" Under 2013 har FinnvedenBulten stärkt rörelseresultatet, ökat omsättningen samt initierat och genomfört väsentliga strukturåtgärder. "

JOHAN WESTMAN, VD OCH KONCERNCHEF

Årsredovisning 2013

Innehåll

2013 i korthet	2
Detta är FinnvedenBulten	4
Vd har ordet	6
Vision, affärsidé, strategi och mål	8
Kunder, marknad, trender och drivkrafter	9
Ett urval av FinnvedenBultens produkter	10
Division Bulten	12
Division Finnveden Metal Structures	18
Långsiktigt och hållbart företagande	24
Aktieägarinformation	28

Finansiell information

A
Förvaltningsberättelse	30
B
Koncernens resultaträkning	33
Koncernens rapport över totalresultat	33
Koncernens balansräkning	34
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	36
Koncernens kassaflödesanalys	37
Koncernens sammansättning av nettolåneskulden	37
Koncernens tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys	38
Koncernens förändring av nettolåneskulden	38
C
Koncernens noter	39
D
Moderbolagets resultaträkning	64
Moderbolagets rapport över totalresultat	64
Moderbolagets balansräkning	65
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital	66
Moderbolagets kassaflödesanalys	67
Moderbolagets tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys	67
Moderbolagets noter E	68
Försäkran och underskrifter	71
F
Revisionsberättelse	72
G
Definitioner	73
H
Bolagsstyrningsrapport	74
Översikt av bolagsstyrning	79
I
Styrelse, revisor och verkställande ledning	80
Nyckeltal	82
Kvartalsdata	83

2013 i korthet

KVARTAL 1, JANUARI – MARS

Svag omsättning, men successivt ökad orderingång jämfört med kvartal tre och fyra föregående år

Jämfört med fjärde kvartalet 2012 ökade orderingången markant. Kostnadsreduceringar och löpande effektivitetsförbättringar prioriterades och FinnvedenBulten fortsatte ta nya affärer baserade på Bultens fullservicekoncept och Finnveden Metal Structures erbjudande inom multi-material. Jämfört med första kvartalet 2012 minskade koncernens omsättning med 12 procent som en effekt av den svaga konjunkturen med efterföljande lägre produktionstakt inom den europeiska fordonsindustrin. Justerat för valutaeffekter var minskningen 10 procent. Utöver detta påverkades volymerna betydligt av fortsatta produktionsstörningar hos en av bolagets största kunder.

KVARTAL 2, APRIL – JUNI

Starkt kvartalsresultat och bra kassaflöde. Kraftfulla omstruktureringar initierade inom gjuteriverksamheten

Koncernens återhämtning i försäljning och orderingång som noterades i slutet av första kvartalet fortsatte under det andra kvartalet. Ökade leveransvolymer och ökat kapacitetsutnyttjande i kombination med genomförda rationaliseringar gav en betydande resultateffekt jämfört med föregående kvartal. Division Bulten var fortsatt framgångsrik med sitt FSP-koncept (Full Service Provider). Ökade leverans- och produktionsvolymer från både befintliga och nya kontrakt gav en positiv effekt på lönsamheten. I division Finnveden Metal Structures förbättrades lönsamheten jämfört med föregående kvartal genom ökade leveransoch produktionsvolymer samt genomförda rationaliseringsåtgärder.

FinnvedenBulten initierade omstrukturering av gjuteriverksamheten och koncentration av den europeiska magnesiumgjutningen till Polen

Utöver tidigare initierade åtgärder inom division Finnveden Metal Structures initierades i maj ytterligare insatser för att förbättra lönsamheten för gjutna komponenter. Finnveden Metal Structures påbörjade arbetet med att renodla gjuteriverksamheten genom att koncentrera sin europeiska magnesiumgjutning till divisionens fabrik i Polen. Fabriken i Sverige renodlades för aluminiumgjutning och bolaget startade upp arbetet med att finna en ny ägare till denna. Åtgärden förväntas ge årliga resultatförbättringar på cirka 30 MSEK jämfört med resultatnivån 2012.

KVARTAL 3, JULI - SEPTEMBER

God tillväxt och marginalförbättring. Betydande affär säkrad i division Bulten

Koncernens rörelseresultat steg jämfört med motsvarande period föregående år som en effekt av högre och jämnare leveransvolymer samt pågående och genomförda rationaliseringar. Den stärkta efterfrågan som noterades i andra kvartalet fortsatte under det säsongsmässigt svagare tredje kvartalet, vilket resulterade i en god orderingång och stabil beläggning i våra produktionsenheter. I division Finnveden Metal Structures förbättrades lönsamheten jämfört med motsvarande kvartal föregående år, främst genom ökade volymer och pågående rationaliseringsåtgärder där renodlingen av gjuteriverksamheten hade högsta prioritet.

FinnvedenBulten tecknade ett betydande FSP kontrakt till ett årligt värde av cirka 35 MEUR

I september tog division Bulten en ny stor affär till en betydande fordonstillverkare motsvarande ett årligt försäljningsvärde om cirka 35 miljoner euro, varav 30 miljoner euro avsåg nya leveranser. Den tekniska kompetensen inom division Bulten i kombination med många års erfarenhet av att framgångsrikt förse fordonsindustrin med komplexa och kritiska fästelement var starkt bidragande till att division Bulten vann detta kontrakt. Leveranserna kommer att sträcka sig över ett antal år med start i början av 2014 och förväntas nå full kapacitet under 2015.

KVARTAL 4, OKTOBER - DECEMBER

BRA AVSLUTNING PÅ 2013, STARK ORDERINGÅNG OCH OFÖRÄNDRAD UTDELNING

Koncernens rörelseresultat stärktes under året genom ökade volymer samt effekten av pågående och genomförda rationaliseringar. Efterfrågan förbättrades successivt och den positiva trenden höll i sig även under årets fjärde kvartal. FSP-konceptet (Full Service Provider) inom division Bulten fortsatte att ta marknadsandelar och lönsamheten i division Finnveden Metal Structures stärktes genom ökade volymer i kombination med rationaliseringsåtgärder. Den beslutade koncentrationen av magnesiumgjutningen till Polen gick bra och avtal avseende försäljning av aluminiumverksamheten i Sverige tecknades efter kvartalets utgång. För att skapa ytterligare affärsfokus och tydliggöra värdet i respektive division påbörjade styrelse och ledning en utvärdering om en uppdelning av koncernen under 2014. Arbetet med utvärderingen syftar till att försöka optimera divisionernas framtida möjligheter samt tillföra aktieägarna ett långsiktigt mervärde.

FinnvedenBulten vann nya affärer till ett årligt värde om cirka 240 MSEK

Under kvartal fyra fortsatte FinnvedenBulten att växa och vann ett flertal affärer till ett sammanlagt årligt värde om cirka 240 MSEK. Detta, tillsammans med den tidigare aviserade affären i september 2013 om cirka 270 MSEK (30 MEUR) samt division Bultens planerade produktionsstart i Ryssland, förväntas ge FinnvedenBulten en betydande organisk tillväxt. De nya affärerna härrör från ett flertal olika kontrakt varav merparten från division Bultens fullservicekoncept.

FinnvedenBulten tecknade strategiskt viktigt kontrakt med fordonstillverkare i Kina

I december tecknade FinnvedenBultens division Bulten ett strategiskt viktigt kontrakt för att leverera fästelement till en fordonstillverkare i Kina och stärkte därmed närvaron på den kinesiska marknaden. Det årliga värdet uppgår till cirka 10 MSEK och sträcker sig över ett antal år.

Finansiella nyckeltal

	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	3 061	2 963	3 085	2 607	2 042
EBITDA-marginal, %	6,3	6,1	8,9	7,1	-2,9
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	3,5	6,5	4,4	-7,2
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	4,7	3,5	7,1	4,8	-4,6
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,2	2,3	2,4	2,2	1,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	7,8	8,2	15,4	9,5	Neg
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	10,6	8,2	16,8	10,4	Neg
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	1,3	1,9
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	0,2	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	5,9	6,9	4,3	1,5	-1,2
Soliditet, %	53,0	55,7	54,3	25,9	21,2
Justerad soliditet, % *	53,0	55,7	54,3	48,8	45,6
Medelantal anställda	1 837	1 810	1 746	1 576	1 451

Omsättning, rörelsemarginal, justerad rörelsemarginal

Omsättning Rörelsemarginal Justerad rörelsemarginal

*Justerad soliditet inkluderar aktieägarlån och preferensaktier.

Detta är FinnvedenBulten

FinnvedenBultens omsättning för 201 3 uppgick till 3 061 MSEK och antalet anställda vid årsskiftet var 1 837. Bolaget är sedan maj 2011 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet 2013 till 3 153.

Verksamheten bedrivs i två självständiga divisioner – Bulten och Finnveden Metal Structures – båda med starka positioner inom sina respektive kundsegment.

Division Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för den globala fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje genom sitt fullservicekoncept (FSP). Fästelement är en viktig komponent i tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon och efterfrågan styrs i första hand av produktionen inom fordonsindustrin.

Försäljning per kundsegment

Yttre ring visar 2012

Bult & Nagelfabrik (etablerad 1898).

Division Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål och magnesium, tidigare även i aluminium, eller i kombinationer av dessa material. De huvudsakliga tillverknings processerna är pressning, gjutning och sammansättning. Komponenterna innefattar bland annat interiör-, chassi- och karossdetaljer för fordonsindustrin men även kundspecifika komponenter till allmänindustrin.

Nettoomsättning per division, %

Yttre ring visar 2012

fabrik i Bergkamen, Tyskland.

förvärvar fabrik i Kina. på Stockholmsbörsen.

fabrik i Bielsko-Biala, Polen.

Nettoomsättning till kund per region*

Yttre ring visar 2012

Övriga världen 5%(5)

Bultfabriks AB etableras i Hallstahammar.

Produktion och verksamheter

FinnvedenBultens produktion sker främst i Europa och Asien. En betydande andel av produktionen sker i Bielsko-Biala, Polen, där koncernen har tre fabriker för tillverkning av fästelement, pressade plåtkomponenter och pressgjutna magnesiumkomponenter.

Koncernen har även en helägd verksamhet för produktion av fästelement i Peking, Kina, sedan 1996. Under 2009 flyttades

produktionen till nya lokaler och där finns nu en verksamhet med stor tillväxtpotential. FinnvedenBulten har även ett handelsbolag i Shanghai.

Under året har etableringen i Ryssland fortsatt. Ett bolag är bildat och produktionsstart förväntas under första halvåret 2014.

Koncernens logistikkapacitet har stärkts och investeringar i logistikcenter i Scunthorpe, Storbritannien, Bielsko-Biala, Polen samt i en logistikhub i Hagerstown, USA har initierats.

Vidare har koncernen verksamheter som säljkontor, logistik- och JIT-centra samt utveckling i Europa och Asien. Huvudkontoret ligger i Göteborg.

Ett år med successiv återhämtning och stark orderingång

Under 2013 har FinnvedenBulten stärkt rörelseresultatet, ökat omsättningen samt initierat och genomfört väsentliga strukturåtgärder. För årets sista kvartal kunde vi också redovisa den högsta orderingången någonsin och vi flyttade fram våra positioner markant, framförallt inom division Bulten som genom sin starka tillväxt har säkrat en framtida global expansion. Strukturåtgärderna inom division Finnveden Metal Structures har genomförts med gott resultat och divisionen har stärkt sin konkurrenskraft och position i Europa. De framtida förutsättningarna för de båda divisionerna är goda – i samma koncern eller som separata bolag.

2013 inleddes försiktigt, men efterfrågan kom tillbaka och vid årets slut noterade vi en rekordhög orderingång. Under året uppgick koncernens intäkter till drygt tre miljarder kronor, en ökning med 3,3 procent jämfört med föregående år. Denna kan jämföras med branschen i övrigt som, viktat med Finnveden-Bultens exponering, visade en minskning med 0,7 procent 1).

Vår ökning visar att vi fortsätter att stå starka konkurrensmässigt och jag vill tacka våra medarbetare för deras enastående bidrag och engagemang under det gångna året vilket har bidragit stort till våra framgångar.

FSP-koncept gav stark orderingång

Vår stärkta marknadsandel kan främst tillskrivas division Bulten där vi under året fortsatt att vinna mark med vårt fullservicekoncept. Orderingången under hösten var exceptionell med stora nya kontrakt. De nya affärerna innebär ett årligt värde om cirka 500 miljoner kronor vid full takt. Leveranserna som sträcker sig över ett antal år har redan startat och förväntas ge full effekt från 2015, med förhållandevis begränsade uppstartskostnader. Bultens FSP-koncept har också alla förutsättningar att kunna vinna liknande affärer framöver.

Stärkt resultat också tack vare rationaliseringar

Efterfrågemönstret, som under året var stabilt stigande, var fördelaktigt ur ett produktionsperspektiv med en successivt ökad beläggning i våra fabriker med positiv resultateffekt. Samtidigt har vi under året fortsatt arbeta aktivt

1) LMC Automotive, december 2013

med att identifiera och genomföra strukturförändringar för att optimera vår produktion.

Under senvåren tog vi beslutet att renodla gjuteriverksamheten inom division Finnveden Metal Structures genom att koncentrera den europeiska magnesiumgjutningen till fabriken i Polen. Omstruktureringen har lyckats väl och beräknas avslutas under första kvartalet 2014. Fabriken i Sverige renodlades för aluminiumgjutning och verksamheten avyttrades på ett tillfredställande sätt under inledningen av 2014.

Summerat innebar de ökade volymerna och de genomförda rationaliseringarna att koncernens rörelseresultat, justerat för engångsposter om cirka 39 miljoner kronor för helåret 2013, stärktes till drygt 144 miljoner kronor, motsvarande en marginal på 4,7 procent.

Stärkt plattform för båda divisionerna

När vi nu redan är en bit in i 2014 ser vi att fjolårets åtgärder och kommersiella framgångar har gett båda divisionerna väsentligt bättre förutsättningar. För Bultens del handlar det om att verkställa de nya avtalen med betydande volymtillväxt. Vi kommer inom kort också påbörja produktion i Ryssland. Det ryska bolaget, som samägs med GAZ, kommer att konsolideras som ett dotterbolag inom FinnvedenBulten-koncernen och beräknas initialt ge ett årligt volymtillskott om cirka 90 miljoner kronor i full takt. Intresset är stort från nya potentiella kunder i Ryssland och volymerna förväntas öka successivt.

Bulten har vuxit starkt de senaste åren och har ett tydligt fokus på organisk tillväxt i Europa, Ryssland och Kina. Förutsättningarna för att växa organiskt på den globala fordonsmarknaden är fortsatt goda.

För Finnveden Metal Structures kommer koncentrationen av magnesiumgjutningen till Polen att slutföras under första kvartalet. Genom strukturåtgärderna har divisionen stärkt sin konkurrenskraft och position i Europa samt förbättrat möjligheterna att växa lönsamt – organiskt och genom förvärv.

Stark aktieutveckling och ägarförändringar

FinnvedenBultens aktiekurs steg med cirka 68 procent under året. I mars 2014 ändrades ägarstrukturen då Nordic Capital Fond V sålde sitt innehav i bolaget. Samtidigt utökade bland andra Volito AB sitt innehav och är numera vår största ägare. Vi kan också med glädje konstatera att vi idag har cirka 3 200 aktieägare, en ökning med cirka 1 400 ägare eller cirka 80 procent jämfört med 31 december 2012.

Utvärdering om uppdelning inledd

Under 2013 har vi stärkt lönsamheten, framgångsrikt omstrukturerat gjuteriverksamheten och säkrat stora kundkontrakt.

För att skapa ytterligare affärsfokus och tydliggöra värdet i respektive division har styrelse och ledning påbörjat en utvärdering om en uppdelning av koncernen under 2014. Arbetet med utvärderingen syftar till att försöka optimera divisionernas framtida möjligheter samt tillföra aktieägarna ett långsiktigt mervärde.

Johan Westman

Verkställande direktör och koncernchef

" Under 2013 har vi stärkt lönsamheten, framgångsrikt omstrukturerat gjuteriverksamheten och säkrat stora kundkontrakt."

JOHAN WESTMAN Verkställande direktör och koncernchef

Vision, affärsidé och strategi

Vision

FinnvedenBulten ska vara en självklar långsiktig samarbetspartner och leverantör till internationella kunder inom tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin.

Affärsidé

FinnvedenBulten ska utveckla och driva industriella verksamheter som erbjuder produkter, tekniska lösningar och system med hög kvalitet till internationella kunder inom tillverkande industri, främst fordonsindustrin.

strategi

FinnvedenBultens strategi är att fortsätta utveckla Bulten och Finnveden Metal Structures och realisera potentialen i de båda divisionerna. Tillväxtmöjligheterna är goda då såväl Bulten som Finnveden Metal Structures är välpositionerade för fortsatt lönsam organisk tillväxt. Läs mer om divisionernas specifika strategier under Bulten och Finnveden Metal Structures.

Finansiella mål

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL MÅLUPPFYLLNAD

Organisk tillväxt

Koncernens mål är att uppnå lönsam organisk tillväxt och växa starkare än branschen i genomsnitt.

Definition på sidan 73.

Den organiska tillväxten under 2013 uppgick till 3,3 (-3,9) procent. Viktat med FinnvedenBultens exponering uppgick den genomsnittliga tillväxten i branschen* till -0,7 (-5,0) procent.

*) Genomsnittlig tillväxt i branschen definieras som produktionsvolym i Europa enligt LMC Automotive, december 2013.

3,4%

2011 2012 2013

4,7%

rörelsemarginal

Koncernens mål är att rörelsemarginalen ska uppgå till minst sju (7) procent.

Definition på sidan 73.

Den justerade rörelsemarginalen* uppgick till 4,7 (3,5) procent 2013.

*) Justerat för engångsposter.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

Koncernens mål är att avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital ska uppgå till minst femton (15) procent.

Definition på sidan 73.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital* uppgick till 10,6 (8,2) procent.

*) Justerat för engångsposter.

Koncernens policy är att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Finnveden-Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Aktieägarinformation på sidan 28-29.

Styrelsen har föreslagit årsstämman en oförändrad utdelning på 2,00 kronor per aktie för verksamhetsåret, motsvarande en utdelning om 461 (672 ) procent av nettoresultatet efter skatt.

1) Justerat för omstruktureringskostnader och skatteintäkt för medgivna ränteavdrag. 2)Justerat för engångseffekt som följd av förändrad skattesats i Sverige.

MÅL

16,8%

7,1%

Kunder, marknad, trender och drivkrafter

Kunder

FinnvedenBultens kunder återfinns huvudsakligen inom fordonsindustrin i Europa, Asien och USA. Kunderna är framför allt tillverkare av personbilar och nyttofordon samt Tier 1 leverantörer, det vill säga företag som i sin tur levererar till fordons- och motortillverkare. Division Finnveden Metal Structures vänder sig även till allmänindustrin.

FinnvedenBultens största kunder är Autoliv, DaimlerChrysler, Faurecia, Ford, Jaguar Land Rover, Magna, Nissan, Scania, Volvo Personvagnar och AB Volvo-gruppen. Cirka 95 procent av försäljningen går till produktion av personbilar och lastbilar i Europa, varav en betydande del exporteras till andra marknader i övriga världen.

Marknad

Leverans till lätta fordon (personbilar och lätta kommersiella fordon) stod för cirka 75 procent av FinnvedenBultens intäkter medan tunga fordon stod för cirka 25 procent under 2013. Av verksamhetens nettoomsättning var cirka 80 procent hänförligt till fordonstillverkare (OEM) och cirka 20 procent till underleverantörer till fordonstillverkare och till andra branscher.

Enligt LMC Automotive (LMC) minskade produktionen av lätta fordon i Europa med 1,1 procent och tunga fordon ökade med 0,6 procent under helåret 2013 jämfört med 2012. LMC uppskattar att produktionen av lätta fordon i Europa kommer att uppgå till 19,5 miljoner fordon 2014 jämfört med 19,2 miljoner fordon 2013 (+1,7%). För tunga fordon över 15 ton gör LMC prognosen att produktionen i Europa kommer att nå cirka 697 000 fordon 2014 jämfört med cirka 686 000 fordon 2013 (+1,6%).

Trender och drivkrafter

Trenden på leverantörssidan i fordonsindustrin är att fordonstillverkarna reducerar antalet underleverantörer. Samtidigt utvecklas konstruktioner och motorer kontinuerligt och blir mer komplexa. Viktreduktion har fortsatt stort fokus och ökade krav i kombination med nya effektivare drivlinor. Sammantaget blir kraven på de ingående komponenterna allt högre. Dessa trender har medfört att kundrelationer och leveranskvalitet blivit allt viktigare och att de kvarvarande utvalda leverantörerna tar ett mer integrerat helhetsansvar för produkten.

En tydlig trend inom fordonsindustrin är en ökad etablering av produktion på tillväxtmarknader. Enligt produktionsstatistik från LMC passerade exempelvis Kina både Nordamerika och Europa i antalet producerade personbilar under 2013. Mellan 2013 och 2018 förväntas den kinesiska produktionen årligen växa med cirka 9 procent.

Då en betydande del av den europeiska tillverkningen av fordon går på export gynnas även de europeiska tillverkarna av att tillväxten i exempelvis Nordamerika och i BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) länderna förväntas vara relativt god.

På lång sikt bedöms att majoriteten av alla underleverantörer kommer att ha krav på sig från fordonstillverkarna att vara etablerade lokalt på den marknad de verkar. På den europeiska fordonsmarknaden går trenden mot en fortsatt flytt av produktionen från Västeuropa till Östeuropa, där Finnveden-Bulten finns representerad genom produktionsanläggningar i Polen och Ryssland.

Årlig procentuell förändring inom parentes. Källa: LMC Automotive, december 2013

Årlig produktion Lätta fordon, Europa

Årlig produktion Tunga fordon, Europa

Ett urval av FinnvedenBultens produkter

Ett fordon består av totalt 1 500– 2 000 fästelement och en mängd olika komponenter i stål och magnesium som håller ihop, förstärker och bygger upp fordonet. Alla dessa ska fungera ihop och verka under extrema förhållanden, vilket ställer höga krav på applikationskunnande i kombination med stor kunskap om metalliska material och effektiva produktionsprocesser. Nedan presenterar vi ett axplock av alla de produkter vi tillverkar.

Interiör struktur

Instrumentpanelbalkar är exempel på strukturer som tillverkas i olika material såsom magnesium, stål eller i kombinationer av dessa beroende på kundens behov utifrån till exempel vikt och hållfasthet. Produkten på bilden är tillverkad i stål.

Taptite är en trilobulär (svagt trekantig) gängpressande skruv som gör att fästelementet formar sina egna gängor i motgående artikel vid montering. Därmed elimineras steg i monteringsprocessen som till exempel förarbete i form av gängning och rengöring. Teknologin bidrar till kraftig produktivitetsökning. Taptite används frekvent i motorapplikationer. 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

TAKSTRUKTUR

Takstrukturer tillverkade i pressgjuten magnesium hjälper fordonstillverkarna att reducera vikt och återfinns oftast i exklusiva bilmodeller som kräver lätta, gjutna komponenter. Strukturen på bilden bidrar till en lätt, säker och tyst taklösning för cabrioleter.

MATHREAD

MAThread har en unik styrtapp som förhindrar så gott som alla fästelement från korsgängning under installation. Tekniken möjliggör minskad monteringstid och förbättrad ergonomi för montören. MAThread används ofta i karossapplikationer. 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

Ett flertal produkter består av pressade och/eller gjutna komponenter som sätts samman till en mer komplex produkt. Konsolen på bilden är en katalysatorkonsol som består av plåt, aluminium, fästelement samt ytterligare komponenter från underleverantörer.

"ONE TOUCH ASSEMBLY"

"One touch assembly"-lösningen syftar till att minimera arbetet vid montering av komponenten och förbättra ergonomin för montören genom förmonterade moduler. "One touch assembly" används till exempel för att fästa säkerhetsbälten. 1 2 3 4 5

MOTORKOMPONENT

Motorkomponenten i exemplet är en djupdragen, plåtpressad komponent med extremt höga krav på toleranser som få tillverkare i norra Europa klarar av att tillverka. Djupdragna komponenter tillverkas till olika områden som t.ex oljetråg, som på bilden, gräsklipparkåpor och stolsmekanismer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9

B14

B14 är ett ultra-rent höghållfast stål som är 40 procent starkare än tidigare lösningar. Dimensionen kan minskas och reducera fästelementets vikt med 30–40 procent. B14 kan kombineras med andra teknologier. Materialet kommer framför allt till sin rätt i motorapplikationer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

CHASSIKOMPONENT

Utbudet av plåtpressade artiklar har en betydande bredd gällande storlek och komplexitet och omfattar allt från små komponenter till stora och mer komplexa produkter. Exemplet på bilden är en konsol till bland annat bromsventiler på tunga fordon.

Division Bulten

Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för den globala fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Det innebär att Bulten genom sitt fullservicekoncept (FSP) tar ansvar för kvalitet, logistik, inköp, etc till en hel plattform eller fabrik. Fästelement är en viktig komponent i tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon och efterfrågan styrs i första hand av produktionen inom fordonsindustrin.

Utöver fästelement erbjuder Bulten ett brett servicesortiment, det vill säga hantering av hela produktkedjan, från konceptidé till leverans vid kundens monteringsstationer. Servicekonceptet "Full Service Provider" inkluderar tjänster som utveckling, konstruktion, produktion, testning, dokumentation, logistik och produktoptimering. Produkter utanför Bultens produktsortiment köps in från ett globalt underleverantörsnätverk, förädlas och integreras med det egna sortimentet.

Genom Bultens sätt att arbeta kompletterar man kunden med de tjänster de behöver. I många fall går Bulten in och tar ett helhetsansvar för fästelement till en hel plattform, bilmodell eller fabrik.

Produkter och teknologier

Bultens produktutbud består av allt från standardiserade till tekniskt avancerade fästelement för fordonsindustrin. Produkterna är ofta kundspecifika och i vissa fall även utvecklade gemensamt med kund.

Bultens produkter bygger på en eller flera av de teknologier som Bulten har tillgång till genom licenser och egna patent. Flera av dessa teknologier kan kombineras. Utöver det kan de också tillverkas i olika material samt integreras med komponenter inköpta från tredje part. Det gör att produktutbudet blir mycket brett och omfattar totalt cirka 2 000 artiklar varav cirka 700 serietillverkas.

Sammantaget syftar Bultens tekniska lösningar till att sänka den totala kostnaden för kunden. Detta uppnås exempelvis genom att reducera antalet artikelnummer, minska antalet fästelement, förenkla montage samt reducera indirekta kostnader som exempelvis utvecklingskostnader.

