Annual Report • Apr 17, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2014 i korthet Bong på en minut
Bong är ett ledande specialförpacknings- och kuvertföretag i Europa som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen omsätter ca 2,5 miljarder kronor och har ca 1 800 anställda i 16 länder.
Bong har starka marknadspositioner på de betydande marknaderna i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling.
Bong-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap).
| NYCKELTAL | 2014 | Kv 4 |
Kv 3 |
Kv 2 |
Kv 1 |
2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 533 |
677 | 601 | 594 | 662 | 2 564 | 2 946 | 3 203 | 2 326 |
| Rörelseresultat, MSEK | –123 | –53 | –9 | –17 | –44 | –109 | 15 | 40 | –91 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –150 | –48 | –25 | –32 | –45 | –141 | –55 | –16 | –97 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 94 | 91 | 16 | –5 | –7 | –91 | –38 | 137 | –277 |
| Rörelsemarginal, %1 | –4,8 | –4,8 | –3,8 | –4,8 | –7 | –4,3 | 0,5 | 1,3 | –3,9 |
| Medelantal anställda1 | 1 873 |
1 873 | 1 882 | 1 921 | 1 921 | 2 051 | 2 271 | 2 431 | 1 540 |
Ackumulerat från årsskiftet
Förra året var ännu ett år med utmanande marknadsförutsättningar. Efter justering för omstruktureringskostnader och kostnader av engångskaraktär nådde Bong ett positivt rörelseresultat 2014. Det var det mål vi satte upp när vi lanserade vår trestegsplan i slutet av 2013 och vi har nu kommit halvvägs. Vårt övergripande mål är att göra en vinst på sista raden för 2016.
Den europeiska kuvertbranschen lider fortfarande av överkapacitet och stillastående eller sjunkande priser. Volymen föll med fem procent 2014, vilket ändå är en förbättring jämfört med den tvåsiffriga nedgången 2013. En dämpad europeisk konjunktur bidrog till att dra ner efterfrågan som redan var försvagad på grund av strukturella förändringar såsom att elektronisk post ersätter fysiska brev.
När vi lanserade trestegsplanen under det sista kvartalet 2013 uppgav vi att det skulle medföra cirka 150–200 MSEK i omstruktureringskostnader och att den största delen av dessa skulle bokföras under 2014. Vi förutspådde att de fasta kostnaderna till följd av åtgärderna skulle bli 150–200 MSEK lägre och att de skulle få fullt genomslag under 2016.
Under 2014 genomförde vi planen på det sätt som vi hade planerat. Vi stängde fabriker, flyttade produktion och minskade personal i Norden, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Med färre och effektivare fabriker är vi nu ett företag med anläggningar som är bättre anpassade efter marknaden. Vi har försökt att göra det på ett sätt som inte påverkar den höga servicenivå som våra kunder förväntar sig från oss.
Den återstående delen av programmet kommer att genomföras före slutet av andra kvartalet 2015. Trots höga omstruktureringskostnader uppnådde vi ett positivt kassaflöde 2014, vilket säkrar finansieringen av de återstående åtgärderna och andra kostnader av engångskaraktär.
Vår soliditet, som stärktes kraftigt genom nyemissionen 2013, har påverkats negativt av resultatet 2014. Nettolåneskulden per den 31 december 2014 var dock något lägre än ett år tidigare och vårt finansnetto förbättrades 2014 på grund av en lägre räntenivå. Vi förväntar oss en gradvis förbättring av vår finansiella position när vi återfår lönsamheten de närmaste åren.
Inga större samgåenden i branschen ägde rum 2014, men alla större tillverkare i Europa arbetar med att anpassa sina kostnader och sin kapacitet. Det är sannolikt att det kommer ytterligare nedläggningar och omstruktureringar under 2015 eftersom branschen fortfarande lider av överkapacitet. Med vår breda närvaro i Europa kommer vi att gynnas av andra tillverkares åtgärder för att förbättra balansen mellan tillgång och efterfrågan.
Konsumenterna kräver i allt högre grad produkter som påverkar miljön mindre och Bong arbetar på flera fronter för att möta dessa krav.
Våra största anläggningar är certifierade enligt ISO 14 001. Miljöcertifiering av produkterna är en annan viktig aspekt. Bongs nordiska erbjudande är märkt med den nordiska miljömärkningen Svanen. Framöver kommer vi att koncentrera oss på att uppfylla kraven för EU:s officiella miljömärkning ("EU-blomman"). Kraven har utvecklats av EU-kommissionen i samarbete med branschföreträdare och certifieringen sker genom nationella oberoende organ.
Vår försäljning av Propac var oförändrad under 2014. Försäljningen av presentförpackningar till detaljhandeln och förpackningar för e-handeln utvecklades väl medan utvecklingen för andra delar av sortimentet var mindre god. Vi ser över vår verksamhet inom lätta förpackningar och vi kommer att meddela hur vi har tänkt vidareutveckla den under första halvåret 2015.
Många skulle förmodligen säga att det är svårt att tjäna pengar i kuvertbranschen, men det finns många företag i liknande branscher som är välskötta och lönsamma. Det är möjligt att vara framgångsrik i branscher som vår och vi ska bevisa att kuvertproduktion inte är något undantag.
Kuvert kommer alltid att vara ett attraktivt sätt att skicka information, vilket betyder att det kommer att finnas en efterfrågan på Bongs produkter inom överskådlig framtid. Bong har visat sig vara motståndskraftigt i svåra tider och kommer att öka sin konkurrenskraft ytterligare genom åtgärder som har vidtagits under 2014 och som kommer att vidtas under 2015. Vårt mål är att göra en vinst på sista raden för 2016, det vill säga ett positivt resultat före skatt för räkenskapsåret 2016.
Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att tacka medarbetare och aktieägare, vars hängivenhet och tålamod har varit och kommer att fortsätta att vara en förutsättning för vår omvandling till ett lönsamt företag.
Kristianstad i april 2015
Stéphane Hamelin VD
Under 2014 fortsatte Bong med sin trestegsplan för att vända den negativa resultatutvecklingen. Rationalisering av anläggningsstrukturen under året har lett till väsentligt lägre kostnader. Produktionen har koncentrerats till de mest effektiva anläggningarna. Planen kommer att fortgå under 2015.
Det första steget i planen omfattade ett kapitaltillskott för att återställa balansräkningen och skapa manöverutrymme. Under sommaren 2013 ökades bolagets egna kapital genom nyemission av aktier och ett konvertibelt förlagslån. Vidare kvittade bolagets största ägare och banker lån mot aktier. Tillskottet på cirka 290 MSEK till Bongs eget kapital ökade soliditeten kraftigt.
För närvarande är Bong halvvägs genom sin trestegsplan i syfte att förbättra lönsamheten och skapa ett positivt kassaflöde genom en kombination av högre produktionseffektivitet, ökade marginaler och kapitalrationaliseringar.
Produktionen upphörde eller flyttades i ett antal av Bongs fabriker i Europa under 2014. Omstruktureringsprogrammet kommer att vara helt slutfört 2015 och förväntas leda till årliga kostnadsbesparingar på mellan 150 och 200 MSEK med full effekt från 2016. Omstruktureringen förväntas kosta cirka 150 MSEK, varav den största delen påverkat resultatet 2014. Under 2014 uppnådde Bong sitt mål om ett positivt rörelseresultat före omstruktureringskostnader och extraordinära poster.
Kuvertindustrin i Västeuropa är starkt konkurrensutsatt. Låga produktionskostnader är avgörande för konkurrenskraften. Sedan förvärvet av Hamelins kuvertdivision 2010 har Bong genomfört ett antal strukturåtgärder i syfte att samordna koncernens produktionsenheter och anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på kuvert. Till följd av nedläggningar och uppsägningar har cirka 700 personer lämnat koncernen sedan slutet av 2010.
Bong har sannolikt det bredaste erbjudandet på den europeiska kuvertmarknaden. Ett relativt litet antal artiklar står för en stor andel av försäljningen. Under 2014 anpassade Bong standardsortimentet, producerade i kortare serier samt rationaliserade sin lagerhållning.
Avyttring av överflödiga anläggningstillgångar som maskiner och fastigheter, samt en högre lageromsättning, stärkte kassaflödet med cirka 50 MSEK under 2014.
När omstruktureringsprogrammet i kuvertverksamheten är genomfört kommer vi att fokusera på att öka tillväxten inom lätta förpackningar. Vi har redan byggt upp en bas av produkter och lösningar för den växande e-handelsmarknaden samt presentförpackningar till detaljhandeln. Den nya satsningen inom lätta förpackningar kommer att lanseras under första halvåret 2015.
Bong har redan i dag närvaro i Ryssland och Östeuropa och har för avsikt att expandera ytterligare till nya marknader 2015 och kommande år. Tillväxttakten på dessa marknader uppgår till minst fem procent per år.
Bong utvecklar ständigt erbjudandet inom kuvert och lätta förpackningar.
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Från standardkuvert till kundanpassade lösningar med unika egenskaper, med och utan tilltryck, med olika typer av förseglingslösningar och i många olika material, färger och storlekar. Antalet utföranden är i princip oändligt. De flesta kuvert används för att skicka transaktionsrelaterad post och direktreklam.
En stor mängd information skickas elektroniskt i dag, men för vissa typer av post, såsom räkningar, kontoutdrag, lönebesked och kontrakt föredrar många fysiska brev. Studier visar att fysisk post har en unik förmåga att skapa förtroende hos mottagaren.
Mer än 30 procent av den totala brevvolymen i norra och västra Europa består av kuvert för adresserad direktreklam (DR). DR innebär att tillverkarna kan rikta sin marknadsföring direkt till de konsumenter som har störst benägenhet att köpa deras produkter och därmed undvika traditionella massmedia som har lägre träffsäkerhet. Utvecklingen beträffande konsumentdatabaser och möjligheten till marknadssegmentering har gjort att marknadsförare kan finjustera sina direktreklamerbjudanden, vilket leder till långsiktig tillväxt för adresserad DR. Det finns många sätt att göra kuvert personliga genom design, storlek, papperskvalitet, placering av fönster, typ av försegling och andra åtgärder.
När någon vill skicka något värdefullt väljer han eller hon ofta att skicka det med post eller bud. För advokater, revisorer, sjukhus, statliga myndigheter, banker och finansbolag är många brev och dokument privata och konfidentiella. Med vårt erbjudande inom säkerhetskuvert i Tyvek® med egenskaper som LockSafe® Tamper Evident kan våra kunder vara trygga och förvissade om att korrespondensen förblir konfidentiell.
Bong befinner sig i ständig utveckling och vi förser alltid nya och befintliga kunder med det senaste inom kuvert och lätta förpackningar. Vi är just nu i en övergångsfas inför framtiden och arbetar med vårt erbjudande inom lätta förpackningar för att uppfylla våra kunders krav. Vi ser fram emot att presentera ett uppdaterat erbjudande som kompletterar det befintliga erbjudandet inom specialförpackningar med inriktning på detaljhandeln och e-handel som säljs av dedikerade team inom företaget.
Bongs presentförpackningar svarar för högsta kvalitet från leverans till slutanvändning.
Kampen om konsumentens uppmärksamhet och plånbok blir allt hårdare. Service är ett viktigt konkurrensverktyg och det omfattar inte minst förpackningskoncept. Bongs presentförpackningar svarar för högsta kvalitet från leverans till slutanvändning. Butikskedjor är beroende av detta för att kunna erbjuda sina kunder en hög servicenivå.
Med den ständiga utvecklingen av Bongs förpackningslösningar fortsätter Bong sin tradition att förse detaljhandeln med smarta och effektiva lösningar. Vi lägger oss vinn om att stödja stora butikskedjor i deras utmaning att betjäna kunderna på ett effektivt sätt.
E-handeln växer med tvåsiffriga tal i hela Europa. Förpackningar för e-handel måste vara enkla och snabba att packa och samtidigt tåla stötar och slag de kan få under transporten. Vårt fokus ligger på att hjälpa e-handelsföretag att hålla sina kostnader nere genom att förse dem med förpackningar som säkerställer en effektiv hantering med så få kostsamma returer som möjligt.
