Bulten — Annual Report 2014

Mar 31, 2015

2014

årsredovisning

"ETT ÅR MED MYCKET STARK ORGANISK TILLVÄXT!"

Tommy Andersson, vd och koncernchef

Innehåll

	bulten i korthet	2
	året i korthet	4
	VD har ordet	6
	en skruv. hur svårt kan det va ra?	8
	strategiskt ramverk	10
	fokusområden	11
	marknad	12
	framgångs- och riskfaktorer	16
	långsiktigt och hållba rt företagande	20
	aktieägarinformation	26
	Finansiell information
A	Förva ltningsberättelse	30
B	Koncernens resultaträkning	33
	Koncernens rapport över totalresultat	33
	Koncernens ba lansräkning	34
	Koncernens rapport över förändringar
	i eget kapital	36
	Koncernens kassaflödesanalys	37
	Koncernens sammansättning av
	nettokassa/nettolåneskuld	37
C	Koncernens noter	38
D	Moderbolagets resultaträkning	70
	Moderbolagets rapport över totalresultat	70
	Moderbolagets ba lansräkning	71
	Moderbolagets rapport över förändringar
	i eget kapital	72
	Moderbolagets kassaflödesanalys	72
	Moderbolagets noter	73
E	Försäkran och underskrifter	76
F	Revisionsberättelse	77
G	Definitioner	78
H	Bolagsstyrningsrapport	79
	Öv ersikt av bolagsstyrning	83
I	Styrelse, revisor och verkställande ledning	84
	Nyckeltal	86
	Kva rtalsda ta	87

bulten i korthet

vision

Att förse den globala fordonsindustrin med bästa möjliga fästelementsteknik och service.

affärsidé

Bulten ska:

• • vara den ledande samarbetspartnern och den mest kostnadseffektiva leverantören av fästelement och service till fordonsindustrin.
• • genom handlingskraftiga och dedikerade medarbetare kontinuerligt vidareutveckla fullservicekonceptet och aktivt lansera innovationer.
• • verka för långsiktiga relationer som bygger på professionalism och god affärsetik.

BULTEN ÄR EN LEDANDE LEVERANTÖR AV FÄSTELEMENT TILL DEN EUROPEISKA FORDONSINDUSTRIN. OMSÄTTNINGEN 2014 UPPGICK TILL 2 414 Msek OCH ANTALET ANSTÄLLDA VID ÅRSSKIFTET VAR 1 175. AKTIEN ÄR NOTERAD PÅ NASDAQ STOCKHOLM SEDAN 2011.

strategi

Bulten har ett tydligt fokus på organisk tillväxt i Europa, Ryssland och Kina. Under 2013 tecknade bolaget flera nya betydande kontrakt som implementerades under 2014 och förutsättningarna för Bulten att fortsätta växa organiskt på den globala fordonsmarknaden är goda.

Bulten ska vara en prioriterad fullserviceleverantör och täcka allt från utveckling, produktion och logistik till slutlig leverans vid kundens produktionslinje. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och strategin är att fortsätta utveckla verksamheten i denna riktning. Redan idag består cirka två tredjedelar av Bultens kontraktsportfölj av fullservicekontrakt och andelen förväntas öka.

Bultens strategi bygger på att erbjuda ett konkurrenskraftigt produkt- och tjänsteerbjudande. Detta ska uppnås genom att ha en avancerad produktion till en låg kostnad med geografisk närhet till kund. Bulten arbetar kontinuerligt med att utveckla sin kompetens och ska erbjuda sina kunder bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

I Bultens strategi ingår också att kontinuerligt utveckla det innovativa och teknologiska kunnandet för att tillsammans med licensgivare och kunder skapa nya produkter och därigenom erbjuda fordonstillverkare bättre och kostnadseffektivare lösningar.

netto om sättning	2 414 msek	rö resultat	133 relse	msek
rö relse arginal	5,5 %		33,7 organisk tillväxt	%
	1 q	2 q	3 q	4 q
Nettoomsättning	581 MSEK	618 MSEK	593 MSEK	621 MSEK
Rörelseresultat	33 MSEK	37 MSEK	25 MSEK	38 MSEK
Rörelsemarginal	5,7%	6,0%	4,2%	6,2%
Organisk tillväxt	38,8%	29,0%	36,2%	31,6%
Väsentliga händelser	• Arbetet som påbörja des under 2013 med att dela koncernen intensifieras. • Omstruktureringen av gjuteriverksam heten slutförs och den svenska aluminium verksamheten avyttras. • Leveranser till ett nytt omfattande FSP -kon trakt startar.	• Bolaget fokuserar helt på fästelement för fordonsindustrin och division Finnveden Metal Structures av yttras till amerkanska Shiloh Industries Inc. • Leveranser till ytter ligare ett omfattande FSP -kontrakt startar.	• Bolaget byter namn från FinnvedenBulten AB till Bulten AB. • Tommy Andersson tillträder som ny VD och koncernchef. • Produktion i den nyetablerade verksam heten i Ryssland startar.	• Tilläggsvolymer från en befintlig kund till ett årligt värde om cirka 150 MSEK erhålls. • Fabriken i Ryssland invigs officiellt. • Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie, en ökning med 50%, samt ett återköpsprogram upp till ett totalt värde om 150 MSEK

finansiella nyckeltal

(kvarvarande verksam het)	2014	2013	2012
Nettoomsättning	2 414,3	1 805,9	1 711,9
Bruttoresultat	454,6	341,8	294,4
Resultat före avskrivning (EBITDA)	179,8	152,2	115,0
Rörelseresultat (EBIT)	133,4	109,2	73,1
Rörelsemarginal, %	5,5	6,0	4,3
Justerat rörelseresultat (EBIT)	122,2	109,2	73,1
Justerad rörelsemarginal, %	5,1	6,0	4,3
Resultat efter skatt	84,4	100,4	30,8
Justerat resultat efter skatt	75,7	73,3	49,9
Orderingång	2 556,8	2011,5	1 670,2
Avkastning på sysselsatt kapital, % *	9,6	8,1	5,7
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, % *	8,8	8,1	5,7

* Balansräkningen inkluderar för 2012 och 2013 även den avvecklade verksamheten

finansiella mål

långsiktiga finansiella mål måluppfyllnad

Organisk tillväxt Koncernens mål är att uppnå lönsam organisk tillväxt och växa starkare än branschen i genomsnitt. Definition på sidan 78. Den organiska tillväxten under 2014 uppgick till 33,7 (5,5) procent. Viktat med Bultens exponering uppgick den genomsnittliga tillväxten i branschen* till 1,5 (-0,7) procent. *) Genomsnittlig tillväxt i branschen definieras som produktionsvolym i Europa enligt LMC Automotive, december 2014. Rörelsemarginal (justerad) Koncernens mål är att rörelsemarginalen ska uppgå till minst sju (7) procent. Definition på sidan 78. Rörelsemarginalen uppgick till 5,5 (6,0) procent 2014. Den justerade rörelsemarginalen* uppgick till 5,1 (6,0) procent 2014. *) Justerad för engångsposter. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) (justerad) Koncernens mål är att avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital ska uppgå till minst femton (15) procent. Definition på sidan 78. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 9,6 (8,1) procent. Justerad avkastning på sysselsatt kapital* uppgick till 8,8 (8,1) procent. *) Justerad för engångsposter. Utdelning Styrelsen har föreslagit årsstämman en utdelning 40 30 20 10 0 33,7% 5,5% MÅL 2014 2013 8 6 4 2 0 5,1% 6,0% MÅL 2014 2013 20 15 10 5 0 8,8% 8,1% MÅL 2014 2013 60

Koncernens policy är att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Aktieägarinformation på sidan 26-27.

om 3,00 kronor per aktie för verksamhetsåret, motsvarande en utdelning om 37,8* (46,0)* procent av nettoresultatet efter skatt.

*) Justerad för engångsposter.

45 30 15 0 37,8% 46,0% 2014 2013 POLICY

VD har ordet

2014 var tveklöst ett betydelsefullt år för Bulten. tillväxten accelererade och vi flyttade fram våra positioner på många plan. verksamheten renodlades genom avyttrandet av DivIsion Finnveden Metal Structures OCH stärkte bolagets finansiella ställning avsevärt.

Vissa år utmärker sig tydligare i ett företags historia än andra. För koncernens verksamheter var 2014 onekligen ett sådant år. Redan i slutet av 2013 blev det allt mer tydligt att de två divisionerna Finnveden Metal Structures och Bulten stod inför vitt skilda utmaningar och möjligheter. Den förstnämnda

divisionen arbetade hårt med lönsamhetsförbättringar genom strukturåtgärder, medan Bulten vid det tillfället just hade landat två av de största affärerna i företagets historia. I början av 2014 aviserade därmed styrelsen att man inlett en utvärdering om en uppdelning av företaget och i juni såldes också Finnveden Metal Structures till amerikanska Shiloh för 487 miljoner kronor på skuldfri basis.

I samband med försäljningen och renodlingen av verksamheten antog jag, som mångårigt ansvarig för division Bulten, erbjudandet att tillträda som vd och koncernchef för bolaget. Under hösten bytte verksamheten också namn från FinnvedenBulten till Bulten för att spegla verksamhetens framtida inriktning.

Summerat var 2014 året då Bulten tog ett stort kliv framåt. Vi har haft en mycket stark tillväxt, stärkt vår position såväl finansiellt, geografiskt som förtroendemässigt bland våra kunder och vi har haft en god aktiekursutveckling.

upprampning av fsp-kontrakt till fulla volymer

Året präglades av en stark och accelererande tillväxt uppgående till 34 procent samt ökade marknadsandelar. Ur

ett industriellt perspektiv lyckades vi på mycket kort tid framgångsrikt hantera en avsevärd volymökning med mycket nöjda kunder som följd.

Redan i utgången av det andra kvartalet och före tidplan var de två nya FSP-kontrakten som erhölls under hösten 2013 uppe i fulla leveransvolymer motsvarande ett årligt värde om 500 miljoner kronor.

Det goda genomförandet har stärkt förtroendet för Bulten inom internationell fordonsindustri. Ett tydligt bevis på detta var den tilläggsaffär som vi erhöll under hösten – en order från en befintlig kund till ett årligt värde om cirka 150 miljoner kronor vid full produktion 2016.

en starkare finansiell och geografisk plattform för tillväxt

Försäljningen av division Finnveden Metal Structures innebar ingen stor operativ förändring då divisionerna sedan tidigare drivits som separata enheter. Bultens redan starka finansiella position stärktes ytterligare genom avyttringen. Under året har Bulten successivt expanderat sin globala marknadsnärvaro av såväl produktion som logistikcenter. Bultens finansiella styrka är en god bas för fortsatt tillväxt och våra kunder inom fordonsindustrin värdesätter goda finanser som en av flera viktiga parametrar i sitt val av leverantör.

fokus på optimering av nya affärer

Vårt rörelseresultat (EBIT) för 2014 ökade till 133,4 miljoner kronor. Resultatet för året påverkades av etablerings- och uppstartskostnader samt av negativa valutakurseffekter. Under upprampningsfasen av de nya FSP-kontrakten var vår högsta prioritet hög leveransprecision och god kvalitet. Stort fokus har därefter lagts på att optimera verksamheten och förbättra lönsamheten, vilket skall ge en successiv marginalförbättring som en del av planen att nå vårt rörelsemarginalmål på 7 procent.

första leveranser från vår ryska fabrik

Under slutet av september startade produktionen i vår nya ryska verksamhet, initialt i ringa omfattning men med en planerad stegvis volymökning. Fabriken invigdes officiellt i oktober och är Rysslands första moderna tillverkningsenhet av fästelement till fordonsindustrin. Bulten och GAZ har på ett mycket kostnadseffektivt sätt skapat en modern produktionsanläggning med stor potential. Den geopolitiska situationen i landet är fortsatt orolig, men har inte förändrat vår tilltro till satsningen och intresset från våra kunder är fortsatt mycket stort.

2014 – ett framgångsrikt år

Summerat var 2014 året då Bulten tog ett stort kliv framåt. Vi har haft en mycket stark tillväxt, stärkt vår position såväl finansiellt, geografiskt som förtroendemässigt bland våra kunder och vi har haft en god aktiekursutveckling.

Jag vill avsluta med att rikta ett speciellt tack till Bultens engagerade och kompetenta medarbetare som genom sina insatser har varit en viktig del av våra framgångar.

en skruv. hur svårt kan det vara?

En skruv fyller sin funktion som en del i ett skruvförband. Ett skruvförband består av en skruv, en mutterkropp, eventuellt en bricka eller hylsa samt komponenten som ska fästas in. Varje enskild del fyller en egen funktion som är unik för det speciella skruvförband som den ingår i.

Skruven är den viktigaste delen i ett förband eftersom den skapar kraften som håller ihop komponenterna, dvs klämkraften. Skruven måste töjas eller dras samman exakt enligt beräkningar beroende på värme, kyla eller vibrationer. En skruv får heller inte vara för stark. Om skruven inte brister under vissa förutsättningar kan något annat som är viktigare, dyrare eller betydligt svårare att byta ut sättas ur funktion istället.

Till det kommer ytbehandlingen och man måste ta ställning till i vilken utsträckning skruvförbandet utsätts för väder och vind, fukt, extrem värme och friktion. Förutom det uppenbara, att skruven inte får rosta, ska kanske förbandet vara synligt i fordonet och måste då också ha ett tilltalande utseende samt

harmonisera med sin omgivning. Ytbehandlingen styr också skruvens monteringsfriktion vilket i slutändan bestämmer den viktiga klämkraften. Utan rätt klämkraft kommer skruvförbandet lossa eller gå av.

Idag består ofta skruvförband av hybrider där skruvens stål eller aluminium kombineras med en komponent i komposit. Detta ger nya möjligheter att effektivisera montering och konstruktioner men det ställer ännu högre krav på tillverkare och leverantörer.

Kraven på att en skruv exakt lever upp till behoven är extremt höga. Att konstruera och tillverka en skruv som ska ingå i ett fordon ställer krav på teknologi, kvalitet och kunnande på högsta nivå - något som Bulten behärskar till fullo.

8 bulten Årsredovisning 2014 | en skruv. hur svårt kan det vara?

hur mycket kostar en skruv?

Det är i det närmaste omöjligt att säga exakt hur mycket en skruv kostar. Inköpspriset är bara en faktor av flera. Vad den kostar i kringtjänster är en annan. Rätt balans mellan pris och prestanda är en av kvalitetsindikatorerna. En annan är förmågan att se om kraven är för låga i förhållande till de påfrestningar som fästelementet förväntas klara.

en tydlig inköpsstrategi

Bultens inköpsstrategi bygger på väl inarbetade rutiner och sker genom en central inköpsavdelning. Strategin säkerställs genom inköp av råmaterial och komponenter av noggrannt utvalda och kvalificerade leverantörer.

Vid beställning är det redan från början klart vad komponenten och stålet ska användas till. Om det rör sig om ett kritiskt förband är bara högsta kvalitet tillräckligt bra medan mindre krävande uppgifter kan hanteras med mer kostnadseffektiva lösningar. Alla beslut baseras på en noggrannt utarbetad kravspecifikation.

fullserviceleverantör

Som fullserviceleverantör (Full Service Provider) kan Bulten erbjuda tjänster genom hela värdekedjan, från idé till leverans. Det Bulten inte tillverkar i egen produktion, köps in från vårt

nätverk av leverantörer för att kunna leverera kompletta lösningar. Leverantörerna kategoriseras efter kvalitet, men också efter leveransprecision, volym och produktsortiment.

leveransprecision

När det är klart med vad, hur och hur mycket är det dags att tänka på när. Logistiken är det sista ledet i produktionscykeln och den sista faktorn i vår bedömning av helhetskvaliteten. Ekonomi och logistik gör tiden till en viktig faktor. Med rätt projektplanering är det enkelt att se exakt när kunden behöver vissa delar och det innebär att man kan få bästa möjliga affär till bästa möjliga kostnad.

kvalitet i centrum

Kvalitet och säkerhet är av yttersta vikt och står alltid i centrum. För att ett fästelement ska överleva i ett kritiskt förband måste kvalitetsprocessen fungera felfritt hela vägen, vilket säkerställs genom väl inarbetade produktions- och projektsystem.

"idag är vi teknikledande, främst genom vår förmåga att identifiera och utveckla såväl nya som befintliga produktteknologier."

– Bulten har mer än 140 års erfarenhet av att utveckla fästelement. Idag är vi teknikledande, främst genom vår förmåga att identifiera och utveckla såväl nya som befintliga produktteknologier, som t.ex. motorskruv, rostfritt, Taptite® och B14.

– Skruvförband i fordons drivlinor utsätts för extrema påfrestningar i form av stora laster och höga temperaturer. Att haverier självklart är oacceptabla ställer höga krav och får oss att ständigt förbättra processer och produkter. Moderna drivlinor består allt oftare av lättmetaller och skulle vara omöjliga att konstruera utan rostfria material eftersom de är rosttröga men även mycket lämpliga i varma applikationer.

– Behovet av mer kostnadseffektiva och robusta förband möter vi med Taptite® – en skruv som själv formar sin motgående gänga när den skruvas på plats. Det är en komponent som har revolutionerat fästelementsindustrin, men det är också en teknologi vi arbetat med länge och där vi anser oss vara den mest kompletta tillverkaren.

– Ett annat exempel på hur våra innovativa och högkvalitativa produkter hjälper några av världens ledande motortillverkare att nå nästa nivå är B14, vårt ultrahöghållfasta material. Det möjliggör bl.a. högre effektuttag i små motorer utan att vikten ökas. Därmed kan mindre drivlinor driva fordonen, vilket ger lägre emissionsnivåer.

– Som teknikledare vill vi dela med oss av vår kunskap. Ett bra exempel är Bultens teknikhandbok som skrevs redan på 1960 talet. Därefter har den kommit i flera utgåvor, den senaste 2014, och även tagits in av landets högskolor där utdrag använts i kurslitteratur. Användare är främst tekniker, men boken får ofta lovord för att den är lätt att förstå och för att den sammanställer viktig information från internationella standarder.

– Ett ytterligare exempel är vår app FastCalc som hjälper användaren att beräkna skruvförband. Idén föddes när medarbetare förde fram önskemål om mer lättanvända beräkningsmallar som även allmänheten kan ta hjälp av. Appen utvecklades av Bultens ingenjörer och finns nu som plattformsneutral webbapp – tillgänglig för alla med smartphone, surfplatta eller dator.

strategiskt ramverk

vår målsättning är

att uppfylla våra operativa och finansiella mål för att skapa en hållbar och lönsam utveckling för våra ägare, medarbetare och kunder.

våra strategiska fokusområden är

• Organisk tillväxt
• Prioriterad fullserviceleverantör
• Avancerad produktion till en låg kostnad med geografisk närhet till kund
• InnovativA och teknISKT AVANCERADE PRODUKTER

vår framgång bygger på

• fsp-konceptet
• Värdeskapande och innovativa teknologier
• KVALITET MOTSVARANDE KUNDENS HÖGT STÄLLDA FÖRVÄNTNINGAR
• ERFAREN LEDNING OCH MEDARBETARE MED STOR DRIVKRAFT
• RÄTT GEOGRAFISK NÄRVARO
• FINANSIELL PLATTFORM

vårA KÄRNVÄRDEN ÄR/OUR CORE VALUES ARE*

• professional
• innovative
• dedicated • empowered
• * För att säkerställa att betydelsen av värdeorden inte blir förvanskade vid översättning har vi valt att endast använda dem på engelska. Detta är också Bultens koncernspråk. Läs mer om våra kärnvärden på sidan 25.

mer än 140 års erfarenhet av fästelement

År 1873 grundades Bulten genom Bultfabriks AB i Hallstahammar. Varmsmidesmaskiner köptes i England och drevs av vattenkraft från ån bredvid fabriken. Redan från starten producerade Bulten högkvalitativa fästelement.

Under 1980- och 1990-talet växte Bulten, främst genom förvärv i Sverige, Tyskland, Polen och Kina. Under 1990-talet började Bulten att fokusera på bilindustrin.

fokusområden

organisk tillväxt

Bulten har under 2014 vuxit starkare än marknaden i genomsnitt. Den organiska tillväxten uppgick till 33,7 procent, att jämföras med den genomsnittliga tillväxten i fordonsbranschen i Europa som uppskattas till cirka 1,5 procent av LMC Automotive.

Bulten har ett tydligt fokus på organisk tillväxt i Europa, Ryssland och Kina. Under 2013 tecknade divisionen flera nya betydande kontrakt, främst inom ramen för sitt FSP-erbjudande. I Ryssland finns ett stort intresse från potentiella nya kunder.

Förutsättningarna för Bulten att växa organiskt på den globala fordonsmarknaden är fortsatt goda.

Utöver den organiska tillväxtstrategin ser Bulten även möjligheter att växa genom förvärv eller samriskbolag. Bulten har idag samriskbolag i både Storbritannien och Ryssland och har goda erfarenheter av att etablera sig på nya marknader på detta sätt.

prioriterad fullserviceleverantör

Bulten är en av få europeiska fästelementstillverkare som har stor kunskap och lång erfarenhet av att leverera helhetslösningar till fordonstillverkare.

Bultens tillväxtstrategi ska uppnås genom att även i fortsättningen erbjuda en helhetslösning för fordonstillverkare.

Bulten ska vara en prioriterad fullserviceleverantör och täcka allt från utveckling, produktion och logistik till slutlig leverans vid kundens produktionslinje. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och strategin är att fortsätta utveckla verksamheten i denna riktning. Redan idag består cirka två tredjedelar av Bultens kontraktsportfölj av fullservicekontrakt och andelen förväntas öka.

konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Bultens strategi bygger på att erbjuda ett konkurrenskraftigt produkt- och tjänsteerbjudande. Detta ska uppnås genom att ha en avancerad produktion till en låg kostnad med geografisk närhet till kund. Bulten arbetar kontinuerligt med att utveckla sin kompetens och ska erbjuda sina kunder bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

innovativa och tekniskt avancerade produkter

De innovativa och tekniskt avancerade produkter som Bulten producerar, baserat på licenser och egna teknologier, syftar till att minska totalkostnaden för ett fästelement, bland annat kostnader relaterade till produktion och montering.

I Bultens strategi ingår att kontinuerligt utveckla det innovativa och teknologiska kunnandet för att tillsammans med licensgivare och kunder skapa nya produkter och därigenom erbjuda fordonstillverkare bättre och kostnadseffektivare lösningar.

Under 2000-talet och 2010-talet började Bulten att fokusera på FSP-konceptet och ökade sin marknadsandel. Omfattande kontrakt tecknades med Autoliv, Ford, Volvo Car, med flera. År 2013 undertecknade Bulten två nya betydande FSP-kontrakt med årligt värde om cirka 500 MSEK.

Bulten har vuxit starkt med ett tydligt fokus på organisk tillväxt i Europa, Ryssland och Kina. Under de kommande åren ser Bulten goda möjligheter för fortsatt organisk tillväxt på den globala bilmarknaden.

marknad

Den europeiska marknaden för fästelement till fordonsindustrin har historiskt vuxit med cirka fyra procent årligen över en konjunkturcykel och förväntas fortsätta växa i en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 5 procent under de kommande tre åren.

marknadsposition

Bulten är en av de ledande tillverkarna och leverantörerna av fästelement till internationell fordonsindustri, med särskilt stark ställning i norra Europa. Sett till försäljning har Bulten under de senaste åren utvecklats till den största FSP-lever antören i Europa.

Baserat på statistik från European Industrial Fasteners Institute (EIFI) uppskattar Bultens företagsledning den totala marknaden för fästelement till fordonsindustrin till cirka 16 miljarder kronor.

Ledningen bedömer att Bultens marknadsandel uppgår till 14 procent av den europeiska marknaden för fästelement till fordonsindustrin och till 56 procent för FSP-affärer på motsvarande marknad. Informationen baseras på data från den europeiska fordonsindustrins inköp av fästelement under 2014 enligt EIFI.

fordonsindustrin

Den globala fordonsindustrin präglas av stark konkurrens. Fordonstillverkare lägger därför stor vikt vid att arbeta med effektiviseringsåtgärder och kostnadsrationaliseringar. Därutöver har fordonsindustrin under lång tid präglats av konsolidering i syfte att skapa större och mer kostnadseffektiva organisationer.

Att realisera stordriftsfördelar är en viktig del i arbetet med att sänka kostnaderna i produktutveckling, inköp och produktion. Fordonstillverkare utvecklar därför plattformar och motorfamiljer som blir bas för ett antal olika modeller. Dessutom förväntar sig fordonstillverkare i allt större utsträckning att underleverantörerna är mer delaktiga i utvecklingen av komponenter och system, från konceptstadiet till den slutliga monteringen.

Detta ökar förädlingsgraden och ställer högre krav på underleverantörerna och talar för en fortsatt konsolidering inom marknaden.

"förutsättningarna för stadig tillväxt i många år framöver är goda."

– Vi startade verksamheten i Ryssland i liten skala. Vi ville få igång verksamheten, etablera arbetsformer och utbilda personalen på ett bra sätt. Samtidigt förberedde vi också för expansion genom volymökning, främst via fordonstillverkare som är etablerade i landet.

– Vår tillverkningsenhet är Rysslands första för högkvalitativa fästelement till fordonsindustrin, vilket öppnar för en försäljningsutveckling under flera år. Företag och tillverkare som tidigare tvingades importera kan nu köpa lokalt tillverkade fästelement

från oss, vilket blir både billigare och enklare för dem. Precis som i alla andra länder där Bulten är etablerat kommer vi dessutom att erbjuda logistikservice, teknikstöd och kvalitetssupport – en typ av service som tidigare inte funnits i Ryssland.

– Vi har skapat en modern produktionsanläggning mycket tack vare samarbetet och basaffären med GAZ, vilket också minskade vårt kapitalbehov vid etableringen. Nu har vi produktion i en byggnad strax intill vår för tillfället största kund, så förutsättningarna för stadig tillväxt i många år framöver är goda.

FÖRSÄLJNING PER KUNDSEGMENT

* 2013 inkluderar avvecklad verksamhet.

ANDEL AV DEN TOTALA MARKNADEN FÖR FÄSTELEMENT TILL FORDONS-INDUSTRIN I EU 2014

andel av den totala marknaden för fordonsrelaterade fspaffärer i eu 2014

– Initialt fokuserar vi på den lokala marknaden, men på sikt kommer vi att titta på möjligheterna för export med leverantörsbas i Ryssland.

– Vår etablering i Ryssland har gjort att många fått upp ögonen för oss. Jag är övertygad om att den inte bara kommer att stärka vår globala position och konkurrenskraft utan också Bultens varumärke som leverantör till den globala fordonsmarknaden.

kunder

Bultens kunder återfinns huvudsakligen inom fordonsindustrin i Europa, Asien och USA. Kunderna är framför allt tillverkare av personbilar men även av nyttofordon samt underleverantörer.

Bultens kundbas omfattar så gott som alla fordonstillverkare i Västeuropa. Några av de största är Autoliv, Ford, Jaguar Land Rover och Volvo Personvagnar. Den huvudsakliga delen av försäljningen går till produktion av personbilar och till viss del lastbilar i Europa. En del av försäljningen exporteras sedan vidare till andra marknader i övriga världen.

trender och drivkrafter

Trenden på leverantörssidan i fordonsindustrin är att fordonstillverkarna reducerar antalet underleverantörer. Samtidigt utvecklas konstruktioner och motorer kontinuerligt och blir mer komplexa. Viktreduktion har fortsatt stort fokus och ökade krav i kombination med nya effektivare drivlinor. Sammantaget blir kraven på de ingående komponenterna allt högre. Dessa trender har medfört att kundrelationer och leveranskvalitet blivit allt viktigare och att de kvarvarande utvalda leverantörerna tar ett mer integrerat helhetsansvar för produkten.

