Annual Report • Apr 17, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Byggmax i korthet | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 5 |
| VD har ordet | 6 |
| Vision, affärsidé, mål och strategi | 8 |
| Verksamhet | 10 |
| Medarbetare | 15 |
| Byggmax ansvar | 20 |
| Byggmaxaktien | 28 |
| Ordförandeord | 30 |
| Förvaltningsberättelse | 32 |
|---|---|
| Bolagsstyrning | 36 |
| Flerårsöversikt | 40 |
| Koncernens resultaträkning | 41 |
| Koncernens balansräkning | 42 |
| Koncernens rapport över förändring av eget kapital | 44 |
| Koncernens rapport över kassaflöden | 45 |
| Moderföretagets resultaträkning | 46 |
| Moderföretagets balansräkning | 47 |
| Moderföretagets förändring i eget kapital | 49 |
| Moderföretagets kassaflödesanalys | 50 |
| Redovisningsprinciper samt noter | 51 |
| Revisionsberättelse | 75 |
| Byggmax koncernledning | 76 |
| Byggmax styrelse | 77 |
| Innehållsfört. med standardupplysningar enligt GRI | 78 |
| Byggmax GRI-profil | 88 |
|---|---|
| Definitioner | 91 |
| Distribution av årsredovisningen | 91 |
Med endast 1 500 butiksvaror i sortimentet förenklas administration och leverantörsförhandling.
Tillgängliga butiker för bilburna kunder i utkanten av tätorter ger låga hyror.
Personalkostnaderna kan hållas låga när kunden själv lastar direkt i sin bil.
Varje process och arbetsmoment eff ektiviseras löpande.
Entreprenörsandan i varje enskild butik lägger grunden för vår förmåga att lyckas.
Våra kunder fi nner inspiration och bygginstruktioner på vår webbplats.
Byggmax har under alla år följt en enkel grundidé: att sälja basbyggvaror av hög kvalitet till ett lågt pris. Detta vill vi göra på ett så enkelt och lättillgängligt sätt som möjligt i alla våra 105 butiker i Norden. Vi kommer därför även i fortsättningen att hålla fast vid vår prismodell: inga kampanjer, reor eller rabatter. På Byggmax gäller samma låga pris för alla.
e-handel.
tar hemleverans av alla produkter i sortimentet vilket är unikt när det gäller tungt byggmaterial. Varorna plockas från kundens närmaste Byggmaxbutik och de enda kostnader som tillkommer är för plock och frakt. I de allra flesta fall sker leverans dagen eft er beställning.
Tv-reklam Sedan 2008 använder Byggmax tv-reklam. Våra kunder spelar huvudrollen och får visa upp sina byggprojekt i tv och dela med sig av sina erfarenheter.
Hemmafi xartrenden tar bygg-Sverige med storm år 1997. Många ser att det inte är så svårt som man tror att bygga själv och att det fi nns stora pengar att spara. Byggvarubranschen går för högtryck och Byggmax etablerar sig på flera orter.
4 Byggmax årsredovisning 2013
1993
ceptet 2.0. e-handel Under 2011 utökades Byggmax e-handel med ett beställningssortiment. 2013 fanns det ca 3 400 artiklar i beställningsstorimentet. Produkterna säljs endast via webbpatsen vilket gör det möjligt att erbjuda Byggmaxpriser på fler produkter utan att öka butikskostnaderna. Webbplatsens stora fokus på användarvänlighet gör det lika lätt att handla på nätet som i butik.
Byggmax i Norge Den 23 mars 2007 öppnade Byggmax första butik i Hamar, 14 mil norr om Oslo.
Den andra juni 2010 noterades Byggmax på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen.
2008 Sverige: Motala, Västervik, Örnsköldsvik, Hässleholm, Kungsbacka, Nyköping. Norge: Sarpsborg, Sandefj ord, Drammen, Ullensaker, Bærum. Finland: Åbo.
2007 Sverige: Åkersberga (Sthlm), Visby. Norge: Hamar, Skien, Abildsø, Gjøvik, Kongsvinger.
2006 Hudiksvall, Skelleft eå, Skövde, Eskilstuna, Gävle, Uppsala, Varberg, Länna (Sthlm).
2005 Örebro, Karlskrona.
Norrköping, Falun, Östersund, Vellinge (Malmö), Uddevalla.
Luleå, Karlstad.
2002 Kristianstad.
1999 Jönköping.
Samtidigt som Byggmax öppnade i Staff anstorp 1996 började vi sälja impregnerat trallvirke för 3,95 kr metern. Andra företag sålde då motsvarande virke för mellan 8 och 13 kr per meter. Köerna var långa och succén ett faktum.
Byggmax kundtjänst
Byggmax öppnade en central kundtjänst år 2000 för att kunna svara på kundernas frågor alla dagar i veckan. Kundtjänsten har som mål att svara på alla samtal inom tre minuter.
1993 Täby (Sthlm), Halmstad, Västerås.
1997 Helsingborg.
Umeå.
1998 Hisings Backa (Gbg), Upplands Väsby (Sthlm),
1996 Staff anstorp (Malmö).
öppnar
Byggmax öppnade 1993 de första butikerna för att sälja basbyggvaror av hög kvalitet till låga priser. Beskrivningen av sortimentet är: trä, bygg, golv, färg. Idén är från början att kunden ska kunna köra in med bilen och själv lasta byggvarorna. Byggmax har aldrig reor, rabatter eller kampanjer. Sortimentet är av
hög kvalitet, från svenska leverantörer. Det är lågt pris på hela sortimentet och alla butiker har samma priser. För att skapa trygghet för kunden börjar Byggmax som första bygghandel i Sverige med Lägsta-Pris-Garanti. Alla kunder får låna släpkärra kostnadsfritt.
till fast pris. byggmax 2.0
Under 2013 lanserade Byggmax lanserar butikskon-
2010 Sverige: Ystad, Värnamo, Karlshamn, Trollhättan, Partille. Norge: 2011 Sverige: Ängelholm, Lidköping, Norrtälje, Enköping, Avesta, Bollnäs. Norge: Trondheim Syd, Arendal, Lillehammer. Finland: Borgå, Reso, Vanda, Björneborg.
2009 Sverige: Piteå, Falkenberg, Ski, Kristiansand, Stavanger, Fredrikstad, Haugesund. Finland: Jyväskylä.
Kungsängen, Bromma, Borlänge. Norge: Trondheim. Finland: Vasa.
2004 Växjö,
Sundsvall, Tumba (Sthlm),
2000 Kållered (Gbg). 2001 Borås, Löd-
Byggmaxkortet lanserades 2007. Både företag och privatpersoner kan få 30 till 60 dagars kostnadsfri kredit. Idag kan man använda PIN-
Koncept
Byggmax öppnade i Åbo den 28 februari 2008. Det fi nns en stark kultur kring hemmafi xande i Finland och kunderna gillar uppstickaren Byggmax. Byggmax får mycket uppmärksamhet i medierna eft ersom vi visar alla låga priser på webbplatsen.
Byggmax i Finland
2013
2012 Sverige: Malmö, Smedjebacken, Eslöv, Sisjön. Norge: Moss, Askim, Stord. Finland: Uleåborg.
Seinäjoki.
2013 Sverige: Karlskoga, Torslanda, Sandviken, Härnösand, Arvika. Norge: Askøy, Larvik, Haugenstua. Finland: Esbo, Kangalsa,
Altor blir ny ägare
Namnbyte till Byggmax
Per den första januari 2006 blir riskkapitalbolaget Altor 2003 Fund ny majoritetsägare. De tror på Byggmax koncept och vill fortsätta expandera både i Sverige och utomlands.
Sedan starten 1993 har företaget hetat Gunnars Byggnetto, Byggnetto och Netto-Netto. För att få en ny, tydlig och enhetlig profi l ändrade alla butiker namn till Byggmax år 1999. Logotypen, namnet och den grafi ska profi len ska förmedla att vi maximerat förhållandet mellan kvalitet och pris på bas
2003 Linköping, Kalmar,
deköpinge (Malmö).
Byggmax säljer impregnerad
cerad faktura hem-
byggvaror.
2013 omsatte Byggmax cirka 3,2 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4,1 procent jämfört med året innan. Rörelsemarginalen uppgick samtidigt till 7,7 procent. Bolaget öppnade 11 nya butiker under året och hade vid årets slut 105 butiker och i genomsnitt 629 medarbetare.
| 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 3 216 | 3 090 | 2 987 |
| Bruttomarginal, % | 30,7 | 30,2 | 30,1 |
| EBITA, Mkr | 247 | 252 | 278 |
| EBITA-marginal, % | 7,7 | 8,2 | 9,3 |
| Resultat efter skatt, Mkr | 184 | 180 | 182 |
| Kassaflöde från den löpande | |||
| verksamheten per aktie | 3,2 | 3,6 | 1,5 |
| Antal butiker vid årets slut | 105 | 94 | 86 |
| Nyöppnade butiker under | |||
| året | 11 | 8 | 13 |
"Byggmax företagskultur bygger på entreprenörskap och stolthet. Det gör att vi värnar om kunder, kostnader och resultat."
Främst den norska och fi nska marknaden har utvecklats svagare än förväntat under 2013, medan den svenska utvecklades i linje med våra förväntningar. I Norge och Finland var slutet av året svagare, medan Sverige avslutade året starkt. Samtidigt gynnas lågpriskoncept som Byggmax i tuff are tider och vi tar marknadsandelar på alla våra marknader.
Sett över hela året har Byggmax öppnat elva butiker, vilket var i linje med vårt mål om 10-15 butiker för året. Vi har under året höjt potentialen för antalet butiker i de tre länder vi verkar i. Totalt ser vi en potential på 180 butiker i Sverige, Norge och Finland, vilket är 25 mer än tidigare kommunicerat. Baserat på den försäljning vi ser i nuvarande butiksbestånd har vi kommit fram till att det fi nns möjlighet för fler butiker kring större städer och för ytterligare etableringar i något mindre orter. Butikspotentialen är i Sverige 95 (+10), Norge 60 (+15) och i Finland 25.
En ny webplattform har lanserats i fj ärde kvartalet. Den nya plattformen, som har betydligt bättre prestanda än den tidigare, möjliggör ett större sortiment på hemsidan och förenklar navigationen.
Vi samlade alla fast anställda till en stor konferens den 16-17:e november för att ta fram en ny värdegrund. Byggmax är ett värderingsstyrt bolag och gemensamma och tydliga värderingar är viktigt för oss.
Under året har Byggmax lanserat byggtjänster på prov i Stockholm. Via Byggmax hemsida kan våra kunder köpa golvläggning och målning till fasta priser per kvadratmeter. Tanken är att utvidga testet geografi skt och i termer av byggtjänster om det slår väl ut. Det fi nns en betydande potential i detta eft ersom vi med byggtjänster når en helt ny målgrupp, de som vill renovera, men inte kan eller vill göra det själva.
Byggmax 2.0 är ett uppdaterat butikskoncept som har fler artiklar och tydligare kommunikation på samma försäljningsyta som tidigare och dessutom med en starkt förbättrad säljstyrning. Byggmax 2.0-butikerna har levererat lovande försäljningsökningar eft er konvertering.
Under året har 7 butiker konverterats och alla nya butiker öppnar med 2.0-konceptet. Vår avsikt är att konvertera ytterligare femton butiker innan högsäsongen 2014, det vill säga fram till och med april. Vi planerar sedan att konvertera ytterligare femton butiker under hösten 2014. I slutet av 2013
har Byggmax 18 butiker enligt det nya konceptet Byggmax 2.0.
De fyra pilotbutikerna i Byggmax 2.0 har utvärderats. I genomsnitt har dessa fyra butiker under tredje kvartalet sålt för knappt 7 procent bättre totalt än övriga jämförbara butiker i Sverige. Ökningen i kvartal 4 var på jämförbara nivåer.
Att vi nått så goda resultat på så kort tid med begränsad marknadsföring är glädjande och vi ser en betydande potential i det nya formatet. Cirka 60 procent av ökningen faller inom de nya produkterna och dessa har en marginal som är cirka 8 procent enheter bättre än genomsnittet, baserat på utfall under september.
Totala investeringen framöver för en konvertering av en butik förväntas vara cirka 1,6 Mkr. En konvertering förväntas leda till en ökad lagerbindning om cirka 0,6 Mkr per butik som delvis fi nansieras av en ökad leverantörsskuld. I vår aff ärsmodell för Byggmax 2.0 har vi cirka hälft en fasta kostnader och hälft en rörliga kostnader på den tillkommande försäljningen från Byggmax 2.0.
Baserat på detta positiva utfall så har styrelsen beslutat att gå vidare med utrullningen av Byggmax 2.0. Beslutet innebär att ytterligare 30 butiker ska konverteras 2014.
Sedan 2009 gör vi en årlig miljörapport för att redovisa Byggmax miljöpåverkan. I årets rapport framgår att mängden koldioxid som släpps ut per ton sålt material har minskat och att den största förklaringen är att vi ökat andelen gods som köps nära, dvs andelen inköp från Asien har minskat. Sedan 2009 har mängden koldioxid per transporterat ton minskat med fj orton procent och under 2013 skedde en minskning med åtta procent. Det innebär att vi närmar oss vårt mål om en minskning med 25 procent fram till 2020.
Från och med 2011 rapporterar Byggmax sitt hållbarhetsarbete i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsrapportering. Vi rapporterar på nivån A+, vilket är den högsta nivån inom GRI.
Det är glädjande att vi har kunnat fortsätta växa med god lönsamhet. Det visar på styrkan i konceptet och att fler och fler väljer lågprisalternativet när de handlar byggvaror – oavsett konjunkturläge. Att själv förändra sitt hem är något många drömmer om. Vi gör det möjligt att snabbt, enkelt och billigt genomföra
det stora eller det lilla byggprojektet. Vi ser förstås fortsatt stor potential att växa i de tre länder vi idag har verksamhet i och på sikt blickar vi även längre bort. Vi siktar på ett butiksbestånd på 180 butiker i de marknader som vi fi nns på just nu.
När vi blickar framåt mot 2014 så ser vi att vi har ett antal områden med god utvecklingspotential framför oss. Detta i termer av butiksöppningar, uppdaterat butikssortiment i Byggmax 2.0 och ny hemsida. Byggmax står starkt, vilket gör att vi kan satsa på fler saker samtidigt.
Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare som bidrar till den positiva utvecklingen och alla kunder som varje dag visar sitt förtroende för oss.
Byggmax vision är att bli världens bästa byggvaruhandel. Läs mer om vägen dit.
Affärsidén är att sälja byggmaterial av hög kvalitet till lägsta möjliga pris.
Nedan följer en beskrivning av Byggmaxkonceptet:
Byggmax vision är att bli världens bästa byggvaruhandel.
Byggmax finansiella mål är att:
Den svenska verksamheten har utvecklats i linje med våra förväntningar. Försäljningen har påverkats negativt av den svagare konsumentmarknaden framförallt på den norska och finska marknaden. Detta har medfört att under verksamhetsåret 2013 nådde Byggmax en tillväxt av nettoomsättningen på 4,1 procent och en rörelsemarginal på 7,7 procent.
Byggmax har haft en årlig genomsnittlig tillväxt på 11,2 procent mätt mellan 2008-2013. Rörelsemarginalen uppgick 2013 till 7,7 procent. Försäljningsutvecklingen enligt ovan har haft en negativ påverkan på rörelsemarginalen. (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS)
Byggmax har haft en årlig genomsnittlig tillväxt i rörelseresultatet på 12,7 procent mätt mellan 2008-2013. Rörelsemarginalen 2008 är påverkat av utlandsetableringarna i Norge respektive Finland. Under 2010 är rörelsemarginalen påverkad av kostnader för börsnoteringen.
För att nå sina finansiella mål har Byggmax definierat följande strategier för att expandera butiksnätverket, förbättra den operativa driften och utveckla verksamheten.
Byggmax ska över tid öka närvaron i Sverige till cirka 95 butiker, i Norge till cirka 60 butiker samt i Finland till cirka 25 butiker på ekonomiskt attraktiva platser. Byggmax analyserar löpande etableringsmöjligheterna på nya marknader, men ännu har inget beslut fattats.
Byggmax ska förbättra den operativa verksamheten genom att ytterligare öka utnyttjandet av stordriftsfördelar i inköpsfunktionen. Detta genom att hantera större produktvolymer och inköp från lågkostnadsländer. Organisationen ska nå ökad resurseffektivitet genom ständiga förbättringar av affärsprocesserna och minskade omkostnader. Vidare ska Byggmax dra fördel av att nyöppnade butiker blir lönsammare när de når mognad, liksom av ökad försäljning i redan väletablerade butiker.
Byggmax arbetar kontinuerligt med affärsutveckling. IT-stöd och webbplatsen utvecklas varje år i ett flertal projekt med kunden i fokus. Inköp, säljrutiner och marknadsföring utvecklas med hänseende till både privata kunder och professionella hantverkare. Ehandel från butik hem till kund lanserades i slutet av 2008 och stort fokus har lagts på att utveckla tjänsten. 2011 utökades e-handeln med beställningsvaror som skickas direkt från leverantör hem till kund. Byggmax arbetar även med att anpassa sortimentet efter säsongsvariationer med fokus på att sälja mer under årets första och fjärde kvartal.
• Växa organiskt med en ökning på mer än 15 procent per år i nettoomsättning genom expansion av
butiksnätverk och ökad försäljning för jämförbara butiker; och
• Samtidigt bibehålla en rörelsemarginal i förhållande till nettoomsättningen som överstiger 11 procent.
Värdedrivande faktorer är saker som påverkar Byggmax utveckling på kort och lång sikt. Nedan följer de som ledningen bedömer har mest relevans. Många faktorer påverkar verksamheten både på kort och lång sikt, och de står då under den kategori där de bedöms ha mest påverkan.
Ända sedan starten 1993 har Byggmaxkonceptet varit avgörande för verksamhetens utveckling. Det bygger på ett fokuserat produktsortiment, en resurseff ektiv organisation, en stark företagskultur och en konsekvent prissättningsstrategi.
Byggmax erbjuder prisvärda kvalitetsprodukter för de vanligaste underhålls- och hemmafi xarprojekten. Målgruppen är i första hand privatkonsumenter och sortimentet omfattar basbyggvaror såsom virke, isolering, skivmaterial och färg till samma låga pris, oavsett om man är proff s- eller privatkonsument. Med ett fokuserat sortiment får Byggmax stora volymer och kan uppnå skalfördelar inom inköp och logistik.
Sedan starten 1993 har verksamheten präglats av det så kallade Byggmaxkonceptet, som har varit avgörande för bolagets utveckling. Konceptet bygger på det fokuserade produktsortimentet, den resurs eff ektiva organisationen, den starka företagskulturen och eff ektiva prissättningsstrategin samt butikernas karaktäristiska utformning och design. I dag har Byggmax en stark marknadsposition, ett vidsträckt butiksnätverk och ett erkänt varumärke.
En hist orie om mat laging og møbelsnekring fra Maine t il Stavanger
Charlie: vi møttes på et sted i portland maine hvor jeg jobbet. Den kvelden var det "open mick night", og når Erika kom inn så gikk jeg rett fram og sa "hei, jeg heter Charlie". Litt senere var hun med og spilte "wild rover" sammen med meg og mitt band.
Erika: to år etter det flyttet vi til stavanger og gift et oss.
Charlie: jeg liker å underholde og skape en trivelig atmosfære. Når jeg var liten fi kk jeg aldri være på kjøkkenet. Det var nok derfor jeg ville bli kokk. Nå har jeg og Erika renovert ett kjøkken som vi leier ut til middager og eventer.
Erika: jeg har nesten fem års erfaring som møbelsnekker og har bygget en god del "high class"-møbler til private kunder. Min mann har litt greie på verktøyene, men har er best på kjøkkenet. Selv er jeg best i møbelverkstedet så det er først og fremst jeg som tar ansvar for snekkerarbeidet.
Charlie: jeg har mange interesser, så en forutsetning når jeg handler er at det er enkelt, raskt og billig. For meg er det viktig at jeg får så mye som mulig for pengene. Jeg har ikke tid til å gå rundt å sjekke priser, men går direkte til Byggmax for der vet jeg at jeg blir fornøyd.
/ Erika og Charlie 10
Byggmax äger inga egna fabriker utan köper in varor från fristående leverantörer, främst i Norden, men även från övriga Europa och Asien. Byggmax äger inte heller sina butikslokaler utan hyr butikslokaler av internationella och lokala hyresvärdar.
All verksamhet leds från huvudkontoret i Solna, Sverige. Bolagets aff ärsmodell ger en plattform för fortsatt organisk tillväxt, både genom expansion av butiks nätverket och ökad jämförbar försäljning per butik.
Byggmax bedriver verksamhet på den svenska, norska och fi nska gör-det-själv-marknaden. Den europeiska gör-det-själv-marknaden omsätter totalt cirka 92,9 miljarder euro enligt Mintel1 och väntas växa med omkring två procent per år de närmaste fem åren att jämföra med en genomsnittlig årlig tillväxt 2005–2009 på 0,9 procent. Motsvarande siff ror för samma period för Sverige, Norge och Finland visar en genomsnittlig årlig tillväxt som överträff ar många andra europeiska länder sedan 2002. Sverige, Norge och Finland tillsammans står för närmare en tiondel av den europeiska marknaden, där Norge har högst gör-det-själv-försäljning per capita i Europa. Med den genomsnittliga årliga tillväxten på 11,2 procent under perioden 2008 till 2013 som Byggmax haft , bedöms tillväxtmöjligheterna i Sverige, Norge och Finland vara fortsatt stora. Marknaden för byggprodukter är fragmenterad, bostadsmarknaden har hög omsättning, det är relativt dyrt att anlita professionella hantverkare och det fi nns en lång tradition av att göra saker själv. Sedan mitten av 1990-talet har intresset för hemrenovering och inredning vuxit markant i Norden, vilket bland annat märks i det stora antalet hemmafi xarprogram på tv och utbudet av inredningstidskrift er.
1
Byggmax konkurrenter är andra butikskedjor och inköpsorganisationer samt fristående butiker och grossister. Den svenska marknaden har dominerats
Mintel International Group – leverantör av marknadsinformation och analyser inom DIY – retail
av Beijer samt de lokala byggvaruhandlarna, men det är de internationella kedjorna och framför allt Byggmax som växer snabbt. Flera internationella kedjor expanderar, till exempel Bauhaus och K-rauta. Den norska marknaden domineras av några få starka kedjor med Byggmakker som den största aktören. Dessa kedjor säljer både till privatkonsumenter och proff s. Andra konkurrenter är Maxbo, Coop Bygg, Optimera, Bygger'n, XL Bygg och Neumann Bygg. Den fi nska marknaden har dominerats av Rautakesko med sina två koncept K-rauta och Rautia. Endast Bauhaus av de stora internationella spelarna har etablerat sig i Finland på senare år. Andra konkurrenter på den fi nska marknaden är Starkki och S-gruppen.
Den typiska kunden på Byggmax är en villaägare mellan 25 och 60 år som ska måla om huset, bygga en terrass eller sätta upp ett staket. Merparten är privatkonsumenter medan omkring en femtedel är professionella hantverkare. Byggmax utbud omfattar det material som behövs för att bygga ett hus, utföra de vanligaste reparationerna, underhålls- och hemmafi xarprojekten.
Byggmax erbjudande bygger på enkelhet och låga priser; kunden ska fokusera mindre på inköp och mer på själva byggandet. Priser och lagersaldo fi nns på webbplatsen och butikerna har drive-in, vilket innebär att kunderna gör mer själva och butikerna har färre anställda. Genom sitt fokuserade sortiment har Byggmax kunnat hålla en hög försäljningsvolym för merparten av sitt utbud. Dessutom består sortimentet framför allt av produkter som kräver en lägre nivå av assistans och tekniskt stöd, till exempel sågat virke, isolering, dörrar och fönster.
Som princip har alla Byggmaxbutiker ett identiskt
produktsortiment, vilket underlättar kundernas inköpsplanering. Sortimentet består av de mest eft erfrågade produkterna bland byggvaror och omfattar omkring 1 500 produkter, vilket är klart färre än det normala i branschen där större återförsäljare har uppemot 100 000 produkter. Utbudet i butikerna förändras bara marginellt från år till år eft ersom eft erfrågan av produkter för reparationer samt underhållsoch hemmafi xarprojekt är relativt stabil. Kundernas eft erfrågan och önskemål om specifi ka nya produkter följs upp av butikspersonalen och inköpsavdelningen genom nära och regelbunden kommunikation. Under 2012 utökades sortimentet med beställningsvaror, vilka skickas från leverantör direkt till kunden. " "
Byggmax prissättningsstrategi bygger främst på att erbjuda konkurrenskraft iga priser i förhållande till konkurrenterna snarare än att göra ett specifi kt påslag på de egna inköpen. Därutöver arbetar Byggmax kontinuerligt med att analysera prisbilden och vidtar åtgärder för att säkra såväl konkurrenskraft som lönsamhet. Bolaget har också en "lägsta pris-garanti" som innebär att en kund som hittar en vara till lägre pris hos en konkurrent betalar det lägre priset och får ytterligare avdrag på prisskillnaden. En annan del av Byggmax prissättningsstrategi är att alltid erbjuda låga priser istället för att tillämpa säsongsreor och kampanjrabatter.