Marknadsposition

Bulten är en av de ledande tillverkarna och leverantörerna av fästelement till internationell fordonsindustri, med särskilt stark ställning i norra Europa. Sett till försäljning bedöms Bulten vara bland de tre största FSP-leverantören av fästelement till fordonsindustrin i Europa.

Bulten är en av några få aktörer på den europeiska marknaden som erbjuder fullservicekonceptet till fordonstillverkare. Bulten har goda relationer till de ledande fordonstillverkarna samt Tier 1 leverantörerna och har sina största kunder bland dessa. I spåren av nedgången inom fordonsindustrin har flera konkurrerande fästelementstillverkare drabbats av ekonomiska svårigheter. Bulten har klarat sig bättre än många av sina konkurrenter bland annat tack vare sitt FSPerbjudande och en stor andel produktion i lågkostnadsländer och är välpositionerat att ta marknadsandelar hos nya kunder.

Logistik

En viktig målsättning är att skapa en optimerad säljprocess i vilken korta ledtider, effektivt flöde av komponenter till kund och låga lagernivåer spelar en avgörande roll.

Logistikflödet av Bultens produktutbud är komplext. De producerade fästelementen går sällan direkt till kund utan passerar oftast ett eller flera av Bultens logistikcenter. Det sker även ett omfattande flöde av halvfabrikat och komponenter mellan de olika produktionsenheterna, logistikcentren och underleverantörerna.

Vid logistikcentren sker i många fall en vidareförädling genom att Bultens fästelement integreras med komponenter från externa leverantörer. De fästelement som

Bulten inte producerar, exempelvis muttrar, brickor, clips och plastdetaljer, köps in från tredje part. Slutprodukten distribueras alltid till kunden från ett av dessa logistikcenter som normalt ligger i närheten av kunders anläggningar.

Råvaror

Förvalsad och fosfaterad järntråd är Bultens huvudsakliga insatsvara och utgör basmaterialet till merparten av fästelementen som Bulten producerar. Kvalitetskraven sätts utifrån tillämpningskrav och de normer som råder i fordonsindustrin. Detta medför att Bultens krav på råmaterial är väsentligt högre än för tillverkare av skruvar och bultar till allmänindustrin. Järntråden köps in från ett flertal leverantörer, exempelvis Voestalpine, Ori Martin, FNsteel och GSW.

Konkurrenter

Det finns ett hundratal leverantörer av fästelement i Europa men många av leverantörerna är små eller riktar sig mot andra industrier än fordonsindustrin. Därutöver fokuserar flera av de europeiska fästelementstillverkarna i första hand på bulk och standardprodukter, vilket inte tillhör Bultens huvudfokus.

Pristrycket från mindre distributörer som importerar fästelement från utomeuropeiska lågkostnadstillverkare har dämpats på senare tid på grund av importtullar till EU-länderna.

Bultens två huvudsakliga konkurrenter är de europeiska leverantörerna som erbjuder ett fullservicekoncept, Nedschroef och Kamax/Facil.

Nettoomsättning

1 811 MSEK

Nettoomsättningen uppgick till 1 811,4 (1 710,5) MSEK, en ökning med 5,9 procent jämfört med föregående år.

ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

112 MSEK

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 112,4 (81,5) MSEK.

Finansiellt sammandrag (MSEK)

	2013	2012
Nettoomsättning	1 811,4	1 710,5	5,9%
Resultat före avskrivning (EBITDA)	155,3	123,1	32,2
Rörelseresultat (EBIT)	112,4	81,5	30,9
Rörelsemarginal, %	6,2	4,8	1,4
Orderingång	1 994,2	1 670,2	19,4%

RÖRELSEMARGINAL

6,2% Rörelsemarginalen uppgick till 6,2 (4,8) procent.

DIVISION bulten Styrkefaktorer och strategi

Organisk tillväxt
Prioriterad fullserviceleverantör
Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet
Innovativa och tekniskt avancerade produkter

Organisk tillväxt

Bulten har under 2013 vuxit starkare än marknaden i genomsnitt. Divisionens organiska tillväxt uppgick till 5,9 procent, att jämföras med den genomsnittliga tillväxten i fordonsbranschen i Europa som uppskattas till cirka -0,7 procent av LMC Automotive.

Division Bulten har ett tydligt fokus på organisk tillväxt i Europa, Ryssland och Kina. Under 2013 tecknade divisionen flera nya betydande kontrakt, främst inom ramen för sitt FSP-erbjudande. Ett strategiskt viktigt kontrakt tecknades också med en fordonstillverkare i Kina och i Ryssland finns ett stort intresse från potentiella nya kunder. Förutsättningarna för Bulten att växa organiskt på den globala fordonsmarkanden är fortsatt goda.

Utöver den organiska tillväxtstrategin ser Bulten även möjligheter att växa genom förvärv eller samriskbolag.

Prioriterad fullserviceleverantör

Bulten är en av få europeiska fästelementstillverkare som med fullservicekonceptet har stor kunskap och lång erfarenhet av att leverera helhetslösningar till fordonstillverkare.

Bultens tillväxtstrategi ska uppnås genom att även i fortsättningen erbjuda en helhetslösning för fordonstillverkare.

Bulten ska vara en prioriterad fullserviceleverantör och täcka allt från utveckling, produktion och logistik till slutlig leverans vid kundens produktionslinje. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och strategin är att fortsätta utveckla verksamheten i denna riktning. Redan idag består cirka två tredjedelar av Bultens kontraktsportfölj av fullservicekontrakt och andelen förväntas öka.

Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Bultens strategi bygger på att erbjuda ett konkurrenskraftigt produkt- och tjänsteerbjudande. Detta ska uppnås genom att ha en avancerad produktion till en låg kostnad med geografisk närhet till kund. Bulten arbetar kontinuerligt med att utveckla sin kompetens och ska erbjuda sina kunder bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

Innovativa och tekniskt avancerade produkter

De innovativa och tekniskt avancerade produkter som Bulten producerar, baserat på licenser och egna teknologier, syftar till att minska totalkostnaden för ett fästelement, bland annat kostnader relaterade till produktion och montering.

I Bultens strategi ingår att kontinuerligt utveckla det innovativa och teknologiska kunnandet för att tillsammans med licensgivare och kunder skapa nya produkter och därigenom erbjuda fordonstillverkare bättre och kostnadseffektivare lösningar.

DIVISION bulten

Frågor och svar om Bulten

Är Bulten väl positionerat och konkurrenskraftigt?

Bulten har en stabil verksamhet. Att vi dessutom har egen produktion i Europa, Ryssland och Kina gör att vi är väl positionerat för framtiden. Vi fortsätter att effektivisera och ständigt anpassa verksamheten till marknadssituationen som till exempel genom vår nya logistikhub i USA och förstärkningen av logistikkapaciteten i Storbritannien.

Hur går det med de nya stora affärerna Bulten fick i slutet av 2013?

De nya årliga affärerna som tecknades under 2013 innebär en organisk tillväxt om cirka 500 miljoner kronor vid full takt. Leveranserna kommer att sträcka sig över ett antal år med start i början av 2014 och förväntas nå fulla volymer 2015. Uppstartskostnaderna under det första halvåret 2014 förväntas bli förhållandevis begränsade men de ökade volymerna innebär behov av ytterligare investeringar i maskiner och utrustning. Uppstarten av de nya kontrakten har börjat som planerat och det beräknas ta en viss tid innan verksamheten är helt trimmad och full effekt av de nya volymerna slår igenom lönsamhetsmässigt.

Hur går utvecklingen i Kina och Ryssland?

Under slutet av 2013 tecknade vi ett strategiskt viktigt kontrakt för leveranser av fästelement till en fordonstillverkare i Kina och vi ser goda möjligheter till fortsatt tillväxt i Kina under kommande år. I Ryssland är registreringen av bolaget genomförd och förberedelserna för produktionsstart under 2014 pågår. Det ryska bolaget, som samägs med GAZ, kommer att konsolideras som ett dotterbolag inom FinnvedenBultenkoncernen och beräknas initialt ge ett årligt volymtillskott om cirka 90 miljoner kronor i full takt. Intresset bland befintliga och nya potentiella kunder är stort och volymerna förväntas öka successivt efter det att verksamheten kommit igång.

Hur ska Bulten växa 2014 och vad tror ni om divisionens möjligheter i framtiden?

Bulten har goda förutsättningar att fortsätta växa organiskt på den globala fordonsmarknaden dels genom nya och befintliga kunder, dels genom att följa med våra nyckelkunder till tillväxtmarknader. Bulten är en av få fästelementstillverkare i Europa som kan erbjuda helhetslösningar till fordonstillverkare i form av fullservicekoncept. Vi har varit mycket framgångsrika med konceptet genom vår kombination av trading och egenproducerade varor. Vi kommer att fortsätta utveckla det och i framtiden öka andelen fullservicekontrakt i vår portfölj.

TOMMY ANDERSSON VD, BULTEN

Ny skruvprovningsmaskin breddar Bultens erbjudande

Bulten har haft stora framgångar med nya kontrakt under de senaste åren. Mycket tack vare det helhetsansvar man tar i sitt FSP-erbjudande. Divisionens styrka är att ta ansvar för hela kedjan, från utveckling och idéer till leveranser, tillverkning och produktion. Med en ny skruvprovningsmaskin breddar Bulten sitt kunderbjudande ytterligare.

– Den utgör en viktig komponent för oss som FSP-leverantör, då vi täcker ett större område inom skruvförbandsprovning, säger Kurt Andersson, skruvförbandsspecialist hos Bulten.

Kraven på hög teknisk kompetens ökar ständigt och teknikutvecklingen drivs framåt i högt tempo. Bilar blir alltmer optimerade vilket gör att kraven på fästelement blir högre. För att möta dessa krav har Bulten investerat i en ny skruvprovningsmaskin som ökar nivån i att simulera faktiska produktionsförhållanden och göra mer avancerade analyser.

– Vi har höga krav på oss, både från kunder och från oss själva. Genom investeringen stärker vi inte bara vår position på marknaden utan bidrar även med ännu mer kvalificerad hjälp till våra kunder och deras produktutveckling, framförallt inom motorutveckling och kritiska chassiförband. Det är en viktig del i vårt fullservice-åtagande, säger Kurt.

Inom Bulten finns totalt sex skruvprovningsmaskiner placerade i Tyskland, Kina, Polen samt på ytterligare en enhet i Sverige. Maskinen i Hallstahammar är dock ensam i sitt slag.

– Flexibiliteten i den nya maskinen kompletterar de övriga och är ett kraftfullt verktyg för alltifrån enklare kvalitetssäkringstester till avancerade utvecklingsanalyser, säger Sebastian Kivimaier, applikationsingenjör på Bulten.

Sedan tidigare har Bulten stort fokus på att tänja gränser och tänka ut nya lösningar i stället för att bara se till standardlösningar. Med den nya maskinen på plats i blir det ännu tydligare.

– Vi arbetar mycket med att simulera ett verkligt förband i onormala förhållanden. Vi får tillgång till mer information och kan därmed analysera skruvförbandsmontering ännu bättre, säger Sebastian.

Bultens tekniska utvecklingsavdelning

i Hallstahammar är en resurs och ett referenslabb för hela divisionen. Utöver det sker Bultens utvecklingsarbete i stor utsträckning nära kund. I många fall direkt hos kund genom Bultens utvecklingsingenjörer som på plats kan bidra med sina erfarenheter och kunskaper.

– Vårt arbetssätt är en del i Bultens fullserviceerbjudande och ett sätt att hjälpa kunden att uppnå den mest effektiva konstruktionen och i slutändan kapa kostnader, avslutar Kurt.

Affärsidé

Division Bulten ska vara en ledande samarbetspartner och leverantör av fästelement till den internationella fordonsindustrin och ska kontinuerligt vidareutveckla fullservicekonceptet. Bulten ska aktivt lansera innovationer och service inom produktområdet fästelement för att säkerställa sin position på Europamarknaden och öka sin närvaro på tillväxtmarknader.

Varumärke FSP-KONCEPTET

"Vårt arbetssätt är en del i Bultens fullserviceerbjudande och ett sätt att hjälpa kunden att uppnå den mest effektiva konstruktionen och i slutändan kapa kostnader."

Kurt Andersson, skruvförbandsspecialist

Sebastian Kivimaier, applikationsingenjör

TRADITIONELL LOGISTIKLÖSNING BULTENS LOGISTIKLÖSNING

Division Finnveden Metal Structures

Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål och magnesium, tidigare också i aluminium, eller i en kombination av dessa material. Komponenterna innefattar bland annat interiör-, chassi- och karossdetaljer för fordonsindustrin, men även kundspecifika komponenter till allmänindustrin.

Finnvedens Metal Structures huvudsakliga tillverkningsprocesser är pressning, gjutning och sammansättning.

Inom segmentet pressade plåtkomponenter erbjuder Finnveden Metal Structures allt från små komponenter till stora och mer komplexa produkter. För att forma de pressade produkterna enligt kundens specifikation och önskemål utför divisionen också kompletterande behandlingsmoment som exempelvis laserskärning, stansning, bockning och svetsning.

Inom gjutsegmentet produceras ett brett urval av produkter i magnesium. Inom fordonsindustrin finns en trend mot en ökad användning av lätta material, till exempel magnesium då detta är cirka 70 procent lättare än stål. Användningsområdet och penetrationsgraden beror på olika produkters specifikationskrav som till exempel viktreduktion och kostnad för valet av material.

En av Finnveden Metal Structures styrkor är att kunna erbjuda olika metallformningstekniker och kombinera olika material. En betydande del av divisionens produkter är sammansatta av två eller flera komponenter till en mer komplex produkt bestående av pressade och/eller gjutna komponenter. Sammansättningen sker genom olika automatiserade processer som till exempel svetsning.

Gemensamt för de komponenter som Finnveden Metal Structures tillverkar är att de är kundspecifika och i vissa fall utvecklade i samråd med kund för att förbättra konstruktionen och optimera tillverkningsprocessen.

Marknadsposition

Inom pressade plåtkomponenter är Finnveden Metal Structures en medelstor aktör på den europeiska marknaden. På hemmamarknaden Sverige, där man levererar till fordonstillverkare som exempelvis AB Volvo, Scania och Volvo Personvagnar, är positionen stark.

Efterfrågan på större magnesiumkomponenter, som till exempel interiöra strukturer, växer. Inom gjutna magnesiumprodukter i Europa har Finnveden Metal Structures en god marknadsposition och levererar produkter både som Tier 1 och Tier 2 leverantör till bland annat flera exklusiva bilmodeller som kräver lätta, gjutna komponenter.

Logistik

De färdiga komponenterna som lämnar produktionsenheterna går oftast direkt till kunderna. Som del i kundåtagandet erbjuder Finnveden Metal Structures montering och sammansättning av mer komplexa strukturer, en förädling som kan ske i de egna fabrikerna och/eller i sammansättningsenheter nära kundens produktionsanläggningar. Dessa sammansättningsenheter kan även fungera som ett mellanlager.

Råvaror

För pressade plåtkomponenter används främst stålplåt som insatsvara men också aluminiumplåt. Stålplåten köps i huvudsak in från stålservicecenter som skär plåtrullar till efterfrågade dimensioner. De största leverantörerna av stålplåt är Tibnor, Ruukki, Arcelor Metal och Voestalpine som levererar genom lokala stålservicecenter. Det spill av plåtskrot som uppstår inom Finnveden Metal Structures återanvänds genom avtal med bland annat Stena Recycling.

För gjutna komponenter använder Finnveden Metal Structures främst magnesium som insatsvara. Magnesium köps in i form av färdiglegerade tackor och kommer i huvudsak från leverantörer i Kina via vårt bolag i Shanghai.

Konkurrenter

Finnveden Metal Structures konkurrerar med flertalet olika företag beroende på produktsegment. Marknaden för pressade komponenter och sammansatta produkter är fragmenterad med många små och medelstora aktörer samt ett fåtal stora aktörer. Bland konkurrerande gjuterier finns det flera företag som inte bara levererar till fordonsindustrin utan även till andra industrier.

Konkurrenter till Finnveden Metal Structures inom pressning och sammansatta produkter på den europeiska marknaden inkluderar exempelvis Gedia, Gnotec, Kirchoff, Mühlhoff och Progress-Werk Oberkirch (PWO).

Konkurrenter till Finnveden Metal Structures inom gjutna produkter på den europeiska marknaden inkluderar exempelvis Brabant Alucast, Georg Fischer och Meridian Lightweight Technologies.

Nettoomsättning

1257 MSEK Metal Structures

Nettoomsättningen uppgick till 1 256,5 (1 261,4) MSEK, en minskning med -0,4 procent jämfört med föregående år.

ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

-3,1 MSEK

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till -3,1 (30,1) MSEK.

Finansiellt sammandrag (MSEK)

2013 2012 Nettoomsättning 1 256,5 1 261,4 -0,4% Resultat före avskrivning (EBITDA) 42,8 64,8 -22,0 Justerat resultat före avskrivning (EBITDA) 66,6 64,8 1,8 Rörelseresultat (EBIT) -3,1 30,1 -33,2 Rörelsemarginal, % -0,2 2,4 -2,6 Justerat rörelseresultat (EBIT) 35,7 30,1 5,6 Justerad rörelsemarginal, % 2,8 2,4 0,4 Orderingång 1 278,8 1 170,1 9,3%

RÖRELSEMARGINAL

-0,2% Rörelsemarginalen uppgick till -0,2 (2,4) procent.

DIVISION FINNVEDEN Metal Structures Styrkefaktorer och strategi

Effektiv produktionsstruktur och konkurrenskraftigt erbjudande
Välpositionerad gjuteriverksamhet för magnesium i Polen
Starkt applikationskunnande och erbjudande inom interiöra strukturer
Omfattande material- och tillverkningskunnande

Effektiv produktionsstruktur och konkurrenskraftigt erbjudande

Finnveden Metal Structures har genomfört omfattande effektivitetsförbättringar av sin produktionsstruktur. Genom strukturåtgärderna har Finnveden Metal Structures stärkt sin konkurrenskraft och position i Europa samt förbättrat möjligheterna att växa organiskt samt genom förvärv.

Målsättningen för divisionen är att ha en lönsam tillväxt, organiskt och genom förvärv. Denna ska uppnås genom befintliga och nya kontrakt på de marknader där Finnveden Metal Structures idag verkar på, men även genom expansion på tillväxtmarknader.

På kort sikt förväntas de organiska tillväxtmöjligheterna komma främst från befintliga kunder i Europa. På lång sikt ser Finnveden Metal Structures potential på tillväxtmarknader som exempelvis Kina. Förvärv är också en del av strategin framåt för att bredda divisionens geografiska närvaro och dess kompetens, utvidga produktutbudet samt utöka kundbasen.

Välpositionerad gjuteriverksamhet för magnesium i Polen

Finnveden Metal Structures gjuteriverksamhet har genomgått en omstrukturering och all magnesiumgjutning har koncentrerats till divisionens gjuteri i Polen och aluminiumverksamheten har avyttrats. Genom att renodla gjuteriverksamheten har divisionen nått ett bättre resursutnyttjande samt minskat kostnadsbasen. Samtidigt har komplexiteten reducerats och konkurrenskraften har stärkts inom magnesiumgjutning i Europa. Finnveden Metal Structures har nu ett välpositionerat magnesiumgjuteri i Polen och är väl rustat för att möta behovet av viktreduktion inom fordonsindustrin.

Starkt applikationskunnande och erbjudande inom interiöra strukturer

En viktig del av verksamheten för Finnveden Metal Structures utgörs idag av sammansatta och större produkter samt strukturer som instrumentpanelbalkar, tak- och sätesstrukturer. Dessa är tillverkade i plåt eller i magnesium eller i en kombination av de båda. Divisionen

ser stora möjligheter att ytterligare stärka sin position inom detta produktområde och även utvidga erbjudandet till att omfatta nya kontrakt hos andra fordonstillverkare. Den huvudsakliga strategin är att erbjuda kunderna en mer flexibel helhetslösning för pressade och gjutna produkter samt att ta en större andel kontrakt med fler och samtidigt mer komplexa produkter.

Omfattande material- och tillverkningskunnande

Finnveden Metal Structures är en av få tillverkare som kan erbjuda flexibilitet i material som gjutna magnesiumkomponenter och pressade plåtartiklar. Tillverkningskunnandet omfattar i huvudsak pressning, gjutning och sammansättning, till exempel genom svetsning. Inom fordonsindustrin blir viktoptimering allt viktigare och intresset för lättmetallen magnesium ökar. Finnveden Metal Structures kompetens inom metalliska material och viktoptimering i kombination med divisionens konkurrenskraftiga produktionsstruktur gör att Finnveden Metal Structures kan leverera ett attraktivt erbjudande till kund.

DIVISION FINNVEDEN Metal Structures

Frågor och svar om Finnveden Metal Structures

Hur går det med omstruktureringsprogrammet för Finnveden METAL STRUCTURES?

De rationaliseringsåtgärder vi genomfört har börjat synas i förbättrad lönsamhet för divisionen. Omstruktureringen av gjuteriverksamheten beräknas vara klar i slutet av första kvartalet 2014 och då ska all magnesiumgjutning vara koncentrerad till divisionens gjuteri i Polen. Som en del i omstruktureringen har vi under 2014 sålt den svenska aluminiumverksamheten till International Aluminium Casting Sweden och vi är glada att verksamheten kommer drivas vidare med ny ägare som har aluminiumgjutning som huvudaffär.

VAD HÄNDER INOM PLÅTPRESSNINGS-VERKSAMHETEN?

Inom plåtpressningsverksamheten kommer vi lansera ett program i vilket vi främst kommer att fokusera på att höja automatiseringsnivån och reducera komplexiteten i produktionen. Vi har en stark position i främst norra Europa, men ser att det finns goda förutsättningar att stärka oss även i övriga Europa. Vår fabrik i Polen är mycket välpositionerad och har dessutom nominerats till ett av de mest dynamiska företagen i Polen två år i rad av den polska affärstidningen Puls Biznesu.

Hur går det med ert samarbete i Kina?

Under kvartal två 2013 och framåt har vårt fokus inom gjuteriverksamheten varit på det omstruktureringsprogram vi har genomfört i divisionen, varför satsningen i Kina fått en lägre prioritet under en period.

Vad tror ni om 2014 och vad är ambitionen framåt för divisionen?

Effekten av det totala omstruktureringsprogrammet beräknas generera en årlig resultatförbättring om cirka 30 MSEK jämfört med utfallet helåret 2012. Full effekt förväntas från andra halvåret 2014 efter att flytten av affärerna till divisionens gjuteri i Polen har slutförts. Med de strukturåtgärder som gjorts har divisionen stärkt sin konkurrenskraft och position i Europa samt förbättrat möjligheterna att växa organiskt och genom förvärv.

JOHAN WESTMAN VD, FINNVEDEN METAL STRUCTURES

Mycket att vinna med Finnveden Metal Structures simuleringsverktyg

Genom simuleringsverktyg kan Finnveden Metal Structures gjutingenjörer återskapa verkligheten med hjälp av en datormodell och på så sätt studera och förbättra det som modellen visar utan att behöva göra större investeringar i material, verktyg och tillverkningsutrustning. Det finns stora fördelar och mycket att vinna.

– Simuleringsverktygen gör att vi kan genomföra avancerade analyser och studera utfallet av en specifik process eller artikel i en datormiljö och på så sätt korta ledtiderna, minimera verktygsändringarna samt nå en bättre kvalitet, säger Madeleine Kling, gjutingenjör och ansvarig för simuleringar hos Finnveden Metal Structures.

Finnveden Metal Structures erbjuder sina kunder kvalificerad hjälp i utvecklingsskedet av en ny produkt. Ett nära samarbete med kund redan i konstruktionsfasen är därför viktigt.

– Ju tidigare vi kommer in i processen, desto mer kan vi bidra med. Vi har mycket material- och processkunskap att tillföra vid utvecklingen och industrialiseringen av en produkt. Genom att använda vårt simuleringsverktyg kan vi redan på ett tidigt stadie få indikationer på var det kan finnas risk för defekter i en artikel. På så sätt kan vi optimera artikeln och bygga bort problemområden innan produktionsstart, säger Madeleine. Simuleringsprogram i all ära, men finns inte kompetensen hos människan bakom maskinen kan man inte uppnå de fördelar som verktyget kan ge.

– Vi som arbetar med simuleringar måste ha tillräcklig förståelse för den aktuella tillverkningsprocessen. Det räcker inte med att bara vara skicklig med att använda simuleringsprogramvaran, säger Madeleine. Användaren måste dessutom kunna ta till sig resultatet från en simulering och förstå vad som händer med processen om man ändrar förutsättningarna.

Viktreducering är en viktig parameter

Fästelementets kostnad 15% 85% Ren tillverkare Logistikföretag och fordonstillverkare inom fordonsindustrin. Jakten på viktoptimering har gjort att intresset för lättmetallen magnesium, som är cirka 70 procent lättare än stål, har ökat. Genom simulering analyserar vi hur vikten på en magnesiumprodukt kan sänkas ytterligare.

FINNVEDEN METAL STRUCTURES ERBJUDER KUNDNYTTA – För att hålla nere vikten är flytvägarna viktiga. Genom simulering kan vi få indikationer på var i artikeln ojämna fyllnadsvägar kan förekomma och därmed

föreslå en ökning av godstjockleken just där det behövs, istället för att öka hela partier i artikeln. Vid flera fall indikerar simuleringen på att vissa godstjocklekar är tjockare än nödvändigt och vi kan då i samspel med kund minska dessa geometrier och därmed reducera vikten på artikeln, berättar Madeleine.

Upphandling Inspektion/kvalitet Lagerhållning Intern logistik Förmontering Simuleringar är mycket tidseffektiva. Redan efter några timmar kan man få fram indikationer på ett utfall som annars skulle ta upp till tolv veckor genom användning av traditionella prototypverktyg. Finnveden Metal Structures har ytterligare effektiviserat processen genom möjligheten att fjärrstyra simuleringsverktyget.

Produktutveckling FINNVEDEN METAL STRUCTURES ERBJUDER KUNDNYTTA – Genom fjärrstyrning kan vi snabbt få igång simuleringen på kontoret i Göteborg var i världen vi än befinner oss. Det gör att vi kan vara mycket effektiva och kan plocka ut de sekvenser som för stunden är aktuella utan att förlora värdefull tid, avslutar Madeleine.

Affärsidé

Division Finnveden Metal Structures ska vara en självklar samarbetspartner för metallformning till utvalda kundsegment. Kundnytta skapas genom att aktivt deltaga i produktutveckling samt erbjuda stabila industrialiseringar och kostnadseffektiva produktionslösningar med en flexibilitet i valet av material.

