" 2011 var ett händelserikt och positivt år för FinnvedenBulten. Vi tog ytterligare steg i vår ambition att bygga en stark och effektiv verksamhet med en allt bredare internationell kundbas inom fordonsindustrin."

JOHAN WESTMAN, VD OCH KONCERNCHEF

Årsredovisning 2011

FinnvedenBulten

FinnvedenBulten utvecklar och driver industriella verksamheter som erbjuder produkter, tekniska lösningar och system i metalliska material. Koncernen verkar som samarbetspartner till internationella kunder inom tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin. Verksamheten bedrivs i två divisioner – Bulten och Finnveden Metal Structures – båda med starka positioner inom sina respektive kundsegment. Kunderna återfinns huvudsakligen inom fordons- och verkstadsindustrin i Europa, Asien och USA.

Innehåll

Introduktion	2
Året i korthet	3
Vd har ordet	4
Detta är FinnvedenBulten	6
Ett urval av FinnvedenBultens produkter	8
Kunder, marknad, trender och drivkrafter	10
Division Bulten	12
Division Finnveden Metal Structures	16
Långsiktigt och hållbart företagande	20
Aktieägarinformation	24

Förvaltningsberättelse	26
Koncernens resultaträkning	29
Koncernens rapport över totalresultat	29
Koncernens balansräkning	30
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	32
Koncernens kassaflödesanalys	33
Koncernens sammansättning av nettolåneskulden	33
Koncernens tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys	34
Koncernens förändring av nettolåneskulden	34
Koncernens noter	35
Moderbolagets resultaträkning	60
Rapport över totalresultat	60
Moderbolagets balansräkning	61
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital	62
Moderbolagets kassaflödesanalys	63
Moderbolagets tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 63
Moderbolagets noter	64
Försäkran och underskrifter	67
Revisionsberättelse	68
Definitioner	69
Bolagsstyrningsrapport	70
Översikt av bolagsstyrning	75
Styrelse, revisor och verkställande ledning	76
Nyckeltal	78
Kvartalsdata	79

Året i korthet

Kvartal 1 | FinnvedenBulten inleder 201 1 starkt

Den positiva utvecklingen från 2010 fortsatte och FinnvedenBulten inledde 201 1 starkt. Under första kvartalet uppgick nettoomsättningen till 796 (612) MSEK, vilket var en ökning med 30,1 procent jämfört med samma period föregående år. Under kvartalet tecknade division Bulten en avsiktsförklaring med GAZ Group, en av Rysslands största fordonstillverkare, avseende samarbete och etablering i Ryssland. Det planerade samarbetet skapar stora möjligheter och potentialen för den ryska marknaden bedöms vara betydande.

Kvartal 2 | Fortsatt stark utveckling för FinnvedenBulten

Verksamheten hade en fortsatt positiv utveckling under andra kvartalet. Nettoomsättningen uppgick till 782 (674) MSEK, vilket var en ökning med 16,1 procent jämfört med samma period föregående år. Under kvartalet noterades Finnveden-Bulten på NASDAQ OMX Stockholm och första dag för handel var den 20 maj 2011.

Kvartal 3 | Fortsatt god resultatutveckling

Verksamheten fortsatte att utvecklas positivt under tredje kvartalet. Nettoomsättningen uppgick till 704 (591) MSEK, vilket var en ökning med 19,0 procent jämfört med samma period föregående år. Under kvartalet tog FinnvedenBulten ytterligare ett steg enligt strategin att följa befintliga kunder på tillväxtmarknader då division Finnveden Metal Structures fick myndighetsgodkännande avseende start av bolag i Shanghai, Kina. Division Bulten är sedan tidigare etablerad i Beijing.

Kvartal 4 | Stark tillväxt och de finansiella målen uppnådda

Under fjärde kvartalet uppgick nettoomsättningen till 803 (730) MSEK, vilket var en ökning med 9,9 procent jämfört med samma period föregående år. Verksamheten utvecklades positivt under större delen av året men till följd av att flera kunder justerade ner sina produktionsplaner påverkades takten i december. Nya projekt innebar dessutom ökade kostnader i fjärde kvartalet. Summerat var 201 1 ett år med stark tillväxt och, justerat för noteringskostnader, ett år då FinnvedenBulten nådde samtliga finansiella mål.

Finansiella nyckeltal

	2011	2010	2009	2008
Nettoomsättning	3085	2 607	2 042	2 863
EBITDA-marginal, %	8,9	7,1	– 2,9	3,0
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	6,5	4,4	– 7,2	– 1,7
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	7,1	4,8	–4,6	0,2
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,4	2,2	1,8	2,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	15,4	9,5	Neg	0,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	1,3	1,9	3,6
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,3	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	4,3	1,5	–1,2	–0,1
Soliditet, %	54,3	25,9	21,2	13,1
Justerad soliditet, % *	54,3	48,8	45,6	49,7
Medelantal anställda	1 746	1 576	1 451	1 883

* Justerad soliditet inkluderar aktieägarlån och preferensaktier.

Nettoomsättning 3085MSEK

Nettoomsättningen uppgick till 3 085 (2 607) MSEK, en ökning med 18,3 procent jämfört med samma period föregående år. Orderingången uppgick till 3 209 (2 964) MSEK, en ökning med 8,2 procent jämfört med samma period föregående år.

Rörelseresultat (EBIT)

202 MSEK Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 202 (114) MSEK.

Rörelsemarginal

6,5 %

Rörelsemarginalen justerad för engångsposter uppgick till 7,1 (4,8) procent. Engångskostnader om 18 MSEK under 201 1 hänför sig till noteringsprocessen.

Årets resultat efter skatt

114 MSEK

Resultat efter skatt uppgick till 114(181) MSEK. Föregående år inkluderar en uppskjuten skatteintäkt om 149 MSEK.

kassaflöde

144 MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten

uppgick till 144 (71) MSEK.

Omsättning, rörelsemarginal,

justerad rörelsemarginal

VD har ordet

Ett år med framflyttade positioner

2011 var ett händelserikt och positivt år för FinnvedenBulten. Vi tog ytterligare steg i vår ambition att bygga en stark och effektiv verksamhet med en allt bredare internationell kundbas inom fordonsindustrin.

Den fastslagna strategin att vara en kostnadseffektiv och kvalitativ producent, med stort fokus på kundernas krav på viktreduktion och lägre utsläppsmål, har fortsatt att bära frukt. Den positiva försäljnings- och resultatutvecklingen från 2010 fortsatte under 2011. När vi summerar helåret kan vi konstatera att koncernen nått samtliga finansiella mål justerat för engångskostnader. FinnvedenBultens intäkter under året uppgick till 3 085 MSEK, vilket var en ökning med 18,3 procent jämfört med föregående år (22 procent justerat för valutaeffekter). Rörelseresultatet, exklusive noteringskostnader, uppgick till 220 MSEK, motsvarande en marginal på 7,1 procent.

Noteringen på NASDAQ OMX Stockholm

och ägarspridningen som genomfördes i maj gav oss cirka 2 000 nya, både svenska och internationella, aktieägare – ett förtroende som vi givetvis är mycket stolta över. Noteringen har gett oss tillgång till en bredare kapitalmarknad framöver, vilket ger oss handlingsfrihet i vår fortsatta utveckling och expansion.

I samband med noteringen bytte koncernen också namn, från Finnveden till Finnveden-Bulten, för att tydligare spegla våra kärnverksamheter i divisionerna Bulten och Finnveden Metal Structures. Därutöver förändrades vår kapitalstruktur då aktieägarlånen till vår huvudägare Nordic Capital konverterades till eget kapital. Ett nytt ut– ökat finansieringsavtal tecknades med Svenska Handelsbanken under sommaren och har förstärkt koncernens handlingsutrymme ytterligare. Sammantaget är bolagets finansiella ställning stark.

Även för fordonsindustrin som helhet har året varit händelserikt. Den tragiska jordbävningskatastrofen i Japan under våren fick effekter i många delar av industrins värdekedja, dock i betydligt mindre omfattning än vad som först befarades. Den eskalerande skuldkrisen i Europa har skapat oro och vi har kunnat konstatera att vissa fordonstillverkare reviderade ned sina produktionsplaner under december månad. Till dags dato ser det dock ut som anpassningar till lägre produktionsnivåer, snarare än kraftiga neddragningar.

Trots det steg produktionen av fordon i Västeuropa under året för såväl kommersiella fordon som personbilar jämfört med året innan, drivet av ett uppdämt behov och en global ekonomisk tillväxt. Enligt analysföretaget IHS Global Insight ökade produktionen av tunga kommersiella fordon i Västeuropa med 32 procent under året och produktionen av lätta fordon med 3 procent. Översatt till FinnvedenBultens exponering mot dessa två segment ger det en marknadstillväxt om cirka 11 procent, att jämföra med koncernens tillväxt på 22 procent justerat för valutaeffekter. Det bevisar att vi fortsätter att ta marknadsandelar.

Vi fortsätter att investera på tillväxtmarknader. Inom division Bulten har vår fabrik i Kina ökat volymerna successivt under året, dock från låga nivåer. Den kinesiska marknaden är långsiktigt mycket intressant då ett flertal av våra kunder planerar expansion i landet. Med en helägd fabrik i Kina ligger vi före många av våra huvudkonkurrenter avseende möjligheter att ta till vara behoven av kritiska fästelement till fordonsproduktionen i landet. Även Finnveden Metal Structures har tagit sina första steg i Kina under året med ett nystartat bolag i Jiading, Shanghai – ett bolag som nu har de första anställda på plats. Det återstår ett antal steg till produktion, men Finnveden Metal Structures kan nu agera mer aktivt i Kina.

En för koncernen, och för division Bulten i synnerhet, minst lika spännande utveckling är den i Ryssland. Under våren 2011 tecknade Bulten en avsiktsförklaring med ryska GAZ:s division för fordonskomponenter om bildandet av ett samriskbolag för fästelement. Förhandlingarna kring ett slutgiltigt avtal fortskrider och vi ser med stor tillförsikt fram emot en etablering på den ryska marknaden.

Under innevarande verksamhetsår står vi inför ett antal intressanta utmaningar. Vi följer givetvis marknadsutvecklingen noga och vi har god operationell flexibilitet och en stark finansiell position att hantera eventuella förändringar i efterfrågan. Samtidigt ska vi fortsätta driva vår strategi för långsiktig lönsam tillväxt. Möjligheterna att visa bättre försäljningsutveckling än marknaden i stort är fortsatt goda. Vi kommer att fortsätta våra satsningar i tillväxtländer och vi har ekonomiska resurser att stödja fortsatt expansion.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att FinnvedenBultens konkurrenskraft stärkts avsevärt de senaste åren – en trend som bestod även under 2011. Investeringar i framtida tillväxt i kombination med strukturoch utvecklingsåtgärder har medfört att vi har en stabil plattform att växa ifrån och vi har goda förutsättningar att växa starkare än marknaden i genomsnitt. Vi har skickliga och erfarna medarbetare, en konkurrenskraftig produktionsstruktur, attraktiva lösningar till våra kunder och nära kundrelationer. Tillsammans innebär det att vi även i framtiden kommer att vara en attraktiv partner till stora fordonstillverkare internationellt.

Johan Westman

Verkställande direktör och koncernchef

"Sammanfattningsvis kan vi konstatera att FinnvedenBultens konkurrenskraft stärkts avsevärt de senaste åren – en trend som bestod även under 2011."

Johan Westman Verkställande direktör och koncernchef

Detta är FinnvedenBulten

FinnvedenBultens omsättning för 201 1 uppgick till 3 085 MSEK och antalet anställda vid årsskiftet var 1 746. Bolaget är sedan maj 2011 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 2 216.

Verksamheten bedrivs i två divisioner – Bulten och Finnveden Metal Structures – båda med starka positioner inom sina respektive kundsegment.

Division Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för den globala fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Fästelement är en viktig komponent i tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon och efterfrågan styrs i första hand av produktionen inom fordonsindustrin.

Division Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. De huvudsakliga tillverkningsprocesserna är pressning, gjutning och sammansättning. Komponenterna innefattar bland annat interiör-, chassi- och karossdetaljer för fordonsindustrin men även kundspecifika komponenter till allmänindustrin, vilken utgör en mindre men växande del av omsättningen.

12%

Försäljning per geografisk marknad

66% 12%

Försäljning per kundsegment

Nettoomsättning per division Försäljning per geografisk marknad Försäljning per kundsegment Nettoomsättning per division, %

Vision, affärsidé och strategier

Vision

FinnvedenBulten ska vara en självklar långsiktig samarbetspartner och leverantör till internationella kunder inom tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin.

Affärsidé

FinnvedenBulten ska utveckla och driva industriella verksamheter som erbjuder produkter, tekniska lösningar och system med hög kvalitet till internationella kunder inom tillverkande industri, främst fordonsindustrin.

Övergripande finansiella mål

• Koncernens mål är att uppnå lönsam organisk tillväxt och växa starkare än branschen i genomsnitt.
• Koncernens mål är att rörelsemarginalen ska uppgå till minst sju (7) procent.
• Koncernens mål är att avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital ska uppgå till minst femton (15) procent.

Övergripande strategi

FinnvedenBultens strategi är att fortsätta utveckla Bulten och Finnveden Metal Structures och realisera potentialen i de båda divisionerna. Tillväxtmöjligheterna är goda då såväl Bulten som Finnveden Metal Structures är välpositionerade för fortsatt lönsam organisk tillväxt. Läs mer om divisionernas specifika strategier under Bulten och Finnveden Metal Structures.

Produktion och verksamheter

Koncernens produktion sker främst i Europa och Asien. En betydande kvalitativ lågkostnadsproduktion sker i verksamheterna

i Bielsko-Biala, Polen, där tillverkning av fästelement, plåtpressade komponenter och pressgjutna magnesiumkomponenter sker.

Montering

Koncernen har en etablerad lågkostnadsproduktion för fästelement i Beijing, Kina, sedan 1996. Under 2009 flyttade verksamheten till nya lokaler och där finns nu en modern och växande verksamhet med stor tillväxtpotential. Koncernen har sedan 2011 även ett bolag i Shanghai och planerar ytterligare etableringar i Kina inom plåtpressning och gjutning.

FinnvedenBulten har tecknat en avsiktsförklaring att bilda ett samriskföretag (joint venture) för fästelement med GAZ-koncernen – Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon. Det planerade samarbetet skapar stora möjligheter och potentialen för den ryska markanden bedöms vara betydande då intentionen är att detta joint venture även ska leverera fästelement till andra fordonstillverkare i Ryssland.

Vidare har koncernen verksamheter som säljkontor, logistik- och JIT-centra samt utveckling inom Europa, Asien och Nordamerika. Koncernens huvudkontor ligger i Göteborg.

Ett urval av FinnvedenBultens produkter

Ett fordon består av totalt 1 500–2 000 fästelement och en mängd olika komponenter i stål, magnesium och aluminium som håller ihop, förstärker och bygger upp fordonet. Alla dessa ska fungera ihop och verka under extrema förhållanden, vilket ställer höga krav på applikationskunnande i kombination med stor kunskap om metalliska material och effektiva produktionsprocesser. Nedan presenterar vi ett axplock av alla de produkter vi tillverkar.

Interiör struktur

Instrumentpanelbalkar är exempel på strukturer som tillverkas i olika material såsom magnesium, stål eller i kombinationer av dessa beroende på kundens behov utifrån till exempel vikt och hållfasthet. Produkten på bilden är pressgjuten i magnesium. 1 2 3 4 5

Taptite är en trilobulär (svagt trekantig) gängpressande skruv som gör att fästelementet formar sina egna gängor i motgående artikel vid montering. Därmed elimineras steg i monteringsprocessen som till exempel förarbete i form av gängning och rengöring. Teknologin bidrar till kraftig produktivitetsökning. Taptite används frekvent i motorapplikationer. 1 2 3 4 5

TAKSTRUKTUR

Takstrukturer tillverkade i pressgjuten magnesium hjälper fordonstillverkarna att reducera vikt och återfinns oftast i exklusiva bilmodeller som kräver lätta, gjutna komponenter. Strukturen på bilden bidrar till en lätt, säker och tyst taklösning för cabrioleter. 1 2 3 4 5

MATHREAD

MAThread har en unik styrtapp som förhindrar så gott som alla fästelement från korsgängning under installation. Tekniken möjliggör minskad monteringstid och förbättrad ergonomi för montören. MAThread används ofta i karossapplikationer. 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

Ett flertal produkter består av pressade och/eller gjutna komponenter som sätts samman till en mer komplex produkt. Konsolen på bilden är en katalysatorkonsol som består av plåt, aluminium, fästelement samt ytterligare komponenter från underleverantörer.

"ONE TOUCH ASSEMBLY"

"One touch assembly"-lösningen syftar till att minimera arbetet vid montering av komponenten och förbättra ergonomin för montören genom förmonterade moduler. "One touch assembly" används till exempel för att fästa säkerhetsbälten. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

MOTORKOMPONENT

Motorkomponenten i exemplet är en djupdragen, plåtpressad komponent med extremt höga krav på toleranser som få tillverkare i norra Europa klarar av att tillverka. Djupdragna komponenter tillverkas till olika områden som t.ex oljetråg, som på bilden, gräsklipparkåpor och stolsmekanismer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9

B14 är ett ultra-rent höghållfast stål som är 40 procent starkare än tidigare lösningar. Dimensionen kan minskas och reducera fästelementets vikt med 30–40 procent. B14 kan kombineras med andra teknologier. B14 kommer framför allt till sin rätt i motorapplikationer. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

CHASSIKOMPONENT

Utbudet av plåtpressade artiklar har en betydande bredd gällande storlek och komplexitet och omfattar allt från små komponenter till stora och mer komplexa produkter. Exemplet på bilden är en kabelkonsol till tunga fordon.

Kunder, marknad, trender och drivkrafter

Kunder

FinnvedenBultens kunder återfinns huvudsakligen inom fordonsindustrin i Europa, Asien och USA. Kunderna är framför allt tillverkare av personbilar och nyttofordon men Tier 1 leverantörer, det vill säga företag som i sin tur levererar till fordons- och motortillverkare, är också viktiga kundgrupper. Division Finnveden Metal Structures vänder sig även till allmänindustrin, vilken idag utgör en mindre del av omsättningen men har potential att växa.

FinnvedenBultens största kunder är Autoliv, DaimlerChrysler, Faurecia, Ford, Magna, Nissan, Scania, Volvo Personvagnar och AB Volvo. Cirka 95 procent av försäljningen avsätts på den europeiska marknaden och resterande del i övriga världen.

Marknad

Leverans till lätta fordon (personbilar och lätta kommersiella fordon) stod för 72 procent av FinnvedenBultens intäkter medan tunga kommersiella fordon stod för 28 procent under 2011. Av verksamhetens nettoomsättning var 82 procent hänförligt till fordonstillverkare (OEM) och 18 procent till underleverantörer och till andra branscher.

Enligt IHS Global Insight (IHS) steg produktionen av lätta fordon i Västeuropa med 3 procent och tunga fordon med 32 procent under helåret 2011 jämfört med 2010. IHS

gör bedömningen i sin prognosuppdatering i början av 2012 att produktionen av lätta fordon i Västeuropa kommer att uppgå till 12,6 miljoner fordon 2012 jämfört med 13,6 miljoner fordon 2011. För tunga fordon över 15 ton gör IHS prognosen att produktionen i Västeuropa kommer att nå cirka 330 000 fordon 2012 jämfört med uppskattade cirka 340 000 fordon 2011. Samtidigt gynnas fortsatt produktion av personbilar och kommersiella fordon i Västeuropa av exporten på tillväxtmarknader.

FinnvedenBulten har skapat en stark plattform för fortsatt lönsam långsiktig tillväxt och kontrakterade affärer under året visar bolagets konkurrenskraft och förmåga att ta marknadsandelar.

Trender och drivkrafter

Trenden på leverantörssidan i fordonsindustrin är att fordonstillverkarna reducerar antalet underleverantörer. Samtidigt utvecklas fordonskonstruktioner och fordonsmotorer kontinuerligt och blir mer komplexa, vilket resulterar i att det ställs allt högre krav på de ingående komponenterna. Dessa trender har medfört att kundrelationer blivit allt viktigare och att de kvarvarande utvalda leverantörerna tar ett mer integrerat helhetsansvar för produkten.

En tydlig trend inom fordonsindustrin är en ökad etablering av produktion på tillväxtmarknader. Enligt produktionsstatistik från IHS passerade Kina både USA och Japan i antalet producerade personbilar under 2009. Mellan 2011 och 2014 förväntas den kinesiska produktionen årligen växa med över 9 procent.

På lång sikt bedöms att alla underleverantörer kommer att ha krav på sig från fordonstillverkarna att vara etablerade lokalt på den marknad de verkar. På den europeiska fordonsmarknaden går trenden mot en fortsatt flytt av produktionen från Västeuropa till Östeuropa, där FinnvedenBulten finns representerad genom egna produktionsanläggningar i Polen.

Då en betydande del av den europeiska tillverkningen av fordon går på export gynnas även de europeiska tillverkarna av den starka utvecklingen på tillväxtmarknaderna. Enligt branschorganisationen ACEAs senast publicerade data uppgick den totala exporten för fordonstillverkare inom EU till 67,5 MdEUR 2010, varav 25 procent var hänförligt till den asiatiska marknaden.

Årlig produktion – Lätta fordon (västeuropa)

Årlig produktion – Tunga kommersiella fordon (västeuropa)

Källa: IHS, med justerat värde för 2012 baserat på manuell uppskattning

FinnvedenBulten har genomfört omfattande rationaliseringsarbeten de senaste åren

Jämfört med det bolag som köptes ut från Stockholmsbörsen 2005 har verksamheten genomgått ett övergripande investerings- och förändringsarbete.

• Kostnadsbasen har reducerats med uppskattningsvis cirka 260 MSEK (varav 200 MSEK för division Finnveden Metal Structures och 60 MSEK för division Bulten). Kostnadsbesparingarna avser främst direkta och indirekta produktionskostnader, personalrationaliseringar och inköp.
• Break-even nivån1) har sänkts med cirka 30 procent inom division Finnveden Metal Structures och cirka 20 procent för koncernen som helhet med en i allt väsentligt bibehållen produktionskapacitet, vilket har lett till att den operationella hävstången har förbättrats.
• Betydande investeringar har gjorts i koncernen sedan år 2005. Bland investeringarna återfinns bland annat magnesiumgjuteriet och plåtpressningsverksamheten i Bielsko-Biala, Polen, ny härdlina i Hallstahammar, Sverige, samt löpande investeringar i befintlig produktion.
• Omfattande effektivitetsförbättringar har genomförts vid de svenska tillverkningsenheterna i Hallstahammar, Olofström, Hultsfred och Forsheda samt vid de polska tillverkningsenheterna i Bielsko-Biala.
• Produktionsstrukturen har konsoliderats genom stängning av olönsamma produktionsanläggningar i Vansbro (2005) och Mora (2010).
• Andelen personal i lågkostnadsländer 2) har stigit från 25 procent 2005 till 40 procent 2011.
• Marknadsandelarna hos ett antal nyckelkunder har ökat och koncernen har även tagit strategiska nya kontrakt som breddat kundbasen (exempelvis Faurecia, Magna International, BMW, MAN och BAIC).

1) Med break-even nivå avses den nivå av försäljningen som krävs för att uppnå ett nollresultat med den rådande kostnadsmassan. 2) Med lågkostnadsländer avses Polen och Kina.

FÖRBättRAD EKONOMISK HÄVSTÅNGSEFFEKT

Division Bulten

Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för den globala fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Fästelement är en viktig komponent i tillverkningen av personbilar och kommersiella fordon och efterfrågan styrs i första hand av produktionen inom fordonsindustrin.

Bultens produktutbud består av allt från standardiserade till tekniskt avancerade fästelement för fordonsindustrin. Produkterna är kundspecifika och i vissa fall även utvecklade gemensamt med kund.

Utöver fästelement erbjuder Bulten ett brett servicesortiment, det vill säga hantering av hela produktkedjan, från konceptidé till leverans vid kundens monteringsstationer. Servicekonceptet "Full Service Provider" inkluderar tjänster som utveckling, konstruktion, produktion, testning, dokumentation, logistik och produktoptimering. Produkter utanför Bultens produktsortiment köps in från ett globalt underleverantörsnätverk, förädlas och integreras med det egna sortimentet.

Bultens produkter bygger på en eller flera av de teknologier som Bulten har tillgång till genom licenser och egna patent. Flera av dessa teknologier kan kombineras. Utöver det kan de också tillverkas i olika material samt integreras med komponenter inköpta från tredje part. Det gör att produktutbudet blir mycket brett och omfattar totalt cirka 2 000 artiklar varav cirka 700 serietillverkas.

