" 2012 var ett utmanande år för FinnvedenBulten med en volatil efterfrågan inom fordonsindustrin men också ett år med lovande satsningar för framtida tillväxt i form av etableringar i Ryssland och Kina där vi ser stor potential."

JOHAN WESTMAN, VD OCH KONCERNCHEF

Årsredovisning 2012

Innehåll

2012 i korthet	2
Detta är FinnvedenBulten	4
Vd har ordet	6
Vision, affärsidé, strategi och mål	8
Kunder, marknad, trender och drivkrafter	9
Ett urval av FinnvedenBultens produkter	10
Division Bulten	12
Division Finnveden Metal Structures	18
Långsiktigt och hållbart företagande	24
Aktieägarinformation	28

Finansiell information

A
Förvaltningsberättelse	30
B
Koncernens resultaträkning	33
Koncernens rapport över totalresultat	33
Koncernens balansräkning	34
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	36
Koncernens kassaflödesanalys	37
Koncernens sammansättning av nettolåneskulden	37
Koncernens tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys	38
Koncernens förändring av nettolåneskulden C	38
Koncernens noter D	39
Moderbolagets resultaträkning	64
Rapport över totalresultat	64
Moderbolagets balansräkning	65
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital	66
Moderbolagets kassaflödesanalys	67
Moderbolagets tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys	67
Moderbolagets noter E	68
Försäkran och underskrifter F	71
Revisionsberättelse G	72
Definitioner	73
H
Bolagsstyrningsrapport	74
Översikt av bolagsstyrning	79
I
Styrelse, revisor och verkställande ledning	80
Nyckeltal	82
Kvartalsdata	83

2012 i korthet

KVARTAL 1, JANUARI – MARS

Organisk tillväxt på en svagare marknad, bra kassaflöde men lägre rörelsemarginal

FinnvedenBulten ökade både orderingång och omsättning i en svagare Västeuropeisk marknad. Justerat för valutaeffekter var FinnvedenBultens organiska tillväxt 1,5 procent jämfört med det starka första kvartalet 2011. Koncernen hade en låg nettoskuldsättningsgrad och ett bra kassaflöde från den löpande verksamheten. Kvartalet påverkades inledningsvis av störningar och obalans i produktionen, men produktionsläget förbättrades under mars månad.

KVARTAL 2, APRIL – JUNI

Bra kassaflöde och god tillväxt men lägre marginal på en svagare marknad

FinnvedenBulten ökade under kvartalet omsättningen med 6,2 procent i en svagare fordonsmarknad, delvis beroende på en högre andel verktygsförsäljning än normalt inom division Finnveden Metal Structures. Justerat för valutaeffekter var FinnvedenBultens organiska tillväxt 6,6 procent. Kassaflödet från den löpande verksamheten var bra och koncernen hade en fortsatt stark finansiell ställning.

Leveranser av fästelement till ny, global plattform startar

Under kvartalet startade leveranser till en ny, global plattform. Projektet är ett typexempel på hur Bulten utgör en strategisk FSP-partner (Full Service Provider) till ledande fordonstillverkare. Divisionen har varit delaktig i alla steg av motorns utveckling – från framtagande av prototyp under 2008 till lansering under 2012. Motorn har vunnit det prestigefyllda priset "International Engine of the year 2012" och förväntas ha god volymutveckling under de kommande åren med bred internationell lansering.

KVARTAL 3, JULI - SEPTEMBER

Försämrade marginaLer på grund av lägre volymer, negativa valutaeffekter samt mixförskjutningar

FinnvedenBultens omsättning minskade under det tredje kvartalet med 7,8 procent (-2,5 procent justerat för valutaeffekter) i en fortsatt svag fordonsmarknad. Andra kvartalets indikationer på lägre leveransuttag konkretiserades under det tredje kvartalet och ytterligare neddragningar mot slutet av året kommunicerades av några kunder. Den lägre försäljningen som medförde underabsorption i flera fabriker under kvartalet samt en ofördelaktig produktmix gav en betydande negativ effekt på resultatet. Även koncernens samlade valutaeffekter hade en negativ resultatpåverkan.

FinnvedenBulten expanderar i Polen och omstrukturerar gjuteriverksamheten

I september togs beslutet att investera i och omstrukturera koncernens gjuteriverksamhet genom expansion i Polen och reduktion av den olönsamma gjuteriverksamheten i Sverige. Åtgärdsprogrammet syftar till att stärka division Finnveden Metal Structures position, ge en effektivare produktionsstruktur samt lönsamhetsförbättringar. De årliga besparingarna uppskattas till 15-20 MSEK.

KVARTAL 4, OKTOBER - DECEMBER

Tufft avslut på 2012, lovande satsningar i Ryssland och Kina, oförändrad utdelning

FinnvedenBultens omsättning minskade avsevärt under det fjärde kvartalet, främst till följd av en extraordinärt låg aktivitet i slutet av kvartalet inom europeisk fordonsindustri. Utöver de tidigare kommunicerade neddragningarna av inneliggande order mot slutet av året infördes ytterligare volymreduktioner och stoppdagar med mycket kort framförhållning. Detta resulterade i kraftigt minskade produktions- och leveransvolymer i december. Utvecklingen under december medförde därför en underabsorption i flera av koncernens fabriker med en stor negativ effekt på resultatet. Givet rådande osäkra marknadsläge fortsatte koncernen att prioritera kostnadsreduceringar i form av såväl initierade som planerade strukturåtgärder som löpande effektivitetsåtgärder inkluderande beslutade personalreduktioner.

Två strategiskt viktiga avtal tecknade om etableringar i Ryssland och Kina, båda med betydande tillväxtpotential

I december tecknade FinnvedenBulten och GAZ (Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon) ett slutgiltigt avtal att bilda bolag för tillverkning av fästelement vid GAZ-koncernens anläggning Gorky Automobile Plant. FinnvedenBulten etablerar därmed sin första produktionsanläggning i Ryssland och stärker den strategiska positionen för division Bulten. I december tecknades även avtal med Beijing Hainachuan Automotive Parts Co., Ltd (BHAP) och Amgain Shandong Magnesium Co., Ltd (Amgain) gällande att bilda ett samriskbolag för tillverkning av gjutna lättviktskomponenter i Kina. Basen för samarbetet är en befintlig nyetablerad fabrik med betydande tillväxtpotential.

Finansiella nyckeltal

	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	2 963	3 085	2 607	2 042
EBITDA-marginal, %	6,0	8,9	7,1	–2,9
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	6,5	4,4	– 7,2
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	7,1	4,8	–4,6
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,3	2,4	2,2	1,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	8,1	15,4	9,5	Neg
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	1,3	1,9
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	6,7	4,3	1,5	–1,2
Soliditet, %	55,8	54,3	25,9	21,2
Justerad soliditet, % *	55,8	54,3	48,8	45,6
Medelantal anställda	1 810	1 746	1 576	1 451

* Justerad soliditet inkluderar aktieägarlån och preferensaktier.

Omsättning, rörelsemarginal, justerad rörelsemarginal

Detta är FinnvedenBulten

FinnvedenBultens omsättning för 201 2 uppgick till 2 963 MSEK och antalet anställda vid årsskiftet var 1 810. Bolaget är sedan maj 2011 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet 2012 till 1 757.

Verksamheten bedrivs i två divisioner – Bulten och Finnveden Metal Structures – båda med starka positioner inom sina respektive kundsegment.

Division Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för den globala fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Fästelement är en viktig komponent i tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon och efterfrågan styrs i första hand av produktionen inom fordonsindustrin.

Division Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. De huvudsakliga tillverkningsprocesserna är pressning, gjutning och sammansättning. Komponenterna innefattar bland annat interiör-, chassi- och karossdetaljer för fordonsindustrin men även kundspecifika komponenter till allmänindustrin.

Produktion och verksamheter

Koncernens produktion sker främst i Europa och Asien. En betydande kvalitativ lågkostnadsproduktion sker i verksamheterna i Bielsko-Biala, Polen, där tillverkning av fästelement, pressade plåtkomponenter och pressgjutna magnesiumkomponenter sker.

Koncernen har en etablerad lågkostnadsproduktion för fästelement i Peking, Kina, sedan 1996. Under 2009 flyttade verksamheten till nya lokaler och där finns nu en verksamhet med stor tillväxtpotential. Koncernen har även ett handelsbolag i Shanghai och har under året tecknat avtal med kinesiska BHAP och Amgain om att bilda ett samriskbolag för tillverkning av gjutna lättviktskomponenter i Kina. Basen för samarbetet är en befintlig nyetablerad fabrik i Heze City i Shandong-provinsen mellan Peking och Shanghai.

Koncernen har under året dessutom tecknat avtal om att etablera sin första produktionsanläggning i Ryssland tillsammans med

Automotive Components-divisionen inom GAZ-koncernen, som är en av Rysslands största fordonstillverkare. FinnvedenBulten kommer att bli majoritetsägare i det nya bolaget och startpunkten för produktion beräknas till slutet av 2013.

Vidare har koncernen verksamheter som säljkontor, logistik- och JIT-centra samt utveckling i Europa och Asien. Koncernens huvudkontor ligger i Göteborg.

Ett utmanande år med lovande satsningar

2012 var ett utmanande år för FinnvedenBulten med en volatil efterfrågan inom fordonsindustrin men också ett år med lovande satsningar för framtida tillväxt i form av etableringar i Ryssland och Kina där vi ser stor potential. Vi slår inte av på takten i vår ambition att fortsätta bygga en stark och effektiv produktionsstruktur med en allt bredare internationell kundbas.

Efter en förhållandevis stark försäljningsutveckling med ökad lönsamhet 2011 förändrades förutsättningarna under 2012. Marknaden utvecklades sämre än våra förväntningar och vi har samtidigt haft utmaningar inom delar av vår verksamhet. Under året föll marknaden för FinnvedenBulten med cirka 9 procent viktat för koncernens exponering mot produktion av lätta och tunga kommersiella fordon i Västeuropa. FinnvedenBultens intäkter minskade med 3,9 procent (2,0 procent justerat för valutaeffekter) och uppgick till knappt tre miljarder kronor. Vårt förhållandevis begränsade tapp, jämfört med branschen i övrigt, visar att vi fortsätter att ta marknadsandelar. Inte minst division Bulten fortsatte under året att vinna mark med sitt FSP-koncept (Full Service Provider). Divisionens underliggande affär är stabil och väl positionerad framåt genom bland annat nya och viktiga kontrakt.

Efterfrågemönstret under 2012 var ojämnt med snabba svängningar i kundernas produktionsplaner och stoppveckor som infördes med mycket kort framförhållning. Denna utveckling var som tydligast i samband med sommaren och under december månad och försvårade möjligheterna att snabbt anpassa våra kostnader. Utvecklingen medförde tidvis en betydande underabsorption i flera av koncernens fabriker med negativ effekt på resultatet. Rörelseresultatet för helåret uppgick till drygt 100 miljoner kronor, motsvarande en rörelsemarginal på 3,4 procent.

I det volatila och svåra marknadsläget prioriterade vi främst under andra halvåret kostnadsreduceringar, vilka löpande har intensifierats i bägge divisionerna. Dessutom har omstruktureringar för att stärka vår

långsiktiga konkurrenskraft initierats. Omstruktureringen av gjuteriverksamheten inom division Finnveden Metal Structures, genom expansion i Polen och en reduktion av den för närvarande olönsamma verksamheten i Sverige, är under genomförande sedan i höstas. Denna kommer att medföra en effektivare produktionsstruktur och förväntas ge årliga besparingar om 15-20 miljoner kronor från och med andra halvåret 2013.

Offensiva satsningar i våra två divisioner nådde viktiga milstolpar i slutet av året. I december tecknade division Finnveden Metal Structures avtal med kinesiska BHAP och Amgain om att bilda ett samriskbolag för tillverkning av gjutna lättviktskomponenter i Kina. Genom en total investering om cirka 44 MCNY (motsvarande cirka 46 miljoner kronor) kommer Finnveden Metal Structures bli den största aktieägaren med 40 procents ägarandel. Vi ser långsiktigt stora möjligheter med denna satsning även om affären inte väntas ge några större avtryck i koncernens resultaträkning för 2013.

Detsamma gäller det avtal som division Bulten tecknade med ryska GAZ om en etablering i Ryssland. Bulten kommer genom investeringar om cirka 7 miljoner euro att bli majoritetsägare i bolaget. Verksamheten omsätter redan i dagsläget cirka 11 miljoner euro på årsbasis och har väsentlig tillväxtpotential, både på kort och på lång sikt. Bolaget kommer att bli dotterbolag inom Finnveden-Bultenkoncernen. Under 2013 ska bolaget bildas, fastigheter renoveras, personal utbildas och nya maskiner driftsättas. Startpunkten för produktion i det nya bolaget beräknas till slutet av 2013.

Gemensam nämnare för dessa satsningar i Ryssland respektive Kina är att de ger oss goda tillväxtmöjligheter. Vi slår inte av på takten i vår ambition att fortsätta bygga en stark och effektiv produktionsstruktur med en allt starkare internationell kundbas. Vår strategi att vara en kostnadseffektiv producent med hög kvalitetsnivå, med stort fokus på kundernas krav på viktreduktion och lägre utsläppsmål samt att följa våra kunder in i tillväxtmarkander, ligger fast.

Vi står inför ett år med ett antal utmaningar framför oss. Vi kommer att lägga stort fokus på nuvarande och kommande kunder samt våra satsningar i Ryssland och Kina samtidigt som vi noga kommer att följa marknadsutvecklingen. Arbetet med att anpassa vår verksamhet till rådande marknadsläge genom att arbeta med effektiviseringar och produktivitetsförbättringar kommer att fortsätta. Kapitalrationaliseringsåtgärder för att stärka koncernens lönsamhet har initierats för att säkerställa en fortsatt god finansiell ställning som möjliggör vår strategi för långsiktig lönsam tillväxt. Med kvalificerade och erfarna medarbetare, attraktiva erbjudande till våra kunder och en allt bredare geografisk närvaro har vi fortsatt mycket goda förutsättningar att vara en stark partner till den globala fordonsindustrin.

Johan Westman

Verkställande direktör och koncernchef

Text 7

"Vi står inför ett år med ett antal utmaningar framför oss. Vi kommer att lägga stort fokus på nuvarande och kommande kunder samt våra satsningar i Ryssland och Kina samtidigt som vi noga kommer att följa marknadsutvecklingen."

Johan Westman Verkställande direktör och koncernchef

Vision, affärsidé och strategi

Vision

FinnvedenBulten ska vara en självklar långsiktig samarbetspartner och leverantör till internationella kunder inom tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin.

Affärsidé

procent.

januari 2013.

3,4 (7,1*) procent 2012.

börsnoteringen 2011.

FinnvedenBulten ska utveckla och driva industriella verksamheter som erbjuder produkter, tekniska lösningar och system med hög kvalitet till internationella kunder inom tillverkande industri, främst fordonsindustrin.

Den organiska tillväxten under 2012 uppgick till -3,9 (18,3) procent. Viktat med Finnveden-Bultens exponering uppgick den genomsnittliga tillväxten i branschen*) till -5,0 (13,2)

*) Genomsnittlig tillväxt i branschen definieras som produktionsvolym i Europa enligt IHS Automotive,

strategi

FinnvedenBultens strategi är att fortsätta utveckla Bulten och Finnveden Metal Structures och realisera potentialen i de båda divisionerna. Tillväxtmöjligheterna är goda då såväl Bulten som Finnveden Metal Structures är välpositionerade för fortsatt lönsam organisk tillväxt. Läs mer om divisionernas specifika strategier under Bulten och Finnveden Metal Structures.

Finansiella mål

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL MÅLUPPFYLLNAD

Organisk tillväxt

Koncernens mål är att uppnå lönsam organisk tillväxt och växa starkare än branschen i genomsnitt.

Definition på sidan 73.

rörelsemarginal

Koncernens mål är att rörelsemarginalen ska uppgå till minst sju (7) procent.

Definition på sidan 73.

Avkastning på sysselsatt

kapital (ROCE)

Koncernens mål är att avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital ska uppgå till minst femton (15) procent.

Definition på sidan 73.

*) Justerat för framförallt kostnader i samband med

Den justerade rörelsemarginalen uppgick till

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 8,1 (16,8*) procent.

*) Justerat för framförallt kostnader i samband med börsnoteringen 2011.

Utdelning

Koncernens mål är att över tiden dela ut en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till FinnvedenBultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Aktieägarinformation på sidan 28-29.

Styrelsen har föreslagit Årsstämman en oförändrad utdelning på 2,00 kronor per aktie för verksamhetsåret, motsvarande en utdelning om 69*(37) procent av nettoresultatet efter skatt.

*) Justerat för engångseffekt om -19 MSEK som följd av förändrad skattesats i Sverige.

Kunder, marknad, trender och drivkrafter

Kunder

FinnvedenBultens kunder återfinns huvudsakligen inom fordonsindustrin i Europa, Asien och USA. Kunderna är framför allt tillverkare av personbilar och nyttofordon samt Tier 1 leverantörer, det vill säga företag som i sin tur levererar till fordons- och motortillverkare. Division Finnveden Metal Structures vänder sig även till allmänindustrin.

FinnvedenBultens största kunder är Autoliv, DaimlerChrysler, Faurecia, Ford, Magna, Nissan, Scania, Volvo Personvagnar och AB Volvo. Cirka 95 procent av försäljningen går till produktion av personbilar och lastbilar i Europa, varav en betydande del exporteras till andra marknader i övriga världen.

Marknad

Leverans till lätta fordon (personbilar och lätta kommersiella fordon) stod för cirka 75 procent av FinnvedenBultens intäkter medan tunga kommersiella fordon stod för cirka 25 procent under 2012. Av verksamhetens nettoomsättning var cirka 80 procent hänförligt till fordonstillverkare (OEM) och cirka 20 procent till underleverantörer och till andra branscher.

Enligt IHS Automotive (IHS) minskade produktionen av lätta fordon i Västeuropa med 7,7 procent och tunga fordon med 9,9 procent under helåret 2012 jämfört med 2011. IHS gör bedömningen i sin prognosuppdatering i början av 2013 att produktionen av lätta fordon i Västeuropa kommer att uppgå till 11,9 miljoner fordon 2013 jämfört med 12,6 miljoner fordon 2012 (-5,6%). För tunga fordon över 15 ton gör IHS prognosen att produktionen i Västeuropa kommer att nå cirka 290 000 fordon 2013 jämfört med uppskattade cirka 305 000 fordon 2012 (-5,2%).

Trender och drivkrafter

Trenden på leverantörssidan i fordonsindustrin är att fordonstillverkarna reducerar antalet underleverantörer. Samtidigt utvecklas konstruktioner och motorer kontinuerligt och blir mer komplexa, vilket resulterar i att det ställs allt högre krav på de ingående komponenterna. Dessa trender har medfört att kundrelationer blivit allt viktigare och att de kvarvarande utvalda leverantörerna tar ett mer integrerat helhetsansvar för produkten.

En tydlig trend inom fordonsindustrin är en ökad etablering av produktion på tillväxtmarknader. Enligt produktionsstatistik från IHS passerade Kina både USA och Japan i antalet producerade personbilar under 2009. Mellan 2012 och 2017 förväntas den kinesiska produktionen årligen växa med över 9 procent.

Då en betydande del av den europeiska tillverkningen av fordon går på export gynnas även de europeiska tillverkarna av att tillväxten i exempelvis Nordamerika och i BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) länderna förväntas vara relativt god.

På lång sikt bedöms att majoriteten av alla underleverantörer kommer att ha krav på sig från fordonstillverkarna att vara etablerade lokalt på den marknad de verkar. På den europeiska fordonsmarknaden går trenden mot en fortsatt flytt av produktionen från Västeuropa till Östeuropa, där Finnveden-Bulten finns representerad genom egna produktionsanläggningar i Polen. Koncernen planerar också att starta upp tillverkning av fästelement i Ryssland under slutet av 2013.

Årlig produktion – Lätta fordon, västeuropa

Årlig produktion – Tunga kommersiella fordon, västeuropa

Ett urval av FinnvedenBultens produkter

Ett fordon består av totalt 1 500–2 000 fästelement och en mängd olika komponenter i stål, magnesium och aluminium som håller ihop, förstärker och bygger upp fordonet. Alla dessa ska fungera ihop och verka under extrema förhållanden, vilket ställer höga krav på applikationskunnande i kombination med stor kunskap om metalliska material och effektiva produktionsprocesser. Nedan presenterar vi ett axplock av alla de produkter vi tillverkar.

Interiör struktur

Instrumentpanelbalkar är exempel på strukturer som tillverkas i olika material såsom magnesium, stål eller i kombinationer av dessa beroende på kundens behov utifrån till exempel vikt och hållfasthet. Produkten på bilden är pressgjuten i magnesium. 1 2 3 4 5

Taptite är en trilobulär (svagt trekantig) gängpressande skruv som gör att fästelementet formar sina egna gängor i motgående artikel vid montering. Därmed elimineras steg i monteringsprocessen som till exempel förarbete i form av gängning och rengöring. Teknologin bidrar till kraftig produktivitetsökning. Taptite används frekvent i motorapplikationer. 1 2 3 4 5

TAKSTRUKTUR

Takstrukturer tillverkade i pressgjuten magnesium hjälper fordonstillverkarna att reducera vikt och återfinns oftast i exklusiva bilmodeller som kräver lätta, gjutna komponenter. Strukturen på bilden bidrar till en lätt, säker och tyst taklösning för cabrioleter. 1 2 3 4 5

MATHREA D

MAThread har en unik styrtapp som förhindrar så gott som alla fästelement från korsgängning under installation. Tekniken möjliggör minskad monteringstid och förbättrad ergonomi för montören. MAThread används ofta i karossapplikationer. 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

Motorkomponent

Ett flertal produkter består av pressade och/eller gjutna komponenter som sätts samman till en mer komplex produkt. Konsolen på bilden är en katalysatorkonsol som består av plåt, aluminium, fästelement samt ytterligare komponenter från underleverantörer.

"ONE TOUCH ASSEMBLY"

"One touch assembly"-lösningen syftar till att minimera arbetet vid montering av komponenten och förbättra ergonomin för montören genom förmonterade moduler. "One touch assembly" används till exempel för att fästa säkerhetsbälten. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Motorkomponenten i exemplet är en djupdragen, plåtpressad komponent med extremt höga krav på toleranser som få tillverkare i norra Europa klarar av att tillverka. Djupdragna komponenter tillverkas till olika områden som t.ex oljetråg, som på bilden, gräsklipparkåpor och stolsmekanismer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9

B14 är ett ultra-rent höghållfast stål som är 40 procent starkare än tidigare lösningar. Dimensionen kan minskas och reducera fästelementets vikt med 30–40 procent. B14 kan kombineras med andra teknologier. Materialet kommer framför allt till sin rätt i motorapplikationer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

CHASSIKOMPONENT

Utbudet av plåtpressade artiklar har en betydande bredd gällande storlek och komplexitet och omfattar allt från små komponenter till stora och mer komplexa produkter. Exemplet på bilden är en kabelkonsol till tunga fordon.

Division Bulten

Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för den globala fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Fästelement är en viktig komponent i tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon och efterfrågan styrs i första hand av produktionen inom fordonsindustrin.

Bultens produktutbud består av allt från standardiserade till tekniskt avancerade fästelement för fordonsindustrin. Produkterna är ofta kundspecifika och i vissa fall även utvecklade gemensamt med kund.

Utöver fästelement erbjuder Bulten ett brett servicesortiment, det vill säga hantering av hela produktkedjan, från konceptidé till leverans vid kundens monteringsstationer. Servicekonceptet "Full Service Provider" inkluderar tjänster som utveckling, konstruktion, produktion, testning, dokumentation, logistik och produktoptimering. Produkter utanför Bultens produktsortiment köps in från ett globalt underleverantörsnätverk, förädlas och integreras med det egna sortimentet.

Bultens produkter bygger på en eller flera av de teknologier som Bulten har tillgång till genom licenser och egna patent. Flera av dessa teknologier kan kombineras. Utöver det kan de också tillverkas i olika material samt integreras med komponenter inköpta från tredje part. Det gör att produktutbudet blir mycket brett och omfattar totalt cirka 2 000 artiklar varav cirka 700 serietillverkas.

Sammantaget syftar Bultens teknologier till att sänka den totala kostnaden för kunden. Detta uppnås exempelvis genom att reducera antalet artikelnummer, minska antalet fästelement, förenkla montage samt reducera indirekta kostnader som exempelvis utvecklingskostnader.

Marknadsposition

Bulten är en av de ledande tillverkarna och leverantörerna av fästelement till internationell fordonsindustri, med särskilt stark ställning i norra Europa. Sett till försäljning

bedöms Bulten vara den sjätte största leverantören av fästelement till fordonsindustrin i Europa.

Bulten är en av några få aktörer på den europeiska marknaden som erbjuder fullservicekonceptet till fordonstillverkare. Bulten har goda relationer till de ledande fordonstillverkarna samt Tier 1 leverantörerna och har sina största kunder bland dessa. I spåren av nedgången inom fordonsindustrin under 2008–2009 har flera konkurrerande fästelementstillverkare drabbats av ekonomiska svårigheter. Bulten har generellt sett klarat sig bättre än många av sina konkurrenter och är följaktligen välpositionerad att ta marknadsandelar hos nya kunder.