Bong såg tidigt detaljhandelns behov av flexibla och eleganta förpackningslösningar och utvecklade en expanderbar presentförpackning. Under 2014 togs ytterligare steg för att göra våra presentförpackningar ännu enklare att använda och trevligare att ge och få.
Klädkedjor efterfrågar lösningar som är snabba och enkla att använda för butikspersonal och samtidigt attraktiva för slutkunden.
Bongs presentförpackningar för detaljhandeln har gjort "The Art of Giving" till en enkel uppgift. Inte bara för dem som vill ge bort något i en attraktiv förpackning utan även för butikspersonal som vill ha förpackningar som är enkla att hantera.
Utöver den traditionella presentförpackningen erbjuder Bong nu även en flexibel lösning som anpassar sig efter användarens behov på bara några sekunder. Den kan användas som påse eller kartong beroende på hur den viks.
År 2014 fortsatte Bong att anpassa presentförpackningen till det höga tempot i dagens shopping och slutkundernas förväntningar. Bongs presentförpackning för detaljhandeln är nu försedd med handtag. Den är en perfekt kombination av en vacker presentförpackning och bärkasse. Såväl detaljhandeln som slutanvändare vinner på att använda en smart produkt i stället för två eller till och med tre. Presentförpackningen och bärkassen kan kombineras till bara EN produkt.
Bongs presentförpackning är snabb, enkel och klar för användning – en effektiv produkt som gör att butikspersonalen kan betjäna fler kunder på kortare tid, samtidigt som de erbjuder service av högsta kvalitet.
Förpackningen tar liten plats under disken och är lätt att hantera när det ska fyllas på med nya. Den har dessutom enastående förseglingsförmåga (Peel & Seal) och anpassar sig lätt till innehållet. Med några enkla vikningar och snabb stängning med peel-and-seal för vår nya presentpåse och presentkartong vidare den funktionella och kundanpassade tradition som kännetecknar våra tidigare presentförpackningar och Bongs övriga produktutbud.
Vår attraktiva förpackningslösning är lätt att ge bort och garanterar att mottagaren blir nöjd. Den kommer i olika papperskvaliteter, med hål, stansning, prägling, tryck på insidan, glittereffekt och möjlighet till 3D-tryck. Den finns i tio olika färger och en mängd olika sorters lack och ytbehandlingar.
Presentförpackningen är en återvinningsbar pappersbaserad produkt som kan tillverkas i FSC-certifierat papper i Bongs FSC-certifierade produktion.
Med en kuvertförsäljning på 2 100 MSEK är Bong en av Europas ledande kuverttillverkare. Den europeiska kuvertmarknaden beräknas uppgå till cirka 65 miljarder enheter med ett värde på cirka 12–13 miljarder kronor i producentledet.
Den europeiska kuvertförsäljningen har minskat det senaste årtiondet, framförallt under den ekonomiska krisen 2008 och 2009. År 2010 återhämtade sig marknaden något och stabiliserades, men sedan 2011 har volymerna fortsatt att minska. Bong bedömer att kuvertmarknaden under 2014 gick ner med cirka fem procent jämfört med 2013.
De viktigaste användningsområdena är transaktionsrelaterad post och adresserad direktreklam. Marknaden är starkt beroende av den ekonomiska, sociala och tekniska utvecklingen.
De främsta påverkansfaktorerna för efterfrågan på kuvert är de följande:
Konsumtionen i Väst- och Nordeuropa är fortsatt hög med 200–300 kuvert per person och år. De största marknaderna i Europa är Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
Företag står för mer än 95 procent av kuvertanvändningen i Västeuropa. Bland Bongs kunder finns företag inom telekommunikation, bank och försäkring, finans, energi och vatten. Avtal, löne- och pensionsbesked samt fakturor och bekräftelser på transaktioner skickas ofta med brev. Bong levererar kuvert direkt till slutanvändarna, samt till grossister och kontorsvaruhandeln.
Den minskade efterfrågan på kuvertmarknaden ledde till fortsatt konsolidering i Västeuropa under 2014. Encore förvärvade Tomplas verksamhet i Storbritannien, Intermail lade ner sin produktion i Finland och AWA har lagt ner en av sina franska fabriker. Alla större kuvertkoncerner i Europa har genomfört omstruktureringsprogram och arbetar med att anpassa sina kostnader och sin kapacitet.
Med en marknadsandel på cirka 20 procent är Bong en av de största tillverkarna i Europa. Bong är marknadsledare i Norden och i Ryssland. I Frankrike, England och Tyskland är Bong en av de två främsta tillverkarna.
Konsumtionen på de östeuropeiska marknaderna uppgår till mellan 20 och 70 kuvert per person och år och växer med fem procent i genomsnitt för regionen. Ekonomierna i Östeuropa växer från låga nivåer, men snabbare än i väst. I Östeuropa där kontant betalning tidigare dominerade blir konsumentkrediter och transaktionspost allt vanligare, och många länder har valt att modernisera sina postverk och deras tjänster. Elektroniska media är inte lika utbredda som i väst, vilket betyder att e-post inte ersätter fysisk post i samma utsträckning.
Sedan 2005 har Bong medvetet och konsekvent breddat sitt utbud till att inkludera specialförpackningar för olika syften.
Marknaden för Bongs specialförpackningar är mycket större än kuvertmarknaden. Den är mycket mer fragmenterad och statistik för de nischer där Bong är aktivt saknas eller är svår att få tag i. Bongs bedömning är att efterfrågan på förpackningar som används i e-handel, postorder och butiksledet har god tillväxtpotential över en längre tidshorisont.
Alla uppmuntras att delta aktivt i beslut som rör arbetsmiljön.
För Bong är det avgörande att ha motiverade medarbetare. Bong främjar en sund arbetsmiljö som är gynnsam för resultatet.
Motiverade, kompetenta och friska medarbetare är en avgörande konkurrensfaktor på Bongs marknader. Bong strävar efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som attraherar, motiverar och utvecklar våra medarbetare.
Bong är ett modernt företag med korta och informella beslutsvägar. Kommunikationen bygger på öppenhet och delaktighet. Chefer informerar medarbetare löpande om utvecklingen lokalt och för företaget. Alla uppmuntras att ta aktiv del i diskussioner om förbättringar av arbetsmiljön som resulterar i färre arbetsskador, högre produktivitet och bättre kvalitet.
Bong strävar också efter att premiera meransträngningar. Det finns på flera håll inom koncernen mindre bonusprogram relaterade till exempelvis enhetens resultat, produktionsvolym, mängden reklamationer och leveranssäkerhet.
Genom ökad information till chefer och övriga anställda om vikten av friskvård strävar Bong efter att sänka sjukfrånvaron.
Bong har antagit en uppförandekod som anger de grundläggande principer efter vilka bolaget bedriver sin verksamhet:
Bong förväntar sig att de anställda hanterar alla affärspartner affärsmässigt, korrekt och respektfullt. Korruption, mutor, bestickning eller konkurrensbegränsande åtgärder stör marknader och äventyrar social och demokratisk utveckling. Bong tar avstånd från sådant agerande.
| Nyckeltal | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 533 | 2 564 | 2 946 | 3 203 | 2 326 |
| Rörelseresultat, MSEK | –123 | –109 | 15 | 40 | –91 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –150 | –141 | –55 | –16 | –97 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | 94 | –91 | –38 | 137 | –277 |
| Rörelsemarginal, % | –4,8 | –4,3 | 0,5 | 1,3 | –3,9 |
| Vinstmarginal, % | –7,0 | –6,9 | –1,9 | –0,7 | –5,6 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,2 | 1,3 | 1,3 | 1,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | neg | neg | 1,0 | 2,6 | neg |
| Soliditet, % | 19 | 26 | 17 | 21 | 21 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 790 | 802 | 1 005 | 947 | 1 062 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,09 | 1,54 | 2,70 | 1,91 | 2,00 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | neg | neg | 8,6 | 6,3 | 42,7 |
| EBITDA/finansnetto, ggr | neg | neg | 1,7 | 2,4 | 0,6 |
| Medelantal anställda | 1 873 | 2 051 | 2 271 | 2 431 | 1 540 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 156 659 604 | 156 659 604 | 17 480 995 | 17 480 995 | 17 480 995 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 183 932 331 | 183 932 331 | 18 727 855 | 18 727 855 | 18 727 855 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 156 659 604 | 63 873 865 | 17 480 995 | 17 480 995 | 14 216 419 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 183 932 331 | 73 796 014 | 18 727 855 | 18 727 855 | 14 528 134 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –0,96 | –2,20 | –3,20 | –1,04 | –6,97 |
| Efter utspädning, SEK | –0,96 | –2,20 | –3,20 | –1,04 | –6,97 |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 2,41 | 3,33 | 21,25 | 28,37 | 30,39 |
| Efter utspädning, SEK | 2,27 | 3,06 | 20,50 | 26,48 | 28,37 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 0,62 | –0,40 | –0,10 | 8,53 | 3,01 |
| Efter utspädning, SEK | 0,53 | –0,34 | –0,09 | 7,96 | 2,81 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 1,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 1,1 | 1,5 | 9,7 | 17,9 | 32,0 |
| P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | neg | neg |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 46 | 45 | 45 | 63 | 105 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 49 | 49 | 47 | 68 | 113 |
Styrelsens förslag.
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholm (Small Cap). Vid utgången av 2014 uppgick antalet aktier i Bong AB till 156 659 604. Vid full konvertering av konvertibellånet om nominellt 75 MSEK tillkommer ytterligare 27 272 727 nya aktier i bolaget.
Bong-aktien föll med 44,4 procent under 2014. Årets högsta betalkurs noterades den 2 januari 2014 och uppgick till 1,60 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,85 SEK och noterades den 29 december 2014.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 11,7 procent under 2014. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 5,5 procent. Under 2014 omsattes Bong-aktier motsvarande 11,8 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2014.
Antalet aktieägare per den 31 december 2014 uppgick till 1 658. Holdham S.A. är Bongs största ägare med 33,7 procent av röster och kapital. Paulsson Advisory AB är den näst största aktieägaren med 12,2 procent av röster och kapital.
Bong har gett ut konvertibla skuldebrev med ett sammanlagt nominellt värde om 75 MSEK till institutionella och kvalificerade investerare. De konvertibla skuldebreven förfaller 2018 och kan konverteras till 27 272 727 nya aktier i Bong.
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579, med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2014 – 31 december 2014 för moderbolaget och koncernen.
Bong är ett av de ledande specialförpacknings- och kuvertföretagen i Europa och erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,5 miljarder kronor och har omkring 1 800 anställda i 16 länder. Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på NASDAQ Stockholm (Small Cap).
Marknadsnedgången på den europeiska kuvertmarknaden 2014 var enligt våra prognoser ca 5 procent jämfört med 2013. Bongs bedömning är att marknaden kommer att fortsätta minska i samma takt under 2015 och därmed fortsätter konsolideringar och omstruktureringar för företagen på marknaden. Många mindre företag stänger sin verksamhet samtidigt som de större företagen konsoliderar och reducerar produktionskapaciteten. Marknaden för specialförpackningar, där Bong är närvarande, växer fortfarande och är mycket större samt mer fragmenterad än kuvertmarknaden.
Koncernens omsättning uppgick till 2 533 MSEK (2 564). Huvudorsaken till den minskade omsättningen är kuvertmarknadens fortsatta nedgång, vilket medfört både lägre volymer och pressade priser som i sin tur påverkat Bongs bruttoresultat negativt. Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 111 MSEK jämfört med 2013.
Bongs totala Propacförsäljning uppgick till 415 MSEK (417). Valutakursförändringar har påverkat Propacförsäljningen positivt med 18 MSEK jämfört med motsvarande period 2013. Bong beslutade under andra halvåret 2014 att ändra Propac-sortimentet samt dess organisation för att kunna förse kunderna med ännu bättre erbjudande och service. Den nya strukturen inom lätta förpackningar kommer att lanseras under första halvåret av 2015.
Rörelseresultatet uppgick till -123 MSEK (-109) inklusive kostnaderna för ett omfattande strukturprogram om -105 MSEK (-69) och extraordinära kostnader för förlikning med EU-kommissionen gällande konkurrensbegränsande åtgärder om -30 MSEK samt nedskrivning av byggnader -15 MSEK. Den årliga värderingen av goodwill visade att ingen nedskrivning var nödvändig. Nedskrivning av goodwill uppgick till 15 MSEK föregående år.
