Annual Report • Apr 2, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Byggmax i korthet | 4 |
|---|---|
| Året i korthet | 5 |
| VD-ord | 6 |
| Vision, affärsidé, mål och strategi | 8 |
| Verksamhet | 10 |
| Byggmax ansvar | 20 |
| Byggmaxaktien | 27 |
| Flerårsöversikt | 29 |
| Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens rapport över förändring av eget kapital Koncernens rapport över kassaflöde Moderföretagets resultaträkning Moderföretagets balansräkning Moderföretagets förändring i eget kapital Moderföretagets kassaflödesanalys Redovisningsprinciper samt noter Revisionsberättelse Byggmax koncernledning |
35 36 38 39 40 41 |
|---|---|
| 43 | |
| 44 | |
| 45 | |
| 70 | |
| 71 | |
| Byggmax styrelse | 72 |
| Ordförandeord | 73 |
| Bolagsstyrningsrapport | 74 |
| Revisorns yttrande om bolagstyringssrapporten | 78 |
| Definitioner | 79 |
| Distribution av årsredovisningen | 79 |
| Innehållsförteckning med standardupplysningar enligt GRI | 80 |
| Byggmax GRI-profil | 90 |
Med endast 1 300 butiksvaror i sortimentet förenklas administration och leverantörsförhandling.
Tillgängliga butiker för bilburna kunder i utkanten av tätorter ger låga hyror.
Personalkostnaderna kan hållas låga när kunden själv lastar direkt i sin bil.
Varje process och arbetsmoment effektiviseras löpande.
Entreprenörandan i varje enskild butik lägger grunden till vår förmåga att lyckas.
byggmax Årsredovisning 2011 priserna är inkl. moms och gäller t.o.m. 17/4 2012. reservation för slutförsäljning och ev. tryckfel.
Byggmax har under alla år följt en enkel grundidé: Att sälja basbyggvaror av hög kvalitet till ett lågt pris. Detta vill vi göra på ett så enkelt och lättillgängligt sätt som möjligt i alla våra 86 butiker i Norden. Vi kommer därför även i fortsättningen att hålla fast vid vår prismodell: Inga kampanjer, reor eller rabatter. På Byggmax gäller samma låga pris för alla.
Under 2011 utökas Byggmax E-handel med ett beställningssortiment på över 1200 nya varor. Produkterna säljs endast via hemsidan vilket gör det möjligt att erbjuda Byggmaxpriser på fler produkter utan att öka butikskostnaderna. Hemsidans stora fokus på användarvänlighet gör det lika lätt att handla på nätet som i butik.
e-handel
Våren 2009 startar Byggmax E-handel. Tjänsten omfattar hemleverans
av alla produkter i sortimentet vilket är unikt när det gäller tungt byggmaterial. Varorna plockas från kundens närmaste Byggmaxbutik och de enda kostnader som tillkommer är för plock och frakt. I de allra flesta fall sker leverans dagen efter beställning.
Tv-reklam i Sverige År 2008 gör Byggmax för första gången TV-reklam i Sverige. Filmerna ska visa att det är kul att bygga och att det blir ännu roligare när man handlar på Byggmax. Man får mycket för pengarna och kan ta ut svängarna.
Hemmafixartrenden tar bygg-Sverige med storm år 1997. Många ser att det inte är så svårt som man tror att bygga själv och att det finns stora pengar att spara. Byggvarubranschen går för högtryck och Byggmax etablerar sig på flera orter.
I juni 2011 lanseras Byggmax skalenliga 3D-hus som erbjuder detaljerade instruktioner för ett flertal populära byggprojekt. De korrekta metoderna beskrivs i exempelkonstruktioner med hjälp av 3D-animation och berättarröst. All information är framtagen i samarbete med experter samt med Hus AMA1 som
grund. Nya projekt läggs kontinuerligt upp.
Byggmax i Norge Den 23:e mars 2007 öppnar Bygg-max första butik i Hamar, 14 mil norr om Oslo. Under året öppnar ytterligare fyra butiker i den södra
2011 Sverige: Ängelholm, Lidköping, Norrtälje, Enköping, Avesta, Bollnäs. Norge: Trondheim Syd, Arendal, Lillehammer. Finland: Borgå, Reso, Vanda, Björneborg
2010 Sverige: Ystad, Värnamo, Karlshamn, Trollhättan, Partille. Norge: Ski, Kristiansand, Stavanger, Fredrikstad, Haugesund. Finland: Jyväskylä
2009 Sverige: Piteå, Falkenberg, Kungsängen, Bromma, Borlänge. Norge: Trondheim. Finland: Vasa
2008 Sverige: Motala, Västervik, Örnsköldsvik, Hässleholm, Kungsbacka, Nyköping. Norge: Sarpsborg, Sandefjord, Drammen, Ullensaker, Bærum. Finland: Åbo
2007 Sverige: Åkersberga (Sthlm), Visby. Norge: Hamar, Skien, Abildsø, Gjøvik, Kongsvinger
2006 Hudiksvall, Skellefteå, Skövde, Eskilstuna, Gävle, Uppsala, Varberg, Länna (Sthlm)
2004 Växjö, 2005 Örebro, Karlskrona
Norrköping, Falun, Östersund, Vellinge (Malmö), Uddevalla
2003 Linköping, Kalmar, Sundsvall, Tumba (Sthlm), Luleå, Karlstad
2002 Kristianstad
2000 Kållered (Gbg) 2001 Borås, Löddeköpinge (Malmö)
1999 Jönköping
Samtidigt som Byggmax öppnar i Staffanstorp 1996 börjar vi sälja impregnerat trallvirke för 3,95 kr metern. Andra företag sålde då motsvarande virke för mellan 8 och 13 kr per meter. Köerna var långa och succén ett faktum.
Byggmax öppnar 1993 de första butikerna för att sälja basbyggvaror av hög kvalitet till låga priser. Beskrivningen av sortimentet är: Trä, Bygg, Golv, Färg. Idén är från början att kunden ska kunna köra in med bilen och själv lasta byggvarorna.
Byggmax har aldrig reor, rabatter eller
kampanjer. Sortimentet är av hög kvalitet, från svenska leverantörer. Det är lågt pris på hela sortimentet och alla butiker har samma priser. För att skapa trygghet för kunden börjar Byggmax som första bygghandel i Sverige med Lägsta-Pris-Garanti. Alla kunder får låna
släpkärra kostnadsfritt.
Den andra juni 2010 noterades Byggmax på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen.
Byggmax i Finland Byggmax öppnar i Åbo den 28 februari 2008. Det finns en stark kultur kring hemmafixande i Finland och kunderna gillar uppstickaren Byggmax. Byggmax får mycket uppmärksamhet i medierna eftersom vi visar alla låga priser på webbplatsen.
Per den första januari 2006 blir riskkapitalbolaget Altor 2003 Fund ny majoritetsägare. De tror på Byggmax koncept och vill fortsätta expandera både i Sverige och utomlands.
Sedan starten 1993 har företaget hetat Gunnars Byggnetto, Byggnetto och Netto-Netto. För att få en ny, tydlig och enhetlig profil ändrade alla butiker namn till Byggmax år 1999. Logon, namnet och den grafiska profilen ska förmedla att vi maximerat förhållandet mellan kvalitet och pris på basbyggvaror.
Byggmax-kortet lanseras 2002. Både företag och privatpersoner kan få 30 till 60 dagars kostnadsfri kredit. Idag kan man använda PIN-kod och få specificerad faktura
Byggmax kundtjänst öppnar Byggmax öppnar en central kundtjänst år 2000 för att kunna svara på kundernas delen av Norge.
frågor alla dagar i veckan. Kundtjänsten har som mål att svara på alla samtal inom tre minuter.
1998 Hisings Backa (Gbg), Upplands Väsby (Sthlm), Umeå
1997 Helsingborg
1996 Staffanstorp (Malmö)
1993 Täby (Sthlm), Halmstad, Västerås
2011 omsatte Byggmax cirka 3,0 miljarder kronor, vilket var en ökning med 7,7 procent jämfört med året innan. Rörelsemarginalen uppgick samtidigt till 9,3 procent. Bolaget hade 86 butiker och 527 medarbetare (genomsnittligt antal heltidstjänster 2011) vid årets slut. Under året har 13 nya butiker öppnats.
Nettoomsättningen uppgick till 369,5 (324,5) Mkr, en ökning med 13,9 procent.
Rörelseresultatet uppgick till -13,1 (-11,1) Mkr och rörelsemarginalen till -3,5 (-3,4) procent.
Tre butiker öppnades; Lidköping (Sverige), Borgå och Björneborg (Finland).
Nettoomsättningen uppgick till 899,3 (856,2) Mkr, en ökning med 5,0 procent.
ANTAL BUTIKER Rörelseresultatet uppgick till 83,7 (82,6) Mkr och rörelsemarginalen till 9,3 (9,6) procent.
100 Fem butiker öppnades; Ängelholm, Enköping, Bollnäs, Avesta (Sverige) och Reso (Finland).
40 60 Under kvartalet har ett antal nyckelpersoner tecknat optioner i enlighet med det incitamentsprogram som bolagsstämman fattat beslut om.
0 20 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ett utökat sortiment som endast kan beställas via hemsidan, lanserades i april 2011.
MEDARBETARE, ÅLDERSFÖRDELNING
Nettoomsättningen uppgick till 1 100,0 (1 043,2) Mkr, en ökning med 5,4 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 156,6 (165,4) Mkr och rörelsemarginalen till 14,2 (15,9) procent.
Fem butiker öppnades; Norrtälje (Sverige), Lillehammer, Arendal, Tiller/Trondheim (Norge) och Vanda (Finland).
Under tredje kvartalet har bolaget Byggmax Fastighetsutveckling 5 AB (innehållande en fastighet i Norrtälje, Sverige) avyttrats. Denna transaktion medförde ej någon resultateffekt.
Bolaget kommunicerade att målet för antalet butiker som kan öppnas på befintliga marknader har höjts till 155 från 110-130.
Nettoomsättningen uppgick till 618,3 (549,1) Mkr, en ökning med 12,6 procent.
Sverige Norge Finland Rörelseresultatet uppgick till 50,3 (37,9) Mkr och rörelsemarginalen till 8,1 (6,9) procent.
Koncernens två distributionslager har i oktober slagits samman till ett i Lysekil.
| 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| 2 987 | 2 773 | 2 444 |
| 30,1 | 29,7 | 29,8 |
| 278 | 275 | 273 |
| 278 | 292 | 273 |
| 9,3 | 9,9 | 11,2 |
| 9,3 | 10,5 | 11,2 |
| 182 | 172 | 161 |
| 1,5 | 3,4 | 2,9 |
| 86 | 73 | 61 |
| 13 | 12 | 7 |
MEDARBETARE I OLIKA LÄNDER
Byggmax företagskultur bygger på entreprenörsskap och stolthet. Det gör att vi värnar om kostnader " vd har ordet
6
och resultat."
byggmax Årsredovisning 2011 byggmax Årsredovisning 2011
Marknaden utvecklades svagare än förväntat under 2011. Konsumtionen blev lägre, som en följd av större osäkerhet om framtiden och högre räntor och andra kostnader såsom elkostnader. Samtidigt gynnas lågpriskoncept som Byggmax i tuffare tider, och vi tar marknadsandelar på konsumentmarknaden.
Under slutet av 2008 och början av 2009 höll Byggmax tillbaka för att parera finanskrisens eventuella påverkan på byggvarumarknaden. Det gångna året har vi istället kunnat satsa på expansion med 13 nyöppnade butiker. Under 2012 fortsätter Byggmax expansionen med 10-15 nya butiker, samt ett ökat fokus på e-handel och försäljning till professionella hantverkare.
Företaget Indikat har utsett Byggmax marknadsföring till den mest effektiva i byggvarubranschen för andra året i rad. I Byggmax marknadsföringskoncept har kunderna huvudrollen i så väl TV-reklam som direktreklam, annonser och på den egna webbplatsen, och all reklam produceras internt.
Vi ser vår webbplats som en utökning av våra butiker och vår kundtjänst. Den ska vara ett effektivt, roligt och inspirerande verktyg för att hitta information om byggande och byggvaror. Webbplatsen kompletterar butikerna med en annan typ av service, exempelvis att kunden i lugn och ro kan se över hela sortimentet och få tydliga prisuppgifter etc. Där kan kunden även nyttja webbplatsens andra verktyg såsom inspirationsfilmer och planeringsverktyg. I butikerna kan kunden däremot få personlig service och expertishjälp.
Vi går nu in i Byggmax fjärde år med e-handel från alla butiker och har kompletterat erbjudandet med webbvaror. Det är en utökning av sortimentet med produkter som skickas direkt från leverantören hem till kunden. Under 2011 har det blivit möjligt att köpa helt nya typer av byggvaror till Byggmax-priser via e-handel.
Sedan 2009 gör vi en årlig miljörapport för att redovisa Byggmax miljöpåverkan. I årets rapport framgår att mängden koldioxid som släpps ut per ton sålt material har minskat, och att den största förklaringen till det är att vi ökat andelen tåg- och båttransporter. Sedan 2009 har mängden koldioxid per transporterat ton minskat med elva procent under 2010 och med två procent under 2011. Det innebär att vi närmar oss vårt mål om en minskning med 25 procent fram till 2020.
Från och med 2011 rapporterar Byggmax sitt hållbarhetsarbete i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsrapportering.
Under 2011 har Byggmax värdegrund, "Byggmaxandan", förtydligats. Vidare så har vi även satt en ny vision, att bli världens bästa byggvaruhandel. Vi är redan den byggvaruhandel där de flesta av Sveriges villaägare vill handla, enligt Vi-i-villa panelen, och nu vill vi bli ännu bättre.
Det är glädjande att vi har kunnat fortsätta växa med god lönsamhet. Det visar på styrkan i konceptet och att fler och fler väljer lågprisalternativet när de handlar byggvaror – oavsett konjunkturläge. Att själv förändra sitt hem är något många drömmer om. Vi gör det möjligt att snabbt, enkelt och billigt genomföra det stora eller det lilla byggprojektet. Vi ser förstås fortsatt stor potential att växa i de tre länder vi idag har verksamhet i och på sikt blickar vi även längre bort. Under året har vi också uppdaterat hur många butiker vi tror att vi kan ha på våra befintliga marknader i Sverige, Finland och Norge, från 110-130 till 155 stycken.
När vi blickar framåt mot 2012 så ser vi att vi har ett antal områden med god utvecklingspotential framför oss. Detta i termer av butiksöppningar, utökad marknadsföringssatsning av webbvaror via e-handel, samt mer utbildning av vår personal. Byggmax står starkt, vilket gör att vi kan satsa på flera saker samtidigt.
Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare som är med och bidrar till den positiva utvecklingen och alla kunder som varje dag visar sitt förtroende för oss.
Solna, februari 2012 Magnus Agervald
Byggmax vision är att bli världens bästa byggvaruhandel. Läs mer om vägen dit.
Affärsidén är att sälja byggmaterial av hög kvalitet till lägsta möjliga pris.
Nedan är en beskrivning av Byggmax konceptet:
• Lågt pris och fokuserat sortiment: Byggmax säljer byggvaror av hög kvalitet till lägsta möjliga pris. Vi har inga reor, rabatter, kampanjer eller andrahandssortering. Alla kunder får samma låga pris. Med ett begränsat sortiment av 1 300 butiksvaror förenklas administration och förhandling.
• Drive-in modell och billiga butikslägen: I vår drivein modell packar kunderna själva varorna direkt i sin bil, vilket sänker våra kostnader. Butikerna ligger i utkanten av tätorter, där bilburna kunder enkelt kan ta sig in på området.
• Ständiga förbättringar: Vi utmanar alla processer för att effektivisera arbetet och förbättra resultatet inom alla verksamhetsområden.
• Stark företagskultur och kostnadsfokus: Grunden i Byggmax företagskultur är ett genuint entreprenörsskap. Butikscheferna och alla anställda känner stolthet för det egna ansvarsområdet. Det gör att man värnar om kostnader och nyckeltal för att prestera ett bra resultat. Ett av Byggmax ledord är "En för alla – alla för en". All personal på huvudkontoret arbetar ute i butik minst en gång per år, för att bibehålla en närhet till butiksdriften.
Byggmax vision är att bli världens bästa byggvaruhandel.
Byggmax finansiella mål är att:
• växa organiskt med en ökning på mer än 15 procent per år i nettoomsättning genom expansion av butiksnätverk och ökad försäljning för jämförbara butiker; och
• samtidigt bibehålla en rörelsemarginal i förhållande till nettoomsättningen som överstiger 11 procent.
Under verksamhetsåret 2011 nådde Byggmax en tillväxt av nettoomsättningen på 7,7 procent. Försäljningen har påverkats negativt av den svagare konsumentmarknanden.
Byggmax har haft en årlig genomsnittlig tillväxt på 14,0 procent sedan 2007. Rörelsemarginalen uppgick 2011 till 9,3 procent. Försäljningsutvecklingen enligt ovan har haft en negativ påverkan på rörelsemarginalen. (BFN) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS)
Byggmax har haft en årlig genomsnittlig tillväxt i rörelseresultatet på 22,5 procent de senaste fem åren. Rörelsemarginalen har förbättrats över tid bland annat med anledning av förbättrad prissättningsmetod, inköpsprocess samt effekter av internationell expansion. Rörelsemarginalen 2007 och 2008 är påverkat av utlandsetableringarna i Norge respektive Finland. Under 2010 är rörelsemarginalen påverkad av kostnader för börsnoteringen.
• Expansion av
För att nå sina finansiella mål har Byggmax definierat följande strategier för att expandera butiksnätverket, förbättra den operativa driften och utveckla verksamheten.
Byggmax ska över tid öka närvaron i Sverige upp till 85 butiker, i Norge upp till 45 butiker samt i Finland upp till 25 butiker på ekonomiskt attraktiva platser. Byggmax analyserar löpande etableringsmöjligheterna på en ny marknad men ännu är inget beslut fattat.
Byggmax ska förbättra den operativa verksamheten genom att ytterligare öka utnyttjandet av stordriftsfördelar i inköpsfunktionen. Detta genom att hantera större produktvolymer och inköp från lågkostnadsländer. Organisationen ska nå ökad resurseffektivitet genom ständiga förbättringar av affärsprocesserna och minskade omkostnader. Vidare ska Byggmax dra fördel av att nyöppnade butiker blir lönsammare när de når mognad, liksom av ökad försäljning i redan väletablerade butiker.
Byggmax arbetar kontinuerligt med affärsutveckling. IT-stöd och speciellt webbplatsen utvecklas varje år i ett flertal projekt med kunden i fokus. Inköp, säljrutiner och marknadsföring utvecklas med hänseende till både privata och proffesionella kunder. E-handel från butik hem till kund lanserades i slutet av 2008 och stort fokus har lagts på att utveckla tjänsten. 2011 utökades e-handeln med beställningsvaror som skickas direkt från leverantör hem till kund. Byggmax arbetar även med att anpassa sortimentet efter säsongsvariationer med fokus på att sälja mer under årets första och fjärde kvartal.
Värdedrivande faktorer är saker som påverkar Byggmax utveckling på kort och lång sikt. Nedan följer de som ledningen bedömer har mest relevans. Många faktorer påverkar verksamheten både på kort och lång sikt, och de står då under den kategori där de bedöms ha mest påverkan.
• Utveckling av inköpspriser – inköpspriserna påverkar Byggmax marginal. Historiskt har marknaden på sikt slussat vidare justeringar i inpriser till kunden.
• Konkurrenters prissättning – Byggmax prissätter utifrån hur konkurrenterna prissätter med målsättningen att vara billigast. Hur konkurrenterna prissätter påverkar därför marginalen.
• Kortsiktig utveckling av gör-det-själv-marknaden –
Byggmax verkar på gör-det-själv-marknaden, och hur den utvecklas påverkar således bolaget.
• Väder – Byggmax säljer mycket varor för utomhusbruk varför försäljningen påverkas av väderförhållandena. Säsongsvariationerna är tydligast då bolaget har betydligt högre omsättning under vår, sommar och tidig höst.
• Tillgänglighet på attraktiva butikslägen – Att etablera nya butiker är en viktig del av Byggmax strategi både på kort och lång sikt, och tillgängligheten på nya butikslägen är därför viktigt.
• Förmågan att behålla den starka företagskulturen – Byggmax kultur är en viktig förklaring till bolagets framgång, och att behålla den är en nyckelfaktor.
• Förmågan att verkställa bolagets strategi och affärsidé – Att behålla stringens i sortiment och prissättning samt fortsätta att trimma organisationen genom ständiga förbättringar är några av nycklarna till framgång.
• Förmågan att förnya koncept och strategier när så behövs – Byggmax koncept har varit snarlikt allt sedan starten 1993. Men konceptet har utvecklats över tid, nya idéer har testats och införlivats eller förkastats.
• Långsiktig utveckling av gör-det-själv marknaden – Byggmax verkar på gör-det-själv marknaden, och hur den utvecklas på lång sikt är viktigt.
• Utveckling av lågprissegmentets attraktivitet inom gör-det-själv-marknaden – Byggmax strategi är att bli den största spelaren inom lågprissegmentet i Norden. Hur det segmentet utvecklas på lång sikt är därför viktigt.
• Konkurrenters strategier och verksställande av dessa – Byggmax verkar på en konkurrensutsatt marknad, och hur konkurrenterna agerar påverkar bolaget.
Ända sedan starten 1993 har "Byggmaxkonceptet" varit avgörande för verksamhetens utveckling. Det bygger på ett fokuserat produktsortiment, en resurseffektiv organisation, en stark företagskultur och en konsekvent prissättningsstrategi. I kombination med de långsiktigt gynnsamma trenderna på gör-det-själv- marknaden är Byggmax välpositionerat för en fortsatt tillväxt.
Byggmax erbjuder prisvärda kvalitetsprodukter för de vanligaste underhålls- och hemmafixarprojekten. Målgruppen är i första hand privatkonsumenter och sortimentet omfattar basbyggvaror såsom virke, isolering, skivmaterial och färg till samma låga pris, oavsett om man är proffs- eller privatkonsument. Med ett fokuserat sortiment får Byggmax stora volymer och kan vinna skalfördelar inom inköp och logistik. Sedan starten 1993 har verksamheten präglats av det
så kallade "Byggmaxkonceptet" som har varit avgörande för bolagets utveckling. Konceptet bygger på det fokuserade produktsortimentet, den resurseffektiva organisationen, den starka företagskulturen och effektiva prissättningsstrategin samt butikernas karaktäristiska utformning och design. I dag har Byggmax en stark marknadsposition, ett vidsträckt butiksnätverk och ett erkänt varumärke.
Byggmax reklamblad i Sverige, april 2011
Här håller vi på att måla bryggstugan och efter det ska vi ta itu med uthuset. Vi använder röd slamfärg så att man slipper skrapa eller vända på panelen, det är bara att borsta bort.
Moa: Sen har jag fått en idé om engelska trädgårdar så nu köper vi också en hel del betong från Byggmax. Det blir ju så fint när man bygger med sten. Målet är att skapa gångar på gräsmattan.
Ola: Bara känslan av att man gör i ordning någonting är värt en hel del. Det är roligt att förändra småsaker och kanske komma på något eget som inte finns i varje hem. Och ofta leder det vidare till nya infall och idéer.
Vi investerar också i bilar och har nyligen köpt på oss en Impala från -59 som det går åt en del pengar till. Så det gäller att handla på de rätta ställena för att ha råd med alla projekt. Både när man köper fordon och byggmaterial.
Moa: Byggmax har liksom inga extrapriser utan alltid de här låga priserna på sina grejer. Det känns som om man förökar lönen. Man blir lycklig.
Byggmax äger inga egna fabriker, utan köper in varor från fristående leverantörer, främst i Norden, men även från övriga Europa och Asien. Byggmax äger inte heller sina butikslokaler, utan hyr butikslokaler av internationella och lokala hyresvärdar.
All verksamhet leds från huvudkontoret i Solna, Sverige. Bolagets affärsmodell ger en plattform för fortsatt organisk tillväxt, både genom en expansion av butiksnätverket och genom ökad jämförbar försäljning per butik.