Logistik

En viktig målsättning är att skapa en optimerad säljprocess i vilken korta ledtider, effektivt flöde av komponenter till kund och låga lagernivåer spelar en avgörande roll.

Logistikflödet av Bultens produktutbud är komplext. De producerade fästelementen går sällan direkt till kund utan passerar oftast ett eller flera av Bultens logistikcenter. Det sker även ett omfattande flöde av halvfabrikat och komponenter mellan de olika produktionsenheterna, logistikcentren och underleverantörerna.

Vid logistikcentren sker i många fall en vidareförädling genom att Bultens fästelement integreras med komponenter från externa leverantörer. De fästelement som Bulten inte producerar, exempelvis muttrar, brickor, clips och plastdetaljer, köps in från tredje part. Slutprodukten distribueras alltid till kunden från ett av dessa logistikcenter som normalt ligger i närheten av kunders anläggningar.

Råvaror

Förvalsad och fosfaterad järntråd är Bultens huvudsakliga insatsvara och utgör basmaterialet till merparten av fästelementen som Bulten producerar. Kvalitetskraven sätts utifrån tillämpningskrav och de normer som råder i fordonsindustrin. Detta medför att Bultens krav på råmaterial är väsentligt högre än för tillverkare av skruvar och bultar till allmänindustrin. Järntråden köps in från ett flertal leverantörer, exempelvis Voestalpine, Ori Martin, FNsteel och GSW.

Konkurrenter

Det finns ett hundratal leverantörer av fästelement i Europa men många av leverantörerna är små eller riktar sig mot andra industrier än fordonsindustrin. Därutöver fokuserar flera av de europeiska fästelementstillverkarna i första hand på bulk och standardprodukter, vilket inte tillhör Bultens huvudfokus.

Pristrycket från mindre distributörer som importerar fästelement från utomeuropeiska lågkostnadstillverkare har dämpats på senare tid på grund av importtullar till EUländerna.

Bultens två huvudsakliga konkurrenter är de europeiska leverantörerna som erbjuder ett fullservicekoncept, Nedschroef och Kamax/Facil.

Nettoomsättning

1 711MSEK

Nettoomsättningen uppgick till 1 710,5 (1 768,5) MSEK, en minskning med 3,3 procent jämfört med föregående år.

Andel av koncernens omsättning ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

80MSEK

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 79,6 ( 117,1 ) MSEK.

Finansiellt sammandrag

	2012	2011
Nettoomsättning	1 710,5	1 768,5	-3,3%
Resultat före avskrivning (EBITDA)	121,2	155,2	-34,0
Rörelseresultat (EBIT)	79,6	117,1	-37,5
Rörelsemarginal, %	4,7	6,6	-1,9
Orderingång	1 670,2	1 799,4	-7,2%

RÖRELSEMARGINAL

4,7 % Rörelsemarginalen uppgick till 4,7 (6,6) procent.

DIVISION bulten Styrkefaktorer och strategi

Organisk tillväxt
Prioriterad fullserviceleverantör
Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet
Innovativa och tekniskt avancerade produkter

Organisk tillväxt

Bulten har under 2012 vuxit starkare än marknaden i genomsnitt. Divisionens organiska tillväxt uppgick till -3,3 procent, att jämföras med den genomsnittliga tillväxten i fordonsbranschen i Europa som uppskattas till cirka -5,0 procent av IHS Automotive.

Målsättningen för Bulten framöver är att säkra en lönsam organisk tillväxt genom befintliga och nya kontrakt. På kort sikt förväntas tillväxten komma främst från Europa där Bulten har en stark position bland fordonstillverkare samt från tillväxtmarknader som exempelvis Ryssland och Kina. På lång sikt förväntas Brasilien och Indien stå för en ökande del av Bultens försäljningstillväxt. Utöver sin organiska tillväxtstrategi ser Bulten även möjligheter att växa genom förvärv eller samriskbolag.

Prioriterad fullserviceleverantör

Bulten är en av få europeiska fästelementstillverkare som med fullservicekonceptet har stor kunskap och lång erfarenhet av att leverera helhetslösningar till fordonstillverkare.

Bultens tillväxtstrategi ska uppnås genom att även i fortsättningen erbjuda en helhetslösning för fordonstillverkare.

Bulten ska vara en prioriterad fullserviceleverantör och täcka allt från utveckling, produktion och logistik till slutlig leverans vid kundens produktionslinje. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och strategin är att fortsätta utveckla verksamheten i denna riktning. Redan idag består cirka två tredjedelar av Bultens kontraktsportfölj av fullservicekontrakt och andelen förväntas öka.

Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Bultens strategi bygger på att erbjuda ett konkurrenskraftigt produkt- och tjänsteerbjudande. Detta ska uppnås genom att ha en avancerad produktion till en låg kostnad med geografisk närhet till kund. Bulten arbetar kontinuerligt med att utveckla sin kompetens och ska erbjuda sina kunder bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

Innovativa och tekniskt avancerade produkter

De innovativa och tekniskt avancerade produkter som Bulten producerar, baserat på licenser och egna teknologier, syftar till att minska totalkostnaden för ett fästelement, bland annat kostnader relaterade till produktion och montering.

I Bultens strategi ingår att kontinuerligt utveckla det innovativa och teknologiska kunnandet för att tillsammans med licensgivare och kunder skapa nya produkter och därigenom erbjuda fordonstillverkare bättre och kostnadseffektivare lösningar.

DIVISION bulten Frågor och svar om Bulten

Är Bulten konkurrenskraftigt och väl positionerat?

Bulten har en stabil underliggande affär och som vi bedömer är väl positionerad framåt genom nya och befintliga kontrakt. Vi genomför besparings- och effektiviseringsåtgärder löpande för att reducera kostnader och anpassa verksamheten till rådande marknadsutsikter.

Vad gör Bulten unik jämfört med konkurrenterna?

Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement vilket betyder att vi kan erbjuda våra kunder allt från utveckling, produktion och logistik till slutlig leverans. Vi har har också en organisationsstruktur där vi koncentrerar kundspecifik kompetens i olika marknadsbolag. Detta betyder att organisationerna är uppbyggda med koncentrerad kundspecifik kompetens lokaliserad där våra kunder har sin organisatioriska bas. Vår filosofi är att möta kunden med lyhördhet, kunskap och att på ett vänskapligt professionellt sätt föreslå optimala lösningar för att förse kunden med fästelement.

Vad kan vi vänta oss av samarbetet med GAZ i Ryssland?

Den verksamhet som ingår från början omsätter cirka 11 MEUR på årsbasis och vi bedömer att potentialen för den ryska marknaden är betydande. Vi har också märkt av ett stort intresse från både nya och befintliga kunder sedan vi tillkännagav vår avsiktsförklaring. Bolaget kommer att utveckla och framställa fästelement för fordonsindustrin främst i Ryssland men kommer även att leverera produkter till Bultens kunder runt om i världen.

Hur ska Bulten växa 2013 OCH framöver?

Bulten ska växa organiskt genom nya och befintliga kunder men även genom att följa nyckelkunder in i tillväxtmarknader. En god finansiell ställning i bolaget gör det möjligt att intensifiera expansioner på tillväxtmarknader.

TOMMY ANDERSSON VD, BULTEN

DIVISION bulten REPORTAGE Fullserviceleverantör till nylanserad motor

Bulten är en global FSP-serviceleverantör (Full Service Provider) med starkt tekniskt kunnande. Divisionens styrka är att ta ansvar för hela eller delar av kedjan, från konceptidéer till leveranser direkt till en produktionslinje. Ett exempel på ett av Bultens FSP-åtagande är det motorprojekt vars produktionsvolymer nu ökar och som förväntas lanseras brett internationellt under de kommande åren.

Kunden är en global fordonstillverkare och motorn som Bulten levererar till vann 2012 det prestigefyllda priset "Engine of the Year". Genom det engelska bolaget, BBB Service Ltd, har Bulten varit involverad i utvecklingen av ett antal fästelement för den nya bränsleeffektiva motorn. De kritiska fästelementen till motorn tillverkas och levereras från Bultens lager i Tyskland och Polen, medan samordningen av leveranserna sköts från Storbritannien. När produktionen av den nya motorn under de kommande åren ökar räknar man med leveranser till flera europeiska länder samt till Brasilien, Indien och Kina.

FSP konceptet

Som fullserviceleverantör till internationell fordonsindustri är Bulten väl rustad för att hantera alla frågor som rör utveckling, tester, dokumentation, produktion och logistik. Dessutom medverkar ingenjörer från Bulten som tekniska experter med rådgivning och feedback inom en rad områden. Målet är att komplettera kunderna inom fordonsindustrin med alla de tjänster som de efterfrågar.

Ofta börjar ett projekt med att Bultens ingenjörer tar fram eller anpassar ritningar. Sedan tillverkas prototyper samtidigt som man tar hänsyn till APQP (Advanced Product Quality Planning), det vill säga i förväg planerad kvalitetssäkring av produkter.

Att ta på sig ansvaret som fullserviceleverantör kräver dessutom betydande samordning. Tillverkningen och hanteringen av fästelementen är många gånger mycket komplicerad eftersom det ofta är många olika variabler att ta hänsyn till.

Bultens arbete som en global fullserviceleverantör innebär stora fördelar för kunderna. Många värdesätter att ha en enda leverantör med stor branschkunskap vilket i sin tur underlättar styrningen av ett projekt.

Leverantör av fästelement

Genom Bultens egna tillverkningsenheter i Tyskland, Polen, Sverige och Kina har man alla möjligheter att kontrollera parametrar och utvärdera dem kontinuerligt. Att Bulten själv tillverkar många av komponenterna gör att man har full kontroll över tillverkningsprocessen. Man har också en god kompetens när det gäller att välja rätt leverantörer till de produkter man väljer att själv inte tillverka. I det här aktuella motorprojektet handlar det inte bara om att lagerhålla och Logistikföretag och fordonstillverkare

leverera ett sortiment av fästelement utan också om att hålla ordning på komponenter som tillverkas dels på olika platser men också av flera olika leverantörer.

Utmanande logistik

Utmaningen i den här typen av stora globala projekt är att se till att leveranserna uppfyller kundernas högt ställda krav på kostnadseffektivitet, kvalitet, leveransprecision, volym och produktsortiment.

Vid alla stora internationella samarbetsprojekt spelar logistiken en stor roll. Här handlar det inte bara om att få rätt komponenter till en kund i rätt tid, utan också om rätt mängd och i en lämplig förpackning. I det aktuella motorprojektet är det särskilt komplicerat eftersom det handlar om leveranser av fästelement till över 40 olika lokaliteter i olika delar av världen.

Bultens målsättning är att fortsätta utveckla FSP-verksamheten, att replikera affärsmodellen samt att få fler kunder att förstå fördelarna som ett samarbete med en kompetent global FSP-leverantör erbjuder.

Varumärke FSP-KONCEPTET

Affärsidé

Division Bulten ska vara en ledande samarbetspartner och leverantör av fästelement till den internationella fordonsindustrin och ska kontinuerligt vidareutveckla fullservicekonceptet. Bulten ska aktivt lansera innovationer och service inom produktområdet fästelement för att säkerställa sin position på Europamarknaden och öka sin närvaro på tillväxtmarknader.

TRADITIONELL LOGISTIKLÖSNING BULTENS LOGISTIKLÖSNING

Division Finnveden Metal Structures

Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. Komponenterna innefattar bland annat interiör-, chassi- och karossdetaljer för fordonsindustrin, men även kundspecifika komponenter till allmänindustrin.

Finnveden Metal Structures huvudsakliga tillverkningsprocesser är pressning, gjutning och sammansättning.

Inom segmentet pressade plåtkomponenter erbjuder Finnveden Metal Structures allt från små komponenter till stora och mer komplexa produkter. För att forma de pressade produkterna enligt kundens specifikation och önskemål utför divisionen också kompletterande behandlingsmoment som exempelvis laserskärning, stansning, bockning och svetsning.

Inom gjutsegmentet produceras ett brett urval av produkter i magnesium och aluminium. Inom fordonsindustrin finns en trend mot en ökad användning av lätta material, till exempel magnesium då detta är cirka 70 procent lättare än stål. Av den totala produktionen av gjutna produkter står magnesiumprodukter för cirka tre fjärdedelar. Användningsområdet och penetrationsgraden beror på olika produkters specifikationskrav som till exempel viktreduktion och kostnad för valet av material.

En av Finnveden Metal Structures styrkor är att kunna erbjuda olika metallformningstekniker och kombinera olika material. En betydande del av divisionens produkter är sammansatta av två eller flera komponenter till en mer komplex produkt bestående av pressade och/eller gjutna komponenter. Sammansättningen sker genom olika automatiserade processer som till exempel svetsning.

Gemensamt för de komponenter som Finnveden Metal Structures tillverkar är att de är kundspecifika och i vissa fall utvecklade i samråd med kund för att förbättra konstruktionen och optimera tillverkningsprocessen.

Marknadsposition

Inom pressade plåtkomponenter är Finnveden Metal Structures en medelstor aktör på den europeiska marknaden. På hemmamarknaden Sverige, där man levererar till fordonstillverkare som exempelvis AB Volvo, Scania och Volvo Personvagnar, är positionen stark.

Efterfrågan på större magnesiumkomponenter, som till exempel interiöra strukturer, växer. Inom gjutna magnesiumprodukter i Europa har Finnveden Metal Structures en god marknadsposition och levererar produkter både som Tier 1 och Tier 2 leverantörer till bland annat flera exklusiva bilmodeller som kräver lätta, gjutna komponenter.

Logistik

De färdiga komponenterna som lämnar produktionsenheterna går oftast direkt till kunderna. Som del i kundåtagandet erbjuder Finnveden Metal Structures montering och sammansättning av mer komplexa strukturer, en förädling som kan ske i de egna fabrikerna och/eller i sammansättningsenheter nära kundens produktionsanläggningar. Dessa sammansättningsenheter kan även fungera som ett mellanlager.

Råvaror

För pressade komponenter används främst stålplåt som insatsvara. Ett fåtal produkter tillverkas av aluminiumplåt men även magnesiumplåt utvärderas. Stålplåten köps i huvudsak in från stålservicecenter som skär plåtrullar till efterfrågade dimensioner. De största leverantörerna av stålplåt är Ruukki, Tibnor, Voestalpine och lokala stålservicecenter. Utöver dessa leverantörer köps en del av stålplåten från företag som återanvänder det spill som uppstår i Finnveden Metal Structures produktion.

För gjutna komponenter använder Finnveden Metal Structures magnesium och aluminium som insatsvaror. Magnesium och aluminium köps in i form av tackor. Magnesiumtackorna kommer i huvudsak från tillverkare i Kina medan aluminiumtackorna främst köps in från tillverkare i Norge.

Konkurrenter

Finnveden Metal Structures konkurrerar med flertalet olika företag beroende på produktsegment. Marknaden för pressade komponenter och sammansatta produkter är fragmenterad med många små och medelstora aktörer samt ett fåtal stora aktörer. Bland konkurrerande gjuterier finns det flera företag som inte bara levererar till fordonsindustrin utan även till andra industrier.

Konkurrenter till Finnveden Metal Structures inom pressning och sammansatta produkter på den europeiska marknaden inkluderar exempelvis Gnotech, Kirchoff, Mühlhoff och Progress-Werk Oberkirch (PWO).

Konkurrenter till Finnveden Metal Structures inom gjutna produkter på den europeiska marknaden inkluderar exempelvis Brabant Alucast, Georg Fischer och Meridian Lightweight Technologies.

Nettoomsättning

1 261 MSEK Nettoomsättningen uppgick till 1 261,4 (1 325,5) MSEK, en minskning med 4,8 procent jämfört med föregående år.

ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

30MSEK Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 30,1 ( 107,1) MSEK.

Finansiellt sammandrag

	2012	2011
Nettoomsättning	1 261,4	1 325,5	-4,8%
Resultat före avskrivning (EBITDA)	64,8	140,6	-75,8
Rörelseresultat (EBIT)	30,1	107,1	-77,0
Rörelsemarginal, %	2,4	8,1	-5,7
Orderingång	1 170,1	1 418,5	-17,5%

RÖRELSEMARGINAL

2,4 % Rörelsemarginalen uppgick till 2,4 (8,1) procent.

DIVISION FINNVEDEN METAL STRUCTURES

Styrkefaktorer och strategi

Stärkta positioner inom sammansatta strukturer och erbjudanden omfattande flera olika materialval
Goda tillväxtmöjligheter
Effektiv produktionsstruktur och konkurrenskraftigt erbjudande
Omfattande material- och tillverkningskunnande

Stärkta positioner inom sammansatta strukturer och erbjudanden omfattande flera olika materialval

En viktig del av verksamheten för Finnveden Metal Structures utgörs idag av sammansatta och större produkter samt strukturer. Dessa är en kombination av pressade och/ eller gjutna produkter tillverkade av magnesium och aluminium. Divisionen ser stora möjligheter att ytterligare stärka sin position inom detta produktområde och även utvidga erbjudandet till att omfatta nya kontrakt hos andra fordonstillverkare. Den huvudsakliga strategin är att erbjuda kunderna en mer flexibel helhetslösning för pressade och gjutna produkter samt ta en högre andel kontrakt med fler och samtidigt mer komplexa produkter.

Goda tillväxtmöjligheter

Målsättningen för division Finnveden Metal Structures är att ha en lönsam organisk tillväxt. Denna ska uppnås genom befintliga och nya kontrakt på de marknader där Finnveden Metal Structures idag verkar på men även genom expansion på tillväxtmarknader.

På kort sikt förväntas de organiska tillväxtmöjligheterna komma främst från befintliga kunder i Europa. På lång sikt ser Finnveden Metal Structures potential på tillväxtmarknader som exempelvis Kina. Förvärv är också en del av strategin framåt för att bredda divisionens geografiska närvaro och dess kompetens, utvidga produktutbudet samt utöka kundbasen.

Effektiv produktionsstruktur och ett konkurrenskraftigt erbjudande

Finnveden Metal Structures har genomfört betydande strukturella förändringar som exempelvis nedläggningen av olönsamma plåtpressningsfabriker i Vansbro (2006) och Mora (2010) samt flytten av dessa fabrikers produktion till huvudsakligen pressningsenheten i Polen.

Omfattande effektivitetsförbättringar har genomförts vid de svenska tillverkningsenheterna i Olofström, Hultsfred och Forsheda

samt vid de polska tillverkningsenheterna i Bielsko-Biala. Under 2012 har ytterligare åtgärdsprogram initierats som syftar till att ytterligare effektivisera produktionsstrukturen inom framförallt gjuteriverksamheten.

Omfattande material- och tillverkningskunnande

Finnveden Metal Structures har ett mångsidigt materialkunnande och en differentierad tillverkning.

Materialkunnandet omfattar traditionell plåt och lättmetaller som magnesium och aluminium, vilka blir allt viktigare material inom fordonsindustrin på grund av en kontinuerlig strävan efter lägre vikt.

Tillverkningskunnandet innefattar i huvudsak pressning, gjutning och sammansättning, till exempel genom svetsning. Detta i kombination med den konkurrenskraftiga produktionsstrukturen gör att Finnveden Metal Structures kan leverera ett attraktivt erbjudande.

DIVISION FINNVEDEN METAL STRUCTURES

Frågor och svar om Finnveden Metal Structures

Vad gör ni inom FINNVEDEN METAL STRUCTU-RES för att anpassa verksamheten till rådande marknadsutsikter?

Vi har de senaste åren gjort stora strukturåtgärder såsom nedläggning av olönsamma plåtpressningsfabriker och håller just nu på att genomföra ett kostnadsrationaliseringsprogram där en del är att investera och omstrukturera vår gjuteriverksamhet för att optimera kapacitetsutnyttjandet. Åtgärdsprogrammet kommer att ge en effektivare produktionsstruktur och nödvändiga lönsamhetsförbättringar. Vi har även gjort ytterligare anpassningar genom varsel i Olofström. Vidare utreds nya modeller för att skapa en ökad flexibilitet kopplad till den markant ökade ryckigheten i efterfrågan som vi upplevt de senaste åren, inte minst under 2012.

Vad gör ni för att stärka ert erbjudande och för att ligga i framkant med de olika tillverkningsprocesserna?

Vi arbetar i en mycket konkurrensutsatt bransch. Varje order vi tar hem är ett kvitto på att vi har valt ett starkt produktionsupplägg och varje order som går oss förbi en möjlighet till reflektion om förbättringar. Inom vår teknikorganisation har vi ett antal specialister med uppdrag att följa utvecklingen inom sitt område och med ansvar att utbilda sina kollegor om nya rön och metoder. Att uppdatera våra tillverkningsprocesser med strategisk utrustning, som till exempel vår nya 1 500 tons presslinje i Olofström, är också viktigt.

Vilka är planerna för ert nya samriskbolag i Kina?

I december 2012 tecknande vi ett avtal med kinesiska BHAP och Amgain om att bilda ett samriskbolag för tillverkning av gjutna lättviktskomponenter i Kina. Basen för samarbetet är en ny, redan verksam, fabrik med betydande tillväxtpotential för kunder inom fordonsindustrin men även inom industrier som höghastighetståg och telekom. Under 2013 ska tillstånd sökas, bolaget bildas och organisationen sättas på plats för att så snart som möjligt kunna komma i drift.

Hur ska ni nå tillväxt i Finnveden Metal Structures 2013 och framåt?

Vår målsättning är att ha en lönsam organisk tillväxt vilket vi ska nå genom såväl befintliga kontrakt som nya kontrakt på de marknader vi finns idag. Expansion på tillväxtmarknader som till exempel Kina är en viktig åtgärd men ger inte direkt tillskott 2013, utan ger effekt långsiktigt.

JOHAN WESTMAN VD, FINNVEDEN METAL STRUCTURES

DIVISION FINNVEDEN METAL STRUCTURES

Reportage

Nytt koncept effektiviserar värdekedjan

För att nå längre i jakten på kostnads- och kapacitetseffektivitet måste hela värdekedjan beaktas. Därför har Finnveden Metal Structures introducerat ett nytt sätt för samarbete och optimering av värdekedjan från leverantör till kund. Första kund enligt konceptet är en global Tier-1 leverantör inom fordonsindustrin.

Finnveden Metal Stuctures är sedan tidigare leverantör till kunden. Att de valde att satsa på ett nytt koncept berodde mycket på att Finnveden Metal Structures redan tidigare visat prov på tekniskt kunnande, flexibilitet och stort engagemang genom förmågan att hitta lösningar på komplexa problem. Kunden kände sig dessutom trygg med Finnveden Metal Structures kompetens och flexibilitet gällande den här typen av produkt och att man är en av få som kan erbjuda lösningar i stål, aluminium och magnesium eller i kombinationer av dessa.

Konceptet

Tanken, som bygger på Lean-konceptet, syftar till att åstadkomma mer, med färre resurser. Det handlar om en optimerad värdekedja som är anpassad till kundens önskemål och verksamhet. Det fungerar så att Finnveden Metal Structures, utifrån en specifikation producerar ingående komponenter i egen regi och sedan sätter upp en slutmonteringslina hos kunden. Finnveden Metal Structures installerar, utbildar personal och startar upp produktionen. Under den löpande produktionen ansvarar sedan Finnveden Metal Structures för att leverera de ingående komponenterna som ska monteras samman i monteringslinan samt för produktionssupport och underhåll. Kunden bemannar och sköter den dagliga driften av slutmonteringen.

Transporterna optimeras genom att ingående delkomponenter produceras hos Finnveden Metal Structures och sedan fraktas till kund innan slutmontering sker. Därmed slipper man transportera en mer skrymmande slutprodukt.

Det nya konceptet är mer kostnadseffektivt och reducerar påverkan på miljön. Utrustningen för slutmontering som placerats hos kund kan kompletteras eller frigöras för andra uppgifter om exempelvis kundens produktionsvolym skulle förändras. Dessutom kan maskinparken utnyttjas bättre genom att konceptet underlättar för anpassningar till nya produktvarianter genom relativt enkla medel. Fästelementets kostnad 15% 85% YTTERLIGARE KOSTNAD

Avancerade svetsceller

I det här specifika fallet har Finnveden Metal Structures installerat svetsceller hos den globala Tier-1 leverantören. Under projektets gång har Finnveden Metal Structures varit med och stöttat kunden med rådgivning för Logistikföretag och fordonstillverkare FINNVEDEN METAL STRUCTURES ERBJUDER KUNDNYTTA

att strömlinjeforma processerna och effektivisera produktionen genom att tillföra kompetens och erfarenhet vad gäller maskinutrustning och volymtillverkning.

Genom tidig involvering i projektet kunde Finnveden Metal Structures dessutom hjälpa kunden att förbättra det ursprungliga konstruktionsunderlaget för en mer effektiv tillverkning. Detta ledde till att produkten i slutändan blev lättare och kunde produceras till ett lägre pris.