Varumärke BREDDAT ERBJUDANDE

"Ju tidigare vi kommer in i processen, desto mer kan vi bidra med. Vi har mycket materialoch processkunskap att tillföra vid utvecklingen och industrialiseringen av en produkt."

MADELEINE KLING, GJUTINGENJÖR

1) Design och tillverkning av prototyper och produktionsverktyg

Långsiktigt och hållbart företagande

FinnvedenBultens verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt genom ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. God etik, gott affärsmannaskap och förtroende är viktiga grundbegrepp som ska prägla koncernens företagskultur och sättet att bemöta medarbetare, aktieägare, kunder, leverantörer och övriga intressenter. För FinnvedenBulten är det basen i ett långsiktigt och hållbart företagande.

HÅLLBARHETSARBETET

FinnvedenBultens övergripande mål med hållbarhetsarbetet är att det ska vara en naturlig del i det löpande arbetet genom ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande i alla delar av verksamheten. FinnvedenBulten har på eget initiativ valt att stödja de tio principerna om respekt för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption som finns i FN:s Global Compact.

Styrdokument

Styrande riktlinjer och policies är grunden i hållbarhetsarbetet och koncernens uppförandekod är basen för alla de beslut som fattas i verksamheten. Koden omfattar alla medarbetare och reglerar bland annat vilka affärsprinciper man som anställd ska agera utifrån i sina kontakter med affärspartner och andra intressenter. Den reglerar också hur kommunikation och finansiell rapportering ska ske, vilka miljöprinciper vi arbetar efter samt koncernens strävan mot rättvisa arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter.

Utöver uppförandekoden finns ett flertal policies och riktlinjer som mer detaljerat styr koncernens arbete mot ett långsiktigt och hållbart företagande. Under 2013 implementerades bland annat en policy och riktlinjer för antikorruption i koncernen.

MILJÖ

FinnvedenBultens miljöarbete verkar för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Miljöarbetet ska vara förebyggande och involvera samtliga medarbetare samt sträva efter att ständigt förbättra produkter, processer och anläggningar för att minimera inverkan på miljön.

Koncernens miljöarbete leds av divisionernas miljöansvariga som driver, utvecklar och förbättrar miljöarbetet. Enheterna inom koncernen har integrerat miljöledning, kvalitetsledning samt delvis även hälso- och säkerhetsfrågor i divisionernas ledningssystem samt på vissa enheter pågår implementering av energiledningssystem enligt kraven i ISO 50001.

I produktionsledet är det främst energiförbrukningen som påverkar miljön, men även användningen av kemikalier samt utsläpp till vatten och luft har en väsentlig miljöpåverkan.

Alla betydelsefulla miljöaspekter mäts på varje anläggning och rapporteras externt till myndigheter och internt för sammanställning och uppföljning. Att FinnvedenBulten har väl fungerande miljösystem och engagerade medarbetare verifieras dels av externa miljörevisorer vid återkommande besök, dels av koncernens kunder. Samtliga av koncernens verksamheter är dessutom certifierade enligt ISO 14001.

Minskad miljöpåverkan 2013

FinnvedenBulten och dess kunder verkar inom en industri som ständigt är i fokus vad gäller miljö och miljöpåverkan. Under året har koncernens enheter lagt stor fokus på miljöområdena energi och avfall. Bolaget kan konstatera att förbättringar skett bland annat genom investeringar i energisnålare produktionsutrustning, mer återvinning samt bättre reningsutrustning. Dessutom vidareutvecklas kompetensen inom energikartläggning för att satsa rätt för framtiden.

Ett aktivt miljöarbete bedrivs på samtliga enheter och inom division Bulten har man bland annat fokuserat på att förbättra rening av avloppsvatten från processer med förbättrad reningsutrustning. Ett exempel på

fokuseringen inom detta område är den nya ytbehandlingsanläggningen som installerats i vår Kinafabrik som uppfyller de högt ställda miljökraven. Andra fokusområden är minskad energiförbrukning samt att följa upp externa leverantörers processer och eventuella miljöpåverkan. Utöver detta pågår ett arbete att följa upp transporter och dess miljöpåverkan.

Inom division Finnveden Metal Structures kan vi se att de investeringar som är gjorda för att minska energiförbrukning har gett resultat. Andelen grön el har ökat och i divisionens fabrik i Olofström har ett nytt tillstånd för verksamheten erhållits under året.

Reducerad vikt bidrar till lägre koldioxidutsläpp

Som tillverkare av komponenter till fordon kan FinnvedenBulten även bidra till minskad klimatpåverkan genom att sträva efter att erbjuda lösningar som reducerar vikt i fordon och därmed sänker bränsleförbrukningen som i sin tur bidrar till lägre koldioxidutsläpp.

Inom fordonsindustrin finns en trend mot ökad användning av magnesium då detta är cirka 70 procent lättare än stål. Under 2005 etablerade FinnvedenBulten ett högteknologiskt gjuteri i Bielsko-Biala, Polen. Idag är detta gjuteri ett av de ledande magnesiumgjuterierna i Europa.

FinnvedenBulten arbetar också aktivt med att hjälpa kunder att minska antalet fästelement per fordon för viktreduktion.

Utöver detta är koncernen långt framme med att implementera det högteknologiska höghållfasta materialet B14. Materialet gör det möjligt att minska dimensionen på fästelementet. En mindre dimension gör det dessutom möjligt att krympa komponenterna som omger fästelementet vilket i sin tur

kan ge ytterligare viktminskning. Materialet finns redan i ett antal applikationer och inom Bultens utvecklings- och teknikcentra pågår ytterligare utvecklingsprojekt tillsammans med kunder.

KVALITET

Ett effektivt kvalitetsprogram är en nödvändig förutsättning för ett långsiktigt och hållbart företagande. FinnvedenBulten arbetar systematiskt med att öka kvaliteten i alla led av värdekedjan och arbetet präglas i stor utsträckning av att säkerställa att fel och brister inte uppstår och det positiva utfallet har kunnat följas under längre tid. Genom att ge kvalitet högsta prioritet infrias inte bara koncernens egna förväntningar utan även kunders och ägares.

FinnvedenBultens kvalitetsimage, kvalitetsutfall och certifikat har varit viktiga parametrar vid erhållande av nya order och projekt, vilket visar att koncernens kunders förväntningar och krav uppfyllts vad gäller kvalitetsarbete och kvalitetsutfall.

FinnvedenBultens samtliga verksamheter är certifierade enligt ISO 9001/ISO-TS 16949 och uppfyller även kundspecifika krav. Vidare arbetar FinnvedenBulten med att externa leverantörer av direkt material inte bara skall uppfylla de så kallade baskraven, som kvalitetsoch miljöledningssystem, utan även våra kunders specifika tilläggskrav.

Effektivt kvalitetsprogram och väl inarbetade system

Hög produktionseffektivitet kräver att produktionen utvärderas och följs upp. För att säkerställa detta arbetar FinnvedenBulten med väl inarbetade produktions- och projektsystem. Systemen innehåller principer, arbetssätt och verktyg där fokus ligger på värdeskapande och att optimera resursanvändningen. Arbetet utförs i tvärfunktionella team och fokuserar alltid på förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar.

Kvalitetsmål

Utmanande mål har hjälpt organisationen till mycket stora förbättringar. Internt mäter och följer FinnvedenBulten kontinuerligt upp nyckeltal på processer inom bland annat produktion, marknad och inköp. Koncernen utvärderar dessutom ständigt externa leverantörer.

INKÖP

Inköp av direkt och indirekt material för FinnvedenBulten sker genom centrala inköpsavdelningar inom divisionerna Bulten och Finnveden Metal Structures. En väsentlig del av inköpsvolymen utgörs av råmaterial där stål står för den största delen och fördelas på platta och långa produkter. Även magnesium utgör för Finnveden Metal Structures en betydande volym. Vidare handlar Bulten med komponenter som divisionen

själv inte tillverkar men som ingår i det totala åtagandet som levereras till berörda kunder.

Upphandling av råmaterial görs med en utvald leverantörsbas men även aktuella spotpriser ligger till grund vid upphandling. I dagsläget är avtalen korta och omförhandlas varje kvartal, undantagsvis förekommer längre avtal med hänsyn tagen till vissa kundkontrakt.

Koncernen eftersträvar transparens, god kommunikation och ett långsiktigt samarbete med alla sina leverantörer. Detta är en del i koncernens riktlinje för ansvarsfullt företagande, för betydelsen av högsta kvalitet på produkter och tjänster samt för ett hållbart samhälle genom en minimal miljöpåverkan.

Koncernens inköpsbeslut baseras alltid på objektiva faktorer som till exempel kvalitet på produkter och tjänster, kostnadseffektivitet och leveransprecision. Därutöver fordras av leverantörerna att de uppfyller kraven baserade på principerna i koncernens uppförandekod vad gäller arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

De aktuella leverantörerna ska också uppfylla ställda krav på kvalitet och miljö enligt vad som beskrivs i de internationella standarderna, ISO 9001/ISO-TS 16949 samt ISO 14001. Utöver dessa krav ska leverantörerna ha processer och rutiner som säkerställer störningsfria leveranser.

MEDARBETARE

För en långsiktig och hållbar utveckling av koncernen arbetar FinnvedenBulten fortlöpande med medarbetarnas utveckling, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt lägger stor vikt vid en öppen och ärlig kommunikation. Varje anställd inom FinnvedenBulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

Kompetensutveckling

FinnvedenBulten arbetar ständigt med att utveckla organisationen och dess ledare för att bidra till koncernens utveckling och tillväxt. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget. Att utvecklas inom bolaget uppmuntras och internrekrytering är en naturlig del av företagskulturen.

Goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

FinnvedenBulten strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där det råder ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö och där ansvarstagande och delaktighet skapar förutsättningar för att utveckla koncernen och alla medarbetare.

Att kunna erbjuda en arbetsplats utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa är högt prioriterat inom alla FinnvedenBultens verksamheter. Koncernen strävar kontinuerligt efter att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsrisker och arbeta med förebyggande åtgärder för att garantera hälsa och säkerhet för våra medarbetare.

Alla anställda inom koncernen ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställnings- och arbetsvillkor, utbildning och utveckling enligt de lagar och regler som gäller i det land de verkar i.

Mångfald och jämställdhet

FinnvedenBulten verkar aktivt för en jämställdhet på arbetsplatsen samt strävar efter mångfald i rekryteringsarbetet. Under 2013 hade FinnvedenBulten huvudsaklig verksamhet i fem länder och vid årsskiftet 1 837 anställda. Huvuddelen av de anställda arbetar med tillverkningsprocesser. Verkstadsindustrin är fortfarande mansdominerad och detta speglas även inom FinnvedenBulten där 75 procent av koncernens medarbetare är män och 25 procent kvinnor.

GEOGRAFISK FÖRDELNING MEDARBETARE

FÖRDELNING MÄN/KVINNOR

Yttre ring visar 2012

NYCKELTAL

	2013	2012
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 666,3 1 637,3
Rörelseresultat per anställd, KSEK	57,3	57,1
Antal anställda (FTE) per balansdag	1 837	1 810

FinnvedenBultens uppförandekod

Kodens omfattning och individens ansvar Denna uppförandekod har antagits i syfte att uttrycka de grundläggande principer som ligger till grund för FinnvedenBultens förhållande till medarbetare, aktieägare och övriga intressenter. Alla medarbetare ska känna till och följa uppförandekoden. Koden utgör tillsammans med våra olika koncernpolicies grunden för hur vi arbetar i koncernen.

FinnvedenBulten uppmanar även sina leverantörer, konsulter och övriga samarbetspartners att tillämpa principerna.

Samtliga medarbetare och styrelsemedlemmar inom FinnvedenBulten har ett individuellt ansvar att rapportera intressekonflikter, brott eller överträdelser av denna uppförandekod. Rapportering sker till närmsta chef eller dess överordnad eller i enlighet med Finnveden-Bultens interna informations- och rapporteringskanaler. FinnvedenBulten kommer inte att acceptera någon diskriminering eller vedergällning mot anställda som i god tro har rapporterat misstänkta överträdelser.

Våra affärsprinciper

Ett nyckelord för FinnvedenBultens verksamhet är gott affärsmannaskap. För oss innebär gott affärsmannaskap bland annat att vi tar ansvar för vår verksamhet, är lyhörda för våra intress enters behov samt att vi aktivt tar ställning, utvärderar och analyserar såväl oss själva, verksamheten som våra affärspartners.

FinnvedenBulten eller dess medarbetare ska inte erbjuda eller ta emot belöningar eller andra förmåner till eller från affärspartners eller andra intressenter som strider mot gällande lag eller sedvänja. Det är varje medarbetares ansvar att agera på ett sådant sätt att förtroendet inte kan ifrågasättas.

I vår verksamhet ska vi alltid efterleva de lagar, förordningar och regler som gäller i respektive land där verksamhet bedrivs. I händelse av att denna uppförandekod står i strid med tvingande lagar eller förordningar eller andra föreskrifter skall dessa äga företräde framför denna uppförandekod. Saknas regelverk ska de principer som följer av denna uppförandekod vara vägledande.

Kommunikation och finansiell rapportering

Det är viktigt att FinnvedenBulten präglas av en öppen och hjälpsam inställning gentemot samtliga intressenter. Saklighet, professionalism och service ska prägla sättet som vi bemöter FinnvedenBultens intressenter. Informationsgivning ska ske i enlighet med tillämpliga lagar, förordningar och regler och koncernens kommunikation ska vara långsiktig och i enlighet med företagets vision, affärsidé, strategier, mål och värderingar.

FinnvedenBultens redovisning ska ge en rättvisande bild och finansiell information ska rapporteras på ett korrekt och fullständigt sätt. Koncernen ska ha lämpliga interna kontrollfunktioner och processer för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och övriga regelverk.

Hantering av intressekonflikter

En grundprincip för FinnvedenBulten är att om eventuell intressekonflikt uppkommer i förhållande till anställd, närstående, befintlig eller potentiell affärspartner eller annan intressent ska sådan i första hand lösas genom en gemensam överenskommelse vilken grundar sig på principerna om god etik, gott affärsmannaskap, lojalitet och förtroende.

Medarbetare och styrelsemedlemmar får inte ha uppdrag utanför koncernen som står i konflikt med eller kan tänkas stå i konflikt med koncernens intressen.

Miljöprinciper

FinnvedenBulten arbetar målmedvetet med att utveckla koncernens processer i en hållbar riktning. Ett aktivt miljöarbete speglar det

samhällsansvar koncernen har för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Vidare ska medarbetare vara väl medvetna om att de har en viktig del i det förebyggande säväl som i det dagliga miljöarbetet.

FinnvedenBulten ska alltid följa gällande miljölagstiftning samt ta hänsyn till våra intressenters miljökrav.

Goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

Varje medarbetare inom FinnvedenBulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

Medarbetare inom koncernen ska oavsett kön, socialt eller etniskt ursprung, religion, ålder, funktionsduglighet, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller fackföreningstillhörighet ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställnings- och arbetsvillkor, utbildning och utveckling. Koncernen förhåller sig neutral i frågor om politiska partier och kandidater. Vare sig företagsnamnet eller koncernens tillgångar får användas i syfte att främja politiska partier eller kandidater.

FinnvedenBulten tar avstånd från barnarbete och arbete som utförs genom tvång eller hot om våld samt stöder och respekterar skyddet av internationellt hävdade mänskliga rättigheter.

FinnvedenBulten strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där det råder ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö där engagemang och delaktighet skapar förutsättningar för att utveckla koncernen och alla medarbetare.

Aktieägarinformation

FinnvedenBulten AB (publ) noterades på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen 20 maj 201 1. Bolaget återfinns på listan för Small Cap-bolag under tickersymbolen FBAB. En handelspost är 1 aktie.

Aktiekapitalet uppgår till 10 520 103,50 kronor fördelat på 21 040 207 aktier med ett kvotvärde på 0,50 kronor. Varje aktie berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och resultat.

Kursutveckling

Under 2013 steg NASDAQ OMX Stockholm med 23,0 (12,0) procent. Det branschindex där FinnvedenBulten ingår, OMX Stockholm Automobiles & Parts, steg med 32,0 (9,3) procent. FinnvedenBultens aktiekurs steg under året med 68,1 (-14,3) procent från en kurs vid årets början på 29,90 (34,90) kronor till 50,25 (29,90) kronor. En ökning av börsvärdet med 428,2 (105,2) MSEK. Den lägsta slutkursen 26,80 SEK, noterades 2013-05-21 och den högsta slutkursen 52,50 SEK noterades 2013-12-04. Börsvärdet i FinnvedenBulten uppgick till 1 057,3 (629,1) MSEK vid utgången av 2013.

Aktieomsättning

FinnvedenBultens totala aktieomsättning under 2013 uppgick till 12,0 (6,2) miljoner aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 48,2 (24,6) tusen aktier per dag beräknat på 250 (250) handelsdagar.

Omsättningshastigheten, beräknat som antalet omsatta aktier i förhållande till det totala antalet aktier i bolaget, uppgick till 57,3 (29,5) procent.

Aktieägare

Per den 31 december 2013 hade FinnvedenBulten 3 153 (1 757) aktieägare. Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick till 36,0 (46,8) procent varav 23,7 (35,2) procent utgörs av ägare i Luxemburg och 7,6 (7,2) procent av ägare i Storbritannien.

De fem största ägarna ägde per den 31 december 2013 sammanlagt 54,3 (61,7) procent av kapitalet och rösterna, varav de tre största ägarna ägde 48,0 (55,6) procent.

Ledande befattningshavare i koncernen och i divisionerna samt stämmovalda styrelseledamöters aktieinnehav uppgick vid utgången av året till 6,7 (7,4) procent.

Den 5 mars 2014 ändrades ägarstrukturen då Nordic Capital Fond V sålde sitt innehav i bolaget. Volito AB ökade vid detta tillfälle sitt innehav och blev därmed bolagets största ägare med en ägarandel om 20,1 procent.

Utdelningspolicy och utdelning

FinnvedenBulten har som mål att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Finnveden-Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. För verksamhetsåret 2013 har styrelsen för avsikt att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning på 2,00 (2,00) kronor per aktie.

Finansiell information

FinnvedenBulten publicerar årligen fyra delårsrapporter samt en årsredovisning. Rapporterna finns tillgängliga både tryckta och nedladdningsbara från bolagets webbplats www.finnvedenbulten.se.

Årsstämma 2014

Årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ) hålls tisdagen den 29 april kl. 17.00 i Svenska Mässans lokaler i Göteborg.

Aktieägarstruktur, 31 december 2013

Storleksklass	Antal ägare	Antal aktier	Innehav (%)
1-500	1 795	407 539	1,94
501-1 000	595	538 135	2,56
1 001-5 000	587	1 443 986	6,86
5 001-10 000	77	604 068	2,87
10 001-15 000	23	302 772	1,44
15 001-20 000	13	245 760	1,17
20 001-	63	17 497 947	83,16
Summa	3 153	21 040 207	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2013.

FinnvedenBultens fem största ägare, 31 december 2013

Namn	Antal aktier	Andel av röster och kapital (%)
Nordic Capital Fond V1)	4 874 273	23,2
Volito AB	3 726 000	17,7
Öresund, Investment AB	1 493 224	7,1
JP Morgan Chase	811 204	3,9
Catella Fondförvaltning	508 600	2,4
Summa fem största ägarna	11 413 301	54,3
Summa övriga ägare	9 626 906	45,7
Summa totalt	21 040 207	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2013.

1) Sålt sitt innehav i FinnvedenBulten den 5 mars, 2014.

Antal aktier

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 500	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Aktiedata

Kursrelaterad aktiedata	2013	2012
Aktiekurs vid årets slut (sista betalkurs), SEK	50,25	29,90
Högsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	52,50	46,60
Lägsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	26,80	27,20
Börsvärde vid årets slut, MSEK	1 057,3	629,1
P/EBITDA	5,45	3,50
P/EBIT	10,04	6,09
P/E	11,97	14,46
P/E, justerad för engångsposter	11,56	10,05
Direktavkastning, %	3,98	6,69
Data per aktie
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	9,23	8,54
Rörelseresultat (EBIT)	5,00	4,91
Resultat efter finansnetto (EAFI)	4,18	4,40
Årets resultat	4,19	2,07
Årets resultat, justerad för engångsposter	4,35	2,98
Eget kapital	51,74	48,98
Kassaflöde från löpande verksamhet	10,39	3,44
Årets kassaflöde	2,43	-2,29
Föreslagen utdelning	2,00	2,00
Antal utestående stamaktier, tusental
Vägt antal	21 040,2	21 040,2
Vid årets slut	21 040,2	21 040,2

Pressmeddelande

Q1
Jan	130123	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens boksluts rapport för perioden januari – december, 2012
Feb	130207	FinnvedenBultens bokslutsrapport för perioden januari – december, 2012
Mars	130321	Kallelse till årsstämma i FinnvedenBulten AB (publ)
Mars	130328	FinnvedenBultens årsredovisning för 2012 offentliggjord
Q2
Apr	130412	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens delårs rapport för perioden januari – mars, 2013
Apr	130416	Kammarrätten ger FinnvedenBulten rätt i skattemål
Apr	130424	FinnvedenBultens delårsrapport för första kvartalet 2013
Apr	130424	Kommuniké från årsstämma i FinnvedenBulten AB (publ) den 24 april 2013
Maj	130529	FinnvedenBulten omstrukturerar gjuteriverk samheten och koncentrerar sin europeiska magnesiumgjutning till Polen
Juni	130625	Inbjudan till telefonkonferens avseende FinnvedenBultens halvårsrapport 2013
Q3
Juli	130712	FinnvedenBultens halvårsrapport 2013
Sept	130911	FinnvedenBulten tecknar betydande FSP kontrakt till ett årligt värde av cirka 35 MEUR
Sept	130919	Ny suppleant för arbetstagarledamot i FinnvedenBultens styrelse
Q4
Okt	131008	Inbjudan till telefonkonferens avseende FinnvedenBultens Q3 rapport 2013
Okt	131024	Valberedningen utsedd inför FinnvedenBultens årsstämma 2014
Okt	131024	FinnvedenBultens Q3 rapport 2013
Nov	131107	Högsta förvaltningsdomstolen fattar beslut om att Kammarrättens avgörande om skattemål till förmån för FinnvedenBulten står fast
Nov	131119	FinnvedenBulten vinner nya affärer till ett årligt värde om cirka 240 MSEK
Dec	131202	FinnvedenBulten tecknar strategiskt viktigt kontrakt med fordonstillverkare i Kina

Vid årets slut bevakade följande analytiker regelbundet utvecklingen i FinnvedeNBulten

Bolag	Analytiker
Carnegie	Kenneth Toll Johansson
Erik Penser Bankaktiebolag	Johan Dahl
Handelsbanken Capital Markets	Jon Hyltner
Swedbank	Mats Liss

Ägarstruktur Aktieutveckling 2013 (%) Ägarstruktur

Svenskt och utländskt ägande Svenskt och utländskt ägande

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2013.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för FinnvedenBulten AB (publ), med organisationsnummer 556668-2141, för räkenskapsåret 2013.

Ägarförhållande

FinnvedenBulten AB (publ) var vid årsskiftet noterat på NASDAQ OMX, Stockhom. Största ägare var Nordic Capital Fund V som ägde 23,2 (34,6) procent, Volito AB 17,7 (12,4) procent samt Öresund AB 7,1 (8,6) procent av aktiekapitalet.

Verksamheten

Koncernens verksamhet bedrivs i två divisioner, Bulten och Finnveden Metal Structures. Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. De huvuds akliga tillverkningsprocesserna är pressning, gjutning och sammansättning.

Produktion sker främst i Europa, därutöver har koncernen även en produktionsanläggning för fästelement i Kina.

I slutet av 2013 hade FinnvedenBulten verksamhet i sex länder och 1 837 (1 810) heltidssysselsatta, vilket är en ökning av antalet anställda med cirka 1,5 procent sedan utgången av 2012.

Av koncernens fakturering om 3 061,0 (2 963,5) MSEK kommer 1 811,4 (1 710,5) MSEK från division Bulten och 1 256,5 (1 261,4) MSEK från division Finnveden Metal Structures.

Året i korthet

FinnvedenBultens rörelseresultat har stärkts under året genom ökade volymer samt effekten av pågående och genomförda rationalieringar. Orderingången har ökat kraftigt där en stor del av ökningen kommer från nya kontrakt i division Bulten.

Division Bulten fortsätter att utvecklas väl och genererar god tillväxt med sitt framgångsrika FSP-koncept (Full Service Provider). Under året tog divisionen flera nya och betydande affärer om en årlig takt om cirka 500 MSEK. Under året har en logistikhub etablerats i USA samt förstärkt logistikkapaciteten i Storbritannien. Registreringen av bolaget i Ryssland har genomförts och förberedelse av produktionsstart pågår.

Division Finnveden Metal Structures har förbättrat lönsamheten under året genom ökade leveranser och produktionsvolymer samt genomförda rationaliseringsåtgärder. Omstrukturering av gjuteriverksamheten till Polen har haft högsta prioritet.

Orderingång och nettoomsättning

Orderingången för helåret uppgick till 3 266 (2 833) MSEK innebärande en ökning med 15,3 procent jämfört med föregående år.

För helåret uppgick nettoomsättningen till 3 061,0 (2 963,5) MSEK vilket är en ökning med 3,3 procent.

Enligt LMC Automotive (LMC) minskade produktionen av lätta fordon i Europa med 1,1 procent och tunga fordon ökade med 0,6 procent under helåret 2013 jämfört med 2012. Viktat med FinnvedenBultens exponering uppgick den genomsnittliga tillväxten i branschen till cirka -0,7 procent för 2013.

Resultat och lönsamhet

Koncernens bruttoresultat uppgick till 504,6 (446,6) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal på 16,5 (15,1) procent.

Resultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 194,1 (179,8) MSEK, motsvarande en EBITDA-marginal på 6,3 (6,1) procent.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 105,3 (103,3) MSEK, mot svarande en rörelsemarginal på 3,4 (3,5) procent. Rörelsemarginalen justerad för engångsposter uppgick till 4,7 (3,5) procent. Under 2013 har engångsposter om -38,8 MSEK avseende omstruktureringsprogramet för renodling av gjuteriverksamheten påverkat rörelseresultatet varav -23,8 MSEK före avskrivningar.