En tydlig trend inom fordonsindustrin är en ökad etablering av produktion på tillväxtmarknader. Enligt produktionsstatistik från LMC Automotive passerade exempelvis Kina både Nordamerika och Europa i antalet producerade personbilar under 2014. Mellan 2014 och 2018 förväntas den kinesiska produktionen årligen växa med cirka 7 procent.

Då en betydande del av den europeiska tillverkningen av fordon går på export gynnas även de europeiska tillverkarna av att tillväxten i exempelvis Nordamerika och i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) förväntas vara relativt god.

På lång sikt bedöms majoriteten av alla underleverantörer att ha krav på sig från fordonstillverkarna att vara etablerade lokalt på den marknad de verkar.

På den europeiska fordonsmarknaden går trenden mot en fortsatt flytt av produktion från Västeuropa till Östeuropa, där Bulten redan finns representerad genom produktionsanläggningar i Polen och Ryssland.

konkurrenter

Det finns ett hundratal leverantörer av fästelement i Europa men många av leverantörerna är små eller riktar sig mot andra industrier än fordonsindustrin. Därutöver fokuserar flera av de europeiska fästelementstillverkarna i första hand på bulk och standardprodukter, vilket inte tillhör Bultens huvudfokus.

Pristrycket från mindre distributörer som importerar fästelement från utomeuropeiska lågkostnadstillverkare har dämpats på senare tid på grund av importtullar till EU-länderna.

Bultens två huvudsakliga konkurrenter är de leverantörer som erbjuder ett fullservicekoncept i Europa, Nedschroef och Kamax genom Facil.

2014 har varit ett turbulent år för fästelementstillverkare och flera konkurrenter har drabbats av ekonomiska svårigheter. Bulten har klarat sig bättre än många av sina konkurrenter bland annat tack vare sitt starka FSP-erbjudande och en stor andel produktion i lågkostnadsländer. Bolaget är därmed välpositionerat för att ta ytterligare marknadsandelar.

"Under året har vi implementerat två viktiga FSP-kontrakt på mycket kort tid."

– Under 2014 har vi implementerat två viktiga FSP-kontrakt med två stora globala biltillverkare på mycket kort tid. Det som gjorde detta möjligt var först och främst vår professionella och hängivna personal med stor erfarenhet av FSP-projekt. Vi hade också en mycket grundlig implementeringsplan med stort stöd från Bultens tillverknings- och inköpsfunktioner.

– Implementeringen var en imponerande laginsats där alla bidrog långt över förväntan. Sedan starten har vi levererat felfritt och båda kunderna har lovordat vårt arbete och våra tjänster. Genom ett av kontrakten förvärvade vi även ytterligare en affär värd 150 MSEK.

– FSP-kontrakt, där vi som leverantör tar fullt ansvar för hela kundens värdekedja är en växande marknad i vår bransch. De ger oss en unik möjlighet att möta varje kunds specifika krav. Eftersom fästelement har högst antal artikelnummer per fordon (vanligen mellan 300 och 450) utgör de en stor utmaning för kunderna. Ett saknat artikelnummer i produktionslinjen kan orsaka en försening eller ett stopp i linjen med allt som det medför, både i form av förlorad produktion och kostnader som följer av det. Att anlita Bulten som erfaren fullserviceleverantör som enbart arbetar med fästelement till fordon innebär därför att kunden lämnar över ansvaret till en kompetent och hängiven leverantör, vilket minimerar riskerna och utmaningarna med en komplicerad produkt med hög volym.

nettoomsättning till kund per region

– Med både befintliga och potentiella kundföretag på den globala bilmarknaden ser vi goda möjligheter att öka andelen FSP-kontrakt i vår kontraktsportfölj. De är mycket viktiga för vår tillväxt och visar vilken omfattande expertis vi har.

– En viktig del av våra FSP-kontrakt är leveranser till olika tillväxtmarknader. Allt eftersom våra kunders verksamhet växer globalt växer även våra leveranser till nya länder och nya kundanläggningar tillsammans med deras lokala leverantörer. Vi ser nya möjligheter till tillväxt, bland annat i Kina och Sydamerika.

framgångsfaktorer

Bulten har överträffat tillväxten inom fordonsbranschen i Europa tack vare en stark affärsmodell grundad på våra viktiga framgångsfaktorer.

full service provider (fsp)

Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje.

Det innebär att Bulten genom sitt FSP-koncept kan ta ansvar för alla fästelement till en hel plattform, bilmodell eller fabrik. Fästelement är en högvolymkomponent som är komplex i inköp och logistik och kunden har mycket att vinna på att låta Bulten ta ett helhetsansvar.

Bultens tekniska lösningar syftar till att sänka den totala kostnaden för kunden (så kallad In-Place-Cost, IPC). IPC är den totala kostnaden fram tills dess att ett fästelement är monterat och fyller sin funktion.

Kostnaden för det fysiska fästelementet uppgår i snitt till cirka 15 procent av den totala kostnaden. Genom att använda sig av Bultens innovativa lösningar och värdeskapande

teknologier kan kunden uppnå kostnadsreduktioner av IPC med bibehållen – och i många fall förbättrad – prestanda. Kostnadsreduktion uppnås exempelvis genom standardisering, förenklat montage samt reduktion av indirekta kostnader som exempelvis utvecklingskostnader. Resterande kostnad förknippat med fästelementet består bland annat av produktutveckling, upphandling, lagerhållning, logistik och montering.

FSP-koncept ger därför möjlighet för Bulten att integrera framåt och ta en större del av värdekedjan och för kunderna att minska sina kostnader.

geografisk närvaro

Bulten insåg tidigt vikten av att ha egen lågkostnadsproduktion och kompletterade sin fabriksstruktur med produktionsenheter i Kina år 1996 och Polen år 1998. 2014 startade också produktion i den nya enheten i Ryssland, vilken är Rysslands första moderna tillverkningsenhet av fästelement till fordonsindustrin.

Idag återfinns cirka 51 procent av Bultens arbetskraft i lågkostnadsländer och bidrar starkt till Bultens konkurrenskraftiga kostnadsstruktur.

Tillverkningsenheterna i Polen, Kina och Ryssland tillsammans med enheterna i Sverige och Tyskland har dessutom en viktig geografisk närhet till kund. Genom en aktiv närvaro på dessa marknader kan Bulten fortsätta konkurrera om nya kontrakt hos fordonstillverkare.

En viktig målsättning är att skapa en optimerad säljprocess i vilken korta ledtider, effektivt flöde av komponenter till kund och låga lagernivåer spelar en avgörande roll. Logistikflödet av Bultens produktutbud är komplext. De producerade fästelementen går sällan direkt

till kund utan passerar oftast ett eller flera av Bultens logistikcenter.

Det sker även ett omfattande flöde av halvfabrikat och komponenter mellan de olika produktionsenheterna, logistikcentren och underleverantörerna. Vid logistikcentren sker i många fall en vidareförädling genom att Bultens fästelement integreras med komponenter från externa leverantörer. De fästelement som Bulten inte producerar, exempelvis muttrar, brickor, clips och plastdetaljer, köps in från tredje part. Slutprodukten distribueras alltid till kunden från ett av dessa logistikcenter som i många fall ligger i närheten av kunders anläggningar.

Finansiell plattform

Bulten har en stark finansiell plattform för att stödja ytterligare tillväxt på befintliga och nya marknader.

Bulten har under 2014 haft en stark organisk tillväxt med många parallella aktiviteter som har påverkat rörelseresultatet. En klar plan för optimering av verksamheten finns, vilket gradvis kommer att stärka verksamhetens resultat.

Bulten har en stor flexibilitet med bas i både egen produktion och trading och detta möjliggör ett effektivt resursutnyttjande.

En viktig faktor för att få framtida stora projekt inom fordonsindustrin är att inneha en god finansiell ställning. Bultens finansiella mål är att uppnå lönsam organisk tillväxt och växa starkare än branschen i genomsnitt, att nå en rörelsemarginal om minst sju procent och att avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital uppgår till minst femton procent.

kvalitetsledare

Kvalitet är nyckeln till Bultens finansiella resultat och starka tillväxt och en avgörande faktor för att vinna nya order.

Fordonskonstruktioner och fordonsmotorer utvecklas kontinuerligt och blir allt mer komplexa, vilket resulterar i att det ställs allt högre krav på komponenterna.

En personbil består av cirka 30 000 detaljer, varav 1 500–2 000 är fästelement, vilket motsvarar cirka 60 procent av alla artikelnummer. Bristfälliga eller felaktiga komponenter kan

leda till kostsamma återkallelser av delar eller samtliga sålda bilar av den drabbade bilmodellen. För dagens globala fordonstillverkare som har större delen av världen som sin marknad kan en återkallelse få mycket stora konsekvenser och medföra betydande ekonomiska och prestigerelaterade förluster. Bultens förmåga att leverara med hög och jämn kvalitet är därmed av största vikt.

erfaren ledning och medarbetare med stor drivkraft

Bulten har en stark företagskultur med en öppen och kreativ miljö. Medarbetarna är engagerade och har en stor drivkraft att skapa nya affärsmöjligheter och innovativa lösningar med hög teknisk nivå med syfte att bidra till både Bultens och dess kunders framgång.

Bulten strävar efter långsiktiga och nära samarbeten med sina kunder och sätter stolthet i en hög etisk standard. Affärskritiska beslut

tas ofta nära kunden och en viktig del i Bultens framgång är dess medarbetares handlingskraft och professionalism.

teknikledare

Bulten producerar allt från standardiserade till tekniskt avancerade fästelement för fordonsindustrin. Produkterna är kundspecifikt utformade och i vissa fall även utvecklade tillsammans med kunden.

De innovativa och tekniskt avancerade produkter som Bulten producerar, baserade på licenser och egna teknologier, syftar till att minska totalkostnaden för ett fästelement, bland annat kostnader relaterade till produktion och montering. I många fall förbättrar de också ergonomin för montören.

I Bultens strategi ingår att kontinuerligt utveckla det innovativa och teknologiska kunnandet för att tillsammans med licensgivare och kunder skapa nya produkter och därigenom erbjuda fordonstillverkare bättre och kostnadseffektivare lösningar.

Flera av dessa teknologier kan utformas på ett flertal sätt och kombineras med olika material samt integreras med komponenter inköpta från tredje part, vilket innebär att det totala produktutbudet är mycket brett. Totalt har Bulten ett produktutbud som innefattar cirka 2 000 artiklar varav cirka 700 serietillverkas.

riskfaktorer

Exponering för risker är en naturlig del av en affärsverksamhet och detta återspeglas i Bultens inställning till riskhantering.

Denna syftar till att identifiera risker och förebygga att risker uppkommer samt att begränsa eventuella skador från dessa risker.

Risker kan kategoriseras som konjunktur- och omvärldsrisker, operativa risker och finansiella risker. För en mer detaljerad beskrivning om hur koncernen hanterar dessa risker i verksamheten, se not 3.

	Sannolikhet att risker kan inträffa 1. Osannolikt 2. Ej troligt 3. Möjligt 4. Troligt 5. Sannolikt	Påverkan om det inträffar 1. Obetydlig 2. Liten 3. Mellan 4. Stor 5. Mycket stor
Riskom råde	Beskrivning			Motverkande faktorer
Finansiella risker
A Valutarisk	• Bulten verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framförallt avseende EUR, PLN, GBP, USD och RUB.	4	3	• Bulten hanterar valutarisker främst genom att försöka förändra de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra.
B Likviditetsrisk	• Risken att koncernen inte klarar sina betal ningar till följd av otillräcklig likviditet eller svårighet att erhålla krediter från extern kreditgivare.	1	2	• Bultens ledning följer kontinuerligt koncernens likviditetsreserv som består av outnyttjat kreditutrymme samt likvida medel.
C Ränterisk	• Koncernens ränterisk uppstår genom kort och långsiktig upplåning där en kraftigt höjd ränta kan påverka bolagets ställning och resultat	1	2	• Bultens ränterisk bedöms som låg på grund av den låga belånings graden. Koncernens nettokassa uppgick den 31 december 2014 till 137,3 MSEK.
D Kreditrisk	• Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.	1	2	• Koncernens kundfordringar är spridda på ett stort antal kunder och historiskt har koncernens kundförluster varit mycket låga.
E Kapitalrisk	• Risken att koncernen inte har korrekt kapitalstruktur för att hålla kostnader för kapital nere.	1	1	• Bulten har en tydlig utdelningspolicy och ledningen övervakar löpande behovet av refinansiering av den löpande verksamheten.

Sannolikhet att risker kan inträffa

1. Osannolikt 2. Ej troligt 3. Möjligt 4. Troligt 5. Sannolikt

Riskområde Beskrivning Motverkande faktorer

Konjunktur och omvärldsrisker

Påverkan om det inträffar

1. Obetydlig 2. Liten 3. Mellan 4. Stor 5. Mycket stor

F	Marknads – och makro ekonomisk risker	• Bulten verkar på en global cyklisk marknad, där kunderna styrs av makro ekonomiska faktorer. Prispress är en naturlig del inom den industri som Bulten verkar inom. • Bulten verkar inom en konkurrensutsatt marknad, där det ställs höga krav på kvalitet, leveransprecision, precision, teknologi och kundservice. • Bulten är beroende av ett antal råvaror och insatsvaror för produktion till kund som vid utebliven leverans alternativt hög volatilitet i pris kan påverka koncernens resultat.	5	4	• Bulten möter dessa risker genom att verka på olika marknader samt inom olika segment, såsom personbilar och nyttofordon. • Bulten arbetar kontinuerligt på att skapa mervärde för kund samt utrymme för att möta industrins behov av kostnadsreduktioner. • Bulten möter risker förknippat med konkurrens genom sitt FSP koncept. Detta innebär att Bulten alltid fokuserar på hög kompetens inom de angivna områdena produktion, kvalitet, logistik, teknologi och service. • Bulten utjämnar risker kopplade till råmaterial och insatsvaror genom ett aktivt och profesionellt inköpsarbete med konsolidering och standardisering av inköpta volymer samt långsiktiga förhållanden med leverantörerna. Vid materialprisvolatilitet kompenseras Bulten av kunderna.
G	Force majeure	• Den globala "just-in-time"-logistiken har gjort den globala handeln mer känslig för störningar såsom t ex naturkatastrofer och strejker.	2	2	• Genom kapacitetsplanering samt goda kund och leverantörs relationer minskas risk avseende globala produktions- och logistikstörningar.
H	Legala- och politiska risker	• Bulten verkar inom olika jurisdiktoner och är föremål för lokala regler och lagar inom respektive jurisdiktion såväl som övergrip ande internationella regler. Förändringar i lokala och internationella regler och lagar kan komma att påverka koncernens verksamhet. • Bulten bedriver verksamhet i länder där förekomsten av korruption och geopolistisk risk bedöms högre än i t ex Sverige. Oför utsägbarhet inom det politiska området medför även det en förhöjd affärsrisk inom dessa jurisdiktioner.	4	3	• Bulten möter dessa risker genom att kontinuerligt arbeta med riskbedömningar samt vid behov inhämta extern expertis inom respektive identifierat riskområde. Bultens uppförandekod tillsammans med intern kontroll avseende finansiell rapportering utgör grunden för ett affärsetiskt förhållningssätt samt korrekt finansiell rapportering. • Genom samverkan med lokalt baserade företag kan även den politiska risken begränsas något.
Op	erativa risker
I	Organisation och kompetens försörjning	• Bulten är beroende av att kunna attrahera samt behålla rätt medarbetare för sitt fortsatta arbete.	2	3	• Det är koncernledningens samt dotterbolagens ansvar att identifiera samt säkerställa att rätt personal stannar och utvecklas tillsammans med bolaget genom att t ex erbjuda konkurrenskraftiga löner, en bra arbetsmiljö, möjlighet till utbildning och karriär inom koncernen.
J	Produkter och teknologi	• Den globala fordonsindustrin karaktäriseras av miljö-, konkurrens- och kostnads medvetenhet samt av högteknologisk forskning och utveckling. Utveckling av nya produkter och material kan förändra Bultens konkurrensförmåga.	2	2	• Koncernen bevakar noga forskningen inom fordonsindustrin, kundernas utveckling och trender på marknaden. • Genom att bedriva egen utveckling mot exempelvis nya material och användningsområden bedöms risken för förlorad konkurrenskraft minska.
L	Produktansvar, garanti och återkallelse	• Bulten har ett produktansvar och kan utsättas för garantianspråk i fall då produkter levererade av koncernen orsakar skada på person eller egendom.	2	3	• Bulten möter denna risk genom omfattande tester i utformnings och utvecklingsfasen av produkterna samt genom att i produktion kontinuerligt genomföra kvalitets-, lednings- och kontrollåtgärder.
K	Avbrott i verksamheten och egendom skador	• Skador på produktionsutrustning kan ha en negativ inverkan, både vad gäller direkt egendomskada och vad gäller avbrott i verksamheten.	3	2	• Bulten genomför rutinmässigt underhållsarbete på sin produktions utrustning samt har ett starkt internt och externt stödnätverk inom industrin. Bulten har även fullt försäkringsskydd mot avbrott i verksamheten orsakat av egendomsskada.
M	Miljörelaterade risker	• Bulten bedriver tillstånds- och anmäl ningspliktig verksamhet inom flera juris diktioner och har därmed ett miljöansvar.	3	2	• Bulten möter risker genom att säkerställa att bolaget har samtliga de tillstånd och avtal som krävs samt uppfyller givna säkerhets-, rapporterings- och kontrollbehov.
N	IT-relaterade risker	• Bulten är beroende av IT-system samt hårdvara för att bedriva sin verksamhet. Avbrott i vissa av dessa system eller hård vara kan innebära en risk för störningar i produktion och möjlighet att fullfölja leveranser till kund i tid.	3	2	• Genom hög intern kompetens samt goda relationer med externa leverantörer har Bulten säkerställt en IT-miljö som snabbt går att replikera vid ett eventuellt avbrott.

långsiktigt och hållbart företagande

Bultens verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt genom ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. God etik, gott affärsmannaskap och förtroende är viktiga grundbegrepp som ska prägla koncernens företagskultur och sättet att bemöta medarbetare, aktieägare, kunder, leverantörer och övriga intressenter. För Bulten är det basen i ett långsiktigt och hållbart företagande.

hållbarhetsarbetet

Att vara en hållbar arbetsgivare handlar om mer än att ta hänsyn till miljön. Hållbarhet handlar också om etik, medarbetarutveckling, mångfald och inte minst om samhällsnytta utanför verksamhetens väggar. Bultens övergripande mål med hållbarhetsarbetet är att det ska vara en naturlig del i det löpande arbetet genom ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande i alla delar av verksamheten. Bulten har på eget initiativ valt att stödja de tio principerna om respekt för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption som finns i FN:s Global Compact.

styrdokument

Styrande riktlinjer och policies är grunden i hållbarhetsarbetet och koncernens uppförandekod är basen för alla de beslut som fattas i verksamheten. Koden omfattar alla medarbetare och reglerar bland annat vilka affärsprinciper man som anställd ska agera utifrån i sina kontakter med affärspartner och andra intressenter. Den reglerar också hur kommunikation och finansiell rapportering ska ske, vilka miljöprinciper vi arbetar efter samt koncernens strävan för rättvisa arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter.

Utöver uppförandekoden finns ett antal policies och riktlinjer som mer detaljerat styr koncernens arbete mot ett långsiktigt och hållbart företagande. Under 2014 har vi haft fortsatt fokus på vår policy och riktlinjer för antikorruption i koncernen.

miljö

Bultens miljöarbete verkar för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Miljöarbetet ska vara förebyggande och involvera samtliga medarbetare samt sträva efter att ständigt förbättra produkter, processer och anläggningar för att minimera inverkan på miljön.

Miljöarbetet leds av koncernens miljöchef som driver, utvecklar och förbättrar miljöarbetet. Enheterna inom koncernen har integrerat miljöledning, kvalitetsledning samt delvis även hälso- och säkerhetsfrågor i ledningssystemet. Bultens fabriker arbetar i energiledningssystem enligt kraven i ISO 50001 och under 2014 har Bultens fabrik i Tyskland certifierats.

I produktionsledet är det främst energiförbrukningen som påverkar miljön, men även användningen av kemikalier samt utsläpp till vatten och luft har en väsentlig miljöpåverkan.

Alla betydelsefulla miljöaspekter mäts på varje anläggning och rapporteras externt till myndigheter och internt för sammanställning och uppföljning. Att Bulten har väl fungerande miljösystem och engagerade medarbetare verifieras dels av externa miljörevisorer vid återkommande besök, dels av koncernens kunder. Samtliga av koncernens verksamheter är dessutom certifierade enligt ISO 14001, vilket är ett krav från våra externa kunder.

minskad miljöpåverkan 2014

Bulten och dess kunder verkar inom en industri som ständigt är i fokus vad gäller miljö och miljöpåverkan. Under året har koncernens enheter lagt stor fokus på miljöområdena energi och avfall. Bolaget kan konstatera att förbättringar skett bland annat genom investeringar i energisnålare produktionsutrustning, mer återvinning samt bättre reningsutrustning. Dessutom vidareutvecklas kompetensen inom energikartläggning för att satsa rätt för framtiden.

Ett aktivt miljöarbete bedrivs på samtliga enheter och man har bland annat fokuserat på att förbättra rening av avloppsvatten från processer med förbättrad reningsutrustning. Ett exempel på fokuseringen inom detta område är den ytbehandlingsanläggning i vår fabrik i Kina, vilken uppfyller de högt ställda miljökraven. Andra fokusområden är minskad energiförbrukning samt att följa upp externa leverantörers processer och eventuella miljöpåverkan. Utöver detta pågår ett arbete att följa upp transporter och dess miljöpåverkan.

Bulten var med redan i utvecklingsfasen av den bränslesnåla och kraftfulla 1,0-liters EcoBoost-motor – som finns i Fiesta och nio andra modeller från Ford.

reducerad vikt bidrar till lägre koldioxidutsläpp

Som tillverkare av komponenter till fordon kan Bulten även bidra till minskad klimatpåverkan genom att sträva efter att erbjuda lösningar som reducerar vikt i fordon och därmed sänker bränsleförbrukningen som i sin tur bidrar till lägre koldioxidutsläpp.

Bulten arbetar aktivt med att hjälpa kunder att minska antalet fästelement per fordon för viktreduktion samt att utveckla och föreslå alternativa lösningar. Utöver detta är koncernen långt framme med att implementera det högteknologiska höghållfasta materialet B14. Materialet gör det möjligt att minska dimensionen på fästelementet. En mindre dimension gör det dessutom möjligt att krympa komponenterna som omger fästelementet vilket i sin tur kan ge ytterligare viktminskning. Materialet finns redan i ett antal applikationer och inom Bultens utvecklings- och teknikcentra pågår ytterligare utvecklingsprojekt tillsammans med kunder.

medarbetare

För en långsiktig och hållbar utveckling av koncernen arbetar Bulten fortlöpande med medarbetarnas utveckling, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt lägger stor vikt vid en öppen och ärlig kommunikation.

Varje anställd inom Bulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

kompetensutveckling

Bulten arbetar ständigt med att utveckla organisationen och dess ledare för att bidra till koncernens utveckling och tillväxt. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget. Att utvecklas inom bolaget uppmuntras och internrekrytering är en naturlig del av företagskulturen.

goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

Bulten strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där det råder ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö och där ansvarstagande och delaktighet skapar förutsättningar för att utveckla koncernen och alla medarbetare.

Att kunna erbjuda en arbetsplats utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa är högt prioriterat inom alla Bultens verksamheter. Koncernen strävar kontinuerligt efter att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsrisker och arbeta med förebyggande åtgärder för att garantera hälsa och säkerhet för våra medarbetare.

Alla anställda inom koncernen ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställnings- och arbetsvillkor, utbildning och utveckling enligt de lagar och regler som gäller i det land de verkar i.

mångfald och jämställdhet

Bulten verkar aktivt för en jämställdhet på arbetsplatsen samt strävar efter mångfald i rekryteringsarbetet. Under 2014 hade Bulten huvudsaklig verksamhet i fem länder och vid årsskiftet 1 175 anställda. Huvuddelen av de anställda arbetar med tillverkningsprocesser. Verkstadsindustrin är fortfarande mansdominerad och detta speglas även inom Bulten där 73 procent av koncernens medarbetare är män och 27 procent kvinnor.

nyckeltal	2014	2013
Nettoomsättning per anställd, KSEK	2 054,7	1 905,0
Rörelseresultat per anställd, KSEK	113,5	115,2
Antal anställda (FTE ) per balansdag	1 175	948

geografisk fördelning medarbetare

kvalitet

Under 2014 har Bulten erhållit utmärkelser från kunder för mycket god kvalitet. Ett effektivt kvalitetsprogram är en nödvändig förutsättning för ett långsiktigt och hållbart företagande. Bulten arbetar systematiskt med att öka kvaliteten i alla led av värdekedjan och arbetet präglas i stor utsträckning av att säkerställa att fel och brister inte uppstår och det positiva utfallet har kunnat följas under längre tid. Genom att ge kvalitet högsta prioritet infrias inte bara koncernens egna förväntningar utan även kunders och ägares.

Bultens kvalitetsimage, kvalitetsutfall och certifikat har varit viktiga parametrar vid erhållande av nya order och projekt, vilket visar att koncernens kunders förväntningar och krav uppfyllts vad gäller kvalitetsarbete och kvalitetsutfall.

Bultens samtliga verksamheter är certifierade enligt ISO 9001/ISO-TS 16949 och uppfyller även kundspecifika krav. Vidare arbetar Bulten med att externa leverantörer av direkt material inte bara skall uppfylla de så kallade baskraven, som kvalitets- och miljöledningssystem, utan även våra kunders specifika tilläggskrav.

effektivt kvalitetsprogram och väl inarbetade system

Hög produktionseffektivitet kräver att produktionen utvärderas och följs upp. För att säkerställa detta arbetar Bulten med väl inarbetade produktions- och projektsystem. Systemen innehåller principer, arbetssätt och verktyg där fokus ligger på värdeskapande och att optimera resursanvändningen. Arbetet utförs i tvärfunktionella team och fokuserar alltid på förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar.

kvalitetsmål

Utmanande mål har hjälpt organisationen till mycket stora förbättringar. Internt mäter och följer Bulten kontinuerligt upp nyckeltal på processer inom bland annat produktion, marknad och inköp. Koncernen utvärderar dessutom kontinuerligt externa leverantörer och kvalitetsutfall.

inköp

Inköp av material sker genom en central inköpsavdelning. En väsentlig del av inköpsvolymen utgörs av råmaterial där stål står för den största delen. Vidare handlar Bulten med komponenter som bolaget själv inte tillverkar men som ingår i det totala åtagandet som levereras till berörda kunder.

Upphandling av råmaterial görs med en utvald leverantörsbas. Under 2014 har längden på avtalen ökat jämfört med tidigare år då ingen part ville binda sig för mer än ett kvartal.

Koncernen eftersträvar transparens, god kommunikation och ett långsiktigt samarbete med alla sina leverantörer. Detta är en del i koncernens riktlinjer för ansvarsfullt företagande, för betydelsen av högsta kvalitet på produkter och tjänster samt för ett hållbart samhälle genom en minimal miljöpåverkan.

Koncernens inköpsbeslut baseras alltid på objektiva faktorer som till exempel kvalitet på produkter och tjänster, kostnadseffektivitet och leveransprecision. Därutöver fordras av leverantörerna att de uppfyller kraven baserade på principerna i koncernens uppförandekod vad gäller arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter och miljö samt uppfylla de tio principerna om respekt för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption som finns i FN:s Global Compact.