Byggmax bedriver verksamhet på den svenska, norska och finska gör-det-själv-marknaden. Den europeiska gör-det-själv-marknaden omsätter totalt cirka 92,9 miljarder euro enligt Mintel1 och väntas växa med omkring två procent per år de närmaste fem åren att jämföra med en genomsnittlig årlig tillväxt 2005–2009 på 0,9 procent. Motsvarande siffror för samma period för Sverige, Norge och Finland visar en genomsnittlig årlig tillväxt som överträffar många andra europeiska länder sedan 2002. Sverige, Norge och Finland tillsammans står för närmare en tiondel av den europeiska marknaden, där Norge har högst gör-det-själv-försäljning per capita i Europa. Med den genomsnittliga årliga tillväxten på 14,0 procent under perioden 2007 till 2011 som Byggmax haft, bedöms tillväxtmöjligheterna i Sverige, Norge och Finland vara fortsatt stora. Marknaden för byggprodukter är fragmenterad, bostadsmarknaden har hög omsättning, det är relativt dyrt att anlita professionella hantverkare och det finns en lång tradition av att göra saker själv. Sedan mitten av 1990-talet har intresset för hemrenovering och inredning vuxit markant i Norden, vilket bland annat märks i det stora antalet hemmafixarprogram på tv och utbudet av inredningstidskrifter.
Byggmax konkurrenter är andra butikskedjor och inköpsorganisationer samt fristående butiker och grossister. Den svenska marknaden har dominerats av Beijer samt de lokala byggvaruhandlarna, men det är de internationella kedjorna och framförallt
1 Mintel International Group – leverantör av marknadsinformation och analyser inom DIY – retail
Byggmax som växer snabbt. Flera internationella kedjor expanderar, till exempel Bauhaus och K-rauta. Den norska marknaden domineras av några få starka kedjor, med Byggmakker som den största aktören. Dessa kedjor säljer både till privatkonsumenter och proffs. Andra konkurrenter är Maxbo, Coop Bygg, Optimera, Bygger'n, XL Bygg och Neumann Bygg. Den finska marknaden har dominerats av Rautakesko med sina två koncept K-rauta och Rautia. Endast Bauhaus av de stora internationella spelarna har etablerat sig i Finland på senare år. Andra konkurrenter på den finska marknaden är Starkki, sGruppen och Kesko.
Den typiska kunden på Byggmax är en villaägare mellan 25 och 60 år som ska måla om huset, bygga en terrass eller sätta upp ett staket. Merparten är privatkonsumenter, medan omkring en femtedel är professionella hantverkare. Byggmax utbud omfattar det material som behövs för att bygga ett hus, utföra de vanligaste reparationerna, underhålls- eller hemmafixarprojekten.
Byggmax erbjudande bygger på enkelhet och låga priser; kunden ska fokusera mindre på inköp och mer på själva byggandet. Priser och lagersaldo finns på hemsidan och butikerna har drive-in, vilket innebär att kunderna gör mer själva och butikerna har färre anställda. Genom sitt fokuserade sortiment har Byggmax kunnat hålla en hög försäljningsvolym för merparten av sitt utbud. Dessutom består sortimentet framförallt av produkter som kräver en lägre nivå av assistans och tekniskt stöd, till exempel sågat virke, isolering, dörrar och fönster.
I princip har alla Byggmaxbutiker ett identiskt produktsortiment, vilket underlättar kundernas inköpsplanering. Sortimentet består av de mest
efterfrågade produkterna bland byggvaror och omfattar omkring 1 300 produkter, vilket är klart färre än det normala i branschen där större återförsäljare har uppemot 100 000 produkter. Utbudet i butikerna förändras bara marginellt från år till år eftersom efterfrågan av produkter för reparationer samt underhållsoch hemmafixarprojekt är relativt stabil. Kundernas efterfrågan och önskemål om specifika nya produkter följs upp av butikspersonalen och inköpsavdelningen genom nära och regelbunden kommunikation. Under 2011 utökades sortimentet med beställningsvaror, vilka levereras från leverantör direkt till kunden. "
Byggmax prissättningsstrategi är främst att sätta sina priser lägre än konkurrenternas, snarare än att göra ett specifikt påslag på de egna inköpen. Därutöver arbetar Byggmax kontinuerligt med att analysera prisbilden och vidtar åtgärder för att säkra såväl konkurrenskraft som lönsamhet. Bolaget har också en "lägsta pris-garanti" som innebär att en kund som hittar en vara till lägre pris hos en konkurrent betalar det lägre priset och får ytterligare avdrag på prisskillnaden. En annan del av Byggmax prissättningsstrategi är att alltid erbjuda låga priser istället för att tillämpa säsongsreor och kampanjrabatter.
Priserna sätts centralt, vilket möjliggör snabba reaktioner på ändrade marknadsförhållanden. Byggmax strävar efter att justera priserna maximalt en gång per år. Till följd av externa faktorer kan Byggmax dock tvingas ändra sina priser något oftare.
Flera år i rad har Byggmax korats till vinnare i prisjämförelse mellan olika aktörer i byggsektorn. Enligt tidningen Vi i Villas "villapanelen" har Byggmax en fortsatt stark ställning bland Sveriges villaägare. 47 procent av männen och 32 procent av kvinnorna planerar att handla på Byggmax enligt 2011 års rapport.
Byggmax köper sina produkter från cirka 150 noggrant utvalda leverantörer, varav omkring tre fjärdedelar finns i Norden. Byggmax köper i stor utsträckning in varorna lokalt. För exempelvis virke, vilket är Byggmax största produktgrupp, görs mer än 80 procent av alla inköp lokalt. Med lokalt menar Byggmax inom ett land förutom Sverige, som på grund av sin storlek delats i två delar; norr och söder. En leverans räknas som lokal om den kommer från samma land eller del av land som den levereras till. Genom att ha minst två leverantörer per produktkategori undviker
Byggmax att vara beroende av en enskild leverantör. Med sin produktstrategi är Byggmax en av de största inköparna på sin geografiska marknad och kan förhandla fram attraktiva villkor och rabatter. Byggmax har ett mindre distributionslager men de flesta produkterna levereras i fulla lastbilslaster av leverantören direkt till butikerna. Byggmax har hårda krav på sina leverantörer när det gäller bland annat leveransvillkor, produktkvalitet, pris, orderbekräftelse och faktureringsrutiner, vilka följs upp bland annat genom bolagets integrerade IT-system (ERP - Enterprise Resource Planning-system).
Den höga lageromsättningen ställer stora krav på effektiv distribution och logistik. För närvarande hanteras två tredjedelar av beställningarna från leverantörer automatiskt av ERP-systemet och Byggmax strävar efter att ytterligare automatisera sin försörjningskedja. Genom systemet kan inköpsavdelningen när som helst identifiera lagerbrister i alla butiker och lägga en inköpsorder. Dessutom kommunicerar inköpsavdelningen nära och regelbundet med butikspersonalen för att fånga upp försäljningstrender och aktiviteter som inte identifieras av ERP-systemet.
Som återförsäljare är det ofta svårt att få möjlighet att vara med och påverka en produkts hela livscykel. Byggmax största produkgrupp, virke, är den produktgrupp där bolaget ibland har möjlighet att tillsammans med leverantörer vara med och påverka utvecklingen av produktkoncept, tillverkning och produktion, marknadsföring, distribution, användning och kassering/återvinning.
Avseende utvärdering av hälsa och säkerhetsfrågor över produktlivscykeln har Byggmax för ovan produktkategorier utvärderat alla stadier i produktlivscykeln, förutom forskning och utveckling, respektive tillståndsansökan och godkännande,
där företaget i egenskap av återförsäljare inte har någon direkt möjlighet till utvärdering och påverkan. Byggmax väljer att inte redovisa procentsatsen för betydande produkt- och tjänstekategorier på grund av affärsmässiga skäl.
Sedan 2003 har butiksnätverket vuxit från 19 butiker till totalt 86 butiker, varav 59 i Sverige, 19 i Norge och åtta i Finland. Genom att äga och driva alla butiker i egen regi styr Byggmax alla aspekter av den dagliga driften och kan kontrollera att konceptet tillämpas fullt ut i hela butiksnätverket. Platschefernas prestation mäts med några få nyckeltal, som de själva kan påverka i mycket hög grad. Platscheferna jämför sig mot butiker med liknande omsättning och utbyter erfarenheter för att lyckas med sina nyckeltal. En del av butikernas vardag är sedan 2009 de e-handelsordrar som skickas ut från butik till kund. Sedan 2011 kommer butikspersonalen även att informera om och sälja det nya sortimentet av beställningsvaror som skickas direkt från leverantör hem till kund.
Byggmax butiker har en enhetlig utformning av butikskommunikation, inredning och varuexponering. Även om lokalerna kan skifta i storlek och utformning känner kunden alltid igen sig i en Byggmaxbutik. I princip all lagerplats finns på, eller i direkt anslutning till, försäljningsplatsen. Butikerna är byggda för att kunderna enkelt ska kunna köra in och runt på anläggningarna och för att kunderna snabbt ska kunna lasta varorna i sina bilar. Samtliga butiker har ett flertal släpvagnar som kunderna får låna gratis. Alla varor är tydligt prismärkta och det går lätt att köra genom kallager
Mkr %
och mellan de ställage som exponerar varor utomhus på gårdsytan. Inne i den uppvärmda delen av butiken är varorna placerade efter produktkategori. Eftersom hela lagret inventeras ofta och alla varubeställningar sköts från huvudkontoret är det sällan slut på varor i försäljningshyllor eller i lagret. Butikerna är sparsamt bemannade. Butikspersonalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att plocka upp varor till försäljningsplats, ta emot leveranser, bemöta kunder och ta betalt.
Byggmax utvärderar fortlöpande butiksnätverket och söker efter nya platser att etablera butiker på. Det finns en beprövad metod för att identifiera attraktiva butikslägen. Bland de viktiga kriterierna för placering av en ny butik är demografin och den disponibla inkomsten i området samt butikens tillgänglighet. Byggmax erbjuder även belöningar till personer som hjälper bolaget att hitta lämpliga lediga tomter eller fastigheter. Metoden har visat sig vara både effektiv och populär. Så sent som vid öppningen av butiken i Arendal i Norge i juli 2011 överräcktes en hittelönscheck på 100 000 kronor till det företag som tipsat om tomten.
Kostnaderna för att öppna en ny butik är begränsade och en ny butik förväntas bidra till lönsamhet efter ett år och uppnå full försäljningsmognad inom två till tre år. Efter det att ett nytt hyresavtal har tecknats och fastigheten gjorts klar för inflyttning tar det normalt Byggmax fyra till sex veckor att öppna butiken. Bolaget strävar efter att öppna nya butiker strax före eller i samband med den hektiska sommarsäsongen. Under de senaste fyra åren har Byggmax öppnat i genomsnitt elva nya butiker per år. Hittills har Byggmax inte stängt någon butik, vilket tyder på att såväl analys som expansionsmodell fungerar.
3000
Under 2009 lanserade Byggmax e-handel för att utvidga sina försäljningskanaler och dra nytta av den mångsidighet som internet erbjuder. Webbplatsen innehåller en interaktiv katalog med beskrivningar och bilder av Byggmax fullständiga produktsortiment. På webbplatsen uppdateras fortlöpande priser och lagernivåer för varje enskild Byggmaxbutik. Det gör att kunden hemifrån kan se om varan finns i lager före ett butiksbesök. Kunden kan också på Byggmax e-handelssajt välja att beställa hemleverans ur hela sortimentet. I slutet av april 2011 lanserade Byggmax beställningvaror på nätet. Detta innebär att det finns fler produkter att beställa via webbplatsen än vad som finns i butik.
Byggmax lanserade i början av 2010 sajten Byggla, www.byggla.se, en svensk internetcommunity för hemmafixarprojekt, för att ytterligare öka exponeringen av sin e-handelsverksamhet. Dessutom fortsatte arbetet med att utveckla och finjustera den interna och externa logistiken, som stöd till såväl butiksnätverket som den webbaserade försäljningen.
Att Byggmax konsekvent har hållit sig till sitt koncept och kontinuerligt expanderat butiksnätverket har stärkt varumärket gradvis. Idag har Byggmax lyckats
uppnå nationell varumärkesigenkänning i Sverige och hög varumärkesigenkänning i Norge, där kedjan lanserades under 2007. Varumärket förstärks av bolagets tydliga affärskoncept samt den karaktäristiska och effektiva designen av butikerna.
Byggmax har lagt ned mycket tid och arbete på att utveckla varumärket och uppnå stordriftsfördelar i marknadsföringskonceptet. I annonseringen används ett konsekvent uttryckssätt med realistiska situationer och riktiga kundprojekt. Det ger en dokumentär känsla av verksamheten vilket är i linje med strategin att göra det enkelt för hemmafixaren. Konceptet används på liknande sätt med lokala anpassningar i Sverige, Norge och Finland.
Byggmax har använt konceptet "Sverige bygger" och "Norge bygger" i dessa länder under 2010 och 2011. Byggmax kunder är huvudpersoner i TV-reklam, annonser, direktreklam och på den egna webbplatsen. Kunderna intervjuas i samband med att de genomför ett byggprojekt under sommaren och uttalar sig, utan att regisseras, om Byggmax och företagets produkter. Konceptet visar på Byggmax geografiska spridning genom att använda kunder från alla delar av Sverige. Framförallt har konceptet, enligt oberoende branschtidningar och undersökningar, stärkt Byggmax prisprofil och varumärke. Byggmax använder ingen reklambyrå. Reklamfilm spelas in med hjälp av produktionsbyråer. All Byggmax reklam produceras internt.
Byggmax affärsmodell utgår från en stark företagskultur med fokus på handlingsutrymme och klart definierade ansvarsområden för de anställda.
Byggmax starka företagskultur, Byggmax-andan, är en förutsättning för att framgångsrikt tillämpa och utveckla bolagets affärsmodell. Företagskulturen framhåller handlingsutrymme och klart definierade ansvarsområden för de anställda, en platt och kommunikativ organisation, kostnadsmedvetenhet, ständigt förbättrade affärsprocesser och effektivitet i det dagliga arbetet.
Konsulter anlitas sällan och regionchefer rekryteras normalt internt, framför allt genom befordring av platschefer. Som en följd av detta kännetecknas organisationen av effektiva beslutsprocesser och tydlig entreprenörsanda.
Företagskulturen bibehålls genom robusta och integrerade affärsmetoder, kontinuerlig intern kommunikation och genom att kulturbärare med lång erfarenhet inom bolaget finns tillgängliga i olika delar av verksamheten. All personal på huvudkontoret arbetar ute i butik minst en gång per år, för att bibehålla en närhet till butiksdriften.
Byggmax har en resurseffektiv organisation där de flesta affärsaktiviteter hanteras centralt. Förutom säljstyrkan, som är baserad i Byggmax butiker, hanteras de flesta affärsprocesser från huvudkontoret i Solna funktionsmässigt tvärs över alla butiker. Det finns således inga lokalkontor, vilket bidrar till den effektivitet och de stordriftsfördelar som kännetecknar Byggmax-konceptet.
Butikernas verksamhet är organiserad kring två huvudansvarsområden; region- och butiksledning. Regionchefer ansvarar för ledning, drift och resultat för ett antal butiker inom en bestämd region samt för att hitta nya platser för butiksetableringar. För närvarande finns det totaltsju regionchefer i Sverige, Norge och Finland. Regionchefen ansvarar för ett antal platschefer inom regionen som sköter den dagliga driften.
Under 2011 hade Byggmax i genomsnitt 527 heltidsanställda, där butikspersonalen utgjorde
huvuddelen av personalstyrkan. På grund av stora säsongsvariationer kräver verksamheten en flexibel butiksbemanning vilket uppnås genom en stor andel deltidsanställda. Den relativt höga graden av eget handlingsutrymme för de anställda och klart definierade ansvarsområden har skapat en motiverad organisation. Frisknärvaron i förhållande till ordinarie arbetstid var 97 procent under året.
Investeringar i butikspersonalen sker fortlöpande genom regelbunden internutbildning i produktkännedom, försäljning och kundservice. Dessutom används så kallade "mystery shoppers" för att varje månad utvärdera butikerna avseende kundservice, utseende, arbetsmiljö och säkerhet.
Det finns inga skriftliga rutiner för lokal anställning. Dock ger praxis och verksamhetens natur med enheter på många mindre orter, att personal till butikerna, inklusive platschef, rekryteras i närområdet.
I ledningsgruppen är 100 procent (5 av 5) bosatta i Sverige. För personer i ledande ställning i övriga affärsorganisationen (regionchefer) är 6 av 7 (88 procent) lokalt anställda. Avseende chefsnivån närmast under är 100 procent av platscheferna i Sverige och Finland lokalt anställda, och i Norge är siffran 70 procent.
Byggmax erhåller bidrag för vissa arbetstagare som deltar i olika arbetsmarknadspolitiska program, och som syftar till att främja sysselsättningen i samhället. Den totala summan för dessa bidrag uppgick till 4,0 Mkr 2011, och 2,8 Mkr 2010.
Byggmax har sedan 2008 ett omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete, där alla olyckor och tillbud ("nästanolyckor") ska rapporteras enligt central standard och följas upp.
Under verksamhetsåret 2011 fördelade sig de rapporterade arbetsskadorna enligt nedan
| Arbetsralaterade skador | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Antalet personskador, anställda | 15 | 14 | |
| Dödsolyckor | 0 | 0 | |
| Antal skador som resulterat i sjukfrånvaro | 5 | 4 | |
| Totalt antal frånvarodagar (kalenderdagar) till följd av arbetsrelaterad skada 1 |
242 | 39 | |
| ANTAL BUTIKER Antal olyckor |
2,88 | 3,15 | |
| st Antal förlorade arbetsdagar |
46,3 | 8,77 |
I tabell nedan anges uppskattat antal utbildningstimmar per personalkategori. Att antalet timmar varierar beror på den tidigare erfarenhet och kunskaper personen har. Det lägre antalet timmar är angivet för personer med stor tidigare erfarenhet av exempelvis företaget och liknande befattningar. 20 40 60
| 1993 Introduktion, |
Årligen återkomman | |||
|---|---|---|---|---|
| antal timmar | de, antal timmar | |||
| Plockare | 10 | - | ||
| Butiksmedarbetare | 42-66 | 8-16 | ||
| Platschef | 72-160 | 72 | ||
| Regionschef | - | NETTOOMSÄTTNINGEN OCH EBITA-MARGINAL 24 |
Andelen externa utbildningar uppgår till mellan 25 procent och 35 procent av totala antalet utbildningstimmar, beroende på om detta beräknas på det större eller mindre antalet utbildningstimmar per personalkategori. 2500 3000 Mkr %
Byggmax tar starkt avstånd från alla typer av diskriminering. Skriftliga policies och rutiner, i form av Jämställdhetspolicy, Personalpolicy, Etiska ställningstaganden och HR-Strategi samt Handlingsplan vid kränkande behandling, finns i Byggmax personalhandbok, vilken finns tillgänglig för alla anställda. Jämställdhetspolicyn finns även offentligt publicerad på Byggmax webbplats. Nettoomsättning EBITA 0 500 2006 2007 2008 2009 2010 2011
MEDARBETARE, ÅLDERSFÖRDELNING
1 Den kraftiga ökningen av förlorade arbetsdagar förklaras av att två av de fem olyckorna har medfört längre sjukskrivningar än föregående års olyckor.
Under 2011 behandlades och avslutades en incident som rör diskriminering. På grund av integritetsskäl och känsligheten i incidenten väljer Byggmax att inte redovisa detta närmare än att organisationen har undersökt och behandlat incidenten i enlighet med policies och handlingsplan.
Kvinnor har något högre lön än männen på Byggmax, vid jämförelser inom samma personalkategori. Underlaget baseras på utgående grundlöner per den 31 december 2011 för butiksmedarbetare i Norge och Sverige.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnors lön i % av männens | 100,4% | 100,6% | ||||
| Kön | Personalomsättning | |||||
| Män | 23% | |||||
| Kvinnor | 30% | Sverige | ||||
| Ålder | Personalomsättning 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 |
Norge Finland |
||||
| Årligen återkomman de, antal timmar |
-30 | 26% | ||||
| 30-40 | 19% | |||||
| 40-50 | 27% | |||||
| 50+ | 17% | |||||
| Total | 24% |
Tabellen ovan visar personalomsättningen per åldersgrupp och kön. Att personalomsättningen totalt sett är hög, förklaras med Byggmax varierande säsong och att det under sommarperioden arbetar många personer med tidsbegränsade anställningar. Att personalomsättningen relativt sett är högre bland kvinnor än bland män, förklaras delvis av den totala könsfördelningen inom bolaget, där det ger det större procentuellt utslag på respektive köns personalomsättning om en kvinna slutar än om en man slutar. Beräkningar har gjorts enligt GRI-standard, men redovisas endast per kön och ålder på grund av för små underlag för statistisk säkerhet. 0 2 4 6 8 10 12
Jag tar ansvar för mina uppgifter och för hela bolagets bästa. Jag agerar på Byggmax som om det vore mitt eget företag.
Vi visar respekt och hjälper varandra att lyckas. Vi är öppna, samt ger varandra stort förtroende och ansvar. Det betyder också att vi har gemensamma värderingar och policies, som vi följer.
Kunden är alltid i fokus, oavsett om det är slutkunden eller en intern kund. Det betyder inte att kunden alltid har rätt, men vårt mål är att kunden alltid skall vara nöjd.
Att hålla låga priser/kostnader för kunden är en nyckel i vårt erbjudande, och för att kunna göra det så håller vi så låga kostnader som möjligt för Byggmax.
Vi vill ha roligt på Byggmax för att trivas, och vi vill också att kunderna skall ha roligt när de kommer till oss. Vi har så roligt som möjligt i vår vardag. En del av detta är också att vår organisation är platt, att alla kan vara med och påverka och att vi är snabba till beslut.
Vi är envisa, och vill vara bäst på det vi gör. Vi vill utvecklas, och med det menar vi både individerna och bolaget. Vi vill lära oss mer och bli ännu bättre, och i det ingår också att prova nya saker. En del av detta är också att vi hela tiden vill rekrytera internt, när vi har kompetensen inom bolaget.
Ansvar för butiksdrift, kundtjänst, nyetablering och utbildning.
Ansvar för redovisning, controlling samt HR & löner.
Ansvar för strategiskt inköp, försörjning, prissättning, sortiment och logistik.
Ansvar för marknadsstrategi, produktion av reklammaterial, hemsidan samt drift och utveckling av IT-miljö.
Efter en tid som kringresande säljare ville Stefan byta jobb och få möjlighet att driva sin egen butik. Byggmax koncept där entreprenörsanda uppmuntras tilltalade honom och sedan en tid tillbaka är han platschef på Byggmax i Täby.
Att bli platschef innebär även att man plötsligt har sin egen personalstyrka att motivera. Stefan har ett enkelt recept för god stämning på jobbet.
-Det viktiga är att vi blir ett gäng där ingen är viktigare än någon annan. Som platschef på Byggmax går man inte direkt omkring i kostym och slips utan jobbar på golvet som alla andra. Jag försöker även skapa en atmosfär med högt i tak och bjuder på mig själv. Häromdagen råkade jag till exempel paja en ruta på trucken och det lär vi skratta åt hela veckan.
Att ha kunden i fokus är en av Byggmax viktigaste värderingar och som entreprenör utvecklar platschefen sina egna metoder i strävan mot detta övergripande mål.
-Det gäller att lyssna på kunden, man kan få feedback varje dag om man bara vill. Mitt mål är att göra det så enkelt som möjligt för kunderna. Upplever de sitt besök som smidigt så känner jag mig nöjd. Trots att vi har en lite trång butik får vi ofta positiv återkoppling på just detta. Hör jag någon tuta vid bommarna i drive-in-systemet är det något som inte står rätt till.
På Byggmax sköts mycket av administrationen på huvudkontoret i Solna för att ge platscheferna mer tid till annat. Kontorsarbete hör inte till vanligheterna.
-Jag skulle väl säga att jag sitter på kontoret ungefär 10 procent av min tid. Allt bokförs på huvudkontoret vilket är väldigt skönt för oss i butik. I annat fall skulle jag inte ha tid att jobba på golvet och stå i kassan lika mycket. Det finns ju en anledning till att man jobbar på Byggmax, man gillar det fysiska arbetet och närkontakten med kunderna.
En annan viktig komponent i Byggmaxkonceptet är platschefernas täta samarbete med regionchefen. Regelbundna besök gör det enkelt att bolla idéer som leder till att anläggningen utvecklas.
Med återkommande besök och många telefonsamtal är det inte konstigt att förhållandet mellan platschef och regionchef med tiden blir ganska så avspänt. Och då ligger en av Byggmax viktigaste riktlinjer särskilt nära till hands: att ha kul på jobbet.
Vad sammanfattar då den så kallade Byggmaxandan? Som relativt ny i företaget tycker sig Stefan ändå ha en bild av själen i organisationen.
Att Byggmax ständigt växer är ett faktum, av vad Stefan hittills upplevt i företaget betraktar han framtiden som tämligen ljus. Han levererar sin framtidsvision kort och koncist innan han försvinner ut i butiken igen.
På Byggmaxbutiken i Täby dyker regionchefen Johan Sperling upp. Butiken ska bli rymligare och dagens besök går ut på att ta en titt på lokalerna tillsammans med platschefen Stefan. Som ansvarig för elva butiker får Johan vara med om det mesta under sina regelbundna besök. Gemensamt för dem alla är dock att bygga en god relation med platschefen.