Början av året påverkades av en lägre försäljning samt av lönsamhetsproblem inom division Finnveden Metal Structures svenska

Finansiella nyckeltal

	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	3 061,0	2 963,5	3 085,0	2 607,3	2 042,1
EBITDA-marginal, %	6,3	6,1	8,9	7,1	-2,9
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	3,5	6,5	4,4	-7,2
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), % *	4,7	3,5	7,1	4,8	-4,6
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,2	2,3	2,4	2,2	1,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	7,8	8,2	15,4	9,5	Neg
Avkastning på eget kapital, %	8,3	4,2	15,1	44,5	Neg
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	1,3	1,9
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr *	0,2	0,2	0,2	0,2	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	5,9	6,9	4,3	1,5	-1,2
Soliditet, %	53,0	55,7	54,3	25,9	21,2
Justerad soliditet, % *	53,0	55,7	54,3	48,8	45,6
Medelantal anställda	1 837	1 810	1 746	1 576	1 451

* Justerad EBIT-marginal. Rörelseresultat justerat för engångskostnader i procent av årets nettoomsättning.

* Justerad nettoskuldsättningsgrad. Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital. * Justerad soliditet inkluderar aktieägarlån och preferensaktier.

gjuteriverksamhet. Därefter har divisionerna haft en jämnare och högre beläggning med successivt förbättrad lönsamhet.

Koncernens finansnetto var -17,4 (-10,8) MSEK. Finansiella intäkter uppgick till 0,5 (5,0) MSEK, föregående år ingår positiva valutakursdifferenser om 4,8 MSEK. Finansiella kostnader om -17,9 (-15,8) MSEK avser räntekostnader på upplåning från externa kreditgivare om -14,1 (-13,9) MSEK, valutakursdifferenser om -0,8 (-) MSEK samt övriga finansiella kostnader om -3,0 (-1,9) MSEK.

Koncernens resultat före skatt var 87,9 (92,5) MSEK och resultat efter skatt uppgick till 88,2 (43,5) MSEK.

Periodens skatt uppgick till 0,3 (-49,0) MSEK och är bland annat påverkad av en uppskjuten skatteintäkt om 27,1 MSEK avseende ytterligare förlustavdrag enligt kammarrättsdom. Föregående år ingår en engångseffekt om -19,1 MSEK på uppskjutna skatter som en följd av förändrad skattesats i Sverige.

Investeringar

Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 117,7 (112,7) MSEK. Investeringar om 111,1 (100,2) MSEK avser materiella anläggningstillgångar. Motsvarande för immateriella anläggningstillgångar uppgick till 6,6 (12,5) MSEK. Avskrivningar om -73,8 (-76,5) MSEK samt nedskrivningar om -15,0 (-) MSEK uppgick summerat för perioden till -88,8 (-76,5) MSEK.

Kassaflöde, kapitalbindning och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 163,7 (123,0) MSEK, vilket motsvarade 5,3 (4,2) procent av nettoomsättningen. Kassaflödeseffekten av förändringen i rörelsekapitalet uppgick till -54,9 (-50,6) MSEK. Varulagret ökade med 28,4 (56,3) MSEK och rörelsefordringarna ökade med 45,1 (föregående år en minskning med 68,5) MSEK under året.

Kundfordringarna har under det gångna året varit i genomsnitt 492,6 (497,9) MSEK, vilket motsvarar 16,1 (16,8) procent av nettoomsättningen. Det genomsnittliga varulagret har ökat och uppgick till 532,4 (490,1) MSEK, vilket motsvarar en lageromsättningshastighet på 4,8 (5,1) ggr.

Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 104,0 (51,8) MSEK. Till detta kommer beviljade men inte utnyttjade krediter om 361,8 (327) MSEK, vilket innebär att koncernens disponibla likvida medel uppgick till 465,8 (382) MSEK. De disponibla likvida medlen utgjorde därmed cirka 15,2 (12,9) procent av nettoomsättningen.

Koncernens balansomslutning var vid årets slut 2 080,3 (1 850,0) MSEK. Eget kapital i koncernen uppgick vid verksamhetsårets utgång till 1 103,5 (1 030,6) MSEK. Under året har förutom årets resultat 88,2 (43,5) MSEK, omräkningsdifferenser om 11,9 (0,6) MSEK samt transaktioner med aktieägare -27,2 (-42,1) MSEK påverkat eget kapital.

Nettolåneskulden uppgick per balansdagen till 185,2 (246,1) MSEK. Soliditeten uppgick till 53,0 (55,7) procent. Koncernens goodwill

uppgick vid verksamhetsårets utgång till 196,3 (181,4) MSEK, vilket motsvarar 9,4 (9,8) procent av balansomslutningen. Under 2013 har etablering av bolag i Ryssland inom ramen för samarbetet med GAZ genomförts vilket har givit upphov till en koncernmässig goodwill om 14,9 MSEK.

Risker och riskhantering

Exponering för risker är en naturlig del av en affärsverksamhet och detta återspeglas i FinnvedenBultens inställning till riskhantering. Denna syftar till att identifiera risker och förebygga att risker uppkommer samt att begränsa eventuella skador från dessa risker.

Risker kan kategoriseras som operativa risker och finansiella risker. För beskrivning av hur koncernen hanterar dessa risker i verksamheten, se not 3.

Tillstånd och miljö

FinnvedenBulten har under året bedrivit tillverkning vid nio anläggningar belägna i Sverige, Tyskland, Polen och Kina. Vid utgången av 2013 var tre svenska anläggningar tillståndspliktiga och en anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Tillstånds- respektive anmälningsplikten är föranledd av verksamhetens art. Den består framför allt av kallformning, skärande bearbetning, plåtförädling, efterbehandling (ytbehandling) och montering samt gjutning av detaljer. Den huvudsakliga miljöpåverkan härrör från tillverkningsprocesserna i form av utsläpp till vatten och luft, generering av avfall, resursutnyttjande samt buller.

FinnvedenBulten har en uttalad strategi att reducera miljöpåverkan från bland annat processvatten, energiförbrukning, transporter, kemikalier samt avfall. Tillverkande enheter utanför Sverige anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. Under hösten 2013 gjordes en ny tillståndsansökan för verksamheten i Hallstahammar, vilken är föranledd av ökade volymer samt förändrad verksamhet. Tillståndet bedöms kunna erhållas 2014 utan krav på genomförande av ytterligare investeringar.

I december 2011 ansökte Finnveden Metal Structures om ett separat tillstånd för fabriken i Olofström och i juni 2013 godkände Länstyrelsen i Skåne tillståndet enligt miljöbalken.

Moderbolag

FinnvedenBulten AB (publ) äger direkt eller indirekt samtliga bolag i koncernen.

Soliditeten uppgick till 80,2 (82,5) procent. Det egna kapitalet uppgick till 1 188,0 (1 206,6) MSEK.

I moderbolaget uppgick de disponibla likvida medlen till 4,1 (6,0) MSEK. Bolaget hade åtta anställda på balansdagen.

Totalt antal aktier

Totalt antal stamaktier per den 31 december 2013 uppgick till 21 040 207 stycken.

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 500	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Styrelsens arbete

Styrelsen har antagit en arbetsordning, instruktioner och ett antal policies som reglerar ansvaret mellan å ena sidan styrelse och å andra sidan verkställande direktör, de utskott styrelsen inrättat, och koncernledning. Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens verksamhet och organisation samt tillser att verkställande direktörens arbete och det finansiella arbetet sker efter fastlagda principer. Styrelsen har haft nio sammanträden under året.

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under året har revisionsutskottet haft sex sammanträden och ersättningsutskottet tre sammanträden.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Vid årsstämman 2013 fattades beslut om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna avser ersättning och andra anställningsvillkor för FinnvedenBultens VD och andra ledande befattningshavare.

Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att Finnveden-Bulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom FinnvedenBulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avseende övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för. För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 6 i denna årsredovisning.

Inför årsstämman 2014 föreslår styrelsen att med mindre uppdateringar behålla samma riktlinjer som antogs vid årsstämman 2013 för ersättning till ledande befattningshavare.

Bolagsstyrningsrapport

FinnvedenBulten lämnar en separat bolagstyrningsrapport, vilken är inkluderad i denna årsredovisning på sidorna 74-79.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

FinnvedenBulten har under första kvartalet 2014 tecknat ett avtal avseende försäljning av den svenska aluminiumverksamheten i Finnveden Gjutal AB inom division Finnveden Metal Structures. Den avyttrade aluminiumverksamheten och tillkommande omstruktureringskostnader förväntas ge ett positivt nettobidrag till rörelseresultatet om cirka 10 MSEK under 2014.

Utsikter för år 2014

Division Bulten har vuxit starkt och har ett tydligt fokus på organisk tillväxt i Europa, Ryssland och Kina. Förutsättningarna för att växa organiskt på den globala fordonsmarknaden är fortsatt goda. Division Finnveden Metal Structures har genom strukturåtgärder stärkt sin konkurrenskraft och position i Europa samt förbättrat möjligheterna att växa organiskt och genom förvärv.

Vinstdisposition

FinnvedenBulten har som mål att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till FinnvedenBultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moder bolaget (SEK):

Överkursfond	1 132 950 039
Balanserade vinstmedel	-55 051 219
	1 077 898 820

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt (SEK):

Styrelsens förslag till utdelning (SEK 2,00 per aktie)	42 080 414
I ny räkning balanseras	1 035 818 406
Summa	1 077 898 820

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 5 maj 2014. Om stämman beslutar enligt förslaget beräknas utbetalning ske genom Euroclear Sweden AB den 8 maj 2014. I bolaget finns 21 040 207 aktier, varav samtliga är utdelningsberättigade.

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen

Moderbolagets soliditet uppgick till cirka 80,2 procent per den 31 december 2013 och koncernens soliditet uppgick per den 31 december 2013 till cirka 53,0 procent. I moderbolaget och koncernen finns ingen del av det egna kapitalet som är föranlett av marknadsvärdering av finansiella instrument. Den nu föreslagna utdelningen om 42 080 414 kronor, medför att moderbolagets soliditet kommer att minska till cirka 79,6 procent och koncernens soliditet minska till cirka 52,1 procent.

Styrelsen gör bedömningen att bolagets och koncernens långsiktiga betalningsförmåga är tryggad och att utdelningen utifrån detta perspektiv kan anses försvarlig. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig i förhållande till de krav som verksamhetens art och omfattning samt risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt hänsyn tagit till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2013	2012
Nettoomsättning	5	3 061,0	2 963,5
Kostnad för sålda varor		-2 556,4	-2 516,9
Bruttoresultat		504,6	446,6
Övriga rörelseintäkter	8	12,4	24,2
Försäljningskostnader		-156,1	-147,2
Administrationskostnader		-218,6	-211,0
Övriga rörelsekostnader	9	-37,0	-9,3
Rörelseresultat	6, 7, 10 ,11	105,3	103,3

Finansiella intäkter	12	0,5	5,0
Finansiella kostnader	13	-17,9	-15,8
Resultat före skatt	14	87,9	92,5

Skatt på årets resultat	15	0,3	-49,0
Räkenskapsårets resultat		88,2	43,5
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		88,3	43,5
Innehav utan bestämmande inflytande		-0,1	0,0
		88,2	43,5

Resultat i kronor per aktie, SEK 1)	16	4,19	2,07
Resultat i kronor per aktie, justerad för engångs poster, SEK 1)	41	4,35	2,98

1) Avser såväl före som efter utspädning.

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK Not	2013	2012
Årets resultat	88,2	43,5
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt	0,8	0,3
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Derivatinstrument, kassaflödessäkring, netto efter skatt	-0,9	-1,2
Valutakursdifferenser	11,9	0,6
Summa övrigt totalresultat	11,8	-0,3
Summa totalresultat för året	100,0	43,2
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	100,1	43,2
Innehav utan bestämmande inflytande	-0,1	0,0
	100,0	43,2

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	17	196,3	181,4
Övriga immateriella anläggningstillgångar	17	19,6	12,8
Summa immateriella anläggningstillgångar		215,9	194,2
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	17	29,3	23,4
Maskiner och andra tekniska anläggningar	17, 19	293,0	289,0
Inventarier, verktyg och installationer	17, 19	43,7	47,6
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	18	78,9	44,8
Summa materiella anläggningstillgångar		444,9	404,8
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav	20	0,1	0,4
Uppskjutna skattefordringar	31	125,6	102,8
Andra långfristiga fordringar	21	23,1	2,8
Summa finansiella anläggningstillgångar		148,8	106,0

Summa anläggningstillgångar		809,6	705,0
Omsättningstillgångar
Varulager	22	546,6	518,2
Derivatinstrument	23	–	1,8
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	24	524,2	461,0
Aktuella skattefordringar		5,1	3,1
Övriga fordringar		36,4	67,5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	54,4	41,6
Summa kortfristiga fordringar		620,1	573,2
Likvida medel	26	104,0	51,8
Summa omsättningstillgångar		1 270,7	1 145,0
Summa tillgångar		2 080,3	1 850,0

MSEK		Not 2013-12-31 2012-12-31
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	28	10,5	10,5
Övrigt tillskjutet kapital	28	1 262,9	1 262,9
Andra reserver	29	-23,0	-34,8
Balanserade vinstmedel		-161,8	-208,0
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 088,6	1 030,6
Innehav utan bestämmande inflytande		14,9	0,0
Summa eget kapital		1 103,5	1 030,6
Skulder
Långfristiga skulder
Övriga räntebärande skulder	33	225,0	249,6
Avsättningar till pensioner	30	20,9	20,6
Uppskjutna skatteskulder	31	3,7	2,2
Summa långfristiga skulder		249,6	272,4
Kortfristiga skulder
Övriga räntebärande skulder	33	46,0	30,5
Leverantörsskulder		475,8	324,7
Aktuella skatteskulder		7,0	7,5
Övriga skulder		30,7	51,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	36	155,2	132,5
Derivatinstrument	23	–	0,7
Övriga avsättningar	32	12,5	–
Summa kortfristiga skulder		727,2	547,0
Summa eget kapital och skulder		2 080,3	1 850,0

Ställda säkerheter	34	1 491,5	1 382,3
Ansvarsförbindelser	37	50,0	83,5

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

			Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver	Balanse- rade vinst- medel	Summa	Innehav- utan bestäm- mande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2012		10,5	1 262,9	-31,2	-209,4	1 032,8	–	1 032,8
Effekt av byte av redovisningsprincip	43	–	–	-3,3	–	-3,3	–	-3,3
Justerad ingående balans vid periodens början		10,5	1 262,9	-34,5	-209,4	1 029,5	–	1 029,5
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	43,5	43,5	–	43,5
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt 1)		–	–	0,3	–	0,3	–	0,3
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Derivatinstrument, kassaflödessäkring, netto efter skatt 1)	23	–	–	-1,2	–	-1,2	–	-1,2
Valutakursdifferenser		–	–	0,6	–	0,6	–	0,6
Summa totalresultat		–	–	-0,3	43,5	43,2	–	43,2
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)		–	–	–	-42,1	-42,1	–	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare		–	–	–	-42,1	-42,1	–	-42,1
Utgående balans per 31 december 2012		10,5	1 262,9	-34,8	-208,0	1 030,6	–	1 030,6
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	88,3	88,3	-0,1	88,2
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt 1)		–	–	0,8	–	0,8	–	0,8
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Derivatinstrument, kassaflödessäkring, netto efter skatt 1)	23	–	–	-0,9	–	-0,9	–	-0,9
Valutakursdifferenser		–	–	11,9	–	11,9	–	11,9
Summa totalresultat		–	–	11,8	88,3	100,1	-0,1	100,0
Transaktioner med aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande från förvärv	42	–	–	–	–	–	15,0	15,0
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)		–	–	–	-42,1	-42,1	–	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare		–	–	–	-42,1	-42,1	15,0	-27,1
Utgående balans per 31 december 2013		10,5	1 262,9	-23,0	-161,8	1 088,6	14,9	1 103,5

1) Skatteeffekter framgår av not 15.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	87,9	92,5
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	101,4	48,2
Betald skatt	-25,6	-17,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	163,7	123,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager	-46,5	-53,7
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-40,0	57,1
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	141,4	-54,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	218,6	72,4
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-6,6	-12,5
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-111,1	-100,2
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	43,0	1,6
Reglering av finansiella tillgångar	0,5	0,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-74,2	-110,4
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	26,4	3,1
Amortering av låneskulder	-4,5	-2,1
Förändring av checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	-73,0	30,9
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-42,1	-42,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-93,2	-10,2
Årets kassaflöde	51,2	-48,2

Förändring av likvida medel	51,2	-48,2
Likvida medel vid räkenskapsårets början	51,8	102,7
Valutakursdifferens i likvida medel	1,0	-2,7
Likvida medel vid årets slut	104,0	51,8

Koncernens sammansättning av nettolåneskulden

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Långfristiga räntebärande skulder	225,0	249,6
Avsättning till pensioner	20,9	20,6
Kortfristiga räntebärande skulder	46,0	30,5
Finansiella räntebärande fordringar	-2,7	-2,8
Kassa och bank	-104,0	-51,8
Nettolåneskuld	185,2	246,1

Koncernens tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

MSEK	2013	2012
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Kostnadsförd ej utbetald ränta	0,1	0,1
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar	88,8	76,5
Orealiserade valutakursvinster/valutakursförluster	2,2	-7,5
Förändring av avsättningar	12,5	-7,0
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	-2,2	–
Övriga ej kassapåverkande poster	–	-13,9
	101,4	48,2
Betalda räntor
Betald ränta	14,0	13,8
Erhållen ränta	0,3	0,2

Koncernens förändring av nettolåneskulden

MSEK	2013	2012
Nettolåneskuld vid årets början	246,1	161,6
Förändring av checkräkningskredit samt övriga finansiella skulder	-62,1	35,4
Upptagande av lån	26,4	3,1
Amortering av räntebärande skulder	-4,5	-2,1
Förändring av skuld avseende finansiell leasing	31,1	-7,4
Förändringar i avsättningar för pensioner	0,3	3,9
Förändring av räntebärande tillgångar	0,1	0,7
Förändring av likvida medel	-52,2	50,9
Nettolåneskuld vid årets slut	185,2	246,1

Koncernens noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

Not 1 Allmän information

FinnvedenBulten AB (publ) (Moderbolaget) med organisationsnummer 556668-2141 och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) tillverkar och distribuerar fordonskomponenter. Moderbolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg i Sverige. Bolagets postadress är FinnvedenBulten AB, Box 9148, 400 93 Göteborg. Denna års- och koncernredovisning har godkänts av styrelsen den 26 mars 2014 för offentliggörande och den kommer att föreläggas årsstämman den 29 april 2014.

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och upplysningar

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS sådana de antagits av EU samt i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för derivatinstrument som redovisas till verkligt värde. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens om inget annat anges.

Utöver dessa standards innehåller både aktiebolagslagen och årsredovisningslagen regler som gör att viss tillkommande information ska lämnas.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

Nya och ändrade redovisningsstandarder som tillämpas av koncernen 2013

Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och som har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej.

IAS 19 "Ersättningar till anställda" omarbetades i juni 2011. Ändringen innebär att "korridormetoden" tas bort och att kostnader för tjänstgöring under tidigare år redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Effekten på de finansiella rapporterna presenteras i not 43.

En ändring har gjorts i IAS 36, "Nedskrivningar", avseende upplysningar om återvinningsvärdet för icke-finansiella tillgångar. Ändringen tar bort ett krav på upplysningar om återvinningsvärdet för kassagenererande enheter som hade införts i IAS 36 vid tillkomsten av IFRS 13. Ändringen är inte obligatoriskt för koncernen förrän den 1 januari 2014 men koncernen har valt att tillämpa ändringen från och med den 1 januari 2013.

På sidorna 45 och 46 redogörs för nya och ändrade standarder som ännu ej trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av koncernen.

Koncernredovisning Dotterföretag

Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per förvärvsdagen. I anskaffningskostnaden ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisade som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretaget, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att behandla transaktioner med innehav utan bestämmande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid köp från innehav utan bestämmande redovisas skillnaden mellan den ersättning som har betalts och den faktiska förvärvade

andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster vid avyttringar till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen.

Joint Ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. I koncernredovisningen tas innehaven i joint ventures in enligt klyvningsmetoden. Det innebär att koncernens andel av företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder redovisas, post för post, som en del i koncernens total.

Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag samt joint ventures elimineras i förhållande till koncernens andel i bolaget. Redovisningsprinciperna för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures har i förekommande fall ändrats för att ge en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. De valutakursvinster och - förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Alla övriga valutakursvinster och förluster redovisas som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs, intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskurs och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet redovisas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Vid omräkning av utländska bolag har följande omräkningskurser använts:

	Genomsnittskurs		Balansdagskurs
	2013	2012	2013	2012
CNY	1,06	1,07	1,07	1,05
EUR	8,65	8,71	8,94	8,62
GBP	10,19	10,73	10,73	10,49
PLN	2,06	2,08	2,15	2,12
USD	6,51	6,78	6,51	6,52

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som antingen har avyttrats eller som klassificeras som innehav för försäljning och utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som utgör en del av en enda samordnad plan för att avyttras.

Immateriella tillgångar

Utgifter för forskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling av den art som ska balanseras som en immateriell tillgång. Utgifterna kostnadsförs i takt med att de uppstår. Koncernen bedriver endast direkt kundorderrelaterad utveckling. Arbetet är av beredningskaraktär och det bedrivs i allmänhet inför planerad produktionsstart.

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag.

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen är redovisade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då den uppkommer. I koncernens övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade programvarulicenser som aktiverats på basis av de utgifter som uppstått då den aktuella programvaran förvärvades och sattes i drift. Utgifterna balanseras i den omfattning de troliga ekonomiska fördelarna överstiger utgifterna.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivning görs från och med den redovisningsperiod då tillgången är tillgänglig för användning. Avskrivningstiden för immateriella tillgångar uppgår till fem år.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Vidare ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa utgifter finns. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av eventuella vinster/förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Anskaffningsvärdet för egentillverkande anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, direkta tillverkningsomkostnader samt lånekostnader som tar en betydande tid i anspråk att färdigställas för avsedd användning.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användningen. Resultatet från avyttringen eller utrangeringen utgörs av försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Resultatet redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Sale and Leaseback

Sale and leaseback-transaktioner är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt ett leasingavtal. Avgörande för hur en sale and leaseback-transaktion ska redovisas är hur leasingtransaktionen klassificeras. Om en sale and leaseback-transaktion ger upphov till ett finansiellt leasingavtal periodiseras över leasingperioden den vinst som uppkommer genom att försäljningspriset överstiger tillgångens redovisasde värde.

I det fall leasingavtalet ger upphov till ett operationellt leasingavtal redovisas eventuell vinst eller förlust som uppkommer vid försäljningen i den period som försäljningen sker, förutsatt att försäljngspriset baseras på verkligt värde.

Leasing – leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som långoch kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leaseperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som erlagts som leasingavgift under året.

Om väsentliga villkor ändras under avtalstidens gång utvärderas huruvida dessa nya villkor – om de varit kända vid avtalets ingång – skulle innebära en annan klassificering av avtalet vid leasingperiodens början. Om så är fallet, behandlas avtalet som ett nytt avtal som får prövas med tillämpning av uppdaterade parametrar vid tidpunkten för det nya avtalets ingång.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Förvärvade materiella tillgångar

Byggnader	25 – 40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 –14 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade

värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjande värdet. Vid bedömningen av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in- först ut- principen (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösenbara preferensaktier klassificeras som skulder. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid utsläckning av finansiella skulder genom att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier värderas aktierna till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet redovisas i resultaträkningen. I det fall långivaren direkt eller indirekt också är aktieägare och agerar i egenskap av aktieägare motsvarar det emitterade beloppet det bokförda värdet på den finansiella skulden som därmed utsläcks (s.k kvittningsemission). Härigenom uppstår ingen vinst eller förlust att redovisa i resultaträkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Upplåning inklusive checkräkningskredit klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Ersättning till anställda Pensionsförpliktelser

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de verkar.

Den dominerande pensionsformen är avgiftsbaserade pensionsplaner. Dessa planer innebär att bolaget löpande reglerar sitt åtagande genom inbetalningar till försäkringsbolag eller pensionsfonder.

Pensionsplaner som däremot bygger på en avtalad framtida pensionsrätt, så kallad förmånsbestämda pensionsplaner, innebär att företaget har ett ansvar som sträcker sig längre och där t.ex antaganden om framtiden påverkar företagets redovisade kostnad. Koncernens nettoförpliktelse beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method.

Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterat frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad att endera säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en formell eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när en detaljerad och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Intäkter

Nettoomsättning består av intäkter från försäljning av varor och tjänster. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då bolaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och bolaget utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter samt eventuella returer. Ersättningen erhålls i likvida medel och intäkten utgörs av ersättningen. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i bolagets intäkter. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller bolaget.

Det förekommer avtal med koncernens kunder som omfattar såväl försäljning av artiklar samt försäljning av verktyg, annan kundtypbunden utrustning och relaterade tjänster. När ett sådant avtal med flera delar föreligger, fördelas intäkten på de ingående delarna baseras på de olika delarnas verkliga värde. Verkliga värden för respektive del fastställs utifrån den förväntade marginalen för totalaffären som fördelas till respektive del utifrån beräknade kostnader plus en rimlig marginal baserat på erfarenheter från andra likartade affärer.

Övriga rörelseintäkter redovisar andra intäkter i rörelsen som inte härrör från själva affärsverksamheten som exempelvis realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar och försäkringsersättningar.

Utdelningsintäkter redovisas när aktieägarnas rätt att erhålla betalning bedöms som säker.

Kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelser, företagsledningar och stabsfunktioner i koncernen
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen
• Övriga rörelseintäkter respektive kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär och realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vid försäljning av dotter-, intresse- eller joint ventures redovisas också det koncernmässiga resultatet här.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernens ledningsgrupp. I koncernen har två segment identifierats, Bulten och Finnveden Metal Structures, vilka stämmer överens med den interna rapporteringen.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden, vilken innebär att räntan fördelas så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp baserat på den under respektive period redovisade skulden. Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån ingår i anskaffningskostnaden för lånet och kostnadsförs enligt effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösenbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa preferensaktier redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Skatt

Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade värden i koncernredovisningen och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen i de länder där moderbolagets dotterföretag och intresseföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld redovisas inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas heller inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas i balansräkningen när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Transaktioner med närstående

Av moderbolagets totala inköp som belastar rörelseresultatet avser en försumbar del transaktioner med andra företag inom den företagsgrupp som företaget tillhör. Inom koncernen, mellan koncernens olika segment, förekommer också viss intern försäljning (se not 5 för vidare information). Andra transaktioner med närstående under året framgår av not 6 (Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen) samt av not 39 (Transaktioner med närstående). Transaktioner med närstående har förekommit på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Finansiella tillgångar och skulder

Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av i vilket syfte instrumentet förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. Vid utgången av 2013 och 2012 fanns inga tillgångar klassificerade enligt denna kategori.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar och lånefordringar ingår i förekommande fall i posterna Kundfordringar, Övriga fordringar samt Andra långfristiga fordringar i balansräkningen. Likvida medel ingår även i denna kategori.