De aktuella leverantörerna ska också uppfylla ställda krav på kvalitet och miljö enligt vad som beskrivs i de internationella standarderna, ISO 9001/ISO-TS 16949 samt ISO 14001. Utöver dessa krav ska leverantörerna ha processer och rutiner som säkerställer störningsfria leveranser.

ppm (leverans till exterN kund)

genomförd utbildning i bultens uppförandekod

uppförandekod

Bultens uppförandekod har antagits i syfte att uttrycka de grundläggande principer som ligger till grund för Bultens förhållande till medarbetare, aktieägare och övriga intressenter. Alla medarbetare ska känna till och följa uppförandekoden. Koden utgör tillsammans med våra olika koncernpolicies grunden för hur vi arbetar i koncernen.

Bulten uppmanar även sina leverantörer, konsulter och övriga samarbetspartners att tillämpa principerna.

Samtliga medarbetare och styrelsemedlemmar inom Bulten har ett individuellt ansvar att rapportera intressekonflikter, brott eller överträdelser av denna uppförandekod.

Rapportering sker till närmsta chef eller dess överordnad eller i enlighet med Bultens interna informations- och rapporteringskanaler. Bulten kommer inte att acceptera någon diskriminering eller vedergällning mot anställda som i god tro har rapporterat misstänkta överträdelser.

våra kärnvärden

Bultens kärnvärden har sina rötter i företagets historia och utgör grunden för vår företagskultur. De definierar vårt sätt att arbeta och uppträda samt inspirerar och stöttar oss i vår strävan att fortsätta bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

professional

Vi tar fullt ansvar genom hela värdekedjan, levererar kvalitet i varje steg och ser hållbarhet som en naturlig del av alla aktiviteter i vår verksamhet. I våra kundrelationer är vi lyhörda, vänskapliga och ansvarstagande.

innovative

Vi ligger alltid steget före i vår bransch. Med beprövad såväl som ny teknologi och kreativa idéer arbetar vi för att skapa bättre applikationer, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet.

dedicated

Vi brinner för fästelementsbranschen och arbetar hårt för att uppfylla våra kunders förväntningar. Vi är stolta över att ta med oss Bultens långa tradition in i en utmanande och spännande framtid.

empowered

På Bulten möter du kunniga och motiverade medarbetare som har viljan och förmågan att fatta beslut och att driva utvecklingen framåt. Vi håller vad vi lovar och erbjuder bästa möjliga lösning för dina behov avseende fästelement.

För att säkerställa att betydelsen av värdeorden inte blir förvanskade vid översättning har vi valt att endast använda dem på engelska. Detta är också Bultens koncernspråk.

Aktieägarinformation

Bulten AB (publ) noterades på NASDAQ Stockholmsbörsen 20 maj 201 1. Bolaget återfinns på listan för Small Cap-bolag under tickersymbolen BULTEN. En handelspost är 1 aktie.

Aktiekapitalet uppgår till 10 520 103,50 kronor fördelat på 21 040 207 aktier med ett kvotvärde på 0,50 kronor. Varje aktie berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och resultat.

Kursutveckling

Under 2014 steg NASDAQ Stockholm med 11,9 (23,0) procent. Det branschindex där Bulten ingår, Stockholm Automobiles & Parts, steg med 35,0 (32,0) procent. Bultens aktiekurs steg under året med 33,3 (68,1) procent från en kurs vid årets början på 50,25 (29,90) kronor till 67,00 (50,25) kronor. En ökning av börsvärdet med 352,4 (428,2) MSEK. Den lägsta slutkursen 50,25 SEK, noterades 2014-01-03 och den högsta slutkursen 86,50 SEK noterades 2014-06-02. Börsvärdet i Bulten uppgick till 1 409,7 (1 057,3) MSEK vid utgången av 2014.

Aktieomsättning

Bultens totala aktieomsättning under 2014 uppgick till 27,4 (12,0) miljoner aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 109,9 (48,2) tusen aktier per dag beräknat på 249 (250) handelsdagar.

Omsättningshastigheten, beräknat som antalet omsatta aktier i förhållande till det totala antalet aktier i bolaget, uppgick till 130,0 (57,3) procent.

Aktieägare

Per den 31 december 2014 hade Bulten 5 289 (3 153) aktieägare. Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick till 26,6 (35,4) procent varav 12,5 (7,6) procent av ägare i Storbritannien, 5,5 (1,1) av ägare i USA samt 2,6 (23,7) procent utgörs av ägare i Luxemburg. De fem största ägarna ägde per den 31 december 2014 sammanlagt 42,0 (54,3) procent av kapitalet och rösterna, varav de tre största ägarna ägde 35,8 (48,0) procent.

Ledande befattningshavare i koncernen samt stämmovalda styrelseledamöters aktieinnehav uppgick vid utgången av året till 4,4 (6,7) procent.

Den 5 mars 2014 ändrades ägarstrukturen då Nordic Capital Fond V sålde sitt innehav i bolaget.

Utdelningspolicy och utdelning

Bulten har som mål att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. För verksamhetsåret 2014 har styrelsen för avsikt att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning på 3,00 (2,00) kronor per aktie.

Finansiell information

Bulten publicerar årligen fyra delårsrapporter samt en årsredovisning. Rapporterna finns tillgängliga både tryckta och nedladdningsbara från bolagets webbplats www.bulten.se.

Årsstämma 2015

Årsstämman i Bulten AB (publ) hålls onsdagen den 29 april kl. 17.00 i Svenska Mässans lokaler i Göteborg.

Aktieägarstruktur, 31 december 2014

Storleksklass	Antal ägare	Antal aktier	Innehav (%)
1-500	3 702	566 845	2,69
501-1 000	735	644 570	3,06
1 001-5 000	662	1 573 237	7,48
5 001-10 000	80	613 384	2,92
10 001-15 000	24	304 938	1,45
15 001-20 000	13	239 644	1,14
20 001-	73	17 097 589	81,26
Summa	5 289	21 040 207	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2014.

Bultens fem största ägare, 31 december 2014

Namn	Antal aktier	Andel av röster och kapital (%)
Volito AB	4 399 056	20,9
Investment AB Öresund	1 959 210	9,3
JP Morgan	1 181 452	5,6
Handelsbankens Fond AB	700 210	3,3
Catella Fondförvaltning	615 846	2,9
Summa fem största ägarna	8 855 774	42,0
Summa övriga ägare	12 184 433	58,0
Summa totalt	21 040 207	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2014.

Antal aktier

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 500	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Aktiedata – kvarvarande verksamhet

Kursrelaterad aktiedata	2014	2013
Aktiekurs vid årets slut (sista betalkurs), SEK	67,00	50,25
Högsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	86,50	52,50
Lägsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	50,25	26,80
Börsvärde vid årets slut, MSEK	1 409,7	1 057,3
P/E	15,50	10,53
P/E, justerad för engångsposter	17,14	14,42
Direktavkastning, %	4,48	3,98
Data per aktie
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	8,54	7,24
Rörelseresultat (EBIT)	6,34	5,19
Resultat efter finansnetto (EAFI)	5,63	4,89
Årets resultat	4,32	4,77
Årets resultat, justerad för engångsposter	3,91	3,49
Eget kapital	59,54	51,73
Kassaflöde från löpande verksamhet	-2,84	9,35
Årets kassaflöde	-12,47	2,36
Föreslagen utdelning	3,00	2,00
Antal utestående stamaktier, tusental
Vägt antal	21 040,2	21 040,2
Vid årets slut	21 040,2	21 040,2

Vid årets slut bevakade följande analytiker regelbundet utvecklingen i Bulten

Bolag	Analytiker
Carnegie	Kenneth Toll Johansson
Erik Penser Bankaktiebolag	Johan Dahl
Handelsbanken Capital Markets	Jon Hyltner
Swedbank	Mats Liss

Pressmeddelande

Q1
Jan	140120	Inbjudan till telefonkonferens avseende FinnvedenBultens bokslutsrapport 2013
Feb	140205	FinnvedenBulten avyttrar den svenska aluminium verksamheten, ökat fokus på magnesium
Feb	140206	FinnvedenBultens bokslutsrapport 2013
Mars	140326	Kallelse till årsstämma i FinnvedenBulten AB (publ)
Q2
April	140407	FinnvedenBultens årsredovisning för 2013 offentliggjord
April	140407	Inbjudan till telefonkonferens avseende Finnveden Bultens Q1 rapport 2014
April	140429	FinnvedenBultens Q1 rapport 2014
April	140430	Kommuniké från årsstämma i FinnvedenBulten AB (publ) den 29 april 2014
Maj	140522	FinnvedenBulten fokuserar helt på fästelement för fordonsindustrin och avyttrar Finnveden Metal Structures till amerikanska Shiloh
Juni	140624	Inbjudan till telefonkonferens avseende Finnveden Bultens Q2 rapport 2014
Juni	140630	FinnvedenBultens försäljning av Finnveden Metal Structures slutförd
Juni	140630	Ny VD och koncernchef samt ny verkställande ledning i FinnvedenBulten
Q3
Juli	140710	Kallelse till extra bolagsstämma i FinnvedenBulten AB (publ)
Juli	140711	FinnvedenBultens Q2 rapport 2014
Aug	140819	Kommuniké från extra bolagsstämma i FinnvedenBulten AB (publ) u.n.ä. till Bulten AB (publ) den 19 augusti 2014
Sept	140901	FinnvedenBulten AB byter namn till Bulten AB
Q4
Okt	141007	Inbjudan till telefonkonferens avseende Bultens Q3 rapport 2014
Okt	141023	Valberedningen utsedd inför Bulten AB (publ):s årsstämma 2015
Okt	141023	Bultens Q3 rapport 2014
Okt	141028	Bulten inviger officiellt sin ryska produktionsenhet

Aktieutveckling 2014 (%)

Svenskt och Ägarstruktur utländskt ägande

• Svenska fysiska personer
• Övriga svenska juridiska personer
• Finansiella företag
• Övriga finansiella företag

Övriga

finansiell information

Fö rvaltningsberättelse	30
Koncernens resultaträkning	33
Koncernens rapp ort ö ver totalresultat	33
Koncernens balansräkning	34
Koncernens rapp ort ö ver fö rändringar i eget kapital	36
Koncernens kassaflö desanalys	37
Koncernens samm ansättning av nettokassa/nettolåneskuld	37
Koncernens noter	38
Moderbolagets resultaträkning	70
Moderbolagets rapp ort ö ver totalresultat	70
Moderbolagets balansräkning	71
Moderbolagets rapp ort ö ver fö rändringar i eget kapital	72
Moderbolagets kassaflö desanalys	72
Moderbolagets noter	73
Fö rsäkran och underskrifter	76
Revisionsberättelse	77
Definitioner	78
Bolagsstyrningsrapp ort	79
Översikt av bolagsstyrning	83
Styrelse, revisor och verkställande ledning	84
Nyckeltal	86
Kvartalsdata	87

^A Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för Bulten AB (publ), med organisationsnummer 556668-2141, för räkenskapsåret 2014.

Ägarförhållande

Bulten AB (publ) var vid årsskiftet noterat på NASDAQ Stockholm. Största ägare var Volito AB som ägde 20,9 (17,7) procent, Investment AB Öresund 9,3 (7,1) procent samt JP Morgan 5,6 (3,9) procent av aktiekapitalet.

Organisation

Per 30 juni 2014 slutförde koncernen avyttringen av division Finnveden Metal Structures och som en konsekvens av detta redovisas Finnveden Metal Structures som avvecklad verksamhet skild från den kvarvarande verksamheten.

KVARVARANDE VERKSAMHET

Bulten utvecklar och tillverkar fästelement och erbjuder produkter, teknik-, service- och systemlösningar för fordonsindustrin. Koncernen verkar som samarbetspartner till internationella kunder inom främst fordonsindustrin. Kunderna återfinns i första hand i Europa, Asien och USA.

Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje.

Produktion sker främst i Europa, därutöver har koncernen även produktionsanläggningar för fästelement i Kina och en nystartad produktion i Ryssland.

I slutet av 2014 hade Bulten verksamhet i sju länder och 1 175 (948) heltidssysselsatta, vilket är en ökning av antalet anställda med cirka 23,9 procent sedan utgången av 2013. Koncernens omssättning för 2014 uppgick till 2 414,3 (1 805,9) MSEK en ökning med 33,7% jämfört med föregående år.

Året i korthet

Bulten har haft en stark tillväxt under året med kraftigt ökade volymer i huvudsak hänförliga till två nya FSP-kontrakt. Bulten har tagit ytterligare marknadsandelar och noterar en fortsatt stark

efterfrågan. Bulten har erhållit tilläggsvolymer från en befinlig kunds expansion på tillväxtmarknader till ett årligt värde om 150 MSEK vid full produktion 2016. Optimering för att förbättra lönsamheten har påbörjats under 2014 och kommer forsätta under 2015. I takt med att optimeringsåtgärderna slår igenom förväntas lönsamheten stärkas.

Produktion i den ryska verksamheten har startats upp i ringa omfattning under slutet av året. Fabriken är under upprampning men med en betydande potential för framtiden. Fabriken invigdes officiellt i oktober och är Rysslands första moderna tillverkningsenhet av fästelement till fordonsindustrin.

Vid halvårsskiftet avyttrades division Finnveden Metal Structures och en ny verkställande direktör och koncernchef, Tommy Andersson, samt en ny vice verkställande direktör och ledning för Bulten tillträdde den 1 juli 2014.

Moderbolaget ändrade namn från FinnvedenBulten AB till Bulten AB den 1 september 2014.

Orderingång och nettoomsättning

Orderingången för helåret uppgick till 2 556,8 (2 011,5) MSEK innebärande en ökning med 27,1 procent jämfört med föregående år. För helåret uppgick nettoomsättningen till 2 414,3 (1 805,9) MSEK vilket är en ökning med 33,7 procent.

Enligt LMC Automotive (LMC) ökade produktionen av lätta fordon i Europa med 2,7 procent och tunga fordon minskade med 6,2 procent under helåret 2014 jämfört med 2013. Viktat med Bultens exponering uppgick den genomsnittliga tillväxten i branschen till cirka 1,5 procent för 2014.

Resultat och lönsamhet

Koncernens bruttoresultat uppgick till 454,6 (341,8) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal på 18,8 (18,9) procent.

Resultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 179,8 (152,2) MSEK, motsvarande en EBITDA-marginal på 7,4 (8,4) procent.

Finansiella nyckeltal

Kvarvarande verksamhet	2014	2013 1)	2012 1)
Nettoomsättning	2 414,3	1 805,9	1 711,9
EBITDA-marginal, %	7,4	8,4	6,7
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	5,5	6,0	4,3
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), % *	5,1	6,0	4,3
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,7	1,3	1,3
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,6	8,1	5,7
Avkastning på eget kapital, %	15,0	8,3	4,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	-0,2	-0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	8,7	15,4	10,2
Soliditet, %	67,5	52,7	54,9
Medelantal anställda	1 175	948	902

* Justerad EBIT-marginal. Rörelseresultat justerat för engångskostnader i procent av årets nettoomsättning.

1) Balansräkningarna för 2013, 2012 inkluderar även den avvecklade verksamheten.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 133,4 (109,2) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 5,5 (6,0) procent. Under perioden har en försäkringsersättning erhållits om 11,2 MSEK för skada på maskin i samband med brand. Rörelsemarginalen justerad för post av engångskaraktär, försäkringsersättning om 11,2 (-) MSEK uppgick till 5,1 (6,0) procent. Uppstartskostnader under året hänförliga till de nya affärerna uppgick till cirka -15,0 MSEK och kostnader för etablering i Ryssland till cirka -12,9 MSEK. Rörelseresultatet har dessutom påverkats negativt av valutakursförändringar om netto -13,1 MSEK vid omräkning av rörelsekapitalet till balansdagens kurs. Föregående år ingick valutakursvinster om 2,6 MSEK. Koncernens finansnetto var -14,9 (-6,3) MSEK. Finansiella intäkter uppgick till 0,5 (0,9) MSEK varav valutakursvinster uppgick till - (0,5) MSEK. Finansiella kostnader om -15,4 (-7,2) MSEK består till största delen av räntekostnader om -7,7 (-5,9) MSEK, valutakursförluster om -4,9 (-) MSEK samt övriga finansiella kostnader om -2,8 (-1,3) MSEK.

Koncernens resultat före skatt var 118,5 (102,9) MSEK och resultat efter skatt uppgick till 84,4 (100,4) MSEK.

Periodens skatt uppgick till -34,1 (-2,5) MSEK. Föregående år påverkades av en uppskjuten skatteintäkt om 27,1 MSEK avseende ytterligare förlustavdrag enligt kammarrättsdom.

Investeringar

Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 113,2 (66,5) MSEK. Investeringar om 112,8 (66,4) MSEK avser materiella anläggningstillgångar. Motsvarande för immateriella anläggningstillgångar uppgick till 0,4 (0,1) MSEK. Avskrivningar uppgick till -46,4 (-43,1) MSEK.

Kassaflöde, rörelsekapital och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 136,7 (126,0) MSEK, vilket motsvarade 5,7 (7,0) procent av nettoomsättningen. Kassaflödeseffekten av förändringen i rörelsekapitalet uppgick till -196,5 (70,8) MSEK. Varulagret ökade med 25,4 (63,4) MSEK och rörelsefordringarna minskade med 11,1 (föregående år en ökning med 0,8) MSEK.

Kundfordringarna har under det gångna året varit i genomsnitt 524,9 (538,8) MSEK, vilket motsvarar 21,7 (29,8) procent av kvarvarande verksamhets nettoomsättning. Det genomsnittliga varulagret har ökat och uppgick till 476,2 (510,5) MSEK, vilket motsvarar en lageromsättningshastighet på 4,1 (2,9) ggr för kvarvarande verksamhet.

Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 255,5 (100,6) MSEK. Till detta kommer beviljade men inte utnyttjade krediter om 315,5 (361,8) MSEK, vilket innebär att koncernens disponibla likvida medel uppgick till 571,0 (462,3) MSEK. De disponibla likvida medlen utgjorde därmed cirka 23,7 (25,6) procent av nettoomsättningen.

Koncernens balansomslutning var vid årets slut 1 884,9 (2 093,6) MSEK. Eget kapital i koncernen uppgick vid verksamhetsårets utgång till 1 272,7 (1 103,5) MSEK. Under året har förutom årets resultat 169,0 (88,2) MSEK, omräkningsdifferenser om 28,0 (11,9) MSEK samt transaktioner med aktieägare -26,3 (-27,1) MSEK påverkat eget kapital.

Nettokassan(+)/Nettolåneskulden(-) uppgick per balansdagen till 137,3 (-188,7) MSEK.

Soliditeten uppgick till 67,5 (52,7) procent. Koncernens goodwill uppgick vid verksamhetsårets utgång till 202,1 (196,3) MSEK, vilket motsvarar 10,7 (9,4) procent av balansomslutningen.

Risker och riskhantering

Exponering för risker är en naturlig del av en affärsverksamhet och detta återspeglas i Bultens inställning till riskhantering. Denna syftar till att identifiera risker och förebygga att risker uppkommer samt att begränsa eventuella skador från dessa risker.

A

Risker kan kategoriseras som finansiella risker, konjunkturoch omvärldsrisker samt operativa risker. För beskrivning om hur koncernen hanterar dessa risker i verksamheten, se not 3.

Tillstånd och miljö

Bulten har under året bedrivit tillverkning vid fem anläggningar belägna i Sverige, Tyskland, Polen, Kina och Ryssland. Vid utgången av 2014 var den svenska anläggningen i Hallstahammar tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Anmälningsplikten är föranledd av verksamhetens art. Den består framför allt av kallformning, efterbehandling (värme- och ytbehandling) samt montering. Den huvudsakliga miljöpåverkan härrör från tillverkningsprocesserna i form av utsläpp till vatten och luft, generering av avfall, resursutnyttjande, buller samt transporter.

Bulten har en uttalad strategi att reducera miljöpåverkan från bland annat processvatten, energiförbrukning, transporter, kemikalier samt avfall. Tillverkande enheter utanför Sverige anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. Under hösten 2013 gjordes en ny tillståndsansökan för verksamheten i Hallstahammar, vilken är föranledd av ökade volymer samt förändrad verksamhet. Tillståndet har erhållits under 2014.

AVVECKLAD VERKSAMHET

Per 30 juni 2014 slutförde koncernen avyttringen av division Finnveden Metal Structures och som en konsekvens av detta redovisas Finnveden Metal Structures som avvecklad verksamhet skild från den kvarvarande verksamheten. Den slutgiltiga köpeskillingen för samtliga aktier var 374 MSEK, motsvarande en köpeskilling om 487 MSEK på skuldfri basis.

Resultat efter skatt

För 2014 uppgick resultat efter skatt från den avvecklade verksamheten till 84,6 (-12,2) MSEK, och inkluderar resultatet från verksamheten under perioden 1 januari-30 juni 2014 om 31,0 MSEK samt en koncernmässig vinst från avyttringen av Finnveden Metal Structures uppgående till 53,6 MSEK.

Kassaflöde

Kassaflödet från den avvecklade verksamheten, inklusive effekten från avyttringen av division Finnveden Metal Structures, uppgick till 411,2 (-0,5) MSEK.

MODERBOLAG

Bulten AB (publ) äger direkt eller indirekt samtliga bolag i koncernen.

Soliditeten uppgick till 72,5 (80,2) procent. Det egna kapitalet uppgick till 1 140,2 (1 188,0) MSEK.

I moderbolaget uppgick de disponibla likvida medlen till 0,6 (4,1) MSEK. Bolaget hade sju anställda på balansdagen.

Totalt antal aktier

Totalt antal stamaktier per den 31 december 2014 uppgick till 21 040 207 stycken.

Styrelsens arbete

A

Styrelsen har antagit en arbetsordning, instruktioner och ett antal policies som reglerar ansvaret mellan å ena sidan styrelse och å andra sidan verkställande direktör, de utskott styrelsen inrättat, och koncernledning. Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens verksamhet och organisation samt tillser att verkställande direktörens arbete och det finansiella arbetet sker efter fastlagda principer. Styrelsen har haft 13 sammanträden under året.

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under året har revisionsutskottet haft sex sammanträden och ersättningsutskottet sju sammanträden.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Vid årsstämman 2014 fattades beslut om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna avser ersättning och andra anställningsvillkor för Bultens VD och andra ledande befattningshavare.

Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att Bulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom Bulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avseende övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för. För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 7 i denna årsredovisning.

Inför årsstämman 2015 föreslår styrelsen att tidigare års riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i allt väsentligt oförändrade fastställs även för 2015.

Bolagsstyrningsrapport

Bulten lämnar en separat bolagstyrningsrapport, vilken är inkluderad i denna årsredovisning på sidorna 79-83.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat.

Utsikter för år 2015

Av Bultens nettoomsättning är 86 procent hänförligt till lätta fordon och 14 procent till kommersiella fordon. Av den totala omsättningen står 86 procent för leveranser direkt till fordonstillverkare (OEM) och resterande del till dess underleverantörer och övriga.

Bulten har noterat en fortsatt stark efterfrågan. Ledningen bedömer att Bultens marknadsandel vid utgången av 2014 uppgick till14 procent av den europeiska marknaden för fästelement till fordonsindustrin, vilket innebär en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2013. På samma marknad bedöms marknadsandelen för FSP-affärer ha ökat till 56 procent, en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2013. Informationen baseras på data från den europeiska fordonsindustrins inköp av fästelement under 2014 enligt European Industrial Fasteners Institute (EIFI).

Även Bultens underliggande marknad visar viss tillväxt. Enligt LMC Automotives prognos från kvartal fyra, förväntas produktion av lätta fordon på årsbasis i Europa öka med 1,5 procent under 2015 jämfört med 2014, medan produktionen av tunga kommersiella fordon väntas öka med 4,7 procent. Viktat för Bultens exponering innebär det en ökning med cirka 1,9 procent.

I Ryssland ser bolaget tecken på att efterfrågan på lokal kvalitativ produktion ökar trots att den ryska fordonsmarknaden har försvagats bland annat på grund av den geopolitiska oron. Bland annat har ytterligare en europeisk fordonstillverkare uttryckt sitt intresse för att etablera sig i Ryssland.

Bulten bedömer att fordonstillverkares expansion på tillväxtmarknader kommer fortsätta gynna bolaget och ser överlag fortsatt goda utsikter att växa med befintliga och nya kontrakt.

Vinstdisposition

Bulten har som mål att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget (SEK):

Överkursfond	1 132 950 039
Balanserade vinstmedel	-102 899 776
	1 030 050 263

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt (SEK):

Styrelsens förslag till utdelning (SEK 3,00 per aktie) 63 120 621
I ny räkning balanseras	966 929 642
Summa	1 030 050 263

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 4 maj 2015. Om stämman beslutar enligt förslaget beräknas utbetalning ske genom Euroclear Sweden AB den 7 maj 2015. I bolaget finns 21 040 207 aktier, varav samtliga är utdelningsberättigade.

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen

Moderbolagets soliditet uppgick till cirka 72,5 procent per den 31 december 2014 och koncernens soliditet uppgick per den 31 december 2014 till cirka 67,5 procent. I moderbolaget och koncernen finns ingen del av det egna kapitalet som är föranlett av marknadsvärdering av finansiella instrument. Den nu föreslagna utdelningen om 63 120 621 kronor, medför att moderbolagets soliditet kommer att minska till cirka 71,4 procent och koncernens soliditet minska till cirka 66,4 procent.

Styrelsen gör bedömningen att bolagets och koncernens långsiktiga betalningsförmåga är tryggad och att utdelningen utifrån detta perspektiv kan anses försvarlig. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig i förhållande till de krav som verksamhetens art och omfattning samt risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt hänsyn tagit till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2014	2013
Kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning	5	2 414,3	1 805,9
Kostnad för sålda varor	6	-1 959,7	-1 464,1
Bruttoresultat		454,6	341,8
Övriga rörelseintäkter	10	55,8	52,8
Försäljningskostnader	6	-180,4	-124,9
Administrationskostnader	6	-182,2	-154,4
Övriga rörelsekostnader	10	-14,1	-1,7
Resultatandel i joint venture	33	-0,3	-4,4
Rörelseresultat	7, 8, 9 ,11	133,4	109,2
Finansiella intäkter	12	0,5	0,9
Finansiella kostnader	12	-15,4	-7,2
Resultat före skatt		118,5	102,9
Skatt på årets resultat	14	-34,1	-2,5
Resultat efter skatt kvarvarande verksamhet		84,4	100,4
Avvecklad verksamhet
Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet	40	84,6	-12,2
Resultat efter skatt inklusive avvecklad verksamhet		169,0	88,2
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		175,6	88,3
Innehav utan bestämmande inflytande		-6,6	-0,1
		169,0	88,2
Resultat i kronor per aktie hänförligt till moderbolaget aktieägare
Resultat i kronor per aktie, kvarvarande verksamhet, SEK 1)		4,32	4,77
Resultat i kronor per aktie, avvecklad verksamhet, SEK 1)		4,02	-0,57
Resultat i kronor per aktie, koncernen totalt, SEK 1)	15	8,34	4,20
Resultat i kronor per aktie, kvarvarande verksamhet, justerad för engångsposter, SEK 1)	38	3,91	3,49

1) Avser såväl före som efter utspädning.