Som regionschef är Johan i hög grad inblandad i personalrekrytering. Det utvecklar en säker blick för vad som utmärker en typisk platschef.
Ett tätt samarbete mellan plats- och regionschef är ett viktigt inslag i Byggmax företagskultur som kännetecknas av korta beslutsvägar. Under åren har Johan fått bra koll på vad som får samspelet att flyta så bra som möjligt.
Johan Sperling, regionchef för Stockholm med omnejd
arbete i regionschefens vardag. Genom att alltid ha arbetskläderna i bakluckan är han redo att greppa kvasten eller hoppa in i trucken när det behövs.
Johans region uppvisar bra resultat och detsamma gäller för hela Byggmax. Enligt regionschefen, som en gång själv var flitig Byggmaxkund är framgången ingen tillfällighet.
Byggmax är ett ständigt expanderande företag med flera butiksöppningar per år. Johan som även fungerar som butiksjägare är ständigt på alerten när det gäller att spåra upp lämpliga tomter och lokaler. Ett arbete som förutsätter en god portion Byggmaxanda.
Byggmax policy för socialt ansvar omfattar en uppförandekod för leverantörer, etiska riktlinjer, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy och jämställdhetspolicy. Samtliga policydokument finns tillgängliga i sin helhet på Byggmax webbplats.
"För Byggmax är det viktigt att vi bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Vi började för några år sedan med att ta fram vår miljörapport, och fortsätter nu med en mer allmän rapport om hållbar utveckling.
På kort sikt är det viktigt för oss att börja mäta större delar av vår påverkan på samhället, vilket vi gör genom att upprätta en hållbarhetsrapport som följer GRI:s ramverk för hållbarhetsrapportering. Vi tror att rapportering enligt ett internationellt accepterat ramverk är viktig för att kunna värdera och jämföra olika företags inverkan i samhället. På medellång och lång sikt så är det prioriterat att arbeta mer med utveckling och förbättring.
Miljöpåverkan och den globala uppvärmningen är en fråga som är fortsatt viktig. Byggmax första rapport inom hållbar utveckling var med fokus på miljön. Det är också ett område där Byggmax indirekt och direkt kan påverka.
Under 2011 så har arbetet fortsatt med att minska miljöpåverkan, och utsläpp av koldioxid per levererat ton minskade. Även sophanteringen i butik blev bättre 2011, andelen sorterat avfall ökade från 80 procent till 84 procent.
Målet för de närmaste åren är att fortsätta upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI, samt att förbättras på prioriterade områden. För 2012 gäller det främst miljöområdet, där vi har en mätmetod etablerad sedan ett antal år, och därför kan skifta fokus till förbättringar."
Byggmax policy för socialt ansvar omfattar en uppförandekod för leverantörer, etiska riktlinjer, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy och jämställdhetspolicy. Samtliga policydokument finns tillgängliga i sin helhet på Byggmax webbplats.
Byggmax policydokument är baserade på Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag. Nedan följer en genomgång av OECD:s riktlinjer för multinationella bolag, med hänvisning till de styrdokument och policyer där riktlinjerna har införlivats i Byggmax verksamhet.
Princip 1: Stödja och respektera de internationella mänskliga rättigheterna inom sfären för företagens inflytande (Uppförandekod leverantörer). Princip 2: Försäkra att deras egna företag inte är
inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter (Arbetsmiljöpolicy, Jämställdhetspolicy).
Princip 3: Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar (Uppförandekod leverantörer).
Princip 4: Eliminera alla former av tvångsarbete (Uppförandekod leverantörer).
Princip 5: Avskaffa barnarbete (Uppförandekod leverantörer).
Princip 6: Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter (Arbetsmiljöpolicy, Jämställdhetspolicy samt Uppförandekod leverantörer).
Princip 7: Stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem.
Princip 8: Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande.
Princip 9: Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.
Princip 10: Företag ska arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och mutor (Uppförandekod leverantörer samt Etiska riktlinjer).
I tillägg till dessa dokument så finns Byggmax värdegrund. Samtliga dessa dokument är en del av Byggmax arbetsmiljöprocess, vilken tillser att dessa dokument hålls levande i organisationen.
Byggmax påverkar samhället på flera olika sätt. Stor påverkan har bolaget via sina leverantörer, och då främst på transporterna till butik och deras klimatpåverkan. Givet att Byggmax gör en liten andel av sina inköp i Asien, cirka fem procent, så är riskerna förknippade med den typ av inköp mindre än om andelen varit högre, även om risken inte är försumbar. Största möjligheten för Byggmax att påverka ligger på miljösidan avseende transporterna av varor till butik.
I årsredovisningen återfinns olika mätetal för bolagets påverkan på samhället. De mätmetoder som använts är i huvudsak faktiska utfall per butik, som aggregeras upp till en helhet. Ibland görs uppföljning på en aggregerad nivå, när det ej är praktiskt möjligt att följa utfall per butik. I några fall har en produktkategori valts för uppföljning, det är i de fall då det behövs att man är relativt stor köpare för att kunna påverka olika beteenden, och då är inte alla produktkategorier relevanta.
För att stämma av och stödja de beräkningsmetoder som har använts så har Byggmax låtit specifikt granska denna första sammanställning och rapportering utifrån riktlinjerna för hållbarhetsrapportering G3.1, upprättade av den internationella intressentorganisationen Global Reporting Initiative (GRI). Denna granskning har genomförts av Tyréns, ett externt konsultföretag.
Byggmax har kontakt med ett antal olika intressenter. Det är kunder, leverantörer, anställda, politiker, fastighetsägare, grannar, aktieägare, för att nämna några. Principen för att identifiera och välja ut de som Byggmax skall kommunicera med systematiskt, har varit att välja dessa där kommunikationen sker frekvent idag. Nedan följer en beskrivning av hur Byggmax kommunicerar med de viktigaste intressenterna:
Kunder: via reklam, webbplats, kundtjänst, genom de anställda i butik och genom Byggla. Denna kommunkation sker dagligen.
Leverantörer: via huvudkontoret, inköp. Denna kommunikation sker dagligen.
Anställda: via intranätet, genom chefsstrukturen i bolaget, genom utbildningar. Denna kommunikation sker dagligen. Vidare har en medarbetarundersökning genomförts under 2011.
Politiker: Byggmax har generellt sett en liten kontakt med olika politiker. Bolaget är med i en europeisk samarbetsorganisation, EDRA, som har en del kontakter på EU-nivå. EDRA har möten två-fyra gånger per år i vilka Byggmax deltar.
Ägare: Byggmax lämnar ekonomiska rapporter varje kvartal. I tillägg så deltar bolaget i seminarier tre till fem gånger per år, träffar investerare i samband med kvartalsrapporterna samt årlig bolagsstämma.
Byggmax intressenters kärnfrågor har definerats enligt följande:
Kunder: kärnfrågor för kunderna är produkternas kvalité och pris.
Leverantörer: Byggmax stabilitet som kund.
Anställda: Byggmax stabilitet och attraktivitet som arbetsgivare.
Politiker: Byggmax stabilitet som arbetsgivare och vårt bidrag till samhället i stort.
Ägare: Byggmax framtida vinstutdelning.
De senaste åren har Byggmax upprättat en strukturerad miljörapport. Denna har inkluderats i årsredovisningen, och delar av den har även lyfts fram på skyltar i butik.
Att göra en mer fullständig redovisning av Byggmax påverkan, i enlighet med GRI:s ramverk, är något som har lyfts fram som ett önskemål från några av Byggmax ägare, som tillkom i samband med börsnoteringen av Byggmax 2010.
Byggmax har ingen egen tillverkning utan köper sina produkter från cirka 150 noggrant utvalda leverantörer. I inköpsarbetet strävar Byggmax efter att hitta produkter som har god kvalitet och följer relevanta standarder.
Byggmax har riktlinjer som omfattar arbetsvillkor och samhällsansvar i den egna verksamheten såväl som i relationerna med leverantörer av produkter och tjänster. Uppförandekoden följer FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag. Leverantörerna ansvarar själva för att deras verksamhet bedrivs i enlighet med uppförandekoden och ska på förfrågan förse Byggmax med information om sina underleverantörer.
Medarbetarna på Byggmax ska uppfylla sina åtaganden på ett sätt som inte missbrukar företagets förtroende. Det betyder till exempel att medarbetarna inte får missbruka företagsinformation, agera i ärenden där man är partisk, eller låta egna åtaganden gå före plikter och skyldigheter gentemot Byggmax.
I egenskap av medarbetare på Byggmax får personal inte erbjuda, efterfråga eller acceptera olämpliga gåvor, betalningar eller resor, vare sig för egen del eller för en närståendes räkning. Medarbetare på Byggmax får under inga förhållanden delta i ett samarbete eller handla på ett sätt som otillbörligen hämmar den fria konkurrensen.
Byggmax ska genom ett aktivt miljöarbete verka för en hållbar samhällsutveckling. Byggmax påverkar huvudsakligen miljön genom transporter av produkter, produkter och förpackningars innehåll av miljöbelastande ämnen, tryckning och distribution av broschyrer samt genom energianvändningen i verksamheten. Bolaget ska ta hänsyn till miljön i alla beslut och på alla nivåer i verksamheten och ska efterleva tillämpliga lagar och andra miljökrav.
Miljöarbetet utgår från ett livscykelperspektiv och tar därmed hänsyn till miljöpåverkan under produktens hela värdekedja. Bolaget för en kontinuerlig dialog i miljöfrågor med leverantörer och entreprenörer och ställer relevanta krav. Byggmax strävar också efter att öka medarbetarnas kunskaper i miljöfrågor och stimulera till delaktighet i miljöarbetet. Dessutom ska andelen miljöanpassade produkter öka och den miljörelaterade informationen till kunderna ska förbättras. Miljöarbetet utgår från en miljöpolicy med konkreta mål och åtgärder för prioriterade områden. Arbetet utvärderas årligen i en miljörapport som redovisar status och utveckling per område. Ambitionen är att varje år förbättras inom prioriterade områden jämfört med året innan.
Byggmax mål med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall samt verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Arbetet innefattar att undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, genomföra förebyggande åtgärder och följa upp verksamheten. För att kunna utföra detta arbete läggs stor vikt vid att alla chefer i bolaget ska genomgå utbildning i arbetsmiljöarbete och brandskydd.
Byggmax strävar efter att arbetsmiljöfrågor ska hanteras lokalt i organisationen och ingå som en
naturlig del i det dagliga arbetet. VD har huvudansvar för arbetet med arbetsmiljö och brandskydd i organisationen. Regionchefen ansvarar för att platscheferna i dennes region har genomgått utbildning, samt att framtagna rutiner efterföljs. Varje platschef är ansvarig för säkerhet, brandsäkerhet och arbetsmiljö på sin anläggning och ska se till att alla medarbetare har grundläggande utbildning i dessa frågor och tillgång till aktuella lagar och föreskrifter, samt möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet.
Byggmax vill skapa en miljö där kvinnor och män, som grupper och som individer, gemensamt och jämlikt skapar bredd och helhet i verksamheten. Bolaget strävar efter att skapa en medvetenhet om kön och jämställdhet som genomsyrar hela organisationen och finns med som en naturlig del vid intern respektive extern rekrytering, lönesättning och löneförhandling. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom ramen för en anställning hos Byggmax. Detta gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön.
På sidan 80 finns Byggmax GRI profil med sidhänvisningar. Byggmax rapporterar enligt nivå A+ enligt GRI.
Inledning
Under 2009 påbörjade Byggmax sitt miljöarbete genom att ta fram en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyarbete har en miljörapport upprättats och ett kontinuerligt förbättringsarbete har påbörjats för att minska organisationens negativa miljöpåverkan.
Byggmax huvudsakliga miljöpåverkan definieras i miljöpolicyn som:
Byggmax miljöpolicy föreskriver en årlig mätning av status och utveckling för ovanstående punkter, i form av åtgärder som genomförts samt möjliga kvantitativa mått. Ambitionen är att varje år nå förbättringar inom ovan nämnda områden.
Uträkningsmetoder och upplägget på rapporten är avstämd mot en extern konsult.
Under det tredje och fjärde kvartalet 2011 konsoliderade Byggmax lagerverksamheten från Göteborg och Uddevalla till ett nytt kombinerat plock- och bulklager i Lysekil. Detta möjliggör effektivare transportlösningar med i större utsträckning helbilsleveranser av gods ut till butik. En klar majoritet av inköpta varor går dock fortfarande direkt från leverantör till butik utan att mellanlagras.
Totalvikten av transporterat gods ökade med 8,5 procent mellan 2010 och 2011. Under samma tidsperiod ökade transportarbetet med 6,2 procent. Transportarbetet per fraktat ton gods sjönk med 2,2 procent och som följd av detta sjönk CO2-utsläppen per fraktat ton gods också med 2,2 procent.
Transportarbetet med båt har under
året minskat 3,3 procent på grund av omfördelning av leverantörsbasen. Som en följd har lastbilstransporterna ökat. Transporter via järnväg, vilka påbörjades under 2010, har ökat men står fortfarande för en relativt liten del av totalt transportarbete.
| 2009 | 2010 | 2011 | Utveckling | |
|---|---|---|---|---|
| 2010-2011 | ||||
| Transporterat gods [tusen ton] | 396,0 | 470,0 | 510,1 | 8,5% |
| Transportarbete [miljoner tonkm] | 271,9 | 323,7 | 343,6 | 6,2% |
| Varav båt [miljoner tonkm] | 47,0 | 93,5 | 90,4 | -3,3% |
| Andel båt | 17% | 29% | 26% | -8,9% |
| Varav järnväg [miljoner tonkm] | 0,0 | 2,9 | 3,8 | 32,6% |
| Andel järnväg | 0% | 1% | 1% | 24,9% |
| Varav lastbil [miljoner tonkm] | 224,9 | 227,3 | 249,4 | 9,7% |
| Andel lastbil | 83% | 70% | 73% | 3,4% |
| Transportarbete per ton [tonkm/ton] | 687 | 689 | 674 | -2,2% |
| CO2 per transporterat ton gods [kg] | 35 | 31 | 30 | -2,2% |
| Absoluta utsläpp CO2 [ton] | 13 803 | 14 517 | 15 407 | 6,1% |
Tabell 1, sammanställning av transportnyckeltal. Emissioner per tonkilometer är hämtat från www.ntmcalc.se.
I utsläppsberäkningarna har inte transporter av e-handelsköp och hemkörning medräknats. Dessa transporter utgör i dagsläget en förhållandevis liten andel av företagets totala godstransporter. En ökande andel e-handel och hemkörning minskar transportarbete och utsläpp dels genom optimerade frakter ut till slutkund och dels för att kunden lägger beställning på distans och inte tar bilen för att handla.
Utsläppen av övriga växthusgaser och miljöfarliga ämnen har ändrats per transporterat ton enligt tabell 2 till höger.
| 2009 | 2010 | 2011 | Utveckling | |
|---|---|---|---|---|
| 2010-2011 | ||||
| NOx [g/ton] | 297 | 275 | 266 | -3,2% |
| CO [g/ton] | 76 | 66 | 65 | -1,3% |
| HC [g/ton] | 12,8 | 11,9 | 11,6 | -3,1% |
| Partiklar [g/ton] | 7,0 | 7,0 | 6,9 | -4,3% |
| NOx [ton] | 117,5 | 129,2 | 135,8 | 5,1% |
| CO [ton] | 30,0 | 30,9 | 33,1 | 7,2% |
| HC [ton] | 5,1 | 5,6 | 5,9 | 5,1% |
| Partiklar [ton] | 2,8 | 3,3 | 3,4 | 3,8% |
Tabell 2, utsläpp av övriga växthusgaser och miljöfarliga ämnen per transporterat ton gods, samt i absoluta tal. Till denna kategori räknas kväveoxider (NOx), kolväten (HC), kolmonoxid (CO) samt småpartiklar. Emissioner per tonkilometer är hämtat från www. ntmcalc.se.
Vi är gifta sedan 07 och har köpt ett gammalt hus från 1923 som kräver mycket renovering. Hittills har vi gjort ett staket och en liten utbyggnad. Nu håller vi på att renovera fasaden. Det är måla, måla och måla som gäller.
Elin: Vi använder Falu Rödfärg eftersom den är enkel att måla över med och för att den andas.
Andreas: Vi handlar väldigt mycket material på Byggmax. Där behöver vi inte pruta eftersom vi vet att priserna är bra. Det vi sparar in kan vi använda för att köpa ännu mer material för. När det kommer till planering är det väl Elin som tänker ut idéerna…
Elin: Och du som utför dem. Fast jag är ganska snäll, du fick ju en spikpistol häromdagen.
Andreas: Jo det är sant, jag får en del småsaker ibland… Köper man byggmaterial och grejer till husrenoveringen
så får man ju något tillbaka. Och det är billigare att bygga själv än att låta någon annan göra det.
Elin o Andreas berättar mer på Byggmax.se
Byggmax reklamblad i Sverige, juni 2011
Produkter och förpackningar påverkar miljön både direkt och indirekt. Detta bland annat genom de råvaror de innehåller, den energiåtgång de har vid tillverkning och användning, och i vilken mån de faktiskt återvinns eller återanvänds när de är uttjänta.
Byggmax arbetar aktivt för att öka träanvändningen i samhället och därigenom minska bruket av mindre miljövänliga material såsom betong, cement och hårdplast. Byggmax säljer bara NTR-märkt tryckimpregnerat virke som följer de miljömål Svenska Träskyddsföreningen och Nordiska Träskyddsrådet satt upp. Inköpen av trä görs dessutom från nordiska leverantörer och med fulla lass direkt från sågverken för att minimera miljöbelastningen.
Alla parkettgolv som säljs är märkta med FSC, Forest Stewardship Council, den internationella miljömärkningen som syftar till att säkerställa ett hållbart skogsbruk.
Genom medlemskap i REPA1 , tar vi producentansvaret för förpackningar på allt infört och importerat gods. Byggmax hanterar varor med en låg andel förpackningar. Endast cirka 10 procent av antal sålda artiklar har en konsumentförpackning. I övrigt har produkterna varierande transportförpackningar för att skydda
godset. Transportförpackningar återvinns i samarbete med återvinningscentraler och pallar återanvänds i pallöverföringssystem hos de stora speditörerna samt i Byggpallsystemet.
I Sverige har Byggmax ett brett samarbete med RagnSells för att energi- och materialåtervinna så mycket av butikernas avfall som möjligt. Målet är att minimera deponiavfall och nå nollnivå på blandat avfall. Under 2011 har avfall i större utsträckning sorterats, men andelen deponiavfall har ökat något.
Det sorterade avfallet har kategoriserats något annorlunda under 2011 jämfört med tidigare år, vilket innebär att en direkt jämförelse är svår att genomföra. Bland de kategorier som är jämförbara kan konstateras att andelen brännbart avfall samt träavfall har ökat och andelen papper, trä/plast och wellpapp har minskat.
1 Den producentinriktade delen av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen med uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. 25
| Avfallstyp | 2009 | 2010 | 2011 | Differens |
|---|---|---|---|---|
| 2010-2011 | ||||
| Blandat avfall | 11,3% | 10,9% | 9,4% | -1,5% |
| Deponiavfall | ||||
| utsorterat | 5,9% | 6,2% | 6,5% | 0,3% |
| Sorterat | 82,8% | 82,8% | 84,1% | 1,3% |
Tabell 3, fördelningar avfallstyper 2009, 2010 och 2011.
De trycksaker vi gör och distribuerar är en viktig men ofta förbisedd del av vår miljöpåverkan. Under 2011 minskade vår totala mängd tryckt reklam från 1 212 ton papper till 1 028 ton. Detta är en minskning med 15 procent, att ställa mot antalet butiker som har ökat. Ett fortsatt löpande arbete pågår för att optimera utdelningen av reklam då de nyöppnade butikerna ofta etableras i redan existerande distributionsområden.
Tryckeriet som Byggmax använder för direktreklam är miljömärkt med Svanen, vilket bland annat innebär en låg användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier i exempelvis papper och tryckfärg.
| Trycksaker | 2009 | 2010 | 2011 | Differens |
|---|---|---|---|---|
| 2010-2011 | ||||
| Tryckt direkt reklam (ton) |
1 100 | 1 212 | 1 028 | -15,2% |
Tabell 4, mängd trycksaker 2009, 2010 och 2011
Byggmax eftersträvar energieffektivitet och de nya butiker som byggs överträffar de byggnationskrav som ställs. Sandwichelement1 i fasader och isolerglas i byggnadernas fönster bidrar till bra isolering. Nybyggda butiker har återanvändning av värme i ventilationssystemen och förlitar sig inte på enbart direktverkande uppvärmning.
Den direkta energi som används inom Byggmax utgörs primärt av det bränsle i form av diesel och bensin som förbränns av de fordon som används i organisationen. Dessa utgörs av dieseltruckar, tjänstefordon, samt av bensindrivna privatbilar som används i tjänsten.
| Direkt energianvändning (GJ) | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Diesel | 9 473 | 9 025 |
| Bensin | 1 505 | 177 |
| Totalt | 10 978 | 9 203 |
Tabell 5, direkt energianvändning per energikälla 2010 och 2011.
1 Prefabricerade vägg- eller takelement som består av ytterskikt, en isolerande kärna samt ett innerskikt. 26
Samtliga nya truckar som köps in är miljöklass III enligt Europaparlamentets direktiv 97/68/EG och hybrider el/diesel. Möjligheten att övergå till biodiesel har utretts men Byggmax köper för små volymer diesel för att en övergång ska vara försörjningsmässigt försvarbar i dagsläget.
Byggmax indirekta energianvändning per primär energikälla är främst el och värme. Siffror för år 2011 samt för Finland för år 2010 har inte funnits tillgängliga vid denna rapports skapande. Byggmax har köpt el med nordisk elmix, vilket förklarar den stora andelen fossilt bränsle. Totala utsläpp av CO2 från elförbrukning under 2010 är 650 ton, vilket ska ställas mot transportutsläppen på 14 927 ton.
| Totalt | Varav | Varav | Varav | |
|---|---|---|---|---|
| (GJ) | förnybar | kärnkraft | fossilt | |
| energi | bränsle | |||
| Sverige | 18 285 | 60,3% | 16,4% | 23,3% |
| Norge | 1 5 775 | 100,0% | 0,0% | 0,0% |
Tabell 6, indirekt energianvändning per primär energikälla för Sverige och Norge 2010 . Uppgiften gällande Sverige avser de butiker där el inte ingår i hyresavtalet.
En genomgång har gjorts av Byggmax butiker och deras placering i förhållande till skyddad eller värdefull natur. Som underlag har Länsstyrelsernas GIS-databas använts och de dataskikt som har varit tillgängliga för respektive län avseende skyddad och värdefull natur. Underlaget skiljer mellan olika län, men de vanligaste typerna av naturskydd finns med för alla län; riksintresse för natur och Natura2000, naturreservat och nationalpark. I Norge har underlag hämtats från den nationella sidan www.miljostatus.no.
I frågan om Byggmax påverkan på skyddad eller värdefull natur har endast en butik bedömts vara kritiskt belägen. Det gäller butiken i Karlstad som är belägen inom en våtmarksinventering för biologisk mångfald samt nära värdefullt vatten (skyddsvärd för fisk och fågel, vattentäkt, Natura2000, riksintresse naturmiljö). Butiken, som ligger inom ett högexploaterat området, har inte någon påverkan på biologisk mångfald inom våtmarksinventeringen.
Högsta ledningen har tagit hänsyn till klimatförändringen och de risker och möjligheter denna innebär för organisationen. De största riskerna ligger inom fysiska förändringar (säsongssvängningar, översvämning) samt regleringar. Möjligheter är att bättre kommunicera det miljöarbete som görs för att skapa en miljöprofil gentemot kunden, samt lansera produkter som är bättre för miljön än dagens.
Byggmax aktie noterades den 2 juni 2010 på Nasdaq OMX Stockholm och ligger på Mid Cap-listan.
Sista betalkurs den 31 december 2011 var 26,5 kr, vilket gav ett börsvärde för Byggmax på 1 610 Mkr. Högsta kurs som noterades under räkenskapsåret var 61,8 kr och lägsta kurs var 23,7 kr.
Aktiekapitalet i Byggmax Group AB (publ) uppgår till 20 245 682 kr fördelat på 60 737 045 aktier med ett kvotvärde på 0,33 kr per aktie. Det finns endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rättigheter.
Antalet aktieägare i Byggmax uppgick per den 31 december 2011 till 4 748 enligt Euroclear. De tio största ägarna innehade aktier motsvarande 68,4 procent av rösterna och kapitalet i bolaget. Andelen utländska ägare uppgick till 70,9 procent.