Kundfordringar som säljs tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna samt de huvudsakliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången överförts till köparen.

Finansiella instrument som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Andra långfristiga värdepappersinnehav klassificeras i denna kategori.

Redovisning och värdering

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen det vill säga det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningens post övriga rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas (värdepapper) redovisas i övrigt totalresultat.

När värdepapper, som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, säljs eller skrivs ner, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde från eget kapital till resultaträkningen som vinster och förluster från finansiella instrument.

Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera tillgången.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

(a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov tillföljd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör:

betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbehov
koncernen beviljar av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte skulle överväga
det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion
upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter eller
observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflöden från en portfölj av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades för första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i portföljen, inklusive:
(i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller
(ii)inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar inom tillgångarna i portföljen.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning.

Nedskrivning beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader.

(b) Tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivat redovisas initialt till verkligt värde vid tidpunkten då derivatkontraktet ingås och omvärderas därefter till verkligt värde. Metoden för redovisning av vinst eller förlust beror på om derivatet har identifierats som ett säkringsinstrument.

Om säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet för derivat som identifierats och kvalificerar som kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i raderna för Övriga rörelsekostnader eller Övriga rörelseintäkter.

Koncernen testar effektiviteten hos samtliga identifierade kassaflödessäkringar när kontrakten ingås. En säkring anses vara effektiv när det beräknade framtida kassaflödets valutafluktuationer och förfallodag sammanfaller med säkringsinstrumentets. Säkringsförhållandet testas regelbundet fram till dess förfallodag.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelsevinster eller Övriga rörelsekostnader.

I det fall koncernen ingår derivatkontrakt som ej identifieras som säkringsinstrument redovisas alla förändringar i verkligt värde av kontrakten omedelbart i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Verkligt värde

I de fall verkligt värde avviker från bokfört värde lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. På balansdagen 2013 och 2012 fanns inga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde, med undantag för derivatinstrument som redogörs för i not 23.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen.

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Följande nya standarder kommer att tillämpas från räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2014.

• IFRS 10 – Consolidated Financial Statement

IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Standarden förvätas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IFRS 11 – Joint Arrangements

IFRS 11 "Samarbetsarrangemang", fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Koncernen avser att tilllämpa den nya standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014. Eftersom tillämpning sker med retroaktiv verkan kommer jämförelsetalen för 2013 att räknas om. En preliminär analys indikerar att tillämpning av IFRS11 under 2013 skulle minska koncernens nettoomsättning med ca – 7 MSEK och förbättra rörelseresultatet med ca 0,5 MSEK. Nettoresultatet förväntas vara oförändrat. Koncernens balansomslutning reduceras med ca – 76 MSEK, vilket leder till en ökad soliditet från 53 % till ca 55 %. Ändringen avser som helhet segment division Bulten.

• IFRS 12 Disclosures of interests in other entities

IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Standarden förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Not 3 Risker och riskhantering

Finansiella risker

FinnvedenBulten är i sin verksamhet utsatt för olika finansiella risker. Exempel på dessa är valuta-, likviditets-, ränte-, kredit-, kapital-, finansierings-, pris- och marknadsrisker. Det är styrelsen som fastställer policies för riskhanteringen. Finansverksamheten i form av riskhantering, likviditetsförvaltning och upplåning sköts koncerngemensamt av moderbolaget. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finanser.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende EUR, PLN och GBP. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, flödesexponeringar i form av in- och utbetalningar i olika valutor, redovisade tillgångar och skulder, omräkning av utländska dotterbolagsresultat samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Förändringar i valutakurser kan även påverka koncernens egen eller kundernas konkurrensförmåga och därigenom indirekt påverka koncernens försäljning och resultat. Koncernen är exponerad för förändringar i flera valutor, där förändringen i EUR har störst effekt på koncernens resultat.

Koncernens policy för hantering av valutarisker är främst inriktad på de transaktionsrelaterade valutariskerna. Primärt hanteras valutarisker genom att försöka förändra de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra. Under speciella omständigheter kan dock säkring ske. Säkring ska enbart ske av valutaflöden som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Huruvida säkringsredovisning tillämpas beslutas dock i varje enskilt fall vid ingången av säkringspositionen.

Om den svenska kronan hade försvagats med tio procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle rörelseresultatet förbättrats med cirka 54 (49) MSEK. En motsvarande valutaförändring i PLN innebär en försämring med cirka 28 (23) MSEK på rörelseresultatet. Motsvarande för GBP uppgår till cirka 7 (0) MSEK. Givet nuvarande exponering skulle detta netto leda till förbättring med 19 (26) MSEK om den svenska kronan försvagas med tio procent mot EUR, PLN och GBP. Motsvarande effekt på eget kapital uppgår till 49 (50) MSEK.

Under verksamhetsåret har koncernens valutaflöden fördelats enligt följande:

		2013			2012
Valuta*	Intäkter	Kost nader	Rörelse- resultat	Intäkter	Kost nader	Rörelse- resultat
SEK	1 202	-1 329	-127	1 155	-1 326	-171
EUR	1 644	-1 106	538	1 632	-1 140	492
PLN	40	-323	-283	43	-272	-229
GBP	59	-126	-67	68	-69	-1
Övriga valutor	116	-72	44	65	-53	12
Totalt	3 061	-2 956	105	2 963	-2 860	103

* Uttryckt i MSEK.

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutaförändring. Valutaexponering som uppstår från tillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i de berörda utländska valutorna.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är den risk som föreligger att företaget inte klarar sina betalningar till följd av otillräcklig likviditet och/eller svårighet att erhålla krediter från externa kreditgivare. Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Ledningen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv som består av outnyttjade lånelöften och likvida medel, på basis av förväntade kassaflöden. Detta sker på tre nivåer i koncernen; på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande företag, på division och på koncernnivå.

Koncernen finansieras huvudsakligen genom en bankfinansiering under en kreditfacilitet om 575 (575) MSEK som löper fram till juli 2016. Krediten är förknippad med vissa lånevillkor (s.k. kovenanter) som redogörs närmare för i not 33. Samtliga kovenanter har uppfyllts under året. Koncernen överlåter löpande kundfordringar inom ramen för ett blockköpsavtal. Avtalet innebär att förvärvaren av kundfordringarna övertar de huvudsakliga kreditriskerna förknippade med fordringarna. Kriterierna för att ej ta upp kundfordringarna i balansräkningen är uppfyllda. Koncernen är därmed beroende av förvärvarens löpande bedömning av kundernas kreditvärdighet. Vid utgången av 2013 uppgick värdet på de överlåtna kundfordringarna till 132,6 (88,9) MSEK. Avtalet ger ett totalt utrymme för försäljning av kundfakturor om 171 (169) MSEK.

Vid utgången av 2013 fanns en tillgänglig likviditetsreserv i koncernen uppgående till 465,8 (382,0) MSEK vilket motsvarar 15,2 (12,9) procent av nettoomsättningen. Koncernens finanspolicy stipulerar att de disponibla medlen, det vill säga likvida medel och tillgängliga krediter, ska överstiga 5 procent av nettoomsättningen samt att de disponibla medlen vid varje tillfälle ska överstiga 100 MSEK. Temporär överlikviditet skall placeras i investeringar med kort löptid och minimal kreditrisk, t.ex. på bankkonton eller i obligationer med kort löptid utställda av svenska banker eller svenska staten.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen (inklusive eventuella ränteutbetalningar, där dessa kan fastställas).

De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2013 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån och checkräkningskrediter	37,8	221,9	–
Leverantörsskulder och andra skulder	681,3	–	–
Skulder avseende finansiell leasing	8,8	37,3	–
Totalt	727,9	259,2	–


Per 31 december 2012 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån och checkräkningskrediter	21,9	287,5	–
Leverantörsskulder och andra skulder	516,6	–	–
Skulder avseende finansiell leasing	82,4	257,8	216,4

Ränterisk

Koncernens ränterisk uppstår genom kort- och långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende kassaflöde, vilket delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende verkligt värde.

Koncernens princip för hantering av ränterisk speglar förändringstakten i koncernens finansiering. Det har under de senaste åren inneburit kort bindningstid. Finanspolicyn reglerar att räntebindningstiden på extern upplåning i snitt skall uppgå till sex månader, med en möjlighet att avvika +/- 3 månader om marknadsbedömningen förändras. Vid utgången av 2013 och 2012 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden på extern upplåning till ca sex månader.

Koncernen hade vid årsskiftet inga finansiella kontrakt för att ändra ränterisken i förhållande till vad gällande låneavtal reglerar. Under 2013 och 2012 bestod koncernens upplåning med rörlig ränta av SEK, EUR, GBP samt PLN. Om räntorna på upplåningen under 2013 varit 1 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 3,0 (2,8) MSEK lägre/ högre.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Individuella bedömningar av kundens kreditvärdighet och kreditrisk görs där kundens finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från motparter utöver vad som reserverats som osäkra kundfordringar, se not 24.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende den totala kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Företagsledningen övervakar löpande behovet av refinansiering av den externa upplåningen med målsättningen att omförhandla koncernens kreditfaciliteter senast 12 månader före förfallodagen. Under 2011 ingick bolaget ett nytt finansieringsavtal som sträcker sig fram till juli 2016. Förfallostrukturen för befintlig upplåning framgår av not 33.

Ett av koncernens finansiella mål är att uppnå en avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital överstigande 15 procent. Genomsnittligt sysselsatt kapital, definierat som eget kapital plus räntebärande skulder, uppgick för 2013 till 1 363,3 (1 315,6) MSEK. Avkastning, definierat som resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader, på genomsnittligt sysselsatt kapital uppgick till 7,8 procent för 2013 och till 8,2 procent för 2012.

Koncernen har en soliditet om 53,0 (55,8) procent.

Soliditet Koncernen	2013	2012
Eget kapital	1 103,5	1 030,6
Balansomslutning	2 080,3	1 850,0
Soliditet	53,0%	55,8%

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2013 och 2012 var som följer:

Skuldsättningsgrad Koncernen	2013	2012
Total upplåning	271,0	280,1
Avsättning för pensioner	20,9	20,6
Avgår Räntebärande tillgångar	-2,7	-2,8
Avgår Likvida medel	-104,0	-51,8
Nettolåneskuld	185,2	246,1
Totalt eget kapital	1 103,5	1 030,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2

Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettolåneskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Nettolåneskuld beräknas som totala räntebärande skulder (omfattande posterna kortfristig upplåning och långfristig upplåning, samt räntebärande pensionsskulder i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Genomsnittlig ränta på låneskulden uppgick till 4,8 (4,9) procent.

Operativa risker

Marknadsrisk

FinnvedenBulten verkar i huvudsak inom marknaderna för nyttofordon och personbilar. Efterfrågan på koncernens produkter är beroende på efterfrågan på transporter, som i sin tur drivs av den globala handeln samt den ekonomiska tillväxten i världen. Koncernens försäljning är diversifierad och fördelad över ett antal kunder, plattformar, modeller och fabriksanläggningar som vanligtvis dämpar effekterna av individuella förändringar i efterfrågan. En markant produktionsminskning av vissa modeller kan emellertid ha en kraftigt negativ påverkan på enskilda produktionsenheter.

Användningen av produktionsprognoser och nära relationer med kunderna gör att koncernen är välinformerad om kundernas produktionsplaner.

Prisreduktion

Pristryck från kunder är en naturlig del av verksamheten för leverantörer inom fordonsindustrin. Graden av pristryck varierar från år till år och för de olika produkterna. För att bemöta prisreduceringar arbetar koncernen kontinuerligt med förbättringar för att reducera kostnader och att erbjuda kunder mervärde genom nya produkter och tjänster.

Konkurrens

FinnvedenBulten verkar som leverantör inom fordonsindustrin som är en stor men mycket konkurrensutsatt marknad. Branschen kännetecknas av överkapacitet och höga krav från kunderna på kvalitet, leverans precision, teknologi och övergripande kundservice. Koncernens långsiktiga framgång är därför beroende av en fördelaktig marknadspositionering, god konkurrensförmåga och hög operativ effektivitet i alla delar av koncernen.

Råvaror och råvarupriser

Koncernen är beroende av ett antal råvaror och insatsvaror. Exponeringen är störst mot olika kvaliteter av stål, magnesium samt aluminium. Priserna på råmaterial justeras periodiskt till aktuella marknadsnivåer baserat på prisutvecklingen under perioden.

Förändringar i priser på råmaterial kan påverka koncernens resultat. Koncernens strategi är att utjämna dessa risker genom ett aktivt och professionellt inköpsarbete med konsolidering och standardisering av inköpta volymer samt långsiktiga förhållanden med leverantörerna och genom priskompensation från kunderna.

Produktansvar, garanti och återkallande

Koncernen utsätts för produktansvar och garantianspråk för fall då våra produkter orsakar skada på en person eller egendom. Finnveden-Bulten har tecknat försäkring mot skadestånd gällande produktansvar. Inga väsentliga skadeståndsanspråk gällande produktansvar har inträffat det senaste decenniet. Om en produkt är defekt kan koncernen behöva medverka vid ett återkallande av fordon. FinnvedenBulten har inte påverkats av några större återkallanden. FinnvedenBulten minimerar riskerna som rör produktansvar, garantiförsäkringar och skadestånd genom omfattande tester i utformnings- och utvecklingsfasen såväl som i produktionen genom att kontinuerligt genomföra kvalitetslednings- och kontrollåtgärder.

Avbrott i verksamheten och egendomsskador

Skador på produktionsutrustningen, till följd av t.ex. brand, kan ha en negativ inverkan, både vad gäller direkt egendomsskada och vad gäller avbrott i verksamheten som gör det svårare att fullgöra koncernens skyldigheter till koncernens kunder. Detta kan i sin tur riskera att kunder omprövar sitt leverantörsval. Inverkan av sådana skador på produktionsutrustningen kan karaktäriseras som hög eftersom produktionsutrustningen i hög grad är förknippad med kundens montering med just-in-time leveranser. Kontinuerliga insatser görs för att förbättra koncernens framförhållning och förebyggande säkerhetsåtgärder. Koncernen har också fullt försäkringsskydd mot avbrott i verksamheten som egendomsskador.

Legala risker

FinnvedenBultens verksamhet bedrivs i ett flertal jurisdiktioner och är föremål för de lokala regler och lagar som gäller inom respektive jurisdiktion såväl som övergripande internationella regler. Förändringar i regelverk, tullregleringar och andra handelshinder, pris- och valutakontroller samt andra offentliga riktlinjer i de länder där FinnvedenBulten är verksamt kan komma att påverka koncernens verksamhet.

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter såväl som licenser, patent och andra immateriella rättigheter. Detta är normalt för en verksamhet som koncernens. Rättsliga risker hanteras kontinuerligt och för närvarande finns ett fåtal pågående processer av ringa natur.

FinnvedenBulten etablerar sig på marknader och i nya länder där koncernen tidigare inte varit verksam. Nyetableringarna, främst inom tillväxtländer, kan komma att medföra oförutsedda kostnader, till exempel på grund av förseningar i att erhålla verksamhetsrelaterade tillstånd.

Verksamhet i utvecklingsländer

I vissa av de länder koncernen är verksam i är korruption i högre grad förekommande än vad som är fallet i t.ex. Sverige. FinnvedenBultens uppförandekod tillsammans med koncernens system för intern kontroll avseende finansiell rapportering, som redogörs för i bolagstyrningsrapporten på sidorna 74-79, utgör grunden för ett affärsetiskt förhållningssätt och en korrekt finansiell rapportering. I vissa utvecklingsländer föreligger också en förhöjd risk att såväl centrala och lokala myndighetsbeslut fattas på politiska grunder vilket kan medföra en viss oförutsägbarhet i affärsverksamheten. Genom samverkan med lokalt baserade företag kan den politiska risken begränsas något.

Miljörelaterade risker

FinnvedenBultens verksamhet är tillstånds- och anmälningspliktig i flera jurisdiktioner. Samtliga av koncernens produktionsanläggningar är antingen tillståndspliktiga eller regleras av respektive lands miljölagstiftning. FinnvedenBulten bedömer att samtliga enheter har de tillstånd och avtal som krävs, samt uppfyller givna säkerhets-, rapporterings- och kontrollbehov.

Försäkringar

FinnvedenBulten försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Utöver detta finns försäkringar för ansvarsskador. För det ansvar för eventuella miljöskulder, som koncernen påtagit sig i samband med avyttringar, har i vissa fall försäkringar tecknats.

Känslighetsanalys

Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade.

Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. 1 procent på utpriser påverkar resultatet med cirka 31 (30) MSEK.
Utveckling på råmaterialpriser påverkar FinnvedenBultens resultat. En förändring med 1 procent i råmaterialpriser ger en resultatpåverkan om cirka 16 (16) MSEK dock finns det möjlighet för FinnvedenBulten, liksom andra aktörer i branschen, att föra över en ökad råvarukostnad på dess kunder för att kompensera för den ökade kostnaden.
Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnadsmassa. En ökning med 1 procent påverkar resultatet med cirka 7 (7) MSEK.
En procentenhets förändring av räntan på den utgående nettolåneskulden som belöper med rörlig ränta påverkar resultatet med cirka 2 (2) MSEK. Ingen del av nettolåneskulden 185,2 (246,1) MSEK löper med fast ränta.
För en beskrivning av FinnvedenBultens exponering mot förändringar i valutor hänvisas till avsnittet "Valutarisk" på sidan 46.

Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår framgår nedan.

Beräkningar av förmånsbestämda pensioners nuvärde kräver att antaganden görs. Not 30 beskriver gjorda antaganden. Där redovisas också resultatet av de aktuariella beräkningarna som leder fram till redovisat belopp i balansräkningen.

I not 2, Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och upplysningar, beskrivs hur skatt redovisas i koncernen, där beskrivs hur temporära skillnader i form av underskottsavdrag ska redovisas. I dessa sammanhang är det viktigt att företagsledningen tar ställning till om verksamheten kommer att redovisa skattemässiga överskott i så nära tid att fordran är balansgill.

I de länder där ledningen bedömer att koncernen inom en snar framtid kan dra fördel av de framtida lägre skatteinbetalningar som befintliga skattemässiga underskott kommer ge upphov till redovisas en uppskjuten skattefordran.

Per 31 december 2013 gör ledningen bedömningen att det är sannolikt att skattemässiga överskott kommer att uppstå i koncernens svenska versamhet. Denna bedömning baseras på att skattepliktigt överskott redovisas under 2013 och förväntas uppstå även kommande år baserat på nuvarande affärsplaner. Per 31 december 2013 redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran hänförlig till förlustavdrag och andra skattemässiga temporära skillnader uppgående till 125,6 (103,0) MSEK, varav 121,8 (97,7) MSEK är hänförlig till Sverige.

De planer inför framtiden som ligger till grund för ledningens ställningstagande avseende skattefordringar utgör också underlag till den nedskrivningsprövning av goodwill som görs åtminstone en gång per år. Vid prövning av goodwillvärde, 196,3 (181,4) MSEK, vid utgången av 2013 och 2012 identifierades inget nedskrivningsbehov. I not 17 framgår gjorda antaganden i samband med prövning av nedskrivningsbehov avseende goodwill.

I samband med att koncernen ingår väsentliga leasingavtal måste en bedömning göras huruvida avtalet är av finansiell eller operationell karaktär. Bedömningen huruvida avtalet skall klassificeras som operationellt eller finansiellt görs i samband med avtalets ingång och omfattar en analys av viktiga parametrar såsom diskonteringsfaktor, sannolikhetsbedömningar beträffande alternativa framtida beslut samt tillgångens marknadsvärde. Olika bedömningar beträffande dessa parametrar kan leda till olika slutsatser beträffande avtalets klassificering.

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen. Per den 31 december 2013 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 132,6 (88,9) MSEK.

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter. Detta är normalt för en verksamhet som koncernens. Företagsledningen bedömer löpande det förväntade utfallet av ersättningskrav som riktas mot koncernen. Per balansdagen fanns ett fåtal ersättningskrav riktade mot koncernen och företagsledningen bedömer det som ej sannolikt att dessa kommer att innebära en väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Ingen avsättning redovisas per balansdagen för dessa ersättningskrav.

NOT 5 INFORMATION OM RÖRELSESEGMENT (DIVISIONER) OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

Identifiering av rörelsesegment

Koncernens två divisioner, Bulten och Finnveden Metal Structures, utgör koncernens rapporteringsbara rörelsesegment. Detta är den information som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare samt styrelse. Uppdelningen på dessa segment baserar sig på det produktutbud som de olika divisionerna kan erbjuda de olika kundsegmenten. Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för fordonsindustrin. Finnveden Metal Structures utvecklar och tillverkar optimerade interiöra och exteriöra strukturer i stål och magnesium, tidigare även aluminium, samt i multi-material för applikationer i person- och lastbilar.

Kunder

Koncernens kunder återfinns nästan uteslutande inom fordonsindustrin.

Större kunder

I koncernen finns tre externa kunder som var och en för sig genererar intäkter överstigande 10 procent av koncernens omsättning. Intäkterna från kunderna uppgick till 824 (859) MSEK, 746 (682) MSEK samt 456 (420) MSEK, vilket sammantaget utgör 66,2 (66,2) procent av omsättningen. Underliggande kundavtal avser en mängd olika produkter och kontrakt med olika löptider och motparter. Intäkterna fördelar sig mellan båda divisionerna.

Redovisning av rörelsesegment

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är i allt väsentligt desamma som tillämpas av koncernen.

A) Information om koncernens rörelsegrenar

		Bulten	Finnveden Metal Structures			Övrigt/Eliminering 1)		Summa
KONCERNEN	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Resultatposter
Extern försäljning	1 808,2	1 706,3	1 252,8	1 257,2	–	–	3 061,0	2 963,5
Intern försäljning	3,2	4,2	3,7	4,2	-6,9	-8,4	–	–
Summa intäkter	1 811,4	1 710,5	1 256,5	1 261,4	-6,9	-8,4	3 061,0	2 963,5
Rörelseresultat 2)	112,4	81,5	-3,1	30,1	-4,0	-8,3	105,3	103,3
Finansiella poster	–	–	–	–	–	–	-17,4	-10,8
Resultat efter finansiella poster	–	–	–	–	–	–	87,9	92,5
Skatter	–	–	–	–	–	–	0,3	-49,0
Årets resultat	–	–	–	–	–	–	88,2	43,5
Tillgångar	1 501,5	1 329,4	682,0	630,3	-103 ,2	-109,7	2 080,3	1 850,0
Skulder	663,3	587,6	428,5	367,9	-114,9	-136,1	976,9	819,4
Övriga upplysningar
Investeringar	66,5	64,0	51,2	47,8	–	0,9	117,7	112,7
Avskrivningar	42,9	41,7	30,8	34,7	0,1	0,1	73,8	76,5
Nedskrivningar	–	–	15,0	–	–	–	15,0	–

1) Övrigt inkluderar moderbolag och koncernelimineringar.

2) Finnveden Metal Structures. För perioden januari-december 2013 ingår kostnader hänförliga till omstruktureringsprogramet med -38,8 MSEK.

B) Information om koncernens geografiska marknader

Koncernen har den övervägande delen av sina intäkter i norra Europa. Nedan presenteras koncernens intäkter från externa kunder samt materiella anläggningstillgångar per geografisk marknad. Intäkterna är fördelade utifrån den geografiska placeringen av dotterföretagen. Materiella anläggningstillgångar fördelas där de geografiskt sett är belägna.

		Sverige		Tyskland		Storbritannien		Polen	Övriga länder			Summa
	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Extern försäljning	1 740,6	1 821,1	402,0	383,1	492,5	458,6	339,7	264,5	86,2	36,2	3 061,0	2 963,5
Anläggnings tillgångar	186,1	206,0	31,1	29,3	6,5	1,7	176,6	160,5	44,6	7,3	444,9	404,8

NOT 6 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH ARVODEN TILL STYRELSE

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

				Varav män i procent
	2013	2012	2013	2012
Moderbolag	8	7	38	43
Dotterbolagen
Sverige	815	831	76	75
Tyskland	158	158	78	79
Polen	740	718	75	74
Storbritannien	65	46	66	67
Kina	51	50	55	56
Totalt i dotterbolag	1 829	1 803	75	74
Koncernen totalt	1 837	1 810	75	74

KÖNSFÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGEN

		Kvinnor i procent
	2013	2012
Styrelsen *)	11	22
Koncernledning	33	33

*) Inklusive suppleanter

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

	Löner och ersättningar		Sociala kostnader
	2013	2012	2013	2012
Moderbolag	11,6	9,7	6,1	5,4
(varav pensions kostnad)	–	–	2,6	2,6
Dotterbolag	485,4	468,5	162,5	166,3
(varav pensions kostnad)	–	–	39,1	41,8
Koncernen totalt	497,0	478,2	168,6	171,7
(varav pensions kostnad)	–	–	41,7	44,4

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MELLAN LEDNINGSPERSONAL OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA

		Ledningspersonal1) Övriga anställda
	2013	2012	2013	2012
Moderbolag i Sverige	5,8	4,5	5,8	5,2
(varav tantiem o.d.)	1,0	–	1,0	–
Dotterbolag i Sverige	6,2	5,3	293,8	295,6
(varav tantiem o.d.)	1,3	–	2,1	0,5
Dotterbolag utomlands
Länder inom EU	5,6	4,7	174,6	158,0
(varav tantiem o.d.)	1,0	–	1,0	0,7
Övriga länder	1,0	1,2	4,2	3,9
(varav tantiem o.d)	–	–	–	–
Koncernen totalt	18,6	15,7	478,4	462,6
(varav tantiem o.d)	3,2	–	4,1	1,2

Pensionskostnader till styrelse och VD uppgår till 3,7 (3,5) MSEK i koncernen.

1) Omfattar nuvarande och tidigare styrelseledamöter och deras suppleanter samt nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktör för moderbolaget och dess dotterbolag.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. På ordinarie årsstämma beslutades att arvode till styrelsen skulle utgå med 2,1 (1,9) MSEK och fördelas enligt styrelsens bestämmande. Till styrelsens ordförande har arvode utgått med 0,6 (0,6) MSEK. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som sitter i koncernledningen. För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds lönen i ersättningsutskottet och fastställs av styrelsen. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är rörlig ersättning maximerad till 40 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen är baserad på uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål. Till verkställande direktören har under året utgått en grundlön om 2,4 (2,4) MSEK i ersättning. Till övriga ledande befattningshavare har under året utgått en grundlön om 3,5 (3,4) MSEK i ersättning.