De strukturåtgärder som kommunicerades i slutet av 2013 rullas nu ut successivt i hela koncernen. När dessa är fullt genomförda förväntas åtgärderna sänka de fasta kostnaderna med 150-200 MSEK på årsbasis. Strukturkostnaderna för att åstadkomma dessa besparingar förväntas uppgå till cirka 150 MSEK. De under perioden reserverade kostnaderna avser samtliga större geografiska marknader inom koncernen.
Finansnettot under perioden uppgick till -55 MSEK (-67), resultatet före skatt uppgick till -178 MSEK (-176) och det redovisade resultatet efter skatt blev -150 MSEK (-141).
Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick under perioden till 94 MSEK (-91). Årets kassaflöde har påverkats av utbetalningar för pågående strukturprogram med -38 MSEK (-66). Nettoinvesteringar och förvärv påverkade kassaflödet med -3 MSEK (-28).
Likvida medel uppgick den 31 december 2014 till 97 MSEK (82) . Outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 61 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 158 MSEK (142). Vid utgången av december 2014 uppgick koncernens eget kapital till 377 MSEK (522). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeförändring på derivatinstrument ökade koncernens eget kapital med 9 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden minskade under perioden med 12 MSEK till 790 MSEK (802). Omräkning till svenska kronor av nettolåneskuld i utländsk valuta ökade koncernens nettolåneskuld med 42 MSEK. Omvärderingen av pensionsskulden enligt IAS 19 ökade koncernens nettolåneskuld med 35 MSEK.
Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassaflödet med netto -3 MSEK (-28), varav -1 MSEK avser utbetalning avseende förvärv redovisade tidigare år och övriga nettoinvesteringar -2 MSEK. Bland nettoinvesteringarna ingår investering i produktionsutrustning och affärssystem för koncernen. Dessutom ingår maskinförsäljningar, annan produktionsutrustning och fastighetsförsäljning som påverkade kassaflödet positivt med 34 MSEK.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 873 (2 051). Vid utgången av december 2014 var antalet anställda 1 833 (1 961). Bong arbetar intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen är ett resultat av vidtagna strukturåtgärder.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets utgång.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, Tönsberg i Norge samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Sandweiler i Luxemburg, Evreux och Angoulème i Frankrike, Kaavi i Finland och Estland är certifierade.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner, Not 39. Omsättningen uppgick till 0,7 MSEK (21) och periodens resultat före skatt uppgick till -73 MSEK (-28).
Årets investeringar uppgår för perioden till 0 MSEK (6). Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 61 MSEK (60).
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2015 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör även affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 9 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bongs huvudägare, med ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med ca 33,7 procent av röster och kapital, Paulsson Advisory AB med ca 12,2 procent av röster och kapital. Nordea AB och FR & R Invest AB äger vidare vardera ca 7,4 procent av röster och kapital i bolaget.
Det totala antalet stamaktier uppgick per den 31 december 2014 till 156 659 604. Samtliga aktier ger samma rättighet.
Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som specifikt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika stark givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid.
Den administrativa posten som helhet har redan minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etc som en del av digitaliseringen och internets utbredning. Andra delar av transaktionsrelaterad post, till exempel fakturor, står sig fortfarande i konkurrensen med den nyare tekniken.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt specialförpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom specialförpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden har genomgått en accelererande konsolideringsfas sedan 2011 som ett resultat av finanskrisen. De tre största kuvertföretagen representerar omkring 60 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 35 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 175 kuvertmaskiner samt cirka 130 tilltryckspressar. Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
Bong har ingått en förlikningsuppgörelse med Europeiska kommissionen. För Bong innebär detta ett definitivt avslut på den utredning som pågått sedan 2010 gällande påstådd överträdelse av den europeiska konkurrenslagstiftningen mellan fem kuvertföretag, under perioden oktober 2003 till april 2008. Som ett resultat av förlikningen kommer Bong att betala 3 118 000 EUR till Europeiska kommissionen under första kvartalet 2015.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2014 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar.
Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | 25 +/– |
| Volym | +/– 1% | 13 +/– |
| Papperspriser | +/– 1% | 12 -/+ |
| Lönekostnader | +/– 1% | 7 -/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1%-enhet | 7 -/+ |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget.
Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på NASDAQ Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i februari 2010 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 februari 2010.
Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 1 700 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 21 maj 2014 i Kristianstad deltog 34 aktieägare, representerande 69 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Ägarförhållande, sid 9.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2014 av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens ordförande var Stéphane Hamelin. Styrelsen konstituerade sig den 21 maj 2014. Anders Davidsson lämnade Bong i september 2014 och Stéphane Hamelin tillträdde som VD. Samtidigt tillträdde Eric Joan posten som styrelsens ordförande. Styrelsens övriga ledamöter är Mikael Ekdahl (vice ordförande), Christian Paulsson och Ulrika Eriksson.
Styrelsen har inom sig utsett två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelsens ordförande, Eric Joan, har erhållit 90 (0) TSEK i arvode för sin tid som styrelsens ordförande och Stéphane Hamelin har erhållit 180 TSEK (200) för sin tid som styrelsens ordförande från årsstämman 2014. Stéphane Hamelin har dessutom erhållit ersättning som ledamot i revisionsutskottet fram till oktober 2014, 15 TSEK (0). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Beloppen utgör det styrelsearvode som fastställts av årsstämman med en frivillig reducering om 10 procent.
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2014 finns i Not 4.
Styrelsens ordförande sedan oktober 2014. Styrelseledamot sedan 2010. Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School.
Övriga uppdrag/befattningar: VD för Hamelin.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Stéphane Hamelin (f 1961).
Styrelseledamot sedan 2010 och styrelsens ordförande maj 2013-september 2014.
Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseordförande för Hamelin sedan 1989. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Tidigare befattningar: Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 52 850 282 aktier
Styrelseledamot sedan 2001 och styrelsens ordförande från 2003 till maj 2013.
Jur.kand och civilekonom, Lunds Universitet.
Övriga uppdrag/befattningar: Delägare sedan 1984 i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Styrelsens ordförande i Marco AB och Absolent AB. Vice ordförande i Melker Schörling AB.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: AarhusKarlshamn AB
Aktieinnehav i Bong (privat samt via närstående): 60 000 aktier
Ulrika Eriksson (f 1969) Styrelseledamot sedan 2008. Civilekonom. Övriga uppdrag/befattningar: Vice VD, Apoteket AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: Bong Packaging Solutions AB Tidigare befattningar: Olika chefsbefattningar inom Apoteket AB och Reitan Servicehandel i Sverige AB. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 100 000 aktier
Styrelseledamot sedan 2014.
Civilekonom
Övriga uppdrag/befattningar: Director IBS AB, Apper Systems AB, Vendator AB, Caperio Holding AB, Huntway AB and Paulsson Advisory AB. Avslutade styrelseuppdrag/ delägarskap de senaste fem åren: – Tidigare befattningar: Vice VD och VD för IBS AB, VD för Lage Jonason AB. Aktieinnehav i Bong (genom bolag): 19 126 695
Peter Harrysson (f 1958). Styrelseledamot sedan 1997. Övriga uppdrag/befattningar: Fabriksarbetare Bong Sverige AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Styrelseledamot sedan februari 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2014 avhöll styrelsen åtta sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2014 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:
Bong uppfyller Stockholmsbörsens noteringsavtal och Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende till bolaget1 |
Oberoende till större aktieägare1 |
Närvaro styrelse sammanträden |
|
|---|---|---|---|
| Eric Joan | Ja | Nej | 8 st |
| Stéphane Hamelin | Nej | Nej | 9 st |
| Mikael Ekdahl | Ja | Ja | 7 st |
| Ulrika Eriksson | Ja | Ja | 9 st |
| Anders Davidsson till september 2014 |
Nej | Nej | 6 st |
| Christian Paulsson från maj 2014 | Ja | Nej | 7 st |
| Christian W Jansson till maj 2014 |
Ja | Ja | 1 st |
1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt NASDAQ Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman utser en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning.
Den av årsstämman 2014 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB) och Ulf Hedlundh (Svolder AB). Stéphane Hamelin utsågs till valberedningens ordförande.
Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A. och Paulsson Advisory AB representerade ca 45 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ordförande, Mikael Ekdahl och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2014 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga ledamöter deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian Paulsson och Stéphane Hamelin. Eftersom Bongs huvudägare representerar ca 45 procent av rösterna är det naturligt att de finns representerade i utskottet jämte ytterligare en oberoende styrelseledamot.
Då övriga styrelseledamöter täcker andra verksamheter inom koncernen har detta bedömts som tillräckligt. Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Revisionsutskottet har under 2014 sammanträtt tre gånger varvid alla ledamöterna deltog.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av 1 år. Vid årsstämman 2014 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Eric Salander som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som medrevisor.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD är ledamot av styrelsen. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten i stort sett en gång i månaden samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2014 bestått av sex personer fram till 30 september 2014 och därefter fem personer, varav en kvinna. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i Not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis.
Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning och moderbolagets styrelse.
Årsstämman 2014 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering.
Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong har även självutvärderingsprocess avseende den interna kontrollen.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 666 898 462 kr, balanseras i ny räkning, Not 37.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2014 lämnas. För år 2013 lämnades ingen utdelning.