Byggmax strävar efter att ge aktiemarknaden tydlig och aktuell information. Finansiell information lämnas främst i årsredovisning, bokslutskommuniké samt i tre delårsrapporter. Inför publicering av rapporterna håller Byggmax en tyst period under 30 dagar. Byggmax årsredovisning distribueras endast via koncernens hemsida. På webben finns möjlighet att prenumerera på finansiella rapporter.
Årsstämman 2011 fattade beslut om att införa ett optionsprogram för cirka 20 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Byggmax. Löptiden för optionerna bestämdes till 3,5 år och inlösen är möjlig under de sista sex månaderna. Totalt har 565 000 teckningsoptioner tecknats, motsvarande knappt 1 procent i utspädning. Priset på teckningsoptionerna motsvarade marknadsvärde (6,77 kr per teckningsoption) och värderingen gjordes av en oberoende part. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie i bolaget till en lösenkurs på 63,90 kr. Deltagarna i teckningsoptionsprogrammet har ingått ett hembudsavtal.
Byggmax policy är att utdelningar ska motsvara minst 50 procent av Byggmax nettoresultat för föregående räkenskapsår, med beaktande av Byggmax kapitalbehov, dess resultat, finansiella ställning, kapitalkrav samt aktuella konjunkturförhållanden.
Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning för 2011 om 1,80 kr per aktie ska utgå, motsvarande 60 procent av årets resultat efter skatt.
Byggmax VD Magnus Agervald ringer in börsnoteringen tillsammans med Byggmax styrelseledamot Stefan Linder från Altor Equity Partners AB, på Nasdaq OMX Stockholm den 2 juni 2010.
| aktiens utveckling | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie, kr | 3,0 | 2,8 |
| Eget kapital per aktie, kr | 13,9 | 12,3 |
| Utdelning per aktie, kr | 1,8 | 1,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per | ||
| aktie, kr | 1,5 | 3,4 |
| Antal utestående aktier, tusental | 60 737 | 60 737 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 60 737 | 58 457 |
| Utdelning i procent av resultat efter skatt | 60% | 53% |
| Antal aktieägare | 4 748 | 4 279 |
| Börskurs 31 december | 26,5 | 57,8 |
| Direktavkastning | 6,8% | 2,6% |
| Namn | Antal aktier | Innehav (%) |
|---|---|---|
| Altor 2003 Sarl | 21 720 908 | 35,76% |
| Lannebo fonder | 4 997 227 | 8,23% |
| Zamgate Investments (Stig Notlöv) | 3 078 042 | 5,07% |
| Schroder Investment Management North America, Inc | 2 795 000 | 4,60% |
| Jarrton Management (Göran Peterson) | 2 381 296 | 3,92% |
| Handelsbankens fonder | 1 973 715 | 3,25% |
| Ulslane Holdings (Lars Lindberg) | 1 363 910 | 2,25% |
| Schroder Investment Management Ltd | 1 141 000 | 1,88% |
| Swedbank Robur fonder | 1 043 926 | 1,72% |
| GAM Londin Ltd | 1 033 150 | 1,70% |
| Summan av de 10 största ägarna | 41 528 174 | 68,37% |
| Summa övriga ägare | 19 208 871 | 31,63% |
| Summa 2011-12-31 | 60 737 045 | 100,00% |
Källa: Euroclear
Gällande utländska aktieägare är uppgifterna ovan baserade på tillgänglig information
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | IFRS | IFRS | IFRS | IFRS | BFN | BFN |
| Resultat | ||||||
| Nettoomsättning | 2 987,1 | 2 773,0 | 2 443,5 | 2 107,0 | 2 107,0 | 1 771,1 |
| EBITDA | 323,0 | 314,0 | 306,7 | 181,6 | 163,5 | 134,7 |
| EBITA | 277,5 | 274,8 | 272,7 | 153,0 | 148,3 | 123,2 |
| Rörelseresultat | 277,5 | 274,8 | 272,7 | 153,0 | 86,3 | 61,2 |
| Resultat före skatt | 251,6 | 237,4 | 203,9 | 51,8 | 1,6 | –11,8 |
| Skatt | -69,5 | -65,2 | –42,7 | –11,6 | –15,5 | –12,9 |
| Årets resultat | 182,2 | 172,2 | 161,2 | 40,2 | –13,9 | –24,7 |
| Tillväxt i nettoomsättning, % | 7,7 | 13,5 | 16,0 | 19,0 | 19,0 | 30,8 |
| Tillväxt jämförbar försäljning, % | -1,9 | 2,7 | 6,0 | 1,3 | 1,3 | 9,4 |
| Bruttomarginal, % | 30,1 | 29,7 | 29,8 | 28,2 | 28,2 | 27,0 |
| EBITDA-marginal, % | 10,8 | 11,3 | 12,5 | 8,6 | 7,7 | 7,6 |
| EBITA-marginal, % | 9,3 | 9,9 | 11,2 | 7,3 | 7,0 | 7,0 |
| Rörelsemarginal, % | 9,3 | 9,9 | 11,2 | 7,3 | 4,1 | 3,5 |
| Räntetäckningsgrad | 19,7 | 13,3 | 8,2 | – | – | – |
| Balansräkning Tillgångar |
||||||
| Anläggningstillgångar | 1 218,2 | 1 207,4 | 1 181,6 | 1 186,4 | 1 064,8 | 1 138,7 |
| Varulager | 424,9 | 350,5 | 295,0 | 232,7 | 232,7 | 193,7 |
| Övriga omsättningstillgångar | 99,8 | 70,0 | 98,0 | 55,8 | 57,0 | 49,3 |
| Likvida medel | 22,8 | 34,1 | 31,6 | 124,6 | 124,6 | 19,4 |
| Totala tillgångar | 1 765,8 | 1 662,0 | 1 606,3 | 1 599,5 | 1 479,0 | 1 401,1 |
| Eget kapital och skulder | ||||||
| Eget kapital | 844,4 | 748,5 | 337,8 | 174,5 | 86,9 | 97,4 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 130,0 | 239,3 | 765,3 | 926,5 | 1 009,7 | 1 034,6 |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | 100,8 | 53,6 | 58,4 | 41,0 | 21,9 | 18,1 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 344,0 | 240,0 | 71,3 | 106,8 | 0,0 | 23,3 |
| Leverantörsskulder | 268,9 | 268,9 | 285,6 | 302,2 | 302,2 | 172,6 |
| Övriga kortfristiga skulder | 77,7 | 111,7 | 88,0 | 48,5 | 58,4 | 55,0 |
| Summa skulder och eget kapital | 1 765,8 | 1 662,0 | 1 606,3 | 1 599,5 | 1 479,0 | 1 401,1 |
| Sysselsatt kapital | 1 332 | 1 194 | 1 143 | 1 083 | 972 | 1 136 |
| Sysselsatt kapital justerat för goodwill | 281 | 143 | 98 | 39 | –10 | 91 |
| Nettoskuldsättning | 488 | 445 | 805 | 909 | 885 | 1 039 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 22,0 | 23,5 | 24,3 | – | 14,1 | 10,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exklusive goodwill, % | 131,0 | 228,2 | 347,2 | – | 366,8 | 162,7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 22,9 | 31,7 | 62,9 | 29,6 | -15,1 | -22,6 |
| Nettoskuld/EBITDA, skuldsättningskvot/ multipel | 1,5 | 1,4 | 2,6 | 5,0 | 5,4 | 7,7 |
| Genomsnittligt rörelsekapital | ||||||
| i procent av nettoomsättningen | -1,5 | -3,0 | –2,8 | –2,4 | –2,4 | –2,0 |
| Soliditet/riskbärande kapital, % | 47,8 | 45,0 | 49,5 | 37,1 | 36,5 | 36,6 |
| Data per aktie | ||||||
| Eget kapital per aktie, kr | 13,9 | 12,3 | 6,1 | 3,2 | 1,6 | 1,8 |
| Utdelning per aktie, kr | 1,8 | 1,5 | – | – | – | – |
| Kassaflödet från den löpande verksamheten per aktie, kr | 1,5 | 3,4 | 2,9 | 3,6 | 2,6 | 1,7 |
Altanreglar Impregnerad, NTR/AB. Här har vi har byggt ett pooldäck som blivit vårt eget paradis. Samtidigt blev vi väldigt populära bland våra bekanta, det är många som gärna kommer över på en spakväll nuförtiden. Och det tycker vi är trevligt.
Kersti och Jörgen
4495 95x95
/m
1185 28x120
/m
1695
/m
3995
Plasttak 0,8x1040x2500mm
/m2
2585
45x145
1495
/m
28x120, brun
/m
byggmax Årsredovisning 2011 priserna är inkl. moms och gäller t.o.m. 17/4 2012. reservation för slutförsäljning och ev. tryckfel.
/m
26x110
Styrelsen och verkställande direktören för Byggmax Group AB (publ), organisationsnummer 556656-3531, med säte i Stockholm och huvudkontor i Solna, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2011-01-01 - 2011-12-31. Där ej annat anges avser uppgifterna koncernen. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Samtliga belopp anges i miljoner svenska kronor om inget annat anges.
Byggmaxkoncernen bedriver försäljning av byggmaterial. Affärsidén är att sälja byggvaror av hög kvalitet till lägsta möjliga pris. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge och Finland. Antal butiker var vid periodens utgång 86, varav 59 i Sverige, 19 i Norge och åtta i Finland.
Byggmax Group AB:s (publ) aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm. Huvudägare i moderföretaget är Altor 2003 Sarl som äger 35,8 procent av aktierna och kapitalet. En förteckning över de tio största aktieägarna finns att tillgå på sidan 28.
Byggmax Group AB:s (publ) aktiekapital uppgår till 20 245 682 kr och består av 60 737 045 aktier till ett kvotvärde om 0,33 kr/st. Alla aktier har samma rösträtt. Bolagsordningen innehåller inga hembudsförbehåll eller andra begränsningar i aktiens överlåtbarhet. Det finns inga omständigheter av de slag som bolaget är skyldig att upplysa om enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen 6 kap 2a § p 4-11.
Byggmaxkoncernens detaljhandelsverksamhet i Norge bedrivs i filialen Byggmax Norge och i Finland i filialen Byggmax AB Finland.
Under året har tretton nya butiker öppnats, varav sex på den svenska marknaden (Ängelholm, Avesta, Enköping, Bollnäs, Lidköping samt Norrtälje), tre på den norska marknaden (Lillehammer, Arendal och Tiller/Trondheim) samt fyra på den finska marknaden (Borgå, Björneborg, Reso samt Vanda).
Ett antal nyckelpersoner tecknat optioner i enlighet med det incitamentsprogram som bolagsstämman 2011 fattat beslut om.
Ett utökat sortiment som endast kan beställas via hemsidan, lanserades i april 2011.
Bolaget Byggmax Fastighetsutveckling 5 AB (innehållande en fastighet i Norrtälje, Sverige) har avyttrats. Denna transaktion medförde ej någon resultateffekt.
Bolaget kommunicerade att målet för antalet butiker som kan öppnas på befintliga marknader har höjts till 155 från 110-130.
Koncernens två distributionslager har i oktober slagits samman till ett i Lysekil.
Nettoomsättning och resultat
Byggmaxkoncernen, fem år i sammandrag, Mkr
| 2011* | 2010* | 2009* | 2008* | 2008** | 2007** | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 987,1 | 2 773,0 | 2 443 ,5 | 2 107,0 | 2 107 ,0 | 1 771 ,1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 323,0 | 314,0 | 306 ,7 | 181 ,6 | 163 ,5 | 134,7 |
| Rörelseresultat före goodwillavskrivningar | 323,0 | 314,0 | 306 ,7 | 181 ,6 | 148 ,5 | 123 ,4 |
| Soliditet 1) | 47,8% | 45,0% | 49,5% | 37,1% | 36,5% | 36,6% |
| Skuldsättningsmultipel 2) | 1,5 | 1,4 | 1,1 | 2,7 | 2,9 | 4,7 |
1) (Justerat eget kapital + efterställda aktieägarlån) / balansomslutning
2) (Räntebärande skuld exkl aktieägarlån – kassa) / rörelseresultat före avskrivningar
* Upprättat enligt redovisningsstandarden IFRS
** Upprättad enligt tidigare redovisningsprinciper BFN
Omsättningen uppgick till 2 987,1 Mkr jämfört med 2 773,0 Mkr föregående år, vilket är en ökning med 7,7 procent. Omsättningen för jämförbara butiker minskade med 1,9 procent i lokal valuta. Valutapåverkan på omsättningen var -0,6 procent.
Bruttovinstmarginalen uppgick till 30,1 procent jämfört med 29,7 procent föregående år. Personal- och rörelsekostnaderna har totalt ökat med 67,2 Mkr. Detta förklaras främst av kostnader om 69,2 Mkr för nya butiker som inte var öppnade motsvarande period 2010. Första halvåret 2010 belastades med kostnader kopplade till börsintroduktion (16,7 Mkr). Utöver detta ökade kostnaderna på grund av högre marknadsföringskostnader jämfört med samma period föregående år om 10,4 Mkr, vilket främst förklaras av kostnader kopplat till TV-reklam i Finland och produktion av reklamfilmer.
Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 323,0 (314,0) Mkr, vilket är en förbättring med 2,9 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet har påverkats negativt av den svagare konsumentmarknaden. Rörelsemarginalen exklusive avskrivningar uppgick till 10,8 (11,3) procent.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 92,5 (208,4) Mkr, en minskning med 115,9 Mkr jämfört med föregående år. Detta förklaras främst av lägre leverantörsskuld med anledning av att koncernen kontantbetalat i större utsträckning än föregående år. Betald skatt är 40,2 Mkr högre jämfört mot föregående år, detta med anledning av en högre debiterad preliminärskatt under året. Vid räkenskapsårets slut uppgick lagret till 424,9 (350,5) Mkr. Jämfört med samma tidpunkt föregående år har 13 nya butiker tillkommit och varulagret i de nya butikerna uppgick till 56,4 Mkr. Distributionslagret var 26,1 Mkr högre än motsvarande period föregående år med anledning av att fler produkter distribueras via distributionslagret. Omsättningshastigheten för lagret var under verksamhetsåret 5,4 (6,0) gånger. Under året har investeringar (inklusive finansiell leasing) gjorts med 62,5 (46,7) Mkr.
Koncernens egna kapital uppgick per 31 december 2011 till 844,4 (748,5) Mkr. Koncernens nettoskuld var 487,5 (445,1) Mkr och har ökat med 42,4 Mkr vid en jämförelse mot föregående år. Skuldsättningsmultipel uppgick till 1,5 (1,4). Soliditeten uppgick till 47,8 ( 45,0) procent.
Byggmax verksamhet liksom all affärsverksamhet är förenad med risker. Hur risker hanteras är av fundamental betydelse för koncernens framgång. Nedan sammanfattas några av de riskfaktorer och väsentliga förhållanden som bedöms vara av betydelse för Byggmax verksamhet, finansiella ställning och resultat.
• Utveckling av lågprissegmentet inom gör-det-själv marknaden
• Expansion av butiksnätverk beror till stor del på förmågan att hitta tomter och fastigheter som är lämpliga för Byggmax
• Störningar eller brister i IT-system
• Förändringar på hyresmarknaden och i villkoren för befintliga hyresavtal för butikerna
• Förmåga att identifiera och utveckla relationer med kvalificerade leverantörer
• Förmåga att förnya och utveckla koncept
| Förändring (%-en het), alla andra fak torer oförändrade |
Effekt på re sultat (Mkr) efter skatt |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | ||||
| Inköpspris | +1% | -15,4 | ||
| Personalkostnad | +1% | -1,8 |
Finansiella risker
Riskhantering sköts av ekonomiavdelningen enligt den finanspolicy som årligen fastställs av styrelsen. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker och riskhantering hänvisas till not 3 bland tilläggsupplysningar.
Byggmax verksamhet påverkas av kraftiga säsongsvariationer styrt av konsumenternas efterfrågan på basbyggvaror. Till följd av vädrets effekt på efterfrågan är Byggmax omsättning och kassaflöde i regel högre under andra och tredje kvartalet, när ungefär två tredjedelar av Byggmax försäljning genereras, och brukar sedan gå ned under fjärde och första kvartalet. Även om säsongsvariationerna inte brukar påverka Byggmax resultat och kassaflöde från år till år kan resultatet och kassaflödet påverkas under år med ovanligt hårda eller milda väderförhållanden, eller med mycket eller lite nederbörd. Byggmax strävar efter att utjämna säsongseffekterna under året genom att lansera nya produkter som inte är lika känsliga för säsongsvariationer.
Medelantalet anställda (heltidstjänster) uppgick till 527 (447) personer. Ytterligare information om anställda finns i not 9.
Verksamheten kommer fortsätta att expandera genom att etablera nya butiker i Sverige, Norge och Finland och genom att förädla och vidareutveckla befintliga anläggningar. Byggmax ska över tid öka närvaron i Sverige med upp till 85 butiker, i Norge med upp till 45 butiker samt i Finland med upp till 25 butiker på ekonomiskt attraktiva platser. Styrelsen förväntar sig en fortsatt positiv utveckling av omsättningen. Av konkurrensskäl så lämnar inte Byggmax prognoser.
Byggmax påverkar huvudsakligen miljön genom transporter av produkter, från tillverkare till butik eller lager och från butiker till kund samt genom produkternas innehåll av miljöbelastande ämnen och produkternas förpackningar. Byggmax arbetar för att minimera påverkan på miljön och uppfylla miljökrav enligt svensk lagstiftning. Miljöarbetet sker bland annat genom att föra en kontinuerlig dialog i miljöfrågor med våra leverantörer och entreprenörer samt ställa relevanta krav. Byggmax arbetar med att öka andelen miljöanpassade produkter och förbättra den miljörelaterade informationen till kunderna. Byggmax miljörapport finns inkluderad i årsredovisningen (se sida 23).
Enligt förslag till årsstämman 2012 föreslår styrelsen att följande riktlinjer ska gälla fram till årsstämman 2013. Riktlinjerna ska gälla för anställningsavtal som ingås efter stämmans beslut samt för de fall där ändringar görs i befintliga avtal efter stämmans beslut.
De övergripande principerna för ersättning till ledande befattningshavare ska utgå från befattningen, den individuella prestationen, koncernens resultat och att ersättningen ska vara konkurrenskraftig i anställningslandet. Den sammanlagda ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, rörlig lön i form av kortsiktigt incitament baserat på årliga prestationsmål (Short Term Incentives), långsiktiga incitament baserade på fleråriga prestationer (Long Term Incentives) samt pension och andra förmåner. Till detta kommer villkor vid uppsägning och avgångsvederlag. Fasta löner bör sättas så att de är lägre än medianlönen på marknaden. Dock ska den totala ersättningen, inräknat Short Term Incentives och Long Term Incentives, medföra att medianlönen på marknaden kan överstigas. Den sammanlagda ersättningen skall ses över årligen för att säkerställa att den är marknadsmässig och konkurrenskraftig. Vid jämförelse ska hänsyn tas till befattning, bolagets storlek, lön och personens erfarenhet.
Fast lön ska utgöra grunden för den totala ersättningen. Den fasta lönen ska vara relaterad till den relevanta marknaden och avspegla omfattningen av det ansvar som arbetet innebär.
Ledande befattningshavare ska utöver den fasta lönen kunna erhålla STI för resultat som överskrider en eller flera förutbestämda prestationsnivåer under ett verksamhetsår. Ersättningen från STI-programmet kan maximalt utgöra 100 procent av den fasta årslönen för VD och 30 procent av den fasta årslönen för övriga ledningen, vilket gör att Byggmax från början kan beräkna maximala rörliga ersättningsnivåer. STI mäts med både kvalitativa och kvantitativa mått.
Bolagsstämman 2011 har beslutat att införa ett teckningsoptionsbaserat incitamentsprogram. Incitamentsprogramet finns beskrivet i not 9.
Pensionsöverenskommelser ska, om möjligt, vara premiebaserade och utformade i enlighet med nivåer och praxis som gäller i det land som den ledande befattningshavaren är anställd i.
Övriga förmåner kan förekomma i enlighet med de villkor som gäller för det land som den ledande befattningshavaren är anställd i. Sådana förmåner ska dock vara så små som möjligt, och får inte utgöra en större andel av den sammanlagda ersättningen.
Ledande befattningshavare ska erbjudas villkor i enlighet med den lagstiftning och praxis som gäller för det land i vilket vederbörande är anställd. Under uppsägningstiden ska ledande befattningshavare vara förhindrade att verka i konkurrerande verksamhet. I vissa fall kan ett konkurrensförbud mot fortsatt ersättning tillämpas högst för 24 månader efter uppsägningstidens utgång. I dagsläget är den längsta uppsägningstiden inom Byggmaxkoncernen 12 månader, och det finns inget avgångsvederlag i något kontrakt.
Styrelsen ska ha rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare se not 9.
Byggmax upprättar i enlighet med ÅRL 6 kap 8§ en separat bolagstyrningsrapport.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Byggmax Group AB (publ) utgör ett holdingbolag, verksamheten bedrivs i dotterbolaget Byggmax AB (Org.nr 556645- 6215), i dotterbolag Byggmax Fastighetsutveckling AB (Org. nr 556726-8593), i ett dotterbolag till detta bolag, Byggmax Fastighetsholding AB (Org.nr 556726-8601) samt i Svea Distribution AB (Org.nr 556602-5895). Byggmax Group AB (publ) har inte haft några anställda under året.
Byggmax utdelningspolicy finns beskriven under kapitlet "Byggmaxaktien" sida 27.
| Balanserade vinstmedel | 336 561 103 |
|---|---|
| Årets resultat | -942 |
| SUMMA | 336 560 161 |
| Styrelsen och verkställande direktören fö reslår att vinstmedlen disponeras så att: |
|
| Utdelning till aktieägarna (1,80 SEK/aktie) | 109 326 681 |
| I ny räkning balanseras | 227 233 480 |
| SUMMA | 336 560 161 |
Byggmax Group AB:s (publ) mål är att utdelningen till aktieägarna i genomsnitt ska utgöra minst 50 procent av årets nettoresultat, med beaktande av koncernens kapitalbehov, resultat, finansiella ställning, kapitalkrav samt aktuella konjunkturförhållanden.
Styrelsen har granskat bolagets och koncernens ekonomiska situation och konstaterar, efter närmare överväganden, att en vinstutdelning i enlighet med styrelsens förslag är försvarlig med hänsyn till försiktighetsprincipen i 17 kap 3 § andra och tredje styckena i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens uppfattning är att verksamhetens art, omfattning och risker för närvarande är av en sådan omfattning att den föreslagna utdelningen inte påverkar denna bedömning.
Efter föreslagen vinstutdelning har bolaget och koncernen fortfarande en god soliditet, vilken enligt styrelsens bedömning motsvarar de krav som för närvarande kan uppställas för den bransch inom vilken bolaget är verksamt. Bolaget och koncernen bedöms efter vinstutdelningen ha en tillfredsställande likviditet och ett konsolideringsbehov som kan anses tillgodosett.
Styrelsens bedömning är att den föreslagna vinstutdelningen inte påverkar bolagets möjligheter att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt. Inte heller antas den föreslagna värdeöverföringen påverka bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar.
Vid en samlad bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska förhållanden anser styrelsen att inga hinder föreligger för att genomföra den föreslagna vinstutdelningen, i enlighet med styrelsens förslag.
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 2 987,1 | 2 773,0 |
| Övriga intäkter | 6, 12, 18 | 5,0 | 3 ,1 |
| Summa rörelsens intäkter | 2 992,1 | 2 776 ,1 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 34 | -2 088,0 | –1 948 ,2 |
| Övriga kostnader | 7,8, 12,18, | -333,9 | –299 ,1 |
| 33, 34 | |||
| Personalkostnader | 9, 29 | -247 ,1 | –214 ,7 |
| Av och nedskrivningar av materiella anläggningstillgång | |||
| ar och immateriella tillgångar | 13, 14 | -45,6 | –39 ,2 |
| Summa rörelsens kostnader | -2 714,6 | –2 501 ,3 | |
| Rörelseresultat | 277,5 | 274 ,8 | |
| Finansiella intäkter | 12 | 7,0 | 13 ,0 |
| Finansiella kostnader | 12 | -32,9 | –50 ,4 |
| 10 | |||
| Resultat från finansiella poster | -25,8 | –37,4 | |
| Resultat före skatt | 251,6 | 237,4 | |
| Inkomstskatt | 11 | -69,5 | –65 ,2 |
| Årets resultat | 182,2 | 172,2 | |
| Resultat per aktie före utspädning, kr1 | 3,0 | 2,8 | |
| Resultat per aktie efter utspädning1 | 3,0 | 2,8 | |
| Genomsnittligt antal aktier i tusental1 | 60 737 | 58 458 | |
| Antal utestående aktier vid periodens utgång1 | 60 737 | 60 737 | |
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) Not |
2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 182,2 | 172,2 |
| Övrigt totalresultat för året | ||
| Omräkningsdifferenser | 0,9 | –3 ,2 |
| Summa övrigt totalresultat för året | 0,9 | –3 ,2 |
| Summa totalresultat för året | 183,1 | 169 ,0 |
Årets resultat och summa totalresultat för året är i sin helhet hänförligt till moderföretagets aktieägare. 1 Jämförelsesiffror justerade för den aktiesplit 1:3 som genomfördes per 2010-06-02.