För 2013 har verkställande direktören tjänat in en rörlig ersättning uppgående till 1,0 (-) MSEK och övriga ledande befattningshavare har tjänat in en rörlig ersättning uppgående till 1,5 (-) MSEK

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionskostnaden är premiebaserad och motsvarar 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och åtagandet är premiebaserat även för dessa. Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andra inkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som upp går till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andra inkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avräkning sker ej mot andra inkomster.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE	2013				2012
	Arvode 1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension	Arvode 1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension
Koncernen
Styrelse
Roger Holtback	0,6	–	–	–	0,6	–	–	–
Johan Lundsgård	0,4	–	–	–	0,3	–	–	–
Ulf Rosberg (tom 2012-04-26)	–	–	–	–	0,1	–	–	–
Hans Gustavsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Hans Peter Havdal (from 2013-04-26)	0,3	–	–	–	–	–	–	–
Arne Karlsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Adam Samuelsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Verkställande direktör
Johan Westman	2,4	1,0	0,1	0,9	2,4	–	0,1	0,9
Övriga ledande befattningshavare, 2 st	3,5	1,5	0,2	1,4	3,4	–	0,2	1,2

1) Avser styrelse- och revisionsutskotts arvode.

Not 7 Arvoden och kostnadsersättning för revision

	2013	2012
PricewaterhouseCoopers
Revision	3,5	3,5
Annan revisionsverksamhet	0,5	0,6
Skatterådgivning	2,1	2,3
Övriga tjänster	0,9	1,5
Summa	7,0	7,9

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.

Not 8 Övriga rörelseintäkter

2013	2012
–	3,5
2,6	8,7
2,5	0,4
7,3	11,6
12,4	24,2

Not 9 Övriga rörelsekostnader

	2013	2012
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-6,4	-7,9
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-0,3	-0,4
Omstruktureringskostnader	-13,4	–
Övriga rörelsekostnader	-1,9	-1,0
Nedskrivning av anläggningstillgångar	-15,0	–
Summa övriga rörelsekostnader	-37,0	-9,3

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2013	2012
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgångsslag
Immateriella tillgångar	-0,2	-0,4
Byggnader	-1,7	-1,7
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-61,3	-62,8
Inventarier, verktyg och installationer	-10,6	-11,6
Summa avskrivningar	-73,8	-76,5
Nedskrivning av anläggningstillgångar	-15,0	–
Summa avskrivningar och nedskrivningar	-88,8	-76,5

Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion

Kostnad för sålda varor	-70,1	-73,2
Försäljningskostnader	-1,6	-1,5
Administrationskostnader	-2,1	-1,8
Summa avskrivningar	-73,8	-76,5

Tillgångarna består i allt väsentligt av maskiner och annan teknisk utrustning. Nedskrivningar redovisas på raden Övriga rörelsekostnader.

Not 11 Leasingavgifter avseende operationell leasing

	2013	2012
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Minimileaseavgifter	84,9	83,2
Erlagda variabla leaseavgifter	–	–
Intäkt för vidareuthyrda leasar	-0,2	-0,2
Summa årets leasingavgifter	84,7	83,0
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	83,3	82,4
Mellan ett och fem år	263,6	257,8
Senare än fem år	164,1	216,4

Operationella leasingavtal består till största delen av hyresavtal gällande industrilokaler i Sverige, Tyskland och Polen samt till mindre del maskiner och fordon. Hyresavtalen för industrilokalerna omfattar en kvarstående hyresperiod på cirka 10 år med en rätt till förlängning över fem år under oförändrade villkor.

Not 12 Finansiella intäkter

	2013	2012
Ränteintäkter	0,3	0,2
Valutakursdifferenser på lån	–	4,8
Övrigt	0,2	–
Summa	0,5	5,0

Not 13 Finansiella kostnader

	2013	2012
Räntekostnader	-14,1	-13,9
Valutakursdifferenser på lån	-0,8	–
Övrigt	-3,0	-1,9
Summa	-17,9	-15,8

Not 14 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

	2013	2012
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	-3,8	0,8
Valutakursdifferenser på finansiella poster	-0,8	4,8
Summa	-4,6	5,6

Not 15 Skatt på årets resultat

	2013	2012
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	-20,4	-19,4
Aktuell skatt avseende tidigare år	-0,3	-0,6
Summa aktuell skatt	-20,7	-20,0
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Förändring uppskjuten skatt	21,0	-29,0
Summa uppskjuten skatt	21,0	-29,0
Redovisad skatt	0,3	-49,0
Avstämning av effektiv skatt, belopp	2013	2012
Resultat före skatt	87,9	92,5
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 22,0% (26,3%)	-19,3	-24,3
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	-3,2	0,5
Ej skattepliktiga intäkter	0,2	0,2
Ej avdragsgilla kostnader	-4,5	-1,3
Uppskjuten skatt avseende tidigare års ej redovisade temporära skillnader	0,1	–
Skattemässiga underskott för vilken ej uppskjuten skatt redovisats	-0,5	-4,4
Uppskjuten skatt på tillkommande under skottsavdrag genom Kammarrättsdom 1)	27,1	–
Utnyttjande av förlustavdrag som tidigare inte redovisats	0,8	–
Omvärderingseffekt avseende förändrad svensk skattesats	–	-19,1
Omvärderingseffekt avseende förändrad utländsk skattesats	-0,1	–
Justering av tidigare års skatt	-0,3	-0,6
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	0,3	-49,0

1) Se not 31 för ytterligare information.

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till - (0,4) MSEK och avser omvärdering av pensionsplan om -0,2 (-0,2) MSEK och kassaflödessäkringar om 0,2 (0,5) MSEK.

Not 16 Resultat per aktie

Resultat per aktie	2013	2012
Årets resultat hänförligt till aktie ägare i FinnvedenBulten AB (publ)	88,3	43,5
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	21 040 207	21 040 207
Resultat i kronor per aktie	4,19	2,07
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	21 040 207	21 040 207
Resultat i kronor per aktie efter utspädning	4,19	2,07

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med moderbolagets vägda genomsnittliga antal utestående aktier för räkenskapsåret. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med det genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning.

Not 17 Materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2013-12-31					2012-12-31
	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar1)	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar2)	Inventarier, verktyg och install ationer2)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar1)	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar2)	Inventarier, verktyg och install ationer2)
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	301,4	15,6	29,9	760,1	106,4	301,5	3,2	26,0	697,8	100,2
Årets anskaffningar	14,9	6,6	4,5	42,7	4,2	–	12,5	0,2	2,8	8,0
Omklassificeringar under året	–	0,4	2,8	34,9	4,1	–	0,1	2,8	59,0	10,2
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	-24,3	-9,2	–	–	–	-6,5	-11,6
Årets valutakursdifferenser	–	–	0,6	13,2	4,4	-0,1	-0,2	0,9	7,0	-0,4
Vid årets slut	316,3	22,6	37,8	826,6	109,9	301,4	15,6	29,9	760,1	106,4
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–	-2,7	-6,5	-427,1	-58,8	–	-2,4	-4,6	-366,6	-58,5
Omklassificeringar under året	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	23,7	9,1	–	–	–	–	11,0
Årets avskrivning enligt plan	–	-0,2	-1,7	-61,3	-10,6	–	-0,4	-1,7	-62,7	-11,6
Årets valutakursdifferenser	–	-0,1	-0,3	-10,5	-5,3	–	0,1	-0,2	2,2	-0,4
Vid årets slut	–	-3,0	-8,5	-475,2	-65,6	–	-2,7	-6,5	-427,1	-58,8
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-120,0	–	–	-44,0	–	-120,0	–	–	-44,0	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	-14,4	-0,6	–	–	–	–	–
Vid årets slut	-120,0	–	–	-58,4	-0,6	-120,0	–	–	-44,0	–
Redovisat värde vid periodens början	181,4	12,8	23,4	289,0	47,6	181,5	0,8	21,4	287,2	41,7
Redovisat värde vid periodens slut	196,3	19,6	29,3	293,0	43,7	181,4	12,8	23,4	289,0	47,6

1) Avser främst utgifter för licenser samt nedlagda utvecklingsutgifter för IT-system.

2) Inkluderar tillgångar under finansiella leasingavtal, se not 19.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Redovisad koncerngoodwill uppgår till 196,3 (181,4) MSEK och är som helhet hänförlig till divisionen Bulten. Ökningen under 2013 är hänförlig till en investering i samarbete med GAZ. Se vidare not 42.

FinnvedenBulten prövar årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av företagsledningen och som täcker en treårsperiod.

Väsentliga antagande i de finansiella planerna omfattar omsättningstillväxt, produktivitetsutveckling och rörelsemarginaler. Dessa antaganden har fastställts baserat på offentliggjord statistik avseende fordonsindustrins utveckling, kundernas modellstrategi och dess långsiktiga leveransplaner samt företagsledningens bedömning om koncernens marginalutveckling.

Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt som följer antagandet om inflation om 2,0 (2,0) procent. Det prognostiserade kassaflödet har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 8,1 (8,2) procent före skatt.

Under såväl 2013 och 2012 har beräknat återvinningsvärde för divisionen Bulten överstigit det bokförda värdet varför inget nedskrivningsbehov har identifierats.

Alternativa beräkningar har gjorts genom att ändra antaganden avseende diskonteringsräntesatsen och uthållig rörelsemarginal. En ändring av dessa antaganden, var och en för sig, med två procentenheter skulle inte resultera i något nedskrivningsbehov av redovisad goodwill hänförlig till Bulten.

Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Som ett led i division Finnveden Metal Structures renodling av gjuteriverksamheten fattades under 2013 ett beslut att flytta magnesiumgjutning från Sverige till Polen och förebereda en eventuell försäljning av den kvarstående aluminiumgjutningen i Sverige. I samband med detta fastställde ledningen återvinningsvärdet på maskinutrustningen hänförlig till aluminiumgjutningen utifrån bedömt verkligt värde minus försäljningskostnader. Prövningen resulterade i en nedskrivning om 15 MSEK, vilket belastar årets resultat 2013.

Not 18 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

	2013-12-31	2012-12-31
Vid årets början	44,8	27,4
Nyanskaffningar under året	116,2	89,2
Avgår genom avyttring	-40,2	–
Omklassificeringar under året	-42,2	-72,0
Årets valutakursdifferenser	0,3	-0,2
Redovisat värde vid periodens slut	78,9	44,8

Not 19 Finansiella leasingavtal

	Anskaffnings värden			Ackumulerade avskrivningar
		2013-12-31 2012-12-31		2013-12-31 2012-12-31
Maskiner och andra tekniska anläggningar	85,3	45,8	-30,9	-23,8
Inventarier, verktyg och installationer	2,3	2,0	-1,4	-0,5
Summa finansiella leasingavtal	87,6	47,8	-32,3	-24,3

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden		Nuvärden
	2013	2012	2013	2012
Inom ett år	9,0	8,3	8,4	8,0
Senare än ett men inom fem år	18,2	4,7	13,8	4,1
Senare än fem år	23,7	–	21,2	–
Summa framtida leasingavgifter	50,9	13,0	43,4	12,1

Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som räntebärande skuld. I koncernens resultat ingår inga variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal. De finansiella leasingavtalen avser produktionsutrustning. Under 2013 har en press anskaffats och avyttrats inom ramen för en sale and leaseback-transaktion. Transaktionen resulterade ej i någon vinst eller förlust. Leasingavtalet innehåller villkor som ger FinnvedenBulten rätt att förvärva pressen om sju år till ett fastställt restvärde.

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav

		2013-12-31 2012-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	0,4	0,4
Nedskrivningar under året	-0,4	–
Anskaffningar under året	0,1	–
Redovisat värde vid årets slut	0,1	0,4

Not 21 Andra långfristiga fordringar

	2013-12-31 2012-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	2,8	3,5
Amorteringar, avgående fordringar	-1,1	-0,7
Andra tillkommande fordringar	21,4	–
Redovisat värde vid årets slut	23,1	2,8

Tillkommande fordringar under 2013 avser i allt väsentligt fordringar på koncernens kunder från försäljning av kundtypbunden utrustning. Det belopp av fordringarna som förväntas regleras efter mer än 12 månader efter balansdagen klassificeras som Andra långfristiga fordringar. Den del som förväntas regleras inom 12 månader från balansdagen klassificeras som kortfristiga fordringar.

Not 22 Varulager

	2013-12-31	2012-12-31
Råvaror och förnödenheter	92,7	98,4
Produkter i arbete	186,4	184,5
Färdiga produkter och handelsvaror	267,5	235,3
Summa	546,6	518,2

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor.

Not 23 Derivatinstrument

	2013		2012
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Kortfristig del
Valutaterminskontrakt -kassaflödessäkringar	–	–	1,8	0,7
Summa	–	–	1,8	0,7

Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 december 2013 till - (103,2) MSEK. Vinster och förluster på terminskontrakt per 31 december 2012, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 29), redovisas i resultaträkningen i de perioder under vilka de säkrade transaktionerna påverkar resultaträkningen.

Not 24 Kundfordringar

	2013-12-31	2012-12-31
Kundfordringar	529,0	464,4
Avgår reservering för osäkra kundfordringar	-4,8	-3,4
Summa	524,2	461,0

Kundfordringarna utgörs av fordringar på kunder från försäljning av koncernens produkter och tjänster. I det fall dessa förväntas regleras efter mer än 12 månader efter balansdagen klassificeras dessa som Andra långfristiga fordringar, se not 21.

Försäljning av kundfordringar

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen, baserat på en prövning i enlighet med IAS 39 – Finansiella instrument; Redovisning och värdering. Per den 31 december 2013 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 132,6 (88,9) MSEK.

Per den 31 december 2013 var kundfordringar uppgående till 97,9 (101,7) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2013-12-31	2012-12-31
Mindre än 3 månader	76,2	70,2
3 till 6 månader	2,8	17,1
Mer än 6 månader	18,9	14,4
Summa	97,9	101,7

Per den 31 december 2013 har koncernen redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger på -4,8 (-3,4) MSEK vilket motsvarar reserven för osäkra kundfordringar. Åldersanalysen av dessa är som följer:

	2013-12-31	2012-12-31
Mindre än 3 månader	-1,6	-0,9
3 till 6 månader	-0,7	-0,9
Mer än 6 månader	-2,5	-1,6
Summa	-4,8	-3,4

Redovisade belopp per valuta för koncernens kundfordringar är följande:

	2013-12-31	2012-12-31
SEK	168,0	151,6
EUR	269,9	232,6
GBP	54,1	52,9
PLN	5,4	5,2
Övriga	26,8	19,1
Summa	524,2	461,0

Förändring i reserven för osäkra kundfordringar är som följer:

	2013-12-31	2012-12-31
Per 1 januari	3,4	5,0
Reservering för osäkra fordringar	2,4	2,8
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	-0,5	-4,0
Återförda outnyttjade belopp	-0,5	-0,4
Vid årets utgång	4,8	3,4

Avsättningar till, respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar, ingår i posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kortfristiga fordringar, dvs Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt Övriga fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Motsvarande gäller för kategorin Andra långfristiga fordringar.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. För samtliga dessa kategorier av fordringar beräknas det verkliga värdet i allt väsentligt motsvara det bokförda värdet.

Kreditkvalitet i finansiella tillgångar

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är i behov av nedskrivning har bedömts utifrån extern kreditrating alternativt motpartens betalninigshistorik.

Per balansdagen uppgick ej förfallna eller nedskrivna kundfordringar till 431 (363) MSEK, varav 96 % avser befintliga kunder med vilka koncernen har en flerårig kundrelation. Kunderna betalar i normalfallet i anslutning till överenskommen förfallodag och koncernen har historiskt haft mycket låga kreditförluster.

Utestående bankmedel om 104,0 (51,8) MSEK finns i sin helhet placerade hos banker med hög kreditrating hos ledande kreditinstitut.

Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2013-12-31	2012-12-31
Förutbetalda hyror	14,2	15,4
Förutbetalda licenser	1,2	1,5
Övriga förutbetalda kostnader	27,2	14,0
Upplupna intäkter	11,8	10,7
Redovisat värde vid årets slut	54,4	41,6

Not 26 Likvida medel

	2013-12-31	2012-12-31
Kassa och banktillgodohavanden	104,0	51,8
Summa	104,0	51,8

Likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen omfattar enbart kassa och banktillgodohavanden.

Not 27 Finansiella instrument per kategori

I nedanstående tabeller framgår hur de finansiella instrumenten fördelas i balansräkningen per 31 december 2013 och 31 december 2012. För definition av respektive kategori av finansiella instrument se not 2.

Per den 31 december 2013	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–	0,1	0,1
Andra långfristiga fordringar	23,1	–	–	23,1
Derivatinstrument	–	–	–	–
Kundfordringar	524,2	–	–	524,2
Övriga fordringar	36,4	–	–	36,4
Likvida medel	104,0	–	–	104,0
Summa	687,7	–	0,1	687,8

Per den 31 december 2013	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Övriga långfristiga räntebärande skulder	–	225,0	225,0
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	–	46,0	46,0
Leverantörsskulder	–	475,8	475,8
Derivatinstrument	–	–	–
Summa	–	746,8	746,8

Per den 31 december 2012	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–	0,4	0,4
Andra långfristiga fordringar	2,8	–	–	2,8
Derivatinstrument	–	1,8	–	1,8
Kundfordringar	461,0	–	–	461,0
Övriga fordringar	67,5	–	–	67,5
Likvida medel	51,8	–	–	51,8
Summa	583,1	1,8	0,4	585,3

Per den 31 december 2012	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Övriga långfristiga räntebärande skulder	–	249,6	249,6
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	–	30,5	30,5
Leverantörsskulder	–	324,7	324,7
Derivatinstrument	0,7	–	0,7
Summa	0,7	604,8	605,5

Not 28 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

	Stamaktier	Preferensaktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2012	21 040 207	–	21 040 207
Antal utestående aktier per 31 december 2013	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2013 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Not 29 Andra reserver

	Säkringsreserv		Omräkningsreserv		Summa
	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Ingående balans	0,9	2,1	-35,7	-33,3	-34,8	-31,2
Effekt av byte av redovisningsprincip	–	–	–	-3,3	–	-3,3
Justerad ingående balans	0,9	2,1	-35,7	-36,6	-34,8	-34,5
Omvärdering av förmånsbestämda pensions planer, netto efter skatt	–	–	0,8	0,3	0,8	0,3
Derivat kassaflödessäkring, netto efter skatt	-0,9	-1,2	–	–	-0,9	-1,2
Valutakursdifferenser	–	–	11,9	0,6	11,9	0,6
Utgående balans	–	0,9	-23,0	-35,7	-23,0	-34,8

Säkringsreserv

Säkringsreserven omfattar orealiserade vinster och förluster på terminskontrakt, vilka redovisas i resultaträkningen i de perioder under vilka de säkrade transaktionerna påverkar resultaträkningen.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser som uppstår som en följd av att resultat- och balansräkning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Dessutom ingår omvärderingseffekter från omräkning av förmånsbestämda pensionplaner.

Not 30 Avsättningar till pensioner

Ersättning till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom betalningar till försäkringsbolag eller myndigheter som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, s.k. avgiftsbestämda pensioner. De största förmånsbestämda planerna finns i Sverige (FPG/PRI). Beträffande förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet på utestående förpliktelse med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Ränta klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter fördelas i rörelseresultatet inom kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på den anställdes funktion. Koncernen har också pensionsförpliktelser om 36,4 (34,5) MSEK som har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet som kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

Förmånsbestämda pensionsplaner	2013-12-31	2012-12-31
FPG/PRI	16,6	18,5
Övriga ålderspensioner i svenska bolag	1,1	–
Ålderspension i utländska bolag	4,7	3,6
Summa	22,4	22,1

Till grund för värderingen av pensionsåtagandet avseende förmånsbestämda pensionsplaner ligger antaganden enligt tabellen nedan.

Pensionsåtaganden		Sverige
	2013	2012
Diskonteringsränta	3,7	3,2
Inflation	1,5	1,5

Det sker inte någon fortsatt intjäning i det förmånsbaserade systemet. Som en konsekvens värderas koncernens pensionsåtagande baserat på en oförändrad löneökningstakt. Från och med 2011 fastställs diskonteringsräntan utifrån marknadsräntan per balansdagen på bostadsobligationer i Sverige, då dessa obligationer numera bedöms representera förstklassiga företagsobligationer med en fungerande marknad.

Riskexponering och känslighetsanalys

De förmånsbestämda planernas skulder är fastställda genom användning av en diskonteringsränta som utgår från företagsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen (16 år). En minskning i ränta på företagsobligationer med 0,5 % kommer att innebära en ökning av skulderna i planen med ca 0,7 MSEK. Eftersom planerna är ofonderade kommer en minskad obligationsränta att öka skulderna utan att en motsvarande värdeökning på förvaltningstillgångar uppstår.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar	2013-12-31	2012-12-31
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	22,4	22,1
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-0,9	–
Koncernens nettoförpliktelser avseende förmånsbestämda pensionsplaner	21,5	22,1
- varav Avsättningar för pensioner	20,9	20,6
- varav Övriga avsättningar	1,5	1,5
- varav Andra långfristiga fordringar	0,9	–

Avstämning av förändring av pensionsskuld	2013-12-31	2012-12-31
Ingående nettoskuld (omräknad) 1)	22,1	22,8
Periodens pensionskostnad (+)/intäkt (-)	1,9	1,6
Pensionsutbetalningar	-1,5	-1,5
Regleringar av pensionsskuld	–	-0,4
Omvärderingseffekt av ändrade antaganden	-1,0	-0,4
Utgående nettoskuld	21,5	22,1

1) Se vidare not 43, Byte av redovisningsprincip.

Specifikation av totala kostnader för ersättning efter avslutad anställning som redovisas i resultaträkningen 2013 2012

Kostnader avseende förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-1,3	-0,9
Räntekostnader	-0,6	-0,7
Summa kostnader avseende förmånsbestämda planer	-1,9	-1,6
Kostnader avseende avgiftsbestämda planer	-41,7	-44,4
Totala kostnader som redovisas i resultaträkningen	-43,6	-46,0
Omvärderingseffekt redovisad i Övrigt totalresultat (före skatt)	1,0	0,4

2013-12-31 2012-12-31

Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Kapitalförsäkring 1)	36,4	34,5
Summa	36,4	34,5
Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas efter mer än tolv månader	36,4	34,5

1) Pensionsförpliktelserna har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

Not 31 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Uppskjuten skattefordran		skatteskuld	Uppskjuten
	2013-12-31	2012-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Maskiner och inventarier	2,7	2,7	12,1	5,9
Varulager	2,9	–	–	–
Kundfordringar	0,3	0,4
Underskottsavdrag i svenska företag	114,8	90,5	–	–
Underskottsavdrag i utländska företag	1,8	1,2	–	–
Pensioner	11,5	11,2	–	–
Nettoredovisning, fordran/skuld inom samma juris diktion	-8,4	-3,2	-8,4	-3,2
Summa	125,6	102,8	3,7	2,2

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara överskott. Per 31 december uppgår ackumulerade underskottsavdrag i svenska aktiebolag 521 (411) MSEK. I not 4 redogörs för bakgrunden till redovisning av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga förlustavdrag hänförlig till den svenska verksamheten. Koncernen har också beräknade skattemässiga förlustavdrag uppgående till 34,1 (43,6) MSEK hänförliga till Kina och England för vilka uppskjutna skattefordringar ej redovisas per 31 december 2013, varav 7,5 MSEK förfaller år 2014, 6,5 MSEK förfaller 2016, 9,9 MSEK förfaller 2017, 1,3 MSEK förfaller 2018 och 8,9 MSEK förfaller 2019 eller senare.

I ett omprövningsbeslut har vissa avdrag förvägrats. Kammarrätten i Stockholm har i en dom den 11 april 2013 upphävt Skatteverkets omprövningsbeslut och medgivit avdrag för ränta på aktieägarlån enligt inlämnade deklarationer. Domen, som överklagades av Skatteverket till Högsta Förvaltningsdomstolen, innebär att FinnvedenBulten AB (publ) kan tillgodoräkna avdrag med 197 Mkr, varav 123 MSEK kvarstår outnyttjade per den 31 december 2013. Mot denna bakgrund redovisades under 2013 en uppskjuten skatteintäkt uppgående till 27,1 MSEK. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 6 november 2013 beslut att inte bevilja prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.

Not 32 Övriga avsättningar

	2013-12-31	2012-12-31
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	12,5	–
Summa	12,5	–

Redovisat värde vid periodens ingång	–	0,2
Avsättning gjord under året	15,4	–
Belopp som tagits i anspråk under året	-2,9	-0,2
Redovisat värde vid periodens utgång	12,5	–

Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	–	–

Avsättning för omstrukturering innefattar direkta utgifter som är betingade av omstruktureringen och som saknar samband med företagets pågående verksamheter, t.ex. kostnader för outnyttjade hyreskontrakt, miljökostnader och ersättningar till arbetsbefriad personal. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig fastställs avsättningen genom en nuvärdesberäkning av de framtida utbetalningarna.

Not 33 Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder	2013-12-31	2012-12-31
Skulder till kreditinstitut	89,1	79,7
Checkräkningskredit	100,9	165,7
Skulder avseende finansiell leasing	35,0	4,1
Övriga räntebärande skulder	225,0	249,6

Varav förfaller mellan 1–5 år	225,0	249,6
Varav förfaller efter mer än 5 år	–	–
Summa	225,0	249,6
Avsättningar till pensioner	20,9	20,6
Summa räntebärande långfristiga skulder	245,9	270,2

Räntebärande kortfristiga skulder	2013-12-31	2012-12-31
Skulder till kreditinstitut	13,8	1,7
Avsättningar till pensioner	1,5	1,5
Checkräkningskredit	22,3	19,3
Skulder avseende finansiell leasing	8,4	8,0
Övriga räntebärande skulder	46,0	30,5

Verkligt värdet bedöms motsvara det bokförda värdet på koncernens finansiella skulder mot bakgrund av att de räntebärande skulderna löper med ränta som motsvarar marknadsräntan. Koncernen har särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla gentemot sina externa långivare som omfattar soliditetsmått och vissa relationstal som inkluderar EBITDA, nettoskuldsättning och vissa finansiella kostnader. Samtliga kovenanter har uppfyllts under såväl 2013 som 2012.

Långfristiga skulder till kreditinstitut samt den del av checkräkningskrediten som klassificeras som långfristig omfattas av en kreditfacilitet som löper fram till juli 2016.