Sammantaget syftar Bultens teknologier till att sänka den totala kostnaden för kunden. Detta uppnås exempelvis genom att reducera antalet artikelnummer, minska antalet fästelement, förenkla montage samt reducera indirekta kostnader som exempelvis utvecklingskostnader.

Marknadsposition

Bulten är en av de ledande tillverkarna och leverantörerna av fästelement till internationell fordonsindustri, med en särskilt stark ställning i norra Europa. Sett till försäljning bedöms Bulten vara den sjätte

största leverantören av fästelement till fordonsindustrin i Europa.

Bulten är en av några få aktörer på den europeiska marknaden som erbjuder fullservicekonceptet till fordonstillverkare. Bulten har goda relationer till de ledande fordonstillverkarna samt Tier 1 leverantörerna och har sina största kunder bland dessa. I spåren av nedgången inom fordonsindustrin under 2008–2009 har flera konkurrerande fästelementstillverkare drabbats av ekonomiska svårigheter. Bulten har generellt sett klarat sig bättre än många av sina konkurrenter och är följaktligen välpositionerad att ta marknadsandelar hos nya kunder.

Logistik

Bulten har som målsättning att skapa en optimerad säljprocess i vilken korta ledtider, effektivt flöde av komponenter till kund och låga lagernivåer spelar en avgörande roll.

Logistikflödet av Bultens produktutbud är komplext. De producerade fästelementen går sällan direkt till kund utan passerar oftast ett eller flera av Bultens logistikcenter. Det sker även ett omfattande flöde av halvfabrikat och komponenter mellan de olika produktionsenheterna, logistikcentren och underleverantörerna.

Vid logistikcentren sker i många fall en vidareförädling genom att Bultens fästelement integreras med komponenter från externa leverantörer. De fästelement som Bulten inte producerar, exempelvis muttrar, brickor, clips och plastdetaljer, köps in från tredje part. Slutprodukten distribueras alltid till kunden från ett av dessa logistikcenter som normalt ligger i närheten av kunders anläggningar.

Råvaror

Förvalsad och fosfaterad järntråd är Bultens huvudsakliga insatsvara och utgör basmaterialet till merparten av fästelementen som Bulten producerar. Bulten sätter sina kvalitetskrav utifrån tillämpningskrav och de normer som råder i fordonsindustrin. Detta medför att Bultens krav på råmaterial är väsentligt högre än för tillverkare av skruvar och bultar till allmänindustrin. Järntråden köps in från ett flertal leverantörer, exempelvis Voestalpine, Ori Martin, FNsteel och GSW.

Konkurrenter

Det finns ett hundratal leverantörer av fästelement i Europa men många av leverantörerna är små eller riktar sig mot andra industrier än fordonsindustrin. Därutöver fokuserar flera av de europeiska fästelementstillverkarna i första hand på bulk och standardprodukter, vilket inte tillhör Bultens huvudfokus.

Pristrycket från mindre distributörer som importerar fästelement från utomeuropeiska lågkostnadstillverkare har dämpats på senare tid på grund av importtullar till EU-länderna.

Bultens två huvudsakliga konkurrenter är de europeiska leverantörerna som erbjuder ett fullservicekoncept, Nedschroef och Kamax/Facil.

Nettoomsättning

1 768 MSEK Nettoomsättningen uppgick till 1 768,5 (1 549,4) MSEK, en ökning med 14,1 procent jämfört med föregående år.

Andel av koncernens omsättning ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

117MSEK Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 117, 1 ( 71,1 ) MSEK.

Finansiellt sammandrag

	2011	2010
Nettoomsättning	1 768,5	1 549,4	14,1%
Resultat före avskrivning (EBITDA)	155,2	109,1	46,1
Rörelseresultat (EBIT)	117,1	71,7	45,4
Rörelsemarginal, %	6,6	4,6	2,0
Orderingång	1 799,4	1 738,0	3,5%

RÖRELSEMARGINAL

6,6 % Rörelsemarginalen uppgick till 6,6 (4,6) procent.

Bultens styrkefaktorer och strategi

• Stark organisk tillväxt
• Prioriterad fullserviceleverantör
• Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet
• Innovativa och tekniskt avancerade produkter

Stark organisk tillväxt

Bulten har under 2011 haft en stark organisk tillväxt med 14 procent, att jämföra med den allmänna tillväxten på marknaden för fästelement till fordonsindustrin i Europa som uppskattas till cirka 5 procent.

Målsättningen för Bulten framöver är att ha en fortsatt lönsam organisk tillväxt genom befintliga och nya kontrakt. På kort sikt förväntas tillväxten komma främst från Europa där Bulten har en stark position bland fordonstillverkare samt från tillväxtmarknader som exempelvis Ryssland och Kina. På lång sikt förväntas Brasilien och Indien stå för en ökande del av Bultens försäljningstillväxt. Utöver sin organiska tillväxtstrategi ser Bulten även möjligheter att växa genom förvärv eller samriskbolag.

Prioriterad fullserviceleverantör

Bulten är en av få europeiska fästelementstillverkare som med fullservicekonceptet har stor kunskap och lång erfarenhet av att leverera helhetslösningar till fordonstillverkare.

Bultens tillväxtstrategi ska uppnås genom att även i fortsättningen erbjuda en helhetslösning för fordonstillverkare.

Bulten ska vara en prioriterad fullserviceleverantör och täcka allt från utveckling, produktion och logistik till slutlig leverans vid kundens produktionslinje. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och strategin är att fortsätta utveckla verksamheten i denna riktning. Redan idag består cirka två tredjedelar av Bultens kontraktsportfölj av fullservicekontrakt och andelen förväntas öka.

Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Bultens strategi bygger på att erbjuda ett konkurrenskraftigt produkt- och tjänsteerbjudande. Detta ska uppnås genom att ha en avancerad produktion till en låg kostnad med geografisk närhet till kund. Bulten arbetar kontinuerligt med att utveckla sin högteknologiska kompetens och ska erbjuda sina kunder bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.

Innovativa och tekniskt avancerade produkter

De innovativa och tekniskt avancerade produkter som Bulten producerar, baserat på licenser och egna teknologier, syftar till att minska totalkostnaden för ett fästelement, bland annat kostnader relaterade till produktion och montering.

I Bultens strategi ingår att kontinuerligt utveckla det innovativa och teknologiska kunnandet för att tillsammans med licensgivare och kunder skapa nya produkter och därigenom erbjuda fordonstillverkare bättre och kostnadseffektivare lösningar.

Affärsidé

Division Bulten ska vara en ledande samarbetspartner och leverantör av fästelement till den internationella fordonsindustrin och ska kontinuerligt vidareutveckla fullservicekonceptet. Bulten ska aktivt lansera innovationer och service inom produktområdet fästelement för att säkerställa sin position på Europamarknaden och öka sin närvaro på tillväxtmarknader.

Varumärke FULLSERVICEKONCEPTET

BULTENS STRATEGISKA LÄGEN

Bulten har en global närvaro och erbjuder en kostnadseffektiv produktion med hög kvalitet och leveransprecision.

TRADITIONELL LOGISTIKLÖSNING BULTENS LOGISTIKLÖSNING

Division Finnveden Metal Structures

Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. Komponenterna innefattar bland annat interiör-, chassi- och karossdetaljer för fordonsindustrin, men även kundspecifika komponenter till allmänindustrin, vilken utgör en mindre men växande del av omsättningen.

Finnveden Metal Structures huvudsakliga tillverkningsprocesser är pressning, gjutning och sammansättning.

Inom segmentet plåtpressade komponenter erbjuder Finnveden Metal Structures allt från små komponenter till stora och mer komplexa produkter. För att forma de pressade produkterna enligt kundens specifikation och önskemål utför divisionen också efterbehandlingsmoment som exempelvis laserskärning, stansning, bockning och svetsning.

Inom gjutsegmentet produceras ett brett urval av produkter i magnesium och aluminium. Inom fordonsindustrin finns en trend mot en ökad användning av lätta material, till exempel magnesium då detta är cirka 70 procent lättare än stål. Av den totala produktionen av gjutna produkter står magnesiumprodukter för cirka tre fjärdedelar. Användningsområdet och penetrationsgraden beror i stort på produktens olika specifikationskrav samt en optimering av viktreduktion och kostnad för valet av material.

En av Finnveden Metal Structures styrkor är att kunna erbjuda olika metallformningstekniker och kombinera olika material. En betydande del av divisionens produkter är sammansatta av två eller flera komponenter till en mer komplex produkt bestående av pressade och/eller gjutna komponenter. Sammansättningen sker genom olika automatiserade processer som till exempel svetsning.

Gemensamt för de komponenter som Finnveden Metal Structures tillverkar är att de är kundspecifika och i vissa fall utvecklade i samråd med kund för att förbättra konstruktionen och optimera tillverkningsprocessen.

Marknadsposition

Inom plåtpressade komponenter är Finnveden Metal Structures en medelstor aktör på den europeiska marknaden. På hemmamarknaden Sverige, där man levererar till svenska fordonstillverkare som exempelvis AB Volvo och Scania, är positionen stark.

Efterfrågan på större magnesiumkomponenter, som till exempel interiöra strukturer, växer. Inom gjutna magnesiumprodukter i Europa har Finnveden Metal Structures en god marknadsposition och levererar produkter både som Tier 1 och Tier 2 leverantörer till bland annat flera exklusiva bilmodeller som kräver lätta, gjutna komponenter.

Logistik

De färdiga komponenterna som lämnar produktionsenheterna går oftast direkt till kunderna. Som del i kundåtagandet erbjuder Finnveden Metal Structures montering och sammansättning av mer komplexa strukturer, en förädling som kan ske i de egna fabrikerna och/eller i sammansättningsenheter nära kundens produktionsanläggningar. Dessa sammansättningsenheter kan även fungera som ett mellanlager.

Råvaror

För pressade komponenter används främst stålplåt som insatsvara. Ett fåtal produkter tillverkas av aluminiumplåt men även magnesiumplåt utvärderas. Stålplåten köps i huvudsak in från stålservicecenter som skär plåtrullar till efterfrågade dimensioner. De största leverantörerna av stålplåt är Ruukki, Tibnor, Voestalpine och lokala stålservicecenter. Utöver dessa leverantörer köps en

del av stålplåten från företag som återanvänder det spill som uppstår i Finnveden Metal Structures produktion.

För gjutna komponenter använder Finnveden Metal Structures magnesium och aluminium som insatsvaror. Magnesium och aluminium köps in i form av tackor. Magnesiumtackorna kommer i huvudsak från tillverkare i Kina medan aluminiumtackorna främst köps in från tillverkare i Norge.

Konkurrenter

Finnveden Metal Structures konkurrerar med flertalet olika företag beroende på produktsegment. Marknaden för pressade komponenter och sammansatta produkter är fragmenterad med många små och medelstora aktörer samt ett fåtal stora aktörer. Bland konkurrerande gjuterier finns det flera företag som inte bara levererar till fordonsindustrin utan även till andra industrier.

Konkurrenter till Finnveden Metal Structures inom pressning och sammansatta produkter på den europeiska marknaden inkluderar exempelvis Gnotech, Kirchoff, Mühlhoff och Progress-Werk Oberkirch (PWO).

Konkurrenter till Finnveden Metal Structures inom gjutna produkter på den europeiska marknaden inkluderar exempelvis Alucast, Georg Fischer, Ljunghäll och Meridian Technologies.

Nettoomsättning

1 326 MSEK Nettoomsättningen uppgick till 1 325,5 (1 065,1) MSEK, en ökning med 24,4 procent jämfört med föregående år.

ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

107MSEK Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 107,1 (55,2) MSEK.

Finansiellt sammandrag

	2011	2010
Nettoomsättning	1 325,5	1 065,1	24,4%
Resultat före avskrivning (EBITDA)	140,6	87,1	53,5
Rörelseresultat (EBIT)	107,1	55,2	51,9
Rörelsemarginal, %	8,1	5,2	2,9
Orderingång	1 418,5	1 233,4	15,0 %

RÖRELSEMARGINAL

8,1 % Rörelsemarginalen uppgick till 8,1 (5,2) procent.

Finnveden Metal Structures styrkefaktorer och strategi

• Välpositionerad med goda tillväxtmöjligheter
• Effektiv produktionsstruktur och konkurrenskraftigt erbjudande
• Stärkta positioner inom sammansatta strukturer och erbjudanden omfattande flera olika materialval
• Omfattande material- och tillverkningskunnande

Välpositionerad med goda tillväxtmöjligheter

Målsättningen för division Finnveden Metal Structures är att ha en lönsam organisk tillväxt. Denna ska uppnås genom befintliga och nya kontrakt på de marknader där Finnveden Metal Structures idag verkar på men även genom expansion på tillväxtmarknader.

På kort sikt förväntas den organiska tillväxten komma främst från befintliga kunder i Europa. På lång sikt ser Finnveden Metal Structures tillväxtpotential på tillväxtmarknader som exempelvis Kina. Förvärv är också en del av strategin framåt för att stärka divisionens geografiska närvaro och kompetens, bredda produktutbudet samt utöka kundbasen.

Effektiv produktionsstruktur och ett konkurrenskraftigt erbjudande

Finnveden Metal Structures har genomfört betydande strukturella förändringar som exempelvis nedläggningen av olönsamma plåtpressningsfabriker i Vansbro (2005) och Mora (2010) samt flytten av dessa fabrikers produktion till huvudsakligen pressningsenheten i Polen.

Omfattande effektivitetsförbättringar har genomförts vid de svenska tillverkningsenheterna i Olofström, Hultsfred och Forsheda samt vid de polska tillverkningsenheterna i Bielsko-Biala.

Struktur- och rationaliseringsprogrammen har genomförts framgångsrikt och har haft en betydande effekt på lönsamheten. Finnveden Metal Structures har uppnått en stabilare ställning och är bättre rustad för att möta konjunktursvängningar i framtiden.

Stärkta positioner inom sammansatta strukturer och erbjudanden omfattande flera olika materialval

En viktig del av verksamheten för Finnveden Metal Structures utgörs idag av sammansatta och större produkter samt strukturer. Dessa är en kombination av pressade och/ eller gjutna produkter tillverkade av magnesium och aluminium. Divisionen ser stora möjligheter att ytterligare stärka sin position inom detta produktområde och även utvidga erbjudandet till att omfatta nya kontrakt hos andra fordonstillverkare. Fästelementets kostnad 15% 85% YTTERLIGARE KOSTNAD FINNVEDEN METAL STRUCTURES ERBJUDER KUNDNYTTA

Den huvudsakliga strategin är att erbjuda kunderna en mer flexibel helhetslösning för pressade och gjutna produkter samt ta en högre andel kontrakt med fler och samtidigt mer komplexa produkter.

Omfattande material- och tillverkningskunnande

Finnveden Metal Structures har ett mångsidigt materialkunnande och en differentierad tillverkning.

Materialkunnandet omfattar traditionell plåt och lättmetaller som magnesium och aluminium, vilka blir allt viktigare material inom fordonsindustrin på grund av en kontinuerlig strävan efter lägre vikt.

Tillverkningskunnandet innefattar i huvudsak pressning, gjutning och sammansättning, till exempel genom svetsning. Detta i kombination med den konkurrenskraftiga produktionsstrukturen gör att Finnveden Metal Structures kan leverera ett attraktivt erbjudande. Upphandling Inspektion/kvalitet Lagerhållning Intern logistik Förmontering Montering

Affärsidé

Division Finnveden Metal Structures ska vara en självklar samarbetspartner för metallformning till utvalda kundsegment. Kundnytta skapas genom att aktivt deltaga i produkt utveckling samt erbjuda stabila industrialiseringar och kostnadseffektiva produktionslösningar med en flexibilitet i valet av material.

Varumärke BREDDAT ERBJUDANDE

Finnveden Metal Structures har en närvaro i Europa och Kina och erbjuder en kostnadseffektiv produktion med hög kvalitet och leveransprecision.

1) Design och tillverkning av prototyper och produktionsverktyg

Långsiktigt och hållbart företagande

FinnvedenBultens verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt. God etik, gott affärsmannaskap och förtroende är viktiga grundbegrepp som ska prägla koncernens företagskultur och sättet att bemöta medarbetare, aktieägare, kunder, leverantörer och övriga intressenter på. För Finnveden-Bulten är det basen i ett långsiktigt och hållbart företagande.

HÅLLBARHETSARBETET

FinnvedenBultens övergripande mål med hållbarhetsarbetet är att det ska vara en naturlig del i det löpande arbetet i alla verksamheter inom koncernen.

Styrdokument

Styrande riktlinjer och policies är grunden i hållbarhetsarbetet. Under 2011 har FinnvedenBulten formaliserat och implementerat en koncerngemensam uppförandekod. Koden omfattar alla medarbetare och reglerar bland annat vilka affärsprinciper man som anställd ska agera utifrån i sina kontakter med affärspartner och andra intressenter. Den reglerar också hur kommunikation och finansiell rapportering ska ske, vilka miljöprinciper vi arbetar efter samt koncernens strävan mot rättvisa arbetsförhållanden och respekt för mänskliga rättigheter.

Utöver uppförandekoden finns ett flertal policies och riktlinjer som mer detaljerat styr koncernens arbete mot ett långsiktigt och hållbart företagande. Några exempel på områden där sådana är upprättade är miljö, kommunikation, bolagsstyrning, ordningsregler samt mångfald och kränkande särbehandling.

MILJÖ

FinnvedenBultens miljöarbete verkar för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Miljöarbetet ska vara förebyggande och involvera samtliga medarbetare samt sträva efter att ständigt förbättra produkter, processer och anläggningar för att minimera inverkan på miljön.

Koncernens miljöarbete leds av divisionernas miljöansvariga som driver, utvecklar och förbättrar miljöarbetet. Enheterna inom koncernen har integrerat miljöledning, kvalitetsledning samt delvis även hälso- och säkerhetsfrågor i de divisionsgemensamma ledningssystemen.

I produktionsledet är det främst energiförbrukningen som påverkar miljön, men även användningen av kemikalier samt utsläpp till vatten och luft har en väsentlig miljöpåverkan.

Alla betydelsefulla miljöparametrar mäts på varje anläggning och rapporteras externt till myndigheter och internt för sammanställning och uppföljning. Att FinnvedenBulten har väl fungerande miljösystem och engagerade medarbetare verifieras dels av externa miljörevisorer vid återkommande besök, dels av koncernens kunder. Samtliga av koncernens verksamheter är dessutom certifierade enligt ISO 14001.

Minskad miljöpåverkan 2011

FinnvedenBulten och dess kunder verkar inom en industri som ständigt är i fokus vad gäller miljö och miljöpåverkan. Under året har koncernens enheter lagt stor fokus på miljöområdena energi och avfall. Bolaget kan konstatera att förbättringar skett bland annat genom investeringar i energisnålare produktionsutrustning, mer återvinning samt bättre reningsutrustning. Dessutom vidareutvecklas kompetensen inom energikartläggning för att satsa rätt för framtiden.

Ett exempel på aktivt miljöarbete under året är division Bultens insatser i övergången till en ytbehandling som har mindre miljöpåverkan. För detta syfte har Bultens anläggning i Hallstahammar investerat i ett nytt reningssystem som mer effektivt renar spillvattnet från metaller och samtidigt förbättrar vår miljö och vattenkvalitet långsiktigt.

Inom division Finnveden Metal Structures har man under året bland annat lagt fokus

på nödlägesberedskap och kemikaliehantering. Nya rutiner har också utarbetats och implementerats för att minimera påverkan på miljön. Under året har divisionen även stärkt sin miljö- och kvalitetsorganisation och rekryterat en miljö- och kvalitetschef centralt.

Reducerad vikt bidrar till lägre koldioxidutsläpp

Som tillverkare av komponenter till fordon kan FinnvedenBulten även bidra till minskad klimatpåverkan genom att sträva efter att erbjuda lösningar som reducerar vikt i fordon och därmed sänker bränsleförbrukningen som i sin tur bidrar till lägre koldioxidutsläpp.

Inom fordonsindustrin finns en trend mot ökad användning av magnesium då detta är cirka 70 procent lättare än stål. Under 2005 etablerade FinnvedenBulten ett högteknologiskt gjuteri i Bielsko-Biala, Polen. Idag är detta gjuteri ett av de ledande magnesiumgjuterierna i Europa och har bidragit till FinnvedenBultens starka position inom magnesiumgjutning.

FinnvedenBulten arbetar också aktivt med att hjälpa kunder att minska antalet fästelement per fordon för viktreduktion.

Utöver detta är koncernen långt framme med att implementera det högteknologiska höghållfasta materialet B14. Med en B14 konstruktion kan dimensionen minskas för fästelementet och reducera dess vikt med 30–40 procent. Som följd av en minskning av dimensionen på fästelementet kan även storleken på kringliggande infästning minskas och ytterligare viktreduceringar uppnås.

KVALITET

FinnvedenBulten arbetar systematiskt med att öka kvaliteten i alla led av produktions-

kedjan och arbetet präglas i stor utsträckning av att säkerställa att fel och brister inte uppstår. Genom att ge kvalitet högsta prioritet infrias inte bara koncernens egna förväntningar utan även kunders och ägares.

FinnvedenBultens kvalitetsimage, kvalitetsutfall och certifikat har varit viktiga parametrar vid erhållande av nya order och projekt, vilket visar att koncernens kunders förväntningar och krav uppfyllts vad gäller kvalitetsarbete och kvalitetsutfall.

FinnvedenBultens verksamheter är certifierade enligt ISO/TS 16949 och uppfyller även kundspecifika krav.

Effektivt kvalitetsprogram och väl inarbetade system

Hög produktionseffektivitet kräver att produktionen utvärderas och följs upp. För att säkerställa detta arbetar FinnvedenBulten med väl inarbetade produktions- och projektsystem. Systemen innehåller principer, arbetssätt och verktyg där fokus ligger på värdeskapande och att optimera resursanvändningen. Arbetet utförs i tvärfunktionella team och fokuserar alltid på förebyggande åtgärder.

FinnvedenBultens externa leverantörer av bland annat råmaterial, processutrustning och service har stor inverkan på helhetskvaliteten och miljöpåverkan. Därför måste alla leverantörer uppfylla specifika krav för att tillgodose koncernens krav. Ett effektivt kvalitetsprogram är en nödvändig förutsättning för ett långsiktigt och hållbart företagande.

Kvalitetsmål

Utmanande mål har hjälpt organisationen till mycket stora förbättringar. Internt mäter och följer FinnvedenBulten kontinuerligt upp nyckeltal på processer inom bland annat produktion, marknad och inköp. Koncernen utvärderar dessutom ständigt externa leverantörer.

MEDARBETARE

För en långsiktig och hållbar utveckling av koncernen arbetar FinnvedenBulten fortlöpande med medarbetarnas utveckling, arbetsmiljö och arbetsvillkor samt lägger stor vikt vid en öppen och ärlig kommunikation. Varje anställd inom FinnvedenBulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

Kompetensutveckling

FinnvedenBulten arbetar ständigt med att utveckla organisationen och dess ledare för att bidra till koncernens utveckling och tillväxt. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget.

Merparten av de vakanser som uppkommit inom högre befattningar under de senaste åren har tillsatts genom interna rekryteringar. Att utvecklas inom bolaget uppmuntras och internrekrytering är en naturlig del av företagskulturen.

Goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

FinnvedenBulten strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där det råder ett gott arbetsklimat och en god arbetsmiljö och där engagemang och delaktighet skapar förutsättningar för att utveckla koncernen och alla medarbetare.

Att kunna erbjuda en arbetsplats utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa är högt prioriterat inom alla FinnvedenBultens verksamheter. Utöver säkerhetsutbildning strävar koncernen kontinuerligt efter att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsrisker och arbeta med förebyggande åtgärder för att garantera hälsa och säkerhet för våra medarbetare.

Alla anställda inom koncernen ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställnings- och arbetsvillkor, utbildning och utveckling enligt de lagar och regler som gäller i det land de verkar i.

Mångfald och jämställdhet

FinnvedenBulten verkar aktivt för en jämställdhetsintegrering samt strävar efter mångfald i rekryteringsarbetet. Under 2011 hade FinnvedenBulten huvudsaklig verksamhet i fem länder och i genomsnitt 1 746 heltidsanställda. Huvuddelen av de anställda arbetar med tillverkningsprocesser. Verkstadsindustrin är fortfarande mansdominerad och detta speglas även inom FinnvedenBulten där 75 procent av koncernens medarbetare är män och 25 procent kvinnor, att jämföras med tillverkningsindustrin i sin helhet i Sverige där 76 procent är män och 24 procent kvinnor enligt SCB.