Uppmärksammat koncept

Konceptet har väckt en viss uppmärksamhet bland systemleverantörer inom internationell fordonsindustri och Finnveden Metal Structures har fått flera förfrågningar från kunder som tycker att konceptet är intressant genom dess möjligheter att minska kostnader, optimera transporter och samtidigt ge en ökad flexibilitet. Upphandling Inspektion/kvalitet Lagerhållning Intern logistik Förmontering Montering Produktutveckling Ren tillverkare Logistikföretag och fordonstillverkare FINNVEDEN METAL STRUCTURES ERBJUDER KUNDNYTTA

När Finnveden Metal Structures tillsammans med sina kunder utnyttjar de fördelar som konceptet erbjuder så innebär det också bättre kvalitet och i många fall lägre kostnader för kunden.

Affärsidé

Division Finnveden Metal Structures ska vara en självklar samarbetspartner för metallformning till utvalda kundsegment. Kundnytta skapas genom att aktivt deltaga i produkt utveckling samt erbjuda stabila industrialiseringar och kostnadseffektiva produktionslösningar med en flexibilitet i valet av material.

Varumärke BREDDAT ERBJUDANDE

Division Finnveden Metal Structures 23

Långsiktigt och hållbart företagande

FinnvedenBultens verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt genom ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. God etik, gott affärsmannaskap och förtroende är viktiga grundbegrepp som ska prägla koncernens företagskultur och sättet att bemöta medarbetare, aktieägare, kunder, leverantörer och övriga intressenter. För FinnvedenBulten är det basen i ett långsiktigt och hållbart företagande.

HÅLLBARHETSAR BETET

FinnvedenBultens övergripande mål med hållbarhetsarbetet är att det ska vara en naturlig del i det löpande arbetet genom ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande i alla delar av verksamheten.

Styrdokument

Styrande riktlinjer och policies är grunden i hållbarhetsarbetet och koncernens uppförandekod är basen för alla de beslut som fattas i verksamheten. Koden omfattar alla medarbetare och reglerar bland annat vilka affärsprinciper man som anställd ska agera utifrån i sina kontakter med affärspartner och andra intressenter. Den reglerar också hur kommunikation och finansiell rapportering ska ske, vilka miljöprinciper vi arbetar efter samt koncernens strävan mot rättvisa arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter.

Utöver uppförandekoden finns ett flertal policies och riktlinjer som mer detaljerat styr koncernens arbete mot ett långsiktigt och hållbart företagande.

MILJÖ

FinnvedenBultens miljöarbete verkar för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Miljöarbetet ska vara förebyggande och involvera samtliga medarbetare samt sträva efter att ständigt förbättra produkter, processer och anläggningar för att minimera inverkan på miljön.

Koncernens miljöarbete leds av divisionernas miljöansvariga som driver, utvecklar och förbättrar miljöarbetet. Enheterna inom koncernen har integrerat miljöledning, kvalitetsledning samt delvis även hälso- och säkerhetsfrågor i divisionernas ledningssystem.

I produktionsledet är det främst energiförbrukningen som påverkar miljön, men även användningen av kemikalier samt utsläpp till vatten och luft har en väsentlig miljöpåverkan.

Alla betydelsefulla miljöparametrar mäts på varje anläggning och rapporteras externt till myndigheter och internt för sammanställning och uppföljning. Att FinnvedenBulten har väl fungerande miljösystem och engagerade medarbetare verifieras dels av externa miljörevisorer vid återkommande besök, dels av koncernens kunder. Samtliga av koncernens verksamheter är dessutom certifierade enligt ISO 14001.

Minskad miljöpåverkan 2012

FinnvedenBulten och dess kunder verkar inom en industri som ständigt är i fokus vad gäller miljö och miljöpåverkan. Under året har koncernens enheter lagt stor fokus på miljöområdena energi och avfall. Bolaget kan konstatera att förbättringar skett bland annat genom investeringar i energisnålare produktionsutrustning, mer återvinning samt bättre reningsutrustning. Dessutom vidareutvecklas kompetensen inom energikartläggning för att satsa rätt för framtiden.

Ett aktivt miljöarbete bedrivs på samtliga enheter och inom division Bulten har man bland annat fokuserat på att förbättra rening av avloppsvatten från processer med förbättrad reningsutrustning, minskad energiförbrukning samt att följa upp externa leverantörers processer och eventuella miljöpåverkan.

Inom division Finnveden Metal Structures kan vi se att de investeringar som är gjorda för att minska energiförbrukning har gett resultat. Detta är en av anledningarna till att vår fabrik i Forsheda blev nominerad till Klimatrådets klimatpris 2012 i Jönköpings län. I divisionens fabrik i Hultsfred har förbrukningen av sf6-gas under året ersatts av mer miljöanpassade alternativ och i Bielsko-Biala har arbetet med att gå över till grön el initierats.

Reducerad vikt bidrar till lägre koldioxidutsläpp

Som tillverkare av komponenter till fordon kan FinnvedenBulten även bidra till minskad klimatpåverkan genom att sträva efter att erbjuda lösningar som reducerar vikt i fordon och därmed sänker bränsleförbrukningen som i sin tur bidrar till lägre koldioxidutsläpp.

Inom fordonsindustrin finns en trend mot ökad användning av magnesium då detta är cirka 70 procent lättare än stål. Under 2005 etablerade FinnvedenBulten ett högteknologiskt gjuteri i Bielsko-Biala, Polen. Idag är detta gjuteri ett av de ledande magnesiumgjuterierna i Europa.

FinnvedenBulten arbetar också aktivt med att hjälpa kunder att minska antalet fästelement per fordon för viktreduktion.

Utöver detta är koncernen långt framme med att implementera det högteknologiska höghållfasta materialet B14. Materialet gör det möjligt att minska dimensionen på fästelementet. En mindre dimension gör det dessutom möjligt att krympa komponenterna som omger fästelementet vilket i sin tur kan ge ytterligare viktminskning. Materialet finns redan i ett antal applikationer och inom Bultens utvecklings- och teknikcentra pågår ytterligare utvecklingsprojekt tillsammans med kunder.

KVALITET

Ett effektivt kvalitetsprogram är en nödvändig förutsättning för ett långsiktigt och hållbart företagande. FinnvedenBulten arbetar systematiskt med att öka kvaliteten i alla led av värdekedjan och arbetet präglas i stor utsträckning av att säkerställa att fel och brister inte uppstår och det positiva utfallet har kunnat följas under längre tid. Genom att ge kvalitet högsta prioritet infrias inte bara koncernens egna förväntningar utan även kunders och ägares.

FinnvedenBultens kvalitetsimage, kvalitetsutfall och certifikat har varit viktiga parametrar vid erhållande av nya order och projekt, vilket visar att koncernens kunders förväntningar och krav uppfyllts vad gäller kvalitetsarbete och kvalitetsutfall.

FinnvedenBultens samtliga verksamheter är certifierade enligt ISO 9001/ISO-TS 16949 och uppfyller även kundspecifika krav.

Effektivt kvalitetsprogram och väl inarbetade system

Hög produktionseffektivitet kräver att produktionen utvärderas och följs upp. För att säkerställa detta arbetar FinnvedenBulten med väl inarbetade produktions- och projektsystem. Systemen innehåller principer,

arbetssätt och verktyg där fokus ligger på värdeskapande och att optimera resursanvändningen. Arbetet utförs i tvärfunktionella team och fokuserar alltid på förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar.

Kvalitetsmål

Utmanande mål har hjälpt organisationen till mycket stora förbättringar. Internt mäter och följer FinnvedenBulten kontinuerligt upp nyckeltal på processer inom bland annat produktion, marknad och inköp. Koncernen utvärderar dessutom ständigt externa leverantörer.

INKÖP

Inköp av direkt och indirekt material för FinnvedenBulten sker genom centrala inköpsavdelningar inom divisionerna Bulten och Finnveden Metal Structures. En väsentlig del av inköpsvolymen utgörs av råmaterial där stål står för den största delen och fördelas på platta och runda insatsmaterial. Även magnesium och aluminium utgör för Finnveden Metal Structures en betydande volym. Vidare handlar Bulten med produkter som divisionen själv inte tillverkar men som ingår i det totala åtagandet som levereras till berörda kunder.

Upphandling av råmaterial görs med en utvald leverantörsbas men även aktuella spotpriser ligger till grund vid upphandling. I dagsläget är avtalen korta och omförhandlas varje kvartal men även längre avtal förekommer, då med hänsyn tagen till vissa kundkontrakt.

Koncernen eftersträvar transparens, god kommunikation och ett långsiktigt samarbete med alla sina leverantörer. Detta är en del i koncernens riktlinje för ansvarsfullt företagande, för betydelsen av högsta kvalitet på produkter och tjänster samt för ett hållbart samhälle genom en minimal miljöpåverkan.

Koncernens inköpsbeslut baseras alltid på objektiva faktorer som till exempel kvalitet på produkter och tjänster, kostnadseffektivitet och leveransprecision. Därutöver fordras av leverantörerna att de uppfyller kraven baserade på principerna i koncernens uppförandekod vad gäller arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

De aktuella leverantörerna ska också uppfylla ställda krav på kvalitet och miljö enligt vad som beskrivs i de internationella standarderna, ISO 9001/ISO-TS 16949 samt ISO 14001. Utöver dessa krav ska leverantörerna ha processer och rutiner som säkerställer störningsfria leveranser.

MEDARBETARE

För en långsiktig och hållbar utveckling av koncernen arbetar FinnvedenBulten fortlöpande med medarbetarnas utveckling, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt lägger stor vikt vid en öppen och ärlig kommunikation. Varje anställd inom FinnvedenBulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

Kompetensutveckling

FinnvedenBulten arbetar ständigt med att utveckla organisationen och dess ledare för att bidra till koncernens utveckling och tillväxt. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget. Att utvecklas inom bolaget uppmuntras och internrekrytering är en naturlig del av företagskulturen.

Goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

FinnvedenBulten strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där det råder ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö och där engagemang och delaktighet skapar förutsättningar för att utveckla koncernen och alla medarbetare.

Att kunna erbjuda en arbetsplats utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa är högt prioriterat inom alla FinnvedenBultens verksamheter. Utöver säkerhetsutbildning strävar koncernen kontinuerligt efter att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsrisker och arbeta med förebyggande åtgärder för att garantera hälsa och säkerhet för våra medarbetare.

Alla anställda inom koncernen ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställnings- och arbetsvillkor, utbildning och utveckling enligt de lagar och regler som gäller i det land de verkar i.

Mångfald och jämställdhet

FinnvedenBulten verkar aktivt för en jämställdhetsintegrering samt strävar efter mångfald i rekryteringsarbetet. Under 2012 hade FinnvedenBulten huvudsaklig verksamhet i fem länder och vid årsskiftet 1 810 anställda. Huvuddelen av de anställda arbetar med tillverkningsprocesser. Verkstadsindustrin är fortfarande mansdominerad och detta speglas även inom FinnvedenBulten där 74 procent av koncernens medarbetare är män och 26 procent kvinnor.

GEOGRAFISK FÖRDELNING

FÖRDELNING MÄN/KVINNOR

NYCKELTAL

	2012	2011
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 637,3	1 766,9
Rörelseresultat per anställd, KSEK	56,0	115,4
Antal anställda (FTE) per balansdag	1 810	1 746

FinnvedenBultens uppförandekod

Kodens omfattning och individens ansvar

Denna uppförandekod har antagits i syfte att uttrycka de grundläggande principer som ligger till grund för FinnvedenBultens förhållande till medarbetare, aktieägare och övriga intressenter. Alla medarbetare ska känna till och följa uppförandekoden. Koden utgör tillsammans med våra olika koncernpolicies grunden för hur vi arbetar i koncernen.

FinnvedenBulten uppmanar även sina leverantörer, konsulter och övriga samarbetspartners att tillämpa principerna.

Samtliga medarbetare och styrelsemedlemmar inom FinnvedenBulten har ett individuellt ansvar att rapportera intressekonflikter, brott eller överträdelser av denna uppförandekod. Rapportering sker till närmsta chef eller dess överordnad eller i enlighet med FinnvedenBultens interna informations- och rapporteringskanaler. FinnvedenBulten kommer inte att acceptera någon diskriminering eller vedergällning mot anställda som i god tro har rapporterat misstänkta överträdelser.

Våra affärsprinciper

Ett nyckelord för FinnvedenBultens verksamhet är gott affärsmannaskap. För oss innebär gott affärsmannaskap bland annat att vi tar ansvar för vår verksamhet, är lyhörda för våra intressenters behov samt att vi aktivt tar ställning, utvärderar och analyserar såväl oss själva, verksamheten som våra affärspartners.

FinnvedenBulten eller dess medarbetare ska inte erbjuda eller ta emot belöningar eller andra förmåner till eller från affärspartners eller andra intressenter som strider mot gällande lag eller sedvänja. Det är varje medarbetares ansvar att agera på ett sådant sätt att förtroendet inte kan ifrågasättas.

I vår verksamhet ska vi alltid efterleva de lagar, förordningar och regler som gäller i

respektive land där verksamhet bedrivs. I händelse av att denna uppförandekod står i strid med tvingande lagar eller förordningar eller andra föreskrifter skall dessa äga företräde framför denna uppförandekod. Saknas regelverk ska de principer som följer av denna uppförandekod vara vägledande.

Kommunikation och finansiell rapportering

Det är viktigt att FinnvedenBulten präglas av en öppen och hjälpsam inställning gentemot samtliga intressenter. Saklighet, professionalism och service ska prägla sättet som vi bemöter FinnvedenBultens intressenter. Informationsgivning ska ske i enlighet med tillämpliga lagar, förordningar och regler och koncernens kommunikation ska vara långsiktig och i enlighet med företagets vision, affärsidé, strategier, mål och värderingar.

FinnvedenBultens redovisning ska ge en rättvisande bild och finansiell information ska rapporteras på ett korrekt och fullständigt sätt. Koncernen ska ha lämpliga interna kontrollfunktioner och processer för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och övriga regelverk.

Hantering av intressekonflikter

En grundprincip för FinnvedenBulten är att om eventuell intressekonflikt uppkommer i förhållande till anställd, närstående, befintlig eller potentiell affärspartner eller annan intressent ska sådan i första hand lösas genom en gemensam överenskommelse, vilken grundar sig på principerna om god etik, gott affärsmannaskap, lojalitet och förtroende.

Medarbetare och styrelsemedlemmar får inte ha uppdrag utanför koncernen som står i konflikt med eller kan tänkas stå i konflikt med koncernens intressen.

Miljöprinciper

FinnvedenBulten arbetar målmedvetet med

att utveckla Koncernens processer i en hållbar riktning. Ett aktivt miljöarbete speglar det samhällsansvar Koncernen har för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Vidare ska medarbetare vara väl medvetna om att de har en viktig del i det förebyggande säväl som i det dagliga miljöarbetet.

FinnvedenBulten ska alltid följa gällande miljölagstiftning samt ta hänsyn till våra intressenters miljökrav.

Goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

Varje medarbetare inom FinnvedenBulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

Medarbetare inom Koncernen ska oavsett kön, socialt eller etniskt ursprung, religion, ålder, funktionsduglighet, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller fackföreningstillhörighet ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställnings- och arbetsvillkor, utbildning och utveckling. Koncernen förhåller sig neutral i frågor om politiska partier och kandidater. Vare sig företagsnamnet eller Koncernens tillgångar får användas i syfte att främja politiska partier eller kandidater.

FinnvedenBulten tar avstånd från barnarbete och arbete som utförs genom tvång eller hot om våld samt stöder och respekterar skyddet av internationellt hävdade mänskliga rättigheter.

FinnvedenBulten strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där det råder ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö där engagemang och delaktighet skapar förutsättningar för att utveckla Koncernen och alla medarbetare.

Aktieägarinformation

FinnvedenBulten AB (publ) noterades på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen 20 maj 201 1. Bolaget återfinns på listan för Small-Capbolag under tickersymbolen FBAB. En handelspost är 1 aktie.

Aktiekapitalet uppgår till 10 520 103,50 kronor fördelat på 21 040 207 aktier med ett kvotvärde på 0,50 kronor. Varje aktie berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och resultat.

Kursutveckling

Under 2012 steg NASDAQ OMX Stockholm med 12,0 (-17,0) procent. Det branschindex där FinnvedenBulten ingår, OMX Stockholm Automobiles & Parts, steg med 9,3 (-31,8) procent. FinnvedenBultens aktiekurs sjönk under året med 14,3 (28,8) procent från en kurs vid årets början på 34,90 (49.00) kronor till 29,90 (34,90) kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 105,2 (296,7) MSEK. Den lägsta slutkursen 27,20 SEK, noterades 2012-11-28 och den högsta slutkursen 46,60 SEK noterades 2012-03-21. Börsvärdet i FinnvedenBulten uppgick till 629,1 (734,3) MSEK vid utgången av 2012.

Aktieomsättning

FinnvedenBultens totala aktieomsättning under 2012 uppgick till 6,2 (11,9) miljoner aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 24,6 (76,1) tusen aktier per dag beräknat på 250 (157) handelsdagar.

Omsättningshastigheten, beräknat som antalet omsatta aktier i förhållande till det totala antalet aktier i bolaget, uppgick till 29,5 (56,8) procent.

Aktieägare

Per den 31 december 2012 hade FinnvedenBulten 1 757 (2 216) aktieägare. Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick till 46,8 (52,4) procent varav 35,2 (28,3) procent utgörs av ägare i Luxemburg och 7,2 (7,6) procent av ägare i Storbritannien.

De fem största ägarna ägde per den 31 december 2012 sammanlagt 61,7 (53,4) procent av kapitalet och rösterna, varav de tre största ägarna ägde 55,6 (48,8) procent.

Ledande befattningshavare i koncernen och i divisionerna samt stämmovalda styrelseledamöters aktieinnehav uppgick vid utgången av året till 7,4 (8,5) procent.

Utdelningspolicy och utdelning

FinnvedenBulten har som mål att över tiden dela ut en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Finnveden-Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter. För verksamhetsåret 2012 har styrelsen för avsikt att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning på 2,00 (2,00) kronor per aktie.

Finansiell information

FinnvedenBulten publicerar årligen fyra delårsrapporter samt en årsredovisning. Rapporterna finns tillgängliga både tryckta och nedladdningsbara från bolagets webbplats www.finnvedenbulten.se.

Årsstämma 2013

Årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ) hålls onsdagen den 24 april i Svenska Mässans lokaler i Göteborg.

Aktieägarstruktur, 31 december 2012

Storleksklass	Antal ägare	Antal aktier	Innehav,%
1-500	965	217 264	1,03
501-1 000	326	292 576	1,39
1 001-5 000	329	743 124	3,53
5 001-10 000	48	380 259	1,81
10 001-15 000	19	250 167	1,19
15 001-20 000	11	203 765	0,97
20 001-	59	18 953 052	90,08
Summa	1 757	21 040 207	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2012.

FinnvedenBultens fem största ägare, 31 december 2012

Namn	Antal aktier	Andel av röster och kapital (%)
Nordic Capital Fond V	7 274 273	34,6
Volito AB	2 606 189	12,4
Öresund, Investment AB	1 812 877	8,6
JP Morgan	743 220	3,5
Speaking Partners AB	536 575	2,6
Summa fem största ägarna	12 973 134	61,7
Summa övriga ägare	8 067 073	38,3
Summa totalt	21 040 207	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2012.

Antalet aktier

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 000	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Aktiedata

Kursrelaterade aktiedata	2012	2011
Aktiekurs vid årets slut (sista betalkurs), SEK	29,90	34,90
Högsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	46,60	50,75
Lägsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	27,20	30,10
Börsvärde vid årets slut, MSEK	629,1	734,3
P/EBITDA	3,54	2,23
P/EBIT	6,20	3,02
P/E	14,97	5,32
P/E, justerad för engångseffekt till följd av förändrad skattesats i Sverige	10,29	5,32
Direktavkastning, %	6,69	5,73
Data per aktie
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	8,45	15,67
Rörelseresultat (EBIT)	4,82	11,56
Resultat efter finansnetto (EAFI)	4,31	8,94
Årets resultat	2,00	6,57
Årets resultat per aktie - proforma	2,00	6,68
Årets resultat per aktie, justerad för engångseffekt till följd av förändrad skattesats i Sverige	2,91	6,57
Eget kapital	49,05	49,08
Kassaflöde från löpande verksamhet	3,44	8,24
Årets kassaflöde	-2,29	-4,83
Föreslagen utdelning	2,00	2,00
Antal utestående stamaktier, tusental
Vägt antal	21 040,2	17 433,9
Vid årets slut	21 040,2	21 040,2

Pressmeddelande

Q1
Jan	120125	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens boksluts rapport för perioden januari – december, 2011
Feb	120207	FinnvedenBultens bokslutsrapport för perioden januari – december, 2011
Mars	120321	Kallelse till årsstämma i FinnvedenBulten AB (publ)
Q2
Apr	120403	FinnvedenBultens årsredovisning för 2011 offentliggjord
Apr	120419	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens delårs rapport för perioden januari – mars, 2012
Apr	120426	FinnvedenBultens delårsrapport för perioden januari – mars, 2012
Apr	120426	Kommuniké från årsstämma i FinnvedenBulten AB (publ) den 26 april 2012
Juni	120627	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens halvårs rapport för perioden januari – juni, 2012
Q3
Juli	120717	FinnvedenBultens halvårsrapport för perioden januari – juni, 2012
Sept	120904	FinnvedenBulten expanderar i Polen och omstrukturerar gjuteriverksamheten
Q4
Okt	121011	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens delårs rapport för perioden januari – september, 2012
Okt	121012	Valberedningen utsedd inför FinnvedenBultens årsstämma 2013
Okt	121024	FinnvedenBultens delårsrapport för perioden januari – september, 2012
Nov	121101	Finnveden Metal Structures varslar 25 personer
Dec	121220	FinnvedenBulten expanderar sin lättvikts verksamhet
Dec	121220	FinnvedenBulten och GAZ tecknar slutgiltigt avtal

Vid årets slut bevakade följande analytiker regelbundet utvecklingen i FinnvedeBulten

Bolag	Analytiker
Carnegie	Kenneth Toll Johansson
Erik Penser Bankaktiebolag	Johan Dahl
Handelsbanken Capital Markets	Jon Hyltner
Swedbank	Mats Liss

Svenskt och utländskt ägande Svenskt och utländskt ägande Ägarstruktur

Ägarstruktur

Förv altningsber ättel se

Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för FinnvedenBulten AB (publ), med organisationsnummer 556668-2141, för räkenskapsåret 2012.

Ägarförhållande

FinnvedenBulten AB (publ) var vid årsskiftet noterat på NASDAQ OMX, Stockhom. Största ägare var Nordic Capital Fund V som ägde 34,6 (34,6) procent, Volito AB 12,4 (-) procent samt Öresund AB 8,6 (-) procent av aktiekapitalet.

Verksamheten

Koncernens verksamhet bedrivs i två divisioner, Bulten och Finnveden Metal Structures. Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. De huvudsakliga tillverkningsprocesserna är pressning, gjutning och sammansättning.

Produktion sker främst i Europa, därutöver har koncernen även en produktionsanläggning för fästelement i Kina.

I slutet av 2012 hade FinnvedenBulten huvudsaklig verksamhet i sex länder och 1 810 (1 746) heltidssysselsatta, vilket är en ökning av antalet anställda med cirka 3,7 procent sedan utgången av 2011.

Av koncernens fakturering om 2 963 (3 085) MSEK kommer 1 711 (1 768) MSEK från division Bulten och 1 261 (1 326) MSEK från division Finnveden Metal Structures.

Året i korthet

Efter ett framgångsrikt första år som noterat bolag 2011 med stark försäljningsutveckling och ökad lönsamhet, förändrades förutsättningarna markant under 2012. Efterfrågemönstret under 2012 var ojämnt med snabba svängningar i kundernas produktionsplaner och stoppveckor vilka infördes med mycket kort framförhållning. Denna

utveckling var tydligast i samband med sommaren och under december och försvårade möjligheterna att snabbt anpassa kostnaderna. Utvecklingen medförde tidvis en betydande underabsortion i flera av koncernens fabriker med negativ effekt på resultatet.

Under året prioriterades kostnadsreduceringar vilka har skett löpande i bägge divisionerna i form av främst personalreduktioner. Därutöver har omstruktureringsåtgärder för att stärka bolagets konkurrenskraft långsiktigt genomförts.

Två offensiva strategiska satsningar nådde viktiga milstolpar i slutet av året. I december tecknade Finnveden Metal Structures avtal med kinesiska BHAP och Amgain om att bilda ett samriskbolag för tillverkning av gjutna lättviktskomponenter i Kina. I december tecknade även division Bulten avtal med ryska GAZ om en etablering i Ryssland.

Orderingång och nettoomsättning

Orderingången för helåret uppgick till 2 833 (3 209) MSEK innebärande en minskning med 11,7 procent jämfört med föregående år.

För helåret uppgick nettoomsättningen till 2 963 (3 085) MSEK vilket är en minskning med 3,9 procent. Enligt IHS Global Insight minskade produktionen av lätta fordon i Västeuropa med 7,7 procent och tunga fordon med 9,9 procent under helåret 2012 jämfört med 2011. Viktat med FinnvedenBultens exponering ger det en marknadstillväxt för produktionen i Västeuropa om cirka 9 procent för 2012.

Resultat och lönsamhet

Koncernens bruttoresultat uppgick till 447 (559) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal på 15,1 (18,1) procent.

Resultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 178 (273) MSEK, motsvarande en EBITDA-marginal på 6,0 (8,9) procent.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 101 (202) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 3,4 (6,5) procent. Rörelsemarginalen justerad för engångsposter uppgick till 3,4 (7,1) procent. Under 2011 uppgick engångskostnaderna till 18 MSEK hänförliga till noteringen på NASDAQ OMX och genomfört rationaliseringsprogram.

Rörelseresultatet har bland annat påverkats negativt av kostnader för uppstart av nya kundprojekt, samt obalans och störningar i produktionen. Vidare har resultatet påverkats av den lägre försäljningen med underabsorption i flera fabriker samt en ofördelaktig mixförskjutning. Resultatet inkluderar också ökade kostnader för satsningar

Finansiella nyckeltal

	2012	2011	2010	2009
Nettoomsättning	2 963,5	3 085,0	2 607,3	2 042,1
EBITDA-marginal, %	6,0	8,9	7,1	-2,9
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	6,5	4,4	-7,2
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), % *	3,4	7,1	4,8	-4,6
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,3	2,4	2,2	1,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	8,1	15,4	9,5	Neg
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	1,3	1,9
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr *	0,2	0,2	0,2	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	6,7	4,3	1,5	-1,2
Soliditet, %	55,8	54,3	25,9	21,2
Justerad soliditet, % *	55,8	54,3	48,8	45,6
Medelantal anställda	1 810	1 746	1 576	1 451

* Justerad EBIT-marginal. Rörelseresultat justerat för engångskostnader i procent av årets nettoomsättning.

* Justerad nettoskuldsättningsgrad. Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital. * Justerad soliditet inkluderar aktieägarlån och preferensaktier.

på prioriterade tillväxtmarknader inklusive nyrekryteringar. Koncernens operationella valutaexponering har gett negativa effekter både på omsättning och resultat jämfört med föregående år. Under året har resultatet dessutom påverkats positivt med 6 MSEK i form av upplösning av en lagerreserv.

Koncernens finansnetto var -11 (-46) MSEK. De finansiella kostnaderna avser huvudsakligen räntekostnader på upplåning från externa kreditgivare om -14 (-16) MSEK. Motsvarande period föregående år ingick räntekostnader för aktieägarlån och preferensaktier om -17 MSEK. I de finansiella intäkterna ingår positiva valutakursdifferenser på 5 MSEK. Föregående år redovisades negativa valutakursdifferenser på -12 MSEK som finansiella kostnader.

Koncernens resultat före skatt var 91 (156) MSEK och resultat efter skatt uppgick till 42 (114) MSEK.

Årets skattekostnad uppgår till -49 MSEK varav -19 MSEK avser engångseffekt på uppskjutna skatter som en följd av förändrad skattesats i Sverige. Skattebelastningen är utan likviditetspåverkan, men resultat efter skatt belastas av denna engångseffekt.

Investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 113 (85) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 76 (72) MSEK.

Av investeringarna avser 100 (78) MSEK maskiner och inventarier, immateriella anläggningstillgångar 13 (-) MSEK. Investeringar i byggnader och mark uppgick till - (7) MSEK.

Kassaflöde, kapitalbindning och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 123 (232) MSEK, vilket motsvarade 4,2 (7,5) procent av nettoomsättningen. Kassaflödeseffekten av förändringen i rörelsekapitalet uppgick till -51 (-88) MSEK. Varulagret ökade med 56 (91) MSEK och rörelsefordringarna minskade med 69 (föregående år en ökning med 51) MSEK under året.

Kundfordringarna har under det gångna året varit i genomsnitt 498 (513) MSEK, vilket motsvarar 16,8 (16,6) procent av nettoomsättningen. Det genomsnittliga varulagret har ökat och uppgick till 490 (416) MSEK, vilket motsvarar en lageromsättningshastighet på 6 (7) ggr.

Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 52 (103) MSEK. Till detta kommer beviljade men inte utnyttjade krediter om 327 (364) MSEK, vilket innebär att koncernens disponibla likvida medel uppgick till 382 (467) MSEK. De disponibla likvida medlen utgjorde därmed cirka 12,9 (15,1) procent av nettoomsättningen.

Koncernens balansomslutning var vid årets slut 1 849 (1 901) MSEK. Eget kapital i koncernen uppgick vid verksamhetsårets utgång till 1 032 (1 033) MSEK. Under året har förutom årets resultat 42 (114) MSEK, omräkningsdifferenser om 1 (–16) MSEK samt transaktioner med aktieägare -42 (447) MSEK påverkat eget kapital.

Nettolåneskulden uppgick per balansdagen till 244 (162) MSEK.

Soliditeten uppgick till 55,8 (54,3) procent. Koncernens goodwill uppgick vid verksamhetsårets utgång till 181 (182) MSEK, vilket motsvarar 9,8 (9,6) procent av balansomslutningen.

Risker och riskhantering

Exponering för risker är en naturlig del av en affärsverksamhet och detta återspeglas i FinnvedenBultens inställning till riskhantering. Denna syftar till att identifiera risker och förebygga att risker uppkommer eller att begränsa eventuella skador från dessa risker.

Risker kan kategoriseras som operativa risker och finansiella risker. För beskrivning av hur koncernen hanterar dessa risker i verksamheten, se not 3.

Tillstånd och miljö

FinnvedenBulten har under året bedrivit tillverkning vid tio anläggningar, belägna i Sverige, Tyskland, Polen och Kina. Vid utgången av 2012 var tre svenska anläggningar tillståndspliktiga och en anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Tillstånds- respektive anmälningsplikten är föranledd av verksamhetens art. Den består framför allt av kallformning, skärande bearbetning, plåtförädling, efterbehandling och montering samt gjutning av detaljer. Den huvudsakliga miljöpåverkan härrör från tillverkningsprocesserna i form av utsläpp till vatten och luft, generering av avfall, resursutnyttjande samt buller.

FinnvedenBulten har en uttalad strategi att reducera miljöpåverkan från processvatten, energiförbrukning, transporter, kemikalier samt avfall. Tillverkande enheter utanför Sverige anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. I mars 2011 gjordes en tillståndsansökan för verksamheten i Hallstahammar, vilken är föranledd av ökade volymer. Tillståndet bedöms kunna erhållas 2013 utan krav på genomförande av ytterligare investeringar.

I december 2011 ansökte Finnveden Metal Structures om ett separat tillstånd för fabriken i Olofström och beslut väntas under 2013. Nuvarande tillstånd innehavs som en del av tidigare ägares tillstånd.

Moderbolag

FinnvedenBulten AB (publ) äger direkt eller indirekt samtliga bolag i koncernen.

Soliditeten uppgick till 82,5 (87,8) procent. Det egna kapitalet uppgick till 1 207 (1 262) MSEK.

I moderbolaget uppgick de disponibla likvida medlen till 6 (1) MSEK. Bolaget hade sju anställda på balansdagen.

Totalt antal aktier

Totalt antal stamaktier per den 31 december 2012 uppgick till 21 040 207 stycken.

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 000	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Styrelsens arbete

Styrelsen har antagit en arbetsordning, instruktioner och ett antal policies som reglerar ansvaret mellan å ena sidan styrelse och å andra sidan verkställande direktör, de utskott styrelsen inrättat, och koncernledning. Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens verksamhet och organisation samt tillser att verkställande direktörens arbete och det finansiella arbetet sker efter fastlagda principer. Styrelsen har haft 9 sammanträden under året.

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under året har revisionsutskottet haft sju sammanträden och ersättningsutskottet tre sammanträden.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Vid årsstämman 2012 fattades beslut om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna avser ersättning och andra anställningsvillkor för FinnvedenBultens VD och andra ledande befattningshavare.

Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att Finnveden-Bulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom FinnvedenBulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avseende övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för. För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 6 i denna årsredovisning.

Inför årsstämman 2013 föreslår styrelsen att samma riktlinjer som antogs vid årsstämman 2012 för ersättning till ledande befattningshavare ska gälla.

Bolagsstyrningsrapport

FinnvedenBulten lämnar en separat bolagstyrningsrapport, vilken är inkluderad i denna årsredovisning på sidorna 74-79.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat.

Utsikter för år 2013

Det makroekonomiska läget i främst delar av Europa påverkar för närvarande fordonsindustrin och koncernens kunder på ett negativt sätt, med ökad osäkerhet och lägre försäljning som följd. Koncernen ser dock att leverans och orderingång för början av året har återhämtat sig i förhållande till decembers låga nivå. I närtid intensifieras kostnadsrationaliseringsarbetet och anpassningar till rådande marknadsutsikter prioriteras.

De satsningar som koncernen nu gör i tillväxtmarknaderna Ryssland och Kina har långsiktigt en mycket stor tillväxtpotential. Dess påverkan på intäkterna avseende helåret 2013 kommer dock att bli marginell, medan uppstartskostnader bedöms till cirka 10-15 miljoner kronor.

Vinstdisposition

FinnvedenBulten har som mål att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till FinnvedenBultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget (SEK):

	1 096 527 716
Balanserade vinstmedel	-36 422 323
Överkursfond	1 132 950 039

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt (SEK):

Styrelsens förslag till utdelning (SEK 2,00 per aktie)	42 080 414
I ny räkning balanseras	1 054 447 302
Summa	1 096 527 716

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 29 april 2013. Om stämman beslutar enligt förslaget beräknas utbetalning ske genom Euroclear Sweden AB den 3 maj 2013. I bolaget finns 21 040 207 aktier, varav samtliga är utdelningsberättigade.

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen

Moderbolagets soliditet uppgick till cirka 82,5 procent per den 31 december 2012 och koncernens soliditet uppgick per den 31 december 2012 till cirka 55,8 procent. I moderbolaget är ingen del av det egna kapitalet och i koncernen är cirka 0,1% av det egna kapitalet föranlett av marknadsvärdering av finansiella instrument. Den nu föreslagna utdelningen om 42 080 414 kronor, medför att moderbolagets soliditet kommer att minska till cirka 81,9 procent och koncernens soliditet minska till cirka 54,8 procent.

Styrelsen gör bedömningen att bolagets och koncernens långsiktiga betalningsförmåga är tryggad och att utdelningen utifrån detta perspektiv kan anses försvarlig. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig i förhållande till de krav som verksamhetens art och omfattning samt risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt hänsyn tagit till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Koncer nens resultaträkning

MSEK	Not	2012	2011
Nettoomsättning	5	2 963,5	3 085,0
Kostnad för sålda varor		-2 516,9	-2 526,1
Bruttoresultat		446,6	558,9

Övriga rörelseintäkter	8	24,2	13,5
Försäljningskostnader		-147,2	-134,5
Administrationskostnader		-212,9	-215,7
Övriga rörelsekostnader	9	-9,3	-20,7
Rörelseresultat	6, 7, 10 ,11	101,4	201,5

Finansiella intäkter	12	5,0	1,1
Finansiella kostnader	13	-15,8	-46,7
Resultat före skatt	14	90,6	155,9

Skatt på årets resultat	15	-48,6	-41,4
Räkenskapsårets resultat		42,0	114,5

Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		42,0	114,5
Innehav utan bestämmande inflytande		0,0	0,0
		42,0	114,5

Resultat i kronor per aktie, SEK 1)	16	2,00	6,57
Resultat i kronor per aktie-proforma, SEK 1)	41	2,00	6,68

1) Avser såväl före som efter utspädning.

Koncer nens rappor t över totalre sultat

MSEK Not	2012	2011
Årets resultat	42,0	114,5
Övrigt totalresultat
Derivatinstrument, kassaflödessäkring	-1,7	2,8
Skatt på kassaflödessäkring	0,5	-0,7
Valutakursdifferenser	0,6	-16,2
Summa totalresultat för året	41,4	100,4

Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	41,4	100,4
Innehav utan bestämmande inflytande	0,0	0,0
	41,4	100,4

Koncer nens balansräkning

MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31
Tillgå ngar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	17	181,4	181,5
Övriga immateriella anläggningstillgångar	17	12,8	0,8
Summa immateriella anläggningstillgångar		194,2	182,3
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	17	23,4	21,4
Maskiner och andra tekniska anläggningar	17, 19	289,0	287,2
Inventarier, verktyg och installationer	17, 19	47,6	41,7
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	18	44,8	27,4
Summa materiella anläggningstillgångar		404,8	377,7
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav	20	0,4	0,4
Uppskjutna skattefordringar	31	102,2	128,8
Andra långfristiga fordringar	21	2,8	3,5
Summa finansiella anläggningstillgångar		105,4	132,7

Summa anläggningstillgångar		704,4	692,7
Omsättningstillgångar
Varulager	22	518,2	461,9
Derivatinstrument	23	1,8	3,3
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	24	461,0	534,9
Aktuella skattefordringar		3,1	6,1
Övriga fordringar		67,5	39,9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	41,6	59,3
Summa kortfristiga fordringar		573,2	640,2
Likvida medel	26	51,8	102,7
Summa omsättningstillgångar		1 145,0	1 208,1
Summa tillgångar		1 849,4	1 900,8

MSEK		Not 2012-12-31 2011-12-31
Ege t kapi tal och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	28	10,5	10,5
Övrigt tillskjutet kapital	28	1 262,9	1 262,9
Andra reserver	29	-31,8	-31,2
Balanserade vinstmedel		-209,5	-209,4
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 032,1	1 032,8
Innehav utan bestämmande inflytande		0,0	0,0
Summa eget kapital		1 032,1	1 032,8
Skulder
Långfristiga skulder
Övriga räntebärande skulder	33	249,6	225,3
Avsättningar till pensioner	30	18,5	16,8
Derivatinstrument	23	–	0,3
Uppskjutna skatteskulder	31	2,2	1,0
Summa långfristiga skulder		270,3	243,4
Kortfristiga skulder
Övriga räntebärande skulder	33	30,5	25,8
Leverantörsskulder		324,7	405,1
Aktuella skatteskulder		7,5	11,3
Övriga skulder		51,1	41,9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	36	132,5	140,1
Derivatinstrument	23	0,7	0,2
Övriga avsättningar	32	–	0,2
Summa kortfristiga skulder		547,0	624,6
Summa eget kapital och skulder		1 849,4	1 900,8

Ställda säkerheter	34	1 383,8	1 386,3
Ansvarsförbindelser	37	85,0	81,1

Koncer nens rappor t över förändri ngar i eget kapital

Hänförligt till moderbolagets aktieägare

B

	Totalresultat

MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver	Balanse- rade vinst- medel	Innehav utan bestäm- mande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2011		5,5	730,3	-17,1	-238,7	5,1	485,1
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	114,5	–	114,5
Övrigt totalresultat
Derivatinstrument, kassaflödessäkring	23	–	–	2,8	–	–	2,8
Skatt på kassaflödessäkring		–	–	-0,7	–	–	-0,7
Valutakursdifferenser		–	–	-16,2	–	–	-16,2
Summa totalresultat		–	–	-14,1	114,5	–	100,4
Transaktioner med aktieägare
Omstämpling av preferensaktier		0,5	94,1	–	–	–	94,6
Nyemission genom kvittning		3,6	349,1	–	–	–	352,7
Nyemission genom apport		0,9	89,4	–	–	–	90,3
Resultat från transaktioner med innehav utan bestäm mande inflytande		–	–	–	-85,2	-5,1	-90,3
Summa transaktioner med aktieägare		5,0	5,0	–	-85,2	-5,1	447,3
Utgående balans per 31 december 2011		10,5	1 262,9	-31,2	-209,4	–	1032,8
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	42,0	–	42,0
Övrigt totalresultat
Derivatinstrument, kassaflödessäkring	23	–	–	-1,7	–	–	-1,7
Skatt på kassaflödessäkring		–	–	0,5	–	–	0,5
Valutakursdifferenser		–	–	0,6	–	–	0,6
Summa totalresultat		–	–	-0,6	42,0	–	41,4
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)		–	–	–	-42,1	–	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare		–	–	–	-42,1	–	-42,1
Utgående balans per 31 december 2012		10,5	1 262,9	-31,8	-209,5	–	1 032,1

Koncer nens kassaflöde sanalys

MSEK	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	90,6	155,9
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	50,1	86,6
Betald skatt	-17,7	-10,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	123,0	231,6
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager	-53,7	-91,1
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	57,1	-50,9
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	-54,0	54,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	72,4	143,6
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-12,5	-0,2
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-100,2	-84,5
Förvärv av finansiella tillgångar	–	-1,6
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	1,6	2,0
Reglering av finansiella tillgångar	0,7	0,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-110,4	-84,1
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	3,1	10,8
Amortering av låneskulder	-2,1	–
Förändring av checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	30,9	-154,5
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-42,1	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-10,2	-143,7
Årets kassaflöde	-48,2	-84,2

Förändring av likvida medel	-48,2	-84,2
Likvida medel vid räkenskapsårets början	102,7	188,7
Valutakursdifferens i likvida medel	-2,7	-1,8
Likvida medel vid årets slut	51,8	102,7

Koncer nens sammansättning av nettolå neskulde n

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga räntebärande skulder	249,6	225,3
Avsättning till pensioner	18,5	16,8
Kortfristiga räntebärande skulder	30,4	25,7
Finansiella räntebärande fordringar	-2,8	-3,5
Kassa och bank	-51,8	-102,7
Nettolåneskuld	243,9	161,6

Koncer nens till äggsuppl ysningar till kassaflöde sanalys

MSEK	2012	2011
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Kostnadsförd ej utbetald ränta	0,1	17,3
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar	76,5	71,7
Orealiserade valutakursvinster/valutakursförluster	-7,5	12,7
Förändring av avsättningar	-7,0	-4,2
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	–	0,1
Övriga ej kassapåverkande poster	-12,0	-10,9
	50,1	86,7
Betalda räntor
Betald ränta	13,8	15,6
Erhållen ränta	0,2	1,1

Koncer nens förändring av nettolå neskulde n

MSEK	2012	2011
Nettolåneskuld vid årets början	161,6	650,8
Kvittningsemission	–	-352,7
Omstämpling av preferensaktier	–	-94,6
Förändring av checkräkningskredit samt övriga finansiella skulder	35,4	-152,5
Upptagande av lån	3,1	10,8
Amortering av räntebärande skulder	-2,1	–
Förändring av skuld avseende finansiell leasing	-7,4	0,7
Förändringar i avsättningar för pensioner	1,7	-2,7
Förändring av räntebärande tillgångar	0,7	-1,4
Förändring av likvida medel	50,9	86,0
Nettolåneskuld vid årets slut	243,9	161,6

Koncernens noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

Not 1 Allmän information

FinnvedenBulten AB (publ) (Moderbolaget) med organisationsnummer 556668-2141 och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) tillverkar och distribuerar fordonskomponenter. Moderbolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg i Sverige. Bolagets postadress är FinnvedenBulten AB, Box 9148, 400 93 Göteborg. Denna års- och koncernredovisning har godkänts av styrelsen den 21 mars 2013 för offentliggörande och den kommer att föreläggas årsstämman den 24 april 2013.

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och upplysningar

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS sådana de antagits av EU samt i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för derivatinstrument som redovisas till verkligt värde. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens om inget annat anges.

Utöver dessa standards innehåller både aktiebolagslagen och årsredovisningslagen regler som gör att viss tillkommande information ska lämnas.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

Ändrade redovisningsprinciper 2012

Inga av de IFRS eller IFRC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. På sidorna 41 och 42 redogörs för nya och ändrade standarder som ännu ej trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av koncernen.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per förvärvsdagen. I anskaffningskostnaden ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisade som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretaget, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att behandla transaktioner med innehav utan bestämmande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid köp från innehav utan bestämmande redovisas skillnaden mellan den ersättning som har betalts och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster vid avyttringar till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen.

Joint Ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. I koncernredovisningen tas innehaven i joint ventures in enligt klyvningsmetoden. Det innebär att koncernens andel av företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder redovisas, post för post, som en del i koncernens total.

Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag samt joint ventures elimineras i förhållande till koncernens andel i bolaget. Redovisningsprinciperna för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures har i förekommande fall ändrats för att ge en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. De valutakursvinster och - förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Alla övriga valutakursvinster och förluster redovisas som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs, intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskurs och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet redovisas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Vid omräkning av utländska bolag har följande omräkningskurser använts:

	Genomsnittskurs		Balansdagskurs
	2012	2011	2012	2011
CNY	1,07	1,01	1,05	1,10
EUR	8,71	9,03	8,62	8,94
GBP	10,73	10,41	10,49	10,68
PLN	2,08	2,20	2,12	2,03
USD	6,78	6,50	6,52	6,92

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som antingen har avyttrats eller som klassificeras som innehav för försäljning och utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som utgör en del av en enda samordnad plan för att avyttras.

Immateriella tillgångar

Utgifter för forskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling av den art som ska balanseras som en immateriell tillgång. Utgifterna kostnadsförs i takt med att de uppstår. Koncernen bedriver endast direkt kundorderrelaterad utveckling. Arbetet är av beredningskaraktär och det bedrivs i allmänhet inför planerad produktionsstart.

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag.

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen är redovisade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då den uppkommer. I koncernens övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade programvarulicenser som aktiverats på basis av de utgifter som uppstått då den aktuella programvaran förvärvades och sattes i drift. Utgifterna balanseras i den omfattning de troliga ekonomiska fördelarna överstiger utgifterna.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivning görs från och med den redovisningsperiod då tillgången är tillgänglig för användning. Avskrivningstiden för immateriella tillgångar uppgår till fem år.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Vidare ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa utgifter finns. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av eventuella vinster/förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Anskaffningsvärdet för egentillverkande anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, direkta tillverkningsomkostnader samt lånekostnader som tar en betydande tid i anspråk att färdigställas för avsedd användning.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användningen. Resultatet från avyttringen eller utrangeringen utgörs av försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Resultatet redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Sale and Leaseback

Sale and leaseback-transaktioner är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt ett leasingavtal. Avgörande för hur en sale and leaseback-transaktion ska redovisas är hur leasingtransaktionen klassificeras. Om en sale and leaseback-transaktion ger upphov till ett finansiellt leasingavtal periodiseras över leasingperioden den vinst som uppkommer genom att försäljningspriset överstiger tillgångens redovisasde värde.

I det fall leasingavtalet ger upphov till ett operationellt leasingavtal redovisas eventuell vinst eller förlust som uppkommer vid försäljningen i den period som försäljningen sker, förutsatt att försäljngspriset baseras på verkligt värde.

Leasing – leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som långoch kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leaseperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som erlagts som leasingavgift under året.

Om väsentliga villkor ändras under avtalstidens gång utvärderas huruvida dessa nya villkor – om de varit kända vid avtalets ingång – skulle innebära en annan klassificering av avtalet vid leasingperiodens början. Om så är fallet, behandlas avtalet som ett nytt avtal som får prövas med tillämpning av uppdaterade parametrar vid tidpunkten för det nya avtalets ingång.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Förvärvade materiella tillgångar

Byggnader	25 – 40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 –14 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjande värdet. Vid bedömningen av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in- först ut- principen (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösenbara preferensaktier klassificeras som skulder. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid utsläckning av finansiella skulder genom att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier värderas aktierna till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet redovisas i resultaträkningen. I det fall långivaren direkt eller indirekt också är aktieägare och agerar i egenskap av aktieägare motsvarar det emitterade beloppet det bokförda värdet på den finansiella skulden som därmed utsläcks (s.k kvittningsemission). Härigenom uppstår ingen vinst eller förlust att redovisa i resultaträkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Upplåning inklusive checkräkningskredit klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Ersättning till anställda

Pensionsförpliktelser

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de verkar.

Den dominerande pensionsformen är avgiftsbaserade pensionsplaner. Dessa planer innebär att bolaget löpande reglerar sitt åtagande genom inbetalningar till försäkringsbolag eller pensionsfonder.

Pensionsplaner som däremot bygger på en avtalad framtida pensionsrätt, så kallad förmånsbestämda pensionsplaner, innebär att företaget har ett ansvar som sträcker sig längre och där t.ex antaganden om framtiden påverkar företagets redovisade kostnad. Koncernens nettoförpliktelse beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. I de fall koncernen har tryggat en del av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse har det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknats mot avsättningen i balansräkningen.

Diskonteringsräntan på balansdagen fastställs baserat på marknadsräntan för förstklassiga företagsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade – projection unit credit method.

Beräkningen av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. För dessa tillämpas korridorregeln. Det innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinster eller förluster som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde, redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterat frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad att endera säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en formell eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när en detaljerad och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Intäkter

Nettoomsättning består av intäkter från försäljning av varor och tjänster. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska

fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då bolaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och bolaget utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter samt eventuella returer. Ersättningen erhålls i likvida medel och intäkten utgörs av ersättningen. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i bolagets intäkter. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller bolaget.

Övriga rörelseintäkter redovisar andra intäkter i rörelsen som inte härrör från själva affärsverksamheten som exempelvis realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar och försäkringsersättningar.

Utdelningsintäkter redovisas när aktieägarnas rätt att erhålla betalning bedöms som säker.

Kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelser, företagsledningar och stabsfunktioner i koncernen
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen
• Övriga rörelseintäkter respektive kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär och realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vid försäljning av dotter-, intresse- eller joint ventures redovisas också det koncernmässiga resultatet här.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernens ledningsgrupp. I koncernen har två segment identifierats, Bulten och Finnveden Metal Structures, vilka stämmer överens med den interna rapporteringen.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden, vilken innebär att räntan fördelas så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp baserat på den under respektive period redovisade skulden. Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån ingår i anskaffningskostnaden för lånet och kostnadsförs enligt effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösenbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa preferensaktier redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Skatt

Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade värden i koncernredovisningen och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen i de länder där moderbolagets dotterföretag och intresseföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld redovisas inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas heller inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas i balansräkningen när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Transaktioner med närstående

Av moderbolagets totala inköp som belastar rörelseresultatet avser en försumbar del transaktioner med andra företag inom den företagsgrupp som företaget tillhör. Inom koncernen, mellan koncernens olika segment, förekommer också viss intern försäljning (se not 5 för vidare information). Andra transaktioner med närstående under året framgår av not 6 (Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen) samt av not 35 (Transaktioner med närstående). Transaktioner med närstående har förekommit på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Finansiella tillgångar och skulder

Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av i vilket syfte instrumentet förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. Vid utgången av 2012 och 2011 fanns inga tillgångar klassificerade enligt denna kategori.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar och lånefordringar ingår i förekommande fall i posterna Kundfordringar samt Övriga fordringar i balansräkningen. Likvida medel ingår även i denna kategori.

Kundfordringar som säljs tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna samt de huvudsakliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången överförts till köparen.

Finansiella instrument som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Andra långfristiga värdepappersinnehav klassificeras i denna kategori.

Redovisning och värdering

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen det vill säga det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningens post övriga rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas (värdepapper) redovisas i övrigt totalresultat.

När värdepapper, som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, säljs eller skrivs ner, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde från eget kapital till resultaträkningen som vinster och förluster från finansiella instrument.

Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera tillgången.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

(a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov tillföljd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör:

betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbehov
koncernen beviljar av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte skulle överväga
det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion
upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter eller
observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflöden från en portfölj av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades för första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i portföljen, inklusive:
(i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller
(ii)inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar inom tillgångarna i portföljen.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning.

Nedskrivning beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader.

(b) Tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivat redovisas initialt till verkligt värde vid tidpunkten då derivatkontraktet ingås och omvärderas därefter till verkligt värde. Metoden för redovisning av vinst eller förlust beror på om derivatet har identifierats som ett säkringsinstrument.

Om säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet för derivat som identifierats och kvalificerar som kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i raderna för Övriga rörelsekostnader eller Övriga rörelseintäkter.

Koncernen testar effektiviteten hos samtliga identifierade kassaflödessäkringar när kontrakten ingås. En säkring anses vara effektiv när det beräknade framtida kassaflödets valutafluktuationer och förfallodag sammanfaller med säkringsinstrumentets. Säkringsförhållandet testas regelbundet fram till dess förfallodag.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelsevinster eller Övriga rörelsekostnader.

I det fall koncernen ingår derivatkontrakt som ej identifieras som säkringsinstrument redovisas alla förändringar i verkligt värde av kontrakten omedelbart i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Verkligt värde

I de fall verkligt värde avviker från bokfört värde lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. På balansdagen 2012 och 2011 fanns inga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde, med undantag för derivatinstrument som redogörs för i not 23.

Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen.

• IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter

I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat".

• IAS 19 – Ersättning till anställda

Ändringen innebär att "korridormetoden" tas bort och att finansiella kostnader ska beräknas baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i planen. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen.

Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. För 2012 skulle ändringen ha inneburit att den redovisade delen av pensionsskulden skulle ökat med ca 1,5 MSEK. Eget kapital skulle minska med netto ca 1.2 MSEK efter beaktande av uppskjuten skatt.

• IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB. Standarden har ännu inte antagits av EU.

• IFRS 10 Consolidated Financial Statements

IFRS 10 bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

• IFRS 11 Joint Arrangements

IFRS 11 ersätter IAS 31 Andelar i Joint Ventures och inför nya redovisningskrav för gemensamma arrangemang. Möjligheten att tilllämpa den av koncernens tillämpade klyvningsmetoden vid redovisning av gemensamt styrda företag avskaffas, viket betyder att kapitalandelsmetoden är den metod som kvarstår under förutsättning att bolag ej skall konsolideras enligt anvisningar i IFRS 10. Koncernen avser att tillämpa IFRS 11 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

• IFRS 12 Disclosures of interests in other entities

IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Not 3 Risker och riskhantering

Finansiella risker

FinnvedenBulten är i sin verksamhet utsatt för olika finansiella risker. Exempel på dessa är valuta-, likviditets-, ränte-, kredit-, kapital-, finansierings-, pris- och marknadsrisker. Det är styrelsen som fastställer policies för riskhanteringen. Finansverksamheten i form av riskhantering, likviditetsförvaltning och upplåning sköts koncerngemensamt av moderbolaget. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finanser.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende EUR, PLN och GBP. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, flödesexponeringar i form av in- och utbetalningar i olika valutor, redovisade tillgångar och skulder, omräkning av utländska dotterbolagsresultat samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Förändringar i valutakurser kan även påverka koncernens egen eller kundernas konkurrensförmåga och därigenom indirekt påverka koncernens försäljning och resultat. Koncernen är exponerad för förändringar i flera valutor, där förändringen i EUR har störst effekt på koncernens resultat.

Koncernens policy för hantering av valutarisker är främst inriktad på de transaktionsrelaterade valutariskerna. Primärt hanteras valutarisker genom att försöka förändra de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra. Koncernens riskhanteringspolicy innebär ett långsiktigt mål att säkra 50-100% av förväntade, väsentliga nettovalutaflöden för de följande 12 månaderna. Säkring ska enbart ske av valutaflöden som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Huruvida säkringsredovisning tillämpas beslutas dock i varje enskilt fall vid ingången av säkringspositionen.

Om den svenska kronan hade försvagats med tio procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle rörelseresultatet förbättrats med cirka 49 (51) MSEK. En motsvarande valutaförändring i PLN innebär en försämring med cirka 23 (22) MSEK på rörelseresultatet. Motsvarande för GBP uppgår till cirka 0 (9) MSEK. Givet nuvarande exponering skulle detta netto leda till förbättring med 26 (20) MSEK om den svenska kronan försvagas med tio procent mot EUR, PLN och GBP. Motsvarande effekt på eget kapital uppgår till 50 (44) MSEK.

Under verksamhetsåret har koncernens valutaflöden fördelats enligt följande:

		2012			2011
Valuta*	Intäkter	Kost nader	Rörelse- resultat	Intäkter	Kost nader	Rörelse- resultat
SEK	1 155	-1 328	-173	1 314	-1 318	-4
EUR	1 632	-1 140	492	1 615	-1 108	507
PLN	43	-272	-229	60	-275	-215
GBP	68	-69	-1	61	-149	-88
Övriga valutor	65	-53	12	35	-33	2
Totalt	2 963	-2 862	101	3 085	-2 883	202

* Uttryckt i MSEK.

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutaförändring. Valutaexponering som uppstår från tillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i de berörda utländska valutorna.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är den risk som föreligger att företaget inte klarar sina betalningar till följd av otillräcklig likviditet och/eller svårighet att erhålla krediter från externa kreditgivare. Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Ledningen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv som består av outnyttjade lånelöften och likvida medel, på basis av förväntade kassaflöden. Detta

sker på tre nivåer i koncernen; på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande företag, på division och på koncernnivå.

Koncernen finansieras huvudsakligen genom en bankfinansiering under en kreditfacilitet om 575 MSEK som löper fram till juli 2016. Krediten är förknippad med vissa lånevillkor (s.k. kovenanter) som redogörs närmare för i not 33. Koncernen överlåter löpande kundfordringar inom ramen för ett blockköpsavtal. Avtalet innebär att förvärvaren av kundfordringarna övertar de huvudsakliga kreditriskerna förknippade med fordringarna. Kriterierna för att ej ta upp kundfordringarna i balansräkningen är uppfyllda. Koncernen är därmed beroende av förvärvarens löpande bedömning av kundernas kreditvärdighet. Vid utgången av 2012 uppgick värdet på de överlåtna kundfordringarna till 88,9 (112,7) MSEK. Avtalet ger ett totalt utrymme för försäljning av kundfakturor om 169 (169) MSEK.

Vid utgången av 2012 fanns en tillgänglig likviditetsreserv i koncernen uppgående till 382,0 (467,2) MSEK. Koncernens finanspolicy stipulerar att de disponibla medlen, det vill säga likvida medel och tillgängliga krediter, ska överstiga 5 procent av nettoomsättningen samt att de disponibla medlen vid varje tillfälle ska överstiga 100 MSEK. Temporär överlikviditet skall placeras i investeringar med kort löptid och minimal kreditrisk, t.ex. på bankkonton eller i obligationer med kort löptid utställda av svenska banker eller svenska staten.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen (inklusive eventuella ränteutbetalningar, där dessa kan fastställas). De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2012 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån och checkräkningskrediter	21,9	287,5	–
Leverantörsskulder och andra skulder	516,6	–	–
Skulder avseende finansiell leasing	82,4	257,8	216,4
Totalt	620,9	545,3	216,4

Per 31 december 2011 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån och checkräkningskrediter	17,3	257,7	–
Leverantörsskulder och andra skulder	598,9	–	–
Skulder avseende finansiell leasing	83,2	274,2	277,9
Totalt	699,4	531,9	277,9

Ränterisk

Koncernens ränterisk uppstår genom kort- och långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende kassaflöde, vilket delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende verkligt värde.

Koncernens princip för hantering av ränterisk speglar förändringstakten i koncernens finansiering. Det har under de senaste åren inneburit kort bindningstid. Finanspolicyn reglerar att räntebindningstiden på extern upplåning i snitt skall uppgå till sex månader, med en möjlighet att avvika +/- 3 månader om marknadsbedömningen förändras. Vid utgången av 2012 och 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden på extern upplåning till ca sex månader.

Koncernen hade vid årsskiftet inga finansiella kontrakt för att ändra ränterisken i förhållande till vad gällande låneavtal reglerar. Under 2012 och 2011 bestod koncernens upplåning med rörlig ränta av SEK, EUR, GBP samt PLN. Om räntorna på upplåningen under 2012 varit 1 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 2,8 (3,4) MSEK lägre/ högre.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Individuella bedömningar av kundens kreditvärdighet och kreditrisk görs där kundens finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från motparter utöver vad som reserverats som osäkra kundfordringar, se not 24.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende den totala kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Företagsledningen övervakar löpande behovet av refinansiering av den externa upplåningen med målsättningen att omförhandla koncernens kreditfaciliteter senast 12 månader före förfallodagen. Under 2011 ingick bolaget ett nytt finansieringsavtal som sträcker sig fram till juli 2016. Förfallostrukturen för befintlig upplåning framgår av not 33.

Ett av koncernens finansiella mål är att uppnå en avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital överstigande 15 procent. Genomsnittligt sysselsatt kapital, definierat som eget kapital plus räntebärande skulder, uppgick för 2012 till 1 315,6 (1 313,7) MSEK. Avkastning, definierat som resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader, på genomsnittligt sysselsatt kapital uppgick till 8,1 procent för 2012 och till 15,4 procent för 2011.

Koncernen har en soliditet om 55,8 (54,3) procent.

Soliditet Koncernen	2012	2011
Eget kapital	1 032,1	1 032,8
Balansomslutning	1 849,4	1 900,8
Soliditet	55,8%	54,3%

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2012 och 2011 var som följer:

Skuldsättningsgrad

Koncernen	2012	2011
Total upplåning	280,0	251,0
Avsättning för pensioner	18,5	16,8
Avgår Räntebärande tillgångar	-2,8	-3,5
Avgår Likvida medel	-51,8	-102,7
Nettolåneskuld	243,9	161,6
Totalt eget kapital	1 032,1	1 032,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2

Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettolåneskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Nettolåneskuld beräknas som totala räntebärande skulder (omfattande posterna kortfristig upplåning och långfristig upplåning, samt räntebärande pensionsskulder i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Genomsnittlig ränta på låneskulden uppgick till 4,9 (4,6) procent.

Operativa risker

Marknadsrisk

FinnvedenBulten verkar i huvudsak inom marknaderna för nyttofordon och personbilar. Efterfrågan på koncernens produkter är beroende på efterfrågan på transporter, som i sin tur drivs av den globala handeln samt den ekonomiska tillväxten i världen. Koncernens försäljning är diversifierad och fördelad över ett antal kunder, plattformar, modeller och fabriksanläggningar som vanligtvis dämpar effekterna av individuella förändringar i efterfrågan. En markant produktionsminskning av vissa modeller kan emellertid ha en kraftigt negativ påverkan på enskilda produktionsenheter.

Användningen av produktionsprognoser och nära relationer med kunderna gör att koncernen är välinformerad om kundernas produktionsplaner.

Prisreduktion

Pristryck från kunder är en naturlig del av verksamheten för leverantörer inom fordonsindustrin. Graden av pristryck varierar från år till år och för de olika produkterna. För att bemöta prisreduceringar arbetar koncernen kontinuerligt med förbättringar för att reducera kostnader och att erbjuda kunder mervärde genom nya produkter och tjänster.

Konkurrens

FinnvedenBulten verkar som leverantör inom fordonsindustrin som är en stor men mycket konkurrensutsatt marknad. Branschen kännetecknas av överkapacitet och höga krav från kunderna på kvalitet, leverans precision, teknologi och övergripande kundservice. Koncernens långsiktiga framgång är därför beroende av en fördelaktig marknadspositionering, god konkurrensförmåga och hög operativ effektivitet i alla delar av koncernen.

Råvaror och råvarupriser

Koncernen är beroende av ett antal råvaror och insatsvaror. Exponeringen är störst mot olika kvaliteter av stål, magnesium samt aluminium. Priserna på råmaterial justeras periodiskt till aktuella marknadsnivåer baserat på prisutvecklingen under perioden.

Förändringar i priser på råmaterial kan påverka koncernens resultat. Koncernens strategi är att utjämna dessa risker genom ett aktivt och professionellt inköpsarbete med konsolidering och standardisering av inköpta volymer samt långsiktiga förhållanden med leverantörerna och genom priskompensation från kunderna.

Produktansvar, garanti och återkallande

Koncernen utsätts för produktansvar och garantianspråk för fall då våra produkter orsakar skada på en person eller egendom. Finnveden-Bulten har tecknat försäkring mot skadestånd gällande produktansvar. Inga väsentliga skadeståndsanspråk gällande produktansvar har inträffat det senaste decenniet. Om en produkt är defekt kan koncernen behöva medverka vid ett återkallande av fordon. FinnvedenBulten har inte påverkats av några större återkallanden. FinnvedenBulten minimerar riskerna som rör produktansvar, garantiförsäkringar och skadestånd genom omfattande tester i utformnings- och utvecklingsfasen såväl som i produktionen genom att kontinuerligt genomföra kvalitetslednings- och kontrollåtgärder.

Avbrott i verksamheten och egendomsskador

Skador på produktionsutrustningen, till följd av t.ex. brand, kan ha en negativ inverkan, både vad gäller direkt egendomsskada och vad gäller avbrott i verksamheten som gör det svårare att fullgöra koncernens skyldigheter till koncernens kunder. Detta kan i sin tur riskera att kunder omprövar sitt leverantörsval. Inverkan av sådana skador på produktionsutrustningen kan karaktäriseras som hög eftersom produktionsutrustningen i hög grad är förknippad med kundens montering med just-in-time leveranser. Kontinuerliga insatser görs för att förbättra koncernens framförhållning och förebyggande säkerhetsåtgärder. Koncernen har också fullt försäkringsskydd mot avbrott i verksamheten som egendomsskador.

Legala risker

FinnvedenBultens verksamhet bedrivs i ett flertal jurisdiktioner och är föremål för de lokala regler och lagar som gäller inom respektive jurisdiktion såväl som övergripande internationella regler. Förändringar i regelverk, tullregleringar och andra handelshinder, pris- och valutakontroller samt andra offentliga riktlinjer i de länder där FinnvedenBulten är verksamt kan komma att påverka koncernens verksamhet.

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter såväl som licenser, patent och andra immateriella rättigheter. Detta är normalt för en verksamhet som koncernens. Rättsliga risker hanteras kontinuerligt och för närvarande finns ett fåtal pågående processer av ringa natur.

FinnvedenBulten etablerar sig på marknader och i nya länder där koncernen tidigare inte varit verksam. Nyetableringarna, främst inom tillväxtländer, kan komma att medföra oförutsedda kostnader, till exempel på grund av förseningar i att erhålla verksamhetsrelaterade tillstånd.

Miljörelaterade risker

FinnvedenBultens verksamhet är tillstånds- och anmälningspliktig i flera jurisdiktioner. Samtliga av koncernens produktionsanläggningar är antingen tillståndspliktiga eller regleras av respektive lands miljölagstiftning. FinnvedenBulten bedömer att samtliga enheter har de tillstånd och avtal som krävs, samt uppfyller givna säkerhets-, rapporterings- och kontrollbehov.

Försäkringar

FinnvedenBulten försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Utöver detta finns försäkringar för ansvarsskador. För det ansvar för eventuella miljöskulder, som koncernen påtagit sig i samband med avyttringar, har i vissa fall försäkringar tecknats.

Känslighetsanalys

Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade.

Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. 1 procent på utpriser påverkar resultatet med cirka 30 (31) MSEK.
Utveckling på råmaterialpriser påverkar FinnvedenBultens resultat. En förändring med 1 procent i råmaterialpriser ger en resultatpåverkan om cirka 16 (16) MSEK dock finns det möjlighet för FinnvedenBulten, liksom andra aktörer i branchen, att föra över en ökad råvarukostnad på dess kunder för att kompensera för den ökade kostnaden.
Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnadsmassa. En ökning med 1 procent påverkar resultatet med cirka 7 (6) MSEK.
En procentenhets förändring av räntan på den utgående nettolåneskulden som belöper med rörlig ränta påverkar resultatet med cirka 1 (2) MSEK. Ingen del av nettolåneskulden 243,9 (161,6) MSEK löper med fast ränta.
För en beskrivning av FinnvedenBultens exponering mot förändringar i valutor hänvisas till avsnittet "Valutarisk" på sidan 42.

Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår framgår nedan.

Beräkningar av förmånsbestämda pensioners nuvärde kräver att antaganden görs. Not 30 beskriver gjorda antaganden. Där redovisas också resultatet av de aktuariella beräkningarna som leder fram till redovisat belopp i balansräkningen.

I not 2, Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper, beskrivs hur skatt redovisas i koncernen, där beskrivs hur temporära skillnader i form av underskottsavdrag ska redovisas. I dessa sammanhang är det viktigt att företagsledningen tar ställning till om verksamheten kommer att redovisa skattemässiga överskott i så nära tid att fordran är balansgill.

I de länder där ledningen bedömer att koncernen inom en snar framtid kan dra fördel av de framtida lägre skatteinbetalningar som befintliga skattemässiga underskott kommer ge upphov till redovisas en uppskjuten skattefordran.

Per 31 december 2012 gör ledningen bedömningen att det är sannolikt att skattemässiga överskott kommer att uppstå i koncernens svenska versamhet. Denna bedömning baseras på att skattepliktigt överskott redovisas under 2012 och förväntas uppstå även kommande år baserat på nuvarande affärsplaner. Per 31 december 2012 redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran hänförlig till förlustavdrag och andra skattemässiga temporära skillnader uppgående till 102,3 (128,8) MSEK, varav 96,1 (121,9) MSEK är hänförlig till Sverige.

De planer inför framtiden som ligger till grund för ledningens ställningstagande avseende skattefordringar utgör också underlag till den nedskrivningsprövning av goodwill som görs åtminstone en gång per år. Vid prövning av goodwillvärde, 181,4 (181,5) MSEK, vid utgången av 2012 och 2011 identifierades inget nedskrivningsbehov. I not 17 framgår gjorda antaganden i samband med prövning av nedskrivningsbehov avseende goodwill.

I samband med att koncernen ingår väsentliga leasingavtal måste en bedömning göras huruvida avtalet är av finansiell eller operationell karaktär. Bedömningen huruvida avtalet skall klassificeras som operationellt eller finansiellt görs i samband med avtalets ingång och omfattar en analys av viktiga parametrar såsom diskonteringsfaktor, sannolikhetsbedömningar beträffande alternativa framtida beslut samt tillgångens marknadsvärde. Olika bedömningar beträffande dessa parametrar kan leda till olika slutsatser beträffande avtalets klassificering.

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen. Per den 31 december 2012 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 88,9 (112,7) MSEK.

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter. Detta är normalt för en verksamhet som koncernens. Företagsledningen bedömer löpande det förväntade utfallet av ersättningskrav som riktas mot koncernen. Per balansdagen fanns ett fåtal ersättningskrav riktade mot koncernen men företagsledningen bedömer det som ej sannolikt att dessa kommer att innebära en väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Ingen avsättning redovisas per balansdagen för dessa ersättningskrav.

NOT 5 INFORMAT ION OM RÖRELSESEGMENT (DIVISIONER) OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

Identifiering av rörelsesegment

Koncernens två divisioner, Bulten och Finnveden Metal Structures, utgör koncernens rapporteringsbara rörelsesegment. Detta är den information som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare samt styrelse. Uppdelningen på dessa segment baserar sig på det produktutbud som de olika divisionerna kan erbjuda de olika kundsegmenten. Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för fordonsindustrin. Finnveden Metal Structures utvecklar och tillverkar optimerade interiöra och exteriöra strukturer i multi-material för applikationer i person- och lastbilar.

Kunder

Koncernens kunder återfinns nästan uteslutande inom fordonsindustrin.

Större kunder

I koncernen finns tre externa kunder som var och en för sig genererar intäkter överstigande 10 procent av koncernens omsättning. Intäkterna från kunderna uppgick till 859 (909) MSEK, 682 (647) MSEK samt 420 (502) MSEK, vilket sammantaget utgör 66,2 (66,7) procent av omsättningen. Underliggande kundavtal avser en mängd olika produkter och kontrakt med olika löptider och motparter. Intäkterna fördelar sig mellan båda divisionerna.

Redovisning av rörelsesegment

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är i allt väsentligt desamma som tillämpas av koncernen.

A) Information om koncernens rörelsegrenar

		Bulten		Finnveden Metal Structure	Övrigt/Eliminering 1)			Summa
KONCERNEN	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Resultatposter
Extern försäljning	1 706,3	1 763,5	1 257,2	1 321,5	–	–	2 963,5	3 085,0
Intern försäljning	4,2	5,0	4,2	4,0	-8,4	-9,0	–	–
Summa intäkter	1 710,5	1 768,5	1 261,4	1 325,5	-8,4	-9,0	2 963,5	3 085,0
Rörelseresultat	79,6	117,1	30,1	107,1	-8,3	-22,7	101,4	201,5
Finansiella poster	–	–	–	–	–	–	-10,8	-45,6
Resultat efter finansiella poster	–	–	–	–	–	–	90,6	155,9
Skatter	–	–	–	–	–	–	-48,6	-41,4
Årets resultat	–	–	–	–	–	–	42,0	114,5
Tillgångar	1 328,8	1 355,3	630,3	647,7	-109,7	-102,2	1 849,4	1 900,8
Skulder	585,4	653,6	367,9	399,4	-136,0	-185,0	817,3	868,0
Övriga upplysningar
Investeringar	64,0	49,4	47,8	35,1	0,9	0,2	112,7	84,7
Avskrivningar	41,7	38,0	34,7	33,6	0,1	0,1	76,5	71,7
Nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–

1) Övrigt inkluderar moderbolag och koncernelimineringar. För perioden januari-december 2011 ingår kostnader hänförliga till noteringsprocessen på NASDAQ OMX med -17,8 MSEK.

B) Information om koncernens geografiska marknader

Koncernen har den övervägande delen av sina intäkter i norra Europa. Nedan presenteras koncernens intäkter från externa kunder samt anläggningstillgångar per geografisk marknad. Intäkterna är fördelade utifrån den geografiska placeringen av dotterföretagen. Anläggningstillgångarna fördelas där de geografiskt sett är belägna.

		Sverige		Tyskland		Storbritannien		Polen	Övriga länder			Summa
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Extern försäljning	1 821,1	2 042,7	383,1	407,7	458,6	392,8	264,5	230,7	36,2	11,1	2 963,5	3 085,0
Anläggnings tillgångar	206,0	202,2	29,3	25 ,2	1,7	2,0	160,5	143,3	7,2	5,0	404,7	377,7

NOT 6 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH ARVODEN TILL STYRELSE

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

			Varav män i procent
2012	2011	2012	2011
7	7	43	29

831	832	75	75
158	158	79	78
718	665	74	75
46	42	67	74
50	42	56	67
1 803	1 739	74	75
1 810	1 746	74	75

KÖNSFÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGEN

		Kvinnor i procent
	2012	2011
Styrelsen *)	22	22
Koncernledning	33	33

*) Inklusive suppleanter

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

		Löner och ersättningar Sociala kostnader
	2012	2011	2012	2011
Moderbolag	9,7	9,2	5,4	4,7
(varav pensions kostnad)	–	–	2,6	2,0
Dotterbolag	468,5	463,2	166,3	151,2
(varav pensions kostnad)	–	–	41,8	34,0
Koncernen totalt	478,2	472,4	171,8	155,9
(varav pensions kostnad)	–	–	44,4	36,0

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MEL- LAN LEDNINGSPERSONAL OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA

		Ledningspersonal1)		Övriga anställda
	2012	2011	2012	2011
Moderbolag i Sverige	4,5	4,9	5,2	4,3
(varav tantiem o.d.)	–	1,0	–	0,9
Dotterbolag i Sverige	5,3	6,7	295,5	296,6
(varav tantiem o.d.)	–	1,3	0,5	2,0
Dotterbolag utomlands
Länder inom EU	4,7	4,7	158,0	150,6
(varav tantiem o.d.)	–	0,7	0,7	1,5
Övriga länder	1,2	1,0	3,9	3,6
(varav tantiem o.d)	–	0,2	–	–
Koncernen totalt	15,7	17,3	462,6	455,1
(varav tantiem o.d)	–	3,2	1,2	4,4

Pensionskostnader till styrelse och VD uppgår till 3,5 (3,0) MSEK i koncernen.

