hyresavtal.
Kontraktsförfallostruktur
Kontraktsfördelning per bransch
Fördelning kontraktsstorlek
Organisation och medarbetare
Under 2015 har Castellum introducerat en ny gemensam profil för att tydliggöra koncernens gemensamma styrka och lokala närvaro i Sveriges tillväxtregioner.
Castellum hade vid årets utgång 299 anställda (295) varav 38% var kvinnor (39%).
Personalomsättningen har under året varit 13% (11%) och sjukfrånvaron 3% (3%). Av Castellums 299 medarbetare är 76 kollektiv-
| Utbildning, antal | ||
|---|---|---|
| Högskola | 64 84 | |
| Gymnasium | 48 93 | |
| Grundskola | 1 | 9 |
| Total | 113 186 |
Arbetsfördelning, antal
anställda.
| Kundvård/förvaltning | 28 115 | |
|---|---|---|
| Ekonomi/administra tion/IT |
52 38 | |
| Marknad/uthyrning | 24 | 7 |
| Affärs- och projekt utveckling |
9 26 | |
| Total | 113 186 | |
| Anställningstyp, antal | ||
| Heltidsanställda | 105 185 | |
| Deltidsanställda | 8 | 1 |
| Total | 113 186 | |
| Anställningsform, antal | ||
| Tillsvidareanställda | 112 182 | |
| Projektanställda | 1 | – |
| Visstidsanställda | – | 4 |
| Total | 113 186 | |
Decentraliserad organisation ger koll på kvarteren
Castellums organisation med lokal närvaro skapar affärsnytta genom kunskap om kundernas verksamhet och behov, samt god kännedom om den lokala fastighets- och hyresmarknaden med dess förändringar och affärsmöjligheter. Den decentraliserade organisationen ger korta beslutsvägar som skapar handlingskraft.
Medarbetarna erbjuds dessutom utvecklande arbetsuppgifter via den platta organisationen där kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte är viktiga faktorer.
Sambandet mellan nöjda medarbetare, nöjda kunder och tillväxt i bolaget är tydlig.
Castellum är ett av de största fastighetsbolagen som verkar som ett av de minsta
Castellums organisation består av sex helägda dotterbolag. Dotterbolagens organisationer är inte identiska men utgörs i princip av verkställande direktör, 2-4 marknadsområden, projektutvecklare samt 4-8 medarbetare inom ekonomi och administration. För varje marknadsområde ansvarar en fastighetschef som tillsammans med förvaltare, uthyrare och 3-9 fastighetsansvariga ansvarar för sina kunder och fastighetsbestånd.
Castellums dotterbolag är verksamma under egna namn vilka utgör starka varumärken på varje delmarknad. För att tydliggöra koncerntillhörigheten och visa koncernens gemensamma styrka och lokala närvaro har en gemensam grafisk profil lanserats under året.
Förvaltning sker i huvudsak med egen personal och i de fall externa tjänster upphandlas ställs höga krav på de företag som anlitas när det gäller kvalitet, kundbemötande, service och miljöhänsyn.
Mäta och jämföra
Castellum ansvarar för kapitalallokering samt mäter och jämför dotterbolagens effektivitet i förvaltningen och värdetillväxt i fastighetsbeståndet. Castellum utvecklar även "best practice" för koncernen. Genom styrelsearbete i dotterbolagen
Åldersfördelning - antal anställda Nöjd Medarbetar Index
är moderbolaget delaktigt i verksamheten. Arbetet i Castellum styrs av besluts- och arbetsordning, policies och instruktioner. Policy finns för bl a finans- och ekonomiarbetet, kommunikation, insider, hållbarhet, uppförandekod för bolagets medarbetare samt för leverantörer och samarbetspartners samt krishantering.
Moderbolag
Moderbolaget Castellum AB ansvarar för frågor gentemot aktiemarknaden, t ex koncernrapportering och aktiemarknadsinformation, och kreditmarknaden, t ex upplåning och finansiell riskhantering, samt övergripande IT/IS-strategier, personalfrågor och hållbarhetsarbetet. Castellum AB har 24 medarbetare (23).
Genom kapitalallokering och styrelsearbete i dotterbolagen är moderbolaget delaktigt i verksamheten.
Att samarbeta och utbyta erfarenheter
Att stärka koncernen genom utökad samverkan är en kontinuerlig process. Inom koncernen sker gemensamt utvecklingsarbete samt erfarenhetsutbyte mellan bolagen för att göra kompetens tillgänglig i hela organisationen. De gemensamma utvecklingsgrupperna ger förutsättningar för fortsatt förbättring och i grupperna ingår deltagare som representerar samtliga bolag. Grupperna diskuterar regelbundet frågor inom specifika områden såsom uthyrning, ekonomi, IT, drift, projektutveckling, hållbarhet, kommunikation, inköp och personal. Förutom de permanenta utvecklingsgrupperna finns projektgrupper som hanterar aktuella frågor t ex mediauppföljning.
Koncernen har ett gemensamt intranät där erfarenheter och kunskap enkelt kan delas mellan bolagen.
Attraktiv arbetsgivare
Castellum arbetar med såväl kompetensutveckling som en motiverande arbetssituation för att skapa engagemang och trivsel. Den decentraliserade
organisationen gör att varje medarbetare har tydliga ansvarsområden med frihet inom respektive område, vilket är stimulerande och innebär goda utvecklingsmöjligheter. Medarbetarsamtal genomförs årligen med medarbetarna för att sätta och följa upp mål samt fastställa behov av kompetensutveckling. Under 2015 har 95% (93%) av alla medarbetare haft medarbetarsamtal, varav 40% kvinnor och 60% män.
Castellum värnar om medarbetarna och arbetar med friskvård genom både aktiviteter och friskvårdsbidrag samt erbjuder regelbunden företagshälsovård och en förmånlig sjukvårdsförsäkring för både medarbetare och medarbetarens närmsta familj. Friskvård sker både förebyggande och habiliterande i syfte att främja fortsatt välmående hos medarbetarna.
Ett bonusprogram tillämpas där varje anställd har möjlighet att få del i respektive bolags uppnådda resultatförbättringar.
En dag om året - Castellumdagen - träffas alla medarbetare i koncernen för att höja kunskaperna, utbyta erfarenheter och öka gemenskapen.
Kompetensutveckling
I Castellum bedrivs kompetensutveckling både i intern och extern regi. Under 2015 har en koncerngemensam utbildning inom hållbarhet genomförts med samtliga medarbetare. Fokus i utbildningen var dels allmän kunskap om hållbar utveckling, dels Castellums hållbarhetsarbete. Dessutom har individuell kompetensutveckling erbjudits medarbetare inom respektive bolag.
Engagerade medarbetare
Medarbetarnas syn på den egna arbetssituationen, bolaget och dess ledning mäts regelbundet i Medarbetarindex. Den senaste undersökningen som genomfördes 2014 visar ett fortsatt mycket högt index, 85 på en 100-gradig skala, vilket kan ställas mot ett jämförelseindex om 72. Höga resultat visas bl a inom områdena ledarskap, kompetensutveckling och lojalitet. Svarsfrekvensen var 97% vilket visar på stort engagemang.
Resultatet i medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg som används för vidareutveckling av bolaget och medarbetarna.
Värderingar
Förtroende är Castellums viktigaste kapital och de gemensamma värderingarna kan sammanfattas som värd att lita på oavsett om samverkan sker med kunder, aktörer på kapitalmarknaden eller andra intressenter. Värd att lita på bygger på; • att skapa ansvarsfull tillväxt,
- god kunskap om den lokala marknaden,
- att agera långsiktigt,
- att ständigt förbättra och utveckla.
Castellum agerar långsiktigt och strävar efter att bygga långsiktiga relationer med både kunder och andra samarbetspartners. Castellums medarbetare är ambassadörer för företagskulturen och hur medarbetarna agerar är därför avgörande för hur bolaget uppfattas.
Att Castellums företagskultur är stark framgår bl a av NMI-mätningen.
Uppförandekod
Uppförandekoden utgör en bas för hur Castellums medarbetare ska uppträda mot såväl varandra som mot kunder och andra externa aktörer. Den baseras på Castellums värderingar och FN Global Compacts principer och tyddliggör Castellums ställningstagande gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och information. Castellum ska ge god service, följa lagar och förordningar, inte diskriminera någon samt skapa god arbetsmiljö och säkerhet. Dessutom finns ett fokus på jämställdhetsfrågor.
Verksamheten i Castellum, som bedrivs i Sverige och Danmark, lyder under respektive lands lagstiftning och regelverk gällande t ex arbetsvillkor, arbetsmiljö och organisationsfrihet. Castellums personalhandbok behandlar frågor som arbetsmiljö, jämställdhet, löner, pensioner och tjänstebilar.
I hela koncernen pågår ett förebyggande arbete avseende etik och korruptionsfrågor där agerandet i olika situationer som kan uppkomma i vardagen diskuteras. Viktigt i arbetet är att alla medarbetare förstår och följer uppförandekoden. Under 2015 har inga korruptionsincidenter rapporterats.
Castellum har en whistleblowerfunktion som nås via koncernens samtliga hemsidor. Funktionen syftar till att hjälpa såväl medarbetare som externa parter att agera rätt.
TAGE CHRISTOFFERSSON AFFÄRSUTVECKLINGSCHEF CASTELLUM AB
"Vårt koncerngemensamma effektiviseringsprojekt som startade våren 2015 gav ett tydligt resultat redan under första året och får ökad effekt nästkommande år. Det handlar såväl om kostnadsbesparingar som intäktsökningar uppdelade på tre områden. Vi samordnar och genomför allt fler gemensamma upphandlingar. Vi justerar vår prissättningsmodell. Vi effektiviserar vår mediauppföljning med gemensamma processer i koncernen.
Mediauppföljning handlar i hög grad om att lägga fast fler rutiner kring hur vi använder bland annat värme och vatten. Med gemensamma checklistor kan vi både göra snabbare analyser och uppföljningar. Och lägre energiförbrukning ger – utöver de direkta ekonomiska effekter det får för verksamhet och för våra kunder – minskad påverkan på miljön."
| Personalomsättning | ||
|---|---|---|
| Ålder under 30 år | 3% | 2% |
| Ålder 30 - 50 år | 12% | 7% |
| Ålder över 50 år | 3% | 2% |
| Total | 18% | 11% |
Miljö
PAULA DE HOLLANDA HÅLLBARHETS-SAMORDNARE PÅ EKLANDIA
"Hållbarhetsarbete handlar om att vara långsiktig – och att tydligt jobba med det ur tre perspektiv: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det kan sammanfattas i det engelska uttrycket "There is no business to be done on a dead planet". Förstör vi miljön finns det heller inget utrymme för näringslivet att utvecklas. Det handlar om att vi kan jobba mer med den sociala hållbarheten, mångfald och jämställdhet och att delta i utvecklandet av gemensamma mötesplatser. På Eklandia har vi under 2015 fortsatt arbetet med att certifiera befintliga byggnader enligt Miljöbyggnad, få tillgång till grön fjärrvärme och statistik gällande avfall. Dessutom har vårt givande samarbete med Brunnsboskolan fortsatt."
För att minska Castellums klimatpåverkan ska resurser användas effektivt och fastighetsbeståndet utvecklas på ett hållbart sätt – ett arbete som pågått i koncernen sedan mitten av 90-talet med gott resultat.
I Castellums fastigheter ska både kunder och medarbetare erbjudas hälsosamma och säkra arbetsmiljöer. Därför arbetar Castellum bl a med miljöinventeringar samt erkända miljöcertifieringssystem av fastigheterna.
Effektivisera energianvändningen
Castellum arbetar kontinuerligt med att minska energianvändningen genom såväl driftsoptimering som investeringar i energieffektiv teknik. Under 2015 har drygt 80 större energieffektiviseringsprojekt bedrivits. All energianvändning följs systematiskt upp och analyseras i uppföljningssystem. Uppföljningen gör att åtgärder kan sättas in där störst effektiviseringspotential finns.
Utbyggnad pågår av en egen portal för webbaserad fastighetsövervakning, där mätvärden avseende drift, larm, hissar och inpassering kan övervakas. Arbetet innebär besparing av energi och tid samt ger kundnytta i form av bättre service genom förebyggande arbete. Idag är 246 fastigheter motsvarande 1 627 tkvm uppkopplade mot portalen.
Under 2015 har den normaliserade energianvändningen avseende uppvärmning och fastighetsel minskat med 5% jämfört med föregående år. Sedan 2007 har energianvändningen minskat med totalt 28% per kvm. Castellums förbrukning för värme om 69 kWh per kvm kan jämföras med branschgenomsnittet enligt SCB:s referensvärde för uppvärmning av lokaler om 121 kWh per kvm.
Ökad andel av förnyelsebara bränslen
Av Castellums koldioxidutsläpp är 5% direkt påverkbara via olja, gas och service-, förmåns- och poolbilar (Scope 1) medan resterande del är indirekt påverkbara, d v s köpt energi som fjärrvärme och el 93% (Scope 2) samt resor via flyg, tåg och taxi 2% (Scope 3).
För att minska utsläppen pågår ett arbete med att fasa ut fossila bränslen, i dagsläget finns 9 oljepannor kvar. Bergvärme/kyla finns installerat i 28 fastigheter om 111 tkvm. Av Castellums kunder står ca 19% själva för värme och 28% för fastighetselen. Totalt är 112 kW solceller installerat på Castellums fastigheter motsvarande solceller ca 800 kvm totalt. Dessutom finns två vindturbiner om totalt 3 kW.
Uppvärmning med fjärrvärme medför att Castellums koldioxidutsläpp blir beroende av fjärrvärmeverkens bränslemix. Idag anlitas 25 fjärrvärmeverk, vilka står för 91% av koncernens utsläpp. Castellum har en dialog med de fjärrvärmeverk som har högst utsläpp av koldioxid per kWh för att påverka dem att minska utsläppen. Övergång till grön fjärrvärme med förnybara bränslen pågår och motsvarar idag 16% av fjärrvärmeleverantörerna.
Under 2015 har koldioxidutsläppen minskat med 25% per kvm och sedan 2007 har de minskat 48% per kvm. Av Castellums totala energianvändning är 95% fossilfri.
Sedan år 2001 används enbart miljömärkt el i koncernen.
Av Castellums servrar är i princip alla virtuella. En virtuell server innebär att en fysisk server har omvandlats till en programvara, vilket minskar energianvändningen.
Minskad avfallsmängd
Att minska avfallsmängden som går till deponi genom att erbjuda källsortering är ett område
Mål och utfall energianvändning per kvm Castellums miljöcertifierade fastigheter
som Castellum arbetat med länge. Uppföljningen av arbetet försvåras av att flera renhållningsbolag anlitas och att ett fåtal kan redovisa uppföljning i vikt. Dessutom skiljer sig kundernas verksamhet åt och därmed deras behov av avfallshantering. Statistik erhålls idag från 15% (11%) av renhållningsbolagen.
Vattenförbrukning
Vattenförbrukning är en viktig fråga ur ett globalt perspektiv, medan frågan har mindre betydelse i Sverige. Castellum använder vatten ur det kommunala systemet och arbetar med uppföljning och åtgärder för att minska förbrukningen.
Castellum antog under 2014 en målsättning om att vattenanvändningen per kvm ska minska 5% från 2013 fram till 2017. Utfallen t o m 2015 är –1% per kvm.
Hållbart fastighetsbestånd genom miljöcertifiering
Miljöinventering har genomförts i 93% av alla fastigheter för att identifiera och åtgärda miljöoch hälsorisker. Resterande 7% kommer att inventeras under 2016. Uppdatering av miljöstatusen sker löpande. Vid förvärv analyseras fastigheterna med tanke på såväl energianvändning som miljörisker och alla nybyggnationer och större ombyggnationer miljöcertifieras.
Miljöriskerna i Castellums fastighetsbestånd bedöms som små och inga betydande böter har betalats för miljöbrott.
Castellum miljöcertifierar byggnader enligt Green Building, Miljöbyggnad eller BREEAM. Castellum äger idag 104 av Sveriges 277 Green Building-certifierade byggnader och Fastighets AB Brostaden och Harry Sjögren AB har av EU utsetts till Green Building Corporate Partner, vilket innebär att energianvändningen har minskat med minst 25% i minst 30% av fastighetsbeståndet. Eklandia Fastighets AB äger Sveriges första BREEAM-certifierade fastighet och fördelningen av certifierade fastigheter i Castellum framgår av diagrammet på föregående sida.
Totalt är 20% av Castellums fastighetsbestånd miljöcertifierat enligt Green Building, Miljöbyggnad eller BREEAM. Dessutom pågår nybyggnation av ytterligare 263 tkvm motsvarande 8%.
| Målsättningar | Utfall 2015 |
|---|---|
| Energianvändningen per kvadratmeter ska vara minst 50% lägre än branschgenomsnittet år 2017 |
43% |
| År 2017 ska energianvändningen minskat med 30% i förhållande till 2007, innebärande en energi effektivisering om minst 3% per år |
– 28% |
| År 2017 ska koldioxidutsläppen minskat med 70% i förhållande till år 2007, innebärande en minskning om minst 6% per år |
– 48% |
| 90% av energianvändningen ska komma från fossilfri energi före år 2020 |
95% |
| Alla fordon ska vara fossilfria år 2020 | 25% |
| 30% av fastighetsbeståndet ska vara miljöcertifierat 2017 |
20% |
Fördelning koldioxidutsläpp
MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM
Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är ett svenskt system för att certifiera byggnader inom energi, inomhusmiljö och byggmaterial. I Miljöbyggnad ingår även hälso- och säkerhetsaspekter. Systemet ger utmärkelserna guld, silver eller brons och används både för bostäder och lokaler.
EU GreenBuilding
EU GreenBuilding fokuserar på att effektivisera energianvändningen. Kravet är att effektivisera energianvändningen 25% alternativt använda 25% mindre energi jämfört med nybyggnadskraven i Boverkets byggregler.
BREEAM
BREEAM från Storbritannien är det mest använda miljöcertifieringssystemet i världen. Systemet uvärderar och betygsätter byggnaders totala miljöpåverkan.
Energi, koldioxidutsläpp, vatten och avfall
| Förändring | Förändring | Total användning | Intensitet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 till 2015 | 2014 till 2015 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |||||
| Normal årskorrigerat |
Absoluta tal, MWh |
Normaliserat, MWh |
Absoluta tal, MWh |
Normaliserat, MWh |
Absoluta tal kWh/kvm |
Normaliserat kWh/kvm |
Absoluta tal,kWh/kvm |
Normaliserat kWh/kvm |
||
| Total energianvändning | – 3% | – 5% | 239 731 | 261 985 | 246 978 | 276 563 | 90 | 98 | 93 | 104 |
| varav uppvärmning | – 1% | – 4% | 167 522 | 189 776 | 168 896 | 198 481 | 61 | 69 | 61 | 72 |
| varav el | – 8% | – 8% | 72 209 | 72 209 | 78 082 | 78 082 | 29 | 29 | 32 | 32 |
| Abosluta tal ton CO2 |
Absoluta tal ton CO2 |
(kg CO2/kvm) | (kg CO2/kvm) | |||||||
| Totala CO2 -utsläpp |
– 25% | – | 11 538 | – | 15 409 | – | 3,4 | – | 4,3 | – |
| GHG Scope 1, transporter/gas (direkt förbränning) | – 25% | – | 639 | – | 854 | – | 0,2 | – | 0,2 | – |
| GHG Scope 2, (indirekt förbränning, ex. fjärrvärme) | – 25% | – | 10 720 | – | 14 339 | – | 3,2 | – | 4,0 | – |
| GHG Scope 3, taxi, flyg, tåg | – 17% | – | 179 | – | 216 | – | 0 | – | 0,1 | – |
| Abosluta tal, m3 | Abosluta tal, m3 | Abosluta tal, m3 | Abosluta tal, m3 | |||||||
| Total vattenanvändning | – 1% | – | 747 334 | – | 740 170 | – | 0,3 | – | 0,3 | – |
Fem största fastighetsägarna
| STORGÖTEBORG | Lokalyta tkvm | BORÅS | Lokalyta tkvm | HALMSTAD | Lokalyta tkvm |
|---|---|---|---|---|---|
| Castellum (Eklandia och Harry Sjögren) 1 016 | Starwood Capital Group | 123 | Castellum (Harry Sjögren) | 78 | |
| Wallenstam | 470 | Nordic Real Estate Partners | 106 | Corem | 73 |
| Platzer | 460 | Castellum (Harry Sjögren) | 104 | Klövern | 61 |
| Vasakronan | 413 | Wilfast | 94 | Fem Hjärtan | 55 |
| Balder | 385 | Klövern | 81 | Rikshem | 55 |
Uppgifter avseende lokalytor (ej bostäder) ägda per 2015-12-31. Kommunala och statliga bolag samt förvaltningar har exkluderats. Källa: Byggstatistik och Castellum
Hyresnivåer och direktavkastning
| GÖTEBORG | BORÅS | HALMSTAD | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | |||
| Bästa läge | 2 100 - 2 900 | 4,50% - 5,50% | 1 000 - 1 400 | 5,75% - 6,75% | 1 150 - 1 600 | 5,75% - 6,50% | ||
| KONTOR | Sekundärt läge | 800 - 1 800 | 5,50% - 6,50% | 900 - 1 300 | 6,25% - 7,25% | 800 - 1 000 | 6,50% - 7,50% | |
| BUTIK | Bästa läge | 2 000 - 10 000 | 4,25% - 5,25% | 1 800 - 3 200 | 5,50% - 6,75% | 2 500 - 3 600 | 5,25% - 6,25% | |
| Sekundärt läge | 700 - 2 500 | 5,50% - 6,50% | 800 - 1 600 | 6,25% - 7,50% | 1 000 - 1 700 | 6,25% - 7,50% | ||
| LAGER/ | Bästa läge | 450 - 900 | 6,50% - 7,50% | 500 - 750 | 7,25% - 8,50% | 500 - 850 | 7,25% - 8,50% | |
| INDUSTRI | Sekundärt läge | 400 - 800 | 7,00% - 8,50% | 400 - 600 | 7,50% - 9,00% | 400 - 600 | 7,50% - 9,00% |
Kontor och butik avser hyra inklusive media exklusive tillägg för fastighetsskatt. Källa: Forum Fastighetsekonomi
Förvaltningsresultat och tillväxt Investeringar och försäljningar Nettouthyrning
CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 43
STORGÖTEBORG
STORGÖTEBORG
Fortsatt hög tillväxt och stora infrastruktursatsningar
I Storgöteborg, välbeläget mellan tre nordiska huvudstäder och med Nordens största hamn, fortsätter den höga tillväxten. Regionen präglas av stora infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt, med målet att bland annat utveckla 25 000 nya citynära bostäder och 40 000 nya arbetsplatser.
Hyresmarknaden i centrala Göteborg är fortsatt stabil med ett begränsat utbud och stor efterfrågan.
Lindholmen har stärkt sin roll som ett av Göteborgs mest attraktiva kontors-
områden.
Hyresmarknad
Storgöteborg har överlag en fortsatt stabil hyresmarknad med stabila till stigande hyresnivåer. Centrala Göteborg har dock ett begränsat utbud i kombination med fortsatt stark efterfrågan vilket medför stigande hyror, mer än generellt för Storgöteborg. Detta har medfört en god marknad för både befintliga och nyproducerade kontorslokaler.
Den begränsning som finns i centrala Göteborg har positiv påverkan även på de områdena som ligger strax utanför centrumkärnan med stigande hyror och minskade vakanser som följd. Tydligt är också att Lindholmen stärkt sin roll som ett av Göteborgs mest attraktiva kontorsområden med en väl utbyggd infrastruktur. För Borås och Halmstad kan konstateras oförändrade hyror men en svag minskning av vakanserna.
Göteborg fortsätter, tillsammans med Borås, att befästa sin position som ett av Sveriges främsta logistiknav och i båda orterna planeras omfattande nyproduktion av lager- och logistiklokaler. Detta kommer att göras på mark som har klara detaljplaner.
Hyresmarknaden för butiker präglas av viss försiktighet, vilket inte är unikt för denna del av Sverige. Butiksmarknaden påverkas alltmer av den ökade e-handeln.
Fastighetsmarknad
Transaktionsvolymen i Storgöteborg uppgick 2015 till ca 13 (19) miljarder kr. Omsättningen utgör ca
9% av den totala transaktionsvolymen i Sverige. Den enskilt största kommersiella transaktionen var en kontorsfastighet i Göteborg som förvärvades för 750 Mkr. En annan större affär var Volvo som sålde lager/industrifastigheter för 450 Mkr. I övriga regionen är de största affärerna två handelsfastigheter om 190 Mkr respektive 100 Mkr.
Köpare utgörs som tidigare främst av fonder och svenska
fastighetsbolag, såväl noterade som onoterade. Under året har en värdeuppgång noterats i regionen, dock med viss variation hänförligt till läge, fastighetsprodukt och kvalitét. Tydligast har värdeuppgången varit i centrala Göteborg.
STORGÖTEBORG I KORTHET
FÖRVALTAS AV: Eklandia Fastighets AB och Harry Sjögren AB
ANTAL MEDARBETARE: 88 FASTIGHETSBESTÅND I: Göteborg, Mölndal, Borås, Kungsbacka, Alingsås och Halmstad
YTA:1 198 tkvm VÄRDE:14,7 miljarder kr FÖRDELNING:
FASTIGHETSMARKNAD
TRANSAKTIONSVOLYM 2015: 13 miljarder kr (19)
STÖRRE ENSKILD AFFÄR: 750 Mkr kontorsfastighet i Göteborg DIREKTAVKASTNING KONTOR BÄSTA LÄGE: 4,75% (avser centrala Göteborg)
CECILIA FASTH VD, EKLANDIA FASTIGHETS AB CHRISTER SUNDBERG VD, HARRY SJÖGREN AB
"Eklandia har under 2015 tagit större plats i stadsutvecklingen i Göteborg och startat projekt som Blenda på Lindholmen och Sillfabriken vid Klippan. Vi står dessutom i startgroparna för att utveckla Kungsportshuset mitt i centrum."
"Jag är stolt över att vi har en stark relation till våra kunder i alla led, vilket genomsyrar alla medarbetare i organisationen. Det gör att många kunder trivs, stannar kvar eller nyetablerar sig hos oss."
"På Harry Sjögren AB har vi återigen lyckats öka bolagets hyresintäkter och förvaltningsresultat – och på så sätt skapat förutsättningar för fortsatt tillväxt. Vår styrka är att skapa, utveckla och behålla en dynamisk affärsrelation - och därmed förmågan att möta kunden."
Fem största fastighetsägarna
| MALMÖREGIONEN | Lokalyta tkvm | VARAV LUND | Lokalyta tkvm | VARAV HELSINGBORG | Lokalyta tkvm | KÖPENHAMN | Lokalyta tkvm |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Wihlborgs | 1 416 | Wihlborgs | 206 | Wihlborgs | 532 | Nordea Ejendomme | 1 140 |
| Castellum (Briggen) | 597 | Castellum (Briggen) | 130 | Castellum (Briggen) | 174 | Danica Ejendomme | 1 050 |
| Vasakronan | 342 | Hemsö | 90 | Norrporten | 112 | Jeudan | 830 |
| Kungsleden | 241 | Vasakronan | 77 | Catena | 111 | Dades | 650 |
| Klövern | 182 | Estancia | 73 | Långeberga Logistik | 75 | ATP Ejendomme | 646 |
| Castellum (Briggen) | 99 |
Uppgifter avseende lokalytor (ej bostäder) ägda per 2015-12-31. Kommunala och statliga bolag samt förvaltningar har exkluderats. Källa: Byggstatistik och Castellum
Hyresnivåer och direktavkastning
| MALMÖ | LUND | HELSINGBORG | KÖPENHAMN | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | ||
| Bästa läge | 1 750 - 2 550 | 5,00% - 5,65% | 1 400 - 2 200 | 5,25% - 6,25% | 1 100 - 1 800 | 5,25% - 7,00% | 1 000 - 1 850 | 4,50% - 6,25% | |
| KONTOR | Sekundärt läge | 950 - 1 300 | 6,25% - 7,50% | 1 000 - 1 500 | 6,00% - 7,50% | 900 - 1 400 | 6,00% - 7,25% | 650 -1 100 | 6,25% - 8,00% |
| Bästa läge | 2 500 - 6 000 | 5,25% - 6,00% | 2 500 - 4 500 | 5,40% - 6,50% | 2 250 - 5 000 | 5,35% - 6,25% | 3 000 - 22 000 | 4,00% - 5,75% | |
| BUTIK | Sekundärt läge | 950 - 2 500 | 6,15% - 7,25% | 900 - 2 500 | 6,00% - 7,50% | 1 000 - 2 000 | 5,75% - 6,75% | 800 - 3 500 | 5,00% - 7,00% |
| LAGER/ | Bästa läge | 600 - 900 | 6,75% - 8,00% | 600 - 900 | 6,75% - 8,00% | 550 - 850 | 7,00% - 8,00% | 425 - 575 | 6,75% - 8,00% |
| INDUSTRI | Sekundärt läge | 500 - 650 | 7,50% - 8,50% | 500 - 650 | 7,50% - 8,50% | 475 - 775 | 7,25% - 8,50% | 250 - 450 | 8,00% - 10,00% |
Kontor och butik avser hyra inklusive media exklusive tillägg för fastighetsskatt. Källa: Forum Fastighetsekonomi och DTZ
Förvaltningsresultat och tillväxt Investeringar och försäljningar Nettouthyrning
ÖRESUNDSREGIONEN
Nordens största region över nationsgränserna
Öresundsregionen är Nordens största arbetsmarknadsregion. Den kraftiga infrastrukturutbyggnaden under flera år har spelat en viktig roll i utvecklingen och här produceras drygt 25% av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Öresundsregionen är dessutom Nordeuropas mest kunskapsintensiva område med 14 universitet och högskolor.
Hyresmarknad
I Malmö har en relativt stor del nybyggda kontorsytor tillförts marknaden, vilket också förväntas ske under 2016 och 2017 motsvarande ca 50 000 kvm/år. Malmö präglas därför av såväl stor omflyttning som av kundernas krav på moderna kontorslokaler, vilket påverkar det äldre fastighetsbeståndet. Trots det uppvisade Malmö såväl oförändrade hyres-
nivåer som vakansnivåer. För lager och logistik har efterfrågan på moderna
och effektiva anläggningar varit relativt god.
I Lund, som är en av Sveriges ledande forsknings- och utvecklingsstäder, pågår arbetet med att färdigställa Maxlab medan arbetet med ESS fortgår enligt plan. På grund av stora neddragningar
kommer Lund de närmaste åren ha ett stort utbud av lediga lokaler som sannolikt kommer vara ökande. För 2015 har dock såväl vakansnivåer som hyresnivåer varit oförändrade.
I Helsingborg har nybyggda kontorslokaler kommit ut på marknaden för första gången på många år och mer förväntas under 2016, vilket medför ett tillskott på en äldre kontorsstock. Under 2015 har marknaden varit stabil till svagt positiv i många områden avseende kontor. Nyproduktion av lager och logistikfastigheter sker i jämn takt till följd av efterfrågan.
I Köpenhamn innebär 2015 en förbättring avseende vakansnivåerna med 2-4% beroende på område. Förbättringen märks tydligast i Köpenhamns centrala delar men även i delområden utanför citykärnan. Hyresnivåerna bedöms vara fortsatt stabila.
Fastighetsmarknad
Transaktionsvolymen i regionen uppgick under
Oförändrade hyresnivåer i Malmö trots stor andel nybyggda kontorsytor.
2015 till ca 40 miljarder kr, varav ca 14 miljarder kr avser Sverige. Omsättningen utgör ca 10% av total transaktionsvolym i Sverige. Jämfört med 2014 har volymen ökat på båda sidor sundet dock mest i Köpenhamn. Största enskilda affär var den centrala handelsfastigheten Illum i
Köpenhamn med en köpeskilling om 2,5 miljarder kr. På den svenska sidan var den största affären shoppingcentrum i Lund till en köpeskilling om 1,6 miljarder kr.
Köparna på såväl svensk som dansk sida utgörs av framförallt nationella fastighetsbolag, institutioner och en mindre del utländska köpare.
Under året har en värdeuppgång noterats i regionen, dock med viss variation hänförlig till läge, fastighetsprodukt och kvalité. Tydligast har värdeuppgången varit avseende centrala kontorsfastigheter med kommunikationsnära läge.
ÖRESUNDSREGIONEN I KORTHET
FÖRVALTAS AV: Fastighets AB Briggen ANTAL MEDARBETARE: 58 FASTIGHETSBESTÅND I: Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn YTA: 696 tkvm VÄRDE: 7,8 miljarder kr FÖRDELNING:
FASTIGHETSMARKNAD
TRANSAKTIONSVOLYM 2015: 40 miljarder kr (20) varav Sverige 14 (12) STÖRRE ENSKILD AFFÄR: Danmark: 2,5 miljarder kr avseende handelsfastighet i centrala Köpenhamn Sverige: 1,6 miljarder kr avseende ett shoppingcentrum i Lund
DIREKTAVKASTNING KONTOR BÄSTA LÄGE: 4,5% (avser centrala Köpenhamn)
NÅGRA FRÅGOR TILL: OLA ORSMARK VD, FASTIGHETS AB BRIGGEN
Vad har varit viktigt för Briggen under året?
Att vi påbörjat en portföljförflyttning och fortsatt öka vårt fokus på kunderna. Briggens medarbetare ska ännu bättre förstå kundbehoven för att snabbt kunna agera och fatta beslut i en allt mer rörlig och föränderlig omvärld.
Är det något annat du vill framhålla?
Genom förvärvet av fastigheten Mässhallen har Briggen skapat förutsättningar för att växa i Hyllie - ett område där en stor del av Malmös expansion sker. Briggen är med och utvecklar framtidens samhälle.
Fem största fastighetsägarna
STOCKHOLM
| (Kommuner: Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Nacka, Sigtuna, | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sollentuna, Solna, Stockholm, Upplands-Väsby) | Lokalyta tkvm | |||||
| Vasakronan | 1 420 | |||||
| Fabege | 1 072 | |||||
| FastPartner | 757 | |||||
| Sagax/Söderport | 750 | |||||
| Atrium Ljungberg | 742 | |||||
| Castellum (Brostaden) | 594 | |||||
Uppgifter avseende lokalytor (ej bostäder) ägda per 2015-12-31. Kommunala och statliga bolag samt förvaltningar har exkluderats. Källa: Byggstatistik och Castellum
Förvaltningsresultat och tillväxt Investeringar och försäljningar Nettouthyrning
Hyresnivåer och direktavkastning
| STORSTOCKHOLM | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | ||||
| Bästa läge | 4 200 - 6 000 | 3,75% - 4,25% | |||
| KONTOR | Sekundärt läge | 1 500 - 2 800 | 5,00% - 6,00% | ||
| Bästa läge | 9 000 - 13 000 | 3,75% - 4,25% | |||
| BUTIK | Sekundärt läge | 1 500 - 3 100 | 5,00% - 6,00% | ||
| LAGER/ INDUSTRI |
Bästa läge | 800 - 1 100 | 6,00% - 7,00% | ||
| Sekundärt läge | 600 - 950 | 6,50% - 7,50% |
Kontor och butik avser hyra inklusive media exklusive tillägg för fastighetsskatt.
Källa: Forum Fastighetsekonomi
STORSTOCKHOLM
Fortsatt hög tillväxt av både befolkning och företagande
Storstockholm – med Sveriges huvudstad – präglas av en fortsatt hög befolkningstillväxt. Det betyder bl a att arbetsplatsområden utvecklas till bostadsområden. Här pågår Sveriges största infrastrukturprojekt, en ny sträckning av E4:an, som kommer att binda ihop norra och södra delen av Stockholm.
Hyresmarknaden har varit fortsatt positiv med god efterfrågan i Storstockholm. Trenden med konvertering
till bostäder fortsätter.
Hyresmarknad
Storstockholm har haft en positiv hyresmarknad under 2015 med god efterfrågan och i vissa delmarknader stigande hyresnivåer samt oförändrade till minskande vakansnivåer. I Stockholms innerstad har efterfrågan varit stark med ökad topphyresnivå som följd samtidigt som vakansgraden varit fortsatt låg.
Regionen präglas alltjämt av tydligt fokus på
moderna och kostnadseffektiva kontorsytor, vilket medfört att flera företag effektiviserar sina befintliga lokaler eller flyttar från innerstaden till nyproducerade kontorslokaler utanför innerstaden. Processen kommer att fortsätta under kommande år. Effekter som kan noteras är att tomställda lokaler i
innerstaden konverteras till hotell och handel samt att externa lägen, dit företag flyttar, förstärks. De senaste årens tillskott av kontorsyta i regionen bedöms inte påverka hyres- och vakansnivåerna.
Avseende lager- och logistiklokaler är efterfrågan alltjämt god och inga större förändringar har skett avseende hyresnivåer och vakansgrader. Nyproduktionen är begränsad.
Hyresmarknaden för butiker i regionen präglas av omdaning till följd av nyproduktion såväl som ombyggnation av flera shoppingcentra.
Fastighetsmarknad
Den totala transaktionsvolymen i Storstockholm uppgick 2015 till ca 44 miljarder kr (71), vilket är en klar minskning mot 2014. Omsättningen utgör ca 30% av total transaktionsvolym i Sverige. Enskilt största affären var förvärvet av Skärholmens köpcentrum till en köpeskilling om 3,5 miljarder kr. Av övriga stora affärer kan nämnas kontorsfastig-
heten Fatburen till en köpeskilling om ca 3,1 miljarder kr. Brostaden förvärvade ett kontorsprojekt i Hagastaden som färdigställs under 2017 där förvärvet gjordes till en köpeskilling om 1,6 miljarder kr. Köparsidan utgörs av såväl noterade svenska fastighetsbolag som svenska och utländska fonder.
Likt tidigare sker en del försäljningar av kommersiella fastigheter till förmån för kommande konvertering till bostäder.
Under året har en värdeuppgång noterats i regionen, dock med viss variation hänförlig till läge, fastighetsprodukt och kvalité. Tydligast har värdeuppgången varit avseende centrala kontorsfastigheter och lager/logistik.
I KORTHET
FÖRVALTAS AV: Fastighets AB Brostaden
STOCKHOLM
ANTAL MEDARBETARE: 47 FASTIGHETSBESTÅND I: Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Stockholm och
Upplands-Väsby YTA: 594 tkvm
VÄRDE: 8,6 miljarder kr FÖRDELNING:
FASTIGHETSMARKNAD
TRANSAKTIONSVOLYM 2015: 44 miljarder kr (71)
STÖRRE ENSKILD AFFÄR: 3,5 miljarder kr Skärholmens köpcentrum
DIREKTAVKASTNING KONTOR BÄSTA LÄGE: 4,0% (avser centrala Stockholm)
NÅGRA FRÅGOR TILL: ANDERS NILSSON VD, FASTIGHETS AB BROSTADEN
Vad har varit viktigast för Brostaden under året?
2015 har präglats av vår pågående portföljförflyttning till mer centrala lägen genom förvärv i Hagastaden och på Kungsholmen. Förflyttningen har vi genomfört genom både försäljningar och förvärv. Dessutom har vi köpt byggbar mark för logistikändamål i Rosersberg nära Arlanda.
Är det något annat du vill framhålla? Inom Brostaden vill jag lyfta vårt strukturerade uthyrningsarbete. Det gör att vi hävdar oss bra på vår marknad och kan redovisa en fortsatt stark nettouthyrning.
Fem största fastighetsägarna
| ÖREBRO | Lokalyta tkvm | UPPSALA | Lokalyta tkvm | VÄSTERÅS | Lokalyta tkvm |
|---|---|---|---|---|---|
| Castellum (Aspholmen) | 309 | Vasakronan | 225 | Kungsleden | 525 |
| Klövern | 99 | Castellum (Aspholmen) | 173 | Klövern | 260 |
| Catena | 96 | Uppsala Akademiförvaltning | 160 | Castellum (Aspholmen) | 174 |
| Norrporten | 93 | Rikshem | 135 | Hemfosa | 108 |
| Behrn Fastigheter | 88 | Klövern | 108 | Saltängen Property Invest | 105 |
Uppgifter avseende lokalytor (ej bostäder) ägda per 2015-12-31. Kommunala och statliga bolag samt förvaltningar har exkluderats. Källa: Byggstatistik och Castellum
Hyresnivåer och direktavkastning
| ÖREBRO | UPPSALA | VÄSTERÅS | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | ||
| Bästa läge | 1 000 - 2 000 | 5,75% - 7,00% | 1 700 - 2 400 | 5,50% - 6,00% | 1 100 - 2 100 | 5,75% - 7,00% | |
| KONTOR | Sekundärt läge | 700 - 1 600 | 6,25% - 8,00% | 1 450 - 1 900 | 6,25% - 6,80% | 700 - 1 500 | 6,50% - 8,00% |
| BUTIK | Bästa läge | 2 000 - 3 800 | 5,75% - 6,75% | 4 000 - 5 000 | 5,40% - 6,20% | 1 900 - 3 700 | 5,75% - 7,00% |
| Sekundärt läge | 800 - 1 400 | 6,75% - 8,00% | 800 - 1 700 | 6,20% - 7,50% | 600 - 1 600 | 6,50% - 8,00% | |
| LAGER/ | Bästa läge | 450 - 700 | 6,75% - 8,00% | 650 - 1 200 | 6,25% - 7,00% | 600 - 1 000 | 6,75% - 7,75% |
| INDUSTRI | Sekundärt läge | 400 - 600 | 7,00% - 8,50% | 600 - 800 | 6,75% - 8,25% | 600 - 800 | 7,00% - 8,50% |
Kontor och butik avser hyra inklusive media exklusive tillägg för fastighetsskatt. Källa: Forum Fastighetsekonomi
Närheten till Stockholm och dess tillväxt präglar hela regionen
Uppsala och Västerås, med pendlingsavstånd till Stockholm och närhet till Arlanda flygplats, är präglade av urbaniseringen. I båda kommunerna växer näringslivet starkt. Örebro har ett mångskiftande näringsliv och är välbeläget mellan Sveriges två största städer.
Hyresmarknad
Efterfrågan på lokaler i Örebro, Västerås och Uppsala har under 2015 varit stabil och god med undantag för butiker. Moderna kontor i bra lägen har haft den starkaste efterfrågan och här kan också noteras stigande marknadshyror och sjunkande vakanser. Bilden är densamma i de tre städerna men starkast i Uppsala.
I Örebro kommer det att under 2016 färdigställas två centrala kontorsprojekt. Dessutom finns det färdiga detaljplaner för kommande byggnation. I Västerås pågår också nyproduktion och de kommande större projekten är vid Resecentrum och Kopparlunden. Uppsala har störst nyproduktion av städerna i Mälardalen och det är också där som vakansen är lägst.
För lager- och logistikmarknaden har Örebro fort-
satt befästa sin position som ett ledande logistikcenter med flera pågående större projekt. Hyresnivån för lager/logistik är stabil i hela Mälardalen och det samma gäller vakanser.
Den svagare efterfrågan inom butikssegmentet förklaras bland annat av överetableringar och ändrade köpmönster. Städernas starka befolkningstillväxt, lägre nybyggnadstakt inom handel samt konvertering av butiksytor har en motverkande effekt på denna utveckling.
Fastighetsmarknad
Totalt uppgick transaktionsvolymen 2015 i Mälardalen till ca 5 miljarder kr (6), vilket är något lägre än föregående år.
Efterfrågan på lokaler i Uppsala, Örebro och Västerås har under 2015 varit stabil. Tydligaste värdeuppgången i regionen avser fastigheter med centrala kontorslägen.
Omsättningen i regionen motsvarar ca 3% av den totala transaktionsvolymen i Sverige. Den enskilt största affären i regionen var förvärvet av en mixad kommersiell fastighet i Västerås för ca 465 Mkr. I Örebro gjordes en av de större fastighetsaffärerna av Aspholmen som förvärvade 4 fastigheter i centrala Örebro för en köpeskilling om c a 340 Mkr.
Köparsidan utgörs främst av svenska fastighetsbolag, fonder men även utländska köpare. Under året har en värdeuppgång noterats i regionen, dock med viss variation hänförlig till läge, fastighetsprodukt och kvalité. Tydligast har värdeuppgången varit avseende centrala kontorsfastigheter.
FÖRVALTAS AV: Aspholmen Fastigheter AB ANTAL MEDARBETARE: 57 FASTIGHETSBESTÅND I: Örebro, Uppsala och Västerås YTA: 656 tkvm VÄRDE: 7,7 miljarder kr FÖRDELNING:
FASTIGHETSMARKNAD
TRANSAKTIONSVOLYM 2015: 5 miljarder kr (6)
STÖRRE ENSKILD AFFÄR: 465 Mkr för en kommersiell fastighet i Västerås
DIREKTAVKASTNING KONTOR BÄSTA LÄGE: 5,5% (avser centrala Uppsala)
NÅGRA FRÅGOR TILL: CLAES LARSSON VD, ASPHOLMEN FASTIGHETER AB
Vad har varit viktigast för Aspholmen under året? 2015 har präglats av högt tempo och väl genomförda investeringar i syfte att tillgodose befintliga och nya kunders behov, förbättra fastigheternas miljöprestanda, minska våra vakanser och förädla fastighetsbeståndet med god avkastning.
Vad fokuserar ni framöver på inom bolaget?
Att över tid och med kvalitet, upprätthålla en hög investeringstakt vad avser ny-, till- och ombyggnation. Det viktigaste framöver är att vara förstahandsvalet bland så väl medarbare som kunder i respektive marknadsområde.
Fem största fastighetsägarna
| JÖNKÖPING | Lokalyta tkvm | LINKÖPING | Lokalyta tkvm | NORRKÖPING | Lokalyta tkvm |
|---|---|---|---|---|---|
| Castellum (Corallen) | 180 | Klövern | 302 | Klövern | 180 |
| Catena | 101 | Botrygg Bygg | 95 | Lundbergs | 158 |
| Norrporten | 99 | The Blackstone Group | 80 | FastPartner | 93 |
| Cordea Savills | 95 | Ikano Fastigheter | 70 | Hemsö | 78 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 69 | Lilium | 66 | CORHEI* | 77 |
| Castellum (Corallen) | 55 |
Uppgifter avseende lokalytor (ej bostäder) ägda per 2015-12-31. Kommunala och statliga bolag samt förvaltningar har exkluderats. Källa: Byggstatistik och Castellum
Hyresnivåer och direktavkastning
*CORHEI Fastighets AB ägs till 50% av Castellum via Corallen.
| JÖNKÖPING | LINKÖPING | NORRKÖPING | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | Hyra, kr/kvm | Direktavkastning | ||
| Bästa läge | 1 400 - 2 300 | 5,75% - 6,50% | 1 300 - 2 250 | 5,50% - 6,75% | 1 300 - 2 050 | 6,00% - 7,00% | |
| KONTOR | Sekundärt läge | 900 - 1 375 | 6,75% - 7,75% | 925 - 1 400 | 7,00% - 8,00% | 900 - 1 300 | 7,00% - 8,25% |
| Bästa läge | 2 200 - 4 500 | 5,50% - 6,00% | 2 600 - 4 000 | 5,50% - 6,50% | 2 100 - 3 600 | 5,75% - 6,75% | |
| BUTIK | Sekundärt läge | 1 100 - 1 600 | 5,75% - 7,00% | 850 - 1 850 | 7,00% - 8,25% | 850 - 1 850 | 7,00% - 8,50% |
| LAGER/ | Bästa läge | 450 - 700 | 7,00% - 8,00% | 550 - 900 | 6,75% - 8,00% | 550 - 850 | 6,75% - 7,75% |
| INDUSTRI | Sekundärt läge | 400 - 650 | 7,25% - 8,75% | 375 - 700 | 7,25% - 8,75% | 375 - 675 | 7,50% - 8,75% |
Kontor och butik avser hyra inklusive media exklusive tillägg för fastighetsskatt. Källa: Forum Fastighetsekonomi
ÖSTRA GÖTALAND
Tre städer som präglas av expansiv stadsutveckling
Linköping och Norrköping kallas ibland för Sveriges fjärde storstadsregionen. I området förbereds en utbyggnad av Ostlänken, snabbtågsförbindelsen till Stockholm. De båda städerna, liksom Jönköping med sitt strategiska läge vid E4:an, präglas av stadsutvecklingsprojekt.
Hyresmarknad
Marknadsläget i Jönköping, Linköping och Norrköping har under 2015 varit positivt och präglats av stark framtidstro. I Jönköping pågår nyproduktion av flera kontorsbyggnader och det planeras för fler nya kontorsytor i centrala lägen - detta i kombination med bostäder, så kallad blandstad.
Behovet och efterfrågan på nya mer rationella lokaler har ökat de senaste åren.
Vad gäller Linköping och Norrköping är den stora stadsutvecklingen för respektive ort kopplad till den nya infrastrukturen kring Ostlänken som ännu ej är helt fastlagd. Det medför ett visst avvaktande av nya projekt i centrala lägen.
Linköpings kontorsmarknad är stabil med god efterfrågan av kontorsytor, och begränsad nyproduktion.
Norrköping har god efterfrågan på moderna kontor i centrala lägen. Det centrala beståndet är generellt äldre och kräver till viss del ombyggnation för att attrahera hyresgästerna.
Lager- och logistikmarknaden är fortsatt god
med låga vakanser och stabil hyresnivå i hela regionen. Hyresmarknaden för handel präglas även i denna region av viss försiktighet likt övriga Sverige.
Fastighetsmarknad
I Östra Götaland uppgick transaktionsvolymen 2015 till ca 3 miljarder kr (3). Omsättningen i regi-
onen motsvarar 2% av den totala transaktionsvolymen i
består av kommersiella
Sverige. Den enskilt största affären var förvärvet av en kontorsfastighet i Linköping för 306 Mkr. Castellum har via Corallen förvärvat 50% av aktierna i ett gemensamt ägt bolag med Heimstaden. Detta fastighetsbestånd Marknadsläget i Jönköping, Linköping och Norrköping har under 2015 varit positivt och präglats av stark framtidstro.
fastigheter i Linköping och Norrköping och har ett totalt värde av ca 2 miljarder kr.
Köparsidan utgörs främst av svenska fastighetsbolag, både noterade och onoterade, fonder samt kommuner. Under året har en värdeuppgång noterats i regionen, dock med viss variation hänförlig till läge, fastighetsprodukt och kvalité. Tydligast har värdeuppgången varit avseende centrala kontorsfastigheter.
ÖSTRA GÖTALAND I KORTHET
FÖRVALTAS AV: Fastighets AB Corallen ANTAL MEDARBETARE: 25 FASTIGHETSBESTÅND I: Jönköping, Linköping och Norrköping (via joint venture) YTA: 248 tkvm VÄRDE: 3,1 miljarder kr FÖRDELNING:
FASTIGHETSMARKNAD
TRANSAKTIONSVOLYM 2015: 3 miljarder kr (3)
STÖRRE ENSKILD AFFÄR: 306 Mkr avseende en kommersiell fastighet i Linköping
DIREKTAVKASTNING KONTOR BÄSTA LÄGE: 5,75% (avser centrala Linköping)
KOMMENTAR FRÅN: CLAES JUNEFELT VD, FASTIGHETS AB CORALLEN
Vad har varit viktigast för Corallen under året?
Naturligtvis tillträdet av de 22 kommersiella fastigheterna i Norrköping och Linköping via bolaget CORHEI Fastighets AB (fd Ståhls), ett bolag som Corallen äger till 50% via joint venture. Vi har ända sedan 2007 haft ambitionen att växa vidare i Östergötland och nu uppstod en möjlighet som vi kunde utnyttja tack vare finansiella förutsättningar.
Vi har varit framgångsrika med att skapa nöjda kunder. Corallens NKI-värde steg med sex enheter jämfört med året innan. Dessutom har flera års fokusering på uthyrningsarbetet resulterat i en hög uthyrningsgrad.
ÖSTRA GÖTALAND
FINANSIERING
52 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Att äga och förvalta fastigheter är en kapitalintensiv verksamhet, varför god tillgång till finansiering är en förutsättning. Finansiering kan ske med såväl eget som lånat kapital och hur respektive bolags kapitalstruktur ser ut påverkas av vilken finansiell risk som bolaget och dess ägare är beredda att ta.
Finansiering
Vald kapitalstruktur har betydelse för ägarnas förväntade avkastning och exponering för risk. Några faktorer som påverkar valet är affärsrisk, skattesköld samt risk och kostnader förknippade med ökad belåning. Castellum fastställde redan vid börsnoteringen att bolaget skulle ha låg finansiell risk, vilket idag uttrycks som att belåningsgraden varaktigt ej skall överstiga 55% och att räntetäckningsgraden ska vara minst 200%.
Per 31 december 2015 uppgick Castellums tillgångar till 42 miljarder kr samtidigt som belåningsgraden var 49%, medan räntetäckningsgraden under året uppgick till 351%.
Finanspolicy och uppföljning
Den finansiella verksamheten i Castellum bedrivs i enlighet med den av styrelsen fastställda finanspolicyn och ska bedrivas på sådant sätt att behovet av lång- och kortfristig finansiering och likviditet säkerställs. Vidare ska ett lågt och stabilt räntenetto eftersträvas med hänsyn tagen till fastställda riskmandat. Castellum påverkas till hög grad av utvecklingen på de finansiella marknaderna. För finansverksamheten är det därför av vikt att spegla och stödja affärsverksamhetens mål och förutsättningar. Med stöd av finanspolicyn kan koncernen styra och hantera sina finansiella
risker samt säkerställa riskhantering genom god kontroll och uppföljning. De finansiella riskerna följs upp och rapporteras kvartalsvis till såväl revisions- och finansutskottet som styrelsen. Styrelsen genomför årligen en översyn av finanspolicyn.
Castellum följer regelbundet upp och övervakar framtida finansieringsbehov, baserat på antaganden om intjäning, nettoinvesteringsvolym, fastigheternas värdeutveckling samt befintlig skuldportföljs förfallostruktur, utrymme till covenanter i kreditavtal och ränteriskexponering. Koncernen genomför även känslighetsanalyser för att förstå hur förändringar i fastighetsportföljen, liksom rörelser i marknadsräntan och fastighetsvärdena, påverkar balansräkning och intjäning.
Finansiell strategi
Castellums strategi för finansiering ska stödja verksamheten och hantera koncernens finansiella risker, samtidigt som den ska verka för ett öppet och transparent klimat. Strategin ska återspeglas i den av styrelsen fastställda finanspolicyn – allt för att säkerställa riskhantering genom god kontroll. Castellums finansstrategi kan sammanfattas i fem hörnstenar; diversifiering, likviditet, styrka, transparens och flexibilitet.
K APITALFÖRSÖRJNING 2015-12-31
FÖRDELNING AV FINANSIERING 2015-12-31
CASTELLUMS FEM HÖRNSTENAR AVSEENDE FINANSIERING
| DIVERSIFIERING | Castellum ska ha en diversifierad låneportfölj och undvika beroende av såväl enskild finansieringskälla som motpart. Vidare ska förfall av olika typer av finansieringskällor och enskilda krediter fördelas över tid. Castellum ska bevaka och följa utvecklingen på de finansiella marknaderna. Allt i syfte att snabbt kunna agera och matcha verksamhetens behov. Castellums räntebärande finansiering uppgick vid årsskiftet till 20,4 miljarder kr, varav 9,7 miljarder kr utgjorde kapital marknadsfinansiering (MTN-program om 6,5 samt certifikatsprogram om 3,2) motsvarande 47% och resterande bank finansiering hos de flesta stora nordiska bankerna. Vad avser kapitalbindningen uppgick den vid årsskiftet till 3,1 år i genomsnitt och intervallet var från 0,2 till 8 år. |
|---|---|
| LIKVIDITET | Castellum ska ha tillgängliga outnyttjade kreditfaciliteter för att snabbt kunna möta verksamhetens behov och de möjligheter som ges. Vidare ska outnyttjade faciliteter finnas i syfte att minska behovet av att överskott måste placeras och därmed reducera risken mellan inlåning och utlåning. Vid årsskiftet hade Castellum 30,3 miljarder kr i kreditavtal, varav 9,9 miljarder kr var outnyttjat. |
| STYRKA | Koncernens finansiella nyckeltal ska vara starka med en belåningsgrad om max 55% och en räntetäckningsgrad om minst 200%. Styrkan i vår fastighetsportfölj förstärks av kvaliteten i vårt kassaflöde samt skuld- och ränteportföljens sammansättning. Castellum ska reducera risken för plötslig negativ påverkan på finansnettot, som en följd av förändringar i det allmänna ränteläget och/eller bedömningen av Castellum som låntagare och som inte kan pareras av motverkande resultateffekter i den rörelsedrivande verksamheten. Belåningsgraden var vid årsskiftet 49% medan räntetäckningsgraden under 2015 uppgick till 351%. |
| TRANSPARENS | Castellum ska uppmuntra långsiktiga relationer med såväl banker som andra kreditgivare/investerare och har som målsättning att vara transparent i syfte att öka berörda parters förståelse för koncernens verksamhet och därmed sin kreditexponering. |
| FLEXIBILIET | Castellum ska ha en flexibel finansiering i syfte att stödja verksamhetens utveckling avseende förvärv, försäljningar och projekt utveckling. Våra kreditfaciliteter ska ge oss god flexibilitet att dra och återbetala med kort framförhållning utan extra kostnad. Vidare ska Castellum ha tillgång till flexibilitet avseende såväl priskonstruktion (fast respektive rörligt) som löptider. Vid årsskiftet hade Castellum 20,7 miljarder kr i bankavtal varav 17,0 miljarder kr utgjordes av revolveraden kreditfaciliteter. |
"Castellum ska ha tillräcklig och konkurrenskraftig finansiering så att koncernens verksamhet kan bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt."
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk avses risken att finansiering saknas eller är mycket oförmånlig vid en viss tidpunkt. Finansieringsrisken är koncernens i särklass största finansiella risk. Koncernens tillgångar, som utgörs av främst kommersiella fastigheter, ska ses som en långsiktig investering och därmed följa krav på en långsiktig syn på fastighetsportföljens finansiering. Samtidigt ska dock hänsyn tas till prissättningen i kreditmarknaden.
Castellum ska ha tillräcklig och konkurrenskraftig finansiering så att koncernens verksamhet kan bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Finansieringsrisken hanteras genom god framförhållning, ändamålsenlig kapitalbindningstid, väl avvägd kreditprissättning, diversifiering av finansieringskällor och löptider respektive rimlig likviditetsbuffert.
Castellum hade vid årets utgång kreditavtal om 30 325 Mkr (26 065), varav långfristigt uppgick till 25 141 Mkr (22 357) och kortfristigt till 5 184 Mkr (3 708). Under året har obligationer om nominellt 3 500 Mkr emitterats och 1 200 Mkr förfallit, kreditavtal om 18 000 Mkr omförhandlats och/eller förlängts samt en befintlig checkkredit utökats med 100 Mkr. Netto räntebärande skulder efter avdrag för likviditet om 39 Mkr (47) uppgick till 20 357 Mkr (18 399), varav 6 499 Mkr (4 200) avser utestående obligationer och 3 157 Mkr (1 280) utestående företagscertifikat. (Nominellt 6 500 Mkr respektive 3 161 Mkr.)
Utfärdade åtaganden i kreditavtal, s k covenants, innebär att belåningsgraden ej får överstiga 65%
Kreditförfallostruktur 2015-12-31
| Utnyttjat i | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | MTN/Cert | Bank | Kreditavtal | Mkr | |
| 4 866 | 3 657 | 1 209 | 5 184 | 0-1 år | |
| 1 608 | 1 600 | 8 | 1 608 | 1-2 år | |
| 6 458 | 1 550 | 4 908 | 12 558 | 2-3 år | |
| 4 616 | 1 100 | 3 516 | 8 166 | 3-4 år | |
| 1 507 | 1 499 | 8 | 1 507 | 4-5 år | |
| 1 302 | 250 | 1 052 | 1 302 | > 5 år | |
| 20 357 | 9 656 | 10 701 | 30 325 | Totalt |
och att räntetäckningsgraden ej får understiga 150%. 2015 var Castellums belåningsgrad 49% och räntetäckningsgraden 351%.
Outnyttjat utrymme i långfristiga kreditavtal 4 784
Den genomsnittliga löptiden på Castellums krediter uppgick till 3,1 år (3,0) vid utgången av 2015.
Ränterisk
Ränterisk är per definition risken för negativ påverkan i resultat- och balansräkningen utifrån ett förändrat ränteläge i marknaden. För att begränsa svängningar i räntenettot ska Castellum ha en mix av räntebindningstider i lån och räntederivat. Vid val av ränteprofil ska hänsyn tas till koncernens affärsplan samt förväntade in- och utflöden.
Räntekostnaden är den enskilt största kostnadsposten och har stor påverkan på tillväxten i förvaltningsresultatet. Räntekostnaden påverkas dels av förändring i marknadsräntan, dels av den marginal som kreditgivare kräver i ersättning för att låna ut pengar. Den korta marknadsräntan
Börsnoterade fastighetsbolag
Källa: Rullande helårsvärden baserade på respektive bolags Q3 rapport 2015.
Kreditförfallostruktur
Bank-TL: Bank Term Loan RCF-Rambelopp: Revolving Credit Facility - Rambelopp styrs av Riksbanken medan den långa marknadsräntan påverkas av andra faktorer såsom förväntningar om framtida tillväxt och inflation. Kreditmarginalen styrs dels av tillgång och efterfrågan på krediter, dels av regelverk på kredit- och kapitalmarknaden.Både ränte- och kreditmarknaden kan förändras snabbt men kan inte påverkas av Castellum. Stigande marknadsräntor anses generellt bero på ekonomisk tillväxt och stigande inflation, vilket även antas leda till ökad efterfrågan på kommersiella lokaler och därmed stigande hyror och/eller minskade vakanser. Sjunkande marknadsräntor anses ha motsatta orsaker och effekter. Givet detta resonemang möts alltså stigande respektive sjunkande marknadsräntor av stigande eller sjunkande hyresintäkter över tid. Förändring av kreditmarginaler kan ske oberoende av konjunktur och har under senare tid påverkats av förändrat regelverk på främst kreditmarknaden. Förändringar av marknadsränta och kreditmarginaler påverkar finansnettot. Hur snabbt och med hur mycket beror dels på vald räntebindningstid, dels på kreditmarginalernas bindningstid.
För att säkerställa ett lågt och stabilt kassaflödesmässigt räntenetto har Castellum valt att begränsa andelen ränteförfall inom 6 månader till intervallet 20%–55% av nettolåneskulden och att den genomsnittliga räntebindningen ska ligga i intervallet 1–3,5 år. Räntetäckningsgraden är ett finansiellt mått som beskriver ett bolags risknivå och motståndskraft för förändringar i räntenettot. Castellums strategi inkluderar att ha en räntetäckningsgrad om minst 200%. För 2015 uppgick räntetäckningsgraden till 351% (318%). Per den 31 december 2015 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 2,5 år (2,8) medan andelen
Ränteförfallostruktur 2015-12-31
| Ränte | Utgående | Genomsnittlig | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Krediter, Mkr | derivat, Mkr Netto, Mkr | ränta | räntebindning | ||
| 0-1 år | 18 958 | – 9 500 | 9 458 | 2,9% | 0,2 år |
| 1-2 år | 350 | 900 | 1 250 | 2,2% | 1,4 år |
| 2-3 år | – | 1 400 | 1 400 | 3,3% | 2,4 år |
| 3-4 år | 300 | 1 300 | 1 600 | 3,0% | 3,7 år |
| 4-5 år | 749 | 2 050 | 2 799 | 2,6% | 4,5 år |
| 5-10 år | – | 3 850 | 3 850 | 3,4% | 6,7 år |
| Totalt | 20 357 | – | 20 357 | 2,9% | 2,5 år |
ränteförfall inom 6 månader var 44%. Marginaler och avgifter på kreditavtal är fastställda med en genomsnittlig löptid om 3,1 år (2,6).
Finansnettot 2015 uppgick till – 602 Mkr (– 644) med en genomsnittlig ränta om 3,0% (3,3%) och består av marknadsränta vid lånetillfället samt marginal till kreditgivarna. Genomsnittlig effektiv ränta per 31 december var 2,9% (3,4%).
Kreditmarginaler och avgifter fördelas i tabellen vid de rapporterade kreditvolymernas förfallosegment.