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader | 5, 13 | 21,6 | 13 ,2 |
| Goodwill | 5, 13 | 1 051,0 | 1 051,0 |
| Byggnader och mark | 5, 14 | 6,7 | 11,5 |
| Markanläggning på annans fastighet | 5, 14 | 4,3 | 3,9 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5, 14 | 129,5 | 110 ,6 |
| Pågående nyanläggningar | 0,0 | 0,0 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 28 | 4,0 | 16 ,1 |
| Övriga långfristiga fordringar | 1,1 | 1 ,1 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 218,2 | 1 207 ,4 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 21 | 424,9 | 350 ,5 |
| Pågående arbete för annans räkning | 21 | 0,0 | 0,2 |
| Förskott till leverantörer | 21 | 0,0 | 0,0 |
| Kundfordringar | 20, 34 | 3,8 | 1 ,5 |
| Derivat | 19 | 0,6 | 3 ,5 |
| Övriga fordringar | 22 | 63,3 | 40 ,6 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 32,0 | 24 ,1 |
| Likvida medel | 24 | 22,8 | 34 ,1 |
| Summa omsättningstillgångar | 547,5 | 454 ,6 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 765,8 | 1 662 ,0 |
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets ägare |
|||
| Aktiekapital | 25 | 20,2 | 20 ,2 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 25 | 441,0 | 441,0 |
| Reserver | 26 | -1,0 | -2,0 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 384,1 | 289 ,2 | |
| Summa eget kapital | 844,4 | 748 ,5 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning från kreditinstitut | 27 | 166,3 | 239 ,3 |
| Derivatinstrument | 19, 27 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjutna skatteskulder | 28 | 64,5 | 53 ,6 |
| Summa långfristiga skulder | 230,8 | 292 ,9 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning från kreditinstitut | 27 | 344,0 | 240,0 |
| Leverantörsskulder | 34 | 268,9 | 268 ,9 |
| Aktuella skatteskulder | 4,5 | 42 ,4 | |
| Derivatinstrument | 19 | 0,0 | 4 ,9 |
| Övriga skulder | 30 | 12,6 | 8 ,3 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 60,6 | 56 ,1 |
| Summa kortfristiga skulder | 690,6 | 620,6 | |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 1 765,8 | 1 662 ,0 | |
| Ställda säkerheter - Aktier i dotterbolag | 845,6 | 658,7 | |
| Ställda säkerheter - Företagsinteckningar | 120,0 | 120,0 | |
| Ställda säkerheter - Spärrade bankmedel | 12,3 | 13,2 | |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
| Hänförligt till moderföretagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not 25, 26 |
Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 18 ,4 | 208 ,4 | 1 ,2 | 109 ,8 | 337 ,8 | |
| Årets resultat | 172 ,2 | 172 ,2 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | ||||||
| Omräkningsdifferenser | -3 ,2 | -3 ,2 | ||||
| Summa Totalresultat | 0,0 | 0,0 | -3 ,2 | 172 ,2 | 169 ,0 | |
| Nyemission | 0,0 | 1 ,5 | 0,0 | 1 ,5 | ||
| Apportemission | 9 ,0 | 9 ,0 | ||||
| Kvittningsemission inkl. återläggande av diskontering |
1 ,8 | 222 ,2 | 7 ,2 | 231 ,0 | ||
| Summa Transaktioner med aktieägare | 1 ,8 | 232 ,7 | 0,0 | 7 ,2 | 241 ,5 | |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 20 ,2 | 441 ,0 | -2,0 | 289 ,2 | 748 ,5 | |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 20 ,2 | 441 ,0 | -2,0 | 289 ,2 | 748 ,5 | |
| Årets resultat | 182,2 | 182,2 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | ||||||
| Omräkningsdifferenser | 0,9 | 0,9 | ||||
| Summa Totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,9 | 182,2 | 183,1 | |
| Nyemission/ överkursfond | 3,8 | 3,8 | ||||
| Utdelning | -91,1 | -91,1 | ||||
| Summa Transaktioner med aktieägare | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -87,3 | -87,3 | |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 20,2 | 441,0 | -1,1 | 384,1 | 844,4 |
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 277,5 | 274 ,8 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | |||
| –Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immaterialla till gångar |
45,6 | 38 ,9 | |
| –Realisationsresultat avyttring dotterbolag | 0,0 | 0,0 | |
| –Övriga poster ej kassapåverkande1 | 2,3 | –1,8 | |
| Erhållen ränta | 6,0 | 6,8 | |
| Erlagd ränta | -33,7 | –32 ,3 | |
| Betald skatt | -84,5 | –44 ,8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 213,1 | 241 ,6 | |
| Förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning/minskning varulager och pågående arbete | 21 | -93,0 | –53 ,8 |
| Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar | 22 | -43,4 | 34,0 |
| Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder | 30 | 15,8 | –13,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 92,5 | 208,4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Avyttringar av dotterbolag | 18 | 26,8 | 0,0 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | -13,7 | –7 ,0 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | -23,0 | –24 ,5 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | -0,1 | 0,9 | |
| Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar | 0,9 | –10 ,4 | |
| Investering i dotterbolag | -0,2 | 6 ,2 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -9,2 | –34,7 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission | 25 | 3,8 | 0,0 |
| Förändring av checkräkningskredit | 99,1 | 174 ,2 | |
| Upptagna lån | 0,0 | 249 ,7 | |
| Utdelning till moderföretagets aktieägare | -91,1 | 0,0 | |
| Amortering av lån | -105,5 | –605 ,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -93,7 | –181 ,1 | |
| Periodens kassaflöde | -10,4 | –7 ,4 | |
| Likvida medel vid periodens början | 24 | 20,9 | 28 ,2 |
| Likvida medel vid periodens slut 2 | 24 | 10,5 | 20 ,9 |
1 Övriga poster ej kassaflödespåverkande avser omräkningsdifferenser
2 Notera att likvida medel i kassaflödet är justerat för spärrade bankmedel
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) Not |
2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning | 0,0 | 0,0 |
| Övriga rörelseintäkter | 0,3 | 0,3 |
| Summa rörelsens intäkter | 0,3 | 0,3 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Övriga externa kostnader 8, 9 |
-4,1 | –18 ,9 |
| Personalkostnader 9 |
-0,4 | –0,3 |
| Summa rörelsens kostnader | -4,5 | –19 ,2 |
| Rörelseresultat | -4,2 | –18 ,8 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 25,9 | 40,3 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -21,7 | –23,3 |
| Resultat från finansiella poster 10 |
4,2 | 17,0 |
| Resultat före skatt | 0,0 | -1,9 |
| Skatt på årets resultat 11 |
0,0 | 0,5 |
| Årets resultat | 0,0 | -1,4 |
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 0,0 | -1,4 |
| Övrigt totalresultat för året | ||
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 |
| Summa övrigt totalresultat för året | 0,0 | 0,0 |
| Summa totalresultat för året | 0,0 | -1,4 |
Jämförelseperioden har ändrats med anledning av nya redovisningsprinciper gällande koncernbidrag. Koncernbidrag redovisas numera i resultaträkningen.
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernbolag | 15 | 358,0 | 358,0 |
| Fordringar hos koncernbolag | 354,0 | 354 ,0 | |
| Summa anläggningstillgångar | 712,1 | 712,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernbolag | 14,3 | 0,0 | |
| Övriga fordringar | 0,0 | 0,1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 0,9 | 1 ,5 | |
| 15,2 | 1,7 | ||
| Kassa och bank | 0,0 | 11,9 | |
| Summa omsättningstillgångar | 15,2 | 13,6 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 727,3 | 725,7 |
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 25 | 20,2 | 20 ,2 |
| Summa bundet eget kapital | 20,2 | 20 ,2 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 418,7 | 418 ,7 | |
| Balanserat resultat Erhållna/lämnade koncernbidrag |
-91,1 0,0 |
1,4 0,0 |
|
| Erhållna aktieägartillskott | 9,0 | 9 ,0 | |
| Årets resultat | -0,0 | –1,4 | |
| Summa fritt eget kapital | 336,6 | 427,7 | |
| Summa eget kapital | 356,8 | 447 ,9 | |
| Avsättningar | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 0,0 | 0,0 | |
| Summa avsättningar | 0,0 | 0,0 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 130,0 | 210,0 | |
| Summa långfristiga skulder | 130,0 | 210 ,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning från kreditinstitutioner | 237,7 | 62,0 | |
| Leverantörsskulder | 0,0 | 0,0 | |
| Aktuella skatteskulder | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga skulder | 30 | 0,0 | 0,5 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 2,8 | 5,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 240,5 | 67 ,5 | |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 727,3 | 725,7 | |
| Ställda säkerheter | 32 | 358,0 | 358,0 |
| Ansvarsförbindelser | 32 | Inga | Inga |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor (Mkr) | Not 25, 26 |
Aktie kapital |
Över kursfond |
Balan serat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Eget kapital 1 januari 2010 | 18 ,4 | 167 ,5 | 51 ,7 | –30 ,1 | 207 ,6 | |
| Överfört i ny räkning | –30 ,1 | 30 ,1 | 0,0 | |||
| Årets resultat | -1,4 | -1,4 | ||||
| Övrigt totalresultat | 0,0 | |||||
| Summa totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -1,4 | -1,4 | |
| Nyemission | 0,0 | 1 ,5 | 1 ,5 | |||
| Apportemission | 9 ,0 | 9 ,0 | ||||
| Kvittningsemission inklusive återläggande av dis | 1,8 | 249 ,7 | –20 ,3 | 231 ,2 | ||
| konteringseffekt | ||||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1,8 | 251,2 | -11,3 | 0,0 | 241,7 | |
| Eget kapital 31 december 2010 | 20 ,2 | 418 ,7 | 10 ,3 | –1 ,4 | 447 ,9 | |
| Eget kapital 1 januari 2011 | 20 ,2 | 418 ,7 | 38 ,4 | -29 ,4 | 447 ,9 | |
| Överfört i ny räkning | -29,4 | 29,4 | 0,0 | |||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | ||||
| Övrigt totalresultat | 0,0 | |||||
| Summa totalresultat | 0,0 | |||||
| Utdelning | -91,1 | -91,1 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | -91,1 | -91,1 | ||||
| Eget kapital 31 december 2011 | 20,2 | 418,7 | -82,1 | 0,0 | 356,8 |
| Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | -4,2 | –18,8 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| –Erhållet/ lämnat koncernbidrag samt uppskrivning av aktier i dotterbolag | 0,0 | 0,0 |
| –Övriga poster ej kassapåverkande | 14,3 | 0,0 |
| Erhållen ränta | 12,8 | 2,3 |
| Erlagd ränta | -24,5 | –3,8 |
| Betald skatt | 0,0 | 0,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -1,6 | –20,9 |
| Förändring av rörelsekapitalet | ||
| Rörelsefordringar | -12,7 | –1,5 |
| Rörelseskulder | -2,1 | 1,2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -16,5 | -20,9 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i dotterbolag | 0,0 | -1,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0,0 | -1,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | 0,0 | 0,0 |
| Upptagna lån | 0,0 | 249,1 |
| Amortering av skuld | -80,0 | –242,0 |
| Utdelning | -91,1 | 0,0 |
| Förändring av kortfristiga finansiella skulder | 175,7 | 22,1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 4,6 | 29,1 |
| Periodens kassaflöde | -11,9 | 7,2 |
| Likvida medel vid periodens början | 11,9 | 4,7 |
| Likvida medel vid periodens slut | 0,0 | 11,9 |
Byggmaxkoncernen bedriver försäljning av byggnadsmaterial och är etablerad på 59 platser i Sverige, 19 platser i Norge och åtta platser i Finland. Byggmax affärsidé är att sälja byggvaror av hög kvalitet till lägsta möjliga pris.
Moderföretaget är ett aktiebolag som är registrerat i Sverige och har sitt säte i Stockholm. Besöksadressen till huvudkontoret är Armégatan 40, 171 71 Solna.
Företaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
Styrelsen har den 22 februari 2012 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman den 20 april 2012.
Samtliga belopp redovisas i miljoner svenska kronor (Mkr) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser motsvarande period föregående år.
Koncernredovisningen för Byggmax Group AB (publ) har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt RFR 1.3 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom beträffande derivatinstrument, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Moderföretagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2.3, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av
komplex bedömning, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
2.1.1 Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2011
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen redovisning.
•IAS 24 (omarbetad) "Upplysningar om närstående" utgiven november 2009. Den nya standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. •IAS 36 (ändring), klargör att den största kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definitionen i punkt 5 i IFRS 8, "Rörelsesegment".
2.1.2 Nya standarder och tolkningar som inte trätt i kraft Flera nya standarder och tillägg till standarder har ännu inte trätt i kraft för det räkenskapsår som slutade 31 december 2011 och har därmed inte beaktats vid upprättande av koncernredovisningen.
Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Byggmax-koncernens finansiella rapporter:
•IAS 19 "Ersättningar till anställda". Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden kommer inte att påverka koncernen då "korridormetoden" för aktuariella vinster och förluster inte tillämpas.
•IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
•IFRS 10 "Koncernredovisning". Koncernen avser att til lämpa standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
•IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Koncernen har för avsikt att tillämpa standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
•IFRS 13 syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernredovisningen.
Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 procent av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument, uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet skall kostnadsföras. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrelsen. Byggmax har endast identifierat ett rörelsesegment vilket är det Nordiska segmentet.
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder och kundfodringar redovisas i rörelseresultatet. Övriga valutakursdifferenser redovisas i finansnettot.
Konsolidering av utländska dotterbolag och filialer De utländska dotterbolagen och filialernas tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs och samtliga poster i resultaträkningen omräknas månadsvis till månadens genomsnittskurs.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande, främst aktiverade investeringar i koncernens affärssystem samt webbplats, redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över de beräknade nyttjandeperioderna som uppgår till fem år.
Kostnader för underhåll av egna utvecklingsarbeten kostnadsförs när de uppkommer. Utvecklingskostnader hänförliga utveckling och testning av identifierbara produkter/system redovisas som immateriell anläggningstillgång när kriterierna för att få redovisa en immateriell tillgång är uppfyllda.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar.
Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på den kassagenererande enheten som fanns vid den ursprungliga tidpunkten då goodwillen uppstod, vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Byggmaxkoncernen fördelar ursprunglig goodwill till det operativa segment som fanns vid den tidpunkten den ursprungliga goodwillen uppstod. Tillkommande goodwill fördelas till de enheter som bedömts gynnas av rörelseförvärvet.
Från och med 1 januari 2009 tillämpas reviderad standard IAS 23 Låneutgifter, vilket innebär att koncernen från och med 1 januari 2009 aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. För perioder före 1 januari 2009 har principen varit att omedelbart kostnadsföra alla lånekostnader. Koncernen har inte under 2011 aktiverat lånekostnader, eftersom koncernen under perioden inte har tillgångar som tagit betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning.
Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
| Ombyggnationer och markunderhåll | 20 år |
|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer | 5 år |
| Datorer och IT-relaterad utrustning | 5 år |
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga intäkter respektive Övriga kostnader i resultaträkningen.
Avseende de fastigheter som koncernen innehar säljs dessa då byggnaden är redo att tas i bruk. Därav sker ej några avskrivningar på fastigheter som säljs vidare direkt efter uppförande. Samtliga fastigheter klassificeras som rörelsefastigheter.
Från och med 1 januari 2009 tillämpas reviderad standard IAS 23 Låneutgifter, vilket innebär att koncernen från och
med 1 januari 2009 aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. För perioder före 1 januari 2009 har principen varit att omedelbart kostnadsföra alla lånekostnader. Koncernen har inte under 2011 aktiverat lånekostnader, eftersom koncernen under perioden inte har tillgångar som tagit betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Materiella anläggningstillgångar och sådana immateriella tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För materiella och immateriella anläggningstillgångar, som tidigare har skrivits ner, görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Nedskrivning av goodwill återförs inte.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som hålles till förfall, finansiella tillgångar som kan säljas samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. I dagsläget innehar koncernen inte några finansiella tillgångar som klassificeras som att de hålles till förfall eller i kategorin som kan säljas.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel. En finansiell tillgång eller en finansiell skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen innehar derivatinstrument i form av ränteswappar och valutaterminskontrakt. Byggmaxkoncernen tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39, varför samtliga derivatinstrument i Byggmax värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Värdeförändringar på derivatinstrument hänförliga till upplåning redovisas i posten finansiella kostnader, övriga värdeförändringar på derivatinstrument redovisas som finansiella intäkter alternativt kostnader.
Lånefordringar, kundfordringar och övriga fordringar. Lånefordringar, kundfordringar och övriga fordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar, kundfordringar och övriga fordringar redovisas som kundfordringar, övriga fordringar respektive andra långfristiga fordringar i balansräkningen. Även likvida medel ingår i denna kategori. En nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar redovisas i resultaträkningen som övriga kostnader.
Koncernens upplåning (omfattar posterna upplåning från kreditinstitut, upplåning från närstående samt övrig långfristig upplåning i balansräkningen) och leverantörsskulder klassificeras som övriga finansiella skulder, se beskrivning av redovisningsprinciper i avsnitt 2.14 och 2.15 nedan.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången eller skulden. Finansiella tillgångar och skulder redovisas första gången till verkligt värde på balansräkningen. Finansiella tillgångar och skulder värderas därefter till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar, kundfordringar, övriga fordringar och finansiella tillgångar som hålles till förfall och övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda kassaflöden. Verkligt värde på upplåning beräknas, i upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella skulder.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtagande. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs i not 2.10.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av viktat medelvärdemetoden. Anskaffningsvärdet för handelsvaror består av kostnad för inköp av varorna. Lånekostnader ingår inte. Varulagret består av byggmaterial som säljs i Byggmax butiker. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Erforderlig avsättning för inkurans har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde för kundfordringar, efter eventuella nedskrivningar, förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig i sin natur. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 90 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Såväl förluster avseende kundfordringar som återvunna tidigare nedskrivna kundfordringar redovisas i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.
Övriga fordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde för övriga fordringar, efter eventuella nedskrivningar, förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig i sin natur. En reservering för värdeminskning av övriga fordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 90 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en övrig fordran kan föreligga. Såväl förluster avseende övriga fordringar som återvunna tidigare nedskrivna övriga fordringar redovisas i posten försäljningskostnader i resultaträkningen.
I koncernens rapport över finansiell ställning utgörs likvida medel av kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt spärrade banktillgodohavanden som förväntas bli reglerade inom tolv månader efter balansdagen. Checkräkningskredit redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder.
Likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer inte
med definitionen av likvida medel i balansräkningen. I kassaflödesanalysen exkluderas spärrade banktillgodohavanden då dessa förväntas bli reglerade senare än tre månader från anskaffningstidpunkten.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas vid första upptagande i balansräkningen till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig till sin natur.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lån från närstående parter, vilka avviker från marknadsmässiga villkor, värderas till verkligt värde inledningsvis genom användning av en bedömd marknadsränta för ett likvärdigt lån. Detta belopp redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde i efterföljande perioder. Återstående del av erhållet belopp redovisas som kapitaltillskott i eget kapital, netto efter skatt.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dess redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte om
den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och lagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefodringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefodringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefodringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Koncernbolagen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner förutom Alecta som är en förmånsbestämd plan som tillsvidare behandlas som en avgiftsbestämd plan.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Byggmax avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Byggmax före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus.
Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser då det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Ledningen gör löpande en uppskattning av behovet av avsättning för framtida garantikrav. Ingen reservering för garantier har gjorts då Byggmax inte bedöms belastas med väsentliga belopp gällande garantiåtaganden. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Koncernens intäkter genereras från försäljning av varor som ingår i Byggmaxsortiment. Försäljningen sker främst till privatkunder, men även till företag. Någon egen produktion eller utveckling av produkter förekommer inte inom koncernen. Den redovisade försäljningen är efter eliminering av koncernintern försäljning.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Intäkterna redovisas netto med avdrag för mervärdeskatt, returer och rabatter. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Denna tidpunkt sammanfaller med leverans av varan till kund.
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas.
Koncernen uppför fastigheter vilka efter färdigställande säljs till leasingbolag (se även 2.20 Leasing nedan avseende Sale and leasebacktransaktioner). Byggmax intäktsredovisar försäljningen av fastigheten då risker och förmåner förknippade med ägandet övergått till leasingbolaget, vilket normalt sammanfaller med tillträdesdagen.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Leasing av anläggningstillgångar, där Byggmax i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell
leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens post upplåning från kreditinstitutioner. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
En sale and leasebacktransaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt ett leasingavtal. När Byggmax uppför en byggnad säljs fastigheten efter färdigställande, till extern part varpå fastigheten leasas tillbaka för Byggmax verksamhet. Vi bedömer villkoren i försäljningstransaktionen respektive i leasingavtalet med hänsyn till om försäljningspriset är marknadsmässigt och om den leasingavgift vi får betala är satt utifrån marknadsmässiga nivåer.
Samtliga sale and leasebacktransaktioner har bedömts utgöra operationella leasingavtal och försäljningen har skett utifrån marknadsmässiga nivåer varför leasinghyran inte har varit föremål för justeringar. Leasinghyran kostnadsförs linjärt över leasingavtalets löptid och i enlighet med avtal.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderföretagets aktieägare.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt den svenska årsredovisningslage ( ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Denna innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan.
Moderföretaget använder de uppställningsformer som anges i ÅRL, vilket bland annat medför att en annan presentation av eget kapital tillämpas och att avsättningar redovisas under en egen rubrik i balansräkningen.
Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som intäkter varpå en bedömning görs huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov avseende aktier i dotterbolag.
När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernbolag.
Moderföretaget tillämpar RFR 2 för koncernbidrag. Detta innebär att koncernbidrag som moderföretaget erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt och att koncernbidrag lämnade från moderföretag till dotterföretag redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag. Skatt på erhållna/lämnade koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.
Koncernbidrag redovisas i enlighet med deras ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats eller erhållits i syfte att reducera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserad vinst efter avdrag för effekten på aktuell skatt. Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning från koncernbolag i resultaträkningen. Lämnade koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas efter beaktande av effekt på aktuell skatt, i enlighet med principen för aktieägartillskott ovan.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker, marknadsrisk (vilket omfattar valutarisk, ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk.
Koncernens övergripande finanspolicy syftar till att identifiera och minimera effekter av finansiell risk. Den praktiska riskhanteringen sköts av Byggmax centrala ekonomiavdelning enligt finanspolicyn som fastställs av styrelsen årligen. De ekonomiska säkringsrelationerna som koncernen etablerat som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39.
Styrelsen erhåller löpande rapporter om bland annat kassaflöden, skuldnivåer och uppfyllelse av finansiella avtalsvillkor, tillsammans med jämförelser mot budget och prognos.
Moderföretaget Byggmax Group AB (publ) bedöms ha en begränsad riskexponering vilket gör att beskrivningarna nedan främst är hänförliga för koncernen som helhet. Beskrivna risker kan således påverka moderföretaget indirekt genom att tillgångsposten Andelar i koncernbolag påverkas positivt eller negativt av hur nedan beskrivna risker hanteras.
Byggmaxkoncernens redovisning sker i svenska kronor, men koncernen har verksamhet i Sverige, Norge och Finland och en del av varuinköpen görs i annan valuta än svenska kronor. Detta gör att koncernen är exponerad för valutarisker på grund av att ogynnsamma förändringar i valutakurser kan påverka resultat, eget kapital och kassaflöde negativt.
Transaktionsexponering i kommersiella flöden Betalningsflöden i form av leverantörsbetalningar i utländsk valuta orsakar valutaexponering för koncernen. Byggmax har valutaexponering i NOK, viss exponering med anledning av inköp av varor i USD samt i EUR (gällande EUR finns en naturlig säkring i och med försäljningen i EUR på den finska marknaden).
| Förändring (%-en het), alla andra fak |
Effekt på re sultat (Mkr) |
Effekt på re sultat (Mkr) |
|
|---|---|---|---|
| torer oförändrade | 2011 | 2010 | |
| NOK | +/- 10% | +/- 1,5 | +/- 1,5 |
| EUR | +/- 10% | +/ - 0,3 | +/- 0,2 |
Byggmax säkrar valutapositioner som är större än 100 Mkr på årsbasis genom att göra detta löpande kvartalsvis, med 50 procent för de kommande tolv månaderna, och ytterligare 25 procent för det kommande kvartalet (det vill säga 75 procent säkras).