Priserna sätts centralt, vilket möjliggör snabba reaktioner på ändrade marknadsförhållanden.
Flera år i rad har Byggmax korats till vinnare i prisjämförelse mellan olika aktörer i byggsektorn. Enligt tidningen Vi i Villas "villapanel" har Byggmax en fortsatt stark ställning bland Sveriges villaägare. 37 procent planerar att handla på Byggmax enligt 2013 års rapport, vilket var högst bland byggvaruhusen som ingick i undersökningen.
Byggmax köper sina produkter från cirka 200 noggrant utvalda leverantörer, varav omkring tre fj ärdedelar fi nns i Norden. Byggmax köper i stor utsträckning in varorna lokalt, till exempel virke. Gällande virke, vilket är Byggmax största produktgrupp, görs mer än 80 procent av alla inköp lokalt. Med lokalt menar Byggmax inom ett land, förutom Sverige som på grund av sin storlek delats i två delar; norr och söder. En leverans räknas som lokal om den kommer från samma land eller del av land som den
levereras till. Genom att ha minst två leverantörer per produktkategori undviker Byggmax att vara beroende av en enskild leverantör. Med sin produktstrategi är Byggmax en av de största inköparna på sin geografi ska marknad och kan förhandla fram attraktiva villkor och rabatter. Byggmax har ett distributionslager men de flesta produkterna levereras i fulla lastbilslaster från leverantören direkt till butikerna. Andelen som levereras via distributionslager har ökat under de senaste åren. Byggmax har hårda krav på sina leverantörer när det gäller bland annat leveransvillkor, produktkvalitet, pris, orderbekräft else och faktureringsrutiner, vilka följs upp bland annat genom bolagets integrerade IT-system (ERP - Enterprise Resource Planning-system).
Den höga lageromsättningen ställer stora krav på eff ektiv distribution och logistik. För närvarande hanteras två tredjedelar av beställningarna från leverantörer automatiskt av ERP-systemet och Byggmax strävar eft er att ytterligare automatisera sin försörjningskedja. Genom systemet kan inköpsavdelningen när som helst identifi era lagerbrister i alla butiker och lägga en inköpsorder. Dessutom kommunicerar inköpsavdelningen nära och regelbundet med butikspersonalen för att fånga upp försäljningstrender och aktiviteter som inte identifi eras av ERP-systemet.
Som återförsäljare är det oft a svårt att få möjlighet att vara med och påverka en produkts hela livscykel. Byggmax största produktgrupp, virke, är den produktgrupp där bolaget ibland har möjlighet att tillsammans med leverantörer vara med och påverka utvecklingen av produktkoncept, tillverkning och produktion, marknadsföring, distribution, användning och kassering/återvinning.
Avseende utvärdering av hälsa och säkerhetsfrågor över produktlivscykeln har Byggmax för virkeskategorierna utvärderat alla stadier i produktlivscykeln, förutom forskning och utveckling, samt tillståndsansökan och godkännande, där företaget i egenskap av återförsäljare inte har någon direkt möjlighet till utvärdering och påverkan. Byggmax väljer att inte redovisa procentsatsen för betydande produkt- och tjänstekategorier av affärsmässiga skäl.
Sedan 2003 har butiksnätverket vuxit från 19 butiker till totalt 105 butiker varav 68 i Sverige, 25 i Norge och 12 i Finland. Genom att driva alla butiker i egen regi styr Byggmax alla aspekter av den dagliga driften och kan kontrollera att konceptet tillämpas fullt ut i hela butiksnätverket. Platschefernas prestation mäts med några få nyckeltal, som de själva kan påverka i mycket hög grad. Platscheferna jämför sig mot butiker med liknande omsättning och utbyter erfarenheter för att lyckas med sina nyckeltal. En del av butikernas vardag är sedan 2009 de e-handelsordrar som skickas ut från butik till kund. Sedan 2011 informerar och säljer personalen även sortiment av beställningsvaror via e-handel med leverans direkt från leverantör till kund.
Byggmax butiker har en enhetlig utformning av butikskommunikation, inredning och varuexponering. Även om lokalerna kan skifta i storlek och utformning känner kunden alltid igen sig i en Byggmaxbutik. I princip all lagerplats finns på, eller i direkt anslutning till, försäljningsplatsen. Butikerna är byggda för att kunderna enkelt ska kunna köra in och runt på anläggningarna och för att kunderna snabbt ska kunna lasta varorna i sina bilar. Samtliga butiker har ett flertal släpvagnar som kunderna får låna gratis. Alla varor är tydligt prismärkta och det går lätt att
köra genom kallager och mellan de ställage som exponerar varor utomhus på gårdsytan. Inne i den uppvärmda delen av butiken är varorna placerade efter produktkategori. Eftersom hela lagret inventeras ofta och alla varubeställningar sköts från huvudkontoret är det sällan slut på varor i försäljningshyllor eller i lagret. Butikerna är sparsamt bemannade. Butikspersonalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att plocka upp varor till försäljningsplats, ta emot leveranser, bemöta kunder och ta betalt.
Under 2013 har första butiken enligt det nya konceptet Byggmax 2.0 färdigsställts och ytterligare sju butiker har konverterats. Beslut har fattats om att konvertera ytterligare 30 butiker under 2014. Byggmax 2.0 är ett uppdaterat butikskoncept som har fler artiklar och tydligare kommunikation på samma försäljningsyta samt förbättrad säljstyrning. Det nya konceptet gör det enklare för kunderna att handla och medför att Byggmax kan täcka en större del av kundens behov av byggmaterial. Alla nyetableringar under 2013 öppnades enligt det nya konceptet. Byggmax hade 18 butiker med konceptet Byggmax 2.0 vid slutet av året.
Byggmax utvärderar fortlöpande butiksnätverket och söker efter nya platser att etablera butiker på. Det finns en beprövad metod för att identifiera attraktiva butikslägen. Bland de viktiga kriterierna för placering av en ny butik är demografin och den disponibla inkomsten i området samt butikens tillgänglighet. Byggmax erbjuder även belöningar till personer och företag som hjälper bolaget att hitta lämpliga lediga tomter eller fastigheter. Metoden har visat sig vara både effektiv och populär. Så sent som vid öppningen av butiken i Sandviken i Sverige i juni 2013 över-
Diagrammet visar utveckling av antalet butiker sedan starten 1993. Under de senaste fyra åren har Byggmax öppnat i genomsnitt elva nya butiker per år.
räcktes en hittelönscheck på 20 000 kronor till den privatperson som tipsat om fastigheten.
Kostnaderna för att öppna en ny butik är begränsade och en ny butik förväntas bidra till lönsamhet eft er ett år och uppnå full försäljningsmognad inom två till tre år. Eft er det att ett nytt hyresavtal har tecknats och fastigheten gjorts klar för inflyttning tar det normalt Byggmax fyra till sex veckor att öppna butiken. Bolaget strävar eft er att öppna nya butiker strax före eller i samband med den hektiska sommarsäsongen. Under de senaste fyra åren har Byggmax öppnat i genomsnitt elva nya butiker per år. Hittills har Byggmax inte stängt någon butik, vilket tyder på att såväl analys- som expansionsmodell fungerar.
Under 2009 lanserade Byggmax e-handel för att utvidga sina försäljningskanaler och dra nytta av den mångsidighet som internet erbjuder. Webbplatsen innehåller en interaktiv katalog med beskrivningar och bilder av Byggmax fullständiga produktsortiment. På webbplatsen uppdateras fortlöpande priser och lagernivåer för varje enskild Byggmax butik. Det gör att kunden hemifrån kan se om varan fi nns i lager före ett butiksbesök. Kunden kan också på Byggmax webbplats välja att beställa hem leverans ur hela sortimentet. I slutet av april 2011 lanserade Byggmax beställningvaror på nätet. Det medförde att det fi nns fler produkter att beställa via webbplatsen än vad som fi nns i butik. Under 2013 lanserade Byggmax en ny webplattform som har betydligt större prestanda än den tidigare, den möjliggör ett större sortiment på hemsidan samt förenklar navigationen.
Byggmax lanserade i början av 2010 webbplatsen Byggla, www.byggla.se, en svensk internetcommunity för hemmafi xarprojekt, för att ytterligare öka exponeringen av sin e-handelsverksamhet. Dessutom fortsatte arbetet med att utveckla och fi njustera den interna och externa logistiken, som stöd till såväl butiksnätverket som den webbaserade försäljningen.
Under 2013 har Byggmax lanserat byggtjänster på prov i Stockholm. Via Byggmax hemsida kan kunderna köpa golvläggning och målning till fasta priser per kvadratmeter. Under 2014 kommer testet att
utvidgas geografi skt och i termer av byggtjänster. Det fi nns en betydande potential i detta test eft ersom vi med byggtjänster når en helt ny målgrupp, de som vill renovera, men inte kan eller vill göra det själva.
Att Byggmax konsekvent har hållit sig till sitt koncept och kontinuerligt expanderat butiksnätverket har stärkt varumärket gradvis. Idag har Byggmax lyckats uppnå nationell varumärkesigenkänning i Sverige och hög varumärkesigenkänning i Norge, där kedjan lanserades under 2007. Varumärket förstärks av bolagets tydliga aff ärskoncept samt den karaktäristiska och eff ektiva designen av butikerna.
Byggmax har lagt ned mycket tid och arbete på att utveckla varumärket och uppnå stordrift sfördelar i marknadsföringskonceptet. I annonseringen används ett konsekvent uttryckssätt med realistiska situationer och riktiga kundprojekt som ger en dokumentär känsla av verksamheten, vilket är i linje med strategin att göra det enkelt för hemmafi xaren. Konceptet används på liknande sätt med lokala anpassningar i Sverige, Norge och Finland.
Byggmax har använt konceptet "Sverige bygger" och "Norge bygger" i dessa länder under 2010-2013. Byggmax kunder är huvudpersoner i tv-reklam, annonser, direktreklam och på den egna webbplatsen. Kunderna intervjuas i samband med att de genomför ett byggprojekt under sommaren och uttalar sig, utan att regisseras, om Byggmax och företagets produkter. Konceptet visar på Byggmax geografi ska spridning genom att använda kunder från alla delar av Sverige. Framförallt har konceptet, enligt oberoende branschtidningar och undersökningar, stärkt Byggmax prisprofi l och varumärke. Byggmax använder ingen reklambyrå. Reklamfi lmer spelas in med hjälp av produktionsbyråer och all Byggmax reklam produceras internt.
Byggmax affärsmodell utgår från en stark företagskultur med utrymme för egna initiativ och klart definierade ansvarsområden för de anställda.
Byggmax starka företagskultur, Byggmaxandan, är en förutsättning för att framgångsrikt tillämpa och utveckla bolagets aff ärsmodell. Företagskulturen framhåller handlingsutrymme och klart defi nierade ansvarsområden för de anställda, en platt och kommunikativ organisation, kostnadsmedvetenhet, ständigt förbättrade aff ärsprocesser och eff ektivitet i det dagliga arbetet.
Konsulter anlitas sällan och regionchefer rekryteras normalt internt, framförallt genom befordring av platschefer. Som en följd av detta kännetecknas organisationen av eff ektiva beslutsprocesser och tydlig entreprenörsanda.
Företagskulturen bibehålls genom robusta och integrerade aff ärsmetoder, kontinuerlig intern kommunikation och genom att kulturbärare med lång erfarenhet inom bolaget fi nns tillgängliga i olika delar av verksamheten. All personal på huvudkontoret arbetar ute i butik minst en gång per år för att bibehålla närhet till butiksdrift en.
Byggmax arbetar enligt lean både på huvudkontoret och i butik. Att vara ett företag som arbetar enligt lean-modellen är att arbeta med resurseff ektivitet och att minimera slöserier. Byggmax var fi nalist i Svenska leanpriset 2013.
Byggmax har en resurseff ektiv organisation där de flesta aff ärsaktiviteter hanteras centralt. Förutom säljstyrkan, som är baserad i Byggmax butiker, hanteras de flesta aff ärsprocesser från huvudkontoret i Solna funktionsmässigt tvärs över alla butiker. Det fi nns således inga lokala kontor, vilket bidrar till den eff ektivitet och de stordrift sfördelar som kännetecknar Byggmaxkonceptet.
Butikernas verksamhet är organiserad kring två huvudansvarsområden: region- och butiksledning. Regionchefer ansvarar för ledning, drift och resultat för ett antal butiker inom en bestämd region samt för att hitta nya platser för butiksetableringar. För närvarande fi nns det totalt åtta regionchefer i Sverige, Norge och Finland. Regionchefen ansvarar för ett antal platschefer inom regionen som sköter den dagliga drift en.
Under 2013 hade Byggmax i genomsnitt 629 (574) heltidsanställda, där butikspersonalen utgjorde
huvuddelen av personalstyrkan. På grund av stora säsongsvariationer kräver verksamheten en flexibel butiksbemanning, vilket uppnås genom en stor andel deltidsanställda. Den relativt höga graden av eget handlingsutrymme för de anställda och klart defi nierade ansvarsområden har skapat en motiverad organisation. Frisknärvaron i förhållande till ordinarie arbetstid var 97 (97) procent under året.
Investeringar i butikspersonalen sker fortlöpande genom regelbunden internutbildning i produktkännedom, försäljning och kundservice. Dessutom används så kallade "mystery shoppers" för att varje månad utvärdera butikerna avseende kundservice, utseende, arbetsmiljö och säkerhet.
Det fi nns inga skrift liga rutiner för lokal anställning. Dock ger praxis och verksamhetens natur med enheter på många mindre orter att personal till butikerna, inklusive platschef, rekryteras i närområdet.
I ledningsgruppen är 100 procent (6 av 6) bosatta i Sverige. För personer i ledande ställning i övriga aff ärsorganisationen (regionchefer) är 8 av 8 (100 procent) lokalt anställda. Avseende chefsnivån närmast under är 100 procent av platscheferna i Sverige och Finland lokalt anställda, och i Norge är siff ran 68 procent.
Byggmax erhåller bidrag för vissa arbetstagare som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program och som syft ar till att främja sysselsättningen i samhället. Den totala summan för dessa bidrag uppgick till 5,9 Mkr 2013 och 5,1 Mkr 2012.
Byggmax har sedan 2008 ett omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete, där alla olyckor och tillbud ("nästanolyckor") ska rapporteras enligt central standard och följas upp.
Under verksamhetsåret 2013 fördelade sig de rapporterade arbetsskadorna enligt nedan.
| Arbetsrelaterade skador | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Antalet personskador, anställda | 13 | 12 |
| Dödsolyckor | 0 | 0 |
| Antal skador som resulterat i sjukfrånvaro | 2 | 6 |
| ANTAL BUTIKER Totalt antal frånvarodagar (kalenderdagar) till följd av arbetsrelaterad skada st |
18 | 119 |
| 100 | ||
| Skadekvot | 2,1 | 2,1 |
| 80 Förlorade arbetsdagar |
2,9 | 21,0 |
I tabellen nedan anges uppskattat antal utbildningstimmar per personalkategori per anställd och år. Att antalet timmar varierar beror på den tidigare erfarenhet och kunskaper som personen har. Det lägre antalet timmar är angivet för personer med stor tidigare erfarenhet av exempelvis företaget och liknande befattningar. 20 40 1993 1994 1995 1996 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 1998 2011
| Introduktion, | Årligen återkomman | ||
|---|---|---|---|
| antal timmar | de, antal timmar | ||
| Plockare | 15 | 10 | |
| Butiksmedarbetare | 100 | NETTOOMSÄTTNING OCH EBITA-MARGINAL 40 |
|
| Mkr Platschef |
150 | 60 | % |
| 3000 Regionschef |
80 | 80 | 12 |
Andelen externa utbildningar uppgår till mellan 25 procent och 35 procent av totala antalet utbildningstimmar, beroende på om detta beräknas på det större eller mindre antalet utbildningstimmar per personalkategori. 1000 1500 2000
Byggmax tar starkt avstånd från alla typer av diskriminering. Skriftliga policyer och rutiner, i form av jämställdhetspolicy, personalpolicy, etiska ställningstaganden och HR-strategi samt handlingsplan vid kränkande behandling finns i Byggmax personal-Nettoomsättning EBITA-marginal 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
handbok, vilken finns tillgänglig för alla anställda. Jämställdhetspolicyn finns även offentligt publicerad på Byggmax webbplats. Det finns inga kända fall av diskriminering under 2013.
Kvinnor har något högre lön än männen på Byggmax, vid jämförelser inom samma personalkategori. Underlaget baseras på utgående grundlöner per den 31 december 2013 för butiksmedarbetare i Norge och Sverige.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Kvinnors lön i % av männens | 101,0 | 100,4% |
| Kön | Personalomsättning | ||
|---|---|---|---|
| Män | Sverige 42% |
||
| Kvinnor | Norge 53% Finland |
| Ålder | Personalomsättning |
|---|---|
| -30 | 54% |
| 30-40 | 23% |
| 40-50 | 25% |
| 50+ | 30% |
| Total | 44% |
Tabellen ovan visar personalomsättningen per åldersgrupp och kön. Att personalomsättningen totalt sett är hög förklaras med Byggmax varierande säsong och att det under sommarperioden arbetar många personer med tidsbegränsade anställningar. Beräkningar har gjorts enligt GRI-standard, men redovisas endast per kön och ålder på grund av för små underlag för statistisk säkerhet. 4 6 8 10 12
Byggmax alla fast anställda samlades till en konferens den 16-17 november för att ta fram en ny värdegrund. Det var mycket lyckat och konferensen gav mycket energi och entusiasm.
Jag står för det jag tänker, säger och gör. Jag håller det jag lovat och agerar alltid utifrån Byggmax bästa.
Jag ser, lyssnar och försöker förstå alla i min omgivning. Genom att behandla alla andra som jag själv vill bli behandlad bygger vi starka och bra relationer.
Jag ser alla som fantastiska och sprider glädje genom att bjuda på mig själv och mitt leende. Då får vi alla kul tillsammans!
Jag väljer att alltid se möjligheter och lösningar. Med mitt positiva sätt att tänka ger jag energi till laget och våra kunder. Allt är möjligt!
Jag bjuder på mig själv och ger det lilla extra. Jag är aktivt delaktig och visar ett genuint intresse för både kollegor och kunder.
Jag gör alltid mitt bästa och är härvarande. Vi ska vara världens bästa bygghandel!
Byggmax har en resurseffektiv organisation där de flesta affärsaktiviteterna hanteras centralt. Förutom försäljningsorganisationen, som är baserad på Byggmax butiker, hanteras de flesta affärsprocesser på huvudkontoret i Solna funktionsmässigt tvärs över alla butiker. Det finns således inga lokala kontor, vilket bidrar till den effektivitet och de stordriftsfördelar som kännetecknar Byggmaxkonceptet.
Ansvar för butiksdrift , kundtjänst, nyetablering och utbildning.
Ansvar för strategiskt inköp, försörjning, prissättning, sortiment och logistik.
Ansvar för redovisning, controlling samt HR & löner.
Ansvar för marknadsstrategi, produktion av reklammaterial, webbplatsen samt drift och utveckling av IT-miljö.
Byggmax samlade alla fast anställda till en konferens den 16-17 november för att ta fram en ny värdegrund.
Niklas Jansson är ett av Byggmax senaste tillskott och står inför en knepig utmaning. Han ska nämligen etablera det nya affärsområdet "Hantverkstjänster" där Byggmax erbjuder professionell hjälp med olika projekt till fasta priser direkt från hemsidan. Fast för en person som sprungit fyra Marathon och ensam knackat ner en putsvägg med en liten huggmejsel känns det fullt görbart att förändra hela byggbranschen.
Att Byggmax var annorlunda märktes redan när jag kom på intervju. Alla verkade glada, ärliga och engagerade. Det fanns ett fokus på att driva utveckling och förbättring som jag inte upplevt tidigare och som inspirerade mig mycket.
Som ett rikstäckande företag med en webb i framkant har vi stor kapacitet att ta hand om marknadsföring, administration och kundtjänst. På så vis kan hantverkarna fokusera på själva jobbet som vi förmedlar till dem utifrån beställningar som kunderna lägger på vår hemsida.
Genom att erbjuda kunderna fasta priser direkt på webben spar vi tid och resurser för både kunder och entreprenörer. Kunden vet direkt vad jobbet kommer att kosta och hantverkaren får ett färdigt uppdrag som det bara är att åka ut på.
I sann Byggmaxanda är målsättningen som alltid att erbjuda branschens lägsta priser utan att tumma på kvaliteten. Lösningen i detta fall är att ge kunden en aktiv roll i samarbetet med hantverkarna.
Vi har även inköpslistor med allt som behövs för tjänsterna på vår hemsida. Däremot kräver vi inte att kunden handlar sitt material hos oss. Tjänsten är till för att hjälpa oavsett var materialet kommer ifrån.
Trots alla förutsättningar är en lansering av den här kalibern inte det lättaste. Lyckligtvis tillhör Niklas personlighetstypen som milt uttryckt är förtjust i utmaningar.
Av den anledningen jobbar vi mot kvalitet snarare än volym. Vi ser till att få en personlig relation till alla hantverkare i vårt nätverk och låter dem även genomgå en internutbildning så att alla följer samma standard. När tjänsten blir rikstäckande siktar vi på att samarbeta med cirka 200 hantverkare.
Jag är en person som älskar stora utmaningar. Exempelvis så knackade jag ner en hel putsvägg med en liten huggmejsel en gång eftersom det fanns en snygg tegelvägg där under. Det tog mycket mer tid än jag räknade med, dammade som fan och grannarna blev måttligt nöjda. Men lägenheten blev skitsnygg.
Om ett år planerar jag att vi ska finnas i alla stora städer. Men min verkliga drivkraft är att förändra byggbranschen i grunden och eliminera det här med att kunder ofta känner sig lurade på antingen utförande eller pris.
Istället ska man vara nöjd med arbetet som utförts, ha upplevt en lättillgänglig service och inte minst fått jobbet gjort till rätt pris.
Namn: NIklas Jansson Titel: Tjänstechef Ålder: 37 Tid på Byggmax: 1 år Mål: Förändra byggbranschen
"Under min karriär har jag haft flera roller inom bygg"
Text: John Rundbäck Foto: Jana Eriksson
Byggmax årsredovisning 2013 19
Byggmax riktlinjer för socialt ansvar omfattar en uppförandekod för leverantörer, etiska riktlinjer, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy och jämställdhetspolicy. Samtliga policydokument finns tillgängliga i sin helhet på Byggmax webbplats.
"För Byggmax är det viktigt att vi bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Vi började för några år sedan med att ta fram vår miljörapport och fortsätter nu med en mer allmän rapport om hållbar utveckling.
På kort sikt är det viktigt för oss att börja mäta större delar av vår påverkan på samhället, vilket vi gör genom att upprätta en hållbarhetsrapport som följer GRI:s ramverk för hållbarhetsrapportering. Vi tror att rapportering enligt ett internationellt accepterat ramverk är viktig för att kunna värdera och jämföra olika företags inverkan i samhället. På medellång och lång sikt är det prioriterat att arbeta mer med utveckling och förbättring.
Miljöpåverkan och den globala uppvärmningen är en fråga som är fortsatt viktig. Byggmax första rapport inom hållbar utveckling var med fokus på miljön. Det är också ett område där Byggmax indirekt och direkt kan påverka.
Under 2013 har arbetet fortsatt med att minska miljöpåverkan och utsläpp av koldioxid per levererat ton minskade. Sophanteringen i butik har utvecklats bra över tid, t.ex. har andelen blandat avfall minskat från elva procent 2009 till sju procent 2013, dvs. mängden sorterat och utsorterat avfall har ökat från 89 procent 2009 till 93 procent 2013.
Målet för de närmaste åren är att fortsätta förbättras på prioriterade områden. För 2013 gällde det främst miljöområdet, där vi har en mätmetod etablerad sedan ett antal år."
Magnus Agervald, VD
Byggmax riktlinjer för socialt ansvar omfattar en uppförandekod för leverantörer, etiska riktlinjer, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy och jämställdhetspolicy. Samtliga policydokument finns tillgängliga i sin helhet på Byggmax webbplats.
Byggmax policydokument är baserade på Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag. Nedan följer en genomgång av Global Compacts tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag, med hänvisning till de styrdokument och policyer där riktlinjerna har införlivats i Byggmax verksamhet.
Princip 1: Stödja och respektera de internationella mänskliga rättigheterna inom sfären för företagens inflytande (uppförandekod leverantörer). Princip 2: Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter (arbetsmiljöpolicy, jämställdhetspolicy).