14
| TSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 2 | 2 532 898 | 2 563 516 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 8 | –2 066 329 | –2 118 712 |
| Bruttoresultat | 466 569 | 444 804 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 8 | –251 524 | –262 147 |
| Administrationskostnader | 3–6, 8 | –202 185 | –224 902 |
| Övriga rörelseintäkter | 7, 12 | 23 825 | 30 577 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 12 | –158 901 | –97 461 |
| Resultatandel i intresseföretag | 20 | –554 | –358 |
| Rörelseresultat | –122 770 | –109 487 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 2 046 | 4 312 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | –57 536 | –71 007 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –55 490 | –66 695 | |
| Resultat före skatt | –178 260 | –176 182 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | 28 374 | 35 539 |
| ÅRETS RESULTAT | –149 886 | –140 643 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –149 886 | –140 643 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| – före utspädning, SEK | 13 | –0,96 | –2,20 |
| – efter utspädning, SEK | 13 | –0,96 | –2,20 |
| TSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | ||
| Årets resultat | –149 886 | –140 643 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning | –38 988 | 15 182 |
| –38 988 | 15 182 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | –166 | 2 555 |
| Säkring av nettoinvestering | –61 339 | –24 248 |
| Valutakursdifferenser | 86 594 | 21 867 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | 22 451 | 4 039 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 8 552 | 19 395 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –141 334 | –121 248 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | –141 334 | –121 248 |
| TSEK | Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 567 029 | 533 215 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 37 169 | 43 204 |
| Summa | 604 198 | 576 419 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 170 506 | 189 901 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 154 832 | 194 480 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 39 019 | 39 596 |
| Pågående nyanläggningar | 18 | 21 196 | 21 454 |
| Summa | 385 553 | 445 431 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 20 | 0 | 354 |
| Andelar i andra företag | 21 | 3 398 | 3 215 |
| Uppskjutna skattefordringar | 22 | 227 855 | 185 711 |
| Övriga långfristiga fordringar | 3 440 | 4 249 | |
| Summa | 234 693 | 193 529 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 224 444 | 1 215 379 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | |||
| Råvaror och förnödenheter | 99 396 | 93 548 | |
| Varor under tillverkning | 6 769 | 6 798 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 147 661 | 163 564 | |
| Summa | 23 | 253 826 | 263 910 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 24,40 | 328 229 | 398 147 |
| Aktuell skattefordran | 13 157 | 18 295 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 25 | 6 898 | 11 637 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 39 282 | 40 455 | |
| Summa | 387 566 | 468 534 | |
| Likvida medel | 96 744 | 81 648 | |
| Summa omsättningstillgångar | 738 136 | 814 092 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 962 580 | 2 029 471 |
| TSEK | Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 33 | 234 989 | 234 989 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 701 843 | 705 039 | |
| Reserver | 32 | –18 091 | –55 030 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | –541 471 | –349 428 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 377 270 | 535 570 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | –13 770 | |
| Summa eget kapital | 377 270 | 521 800 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 483 216 | 510 505 |
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | 21 750 | 30 118 |
| Pensionsförpliktelser | 28 | 227 845 | 185 902 |
| Övriga avsättningar | 27 | 6 584 | 6 179 |
| Övriga långfristiga skulder | 5 843 | 4 916 | |
| Summa långfristiga skulder | 745 238 | 736 900 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 171 375 | 184 873 |
| Leverantörsskulder | 288 414 | 303 466 | |
| Aktuell skatteskuld | 5 883 | 3 267 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 25 | 60 865 | 56 701 |
| Övriga avsättningar | 27 | 96 960 | 28 282 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 216 575 | 194 182 |
| Summa kortfristiga skulder | 840 072 | 770 771 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 962 580 | 2 029 471 |
16
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK Not |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital | ||||
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 174 810 | 475 953 | –62 260 | –204 961 | –12 042 | 371 500 |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –140 643 | –140 643 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||||||
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | 12 165 | 12 165 | ||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | 12 165 | 12 165 | ||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 993 | 1 993 | ||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –16 630 | –16 630 | ||||
| Valutakursdifferenser | 21 867 | 21 867 | ||||
| Summa övrigt totalresultat 32 |
7 230 | 12 165 | 19 395 | |||
| Summa totalresultat | 7 230 | –128 478 | –121 248 | |||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Nyemission | 60 179 | 215 274 | 275 453 | |||
| Konvertibelt förlagslån | 13 812 | 13 812 | ||||
| Emissionskostnad | –15 989 | –15 989 | ||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –1 728 | –1 728 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 60 179 | 229 086 | –15 989 | –1 728 | 271 548 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2013 32, 33 |
234 989 | 705 039 | –55 030 | –349 428 | –13 770 | 521 800 |
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 234 989 | 705 039 | –55 030 | –349 428 | –13 770 | 521 800 |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –149 886 | –149 886 | ||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||||||
| Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt | –28 387 | –28 387 | ||||
| –28 387 | –28 387 | |||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | –129 | –129 | ||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –49 526 | –49 526 | ||||
| Valutakursdifferenser | 86 594 | 86 594 | ||||
| Summa övrigt totalresultat 32 |
36 939 | –28 387 | 8 552 | |||
| Summa totalresultat | 36 939 | –178 273 | –141 334 | |||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Konvertibelt förlagslån | –3 196 | –3 196 | ||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –13 770 | 13 770 | 0 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 196 | –13 770 | 13 770 | –3 196 | ||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014 32, 33 |
234 989 | 701 843 | –18 091 | –541 471 | 0 | 377 270 |
| TSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –122 770 | –109 487 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 100 649 | 106 739 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 1 037 | 4 312 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –56 527 | –71 007 | |
| Skatt, betald | 909 | –7 075 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 34 | 52 821 | –1 489 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | –23 881 | –78 007 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 24 698 | 50 342 | |
| Kortfristiga fordringar | 111 121 | 31 355 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –15 082 | –66 738 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 96 856 | –63 048 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –35 963 | –40 606 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 33 922 | 19 091 | |
| Förvärv av verksamheter efter avdrag för förvärvade likvida medel | –641 | -6 336 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –2 682 | –27 851 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | 94 174 | –90 899 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Nyemission | – | 200 757 | |
| Upptagna lån | –42 640 | 84 370 | |
| Amortering av lån | –39 319 | –225 250 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –81 959 | 59 877 | |
| Årets kassaflöde | 12 215 | –31 022 | |
| Likvida medel vid årets början | 81 648 | 112 250 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 2 881 | 420 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 96 744 | 81 648 |
18
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz och Ryssland. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 7 april 2015 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRICtolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 och 28.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till VD och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på övriga tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Kundrelationer som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över kundrelationernas förväntade varaktighet.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/ skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränte-swappen redovisas i övrigt totalresultat till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
20
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektivränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i Not 28.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, vilket är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts.
Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiveringsbara låneutgifterna.
Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster
Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
22
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2014 utgjorde Bongs försäljning till länder utanför Sverige 91 (91) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 60 (60) procent i EUR, 18 (17) procent i GBP, 9 (9) procent i SEK, 5 (5) procent i NOK samt 8 (9) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) samt i de finansiella flödena (räntebetalningar och amorteringar) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta och från moderbolagets upplåning i EUR och GBP.
Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras sedan och säkras med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot övriga valutor hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som under 2014, förändrats med -3,0/+3,0 MSEK (+1,1/-1,1) som en följd av transaktionsexponeringen. Försämringen härrör främst från högre räntekostnader för den del av koncernens upplåning som består av EUR, och anges netto efter valutasäkring. En motsvarande förstärkning av GBP mot övriga valutor hade resulterat i en resultatförbättring med 3,8 MSEK (+4,6), främst till följd av lägre importkostnader för koncernens brittiska bolag.
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 1,0 MSEK (0,4) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar, leverantörsskulder och upplupna räntekostnader i EUR. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med -0,8 MSEK (-0,8) respektive +0,8 MSEK (+0,8) pga förändringar i värderingen av valutaterminer och ränteswappar vars resultat bokas i eget kapital.
Vid sensitivitetsberäkningarna i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen och utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta kurssäkras till viss del, främst genom extern upplåning i motsvarande valutor. Rörelseresultatet i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2014, med alla andra variabler konstanta, skulle resultatet förändrats med +6,7/-6,7 MSEK (-0,6/+0,6), främst som en följd av vinster vid omräkning av valutaswappar som inte säkringsredovisas. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +103,1/-103,1 MSEK (+82,6/-82,6) till följd av vinster/förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på resultatet bli en förbättring/ försämring med +0,8/-0,8 MSEK (+0,1/-0,1) och eget kapital skulle öka/ minska med +1,4/-1,4 MSEK (-43,4/+43,4).
Effekten på eget kapital inkluderar de externa lån i EUR och GBP som upptagits för att säkra utländska nettoinvesteringar.
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor. Koncernens mål med hanteringen av ränterisken är att ha en balans mellan korta och långa löptider för att minska volatiliteten i räntekostnaderna. Bongs upplåning via kreditfaciliteter som bankerna tillhandahåller sker vanligtvis med löptider mellan en och sex månader.
Ränterisken analyseras löpande genom simuleringar av vilken effekt en räntehöjning skulle få på koncernens resultat. Räntebindningen styrs sedan med hjälp av ränteswappar där rörlig ränta konverteras till fast ränta. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en ökning av marknadsräntan med 100 baspunkter (1 procentenhet) försämra koncernens räntenetto på årsbasis med cirka 6,9 MSEK (6,8).
Den effektiva räntan för låneportföljen baserad på en genomsnittlig upplåning för året uppgick till ca 4,7 procent (4,8). Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 790 MSEK (802) och den genomsnittliga räntebindningen på banklånen var cirka 0,7 år (0,8) inklusive ränteswappar och cirka 0,6 år (0,7) exklusive ränteswappar. Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till 97 MSEK (82) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa tillgångar är cirka 0 månader (0). Under 2014 bestod koncernens upplåning nästan uteslutande av SEK, EUR och GBP.
Per balansdagen hade koncernen ränteswappar med ett verkligt värde av netto -1,1 MSEK (-1,9), som har värderats mot eget kapital. Verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas som övriga kortfristiga skulder.
Om räntorna på koncernens upplåning per den 31 december varit 100 baspunkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat varit 1,1 MSEK (0) lägre respektive 1,1 MSEK (0) högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre upplupna räntekostnader för lån med rörlig ränta. Andra komponenter i eget kapital hade varit 0,5 MSEK (0,9) högre respektive 0,5 MSEK (1,1) lägre som en effekt av en ökning/minskning av verkligt värde för räntederivat med fast ränta.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 24 procent (24) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 11 procent (12). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, danska, franska och engelska bolag.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
Under 2014 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till ca 0,1 procent (0,1).
Mer information om utestående fordringar återfinns i Not 24. Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Då koncernen är nettolåntagare används överskottslikviditeten främst för att amortera externa skulder, vilket minskar den finansiella kreditrisken. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 98,8 MSEK (82,1), hänförligt till likvida medel 96,7 MSEK (81,6) och derivatinstrument med positivt marknadsvärde 2,0 MSEK (0,5).
Finansiella motparter ska ha hög kreditvärdighet, motsvarande en kort rating P-1/A-1, och de motparter med vilka koncernen ingår derivatinstrument och gör kortfristiga bankplaceringar hos deltar som huvudregel också i koncernens långsiktiga finansiering.
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong minimerar denna risk genom att ha tillräckliga kassamedel och bindande kreditlöften för att täcka sina betalningsskyldigheter. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen och används nästan uteslutande till att minska koncernens kortfristiga skulder.
Koncernens finansiering består till största del av kreditfaciliteter hos Nordea och Swedbank som togs upp 2013 efter en förnyad upphandling. Kreditfaciliteternas löptid varierar mellan tre till fem år. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade covenanter. Dessa covenanter anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 636 MSEK (727) och beviljade outnyttjade krediter till 61 MSEK (80).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Nettoreglerade derivatinstrument består uteslutande av ränteswappar vilka används av koncernen för att hantera ränterisken.
Koncernens bruttoreglerade derivatinstrument består av valutaterminer för säkring av dotterbolagens in- och utflöden och moderbolagets finansiella flöden i utländsk valuta, samt valutaswappar för säkring av moderbolagets in- och utlåning till dotterbolagen i annan valuta än SEK. Löptiden är maximalt 12 månader och samtliga valutaterminer ingår i en säkringsrelation. Valutaterminerna kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden motsvarande 49,2 MSEK (29,0) och avtalsenliga, odiskonterade utflöden motsvarande 50,0 MSEK (28,8). Valutaswapparna säkrar inlåning i moderbolaget till ett nominellt belopp av 167,4 MSEK (130,2).
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal
| Nyckeltal | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Soliditet, % | 19,2 | 25,7 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 790 | 802 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,09 | 1,54 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | neg | neg |
Tabellen nedan visar finansiella derivatinstrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin har gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande;
• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (Nivå 1).
• Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, antingen direkt (dvs
som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar) (Nivå 2). • Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (Nivå 3).
Samtliga säkringsinstrument i nedanstående tabell är värderade enligt Nivå 2.
| Per 31 december 2014 | Tillgångar | Skulder |
|---|---|---|
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 1 052 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 1 | 811 |
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 2 011 | 669 |
| Summa | 2 012 | 2 532 |
| Per 31 december 2013 | Tillgångar | Skulder |
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 1 885 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 493 | 324 |
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 5 | 1 667 |
| Summa | 499 | 3 877 |
Av ovanstående kontrakt återfinns följande belopp i säkringsreserven; ränteswappar - kassaflödessäkringar -1,1 MSEK (-1,9), valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar -0,8 MSEK (0,2).
Valutakursvinster och förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Vinster och förluster på ränteswappar har också redovisats i Övrigt totalresultat och kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader till dess att ränteswapparna utlöper. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet.
Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader.
Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.
| Per 31 december 2014 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 114 373 | 75 876 | 227 192 | 308 650 |
| Checkräkningskrediter | 84 375 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 034 | 1 481 | 876 | |
| Derivatinstrument | 817 | 298 | ||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 532 222 | |||
| Per 31 december 2013 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) Checkräkningskrediter |
93 515 119 600 |
77 381 | 215 379 | 378 745 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 370 | 1 436 | 778 | |
| Derivatinstrument | 1 210 | 697 | 255 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Sverige | 239 912 | 227 063 |
| Övriga Norden och Baltikum | 340 879 | 356 862 |
| Centraleuropa | 827 754 | 853 729 |
| Frankrike och Spanien | 584 961 | 598 860 |
| Storbritannien | 416 501 | 409 193 |
| Ryssland/Östeuropa | 55 951 | 68 623 |
| Övriga | 66 940 | 49 186 |
| Totalt | 2 532 898 | 2 563 516 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 100 649 | 106 739 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 711 652 | 733 774 |
| Förändringar i lager av färdiga varor och produkter i arbete |
38 783 | 67 102 |
| Råmaterial | 1 146 623 | 1 150 549 |
| Transportkostnader | 122 574 | 130 278 |
| Övriga kostnader | 399 757 | 417 319 |
| Summa kostnader för sålda varor, |
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Sverige | 201 | 129 | 232 | 141 |
| Norge | 57 | 35 | 69 | 42 |
| Danmark | 35 | 23 | 42 | 25 |
| Finland | 80 | 35 | 85 | 40 |
| Tyskland | 477 | 231 | 524 | 353 |
| Storbritannien | 221 | 190 | 247 | 186 |
| Nederländerna | 11 | 6 | 28 | 20 |
| Belgien | 14 | 5 | 18 | 4 |
| Ryssland | 95 | 51 | 100 | 54 |
| Estland | 79 | 35 | 61 | 24 |
| Luxemburg | 30 | 19 | 34 | 20 |
| Frankrike | 407 | 279 | 435 | 293 |
| Polen | 154 | 89 | 163 | 91 |
| Spanien | 10 | 7 | 11 | 7 |
| Lettland | 0 | 0 | 2 | 1 |
| Totalt | 1 873 | 1134 | 2 051 | 1 301 |
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav män |
Totalt | varav män |
||
| Styrelseledamöter VD och andra ledande |
52 | 46 | 55 | 51 | |
| befattningshavare | 44 | 42 | 51 | 49 |
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
|
| Moderbolag varav pensions |
2 399 | 735 | 12 234 | 6 405 |
| kostnader | – | 116 | – | 2 299 |
| Dotterbolag | 568 530 | 139 988 | 572 797 | 142 338 |
| varav pensions kostnader |
– | 34 042 | – | 27 946 |
| Koncernen | 570 929 | 140 723 | 585 031 | 148 743 |
| varav pensions kostnader |
– | 34 158 | – | 30 245 |
Årsstämman 2014 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande:
Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Ersättningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen ska kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen ska ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på resultat och kassaflöde samt individuella kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner ska i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget ska uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag.
Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna ska gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Totala ersättningar | 38 583 | 532 346 | 51 966 | 533 065 |
| varav tantiem o d | – | 243 | 1 326 | 1 265 |
Styrelsens ordförande Eric Joan har erhållit 90 TSEK (0) i arvode för tiden 1 oktober till 31 december 2014. Styrelsens ordförande Stéphane Hamelin har erhållit 180 TSEK (200) för sin tid som styrelsens ordförande fram till 30 september 2014. Stéphane Hamelin har desssutom erhållit ersättning som ledamot av revisionsutskottet, fram till 30 september 2014, om 15 TSEK.
Beloppen utgör det styrelsearvode som fastställts av årsstämman med en frivillig reducering om 10 procent.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2014 utgått med sammanlagt 630 TSEK (600). Ledamoten Eric Joan har fram till att han valdes till styrelsens ordförande, 30 september 2014, erhållit 90 TSEK (150). Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 225 TSEK (200). Beloppet utgör styrelsearvode 135 TSEK (100) och arvode för ordförande i revisionsutskottet 90 TSEK (100). Ledamoten Ulrika Eriksson har erhållit 135 TSEK (150). Ledamoten Christian W Jansson har erhållit 60 TSEK. Beloppet utgör styrelsearvode 45 (150) TSEK och arvode för ledamot i revisionsutskottet 15 TSEK (50). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 120 TSEK (0). Beloppet utgör styrelsearvode 90 TSEK (0) och arvode för ledamot i revisionsutskottet 30 TSEK (0).
Beloppet utgör det styrelsearvode som fastställts av årsstämman med en frivillig reducering om 10 procent. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2014 har utgått för Anders Davidsson en fast lön inklusive ersättning för semester om 3 909 TSEK (4 965) samt förmåner främst bestårende av bilförmån till ett värde av 98 TSEK (112). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2014 har en rörlig ersättning på 0 (1 076) utgått.
Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 30 procent av den fasta lönen. Under 2014 har pensionspremie utgått med 340 TSEK (365) baserat på överenskommelse om växling av pension mot lön.
Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader. Anders Davidsson lämnade Bong den 30 september 2014.
För år 2014 har utgått för Stéphane Hamelin en fast lön inklusive ersättning för semester om 304 TSEK (0). Inga förmåner har utgått. Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. För 2014 har ingen rörlig ersättning utgått. Pensionspremie ska utgå i enlighet med fransk lagstiftning.
Under 2014 har inga andra pensionspremier utgått.
Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 6 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader. Stéphane Hamelin tillträdde sin tjänst den 1 oktober 2014.
Under året har ledningsgruppen reducerats från fem till fyra personer. Två personer har lämnat koncernen och en har ersatts. Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen har under 2014, utgått en sammanlagd fast lön om 8 266 TSEK (10 611) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 329 TSEK (440) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 40-60 procent av den fasta lönen. För 2014 har en rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (1 237).
Under året har inte utbetalats någon rörlig ersättning avseende 2013. Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen.
Under 2014 har pensionspremie utgått med 1 288 TSEK (1 419).
Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader.
Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott i vilket ingår tre styrelseledamöter. Utskottet handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| PwC | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 4 276 | 3 808 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 95 | 634 |
| Skatterådgivning | 135 | 69 |
| Övriga tjänster | 417 | 336 |
| Totalt | 4 923 | 4 847 |
| KPMG | 2014 | 2013 |
| Revisionsuppdrag | 309 | 82 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 27 | 52 |
| Skatterådgivning | 172 | – |
| Övriga tjänster | 56 | – |
| Totalt | 564 | 134 |
| Övriga | 2014 | 2013 |
| Revisionsuppdrag | 178 | 226 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 202 | 20 |
| Övriga tjänster | 238 | 111 |
| Totalt | 618 | 357 |
| Totalt | 100 649 | 106 739 |
|---|---|---|
| Övriga kostnader | – | 15 076 |
| Administrationskostnader | 14 959 | 12 580 |
| Försäljningskostnader | 5 219 | 3 224 |
| Kostnad för sålda varor | 80 471 | 75 859 |
| Fördelade per funktion | 2014 | 2013 |
| Totalt | 100 649 | 106 739 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 9 447 | 8 995 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 55 809 | 61 745 |
| Byggnader och markanläggningar | 22 421 | 11 656 |
| Övriga immateriella tillgångar | 12 972 | 9 267 |
| Nedskrivning goodwill | – | 15 076 |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2014 | 2013 |
| Totalt | –158 901 | –97 461 |
|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | –7 007 | –7 386 |
| fordringar och skulder | –8 005 | –5 981 |
| Valutakursförluster på operativa | ||
| Nedskrivning goodwill | – | –15 076 |
| Strukturkostnader och transaktionskostnader | –143 889 | –69 018 |
| Rörelsekostnader | 2014 | 2013 |
| Totalt | 23 825 | 30 577 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 19 126 | 25 243 |
| fordringar och skulder | 4 699 | 5 334 |
| Valutakursvinster på operativa | ||
| Rörelseintäkter | 2014 | 2013 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 65 369 | 61 998 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 192 820 | 165 061 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 118 756 | 73 896 |
| Totalt | 376 945 | 300 955 |
| Leasingavgifter avseende operationella | ||
| leasingavtal har erlagts med följande belopp: | 70 524 | 61 819 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 1 037 | 1 294 |
| Valutakursvinster på finansiella poster | 1 009 | 3 018 |
| Totalt | 2 046 | 4 312 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Räntedel i årets pensionskostnader | –7 065 | –6 591 |
| Räntekostnader, övriga | –36 816 | –50 961 |
| Valutakursförluster på finansiella poster | –768 | –1 111 |
| Övriga finansiella kostnader | –12 887 | –12 344 |
| Totalt | –57 536 | –71 007 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | 1 237 | –1 568 |
| Uppskjuten skatt | 27 137 | 37 107 |
| Totalt | 28 374 | 35 539 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | –178 260 | –176 182 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella | ||
| skattesatser för respektive land | 49 913 | 49 331 |
| Skatt avseende: | ||
| – justering av tidigare års skatt | 454 | –211 |
| – ej skattepliktiga intäkter/övriga ej | ||
| avdragsgilla kostnader | –23 907 | 2 095 |
| Redovisning av tidigare ej redovisade förlust | ||
| avdrag | 1 914 | 173 |
| – förändring av den svenska skattesatsen | 0 | 391 |
| – nedskrivning | 0 | –16 240 |
| Skatt enligt resultaträkningen | 28 374 | 35 539 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats | ||
| i resultaträkningen enligt följande | ||
| Övriga rörelseintäkter | 4 699 | 5 334 |
| Övriga rörelskostnader | –8 005 | –5 981 |
| Finansiella intäkter | 1 009 | 3 018 |
| Finansiella kostnader | –768 | –1 111 |
| Totalt | –3 065 | 1 260 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare |
–149 886 | –140 643 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
156 660 | 63 874 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,96 | –2,20 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har potentiella stamaktier i form av konvertibla skuldebrev. De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –149 886 | –140 643 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående | ||
| stamaktier (tusental) | 156 660 | 63 874 |
| – konvertibler (tusental) | 27 272 | 9 922 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för | ||
| beräkning av resultat per aktie efter utspädning | ||
| (tusental) | 183 932 | 73 796 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,96 | –2,20 |
Utspädningseffekten beaktas inte när den leder till ett bättre resultat.
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 533 215 | 539 749 |
| Nedskrivning | – | –15 076 |
| Valutakursdifferenser | 33 814 | 8 542 |
| Utgående anskaffningsvärden | 567 029 | 533 215 |
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen. Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt under de tre första åren i prognosperioden om - 3,7 procent. Därefter har antagits en svag tillväxt för de två sista åren. En uthållig tillväxttakt om en procent har antagits. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent (13,2 procent före skatt) och en utveckling närliggande årets beräkning antogs men med en tillväxt om 1% i slutet av femårsperioden. Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branchen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa.
Nedskrivningstestet visar att en nedskrivning av goodwillvärden inte är erforderlig.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket är samma som föregående år.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
• Om antagandet avseende uppskattad tillväxt efter prognosperioden hade varit 1,2 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende tillväxt efter prognosperioden hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK.
• Om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 0,4 procentenheter lägre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 24 MSEK. Om antagandet avseende tillväxt under prognosperioden hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 207 MSEK. • Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenheter högre än det antagande som använts så hade återvinningsvärdet varit detsamma som bokfört värde av den kassagenererande enheten. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 157 MSEK.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 168 MSEK.