Geografisk fördelning

Fördelning män/kvinnor

Nyckeltal

	2011	2010
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 766,9	1 654,4
Rörelseresultat per anställd, KSEK	115,4	72,5
Medelantal anställda per balansdag	1 746	1 576

FinnvedenBultens uppförandekod

Kodens omfattning och individens ansvar Denna uppförandekod har antagits i syfte att uttrycka de grundläggande principer som ligger till grund för FinnvedenBultens förhållande till medarbetare, aktieägare och övriga intressenter. Alla medarbetare ska känna till och följa uppförandekoden. Koden utgör tillsammans med våra olika koncernpolicies grunden för hur vi arbetar i koncernen.

FinnvedenBulten uppmanar även sina leverantörer, konsulter och övriga samarbetspartners att tillämpa principerna.

Varje person som omfattas av denna uppförandekod har ett individuellt ansvar att rapportera intressekonflikter, brott eller överträdelser av koden. Rapportering sker till närmsta chef eller dess överordnad eller i enlighet med FinnvedenBultens interna informations- och rapporteringskanaler. FinnvedenBulten kommer inte att acceptera någon diskriminering eller vedergällning mot anställda som i god tro har rapporterat misstänkta överträdelser.

Våra affärsprinciper

Ett nyckelord för FinnvedenBultens verksamhet är gott affärsmannaskap. För oss innebär gott affärsmannaskap bland annat att vi tar ansvar för vår verksamhet, är lyhörda för våra intressenters behov samt att vi aktivt tar ställning, utvärderar och analyserar såväl oss själva, verksamheten som våra affärspartners.

I förhållande till våra affärspartners är det viktigt för oss att förhålla oss opartiska och främja fri konkurrens. FinnvedenBulten ska inte erbjuda belöningar eller andra fördelar till affärspartners eller andra intressenter som strider mot gällande lag eller sedvänja. Det är varje medarbetares ansvar att agera på ett sådant sätt att förtroendet inte kan ifrågasättas.

I vår verksamhet ska vi alltid efterleva de lagar, förordningar och regler som gäller i respektive land där verksamhet bedrivs. I händelse av att denna uppförandekod står i strid med tvingande lagar eller förordningar eller andra föreskrifter ska dessa äga företräde framför denna uppförandekod. Saknas regelverk ska de principer som följer av denna uppförandekod vara vägledande.

Kommunikation och finansiell rapportering

Det är viktigt att FinnvedenBulten präglas av en öppen och hjälpsam inställning gentemot samtliga intressenter. Saklighet, professionalism och service ska prägla sättet som vi bemöter FinnvedenBultens intressenter. Informationsgivning ska ske i enlighet med tillämpliga lagar, förordningar och regler och koncernens kommunikation ska vara långsiktig och i enlighet med företagets vision, affärsidé, strategier, mål och värderingar.

FinnvedenBultens redovisning ska ge en rättvisande bild och finansiell information ska rapporteras på ett korrekt och fullständigt sätt. Koncernen ska ha lämpliga interna kontrollfunktioner och processer för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och övriga regelverk.

Hantering av intressekonflikter

En grundprincip för FinnvedenBulten är att om eventuell intressekonflikt uppkommer i förhållande till anställd, närstående, befintlig eller potentiell affärspartner eller annan intressent ska sådan i första hand lösas genom en gemensam överenskommelse, vilken grundar sig på principerna om god etik, gott affärsmannaskap, lojalitet och förtroende.

Medarbetare och styrelsemedlemmar får inte ha uppdrag utanför koncernen som står i konflikt med eller kan tänkas stå i konflikt med koncernens intressen.

Miljöprinciper

FinnvedenBulten arbetar målmedvetet med att utveckla koncernens processer i en hållbar riktning. Ett aktivt miljöarbete speglar det samhällsansvar koncernen har för att säkerställa att den egna produktionen bedrivs med så liten påverkan på miljön som är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.

FinnvedenBulten ska alltid följa gällande miljölagstiftning samt ta hänsyn till våra intressenters miljökrav.

Goda arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

Varje anställd inom FinnvedenBulten förväntas vara aktiv och medverka i att skapa en trygg, säker, kvalitetsmedveten och effektiv arbetsplats som präglas av ett öppet och trevligt arbetsklimat.

Anställda inom koncernen ska oavsett kön, socialt eller etniskt ursprung, religion, ålder, funktionsduglighet, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller fackföreningstillhörighet ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter gällande anställningsoch arbetsvillkor, utbildning och utveckling. Koncernen förhåller sig neutral i frågor om politiska partier och kandidater. Varken företagsnamnet eller koncernens tillgångar får användas i syfte att främja politiska partier eller kandidater.

FinnvedenBulten tar avstånd från barnarbete och arbete som utförs genom tvång eller hot om våld samt stöder och respekterar skyddet av internationellt hävdade mänskliga rättigheter.

Aktieägarinformation

FinnvedenBulten AB (publ) noterades på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen 20 maj 201 1. Bolaget återfinns på listan för Small-Capbolag under tickersymbolen FBAB. En handelspost är 1 aktie.

Aktiekapitalet uppgår till 10 520 103,50 kronor fördelat på 21 040 207 stamaktier med ett kvotvärde på 0,50 kronor. Varje stamaktie berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och resultat.

Kursutveckling

Under 2011 sjönk NASDAQ OMX Stockholm med 17,0 procent. Det branschindex där FinnvedenBulten ingår, OMX Stockholm Automobiles & Parts, sjönk med 31,8 procent. FinnvedenBultens aktiekurs sjönk under året med 28,8 procent från introduktionskursen på 49.00 kronor till 34,90 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 296,7 MSEK. Den lägsta slutkursen, 30,10 SEK, noterades 2011-08-19 och den högsta slutkursen, 50,75 SEK noterades 2011-05-20. Börsvärdet i FinnvedenBulten uppgick till 734,3 MSEK vid utgången av 2011.

Aktieomsättning

FinnvedenBultens totala aktieomsättning under 2011 uppgick till 11,9 miljoner aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 76,1 tusen aktier per dag beräknat på 157 handelsdagar.

Omsättningshastigheten, beräknat som antalet omsatta aktier i förhållande till det totala antalet aktier i bolaget, uppgick till 56,8 procent.

Aktieägare

Per den 31 december 2011 hade FinnvedenBulten 2 216 aktieägare. Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick till 55,0 procent varav 28,3 procent utgörs av ägare i Luxemburg och 6,9 procent av ägare i Jersey.

De fem största ägarna ägde per den 31 december 2011 sammanlagt 53,4 procent av kapitalet och rösterna, varav de tre största ägarna ägde 48,8 procent.

Utdelningspolicy och utdelning

FinnvedenBulten har som mål att över tiden dela ut en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till Finnveden-Bultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

För verksamhetsåret 2011 har styrelsen för avsikt att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning på 2,00 kronor per aktie.

Aktieägarstruktur, 31 december 2011

Storleksklass	Antal ägare	Antal aktier	Innehav,%
1-500	1 128	267 563	1,27
501-1 000	476	424 433	2,02
1 001-5 000	428	1 026 454	4,88
5 001-10 000	71	555 737	2,64
10 001-15 000	20	259 612	1,23
15 001-20 000	11	198 390	0,94
20 001-	82	18 308 018	87,02
Summa	2 216	21 040 207	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2011.

FinnvedenBultens fem största ägare, 31 december 2011

Namn	Antal aktier	Andel av röster och kapital (%)
Nordic Capital Fond V	7 274 273	34,6
Volito AB	1 597 349	7,6
JPM Chase NA	1 382 519	6,6
State Street Bank	564 484	2,7
Royal Skandia Life Assurance	391 194	1,9
Summa de fem största ägarna	11 209 819	53,4
Summa övriga ägare	9 830 388	46,6
Summa totalt	21 040 207	100,00

Källa: Euroclear Sweden AB aktiebok per 31 december 2011.

Antalet aktier

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 000	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Aktiedata

Kursrelaterade aktiedata	2011	2010
Aktiekurs vid årets slut (sista betalkurs), SEK	34,90	-
Högsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	50,75	-
Lägsta aktiekurs under året (betalkurs), SEK	30,10	-
Börsvärde vid årets slut, MSEK	734,3	-
P/EBITDA	2,23	-
P/EBIT	3,02	-
P/E	5,32	-
Direktavkastning, %	5,73	-
Data per aktie
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	15,67	16,74
Rörelseresultat (EBIT)	11,56	10,35
Resultat efter finansnetto (EAFI)	8,94	3,56
Årets resultat	6,57	16,36
Årets resultat per aktie - proforma	6,68	-
Eget kapital	49,08	43,49
Kassaflöde från löpande verksamhet	8,24	6,39
Årets kassaflöde	-4,83	14,41
Föreslagen utdelning	2,00	-
Antal utestående stamaktier, tusental
Vägt antal	17 433,9	11 037,0
Vid årets slut	21 040,2	11 037,0

Vid årets slut bevakade följande analytiker regelbundet utvecklingen i FinnvedeBulten

Bolag	Analytiker
Carnegie	Kenneth Toll Johansson
Erik Penser Bankaktiebolag	Johan Dahl
Handelsbanken Capital Markets	Jon Hyltner
Swedbank	Mats Liss

Pressmeddelande

Q2
Apr	110405	GAZ och FinnvedenBulten bildar samriskföretag i Ryssland
Maj	110508	FinnvedenBulten till börsen
Maj	110509	FinnvedenBulten till börsen – offentliggörande av prospekt
Maj	110520	FinnvedenBultens aktiepris fastställt till 49 kronor per aktie – handel på NASDAQ OMX Stockholm inleds idag
Maj	1110531	Offentliggörande av förändring av det totala antalet aktier och röster i FinnvedenBulten AB (publ)
Juni	110620	Meddelande om stabilisering och utnyttjande av övertilldelningsoption
Q3
Juli	110701	FinnvedenBulten utökar sin verksamhet i Olofström
Juli	110706	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens halvårsrap port för perioden januari – juni, 2011
Juli	110718	FinnvedenBultens halvårsrapport för perioden januari – juni, 2011
Q4
Okt	111005	FinnvedenBulten tar två strategiskt viktiga affärer för interiöra strukturer
Okt	111017	Valberedningen utsedd inför FinnvedenBultens årsstämma 2012
Okt	111024	Inbjudan till telefonkonferens avseende presentation av FinnvedenBultens delårsrapport för perioden januari – september, 2011
Nov	111101	FinnvedenBultens delårsrapport för perioden januari – september, 2011

Svenskt och utländskt ägande Svenskt och utländskt ägande Ägarstruktur

Ägarstruktur

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för FinnvedenBulten AB (publ), med organisationsnummer 556668-2141, för räkenskapsåret 2011.

Ägarförhållande

FinnvedenBulten AB (publ) var vid årsskiftet noterat på NASDAQ OMX, Stockhom. Största ägare var Nordic Capital Fund V som ägde genom Finnveden S.á.r.l 27,7 (48,6) procent och Finnveden Ltd 6,9 (51,4) procent av aktiekapitalet.

Verksamheten

Koncernens verksamhet bedrivs i två divisioner, Bulten och Finnveden Metal Structures. Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för fordonsindustrin. Bulten är en av få aktörer i Europa som erbjuder ett helhetsansvar genom hela värdekedjan för fästelement, från utveckling av produkten till slutleverans vid kundens produktionslinje. Finnveden Metal Structures tillverkar produkter i stål, magnesium och aluminium eller i kombinationer av dessa material. De huvudsakliga tillverkningsprocesserna är pressning, gjutning och sammansättning.

Produktion sker främst i Europa, därutöver har koncernen även en modern produktionsanläggning för fästelement i Kina.

I slutet av 2011 hade FinnvedenBulten huvudsaklig verksamhet i fem länder och 1 746 (1 576) heltidssysselsatta, vilket är en ökning av antalet anställda med cirka 10,8 procent sedan utgången av 2010.

Av koncernens fakturering om 3 085 (2 607) MSEK kommer 1 768 (1 549) MSEK från division Bulten och 1 326 (1 065) MSEK från division Finnveden Metal Structures.

Året i korthet

Den positiva utvecklingen från 2010 fortsatte och FinnvedenBulten inledde 2011 starkt. Verksamheten utvecklades positivt under större delen av året men till följd av att flera kunder justerade ner sina produktionsplaner påverkades takten i december. Under februari 2011 registrerades namnändring från Finnveden Holding AB till Finnveden-Bulten AB (publ). Under året har division Bulten tecknat en avsiktsförklaring med GAZ Group avseende samarbete och etablering i Ryssland. Den 20 maj 2011 noterades FinnvedenBulten på Nasdaq OMX Stockholm. FinnvedenBulten har tagit ytterligare steg enligt strategin att följa befintliga kunder på tillväxtmarknader då division Finnveden Metal Structures fick myndighetsgodkännande avseende start av bolag i Shanghai, Kina. Division Bulten är sedan tidigare etablerad i Beijing. Summerat var 2011 ett år med stark tillväxt och, justerat för noteringskostnader, ett år då FinnvedenBulten nådde samtliga finansiella mål.

Orderingång och nettoomsättning

Orderingången för helåret uppgick till 3 209 (2 965) MSEK innebärande en ökning med 8,2 procent jämfört med föregående år.

För helåret uppgick nettoomsättningen till 3 085 (2 607) MSEK vilket är en ökning med 18,3 procent. Enligt IHS Global Insight stegproduktionen av lätta fordon i Västeuropa med 3 procent och tunga fordon med 32 procent under helåret 2011 jämfört med 2010. Viktat med FinnvedenBultens exponering ger det en marknadstillväxt för produktionen i Västeuropa om cirka 11 procent för 2011.

Resultat och lönsamhet

Bruttovinsten var 559 (433) MSEK, vilket ger en bruttomarginal om 18,1 (16,6) procent.

Resultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 273 (185) MSEK, motsvarande en EBITDA-marginal om 8,9 (7,1) procent.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 202 (114) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal om 6,5 (4,4) procent.

Justerat rörelseresultat (EBIT) före engångskostnader uppgick till 220 (125) MSEK motsvarande en rörelsemarginal om 7,1 (4,8) procent. Engångskostnader om 18,2 (11,2) MSEK har belastat rörelseresultatet. 17,8 (4,2) MSEK avser kostnader för noteringen på NASDAQ OMX och 0,4 MSEK avser kostnader för genomfört rationaliseringsprogram samt övriga engångskostnader.

Finansnettot i koncernen uppgick till –46 (–75) MSEK, varav 17 (46) MSEK avser räntekostnader på aktieägarlån.

Finansiella nyckeltal

	2011	2010	2009	2008
Nettoomsättning	3 085,0	2 607,3	2 042,1	2 862,8
EBITDA-marginal, %	8,9	7,1	-2,9	3,0
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	6,5	4,4	-7,2	-1,7
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), % *	7,1	4,8	-4,6	0,2
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,4	2,2	1,8	2,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	15,4	9,5	Neg	0,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	1,3	1,9	3,6
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr *	0,2	0,2	0,3	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	4,3	1,5	-1,2	-0,1
Soliditet, %	54,3	25,9	21,2	13,1
Justerad soliditet, % *	54,3	48,8	45,6	49,7
Medelantal anställda	1 746	1 576	1 451	1 883

* Justerad EBIT-marginal. Rörelseresultat justerat för engångskostnader i procent av årets nettoomsättning.

* Justerad nettoskuldsättningsgrad. Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital. * Justerad soliditet inkluderar aktieägarlån och preferensaktier.

Nettolåneskulden uppgick per balansdagen till 162 (651) MSEK. Föregående år utgjordes huvuddelen av upplåningen i form av ett aktieägarlån från den tidigare huvudägaren vilket reglerades genom en så kallad kvittningsemission under 2011.

Koncernens justerade nettolåneskuld (nettolåneskuld exklusive räntebärande aktieägarlån) uppgick per 31 december 2011 till 162 (221) MSEK.

Valutakursdifferenser på –12 (–10) MSEK ingår i finansieringskostnaden tillsammans med övriga finansiella kostnader om –2 (–1) MSEK.

Resultat efter finansnetto uppgick för koncernen till 156 (39) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till 114 (181) MSEK.

Investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 85 (49) MSEK. Årets avskrivningar uppgick till 72 (71) MSEK.

Av investeringarna avser 78 (45) MSEK maskiner och inventarier. Investeringar i byggnader och mark uppgick till 7 (4) MSEK.

Kassaflöde, kapitalbindning och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 232 (136) MSEK, vilket motsvarade 7,5 (5,2) procent av nettoomsättningen. Kassaflödeseffekten av förändringen i rörelsekapitalet uppgick till -88 (-66) MSEK. Varulagret ökade med 91 (52) MSEK och rörelsefordringarna ökade med 51 (140) MSEK under året.

Kundfordringarna har under det gångna året varit i genomsnitt 513 (423) MSEK, vilket motsvarar 16,6 (16,2) procent av nettoomsättningen. Det genomsnittliga varulagret har ökat och uppgick till 416 (347) MSEK, vilket motsvarar en lageromsättningshastighet på 7 (8) ggr.

Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 103 (189) MSEK. Till detta kommer beviljade men inte utnyttjade krediter om 364 (140) MSEK, vilket innebär att koncernens disponibla likvida medel uppgick till 467 (329) MSEK. De disponibla likvida medlen utgjorde därmed cirka 15,1 (12,6) procent av nettoomsättningen.

Koncernens balansomslutning var vid årets slut 1 901 (1 875) MSEK. Eget kapital i koncernen uppgick vid verksamhetsårets utgång till 1 033 (485) MSEK. Under året har förutom årets resultat 114 (181) MSEK, omräkningsdifferenser om –16 (–31) MSEK samt transaktioner med aktieägare 447 (–) MSEK påverkat eget kapital. Transaktioner med aktieägare som beskrivs i not 28 omfattar omstämpling av preferensaktier till stamaktier om 94,6 MSEK samt en kvittningsemission om 352.7 MSEK.

Soliditeten uppgick till 54,3 (25,9) procent. Justerad soliditet, beräknad som redovisat eget kapital inklusive räntebärande skulder till aktieägarna, uppgick vid verksamhetsårets utgång till 54,3 (48,8) procent.

Koncernens goodwill uppgick vid verksamhetsårets utgång till 182 (182) MSEK, vilket motsvarar 9,6 (9,7) procent av balansomslutningen.

Risker och riskhantering

Exponering för risker är en naturlig del av en affärsverksamhet och detta återspeglas i FinnvedenBultens inställning till riskhantering. Denna syftar till att identifiera risker och förebygga att risker uppkommer eller att begränsa eventuella skador från dessa risker.

Risker kan kategoriseras som operativa risker och finansiella risker. För beskrivning av hur koncernen hanterar dessa risker i verksamheten, se not 3.

Tillstånd och miljö

FinnvedenBulten har under året bedrivit tillverkning vid tio anläggningar, belägna i Sverige, Tyskland, Polen och Kina. Vid utgången av 2011 var tre svenska anläggningar tillståndspliktiga och en anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Tillstånds- respektive anmälningsplikten är föranledd av verksamhetens art. Den består framför allt av skärande bearbetning, plåtförädling, efterbehandling och montering samt gjutning av detaljer. Den huvudsakliga miljöpåverkan härrör från tillverkningsprocesserna i form av utsläpp till vatten och luft, generering av avfall, resursutnyttjande samt buller.

FinnvedenBulten har en uttalad strategi att reducera miljöpåverkan från processvatten, energiförbrukning, transporter, kemikalier samt avfall. Tillverkande enheter utanför Sverige anpassar verksamheten, ansöker om nödvändiga tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning. För verksamheten i Kina saknas vissa tillstånd avseende två byggnader som hyrs för verksamheten vilka förväntas kunna erhållas under 2012.

I mars 2011 har en ny tillståndsansökan gjorts för verksamheten i Hallstahammar, vilken är föranledd av ökade volymer. Tillståndet bedöms kunna erhållas utan krav på genomförande av ytterligare investeringar.

I december 2011 ansökte Finnveden Metal Structures om ett separat tillstånd för fabriken i Olofström. Nuvarande tillstånd innehavs som en del av tidigare ägares tillstånd.

Moderbolag

FinnvedenBulten AB (publ) äger direkt eller indirekt samtliga bolag i koncernen. Koncerngemensam verksamhet avseende management och administration har under året flyttats från dotterbolaget Finnveden AB till moderbolaget FinnvedenBulten AB.

Soliditeten uppgick till 87,8 (63,8) procent. Det egna kapitalet uppgick till 1 262 (849) MSEK.

I moderbolaget uppgick de disponibla likvida medlen till 1 (–) MSEK. Bolaget hade sju anställda på balansdagen.

Totalt antal aktier

Moderbolaget har under 2011 genomfört en omstämpling av preferensaktier till stamaktier. Vidare har en kvittningsemission av aktieägarlånet genomförts, vilket ökat antalet aktier med 7 197 430 stycken samt en apportemission, vilket ökat antalet aktier med 1 842 777 stycken. Totalt antal stamaktier per den 31 december 2011 uppgick till 21 040 207 stycken.

	Datum för registrering	Förändring av antalet aktier	Antal aktier efter emission
Nyemission 1)	2011-05-25	1 842 777	21 040 207
Nyemission 2)	2011-05-20	7 197 430	19 197 430
Nyemission	2010-01-27	8 000 000	12 000 000
Nyemission	2009-01-20	3 000 000	4 000 000
Minskning	2006-02-01	-321 500	1 000 000
Nyemission	2006-02-01	321 000	1 321 500
Nyemission	2005-01-24	999 000	1 000 000
Nybildning	2004-10-12	1 000	1 000

1) Nyemission genom apport

2) Nyemission genom kvittning av aktieägarlån

Styrelsens arbete

Styrelsen har antagit en arbetsordning, instruktioner och ett antal policies som reglerar ansvaret mellan å ena sidan styrelse och å andra sidan verkställande direktör, de utskott styrelsen inrättat, och koncernledning. Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens verksamhet och organisation samt tillser att verkställande direktörens arbete och det finansiella arbetet sker efter fastlagda principer. Styrelsen har haft 20 sammanträden under året.

Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under året har revisionsutskottet haft sex sammanträden och ersättningsutskottet fyra sammanträden.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Vid årsstämman 2011 fattades beslut om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna avser ersättning och andra anställningsvillkor för FinnvedenBultens VD och andra ledande befattningshavare.

Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att Finnveden-Bulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom FinnvedenBulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas bonus att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 60 procent av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avseende övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 procent av den årliga fasta lönen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela koncernen eller utvecklingen för den division eller enhet som personen i fråga har ansvar för. För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 6 i denna årsredovisning.

Inför årsstämman 2012 föreslår styrelsen att samma riktlinjer som antogs vid årsstämman 2011 för ersättning till ledande befattningshavare ska gälla.

Bolagsstyrningsrapport

FinnvedenBulten lämnar en separat bolagstyrningsrapport, vilken är inkluderad i denna årsredovisning på sidorna 70-75.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat.

Utsikter för år 2012

FinnvedenBulten har skapat en plattform för fortsatt lönsam långsiktig tillväxt och kontrakterade affärer under året visar bolagets konkurrenskraft och förmåga att ta marknadsandelar. IHS Global Insight har de senaste månaderna successivt reviderat ned sina prognoser för produktion av fordon inom de västeuropeiska marknaderna, både för lätta och tunga fordon.

Vinstdisposition

FinnvedenBulten har som mål att över tiden dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt. Hänsyn ska dock tas till FinnvedenBultens finansiella ställning, kassaflöde och framtidsutsikter.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moder bolaget (SEK):

	1 152 348 692
Balanserade vinstmedel	19 398 653
Överkursfond	1 132 950 039

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt (SEK):

Styrelsens förslag till utdelning (SEK 2,00 per aktie)	42 080 414
I ny räkning balanseras	1 110 268 278
Summa	1 152 348 692

Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 2 maj 2012. Om stämman beslutar enligt förslaget beräknas utbetalning ske genom Euroclear Sweden AB den 7 maj 2012. I bolaget finns 21 040 207 aktier, varav samtliga är utdelningsberättigade.

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen

Moderbolagets soliditet uppgick till ca 87,8 procent per den 31 december 2011 och koncernens soliditet uppgick per den 31 december 2011 till ca 54,9 procent. I moderbolaget är ingen del av det egna kapitalet och i koncernen är ca 0,2% av det egna kapitalet föranlett av marknadsvärdering av finansiella instrument. Den nu föreslagna utdelningen om 42 080 414 kronor, medför att moderbolagets soliditet kommer att minska till cirka 84,9 procent och koncernens soliditet minska till cirka 52,1 procent.