Kredit- och motpartsrisk
Med kredit- och motpartsrisk avses risken att motpart inte kan fullgöra leverans eller betalning. Kredit- och motpartsrisk i den finansiella verksamheten uppstår främst i samband med långfristiga kreditavtal, derivatavtal samt vid placering av likvida medel.
Castellum begränsar denna risk genom krav på hög kreditvärdighet hos motparterna, vilka samtliga utgörs av större nordiska banker.
Räntetäckningsgrad 2015
Castellums finanspolicy och åtaganden i kreditavtal
| Policy | Åtaganden | Utfall | |
|---|---|---|---|
| Belåningsgrad | Varaktigt ej överstiga 55% | Ej över 65% | 49%* |
| Räntetäckningsgrad | Minst 200% | Minst 150% | 351% |
| Finansieringsrisk | |||
| – genomsnittlig kapitalbindning | Minst 2 år | 3,1 år | |
| – förfall inom 1 år | Högst 30% av utestående lån och outnyttjade kreditavtal | 7% | |
| – genomsnittlig kreditprislöptid | Minst 1,5 år | 3,1 år | |
| – andel kapitalmarknadsfinansiering | Högst 50% av utestående räntebärande skulder | 47% | |
| – likviditetsbuffert | Säkerställt kreditutrymme motsvarande 750 Mkr samt 90 dagars kommande låneförfall |
Behov: 4 274 Mkr Tillgängligt: 7 479 Mkr |
|
| Ränterisk | |||
| – genomsnittlig räntebindning | 1,0 - 3,5 år | 2,5 år | |
| – förfall inom 6 månader | Minst 20%, högst 55% | 44% | |
| Kredit- och motpartsrisk | |||
| – ratingrestriktion | Kreditinstitut med hög rating, lägst S&P BBB+ | Uppfyllt | |
| Valutarisk | |||
| – omräkningsexponering | Eget kapital säkras ej | Ingen säkring | |
| – transaktionsexponering | Hanteras om överstigande 25 Mkr | Mindre än 25 Mkr | |
Under året har översyn och revidering skett av Castellums finanspolicy.
* Castellums definition av belåningsgrad har ändrats och inkluderar numer även likvida medel. Ny definition är: "Koncernens räntebärande skulder efter avdrag för likvida medel, i procent av summan av fastigheternas verkliga värde med avdrag för förvärvade ej tillträdda fastigheter och med tillägg för sålda ej frånträdda fastigheter vid periodens utgång."
Valutarisk
Med valutarisk avses risk för negativ påverkan på resultat- och balansräkning samt kassaflöde på grund av förändringar i valutakurser. Valutarisk kan delas upp i omräkningsexponering och transaktionsexponering. Castellum ägde vid årets utgång fastigheter i Danmark till ett värde om 954 Mkr (530), vilket innebär att koncernen är exponerad för valutarisk. Valutarisken hänför sig främst till resultat- och balansräkning i utländsk valuta som räknas om till svenska kronor. Vad avser omräkningsexponering ska som grundregel eget kapital inte säkras medan transaktionsexponeringen ska hanteras om exponeringen i någon valuta överstiger ett motvärde om 25 Mkr.
Säkerställning av räntebärande skulder
Långfristiga låneavtal i bank säkerställs i huvudsak med säkerhet i bolagets fastigheter och åtagandena inkluderar även vissa s k "covenants". Utfärdade obligationer, företagscertifikat och kortfristiga låneavtal i bank såsom koncernkontokrediter säkerställs ej. Av netto räntebärande skulder om 20 357 Mkr (18 399) var 10 460 Mkr (12 919) säkerställda med pantbrev och 9 897 Mkr (5 480) icke säkerställda. Andelen utnyttjade säkerställda krediter uppgick således till ca 25% av fastigheternas värde. Utfärdade åtaganden i kreditavtal innebär att belåningsgraden ej får överstiga 65% och att räntetäckningsgraden ej får understiga 150%. I vissa fall har bankerna rätt till justerat pris redan vid nivåer för belåningsrespektive rätetäckningsgrad som är sämre än Castellums interna policylimiter. Dessutom finns allmänna åtaganden om att Castellum ska förse sina kreditgivare med finansiell information såsom årsredovisningar, delårsrapporter och fastighetsvärderingar. I vissa fall har bankerna rätt till omförhandling av kreditavtalen vid förändrad verksamhetsinriktning eller avnotering.
Derivat
Räntederivat
I enlighet med redovisningsreglerna IAS 39 ska derivat marknadsvärderas. Avseende räntederivat innebär det att ett över- eller undervärde uppstår om den avtalade räntan avviker från aktuell marknadsränta, där värdeförändringen i Castellums fall redovisas i resultaträkningen. Genom att binda räntor på längre tid begränsas således den kassaflödesmässiga ränterisken, medan risken för redovisningsmässiga värdeförändringar ökar. Noterbart är att lån med lång räntebindning som är mindre flexibelt, men ur ränteriskhänseende kan jämställas med förlängning via räntederivat, enligt gällande redovisningsregler normalt ej marknadsvärderas.
Valutaderivat
Finansiering i danska kronor kan uppnås dels genom upplåning i danska kronor, dels genom valutaderivat. Exponeringen är densamma men i enlighet med redovisningsreglerna i IAS 39 ska derivat marknadsvärderas vilket innebär att det uppstår ett över- eller undervärde om den avtalade valutakursen avviker från aktuell valutakurs. Castellum tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat.
Organisation
Koncernens finansiella riskhantering är centraliserad till moderbolaget. Internbanken ansvarar bland annat för koncernens kreditförsörjning, ränteriskhantering, dotterbolagens finansiering samt koncernmässig cash management. Inom moderbolaget finns även redovisning och självständig kontroll av den finansiella verksamheten, en s k back-office och compliance funktion.
Utestående MTN-obligationer 2015-12-31
| MTN-nr | Emissions tidpunkt | Ursprunglig löptid | Marginal/Kupong | Volym, Mkr | Ack. utestående volym, Mkr |
|---|---|---|---|---|---|
| 102 | 2013 mars | 4,0 år | Stibor 3m +2,00% | 1 000 | 1 000 |
| 104 | 2013 september | 5,0 år | Stibor 3m +1,75% | 500 | 1 500 |
| 105 | 2014 mars | 5,25 år | Stibor 3m +1,40% | 500 | 2 000 |
| 106 | 2014 september | 3,5 år | Stibor 3m +1,10% | 500 | 2 500 |
| 107 | 2014 november | 2,0 år | Stibor 3m +0,78% | 500 | 3 000 |
| 108 | 2015 mars | 5,0 år | Stibor 3m +1,20% | 750 | 3 750 |
| 109 | 2015 april | 2,0 år | Fast kupongränta 0,625% | 350 | 4 100 |
| 110 | 2015 april | 7,0 år | Stibor 3m +1,45% | 250 | 4 350 |
| 111 | 2015 april | 5,2 år | Fast kupongränta 1,58% | 350 | 4 700 |
| 112 | 2015 april | 4,5 år | Fast kupongränta 1,29% | 300 | 5 000 |
| 113 | 2015 juni | 3,0 år | Stibor 3m +0,82% | 550 | 5 550 |
| 114 | 2015 augusti | 2,0 år | Stibor 3m +0,75% | 250 | 5 800 |
| 115 | 2015 september/november | 5,0 år | Fast kupongränta 1,75% | 400 | 6 200 |
| 116 | 2015 september | 4,0 år | Stibor 3m +1,13% | 300 | 6 500 |
| Programstorlek | 7 000 |
56 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
CASTELLUMAKTIEN
Utdelningstillväxt 2015 om 7%
Castellum ska verka för att bolagets aktie ger en konkurrenskraftig totalavkastning i förhållande till risk samt hög likviditet. Allt agerande ska utgå från ett långsiktigt perspektiv och bolaget ska ha en frekvent, öppen och rättvisande redovisning till aktieägare, kapitaloch kreditmarknaden samt till media, dock utan att enskild affärsrelation exponeras. Långsiktigt ska Castellum vara ett av de större börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige.
Castellumaktien
Castellumaktien är registrerad på Nasdaq Stockholm Large Cap. Castellums börsvärde, d v s värdet av samtliga utestående aktier i Castellum, uppgick per den 31 december 2015 till 19,8 miljarder kr (20,0), vilket motsvarar ca 9% av det totala börsvärdet för renodlade svenska fastighetsbolag om drygt 219 miljarder kr och knappt 0,3% av det samlade börsvärdet för svenska noterade bolag om ca 5 700 miljarder kr.
Aktiekapitalet uppgår till 86 Mkr, fördelat på 172 006 708 A-aktier med ett kvotvärde om vardera 0,50. Varje aktie, förutom återköpta egna aktier, berättigar till en röst och medför lika rätt till andel i Castellums kapital.
Under 2015 har totalt 188 miljoner (133) aktier omsatts motsvarande i genomsnitt 751 000 aktier per handelsdag (532 000), vilket på årsbasis motsvarar en omsättningshastighet om 114% (81%). Aktieomsättningen baseras på statistik från Nasdaq, Chi-X, Burgundy, Turquoise samt BATS Europe. 67% av handeln genomfördes på Nasdaq, 22% på Chi-X, 7% på Turquoise, 4% på BATS och 0% på Burgundy.
Föreslagen utdelning
Styrelsen avser att föreslå årsstämman en utdelning om 4,90 kr per aktie, vilket innebär en höjning med 7% mot föregående år. Utdelningsandelen uppgår till 52% utifrån förvaltningsresultat före skatt.
Beslutar årsstämman i enlighet med styrelsens förslag om avstämningsdag för utdelning tisdagen den 21 mars 2016, kommer aktien att handlas inklusive utdelning till och med årsstämmodagen torsdagen den 17 mars 2016. Utbetalning av utdelningen beräknas ske torsdagen den 24 mars 2016.
Utdelningen ryms inom Castellums målsättning att dela ut minst 50% av förvaltningsresultat, dock med hänsyn tagen till investeringsplaner,
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Orealiserade värdeförändringar, positiva eller negativa, ingår således ej i det utdelningsgrundande resultatet.
Substansvärde
Substansvärdet är det samlade kapital som företaget förvaltar åt sina ägare. Utifrån detta kapital vill Castellum skapa stabil avkastning och tillväxt under lågt finansiellt risktagande. Då tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde kan substansvärdet beräknas utifrån balansräkningens egna kapital. Dock bör hänsyn tas till att den effektiva skatten är lägre än den redovisade nominella skatten på grund av dels möjligheten att sälja fastigheter på ett skatteeffektivt sätt, dels tidsfaktorn som medför att skatten ska diskonteras.
Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV) kan beräknas till 129 kr/aktie (114). Aktiekursen vid årsskiftet utgjorde således 94% (107%) av långsiktigt substansvärde.
Substansvärde
| Mkr | kr/aktie | |
|---|---|---|
| Eget kapital enligt balansräkning | 15 768 | 96 |
| Återläggning | ||
| Derivat enligt balansräkning | 1 117 | 7 |
| Uppskjuten skatt enligt balansräkning | 4 299 | 26 |
| Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV) | 21 184 | 129 |
| Avdrag | ||
| Räntederivat enligt ovan | – 1 117 | – 7 |
| Bedömd verklig skuld uppskjuten skatt 5%* | – 1 121 | – 6 |
| Aktuellt substansvärde (EPRA NNNAV) | 18 946 | 116 |
* Bedömd verklig uppskjuten skatteskuld netto har beräknats till 5% baserat på en diskonteringsränta om 3%. Vidare har antagits dels att underskottsavdragen realiseras under 2 år med en nominell skatt om 22%, vilket ger ett nuvärde av uppskjuten skattefordran om 21%, dels att fastigheterna realiseras under 50 år där 33% säljs direkt med en nominell skatt om 22% och 67% säljs indirekt via bolag där köparens skatteavdrag är 6%, vilket ger ett nuvärde av uppskjuten skatteskuld om 6%.
IR-KONTAKT
Henrik Saxborn, VD Tel 031- 60 74 50
Ulrika Danielsson, CFO Tel 0706 - 47 12 61
Castellumaktiens utveckling sedan börsintroduktionen 23 maj 1997 till och med 31 december 2015
Börsnoterade fastighetsbolag
4,90
Styrelsen avser att föreslå årsstämman en utdelning om 4 ,90 kr per aktie, vilket innebär en höjning med 7% mot föregående år.
"Castellums aktie är sedan 1997 noterad på Nasdaq Stockholm Large Cap och handlas under kortnamnet CAST. "
2,3%
Under 2015 har aktiens totalavkastning inklusive utdelning om 4,60 kr, varit 2%.
"Ett 20-tal svenska och utländska aktieanalytiker följer utvecklingen i såväl Castellum som svensk fastighetssektor."
Den genomsnittliga utdelningstillväxten för Castellums aktie under de senaste 10 åren har uppgått till i genomsnitt 6% per år.
Intjäning
Förvaltningsresultat per aktie efter avdrag för skatt hänförligt till skattepliktigt förvaltningsresultat (EPRA EPS) uppgick 2015 till 9,03 kr (8,26), vilket utifrån aktiekursen vid årsskiftet ger en avkastning om 7,5% (6,8%), motsvarande en multipel om 13 (15). Det synliga förvaltningsresultatet bör justeras för värdetillväxt i det långsiktiga fastighetsinnehavet samt effektiv betald skatt.
Resultatet efter skatt per aktie uppgick 2015 till 17,57 kr (7,38), vilket utifrån aktiekursen ger en avkastning om 14,6% (6,1%) motsvarande ett P/E om 7 (17).
Totalavkastning
Totalavkastningen speglar aktiekursens utveckling med tillägg för lämnade utdelningar under perioden.
Kursen på Castellumaktien vid årets slut var 120,70 kr (122,10) motsvarande ett börsvärde om 19,8 miljarder kr (20,0), beräknat på antalet utestående aktier. Under 2015 har aktiens totalavkastning inklusive utdelning om 4,60 kr, varit 2% (27%).
Tillväxt, avkastning och finansiell risk
| 2015 | 3 år snitt/år |
10 år snitt/år |
|
|---|---|---|---|
| Tillväxt | |||
| Hyresintäkt kr/aktie | – 1% | 2% | 6% |
| Förvaltningsresultat kr/aktie | 6% | 7% | 6% |
| Årets resultat efter skatt kr/aktie | 138% | 25% | 8% |
| Utdelning kr/aktie | 7% | 7% | 6% |
| Långsiktigt substansvärde kr/aktie | 13% | 9% | 6% |
| Aktuellt substansvärde kr/aktie | 16% | 9% | 6% |
| Fastighetsbestånd kr/aktie | 11% | 5% | 7% |
| Värdeförändring fastigheter | 4,6% | 2,1% | 1,1% |
| Avkastning | |||
| Avkastning långsiktigt substansvärde | 18,2% | 11,4% | 10,6% |
| Avkastning aktuellt substansvärde | 20,4% | 11,6% | 10,6% |
| Avkastning totalt kapital | 10,0% | 6,7% | 6,6% |
| Aktiens totalavkastning (inkl utdelning) | |||
| Castellum | 2,3% | 13,5% | 9,1% |
| Nasdaq Stockholm (SIX Return) | 10,4% | 17,8% | 9,2% |
| Fastighetsindex Sverige (EPRA) | 25,4% | 27,5% | 12,9% |
| Fastighetsindex Europa (EPRA) | 18,8% | 18,4% | 4,9% |
| Fastighetsindex Eurozone (EPRA | 17,4% | 15,5% | 6,2% |
| Fastighetsindex Storbritannien (EPRA) | 12,1% | 19,0% | 2,1% |
| Finansiell risk | |||
| Belåningsgrad | 49% | 51% | 50% |
| Räntetäckningsgrad | 351% | 311% | 302% |
Direktavkastning
Direktavkastning är företagets utdelning dividerat med aktuell aktiekurs och utgör den avkastning man som aktieägare får kontant varje år efter årsstämmans beslut. Nyckeltalet uttrycker således en relation mellan två olika "sfärer" - dels Castellums prestation i form av utdelning, dels aktiemarknadens prissättning av företaget. Värderingen speglar sålunda marknadens åsikt om vilken
direktavkastning som krävs för att ge en totalavkastning som möter marknadens avkastning på Castellumaktien.
Den föreslagna utdelningen om 4,90 kronor (4,60) motsvarar en direktavkastning om 4,1% (3,8%) beräknat på kursen vid årets utgång.
Avkastning substans och resultat inkl. långsiktig värdeförändring
I bolag som förvaltar s k realtillgångar, t ex fastigheter, avspeglar förvaltningsresultatet endast en – om än större – del av det totala resultatet. I definitionen på realtillgångar framgår att dessa är värdeskyddade, d v s över tid och med gott underhåll har de en värdeutveckling som kompenserar för inflationen.
Substansvärdet, d v s nämnaren i avkastningskvoten resultat/kapital, justeras årligen genom IFRS-reglerna med avseende på värdeförändringar. För att ge en korrekt avkastning måste även täljaren, d v s resultatet, justeras på samma sätt. Det redovisade förvaltningsresultatet måste sålunda kompletteras med en värdeförändringskomponent samt effektiv skatt för att ge en korrekt bild av resultat och avkastning.
Ett problem är att värdeförändring kan variera kraftigt mellan år och kvartal och medföra volatila resultat. För en långsiktig aktör med stabilt kassaflöde och en väl sammansatt fastighetsportfölj kan därför den långsiktiga värdeförändringen användas för att justera täljaren i ekvationen. I nedanstående tabell har Castellums genomsnittliga värdeförändringar om 1,1% de senaste 10 åren använts.
Avkastning substans och resultat inkl. långsiktig värdeförändring Känslighetsanalys
| –1%-enhet +1%-enhet | |||
|---|---|---|---|
| Förvaltningsresultat 2015 | 1 533 | 1 533 | 1 533 |
| Värdeförändring fastighet (snitt 10 år) | 440 | 40 | 840 |
| D:o % | 1,1% | 0,1% | 2,1% |
| Aktuell skatt, 5% | – 77 | – 77 | – 77 |
| Resultat efter skatt | 1 896 | 1 496 | 2 296 |
| Resultat kr/aktie | 11,56 | 9,12 | 14,00 |
| Avkastning långsiktig substans | 10,2% | 8,0% | 12,4% |
| Resultat / aktiekurs | 9,6% | 7,6% | 11,6% |
| P/E | 10 | 13 | 9 |
Skapat aktieägarvärde
Vid börsintroduktionen i maj 1997 uppgick Castellums fastighetsportfölj till ca 10 miljarder kr, förvaltningsresultatet till ca 300 Mkr och ägarnas kapital till ca 4 miljarder kr. Sedan dess har Castellum skapat aktieägarvärde genom att öka ägarnas kapital till 21 miljarder kr per 31 december 2015, samtidigt som Castellum skiftat ut ca 8,5 miljarder kr i utdelning, återköp och inlösen. Fastighetsportföljen har växt under samma period och uppgick vid utgången av 2015 till ca 42 miljarder kr medan förvaltningsresultatet ökat till 1 533 Mkr.
Värdering
Placerarens avkastningskrav för en viss aktie är utgångspunkten för en värdering på lång sikt. Avkastningskravet varierar såväl från aktie till aktie som över tid, vilket bland annat beror på den risk placeraren upplever finns för det aktuella företaget och som denne vill kompenseras för - ju högre risk desto högre avkastningskrav. Beroende på placerarens - eller snarare kollektivet av placerares - bedömning av aktiens framtida totalavkastning (direktavkastning plus kurstillväxt) och risknivå framkommer en motiverad kurs.
På kort sikt är det dock i hög grad utbud och efterfrågan på aktien i fråga som styr kursrörelserna och sätter dagskursen. Faktorer som påverkar på kort sikt (förutom placerarens bedömning av aktiens långsiktiga avkastning) är t ex branschutsikter, makrobedömningar, omvärldshändelser, allokeringsaspekter, avkastning på alternativa placeringar och regelverk. På lång sikt blir dock bolagets faktiska prestation i form av totalavkastning och tillväxt avgörande för kursutvecklingen.
Som framgår av tabellen till vänster har Castellum de senaste 10 åren presterat en totalavkastning på i genomsnitt 9% per år, varav direktavkastningen står för ca 4% och kursutvecklingen ca 5%, med för den svenska fastighetsbranschen måttligt risktagande. Den genomsnittliga utdelningstillväxten har under samma period uppgått till 6% per år.
Aktieägare
Vid årsskiftet hade Castellum ca 19 100 aktieägare. Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick vid årets slut till 50%. Aktieägare registrerade i utlandet kan inte särskiljas vad avser direktägda
och förvaltarregistrerade aktier förutom i de fall aktieägaren är skyldig att flagga. En utländsk ägare har flaggat för innehav över 5%, Stichting Pensioensfonds ABP. Castellum har ingen direktregistrerad aktieägare med ett innehav överstigande 10%.
Aktiemarknadskontakter
Aktiemarknadskontakter bygger framförallt på kvartalsvis ekonomisk rapportering, pressmeddelanden vid större affärshändelser och presentationer av Castellum. Presentationer sker dels i samband med kvartalsrapporter, dels vid besök från investerare och analytiker samt investerarträffar i såväl Sverige som utlandet. Den stora andelen utländska ägare gör att kontakten med utländska investerare är omfattande. Därutöver lämnas kompletterande marknads- och finansiell information på koncernens hemsida www.castellum.se.
Återköp av egna aktier
Castellum har återköpt totalt 8 006 708 egna aktier för 194 Mkr, motsvarande 4,7% av totalt registrerat antal aktier, vilket genomfördes år 2000. Det medför att antalet utestående aktier, d v s antalet registrerade aktier minskat med antal återköpta aktier, uppgår till 164 000 000. Återköp är en bra metod för att anpassa kapitalstrukturen till kapitalbehovet från tid till annan, varför styrelsen kommer föreslå årsstämman att mandatet om återköp, som innebär möjlighet att återköpa och överlåta aktier, förlängs fram till nästa årsstämma.
5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 97 009998 0201 03 060504 07 1514131211100908 Fastighetsvärde (staplar), Mkr Förvaltningsresultat och utdelning (kurvor), Mkr
Förvaltningsresultat, Mkr Fastighetsvärde, Mkr
Utdelning, Mkr
Aktieägare fördelat per land 2015-12-31
Skapat aktieägarvärde
Aktieägare per 2015-12-31 Pressmeddelanden 2015
| Aktieägare | Antal aktier | Andel röster/ kapital |
|---|---|---|
| SEB Fonder | 7 068 021 | 4,3% |
| Lannebo Fonder | 6 200 000 | 3,8% |
| AMF Försäkring & Fonder | 4 809 694 | 2,9% |
| Länsförsäkringar Fonder | 3 969 584 | 2,4% |
| Handelsbanken Fonder | 2 864 952 | 1,8% |
| Stiftelsen Global Challenges | 2 500 000 | 1,5% |
| Kåpan Pensioner | 2 205 000 | 1,3% |
| Danske Invest & Danica Pension | 2 028 809 | 1,2% |
| Carnegie Fonder | 2 000 000 | 1,2% |
| Magdalena Szombatfalvy | 1 935 000 | 1,2% |
| Fjärde AP-Fonden | 1 693 459 | 1,0% |
| Susanna Lööw | 1 627 000 | 1,0% |
| Folksam | 1 546 487 | 0,9% |
| Avanza Pension | 1 451 933 | 0,9% |
| Nordea Fonder | 1 415 566 | 0,9% |
| Tredje AP-Fonden | 1 171 450 | 0,7% |
| AFA Försäkring | 1 097 328 | 0,7% |
| Andra AP-Fonden | 1 065 612 | 0,6% |
| Swedbank Robur Fonder | 925 539 | 0,6% |
| Jennie Lööw | 850 000 | 0,5% |
| SPP Fonder | 791 063 | 0,5% |
| Andrea Carpelan | 772 300 | 0,5% |
| SEB Trygg Liv | 614 325 | 0,4% |
| Uppsala Universitets Stift.förv | 577 000 | 0,4% |
| Livförsäkringsbolaget Skandia | 522 525 | 0,3% |
| Carl Tryggers Stiftelse För Veten | ||
| skaplig Forskning | 500 000 | 0,3% |
| Styrelse och ledning Castellum | 303 258 | 0,2% |
| 18 203 Övriga aktieägare registrerade | ||
| i Sverige | 303 258 | 0,2% |
| 885 aktieägare registrerade i utlandet | 81 538 180 | 49,7% |
| Totalt utestående aktier | 164 000 000 | 100,0% |
| Återköpta egna aktier | 8 006 708 | |
| Totalt registrerade aktier | 172 006 708 |
| 2015-01-16 | Valberedningens förslag till styrelseledamöter m m i Castellum AB (publ) |
|---|---|
| 2015-01-21 | Castellum satsar på logistikanläggning i Göteborg och investerar 100 Mkr i Örebro |
| 2015-01-21 | Castellums bokslutskommuniké 2014: 8% tillväxt i förvaltningsresultat och utdelning |
| 2015-01-22 | Castellum investerar för 762 Mkr |
| 2015-02-03 Castellums årsredovisning 2014 finns nu på hemsidan www.castellum.se |
|
| 2015-02-12 | Kallelse till årsstämma i Castellum AB (publ) |
| 2015-02-20 Castellum investerar i Göteborg för 115 Mkr och säljer för 65 Mkr | |
| 2015-03-19 | Årsstämma i Castellum AB (publ) |
| 2015-04-13 | Castellum och Heimstaden i affär om 2,4 miljarder kr |
| 2015-04-15 | Castellums delårsrapport januari-mars 2015: 5% tillväxt i förvaltningsresultatet |
| 2015-05-28 Castellum startar nästa kontorsprojekt på Lindholmen i Göteborg – investerar 212 Mkr |
|
| 2015-06-18 | Castellum säljer för 183 Mkr och investerar 35 Mkr |
| 2015-07-15 | Castellums halvårsrapport januari-juni 2015: Hög investeringstakt och ett förstärkt Castellum |
| 2015-09-10 | Valberedning inför Castellum AB:s årsstämma 2016 |
| 2015-09-23 Castellum investerar på Kungsholmen i Stockholm | |
| 2015-10-06 | Castellum investerar 180 Mkr |
| 2015-10-15 | Castellums delårsrapport januari-september 2015: Tillväxt i förvaltningsresultatet |
| 2015-10-16 | Castellums hållbarhetsarbete utmärker sig internationellt |
| 2015-11-04 | Castellum anställer Erika Olsén som CIO |
| 2015-11-05 | Castellum investerar 289 Mkr |
| 2015-11-16 | Castellum investerar 327 Mkr - första etableringen i Hyllie, Malmö |
| 2015-11-25 | Castellum omdisponerar portföljen i Stockholm och säljer för 822 Mkr |
| 2015-12-10 | Castellum investerar 1,6 miljarder kr i Hagastaden i Stockholm och säljer för 280 Mkr |
Några potentiella aktier (t ex konvertibler) förekommer inte.
Källa: Modular Finance AB enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB
Tioårsöversikt
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal, kr/aktie | ||||||||||
| Hyresintäkt | 20,12 | 20,23 | 19,81 | 18,74 | 17,80 | 16,82 | 16,43 | 15,25 | 13,77 | 12,28 |
| Förvaltningsresultat | 9,35 | 8,84 | 8,21 | 7,65 | 7,15 | 6,96 | 6,89 | 5,93 | 5,63 | 5,38 |
| Årets resultat | 17,57 | 7,38 | 10,41 | 8,98 | 4,34 | 11,98 | 0,98 | – 4,04 | 9,07 | 10,21 |
| Utdelning (för 2015 föreslagen) | 4,90 | 4,60 | 4,25 | 3,95 | 3,70 | 3,60 | 3,50 | 3,15 | 3,00 | 2,85 |
| Fastighetsvärde | 255 | 229 | 230 | 222 | 207 | 194 | 178 | 178 | 169 | 148 |
| Värdering | ||||||||||
| Förvaltningsresultat per aktie/Kurs | 7,7% | 7,2% | 8,2% | 8,3% | 8,4% | 7,6% | 9,5% | 9,8% | 8,4% | 5,9% |
| Kurs/Förvaltningsresultat per aktie | 13 | 14 | 12 | 12 | 12 | 13 | 11 | 10 | 12 | 17 |
| Förvaltningsresultat efter skatt | ||||||||||
| per aktie (EPRA EPS)/Kurs | 7,5% | 6,8% | 8,0% | 7,9% | 8,2% | 7,2% | 9,6% | 9,6% | 8,2% | 5,6% |
| Utdelning/Kurs (direktavkastning) | 4,1% | 3,8% | 4,2% | 4,3% | 4,3% | 3,9% | 4,8% | 5,2% | 4,5% | 3,1% |
| Kurs/Långsiktigt substansvärde per aktie | 94% | 107% | 94% | 92% | 88% | 100% | 88% | 72% | 76% | 116% |
| Kurs/Aktuellt substansvärde per aktie | 105% | 122% | 103% | 103% | 98% | 108% | 99% | 81% | 79% | 120% |
| Aktien | ||||||||||
| Börsvärde, Mkr | 19 795 | 20 024 | 16 416 | 15 137 | 13 989 | 15 014 | 11 890 | 9 963 | 11 029 | 14 965 |
| Totalavkastning, Castellumaktien | 2,3% | 26,9% | 13,1% | 13,0% | – 3,1% | 32,6% | 27,4% | – 5,9% | – 24,2% | 31,7% |
| Nasdaq Stockholm (SIX Return) | 10,4% | 15,8% | 28,0% | 16,5% | – 13,5% | 26,7% | 52,5% | – 39,0% | – 2,6% | 28,1% |
| Fastighetsindex Sverige (EPRA) | 25,4% | 37,1% | 20,6% | 16,2% | – 13,0% | 48,5% | 24,0% | – 21,4% | – 18,5% | 35,8% |
| Fastighetsindex Europa (EPRA) | 18,8% | 26,5% | 10,1% | 28,7% | – 9,2% | 19,8% | 33,7% | – 48,8% | – 32,2% | 49,4% |
| Fastighetsindex Eurozone (EPRA) | 17,4% | 24,1% | 5,6% | 29,2% | – 14,2% | 15,5% | 43,1% | – 43,4% | – 24,2% | 50,0% |
| Fastighetsindex Storbritannien (EPRA) | 12,1% | 22,5% | 22,6% | 29,9% | – 8,1% | 7,9% | 11,8% | – 45,6% | – 36,8% | 48,0% |
| Utdelningsandel förvaltningsresultat | 52% | 52% | 52% | 52% | 52% | 52% | 51% | 53% | 53% | 53% |
| Utdelningsandel långsiktigt substansvärde | 3,8% | 4,0% | 4,0% | 4,0% | 3,8% | 3,9% | 4,3% | 3,8% | 3,4% | 3,6% |
| Aktiekurs, kr | ||||||||||
| stängningskurs årets sista handelsdag | 120,70 | 122,10 | 100,10 | 92,30 | 85,30 | 91,55 | 72,50 | 60,75 | 67,25 | 91,25 |
| högsta kurs under året | 125,30 | 124,10 | 107,50 | 94,50 | 97,50 | 91,75 | 73,75 | 80,00 | 107,00 | 95,50 |
| lägsta kurs under året | 113,50 | 99,05 | 87,75 | 76,30 | 65,25 | 58,50 | 42,80 | 41,40 | 62,00 | 56,50 |
| genomsnitt (högst/lägst per dag) | 119,10 | 112,28 | 95,43 | 87,27 | 88,69 | 75,70 | 58,57 | 63,42 | 87,55 | 78,54 |
| Antal aktier, tusental | ||||||||||
| genomsnitt och utestående | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 |
| registrerade | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 | 172 008 |
| Antal aktieägare | 19 100 | 16 300 | 12 200 | 9 900 | 9 400 | 10 000 | 8 900 | 7 300 | 7 300 | 7 700 |
| Utländsk ägarandel | 50% | 52% | 62% | 60% | 51% | 46% | 46% | 47% | 49% | 53% |
| Antal omsatta aktier per år, tusental | 188 379 | 133 083 | 106 266 | 129 276 | 150 482 | 152 186 | 191 129 | 218 304 | 207 442 | 107 710 |
| Omsättningshastighet per år | 114% | 81% | 65% | 79% | 92% | 93% | 117% | 133% | 126% | 66% |
| EPRA nyckeltal | ||||||||||
| EPRA Earnings (Förv. res. efter betald skatt), Mkr | 1 481 | 1 355 | 1 318 | 1 192 | 1 149 | 1 086 | 1 137 | 960 | 902 | 835 |
| EPRA Earnings (EPS), kr/aktie | 9,03 | 8,26 | 8,04 | 7,27 | 7,01 | 6,62 | 6,93 | 5,85 | 5,50 | 5,09 |
| EPRA NAV (Långsiktigt substansvärde), Mkr | 21 184 | 18 618 | 17 510 | 16 480 | 15 920 | 15 158 | 13 381 | 13 800 | 14 482 | 12 962 |
| EPRA NAV, kr/aktie | 129 | 114 | 107 | 100 | 97 | 92 | 82 | 84 | 88 | 79 |
| EPRA NNNAV (Aktuellt substansvärde), Mkr | 18 946 | 16 432 | 15 940 | 14 689 | 14 196 | 13 913 | 11 979 | 12 305 | 13 933 | 12 421 |
| EPRA NNNAV, kr/aktie | 116 | 100 | 97 | 90 | 87 | 85 | 73 | 75 | 85 | 76 |
| EPRA Vacancy Rate (Vakansgrad) | 10% | 11% | 12% | 11% | 11% | 11% | 10% | 10% | 12% | 13% |
EPRA, European Public Real Estate Association, är en intresseorganisation för börsnoterade fastighetsbolag och investerare i Europa, som bl a sätter standard avseende den finansiella rapporteringen. En del i detta är nyckeltalen EPRA EPS (Earnings Per Share), EPRA NAV (Net Asset Value), EPRA NNNAV (Triple Net Asset Value) och EPRA vacancy.
Ett fastighetsbestånd värt 41 818 Mkr
Castellums fastighetsbestånd var vid årsskiftet värderat till 41 818 Mkr, motsvarande 12 282 kr/kvm. Genomsnittlig värderingsyield för Castellums bestånd, exklusive projekt, mark och byggrätter, kan beräknas till 6,5%.
Castellum fastställer fastighetsvärdet genom interna värderingar som baseras på en 10-årig kassaflödesmodell med en individuell bedömning av varje fastighet; dels den framtida intjäningsförmågan, dels marknadens avkastningskrav. För att säkerställa värderingen har 161 fastigheter motsvarande värdemässigt 56% av beståndet externvärderats.
Värdering fastigheter
Intern värdering
Castellum redovisar sina fastigheter till verkligt värde och har per den 31 december 2015 värderat samtliga fastigheter internt. Värderingen har genomförts på ett enhetligt sätt baserat på en 10-årig kassaflödesmodell, som beskrivs nedan. Utgångspunkten för värderingen har varit en individuell bedömning för varje fastighet av dels framtida intjäningsförmåga, dels marknadens avkastningskrav. Vid bedömning av en fastighets intjäningsförmåga har, utöver inflationsantagande om 1,5%, hänsyn tagits till eventuella förändringar i hyresnivåer, uthyrningsgrader och fastighetskostnader. Igångsatta projekt har värderats enligt samma princip men med avdrag för återstående investering. Byggrätter har värderats utifrån ett bedömt marknadsvärde om i genomsnitt ca 1 700 kr/kvm (1 500). Ytterligare information om värderingen framgår av not 11.
Antaganden i Castellums interna värdering
| Kontor/butik | Lager/industri |
|---|---|
| 1 347 | 813 |
| 9% | 8% |
| 314 | 172 |
| 35 | 25 |
| 1,5% | 1,5% |
| 1,5% | 1,5% |
| 5,8% - 12,9% | 8,4% - 13,2% |
| 8,8% - 15,9% 11,4% - 16,2% | |
| 5,0% | 5,0% |
| 65% | 55% |
| 6,3% - 8,8% 7,9% - 10,0% | |
| 7,4% | 8,6% |
| 5,9% | 7,1% |
* (avkastning totalt kapital efter avdrag för tillväxt motsvarande inflation)
Räkneexempel för den interna värderingen
För att åskådliggöra den 10-åriga kassaflödesmodellen har nedan exempel upprättats. Det bör noteras att antaganden beträffande kassaflödets utveckling och övriga i modellen ingående antaganden har endast till syfte att exemplifiera modellen. Även om relevanta siffror använts ska exemplet inte betraktas som en prognos av bolagets förväntade framtida utveckling
Antaganden i exemplet:
- Ekonomisk uthyrningsgrad bedöms öka för att nå en långsiktig nivå om 96% år 2020.
- Driftsöverskott år 2015 baseras på utfallet för förvaltningsfastigheter, med antagen
- kostnad om 30 kr/kvm för renodlad fastighetsadministration.
- Tillväxt i hyresvärde och fastighetskostnader har antagits till 1,5% per år under kalkylperioden.
- Fastighetsbeståndets genomsnittliga ekonomiska livslängd har antagits till 50 år.
- Värdet av projekt, mark och byggrätter har antagits till 1 994 Mkr.
- Avkastningskravet, d v s diskonteringsfaktorn, beräknas enligt följande:
| Vägt | |||
|---|---|---|---|
| Avkastningskrav | Andel av kapital | avkastningskrav | |
| Eget kapital | 9,6% - 15,5% | 40% | 3,8% - 6,2% |
| Lånat kapital | 5,0% | 60% | 3,0% |
| Vägt avkastningskrav | 100% | 6,8% - 9,2% |
Summa fastighetsvärde 41 818
Fastighetsbeståndets värde vid olika avkastningskrav och tillväxt i hyresvärde och fastighetskostnader
| Mkr | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 15000 2020 |
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde | 3 592 | 3 646 | 3 701 | 3 756 | 3 812 | 3 870 | 3 928 | 3 987 | 4 046 | 4 107 | 4 169 |
| Hyresintäkter | 3 242 | 3 318 | 3 405 | 3 493 | 3 584 | 3 676 | 3 711 | 3 827 | 3 885 | 3 943 | 4 002 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 90% | 91% | 92% | 93% | 94% | 96% | 96% | 96% | 96% | 96% | 96% |
| Fastighetskostnader | – 897 | – 910 | – 924 | – 938 | – 952 | – 966 | – 981 | – 996 | – 1 010 | – 1 026 | – 1 041 |
| Driftsöverskott = kassaflöde | 2 345 | 2 408 | 2 481 | 2 555 | 2 632 | 2 710 | 2 790 | 2 831 | 2 875 | 2 917 | 2 961 |
| Diskonterat kassaflöde år 1-9 | 17 347 | ||||||||||
| Diskontering restvärde år 10 | 22 477 | Diskontering kassaflöde | 44 316 | ||||||||
| Antaget värde projekt, mark, byggrätter |
1 994 | Diskontering restvärde |
CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 65
För att spegla den prisuppgång som noterats på svensk fastighetsmarknad har Castellum sänkt avkastningskravet i värderingen med i genomsnitt 0,25%-enheter. Värdeförändringen under året uppgick till 1 837 Mkr motsvarande 4,6%.
Genomsnittlig värderingsyield, Mkr
| (exkl. projekt/mark och byggrätter) | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Driftsöverskott fastigheter | 2 443 | 2 286 |
| + Indexjustering 2016, 1% (1%) | 35 | 25 |
| + Verklig uthyrningsgrad, dock lägst 94% | 216 | 251 |
| – Fastighetsadministration, 30 kr/kvm | – 100 | – 99 |
| Normaliserat driftsöverskott | 2 594 | 2 463 |
| Värdering (exkl. byggrätter om 469 Mkr) | 39 824 | 35 506 |
| Genomsnittlig värderingsyield | 6,5% | 6,9% |
Osäkerhetsintervall
Fastighetsvärderingar är beräkningar gjorda enligt vedertagna principer utifrån vissa antaganden. Det värdeintervall som anges vid fastighetsvärderingar och som oftast i en fungerande marknad ligger inom +/- 5-10% ska ses som ett mått på den osäkerhet som finns i gjorda antaganden och beräkningar. I en mindre likvid marknad kan intervallet vara större. För Castellums del innebär ett osäkerhetsintervall om +/- 5% ett värdeintervall på fastighetsportföljen om 39 727 - 43 909 Mkr motsvarande +/- 2 091 Mkr.
Värdeförändringar
Fastighetsmarknaden 2015 präglades, liksom föregående år, av hög aktivitet och stark efterfrågan vilket resulterat i lägre avkastningskrav med högre fastighetspriser som följd. För att spegla den prisuppgång som noterats på svensk fastighetsmarknad har avkastningskravet i värderingen sänkts med i genomsnitt 0,25%-enheter sedan årsskiftet. Värdeförändringen under året uppgick till 1 837 Mkr (344) motsvarande 4,6%.
Värdeuppgången består huvudsakligen av 255 Mkr hänförligt till förvärv, 203 Mkr hänförligt till projektvinster och 1 331 Mkr till främst sänkt avkastningskrav. Därtill har genomförda fastighetsförsäljningar medfört en värdeförändring om 48 Mkr. Försäljningspris netto uppgick till 1 140 Mkr efter avdrag för bedömd uppskjuten skatt och omkostnader om totalt 57 Mkr. Underliggande fastighetspris som således uppgick till 1 197 Mkr, översteg senaste värdering om 1 092 Mkr med 105 Mkr. Då varje fastighet värderas enskilt har hänsyn ej tagits till den portföljpremie som kan noteras på fastighetsmarknaden.
Värdeuppgången netto, inklusive årets förändring, över den senaste 10-års-perioden har varit 1,1% per år, vilket är i nivå med inflationen.
Totalavkastning
Vad avser fastigheternas totalavkastning, d v s summan av direktavkastning och värdeförändringar, kan konstateras att hur väl Castellum faller ut beror på när mätningen påbörjas.
Vad avser lager/industri har Castellum haft en bättre totalavkastning i snitt jämfört med kontor/butik, oavsett när mätningen påbörjas. Det årliga genomsnittet de senaste 10 åren har varit 7,5% (6,9% direktavkastning + 0,6% värdeförändring), vilket överstiger kontor/butik som haft 6,8% (5,9% direktavkastning + 0,9% värdeförändring). I beräkningen ingår inte projektvinster eller förvärv det år förvärvet genomfördes.
Genomsnittlig värderingsyield över tid Värdeförändring
| 3 år | 10 år | ||
|---|---|---|---|
| 1 år | snitt/år | snitt/år | |
| Totalavkastning | |||
| Fastigheter | 10,4% | 8,2% | 7,0% |
| Nasdaq Stockholm (SIX Return) | 10,4% | 17,8% | 9,2% |
| Fastighetsindex Sverige (EPRA) | 25,4% | 27,5% | 12,9% |
| Fastighetsindex Europa (EPRA) | 18,8% | 18,4% | 4,9% |
| Fastighetsindex Eurozone (EPRA) | 17,4% | 15,5% | 6,2% |
| Fastighetsindex Storbritannien (EPRA) | 12,1% | 19,0% | 2,1% |
| Värdeförändring | |||
| Värdeförändring fastigheter ovägt | 4,6% | 2,1% | 1,1% |
| Inflation | 0,1% | 0,0% | 1,1% |
Extern värdering
För att säkerställa värderingen har 161 fastigheter motsvarande värdemässigt 56% av beståndet externt värderats av Forum Fastighetsekonomi AB. Urvalet av fastigheter har gjorts med utgångspunkt från de värdemässigt största fastigheterna, men även med syftet att spegla fastighetsbeståndets sammansättning avseende kategori och geografi. Forums värdering av de utvalda fastigheterna uppgick till 23 581 Mkr, inom ett osäkerhetsintervall på fastighetsnivå om +/- 5-10%, beroende på respektive fastighets kategori och läge. Castellums värdering av samma fastigheter uppgick till 23 539 Mkr, d v s en nettoavvikelse om +42 Mkr motsvarande 0%. Bruttoavvikelserna var +696 Mkr respektive –654 Mkr med en genomsnittlig avvikelse om 6%.
Därtill har NAI Svefa utfört en skrivbordsvärdering av 41 fastigheter motsvarande värdemässigt
23% av beståndet. NAI Svefas värdering av de utvalda fastigheterna uppgick till 9 324 Mkr. Castellums värdering av samma fastigheter uppgick till 9 742 Mkr, d v s en nettoavvikelse om –418 Mkr motsvarande –4%. Forums värdering av samma fastigheter uppgick till 9 774 Mkr, d v s en nettoavvikelse jämfört med Castellums värdering om +32 Mkr motsvarande 0%.
Det kan konstateras att Castellums avvikelse mot de två externa värderarna ryms väl inom osäkerhetsintervallet +/- 5-10%.
Intern v s extern värdering, Mkr
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|---|
| Extern värderare 1* | 23 581 | 21 109 | 19 624 | 18 527 |
| Andel extern av intern | 56% | 57% | 52% | 52% |
| Avvikelse netto extern vs intern | 42 | – 274 | – 148 | – 377 |
| D:o i % | 0,2% | – 1,3% | – 0,8% | – 2,0% |
| Bruttoavvikelse positiva | 696 | 620 | 427 | 324 |
| Bruttoavvikelse negativa | – 654 | – 894 | – 575 | – 701 |
| Genomsnittlig avvikelse | 5,7% | 7,1% | 5,1% | 5,4% |
| Extern värderare 2* | 9 323 | 9 105 | 7 912 | 7 153 |
| Andel extern av intern | 23% | 25% | 21% | 19% |
| Avvikelse netto extern vs intern – 419 | – 243 | 51 | 117 | |
| D:o i % | – 4,5% | – 2,7% | 0,6% | 1,6% |
| Bruttoavvikelse positiva | 83 | 115 | 292 | 268 |
| Bruttoavvikelse negativa | – 501 | – 358 | – 241 | – 151 |
| Genomsnittlig avvikelse | 6,0% | 5,1% | 6,8% | 6,0% |
* Olika värderare mellan åren.
FASTIGHETSVÄRDET Sedan börsintroduktionen i maj
1997 har Castellums fastighetsbestånd växt från 10 miljarder kr till 42 miljarder kr.
Totalavkastning snitt per år i olika cykler t o m 2015 Castellums värdering v s Forum och Svefa 41 fastigheter, 9 miljarder kr motsvarande 25% av portföljen
Skatt
Castellums redovisning ska genomsyras av öppenhet och transparens. Detta gäller även hantering och redovisning av skatt, som är en viktig fråga för fastighetsbranschen. Koncernens huvudtes är att rätt skatt ska betalas under gällande regelverk.
I Castellum finns ett antal områden som beskattas – inkomstskatt på löpande intjäning, fastighetsskatt, mervärdesskatt, stämpelskatter och energiskatter. Politiska beslut såsom förändringar i företagsbeskattning, skattelagstiftning eller dess tolkningar kan leda till att Castellums skattesituation förändras såväl positivt som negativt.
Inkomstskatt
Castellums redovisade förvaltningsresultat för 2015 uppgick till 1 533 Mkr (1 450) medan skattepliktigt förvaltningsresultat uppgick till 236 Mkr (434). I avsaknad av underskottsavdrag skulle en betald skatt om 52 Mkr (96) uppstå hänförlig till förvaltningsresultatet, motsvarande 3% effektiv betald skatt.
Skattemässiga avskrivningar
Investeringar i fastighet kan fördelas på olika delar där Skatteverket anvisar procentsatser för avskrivningar: Byggnad (2-5% beroende på typ av fastighet), markanläggning 5% och inventarier 20 alternativt 30%. Mark skrivs inte av.
Avdragsgilla ombyggnationer
Utgifter för reparation och underhåll av byggnad får dras av omedelbart. Det s k utvidgade reparationsbegreppet medger skattemässigt direktavdrag för vissa ombyggnationer, även om dessa är värdehöjande och aktivering skett i redovisningen.
Försäljning fastigheter
Fastigheter kan avyttras direkt eller indirekt via bolag, vilket får olika skattemässiga konsekvenser. Vinst vid försäljning av fastighet som skattemässigt utgör anläggningstillgång är skattepliktig, medan förlust hamnar i en "fålla" och kan enbart nyttjas mot skattepliktiga vinster från försäljning av fastighet som utgör anläggningstillgång. Vinst vid försäljning av aktie som skattemässigt utgör anläggningstillgång är inte skattepliktig, medan förlust inte är avdragsgill.
För fastighet eller aktie som skattemässigt utgör omsättningstillgång blir vinsten alltid skattepliktig och förlusten avdragsgill.
Värdeförändringar fastigheter och derivat
Svensk redovisningslagstiftning tillåter inte att fastigheter redovisas till verkligt värde i juridisk enhet, innebärande att värdeförändringar inte påverkar beskattningen. Vissa typer av finansiella instrument, såsom ränteswappar, får värderas till verkligt värde i juridisk enhet. I Castellums fall utgör värdeförändringar som medför ett negativt värde på instrumentet en skattemässigt avdragsgill kostnad medan värdeförändringar upp till anskaffningsvärdet utgör en skattepliktig intäkt.
Castellum har inga pågående skattetvister.
Uppskjuten skatt i balansräkningen
I Castellum finns två poster som utgör underlag till uppskjuten skatt - fastigheter och underskottsavdrag. Alla underskottsavdrag redovisas efter-
| Skatteberäkning 2015 | Underlag | Underlag |
|---|---|---|
| Mkr | aktuell skatt | uppskjuten skatt |
| Förvaltningsresultat | 1 533 | |
| D:o hänförligt till joint venture | – 23 | |
| Skattemässigt avdragsgilla | ||
| avskrivningar | – 741 | 741 |
| ombyggnationer | – 494 | 494 |
| Övriga skattemässiga justeringar | – 39 | 6 |
| Skattepliktigt förvaltningsresultat | 236 | 1 241 |
| Försäljning fastigheter | 3 | – 293 |
| Värdeförändring fastigheter | – | 1 789 |
| Värdeförändring derivat | 216 | – |
| Skattepliktigt resultat före underskottsavdrag | 455 | 2 737 |
| Underskottsavdrag, ingående balans | – 1 193 | 1 193 |
| Underskottsavdrag, utgående balans | 809 | – 809 |
| Skattepliktigt resultat | 71 | 3 121 |
| Årets skatt enligt resultaträkningen | – 16 | – 687 |
Uppskjuten skatteskuld netto 2015-12-31
| Nominell | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Underlag | skatteskuld | Verklig skatteskuld | |
| Underskottsavdrag | 809 | 178 | 21% | 170 |
| Fastigheter | – 22 239 | – 4 893 | 6% | – 1 291 |
| Summa | – 21 430 | – 4 715 | 5% | – 1 121 |
| Fastigheter, tillgångsförvärv | 1 893 | 416 | ||
| Enligt balansräkningen | – 19 537 | – 4 299 |
Uppskjuten skatt är i princip såväl ränte- som amorteringsfri och kan därför till stor del betraktas som eget kapital. Att effektiv skatt är lägre beror på dels möjligheten att sälja fastigheter på ett skatteeffektivt sätt, dels tidsfaktorn som medför att skatten ska diskonteras.
Bedömd verklig uppskjuten skatteskuld netto har beräknats till 5% baserat på en diskonteringsränta om 3%. Vidare har antagits dels att underskottsavdragen realiseras under 2 år med en nominell skatt om 22% vilket ger ett nuvärde av uppskjuten skattefordran om 21%, dels att fastigheterna realiseras under 50 år där 33% säljs direkt med en nominell skatt om 22% och 67% säljs indirekt via bolag där köparens skatteavdrag är 6%, vilket ger ett nuvärde av uppskjuten skatteskuld om 6%.
som det förväntas finnas framtida överskott som underskotten kan nyttjas mot. Uppskjuten skatt hänförlig till fastigheter uppstår främst på grund av värdeförändringar, skattemässiga avdrag såsom avskrivningar och avdrag för vissa ombyggnationer vilka aktiverats redovisningsmässigt.
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt betalas för nästan alla koncernens fastigheter. Skattefrihet råder dock för specialbyggnader såsom kommunikationsbyggnad, utbildnings- och vårdbyggnader. För övriga fastigheter beror skattesatsen, som fastställs av skatteverket, på typ av byggnad och mark. För kontor är skatten 1% av taxeringsvärdet och för industri och lager 0,5%. I Danmark varierar skattesatserna beroende på vilken kommun fastigheterna är belägna i. För 2015 uppgick fastighetsskatten till 172 Mkr (170) baserat på ett taxeringsvärde om 21 miljarder kr.
Mervärdesskatt (moms)
Fastigheter är undantagna från obligatorisk momsplikt. Sker uthyrning av lokal till kund som stadigvarande bedriver momspliktig verksamhet kan fastighetsägare frivilligt registrera sig för mervärdesskatt och på så sätt få avdrag för ingående moms på såväl driftskostnader som investering. Inget avdrag kan därmed ske av ingående moms avseende driftskostnader och investering i lokaler som inte registrerats för frivillig skattskyldighet. Ej avdragsgill moms på driftskostnader uppgick för 2015 till 18 Mkr och redovisas som en driftskostnad. Ej avdragsgill ingående moms på investeringar uppgick 2015 till 7 Mkr och redovisas som investering i fastighet.
Stämpelskatter
Vid förvärv av fastighet i Sverige utgår en stämpelskatt (lagfart) på 4,25% beräknat på det högsta av köpeskilling och taxeringsvärde. I Danmark är motsvarande 0,6%. Under 2015 erlades 38 Mkr i stämpelskatt på förvärv, vilket utgör del av anskaffningsvärdet. Därutöver utgår stämpelskatt om 2% (1,5% i Danmark) vid uttag av pantbrev i fastigheter. För 2015 uppgick denna skatt till 18 Mkr och aktiveras i balansräkningen.
Energiskatter
Castellum köper energi att användas i fastigheterna för uppvärmning, kyla, ventilation och belysning. Av detta belopp avser 29 Mkr energiskatter.
Medarbetare
Som arbetsgivare i Sverige betalas 31,42% i sociala avgifter baserat på lön samt en löneskatt om 24,26% på pensionspremier. Castellum har 299 antal anställda för vilka 59 Mkr erlades i sociala avgifter och löneskatt.
Sammanfattning skatt
Castellums verksamhet genererade 2015 sammanlagt 357 Mkr i olika slag av skatter.
Sammanfattning av skatt som betalas
| Mkr | 2015 |
|---|---|
| Inkomstskatt | 16 |
| Fastighetsskatt | 172 |
| Mervärdeskatt, ej avdragsgill | 25 |
| Stämpelskatt | 56 |
| Energiskatt | 29 |
| Sociala avgifter och löneskatt | 59 |
| Summa betald skatt | 357 |
Att äga och förvalta fastigheter innebär att verksamheten utsätts för en mängd risker, såväl interna som externa, eller osäkerhetsfaktorer som kan påverka koncernens förmåga att uppnå målet. Castellum arbetar därför på ett regelbundet och strukturerat sätt med att identifiera och aktivt övervaka den fulla skalan av finansiella och icke finansiella risker som verksamheten möter eller står inför. Koncernens riskhantering sker i en strukturerad beslutsprocess med syfte att skapa en balansgång mellan önskan om att begränsa osäkerhet eller risk och uppdraget att skapa tillväxt och aktieägarvärde.
70 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Risker och riskhantering
Risker, exponering och riskhantering
Castellum definierar risk som en osäkerhetsfaktor vilken kan påverka företagets förmåga att uppnå sitt mål, medan riskhantering syftar till att skapa balansgång mellan önskan om att begränsa risk och uppnå målsättning. För att kunna uppskatta effekten av identifierade risker sker en intern riskgradering där varje enskild risk bedöms, både ur perspektivet påverkan och sannolikhet. Denna process avgör om risken bör bevakas extra (Bevaka), åtgärder vidtas (Fokus) eller om den kan hanteras via sedvanlig översyn och förvaltning (Översyn).
För att underlätta riskhanteringen har Castellum valt att klassificera riskerna i följande kategorier:
- Omvärld risker till följd av påverkan av externa faktorer och händelser
- Fastighetsportföljen risker förknippade med ägandet av Castellums fastighetsportfölj
- Medarbetare risker förknippade med att rekrytera, utveckla och behålla rätt medarbetare
- Förvaltning risker förknippade med den löpande förvaltningen av Castellums fastighetsinnehav
- Finansiering risker i Castellums finansiering
| RISKKATEGORI | RISK | PÅVERKAN | SANNOLIKHET | PRIORITET | UTVECKLING |
|---|---|---|---|---|---|
| OMVÄRLD | |||||
| Makroekonomiska risker | 1. Makro – kris | ALLVARLIG | LÅG | FOKUS | |
| Kriser | 2. Kriser | MELLAN | MÖJLIG | BEVAKA | |
| Förändrade regelverk | 3. Förändrat regelverk | MELLAN | SÄKER | FOKUS | |
| 4. Regelefterlevnad | ALLVARLIG | LÅG | FOKUS | ||
| FASTIGHETSPORTFÖLJEN | |||||
| Fastighetsportföljens sammansättning | 5. Fastighetsportföljens sammansättning | STOR | OVANLIG | BEVAKA | |
| 6. Obsolet produkt/fastighet | MINDRE | SÄKER | FOKUS | ||
| 7. Storlek – för stor på en delmarknad/ort | MINDRE | OVANLIG | ÖVERSYN | ||
| Investeringar | 8. Investeringar | STOR | OVANLIG | BEVAKA | |
| 9. Strategiskt företagsförvärv | ALLVARLIG | OVANLIG | FOKUS | ||
| Värdeförändringar | 10. Värdeförändringar – fastighet | ALLVARLIG | TROLIG | FOKUS | |
| FÖRVALTNING | |||||
| Hyresintäkter | 11. Hyresintäkter | MELLAN | OVANLIG | BEVAKA | |
| 12. Missnöjda kunder/hyresgäster | ALLVARLIG | LÅG | FOKUS | ||
| Fastighetskostnader | 13. Fastighetskostnader | OVÄSENTLIG | MÖJLIG | ÖVERSYN | |
| Skatt | 14. Skatt | OVÄSENTLIG | MÖJLIG | ÖVERSYN | |
| Hållbarhet | 15. Hållbarhet | ALLVARLIG | OVANLIG | FOKUS | |
| Ansvarsrisk | 16. Ansvarsrisk | STOR | MÖJLIG | BEVAKA | |
| Rapportering | 17. Rapportering | ALLVARLIG | LÅG | FOKUS | |
| MEDARBETARE | |||||
| Medarbetare | 18. Medarbetare | ALLVARLIG | LÅG | FOKUS | |
| FINANSIERING | |||||
| Finansiering | 19. Finansiering | ALLVARLIG | LÅG | FOKUS | |
| Värdeförändringar | 20. Värdeförändringar – derivat | MELLAN | TROLIG | BEVAKA |
Minskad fokusering på riskområdet sedan föregående år
Oförändrad fokusering på riskområdet sedan föregående år
Ökad fokusering på riskområdet sedan föregående år
OMVÄRLD
Omvärldsrisker avser risker till följd av påverkan av externa faktorer, i huvudsak utom Castellums kontroll och till vilka Castellum har att förhålla sig. Dessa kan delas in i makroekonomiska risker, kriser och förändrade regelverk.
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| MAKROEKONOMISKA RISKER | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 1. Makro – kris Makroekonomiska risker avser risker kopplade till generellt minskad efterfrågan i ekonomin, låg inflation alternativt deflation eller generella svårigheter att erhålla finansiering, alternativt finansiering till högre kreditmarginaler. |
• Omvärldsbevakning • Stark balansräkning och låg belåningsgrad • Väl sammansatt kontraktsportfölj med spridning i uppsägningstid, bransch, lokaltyp, kontraktsstorlek och geografi • Deflationsskydd alternativt minimiuppräkning i hyresavtalen • Flera finansieringskällor • Kontinuerlig omförhandling och tillförsel av nya kreditavtal • Fastighetsportfölj koncentrerad till tillväxtorter • Naturlig makroekonomisk säkringsmekanism mellan högre/lägre räntekostnader och hyres intäkter, dock med viss tidsförskjutning |
En svag ekonomi påverkar efterfrågan på lokaler negativt vilket ger ökade vakanser, sjunkande marknadshyror samt utebliven indexuppräkning i befintliga avtal. Dessutom ökar risken för betalningsproblem hos hyresgästerna eller t o m konkurser vilket ger en omedelbart negativ effekt i kassaflödet. Begränsad tillgång till kapital hämmar Castellums möjlighet att bedriva verksamheten. Ytterst med för en minskad efterfrågan i ekonomin sjunkande fastighetsvärden. |
| K RI S E R | PRIORITET: BEVAKA UTVECKLING: | |
| 2. Kriser Kriser omfattar dels händelser såsom terrorist attacker, cyberattacker, extrema väderhändelser och miljökatastrofer samt informationsläckage. |
• Krisplan • Successionsordning för ledande befattnings havare • Fullvärdeförsäkring fastigheter • Riktlinjer för informationssäkerhet samt skapa förståelse och insikt hos användare att informa tion är en tillgång och skall hanteras varsamt • Kontinuitetsplan IT |
Risken är generellt sett låg men Castellum kan påverkas indirekt av omvärldshändelser. |
| FÖRÄNDRADE REGELVERK | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 3. Förändrat regelverk Förändring i regelverk eller förordningar, såväl nationella som internationella, kan påverka Castellum. T ex förändrad skattelagstiftning, nytt regelverk för banker, hantering av planprocesser m m. |
• Följa utvecklingen avseende lagar, regler, praxis m m inom de områden som är mest väsentliga för Castellum. • Aktivt delta i debatten i möjligaste mån • Förbereda Castellum för nytt eller förändrat regelverk • Omförhandla kreditavtal kontinuerligt • Bredda finansieringsbasen via fler finansierings källor och finansiärer |
Förändringar i regelverk kan påverka framtida möjligheter att genomföra investeringar, alter nativt medföra fördyringar, vilket leder till sämre framtida avkastning. Ny banklagstiftning kan påverka tillgången till finansiering, priset på lånat kapital och utlösa kreditklausuler som innebär ökade finansieringskostnader. Ändrade skatte nivåer och skattelagstiftning, t ex förslag om ränteavdragsbegränsningar, nya regler avseende värdeminskningsavdrag och förbud för paketering av fastigheter, kan påverka Castellums framtida skattekostnad. PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: |
| 4. Regelefterlevnad Bristande regelefterlevnad kan leda till ekonomiska förluster, tillsynssanktioner, ryktesförluster och i värsta fall en avnotering. Visst regelverk är öppet för tolkning (IFRS), inne bärande att Castellum och eventuell regelöver vakare kan ha olika uppfattning. |
• Företagskultur som bygger på höga etiska ideal • God intern kontroll med kvalitetssäkring i flera led • Uppförandekod • Kompetenta och ansvarstagande medarbetare • Följa utvecklingen av lagar, praxis, domstols beslut m m • Compliance-funktion som rapporterar direkt till Revisions- och Finansutskottet • Whistleblowerfunktion |
Att Castellums verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt är avgörande för koncernens långsiktiga framgång. Vår verksamhet och vår möjlighet att fortsätta att skapa värde bygger på relationer mellan medarbetare, kunder, samar betspartners, investerare, myndigheter m m. En god relation bygger på förtroende och Castellum ska vara värd att lita på. Alla medarbetare skapar gemensamt bilden av Castellum genom vårt upp trädande och vad vi förmedlar till vår omgivning. |
FASTIGHETSPORTFÖLJEN
Risker i fastighetsportföljen avser risker förknippade med ägandet av Castellums fastighetsportfölj, vilka i sin tur kan delas upp i risker avseende fastighetsportföljens sammansättning, investeringar samt värdeförändringar fastigheter.