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 74 202 | 56 726 |
| Inköp | 484 | 2 109 |
| Försäljning/utrangering | –2 633 | 0 |
| Omklassificeringar | 4 776 | 13 681 |
| Valutakursdifferenser | 5 259 | 1 686 |
| Utgående | 82 088 | 74 202 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –30 998 | –20 371 |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 689 | 0 |
| Valutakursdifferenser | –3 638 | –1 360 |
| Årets avskrivningar | –12 972 | –9 267 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –44 919 | –30 998 |
| Byggnader, mark och markanläggning | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 217 917 | 213 075 |
| Inköp | 1 692 | 2 111 |
| Försäljning/utrangering | –2 501 | –3 036 |
| Valutakursdifferenser | 13 350 | 5 767 |
| Utgående anskaffningsvärden | 230 458 | 217 917 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
| Ingående ackumulerade | ||
| avskrivningar/nedskrivningar | –28 016 | –14 519 |
| Försäljningar/utrangeringar | 163 | 1 817 |
| Valutakursdifferenser | –9 678 | –3 658 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | –22 421 | –11 656 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –59 952 | –28 016 |
| Utgående planenligt restvärde | 170 506 | 189 901 |
| Varav mark | 20 032 | 20 032 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 1 128 791 | 1 143 024 |
| Inköp | 18 378 | 10 381 |
| Försäljning/utrangering | –97 816 | –53 463 |
| Omklassificeringar | 1 305 | 2 119 |
| Valutakursdifferenser | 102 460 | 26 730 |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 153 118 | 1 128 791 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –934 311 | –894 128 |
|---|---|---|
| Försäljningar/utrangeringar | 84 360 | 45 459 |
| Valutakursdifferenser | –92 526 | –24 520 |
| Omklassificeringar | 0 | 623 |
| Årets avskrivningar | –55 809 | –61 745 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –998 286 | –934 311 |
| Utgående planenligt restvärde | 154 832 | 194 480 |
| Utgående anskaffningsvärden | 241 469 | 225 379 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 12 063 | 2 257 |
| Omklassificeringar | 1 241 | 832 |
| Försäljning/utrangering | –6 437 | –9 239 |
| Inköp | 9 223 | 13 419 |
| Ingående anskaffningsvärden | 225 379 | 218 110 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2014-12-31 2013-12-31 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –185 783 | –182 657 |
| Försäljningar/utrangeringar | 4 232 | 7 902 |
| Valutakursdifferenser | –11 452 | –2 033 |
| Årets avskrivningar | –9 447 | –8 995 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –202 450 | –185 783 |
| Utgående planenligt restvärde | 39 019 | 39 596 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 6 903 | 6 865 |
| Försäljningar/utrangeringar | –737 | – |
| Valutakursdifferenser | 407 | 38 |
| Utgående anskaffningsvärden | 6 573 | 6 903 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –5 476 | –4 626 |
| Försäljningar/utrangeringar | 409 | – |
| Valutakursdifferenser | –372 | –349 |
| Årets avskrivningar | –1 134 | –501 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –6 573 | –5 476 |
| Utgående planenligt restvärde | 0 | 1 427 |
FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER:
| Nominella | värden Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2014-12-31 2014-12-31 | ||
| Inom ett år | 2 034 | 1 953 |
| Senare än ett men inom fem år | 2 357 | 2 142 |
| Senare än fem år | 0 | 0 |
| Totalt | 4 391 | 4 095 |
| Nominella | värden Nuvärden | |
|---|---|---|
| 2013-12-31 2013-12-31 | ||
| Inom ett år | 1 370 | 1 315 |
| Senare än ett men inom fem år | 2 214 | 2 009 |
| Senare än fem år | 0 | 0 |
| Totalt | 3 584 | 3 324 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 21 454 | 28 493 |
| Under året nedlagda kostnader | 6 186 | 10 248 |
| Omklassificeringar | –7 322 | –17 255 |
| Valutakursdifferenser | 878 | –32 |
| Utgående balans | 21 196 | 21 454 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 354 | 713 |
| Omklassificering till dotterbolag | –391 | – |
| Resultatandel | 0 | –358 |
| Valutakursdifferenser | 37 | –1 |
| Utgående balans | 0 | 354 |
Under året förvärvades återstående 50 procent av Bong Schweiz AG. Köpeskillingen uppgick till 1 CHF. Bolaget bedöms inte påverka koncernens resultat under 2015.
| Bolag | Säte | Antal aktier | Andel av kapital, % | |
|---|---|---|---|---|
| Bong International AB* | 556044-3573 | Kristianstad, Sverige | 1 501 200 | 100 |
| Bong GmbH* | HRB 1646 | Wuppertal, Tyskland | 1 | 100 |
| Bong Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sverige | 804 000 | 100 |
| Bong UK Ltd | 3895897 | Milton Keynes, Storbritannien | 7 000 000 | 100 |
| IPC SAS | 327 956 199 | Angoulème, Frankrike | 15 000 | 100 |
| Manuparis SAS | 775 695 299 | Saint Sebastien de Morsent, Frankrike | 100 000 | 100 |
| Pflüger Kuvert GmbH | HRB 9534 | Erlangen, Tyskland | 1 | 100 |
| Surrey Envelopes Ltd | 2592120 | Spondong, Storbritannien | 100 000 | 100 |
* Dotterbolag till Bong AB
Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med en omsättning överstigande 150 MSEK. Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen.
Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen när ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera in detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas.
Standarden har inte haft någon väsentlig påverkan eftersom samtliga bolag är helägda.
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Mail Inside | 492 969 787 RCS | Paris, Frankrike | TSEK 2 215 | 2 398 |
| Totalt | 3 398 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår | |||
|---|---|---|---|
| till: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | ||
| Förlustavdrag | 207 679 | 152 396 |
| Immateriella anläggningstillgångar | –1 529 | –106 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 019 | 24 134 |
| Pensioner | 11 656 | –1 896 |
| Övriga temporära skillnader | 2030 | 11 183 |
| Totalt | 227 855 | 185 711 |
| till: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld | ||
| Förlustavdrag | 4 282 | –4 155 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 11 195 | –13 807 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 292 | 14 336 |
| Pensioner | 1 314 | 3 247 |
| Övriga temporära skillnader | 1 667 | 30 497 |
| Totalt | 21 750 | 30 118 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas som skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda. Oredovisade skattefordringar uppgår till 61 625 TSEK (26 290) och merparten är inte tidsbegränsade.
| Betalningshistorik motparter: | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 155 593 | 116 859 |
| Valutakursdifferenser | 961 | –2 412 |
| Redovisning i resultaträkningen | 27 137 | 37 107 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt | ||
| totalresultat | 22 414 | 4 039 |
| Vid årets slut | 206 105 | 155 593 |
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 146 623 TSEK (1 217 651). Av varulagervärdet har 3 326 TSEK (2 021) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med 448 TSEK (61).
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Kundfordringar | 342 137 | 411 253 |
| Minus: reservering för värdeminskning i fordringar |
–13 908 | –13 106 |
| Kundfordringar – netto | 328 229 | 398 147 |
Redovisade belopp, per valuta, för
| koncernens kundfordringar är följande | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 30 523 | 29 078 |
| GBP | 94 298 | 99 777 |
| EUR | 178 561 | 236 286 |
| Andra valutor | 38 755 | 46 112 |
| Summa | 342 137 | 411 253 |
| Geografisk fördelning av kundfordringar: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
| Sverige | 30 472 | 30 665 |
| Övriga Norden och Baltikum | 37 176 | 41 614 |
| Centraleuropa | 89 911 | 97 394 |
| Frankrike och Spanien | 72 453 | 121 375 |
| Storbritannien | 94 722 | 102 572 |
| Ryssland / Östeuropa | 17 403 | 17 633 |
| Summa | 342 137 | 411 253 |
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
|---|---|---|
| kundfordringar är som följer: | 2014 | 2013 |
| Per 1 januari | 13 106 | 10 290 |
| Reservering för osäkra fordringar | 4 863 | 6 745 |
| Fordringar som har skrivits bort | ||
| under året som ej indrivningsbara (–) | –2 790 | –3 381 |
| Återförda outnyttjade belopp | –2 141 | –614 |
| Valutakursdifferens | 870 | 66 |
| Per 31 december | 13 908 | 13 106 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik.
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
|---|---|---|
| kundfordringar är som följer: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
| Grupp 1 nya kunder | 18 305 | 22 533 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 310 715 | 377 452 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 13 117 | 11 268 |
| Summa kundfordringar | 342 137 | 411 253 |
Per 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till 38 005 TSEK (62 139) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: |
2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 24 097 | 48 923 |
| 3 till 6 månader | 1 018 | 4 038 |
| Mer än 6 månader | 12 890 | 9 178 |
| Summa | 38 005 | 62 139 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Övriga kortfristiga fordringar | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Valuta- och räntederivat | 1 342 | 573 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 5 556 | 11 064 |
| Totalt | 6 898 | 11 637 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2014-12-31 2013-12-31 | |
| Valuta- och räntederivat | 1 863 | 3 895 |
| Övriga kortfristiga skulder | 59 002 | 52 806 |
| Totalt | 60 865 | 56 701 |
| Långfristiga | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Banklån | 418 832 | 449 317 |
| Konvertibellån | 64 384 | 61 188 |
| Total | 483 216 | 510 505 |
Det konvertibla förlagslånet löper med 10 procent ränta med förfallodagar 06-27 och 12-27 fram till 2018-06-27.
| Kortfristiga | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskrediter | 84 375 | 119 630 |
| Banklån | 87 000 | 65 243 |
| Total | 171 375 | 184 873 |
| Summa upplåning | 654 591 | 695 378 |
| Förfallodagar för långfristig upplåning | ||
|---|---|---|
| är som följer: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
| Mellan 1 och 2 år | 52 984 | 52 019 |
| Mellan 2 och 5 år | 175 000 | 154 953 |
| Mer än 5 år | 255 232 | 303 533 |
| Total | 483 216 | 510 505 |
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 2,35% | 2,19% |
| Annan upplåning | 4,83% | 5,07% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/ EBITDA.
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 151 171 | 172 844 |
| EUR | 420 011 | 438 164 |
| GBP | 82 329 | 81 996 |
| Andra valutor | 1 080 | 2 374 |
| Summa | 654 591 | 695 378 |
| Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter: |
2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
| – löper ut efter mer än ett år | 60 900 | 59 800 |
| Fast ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
| Omstrukturering | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 34 461 | 31 887 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| Omstrukturering | ||
| – tillkommande avsättningar | 115 934 | 69 018 |
| Utnyttjat under året | –50 358 | –75 125 |
| Övrigt | ||
| – tillkommande avsättningar | –700 | 6 179 |
| Valutakursdifferens | 4 207 | 2 502 |
| Per 31 december | 103 544 | 34 461 |
| 2014 | 2013 | |
| Långfristig del | 6 584 | 6 179 |
| Kortfristig del | 96 960 | 28 282 |
| 103 544 | 34 461 |
I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå, avsattes 116 MSEK i strukturkostnader under året. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar i stort sett hela koncernen.
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.
| Utgående balans pensionsskuld | 227 845 | 185 902 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 193 121 | 159 194 |
| Underskott i fonderade planer | 34 724 | 26 708 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –50 462 | –46 512 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 85 186 | 73 219 |
| Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen |
2014-12-31 2013-12-31 | |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan:
| 2014 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av | |||||
| förpliktelsen | 89 774 | 100 074 | 41 536 23 737 | 255 121 | |
| Verkligt värde på | |||||
| förvaltningstillgångar | 0 | 0 –42 272 –8 188 –50 462 | |||
| Summa | 89 774 | 100 074 | –737 15 548 204 660 | ||
| 2013 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga Summa | ||
| Nuvärdet av förpliktelsen |
73 954 | 82 194 | 57 997 18 815 232 960 | ||
| Verkligt värde på | |||||
| förvaltningstillgångar | 0 | 0 –39 334 | –7 177 | –46 512 | |
| Summa | 73 954 | 82 194 | 18 663 11 638 186 449 |
| 2014 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 2,30 | 1,75 | 2,34 | 1,75 |
| Inflation (%) | 1,10 | 1,50 | 1,50 | 1,50 |
| Löneökningar (%) | 1,10 | 0,00 | 0,00 | 1,50 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 20 | 19 | 21 | 21 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 23 | 23 | 24 | 25 |
| 2013 | Sverige | Tyskland | Norge Övriga | |
| Diskonteringsränta (%) | 4,10 | 3,40 | 4,10 | 3,40 |
| Inflation (%) | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 2,00 |
| Löneökningar (%) | 2,00 | 2,00 | 1,75 | 2,00 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 20 | 19 | 21 | 21 |
| Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande | Nuvärdet av förpliktelsen |
Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2013 | 262 744 | 53 114 | 209 630 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 4 390 | 4 390 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 8 685 | 1 909 | 6 775 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år. | 457 | 457 | |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostn /(intäkter) | – | –2 457 | 2 457 |
| - (Vinst)/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 7 | – | 7 |
| - (Vinst)/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | –10 907 | – | –10 907 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –6 724 | – | –6 724 |
| Valutakursdifferenser | –12 025 | –4 015 | –8 009 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 11 460 | –11 460 |
| - Anställda som omfattas av planen | 25 | 25 | 0 |
| Utbetalningar från planen: | |||
| - Utbetalda ersättningar | –13 119 | –13 525 | 406 |
| - Regleringar | –1 119 | – | –1 119 |
| Per 31 december 2013 | 232 414 | 46 512 | 185 902 |
| Per 1 januari 2014 | 232 414 | 46 512 | 185 902 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 983 | 1 983 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 7 861 | 1 236 | 6 624 |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostn /(intäkter) | – | 2 343 | –2 343 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 221 | – | 221 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | 36 668 | – | 36 668 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 6 126 | – | 6 126 |
| Valutakursdifferenser | 7 087 | 85 | 7 003 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | – | 14 340 | –14 340 |
| - Anställda som omfattas av planen | 26 | 26 | 0 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Utbetalda ersättningar | –14 080 | –14 080 | 0 |
| Per 31 december 2014 | 278 306 | 50 462 | 227 845 |
| Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Försäkringbrev (onoterade) | 48 487 | 44 715 |
| Övrigt | 1 975 | 1 797 |
| Summa | 50 462 | 46 512 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2015 uppgå till 12,5 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 12 år.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,3 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148 procent).