Styrelsen gör bedömningen att bolagets och koncernens långsiktiga betalningsförmåga är tryggad och att utdelningen utifrån detta perspektiv kan anses försvarlig. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig i förhållande till de krav som verksamhetens art och omfattning samt risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt hänsyn tagit till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2011	2010
Nettoomsättning	5	3 085,0	2 607,3
Kostnad för sålda varor		-2 526,1	-2 174,4
Bruttoresultat		558,9	432,9

Övriga rörelseintäkter	8	13,5	11,3
Försäljningskostnader		-134,5	-126,7
Administrationskostnader		-215,7	-187,3
Övriga rörelsekostnader	9	-20,7	-16,0
Rörelseresultat	6, 7, 10 ,11	201,5	114,2

Finansiella intäkter	12	1,1	1,2
Finansiella kostnader	13	-46,7	-76,1
Resultat före skatt	14	155,9	39,3

Skatt på årets resultat	15	-41,4	141,8
Räkenskapsårets resultat		114,5	181,1

Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		114,5	180,6
Innehav utan bestämmande inflytande		–	0,5
		114,5	181,1

Resultat i kronor per aktie, SEK 1)	16	6,57	16,4
Resultat i kronor per aktie-proforma, SEK 1)	41	6,68	–

1) Avser såväl före som efter utspädning.

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK Not	2011	2010
Årets resultat	114,5	181,1
Övrigt totalresultat
Derivatinstrument, kassaflödessäkring	2,8	–
Skatt på kassaflödessäkring	-0,7	–
Valutakursdifferenser	-16,2	-31,8
Summa totalresultat för året	100,4	149,3

Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	100,4	149,5
Innehav utan bestämmande inflytande	–	-0,2
	100,4	149,3

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
Till gångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill	17	181,5	181,5
Övriga immateriella anläggningstillgångar	17	0,8	0,9
Summa immateriella anläggningstillgångar		182,3	182,4
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	17	21,4	17,1
Maskiner och andra tekniska anläggningar	17, 19	287,2	308,0
Inventarier, verktyg och installationer	17, 19	41,7	37,6
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	18	27,4	20,7
Summa materiella anläggningstillgångar		377,7	383,4
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav	20	0,4	0,4
Uppskjutna skattefordringar	31	128,8	155,1
Andra långfristiga fordringar	21	3,5	2,1
Summa finansiella anläggningstillgångar		132,7	157,6

Summa anläggningstillgångar		692,7	723,4
Omsättningstillgångar
Varulager	22	461,9	370,1
Derivatinstrument	23	3,3	–
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	24	534,9	490,7
Aktuella skattefordringar		6,1	8,4
Övriga fordringar		39,9	47,3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	59,3	46,5
Summa kortfristiga fordringar		640,2	592,9
Likvida medel	26	102,7	188,7
Summa omsättningstillgångar		1 208,1	1 151,7
Summa tillgångar		1 900,8	1 875,1

MSEK	Not		2011-12-31 2010-12-31






























Ansvarsförbindelser	37	82,4	70,4

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

				Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Not	Aktie kapital	Pågående nyemission	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver	Balanse rade vinst medel	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2010		1,8	3,7	730,3	14,0	-419,3	4,6	335,1
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	–	180,6	0,5	181,1
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferens		–	–	–	-31,1	–	-0,7	-31,8
Summa totalresultat		–	–	–	-31,1	180,6	-0,2	149,3
Transaktioner med aktieägare
Likvid från utställda köpoptioner		–	–	–	–	–	0,7	0,7
Pågående nyemission		3,7	-3,7	–	–	–	–	–
Summa transaktioner med aktieägare		3,7	-3,7	–	–	–	0,7	0,7
Utgående balans per 31 december 2010		5,5	–	730,3	-17,1	-238,7	5,1	485,1
Totalresultat
Årets resultat		–	–	–	–	114,5	–	114,5
Övrigt totalresultat
Derivatinstrument, kassaflödessäkring	23	–	–	–	2,8	–	–	2,8
Skatt på kassaflödessäkring		–	–	–	-0,7	–	–	-0,7
Valutakursdifferens		–	–	–	-16,2	–	–	-16,2
Summa totalresultat		–	–	–	-14,1	114,5	–	100,4
Transaktioner med aktieägare
Omstämpling av preferensaktier	28	0,5	–	94,1	–	–	–	94,6
Nyemission genom kvittning	28	3,6	–	349,1	–	–	–	352,7
Nyemission genom apport	28	0,9	–	89,4	–	–	–	90,3
Resultat från transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande	28	–	–	–	–	-85,2	-5,1	-90,3
Summa transaktioner med aktieägare		5,0	–	532,6	–	-85,2	-5,1	447,3
Utgående balans per 31 december 2011		10,5	–	1 262,9	-31,2	-209,4	–	1 032,8

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	155,9	39,3
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	86,6	105,0
	242,5	144,3
Betald skatt	-10,9	-8,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	231,6	136,3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager	-91,1	-52,1
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-50,9	-139,7
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	54,0	126,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	143,6	70,5
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-0,2	-0,3
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-84,5	-48,8
Förvärv av finansiella tillgångar	-1,6	–
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	2,0	11,3
Reglering av finansiella tillgångar	0,2	134,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-84,1	96,8
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	10,8	–
Amortering av låneskulder	–	-8,0
Förändring av checkräkningskredit och övriga finansiella skulder	-154,5	-1,0
Likvid från utställda köpoptioner	–	0,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-143,7	-8,3
Årets kassaflöde	-84,2	159,0

Förändring av likvida medel	-84,2	159,0
Likvida medel vid räkenskapsårets början	188,7	35,0
Valutakursdifferens i likvida medel	-1,8	-5,3
Likvida medel vid årets slut	102,7	188,7

Koncernens sammansättning av nettolåneskulden

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga räntebärande skulder	225,3	708,3
Avsättning till pensioner	16,8	21,0
Kortfristiga räntebärande skulder	25,7	112,3
Finansiella räntebärande fordringar	-3,5	-2,1
Kassa och bank	-102,7	-188,7
Nettolåneskuld	161,6	650,8
Räntebärande aktieägarlån	–	-430,1
Justerad nettolåneskuld	161,6	220,7

Koncernens tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

MSEK	2011	2010
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Kostnadsförd ej utbetald ränta	17,3	46,0
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar	71,7	70,5
Förändring av avsättningar	-4,2	-9,7
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	0,1	-1,8
Övriga ej kassapåverkande poster	1,8	–
	86,7	105,0
Betalda räntor
Betald ränta	15,6	17,6
Erhållen ränta	1,1	1,2

Koncernens förändring av nettolåneskulden

MSEK	2011	2010
Nettolåneskuld vid årets början	650,8	634,9
Kvittningsemission	-352,7	–
Omstämpling av preferensaktier	-94,6	–
Upptagande av lån	10,8	–
Förändring av checkräkningskredit samt övriga finansiella skulder	-152,5	1,0
Amortering av räntebärande skulder	–	-8,0
Förändring av skuld avseende finansiell leasing	0,7	-2,6
Kapitalisering av räntekostnader	–	46,0
Orealiserad valutakursdifferens i räntebärande skulder	–	0,8
Förändringar i avsättningar för pensioner	-2,7	-1,9
Förändring av räntebärande tillgångar	-1,4	134,3
Förändring av likvida medel	86,0	-153,7
Nettolåneskuld vid årets slut	161,6	650,8

Koncernens noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

Not 1 Allmän information

FinnvedenBulten AB (publ)(Moderbolaget) med organisationsnummer 556668-2141 och dess dotterbolag (sammantaget Koncernen) tillverkar och distribuerar fordonskomponenter. Moderbolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg i Sverige. Bolagets postadress är FinnvedenBulten AB, Box 9148, 400 93 Göteborg. Denna års- och koncernredovisning har godkänts av styrelsen den 21 mars 2012 för offentliggörande och den kommer att föreläggas årsstämman den 26 april 2012.

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och upplysningar

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS sådana de antagits av EU samt i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för derivatinstrument som redovisas till verkligt värde. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens om inget annat anges.

Utöver dessa standards innehåller både aktiebolagslagen och årsredovisningslagen regler som gör att viss tillkommande information ska lämnas.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

Ändrade redovisningsprinciper 2011

Inga av de IFRS eller IFRC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. På sidorna 41 och 42 redogörs för nya och ändrade standarder som ännu ej trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av koncernen.

Koncernredovisning Dotterföretag

Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per förvärvsdagen. I anskaffningskostnaden ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisade som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretaget, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen tillämpar principen att behandla transaktioner med innehav utan bestämmande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid köp från innehav utan bestämmande redovisas skillnaden mellan den ersättning som har betalts och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster vid avyttringar till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen.

Joint Ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. I koncernredovisningen tas innehaven i joint ventures in enligt klyvningsmetoden. Det innebär att koncernens andel av företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder redovisas, post för post, som en del i koncernens total.

Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag samt joint ventures elimineras i förhållande till koncernens andel i bolaget. Redovisningsprinciperna för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures har i förekommande fall ändrats för att ge en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. De valutakursvinster och - förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Alla övriga valutakursvinster och förluster redovisas som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs, intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskurs och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet redovisas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Vid omräkning av utländska bolag har följande omräkningskurser använts:

	Genomsnittskurs		Balansdagskurs
	2011	2010	2011	2010
CNY	1,01	1,06	1,10	1,03
EUR	9,03	9,54	8,94	9,00
GBP	10,41	11,13	10,68	10,55
PLN	2,20	2,39	2,03	2,27
USD	6,50	7,20	6,92	6,80

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning, dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som antingen har avyttrats eller som klassificeras som innehav för försäljning och utgör en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som utgör en del av en enda samordnad plan för att avyttras.

Immateriella tillgångar

Utgifter för forskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling av den art som ska balanseras som en immateriell tillgång. Utgifterna kostnadsförs i takt med att de uppstår. Koncernen bedriver endast direkt kundorderrelaterad utveckling. Arbetet är av beredningskaraktär och det bedrivs i allmänhet inför planerad produktionsstart.

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag.

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen är redovisade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då den uppkommer. I koncernens övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade programvarulicenser som aktiverats på basis av de utgifter som uppstått då den aktuella programvaran förvärvades och sattes i drift. Utgifterna balanseras i den omfattning de troliga ekonomiska fördelarna överstiger utgifterna.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivning görs från och med den redovisningsperiod då tillgången är tillgänglig för användning. Avskrivningstiden för immateriella tillgångar uppgår till fem år.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Vidare ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa utgifter finns.

Anskaffningsvärdet för egentillverkande anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, direkta tillverkningsomkostnader samt lånekostnader som tar en betydande tid i anspråk att färdigställas för avsedd användning.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användningen. Resultatet från avyttringen eller utrangeringen utgörs av försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Resultatet redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Sale and Leaseback

Sale and leaseback-transaktioner är till sin form en försäljning av en tillgång och en efterföljande lease av samma tillgång enligt ett leasingavtal. Avgörande för hur en sale and leaseback-transaktion ska redovisas är hur leasingtransaktionen klassificeras. Om en sale and leaseback-transaktion ger upphov till ett finansiellt leasingavtal periodiseras över leasingperioden den vinst som uppkommer genom att försäljningspriset överstiger tillgångens redovisasde värde.

I det fall leasingavtalet ger upphov till ett operationellt leasingavtal redovisas eventuell vinst eller förlust som uppkommer vid försäljningen i den period som försäljningen sker, förutsatt att försäljngspriset baseras på verkligt värde.

Leasing – leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som långoch kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leaseperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som erlagts som leasingavgift under året.

Om väsentliga villkor ändras under avtalstidens gång utvärderas huruvida dessa nya villkor – om de varit kända vid avtalets ingång – skulle innebära en annan klassificering av avtalet vid leasingperiodens början. Om så är fallet, behandlas avtalet som ett nytt avtal som får prövas med tillämpning av uppdaterade parametrar vid tidpunkten för det nya avtalets ingång.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Förvärvade materiella tillgångar	Koncernen Moderbolaget
Byggnader	25–40 år	—
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5–14 år	—
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år	3–10 år

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjande värdet. Vid bedömningen av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in- först ut- principen (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

Likvida medel

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader samt ej utnyttjad checkräkningskredit.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösenbara preferensaktier klassificeras som skulder. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid utsläckning av finansiella skulder genom att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier värderas aktierna till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet redovisas i resultaträkningen. I det fall långivaren direkt eller indirekt också är aktieägare och agerar i egenskap av aktieägare motsvarar det emitterade beloppet det bokförda värdet på den finansiella skulden som därmed utsläcks (s.k kvittningsemission). Härigenom uppstår ingen vinst eller förlust att redovisa i resultaträkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Upplåning inklusive checkräkningskredit klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Ersättning till anställda

Pensionsförpliktelser

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de verkar.

Den dominerande pensionsformen är avgiftsbaserade pensionsplaner. Dessa planer innebär att bolaget löpande reglerar sitt åtagande genom inbetalningar till försäkringsbolag eller pensionsfonder.

Pensionsplaner som däremot bygger på en avtalad framtida pensionsrätt, så kallad förmånsbestämda pensionsplaner, innebär att företaget har ett ansvar som sträcker sig längre och där t.ex antaganden om framtiden påverkar företagets redovisade kostnad. Koncernens nettoförpliktelse beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. I de fall koncernen har tryggat en del av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse har det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknats mot avsättningen i balansräkningen.

Diskonteringsräntan på balansdagen fastställs baserat på marknadsräntan för förstklassiga företagsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade – projection unit credit method.

Beräkningen av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. För dessa tillämpas korridorregeln. Det innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinster eller förluster som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde, redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterat frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad att endera säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter rapportperiodens slut diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en formell eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när en detaljerad och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Intäkter

Nettoomsättning består av intäkter från försäljning av varor och tjänster. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska

fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då bolaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och bolaget utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter samt eventuella returer. Ersättningen erhålls i likvida medel och intäkten utgörs av ersättningen. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i bolagets intäkter. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller bolaget.

Övriga rörelseintäkter redovisar andra intäkter i rörelsen som inte härrör från själva affärsverksamheten som exempelvis realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar och försäkringsersättningar.

Utdelningsintäkter redovisas när aktieägarnas rätt att erhålla betalning bedöms som säker.

Kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelser, företagsledningar och stabsfunktioner i koncernen
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen
• Övriga rörelseintäkter respektive kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär och realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vid försäljning av dotter-, intresse- eller joint ventures redovisas också det koncernmässiga resultatet här.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har två segment identifierats, Bulten och Finnveden Metal Structures, vilka stämmer överens med den interna rapporteringen.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden, vilken innebär att räntan fördelas så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp baserat på den under respektive period redovisade skulden. Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån ingår i anskaffningskostnaden för lånet och kostnadsförs enligt effektivräntemetoden. Preferensaktier, som är obligatoriskt inlösenbara vid en specifik tidpunkt, klassificeras som skulder. Utdelning på dessa preferensaktier redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.

Skatt

Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade värden i koncernredovisningen och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen i de länder där moderbolagets dotterföretag och intresseföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatteskuld redovisas inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skatt redovisas heller inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.

I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas i balansräkningen när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Transaktioner med närstående

Av moderbolagets totala inköp som belastar rörelseresultatet avser en försumbar del transaktioner med andra företag inom den företagsgrupp som företaget tillhör. Inom koncernen, mellan koncernens olika segment, förekommer också viss intern försäljning (se not 5 för vidare information). Andra transaktioner med närstående under året framgår av not 6 (Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen) samt av not 35 (Transaktioner med närstående). Transaktioner med närstående har förekommit på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.

Finansiella tillgångar och skulder

Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av i vilket syfte instrumentet förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. Vid utgången av 2011 och 2010 fanns inga tillgångar klassificerade enligt denna kategori.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar och lånefordringar ingår i förekommande fall i posterna Kundfordringar samt Övriga fordringar i balansräkningen. Likvida medel ingår även i denna kategori.

Kundfordringar som säljs tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna samt de huvudsakliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången överförts till köparen.

Finansiella instrument som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Andra långfristiga värdepappersinnehav klassificeras i denna kategori.

Redovisning och värdering

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen det vill säga det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningens post övriga rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas (värdepapper) redovisas i övrigt totalresultat.

När värdepapper, som klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, säljs eller skrivs ner, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde från eget kapital till resultaträkningen som vinster och förluster från finansiella instrument.

Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera tillgången.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

(a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov tillföljd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör:

betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbehov
koncernen beviljar av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte skulle överväga
det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion
upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter eller
observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflöden från en portfölj av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades för första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i portföljen, inklusive:
(i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller
(ii)inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar inom tillgångarna i portföljen.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning.

Nedskrivning beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning på raden övriga rörelsekostnader.

(b) Tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivat redovisas initialt till verkligt värde vid tidpunkten då derivatkontraktet ingås och omvärderas därefter till verkligt värde. Metoden för redovisning av vinst eller förlust beror på om derivatet har identifierats som ett säkringsinstrument.

Om säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet för derivat som identifierats och kvalificerar som kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i raderna för Övriga rörelsekostnader eller Övriga rörelseintäkter.

Koncernen testar effektiviteten hos samtliga identifierade kassaflödessäkringar när kontrakten ingås. En säkring anses vara effektiv när det beräknade framtida kassaflödets valutafluktuationer och förfallodag sammanfaller med säkringsinstrumentets. Säkringsförhållandet testas regelbundet fram till dess förfallodag.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelsevinster eller Övriga rörelsekostnader.

I det fall koncernen ingår derivatkontrakt som ej identifieras som säkringsinstrument redovisas alla förändringar i verkligt värde av kontrakten omedelbart i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.

Verkligt värde

I de fall verkligt värde avviker från bokfört värde lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. På balansdagen 2011 och 2010 fanns inga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde, med undantag för derivatinstrument 2011 som redogörs för i not 23.

Nya och ändrade standarder som träder i kraft 2012 och senare

• IAS 19 – Ersättning till anställda*

Från och med 1 januari 2013 träder tillägget till IAS 19 Ersättningar till anställda i kraft. Den reviderade standarden skall tillämpas retroaktivt, och således kommer de utgående balanserna för räkenskapsåret 2011 att justeras. De rapporterade beloppen för 2012 kommer följaktligen att räknas om för att möjliggöra jämförelse. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tilllämpa "korridormetoden" och istället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskott eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. I enlighet med den reviderade IAS 19 kommer i den ingående balansen för 2012 den redovisade pensionsskulden att öka med 3,8 MSEK eftersom den ej redovisade delen av pensionsskulden inte längre kan redovisas utanför balansräkningen. Eget kapital kommer minska med netto 2,8 MSEK efter beaktande av uppskjuten skatt.

**• IFRS 10 Consolidated Financial Statements*,**

IFRS 10 Consolidated Financial Statements ersätter konsolideringsanvisningarna I IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och SIC-12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen? och syftar till att införa en konsolideringsprincip baserad på kontroll definierad utifrån i vilken utsträckning ägaren (1) har inflytande över investeringsobjekten (2) erhåller, eller har rätt till, variabel avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och (3) har förmågan att använda sin makt över investeringsobjektet för att påverka avkastningen storlek.

• IFRS 11 Joint Arrangements*

IFRS 11 Joint Arrangements ersätter IAS 31 Andelar i Joint Ventures och inför nya redovisningskrav för gemensamma arrangemang. Möjligheten att tillämpa den av koncernens tillämpade klyvningsmetoden vid redovisning av gemensamt styrda företag avskaffas, vilket betyder att kapitalandelsmetoden är den metod som kvarstår under förutsättning att bolag ej skall konsolideras enligt anvisningar i IFRS 10.

• IFRS 12 Disclosures of interests in other entities*

IFRS 12 Disclosures of interests in other entities kräver utökade tilläggsupplysningar om såväl dotterbolag, intressebolag som icke konsoliderade så kallade strukturerade företag i vilka företaget är engagerat. Koncernen har för avsikt att tillämpa såväl IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Koncernen gör för närvarande en analys av dessa standarders inbördes relation och hur de påverkar de finansiella rapporterna. Standarderna bedöms förändra redovisningen av joint ventures. Standarderna bedöms dock inte ha någon väsentlig effekt på konsolidering av övriga bolag i vilka FinnvedenBulten har ägande eller engagemang. Omfattningen av upplysningar kommer troligtvis att öka inom detta område till följd av IFRS 12.

• IFRS 9 Finansiella instrument*

IFRS 9 Finansiella instrument publiceras i tre delar: Klassificering och Värdering, Nedskrivning samt Säkringsredovisning, som kommer att ersätta nuvarande IAS39 med tillämpning från tidigast den 1 januari 2015. Tidigare tillämpning är frivillig förutsatt EUs godkännande. FinnvedenBulten har ännu ej utvärderat hur införandet av IFRS kommer att påverka koncernen. Ett samlat ställningstagande kommer tas i samband med att alla tre delar av projektet är publicerade i slutlig version.

* Dessa standarder/tolkningar är ej antagna av EU vid publiceringen av denna årsredovisning.

Not 3 Risker och riskhantering

Finansiella risker

FinnvedenBulten är i sin verksamhet utsatt för olika finansiella risker. Exempel på dessa är valuta-, likviditets-, ränte-, kredit-, kapital-, finansierings-, pris- och marknadsrisker. Det är styrelsen som fastställer policies för riskhanteringen. Finansverksamheten i form av riskhantering, likviditetsförvaltning och upplåning sköts koncerngemensamt av moderbolaget. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finanser.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende EUR, PLN och GBP. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, flödesexponeringar i form av in- och utbetalningar i olika valutor, redovisade tillgångar och skulder, omräkning av utländska dotterbolagsresultat samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Förändringar i valutakurser kan även påverka koncernens egen eller kundernas konkurrensförmåga och därigenom indirekt påverka koncernens försäljning och resultat. Koncernen är exponerad för förändringar i flera valutor, där förändringen i EUR har störst effekt på koncernens resultat.

Koncernens policy för hantering av valutarisker är främst inriktad på de transaktionsrelaterade valutariskerna. Primärt hanteras valutarisker genom att försöka förändra de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra. Koncernens riskhanteringspolicy innebär ett långsiktigt mål att säkra 50-100% av förväntade, väsentliga nettovalutaflöden för de följande 12 månaderna. Säkring ska enbart ske av valutaflöden som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Huruvida säkringsredovisning tillämpas beslutas dock i varje enskilt fall vid ingången av säkringspositionen.

Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med tio procent i förhållande till EUR med alla andra variabler konstanta, skulle rörelseresultatet förändras med cirka 51 (49) MSEK. En tioprocentig valutaförändring i PLN innebär cirka 22 (16) MSEK på rörelseresultatet. Motsvarande för GBP uppgår till cirka 9 (6) MSEK. Givet nuvarande exponering skulle detta netto leda till +/- 20 (27) MSEK om den svenska kronan förändras med tio procent mot EUR, PLN och GBP. Motsvarande effekt på eget kapital uppgår till 44 (45) MSEK.

Under verksamhetsåret har koncernens valutaflöden fördelats enligt följande:

		2011			2010
Valuta*	Intäkter	Kost nader	Rörelse resultat	Intäkter	Kost nader	Rörelse resultat
SEK	1 314	-1 318	-4	947	-1 098	-151
EUR	1 615	-1 108	507	1 527	-1 033	494
PLN	60	-275	-215	60	-219	-159
GBP	61	-149	-88	50	-110	-60
Övriga valutor	35	-33	2	23	-33	-10
Totalt	3 085	-2 883	202	2 607	-2 493	114

* Uttryckt i MSEK. Valutaflöden avser bruttoflöden inklusive interna transaktioner mellan koncernbolag.

Koncernen har ett antal innehav i utlandsverksamheter vilkas nettotillgångar exponeras för valutaförändring. Valutaexponering som uppstår från tillgångarna i koncernens utlandsverksamheter hanteras huvudsakligen genom upplåning i de berörda utländska valutorna.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är den risk som föreligger att företaget inte klarar sina betalningar till följd av otillräcklig likviditet och/eller svårighet att erhålla krediter från externa kreditgivare. Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Ledningen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv som består av outnyttjade lånelöften och likvida medel, på basis av förväntade kassaflöden. Detta sker på tre nivåer i koncernen; på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande företag, på division och på koncernnivå.

Koncernen finansieras huvudsakligen genom en bankfinansiering under en kreditfacilitet om 575 MSEK som löper fram till juli 2016. Krediten är förknippad med vissa lånevillkor (s.k. kovenanter) som redogörs närmare för i not 33. Föregående år finansierades koncernen också i väsentlig grad av ett aktieägarlån som var efterställt övriga krediter, samt emitterade preferensaktier, vilka omvandlades till eget kapital genom kvittningsemision och omstämpling av preferensaktier under 2011. Se not 28 för ytterligare information.

Koncernen överlåter löpande kundfordringar inom ramen för ett blockköpsavtal. Avtalet innebär att förvärvaren av kundfordringarna övertar de huvudsakliga kreditriskerna förknippade med fordringarna. Kriterierna för att ej ta upp kundfordringarna i balansräkningen är uppfyllda. Koncernen är därmed beroende av förvärvarens löpande bedömning av kundernas kreditvärdighet. Vid utgången av 2011 uppgick värdet på de överlåtna kundfordringarna till 112,7 (111,9) MSEK. Avtalet ger ett totalt utrymme för försäljning av kundfakturor om 169 (169) MSEK.