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| FASTIGHETSPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING | PRIORITET: BEVAKA UTVECKLING: | |
| 5. Fastighetsportföljens sammansättning Fastighetsportföljens sammansättning kan på verkas på två nivåer genom fel geografisk fördel ning, vilket innebär att Castellum äger fastigheter på fel delmarknad, ort eller läge med hänsyn till bl a framtida tillväxt och pågående stark urba niseringstrend eller att Castellum äger obsoleta fastigheter, d v s ett fastighetsbestånd som inte är framtidssäkrat utifrån kundpreferenser, teknik krav, mikroläge eller flexibilitet i användning och avtalsvillkor. |
• Makroanalys – regelbunden genomgång av delmarknadernas förutsättningar avseende ekonomisk tillväxt, hyresmarknad, samarbets klimat och infrastruktursatsningar m m • Årlig översyn av fastighetsportföljen avseende såväl såväl geografisk exponering som produktslag • Strategidokument fastställs årligen av styrelsen |
Castellums portfölj finns i fem tillväxtregioner och 14 orter. Samtliga orter bedöms i dagsläget ha rätt förutsättningar för fortsatt innehav eller investering. Under 2014 och 2015 har dess utom större transaktioner skett med syfte att skapa bättre tillväxtförutsättningar i kassaflödet framöver. Vidare finns koncernens fastighetsportfölj i det kommersiella fastighetssegmentet fördelat på kontor/butik (dock ej gallerior)/lager/lätt industri/logistik - samtliga segment är kopplade till tillväxtmöjligheter. |
| PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | ||
| 6. Obsolet produkt/fastighet Ett icke "framtidssäkrat" fastighetsbestånd kan bli obsolet utifrån kundpreferenser, teknikkrav, mikroläge eller flexibilitet i användningsområde och villkor. Det medför risk för ökade vakanser och värdenedgång som följd – alternativt stora investeringsåtaganden. |
• Följa hyresmarknaden och dess utveckling/utbud • "Trendspana" • Vara nära kund för att förstå inte bara dagens behov utan även morgondagens. • Följa infrastruktursatsningar • Delta aktivt i orters/delmarknaders utveckling • Följa teknikutvecklingen • Löpande investera i befintlig portfölj för att "upp gradera" samt sälja fastigheter som inte bedöms vara "rätt" framöver. |
Castellum investerar ca 2,5 miljarder kr årligen jämt fördelat ett normalår mellan förvärv och ny-, till- och ombyggnation. Därtill säljer koncernen fastigheter för ca 0,5 miljarder kr årligen när det är affärsmässigt motiverat. |
| PRIORITET: ÖVERSYN UTVECKLING: | ||
| 7. Storlek – för stor på en delmarknad/ort Att bli för stor på en delmarknad eller ort kan medföra att kommunen eller omvärlden ställer högre krav på Castellum – t ex måste bolaget ta ett ekonomiskt helhetsansvar för ett område i form av infrastruktur m m. |
• Ska vara en av de tre största fastighetsägarna inom respektive delmarknad • Följer marknadsandel, vilken beaktas i fastställd investeringsstrategi • Årlig genomgång av kommande treårsperiod för att se vilka tillväxtförutsättningar som finns |
Fastighetsbeståndet är koncentrerat till utvalda delmarknader som alla betraktas som stabila med goda förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling. |
Känslighetsanalys - kassaflöde
| Resultateffekt nästkommande 12 månader | |||
|---|---|---|---|
| Resultateffekt, Mkr | Sannolikt scenario | ||
| +/– 1% (enheter) | Högkonjunk. | Lågkonjunk. | |
| Hyresnivå / Index | + 33/– 33 | + | – |
| Vakans | – 37/+ 37 | + | – |
| Fastighetskostnader | – 11/+ 11 | – | 0 |
| Räntekostnader | – 78/– 30* | – | + |
| * På grund av räntegolv i kreditavtal har Castellum inte möjlighet att dra full nytta |
av negativa räntor, därav uppstår ett negativt utfall även vid en sänkning av räntan med 1%-enhet.
Känslighetsanalys - värdeförändring
| Fastigheter | –20% | –10% | 0 | +10% | +20% |
|---|---|---|---|---|---|
| Värdeförändring, Mkr | – 8 364 | – 4 182 | – | 4 182 | 8 364 |
| Belåningsgrad | 61% | 54% | 49% | 44% | 41% |
Värdeintervall - förenklat exempel
Blåmarkerade siffror avser värdeförändring
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| INVESTERINGAR | PRIORITET: BEVAKA UTVECKLING: | |
| 8. Investeringar Felaktig investeringsstrategi alternativt oförmåga att verkställa vald investeringsstrategi eller att finna lönsamma investeringsobjekt. Investeringar kan ske antingen i form av ny-, till och ombyggnation eller genom förvärv. Förvärv av enskilda fastigheter kan ske antingen direkt som fastighetsförvärv eller indirekt i bolagsform. Förvärv kan även ske i större skala, antingen i form av portföljer avseende region eller kategori av fastigheter eller i form av strategiska bolags förvärv, d v s uppköp av befintlig organisation. |
• Årlig genomgång och uppföljning av vald investeringsstrategi • Investeringsbeslut kopplade till vald invest eringsstrategi för att säkerställa rätt beslut • Flera parallella investeringsdiskussioner • Treårsuppföljning av gjorda investeringar • Riskbaserad modell för att avgöra hur stor andel projekt som får påbörjas utan kund • Strukturerad beslutsprocess vilken beaktar marknadsförutsättningar och risk • Entreprenadform som begränsar risk • Vid uthyrning före produktionsstart, hyresavtal utformade för att begränsa negativ påverkan av oförutsedda produktionsförseningar, tillkommande krav, etc. • Kvalitetssäkring och uppföljning av genomförda projekt • Kvalitetssäkrad DD-process avseende juridik, ekonomi och skatt • Introduktionsprogram för nyanställda |
Investeringar med låg avkastning och/eller avsaknad av tillväxtpotential medför att tillväxt målet om 10% i förvaltningsresultatet inte nås. Vidare kräver tillväxtmålet att årliga investeringar genomförs, vilket i en kraftigt konkurrensutsatt fastighetsmarknad innebär ökad risk för att vald investeringsstrategi inte kan genomföras. Risker i samband med ny-, till- och ombyggna tion avser dels tekniksidan i form av produktions risker såsom val av leverantör, entreprenadform, tekniskt utförande m m, dels marknadssidan i form av uthyrnings- och vakansrisk samt fel bedömningar avseende potentiell hyresnivå och kundönskemål. Utöver detta finns risker i form av negativ miljöpåverkan. Vid förvärv via bolag tillkommer bolagsspecifika risker i förvärvade bolag, exempelvis skatt, tvister och miljö. Vid övertag av personal tillkommer dessutom integration av medarbetare. |
| PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | ||
| 9. Strategiskt företagsförvärv Strategiska förvärv kan genomföras för att uppnå olika fördelar, men kan också medföra risker såsom svårighet att integrera verksamhet och medarbetare, risk för att ledningens uppmärk samhet flyttas från andra viktiga affärsfrågor, risk med eventuell en ny marknad där förvärvaren har begränsad eller ingen erfarenhet, utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom det förvärvade företaget samt ett för dyrt förvärv. |
• Due Diligence • God planering och strukturerade processer för att införliva nytt företag • Identifiera i god tid vilken kompetens och marknadskännedom som behövs • Identifiera nyckelpersoner i god tid • Tillgång till marknadens bästa rådgivare |
Castellum har väl fungerande processer och kompetens (direkt eller indirekt via rådgivare) för större strategiska förvärv. |
| VÄRDEFÖRÄNDRING FASTIGHETER | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 10. Värdeförändringar – fastighet Värdeförändringar kan uppstå antingen till följd av makroekonomiska orsaker (se makro ekonomiska risker ovan), mikroekonomiska orsaker (typiskt sett fel delmarknad, ort eller läge) eller fastighetsspecifika orsaker (oftast kassaflödesrelaterad). Utöver detta finns risken att enstaka fastigheter är felaktigt värderade. Oavsett orsak påverkar värdeförändringar såväl resultaträkningen som finansiell ställning samt belåningsgrad. |
• Stark balansräkning • Stort antal fastigheter, geografiskt spridd fastighetsportfölj och stor variation i kontrakts sammansättning medför lägre volatilitet i fastighetsportföljens värde • Löpande analys av transaktionsmarknaden och kvartalsvis översyn av fastighetsportföljens värdering ger tidiga varningssignaler • Intern kvalitetssäkring och intern kontroll av interna värderingar • Externvärdering årligen av minst 50% av beståndet |
Stora negativa värdeförändringar kan ytterst medföra att avtalade villkor och åtaganden i kreditavtal bryts vilket leder till dyrare upp låning, eller i värsta fall, att krediterna förfaller till betalning. |
FÖRVALTNING
Förvaltningsrisker avser risker förknippade med löpande förvaltning av Castellums fastighetsinnehav, vilket har en direkt påverkan på förvaltningsresultatet. Dessa kan delas in i hyresintäkter, fastighetskostnader, skatt, hållbarhet, ansvarsrisk och rapportering.
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| HYRESINTÄKTER | PRIORITET: BEVAKA UTVECKLING: | |
| 11. Hyresintäkter Hyresintäkterna påverkas av en mängd faktorer, såväl externa som interna. Externa faktorer kan vara sjunkande marknadshyror, uteblivna index uppräkningar och konkurser (se makroekonomiska risker ovan) medan dålig förvaltning kan leda till missnöjda hyresgäster, onödiga vakanser och kundbortfall p g a dåligt anpassade kunderbjud anden. |
• Fastigheter i tillväxtorter och en kontraktsport följ med ett stort antal avtal - ej beroende av enskild hyresgäst eller bransch – samt förfallo struktur spridd över tid • Närhet till och närvarande mot kund • Erfaren och kompetent förvaltnings- och uthyr ningspersonal som förebygger uppsägningar genom aktiv omförhandling före avtalsutgång • Konkurrentanalys, mätning av kundnöjdhet och uppföljning av nettouthyrning • Strävan efter hyresavtal innehållande index klausul med minimiuppräkning och deflations skydd |
Minskade intäkter kan för Castellums del härledas från lägre hyresvärde, vilket är den potentiella hyra som kan erhållas för vakanta lokaler, alternativt lägre hyresintäkt, vilket är den faktiska hyra som erhålls. Hyresintäkten är således beroende dels av fastighetens marknadshyra och dels av hur Castellum hanterar vakanserna. Ytterst leder minskade hyresintäkter till sämre kassaflöde och därmed till en nedgång i fastighetsportföljens värde. |
| PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | ||
| 12. Missnöjda kunder / hyresgäster Flera hyresgäster eller kunder är missnöjda och lämnar koncernen. Möjligheten att attrahera nya kunder/ hyres gäster uteblir med stora vakanser och värde nedgång som följd. |
• Vara nära och närvarande mot kund • Erfaren och kompetent förvaltnings- och uthyrningspersonal • Årlig mätning, Nöjd Kund Index |
Castellum har ett starkt och tydligt kundfokus och det är viktigt att koncernen lever upp till kundernas förväntningar. Därför genomförs årligen en Nöjd Kund Index-mätning. Den senaste, som genomfördes 2015, visar fortsatt högt betyg med index om 80 på en skala om 100. |
| FASTIGHETSKOSTNADER | PRIORITET: ÖVERSYN UTVECKLING: | |
| 13. Fastighetskostnader Risker på kostnadssidan hänför sig främst till kostnadsökningar utöver vad Castellum kan kompensera sig för genom avtalade hyror, index och vidaredebiteringstillägg. Riskerna omfattar även oförutsedda kostnader och omfattande renoveringsbehov. |
• Hög andel vidarefakturering av kostnader • Kompensation via minimiuppräkningar • Kontinuerlig driftsoptimering och energi effektivisering • Prissäkring av el • Gränsdragningslista hyresvärd/kund • Förebyggande av kundförluster via kontroll av kunder och "egen" inkassoverksamhet • Långsiktig underhållsplanering i syfte att optimera underhållskostnaderna över tid |
Elpriset styrs av utbud och efterfrågan på en öppen, avreglerad och delvis internationell mark nad och övriga mediakostnader styrs delvis av lokala monopol, vilket skapar osäkerhet i framtida kostnader. Beräkningsgrunden för tomträttsavgäld kan komma att ändras vid framtida omförhand lingar och såväl skattesats som taxeringsvärde för beräkning av fastighetsskatt kan ändras genom politiska beslut. Även indirekta kostnader för anställd personal, exempelvis arbetsgivaravgifter och övriga åtaganden, kan påverkas av politiska beslut. |
| SKATT | PRIORITET: ÖVERSYN UTVECKLING: | |
| 14. Skatt Att Castellum inte följer gällande regelverk eller anpassar sig till förändrade regelverk avseende inkomstskatt och moms. Skatt är dessutom en viktig parameter i kalkylsammanhang. |
• God intern kontroll och extern kvalitetssäkring av exempelvis inkomstdeklarationer • Öppna yrkanden avseende osäkra poster • Löpande utbildning av personal • Följer utvecklingen av lagar, praxis och domstols beslut |
Felaktig skattehantering kan leda till att fel skatt betalas, till skattetillägg och i vissa fall anmärk ning i revisionsberättelsen. Felaktig skattemässig hantering i kalkylsammanhang kan leda till att avkastningen överskattas, vilket innebär otill räcklig faktisk avkastning, eller att avkastningen underskattas med risken att en lönsam invest ering inte genomförs. |
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| HÅLLBARHET | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 15. Hållbarhet Fel investeringsstrategi eller portföljhantering kan medföra att koncernen inte har rätt plattform för en bibehållen hållbar intjäning. Exempelvis kan sämre kostnadseffektivitet uppstå om åtgärder inte vidtas för att spara energi och minimera avfall. Vid ny-, till- och ombyggnation finns risken att material och metoder används som senare kan visa sig orsaka skador. Därtill kan miljöpolitiska beslut samt miljöopinion påverka Castellum, inte minst i form av ökade skatter eller nödvändiga investeringar. Som en långsiktig lokal aktör kan incidenter uppstå som innebär att Castellum inte anses ta sitt sociala ansvar, vilket skadar ryktet eller varumärket. |
• Följer utvecklingen inom lagar och förordningar • Prioriterar miljöaspekten i samtliga delar av verksamheten • All nyproduktion miljöklassas • Hållbarhetspolicy där koncerngemensamma mätbara mål har tagits fram inom rubrikerna: - Effektiviserad resursförbrukning - Utveckla hållbart fastighetsbestånd - Utveckla gröna relationer med kund - Socialt engagemang och ansvarstagande • Uppförandekod för Castellums medarbetare samt leverantörer och samarbetspartner finns • Följa standard och dokumentationskrav |
Castellum arbetar med miljöcertifiering och miljöinventering för att minska miljö-, klimat- och hälsorisker. 20% av fastighetsbeståndet är miljö certifierat och 93% miljöinventerat. En effektiv förvaltning med fokus på minskad resursanvänd ning minskar risken för höga kostnader, miljö och hälsopåverkan samt ger kunderna en god arbetsmiljö. Sedan 2007 har energianvändningen minskar med 25% och koldioxidutsläppen minskat med 48%. Risk finns för brister i arbetet hos de leverantörer som anlitas, vilket kan påverka även Castellum. Genom Uppförandekod och hållbarhetskrav i upphandlingar anses risken vara låg. Genom lokalt enagagemang på samtliga orter där verksamheten bedrivs bidrar Castellum till ortens attraktivitet och minskar de sociala utmaningarna. |
| ANSVARSRISKER | PRIORITET: BEVAKA UTVECKLING: | |
| 16. Ansvarsrisk Allt ägande medför ansvar. För Castellums del kan fastigheterna komma att förstöras av brand, vattenskada, stöld eller annan åverkan. Castellum kan därutöver, genom oaktsamhet, orsaka skada på person eller annans egendom samt orsaka miljöskador för vilka bolaget blir ansvarigt. |
• Förebyggande arbete för att minimera risken att skador uppstår på egendom, person eller miljö • Fullvärdesförsäkring av samtliga fastigheter • Försäkringsskydd för ansvars- och förmögen hetsskador • Miljöinventering i befintligt bestånd och i samband med förvärv av fastigheter för att identifiera och åtgärda miljö- och hälsorisker |
Ett bristfälligt försäkringsskydd kan medföra oförutsedda kostnader för Castellum. Ersätt ningsskyldighet och skadestånd för uppkomna skador kan även uppstå för personskador och skador på annans egendom samt för sanering av miljöskador. |
| RAPPORTERING | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 17. Rapportering Risken att en officiell rapport i form av delårs rapport eller årsredovisningen inte ger en sann och rättvisande bild av Castellums verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
• En företagskultur som bygger på höga etiska ideal samt ordning och reda • God intern kontroll med kvalitetssäkring i flera led • Kompetent och erfaren personal • Följa utveckling i regelverk för att hinna implementera nyheter i god tid • Compliance-funktion som rapporterar direkt till styrelsens revisions- och finansutskott • Extern revision helår och halvår |
En missvisande rapportering skulle ge Castellum badwill och dåligt rykte på marknaden. Detta kan leda till osäkerhet hos investerarna, ökad riskpremie och i förlängningen negativ kurs påverkan vilket skapar ekonomiska förluster för Castellums nuvarande ägare. Andra effekter är att investerare kan gör felaktiga investerings beslut, att tillsynsmyndigheter utövar sanktioner samt ytterst att Castellumaktien avnoteras. |
MEDARBETARE
Att rekrytera, utveckla och behålla motiverade och engagerade medarbetare är avgörande för Castellums långsiktiga framgång.
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| MEDARBETARE | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 18. Medarbetare Medarbetare är en av våra viktigaste tillgångar - deras beslut och agerande driver verksam heten. Den stora risken är att misslyckas med att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare och ledande befattningshavare med rätt kompetens, vilket kan leda till att Castellum underpresterar. |
• Koncerngemensam värdegrund • Öppet och transparent arbetsklimat • Kompetens- och ledarskapsutveckling • Nöjd-medarbetarundersökning – NMI • Successionsplan för nyckelpersoner/ledande befattningar • Marknadsmässiga och konkurrenskraftiga ersättningar • Analys av personalomsättning |
Fel medarbetare på fel plats, missnöjd personal, dåligt ledarskap och en organisation som inte uppmuntrar öppen dialog och stimulerar till utveckling kan leda till att medarbetare inte trivs, underpresterar eller slutar. Missnöjd personal och hög personalomsättning leder till ökade kostnader, sämre kundrelation, minskad intern effektivitet vilket resulterar i sämre lönsamhet. Castellum har ett NMI om 85 från senaste mät ningen 2014 och en sund personalomsättning. |
FINANSIERING
Att inte ha tillgång till finansiering är Castellums enskilt största risk. Förutsättningarna och spelreglerna på kreditmarknaden kan ändras snabbt vilket påverkar såväl ränterisk, finansieringskostnad som möjlighet att erhålla och förlänga krediter.
| RISK | HANTERING | EXPONERING |
|---|---|---|
| FINANSIERING | PRIORITET: FOKUS UTVECKLING: | |
| 19. Finansiering Likviditets- och finansieringsrisk: Att finans iering saknas eller är mycket oförmånlig vid viss tidpunkt. Vald kapitalstruktur: att Castellum bryter mot 55% belåningsgrad eller covenant om 65% kan påverka marknadens förtroende för Castellum samt att; - brytning 55% belåningsgrad medför i vissa avtal dyrare finansieringskostnad - brytning 65% belåningsgrad medför i vissa avtal att de förfaller Ränterisk: risken för en resultat- och kassaflödes mässig påverkan till följd av förändrad marknads ränta. Castellum kan bryta mot fastställt mandat om en räntetäckningsgrad om lägst 200% eller motsvarande covenants om lägst 150%. |
• Finanspolicy som fastställer riskmandat • Likviditetsreserver/outnyttjat kreditutrymme • Flera finansieringskällor (bank, MTN, certifikat) • Flera långivare, dessutom enbart motparter med hög rating • Kontinuerlig omförhandling av kreditavtal • Säkerställande via fastighetsinteckningar • Stark balansräkning • Ränteförfallostruktur fördelad över olika löptider • Långfristiga krediter med fastställda marginaler • Revolverande krediter för att uppnå maximal flexibilitet • Enbart omsättningsbara instrument på marknaden används, varför noterade priser kan inhämtas • Vedertagna beräkningsformler • Avstämning mellan intern och extern värdering • Compliance-funktion för att säkerställa oberoende |
Fastighetsägande är en kapitalintensiv verk samhet som förutsätter en väl fungerande kreditmarknad. Tillgång till finansiering är en fundamental förutsättning för Castellum och för fortsatt tillväxt. Otillräckliga likviditets reserver kan medföra att Castellum går miste om affärsmöjligheter. Alla långivare är dock inte lika finansiellt starka vilket innebär att det finns motpartsrisker i systemet. Förändringar i kapitalstukturen kan medföra att Castellum bryter mot avtalade finansiella nyckeltal i lånevillkoren vilket leder till dyrare krediter alternativt förfallna kreditavtal. Att inte säkerställa en ändamålsenlig kapitalstruktur kan påverka Castellums förtroende på kapital marknaden negativt. Marknadsräntan påverkas av Riksbankens penningpolitik, förväntningar om ekonomisk utveckling, såväl nationellt som internationellt, samt oväntade händelser. |
| PRIORITET: BEVAKA UTVECKLING: | ||
| 20. Värdeförändringar – derivat Värdeförändringar i Castellums räntederivat eller valutaderivat uppstår vid förändringar av mark nadsräntan eller växelkursrelationen SEK/DKK. |
• Finanspolicy som fastställer vilka derivat instrument som får nyttjas, räntebindning och valutarisk • Enbart omsättningsbara instrument på mark naden används, varför noterade priser kan inhämtas • Vedertagna beräkningsformler • Avstämning mellan intern och extern värdering • Compliance-funktion för att säkerställa oberoende |
Förändringar i marknadsränta och valutakurser påverkar derivatportföljens marknadsvärde. Fel aktig värdering av derivat kan ge en felaktig bild av koncernens finansiella ställning. |
God bolagsstyrning är grunden för att bolaget sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt – allt i enlighet med lagar, regler och god sed men också skräddarsydd utifrån Castellums verksamhet. Att kontrollera att så sker är styrelsens ena huvuduppgift. Den andra handlar att vara en affärsnära, utmanande motor och ett stöd till företagsledningen.
Bolagsstyrningrapport
Castellum ABs styrelseordförande Charlotte Strömberg:
På de följande sidorna beskrivs hur Castellum är organiserat och styrs enligt en strukturerad och väl beprövad modell. Modellen utgår från lagar, regler och god sed men är inom dessa självklara ramar skräddarsydd utifrån Castellums verksamhet. "Ordning och reda", vilket innefattar en tydlig arbetsfördelning, styrdokument, processer och uppföljning har varit en röd tråd i Castellums historia alltsedan bolagets födelse i kölvattnet av fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet. Därmed blir styrelsens ena huvuduppgift – att vara kontrollorgan – en fråga om att förfina och anpassa till en omvärld stadd i förändring snarare än genomgripande insatser. Även så återkommer jag till ett par frågor inom detta område som styrelsen ägnat extra uppmärksamhet under det gångna året.
Långsiktigt ansvar
Dessförinnan vill jag ägna tid åt styrelsens andra huvuduppgift - att vara en affärsnära, utmanande motor och stöd till företagsledningen. Vår gemensamma huvuduppgift är att skapa hållbart aktieägarvärde. Det innebär att vi tar ett långsiktigt ansvar för att förvalta det kapital aktieägarna anförtrott oss till en god och växande avkastning.
Det talas i vissa kretsar om kvartalskapitalism och pressen på bolagsledningar att leverera efter analytikernas kortsiktiga prognoser. Här kan styrelser spela en central roll som motvikt genom att konsekvent dra ut perspektivet och ta ansvar för berättigade förväntningar om en hållbar och långsiktig vinstutveckling. Detta fordrar mod.
Fastighetsbranschen rymmer egenskaper som gör den trögrörlig, på gott och ont. Avtalen med våra kunder, hyresgästerna, löper över flera år. Det sänker den operationella risken, särskilt i Castellum där vi medvetet byggt upp en diversifierad portfölj om 600 fastigheter och 4 500 hyreskontrakt med löptider som löper omlott. Omvänt innebär strukturen att det kan ta tid och kräver tålamod att genomföra önskade förändringar.
Även köp och försäljningar av fastigheter fordrar kreativitet och framförhållning. Jämfört med andra tillgångsmarknader – till exempel aktieoch kapitalmarknaden – är marknaden mindre likvid och bygger på en matchning av specifika intressen mellan köpare och säljare.
Framtidssäkra kassaflöden
Med målet att skapa tillväxt i kassaflöden över tid arbetar därför Castellums styrelse och ledning aktivt med att framtidssäkra vårt fastighetsbestånd. Enkelt uttryckt handlar detta om att finnas på de platser och med de produkter där samhällen växer som mest och identifiera var det omvända kan gälla om fem till tio år. Det senare riskerar att bli obsoleta produkter. Återkopplat till ovan beskrivna trögheter gäller det att hela tiden parera med god framförhållning. Enkelt uttryckt men en utmanande uppgift i praktiken.
Styrelse och ledning har de senaste åren utvecklat strategin för att parera och dra nytta av framtida förändringar i omvärlden. Under de senaste 15 månaderna har implementeringen blivit synbar. Vi har påbörjat en förflyttning med förhöjd aktivitet i portföljen. Vi har lämnat orter och fastigheter som ger en hög avkastning idag men en lägre förväntad tillväxt och växlat upp genom investeringar med en lägre initial avkastning men bättre tillväxt. För första gången sedan 2003 nådde vi också en uthyrningsgrad över 90 procent.
Med öppna ögon och med siktet inställt på det långa perspektivet, kom vi mot slutet av året ut från en period med lägre tillväxt i förvaltningsresultatet mot en synbar tempohöjning. Vi har vågat vara långsiktiga på bekostnad av kortsiktig tillväxt. Aktiemarknaden har satt sitt betyg i en riskbenägen miljö och vi har under 2015 haft en sämre utveckling än flera av våra noterade kollegor som levererat en högre tillväxt parat med en högre finansiell hävstång. Vi håller dock fast vid den kombination av låg operativ risk och behärskad finansiell risk som varit Castellums löfte till aktiemarknaden sedan noteringen 1997. Parat med en tydlig utdelningspolitik kan vi föreslå årsstämman en höjning av utdelningen för 17:e året i följd. Med det sagt sporras vi av konkurrens och ser fram emot att flytta fram våra positioner och ständigt effektivisera och kundanpassa vår verksamhet, till nytta för våra hyresgäster och aktieägare.
Vilja till nya lösningar
Från styrelseperspektivet har vi förmånen att inte bli absorberade av vardagsarbetet. Fokus på dagens kund är en självklarhet och Castellums medarbetare har under året löst åtskilliga problem samt skapat möjligheter för våra hyresgäster. En bibehållen och nöjd kund driver vår lönsamhet.
"Styrelser kan spela en central roll som motvikt mot kvartalskapitalism genom att konsekvent dra ut perspektivet och ta ansvar för berättigade förväntningar om en hållbar och långsiktig vinstutveckling."
Att våra kunder för budskapet vidare är en styrka. Därför är vi särdeles glada över att nio av tio tillfrågade hyresgäster gärna rekommenderar oss som hyresvärd och partner.
Den som nöjd står stilla blir dock omsprungen. En ödesfråga är därför hur och var vi kommer att röra oss när arbete och fritid alltmer vävs samman samt när ny teknik och digitalisering plogar för nya beteenden, beslutsfattande och preferenser. En av styrelseårets höjdpunkter kom därför att utspela sig på vårens strategimöte. Vi samlade företagsledningen och styrelsen för att gemensamt ge oss ut på framtidsspaning och tunn is. Med hjälp av en inspirerande och provocerande samtalsledare botaniserade vi bland nödvändiga och lustfyllda initiativ. I kraft av stadsutvecklare och en av de största leverantörerna av kommersiella fastigheter på Sveriges tillväxtorter kan och vill vi - bidra till samhällsutvecklingen. Jag är övertygad om att Castellum kan ta en ledande roll och stödja transformationen av "gamla" branscher och framväxten av nya.
Med 600 fastigheter och ett tvärsnitt av svenskt samhälle i våra lokaler har vi vilja och möjlighet att testa nya lösningar och driva innovationsprocesser tillsammans med våra kunder och deras kunder. Framgångsreceptet stavas liksom tidigare; lokal närvaro och personligt engagemang kryddat med omfamnande av teknikens möjligheter.
Välkomponerad finansieringsstruktur
Den pågående förflyttningen av vår fastighetsportfölj är uppenbart kassaflöde- och värdeskapande. Styrelsens affärsnära fokus får dock inte överskugga respekten för den livsviktiga råvaran – kapital. Tillgång till finansiering är ett fastighetsbolags största risk. Omvänt kan en välkomponerad finansieringsstruktur utgöra en konkurrensfördel och garant för att framtida affärsmöjligheter ska kunna tillvaratas.
Därför vill jag särskilt lyfta fram det snabbfotade och aktiva arbetet som bolagets finansfunktion bidrar med för att stödja affären och begränsa risktagandet. Castellum har fastigheter till ett värde av 42 miljarder kr. Bindande kreditavtal samt ramar för kapitalmarknadsfinansiering om sammantaget 30 miljarder kr är ett respektingivande belopp och kräver daglig bevakning. Större förändringar i portföljen där fastigheter om brutto 9 miljarder kr omsatts på drygt ett år med åtföljande hantering av panter tarvar ett noggrant för- och efterarbete. Under året har lånelöften om 18 miljarder kr omförhandlats till attraktiva villkor och obligationer om 3,5 miljarder kr emitterats.
Vid utgången av året uppgick belåningsgraden till – för fastighetsbranschen – beskedliga 49% – vilket skapar utrymme för fortsatta nettoinvesteringar när sådana kan skapas till god avkastning.
Därmed har jag belyst ett av de områden som styrelsen i sin kontrollfunktion löpande ägnar uppmärksamhet åt. Under 2015 har även en mer omfattande analys av finansieringsfrågor och medföljande risker slutförts inom Revisions- och Finansutskottet, vilket utmynnat i en utvecklad och förfinad Finanspolicy, som beslutats av styrelsen.
Ett sista nedslag på temat styrning ur det gångna årets agenda är att vi formulerat vad vi förväntar oss av våra leverantörer och andra samarbetspartners utöver våra kommersiella mellanhavanden. Castellum har sedan tidigare genom vår Uppförandekod riktlinjer för hur vi och våra medarbetares beteende alltid ska präglas av hög moral och ansvarskännande. Vi vill också ta ett större ansvar genom att driva ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart företagande utanför våra egna väggar genom att påverka andra. Ytterst genom att välja bort partners som inte delar vår syn på ansvar. Arbetet att få våra leverantörer att skriva under Castellums uppförandekod påbörjas nu och det kommer att vara ett arbete som successivt utvecklas.
Slutligen ser jag fram emot ytterligare ett affärsintensivt år tillsammans med Castellum. Företagsledningen har en hög ambitionsnivå parad med förändringsvilja, vilket stöds av en aktiv, drivande och engagerad styrelse. Mina kollegor i styrelsen, som representerar en mångfald olikheter ifråga om bakgrund, kompetenser, erfarenhet och personlighet borgar för att alla tänkbara perspektiv förs in i alla de diskussioner och beslut som har ett gemensamt mål, nämligen en hållbar tillväxt i aktieägarvärde.
Stockholm januari 2016
Charlotte Strömberg Styrelsens ordförande
Övergripande struktur för bolagstyrning i Castellum
Svensk kod för bolagsstyrning
Bolagsstyrning omfattar olika beslutssystem genom vilket ägarna direkt och indirekt styr bolaget. Bolagsstyrningen har utvecklats genom lagstiftning, rekommendationer och uttalanden, den s k Koden och genom självreglering. Koden bygger på principen följ eller förklara, vilket innebär att samtliga regler inte måste följas om motiv för avvikelser finns och förklaras. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) förvaltas av Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning och finns att tillgå på www.bolagsstyrning.se där även den svenska modellen för bolagsstyrning beskrivs.
I modellen ovan beskrivs den övergripande strukturen för bolagsstyrning i Castellum AB (publ).
Efterlevnad av Koden
Castellum tillämpar Koden, vars syfte är att skapa goda förutsättningar för utövande av en aktiv och ansvarsfull ägarroll. Att bolaget agerar ansvarsfullt är avgörande för att uppfylla strategier och skapa värde på lång sikt.
Enligt styrelsens uppfattning har Castellum i alla avseenden följt Koden under 2015 och har ingen avvikelse att rapportera.
Aktieägare och bolagsstämma
Castellum AB (publ) är ett svenskt publikt bolag som lyder under Aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Koden och företagets bolagsordning.
Castellumaktien är registrerad på Nasdaq Stockholm Large Cap. Den 31 december 2015 hade Castellum ca 19 100 aktieägare. Av totala aktiekapitalet ägdes 50% huvudsakligen av
svenska institutioner, fonder och privatpersoner och 50% av utländska investerare. Castellum har ingen direktregistrerad aktieägare med ett innehav överstigande 10%.
Aktiekapitalet uppgår till 86 003 354 kronor, fördelat på 172 006 708 registrerade A-aktier med ett kvotvärde om vardera 0,50. Varje aktie, förutom 8 006 708 återköpta egna aktier, berättigar till en röst och medför lika rätt till andel i Castellums kapital. Det förekommer inga teckningsoptioner, konvertibler eller motsvarande värdepapper som kan leda till ytterligare aktier i bolaget.
Bolagsstämma
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och där har aktieägare rätt att fatta beslut om Castellums angelägenheter.
Årsstämma hålls i Göteborg under första halvåret efter utgången av räkenskapsåret. På årsstämman utses styrelse och revisorer samt fattas bl a beslut om vinstutdelning och ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör.
För att kunna delta i beslut erfordras att aktieägaren är närvarande vid stämman, antingen personligen eller genom ombud. Vidare krävs att aktieägaren är införd i aktieboken vid visst datum före stämman och att anmälan om deltagande gjorts till bolaget i viss ordning. Enskilda aktieägare som önskar få ett särskilt ärende behandlat på årsstämman kan normalt begära detta i god tid före stämman hos Castellums styrelse under särskild adress som publiceras på bolagets hemsida.
Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel majoritet. I vissa frågor föreskriver dock svensk aktiebolagslag att förslag ska godkännas av en större andel av de på stämman företrädda aktierna och avgivna rösterna.
EXTERNA REGELVERK
- Den svenska Aktiebolagslagen
- Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter
- Svensk kod för bolagsstyrning (Koden)
- IFRS standard
VIKTIGA INTERNA REGELVERK
- Bolagsordning
- Styrelsens arbetsordning
- Beslutsordning
- Policy avseende styrelsesammansättning, firmateckning, fullmakt och attest
- Arbetsordning för styrelser i andra koncernbolag
- Kommunikationspolicy, Finanspolicy, Insiderpolicy, Uppförandekod, Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner, Hållbarhetspolicy och Krishanteringspolicy.
- Handböcker och riktlinjer för väsentliga delar i verksamheten
• Processer för intern kontroll och riskhantering
BOLAGSORDNING
Bolagets firma är Castellum Aktiebolag och bolaget är publikt (publ). Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg.
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att – direkt eller indirekt genom hel- eller delägda bolag – förvärva, förvalta, utveckla och försälja fast egendom och värdepapper samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Ändringar i Castellums bolagsordning sker enligt föreskrifterna i Aktiebolagslagen. Bolagsordningen, som i övrigt innehåller uppgifter om bl a aktiekapital, antal styrelseledamöter och revisorer samt bestämmelser om kallelse och dagordning för årsstämman, finns i sin helhet att tillgå på bolagets hemsida www.castellum.se.
INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2016
Inför årsstämman den 17 mars 2016 föreslår styrelsen;
- en utdelning om 4,90 kr per aktie med avstämningsdag 21 mars 2016,
- riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,
- ett förnyat incitamentsprogram för ledande befattningshavare,
- ett förnyat mandat för styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Inför årsstämman föreslår valberedningen;
- omval av nuvarande styrelseledamöter Charlotte Strömberg, Per Berggren, Anna-Karin Hatt, Christer Jacobson, Nina Linander och Johan Skoglund. Vidare föreslås nyval av Christina Karlsson Kazeem. Till styrelsens ordförande föreslås omval av Charlotte Strömberg,
- att arvode till styrelseledamöterna utgår enligt följande. - Styrelsens ordförande: 720 000kr,
- envar av övriga styrelse ledamöter: 315 000 kr, - ledamot i styrelsens
- ersättningsutskott, inkl ordföranden: 30 000 kr, - ordföranden i styrelsens
- revisions- och finans utskott: 50 000 kr, - envar av övriga ledamöter i
- styrelsens revisions- och finansutskott: 35 000 kr.
- Föreslagen total ersättning till styrelseledamöterna, inkl ersättning för utskottsarbete, uppgår således till 2 820 000 kr (2 650 000 kr år 2015), förutsatt att antalet utskottsledamöter är oförändrat.
- att stämman beslutar att en ny valberedning inför 2017 års årsstämma ska utses och att styrelsens ordförande ges i uppdrag att kontakta de tre största ägarregistrerade eller på annat sätt kända aktieägarna per sista dagen för aktiehandel i augusti 2016 och be dem utse en ledamot vardera till valberedningen, samt att de tre sålunda utsedda ledamöterna tillsammans med styrelsens ordförande ska utgöra valberedningen. Valberedningen ska utse ordförande inom sig. Namnen på valberedningens ledamöter tillkännages senast sex månader före nästkommande årsstämma.
Årsstämma 2015
Senaste årsstämma ägde rum den 19 mars 2015 i RunAn, Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Vid stämman representerades 495 aktieägare, vilka företrädde 42,3% av antalet aktier och 44,4% av rösterna. Samtliga styrelseledamöter, valberedningen, företagsledningen samt bolagets revisorer var närvarande vid stämman.
Årsstämman fastställde räkenskaperna för 2014 och beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning.
Följande beslut fattades på årsstämman den 19 mars 2015;
- utdelning om 4,60 kr per aktie för räkenskapsåret 2014,
- att arvode till styrelsen ska utgå med 2 650 tkr, varav 640 tkr till styrelsens ordförande och 300 tkr till envar av övriga styrelseledamöterna. Arvode till ledamöter, inklusive ordföranden, i ersättningsutskottet ska utgå med 30 tkr per person. Arvode till ordföranden i revisions- och finansutskottet ska utgå med 50 tkr och 35 tkr till övriga ledamöter,
- omval av styrelseledamöter Charlotte Strömberg, Per Berggren, Christer Jacobson, Jan Åke Jonsson, Nina Linander och Johan Skoglund. Nyval av styrelseledamot Anna-Karin Hatt. Charlotte Strömberg omvaldes till styrelsens ordförande,
- godkännande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,
- mandat för styrelsen att i syfte att justera bolagets kapitalstruktur samt för att kunna överlåta egna akter som likvid eller för finansiering av fastighetsinvesteringar – besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Protokoll från årsstämman den 19 mars 2015 finns att tillgå på bolagets hemsida.
Valberedning
Årsstämman 2015 beslutade att en valberedning skulle inrättas inför 2016 års årsstämma för att framlägga förslag till antalet styrelseledamöter, val av styrelseledamöter inklusive styrelseordförande, ersättning till styrelseledamöter samt modell för utseende av ny valberedning inför årsstämman 2017.
Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. Aktieägare ges möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Valberedningen tillsätts enligt årsstämmans beslut genom att styrelsens ordförande får i uppdrag att kontakta de tre största ägarregistrerade eller på annat sätt kända aktieägarna sista dagen för aktiehandel i augusti och ber dem utse en ledamot vardera till valberedningen. De utsedda
ledamöterna, tillsammans med styrelsens ordförande som sammankallande, utgör valberedningen. Valberedningen utser inom sig ordförande.
Valberedningen inför årsstämman 2016 utgörs av: Rutger van der Lubbe representerande Stichting Pensioenfonds ABP, Johan Strandberg representerande SEB Fonder, Björn Franzon representerande familjen Szombatfalvy och Global Challenges Foundation, samt styrelsens ordförande Charlotte Strömberg. Johan Strandberg är valberedningens ordförande.
Valberedning inför årsstämman 2016
| Representant | Utsedd av | Röstandel per 31 aug 2015 |
|---|---|---|
| Rutger van der | Stichting Pensioensfonds | |
| Lubbe | ABP | ca 6,6% |
| Johan Strandberg | SEB Fonder | ca 5,1% |
| Björn Franzon | Familjen Szombatfalvy samt Global Challenges |
|
| Foundation | ca 4,5% | |
| Charlotte Strömberg Styrelseordförande Castellum AB |
Samtliga valberedningsledamöter har noga övervägt och konstaterat att det inte föreligger någon intressekonflikt att acceptera uppdraget som ledamot av valberedningen i Castellum. Valberedningen har inför årsstämman 2016 hållit 4 protokollförda möten där samtliga frågor behandlats som åligger valberedningen att behandla enligt Koden. Valberedningen har bland annat diskuterat och övervägt;
- i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av Castellums verksamhet och utvecklings skede,
- styrelsens storlek,
- vilka kompetensområden som är samt bör vara företrädda inom styrelsen,
- styrelsens sammansättning avseende erfarenhet, kön och bakgrund,
- arvodering av styrelseledamöter,
- vilken modell för utseende av ny valberedning inför årsstämman 2017 som ska tillämpas.
Valberedningen har fått en detaljerad genomgång av resultatet av den omfattande styrelseutvärdering som genomförts med hjälp av ett bolag som är specialiserat på styrelseutvärderingar. Vidare har valberedningen genomfört en rekryteringsprocess, vilken har innefattat kontakter med en rekryteringskonsult, framtagande av kravprofil för rekrytering av styrelseledamot och möten med kandidater till styrelsen i bolaget. Såväl i samband med genomgången av styrelseutvärderingen som i rekryteringsprocessen och vid valberedningens arbete i övrigt har valberedningen beaktat att en jämn könsfördelning skall upprätthållas i styrelsen.
För att kunna bedöma huruvida föreslagna styrelseledamöter är att anse som oberoende i förhållande till Castellum och dess bolagsledning respektive större aktieägare i Castellum, har valberedningen inhämtat information om de föreslagna styrelseledamöterna. Valberedningen har härvid bedömt att samtliga föreslagna styrelseledamöter är att anses som oberoende i förhållande till Castellum och dess bolagsledning respektive större aktieägare i Castellum. Slutligen har valberedningen, i syfte att bolaget ska kunna fullgöra sina informationsskyldigheter gentemot aktieägarna, informerat bolaget om hur valberedningens arbete har bedrivits och om de förslag valberedningen har beslutat att avge.
Valberedningens förslag till årsstämman framgår av sammanställningen på föregående sida. Den föreslagna styrelsen bedöms ha den mångsidighet och bredd av kompetens, erfarenhet och bakgrund som erfordras med hänsyn till Castellums verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Valberedningens förslag innebär att fyra av sju styrelseledamöter i bolaget är kvinnor. Att upprätthålla en jämn könsfördelning i styrelsen har varit en viktig förutsättning för valberedningens arbete.
Externa revisorer
De externa revisorerna utses av årsstämman och är ansvariga inför aktieägarna på stämman. De är oberoende granskare av Castellums räkenskaper och bolagsstyrningsrapport och granskar även styrelsens och VDs förvaltning.
Castellums revisorer väljs av årsstämman för en period om tre år. Innevarande period inleddes 2014 och nästa val av revisorer sker i samband med årsstämman 2017. Bolagets revisorer är Hans Warén, verksam inom Deloitte, Magnus Fredmer, verksam inom EY samt revisorssuppleant Fredrik Walméus, verksam inom Deloitte. Samtliga är auktoriserade revisorer.
Revisionsarvoden
| tkr | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 2 003 | 1 908 | 2 535 |
| Revision utöver revisionsuppdrag | 365 | 68 | 236 |
| Skatterådgivning | – | 76 | 1 075 |
| Övriga tjänster | 106 | 232 | 739 |
| Totala revisionsarvoden | 2 474 | 2 284 | 4 585 |
| varav Deloitte | 2 324 | 2 134 | – |
| varav KPMG | – | – | 4 349 |
| varav EY | 150 | 150 | 236 |
Styrelse
Aktieägarna utser styrelse vid varje årsstämma. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Castellums strategi och organisation och förvaltar Castellums angelägenheter för aktieägarnas räkning. Castellums styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst åtta ledamöter. Styrelseledamöter väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs.
Styrelsen har under 2015 bestått av sju ordinarie ledamöter. Styrelsen arbetar enligt en fastställd arbetsordning med instruktioner om arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Ingen styrelseledamot har rätt till ersättning vid upphörande av uppdraget.
Nya styrelseledamöter får en introduktion av bolaget och dess verksamhet samt genomgår börsens utbildning för styrelseledamöter i börsbolag. Därefter erhåller styrelsen kontinuerligt information om bl a regeländringar och sådana frågor som rör verksamheten och styrelsens ansvar i ett noterat bolag.
För beslut i styrelsen gäller Aktiebolagslagens regler innebärande att såväl mer än hälften av närvarande ledamöter och mer än en tredjedel av totala antalet ledamöter måste rösta för beslut. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst.
Styrelsens arbete regleras bland annat av svensk aktiebolagslag, bolagsordning, Koden och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsens ansvar
Enligt Aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för:
- upprättande av övergripande, långsiktiga strate gier och mål, budget samt affärsplaner,
- fastställandet av riktlinjer för att bolagets verk samhet är långsiktigt värdeskapande,
- granskning och godkännande av bokslut,
- att fatta beslut i frågor rörande investeringar och försäljningar,
- kapitalstruktur och utdelningspolicy,
- utveckling av koncernens policies,
- tillse att kontrollsystem finns för uppföljning av att policies och riktlinjer efterlevs,
- tillse att system finns för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och risker,
- betydande förändringar i Castellums organisa tion och verksamhet,
- att utse bolagets verkställande direktör och fastställa lön och annan ersättning till denne.
Varje ledamot ska agera självständigt och med integritet och se till bolagets och samtliga aktieägares intresse.
På följande sida finns en beskrivning av styrelsens arbetsår.
CASTELLUMS REVISORER
HANS WARÉN Född 1964 Revisor i bolaget sedan 2014
MAGNUS FREDMER Född 1964 Revisor i bolaget sedan 2011
FREDRIK WALMÉUS Född 1971 Revisorssuppleant i bolaget sedan 2014
Styrelsens arbetsordning
Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för styrelsearbetet. I arbetsordningen beskrivs styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Av arbetsordningen framgår även vilka ärenden som ska hanteras på respektive styrelsemöte samt instruktioner avseende den ekonomiska rapporteringen till styrelsen.
Arbetsordningen föreskriver också att styrelsen ska ha ett revisions- och finansutskott och ett ersättningsutskott. Utskotten bereder och tar fram rekommendationer i olika ärenden till styrelsen. Ledamöter i utskotten utses årligen. Ordförande i ersättningsutskottet ska vara styrelsens ordförande medan ordförande i revisions- och finansutskottet utses av styrelsen.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande ansvarar bland annat för att tillse att styrelsens ledamöter, genom verkställande direktörens försorg, fortlöpande får den information som behövs för att kunna följa bolagets ställning, resultat, likviditet, ekonomiska planering och utveckling. Det åligger ordföranden att fullgöra uppdrag lämnat av årsstämman beträffande inrättande av valberedning och att delta i dess arbete.
Styrelsens arbete under 2015
Castellums styrelse har under 2015 haft 11 sammanträden varav ett konstituerande sammanträde.
Enligt gällande arbetsordning ska styrelsen hålla minst sju ordinarie styrelsemöten per kalenderår varav ett är konstituerande.
Styrelsemöten hålls i anslutning till bolagets rapportering, varvid årsbokslut, förslag till vinstdisposition samt frågor i samband med årsstämman behandlas i januari, delårsbokslut i april, juli och oktober, strategi i juni samt budget för nästkommande år vid december månads möte.
Vid vart och ett av de ordinarie styrelsemötena behandlas förekommande frågor av väsentlig betydelse för bolaget såsom investeringar och försäljningar av fastigheter samt finansiering. Vidare informeras styrelsen om det aktuella affärsläget på såväl hyres- och fastighetsmarknad som kredit- och aktiemarknad. Frågor om arbetsmiljö, incidentrapportering samt kundrelaterade frågeställningar hanteras regelbundet av styrelsen och på varje styrelsemöte genomförs en executive session utan företagsledningens närvaro. Styrelsen har även möten med revisorerna utan företagsledningens närvaro. Bland de ordinarie ärenden som styrelsen behandlat under 2015 kan vidare nämnas företagsgemensamma policies, övergripande strategiplan, arbetsordning för styrelsen, kapitalstruktur och finansieringsbehov, hållbarhetsarbetet, verksamhetsmodell och organisationsfrågor samt bolagets försäkringssituation. Därutöver ägnade styrelsen flera möten till att fördjupa kunskapen om verksamheten via temamöten samt besök i verksamheten.
STYRELSENS ARBETSÅR
utöver stående punkter såsom affärsläge, framtidsutsikter, investeringar, försäljningar, finansiering, rapportering av respektive utskotts ordförande avseende utskottets arbete samt arbetsmiljöfrågor, kundrelaterade frågeställningar och incidentrapportering.
Styrelse
CHARLOTTE STRÖMBERG STYRELSEORDFÖRANDE SEDAN 2012
Född 1959, civilekonom Handelshögskolan, Stockholm.
Ordförande i Castellums styrelse, ordförande i Ersättningsutskottet samt ledamot i Revisions- och finansutskottet.
Tidigare befattningar: VD nordiska verksamheten hos Jones Lang LaSalle, ledande befattningar inom investment banking hos Carnegie Investment Bank samt Alfred Berg (ABN AMRO)
Styrelseuppdrag: Ledamot i Aktiemarknadsnämnden och styrelseledamot i Bonnier Holding AB, Intrum Justitia AB (publ), Karolinska Institutet, Ratos AB (publ), Rezidor Hotel Group AB (publ) och Skanska AB (publ). Aktieinnehav: 10 000
PER BERGGREN STYRELSELEDAMOT SEDAN 2007
Född 1959, civilingenjör KTH och ekonomisk utbildning från Stockholms universitet. VD i Hemsö Fastighets AB. Styrelseledamot i Castellums styrelse, ledamot i Ersättningsutskottet.
Tidigare befattningar: VD i Jernhusen AB, affärsområdeschef i Fabege AB (publ), VD i Drott Kontor AB samt fastighetschef i Skanska Fastigheter Stockholm AB. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i BRIS och Slättö Förvaltning AB. Aktieinnehav: 3 000
ANNA-KARIN HATT STYRELSELEDAMOT SEDAN 2015
Född 1972, statsvetare Göteborg Universitet. VD i Almega AB.
Styrelseledamot i Castellums styrelse. Tidigare befattningar: It- och energiminister i svenska regeringen, statssekreterare vid Statsrådsberedningen, andra vice ordförande för Centerpartiet, stabschef för Centerpartiets partiledarstab, VD Didaktus Skolor AB och vVD Kind & Partners AB.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Almega AB, TRR Trygghetsrådet och Trygghetsfonden TSL. Aktieinnehav: 857
CHRISTER JACOBSON STYRELSELEDAMOT SEDAN 2006
Född 1946, civilekonom DHS. Egen verksamhet i Bergsrådet Kapital AB. Styrelseledamot i Castellums styrelse.
Tidigare befattningar: Börskommentator och marknadschef för Affärsvärlden samt analyschef och verkställande direktör i Alfred Berg-koncernen.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Global Challenges Foundation och Viscogel AB. Aktieinnehav: 45 000
JAN ÅKE JONSSON STYRELSELEDAMOT SEDAN 2012
Född 1951, utbildning i databehandling och företagsekonomi vid Högre Tekniska Läroverket i Linköping samt Uppsala Universitet.
Styrelseledamot i Castellums styrelse, ledamot i Ersättningsutskottet.
Tidigare befattningar: VD Saab Automobile AB samt operativa chefspositioner inom Saab Automobile och General Motors. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Polstiernan Industri AB och Datachassi AB samt styrelseledamot i Opus Group AB (publ) och Västkustens Affärsänglar AB. Aktieinnehav: 2 000
NINA LINANDER STYRELSELEDAMOT SEDAN 2014
Född 1959, civilekonom Handelshögskolan Stockholm samt MBA från IMD, Lausanne, Schweiz.
Styrelseledamot i Castellums styrelse, ordförande i Revisions- och finansutskottet.
Tidigare befattningar Grundare och partner i Stanton Chase International AB, chef koncernstab Finans på AB Electrolux (publ), ledarpositioner inom Vattenfall AB samt arbete inom corporate finance på olika investmentbanker i London. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Awapatent AB, Industrivärden AB (publ), Skanska AB (publ), Specialfastigheter Sverige AB och TeliaSonera AB (publ). Aktieinnehav: 8 000
JOHAN SKOGLUND STYRELSELEDAMOT SEDAN 2010
Född 1962, civilingenjör KTH och civilingenjörsprogrammet Handelshögskolan. VD och koncernchef JM AB (publ).
Styrelseledamot i Castellums styrelse, ledamot i Revisions- och finansutskottet.
Tidigare befattningar: Har arbetat sedan 1986 inom JM AB (publ) i olika befattningar. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i JM AB (publ), Mentor Sverige och Infranord AB. Aktieinnehav: 3 000
Johan Ljungberg, advokat Mannheimer och Swartling Advokatbyrå, är styrelsens sekreterare.
Uppgifterna avser förhållandet i slutet av januari 2016. Aktieinnehavet omfattar eget, makas/makes, omyndiga och hemmavarande barns, närstående bolags innehav samt innehav via kapitalförsäkring.
| Deltagande av totalt antal möten | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter | Arvode, tkr | Styrelse | Ersättningsutskott | Revisions- och finansutskott | Oberoende |
| Charlotte Strömberg | 705 | 11 av 11 | 2 av 2 | 4 av 4 | Ja |
| Per Berggren | 330 | 11 av 11 | 2 av 2 | Ja | |
| Marianne Dicander Alexandersson (avgick mars 2015) | – | 2 av 2 | Ja | ||
| Anna-Karin Hatt (invald mars 2015) | 300 | 9 av 9 | Ja | ||
| Christer Jacobson | 300 | 11 av 11 | Ja | ||
| Jan Åke Jonsson | 330 | 11 av 11 | 2 av 2 | Ja | |
| Nina Linander | 350 | 11 av 11 | 4 av 4 | Ja | |
| Johan Skoglund | 335 | 11 av 11 | 4 av 4 | Ja |
STYRELSEN
Styrelsen består av 7 ledamöter
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Ersättningsutskottet består av tre ledamöter. Ordföranden Charlotte Strömberg, Per Berggren och Jan Åke Jonsson.
Ersättningsutskottets huvudsakliga uppgifter är:
- Riktlinjer för ersättningsprinciper
- Ersättning till ledande befattningshavare
- Beredning av incitamentsprogram
- Utvärdering av VD
REVISIONS- OCH FINANS-UTSKOTT
Revisions- och finansutskottet består av tre ledamöter. Ordförande Nina Linander samt ledamöterna Charlotte Strömberg och Johan Skoglund.
Revisions- och finansutskottets huvudsakliga uppgifter är:
- Finansiell rapportering
- Finansiering och kapitalstruktur
- Riskhantering
- Regelefterlevnad
- Revision
- Policies
- Verksamhetsrealterade fördjupningsområden
- Intern kontroll
Styrelsen har under 2015 genomfört en omfattande utvärdering av dess arbete med hjälp av ett bolag som är specialiserat på styrelseutvärderingar, vilken visat på ett öppet och konstruktivt styrelseklimat och en väl fungerande beslutsprocess. Utvärderingen har presenterats och lämnats till valberedningen och styrelsen för diskussion. I utvärderingen granskades bl a arbetsklimat, arbetsformer gällande affärsprocess, krishantering, strategiska frågor, uppföljning- och kontrollsystem, moral, etik samt kommunikation.
Utvärderingen och efterföljande styrelsediskussion tjänar som underlag för en fortlöpande utveckling av styrelsens arbetssätt och säkerställer att styrelsen kan fatta så välgrundade beslut som möjligt.
Någon ersättning utöver styrelsearvode samt arvoden för utskottsarbete har ej utgått.
Ersättningsutskott
Styrelsens ersättningsutskott utvärderar löpande ledande befattningshavarnes ersättningsvillkor mot bakgrund av gällande marknadsvillkor. Utskottet bereder ärenden inom dessa områden för beslut i styrelsen. Utskottets ledamöter utses av styrelsen en gång per år.
Ersättningsutskottet består av tre styrelseledamöter inklusive styrelsens ordförande som även är ordförande i utskottet. Utskottets arbetsordning ingår i styrelsens arbetsordning och fastställs varje år. Ersättningsutskottet har till uppgift att;
- bereda ärenden och föreslå styrelsen riktlinjer för ersättningsprinciper, ersättningar och anställ ningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Riktlinjerna för ersätt ning ska tillställas styrelsen som i sin tur ska lämna förslag på sådan ersättning till årsstämman för godkännande,
- följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till koncernledningen. På bolagets hemsida presen teras resultatet av ersättningsutskottets ut värdering av ersättning till ledande befattnings havare,
- årligen utvärdera verkställande direktörens insatser.
Ersättningsutskottet ska sammanträffa minst två gånger om året. Under 2015 har utskottet sammanträtt två gånger. Frågor som hanterades på mötena var utvärdering av ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare, förslag om förändring av ersättning till medlemmar i koncernledningen, uppföljning och utvärdering av nu gällande incitamentsprogram, förslag och förnyelse av incitamentsprogram, samt HR- och successionsfrågor. Ersättningsutskottet har under 2015 även tagit del av en omfattande extern utvärdering av VDs insatser
som genomförts samt utarbetat förslag till parametrar för de individuellt målsattta faktorerna under det årliga resultatbaserade incitamentsprogrammet. Ersättningsutskottet har även tagit del av VDs utvärdering av koncernledningen.
Revisions- och finansutskott
Styrelsens revisions- och finansutskott övervakar bl a finansiering- och revisionsfrågor och bereder ärenden inom dessa områden för beslut i styrelsen. Utskottets ledamöter samt dess ordförande utses av styrelsen en gång per år.
Revisions- och finansutskottet består av tre styrelseledamöter och utskottets arbetsordning ingår i styrelsens arbetsordning, vilken fastställs varje år. Revisions- och finansutskottet har till uppgift att:
- granska och övervaka finansiell rapportering i syfte att övervaka effektiviteten i intern kontroll och riskhantering,
- övervaka arbetet med kapitalstruktur och andra finansieringsfrågor samt bereda finansierings frågor inför beslut i styrelsen,
- övervaka arbetet med verksamhetsrisker och regelefterlevnad samt se till att det finns ända målsenliga system för kontroll och uppföljning,
- årligen avge en rapport om den interna kontrollen samt tillse att bolagsstyrnings rapporten beskriver styrelsens åtgärder för att tillse att den interna kontrollen fungerar,
- hålla sig informerad om årsredovisning och koncernredovisning,
- granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet samt utvärdera revisionsinsatsen och informera bolagets valberedning om resultatet av utvärderingen,
- biträda valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer och ersättning till dem.
Revisions- och finansutskottet ska sammanträffa minst fyra gånger om året, varav bolagets revisorer minst ska närvara två gånger. Vid ett av de tillfällen då revisions- och finansutskottet sammanträffar med revisorerna ska ingen från företagsledningen närvara. Under 2015 har utskottet sammanträtt fyra gånger. Frågor som hanterades på mötena var bl a kapitalstruktur och finansieringsfrågor, finansiell rapportering inkl översyn av framtida regelverk och dess eventuella påverkan på Castellum, intern kontroll och riskhantering, revisorernas insats, opartiskhet och självständighet, utveckling av policies samt återrapportering från Whistleblower-tjänsten. Fördjupning har även skett i verksamhetsrelaterade frågor. Därtill har revisions- och finansutskottet under året haft enskilt möte med compliance, utan övrig lednings närvaro.
VD och koncernledning
Verkställande direktören ansvarar för bolagets löpande förvaltning och för att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar samt för att styrelsen erhåller information och nödvändigt beslutsunderlag. VD leder arbetet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess ledamöter.
Verkställande direktören
Verkställande direktören är föredragande vid styrelsemöten och ska tillse att styrelsens ledamöter löpande tillställs den information som behövs för att följa bolagets och koncernens ställning, resultat, likviditet och utveckling.
Koncernledning
I koncernledningen ingår verkställande direktören, ekonomi- och finansdirektören, Chief of Investment Officer samt affärsutvecklingschefen i Castellum AB (publ) samt de sex verkställande direktörerna i dotterbolagen. Varje person i koncernledningen har sitt egna ansvarsområde och på de möten som äger rum diskuteras och informeras främst om övergripande verksamhetsfrågor. Koncernledningen har haft nio möten under 2015.
Under 2015 har Erika Olsén tillträtt en nyinrättad tjänst som CIO (Chief Investment Officer) i Castellum med ansvar för övergripande investeringsstrategi och större transaktioner.
Verkställande direktören och ekonomi- och finansdirektören tillsammans med verkställande direktören för respektive dotterbolag utgör styrelsen i lokalt dotterbolag.
Ersättning till ledande befattningsahavare
Årsstämman 2015 beslutade följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare:
Castellum ska ha marknadsmässiga och konkurrenskraftiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att rekrytera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Fast lön betalas för ett fullgott arbete. Därutöver kan rörlig ersättning enligt ett incitamentsprogram erbjudas. Sådan rörlig ersättning ska syfta till att främja långsiktigt värdeskapande inom koncernen. Utformningen ska ta sin utgångspunkt i målsättningen att sammanlänka koncernledningens intressen med aktieägarnas intressen genom att de ledande befattningshavarna också är aktieägare i Castellum, samt öka andelen av den totala ersättningen som är kopplad till koncernens utveckling. Rörlig ersättning, som inte får överstiga den fasta lönen, ska bestämmas av i vilken utsträckning i förväg uppställda mål avseende tillväxt i förvaltningsresultat per aktie och aktiekursutveckling uppnåtts samt hur individuellt målsatta faktorer utvecklats. Utfallande ersättning utbetalas som ej
pensionsgrundande lön. Befattningshavare som erhåller rörlig ersättning enligt incitamentsprogrammet förbinder sig att förvärva Castellumaktier för minst halva beloppet av utfallande rörlig ersättning efter skatt.
Bolagsledningens pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga och baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Uppsägningstiden ska, vid uppsägning från bolagets sida inte överstiga sex månader för verkställande direktören respektive tolv månader för övriga befattningshavare. Under uppsägningstiden utgår full lön och andra anställningsförmåner, med avräkning för lön och ersättning som erhålls från annan anställning eller verksamhet under uppsägningstiden. Sådan avräkning sker inte beträff-ande den verkställande direktören. Vid bolagets uppsägning av verkställande direktören utgår ett avgångsvederlag om tolv fasta månadslöner, som inte ska reduceras till följd av andra inkomster den verkställande direktören erhåller.
Castellum har följt de av årsstämman 2015 beslutade riktlinjerna.
Det förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som kommer att framläggas årsstämman den 17 mars 2016 är i huvudsak desamma som de som framlades vid årsstämman 2015.
Förslag till förnyat incitamentsprogram för ledande befattningshavare kommer att framläggas på årsstämman 17 mars 2016, som i princip är en förlängning av tidigare program. Programmet föreslås gälla, för den resultatbaserade delen, för åren 2017-2019, och för den aktiekursrelaterade delen från 1 juni 2017-31 maj 2020.
För ytterligare information angående ersättning till koncernledningen, se not 10.
Compliance (regelefterlevnad) och intern kontroll
En Compliance officer finns på Castellum för att övervaka regelefterlevnad, d v s se till att lagar, förordningar samt interna riktlinjer efterlevs. Koncernens bolagsjurist är Compliance officer.
Den interna kontrollen inom Castellum utgår från det etablerade ramverket "COSO" som består av följande komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information, kommunikation samt uppföljning. Den interna kontrollen beskrivs närmre på sidorna 89-91.
Castellum har en whistleblower-funktion som nås via samtliga hemsidor i koncernen samt via koncernens Intranät. Tjänsten utgör ett tidigt varningssystem för rapportering av avvikelser från Castellums värderingar och affärsetiska riktlinjer.
Compliance officer-funktionen är ett stöd till den affärsdrivande verksamheten som identifierar och följer upp verksamhetsrisker. Compliance officer rapporterar regelbundet till verkställande direktören och revisions- och finansutskottet gällande risker och regelefterlevnad.
I Castellums koncernledningen ingår verkställande direktören, ekonomioch finansdirektören, Chief of Investment Officer, affärsutvecklingschefen samt de sex verkställande direktörerna i dotterbolagen.
Koncernledning
HENRIK SAXBORN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR CASTELLUM AB
Född 1964, civilingenjör Lång erfarenhet från både byggverksamhet, förvaltning och förvärv av fastigheter, bl a som VD för ett förvaltningsbolag. Övriga uppdrag: Medlem i EPRA Management Board och styrelseledamot i CMB på Chalmers.