Princip 3: Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar (uppförandekod leverantörer).
Princip 4: Eliminera alla former av tvångsarbete (uppförandekod leverantörer).
Princip 5: Avskaffa barnarbete (uppförandekod leverantörer).
Princip 6: Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter (arbetsmiljöpolicy, jämställdhetspolicy samt uppförandekod leverantörer).
Princip 7: Stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem.
Princip 8: Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande.
Princip 9: Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.
Princip 10: Företag ska arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och mutor (uppförandekod leverantörer samt etiska riktlinjer).
I tillägg till dessa dokument finns Byggmax värdegrund. Samtliga av dessa dokument är en del av Byggmax arbetsmiljöprocess, vilken tillser att policydokument hålls levande i organisationen.
Då Byggmax gör en mindre andel av sina inköp i Asien, cirka fem procent, så är riskerna förknippade med dessa inköp relativt små, jämfört med om andelen varit högre. Riskerna är dock inte försumbara. Den största möjligheten Byggmax har att påverka en hållbar utveckling avser främst miljön och framför allt transporterna av varor till butik.
I årsredovisningen återfinns olika mätetal för bolagets påverkan på samhället. De mätmetoder som använts är i huvudsak faktiska utfall per butik, som aggregeras upp till en helhet. När det ej är praktiskt möjligt att följa utfall per butik, görs ibland uppföljning på en aggregerad nivå. I några fall har en enskild produktkategori valts för uppföljning. Det avser sådana fall där det krävs att Byggmax är en relativt stor köpare för att kunna påverka olika beteenden hos leverantören och då är inte alla produktkategorier relevanta.
För att stämma av och stödja de beräkningsmetoder som har använts så har Byggmax låtit specifikt granska denna sammanställning och rapportering utifrån riktlinjerna för hållbarhetsrapportering G3.0, upprättade av den internationella intressentorganisationen Global Reporting Initiative (GRI). Denna granskning har genomförts av Tyréns AB, ett externt konsultföretag.
Byggmax har kontakt med ett antal olika intressenter. Det är kunder, leverantörer, anställda, politiker, fastighetsägare, grannar och aktieägare, för att nämna några. Principen för att identifiera och välja ut de som Byggmax ska kommunicera med systematiskt har varit att välja dessa där kommunikationen sker frekvent idag. Nedan följer en beskrivning av hur Byggmax kommunicerar med de viktigaste intressenterna:
Kunder: via reklam, webbplats, kundtjänst, genom de anställda i butik och genom Byggla. Denna kommunikation sker dagligen.
Leverantörer: via huvudkontoret genom inköp. Denna kommunikation sker dagligen.
Anställda: via intranätet, genom chefsstrukturen i bolaget och genom utbildningar. Denna kommunikation sker dagligen. Vidare har en medarbetarundersökning genomförts årligen sedan 2011.
Politiker: Byggmax kontakt med politiska organ
och talespersoner är relativt liten. Bolaget är med i en europeisk samarbetsorganisation, EDRA, som har en del kontakter på EU-nivå. EDRA har möten två till fyra gånger per år i vilka Byggmax deltar.
Ägare: Byggmax lämnar ekonomiska rapporter varje kvartal. Därtill deltar bolaget i småbolagsträffar anordnade av aktiesparklubbar tre till fem gånger per år, träffar investerare i samband med kvartalsrapporterna samt bjuder in aktieägarna till den årliga bolagsstämman.
Byggmax intressenters kärnfrågor har definierats enligt följande:
Kunder: produkternas kvalitet och pris.
Leverantörer: Byggmax stabilitet som kund.
Anställda: Byggmax stabilitet och attraktivitet som arbetsgivare.
Politiker: Byggmax stabilitet som arbetsgivare och vårt bidrag till samhället i stort.
Ägare: Byggmax framtida vinstutdelning samt ett hållbart företagande.
De senaste åren har Byggmax upprättat en strukturerad miljörapport. Denna har inkluderats i årsredovisningen och delar av den har även lyfts fram på skyltar i butik. Att göra en mer fullständig redovisning av Byggmax påverkan, i enlighet med GRI:s ramverk, är något som har lyfts fram som ett önskemål från några av Byggmax ägare som tillkom i samband med börsnoteringen av Byggmax 2010.
Byggmax har ingen egen tillverkning utan köper sina produkter från cirka 200 noggrant utvalda leverantörer. I inköpsarbetet strävar Byggmax efter att hitta produkter som har god kvalitet och följer relevanta standarder.
Byggmax har riktlinjer som omfattar arbetsvillkor och samhällsansvar i den egna verksamheten såväl som i relationerna med leverantörer av produkter och tjänster. Uppförandekoden följer FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag. Leverantörerna ansvarar själva för att deras verksamhet bedrivs i enlighet med uppförandekoden och ska på förfrågan förse Byggmax med information om sina underleverantörer.
Medarbetarna på Byggmax ska uppfylla sina åtaganden på ett sätt som inte missbrukar företagets förtroende. Det betyder till exempel att medarbetarna inte får missbruka företagsinformation, agera i ärenden där man är partisk eller låta egna åtaganden gå före plikter och skyldigheter gentemot Byggmax.
I egenskap av medarbetare på Byggmax får personal inte erbjuda, efterfråga eller acceptera olämpliga gåvor, betalningar eller resor, vare sig för egen del eller för en närståendes räkning. Medarbetare på Byggmax får under inga förhållanden delta i ett samarbete eller handla på ett sätt som otillbörligen hämmar den fria konkurrensen.
Byggmax ska genom ett aktivt miljöarbete verka för en hållbar samhällsutveckling. Byggmax påverkar huvudsakligen miljön genom transporter av produkter, produkter och förpackningars innehåll av miljöbelastande ämnen, tryckning och distribution av broschyrer samt genom energianvändningen i verksamheten. Bolaget ska ta hänsyn till miljön i alla beslut och på alla nivåer i verksamheten och ska efterleva tillämpliga lagar och andra miljökrav.
Miljöarbetet utgår från ett livscykelperspektiv och tar därmed hänsyn till miljöpåverkan under produktens hela värdekedja. Bolaget för en kontinuerlig dialog om miljöfrågor med leverantörer och entreprenörer och ställer relevanta krav. Byggmax strävar också efter att öka medarbetarnas kunskap i miljöfrågor och stimulera till delaktighet i miljöarbetet. Dessutom ska andelen miljöanpassade produkter öka och den miljörelaterade informationen till kunderna förbättras. Miljöarbetet utgår från en miljöpolicy med konkreta mål och åtgärder för prioriterade områden. Arbetet utvärderas årligen i en miljörapport som redovisar status och utveckling per område. Ambitionen är att varje år förbättras inom prioriterade områden jämfört med året innan.
Byggmax mål med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall samt verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Arbetet innefattar att undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, genomföra förebyggande åtgärder och följa upp verksamheten. För att kunna utföra detta arbete läggs stor vikt vid att alla chefer i bolaget ska genomgå utbildning i arbetsmiljöarbete och brandskydd.
Byggmax strävar efter att arbetsmiljöfrågorna ska hanteras lokalt i organisationen och att de ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet. VD har huvudansvar för arbetet med arbetsmiljö och brandskydd i organisationen. Regionchefen ansvarar för att platscheferna i dennes region har genomgått utbildning samt att framtagna rutiner efterföljs. Varje platschef är ansvarig för säkerhet, brandsäkerhet och arbetsmiljö på sin anläggning och ska se till att alla medarbetare har grundläggande utbildning i dessa frågor och tillgång till aktuella lagar och föreskrifter samt möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet.
Byggmax vill skapa en miljö där kvinnor och män, som grupper och som individer, gemensamt och jämlikt skapar bredd och helhet i verksamheten. Bolaget strävar efter att skapa en medvetenhet om kön och jämställdhet som genomsyrar hela organisationen och finns med som en naturlig del vid intern respektive extern rekrytering, lönesättning och löneförhandling. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom ramen för en anställning hos Byggmax. Detta gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön.
På sidan 88 finns Byggmax GRI-profil med sidhänvisningar. Byggmax rapporterar på nivå A+, vilket är den högsta nivån enligt GRI.
Under 2009 påbörjade Byggmax sitt miljöarbete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyarbete har en miljörapport upprättats och ett kontinuerligt förbättringsarbete har påbörjats för att minska organisationens negativa miljöpåverkan.
Byggmax huvudsakliga miljöpåverkan defi nieras i miljöpolicyn som:
Byggmax miljöpolicy föreskriver en årlig mätning av status och utveckling för ovanstående punkter i form av åtgärder som genomförts samt möjliga kvantitativa mått. Ambitionen är att varje år nå förbättringar inom ovan nämnda områden. Målet är att vi skall minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser med 25 procent per transporterat ton från 2009 till 2020.
Uträkningsmetoder och upplägget på rapporten är avstämt med en extern konsult.
Under våren 2013 flyttades delar av lagerverksamheten i Lysekil till ett nytt lager i Göteborgs hamn, för att separera gods som kräver olika typer av hantering. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg.
Flytten av delar av lagerverksamheten har inneburit ett eff ektivare flöde med större möjlighet till direktleveranser än med den
lagersituation som
rådde under 2012, vilket också kan ses i statistiken i Tabell 1 nedan. Det totala transportarbetet har ökat jämfört med föregående år, men per ton fraktat gods har det sjunkit med 15 procent. Likaså har utsläppen av koldioxid (CO2) per fraktat ton gods minskat för tredje året i rad.
Jämfört med föregående år har
volymerna av varor som tas hem med båt från Asien minskat kraft igt, vilket tydligt syns på den minskade mängden transportarbete med båt. Visserligen har antalet inomeuropeiska transporter med båt ökat, men då det rör sig om betydligt lättare gods och mycket kortare avstånd är totalförändringen av transportarbetet trots detta negativ.
| 2013 | 2012 | 2011 | Utveckling | Utveckling | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2012-2013 | 2009-2013 | ||||
| Transporterat gods [tusen ton] | 521,5 | 484,1 | 467,0 | 8% | 32% |
| Transportarbete [miljoner tonkm] | 319,1 | 347,2 | 360,6 | -8% | 17% |
| Varav båt [miljoner tonkm] | 56,2 | 88,9 | 90,4 | -37% | 19% |
| Andel båt | 18% | 26% | 25% | 31% | 2% |
| Varav järnväg [miljoner tonkm] | 0,0 | 0,0 | 3,8 | 0% | 0% |
| Andel järnväg | 0,0% | 0,0% | 1,1% | 0% | 0% |
| Varav lastbil [miljoner tonkm] | 262,1 | 258,4 | 266,3 | 1% | 1% |
| Andel lastbil | 82% | 74% | 74% | 10% | -1% |
| Transportarbete per ton [tonkm/ton] | 612 | 717 | 772 | -15% | -11% |
| CO2 per transporterat ton gods [kg] |
30,0 | 32,7 | 35,2 | -8% | -14% |
| Absoluta utsläpp CO2 [ton] |
15 662 | 15 816 | 16 426 | -1% | 13% |
Tabell 1, sammanställning av transportnyckeltal. Emissioner per tonkilometer och transportsätt baseras på utsläppsdata från ntmcalc.se.
Utsläppen av övriga växthusgaser och miljöfarliga ämnen per transporterat ton och i absoluta tal återfi nns i tabell 2 nedan. Till denna kategori räknas kväveoxider (NOx), kolväten (HC), kolmonoxid (CO) samt småpartiklar.
| 2013 | 2012 | 2011 | Utveckling 2012-2013 | Utveckling 2009-2013 | |
|---|---|---|---|---|---|
| NOX [g/ton] |
256 | 285 | 286 | -11% | -14% |
| CO [g/ton] | 66,3 | 71,2 | 68,5 | -7% | -12% |
| HC [g/ton] | 11,1 | 12,4 | 12,4 | -11% | -13% |
| Partiklar [g/ton] | 6,1 | 7,1 | 7,2 | -15% | -13% |
| NOX [ton] |
133,4 | 138,7 | 133,4 | -4% | 14% |
| CO [ton] | 34,6 | 34,6 | 32,0 | 0% | 15% |
| HC [ton] | 5,8 | 6,1 | 5,8 | -4% | 14% |
| Partiklar [ton] | 3,2 | 3,5 | 3,4 | -8% | 14% |
Tabell 2, utsläpp av växthusgaser och miljöfarliga ämnen per transporterat ton gods samt i absoluta tal. Emissioner per tonkilometer baseras på utsläppsdata från ntmcalc.se.
Det första husbygget är inget för veklingar
HANNA: Från början var huset en sommarstuga så jag började tidigt göra en ritning för utbyggnad. Nu har bygget blivit en social grej där båda våra familjer samarbetar. Papporna vill helst bygga funktionellt så om vi vill ha design måste vi förhandla. Men med lite charm får vi som vi vill.
JONAS: Det har varit intensiva sex månader. Vi har försökt att göra så mycket som möjligt hela tiden och eft ersom det är ett stort projekt så det fi nns alltid grejer att göra. Vi valde Byggmax först och främst därför att det är så billigt som det är och att vi får bra kvalitet på byggvarorna.
HANNA: Vi har varit på Byggmax oft are än i mataff ären. Nu gäller det att prioritera var de sista pengarna ska gå. Jag tycker att det är viktigt att vi sparar in till ett fi nt kök men Jonas vill ha en fyrhjuling.
JONAS: Det är väl där vi kommer att tampas lite. Fart eller fi nt kök.
HANNA: Jag vet vad det kommer att bli.
/ Hanna och Jonas
I utsläppsberäkningarna har inte transporter av ehandelsköp och hemkörning från butik medräknats. Dessa transporter utgör i dagsläget en förhållandevis liten andel av företagets totala godstransporter. En ökande andel e-handel och hemkörning minskar dessutom transportarbete och utsläpp, dels genom optimerade frakter ut till slutkund och dels för att kunden lägger beställning på distans och inte tar bilen för att handla.
Produkter och förpackningar påverkar miljön både direkt och indirekt, bland annat genom de råvaror de innehåller, den energiåtgång de har vid tillverkning och användning och i vilken mån de faktiskt återvinns eller återanvänds när de är uttjänta.
Byggmax arbetar aktivt för att öka träanvändningen i samhället och därigenom minska bruket av mindre miljövänliga material såsom betong, cement och hårdplast. Byggmax säljer bara NTR-märkt tryckimpregnerat virke som följer de miljömål Svenska Träskyddsföreningen och Nordiska Träskyddsrådet har satt upp. Inköpen av trä görs dessutom från nordiska leverantörer och med fulla lass direkt från sågverken för att minimera miljöbelastningen. Andelen färdiggrundmålade träprodukter inom inner- och ytterpanel har dubblerats mot år 2011. Inner- och
ytterpanel målas i princip alltid när de används och det ger en mindre påverkan att detta görs i en kontrollerad industriell miljö än hos konsumenten.
Alla parkettgolv och all ved som säljs är märkt med FSC, Forest Stewardship Council, den internationella miljömärkningen som syft ar till att säkerställa ett hållbart skogsbruk.
Byggmax hanterar varor med en låg andel förpackningar. Endast cirka 10 procent av antalet sålda artiklar i butik har en konsumentförpackning, det vill säga en förpackning som säljs tillsammans med varan och följer med hem. I övrigt har produkterna olika varianter av transportförpackningar för att skydda godset. Transportförpackningarna återvinns i samarbete med återvinningscentraler och pallar återanvänds i pallöverföringssystem hos de stora speditörerna samt i Byggpallsystemet.
Genom medlemskap i REPA, den producentinriktade delen av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen med uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns, tar vi på oss producentansvaret för förpackningar på allt infört och importerat gods. För varor tillverkade i Sverige är det producenten som står för producentansvaret, vilket innebär att Byggmax indirekt betalar kostnaderna även för hanteringen av dessa produkter. I Sverige har Byggmax ett brett samarbete med RagnSells för att energi- och materialåtervinna så mycket av butikernas avfall som möjligt. Målet är att minimera deponiavfall och nå nollnivå på blandat avfall.
I tabell 3 nedan återfinns fördelningen av Byggmax avfallstyper. Blandat avfall har en sjunkande trend, med ett trendbrott uppåt under det senaste året. Under 2014 kommer system att implementeras för att ge snabbare och bättre återkoppling till butikerna om hur avfallsfördelningen ser ut.
| Avfall | 2013 | 2012 | 2011 | Diff | Diff |
|---|---|---|---|---|---|
| styp | 2012- | 2009- | |||
| 2013 | 2013 | ||||
| Blandat avfall |
6,7% | 6,1% | 9,4% | 0,6% | -4,6% |
| Deponi avfall |
7,6% | 7,0% | 6,5% | 0,6% | 1,7% |
| Sorterat | 85,7% | 86,9% | 84,1% | -1,2% | 2,9% |
| Totalt | 100% | 100% | 100% |
Tabell 3, fördelningar avfallstyper 2011, 2012 och 2013.
De trycksaker vi tillverkar och distribuerar är en stor del av vår miljöpåverkan. Under en femårsperiod från 2009 till 2013 har Byggmax minskat mängden tryckt reklam per butik med närmare 42 procent. Denna förändring beror primärt på att nya butiker etableras i redan existerande distributionsområden, vilket kraftigt minskat mängden utdelad reklam per snittbutik.
Total vikt tryckt direktreklam har ökat från år 2012 till 2013. Detta beror dels på att ett extra nummer skickats ut jämfört med tidigare år, dels på nya butiker i områden i Norge och Finland där vi tidigare inte hade butiker – exempelvis Bergen, Esbo och Tammerfors.
Under året har tryckeripartner för butiksmaterial bytts till en som ligger geografiskt och logistiskt bättre till. Även presentkorten har bytts ut till att numera vara träbaserade.
Byggmax samarbetar med tryckerier som är certifierade med Svanen, EU-Ecolabel, PEFC och FSC. Detta innebär bland annat att de minimerar användning av hälsofarliga kemikalier i tryckfärg och papper samt att de strävar efter att främja ett socialt och ekonomisk hållbart skogsbruk.
| Trycksaker | 2013 | 2012 | 2011 | Utveckling | Utveckling |
|---|---|---|---|---|---|
| 2012-2013 | 2009-2013 | ||||
| Tryckt direkt | 1 105 | 950 | 1 028 | 16,3% | 0,5% |
| reklam (ton) | |||||
| Tryckt direk | 10,5 | 10,1 | 12,0 | 4,1% | -41,7% |
| treklam (ton/ | |||||
| butik) |
Tabell 4, vikt trycksaker 2011, 2012 och 2013 samt utvecklingen sedan 2009.
Byggmax eftersträvar energieffektivitet och de nya butiker som byggs överträffar de byggnationskrav som ställs i respektive land. Prefabricerade isolerfasader och isolerglas i byggnadernas fönster bidrar till bra energiutnyttjande. Nybyggda butiker har återanvändning av värme i ventilationssystemen och förlitar sig inte enbart på direktverkande uppvärmning. Nya butiker byggs dessutom med LED-belysning som ljuskällor.
Den direkta energi som används inom Byggmax utgörs primärt av det bränsle i form av diesel och bensin som förbränns av de fordon som används i organisationen. Dessa utgörs av dieseltruckar, tjänstefordon samt av privatbilar som används i tjänsten.
| Direkt energianvändn ing (GJ) |
2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Diesel | 9 772 | 9 429 | 9 241 |
| Bensin | 49 | 172 | 198 |
| Totalt | 9 821 | 9 501 | 9 438 |
| Per butik | 94 | 101 | 110 |
Tabell 5, direkt energianvädning per energikälla 2011-2013.
Truckparken byts successivt ut och samtliga nya truckar som köps in är miljöklass III enligt Europaparlamentets direktiv 97/68/EG samt el/diesel-hybrider. Cirka 65 % av truckparken är numera hybrid- eller eltruckar. Möjligheten att övergå till biodiesel har utretts, men Byggmax köper för små volymer diesel för att en övergång ska vara försörjningsmässigt försvarbar i dagsläget.
Byggmax indirekta energianvändning per primär energikälla är främst el och värme.
Under år 2011 omförhandlades elavtalet i Sverige för de butiker som inte har el genom sitt hyresavtal och valet föll då på att från och med 2012 köpa ursprungsmärkt vattenkraftsel från kraftverk i Ljusnan. Även i Norge är 100 procent av energin från förnybara energikällor. I Finland har i princip alla butiker el genom sina hyresavtal och vi kan därför inte enkelt påverka ursprunget.
Arbete har utförts tillsammans med elleverantören med att identifi era och eliminera onödiga nätlaster i Byggmax butiker i Sverige. Samtliga platschefer har fått en energieff ektiviseringsutbildning och får rapporter över energianvändning och eff ektuttag.
| Totalt (TJ) |
Varav förnybar energi |
Varav kärnkraft |
Varav fossilt bränsle |
|
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 23,4 | 100% | 0% | 0% |
| Norge | 18,8 | 100% | 0% | 0% |
| Finland | 1,7 | i.n. | i.n. | i.n. |
Tabell 6,indirekt energianvändning totalt och per primär energikälla under 2013 för butiker där indirekt förbrukning är möjlig att påverka
En genomgång har gjorts av Byggmax butiker och deras placering i förhållande till skyddad eller värdefull natur. Som underlag har Länsstyrelsernas GIS-databas använts och de dataskikt som har varit tillgängliga för respektive län avseende skyddad och värdefull natur. Underlaget skiljer sig mellan olika län, men de vanligaste typerna av naturskydd fi nns med för alla län; riksintresse för natur och Natura2000, naturreservat och nationalpark. I Norge har underlag hämtats från den nationella sidan www.miljostatus.no.
Butiken i Karlstad är belägen inom en våtmarksinventering för biologisk mångfald samt nära värdefullt vatten (skyddsvärd för fi sk och fågel, vattentäkt, Natura2000, riksintresse naturmiljö). Butiken har inte genom sin placering, som är belägen inom ett högexploaterat område, någon påverkan på biologisk mångfald inom våtmarksinventeringen. Butiken i Torslanda ligger relativt nära en invallad havsvik med fåglar. Butiken i Larvik i Norge ligger i närheten av viktiga naturtyper och nära kusten. Butiker som ligger nära kusten kan generellt antas vara mer utsatta för klimatförändringar.
Högsta ledningen har tagit hänsyn till klimatförändringar och de risker och möjligheter de innebär för organisationen. De största riskerna ligger inom fysiska förändringar (säsongssvängningar, översvämning) samt regleringar. Möjligheter är att bättre kommunicera det miljöarbete som görs för att skapa en miljöprofi l gentemot kunden, samt lansera produkter som är bättre för miljön än dagens.
Byggmax aktie noterades den 2 juni 2010 på Nasdaq OMX Stockholm och handlas på Mid Cap-listan.
Sista betalkurs den 31 december 2013 var 48,4 kr, vilket gav ett börsvärde för Byggmax på 2 940 Mkr. Högsta kurs som noterades under räkenskapsåret var 53,8 kr och lägsta kurs var 29,2 kr. Cirka 38 procent av handeln med Byggmax aktie under 2013 skedde på Nasdaq OMX Stockholm och endast 0,04 procent av handeln skedde på Burgundy. Majoriteten av aktiehandeln, 60 procent, utgjordes av OTC-handel. OTChandeln har rapporterats i efterhand till bland annat marknadsplatsen Boat xoff och till Stockholmsbörsen för registrering.
Aktiekapitalet i Byggmax Group AB (publ) uppgår till 20 245 682 kr fördelat på 60 737 045 aktier med ett kvotvärde på 0,33 kr per aktie. Det finns endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rättigheter.
Antalet aktieägare i Byggmax uppgick per den 31 december 2013 till 5 734 (4 839) enligt Euroclear. De tio största ägarna innehade aktier motsvarande 58,3 procent av rösterna och kapitalet i bolaget. Andelen utländska ägare uppgick till 68,1 procent.
Byggmax strävar efter att ge aktiemarknaden tydlig och aktuell information. Finansiell information lämnas främst i årsredovisning, bokslutskommuniké samt i tre delårsrapporter. Inför publicering av
rapporterna håller Byggmax en tyst period under 30 dagar. Byggmax årsredovisning distribueras endast via koncernens webbplats. På webben finns möjlighet att prenumerera på finansiella rapporter.