Not 34 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

	2013-12-31	2012-12-31
Företagsinteckningar	447,9	405,0
Aktier i dotterbolag	1 004,2	977,3
Andra långfristiga fordringar	0,9	–
Maskiner med äganderättsförbehåll	38,5	–
Summa	1 491,5	1 382,3

Not 35 Checkräkningskredit

	2013-12-31	2012-12-31
Beviljad kreditlimit	416,3	281,3
Outnyttjad del	-293,1	-96,3
Utnyttjat kreditbelopp 1)	123,2	185,0

1) Varav 100,9 (165,7) MSEK redovisas som långfristig skuld eftersom koncernen har rätt att förlänga krediten inom ramen för existerande kreditarrangemang, förutsatt uppfyllelse av de kovenanter som redogörs för i not 33.

Not 36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2013-12-31	2012-12-31
Upplupna löner inklusive semesterlöner	58,7	49,3
Upplupna sociala avgifter	50,8	45,3
Övriga upplupna kostnader	45,7	37,9
Summa	155,2	132,5

Not 37 Ansvarsförbindelser

	2013-12-31	2012-12-31
Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder eller avsättningar 1)	36,9	36,2
Skatter 2)	–	31,0
Övriga ansvarsförbindelser	13,1	17,8
Summa	50,0	83,5

1) Varav 36,4 (34,5) MSEK avser pensionsförpliktelserna som har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

2) Avser tillställt krav från skattemyndighet avseende skattemässiga avdrag som tidigare förvägrats men som godkänts i Kammarrätts dom under 2013. Se vidare not 31.

Not 38 Innehav i joint venture

Koncernen har ett innehav på 60 procent i ett joint venture, BBB Service Ltd, som tillhandahåller fästelement till större projekt av motorer. Innehavet redovisas som ett joint venture enligt den sk klyvningsmetoden mot bakgrund av att ingen part kan fatta väsentliga affärsbeslut utan samtycke av den andra parten samt att risk och ansvar är fördelat i relation till och kopplas till respektive parts tillförda leveranser och produkter. Följande belopp ingår i koncernens resultatoch balansräkning och utgör koncernens andel av försäljning och resultat samt tillgångar och skulder.

	2013-12-31	2012-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar	1,8	1,2
Omsättningstillgångar	73,8	71,8
Summa	75,6	73,0
Skulder
Kortfristiga skulder	82,3	74,8
Summa	82,3	74,8
Nettotillgångar	-6,7	-1,8

	2013	2012
Resultatposter
Intäkter	295,8	226,5
Kostnader	-300,2	-228,7

Resultat efter skatt -4,4 -2,2

Not 39 Transaktioner med närstående

Vid utgången 2013 fanns inget låneförhållande med ägarna.

Uppgift om koncernintern försäljning mellan koncernens övriga segment framgår av not 5, Information om rörelsesegment (divisioner) och geografiska marknader. Internpriset är etablerat utifrån principen "armlängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. Ersättningar till ledande befattningshavare framgår av not 6, Anställda, personalkostnader och ersättning till styrelsen.

Till bolag som kontrolleras av styrelsens ordförande har som kostnadsersättning för administration och lokalhyra, fastställd på marknadsmässiga villkor, erlagts under året med 0,1 (0,1) MSEK.

Vidare har följande närstående transaktioner skett med BBB Service Ltd (joint venture). Samtliga transaktioner har skett utifrån marknadsmässiga villkor enligt armlängds avstånd principen.

BBB Service Ltd Group	2013	2012
Försäljning av varor	288,9	226,5
Fordringar	90,6	97,7

Ingen avsättning för osäkra fordringar har gjorts då fordringarnas nominella belopp förväntas inflyta.

Not 40 Specification av koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		Andel, %
Dotterbolag/Org nr/Säte	Land	2013-12-31
Finnveden AB, 556224-0894, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten AB 556010-8861, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Sweden AB, 556078-3648, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Hallstahammar AB, 556261-2506, Hallstahammar	Sverige	100,0
Bulten i Kalix AB, 556250-9579, Kalix	Sverige	100,0
Bulten Ltd, Edinburgh, UK	Storbritannien	100,0
Bulten Polska S.A., Bielsko-Biala, PL	Polen	99,9
Bulten GmbH, Bergkamen, DE	Tyskland	100,0
Bulten Russia AB, 556872-5534, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Micro Fasteners AB, 556039-4180, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Apac Company Limited, Hong Kong, CN	Kina	100,0
Bulten Fasteners (China) Co Ltd, Peking, CN	Kina	100,0
Finnveden, Inc., S:t Louis, US	USA	100,0
Finnveden Metal Structures AB, 556502-8338, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Metal Structures Spzoo Bielsko-Biala, PL	Polen	100,0
Finnveden GMF AB, 556248-3452, Mora	Sverige	100,0
Finnveden Trading AB, 556201-4570, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Gjutal AB, 556429-2380, Hultsfred	Sverige	100,0
Finnveden China Trading AB, 556838-9950, Hultsfred	Sverige	100,0
Finnveden Metal Structures Ltd, Shanghai, CN	Kina	100,0
BBB Service Ltd 880 6643 02, Scunthorpe, UK	Storbritannien	60,0
BBB Fasteners Craiova S.R.L 381312, Bukarest, Rumänien	Rumänien	60,0
FinnvedenBulten IT AB, 556245-8702, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten-GAZ B.V. 59227419, Amsterdam	Nederländerna	63,0
Bulten Share MIPCO AB, 556843-5001, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Warrant MIPCO AB, 556812-4464, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Stock Option AB, 556812-4290, Göteborg	Sverige	100,0
FMS Warrant MIPCO AB, 556812-4456, Göteborg	Sverige	100,0

Not 41 Avstämning mellan IFRS och använda nyckeltalsbegrepp

Använt begrepp	2013	2012
Rörelseresultat (EBIT)	105,3	103,3
Avskrivningar och nedskrivningar	88,8	76,5
Rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	194,1	179,8

Använt begrepp	2013	2012
Rörelseresultat (EBIT)	105,3	103,3
Avskrivningar och nedskrivningar	88,8	76,5
Rörelseresultat exkl avskrivningar och ned skrivningar (EBITDA)	194,1	179,8
Engångsposter 1)	23,8	–
Justerat rörelseresultat exkl avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA)	217,9	179,8

Vid beräkning av justerat rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2013	2012
Rörelseresultat (EBIT)	105,3	103,3
Engångsposter 1)	38,8	–
Justerat rörelseresultat	144,1	103,3

Vid beräkning av justerat rörelseresultat återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2013	2012
Resultat efter skatt	88,2	43,5
Engångsposter 1)	38,8	–
Beräknad skatt på engångsposter 1)	-8,5	–
Uppskjuten skatteintäkt på tillkom mande underskottsavdrag genom kammarrättsdom	-27,1	–
Skattekostnad till följd av engångs effekt av förändrad skattesats i Sverige	–	19,1
Justerat resultat efter skatt	91,4	62,6
Antal aktier på balansdagen	21 040,2	21 040,2
Justerat resultat per aktie	4,35	2,98
1) Engångsposter	2013	2012
Omstruktureringsprogram	-23,8	–
Nedskrivningar	-15,0	–
Summa	-38,8	–

Not 42 FörÄNDRING I KONCERNENS SAMMANSÄTTNING

Under 2013 bildades ett ägarbolag inom ramen för ett samarbete med den ryska fordonstillverkaren GAZ. Samarbetet omfattar produktion av fästelement i Ryssland. Registrering av verksamhetsbolaget i Ryssland är genomförd efter balansdagen och förberedelser för produktionsstart pågår. FinnvedenBultens initiala investering uppgår till 40 MSEK i likvida medel, för vilket en andel om 63% erhållits. Ägarbolaget, som konsolideras som ett dotterbolag i koncernredovisningen från och med 14 november 2013, har givit upphov till en koncernmässig goodwill om 14,9 MSEK. Goodwillen hänför sig till förväntade framtida affärsmöjligheter för Division Bulten som en följd av tillgång till lokal produktion i Ryssland. GAZ andel (37%) redovisas som innehav utan bestämmande inflytande, som initialt redovisats till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.

NOt 43 Byte av redovisningsprincip

FinnvedenBulten har tillämpat reviderade IAS 19 Ersättning till anställda per den 1 januari 2013. Ändringen innebär bl.a. att "korridormetoden" tas bort och att akturiella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i akturiella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

De nya principerna påverkar redovisningen retroaktivt och därför har ingående balans per 1 januari 2012 räknats om vilket reducerar det egna kapitalet med 3,3 MSEK. Vidare har jämförelsesiffrorna per 31 december 2012 räknats om. Övergången till de nya redovisningsprinciperna har medfört att nettopensionsavsättningen inklusive särskild löneskatt har ökat med 2,1 MSEK per 31 december 2012. Vidare har uppskjuten skattefordran ökat från 102,2 MSEK till 102,8 MSEK. För helåret 2012 förbättras årets resultat med 1,5 MSEK (SEK 0,07 per aktie) och övrigt totalresultat med 0,3 MSEK som en konsekvens av de nya redovisningsprinciperna.

NOt 44 Händelser efter balansdagen

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2013	2012
Nettoomsättning	2	27,2	24,7
Kostnad för sålda varor		–	–
Bruttoresultat		27,2	24,7

Administrationskostnader	3,6	-30,9	-33,4
Rörelseresultat		-3,7	-8,7

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	4	-4,5	–
Räntekostnader och liknande resultatposter	5	-10,5	-9,1
Resultat efter finansnetto		-18,7	-17,8

Bokslutsdispositioner	7	15,5	–
Resultat före skatt		-3,2	-17,8

Skatt på årets resultat	8	26,6	-5,1
Räkenskapsårets resultat		23,5	-22,9

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2013	2012
Årets resultat	23,5	-22,9
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat för året	23,5	-22,9

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier		0,2	0,2
Summa materiella anläggningstillgångar		0,2	0,2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	9	1 382,5	1 381,3
Uppskjutna skattefordringar	8	75,5	48,9
Övriga långfristiga fordringar		0,7	5,6
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 458,7	1 435,8
Summa anläggningstillgångar		1 458,9	1 436,0
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernbolag		16,1	19,1
Aktuella skattefordringar		0,4	0,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1,6	1,6
Summa kortfristiga fordringar		18,1	21,5
Likvida medel		4,1	6,0
Summa omsättningstillgångar		22,2	27,5
Summa tillgångar		1 481,1	1 463,5

MSEK		Not 2013-12-31 2012-12-31
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	10	10,5	10,5
Reservfond		99,6	99,6
Överkursfond		1 133,0	1 133,0
Balanserade vinstmedel		-55,1	-36,5
Summa eget kapital		1 188,0	1 206,6
Skulder
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		280,6	245,7
Summa långfristiga skulder		280,6	245,7
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		1,2	2,0
Övriga skulder		1,3	1,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		10,0	8,0
Summa kortfristiga skulder		12,5	11,2
Summa eget kapital och skulder		1 481,1	1 463,5
Ställda säkerheter	11	1 382,5	1 385,7
Ansvarsförbindelser	12	13,4	49,0

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

		eget kapital Fritt eget kapital		Bundet
Moderbolaget	Aktie kapital	Reserv- fond	Överkurs- fond	Balanse- rade vinst- medel	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2012	10,5	99,6	1 133,0	19,4	1 262,5
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	-22,9	-22,9
Övrigt totalresultat
Koncernbidrag 1)	–	–	–	12,4	12,4
Skatt på koncernbidrag	–	–	–	-3,3	-3,3
Summa totalresultat	–	–	–	-13,8	-13,8
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)	–	–	–	-42,1	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	-42,1	-42,1
Utgående balans per 31 december 2012	10,5	99,6	1 133,0	-36,5	1 206,6
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	23,5	23,5
Övrigt totalresultat
Summa totalresultat	–	–	–	23,5	23,5
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)	–	–	–	-42,1	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	-42,1	-42,1
Utgående balans per 31 december 2013	10 ,5	99,6	1 133,0	-55,1	1 188,0

1) Under 2013 har bolaget ändrat redovisningsprincip för redovisning av koncernbidrag. Säväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas från och med 2013 som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Ändringen har inte gjorts med retroaktiv verkan. Se vidare not 14.

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	-18,7	-17,8
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	15,1	9,2
Betald skatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	-3,6	-8,6
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	18,9	-3,5
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	0,9	-1,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	16,2	-13,5
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-1,2	-0,1
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	0,4	-14,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-0,8	-14,3
Finansieringsverksamheten
Ökning av låneskulder	24,8	74,7
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-42,1	-42,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-17,3	32,6
Årets kassaflöde	-1,9	4,8

Årets kassaflöde	-1,9	4,8
Likvida medel vid räkenskapsårets början	6,0	1,2
Likvida medel vid årets slut	4,1	6,0

Moderbolagets tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

MSEK	2013	2012
In- och utbetalda räntor
Betald ränta	–	–
Erhållen ränta	–	–

Moderbolagets noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget tillämpar Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderföretag i koncerner som frivilligt valt att tillämpa IFRS/IAS i sin koncernredovisning skall som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernen. Moderföretaget tillämpar följaktligen de principer som tillämpas i koncernredovisningen och som redogjorts för enligt ovan, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas från och med 2013 med tillämpning av den s k alternativregeln enligt RFR 2, IAS 27 p.2. Alternativregeln innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Under 2012 redovisades koncernbidrag som erhållits/lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Den ändrade principen för redovisningen av koncernbidrag har gjorts med framåtriktad verkan. Se not 14 för ytterligare information.

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderbolaget har inga förmånsbestämda pensionsplaner.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

	2013	2012
Koncerninterna tjänster	21,1	17,8
Övriga intäkter	6,1	6,9
Summa nettoomsättning	27,2	24,7

Nettoomsättningen består till 100 procent av koncerninterna intäkter. Koncerninterna tjänster omfattar ledningsarbete, IT-tjänster och administrativa stödfunktioner. Debitering har skett på marknadsmässiga grunder.

NOT 3 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNING FÖR REVISION

	2013	2012
PricewaterhouseCoopers
Revision	1,0	1,2
Annan revisionsverksamhet	0,1	0,1
Skatterådgivning	–	0,2
Övriga tjänster	0,3	0,9
Summa	1,4	2,4

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.

NOT 4 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	2013	2012
Nedskrivning av övriga värdepapper	-4,5	–
Summa	-4,5	–

NOT 5 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

	2013	2012
Räntekostnader koncernbolag	-10,1	-8,7
Övrigt	-0,4	-0,4
Summa	-10,5	-9,1

NOT 6 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH ARVODE TILL STYRELSE

Bolaget har 8 (7) anställda. Ersättning till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare har även utgått från andra koncernbolag. I not 6 för koncernen redogörs för totala ersättningar för styrelse och ledande befattningshavare.

Medelantal anställda	2013	2012
Kvinnor	5	4
Män	3	3
Summa	8	7
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader	2013	2012
Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör	5,8	4,7
Löner och ersättningar till övriga anställda	5,8	5,3
Summa löner och ersättningar	11,6	10,0
Sociala avgifter enligt lag och avtal	3,5	2,8
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör	1,1	1,1
Pensionskostnader för övriga anställda	1,5	1,6
Summa sociala avgifter och pensionskostnader	6,1	5,5
Summa	17,7	15,5

Antal styrelseledamöter på balansdagen	2013	2012
Kvinnor	1	1
Män	7	6
Summa	8	7
Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	2013	2012

Kvinnor	1	1
Män	2	2
Summa	3	3

NOT 8 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2013	2012
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	–	–
Summa aktuell skatt	–	–
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	26,6	-5,1
Summa uppskjuten skatt	26,6	-5,1
Redovisad skatt	26,6	-5,1

Avstämning av effektiv skatt, belopp	2013	2012
Resultat före skatt	-3,2	-17,8
Skatt enligt gällande skattesats	0,7	4,7
Ej avdragsgilla kostnader	-1,2	-0,2
Engångseffekt till följd av förändrad skattesats i Sverige	–	-9,5
Uppskjuten skatt avseende tillkommande underskottsavdrag enligt kammarrättsdom	27,1	–
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	26,6	-5,1

Uppskjuten skattefordran uppgående till 75,5 (48,9) MSEK avser i sin helhet skattemässiga förlustavdrag.

I ett omprövningsbeslut har vissa avdrag förvägrats. Kammarrätten i Stockholm har i en dom den 11 april 2013 upphävt Skatteverkets omprövningsbeslut och medgivit avdrag för ränta på aktieägarlån enligt inlämnade deklarationer. Domen, som överklagades av Skatteverket till Högsta Förvaltningsdomstolen, innebär att Finnveden-Bulten AB (publ) kan tillgodoräkna avdrag med 197 Mkr, varav 123 MSEK kvarstår outnyttjade per den 31 december 2013. Mot denna bakgrund redovisades under 2013 en uppskjuten skatteintäkt uppgående till 27,1 MSEK. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 6 november 2013 beslut att inte bevilja prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.

NOT 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER

	2013	2012
Koncernbidrag, erhållet	15,5	–
Skatt på koncernbidrag	–	-3,3
Summa bokslutsdispositioner	15,5	–

Under 2013 har bolaget ändrat redovisningsprincip för redovisning av koncernbidrag. Säväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas från och med 2013 som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Ändringen har inte gjorts med retroaktiv verkan. Se vidare not 14.

Not 9 Andelar i koncernföretag

	2013-12-31	2012-12-31
Vid årets början	1 381,3	1 367,1
Förvärv under året	1,2	14,2
Redovisat värde vid periodens slut	1 382,5	1 381,3

SPECIFICATION AV ModerbolagETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Andel, %	Redovisat värde
Dotterbolag/Org nr/Säte	2013-12-31	2013-12-31
Finnveden AB, 556224-0894, Göteborg	100,0	1 281,2
Bulten Share MIPCO AB i likvidation, 556843-5001, Göteborg	100,0	4,6
Bulten Warrant MIPCO AB i likvidation, 556812-4464, Göteborg	100,0	6,0
Bulten Stock Option AB i likvidation, 556812-4290, Göteborg	100,0	34,4
FMS Warrant MIPCO AB i likvidation, 556812-4456, Göteborg	100,0	56,3
Redovisat värde vid periodens slut		1 382,5

För samtliga innehav ovan överenstämmer kapitalandelen med röstandelen.

Not 10 Aktiekapital

	Stamaktier	Preferens- aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier per 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2012	21 040 207	–	21 040 207
Antal utestående aktier per 31 december 2013	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2013 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Not 11 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

	2013-12-31	2012-12-31
Aktier i dotterbolag	1 382,5	1 385,7
Summa	1 382,5	1 385,7

Not 12 Ansvarsförbindelser

	2013-12-31	2012-12-31
Borgensförbindelser till förmån
för koncernföretag	13,4	18,0
Skatter1)	–	31,0
Summa	13,4	49,0

1) Avser tillställt krav från skattemyndighet avseende skattemässiga avdrag som tidigare förvägrats men som godkänts i Kammarrättsdom 2013. Se vidare not 31 i koncernredovisningen.

Not 13 Transaktioner med närstående

Vid utgången av 2013-12-31 fanns inget lånefårhållande med ägarna.

Not 14 ByTe av redovisningsprincip

Proformaredovisning 2012	Enligt årsredo- visningen	Effekt vid tillämpning av alter- nativregeln	Justerad resultat räkning (proforma)
Resultat efter finansnetto	-17,8	–	-17,8
Bokslutsdispositioner	–	12,4	12,4
Resultat före skatt	-17,8	12,4	-5,4
Skatt på årets resultat	-5,1	-3,3	-8,4
Räkenskapsårets resultat	-22,9	9,1	-13,8

Försäkran och underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisning redovisningsstandarder, ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.

Göteborg den 26 mars 2014

Roger Holtback Hans Gustavsson Hans Peter Havdal Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Arne Karlsson Johan Lundsgård Adam Samuelsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant VD och koncernchef

Tony Frunk Katarina Olsson Johan Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ), Organisationsnummer 556668-2141

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för FinnvedenBulten AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30–71.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för FinnvedenBulten AB (publ) för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 26 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson Auktoriserad revisor

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat exklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på Justerat eget kapital

Årets resultat exklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande samt inklusive aktieägarlån och preferensaktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttorörelseresultat i procent av årets nettoomsättningen.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

EBIT-marginal (Rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Justerad EBIT-marginal (Rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar justerat för engångsposter i procent av årets nettoomsättning.

Eget kapital

Redovisat eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

FSP-koncept (Full Service Provider)

Erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan, från utveckling av produkten till leverans vid kundens produktionslinje.

Lageromsättningshastighet

Kostnad sålda varor dividerat med genomsnittligt varulager.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättningen dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar; allt beräknat vid årets slut.

Justerad nettolåneskuld

Räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

Nettomarginal

Nettoresultat i procent av nettoomsättning.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital.

Justerad nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital.

OEM

Original Equipment Manufacturer, fordonstillverkare.

Organisk tillväxt Årets nettoomsättning jämfört med föregående års utfall.

Nettoomsättning per anställd

Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal före goodwill

Rörelseresultat före goodwillavskrivningar i förhållande till nettoomsättning.

Rörelseresultat per anställd

Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Justerad Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande samt aktieägarlån och preferensaktier i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.

Tier 1-leverantör

Företag som levererar komponenter till fordonstillverkare.

Tier 2-leverantör

Företag som levererar komponenter till Tier 1-leverantörer.

Bolagsstyrningsrapport

FinnvedenBulten AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Göteborg, Sverige. FinnvedenBulten är noterat på NASDAQ OMX Stockholm sedan 20 maj 2011. Bolaget följer NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Koden finns att ta del av på Kollegiet för Svensk Bolagstyrnings hemsida, www.bolagsstyrning.se. Koden gäller för alla svenska bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i Sverige och ska tillämpas fullt ut i samband med den första årsstämma som hålls året efter börsnoteringen. FinnvedenBulten påbörjade en anpassning till koden i samband med årsstämman 2011 och har sedan dess tillämpat koden. Bolag måste inte följa alla regler i koden, utan har möjlighet att välja alternativa lösningar som de bedömer passar bättre för just deras omständigheter, förutsatt att eventuella avvikelser redovisas, den alternativa lösningen beskrivs och orsakerna förklaras i bolagsstyrningsrapporten.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning och har granskats av bolagets revisor.

ÅRSSTÄMMAN

I enlighet med aktiebolagslagen är årsstämman bolagets högsta beslutsfattande organ och på årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt i nyckelfrågor, till exempel fastställande av resultat och balansräkningar, disposition av bolagets vinst, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till styrelsen och revisorerna.

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämma kallas. I enlighet med bolagsordningen publiceras kallelse till såväl årsstämma som extrabolagsstämma genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Dagens Industri.

Rätt att närvara vid årsstämma

Alla aktieägare som är direktregistrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fem vardagar före bolagsstämman och som har meddelat bolaget sin avsikt att delta (med eventuella biträden) i års-

Styrelseledamöter valda på årsstämman 2013

I nedanstående tabeller framgår en översikt av styrelsens sammansättning per 2013-12-31. Övrig presentation av styrelsen hänvisas till sidorna 80-81 i denna årsredovisning.

Namn	Styrelsefunktion	Invald/ Utsedd	Avgick	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större ägare
Styrelseledamöter
Roger Holtback	Ordförande	2005	–	–	Ledamot	Ja	Ja
Hans Gustavsson	Ledamot	2005	–	Ledamot	Ledamot	Ja	Ja
Hans Peter Havdal	Ledamot	2013	–	–	–	Ja	Ja
Arne Karlsson	Ledamot	2010	–	Ordförande	–	Ja	Ja
Johan Lundsgård	Ledamot	2012	–	Ledamot	Ordförande	Ja	Nej
Adam Samuelsson	Ledamot	2005	–	Ledamot	–	Ja	Ja
Katarina Olsson	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–	–
Tony Frunk	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–	–
Suppleanter
Peder Johansson	Arbetstagarrepresentant	2013	–	–	–	–	–
Maria Knutsson	Arbetstagarrepresentant	2011	2013	–	–	–	–
Thure Andersen	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–	–

Initiativ från aktieägare

Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska ha tagits emot av styrelsen senast sju veckor före årsstämman.

Större aktieägare

Bolaget hade vid utgången av år 2013 totalt 3 153 (1 757) aktieägare. De fem största aktieägarna kontrollerade vid årsskiftet 54,3% (63,5%) av kapitalet och rösterna. Den enskilt största aktieägaren, Nordic Capital Fond V, kontrollerade 23,2% (34,6%) av kapitalet och rösterna. Efter årets slut har Nordic Capital avyttrat samtliga aktier i bolaget.

Årsstämma 2014

Ordinarie årsstämma 2014 kommer att hållas den 29 april kl. 17.00 på Svenska mässan i Göteborg. Mer information finns på www.finnvedenbulten.se

STYRELSEN

Styrelsen är högsta beslutande organ efter bolagsstämman. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för bolagets förvaltning och organisation, vilket betyder att styrelsen är ansvarig för att bland annat fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa ledningen.

Styrelsen ansvarar också för upprättande och avgivande av årsredovisningen och koncernredovisningen samt att delårsrapporterna upprättas i rätt tid. Dessutom utser styrelsen verkställande direktören.

Styrelseledamöterna väljs varje år på årsstämman för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen till den del den väljs av bolagsstämman bestå av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter utan suppleanter. Härutöver har arbetstagarrepresentanter utsetts.

Styrelsens ordförande

Styrelseordförande väljs av årsstämman. Ordförande har ett särskilt ansvar för ledningen av styrelsens arbete och att styrelsens arbete är välorganiserat och genomförs på ett effektivt sätt.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som revideras årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat funktioner och uppdelningen av arbetet mellan styrelseledamöterna och VD. I samband med det konstituerande styrelsemötet fastställer styrelsen också instruktioner för finansiell rapportering och instruktioner för VD.

Styrelsen sammanträder fem ordinarie gånger utöver det konstituerande sammanträdet enligt ett årligt schema som fastställs i förväg. Utöver dessa möten kan ytterligare möten anordnas för att hantera frågor som inte kan hänskjutas till ett ordinarie möte. Utöver styrelsemöten har styrelseordföranden och VD en fortlöpande dialog rörande ledningen av Bolaget.

För närvarande består Bolagets styrelse av sex ordinarie stämmovalda ledamöter samt två ordinarie arbetstagarrepresentanter och två suppleanter. Dessa presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

Styrelsemöten 2013

Styrelsemedlemmars närvaro vid styrelsemöten 2013.

Roger Holtback Arne Karlsson Hans Gustavsson Hans Peter Havdal (Invald 2013-04-26) Johan Lundsgård Adam Samuelsson Katarina Olsson Tony Frunk Suppleanter Maria Knutsson (Avgick 2013-09-19) Peder Johansson (Invald 2013-09-19) Thure Andersen	Närvaro / totalt antal möten
	9/9
	9/9
	9/9
	5/9
	9/9
	9/9
	8/9
	8/9

	7/9
	1/9
	8/9

Utvärdering av styrelsens arbete 2013

Årligen görs en utvärdering av styrelsens arbete som redovisas och diskuteras vid ett av årets styrelsemöten. Syftet med utvärderingen är att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet.