Koncernens resultat påverkas även av valutaeffekter som uppstår på grund av kursutveckling i de olika utländska dotterbolagen och filialernas lokala valutor gentemot den svenska kronan. Omräkningseffekter uppstår även på koncernens nettotillgångar vid konsolidering av de utländska bolagen och filialernas balansräkningar. Någon kurssäkring för denna risk görs ej.
Koncernens ränterisk uppstår främst genom långfristig upplåning. Koncernens upplåning löper med rörlig ränta vilket medför en exponering. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. För att minska ränterisken så har koncernen som policy att räntan ska bindas för 50 procent av de återstående banklånen i minst två år. Byggmax nyttjar räntederivat för räntesäkring och det finns en exponering för förändring i verkligt värde. Om räntorna på koncernens upplåning i svenska kronor under 2011 varit 1,0 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till ränteswappar, hade vinsten efter skatt för koncernen för räkenskapsåret varit 2,2 Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta. Byggmax bevakar kontinuerligt ränterisken genom att granska resultateffekter för perioden från lån med rörlig ränta.
| Förändring (%-enhet), alla andra faktorer |
Effekt på re sultat (Mkr) 2011 |
Effekt på re sultat (Mkr) 2010 |
|
|---|---|---|---|
| oförändrade | |||
| Ränta | + 1% | -2,2 | -2,6 |
Byggmax har en mycket låg kreditrisk gentemot koncernens kunder i och med att majoriteten av försäljningen är kontantförsäljning och då koncernen inte fakturerar externa kunder. Kreditexponeringen består främst i upplupna men ännu inte utbetalda bonusar från leverantörer.
Byggmax policy för likviditetsrisk är att säkersställa att det finns tillräckligt med likvida medel för att finansiera den löpande verksamheten. Styrelsen hanterar exponeringen för likviditetsrisk genom att tillse att Byggmax har tillräckliga kreditfaciliteter för att tillgodose verksamhetens framtida behov. Behoven fastställs genom kontinuerlig uppföljning av prognosticerade och faktiska kassaflöden med beaktande av löptider för finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen. Byggmax huvudsakliga kreditfacilitet tillhandahålls av Handelsbanken genom ett kreditavtal.
Storleken av tillgänglig kreditfacilitet ses över regelbundet och är utformade för att med god marginal täcka prognosticerade toppar i bruttoskuldnivån.
Per den 31 december 2011 har koncernen en likviditet om 22,8 (34,1) Mkr samt en outnyttjad kreditfacilitet om 70,2 (175,3) Mkr.
I tabellen nedan återfinns de odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder i form av finansiella instrument, baserat på de vid balansdagen kontrakterade återstående löptiderna. Belopp i utländsk valuta samt belopp som ska betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och räntesatserna.
| Koncernen (Mkr) | Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 2 år |
Mellan 2 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2011 | ||||
| Upplåning | 46,3 | 133,0 | ||
| Skulder avseende finansiell leasing | 30,2 | 22,8 | 13,6 | |
| Nettoreglerade derivatinstrument (ränteswappar) | 0,0 | |||
| Bruttoreglerade derivatinstrument | 0,6 | |||
| (valutaterminskontrakt) | ||||
| Leverantörsskulder | 268,9 | |||
| Totalt | 346,1 | 155,8 | 13,6 | 0,0 |
| Per 31 december 2010 | ||||
| Upplåning | 49,0 | 49,4 | 175,3 | |
| Skulder avseende finansiell leasing | 25,3 | 17,9 | 11,4 | |
| Nettoreglerade derivatinstrument (ränteswappar) | 0,0 | |||
| Bruttoreglerade derivatinstrument (valutaterminskontrakt) |
1,5 | |||
| Leverantörsskulder | 268,9 | |||
| Totalt | 344,7 | 67,3 | 186,7 | 0,0 |
| Mindre än | Mellan 1 | Mellan 2 | Mer än | |
| Moderföretaget (Mkr) | 1 år | och 2 år | och 5 år | 5 år |
| Per 31 december 2011 | ||||
| Upplåning | 46,3 | 133,0 | ||
| Totalt | 46,3 | 133,0 | 0,0 | 0,0 |
| Per 31 december 2010 | ||||
| Upplåning | 49,0 | 49,4 | 175,3 | |
| Totalt | 49,0 | 49,4 | 175,3 | 0,0 |
Byggmaxkoncernen arbetar med att reducera sin kapital-/ finansieringsrisk genom att :
· Etablera tillräckliga kreditfaciliteter i god tid för de behov som kan förutses.
· Övervaka förfallotider för den totala skulden med syfte att matcha amortering emot förväntat kassaflöde.
· Uppfylla nyckeltal enligt finansieringsavtal. Nyckeltalen är räntetäckningsgrad, skuldsättningskvot samt soliditet/ riskbärande kapital.
· Optimera arbetande kapital inom koncernen.
Byggmax har inget uttalat mål för soliditeten, däremot finns ett utdelningsmål.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden för att kunna upprätta redovisningen enligt god redovisningssed. Uppskattningar och antaganden utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Faktiskt utfall
kan skilja sig från gjorda uppskattningar och antaganden. De uppskattningar och antaganden som gjorts i bokslutet 31 december 2011 bedöms ej väsentligt kunna påverka resultat och ställning för kommande räkenskapsår.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 2.7. Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta finns beskrivna i not 13.
Företagsledningen anser inte att det bokförda värdet kan påverkas av någon rimlig möjlig förändring i de antaganden på vilket de kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras, så att detta överstiger återvinningsvärdet. visningsprincip som beskrivs i not 2.7. Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) finns beskrivna i not 13.
| Information om geografiska områden | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning Sverige | 2 269,0 | 2 202,3 |
| Nettoomsättning Övriga länder | 718,0 | 570,7 |
| Summa intäkter | 2 987,1 | 2 773,0 |
| Materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar | 2011 | 2010 |
| Tillgångar i Sverige | 1 166,6 | 1 144,5 |
| Tillgångar i Övriga länder | 46,5 | 45,7 |
| Summa materiella och immateriella anläggningstillgångar | 1 213,1 | 1 190,2 |
Byggmax har endast identifierat ett rörelsesegment vilket är det nordiska segmentet, vilket finns beskrivet i not 2.3. Moderbolaget har ingen nettoomsättning.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 3,8 | 2,3 |
| Vinst vid avyttring inventarier | 0,0 | 0,4 |
| Resultat från andel i koncernbolag | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 1,2 | 0,4 |
| Summa övriga intäkter | 5,0 | 3 ,1 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | -3,9 | –4 ,7 |
| Förlust vid avyttring inventarier | 0,0 | –0,6 |
| Summa övriga kostnader | -4,0 | -5 ,3 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 0,9 | 0,9 |
| Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdrag | 0,0 | 1 ,8 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,2 |
| Övriga tjänster | 0,2 | 0,1 |
| Summa ersättning till revisorerna | 1,2 | 3,0 |
| Moderföretaget | 2011 | 2010 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 0,3 | 0,3 |
| Revisionverksamhet utanför revisionsuppdraget | 0,0 | 1 ,8 |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,0 |
| Övriga tjänster | 0,1 | 0,1 |
| Summa ersättning till revisorerna | 0,4 | 2 ,2 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 184,7 | 163,3 |
| Sociala kostnader | 43,2 | 38 ,1 |
| Pensionskostnader | 9,2 | 7 ,6 |
| Övriga personalkostnader | 10,0 | 5 ,8 |
| Summa ersättningar till anställda | 247,1 | 214 ,7 |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader (Mkr) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
Antal | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
Antal |
| Koncernen | ||||||
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare |
7,9 | 3,8 (1,3) | 11 | 6 ,5 | 2,9 (0,9) | 11 |
| Övriga anställda | 176,8 | 52,4 (7,9) | 516 | 156 ,8 | 42,8 (6 ,7) | 436 |
| Summa | 184,7 | 56,2 (9,2) | 527 | 163,3 | 45,7 (7 ,6) | 447 |
| Moderföretaget | ||||||
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare |
1,3 | 0,4 (0,0) | 7 | 0,9 | 0,3 (0,0) | 7 |
| Övriga anställda | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0 | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0 |
| Summa | 1,3 | 0,4 (0,0) | 7 | 0,9 | 0,0 (0,0) | 7 |
Riktlinjer för bestämmande av ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes av årsstämman 2011 överenstämmer i allt väsentligt med de riktlinjer som föreslås stämman 2012. Informationen om dessa finns i förvaltningsberättelsen, sidan 31. Utbetalda ersättningar till ledande befattningshavare har skett i enlighet med tidigare beslut och de riktlinjer som fastställts vid årsstämman.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda |
Varav män | Medelantal anställda |
Varav män | |
| Dotterbolag | ||||
| Sverige | 402 | 81% | 356 | 78% |
| Norge | 87 | 90% | 76 | 92% |
| Finland | 38 | 82% | 15 | 85% |
| Totalt i dotterbolag | 527 | 83% | 447 | 82% |
| Koncernen totalt | 527 | 83% | 447 | 82% |
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav män | Antal på balansdagen |
Varav män | |
| Koncernen (inkl dotterbolag) | ||||
| Styrelseledamöter | 8 | 75% | 8 | 75% |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 5 | 80% | 5 | 80% |
| Koncernen totalt | 13 | 85% | 13 | 85% |
| Moderföretaget | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 83% | 6 | 83% |
| Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare | 1 | 100% | 1 | 100% |
| Moderföretaget totalt | 7 | 86% | 7 | 86% |
| 2010 |
|---|
| 3,2 |
| 11,7 24,9 |
| 2,6 2,9 |
| 5,7 4,4 |
| 2,9 |
| 3,3 3,3 |
| 3,1 7,7 |
| 2011 3,1 3,0 |
| Ersättning till ledande | Grundlön/ Styrelse |
Rörlig | Övriga | Pensions | Övrig | Sum |
|---|---|---|---|---|---|---|
| befattningshavare (Mkr) | arvode | ersättning | förmåner | kostnad | ersättning | ma |
| 2011 | ||||||
| Styrelsens ordförande – Fredrik Cappelen | 0,5 | 0,5 | ||||
| Styrelseledamot – Anders Moberg | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Johannes Lien | 0,0 | 0,0 | ||||
| Styrelseledamot – Lottie Svedenstedt | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Stig Notlöv | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Stefan Linder | 0,0 | 0,0 | ||||
| Verkställande direktören | 2,0 | 0,5 | 0,0 | 0,4 | 2,9 | |
| Andra ledande befattningshavare (4 stycken, varav en kvinna) |
3,8 | 0,3 | 0,0 | 0,9 | 5,0 | |
| Summa | 7,1 | 0,8 | 0,0 | 1,3 | 0,0 | 9,2 |
| 2010 | ||||||
| Styrelsens ordförande – Fredrik Cappelen | 0,5 | 0,5 | ||||
| Styrelseledamot – Anders Moberg | 0,3 | 0,3 | ||||
| Styrelseledamot – Johannes Lien | 0,0 | 0,0 | ||||
| Styrelseledamot – Lottie Svedenstedt | 0,2 | 0,2 | ||||
| Styrelseledamot – Stig Notlöv | 0,0 | 0,0 | ||||
| Styrelseledamot – Stefan Linder | 0,0 | 0,0 | ||||
| Verkställande direktören | 1 ,7 | 0,6 | 0,0 | 0,3 | 2,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (4 stycken, varav en kvinna) |
3 ,2 | 0,3 | 0,0 | 0,6 | 4 ,1 | |
| Summa | 5 ,8 | 0,9 | 0,0 | 0,9 | 0,0 | 7 ,6 |
Det finns inga avtal om avgångsverderlag till VD eller koncernledningen. Uppsägningstid för VD vid uppsägning från bolagets sida respektive VD:s sida är tre månaders ömsesidig uppsägning.
Årsstämman 2011 har fattat beslut om att införa ett optionsprogram för cirka 20 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Byggmax. Löptiden för optionerna kommer att vara 3,5 år och inlösen är möjlig under de sista sex månaderna. Totalt har 565 000 teckningsoptioner tecknats, motsvarande knappt en procent i utspädning. Priset på teckningsoptionerna motsvarade marknadsvärde (6,77 kr per teckningsoption) och värderingen gjordes av en oberoende part. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie i bolaget till en lösenkurs på 63,90 kr. Deltagarna i teckningsoptionsprogrammet har ingått ett hembudsavtal.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Valutakursvinster | 4,9 | 3 ,7 |
| Verkligt värde förändringar - ränteswappar och valutaderivat | 2,1 | 8 ,5 |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 0,0 | 0,4 |
| Ränteintäkter | 0,0 | 0,4 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 7,0 | 13 ,0 |
| Finansiella kostnader | ||
| Valutakursförluster | -13,6 | –8 ,6 |
| Verkligt värde förändringar – ränteswappar och valutaderivat | 0,0 | 0,0 |
| –räntekostnader banklån | -16,4 | –23 ,5 |
| –räntekostnader närstående lån | 0,0 | –14 ,1 |
| –räntekostnad, upplösning diskonteringseffekt lån från närstående | 0,0 | –1 ,9 |
| –finansiell leasing, upplösning av diskonteringseffekt | -2,1 | –2 ,0 |
| Övriga finansiella kostnader | -0,7 | –0,2 |
| Summa | -32,9 | –50 ,4 |
| Resultat från finansiella poster | -25,8 | –37 ,4 |
| Moderföretaget | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Valutakursvinster | 0,1 | 0,0 |
| Koncernbidrag | 14,4 | 38,0 |
| Ränteintäkter | 11,4 | 2 ,3 |
| Summa | 25,9 | 40,3 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Valutakursförluster | -0,1 | 0,0 |
| Räntekostnader | -21,6 | –21 ,4 |
| Räntekostnad, upplösning diskonteringseffekt lån från närstående | 0,0 | –1 ,9 |
| Summa | -21,7 | –23 ,3 |
| 4,2 | 17,0 | |
| Resultat från finansiella poster |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt för året | -46,6 | –50,4 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 0,0 | –2,0 |
| Skatteeffekt på aktiverade underskottsavdrag | 0,0 | 2,4 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | -23,6 | –16,4 |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | 0,7 | 1 ,2 |
| Summa | -69,5 | –65 ,2 |
| Moderföretaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt för året | 0,0 | 0,5 |
| Summa | 0,0 | 0,5 |
Skillnaderna mellan redovisad skattekostnad och en beräknad skattekostnad baserad på gällande skattesats är följande:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 251,6 | 237 ,5 |
| Inkomstskatt beräknad enligt koncernens gällande skattesats | -66,2 | –62 ,5 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,5 | 0,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -1,6 | –0,2 |
| Skatteeffekt på ränta periodiseringsfond | 0,0 | –0,8 |
| Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats |
0,0 | 2,4 |
| Effekt av utländska skattesatser | -2,1 | –1,8 |
| Justering aktuell skatt avseende tidigare år | 0,0 | –2,0 |
| Övrigt | 0,0 | –0,4 |
| Skattekostnad | -69,5 | –65 ,2 |
| Moderföretaget | 2011 | 2010 |
| Resultat före skatt | 0,0 | –1,9 |
| Inkomstskatt beräknad enligt gällande skattesats 26,3 (26,3) procent | 0,0 | 0,5 |
| Skattekostnad | 0,0 | -1,4 |
| Vägd genomsnittlig skattesats inom koncernen är: | 27,61% | 27,45% |
Den gällande skattesatsen för inkomstskatt i koncernen och moderföretaget är 26,3 (26,3) procent.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Övriga intäkter | 3,8 | 2 3 |
| Övriga kostnader | -3,9 | –4 ,7 |
| Finansiella intäkter | 4,1 | 3 ,7 |
| Finansiella kostnader | -13,3 | –8 ,6 |
| Summa valutakursdifferenser | -9,4 | –7 ,3 |
Valutakursdifferenser på koncernmellanhavanden nettoredovisas.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 27,6 | 20 ,7 |
| 13,7 | 7 ,1 |
| 0,0 | –0,2 |
| 41,3 | 27 ,6 |
| -14,4 | –9 ,8 |
| -5,3 | –4 ,7 |
| 0,0 | 0,1 |
| -19,7 | –14 ,4 |
| 21,6 | 13 ,2 |
De balanserade utvecklingsutgifterna avser utveckling av affärssystem och webbplats.
| Goodwill | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1 051,0 | 1 044,6 |
| Goodwill vid förvärv av Svea Distribution AB | 0,0 | 6 ,4 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 1 051,0 | 1 051,0 |
| Utgående redovisat värde | 1 051,0 | 1 051,0 |
Enligt IFRS 3- Rörelseförvärv ska det bokförda värdet på goodwill prövas årligen. Vid indikation om minskat värde, prövas det för nedskrivning enligt IAS 36. Koncernen undersöker varje år, i det fjärde kvartalet, om nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill.
Redovisad goodwill om 1 051,0 Mkr är i sin helhet hänförlig till den svenska delen av verksamheten vilket bedömts vara den kassagenererande enheten (KGE).
Återvinningsbart belopp för den kassagenererande enheten fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärdet vilket bygger på de kassaflöden efter skatt som bedöms generas under enhetens återstående livslängd med antagande om evig livslängd.
Beräkningen utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på affärsplanen för 2012 samt prognoser för perioden 2013-2016 upprättade av koncernledningen och godkända av styrelsen. Prognoser utarbetas baserade på ett antal huvudantaganden avseende framtida tillväxt och rörelsemarginal. Det beräknade återvinningsbara beloppet ställs mot det bokförda värdet. Kassaflöden bortom femårsperioden, det vill säga efter 2016, extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 procent som motsvarar en vägd genomsnittlig tillväxttakt enligt Riksbankens inflationsmål. I motsvarande beräkningar 2010 användes en bedömd tillväxttakt om 2 procent.
Vid diskontering av förväntade framtida kassaflöden har en genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) före skatt använts, för närvarande 7 procent. Den genomsnittliga kostnaden för kapital har baserats på följande antaganden:
Prövningen visar att återvinningsvärdet, som beräknas utifrån verkligt värde baserat på diskonterade kassaflöden, överstiger det bokförda värdet.
Känslighetsanalyser visar att en förändring av diskonteringsräntan med +4 procent eller en minskning av kassaflödet med 10 procent inte förändrar resultatet av prövningen.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 232,4 | 190,0 |
| Inköp | 62,5 | 46 ,7 |
| Försäljningar och utrangeringar | -4,3 | –1 ,8 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 0,0 | 0,0 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | -0,1 | –2 ,4 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 290,5 | 232 ,4 |
| Ingående avskrivningar | -121,8 | –90,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,3 | 0,4 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -39,5 | –33 ,6 |
| Omklassificeringar | 0,0 | 0,0 |
| Valutakursdifferenser | 0,1 | 1 ,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -161,0 | –121 ,8 |
| Utgående redovisat värde | 129,5 | 110 ,6 |
I posten Inventarier, verktyg och installationer ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden – aktiverad finansiell leasing | 162,6 | 127 ,3 |
| Ackumulerade avskrivningar | -88,9 | –65 ,2 |
| Redovisat värde | 73,7 | 62 ,1 |
Byggmax leasar en stor del av koncernens inventarier och det finns ett relativt stort antal finansiella leasingavtal som gäller utrustning såsom till exempel butiksinredning och truckar. Byggmax tecknar leasingavtal på tre till fem år och efter avtalsperioden har Byggmax möjlighet att lösa leasingavtalen.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 12,3 | 7 ,9 |
| Inköp | 0,0 | 4 ,4 |
| Försäljningar och utrangeringar | -4,4 | 0,0 |
| Valutakursdifferensert | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 7,9 | 12 ,3 |
| Ingående avskrivningar | -0,8 | –0,4 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -0,4 | –0,4 |
| Valutakursdifferenser | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,2 | –0,8 |
| Utgående redovisat värde | 6,7 | 11 ,5 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 5,3 | 5 ,4 |
| Inköp | 0,8 | 0,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,0 | –0,1 |
| Valutakursdifferenser | 0,0 | –0,1 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 6,0 | 5 ,3 |
| Ingående avskrivningar | -1,3 | –1,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar | -0,4 | –0,4 |
| Valutakursdifferenser | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,7 | –1,3 |
| Utgående redovisat värde | 4,3 | 3,9 |
| Moderföretaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 358,0 | 307 ,1 |
| Investering | 0,0 | 13 ,0 |
| Kapitaltillskott | 0,0 | 38,0 |
| Utgående redovisat värde | 358,0 | 358 ,0 |
| Namn | Organisations nummer |
Säte | Kapital andel |
Antal andelar |
2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Av Byggmax Group AB (publ) ägda företag | ||||||
| Byggmax AB | 556645-6215 | Halmstad | 100% | 100 000 | 345,0 | 345,0 |
| Svea Distribution AB | 556602-5895 | Eslöv | 100% | 200 | 13,0 | 13,0 |
| Byggmax Fastighetsutveckling AB | 556726-8593 | Stockholm | 100% | 1 000 | 0,1 | 0,1 |
| 358,0 | 358,0 | |||||
| Övriga koncernbolags innehav | ||||||
| Byggmax i Karlstad AB | 556616-8141 | Halmstad | 100% | |||
| Byggmax International Purchasing AB | 556757-2473 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighets Holding AB | 556726-8601 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighetsutveckling 6 AB | 556751-4442 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighetsutveckling 7 AB | 556757-3133 | Stockholm | 100% | |||
| Byggmax Fastighet 2 AS | 991 127 895 | Oslo | 100% | |||
| Byggmax Fastighet 3 AS | 991 127 917 | Oslo | 100% | |||
| Byggmax Finland Fastighetsholding 1 Oy | 2186417-4 | Helsingfors | 100% | |||
| Byggmax Finland Fastighet 1 Oy | 2186407-8 | Helsingfors | 100% | |||
| Byggmax Finland Fastighetsholding 2 Oy | 2186507-0 | Helsingfors | 100% | |||
Under första kvartalet 2010 genomfördes ett förvärv av Svea Distribution AB, förvärvet har slutförts under mars 2011 och tilläggsköpeskilling på 0,5 Mkr (förvärvskalkylen inkluderar detta belopp) har reglerats.
Koncernens finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde med undantag av derivatinstrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivatinstrument har särredovisats på separat rad i balansräkningen. För mer utförlig beskrivning av våra derivatinstrument se not 19.
Från och med 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värde-hierarki:
Byggmax innehar endast derivatinstrument värderade till verkligt värde i sina finansiella rapporter. Dessa verkligt värdevärderas via resultaträkningen. Värderingen av dessa baseras på observerbara data för tillgången eller skulden, det vill säga nivå 2. Inga omklassificeringar har gjorts mellan de olika nivåerna.
Under 2011 avyttrades dotterbolaget Byggmax fastighetsutveckling 5 AB. Denna transaktion medförde inte någon resultateffekt.
| Koncernen 2011-12-31 | Tillgångar | Skulder |
|---|---|---|
| Derivatinstrument | ||
| Ränteswappar – innehas för handel | 0,0 | 0,0 |
| Valutaterminskontrakt – innehas för handel | 1,5 | 0,8 |
| Summa derivatinstrument | 1,5 | 0,8 |
| Koncernen 2010-12-31 | Tillgångar | Skulder |
| Derivatinstrument | ||
| Ränteswappar – innehas för handel | 0,0 | 0,0 |
| Valutaterminskontrakt – innehas för handel | 3 ,5 | 4 ,9 |
| Summa derivatinstrument | 3 ,5 | 4 ,9 |
Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick på balansdagen till 179,2 (226,6) Mkr. Det nominella beloppet för utestående ränteswappar uppgick på balansdagen till 125,0 ( 125,0) Mkr.