Årsstämman 2011 respektive 2013 fattade beslut om att införa optionsprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Byggmax. Möjlig inlösen är under de sista sex månaderna. Priset på teckningsoptionerna motsvarade marknadsvärde och värderingen gjordes av en oberoende part. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie i bolaget till en lösenkurs enligt tabellen nedan. Deltagarna i teckningsoptionsprogramet har ingått ett hembudsavtal.
| 2013 | 2011 | |
|---|---|---|
| Totalt antal | 600 000 | 565 000 |
| Pris | 2,24 | 6,77 |
| Lösenkurs | 42,8 | 63,9 |
| Löptid | 4,5 | 3,5 |
| Antal deltagare | 27 | 20 |
Byggmax policy är att utdelningar ska motsvara minst 50 procent av Byggmax nettoresultat för föregående räkenskapsår med beaktande av Byggmax kapitalbehov, resultat, finansiella ställning, kapitalkrav samt aktuella konjunkturförhållanden.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2013 om 2,3 kr (2,0) per aktie ska utgå, motsvarande 76 (68) procent av koncernens resultat efter skatt.
| aktiens utveckling | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie, kr | 3,0 | 3,0 |
| Eget kapital per aktie, kr | 16,0 | 15,1 |
| Utdelning per aktie, kr | 2,3 | 2,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, kr | 3,2 | 3,6 |
| Antal utestående aktier, tusental | 60 737 | 60 737 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 60 737 | 60 737 |
| Utdelning i procent av resultat efter skatt | 76% | 68% |
| Antal aktieägare | 5 734 | 4 839 |
| Börskurs 31 december | 48,4 | 29,0 |
| Direktavkastning | 4,8% | 6,9% |
| Namn | Antal aktier | Innehav (%) |
|---|---|---|
| Altor 2003 Sarl | 11 920 908 | 19,63% |
| Nordea investment Funds | 5 199 190 | 8,56% |
| Lannebo fonder | 3 822 279 | 6,29% |
| Norges Bank Investment Management | 3 075 312 | 5,06% |
| Schroder Investment Management North America, Inc | 2 400 000 | 3,95% |
| Jarrton Management (Göran Petersson) | 2 381 296 | 3,92% |
| Öresund Investment AB | 1 952 039 | 3,21% |
| Ulslane Holdings (Lars Lindberg) | 1 715 000 | 2,82% |
| Zamgate Investments (Stig Notlöv) | 1 618 135 | 2,66% |
| Swedbank Robur fonder | 1 308 745 | 2,15% |
| Summan av de 10 största ägarna | 35 392 904 | 58,27% |
| Summa övriga ägare | 25 344 141 | 41,73% |
| Summa 2013-12-31 | 60 737 045 | 100,00% |
Källa: Euroclear
Gällande utländska aktieägare är uppgifterna ovan baserade på tillgänglig information
Det har varit ett intensivt år för Byggmax, med högre marknadsandelar, elva butiksetableringar, ny webplattform samt test av och beslut om utrullning av ett uppdaterat butikskoncept, Byggmax 2.0. Detta har naturligtvis präglat styrelsearbetet och påverkat den fi nansiella situationen.
Byggmax har en väl sammansatt styrelse med ledamöter som har olika och kompletterande bakgrunder och kompetenser. Styrelsen har under året haft elva möten. Viktiga beslut som fattats under året är bland annat:
I den utvärdering som har gjorts av styrelsens arbete framkom att arbetet är eff ektivt och målinriktat.
Som framgår av bolagsstyrningsrapporten så tillämpar Byggmax Svensk kod för bolagsstyrning. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer.
Byggmax har med sitt lågpriskoncept historiskt sett stärkt sin marknadsposition i en svagare konjunktur. I utgången av 2013 står Byggmax starkt. Nettovinsten blev 184 (180) Mkr. Det egna kapitalet har ökat från 914 Mkr till 970 Mkr per 31 december 2012 respektive 2013. Att Byggmax är fi nansiellt starkt är viktigt, det gör att vi kan satsa framåt. Ni kan läsa mer om våra satsningar i VD-ordet.
För egen del så är jag entusiastisk inför de satsningar som genomförs, med bland annat fler butiker i samtliga länder och kommande utrullning av Byggmax 2.0.
Låt mig avslutningsvis tacka vår koncernledning och alla medarbetare för ett gott arbete 2013.
Fredrik Cappelen Styrelsens ordförande
Fraktkostnaden beräknas direkt på Byggmax.se
frakt tillkommer.
Styrelsen och verkställande direktören för Byggmax Group AB (publ), organisationsnummer 556656-3531, med säte i Stockholm och huvudkontor i Solna, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2013-01-01 - 2013-12-31. Där ej annat anges avser uppgifterna koncernen. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Samtliga belopp anges i miljoner svenska kronor (Mkr) om inget annat anges.
Byggmaxkoncernen bedriver försäljning av byggmaterial. Affärsidén är att sälja byggvaror av hög kvalitet till lägsta möjliga pris. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge och Finland. Antal butiker var vid periodens utgång 105, varav 68 i Sverige, 25 i Norge och tolv i Finland. Utöver Byggmax butiker finns ett servicekontor som hanterar inköp, ekonomi & finans samt marknadsföring och IT funktionsmässigt tvärs över butikerna.
Byggmax Group AB:s (publ) aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm. Huvudägare i moderföretaget är Altor 2003 Sarl. Altor 2003 Sarl sålde i slutet av året en del av sitt innehav och ägde per 31 december 2013 19,6 procent av aktierna och kapitalet. De har två representanter i styrelsen och bedöms ha ett betydande inflyttande med anledning av detta. En förteckning över de tio största aktieägarna finns att tillgå på sidan 29.
Byggmax Group AB:s (publ) aktiekapital uppgår till 20 245 682 kr och består av 60 737 045 aktier till ett kvotvärde om 0,33 kr/st. Alla aktier har samma rösträtt. Bolagsordningen innehåller inga hembudsförbehåll eller andra begränsningar i aktiens överlåtbarhet. Det finns inga omständigheter av de slag som bolaget är skyldig att upplysa om enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen 6 kap 2a § p 4-11.
Byggmaxkoncernens detaljhandelsverksamhet i Norge bedrivs i filialen Byggmax Norge och i Finland i Filialen Byggmax AB Finland.
155 till 180.
Omsättningen uppgick till 3 216,4 Mkr jämfört med 3 090,4 Mkr föregående år, vilket är en ökning med 4,1 procent. Omsättningen för jämförbara butiker minskade med 0,7 procent i lokal valuta. Valutapåverkan på omsättningen var -1,2 procent.
Bruttovinstmarginalen uppgick till 30,7 procent jämfört med 30,2 procent föregående år. Personal- och rörelsekostnaderna har totalt ökat med 57,8 Mkr. Detta förklaras främst av kostnader om 47,9 Mkr för nya butiker som inte var öppnade motsvarande period 2012. Byggmax har också ökat bemanningen på huvudkontoret, främst med anledning av satsningen på e-handeln och webbmarknadsföring. Kostnaderna för Byggmax 2.0 uppgick under 2013 till 6,5 Mkr. Kostnaderna hänför sig både till konvertering av butiker och allmänna projektkostnader. Totalt sett per 31 december 2013 har Byggmax 18 butiker enligt konceptet Byggmax 2.0, sju konverterade och elva nyöppnade butiker för 2013. Totala investeringen framöver för en konvertering av en butik förväntas vara cirka 1,6 Mkr. En konvertering förväntas leda till en ökad lagerbindning om cirka 0,6 Mkr per butik, som delvis finansieras av en ökad leverantörsskuld.
Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 304,1 (305,6) Mkr, vilket är en försämring med -0,5 procent jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen exklusive avskrivningar uppgick till 9,5 (9,9) procent.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 192,5 (220,5) Mkr, en minskning med 28,0 Mkr jämfört med föregående år. Vid räkenskapsårets slut uppgick lagret till 538,3 (465,8) Mkr. Jämfört med samma tidpunkt föregående år har elva nya butiker tillkommit och varulagret i de nya butikerna uppgick till 52,2 Mkr. Distributionslagret var 11,1 Mkr högre än motsvarande period föregående år. Omsättningshastigheten för lagret var under verksamhetsåret 4,6 (4,8) gånger. Under året har investeringar (inklusive finansiell leasing) gjorts med 82,2 (83,6) Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 31 december 2013 till 970,0 (914,2) Mkr. Koncernens nettoskuld var 477,0 (466,8) Mkr och har ökat med 10,2 Mkr vid en jämförelse med föregående år. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick till 1,6 (1,5) ggr. Soliditeten uppgick till 49,9 (49,3) procent.
Tullverket har beslutat att tilläggsdebitera Byggmax med tull och antidumpningstull avseende 2010. Under våren 2013 har Tullverket omprövat beslutet om tilläggsdebitering av tull och antidumpningstull och minskat det totala beloppet med 3,2 Mkr. Det totala beloppet är efter omprövningen 29,3 Mkr. Byggmax har överklagat delar av beslutet. Byggmax har träffat avtal om framtida kompensation motsvarande tilläggsdebiteringen från den leverantör som sålt de aktuella produkterna till Byggmax. Totalt har Byggmax betalat 23,2 Mkr i tull och antidumpningstull och exponeringen mot leverantören per 31 december 2013 är 21,8 Mkr.
Byggmax verksamhet liksom all affärsverksamhet är förenad med risker. Hur risker hanteras är av fundamental betydelse för koncernens framgång. Nedan sammanfattas några av de riskfaktorer och väsentliga förhållanden som bedöms vara av betydelse för Byggmax verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Operativ verksamhet
• Förmåga att förnya och utveckla koncept
| Förändring (%-en | Effekt på resul | |
|---|---|---|
| het), alla andra fak | tat (Mkr) efter | |
| torer oförändrade | skatt | |
| 2013 | ||
| Inköpspris | +1% | -17,4 |
| Personalkostnad | +1% | -2,4 |
Finansiella risker
Riskhanteringen sköts av ekonomiavdelningen enligt den finanspolicy som årligen fastställs av styrelsen. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker och riskhantering hänvisas till not 3 bland tilläggsupplysningar.
Diagrammet ovan innehåller en sammanställning gällande identifierade risker samt sannolikheten för att dessa inträffar samt storleken på påverkan på lång sikt.
Byggmax verksamhet påverkas av kraftiga säsongsvariationer styrt av konsumenternas efterfrågan på basbyggvaror. Till följd av vädrets effekt på efterfrågan är Byggmax omsättning och kassaflöde i regel högre under andra och tredje kvartalet när ungefär två tredjedelar av Byggmax försäljning genereras och brukar sedan gå ned under fjärde och första kvartalet. Även om säsongsvariationerna inte brukar påverka Byggmax resultat och kassaflöde från år till år kan resultatet och kassaflödet påverkas under år med ovanligt hårda eller milda väderförhållanden eller med mycket eller lite nederbörd. Byggmax strävar efter att utjämna säsongseffekterna under året, bland annat genom att lansera nya produkter som inte är lika känsliga för säsongsvariationer.
Medelantalet anställda (heltidstjänster) uppgick till 629 (574) personer. Ytterligare information om anställda finns i not 9.
Verksamheten kommer fortsätta att expandera genom att etablera nya butiker i Sverige, Norge och Finland och genom att förädla och vidareutveckla befintliga anläggningar. Byggmax ska över tid öka närvaron i Sverige till cirka 95 butiker, i Norge till cirka 60 butiker samt i Finland till cirka 25 butiker. Styrelsen förväntar sig en fortsatt positiv utveckling av omsättningen. Av konkurrensskäl lämnar inte Byggmax prognoser.
Byggmax påverkar huvudsakligen miljön genom transporter av produkter från tillverkare till butik eller lager och från butiker till kund samt genom produkternas innehåll av miljöbelastande ämnen och produkternas förpackningar. Byggmax arbetar för att minimera påverkan på miljön och uppfylla miljökrav enligt svensk lagstiftning. Miljöarbetet sker bland annat genom att föra en kontinuerlig dialog i miljöfrågor med våra leverantörer och entreprenörer samt genom att ställa relevanta krav. Byggmax arbetar med att öka andelen miljöanpassade produkter och förbättra den miljörelaterade informationen till kunderna. Byggmax miljörapport finns inkluderad i årsredovisningen (se sida 23).
De övergripande principerna för ersättning till ledande befattningshavare ska utgå från befattningen, den individuella prestationen, koncernens resultat och att ersättningen ska vara konkurrenskraftig i anställningslandet. Den sammanlagda ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, rörlig lön i form av kortsiktigt incitament baserat på årliga prestationsmål (Short Term Incentives), långsiktiga incitament baserade på fleråriga prestationer (Long Term Incentives) samt pension och andra förmåner. Till detta kommer villkor vid uppsägning och avgångsvederlag. Fasta löner bör sättas så att de är lägre än medianlönen på marknaden. Dock ska den totala ersättningen, inräknat Short Term Incentives och Long Term Incentives, medföra att medianlönen på marknaden kan överstigas. Den sammanlagda ersättningen ska ses över årligen för att säkerställa att den är marknadsmässig och konkurrenskraftig. Vid jämförelse ska hänsyn tas till befattning, bolagets storlek, lön och personens erfarenhet.
Fast lön ska utgöra grunden för den totala ersättningen. Den fasta lönen ska vara relaterad till den relevanta marknaden och avspegla omfattningen av det ansvar som arbetet innebär.
Ledande befattningshavare ska utöver den fasta lönen kunna erhålla STI för resultat som överskrider en eller flera förutbestämda prestationsnivåer under ett verksamhetsår. Ersättningen från STI-programmet kan maximalt utgöra 100 procent av den fasta årslönen för VD och 30 procent av den fasta årslönen för övriga ledningen, vilket gör att Byggmax från början kan beräkna maximala rörliga ersättningsnivåer. STI mäts med både kvalitativa och kvantitativa mått.
Bolagsstämman 2011 samt 2013 har beslutat att införa teckningsoptionsbaserat incitamentsprogram. Incitamentsprogrammet finns beskrivet i not 9. Inget nytt incitamentsprogram föreslås inför 2014 års stämma.
Pensionsöverenskommelser ska, om möjligt, vara premiebaserade och utformade i enlighet med nivåer och praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Övriga förmåner kan förekomma i enlighet med de villkor som gäller för det land som den ledande befattningshavaren är anställd i. Sådana förmåner ska dock vara så små som möjligt och får inte utgöra en större andel av den sammanlagda ersättningen.
Ledande befattningshavare ska erbjudas villkor i enlighet med den lagstiftning och praxis som gäller för det land i vilket vederbörande är anställd. Under uppsägningstiden ska ledande befattningshavare vara förhindrade att verka i konkurrerande verksamhet. I vissa fall kan ett konkurrensförbud mot fortsatt ersättning tillämpas högst för 24 månader efter uppsägningstidens utgång. I dagsläget är den längsta
uppsägningstiden inom Byggmaxkoncernen 12 månader och det fi nns inget avgångsvederlag i något kontrakt.
Styrelsen ska ha rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl som motiverar det.
Ovanstående riktlinjer är oförändrade jämfört med de riktlinjer som antogs av årstämman 2013, sånär som på att i år fi nns inget förslag till beslut om incitamentsprogram.
För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare se not 9.
Byggmax upprättar i enlighet med ÅRL 6 kap 8§ och ingår som en del av förvaltningsberättelsen på sidorna 36-39.
Inga väsentliga händelser har inträff at eft er räkenskapsårets utgång.
Byggmax Group AB (publ) utgör ett holdingbolag, verksamheten bedrivs i dotterbolaget Byggmax AB (Org.nr 556645- 6215), i dotterbolaget Byggmax Fastighetsutveckling AB (Org.nr 556726-8593), i ett dotterbolag till detta bolag, Byggmax Fastighetsholding AB (Org.nr 556726-8601) samt i Svea Distribution AB (Org.nr 556602-5895). Byggmax Group AB (publ) har inte haft några anställda under året. Moderbolaget har 2013 anteciperat utdelning om 100 Mkr från Byggmax AB.
Byggmax utdelningspolicy fi nns beskriven under kapitlet "Byggmaxaktien" på sida 28. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:
| Balanserade vinstmedel | 107 626 884 |
|---|---|
| Årets resultat | 99 999 045 |
| SUMMA | 207 625 929 |
| Styrelsen och verkställande direktören fö reslår att vinstmedlen disponeras så att: |
|
| Utdelning till aktieägarna (2,3 SEK/aktie) | 139 695 204 |
| I ny räkning balanseras | 67 930 725 |
| SUMMA | 207 625 929 |
Byggmax Group AB:s (publ) mål är att utdelningen till aktieägarna i genomsnitt ska utgöra minst 50 procent av årets nettoresultat med beaktande av koncernens kapitalbehov, resultat, fi nansiella ställning, kapitalkrav samt aktuella konjunkturförhållanden.
Styrelsen har granskat bolagets och koncernens ekonomiska situation och konstaterar att en vinstutdelning i enlighet med styrelsens förslag är försvarlig med hänsyn till försiktighetsprincipen i 17 kap 3 § andra och tredje styckena i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens uppfattning är att verksamhetens art, omfattning och risker för närvarande är av en sådan omfattning att den föreslagna utdelningen inte påverkar denna bedömning.
Eft er föreslagen vinstutdelning har bolaget och koncernen fortfarande en god soliditet, vilken enligt styrelsens bedömning motsvarar de krav som för närvarande kan uppställas för den bransch inom vilken bolaget är verksamt. Bolaget och koncernen bedöms eft er vinstutdelningen ha en tillfredsställande likviditet och ett konsolideringsbehov som kan anses tillgodosett.
Styrelsens bedömning är att den föreslagna vinstutdelningen inte påverkar bolagets möjligheter att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt. Inte heller antas den föreslagna värdeöverföringen påverka bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar.
Vid en samlad bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska förhållanden anser styrelsen att inga hinder föreligger för att genomföra den föreslagna vinstutdelningen i enlighet med styrelsens förslag.
Byggmax Group AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Byggmax tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2013-01-01 - 2013-12-31. Byggmax har upprättat bolagsstyrningsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och Svensk kod för bolagsstyrning. Riktlinjerna avseende Svensk kod för bolagsstyrning finns att tillgå på hemsidan för Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Bolagsstyrningsrapporten ingår som en del av förvaltningsberättelsen.
Med bolagsstyrning avses regelverk och den struktur som finns för att på ett effektivt och kontrollerat sätt styra och leda verksamheten i ett aktiebolag. Bolagsstyrning syftar ytterst till att tillgodose aktieägarnas krav på avkastning och att ge samtliga intressenter fullgod och korrekt information om bolaget och dess utveckling.
Byggmax Group AB (publ), nedan kallad Byggmax eller bolaget, är sedan 2 juni 2010 noterat på Nasdaq OMX Stockholm och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (koden) från och med noteringen. Koden bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men då ange en förklaring till avvikelsen. Byggmax har gjort följande avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning:
• Styrelsen har valt att inte ha en särskild internrevision mot bakgrund av att bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur samt utarbetade styr- och internkontrollsystem.
Aktiekapitalet i Byggmax uppgick vid årets slut till 20 245 682 Mkr fördelat på 60 737 045 aktier. Det finns ett aktieslag och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Antalet aktieägare var den 31 december 5 734. Altor 2003 Sarl är den största ägaren och har ett ägande motsvarande 19,6 procent. Av det totala antalet aktier svarade utländska ägare för cirka 68,1 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägare hänvisas till sidorna 28-29 samt Byggmax webbplats.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid ordinarie årsstämma som är aktiebolagets högst beslutande organ. Byggmax bolagsordning finns i sin helhet på byggmax.com.
Årsstämman 2013 ägde rum den 15 maj 2013 på Primus konferens i Stockholm. Vid stämman närvarade 77 aktieägare, personligen eller genom ombud, vilka representerade 76,7 procent av rösterna. Till stämmans ordförande valdes Fredrik Cappelen.
I huvudsak fattades följande beslut:
• Omval av styrelseledamöterna Fredrik Cappelen, Johannes Lien, Stefan Linder, Anders Moberg, Stig Notlöv och Lottie Svedenstedt
Nästa årsstämma för aktieägarna i Byggmax hålls torsdagen den 8 maj 2014 i Primus konferens i Solna (Stockholm) klockan 10:00 - 12:00. För ytterligare information om årsstämman se Byggmax webbplats.
Vid årsstämman den 15 maj 2013 beslutades att en valberedning skulle utses inför årsstämman 2014. Styrelseordföranden ska sammankalla de, per den 31 augusti enligt Euroclear Sweden AB, tre största ägargrupperade aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse varsin ledamot till valberedningen. Valberedningens sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Valberedningen ska bereda och till bolagsstämman lämna förslag till val av ordförande vid årsstämma, styrelseordförande och övriga ledamöter till bolagets styrelse. Vidare ska valberedningen lämna förslag till styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter, val av (i förekommande fall) och arvode till revisor samt beslut om principer för hur valberedning utses. Ingen ersättning utgår till ledamöter i valberedningen.
Styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner Byggmax styrelse fastställer årligen en arbetsordning samt skriftliga instruktioner om finansiell rapportering och arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, ansvarsfördelning inom styrelsen, lägst antal styrelsesammanträden per år, kallelse till och handlingar inför styrelsemöten och upprättande av styrelseprotokoll.
Skriftliga instruktioner reglerar det rapporteringssystem som finns för att styrelsen fortlöpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation samt arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör.
Styrelsens bedömning rörande ledamöternas oberoende ställning i förhållande till bolaget och aktieägarna framgår av tabellen "Styrelsens sammansättning och närvaro" (se sida 38). Som framgår uppfyller Byggmax kodens krav på att majoriteten av de stämmovalda ledamötena är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt att minst
två av dessa även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
En utförligare beskrivning av styrelsens ledamöter finns på sidan 77 och styrelsens sammansättning och närvaro finns på sid 38.
Antalet möten under 2013 uppgick till 11. Viktiga ärenden som har behandlats av styrelsen under 2013 är, förutom godkännande av årsredovisning och delårsrapporter samt fastställande av affärsplan med därtill hörande budget, följande frågor:
Koncernens VD, Magnus Agervald och CFO, Pernilla Walfridsson, deltar vid styrelsemöten. Även andra anställda kan delta vid styrelsemöten och då som föredragande i särskilda frågor.
Styrelsens ordförande ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete inklusive enskilda ledamöters insatser. Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. Under 2013 har ett extern företag används för att genomföra en grundlig utvärdering av styrelsens ledamöter och arbete. I den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete har det framkommit att arbetet är effektivt och målinriktat. Det externa företaget som användes genomförde även en utvärdering av medlemmarna i ledningsgruppen och bedömningen var att ledningen är väl fungerande.
Styrelsen har för närvarande inget separat ersättningsutskott eller revisionsutskott. Det är styrelsens uppfattning att de uppgifter som utförs av utskotten idag bättre utförs av styrelsen i dess helhet.
Styrelsen i sin helhet bereder och behandlar frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott. Utskottet/styrelsen träffar bolagets revisorer två gånger per år då bland annat revisionsplaner och revisionsrapporter behandlas. Vid mötena med bolagets revisorer ges utskottet/styrelsen möjligheten att möta revisorn utan den verkställande direktörens närvaro.
Verkställande direktör, tillika koncernchef, har till uppgift att sköta den löpande förvaltningen av bolaget i enlighet med skriftliga instruktioner fastställda av styrelsen. Magnus Agervald är verkställande direktör och koncernchef för Byggmax sedan 1 januari 2008. Han har inga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
Byggmax ledningsgrupp består av sex medlemmar inklusive verkställande direktör. En beskrivning av ledningen finns att tillgå i årsredovisningen under rubriken "Byggmax koncernledning" (på sida 76).
För information om lön och andra ersättningar till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare, se not 9, sidan 60.
Årsstämman utser revisor i bolaget vart fjärde år (från och med årsstämman 2014 kommer val av revisor att göras årligen). Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, nedan kallad PWC, valdes av årsstämman 2010 för en mandatperiod av fyra år. PWC har utsett auktoriserad revisor Anna-Carin Bjelkeby till huvudansvarig för revisionen. Då hon innehaft uppdraget i sju år utsågs under hösten 2013 Ann-Christine Hägglund till ny huvudansvarig för revisionen. Byggmax har utöver revisionsuppdraget konsulterat PWC inom skatteområdet och olika redovisningsfrågor. PWC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Byggmax. Uppgifter om arvode till revisionsbolaget framgår av not 8.
Enligt koden ska bolagets styrelse tillse att antingen halvårs- eller niomånadersrapporten översiktligt granskas av revisor. Byggmax revisor har genomfört en översiktlig granskning av niomånadersrapporten.
Bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur samt utarbetade styr- och internkontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision. Frågan om att inrätta en särskild internrevisionsfunktion kommer att prövas på nytt årligen.
| Namn | Funktion | Invald | Närvaro styrelsemöte |
Styrelsearvode | Beroende till bolagets ledning och större ägare |
|---|---|---|---|---|---|
| Fredrik Cappelen | Ordförande | 2006 | 11/11 | 500 000 SEK | Nej |
| Anders Moberg | Ledamot | 2006 | 11/11 | 250 000 SEK | Nej |
| Johannes Lien | Ledamot | 2009 | 11/11 | Inget | Ja |
| Lottie Svedenstedt | Ledamot | 2010 | 11/11 | 250 000 SEK | Nej |
| Stefan Linder | Ledamot | 2006 | 11/11 | Inget | Ja |
| Stig Notlöv | Ledamot | 2006 | 11/11 | 250 000 SEK | Nej |
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning som innehåller krav om årlig extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende finansiell rapportering är organiserad.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för Byggmax interna kontroll. VD har det löpande ansvaret för att intern styrning och kontroll upprätthålls. Det övergripande syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att Byggmax finansiella rapportering upprättas i enlighet med lag, tilllämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag, samt att skydda Byggmax tillgångar. Byggmax har valt att använda COSO:s definition av intern kontroll som grund för sitt arbete med den interna kontrollen. Enligt COSO består den interna kontrollen av fem olika delar; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Dessa olika delar beskrivs kortfattat nedan.1
Kontrollmiljön är grunden för den interna kontrollen och den bygger på den kultur som styrelse och ledning kommunicerar och arbetar efter. Den omfattar i huvudsak värderingar, kompetens, ledningsfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter samt policyer och rutiner. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt definierade och kommunicerade mellan olika nivåer i organisationen samt att styrande dokument i form av interna policyer och riktlinjer omfattar alla väsentliga områden och att dessa ger vägledning till olika befattningshavare i Byggmax.