Anställd sedan sedan 2006 Aktieinnehav: 38 542
ULRIKA DANIELSSON EKONOMI OCH FINANSDIREKTÖR CASTELLUM AB
Född 1972, civilekonom Erfarenhet inom ekonomi- och controllerfunktion. Anställd sedan 1998, ekonomidirektör sedan 2006 och ekonomioch finansdirektör 2014. Aktieinnehav: 12 600
TAGE CHRISTOFFERSSON AFFÄRSUTVECKLINGSCHEF CASTELLUM AB
Född 1952, gymnasieutbildning samt fastighet/ekonomi på KTH Verksam inom fastighetsbranschen sedan 1976.
Anställd sedan 1994, verkställande direktör i Eklandia sedan 1995 och affärsutvecklingschef i Castellum sedan 2013.
Aktieinnehav: 59 500
CECILIA FASTH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR EKLANDIA FASTIGHETS AB
Född 1973, civilingenjör Nationell och internationell erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen sedan 1996. Anställd och verkställande direktör i Eklandia sedan 2014. Aktieinnehav: 3 000
CLAES JUNEFELDT VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR FASTIGHETS AB CORALLEN
Född 1960, civilingenjör. Lång erfarenhet från byggentreprenadföretag som arbetschef/distriktschef.
Anställd och verkställande direktör i Corallen sedan 2005. Aktieinnehav: 16 220
CLAES LARSSON VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR ASPHOLMEN FASTIGHETER AB
Född 1957, civilingenjör Lång erfarenhet från byggentreprenadföretag som avdelningschef/regionchef. Anställd och verkställande direktör i Aspholmen sedan 2002.
Aktieinnehav: 30 600
ANDERS NILSSON VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR FASTIGHETS AB BROSTADEN
Född 1967, civilingenjör Mer än 20 års erfarenhet från fastighetsbranschen. Anställd sedan 1993 och verkställande direktör i Brostaden sedan
Aktieinnehav: 13 234
2006.
ERIKA OLSÉN CHIEF INVESTMENT OFFICER (CIO)
Född 1976, civilingenjör KTH Lång nationell och internationell erfarenhet inom transaktionsmarknaden. Partner i Tenzing och associate director hos JLL i London. Anställd sedan 2015.
Aktieinnehav: 2 000
OLA ORSMARK VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR FASTIGHETS AB BRIGGEN
Född 1971, civilingenjör Lång erfarenhet från fastighetsbranschen, senast som affärsområdeschef på Jernhusen. Anställd och verkställande direktör i Briggen sedan 2014. Aktieinnehav: 750
CHRISTER SUNDBERG VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR HARRY SJÖGREN AB
Född 1955, civilingenjör Mer än 30 års erfarenhet från bankoch fastighetsbolag.
Anställd och verkställande direktör i Harry Sjögren sedan 1993. Aktieinnehav: 54 955
Uppgifterna avser förhållandet i slutet av januari 2016. Aktieinnehavet omfattar eget, makas/makes, omyndiga och hemmavarande barns, närstående bolags innehav samt innehav via kapitalförsäkring.
Intern kontroll
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Koden och avser därmed intern kontroll avseende finansiell rapportering samt övriga processer som är relevanta för verksamheten.
Den interna kontrollen i Castellum följer ett etablerat ramverk, Internal Control – Integrated Framework, "COSO", som består av följande fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. En schematisk beskrivning av den interna kontrollen visas nedan.
Kontrollmiljö
Basen för intern kontroll avseende finansiell rapportering utgörs av kontrollmiljön, som består av olika delar som tillsammans formar den kultur och de värderingar som Castellum styrs utifrån. Grundläggande för Castellums interna kontroll är dess decentraliserade småskaliga organisation med knappt 600 fastigheter, tillika kostnadsställen, vilka förvaltas av sex dotterbolag. Beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom styrelsens arbetsordning, beslutsordning, instruktioner för firmateckning, fullmakt och attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner, interna policies, riktlinjer och manualer är också av vikt för den interna kontrollen. Aktuella dokument uppdateras regelbundet vid ändring av t ex lagstiftning, redovisningsstandarder eller noteringskrav.
Riskbedömning
I Castellum finns riskhantering inbyggd i berörda processer och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Castellum är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policies och riktlinjer. I enlighet med arbetsordningen gör styrelsen, tilllika revisions- och finansutskottet, en gång om året en genomgång av intern kontroll tillika risk och riskhantering. Identifiering görs av de risker som bedöms finnas och åtgärder fastställs för att reducera dessa risker. De väsentliga risker Castellum har identifierat är felaktigheter i redovisning och värdering av fastigheter, att finansiering saknas, räntebärande skulder, skatt och moms, samt risk för bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar.
Kontrollaktiviteter
De risker som identifierats avseende finansiell rapportering hanteras via bolagets kontrollstrukturer och resulterar i ett antal kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka samt korrigera fel och avvikelser och omfattar t ex analytisk uppföljning på flera nivåer i organisationen och jämförelse av resultatposter, kontoavstämningar, uppföljning och avstämning av styrelsebeslut och av styrelsen fastställda policies, godkännande och redovisning av affärstransaktioner, fullmakts- och behörighetsstrukturer, firmatecknare, compliance officer-funktion, koncerngemensamma definitioner, mallar, rapporteringsverktyg samt redovisnings- och värderingsprinciper.
UPPFÖL JNING KONTROLLAKTVITETER RISKBEDÖMNING FÖRBÄTTRING Information Kommunikation Tydliga ansvarsområden Gemensamma värderingar
CASTELLUMS INTERNA KONTROLLMILJÖ
DEN INTERNA KONTROLLEN STYRS AV:
• Styrelsens arbetsordning
- Revisions- och finansutskottets arbetsordning
- Beslutsordning
- Instruktioner för firmateckning, fullmakt och attesträtt
- Redovisningsstruktur
-
Rapportstruktur
-
Finanspolicy, kommunikationspolicy, insiderpolicy, hållbarhetspolicy, uppförandekod, uppförandekod för leverantörer och
- samarbetspartners och krishanteringspolicy. • Riktlinjer för informationssäkerhet, försäkringar, elhandel
- Ekonomihandbok, personalhandbok, chefshandbok
- Finansiella instruktioner
- Kontinuitetsplan
Castellums dotterbolag har egna ekonomifunktioner som deltar i planeringen och utvärderingen av sina enheters resultat. Deras regelbundna analys av sina enheters finansiella rapportering är tillsammans med den analys som görs på koncernnivå en viktig del av den interna kontrollen för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.
Styrelsen granskar delårsrapporter och årsredovisning innan publicering.
Information och kommunikation
Castellum har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att säkerställa en effektiv och korrekt informationsgivning avseende finansiell rapportering. Det kräver att alla delar inom verksamheten kommunicerar och utbyter relevant och väsentlig information. Policies och riktlinjer avseende finansiell rapportering samt uppdateringar och ändringar görs tillgängliga och kända för berörd personal. Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet finansiell information om dotterbolagen med kommentarer till finansiella resultat och risker.
Vidare får styrelsen ytterligare information avseende riskhantering, intern kontroll och finansiell rapportering från revisorerna via revisionsoch finansutskottet. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig finns en kommunikationspolicy och en informationssäkerhetspolicy.
Företagskultur
Att Castellums verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt är avgörande för företagets långsiktiga framgång. Castellums uppförandekod styr det dagliga arbetet och Castellum stödjer och har undertecknat FN Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättliga frågor, miljö och korruption.
Målsättningen är att göra riktiga och sunda affärer i alla avseenden där agerandet präglas av affärsmässighet med hög kompetens, hög affärsmoral, god affärssed, ansvarskännande och opartiskhet. Castellums uppförandekod bygger bl a på att ge god kvalitet och service, följa lagar och förordningar, inte diskriminera någon samt att skapa god arbetsmiljö och säkerhet.
En hörnsten för Castellums företagskultur har varit den decentraliserade organisationen, vilken skapar ansvarstagande och engagerade medarbetare, där varje medarbetare känner delaktighet i verksamheten.
Långsiktigt värdeskapande
För att skapa värde på lång sikt är en förutsättning att verksamheten drivs utifrån ett hållbarhetsfokus. Hållbarhetsarbetet innebär dels miljömässig hänsyn såsom minskad resursanvändning och god kontroll på fastighetsbeståndet, dels ett samhällsansvar genom att bidra till utvecklingen av de orter där Castellum verkar. Arbetet innebär
KONCERNÖVERGRIPANDE POLICIES UTFÄRDADE AV STYRELSEN
| Syfte | |
|---|---|
| Finanspolicy | Fastställer övergripande mål och riktlinjer för finansiell risk och för hur den finansiella verksamheten ska be drivas. Finanspolicyn anger vidare hur ansvaret för den finansiella verksamheten fördelas samt hur riskerna ska hanteras och rapporteras. Till finanspolicyn finns instruktioner för hur den operativa verksamheten ska bedrivas. |
| Kommunikationspolicy | Säkerställer att all kommunikation från koncernen är korrekt och att den ges på ett proffessionellt sätt vid rätt tidpunkt. Policyn omfattar såväl intern som extern kommunikation. |
| Insiderpolicy | Säkerställer en god etisk hantering gentemot kapitalmarknaden genom att beskriva handels- och rapporterings krav. |
| Hållbarhetspolicy | Ger riktlinjer för hur hållbarhetsarbetet i koncernen ska bedrivas. Arbetet ska bidra till en hållbar utveckling och vara en integrerad och naturlig del i verksamheten som bygger på delaktighet och engagemang. |
| Uppförandekod | Ger riktlinjer för att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt med målsättningen om att alla affärer ska präglas av hög affärsmoral och ansvarskännande. Styr koncernen i förhållande till medarbetare, uppdragstagare, kunder, leverantörer och andra intressenter. |
| Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner |
Ger motsvarande riktlinjer för leveratörer och andra samarbetspartners som för koncernens medarbetare gällande att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt med målsättningen om att alla affärer ska präglas av hög affärsmoral och ansvarskännande. |
| Krishanteringspolicy | Ger riktlinjer för hur koncernen ska agera och kommunicera vid en eventuell kris. |
också att säkerställa en god arbetsmiljö för de anställda. Hållbarhetsarbetet genomförs i samverkan med kunder och andra intressenter, vilket är en förutsättning för att lyckas. Riktlinjer för hur det värdeskapande hållbarhetsarbetet bedrivs finns i Hållbarhetspolicyn, Uppförandekoden, Uppförandekoden för leverantörer och samarbetspartner. Castellum rapporterar arbetet i enlighet med GRI G4. Återrapportering av arbetet sker regelbundet till Castellums styrelse.
Uppföljning
Löpande uppföljning sker på flera nivåer i koncernen, såväl på fastighetsnivå som på dotterbolagsnivå samt på koncernnivå. Styrelsen, genom revisionsoch finansutskottet, utvärderar regelbundet den information som bolagsledningen och revisorerna lämnar. Vidare rapporterar bolagets revisorer personligen direkt till revisions- och finansutskottet minst två gånger per år sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av den interna kontrollen. Därutöver har revisions- och finansutskottet en årlig uppföljning av gjord riskbedömning och beslutade åtgärder. Av särskild betydelse är revisions- och finansutskottets och styrelsens övervakning för utveckling av den interna kontrollen och för att se till att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag som framkommer.
Behov av internrevision
Castellum har en småskalig organisation med 40 - 60 anställda i respektive dotterbolag, vilka tillsammans förvaltar knappt 600 fastigheter, tillika kostnadsställen. På moderbolaget Castellum AB arbetar 20-talet personer. All verksamhet bedrivs i dotterbolagen medan finansieringsverksamheten bedrivs i moderbolaget – sistnämnda utan att utgöra ett "profit center". Det medför att ekonomifunktionen i moderbolaget utgör en controller-funktion gentemot dotterbolagen samt compliance-funktion mot finansavdelningen. Det finns även en compliance-funktion på moderbolaget som rapporterar direkt till revisions- och finansutskottet, utan övrig lednings närvaro. Därtill finns en "whistleblower-funktion" på koncernens hemsidor. Sammantaget medför detta att det inte anses motiverat att ha en särskild enhet för internrevision.
Whistleblower
Castellums whistleblowingtjänst, "Hjälp oss göra rätt", nås via samtliga hemsidor i koncernen samt koncernens Intranät. Whistleblowingtjänsten är ett tidigt varningssystem som ger både medarbetare och externa intressenter möjlighet att anonymt rapportera eventuella avvikelser från Castellums värderingar och affärsetiska riktlinjer. Tjänsten administreras av extern part för att säkerställa anonymitet och professionalism.
Kvartalsöversikt
| 2015 | 2015 | 2015 | 2015 | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| JAN-MARS | APR-JUNI | JULI-SEPT | OKT-DEC | 2015 | JAN-MARS | APR-JUNI | JULI-SEPT | OKT-DEC | 2014 | |
| Resultaträkning, Mkr | ||||||||||
| Hyresintäkter | 801 | 816 | 832 | 850 | 3 299 | 820 | 843 | 833 | 822 | 3 318 |
| Fastighetskostnader | – 283 | – 256 | – 235 | – 300 | – 1 074 | – 302 | – 262 | – 234 | – 298 | – 1 096 |
| Driftsöverskott | 518 | 560 | 597 | 550 | 2 225 | 518 | 581 | 599 | 524 | 2 222 |
| Centrala administrationskostnader | – 29 | – 32 | – 21 | – 31 | – 113 | – 26 | – 30 | – 23 | – 29 | – 108 |
| Joint venture (förvaltningsresultat) | – | 2 | 12 | 9 | 23 | – | – | – | – | – |
| Räntenetto | – 151 | – 152 | – 152 | – 147 | – 602 | – 169 | – 171 | – 167 | – 157 | – 664 |
| Förvaltningsresultat inkl resultat joint venture | 338 | 378 | 436 | 381 | 1 533 | 323 | 380 | 409 | 338 | 1 450 |
| Värdeförändringar fastigheter | 329 | 551 | – 62 | 1 019 | 1 837 | 52 | 305 | – 3 | – 10 | 344 |
| Värdeförändringar derivat | – 102 | 239 | – 84 | 163 | 216 | – 170 | – 196 | – 132 | – 162 | – 660 |
| Joint venture (värdeförändringar och skatt) | – | 0 | – 3 | 1 | – 2 | – | – | – | – | – |
| Aktuell skatt | – 5 | – 4 | – 4 | – 3 | – 16 | – 3 | – 1 | – 6 | – 1 | – 11 |
| Uppskjuten skatt | – 109 | – 216 | – 61 | – 301 | – 687 | – 31 | – 99 | – 55 | 273 | 88 |
| Årets / periodens resultat | 451 | 948 | 222 | 1 260 | 2 881 | 171 | 389 | 213 | 438 | 1 211 |
| Övrigt totalresultat | – 6 | 0 | 4 | – 6 | – 8 | 0 | 4 | 0 | 4 | 8 |
| Årets / periodens totalresultat | 445 | 948 | 226 | 1 254 | 2 873 | 171 | 393 | 213 | 442 | 1 219 |
| Balansräkning, Mkr | ||||||||||
| Förvaltningsfastigheter | 38 951 | 40 187 | 40 826 | 41 818 | 41 818 | 38 668 | 39 385 | 39 733 | 37 599 | 37 599 |
| Joint venture | – | 479 | 510 | 526 | 526 | – | – | – | – | – |
| Övriga tillgångar | 599 | 489 | 270 | 269 | 269 | 255 | 408 | 350 | 442 | 442 |
| Likvida medel | 73 | 55 | 105 | 39 | 39 | 185 | 177 | 174 | 47 | 47 |
| S:a tillgångar | 39 623 | 41 210 | 41 711 | 42 652 | 42 652 | 39 108 | 39 970 | 40 257 | 38 088 | 38 088 |
| Eget kapital | 13 340 | 14 288 | 14 514 | 15 768 | 15 768 | 12 601 | 12 994 | 13 207 | 13 649 | 13 649 |
| Uppskjuten skatteskuld | 3 721 | 3 937 | 3 998 | 4 299 | 4 299 | 3 731 | 3 830 | 3 885 | 3 612 | 3 612 |
| Övriga avsättningar | 21 | 19 | 18 | 14 | 14 | – | – | – | 23 | 23 |
| Derivat | 1 447 | 1 202 | 1 299 | 1 117 | 1 117 | 853 | 1 055 | 1 188 | 1 357 | 1 357 |
| Räntebärande skulder | 19 791 | 20 483 | 20 680 | 20 396 | 20 396 | 20 730 | 20 802 | 20 761 | 18 446 | 18 446 |
| Ej räntebärande skulder | 1 303 | 1 281 | 1 202 | 1 058 | 1 058 | 1 193 | 1 289 | 1 216 | 1 001 | 1 001 |
| S:a eget kapital och skulder | 39 623 | 41 210 | 41 711 | 42 652 | 42 652 | 39 108 | 39 970 | 40 257 | 38 088 | 38 088 |
| Finansiella nyckeltal | ||||||||||
| Överskottsgrad | 65% | 69% | 72% | 65% | 67% | 63% | 69% | 72% | 64% | 67% |
| Räntenivå, genomsnitt | 3,2% | 3,0% | 3,0% | 2,9% | 3,0% | 3,5% | 3,4% | 3,3% | 3,2% | 3,3% |
| Räntetäckningsgrad | 324% | 349% | 379% | 353% | 351% | 291% | 322% | 345% | 315% | 318% |
| Avkastning aktuellt substansvärde | 13,1% | 26,0% | 5,5% | 33,2% | 20,4% | 5,2% | 12,2% | 6,6% | 6,3% | 7,6% |
| Avkastning totalt kapital | 8,5% | 10,8% | 5,0% | 14,6% | 10,0% | 5,6% | 8,7% | 5,7% | 4,9% | 6,5% |
| Avkastning eget kapital | 13,6% | 28,4% | 6,2% | 34,7% | 21,7% | 5,4% | 12,3% | 6,6% | 13,3% | 9,5% |
| Investeringar i fastigheter, Mkr | 1 117 | 834 | 740 | 862 | 3 553 | 960 | 523 | 369 | 673 | 2 525 |
| Försäljningar, Mkr | 78 | 183 | 18 | 861 | 1 140 | 96 | 125 | 19 | 2 814 | 3 054 |
| Belåningsgrad | 50% | 51% | 50% | 49% | 49% | 53% | 52% | 52% | 49% | 49% |
| Data per aktie (någon utspädningseffekt finns ej, då inga potentiella aktier förekommer) | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 |
| Förvaltningsresultat, kr | 2,06 | 2,30 | 2,66 | 2,32 | 9,35 | 1,97 | 2,32 | 2,49 | 2,06 | 8,84 |
| Förvaltningsresultat efter skatt (EPRA EPS), kr | 1,95 | 2,25 | 2,40 | 2,43 | 9,03 | 1,80 | 2,13 | 2,34 | 1,99 | 8,26 |
| Resultat efter skatt, kr | 2,75 | 5,78 | 1,35 | 7,68 | 17,57 | 1,04 | 2,37 | 1,30 | 2,67 | 7,38 |
| Utestående antal aktier, tusental | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 |
| Fastighetsvärde, kr | 238 | 245 | 249 | 255 | 255 | 236 | 240 | 242 | 229 | 229 |
| Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV), kr | 113 | 118 | 121 | 129 | 129 | 105 | 109 | 111 | 114 | 114 |
| Aktuellt substansvärde (EPRA NNNAV), kr | 99 | 105 | 107 | 116 | 116 | 94 | 97 | 99 | 100 | 100 |
| Utdelning, kr (2015 föreslagen) | – | – | – | – | 4,90 | – | – | – | – | 4,60 |
| Utdelningsandel | – | – | – | – | 52% | – | – | – | – | 52% |
| Fastighetsrelaterade nyckeltal | ||||||||||
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 082 | 1 092 | 1 103 | 1 095 | 1 095 | 1 045 | 1 047 | 1 040 | 1 070 | 1 064 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 88,7% | 88,7% | 89,6% | 91,5% | 90,3% | 87,9% | 89,0% | 88,3% | 88,8% | 88,7% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 336 | 302 | 276 | 348 | 316 | 334 | 289 | 256 | 340 | 307 |
| Fastighetsvärde, kr/kvm | 11 384 | 11 602 | 11 758 | 12 282 | 12 282 | 10 394 | 10 552 | 10 621 | 11 118 | 11 118 |
Flerårsöversikt
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning, Mkr | ||||||||||
| Hyresintäkter | 3 299 | 3 318 | 3 249 | 3 073 | 2 919 | 2 759 | 2 694 | 2 501 | 2 259 | 2 014 |
| Fastighetskostnader | – 1 074 | – 1 096 | – 1 105 | – 1 042 | – 1 003 | – 960 | – 942 | – 831 | – 771 | – 700 |
| Driftsöverskott | 2 225 | 2 222 | 2 144 | 2 031 | 1 916 | 1 799 | 1 752 | 1 670 | 1 488 | 1 314 |
| Centrala administrationskostnader | – 113 | – 108 | – 96 | – 93 | – 83 | – 84 | – 81 | – 71 | – 69 | – 67 |
| Joint venture (förvaltningsresultat) | 23 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Räntenetto | – 602 | – 664 | – 702 | – 683 | – 660 | – 574 | – 541 | – 626 | – 495 | – 364 |
| Förvaltningsresultat inkl resultat joint venture | 1 533 | 1 450 | 1 346 | 1 255 | 1 173 | 1 141 | 1 130 | 973 | 924 | 883 |
| Värdeförändringar fastigheter | 1 837 | 344 | 328 | – 69 | 194 | 1 222 | – 1 027 | – 1 262 | 920 | 1 145 |
| Värdeförändringar derivat | 216 | – 660 | 429 | – 110 | – 429 | 291 | 102 | – 1 010 | 99 | 178 |
| Joint venture (värdeförändringar och skatt) | – 2 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Aktuell skatt | – 16 | – 11 | – 6 | – 7 | – 10 | – 5 | – 10 | –14 | – 22 | – 10 |
| Uppskjuten skatt | – 687 | 88 | – 390 | 404 | – 217 | – 685 | – 35 | 650 | – 434 | – 522 |
| Årets / periodens resultat | 2 881 | 1 211 | 1 707 | 1 473 | 711 | 1 964 | 160 | – 663 | 1 487 | 1 674 |
| Övrigt totalresultat | – 8 | 8 | 3 | – 4 | 0 | – | – | – | – | – |
| Årets / periodens totalresultat | 2 873 | 1 219 | 1 710 | 1 469 | 711 | 1 964 | 160 | – 663 | 1 487 | 1 674 |
| Balansräkning, Mkr | ||||||||||
| Förvaltningsfastigheter | 41 818 | 37 599 | 37 752 | 36 328 | 33 867 | 31 768 | 29 267 | 29 165 | 27 717 | 24 238 |
| Joint venture | 526 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga tillgångar | 269 | 442 | 291 | 259 | 207 | 156 | 201 | 230 | 123 | 200 |
| Likvida medel | 39 | 47 | 70 | 44 | 97 | 12 | 8 | 9 | 7 | 8 |
| S:a tillgångar | 42 652 | 38 088 | 38 113 | 36 631 | 34 171 | 31 936 | 29 476 | 29 404 | 27 847 | 24 446 |
| Eget kapital | 15 768 | 13 649 | 13 127 | 12 065 | 11 203 | 11 082 | 9 692 | 10 049 | 11 204 | 10 184 |
| Uppskjuten skatteskuld | 4 299 | 3 612 | 3 700 | 3 310 | 3 714 | 3 502 | 2 824 | 2 785 | 3 322 | 2 723 |
| Övriga avsättningar | 14 | 23 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Derivat | 1 117 | 1 357 | 683 | 1 105 | 1 003 | 574 | 865 | 966 | – 44 | 55 |
| Räntebärande skulder | 20 396 | 18 446 | 19 481 | 19 094 | 17 160 | 15 781 | 15 294 | 14 607 | 12 582 | 10 837 |
| Ej räntebärande skulder | 1 058 | 1 001 | 1 122 | 1 057 | 1 091 | 997 | 801 | 997 | 783 | 647 |
| S:a eget kapital och skulder | 42 652 | 38 088 | 38 113 | 36 631 | 34 171 | 31 936 | 29 476 | 29 404 | 27 847 | 24 446 |
| Finansiella nyckeltal | ||||||||||
| Överskottsgrad | 67% | 67% | 66% | 66% | 66% | 65% | 65% | 67% | 66% | 65% |
| Räntenivå, genomsnitt | 3,0% | 3,3% | 3,7% | 3,9% | 4,1% | 3,7% | 3,7% | 4,7% | 4,2% | 3,7% |
| Räntetäckningsgrad | 351% | 318% | 292% | 284% | 278% | 299% | 309% | 255% | 287% | 343% |
| Avkastning aktuellt substansvärde | 20,4% | 7,6% | 13,2% | 7,9% | 6,4% | 21,5% | 1,6% | – 8,3% | 16,20% | 20,7% |
| Avkastning totalt kapital | 10,0% | 6,5% | 6,4% | 5,3% | 6,2% | 9,8% | 2,1% | 1,2% | 9,1% | 10,4% |
| Avkastning eget kapital | 21,7% | 9,5% | 14,6% | 13,5% | 6,6% | 20,9% | 1,6% | – 6,1% | 14,9% | 19,2% |
| Investeringar i fastigheter, Mkr | 3 553 | 2 525 | 1 768 | 2 798 | 2 015 | 1 506 | 1 165 | 2 738 | 2 598 | 2 283 |
| Försäljningar, Mkr | 1 140 | 3 054 | 687 | 253 | 107 | 227 | 36 | 28 | 39 | 460 |
| Belåningsgrad | 49% | 49% | 51% | 52% | 50% | 50% | 52% | 50% | 46% | 45% |
| Data per aktie (någon utspädningseffekt finns ej, då inga potentiella aktier förekommer) | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 |
| Förvaltningsresultat, kr | 9,35 | 8,84 | 8,21 | 7,65 | 7,15 | 6,96 | 6,89 | 5,93 | 5,63 | 5,38 |
| Förvaltningsresultat efter skatt (EPRA EPS), kr | 9,03 | 8,26 | 8,04 | 7,27 | 7,01 | 6,62 | 6,93 | 5,85 | 5,50 | 5,09 |
| Resultat efter skatt, kr | 17,57 | 7,38 | 10,41 | 8,98 | 4,34 | 11,98 | 0,98 | – 4,04 | 9,07 | 10,21 |
| Utestående antal aktier, tusental | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 | 164 000 |
| Fastighetsvärde, kr | 255 | 229 | 230 | 222 | 207 | 194 | 178 | 178 | 169 | 148 |
| Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV), kr | 129 | 114 | 107 | 100 | 97 | 92 | 82 | 84 | 88 | 79 |
| Aktuellt substansvärde (EPRA NNNAV), kr | 116 | 100 | 97 | 90 | 87 | 85 | 73 | 75 | 85 | 76 |
| Utdelning, kr (2015 föreslagen) | 4,90 | 4,60 | 4,25 | 3,95 | 3,70 | 3,60 | 3,50 | 3,15 | 3,00 | 2,85 |
| Utdelningsandel | 52% | 52% | 52% | 52% | 52% | 52% | 51% | 53% | 53% | 53% |
| Fastighetsrelaterade nyckeltal | ||||||||||
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 095 | 1 064 | 1 036 | 1 015 | 995 | 974 | 969 | 921 | 896 | 864 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 90,3% | 88,7% | 88,4% | 88,6% | 89,3% | 89,0% | 89,8% | 89,7% | 87,9% | 87,1% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 316 | 307 | 307 | 298 | 300 | 298 | 300 | 268 | 262 | 259 |
| Fastighetsvärde, kr/kvm | 12 282 | 11 118 | 10 285 | 9 916 | 9 835 | 9 499 | 9 036 | 8 984 | 9 098 | 8 466 |
Finansiella rapporter 2015
| Totalresultat för koncernen | 95 |
|---|---|
| Balansräkning för koncernen | 96 |
| Resultaträkning och totalresultat för moderbolaget | 97 |
| Balansräkning för moderbolaget | 98 |
| Förändring av eget kapital | 99 |
| Kassaflödesanalys | 100 |
| Redovisningsprinciper och noter | 101 |
| 1. Redovisningsprinciper | 101 |
| 2. Rörelsesegment | 104 |
| 3. Hyresintäkter | 104 |
| 4. Fastighetskostnader | 105 |
| 5. Centrala administrationskostnader | 106 |
| 6. Ränte- och finansiella intäkter | 106 |
| 7. Ränte- och finansiella kostnader | 106 |
| 8. Värdeförändringar | 106 |
| 9. Inkomstskatter | 106 |
| 10. Personal och styrelse | 107 |
| 11. Förvaltningsfastigheter | 108 |
| 12. Inventarier | 109 |
| 13. Andelar i Joint Venture | 109 |
| 14. Eget kapital och substansvärde | 110 |
| 15. Skulder | 110 |
| 16. Uppskjuten skatteskuld/fordran | 111 |
| 17. Övriga avsättningar | 111 |
| 18. Derivat | 111 |
| 19. Finansiell riskhantering | 112 |
| 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 113 |
| 21. Ställda säkerheter | 113 |
| 22. Ansvarsförbindelser | 113 |
| 23. Andelar koncernföretag | 113 |
| 24. Långfristiga fordringar, koncernföretag | 113 |
| 25. Finansiella instrument | 113 |
| 26. Händelser efter balansdagen | 113 |
Totalresultat för koncernen
| MKR Hyresintäkter |
|||
|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | ||
| Driftskostnader | Not 3 Not 4 |
3 299 – 507 |
3 318 – 542 |
| Underhåll | Not 4 | – 133 | – 136 |
| Tomträttsavgäld | Not 4 | – 27 | – 27 |
| Fastighetsskatt | Not 4 | – 172 | – 170 |
| Uthyrning och fastighetsadministration | Not 4 | – 235 | – 221 |
| Driftsöverskott | 2 225 | 2 222 | |
| Centrala administrationskostnader | Not 5 | – 113 | – 108 |
| Resultat från joint venture | 21 | – | |
| - varav förvaltningsresultat | 23 | – | |
| - varav värdeförändring fastigheter | 3 | – | |
| - varav uppskjuten skatt | – 5 | – | |
| Räntenetto | |||
| Ränteintäkter | Not 6 | 4 | 3 |
| Räntekostnader | Not 7 | – 606 | – 667 |
| Förvaltningsresultat inkl resultat joint venture | 1 531 | 1 450 | |
| - varav förvaltningsresultat | 1 533 | 1 450 | |
| Värdeförändringar | Not 8 | ||
| Fastigheter | 1 837 | 344 | |
| Derivat | 216 | – 660 | |
| Resultat före skatt | 3 584 | 1 134 | |
| Aktuell skatt | Not 9 | – 16 | – 11 |
| Uppskjuten skatt | Not 9 | – 687 | 88 |
| Årets resultat | 2 881 | 1 211 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som kommer att omföras till årets resultat Omräkningsdifferens utlandsverksamhet |
– 32 | 22 | |
| Värdeförändring derivat, valutasäkring utlandsverksamhet | 24 | – 14 | |
| Årets totalresultat | 2 873 | 1 219 | |
| Hela resultatet är hänförligt till moderbolagets aktieägare då inga innehav utan bestämmande inflytande föreligger. | |||
| Data per aktie (någon utspädningseffekt finns ej, då inga potentiella aktier förekommer) Genomsnittligt antal aktier, tusental |
164 000 | 164 000 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 164 000 | 164 000 |
|---|---|---|
| Årets resultat efter skatt, kr | 17,57 | 7,38 |
Balansräkning för koncernen
| MKR | 31 DEC 2015 | 31 DEC 2014 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Förvaltningsfastigheter | Not 11 | 41 818 | 37 599 |
| Materiella anläggningstillgångar | Not 12 | 24 | 28 |
| Andelar i joint venture | Not 13 | 526 | – |
| Övriga långfristiga tillgångar | 3 | – | |
| Summa anläggningstillgångar | 42 371 | 37 627 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Hyresfordringar | Not 3 | 7 | 13 |
| Övriga fordringar | 121 | 312 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 114 | 89 | |
| Kassa och bank | 39 | 47 | |
| Summa omsättningstillgångar | 281 | 461 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 652 | 38 088 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | Not 14 | ||
| Aktiekapital | 86 | 86 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 4 096 | 4 096 | |
| Reserver | – 1 | 7 | |
| Balanserad vinst | 11 587 | 9 460 | |
| Summa eget kapital | 15 768 | 13 649 | |
| Skulder | Not 15 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | Not 16 | 4 299 | 3 612 |
| Övriga avsättningar | Not 17 | 14 | 23 |
| Derivat | Not 18 | 1 117 | 1 357 |
| Långfristiga räntebärande skulder | Not 19 | 20 396 | 18 446 |
| Summa långfristiga skulder | 25 826 | 23 438 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 81 | 120 | |
| Skatteskulder | 18 | 5 | |
| Övriga skulder | 209 | 189 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 20 | 750 | 687 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 058 | 1 001 | |
| Summa skulder | 26 884 | 24 439 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 652 | 38 088 | |
| Ställda säkerheter | Not 21 | 18 164 | 18 222 |
| Ansvarsförbindelser | Not 22 | – | – |
Resultaträkning för moderbolaget
| MKR 2015 2014 Intäkter Not 3 21 21 Centrala administrationskostnader Not 5 – 90 – 84 Finansiella poster Not 6 1 473 1 586 Finansiella kostnader Not 7 – 649 – 678 Resultat före värdeförändringar och skatt 755 845 Värdeförändringar Not 8 Derivat 216 – 660 Resultat före skatt 971 185 Aktuell skatt Not 9 – – Uppskjuten skatt Not 9 – 76 51 Årets resultat 895 236 Totalresultat för moderbolaget |
|||
|---|---|---|---|
| Finansiella intäkter | |||
| 2015 2014 |
MKR Årets resultat enligt resultaträkningen |
895 | 236 |
| – 24 | |||
| Övrigt totalresultat | Omräkningsdifferens utlandsverksamhet | ||
| Poster som kommer att omföras till årets resultat | |||
| 14 | |||
| 24 | – 14 | ||
| Värdeförändring derivat, valutasäkring utlandsverksamhet | Årets totalresultat | 895 | 236 |
Totalresultat för moderbolaget
| MKR | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 895 | 236 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som kommer att omföras till årets resultat | ||
| Omräkningsdifferens utlandsverksamhet | – 24 | 14 |
| Värdeförändring derivat, valutasäkring utlandsverksamhet | 24 | – 14 |
| Årets totalresultat | 895 | 236 |
Balansräkning för moderbolaget
| MKR | 31 DEC 2015 | 31 DEC 2014 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | Not 12 | 3 | 4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar koncernföretag | Not 23 | 6 030 | 6 030 |
| Uppskjuten skattefordran | Not 16 | 78 | 154 |
| Långfristiga fordringar, koncernföretag | Not 24 | 19 103 | 17 093 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 25 211 | 23 277 | |
| Summa anläggningstillgångar | 25 214 | 23 281 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar, koncernföretag | 815 | 897 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 31 | 23 | |
| Kassa och bank | 0 | 16 | |
| Summa omsättningstillgångar | 846 | 936 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 26 060 | 24 217 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | Not 14 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 86 | 86 | |
| Reservfond | 20 | 20 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | – 2 | – 2 | |
| Balanserad vinst | 3 719 | 4 237 | |
| Årets resultat | 895 | 236 | |
| Summa eget kapital | 4 718 | 4 577 | |
| Skulder | Not 15 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Derivat | Not 18 | 1 117 | 1 357 |
| Långfristiga räntebärande skulder | Not 19 | 18 005 | 16 280 |
| Långfristiga räntebärande skulder, koncernföretag | 2 105 | 1 722 | |
| Summa långfristiga skulder | 21 227 | 19 359 | |
| Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder, koncernföretag |
– | 161 | |
| Leverantörsskulder | 3 | 4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 20 | 112 | 116 |
| Summa kortfristiga skulder | 115 | 281 | |
| Summa skulder | 21 342 | 19 640 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 26 060 | 24 217 | |
| Ställda säkerheter | Not 21 | 15 309 | 15 200 |
| Ansvarsförbindelser | Not 22 | 2 150 | 2 165 |
Förändring av eget kapital
| Antal | Övrigt | Hänförligt till moderbolagets aktieägare Valuta |
Valuta | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, Mkr (not 13) | utestående aktier, tusental |
Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
omäknings- reserv | säkrings- reserv | Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
| Eget kapital 2013-12-31 | 164 000 | 86 | 4 096 | – 2 | 1 | 8 946 | 13 127 |
| Utdelning mars 2014 (4,25 kr/aktie) | – | – | – | – | – | – 697 | – 697 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 1 211 | 1 211 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | 22 | – 14 | – | 8 |
| Eget kapital 2014-12-31 | 164 000 | 86 | 4 096 | 20 | – 13 | 9 460 | 13 649 |
| Utdelning mars 2015 (4,60 kr/aktie) | – | – | – | – | – | – 754 | – 754 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 2 881 | 2 881 |
| Övrigt totalresultat Eget kapital 2015-12-31 |
– 164 000 |
– 86 |
– 4 096 |
– 32 – 12 |
24 11 |
– 11 587 |
– 8 15 768 |
| Antal | Fond för verkligt värde Valuta |
Valuta | |||||
| Moderbolaget, Mkr (not 13) | utestående aktier, tusental |
Aktie kapital |
Reserv fond |
omäknings reserv |
säkrings reserv |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
| Eget kapital 2013-12-31 | 164 000 | 86 | 20 | – 3 | 1 | 4 934 | 5 038 |
| Utdelning mars 2014 (4,25 kr/aktie) | – | – | – | – | – | – 697 | – 697 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 236 | 236 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | 14 | – 14 | – | 0 |
| Eget kapital 2014-12-31 | 164 000 | 86 | 20 | 11 | – 13 | 4 473 | 4 577 |
| Utdelning mars 2015 (4,60 kr/aktie) | – | – | – | – | – | – 754 | – 754 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 895 | 895 |
| Övrigt totalresultat Eget kapital 2015-12-31 |
– 164 000 |
– 86 |
– 20 |
– 24 – 13 |
24 11 |
– 4 614 |
0 4 718 |
| Fond för verkligt värde | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget, Mkr (not 13) | Antal utestående aktier, tusental |
Aktie kapital |
Reserv fond |
Valuta omäknings reserv |
Valuta säkrings reserv |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
|
| Eget kapital 2013-12-31 | 164 000 | 86 | 20 | – 3 | 1 | 4 934 | 5 038 | |
| Utdelning mars 2014 (4,25 kr/aktie) | – | – | – | – | – | – 697 | – 697 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 236 | 236 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | 14 | – 14 | – | 0 | |
| Eget kapital 2014-12-31 | 164 000 | 86 | 20 | 11 | – 13 | 4 473 | 4 577 | |
| Utdelning mars 2015 (4,60 kr/aktie) | – | – | – | – | – | – 754 | – 754 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 895 | 895 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | – 24 | 24 | – | 0 | |
| Eget kapital 2015-12-31 | 164 000 | 86 | 20 | – 13 | 11 | 4 614 | 4 718 |
Kassaflödesanalys
| KONCERN | MODERBOLAG | |||
|---|---|---|---|---|
| MKR | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Löpande verksamhet | ||||
| Driftsöverskott | 2 225 | 2 222 | 21 | 21 |
| Centrala administrationskostnader | – 113 | – 108 | – 90 | – 84 |
| Återläggning av avskrivningar | 12 | 12 | 2 | 2 |
| Betalt finansnetto | – 605 | – 689 | 6 | – 15 |
| Betald skatt | – 8 | – 7 | – | – |
| Omräkningsdifferens utlandsverksamhet | – 7 | – 10 | – | – |
| Kassaflöde löpande verksamhet före förändring rörelsekapital | 1 504 | 1 420 | – 61 | – 76 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||||
| Förändring kortfristiga fordringar | – 66 | 88 | 74 | – 190 |
| Förändring kortfristiga skulder | 69 | – 118 | – 2 | 3 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 507 | 1 390 | 11 | – 263 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i ny-, till- och ombyggnationer | – 1 232 | – 1 378 | – | – |
| Förvärv av fastigheter | – 2 321 | – 1 147 | – | – |
| Förändring skuld vid förvärv av fastigheter | – 17 | 18 | – | – |
| Försäljning av fastigheter | 1 135 | 3 077 | – | – |
| Förändring fordran vid försäljning av fastigheter | 238 | – 242 | – | – |
| Kapitaltillskott dotterföretag, netto | – | – | 815 | 736 |
| Investering Joint Venture | – 505 | – | – | – |
| Investeringar i övrigt, netto | – 9 | – 9 | – 1 | – 2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | – 2 711 | 319 | 814 | 734 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Nyupplåning räntebärande skulder | 1 950 | – 1 035 | 1 947 | – 150 |
| Förändring långfristiga fordringar | – | – | – 2 034 | 340 |
| Utbetald utdelning | – 754 | – 697 | – 754 | – 697 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 1 196 | – 1 732 | – 841 | – 507 |
| Årets kassaflöde | –8 | – 23 | – 16 | – 36 |
| Kassa och bank ingående balans | 47 | 70 | 16 | 52 |
| Kassa och bank utgående balans | 39 | 47 | 0 | 16 |
Redovisningsprinciper och noter
(Alla belopp i Mkr om inget annat anges.)
Not 1 Redovisningsprinciper
Allmän information
De finansiella rapporterna för Castellum AB (Moderbolaget) för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2015 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 1 februari 2016 och kommer att föreläggas årsstämman 2016 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ), med säte i Göteborg, Sverige. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen.
Grunder för redovisningen
Castellums räkenskaper har upprättats enligt de av EU antagna IFRS standarderna. Vidare har koncernredovisningen upprättats i enlighet med svensk lag genom tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).
Räkenskaperna är upprättade baserat på verkligt värde för förvaltningsfastigheter samt derivat, nominellt värde för uppskjuten skatt samt anskaffningsvärde för resterande poster.
Kritiska bedömningar
För att upprätta redovisningen i enlighet med IFRS och god redovisningssed krävs att det görs bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt övrig information. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historiska erfarenheter samt andra faktorer som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar föreligger.
Förvaltningsfastigheter
Inom området värdering av förvaltningsfastigheter kan bedömningar och antaganden ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Värderingen kräver bedömning av och antaganden om framtida kassaflöde samt fastställande av diskonteringsfaktor (avkastningskrav). För att avspegla den osäkerhet som finns i gjorda antaganden och bedömningar anges vanligtvis vid fastighetsvärdering ett osäkerhetsintervall om +/- 5-10%. Information om detta samt de antaganden och bedömningar som har gjorts framgår av not 11.
Tillgångsförvärv kontra rörelseförvärv
Bolagsförvärv kan klassificeras som antingen rörelseförvärv eller tillgångsförvärv. Bolagsförvärv vars primära syfte är att förvärva bolagets fastighet och där bolagets eventuella förvaltningsorganisation och administration är av underordnad betydelse för förvärvet, klassificeras som tillgångsförvärv. Övriga bolagsförvärv klassificeras som rörelseförvärv.
Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt hänförligt till fastighetsförvärvet, utan eventuell rabatt minskar istället fastighetens anskaffningsvärde. Det innebär att värdeförändringarna kommer att påverkas av skatterabatten vid efterföljande värdering.
Uppskjuten skatteskuld
Enligt redovisningsreglerna ska uppskjuten skatt redovisas nominellt utan diskontering, beräknad efter av Riksdagen beslutad skattesats om 22%. Den verkliga skatten är betydligt lägre på grund av dels möjligheten att sälja fastigheter på ett skatteeffektivt sätt, dels tidsfaktorn.
Förvaltningsresultat
Castellums verksamhet är fokuserad på tillväxt i kassaflöde från den löpande förvaltningen, d v s tillväxt i förvaltningsresultatet, och målet är att förvaltningsresultatet årligen ska öka med minst 10%. Det är också förvaltningsresultatet som utgör basen i vad som årligen ska delas ut till aktieägarna – minst 50% av förvaltningsresultatet. Således har storleken på värdeförändringarna inte målsatts, de ingår inte i basen för utdelning och de ingår inte heller i någon annan bas, exempelvis företagsledningens incitamentsprogram. För att ge en rättvisande bild av Castellums syn på sin verksamhet har rapporten över totalresultatet utformats med hänsyn till detta – d v s redovisning av värdeförändringar (ej kassaflödespåverkande) sker efter kassaflödespåverkande poster och en resultatrad har infogats som verksamheten styrs och målsätts på, d v s förvaltningsresultatet.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller förfaller mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Koncernredovisning
Koncernens balans- och resultaträkning omfattar alla bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande, vilket erhålls då Castellum uppnår rösträttsmajoritet. Alla bolag i koncernen är helägda förutom ett joint venture vilket förvärvades under 2015. Koncernen omfattar utöver moderbolaget de i not 23 angivna dotterföretagen med tillhörande underkoncerner. Bokslutet bygger på redovisningshandlingar upprättade för samtliga koncernbolag per 31 december. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, innebärande att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångars och skulders verkliga värden, eliminerats i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket parterna som har gemensamt bestämmande inflytande har rätt till nettotillgångarna. Andelarna i joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att andelar i ett bolag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägarbolagets andel av förändringen i investeringsobjektets nettotillgångar. Ägarbolagets resultat innefattar ägarbolagets andel av resultatet i investeringsobjektet.
I koncernens resultaträkning ingår under året förvärvade eller avyttrade koncernbolag endast avseende Castellums innehavstid. Interna försäljningar, vinster, förluster och mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Omräkning av räkenskaperna till svenska kronor för den utländska verksamheten sker genom att balansräkningen omräknas till balansdagens kurs, förutom eget kapital som omräknas till historisk anskaffningskurs, medan resultaträkningen omräknas till periodens genomsnittskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Intäkter
Hyresintäkter
Hyresintäkter, som ur ett redovisningsperspektiv även benämns intäkter från operationella leasingavtal aviseras i förskott och periodiseras linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i hyresavtalen. I hyresintäkterna ingår tillägg såsom utfakturerad fastighets-skatt och värmekostnad. Förskottshyror redovisas som förutbetalda hyresintäkter.
I de fall hyreskontrakt under viss tid medger en reducerad hyra som motsvaras av en vid annan tidpunkt högre hyra, periodiseras denna underrespektive överhyra över kontraktets löptid. Rena rabatter såsom reduktion för successiv inflyttning belastar den period de avser.
Intäkter från fastighetsförsäljningar
Intäkter från fastighetsförsäljningar redovisas på kontraktsdagen, såvida det inte föreligger särskilda villkor i köpekontraktet. Försäljning av fastighet via bolag nettoredovisas avseende underliggande fastighetspris och kalkylmässig skatt. Resultat från försäljning av fastighet redovisas som värdeförändring och avser skillnaden mellan erhållet försäljnings-pris efter avdrag för försäljningsomkostnader, kalkylmässig skatt och redovisat värde i senaste kvartalsrapport med justering för nedlagda investeringar efter senaste kvartalsrapport.
Finansiella intäkter
Finansiella intäkter består av ränteintäkter och redovisas i den period de avser. I finansiella intäkter redovisas även erhållna koncernbidrag samt erhållen och anteciperad utdelning. Vid beräkning av finansiella intäkter tillämpas effekträntemetoden.
Finansiella kostnader
Finansiella kostnader avser ränta och andra kostnader som uppkommer då pengar lånas. Kostnader för uttagande av pantbrev betraktas ej som en finansiell kostnad utan aktiveras som värderingshöjande fastighetsinvestering. Finansiella kostnader resultatförs i den period de hänför sig till. Finansiella kostnader inkluderar även räntekostnader för räntederivatavtal. Betalningsströmmar från räntederivatavtal resultatförs för den period de avser. Finansnettot påverkas ej av marknadsvärdering av ingångna räntederivatavtal vilka istället redovisas som värdeförändringar under särskild rubrik. Den del av räntekostnaden som avser ränta under produktionstiden för större ny-, till- eller ombyggnader aktiveras. Räntan beräknas utifrån genomsnittlig upplåningskostnad för koncernen. CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda redovisas i takt med att de anställda har utfört tjänster i utbyte mot ersättningen. Ersättning enligt incitamentsprogram, vilket är kontantreglerat och utbetalas som ej pensionsgrundande lön, redovisas i takt med måluppfyllelse och programmets löptid.
Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning kan klassificeras som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Huvuddelen av Castellum-koncernens åtaganden för pensioner utgörs av avgiftsbestämda planer, vilka fullgörs genom fortlöpande utbetalningar till fristående myndigheter eller organ vilka administrerar planerna. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad när de uppstår. Ett mindre antal personer har förmånsbestämda ITP-planer med fortlöpande betalningar till Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämd plan till följd av att Alecta inte levererar den information som krävs, varför brist råder på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Det finns dock inget som indikerar några väsentliga åtaganden överstigande vad som är utbetalt till Alecta.
Inkomstskatter
Inkomstskatt fördelas i resultaträkningen på aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatten belastar resultaträkningen förutom i de fall den är hänförlig till transaktioner vilka redovisats direkt mot eget kapital då även skatteeffekten redovisas direkt mot eget kapital. Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats om 22%.
Öppna yrkanden i inkomstdeklarationen, som innehåller en viss grad av osäkerhet, beaktas i skatteberäkningen tidigast under året efter räkenskapsåret, efter att slutskattesedel erhållits från Skatteverket.
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt på temporära skillnader som uppkommer mellan en tillgångs eller skulds redovisade värde och dess skattemässiga värde redovisas i Castellum enligt balansräkningsmetoden. Detta innebär att det finns en skatteskuld eller skattefordran som realiseras den dag tillgången eller skulden säljs. Undantag görs för temporära skillnader som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som utgör tillgångsförvärv. I Castellum finns två poster där det föreligger temporära skillnader - fastigheter och underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran hänförligt till underskottsavdrag redovisas eftersom det är troligt att underskottsavdragen kommer att kunna kvittas mot framtida skattemässiga överskott. Uppskjuten skatteskuld beräknas på skillnaden mellan fastigheternas redovisade värde och deras skattemässiga värde. Vid förändring av de två ovan nämnda posterna förändras således även den uppskjutna skatteskulden/-fordran, vilket redovisas i resultaträkningen som uppskjuten skatt.
Castellum har redovisat samtliga under året genomförda bolagsförvärv som tillgångsförvärv, innebärande att uppskjuten skatt som fanns vid förvärvstillfället inte finns upptagen i balansräkningen.
Aktuell skatt
Utöver uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen även aktuell skatt, vilken motsvarar den skatt bolaget är skyldig att betala utifrån årets skattepliktiga resultat, justerat för eventuell aktuell skatt avseende tidigare perioder.
Leasingavtal
Leasingavtal där i allt väsentligt alla risker och förmåner förknippade med ägandet faller på leasegivaren klassificeras som operationellt leasingavtal. Samtliga nuvarande hyreskontrakt hänförliga till Castellums förvaltningsfastigheter är, sett ur ett redovisningsperspektiv, att betrakta som operationella leasingavtal. Redovisning av dessa avtal framgår av principen för intäkter samt not 3.
Tomträttsavtal är, sett ur ett redovisningsperspektiv, operationellt leasingavtal. Tomträttsavgälden redovisas som kostnad för den period den avser.
Det finns även ett mindre antal leasingavtal av ringa omfattning, där Castellum är leasetagare. Även dessa leasingavtal är operationella leasingavtal och avser främst personbilar. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Förvaltningsfastigheter
Med förvaltningsfastighet avses fastighet som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa, snarare än för användning i eget företags verksamhet för produktion och tillhandahållande av varor, tjänster eller för administrativa ändamål samt försäljning i den löpande verksamheten. Samtliga av Castellum ägda eller via tomträttsavtal nyttjade fastigheter bedöms utgöra förvaltningsfastigheter. Om koncernen påbörjar en investering i en befintlig förvaltningsfastighet för fortsatt användning som förvaltningsfastighet redovisas fastigheten även fortsättningsvis som förvaltningsfastighet.
Värdering
Förvaltningsfastigheter, vilka vid förvärvet redovisas till anskaffningsvärde inklusive till förvärvet direkt hänförbara utgifter, har upptagits till verkligt värde med värdeförändringar i resultaträkningen. Verkligt värde har fastställts genom en intern värderingsmodell som finns beskriven i not 11. I noten finns även bland annat angivet de antaganden som ligger till grund för värderingen. Värderingsmodellen bygger på en värdering utifrån nuvärdet av framtida betalningsströmmar med differentierade marknadsmässiga avkastningskrav per fastighet, beroende på bland annat läge, ändamål, skick och standard. För att säkerställa den interna värderingen görs externa värderingar på del av beståndet.
Värdeförändring
Värdeförändring redovisas i resultaträkningen och består av såväl orealiserad som realiserad värdeförändring. Den orealiserade värdeförändringen beräknas utifrån värderingen vid periodens slut jämfört med värderingen föregående år, alternativt anskaffningsvärdet om fastighet förvärvats under året, med tillägg för under perioden aktiverade tillkommande utgifter. För fastighet som sålts under året beräknas orealiserad värdeförändring utifrån värdering vid senaste kvartalsrapport före försäljning jämfört med värdering vid utgången av föregående år, med justering för under perioden aktiverade tillkommande utgifter. Hur den realiserade värdeförändringen beräknas framgår av redovisningsprinciperna för intäkter från fastighetsförsäljningar.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter som medför en ekonomisk fördel för bolaget, d v s som är värderingshöjande, och som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt aktiveras. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer. Vid större ny-, till- och ombyggnader aktiveras räntekostnad under produktionstiden.
Förvärv och försäljning
Vid förvärv och försäljning av fastigheter eller bolag, redovisas transaktionen på kontraktsdagen såvida det inte föreligger särskilda villkor i köpekontraktet.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar utgörs av inventarier, vilka har upptagits till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuellt gjorda nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspris samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Avskrivningar på inventarier baseras på historiska anskaffningsvärden efter avdrag för senare eventuellt gjorda nedskrivningar. Restvärdet bedöms vara obefintligt. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar med beaktande av anskaffningstidpunkt. Avskrivningar görs linjärt, vilket innebär lika stora avskrivningar över nyttjandeperioden som normalt är fem år förutom för datorer som bedöms ha en nyttjandeperiod på tre år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar bland tillgångarna likvida medel, hyresfordringar, övriga fordringar och lånefordringar, samt bland skulderna ränte- och valutaderivatinstrument, leverantörsskulder, övriga skulder och låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde, motsvarande anskaffningsvärde, med tillägg för transaktionskostnader, med undantag för kategorin finansiella instrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen där transaktionskostnader inte ingår. Efterföljande redovisning sker därefter beroende på hur klassificering skett enligt nedan. Finansiella transaktioner såsom in- och utbetalning av räntor och krediter bokförs på kontoförande banks likviddag, medan övriga in- och utbetalningar bokförs på kontoförande banks bokföringsdag.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Likvida medel
Likvida medel kan utgöras av koncernens disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut, samt bankdepositioner med restlöptid om maximalt tio (10) bankdagar, och med kortfristiga placeringar i statsskuldväxlar och bank- respektive kommuncertifikat med restlöptid om maximalt tre (3) månader. Per 31 december utgjordes likvida medel enbart av disponibla tillgodohanvanden hos bank.
Fordringar
Finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad, redovisas som fordringar. I koncernen finns främst hyresfordringar och övriga fordringar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta, vilket innebär att de redovisas till anskaffningsvärde med reservering för osäkra fordringar. Reservering för osäkra fordringar sker när det finns objektiva riskbedömningar för att koncernen inte kommer att erhålla hela fordran. Fordringar i moderbolag består enbart av fordringar på dotterbolag, vilka redovisas till anskaffningsvärde.
Skulder
Skulder avser krediter och rörelseskulder såsom t ex leverantörsskulder. Merparten av Castellums kreditavtal är långfristiga. I de fall kortfristiga krediter upptas som täcks av outnyttjade långfristiga kreditavtal anses även dessa vara långfristiga. Krediterna redovisas i balansräkningen på likviddagen och upptas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupna ej betalda räntor redovisas under posten upplupna kostnader. Skuld redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet att betala föreligger, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. Leverantörsskulder och andra rörelseskulder med kort löptid redovisas till nominellt värde.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den för transaktionstillfället aktuella valutakursen. Monetära tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs.
Derivat
Räntederivat utgör en finansiell tillgång eller skuld som värderas till verkligt värde med värdeförändringar via resultaträkningen. För att hantera exponering mot fluktuationer i marknadsräntan i enlighet med beslutad finanspolicy har Castellum ingått räntederivatavtal. Vid användning av räntederivat uppstår värdeförändringar beroende på främst förändringar av marknadsräntan. Räntederivat redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärde på affärsdag och värderas därefter till verkligt värde med värdeförändringar i resultaträkningen.
Värdeförändringar kan vara såväl realiserade som orealiserade. Realiserade värdeförändringar avser lösta räntederivatavtal och utgör skillnaden mellan åsatt pris vid inlösen och redovisat värde enligt senaste kvartalsrapport. Orealiserade värdeförändringar avser den värdeförändring som uppstått under perioden på de räntederivatavtal Castellum hade vid utgången av perioden. Värdeförändringar beräknas utifrån värderingen vid periodens slut jämfört med värderingen föregående år, alternativt anskaffningsvärdet om räntederivatavtal ingåtts under året. För under året lösta räntederivatavtal redovisas och beräknas en orealiserad värdeförändring utifrån värdering vid senaste kvartalsrapport före lösen jämfört med värdering vid utgången av föregående år. Löpande betalningsströmmar under avtalen resultatförs för den period de avser.
Finansiering av investering i utlandet kan åstadkommas dels genom upptagande av krediter i utländska bolagets funktionella valuta, dels genom att ingå valutaderivat. Castellum tillämpar säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utlandsverksamhet i de fall där valutaderivat används. Dessa redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärde på affärsdagen och därefter till verkligt värde där den effektiva delen av valutakursförändringen avseende säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat medan den ineffektiva delen redovisas som värdeförändring i resultaträkningen. För att fastställa verkligt värde används balansdagens kurs.
Vid värdering av derivat till verkligt värde görs justering för motpartsrisk, s k CVA och DVA.
Eget kapital
Återköp av egna aktier
Vid återköp av egna aktier reduceras eget kapital med betald köpeskilling inklusive eventuella transaktionskostnader.
Utdelningar
Utdelningar redovisas som minskning av eget kapital efter det att årsstämman fattat beslut. Anteciperad utdelning redovisas hos mottagaren som finansiell intäkt.
Resultat per aktie
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året.
Avsättningar
Avsättningar avser skulder som är ovissa avseende betalningstidpunkt eller belopp. En avsättning redovisas då det föreligger avtalsmässiga förpliktelser, domstolsutslag eller annan legal grund som medför att det sannolikt kommer att innebära framtida utbetalningar. Bedömning av avsatt belopp sker löpande. Värdering av förpliktelser som förfaller om mer än ett år sker genom diskontering.
Definition av rörelsesegment
Koncernens verksamhet organiseras, styrs och rapporteras per geografiskt område. Rörelsesegment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Intäkter och kostnader som redovisas för respektive rörelsesegment är faktiska kostnader. Således har någon fördelning av gemensamma kostnader ej gjorts. Motsvarande gäller de tillgångar och skulder som redovisas i noten för segment.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden, samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden.
Skillnad mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 anger att en juridisk person ska tillämpa samma IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisningen, med undantag och tillägg beroende på lagbestämmelser i främst Årsredovisningslagen samt med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Uppställningsform
Resultat- och balansräkning för moderbolaget är uppställda enligt Årsredovisningslagens scheman.
Aktier i dotterbolag
Aktier i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Det bokförda värdet prövas fortlöpande mot dotterbolagens koncernmässiga egna kapital. I de fall bokfört värde understiger dotterbolagens koncernmässiga värde sker nedskrivning som belastar resultaträkningen. I de fall en tidigare nedskrivning inte längre är motiverad sker återföring av denna.
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag, är finansiellt garantiavtal och redovisas i enlighet med RFR 2, Redovisning för juridiska personer, d v s de redovisas inte som en avsättning utan istället lämnas upplysning.
Nya redovisningsregler
Nya och omarbetade befintliga standarder, vilka godkänts av EU
Nya standarder vilka trätt i kraft 2015
Nya standarder som trätt ikraft 2015 har inte medfört någon påverkan på Castellums finansiella rapportering.
Nya standarder och tolkningar vilka träder i kraft 2016
Den 18 december 2015 godkände EU tillägg till IAS 1 Utformning av finansiella rapporter med ikraftträdande 1 januari 2016. Ändringarna innebär tydligare vägledning kring väsentlighet, aggregering och disaggregering av poster, struktur på noter samt upplysning om redovisningsprinciper. Ändringarna förväntas inte få någon väsentlig påverkan på Castellum. Dätill har ett paket av mindre förändringar, s k årlig uppdatering, gjorts av ett flertal rekommendationer vara främst en - IAS 34 Delårsrapportering - kan få bärighet på Castellum. Ändringarna påverkar mer utformningen av delårsrapporterna än själva innehållet och träder ikraft 1 januari 2016. CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER
Förändringar i svenska regelverk
Rådet för finansiell rapportering
Förändringar gjorda under 2015 har inte haft någon påverkan på Castellums redovisning.
Not 2 Rörelsesegment
Koncernens rörelsesegment utgörs av följande områden; Storgöteborg (inkl. Borås, Kungsbacka och Halmstad), Öresundsregionen (Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn), Storstockholm, Mälardalen (Örebro, Västerås och Uppsala) och Östra Götaland (Jönköping och Linköping). Rörelsesegmenten är identifierade efter geografiska verksamhetsområden vilket är i enlighet med hur de följs upp och analyseras av den högste verkställande beslutsfattaren inom koncernen. Storgöteborg utgörs av två rörelsesegment med likartade ekonomiska egenskaper, varför dessa presenteras som ett rörelsesegment.
| Koncernen förvaltar enbart kommersiella fastigheter. | ||||
|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | ------------------------------------------------------ | -- |
| Rörelsesegment | Storgöteborg | Öresundsregionen | Storstockholm | Mälardalen | Östra Götaland | Ofördelade poster | Summa segment | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Hyresintäkter, externt | 1 091 | 1 050 | 651 | 673 | 703 | 637 | 603 | 556 | 251 | 402 | – | – | 3 299 | 3 318 |
| Fastighetskostnader | – 305 | –294 | -244 | –257 | -222 | –207 | -208 | –193 | -94 | –145 | – | – | -1 074 | -1 096 |
| Driftsöverskott | 786 | 756 | 407 | 416 | 480 | 430 | 395 | 363 | 157 | 257 | – | – | 2 225 | 2 222 |
| Centraladministration | -14 | –14 | -8 | –8 | -8 | –7 | -8 | –8 | -7 | –8 | -69 | –63 | -113 | -108 |
| Resultat från joint venture | – | – | – | – | – | – | – | – | 21 | – | – | – | 21 | – |
| - varav förvaltningsresultat | – | – | – | – | – | – | – | – | 23 | – | – | – | 23 | – |
| Ränteintäkter | 11 | 12 | 26 | 16 | 11 | 6 | 3 | 3 | 8 | 3 | -55 | –37 | 4 | 3 |
| Räntekostnader | -226 | –230 | -126 | –146 | -140 | –130 | -129 | –123 | -48 | –86 | 64 | 48 | -606 | –667 |
| Förvaltningsresultat inkl JV | 557 | 524 | 300 | 278 | 343 | 299 | 260 | 235 | 131 | 166 | -60 | –52 | 1 531 | 1 450 |
| - varav förvaltningsresultat | 557 | 524 | 300 | 278 | 343 | 299 | 260 | 235 | 133 | 166 | -60 | -52 | 1533 | 1450 |
| Värdeförändring fastigheter | 488 | 250 | 137 | –147 | 732 | 290 | 356 | 68 | 124 | –117 | – | – | 1 837 | 344 |
| Värdeförändring derivat | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 216 | -660 | 216 | –660 |
| Resultat före skatt | 1 045 | 774 | 436 | 131 | 1 076 | 589 | 616 | 303 | 255 | 49 | 156 | –712 | 3 584 | 1 134 |
| Skatteintäkt | – | – | – | 74 | – | – | – | – | – | 186 | – | –271 | – | –11 |
| Skattekostnad | –220 | –145 | -96 | – | -164 | –127 | -137 | –66 | -51 | – | -35 | 426 | -703 | 88 |
| Årets resultat | 825 | 629 | 340 | 205 | 912 | 462 | 479 | 237 | 204 | 235 | 121 | –557 | 2 881 | 1 211 |
| Förvaltningsfastigheter | 14 661 | 13 412 | 7 806 | 7 180 | 8 607 | 7 804 | 7 689 | 6 521 | 3 055 | 2 682 | – | – | 41 818 | 37 599 |
| varav årets investeringar | 841 | 1 275 | 531 | 248 | 1067 | 361 | 804 | 393 | 280 | 248 | – | – | 3 523 | 2 525 |
| Andelar i joint venture | – | – | – | – | – | – | – | – | 526 | – | – | – | 526 | – |
| Övriga tillgångar | 550 | 476 | 919 | 1 000 | 286 | 206 | 150 | 125 | 296 | 377 | -1893 | –1 695 | 308 | 489 |
| S:a tillgångar | 15 211 | 13 888 | 8 726 | 8 180 | 8 893 | 8 010 | 7 839 | 6 646 | 3 876 | 3 059 | -1 893 | –1 695 | 42 652 | 38 088 |
| Eget kapital | 6 011 | 5 314 | 3 374 | 3 229 | 4 061 | 3 196 | 2 658 | 2 256 | 1 606 | 1 524 | -1 942 | –1 870 | 15 768 | 13 649 |
| Uppskjuten skatteskuld | 1 627 | 1 420 | 832 | 763 | 921 | 774 | 734 | 586 | 262 | 223 | -77 | –154 | 4 299 | 3 612 |
| Övriga avsättningar | – | – | – | 3 | – | – | – | – | 14 | 20 | – | – | 14 | 23 |
| Derivat | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 117 | 1 357 | 1 117 | 1 357 |
| Räntebärande skulder | 7 234 | 6 704 | 4 210 | 3 985 | 3 656 | 3 720 | 4 269 | 3 639 | 1 883 | 1 227 | -856 | –829 | 20 396 | 18 446 |
| Ej räntebärande skulder | 339 | 450 | 310 | 200 | 253 | 320 | 179 | 165 | 112 | 65 | -135 | –199 | 1 058 | 1 001 |
| S:a eget kap. och skulder | 15 211 | 13 888 | 8 726 | 8 180 | 8 893 | 8 010 | 7 839 | 6 646 | 3 876 | 3 059 | -1 893 | –1 695 | 42 652 | 38 088 |
Av koncernens externa hyresintäkter resp. förvaltningsfastigheter avser 83 Mkr (41) hyresintäkter från hyresgäster i Danmark och 954 Mkr (530) förvaltningsfastigheter belägna i Danmark.