1) Omfattar nuvarande och tidigare styrelseledamöter och deras suppleanter samt nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktör för moderbolaget och dess dotterbolag.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. På ordinarie årsstämma beslutades att arvode till styrelsen skulle utgå med 1,9 (1,9) MSEK och fördelas enligt styrelsens bestämmande. Till styrelsens ordförande har arvode utgått med 0,6 (0,6) MSEK. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som sitter i koncernledningen. För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds lönen i ersättningsutskottet och fastställs av styrelsen. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är rörlig ersättning maximerad till 40 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen är baserad på uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål. Till verkställande direktören har under året utgått en grundlön om 2,4 (2,2) MSEK i ersättning. Till övriga ledande befattningshavare har under året utgått en grundlön om 3,4 (3,0) MSEK i ersättning.

För 2012 har verkställande direktören tjänat in en rörlig ersättning uppgående till - (1,2) MSEK och övriga ledande befattningshavare har tjänat in en rörlig ersättning uppgående till - (1,8) MSEK

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionskostnaden är premiebaserad och motsvarar 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och åtagandet är premiebaserat även för dessa. Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andra inkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som upp går till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andra inkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avräkning sker ej mot andra inkomster.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE		2012				2011
	Arvode 1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension	Arvode 1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension
Koncernen
Styrelse
Roger Holtback	0,6	–	–	–	0,6	–	–	–
Johan Lundsgård (from 2012-04-26)	0,3	–	–	–	–	–	–	–
Ulf Rosberg (tom 2012-04-26)	0,1	–	–	–	0,4	–	–	–
Hans Gustavsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Arne Karlsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Adam Samuelsson	0,4	–	–	–	0,4	–	–	–
Verkställande direktör
Johan Westman	2,4	–	0,1	0,9	2,2	1,2	0,1	0,8
Övriga ledande befattningshavare, 2 st	3,4	–	0,2	1,2	3,0	1,8	0,2	1,1

1) Avser styrelse- och revisionsutskotts arvode.

Not 7 Arvoden och kostnadsersättning för revision

	2012	2011
PricewaterhouseCoopers
Revision	3,5	3,3
Annan revisionsverksamhet	0,6	0,7
Skatterådgivning	2,3	2,0
Övriga tjänster	1,5	2,9
Summa	7,9	8,9

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.

Not 8 Övriga rörelseintäkter

2012	2011
3,5	–
8,7	–
12,0	13,5
24,2	13,5

Not 9 Övriga rörelsekostnader

	2012	2011
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-7,9	-0,9
Kursförluster på valutaterminskontrakt - kassaflödessäkring	–	-1,9
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-0,4	-0,2
Omstruktureringskostnader	–	-0,2
Övriga rörelsekostnader	-1,0	-17,5
Summa övriga rörelsekostnader	-9,3	-20,7

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2012	2011
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgångsslag
Immateriella tillgångar	-0,4	-0,5
Byggnader	-1,7	-1,2
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-62,8	-58,7
Inventarier, verktyg och installationer	-11,6	-11,3
Summa avskrivningar	-76,5	-71,7

Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion

Kostnad för sålda varor	-73,2	-69,0
Försäljningskostnader	-1,5	-1,2
Administrationskostnader	-1,8	-1,5
Summa avskrivningar	-76,5	-71,7

Tillgångarna består i allt väsentligt av maskiner och annan teknisk utrustning. Inga nedskrivningar redovisas under 2012 och 2011.

Not 11 Leasingavgifter avseende operationell leasing

	2012	2011
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Minimileaseavgifter	83,2	85,8
Erlagda variabla leaseavgifter	–	–
Intäkt för vidareuthyrda leasar	-0,2	-0,2
Summa årets leasingavgifter	83,0	85,6
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	82,4	83,2
Mellan ett och fem år	257,8	274,2
Senare än fem år	216,4	277,9

Operationella leasingavtal består till största delen av hyresavtal gällande industrilokaler i Sverige, Tyskland och Polen samt till mindre del maskiner och fordon. Hyresavtalen för industrilokalerna omfattar en kvarstående hyresperiod på 10-11 år med en rätt till förlängning över fem år under oförändrade villkor.

Not 12 Finansiella intäkter

	2012	2011
Ränteintäkter	0,2	1,1
Valutakursdifferenser på lån	4,8	–
Summa	5,0	1,1

Not 13 Finansiella kostnader

	2012	2011
Räntekostnader*)	-13,9	-32,9
Valutakursdifferenser på lån	–	-11,7
Övrigt	-1,9	-2,1
Summa	-15,8	-46,7

*) I räntekostnader ingår ränta på aktieägarlån med - (15,4) MSEK och ränta på preferensaktier - (1,9) MSEK.

Not 14 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

	2012	2011
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	-5,5	-2,8
Valutakursdifferenser på finansiella poster	4,8	-11,7
Summa	-0,7	-14,5

Not 15 Skatt på årets resultat

	2012	2011
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	-19,4	-18,0
Aktuell skatt avseende tidigare år	-0,6	–
Summa aktuell skatt	-20,0	-18,0
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-28,6	-23,4
Summa uppskjuten skatt	-28,6	-23,4
Redovisad skatt	-48,6	-41,4

Avstämning av effektiv skatt, belopp	2012	2011
Resultat före skatt	90,6	155,9
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget (26,3%)	-23,8	-41,0
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	0,5	-0,8
Ej skattepliktiga intäkter	0,2	0,4
Ej avdragsgilla kostnader	-1,3	-2,1
Uppskjuten skatt avseende tidigare års ej redovisade temporära skillnader	–	4,5
Skattemässiga underskott för vilken ej uppskjuten skatt redovisas	-4,5	-2,4
Omvärderingseffekt avseende förändrad svensk skattesats	-19,1	–
Justering av tidigare års skatt	-0,6	–
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	-48,6	-41,4

Not 16 Resultat per aktie

Resultat per aktie	2012	2011
Årets resultat hänförligt till aktie ägare i FinnvedenBulten AB (publ)	42,0	114,5
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	21 040 207	17 433 920
Resultat i kronor per aktie	2,00	6,57
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	21 040 207	17 433 920
Resultat i kronor per aktie efter utspädning	2,00	6,57

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med moderbolagets vägda genomsnittliga antal utestående aktier för räkenskapsåret. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med det genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning.

Not 17 Materiella och immateriella anläggningstillgångar

		2012-12-31			2011-12-31
	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar1)	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar2)	Inventarier, verktyg och install ationer2)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar1)	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar2)	Inventarier, verktyg och install ationer2)
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	301,5	3,2	26,0	697,8	100,2	301,5	3,2	20,9	687,9	89,4
Årets anskaffningar	–	12,5	0,2	2,8	8,0	–	0,2	–	4,1	5,4
Omklassificeringar under året	–	0,1	2,8	59,0	10,2	–	0,2	7,0	47,6	10,9
Avyttringar och utrangeringar	–	–		-6,5	-11,6	–	–	–	-10,6	-3,1
Årets valutakursdifferenser	-0,1	-0,2	0,9	7,0	-0,4	–	-0,4	-1,9	-31,2	-2,4
Vid årets slut	301,4	15,6	29,9	760,1	106,4	301,5	3,2	26,0	697,8	100,2
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–	-2,4	-4,6	-366,6	-58,5	–	-2,3	-3,8	-335,9	-51,8
Omklassificeringar under året	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–	11,0	–	–	–	9,4	2,7
Årets avskrivning enligt plan	–	-0,4	-1,7	-62,7	-11,6	–	-0,5	-1,2	-58,7	-11,3
Årets valutakursdifferenser	–	0,1	-0,2	2,2	-0,4	–	0,4	0,4	18,6	1,9
Vid årets slut	–	-2,7	-6,5	-427,1	-58,8	–	-2,4	-4,6	-366,6	-58,5
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-120,0	–	–	-44,0	–	-120,0	–	–	-44,0	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Vid årets slut	-120,0	–	–	-44,0	–	-120,0	–	–	-44,0	–
Redovisat värde vid periodens början	181,5	0,8	21,4	287,2	41,7	181,5	0,9	17,1	308,0	37,6
Redovisat värde vid periodens slut	181,4	12,8	23,4	289,0	47,6	181,5	0,8	21,4	287,2	41,7

1) Avser främst utgifter för licenser samt nedlagda utvecklingsutgifter för IT system.

2) Inkluderar tillgångar under finansiella leasingavtal, se not 19.

Prövning av goodwill

Redovisad koncerngoodwill uppgår till 181,4 (181,5) MSEK och är som helhet hänförlig till divisionen Bulten.

FinnvedenBulten prövar årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av företagsledningen och som täcker en treårsperiod.

Väsentliga antagande i de finansiella planerna omfattar omsättningstillväxt, produktivitetsutveckling och rörelsemarginaler. Dessa antaganden har fastställts baserat på offentliggjord statistik avseende fordonsindustrins utveckling, kundernas modellstrategi och dess långsiktiga leveransplaner samt företagsledningens bedömning om koncernens marginalutveckling.

Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt som följer antagandet om inflation om 2,0 (2,0) procent. Det prognostiserade kassaflödet har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 8,2 (8,7) procent före skatt.

Under såväl 2012 och 2011 har beräknat återvinningsvärde för divisionen Bulten överstigit det bokförda värdet varför inget nedskrivningsbehov har identifierats.

Alternativa beräkningar har gjorts genom att ändra antaganden avseende diskonteringsräntesatsen och uthållig rörelsemarginal. En ändring av dessa antaganden, var och en för sig, med två procentenheter skulle inte resultera i något nedskrivningsbehov av redovisad goodwill hänförlig till Bulten.

Not 18 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

	2012-12-31	2011-12-31
Vid årets början	27,4	20,7
Nyanskaffningar under året	89,2	75,0
Avgår genom avyttring	–	-1,3
Omklassificeringar under året	-72,0	-65,7
Årets valutakursdifferenser	-0,2	-1,3
Redovisat värde vid periodens slut	44,8	27,4

Not 19 Finansiella leasingavtal

		Anskaffnings Ackumulerade värden avskrivningar
		2012-12-31 2011-12-31		2012-12-31 2011-12-31
Maskiner och andra tekniska anläggningar	45,8	45,2	-23,8	-17,3
Inventarier, verktyg och installationer	2,0	5,8	-0,5	-4,1
Summa finansiella leasingavtal	47,8	51,0	-24,3	-21,4

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden		Nuvärden
	2012	2011	2012	2011
Inom ett år	8,3	7,9	8,0	7,7
Senare än ett men inom fem år	4,7	13,3	4,1	11,8
Senare än fem år	–	–	–	–
Summa framtida leasingavgifter	13,0	21,2	12,1	19,5

Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som räntebärande skuld. I koncernens resultat ingår inga variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal. De finansiella leasingavtalen avser produktionsutrustning.

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav

		2012-12-31 2011-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	0,4	0,4
Redovisat värde vid årets slut	0,4	0,4

Not 21 Andra långfristiga fordringar

2012-12-31 2011-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 3,5 2,1 Amorteringar, avgående fordringar -0,7 -0,1 Andra tillkommande fordringar – 1,6 Redovisat värde vid årets slut 2,8 3,5

Not 22 Varulager

	2012-12-31	2011-12-31
Råvaror och förnödenheter	98,4	83,9
Produkter i arbete	184,5	174,5
Färdiga produkter och handelsvaror	235,3	203,5
Summa	518,2	461,9

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor.

Not 23 Derivatinstrument

	2012		2011
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Långfristig del
Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar	–	–	–	0,3
Kortfristig del
Valutaterminskontrakt -kassaflödessäkringar	1,8	0,7	3,3	0,2
Summa	1,8	0,7	3,3	0,5

Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 december 2012 till 103,2 (122,3) MSEK. De säkrade transaktionerna kommer inträffa vid varierande tidpunkter under kommande 9 månader. Vinster och förluster på terminskontrakt per 31 december 2012, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 29), redovisas i resultaträkningen i de perioder under vilka de säkrade transaktionerna påverkar resultaträkningen.

Not 24 Kundfordringar

	2012-12-31	2011-12-31
Kundfordringar	464,4	539,9
Avgår reservering för osäkra kundfordringar	-3,4	-5,0
Summa	461,0	534,9

Kundfordringarna utgörs av fordringar på kunder från försäljning av koncernens produkter och tjänster.

Försäljning av kundfordringar

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen, baserat på en prövning i enlighet med IAS 39 – Finansiella instrument; Redovisning och värdering. Per den 31 december 2012 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 88,9 (112,7) MSEK.

Per den 31 december 2012 var kundfordringar uppgående till 101,7 (94,3) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2012-12-31	2011-12-31
Mindre än 3 månader	70,2	76,3
3 till 6 månader	17,1	3,6
Mer än 6 månader	14,4	14,4
Summa	101,7	94,3

Per den 31 december 2012 har koncernen redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger på -3,4 (-5,0) MSEK vilket motsvarar reserven för osäkra kundfordringar. Åldersanalysen av dessa är som följer:

	2012-12-31	2011-12-31
Mindre än 3 månader	-0,9	-1,2
3 till 6 månader	-0,9	-0,5
Mer än 6 månader	-1,6	-3,3
Summa	-3,4	-5,0

Redovisade belopp per valuta för koncernens kundfordringar är följande:

	2012-12-31	2011-12-31
SEK	151,6	187,9
EUR	232,6	289,6
GBP	52,9	37,5
PLN	5,2	7,8
Övriga	19,1	11,9
Summa	461,0	534,7

Förändring i reserven för osäkra kundfordringar är som följer:

	2012-12-31	2011-12-31
Per 1 januari	5,0	6,2
Reservering för osäkra fordringar	2,8	1,6
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	-4,0	-2,5
Återförda outnyttjade belopp	-0,4	-0,3
Total	3,4	5,0

Avsättningar till, respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar, ingår i posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kortfristiga fordringar, dvs Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt Övriga fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan.

Kreditkvalitet i finansiella tillgångar

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är i behov av nedskrivning har bedömts utifrån extern kreditrating alternativt motpartens betalninigshistorik.

Per balansdagen uppgick ej förfallna eller nedskrivna kundfordringar till 363 (446) MSEK, varav 96 % avser befintliga kunder med vilka koncernen har en flerårig kundrelation. Kunderna betalar i normalfallet i anslutning till överenskommen förfallodag och koncernen har historiskt haft mycket låga kreditförluster.

Utestående bankmedel om 51,8 (102,7) MSEK finns i sin helhet placerade hos banker med hög kreditrating hos ledande kreditinstitut.

Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2012-12-31	2011-12-31
Förutbetalda hyror	15,4	15,3
Förutbetalda licenser	1,5	2,5
Övriga förutbetalda kostnader	14,0	21,6
Upplupna intäkter	10,7	19,9
Redovisat värde vid årets slut	41,6	59,3

Not 26 Likvida medel

	2012-12-31	2011-12-31
Kassa och banktillgodohavanden	51,8	102,7
Summa	51,8	102,7

Likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen omfattar enbart kassa och banktillgodohavanden.

Not 27 Finansiella instrument per kategori

I nedanstående tabeller framgår hur de finansiella instrumenten fördelas i balansräkningen per 31 december 2012 och 31 december 2011. För definition av respektive kategori av finansiella instrument se not 2.

Per den 31 december 2012	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–	0,4	0,4
Andra långfristiga fordringar	2,8	–	–	2,8
Derivatinstrument	–	1,8	–	1,8
Kundfordringar	461,0	–	–	461,0
Övriga fordringar	67,5	–	–	67,5
Likvida medel	51,8	–	–	51,8
Summa	583,1	1,8	0,4	585,3

Per den 31 december 2012	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Övriga långfristiga räntebärande skulder	–	249,6	249,6
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	–	30,5	30,5
Leverantörsskulder	–	324,7	324,7
Derivatinstrument	0,7	–	0,7
Summa	0,7	604,8	605,5

Per den 31 december 2011	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–	0,4	0,4
Andra långfristiga fordringar	3,5	–	–	3,5
Derivatinstrument	–	3,3	–	3,3
Kundfordringar	534,9	–	–	534,9
Övriga fordringar	39,9	–	–	39,9
Likvida medel	102,7	–	–	102,7
Summa	681,0	3,3	0,4	684,7

	Derivat som används för	Övriga finansiella
Per den 31 december 2011	säkringsändamål	skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Övriga långfristiga räntebärande skulder	–	225,3	225,3
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	–	25,8	25,8
Leverantörsskulder	–	405,1	405,1
Derivatinstrument	0,2	–	0,2
Summa	0,2	656,2	656,4

Koncernens noter 57

Not 28 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

	Stamaktier	Preferensaktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2011	21 040 207	–	21 040 207
Antal utestående aktier per 31 december 2012	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2012 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Not 29 Andra reserver

		Säkringsreserv		Omräkningsreserv		Summa
	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Ingående balans	2,1	–	-33,3	-17,1	-31,2	-17,1
Derivat kassaflödessäkring	-1,7	2,8	–	–	-1,7	2,8
Skatt på kassaflödessäkring	0,5	-0,7	–	–	0,5	-0,7
Valutakursdifferenser	–	–	0,6	-16,2	0,6	-16,2
Utgående balans	0,9	2,1	-32,7	-33,3	-31,8	-31,2

Säkringsreserv

Säkringsreserven omfattar orealiserade vinster och förluster på terminskontrakt, vilka redovisas i resultaträkningen i de perioder under vilka de säkrade transaktionerna påverkar resultaträkningen.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser som uppstår som en följd av att resultat- och balansräkning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta.

Not 30 Avsättningar till pensioner

Ersättning till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom betalningar till försäkringsbolag eller myndigheter som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, s.k. avgiftsbestämda pensioner. De största förmånsbestämda planerna finns i Sverige (FPG/PRI). Beträffande förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet på utestående förpliktelse med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Ränta klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter fördelas i rörelseresultatet inom kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på den anställdes funktion. Koncernen har också pensionsförpliktelserna om 34,5 (32,5) MSEK som har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande

värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

	2012-12-31	2011-12-31
FPG/PRI	16,4	15,4
Övriga ålderspensioner i svenska bolag	–	–
Ålderspension i utländska bolag	3,6	2,9
Summa	20,0	18,3

Till grund för värderingen av pensionsåtagandet avseende förmånsbestämda pensionsplaner ligger antaganden enligt tabellen nedan.

	Sverige
Pensionsåtaganden	2012	2011
Diskonteringsränta	3,2	3,7
Löneökningstakt	–	–
Inflation	1,5	2,0
Avkastning på förvaltningstillgångar	–	–

Det sker inte någon fortsatt intjäning i det förmånsbaserade systemet. Som en konsekvens värderas koncernens pensionsåtagande baserat på en oförändrad löneökningstakt. Från och med 2011 fastställs diskonteringsräntan utifrån marknadsräntan per balansdagen på bostadsobligationer i Sverige, då dessa obligationer numera bedöms representera förstklassiga företagsobligationer med en fungerande marknad. Tidigare år fastställdes diskonteringsräntan baserat på aktuell marknadsavkastning på statsobligationer. Under 2011 har vidare livslängdsantaganden i Sverige ändrats som en följd av människors livslängd i Sverige ökat. Bolaget tillämpar de livslängdsantaganden som PRI fastställt från och med 1 juli 2011.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar	2012-12-31	2011-12-31
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	21,5	22,1
Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster och förluster	-1,5	-3,8
Nettoförpliktelse redovisat värde i koncernens balansräkning	20,0	18,3

Avstämning av förändring av pensionsskuld	2012-12-31	2011-12-31
Ingående nettoskuld	18,3	21,0
Periodens pensionskostnad (+)/intäkt (-)	3,6	1,1
Pensionsutbetalningar	-1,5	-1,6
Regleringar av pensionsskuld	-0,4	-2,2
Utgående nettoskuld	20,0	18,3
varav kortfristig del	1,5	1,5

Specifikation av totala kostnader för ersättning efter avslutad anställning som redovisas i resultaträk-
ningen	2012-12-31	2011-12-31
Kostnader avseende förmånsbestämda planer
Periodens resultatpost av aktuariell
vinst(+)/förlust(-)	-2,9	-0,4
Ränta på förpliktelser	-0,7	-0,7
Summa kostnader avseende
förmånsbestämda planer	-3,6	-1,1
Kostnader avseende avgiftsbestämda
planer	-44,4	-36,0
Totala kostnader som redovisas
i resultaträkningen	-48,0	-37,1

	2012-12-31	2011-12-31
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Kapitalförsäkring 1)	34,5	32,5
Summa	34,5	32,5
Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas efter mer än tolv månader	34,5	32,5

1) Pensionsförpliktelserna har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

Not 31 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Uppskjuten skatte- fordran		Uppskjuten skatteskuld
	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Maskiner och inventarier	–	3,2	2,2	0,7
Reserver	–	0,7	–	–
Underskottsavdrag i svenska företag	90,5	112,7	–	–
Underskottsavdrag i utländska företag	1,2	1,2	–	–
Pensioner	10,5	11,0	–	0,2
Övrigt	–	–	–	0,1
Summa	102,2	128,8	2,2	1,0

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara överskott. Per 2012-12-31 uppgår ackumulerade underskottsavdrag i svenska aktiebolag 411 (428) MSEK. I not 4 redogörs för bakgrunden till redovisning av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga förlustavdrag hänförlig till den svenska verksamheten. Koncernen har också beräknade skattemässiga förlustavdrag uppgående till 43,6 (43,4) MSEK hänförliga till Kina för vilka uppskjutna skattefordringar ej redovisas per 31 december 2012, varav 11,3 MSEK förfaller år 2013, 11,0 MSEK förfaller 2014, 6,4 MSEK förfaller 2016, 8,1 MSEK förfaller 2017 och 6,9 MSEK förfaller 2018.

I ett omprövningsbeslut har vissa avdrag förvägrats. FinnvedenBulten vidhåller sin uppfattning som har stöd av ledande skatteexperter och har överklagats till kammarrätten. Skulle bolaget förvägras avdrag i slutlig instans, skulle det innebära en tillkommande skattekostnad inklusive ränta om totalt ca 31,0 (30,5) MSEK. Ingen avsättning har gjorts i räkenskaperna mot bakgrund av att Finnveden Ltd ställt ut en garanti till FinnvedenBulten, för de betalningar koncernen kan åläggas att betala till skatteverket efter lagakraft vunnen dom avseende dessa skattetvister samt även processkostnader med anledning härav. Om bolaget vinner skatteprocessen förfaller ovan nämnda garanti och FinnvedenBulten kommer då att medges underskottsavdrag med ytterligare ca 197 (197) MSEK.

Not 32 Övriga avsättningar

	2012-12-31	2011-12-31
Utgifter för miljöåtagande	–	–
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	–	0,2
Summa	–	0,2

Redovisat värde vid periodens ingång	0,2	3,6
Avsättningar som gjorts under perioden 1)	–	–
Belopp som tagits i anspråk under perioden	-0,2	-2,4
Återföring av outnyttjat belopp	–	-1,0
Redovisat värde vid periodens utgång	–	0,2

Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	–	–

Avsättning för omstrukturering innefattar direkta utgifter som är betingade av omstruktureringen och som saknar samband med företagets pågående verksamheter, t.ex. kostnader för outnyttjade hyreskontrakt, miljökostnader och ersättningar till arbetsbefriad personal. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig fastställs avsättningen genom en nuvärdesberäkning av de framtida utbetalningarna.

Not 33 Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder	2012-12-31	2011-12-31
Skulder till kreditinstitut	79,7	78,4
Checkräkningskredit	165,7	135,1
Skulder avseende finansiell leasing	4,1	11,8
Övriga räntebärande skulder	249,6	225,3

Varav förfaller mellan 1–5 år	249,6	225,3
Varav förfaller efter mer än 5 år	–	–
Summa	249,6	225,3
Avsättningar till pensioner	18,5	16,8
Summa räntebärande långfristiga skulder	268,1	242,1

Räntebärande kortfristiga skulder	2012-12-31	2011-12-31
Skulder till kreditinstitut	1,7	1,8
Avsättningar till pensioner	1,5	1,5
Checkräkningskredit	19,3	14,8
Skulder avseende finansiell leasing	8,0	7,7
Övriga räntebärande skulder	30,5	25,8

Verkligt värdet bedöms motsvara det bokförda värdet på koncernens finansiella skulder mot bakgrund av att de räntebärande skulderna löper med ränta som motsvarar marknadsräntan. Koncernen har särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla gentemot sina externa långivare som omfattar soliditetsmått och vissa relationstal som inkluderar EBITDA, nettoskuldsättning och vissa finansiella kostnader.