En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal policyer såsom styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, finanspolicy, IT-policy, informationspolicy samt loggbok- och insiderpolicy. Syftet med dessa policyer är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Samtliga policyer revideras årligen och fastställs av företagsledning eller styrelse. Byggmax ekonomiprocess finns dokumenterad i en ekonomihandbok.
All affärsverksamhet är förenad med ett visst mått av risktagande. En strukturerad riskbedömning möjliggör identifiering av väsentliga risker. Byggmax arbetar löpande med riskanalys där riskerna för fel inom den finansiella rapporteringen av väsentliga resultat- och balansposter analyseras. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen är risk för bedrägerier, förlust eller förskingring av tillgångar. Styrelsen i Byggmax bedömer kontinuerligt bolagets riskhantering. I detta arbete ingår att bedöma vilka förebyggande åtgärder som vidtas för att minska bolagets risker, vilket bland annat innebär att tillse
1 COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) som är det ramverk som har störst spridning och internationell acceptans och som intar en särställning vad gäller definition av god intern kontroll.
att bolaget är ändamålsenligt försäkrat och att bolaget har erforderliga policyer och riktlinjer.
Koncernens kontrollstruktur utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Inom Byggmax består dessa kontrollstrukturer dels av en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risker för fel i rapporteringen. Byggmax har ett systematiskt arbetssätt för att minska risken för bedrägerier och/eller stölder, vilket inkluderar det arbete som bedrivs för att minimera svinn i butikerna.
Byggmax har en informationspolicy som innefattar riktlinjer för såväl intern som extern information från bolaget. Extern information lämnas i enlighet med börs- och värdepapperslagstiftning samt Finansinspektionens föreskrifter. Intern spridning av kurspåverkande information sker först efter att Byggmax har publicerat motsvarande information till aktiemarknaden. Styrande dokumentation i form av policyer, riktlinjer och manualer kommuniceras via koncernens intranät och ekonomihandboken.
Koncernens ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt ekonomi- och redovisningssystem. Styrelsen och företagsledningen erhåller löpande information om koncernens resultat, finansiella ställning och utveckling av verksamheten. Rapporteringen innehåller även analytisk uppföljning, trenduppföljningar och benchmarking mellan butikerna. Ekonomifunktionen har samma rutiner och krav på dokumentation vid varje månadsbokslut. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid den externa revisionen.
| 20131 | 20121 | 20111 | 20101 | 20091 | 20081 | 20082 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat Mkr | |||||||
| Nettoomsättning | 3 216,4 | 3 090,4 | 2 987,1 | 2 773,0 | 2 443,5 | 2 107,0 | 2 107,0 |
| EBITDA | 304,1 | 305,6 | 323,0 | 314,0 | 306,7 | 181,6 | 163,5 |
| EBITA | 246,7 | 252,2 | 277,5 | 274,8 | 272,7 | 153,0 | 148,3 |
| Rörelseresultat | 246,7 | 252,2 | 277,5 | 274,8 | 272,7 | 153,0 | 86,3 |
| Resultat före skatt | 237,9 | 231,5 | 251,6 | 237,4 | 203,9 | 51,8 | 1,6 |
| Skatt | -53,9 | -51,7 | -69,5 | -65,2 | -42,7 | -11,6 | -15,5 |
| Årets resultat | 184,0 | 179,8 | 182,2 | 172,2 | 161,2 | 40,2 | -13,9 |
| Tillväxt i nettoomsättning, % | 4,1 | 3,5 | 7,7 | 13,5 | 16,0 | 19,0 | 19,0 |
| Tillväxt jämförbar försäljning, % | -0,7 | -2,7 | -1,9 | 2,7 | 6,0 | 1,3 | 1,3 |
| Bruttomarginal, % | 30,7 | 30,2 | 30,1 | 29,7 | 29,8 | 28,2 | 28,2 |
| EBITDA-marginal, % | 9,5 | 9,9 | 10,8 | 11,3 | 12,5 | 8,6 | 7,7 |
| EBITA-marginal, % | 7,7 | 8,2 | 9,3 | 9,9 | 11,2 | 7,3 | 7,0 |
| Rörelsemarginal, % | 7,7 | 8,2 | 9,3 | 9,9 | 11,2 | 7,3 | 4,1 |
| Räntetäckningsgrad | 21,0 | 18,9 | 19,7 | 13,3 | 8,2 | – | – |
| Balansräkning Mkr | |||||||
| Tillgångar | |||||||
| Anläggningstillgångar | 1 299,6 | 1 266,5 | 1 218,2 | 1 207,4 | 1 181,6 | 1 186,4 | 1 064,8 |
| Varulager | 538,3 | 465,8 | 424,9 | 350,5 | 295,0 | 232,7 | 232,7 |
| Övriga omsättningstillgångar | 73,8 | 87,3 | 99,8 | 70,0 | 98,0 | 55,8 | 57,0 |
| Likvida medel | 33,1 | 33,9 | 22,8 | 34,1 | 31,6 | 124,6 | 124,6 |
| Summa tillgångar | 1 944,8 | 1 853,5 | 1 765,8 | 1 662,0 | 1 606,3 | 1 599,5 | 1 479,0 |
| Eget kapital och skulder | |||||||
| Eget kapital | 970,0 | 914,2 | 844,4 | 748,5 | 337,8 | 174,5 | 86,9 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 0,0 | 0,0 | 130,0 | 239,3 | 765,3 | 926,5 | 1 009,7 |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | 84,1 | 82,4 | 100,8 | 53,6 | 58,4 | 41,0 | 21,9 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 504,3 | 483,5 | 344,0 | 240,0 | 71,3 | 106,8 | 0,0 |
| Leverantörsskulder | 284,7 | 278,7 | 268,9 | 268,9 | 285,6 | 302,2 | 302,2 |
| Övriga kortfristiga skulder | 101,7 | 94,7 | 77,7 | 111,7 | 88,0 | 48,5 | 58,4 |
| Summa skulder och eget kapital | 1 944,8 | 1 853,5 | 1 765,8 | 1 662,0 | 1 606,3 | 1 599,5 | 1 479,0 |
| Sysselsatt kapital | 1 447 | 1 381 | 1 332 | 1 194 | 1 143 | 1 083 | 972 |
| Sysselsatt kapital justerat för goodwill | 396 | 330 | 281 | 143 | 98 | 39 | -10 |
| Nettoskuldsättning | 477 | 467 | 488 | 445 | 805 | 909 | 885 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,4 | 18,6 | 22,0 | 23,5 | 24,3 | – | 14,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exklusive goodwill, % | 68,0 | 82,6 | 131,0 | 228,2 | 347,2 | – | 366,8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 19,5 | 20,4 | 22,9 | 31,7 | 62,9 | 29,6 | -15,1 |
| Nettoskuld/EBITDA | 1,6 | 1,5 | 1,5 | 1,4 | 2,6 | 5,0 | 5,4 |
| Genomsnittligt rörelsekapital | |||||||
| i procent av nettoomsättningen | 1,4 | 0,5 | -1,5 | -3,0 | -2,8 | -2,4 | -2,4 |
| Soliditet/riskbärande kapital, % | 49,9 | 49,3 | 47,8 | 45,0 | 49,5 | 37,1 | 36,5 |
| Data per aktie | |||||||
| Eget kapital per aktie, kr | 16,0 | 15,1 | 13,9 | 12,3 | 6,1 | 3,2 | 1,6 |
| Resultat per aktie, kr | 3,0 | 3,0 | 3,0 | 2,8 | 2,9 | 2,2 | -0,8 |
| Utdelning per aktie, kr | 2,3 | 2,0 | 1,8 | 1,5 | – | – | – |
1) IFRS, 2) BFN
| Belopp i Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Rörelsen intäkter | |||
| Nettoomsättning | 5 | 3 216,4 | 3 090,4 |
| Övriga intäkter | 6, 12, 18 | 6,6 | 7,2 |
| Summa rörelsens intäkter | 3 223,0 | 3 097,6 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | -2 227,6 | -2 158,6 | |
| Övriga kostnader | 7, 8, 12, 18, | -382,2 | -360,9 |
| 33, 34 9, 29 |
|||
| Personalkostnader | -309,1 | -272,6 | |
| Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstill gångar och immateriella tillgångar |
13, 14 | -57,4 | -53,4 |
| Summa rörelsens kostnader | -2 976,3 | -2 845,4 | |
| Rörelseresultat | 246,7 | 252,2 | |
| Resultat från andelar i koncernföretaget | 0,4 | 0,0 | |
| Finansiella intäkter | 12 | 13,9 | 15,9 |
| Finansiella kostnader | 12 | -23,1 | -36,6 |
| Resultat från finansiella poster | 10 | -8,7 | -20,7 |
| Resultat före skatt | 237,9 | 231,5 | |
| Inkomstskatt | 11 | -53,9 | -51,7 |
| Årets resultat | 184,0 | 179,8 | |
| Övrigt total resultat för perioden Poster som inte ska återföras i resultaträkningen |
0,0 | 0,0 | |
| 0,0 | 0,0 | ||
| Poster som senasre kan återföras i resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser | -6,7 | -0,6 | |
| Övrigt totalresultat för perioden | -6,7 | -0,6 | |
| Totalresultat för perioden | 177,3 | 179,2 | |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 3,0 | 3,0 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 3,0 | 3,0 | |
| Genomsnittligt antal aktier i tusental före utspädning | 60 737 | 60 737 | |
| Genomsnittligt antal aktier i tusental efter utspädning | 61 337 | 60 737 | |
| Antal utestående aktier vid periodens utgång | 60 737 | 60 737 |
Årets resultat och summa totalresultat för året är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare.
| Belopp i Mkr | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader | 5, 13 | 30,4 | 27,9 |
| Goodwill | 5, 13 | 1 051,0 | 1 051,0 |
| Byggnader och mark | 5, 14 | 28,7 | 34,9 |
| Markanläggning på annans fastighet | 5, 14 | 10,9 | 6,6 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5, 14 | 154,3 | 133,3 |
| Uppskjutna skattefordringar | 28 | 1,6 | 1,7 |
| Övriga långfristiga fordringar | 22,6 | 11,1 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 299,6 | 1 266,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 21 | 538,3 | 465,8 |
| Pågående arbete för annans räkning | 21 | 0,0 | 0,0 |
| Förskott till leverantörer | 21 | 0,0 | 0,1 |
| Kundfordringar | 20 | 1,9 | 7,9 |
| Derivat | 19 | 0,8 | 0,5 |
| Aktuella skattefordringar | 2,8 | 0,0 | |
| Övriga fordringar | 22 | 40,0 | 51,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 28,2 | 27,2 |
| Likvida medel | 24 | 33,1 | 33,9 |
| Summa omsättningstillgångar | 645,2 | 587,0 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 944,8 | 1 853,5 |
| Belopp i Mkr Not |
2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL | ||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets ägare |
||
| Aktiekapital | 25 20,2 |
20,2 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 25 441,0 |
441,0 |
| Reserver | -8,4 26 |
-1,7 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 517,1 | 454,6 |
| Summa eget kapital | 970,0 | 914,2 |
| SKULDER | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Upplåning från kreditinstitut | 27 5,8 |
17,2 |
| Derivatinstrument | 19 0,0 |
0,0 |
| Uppskjutna skatteskulder | 28 78,4 |
65,2 |
| Summa långfristiga skulder | 84,1 | 82,4 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Upplåning från kreditinstitut | 27 504,3 |
483,5 |
| Leverantörsskulder | 34 284,7 |
278,7 |
| Aktuella skatteskulder | 0,0 | 3,8 |
| Derivatinstrument | 19 0,0 |
0,0 |
| Övriga skulder | 30 24,9 |
20,7 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 76,7 |
70,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 890,7 | 856,9 |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 1 944,8 | 1 853,5 |
| Ställda säkerheter - Aktier i dotterbolag | 1 100,2 | 1 022,9 |
| Ställda säkerheter - Företagsinteckningar | 120,0 | 120,0 |
| Ställda säkerheter - Spärrade bankmedel | 8,4 | 10,3 |
| Eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Hänförligt till moderföretagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i Mkr | Not 25, 26 |
Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 20,2 | 441,0 | -1,1 | 384,1 | 844,4 | |
| Årets resultat | 179,8 | 179,8 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | ||||||
| Omräkningsdifferenser | -0,6 | -0,6 | ||||
| Summa Totalresultat | 20,2 | 441,0 | -0,6 | 563,9 | 1 023,5 | |
| Nyemission/ överkursfond | ||||||
| Utdelning1 | -109,3 | -109,3 | ||||
| Summa Transaktioner med aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -109,3 | -109,3 | |
| Utgående balans per 31 december 2012 | 20,2 | 441,0 | -1,7 | 454,6 | 914,2 | |
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 20,2 | 441,0 | -1,7 | 454,6 | 914,2 | |
| Årets resultat | 184,0 | 184,0 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | ||||||
| Omräkningsdifferenser | -6,7 | -6,7 | ||||
| Summa Totalresultat | 20,2 | 441,0 | -6,7 | 184,0 | 177,3 | |
| Nyemission/överkursfond | ||||||
| Utdelning2 | -121,5 | -121,5 | ||||
| Summa Transaktioner med aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -121,5 | -121,5 | |
| Utgående balans per 31 december 2013 | 20,2 | 441,0 | -8,4 | 517,1 | 970,0 |
1 Utdelning 2012 1,8 kronor per aktie 2 Utdelning 2013 2,0 kronor per aktie
| Belopp i Mkr | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 246,7 | 252,2 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | |||
| –Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella till | 57,4 | 50,9 | |
| gångar | |||
| –Övriga poster ej kassaflödespåverkande1 | -2,7 | 2,4 | |
| Erhållen ränta | 10,3 | 9,2 | |
| Erlagd ränta | -19,7 | -29,8 | |
| Betald skatt | -45,1 | -49,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 246,9 | 235,5 | |
| Förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning/minskning varulager och pågående arbete | 21 | -72,5 | -41,0 |
| Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar | 22 | 1,3 | 2,2 |
| Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder | 30 | 16,7 | 23,8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 192,5 | 220,5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Avyttringar av dotterbolag | 18 | 10,7 | 0,0 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | -12,3 | -14,3 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | -82,3 | -50,6 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0,0 | -0,1 | |
| Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar | 1,9 | 2,0 | |
| Investering i dotterbolag | 0,0 | -22,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -82,1 | -85,3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Förändring av checkräkningskredit | 31,4 | 186,2 | |
| Utdelning till moderföretagets aktieägare | -121,5 | -109,3 | |
| Amortering av lån | -19,1 | -199,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -109,2 | -122,2 | |
| Periodens kassaflöde | 1,1 | 13,1 | |
| Likvida medel vid periodens början | 24 | 23,6 | 10,5 |
| Likvida medel vid periodens slut 2 | 24 | 24,7 | 23,6 |
1 Övriga poster ej kassaflödespåverkande avser omräkningsdifferenser
2 Notera att likvida medel i kassaflödet är justerat för spärrade bankmedel (8,4 Mkr 2013 och 10,3 Mkr 2012)
| Belopp i Mkr Not |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning | 0,0 | 0,0 |
| Övriga rörelseintäkter | 0,3 | 0,3 |
| Summa rörelsens intäkter | 0,3 | 0,3 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Övriga externa kostnader 8, 9 |
-3,6 | -4,2 |
| Personalkostnader 9 |
-0,8 | -0,4 |
| Summa rörelsens kostnader | -4,4 | -4,6 |
| Rörelseresultat | -4,1 | -4,3 |
| Utdelning från koncernföretag | 100,0 | 0,0 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 32,0 | 33,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -27,9 | -27,6 |
| Resultat från finansiella poster 10 |
104,1 | 6,2 |
| Resultat före skatt | 100,0 | 1,9 |
| Skatt på årets resultat 11 |
0,0 | 0,0 |
| Årets resultat | 100,0 | 1,9 |
Ingen rapport över övrigt totalresultat redovisas då bolaget inte har några transaktioner i det övriga totalresultatet. Periodens totalresultat överensstämmer därmed med periodens resultat.
| Belopp i Mkr Not |
2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernbolag 15 |
358,0 | 358,0 |
| Fordringar hos koncernbolag | 354,0 | 354,0 |
| Summa anläggningstillgångar | 712,1 | 712,1 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Fordringar hos koncernbolag | 15,6 | 17,1 |
| Övriga fordringar 22 |
100,0 | 0,0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1,0 | 1,5 |
| Summa kortfristiga fordringar | 116,6 | 18,7 |
| Kassa och bank | 0,0 | 0,0 |
| Summa omsättningstillgångar | 116,6 | 18,7 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 828,7 | 730,8 |
| Belopp i Mkr Not |
2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital 25 |
20,2 | 20,2 |
| Summa bundet eget kapital | 20,2 | 20,2 |
| Fritt eget kapital | ||
| Överkursfond | 418,7 | 418,7 |
| Balanserat resultat | -311,0 | -191,4 |
| Årets resultat | 100,0 | 1,9 |
| Summa fritt eget kapital | 207,7 | 229,2 |
| Summa eget kapital | 227,9 | 249,3 |
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut 27 |
0,0 | 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Upplåning från kreditinstitut 27 |
598,4 | 479,6 |
| Leverantörsskulder | 0,5 | 0,0 |
| Aktuella skatteskulder | 0,0 | 0,0 |
| Övriga skulder | 0,0 | 0,0 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 |
1,9 | 1,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 600,8 | 481,4 |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 828,7 | 730,8 |
| 32 Ställda säkerheter |
358,0 | 358,0 |
| 32 Ansvarsförbindelser |
Inga | Inga |
| Bundet eget |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kapital | Fritt eget kapital | |||||
| Balan | Summa | |||||
| Belopp i Mkr | Not 25, 26 |
Aktie kapital |
Över kursfond |
serat resultat |
Årets resultat |
eget kapital |
| Eget kapital 1 januari 2012 | 20,2 | 418,7 | -82,1 | 0,0 | 356,8 | |
| Överfört i ny räkning | ||||||
| Årets resultat | 1,9 | 1,9 | ||||
| Övrigt totalresultat | 0,0 | |||||
| Summa totalresultat | 1,9 | 1,9 | ||||
| Utdelning1 | -109,3 | -109,3 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | -109,3 | -109,3 | ||||
| Eget kapital 31 december 2012 | 20,2 | 418,7 | -191,4 | 1,9 | 249,3 | |
| Eget kapital 1 januari 2013 | 20,2 | 418,7 | -191,4 | 1,9 | 249,3 | |
| Överfört i ny räkning | 1,9 | -1,9 | 0,0 | |||
| Årets resultat | 100,0 | 100,0 | ||||
| Övrigt totalresultat | 0,0 | |||||
| Summa totalresultat | 0,0 | 0,0 | ||||
| Utdelning2 | -121,5 | -121,5 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | -121,5 | -121,5 | ||||
| Eget kapital 31 december 2013 | 20,2 | 418,7 | -311,0 | 100,0 | 227,9 |
1 Utdelning 2012 1,8 kronor per aktie 2 Utdelning 2013 2,0 kronor per aktie
| Belopp i Mkr Not |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | -4,1 | -4,3 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| –Erhållet koncernbidrag | 15,6 | 17,1 |
| –Övriga poster ej kassaflödespåverkande | 100,0 | 0,0 |
| Erhållen ränta | 16,4 | 15,5 |
| Erlagd ränta | -27,2 | -29,2 |
| Betald skatt | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 100,7 | -0,9 |
| Förändring av rörelsekapitalet | ||
| Rörelsefordringar | -98,5 | -2,8 |
| Rörelseskulder | 0,4 | 1,2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2,6 | -2,5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i dotterbolag | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Amortering av skuld | 0,0 | -170,0 |
| Utdelning | -121,5 | -109,3 |
| Förändring av kortfristiga finansiella skulder | 118,8 | 281,9 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2,6 | 2,5 |
| Periodens kassaflöde | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel vid periodens början | 0,0 | 0,0 |
| Likvida medel vid periodens slut | 0,0 | 0,0 |
Byggmaxkoncernen bedriver försäljning av byggnadsmaterial och är etablerad på 68 platser i Sverige, 25 platser i Norge och 12 platser i Finland. Byggmax affärsidé är att sälja byggvaror av hög kvalitet till lägsta möjliga pris.
Moderföretaget är ett aktiebolag som är registrerat i Sverige och har sitt säte i Stockholm. Besöksadressen till huvudkontoret är Armégatan 40, 171 71 Solna.
Moderbolaget är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Styrelsen har den 7 mars 2014 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. Årsredovisningen kommer att föreläggas årsstämman den 8 maj 2014.
Samtliga belopp redovisas i miljoner svenska kronor (Mkr) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser motsvarande period föregående år.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern.
Byggmaxkoncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Vid upprättande av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats.
Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades 31 december 2013. Byggmax tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och som har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:
I IAS 1,"Utformning av finansiella rapporter," har införts
ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej.
Ändring av IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar," rörande upplysningar relaterade till nettoredovisning av tillgångar och skulder. Ändringen innehåller krav på nya upplysningar för att underlätta jämförelse mellan företag som upprättar sina finansiella rapporter enligt IFRS i förhållande till de företag som upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med US GAAP.
IFRS 13, "Värdering till verkligt värde," syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplext genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas, men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS standarder redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.
En ändring har gjorts i IAS 36 "Nedskrivningar" avseende upplysningar om återvinningsvärdet för icke-finansiella tillgångar. Ändringen tar bort ett krav på upplysningar om återvinningsvärdet för kassagenererande enheter som hade införts i IAS 36 vid tillkomsten av IFRS 13. Ändringen är inte obligatoriskt för koncernen förrän den 1 januari 2014, men koncernen har valt att tillämpa ändringen från och med den 1 januari 2013.
2.1.2 Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som inte har tillämpats av koncernen Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 10, "Koncernredovisning," bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 11, "Samarbetsarrangemang," fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än på den juridiska formen av
arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Gemensamma verksamheter uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten.
IFRS 12, "Upplysningar om andelar i andra företag," omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 9, "Financial instruments," hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.
IFRIC 21, "Levies," klargör redovisningen av en förpliktelse att betala en skatt eller avgift som inte är inkomstskatt. Tolkningen klargör vad den förpliktande händelsen som utlöser skyldigheten att betala skatten eller avgiften är samt när en skuld därmed ska redovisas. Koncernen är för närvarande inte utsatt för några väsentliga skatter eller avgifter som inte är inkomstskatter och därmed har detta tolkningsuttalande inte någon väsentlig påverkan på koncernen.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
För att kunna upprätta redovisning enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. De områden som innefattar en hög grad av komplex bedömning eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 procent av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet ska kostnadsföras. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Vid förvärv av bolag görs en bedömning huruvida förvärvet ska klassificeras som en rörelse eller som en tillgång. Förekomsten av näringsverksamhet med anställda utöver förvärvade tillgångar och skulder, gör att Byggmax definierar förvärvet som ett rörelseförvärv. Rörelseförvärv redovisas i enlighet med IFRS 3, vilket bland annat innebär att förvärvskostnader kostnadsförs direkt samt att uppskjuten skatt redovisas som skillnaden mellan de förvärvade tillgångarnas marknadsvärde och dess skattemässiga restvärde. Vid tillgångsförvärv redovisas alla förvärvskostnader som en ökning av anskaffningsvärdet i enlighet med IAS 16 och IAS 38. Huruvida förvärvet ska klassificeras som en rörelse eller en tillgång bedöms av Byggmax vid varje enskilt förvärv. Inga förvärv genomfördes under 2013.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrelsen. Byggmax har endast identifierat ett rörelsesegment vilket är det nordiska segmentet.
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder och kundfordringar redovisas i rörelseresultatet. Övriga valutakursdifferenser redovisas i finansnettot.
Konsolidering av utländska dotterbolag och filialer De utländska dotterbolagen och filialernas tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs och samtliga poster i resultaträkningen omräknas månadsvis till månadens genomsnittskurs och alla valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av en utlandsverksamhets finansiella rapporter redovisas i övrigt totalresultat.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande, främst aktiverade investeringar i koncernens affärssystem samt webbplats, redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över de beräknade nyttjandeperioderna som uppgår till fem år.