Not 3 Hyresintäkter
Hyresvärde
De totala hyresintäkterna för koncernen uppgick till 3 299 Mkr (3 318). Hyresintäkterna utgörs av hyresvärdet med avdrag för värdet av under året vakanta ytor. Med hyresvärde avses erhållna hyresintäkter plus bedömd marknadshyra för ej uthyrda ytor. I hyresvärdet ingår även tillägg som vidaredebiteras hyresgästen, exempelvis värme, fastighetsskatt och indextillägg. Tabellen nedan visar hyresvärdet kr/kvm fördelat per fastighetskategori och geografiskt område. Hyresnivåerna har i jämförbart bestånd ökat med 1% (1%) mot föregående år.
| Kontor/butik | Lager/industri | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Storgöteborg | 1 388 | 1 330 | 759 | 766 | 1 021 | 1 003 |
| Öresundsregionen | 1 316 | 1 334 | 757 | 752 | 1 089 | 1 078 |
| Storstockholm | 1 453 | 1 367 | 1 029 | 998 | 1 240 | 1 199 |
| Mälardalen | 1 220 | 1 178 | 767 | 746 | 1 084 | 1 040 |
| Östra Götaland | 1 302 | 1 247 | 528 | 442 | 1 145 | 1 022 |
| Totalt | 1 332 | 1 295 | 804 | 791 | 1 095 | 1 064 |
Omförhandling
De kommersiella hyreskontrakten, för vilka hyrorna betalas in kvartalsvis i förskott, är tecknade på viss tid, vilket innebär att en förändring av marknadshyrorna inte ger ett direkt utslag i hyresintäkterna. Avtalade hyresnivåer gäller formellt sett tills dess att respektive kontrakt förfaller till omförhandling. Castellums hyror bedöms ligga på marknadsmässiga nivåer.
I de kommersiella kontrakten ingår en så kallad indexklausul innebärande en uppräkning av hyran motsvarande en viss andel av inflationen under föregående år, alternativt en minimiuppräkning.
Kontraktförfallostrukturen avseende Castellums bestånd framgår av efterföljande tabell, där kontraktsvärde avser årsvärde. Den relativt låga andelen förfall under 2016 beror på att merparten, på grund av uppsägningstider, redan omförhandlats under 2015. Den vanligast förekommande löptiden på ett nytecknat kontrakt är 3-5 år med en uppsägningstid om nio månader. Den genomsnittliga återstående kontraktslängden i portföljen kan beräknas till 3,4 år (3,3).
| Kontraktsförfallostruktur | Antal kontrakt | Kontrakts värde, Mkr |
Andel av värdet |
|---|---|---|---|
| Kommersiellt, löptid | |||
| 2016 | 1 182 | 310 | 10% |
| 2017 | 1 284 | 687 | 23% |
| 2018 | 954 | 621 | 20% |
| 2019 | 588 | 564 | 19% |
| 2020 | 201 | 242 | 8% |
| 2021+ | 244 | 617 | 20% |
| Summa | 4 453 | 3 041 | 100% |
| Bostäder | 178 | 16 | |
| P-platser och övrigt | 2 056 | 37 | |
| Totalt | 6 687 | 3 094 |
Ekonomisk uthyrningsgrad
Den genomsnittliga ekonomiska uthyrningsgraden i Castellum under 2015 var 90,3% (88,7%). För kontors- och butiksfastigheter uppgick den till 90,2% (88,2%) och för lager- och industrifastigheter till 90,5% (89,7%). Det totala hyresvärdet för under året outhyrda ytor uppgår på årsbasis till 392 Mkr (417).
I periodens hyresintäkter ingår engångsersättning om 8 Mkr (10) till följd av förtida lösen av hyresavtal.
Bruttouthyrningen, d v s årshyra för total uthyrning, under året uppgick till 316 Mkr (304), varav 55 Mkr (55) avsåg uthyrning i samband med ny-, till- och ombyggnation. Uppsägningarna uppgick till 298 Mkr (246), varav 11 Mkr (12) avsåg konkurser och 18 Mkr (36) avsåg uppsägningar med mer än 18 månaders återstående uppsägningstid. Nettouthyrning för året uppgick därmed till 18 Mkr (58). Tidsförskjutningen mellan nettouthyrningen och dess resultateffekt bedöms till 9-18 månader.
| Ekonomisk | Kontor/butik | Lager/industri | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| uthyrningsgrad | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Storgöteborg | 93,1% | 91,6% | 91,5% | 91,7% | 92,4% | 91,6% | ||
| Öresundsregionen | 84,3% | 84,6% | 88,3% | 86,8% | 85,4% | 85,3% | ||
| Storstockholm | 89,7% | 83,5% | 91,7% | 88,6% | 90,5% | 85,4% | ||
| Mälardalen | 90,8% | 91,5% | 88,7% | 88,4% | 90,4% | 90,8% | ||
| Östra Götaland | 94,6% | 89,0% | 85,1% | 92,0% | 93,7% | 89,3% | ||
| Totalt | 90,2% | 88,2% | 90,5% | 89,7% | 90,3% | 88,7% |
Riskspridning, kreditrisk
Castellum har stor riskspridning i kontraktsportföljen. Koncernen har ca 4 500 kommersiella kontrakt och 200 bostadskontrakt, vars storleksmässiga fördelning framgår av nedanstående tabell. Såväl det enskilt största kontraktet som den enskilt största hyresgästen svarar för ca 2% av koncernens totala hyresintäkter, vilket innebär att Castellums exponering mot enskild hyresgästs kreditrisk är mycket låg.
| Antal kon | Kontrakt | |||
|---|---|---|---|---|
| Kontraktsstorlek, Mkr | trakt | Andel | svärde, Mkr | Andel |
| Kommersiellt | ||||
| < 0,25 | 2 277 | 34% | 202 | 7% |
| 0,25-0,5 | 791 | 12% | 286 | 9% |
| 0,5-1,0 | 648 | 10% | 457 | 15% |
| 1,0-3,0 | 529 | 8% | 895 | 29% |
| > 3,0 | 208 | 3% | 1 201 | 39% |
| Summa | 4 453 | 67% | 3 041 | 98% |
| Bostäder | 178 | 2% | 16 | 1% |
| P-platser och övrigt | 2 056 | 31% | 37 | 1% |
| Totalt | 6 687 | 100% | 3 094 | 100% |
De kommersiella kontraktens spridning på olika branscher framgår av tabellen nedan.
| Branschfördelning kommersiella kontrakt (GICS kod) |
Antal kontrakt |
Kontrakt svärde, Mkr |
Andel |
|---|---|---|---|
| Energi (10) | 63 | 43 | 1% |
| Material (15) | 82 | 71 | 2% |
| Industrivaror (2010) | 554 | 434 | 14% |
| Leverantör av kommersiella tjänster (2020) | 1 525 | 598 | 20% |
| Transport (2030) | 97 | 94 | 3% |
| Detaljhandel (2550) | 387 | 320 | 11% |
| Övriga sällanköpsvaror/tjänster (2510-2540) | 521 | 474 | 16% |
| Dagligvaror (30) | 103 | 131 | 4% |
| Hälsovård (35) | 228 | 207 | 7% |
| Finans och fastighet (40) | 140 | 70 | 2% |
| Mjukvaror och tillhörande tjänster (4510) | 208 | 127 | 4% |
| Teknisk hårdvara (4520) | 128 | 130 | 4% |
| Telekomoperatörer (50) | 81 | 16 | 1% |
| Kraftförsörjning (55) | 26 | 4 | 0% |
| Kommunal och statlig verksamhet m m | 310 | 322 | 11% |
| Totalt | 4 453 | 3 041 | 100% |
Tabellen nedan visar avtalade framtida hyresintäkter avseende befintliga hyreskontrakt.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Avtalade framtida hyresintäkter | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Avtalade hyresintäkter år 1 | ||||
| Kommersiella kontrakt | 3 120 | 3 005 | – | – |
| Bostäder | 5 | 4 | – | – |
| Avtalade hyresintäkter mellan år 2 och 5 | 6 293 | 5 976 | – | – |
| Avtalade hyresintäkter senare än 5 år | 1 477 | 1 690 | – | – |
| Summa | 10 895 | 10 675 | – | – |
Hyresfordringar
Moderbolaget
Not 4 Fastighetskostnader
Driftskostnader
Underhållskostnader
Tomträttsavgäld
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avtalade framtida tomträttsavgälder | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Avtalade tomträttsavgälder år 1 | 18 | 23 | – | – | |
| Avtalade tomträttsavgälder mellan år 2 och 5 | 71 | 89 | – | – | |
| Avtalade tomträttsavgälder senare än 5 år | 325 | 600 | – | – | |
| Summa | 414 | 712 | – | – |
Fastighetsskatt
Uthyrning och fastighetsadministration
Sammanfattning fastighetskostnader
| FINANSIELLA RAPPORTER | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresfordringar Hyrorna aviseras och betalas i förskott, vilket innebär att koncernens samtliga hyresfordringar om 7 Mkr (13) är förfallna. |
||||||
| Moderbolaget Moderbolaget innehåller endast koncerngemensamma funktioner och om sättningen utgörs i princip uteslutande av koncerninterna tjänster. |
||||||
| Not 4 Fastighetskostnader Fastighetskostnaderna uppgick 2015 till 1 074 Mkr (1 096), motsvarande 316 kr/kvm (307). I dessa belopp ingår såväl direkta fastighetskostnader, såsom kostnader för drift, underhåll, tomträttsavgäld och fastighetsskatt, som indirekta fastighetskostnader i form av uthyrning och fastighetsadministration. |
||||||
| Driftskostnader I driftskostnader ingår kostnader för bl a el, värme, vatten, fastighetsskötsel, renhållning, försäkringar, hyresförluster samt fastighetsspecifika marknads föringskostnader. Merparten av driftskostnaderna vidaredebiteras hyres gästerna i form av tillägg till hyran. Avseende lager- och industrifastigheter står, i flertalet fall, hyresgästerna själva direkt för merparten av driftskostnaderna. Driftskostnaderna uppgick 2015 till 507 Mkr (542), vilket innebär 149 kr/kvm (146). Driftskostnaderna, som bedöms ligga på en för verksamheten normal nivå, är väderleksberoende vilket innebär att de varierar mellan såväl olika år som årstider. Förbrukningen vad avser uppvärmning under året har beräknats till 88% (86%) av ett normalår enligt graddagsstatistiken. I driftskostnaderna ingår hyresförluster med 6 Mkr (9), motsvarande 0,2% av hyresintäkterna. |
||||||
| Underhållskostnader Underhållskostnaderna består av löpande åtgärder för att vidmakthålla fastig hetens standard och tekniska system. Underhållet uppgick till 133 Mkr (136), vilket innebär 39 kr/kvm (37). |
||||||
| Tomträttsavgäld Tomträttsavgäld inklusive arrendeavgifter för 2015 var 27 Mkr (27) varav knappt hälften avser Storstockholm. Tomträttsavgäld är den avgift en ägare till byggnad på kommunalt ägd mark årligen betalar till kommunen. Avgälden för dessa beräknas för närvarande så att kommunen erhåller en realränta på mar kens uppskattade marknadsvärde. Tomträttsavgälden är fördelad över tiden och omförhandlas oftast med 10 till 20 års intervall. Vid 2015 års utgång hade Castellum 81 fastigheter upplåtna med tomträtt. Befintliga tomträttsavtal för faller med en relativt jämn spridning över kommande 60 år. Vid uppsägning av tomträttsavtalen ska i merparten fastighetsägaren (kommunen) ersätta Castellum för byggnader m m. Dock finns ett fåtal avtal där kommunen kan begära att tomten återställs. |
||||||
| Koncern | Moderbolag | |||||
| Avtalade framtida tomträttsavgälder | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Avtalade tomträttsavgälder år 1 Avtalade tomträttsavgälder mellan år 2 och 5 |
18 71 |
23 89 |
– – |
– – |
||
| Avtalade tomträttsavgälder senare än 5 år | 325 | 600 | – | – | ||
| Summa | 414 | 712 | – | – | ||
| Fastighetsskatt Koncernens fastighetsskatt uppgick till 172 Mkr (170) motsvarande 50 kr/kvm (48). Fastighetsskatten är en statlig skatt baserad på fastighetens taxeringsvärde. Skattesatsen för 2015 var 1,0% på taxeringsvärdet för kontor/butik och 0,5% för lager/industri. Uthyrning och fastighetsadministration Koncernens kostnader för uthyrning och fastighetsadministration uppgick 2015 till 235 Mkr (221), vilket innebär 72 kr/kvm (68). Med uthyrning och fastighetsadministration avses indirekta kostnader för löpande fastighets förvaltning innefattande kostnader för såväl uthyrningsverksamhet, hyres förhandling, hyreskontrakt, hyresdebitering, hyreskrav som redovisning samt kostnader för projektadministration och avskrivningar på inventarier och installationer i dotterbolag. Av kostnaderna utgör 134 Mkr (131) ersättningar till anställda och 10 Mkr (10) avskrivningar på inventarier. |
||||||
| Sammanfattning fastighetskostnader Nedan visas fastighetsrelaterade kostnader kr/kvm fördelade per kategori och kostnadsslag. |
||||||
| Fastighetskostnader Kr/kvm |
Kontor/butik 2015 |
2014 | 2015 | Lager/industri 2014 |
Totalt 2015 |
2014 |
| Driftskostnader | 181 | 177 | 109 | 109 | 149 | 146 |
| Underhåll | 49 | 44 | 27 | 29 | 39 | 37 |
| Tomträttsavgäld | 5 | 9 | 7 | 7 | 6 | 8 |
| Fastighetsskatt Direkta fastighetskostnader |
72 307 |
69 299 |
23 166 |
22 167 |
50 244 |
48 239 |
| Uthyrning/fastighetsadministration | – | – | – | – | 72 | 68 |
| Totalt | 307 | 299 | 166 | 167 | 316 | 307 |
Not 5 Centrala administrationskostnader
Centrala administrationskostnader består av kostnader för portföljförvaltning, bolagsadministration samt kostnader för upprätthållande av börsnotering. Detta inkluderar samtliga kostnader för Castellum AB innefattande koncernledning, finansavdelning, data, personal, investor relations, årsredovisning, revisionsarvoden, avskrivning på inventarier och installationer m m. Vidare ingår kostnader på dotterbolagsnivå för VD och ekonomichef samt kostnader för årsredovisning, revisionsarvoden m m. Av kostnaderna, exkl. nedan nämnda incitamentsprogram, utgör 66 Mkr (71) ersättningar till anställda och 2 Mkr (2) avskrivning på inventarier.
I centrala administrationskostnader ingår även kostnader avseende ett resultat- och aktiekursrelaterat incitamentsprogram för koncernledningen om 11 Mkr (15).
Ersättning till revisorer
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ersättning till revisionsbyråer | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Revisionsuppdrag | 2 | 2 | 1 | 1 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa | 2 | 2 | 1 | 1 |
Av koncernens totala ersättningar om 2 474 tkr (2 284) avser 2 324 tkr (2 134) ersättning till Deloitte och 150 tkr (150) ersättning till EY.
Not 6 Ränte- och finansiella intäkter
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ränteintäkter | 4 | 3 | 1 | 1 |
| Erhållna koncernbidrag, dotterbolag | – | – | 185 | 480 |
| Anteciperad utdelning, dotterbolag | – | – | 630 | 417 |
| Ränteintäkter, dotterbolag | – | – | 657 | 688 |
| Övriga finansiella intäkter | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa | 4 | 3 | 1 473 | 1 586 |
Ränteintäkter, såväl i koncernen som moderbolaget, är hänförligt till fordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Not 7 Ränte- och finansiella kostnader
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Räntekostnader | 606 | 664 | 591 | 637 |
| Räntekostnader, dotterbolag | – | – | 56 | 39 |
| Övriga finansiella kostnader | 0 | 3 | 2 | 2 |
| Summa | 606 | 667 | 649 | 678 |
Årets finansnetto uppgick till –602 Mkr (–664). Under året har 8 Mkr (17) i räntor aktiverats avseende investeringar i fastighetsportföljen där koncernens genomsnittliga räntenivå om 3,0% (3,3%) använts.
Av koncernens räntekostnader avser 254 Mkr räntor hänförligt till skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Motsvarande för moderbolaget uppgår till 294 Mkr. Resterande räntekostnader avser löpande ränta hänförligt till Castellums räntederivat.
Not 8 Värdeförändringar
Fastigheter
Svensk fastighetsmarknad 2015 präglades, liksom föregående år, av hög aktivitet och stark efterfrågan vilket resulterat i lägre avkastningskrav med högre fastighetspriser som följd. Transaktionsvolymen uppgick under året till 145 miljarder kr vilket är en historiskt hög nivå, även om föregående år innebar en omsättning om hela 160 miljarder kr. Intresset var starkt för såväl kontorsoch butiksfastigheter som för lager- och logistikfastigheter och totalt utgjorde kommersiella fastigheter ca 77% (76%) av transaktionsvolymen. De utlänska köparna stod för 27% (17%) av förvärvsvolymen, vilket var synligt i flera större transaktioner inom kontor, handel såväl som logistik.
För att spegla den prisuppgång som noterats på svensk fastighetsmarknad har avkastningskravet i värderingen sänkts med i genomsnitt 0,25%-enheter sedan årsskiftet. Värdeförändringen under året uppgick till 1 837 Mkr (344) motsvarande 4,6%. Värdeuppgången består huvudsakligen av 255 Mkr hänförligt till förvärv, 203 Mkr hänförligt till projektvinster och 1 331 Mkr till främst sänkt avkastningskrav. Därtill har genomförda fastighetsförsäljningar medfört en värdeförändring om 48 Mkr. Försäljningspris netto uppgick till 1 140 Mkr efter avdrag för bedömd uppskjuten skatt och omkostnader om totalt 57 Mkr. Underliggande fastighetspris som således uppgick till 1 197 Mkr, översteg senaste värdering om 1 092 Mkr med 105 Mkr. Då varje fastighet värderas enskilt har hänsyn ej tagits till den portföljpremie som kan noteras på fastighetsmarknaden.
Värdeuppgången netto, inklusive årets förändring, över den senaste 10-årsperioden har varit 1,1% per år, vilket är i nivå med inflationen.
Derivat
Castellum använder räntederivat för att erhålla önskad ränteförfallostruktur. Om den avtalade räntan avviker från marknadsräntan, kreditmarginaler oaktat, uppstår ett över- eller undervärde på räntederivaten där den ej kassaflödespåverkande värdeförändringen redovisas över resultaträkningen. Castellum har även derivat i syfte att finansiera investeringar i Danmark. För valutaderivat uppstår ett över- eller undervärde om den avtalade valutakursen avviker från aktuell valutakurs, där den effektiva delen i värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat.
Räntederivatens värde har, främst på grund av förändrade långa marknadsräntor, ändrats med 220 Mkr (657). Värdet på Castellums valutaderivat har under året ändrats med 20 Mkr (–17) där den effektiva delen i värdeförändringen om 24 Mkr (–14) redovisas i övrigt totalresultat.
Not 9 Inkomstskatter
Inkomstskatten för svenska aktiebolag är 22%. I resultaträkningen fördelas skatten på aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgår från årets skattepliktiga resultat vilket är lägre än det redovisade resultatet. Detta beror främst på möjligheten att nyttja skattemässiga avskrivningar på fastigheter, skattemässigt direktavdrag för vissa ombyggnationer på fastigheter vilka aktiverats redovisningsmässigt, skattefria försäljningar av fastigheter samt befintliga underskottsavdrag.
Uppskjuten skatt är en avsättning för den skatt som framgent ska betalas vid en direktförsäljning av fastigheterna, då återläggning av skattemässiga avskrivningar och avdragna investeringar görs.
Svensk redovisningslagstiftning tillåter inte redovisning av fastigheter till verkligt värde i juridisk enhet, innebärande att värdeförändring på fastigheter enbart sker på koncernnivå och därmed inte påverkar beskattningen. Vissa typer av finansiella instru-ment, såsom ränteswappar, får värderas till verkligt värde i juridisk enhet. I Castellums fall utgör negativa värdeförändringar på sådana instrument en avdragsgill post medan värdeförändringar upp till instrumentets anskaffningsvärde utgör en skattepliktig intäkt.
Som framgår av tabellen nedan är det skattepliktiga resultatet för 2015 lågt vilket beror på att Castellum kan utnyttja ovan nämnda skattemässiga avskrivningar och skattemässigt avdragsgilla investeringar samtidigt som genomförda försäljningar huvudsakligen skett i form av skattefria andelsöverlåtelser. Betald skatt uppstår då ett fåtal dotterbolag inte har skattemässiga koncernbidragsmöjligheter.
| Underlag 2015 | Underlag 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Skatteberäkning i koncernen | Aktuell skatt |
Uppskj. skatt |
Aktuell skatt |
Uppskj. skatt |
|
| Förvaltningsresultat | 1 533 | 1 450 | |||
| D:o hänförligt till joint venture | – 23 | – | |||
| Skattemässigt avdragsgilla | |||||
| avskrivningar | – 741 | 741 | – 718 | 718 | |
| ombyggnationer | – 494 | 494 | – 322 | 322 | |
| Övriga skattemässiga justeringar | – 39 | 6 | 24 | 37 | |
| Skattepliktigt förvaltningsresultat | 236 | 1241 | 434 | 1 077 | |
| Försäljning fastigheter | 3 | – 293 | 6 | – 1 695 | |
| Värdeförändring fastigheter | – | 1 789 | – | 488 | |
| Värdeförändring räntederivat | 216 | – | – 660 | – | |
| Skattepl. resultat före underskottsavdrag | 455 | 2 737 | – 220 | – 130 | |
| Underskottsavdrag, ingående balans | – 1 193 | – 1 193 | – 921 | 921 | |
| Underskottsavdrag, utgående balans | 809 | – 809 | 1 193 | – 1 193 | |
| Skattepliktigt resultat | 71 | 3 121 | 52 | – 402 | |
| Årets skatt enligt resultaträkningen | – 16 | – 687 | – 11 | 88 |
Underskottsavdrag utgörs av tidigare års skattemässiga förluster. Förlusterna, som inte är tidsbegränsade, rullas vidare till nästkommande år och nyttjas genom kvittning mot framtida skattemässiga vinster. Kvarvarande underskottsavdrag är beräknade till 809 Mkr.
Den totala skatten kan avvika från nominell skatt i de fall det finns redovisade intäkter/kostnader som inte är skattepliktiga/avdragsgilla eller till följd av andra typer av skattemässiga justeringar. Castellums redovisade skatt är lägre än nominell skatt. Den effektiva skatten på årets förvaltningsresultat, oaktat nyttjande av underskottsavdrag, uppgår till 3%.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Skattekostnad/intäkt | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Redovisat resultat före skatt | 3 584 | 1 134 | 971 | 185 |
| Skatt enligt gällande skattesats | – 788 | – 249 | – 214 | – 41 |
| Skatteeffekt på grund av: | ||||
| ej skattepliktig utdelning | – | – | 138 | 92 |
| beskattat resultat i joint ventures | 6 | – | – | – |
| ej skattepliktig försäljning av fastighet | 64 | 340 | – | – |
| övriga skattemässiga justeringar | 15 | – 14 | – | – |
| Redovisad skattekostnad/intäkt | - 703 | 77 | - 76 | 51 |
Not 10 Personal och styrelse
| Antal anställda | Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Medelantal anställda | 299 | 295 | 24 | 23 | |
| varav kvinnor | 113 | 116 | 14 | 11 | |
| varav Danmark (varav kvinnor) | 4(1) | 3 (1) | – | – |
Löner, arvoden och förmåner
Under 2015 hade moderbolaget 7 (7) styrelseledamöter, varav 3 (3) kvinnor, medan antalet styrelseledamöter i koncernens samtliga bolag uppgick till 21 (21), varav 8 (9) kvinnor. Koncernen hade vid årsskiftet 10 (10) ledande befattningshavare, varav 3 (3) kvinnor. Totala antalet personer i dotterbolagens samtliga ledningsgrupper och koncernens ledande befattningshavare uppgick till 38 (34) personer, varav 12 (13) kvinnor.
| Koncern | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Löner, arvoden och förmåner | ||||
| Styrelseordförande | 0,7 | 0,6 | 0,7 | 0,6 |
| Övriga styrelseledamöter | 1,9 | 1,7 | 1,9 | 1,7 |
| Verkställande direktören | ||||
| Grundlön | 3,6 | 3,4 | 3,6 | 3,4 |
| Rörlig ersättning | 1,6 | 2,7 | 1,6 | 2,7 |
| Förmåner | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Övriga ledande befattningshavare koncern: 9 (9), moderbolaget: 3 (2) |
||||
| Grundlön | 12,2 | 13,4 | 3,5 | 4,9 |
| Rörlig ersättning | 6,5 | 8,9 | 1,7 | 2,9 |
|---|---|---|---|---|
| Förmåner | 0,6 | 0,7 | 0,2 | 0,2 |
| Övriga anställda | 144,0 | 140,6 | 12,4 | 12,3 |
| Summa | 171,2 | 172,1 | 25,7 | 28,8 |
| Avtalsenliga pensionskostnader | ||||
| Verkställande direktör | 1,1 | 1,0 | 1,1 | 1,0 |
| Övriga ledande befattningshavare (9 resp. 3) | 3,7 | 4,3 | 1,1 | 1,5 |
| Övriga anställda | 18,2 | 15,7 | 2,2 | 1,6 |
| Summa | 23,0 | 21,0 | 4,3 | 4,1 |
| Lagstadgade sociala kostnader inkl. löneskatt | ||||
| Styrelsens ordförande | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Övriga styrelseledamöter | 0,3 | 0,6 | 0,3 | 0,6 |
| Verkställande direktör | 1,9 | 2,0 | 1,9 | 2,0 |
| Övriga ledande befattningshavare (9 resp. 3) | 7,1 | 8,1 | 2,0 | 2,9 |
| Övriga anställda | 49,7 | 50,5 | 4,4 | 4,2 |
| Summa | 59,2 | 61,5 | 8,8 | 9,9 |
| Totalt | 253,4 | 254,6 | 38,9 | 42,8 |
Ersättning styrelse
Styrelsens ersättning beslutades av årsstämman 2015 att utgå med 2 440 tkr, varav 640 tkr till styrelsens ordförande och 300 tkr till envar av övriga styrelseledamöter. Ersättning för utskottsarbete tillkommer med totalt 210 tkr. Beloppen sträcker sig från årsstämman 2015-03-19 till och med årsstämman 2016-03-17.
Koncernledning
Under hösten har förändring skett av koncernledningen och vid årsskiftet ingick verkställande direktören, ekonomi- och finansdirektören, affärsutvecklingschefen och chief investment officer i Castellum AB samt de sex verkställande direktörerna i dotterbolagen.
Ersättning och förmåner
Ersättning och förmåner till koncernledningen bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättningen består dels av en grundlön, dels av en rörlig ersättning enligt ett incitamentsprogram som beskrivs nedan. Den rörliga ersättningen kan över programmets treårsperiod uppgå till maximalt tre årslöner. Koncernledningen har ett incitamentsprogram som består av två delar:
- En resultatrelaterad del som baseras på utfallet av förvaltningsresultatet jämfört med föregående år samt på en helhetsbedömning av utvecklingen av vissa individuella faktorer. För fullt utfall krävs en 10-procentig årlig tillväxt av förvaltningsresultatet per aktie. Vid tillväxt i spannet 0-10% sker en linjär beräkning av incitamentet. Den resultatbaserade delen, som utbetalas som lön årsvis efter att bokslutet fastställts, kan maximalt uppgå till en halv årslön per år. Utfallet för 2015 blev 67% motsvarande en kostnad om 7,1 Mkr inkl sociala avgifter. Programmet löpte ut vid utgången av 2015.
- En aktiekursrelaterad del som baseras på Castellumaktiens totalavkastning under en treårsperiod, såväl i nominella tal som jämfört med index för fastighetsaktier i Sverige, Eurozone och Storbritannien. För fullt utfall krävs dels att totalavkastningen uppgår till minst 50% under perioden, dels att totalavkastningen överstiger indexutvecklingen med minst 5 procentenheter under perioden. Vid ett utfall i spannet 0-50% respektive 0-5%-enheter sker en linjär beräkning av incitamentet. Eventuell rörlig ersättning utbetalas som lön efter mätperioden juni 2014-maj 2017. Den aktiekursrelaterade delen kan maximalt under treårsperioden uppgå till en och en halv årslön, motsvarande en kostnad för Castellum om 31 Mkr inklusive sociala kostnader. Per december 2015 var utfallet 29% motsvarande en kostnad om 4,5 Mkr inkl sociala avgifter. Slutlig avläsning och avräkning sker i maj 2017.
Befattningshavare som erhåller rörlig ersättning enligt incitamentsprogrammet förbinder sig att förvärva Castellumaktier för minst halva beloppet av utfallande rörlig ersättning efter skatt. Utfallande rörlig ersättning utbetalas som ej pensionsgrundande lön.
Pensioner
Personer i koncernledningen har en avgiftsbestämd pension, utan några andra förpliktelser från bolaget än att under anställningstiden erlägga en årlig premie. Detta innebär att efter avslutad anställning har den anställde rätt att själv bestämma under vilken tid de tidigare avgiftsbestämda inbetalningarna och avkastning därpå, tas ut som pension. Pensionsåldern för verkställande direktören och övriga i koncernledningen är 65 år.
Uppsägning
Uppsägningstiden ska, vid uppsägning från bolagets sida, inte överstiga 6 månader för verkställande direktören respektive 12 månader för övriga befattningshavare. Uppsägningstiden ska, vid uppsägning från verkställande direktörens eller övriga befattningshavares sida, vara sex månader. Under uppsägningstid utgår full lön och andra anställningsförmåner, med avräkning för lön och ersättning som erhålls från annan anställning eller verksamhet. Sådan avräkning sker inte beträffande verkställande direktören. Vid bolagets uppsägning av verkställande direktören utgår ett avgångsvederlag om 12 fasta månadslöner som inte ska reduceras till följd av andra inkomster som den verkställande direktören erhåller.
Pensioner övriga anställda
Övriga anställda i Castellum har en avgiftsbestämd pension, utan några andra förpliktelser från bolaget än att under anställningstiden erlägga en årlig premie. Detta innebär att den anställde efter avslutad anställning har rätt att själv bestämma under vilken tid de tidigare avgiftsbestämda inbetalningarna och avkastning därpå, tas ut som pension. Undantag finns dock för ett 20-tal anställda som istället har förmånsbestämda ITP-planer med fortlöpande betalningar till Alecta. Årets avgifter för pensionsförsäk-ringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1 Mkr (1). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån per december, har vid årsredovisningens undertecknande ej offentliggjorts varför denna inte kan anges. Alectas senaste officiella konsolideringsnivå uppgick per september 2015 till 148% (december 2014: 143%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron för året uppgick till 3% (3%), varav andelen långtidssjukskrivna var 1,2% procentenheter (0,4%). Sjukfrånvaron för män och kvinnor var 2% (2%) respektive 3% (3%). Sjukfrånvaron för anställda i åldersgruppen 29 år och yngre var 2% (1%), i åldersgruppen 30-49 år 2% (2%) medan den i åldersgruppen 50 år och äldre uppgick till 3% (4%). Moderbolagets sjukfrånvaro uppgick till 2% (3%), varav andelen långtidsskjukskrivna var 1% (0%).
Not 11 Förvaltningsfastigheter
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Specifikation årets förändring | 2015 | 2014 | |
| Ingående balans | 37 599 | 37 752 | |
| Ny-, till- och ombyggnation | 1 232 | 1 378 | |
| varav aktiverade räntekostnader | 8 | 17 | |
| Förvärv | 2 321 | 1 147 | |
| Försäljningar | – 1 092 | – 3 198 | |
| Värdeförändring | 1 789 | 488 | |
| Valutakursomräkning | – 31 | 32 | |
| Utgående balans | 41 818 | 37 599 | |
| Specifikation taxeringsvärde | |||
| Byggnader | 15 445 | 14 699 | |
| Mark | 5 423 | 5 250 | |
| Summa taxeringsvärde | 20 868 | 19 949 | |
| Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter | 3 299 | 3 318 | |
| Fastighetskostnader från förvaltningsfastigheter | 1 074 | 1 096 |
Årets förändring per kategori framgår av tabellen nedan.
| Årets förändring per kategori | Kontor/butik | Lager/industri | Projekt/mark | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ingående balans | 24 584 | 24 809 | 11 411 | 11 378 1 604 1 565 | ||
| Kategoriförskjutningar | 443 | 362 | –118 | 179 | –325 | – 541 |
| Ny-, till- och ombyggnation | 739 | 757 | 267 | 332 | 226 | 289 |
| Förvärv | 1 926 | 750 | 221 | 232 | 174 | 165 |
| Försäljningar | -880 | – 2 403 | –65 | – 770 | –195 | – 25 |
| Värdeförändring | 1 346 | 285 | 450 | 122 | 41 | 81 |
| Valutakursomräkning | –24 | 24 | –7 | 8 | – | – |
| Utgående balans | 28 134 | 24 584 | 12 159 | 11 481 1 525 1 534 |
Moderbolaget äger inga fastigheter.
Årets investeringar
Castellum har under 2015 investerat för totalt 3 553 Mkr (2 525), varav 1 232 Mkr (1 378) avsåg ny-, till- och ombyggnation och 2 321 Mkr (1 147) avsåg förvärv. Av de totala investeringarna avsåg 1 077 Mkr Storstockholm, 847 Mkr Storgöteborg, 811 Mkr Mälardalen, 533 Mkr Öresundsregionen samt 285 Mkr Östra Götaland.
Väsentliga åtaganden
Castellum har ingått avtal om förvärv av två nyproducerade kontorsfastigheter, dels en i Hyllie i Malmö för 327 Mkr med beräknat tillträde april 2016, dels en i Hagastaden i Stockholm för 1,6 miljarder kr med beräknat tillträde februari 2017. Fastigheterna redovisas först vid tillträdet eftersom avtalen är villkorade av bl a färdigställande. Därutöver har Castellum åtaganden om att färdigställa påbörjade projekt där återstående investeringsvolym uppgår till ca 1 300 Mkr utöver vad som redovisas i balansräkningen.
Påbörjade större investeringar
| Fastighet | Investering, Mkr | Varav kvar, Mkr | Färdigställd |
|---|---|---|---|
| Lindholmen 30:5, Göteborg | 265 | 170 | Kv 1 2017 |
| Drottningparken, Örebro | 100 | 40 | Kv 3 2016 |
| Majorna 163:1, Göteborg | 88 | 77 | Kv 4 2016 |
| Verkstaden 14, Västerås | 84 | 17 | Kv 1 2016 |
| Varpen 10, Huddinge | 66 | 55 | Kv 4 2016 |
Värderingsmodell
En tillgångs värde utgörs enligt vedertagen teori av det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Detta avsnitt syftar till att beskriva Castellums kassaflödesbaserade modell för beräkning av fastighetsbeståndets värde. Fastighetsbeståndets värde beräknas som nuvärdet av driftsöverskott minskat med återstående investeringar på igångsatta projekt under de närmaste nio åren samt nuvärdet av bedömt restvärde år 10. Restvärdet år 10 utgörs av nuvärdet av driftsöverskott under återstående ekonomisk livslängd. Till detta läggs det bedömda marknadsvärdet av obebyggd mark och byggrätter. Värderingen sker således enligt IFRS 13, nivå 3.
Av avgörande betydelse för fastighetsbeståndets beräknade värde är avkastningskravet och antagandet beträffande den framtida reala tillväxten, vilka är de tyngst vägande värdedrivande faktorerna i värderingsmodellen. Avkastningskravet är den vägda kostnaden för lånat och eget kapital. Kostnaden för lånat kapital utgår från marknadsmässig ränta på krediter. Kostnaden för eget kapital utgår från den "riskfria räntan" motsvarande lång statsobligationsränta med tillägg för "riskpremie". Riskpremien är individuell för varje investering och beror på investerarens uppfattning om framtida risk och potential.
Intern värdering
Castellum redovisar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde och har per den 31 december 2015 internt värderat samtliga fastigheter. Värderingen har genomförts på ett enhetligt sätt och baserats på en 10-årig kassaflödesmodell, som översiktligt beskrivits ovan. Utgångspunkten för värderingen har varit en individuell bedömning för varje fastighet av dels framtida intjäningsförmåga, dels marknadens avkastningskrav. Värderingarna görs lokalt i respektive dotterbolag och kvalitetssäkras av Castellum AB som dessutom har ett övergripande ansvar för såväl process, system som för fastställande av makroekonomiska antaganden.
Antaganden kassaflöde
Vid bedömningen av en fastighets framtida intjäningsförmåga har, utöver ett inflationsantagande om 1,5%, hänsyn tagits till dels eventuella förändringar i hyresnivån utifrån respektive kontrakts hyra och förfallotidpunkt jämfört med bedömd aktuell marknadshyra, dels förändring i uthyrningsgrad och fastighetskostnader. I värderingen förbättras den ekonomiska uthyrningsgraden successivt under 10-årsperioden för att uppgå till 96%. Med fastighetskostnader avses kostnader för drift, underhåll, tomträttsavgäld, fastighetsskatt och fastighetsadministration.
| Antaganden per fastighetskategori, år 1 | Kontor/butik | Lager/industri | ||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Hyresvärde kr/kvm, | 1 347 | 1 350 | 813 | 799 |
| Vakans | 9% | 10% | 8% | 9% |
| Direkta fastighetskostnader kr/kvm | 314 | 316 | 72 | 180 |
| Fastighetsadministration kr/kvm | 35 | 35 | 25 | 25 |
Antaganden avkastningskrav
Avkastningskravet på eget kapital är individuellt för varje fastighet och baseras på antagande om realränta, inflation samt riskpremie. Riskpremien är individuell för varje fastighet och kan delas upp i två delar – generell respektive individuell risk. Den generella risken är ett tillägg för att en fastighetsplacering inte är likvid i samma utsträckning som en obligation samt att tillgången är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den individuella risken är specifik för varje fastighet och utgör en sammanvägd bedömning av fastighetens kategori, orten där fastigheten är belägen, fastighetens läge på orten med hänsyn till fastighetens kategori, om fastigheten är rätt utformad, ändamålsenlig och yteffektiv, dess tekniska standard såsom t ex materialval, kvalitet på allmänna installationer, inredning och utrustning i lokaler och lägenheter, kontraktssammansättningen, varvid hänsyn tas till exempelvis kontraktens längd, storlek och antal. Fastigheter ägda via tomträtt där Castellum enligt avtal har återställningsskyldighet har i värderingen åsatts en extra individuell riskpremie motsvarande 1,0%.
För att beräkna avkastningen för totalt kapital har antagande om kostnaden för lånat kapital gjorts om 5,0%. Kostnaden för lånat kapital utgörs av en långsiktig syn på realränta, kreditmarginal och inflation. Vidare har antagande om belåningsgrader om 55-65% gjorts beroende på fastighetskategori.
Avkastningen på totalt kapital beräknas genom att avkastningskravet på eget kapital samt kreditkostnaden vägs samman utifrån kapitalstruktur. Avkastningskravet på totalt kapital används för att diskontera det bedömda 10-åriga framtida kassaflödet. Diskontering av restvärdet sker med avkastning på totalt kapital reducerat med tillväxt motsvarande inflation i syfte att inte anta en evig real tillväxt.
| Antagande per fastighetskategori | Kontor/butik | Lager/industri | ||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Realränta | 1,5% | 3,0% | 1,5% | 3,0% |
| Inflation | 1,5% | 1,5% | 1,5% | 1,5% |
| Risk | 5,8%-12,9% 4,5%-12,5% 8,4%-13,2% 6,9%-14,0% | |||
| Avkastning eget kapital | 8,8%-15,9% 9,0%-17,0% 11,4%-16,2% 11,4%-18,5% | |||
| Ränta | 5,0% | 5,5% | 5,0% | 5,5% |
| Belåningsgrad | 35% | 65% | 45% | 55% |
| Avkastning totalt kapital | 6,3%-8,8% | 6,7%-9,5% 7,9%-10,0% | 8,1%-11,3% | |
| Vägt d:o, diskonteringsfaktor år 1-9 | 7,4% | 7,8% | 8,6% | 8,9% |
| Vägd diskonteringsfaktor restvärde* | 5,9% | 6,3% | 7,1% | 7,4% |
* avkastningskrav totalt kapital efter avdrag för tillväxt motsvarande inflation
Det framräknade avkastningskravet kalibreras därefter mot marknadens avkastningskrav. För att få en uppfattning om marknadens avkastningskrav följer Castellum genomförda fastighetstransaktioner på marknaden. I avsaknad av transaktioner på en viss ort eller för en viss typ av fastighet, hämtas jämförelseinformation istället från liknande ort eller liknande typ av fastighet. I avsaknad av transaktioner baseras uppfattningen på rådande makroekonomiska faktorer.
Den genomsnittliga värderingsyielden för Castellums fastighetsbestånd, exklusive projekt, mark och byggrätter, kan beräknas till 6,5% (6,9%). Kontrakterade hyror bedöms vara på marknadsmässiga nivåer.
| Genomsnittlig värderingsyield, Mkr | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Driftsöverskott fastigheter enligt resultaträkning | 2 225 | 2 222 |
| Återläggning uthyrning och fastighetsadministration | 235 | 221 |
| Driftsöverskott ej färdigställda projekt | -32 | – 33 |
| Förvärvade/färdigställda fastigheter som om de ägts hela året | 70 | 69 |
| Sålda fastigheter | – 55 | – 193 |
| Driftsöverskott exkl uthyrning och fastighetsadministration för fastigheter som om de ägts hela året, exkl projekt och mark |
2 243 | 2 286 |
| Justerat för: | ||
| Indexjustering 2016, 1% (1%) | 35 | 25 |
| Verklig uthyrningsgrad, dock lägst 94% | 216 | 251 |
| Fastighetsadministration 30 kr/kvm | – 100 | – 99 |
| Normaliserat driftsöverskott | 2 594 | 2 463 |
| Värdering exkl. byggrätter om 469 Mkr (574) | 39 824 | 35 506 |
| Genomsnittlig värderingsyield | 6,5% | 6,9% |
Projekt och byggrätter
Igångsatta projekt har värderats enligt ovanstående princip men med avdrag för återstående investering. Byggrätter har värderats utifrån ett bedömt marknadsvärde om i genomsnitt ca 1 700 kr/kvm (1 500).
Fastighetsbeståndets värde
Den interna värderingen visar ett verkligt värde om 41 818 Mkr (37 599), vilket motsvarar en värdeförändring om 4,5% (0,9%). Av värdet avser 2 984 Mkr fastigheter som innehavs via tomträttsavtal, med hyresintäkter om 304 Mkr.
Av nedanstående tabell framgår verkligt värde fördelat per fastighetskategori och region.
| Fastighetsvärde, | Kontor/ | Lager/ | Projekt/ | |
|---|---|---|---|---|
| Mkr 2015-12-31 | butik | industri | mark | Summa |
| Storgöteborg | 8 624 | 5 580 | 457 | 14 661 |
| Öresundsregionen | 5 899 | 1 863 | 44 | 7 806 |
| Storstockholm | 4 833 | 3 187 | 587 | 8 607 |
| Mälardalen | 5 975 | 1 319 | 395 | 7 689 |
| Östra Götaland | 2 803 | 210 | 42 | 3 055 |
| Summa | 28 134 | 12 159 | 1 525 | 41 818 |
Osäkerhetsintervall och känslighetsanalys
En fastighets marknadsvärde kan endast fastställas då den säljs. Fastighetsvärderingar är beräkningar gjorda enligt vedertagna principer utifrån vissa antaganden. Det värdeintervall som anges vid fastighetsvärderingar och som oftast i en fungerande marknad ligger inom +/– 5-10% ska ses som mått på den osäkerhet som finns i gjorda antaganden och beräkningar. I en mindre likvid marknad kan intervallet vara större. För Castellums del innebär ett osäkerhetsintervall om +/– 5% ett värdeintervall om 39 727 - 43 909 Mkr motsvarande +/– 2 091 Mkr.
| Känslighetsanalys +/–1% (enhet) | Påverkan på värde, Mkr | |
|---|---|---|
| Kontor/butik | Lager/industri | |
| Hyresvärde | + 397/– 397 | + 168/– 168 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | + 397/– 397 | + 168/– 168 |
| Fastighetskostnader | – 96/+ 96 | – 39/+ 39 |
| Avkastningskrav (diskonteringsränta) | – 3 694/+ 4 642 | – 1 359/+ 1 715 |
Vidstående känslighetsanalys visar hur +/– 1%-enhets förändring i kassaflöde samt avkastningskrav påverkar värderingen. Känslighetsanalysen är dock inte realistisk då en parameter sällan ändrar på sig isolerat, utan olika antaganden är sammankopplade avseende kassaflöde och avkastningskrav.
Extern värdering
För att säkerställa värderingen har 161 fastigheter motsvarande värdemässigt 56% av beståndet värderats externt av Forum Fastighetsekonomi AB. Urvalet av fastigheter har gjorts med utgångspunkt från de värdemässigt största fastigheterna, men även med syftet att spegla fastighetsbeståndets sammansättning avseende kategori och geografi. Forums värdering av de utvalda fastigheterna uppgick till 23 581 Mkr, inom ett osäkerhetsintervall på fastighetsnivå om +/- 5-10%, beroende på respektive fastighets kategori och läge. Castellums värdering av samma fastigheter uppgick till 23 539 Mkr, d v s en nettoavvikelse om +42 Mkr motsvarande 0%. Bruttoavvikelserna var +696 Mkr respektive –654 Mkr med en genomsnittlig avvikelse om 6%.
Därtill har NAI Svefa utfört en skrivbordsvärdering av 41 fastigheter motsvarande värdemässigt 23% av beståndet. NAI Svefas värdering av
Not 12 Inventarier
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 93 | 84 | 12 | 10 |
| Inköp | 10 | 11 | 1 | 2 |
| Försäljning/utrangering | –5 | –2 | 0 | 0 |
| Utgående anskaffningsvärde | 98 | 93 | 13 | 12 |
| Ingående avskrivningar | – 65 | – 53 | – 8 | – 6 |
| Försäljning/utrangering | 3 | 0 | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | – 12 | – 12 | – 2 | – 2 |
| Utgående avskrivningar | – 74 | – 65 | – 10 | – 8 |
| Bokfört värde | 24 | 28 | 3 | 4 |
Not 13 Andelar i Joint Venture
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Joint venture | Org nr | Säte | Andel | 2015-12-31 2014-12-31 | |
| CORHEI Fastighets AB 556050-0380 Norrköping | 50% | 526 | - | ||
| Summa | 526 | - |
| de utvalda fastigheterna uppgick till 9 324 Mkr. Castellums värdering av samma fastigheter uppgick till 9 742 Mkr, d v s en nettoavvikelse om –418 Mkr mot svarande –4%. Forums värdering av samma fastigheter uppgick till 9 774 Mkr, d v s en nettoavvikelse jämfört med Castellums värdering om +32 Mkr mot Det kan konstateras att Castellums avvikelse mot de två externa värderarna Moderbolag 2015 12 1 0 13 – 8 0 – 2 – 10 3 Koncernen 2015-12-31 2014-12-31 526 526 Under andra kvartalet 2015 genomförde Castellum AB (publ) en affär med Heim staden AB (publ) som innebar att Castellum, genom dotterbolaget Corallen, förvärvade 50% i det fastighetsförvaltande bolaget CORHEI Fastighets AB (f d Ståhls) för 505 Mkr. Tillträde skedde i månadsskiftet maj/juni 2015. Avtalet innebär en möjlighet att via en option förvärva resterande 50% för |
2014 10 2 0 12 – 6 0 – 2 – 8 4 - - |
|---|---|
| Castellum hälftenäger genom koncernföretag CORHEI Fastighets AB, som bidrog med 23 (-) miljoner kronor till Castellums förvaltningsresultat under 2015. CORHEI ägde vid årsskiftet 22 fastigheter till ett värde om 2 030 Mkr och med en uthyrningsbar yta om 162 tkvm. Fastighetsportföljen utgörs av främst kontors- och butiksfastigheter samt en lagerfastighet, där värdemässigt 63% av portföljen finns i Norrköping och resterande 37% i Linköping. Heimstaden äger resterande 50%. På deras uppdrag ombesörjer Castellum Castellum redovisar resultat- och ägarandelar i joint ventures enligt kapital |
|
| juni - dec 2015 | |
| 96 | |
| – 42 | |
| – 1 | |
| – 7 46 |
|
| 6 | |
| – | |
| – 10 | |
| 42 21 |
|
Balansräkning per 2015-12-31
| Mkr | 31 dec 2015 |
|---|---|
| Tillgångar | |
| Förvaltningsfastigheter | 2 030 |
| Övriga anläggningstillgångar | 5 |
| Kortfristiga fordringar | 10 |
| Likvida medel | 137 |
| Summa tillgångar | 2 182 |
| Eget kapital och skulder |
| Summa eget kapital och skulder | 2 182 |
|---|---|
| Ej räntebärande skulder | 51 |
| Räntebärande skulder | 1 069 |
| Uppskjuten skatteskuld | 129 |
| Eget kapital | 933 |
Redovisat värde av andel i joint venture 2015-12-31
| Mkr | Castellums andel 50% |
|---|---|
| Redovisat eget kapital | 467 |
| Koncernmässig justering för goodwill och uppskjuten skatt, netto | 59 |
| Andel i joint venture | 526 |
| Moderbolag | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Ingående balans | 0 | - |
| Förvärv | 505 | - |
| Andel totalresultat | 21 | - |
| Utgående balans | 526 | - |
Not 14 Eget kapital och substansvärde
Poster i eget kapital
Aktiekapitalet var per 31 december 2015 fördelat på 172 006 708 registrerade A-aktier med en röst per aktie och ett kvotvärde om 0,50 per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda. Av de registrerade aktierna äger Castellum 8 006 708 aktier, till ett totalt nominellt belopp om 4 003 354 kronor. Antalet utestående aktier är således 164 000 000, vilket är oförändrat mot föregående år. Återköpta egna aktier har ingen rösträtt eller rätt till utdelning. I övrigt förekommer inga restriktioner vad avser utdelning eller andra typer av återbetalning. Några potentiella aktier, t ex konvertibler, förekommer inte, ej heller någon företrädesrätt till ackumulativ utdelning, s k preferensaktier.
| Aktiekapitalets | ||||
|---|---|---|---|---|
| utveckling | Datum | Antal aktier | Kvotvär- de/ aktie | Aktiekapital, kr |
| Bildande A-aktier | 1993-10-27 | +500 | 100,00 | +50 000 |
| Nyemission, A-aktier | 1994-09-27 | +999 500 | 100,00 | +99 950 000 |
| Split 50:1 | 1997-03-25 | +49 000 000 | 2,00 | – |
| Vid börsnotering | 1997-05-23 | 50 000 000 | 2,00 | 100 000 000 |
| Nyemission, C-aktier | 2000-07-12 | +7 142 857 | 2,00 | +14 285 714 |
| Inlösen, A-aktier | 2000-07-12 | –6 998 323 | 2,00 | –13 996 646 |
| Inlösen, C-aktier | 2000-11-13 | –7 142 857 | 2,00 | –14 285 714 |
| Aktiesplit 4:1 | 2006-04-27 | 129 005 031 | 0,50 | – |
| Årets utgång | 2015-12-31 | 172 006 708 | 0,5 | 86 003 354 |
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital som är tillskjutet av ägarna.
Valutaomräkningsreserv
Valutaomräkningsdifferenser som uppstår till följd av omräkning av utlandsverksamhet.
Valutasäkringsreserv
Avser effektiv del av orealierade värdeförändringar hänförligt till valutaderivat som används för säkring av investering i utlandsverksamhet.
Balanserad vinst i koncernen
Balanserad vinst avser intjänade vinstmedel i koncernen. I denna post ingår även tidigare avsättning till reservfond.
Bundet och fritt eget kapital i moderbolaget
Enligt svensk aktiebolagslag utgörs eget kapital av bundet (icke utdelningsbart) och fritt (utdelningsbart) eget kapital. Till aktieägarna får endast utdelas så mycket att det efter utdelning finns full täckning för bundet eget kapital i moderbolaget. Vidare får endast vinstutdelning göras om det är försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Återköpta egna aktier
Castellum återköpte under år 2000 totalt 8 006 708 egna aktier för 194 Mkr, motsvarande 4,7% av totalt registrerat antal aktier. Därefter har inga återköp av egna aktier skett.
Utdelning
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i Aktiebolagslagen och beslutas av årsstämman. Föreslagen, ännu ej utbetald utdelning, för räkenskapsåret 2015 uppgår till 4,90 kronor per aktie, totalt 804 Mkr. Beloppet redovisas som skuld först då årsstämman har beslutat om utdelning.
Substansvärde
Substansvärde kan beräknas på lång och kort sikt. Långsiktigt substansvärde utgår från balansräkningen med justering för poster som inte innebär någon utbetalning i närtid, såsom i Castellums fall derivat och uppskjuten skatteskuld. Det innebär att eget kapital enligt balansräkningen ska tillföras ytterligare 1 117 Mkr respektive 4 299 Mkr.
Aktuellt substansvärde utgörs av eget kapital enligt balansräkningen med justering för uppskjuten skatteskuld. Nuvarande redovisningsregler anger att uppskjuten skatteskuld ska redovisas till nominell skattesats medan den verkliga skatten är betydligt lägre p g a möjligheten att sälja fastigheter på ett skatteeffektivt sätt och tidsfaktorn. För närvarande görs bedömningen att den verkliga diskonterade uppskjutna skatteskulden motsvarar 5%, innebärande att ytterligare 3 178 Mkr kronor ska tillföras eget kapital.
Vid fastighetsvärdering används oftast ett osäkerhetsintervall om +/– 5-10% för att avspegla den osäkerhet som finns i gjorda antaganden och beräkningar. I Castellums fall innebär +/– 5% osäkerhetsintervall +/– 1 986 Mkr efter skatt.
| Substansvärde | Mkr | Kr/aktie |
|---|---|---|
| Eget kapital enligt balansräkning | 15 768 | 96 |
| Återläggning | ||
| Derivat enligt balansräkningen | 1 117 | 7 |
| Uppskjuten skatt enligt balansräkningen | 4 299 | 26 |
| Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV) | 21 184 | 129 |
| Avdrag | ||
| Derivat enligt ovan | – 1 117 | – 7 |
| Bedömd verklig skuld uppskjuten skatt 5%* | – 1 121 | – 6 |
| Aktuellt substansvärde (EPRA NNNAV) | 18 946 | 116 |
| Osäkerhetsintervall fastighetsvärdering +/-5% efter skatt | +/– 1 986 | +/– 12 |
* Bedömd verklig uppskjuten skatteskuld netto har beräknats till 5% baserat på en diskonteringsränta om 3%. Vidare har antagits dels att underskottsavdragen realiseras under 2 år med en nominell skatt om 22%, vilket ger ett nuvärde av uppskjuten skattefordran om 21%, dels att fastigheterna realiseras under 50 år där 33% säljs direkt med en nominell skatt om 22% och 67% säljs indirekt via bolag där köparens skatteavdrag är 6%, vilket ger ett nuvärde av uppskjuten skatteskuld om 6%.
Kapitalstruktur
Castellum ska ha en stabil kapitalstruktur med låg finansiell risk, innebärande en belåningsgrad som varaktigt inte ska överstiga 55% och en räntetäckningsgrad om minst 200%.
Utöver eget kapital finns skulder i balansräkningen som i princip är ränteoch amorteringsfria och som därför till stor del kan betraktas såsom eget kapital. Fastighetsbranschen använder därför belåningsgrad som nyckeltal för kapitalstrukturen istället för soliditetsmått. Av samma skäl kan även substansvärdet beräknas på olika sätt, vilket framgår ovan.
Castellums mål utgår från tillväxt i kassaflödet och är inte direkt relaterat till substansvärdet. Målet är att kassaflödet, d v s förvaltningsresultat per aktie, ska ha en årlig tillväxt om minst 10%. I syfte att nå detta mål, ska årligen nettoinvesteras för minst 5% av fastighetsvärdet, vilket för närvarande motsvarar ca 2 000 Mkr. Alla investeringar ska bidra till tillväxtmålet i förvaltningsresultatet inom 1-2 år och ha en värdepotential om minst 10%. Försäljning av fastighet ska ske när det är affärsmässigt motiverat och när alternativ investering kan erhållas med bättre avkastning.
Not 15 Skulder
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ej räntebärande skulder som förfaller inom ett år efter balansdagen |
1 058 | 1 001 | 115 | 120 |
| Räntebärande låneskulder som förfaller inom ett år efter balansdagen |
– | – | – | 161 |
| mellan ett till fem år efter balansdagen | 19 094 | 17 383 19 860 18 002 | ||
| senare än fem år efter balansdagen | 1 302 | 1 063 | 250 | – |
| Summa skulder exkl. uppskjuten skatteskuld, övriga avsättningar och derivat |
21 454 | 19 447 20 225 18 283 |
Under 2016 förfaller kortfristiga räntebärande låneskulder om 4 866 Mkr (3 384). Då dessa täcks av outnyttjade långfristiga ramar är de klassificerade såsom långfristiga.
Not 16 Uppskjuten skatteskuld/fordran
En realisering av samtliga tillgångar och skulder till koncernmässigt bokfört värde samt nyttjande av kvarvarande underskottsavdrag skulle ge en skattepliktig vinst om 21 430 Mkr (17 409), vilket med full skattebelastning om 22% motsvarar en skatteutbetalning om 4 715 Mkr (3 830). I Castellum finns 416 Mkr (218) i uppskjuten skatteskuld hänförligt till förvärvstillfället för fastigheter redovisade som tillgångsförvärv. Den skatt som fanns vid förvärvstillfället ska enligt gällande regelverk inte upptas i balansräkningen, vilket framgår i efterföljande tabell.
Moderbolaget redovisar en uppskjuten skattefordran om 78 Mkr (154), motsvarande 22% av outnyttjade underskottsavdrag om 354 Mkr (698).
Underskottsavdrag
Castellums underskottsavdrag beräknas per 31 december 2015 uppgå till 809 Mkr (1 193). Dess förändring framgår av tabellen i not 9.
Skattemässiga över- och undervärden på fastigheter
Vid en beräkning av det skattemässiga utfallet i koncernen av en direktförsäljning av fastigheterna, ska mot det koncernmässigt bokförda värdet om 41 818 Mkr (37 599), ställas det skattemässiga värdet i juridisk person vilket totalt uppgår till 19 579 Mkr (18 997). Det innebär att vid en försäljning av Castellums samtliga fastigheter skulle den skattepliktiga nettovinsten överstiga den i koncernen redovisade vinsten med 22 239 Mkr (18 602).
| 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Underlag | Skatt | ||||
| 1 193 | 262 | 921 | 202 | ||
| – 384 | – 84 | 272 | 60 | ||
| 809 | 178 | 1 193 | 262 | ||
| – 4 085 | |||||
| – 2 735 | – 603 | 129 | 28 | ||
| – 902 | – 198 | – 161 | – 35 | ||
| – 4 092 | |||||
| 991 | 218 | 830 | 183 | ||
| 902 | 198 | 161 | 35 | ||
| 1 893 | 416 | 991 | 218 | ||
| – 17 611 | – 3 874 | ||||
| – 16 418 | – 3 612 | – 16 819 | – 3700 | ||
| – 3 119 | – 687 | 401 | 88 | ||
| – 16 418 | – 3 612 | ||||
| Vid årets utgång i balansräkningen Tidigare gjorda nedskrivningar där skattemässigt avdrag erhållits uppgår till ca 152 |
|||||
| –20 345 – 4 477 – 19 537 – 4 299 |
Skatt Underlag Skillnad mellan fastigheternas bokförda och skattemässiga värde – 18 602 – 4 092 – 18 570 –22 239 – 4 893 – 18 602 |
Mkr. Dessa kan, förutsatt en värdeuppgång, framgent komma att återföras.
Not 17 Övriga avsättningar
Övriga avsättningar avser lämnade hyresgarantier med ett maximalt åtagande till och med 31 januari 2019 bedömt till 14 Mkr (20) samt övriga åtaganden i samband med försäljning av fastigheter uppgående till maximalt – Mkr (3).
Not 18 Derivat
Värdering
Castellum använder räntederivat för att hantera ränterisk och uppnå önskad räntebindningsstruktur. Denna strategi innebär att det över tid kommer uppstå värdeförändringar i räntederivaten, främst till följd av förändrad marknadsränta. Castellum använder dessutom valutaderivat för att åstadkomma finansiering i utländsk valuta. Även dessa ger upphov till värdeförändringar vilka ingår i derivatportföljens marknadsvärde.
För att fastställa verkligt värde används marknadsräntor för respektive löptid och valutakurser, så som de noteras på marknaden på bokslutsdagen. Ränteswappar värderas genom att framtida kassaflöden diskonteras till nuvärde medan instrument med optionsinslag värderas till aktuellt återköpspris. Vid värdering av derivat till verkligt värde görs justering för motpartsrisk i form av Credit Value Adjustment (CVA) och Debt Value Adjustment (DVA). CVA utgörs av Castellums risk att lida kreditförlust i händelse av motparternas fallissemang medan DVA utgör det omvända. Justeringen beräknas på motpartsnivå utifrån förväntad framtida kreditexponering, risken för fallissemang, samt återvinningsgraden av exponerade krediter. Per 31 december 2015 uppgick marknadsvärdet i ränte- och valutaderivatportföljen till –1 117 Mkr (–1 357) där verkligt värde är fastställt enligt nivå 2, IFRS 13. CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELLA RAPPORTER
Castellum redovisar derivat som en långfristig skuld eftersom beloppet inte kommer att regleras i kontanter. Dock kan ett teoretiskt förfallande belopp under 2016 beräknas, uppgående till 323 Mkr.