REVISIONSUTSKOTTET

FinnvedenBulten har ett revisionsutskott bestående av fyra medlemmar: Arne Karlsson (ordförande), Hans Gustavsson, Johan Lundsgård och Adam Samuelsson.

Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Styrelsens ordförande kan vara ledamot i utskottet men bör inte vara ordförande i utskottet. Revisionsutskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av de ledamöter som är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska även

vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings eller revisionskompetens. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet sammanträder regelbundet med bolagets revisor. Revisionsutskottet har inte någon beslutanderätt.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Arne Karlsson	6/6
Johan Lundsgård	6/6
Hans Gustavsson	5/6
Adam Samuelsson	5/6

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

FinnvedenBulten har ett ersättningsutskott bestående av tre medlemmar: Johan Lundsgård (ordförande), Roger Holtback och Hans Gustavsson. Ersättningsutskott ska bereda frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och samtliga personer i bolagsledningen. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Bland utskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Johan Lundsgård	3/3
Roger Holtback	3/3
Hans Gustavsson	2/3

VALBEREDNING

Valberedningen ska bestå av fyra ledamöter – en representant för var och en av de tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september som önskar utse en ledamot i valberedningen, samt styrelsens ordförande. Med de tre största aktieägarna avses de av Euroclear Sweden AB registrerade och ägargrupperade tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september månad. Vid större ägarförändringar har den nya storägaren rätt, om önskemål framställs, att utse en ledamot i valberedningen.

Instruktioner för valberedningen har antagits av årsstämman den 26 april 2013. Valberedningen ska bland annat lämna förslag till ordförande vid årsstämma, antal stämmovalda ledamöter, ordförande och övriga stämmovalda ledamöter i styrelsen, arvode och annan ersättning till var och en av de stämmovalda styrelseledamöterna och till ledamöter av styrelsens utskott, val av revisorer samt arvode till revisorerna. Till valberedningens ordförande har Ulf Rosberg utsetts.

Valberedning	Bolag
Roger Holtback, Styrelsens ordförande	FinnvedenBulten AB
Ulf Rosberg	Nordic Capital Fond V
Karl-Axel Granlund	Volito AB
Fredrik Grevelius	Investment AB Öresund

VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

VD är underordnad styrelsen och har främst ansvar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD anges i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen för VD. VD ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande av materialet på styrelsesammanträden. Enligt instruktionerna för finansiell rapportering är VD ansvarig för finansiell rapportering i bolaget och ska följaktligen säkerställa att styrelsen erhåller tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera FinnvedenBultens resultat och finansiella ställning. Detta innebär att VD ska löpande hålla styrelsen informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet, omsättningens storlek, bolagets resultat och ekonomiska ställning, likviditet och kreditläge, viktigare affärshändelser samt varje annan händelse, omständighet eller förhållande som inte kan antas vara av oväsentlig betydelse för bolagets aktieägare att styrelsen känner till. VD och övriga ledande befattningshavare presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättning till styrelseledamöter

Arvoden och annan ersättning till stämmovalda styrelseledamöter fastställs av årsstämman. Årsstämman den 26 april 2013 beslutade om att ett fast arvode ska utgå till styrelsen om 2 100 000 SEK för perioden till och med nästa årsstämma, varav 600 000 SEK ska utgå till styrelsens ordförande och 300 000 SEK utgå till var och en av de av styrelsens övriga bolagstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ett fast arvode om 50 000 SEK ska utgå till den styrelseledamot som har särskilt ansvar för dotterbolaget Finnveden Metal Structures AB. En förutsättning för utbetalning är att sådan ledamot är utsedd av bolagstämman och inte är anställd i bolaget. Vidare har årsstämman beslutat att ett fast arvode om 300 000 SEK ska utgå till revisionsutskottet, varav 100 000 SEK ska utgå till revisionsutskottets ordförande och 50 000 SEK ska utgå till var och en av revisionsutskottets övriga ledamöter. Ingen ersättning ska utgå till ledamöter i ersättningsutskottet. Såsom kostnadsersättning avseende administrativa kostnader ska 20 000 SEK plus moms per kvartal utgå till ett till styrelsens ordförande närstående bolag. Bolagets styrelseledamöter har inte rätt till några förmåner efter det att de avgått som medlemmar i styrelsen.

För ytterligare information om ersättning till styrelseledamöter, se not 6 i denna årsredovisning.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt ett beslut av årsstämman den 26 april 2013 gäller i huvudsak följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för VD och andra ledande befattningshavare. Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att FinnvedenBulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom FinnvedenBulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen men för närvarande uppgår den till 50 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avser övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för.

För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare se not 6 i denna årsredovisning.

KONCERNLEDNING

I koncernledningen ingår VD, vVD samt koncernens finans- och ekonomidirektör. Koncernledningen har regelbunda möten där även informationsdirektören, koncernredovisningschefen samt ansvarig för affärsutveckling ingår som adjungerande. VD och vVD är också divisionschefer varför en nära kontakt med de operativa verksamheten föreligger.

DIVISION

FinnvedenBulten är indelad i två operativa divisioner. Divisionerna bedrivs i två separata dotterbolag som i sin tur äger aktierna i underliggande dotterbolag där verksamheterna bedrivs. FinnvedenBultens divisioner ansvarar för att utveckla sina respektive verksamheter och för att uppfylla uppställda finansiella mål.

INTERN KONTROLL

Detta avsnitt innehåller styrelsens årliga avrapportering över hur den interna kontrollen till den del den avser finansiell rapportering är organiserad. Utgångspunkten för beskrivningen har varit Kodens regler och den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper inom Svenskt Näringsliv och FAR SRS.

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. FinnvedenBultens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen och de lokala regler som gäller i varje land där verksamhet bedrivs.

Förutom externa regler och rekommendationer finns interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. FinnvedenBultens kontrollmiljö består bland annat av organisationsstruktur, instruktioner, policies, riktlinjer, rapportering och definierade ansvarsområden. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion för verkställande direktören och enats om den ekonomiska rapporteringen till styrelsen i FinnvedenBulten AB (publ). Koncernens ekonomi- och finansdirektör rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. FinnvedenBulten ABs väsentliga och styrande dokument i form av policies, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler till de i koncernen ingående bolagen. System och rutiner har skapats för att förse ledningen med nödvändiga rapporter om affärsresultatet i relation till etablerade målsättningar. Nödvändiga informationssystem finns för att säkerställa att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.

Riskbedömning

FinnvedenBultens riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. De, i koncernens arbete med intern kontroll, identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som bygger på avvikelserapportering från de fastställda målen eller från fastslagna normer för till exempel värdering av varulager och andra väsentliga tillgångar.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Finansiella rapporter upprättas månads-, kvartals- och årsvis i koncernen, dess divisioner och dotterbolag. I samband med rapporteringen görs omfattande analyser med kommentarer samt uppdaterade prognoser som bland annat syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt. Ekonomifunktioner och controllers med funktionellt ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på koncern-, divisionsoch enhetsnivå.

FinnvedenBultens interna kontrollarbete syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen.

Den finansiella rapporteringen ska

vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekommendationer
ge en rättvisande beskrivning av företagets verksamhet
stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten.

Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.

Information och kommunikation

Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare. Viktiga verktyg för detta är FinnvedenBultens manualer, intranät och utbildningar.

Kontrollaktiviteter

Koncernens bolag är organiserade i två divisioner. I respektive divisionsledning ingår en ekonomichef. Ekonomichefen har en central roll för analys och uppföljning av divisionens finansiella rapportering och resultat. Hos moderbolaget finns ytterligare funktioner för löpande analys och uppföljning av koncernens, divisionernas och dotterbolagens finansiella rapportering.

Uppföljning

Styrelsen informeras om och utvärderar månadsvis verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde genom ett rapportpaket innehållande utfall, prognoser och kommentarer till vissa nyckelfaktorer.

Uppföljning av finansiell information

Styrelsen avger och ansvarar för bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom att bereda arbetet med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Det görs bland annat genom att revisionsutskottet granskar den finansiella informationen och bolagets finansiella kontroller.

Styrelsen informeras månadsvis om verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde. Utvärdering och uppföljning sker av utfall och prognoser.

Samtliga bolag i koncernen ska rapportera den finansiella informationen utefter ett faställt format och efter givna redovisningsprinciper. I samband med rapporteringen görs en analys och riskbedömning av den finansiella situationen.

REVISORER

FinnvedenBultens revisor är PricewaterhouseCoopers AB (PwC), med Fredrik Göransson som ansvarig revisor. PwC genomför revisionen i FinnvedenBulten AB (publ) och i samtliga väsentliga dotterbolag. Revisionen omfattar årligen en lagstadgad revision av FinnvedenBultens årsredovisning, lagstadgad revision av moderbolag och alla väsentliga dotterbolag, revision av interna rapportpaket, revision av bokslutet och översiktlig granskning av en delårsrapport. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen.

Under andra kvartalet hålls möte med företagsledningen för analys av organisation, verksamheter, affärsprocesser och balansposter i syfte att identifiera områden som innebär förhöjd risk för fel i den finansiella rapporteringen. Dessutom hålls möte med revisionsutskottet för avstämning av strategi och inriktning. Revisorn närvarar också vid minst ett styrelsemöte per år.

En översiktlig granskning av bokslut görs för perioden januari– september. Under oktober görs en så kallad Early warning-granskning på niomånadersbokslutet följt av ett Early warning-möte med företagsledningen där väsentliga frågor inför årsbokslutet tas upp. Granskning och revision av årsbokslutet och årsredovisning görs under januari–februari.

PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag genomföra fristående rådgivning åt FinnvedenBulten.

Enligt bolagets bolagsordning ska bolaget ha lägst en och högst två revisorer och högst två revisorssuppleanter. Enligt bolagsordningen ska revisorns mandattid vara ettårig.

KOMMUNIKATION

Bolagets information till aktieägare och andra intressenter ges via årsredovisning, delårsrapporter samt pressmeddelanden. På bolagets hemsida, www.finnvedenbulten.se, publiceras all extern information.

INTERNREVISION

FinnvedenBulten tillämpar svensk kod för bolagstyrning med följande undantag.

En särskild funktion för internrevision finns inte inom Finnveden-Bulten. Styrelsen utvärderar årligen behovet av att inrätta en särskild funktion för internrevision. Under 2013 gjordes bedömningen att ett sådant behov inte förelåg. Som motiv till beslutet beaktade styrelsen att den interna kontrollen huvudsakligen utövas genom

de operativa cheferna på olika nivåer
lokala respektive centrala ekonomifunktioner
koncernledningens övervakande controller

Ovanstående punkter tillsammans med bolagets storlek gör att styrelsen anser att det inte är ekonomiskt försvarbart med ytterligare en administrativ funktion.

Göteborg den 26 mars 2014

Roger Holtback	Hans Gustavsson	Hans Peter Havdal
Styrelsens ordförande	Styrelseledamot	Styrelseledamot
Arne Karlsson	Johan Lundsgård	Adam Samuelsson
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot
Tony Frunk	Katarina Olsson	Johan Westman
Arbetstagarrepresentant	Arbetstagarrepresentant	VD och koncernchef

REVISORNS YTTRANDE ÖVER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ), Org nr 556668-2141

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för FinnvedenBulten AB (publ) för räkenskapsåret 2013 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Göteborg den 26 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Göransson Auktoriserad revisor

Översikt av bolagsstyrning

Illustration av FinnvedenBultens bolagsstyrningsprocess, från aktieägare till koncernledning.

Styrelse, revisor och verkställande ledning

Styrelsen valda av årsstämman

Roger Holtback STYRELSEORDFÖRANDE Ledamot i ersättningsutskottet

Född 1945. Civilekonom. Verksam i styrelsen sedan 2005.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Tidigare VD för bl.a. Volvo Personvagnar AB och vice VD i AB Volvo.

Andra uppdrag: Styrelseordförande Stiftelsen Svenska Mässan, Rullpack AB och Holtback Group AB med dotterbolag samt styrelseledamot i IHS Inc., USA (NYSE) och Trox AB samt ledamot i Stena Sfärråd.

Aktier i FinnvedenBulten: 350 0001)

HANS GUSTAVSSON

Ledamot i revisions- och ersättningsutskottet

Född 1946. Maskiningenjör. Ekonomi och managementutbildningar. Styrelseledamot sedan 2005. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Volvo Personvagnar och Jaguar Land Rover. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Calix Group AB, och Klippan Group AB. Bedriver konsultverksamhet inom ledarskap och är rådgivare till Denso Sweden AB. Aktier i FinnvedenBulten: 196 2681)

ARNE KARLSSON

Ordförande i revisionsutskottet

Född 1944. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2010 (även ledamot mellan 2005 och 2008). Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice VD i Scania AB.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB samt ordförande i revisionsutskottet. Aktier i FinnvedenBulten: 7 1651)

JOHAN LUNDSGÅRD

Ordförande i ersättningsutskottet Ledamot i revisionsutskottet

Född 1953. Ekonom, managementutbildning. Styrelseledamot sedan 2012.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Nuvarande befattning som VD och koncernchef för Volito AB. Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Getinge, Trelleborg, Novartis samt Finnveden.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i CTT Systems AB (publ). Styrelseledamot i Scandinavian Aviation Academy AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

ADAM SAMUELSSON

Ledamot i revisionsutskottet

Född 1973. Civilekonom och MBA.

Styrelseledamot sedan 2005. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Nuvarande befattning som VD och styrelseledamot i Idun Handel & Industri AB. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bufab Holding AB och Idun Handel & Industri AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

HANS PETER HAVDAL

Född 1964. Civilingenjör Maskin. Styrelseledamot sedan 2013.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet: Nuvarande befattning som VD och koncernchef i Kongsberg Automotive Holding. Tidigare ledande befattningar inom Kongsbergkoncernen.

Andra uppdrag: Inga Aktier i FinnvedenBulten: 01)

Arbetstagarrepresentanter i styrelsen

TONY FRUNK

Född 1950. Ordinarie arbetstagarledamot. Inköpare vid FinnvedenBultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 1966. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för IF Metall.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

KATARINA OLSSON

Född 1955. Ordinarie arbetstagarledamot. Produktionsekonom vid FinnvedenBultens anläggning i Olofström. Anställd i bolaget sedan 1974. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 2001)

THURE ANDERSEN

Född 1952. Arbetstagarsuppleant. Produktionsledare vid FinnvedenBultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 2000. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

PEDER JOHANSSON

Född 1965. Arbetstagarsuppleant. Applikationsingenjör inom division Finnveden Metal Structures. Anställd i bolaget sedan 1986. Styrelseledamot sedan 2013. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

Revisor

PRICEWATERHOUSECOOPERS AB Huvudansvarig revisor Fredrik Göransson. Född 1973. Auktoriserad revisor. Revisor i bolaget sedan 2013.

Verkställande ledning

JOHAN WESTMAN VD och koncernchef

Född 1973. VD och koncernchef för Finnveden-Bulten AB (publ) samt VD för Finnveden AB. Anställd i bolaget sedan 2006.

Civilingenjör i industriell ekonomi, Chalmers tekniska högskola samt har studerat ekonomi vid Göteborgs universitet. Tidigare karriär inom Arthur D. Little AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 251 2891)

HELENA WENNERSTRÖM Ekonomi- och finansdirektör

Född 1965. Ekonomi- och finansdirektör för FinnvedenBulten AB (publ) och Bulten AB. Anställd i bolaget sedan 2002. Civilekonom, Örebro universitet. Tidigare karriär inom Digitalfabriken och Topcon.

Aktier i FinnvedenBulten: 92 5901)

TOMMY ANDERSSON Vice VD

Född 1953. Vice VD för FinnvedenBulten AB (publ) samt VD för Bulten AB. Anställd i bolaget sedan 2001. Har studerat ekonomi och ledarskap vid Ashridge. Tidigare karriär inom Autoliv.

Aktier i FinnvedenBulten: 182 8681)

1) Innehav per den 14 mars 2014.

Nyckeltal

KONCERNEN	2013	2012	2011	2010
Marginaler
EBITDA-marginal, %	6,3	6,1	8,9	7,1
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	3,5	6,5	4,4
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	4,7	3,5	7,1	4,8
Nettomarginal, %	2,9	1,5	3,7	6,9
Avkastningsmått
Sysselsatt kapital, %	7,8	8,2	15,4	9,5
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	10,6	8,2	16,8	10,4
Eget kapital, %	8,3	4,2	15,1	44,5
Justerat eget kapital, %	8,6	6,1	15,1	19,5
Kapitalstruktur
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,2	2,3	2,4	2,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	1,3
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	5,9	6,9	4,3	1,5
Soliditet, %	53,0	55,7	54,3	25,9
Justerad Soliditet, % 1)	53,0	55,7	54,3	48,8
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 666,3	1 637,3	1 766,9	1 654,4
Rörelseresultat per anställd, KSEK	57,3	57,1	115,4	72,5
Medelantalet anställda	1 837	1 810	1 746	1 576
Övrigt
Nettolåneskuld, MSEK	185,2	246,1	161,6	650,8
Justerad nettolåneskuld, MSEK 2)	185,2	246,1	161,6	220,7
Data per aktie
Resultat per aktie, SEK *)	4,19	2,07	6,57	16,36
Resultat per aktie justerad för engångsposter, SEK *3)	4,35	2,98	6,68	–

*) Avser såväl före som efter utspädning

1) Justerad soliditet beräknat som redovisat eget kapital inklusive räntebärande skulder till aktieägarna.

2) Justerad nettolåneskuld beräknad som räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

3) Resultat per aktie-proforma. Resultat efter skatt justerat för engångskostnader samt räntekostnader för aktieägarlån och preferensaktier.

Samtliga justerade poster är beaktade med aktuell skatt. Dividerat med antalet utestående aktier per balansdag.

Kvartalsdata

	2013			2012
KONCERNEN	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1
Orderingång	925,2	698,3	829,6	812,5	577,8	609,7	780,7	864,7
Resultaträkning
Nettoomsättning	823,1	714,2	814,3	709,4	676,7	649,3	830,4	807,1
Bruttoresultat	137,4	116,8	140,7	109,7	92,7	92,3	128,7	132,9
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	56,6	44,4	54,5	38,6	30,9	30,6	59,3	59,0
Justerat resultat före avskrivningar (EBITDA)	60,6	48,6	70,1	38,6	30,9	30,6	59,3	59,0

Rörelseresultat (EBIT)	40,6	24,4	20,8	19,5	11,5	11,4	40,2	40,2
Justerat rörelseresultat (EBIT)	44,6	28,6	51,4	19,5	11,5	11,4	40,2	40,2
Kassaflöde från
den löpande verksamheten	86,0	19,0	59,8	53,8	43,5	-83,7	62,5	50,1
investeringsverksamheten	-39,7	15,2	-22,2	-27,5	-37,2	-28,7	-21,6	-22,9
finansieringsverksamheten	-28,0	-17,3	-44,0	-3,9	-1,4	39,2	-43,8	-4,2
Periodens kassaflöde Resultat per aktie	18,3	16,9	-6,4	22,4	4,9	-73,2	-2,9	23,0

Resultat per aktie, SEK *) Resultat per aktie justerad för engångsposter,	1,37	0,68	1,87	0,28	-0,70	0,15	1,20	1,42
SEK *) 3)	1,51	0,83	1,72	0,28	0,21	0,15	1,20	1,42
Antal utestående stamaktier
Vägt antal utestående stamaktier,
tusental *)	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2

KONCERNEN		2013-12-31 2013-09-30 2013-06-30		2013-03-31		2012-12-31 2012-09-30 2012-06-30		2012-03-31
Balansräkning
Anläggningstillgångar	809,6	733,0	732,1	708,0	705,0	713,5	701,1	702,8
Omsättningstillgångar	1 270,7	1 225,0	1 227,7	1 194,4	1 145,0	1 225,2	1 272,9	1 267,2
Eget kapital	1 103,5	1 043,0	1 026,9	1 018,3	1 030,6	1 044,6	1 047,1	1 067,6
Långfristiga skulder	249,6	273,1	252,2	274,8	272,4	275,6	243,5	246,2
Kortfristiga skulder	727,2	641,9	680,7	609,3	547,0	618,5	683,4	656,2
Övrigt
Nettolåneskuld	185,2	229,1	222,1	227,4	246,1	250,4	132,8	135,6
	Januari	Oktober	Juli	April	Januari	Oktober	Juli	April
	2013- December	2012- September	2012- Juni	2012- Mars	2012- December	2011- September	2011- Juni	2011- Mars
KONCERNEN, 12 månader rullande	2013	2013	2013	2012	2012	2012	2012	2012
Orderingång	3 265,6	2 918,2	2 829,6	2 780,7	2 832,9	3 035,2	3 161,5	3 235,2
Resultaträkning
Nettoomsättning	3 061,0	2 914,6	2 849,7	2 865,8	2 963,5	3 089,7	3 144,3	3 096,0
Bruttoresultat	504,6	459,9	435,4	423,4	446,6	493,1	517,0	539,2
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	194,1	168,4	154,6	159,4	179,8	210,7	240,7	260,7
Justerat resultat före avskrivningar (EBITDA)	217,9	188,2	170,2	159,4
Rörelseresultat (EBIT)	105,3	76,2	63,2	82,6	103,3	135,2	166,9	188,0
Justerat rörelseresultat (EBIT)	144,1	111,0	93,8	82,6	103,3	135,3	167,2	193,7
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 666,3	1 617,4	1 580,5	1 591,2	1 637,3	1 690,2	1 707,0	1 718,1
Rörelseresultat per anställd, KSEK	57,3	42,3	35,1	45,9	57,1	73,9	90,6	104,3
Medelantal anställda per balansdag	1 837	1 802	1 803	1 801	1 810	1 828	1 842	1 802
Avkastningsmått
Sysselsatt kapital, %	7,8	5,8	4,9	6,2	8,2	10,4	12,8	14,6
Justerad avkastning på sysselsatt
kapital, %	10,6	8,3	7,2	6,2	8,2	10,5	12,8	15,0
Eget kapital, %	8,3	4,3	3,2	1,9	4,2	8,5	10,5	12,2
Justerad avkastning på eget kapital, %	8,6	6,1	4,8	3,7	6,1	8,5	10,5	12,2
Övrigt
Nettolåneskuld/EBITDA	1,0	1,4	1,4	1,4	1,4	1,2	0,6	0,5

Nettolåneskuld/ Justerad EBITDA 2)	0,8	1,2	1,3	1,4	1,4	1,2	0,6	0,5

*) Avser såväl före som efter utspädning. I

FinnvedenBulten utvecklar och driver industriella verksamheter som erbjuder produkter, tekniska lösningar och system i metalliska material. Koncernen verkar som samarbetspartner till internationella kunder inom tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin. Verksamheten bedrivs i två divisioner – Bulten och Finnveden Metal Structures – båda med starka positioner inom sina respektive kundsegment. Kunderna återfinns huvudsakligen inom fordons- och verkstadsindustrin i Europa, Asien och USA.

HUVUDKONTOR

FinnvedenBulten AB (publ)

Box 9148 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 09 www.finnvedenbulten.se

DIVISIONER

Bulten

Box 9148, 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 39

Finnveden Metal Structures

Box 9148, 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 59

AI assistant

Bulten — Annual Report 2013

3019_10-k_2014-04-07_34703c49-2ff2-4af7-a637-0fcc9ad484f3.pdf

Årsredovisning 2013

Innehåll

Finansiell information

2013 i korthet

KVARTAL 1, JANUARI – MARS

Svag omsättning, men successivt ökad orderingång jämfört med kvartal tre och fyra föregående år

KVARTAL 2, APRIL – JUNI

Starkt kvartalsresultat och bra kassaflöde. Kraftfulla omstruktureringar initierade inom gjuteriverksamheten

FinnvedenBulten initierade omstrukturering av gjuteriverksamheten och koncentration av den europeiska magnesiumgjutningen till Polen

KVARTAL 3, JULI - SEPTEMBER

God tillväxt och marginalförbättring. Betydande affär säkrad i division Bulten

FinnvedenBulten tecknade ett betydande FSP kontrakt till ett årligt värde av cirka 35 MEUR

KVARTAL 4, OKTOBER - DECEMBER

BRA AVSLUTNING PÅ 2013, STARK ORDERINGÅNG OCH OFÖRÄNDRAD UTDELNING

FinnvedenBulten vann nya affärer till ett årligt värde om cirka 240 MSEK

FinnvedenBulten tecknade strategiskt viktigt kontrakt med fordonstillverkare i Kina

Finansiella nyckeltal

Omsättning, rörelsemarginal, justerad rörelsemarginal

Detta är FinnvedenBulten

Nettoomsättning till kund per region*

Produktion och verksamheter

Ett år med successiv återhämtning och stark orderingång

FSP-koncept gav stark orderingång

Stärkt resultat också tack vare rationaliseringar

Stärkt plattform för båda divisionerna

Stark aktieutveckling och ägarförändringar

Utvärdering om uppdelning inledd

Johan Westman

Vision, affärsidé och strategi

Vision

Affärsidé

strategi

Finansiella mål

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL MÅLUPPFYLLNAD

Organisk tillväxt

rörelsemarginal

Den justerade rörelsemarginalen* uppgick till 4,7 (3,5) procent 2013.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

Kunder, marknad, trender och drivkrafter

Kunder

Marknad

Trender och drivkrafter

Årlig produktion Lätta fordon, Europa

Årlig produktion Tunga fordon, Europa

Ett urval av FinnvedenBultens produkter

TAKSTRUKTUR

MATHREAD

"ONE TOUCH ASSEMBLY"

MOTORKOMPONENT

CHASSIKOMPONENT

Division Bulten

Produkter och teknologier

Marknadsposition

Logistik

Råvaror

Konkurrenter

Nettoomsättning

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

DIVISION bulten Styrkefaktorer och strategi

Organisk tillväxt

Prioriterad fullserviceleverantör

Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Innovativa och tekniskt avancerade produkter

Frågor och svar om Bulten

Är Bulten väl positionerat och konkurrenskraftigt?

Hur går det med de nya stora affärerna Bulten fick i slutet av 2013?

Hur går utvecklingen i Kina och Ryssland?

Hur ska Bulten växa 2014 och vad tror ni om divisionens möjligheter i framtiden?

Ny skruvprovningsmaskin breddar Bultens erbjudande

Bultens tekniska utvecklingsavdelning

Affärsidé

Varumärke FSP-KONCEPTET

TRADITIONELL LOGISTIKLÖSNING BULTENS LOGISTIKLÖSNING

Division Finnveden Metal Structures

Marknadsposition

Logistik

Råvaror

Bulten Annual Report 2013