Kostnader för underhåll av egna utvecklingsarbeten kostnadsförs när de uppkommer. Utvecklingskostnader hänförliga utveckling och testning av identifierbara produkter/system redovisas som immateriell anläggningstillgång när kriterierna för att få redovisa en immateriell tillgång är uppfyllda.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som en immateriell tillgång.
Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på den kassagenererande enheten som fanns vid den ursprungliga tidpunkten då goodwillen uppstod vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Byggmaxkoncernen fördelar ursprunglig goodwill till segment som fanns vid den tidpunkten den ursprungliga goodwillen uppstod. Tillkommande goodwill fördelas till de enheter som bedömts gynnas av rörelseförvärvet.
Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Ombyggnationer och markunderhåll 20 år Inventarier, verktyg och installationer 5 år Datorer och IT-relaterad utrustning 5 år Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda åter-
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga intäkter respektive Övriga kostnader i resultaträkningen. Avseende de fastigheter som koncernen innehar säljs dessa då byggnaden är redo att tas i bruk. Därav sker ej några avskrivningar på fastigheter som säljs vidare direkt efter uppförande. Samtliga fastigheter klassificeras som rörelsefastigheter.
vinningsvärde.
Från och med 1 januari 2009 tillämpas reviderad standard IAS 23, Låneutgifter vilket innebär att koncernen från och med 1 januari 2009 aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. För perioder före 1 januari 2009 har principen varit att omedelbart kostnadsföra alla lånekostnader. Koncernen har under 2013 inte aktiverat lånekostnader eftersom koncernen under perioden inte har tillgångar som tagit betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Materiella anläggningstillgångar och sådana immateriella tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För materiella och immateriella anläggningstillgångar, som tidigare har skrivits ner, görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Nedskrivning av goodwill återförs inte.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som hålles till förfall, finansiella tillgångar som kan säljas samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. I dagsläget innehar koncernen inte några finansiella tillgångar som klassificeras som att de hålles till förfall eller i kategorin som kan säljas.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel. En finansiell tillgång eller en finansiell skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen innehar derivatinstrument i form av valutaterminskontrakt. Byggmax-koncernen tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39, varför samtliga derivatinstrument i Byggmax värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Värdeförändringar på derivatinstrument hänförliga till upplåning redovisas i posten finansiella kostnader, övriga värdeförändringar på derivatinstrument redovisas som finansiella intäkter alternativt kostnader.
Lånefordringar, kundfordringar och övriga fordringar. Lånefordringar, kundfordringar och övriga fordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar, kundfordringar och övriga fordringar redovisas som kundfordringar, övriga fordringar respektive andra långfristiga fordringar i balansräkningen. Även likvida medel ingår i denna kategori. En nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar redovisas i resultaträkningen som övriga kostnader.
Koncernens upplåning (omfattar posterna upplåning från kreditinstitut samt övrig långfristig upplåning i balansräkningen) och leverantörsskulder klassificeras som övriga finansiella skulder.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången eller skulden. Finansiella tillgångar och skulder redovisas första gången till verkligt värde i balansräkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar, kundfordringar, övriga fordringar och finansiella tillgångar som hålles till förfall och övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av observerbar data för valutaterminer på balansdagen. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda kassaflöden.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtaganden. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan.
Kundfordringar och övriga fordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde för kundfordringar och övriga fordringar, efter eventuella nedskrivningar, förutsätts motsvara dess verkliga värde eftersom denna post är kortfristig i sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 90 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Såväl förluster avseende kundfordringar och övriga fordringar som återvunna tidigare nedskrivna kundfordringar och övriga fordringar redovisas i posten övriga kostnader i resultaträkningen.
I koncernens rapport över finansiell ställning utgörs likvida medel av kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt spärrade banktillgodohavanden som förväntas bli reglerade inom tolv månader efter balansdagen. Checkräkningskredit redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder.
Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer inte med definitionen av likvida medel i balansräkningen. I kassaflödesanalysen exkluderas spärrade bank tillgodohavanden då dessa förväntas bli reglerade senare än tre månader från anskaffningstidpunkten.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Premier för optioner redovisas i eget kapitalposten balanserad vinst.
Leverantörsskulder redovisas vid första upptagande i balansräkningen till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara dess verkliga värde eftersom denna post är kortfristig till sin natur.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av viktat medelvärdemetoden. Anskaffningsvärdet för handelsvaror består av kostnad för inköp av varorna. Lånekostnader ingår inte. Varulagret består av byggmaterial som säljs i Byggmax butiker. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Erforderlig avsättning för inkurans har gjorts.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken
beslutade i de länder där moderföretagets dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dess redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas inte heller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och lagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Koncernbolagen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner förutom Alecta som är en förmånsbestämd plan som tillsvidare behandlas som en avgiftsbestämd plan.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Byggmax avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställ-
ning sagts upp av Byggmax före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Aktierelaterade ersättningar i befintligt opionsprogram medför inte någon kostnad i enlighet med IFRS2, då priset på teckningsoptionerna motsvarar verkligt värde.
Koncernens intäkter genereras från försäljning av varor som ingår i Byggmaxsortiment. Försäljningen sker främst till privatkunder, men även till företag. Någon egen produktion eller utveckling av produkter förekommer inte inom koncernen. Den redovisade försäljningen är efter eliminering av koncernintern försäljning.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkterna redovisas netto med avdrag för mervärdeskatt, returer och rabatter. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Denna tidpunkt sammanfaller med leverans av varan till kund.
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas.
Koncernen uppför fastigheter vilka efter färdigställande säljs till leasingbolag (se även 2.14 Leasing nedan avseende Sale and leasebacktransaktioner). Byggmax intäktsredovisar försäljningen av fastigheten då risker och förmåner förknippade med ägandet övergått till leasingbolaget, vilket normalt sammanfaller med tillträdesdagen.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Leasing av anläggningstillgångar, där Byggmax i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens post upplåning från kreditinstitutioner. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den, under respektive period, redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
En sale and leasebacktransaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt ett leasingavtal. När Byggmax uppför en byggnad säljs fastigheten efter färdigställande till extern part, varpå fastigheten leasas tillbaka för Byggmax verksamhet. Koncernen bedömer villkoren i försäljningstransaktionen respektive leasingavtalet med hänsyn till om försäljningspriset är marknadsmässigt och om den leasingavgift koncernen får betala är satt utifrån marknadsmässiga nivåer.
Samtliga sale and leasebacktransaktioner har bedömts utgöra operationella leasingavtal och försäljningen har skett utifrån marknadsmässiga nivåer, varför leasinghyran inte har varit föremål för justeringar. Leasinghyran kostnadsförs linjärt över leasingavtalets löptid och i enlighet med avtal.
Vinst avseende sales and leasebacktransaktioner redovisas i posten finansiella intäkter i resultaträkningen och förlust avseende sales and leasebacktransaktioner redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträkningen.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderföretagets aktieägare.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt den svenska årsredovisningslagen ( ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Denna innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan.
Moderföretaget använder de uppställningsformer som anges i ÅRL, vilket bland annat medför att en annan presentation av eget kapital tillämpas och att avsättningar redovisas under en egen rubrik i balansräkningen.
Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som intäkter varpå en bedömning görs huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov avseende aktier i dotterbolag. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernbolag.
Moderföretaget tillämpar RFR 2 för koncernbidrag. Detta innebär att koncernbidrag som moderföretaget erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt och att koncernbidrag lämnade från moderföretag till dotterföretag redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag. Skatt på erhållna/lämnade koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker såsom marknadsrisk (vilket omfattar valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk.
Koncernens övergripande finanspolicy syftar till att identifiera och minimera effekter av finansiella risker. Den praktiska riskhanteringen sköts av Byggmax centrala ekonomiavdelning enligt finanspolicyn som fastställs av styrelsen årligen. De ekonomiska säkringsrelationerna som koncernen etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.
Styrelsen erhåller löpande rapporter om bland annat kassaflöden, skuldnivåer och uppfyllelse av finansiella avtalsvillkor, tillsammans med jämförelser mot budget och prognos.
Moderföretaget Byggmax Group AB (publ) bedöms ha en begränsad riskexponering vilket gör att beskrivningarna nedan främst är hänförliga för koncernen som helhet. Beskrivna risker kan således påverka moderföretaget indirekt genom att tillgångsposten Andelar i koncernbolag påverkas positivt eller negativt av hur nedan beskrivna risker hanteras.
Byggmaxkoncernens redovisning sker i svenska kronor, men koncernen har verksamhet i Sverige, Norge och Finland och en del av varuinköpen görs i annan valuta än svenska kronor. Detta gör att koncernen är exponerad för valutarisker på grund av att ogynnsamma förändringar i valutakurser kan påverka resultat, eget kapital och kassaflöde negativt.
Betalningsflöden i form av leverantörsbetalningar i utländsk valuta orsakar valutaexponering för koncernen. Byggmax har valutaexponering i NOK, viss exponering med anledning av inköp av varor i USD samt i EUR (gällande EUR finns en naturlig säkring i och med försäljningen i EUR på den finska marknaden).
| Förändring (%-en het), alla andra fak |
Effekt på re sultat (Mkr) |
Effekt på re sultat (Mkr) |
|
|---|---|---|---|
| torer oförändrade | 2013 | 2012 | |
| NOK | +/- 10% | +/- 1,2 | +/- 1,7 |
| EUR | +/- 10% | +/ - 0,3 | +/ - 0,3 |
| DKK | EUR | NOK | SEK | USD | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Leverantörsskulder | 4,6 | 2,4 | 0,1 | 13,1 | 0,1 |
| DKK | EUR | NOK | SEK | USD | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,6 | 0,0 |
| Leverantörsskulder | 2,9 | 1,6 | 0,0 | 19,4 | 0,0 |
Byggmax säkrar valutapositioner som är större än 100 Mkr på årsbasis genom att göra detta löpande kvartalsvis med 50 procent för de kommande sex månaderna, och ytterligare 25 procent för det kommande kvartalet (det vill säga 75 procent säkras).
Koncernens resultat påverkas även av valutaeffekter som uppstår på grund av kursutveckling i de olika utländska dotterbolagen och filialernas lokala valutor gentemot den svenska kronan. Omräkningseffekter uppstår även på koncernens nettotillgångar vid konsolidering av de utländska bolagen och filialernas balansräkningar. Någon kurssäkring för denna risk görs ej.
Koncernens ränterisk uppstår främst genom långfristig upplåning. Koncernens upplåning löper med rörlig ränta vilket medför en exponering. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. För att minska ränterisken har koncernen som policy att räntan ska bindas för 50 procent av de återstående banklånen i minst två år. Om räntorna på koncernens upplåning i svenska kronor under 2013 varit 1,0 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till ränteswappar hade vinsten efter skatt för koncernen för räkenskapsåret varit 3,0 Mkr lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta. Byggmax bevakar kontinuerligt ränterisken genom att granska resultateffekter för perioden från lån med rörlig ränta. I och med att Byggmax tecknat ett nytt finansieringsavtal med Svenska Handelsbanken under 2012 finns det per 31 december 2013 ingen långfristig upplåning därav har ingen räntesäkring gjorts.
| Förändring (%-enhet), alla andra faktorer oförändrade |
Effekt på re sultat (Mkr) 2013 |
Effekt på re sultat (Mkr) 2012 |
|
|---|---|---|---|
| Ränta | + 1% | -3,0 | -2,5 |
Byggmax har en mycket låg kreditrisk gentemot koncernens kunder i och med att majoriteten av försäljningen är kontantförsäljning och koncernen inte fakturerar externa kunder. Kreditexponeringen består främst i upplupna, men ännu inte utbetalda bonusar från leverantörer.
Byggmax policy för likviditetsrisk är att säkerställa att det finns tillräckligt med likvida medel för att finansiera den löpande verksamheten. Styrelsen hanterar exponeringen för likviditetsrisk genom att tillse att Byggmax har tillräckliga kreditfaciliteter för att tillgodose verksamhetens framtida behov. Behoven fastställs genom kontinuerlig uppföljning av
prognostiserade och faktiska kassaflöden med beaktande av löptider för finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen. Byggmax huvudsakliga kreditfacilitet tillhandahålls av Svenska Handelsbanken genom ett kreditavtal. Avtalet med Svenska Handelsbanken löper till sommaren 2015.
Storleken av tillgänglig kreditfacilitet ses över regelbundet och är utformad för att med god marginal täcka prognostiserade toppar i bruttoskuldnivån. Per den 31 december 2013 har koncernen en likviditet om 33,1 (33,9) Mkr samt en outnyttjad kreditfacilitet om 78,8 (110,1) Mkr. Upplysningar om spärrade bankmedel finns att tillgå i not 24. I tabellen nedan återfinns de odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder i form av finansiella instrument, baserat på de vid balansdagen kontrakterade återstående löptiderna. Belopp i utländsk valuta samt belopp som ska betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och räntesatserna.
| Koncernen (Mkr) | Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2013 | ||||
| Upplåning | 492,4 | 0,9 | ||
| Skulder avseende finansiell leasing | 13,0 | 5,4 | 0,4 | |
| Nettoreglerade derivatinstrument (ränteswappar) | ||||
| Bruttoreglerade derivatinstrument (valutaterminskontrakt) |
0,8 | |||
| Leverantörsskulder | 284,8 | |||
| Totalt | 791,0 | 6,3 | 0,4 | 0,0 |
| Per 31 december 2012 | ||||
| Upplåning | 461,2 | 1,1 | 0,9 | |
| Skulder avseende finansiell leasing | 23,5 | 13,3 | 3,9 | |
| Nettoreglerade derivatinstrument (ränteswappar) | ||||
| Bruttoreglerade derivatinstrument (valutaterminskontrakt) |
0,5 | |||
| Leverantörsskulder | 278,7 | |||
| Totalt | 764,0 | 14,4 | 4,7 | 0,0 |
| Mindre än | Mellan 1 | Mellan 2 | Mer än | |
| Moderföretaget (Mkr) | 1 år | och 2 år | och 5 år | 5 år |
| Per 31 december 2013 | ||||
| Upplåning | 492,4 | 0,9 | ||
| Totalt | 492,4 | 0,9 | 0,0 | 0,0 |
| Per 31 december 2012 | ||||
| Upplåning | 461,2 | 1,1 | 0,9 | |
| Totalt | 461,2 | 1,1 | 0,9 | 0,0 |
Byggmaxkoncernen arbetar med att reducera sin kapital-/finansieringsrisk genom att:
· Etablera tillräckliga kreditfaciliteter i god tid för de behov som kan förutses.
· Övervaka förfallotider för den totala skulden med syfte att matcha amortering emot förväntat kassaflöde.
· Uppfylla nyckeltal enligt finansieringsavtal. Nyckeltalen är räntetäckningsgrad, skuldsättningskvot samt soliditet/riskbärande kapital.
· Optimera arbetande kapital inom koncernen. Med arbetande kapital avses: summan av lager, kundfordringar, fordringar bonus från leverantörer, andra fordringar och förutbetalda kostnader/upplupna intäkter subtraherat med summan av leverantörsskulder, skatteskulder, andra kortfristiga skulder och upplupna kostnader/förutbetalda intäkter. Byggmax har inget uttalat mål för solidariteten, däremot finns ett utdelningsmål. Byggmax policy är att utdelning ska motsvara minst 50 procent av Byggmax nettoresultat för föregående räkenskapsår, med beaktande av Byggmax kapitalbehov, resultat, finansiell ställning, kapitalkrav samt aktuella konjukturförhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden för att kunna upprätta redovisningen enligt god redovisningssed. Uppskattningar och antaganden utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Faktiskt utfall kan skilja sig från gjorda uppskattningar och antaganden. De uppskattningar och antaganden som gjorts i bokslutet 31 december 2013 bedöms ej väsentligt kunna påverka resultat och ställning för kommande räkenskapsår.
Samtliga sale and leasebacktransaktioner har bedömts utgöra operationella leasingavtal, vilket grundar sig på en bedömning av varje leasingkontrakt utifrån följande kriterier; ekonomisk innebörd, leasingperiod samt om det i avtalet finns en option på fastigheten.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.8 Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta finns beskrivna i not 13.
| Information om geografiska områden | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning Sverige | 2 363,0 | 2 263,1 |
| Nettoomsättning Norge | 704,3 | 700,6 |
| Nettoomsättning övriga länder | 149,1 | 126,7 |
| Summa intäkter | 3 216,4 | 3 090,4 |
| Tillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Tillgångar i Sverige | 1 744,5 | 1 651,9 |
| Tillgångar i Norge | 169,6 | 172,4 |
| Tillgångar i övriga länder | 30,7 | 29,2 |
| Summa tillgångar | 1 994 ,8 | 1 853,5 |
Byggmax har endast identifierat ett rörelsesegment, det nordiska segmentet, vilket finns beskrivet i not 2.3. Moderbolaget har ingen nettoomsättning.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 2,6 | 5,4 |
| Vinst vid avyttring av inventarier | 0,3 | 0,0 |
| Övrigt | 3,8 | 1,8 |
| Summa övriga intäkter | 6,6 | 7,2 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | -7,8 | -7,7 |
| Förlust vid avyttring av inventarier | -0,2 | -0,3 |
| Summa övriga kostnader | -8,0 | -8,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 1,0 | 1,0 |
| Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdrag | 0,0 | 0,0 |
| Skatterådgivning | 0,4 | 0,3 |
| Övriga tjänster | 0,2 | 0,0 |
| Summa ersättning till revisorerna | 1,6 | 1,3 |
| Moderföretaget | 2013 | 2012 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 0,4 | 0,4 |
| Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget | 0,0 | 0,0 |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,1 |
| Övriga tjänster | 0,0 | 0,0 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 236,8 | 210,0 |
| Sociala kostnader | 52,7 | 47,9 |
| Pensionskostnader | 12,9 | 9,8 |
| Övriga personalkostnader | 6,4 | 5,0 |
| Summa ersättningar till anställda | 309,1 | 272,6 |
De riktlinjer för bestämmande av ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes av årsstämman 2013 överensstämmer i allt väsentligt med de riktlinjer som föreslås stämman 2014. Informationen om dessa finns i förvaltningsberättelsen, sidan 32. Utbetalda ersättningar till ledande befattningshavare har skett i enlighet med tidigare beslut och de riktlinjer som fastställts vid årsstämman. Tantiem till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare uppgår till 0 (0) Mkr.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader (Mkr) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
Antal | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
Antal |
| Koncernen | ||||||
| Styrelseledamöter, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare |
11,3 | 5,6 (2,0) | 12 | 8,4 | 4,0 (1,4) | 11 |
| Övriga anställda | 222,1 | 59,6 (10,2) | 617 | 202,9 | 53,7 (8,4) | 563 |
| Summa | 233,4 | 65,2 (12,2) | 629 | 211,3 | 57,7 (9,8) | 574 |
| Moderföretaget | ||||||
| Styrelseledamöter, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare |
1,3 | 0,4 (0,0) | 7 | 1,3 | 0,4 (0,0) | 7 |
| Övriga anställda | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0 | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0 |
| Summa | 1,3 | 0,4 (0,0) | 7 | 1,3 | 0,4 (0,0) | 7 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda |
Varav män | Medelantal anställda |
Varav män | |
| Dotterbolag | ||||
| Sverige | 453 | 79% | 422 | 82% |
| Norge | 115 | 92% | 108 | 89% |
| Finland | 61 | 74% | 44 | 75% |
| Totalt i dotterbolag | 629 | 81% | 574 | 83% |
| Koncernen totalt | 629 | 81% | 574 | 83% |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav män | Antal på balansdagen |
Varav män | |
| Koncernen (inkl dotterbolag) | ||||
| Styrelseledamöter | 8 | 75% | 8 | 75% |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 6 | 84% | 5 | 80% |
| Koncernen totalt | 14 | 86% | 13 | 85% |
| Moderföretaget | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 83% | 6 | 83% |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 1 | 100% | 1 | 100% |
| Moderföretaget totalt | 7 | 86% | 7 | 86% |
| Ersättning till ledande befattningshavare (Mkr) |
Grundlön/ Styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | ||||||
| Styrelsens ordförande – Fredrik Cappelen | 0,5 | 0,5 | ||||
| Styrelseledamot – Anders Moberg | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Johannes Lien | 0,0 | 0,0 | ||||
| Styrelseledamot – Lottie Svedenstedt | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Stig Notlöv | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Stefan Linder | 0,0 | 0,0 | ||||
| Verkställande direktören | 3,2 | 0,8 | 0,8 | 4,8 | ||
| Andra ledande befattningshavare (5 stycken, varav en kvinna) |
5,4 | 0,3 | 1,1 | 6,8 | ||
| Summa | 10,0 | 1,1 | 0,0 | 1,9 | 0,0 | 13,0 |
| Ersättning till ledande befattningshavare (Mkr) |
Grundlön/ Styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | ||||||
| Styrelsens ordförande – Fredrik Cappelen | 0,5 | 0,5 | ||||
| Styrelseledamot – Anders Moberg | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Johannes Lien | 0,0 | 0,0 | ||||
| Styrelseledamot – Lottie Svedenstedt | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Stig Notlöv | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Stefan Linder | 0,0 | 0,0 | ||||
| Verkställande direktören | 2,2 | 0,8 | 0,4 | 3,4 | ||
| Andra ledande befattningshavare (4 stycken, varav en kvinna) |
3,9 | 0,3 | 1,0 | 5,2 | ||
| Summa | 7,3 | 1,1 | 0,0 | 1,4 | 0,0 | 9,8 |
Det finns inga avtal om avgångsvederlag till den verkställande direktören eller koncernledningen. Uppsägningstid för den verkställande direktören vid uppsägning från bolagets sida respektive den verkställande direktörens sida är tre månaders ömsesidig uppsägning. Pensionsålder för VD och övriga ledande befattningshavare är 65 år. Fast lön har och pensioner har omförhandlats för VD under 2013 relaterat till den relevanta marknaden och återspeglar den omfattning och ansvar som arbetet innebär. VD har en premiebaserad pension.
Årsstämman 2011 fattade beslut om att införa ett optionsprogram för cirka 20 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Byggmax. Löptiden för optionerna är 3,5 år och inlösen är möjlig under de sista sex månaderna. Totalt har 565 000 teckningsoptioner tecknats, motsvarande knappt en procent i utspädning. Priset på teckningsoptionerna motsvarade marknadsvärde (6,77 kr per teckningsoption) och värderingen gjordes av en oberoende part. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie i bolaget till en lösenkurs på 63,9 kr. Deltagarna i teckningsoptionsprogrammet har ingått ett hembudsavtal.
Årsstämman 2013 fattade beslut om att införa ett optionsprogram för cirka 27 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Byggmax. Löptiden för optionerna är 4,5 år och inlösen är möjlig under de sista 6 månaderna. Totalt har 600 000 teckningsoptioner tecknats. Priset på teckningsoptionerna motsvarade marknadsvärde (2,24 kr per teckningsoption) och värderingen gjordes av en oberoende part. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie i bolaget till en lösenkurs på 42,80 kr. Deltagarna i teckningsoptions program har ingått ett hembudsavtal.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 0,4 | 0,0 |
| Summa | 0,4 | 0,0 |
| Finansiella intäkter | ||
| Valutakursvinster | 10,1 | 8,5 |
| Verkligt värde förändringar - ränteswappar och valutaderivat | 3,6 | 6,6 |
| Ränteintäkter | 0,2 | 0,7 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,1 | 0,0 |
| Summa | 13,9 | 15,9 |
| Finansiella kostnader | ||
| Valutakursförluster | -3,8 | -11,2 |
| Verkligt värde förändringar – ränteswappar och valutaderivat | -3,3 | -6,8 |
| –räntekostnader banklån | -14,5 | -16,2 |
| –finansiell leasing, upplösning av diskonteringseffekt | -1,1 | -2,0 |
| Övriga finansiella kostnader | -0,4 | -0,4 |
| Summa | -23,1 | -36,6 |
| Resultat från finansiella poster | -8,7 | -20,7 |
| Moderföretaget | 2013 | 2012 |
| Resultat från aktier koncernföretag | ||
| Utdelning från koncernföretag | 100,0 | 0,0 |
| Summa | 100,0 | 0,0 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Valutakursvinster | 0,1 | 0,1 |
| Koncernbidrag | 15,6 | 17,1 |
| Ränteintäkter | 16,4 | 16,6 |
| Summa | 32,0 | 33,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Valutakursförluster | -0,1 | -0,3 |
| Räntekostnader | -27,8 | -27,3 |
| Summa | -27,9 | -27,6 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt för året | -41,5 | -50,8 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0,2 | -0,5 |
| Omvärdering uppskjuten skatt, pga ändrad skattesats i Sverige | 0,0 | 12,0 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | -12,6 | -13,0 |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | 0,0 | 0,6 |
| Summa | -53,9 | -51,7 |
| Moderföretaget | 2013 | 2012 |
| Aktuell skatt för året | 0,0 | 0,0 |
Skillnaderna mellan redovisad skattekostnad och en beräknad skattekostnad baserad på gällande skattesats är följande:
Summa 0,0 0,0
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 237,9 | 231,5 |
| Inkomstskatt beräknad enligt koncernens gällande skattesats | -52,3 | -60,9 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,6 | 0,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -1,4 | -0,7 |
| Skatteeffekt på ränta periodiseringsfond | 0,0 | 0,0 |
| Omvärdering uppskjuten skatt pga ändrad skattesats i Sverige | 0,0 | 12,0 |
| Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats | 0,0 | 0,2 |
| Skatt spärrbelopp på utländsk skatt | -2,0 | 0,0 |
| Effekt av utländska skattesatser | 0,4 | -2,0 |
| Justering aktuell skatt avseende tidigare år | 0,2 | -0,5 |
| Övrigt | 0,7 | 0,0 |
| Skattekostnad | -53,9 | -51,7 |
| Moderföretaget | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 0,0 | 1,9 |
| Inkomstskatt beräknad enligt gällande skattesats 22,0 (26,3) procent | 0,0 | 0,0 |
| Skattekostnad | 0,0 | 0,0 |
| Vägd genomsnittlig skattesats inom koncernen är: | 22,67% | 22,33% |
Den gällande skattesatsen för inkomstskatt i koncernen och moderföretaget är 22,0 (26,3) procent.