Motpartsrisk
För att begränsa motpartsrisk har Castellum standardiserade nettingavtal (ISDA) med samtliga motparter med vilka derivatavtal ingåtts vilket innebär att utestående positiva och negativa marknadsvärden kan nettas i händelse av fallissemang.
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgång | Skuld | Netto | Tillgång | Skuld | Netto | |
| Räntederivat | 8 | – 1 132 | – 1 124 | 14 – 1 358 – 1 344 | ||
| Valutaderivat | 13 | – 6 | 7 | 0 | – 13 | – 13 |
| Bruttovärde derivat | 21 | – 1 138 | – 1 117 | 14 | – 1 371 – 1 357 | |
| Omfattas av nettning | – 21 | 21 | 0 | – 14 | 14 | 0 |
| Nettovärde derivat | 0 | – 1 117 | – 1 117 | 0 – 1 357 – 1 357 |
Framtida likviditetsflöde
Framtida likviditetsflöden hänförligt till räntederivat utgörs av betald minus erhållen ränta och framgår nedan. För att beräkna det rörliga benet i ett räntederivat har Stiborräntan såsom den noterades på bokslutsdagen använts över hela derivatets löptid.
| Framtida likviditetsflöde derivat | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Ränta att betala | Ränta att erhålla | Netto, Mkr | |||
| 2016 | – 389 | 8 | – 381 | |||
| 2017 | – 360 | 1 | – 359 | |||
| 2018 | – 325 | 0 | – 325 | |||
| 2019 | – 282 | 0 | – 282 | |||
| 2020 | – 218 | 0 | – 218 | |||
| 2021+ | – 326 | 0 | – 326 | |||
| Summa | – 1 900 | 9 | – 1 891 |
Känslighetsanalys
Följande tabell redovisar räntederivatportföljens nominella belopp netto, marknadsvärde per bokslutsdagen, genomsnittlig effektiv ränta samt påverkan på portföljens marknadsvärde vid en förändring av marknadsräntan med +/– 1%-enhet. Räntederivatinstrument med optionsinslag har förfallomässigt fördelats i det segment derivatet som längst kan göras gällande och i samma segment som före antagen ränteförändring.
| Slutdatum | Belopp, Mkr | Anskaffnings värde, Mkr |
Marknads värde, Mkr |
Genomsnittlig ränta |
Marknadsvärde ränta +1%-enhet |
Marknadsvärde ränta -1%-enhet |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 450 | – | – 5 | 1,7% | – 3 | – 8 |
| 2017 | 900 | – | – 40 | 2,8% | – 27 | – 54 |
| 2018 | 1 100 | – | – 89 | 3,3% | – 62 | – 117 |
| 2019 | 1 700 | – | – 162 | 3,0% | – 105 | – 213 |
| 2020 | 2 050 | – | – 206 | 2,8% | – 110 | – 307 |
| 2021+ | 4 550 | – | – 622 | 3,3% | – 322 | – 932 |
| Summa | 10 750 | – | – 1 124 | 3,3% | – 629 | – 1 631 |
Valutaderivat med ett marknadsvärde om 7 Mkr ingår ej i tabellen ovan då en förändring av marknadsräntan av dessa derivat har en oväsentlig påverkan på marknadsvärdet.
Not 19 Finansiell riskhantering
Finansiering
Fastigheter är en långfristig tillgång som kräver långfristig finansiering med fördelning mellan eget kapital och räntebärande skulder. Castellums krediter kan säkerhetsmässigt indelas i nedanstående kategorier:
- Krediter mot ställande av säkerhet i form av Castellums reversfordringar på dotterbolagen med däri pantförskrivna fastighetsinteckningar.
- Krediter direkt till dotterbolag mot ställande av säkerhet i form av pantförskrivna fastighetsinteckningar. Krediter direkt mot dotterbolag kompletteras i merparten av fallen med moderbolagets borgen.
- Krediter utan ställande av säkerhet, så kallade blancokrediter.
- Emission av obligationer utan ställande av säkerhet.
- Emission av företagscertifikat utan ställande av säkerhet.
Oavsett typ av kreditavtal innehåller avtalen sedvanliga uppsägningsvillkor samt i vissa fall omförhandlingsvillkor vid förändrad verksamhetsinriktning och avnotering. Om kreditgivaren påkallar rätten till sådan omförhandling och parterna inte kan komma överens finns i kreditavtalen fastställda avvecklingstider för de kreditavtal som omfattas av sådana villkor.
Utnyttjade krediter som säkerställs med fastighetsinteckningar uppgick vid årets utgång till 10 460 Mkr. Säkerställningar kompletteras i merparten av fallen med garanti om belåningsgrad och räntetäckningsgrad, så kallade "financial covenants", innebärande att belåningsgraden ej får överstiga 65% och räntetäckningsgraden ej får understiga 150%. Brytande av 55% belåningsgrad medför i vissa kreditavtal dyrare finansieringskostnader. I samtliga fall är garanti till kreditgivare utfärdad med betryggande marginal till Castellums mål för kapitalstruktur.
Finanspolicy
Den finansiella verksamheten i Castellum bedrivs i enlighet med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Castellum ska ha en låg finansiell risk, innebärande en belåningsgrad som varaktigt ej ska överstiga 55% och en räntetäckningsgrad om minst 200%. Den finansiella verksamheten i Castellum ska bedrivas på ett sådant sätt att behovet av lång- och kortfristig finansiering och likviditet säkerställs. Vidare ska räntenettot vid var tid optimeras med hänsyn tagen till vald finansiell risknivå. I finanspolicyn anges även övergripande ansvarsfördelning samt hur rapportering och uppföljning av de finansiella riskerna ska ske. De finansiella riskerna följs upp och rapporteras kvartalsvis till styrelsen. Som ett led i att ständigt förbättra och anpassa den finansiella riskhanteringen har styrelsen en årlig översyn av finanspolicyn.
I moderbolaget finns en från finansfunktionen skild redovisnings- och kontrollfunktion för den finansiella verksamheten och de finansiella riskerna.
Riskhantering
Castellum genomför finansiella transaktioner utifrån en bedömning av koncernens samlade behov av långfristig finansiering, likviditet och önskad ränterisk. Den finansiella riskhanteringen sker således på portföljnivå. Portföljhantering av upplåning innebär att en koncernintern transaktion såsom till exempel ett internt lån inte replikeras av en identisk extern transaktion utan kort- eller långfristiga krediter upptas efter bedömning av koncernens samlade finansieringsbehov.
För en kostnadseffektiv hantering av ränterisken görs bedömning av den ränterisk som uppstår vid lösen av eller upptagande av ny enskild kredit med kort räntebindning, varefter räntederivattransaktioner genomförs vid behov för att uppnå önskad räntebindningstid på den totala upplåningen. Castellums internbank arbetar med koncernkontosystem för att möjliggöra nettohantering av koncernens betalningsflöden.
Finansieringsrisk
Krav på långfristig finansiering innebär att Castellum eftersträvar lång kapitalbindning för att begränsa finansieringsrisken. För att uppnå maximal flexibilitet är utnyttjade krediter i bank huvudsak revolverande, d v s krediterna omsätts vanligtvis inom 1–3 månader. Korta revolverande krediter möjliggör amortering vid varje omsättningstillfälle utan marginalbrytningsersättning eller annan kompensation till kreditgivare. Strävan är att minimera de räntebärande skulderna och kassalikviditet ska i första hand användas för att minska utestående skulder.
För att säkerställa Castellums behov av långfristig finansiering och likviditet arbetar Castellum kontinuerligt med att omförhandla och vid behov tillföra nya krediter. Castellum hade vid årets utgång bindande kreditavtal om 30 325 Mkr (26 065), varav långfristigt uppgick till 25 141 Mkr (22 357) och kortfristigt till 5 184 Mkr (3 708). Av de långfristiga krediterna utgjorde 19 142 Mkr (19 357) långfristiga bindande låneavtal i bank och 5 999 Mkr (3 000) obligationer emitterade under Castellums MTN-program. Av de kortfristiga krediterna utgjorde 1 527 Mkr (1 228) kortfristiga låneavtal i bank, 500 (1 200) obligationer och 3 157 Mkr (1 280) utestående företagscertifikat. Vid utgången av året var 4 784 Mkr av långfristigt låneutrymme i bank outnyttjat efter avdrag för utestående certifikat. Castellum har således god tillgång till nyupplåning för att finansiera investeringar i ny-, till- och ombyggnationer samt förvärv.
Under året har kreditavtal om totalt 18 000 Mkr omförhandlats och/eller förlängts samt en befintlig checkkredit utökats med 100 Mkr. Dessutom har obligationer om 3 500 Mkr emitterats och 1 200 Mkr förfallit inom Castellums MTN-program. I december utökades ramen för företagscertifikat till 5 000 Mkr.
Den genomsnittliga återstående kredittiden på Castellums krediter uppgick vid årsskiftet till 3,1 år (3,0).
| Kreditavtal/-ramar | Belopp, Mkr | Utnyttjat, Mkr |
|---|---|---|
| Långfristiga bindande låneavtal i bank | 19 142 | 9 492 |
| Kortfristiga bindande låneavtal i bank | 1 007 | 1 007 |
| Checkkredit | 520 | 202 |
| Summa låneavtal | 20 669 | 10 701 |
| MTN-program (ram 7 000 Mkr) | 6 499 | 6 499 |
| Företagscertifikat (ram 5 000 Mkr) | 3 157 | 3 157 |
| Summa | 30 325 | 20 357 |
Förfallostrukturen för kreditavtalen nedan visar när i tiden kreditavtalen förfaller till omförhandling eller amortering.
| Kreditavtalens förfallostruktur | Utnyttjat i | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avtal, Mkr | Bank | MTN/Cert | Totalt | ||||
| 0-1 år | 5 184 | 1 209 | 3 657 | 4 866 | |||
| 1-2 år | 1 608 | 8 | 1 600 | 1 608 | |||
| 2-3 år | 12 558 | 4 908 | 1 550 | 6 458 | |||
| 3-4 år | 8 166 | 3 516 | 1 100 | 4 616 | |||
| 4-5 år | 1 507 | 8 | 1 499 | 1 507 | |||
| > 5 år | 1 302 | 1 052 | 250 | 1 302 | |||
| Totalt | 30 325 | 10 701 | 9 656 | 20 357 | |||
Outnyttjat utrymme i långfristiga kreditavtal (mer än 1 år) 4 784
Ränterisk
Förändring av marknadsränta och kreditmarginal påverkar finansnettot. Hur snabbt och med hur mycket förändringar i dessa båda komponenter påverkar beror på vald bindningstid. För att begränsa en omedelbar påverkan av förändring i marknadsräntorna har Castellum valt att arbeta med både kort och lång räntebindning. Av samma orsak har Castellum valt att teckna kreditavtal och utge certifikat och MTN med olika löptid. Dock kommer förändringar i både marknadsräntor och kreditmarginaler alltid över tid att få genomslag i finansnettot.
Räntetäckningsgraden är det finansiella mått som beskriver ett bolags risknivå och motståndskraft för förändringar i räntenettot. Castellum har en målsättning om en räntetäckningsgrad om minst 200%. För 2015 uppgick räntetäckningsgraden till 351% (318%). Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgick per 31 december 2015 till 2,5 år (2,8), den genomsnittliga effektiva räntan var 2,9% (3,4%) och den genomsnittliga räntan för året 3,0% (3,3%).
Marginaler och avgifter på kreditavtal är fastställda med en genomsnittlig löptid om 3,1 år (2,6).
Kassaflödesmässig resultateffekt nästkommande 12 månader vid en ränteförändring om +/– 1% uppgår till – 78 respektive – 30 Mkr. På grund av räntegolv i kreditavtal har Castellum inte möjlighet att dra full nytta av negativa räntor, därav uppstår ett negativt utfall även vid en sänkning av räntan med 1%-enhet.
I ränteförfallostrukturen redovisas räntederivat i det segment det tidigast kan förfalla. Kreditmarginaler fördelas i intervallet för det underliggande lånet.
| Ränteförfallostruktur | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ränte | Utgående | Genomsnittlig | |||
| Krediter, Mkr | derivat, Mkr | Netto, Mkr | ränta | räntebindning | |
| 0-1 år | 18 958 | – 9 500 | 9 458 | 2,9% | 0,2 år |
| 1-2 år | 350 | 900 | 1 250 | 2,2% | 1,4 år |
| 2-3 år | – | 1 400 | 1 400 | 3,3% | 2,4 år |
| 3-4 år | 300 | 1 300 | 1 600 | 3,0% | 3,7 år |
| 4-5 år | 749 | 2 050 | 2 799 | 2,6% | 4,5 år |
| 5-10 år | – | 3 850 | 3 850 | 3,4% | 6,7 år |
| Summa | 20 357 | – | 20 357 | 2,9% | 2,5 år |
Valutarisk
Castellum äger fastigheter i Danmark till ett värde om 954 Mkr (530), vilket innebär att koncernen är exponerad för valutarisk. Valutarisken hänför sig främst till resultat- och balansräkning i utländsk valuta som räknas om till svenska kronor. I de fall där valutaderivat används tillämpar Castellum säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Transaktionsrisken i koncernen är obetydlig och ska i första hand hanteras genom matchning av intäkter och kostnader.
Påverkan på finansiell nettoställning vid en förstärkning av SEK med 10% i förhållande till DKK uppgår till +21 Mkr.
Motpartsrisk
Framtida likviditetsflöde
| Framtida likviditetsflöde krediter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Krediter IB | Förfall | Krediter UB | Räntekostnad, Mkr | ||
| 2016 | 20 357 | – 3 866 | 16 491 | – 225 | ||
| 2017 | 16 491 | – 1 608 | 14 883 | – 194 | ||
| 2018 | 14 883 | – 7 458 | 7 425 | – 180 | ||
| 2019 | 7 425 | – 4 616 | 2 809 | – 61 | ||
| 2020 | 2 809 | – 1 507 | 1 302 | – 10 | ||
| 2021+ | 1 302 | – 1 302 | 0 | – 22 | ||
| Summa | – 20 357 | – 692 |
Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Förskottsbetalda hyror | 478 | 431 | – | – |
| Upplupna räntor | 96 | 99 | 96 | 99 |
| Övrigt | 176 | 157 | 16 | 17 |
| Summa | 750 | 687 | 112 | 116 |
Not 21 Ställda säkerheter
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Fastighetsinteckningar | 18 164 | 18 222 | – | – |
| Långfristiga fordringar koncernföretag | – | – | 15 309 | 15 200 |
| Summa | 18 164 | 18 222 | 15 309 | 15 200 |
Not 22 Ansvarsförbindelser
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Borgen för dotterbolag | – | – | 2 150 | 2 165 |
| Summa | – | – | 2 150 | 2 165 |
Not 23 Andelar koncernföretag
| Direktägda dotterbolag | Org.nr. | Säte | Kapital andel |
Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Fastighets AB Brostaden | 556002-8952 | Stockholm | 100% | 1 257 |
| Aspholmen Fastigheter AB | 556121-9089 | Örebro | 100% | 1 297 |
| Eklandia Fastighets AB | 556122-3768 | Göteborg | 100% | 1 150 |
| Harry Sjögren AB | 556051-0561 | Mölndal | 100% | 804 |
| Fastighets AB Corallen | 556226-6527 | Jönköping | 100% | 589 |
| Fastighets AB Briggen | 556476-7688 | Malmö | 100% | 933 |
| Fastighets AB Regeringsgatan | 556571-4051 | Göteborg | 100% | 0 |
| Summa | 6 030 |
| Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Andelar koncernföretag | 2015 | 2014 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 6 030 | 5 869 | ||
| Lämnat aktieägartillskott | – | 161 | ||
| Utgående anskaffningsvärde/bokfört värde | 6 030 | 6 030 |
Not 24 Långfristiga fordringar, koncernföretag
| Moderbolag | |||
|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 17 093 | 17 419 | |
| Nyutlåning / amorteringar från dotterbolag | 2 034 | – 340 | |
| Valutakursomräkning | – 24 | 14 | |
| Utgående anskaffningsvärde/bokfört värde | 19 103 | 17 093 |
Not 25 Finansiella instrument
| FINANSIELLA RAPPORTER | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motpartsrisk | Med motpartsrisk avses den risk som vid varje tillfälle bedöms föreligga att | Not 22 Ansvarsförbindelser | ||||||||
| Castellums motparter inte fullgör sina avtalsenliga förpliktelser. | Koncern | Moderbolag | ||||||||
| Castellum begränsar motpartsrisken genom krav på hög kreditvärdighet hos | Borgen för dotterbolag | 2015 – |
2014 2015 – 2 150 |
2014 2 165 |
||||||
| motparterna. Med hög kreditvärdighet avses att inget ratinginstitut anger en rating som understiger "investment grade". Castellums motparter utgörs av |
Summa | – | – 2 150 |
2 165 | ||||||
| de större nordiska bankerna. | I normalfallet är moderbolaget kredittagare, men i de fall upplåning sker direkt | |||||||||
| bokslutsdagen. | Framtida likviditetsflöde Framtida likviditetsflöde hänförligt krediter framgår nedan. Vid beräkningen har antagits att en förfallande kredit ersätts av en ny kredit över det under liggande kreditavtalets löptid och till en Stiborränta såsom den noterades på |
mot fastighetsägande bolag ställer moderbolaget borgen. Not 23 Andelar koncernföretag Direktägda dotterbolag redovisas i tabellen nedan. Övriga i koncernen ingående bolag framgår av respektive dotterbolags årsredovisning. Bokförda värden är oförändrade mot föregående år. |
||||||||
| Framtida likviditetsflöde krediter | ||||||||||
| År | Krediter IB | Förfall | Krediter UB | Räntekostnad, Mkr | Kapital | Bokfört | ||||
| 2016 | 20 357 | – 3 866 | 16 491 | – 225 | Direktägda dotterbolag | Org.nr. | Säte | andel | värde | |
| 2017 | 16 491 | – 1 608 | 14 883 | – 194 | Fastighets AB Brostaden Aspholmen Fastigheter AB |
556002-8952 556121-9089 |
Stockholm Örebro |
100% 100% |
1 257 1 297 |
|
| 2018 | 14 883 | – 7 458 | 7 425 | – 180 | Eklandia Fastighets AB | 556122-3768 | Göteborg | 100% | 1 150 | |
| 2019 | 7 425 | – 4 616 | 2 809 | – 61 | Harry Sjögren AB | 556051-0561 | Mölndal | 100% | 804 | |
| 2020 | 2 809 | – 1 507 | 1 302 | – 10 | Fastighets AB Corallen | 556226-6527 | Jönköping | 100% | 589 | |
| 2021+ | 1 302 | – 1 302 | 0 | – 22 | Fastighets AB Briggen | 556476-7688 | Malmö | 100% | 933 | |
| Summa | – 20 357 | – 692 | Fastighets AB Regeringsgatan | 556571-4051 | Göteborg | 100% | 0 | |||
| Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Summa | 6 030 | ||||||||
| Koncern | Moderbolag | |||||||||
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | Principer för konsolidering av koncernbolag framgår av redovisningsprinciperna. | ||||||
| Förskottsbetalda hyror | 478 | 431 | – | – | Moderbolag | |||||
| Upplupna räntor | 96 | 99 | 96 | 99 | Andelar koncernföretag | 2015 | 2014 | |||
| Övrigt | 176 | 157 | 16 | 17 | Ingående anskaffningsvärde | 6 030 | 5 869 | |||
| Summa | 750 | 687 | 112 | 116 | Lämnat aktieägartillskott Utgående anskaffningsvärde/bokfört värde |
– 6 030 |
161 6 030 |
|||
| Not 21 Ställda säkerheter | ||||||||||
| Koncern | Moderbolag | Not 24 Långfristiga fordringar, koncernföretag | ||||||||
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | Moderbolag | ||||||
| Fastighetsinteckningar | 18 164 | 18 222 | – | – | 2015 | 2014 | ||||
| Långfristiga fordringar koncernföretag | – | – | 15 309 | 15 200 | Ingående anskaffningsvärde | 17 093 | 17 419 | |||
| Summa | 18 164 | 18 222 | 15 309 | 15 200 | Nyutlåning / amorteringar från dotterbolag | 2 034 | – 340 | |||
| Valutakursomräkning | – 24 | 14 | ||||||||
| Utgående anskaffningsvärde/bokfört värde | 19 103 | 17 093 | ||||||||
| Not 25 Finansiella instrument | ||||||||||
| balansräkning. | Nedan framgår de olika kategorier av finansiella instrument som finns i koncernens | |||||||||
| Finansiella skulder | Finansiella skulder | |||||||||
| värderade till verkligt värde | Derivat som används i | värderade till upplupet | ||||||||
| Låne- och kundfordringar | via resultatet | säkringsredovisning | anskaffningsvärde | |||||||
| Mkr | 2015 | 2014 | 2015 2014 |
2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |||
| Tillgångar | ||||||||||
| Hyresfordringar | 7 | 13 | – – |
– | – | – | – | |||
| Övriga fordringar | 54 | 263 | – – |
– | – | – | – | |||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 114 | 89 | – – |
– | – | – | – | |||
| Kassa och bank | 39 | 47 | – – |
– | – | – | – | |||
| Skulder | ||||||||||
| Räntederivat | – | – | 1 124 1 344 |
– | – | – | – | |||
| Valutaderivat | – | – | – – |
– 7 | 13 | – | – | |||
| Långfristiga skulder | – | – | – – |
– | – | 20 396 | 18 446 | |||
| Leverantörsskulder | – | – | – – |
– | – | 81 | 120 | |||
| Övriga skulder | – | – | – – |
– | – | 166 | 144 | |||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | – | – – |
– | – | 750 | 687 | |||
| Summa | 214 | 412 | 1 124 1 344 |
– 7 | 13 | 21 393 | 19 397 | |||
| Finansiella instrument såsom hyresfordringar, leverantörsskulder m m redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning, varför | ||||||||||
| upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med verkligt värde. Not 26 Händelser efter balansdagen De finansiella rapporterna utgör en del av årsredovisningen och under tecknades av styrelsen och verkställande direktören den 1 februari 2016. Styrelsen i Castellum AB avser att föreslå årsstämman en utdelning om 4,90 kronor per aktie, vilket innebär en höjning med 7% mot föregående år. Resultat räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen ska fast ställas på Castellum AB:s årsstämma, vilken äger rum den 17 mars 2016. |
det verkliga värdet bedöms överensstämma med redovisat värde. Långfristiga räntebärande skulder löper i huvudsak med kort räntebindning innebärande att Tage Christoffersson, affärsutvecklingschef i Castellum AB (publ), och Christer Sundberg, VD i Harry Sjögren AB, helägt dotterbolag till Castellum AB, går i pension under 2016. Båda har varit verksamma i Castellum sedan koncernen bildades på 1990-talet. Tage kommer att kvarstå i tjänst till årets slut och Christer Sundberg kommer att sluta under våren. Ersättare är ännu inte utsedda. |
|||||||||
| CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2015 | 113 |
Not 26 Händelser efter balansdagen
Förslag till vinstdisposition
| Till årsstämmans förfogande står: | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 3 716 445 222 kronor |
| Årets resultat | 895 541 576 kronor |
| 4 611 986 798 kronor | |
| Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: | |
| Utdelning till aktieägare, 4,90 kronor per aktie | 803 600 000 kronor |
| Överförs i ny räkning | 3 808 386 798 kronor |
| 4 611 986 798 kronor | |
I bolaget finns 172 006 708 registrerade aktier, varav för närvarande 8 006 708 är icke utdelningsberättigade återköpta egna aktier.
Summan av ovan föreslagen utdelning om 803 600 000 kronor kan komma att ändras om antalet återköpta egna aktier förändras innan avstämningsdag för utdelning.
Styrelsens yttrande avseende föreslagen vinstutdelning
Motivering
Koncernens egna kapital har beräknats i enlighet med de av EU antagna IFRS-standarderna samt i enlighet med svensk lag genom tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner). Moderbolagets egna kapital har beräknats i enlighet med svensk lag och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer).
Den föreslagna vinstutdelningen utgör 52% av koncernens förvaltningsresultat, vilket ligger i linje med uttalad målsättning att dela ut minst 50% av koncernens förvaltningsresultat med hänsyn tagen till investeringsplaner, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Koncernens resultat efter värdeförändringar och skatt uppgick till 2 881 Mkr. Utdelningspolicyn baseras på koncernens förvaltningsresultat, varför icke kassaflödespåverkande värdeuppgångar respektive värdenedgångar i koncernens fastigheter samt ränte- och valutaderivat ej normalt påverkar utdelningen. Sådana icke kassaflödespåverkande vinster eller förluster har inte heller beaktats vid tidigare års beslut om vinstutdelning.
Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen.
Styrelsen finner även att den föreslagna utdelningen till aktieägarna är försvarlig med hänsyn till de parametrar som anges i 17 kap 3 § andra och tredje styckena i aktiebolagslagen (verksamhetens art, omfattning och risker samt konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt). Styrelsen vill därvid framhålla följande.
Verksamhetens art, omfattning och risker
Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen kommer att vara tillräckligt stort i relation till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen beaktar i sammanhanget bland annat bolagets och koncernens historiska utveckling, budgeterad utveckling, investeringsplaner samt konjunkturläget.
Konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt Konsolideringsbehov
Styrelsen har företagit en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning och dess möjligheter att infria sina åtaganden. Föreslagen utdelning utgör 17% av bolagets eget kapital och 5% av koncernens eget kapital. Koncernens belåningsgrad respektive räntetäckningsgrad 2015 uppgick till 49% respektive 351%. Den uttalade målsättningen för koncernens kapitalstruktur med en belåningsgrad som varaktigt ej skall överstiga 55% och en räntetäckningsgrad om minst 200% innehålls efter den föreslagna utdelningen. Bolagets och koncernens kapitalstruktur är god med beaktande av de förhållanden som råder i fastighetsbranschen. Mot denna bakgrund anser styrelsen att bolaget och koncernen har goda förut-sättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Planerade investeringar har beaktats vid bestämmandet av den föreslagna vinstutdelningen.
Likviditet
Den föreslagna vinstutdelningen kommer inte att påverka bolagets och koncernens förmåga att i rätt tid infria sina betalningsförpliktelser. Bolaget och koncernen har god tillgång till likviditetsreserver i form av både kort- och långfristiga krediter. Krediterna kan lyftas med kort varsel, vilket innebär att bolaget och koncernen har god beredskap att klara såväl variationer i likviditeten som eventuella oväntade händelser.
Ställning i övrigt
Styrelsen har övervägt alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning och som inte beaktats inom ramen för det ovan anförda. Därvid har ingen omständighet framkommit som gör att den föreslagna utdelningen inte framstår som försvarlig.
Värdering till verkligt värde
Derivatinstrument och andra finansiella instrument har värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 a § årsredovisningslagen. Därvid har visat sig ett undervärde om 871 Mkr efter skatt, som påverkat det egna kapitalet med nämnda belopp.
Göteborg den 20 januari 2016
Styrelsen
Årsredovisningens undertecknande
Såvitt vi känner till är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed. Årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat, och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat, och koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Göteborg den 1 februari 2016
Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Christer Jacobson Jan Åke Jonsson Nina Linander Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Johan Skoglund Henrik Saxborn
Charlotte Strömberg Per Berggren Anna-Karin Hatt
Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har lämnats den 1 februari 2016.
Hans Warén Magnus Fredmer
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Castellum AB (publ), org. nr 556475-5550
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Castellum AB (publ) för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4-116.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Castellum AB (publ) för år 2015.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 1 februari 2016
Hans Warén Auktoriserad revisor
Magnus Fredmer Auktoriserad revisor
| Storgöteborg | 119 |
|---|---|
| Öresundsregionen | 125 |
| Storstockholm | 130 |
| Mälardalen | 134 |
| Östra Götaland | 138 |
| Sålda fastigheter under 2015 | 140 |
Förvaltande bolag: ASP: Aspholmen Fastigheter AB COR: Fastighets AB Corallen BRI: Fastighets AB Briggen
EKL: Eklandia Fastighets AB BRO: Fastighets AB Brostaden HAR: Harry Sjögren AB
10 18 CASTELLUM ÅRSREDOVISNING 2014 CASTELLUM FASTIGHETSBESTÅND 2015 118
Storgöteborg
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| KONTOR/BUTIK | |||||||||||||
| 1 Annedal 21:10 | Haraldsgatan 5 | Göteborg | 1999 1995 | 4 382 | – | – | – | – | – | 4 382 | 3 131 | 66 800 EKL | |
| 3 Gullbergsvass 1:15 | Lilla Bommen 4A-B | Göteborg | 1999 2001 | 7 954 | – | 24 | – | – | – | 7 978 | 1 834 | 167 000 EKL | |
| 4 Heden 16:5 | Parkg 10/Nya Allén 5 | Göteborg | <1995 1961 | 70 | – | – | – | 616 1 253 | 1 939 | 993 | 27 867 EKL | ||
| 5 Inom Vallgraven 19:17 Kyrkogatan 38-40 | Göteborg | <1995 1919 | – | 158 | 20 | – | – 1 185 | 1 363 | 867 | 27 200 EKL | |||
| 7 Inom Vallgraven 33:9 | Västra Hamng 21/Vallg 9 | Göteborg | <1995 1929/1995 | 1 063 | 510 | – | – | – | – | 1 573 | 829 | 28 200 EKL | |
| 8 Inom Vallgraven 34:8 | Kungsg 19-23/Magasinsg 18 Göteborg | <1995 1929/1994 | 2 872 | 1 356 | 55 | – | – | 88 | 4 371 | 1 242 | 104 000 EKL | ||
| 9 Inom Vallgraven 35:14 Kungsg 15-17/Magasinsg 17 | Göteborg | <1995 1929/1991 | 2 305 | 1 403 | – | – | 469 | – | 4 177 | 1 315 | 89 830 EKL | ||
| 10 Inom Vallgraven 35:16 Kaserntorget 5/Vallg 2 | Göteborg | <1995 1991 | 2 371 | 590 | 36 | – | – | – | 2 997 | 713 | 46 200 EKL | ||
| 11 Inom Vallgraven 35:17 Magasinsg 11-13/Vallg 4-6 | Göteborg | <1995 1991 | 54 | 248 | – | – 1 149 | – | 1 451 | 666 | 27 784 EKL | |||
| 12 Inom Vallgraven 57:2 | Drottningg7/V Hamng 5 | Göteborg | 2000 1988/1990 | 5 780 | 1 056 | 254 | – | – | – | 7 090 | 2 422 | 93 323 EKL | |
| 14 Lorensberg 48:8 | Vasagatan 46 | Göteborg | <1995 1900/1992 | 1 475 | 202 | – | – | – | – | 1 677 | 722 | 18 626 EKL | |
| 15 Masthugget 3:6 | Linnégatan 5 | Göteborg | <1995 1893/1980 | 492 | 628 | – | – 1 079 | 790 | 2 989 | 745 | 42 073 EKL | ||
| 16 Masthugget 9:17 | Järntorget 3-4 | Göteborg | 1996 1900 | 2 220 | 1 163 | 10 | – | – | – | 3 393 | 1 221 | 46 800 EKL | |
| 17 Masthugget 26:1 | Barlastgatan 2 | Göteborg | <1995 1923 | 3 908 | 1 205 | – | – 2 796 | – | 7 909 | 3 597 | 114 800 EKL | ||
| 18 Nordstaden 2:16 | Östra Hamngatan 16 | Göteborg | 2004 1974/2010 | 13 819 | 2 759 | 115 | – | – | 6 | 16 699 | 3 255 | 472 392 EKL | |
| 19 Pustervik 3:8 | Brogatan 4 | Göteborg | <1995 1988 | 3 910 | – | – | – | – | – | 3 910 | 1 087 | 36 800 EKL | |
| 21 Gamlestaden 26:1 | Marieholmsgatan 10 | Göteborg | <1995 1914/1987 | 6 531 | 270 | 2 155 | 6 322 | – | 6 | 15 284 | 24 356 | 53 700 EKL | T |
| 22 Olskroken 14:2 | Ånäsv 44-46/Svang 2-4/ | Göteborg | <1995 1895/1986 | 7 507 | 315 | 312 | 3 636 | 136 | 61 | 11 967 | 10 263 | 71 114 EKL | |
| Ejderg 3 | |||||||||||||
| 23 Skår 58:1 | St Sigfridsgatan 89 | Göteborg | <1995 1991 | 11 855 | – | – | – | – | – | 11 855 | 12 175 | 119 000 EKL | B |
| 25 Backa 27:43 | Backa Bergögata 5-7 | Göteborg | 1998 1984 | 3 874 | – | 984 | 309 | – | – | 5 167 | 3 919 | 27 200 EKL | |
| 26 Backa 196:6 | Aröds Industriväg 34 | Göteborg | 1996 1990 | 1 332 | – | 408 | – | – | – | 1 740 | 5 274 | 7 952 EKL | |
| – Ellesbo 1:5 & 2:10 | Ellesbovägen 150 | Göteborg | 2012 1990/2009 | – | – | 2 270 | – | – | – | 2 270 | 30 163 | 8 218 EKL | B |
| 27 Kärra 28:19 | Transportgatan 33 | Göteborg | 1996 2008 | – | – | 4 600 | – | – | – | 4 600 | 20 811 | 34 241 EKL | |
| 28 Kärra 77:3 | Tagenevägen 70 | Göteborg | 1998 1990 | 1 269 | – | – | – | – | – | 1 269 | 4 600 | 5 687 EKL | T |
| 6 Lindholmen 28:1 | Theres Svenssons gata 11 | Göteborg | 2015 2006 | 3 898 | – | – | – | – | – | 3 898 | – | 67 400 EKL | |
| 29 Lindholmen 28:3 | Theres Svenssons Gata 9 | Göteborg | 2006 2006 | 4 873 | 204 | 72 | – | – | – | 5 149 | 6 532 | 114 000 EKL | |
| 182 Lindholmen 28:4 | Theres Svenssons Gata 7 | Göteborg | 2011 2013 | 9 354 | – | – | – | – | 93 | 9 447 | 9 500 | 195 000 EKL | |
| 30 Lundbyvassen 3:1 | Lindholmsallén 9 | Göteborg | 2011 1949/2006 | 10 790 | – | – | – | – | 13 | 10 803 | 6 016 | 128 200 EKL | |
| 198 Lundbyvassen 8:3 | Lindholmsallén 2 | Göteborg | 2013 – | 8 990 | – | – | – | – | – | 8 990 | 4 197 | 137 800 EKL | |
| 31 Rambergsstaden 733:409 Herkulesgatan 68 | Göteborg | <1995 1988 | 1 576 | 939 | 1 249 | – | – | – | 3 764 | 8 149 | 21 957 EKL | ||
| 32 Sannegården 28:33 | Vingalandsgatan 2 | Göteborg | 2006 1880/1987 | 5 237 | – | 1 312 | – | – | 34 | 6 583 | 3 072 | 60 400 EKL | |
| 33 Sannegården 52:1 | Östra Eriksbergsg 14-52 | Göteborg | 2011 1956/1993 | 4 773 | 354 | 720 | 1 719 | – | – | 7 566 | 12 783 | 59 600 EKL | |
| 34 Tingstadsvassen 11:11 | Ringög 12/Kolgruveg 3-5 | Göteborg | <1995 1992 | 3 401 | 2 170 | 337 | – | – | 29 | 5 937 | 4 267 | 33 000 EKL | B |
| 36 Tingstadsvassen 26:5 | Lergodsgatan 1-3 | Göteborg | 2002 1989 | 792 | – | 2 518 | – | – | – | 3 310 | 4 566 | 20 571 EKL | T/B |
| 38 Högsbo 8:8 | Beatrice Lesslies Gata 14 | Göteborg | 2000 1961/2001 | 1 100 | – | 1 000 | – | – | – | 2 100 | 3 500 | 9 764 HAR | B |
| 39 Högsbo 13:3 | E A Rosengrens Gata 15 | Göteborg | <1995 1982 | 1 244 | – | – | – | – | – | 1 244 | 3 787 | 7 257 HAR | T/B |
| 40 Högsbo 17:7 | E A Rosengrens Gata 31 | Göteborg | 2012 1969 | 3 489 | – | 559 | – | – | – | 4 048 | 2 996 | 23 000 HAR | |
| 199 Högsbo 20:11 | F O Petterssons Gata 9 | Göteborg | 2013 1969 | 2 400 | – | 300 | – | – | – | 2 700 | 8 605 | 13 880 HAR | B |
| 41 Högsbo 20:22 | F O Petterssons Gata 24-32 Göteborg | 2002 1982 | 14 145 | 178 | 760 | – | – | – | 15 083 | 15 522 | 78 600 HAR | ||
| 42 Högsbo 24:12 | August Barks Gata 23 | Göteborg | 1999 1968/1990 | 3 117 | – | 2 756 | – | – | – | 5 873 | 12 817 | 45 467 HAR | B |
| 43 Högsbo 27:7 | August Barks Gata 6 A-B | Göteborg | 2002 1988 | 7 933 | – | – | – | – | – | 7 933 | 9 723 | 64 600 HAR | |
| 44 Högsbo 36:6 | Hulda Mellgrens Gata 1 | Göteborg | 2012 1991 | 3 851 | – | 510 | – | – | – | 4 361 | 5 336 | 37 000 HAR | |
| 45 Kobbegården 6:362 | Stora Åvägen 19 A-B, 21 | Göteborg | <1995 1990 | 5 513 | 878 | 1 150 | – | – | – | 7 541 | 5 490 | 59 200 HAR | |
| 46 Kobbegården 6:726 | Datavägen 14 B | Göteborg | <1995 1981 | 2 573 | – | – | – | – | – | 2 573 | 4 267 | 11 992 HAR | |
| 47 Anisen 1 | Johannefredsgatan 1 | Mölndal | 2000 1990 | 1 676 | – | 237 | – | – | – | 1 913 | 5 843 | 11 910 HAR | B |
| 48 Anisen 3 | Johannefredsgatan 3 | Mölndal | 1998 2003 | 1 800 | 1 500 | – | 2 600 | – | – | 5 900 | 10 108 | 47 455 HAR | |
| 49 Berguven 1 | Möbelgatan 4 | Mölndal | 2004 1964 | 6 500 | – | – | – | – | 500 | 7 000 | 24 283 | 27 000 HAR | B |
| 50 Generatorn 5 | Aminogatan 16 | Mölndal | <1995 1986 | 640 | – | – | 483 | – | – | 1 123 | 5 169 | 8 443 HAR | |
| 51 Mejramen 1 | Lunnagårdsgatan 4 | Mölndal | 1999 1999 | 8 300 | – | 4 700 | – | – | – | 13 000 | 38 818 | 89 542 HAR | B |
| 52 Pottegården 4 | Kråketorpsgatan 20 | Mölndal | <1995 1992 | 3 182 | – | 1 836 | – | – | – | 5 018 | 6 060 | 27 850 HAR | |
| 53 Riskullaverket 2 | Aminogatan 25 | Mölndal | <1995 1991 | 1 692 | – | 1 261 | – | – | – | 2 953 | 3 411 | 16 898 HAR | |
| 54 Sesamfröet 2 | Aminogatan 27 | Mölndal | 2005 1992 | 5 150 | – | 700 | – | – | – | 5 850 | 11 000 | 53 600 HAR | B |
| 152 Törnrosen 3 | Flöjelbergsgatan 10 | Mölndal | 1999 1964 | 2 497 | – | 1 085 | – | – | – | 3 582 | 4 468 | 10 357 HAR | B |
| 55 Apollo 5 | Österlånggatan 5 | Borås | <1995 1930/1979 | 6 803 | 552 | 193 | – | – | – | 7 548 | 2 343 | 41 600 HAR | |
| 56 Cedern 9,12,15,16 | Ramnåsg 1/Göteborgsv 6 | Borås | 2005 1935/1980 | 4 289 | 300 | 2 129 | 260 | – | 361 | 7 339 | 4 159 | 12 765 HAR | B |
| 57 Katrinedal 14 | Katrinedalsgatan 22 | Borås | <1995 1990 | 2 360 | – | 1 892 | – | – | – | 4 252 | 7 675 | 16 378 HAR | |
| 58 Midas 14 | Västerlånggatan 17 | Borås | <1995 1974 | 15 408 | 5 424 | – | 366 | – | – | 21 198 | 8 185 | 160 400 HAR | B |
| 59 Narcissus 5 | L. Brog. 15/St. Brog. 16 | Borås | <1995 1930 | 908 | 1 484 | – | – 1 284 | – | 3 676 | 853 | 31 114 HAR | ||
| 60 Nestor 2 | Lilla Brogatan 19-21 | Borås | <1995 1962/1991 | 1 225 | 3 012 | 135 | – | – | – | 4 372 | 1 381 | 40 000 HAR | |
| 61 Nestor 3 | Stora Brogatan 24 | Borås | 1999 1930 | 1 346 | 732 | – | – | 439 | – | 2 517 | 590 | 20 864 HAR | |
| 62 Solsten 1:108 A | Designvägen 2 | Härryda | <1995 2003 | 11 756 | – | – | – | – | – | 11 756 | 19 206 | 66 400 EKL | |
| 204 Solsten 1:118 | Designvägen 1 | Härryda | 2014 2007 | 4 860 | – | – | – | – | – | 4 860 | 7 063 | 46 800 EKL | |
| 207 Fanan 26 | Kristian IV:s väg 1 | Halmstad | 2014 1999 | 3 699 | – | 180 | – | – 1 920 | 5 799 | 6 387 | – HAR | ||
| 208 Fanan 30 | Kristian IV:s väg 3 | Halmstad | 2014 1988 | 15 387 | 38 | – | – | – 2 005 | 17 430 | 12 518 | – HAR |
Anm: T=Tomträtt A=Arrende B=Outnyttjad byggrätt
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | |||
| 209 Fanan 43 | Linjegatan 6 | Halmstad | 2014 1986 | 2 561 | – | – | – | – | – | 2 561 | 6 544 | – HAR | ||
| 210 Fanan 47 | Linjegatan 3 | Halmstad | 2014 1986 | 2 610 | – | 184 | – | – | 332 | 3 126 | 6 720 | – HAR | ||
| 211 Fanan 49 | Linjegatan 8-10 | Halmstad | 2014 1999 | 3 955 | – | – | – | – 3 223 | 7 178 | 10 298 | – HAR | |||
| 212 Fanan 51 | Linjegatan 5-7 | Halmstad | 2014 2004 | 2 621 | – | – | – | – 2 900 | 5 521 | 5 886 | – HAR | |||
| 63 Flaggan 1 | Laholmsvägen 84 | Halmstad | 2007 1959/2004 | – | 2 895 | – | – | – | – | 2 895 | 5 941 | 8 995 HAR | ||
| 64 Karossen 3 | Kristinehedsvägen 5, 7 | Halmstad | 2007 1965/2004 | 916 | 4 458 | 568 | 535 | – | – | 6 477 | 14 500 | 20 792 HAR | B | |
| 65 Kartongen 3 | Spikgatan 7 | Halmstad | 2007 1990/1995 | 3 434 | – | 2 842 | – | – | 40 | 6 316 | 20 900 | 25 751 HAR | B | |
| 66 Valsen 2 | Svingelvägen 2 | Halmstad | 2007 1979/2003 | 2 294 | – | – | – | – | – | 2 294 | 7 314 | 10 726 HAR | B | |
| 67 Filaren 1 | Sveagatan 10 | Alingsås | <1995 1958/1968 | 3 116 | 2 282 | 158 | – | – | – | 5 556 | 4 636 | 31 577 HAR | ||
| 68 Gjutaren 26 B | Metallgatan 2-4 | Alingsås | <1995 2000 | 3 585 | – | – | – | – | – | 3 585 | 4 000 | 21 432 HAR | B | |
| 69 Partille 4:2, 4:25 | G:a Kronvägen 22 | Partille | <1995 1940/1981 | – | 2 240 | – | – | – | – | 2 240 | 8 250 | 12 930 HAR | ||
| 70 Ugglum 8:37 | Göteborgsvägen 78-80 | Partille | <1995 1998/1982 | 2 082 | 1 312 | – | – | 278 | – | 3 672 | 5 731 | 29 234 HAR | ||
| 72 Ugglum 8:92 | Göteborgsvägen 74-76 | Partille | <1995 1992 | 4 944 | 720 | 193 | – | – | – | 5 857 | 5 408 | 44 000 HAR | ||
| 73 Ugglum 126:4 | Gibsons väg 3 | Partille | <1995 1990 | 468 | – | – | – | – | – | 468 | 767 | 4 210 HAR | ||
| 217 Bolsheden 1:4 | Kungsporten 1-7 | Kungsbacka | 2015 1991 | 8 480 | 5 900 | – | 3 424 | – | – | 17 804 | 36 993 | 82 582 HAR | ||
| 74 Hede 3:125 | Sättarevägen 3 | Kungsbacka | <1995 1990 | 1 759 | – | 601 | – | – | – | 2 360 | 3 690 | 10 825 HAR | ||
| 75 Kungsbacka 4:46 | Lilla Verkstadsgatan 8 | Kungsbacka | <1995 1979 | 401 | – | – | – | – | – | 401 | 1 356 | 1 791 HAR | B | |
| 76 Varla 2:380 | Energigatan 11 | Kungsbacka | <1995 1990 | 1 689 | – | 685 | – | – | – | 2 374 | 4 590 | 13 509 HAR | ||
| 77 Varla 2:416 | Kungsparksvägen 2 | Kungsbacka | 2001 2002 | 1 100 | – | 680 | – | – | – | 1 780 | 5 500 | 10 967 HAR | B | |
| 78 Varla 3:22 B | Hallabäcksvägen 2 | Kungsbacka | 2006 1979 | 1 100 | 4 700 | 1 100 | – | – | – | 6 900 | 15 000 | 69 200 HAR | B | |
| 79 Vägmästaren 5 | Syréngatan 1 | Kungsbacka | 2009 2010 | 3 000 | – | – | – | – | – | 3 000 | 6 500 | 32 600 HAR | B | |
| Summa kontor/butik | 333 685 | 54 135 | 45 845 | 19 654 8 246 14 839 | 476 404 | 627 369 4 085 992 | ||||||||
| LAGER/INDUSTRI | ||||||||||||||
| 80 Arendal 1:13 | Styckegodsgatan 4 | Göteborg | 2005 2006 | – | – | 27 787 | – | – | – | 27 787 | 42 376 | 152 800 EKL | ||
| 81 Arendal 7:4 | Kärrlyckegatan 11 | Göteborg | 1998 1991 | 713 | – | 2 955 | – | – | 4 | 3 672 | 12 671 | 17 000 EKL | ||
| 82 Arendal 764:130 | Oljevägen 103-109 | Göteborg | 2005 1971 | 891 | – | 9 492 | 15 536 | – | – | 25 919 | 41 244 | 91 194 EKL | ||
| 85 Backa 22:11 | Exportgatan 67 | Göteborg | <1995 1990 | 195 | – | 2 550 | – | – | – | 2 745 | 5 031 | 10 338 EKL | ||
| 86 Backa 25:7 | Exportgatan 28 | Göteborg | 1999 1972 | – | – | – | 11 200 | – | – | 11 200 | 23 169 | 39 732 EKL | ||
| 87 Backa 26:3 | Exportgatan 40 | Göteborg | 1996 1947/1988 | 2 512 | 763 | 2 658 | – | – | 12 | 5 945 | 6 000 | 25 545 EKL | ||
88 Backa 27:2 Importgatan 17 Göteborg <1995 1968 – – 2 765 – – – 2 765 12 927 13 542 EKL B
CASTELLUM FASTIGHETSBESTÅND 2015 121
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| 90 Backa 94:1 | Exportgatan 15 | Göteborg | 1998 1989 | – | – | 7 560 | – | – | – | 7 560 | 20 947 | 31 190 EKL | B |
| 91 Backa 97:11 | Exportgatan 39-41 | Göteborg | 2002 1978 | 1 508 | – | 2 486 | – | – | – | 3 994 | 19 285 | 25 632 EKL | |
| 92 Backa 107:4 | Transportgatan 17 | Göteborg | 2010 1983/2006 | 1 645 | – | 20 895 | – | – | – | 22 540 | 73 621 | 29 200 EKL | T |
| 93 Backa 192:4 | Aröds Industriväg 60 | Göteborg | <1995 1989 | 343 | 240 | 1 461 | – | – | – | 2 044 | 3 428 | 7 755 EKL | T |
| 94 Backa 192:6 | Aröds Industriväg 62 | Göteborg | 1998 1988 | – | – | 1 371 | – | – | – | 1 371 | 4 386 | 5 073 EKL | |
| 95 Backa 192:10 | Aröds Industriväg 66 | Göteborg | <1995 1990 | 1 227 | – | 1 593 | – | – | – | 2 820 | 6 042 | 12 043 EKL | |
| 96 Backa 193:1 | Aröds Industriväg 2 A | Göteborg | 2000 1988/1996 | – | – | – | 4 100 | – | – | 4 100 | 11 217 | 16 574 EKL | |
| 97 Backa 197:2 | Aröds Industriväg 17-19 | Göteborg | <1995 1990 | – | – | 1 474 | – | – | – | 1 474 | 2 727 | 4 848 EKL | |
| 98 Kärra 28:10 | Transportgatan 37 | Göteborg | 1996 2010 | – | 2 217 | – | – | – | – | 2 217 | 14 609 | 16 992 EKL | |
| 181 Kärra 28:18 | Transportgatan 37 | Göteborg | 1996 2012 | – | – | 5 442 | – | – | – | 5 442 | 19 042 | 40 608 EKL | |
| 99 Kärra 37:4 | Tagenevägen 21 | Göteborg | <1995 1972 | – | 1 195 | 11 740 | – | – | – | 12 935 | 26 476 | 41 769 EKL | |
| 100 Kärra 72:36 | Tagenevägen 34 | Göteborg | 2008 2011 | – | – | 6 400 | – | – | – | 6 400 | 14 609 | 39 127 EKL | |
| 203 Kärra 73:3 | Tagenevägen 15 B | Göteborg | 2013 1999 | – | – | 1 450 | – | – | – | 1 450 | 7 817 | 10 436 EKL | B |
| 101 Kärra 74:2 | Tagenevägen 29 | Göteborg | 1996 2010 | – | – | 19 558 | – | – | – | 19 558 | 35 995 | 97 600 EKL | |
| 102 Kärra 74:3 | Tagenevägen 33 | Göteborg | 1998 1985 | – | – | – | 9 500 | – | – | 9 500 | 17 475 | 39 683 EKL | |
| 219 Kärra 75:2 | Transportgatan 37-39 | Göteborg | 2015 1982 | 522 | 185 | 7 144 | – | – | 92 | 7 943 | 13 275 | 28 800 EKL | B |
| 103 Kärra 75:3 | Transportgatan 35 | Göteborg | 2008 1980 | – | – | 4 170 | 4 357 | – | – | 8 527 | 14 375 | 36 536 EKL | |
| 220 Kärra 75:4 | Transportgatan 41-43 | Göteborg | 2015 1984 | – | 1 654 | 6 346 | – | – | – | 8 000 | 13 305 | 30 200 EKL | B |
| 104 Kärra 77:8 | Tagenevägen 72 | Göteborg | <1995 1991 | 227 | – | 1 859 | – | – | – | 2 086 | 8 913 | 11 686 EKL | |
| 200 Kärra 78:12-13 | Trankärrsgatan 9-11 | Göteborg | 2013 1982/2012 | – | – | 4 090 | – | – | – | 4 090 | 10 121 | 16 670 EKL | B |
| 201 Kärra 78:8 | Trankärrsgatan 3B | Göteborg | 2013 1962/1982 | – | – | 2 809 | – | – | – | 2 809 | 5 060 | 10 751 EKL | |
| 202 Kärra 80:6 | Trankärrsg 16/Tagenev 45 | Göteborg | 2013 1990/2010 | – | – | 1 498 | – | – | – | 1 498 | 3 908 | 10 114 EKL | |
| 105 Kärra 80:7 | Trankärrsgatan 14 | Göteborg | <1995 1990 | – | – | 3 507 | – | – | 31 | 3 538 | 7 185 | 16 669 EKL | T |
| 106 Kärra 94:1 | Orrekulla Industrigata 25 | Göteborg | 1999 1990 | – | – | – | 1 960 | – | – | 1 960 | 3 520 | 8 188 EKL | |
| 107 Kärra 96:1 | Orrekulla Industrigata 13-15 Göteborg | 2001 1991 | 210 | – | 3 780 | – | – | – | 3 990 | 10 407 | 18 254 EKL | B | |
| 109 Tingstadsvassen 12:6 | Manufakturgatan 19 | Göteborg | <1995 1990 | 328 | – | 2 657 | – | – | – | 2 985 | 2 960 | 13 776 EKL | T |
| 110 Tingstadsvassen 12:9 | Manufakturgatan 21-23 | Göteborg | <1995 1957 | – | – | 5 786 | – | – | – | 5 786 | 8 682 | 13 707 EKL | T |
| 111 Tingstadsvassen 14:7 | Stålverksgatan 11 | Göteborg | 1997 1993 | 443 | – | 232 | 3 655 | – | – | 4 330 | 6 847 | 18 912 EKL | B |
| 112 Tingstadsvassen 19:3 | Kolgruvegatan 1 | Göteborg | <1995 1950/1988 | 626 | 168 | 9 639 | – | – | – | 10 433 | 16 444 | 24 954 EKL | T |
| 114 Högsbo 7:16 | Gustaf Melins Gata 7 | Göteborg | <1995 1987 | 1 301 | – | – | 404 | – | – | 1 705 | 4 043 | 10 216 HAR | |
| 115 Högsbo 9:3 | A Odhners Gata 17 | Göteborg | 2008 1978/2002 | 635 | – | 2 267 | – | – | – | 2 902 | 6 007 | 16 962 HAR | |
| 116 Högsbo 18:1 | E A Rosengrens Gata 30-38 Göteborg | <1995 1966/1973 | 1 092 | – | 7 628 | – | – | – | 8 720 | 17 149 | 31 560 HAR | B | |
| 117 Högsbo 26:8 | August Barks Gata 25 | Göteborg | 1998 1969/1979 | 2 123 | – | – | 2 253 | – | – | 4 376 | 6 068 | 17 132 HAR | B |
| 118 Högsbo 28:3 | August Barks Gata 7 | Göteborg | <1995 1968/1981 | 785 | – | – | 2 857 | – | – | 3 642 | 3 942 | 14 025 HAR | |
| 119 Högsbo 36:1 | Norra Långebergsgatan 8 | Göteborg | 2000 1971/1995 | 710 | – | 3 840 | – | – | – | 4 550 | 9 057 | 23 121 HAR | |
| 120 Högsbo 36:5 | Hulda Mellgrens Gata 3 | Göteborg | 1998 1991 | 553 | – | – | 2 931 | – | – | 3 484 | 5 438 | 16 366 HAR | B |
| 121 Högsbo 36:7 | Hulda Mellgrens Gata 5 | Göteborg | 2012 1990 | 1 710 | – | 7 421 | – | – | – | 9 131 | 18 010 | 51 400 HAR | B |
| 122 Högsbo 36:9 | Hulda Mellgrens Gata 9 | Göteborg | <1995 2007 | 400 | – | 1 475 | – | – | – | 1 875 | 4 253 | 13 349 HAR | |
| 123 Högsbo 38:9 | Sisjö Kullegata 4 | Göteborg | <1995 1984 | – | – | – | 1 083 | – | – | 1 083 | 8 609 | 11 760 HAR | B |
| 124 Högsbo 40:1 | Gustaf Werners Gata 2 | Göteborg | 1999 1981/1999 | 1 495 | – | 5 505 | – | – | – | 7 000 | 16 070 | 33 745 HAR | B |
| 125 Högsbo 40:2 | Gustaf Werners Gata 4 | Göteborg | 2006 1978 | 400 | – | 2 815 | – | – | – | 3 215 | 10 799 | 19 237 HAR | B |
| 126 Kobbegården 208:6 | Askims Verkstadsväg 16 | Göteborg | 1999 1973/1979 | 480 | – | – | 1 264 | – | – | 1 744 | 3 462 | 7 458 HAR | |
| 127 Kobbegården 209:1 | Askims Verkstadsväg 15 | Göteborg | 1999 1973/1996 | – | – | – | 2 538 | – | – | 2 538 | 6 336 | 12 508 HAR | B |
| 128 Kobbegården 6:180 | Datavägen 20 | Göteborg | <1995 1980 | 1 704 | – | 1 078 | – | – | – | 2 782 | 5 100 | 18 100 HAR | |
| 129 Kobbegården 6:360 | Datavägen 31 | Göteborg | 2001 1979 | 1 640 | – | 5 349 | – | – | – | 6 989 | 14 508 | 43 600 HAR | |
| 130 Kobbegården 6:7 | Ekonomivägen 11 | Göteborg | 1999 1978/1986 | – | – | – | 6 290 | – | – | 6 290 | 15 973 | 32 200 HAR | B |
| 131 Rud 51:21 | Klangfärgsgatan 2 C | Göteborg | 2006 1979/1989 | 510 | – | 2 590 | – | – | – | 3 100 | 6 926 | 0 HAR | T |
| 132 Tynnered 1:10 | Kontrabasgatan 12 | Göteborg | <1995 1969 | 429 | 140 | – | 2 152 | – | – | 2 721 | 7 475 | 11 103 HAR | T/B |
| 133 Kallebäck 3:4 | Mejerigatan 1 | Göteborg | 2000 1962 | 8 832 | 485 | 20 694 | – | – | – | 30 011 | 37 723 | 104 000 EKL | |
| 134 Olskroken 35:7 | Blomstergatan 2 | Göteborg | 2009 1977 | 417 | – | 3 427 | – | – | – | 3 844 | 3 760 | 12 071 EKL | T |
| 135 Olskroken 35:9 | Grönsaksgatan 5 | Göteborg | 2009 1966 | 874 | – | 6 781 | – | – | – | 7 655 | 9 127 | 21 595 EKL | T |
| 136 Olskroken 35:14 | Grönsaksgatan 3 | Göteborg | 2009 1967 | 1 169 | 4 542 | – | – | – | – | 5 711 | 6 216 | 18 129 EKL | T |
| 218 Gasklockan 2 | Argongatan 32 | Mölndal | 2015 1991 | 876 | 500 | – | 3 500 | – | – | 4 876 | 19 437 | 25 363 HAR | B |
| 138 Gaslyktan 11 | Argongatan 26-30 | Mölndal | 2003 1987 | 4 000 | – | 11 000 | – | – | – | 15 000 | 38 100 | 96 000 HAR | B |
| 139 Generatorn 1 | Aminogatan 24 | Mölndal | 2003 1995/2003 | 1 445 | – | 3 110 | – | – | – | 4 555 | 30 000 | 46 512 HAR | B |