Vid utgången av 2011 fanns en tillgänglig likviditetsreserv i koncernen uppgående till 467,2 (329,3) MSEK. Koncernens finanspolicy stipulerar att de disponibla medlen, det vill säga likvida medel och tillgängliga krediter, ska överstiga 5 procent av nettoomsättningen samt att de disponibla medlen vid varje tillfälle ska överstiga 100 MSEK. Temporär överlikviditet skall placeras i investeringar med kort löptid och minimal kreditrisk, t.ex. på bankkonton eller i obligationer med kort löptid utställda av svenska banker eller svenska staten.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen (inklusive eventuella ränteutbetalningar, där dessa kan fastställas). De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2011 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån och checkräkningskrediter	16,5	213,5	–
Leverantörsskulder och andra skulder	598,9	–	–
Skulder avseende finansiell leasing	7,7	11,8	–
Totalt	623,1	225,3	–
Per 31 december 2010 (inklusive ränteutbetalningar)	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån och checkräkningskrediter	24,7	410,3	–
Aktieägarlån*	–	–	337,3
Emitterade preferensaktier*	92,8	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	542,2	–	–
Skulder avseende finansiell leasing	9,7	21,5	–
Totalt	669,4	431,8	337,3

* Aktieägarlån och preferensaktier reglerades utan likvidöverföring under 2011 genom kvittningsemission respektive omstämpling till stamaktier.

Ränterisk

Koncernens ränterisk uppstår genom kort- och långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende kassaflöde, vilket delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för en ränterisk avseende verkligt värde.

Koncernens princip för hantering av ränterisk speglar förändringstakten i koncernens finansiering. Det har under de senaste åren inneburit kort bindningstid förutom lån från aktieägarna som löpte med fast ränta under låneperioden fram till 2011 då dessa reglerades genom kvittningsemission samt respektive omstämpling. Finanspolicyn reglerar att räntebindningstiden på extern upplåning i snitt skall uppgå till sex månader, med en möjlighet att avvika +/- 3 månader om marknadsbedömningen förändras. Vid utgången av 2011 och 2010 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden på extern upplåning till ca sex månader.

Koncernen hade vid årsskiftet inga finansiella kontrakt för att ändra ränterisken i förhållande till vad gällande låneavtal reglerar. Under 2011 och 2010 bestod koncernens upplåning med rörlig ränta av SEK, EUR, GBP samt PLN. Om räntorna på upplåningen i svenska kronor under 2011 varit 1 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit 3,3 (6,4) MSEK lägre/högre. Det är dock enbart 1,6 (1,8) MSEK av detta belopp som hänför sig till lån med rörlig ränta.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.

Individuella bedömningar av kundens kreditvärdighet och kreditrisk görs där kundens finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från motparter utöver vad som reserverats som osäkra kundfordringar, se not 24.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende den totala kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Företagsledningen övervakar löpande behovet av refinansiering av den externa upplåningen med målsättningen att omförhandla koncernens kreditfaciliteter senast 12 månader före förfallodagen. Under 2011 ingick bolaget ett nytt finansieringsavtal som sträcker sig fram till juli 2016. Förfallostrukturen för befintlig upplåning framgår av not 33.

Ett av koncernens finansiella mål är att uppnå en avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital överstigande 15 procent. Genomsnittligt sysselsatt kapital, definierat som eget kapital plus räntebärande skulder, uppgick för 2011 till 1 313,7 (1 212,2) MSEK. Avkastning, definierat som resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader, på genomsnittligt sysselsatt kapital uppgick till 15,4 procent för 2011 och till 9,5 procent för 2010.

Koncernen har en soliditet om 54,3 (25,9) procent. Justerad soliditet uppgår till 54,3 (48,8) procent, där justerad soliditet definieras som redovisat eget kapital inklusive skulder till huvudägaren (aktieägarlån och preferensaktieskuld) i relation till balansomslutningen.

Soliditet Koncernen	2011	2010
Eget kapital	1 032,8	485,1
Räntebärande aktieägarlån	–	337,3
Emitterade preferensaktier	–	92,8
Justerat eget kapital	1 032,8	915,2
Balansomslutning	1 900,8	1 875,1
Soliditet	54,3%	25,9%
Justerad soliditet	54,3%	48,8%

Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2011 och 2010 var som följer:

Skuldsättningsgrad

Koncernen	2011	2010
Total upplåning	251,0	820,6
Avsättning för pensioner	16,8	21,0
Avgår: Räntebärande tillgångar	-3,5	-2,1
Avgår: Likvida medel	-102,7	-188,7
Nettolåneskuld	161,6	650,8
Räntebärande aktieägarlån	–	-430,1
Justerad nettolåneskuld	161,6	220,7
Totalt eget kapital	1 032,8	485,1
Justerat eget kapital	1 032,8	915,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	1,3
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2

Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettolåneskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Nettolåneskuld beräknas som totala räntebärande skulder (omfattande posterna kortfristig upplåning och långfristig upplåning, samt räntebärande pensionsskulder i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel och räntebärande tillgångar.

Genomsnittlig ränta på låneskulden exklusive aktieägarlån och preferensaktier uppgick till 4,6 (4,4) procent.

Operativa risker

Marknadsrisk

FinnvedenBulten verkar i huvudsak inom marknaderna för nyttofordon och personbilar. Efterfrågan på koncernens produkter är beroende på efterfrågan på transporter, som i sin tur drivs av den globala handeln samt den ekonomiska tillväxten i världen. Koncernens försäljning är diversifierad och fördelad över ett antal kunder, plattformar, modeller och fabriksanläggningar som vanligtvis dämpar effekterna av individuella förändringar i efterfrågan. En markant produktionsminskning av vissa modeller kan emellertid ha en kraftigt negativ påverkan på enskilda produktionsenheter.

Användningen av produktionsprognoser och nära relationer med kunderna gör att koncernen är välinformerad om kundernas produktionsplaner.

Prisreduktion

Pristryck från kunder är en naturlig del av verksamheten för leverantörer inom fordonsindustrin. Graden av pristryck varierar från år till år och för de olika produkterna. För att bemöta prisreduceringar arbetar koncernen kontinuerligt med förbättringar för att reducera kostnader och att erbjuda kunder mervärde genom nya produkter och tjänster.

Konkurrens

FinnvedenBulten verkar som leverantör inom fordonsindustrin som är en stor men mycket konkurrensutsatt marknad. Branschen kännetecknas av överkapacitet och höga krav från kunderna på kvalitet, leverans precision, teknologi och övergripande kundservice. Koncernens långsiktiga framgång är därför beroende av en fördelaktig marknadspositionering, god konkurrensförmåga och hög operativ effektivitet i alla delar av koncernen.

Råvaror och råvarupriser

Koncernen är beroende av ett antal råvaror och insatsvaror. Exponeringen är störst mot olika kvaliteter av stål, magnesium samt aluminium. Priserna på råmaterial justeras periodiskt till aktuella marknadsnivåer baserat på prisutvecklingen under perioden.

Förändringar i priser på råmaterial kan påverka koncernens resultat. Koncernens strategi är att utjämna dessa risker genom ett aktivt och professionellt inköpsarbete med konsolidering och standardisering av inköpta volymer samt långsiktiga förhållanden med leverantörerna och genom priskompensation från kunderna.

Produktansvar, garanti och återkallande

Koncernen utsätts för produktansvar och garantianspråk för fall då våra produkter orsakar skada på en person eller egendom. Finnveden-Bulten har tecknat försäkring mot skadestånd gällande produktansvar. Inga väsentliga skadeståndsanspråk gällande produktansvar har inträffat det senaste decenniet. Om en produkt är defekt kan koncernen behöva medverka vid ett återkallande av fordon. FinnvedenBulten har inte påverkats av några större återkallanden. FinnvedenBulten minimerar riskerna som rör produktansvar, garantiförsäkringar och skadestånd genom omfattande tester i utformnings- och utvecklingsfasen såväl som i produktionen genom att kontinuerligt genomföra kvalitetslednings- och kontrollåtgärder.

Avbrott i verksamheten och egendomsskador

Skador på produktionsutrustningen, till följd av t.ex. brand, kan ha en negativ inverkan, både vad gäller direkt egendomsskada och vad gäller avbrott i verksamheten som gör det svårare att fullgöra koncernens skyldigheter till koncernens kunder. Detta kan i sin tur riskera att kunder omprövar sitt leverantörsval. Inverkan av sådana skador på produktionsutrustningen kan karaktäriseras som hög eftersom produktionsutrustningen i hög grad är förknippad med kundens montering med just-in-time leveranser. Kontinuerliga insatser görs för att förbättra koncernens framförhållning och förebyggande säkerhetsåtgärder. Koncernen har också fullt försäkringsskydd mot avbrott i verksamheten som egendomsskador.

Legala risker

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter såväl som licenser, patent och andra immateriella rättigheter. Detta är normalt för en verksamhet som koncernens. Rättsliga risker hanteras kontinuerligt och för närvarande finns ett fåtal pågående processer av ringa natur.

Försäkringar

FinnvedenBulten försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Utöver detta finns försäkringar för ansvarsskador. För det ansvar för eventuella miljöskulder, som koncernen påtagit sig i samband med avyttringar, har i vissa fall försäkringar tecknats.

Känslighetsanalys

Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade.

Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. 1 procent på utpriser påverkar resultatet med cirka 31 (26) MSEK.
Utveckling på råmaterialpriser påverkar FinnvedenBultens resultat. En förändring med 1 procent i råmaterialpriser ger en resultatpåverkan om cirka 16 (13) MSEK dock finns det möjlighet för FinnvedenBulten, liksom andra aktörer i branchen, att föra över en ökad råvarukostnad på dess kunder för att kompensera för den ökade kostnaden.
Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnadsmassa. En ökning med 1 procent påverkar resultatet med cirka 6 (6) MSEK.
En procentenhets förändring av räntan på den utgående nettolåneskulden som belöper med rörlig ränta påverkar resultatet med cirka 2 (2) MSEK. Av nettolåneskulden på 161,6 (650,8) MSEK har 0,0 (430,1) MSEK fast ränta och påverkas inte av en höjning av marknadsräntorna.
För en beskrivning av FinnvedenBultens exponering mot förändringar i valutor hänvisas till avsnittet "Valutarisk" på sidan 42.

Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår framgår nedan.

Beräkningar av förmånsbestämda pensioners nuvärde kräver att antaganden görs. Not 30 beskriver gjorda antaganden. Där redovisas också resultatet av de aktuariella beräkningarna som leder fram till redovisat belopp i balansräkningen.

I not 2, Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper, beskrivs hur skatt redovisas i koncernen, där beskrivs hur temporära skillnader i form av underskottsavdrag ska redovisas. I dessa sammanhang är det viktigt att företagsledningen tar ställning till om verksamheten kommer att redovisa skattemässiga överskott i så nära tid att fordran är balansgill.

I de länder där ledningen bedömer att koncernen inom en snar framtid kan dra fördel av de framtida lägre skatteinbetalningar som befintliga skattemässiga underskott kommer ge upphov till redovisas en uppskjuten skattefordran.

Per 31 december 2011 gör ledningen bedömningen att det är sannolikt att skattemässiga överskott kommer att uppstå i koncernens svenska versamhet. Denna bedömning baseras på att skattepliktigt överskott redovisas under 2011 och förväntas uppstå även kommande år baserat på nuvarande affärsplaner. Per 31 december 2011 redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran hänförlig till förlustavdrag och andra skattemässiga temporära skillnader uppgående till 128,8 (155,1) MSEK, varav 121,9 (147,9) MSEK är hänförlig till Sverige.

De planer inför framtiden som ligger till grund för ledningens ställningstagande avseende skattefordringar utgör också underlag till den nedskrivningsprövning av goodwill som görs åtminstone en gång per år. Vid prövning av goodwillvärde, 181,5 (181,5) MSEK, vid utgången av 2011 och 2010 identifierades inget nedskrivningsbehov. I not 17 framgår gjorda antaganden i samband med prövning av nedskrivningsbehov avseende goodwill.

I samband med att koncernen ingår väsentliga leasingavtal måste en bedömning göras huruvida avtalet är av finansiell eller operationell karaktär. Bedömningen huruvida avtalet skall klassificeras som operationellt eller finansiellt görs i samband med avtalets ingång och omfattar en analys av viktiga parametrar såsom diskonteringsfaktor, sannolikhetsbedömningar beträffande alternativa framtida beslut samt tillgångens marknadsvärde. Olika bedömningar beträffande dessa parametrar kan leda till olika slutsatser beträffande avtalets klassificering.

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen. Per den 31 december 2011 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 112,7 (111,9) MSEK.

Koncernen utsätts för legala risker då verksamheten påverkas av ett stort antal kommersiella och finansiella avtal med kunder, leverantörer, anställda och andra parter. Detta är normalt för en verksamhet som koncernens. Företagsledningen bedömer löpande det förväntade utfallet av ersättningskrav som riktas mot koncernen. Per balansdagen fanns ett fåtal ersättningskrav riktade mot koncernen men företagsledningen bedömer det som ej sannolikt att dessa kommer att innebära en väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. Ingen avsättning redovisas per balansdagen för dessa ersättningskrav.

Not 5 Information om rörelsesegment (divisioner) och geografiska marknader

Identifiering av rörelsesegment

Koncernens två divisioner, Bulten och Finnveden Metal Structures, utgör koncernens rapporteringsbara rörelsesegment. Detta är den information som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare samt styrelse. Uppdelningen på dessa segment baserar sig på det produktutbud som de olika divisionerna kan erbjuda de olika kundsegmenten. Bulten utvecklar och tillverkar fästelement för fordonsindustrin. Finnveden Metal Structures utvecklar och tillverkar optimerade interiöra och exteriöra strukturer i multi-material för applikationer i person- och lastbilar.

Kunder

Koncernens kunder återfinns nästan uteslutande inom fordonsindustrin.

Större kunder

I koncernen finns tre externa kunder som var och en för sig genererar intäkter överstigande 10 procent av koncernens omsättning. Intäkterna från kunderna uppgick till 909 (714) MSEK, 647 (621) MSEK samt 502 (316) MSEK, vilket sammantaget utgör 66,7 (63,3) procent av omsättningen. Underliggande kundavtal avser en mängd olika produkter och kontrakt med olika löptider och motparter. Intäkterna fördelar sig mellan båda divisionerna.

Redovisning av rörelsesegment

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är i allt väsentligt desamma som tillämpas av koncernen.

A) Information om koncernens rörelsegrenar

		Bulten		Finnveden Metal Structure		Övrigt/Eliminering 1)		Summa
KONCERNEN	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Resultatposter
Extern försäljning	1 763,5	1 545,1	1 321,5	1 062,2	–	–	3 085,0	2 607,3
Intern försäljning	5,0	4,3	4,0	2,9	-9,0	-7,2	–	–
Summa intäkter	1 768,5	1 549,4	1 325,5	1 065,1	-9,0	-7.2	3 085,0	2 607,3
Rörelseresultat	117,1	71,7	107,1	55,2	-22,7	-12,7	201,5	114,2
Finansiella poster	–	–	–	–	–	–	-45,6	-74,9
Resultat efter finansiella poster	–	–	–	–	–	–	155,9	39,3
Skatter	–	–	–	–	–	–	-41,4	141,8
Årets resultat	–	–	–	–	–	–	114,5	181,1
Tillgångar	1 355,3	1 273,1	647,7	591,9	-102,2	-10,1	1 900,8	1 875,1
Skulder	653,6	633,9	399,4	407,6	-185,0	348,5	868,0	1 390,0
Övriga upplysningar
Investeringar	49,4	24,9	35,1	24,2	0,2	—	84,7	49,1
Avskrivningar	38,0	37,3	33,6	31,8	0,1	1,4	71,7	70,5
Nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–

1) övrigt inkluderar moderbolag och koncernelimineringar. För 2011 avser ökningen kostnader hänförliga till noteringsprocessen på NASDAQ OMX vilka uppgick till -17,8 MSEK.

B) Information om koncernens geografiska marknader

Koncernen har den övervägande delen av sina intäkter i norra Europa. Nedan presenteras koncernens intäkter från externa kunder samt anläggningstillgångar per geografisk marknad. Intäkterna är fördelade utifrån den geografiska placeringen av dotterföretagen. Anläggningstillgångarna fördelas där de geografiskt sett är belägna.

		Sverige		Tyskland		England		Polen		Övriga länder		Summa
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Extern försäljning	2 042,7	1 667,0	407,7	403,6	392,8	361,3	230,7	168,8	11,1	6,6	3 085,0	2 607,3
Anläggnings tillgångar	202,2	182,3	25 ,2	19,2	2,0	1,5	143,3	176,9	5,0	3,5	377,7	383,4

Not 6 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

			Varav män i procent
	2011	2010	2011	2010
Moderbolag	7	–	29	–
Dotterbolagen
Sverige	832	781	75	74
Tyskland	158	157	78	80
Polen	665	559	75	80
Storbritannien	42	38	74	74
Kina	42	41	67	68
Totalt i dotterbolag	1 739	1 576	75	77
Koncernen totalt	1 746	1 576	75	77

KÖNSFÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGEN

		Kvinnor i procent
	2011	2010
Styrelsen *)	22	–
Koncernledning	33	33

*) Inklusive suppleanter

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

		Löner och ersättningar		Sociala kostnader
	2011	2010	2011	2010
Moderbolag	9,2	–	4,7	–
(varav pensions kostnad)	–	–	2,0	–
Dotterbolag	463,2	426,6	151,2	143,7
(varav pensions kostnad)	–	–	34,0	34,6
Koncernen totalt	472,4	426,6	155,9	143,7
(varav pensions kostnad)	–	–	36,0	34,6

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MELLAN LEDNINGSPERSONAL OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA

		Ledningspersonal1)		Övriga anställda
	2011	2010	2011	2010
Moderbolag i Sverige	4,9	–	4,3	–
(varav tantiem o.d.)	1,0	–	0,9	–
Dotterbolag i Sverige	6,7	10,3	296,6	262,6
(varav tantiem o.d.)	1,3	2,2	2,0	1,7
Dotterbolag utomlands
Länder inom EU	4,7	5,7	150,6	142,8
(varav tantiem o.d.)	0,7	1,0	1,5	1,0
Övriga länder	1,0	1,1	3,6	4,1
(varav tantiem o.d)	0,2	0,2	–	–
Koncernen totalt	17,3	17,1	455,1	409,5
(varav tantiem o.d)	3,2	3,4	4,4	2,7

Pensionskostnader till styrelse och VD uppgår till 3,0 (3,4) MSEK i koncernen.

1) Omfattar nuvarande och tidigare styrelseledamöter och deras suppleanter samt nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktör för moderbolaget och dess dotterbolag.

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. På ordinarie årsstämma beslutades att arvode till styrelsen skulle utgå med 1,9 (0,8) MSEK och fördelas enligt styrelsens bestämmande. Till styrelsens ordförande har arvode utgått med 0,6 (0,3) MSEK. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som sitter i koncernledningen. För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds lönen i ersättningsutskottet och fastställs av styrelsen. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är rörlig ersättning maximerad till 40 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen är baserad på uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål. Till verkställande direktören har under året utgått en grundlön om 2,2 (1,8) MSEK i ersättning. För 2011 har verkställande direktören tjänat in en rörlig ersättning uppgående till 1,2 (1,1) MSEK och övriga ledande befattningshavare har tjänat in en rörlig ersättning uppgående till 1,8 (2,7) MSEK varav 0,0 (1,3) MSEK avser särskild engångsersättning.

Styrelsen, verkställande direktören och vissa ledande befattningshavare har i omgångar under tidigare år erbjudits att på marknadsmässiga villkor förvärva aktier och optioner i dotterbolag inom koncernen. Under 2011 har dessa innehav apporterats i utbyte mot aktier i moderbolaget. Se not 28 för ytterligare beskrivning av apportemissionen.

Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionskostnaden är premiebaserad och motsvarar 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och åtagandet är premiebaserat även för dessa. Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andra inkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som upp går till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Ersättning under uppsägningstiden avräknas mot andra inkomster under denna period. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avräkning sker ej mot andra inkomster.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHA VARE	2011				2010
	Arvode1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension	Arvode1)/ Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pension
Koncernen
Styrelse
Roger Holtback	0,6	–	–	–	0,3	–	–	–
Ulf Rosberg	0,4	–	–	–	0,1	–	–	–
Hans Gustavsson	0,4	–	–	–	0,3	–	–	–
Arne Karlsson	0,4	–	–	–	0,0	–	–	–
Adam Samuelsson	0,4	–	–	–	0,1	–	–	–
Verkställande direktör
Johan Westman	2,2	1,2	0,1	0,8	1,8	1,1	0,1	0,7
Övriga ledande befattningshavare, 2 st	3,0	1,8	0,2	1,1	2,7	2,7	0,2	1,0

1) Avser styrelse- och revisionsutskotts arvode.

Not 7 Arvoden och kostnadsersättning för revision

	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revision	3,5	3,6
Annan revisionsverksamhet	0,7	0,3
Skatterådgivning	2,0	1,1
Övriga tjänster	2,7	1,6
Summa	8,9	6,6

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster, t.ex. rådgivning i samband med bolagets noteringsprocess.

Not 8 Övriga rörelseintäkter

	2011	2010
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	0,1	2,2
Övriga rörelseintäkter	13,4	9,1
Summa övriga rörelseintäkter	13,5	11,3

Not 9 Övriga rörelsekostnader

	2011	2010
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-0,9	-11,4
Kursförluster på valutaterminskontrakt - kassaflödessäkring	-1,9	–
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-0,2	-0,4
Omstruktureringskostnader	-0,2	-2,6
Övriga rörelsekostnader	-17,5	-1,6
Summa övriga rörelsekostnader	-20,7	-16,0

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2011	2010
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgångsslag
Immateriella tillgångar	-0,5	-0,5
Byggnader	-1,2	-1,2
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-58,7	-57,7
Inventarier, verktyg och installationer	-11,3	-11,1
Summa avskrivningar	-71,7	-70,5

Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion

Kostnad för sålda varor	-69,0	-66,9
Försäljningskostnader	-1,2	-1,2
Administrationskostnader	-1,5	-2,4
Summa avskrivningar	-71,7	-70,5

Tillgångarna består i allt väsentligt av maskiner och annan teknisk utrustning. Inga nedskrivningar redovisas under 2011 och 2010.

Not 11 Leasingavgifter avseende operationell leasing

	2011	2010
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Minimileaseavgifter	85,8	87,6
Erlagda variabla leaseavgifter	–	–
Intäkt för vidareuthyrda leasar	-0,2	-0,1
Summa årets leasingavgifter	85,6	87,5
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	89,0	86,0
Mellan ett och fem år	295,3	294,5
Senare än fem år	295,2	288,2

Operationella leasingavtal består till största delen av hyresavtal gällande industrilokaler i Sverige, Tyskland och Polen samt till mindre del maskiner och fordon. Hyresavtalen för industrilokalerna omfattar en kvarstående hyresperiod på 10-11 år med en rätt till förlängning över fem år under oförändrade villkor.

Not 12 Finansiella intäkter

	2011	2010
Ränteintäkter, övriga	1,1	1,2
Summa	1,1	1,2

Not 13 Finansiella kostnader

	2011	2010
Räntekostnader, övriga*)	-32,9	-64,5
Valutakursdifferenser på lån	-11,7	-10,1
Övrigt	-2,1	-1,5
Summa	-46,7	-76,1

*) I räntekostnader ingår ränta på aktieägarlån med 15,4 (36,1) MSEK och ränta på preferensaktier 1,9 (10,0) MSEK.

Not 14 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

	2011	2010
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	-2,8	-11,4
Valutakursdifferenser på finansiella poster	-11,7	-10,1
Summa	-14,5	-21,5

Not 15 Skatt på årets resultat

	2011	2010
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	-18,0	-7,6
Summa aktuell skatt	-18,0	-7,6
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-23,4	149,4
Summa uppskjuten skatt	-23,4	149,4
Redovisad skatt	-41,4	141,8

Avstämning av effektiv skatt, belopp	2011	2010
Resultat före skatt	155,9	39,3
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget (26,3%)	-41,0	-10,3
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	-0,8	0,4
Skattemässiga underskott för vilken ej uppskjuten skatt redovisas	-2,4	-2,3
Uppskjuten skatt avseende tidigare års ej redovisade underskottsavdrag	–	137,0
Uppskjuten skatt avseende tidigare års ej redovisade övriga temporära skillnader	4,5	17,6
Ej avdragsgilla kostnader	-2,1	-2,8
Ej skattepliktiga intäkter	0,4	0,6
Justering av tidigare års skatt	—	1,6
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	-41,4	141,8

Not 16 Resultat per aktie

Resultat per aktie	2011	2010
Årets resultat hänförligt till aktie ägare i FinnvedenBulten AB (publ)	114,5	180,6
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	17 433 920	11 037 000
Resultat i kronor per aktie	6,57	16,36
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning	17 433 920	11 037 000
Resultat i kronor per aktie efter utspädning	6,57	16,36

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med moderbolagets vägda genomsnittliga antal utestående aktier för räkenskapsåret. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med det genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning.