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonterngsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskoteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor.
Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,4 MSEK högre respektive cirka 0,4 MSEK lägre. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 32 MSEK lägre respektive 36 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet.
| Totalt | 216 575 | 194 182 |
|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader | 128 175 | 103 720 |
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 88 400 | 90 462 |
| 2014-12-31 | 2013-12-31 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Avseende pensionsförpliktelser | ||
| Företagsinteckningar | 40 000 | 20 000 |
| Spärrade bankmedel | – | 20 000 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Aktier i dotterbolag | 1 017 708 | 1 050 675 |
| Företagsinteckningar | 107 774 | 126 895 |
| Omsättningstillgångar | 180 566 | 186 869 |
| Totalt | 1 346 048 | 1 404 439 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ansvarighet FPG | 1 182 | 1 155 |
| Bankgaranti | 20 000 | 20 000 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 661 | 430 |
| Totalt | 21 843 | 21 585 |
| Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Omvärdering av tillgångar | Summa reserver | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2013 | –7 850 | –59 771 | 5 361 | –62 260 |
| Kassaflödessäkringar | 2 555 | 2 555 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | –24 248 | –24 248 | ||
| Valutakursdifferens | 21 867 | 21 867 | ||
| Skatteeffekt | –564 | 7 620 | 7 056 | |
| Utgående balans 31 december 2013 | –5 859 | –54 532 | 5 361 | –55 030 |
| Ingående balans 1 januari 2014 | –5 859 | –54 532 | 5 361 | –55 030 |
| Kassaflödessäkringar | –166 | –166 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | –61 339 | –61 339 | ||
| Valutakursdifferens | 86 594 | 86 594 | ||
| Skatteeffekt | 37 | 11 813 | 11 850 | |
| Utgående balans 31 december 2014 | –5 988 | –17 464 | 5 361 | –18 091 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2014 till 156 659 604 (2013:156 659 604) med ett kvotvärde av 1,50 kronor per aktie (2013: 1,50 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Vid extra bolagsstämma den 17 juli 2013 beslutades om utgivande av konvertibelt förlagslån. Vid full konvertering till aktier ökar antalet aktier med 27 272 727 och aktiekapitalet med SEK 40 909 090.
| Antalet aktier (tusental) | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2013 | 17 481 | 174 810 | 475 953 | 650 763 |
| Extra bolagsstämma den 17 juli 2013 | ||||
| Nedskrivning av aktiekapitalet | – | –148 589 | 148 589 | 0 |
| Kontant nyemission | 69 924 | 104 887 | 20 977 | 125 864 |
| Kvittningsemission | 69 255 | 103 881 | 45 708 | 149 589 |
| Konvertibelt förlagslån | – | – | 13 812 | 13 812 |
| Per 31 december 2013 | 156 660 | 234 989 | 705 039 | 940 028 |
| Per 1 januari 2014 | 156 660 | 234 989 | 705 039 | 940 028 |
| Konvertibelt förlagslån | – | – | -3 196 | –3 196 |
| Per 31 december 2014 | 156 660 | 234 989 | 701 843 | 936 832 |
Kvittningsemissionen riktades mot Holdham S.A och långivande banker.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar | ||
| och materiella anläggningstillgångar | –16 023 | –8 442 |
| Förändring avsättningar | 62 135 | 20 783 |
| Valutakursdifferenser och övrigt | 6 709 | –13 830 |
| Totalt | 52 821 | –1 489 |
Under året har inga materiella företagsförvärv ägt rum.
Bong ABs och dess dotterbolag Bong International ABs upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterbolagen i Tyskland, Estland, Belgien, Frankrike och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2014 var 453 441 TSEK (439 871). Kursdifferensen uppgående till -34 411 TSEK (-5 046) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen redovisas i Reserver i eget kapital.
Vid årsstämman den 21 maj 2014 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2013. På årsstämman den 20 maj 2015 kommer inte någon utdelning avseende 2014 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ Stockholm, (Small Cap).
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag | ||
| Försäljning under året | – | 692 |
| Inköp under året | – | – |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | – | 412 |
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB
| Försäljning under året | 77 942 | 70 722 |
|---|---|---|
| Inköp under året | 8 597 | 8 375 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 11 787 | 31 107 |
Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordran.
(A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:
IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Standarden har inte haft någon väsentlig påverkan eftersom samtliga bolag är helägda.
IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för alla former av innehav i andra företag, såsom dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Denna standard har inte haft någon påverkan på kocnernens finansiella rapporter utöver utökade tilläggsupplysningar.
Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter utöver utökade tilläggsupplysningar.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten.
IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
| TSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING | |||
| Nettoomsättning | 749 | 20 981 | |
| Administrationskostnader | 2–5 | –11 129 | –46 751 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 27 | 4 635 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –29 551 | 0 |
| Rörelseresultat | 8 | –39 904 | –21 135 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 9 | –40 000 | 4 102 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 10 | 74 011 | 61 985 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –66 731 | –73 320 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –32 720 | –7 232 | |
| Resultat före skatt | –72 624 | –28 367 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | 0 | 6 992 |
| ÅRETS RESULTAT | –72 624 | –21 375 |
| TSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat |
–72 624 | –21 375 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | 0 | 6 040 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat |
0 | –1 329 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 0 | 4 711 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –72 624 | –16 664 |
| TSEK | Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utvecklingsutgifter | 0 | 0 | |
| Pågående investeringar | 0 | 0 | |
| Summa | 13 | 0 | 0 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 0 | 0 | |
| Summa | 14 | 0 | 0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 15 | 827 999 | 727 999 |
| Andelar i andra företag | 16 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 17 | 47 263 | 47 263 |
| Fordringar hos dotterbolag | 538 514 | 652 193 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 0 | 50 | |
| Summa | 1 414 776 | 1 428 505 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 414 776 | 1 428 505 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Aktuell skattefordran | 24 | 892 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 18 | 357 | 1 596 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 7 716 | 13 318 |
| Summa | 8 097 | 15 806 | |
| Likvida medel | 157 | 20 859 | |
| Summa omsättningstillgångar | 8 254 | 36 665 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 423 030 | 1 465 170 |
| TSEK | Not | 2014-12-31 | 2013-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 25 | 234 989 | 234 989 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 300 233 | 303 429 | |
| Balanserad vinst | 436 094 | 457 469 | |
| Årets resultat | –72 624 | –21 375 | |
| Summa fritt eget kapital | 663 703 | 739 522 | |
| Summa eget kapital | 898 692 | 974 512 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 18 | 318 067 | 365 270 |
| Övriga skulder | 64 384 | 61 188 | |
| Summa långfristiga skulder | 382 451 | 426 458 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 18 | 87 000 | 47 000 |
| Leverantörsskulder | 928 | 1 373 | |
| Skulder till dotterbolag | 17 049 | 12 494 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 19 | 243 | 756 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 36 667 | 2 577 |
| Summa kortfristiga skulder | 141 887 | 64 200 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 423 030 | 1 465 170 | |
| Ställda säkerheter | 21 | 827 999 | 727 999 |
| Ansvarsförbindelser | 22 | 20 000 | 20 000 |
| Bundet eget kapital Fritt eget kapital |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | ||||||
| Fond för verkligt | vinst inkl. årets | |||||
| TSEK | Not | Aktiekapital | värde Överkursfond | resultat | Summa | |
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 174 810 | –4 713 | 90 380 | 457 469 | 717 946 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –21 375 | –21 375 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 4 713 | 4 713 | ||||
| Summa övrigt totalresultat | 4 713 | 4 713 | ||||
| Summa totalresultat | 4 713 | –21 375 | –16 662 | |||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Nedskrivning av aktiekapital | –148 589 | 148 589 | 0 | |||
| Nyemission | 208 768 | 66 685 | 275 453 | |||
| Konvertibelt förlagslån | 13 812 | 13 812 | ||||
| Emissionskostnader | –16 037 | –16 037 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 60 179 | 213 049 | 273 228 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2013 | 23 | 234 989 | 303 429 | 436 094 | 974 512 | |
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 234 989 | 0 | 303 429 | 436 094 | 974 512 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | –72 624 | –72 624 | ||||
| Summa totalresultat | –72 624 | –72 624 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Konvertibelt förlagslån | –3 196 | –3 196 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –3 196 | –3 196 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2014 | 23 | 234 989 | 0 | 300 233 | 363 470 | 898 692 |
| TSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –39 904 | –21 135 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 0 | 2 741 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 34 278 | 47 514 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –26 987 | –61 539 | |
| Skatt, betald | 868 | –212 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 0 | –11 470 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | –31 745 | –44 101 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | 6 841 | 709 518 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –2 313 | –295 186 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | –27 217 | 370 231 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | 0 | –1 134 386 | |
| Investeringar i dotterbolag/lämnade aktieägartillskott | –100 000 | 0 | |
| Förändring av långfristiga fordringar | 113 729 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 13 729 | –1 134 386 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –13 488 | –764 155 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Nyemission | 0 | 200 757 | |
| Upptagna lån | 2 004 | 541 584 | |
| Amortering av lån | –9 207 | –365 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –7 203 | 741 976 | |
| Årets kassaflöde | –20 691 | –22 179 | |
| Likvida medel vid årets början | 20 859 | 42 450 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –11 | 588 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 157 | 20 859 |
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncenredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Moderbolaget tillämpar värdering till verkligt värde enligt ÅRL 4:14 a-d och beskrivningen av koncernens redovisningsprinciper gäller därmed även för moderbolaget, utom beträffande redovisning av resultateffekter vid säkringsåtgärder. I följande fall skiljer sig redovisningen i moderbolaget mot redovisningen i koncernen:
Värdeförändringar på säkringsinstrument för säkring av mycket sannolika kassaflöden redovisas i resultaträkningen.
Värdeförändring på säkringsinstrument som innehas för säkring av kortfristiga och långfristiga fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar.
Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Medelantal anställda
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt anställda |
Varav män |
Totalt anställda |
Varav män |
||
| Sverige | 1 | 1 | 7 | 5 |
Fördelning ledande befattningshavare på balansdagen
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt anställda |
Varav män |
Totalt anställda |
Varav män |
|||
| Styrelseledamöter | 7 | 6 | 8 | 7 | ||
| VD och andra ledande befattnings havare |
1 | 1 | 1 | 1 | ||
Löner och andra ersättningar
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
||
| Totalt | 2 399 | 735 | 12 234 | 6 405 | |
| varav pensionskostnader |
116 | 2 299 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Totalt | 2 399 | 0 | 8 324 | 3 910 |
| varav tantiem o d | 0 | 0 | 0 | 106 |
För ytterligare information avseende ersättningen till styrelse och verkställande direktör se koncernens not 4.