| 140 Generatorn 2 | Aminogatan 20-22 | Mölndal | <1995 1991 | 164 | – | 2 938 | – | – | – | 3 102 | 8 933 | 18 312 HAR | |
| 141 Heliumgasen 11 | Kryptongatan 5 B | Mölndal | 1999 1975 | 4 560 | – | – | 5 093 | – | – | 9 653 | 16 300 | 50 424 HAR | B |
| 215 Hökegården 1 | Kärragatan 2 | Mölndal | 2014 1971 | 675 | – | 1 900 | – | – | – | 2 575 | 8 839 | 15 272 HAR | B |
| 142 Kryddpepparn 3 | Östergårdsgatan 8 | Mölndal | <1995 1992 | – | – | – | 4 140 | – | – | 4 140 | 15 347 | 0 HAR | B |
| 143 Kusken 3 | Idrottsvägen 10 | Mölndal | 2011 2005 | 2 773 | – | – | 4 852 | – | – | 7 625 | 17 665 | 44 303 HAR | |
| 144 Pottegården 2 | Kråketorpsgatan 18 | Mölndal | <1995 1964 | – | – | 1 800 | – | – | – | 1 800 | 7 014 | 10 178 HAR | B |
| 145 Skinntickan 1 | Ålegårdgatan 5 | Mölndal | <1995 1989 | 1 221 | – | – | 4 720 | – | – | 5 941 | 10 267 | 11 565 HAR | |
| 146 Syrgasen 8 | Kryptongatan 14 | Mölndal | <1995 1979 | – | – | – | 3 055 | – | – | 3 055 | 11 197 | 19 145 HAR | B |
| 147 Tjärblomman 2 | Flöjelbergsgatan 3 A | Mölndal | 1999 1960 | 2 495 | – | 4 540 | – | – | – | 7 035 | 9 193 | 18 563 HAR | B |
| 148 Tjärblomman 3 | Sallarängsgatan 3 | Mölndal | 1999 1970 | 1 225 | – | 7 533 | – | – | – | 8 758 | 9 394 | 23 303 HAR | |
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| 149 Tulpanen 1 | Bergfotsgatan 5 | Mölndal | 1999 1961 | 1 812 | – | 2 954 | – | – | – | 4 766 | 5 577 | 15 425 HAR | B |
| 150 Tusenskönan 2 | Flöjelbergsgatan 6 | Mölndal | 1999 1960 | 3 567 | – | 933 | – | – | – | 4 500 | 5 346 | 14 636 HAR | B |
| 151 Tusenskönan 4 | Bergfotsgatan 3 | Mölndal | 1999 1961 | 2 038 | – | 2 424 | – | – | – | 4 462 | 5 397 | 13 588 HAR | B |
| 153 Vallmon 2 | Flöjelbergsgatan 13 | Mölndal | <1995 1965 | 662 | – | 2 518 | – | – | – | 3 180 | 3 642 | 8 957 HAR | |
| 154 Vallmon 3 | Flöjelbergsgatan 11 | Mölndal | <1995 1965 | 676 | – | 2 570 | – | – | – | 3 246 | 3 830 | 9 194 HAR | |
| 155 Vallmon 6 | Flöjelbergsgatan 7 B | Mölndal | <1995 1965 | 1 629 | – | 6 685 | – | – | – | 8 314 | 9 956 | 23 354 HAR | |
| 156 Vallmon 7 | Flöjelbergsgatan 7 A | Mölndal | 1999 1930 | 960 | – | 3 844 | – | – | – | 4 804 | 6 894 | 14 200 HAR | B |
| 157 Ängsviolen 1 | Flöjelbergsgatan 18 | Mölndal | <1995 1960/1965 | 1 765 | 180 | – | 3 655 | – | – | 5 600 | 10 292 | 20 450 HAR | B |
| 158 Hede 3:12 | Faktorvägen 1 | Kungsbacka | 2003 1992 | 1 971 | – | 6 929 | – | – | – | 8 900 | 32 809 | 44 793 HAR | B |
| 159 Hede 3:131 | Tryckarevägen 8 | Kungsbacka | <1995 1991 | 170 | – | 1 347 | – | – | – | 1 517 | 7 558 | 6 602 HAR | B |
| 160 Kungsbacka 4:47 | L. Verkstadsgatan 2-6/ Verkstadsgatan 7 |
Kungsbacka | <1995 1978/1990 | 1 516 | – | 2 475 | – | – | – | 3 991 | 9 317 | 12 949 HAR | |
| 161 Varla 2:388 | Energigatan 21 | Kungsbacka | <1995 1995/2013 | 500 | – | 3 970 | – | – | – | 4 470 | 10 003 | 19 732 HAR | |
| 162 Varla 2:415 | Borgås Gårdsväg 15 | Kungsbacka | 2004 2002 | 755 | – | 3 676 | – | – | – | 4 431 | 8 852 | 20 540 HAR | |
| 163 Varla 3:22 | Hallabäcksvägen 1 | Kungsbacka | 2006 1979 | 3 500 | – | 20 300 | – | – | – | 23 800 | 78 644 | 82 256 HAR | B |
| 164 Hinden 2 | Sagagatan 17 | Borås | <1995 1956 | 692 | – | – | 5 748 | – | – | 6 440 | 9 833 | 10 364 HAR | T/B |
| 165 Kilsund 3 | Evedalsgatan 5 | Borås | <1995 1935 | 709 | 260 | 1 400 | 9 847 | – | – | 12 216 | 16 660 | 24 090 HAR | B |
| 166 Lagern 8 | Hållingsgatan 15 | Borås | <1995 1948/1961 | 239 | – | – | 8 753 | – | – | 8 992 | 5 700 | 12 103 HAR | B |
| 167 Silverpoppeln 31 | Ålandsgatan 6 | Borås | 2006 1961/1970 | 835 | – | – | 2 165 | – | – | 3 000 | 6 143 | 4 826 HAR | |
| 168 Snödroppen 8 | Elinsdalsg 9,13-15/ Södra Korsg 11 |
Borås | 2005 1980/1980 | 1 543 | – | – | 5 881 | – | – | 7 424 | 14 546 | 18 696 HAR | B |
| 169 Trucken 5 | Viaredsvägen 14 | Borås | 2 001 2001/2012 | 1 050 | – | 13 550 | – | – | – | 14 600 | 37 700 | 70 400 HAR | B |
| 170 Bulten 6 | Bultgatan 1 | Alingsås | 2007 1985/1990 | 760 | – | 2 600 | – | – | – | 3 360 | 19 559 | 11 542 HAR | B |
| 171 Gjutaren 26 | Metallgatan 2-4 | Alingsås | <1995 1933/1989 | 1 383 | – | 9 082 | – | – | – | 10 465 | 21 080 | 21 891 HAR | B |
| 172 Konfektasken 15 | Kolavägen 2/Sidenvägen 7 | Alingsås | <1995 1929/1969 | 3 769 | – | 6 927 | – | – | – | 10 696 | 15 544 | 24 483 HAR | B |
| 173 Stallet 3 | Tomasgårdsvägen 19 | Alingsås | 2008 1990 | 1 295 | – | 2 040 | – | – | – | 3 335 | 4 700 | 11 542 HAR | B |
| 174 Hede 2:11 | Hedeforsvägen 6 | Lerum | 2006 1960/1974 | 500 | – | 2 200 | – | – | – | 2 700 | 9 973 | 8 705 HAR | |
| 175 Berg 1:76 | Åkerivägen 7 | Lerum | 2006 2007 | 1 500 | – | 8 400 | – | – | – | 9 900 | 30 000 | 50 088 HAR | B |
| 213 Fanan 39 | Pilefeltsgatan 71 | Halmstad | 2014 1990 | – | 1 870 | – | – | – | – | 1 870 | 3 279 | 36 366 HAR | |
| 176 Fogden 4 | Laholmsvägen 84 | Halmstad | 2007 1960/1990 | 278 | 1 946 | 8 609 | 118 | – 1 028 | 11 979 | 25 800 | 25 118 HAR | B | |
| 177 Fyllinge 20:409 | Sadelvägen 5 | Halmstad | 2011 1992 | 166 | – | – | 4 223 | – | – | 4 389 | 22 276 | 17 741 HAR | B |
| 178 Hönekulla 1:571 | Åvägen 1 | Härryda | 2006 1986/2002 | 1 762 | – | – | 2 345 | – | 187 | 4 294 | 6 596 | 14 919 HAR | |
| 192 Solsten 1:108 B | Designvägen 5 | Härryda | 2014 1999 | – | – | 6 534 | – | – | – | 6 534 | 36 806 | 34 981 EKL | |
| 179 Kåbäcken 11:7 | Gamla Alingsåsvägen 29 | Partille | <1995 1961/1964 | – | – | 2 227 | – | – | – | 2 227 | 5 477 | 5 611 HAR | |
| Summa lager/industri | 96 085 | 16 345 413 263 140 175 | 0 1 354 | 667 222 1 467 988 2 664 725 | |||||||||
| PROJEKT | |||||||||||||
| 24 Arendal 764:394 | Sydatlanten 15-17 | Göteborg | 2005 | 1990 8 969 |
389 | – | – | – | – | 9 358 | 9 646 | 46 200 EKL | T |
| 84 Backa 20:5 | Exportgatan 2-8 | Göteborg | 2007 1989/1999 | 1 175 | – | 856 | 13 869 | – | – | 15 900 | 37 965 | 72 401 EKL | B |
| 20 Gamlestaden 22:14 | Gamlestadsvägen 16 | Göteborg | 2004 1957 | 18 038 | 700 | 540 | 502 | – | 8 | 19 788 | 20 313 | 85 498 EKL | B |
| 180 Inom Vallgraven 4:1 | Östra Larmgatan 18 | Göteborg | <1995 1856/1988 | – | 2 597 | – | – | – | – | 2 597 | 671 | 18 600 EKL | |
| 13 Krokslätt 102:2 | Eklandagatan 80 | Göteborg | 2008 1980 | 811 | – | – | – | – | – | 811 | 1 319 | 0 EKL | |
| 205 Lindholmen 30:5 | Lindholmspiren 7 | Göteborg | 2014 – | – | – | – | – | – | – | – | 3 375 | 1 518 EKL | |
| 137 Majorna 163:1 | Banehagsliden 2 | Göteborg | 2006 1949 | 5 729 | – | – | – | – | – | 5 729 | 9 263 | 18 164 EKL | B |
| 206 Sörred 7:23 | Göteborg | 2014 – | – | – | – | – | – | – | – | 12 500 | 0 EKL | B | |
| Summa projekt | 34 722 | 3 686 | 1 396 | 14 371 | 0 | 8 | 54 183 | 95 052 | 242 381 | ||||
| OBEBYGGD MARK 183 Annedal 21:9 |
Haraldsgatan 3 | Göteborg | 1999 – | – | – | – | – | – | – | – | 2 088 | – EKL | |
| 193 Krokslätt 102:9 | Eklandagatan 80 | Göteborg | 2008 – | – | – | – | – | – | – | – | 821 | 574 EKL | B |
| 194 Tingstadsvassen 31:6 | Stålverksgatan 11 | Göteborg | 1997 – | – | – | – | – | – | – | – | 2 687 | – EKL | B |
| 185 Högsbo 39:3 187 Kobbegården 152:1 |
Ingela Gathenheilms Gata 8 Göteborg Industrivägen 4-6 |
Göteborg | <1995 – <1995 – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
1 720 25 158 |
1 548 HAR 22 600 HAR |
B B |
| 188 Heliumgasen 4 – Skällared 3:49 |
Neongatan 4B Lysekulevägen |
Mölndal Kungsbacka |
<1995 – <1995 – |
– – |
– – |
– – |
– | – | – | – | 4 794 | 4 314 HAR | B |
| – | – | – | – | 29 297 | 1 640 EKL | B | |||||||
| 190 Varla 3:34 191 Kyllared 1:112 |
Hallabäcksvägen 1 Tvinnaregatan 27 |
Kungsbacka Borås |
2006 – <1995 – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
14 356 5 118 |
4 306 HAR 1 279 HAR |
B B |
| 216 Trucken 6 | Viaredsvägen 14 | Borås | 2014 – | – | – | – | – | – | – | – | 38 500 | 5 684 HAR | B |
| 171 Gjutaren 27 | Metallgatan 2-4 | Alingsås | <1995 – | – | – | – | – | – | – | – | 600 | 276 HAR | B |
| 214 Fanborgen 3 | Spetsvinkelgatan 8 | Halmstad | 2014 – | – | – | – | – | – | – | – | 1 990 | 5 600 HAR | B |
| 214 Fanborgen 4 204 Solsten 1:155 |
Spetsvinkelgatan 8 Designvägen 1 |
Halmstad Härryda |
2014 – 2014 – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
5 067 2 948 |
– HAR 1 031 EKL |
|
| Summa obebyggd mark | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 135 144 | 48 852 | ||||
| Summa Storgöteborg | 464 492 | 74 166 460 504 174 200 8 246 16 201 1 197 809 2 325 553 7 041 950 |
Castellums fastighetsbestånd i Storgöteborg 2015-12-31
| Antal | Hyresvärde | Hyresvärde | Ekonomisk uthyrnings |
Hyres intäkter |
Fastighets kostnader |
Fastighets kostnader |
Drifts överskott |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| fastigheter | Yta tkvm | Mkr | kr/kvm | grad | Mkr | Mkr | kr/kvm | Mkr | |
| Kontor/butik | |||||||||
| Centrala Göteborg | 16 | 74 | 173 | 2 340 | 94,9% | 164 | 38 | 513 | 126 |
| Hisingen | 15 | 80 | 128 | 1 587 | 96,9% | 124 | 24 | 292 | 100 |
| Halmstad | 10 | 60 | 72 | 1 212 | 90,1% | 65 | 12 | 199 | 53 |
| Högsbo, Sisjön | 10 | 53 | 56 | 1 039 | 77,8% | 43 | 12 | 221 | 31 |
| Borås | 7 | 51 | 55 | 1 077 | 92,2% | 51 | 14 | 273 | 37 |
| Övriga orter | 27 | 158 | 178 | 1 127 | 94,9% | 169 | 38 | 244 | 131 |
| Summa kontor/butik | 85 | 476 | 662 | 1 388 | 93,1% | 616 | 138 | 289 | 478 |
| Lager/industri | |||||||||
| Hisingen | 37 | 253 | 179 | 704 | 90,3% | 161 | 31 | 122 | 130 |
| Mölndal | 21 | 117 | 101 | 865 | 93,5% | 94 | 18 | 158 | 76 |
| Högsbo/Sisjön | 19 | 78 | 68 | 878 | 94,5% | 65 | 11 | 142 | 54 |
| Kungsbacka | 6 | 53 | 29 | 546 | 90,4% | 26 | 5 | 98 | 21 |
| Borås | 6 | 47 | 34 | 726 | 92,8% | 32 | 6 | 118 | 26 |
| Övriga orter | 16 | 119 | 95 | 800 | 89,3% | 85 | 24 | 202 | 61 |
| Summa lager/industri | 105 | 667 | 506 | 759 | 91,5% | 463 | 95 | 143 | 368 |
| Summa | 190 | 1 143 | 1 168 | 1 021 | 92,4% | 1 079 | 233 | 204 | 846 |
| Uthyrning och fastighetsadministration | 67 | 59 | -67 | ||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 300 | 263 | 779 | ||||||
| Projekt | 8 | 55 | 52 | – | – | 38 | 11 | – | 27 |
| Obebyggd mark | 14 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Totalt | 212 | 1 198 | 1 220 | – | – | 1 117 | 311 | – | 806 |
Fastighetsrelaterade nycketal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 021 | 1 003 | 993 | 957 | 944 | 935 | 919 | 885 | 856 | 834 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 92,4% | 91,6% | 94,1% | 93,4% | 95,4% | 94,1% | 94,0% | 92,6% | 90,8% | 89,4% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 263 | 254 | 264 | 259 | 257 | 264 | 262 | 228 | 227 | 224 |
| Driftsöverskott, kr/kvm | 681 | 665 | 670 | 635 | 644 | 616 | 602 | 591 | 551 | 521 |
| Antal fastigheter | 212 | 209 | 196 | 194 | 193 | 188 | 190 | 187 | 182 | 176 |
| Uthyrningsbar yta, tkvm | 1 198 | 1 157 | 1 111 | 1 103 | 1 085 | 1 046 | 1 028 | 1 017 | 1 000 | 914 |
Fastighetsvärde per kategori Fastighetsvärde per område
Öresundsregionen
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| KONTOR/BUTIK | |||||||||||||
| 1 Armringen 2 | Agnesfridsvägen 190 | Malmö | 2011 1975 | 480 | 3 869 | 24 | 494 | – | – | 4 867 | 14 925 | 20 327 BRI | T |
| 2 Betongen 11 | Krang 4/Västkustv/Nubbg | Malmö | <1995 1991 | 4 872 | – | 37 | – | – | – | 4 909 | 6 168 | 32 628 BRI | T/B |
| 4 Brandnävan 1&2 | Stenbärsgatan 1 | Malmö | 1999 1989 | 2 822 | – | – | – | – | – | 2 822 | 9 670 | 14 826 BRI | T/B |
| 5 Bältespännet 13 | Hornyxeg 12/Amilonsv 3 | Malmö | 2006 1972/2002 | – | 1 820 | – | – | – | – | 1 820 | 4 402 | 8 774 BRI | |
| 6 Flygledaren 3 | Höjdrodergatan 18 | Malmö | 2004 1991 | 1 610 | – | – | – | – | – | 1 610 | 3 620 | 7 956 BRI | T |
| 7 Flygvärdinnan 4 | Höjdroderg 30-34/Vatten verksv 47 |
Malmö | <1995 1935/2001 | 5 174 | – | 4 084 | – | – | – | 9 258 | 17 848 | 62 844 BRI | T |
| 106 Fullriggaren 4 | Riggaregatan 51-57 | Malmö | 2 010 2013 | 4 656 | 470 | – | – | – | 363 | 5 489 | 1 854 | 102 600 BRI | |
| 8 Gustav Adolf 13 | Gustav Adolfs Torg 4 | Malmö | 2003 1968 | 6 182 | 3 587 | 155 | – | – | – | 9 924 | 2 224 | 217 000 BRI | |
| 9 Hälsingland 19 | Fosiev 9-19/Finlandsg 1/ Trelleborgsv 12-14 |
Malmö | <1995 1950/2003 | 8 232 | 6 613 | 13 | – | – | – | 14 858 | 26 696 | 93 132 BRI | B |
| 10 Höjdrodret 3 | Kabingatan 11 | Malmö | 2007 1990 | 1 182 | – | 162 | – | – | – | 1 344 | 1 600 | 7 731 BRI | |
| 12 Malte 23 | Fredriksbergsgatan 16 | Malmö | 1999 1965 | 5 619 | 533 | 753 | 643 | – | – | 7 548 | 2 597 | 69 000 BRI | |
| 13 Murman 8 | Murmansg. 126/Kruseg. 27 | Malmö | <1995 1960/1989 | 5 912 | – | 1 286 | – | – | – | 7 198 | 7 200 | 25 720 BRI | |
| 14 Nejlikebuketten 4 | Skiffervägen 15-19 | Malmö | 2012 1991 | 6 565 | – | – | – | – | – | 6 565 | 12 995 | 43 600 BRI | |
| 15 Nejlikebuketten 6 | Derbyvägen 7 | Malmö | 2011 1987 | 1 739 | – | – | – | – | 26 | 1 765 | 10 000 | 9 875 BRI | |
| 16 Norsen 12 | Föreningsg. 7-11/Brog. 12 | Malmö | <1995 1930/1990 | 2 446 | – | 96 | 54 | 75 | 593 | 3 264 | 1 296 | – BRI | |
| 115 Revolversvarven 10:2 | Jägershillgatan 18 | Malmö | 2012 1987 | 9 984 | – | – | – | – | – | 9 984 | 16 531 | 48 000 BRI | |
| 17 Sadelknappen 4 | Ridspögatan 10 | Malmö | 1999 1985 | 994 | – | – | – | – | 511 | 1 505 | 5 463 | 6 833 BRI | |
| 19 Skjutsstallslyckan 3 | Lundavägen 62 | Malmö | <1995 1946 | – | 1 391 | – | 1 705 | – | – | 3 096 | 3 690 | 6 816 BRI | |
| 20 Spännbucklan 16 | Agnesfridsvägen 178 | Malmö | <1995 1972/2002 | – | 4 762 | – | – | – | – | 4 762 | 15 117 | 26 839 BRI | |
| 22 Stenyxan 21 | Stenyxegatan 14 | Malmö | 2007 1992/1999 | 1 094 | – | – | – | – | – | 1 094 | 2 301 | 5 127 BRI | |
| 23 Stillman 40 | Krusegatan 34 | Malmö | 2005 1975/1986 | 1 787 | – | – | – | – | – | 1 787 | 3 550 | 7 035 BRI | |
| 24 Svedjenävan 3 | Stenbärsgatan 4-6 | Malmö | <1995 1991 | 4 732 | – | – | – | – | – | 4 732 | 9 969 | 30 021 BRI | |
| 107 Sändaren 1 | Agnesfridsvägen 111 | Malmö | 2010 2013 | 12 165 | – | 220 | – | – 1 575 | 13 960 | 40 239 | 92 800 BRI | T | |
| 25 Torshammaren 11 | Hornyxegatan 6 | Malmö | 2011 1984 | 647 | – | – | – | – | – | 647 | 5 034 | 3 904 BRI | |
| 26 Tuborg 1 | Kronoborgsv. 5/V Rönne holmsv. 38/Tuborgs.g 2 |
Malmö | <1995 1945/1980 | 6 508 | – | 350 | 403 | – | 132 | 7 393 | 4 377 | – BRI | |
| 27 Vårbuketten 3 | Husievägen 21 | Malmö | 2001 1987/2002 | 1 595 | – | 1 722 | – | – | – | 3 317 | 8 549 | 22 329 BRI | |
| 28 Forskaren 2 | Emdalavägen 4-18 | Lund | 1999 2001 | 19 176 | – | – | – | – 1 813 | 20 989 | 18 274 | 344 000 BRI | ||
| 29 Forskaren 2:2 | Emdalavägen 4-10 | Lund | 1999 2008 | 8 591 | – | – | – | – | 760 | 9 351 | 9 136 | 151 000 BRI | |
| 105 Forskaren 2:3 | Scheelevägen | Lund | 1999 2012 | 7 528 | – | – | – | – 1 638 | 9 166 | 9 136 | 151 000 BRI | ||
| 30 Jöns Petter Borg 9 | Landerigränden 23 | Lund | 1999 1990 | 4 042 | – | 7 287 | – | – | – | 11 329 | 24 502 | 62 344 BRI | B |
| 31 Kvartsen 2 | Skiffervägen 15-19 | Lund | <1995 1991 | 639 | – | 999 | – | – | – | 1 638 | 9 543 | 12 217 BRI | |
| 31 Kvartsen 2:2 | Skiffervägen 15 | Lund | <1995 1991/2013 | – | – | 2 300 | – | – | 300 | 2 600 | 5 031 | 12 839 BRI | |
| 32 Reuterdahl 15 | Scheelevägen 16/Neversv. | Lund | 1997 1990 | 2 812 | – | – | – | – | 310 | 3 122 | 4 478 | 41 600 BRI | |
| 33 Reuterdahl 15:2 | Scheelevägen 16 | Lund | 2006 1990 | 4 854 | – | 791 | – | – | – | 5 645 | 12 077 | 82 800 BRI | |
| 34 Rudebok 2 | Rudeboksvägen 3 | Lund | 2004 1985/2004 | 4 697 | – | – | – | – | – | 4 697 | 14 781 | 37 800 BRI | |
| 35 Smörkärnan 1 | Kaprifolievägen 1/Kobjersv. Lund | 1996 1968/1995 | 6 331 | – | 136 | – | – 1 340 | 7 807 | 16 474 | 73 400 BRI | |||
| 37 St Clemens 22 | Stortorget 6-8 | Lund | <1995 1832/1981 | 1 160 | 1 423 | 128 | – | 574 | – | 3 285 | 2 769 | 55 516 BRI | |
| 38 St Clemens 27 | Stortorget 4/Grönegatan | Lund | <1995 1846/1999 | – | 2 344 | – | – | – | – | 2 344 | 1 114 | 47 800 BRI | |
| 39 Stockholmsledet 8 | Scheelevägen 30-32 | Lund | <1995 1991 | 10 871 | – | 1 073 | – | – | 30 | 11 974 | 14 440 | 149 000 BRI | |
| 40 Traktorn 2 | Traktorvägen 11-13 | Lund | 2004 1990/1995 | 9 778 | – | 331 | – | – | 700 | 10 809 | 16 400 | 102 400 BRI | |
| 100 Traktorn 4 | Traktorvägen 13 | Lund | 2012 1983 | 565 | – | – | – | – 1 231 | 1 796 | 4 512 | 7 172 BRI | ||
| 41 Trumlan 1 | Traktorvägen 19 | Lund | <1995 1990 | – | 1 183 | 1 334 | – | – | – | 2 517 | 9 066 | 12 783 BRI | |
| 117 Grusbacken 3 | Mogatan 14 | Helsinborg | 2012 2013 | 2 488 | – | – | – | – | – | 2 488 | 9 909 | 20 069 BRI | |
| 118 Grusgången 2 | Pinnmogatan 1 | Helsinborg | 2014 1991/2001 | 1 546 | – | 1 220 | – | – | – | 2 766 | 6 833 | 12 060 BRI | |
| 43 Kavalleristen 9 | Berga Allé 1-3 | Helsingborg | 1997 1920/1993 | 11 487 | – | 233 | – | – | 671 | 12 391 | 27 223 | 80 099 BRI | B |
| 44 Kroksabeln 18 | Florettgatan 12 | Helsingborg | 2004 1988 | 2 902 | – | 435 | – | – | 178 | 3 515 | 4 809 | 17 988 BRI | |
| 45 Kulan 3 | Garnisonsgatan 5 | Helsingborg | 2002 1996/2005 | – | – | 12 730 | – | – | – | 12 730 | 18 567 | 43 400 BRI | |
| 46 Musköten 5 | Bergavägen 8 | Helsingborg | <1995 1970/1985 | 1 619 | 725 | 1 535 | – | – | – | 3 879 | 4 000 | 11 482 BRI | |
| 47 Pilbågen 6 | Garnisonsgatan 6 | Helsingborg | 2000 1977 | – | 4 525 | 814 | – | – | – | 5 339 | 11 400 | 18 873 BRI | B |
| 48 Pilbågen 6:2 | Garnisonsgatan 10 | Helsingborg | 2004 1980 | 4 955 | 4 728 | 1 541 | – | – | 456 | 11 680 | 16 000 | 55 580 BRI | |
| 49 Rustningen 1 | Rundgången 26-32 | Helsingborg | <1995 1989 | 7 823 | 2 597 | 709 | – | – | – | 11 129 | 15 000 | 74 165 BRI | |
| – Snårskogen 1 | Kanongatan 155-159 | Helsingborg | <1995 1991 | 2 345 | 4 513 | 1 770 | – | – | – | 8 628 | 27 824 | 43 093 BRI | |
| 51 Spjutet 2 | Garnisonsgatan 14 | Helsingborg | 2008 1970/2003 | 1 412 | 5 169 | – | – | – | 162 | 6 743 | 15 287 | 35 200 BRI | |
| 52 Studsaren 4 | Bergavägen 21 | Helsingborg | <1995 2006 | 850 | – | 1 182 | – | – | – | 2 032 | 7 200 | 9 407 BRI | |
| 54 Vikingen 6 | Mariag. 10/S Kyrkog. 11 | Helsingborg | <1995 1878/1984 | 535 | 159 | – | – | – | – | 694 | 274 | 7 840 BRI | |
| 55 Vikingen 12 | L Strandg. 7/S Kyrkog. 7 | Helsingborg | <1995 1912/1988 | 625 | – | – | – | – | 600 | 1 225 | 414 | 15 140 BRI | |
| 57 Abildager 26 | Abildager 26 | Brøndby | 2011 1995 | 1 800 | – | 1 840 | – | – | – | 3 640 | 14 012 | 32 798 BRI | |
| 60 Vibeholms Allé 15 | Vibeholms Allé 15 | Brøndby | 2011 1961/2007 | 2 398 | – | – | – | – | 760 | 3 158 | 3 695 | 45 991 BRI | |
| 122 Park Allé 373 | Park Allé 373 | Brøndby | 2015 1969 | 3 855 | – | 7 309 | – | 336 1 285 | 12 785 | 33 199 | 89 404 BRI | B | |
| 58 Hovedvejen 1-7 | Hovedvejen 1-7 | Glostrup | 2011 2007 | 3 797 | 303 | – | – | – 2 933 | 7 033 | 3 796 | 127 357 BRI |
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| 121 Generatorvej 6-8 | Generatorvej 6-8/ Dynamovej 11 |
Söborg | 2015 1970 | 14 623 | – | 7 690 | – | – 2 573 | 24 886 | 25 110 | 211 480 BRI | B | |
| 123 Roholmsvej 19-21 | Roholmsvej 19-21/ Stensmosevej 15 |
Albertslund | 2015 1991/2004 | 8 004 | – | 5 510 | – | – | 340 | 13 854 | 23 571 | 186 710 BRI | |
| 59 Roskildevej 22 | Roskildevej 22 | Albertslund | 2011 1970/1994 | 4 100 | – | 2 114 | – | – 2 276 | 8 490 | 26 396 | 60 206 BRI | ||
| 120 Marielundvej 10 | Marielundvej 10 | Herlev | 2014 1998 | 1 734 | – | 645 | – | – | 182 | 2 561 | 5 517 | 29 682 BRI | |
| 61 Transformervej 14-16 | Transformervej 14-16 | Herlev | 2012 1972/1989 | 3 846 | – | 1 213 | – | – | 840 | 5 899 | 6 000 | 53 689 BRI | |
| Summa kontor/butik | 260 785 | 50 714 | 71 771 | 3 299 | 985 24 578 | 412 132 | 715 685 3 591 101 | ||||||
| LAGER/INDUSTRI | |||||||||||||
| 62 Benkammen 6 | Skogholmsgatan 5 | Malmö | 2005 1994 | – | – | 12 997 | – | – | – | 12 997 | 30 100 | 54 705 BRI | B |
| 63 Bjurö 12 | Flintränneg. 21/Bjurög. | Malmö | <1995 1960/1974 | 2 979 | – | 11 479 | 8 198 | – | 390 | 23 046 | 35 500 | 75 677 BRI | T |
| 65 Bjälken 3 | Skruvgatan 8 | Malmö | 1998 1962 | 448 | – | 2 183 | – | – | – | 2 631 | 2 618 | 6 486 BRI | |
| 66 Dubbelknappen 17 | Risyxegatan 6 | Malmö | 1998 1989 | – | – | 2 450 | – | – | – | 2 450 | 8 472 | 10 659 BRI | B |
| 67 Finngrundet 1 | Blidögatan 30 | Malmö | 1998 1966 | – | – | 7 490 | – | – | – | 7 490 | 10 000 | 20 008 BRI | T |
| 68 Flygfyren 1 | Flygfältsvägen 1 | Malmö | 2000 1950/2002 | 1 690 | 1 495 | 8 675 | – | – | 180 | 12 040 | 38 706 | 51 843 BRI | B |
| 69 Gulsippan 1 | Källvattengatan 5 | Malmö | 2001 1988 | – | – | 13 993 | – | – | – | 13 993 | 38 450 | 67 687 BRI | B |
| 70 Haken 3 | Vinkelgatan 5 | Malmö | 2008 1993 | 342 | – | – | 3 224 | – | – | 3 566 | 4 871 | 10 697 BRI | T |
| 71 Hamnen 22:27 | Mercurigatan 3 | Malmö | <1995 1952/1976 | – | – | – | – | – | – | – | 545 | 299 BRI | T |
| 72 Holkyxan 5 | Bronsyxegatan 11 | Malmö | <1995 1977/2000 | – | – | 6 510 | – | – | – | 6 510 | 13 035 | 22 179 BRI | T |
| 73 Kalkgrundet 5 | Borrgatan 15/Koksg 1-3/ Väderög.2 |
Malmö | <1995 1935/1985 | 669 | – | 6 734 | – | – | – | 7 403 | 14 274 | 23 809 BRI | T |
| 75 Lillgrund 5 | Borrg. 31/Flintränneg. 2 | Malmö | 2002 1952/1998 | – | – | 4 430 | – | – | – | 4 430 | 4 685 | 15 611 BRI | |
| 76 Långdansen 1 | Sångleksgatan 9 | Malmö | <1995 1980 | – | – | 1 200 | – | – | – | 1 200 | 10 042 | 8 903 BRI | |
| 77 Murman 7 | Murmansg. 124/ Krusegatan 25 |
Malmö | <1995 1959/1987 | 1 120 | – | 5 184 | – | – | – | 6 304 | 10 400 | 18 698 BRI | T |
| 78 Murman 11 | Murmansg. 118-120/ Krusegatan 21 |
Malmö | 1998 1960 | 2 925 | – | 5 412 | – | – | 100 | 8 437 | 6 475 | 23 085 BRI | T |
| 79 Revolversvarven 9 | Jägershillgatan 16 | Malmö | 1997 1985 | – | – | 3 900 | – | – | – | 3 900 | 10 932 | 19 030 BRI | T |
| 114 Revolversvarven 10 | Jägershillgatan 14 | Malmö | 2012 1988 | – | – | 3 600 | – | – | – | 3 600 | 15 570 | 30 551 BRI | |
| 80 Ringspännet 1 | Kantyxeg. 5/ Knackstensgatan 1 |
Malmö | 2002 2002 | – | – | 6 700 | – | – | – | 6 700 | 15 730 | 27 547 BRI | |
| 81 Sadelknappen 1 | Sadelgatan 9 | Malmö | 1999 1979 | – | – | 2 000 | – | – | – | 2 000 | 5 284 | 8 153 BRI | |
| 82 Stångbettet 1 | Travbanegatan 1/S krittgatan 11 |
Malmö | 2000 1989 | – | – | 1 743 | – | – | – | 1 743 | 4 051 | 7 858 BRI | |
| 83 Tistlarna 9 | Styrsögatan 4/Väderög./ Kocksg. |
Malmö | 2000 1991 | 1 451 | – | 14 050 | – | – | – | 15 501 | 31 020 | 52 413 BRI | T/B |
| 84 Tågarp 16:22 | Företagsvägen 14 | Malmö | <1995 1968/1993 | 1 855 | – | 8 007 | – | – | – | 9 862 | 19 069 | 28 200 BRI | |
| 86 Akvamarinen 1 | Diabasgatan 1 | Helsingborg | 2000 2007 | – | – | 4 713 | – | – | – | 4 713 | 10 000 | 25 432 BRI | |
| 87 Bergakungen 1 | Måndagsgatan 6 | Helsingborg | <1995 1990 | 478 | – | 2 465 | – | – | – | 2 943 | 6 799 | 11 295 BRI | |
| 88 Dolken 4 | Mörsaregatan 16 | Helsingborg | 2004 1970/1985 | 410 | – | 2 586 | – | – | – | 2 996 | 8 240 | 9 187 BRI | |
| 89 Grusbacken 2 | Makadamgatan 15 | Helsingborg | 2005 2005 | – | – | – | 13 300 | – | – | 13 300 | 27 950 | 62 480 BRI | |
| 90 Grusbädden 2 | Mogatan 2-6 | Helsingborg | <1995 1989 | 1 550 | – | 7 824 | – | – | 30 | 9 404 | 28 486 | 41 242 BRI | |
| 91 Grusbädden 3 | Makadamgatan 16 | Helsingborg | 2007 2007/2010 | – | – | – | 13 705 | – | – | 13 705 | 29 334 | 62 400 BRI | |
| 92 Grusplanen 3 | Makadamgatan 19-21 | Helsingborg | 2005 1990 | – | – | 2 735 | – | – | – | 2 735 | 7 292 | 10 993 BRI | |
| 93 Hyveljärnet 3 | Lastgatan 9 | Helsingborg | <1995 1990 | – | – | 2 276 | – | – | – | 2 276 | 6 014 | 9 597 BRI | |
| 117 Kniven 7 | Florettgatan 9 | Helsingborg | 2014 1979 | 3 015 | – | – | – | – | – | 3 015 | 5 084 | 11 095 BRI | |
| 113 Kulan 3:2 | Garnisionsgatan 5 | Helsingborg | 2010 2014 | – | – | 9 689 | – | – | – | 9 689 | 35 933 | 39 200 BRI | |
| 94 Mimer 12 | S Tvärgången 3 | Helsingborg | <1995 1960 | – | – | 34 | – | – 3 733 | 3 767 | 11 721 | – BRI | B | |
| 95 Nide 2 | Rundgången 10 | Helsingborg | <1995 1955/1985 | 1 824 | – | 3 703 | 1 179 | – | – | 6 706 | 17 285 | 21 966 BRI | |
| 96 Topasen 1 | Andesitgatan 8 | Helsingborg | 2003 1989 | – | – | – | 8 558 | – | – | 8 558 | 33 786 | 44 821 BRI | B |
| 97 Värjan 3 | Garnisonsgatan 9 | Helsingborg | 2002 1969 | 301 | 695 | 3 485 | – | – | – | 4 481 | 17 923 | 15 938 BRI | B |
| 98 Annedal 9 | Annedalsvägen 2 | Lund | <1995 1990 | – | – | 1 296 | – | – | – | 1 296 | 4 527 | 6 119 BRI | |
| 99 Råbyholm 5 | Landerigränden 2-4/ Borgs väg 9 |
Lund | 1999 1984 | 2 501 | – | 7 908 | – | – | – | 10 409 | 23 825 | 62 679 BRI | |
| 101 Välten 4 | Traktorvägen 8 | Lund | 2003 2003 | – | – | 3 100 | – | – | – | 3 100 | 8 003 | 18 870 BRI | |
| 102 Välten 5 | Traktorvägen 10 | Lund | 2003 1974/1995 | – | – | 3 645 | – | – | – | 3 645 | 8 381 | 12 120 BRI | |
| 103 Årdret 12 | Höstbruksvägen 14 | Lund | <1995 1990 | – | – | 2 049 | – | – | – | 2 049 | 6 206 | 7 890 BRI | |
| 104 Helgeshöj Allé 38 | Helgeshöj Allé 38 | Taastrup | 2012 1991 | 6 509 | – | 10 503 | – | – | – | 17 012 | 108 180 | 163 381 BRI | B |
| Summa lager/industri | 30 067 | 2 190 196 748 | 48 164 | 0 4 433 | 281 602 | 734 798 1 220 803 | |||||||
| PROJEKT | |||||||||||||
| 110 Ringspännet 5 | Kantyxegatan 1 A | Malmö | 2006 – | – | – | – | – | – | – | – | 8 200 | 2 010 BRI | |
| 18 Skevrodret 1 | Kabingatan 9 | Malmö | 2007 1978/1997 | 2 158 | – | – | – | – | – | 2 158 | 3 000 | 9 403 BRI | |
| Summa projekt | 2 158 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 158 | 11 200 | 11 413 |
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | |||
| OBEBYGGD MARK | ||||||||||||||
| 116 Krukskärvan 6 | Flintyxegatan 6 | Malmö | 2012 | – | – | – | – | – | – | – | – | 18 086 | 9 800 BRI | T/B |
| 109 Moränen 1 & 2 | Borrgatan 1 | Malmö | <1995 | – | – | – | – | – | – | – | – | 11 281 | 6 208 BRI | B |
| 111 Svedjenävan 4 | Stenbärsgatan 2 | Malmö | 2006 | – | – | – | – | – | – | – | – | 3 398 | 2 038 BRI | T/B |
| 112 Höjdpunkten 2 | Östra Torn 27:2 | Lund | 2001 | – | – | – | – | – | – | – | – | 15 079 | 4 385 BRI | B |
| Summa obebyggd mark | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 47 844 | 22 431 |
Summa Öresundsregionen 293 010 52 904 268 519 51 463 985 29 011 695 892 1 509 527 4 845 748
Castellums fastighetsbestånd i Öresundsregionen 2015-12-31
| Ekonomisk | Hyres | Fastig | Fastighets | Drifts | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal fastigheter |
Yta tkvm | Hyresvärde Mkr |
Hyresvärde kr/kvm |
uthyrnings grad |
intäkter Mkr |
hets-kostnader Mkr |
kostnader kr/kvm |
överskott Mkr |
|
| Kontor/butik | |||||||||
| Malmö | 26 | 136 | 195 | 1 437 | 86,3% | 168 | 47 | 350 | 121 |
| Lund | 16 | 109 | 171 | 1 567 | 84,1% | 144 | 36 | 325 | 108 |
| Helsingborg | 14 | 85 | 87 | 1 022 | 83,0% | 72 | 23 | 272 | 49 |
| Köpenhamn | 9 | 82 | 89 | 1 088 | 81,4% | 73 | 23 | 282 | 50 |
| Summa kontor/butik | 65 | 412 | 542 | 1 316 | 84,3% | 457 | 129 | 314 | 328 |
| Lager/industri | |||||||||
| Malmö | 22 | 156 | 110 | 704 | 83,1% | 91 | 28 | 185 | 63 |
| Helsingborg | 14 | 88 | 68 | 776 | 91,4% | 63 | 12 | 128 | 51 |
| Lund | 5 | 21 | 21 | 1 018 | 96,5% | 20 | 3 | 162 | 17 |
| Köpenhamn | 1 | 17 | 14 | 821 | 100,9% | 14 | 4 | 228 | 10 |
| Summa lager/industri | 42 | 282 | 213 | 757 | 88,3% | 188 | 47 | 168 | 141 |
| Summa | 107 | 694 | 755 | 1 089 | 85,4% | 645 | 176 | 255 | 469 |
| Uthyrning och fastighetsadministration | 64 | 93 | -64 | ||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 240 | 348 | 405 | ||||||
| Projekt | 2 | 2 | 2 | – | – | 0 | 1 | – | -1 |
| Obebyggd mark | 4 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Totalt | 113 | 696 | 757 | – | – | 645 | 241 | – | 404 |
Fastighetsrelaterade nycketal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 089 | 1 078 | 1 121 | 1 107 | 1 065 | 1 060 | 1 063 | 989 | 971 | 932 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 85,4% | 85,3% | 85,0% | 84,5% | 85,2% | 86,6% | 86,5% | 88,1% | 87,7% | 86,8% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 348 | 345 | 354 | 331 | 304 | 315 | 320 | 278 | 271 | 256 |
| Driftsöverskott, kr/kvm | 583 | 575 | 599 | 605 | 603 | 604 | 601 | 593 | 581 | 553 |
| Antal fastigheter | 113 | 111 | 117 | 117 | 109 | 101 | 100 | 100 | 97 | 92 |
| Uthyrningsbar yta, tkvm | 696 | 646 | 737 | 726 | 678 | 646 | 620 | 621 | 602 | 587 |
Storstockholm
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | |
| KONTOR/BUTIK | ||||||||||||
| 2 Betongblandaren 3 | Gårdsfogdevägen 16 | Stockholm | 2001 1971 | 2 955 | 2 782 | 665 | – – |
– | 6 402 | 2 722 | 43 400 BRO | |
| 3 Betongblandaren 10 | Archimedesv 1-3/Gårdsfog dev 8-10 |
Stockholm | 2005 1975/1996 | 1 675 | 10 437 | 2 192 | – – |
30 | 14 334 | 15 170 | 111 565 BRO | |
| 4 Betongblandaren 12 | Gårdsfogdevägen 18 B | Stockholm | 1998 1972 | 7 056 | – | 366 | – – |
– | 7 422 | 3 679 | 59 400 BRO | |
| 5 Betongblandaren 13 | Adolfbergsvägen 15, 25-31 | Stockholm | <1995 1989 | 7 317 | 2 335 | 1 310 | – – |
– | 10 962 | 7 690 | 73 200 BRO | B |
| 6 Domnarvet 18 | Fagerstagatan 11-13 | Stockholm | 2012 1991 | 5 523 | 103 | – | – – |
260 | 5 886 | 6 640 | – BRO | T |
| 7 Domnarvet 36 | Fagerstagatan 15 | Stockholm | 2012 1991 | 3 590 | – | 200 | – – |
– | 3 790 | 3 071 | 26 078 BRO | T |
| 27 Domnarvet 39 | Gunnebogatan 24-26 | Stockholm | <1995 1989 | 1 251 | – | 1 386 | – – |
– | 2 637 | 1 940 | 17 811 BRO | T |
| 8 Fredsfors 14 | Karlsbodavägen 39-41 | Stockholm | <1995 1960 | 11 169 | – | 6 864 | – | – 1 443 | 19 476 | 7 073 | 108 377 BRO | |
| 9 Lisenen 2 | Hässelby Torg 1 | Stockholm | 2011 1982/1995 | 2 299 | – | – | – – |
– | 2 299 | 1 104 | – BRO | T |
| 10 Vallonsmidet 8 | Gårdsfogdevägen 1-7 | Stockholm | <1995 1963/1992 | 13 984 | 2 765 | 6 745 | – – |
28 | 23 522 | 29 425 | 155 600 BRO | T |
| 18 Getholmen 2 | Måsholmstorget 1-13 | Stockholm | <1995 1990 | 5 367 | – | 356 | – – |
– | 5 723 | 3 195 | 47 600 BRO | T |
| 19 Hästholmen 2 | Ekholmsvägen 23 | Stockholm | <1995 1985 | 1 220 | – | – | – – |
– | 1 220 | 1 839 | 8 841 BRO | T |
| 22 Tjurhornet 15 | Huddingevägen 103-109 | Stockholm | <1995 1986 | 18 623 | 575 | 3 943 | – – |
12 | 23 153 | 13 314 | 219 568 BRO | T |
| 12 Hornsberg 10 | Lindhagensgatan 133 | Stockholm | 2015 1985 | 10 165 | 390 | 547 | 3 840 – |
10 | 14 952 | 4 578 | 239 582 BRO | T |
| 23 Mandelblomman 15 | Avestag 29/Kronofogdev 56 Stockholm | <1995 1950/1990 | 3 321 | – | 300 | – – |
– | 3 621 | 4 364 | 22 413 BRO | ||
| 24 Drevern 1 & Dvärgsp. 1 Gråhundsvägen 82-84 | Stockholm | <1995 1970/1995 | 1 215 | 2 745 | – | – – |
– | 3 960 | 5 729 | 25 400 BRO | T | |
| 25 Getholmen 1 | Ekholmsvägen 32-36 | Stockholm | 1998 1982 | 5 851 | – | 2 250 | – – |
– | 8 101 | 4 717 | 58 000 BRO | T |
| 15 Marievik 27 | Årstaängsvägen 17-19 | Stockholm | 2015 1956 | 10 251 | 1 175 | 40 | – – |
– | 11 466 | 2 747 | 196 000 BRO | B |
| 16 Marievik 30 | Årstaängsvägen 17-19 | Stockholm | 2015 – | – | – | 22 | – | – 1 599 | 1 621 | 1 883 | 10 800 BRO | |
| 109 Rosteriet 5 | Lövholmsv. 9, Trekantsv. 9 | Stockholm | 2012 1956 | 3 270 | – | – | – – |
– | 3 270 | 2 390 | 43 400 BRO | T |
| 28 Gräslöken 1 | Anderstorpsvägen 20-26 | Solna | 2006 1976 | 6 142 | 681 | 233 | – – |
– | 7 056 | 1 288 | 71 000 BRO | T |
| 29 Råsten 4 | Råstensg 1/Stureg 10 | Sundbyberg | 2007 1929/2001 | 2 700 | – | – | – – |
– | 2 700 | 1 111 | 33 800 BRO | T |
| 30 Yrket 4 | Smidesvägen 10-12 | Solna | 2006 1982/1984 | 9 494 | – | 973 | – – |
378 | 10 845 | 8 774 | 121 000 BRO | B |
| 31 Ekplantan 4 | Djupdalsvägen 1-7 | Sollentuna | 1996 1990 | 8 385 | 1 291 | 139 | – – |
400 | 10 215 | 8 595 | 73 000 BRO | T |
| 32 Ekstubben 21 & 23 | Djupdalsvägen 10-22, 30-32 Sollentuna | 1999 1989 | 6 063 | – | 212 | – – |
110 | 6 385 | 3 069 | 52 568 BRO | ||
| 33 Ekstubben 25 | Djupdalsvägen 24-26 | Sollentuna | 2011 1987/1988 | 1 050 | – | – | – – |
– | 1 050 | 534 | – BRO | |
| 37 Altartorpet 22 | Jägerhorns Väg 6 | Huddinge | 1996 1986 | 818 | 1 267 | 630 | – – |
– | 2 715 | 5 766 | 34 300 BRO | T |
| 38 Altartorpet 23 | Jägerhorns Väg 8 | Huddinge | 1996 1987 | 1 736 | 2 485 | – | – – |
– | 4 221 | 5 755 | 54 800 BRO | T |
| 39 Arrendatorn 15 | Jägerhorns Väg 3-5 | Huddinge | 2001 1987 | 490 | 625 | 210 | – – |
– | 1 325 | 2 422 | 9 794 BRO | |
| 40 Arrendatorn 16 | Jägerhorns Väg 1 | Huddinge | <1995 1987 | 628 | 747 | 130 | – – |
– | 1 505 | 2 803 | 11 518 BRO | |
| 116 Myren 9 | Smista Allé | Huddinge | 2011 – | – | 589 | – | – – |
– | 589 | 12 035 | 1 775 BRO | |
| 43 Riggen 2 | Botkyrkavägen 4 | Huddinge | 2012 1991 | 5 255 | – | 160 | – – |
32 | 5 447 | 5 901 | 37 200 BRO | T |
| 113 Spejaren 3 | Smista Allé | Huddinge | 1997 2014 | – | – | – | 6 793 – |
– | 6 793 | 5 036 | 30 029 BRO | B |
| 44 Varpen 8 C | Smista Allé 32 | Huddinge | 1997 2010 | – | – | – | 1 390 – |
– | 1 390 | 3 100 | 8 929 BRO | |
| 42 Varpen 8 | Smista Allé 36 | Huddinge | 1997 2009 | – | – | – | 11 290 – |
– | 11 290 | 6 900 | 48 352 BRO | |
| 45 Visiret 2 A | Smista Allé 44 | Huddinge | 2004 2004 | – | – | – | 2 690 – |
– | 2 690 | 4 890 | 16 594 BRO | T |
| 46 Visiret 2 B&C | Smista Allé 42 | Huddinge | 1997 2006 | – | – | – | 7 500 – |
– | 7 500 | 13 747 | 44 800 BRO | T |
| 115 Visiret 2 D | Smista Allé | Huddinge | 1997 2013 | – | – | – | – | – 12 357 | 12 357 | 5 000 | 30 130 BRO | T |
| 47 Visiret 2 F | Smista Allé 38-50 | Huddinge | 1997 2009 | – | – | – | 4 895 – |
– | 4 895 | 8 241 | 28 800 BRO | T |
| 50 Veddesta 2:22 | Nettovägen 7 | Järfälla | <1995 1965/1975 | 508 | – | – | – – |
– | 508 | 1 782 | 2 765 BRO | |
| 52 Veddesta 2:58 | Fakturavägen 5 | Järfälla | 2007 1985/1995 | 980 | – | – | – – |
– | 980 | 2 452 | 6 666 BRO | |
| 53 Veddesta 2:66 | Girovägen 13 | Järfälla | 2010 1989 | 3 196 | – | 250 | – – |
8 | 3 454 | 7 422 | 23 415 BRO | |
| 54 Sicklaön 393:4 | Vikdalsvägen 50 | Nacka | <1995 1990 | 3 485 | – | 549 | – – |
– | 4 034 | 10 819 | 42 822 BRO | |
| Summa kontor/butik | 167 032 | 30 992 | 30 672 | 38 398 | 0 16 667 | 283 761 | 250 712 2 251 092 | |||||
| LAGER/INDUSTRI | ||||||||||||
| 56 Charkuteristen 5 | Hallvägen 21 | Stockholm | 2001 1955 | 1 520 | – | 5 447 | – – |
– | 6 967 | 4 213 | 11 348 BRO | T |
| 57 Charkuteristen 6 | Slakthusgatan 20 | Stockholm | 2001 1955 | – | 1 066 | 1 139 | 186 – |
– | 2 391 | 1 665 | 8 034 BRO | T |
| 58 Charkuteristen 8 | Slakthusgatan 22 | Stockholm | 2001 1968 | 548 | – | 4 667 | – – |
– | 5 215 | 2 582 | 16 793 BRO | T |
| 60 Sandhagen 6 | Slakthusgatan 9 | Stockholm | 2001 1967 | 1 531 | – | 2 659 | – – |
– | 4 190 | 1 728 | 15 464 BRO | T |
| 61 Domnarvet 4 | Domnarvsgatan 27-29 | Stockholm | <1995 1987 | 1 682 | – | 5 427 | – – |
642 | 7 751 | 8 605 | 37 200 BRO | T |
| 62 Domnarvet 27 | Fagerstagatan 19 B | Stockholm | <1995 1982 | – | – | – | 1 970 – |
– | 1 970 | 4 337 | 11 665 BRO | T |
| 63 Domnarvet 28 | Fagerstagatan 19 C | Stockholm | 2010 1986 | – | – | – | 3 720 – |
– | 3 720 | 7 272 | 19 992 BRO | T |
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| 64 Mandelblomman 16 | Kronofogdevägen 62 | Stockholm | 2007 1974 | 1 011 | – | 1 938 | 940 | – | – | 3 889 | 4 125 | 15 650 BRO | |
| 65 Stensätra 7 | Strömsätravägen 16 | Stockholm | 1999 1974 | – | – | 5 288 | – | – | – | 5 288 | 10 212 | 24 292 BRO | T |
| 66 Dagskiftet 4 | Elektravägen 10 | Stockholm | 2007 1945 | 358 | – | 1 352 | – | – | – | 1 710 | 1 892 | 7 871 BRO | T |
| 67 Elektra 3 | Västbergavägen 25 | Stockholm | <1995 1946 | 1 144 | 280 | 6 652 | – | – | – | 8 076 | 10 106 | 41 985 BRO | |
| 68 Godståget 1 | Transportvägen 7-9 | Stockholm | <1995 1985 | 1 785 | – | 11 211 | 70 | – | 5 | 13 071 | 31 392 | 107 976 BRO | T |
| 69 Furudal 4 | Fagerstagatan 10 | Stockholm | 2010 2008 | – | – | – | 1 237 | – | – | 1 237 | 2 051 | 9 506 BRO | T |
| 70 Lagerhallen 2 | Brunnbyvägen 2-4/Parti handlarvägen 27-45 |
Stockholm | 2004 1975 | 2 194 | – | 7 560 | – | – 3 609 | 13 363 | 9 512 | 57 200 BRO | T | |
| 71 Ostmästaren 2 | Ostmästargränd 4 | Stockholm | 2012 1980 | – | – | – | 3 292 | – | – | 3 292 | 5 915 | 22 000 BRO | T |
| 72 Torngluggen 1 | Bällstavägen 159/ Tornväktargränd 1-9 |
Stockholm | <1995 1963/1983 | – | – | 1 900 | – | – | – | 1 900 | 3 898 | 9 551 BRO | T |
| 73 Tornluckan 1 | Tornväktargränd 6 | Stockholm | <1995 1960 | – | – | 810 | – | – | – | 810 | 927 | 3 144 BRO | T |
| 74 Vagnhallen 19 | Jämtlandsgatan 131 | Stockholm | 2006 1963/1974 | – | – | – | 5 544 | – | – | 5 544 | 5 177 | 22 371 BRO | T |
| 108 Elementet 3 | Bäckvägen 20 | Sollentuna | 2012 1963 | 722 | – | 1 597 | 799 | – | – | 3 118 | 2 624 | 13 769 BRO | |
| 76 Elementet 4 | Bäckvägen 18 | Sollentuna | <1995 1960 | 1 084 | 245 | 9 794 | – | – | – | 11 123 | 18 469 | 56 325 BRO | |
| 77 Revisorn 4 | Bergkällavägen 33 | Sollentuna | 2011 1988 | – | – | – | 2 635 | – | – | 2 635 | 6 915 | 17 955 BRO | B |
| 78 Tidskriften 2 | Kuskvägen 2 | Sollentuna | 1997 1976 | 1 235 | 2 894 | 5 673 | – | – | – | 9 802 | 18 203 | 64 341 BRO | |
| 79 Rosersberg 2:21-22 | Rosersbergsvägen 43-45 | Sigtuna | 1996 1990 | – | – | 2 126 | – | – | – | 2 126 | 5 240 | 12 047 BRO | |
| 81 Rosersberg 11:34 | Tallbacksgatan 14 | Sigtuna | 1996 1987/1990 | 464 | – | 36 015 | – | – | – | 36 479 | 92 299 | 189 828 BRO | |
| 114 Rosersberg 11:94 | Skansvägen 25 | Sigtuna | 2014 2008 | – | – | 9 353 | – | – | – | 9 353 | 19 971 | 61 400 BRO | B |
| 83 Bredgården 1:7 | Jättevägen 4 | Järfälla | 2010 1978 | 111 | 294 | – | 3 057 | – | 260 | 3 722 | 9 213 | 14 000 BRO | |
| 102 Veddesta 1:9 | Fakturavägen 2 | Järfälla | 2007 1965 | – | – | 285 | 1 918 | – | – | 2 203 | 3 731 | 19 131 BRO | |
| 84 Veddesta 2:17 | Nettovägen 9 | Järfälla | 2006 1968 | – | – | 1 338 | – | – | – | 1 338 | 5 350 | 7 527 BRO | |
| 85 Veddesta 2:19 | Girovägen 9 | Järfälla | <1995 1964 | – | – | 2 556 | – | – | – | 2 556 | 10 000 | 16 067 BRO | |
| 86 Veddesta 2:21 | Nettovägen 5 | Järfälla | <1995 1965/1988 | 460 | – | 1 495 | – | – | – | 1 955 | 5 000 | 9 705 BRO | |
| 87 Veddesta 2:26 | Nettovägen 11 | Järfälla | <1995 1968 | 465 | 190 | 2 288 | – | – | – | 2 943 | 7 000 | 15 224 BRO | |
| 88 Veddesta 2:49 | Girov 11 | Järfälla | 2010 1981 | – | – | 1 329 | 2 350 | – | – | 3 679 | 9 250 | 22 281 BRO | T |
| 89 Veddesta 2:50 | Kontov 7/Veddestav 23-25 | Järfälla | <1995 1964 | 1 339 | – | 2 884 | 565 | – | – | 4 788 | 21 889 | 32 164 BRO | B |
| 90 Veddesta 2:60 | Fakturavägen 4 | Järfälla | 2007 1987 | 175 | – | 155 | 644 | – | – | 974 | 1 099 | 4 561 BRO | T |
| 91 Veddesta 2:68 | Fakturavägen 6 | Järfälla | 2012 1990 | 239 | – | – | 2 546 | – | – | 2 785 | 2 801 | 13 136 BRO | |
| 92 Veddesta 2:77 | Fakturavägen 1-3 | Järfälla | 2007 1994/1997 | 1 000 | – | 4 215 | – | – | – | 5 215 | 14 857 | 36 440 BRO | |
| 106 Elektronen 1 | Hovslagarevägen 5 | Sollentuna | 2012 1957/1987 | 261 | – | – | 2 112 | – | – | 2 373 | 3 639 | 11 278 BRO | |
| 107 Elektronen 4 | Hovslagarevägen 3A-B | Sollentuna | 2012 1958/1992 | 855 | – | 1 267 | 1 710 | – | – | 3 832 | 5 273 | 19 255 BRO | |
| 34 Ringpärmen 3 | Bergskällavägen 30 | Sollentuna | 2005 1986 | 895 | – | 2 047 | 997 | – | 240 | 4 179 | 7 918 | 23 091 BRO | |
| 41 Ellipsen 3 | Ellipsvägen 11 | Huddinge | 2001 1993 | 2 319 | – | 1 139 | – | – | – | 3 458 | 3 904 | 16 828 BRO | |
| – Dumpern 7 | Speditionsvägen 36 | Huddinge | 2014 2009 | – | – | 6 792 | – | – | – | 6 792 | 12 035 | 36 605 BRO | |
| 112 Palissaden 4 | Smista Allé 30 | Huddinge | 1997 2013 | – | – | – | 2 198 | – | – | 2 198 | 3 285 | 17 885 BRO | |
| – Slipstenen 1 | Fräsarv. 19/Slipstensv. 4-8 | Huddinge | 2012 2006 | – | 2 808 | – | – | – | – | 2 808 | 11 442 | 17 208 BRO | |
| 93 Skälby 2:9 | Instrumentvägen 2 | Uppl-väsby | 2010 1984 | 697 | – | – | 2 486 | – | – | 3 183 | 7 720 | 19 997 BRO | T |
| 94 Hantverkaren 2 | Hantverkarvägen 9 | Botkyrka | <1995 1976/1979 | – | – | – | 5 790 | – | – | 5 790 | 11 672 | 24 497 BRO | T |
| 95 Kumla Hage 3 | Kumla Gårdsväg 24 A-B | Botkyrka | <1995 1985 | – | – | 1 889 | – | – | – | 1 889 | 3 959 | 8 370 BRO | |
| 96 Kumla Hage 13 | Kumla Gårdsväg 24 C | Botkyrka | <1995 1990 | – | – | 1 630 | – | – | – | 1 630 | 3 258 | 8 151 BRO | |
| 98 Saltmossen 3 | Kumla Gårdsväg 21 | Botkyrka | <1995 1983/1986 | – | – | 24 079 | 2 453 | – | – | 26 532 | 57 214 | 151 801 BRO | |
| 110 Segersby 1 | Kumla Gårdsväg 10 | Botkyrka | 2012 1976 | 325 | – | 3 384 | 8 310 | – | – | 12 019 | 24 104 | 45 304 BRO | |
| 105 Åby 1:223 | Cementvägen 7 | Haninge | 2011 2013 | – | – | – | 6 553 | – | – | 6 553 | 10 209 | 40 600 BRO | |
| – Skarpnäs 5:10 | Skarpövägen 14 | Nacka | 2010 2008 | 2 301 | – | 2 247 | 1 274 | – | 120 | 5 942 | 7 491 | 31 349 BRO | |
| Summa lager/industri | 26 720 | 7 777 181 627 | 65 356 | 0 4 876 | 286 356 | 542 643 1 520 162 | |||||||
| PROJEKT | |||||||||||||
| 1 Archimedes 1 | Gårdsfogdevägen 2-6 | Stockholm | 1996 1979 | 11 328 | 2 144 | 4 345 | 310 | – | – | 18 127 | 13 663 | 100 479 BRO | B |
| 11 Bangården 4 | Huvudstagatan 5 | Solna | 2015 1968 | 5 465 | – | – | 300 | – | – | 5 765 | 1 977 | 53 204 BRO | T |
| Summa projekt | 16 793 | 2 144 | 4 345 | 610 | 0 | 0 | 23 892 | 15 640 | 153 683 | ||||
| OBEBYGGD MARK | |||||||||||||
| 13 Kranbilen 2 | Lyftkransvägen 11 | Huddinge | 2015 – | – | – | – | – | – | – | – | 17 066 | 11 000 BRO | B |
| 104 Smista Park | Smista Allé | Huddinge | 2011 – | – | – | – | – | – | – | – | 30 955 | – BRO | |
| 17 Spejaren 4 | Smista Allé | Huddinge | 2011 – | – | – | – | – | – | – | – | 23 499 | 46 000 BRO | B |
| 35 Varpen 10 | Smista Allé 36 | Huddinge | 2011 – | – | – | – | – | – | – | – | 5 715 | – BRO | |
| 36 Varpen 11 | Smista Allé 36 | Huddinge | 2011 – | – | – | – | – | – | – | – | 6 082 | – BRO | B |
| 48 Visiret 3 | Smista Allé | Huddinge | 2011 – | – | – | – | – | – | – | – | 3 122 | 4 120 BRO | B |
| 49 Visiret 4 | Smista Allé | Huddinge | 2011 – | – | – | – | – | – | – | – | 2 566 | 3 386 BRO | B |
| 35 Rosersberg 11:130 | Metallvägen | Sigtuna | 2015 – | – | – | – | – | – | – | – | 23 315 | – BRO | B |
| 59 Linde Torp 8 | Bolidenvägen 8-10 | Stockholm | <1995 – | – | – | – | – | – | – | – | 5 537 | 6 050 BRO | B |
| 36 Vallonsmidet 11 | Gårdsfogdevägen 1-7 | Stockholm | <1995 – | – | – | – | – | – | – | – | – | 8 200 BRO | B |
| Summa obebyggd mark | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 117 857 | 78 756 | ||||
| Summa Storstockholm | 210 545 | 40 913 216 644 104 364 | 0 21 543 | 594 009 | 926 852 4 003 693 |
Castellums fastighetsbestånd i Storstockholm 2015-12-31
| Ekonomisk | Hyres | Fastighets | Fastighets | Drifts | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Hyresvärde | Hyresvärde | uthyrnings | intäkter | kostnader | kostnader | överskott | ||
| fastigheter | Yta tkvm | Mkr | kr/kvm | grad | Mkr | Mkr | kr/kvm | Mkr | |
| Kontor/butik | |||||||||
| Norr | 6 | 23 | 30 | 1 325 | 83,7% | 25 | 6 | 287 | 19 |
| Väst | 15 | 136 | 195 | 1 438 | 89,4% | 175 | 45 | 329 | 130 |
| Syd | 22 | 125 | 187 | 1 494 | 90,9% | 170 | 33 | 262 | 137 |
| Summa kontor/butik | 43 | 284 | 412 | 1 453 | 89,7% | 370 | 84 | 296 | 286 |
| Lager/industri | |||||||||
| Norr | 22 | 121 | 123 | 1 017 | 93,8% | 115 | 24 | 199 | 91 |
| Väst | 8 | 27 | 25 | 935 | 88,2% | 22 | 6 | 228 | 16 |
| Syd | 21 | 139 | 147 | 1 058 | 90,4% | 133 | 30 | 213 | 103 |
| Summa lager/industri | 51 | 287 | 295 | 1 029 | 91,7% | 270 | 60 | 208 | 210 |
| Summa | 94 | 571 | 707 | 1 240 | 90,5% | 640 | 144 | 252 | 496 |
| Uthyrning och fastighetsadministration | 47 | 82 | -47 | ||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 191 | 334 | 449 | ||||||
| Projekt | 2 | 23 | 29 | – | – | 10 | 6 | – | 4 |
| Obebyggd mark | 10 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Totalt | 106 | 594 | 736 | – | – | 650 | 197 | – | 453 |
Fastighetsrelaterade nyckeltal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 240 | 1 199 | 1 198 | 1 203 | 1 181 | 1 154 | 1 175 | 1 144 | 1 090 | 1 038 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 90,5% | 85,4% | 83,1% | 82,8% | 82,2% | 82,8% | 84,8% | 84,0% | 81,2% | 81,3% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 334 | 326 | 337 | 344 | 362 | 345 | 347 | 343 | 325 | 338 |
| Driftsöverskott, kr/kvm | 788 | 697 | 658 | 652 | 609 | 611 | 650 | 618 | 560 | 506 |
| Antal fastigheter | 106 | 106 | 105 | 109 | 100 | 97 | 90 | 90 | 87 | 80 |
| Uthyrningsbar yta, tkvm | 594 | 649 | 639 | 650 | 573 | 569 | 534 | 535 | 517 | 501 |
Fastighetsvärde per kategori Fastighetsvärde per område
Mälardalen
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| KONTOR/BUTIK | |||||||||||||
| 1 Boländerna 5:12 | Fålhagsleden 51 | Uppsala | 2010 1983/1996 | 5 984 | – | 286 | – | – | – | 6 270 | 15 251 | 42 380 ASP | B |
| 2 Boländerna 8:6 | Knivstagatan 6 | Uppsala | 2008 1990 | 2 431 | – | 18 | – | – | – | 2 449 | 3 806 | 20 674 ASP | |
| 3 Boländerna 8:11 | Bergsbrunnagatan 15 | Uppsala | 2008 1975 | 3 989 | 485 | 3 376 | – | – | – | 7 850 | 11 535 | 16 853 ASP | |
| 4 Boländerna 9:1 | Märstagatan 2 | Uppsala | 2008 1946/2005 | 1 737 | – | 537 | – | – | – | 2 274 | 2 890 | – ASP | |
| 5 Boländerna 11:5 | Märstagatan 7 | Uppsala | 2011 1975 | 2 407 | – | – | – | – | – | 2 407 | 4 346 | 14 509 ASP | B |
| 6 Boländerna 28:3 | Stångjärnsgatan 10 | Uppsala | 2000 1971 | – | 24 655 | 1 064 | – | – | – | 25 719 | 64 871 | 241 200 ASP | B |
| 8 Boländerna 28:4 A | Stångjärnsgatan 8B | Uppsala | 2003 1987 | – | – | 4 100 | – | – | – | 4 100 | 10 981 | 44 592 ASP | B |
| 7 Boländerna 28:4 B | Verkstadsgatan 11 | Uppsala | 2003 2002 | 2 124 | – | – | – | – | – | 2 124 | 4 500 | 25 000 ASP | |
| 9 Boländerna 35:1 | Bolandsgatan 18 | Uppsala | 2006 2006 | – | 8 466 | 250 | – | – | – | 8 716 | 26 193 | 71 018 ASP | B |
| 11 Boländerna 36:2 | Danmarksgatan 20 | Uppsala | 2011 1982 | 360 | 1 581 | 396 | – | – | – | 2 337 | 3 204 | 15 400 ASP | |
| 12 Dragarbrunn 16:2 | Dragarbrunns Torg 2-6/ | Uppsala | 2004 1963 | 4 616 | 1 798 | 184 | – | – | 129 | 6 727 | 2 209 | 119 000 ASP | |
| Klostergatan 13-15 | |||||||||||||