Not 17 Materiella och immateriella anläggningstillgångar

			2011-12-31					2010-12-31
KONCERNEN	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar	Byggna der och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar1)	Inventarier, verktyg och install ationer1)	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar	Byggna der och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar1)	Inventarier, verktyg och install ationer1)
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	301,5	3,2	20,9	687,9	89,4	301,5	3,3	19,2	706,7	89,1
Årets anskaffningar	–	0,2	–	4,1	5,4	–	0,1	–	1,2	2,9
Omklassificeringar under året	–	0,2	7,0	47,6	10,9	–	0,2	3,7	72,7	9,1
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	-10,6	-3,1	–	–	–	-47,4	-4,1
Årets valutakursdifferenser	–	-0,4	-1,9	-31,2	-2,4	–	-0,4	-2,0	-45,3	-7,6
Vid årets slut	301,5	3,2	26,0	697,8	100,2	301,5	3,2	20,9	687,9	89,4
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–	-2,3	-3,8	-335,9	-51,8	–	-2,1	-3,1	-346,6	-49,9
Omklassificeringar under året	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	9,4	2,7	–	–	–	38,6	3,5
Årets avskrivning enligt plan	–	-0,5	-1,2	-58,7	-11,3	–	-0,5	-1,2	-57,7	-11,1
Årets valutakursdifferenser	–	0,4	0,4	18,6	1,9	–	0,3	0,5	29,8	5,7
Vid årets slut		-2,4	-4,6	-366,6	-58,5	–	-2,3	-3,8	-335,9	-51,8
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-120,0	–	–	-44,0	–	-120,0	–	–	-44,0	–
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Vid årets slut	-120,0	–	–	-44,0	–	-120,0	–	–	-44,0	–
Redovisat värde vid periodens början	181,5	0,9	17,1	308,0	37,6	181,5	1,2	16,1	316,1	39,2
Redovisat värde vid periodens slut	181,5	0,8	21,4	287,2	41,7	181,5	0,9	17,1	308,0	37,6

1) Inkluderar tillgångar under finansiella leasingavtal, se not 19.

Prövning av goodwill

Redovisad koncerngoodwill uppgår till 181,5 (181,5) MSEK är som helhet hänförlig till divisionen Bulten.

FinnvedenBulten prövar årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av företagsledningen och som täcker en treårsperiod.

Väsentliga antagande i de finansiella planerna omfattar omsättningstillväxt, produktivitetsutveckling och rörelsemarginaler. Dessa antaganden har fastställts baserat på offentliggjord statistik avseende fordonsindustrins utveckling, kundernas modellstrategi och dess långsiktiga leveransplaner samt företagsledningens bedömning om koncernens marginalutveckling.

Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt som följer antagandet om inflation om 2,0 (2,0) procent. Det prognostiserade kassaflödet har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 8,7 (8,9) procent före skatt.

Under såväl 2011 och 2010 har beräknat återvinningsvärde för divisionen Bulten överstigit det bokförda värdet varför inget nedskrivningsbehov har identifierats.

Alternativa beräkningar har gjorts genom att ändra antaganden avseende diskonteringsräntesatsen och uthållig rörelsemarginal. En ändring av dessa antaganden, var och en för sig, med två procentenheter skulle inte resultera i något nedskrivningsbehov av redovisad goodwill hänförlig till Bulten.

Not 18 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

	2011-12-31	2010-12-31
Vid årets början	20,7	63,7
Nyanskaffningar under året	75,0	44,9
Avgår genom avyttring	-1,3	-2,2
Omklassificeringar under året	-65,7	-85,7
Årets valutakursdifferenser	-1,3	–
Redovisat värde vid periodens slut	27,4	20,7

Not 19 Finansiella leasingavtal

	Anskaffnings värden			Ackumulerade avskrivningar
		2011-12-31 2010-12-31		2011-12-31 2010-12-31
Maskiner och andra tekniska anläggningar	45,2	47,8	-17,3	-10,3
Inventarier, verktyg och installationer	5,8	5,3	-4,1	-3,5
Summa finansiella leasingavtal	51,0	53,1	-21,4	-13,8

Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:

	Nominella värden		Nuvärden
Koncernen	2011	2010	2011	2010
Inom ett år	7,9	9,7	7,7	9,3
Senare än ett men inom fem år	13,3	21,5	11,8	18,8
Senare än fem år	–	–	–	–
Summa framtida leasingavgifter	21,2	31,2	19,5	28,1

Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som räntebärande skuld. I koncernens resultat ingår inga variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal. De finansiella leasingavtalen avser produktionsutrustning.

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav

		2011-12-31 2010-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	0,4	0,4
Redovisat värde vid årets slut	0,4	0,4

Not 21 Andra långfristiga fordringar

		2011-12-31 2010-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	2,1	2,9
Amorteringar, avgående fordringar	-0,1	-0,8
Andra tillkommande fordringar	1,6	—
Redovisat värde vid årets slut	3,5	2,1

Not 22 Varulager

	2011-12-31	2010-12-31
Råvaror och förnödenheter	83,9	78,9
Produkter i arbete	174,5	139,7
Färdiga produkter och handelsvaror	203,5	151,5
Summa	461,9	370,1

Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor.

Not 23 Derivatinstrument

	2011		2010
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Långfristig del
Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar	–	0,3	–	–
Kortfristig del
Valutaterminskon trakt-kassaflödessäk ringar	3,3	0,2	–	–
Summa	3,3	0,5	–	–

Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 december 2011 till 122,3 (-) MSEK. De säkrade transaktionerna kommer inträffa vid varierande tidpunkter under kommande 17 månader. Vinster och förluster på terminskontrakt per 31 december 2011, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 29), redovisas i resultaträkningen i de perioder under vilka de säkrade transaktionerna påverkar resultaträkningen.

Not 24 Kundfordringar

	2011-12-31	2010-12-31
Kundfordringar	539,9	496,9
Avgår reservering för osäkra kundfordringar	-5,0	-6,2
Summa	534,9	490,7

Kundfordringarna utgörs av fordringar på kunder från försäljning av koncernens produkter och tjänster.

Försäljning av kundfordringar

Koncernen överlåter regelbundet delar av utestående kundfordringar till tredje man. Avyttringarna baseras på ramavtal och villkor som sammantaget har bedömts innebära att de risker och fördelar som är knutna till kundfordringarna i alla väsentliga delar övergår till köparen, baserat på en prövning i enlighet med IAS 39 – Finansiella instrument; Redovisning och värdering. Per den 31 december 2011 uppgick värdet av de överlåtna kundfordringarna till 112,7 (111,9)MSEK.

Per den 31 december 2011 var kundfordringar uppgående till 94,3 (43,3) MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2011-12-31	2010-12-31
Mindre än 3 månader	76,3	32,8
3 till 6 månader	3,6	4,5
Mer än 6 månader	14,4	6,1
Summa	94,3	43,4

Per den 31 december 2011 har koncernen redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger på -5,0 (-6,2) MSEK vilket motsvarar reserven för osäkra kundfordringar. Åldersanalysen av dessa är som följer:

	2011-12-31	2010-12-31
Mindre än 3 månader	-1,2	-0,6
3 till 6 månader	-0,5	-0,3
Mer än 6 månader	-3,3	-5,3
Summa	-5,0	-6,2

Redovisade belopp per valuta för koncernens kundfordringar är följande:

	2011-12-31	2010-12-31
SEK	187,9	176,1
EUR	289,6	277,4
GBP	37,5	19,6
PLN	7,8	8,0
Övriga	11,9	9,6
Summa	534,7	490,7

Förändring i reserven för osäkra kundfordringar är som följer:

	2011-12-31	2010-12-31
Per 1 januari	6,2	8,3
Reservering för osäkra fordringar	1,6	2,0
Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara	-2,5	-2,6
Återförda outnyttjade belopp	-0,3	-1,5
Total	5,0	6,2

Avsättningar till, respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar, ingår i posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar, dvs Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt Övriga fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.

Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan.

Kreditkvalitet i finansiella tillgångar

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är i behov av nedskrivning har bedömts utifrån extern kreditrating alternativt motpartens betalninigshistorik.

Per balansdagen uppgick ej förfallna eller nedskrivna kundfordringar till 446 (454) MSEK, varav 95 % avser befintliga kunder med vilka koncernen har en flerårig kundrelation. Kunderna betalar i normalfallet i anslutning till överenskommen förfallodag och koncernen har historiskt haft mycket låga kreditförluster.

Utestående bankmedel om 102,7 (188,7) MSEK finns i sin helhet placerade hos banker med högsta kreditrating hos ledande kreditinstitut.

Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2011-12-31	2010-12-31
Förutbetalda hyror	15,3	14,0
Förutbetalda licenser	2,5	2,6
Övriga förutbetalda kostnader	21,6	27,0
Upplupna intäkter	19,9	2,9
Redovisat värde vid årets slut	59,3	46,5

Not 26 Likvida medel

	2011-12-31	2010-12-31
Kassa och banktillgodohavanden	102,7	188,7
Summa	102,7	188,7

Likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen omfattar enbart kassa och banktillgodohavanden.

Not 27 Finansiella instrument

I nedanstående tabeller framgår hur de finansiella instrumenten fördelas i balansräkningen per 31 december 2011 och 31 december 2010. För definition av respektive kategori av finansiella instrument se not 2.

Per den 31 december 2011	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–	0,4	0,4
Andra långfristiga fordringar	3,5	–	–	3,5
Kundfordringar	534,9	–	–	534,9
Övriga fordringar	39,9	–	–	39,9
Likvida medel	102,7	–	–	102,7
Summa	681,0	–	0,4	681,4

Per den 31 december 2011	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Räntebärande aktieägarlån	–	–	–
Övriga räntebärande skulder	–	225,3	225,3
Räntebärande emitterade preferensaktier	–	–	–
Övriga räntebärande skulder	–	25,8	25,8
Leverantörsskulder	–	405,1	405,1
Summa	–	656,2	656,2

Per den 31 december 2010	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Finansiella tillgångar som kan säljas	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–	0,4	0,4
Andra långfristiga fordringar	2,1	–	–	2,1
Kundfordringar	490,7	–	–	490,7
Övriga fordringar	47,3	–	–	47,3
Likvida medel	188,7	–	–	188,7
Summa	728,8	–	0,4	729,2

	Skulder värderade till verkligt värde via	Övriga finansiella
Per den 31 december 2010	resultaträkningen	skulder	Summa
Skulder i balansräkningen
Räntebärande aktieägarlån	–	337,3	337,3
Övriga räntebärande skulder	–	371,0	371,0
Räntebärande emitterade preferensaktier	–	92,8	92,8
Övriga räntebärande skulder	–	19,5	19,5
Leverantörsskulder	–	360,5	360,5
Summa	–	1 181,1	1 181,1

Not 28 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

	Stamaktier	Preferensaktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2011	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2011 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

Under 2011 har följande eget kapital transaktioner med aktieägare genomförts:

Omstämpling av preferensaktier till stamaktier

Under första kvartalet 2011 har samtliga utestående preferensaktier (963 000 stycken) stämplats om till stamaktier, där för varje preferensaktie erhållits en stamaktie. Omstämplingen innebar att koncernens räntebärande skuld till aktieägare minskade med 94,6 MSEK och att koncernens eget kapital ökade med motsvarande belopp, fördelat mellan aktiekapital 0,5 MSEK och övrigt tillskjutit kapital 94,1 MSEK.

Kvittningsemission

Under andra kvartalet omvandlades det räntebärande aktieägarlånet till eget kapital genom en så kallad kvittningsemission. Emissionen resulterade i 7 197 430 stycken nya stamaktier och innebar en minskad skuldsättning och en ökning av koncernens eget kapital med 352,7 MSEK, varav 3,6 MSEK ökade det registrerade aktiekapital och resterande 349,1 MSEK ökade övrigt tillskjutit kapital i koncernen. Eftersom kvittningsemissionen genomfördes med redan befintliga aktieägare i deras egenskap av aktieägare uppstod ingen resultateffekt som en följd av transaktionen.

Apportemission

Styrelsen och ledande befattningshavare har under 2011 apporterat sina innehav av teckningsoptioner, köpoptioner och aktier i dotterbolaget Bulten AB i utbyte mot aktier i moderbolaget FinnvedenBulten AB (publ). Apportegendomen värderades till verkligt värde som härletts utifrån moderbolagets beräknade aktievärde i samband med noteringen på NASDAQ OMX Stockholm den 20 maj 2011. Emissionen resulterade i 1 842 777 stycken nya stamaktier. Transaktionen fick ingen nettoeffekt på koncernens egna kapital eftersom emissionsbeloppet (90,3 MSEK) motsvarade värdeöverföringen till innehavare utan bestämmande inflytande.

Not 29 Andra reserver

	Säkringsreserv		Omräkningsreserv		Summa
	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Ingående balans	–	–	-17,1	14,0	-17,1	14,0
Derivat kassaflödessäkring	2,8	–	–	–	2,8	–
Skatt på kassaflödessäkring	-0,7	–	–	–	-0,7	–
Valutakursdifferenser	–	–	-16,2	-31,1	-16,2	-31,1
Utgående balans	2,1	–	-33,3	-17,1	-31,2	-17,1

Not 30 Avsättningar till pensioner

Ersättning till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom betalningar till försäkringsbolag eller myndigheter som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, s.k. avgiftsbestämda pensioner. Pensionsförpliktelserna har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen. De största förmånsbestämda planerna finns i Sverige (FPG/PRI). Beträffande förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet på utestående förpliktelse med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Ränta klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter fördelas i rörelseresultatet inom kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på den anställdes funktion.

	2011-12-31	2010-12-31
FPG/PRI	15,4	16,0
Övriga ålderspensioner i svenska bolag	–	1,6
Ålderspension i utländska bolag	2,9	3,4
Summa	18,3	21,0

Till grund för värderingen av pensionsåtagandet avseende förmånsbestämda pensionsplaner ligger antaganden enligt tabellen nedan.

		Sverige
Pensionsåtaganden	2011	2010
Diskonteringsränta	3,7	3,8
Löneökningstakt	–	–
Inflation	2,0	2,0
Avkastning på förvaltningstillgångar	–	–

Det sker inte någon fortsatt intjäning i det förmånsbaserade systemet. Som en konsekvens värderas koncernens pensionsåtagande baserat på en oförändrad löneökningstakt. Från och med 2011 fastställs diskonteringsräntan utifrån marknadsräntan per balansdagen på bostadsobligationer i Sverige, då dessa obligationer numera bedöms representera förstklassiga företagsobligationer med en fungerande marknad. Tidigare år fastställdes diskonteringsräntan baserat på aktuell marknadsavkastning på statsobligationer. Under 2011 har vidare livslängdsantaganden i Sverige ändrats som en följd av människors livslängd i Sverige ökat. Bolaget tillämpar de livslängdsantaganden som PRI fastställt från och med 1 juli 2011. Effekten av ovanstående förändringar i antaganden har inneburit att koncernens pensionsförpliktelse och ackumulerade oredovisade aktuariella förluster ökat med ca 2 MSEK under 2011.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar	2011-12-31	2010-12-31
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	22,1	22,9
Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster och förluster	-3,8	-1,9
Nettoförpliktelse redovisat värde i koncernens balansräkning	18,3	21,0
Avstämning av förändring av pensionsskuld	2011-12-31	2010-12-31
Ingående nettoskuld	21,0	22,8
Periodens pensionskostnad (+)/intäkt (-)	1,1	1,4
Pensionsutbetalningar	-1,6	-1,5
Regleringar av pensionsskuld	-2,2	-1,7
Utgående nettoskuld	18,3	21,0
varav kortfristig del	1,5	1,6

Specifikation av totala kostnader för ersättning efter avslutad anställning som redovisas i resultaträkningen 2011-12-31 2010-12-31

Kostnader avseende förmånsbestämda planer
Periodens resultatpost av aktuariell vinst(+)/förlust(-)	-0,4	-0,6
Ränta på förpliktelser	-0,7	-0,8
Summa kostnader avseende förmånsbestämda planer	-1,1	-1,4
Kostnader avseende avgiftsbestämda planer	-36,0	-34,6
Totala kostnader som redovisas i resultaträkningen	-37,1	-36,0
	2011-12-31	2010-12-31
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Kapitalförsäkring 1)	32,5	37,0
Summa	32,5	37,0
Belopp varmed avsättningsposten

1) Pensionsförpliktelserna har tryggats genom kapitalförsäkringar, vilket innebär att eventuella förändringar av pensionsförpliktelsen kompenseras fullt ut genom motsvarande värdeförändring på kapitalförsäkringen. Såväl pensionsåtagandet och kapitalförsäkringen redovisas inom linjen.

månader 32,5 37,0

förväntas betalas efter mer än tolv

Not 31 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Uppskjuten skattefordran		Uppskjuten skatteskuld
	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Maskiner och inventarier	3,2	2,4	0,7	3,6
Reserver	0,7	1,1	–	–
Underskottsavdrag i svenska företag	112,7	136,4	–	–
Underskottsavdrag i utländska företag	1,2	2,2	–	–
Pensioner	11,0	12,5	0,2	–
Övrigt	–	0,5	0,1	1,6
Summa	128,8	155,1	1,0	5,2

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara överskott. Per 2011-12-31 uppgår ackumulerade underskottsavdrag i svenska aktiebolag 428 (519) MSEK. I not 4 redogörs för bakgrunden till redovisning av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga förlustavdrag hänförlig till den svenska verksamheten. Koncernen har också beräknade skattemässiga förlustavdrag uppgående till 43,4 (70,6) MSEK hänförliga till Polen och Kina för vilka uppskjutna skattefordringar ej redovisas per 31 december 2011, varav 13,6 MSEK förfaller år 2012, 12,0 MSEK förfaller 2013, 8,7 MSEK förfaller 2015 och 9,0 MSEK förfaller 2016.

I ett omprövningsbeslut har vissa avdrag förvägrats. FinnvedenBulten vidhåller sin uppfattning som har stöd av ledande skatteexperter och har överklagats till förvaltningsrätten. Skulle bolaget förvägras avdrag i slutlig instans, skulle det innebära en tillkommande skattekostnad inklusive ränta om totalt ca 31,8 (30,1) MSEK. Ingen avsättning har gjorts i räkenskaperna mot bakgrund av att Finnveden Ltd ställt ut en garanti till FinnvedenBulten, för de betalningar koncernen kan åläggas att betala till skatteverket efter lagakraft vunnen dom avseende dessa skattetvister samt även processkostnader med anledning härav. Om bolaget vinner skatteprocessen förfaller ovan nämnda garanti och FinnvedenBulten kommer då att medges underskottsavdrag med ytterligare ca 197 (190) MSEK.

Not 32 Övriga avsättningar

	2011-12-31	2010-12-31
Utgifter för miljöåtagande	–	1,0
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	0,2	2,6
Summa	0,2	3,6

Redovisat värde vid periodens ingång	3,6	16,5
Avsättningar som gjorts under perioden 1)	–	1,0
Belopp som tagits i anspråk under perioden	-2,4	-8,3
Återföring av outnyttjat belopp	-1,0	-5,6
Redovisat värde vid periodens utgång	0,2	3,6

Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	—	1,0

Avsättning för omstrukturering innefattar direkta utgifter som är betingade av omstruktureringen och som saknar samband med företagets pågående verksamheter, t.ex. kostnader för outnyttjade hyreskontrakt, miljökostnader och ersättningar till arbetsbefriad personal. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig fastställs avsättningen genom en nuvärdesberäkning av de framtida utbetalningarna.

Not 33 Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder	2011-12-31	2010-12-31
Räntebärande aktieägarlån	–	337,3
Summa räntebärande aktieägarlån	–	337,3
Skulder till kreditinstitut	78,4	352,2
Checkräkningskredit	135,1	–
Skulder avseende finansiell leasing	11,8	18,8
Övriga räntebärande skulder	225,3	371,0

Varav förfaller mellan 1–5 år	225,3	371,0
Varav förfaller efter mer än 5 år	–	337,3
Summa	225,3	708,3
Avsättningar till pensioner	16,8	21,0
Summa räntebärande långfristiga skulder	242,1	729,3

Räntebärande kortfristiga skulder	2011-12-31	2010-12-31
Räntebärande emitterade preferensaktier	–	92,8
Summa räntebärande emitterade preferensaktier	–	92,8
Skulder till kreditinstitut	1,8	–
Avsättningar till pensioner	1,5	–
Checkräkningskredit	14,8	10,2
Skulder avseende finansiell leasing	7,7	9,3
Övriga räntebärande skulder	25,8	19,5

Verkligt värdet bedöms motsvara det bokförda värdet på koncernens finansiella skulder mot bakgrund av att de räntebärande skulderna löper med ränta som motsvarar marknadsräntan. Koncernen har särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla gentemot sina externa långivare som omfattar soliditetsmått och vissa relationstal som inkluderar EBITDA, nettoskuldsättning och vissa finansiella kostnader.

Not 34 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

	2011-12-31	2010-12-31
Företagsinteckningar	403,0	452,3
Aktier i dotterbolag	983,3	860,8
Summa	1 386,3	1 313,1

Not 35 Checkräkningskredit

	2011-12-31	2010-12-31
Beviljad kreditlimit	394,4	95,4
Outnyttjad del	244,5	85,2
Utnyttjat kreditbelopp 1)	149,9	10,2

1) Varav 135,1 (-) MSEK redovisas som långfristig skuld eftersom koncernen har en ovillkorlig rätt att förlänga krediten inom ramen för existerande kreditarrangemang.

Not 36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna löner inklusive semesterlöner	54,0	49,2
Upplupna sociala avgifter	40,0	37,1
Övriga upplupna kostnader	46,1	45,9
Summa	140,1	132,2

Not 37 Ansvarsförbindelser

	2011-12-31	2010-12-31
Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder eller avsättningar 1)	36,3	38,9
Skatter 2)	31,8	30,1
Övriga ansvarsförbindelser	14,3	1,4
Summa	82,4	70,4

2) Avser tillställt krav från skattemyndighet avseende skattemässiga avdrag som förvägrats. Finnveden Ltd har utställt en garanti relaterat till eventuella utbetalningar som en följd av denna skattetvist. Se vidare not 27.

Not 38 Innehav i joint venture

Koncernen har ett innehav på 60 procent i ett joint venture, BBB Service Ltd, som tillhandahåller fästelement till större projekt av motorer. Innehavet redovisas som ett joint venture enligt den sk klyvningsmetoden mot bakgrund av att ingen part kan fatta väsentliga affärsbeslut utan samtycke av den andra parten samt att risk och ansvar är fördelat i relation till och kopplas till respektive parts tillförda leveranser och produkter. Följande belopp ingår i koncernens resultatoch balansräkning och utgör koncernens andel av försäljning och resultat samt tillgångar och skulder.

	2011-12-31	2010-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar	0,6	–
Omsättningstillgångar	44,2	36,8
Summa	44,8	36,8
Skulder
Kortfristiga skulder	44,6	35,1
Summa	44,6	35,1
Nettotillgångar	0,2	1,7

Resultatposter
Intäkter	156,7	132,6
Kostnader	-158,2	-131,6
Resultat efter skatt	-1,5	1,0

Not 39 Transaktioner med närstående

Vid utgången av räkenskapsåret ägde Finnveden S.á.r.l 27,7 procent och Finnveden Ltd 6,9 procent av aktierna i Finnveden-Bulten AB. Vidare finns följande låneförhållande med ägarna.

	2011	2010
Aktieägarlån	–	337,3
Emitterade preferensaktier	–	92,8
Summa räntebärande skulder	–	430,1

Finnveden Ltd.	2011	2010
Räntebärande skuld	337,3	301,2
Debiterad ränta aktieägarlån	15,4	36,1
Konverterad till eget kapital (kvittningsemission)	-352,7	–
Summa räntebärande skulder	–	337,3

Finnveden S.á.r.l	2011	2010
Räntebärande skuld	92,8	82,8
Debiterad ränta preferensaktier	1,8	10,0
Konverterad till eget kapital (omstämpling)	-94,6	–
Summa	–	92,8

Se not 28 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital avseende kvittningsemission och omstämpling av aktieägarlån respektive preferensaktier.