| PwC | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 400 | 400 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0 | 38 |
| Övriga tjänster | 194 | 110 |
| Totalt | 594 | 548 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Fördelade per anläggningstillgång | ||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 0 | 2 273 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 0 | 468 |
| Totalt | 0 | 2 741 |
| Avskrivningar redovisas som administrationskostnader |
0 | 2 741 |
Moderbolagets operationella leasingavtal 2013 avsåg hyra för IT-relaterade tillgångar. Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande: |
||
| Förfaller till betalning inom ett år | 0 | 54 |
| Förfaller till betalning senare än | 0 | 0 |
| ett år men inom fem år | ||
| Förfaller till betalning senare än fem år | 0 | 0 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Leverantörsbonus | 0 | 4 095 |
| Kursvinster | 27 | 313 |
| Vidarefakturerade hyres- och lönekostnader | 0 | 227 |
| Totalt | 27 | 4 635 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Avgift EU-kommissionen | 29 542 | 0 |
| Kursförluster | 9 | 0 |
| Totalt | 29 551 | 0 |
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2014 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 749 TSEK (20 981) samt erhållit 0 TSEK (227) i hyresintäkter. Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 213 TSEK (6 055). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| Totalt | –40 000 | 4 102 |
|---|---|---|
| Lämnade koncernbidrag | –76 783 | 0 |
| Utdelning | 36 783 | 4 102 |
| 2014 | 2013 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter, koncernföretag | 34 210 | 44 914 |
| Finansiella intäkter, övriga | 68 | 0 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | 39 733 | 17 071 |
| Totalt | 74 011 | 61 985 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Finansiella kostnader, koncernföretag | 0 | –1 258 |
| Räntedel i årets pensionskostnader | 0 | 2 |
| Räntekostnader, övriga | –26 695 | –42 477 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | –30 502 | –21 193 |
| Övriga finansiella kostnader | –9 534 | –8 394 |
| Totalt | –66 731 | –73 320 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 0 | 6 992 |
| Totalt | 0 | 6 992 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| Skatt avseende: | ||
|---|---|---|
| – utdelning från dotterbolag | 8 092 | 902 |
| – övriga ej skattepliktiga intäkter | 1 | – |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | –6 512 | –151 |
| Skatteeffekt av ej uppbokade underskott | –17 558 | – |
| Skatt enligt resultaträkningen | 0 | 6 992 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0 | 30 272 |
| Inköp/förvärv | 0 | 6 742 |
| Försäljning/utrangering | 0 | –37 014 |
| Omklassificering | 0 | 0 |
| Utgående anskaffningsvärden | 0 | 0 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | 0 | –5 672 |
| Försäljning/utrangering | 0 | 7 945 |
| Årets avskrivningar | 0 | –2 273 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | 0 |
| Utgående planenligt restvärde | 0 | 0 |
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0 | 22 703 |
| Inköp/förvärv | 0 | 108 |
| Försäljning/utrangering | 0 | –22 811 |
| Omklassificering | 0 | 0 |
| Utgående anskaffningsvärden | 0 | 0 |
| Utgående planenligt restvärde | 0 | 0 |
|---|---|---|
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | 0 | –468 |
| Försäljning/utrangering | 0 | 20 645 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | 0 | –20 177 |
För information avseende andelar i dotterbolag se koncernens not 19.
Uppskjutna skattefordringar avser förlustavdrag.
| Långfristig | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Banklån | 318 067 | 365 270 |
| Konvertibellån | 64 384 | 61 188 |
| Totalt | 382 451 | 426 458 |
| Kortfristig | ||
|---|---|---|
| Banklån | 87 000 | 47 000 |
| Totalt | 87 000 | 47 000 |
| Summa upplåning | 469 451 | 473 458 |
|---|---|---|
Lånet består av 75 konvertibler om vardera nominellt 1 000 000 SEK, ISIN SE0005281821, och är noterat på Nasdaq Stockholm.
Konvertibla förlagslånet löper med en årlig räntesats om 10 procent från den 27 juni 2013 till och med den slutliga förfallodagen den 27 juni 2018.
Lånen förfaller till betalning den 27 juni 2018 i den mån konverteringen inte dessförinnan ägt rum. Konvertiblerna skall kunna konverteras till nya aktier i Bong AB senast 30 dagar före lånens slutliga förfallodag. Den kurs till vilken konverteringen kan ske skall vara 2,75 SEK per aktie.
Aktier som tillkommit på grund av konverteringen medför rätt till vinstutdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter den faktiska konverteringsdagen.
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
Aktiekapitalet kan vid konvertering ökas med ett belopp motsvarande högst SEK 40 909 091.
Av moderbolagets upplåning motsvarar 0 MSEK (0) upplåning till dotterbolag.
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Mellan 1 och 2 år | 38 136 | 42 500 |
| Mellan 2 och 5 år | 114 409 | 127 500 |
| Mer än 5 år | 229 906 | 256 458 |
| Totalt | 382 451 | 426 458 |
Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 0 TSEK (68 391) varav utnyttjat 0 TSEK (0).
| Övriga kortfristiga fordringar | 2014-12-31 2013-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga kortfristiga fordringar | 357 | 1 596 |
| Totalt | 357 | 1 596 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2014-12-31 2013-12-31 | |
| Övriga kostfristiga skulder | 243 | 756 |
| Totalt | 243 | 756 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | ||
| Interna och externa ränteintäkter | 1 373 | 1 775 |
| Övriga upplupna kostnader | 6 343 | 11 543 |
| Totalt | 7 716 | 13 318 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 715 | 1 697 |
| Interna och externa räntekostnader | 4 246 | 274 |
| Avgift EU-kommissionen | 29 542 | – |
| Övriga poster | 2 164 | 606 |
| Totalt | 36 667 | 2 577 |
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
|---|---|---|---|---|
| Totalt | 1 000 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 827 999 | 727 999 |
| Totalt | 827 999 | 727 999 |
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Bankgaranti | 20 000 | 20 000 |
| Totalt | 20 000 | 20 000 |
På årsstämman den 20 maj 2015 kommer en utdelning avseende 2014 på 0 krona per aktie att föreslås. På årsstämman den 21 maj 2014 beslutades en utdelning avseende 2013 på 0 kr per aktie.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ Stockholm, (Small Cap).
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2014 till 156 659 604 (156 659 604) med ett kvotvärde av 1,50 kronor per aktie (1,50 kronor per aktie). Detaljerad information om moderföretagets aktier, aktiekapital och konvertibler återfinns i koncernens not 33.
| 2014-12-31 2013-12-31 | ||
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser och övrigt | 0 | –11 470 |
| Totalt | 0 | –11 470 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 20 maj 2015 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 7 april 2015
Eric Joan Styrelseordförande
Mikael Ekdahl Ledamot
Christian Paulsson Ledamot
Peter Harrysson Ledamot
Christer Muth Ledamot
Ulrika Eriksson Ledamot
Stéphane Hamelin Verkställande direktör och ledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 april 2015
PricewaterhouseCoopers AB
Eric Salander Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 12-14. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 10-39.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 12-14. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 12-14 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Kristianstad den 7 april 2015
PricewaterhouseCoopers AB
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Verkställande direktör och Affärsenhetschef Norden.
Anställd och nuvarande position sedan 2014.
Övriga uppdrag: Ordförande i styrelsen för Hamelin.
Tidigare befattningar: Ordförande i styrelsen för Bong AB maj 2013-september 2014. Verksam på Borloo Advokatbyrå 1984-1989.
Aktieinnehav i Bong: (privat och via bolag) 52 850 282 aktier.
Storbritannien. Anställd sedan 1998, nuvarande befattning sedan 2012.
Utbildning: Examen från universitetet i Rennes.
Tidigare befattningar: VD för Hamelin Paperbrands Limited och koncernchef för Industrie Papeterie Charentaise. Aktieinnehav i Bong: 7 000 aktier.
Född 1963. Affärsenhetschef Centraleuropa.
Anställd sedan 2007, nuvarande
befattning sedan 2014. Utbildning: Master in International
Business (MIBS). Tidigare befattningar: Försäljningschef Jefferson Smurfit och Tesa.
Aktieinnehav i Bong: 42 000 aktier.
ERIC JOAN Styrelsens ordförande
STÉPHANE HAMELIN Styrelseledamot
ULRIKA ERIKSSON
PETER HARRYSSON Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
CHRISTER MUTH Styrelseledamot (Arbetstagarrepresentant)
Suppleant (Arbetstagarrepresentant)
MATS PERSSON Suppleant
(Arbetstagarrepresentant)
HÅKAN GUNNARSSON
Född 1969. Ekonomidirektör (CFO). Anställd sedan 1999, aktuell position sedan 2012.
Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Business Con-
troller vid Tarkett Sommer. Aktieinnehav i Bong: 100 000 aktier.
Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.
PASCAL GRAVOUILLE Född 1962.
Spanien.
PETER
Affärsenhetschef Frankrike och
Anställd sedan 2008, nuvarande befattning sedan 2010. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Ferro Corporation.
Direktör för inköp och logistik. Anställd sedan 2006.
Försäljnings- och marknadschef, pan-europeiska distributörer. Anställd sedan 2007.
MIKAEL EKDAHL Styrelseledamot
Styrelseledamot
ANDERSSON Född 1964.
41
Resultat efter ränta och skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital
BÖRSKURS/EGET KAPITAL Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie
EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar
KAPITALOMSÄTTNING Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar)
NETTOLÅNESKULD Räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital
P/E-TAL Aktiekurs på balansdagen dividerat med vinst per aktie
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier före utspädning
RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter utspädning
RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning
Eget kapital i procent av balansomslutningen
SOLIDITET
VINSTMARGINAL Resultat efter skatt dividerat med nettoomsättning
Årsstämman hålls onsdagen den 20 maj 2015 kl 16.00 på Café Yllan, Väverigatan 2, Kristianstad.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 13 maj 2015. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före onsdagen den 13 maj 2015 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast onsdag den 13 maj 2015 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Mattias Östberg Box 516 291 25 Kristianstad Per telefon 044-20 70 45 Per e-post till [email protected] På bolagets hemsida www.bong.com
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2014.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
| Årsstämma | 20 maj 2015 |
|---|---|
| Delårsrapport januari – mars | 20 maj 2015 |
| Delårsrapport Januari – juni | 15 juli 2015 |
| Delårsrapport januari – september | 19 november 2015 |
| Bokslutskommuniké 2015 | 18 februari 2016 |
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong Belgium NV Zenneveld Business Park Bergensesteenweg 793 bus 6 BE-1600 St.-Pieters-Leeuw +32 24 31 90 00 www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Baldersbuen 2 P.O. Box 179 DK-2640 Hedehusene +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Eesti Ou Joe tn 17 EE-79801 Kohilla +372 48 90 140 www.bongeesti.ee
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi
Bong Suomi Oy Kirjekuorentie 1 FI-73600 Kaavi +358 17 265 6600
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910
Manuparis SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr
Bong SAS 100 Rue de Lannoy 59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.sepieter.com
Bong SAS 60 Rue St Lazare 75009 Paris +33 1 56 92 39 20
IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr
Bong Latvija SIA Dzelzavas iela 120 G LV-1021 Riga +371 6 7 241 339
Bong Security Solutions S.A Zone Industrielle Rolach LU-5280 Sandweiler +352 35 75 04-30 www.bong.lu
Bong B.V. Robijnstraat 86 NL-1812 RB Alkmaar +31 72 576 322
Bong Norge AS Bekkevejen 161, 3173 Vear Postboks 2074 NO-3103 Tonsberg +47 33 30 54 00 www.bong.no
Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50
Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
Bong Caly Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl
Postac LLC RU-248000, Kaluga Domostroiteley pr, 17. +7 4842 76 44 68
Bong Schweiz AG Aspstrasse 12 CH-8472 Seuzach +41 52 320 09 80 www.bong-ag.ch
Envel Europa S.A Placa Gal La Placidia 7 esc D. 8° ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50
Envel Europa S.A Poligono Industrial Campllong Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86
Bong U.K. Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ +44 1908 216 216
Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road GB-London SW19 3BL +44 2085 450 099 www.surrey-envelopes.com
Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon GB-Derby DE21 7NJ +44 1332 667 790 www.surrey-envelopes.com Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar GB-Essex CM5 9NL +44 1277 363 656 www.packagingfirst.co.uk
Bong Packaging Systems 3 Winchester Street Andover GB-Hampshire SP10 2EA +44 1264 335 334 www.bongsystems.com
Bong International AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong International AB Hans Michelsensgatan 9 211 20 Malmö +46 40 17 60 00
Bong Sverige AB Videllsgatan 8 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions Nordic AB Emmabodavägen 9 Box 823 382 28 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com
Bong Packaging Solutions AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de
Bong GmbH Hermann-Krum-Straße 9-11 DE-88319 Aitrach +49 75 65/98 09-0 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de
Pflüger Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-kuvert.de
Lober Druck und Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.lober.eu
Lober Druck und Kuvert GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10
Bong har det bredaste kuvertsortimentet på den europeiska marknaden och är en ledande aktör inom specialförpackningar för e-handeln och detaljhandeln. Huvudkontor
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 291 25 Kristianstad 044-20 70 00 www.bong.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.