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2014	2013
Årets resultat		169,0	88,2
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt		-1,5	0,8
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Derivatinstrument, kassaflödessäkring, netto efter skatt		–	-0,9
Valutakursdifferenser		28,8	12,1
Övrigt totalresultat hänförbart till joint venture	33	-0,8	-0,2
Summa övrigt totalresultat		26,5	11,8
Summa totalresultat för året		195,5	100,0
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		206,3	100,1
Innehav utan bestämmande inflytande	26	-10,8	-0,1
Summa totalresultat för året		195,5	100,0
Hänförligt till
Kvarvarande verksamhet		111,1	110,4
Avvecklad verksamhet		84,4	-10,4
Summa totalresultat för året		195,5	100,0

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31*
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	16	202,1	196,3
Övriga immateriella anläggningstillgångar	16	0,8	19,6
Summa immateriella anläggningstillgångar		202,9	215,9
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	17	35,7	29,3
Maskiner och andra tekniska anläggningar	17	231,2	293,0
Inventarier, verktyg och installationer	17	40,9	43,7
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	17	20,6	78,9
Summa materiella anläggningstillgångar		328,4	444,9
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav		–	0,1
Andra långfristiga fordringar	18, 23	5,2	23,1
Summa finansiella anläggningstillgångar		5,2	23,2
Uppskjutna skattefordringar	14	86,4	123,8
Summa anläggningstillgångar		622,9	807,8
Omsättningstillgångar
Varulager	19	425,8	526,5
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	20, 23	486,2	563,6
Aktuella skattefordringar		4,1	5,1
Övriga fordringar	21	41,5	36,5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	48,9	53,5
Summa kortfristiga fordringar		580,7	658,7
Likvida medel	23, 35	255,5	100,6
Summa omsättningstillgångar		1 262,0	1 285,8
Summa tillgångar		1 884,9	2 093,6

*) Inkluderar avvecklad verksamhet per 2013-12-31.

MSEK	Not		2014-12-31 2013-12-31*
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	24	10,5	10,5
Övrigt tillskjutet kapital	24	1 262,9	1 262,9
Andra reserver	25	7,7	-23,0
Balanserade vinstmedel		-28,3	-161,8
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 252,8	1 088,6
Innehav utan bestämmande inflytande	26	19,9	14,9
Summa eget kapital		1 272,7	1 103,5
Skulder
Långfristiga skulder
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	27	21,1	20,9
Övriga räntebärande skulder	23, 28	98,6	225,0
Uppskjutna skatteskulder	14	–	3,7
Summa långfristiga skulder		119,7	249,6
Kortfristiga skulder
Övriga räntebärande skulder	23, 28	2,2	46,0
Leverantörsskulder	23	326,0	486,9
Aktuella skatteskulder		9,0	7,0
Övriga skulder		46,0	27,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	30	101,1	154,5
Övriga avsättningar	31	8,2	18,9
Summa kortfristiga skulder		492,5	740,5
Summa eget kapital och skulder		1 884,9	2 093,6
Ställda säkerheter	29	1 404,1	1 491,5
Ansvarsförbindelser	32	49,0	50,0

*) Inkluderar avvecklad verksamhet per 2013-12-31.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Not	Aktie- kapital	Övrigt till- skjutet kapital	Andra reserver 1)	Balans- erade vinst- medel	Summ a	Innehav utan bestäm- mande inflytande	Summ a eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2013		10,5	1 262,9	-34,8	-208,0	1 030,6	–	1 030,6
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	88,3	88,3	-0,1	88,2
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt 2)		–	–	0,8	–	0,8	–	0,8
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Derivatinstrument, kassaflödessäkring, netto efter skatt 2)	25	–	–	-0,9	–	-0,9	–	-0,9
Valutakursdifferenser		–	–	12,1	–	12,1	–	12,1
Övrigt totalresultat hänförligt till joint venture	33	–	–	-0,2	–	-0,2	–	-0,2
Summa totalresultat		–	–	11,8	88,3	100,1	-0,1	100,0
Transaktioner med aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande från förvärv	26	–	–	–	–	–	15,0	15,0
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)		–	–	–	-42,1	-42,1	–	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare		–	–	–	-42,1	-42,1	15,0	-27,1
Utgående balans per 31 december 2013		10,5	1 262,9	-23,0	-161,8	1 088,6	14,9	1 103,5
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	175,6	175,6	-6,6	169,0
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt 2)		–	–	-1,5	–	-1,5	–	-1,5
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Valutakursdifferenser		–	–	33,0	–	33,0	-4,2	28,8
Övrigt totalresultat hänförligt till joint venture	33	–	–	-0,8	–	-0,8	–	-0,8
Summa totalresultat		–	–	30,7	175,6	206,3	-10,8	195,5
Transaktioner med aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande från förvärv	26	–	–	–	–	–	15,8	15,8
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)		–	–	–	-42,1	-42,1	–	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare		–	–	–	-42,1	-42,1	15,8	-26,3
Utgående balans per 31 december 2014		10,5	1 262,9	7,7	-28,3	1 252,8	19,9	1 272,7

1) Specifikation av Andra reserver återfinns i not 25.

2) Skatteeffekter framgår av not 14.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2014	2013
KVARVARANDE VERKSAMHET
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		118,5	102,9
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	35	43,8	46,6
Betald skatt		-25,6	-23,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		136,7	126,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager		-78,7	-36,0
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar		-154,8	-9,6
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder		37,0	116,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-59,8	196,8
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-0,4	-0,1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-112,8	-66,4
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		0,4	0,3
Förändring av finansiella tillgångar		-19,2	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-132,0	-66,2
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		44,9	–
Amortering av låneskulder		-40,0	-3,1
Förändring av checkräkningskredit och övriga finansiella skulder		-33,4	-35,8
Utdelning till moderbolagets aktieägare		-42,1	-42,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-70,6	-81,0
Årets kassaflöde från kvarvarande verksamhet		-262,4	49,6
AVVECKLAD VERKSAM HET
Kassaflöde från den löpande verksamheten		25,9	17,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		389,1	-8,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-3,8	-10,4
Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet		411,2	-0,5
Årets kassaflöde		148,8	49,1
Förändring av likvida medel		148,8	49,1
Likvida medel vid räkenskapsårets början		100,6	50,5
Valutakursdifferens i likvida medel		6,1	1,0
Likvida medel vid årets slut	35	255,5	100,6

Koncernens sammansättning av Nettokassa/nettolåneskuld

Nettokassa (+) / nettolåneskuld (-)	28	137,3	-188,7
Kassa och bank		255,5	100,6
Finansiella räntebärande fordringar		3,7	2,6
Kortfristiga räntebärande skulder		-2,2	-46,0
Avsättning till pensioner		-21,1	-20,9
Långfristiga räntebärande skulder		-98,6	-225,0
MSEK	not	2014-12-31	2013-12-31

B

Koncernens noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

not 1 allmän information

C

Bulten AB (publ) (Moderbolaget) med organisationsnummer 556668-2141 och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) tillverkar och distribuerar fordonskomponenter.

Moderbolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg i Sverige. Bolagets postadress är Bulten AB, Box 9148, 400 93 Göteborg.

Denna års- och koncernredovisning har godkänts av styrelsen den 26 mars 2015 för offentliggörande och den kommer att föreläggas årsstämman den 29 april 2015.

not 2 sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och upplysningar

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS sådana de antagits av EU samt i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för derivatinstrument som redovisas till verkligt värde.

Utöver dessa standards innehåller både aktiebolagslagen och årsredovisningslagen regler som gör att viss tillkommande information ska lämnas. De redovisningsprinciper som har tillämpats vid upprättandet av koncernredovisningen finns beskrivna i respektive not i syfte att ge ökad förståelse för respektive redovisningsområde. Se nedanstående tabell för hänvisning till i vilken not som respektive väsentlig redovisningsprincip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som anses ha väsentlig påverkan.

Redovisningsprincip	Not		IFRS -standard
Företagsförvärv	2	Koncernredovisning	IFRS 3
Segment	4	Rapportering av segment	IFRS 8
Intäkter	5	Intäkter	IAS 18
Rörelsens kostnader	6	Rörelsens kostnader	IAS 1
Operationell och finansiell leasing	11	Leasing	IAS 17
Finansiella intäkter och kostnader	12	Finansiella intäkter och kostnader	IAS 39
Inkomstskatter	14	Skatt på årets resultat	IAS 12
Resultat per aktie	15	Resultat per aktie	IAS 33
Immateriella anläggningstillgångar	16	Immateriella anläggningstillgångar	IAS 36, IAS 38
Materiella anläggningstillgångar	17	Materiella anläggningstillgångar	IAS 16, IAS 36
Varulager	19	Varulager	IAS 2
Kundfordringar		20 Kundfordringar	IAS 18, IAS 32, IAS 39, IFRS 7
Leverantörsskulder		23 Finansiella instrument per kategori	IAS 32, IAS 37, IAS 39, IFRS 7
Derivatinstrument och säkringsinstrument	23	Finansiella instrument per kategori	IAS 32, IAS 39, IFRS 7, IFRS 13
Innehav utan bestämmande inflytade	26	Innehav utan bestämmande inflytande	IFRS 10, IFRS 12
Pensioner och liknande förpliktelser		27 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	IAS 19 Reviderad
Upplåning	28	Räntebärande skulder	IAS 32, IAS 37, IAS 39, IFRS 7
Avsättningar	31	Övriga avsättningar	IAS 28, IAS 37, IFRS 11
Joint venture		33 Innehav i joint venture	IFRS 11, IAS 28, IFRS 12
Transaktioner med närstående		34 Transaktioner med närstående	IAS 24
Kassaflödesanalys	35	Kassaflöde	IAS 7
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet	40	Avvecklad verksamhet	IFRS 5, IFRS 13

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i respektive not enligt tabellen nedan. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

uppskattningar och Bedömningar Not

Intäktsredovisning	5	Intäkter
Klassificering leasing	11	Leasing
Värdering underskottsavdrag		14 Skatt på årets resultat
Nedskrivning goodwill		16 Immateriella anläggningstillgångar
Lagerinkurans		19 Varulager
Överlåtelse kundfordringar		20 Kundfordringar
Legala risker, ersättningskrav		31 Övriga avsättningar

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet.

Nya och ändrade redovisningsstandarder som tillämpas av koncernen 2014

Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och som har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

IFRS 11 "Samarbetsarrangemang", fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i ett samarbetsarrangemang har, snarare än på samarbetsarrangemangets juridiska form. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Gemensamma verksamheter uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang redovisas tillgångar, skulder, intäkter och kostnader utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Denna förändring innebär att koncernens joint venture (för närvarande 60 procent i BBB Services Ltd med dotterbolag) redovisas enligt kapitalandelsmetoden istället för klyvningsmetoden. Se not 39 beträffande effekterna på de finansiella rapporterna.

IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för alla former av innehav i andra företag, såsom dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per förvärvsdagen. I anskaffningskostnaden ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisade som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretaget, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag samt joint ventures elimineras i förhållande till koncernens andel i bolaget. Redovisningsprinciperna för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures har i förekommande fall ändrats för att ge en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. De valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Alla övriga valutakursvinster och förluster redovisas som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs, intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskurs och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet redovisas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Vid omräkning av utländska bolag har följande omräkningskurser använts:

		Genomsnittskurs		Balansdagskurs
	2014	2013	2014	2013
CNY	1,11	1,06	1,26	1,07
EUR	9,10	8,65	9,52	8,94
GBP	11,29	10,19	12,14	10,73
PLN	2,17	2,06	2,21	2,15
RUB	0,18	0,20	0,14	0,20
USD	6,86	6,51	7,81	6,51

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Poster av engångskaraktär

Poster av engångskaraktär redovias separat i de finansiella rapporterna när detta är nödvändigt för att förklara koncernens resultat. Med poster av engångskaraktär avses väsentliga intäkts- eller kostnadsposter som redovisas separat på grund av betydelsen av deras karaktär eller belopp.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport.

• IFRS 9 – Finansiella instrument

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

• IFRS 15 – Revenue from contracts with customers

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten.

IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Not 3 Risker och riskhantering

FINANSIELLA RISKER

Bulten är i sin verksamhet utsatt för olika finansiella risker. Exempel på dessa är valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och kapitalrisk. Det är styrelsen som fastställer policies för riskhanteringen. Finansverksamheten i form av riskhantering, likviditetsförvaltning och upplåning sköts koncerngemensamt av moderbolaget. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finanser.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende EUR, PLN, GBP, USD och RUB. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, flödesexponeringar i form av in- och utbetalningar i olika valutor, redovisade tillgångar och skulder, omräkning av utländska dotterbolagsresultat samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Förändringar i valutakurser kan även påverka koncernens egen eller kundernas konkurrensförmåga och därigenom indirekt påverka koncernens försäljning och resultat. Koncernen är exponerad för förändringar i flera valutor, där förändringen i EUR i förhållande till andra valutor har störst effekt på koncernens resultat.

Koncernens policy för hantering av valutarisker är främst inriktad på de transaktionsrelaterade valutariskerna. Primärt hanteras valutarisker genom att försöka förändra de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra. Under speciella omständigheter kan dock säkring ske. Säkring ska enbart ske av valutaflöden som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Huruvida säkringsredovisning tillämpas beslutas dock i varje enskilt fall vid ingången av säkringspositionen.

Om den svenska kronan hade försvagats med tio procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle rörelseresultatet förbättrats med cirka 64 (46) MSEK. En motsvarande valutaförändring i PLN innebär en försämring med cirka -12 (-13) MSEK på rörelseresultatet. Motsvarande för GBP uppgår till cirka -16 (-6) MSEK och för RUB till cirka -1 (-) MSEK. Givet nuvarande exponering skulle detta netto leda till förbättring med 35 (26) MSEK om den svenska kronan försvagas med tio procent mot EUR, PLN, GBP och RUB. Motsvarande effekt på eget kapital uppgår till 69 (53) MSEK.

Under verksamhetsåret har koncernens valutaflöden fördelats enligt följande:

		2014
Valuta*	Intäkter	Kost nader	Rörelse resultat	Intäkter	Kost nader	Rörelse resultat
SEK	252	-506	-254	261	-488	-227
EUR	1 988	-1 351	637	1 352	-892	460
PLN	19	-136	-117	20	-154	-134
GBP	53	-209	-156	58	-120	-62
Övriga valutor	102	-79	23	115	-43	72
Summa	2 414	-2 281	133	1 806	-1 697	109

* Uttryckt i MSEK.

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutaförändring. Valutaexponering som uppstår från tillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i de berörda utländska valutorna.

Fördelning av finansiella skulder per valuta:

Per 31 december 2014, MSEK	ränte bärande skulder 1)	Leveran törs skulder	Totalt
SEK	–	43,2	43,2
EUR	23,3	213,3	236,6
GBP	75,7	33,7	109,4
PLN	0,3	21,9	22,2
RUB	–	7,2	7,2
USD	–	4,0	4,0
Övriga valutor	–	2,7	2,7
Summa	99,3	326,0	425,3

1) Exklusive pensioner och liknande förpliktelser.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är den risk som föreligger att företaget inte klarar sina betalningar till följd av otillräcklig likviditet och/eller svårighet att erhålla krediter från externa kreditgivare. Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Ledningen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv som består av outnyttjade lånelöften och likvida medel, på basis av förväntade kassaflöden. Detta sker på två nivåer i koncernen; på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande företag och på koncernnivå.

Bolaget har i samband med avyttring av division Finnveden Metal Structures omförhandlat finansieringsavtalet och anpassat det till kvarvarande verksamhet med i stort sett oförändrade villkor. Kreditfaciliteten har sänkts från 575 MSEK till 400 MSEK och löper fram till juli 2016.

Krediten är förknippad med vissa lånevillkor (s.k. kovenanter) som redogörs närmare för i not 28. Samtliga kovenanter har uppfyllts under året. Koncernen överlåter löpande kundfordringar inom ramen för ett blockköpsavtal. Avtalet innebär att förvärvaren av kundfordringarna övertar kreditriskerna förknippade med fordringarna. Kriterierna för att ej ta upp kundfordringarna i balansräkningen är uppfyllda. Koncernen är därmed beroende av förvärvarens löpande bedömning av kundernas kreditvärdighet. Vid utgången av 2014 uppgick värdet på de överlåtna kundfordringarna till 54,2 (132,6) MSEK. Avtalet ger ett totalt utrymme för försäljning av kundfakturor om 68 (171) MSEK.

Vid utgången av 2014 fanns en tillgänglig likviditetsreserv i koncernen uppgående till 574,7 (465,8) MSEK vilket motsvarar 23,8 (15,2) procent av nettoomsättningen. Koncernens finanspolicy stipulerar att de disponibla medlen, det vill säga likvida medel och tillgängliga krediter, ska överstiga 5 procent av nettoomsättningen samt att de disponibla medlen vid varje tillfälle ska överstiga 100 MSEK. Temporär överlikviditet placeras i investeringar med kort löptid och minimal kreditrisk, t.ex. på bankkonton eller i obligationer med kort löptid utställda av svenska banker eller svenska staten.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen (inklusive eventuella ränteutbetalningar, där dessa kan fastställas).

De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Summa	740,2	240,6	–
Skulder avseende finansiell leasing	8,8	37,3	–
Leverantörsskulder och andra skulder	694,6	–	–
Banklån och checkräkningskrediter	36,8	203,3	–
Per 31 december 2013 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Summa	491,0	112,0	–
Skulder avseende finansiell leasing	0,7	1,8	–
Leverantörsskulder och andra skulder	490,3	–	–
Banklån och checkräkningskrediter	–	110,2	–
Per 31 december 2014 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år

Ränterisk

Koncernens ränterisk uppstår genom kort- och långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende kassaflöde, vilket delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende verkligt värde.

Koncernens princip för hantering av ränterisk speglar förändringstakten i koncernens finansiering. Det har under de senaste åren inneburit kort bindningstid. Finanspolicyn reglerar att räntebindningstiden på extern upplåning i snitt skall uppgå till sex månader, med en möjlighet att avvika +/- 3 månader om marknadsbedömningen förändras. Vid utgången av 2014 och 2013 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden på extern upplåning till ca sex månader.

Koncernen hade vid årsskiftet inga finansiella kontrakt för att ändra ränterisken i förhållande till vad gällande låneavtal reglerar. Under 2014 och 2013 bestod koncernens upplåning med rörlig ränta av SEK, EUR, GBP samt PLN. Om räntorna på upplåningen under 2014 varit 1 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 2,0 (3,0) MSEK lägre/högre.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Individuella bedömningar av kundens kreditvärdighet och kreditrisk görs där kundens finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från motparter utöver vad som reserverats som osäkra kundfordringar, se not 20.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende den totala kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Företagsledningen övervakar löpande behovet av refinansiering av den externa upplåningen med målsättningen att omförhandla koncernens kreditfaciliteter senast 12 månader före förfallodagen. Koncernens befintliga finansieringsavtal sträcker sig fram till juli 2016. Förfallostrukturen för befintlig upplåning framgår av not 28.

Ett av koncernens finansiella mål är att uppnå en avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital överstigande 15 procent. Genomsnittligt sysselsatt kapital, definierat som eget kapital plus räntebärande skulder, uppgick för 2014 till 1 395,0 (1 363,3) MSEK. Avkastning, definierat som resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader, på genomsnittligt sysselsatt kapital uppgick till 9,6 procent för 2014 och till 8,1 procent för 2013.

Koncernen har en soliditet om 67,5 (52,7) procent. Mål för soliditeten är minst 45 procent. Målet för nettoskulden i relation till resultat före avskrivningar (EBITDA) skall vara under 3 och utfall för 2014 uppgick till -0,8 (1,2). Målet för EBITDA i förhållande till finansnetto skall vara mer än 3. Utfallet för 2014 uppgick till 12,1 (24,4).

Soliditet, %	67,5	52,7
Balansomslutning	1 884,9	2 093,6
Eget kapital	1 272,7	1 103,5
Soliditet Koncernen	2014	2013

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2014 och 2013 var som följer:

Skuldsättningsgrad Koncernen	2014	2013
Total upplåning	-100,8	-271,0
Avsättning för pensioner	-21,1	-20,9
Avgår Räntebärande tillgångar	3,7	2,6
Avgår Likvida medel	255,5	100,6
Nettokassa(+)/nettolåneskuld(-)	137,3	-188,7
Totalt eget kapital	1 272,7	1 103,5
Nettokassa/skuldsättningsgrad, ggr	0,1	-0,2

Nettokassa/skuldsättningsgraden beräknas som nettokassa/ nettolåneskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Nettokassa/nettolåneskuld beräknas som totala räntebärande skulder (omfattande posterna kortfristig upplåning och långfristig upplåning, samt räntebärande pensionsskulder i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Kvarvarande verksamhet genomsnittliga ränta på låneskulden uppgick till 3,7 (2,0) procent.

C

KONJUNKTUR OCH OMVÄRLDSRISKER

Marknads- och makroekonomisk risk

Bulten verkar på en cyklisk marknad, där kunderna styrs av makroekonomiska faktorer men även av politiska beslut. Efterfrågan på koncernens produkter är därmed beroende på efterfrågan av personoch godstransporter, som i sin tur drivs av den globala handeln samt den ekonomiska tillväxten i världen. Bulten verkar i huvudsak inom marknaderna för personbilar och nyttofordon. Koncernens försäljning är diversifierad och fördelad över ett antal kunder, plattformar, modeller och fabriksanläggningar vilket minskar volatiliteten beroende på individuella förändringar i efterfrågan. Användning av produktionsprognoser och nära relationer med kunder gör att koncernen är välinformerad om kundernas produktionsprogram och planer. Verksamhetens finansiella resultat är beroende av koncernens förmåga att snabbt reagera på förändringar i efterfrågan av koncernens produkter och anpassa produktionsnivåer och rörelsens kostnader därefter.

Prispress

Prispress är en naturlig del av affärsverksamheten inom fordonsindustrin. För att bemöta prispress och dess konsekvenser arbetar koncernen kontinuerligt med att utveckla tekniska lösningar som syftar till att sänka den totala kostnaden för kunden samt erbjuda kunder mervärde genom nya produkter och tjänster. Kostnadsreduktion uppnås exempelvis genom standardisering, förenklat montage samt reduktion av indirekta kostnader. Detta sker främst inom ramen för Bultens Full Service Provider-koncept (FSP).

Konkurrens

Bulten verkar som leverantör inom fordonsindustrin som är en konkurrensutsatt marknad. Branschen kännetecknas av överkapacitet och höga krav på kvalitet, leveransprecision, teknologi samt övergripande service. Koncernens långsiktiga framgång är därför beroende av en fördelaktig marknadspositionering, god konkurrensförmåga och hög operativ effektivitet i alla delar av koncernen.

Råvaror och råvarupriser

Koncernen är beroende av ett antal råvaror och insatsvaror och deras efterfrågan på den globala marknaden. Exponeringen är störst mot olika kvaliteter av stål och förändringar i priser kan påverka koncernens resultat. Priserna på råmaterial justeras periodiskt till aktuella marknadsnivåer baserat på prisutvecklingen under perioden. Koncernens strategi är att utjämna dessa risker genom ett aktivt och professionellt inköpsarbete med konsolidering och standardisering av inköpta volymer och långsiktiga förhållanden med kvalificerade leverantörer samt genom en transparent prisbild gentemot kunderna.

Force majeure

I takt med den globala uppvärmningen kan naturkatastrofer komma att öka. Samtidigt har globaliseringen och "Just-in-Time" logistik gjort den globala handeln mer känslig för störningar. Under senare år har naturkatastrofer inträffat som påverkat fordonsindustrin, men tack vare kapacitetsplanering och goda kund- och leverantörsrelationer inom industrin har produktion kunnat fortgå.

Legala- och politiska risker

Bultens verksamhet bedrivs i ett flertal jurisdiktioner och är föremål för lokala regler och lagar som gäller inom respektive jurisdiktion såväl som övergripande internationella regler.

Förändringar i regelverk, tullregleringar och andra handelshinder, pris- och valutakontroller samt andra offentliga riktlinjer i de länder

där Bulten är verksamt kan komma att påverka koncernens verksamhet. Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter såväl som licenser, patent och andra immateriella rättigheter. Ovan nämnda legala risker bedöms som normala för en verksamhet som koncernens. Rättsliga risker uppkommer löpande och för närvarande finns fåtal pågående processer av ringa natur. Bulten är etablerad på marknader och i nya länder där koncernen varit verksam under en begränsad tid. Nyetableringarna, främst inom tillväxtländer, kan komma att medföra kostnader som kan vara svåra att förutse. I vissa av de länder koncernen nu är verksam i är korruption i högre grad förekommande än vad som är fallet i t.ex. Sverige. Bultens uppförandekod tillsammans med koncernens system för intern kontroll avseende finansiell rapportering, som redogörs för i bolagstyrningsrapporten på sidorna 79-83, utgör grunden för ett affärsetiskt förhållningssätt och en korrekt finansiell rapportering. I vissa tillväxtländer föreligger också en förhöjd risk att såväl centrala och lokala myndighetsbeslut fattas på politiska grunder vilket kan medföra en viss oförutsägbarhet i affärsverksamheten. Genom samverkan med lokalt baserade företag kan den politiska risken begränsas något. Även geopolitisk oro kan skapa risk för bolagets verksamhet. Koncernen möter dessa risker genom att kontinuerligt arbeta med riskbedömningar samt vid behov inhämta extern expertis inom respektive identifierat riskområde.

OPERATIVA RISKER

Organisation och kompetensförsörjning

Det är viktigt att kunna attrahera personal och ledning. Nyckelpersoner har stor betydelse för Bultens framtida framgång. Om nyckelpersoner lämnar Bulten eller om koncernen inte kan attrahera kvalificerad personal kan detta få en negativ inverkan på verksamheten, dess finansiella ställning och resultat. Ledningen i koncernen och dotterbolagen har ansvar för att identifiera samt säkerställa att rätt personal stannar och utvecklas tillsammans med koncernen. Detta görs bland annat genom att erbjuda konkurrenskraftiga löner, en bra arbetsmiljö, frisk- och hälsovård, samt möjlighet till utbildning och karriär inom koncernen.

Produkter och teknologi

Fordonsindustrin karaktäriseras av miljö-, konkurrens- och kostnadsmedvetenhet. Industrin är högteknologisk och forskning och utveckling är därför viktigt. Utveckling av nya material kan förändra Bultens konkurrenskraft. Koncernen följer noga trender på marknaden och arbetar nära kunderna i syfte att förstå behov över tiden. Risken för förlorad konkurrenskraft bedöms minska genom forskning och utveckling mot exempelvis nya material och användningsområden.

Produktansvar, garanti och återkallande

Koncernen utsätts för produktansvar och garantianspråk för fall då koncernens produkter orsakar person- eller egendomsskada. Om en produkt skulle vara defekt kan koncernen även behöva medverka vid ett återkallande av fordon. Inga väsentliga skadeståndsanspråk gällande produktansvar eller återkallelse har inträffat. Bulten har tecknat försäkring omfattande ett visst belopp mot skadestånd gällande produktansvar samt återkallelse. Bulten minimerar riskerna som rör produktansvar, garantiförsäkringar och skadestånd genom omfattande tester i utformnings- och utvecklingsfasen såväl som i produktion med styrda processer samt att kontinuerligt genomföra kvalitetsledningsåtgärder.

C

Avbrott i verksamheten och egendomsskador

Skador på produktionsutrustning, till följd av t.ex. brand, kan ha en negativ inverkan, både vad gäller direkt egendomsskada samt avbrott i verksamheten som kan försvåra koncernens möjligheter att fullgöra sina leveransåtaganden till koncernens kunder, vilket i sin tur kan riskera att kunder omprövar sitt leverantörsval. Inverkan av sådana skador på produktionsutrustningen kan karaktäriseras som hög. Kontinuerliga insatser görs för att förbättra koncernens framförhållning och förebyggande säkerhetsåtgärder. Koncernen har också fullt försäkringsskydd mot avbrott i verksamheten.