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är verkligt värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 3,8 | 2 ,1 |
| Reservering för osäkra fordringar | 0,0 | –0,6 |
| Summa kundfordringar | 3,8 | 1 ,5 |
Det verkliga värdet på koncernens kundfordringar överenstämmer med det redovisade värdet.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Färdiga varor och handelsvaror | 424,9 | 350 ,5 |
| Pågående arbete för annans räkning | 0,0 | 0,2 |
| Förskott till leverantörer | 0,0 | 0,0 |
| Summa varulager | 424,9 | 350 ,7 |
Lagret består i sin helhet av handelsvaror.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Bonusfordran leverantör | 54,0 | 37 ,4 |
| Övriga fordringar | 9,3 | 3 ,3 |
| Summa övriga fordringar | 63,3 | 40 ,6 |
Huvuddelen av bonusfordran är i SEK. Per balansdagen 31 december 2011 bedöms inga övriga fordringar som osäkra. För de befintliga bonusfodringarna så finns i majoriteten av fallen motsvarande leverantörsskuld.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 26,6 | 18 ,7 |
| Förutbetalda leasingavgifter | 0,4 | 0,4 |
| Upplupen intäktsränta | 0,0 | 0,0 |
| Övriga poster | 5,1 | 5 ,0 |
| Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 32,0 | 24 ,1 |
I likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen ingår följande:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Balansräkningen | ||
| Kassa och bank | 10,5 | 20 ,9 |
| Spärrade medel | 12,3 | 13 ,2 |
| Summa likvida medel | 22,8 | 34 ,1 |
| Kassaflödesanalysen | ||
|---|---|---|
| Kassa och bank | 10,5 | 20 ,9 |
| Kortfristiga bankplaceringar | 0,0 | 0,0 |
| Summa likvida medel | 10,5 | 20 ,9 |
Spärrade medel avser hyresdepositioner 4,8 Mkr, tullkredit 7,0 Mkr samt deposition bankkonto 0,5 Mkr.
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns i rapporten Förändringar i eget kapital, vilken följer närmast efter balansräkningen.
| Koncernen | Antal aktier (tusental) |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2010 | 60 ,7 | 20 ,2 | 441 ,0 | 461 ,3 |
| Per 31 december 2011 | 60,7 | 20,2 | 441,0 | 461,3 |
Aktierna har ett kvotvärde på 0,33 kr per aktie (0,33 kr per aktie) Varje aktie motsvaras av en röst. Alla per balansdagen registrerade aktier är fullt betalda.
Kategorin reserver inom eget kapital avser i sin helhet omräkningsdifferenser, uppkomna vid omräkning av utländska dotterbolag.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 130,0 | 210,0 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 36,3 | 29 ,3 |
| Summa | 166,3 | 239,3 |
| Kortfristig | ||
| Skulder till kreditinstitut | 40,0 | 40,0 |
| Checkräkningskrediter | 273,8 | 174 ,7 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 30,2 | 25 ,3 |
| Summa | 344,0 | 240,0 |
| Summa upplåning | 510,3 | 479,3 |
Samtlig upplåning i koncernen är i svenska kronor (SEK).
Samtliga externa lån löper med tre månaders ränta och det redovisade värdet bedöms i det närmaste motsvara verkligt värde.
För lån finns ställda säkerheter se not 32.
Koncernens upplåning amorteras under åren 2011–2013.
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 76,2 | 175 ,3 |
| Summa | 76,2 | 175 ,3 |
Av ovan tillgängliga checkräkningskredit är 7 Mkr en tullkredit.
Bruttoskulder avseende finansiell leasing
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 38,2 | 26 ,7 |
| Senare än ett men inom fem år | 31,8 | 30 ,4 |
| Senare än fem år | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 70,1 | 57 ,1 |
| Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing | -3,5 | –2,5 |
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing | 66,6 | 54 ,6 |
| I balansposten upplåning från kreditinstitut ingår finansiell leasing enligt följande: | ||
| Koncernen | 2011 | 2010 |
| Inom ett år | 30,2 | 25,3 |
| Senare än ett men inom fem år | 36,3 | 29,3 |
| Senare än fem år | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 66,6 | 54,6 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Obeskattade reserver | 62,6 | 51 ,6 |
| Leasing | 1,9 | 2 ,0 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 64,5 | 53 ,6 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Derivat | -0,2 | 0,4 |
| Värdering av underskottsavdrag | 4,2 | 15 ,7 |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 4,0 | 16 ,1 |
| Uppskjutna skatteskulder netto | 60,4 | 37 ,5 |
Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är följande:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 37,5 | 33 ,1 |
| Återläggning av diskonteringseffekt | 0,0 | –7 ,4 |
| Redovisning i resultaträkningen | 22,9 | 12,8 |
| Förvärvad uppskjuten skatteskuld | 0,0 | 0,9 |
| Justering från kort fordran till uppskjuten skattefordran | 0,0 | –2,0 |
| Valutakursdifferenser | 0,0 | 0,0 |
| Vid årets slut | 60,4 | 37 ,5 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar om 4,0 (16,1) Mkr. Av dessa avser 2,3 (13,7) Mkr förluster uppgående till 8,7 (51,6) Mkr, som kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst. 0,5 (0,0) Mkr avser skatt på internvinst uppgående till 1,6 (0,0) Mkr, -0,2 (0,4) Mkr avser derivat och 1,4 (2,0) Mkr avser spärrbelopp på utländsk skatt.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,1 (3,0 ) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 (146) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Momsskuld | 0,9 | 0,9 |
| Personalrelaterade skulder | 4,1 | 3 ,5 |
| Övrigt | 7,6 | 3 ,9 |
| Summa övriga skulder | 12,6 | 8 ,3 |
| Moderföretaget |
| Övrigt | 0,0 | 0,5 |
|---|---|---|
| Summa övriga skulder | 0,0 | 0,5 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 16,2 | 14 ,1 |
| Upplupna semesterlöner | 24,1 | 20 ,7 |
| Upplupna sociala avgifter | 6,5 | 6 ,2 |
| Övrigt | 13,8 | 15 ,0 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 60,6 | 56 ,1 |
| Moderföretaget | ||
|---|---|---|
| -- | ---------------- | -- |
| Övrigt | 2,8 | 5,0 |
|---|---|---|
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2,8 | 5,0 |
| Ställda säkerheter | ||
|---|---|---|
| Koncernen | 2011 | 2010 |
| För egna skulder och avsättningar: | ||
| Aktier i dotterbolag | 845,6 | 658,7 |
| Spärrade bankmedel | 12,3 | 13,2 |
| Företagsinteckningar | 120,0 | 120,0 |
| Summa ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 977,9 | 791,9 |
| Moderföretaget | ||
| Aktier i dotterbolag | 358,0 | 358,0 |
| Summa ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 358,0 | 358,0 |
| Ansvarsförbindelser | ||
| Koncernen | 2011 | 2010 |
| Kapitaltäckningsgaranti till förmån för koncernbolag | Inga finns | Inga finns |
Koncernen leasar hyreslokaler samt diverse mindre utrustning enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal.
Framtida leasingavgifter för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller till betalning enligt följande:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 114,2 | 92 ,7 |
| Senare än ett men inom fem år | 403,3 | 338 ,1 |
| Senare än fem år | 326,2 | 277 ,3 |
| Summa | 843,7 | 708 ,1 |
Huvuddelen av ovan angivna belopp avser lokalhyror. I övrigt är större delen av koncernens leasingkontrakt klassificerade som finansiella leasingkontrakt. Åtagande avseende finansiell leasing presenteras i not 27.
Närstående part defineras som en part som kan utöva ett bestämmande inflytande (äger mer än 50 procent) eller har ett betydande inflytande (äger mer än 20 procent). Byggmaxkoncernen ägs till 35,8 procent av Altors 2003 Sarl som därmed har ett betydande inflytande över koncernen.
Altor har ett bestämmande inflytande över Senzum AB (är ett dotterbolag till Lindorff Group AB och ägs av Altor 2003-fond och Altor fond II), Carnegie Investment Bank (ägs av Altor-fond III) samt Dustin Financial Services AB (ägs av Altor Fond II).
Under året har Byggmax köpt in callcentertjänster från Senzum AB. Senzum AB är ett dotterbolag till Lindorff Group AB. Totala kostnader under 2011 uppgår till 3,0 (1,8) Mkr.
till 0,0 (0,5) Mkr. Under året har Byggmax inte köpt några konsulttjänster från Carnegie Investment Bank. Totala kostnader under 2011 uppgår
Under året har Byggmax köpt in IT-utrustning från Dustin Financial Services AB. Total kostnad under 2011 uppgår till 0,7 (0,6) Mkr.
| Skulder till närstående: | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| - Carnegie Investment Bank | 0,0 | 0,4 |
| Summa | 0,0 | 0,4 |
| Fordringar till närstående: | 2011 | 2010 |
| 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 0,0 | 0,0 |
Fordringar till närstående härrör till största delen från försäljningstransaktioner och förfaller en månad efter försäljningsdagen. Koncernen innehar inte några säkerheter för dessa fordringar. Ingen ränta utgår. Skulderna till närstående härrör till största delen från inköpstransaktioner och förfaller en månad efter inköpsdagen. Skulderna löper utan ränta.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Moderföretagets och koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2012-04-20 för fastställelse.
Stockholm den 22 februari 2012
Fredrik Cappelen Styrelseordförande
Anders Moberg Johannes Lien Styrelseledamot Styrelseledamot
LOTTIE SVEDENSTEDT STEFAN LINDER Styrelseledamot Styrelseledamot
Stig Notlöv Styrelseledamot
MAGNUS AGERVALD Verksställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2012-03-01 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anna-Carin Bjelkeby Auktoriserad revisor
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Byggmax Group AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31–69.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen .
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Byggmax Group AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 1 mars 2012 Örhlings PricewaterhouseCoopers AB
Anna-Carin Bjelkeby Auktoriserad revisor
Mikael Bengtsson, Magnus Agervald, Pär Petersson, Pernilla Walfridsson och Jacob Notlöv.
VD sedan 2008 (anställd 2006). Född 1975. Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm samt civilingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bakgrund: Tidigare konsult på McKinsey & Company, analytiker på IDI AB och grundare av Icomera. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 555 000 aktier samt 250 000 teckningsoptioner.
Affärschef sedan 2008 (anställd 1999). Född 1966. Utbildning: Socialpedagog vid Jönköpings Högskola. Bakgrund: Tidigare avdelningsansvarig Obs Byggmarknad. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 96 000 aktier samt 50 000 teckningsoptioner.
Marknadschef sedan 2007, IT-chef sedan 2004 (anställd 2001). Född 1980. Övriga uppdrag: Partner och styrelseledamot i Adtraction Marketing AB och styrelseledamot i LLJ Property AB. Aktieinnehav: 256 200 aktier samt 50 000 teckningsoptioner.
Inköpschef sedan 2007 (anställd 2000). Född 1961. Utbildning: Tekniska studier samt studier inom försäljning. Bakgrund: Tidigare säljare och distriktschef Pååls Bagerier. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 72 000 aktier samt 50 000 teckningsoptioner
CFO sedan 2005 (anställd 2005). Född 1973. Utbildning: Magisterexamen i ekonomi från Växjö universitet. Bakgrund: Tidigare ekonomichef för hemelektronikkedjan Power, Business Controller för IKEA Ryssland och Controller på IKEA AB. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 240 000 aktier samt 50 000 teckningsoptioner.
Byggmax revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med Anna-Carin Bjelkeby som huvudansvarig revisor sedan 2007. Anna-Carin Bjelkeby är auktoriserad revisor och medlem i FAR SRS. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:s kontorsadress är Torsgatan 21, 113 97 Stockholm.
Lottie Svedenstedt Stefan Linder Stig Notlöv
Styrelseledamot sedan 2010. Född 1957 Utbildning: Jurist från Uppsala Universitet. Bakgrund: Tidigare regionchef H&M, VD Inter Ikea Systems A/S, affärsområdeschef Ikea of Sweden, CEO Kid Interiør A/S. Övriga uppdrag: Ordförande i Managementinstitutet i Lund (MiL). Ledamot i Clas Ohlson AB, Swedavia AB, mktmedia ab, Global Health Partner AB, Thule Group AB, Vanna Ab, Stampen AB, Liberala Tidningar i Mellansverige AB, Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB och ITAB Shop Concept AB. Aktieinnehav: 10 000 aktier.
Styrelseledamot sedan 2006. Född 1968. Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakgrund: Director i Industri Kapital samt verksam inom Investment banking på Morgan Stanley i London. Övriga uppdrag: Stefan är partner i och ledamot i styrelsen för Altor Equity Partners AB, styrelseordförande i EuroCater A/S, styrelseledamot i ApoPharm AB, CTEK Holding AB, och i Dustin Group AB. Aktieinnehav: 0 aktier.
Styrelseledamot i nuvarande bolag sedan 2006, styrelseledamot i tidigare moderbolaget sedan 1993. Född 1947 Bakgrund: Tidigare VD för Byggmax. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Aktieinnehav: 3 078 042 aktier genom bolag.
Styrelseordförande sedan 2008. Styrelseledamot från 2006. Född 1957. Utbildning: Civilekonom samt studier i statsvetenskap vid Uppsala Universitet. Bakgrund: Tidigare VD och koncernchef samt ledamot i styrelsen för Nobia AB och styrelseledamot i Danske Trælast. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Munksjö AB, Sanitec Oy samt Dustin AB. Styrelseledamot i Securitas AB, Carnegie Investment Bank AB och Granngården AB. Aktieinnehav: Äger inga aktier, men är genom sin kapitalförsäkring exponerad mot 700 000 aktier och genom ett närstående bolag exponerad mot 200 000 aktier i Byggmax.
Styrelseledamot sedan 2006. Född 1950. Bakgrund: Tidigare ledamot i styrelsen för Velux A/S och ICA AB samt koncernchef för IKEA-koncernen, Royal Ahold N.V. och Majid Al Futtaim Group LLC. Övriga uppdrag: Anders är styrelseordförande i Clas Ohlson AB, OBH Nordica AB och Biva A/S samt styrelseledamot i DFDS A/S, Husqvarna AB, ZetaDisplay AB, Hema B.V., ITAB AB, Rezidor AB, Amor GMBH och Ahlstrom OY. Aktieinnehav: Äger inga aktier, men är genom sin kapitalförsäkring exponerad mot 800 000 aktier i Byggmax.
Styrelseledamot sedan 2009, suppleant sedan 2007. Född 1977. Utbildning: Civilekonomexamen från Norges Handelshoyskole. Bakgrund: Tidigare konsult på McKinsey & Company, tidigare styrelseledamot i SPT Group AS och suppleant i styrelsen för SiteTel Sweden AB. Övriga uppdrag: Johannes är också Director i Altor Equity Partners AB, styrelseledamot i Elixia Holding IV AS, Helly Hansen Group AS, Navico Holding AS, Ketlav Invest AS och N Holding AB. Han är även partner i och ledamot i styrelsen för Cretum Invest AB. Aktieinnehav: Äger inga aktier, men är genom sin kapitalförsäkring exponerad mot 20 000
Det har varit ett intensivt år för Byggmax, med en svag marknadsutveckling, 13 etableringar samt lansering av ett nytt sortiment för e-handel. Detta har naturligtvis präglat styrelsearbetet, och påverkat den finansiella situationen.
Byggmax har en väl sammansatt styrelse med ledamöter som har olika och kompletterande bakgrunder och kompetenser. Styrelsen har under året haft tio möten. Viktiga beslut som fattats under året är bland annat:
• Fortsatt arbete med att förbättra den operativa driften, under året påbörjades arbetet med lean på ett mer strukturerat sätt och en ny distributionscentral togs i drift
• Lansering av ett beställningssortiment Förtydligande av byggmax värdegrund, Byggmax andan I den utvärdering som har gjorts av styrelsens arbete fram-
kom att det är effektivt och målinriktat.
Som framgår av bolagsstyrningsrapporten så tillämpar Byggmax Svensk kod för bolagsstyrning. I några enskilda fall har bolaget valt att avvika från enskilda regler, och förklarar istället varför. Det gäller internrevision, där styrelsen har valt att inte ha en särskild internrevision mot bakgrund av att bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur samt utarbetade styr- och internkontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer.
Byggmax har med sitt lågpriskoncept historiskt sett stärkt sin marknadsposition i en svagare konjunktur. I utgången av 2011 står Byggmax starkt. Nettovinsten har ökat till 182 (172) Mkr. Egna kapitalet har ökat från 748 Mkr till 844 Mkr per 31 december 2011. Räntekostnaderna har minskat betydligt som en följd av att aktieägarlånen har lösts, och har ersatts av banklån med lägre ränta samt av eget kapital.
Att Byggmax är finansiellt starkt är viktigt, det gör att vi kan satsa framåt. Ni kan läsa mer om våra satsningar i VD-ordet. För egen del så är jag entusiastisk inför de satsningar som genomförs, med fler butiker i samtliga länder och lansering av det nya sortimentet på nätet.
Låt mig avslutningsvis tacka vår koncernledning och alla medarbetare för ett gott arbete 2011!
Fredrik Cappelen Styrelsens ordförande
Byggmax är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Byggmax tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31. Byggmax Group AB (publ) har upprättat bolagsstyrningsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och Svensk kod för bolagsstyrning. Riktlinjerna avseende Svensk kod för bolagsstyrning finns att tillgå på hemsidan för Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se).
Med bolagsstyrning avses regelverk och den struktur som finns för att på ett effektivt och kontrollerat sätt styra och leda verksamheten i ett aktiebolag. Bolagsstyrning syftar ytterst till att tillgodose aktieägarnas krav på avkastning och att ge samtliga intressenter fullgod och korrekt information om bolaget och dess utveckling.
Byggmax Group AB (publ), nedan kallad Byggmax eller bolaget, är sedan 2 juni 2010 noterat på NASDAQ OMX och tilllämpar Svensk kod för bolagsstyrning (koden) från och med noteringen. Koden bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men då ange en förklaring till avvikelsen. Byggmax Group AB (publ) har gjort följande avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning:
• Styrelsen har valt att inte ha en särskild internrevision mot bakgrund av att bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur samt utarbetade styr- och internkontrollsystem.
Aktiekapitalet i Byggmax uppgick vid årets slut till 20 245 682 Mkr fördelat på 60 737 045 aktier. Det finns ett aktieslag och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Antalet aktieägare var den 31 december 4 748. Altor 2003 Sarl är den största ägaren och har ett ägande motsvarande 35,8 procent. Av det totala antalet aktier svarade utländska ägare för cirka 70,9 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägare hänvisas till sidorna 27-28 samt Byggmax webbplats.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid ordinarie årsstämma som är aktiebolagets högst beslutande organ.
Årsstämman 2011 ägde rum den 1 april 2011 i Infracity i Upplands Väsby (Stockholm). Vid stämman närvarade 55 aktieägare, personligen eller genom ombud, vilka representerade 67 procent av rösterna. Till stämmans ordförande valdes Fredrik Cappelen.
I huvudsak fattades följande beslut:
Nästa årsstämma för aktieägarna i Byggmax hålls fredagen den 20 april 2012 i Primus konferens i Solna (Stockholm) klockan 11:30-12:30. För ytterligare information om årsstämman se Byggmax webbplats.
Vid årsstämman den 1 april 2011 beslutades att en valberedning skulle utses inför årsstämman 2012. Styrelseordföranden ska sammankalla de, per den 31 augusti enligt Euroclear Sweden AB, tre största direktregistrerade ägargrupperade aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse varsin ledamot till valberedningen. Valberedningens sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman.
Valberedningen ska bereda och till bolagsstämman lämna förslag till val av ordförande vid årsstämma, styrelseordförande och övriga ledamöter till bolagets styrelse. vidare ska valberedningen lämna förslag till styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter,val av (i förekommande fall) och arvode till revisor samt beslut om principer för hur valberedning utses.
Styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner Byggmax styrelse fastställer årligen en arbetsordning samt skriftliga instruktioner om finansiell rapportering och arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, ansvarsfördelning inom styrelsen, lägst antal styrelsesammanträden per år, kallelse till och handlingar inför styrelsemöten och upprättande av styrelseprotokoll.
Skriftliga instruktioner reglerar det rapporteringssystem som finns för att styrelsen fortlöpande skall kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation samt arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör.
Styrelsens bedömning rörande ledamöternas oberoende
ställning i förhållande till bolaget och aktieägarna framgår av tabellen "Styrelsens sammansättning och närvaro" (se sida 76). Som framgår uppfyller Byggmax kodens krav på att majoriteten av de stämmovalda ledamötena är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
En utförligare beskrivning av styrelsens ledamöter finns på sidan 72.
Antalet möten under 2011 uppgick till tio. Viktiga ärenden som har behandlats av styrelsen under 2011 är, förutom godkännande av årsredovisning och delårsrapporter samt fastställande av affärsplan med därtill hörande budget, följande frågor
Koncernens VD, Magnus Agervald och CFO, Pernilla Walfridsson, deltar vid styrelsemöten. Även andra anställda kan delta vid styrelsemöten och då som föredragande i särskilda frågor.
relsens arbete inklusive enskilda ledamöters insatser.
Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. I den utvärdering som gjort av styrelsens arbete har det framkommit att den är effektiv och målinriktad.
Styrelsen har för närvarande inget separat ersättningsutskott eller revisionsutskott. Det är styrelsens uppfattning att de uppgifter som utförs av utskotten i dag bättre utförs av styrelsen i dess helhet.
Styrelsen i sin helhet bereder och behandlar frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott. Utskottet/styrelsen träffar bolagets revisorer två gånger per år då bland annat revisionsplaner och revisionsrapporter behandlas. Vid mötet med bolagets revisorer ges utskottet/styrelsen möjligheten att möta revisorn utan den verkställande direktörens närvaro.
Verkställande direktör, tillika koncernchef, har till uppgift att sköta den löpande förvaltningen av bolaget i enlighet med skriftliga instruktioner fastställda av styrelsen. Magnus Agervald är verkställande direktör och koncernchef för Byggmax sedan 1 januari 2008. Han har inga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
Byggmax ledningsgrupp består av fem medlemmar inklusive verkställande direktör. En beskrivning av ledningen finns att tillgå i årsredovisningen under rubriken "Byggmax koncernledning" (sid 71).
För information om lön och andra ersättningar till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavara se not 9, sidan 54.
Årsstämman utser revisor i bolaget var fjärde år. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, nedan kallad PWC, valdes av årsstämman 2010 för en mandatperiod av fyra år. PWC har utsett auktoriserad revisor Anna-Carin Bjelkeby till huvudansvarig för revisionen. Byggmax har utöver revisionsuppdraget konsulterat PWC inom skatteområdet och olika redovisningsfrågor. PWC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Byggmax. Uppgifter om arvode till revisionsbolaget framgår av not 8.
Enligt koden ska bolagets styrelse tillse att antingen halvårs - eller niomånadersrapporten översiktligt granskas
av revisor. Byggmax revisor har genomfört en översiktliga granskningen av niomånadersrapporten.
Bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur samt utarbetade styr- och internkontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision.
| Funktion | Invald | Närvaro styrelsemöte |
Styrelsearvode | Beroende till bolagets ledning och större ägare |
|---|---|---|---|---|
| Ordförande | 2006 | 10/10 | 500 000 SEK | Nej |
| Ledamot | 2006 | 10/10 | 250 000 SEK | Nej |
| Ledamot | 2009 | 9/10 | Inget | Ja |
| Ledamot | 2010 | 10/10 | 250 000 SEK | Nej |
| Ledamot | 2006 | 10/10 | Inget | Ja |
| Ledamot | 2006 | 10/10 | 250 000 SEK | Ja |
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning som innehåller krav om årlig extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende finansiell rapportering är organiserad.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för Byggmax interna kontroll. VD har det löpande ansvaret för att intern styrning och kontroll upprätthålls. Det övergripande syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att Byggmax finansiella rapportering upprättas i enlighet med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag, samt att skydda Byggmax tillgångar. Byggmax har valt att använda COSO:s definition av intern kontroll som grund för sitt arbete med den interna kontrollen. Enligt COSO består den interna kontrollen av fem olika delar; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Dessa olika delar beskrivs kortfattat nedan.1
Kontrollmiljön är grunden för den interna kontrollen och den bygger på den kultur som styrelse och ledning kommunicerar och arbetar efter. Den omfattar i huvudsak värderingar, kompetens, ledningsfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter samt policys och rutiner. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt definierade och kommunicerade mellan olika nivåer i organisationen samt att styrande dokument i form av interna policys och riktlinjer omfattar alla väsentliga områden och att dessa ger vägledning till olika befattningshavare i Byggmax.
En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal policys såsom styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, finanspolicy, IT-policy, informationspolicy samt loggbok- och insiderpolicy. Syftet med dessa policys är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Samtliga policys revideras årligen och fastställs av företagsledning eller styrelsen. Byggmax ekonomiprocess finns dokumenterad i en ekonomihandbok.
1 COSO (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) som är det ramverk som har störst spridning och internationell acceptans och som intar en särställning vad gäller definition av god intern kontroll.
All affärsverksamhet är förenad med ett visst mått av risktagande. En strukturerad riskbedömning möjliggör identifiering av väsentliga risker. Byggmax arbetar löpande med riskanalys där riskerna för fel inom den finansiella rapporteringen av väsentliga resultat- och balansposter analyseras. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen är risk för bedrägerier, förlust eller förskingring av tillgångar. Styrelsen i Byggmax bedömmer kontinuerligt bolagets riskhantering. I detta arbete ingår att bedöma vilka förebyggande åtgärder som vidtas för att minska bolagets risker vilket bland annat innebär att tillse att bolaget är ändamålsenligt försäkrat och att bolaget har erforderliga policys och riktlinjer.