Uppgift om koncernintern försäljning mellan koncernens övriga segment framgår av not 5, Information om rörelsesegment (divisioner) och geografiska marknader. Internpriset är etablerat utifrån principen "armlängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. Ersättningar till ledande befattningshavare framgår av not 6, Anställda, personalkostnader och ersättning till styrelsen.

Till bolag som kontrolleras av styrelsens ordförande har som kostnadsersättning för administration och lokalhyra, fastställd på marknadsmässiga villkor, erlagts under året med 0,1 (0,1) MSEK.

Vidare har följande närstående transaktioner skett med BBB Service Ltd (joint venture). Samtliga transaktioner har skett utifrån marknadsmässiga villkor enligt armlängds avstånd principen.

BBB Service Ltd	2011	2010
Försäljning av varor	142,8	110,0
Fordringar	46,4	35,6

Ingen avsättning för osäkra fordringar har gjorts då fordringarnas nominella belopp förväntas inflyta.

Not 40 Specification av koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		Andel, %
Dotterbolag/Org nr/Säte	Land	2011-12-3
Finnveden AB, 556224-0894, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten AB 556010-8861, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Sweden AB, 556078-3648, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Hallstahammar AB, 556261-2506, Hallstahammar	Sverige	100,0
Bulten i Kalix AB, 556250-9579, Kalix	Sverige	100,0
Bulten Ltd, Edinburgh, UK	Storbritannien	100,0
Bulten Polska S.A., Bielsko-Biala, PL	Polen	99,9
Bulten GmbH, Bergkamen, DE	Tyskland	100,0
Bulten Russia AB, 556872-5534, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Micro Fasteners AB, 556039-4180, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Apac Company Limited, Hong Kong, CN	Kina	100,0
Bulten Fasteners (China) Co Ltd, Peking, CN	Kina	100,0
Finnveden, Inc., S:t Louis, US	USA	100,0
Finnveden Metal Structures AB, 556502-8338, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Metal Structures Spzoo Bielsko-Biala, PL	Polen	100,0
Finnveden GMF AB, 556248-3452, Mora	Sverige	100,0
Finnveden Trading AB, 556201-4570, Göteborg	Sverige	100,0
Finnveden Gjutal AB, 556429-2380, Hultsfred	Sverige	100,0
Finnveden China Trading AB, 556838-9950, Hultsfred	Sverige	100,0
Finnveden Metal Structures Ltd, Shanghai, CN	Kina	100,0
BBB Service Ltd 880 6643 02, Scunthorpe, UK	Storbritannien	60,0
BBB Fasteners Craiova S.R.L 381312, Bukarest, Rumänien	Rumänien	100,0
FinnvedenBulten IT AB, 556245-8702, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Share MIPCO AB, 556843-5001, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Warrant MIPCO AB, 556812-4464, Göteborg	Sverige	100,0
Bulten Stock Option AB, 556812-4290, Göteborg	Sverige	100,0
FMS Warrant MIPCO AB, 556812-4456, Göteborg	Sverige	100,0

Not 41 Avstämning mellan IFRS och använda nyckeltalsbegrepp

Använt begrepp	2011	2010
Rörelseresultat (EBIT)	201,5	114,2
Avskrivningar och nedskrivningar	71,7	70,5
Rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	273,2	184,7

Använt begrepp	2011	2010
Rörelseresultat (EBIT)	201,5	114,2
Avskrivningar och nedskrivningar	71,7	70,5
Rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	273,2	184,7
Engångsposter 1)	18,2	11,2
Justerat rörelseresultat exkl avskrivningar (EBITDA)	291,4	195,9

Vid beräkning av justerat rörelseresultat exklusive avskrivningar återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2011-12-31	2010-12-31
Rörelseresultat (EBIT)	201,5	114,2
Engångsposter 1)	18,2	11,2
Justerat rörelseresultat	219,7	125,4

Vid beräkning av justerat rörelseresultat återläggs engångsposter till rörelseresultatet.

Använt begrepp	2011-12-31	2010-12-31
Eget kapital	1032,8	485,1
Räntebärande lån från aktieägare	–	430,1
Justerat eget kapital	1 032,8	915,2

Vid beräkning av justerad soliditet används begreppet justerat eget kapital definierat enligt ovan i relation till balansomslutningen.

Använt begrepp	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga räntebärande skulder	225,3	708,3
Avsättning till pensioner	16,8	21,0
Kortfristiga räntebärande skulder	25,7	112,3
Finansiella räntebärande fordringar	-3,5	-2,1
Kassa och bank	-102,7	-188,7
Nettolåneskuld	161,6	650,8
Räntebärande lån från aktieägare	–	-430,1
Justerad nettolåneskuld	161,6	220,7

Använt begrepp	2011	2010
Resultat efter skatt	114,5	–
Engångsposter 1)	18,2	–
Räntekostnader på aktieägarlån och preferensaktier	17,2	–
Beräknad skatt på justeringsposter	-9,3	–
Justerat resultat efter skatt	140,6	–
Antal aktier på balansdagen	21 040,2	–
Resultat per aktie-proforma	6,68	–

1) Engångsposter	2011-12-31	2010-12-31
Noteringskostnader, NASDAQ OMX	17,8	4,2
Rationaliseringsprogram	0,4	7,0
Summa	18,2	11,2

Not 42 Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat.

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2011	2010
Nettoomsättning	2	15,9	–
Kostnad för sålda varor		–	–
Bruttoresultat		15,9	–

Administrationskostnader	3,5	-30,5	-1,4
Rörelseresultat		-14,6	-1,4

Räntekostnader och liknande resultatposter	4	-22,7	-40,7
Resultat före skatt		-37,3	-42,1

Skatt på årets resultat	6	7,9	49,3
Räkenskapsårets resultat		-29,4	7,2

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2011	2010
Årets resultat	-29,4	7,2
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat för året	-29,4	7,2

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
Till gångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier		0,2	–
Summa materiella anläggningstillgångar		0,2	–
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	7	1 367,1	1 281,2
Uppskjutna skattefordringar	6	57,2	49,3
Övriga långfristiga fordringar		6,0	–
Summa finansiella anläggningstillgångar		1 430,3	1 330,5
Summa anläggningstillgångar		1 430,5	1 330,5
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernbolag		3,8	–
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1,8	0,3
Summa kortfristiga fordringar		5,6	0,3
Likvida medel		1,2	–
Summa omsättningstillgångar		6,8	0,3
Summa tillgångar		1 437,3	1 330,8
MSEK
	Not		2011-12-31 2010-12-31
Eget kapital och skuld er
Eget kapital
Aktiekapital	8	10,5	6,0
Reservfond		99,6	99,6
Överkursfond		1 133,0	694,5
Balanserade vinstmedel		19,4	48,8
Summa eget kapital		1 262,5	848,9
Skulder
Långfristiga skulder
Räntebärande aktieägarlån	11	–	337,3
Skulder till koncernföretag		162,3	144,3
Summa långfristiga skulder		162,3	481,6
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		4,2	–
Övriga skulder		0,4	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		7,9	0,3
Summa kortfristiga skulder		12,5	0,3
Summa eget kapital och skulder		1 437,3	1 330,8
Ställda säkerheter	9	1 371,5	1 281,2

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Moderbolaget	Aktie kapital	Pågående nyemis sion	Reserv fond	Överkurs fond	Balanse rade vinst medel	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2010	2,0	4,0	99,6	694,5	41,6	841,7
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	–	7,2	7,2
Summa totalresultat	–	–	–	–	7,2	7,2
Transaktioner med aktieägare
Avslutad nyemission	4,0	-4,0	–	–	–	–
Summa transaktioner med aktieägare	—	4,0	–	–	–	4,0
Utgående balans per 31 december 2010	6,0	—	99,6	694,5	48,8	848,9
Totalresultatet
Årets resultat	–	–	–	–	-29,4	-29,4
Summa totalresultat	–	–	–	–	-29,4	-29,4
Transaktioner med aktieägare
Nyemission genom kvittning	3,6	–	–	349,1	–	352,7
Nyemission genom apport	0,9	–	–	89,4	–	90,3
Summa transaktioner med aktieägare	4,5	–	–	438,5	–	443,0
Utgående balans per 31 december 2011	10 ,5	–	99,6	1 133,0	19,4	1 262,5

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	-37,3	-42,1
Justeringar för kostnadsförd ej utbetald ränta	15,4	36,1
Betald skatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	-21,9	-6,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-5,3	-0,1
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder	12,4	-0,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-15,0	-6,3
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-0,2	–
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	-1,6	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-1,8	–
Finansieringsverksamheten
Ökning av låneskulder	18,0	6,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	18,0	6,3
Årets kassaflöde	1,2	0,0

Årets kassaflöde	1,2	0,0
Valutakursdifferens i likvida medel	–	–
Likvida medel vid räkenskapsårets början	0,0	0,0
Likvida medel vid årets slut	1,2	0,0

Moderbolagets tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

MSEK	2011	2010
Betalda räntor
Betald ränta	–	–
Erhållen ränta	–	–

Moderbolagets noter

Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värde. Notera att avrundningar kan förekomma så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras.

Not 1 Redovisningsprinciper

Moderbolaget tillämpar Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderföretag i koncerner som frivilligt valt att tillämpa IFRS/IAS i sin koncernredovisning skall som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernen. Moderföretaget tillämpar följaktligen de principer som tillämpas i koncernredovisningen och som redogjorts för enligt ovan, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet.

Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag.

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren som utdelning. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderbolaget har inga förmånsbestämda pensionsplaner.

Preferensaktier redovisas i koncernredovisningen som en räntebärande skuld eftersom dessa inte uppfyller definitionen av eget kapital enligt IAS 32. I koncernredovisningen redovisas avkastning på preferensaktierna som räntekostnader. RFR 2 innebär att klassificering av finansiella instrument ska ske utifrån instrumentets juridiska innebörd. Moderbolaget redovisar därför preferensaktier som eget kapital. Avkastning på dessa redovisas som utdelning i enlighet med dess juridiska innebörd.

Not 2 Nettoomsättning

	2011	2010
Koncerninterna tjänster	12,5	–
Övriga intäkter	3,4	–
Summa nettoomsättning	15,9	–

Nettoomsättningen består till 100 procent av koncerninterna intäkter. Koncerninterna tjänster omfattar ledningsarbete, IT-tjänster och administrativa stödfunktioner. Debitering har skett på marknadsmässiga grunder.

Not 3 Arvoden och kostnadsersättning för revision

	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revision	0,7	0,2
Annan revisionsverksamhet	0,1	–
Skatterådgivning	0,1	–
Övriga tjänster	0,9	–
Summa	1,8	0,2

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget omfattar huvudsakligen översiktlig granskning av delårsrapporter. Skatterådgivning inkluderar rådgivning inom inkomstbeskattning, inklusive internprissättningsfrågor, samt mervärdesskatt. Övriga tjänster är sådan rådgivning som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda kategorier av tjänster, t.ex. rådgivning i samband med bolagets noteringsprocess.

Not 4 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2011	2010
Räntekostnader koncernbolag	-7,2	-4,6
Räntekostnader, övriga*)	-15,4	-36,1
Övrigt	-0,1	–
Summa	-22,7	-40,7

*) I räntekostnader ingår ränta på aktieägarlån med 15,4 (36,1) MSEK som lagts till lånebeloppet.

Not 5 Anställda, personalkostnader och arvode till styrelse

Bolaget har 7 (0) anställda. Ersättning till styrelse, verkställande direktör och andra ledande befattningshavare har även utgått från andra koncernbolag. I not 6 för koncernen redogörs för totala ersättningar för styrelse och ledande befattningshavare.

Medelantal anställda	2011	2010
Kvinnor	5	–
Män	2	–
Summa	7	–

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader	2011	2010
Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör	5,0	–
Löner och ersättningar till övriga anställda	4,3	–
Summa löner och ersättningar	9,3	–
Sociala avgifter enligt lag och avtal	2,7	–
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör	0,9	–
Pensionskostnader för övriga anställda	1,1	–
Summa sociala avgifter och pensionskostnader	4,7	–
Summa	14,0	–

Antal styrelseledamöter på balansdagen	2011	2010
Kvinnor	1	–
Män	6	5
Summa	7	5

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	2011	2010
Kvinnor	1	1
Män	2	2
Summa	3	3

Not 6 Skatt på årets resultat

	2011	2010
Aktuell skatt
Aktuell skatt för året	–	–
Summa aktuell skatt	–	–
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 1)	7,9	49,3
Summa uppskjuten skatt	7,9	49,3
Redovisad skatt	7,9	49,3

Avstämning av effektiv skatt, belopp	2011	2010
Resultat före skatt	-37,3	-42,1
Skatt enligt gällande skattesats	9,8	11,1
Uppskjuten skatt avseende tidigare års ej redovisade underskottsavdrag	–	38,2
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-1,9	–
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen	7,9	49,3

1) Uppskjuten skattefordran uppgående till 7,9 (49,3) MSEK avser i sin helhet skattemässiga förlustavdrag.

Not 7 Andelar i koncernföretag

	2011-12-31	2010-12-31
Vid årets början	1 281,2	1 281,2
Förvärv under året	85,9	–
Redovisat värde vid periodens slut	1 367,1	1 281,2

SPECIFICATION AV ModerbolagETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Andel, %	Redovisat värde
Dotterbolag/Org nr/Säte	2011-12-31	2011-12-31
Finnveden AB, 556224-0894, Göteborg	100,0	1 281,2
Bulten Share MIPCO AB, 556843-5001, Göteborg	100,0	4,6
Bulten Warrant MIPCO AB, 556812-4464, Göteborg	100,0	3,4
Bulten Stock Option AB, 556812-4290, Göteborg	100,0	22.8
FMS Warrant MIPCO AB, 556812-4456, Göteborg	100,0	55,1
Redovisat värde vid periodens slut		1 367,1

För samtliga innehav ovan överenstämmer kapitalandelen med röstandelen.

I utbyte mot aktier i moderbolaget har styrelsen och ledningen under 2011 apporterat sitt innehav av optioner och aktier i vissa dotterbolag inom FinnvedenBulten-koncernen. Se Koncernen not 28 för ytterligare information om apportemissionen.

Not 8 Aktiekapital

	Stamaktier	Preferens aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier per 31 december 2010	11 037 000	963 000	12 000 000
Omstämpling av preferensaktier per 3 mars 2011	963 000	-963 000	–
Registrerad nyemission per 20 maj 2011	7 197 430	–	7 197 430
Registrerad nyemission per 25 maj 2011	1 842 777	–	1 842 777
Antal utestående aktier per 31 december 2011	21 040 207	–	21 040 207

Totalt antal stamaktier per 31 december 2011 är 21 040 207 aktier. Aktiens kvotvärde är 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Se not 28, Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital, i koncernen för beskrivning av emissionerna.

Not 9 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut

	2011-12-31	2010-12-31
Aktier i dotterbolag	1 371,5	1 281,2
Summa	1 371,5	1 281,2

Not 10 Ansvarsförbindelser

	2011-12-31	2010-12-31
Borgensförbindelser till förmån för koncernföretag	14,5	1,7
Skatter1)	31,8	30,1
Summa	46,3	31,8

1) Avser tillställt krav från skattemyndighet avseende skattemässiga avdrag som förvägrats. Finnveden Ltd har utställt en garanti relaterat till eventuella utbetalningar som en följd av denna skattetvist. Se vidare not 31 i koncernredovisningen.

Not 11 Transaktioner med närstående

Vid utgången av räkenskapsåret ägde Finnveden S.á.r.l 27,7 (48,6) procent och Finnveden Ltd 6,9 (51,4) procent av aktierna i FinnvedenBulten AB (publ). Vidare finns följande låneförhållande med ägarna:

	2011	2010
Aktieägarlån	–	337,3
Summa räntebärande skulder	–	337,3
Finnveden Ltd.	2011	2010
Räntebärande skulder	337,3	301,2
Överfört från Finnveden S.á.r.l	–	–
Pågående emission	–	–
Debiterad ränta	15,4	36,1
Konverterad till eget kapital	-352,7	–
Summa	–	337,3

Aktieägarlånet som löpte med en ränta på 12,0 procent reglerades under 2011. Se not 28, Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital, i koncernen. Räntekostnaden för skulden var under räkenskapsperioden 15,4 (36,1) MSEK. Lånet var efterställt andra låneskulder. Räntan är etablerat utifrån principen "armlängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

Försäkran och underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisning redovisningsstandarder, ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.

Göteborg den 21 mars 2012

Roger Holtback Hans Gustavsson Arne Karlsson Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Ulf Rosberg Adam Samuelsson Tony Frunk

Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Katarina Olsson Johan Westman Arbetstagarrepresentant VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 mars 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Bror Frid Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ), Organisationsnummer 556668-2141

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för FinnvedenBulten AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26–67.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för FinnvedenBulten AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 21 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB

Bror Frid Auktoriserad revisor

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat exklusive minoritetsintresse i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsintresse.

Avkastning på Justerat eget kapital

Årets resultat exklusive minoritetsintresse i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsintresse samt inklusive aktieägarlån och preferensaktier.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttorörelseresultat i procent av årets nettoomsättningen.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

EBIT-marginal (Rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Justerad EBIT-marginal (Rörelsemarginal)

Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar justerat för engångsposter i procent av årets nettoomsättning.

Eget kapital Redovisat eget kapital inklusive minoritetsintresse.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättningen dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar; allt beräknat vid årets slut.

Justerad nettolåneskuld

Räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

Nettomarginal Nettoresultat i procent av nettoomsättning.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital.

Justerad nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettolåneskuld dividerat med eget kapital. Vid beräkningen klassificeras aktieägarlån samt preferensaktier som eget kapital.

OEM

Original Equipment Manufacturer, fordonstillverkare.

Nettoomsättning per anställd

Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal före goodwill

Rörelseresultat före goodwillavskrivningar i förhållande till nettoomsättning.

Rörelseresultat per anställd

Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritetsintresse i procent av balansomslutningen.

Justerad Soliditet

Eget kapital inklusive minoritetsintresse samt aktieägarlån och preferensaktier i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt.

Tier 1 leverantör

Leverantör som levererar direkt till fordonstillverkare.

Bolagsstyrningsrapport

FinnvedenBulten AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Göteborg i Sverige. FinnvedenBulten är noterat på NASDAQ OMX Stockholm sedan 20 maj 2011. Bolaget följer NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Koden finns att ta del av på Kollegiet för Svensk Bolagstyrnings hemsida, www.bolagsstyrning.se. Koden gäller för alla svenska bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i Sverige och ska tillämpas fullt ut i samband med den första årsstämma som hålls året efter börsnoteringen. FinnvedenBulten påbörjade en anpassning till koden i samband med årsstämman 2011 och har sedan dess tillämpat koden. Bolag måste inte följa alla regler i koden, utan har möjlighet att välja alternativa lösningar som de bedömer passar bättre för just deras omständigheter, förutsatt att eventuella avvikelser redovisas, den alternativa lösningen beskrivs och orsakerna förklaras i bolagsstyrningsrapporten.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning och har granskats av bolagets revisor.

BOLAGSSTÄMMAN

I enlighet med aktiebolagslagen är bolagsstämman bolagets högsta beslutsfattande organ och på bolagsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt i nyckelfrågor, till exempel fastställande av resultat och balansräkningar, disposition av bolagets vinst, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till styrelsen och revisorerna.

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämma kallas. I enlighet med bolagsordningen publiceras kallelse till såväl årsstämma som extrabolagsstämma genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Dagens Industri.

Rätt att närvara vid bolagstämma

Alla aktieägare som är direktregistrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fem vardagar före bolagsstämman och som har meddelat bolaget sin avsikt att delta (med eventuella biträden) i

Styrelseledamöter valda på årsstämman 2011

I nedanstående tabeller framgår en översikt av styrelsens sammansättning. Övrig presentation av styrelsen hänvisas till sidorna 76-77 i denna årsredovisning.

Namn	Styrelsefunktion	Invald/Utsedd	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Oberoende i förhållande tillbolaget och bolagsledningen	Oberoende i förhållande till större ägare
Styrelseledamöter
Roger Holtback	Ordförande	2005	–	Ledamot	Ja	Nej
Ulf Rosberg	Ledamot	2005	Ledamot	Ordförande	Ja	Nej
Hans Gustavsson	Ledamot	2005	Ledamot	Ledamot	Ja	Ja
Adam Samuelsson	Ledamot	2005	Ledamot	–	Ja	Nej
Arne Karlsson	Ledamot	2010	Ordförande	–	Ja	Ja
Katarina Olsson	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–
Tony Frunk	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–
Suppleanter
Maria Knutsson	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–
Thure Andersen	Arbetstagarrepresentant	2011	–	–	–	–

bolagsstämman senast det datum som anges i kallelsen till bolagsstämman har rätt att närvara vid bolagsstämman och rösta för det antal aktier de innehar. Aktieägare kan delta i bolagsstämman personligen eller genom ombud och kan även biträdas av högst två personer.

Initiativ från aktieägare

Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska ha tagits emot av styrelsen senast sju veckor före årsstämman.

Större aktieägare

Bolaget hade vid utgången av år 2011 totalt 2 216 aktieägare. De fem största aktieägarna kontrollerade vid årsskiftet 53,4% av kapitalet och rösterna. Den enskilt största aktieägaren, Nordic Capital Fond V, kontrollerade 34,6% av kapitalet och rösterna.

Årsstämma 2012

Ordinarie årsstämma 2012 kommer att hållas den 26 april på Svenska mässan i Göteborg. Mer information finns på www.finnvedenbulten.se

STYRELSEN

Styrelsen är högsta beslutande organ efter bolagsstämman. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för bolagets förvaltning och organisation, vilket betyder att styrelsen är ansvarig för att bland annat fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa ledningen.

Styrelsen ansvarar också för upprättande och avgivande av årsredovisningen och koncernredovisningen samt att delårsrapporterna upprättas i rätt tid. Dessutom utser styrelsen verkställande direktören.

Styrelseledamöterna väljs varje år på årsstämman för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen till den del den väljs av bolagsstämman bestå av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter utan suppleanter. Härutöver har arbetstagarrepresentanter utsetts.

Styrelsens ordförande

Styrelseordförande väljs av bolagsstämman. Ordförande har ett särskilt ansvar för ledningen av styrelsens arbete och att styrelsens arbete är välorganiserat och genomförs på ett effektivt sätt.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som revideras årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat funktioner och uppdelningen av arbetet mellan styrelseledamöterna och VD. I samband med det konstituerande styrelsemötet fastställer styrelsen också instruktioner för finansiell rapportering och instruktioner för VD.

Styrelsen sammanträder fem ordinarie gånger utöver det konstituerande sammanträdet enligt ett årligt schema som fastställs i förväg. Utöver dessa möten kan ytterligare möten anordnas för att hantera frågor som inte kan hänskjutas till ett ordinarie möte. Utöver styrelsemöten har styrelseordföranden och VD en fortlöpande dialog rörande ledningen av Bolaget.

För närvarande består Bolagets styrelse av fem ordinarie stämmovalda ledamöter samt två ordinarie arbetstagarrepresentanter och två suppleanter. Dessa presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

Styrelsemöten 2011

Styrelsemedlemmars närvaro vid styrelsemöten 2011.

Roger Holtback	19/20

Ulf Rosberg	18/20
Arne Karlsson	20/20
Hans Gustavsson	19/20
Adam Samuelsson	19/20
Katarina Olsson *)	16/20
Tony Frunk *)	16/20
Suppleanter
Maria Knutsson *)	14/20
Thure Andersen *)	16/20

* Invaldes i styrelsen den 24 februari 2011.

Utvärdering av styrelsens arbete 2011

Årligen görs en utvärdering av styrelsens arbete. Syftet med utvärderingen är att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet.

REVISIONSUTSKOTTET

FinnvedenBulten har ett revisionsutskott bestående av fyra medlemmar: Arne Karlsson (ordförande), Ulf Rosberg, Hans Gustavsson och Adam Samuelsson.

Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Styrelsens ordförande kan vara ledamot i utskottet men bör inte vara ordförande i utskottet. Revisionsutskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av de ledamöter som är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen ska även

vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings eller revisionskompetens. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet sammanträder regelbundet med bolagets revisor. Revisionsutskottet har inte någon beslutanderätt.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Arne Karlsson	6/6
Ulf Rosberg	6/6
Hans Gustavsson	6/6
Adam Samuelsson	5/6

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

FinnvedenBulten har ett ersättningsutskott bestående av tre medlemmar: Ulf Rosberg (ordförande), Roger Holtback och Hans Gustavsson. Ersättningsutskott ska bereda frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och samtliga personer i bolagsledningen. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. Övriga ledamöter i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Bland utskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas.