Miljörelaterade risker

C

Bultens verksamhet är tillstånds- och anmälningspliktig i flera jurisdiktioner. Samtliga av koncernens produktionsanläggningar är antingen tillståndspliktiga eller regleras av respektive lands miljölagstiftning. Bulten har de tillstånd och avtal som krävs och uppfyller givna säkerhets-, rapporterings- och kontrollbehov. Bulten fokuserar även på aktiviteter som minskar både den inre och yttre miljöpåverkan.

IT-relaterade risker

Bultens verksamhet är beroende av IT-system samt hårdvara som stöder koncernens produktion-, logistik- samt orderhantering. Ett avbrott i ett system som stöder produktion-, logistik- och orderhantering kan få en negativ inverkan på bolagets produktion samt möjlighet att fullgöra sina leveransåtaganden. Bulten hanterar ITrelaterade risker löpande genom koncernens centrala IT-avdelning. Bulten minskar risk genom att säkerställa en hög kompentensnivå internt samt goda relationer till IT-leverantörer av både service och hårdvara.

Försäkringar

Bulten försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Utöver detta finns försäkringar för ansvarsskador.

Känslighetsanalys

Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade.

• Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. 1 procent på utpriser påverkar resultatet med cirka 24 (18) MSEK.
• Utveckling på råmaterialpriser påverkar Bultens resultat. En förändring med 1 procent i råmaterialpriser ger en resultatpåverkan om cirka 15 (11) MSEK dock finns det möjlighet för Bulten, liksom andra aktörer i branschen, att föra över en ökad råvarukostnad på dess kunder för att kompensera för den ökade kostnaden.
• Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnadsmassa. En ökning med 1 procent påverkar resultatet med cirka 4 (3) MSEK.
• En procentenhets förändring av räntan på utgående nettokassa/ nettolåneskuld som belöper med rörlig ränta påverkar resultatet med cirka - (2) MSEK. Ingen del av nettokassan(+)/nettolåneskulden(-) 137,3 (-188,7) MSEK löper med fast ränta.
• För en beskrivning av Bultens exponering mot förändringar i valutor hänvisas till avsnittet "Valutarisk" på sidan 41.

NOT 4 rapportering av segment

Identifiering av rörelsesegment

Koncernen har fram till avyttringen av division Finnveden Metal Structures den 30 juni 2014 utgjorts av två segment, division Bulten och division Finnveden Metal Structures. Från den 1 juli 2014 utgörs koncernen enbart av ett rapporterbart segment, Bulten, då det är på denna nivå som koncernens ledningsgrupp ansvarar för tilldelning av resurser och bedömer verksamhetens resultat. Division Finnveden Metal Sturcures presenteras i årsredovisningen som Avvecklad verksamhet, se not 40.

Redovisningsprinciper

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentets resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernens ledningsgrupp. Efter avyttringen av Finnveden Metal Structures har koncernen enbart ett rapporterbart segment.

NOT 5 INTÄKTER

Koncernen har den övervägande delen av sina intäkter i norra Europa. Nedan presenteras koncernens intäkter från externa kunder fördelade utifrån den geografiska placeringen av dotterföretagen:

Summa intäkter	2 414,3	1 805,9
Övriga länder	39,3	29,4
Polen	39,9	40,0
Storbritannien	910,1	548,6
Tyskland	584,2	402,0
Sverige	840,8	785,9
MSEK	2014	2013

Koncernens kunder

Koncernens kunder återfinns nästan uteslutande inom fordonsindustrin. I koncernen finns tre externa kunder som var och en för sig genererar intäkter överstigande 10 procent av koncernens omsättning. Intäkterna från kunderna uppgick till 881 (685) MSEK, 403 (372) MSEK samt 306 (-) MSEK, vilket sammantaget utgör 65,9 (72,1) procent av omsättningen. Underliggande kundavtal avser en mängd olika produkter och kontrakt med olika löptider och motparter.

Redovisningsprinciper

Nettoomsättning består av intäkter från försäljning av varor och tjänster. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det brutto inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då bolaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och bolaget utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter samt eventuella returer. Ersättningen erhålls i likvida medel och intäkten utgörs av ersättningen. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i bolagets intäkter. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller bolaget.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Det förekommer kundavtal där prissättning av varor och tjänster baseras på prognostiserade volymer enligt kundernas leveransplaner. I perioder med väsentliga oväntade volymförändringar kan slutlig ersättning avvika från fakturerad ersättning, vilket justeras retroaktivt med koncernens kunder. Koncernen stämmer regelbundet av det faktiska volymutfallet mot leveransplanerna och justerar ersättningen löpande.

NOT 6 Rörelsens kOSTNADER

Koncernen redovisar resultaträkningen enligt funktionsindelad form. De väsentliga kostnadsslagen är följande:

försäljning och administration	-2 322,3	-1 743,4
Summa kostnader för sålda varor,
Övriga kostnader	-111,6	-64,7
Kostnader för operationell leasing (not 11)	-57,5	-53,0
Avskrivningar (not 9)	-46,4	-43,1
Kostnader för ersättningar till anställda och styrelse (not 7)	-413,1	-348,1
Förändringar i lager, sålda varors kostnad	-1 693,7	-1 234,5
MSEK	2014	2013

Redovisningsprinciper

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• • Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar som används i inköps- och produktionsprocessen.
• • Administrationskostnader avser kostnader för styrelser, företagsledningar och stabsfunktioner i koncernen samt av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar som används av koncernens administrativa funktioner.
• • Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen, inklusive kostnader för logistikcenters samt av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar som används av koncernens försäljningsorganisation. Avsättningar till, respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar, ingår också i funktionen Försäljningskostnader i resultaträkningen.

C

NOT 7 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH ARVODEN TILL STYRELSE

			Varav män i procent
Antal anställda	2014	2013	2014	2013
Moderbolag	7	8	43	38
Dotterbolagen
Sverige	309	291	77	77
Tyskland	174	158	79	78
Polen	414	372	73	72
Storbritannien	83	67	70	66
Kina	62	52	61	56
Ryssland	126	–	66	–
Totalt i dotterbolag	1 168	940	74	73
Kvarvarande verksamhet	1 175	948	73	73
Avvecklad verksamhet	845	889	76	77
Koncernen totalt	2 020	1 837	74	75

KÖNSF ÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGEN		Kvinnor i procent
	2014	2013
Styrelsen *)	11	11
Koncernledning	29	33

*) Inklusive suppleanter

LÖNER , ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH		Löner och ersättningar	Sociala kostnader
SOCIALA KOSTNADER	2014	2013	2014	2013
Moderbolag	13,3	11,6	6,3	6,1
(varav pensions kostnad)	–	–	2,7	2,6
Dotterbolag	302,0	253,0	91,5	77,4
(varav pensions kostnad)	–	–	13,7	20,6
Kvarvarande verksamhet	315,3	264,6	97,8	83,5
(varav pensions kostnad)	–	–	16,3	23,2
Avvecklad verksamhet	131,2	232,9	49,6	85,1
(varav pensions kostnad)	–	–	10,3	18,5
Koncernen totalt	446,5	497,5	147,4	168,6
(varav pensions kostnad)	–	–	26,6	41,7

LÖNER , ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH MELLAN ­LEDNINGS PERSONAL	FÖRDELADE OCH ÖVRIGA	PER LAND ANSTÄLLDA
	Ledningspersonal1)			Övriga anställda
	2014	2013	2014	2013
Moderbolag i Sverige	6,5	5,8	6,8	5,8
(varav tantiem o.d.)	0,9	1,0	1,1	0,9
Dotterbolag i Sverige	3,9	5,4	120,2	107,8
(varav tantiem o.d.)	0,4	1,3	2,7	2,1
Dotterbolag utomlands
Länder inom EU	6,1	4,9	160,0	129,7
(varav tantiem o.d.)	1,0	1,0	0,8	1,0

Koncernen totalt	29,2	18,6	417,2	478,3
(varav tantiem o.d.)	5,2	–	4,5	–
Avvecklad verksamhet	10,6	1,5	120,5	231,4
(varav tantiem o.d.)	2,3	3,3	4,6	4,0
Kvarvarande verksamhet	18,6	17,1	296,7	246,9
(varav tantiem o.d.)	–	–	–	–
Övriga länder	2,1	1,0	9,7	3,6
(varav tantiem o.d.)	1,0	1,0	0,8	1,0

Pensionskostnader till styrelse och VD uppgår till 3,6 (3,7) MSEK i koncernen.

(varav tantiem o.d.) 7,5 3,3 9,1 4,0

1) Omfattar nuvarande och tidigare styrelseledamöter och deras suppleanter samt nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktör för moderbolaget och dess dotterbolag.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. På ordinarie årsstämma beslutades att arvode till styrelsen skulle utgå med 2,9 (2,1) MSEK och fördelas i enlighet med beslut vid årsstämman. Till styrelsens ordförande har arvode utgått med 0,7 (0,6) MSEK. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som sitter i koncernledningen. För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds lönen i ersättningsutskottet och fastställs av styrelsen. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är rörlig ersättning maximerad till 40 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen är baserad på uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål. Till nuvarande verkställande direktör har under året utgått en grundlön om 1,3 (-) MSEK och till tidigare verkställande direktör har under året utgått en grundlön inklusive avgångsvederlag om 4,9 (2,4) MSEK i ersättning. Till övriga ledande befattningshavare har under året utgått en grundlön om 5,7 (3,5) MSEK i ersättning.

För 2014 har nuvarande verkställande direktör tjänat in en rörlig ersättning uppgående till 0,4 (-) MSEK och till tidigare verkställande direktör har en rörlig ersättning uppgått till 6,5 (1,0) MSEK vilket inkluderar en särskild engångsersättning i samband med avyttringen av division Finnveden Metal Structures. Övriga ledande befattningshavare har tjänat in en rörlig ersättning uppgående till 1,9 (1,5) MSEK.

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionskostnaden är premiebaserad och motsvarar cirka 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och åtagandet är premiebaserat även för dessa. Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andrainkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till tolv månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. För övriga ledande befattningshavare bosatta i Sverige gäller som huvudregel för den anställde och arbetsgivaren en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. I vissa fall är uppsägningstiden längre vid uppsägning från bolagets sida, dock maximalt tolv månader, och i vissa fall är uppsägningstiden kortare vid uppsägning från den anställdes sida, fyra månader. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, förekommer och kan tillsammans med fast lön under uppsägning uppgå till maximalt arton månadslöner.

Personer som är bosatta utanför Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till annat land eller tidigare har varit bosatta i annat land får erbjudas uppsägningstider och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är eller har varit bosatta eller till vilket de har en väsentlig anknytning, företrädesvis lösningar motsvarande vad som gäller för ledande befattningshavare bosatta i Sverige.

	2014				2013
ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE	Arvode1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension	Arvode1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension
Koncernen
Styrelse
Roger Holtback	0,7	–	–	–	0,6	–	–	–
Ann-Sofie Danielsson (from 2014-04-29)	0,4	–	–	–	–	–	–	–
Hans Gustavsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Hans Peter Havdal (from 2013-04-26)	0,4	–	–	–	0,3	–	–	–
Arne Karlsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Adam Samuelsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Johan Lundsgård	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Verkställande direktör
Johan Westman (tom 2014-06-30) 2)	4,9	6,5	0,1	0,9	2,4	1,0	0,1	0,9
Tommy Andersson (from 2014-07-01) 3)	1,3	0,4	0,1	0,4	–	–	–	–
Övriga ledande befattningshavare, 6 (2) st	5,7	1,9	0,4	1,7	3,5	1,5	0,2	1,4

1) Avser styrelse- och revisionsutskotts arvode.

2) I tidigare verkställande direktörens ersättning ingår även uppsägningslön och avgångsvederlag i grundlönen samt exitbonus i rörlig ersättning.

3) Nuvarande verkställande direktör ersättningar för första halvåret 2014 samt föregående år ingår i övriga ledande befattningshavares ersättningar.

Fram till den 30 juni 2014 bestod ledningsgruppen av tre personer; verkställande direktör Johan Westman, vice verkställande direktör Tommy Andersson och ekonomi- och finansdirektör Helena Wennerström. I samband med avyttringen av division Finnveden Metal Structures avslutades Johan Westmans anställning och den 1 juli 2014 tillträdde Tommy Andersson som ny verkställande direktör och koncernchef för koncernen. Vid samma tidpunkt ändrades dessutom ledningsgruppens sammansättning och omfattar, utöver den verkställande direktören, sex personer mot tidigare två. I tabellen ovan ingår ersättning till den tidigare verkställande direktören fram till den 30 juni 2014. Ersättning till nuvarande verkställande direktören avser den ersättning som uppburits från tillträdestidpunkten för denna funktion, dvs. den 1 juli 2014. Ersättning till tillträdande verksställande direktör för perioden 1 januari - 30 juni 2014 ingår i gruppen "Övriga ledande befattningshavare".

NOt 8 Arvoden och kostnadsersättning för revision

2014	2013
2,7	2,6
0,2	0,2
1,4	1,3
0,3	0,3
4,6	4,4
1,0	2,1
5,6	6,5

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.

Not 9 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Summa avskrivningar	-46,4	-43,1
Administrationskostnader	-2,8	-1,6
Försäljningskostnader	-2,8	-1,5
Kostnad för sålda varor	-40,8	-40,0
Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion	2014	2013
Summa avskrivningar	-46,4	-43,1
Inventarier, verktyg och installationer	-7,9	-6,5
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-36,4	-35,3
Byggnader	-1,9	-1,2
Immateriella tillgångar	-0,2	-0,1
avskrivningar enligt plan fördelade per tillgånsslag	2014	2013

Tillgångarna består i allt väsentligt av maskiner och annan teknisk utrustning.

Not 10 Övriga rörelseintäkter och kostnader

Summa övriga rörelseintäkter	55,8	52,8
Övriga rörelseintäkter	6,4	2,9
Försäkringsersättningar 1)	13,7	–
Intäkter från administrativa tjänster	34,8	47,0
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	0,9	0,3
Kursvinster på valutaterminskontrakt kassaflödessäkring	–	1,8
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–	0,8
övriga rörelseintäkter	2014	2013

1) Varav 11,2 MSEK avser engångsposter för skada på maskin i samband med brand.

Summa övriga rörelsekostnader	-14,1	-1,7
Övriga rörelsekostnader	-0,7	-1,4
Kursförlust på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-13,1	–
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-0,3	-0,3
övriga rörelsekostnader	2014	2013

Redovisningsprinciper

Övriga rörelseintäkter respektive kostnader avser sekundära aktiviteter som t.ex. intäkter från försäljning av IT-tjänster och andra administrativa tjänster, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär och realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vid försäljning av dotterföretag eller joint ventures redovisas också det koncernmässiga resultatet här, i det fall redovisning som Avvecklad verksamhet ej är tillämplig.

Not 11 Leasing

Operationella leasingavtal består till största delen av hyresavtal gällande industrilokaler i Sverige, Tyskland och Polen samt till mindre del maskiner och fordon. Hyresavtalen för industrilokalerna omfattar en kvarstående hyresperiod på cirka 7 år med en rätt till förlängning över fem år under oförändrade villkor.

Operationell leasing	2014	2013
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Minimileaseavgifter	58,1	53,2
Erlagda variabla leaseavgifter	–	–
Intäkt för vidareuthyrda leasar	-0,6	-0,2
Summa årets leasingavgifter	57,5	53,0
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	60,8	50,8
Mellan ett och fem år	190,9	160,5
Senare än fem år	85,7	91,7

De finansiella leasingavtalen avser produktionsutrustning, som är upptagna till följande belopp bland de materiella anläggningstillgångarna.

	Anskaffnings värden		Ackumulerade avskrivningar
Finansiell leasing	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Maskiner och andra tekniska anläggningar	40,7	85,3	-32,2	-30,9
Inventarier, verktyg och installationer	1,6	2,3	-1,1	-1,4
Summa finansiella leasingavtal	42,3	87,6	-33,3	-32,3

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

Summa framtida leasingavgifter	2,3	50,9	2,2	43,4
Senare än fem år	–	23,7	–	21,2
Senare än ett men inom fem år	1,6	18,2	1,5	13,8
Inom ett år	0,7	9,0	0,7	8,4
finansiell leasing	2014	2013	2014	2013
	Nominella värden		Nuvärden

Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som räntebärande skuld. I koncernens resultat ingår inga variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal.

Redovisningsprinciper

Leasing – leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leaseperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.

Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som erlagts som leasingavgift under året.

Om väsentliga villkor ändras under avtalstidens gång utvärderas huruvida dessa nya villkor – om de varit kända vid avtalets ingång – skulle innebära en annan klassificering av avtalet vid leasingperiodens början. Om så är fallet, behandlas avtalet som ett nytt avtal som får prövas med tillämpning av uppdaterade parametrar vid tidpunkten för det nya avtalets ingång.

Sale and leaseback

Sale and leaseback-transaktioner är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt ett leasingavtal. Avgörande för hur en sale and leaseback-transaktion ska redovisas är hur leasingtransaktionen klassificeras. Om en sale and leaseback-transaktion ger upphov till ett finansiellt leasingavtal periodiseras över leasingperioden den vinst som uppkommer genom att försäljningspriset överstiger tillgångens redovisasde värde.

I det fall leasingavtalet ger upphov till ett operationellt leasingavtal redovisas eventuell vinst eller förlust som uppkommer vid försäljningen i den period som försäljningen sker, förutsatt att försäljngspriset baseras på verkligt värde.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

I samband med att koncernen ingår väsentliga leasingavtal måste en bedömning göras huruvida avtalet är av finansiell eller operationell karaktär. Bedömningen huruvida avtalet skall klassificeras som operationellt eller finansiellt görs i samband med avtalets ingång och omfattar en analys av viktiga parametrar såsom diskonteringsfaktor, sannolikhetsbedömningar beträffande alternativa framtida beslut samt tillgångens marknadsvärde. Olika bedömningar beträffande dessa parametrar kan leda till olika slutsatser beträffande avtalets klassificering.

Not 12 Finansiella intäkter och kostnader

finansiella intäkter	2014	2013
Ränteintäkter	0,1	0,3
Valutakursdifferenser på lån	-	0,5
Övrigt	0,4	0,1
Summa finansiella intäkter	0,5	0,9
finansiella kostnader	2014	2013
Räntekostnader	-7,7	-5,9
Valutakursdifferenser på lån	-4,9	-
Övrigt	-2,8	-1,3
Summa finansiella kostnader	-15,4	-7,2

Redovisningsprinciper

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden, vilken innebär att räntan fördelas så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp baserat på den under respektive period redovisade skulden. Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån ingår i anskaffningskostnaden för lånet och kostnadsförs enligt effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösenbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa preferensaktier redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Not 13 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

Summa valutakursdifferenser	-18,0	3,1
Valutakursdifferenser på finansiella poster	-4,9	0,5
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	-13,1	2,6
	2014	2013

Not 14 Skatt på årets resultat

Redovisad skatt	2014	2013
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	-20,6	-20,1
Aktuell skatt avseende tidigare år	0,1	-0,4
Summa aktuell skatt	-20,5	-20,5
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Förändring uppskjuten skatt	-13,6	18,0
Summa uppskjuten skatt	-13,6	18,0
Summa redovisad skatt	-34,1	-2,5
Avstämning av effektiv skatt, msek	2014	2013
Resultat före skatt	118,5	102,9
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 22,0%	-26,1	-22,6
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	-3,6	-3,4
Ej skattepliktiga intäkter	0,5	0,2
Ej avdragsgilla kostnader	-4,4	-3,9
Uppskjuten skatt avseende tidigare års ej redovisade temporära skillnader	2,2	1,5
Skattemässiga underskott för vilken ej uppskjuten skatt redovisats	-2,7	-0,9
Uppskjuten skatt på tillkommande underskotts avdrag genom Kammarrättsdom 1)	–	27,1
Utnyttjande av förlustavdrag som tidigare inte redovisats	–	0,8
Intresseföretags resultat redovisat efter skatt	-0,1	-0,9
Justering av tidigare års skatt	0,1	-0,4
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	-34,1	-2,5

1) I en lagakraftvunnen kammarrättsdom från den 11 april 2013 medgavs avdrag för ränta på aktieägarlån som tidigare förvägrats av skatteverket i Sverige. Domen innebar att koncernen kunde tillgodoräkna ytterligare avdrag med 197 MSEK, varav 123 MSEK kvarstod outnyttjade per 31 december 2013. Mot denna bakgrund redovisades en uppskjuten skatteintäkt om 27,1 MSEK under 2013.

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till 0,4 (-) MSEK och avser omvärdering av pensionsplan om 0,4 (-0,2) MSEK och kassaflödessäkringar om - (0,2) MSEK.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

	Upp skjuten skattefordran		Upp skatteskuld	skjuten
	2014-12-31	2013-12-31	2014-12-31	2013-12-31
Maskiner och inventarier	0,2	3,3	8,0	12,8
Varulager	2,5	2,9	–	–
Kundfordringar	0,3	0,3	–
Underskottsavdrag i svenska företag	76,2	114,8	–	–
Underskottsavdrag i utländska företag	3,3	–	–	–
Pensioner	11,8	11,5	–	–
Övrigt	0,1	0,1
Nettoredovisning, fordran/skuld inom samma jurisdiktion	-8,0	-9,1	-8,0	-9,1
Summa	86,4	123,8	–	3,7

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara överskott. Per 31 december uppgår ackumulerade underskottsavdrag i svenska aktiebolag 346 (521) MSEK. Koncernen har också beräknade skattemässiga förlustavdrag uppgående till 16,9 (33,1) MSEK hänförliga till Kina för vilka uppskjutna skattefordringar ej redovisas per 31 december 2014, varav 1,8 MSEK förfaller år 2016, 10,3 MSEK förfaller 2017, 1,3 MSEK förfaller 2018, 3,5 MSEK förfaller 2020.

Redovisningsprinciper

Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade värden i koncernredovisningen och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen i de länder där moderbolagets dotterföretag och intresseföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Avdragsgilla temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld redovisas inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas heller inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas i balansräkningen när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Av redovisningsprinciperna framgår under vilka förutsättningar uppskjutna skattefordringar redovisas på temporära skillnader. I detta sammanhang är det viktigt att företagsledningen tar ställning till om verksamheten kommer att redovisa skattemässiga överskott i så nära tid att fordran är balansgill.

I de länder där ledningen bedömer att koncernen inom en snar framtid kan dra fördel av de framtida lägre skatteinbetalningar som befintliga skattemässiga underskott kommer ge upphov till redovisas en uppskjuten skattefordran.

Per 31 december 2014 gör ledningen bedömningen att det är sannolikt att skattemässiga överskott kommer att uppstå i koncernens svenska verksamhet. Denna bedömning baseras på att skattepliktigt överskott redovisas under 2014 och förväntas uppstå även kommande år baserat på nuvarande affärsplaner. Per 31 december 2014 redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran hänförlig till förlustavdrag och andra skattemässiga temporära skillnader uppgående till 86,4 (123,8) MSEK, varav 82,7 (120,9) MSEK är hänförligt till Sverige.

Not 15 Resultat per aktie

Resultat i kronor per aktie 1)	8,34	4,20
Resultat i kronor per aktie, avvecklad verksamhet, SEK 1)	4,02	-0,57
Resultat i kronor per aktie, kvarvarande verksamhet, SEK 1)	4,32	4,77
Genomsnittligt antal aktier 1)	21 040 207	21 040 207
Årets resultat hänförligt till aktieägare i Bulten AB (publ)	175,6	88,3
Resultat per aktie	2014	2013

1) Ovanstående avser såväl före som efter utspädning.

Redovisningsprinciper

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med moderbolagets vägda genomsnittliga antal utestående aktier för räkenskapsåret. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med det genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning.

C

Not 16 IMMateriella anläggningstillgångar

		2014-12-31		2013-12-31
	Goodwill	Övriga imm ateriella tillgångar1)	SUMMA	Goodwill	Övriga imm ateriella tillgångar1)	SUMMA
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	316,3	22,6	338,9	301,4	15,6	317,0
Årets anskaffningar	5,8	4,2	10,0	14,9	6,6	21,5
Omklassificeringar under året	–	–	–	–	0,4	0,4
Avyttringar och utrangeringar	–	-23,9	-23,9	–	–	-
Årets valutakursdifferenser	–	0,3	0,3	–	–	-
Vid årets slut	322,1	3,2	325,3	316,3	22,6	338,9
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–	-3,0	-3,0	–	-2,7	-2,7
Avyttringar och utrangeringar	–	1,0	1,0	–	–	-
Årets avskrivning enligt plan	–	-0,2	-0,2	–	-0,2	-0,2
Årets valutakursdifferenser	–	-0,2	-0,2	–	-0,1	-0,1
Vid årets slut	–	-2,4	-2,4	–	-3,0	-3,0
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-120,0	–	-120,0	-120,0	–	-120,0
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–
Vid årets slut	-120,0	–	-120,0	-120,0	–	-120,0
Redovisat värde
Vid årets början	196,3	19,6	215,9	181,4	12,8	194,2
Vid årets slut	202,1	0,8	202,9	196,3	19,6	215,9

1) Avser främst utgifter för licenser.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Redovisad koncerngoodwill uppgår till 202,1 (196,3) MSEK. Koncernen prövar årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Goodwill övervakas av ledningen på rörelsesegmentsnivå. Koncernen redovisar endast ett rörelsesegment, Bulten, efter avyttring av division Finnveden Metal Structures under 2014.Återvinningsvärdet för Bulten har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av företagsledningen och som täcker en treårsperiod.

Väsentliga antagande i de finansiella planerna omfattar omsättningstillväxt, produktivitetsutveckling och rörelsemarginaler. Dessa antaganden har fastställts baserat på offentliggjord statistik avseende fordonsindustrins utveckling, kundernas modellstrategi och dess långsiktiga leveransplaner samt företagsledningens bedömning om koncernens marginalutveckling.

Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt som följer antagandet om inflation om 2,0 (2,0) procent. Det prognostiserade kassaflödet har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 8,8 (8,1) procent före skatt. Under såväl 2014 och 2013 har beräknat återvinningsvärde för Bulten överstigit det bokförda värdet varför inget nedskrivningsbehov har identifierats.

Alternativa beräkningar har gjorts genom att ändra antaganden avseende diskonteringsräntesatsen, tillväxttakt och uthållig rörelsemarginal. En ändring av dessa antaganden, var och en för sig, med två procentenheter skulle inte resultera i något nedskrivningsbehov av redovisad goodwill hänförlig till Bulten.

Redovisningsprinciper

Immateriella tillgångar

Utgifter för forskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling av den art som ska balanseras som en immateriell tillgång. Utgifterna kostnadsförs i takt med att de uppstår. Koncernen bedriver endast direkt kundorderrelaterad utveckling. Arbetet är av beredningskaraktär och det bedrivs i allmänhet inför planerad produktionsstart.

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets/joint venture-företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag/joint venture ingår i värdet på innehav i intresseföretag/joint venture.