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande:
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Övriga intäkter | 2,6 | 5,4 |
| Övriga kostnader | -7,8 | -7,7 |
| Finansiella intäkter | 10,3 | 7,7 |
| Finansiella kostnader | -4,1 | -10,9 |
| Summa valutakursdifferenser | 1,1 | -5,5 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 55,5 | 41,3 |
| Nyanskaffningar | 12,3 | 14,3 |
| Valutakursdifferenser | -0,2 | -0,1 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 67,7 | 55,5 |
| Ingående avskrivningar | -27,6 | -19,7 |
| Årets avskrivningar | -9,8 | -7,9 |
| Valutakursdifferenser | 0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -37,3 | -27,6 |
| Utgående redovisat värde | 30,4 | 27,9 |
De balanserade utvecklingsutgifterna avser utveckling av affärssystem och webbplats.
| Goodwill | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1 051,0 | 1 051,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 1 051,0 | 1 051,0 |
| Utgående redovisat värde | 1 051,0 | 1 051,0 |
Det bokförda värdet på goodwill prövas årligen. Byggmax bedömer därtill vid varje rapportperiods slut om det föreligger en indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Vid indikation om minskat värde prövas det för nedskrivning. Koncernen prövar varje år i det fjärde kvartalet om nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill.
Redovisad goodwill om 1 051,0 Mkr är i sin helhet hänförlig till den svenska delen av verksamheten, vilken bedömts vara den kassagenererande enheten (KGE).
Återvinningsvärdet för den kassagenerande enheten har fastställts baserat på beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplanen för 2013 samt prognoser för perioden 2014 - 2018 upprättade av koncernledningen och godkända av styrelsen. Ledningens prognoser baseras dels på historiska erfarenheter men även extern information om marknadstillväxt mm. Prognoser utarbetas baserade på ett antal huvudantaganden avseende framtida tillväxt och rörelsemarginal. Det beräknade återvinningsbara beloppet ställs mot det bokförda värdet. Kassaflöden bortom femårsperioden, det vill säga efter 2018, extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 procent som motsvarar en vägd genomsnittlig tillväxttakt enligt Riksbankens inflationsmål och är i linje med branschens uthålliga tillväxt. I motsvarande beräkningar 2012 användes en bedömd tillväxttakt om 2 procent.
Vid diskontering av förväntade framtida kassaflöden har en genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) före skatt använts, för närvarande 7 (7) procent. Den genomsnittliga kostnaden för kapital har baserats på följande antaganden:
Prövningen visar att återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.
Känslighetsanalyser visar att en förändring av diskonteringsräntan med +4 procentenheter eller en minskning av kassaflödet med 10 procent inte förändrar resultatet av prövningen.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 338,9 | 290,5 |
| Inköp | 72,8 | 51,6 |
| Försäljningar och utrangeringar | -2,0 | -3,7 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 0,0 | 0,3 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | -4,1 | 0,2 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 405,6 | 338,9 |
| Ingående avskrivningar | -205,6 | -161,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,6 | 0,3 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -48,0 | -44,8 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | 1,7 | -0,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -251,3 | -205,6 |
| Utgående redovisat värde | 154,3 | 133,3 |
I posten Inventarier, verktyg och installationer ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden – aktiverad finansiell leasing | 157,0 | 163,2 |
| Ackumulerade avskrivningar | -128,9 | -114,8 |
| Redovisat värde | 28,1 | 48,5 |
Från och med 2012 leasar koncernen inte längre inventarier i samma utsräckning som tidigare utan dessa finansieras nu i egen bok.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 36,8 | 7,9 |
| Ökning genom tillgångsförvärv | 4,1 | 28,9 |
| Försäljningar och utrangeringar | -9,5 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 31,5 | 36,8 |
| Ingående avskrivningar | -1,9 | -1,2 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,3 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -1,1 | -0,7 |
| Valutakursdifferenser | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -2,7 | -1,9 |
| Utgående redovisat värde | 28,7 | 34,9 |
| Markanläggningar på annans fastighet | ||
|---|---|---|
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 8,7 | 6,0 |
| Inköp | 5,3 | 2,7 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | -0,2 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 13,8 | 8,7 |
| Ingående avskrivningar | -2,2 | -1,7 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -0,5 |
| Valutakursdifferenser | 0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -2,9 | -2,2 |
| Utgående redovisat värde | 10,9 | 6,6 |
| Moderföretaget | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 358,0 | 358,0 |
| Investering | 0,0 | 0,0 |
| Kapitaltillskott | 0,0 | 0,0 |
| Utgående redovisat värde | 358,0 | 358,0 |
| Moderföretaget innehar andelar i följande dotterbolag: | Redovisat värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Organisations nummer |
Säte | Kapital andel |
Antal andelar |
2013 | 2012 |
| Av Byggmax Group AB (publ) ägda företag | ||||||
| Byggmax AB | 556645-6215 | Halmstad | 100% | 100 000 | 345,0 | 345,0 |
| Svea Distribution AB | 556602-5895 | Eslöv | 100% | 200 | 13,0 | 13,0 |
| Byggmax Fastighetsutveckling AB | 556726-8593 | Stockholm | 100% | 1 000 | 0,1 | 0,1 |
| 358,0 | 358,0 | |||||
| Övriga koncernbolagsinnehav | ||||||
| Byggmax International Purchasing AB | 556757-2473 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighets Holding AB | 556726-8601 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighetsutveckling 6 AB | 556751-4442 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighetsutveckling 7 AB | 556757-3133 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighetsutveckling 8 AB | 556889-6780 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighetsutveckling 9 AB | 556916-5250 | Stockholm | 100% | |||
| Lännersta 14:1 Fastighets AB | 556791-3818 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighet 2 AS | 991 127 895 | Oslo | 100% | |||
| Byggmax Fastighet 3 AS | 991 127 917 | Oslo | 100% | |||
| Byggmax Finland Fastighetsholding 1 Oy | 2186417-4 | Helsingfors | 100% | |||
| Byggmax Finland Fastighet 1 Oy | 2186407-8 | Helsingfors | 100% | |||
| Byggmax Finland Fastighetsholding 2 Oy | 2186507-0 | Helsingfors | 100% |
Under 2013 har inga dotterföretag förvärvats.
Koncernens finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde med undantag av derivatinstrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivatinstrument har särredovisats på separat rad i balansräkningen. För en mer utförlig beskrivning av koncernens derivatinstrument, se not 19.
Från och med 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:
Byggmax innehar endast derivatinstrument värderade till verkligt värde i sina finansiella rapporter. Dessa verkligt värdevärderas via resultaträkningen. Värderingen av derivatinstrumenten baseras på andra observerbara data för tillgången eller skulden, det vill säga nivå 2. Inga omklassificeringar har gjorts mellan de olika nivåerna under räkenskapsåret.
| Låne- och | Tillgångar värderade till verkligt värde via |
||
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen 2013-12-31 | kundfordringar | resultaträkningen | Summa |
| Derivatinstrument | 0,8 | 0,8 | |
| Kundfordringar och övriga fordringar | |||
| exklusive interimsfordringar | 41,9 | 41,9 | |
| Likvida medel | 33,1 | 33,1 | |
| Summa | 75,0 | 0,8 | 75,8 |
| Skulder i balansräkningen 2013-12-31 | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Upplåning (exklusive skulder avseende finansiell leasing) | 491,3 | 491,3 | |
| Skulder avseende finansiell leasing | 13,0 | 13,0 | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder exklusive interims | |||
| skulder | 309,7 | 309,7 | |
| Summa | 814,0 | 814,0 | |
| Tillgångar värderade | |||
| Låne- och | till verkligt värde via | ||
| Tillgångar i balansräkningen 2012-12-31 | kundfordringar | resultaträkningen | Summa |
| Derivatinstrument | 0,5 | 0,5 | |
| Kundfordringar och övriga fordringar | |||
| exklusive interimsfordringar | 59,5 | 59,5 | |
| Likvida medel | 33,9 | 33,9 | |
| Summa | 93,3 | 0,5 | 93,8 |
| Skulder i balansräkningen 2012-12-31 | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Upplåning (exklusive skulder avseende finansiell leasing) | 459,9 | 459,9 | |
| Skulder avseende finansiell leasing | 40,7 | 40,7 | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder exklusive interims | |||
| skulder | 299,4 | 299,4 | |
| Summa | 800,0 | 800,0 |
Under 2013 avyttrades dotterbolaget Romell Förvaltning AB innehållande fastigheten i Karlskoga. Avyttringen medför en positiv resultateffekt som inte är väsentlig för koncernen.
| Koncernen 2013-12-31 | Tillgångar | Skulder |
|---|---|---|
| Derivatinstrument | ||
| Ränteswappar – innehas för handel | 0,0 | 0,0 |
| Valutaterminskontrakt – innehas för handel | 1,3 | 0,5 |
| Summa derivatinstrument | 1,3 | 0,5 |
| Koncernen 2012-12-31 | Tillgångar | Skulder |
| Derivatinstrument | ||
| Ränteswappar – innehas för handel | 0,0 | 0,0 |
| Valutaterminskontrakt – innehas för handel | 0,7 | 0,2 |
| Summa derivatinstrument | 0,7 | 0,2 |
Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Det nominella värdet för utestående valutaterminskontrakt uppgick på balansdagen till 133,9 (76,1) Mkr. Det nominella värdet för utestående ränteswappar uppgick på balansdagen till 0,0 ( 0,0) Mkr.
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 2,0 | 8,2 |
| Reservering för osäkra fordringar | -0,1 | -0,3 |
| Summa kundfordringar | 1,9 | 7,9 |
Det verkliga värdet på koncernens kundfordringar överensstämmer med det redovisade värdet.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Färdiga varor och handelsvaror | 538,3 | 465,8 |
| Förskott till leverantörer | 0,0 | 0,1 |
| Summa varulager | 538,3 | 465,9 |
Lagret består i sin helhet av handelsvaror. Ingen nedskrivning har skett.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Bonusfordran leverantör | 31,9 | 47,4 |
| Övriga fordringar | 8,0 | 4,1 |
| Summa övriga fordringar | 40,0 | 51,5 |
| Moderföretaget | ||
| Utdelning från koncernföretag | 100,0 | 0,0 |
| Summa övriga fordringar | 100,0 | 0,0 |
Huvuddelen av bonusfordran är i SEK. Per balansdagen 31 december 2013 bedöms inga övriga fordringar som osäkra. För de befintliga bonusfordringarna så finns i majoriteten av fallen motsvarande leverantörsskuld. Det verkliga värdet på koncernens övriga fordringar överensstämmer med det redovisade värdet. Gällande utdelning från koncernföretag avser detta fordran för anteciperad utdelning.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 22,8 | 21,4 |
| Förutbetalda leasingavgifter | 0,5 | 0,5 |
| Upplupen intäktsränta | 0,0 | 0,0 |
| Övriga poster | 4,8 | 5,3 |
| Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 28,2 | 27,2 |
I likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen ingår följande:
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Balansräkningen | ||
| Kassa och bank | 24,7 | 23,6 |
| Spärrade medel | 8,4 | 10,3 |
| Summa likvida medel | 33,1 | 33,9 |
| Kassaflödesanalysen | ||
| Kassa och bank | 24,7 | 23,6 |
| Kortfristiga bankplaceringar | 0,0 | 0,0 |
| Summa likvida medel | 24,7 | 23,6 |
Spärrade medel avser hyresdepositioner 1,9 (2,8) Mkr, tullkredit 6,5 (7,0) Mkr samt deposition bankkonto 0,0 (0,5) Mkr.
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns i rapporten Förändringar i eget kapital, vilken följer närmast efter balansräkningen.
| Koncernen | Antal aktier (tusental) |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2012 | 60,7 | 20,2 | 441,0 | 461,3 |
| Per 31 december 2013 | 60,7 | 20,2 | 441,0 | 461,3 |
Aktierna har ett kvotvärde på 0,33 kr per aktie (0,33 kr per aktie). Varje aktie motsvaras av en röst. Alla per balansdagen registrerade aktier är fullt betalda.
Kategorin reserver inom eget kapital avser i sin helhet omräkningsdifferenser, uppkomna vid omräkning av utländska dotterbolag.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 5,8 | 17,2 |
| Summa | 5,8 | 17,2 |
| Kortfristig | 2013 | 2012 |
| Skulder till kreditinstitut | 100,0 | 100,0 |
| Checkräkningskrediter | 391,3 | 359,9 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 13,0 | 23,5 |
| Summa | 504,3 | 483,5 |
| Summa upplåning | 510,1 | 500,6 |
| Moderföretaget | 2013 | 2012 |
| Skulder till kreditinstitut | 498,4 | 379,6 |
| Checkräkningskredit | 100,0 | 100,0 |
| Summa | 598,4 | 479,6 |
| Summa upplåning | 598,4 | 479,6 |
Samtlig upplåning i koncernen är i svenska kronor (SEK). Samtliga externa lån löper med tre månaders ränta och det redovisade värdet bedöms i det närmaste motsvara verkligt värde. För lån finns ställda säkerheter se not 32.
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 78,7 | 40,1 |
| Summa | 78,7 | 40,1 |
Av ovan tillgänglig checkräkningskredit är 0,0 Mkr en tullkredit.
Bruttoskulder avseende finansiell leasing
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 13,3 | 18,3 |
| Senare än ett men inom fem år | 6,2 | 24,2 |
| Senare än fem år | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 19,5 | 42,5 |
| Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing | -0,7 | -1,8 |
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing | 40,7 | |
| I balansposten upplåning från kreditinstitut ingår finansiell leasing enligt följande: | ||
| Koncernen | 2013 | 2012 |
| Inom ett år | 13,0 | 23,5 |
| Senare än ett men inom fem år | 5,8 | 17,2 |
| Senare än fem år | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 18,8 | 40,7 |
Se även not 33 Åtaganden.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Obeskattade reserver | 76,1 | 63,3 |
| Leasing | 2,2 | 1,9 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 78,4 | 65,2 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Derivat | -0,2 | -0,1 |
| Värdering av underskottsavdrag | 1,8 | 1,8 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 1,6 | 1,7 |
| Uppskjutna skatteskulder netto | 76,7 | 63,5 |
| Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är följande: | ||
| Koncernen | 2013 | 2012 |
| Vid årets början | 63,5 | 60,4 |
| Återläggning av diskonteringseffekt | 0,0 | 0,0 |
| Redovisning i resultaträkningen | 12,9 | 13,3 |
| Redovisning i resultaträkningen pga ändrad skattesats i Sverige | 0,0 | -10,2 |
| Förvärvad uppskjuten skatteskuld | 0,0 | 0,0 |
| Justering från kort fordran till uppskjuten skattefordran | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | 0,4 | 0,0 |
| Vid årets slut | 76,7 | 63,5 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar om 1,6 (1,7) Mkr. Av dessa avser 0,0 (0,0) Mkr förluster uppgående till 0,0 (0,1) Mkr, som kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst. 0,6 (0,6) Mkr avser skatt på internvinst uppgående till 2,7 (2,7) Mkr, -0,2 (-0,1) Mkr avser derivat och 1,4 (1,4) Mkr avser spärrbelopp på utländsk skatt.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,9 (3,8 ) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 (129) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Momsskuld | 13,0 | 10,2 |
| Personalrelaterade skulder | 5,3 | 4,6 |
| Övrigt | 6,7 | 6,0 |
| Summa övriga skulder | 24,9 | 20,7 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 22,2 | 18,4 |
| Upplupna semesterlöner | 30,2 | 27,7 |
| Upplupna sociala avgifter | 8,4 | 8,8 |
| Övrigt | 16,0 | 15,3 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 76,7 | 70,3 |
| Moderföretaget | ||
|---|---|---|
| Övrigt | 1,9 | 1,8 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 1,9 | 1,8 |
| Ställda säkerheter | ||
|---|---|---|
| Koncernen | 2013 | 2012 |
| För egna skulder och avsättningar: | ||
| Aktier i dotterbolag | 1 100,2 | 1 022,9 |
| Spärrade bankmedel | 8,4 | 10,3 |
| Företagsinteckningar | 120,0 | 120,0 |
| Summa ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar | 1 228,6 | 1 153,2 |
| Moderföretaget | ||
| Aktier i dotterbolag | 358,0 | 358,0 |
| Summa ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 358,0 | |
|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | ||
| Koncernen | 2013 | 2012 |
| Kapitaltäckningsgaranti till förmån för koncernbolag | Finns ej | Finns ej |
Koncernen leasar hyreslokaler samt diverse mindre utrustning enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal.
Framtida leasingavgifter för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller till betalning enligt följande:
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 155,3 | 131,0 |
| Senare än ett men inom fem år | 492,4 | 426,3 |
| Senare än fem år | 348,0 | 323,8 |
| Summa | 995,6 | 881,1 |
Huvuddelen av ovan angivna belopp avser lokalhyror. I övrigt är större delen av koncernens leasingkontrakt klassificerade som finansiella leasingkontrakt. Åtaganden avseende finansiell leasing presenteras i not 27. Kostnadsförd leasing uppgick till 146,7 (113,6) Mkr.
Närstående part definieras som en part som kan utöva ett bestämmande inflytande (äger mer än 50 procent) eller har ett betydande inflytande (äger mer än 20 procent). Byggmaxkoncernen ägs till 19,6 procent av Altors 2003 Sarl som därmed har ett betydande inflytande över koncernen. Huvudägare i moderföretaget är Altor 2003 Sarl. Altor 2003 Sarl sålde i slutet av året en del av sitt innehav och ägande per 31 december uppgår till 19,6 procent av aktierna och kapitalet. De har två representanter i styrelsen och bedöms ha ett betydande inflytande med anledning av detta. Altor har ett bestämmande inflytande över Senzum AB (ett dotterbolag till Lindorff Group AB som ägs av Altor 2003-fond och Altor fond II), Carnegie Investment Bank (ägs av Altor-fond III) samt Dustin Financial Services AB (ägs av Altor Fond II).
Under året har Byggmax köpt in callcentertjänster från Senzum AB. Senzum AB är ett dotterbolag till Lindorff Group AB. Totala kostnader under 2013 uppgår till 3,4(3,6) Mkr. Under året har Byggmax köpt in IT-utrustning från Dustin Financial Services AB. Total kostnad under 2013 uppgår till 0,6 (0,6) Mkr.
| Skulder till närstående: | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Senzum AB | 0,2 | 0,2 |
| Dustin AB | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 0,2 | 0,2 |
| Fordringar till närstående: | 2013 | 2012 |
| - | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 0,0 | 0,0 |
Fordringar till närstående härrör till största delen från försäljningstransaktioner och förfaller en månad efter försäljningsdagen. Koncernen innehar inte några säkerheter för dessa fordringar. Ingen ränta utgår. Skulderna till närstående härrör till största delen från inköpstransaktioner och förfaller en månad efter inköpsdagen. Skulderna löper utan ränta.
Upplysning om nyckelpersoner i ledande ställning finns att tillgå i not 9 Ersättningar till anställda.
Inga väsentliga händelser har hänt efter räkenskapsårets utgång.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Moderföretagets och koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2014-05-08 för fastställelse.
Stockholm den 7 mars 2014
FREDRIK CAPPELEN Styrelseordförande
ANDERS MOBERG JOHANNES LIEN Styrelseledamot Styrelseledamot
LOTTIE SVEDENSTEDT STEFAN LINDER Styrelseledamot Styrelseledamot
STIG NOTLÖV MAGNUS AGERVALD Styrelseledamot Verksställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2014-03-11 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
ANN-CHRISTINE HÄGGLUND Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Byggmax Group AB (publ) Org nr 556656-3531
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Byggmax Group AB (publ) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-39. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 32-74.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-39. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Byggmax Group AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36-39 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat [styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma] om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 11 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
VD sedan 2008 (anställd 2006). Född 1975. Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm samt civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan. Bakgrund: Tidigare konsult på McKinsey & Company, analytiker på IDI AB och grundare av Icomera. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 100 000 aktier samt 550 000 teckningsoptioner.
Aff ärschef sedan 2008 (anställd 1999). Född 1966. Utbildning: Socialpedagog vid Jönköpings Högskola. Bakgrund: Tidigare avdelningsansvarig Obs Byggmarknad. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 80 000 aktier samt 50 000 teckningsoptioner.
Marknads- och IT-chef sedan 2012. Född 1974. Utbildning: Civilingengörsexamen från Kungliga Tekniska högskolan. Bakgrund: Tidigare konsult på McKinsey & Company, ett flertal roller inom sälj- och marknad på Toms och Cloetta Fazer, VD på Friggs AB och VD på Karamellkungen AB. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 2 451 aktier via en kapitalförsäkring och 4 900 aktier via en pensionsförsäkring samt 60 000 teckningsoptioner.
Logistik- och inköpsdirektör sedan 2013 (anställd 2008). Utbildning: Civilingenjör från Linköpings Tekniska Högskola. Bakgrund: Tidigare aff ärsområdeschef på Rusta. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 31.640 aktier, 34.000 teckningsoptioner samt genom en kapitalförsäkring exponerad mot ytterligare 28.850 aktier.
Inköpschef sedan 2007 (anställd 2000). Född 1961. Utbildning: Tekniska studier samt studier inom försäljning. Bakgrund: Tidigare säljare och distriktschef Pååls Bagerier. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 59 000 aktier samt 110 000 teckningsoptioner.
CFO sedan 2005 (anställd 2005). Född 1973. Utbildning: Magisterexamen i ekonomi från Växjö universitet. Bakgrund: Tidigare ekonomichef för hemelektronikkedjan Power, Business Controller för IKEA Ryssland och Controller på IKEA AB. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 240 000 aktier samt 94 000 teckningsoptioner.
Byggmax revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med Ann-Christine Hägglund som huvudansvarig revisor sedan 2013. Ann-Chistine Hägglund är auktoriserad revisor och medlem i FAR SRS. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:s kontorsadress är Torsgatan 21, 113 97 Stockholm.
Fredrik Cappelen Anders Moberg Johannes Lien
Lottie Svedenstedt Stefan Linder Stig Notlöv
Styrelseordförande sedan 2008. Styrelseledamot från 2006. Född 1957. Utbildning: Civilekonom samt studier i statsvetenskap vid Uppsala Universitet. Bakgrund: Tidigare VD och koncernchef samt ledamot i styrelsen för Nobia AB och styrelseledamot i Danske Trælast. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Dustin AB, Sanitec Oy, Tereystalo OY, Domestic AB samt vice ordförande i Munksjö Oy. Styrelseledamot i Securitas AB. Aktieinnehav: Äger inga aktier, men är genom sin kapitalförsäkring exponerad mot 206 759 aktier och genom ett närstående bolag exponerad mot 200 000 aktier i Byggmax.
Styrelseledamot sedan 2006. Född 1950. Bakgrund: Tidigare ledamot i styrelsen för Velux A/S och ICA AB samt koncernchef för IKEA-koncernen, Royal Ahold N.V. och Majid Al Futtaim Group LLC. Övriga uppdrag: Anders är styrelseordförande i Clas Ohlson AB, OBH Nordica AB samt styrelseledamot i Husqvarna AB, ZetaDisplay AB, Hema B.V., ITAB AB, Rezidor AB, Amor GMBH , Ahlstrom OY, Bergendahl & Son AB och Suomen Lahikauppa OY. Aktieinnehav: Äger inga aktier, men är genom sin kapitalförsäkring exponerad mot 600 000 aktier i Byggmax.