Ledamöternas namn	Närvaro / totalt antal möten
Ulf Rosberg	4/4
Roger Holtback	4/4
Hans Gustavsson	4/4

VALBEREDNING

Valberedningen ska bestå av fyra ledamöter – en representant för var och en av de tre största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti som önskar utse en ledamot i valberedningen, samt styrelsens ordförande. Med de tre största aktieägarna avses de av Euroclear Sweden AB registrerade och ägargrupperade tre största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti månad. Vid större ägarförändringar har den nya storägaren rätt, om önskemål framställs, att utse en ledamot i valberedningen.

Instruktioner för valberedningen har antagits av årsstämman den 24 februari 2011. Valberedningen ska bland annat lämna förslag till ordförande vid årsstämma, antal stämmovalda ledamöter, ordförande och övriga stämmovalda ledamöter i styrelsen, arvode och annan ersättning till var och en av de stämmovalda styrelseledamöterna och till ledamöter av styrelsens utskott, antal revisorer (i förekommande fall) och arvode till revisorerna (i förekommande fall). Till valberedningens ordförande har Claes Bodell utsetts.

Valberedning	Bolag
Roger Holtback, Styrelsens ordförande	FinnvedenBulten AB
Claes Bodell	Nordic Capital Fond V
Frank Larsson	Handelsbankens Fonder
Jörgen Persson	Dunross & Co AB

VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

VD är underordnad styrelsen och har främst ansvar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD anges i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen för VD. VD ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande av materialet på styrelsesammanträden. Enligt instruktionerna för finansiell rapportering är VD ansvarig för finansiell rapportering i bolaget och ska följaktligen säkerställa att styrelsen erhåller tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera FinnvedenBultens resultat och finansiella ställning. Detta innebär att VD ska löpande hålla styrelsen informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet, omsättningens storlek, bolagets resultat och ekonomiska ställning, likviditet och kreditläge, viktigare affärshändelser samt varje annan händelse, omständighet eller förhållande som inte kan antas vara av oväsentlig betydelse för bolagets aktieägare att styrelsen känner till. VD och övriga ledande befattningshavare presenteras mer detaljerat i avsnitt "Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer".

ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättning till styrelseledamöter

Arvoden och annan ersättning till stämmovalda styrelseledamöter fastställs av årsstämman. Årsstämman den 24 februari 2011 beslutade om att ett fast arvode ska utgå till styrelsen om 1 800 000 SEK för perioden till och med nästa årsstämma, varav 600 000 SEK ska utgå till styrelsens ordförande och 300 000 SEK utgå till var och en av de av styrelsens övriga bolagstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ett fast arvode om 50 000 SEK ska utgå till den styrelseledamot som har särskilt ansvar för dotterbolaget Finnveden Metal Structures AB. En förutsättning för utbetalning är att sådan ledamot är utsedd av bolagstämman och inte är anställd i bolaget. Vidare har årsstämman beslutat att ett fast arvode om 250 000 SEK ska utgå till revisionsutskottet, varav 100 000 SEK ska utgå till revisionsutskottets ordförande och 50 000 SEK ska utgå till var och en av revisionsutskottets övriga ledamöter. Ingen ersättning ska utgå till ledamöter i ersättningsutskottet. Såsom kostnadsersättning avseende administrativa kostnader ska 20 000 SEK plus moms per kvartal utgå till ett till styrelsens ordförande närstående bolag. Bolagets styrelseledamöter har inte rätt till några förmåner efter det att de avgått som medlemmar i styrelsen.

För ytterligare information om ersättning till styrelseledamöter, se not 6 i denna årsredovisning.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt ett beslut av årsstämman den 24 februari 2011 gäller i huvudsak följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för VD och andra ledande befattningshavare. Lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att FinnvedenBulten alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för Bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom FinnvedenBulten ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ledande befattningshavares lön består av fast lön, rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Dessutom kan årsstämman om så beslutas lämna erbjudande om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att aktieägare och medarbetare får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling.

För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare se not 6 i denna årsredovisning.

KONCERNLEDNING

I koncernledningen ingår VD, vVD samt koncernens finans- och ekonomidirektör. Koncernledningen har regelbunda möten där även informationsdirektören, koncernredovisningschefen samt ansvarig för affärsutveckling ingår som adjungerande. VD och vVD är också divisionschefer varför en nära kontakt med de operativa verksamheten föreligger.

DIVISION

FinnvedenBulten är indelad i två operativa divisioner. Divisionerna bedrivs i två separata dotterbolag som i sin tur äger aktierna i underliggande dotterbolag där verksamheterna bedrivs. FinnvedenBultens divisioner ansvarar för att utveckla sina respektive verksamheter och för att uppfylla uppställda finansiella mål.

INTERN KONTROLL

Detta avsnitt innehåller styrelsens årliga avrapportering över hur den interna kontrollen till den del den avser finansiell rapportering är organiserad. Utgångspunkten för beskrivningen har varit Kodens regler och den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper inom Svenskt Näringsliv och FAR SRS.

Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. FinnvedenBultens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen och de lokala regler som gäller i varje land där verksamhet bedrivs.

Förutom externa regler och rekommendationer finns interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. FinnvedenBultens kontrollmiljö består bland annat av organisationsstruktur, instruktioner, policies, riktlinjer, rapportering och definierade ansvarsområden. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion för verkställande direktören och enats om den ekonomisk rapportering till styrelsen i FinnvedenBulten AB (publ). Koncernens ekonomi- och finansdirektör rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. Finnveden-Bulten ABs väsentliga och styrande dokument i form av policies, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler till de i koncernen ingående bolagen. System och rutiner har skapats för att förse ledningen med nödvändiga rapporter om affärsresultatet i relation till etablerade målsättningar. Nödvändiga informationssystem finns för att säkerställa att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.

Riskbedömning

FinnvedenBultens riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. De, i koncernens arbete med intern kontroll, identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som bygger på avvikelserapportering från de fastställda målen eller från fastslagna normer för till exempel värdering av varulager och andra väsentliga tillgångar.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Finansiella rapporter upprättas månads-, kvartals- och årsvis i koncernen, dess divisioner och dotterbolag. I samband med rapporteringen görs omfattande analyser med kommentarer samt uppdaterade prognoser som bland annat syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt. Ekonomifunktioner och controllers med funktionellt ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på koncern-, divisionsoch enhetsnivå.

FinnvedenBultens interna kontrollarbete syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen.

Den finansiella rapporteringen ska

vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekommendationer
ge en rättvisande beskrivning av företagets verksamhet
stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten.

Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.

Information och kommunikation

Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare. Viktiga verktyg för detta är FinnvedenBultens manualer, intranät och utbildningar.

Kontrollaktiviteter

Koncernens bolag är organiserade i två divisioner. I respektive divisionsledning ingår en ekonomichef. Ekonomichefen har en central roll för analys och uppföljning av divisionens finansiella rapportering och resultat. Hos moderbolaget finns ytterligare funktioner för löpande analys och uppföljning av koncernens, divisionernas och dotterbolagens finansiella rapportering.

Uppföljning

Styrelsen informeras om och utvärderar månadsvis verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde genom ett rapportpaket innehållande utfall, prognoser och kommentarer till vissa nyckelfaktorer.

Uppföljning av finansiell information

Styrelsen avger och ansvarar för bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom att bereda arbetet med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Det görs bland annat genom att revisionsutskottet granskar den finansiella information och bolagets finansiella kontroller.

Styrelsen informeras månadsvis om verksamhetens utveckling, resultat, ställning och kassaflöde. Utvärdering och uppföljning sker av utfall och prognoser.

Samtliga bolag i koncernen ska rapportera den finansiella informationen utefter ett faställt format och efter givna redovisningsprinciper. I samband med rapporteringen görs en analys och riskbedömning av den finansiella situationen.

REVISORER

FinnvedenBultens revisor är PricewaterhouseCoopers AB, med Bror Frid som ansvarig revisor. PwC genomför revisionen i Finnveden-Bulten AB (publ) och i samtliga dotterbolag. Revisionen omfattar årligen en lagstadgad revision av FinnvedenBultens årsredovisning, lagstadgad revision av moderbolag och alla dotterbolag (där så krävs), revision av interna rapportpaket, revision av bokslutet och översiktlig granskning av en delårsrapport. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen.

Under andra kvartalet hålls möte med företagsledningen för analys av organisation, verksamheter, affärsprocesser och balansposter i syfte att identifiera områden som innebär förhöjd risk för fel i den finansiella rapporteringen. Dessutom hålls möte med revisionsutskottet för avstämning av strategi och inriktning.

En översiktlig granskning av bokslut görs för perioden januari– september. Under oktober–november görs en så kallad Early warninggranskning på niomånadersbokslutet följt av ett Early warning-möte med företagsledningen där väsentliga frågor inför årsbokslutet tas upp. Granskning och revision av årsbokslutet och årsredovisning görs under januari–februari.

FinnvedenBulten har under 2011 utöver revisionsuppdraget konsulterat PwC inom främst skatteområdet, transferprisfrågor och redovisningsfrågor. Storleken på till PwC betalda ersättningar under 2011 framgår av not 7 på sidan 48.

PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag genomföra fristående rådgivning åt FinnvedenBulten.

Enligt bolagets bolagsordning ska bolaget ha lägst en och högst två revisorer och högst två revisorssuppleanter. Enligt bolagsordningen ska revisorns mandattid upphöra vid slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter det då att revisorn utsågs.

KOMMUNIKATION

Bolagets information till aktieägare och andra intressenter ges via årsredovisning, delårsrapporter samt pressmeddelanden. På bolagets hemsida, www.finnvedenbulten.se, publiceras all extern information.

INTERNREVISION

FinnvedenBulten tillämpar svensk kod för bolagstyrning med följande undantag.

En särskild funktion för internrevision finns inte inom Finnveden-Bulten. Styrelsen utvärderar årligen behovet av att inrätta en särskild funktion för internrevision. Under 2011 gjordes bedömningen att ett sådant behov inte förelåg. Som motiv till beslutet beaktade styrelsen att den interna kontrollen huvudsakligen utövas genom

de operativa cheferna på olika nivåer
lokala respektive centrala ekonomifunktioner
koncernledningens övervakande controller

Ovanstående punkter tillsammans med bolagets storleken gör att styrelsen anser att det inte är ekonomiskt försvarbart med ytterligare en administrativ funktion.

Göteborg den 21 mars 2012

Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Roger Holtback Hans Gustavsson Arne Karlsson

Ulf Rosberg Adam Samuelsson Tony Frunk

Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant

Katarina Olsson Johan Westman Arbetstagarrepresentant VD och koncernchef

REVISORNS YTTRANDE ÖVER BOLAGS-STYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i FinnvedenBulten AB (publ), Org nr 556668-2141

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för FinnvedenBulten AB (publ) för räkenskapsåret 2011 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Göteborg den 21 mars 2012

Bror Frid Auktoriserad revisor

Översikt av bolagsstyrning

Illustration av FinnvedenBultens bolagsstyrningsprocess, från aktieägare till koncernledning.

Styrelse, revisor och verkställande ledning

Styrelsen valda av årsstämman

Roger Holtback (1945) Styrelseordförande

Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Verksam i styrelsen sedan 2005. Tidigare verkställande direktör för bl.a. Volvo Personvagnar AB.

Andra uppdrag: Styrelseordförande Stiftelsen Svenska Mässan, Rullpack AB och Holtback Invest AB med dotterbolag samt styrelseledamot i IHS inc, USA (NYSE) och Trox AB. Även senior advisor i Stena Sfärråd och i NC Advisory AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 202 7941)

HANS GUSTAVSSON (1946)

Maskiningenjör, har studerat ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, har en Managementutbildning från University of Colombia i USA samt från MCE i Bryssel. Styrelseledamot sedan 2005. Tidigare ledande befattningar inom bl.a. Volvo Personvagnar och Jaguar Land Rover.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Calix Group AB, Klippan Group AB. Bedriver konsultverksamhet inom ledarskap och är rådgivare till Denso Sweden AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 196 2681)

ARNE KARLSSON (1944)

Civilekonom, Lunds universitet. Styrelseledamot sedan 2010 (även ledamot mellan 2005 och 2008). Tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice VD i Scania CV AB.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB samt ordförande och ledamot i ett antal styrelser inom Scania CV AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 7 1651)

ULF ROSBERG (1965) Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm, major i finance från NYU, Stern School of Business i New York. Styrelseledamot sedan 2005. Anställd

av NC Advisory AB. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bufab Holding AB, Ottawa Invest AB, Siaro Investment Holding AB, BVN Holding AB, Reynolds Holding AB, Nordic

ADAM SAMUELSSON (1972)

Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och University of Virginia, Darden, MBA från Harvard Business School. Styrelseledamot sedan 2005. Anställd av NC Advisory AB.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bufab Holding AB och Nefab Holding AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

Cecilia Four AB och Nefab Holding AB.

Arbetstagarrepresentanter i styrelsen

TONY FRUNK (1950) Ordinarie arbetstagarledamot. Inköpare vid FinnvedenBultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 1966. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för IF Metall.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

KATARINA OLSSON (1955)

Ordinarie arbetstagarledamot. Produktionsekonom vid Finnveden-Bultens anläggning i Olofström. Anställd i bolaget sedan 1974. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 2001)

THURE ANDERSEN (1952)

Arbetstagarsuppleant. Produktionsplanerare vid Finnveden-Bultens anläggning i Hallstahammar. Anställd i bolaget sedan 2000. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för Unionen.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

MARIA KNUTSSON (1974)

Arbetstagarsuppleant. Bearbetare/NC-operatör vid FinnvedenBultens anläggning i Hultsfred. Anställd i bolaget sedan 1998. Styrelseledamot sedan 2011. Representant för IF Metall.

Aktier i FinnvedenBulten: 01)

Revisor

PRICEWATERHOUSECOOPERS AB

Huvudansvarig revisor Bror Frid. Född 1957. Auktoriserad revisor. Revisor i bolaget sedan 2005.

Verkställande ledning

JOHAN WESTMAN (1973) VD och koncernchef

VD och koncernchef för FinnvedenBulten AB (publ) samt VD för Finnveden Metal Structures AB. Anställd i bolaget sedan 2006. Civilingenjör i industriell ekonomi, Chalmers tekniska högskola samt har studerat ekonomi vid Göteborgs universitet. Tidigare karriär inom Arthur D. Little AB.

Aktier i FinnvedenBulten: 376 2891)

HELENA WENNERSTRÖM (1965) Ekonomi- och finansdirektör

Ekonomi- och finansdirektör för Finnveden-Bulten AB (publ) och Bulten AB. Anställd i bolaget sedan 2002.

Civilekonom, Örebro universitet. Tidigare karriär inom Digitalfabriken och Topcon.

Aktier i FinnvedenBulten: 167 5901)

TOMMY ANDERSSON (1953) Vice VD

Vice VD för FinnvedenBulten AB (publ) samt VD för Bulten AB. Anställd i bolaget sedan 2001. Har studerat ekonomi och ledarskap vid Ashridge. Tidigare karriär inom Autoliv.

Aktier i FinnvedenBulten: 212 8681)

1) Innehav per den 29 februari 2012.

Nyckeltal

KONCERNEN	2011	2010	2009
Marginaler
EBITDA-marginal, %	8,9	7,1	-2,9
EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	6,5	4,4	-7,2
Justerad EBIT-marginal (rörelsemarginal), %	7,1	4,8	-4,6
Nettomarginal, %	3,7	6,9	-13,0
Avkastningsmått
Sysselsatt kapital, %	15,4	9,5	neg
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	16,8	10,4	neg
Eget kapital, %	15,1	44,5	neg
Justerat eget kapital, %	15,1	19,5	neg
Kapitalstruktur
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,4	2,2	1,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	1,3	1,9
Justerad nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,3
Räntetäckningsgrad, ggr	4,3	1,5	-1,2
Soliditet, %	54,3	25,9	21,2
Justerad Soliditet, % 1)	54,3	48,8	45,6
Medarbetare
Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 766,9	1 654,4	1 407,3
Rörelseresultat per anställd, KSEK	115,4	72,5	-101,4
Medelantalet anställda	1 746	1 576	1 451
Övrigt
Nettolåneskuld, MSEK	161,6	650,8	634,9
Justerad nettolåneskuld, MSEK 2)	161,6	220,7	250,9
Data per aktie
Resultat per aktie, SEK	6,57	16,36	-70,65
Resultat per aktie-proforma, SEK 3)	6,68	–	–

1) Justerad soliditet beräknat som redovisat eget kapital inklusive räntebärande skulder till aktieägarna.

2) Justerad nettolåneskuld beräknad som räntebärande skulder exklusive räntebärande lån från aktieägare minus räntebärande tillgångar.

3) Resultat per aktie-proforma. Resultat efter skatt justerat för engångskostnader samt räntekostnader för aktieägarlån och preferensaktier. Samtliga justerade poster är beaktade med aktuell skatt. Dividerat med antalet utestående aktier per balansdag.

Kvartalsdata

	2011			2010
KONCERNEN	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1	Kv 4	Kv 3	Kv 2	Kv 1
Orderingång	780,1	736,0	854,4	838,4	785,3	656,9	771,5	750,8
Resultaträkning
Nettoomsättning	802,9	703,9	782,1	796,1	730,3	591,3	673,9	611,8
Bruttoresultat	139,2	116,3	150,8	152,6	129,8	98,6	117,6	86,9
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	61,8	60,6	79,3	71,5	57,4	43,0	60,1	24,2
Rörelseresultat (EBIT)	43,4	43,1	61,3	53,7	41,7	24,9	41,3	6,3
Justerat rörelseresultat (EBIT)	43,5	43,3	66,7	66,2	42,4	27,0	44,3	11,7
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten	97,4	-42,7	49,4	39,5	58,6	-4,9	21,6	-4,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-17,0	-30,7	-22,9	-13,5	-18,6	-7,6	-7,6	130,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-24,9	-96,6	-4,7	-17,5	-11,8	-6,5	-2,5	12,5
Periodens kassaflöde	55,5	-170,0	21,8	8,5	28,2	-19,0	11,5	138,3
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK *)	1,40	1,06	2,47	1,98	15,73	0,34	1,17	-0,88
Resultat per aktie-proforma, SEK *) 3)	1,41	1,07	2,27	1,93	–	–	–	–
Antal utestående stamaktier
Vägt antal utestående stamaktier, tusental *)	21 040,2	21 040,2	16 172,4	11 336,6	11 037,0	11 037,0	11 037,0	11 037,0
Utestående stamaktier per balansdag, tusental *)	21 040,2	21 040,2	21 040,2	12 000,0	–	–	–	–
KONCERNEN			2011-12-31 2011-09-30 2011-06-30 2011-03-31				2010-12-31 2010-09-30 2010-06-30 2010-03-31
Balansräkning
Anläggningstillgångar	692,7	713,7	715,2	712,0	723,4	573,9	586,4	611,7
Omsättningstillgångar	1 208,1	1 183,0	1 301,7	1 241,6	1 151,7	1 109,3	1 119,0	1 027,9
Eget kapital	1 032,8	1 008,7	994,5	595,8	485,1	315,3	319,7	317,9
Långfristiga skulder	243,4	268,5	366,1	726,9	735,5	373,6	365,4	357,1
Kortfristiga skulder	624,6	619,5	656,3	630,9	654,5	994,3	1 020,3	964,7
Övrigt
Nettolåneskuld	161,6	238,5	165,0	543,5	650,8	678,2	648,0	654,6
Justerad nettolåneskuld 2)	161,6	238,5	165,0	196,2	220,7	259,8	241,2	259,3

	Januari 2011-	Oktober 2010-	Juli 2010-	April 2010-	Januari 2010-	Oktober 2009-	Juli 2009-
KONCERNEN , 12 månader rullande	December 2011	September 2011	Juni 2011	Mars 2011	December 2010	September 2010	Juni 2010
Orderingång	3 208,9	3 214,0	3 135,0	3 052,1	2 964,5	2 754,7	2 593,9
Resultaträkning
Nettoomsättning	3 085,0	3 012,4	2 899,8	2 791,6	2 607,3	2 420,4	2 317,5
Bruttoresultat	558,9	549,6	531,9	498,7	432,9	388,5	351,0
Resultat före avskrivningar (EBITDA)	273,2	268,8	251,3	232,0	184,7	122,8	88,9
Rörelseresultat (EBIT)	201,5	199,8	181,6	161,6	114,2	47,5	12,7
Justerat rörelseresultat (EBIT)	219,7	218,6	202,3	179,9	125,4	110,0	74,2
Medarbetare

Nettoomsättning per anställd, KSEK	1 766,9	1 682,9	1 690,8	1 650,9	1 654,4	1 565,6	1 521,7
Rörelseresultat per anställd, KSEK	115,4	111,6	105,9	95,6	72,5	30,7	8,3
Medelantal anställda per balansdag	1 746	1 790	1 715	1 691	1 576	1 546	1 523
Avkastningsmått
Sysselsatt kapital, %	15,4	16,5	14,5	13,3	9,5	neg	neg
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, %	16,8	18,0	16,1	14,7	10,4	neg	neg
Eget kapital, %	15,1	39,2	36,6	45,7	44,5	neg	neg
Justerat eget kapital, %	15,1	39,2	36,6	22,9	19,5	neg	neg
Övrigt
Nettolåneskuld/EBITDA	0,6	0,9	0,7	2,3	3,5	5,5	7,3
Justerad nettolåneskuld/EBITDA 2)	0,6	0,9	0,7	0,9	1,2	2,1	2,7

*) Avser såväl före som efter utspädning.

HUVUDKONTOR

FinnvedenBulten AB (publ)

Box 9148 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 09 www.finnvedenbulten.se

DIVISIONER

Bulten

Box 9148, 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 39

Finnveden Metal Structures

Box 9148, 400 93 Göteborg Besöksadress: August Barks Gata 6 B Tel 031-734 59 00 Fax 031-734 59 59

AI assistant

Bulten — Annual Report 2011

3019_10-k_2012-04-13_62d39c13-d49f-4573-bf5d-f3a52bc83a91.pdf

Årsredovisning 2011

FinnvedenBulten

Innehåll

Året i korthet

Kvartal 1 | FinnvedenBulten inleder 201 1 starkt

Kvartal 2 | Fortsatt stark utveckling för FinnvedenBulten

Kvartal 3 | Fortsatt god resultatutveckling

Kvartal 4 | Stark tillväxt och de finansiella målen uppnådda

Finansiella nyckeltal

Nettoomsättning 3085MSEK

Rörelseresultat (EBIT)

Rörelsemarginal

Årets resultat efter skatt

kassaflöde

justerad rörelsemarginal

VD har ordet

Ett år med framflyttade positioner

Johan Westman

Detta är FinnvedenBulten

Försäljning per kundsegment

Vision, affärsidé och strategier

Vision

Affärsidé

Övergripande finansiella mål

Övergripande strategi

Produktion och verksamheter

Ett urval av FinnvedenBultens produkter

Interiör struktur

TAKSTRUKTUR

MATHREAD

"ONE TOUCH ASSEMBLY"

MOTORKOMPONENT

CHASSIKOMPONENT

Kunder, marknad, trender och drivkrafter

Kunder

Marknad

Trender och drivkrafter

Årlig produktion – Lätta fordon (västeuropa)

Årlig produktion – Tunga kommersiella fordon (västeuropa)

FinnvedenBulten har genomfört omfattande rationaliseringsarbeten de senaste åren

FÖRBättRAD EKONOMISK HÄVSTÅNGSEFFEKT

Division Bulten

Marknadsposition

Logistik

Råvaror

Konkurrenter

Nettoomsättning

Andel av koncernens omsättning ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

Finansiellt sammandrag

RÖRELSEMARGINAL

Bultens styrkefaktorer och strategi

Stark organisk tillväxt

Prioriterad fullserviceleverantör

Konkurrenskraftig kostnadsstruktur och geografisk närhet

Innovativa och tekniskt avancerade produkter

Affärsidé

Varumärke FULLSERVICEKONCEPTET

BULTENS STRATEGISKA LÄGEN

TRADITIONELL LOGISTIKLÖSNING BULTENS LOGISTIKLÖSNING

Division Finnveden Metal Structures

Marknadsposition

Logistik

Råvaror

Konkurrenter

Nettoomsättning

ANDEL AV KONCERNENS OMSÄTTNING Andel av koncernens omsättning

RÖRELSERESULTAT (EBIT)

Finansiellt sammandrag

Finnveden Metal Structures styrkefaktorer och strategi

Välpositionerad med goda tillväxtmöjligheter

Effektiv produktionsstruktur och ett konkurrenskraftigt erbjudande

Stärkta positioner inom sammansatta strukturer och erbjudanden omfattande flera olika materialval

Omfattande material- och tillverkningskunnande

Affärsidé

Varumärke BREDDAT ERBJUDANDE

Långsiktigt och hållbart företagande

Bulten Annual Report 2011