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen är redovisade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då den uppkommer. I koncernens övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade programvarulicenser som aktiverats på basis av de utgifter som uppstått då den aktuella programvaran förvärvades och sattes i drift. Utgifterna balanseras i den omfattning de troliga ekonomiska fördelarna överstiger utgifterna.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivning görs från och med den redovisningsperiod då tillgången är tillgänglig för användning. Avskrivningstiden för immateriella tillgångar uppgår till fem år.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Nedskrivningsbehovet för goodwill utvärderas årligen, eller oftare om behov föreligger, genom beräkning av återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningspris och dess nyttjandevärde. Om det beräknade värdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. För att bestämma nyttjandevärdet används uppskattade framtida kassaflöden, vilka baseras på interna affärsplaner och prognoser. Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden är rimliga kan andra antaganden gällande kassaflöden i hög grad påverka gjorda värderingar. Vid prövningen av goodwillvärde 202,1 (196,3) MSEK, vid utgången av 2014 och 2013 identifierades inget nedskrivningsbehov.

Not 17 materiella anläggningstillgångar

	2014-12-31					2013-12-31
	Bygg nader och mark	Maskiner och andra tekniska anlägg- ningar 1)	Invent arier, verk tyg och installa tioner 1)	Pågående nyanlägg ningar och förskott	Summ a1)	Bygg nader och mark	Maskiner och andra tekniska anlägg ningar 1)	Invent arier, verktyg och instal lationer 1)	pågående nyanlägg ningar och förskott	Summ a 1)
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	37,8	826,6	109,9	78,9	1 053,2	29,9	760,1	106,4	44,8	941,2
Årets anskaffningar	11,0	52,7	9,5	81,8	155,0	4,5	42,7	4,2	116,2	167,6
Omklassificeringar under året	5,6	78,7	5,3	-132,1	-42,5	2,8	34,9	4,1	-42,2	-0,4
Avyttringar och utrangeringar	-10,4	-536,0	-68,8	-12,2	-627,4	–	-24,3	-9,2	-40,2	-73,7
Årets valutakursdifferenser	1,8	16,5	6,2	4,2	28,7	0,6	13,2	4,4	0,3	18,5
Vid årets slut	45,8	438,5	62,1	20,6	567,0	37,8	826,6	109,9	78,9	1 053,2
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-8,5	-475,2	-65,6	–	-549,3	-6,5	-427,1	-58,8	–	-492,4
Omklassificeringar under året	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	1,5	376,9	57,4	–	435,8	–	23,7	9,1	–	32,8
Årets avskrivning enligt plan	-2,4	-51,3	-9,6	–	-63,3	-1,7	-61,3	-10,6	–	-73,6
Årets valutakursdifferenser	-0,7	-13,7	-3,4	–	-17,8	-0,3	-10,5	-5,3	–	-16,1
Vid årets slut	-10,1	-163,3	-21,2	–	-194,6	-8,5	-475,2	-65,6	–	-549,3
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–	-58,4	-0,6	–	-59,0	–	-44,0	–	–	-44,0
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	-14,4	-0,6	–	-15,0
Avyttringar och utrangeringar	–	14,4	0,6	–	15,0	–	–	–	–	–
Årets valutakursdifferenser	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Vid årets slut	–	-44,0	–	–	-44,0	–	-58,4	-0,6	–	-59,0
Redovisat värde
Vid periodens början	29,3	293,0	43,7	78,9	444,9	23,4	289,0	47,6	44,8	404,8
Vid periodens slut	35,7	231,2	40,9	20,6	328,4	29,3	293,0	43,7	78,9	444,9

1) Inkluderar tillgångar under finansiella leasingavtal, se not 11.

materiella anläggningstillgångar per land

Summa materiella anläggningstillgångar	328,4	444,9
Övriga länder	74,0	44,6
Polen	105,2	176,6
Storbritannien	12,7	6,5
Tyskland	36,1	31,1
Sverige	100,4	186,1
	2014-12-31	2013-12-31

Redovisningsprinciper

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Vidare ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa utgifter finns. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av eventuella vinster/förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Anskaffningsvärdet för egentillverkande anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, direkta tillverkningsomkostnader samt lånekostnader som tar en betydande tid i anspråk att färdigställas för avsedd användning.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användningen. Resultatet från avyttringen eller utrangeringen utgörs av försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Resultatet redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Förvärvade materiella tillgångar

Byggnader	25 – 40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 –14 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjande värdet. Vid bedömningen av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Not 18 Andra långfristiga fordringar

Redovisat värde vid årets slut	5,2	23,1
Omräkningsdifferenser	0,1	–
Andra tillkommande fordringar	3,0	21,4
Avgår genom verksamhetsöverlåtelse	-20,5	–
Amorteringar, avgående fordringar	-0,5	-1,1
Vid årets början	23,1	2,8
Ackumulerade anskaffningsvärden	2014-12-31	2013-12-31

Not 19 Varulager

Summa varulager	425,8	526,5
Färdiga produkter och handelsvaror	256,5	247,4
Produkter i arbete	114,8	186,4
Råvaror och förnödenheter	54,5	92,7
	2014-12-31	2013-12-31

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor.

Redovisningsprinciper

C

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in- först ut- principen (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Koncernen redovisar ett totalt lagervärde om 425,8 (526,5) MSEK. En inkuransreserv redovisas om det beräknade nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningskostnaden och i samband härmed gör koncernen uppskattningar och bedömningar avseende bl.a. framtida marknadsförutsättningar och beräknade nettoförsäljningsvärden.

Not 20 Kundfordringar

Summa kundfordringar	486,2	563,6
Avgår reservering för osäkra kundfordringar	-4,9	-4,8
Kundfordringar	491,1	568,4
	2014-12-31	2013-12-31

Kundfordringarna utgörs av fordringar på kunder från försäljning av koncernens produkter och tjänster. I det fall dessa förväntas regleras efter mer än 12 månader efter balansdagen klassificeras dessa som Andra långfristiga fordringar.

Redovisade belopp per valuta för koncernens kundfordringar är följande:

Summa kundfordringar	486,2	563,6
Övriga	15,2	16,2
PLN	2,4	5,4
GBP	20,0	93,5
USD	30,6	10,6
EUR	387,5	269,9
SEK	30,5	168,0
kundfordringar per valuta	2014-12-31	2013-12-31

Kreditkvalitet i kundfordringar

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är i behov av nedskrivning har bedömts utifrån extern kreditrating alternativt motpartens betalningshistorik.

Per balansdagen uppgick ej förfallna eller nedskrivna kundfordringar till 429,6 (470,6) MSEK, varav 98 (96) % avser befintliga kunder med vilka koncernen har en flerårig kundrelation. Kunderna betalar i normalfallet i anslutning till överenskommen förfallodag och koncernen har historiskt haft mycket låga kreditförluster.

Per den 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till 61,5 (97,9) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

Summa förfallna kundfordringar	61,5	97,9
Mer än 6 månader	5,9	18,9
3 till 6 månader	0,6	2,8
Mindre än 3 månader	55,0	76,2
åldersanalys kundfordringar	2014-12-31	2013-12-31

Per den 31 december 2014 har koncernen redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger på -4,9 (-4,8) MSEK vilket motsvarar reserven för osäkra kundfordringar. Åldersanalysen av dessa osäkra kundfordringar framgår nedan.

Summa osäkra kundfordringar	-4,9	-4,8
Mer än 6 månader	-1,0	-2,5
3 till 6 månader	-0,8	-0,7
Mindre än 3 månader	-3,1	-1,6
åldersanalys osäkra kundfordringar	2014-12-31	2013-12-31

Förändring i reserven för osäkra kundfordringar framgår nedan.

Vid årets utgång	-4,9	-4,8
Återförda outnyttjade belopp	0,3	0,5
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	-	0,5
Reservering för osäkra fordringar	-0,4	-2,4
Per 1 januari	-4,8	-3,4
reserv osäkra kundfordringar	2014-12-31	2013-12-31

I övriga kategorier inom kortfristiga fordringar, dvs Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt Övriga fordringaringårinte några tillgångarför vilka nedskrivningsbehov föreligger. Motsvarande gäller för kategorin Andra långfristiga fordringar.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. För samtliga dessa kategorier av fordringar beräknas det verkliga värdet i allt väsentligt motsvara det bokförda värdet.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen, baserat på en prövning i enlighet med IAS 39 – Finansiella instrument; Redovisning och värdering. Per den 31 december 2014 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 54,2 (132,6) MSEK.

Not 21 övriga fordringar

Summa övriga fordringar	41,5	36,5
Övriga fordringar	4,8	8,8
Fordran avseende mervärdesskatt	36,7	27,7
	2014-12-31	2013-12-31

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2014-12-31	2013-12-31
Förutbetalda hyror	8,8	14,2
Förutbetalda licenser	0,6	1,2
Förutbetalda försäkringar	2,3	2,7
Förutbetalda personalkostnader	0,6	1,1
Övriga förutbetalda kostnader	22,9	22,5
Upplupna intäkter	13,7	11,8
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	48,9	53,5

C

Not 23 Finansiella instrument per kategori

Finansiella tillgångar

C

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt derivat som säkringsinstrument. Klassificeringen är beroende av i vilket syfte instrumentet förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Vid utgången av såväl 2014 som 2013 fanns enbart finansiella tillgångar klassificerade i kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar och lånefordringar ingår i förekommande fall i posterna Kundfordringar, Övriga fordringar samt Andra långfristiga fordringar i balansräkningen. Likvida medel ingår även i denna kategori.

Per balansdagen uppgick finansiella tillgångar klassificerade i denna kategori till följande belopp:

Summa	746,9	687,4
Likvida medel	255,5	100,6
Kundfordringar	486,2	563,6
Andra långfristiga fordringar	5,2	23,1
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	0,1
lånefordringar och kundfordringar	2014-12-31	2013-12-31

Redovisningsprinciper

Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar som säljs tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna samt de huvudsakliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången överförts till köparen. Finansiella tillgångar och skulder kvittas med ett nettobelopp i balansräkningen om det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Nedskrivning av tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde sker endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången (en förlusthändelse) och denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning, vilket inkluderar:

• • Betydande finansiella svårigheter hos motparten
• • Uteblivna eller försenade betalningar
• • Sannolikheten att låntagaren kommer att gå i konkurs eller behöva genomgå annan finansiell rekonstruktion
• • Inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar

Nedskrivning beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader.

Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

Finansiella skulder

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna: skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, övriga finansiella skulder samt derivat som säkringsinstrument. Vid utgången av såväl 2014 som 2013 fanns enbart finansiella skulder klassificerade i kategorin Övriga finansiella skulder, fördelade på följande poster i balansräkningen:

Summa	425,3	756,4
Leverantörsskulder	326,0	486,9
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	0,7	44,5
Övriga långfristiga räntebärande skulder	98,6	225,0
övriga finansiella skulder	2014-12-31	2013-12-31

Redovisningsprinciper

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Räntebärande skulder

Redovisningsprinciperna för övriga räntebärande skulder framgår av not 28 Räntebärande skulder och not 11 leasing.

Derivatinstrument och säkringsinstrument

Koncernen hade vid utgången av 2014 och 2013 inga öppna derivatkontrakt. Under 2013 redovisade koncernen vinst på valutaterminskontrakt om 1,8 MSEK bland övriga rörelseintäkter.

Derivat redovisas initialt till verkligt värde vid tidpunkten då derivatkontraktet ingås och omvärderas därefter till verkligt värde. Metoden för redovisning av vinst eller förlust beror på om derivatet har identifierats som ett säkringsinstrument.

Om säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet för derivat som identifierats och kvalificerar som kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultat räkningen i raderna för Övriga rörelsekostnader eller Övriga rörelseintäkter.

Koncernen testar effektiviteten hos samtliga identifierade kassaflödessäkringar när kontrakten ingås. En säkring anses vara effektiv när det beräknade framtida kassaflödets valutafluktuationer och förfallodag sammanfaller med säkringsinstrumentets. Säkringsförhållandet testas regelbundet fram tilldess förfallodag.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultat räkningen under Övriga rörelsevinster eller Övriga rörelsekostnader.

I det fall koncernen ingår derivatkontrakt som ej identifieras som säkringsinstrument redovisas alla förändringar i verkligt värde av kontrakten omedelbart i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Verkligt värde

I de fall verkligt värde avviker från bokfört värde lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. På balansdagen 2014 och 2013 fanns inga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde.

Not 24 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

Antal utestående aktier per 31 december 2014	21 040 207	–	21 040 207
Antal utestående aktier per 31 december 2013	21 040 207	–	21 040 207
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Omstämpling av preferensaktier 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
	Stamaktier		Preferensaktier Totalt antal aktier

Totalt antal stamaktier per 31 december 2014 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Redovisningsprinciper

Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt innehav utan bestämmande inflytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som finns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad som finns täckning för.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösenbara preferensaktier klassificeras som skulder. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från

emissionslikviden. Vid utsläckning av finansiella skulder genom att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier värderas aktierna till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet redovisas i resultaträkningen. I det fall långivaren direkt eller indirekt också är aktieägare och agerar i egenskap av aktieägare motsvarar det emitterade beloppet det bokförda värdet på den finansiella skulden som därmed utsläcks (s.k kvittningsemission). Härigenom uppstår ingen vinst eller förlust att redovisa i resultaträkningen.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.

Not 25 Andra reserver

	Säkringsreserv		Omräkningsreserv		Summ	a
	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Ingående balans	–	0,9	-23,0	-35,7	-23,0	-34,8
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt	–	–	-1,5	0,8	-1,5	0,8
Derivat kassaflödessäkring, netto efter skatt	–	-0,9	–	–	–	-0,9
Valutakursdifferenser	–	–	33,0	12,1	33,0	12,1
Övrigt totalresultat hänförligt till joint venture	–	–	-0,8	-0,2	-0,8	-0,2
Utgående balans	–	–	7,7	-23,0	7,7	-23,0

Redovisningsprinciper

Säkringsreserv

Säkringsreserven omfattar orealiserade vinster och förluster på terminskontrakt, vilka redovisas i resultaträkningen i de perioder under vilka de säkrade transaktionerna påverkar resultaträkningen.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser som uppstår som en följd av att resultat- och balansräkning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Dessutom ingår omvärderingseffekter från omräkning av förmånsbestämda pensionplaner.

Not 26 Innehav utan bestämmande inflytande

Nedan visas finansiell information i sammandrag för dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentliga för koncernen. Informationen visas för ägarbolaget (Bulten-GAZ B.V.) och det underliggande verksamhetsbolaget (Bulten Rus LLC) som en konsoliderad enhet. Se not 37 för ytterligare information kring verksamheten och Bultens investering i samarbetet.

resultaträkning i samm andrag	2014	2013
Resultatposter
Intäkter	9,8	–
Resultat efter skatt	-17,8	-0,3
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	-11,4	0,0
Summa totalresultat	-29,2	-0,3
Hänförligt till
Bulten Fasteners AB	-18,4	-0,2
Innehav utan bestämmande inflytande (37%)	-10,8	-0,1
Summa totalresultat	-29,2	-0,3
Balansräkning i samm andrag	2014-12-31	2013-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar	61,7	28,8
Omsättningstillgångar	28,9	34,7
Summa tillgångar	90,6	63,5
Skulder
Långfristiga skulder	17,1	–
Kortfristiga skulder	19,6	23,4
Summa skulder	36,7	23,4
Nettotillgångar	53,9	40,1
Summa nettotillgångar hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande (37%)	19,9	14,9
Kassaflöde	2014	2013
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-32,9	6,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-45,7	-12,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	54,1	40,5
Periodens kassaflöde	-24,5	34,7

Redovisningsprinciper

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att behandla transaktioner med innehav utan bestämmande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid köp från innehav utan bestämmande redovisas skillnaden mellan den ersättning som har betalts och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster vid avyttringar till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

C

Not 27 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser

Ersättning till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom betalningar till försäkringsbolag eller myndigheter som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, s.k. avgiftsbestämda pensioner. De största förmånsbestämda planerna finns i Sverige (FPG/PRI). Beträffande förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet på utestående förpliktelse med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Ränta klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter fördelas i rörelseresultatet inom kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på den anställdes funktion. Koncernen har också pensionsförpliktelser om 39,3 (36,4) MSEK som har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet som kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

Förmånsbestämda pensionsplaner och

C

Summa förmånsbestämda förpliktelser	22,6	22,4
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	3,6	1,7
Ålderspension i utländska bolag	0,5	3,0
Övriga ålderspensioner i svenska bolag	1,0	1,1
FPG /PRI	17,5	16,6
liknande förpliktelser	2014-12-31	2013-12-31

Till grund för värderingen av pensionsåtagandet avseende förmånsbestämda pensionsplaner ligger antaganden enligt tabellen nedan.

	Sverige
Pensionsåtaganden	2014	2013
Diskonteringsränta	2,5	3,7
Inflation	1,5	1,5

Det sker inte någon fortsatt intjäning i det förmånsbaserade systemet i Sverige. Som en konsekvens värderas koncernens pensionsåtagande baserat på en oförändrad löneökningstakt. Diskonteringsräntan fastställs utifrån marknadsräntan per balansdagen på bostadsobligationer i Sverige, då dessa obligationer numera bedöms representera förstklassiga företagsobligationer med en fungerande marknad.

Riskexponering och känslighetsanalys

De förmånsbestämda pensionsplanernas skulder är fastställda genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen (15 år). En minskning i ränta på företagsobligationer med 0,5 procent kommer att innebära en ökning av skulderna i planen med ca 0,7 MSEK. Eftersom planerna är ofonderade kommer en minskad obligationsränta att öka skulderna utan att en motsvarande värdeökning på förvaltningstillgångar uppstår.

Förmånsbestämda förpliktelser

och värdet av förvaltningstillgångar	2014-12-31	2013-12-31
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	22,6	22,4
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-0,8	-0,9
Koncernens nettoförpliktelser avseende förmånsbestämda pensionsplaner	21,8	21,5
- varav Avsättningar för pensioner	21,1	20,9
- varav Övriga räntebärande skulder	1,5	1,5
- varav Andra långfristiga fordringar	0,8	0,9

Avstämning av nettoförpliktelse avseende

Utgående nettoskuld	21,8	21,5
Omräkningsdifferens	0,1	–
Avyttrad verksamhet under året	-3,5	–
Omvärderingseffekt av ändrade antaganden	1,9	-1,0
Pensionsutbetalningar	-1,8	-1,5
Periodens pensionskostnad (+)/intäkt (-)	3,6	1,9
Ingående nettoskuld	21,5	22,1
förmånsbestämda förpliktelser	2014-12-31	2013-12-31

Specifikation av totala kostnader för ersättning efter avslutad anställning

som redovisas i resultaträkningen 2014 2013

Summa	39,3	36,4
Kapitalförsäkring 1)	39,3	36,4
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	2014-12-31	2013-12-31
Omvärderingseffekt redovisad i Övrigt totalresultat (före skatt)	-1,9	1,0
Totala kostnader som redovisas i resultaträkningen	-29,5	-25,1
Kostnader avseende avgiftsbestämda planer	-25,9	-23,2
Summa kostnader avseende förmånsbestämda planer	-3,6	-1,9
Räntekostnader	-0,6	-0,6
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-3,0	-1,3
Kostnader avseende förmånsbestämda planer

Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas efter mer än tolv månader 37,9 36,4

1) Pensionsförpliktelserna har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

Redovisningsprinciper

Pensionsförpliktelser

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de verkar.

Den dominerande pensionsformen är avgiftsbaserade pensionsplaner. Dessa planer innebär att bolaget löpande reglerar sitt åtagande genom inbetalningar till försäkringsbolag eller pensionsfonder.

Pensionsplaner som däremot bygger på en avtalad framtida pensionsrätt, så kallad förmånsbestämda pensionsplaner, innebär att företaget har ett ansvar som sträcker sig längre och där t.ex antaganden om framtiden påverkar företagets redovisade kostnad. Koncernens nettoförpliktelse beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method.

Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterat frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad att endera säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Övriga långfristiga ersättningar till anställda avser koncernens förmånsbestämda förpliktelser enligt en plan som ger anställda en flexibel övergång från anställning till pensionering. Planen syftar till att möjliggöra flexibel tjänstgöring enligt överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Koncernens förmånsbestämda förpliktelse fastställs årligen med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Till skillnad från den redovisning som krävs för förmånsbestämda pensionsförpliktelser redovisas omvärderingar av förpliktelsen över resultaträkningen, och inte i övrigt totalresultat.

Not 28 Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder	2014-12-31	2013-12-31
Skulder till kreditinstitut	44,9	89,1
Checkräkningskredit	52,1	100,9
Skulder avseende finansiell leasing	1,6	35,0
Övriga räntebärande skulder	98,6	225,0
Varav förfaller mellan 1–5 år	98,6	225,0
Varav förfaller efter mer än 5 år	–	–
Summa	98,6	225,0
Avsättningar till pensioner	21,1	20,9
Summa räntebärande långfristiga skulder	119,7	245,9
Räntebärande kortfristiga skulder	2014-12-31	2013-12-31
Skulder till kreditinstitut	–	13,8
Avsättningar till pensioner	1,5	1,5
Checkräkningskredit	–	22,3
Skulder avseende finansiell leasing	0,7	8,4
Övriga räntebärande skulder	2,2	46,0

Verkligt värdet bedöms motsvara det bokförda värdet på koncernens finansiella skulder mot bakgrund av att de räntebärande skulderna löper med ränta som motsvarar marknadsräntan. Koncernen har särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla gentemot sina externa långivare som omfattar soliditetsmått och vissa relationstal som inkluderar EBITDA, nettoskuldsättning och vissa finansiella kostnader. Samtliga kovenanter har uppfyllts under såväl 2014 som 2013.

Långfristiga skulder till kreditinstitut samt den del av checkräkningskrediten som klassificeras som långfristig omfattas av en kreditfacilitet som löper fram till juli 2016.

Utnyttjat kreditbelopp 1)	52,1	123,2
Outnyttjad del	-225,7	-293,1
Beviljad kreditlimit	277,8	416,3
checkräkningskredit	2014-12-31	2013-12-31

1) Varav 52,1 (100,9) MSEK redovisas som långfristig skuld eftersom koncernen har rätt att förlänga krediten inom ramen för existerande kreditarrangemang.

vid årets slut	137,3	-188,7
Nettokassa (+)/nettolåneskuld (-)
Förändring av likvida medel	155,0	50,0
Förändring av räntebärande tillgångar	1,0	-0,1
Förändringar i avsättningar för pensioner	-0,2	-0,3
Förändring av skuld avseende finansiell leasing	41,1	-31,2
Amortering av räntebärande skulder	102,9	4,5
Upptagande av lån	-44,9	-26,4
Förändring av checkräkningskredit samt övriga finansiella skulder	71,1	62,1
Nettolåneskuld vid årets början	-188,7	-247,3
förändring av nettokassa/ nettolåneskuld	2014	2013

Redovisningsprinciper

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa redovisas i resultaträkningen som räntekostnad. Upplåning inklusive checkräkningskredit klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Se not 11 för redovisningsprinciper avseende redovisning av finansiell leasing.

Not 29 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

Summa ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut	1 404,1	1 491,5
Maskiner med äganderättsförbehåll	–	38,5
Andra långfristiga fordringar	0,9	0,9
Aktier i dotterbolag	1 208,5	1 004,2
Företagsinteckningar	194,7	447,9
	2014-12-31	2013-12-31

Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	101,1	154,5
Övriga upplupna kostnader	36,2	45,0
Upplupna sociala avgifter	34,1	50,8
Upplupna löner inklusive semesterlöner	30,8	58,7
	2014-12-31	2013-12-31

Not 31 Övriga avsättningar

	2014-12-31	2013-12-31
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	0,7	12,5
Andel i negativa nettotillgångar joint venture 1)	7,5	6,4
Summa övriga avsättningar	8,2	18,9
omstruktureringsåtgärder
Redovisat värde vid periodens ingång	12,5	–
Avsättning gjord under året	–	15,4
Belopp som ingår i avyttrad verksamhet	-11,8
Belopp som tagits i anspråk under året	–	-2,9
Redovisat värde vid periodens utgång	0,7	12,5
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	–	–

1) Se not 33 Innehav i joint venture.

Avsättning för omstrukturering innefattar direkta utgifter som är betingade av omstruktureringen och som saknar samband med företagets pågående verksamheter, t.ex. kostnader för outnyttjade hyreskontrakt, miljökostnader och ersättningar till arbetsbefriad personal. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig fastställs avsättningen genom en nuvärdesberäkning av de framtida utbetalningarna.

Redovisningsprinciper

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en formell eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när en detaljerad och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Avsättning för koncernens andel i joint venture-företags negativa nettotillgångar redovisas i de fall koncernen har en formell eller informell förpliktelse att återställa företagets egna kapital. Se vidare not 33, Innehav i joint venture.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter. Detta är normalt för den typ av verksamhet som koncernen bedriver. Företagsledningen bedömer löpande det förväntade utfallet av ersättningskrav som riktas mot koncernen. Per balansdagen fanns ett fåtal ersättningskrav riktade mot koncernen och företagsledningen bedömer det som ej sannolikt att dessa kommer att innebära en väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Ingen avsättning redovisas per balansdagen för dessa ersättningskrav.

Not 32 Ansvarsförbindelser

Summa ansvarsförbindelser	49,0	50,0
Övriga ansvarsförbindelser	9,3	13,1
Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder eller avsättningar 1)	39,7	36,9
	2014-12-31	2013-12-31

1) Varav 39,3 (36,4) MSEK avser pensionsförpliktelserna som har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet som kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

I samband med avyttringen av division Finnveden Metal Structures har koncernen lämnat sedvanliga säljargarantier till köparen. Dessa omfattar bl.a. miljöfrågor och vissa värderingsfrågor för vilka koncernen redovisar en ansvarsförbindelse om 3 MSEK. Även om det inte kan uteslutas, så är bedömningen att ingen av dessa säljargarantier kommer att behöva infrias.

Not 33 Innehav i joint venture

Koncernen har ett innehav på 60 procent i ett joint venture, BBB Service Ltd, som tillhandahåller fästelement till större projekt av motorer. Bolaget har sin hemvist i Scunthorpe, Storbritannien. BBB Services Ltd har dessutom ett helägt dotterföretag i Rumänien som bedriver begränsad verksamhet.

Aktieägaravtalet mellan ägarna (Bulten och Brugola) innebär att de mest relevanta aktiviteterna i joint venture-företaget måste fattas enhälligt av de båda ägarna. De väsentligaste affärsriskerna och ansvaret är fördelat till och kopplas till respektive parts tillförda leveranser och produkter.

En sammanvägd bedömning av de faktorer och omständigheter som samarbetsarrangemanget baseras på innebär att samarbetsarrangemanget klassificeras som ett joint venture. Mot denna bakgrund och med tillämpning av IFRS 11 redovisas joint venture-företaget enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär en förändrad redovisningsprincip jämfört med tidigare år. Av not 39 framgår de övergångseffekter samt de omräkningseffekter av tidigare lämnad finansiell information som blev följden av principbytet.

Utgående balans	-7,5	-6,4
Övrigt totalresultat	-0,8	-0,2
Årets resultatandel	-0,3	-4,4
Ingående balans	-6,4	-1,8
Koncernens andel av joint venture	2014-12-31	2013-12-31

Koncernens andel av BBB Services Ltd:s negativa nettotillgångar uppgår till -7,5 (-6,4) MSEK. Bulten har enligt aktieägaravtal ingen formell förpliktelse att tillskjuta ytterligare kapital till BBB Services Ltd, utan verksamheten skall primärt finansieras genom rörelseskulder till bolagets ägare. En informell förpliktelse att återställa koncernens andel av bolagets egna kapital bedöms föreligga mot bakgrund av att bolagets fortsatta drift är av väsentlig affärsmässig betydelse för koncernen. Koncernen redovisar därför sin andel av bolagets negativa nettotillgångar som en övrig avsättning i balansräkningen.