Styrelseledamot sedan 2009, suppleant sedan 2007. Född 1977. Utbildning: Civilekonomexamen från Norges Handelshoyskole. Bakgrund: Tidigare konsult på McKinsey & Company, tidigare styrelseledamot i Helly Hansen Group AS, N Holding AB och SPT Group AS. Övriga uppdrag: Johannes är också Director i Altor Equity Partners AB, styrelseledamot i Elixia Holding IV AS, Navico Holding AS och Ketlav Invest AS. Han är även partner i och ledamot i styrelsen för Cretum Invest AB. Aktieinnehav: Äger inga aktier, men är genom sin kapitalförsäkring exponerad mot 20 000 aktier i Byggmax.
Styrelseledamot sedan 2010. Född 1957. Utbildning: Jurist från Uppsala Universitet. Bakgrund: Tidigare regionchef på H&M, VD för Inter Ikea Systems A/S, aff ärsområdeschef på Ikea of Sweden och CEO i Kid Interiør A/S. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Managementinstitutet i Lund (MiL). Swedavia AB, Decidokompetensor AB, Thule Group AB, Vanna AB, Stampen AB, Liberala Tidningar i Mellansverige AB, Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB och ITAB Shop Concept AB. Aktieinnehav: 10 000 aktier.
Styrelseledamot sedan 2006. Född 1968. Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakgrund: Partner i Altor Equity Partners sedan 2004. Tidigare Director i Industri Kapital samt verksam inom Investment banking på Morgan Stanley i London. Övriga uppdrag: Stefan är ledamot i styrelsen för Altor Equity Partners AB, styrelseledamot i ApoPharm AB, CTEK Holding AB och i Dustin Group AB. Aktieinnehav: 0 aktier.
Styrelseledamot i nuvarande bolag sedan 2006, styrelseledamot i tidigare moderbolaget sedan 1993. Född 1947. Bakgrund: Tidigare VD för Byggmax. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 1 575 740 aktier genom bolag.
| Upplysning | Förklaring | Sida i |
|---|---|---|
| 1. Strategi och analys | ÅR | |
| 1.1 | Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. |
20 |
| 1.2 | Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter. | 20 |
| 2. Organisationsprofil | ||
| 2.1 | Organisationens namn. | 1 |
| 2.2 | De viktigaste varumärkena, produkter, tjänster. | 10 |
| 2.3 | Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures. |
10-14, 67 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor. | 32 |
| 2.5 | Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovis ningen. |
32 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform. | 28-29 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på. | 32 |
| 2.8 | Den redovisande organisationens storlek. | 32-35 |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande. |
32-35 |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperio den. |
Inga |
| 3. Information om redovisningen | ||
| Redovisningsprofil |
| 3.1 | Redovisningsperiod. | 32 |
|---|---|---|
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen. | 74 |
| 3.3 | Redovisningscykel. | 32 |
| 3.4 | Kontaktuppgifter för frågor angående redovisningen och dess innehåll. |
92 |
| Redovisningens omfattning och avgränsning | ||
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen. | 88 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning. | 88 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfatttning och avgränsning. |
88 |
| 3.8 | Princip för redovsningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. |
88 |
| 3.9 | Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag. | 20-21 |
| 3.10 | Förklaring till effekten av förändringar av information som läm nats i tidigare redovisningar och skälen för sådana förändringar. |
20-21 |
| Upplysning | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| 3.11 | Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovis ningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen. |
51 följande |
| Innehållsförteckning enligt GRI | ||
| 3.12 | Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupp lysningarna finns. |
78 |
| Bestyrkande | ||
| 3.13 | Policy och nuvarande tillämpning med avseende på att låta redo visningen externt bestyrkas. |
22 |
| 4. Styrning, åtagande och intressentrelationer | ||
| Styrning | ||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning. | 36 |
| 4.2 | Beskriv huruvida styrelseordförande också är verkställande direktör. |
76-77 |
| 4.3 | Antal medlemmar i styrelsen som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. |
38 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekom mendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsled ningen. |
92 |
| 4.5 | Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande be fattningshavare och chefer och organisationens resultat. |
34 not 34 |
| 4.6 | Rutiner och processer inom styrelsen för att säkerställa att inga intressekonflikter uppstår. |
36 följande |
| 4.7 | Rutiner och processer för att bestämma vilka kvalifikationer och vilken expertis som styrelsemedlemmar bör besitta för att styra organisationens strategi i ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. |
36 följande |
| 4.8 | Internt framtagna affärsidéer eller grundläggande värderingar, uppförandekod och principer för ekonomiskt, miljömässigt och socialt uppträdande samt hur väl dessa införts i organisationen. |
8-9,15,17 |
| 4.9 | Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrol lera hur organisationen uppmärksammar och hanterar ekono miska, miljömässiga och sociala frågor, samt vilka internationellt överenskomna standarder, uppförandekoder och principer organisationen ansluter sig till och hur dessa följs. |
36 följande |
| 4.10 | Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i syn nerhet vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala sådana. |
36 följande |
| Åtagande beträffande externa initiativ | ||
| 4.11 | Beskrivning av om och hur organisationen följer Försiktighets principen. |
51 följande |
| 4.12 | Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen |
20 |
anslutit sig till eller stöjder. 4.13 Medlemskap i organisationer och/eller nationella/internationella lobbyorganisationer.
21
| Upplysning | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| Kommunikation med intressenter | ||
| 4.14 | Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. | 21 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter. | 21 |
| 4.16 | Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inklusive hur ofta och vilken typ av kontakter, per typ och per intressent grupp. |
21 |
| 4.17 | Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och hur organisationen har hanterat dessa områden och frågor, inklusive hur de påverkat organisationens redovis ning. |
21 |
| 5. RESULTATINDIKATORER | ||
| EKONOMISK PÅVERKAN | ||
| Ekonomiska resultat EC1 |
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till |
41 följande |
| EC2 | finansiärer och den offentliga sektorn. Finansiell påverkan, samt andra risker och möjligheter för organi sationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. |
27 |
| EC3 | Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. | 55-56 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. | 15 |
| Marknadsnärvaro | ||
| EC5 | Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. |
89* |
| EC6 | Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. |
12 |
| EC7 | Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattnings havare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet. |
15 |
| Indirekt ekonomisk påverkan | ||
| EC8 | Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kom mersiell basis eller utan full ersättning. |
88 |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| EC9 | Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekono miska effekter, inklusive effekternas omfattning. |
89* |
| MILJÖPÅVERKAN | ||
| Material | ||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym. | 88 |
| EN2 | Återvunnet material i procent av materialanvändning. | 88 |
| Energi | ||
| EN3 | Direkt energianvändning per primär energikälla. | 26 |
| EN4 | Indirekt energianvändning per primär energikälla. | 26 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsför bättringar. |
89* |
| EN6 | Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är ener gieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi samt minsk ningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. |
89* |
| EN7 | Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering. |
26 |
| Vatten | ||
| EN8 | Total vattenanvändning per källa. | 88 |
| EN9 | Vattenkällor som väsentligt påverkas av vattenanvändningen. | 88 |
| EN10 | Återvunnen och återanvänd vattenvolym, i totala siffror och i procent av totalt använd volym. |
88 |
| Biologisk mångfald | ||
| EN11 | Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt mång faldsvärde utanför skyddade områden. |
27 |
| EN12 | Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden. |
27 |
| EN13 | Skyddade eller restaurerade habitat. | 89* |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| EN14 | Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent han tera påverkan på den biologiska mångfalden. |
89* |
| EN15 | Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden som påverkas av verksamheten. |
89* |
| Utsläpp till luft och vatten samt avfall | ||
| EN16 | Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. | 23 |
| EN17 | Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. | 88 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. |
23-24 |
| EN19 | Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, i vikt. | 88 |
| EN20 | NOX, SO2 samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ. |
24 |
| EN21 | Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient. | 88 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. | 88 |
| EN23 | Totalt antal och volym av väsentligt spill. | 88 |
| EN24 | Vikt av transporterat, importerat, exporterat eller behandlat avfall, som klassats som miljöfarligt enligt villkoren i Baselkon ventionens Bilagor I, II, III och VIII, samt procent transporterat avfall som transporterats internationellt. |
89* |
| EN25 | Identitet, storlek, skyddsstatus och värde avseende biologisk mångfald för vattenmassor med tillhörande habitat som väsent ligt påverkas av den redovisande organisationens utsläpp av vatten samt dess avgivna avrinningsvatten. |
89* |
| Produkter och tjänster | ||
| EN26 | Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjäns ter, samt resultat härav. |
23 följande |
| EN27 | Procent av sålda produkter och deras förpackningar som återin samlas, per kategori. |
23 följande |
| Indikator Efterlevnad |
Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| EN28 | Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke monetära sanktioner till följd av överträdelser av miljölagstift ning och bestämmelser. |
88 |
| Transport | ||
| EN29 | Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor. |
89* |
| Övergripande | ||
| EN30 | Sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd, per typ. |
89* |
| ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR | ||
| LA1 | Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställ ningsvillkor och region. |
15-16 |
| LA2 | Antal anställda som slutat och personalomsättning, per ålders grupp, kön och region. |
16 |
| LA3 | Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt eller deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet. |
88 |
| Relationer mellan anställda och ledning | ||
| LA4 | Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal. | 88 |
| LA5 | Minsta varseltid angående betydande förändringar i verksamhe ten med upplysning om huruvida detta är specificerat i kollektiv avtal. |
88 |
| Arbetsmiljö | ||
| LA6 | Andel av personalstyrkan som är representerad i formella och för ledning och personal gemensamma kommittéer för hälsa och sä kerhet, som bistår med övervakning och rådgivning om program för hälsa och säkerhet. |
89* |
| LA7 | Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region. |
16 |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| LA8 | Utbildning, rådgivning, förebyggande åtgärder och riskhante ringsprogram på plats för att stödja de anställda, deras familjer eller samhällsmedlemmar beträffande allvarliga sjukdomar. |
88 |
| LA9 | Frågor om hälsa och säkerhet som omfattas av formella överens kommelser med fackföreningar. |
89* |
| Träning och utbildning | ||
| LA10 | Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategorier. |
16 |
| LA11 | Program för vidareutbildning och livslångt lärande för att stödja fortsatt anställningsbarhet samt bistå anställda vid anställning ens slut. |
89* |
| LA12 | Andel anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling. |
89* |
| Mångfald och jämställdhet | ||
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörig het och andra mångfaldsindikatorer. |
16, 76-77 |
| LA14 | Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per personalka tegori. |
16 |
| MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | ||
| Investerings- och upphandlingsrutiner | ||
| HR1 | Procentuell andel och antal betydande investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter eller som har genomgått en granskning av hur mänskliga rättigheter hanteras. |
88 |
| HR2 | Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter samt vidtagna åtgärder. |
89 |
| HR3 | Totalt antal personalutbildningstimmar som ägnats åt utbildning i policyer och rutiner för mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten samt andelen av de anställda som genomgått sådan utbildning. |
89* |
| Icke-diskriminering | ||
| HR4 | Antal fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder. | 16 |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| Föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal | ||
| HR5 | Verksamheter för vilka man uppmärksammat att föreningsfrihe ten och rätten till kollektivavtal kan vara väsentligt hotade och åtgärder som vidtagits för att stödja dessa rättigheter. |
89 |
| Barnarbete | ||
| HR6 | Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsent lig risk för fall av barnarbete och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av barnarbete. |
89 |
| Tvångsarbete | ||
| HR7 | Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsent lig risk för tvångsarbete och obligatoriskt arbete och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. |
89 |
| Säkerhetsrutiner | ||
| HR8 | Procentandel av säkerhetspersonalen som fått utbildning i organisationens policyer och rutiner som handlar om mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten. |
89* |
| Ursrungsbefolkningars rätt | ||
| HR9 | Totalt antal fall av kränkningar mot ursprungsbefolkningars rät tigheter och vidtagna åtgärder. |
89* |
| ORGANISATIONENS ROLL I SAMHÄLLET | ||
| Samhälle | ||
| SO1 | Typ, omfattning och ändamålsenlighet av de program och rutiner som utvärderar och styr verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde. |
20 följande |
| Korruption | ||
| SO2 | Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption. |
89 |
| SO3 | Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption. |
89 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter. | 89 |
| Indikator Politik |
Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| SO5 | Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska besluts processer och lobbying. |
89 |
| SO6 | Totalt värde av bidrag och gåvor i form av pengar eller in natura till politiska partier, politiker och likartade institutioner, per land. |
89 |
| Konkurrenshämmande aktiviteter | ||
| SO7 | Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkur renslagstiftning och monopolbeteende, samt utfallet. |
89 |
| Efterlevnad | ||
| SO8 | Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser. |
89 |
| PRODUKTANSVAR | ||
| PR1 | De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet ska utvärderas i förbättringssyfte, och ande len av väsentliga produkt- och tjänstekategorier som genomgått sådana utvärderingsprocesser. |
12-13 |
| PR2 | Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande hälso och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster under deras livscykel inte efterlevts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. |
89* |
| Märkning av produkter och tjänster | ||
| PR3 | Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt rutinerna samt andel i procent av produkter och tjänster som berörs av dessa krav. |
89 |
| PR4 | Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för infor mation om och märkning av produkter och tjänster inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. |
89* |
| PR5 | Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersök ningar. |
89* |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅR |
|---|---|---|
| Marknadskommunikation | ||
| PR6 | Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, PR och sponsring. |
89 |
| PR7 | Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande marknadskommunikation, inklusive annonsering, marknadsfö ring och sponsring inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. |
89 |
| Kundernas integritet | ||
| PR8 | Totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata. |
89 |
| Efterlevnad | ||
| PR9 | Betydande bötesbelopp för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster. |
89 |
Byggmax hållbarhetsredovisning redovisar uppgifter enligt GRI avseende den primära affärsdrivande verksamheten. Detta utgörs av butiksorganisationen i Byggmax AB, med filialer, samt i tillämpliga delar dotterbolaget Svea Distribution. Den administrativa delen av organisationen ingår ej i hållbarhetsredovisningen, då denna del inte ingår i kärnverksamheten. Alla dotterbolag inom koncernen, förutom Byggmax Fastighetsutveckling AB samredovisas där ej annat anges. Byggmax Fastighetsutveckling AB redovisas inte alls, då ingen väsentlig verksamhet skett inom bolaget under 2013. Väsentlighet har definierats från fall till fall, med avseende på vilken indikator som redovisas, då ingen generell definition låter sig göras för samtliga indikatorer. Definiering av väsentlighet och avgränsningar för respektive indikator har gjorts i nära samråd med extern konsult. Byggmax har identifierat att de intressenter som förväntas använda hållbarhetsredovisningen är leverantörer, medarbetare, kunder samt aktieägare och finansiärer.
Nedan följder de indikatorer där Byggmax ej rapporterar enligt GRI, eftersom de ej anses relevanta, eller där rapporteringen är kortfattad. Förklaringen nedan är ej uttömmande utan översiktlig. En mer fullständig förklaring har granskats av extern part.
Byggmax har inte gjort några investeringar i infrastruktur eller tjänster, vilka huvudsakligen gjorts för allmänhetens nytta. Byggmax har påverkat indirekt på ett antal sätt exempelvis genom att göra pellets mer tillgängligt, men dessa initiativ bedöms vara för små för att motivera en egen punkt i redovisningen.
Eftersom Byggmax inte är ett producerande bolag är denna indikator ej relevant.
Eftersom Byggmax inte är ett producerande bolag är denna indikator ej relevant.
Indikator EN8 är ej relevant för Byggmax då vattenförbrukning endast avser hushållssyfte och ej produktionssyfte. 100 procent av Byggmax vattenförsörjning härstammar från kommunalt vatten.
Indikator EN9 är ej relevant för Byggmax då vattenförbrukning endast avser hushållssyfte och ej produktionssyfte.
Indikator EN10 är ej relevant för Byggmax då vattenförbruk-
ning endast avser hushållssyfte och ej produktionssyfte.
Enligt GRI:s definition av indirekta utsläpp av växthusgaser i vikt faller denna data utanför ramen för våra systemgränser och är därför inte mätbart inom organisationen.
Byggmax orsakar inte utsläpp av ozonnedbrytande ämnen.
Byggmax har inte haft några planerade eller oplanerade vattenutsläpp under 2013. Hushållsavlopp, vilken är den enda källan till utsläpp till vatten inom Byggmax, räknas enligt GRI:s definition inte som vattenutsläpp.
Eftersom Byggmax inte är ett producerande bolag är denna indikator ej relevant. Gällande förpackningar och reklam, se miljörapport.
Inga kända händelser under 2013.
Byggmax har inte tilldelats några böter eller sanktioner till följd av överträdelser av miljölagstiftning eller bestämmelser.
Ingen skillnad i förmåner som utges till heltids- respektive deltidsanställd personal har upptäckts inom Byggmax.
Kollektivavtal tillämpas för 100 procent av personalstyrkan.
Varseltider är specificerade i kollektivavtal.
Givet att Byggmax endast har verksamhet i Norden, där sjukvårdssystemet är väl utbyggt, och förekomsten av smittsamma sjukdomar är låg, har ingen särskild utbildning eller rådgivning genomförts, med avseende på smittsamma sjukdomar, för bolagets anställda. I förekommande fall så hanteras sådana situationer av Byggmax personalavdelning eller av krisgruppen.
Väsentliga investeringsbeslut för Byggmax är nyetableringar av butiker. Givet att dessa sker i Norden, där Byggmax bedömning är att mänskliga rättigheter respekteras i mycket hög grad, har inga specifika hänsyn till mänskliga rättigheter tagits i dessa beslut.
Under 2012 granskades 61 procent av de större leverantörerna (90 procent av omsättningen) med hjälp av en leverantörsenkät. Leverantörsbasen har inte förändrats nämnvärt sedan dess och nästa granskning görs därför under 2014.
Inga verksamheter har identifierats där föreningsfriheten eller rätten till kollektivavtal kan vara väsentligt hotad. Det ska tilläggas att Byggmax köper det mesta av sitt material i Norden.
Inga verksamheter har identifierats där det finns väsentlig risk för barnarbete. Det ska tilläggas att Byggmax köper det mesta av sitt material i Norden.
Inga verksamheter har identifierats där det finns väsentlig risk för tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. Det ska tilläggas att Byggmax köper det mesta av sitt material i Norden.
Samtliga butiker analyseras löpande avseende svinnivåer, transaktioner som ej passar mönstret och andra indikatorer.
I platschefens introduktionsutbildning ingår etiska riktlinjer och korruptionshantering.
Byggmax polisanmäler alltid korruptionsincidenter. Under 2013 har inga polisanmälningar gjorts.
Byggmax deltar ej direkt i politiska beslutsprocesser, utöver bygglov, eller lobbying.
Byggmax ger inga bidrag eller gåvor till politiska partier, politiker eller likartade institutioner.
Inga åtgärder har vidtagits mot Byggmax för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrenslagstiftning eller monopolbeteende.
Under 2013 har Byggmax inte betalat böter för brott.
Byggmax policy säger att alla produkter ska ha produktbe-
skrivning. Vidare så kräver samhället att vissa produkter, främst de av kemteknisk karaktär, har säkerhetsdatablad. Dessa utgör cirka 15 procent av antalet produkter .
Alla beslut om PR, marknadsföring och sponsring fattas av marknadschef eller VD. Det finns ingen formell policy för sponsring eller annan marknadsföring mer än att den ska följa gällande lagstiftning.
Inga kända överträdelser 2013.
Inga klagomål gällande överträdelse av kundintegritet under 2013.
EC5
Inga böter under 2013 för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster.
*Byggmax har behandlat, men redovisar ej nedanstående indikatorer. Dessa är tilläggsindikatorer enligt GRI.
EC9 EN5 EN6 EN13 EN14 EN15 EN24 EN25 EN29 EN30 LA6 LA9 LA11 LA12 HR3 HR8 HR9 PR2 PR4 PR5
Tyréns (Granskaren) har granskat Byggmax hållbarhetsredovisning avseende verksamhetsår 2013. Granskningen har utgått från GRI version 3.0. Granskaren kan intyga att arbetet bedrivits målmedvetet och ambitiöst och att den information som presenteras i den slutliga hållbarhetsredovisningen är sanningsenlig och spårbar. Byggmax har på ett bra vis besvarat granskarens frågor och tillhandahållit kompletterande underlag när så efterfrågats. I de fall där det ej varit möjligt att följa GRI:s riktlinjer och indikatorprotokoll i sin fullständighet har Byggmax framfört förklaringar och dessa har godkänts av Granskaren.
Utöver granskningen av 2013 års hållbarhetsrapport har Granskaren under 2011, 2012 och 2013 haft god insyn i processen att bygga upp rutiner för, och genomföra Byggmax första hållbarhetsrapportering avseende 2011. Granskaren har då också haft mycket god insyn i beslut bakom och framtagande av underlaget till den slutliga redovisningen. Granskaren kan observera en positiv utveckling i organisationens hantering och rapportering av hållbarhetsfrågor. Redovisningens omfattning och avgränsning har skett i enlighet med GRI:s anvisningar i tillfredsställande grad.
Granskaren kan med hög, men inte absolut säkerhet, uttala, sig om att hållbarhetsredovisningen uppfyller kriterierna för tillämpningsnivå A+.
.
DEFINITION AV FINANSIELLA NYCKELTAL/ REDOVISNINGS-TERMINOLOGI
Avkastning på sysselsatt kapital: EBITA dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital: Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.
EBITDA: Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
EBITA: Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar men före avdrag för nedskrivning av goodwill.
Genomsnittligt nettorörelsekapital: Varje års månatliga genomsnittliga rörelsekapital har viktats på samma sätt för att beräkna ett genomsnitt.
Genomsnittligt sysselsatt kapital: Sysselsatt kapital de två senaste åren dividerat med två.
Nettorörelsekapital: Balansräkningsdata från huvudboken (ej reviderad), beräknat som summan av lager, kundfordringar, fordringar på bonus på leverantörer, andra fordringar och förutbetalda kostnader/upplupna intäkter subtraherat med summan av leverantörsskulder, skatteskulder, andra kortfristiga skulder och upplupna kostnader/ förutbetalda intäkter.
Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder subtraherat med likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad: Nettoskuldsättning dividerat med eget kapital.
Räntetäckningsgrad: EBITDA dividerat med totala räntekostnader.
Rörelsemarginal (EBIT-marginal): Rörelseresultat (EBIT) dividerat med nettoomsättning.
Soliditet/ riskbärande kapital: Justerat eget kapital och efterställda aktieägarlån dividerat med balansomslutningen.
Sysselsatt kapital: Eget kapital adderat med nettoskuldsättning.
Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal
Nettoskuld/EBITDA: Räntebärande skuld exklusive aktieägarlån minus kassa dividerat med EBITDA.
Utdelning per aktie: Utdelning dividerat med antal aktier.
Kassaflödet från den löpande versksamheten per aktie: Kassaflödet från den löpande verksamheten för perioden dividerat med antalet aktier.
Lagrets omsättningshastighet: Varukostnaden för perioden dividerat med genomsnittligt lager (medelvärdet av ingående och utgående lagervärde).
Tillväxt i jämförbara butiker: En jämförbar enhet anses jämförbar från det andra årsskiftet efter butikens öppnande. Detta innebär exempelvis att en butik som öppnades under 2011 klassificeras som en jämförbar enhet från 2013. Butiker som flyttas till nya lokaler på en existerande plats behandlas på liknande sätt.
Transporterat gods [ton] : Mängd gods, i ton, som är transporterat från leverantör till Byggmax anläggningar och distributionslager.
Transportarbete [tonkm]: Varje godsenhets massa i ton multiplicerat med dess transportsträcka i kilometer.
Transportarbete per ton [tonkm/ton] – Mängd transportarbete per ton transporterat gods.
CO2 per transporterat ton gods [kg]: Utsläpp av CO2 per transporterat ton gods.
Blandat avfall: Osorterat material som inte är förpackningar. Papper, wellpapp, trä och plast, blandat skrot, textilier, icke brännbart.
Deponiavfall utsorterat: Restmaterial som inte lämpar sig för återvinning eller energiutvinning.
Sorterat avfall: Avfall som inte är deponiavfall eller blandat avfall.
Byggmax årsredovisning distribueras endast via koncernens webbplats.
Årsstämma i Byggmax Group AB (publ), org. nr. 556656-3531, kommer att hållas torsdagen den 8 maj 2014 klockan 10:00 på Primus konferens, Primusgatan 18 i Stockholm.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska:
dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 2 maj 2014, dels senast klockan 16:00 fredagen den 2 maj 2014 anmäla sig hos bolaget för deltagande i årsstämman.
Anmälan om deltagande i årsstämman ska göras på något av följande sätt:
Vid anmälan ska aktieägare uppge:
Till anmälan ska därtill i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att äga rätt att delta i årsstämman tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn i den av Euroclear AB forda aktieboken. Sådan registrering måste vara verkställd senast fredagen den 2 maj 2014. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin begäran härom till förvaltaren.
Byggmax Box 6063 171 06 Solna www.byggmax.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.