Långfristiga skulder till kreditinstitut samt den del av checkräkningskrediten som klassificeras som långfristig omfattas av en kreditfacilitet som löper fram till juli 2016.

Not 34 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

	2012-12-31	2011-12-31
Företagsinteckningar	405,0	403,0
Aktier i dotterbolag	978,8	983,3
Summa	1 383,8	1 386,3

Not 35 Checkräkningskredit

	2012-12-31	2011-12-31
Beviljad kreditlimit	281,3	394,4
Outnyttjad del	96,3	244,5
Utnyttjat kreditbelopp 1)	185,0	149,9

1) Varav 165,7 (135,2) MSEK redovisas som långfristig skuld eftersom koncernen har rätt att förlänga krediten inom ramen för existerande kreditarrangemang, förutsatt uppfyllelse av de kovenanter som redogörs för i not 33.

Not 36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna löner inklusive semesterlöner	49,3	54,0
Upplupna sociala avgifter	45,3	40,0
Övriga upplupna kostnader	37,9	46,1
Summa	132,5	140,1

Not 37 Ansvarsförbindelser

	2012-12-31	2011-12-31
Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder
eller avsättningar 1)	36,2	36,3
Skatter 2)	31,0	30,5
Övriga ansvarsförbindelser	17,8	14,3
Summa	85,0	81,1

1) Varav 34,5 (32,5) MSEK avser pensionsförpliktelserna som har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

2) Avser tillställt krav från skattemyndighet avseende skattemässiga avdrag som förvägrats. Finnveden Ltd har utställt en garanti relaterat till eventuella utbetalningar som en följd av denna skattetvist. Se vidare not 31.

Not 38 Innehav i joint venture

Koncernen har ett innehav på 60 procent i ett joint venture, BBB Service Ltd, som tillhandahåller fästelement till större projekt av motorer. Innehavet redovisas som ett joint venture enligt den sk klyvningsmetoden mot bakgrund av att ingen part kan fatta väsentliga affärsbeslut utan samtycke av den andra parten samt att risk och ansvar är fördelat i relation till och kopplas till respektive parts tillförda leveranser och produkter. Följande belopp ingår i koncernens resultatoch balansräkning och utgör koncernens andel av försäljning och resultat samt tillgångar och skulder.

	2012-12-31	2011-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar	1,2	0,6
Omsättningstillgångar	71,8	44,2
Summa	73,0	44,8
Skulder
Kortfristiga skulder	74,8	44,6
Summa	74,8	44,6
Nettotillgångar	-1,8	0,2

Resultatposter
Intäkter	226,5	156,7
Kostnader	-228,7	-158,2
Resultat efter skatt	-2,2	-1,5

Not 39 Transaktioner med närstående

Vid utgången 2012 fanns inget låneförhållande med ägarna.

Finnveden Ltd.	2012	2011
Räntebärande skuld	–	337,3
Debiterad ränta aktieägarlån	–	15,4
Konverterad till eget kapital (kvittningsemission)	–	-352,7
Summa räntebärande skulder	–	–

Finnveden S.á.r.l	2012	2011
Räntebärande skuld	–	92,8
Debiterad ränta preferensaktier	–	1,8
Konverterad till eget kapital (omstämpling)	–	-94,6
Summa	–	–

Uppgift om koncernintern försäljning mellan koncernens övriga segment framgår av not 5, Information om rörelsesegment (divisioner) och geografiska marknader. Internpriset är etablerat utifrån principen "armlängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. Ersättningar till ledande befattningshavare framgår av not 6, Anställda, personalkostnader och ersättning till styrelsen.

Till bolag som kontrolleras av styrelsens ordförande har som kostnadsersättning för administration och lokalhyra, fastställd på marknadsmässiga villkor, erlagts under året med 0,1 (0,1) MSEK.

Vidare har följande närstående transaktioner skett med BBB Service Ltd (joint venture). Samtliga transaktioner har skett utifrån marknadsmässiga villkor enligt armlängds avstånd principen.

BBB Service Ltd	2012	2011
Försäljning av varor	226,5	142,8
Fordringar	97,7	46,4

Ingen avsättning för osäkra fordringar har gjorts då fordringarnas nominella belopp förväntas inflyta.

Not 40 Specification av koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		Andel, %
Dotterbolag/Org nr/Säte	Land	2012-12-3
Finnveden AB, 556224-0894, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten AB 556010-8861, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Sweden AB, 556078-3648, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Hallstahammar AB, 556261-2506, Hallstahammar	Sverige	100,0
Bulten i Kalix AB, 556250-9579, Kalix	Sverige	100,0
Bulten Ltd, Edinburgh, UK	Storbritannien	100,0
Bulten Polska S.A., Bielsko-Biala, PL	Polen	99,9
Bulten GmbH, Bergkamen, DE	Tyskland	100,0
Bulten Russia AB, 556872-5534, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Micro Fasteners AB, 556039-4180, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Apac Company Limited, Hong Kong, CN	Kina	100,0
Bulten Fasteners (China) Co Ltd, Peking, CN	Kina	100,0
Finnveden, Inc., S:t Louis, US	USA	100,0
Finnveden Metal Structures AB, 556502-8338, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Metal Structures Spzoo Bielsko-Biala, PL	Polen	100,0
Finnveden GMF AB, 556248-3452, Mora	Sverige	100,0
Finnveden Trading AB, 556201-4570, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Gjutal AB, 556429-2380, Hultsfred	Sverige	100,0
Finnveden China Trading AB, 556838-9950, Hultsfred	Sverige	100,0
Finnveden Metal Structures Ltd, Shanghai, CN	Kina	100,0
BBB Service Ltd 880 6643 02, Scunthorpe, UK	Storbritannien	60,0
BBB Fasteners Craiova S.R.L 381312, Bukarest, Rumänien	Rumänien	100,0
FinnvedenBulten IT AB, 556245-8702, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Share MIPCO AB, 556843-5001, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Warrant MIPCO AB, 556812-4464, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Stock Option AB, 556812-4290, Göteborg	Sverige	100,0
FMS Warrant MIPCO AB, 556812-4456, Göteborg	Sverige	100,0

62 Koncernens noter

Not 41 Avstämning mellan IFRS och använda nyckeltalsbegrepp

Använt begrepp	2012	2011
Rörelseresultat (EBIT)	101,4	201,5
Avskrivningar och nedskrivningar	76,5	71,7
Rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	177,9	273,2

Använt begrepp	2012	2011
Rörelseresultat (EBIT)	101,4	201,5
Avskrivningar och nedskrivningar	76,5	71,7
Rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	177,9	273,2
Engångsposter 1)	–	18,2
Justerat rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	177,9	291,4

Vid beräkning av justerat rörelseresultat exklusive avskrivningar återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2012-12-31	2011-12-31
Rörelseresultat (EBIT)	101,4	201,5
Engångsposter 1)	–	18,2
Justerat rörelseresultat	101,4	219,7

Vid beräkning av justerat rörelseresultat återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2012	2011
Resultat efter skatt	42,0	114,5
Engångsposter 1)	–	18,2
Räntekostnader på aktieägarlån och preferensaktier	–	17,2
Beräknad skatt på justeringsposter	–	-9,3
Justerat resultat efter skatt	42,0	140,6
Antal aktier på balansdagen	21 040,2	21 040,2
Resultat per aktie-proforma	2,00	6,68

Använt begrepp	2012	2011
Resultat efter skatt	42,0	114,5
Skattekostnad till följd av engångsef fekt av förändrad skattesats i Sverige	19,1	–
Justerat resultat efter skatt	61,1	140,6
Antal aktier på balansdagen	21 040,2	21 040,2
Resultat per aktie justerad för engångs effekt till följd av förändrad skattesats i Sverige	2,91	6,57

1) Engångsposter	2012-12-31	2011-12-31
Noteringskostnader, NASDAQ OMX	–	17,8
Rationaliseringsprogram	–	0,4

Summa – 18,2

Not 42 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat.

Moderbolage ts resultaträkning

MSEK	Not	2012	2011
Nettoomsättning	2	24,7	15,9
Kostnad för sålda varor		–	–
Bruttoresultat		24,7	15,9

Administrationskostnader	3,5	-33,4	-30,5
Rörelseresultat		-8,7	-14,6

Räntekostnader och liknande resultatposter	4	-9,1	-22,7
Resultat före skatt		-17,8	-37,3

Skatt på årets resultat	6	-5,1	7,9
Räkenskapsårets resultat		-22,9	-29,4

Moderbolage ts rapport över totalresul tat

MSEK	2012	2011
Årets resultat	-22,9	-29,4
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat för året	-22,9	-29,4

Moderbolage ts balansräkning

MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31
Tillgå ngar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier		0,2	0,2
Summa materiella anläggningstillgångar		0,2	0,2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	7	1 381,3	1 367,1
Uppskjutna skattefordringar	6	48,9	57,2
Övriga långfristiga fordringar		5,6	6,0
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 435,8	1 430,3
Summa anläggningstillgångar		1 436,0	1 430,5
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernbolag		19,1	3,8
Aktuella skattefordringar		0,8	–
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1,6	1,8
Summa kortfristiga fordringar		21,5	5,6
Likvida medel		6,0	1,2
Summa omsättningstillgångar		27,5	6,8
Summa tillgångar		1 463,5	1 437,3

MSEK		Not 2012-12-31 2011-12-31
Ege t kapi tal och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	8	10,5	10,5
Reservfond		99,6	99,6
Överkursfond		1 133,0	1 133,0
Balanserade vinstmedel		-36,5	19,4
Summa eget kapital		1 206,6	1 262,5
Skulder
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		245,7	162,3
Summa långfristiga skulder		245,7	162,3
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		2,0	4,2
Övriga skulder		1,2	0,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		8,0	7,9
Summa kortfristiga skulder		11,2	12,5
Summa eget kapital och skulder		1 463,5	1 437,3
Ställda säkerheter	9	1 385,7	1 371,5
Ansvarsförbindelser	10	49,0	45,0

Moderbolage ts rappor t över förändri ngar i eget kapital

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Moderbolaget	Aktie kapital	Reserv- fond	Överkurs- fond	Balanse- rade vinst- medel	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2011	6,0	99,6	694,5	48,8	848,9
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	-29,4	-29,4
Summa totalresultat	–	–	–	-29,4	-29,4
Transaktioner med aktieägare
Nyemission genom kvittning	3,6	–	349,1	–	352,7
Nyemission genom apport	0,9	–	89,4	–	90,3
Summa transaktioner med aktieägare	4,5	–	438,5	–	443,0
Utgående balans per 31 december 2011	10,5	99,6	1 133,0	19,4	1 262,5
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	-22,9	-22,9
Övrigt totalresultat
Koncernbidrag	–	–	–	12,4	12,4
Skatt på koncernbidrag	–	–	–	-3,3	-3,3
Summa totalresultat	–	–	–	-13,8	-13,8
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets aktieägare (SEK 2,00 per aktie)	–	–	–	-42,1	-42,1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	-42,1	-42,1
Utgående balans per 31 december 2012	10 ,5	99,6	1 133,0	-36,5	1 206,6

Moderbolage ts kassaflöde sanalys

MSEK	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	-17,8	-37,3
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	9,2	15,4
Betald skatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	-8,6	-21,9
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-3,5	-5,3
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	-1,4	12,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-13,5	-15,0
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-0,1	-0,2
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	-14,2	-1,6
Reglering av finansiella anläggningstillgångar	–	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-14,3	-1,8
Finansieringsverksamheten
Ökning av låneskulder	74,7	18,0
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-42,1	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	32,6	18,0
Årets kassaflöde	4,8	1,2

Årets kassaflöde	4,8	1,2
Valutakursdifferens i likvida medel	–	–
Likvida medel vid räkenskapsårets början	1,2	0,0
Likvida medel vid årets slut	6,0	1,2

Moderbolage ts till ägg supplysningar till kassaflöde sanalys

MSEK	2012	2011
Betalda räntor
Betald ränta	–	–
Erhållen ränta	–	–

Moderbolage ts noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget tillämpar Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderföretag i koncerner som frivilligt valt att tillämpa IFRS/IAS i sin koncernredovisning skall som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernen. Moderföretaget tillämpar följaktligen de principer som tillämpas i koncernredovisningen och som redogjorts för enligt ovan, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet.

Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderbolaget har inga förmånsbestämda pensionsplaner.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

	2012	2011
Koncerninterna tjänster	17,8	12,5
Övriga intäkter	6,9	3,4
Summa nettoomsättning	24,7	15,9

Nettoomsättningen består till 100 procent av koncerninterna intäkter. Koncerninterna tjänster omfattar ledningsarbete, IT-tjänster och administrativa stödfunktioner. Debitering har skett på marknadsmässiga grunder.

NOT 3 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNING FÖR REVISION

	2012	2011
PricewaterhouseCoopers
Revision	1,2	0,7
Annan revisionsverksamhet	0,1	0,1
Skatterådgivning	0,2	0,1
Övriga tjänster	0,9	0,9
Summa	2,4	1,8

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster.

NOT 4 RÄNTEKOSTNA DER OCH LIKNANDE RESULTAT POST ER

2012	2011
-8,7	-7,2
–	-15,4
-0,4	-0,1
-9,1	-22,7

*) I räntekostnader ingår ränta på aktieägarlån med - (15,4) MSEK som lagts till lånebeloppet.

NOT 5 ANSTÄ LLDA, PERSONALKOSTNA DER OCH ARVODE TILL STY RELSE

Bolaget har 7 (7) anställda. Ersättning till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare har även utgått från andra koncernbolag. I not 6 för koncernen redogörs för totala ersättningar för styrelse och ledande befattningshavare.

Medelantal anställda	2012	2011
Kvinnor	4	5
Män	3	2
Summa	7	7

2012	2011
4,7	5,0
5,3	4,3
10,0	9,3
2,8	2,7
1,1	0,9
1,6	1,1
5,5	4,7
15,5	14,0

Antal styrelseledamöter på balansdagen	2012	2011
Kvinnor	1	1
Män	6	6
Summa	7	7

Antal verkställande direktörer och andra

ledande befattningshavare	2012	2011
Kvinnor	1	1
Män	2	2
Summa	3	3

NOT 6 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2012	2011
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	–	–
Summa aktuell skatt	–	–
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-5,0	7,9
Summa uppskjuten skatt	-5,0	7,9
Redovisad skatt	-5,0	7,9

Avstämning av effektiv skatt, belopp	2012	2011
Resultat före skatt	-17,8	-37,3
Skatt enligt gällande skattesats	4,7	9,8
Ej avdragsgilla kostnader	-0,2
Engångseffekt till följd av förändrad skattesats i Sverige	-9,5	–
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	–	-1,9

Uppskjuten skattefordran uppgående till 48,9 (57,2) MSEK avser i sin helhet skattemässiga förlustavdrag.

Not 7 Andelar i koncernföretag

	2012-12-31	2011-12-31
Vid årets början	1 367,1	1 281,2
Förvärv under året	14,2	85,9
Redovisat värde vid periodens slut	1 381,3	1 367,1

SPECIFICATION AV Moderbolag ETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Andel, %	Redovisat värde
Dotterbolag/Org nr/Säte	2012-12-31	2012-12-31
Finnveden AB, 556224-0894, Göteborg	100,0	1 281,2
Bulten Share MIPCO AB, 556843-5001, Göteborg	100,0	4,6
Bulten Warrant MIPCO AB, 556812-4464, Göteborg	100,0	6,0
Bulten Stock Option AB, 556812-4290, Göteborg	100,0	34,4
FMS Warrant MIPCO AB, 556812-4456, Göteborg	100,0	55,1
Redovisat värde vid periodens slut		1 381,3

För samtliga innehav ovan överenstämmer kapitalandelen med röstandelen.

Not 8 Aktiekapital

	Stamaktier	Preferens- aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier per 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2012	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2012 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Not 9 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

	2012-12-31	2011-12-31
Aktier i dotterbolag	1 385,7	1 371,5
Summa	1 385,7	1 371,5

Not 10 Ansvarsförbindelser

	2012-12-31	2011-12-31
Borgensförbindelser till förmån
för koncernföretag	18,0	14,5
Skatter1)	31,0	30,5
Summa	49,0	45,0

1) Avser tillställt krav från skattemyndighet avseende skattemässiga avdrag som förvägrats. Finnveden Ltd har utställt en garanti relaterat till eventuella utbetalningar som en följd av denna skattetvist. Se vidare not 31 i koncernredovisningen.

Not 11 Transaktioner med närstående

Vid utgången av 2012 fanns inget lånefårhållande med ägarna.

Finnveden Ltd.	2012	2011
Räntebärande skulder	–	337,3
Debiterad ränta	–	15,4
Konverterad till eget kapital	–	-352,7
Summa	–	–

Aktieägarlånet som löpte med en ränta på 12,0 procent reglerades under 2011.

Försäkr an och under skrif ter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisning redovisningsstandarder, ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.

Göteborg den 21 mars 2013

Roger Holtback Hans Gustavsson Arne Karlsson Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Johan Lundsgård Adam Samuelsson Tony Frunk

Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Katarina Olsson Johan Westman Arbetstagarrepresentant VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 mars 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Bror Frid Auktoriserad revisor

Revi sio nsber ättelse

Till årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ), Organisationsnummer 556668-2141

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för FinnvedenBulten AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30–71.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för FinnvedenBulten AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 21 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Bror Frid Auktoriserad revisor

Defi nitio ner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat exklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på Justerat eget kapital

Årets resultat exklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande samt inklusive aktieägarlån och preferensaktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttorörelseresultat i procent av årets nettoomsättningen.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

EBIT-marginal (Rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Justerad EBIT-marginal (Rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar justerat för engångsposter i procent av årets nettoomsättning.

Eget kapital

Redovisat eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättningen dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar; allt beräknat vid årets slut.

Justerad nettolåneskuld

Räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

Nettomarginal

Nettoresultat i procent av nettoomsättning.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital.

Justerad nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital.

OEM

Original Equipment Manufacturer, fordonstillverkare.

Organisk tillväxt Årets nettoomsättning jämfört med föregående års utfall.

Nettoomsättning per anställd Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal före goodwill

Rörelseresultat före goodwillavskrivningar i förhållande till nettoomsättning.

Rörelseresultat per anställd

Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Justerad Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande samt aktieägarlån och preferensaktier i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.

Tier 1 leverantör

Leverantör som levererar direkt till fordonstillverkare.

Bol agsstyrningsrappor t

FinnvedenBulten AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Göteborg, Sverige. FinnvedenBulten är noterat på NASDAQ OMX Stockholm sedan 20 maj 2011. Bolaget följer NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Koden finns att ta del av på Kollegiet för Svensk Bolagstyrnings hemsida, www.bolagsstyrning.se. Koden gäller för alla svenska bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i Sverige och ska tillämpas fullt ut i samband med den första årsstämma som hålls året efter börsnoteringen. FinnvedenBulten påbörjade en anpassning till koden i samband med årsstämman 2011 och har sedan dess tillämpat koden. Bolag måste inte följa alla regler i koden, utan har möjlighet att välja alternativa lösningar som de bedömer passar bättre för just deras omständigheter, förutsatt att eventuella avvikelser redovisas, den alternativa lösningen beskrivs och orsakerna förklaras i bolagsstyrningsrapporten.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning och har granskats av bolagets revisor.

BOLAGSSTÄMMAN

I enlighet med aktiebolagslagen är bolagsstämman bolagets högsta beslutsfattande organ och på bolagsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt i nyckelfrågor, till exempel fastställande av resultat och balansräkningar, disposition av bolagets vinst, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till styrelsen och revisorerna.

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämma kallas. I enlighet med bolagsordningen publiceras kallelse till såväl årsstämma som extrabolagsstämma genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Dagens Industri.

Rätt att närvara vid bolagstämma

Alla aktieägare som är direktregistrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fem vardagar före bolagsstämman och som har meddelat bolaget sin avsikt att delta (med eventuella biträden) i

Styrelseledamöter valda på årsstämman 2012

I nedanstående tabeller framgår en översikt av styrelsens sammansättning. Övrig presentation av styrelsen hänvisas till sidorna 80-81 i denna årsredovisning.

Namn	Styrelsefunktion	Invald/Utsedd	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Oberoende i förhållande tillbolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större ägare
Styrelseledamöter
Roger Holtback	Ordförande	2005	–	Ledamot	Ja	Nej
Hans Gustavsson	Ledamot	2005	Ledamot	Ledamot	Ja	Ja
Arne Karlsson	Ledamot	2010	Ordförande	–	Ja	Ja
Johan Lundsgård	Ledamot	2012	Ledamot	Ordförande	Ja	Nej
Adam Samuelsson	Ledamot	2005	Ledamot	–	Ja	Nej
Katarina Olsson	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–
Tony Frunk	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–
Suppleanter
Maria Knutsson	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–
Thure Andersen	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–

bolagsstämman senast det datum som anges i kallelsen till bolagsstämman har rätt att närvara vid bolagsstämman och rösta för det antal aktier de innehar. Aktieägare kan delta i bolagsstämman personligen eller genom ombud och kan även biträdas av högst två personer.

Initiativ från aktieägare

Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska ha tagits emot av styrelsen senast sju veckor före årsstämman.

Större aktieägare

Bolaget hade vid utgången av år 2012 totalt 1 757 aktieägare. De fem största aktieägarna kontrollerade vid årsskiftet 63,5% av kapitalet och rösterna. Den enskilt största aktieägaren, Nordic Capital Fond V, kontrollerade 34,6% av kapitalet och rösterna.

Årsstämma 2013

Ordinarie årsstämma 2013 kommer att hållas den 24 april på Svenska mässan i Göteborg. Mer information finns på www.finnvedenbulten.se

STYRELSEN

Styrelsen är högsta beslutande organ efter bolagsstämman. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för bolagets förvaltning och organisation, vilket betyder att styrelsen är ansvarig för att bland annat fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa ledningen.

Styrelsen ansvarar också för upprättande och avgivande av årsredovisningen och koncernredovisningen samt att delårsrapporterna upprättas i rätt tid. Dessutom utser styrelsen verkställande direktören.

Styrelseledamöterna väljs varje år på årsstämman för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen till den del den väljs av bolagsstämman bestå av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter utan suppleanter. Härutöver har arbetstagarrepresentanter utsetts.

Styrelsens ordförande

Styrelseordförande väljs av bolagsstämman. Ordförande har ett särskilt ansvar för ledningen av styrelsens arbete och att styrelsens arbete är välorganiserat och genomförs på ett effektivt sätt.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som revideras årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat funktioner och uppdelningen av arbetet mellan styrelseledamöterna och VD. I samband med det konstituerande styrelsemötet fastställer styrelsen också instruktioner för finansiell rapportering och instruktioner för VD.

Styrelsen sammanträder fem ordinarie gånger utöver det konstituerande sammanträdet enligt ett årligt schema som fastställs i förväg. Utöver dessa möten kan ytterligare möten anordnas för att hantera frågor som inte kan hänskjutas till ett ordinarie möte. Utöver styrelsemöten har styrelseordföranden och VD en fortlöpande dialog rörande ledningen av Bolaget.

För närvarande består Bolagets styrelse av fem ordinarie stämmovalda ledamöter samt två ordinarie arbetstagarrepresentanter och två suppleanter. Dessa presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

Styrelsemöten 2012

Styrelsemedlemmars närvaro vid styrelsemöten 2012.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Roger Holtback	9/9
Ulf Rosberg (Avgick 2012-04-26)	4/9
Arne Karlsson	9/9
Hans Gustavsson	8/9
Johan Lundsgård (Invald 2012-04-26)	5/9
Adam Samuelsson	9/9
Katarina Olsson	8/9
Tony Frunk	8/9
Suppleanter
Maria Knutsson	7/9
Thure Andersen	7/9

Utvärdering av styrelsens arbete 2012

Årligen görs en utvärdering av styrelsens arbete som redovisas och diskuteras vid ett av årets styrelsemöten. Syftet med utvärderingen är att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet.

REVISIONSUTSKOTTET

FinnvedenBulten har ett revisionsutskott bestående av fyra medlemmar: Arne Karlsson (ordförande), Ulf Rosberg (Avgick 2012-04-26), Hans Gustavsson, Johan Lundsgård (Invald 2012-04-26) och Adam Samuelsson.

Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Styrelsens ordförande kan vara ledamot i utskottet men bör inte vara ordförande i utskottet. Revisionsutskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av de ledamöter som är

oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings eller revisionskompetens. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet sammanträder regelbundet med bolagets revisor. Revisionsutskottet har inte någon beslutanderätt.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Arne Karlsson	7/7
Ulf Rosberg (Avgick 2012-04-26)	4/7
Johan Lundsgård (Invald 2012-04-26)	3/7
Hans Gustavsson	6/7
Adam Samuelsson	7/7

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

FinnvedenBulten har ett ersättningsutskott bestående av tre medlemmar: Ulf Rosberg (Avgick 2012-04-26), Johan Lundsgård (ordförande) (Invald 2012-04-26), Roger Holtback och Hans Gustavsson. Ersättningsutskott ska bereda frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och samtliga personer i bolagsledningen. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Bland utskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Ulf Rosberg (Avgick 2012-04-26)	1/3
Johan Lundsgård (Invald 2012-04-26)	2/3
Roger Holtback	3/3
Hans Gustavsson	3/3

VALBEREDNING

Valberedningen ska bestå av fyra ledamöter – en representant för var och en av de tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september som önskar utse en ledamot i valberedningen, samt styrelsens ordförande. Med de tre största aktieägarna avses de av Euroclear Sweden AB registrerade och ägargrupperade tre största aktieägarna per den sista bankdagen i september månad. Vid större ägarförändringar har den nya storägaren rätt, om önskemål framställs, att utse en ledamot i valberedningen.

Instruktioner för valberedningen har antagits av årsstämman den 26 april 2012. Valberedningen ska bland annat lämna förslag till ordförande vid årsstämma, antal stämmovalda ledamöter, ordförande och övriga stämmovalda ledamöter i styrelsen, arvode och annan ersättning till var och en av de stämmovalda styrelseledamöterna och till ledamöter av styrelsens utskott, antal revisorer (i förekommande fall) och arvode till revisorerna (i förekommande fall). Till valberedningens ordförande har Claes Bodell utsetts.

Valberedning	Bolag
Roger Holtback, Styrelsens ordförande	FinnvedenBulten AB
Claes Bodell	Nordic Capital Fond V
Karl-Axel Granlund	Volito AB
Fredrik Grevelius	Investment AB Öresund

VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTN INGSHAVARE

VD är underordnad styrelsen och har främst ansvar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD anges i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen för VD. VD ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande av materialet på styrelsesammanträden. Enligt instruktionerna för finansiell rapportering är VD ansvarig för finansiell rapportering i bolaget och ska följaktligen säkerställa att styrelsen erhåller tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera FinnvedenBultens resultat och finansiella ställning. Detta innebär att VD ska löpande hålla styrelsen informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet, omsättningens storlek, bolagets resultat och ekonomiska ställning, likviditet och kreditläge, viktigare affärshändelser samt varje annan händelse, omständighet eller förhållande som inte kan antas vara av oväsentlig betydelse för bolagets aktieägare att styrelsen känner till. VD och övriga ledande befattningshavare presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTN INGSHAVARE

Ersättning till styrelseledamöter

Arvoden och annan ersättning till stämmovalda styrelseledamöter fastställs av årsstämman. Årsstämman den 26 april 2012 beslutade om att ett fast arvode ska utgå till styrelsen om 1 800 000 SEK för perioden till och med nästa årsstämma, varav 600 000 SEK ska utgå till styrelsens ordförande och 300 000 SEK utgå till var och en av de av styrelsens övriga bolagstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ett fast arvode om 50 000 SEK ska utgå till den styrelseledamot som har särskilt ansvar för dotterbolaget Finnveden Metal Structures AB. En förutsättning för utbetalning är att sådan ledamot är utsedd av bolagstämman och inte är anställd i bolaget. Vidare har årsstämman beslutat att ett fast arvode om 250 000 SEK ska utgå till revisionsutskottet, varav 100 000 SEK ska utgå till revisionsutskottets ordförande och 50 000 SEK ska utgå till var och en av revisionsutskottets övriga ledamöter. Ingen ersättning ska utgå till ledamöter i ersättningsutskottet. Såsom kostnadsersättning avseende administrativa kostnader ska 20 000 SEK plus moms per kvartal utgå till ett till styrelsens ordförande närstående bolag. Bolagets styrelseledamöter har inte rätt till några förmåner efter det att de avgått som medlemmar i styrelsen.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt ett beslut av årsstämman den 26 april 2012 gäller i huvudsak följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för VD och andra ledande befattningshavare. Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att FinnvedenBulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom FinnvedenBulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen men för närvarande uppgår den till 50 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avseende övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för.

För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare se not 6 i denna årsredovisning.

KONCERNLEDNING

I koncernledningen ingår VD, vVD samt koncernens finans- och ekonomidirektör. Koncernledningen har regelbunda möten där även informationsdirektören, koncernredovisningschefen samt ansvarig för affärsutveckling ingår som adjungerande. VD och vVD är också divisionschefer varför en nära kontakt med de operativa verksamheten föreligger.

DIVISION

FinnvedenBulten är indelad i två operativa divisioner. Divisionerna bedrivs i två separata dotterbolag som i sin tur äger aktierna i underliggande dotterbolag där verksamheterna bedrivs. FinnvedenBultens divisioner ansvarar för att utveckla sina respektive verksamheter och för att uppfylla uppställda finansiella mål.

INTERN KONTROLL

Detta avsnitt innehåller styrelsens årliga avrapportering över hur den interna kontrollen till den del den avser finansiell rapportering är organiserad. Utgångspunkten för beskrivningen har varit Kodens regler och den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper inom Svenskt Näringsliv och FAR SRS.

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. FinnvedenBultens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen och de lokala regler som gäller i varje land där verksamhet bedrivs.

Förutom externa regler och rekommendationer finns interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. FinnvedenBultens kontrollmiljö består bland annat av organisationsstruktur, instruktioner, policies, riktlinjer, rapportering och definierade ansvarsområden. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion för verkställande direktören och enats om den ekonomisk rapportering till styrelsen i FinnvedenBulten AB (publ). Koncernens ekonomi- och finansdirektör rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. Finnveden-Bulten ABs väsentliga och styrande dokument i form av policies, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler till de i koncernen ingående bolagen. System och rutiner har skapats för att förse ledningen med nödvändiga rapporter om affärsresultatet i relation till etablerade målsättningar. Nödvändiga informationssystem finns för att säkerställa att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.

Riskbedömning

FinnvedenBultens riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. De, i koncernens arbete med intern kontroll, identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som bygger på avvikelserapportering från de fastställda målen eller från fastslagna normer för till exempel värdering av varulager och andra väsentliga tillgångar.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Finansiella rapporter upprättas månads-, kvartals- och årsvis i koncernen, dess divisioner och dotterbolag. I samband med rapporteringen görs omfattande analyser med kommentarer samt uppdaterade prognoser som bland annat syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt. Ekonomifunktioner och controllers med funktionellt ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på koncern-, divisionsoch enhetsnivå.

FinnvedenBultens interna kontrollarbete syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen.

Den finansiella rapporteringen ska

vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekommendationer
ge en rättvisande beskrivning av företagets verksamhet
stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten.

Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.

Information och kommunikation

Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare. Viktiga verktyg för detta är FinnvedenBultens manualer, intranät och utbildningar.

Kontrollaktiviteter

Koncernens bolag är organiserade i två divisioner. I respektive divisionsledning ingår en ekonomichef. Ekonomichefen har en central roll för analys och uppföljning av divisionens finansiella rapportering och resultat. Hos moderbolaget finns ytterligare funktioner för löpande analys och uppföljning av koncernens, divisionernas och dotterbolagens finansiella rapportering.

Uppföljning

Styrelsen informeras om och utvärderar månadsvis verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde genom ett rapportpaket innehållande utfall, prognoser och kommentarer till vissa nyckelfaktorer.

Uppföljning av finansiell information

Styrelsen avger och ansvarar för bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom att bereda arbetet med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Det görs bland annat genom att revisionsutskottet granskar den finansiella informationen och bolagets finansiella kontroller.

Styrelsen informeras månadsvis om verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde. Utvärdering och uppföljning sker av utfall och prognoser.

Samtliga bolag i koncernen ska rapportera den finansiella informationen utefter ett faställt format och efter givna redovisningsprinciper. I samband med rapporteringen görs en analys och riskbedömning av den finansiella situationen.

REVISORER

FinnvedenBultens revisor är PricewaterhouseCoopers AB, med Bror Frid som ansvarig revisor. PwC genomför revisionen i Finnveden-Bulten AB (publ) och i samtliga väsentliga dotterbolag. Revisionen omfattar årligen en lagstadgad revision av FinnvedenBultens årsredovisning, lagstadgad revision av moderbolag och alla dotterbolag (där så krävs), revision av interna rapportpaket, revision av bokslutet och översiktlig granskning av en delårsrapport. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen.

Under andra kvartalet hålls möte med företagsledningen för analys av organisation, verksamheter, affärsprocesser och balansposter i syfte att identifiera områden som innebär förhöjd risk för fel i den finansiella rapporteringen. Dessutom hålls möte med revisionsutskottet för avstämning av strategi och inriktning. Revisorn närvarar också vid minst ett styrelsemöte per år.

En översiktlig granskning av bokslut görs för perioden januari– september. Under oktober görs en så kallad Early warning-granskning på niomånadersbokslutet följt av ett Early warning-möte med företagsledningen där väsentliga frågor inför årsbokslutet tas upp. Granskning och revision av årsbokslutet och årsredovisning görs under januari–februari.

PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag genomföra fristående rådgivning åt FinnvedenBulten.

Enligt bolagets bolagsordning ska bolaget ha lägst en och högst två revisorer och högst två revisorssuppleanter. Enligt bolagsordningen ska revisorns mandattid vara ettårig.

KOMMUNIKATION

Bolagets information till aktieägare och andra intressenter ges via årsredovisning, delårsrapporter samt pressmeddelanden. På bolagets hemsida, www.finnvedenbulten.se, publiceras all extern information.

INTERNREVISION

FinnvedenBulten tillämpar svensk kod för bolagstyrning med följande undantag.

En särskild funktion för internrevision finns inte inom Finnveden-Bulten. Styrelsen utvärderar årligen behovet av att inrätta en särskild funktion för internrevision. Under 2012 gjordes bedömningen att ett sådant behov inte förelåg. Som motiv till beslutet beaktade styrelsen att den interna kontrollen huvudsakligen utövas genom

de operativa cheferna på olika nivåer
lokala respektive centrala ekonomifunktioner
koncernledningens övervakande controller

Ovanstående punkter tillsammans med bolagets storlek gör att styrelsen anser att det inte är ekonomiskt försvarbart med ytterligare en administrativ funktion.

Göteborg den 21 mars 2013

Roger Holtback Hans Gustavsson Arne Karlsson Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Johan Lundsgård Adam Samuelsson Tony Frunk Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Katarina Olsson Johan Westman Arbetstagarrepresentant VD och koncernchef

REVISORNS YTTRANDE ÖVER BOLAGS-STY RNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ), Org nr 556668-2141

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för FinnvedenBulten AB (publ) för räkenskapsåret 2012 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Göteborg den 21 mars 2013

Bror Frid Auktoriserad revisor

Översikt av bolagsstyrning

Illustration av FinnvedenBultens bolagsstyrningsprocess, från aktieägare till koncernledning.

Styrel se, revisor och verkställande ledning

Styrelsen valda av årsstämman

Roger Holtback (1945) Styrelseordförande

Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Verksam i styrelsen sedan 2005. Tidigare VD för bl.a. Volvo Personvagnar AB och vice VD i AB Volvo.

Andra uppdrag: Styrelseordförande Stiftelsen Svenska Mässan, Rullpack AB och Holtback Invest AB med dotterbolag samt styrelseledamot i IHS inc, USA (NYSE) och Trox AB samt ledamot i Stena Sfärråd.

Aktier i FinnvedenBulten: 202 7941)

HANS GUSTAVSSON (1946)

Maskiningenjör, har studerat ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, har en Managementutbildning från University of Colombia i USA samt från MCE i Bryssel. Styrelseledamot sedan 2005. Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Volvo Personvagnar och Jaguar Land Rover.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Calix Group AB, Klippan Group AB. Bedriver konsultverksamhet inom ledarskap och är rådgivare till Denso Sweden AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 196 2681)

ARNE KARLSSON (1944)

Civilekonom, Lunds universitet. Styrelseledamot sedan 2010 (även ledamot mellan 2005 och 2008). Tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice VD i Scania AB.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB samt ordförande i revisionsutskottet. Ordförande eller ledamot i ett antal styrelser inom Scania AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 7 1651)

JOHAN LUNDSGÅRD (1953) Ekonom, Lunds Universitet. Har också en managementutbildning från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2012. Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Getinge, Trelleborg, Novartis samt Finnveden. Nuvarande befattning som VD & Koncernchef för Volito AB.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i CTT Systems AB (publ), HydX AB. Styrelseledamot i Volito Fastigheter AB, Volito Industri AB samt Scandinavian Aviation Academy AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

ADAM SAMUELSSON (1972) Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och University of Virginia, Darden, MBA från Harvard Business School. Styrelseledamot sedan 2005.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bufab Holding AB och Nefab Holding AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

Arbetstagarrepresentanter i styrelsen

TONY FRUNK (1950) Ordinarie arbetstagarledamot. Inköpare vid FinnvedenBultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 1966. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för IF Metall.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

KATARINA OLSSON (1955)

Ordinarie arbetstagarledamot. Produktionsekonom vid Finnveden-Bultens anläggning i Olofström. Anställd i bolaget sedan 1974. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 2001)

THURE ANDERSEN (1952)

Arbetstagarsuppleant. Produktionsplanerare vid Finnveden-Bultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 2000. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

MARIA KNUTSSON (1974)

Arbetstagarsuppleant. Bearbetare/NC-operatör vid FinnvedenBultens anläggning i Hultsfred. Anställd i bolaget sedan 1998. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för IF Metall.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

Revisor

PRICEWATERHOUSE COOPERS AB

Huvudansvarig revisor Bror Frid. Född 1957. Auktoriserad revisor. Revisor i bolaget sedan 2005.

Verkställande ledning

JOHAN WESTMAN (1973) VD och koncernchef

VD och koncernchef för FinnvedenBulten AB (publ) samt VD för Finnveden Metal Structures AB. Anställd i bolaget sedan 2006. Civilingenjör i industriell ekonomi, Chalmers tekniska högskola samt har studerat ekonomi vid Göteborgs universitet. Tidigare karriär inom Arthur D. Little AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 376 2891)

1) Innehav per den 28 februari 2013.

HELENA WENNERSTRÖM (1965) Ekonomi- och finansdirektör

Ekonomi- och finansdirektör för Finnveden-Bulten AB (publ) och Bulten AB. Anställd i bolaget sedan 2002.

Civilekonom, Örebro universitet. Tidigare karriär inom Digitalfabriken och Topcon.

Aktier i FinnvedenBulten: 167 5901)

TOMMY ANDERSSON (1953) Vice VD

Vice VD för FinnvedenBulten AB (publ) samt VD för Bulten AB. Anställd i bolaget sedan 2001. Har studerat ekonomi och ledarskap vid Ashridge. Tidigare karriär inom Autoliv.

Aktier i FinnvedenBulten: 212 8681)

Nyckel tal

KONCERNEN	2012	2011	2010	2009
Marginaler
EBITDA-marginal, %	6,0	8,9	7,1	-2,9
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	6,5	4,4	-7,2
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	3,4	7,1	4,8	-4,6
Nettomarginal, %	1,4	3,7	6,9	-13,0
Avkastningsmått
Sysselsatt kapital, %	8,1	15,4	9,5	neg
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	8,1	16,8	10,4	neg
Eget kapital, %	4,1	15,1	44,5	neg
Justerat eget kapital, %	4,1	15,1	19,5	neg
Kapitalstruktur
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,3	2,4	2,2	1,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	1,3	1,9
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,2	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	6,7	4,3	1,5	-1,2
Soliditet, %	55,8	54,3	25,9	21,2
Justerad Soliditet, % 1)	55,8	54,3	48,8	45,6
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 637,3	1 766,9	1 654,4	1 407,3
Rörelseresultat per anställd, KSEK	56,0	115,4	72,5	-101,4
Medelantalet anställda	1 810	1 746	1 576	1 451
Övrigt
Nettolåneskuld, MSEK	243,9	161,6	650,8	634,9
Justerad nettolåneskuld, MSEK 2)	243,9	161,6	220,7	250,9
Data per aktie
Resultat per aktie, SEK *)	2,00	6,57	16,36	-70,65
Resultat per aktie-proforma, SEK *3)	2,00	6,68	–	–
Resultat per aktie justerad för engångseffekt till följd av förändrad skattesats i Sverige, SEK * 4)	2,91	–	–	–

*) Avser såväl före som efter utspädning

1) Justerad soliditet beräknat som redovisat eget kapital inklusive räntebärande skulder till aktieägarna.

2) Justerad nettolåneskuld beräknad som räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

3) Resultat per aktie-proforma. Resultat efter skatt justerat för engångskostnader samt räntekostnader för aktieägarlån och preferensaktier. Samtliga justerade poster är

beaktade med aktuell skatt. Dividerat med antalet utestående aktier per balansdag.

4) Resultat per aktie justerad för engångskostnad till följd av förändrad skattesats i Sverige från 26,3% till 22,0%.

Kvartalsdata

	2012				2011
KONCERNEN	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1
Orderingång	577,8	609,7	780,7	864,7	780,1	736,0	854,4	838,4
Resultaträkning
Nettoomsättning	676,7	649,3	830,4	807,1	802,9	703,9	782,1	796,1
Bruttoresultat	92,7	92,3	128,7	132,9	139,2	116,3	150,8	152,6
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	29,0	30,6	59,3	59,0	61,8	60,6	79,3	71,5
Rörelseresultat (EBIT)	9,6	11,4	40,2	40,2	43,4	43,1	61,3	53,7
Justerat rörelseresultat (EBIT)	9,6	11,4	40,2	40,2	43,5	43,3	66,7	66,2
Kassaflöde från
den löpande verksamheten	43,5	-83,7	62,5	50,1	97,4	-42,7	49,4	39,5
investeringsverksamheten	-37,2	-28,7	-21,6	-22,9	-17,0	-30,7	-22,9	-13,5
finansieringsverksamheten	-1,4	39,2	-43,8	-4,2	-24,9	-96,6	-4,7	-17,5
Periodens kassaflöde	4,9	-73,2	-2,9	23,0	55,5	-170,0	21,8	8,5
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK *)	-0,77	0,15	1,20	1,42	1,40	1,06	2,47	1,98
Resultat per aktie-proforma, SEK *) 3)	-0,77	0,15	1,20	1,42	1,41	1,07	2,27	1,93
Resultat per aktie justerad för engångseffekt till
följd av förändrad skattesats i Sverige, SEK *) 4) Antal utestående stamaktier	0,14	0,15	1,20	1,42	1,40	1,06	2,47	1,98
Vägt antal utestående stamaktier, tusental *)	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	16 172,4	11 336,6
Utestående stamaktier per balansdag, tusental *)	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	21 040,2	12 000,0
KONC ERNEN		2012-12-31 2012-09-30 2012-06-30		2012-03-31	2011-12-31	2011-09-30	2011-06-30	2011-03-31
Balansräkning
Anläggningstillgångar	704,4	713,5	701,1	702,8	692,7	713,7	715,2	712,0
Omsättningstillgångar	1 145,0	1 225,2	1 272,9	1 267,2	1 208,1	1 183,0	1 301,7	1 241,6
Eget kapital	1 032,1	1 044,6	1 047,1	1 067,6	1 032,8	1 008,7	994,5	595,8
Långfristiga skulder	270,3	275,6	243,5	246,2	243,4	268,5	366,1	726,9
Kortfristiga skulder	547,0	618,5	683,4	656,2	624,6	619,5	656,3	630,9
Övrigt
Nettolåneskuld	243,9	250,4	132,8	135,6	161,6	238,5	165,0	543,5
Justerad nettolåneskuld 2)	243,9	250,4	132,8	135,6	161,6	238,5	165,0	196,2
KONCERNEN, 12 månader rullande	Januari 2012- December 2012	Oktober 2011- September 2012	Juli 2011- Juni 2012	April 2011- Mars 2012	Januari 2011- December 2011	Oktober 2010- September 2011	Juli 2010- Juni 2011	April 2010- Mars 2011

Orderingång Resultaträkning	2 832,9	3 035,2	3 161,5	3 235,2	3 208,9	3 214,0	3 135,0	3 052,1
Nettoomsättning	2 963,5	3 089,7	3 144,3	3 096,0	3 085,0	3 012,4	2 899,8	2 791,6
Bruttoresultat	446,6	493,1	517,0	539,2	558,9	549,6	531,9	498,7
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	177,9	210,7	240,7	260,7	273,2	268,8	251,3	232,0
Rörelseresultat (EBIT)	101,4	135,2	166,9	188,0	201,5	199,8	181,6	161,6
Justerat rörelseresultat (EBIT)	101,4	135,3	167,2	193,7	219,7	218,6	202,3	179,9
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 637,3	1 690,2	1 707,0	1 718,1	1 766,9	1 682,9	1 690,8	1 650,9
Rörelseresultat per anställd, KSEK	56,0	73,9	90,6	104,3	115,4	111,6	105,9	95,6
Medelantal anställda per balansdag	1 810	1 828	1 842	1 802	1 746	1 790	1 715	1 691
Avkastningsmått
Sysselsatt kapital, %	8,1	10,4	12,8	14,6	15,4	16,5	14,5	13,3
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	8,1	10,5	12,8	15,0	16,8	18,0	16,1	14,7
Eget kapital, %	4,1	8,5	10,5	12,2	15,1	39,2	36,6	45,7
Justerat eget kapital, %	4,1	8,5	10,5	12,2	15,1	39,2	36,6	22,9
Övrigt
Nettolåneskuld/EBITDA	1,4	1,2	0,6	0,5	0,6	0,9	0,7	2,3

Justerad nettolåneskuld/EBITDA 2)	1,4	1,2	0,6	0,5	0,6	0,9	0,7	0,9

*) Avser såväl före som efter utspädning.

FinnvedenBulten utvecklar och driver industriella verksamheter som erbjuder produkter, tekniska lösningar och system i metalliska material. Koncernen verkar som samarbetspartner till internationella kunder inom tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin. Verksamheten bedrivs i två divisioner – Bulten och Finnveden Metal Structures – båda med starka positioner inom sina respektive kundsegment. Kunderna återfinns huvudsakligen inom fordons- och verkstadsindustrin i Europa, Asien och USA.

HUVUDKONTOR

FinnvedenBulten AB (publ)

Box 9148 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 09 www.finnvedenbulten.se

DIVISIONER

Bulten

Box 9148, 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 39

Finnveden Metal Structures

Box 9148, 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 59

AI assistant

Bulten — Annual Report 2012

3019_10-k_2013-03-28_fb62fc39-90d0-4ab2-993d-a6fababa7dd9.pdf

Årsredovisning 2012

Innehåll

Finansiell information

2012 i korthet

KVARTAL 1, JANUARI – MARS

Organisk tillväxt på en svagare marknad, bra kassaflöde men lägre rörelsemarginal

KVARTAL 2, APRIL – JUNI

Bra kassaflöde och god tillväxt men lägre marginal på en svagare marknad

Leveranser av fästelement till ny, global plattform startar

KVARTAL 3, JULI - SEPTEMBER

Försämrade marginaLer på grund av lägre volymer, negativa valutaeffekter samt mixförskjutningar

FinnvedenBulten expanderar i Polen och omstrukturerar gjuteriverksamheten

KVARTAL 4, OKTOBER - DECEMBER

Tufft avslut på 2012, lovande satsningar i Ryssland och Kina, oförändrad utdelning

Två strategiskt viktiga avtal tecknade om etableringar i Ryssland och Kina, båda med betydande tillväxtpotential

Finansiella nyckeltal

Omsättning, rörelsemarginal, justerad rörelsemarginal

Detta är FinnvedenBulten

Produktion och verksamheter

Ett utmanande år med lovande satsningar

Johan Westman

Vision, affärsidé och strategi

Vision

Affärsidé

strategi

Finansiella mål

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL MÅLUPPFYLLNAD

Organisk tillväxt

rörelsemarginal

Avkastning på sysselsatt

Utdelning

Kunder, marknad, trender och drivkrafter

Kunder

Marknad

Trender och drivkrafter

Årlig produktion – Lätta fordon, västeuropa

Årlig produktion – Tunga kommersiella fordon, västeuropa

Ett urval av FinnvedenBultens produkter

Interiör struktur

TAKSTRUKTUR

MATHREA D

Motorkomponent

"ONE TOUCH ASSEMBLY"

CHASSIKOMPONENT

Division Bulten

Marknadsposition

Logistik

Råvaror

Konkurrenter

Nettoomsättning

1 711MSEK

Andel av koncernens omsättning ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

Finansiellt sammandrag

RÖRELSEMARGINAL

DIVISION bulten Styrkefaktorer och strategi

Organisk tillväxt

Prioriterad fullserviceleverantör

Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Innovativa och tekniskt avancerade produkter

DIVISION bulten Frågor och svar om Bulten

Är Bulten konkurrenskraftigt och väl positionerat?

Vad gör Bulten unik jämfört med konkurrenterna?

Vad kan vi vänta oss av samarbetet med GAZ i Ryssland?

Hur ska Bulten växa 2013 OCH framöver?

DIVISION bulten REPORTAGE Fullserviceleverantör till nylanserad motor

FSP konceptet

Leverantör av fästelement

Utmanande logistik

Varumärke FSP-KONCEPTET

Affärsidé

TRADITIONELL LOGISTIKLÖSNING BULTENS LOGISTIKLÖSNING

Division Finnveden Metal Structures

Marknadsposition

Logistik

Råvaror

Konkurrenter

Bulten Annual Report 2012