Finansiell information i sammandrag

C

Nedan visas finansiell information i sammandrag om BBB Services Ltd, vilken redovisas med kapitalandelsmetoden. Informationen nedan avser de belopp som redovisas i joint venture-företagets bokslut (ej Bulten-koncernens andel av dessa belopp) med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

resultaträkning i samm andrag	2014	2013
Resultatposter
Intäkter	539,7	493,0
Kostnader	-540,3	-501,2
Avskrivningar	–	0,0
Resultat före skatt	-0,6	-8,2
Skatt på årets resultat	0,1	0,9
Resultat efter skatt	-0,5	-7,3
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	-0,8	-0,2
Summa totalresultat	-1,3	-7,5
Hänförligt till
Bulten Fasteners AB	-0,8	-4,5
Övriga delägare	-0,5	-3,0
Summa totalresultat	-1,3	-7,5

Balansräkning i samm andrag	2014-12-31	2013-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar	3,6	3,0
Omsättningstillgångar, exkl likvida medel	142,6	117,7
Likvida medel	1,5	5,8
Summa tillgångar	147,7	126,5
Eget kapital och skulder
Kortfristiga skulder	160,2	137,2
Summa skulder	160,2	137,2
Nettotillgångar/skulder	-12,5	-10,7
Innehav i joint venture (60%)	-7,5	-6,4

Koncernen har inga eventualförpliktelser avseende joint ventureföretaget, utöver att koncernen svarar för kvaliteten på de av Bulten levererade artiklarna till bolaget enligt normala leverans- och affärsvillkor i branschen.

Redovisningsprinciper

Koncernen tillämpar IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" från och med den 1 januari 2014. Enligt IFRS 11 ska ett innehav i ett samarbetsarrangemang klassificeras antingen som en gemensam verksamhet eller ett joint venture beroende på de kontraktuella rättigheterna och skyldigheterna varje investerare har. Koncernen har bedömt sitt samarbetsarrangemang och fastställt att det är ett joint venture. Joint ventures redovisas med kapitalandelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas innehav i joint ventures initialt i koncernens rapport över finansiell ställning till anskaffningskostnad. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totalresultat från sina joint ventures efter förvärvstidpunkten. Koncernens andel av resultat ingår i koncernens resultat och koncernens andel av övrigt totalresultat ingår i övrigt totalresultat i koncernen. När koncernens andel av förlusterna i ett joint venture är lika stora som eller överstiger innehavet i detta joint venture (inklusive alla långfristiga fordringar som i realiteten utgör en del av koncernens nettoinvestering i joint venture), redovisar koncernen inga ytterligare förluster såvida inte koncernen har påtagit sig formella eller informella förpliktelser eller har gjort betalningar å joint venturets vägnar. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess joint ventures elimineras till omfattningen av koncernens innehav i joint ventures. Orealiserade förluster elimineras också såvida inte transaktionen utgör en indikation på nedskrivning av tillgången som överförs.

Not 34 Transaktioner med närstående

Kvarvarande verksamhet har under året sålt administrativa tjänster till avvecklad verksamhet uppgående till 20,0 (30,1) MSEK, varav 14,7 (30,1) MSEK avser sålda tjänster under perioden fram till avyttringstidpunkten den 30 juni 2014 (då avvecklad verksamhet ej längre är närstående). Prissättningen på de sålda tjänsterna är fastställd utifrån principen "armlängds avstånd", dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

Ersättningar till ledande befattningshavare framgår av not 7, Anställda, personalkostnader och ersättning till styrelsen.

Till bolag som kontrolleras av styrelsens ordförande har som kostnadsersättning för administration och lokalhyra, fastställd på marknadsmässiga villkor, erlagts under året med - (0,1) MSEK.

Vidare har följande närstående transaktioner skett med BBB Service Ltd (joint venture). Samtliga transaktioner har skett utifrån marknadsmässiga villkor enligt principen "armlängds avstånd".

BBB Service Ltd Group	2014	2013
Försäljning av varor	323,2	288,9
Övriga intäkter	14,8	16,9
Fordringar 1)	104,9	90,6

1) Ingen avsättning för osäkra fordringar har gjorts dock redovisar koncernen en övrig avsättning motsvarande koncernens andel av joint venture företaget negativa nettotillgångar, se not 33.

Redovisningsprinciper

Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående har förekommit på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Internpris på transaktioner mellan koncernens bolag är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

Not 35 Kassaflöde

Summa	255,5	100,6
Kassa och banktillgodohavanden	255,5	100,6
likvida medel	2014-12-31	2013-12-31
Erhållen ränta	0,1	0,3
Betald ränta	7,7	5,8
Betalda räntor	2014	2013
Summa	43,8	46,6
Övriga ej kassapåverkande poster	-0,1	-1,9
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	-0,6	–
Resultat från andelar i joint venture	0,3	4,4
Orealiserade valutakursvinster/valutakursförluster	-2,2	0,9
Avskrivningar av anläggningstillgångar	46,4	43,1
Kostnadsförd ej utbetald ränta	–	0,1
justering för poster som inte ingår i kassaflödet	2014	2013

Likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen omfattar enbart kassa och banktillgodohavanden. Utestående bankmedel om 255,5 (100,6) MSEK finns i sin helhet placerade hos banker med hög kreditrating hos ledande kreditinstitut.

Redovisningsprinciper

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Not 36 Specification av koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		Andel, %
Dotterbolag/Org nr/Säte	Land	2014-12-31
Bulten Holding AB, 556224-0894, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Fasteners AB 556010-8861, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Sweden AB, 556078-3648, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Hallstahammar AB, 556261-2506, Hallstahammar	Sverige	100,0
Bulten i Kalix AB, 556250-9579, Kalix	Sverige	100,0
Bulten Ltd, Edinburgh, UK	Storbritannien	100,0
Bulten Polska S.A., Bielsko-Biala, PL	Polen	99,9
Bulten GmbH, Bergkamen, DE	Tyskland	100,0
Bulten Russia AB, 556872-5534, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Micro Fasteners AB, 556039-4180, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Apac Company Limited, Hong Kong, CN	Kina	100,0
Bulten Fasteners (China) Co Ltd, Peking, CN	Kina	100,0
Finnveden GMF AB, 556248-3452, Mora	Sverige	100,0
Finnveden Trading AB, 556201-4570, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Gjutal AB, 556429-2380, Hultsfred	Sverige	100,0
BBB Service Ltd 880 6643 02, Scunthorpe, UK	Storbritannien	60,0
BBB Fasteners Craiova S.R.L 381312, Bukarest, Rumänien	Rumänien	60,0
Bulten IT AB, 556245-8702, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten-GAZ B.V. 59227419, Amsterdam	Nederländerna	63,0
Bulten Rus LLC 1145256000064, Nizhniy Novgorod	Ryssland	63,0
Bulten Share MIPCO AB, 556843-5001, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Warrant MIPCO AB, 556812-4464, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Stock Option AB, 556812-4290, Göteborg	Sverige	100,0
FMS W arrant MIPCO AB, 556812-4456, Göteborg	Sverige	100,0

C

För samtliga innehav ovan överensstämmer kapitalandelen med röstandelen. Se not 37 för förändringar i koncernens sammansättning.

Not 37 FörÄNDRING ^I KONCERNENS SAMMANSÄTTNING

Per den 30 juni 2014 slutförde koncernen avyttringen av division Finnveden Metal Structures. De bolag som ingick i avyttringen var divisionens moderbolag, Finnveden Metal Structures AB (Sverige), med de helägda dotterbolagen Finnveden Metal Structures Sp.zo.o (Polen), Finnveden China Trading AB (Sverige) samt Finnveden Metal Structures Ltd. (Shanghai). Se not 40 för finansiell information avseende den avyttrade verksamheten.

Under 2013 bildades ett ägarbolag (Bulten-GAZ B.V.) inom ramen för ett samarbete med den ryska fordonstillverkaren GAZ. Samarbetet omfattar produktion av fästelement och formerna för verksamheten regleras i ett aktieägaravtal mellan Bulten och GAZ. Bultens initiala investering gjordes i slutet av 2013 genom ett tillskott av likvida medel om 40 MSEK för att finansiera uppstart av verksamheten. Under 2014 har verksamhetsbolaget (Bulten Rus LLC) i Ryssland etablerats och produktion inletts efter det att parterna har tillskjutit ytterligare kapital i form av likvida medel och maskinutrustning, varav Bultens tillskott 31,1 MSEK till verksamheten i enlighet med aktieägaravtalet. Bultens totala investering om 71,6 MSEK har givit upphov till en koncernmässig goodwill om 20,7 MSEK. Goodwillen hänför sig till förväntade framtida affärsmöjligheter för koncernen som en följd av tillgång till lokal produktion i Ryssland. Bulten äger 63 % av ägarbolaget och konsoliderar ägarbolaget och det underliggande ryska verksamhetsbolaget som dotterbolag då koncernen besitter det bestämmande inflytandet över bolagen. GAZ andel (37%) redovisas som innehav utan bestämmande inflytande, som initialt redovisats till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av de förvärvade företagens identifierbara nettotillgångar. Se not 26 för finansiell information i sammandrag avseende dotterföretag med innehavare utan bestämmande inflytande.

Not 38 Avstämning mellan IFRS och använda nyckeltalsbegrepp

Rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	179,8	152,2
Avskrivningar och nedskrivningar	46,4	43,0
Rörelseresultat (EBIT)	133,4	109,2
Använt begrepp	2014	2013

Vid beräkning av justerat rörelseresultat återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2014	2013
Rörelseresultat (EBIT)	133,4	109,2
Engångspost, försäkringsersättning	-11,2	–
Justerat rörelseresultat (EBIT)	122,2	109,2
Använt begrepp	2014	2013
Resultat efter skatt	84,4	100,4
Försäkringsersättning efter skatt	-8,7	–
Uppskjuten skatteintäkt på tillkommande underskottsavdrag genom kammarrättsdom	–	-27,1
Justerat resultat efter skatt	75,7	73,3
Antal aktier på balansdagen	21 040,2	21 040,2
Justerat resultat per aktie 1)	3,91	3,49

1) Hänförlig till moderbolagets aktieägare.

NOt 39 Byte av redovisningsprincip

Med effekt från 2014 tilllämpar bulten IFRS 11 "Samarbetsarrangemang". Den förändrade redovisningsprincipen innebär att koncernens joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden istället för klyvningsmetoden. Den nya principen påverkar redovisningen retroaktivt varför en omräkning av koncernens resultat- och balansräkning för 2013 har gjorts enligt nedastående. Ingen effekt på redovisat eget kapital per övergångsdatum 1 januari 2013. Tabellerna visar omräknade siffror enligt den nya principen samt den omräkningseffekt som uppstått jämfört med tidigare rapporterade belopp. Omräkningseffekten är till sin helhet hänförbar till kvarvarande verksamhet.

resultaträkning i samm andrag	2013 rapp orterat	omräk nings effekt	2013 omräknad
Nettoomsättning	1 812,9	-7,0	1 805,9
Bruttoresultat	360,2	-18,4	341,8
Rörelseresultat (EBIT)	108,7	0,5	109,2
Nettoresultat	100,4	–	100,4

balansräkning i samm andrag	2013-12-31 rapp orterat	omräk- nings effekt	2013-12-31 omräknad
Anläggningstillgångar	809,6	-1,8	807,8
Omsättningstillgångar	1 270,7	15,1	1 285,8
Eget kapital	1 103,5	–	1 103,5
Långfristiga skulder	249,6	–	249,6
Kortfristiga skulder	727,2	13,3	740,5

NOt 40 Avvecklad verksamhet

Koncernen avyttrade division Finnveden Metal Structures per den 30 juni 2014 till amerikanska Shiloh Industries Inc. Koncernmässig realisationsvinst som följd av avyttringen uppgår till 53,6 MSEK. En sammanställning av resultatet och kassaflödet från den avvecklade verksamheten framgår nedan.

Summa	84,6	-12,2
Koncernmässig realisationsvinst 1)	53,6	–
Resultat efter skatt	31,0	-12,2
Skatt	-9,3	2,3
Resultat före skatt (EBT)	40,3	-14,5
Kostnader	-598,0	-1 271,0
Försäljningsintäkter	638,3	1 256,5
resultaträkning i samm andrag	2014	2013

1) Netto efter transaktionskostnader och skatt.Skatteeffekten uppgår till 4,3 MSEK.

Summa kassaflöde från avvecklad verksamhet	411,2	-0,5
- finansieringsverksamheten	-3,8	-10,4
- investeringsverksamheten	389,1	-8,0
- den löpande verksamheten	25,9	17,9
kassaflöde från avvecklad verksamhet	2014	2013

Effekten på koncernens likvida medel från avyttringen av Finnveden Metal Structures har hänförts till Kassaflöde från Investeringsverksamheten i avvecklad verksamhet.

Köpeskilling kontant	374,2	–
- Avgår nettolåneskuld 1)	-112,8	–
Köpeskilling på skuldfri basis	487,0	–
Köp eskilling	2014	2013

1) Varav likvida medel i avvecklad verksamhet 53,0 MSEK.

Redovisningsprinciper

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som antingen har avyttrats eller som klassificeras som innehav för försäljning och utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som utgör en del av en enda samordnad plan för att avyttras.

NOt 41 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat.

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2014	2013
Nettoomsättning	2	38,0	27,2
Kostnad för sålda varor		–	–
Bruttoresultat		38,0	27,2
Administrationskostnader	3,6	-71,8	-30,9
Rörelseresultat		-33,8	-3,7
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	4	–	-4,5
Räntekostnader och liknande resultatposter	5	-10,8	-10,5
Resultat efter finansnetto		-44,6	-18,7
Bokslutsdispositioner	7	38,3	15,5
Resultat före skatt		-6,3	-3,2
Skatt på årets resultat	8	0,6	26,6
Resultat efter skatt		-5,7	23,5

Moderbolagets rapport över totalresultat

Summa totalresultat för året	-5,7	23,5
Övrigt totalresultat	–	–
Årets resultat	-5,7	23,5
MSEK	2014	2013

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier		1,1	0,2
Summa materiella anläggningstillgångar		1,1	0,2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	9	1 382,5	1 382,5
Uppskjutna skattefordringar	8	76,1	75,5
Övriga långfristiga fordringar		0,3	0,7
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 458,9	1 458,7
Summa anläggningstillgångar		1 460,0	1 458,9
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernbolag		108,8	16,1
Övriga fordringar		0,2	–
Aktuella skattefordringar		0,5	0,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1,5	1,6
Summa kortfristiga fordringar		111,0	18,1
Likvida medel		0,6	4,1
Summa omsättningstillgångar		111,6	22,2
Summa tillgångar		1 571,6	1 481,1

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	10	10,5	10,5
Reservfond		99,6	99,6
Summa bundet eget kapital		110,1	110,1
Överkursfond		1 133,0	1 133,0
Balanserade vinstmedel		-102,9	-55,1
Summa fritt eget kapital		1 030,1	1 077,9
Summa eget kapital		1 140,2	1 188,0
Skulder
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		348,1	280,6
Summa långfristiga skulder		348,1	280,6
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		2,6	1,2
Skulder till koncernbolag		67,1	–
Övriga skulder		0,8	1,3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		12,8	10,0
Summa kortfristiga skulder		83,3	12,5
Summa eget kapital och skulder		1 571,6	1 481,1
Ställda säkerheter	11	1 382,5	1 382,5
Ansvarsförbindelser	12	6,1	13,4

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapitalBundet eget kapital Fritt eget kapital

Moderbolaget	Aktie kapital	Reserv fond	Överkurs fond	Balan serade vinst medel	Summ a eget kapital
Ingående balans per 31 december 2013	10,5	99,6	1 133,0	-36,5	1 206,6
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	23,5	23,5
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	–	23,5	23,5
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)	–	–	–	-42,1	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	-42,1	-42,1
Utgående balans per 31 december 2013	10 ,5	99,6	1 133,0	-55,1	1 188,0
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	-5,7	-5,7
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	–	-5,7	-5,7
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)	–	–	–	-42,1	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	-42,1	-42,1
Utgående balans per 31 december 2014	10,5	99,6	1 133,0	-102,9	1 140,2

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	2014	2013
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	-44,6	-18,7
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	10,9	15,1
Betald skatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	-33,7	-3,6
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-92,9	18,9
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	109,1	0,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-17,5	16,2
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-0,1	-1,2
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	–	0,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-0,1	-0,8
Finansieringsverksamheten
Ökning av låneskulder	56,2	24,8
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-42,1	-42,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	14,1	-17,3
Årets kassaflöde	-3,5	-1,9
Årets kassaflöde	-3,5	-1,9
Likvida medel vid räkenskapsårets början	4,1	6,0
Likvida medel vid årets slut	0,6	4,1

Moderbolagets noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget tillämpar Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderföretag i koncerner som frivilligt valt att tillämpa IFRS/ IAS i sin koncernredovisning skall som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernen. Moderföretaget tillämpar följaktligen de principer som tillämpas i koncernredovisningen och som redogjorts för i not 2 till koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar.

Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas med tillämpning av den s k alternativregeln enligt RFR 2, IAS 27 p.2. Alternativregeln innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen.

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderbolaget har inga förmånsbestämda pensionsplaner.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

Summa nettoomsättning	38,0	27,2
Övriga intäkter	1,7	6,1
Koncerninterna tjänster	36,3	21,1
	2014	2013

Nettoomsättningen består till 100 procent av koncerninterna intäkter. Koncerninterna tjänster omfattar ledningsarbete, IT-tjänster och administrativa stödfunktioner. Debitering har skett på marknadsmässiga grunder.

NOT 3 ARVODEN OCH KOSTNADS-ERSÄTTNING FÖR REVISION

Summa arvoden och kostnads ersättning för revision	2,1	1,4
Övriga tjänster	0,5	0,3
Skatterådgivning	0,5	–
Annan revisionsverksamhet	0,2	0,1
Revision	0,9	1,0
PricewaterhouseCoopers
	2014	2013

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.

NOT 4 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA vÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Summa	–	-4,5
Nedskrivning av övriga värdepapper	–	-4,5
	2014	2013

NOT 5 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

liknande resultatposter	-10,8	-10,5
Summa räntekostnader och
Övrigt	-0,4	-0,4
Räntekostnader koncernbolag	-10,4	-10,1
	2014	2013

Ingen del av räntekostnaderna 2014 och 2013 är betalda.

NOT 6 ANSTÄLLDA, PERSONAL-KOSTNADER OCH ARVODE TILL STYRELSE

Bolaget har 7 (8) anställda. Ersättning till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare har även utgått från andra koncernbolag. I not 7 för koncernen redogörs för totala ersättningar för styrelse och ledande befattningshavare.

antal anställda	2014	2013
Kvinnor	4	5
Män	3	3
Summa	7	8
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader	2014	2013
Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör	16,5	5,8
Löner och ersättningar till övriga anställda	12,6	5,8
Summa löner och ersättningar	29,1	11,6
Sociala avgifter enligt lag och avtal	8,7	3,5
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör	1,6	1,1
Pensionskostnader för övriga anställda	1,7	1,5
Summa sociala avgifter och pensionskostnader	12,0	6,1
Summa	41,1	17,7

Summa	8	8
Män	7	7
Kvinnor	1	1
Antal styrelseledamö ter på balansdagen	2014	2013

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 2014 2013

Summa	7	3
Män	5	2
Kvinnor	2	1

NOT 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER

Summa bokslutsdispositioner	38,3	15,5
Koncernbidrag, lämnade	-67,1	–
Koncernbidrag, erhållna	105,4	15,5
	2014	2013

NOT 8 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

redovisad skatt	2014	2013
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	–	–
Summa aktuell skatt	–	–
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	0,6	26,6
Summa uppskjuten skatt	0,6	26,6
Summa redovisad skatt	0,6	26,6
Avstämning av effektiv skatt, msek	2014	2013
Resultat före skatt	-6,3	-3,2
Skatt enligt gällande skattesats	1,4	0,7
Ej avdragsgilla kostnader	-0,8	-1,2
Uppskjuten skatt avseende tillkommande under skottsavdrag enligt kammarrättsdom	–	27,1
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	0,6	26,6

I en lagakraftvunnen kammarrättsdom från den 11 april 2013 medgavs avdrag för ränta på aktieägarlån som tidigare förvägrats av skatteverket i Sverige. Domen innebar att koncernen kunde tillgodoräkna ytterligare avdrag med 197 MSEK, varav 123 MSEK kvarstod outnyttjade per 31 december 2013. Mot denna bakgrund redovisades en uppskjuten skatteintäkt om 27,1 MSEK under 2013.

Uppskjuten skattefordran uppgående till 76,1 (75,5) MSEK avser i sin helhet skattemässiga förlustavdrag.

Not 9 Andelar i koncernföretag

Redovisat värde vid periodens slut	1 382,5	1 382,5
Förvärv under året	–	1,2
Vid årets början	1 382,5	1 381,3
	2014-12-31	2013-12-31

SPECIFICATIONAV ModerbolagETS INNEHAVAVANDELARI KONCERNFÖReTAG

	Andel, %	Redovisat värde
Dotterbolag/Org nr/Säte	2014-12-31	2014-12-31
Bulten Holding AB, 556224-0894, Göteborg	100,0	1 281,2
Bulten Share MIPCO AB i likvidation, 556843-5001, Göteborg	100,0	4,6
Bulten Warrant MIPCO AB i likvidation, 556812-4464, Göteborg	100,0	6,0
Bulten Stock Option AB i likvidation, 556812-4290, Göteborg	100,0	34,4
FMS W arrant MIPCO AB i likvidation, 556812-4456, Göteborg	100,0	56,3
Redovisat värde vid periodens slut		1 382,5

För samtliga innehav ovan överenstämmer kapitalandelen med röstandelen.

Not 10 Aktiekapital

	Stamaktier	Preferens aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier per 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2013	21 040 207	–	21 040 207
Antal utestående aktier per 31 december 2014	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2014 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Not 11 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

Summa ställda säkerheter för skulder till kreditinstetut	1 382,5	1 382,5
Aktier i dotterbolag	1 382,5	1 382,5
	2014-12-31	2013-12-31

Not 12 Ansvarsförbindelser

Summa ansvarsförbindelser	6,1	13,4
Övriga ansvarsförbindelser	1,2	2,1
Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag	4,9	11,3
	2014-12-31	2013-12-31

Not 13 Transaktioner med närstående

Mellan moderbolaget och koncernbolag sker intern försäljning av koncerninterna tjänster. Se not 2 (Nettoomsättning). Andra transaktioner med närstående under året framgår av not 6 (Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen). Transaktioner med närstående har förekommit på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Försäkran och underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed,respektive att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr1606/2002 av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisning redovisningsstandarder, ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolagetrespektive de företag som ingåri koncernen stårinför.

Göteborg den 26 mars 2015

Roger Holtback Ann-Sofie Danielsson HansGustavsson Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Hans Peter Havdal Arne Karlsson Johan Lundsgård Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Adam Samuelsson Tony Frunk TommyAndersson

E

Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant VD och koncernchef

Vårrevisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2015

PricewaterhouseCoopersAB

FredrikGöransson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Bulten AB (publ), Organisationsnummer 556668-2141

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bulten AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30–76.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bulten AB (publ) för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 26 mars 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson Auktoriserad revisor

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat exklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på justerat eget kapital

Årets resultat exklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande samt inklusive aktieägarlån och preferensaktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttorörelseresultat i procent av årets nettoomsättningen.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

EBIT-marginal (rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar justerat för engångsposter i procent av årets nettoomsättning.

Eget kapital

Redovisat eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

FSP-koncept (Full Service Provider)

Erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan, från utveckling av produkten till leverans vid kundens produktionslinje.

Förutveckling Förberedande produktutveckling för att identifiera och säkra framtida behov av teknologi.

Lageromsättningshastighet Kostnad sålda varor dividerat med genomsnittligt varulager.

Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättningen dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettokassa/nettolåneskuld

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar; allt beräknat vid årets slut.

Justerad nettokassa/nettolåneskuld

Räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

Nettomarginal

Nettoresultat i procent av nettoomsättning.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital.

Justerad nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital.

OEM

Original Equipment Manufacturer, fordonstillverkare.

Organisk tillväxt

Årets nettoomsättning jämfört med föregående års utfall.

Nettoomsättning per anställd

Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal före goodwill

Rörelseresultat före goodwillavskrivningar i förhållande till nettoomsättning.

Rörelseresultat per anställd

Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Justerad soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande samt aktieägarlån och preferensaktier i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.

Tier 1-leverantör

Företag som levererar komponenter till fordonstillverkare.

Tier 2-leverantör

Företag som levererar komponenter till Tier 1-leverantörer.

Bolagsstyrningsrapport

Bulten AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Göteborg, Sverige. Bulten är noterat på NASDAQ Stockholm sedan 20 maj 2011. Bolaget följer NASDAQ Stockholms regelverk för emittenter och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Koden finns att ta del av på Kollegiet för Svensk Bolagstyrnings hemsida, www.bolagsstyrning.se. Koden gäller för alla svenska bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i Sverige och ska tillämpas fullt ut i samband med den första årsstämma som hålls året efter börsnoteringen. Bulten påbörjade en anpassning till koden i samband med årsstämman 2011 och har sedan dess tillämpat koden. Bolag måste inte följa alla regler i koden, utan har möjlighet att välja alternativa lösningar som de bedömer passar bättre för just deras omständigheter, förutsatt att eventuella avvikelser redovisas, den alternativa lösningen beskrivs och orsakerna förklaras i bolagsstyrningsrapporten.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning och har granskats av bolagets revisor.

ÅRSSTÄMMAN

I enlighet med aktiebolagslagen är årsstämman bolagets högsta beslutsfattande organ och på årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt i nyckelfrågor, till exempel fastställande av resultat och balansräkningar, disposition av bolagets vinst, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till styrelsen och revisorerna.

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämma kallas. I enlighet med bolagsordningen publiceras kallelse till såväl årsstämma som extrabolagsstämma genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Dagens Industri.

Rätt att närvara vid årsstämma

Alla aktieägare som är direktregistrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fem vardagar före bolagsstämman och som har meddelat bolaget sin avsikt att delta (med eventuella biträden) i årsstämman senast det datum som anges i kallelsen till årsstämman har rätt att närvara vid årsstämman och rösta för det antal aktier de innehar. Aktieägare kan delta i årsstämman personligen eller genom ombud och kan även biträdas av högst två personer.

Styrelseledamöter valda på årsstämman 2014

I nedanstående tabeller framgår en översikt av styrelsens sammansättning per 2014-12-31. Övrig presentation av styrelsen hänvisas till sidorna 84-85 i denna årsredovisning.

Namn	Styrelsefunktion	Invald/ Utsedd	Avgick	Revisions utskott	Ersättnings- utskott	Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större ägare
Styrelseledamöter
Roger Holtback	Ordförande	2005	–	–	Ledamot	Ja	Ja
Ann-Sofie Danielsson	Ledamot	2014	–	Ledamot	–	Ja	Ja
Hans Gustavsson	Ledamot	2005	–	–	Ledamot	Ja	Ja
Hans Peter Havdal	Ledamot	2013	–	–	–	Ja	Ja
Arne Karlsson	Ledamot	2010	–	Ordförande	–	Ja	Ja
Johan Lundsgård	Ledamot	2012	–	Ledamot	Ordförande	Ja	Nej
Adam Samuelsson	Ledamot	2005	–	Ledamot	–	Ja	Ja
Katarina Olsson	Arbetstagarrepresentant	2011	2014	–	–	–	–
Tony Frunk	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–	–
Suppleanter
Peder Johansson	Arbetstagarrepresentant	2013	2014	–	–	–	–
Thure Andersen	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–	–

Initiativ från aktieägare

Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska ha tagits emot av styrelsen senast sju veckor före årsstämman.