| 13 Dragarbrunn 20:2 | Kungsgatan 43/ St Persgatan 17 |
Uppsala | 1999 1963 | 2 479 | 767 | 46 | – | – | – | 3 292 | 921 | – ASP | |
| 14 Dragarbrunn 20:4 | Dragarbrunnsgatan 34 | Uppsala | 2010 2010/2014 | 9 375 | 3 134 | 456 | – 1 305 | – | 14 270 | 4 472 | 104 400 ASP | ||
| 120 Dragarbrunn 21:1 & 21:5 S:t Persgatan 21 | Uppsala | 2012 1970 | 6 516 | – | 617 | – | – | – | 7 133 | 4 747 | 8 930 ASP | B | |
| 17 Kungsängen 35:3 | Kungsgatan 76 | Uppsala | 1998 2001 | 3 030 | – | – | – | – | – | 3 030 | 4 547 | 32 234 ASP | |
| 18 Kvarngärdet 64:3 | Sportfältsvägen 3 | Uppsala | 1996 1991 | 1 959 | – | 15 | – | – | – | 1 974 | 2 955 | 14 475 ASP | |
| 19 Årsta 36:2 | Möllersvärdsgatan 12 | Uppsala | <1995 1978/1989 | 1 319 | – | 1 538 | – | – | – | 2 857 | 5 143 | 19 816 ASP | |
| 21 Årsta 67:1 | Stålgatan 8-12 | Uppsala | <1995 1988 | 540 | 9 962 | 932 | – | – | – | 11 434 | 31 608 | 85 951 ASP | |
| 22 Årsta 72:3 | Svederusgatan 1-4 | Uppsala | 1997 1990 | 1 817 | 1 792 | 1 136 | 3 511 | – | 224 | 8 480 | 10 792 | 44 770 ASP | |
| 23 Årsta 74:1 | Fyrislundsgatan 68 | Uppsala | 1999 1985 | 177 | 6 665 | 6 | – | – | – | 6 848 | 15 268 | 37 000 ASP | |
| 24 Årsta 74:3 | Axel Johanssons Gata 4-6 | Uppsala | <1995 1990 | 13 088 | 238 | 321 | – | – | 753 | 14 400 | 17 212 | 83 000 ASP | |
| 25 Årsta 78:1 | Fyrislundsgatan 73 | Uppsala | 2011 2000 | 2 838 | – | – | – | – | – | 2 838 | 4 156 | 16 146 ASP | |
| 26 Basen 10 | Fridhemsgatan 2-4 | Örebro | <1995 1900/1990 | 6 244 | – | – | – | – | – | 6 244 | 4 997 | 39 200 ASP | |
| 27 Borgaren 1 | Fabriksgatan 1 A | Örebro | 2008 1969/2001 | 6 545 | – | 1 100 | – | – | 847 | 8 492 | 3 375 | 63 548 ASP | |
| 123 Bromsgården 1 | Drottninggatan 11 | Örebro | 2015 1929 | 1 187 | 1 269 | 33 | – | 566 | – | 3 055 | 1 144 | 27 227 ASP | |
| 124 Gillet 22 | Olaigatan 15 | Örebro | 2015 1978 | 4 591 | 562 | 9 | – | – | 362 | 5 524 | 1 217 | 49 400 ASP | |
| 125 Hållstugan 28 | Kungsgatan 3 | Örebro | 2015 1929 | 1 889 | 2 167 | – | – 1 272 2 462 | 7 790 | 7 149 | 64 627 ASP | |||
| 28 Inköparen 1 | Rörvägen 1 | Örebro | 2007 2008 | 3 586 | 5 853 | – | – | – | – | 9 439 | 22 500 | 81 054 ASP | |
| – Järnmalmen 1 | Osmundgatan 10 | Örebro | 2006 1967/1995 | 2 695 | – | 8 249 | – | – | – | 10 944 | 47 714 | 31 768 ASP | B |
| 30 Konstruktören 11 | Söderleden 14 | Örebro | <1995 1987 | 2 255 | – | – | – | – | – | 2 255 | 7 876 | 9 915 ASP | |
| 31 Kontrollanten 9 | Åbyvägen 3 | Örebro | 2007 1992 | 3 679 | – | 1 106 | – | – | – | 4 785 | 11 974 | 15 881 ASP | |
| 32 Lagerchefen 3 | Aspholmsvägen 3 | Örebro | 1996 1957/1985 | – | 1 900 | – | – | – | – | 1 900 | 9 213 | 12 961 ASP | B |
| 33 Lantmannen 7 | Boställsvägen 10 | Örebro | <1995 1985 | 72 | 2 248 | 250 | – | – | – | 2 570 | 8 573 | 10 117 ASP | |
| 114 Litografen 1&2 | Adolfsbergsvägen 4 | Örebro | 2012 1964 | 3 710 | 7 414 | 9 960 | – | – | 957 | 22 041 | 122 107 | 120 127 ASP | |
| 34 Motormannen 1 | Radiatorvägen 1 | Örebro | <1995 1966 | 284 | 3 436 | 410 | – | – | 12 | 4 142 | 10 501 | 17 875 ASP | |
| 126 Prästgården 12 | Drottninggatan 18-20 | Örebro | 2015 1933 | 5 042 | 367 | 120 | – | 384 | 605 | 6 518 | 2 861 | 63 695 ASP | |
| 35 Röda rummet | Radiatorvägen 17 | Örebro | 1996 2000 | 3 405 | – | – | – | – | – | 3 405 | 7 710 | 24 650 ASP | |
| 36 Rörläggaren 1 | Aspholmsvägen 4 | Örebro | <1995 1963/1992 | – | – | – | 4 480 | – | – | 4 480 | 15 881 | 21 686 ASP | B |
| 37 Rörmokaren 1 | Elementvägen 13-15 | Örebro | <1995 1963/1986 | 110 | – | – | 3 735 | – | – | 3 845 | 10 432 | 16 338 ASP | |
| 38 Rörmokaren 5 | Elementvägen 1 | Örebro | <1995 1984 | 1 297 | 1 023 | – | – | – | – | 2 320 | 6 656 | 12 088 ASP | |
| 40 Stinsen 18 | Fabriksgatan 18-22 | Örebro | 2008 1983/2003 | 11 942 | – | 103 | – | – | 277 | 12 322 | 5 008 | 103 600 ASP | B |
| 41 Svetsaren 4 | Elementvägen 12 | Örebro | <1995 1976/1984 | 176 | 1 695 | 2 393 | – | – | – | 4 264 | 9 644 | 16 897 ASP | |
| 42 Svetsaren 5 | Elementvägen 14 | Örebro | <1995 1977/1988 | 2 970 | – | 150 | – | – | – | 3 120 | 7 355 | 12 417 ASP | |
| 43 Svetsaren 6 | Radiatorvägen 14 | Örebro | 2000 1962 | 5 625 | – | – | – | – | – | 5 625 | 7 956 | 50 855 ASP | |
| 44 Svetsaren 7 | Elementvägen 16 | Örebro | <1995 1960/1983 | 675 | – | 180 | – | – | – | 855 | 2 658 | 5 179 ASP | |
| 45 Svetsaren 8 | Elementvägen 4 | Örebro | <1995 1977 | 570 | 3 060 | 220 | – | – | – | 3 850 | 8 074 | 12 477 ASP | |
| 46 Svänghjulet 1 | Stubbengatan 2 | Örebro | 2010 2004 | 4 755 | 1 660 | 2 378 | – | – | 250 | 9 043 | 24 143 | 34 052 ASP | B |
| 47 Telemontören 1 | Nastagatan 2 | Örebro | 2007 1993 | 3 620 | – | 2 882 | – | – | – | 6 502 | 30 750 | 19 406 ASP | B |
| 48 Tryckeriet 2 | Stortorget 8 | Örebro | 2008 1984/1999 | 1 400 | 847 | – | – | – | 387 | 2 634 | 1 350 | 26 724 ASP | |
| 49 Tågmästaren 25 | Fabriksgatan 54 | Örebro | 2008 1986 | 6 225 | – | 1 167 | – | – | 6 | 7 398 | 8 110 | 34 400 ASP | B |
| 51 Virkeshandlaren 7 | Radiatorvägen 11 | Örebro | <1995 1970/1987 | 5 911 | – | 270 | – | – | – | 6 181 | 15 377 | 27 175 ASP | |
| 52 Virkeshandlaren 10 | Radiatorvägen 13-15 | Örebro | 1996 1979 | 2 683 | 3 565 | 1 080 | – | – | – | 7 328 | 20 242 | 30 498 ASP | |
| 53 Ånsta 20:117 | Aspholmsvägen 9 | Örebro | 1996 1990 | 755 | – | – | – | – | – | 755 | 1 907 | 3 742 ASP | |
| 54 Ölstånkan 11 | Järntorgsgatan 1 | Örebro | 2008 1939/2003 | 3 940 | – | 580 | – | – | – | 4 520 | 937 | 28 800 ASP | |
| 55 Ölstånkan 14 | Olaigatan 2 | Örebro | 2008 1929 | 2 194 | – | – | – | – | – | 2 194 | 852 | 16 700 ASP | |
| 56 Ölstånkan 15 | Olaigatan 4 | Örebro | 2008 1975/2003 | 3 101 | – | – | – | – | – | 3 101 | 1 517 | 23 000 ASP | |
| 57 Blästerugnen 2 | Kokillgatan 7 | Västerås | 1997 1991 | – | 1 894 | – | – | – | – | 1 894 | 11 045 | 8 938 ASP | T |
| 58 Dagsländan 11 | Jonasborgsvägen 26 | Västerås | 1996 1990 | 1 106 | – | – | – | – | – | 1 106 | 3 651 | 6 261 ASP | T |
| 59 Degeln 1 | Kokillgatan 1-3 | Västerås | 1996 1984 | 4 599 | 1 050 | 700 | 181 | – | – | 6 530 | 26 917 | 21 734 ASP | T |
| 60 Elenergin 1 | Elledningsgatan 2 | Västerås | 2008 1976 | 119 | 466 | – | 4 498 | – | – | 5 083 | 26 290 | 18 763 ASP | B |
| 61 Elledningen 4 | Tunbytorpsgatan 31 | Västerås | <1995 1991 | 3 586 | – | – | – | – | – | 3 586 | 10 256 | 20 460 ASP | |
| 62 Fallhammaren 1 | Fallhammargatan 3 | Västerås | <1995 1989 | 2 425 | – | 1 655 | 407 | – | – | 4 487 | 10 700 | 17 729 ASP | |
| 63 Friledningen 13 | Tunbytorpsgatan 10 | Västerås | 1999 1978 | 390 | 1 440 | 750 | – | – | – | 2 580 | 7 000 | 11 864 ASP | T |
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| 64 Gjutjärnet 7 | Gjutjärnsgatan 5 | Västerås | <1995 1989 | – | 2 005 | 247 | 260 | – | 135 | 2 647 | 10 517 | 8 015 ASP | |
| 65 Hjulsmeden 1 | Gjutjärnsgatan 8 | Västerås | <1995 1990 | – | 1 112 | 871 | – | – | – | 1 983 | 5 625 | 8 599 ASP | |
| 66 Jordlinan 2 | Stenbygatan 6 | Västerås | <1995 1991 | 179 | 2 050 | 6 155 | 480 | – | – | 8 864 | 21 467 | 27 264 ASP | B |
| 67 Kokillen 1 | Kokillgatan 2 | Västerås | 1996 1988 | 545 | 1 165 | 1 295 | – | – | – | 3 005 | 11 975 | 13 386 ASP | T |
| 68 Kopparlunden | Kopparlunden | Västerås | 2001 1890/2000 | 19 142 | – | – | 1 524 | – | – | 20 666 | 10 256 | 119 069 ASP | |
| 69 Kraftfältet 5 | Omformargatan 2 | Västerås | 2005 1991 | 715 | 836 | 1 640 | 729 | – | – | 3 920 | 11 221 | 15 950 ASP | |
| 70 Köpmannen 1 | Kranbyggargatan 1 | Västerås | <1995 1984 | – | 320 | – | 1 095 | – | – | 1 415 | 5 804 | 7 303 ASP | |
| 71 Köpmannen 3 | Kranbyggargatan 3 | Västerås | <1995 1982 | – | 875 | – | 1 545 | – | – | 2 420 | 10 073 | 12 006 ASP | T |
| 72 Ringborren 8&16 | Tallmätargatan 1 | Västerås | <1995 1956/1988 | 4 987 | – | – | – | – | – | 4 987 | 9 019 | 14 239 ASP | |
| 73 Tunbytorp 1 | Strömledningsgatan 1 | Västerås | 2005 1965 | 410 | 3 797 | 524 | 1 278 | – | – | 6 009 | 27 584 | 23 382 ASP | |
| 74 Tunbytorp 7 | Strömledningsgatan 3 | Västerås | 2005 1965 | – | 360 | 1 901 | 5 674 | – | – | 7 935 | 31 990 | 32 271 ASP | T |
| 75 Tunbytorp 19 | Tunbytorpsgatan 2 A | Västerås | 2005 1990 | 1 982 | – | – | – | – | – | 1 982 | 11 782 | 6 745 ASP | |
| 76 Verkstaden 14 | Kopparlunden | Västerås | 2001 2001 | 6 692 | – | – | – | – | – | 6 692 | 40 900 | 39 934 ASP | |
| 127 Verkstaden 15 | Legeringsgatan 2 | Västerås | 2015 1977/1992 | 1 071 | – | – | – | – | – | 1 071 | 2 960 | – ASP | B |
| 77 Vikingatiden 9 | Brandthovdagatan 17 A | Västerås | 2007 2004 | 173 | – | 438 | 173 | – | – | 784 | 3 477 | 3 124 ASP | |
| Summa kontor/butik | 218 040 113 979 64 094 | 29 570 3 527 7 406 | 436 616 1 009 876 2 622 463 | ||||||||||
| LAGER/INDUSTRI | |||||||||||||
| 129 Boländerna 11:4 | Björkgatan 67 B | Uppsala | 2015 1960/2003 | 600 | – | – | 1 370 | – | 230 | 2 200 | 5 290 | – ASP | B |
| 78 Boländerna 12:1 | Danmarksgatan 24 | Uppsala | 2011 1979 | 520 | – | 4 440 | 1 730 | – | – | 6 690 | 14 136 | 32 284 ASP | B |
| 79 Husbyborg 1:83 | Gamla Börjevägen 4 | Uppsala | 2008 1972/1988 | – | 218 | 747 | 5 969 | – | – | 6 934 | 14 543 | 37 752 ASP | |
| 20 Årsta 36:7 | Hanselligatan 6 | Uppsala | 2007 1986 | 388 | – | 1 873 | – | – | – | 2 261 | 3 358 | 13 526 ASP | |
| 80 Årsta 38:1 | Möllersvärdsgatan 5 | Uppsala | <1995 1979 | – | – | – | 2 960 | – | – | 2 960 | 8 572 | 18 160 ASP | B |
| 81 Barkborren 3 | Barkborregatan 3 | Västerås | <1995 1970/1989 | – | – | – | 2 950 | – | – | 2 950 | 10 000 | 8 748 ASP | T |
| 82 Elkraften 4 | Tunbytorpsgatan 16 | Västerås | 2005 1976 | – | – | 946 | – | – | – | 946 | 5 673 | 4 100 ASP | T |
| 83 Elkraften 6 | Elledningsgatan 4 | Västerås | 2008 1981 | – | – | 1 150 | – | – | – | 1 150 | 8 025 | 4 765 ASP | T |
| 84 Elkraften 7 | Energigatan 3 A | Västerås | 2005 1976 | 250 | – | – | 1 070 | – | – | 1 320 | 5 073 | 4 373 ASP | T |
| 85 Elledningen 1 | Tunbytorpsgatan 29 | Västerås | 1999 1982 | – | 1 200 | 710 | – | – | – | 1 910 | 8 300 | 7 225 ASP | T |
| 86 Friledningen 8 | Tunbytorpsgatan 6 | Västerås | 2005 1971 | 235 | – | 568 | 1 539 | – | – | 2 342 | 11 243 | 8 133 ASP | T |
| 87 Friledningen 9 | Tunbytorpsgatan 8 | Västerås | 2005 1968 | 647 | 940 | 2 115 | 1 500 | – | – | 5 202 | 9 995 | 18 990 ASP | |
| Summa projekt | 21 048 | 4 118 | 4 315 | 1 933 | 0 | 201 | 31 615 | 102 952 | 90 814 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 121 Olaus Petri 3:244 (del av)Östra Bangatan | Örebro | 2014 – | 3 | – | – | – | – | – | 3 | 5 000 | 15 000 ASP | B | |
| 130 Litografen 1& 2 B | Adolfsbergsvägen 4 | Örebro | 2012 – | 9 350 | – | – | – | – | – | 9 350 | – | – ASP | B |
| 122 Drottningparken | Fabriksgatan | Örebro | 2014 – | 4 237 | – | – | – | – | – | 4 237 | 8 000 | – ASP | |
| 128 Bleckslagaren 7 | Vattenverksgatan 2 | Örebro | 2015 – | 1 295 | – | 4 315 | – | – | 200 | 5 810 | 22 160 | 24 488 ASP | B |
| 76 Verkstaden 14 | Kopparlunden | Västerås | 2001 2001 | 6 163 | – | – | – | – | – | 6 163 | 1 | – ASP | B |
| 95 Tunbytorp 2 | Tunbytorpsgatan 4 | Västerås | 2005 1970 | – | – | – | 1 933 | – | – | 1 933 | 19 191 | 12 376 ASP | B |
| 93 Ledningstråden 6 | Tunbytorpsgatan 23 | Västerås | 2005 1970 | – | – | – | – | – | – | – | 8 000 | 3 550 ASP | T/B |
| 131 Husbyborg 1:83 B | Gamla Börjevägen 4 | Uppsala | 2008 – | – | – | – | – | – | 1 | 1 | 31 000 | – ASP | B |
| PROJEKT 10 Boländerna 35:2 |
Bolandsgatan 20 | Uppsala | <1995 1981 | – | 4 118 | – | – | – | – | 4 118 | 9 600 | 35 400 ASP | B |
| Summa lager/industri | 19 665 | 5 844 | 93 752 | 67 820 | 0 | 526 | 187 607 | 619 622 | 678 485 | ||||
| – Ånsta 20:148 | Berglunda 208 | Örebro | 2007 1971/1999 | 1 380 | – | 2 805 | – | – | – | 4 185 | 44 237 | 23 281 ASP | B |
| 115 Rörläggaren 2 | Aspholmsvägen 6 | Örebro | 2004 1984 | – | – | 2 955 | – | – | – | 2 955 | 4 960 | 12 387 ASP | |
| 113 Kontrollanten 12 | Skomaskinsgatan 6 | Örebro | 2012 1981 | 3 859 | – | 6 982 | – | – | – | 10 841 | 30 946 | 33 400 ASP | |
| 112 Konstruktören 10 | Söderleden 12 | Örebro | <1995 1987 | – | – | – | 3 665 | – | – | 3 665 | 10 649 | 16 630 ASP | |
| 111 Konstruktören 9 | Söderleden 10 | Örebro | 1996 1987 | – | – | 1 260 | – | – | – | 1 260 | 3 573 | 5 838 ASP | |
| – Gällersta-Gryt 4:9 | Gällerstavägen | Örebro | <1995 1969 | – | – | – | 11 625 | – | – | 11 625 | 42 143 | 24 606 ASP | |
| 109 Grosshandlaren 2 | Nastagatan 6-8 | Örebro | 2001 1977 | 2 008 | 1 955 | 19 170 | – | – | – | 23 133 | 61 695 | 93 028 ASP | B |
| 107 Försäljaren 2 | Nastagatan 9 | Örebro | 2012 2008 | – | – | 3 049 | – | – | – | 3 049 | 9 545 | 18 130 ASP | B |
| 108 Elektrikern 3 | Vattenverksgatan 3 | Örebro | 2012 1972 | – | – | 8 440 | – | – | – | 8 440 | 18 823 | 17 800 ASP | |
| – Däcket 1 | Dialoggatan 14 | Örebro | 2008 2012 | – | – | 740 | 1 128 | – | – | 1 868 | 7 184 | 10 448 ASP | |
| 105 Distributören 7 | Krangatan 11 | Örebro | 2012 1989 | 795 | – | 6 795 | – | – | – | 7 590 | 24 675 | 24 185 ASP | |
| 104 Chauffören 3 | Pikullagatan 9 | Örebro | 2006 1991 | – | – | – | 1 577 | – | – | 1 577 | 5 442 | 5 519 ASP | |
| 103 Chauffören 2 | Stuvargatan 3 | Örebro | 1997 1991 | 500 | – | 6 600 | – | – | – | 7 100 | 16 974 | 24 435 ASP | |
| 102 Bleckslagaren 8 | Vattenverksgatan 8 | Örebro | 2006 1978/2001 | – | – | – | 4 750 | – | – | 4 750 | 24 878 | 20 017 ASP | B |
| 101 Bleckslagaren 6 | Handelsgatan 1 | Örebro | 2008 1982 | – | – | – | 4 326 | – | – | 4 326 | 22 243 | 16 096 ASP | B |
| 100 Bleckslagaren 1 | Handelsgatan 9 | Örebro | 2012 1970 | 645 | – | 3 185 | – | – | – | 3 830 | 14 405 | – ASP | |
| 99 Ånghammaren 2 | Ånghammargatan 1-9 | Västerås | 1996 1972/1994 | 1 181 | 520 | 4 744 | 6 996 | – | 40 | 13 481 | 35 738 | 32 101 ASP | T |
| . C ---- |
|
|---|---|
| 96 Tunbytorp 8 | Friledningsgatan 3 A | Västerås | 2005 1970 | – | – | 830 | – | – | – | 830 | 5 825 | 3 714 ASP | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 97 Tunbytorp 10 | Tunbytorpsgatan 4 A | Västerås | 2005 1978 | 957 | – | 6 324 | – | – | 211 | 7 492 | 24 663 | 20 400 ASP | |
| 98 Voltmätaren 3 | Lågspänningsgatan 7 | Västerås | 2006 1990 | – | – | – | 760 | – | – | 760 | 2 254 | 2 645 ASP | |
| 99 Ånghammaren 2 | Ånghammargatan 1-9 | Västerås | 1996 1972/1994 | 1 181 | 520 | 4 744 | 6 996 | – | 40 | 13 481 | 35 738 | 32 101 ASP | T |
| 100 Bleckslagaren 1 | Handelsgatan 9 | Örebro | 2012 1970 | 645 | – | 3 185 | – | – | – | 3 830 | 14 405 | – ASP | |
| 101 Bleckslagaren 6 | Handelsgatan 1 | Örebro | 2008 1982 | – | – | – | 4 326 | – | – | 4 326 | 22 243 | 16 096 ASP | B |
| 102 Bleckslagaren 8 | Vattenverksgatan 8 | Örebro | 2006 1978/2001 | – | – | – | 4 750 | – | – | 4 750 | 24 878 | 20 017 ASP | B |
| 103 Chauffören 2 | Stuvargatan 3 | Örebro | 1997 1991 | 500 | – | 6 600 | – | – | – | 7 100 | 16 974 | 24 435 ASP | |
| 104 Chauffören 3 | Pikullagatan 9 | Örebro | 2006 1991 | – | – | – | 1 577 | – | – | 1 577 | 5 442 | 5 519 ASP | |
| 105 Distributören 7 | Krangatan 11 | Örebro | 2012 1989 | 795 | – | 6 795 | – | – | – | 7 590 | 24 675 | 24 185 ASP | |
| – Däcket 1 | Dialoggatan 14 | Örebro | 2008 2012 | – | – | 740 | 1 128 | – | – | 1 868 | 7 184 | 10 448 ASP | |
| 108 Elektrikern 3 | Vattenverksgatan 3 | Örebro | 2012 1972 | – | – | 8 440 | – | – | – | 8 440 | 18 823 | 17 800 ASP | |
| 107 Försäljaren 2 | Nastagatan 9 | Örebro | 2012 2008 | – | – | 3 049 | – | – | – | 3 049 | 9 545 | 18 130 ASP | B |
| 109 Grosshandlaren 2 | Nastagatan 6-8 | Örebro | 2001 1977 | 2 008 | 1 955 | 19 170 | – | – | – | 23 133 | 61 695 | 93 028 ASP | B |
| – Gällersta-Gryt 4:9 | Gällerstavägen | Örebro | <1995 1969 | – | – | – | 11 625 | – | – | 11 625 | 42 143 | 24 606 ASP | |
| 111 Konstruktören 9 | Söderleden 10 | Örebro | 1996 1987 | – | – | 1 260 | – | – | – | 1 260 | 3 573 | 5 838 ASP | |
| 112 Konstruktören 10 | Söderleden 12 | Örebro | <1995 1987 | – | – | – | 3 665 | – | – | 3 665 | 10 649 | 16 630 ASP | |
| 113 Kontrollanten 12 | Skomaskinsgatan 6 | Örebro | 2012 1981 | 3 859 | – | 6 982 | – | – | – | 10 841 | 30 946 | 33 400 ASP | |
| 115 Rörläggaren 2 | Aspholmsvägen 6 | Örebro | 2004 1984 | – | – | 2 955 | – | – | – | 2 955 | 4 960 | 12 387 ASP | |
| – Ånsta 20:148 | Berglunda 208 | Örebro | 2007 1971/1999 | 1 380 | – | 2 805 | – | – | – | 4 185 | 44 237 | 23 281 ASP | B |
| Summa lager/industri | 19 665 | 5 844 | 93 752 | 67 820 | 0 | 526 | 187 607 | 619 622 | 678 485 | ||||
| PROJEKT | |||||||||||||
| 10 Boländerna 35:2 | Bolandsgatan 20 | Uppsala | <1995 1981 | – | 4 118 | – | – | – | – | 4 118 | 9 600 | 35 400 ASP | B |
| 131 Husbyborg 1:83 B | Gamla Börjevägen 4 | Uppsala | 2008 – | – | – | – | – | – | 1 | 1 | 31 000 | – ASP | B |
| 93 Ledningstråden 6 | Tunbytorpsgatan 23 | Västerås | 2005 1970 | – | – | – | – | – | – | – | 8 000 | 3 550 ASP | T/B |
| 95 Tunbytorp 2 | Tunbytorpsgatan 4 | Västerås | 2005 1970 | – | – | – | 1 933 | – | – | 1 933 | 19 191 | 12 376 ASP | B |
| 76 Verkstaden 14 | Kopparlunden | Västerås | 2001 2001 | 6 163 | – | – | – | – | – | 6 163 | 1 | – ASP | B |
| 128 Bleckslagaren 7 | Vattenverksgatan 2 | Örebro | 2015 – | 1 295 | – | 4 315 | – | – | 200 | 5 810 | 22 160 | 24 488 ASP | B |
| 122 Drottningparken | Fabriksgatan | Örebro | 2014 – | 4 237 | – | – | – | – | – | 4 237 | 8 000 | – ASP | |
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| 118 Högspänningen 1 | Lågspänningsgatan 8 | Västerås | 2007 2014 | – | – | – | 3 911 | – | – | 3 911 | 22 500 | 27 800 ASP | B |
| 89 Järnåldern 6 | Brandthovdagatan 11 | Västerås | 2008 1982 | 476 | – | 629 | 777 | – | 45 | 1 927 | 5 967 | 7 426 ASP | T |
| – Krista 1 | Saltängsvägen 59 | Västerås | 2004 2005 | – | – | – | 2 980 | – | – | 2 980 | 11 500 | 17 398 ASP | |
| 91 Köpmannen 8 | Lundby Gårdsgata 4 | Västerås | 2004 1988 | – | – | 351 | 2 334 | – | – | 2 685 | 9 957 | 10 510 ASP | |
| 92 Ledningstråden 1 | Tunbytorpsgatan 1-3 | Västerås | 2005 1967 | 520 | 1 011 | 4 541 | – | – | – | 6 072 | 27 410 | 20 961 ASP | T |
| 94 Lufthammaren 1 | Ånghammargatan 2-4 | Västerås | 1996 1977 | 3 894 | – | 1 803 | 1 646 | – | – | 7 343 | 17 055 | 20 642 ASP | T |
| 96 Tunbytorp 8 | Friledningsgatan 3 A | Västerås | 2005 1970 | – | – | 830 | – | – | – | 830 | 5 825 | 3 714 ASP | |
| 97 Tunbytorp 10 | Tunbytorpsgatan 4 A | Västerås | 2005 1978 | 957 | – | 6 324 | – | – | 211 | 7 492 | 24 663 | 20 400 ASP | |
| 98 Voltmätaren 3 | Lågspänningsgatan 7 | Västerås | 2006 1990 | – | – | – | 760 | – | – | 760 | 2 254 | 2 645 ASP | |
| 99 Ånghammaren 2 | Ånghammargatan 1-9 | Västerås | 1996 1972/1994 | 1 181 | 520 | 4 744 | 6 996 | – | 40 | 13 481 | 35 738 | 32 101 ASP | T |
| 100 Bleckslagaren 1 | Handelsgatan 9 | Örebro | 2012 1970 | 645 | – | 3 185 | – | – | – | 3 830 | 14 405 | – ASP | |
| 101 Bleckslagaren 6 | Handelsgatan 1 | Örebro | 2008 1982 | – | – | – | 4 326 | – | – | 4 326 | 22 243 | 16 096 ASP | B |
| 102 Bleckslagaren 8 | Vattenverksgatan 8 | Örebro | 2006 1978/2001 | – | – | – | 4 750 | – | – | 4 750 | 24 878 | 20 017 ASP | B |
| 103 Chauffören 2 | Stuvargatan 3 | Örebro | 1997 1991 | 500 | – | 6 600 | – | – | – | 7 100 | 16 974 | 24 435 ASP | |
| 104 Chauffören 3 | Pikullagatan 9 | Örebro | 2006 1991 | – | – | – | 1 577 | – | – | 1 577 | 5 442 | 5 519 ASP | |
| 105 Distributören 7 | Krangatan 11 | Örebro | 2012 1989 | 795 | – | 6 795 | – | – | – | 7 590 | 24 675 | 24 185 ASP | |
| – Däcket 1 | Dialoggatan 14 | Örebro | 2008 2012 | – | – | 740 | 1 128 | – | – | 1 868 | 7 184 | 10 448 ASP | |
| 108 Elektrikern 3 | Vattenverksgatan 3 | Örebro | 2012 1972 | – | – | 8 440 | – | – | – | 8 440 | 18 823 | 17 800 ASP | |
| 107 Försäljaren 2 | Nastagatan 9 | Örebro | 2012 2008 | – | – | 3 049 | – | – | – | 3 049 | 9 545 | 18 130 ASP | B |
| 109 Grosshandlaren 2 | Nastagatan 6-8 | Örebro | 2001 1977 | 2 008 | 1 955 | 19 170 | – | – | – | 23 133 | 61 695 | 93 028 ASP | B |
| – Gällersta-Gryt 4:9 | Gällerstavägen | Örebro | <1995 1969 | – | – | – | 11 625 | – | – | 11 625 | 42 143 | 24 606 ASP | |
| 111 Konstruktören 9 | Söderleden 10 | Örebro | 1996 1987 | – | – | 1 260 | – | – | – | 1 260 | 3 573 | 5 838 ASP | |
| 112 Konstruktören 10 | Söderleden 12 | Örebro | <1995 1987 | – | – | – | 3 665 | – | – | 3 665 | 10 649 | 16 630 ASP | |
| 113 Kontrollanten 12 | Skomaskinsgatan 6 | Örebro | 2012 1981 | 3 859 | – | 6 982 | – | – | – | 10 841 | 30 946 | 33 400 ASP | |
Castellums fastighetsbestånd i Mälardalen 2015-12-31
| Ekonomisk | Hyres | Fastighets | Fastighets | Drifts | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Hyresvärde | Hyresvärde | uthyrnings | intäkter | kostnader | kostnader | överskott | ||
| Kontor/butik | fastigheter | Yta tkvm | Mkr | kr/kvm | grad | Mkr | Mkr | kr/kvm | Mkr |
| Uppsala | 22 | 148 | 213 | 1 441 | 89,5% | 190 | 51 | 349 | 139 |
| Örebro | 34 | 189 | 208 | 1 098 | 94,9% | 198 | 58 | 303 | 140 |
| Västerås | 22 | 100 | 112 | 1 124 | 85,8% | 96 | 29 | 292 | 67 |
| Summa kontor/butik | 78 | 437 | 533 | 1 220 | 90,8% | 484 | 138 | 316 | 346 |
| Lager/industri | |||||||||
| Västerås | 18 | 67 | 54 | 818 | 86,8% | 47 | 15 | 231 | 32 |
| Örebro | 16 | 100 | 67 | 671 | 88,8% | 60 | 16 | 162 | 44 |
| Uppsala | 5 | 21 | 23 | 1 066 | 93,3% | 21 | 5 | 215 | 16 |
| Summa lager/industri | 39 | 188 | 144 | 767 | 88,7% | 128 | 36 | 193 | 92 |
| Summa | 117 | 625 | 677 | 1 084 | 90,4% | 612 | 174 | 279 | 438 |
| Uthyrning och fastighetsadministration | 35 | 55 | -35 | ||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 209 | 334 | 403 | ||||||
| Projekt | 9 | 31 | 14 | 6 | 5 | 1 | |||
| Totalt | 126 | 656 | 691 | – | – | 618 | 214 | – | 404 |
Fastighetsrelaterade nycketal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 084 | 1 040 | 977 | 967 | 982 | 934 | 928 | 859 | 807 | 778 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 90,4% | 90,8% | 90,5% | 92,7% | 92,6% | 90,6% | 92,4% | 93,0% | 89,3% | 88,4% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 334 | 322 | 324 | 312 | 340 | 325 | 329 | 268 | 247 | 258 |
| Driftsöverskott, kr/kvm | 646 | 622 | 560 | 584 | 570 | 521 | 528 | 531 | 474 | 429 |
| Antal fastigheter | 126 | 118 | 114 | 120 | 120 | 116 | 115 | 117 | 101 | 91 |
| Uthyrningsbar yta, tkvm | 656 | 617 | 617 | 624 | 560 | 545 | 516 | 519 | 432 | 410 |
| Östra Götaland | Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| KONTOR/BUTIK | |||||||||||||
| 87 Atollen 3 | Lantmätargränd 53-63 | Jönköping | 2011 2013 | 2 790 | 2 404 | – | – | 765 | 5 | 5 964 | 890 | 90 051 COR | |
| 97 Algen 1 | Lantmätargränd 42 | Jönköping | 2013 – | – | 4 236 | – | – | – | 162 | 4 398 | 2 749 | 60 400 COR | |
| 1 Droskan 12 | Slottsgatan 14 | Jönköping | 1998 1990 | 9 394 | – | – | – | – | – | 9 394 | 4 951 | 98 400 COR | |
| 2 Elektronen 1 | Datorgatan 6 | Jönköping | 2008 2000 | – | – | 1 692 | – | – | – | 1 692 | 4 237 | 7 311 COR | B |
| 3 Hotellet 8 | V Storgatan 9-13 | Jönköping | <1995 1963/1999 | 2 952 | 15 701 | 296 | – | – | – | 18 949 | 5 121 | 208 000 COR | |
| 4 Vagnmakaren 7 | Hästhovsvägen 2 | Jönköping | <1995 1983/2001 | – | 9 531 | – | – | – | 14 | 9 545 | 19 226 | 63 400 COR | |
| 36 Vakten 11 | Batterigatan 2 | Jönköping | 2015 2009 | 5 261 | 1 672 | – | – | – | – | 6 933 | 10 947 | – COR | |
| 5 Valutan 11 | Kompanigatan 1-2 | Jönköping | <1995 1992/2001 | 3 142 | 1 606 | 788 | – | – | 5 | 5 541 | 7 763 | 70 600 COR | |
| 6 Varuhuset 1 | Batterigatan 2 | Jönköping | 2009 2009 | – | 11 041 | – | – | – | – | 11 041 | 42 046 | 118 000 COR | |
| 75 Vattenpasset 2 | Ekhagsringen 17 | Jönköping | <1995 1980 | 1 299 | – | 1 749 | 1 073 | – | – | 4 121 | 17 884 | – COR | |
| 8 Vilan 7 | Huskvarnavägen 58-64 | Jönköping | 2000 1955/1999 | 8 946 | 1 093 | 4 450 | – | – | – | 14 489 | 25 576 | 72 450 COR | |
| 76 Vingen 4 | Linnegatan 1 | Jönköping | <1995 1970 | 1 322 | 530 | – | 1 883 | – | – | 3 735 | 17 281 | 14 347 COR | B |
| 9 Visionen 3 A | Bataljonsgatan 10-12 | Jönköping | 2004 2010 | 7 406 | – | 299 | – | – | – | 7 705 | 12 269 | 106 800 COR | |
| 10 Visionen 3 B | Bataljonsgatan 10 | Jönköping | 2004 1996/1995 | 9 731 | – | 423 | – | – | – | 10 154 | 27 162 | 48 612 COR | |
| 96 Visionen 3 C | Bataljonsgatan 10 | Jönköping | 2004 – | 2 472 | – | – | – | – | – | 2 472 | – | – COR | |
| 11 Vågskålen 3 | Huskvarnavägen 40 | Jönköping | 2003 1983 | 8 439 | – | 7 580 | – | – | 51 | 16 070 | 42 536 | 39 360 COR | |
| 12 Vägporten 5 | Vasavägen 4 | Jönköping | 2003 1955/2004 | 251 | 2 076 | – | – | – | – | 2 327 | 8 458 | 12 392 COR | |
| 13 Ögongloben 5 | Gräshagsgatan 11 | Jönköping | 2006 1961 | 3 512 | – | – | – | – | – | 3 512 | 7 346 | 7 261 COR | |
| 14 Örontofsen 5 | Granitvägen 7-9 | Jönköping | 2006 1976 | 1 053 | 880 | 3 641 | – | – | – | 5 574 | 15 061 | 28 755 COR | |
| 89 Gården 15 | Gillbergagatan 37-45 | Linköping | 2009 2013 | 6 105 | – | 3 600 | – | – | – | 9 705 | 34 706 | 65 200 COR | |
| 47 Idémannen 1 | Teknikringen 16 | Linköping | 2007 1990 | 580 | – | – | – | – | – | 580 | 4 212 | 4 959 COR | |
| 48 Idémannen 2, Collegium | Teknikringen 7 | Linköping | 2007 1989 | 12 922 | 4 136 | – | – | – | 45 | 17 103 | 27 823 | 122 600 COR | |
| 49 Idémannen 2, Datalinjen | Datalinjen 1 | Linköping | 2007 1989/1994 | 1 593 | – | – | – | – | – | 1 593 | 4 590 | 10 363 COR | |
| 50 Idémannen 2, TeknikringenTeknikringen 1 A-F | Linköping | 2007 1984/1996 | 6 521 | – | – | – | – | 49 | 6 570 | 19 720 | 43 346 COR | ||
| 51 Idémannen 2, Vita Huset | Universitetsvägen 14 | Linköping | 2007 2002 | 8 136 | – | – | – | – | – | 8 136 | 29 597 | 69 200 COR | B |
| 98 Jägmästaren 1 | Djurgården | Linköping | 2013 – | – | 8 774 | – | – | – | – | 8 774 | 36 750 | 54 109 COR | |
| 52 Magnetjärnet 6 | Finnögatan 5 C | Linköping | 2010 1996 | 2 388 | – | – | – | – | – | 2 388 | 8 328 | 10 623 COR | B |
| Summa kontor/butik | 106 215 | 63 680 | 24 518 | 2 956 | 765 | 331 | 198 465 | 437 229 1 426 539 | |||||
| LAGER/INDUSTRI | |||||||||||||
| – Flahult 21:3 | Momarken 42 | Jönköping | 2001 1980 | – | – | 3 824 | – | – | – | 3 824 | 24 177 | 15 383 COR | B |
| – Flahult 21:5 | Betavägen 17 | Jönköping | 2012 1997/2008 | – | – | 9 023 | – | – | – | 9 023 | 36 847 | 29 288 COR | B |
| 74 Vargön 4 | Vasavägen 5 | Jönköping | 2003 1989 | – | – | 3 500 | 570 | – | – | 4 070 | 6 694 | 12 763 COR | |
| 88 Ättehögen 18 | Fordonsvägen 8 | Jönköping | 2012 2013 | – | – | – | 3 334 | – | – | 3 334 | 11 009 | 17 794 COR | |
| 78 Österbotten 4 | Skeppsbrogatan 6 | Jönköping | <1995 1930/1991 | 503 | – | 162 | 2 279 | – | – | 2 944 | 6 972 | 8 319 COR | |
| 79 Överlappen 13 | Kalkstensgatan 6-8 | Jönköping | 2004 1977/1995 | 2 105 | – | 275 | 3 376 | – | – | 5 756 | 22 575 | 27 852 COR | |
| 80 Överstycket 25 | Kindgrensgatan 3 | Jönköping | 2008 1981 | 348 | – | 7 190 | – | – | – | 7 538 | 16 342 | 13 591 COR | B |
| – Källemo 1 | Källemogatan 12 | Vaggeryd | <1995 1956/1988 | – | – | 7 552 | – | – | – | 7 552 | 48 347 | 11 123 COR | B |
| – Yggen 1 | Krokvägen 1 | Vaggeryd | <1995 1985/1989 | – | – | – | 6 303 | – | – | 6 303 | 18 598 | 11 581 COR | |
| Summa lager/industri | 2 956 | 0 | 31 526 | 15 862 | 0 | 0 | 50 344 | 191 561 | 147 694 | ||||
| PROJEKT | |||||||||||||
| 77 Ögongloben 6 | Kindgrensgatan 4 | Jönköping | 2008 1997 | – | – | – | – | – | – | – | 7 500 | 6 234 COR | B |
| 98 Jägmästaren 1 B | Djurgården | Linköping | 2013 – | – | – | – | – | – | – | – | 7 631 | 1 891 COR | B |
| Summa projekt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 15 131 | 8 125 | ||||
| OBEBYGGD MARK | |||||||||||||
| 96 Visionen 4 | Bataljonsgatan 10 | Jönköping | 2013 – | – | – | – | – | – | – | – | 4 750 | 914 COR | |
| 96 Visionen 6 | Bataljonsgatan 10-12 | Jönköping | 2015 – | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 575 COR | |
| Summa obebyggd mark | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 4 750 | 2 489 | ||||
| Summa Östra Götaland | E4 | 109 171 | 63 680 | 56 044 | 18 818 | 765 | 331 | 248 809 | 648 671 | 1 584 847 | |||
| Tornby | |||||||||||||
| Skäggetorp | 89 | E4 | Tallboda |
138 CASTELLUM FASTIGHETSBESTÅND 2015
| Castellums fastighetsbestånd i Östra Götaland 2015-12-31 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal fastigheter |
Yta tkvm | Hyresvärde Mkr |
Hyresvärde kr/kvm |
Ekonomisk uthyrnings grad |
Hyres intäkter Mkr |
Fastighets kostnader Mkr |
Fastighets kostnader kr/kvm |
Drifts överskott Mkr |
|
| Kontor/butik | |||||||||
| Jönköping | 19 | 143 | 195 | 1 357 | 94,0% | 183 | 44 | 310 | 139 |
| Linköping | 8 | 55 | 63 | 1 158 | 96,3% | 61 | 22 | 395 | 39 |
| Summa kontor/butik | 27 | 198 | 258 | 1 302 | 94,6% | 244 | 66 | 333 | 178 |
| Lager/industri | |||||||||
| Jönköping | 7 | 36 | 22 | 588 | 82,2% | 17 | 4 | 113 | 13 |
| Vaggeryd | 2 | 14 | 5 | 368 | 97,6% | 5 | 2 | 105 | 3 |
| Summa lager/industri | 9 | 50 | 27 | 528 | 85,1% | 22 | 6 | 111 | 16 |
| Summa | 36 | 248 | 285 | 1 145 | 93,7% | 266 | 72 | 288 | 194 |
| Uthyrning och fastighetsadministration | 22 | 93 | -22 | ||||||
| Summa efter uthyrning och fastighetsadministration | 94 | 381 | 172 | ||||||
| Projekt | 2 | – | 1 | – | – | 2 | 1 | – | 1 |
| Obebyggd mark | 2 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Totalt | 40 | 248 | 286 | – | – | 268 | 95 | – | 173 |
Fastighetsrelaterade nyckeltal
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hyresvärde, kr/kvm | 1 145 | 1 022 | 885 | 844 | 818 | 795 | 775 | 745 | 748 | 688 |
| Ekonomisk uthyrningsgrad | 93,7% | 89,3% | 86,8% | 88,4% | 88,4% | 88,0% | 90,0% | 90,8% | 90,4% | 90,6% |
| Fastighetskostnader, kr/kvm | 381 | 362 | 284 | 268 | 272 | 268 | 275 | 261 | 269 | 239 |
| Driftsöverskott, kr/kvm | 692 | 551 | 483 | 478 | 451 | 432 | 422 | 416 | 407 | 384 |
| Antal fastigheter | 40 | 40 | 94 | 95 | 95 | 96 | 95 | 93 | 82 | 76 |
| Uthyrningsbar yta, tkvm | 248 | 260 | 519 | 518 | 515 | 505 | 501 | 480 | 452 | 375 |
Castellums fastighetsbestånd 2015 i sammandrag
| Kvadratmeter per lokalslag | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kontor | Butiker | Lager | Industri | Bostäder | Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde | |
| Storgöteborg | 464 492 | 74 166 | 460 504 | 174 200 | 8 246 | 16 201 | 1 197 809 | 2 325 553 | 7 041 950 |
| Öresundsregionen | 293 010 | 52 904 | 268 519 | 51 463 | 985 | 29 011 | 695 892 | 1 509 527 | 4 845 748 |
| Storstockholm | 210 545 | 40 913 | 216 644 | 104 364 | 0 | 21 543 | 594 009 | 926 852 | 4 003 693 |
| Mälardalen | 258 753 | 123 941 | 162 161 | 99 323 | 3 527 | 8 133 | 655 838 | 1 732 450 | 3 391 762 |
| Östra Götaland | 109 171 | 63 680 | 56 044 | 18 818 | 765 | 331 | 248 809 | 648 671 | 1 584 847 |
| Summa Castellum | 1 335 971 | 355 604 | 1 163 872 | 448 168 | 13 523 | 75 219 | 3 392 357 | 7 143 053 20 868 000 |
Sålda fastigheter under 2015
| Förvärvs- Bygg/ | Kvadratmeter per lokalslag | Förv. | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighet | Gatuadress | Kommun | år Omb. år | Kontor | Butiker | Lager | Industri Bostäder Övrigt | Totalt | Markyta | Tax.värde bolag | Anm | ||
| STORGÖTEBORG | |||||||||||||
| Inom Vallgraven 22:3 | Kungsgatan 31-33 | Göteborg | <1995 1929 | 1 080 | 488 | – | – | – | – | 1 568 | 574 | 39 600 EKL | |
| Högsbo 33:1 | Gruvgatan 29 | Göteborg | <1995 – | – | – | – | – | – | – | – | 5 483 | 4 934 HAR | B |
| Summa Storgöteborg | 1 080 | 488 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 568 | 6 057 | 44 534 | ||||
| ÖRESUNDSREGIONEN | |||||||||||||
| Tågarp 16:72 | Företagsvägen 25 | Malmö | <1995 1973/1988 | 572 | – | 383 | 1 099 | – | – | 2 054 | 12 656 | 8 991 BRI | |
| Summa Öresundsområdet | 572 | 0 | 383 | 1 099 | 0 | 0 | 2 054 | 12 656 | 8 991 | ||||
| STORSTOCKHOLM | |||||||||||||
| Ekenäs 1 | Finlandsgatan 24-48 | Stockholm | <1995 2003 | 18 712 | 540 | – | – | – | 8 | 19 260 | 9 631 | 228 600 BRO | T |
| Ekenäs 2 | Finlandsgatan 12-14 | Stockholm | <1995 1989 | 4 594 | – | 75 | – | – | – | 4 669 | 1 987 | 43 400 BRO | T |
| Ekenäs 3 | Finlandsgatan 10 | Stockholm | <1995 1989 | 3 535 | – | 756 | – | – | – | 4 291 | 4 792 | 35 600 BRO | T |
| Ekenäs 4 | Finlandsgatan 16-18 | Stockholm | <1995 1991 | 7 531 | 100 | 444 | – | – | – | 8 075 | 2 255 | 71 200 BRO | T |
| Karis 3 | Finlandsgatan 62 | Stockholm | 2001 1989 | 2 881 | – | 510 | – | – | 5 | 3 396 | 2 248 | 30 600 BRO | T |
| Karis 4 | Finlandsgatan 50-60 | Stockholm | 2000 1985 | 4 675 | 466 | 119 | – | – | – | 5 260 | 3 920 | 44 362 BRO | T |
| Sätesdalen 2 | Norgegatan 2 | Stockholm | 2006 1990/2001 | 10 310 | 500 | 772 | – | – | 182 | 11 764 | 10 812 | 106 000 BRO | T |
| Sjöstugan 1 | Sidensvansvägen 8-10 | Sollentuna | 1996 1990 | 4 465 | – | 1 908 | – | – | – | 6 373 | 9 156 | 42 400 BRO | |
| Hammarby-Smedby 1:454 Johanneslundsvägen 2-6 | Uppl-Väsby | 2006 1991 | 8 268 | – | 120 | – | – | – | 8 388 | 10 460 | 65 600 BRO | ||
| Hammarby-Smedby 1:461 Johanneslundsvägen 3-5 | Uppl-Väsby | 2006 1988 | 3 659 | 676 | 218 | – | – | – | 4 553 | 6 798 | 35 000 BRO | ||
| Ringpärmen 4 | Bergskällavägen 32 | Sollentuna | 1996 1987 | 10 828 | 600 | 1 173 | – | – | – | 12 601 | 12 206 | 80 000 BRO | |
| Linde Torp 8 | Bolidenvägen 8-10 | Stockholm | <1995 1929 | 574 | 67 | 1 141 | – | – | – | 1 782 | 7 350 | 17 526 BRO | B |
| Rankan 3-4 | Sollentunaholmsvägen 1-7 | Sollentuna | 1997 – | – | – | – | – | – | – | – | 88 355 | 38 000 BRO | B |
| 80 032 | 2 949 | 7 236 | 0 | 0 | 195 | 90 412 | 169 970 | 838 288 | |||||
| ÖSTRA GÖTALAND | |||||||||||||
| Törestorp 2:51 | Kulltorpsvägen 25 | Gnosjö | <1995 1946 | – | – | – | 14 310 | – | – | 14 310 | 55 273 | 17 457 COR | |
| Pagoden 1 | Ottargatan 10 | Linköping | 2008 1972/2002 | – | 1 732 | 1 668 | – | – | – | 3 400 | 9 000 | 8 742 COR | B |
| Summa Östra Götaland | 0 | 1 732 | 1 668 | 14 310 | 0 | 0 | 17 710 | 64 273 | 26 199 | ||||
| Summa Castellum | 81 684 | 5 169 | 9 287 | 15 409 | 0 | 195 | 111 744 | 252 956 | 918 012 |
Definitioner
Aktiens direktavkastning
Föreslagen utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut.
Aktiens totalavkastning
Aktiekursens utveckling med tillägg av de utdelningar som skett under perioden vilken återinvesterats i aktier den dagen aktien handlas exklusive rätt till utdelning.
Aktuellt substansvärde (EPRA NNNAV)
Redovisat eget kapital enligt balansräkningen, justerat för verklig uppskjuten skatt istället för nominell uppskjuten skatt.
Antal aktier
Registrerat antal aktier – antalet registrerade aktier vid viss tidpunkt. Utestående antal aktier – antalet registrerade aktier med avdrag för återköpta egna aktier vid viss tidpunkt. Genomsnittligt antal aktier – vägt genomsnittligt antal utestående aktier under viss period.
Avkastning aktuellt substansvärde
Resultat efter skatt i procent av ingående aktuellt substansvärde, men med verklig uppskjuten skatt istället för nominell skatt. Vid delårsbokslut har avkastningen omräknats till helårsbasis utan hänsyn till säsongsvariationer som normalt uppstår i verksamheten.
Avkastning eget kapital
Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. Vid delårsbokslut har avkastningen omräknats till helårsbasis utan hänsyn till säsongsvariationer som normalt uppstår i verksamheten.
Avkastning långsiktigt substansvärde
Resultat efter skatt med återläggning av värdeförändring derivat samt uppskjuten skatt i procent av ingående långsiktigt substansvärde. Vid delårsbokslut har avkastningen omräknats till helårsbasis utan hänsyn till säsongsvariationer som normalt uppstår i verksamheten.
Avkastning totalt kapital
Resultat före skatt med återläggning av finansnetto samt värdeförändring derivat i procent av under året genomsnittligt totalt kapital. Vid delårsbokslut har avkastningen omräknats till helårsbasis utan hänsyn till säsongsvariationer som normalt uppstår i verksamheten.
Belåningsgrad
Räntebärande skulder efter avdrag av för likvida medel, i procent av summan av fastigheternas verkliga värde med avdrag för förvärvade ej tillträdda fastigheter och med tillägg för sålda ej frånträdda fastigheter vid periodens utgång.
Data per aktie
Vid beräkning av resultat och kassaflöde per aktie har genomsnittligt antal aktier använts, medan vid beräkning av tillgångar, eget kapital och substansvärde per aktie har antalet utestående aktier använts.
Ekonomisk uthyrningsgrad
Under perioden redovisade hyresintäkter i procent av hyresvärde avseende fastigheter ägda vid periodens utgång. Under perioden förvärvade/färdigställda fastigheter har räknats upp såsom om de ägts eller varit färdigställda under hela året medan fastigheter som sålts helt har exkluderats. Projekt samt obebyggd mark har exkluderats.
EPRA EPS (Earnings Per Share)
Förvaltningsresultat med avdrag för nominell skatt hänförligt till förvaltningsresultatet, dividerat med genomsnittligt antal aktier. Med skattepliktigt förvaltningsresultat avses förvaltningsresultat med avdrag för bl a skattemässigt avdragsgilla avskrivningar och ombyggnationer.
Fastighetskategori
Fastighetens huvudsakliga hyresvärde med avseende på lokalslag. Inom en fastighetskategori kan därför förekomma ytor som avser andra ändamål än den huvudsakliga användningen.
Fastighetskostnader
I posten ingår såväl direkta fastighetskostnader, såsom kostnader för drift, underhåll, tomträttsavgäld och fastighetsskatt, som indirekta fastighetskostnader i form av uthyrning och fastighetsadministration.
Förvaltningsresultat
Redovisat resultat med återläggning av värdeförändringar och skatt.
Hyresintäkter
Debiterade hyror jämte tillägg, såsom ersättning för värme och fastighetsskatt.
Hyresvärde
Hyresintäkter plus bedömd marknadshyra för ej uthyrda ytor.
Kronor per kvm
Fastighetsrelaterade nyckeltal, uttryckta i kronor per kvm, baseras på fastigheter ägda vid periodens utgång, varvid under året förvärvade/färdigställda fastigheter har räknats upp såsom om de ägts eller varit färdigställda under hela året medan fastigheter som sålts helt har exkluderats. Projekt och obebyggd mark har exkluderats. Vid delårsbokslut har nyckeltalen omräknats till helårsbasis utan hänsyn till säsongsvariationer som normalt uppstår i verksamheten.
Likviditetsrisk
Risken att det saknas likvida medel eller outnyttjade krediter för att kunna fullgöra betalningsförpliktelser.
Långsiktigt substansvärde (EPRA NAV)
Redovisat eget kapital enligt balansräkningen med återläggning av räntederivat och uppskjuten skatt.
Motpartsrisk/Kreditrisk
Risken att motpart inte kan fullgöra leverans eller betalning.
Operationell risk
Risken att åsamkas förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oegentligheter.
Refinansieringsrisk
Risken att finansiering saknas eller är mycket oförmånlig vid viss tidpunkt.
Ränterisk
Risken för en resultat- och kassaflödespåverkan genom en förändring av marknadsräntan.
Räntetäckningsgrad
Förvaltningsresultat med återläggning av finansnetto i procent av finansnetto.
Utdelningsandel
Utdelning per aktie i procent av förvaltningsresultat per aktie.
Valutarisk
Risken för en resultat- och kassaflödespåverkan genom en förändring av valutakursen.
Överskottsgrad
Driftsöverskott i procent av hyresintäkter.
Castellum redovisar sitt hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer G4, nivå Core. Redovisningen beskriver hur Castellumkoncernen arbetat med hållbarhetsfrågorna under 2015. I nedanstående tabell anges var informationen redovisas. Avseende specifika standardindikatorer utgår redovisningen ifrån vad som är väsentligt för verksamheten. Castellum har som ambition att kunna fullständigt redovisa samtliga väsentliga indikatorer inom två år. Redovisningen har ej granskats av extern part.
Generella standardindikatorer
| GRI-referens Sida/ Hänvisning |
||
|---|---|---|
| Strategi och analys | ||
| G4-1 | VD har ordet | 2-3 |
| Organisationsprofil | ||
| G4-3 | Organisationens namn | Baksida, 38 |
| G4-4 | Huvudsakliga produkter, tjänster och varumärken | 5-8, Baksida |
| G4-5 | Huvudkontorets säte | 101 (Not 1) |
| G4-6 | Länder som organisationen verkar i | 104 (Not 2) |
| G4-7 | Ägarstruktur och bolagsform | 59-62 |
| G4-8 | Marknader | 12-15 |
| G4-9 | Bolagets storlek | 93 |
| G4-10 | Antal anställda uppdelat på anställningsform, anställningstyp, kön och region |
15, 38 |
| G4-11 | Totalt antal anställda som omfattas av kollektivavtal | 38 |
| G4-12 | Bolagets leverantörskedja | 34 |
| G4-13 | Väsentliga förändringar i organisationens storlek, struktur, ägarskap eller leverantörskedja under redovisningsperioden |
8-9, 19, 21 |
| G4-14 | Om och hur försiktighetsprincipen tillämpas i organisationen | 32 |
| G4-15 | Externa ekonomiska, miljömässiga och sociala principer som organisationen skrivit under eller stödjer |
32 |
| G4-16 | Medlemskap i föreningar och/eller nationella/ internationella lobbyorganisationer |
32, 34 |
| Väsentliga aspekter och avgränsningar | ||
| G4-17 | Lista över alla enheter som ingår i koncernredovisningen | 113 (Not 23) |
| G4-18 | Process för definition av rapportens innehåll | 32 |
| G4-19 | Lista över identifierade väsentliga aspekter | 32 |
| G4-20 Respektive aspekts huvudsakliga påverkan inom organisationen | Hemsida | |
| G4-21 | Respektive aspekts huvudsakliga påverkan utanför organisationen | 34, 40-41 |
| G4-22 Effekterna och skälen till förändrad information från tidigare rapporter |
32 | |
| G4-23 Väsentliga förändringar från tidigare rapporter gällande omfattning och områdesbegränsningar |
32, HD | |
| Intressentengagemang | ||
| G4-24 Lista över organisationens intressentgrupper | Hemsida, 32 | |
| G4-25 Tillvägagångssätt för identifiering och urval av intressenter | Hemsida, 32 | |
| G4-26 Metod för intressentdialoger | Hemsida, 32 | |
| G4-27 Redogör för de nyckelområden som intressenterna lyft fram samt hur organisationen har hanterat dem |
Hemsida, 32 | |
| Information om redovisningen | ||
| G4-28 Redovisningsperiod | 101 | |
| G4-29 Datum för senaste redovisad rapport | 2016-02-02 | |
| G4-30 Redovisningscykel | 101 | |
| G4-31 | Kontaktperson gällande redovisningen | Omslag |
| G4-32 GRI-index med hänvisningar | 142 | |
| G4-33 Policy för extern bestyrkning | 142, 32 | |
| Styrning | ||
| G4-34 Styrningsstruktur inklusive kommittéer vilka ansvarar för ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor |
32 | |
| Etik och integritet | ||
| G4-56 Organisationens värdegrund och uppförandekod | Hemsida, 39 |
Mer detaljerad information om redovisningen och beräkningsmetoder återfinns på Castellums hemsida under fliken "Hållbart företagande". HD = Hållbarhetsdata 2015 inklusive GRI-bilaga.
Specifika standardindikatorer
| GRI-referens | Sida/ Hänvisning |
|
|---|---|---|
| DMA | Ekonomisk prestanda | 34 |
| G4-EC1 | Skapat och distribuerat ekonomiskt värde | 34 |
| G4-EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | 107 Not 10) |
| DMA | Anställning | 38-39 |
| G4-LA1 | Personalomsättning | 38-39, HD |
| DMA | Hälsa & säkerhet | 34, 38, 39 |
| G4-LA6 | Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador | 38, HD |
| DMA | Träning & utbildning | 39 |
| G4-LA11 Utvecklingssamtal | 39, HD | |
| DMA | Jämlikhet | 39 |
| G4-LA12 Sammansättning av företaget | 38, 85, 88, | |
| HD | ||
| DMA | Lokala samhällen | 34 |
| G4-SO1 | Bolagets påverkan på samhällen där verksamhet bedrivs | 34 |
| DMA | Anti-korruption | 39 |
| G4-SO5 Antal fall av korruption | 39 | |
| DMA | Kunders hälsa och säkerhet | 35, 41 |
| G4-PR1 | Utvärdering och förbättring av produkter och tjänster avseende hälsa och säkerhet |
40-41 |
| DMA | Märkning av produkter och tjänster | 41 |
| G4-PR5 | Resultat av kundundersökningar | 35-36 |
| G4-CRE8 Hållbarhetscertifieringar för ny-, om- och tillbyggnation | 40-41 | |
| DMA | Energi | 40-41 |
| G4-EN3 | Organisationens energiförbrukning | 40-41 |
| G4-EN6 Minskning av energiförbrukning | 40-41 | |
| G4-CRE1 Energiintensitet, byggnader | 40-41 | |
| DMA | Vatten | 41 |
| G4-EN8 | Vattenanvändning per källa | 41 |
| G4-CRE2 Vattenintensitet, byggnader | 41 | |
| DMA | Utsläpp | 40-41 |
| G4-EN15 Direkta växtusgasutsläpp (Scope 1) | 40-41 | |
| G4-EN16 Indirekta växtusgasutsläpp (Scope 2) | 40-41 | |
| G4-EN17 Övriga indirekta växtusgasutsläpp (Scope 3) | 40-41 | |
| G4-CRE3 Växthusgasintensitet, byggnader | 40-41 | |
| DMA | Avfall | 41 |
| G4-EN23 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod | 41, HD | |
| DMA | Lagefterlevnad | 41 |
| G4-EN29 Betydande böter och sanktioner till följd av miljöbrott | 41 | |
| DMA | Leverantörsutvärdering avseende arbetsvillkor, samhälle & miljö | 34 |
| G4-LA15 Negativa effekter av arbetsvillkor i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder |
34 | |
| G4-EN32 Andel nya leverantörer som utvärderats med miljökriterier | 34 | |
| G4-SO10 Negativa effekter på samhället i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder |
34 |
Årsstämma
Castellum ABs årsstämma äger rum torsdagen den 17 mars 2016 klockan 17.00 i RunAn, Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg. För mer information och anmälan se Castellums hemsida www.castellum.se
Årsstämmokalender och utdelning
| Avstämningsdag för årsstämma | 11 mars 2016 |
|---|---|
| Årsstämma | 17 mars 2016 |
| Aktien handlas exklusive utdelning | 18 mars 2016 |
| Avstämningsdag för utdelning | 21 mars 2016 |
| Betalning av utdelning | 24 mars 2016 |
Ekonomisk rapportering
Delårsrapport januari-mars 2016 13 april 2016 Halvårsrapport januari-juni 2016 13 juli 2016 Delårsrapport januari-september 2016 12 oktober 2016 Bokslutskommuniké 2016 19 januari 2017 Årsstämma 2017 23 mars 2017
Kontaktuppgifter
Ytterligare information kan erhållas av bolagets VD Henrik Saxborn, telefon 031-60 74 50, eller CFO Ulrika Danielsson, telefon 0706-47 12 61, samt på www.castellum.se
www.eklandia.se
www.briggen.se
www.harrysjogren.se
www.corallen.se
www.brostaden.se
www.aspholmenfastigheter.se
Castellum AB (publ) • Box 2269, 403 14 Göteborg • Besöksadress Kaserntorget 5 Telefon 031-60 74 00 • Telefax 031-13 17 55 • E-post [email protected] • www.castellum.se Säte: Göteborg • Org nr: 556475-5550