Koncernens kontrollstruktur utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Inom Byggmax består dessa kontrollstrukturer dels av en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risker för fel i rapporteringen. Byggmax har ett systematiskt arbetssätt för att minska risken för bedrägerier och/eller stölder, vilket inkluderar det arbete som bedrivs för att minimera svinn i butikerna.
Byggmax har en informationspolicy som innefattar riktlinjer för såväl intern som extern information från bolaget. Extern information lämnas i enlighet med börs- och värdepapperslagstiftning samt Finansinspektionens föreskrifter. Intern spridning av kurspåverkande information sker först efter att Byggmax har publicerat motsvarande information till aktiemarknaden. Styrande dokumentation i form av policys, riktlinjer och manualer kommuniceras via koncernens intranät och ekonomihandboken.
Koncernens ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt ekonomi- och redovisningssystem. Styrelsen och företagsledningen erhåller löpande information om koncernens resultat, finansiella ställning och utveckling av verksamheten. Rapporteringen innehåller även analytisk uppföljning, trenduppföljningar och benchmarking mellan butikerna. Ekonomifunktionen har samma rutiner och krav på dokumentation vid varje månadsbokslut. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid den externa revisionen.
Fredrik Cappelen Styrelseordförande
Anders Moberg Johannes Lien Styrelseledamot Styrelseledamot
LOTTIE SVEDENSTEDT STEFAN LINDER Styrelseledamot Styrelseledamot
Stig Notlöv Styrelseledamot
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 74–77. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 1 mars 2012 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Anna-Carin Bjelkeby Auktoriserad revisor
Avkastning på sysselsatt kapital: EBITA dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital: Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.
EBITDA: Rörelseresultat före amortering av goodwill och avskrivningar.
EBITA: Rörelseresultat före amortering av goodwill.
Genomsnittligt nettorörelsekapital: Varje års månatliga genomsnittliga rörelsekapital har viktats på samma sätt för att beräkna ett genomsnitt.
Genomsnittligt sysselsatt kapital: Sysselsatt kapital de två senaste åren dividerat med två.
Nettorörelsekapital: Balansräkningsdata från huvudboken (ej reviderad), beräknat som summan av lager, kundfordringar, fordringar på bonus på leverantörer, andra fordringar och förutbetalda kostnader/upplupna intäkter subtraherat med summan av leverantörsskulder, skatteskulder, andra kortfristiga skulder och upplupna kostnader/ förutbetalda intäkter.
Nettoskuldsättning: Räntebärande skulder subtraherat med likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad: Nettoskuldsättning dividerat med eget kapital.
Räntetäckningsgrad: EBITDA dividerat med totala räntekostnader.
Rörelsemarginal (EBIT-marginal): Rörelseresultat (EBIT) dividerat med nettoomsättning.
Soliditet/ riskbärande kapital: Justerat eget kapital + efterställda aktieägarlån dividerat med balansomslutningen.
Sysselsatt kapital: Eget kapital adderat med nettoskuldsättning.
Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal aktier.
Skuldsättningsmultipel/ Skuldsättningskvot: Räntebärande skuld exklusive aktieägarlån minus kassa dividerat med EBITDA.
Utdelning per aktie: Utdelning dividerat med antal aktier.
Kassaflödet från den löpande versksamheten per aktie: Kassaflödet från den löpande verksamheten för perioden dividerat med antalet aktier.
Lagrets omsättningshastighet: Varukostnaden för perioden dividerat med genomsnittligt lager (medelvärdet av ingående och utgående lagervärde).
Tillväxt i jämförbara butiker: En jämförbar enhet anses jämförbar från det andra årsskiftet efter butikens öppnande. Detta innebär exempelvis att en butik som öppnades under 2010 klassificeras som en jämförbar enhet från 2012. Butiker som flyttas till nya lokaler på en existerande plats behandlas på liknande sätt.
Transporterat gods [ton] – Mängd gods, i ton, som är transporterat från leverantör till Byggmax anläggningar och distributionslager.
Transportarbete [tonkm] - Varje godsenhets massa i ton multiplicerat med dess transportsträcka i kilometer.
Transportarbete per ton [tonkm/ton] – Mängd transportarbete per ton transporterat gods.
CO2 per transporterat ton gods [kg] – Utsläpp av CO2 per transporterat ton gods.
Blandat avfall - Osorterat material som inte är förpackningar. Papper, wellpapp, trä och plast, blandat skrot, textilier, icke brännbart.
Deponiavfall utsorterad - Restmaterial som inte lämpar sig för återvinning eller energiutvinning.
Sorterat – Avfall som inte är deponiavfall eller blandat avfall.
Byggmax årsredovisning distribueras endast via koncernens hemsida.
| Upplysning | Förklaring | Sida i |
|---|---|---|
| 1. Strategi och analys | ÅRV | |
| 1.1 | Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. |
20 |
| 1.2 | Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter. | 20 |
| 2. Organisationsprofil | ||
| 2.1 | Organisationens namn. | 1 |
| 2.2 | De viktigaste varumärkena, produkter, tjänster. | 10 |
| 2.3 | Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures. |
12-14, 61 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontoret. | 31 |
| 2.5 | Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovis ningen. |
31 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform. | 27-28 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på. | 31 |
| 2.8 | Den redovisande organisationens storlek. | 36-37 |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande. |
31-32 |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperio den. |
inga |
| 3. Information om redo visningen |
||
| Redovisningsprofil | ||
| 3.1 | Redovisningsperiod. | 31 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen. | 69 |
| 3.3 | Redovisningscykel. | 31 |
| 3.4 | Kontaktuppgifter för frågor angående redovisningen och dess innehåll. |
92 |
| Redovisningens omfatt ning och avgränsning |
||
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen. | 90 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning. | 90 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfatttning och avgränsning. |
90 |
| 3.8 | Princip för redovsiningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. |
90 |
| 3.9 | Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag. | 21 |
| 3.10 | Förklaring till effekten av förändringar av information som läm nats i tidigare redovisningar och skälen för sådana förändringar. |
vid respek tive ökning |
| Upplysning | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| 3.11 | Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovis ningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen. |
45 följande |
| Innehållsförteckning enligt GRI |
||
| 3.12 | Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupp lysningarna finns. |
80 |
| Bestyrkande | ||
| 3.13 | Policy och nuvarande tillämpning med avseende på att låta redo visningen externt bestyrkas. |
22 |
| 4. Styrning, åtagande och intressentrelationer |
||
| Styrning | ||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning. | 74 |
| 4.2 | Beskriv huruvida styrelseordförande också är verkställande direktör. |
71-72 |
| 4.3 | Antal medlemmar i styrelsen som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. |
76 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekom mendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsled ningen. |
92 |
| 4.5 | Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande be fattningshavare och chefer och organisationens resultat. |
68, not 34 |
| 4.6 | Rutiner och processer inom styrelsen för att säkerställa att inga intressekonflikter uppstår. |
74 följande |
| 4.7 | Rutiner och processer för att bestämma vilka kvalifikationer och vilken expertis som styrelsemedlemmar bör besitta för att styra organisationens strategi i ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. |
74 följande |
| 4.8 | Internt framtagna affärsidéer eller grundläggande värderingar, uppförandekod och priciper för ekonomiskt, miljömässigt och socialt uppträdande, samt hur väl dessa införts i organisationen. |
15,17,20 |
| 4.9 | Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrol lera hur organisationen uppmärksammar och hanterar ekono miska, miljömässiga och sociala frågor, samt vilka internationellt överenskomna standarder, uppförandekoder och princiciper organisationen ansluter sig till och hur dessa följs. |
74 följande |
| 4.10 | Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i syn nerhet vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala sådana. |
74 följande |
| Åtagande beträffande externa initiativ |
||
| 4.11 | Beskrivning av om och hur organisationen följer Försiktighets principen. |
45 följande |
| 4.12 | Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stöjder. |
20 |
| 4.13 | Medlemskap i organisationer och/eller nationella/internationella lobbyorganisationer. |
21 |
| Upplysning | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| Kommunikation med intressenter |
||
| 4.14 | Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. | 21 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter. | 21 |
| 4.16 | Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inklusive hur ofta och vilken typ av kontakter, per typ och per intressent grupp. |
21 |
| 4.17 | Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter, och hur organisationen har hanterat dessa områden och frågor, inklusiva hur de påverkat organisationens redovis ning. |
21 |
| 5. RESULTATINDIKATORER | ||
| EKONOMISK PÅVERKAN | ||
| Ekonomiska resultat | ||
| EC1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. |
35 följande |
| EC2 | Finansiell påverkan, samt andra risker och möjligheter för organi sationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. |
26 |
| EC3 | Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. | 54-56 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. | 15 |
| Marknadsnärvaro | ||
| EC5 | Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. |
91' |
| EC6 | Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. |
12 |
| EC7 | Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattnings havare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet. |
15 |
| Indirekt ekonomisk påverkan |
||
| EC8 | Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kom |
90 |
byggmax Årsredovisning 2011
mersiell basis eller utan full ersättning
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| EC9 | Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekono miska effekter, inklusive effekternas omfattning |
91' |
| MILJÖPÅVERKAN | ||
| Material | ||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym. | 90 |
| EN2 | Återvunnet material i procent av materialanvändning. | 90 |
| Energi | ||
| EN3 | Direkt energianvändning per primär energikälla. | 26 |
| EN4 | Indirekt energianvändning per primär energikälla. | 26 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsför bättringar. |
91' |
| EN6 | Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är ener gieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minsk ningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. |
91' |
| EN7 | Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering. |
26 |
| Vatten | ||
| EN8 | Total vattenanvändning per källa. | 90 |
| EN9 | Vattenkällor som väsentligt påverkas av vattenanvändningen. | 90 |
| EN10 | Återvunnen och återanvänd vattenvolym, i totala siffror och i procent av totalt använd volym. |
90 |
| Biologisk Mångfald | ||
| EN11 | Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt mång faldsvärde utanför skyddade områden |
26 |
| EN12 | Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden. |
26 |
| EN13 | Skyddade eller restaurerade habitat. | 91' |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| EN14 | Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent han tera påverkan på den biologiska mångfalden. |
91' |
| EN15 | Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden som påverkas av verksamheten. |
91' |
| Utsläpp till luft och vatten samt avfall |
||
| EN16 | Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. | 23 |
| EN17 | Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. | 90 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. |
23-24 |
| EN19 | Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, i vikt. | 24 |
| EN20 | NOx, SO2 samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ. | 24 |
| EN21 | Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient. | 90 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. | 26 |
| EN23 | Totalt antal och volym av väsentligt spill. | 90 |
| EN24 | Vikt av transporterat, importerat, exporterat eller behandlat avfall, som klassats som miljöfarligt enligt villkoreni Baselkon ventionens Bilagor I, II, III och VIII, samt procent transporterat avfall som transporterats internationellt. |
91' |
| EN25 | Identitet, storlek, skyddsstatus och värde avseende biologisk mångfald för vattenmassor med tillhörande habitat som väsent ligt påverkas av den redovisande organisationens utsläpp av vatten samt dess avgivna avrinningsvatten. |
91' |
| Produkter och tjänster | ||
| EN26 | Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjäns ter, samt resultat härav. |
23 följande |
| EN27 | Procent av sålda produkter och deras förpackningar som återin samlas, per kategori. |
23 följande |
| Efterlevnad |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| EN28 | Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke monetära sanktioner till följd av överträdelser av miljölagstift ning och bestämmelser. |
90 |
| Transport | ||
| EN29 | Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor. |
91' |
| Övergripande | ||
| EN30 | Sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd, per typ. |
91' |
| ANSTÄLLNINGSFÖRHÅL LANDEN OCH ARBETS VILLKOR |
||
| LA1 | Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform,anställnings villkor och region. |
16 |
| LA2 | Antal anställda som slutat och personalomsättning, per ålders grupp, kön och religion. |
16 |
| LA3 | Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt eller deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet. |
90 |
| Relationer mellan an ställda och ledning |
||
| LA4 | Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal. | 90 |
| LA5 | Minsta varseltid angående betydande förändringar i verksamhe ten, med upplysning om huruvida detta är specificerat i kollektiv avtal. |
90 |
| Arbetsmiljö | ||
| LA6 | Andel av personalstyrkan som är representerad i formella och för ledning och personal gemensamma kommittéer för hälsa och sä kerhet, som bistår med övervakning och rådgivning om program för hälsa och säkerhet. |
91' |
| LA7 | Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region. |
16 |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| LA8 | Utbildning, rådgivning, förebyggande åtgärder och riskhante ringsprogram på plats för att stödja de anställda, deras familjer eller samhällsmedlemmar beträffande allvarliga sjukdomar. |
90 |
| LA9 | Frågor om hälsa och säkerhet som omfattas av formella överens kommelser med fackföreningar. |
91' |
| Träning och utbildning | ||
| LA10 | Genomsnittligt antal och utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategorier. |
16 |
| LA11 | Program för vidareutbildning och livslångt lärande för att stödja fortsatt anställningsbarhet samt bistå anställda vid anställning ens slut. |
91* |
| LA12 | Andel anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling. |
91' |
| Mångfald och jämställd het |
||
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörig het och andra mångfaldsindikatorer. |
71-72 |
| LA14 | Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per personalka tegori. |
16 |
| MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | ||
| Investerings- och upp handlingsrutinger |
||
| HR1 | Procentuell andel och antal betydande investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter, eller som har genomgått en granskning av hur mänskliga rättigheter hanteras. |
90 |
| HR2 | Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder. |
90 |
| HR3 | Totalt antal personalutbildningstimmar som ägnats åt utbildning i policyer och rutiner för mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten, samt andelen av de anställda som genomgått sådan utbildning. |
91' |
| Icke-diskriminering | ||
| HR4 | Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. | 16 |
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| Föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal |
||
| HR5 | Verksamheter för vilka man uppmärksammat att föreningsfrihe ten och rätten till kollektivavtal kan vara väsentligt hotade och åtgärder som vidtagits för att stödja dessa rättigheter. |
90 |
| Barnarbete | ||
| HR6 | Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsent lig risk för fall av barnarbete och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av barnarbete. |
90 |
| Tvångsarbete | ||
| HR7 | Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsent lig risk för tvångsarbete och obligatoriskt arbete, och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. |
91 |
| Säkerhetsrutiner | ||
| HR8 | Procentandel av säkerhetspersonalen som fått utbildning i organisationens policyer och rutiner som handlar om mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten. |
91' |
| Ursrungsbefolkningars rätt |
||
| HR9 | Totalt antal fall av kränkningar mot ursprungsbefolkningars rät tigheter och vidtagna åtgärder. |
91' |
| ORGANISATIONENS ROLL I SAMHÄLLET |
||
| Samhälle | ||
| SO1 | Typ, omfattning och ändamålsenlighet av de program och rutiner som utvärderar och styr verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde. |
20 följande |
| Korruption | ||
| SO2 | Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption. |
91 |
| SO3 | Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption. |
91 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter. | 91 |
Politik
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| SO5 | Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska besluts processer och lobbying. |
91 |
| SO6 | Totalt värde av bidrag och gåvor i form av pengar eller in natura till politiska partier, politiker och likartade institutioner, per |
91 |
| Konkurrenshämmande aktiviteter |
||
| SO7 | Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkur renslagstiftning och monopolbeteende, samt utfallet. |
91 |
| Efterlevnad | ||
| SO8 | Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser. |
91 |
| PRODUKTANSVAR | ||
| PR1 | De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet ska utvärderas i förbättringssyfte, och ande len av väsentliga produkt- och tjänstekategorier som genomgått sådana utvärderingsprocesser. |
12 |
| PR2 | Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande hälso och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster under deras livscykel inte efterlevts. nformationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. |
91' |
| Märkning av produkter och tjänster |
||
| PR3 | Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt ruti nerna, samt andel i procent av produkter och tjänster som berörs av dessa krav. |
91 |
| PR4 | Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för infor mation om och märkning av produkter och tjänster inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. |
91' |
| PR5 | Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersök ningar. |
91' |
Marknadskommunikation
| Indikator | Förklaring | Sida ÅRV |
|---|---|---|
| PR6 | Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, PR och sponsring. |
91 |
| PR7 | Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande marknadskommunikation, inklusive annonsering, marknadsfö ring och sponsring inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. |
91 |
| Kundernas integritet | ||
| PR8 | Totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata. |
91 |
| Efterlevnad | ||
| PR9 | Betydande bötesbelopp för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster. |
91 |
Byggmax hållbarhetsredovisning redovisar uppgifter enligt GRI avseende den primära affärsdrivande verksamheten. Detta utgörs av butiksorganisationen i Byggmax AB, med filialer, samt i tillämpliga delar dotterbolaget Svea Distribution. Den administrativa delen av organisationen ingår ej i hållbarhetsredovisningen, då denna del inte ingår i kärnverksamheten. Alla dotterbolag inom koncernen, förutom BYGGmax Fastighetsutveckling AB samredovisas där ej annat anges. Byggmax Fastighetsutveckling redovisas inte alls, då ingen verksamhet skett inom bolaget under 2011. Väsentlighet har definierats från fall till fall, med avseende på vilken indikator som redovisas, då ingen generell definition låter sig göras för samtliga indikatorer. Definiering av väsentlighet och avgränsningar vid respektive indikator har gjorts i nära samråd med extern konsult. BYGGmax har identifierat att de intressenter förväntas använda hållbarhetsredovisningen är leverantörer, medarbetare, kunder samt aktieägare och finansiärer.
Nedan följder de indikatorer där Byggmax ej rapporterar enligt GRI, eftersom de ej anses relevanta, eller där rapportering är kortfattad. Förklaringen nedan är ej uttömmande, utan översiktlig. En mer fullständig förklaring har granskats av extern part.
Byggmax har inte gjort några investeringar i infrastruktur eller tjänster, vilka huvudsakligen gjorts för allmännhetens nytta. Byggmax har påverkat indirekt på ett antal sätt exempelvis genom att göra pellets mer tillgängligt, men dessa initiativ bedöms vara för små för att motivera en egen punkt i redovisningen.
Eftersom Byggmax inte är ett producerande bolag, blir denna ej relevant.
Eftersom Byggmax inte är ett producerande bolag, blir denna ej relevant.
Indikator EN8 är ej relevant för Byggmax då vattenförbrukning endast avser hushållssyfte och ej produktionssyfte. 100 procent av Byggmax vattenförsörjning härstammar från kommunalt vatten.
Indikator EN9 är ej relevant för Byggmax då vattenförbrukning endast avser hushållssyfte och ej produktionssyfte.
Indikator EN10 är ej relevant för Byggmax då vattenförbruk-
ning endast avser hushållssyfte och ej produktionssyfte.
Enligt GRI:s definition av indirekta utsläpp av växthusgaser i vikt, faller denna data utanför ramen för våra systemgränser, och är därför inte mätbart inom organisationen.
Byggmax har inte haft några planerade eller oplanerade vattenutsläpp under 2010. Hushållsavlopp, vilken är den enda källan till utsläpp till vatten inom Byggmax, räknas enligt GRI:s definition inte som vattenutsläpp.
Eftersom Byggmax inte är ett producerande bolag, blir denna ej relevant. Gällande förpackningar och reklam, se miljörapport.
Ingen förekomst av betydande spill enligt GRIs definition har noterats.
Byggmax har inte tilldelats några böter eller sanktioner till följd av överträdelser av miljölagstiftning eller bestämmelser.
Ingen skillnad i förmåner som utges till heltids- respektive deltidsanställd personal har upptäckts inom Byggmax.
Kollektivavtal tillämpas för 100 procent av personalstyrkan.
Varseltider är specificerade i kollektivavtal.
Givet att Byggmax endast har verksamhet i Norden, där sjukvårdssystemet är väl utbyggt, och förekomsten av smittsamma sjukdomar är låg, har ingen särskild utbildning eller rådgivning genomförts, med avseende på smittsamma sjukdomar, för bolagets anställda. I förekommande fall så hanteras sådana situationer av Byggmax personalavdelning, eller av krisgruppen.
Väsentliga investeringsbeslut för Byggmax är nyetableringar av butiker. Givet att dessa sker i Norden, där Byggmax bedömning är att mänskliga rättigheter respekteras i mycket hög grad, har inga specifika hänsyn till mänskliga rättigheter tagits i dessa beslut.
Totalt har 66 procent av de större leverantörerna följts upp med en leverantörsenkät under 2011.
Inga verksamheter har identifierats där föreningsfriheten ocr rätten till kollektivavtal kan vara väsentligt hotad. Det skall tilläggas att Byggmax köper det mesta av sitt material i Norden.
Inga verksamheter har identifierats där det finns väsentlig risk för barnarbete. En mindre incident har upptäckts och hanteras under året. Det skall tilläggas att Byggmax köper det mesta av sitt material i Norden.
Inga verksamheter har identifierats där det finns väsentlig risk för tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. Det skall tilläggas att Byggmax köper det mesta av sitt material i Norden.
Samtliga butiker analyseras löpande avseende svinnivåer, transaktioner som ej passar mönstret och andra indikatorer.
I platschefens introduktionsutbildning ingår etiska riktlinjer och korruptionshantering.
Byggmax polisanmäler alltid korruptionsincidenter. Under 2011 har inga polisanmälningar gjorts.
Byggmax deltar ej direkt i politiska beslutsprocesser, utöver bygglov, samt lobbying.
Byggmax ger inga bidrag eller gåvor till politiska partier, politiker eller likartade institutioner.
Inga åtgärder har vidtagits mot Byggmax för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrenslagstiftning eller monopolbeteende.
Under 2011 har Byggmax inte betalat böter för brott.
byggmax Årsredovisning 2011 byggmax Årsredovisning 2011
Byggmax policy säger att alla produkter skall ha produktbeskrivning. Vidare så kräver samhället att vissa produkter, främst de av kemteknisk karaktär, har säkerhetsdatablad.
Dessa utgör cirka 15 procent av antalet produkter .
Alla beslut om PR, marknadsföring och sponsring fattas av Marknadschef eller VD. Det finns ingen formell policy för sponsring eller annan marknadsföring, mer än att den skall följa gällande lagstiftning.
PR 7 Inga kända överträdelser 2011.
Inga klagomål gällande överträdelse av kundintegritet under 2011.
Inga böter under 2011 för brott mot gällande lagar och regler gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster.
*Byggmax har behandlat, men redovisar ej nedan indikatorer. Dessa är tilläggsindikatorer enligt GRI.
EC5 EC9 EN5 EN6 EN13 EN14 EN15 EN24 EN25 EN29 EN30 LA6 LA9 LA11 LA12 HR3 HR8 HR9 PR2 PR4 PR5
Tyréns (Granskaren) har granskat Byggmax hållbarhetsredovisning samt arbetet med att ta fram underlag till hållbarhetsredovisningsrapporten. Granskningen har utgått från GRI version 3.0. Granskaren kan intyga att arbetet bedrivits målmedvetet och ambitiöst och att den information som presenteras i den slutliga hållbarhetsredovisningen är sanningsenlig och spårbar. Byggmax har på ett bra vis besvarat granskarens frågor och tillhandahållit kompletterande underlag när så efterfrågats. I de fall där det ej varit möjligt att följa GRI:s riktlinjer och indikatorprotokoll i sin fullständighet har Byggmax framfört förklaringar och dessa har godkänts av Granskaren.
Utöver slutgranskning av hållbarhetsredovisningen har granskaren även funnits närvarande som stöd till och granskare av Byggmax arbete att ta fram underlag till redovisningen. På så sätt har processen kunnat effektiviseras och missförstånd kunnat minimeras. Det betyder också att granskaren har haft stor insyn i underlaget till den slutliga redovisningen. Redovisningens omfattning och avgränsning har skett i enlighet med GRI:s anvisningar i tillfredsställande grad.
Granskaren kan med hög men inte absolut säkerhet uttala sig om att hållbarhetsredovisningen uppfyller kriterierna för tilllämpningsnivå A+ .
Aktieägarna i Byggmax Group AB (publ), org. nr. 556656- 3531, kallas till årsstämma 2012 den 20 april 2012 klockan 11:30 på Primus konferens i Stockholm.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska: dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken lördagen den 14 april 2012, dels senast klockan 16:00 måndagen den 16 april 2012 anmäla sig hos bolaget för deltagande i årsstämman.
Anmälan om deltagande i årsstämman ska göras på något av följande sätt:
Vid anmälan ska aktieägare uppge:
Till anmälan ska därtill i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom bank eller värdepappersinstitut måste för att äga rätt att delta i stämman tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast fredagen den 13 april 2012, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren.
Byggmax Box 6063 171 06 Solna www.byggmax.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.