Större aktieägare

Bolaget hade vid utgången av år 2014 totalt 5 289 (3 153) aktieägare. De fem största aktieägarna kontrollerade vid årsskiftet 42,0% (54,3%) av kapitalet och rösterna. Den enskilt största aktieägaren, Volito AB, kontrollerade 20,9% (17,7%) av kapitalet och rösterna.

Årsstämma 2015

Ordinarie årsstämma 2015 kommer att hållas den 29 april kl. 17.00 på Svenska mässan i Göteborg. Mer information finns på www.Bulten.se

STYRELSEN

Styrelsen är högsta beslutande organ efter bolagsstämman. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för bolagets förvaltning och organisation, vilket betyder att styrelsen är ansvarig för att bland annat fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa ledningen.

Styrelsen ansvarar också för upprättande och avgivande av årsredovisningen och koncernredovisningen samt att delårsrapporterna upprättas i rätt tid. Dessutom utser styrelsen verkställande direktören.

Styrelseledamöterna väljs varje år på årsstämman för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen till den del den väljs av bolagsstämman bestå av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter utan suppleanter. Härutöver har arbetstagarrepresentanter utsetts.

Styrelsens ordförande

Styrelseordförande väljs av årsstämman. Ordförande har ett särskilt ansvar för ledningen av styrelsens arbete och att styrelsens arbete är välorganiserat och genomförs på ett effektivt sätt.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som revideras årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat funktioner och uppdelningen av arbetet mellan styrelseledamöterna och VD. I samband med det konstituerande styrelsemötet fastställer styrelsen också instruktioner för finansiell rapportering och instruktioner för VD tillsammans med arbetsordning för styrelsens revisions- och ersättningsutskott.

Styrelsen sammanträder minst fem ordinarie gånger utöver det konstituerande sammanträdet enligt ett årligt schema som fastställs i förväg. Utöver dessa möten kan ytterligare möten anordnas för att hantera frågor som inte kan hänskjutas till ett ordinarie möte. Utöver styrelsemöten har styrelseordföranden och VD en fortlöpande dialog rörande ledningen av Bolaget.

För närvarande består Bolagets styrelse av sju ordinarie stämmovalda ledamöter samt en ordinarie arbetstagarrepresentant och en suppleant. Dessa presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

Styrelsemöten 2014

Styrelsemedlemmars närvaro vid styrelsemöten 2014.

	Närvaro / totalt antal
Ledamö ternas namn	ten
Roger Holtback	13/13
Ann-Sofie Danielsson (invald 2014-04-29)	8/13
Arne Karlsson	13/13
Hans Gustavsson	13/13
Hans Peter Havdal	13/13
Johan Lundsgård	12/13
Adam Samuelsson	13/13
Katarina Olsson (avgick 2014-06-30)	7/13
Tony Frunk	13/13
Suppleanter
Peder Johansson (avgick 2014-06-30)	6/13
Thure Andersen	13/13

Utvärdering av styrelsens arbete 2014

Årligen gör styrelsen en utvärdering av sitt arbete som redovisas och diskuteras vid ett av årets styrelsemöten. Syftet med utvärderingen är att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Valberedningen informeras också om utvärderingens utfall.

REVISIONSUTSKOTTET

Bulten har ett revisionsutskott bestående av fyra medlemmar: Arne Karlsson (ordförande), Ann-Sofie Danielsson, Johan Lundsgård och Adam Samuelsson.

Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Styrelsens ordförande kan vara ledamot i utskottet men bör inte vara ordförande i utskottet. Revisionsutskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av de ledamöter som är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings- eller revisionskompetens. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet sammanträder regelbundet med bolagets revisor. Revisionsutskottet har inte någon beslutanderätt.

Ledamö ternas namn	Närvaro / totalt antal ten
Arne Karlsson	6/6
Ann-Sofie Danielsson (invald 2014-04-29)	3/6
Johan Lundsgård	5/6
Hans Gustavsson (avgick 2014-04-29)	2/6
Adam Samuelsson	6/6

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

Bulten har ett ersättningsutskott bestående av tre medlemmar: Johan Lundsgård (ordförande), Roger Holtback och Hans Gustavsson. Ersättningsutskott ska bereda frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och samtliga personer i bolagsledningen. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Bland utskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas.

Ledamö ternas namn	Närvaro / totalt antal ten
Johan Lundsgård	7/7
Roger Holtback	7/7
Hans Gustavsson	6/7

VALBEREDNING

Valberedningen ska bestå av fyra ledamöter – en representant för var och en av de tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september som önskar utse en ledamot i valberedningen, samt styrelsens ordförande. Med de tre största aktieägarna avses de av Euroclear Sweden AB registrerade och ägargrupperade tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september månad. Vid större ägarförändringar har den nya storägaren rätt, om önskemål framställs, att utse en ledamot i valberedningen.

Instruktioner för valberedningen har antagits av årsstämman den 29 april 2014. Valberedningen ska bland annat lämna förslag till ordförande vid årsstämma, antal stämmovalda ledamöter, ordförande och övriga stämmovalda ledamöter i styrelsen, arvode och annan ersättning till var och en av de stämmovalda styrelseledamöterna och till ledamöter av styrelsens utskott, val av revisorer samt arvode till revisorerna. Till valberedningens ordförande har Karl-Axel Granlund utsetts.

Valberedning	Bolag
Roger Holtback,Styrelsens ordförande	Bulten AB
Karl-Axel Granlund	Volito AB
Mikael Norbäck	Investment AB Öresund
Ulf Strömsten	Catella Fondförvaltning AB

VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

VD är underordnad styrelsen och har främst ansvar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD anges i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen för VD. VD ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande av materialet på styrelsesammanträden. Enligt instruktionerna för finansiell rapportering är VD ansvarig för finansiell rapportering i bolaget och ska följaktligen säkerställa att styrelsen erhåller tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera Bultens resultat och finansiella ställning. Detta innebär att VD ska löpande hålla styrelsen informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet, omsättningens storlek, bolagets resultat

och ekonomiska ställning, likviditet och kreditläge, viktigare affärshändelser samt varje annan händelse, omständighet eller förhållande som inte kan antas vara av oväsentlig betydelse för bolagets aktieägare att styrelsen känner till. VD och övriga ledande befattningshavare presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättning till styrelseledamöter

Arvoden och annan ersättning till stämmovalda styrelseledamöter fastställs av årsstämman. Årsstämman den 29 april 2014 beslutade om att ett fast arvode ska utgå till styrelsen om 2 800 000 SEK för perioden till och med nästa årsstämma, varav 700 000 SEK ska utgå till styrelsens ordförande och 350 000 SEK utgå till var och en av de av styrelsens övriga bolagstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. En förutsättning för utbetalning är att sådan ledamot är utsedd av bolagstämman och inte är anställd i bolaget. Vidare har årsstämman beslutat att ett fast arvode om 50 000 SEK utöver ovanstående ska utgå till revisionsutskottets ordförande. Ingen ersättning ska utgå till ledamöter i ersättningsutskottet. Bolagets styrelseledamöter har inte rätt till några förmåner efter det att de avgått som medlemmar i styrelsen.

För ytterligare information om ersättning till styrelseledamöter, se not 6 i denna årsredovisning.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt ett beslut av årsstämman den 29 april 2014 gäller i huvudsak följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för VD och andra ledande befattningshavare. Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att Bulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom Bulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen men för närvarande uppgår den till 50 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avser övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för.

För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare se not 7 i denna årsredovisning.

KONCERNLEDNING

Från och med 1 juli 2014 har koncernledningen sju medlemmar bestående av VD, vVD tillika ekonomi- och finansdirektör, teknologi- och affärsutvecklingsdirektör, inköpsdirektör, marknads- och försäljningsdirektör, produktionsdirektör samt kommunikationsdirektör. Koncernledningen sammanträder månadsvis och följer då upp affärs- och resultatläget. Stor vikt läggs också vid att upprätthålla en nära kontakt med den operativa verksamheten.

DIVISION

Verksamheten har inledningsvis varit indelad i två operativa divisioner. Divisionerna bedrevs som två separata dotterbolag som i sin tur äger aktierna i underliggande dotterbolag där verksamheterna bedrivs. Vid halvårsskiftet avyttrades division Finnveden Metal Structures och den kvarvarande verksamheten består därefter av den tidigare divisionen Bulten tillsammans med huvudkontorets funktioner såsom koncernstab och IT-avdelning.

INTERN KONTROLL

Detta avsnitt innehåller styrelsens årliga avrapportering över hur den interna kontrollen till den del den avser finansiell rapportering är organiserad. Utgångspunkten för beskrivningen har varit Kodens regler och den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper inom Svenskt Näringsliv och FAR SRS.

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. Bultens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen och de lokala regler som gäller i varje land där verksamhet bedrivs.

Förutom externa regler och rekommendationer finns interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Bultens kontrollmiljö består bland annat av organisationsstruktur, instruktioner, policies, riktlinjer, rapportering och definierade ansvarsområden. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion för verkställande direktören och enats om den ekonomiska rapporteringen till styrelsen i Bulten AB (publ). Koncernens ekonomi- och finansdirektör rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. Bulten AB:s väsentliga och styrande dokument i form av policies, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler till de i koncernen ingående bolagen. System och rutiner har skapats för att förse ledningen med nödvändiga rapporter om affärsresultatet i relation till etablerade målsättningar. Nödvändiga informationssystem finns för att säkerställa att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.

Riskbedömning

Bultens riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer.

De, i koncernens arbete med intern kontroll, identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som bygger på avvikelserapportering från de fastställda målen eller från fastslagna normer för till exempel värdering av varulager och andra väsentliga tillgångar.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Finansiella rapporter upprättas månads-, kvartals- och årsvis i koncernen och dotterbolag. I samband med rapporteringen görs omfattande analyser med kommentarer samt uppdaterade prognoser som bland annat syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt. Ekonomifunktioner och controllers med funktionellt ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på koncern- och enhetsnivå.

Bultens interna kontrollarbete syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen. Den finansiella rapporteringen ska

• vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekommendationer
• ge en rättvisande beskrivning av företagets verksamhet
• stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten.

Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.

Information och kommunikation

Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare. Viktiga verktyg för detta är Bultens manualer, intranät och utbildningar.

Kontrollaktiviteter

Ekonomi- och finansdirektören i koncernen har en central roll för analys och uppföljning av koncernens finansiella rapportering och resultat. Hos moderbolaget finns ytterligare funktioner för löpande analys och uppföljning av koncernens och dotterbolagens finansiella rapportering.

Uppföljning

Styrelsen informeras om och utvärderar månadsvis verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde genom ett rapportpaket innehållande utfall, prognoser och kommentarer till vissa nyckelfaktorer.

Uppföljning av finansiell information

Styrelsen avger och ansvarar för bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom att bereda arbetet med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Det görs bland annat genom att revisionsutskottet granskar den finansiella informationen och bolagets finansiella kontroller.

Styrelsen informeras månadsvis om verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde. Utvärdering och uppföljning sker av utfall och prognoser.

Samtliga bolag i koncernen ska rapportera den finansiella informationen utefter ett faställt format och efter givna redovisningsprinciper. I samband med rapporteringen görs en analys och riskbedömning av den finansiella situationen.

REVISORER

Bultens revisor är PricewaterhouseCoopers AB (PwC), med Fredrik Göransson som ansvarig revisor. PwC genomför revisionen i Bulten AB (publ) och i samtliga väsentliga dotterbolag. Revisionen omfattar årligen en lagstadgad revision av Bultens årsredovisning, lagstadgad revision av moderbolag och alla väsentliga dotterbolag, revision av interna rapportpaket, revision av bokslutet och översiktlig granskning av en delårsrapport. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen.

Under andra kvartalet hålls möte med företagsledningen för att fastställa revisionsplan samt analys av organisation, verksamheter, affärsprocesser och balansposter i syfte att identifiera områden som innebär förhöjd risk för fel i den finansiella rapporteringen. Dessutom hålls möte med revisionsutskottet för avstämning av strategi och inriktning. Revisorn närvarar också vid minst ett styrelsemöte per år.

En översiktlig granskning av bokslut görs för perioden januari– september. Under oktober görs en så kallad Early warning-granskning på niomånadersbokslutet följt av ett Early warning-möte med företagsledningen där väsentliga frågor inför årsbokslutet tas upp. Granskning och revision av årsbokslutet och årsredovisning görs under januari–februari.

Bulten har under 2014 utöver revisionsuppdraget konsulterat PwC inom främst skatteområdet, transferprisfrågor och redovisningsfrågor. Storleken på till PwC betalda ersättningar under 2014 framgår av not 8 på sidan 48.

PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag genomföra fristående rådgivning åt Bulten.

Enligt bolagets bolagsordning ska bolaget ha lägst en och högst två revisorer och högst två revisorssuppleanter. Enligt bolagsordningen ska revisorns mandattid vara ettårig.

KOMMUNIKATION

Bolagets information till aktieägare och andra intressenter ges via årsredovisning, delårsrapporter samt pressmeddelanden. På bolagets hemsida, www.Bulten.se, publiceras all extern information.

INTERNREVISION

Bulten tillämpar svensk kod för bolagstyrning med följande undantag. En särskild funktion för internrevision finns inte inom Bulten. Styrelsen utvärderar årligen behovet av att inrätta en särskild funktion för internrevision. Under 2014 gjordes bedömningen att ett sådant behov inte förelåg. Som motiv till beslutet beaktade styrelsen att den interna kontrollen huvudsakligen utövas genom

• de operativa cheferna på olika nivåer

• lokala respektive centrala ekonomifunktioner

• koncernledningens övervakande controller

Ovanstående punkter tillsammans med bolagets storlek gör att styrelsen anser att det inte är ekonomiskt försvarbart med ytterligare en administrativ funktion.

Göteborg den 26 mars 2015

Roger Holtback	Ann-Sofie Danielsson	HansGustavsson
Styrelsens ordförande	Styrelseledamot	Styrelseledamot
Hans Peter Havdal	Arne Karlsson	Johan Lundsgård
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot
Adam Samuelsson	Tony Frunk	TommyAndersson
Styrelseledamot	Arbetstagarrepresentant	VD och koncernchef

REVISORNS YTTRANDE ÖVER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Bulten AB (publ), Org nr 556668-2141

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för Bulten AB (publ) för räkenskapsåret 2014 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en

annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Göteborg den 26 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson Auktoriserad revisor

Översikt av bolagsstyrning

H

Styrelse, revisor och verkställande ledning

Styrelsen valda av årsstämman

Roger Holtback

Styrelseordförande, Ledamot i ersättningsutskottet Född 1945. Civilekonom. Verksam i styrelsen sedan 2005.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Tidigare VD för bl.a. Volvo Personvagnar AB och vice VD i AB Volvo. Andra uppdrag: Styrelseordförande Stiftelsen Svenska Mässan, Rullpack AB och Holtback Group AB med dotterbolag samt styrelseledamot i IHS Inc., USA (NYSE) och Trox AB samt ledamot i Stena Sfärråd. Aktier i Bulten: 375 0001)

Arne Karlsson

Ordförande i revisionsutskottet Född 1944. Civi lekonom. Styrelseledamot sedan 2010 (även ledamot mellan 2005 och 2008). Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Tidigare ledande befattningar inom Scania, bland annat ekonomi- och finansdirektör samt vice VD. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB samt ordförande i revisionsutskottet. Aktier i Bulten: 7 1651)

Ann-Sofie Danielsson Ledamot i revisionsutskottet Född 1959. Civilekonom. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Nuvarande befattning som CFO i NCC-koncernen. Tidigare ledande befattningar inom NCC och Nynäs samt auktoriserad revisor i Tönnerviksgruppen och KPMG.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i RNB AB. Aktier i Bulten: 01)

Johan Lundsgård Ordförande i ersättningsutskottet, Ledamot i revisionsutskottet Född 1953. Ekonom, managementutbildning. Styrelseledamot sedan 2012. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Fram till 1 mars 2015 VD och koncernchef för Volito AB. Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Getinge, Trelleborg, Novartis samt Finnveden. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Scandinavian Aviation Academy AB. Aktier i Bulten: 01)

Hans Gustavsson

Ledamot i ersättningsutskottet Född 1946. Maskiningenjör. Ekonomi och managementutbildningar. Styrelseledamot sedan 2005. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Volvo Personvagnar och Jaguar Land Rover. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Calix Group AB och Klippan Group AB. Bedriver konsultverksamhet inom ledarskap och är rådgivare till Denso

Sweden AB. Aktier i Bulten: 196 2681)

Hans Peter Havdal

Ledamot Född 1964. Civilingenjör Maskin. Styrelseledamot sedan 2013. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Nuvarande befattning som VD och koncernchef i Kongsberg Automotive ASA. Tidigare ledande befattningar inom Kongsbergkoncernen. Andra uppdrag: Inga Aktier i Bulten: 2 6501)

Adam Samuelsson Ledamot i revisionsutskottet Född 1972. Civilekonom och MBA. Styrelseledamot sedan 2005. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Nuvarande befattning som VD och styrelseledamot i Idun

Handel & Industri AB. Andra uppdrag: Styrelseordförande i Pamaco Totalservice AB och Täby Airmaintenance AB. Styrelseledamot i Bufab Holding AB. Aktier i Bulten: 01)

Arbetstagarrepresentanter i styrelsen

I

Tony Frunk Ledamot

Född 1950. Inköpare vid Bultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 1966. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för IF Metall. Aktier i Bulten: 01)

Thure Andersen Suppleant Född 1952. Produktionsledare vid Bultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 2000. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen. Aktier i Bulten: 01)

Verkställande ledning

Tommy Andersson VD och koncernchef

Verkställande direktör och koncernchef i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 2000. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Chef för division Bulten sedan 2001 samt vice VD för FinnvedenBulten sedan 2011. Tidigare huvudsakligen ledande befattningar inom Autoliv. Född 1953. Studerat ekonomi och ledarskap. Aktier i Bulten: 182 8681)

Helena Wennerström

vVD tillika ekonomi- och finansdirektör

vVD tillika ekonomi- och finansdirektör i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 2002. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Ekonomi- och finansdirektör för FinnvedenBulten sedan 2009 samt ekonomidirektör för Bulten sedan 2006. Tidigare befattningar inom bland annat Bulten, Digitalfabriken och Topcon. Född 1965. Civilekonom. Aktier i Bulten: 92 5901)

Magnus Carlunger Teknologi och affärsutveckling

Teknologi- och affärsutvecklingsdirektör i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 1995. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör för Bulten Sweden AB sedan 2003. Tidigare befattningar inom bland annat C I Pihl. Född 1967. Maskiningenjör. Aktier i Bulten: 8 0001)

Torbjörn Hjerpe

Inköp

Inköpsdirektör i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 2004. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Kvalitets-, miljö- och inköpsdirektör för Bulten sedan 2004. Tidigare befattningar inom bland annat Volvo Trucks.

Född 1950. Maskiningenjör. Aktier i Bulten: 21 0001)

Anders Karlsson Marknad och försäljning

Marknads- och försäljningsdirektör i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 1975. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Marknadsdirektör för Bulten sedan 2003. Tidigare befattningar inom olika Bultenbolag. Övriga uppdrag: Ordförande i EIFI (European Industrial Fasteners Institute) sedan 2008. Född 1949. Civilekonom.

Aktier i Bulten: 23 8421)

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Produktionsdirektör för Bulten sedan 2005 samt verkställande

Jörg Neveling Produktion

direktör för Bulten GmbH sedan 2009. Tidigare befattningar inom bland annat Knipping – Dorn och GKS GmbH. Född 1960. Maskiningenjör. Aktier i Bulten: 8 8421)

Produktionsdirektör i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 1995.

Kamilla Oresvärd Kommunikation

Kommunikationsdirektör i Bulten sedan 2014. Anställd i koncernen sedan 2005

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Ansvarig för kommunikationsfrågor inom FinnvedenBulten sedan 2011 och inom Finnveden sedan 2006. Tidigare befattningar inom bland annat Finnveden och SCA.

I

Född 1967. Examen i humaniora. Aktier i Bulten: 3001)

Revisor

PricewaterhouseCoopers AB. Huvudansvarig revisor Fredrik Göransson. Född 1973. Auktoriserad revisor. Revisor i bolaget sedan 2013.

1) Innehav per den 28 februari, 2015

Nyckeltal

KON CERNEN	2014	2013	2012
Marginaler
EBITDA-marginal, %	7,4	8,4	6,7
Justerad EBITDA-marginal, %	7,0	8,4	6,7
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	5,5	6,0	4,3
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	5,1	6,0	4,3
Nettomarginal, %	3,5	5,6	1,8
Justerad nettomarginal, %	3,1	4,1	2,9
Avkastningsmått
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,6	8,1	5,7
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	8,8	8,1	5,7
Avkastning på eget kapital, %	15,0	8,3	4,2
Justerat avkastning på eget kapital, %	13,1	8,6	6,1
Kapitalstruktur
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,7	1,3	1,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	-0,2	-0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	8,7	15,4	10,2
Soliditet, %	67,5	52,7	54,9
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	2 054,7	1 905,0	1 897,9
Rörelseresultat per anställd, KSEK	113,5	115,2	81,0
Medelantalet anställda	1 175	948	902
Övrigt
Nettokassa(+)/nettolåneskuld(-), MSEK	137,3	-188,7	-247,3
Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare
Resultat per aktie - Kvarvarande verksamhet, SEK *)	4,32	4,77	1,47
Resultat per aktie - Avvecklad verksamhet, SEK *)	4,02	-0,57	0,60
Resultat per aktie - Totalt, SEK *)	8,34	4,20	2,07
Resultat per aktie - Kvarvarande verksamhet justerad för engångsposter, SEK *3)	3,91	3,49	2,37
Antal utestående aktier
Vägt antal utestående stamaktier, tusental *)	21 040,2	21 040,2	21 040,2

*)Avser såväl före som efter utspädning

1) Justerad soliditet beräknat som redovisat eget kapital inklusive räntebärande skulder till aktieägarna.

2) Justerad nettolåneskuld beräknad som räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

3) Resultat per aktie-proforma. Resultat efter skatt justerat för engångskostnader samt räntekostnader för aktieägarlån och preferensaktier.

Samtliga justerade poster är beaktade med aktuell skatt. Dividerat med antalet utestående aktier per balansdag.

I

Kvartalsdata

		2014				2013
KON CERNEN	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1
Orderingång	705,6	570,5	648,7	632,0	614,3	445,9	465,7	485,6
Resultaträkning
Nettoomsättning	621,1	593,3	618,4	581,5	471,9	435,6	479,5	418,9
Bruttoresultat	114,9	104,8	124,6	110,3	97,4	80,5	89,2	74,7
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	51,4	35,7	48,8	43,9	41,3	30,0	49,9	31,0
Justerat resultat före avskrivningar (EBITDA)	51,4	24,5	48,8	43,9	41,3	30,0	49,9	31,0
Rörelseresultat (EBIT)	38,4	24,7	37,4	32,9	30,6	19,7	39,1	19,8
Justerat rörelseresultat (EBIT)	38,4	13,5	37,4	32,9	30,6	19,7	39,1	19,8
Kassaflöde från
den löpande verksamheten	62,4	-37,3	-59,2	-25,8	100,3	28,4	42,2	25,9
investeringsverksamheten	-15,3	-37,5	-40,2	-39,0	-38,8	-5,1	-16,9	-5,4
finansieringsverksamheten	-11,1	-25,6	-131,3	97,4	-41,9	0,7	-39,3	-0,5
Periodens kassaflöde	36,0	-100,4	-230,7	32,6	19,6	24,0	-14,0	20,0
Resultat per aktie hänförligt till
moderbolagets aktieägare
Resultat per aktie, SEK *)	1,04	0,89	1,30	1,09	1,07	0,60	2,52	0,58
Resultat per aktie justerad
för engångsposter, SEK *) 3)	1,04	0,48	1,30	1,09	1,07	0,60	1,24	0,58
Antal utestående stamaktier
Vägt antal utestående stamaktier, tusental *)	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2
KON CERNEN			2014-12-31 2014-09-30 2014-06-30 2014-03-31			2013-12-31 2013-09-30 2013-06-30 2013-03-31
Balansräkning
Anläggningstillgångar	622,9	641,1	608,8	815,5	807,8	731,5	730,7	706,9
Omsättningstillgångar	1 262,0	1 208,7	1 296,1	1 400,1	1 285,8	1 241,7	1 242,8	1 210,4
Eget kapital	1 272,7	1 256,7	1 231,6	1 150,9	1 103,5	1 042,9	1 026,9	1 018,3
Långfristiga skulder	119,7	110,2	130,8	342,0	249,6	273,1	252,2	274,8
Kortfristiga skulder	492,5	482,9	542,5	722,6	740,5	657,2	694,4	624,2
Övrigt
Nettokassa(+)/nettolåneskuld(-), MSEK	137,3	79,1	137,3	-250,2	-188,7	-234,6	-225,7	-231,0
	Januari 2014–	Oktober 2013-	Juli 2013–	April 2013–	Januari 2013-	Oktober 2012-	Juli 2012-	April 2012-
KON CERNEN , 12 månader rullande	December 2014	Septem ber 2014	Juni 2014	Mars 2014	December 2013	Septem ber 2013	Juni 2013	Mars 2013
Orderingång	2 556,8	2 465,5	2 340,9	2 157,9	2 011,5	1 725,6	1 666,3	1 676,7
Resultaträkning
Nettoomsättning	2 414,3	2 265,1	2 107,4	1 968,5	1 805,9	1 727,7	1 678,0	1 656,6
Bruttoresultat	454,6	437,1	412,8	377,4	341,8	312,0	297,9	291,1
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	179,8	169,7	164,0	165,1	152,2	137,3	129,4	110,1
Justerat resultat före avskrivningar (EBITDA)	168,6	158,5	164,0	165,1	152,2	137,3	129,4	110,1
Rörelseresultat (EBIT)	133,4	125,6	120,6	122,3	109,2	94,2	86,2	67,2
Justerat rörelseresultat (EBIT)	122,2	114,4	120,6	122,3	109,2	94,2	86,2	67,2
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	2 054,7	2 044,3	1 956,7	1 922,4	1 905,0	1 869,8	1 796,6	1 808,5
Rörelseresultat per anställd, KSEK	113,5	113,4	112,0	119,4	115,2	101,9	92,3	73,4
Medelantal anställda per balansdag	1 175	1 108	1 077	1 024	948	924	934	916
Avkastningsmått
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,6	9,5	9,0	8,6	8,1	7,0	6,5	5,1
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	8,8	8,6	9,0	8,6	8,1	7,0	6,5	5,1
Avkastning på eget kapital, %	15,0	16,1	16,0	11,8	8,3	4,3	3,2	1,9
Justerad avkastning på eget kapital, %	13,1	14,4	15,3	10,8	8,6	6,1	4,8	3,7
Övrigt
Nettokassa(+)/nettolåneskuld(-)/EBITDA	0,8	0,5	0,8	-1,5	-1,2	-1,7	-1,7	-2,1

*) Avser såväl före som efter utspädning. I

Bulten är en av de största leverantörerna av fästelement till den europeiska fordonsindustrin. Produkterbjudandet sträcker sig från kundspecifika standardprodukter till kundanpassade specialfästelement och omfattar också teknisk utveckling, line-feeding, logistik-, materialoch produktionskunnande. Bulten erbjuder ett Full Service Provider-koncept eller delar därav. Bulten AB (publ):s aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

Läs mer på www.bulten.se.

Bulten AB (publ) Box 9148, SE-400 93 Göteborg, Sweden Besöksadress: August Barks Gata 6 A Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 09 www.bulten.se