Annual Report • Apr 26, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Bong är Europaledande inom kuvert och specialförpackningar för postutskick, distri bu tion, e-handel och detaljhandel. Vår verk sam het omfattar nu hela Europa och vi är särskilt starka i Nordeuropa. Vår breda geografiska spridning ger oss en bra plattform för att penetrera nya marknader i framtiden.
Som företag fortsätter vi att utvecklas genom innovation och stark initiativförmåga. En gång i tiden var vi enbart inriktade på kuvertverksamheten, men nu arbetar vi även med specialförpackningar där det finns en stor tillväxtpotential, framför allt inom e-handel och presentförpackningar för detaljhandeln.
För att lyckas förändra en verksamhet krävs förändringar inom alla verksamhetsområden. För att förvandlas till det företag vi önskar vara lanserar vi nya material och nya sätt att tillföra värde, samtidigt som vi gör strategiska förvärv som öppnar upp nya marknader för oss. Under de närmaste åren kommer vi att fortsätta stärka våra positioner och dra nytta av vår ledande ställning inom kuvertverksamheten.
Bong är ett noterat aktiebolag med en årsomsättning på cirka 3 miljarder kronor. Koncernen har cirka 2 200 anställda i 15 länder och aktien är noterad på NASDAQ OMX, Stockholm (Small Cap).
| NYCKELTAL | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 946 | 3 203 | 2 326 | 1 915 | 1 937 |
| Rörelseresultat, MSEK | 16 | 40 | –91 | 65 | 74 |
| Resultat efter skatt, MSEK | -54 | –16 | –97 | 24 | 10 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | -37 | 137 | –277 | 169 | 144 |
| Rörelsemarginal, % | 0,5 | 1,3 | –3,9 | 3,4 | 3,8 |
| Medelantal anställda | 2 271 | 2 431 | 1 540 | 1 220 | 1 270 |
Efter samgåendet med Hamelin har vi fortsatt vår snabba framryckning inom både förpackningar och kuvert på alla våra marknader i Europa. Vi har skurit i kostnader och förbättrat vår bruttomarginal överallt inom företaget, vi har breddat vårt utbud och ökat vår marknadsandel. Men det finns mycket kvar att göra för att kompensera för en kuvertmarknad som på grund av finanskrisen krympte mer än vi hade förväntat oss under 2011 och 2012. Målen för de kommande tre åren är att stärka vår marknadsledande position inom kuvertverksamheten, att växa organiskt genom våra specialförpackningar i Propac-sortimentet samt att ytterligare minska våra kostnader och vår nettolåneskuld.
Samgåendet med Hamelin 2010 var de senaste årens viktigaste händelse för Bong. Den efterföljande inte grationen av marknader, system, produkter och personal tog mycket tid och kraft i anspråk, men processen är nu slutförd och genererar de förväntade vinsterna i form av fördel aktigare villkor vid inköp, lägre fasta kostnader och större geografisk täckning. Integrationen har skapat den struktur som hjälpte oss att öka vår marknadsandel och förbättra vår bruttomarginal under 2012.
Kort sagt, samgåendet har gått enligt plan. Våra program för att minska de fasta kostnaderna och rörelsekapitalet samt för försäljning av tillgångar följer eller överträffar nu planerna. Vi har minskat vår nettolåneskuld med mer än 200 miljoner kronor och den nya franska verksamheten har varit ett värdefullt tillskott till verksamheten.
I Storbritannien och Tyskland har vi harmoniserat Bongs och Hamelins affärssystem, och våra kunder möter nu ett mer enhetligt företag. En annan fördel med samgåendet är att våra specialförpackningar (Propac) idag når ut till en mycket vidare kundkrets i exempelvis Frankrike och Spanien.
I Europa har kuvertmarknaden krympt mer än förväntat. Marknadens återhämtning under 2010 visade sig bli kortlivad när ekonomin bromsade upp på grund av de väldiga skuldproblem som drabbade Europa under 2011 och 2012. Men vi handlade snabbt och har fortsatt med detta under 2013 för att behålla vår konkurrenskraft och återställa lönsamheten. Vi har anpassat oss till de förändrade marknadsförhållandena genom att justera vår kapacitet och våra kostnader och riktar samtidigt in oss på att förbättra vårt produktsortiment, penetrera nya marknader och komma närmare våra kunder.
Våra erfarenheter säger oss att ökad fokusering på egentillverkade produkter för tillväxtsegmenten är rätt väg framåt för våra specialförpackningar i Propac-sortimentet. Vi kommer att koncentrera oss på detaljhandel, e-handel samt säkerhetsförpackningar. Inom e-handeln bidrar vår heltäckande lösning – det vill säga leverans av såväl förpackningsmaskiner och material som förpackningar – till att göra vårt utbud ännu mer attraktivt.
När vi startade vår verksamhet i Ryssland sålde vi via stora lokala distributörer. Sedan dess har vi förändrat våra säljkanaler och vår marknads strategi. Idag säljer vi i allt högre grad direkt till ryska slutkonsumenter och i Moskva har vi öppnat ett försäljningskontor som för oss närmare marknaden. Den förändrade strategin tar oss ett steg längre i värdekedjan, och Ryssland ligger nu i linje med våra övriga Europamarknader.
Vår närvaro i Östeuropa, och i synnerhet Polen, är också mycket starkare idag och vi ser intressanta tillväxtmöjligheter i länder som Tjeckien, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Det står klart att vi inte skulle ha lyckats upp nå resultaten under 2012 utan förtroendet från våra aktieägare, våra kunders lojalitet eller det hårda arbetet och den enastående entusiasmen hos våra medarbetare. Jag vill rikta ett varmt tack till er alla. Med ert stöd är vi nu väl rustade för en positiv utveckling under 2013 och åren som följer.
Malmö i mars 2013
Anders Davidsson
Verkställande direktör och koncernchef
Vi letar hela tiden efter möjligheter att rationalisera vår verksamhet och förbättra produktiviteten – inte minst under rådande ekonomiska klimat. Under 2011 och 2012 effektiviserade vi vår verksamhet och drog ner våra fasta kostnader. Och inte nog med det, ett treårigt program för ytterligare kostnadsbesparingar och effektiviseringar ska bidra till ett ännu effektivare företag fram till 2015.
På den kraftigt konkurrensutsatta europeiska kuvertmarknaden är det viktigt att ha låga kostnader. Därför strävar Bong alltid efter att få ut mer värde ur sina fabriker och distributionssystem.
Samgåendet med Hamelins kuvertdivision gav oss ett flertal möjligheter att samordna och rationalisera vår inköpsverksamhet, produktion, distribution och administration. Vi har uppnått målen i de flesta av våra planer. Minskade fasta kostnader, minskat rörelsekapital och synergier på inköpssidan följer eller överträffar planerna, och nettolåneskulden har minskat med mer än 200 MSEK sedan samgåendet i oktober 2010.
Rationaliseringarna var många under 2011. De viktigaste händelserna det året var stängningen av fabriken i Soignies i Belgien, flytten av Hamelins lager till våra anläggningar i Milton Keynes och samordningen och effektiviseringen av produktionen i Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Under 2012 vidtog vi ytterligare kraftfulla åtgärder. Under andra kvartalet gjorde vi avsättningar för fortsatt omstrukturering på ett flertal marknader på kontinenten och i Sverige. Under fjärde kvartalet 2012 anpassade vi vår kapacitet ännu mer efter efterfrågan och stängde en av våra brittiska anläggningar i Washington samt det svenska kuverttryckeriet DM Qvert. Kostnaderna för ytterligare om struktureringsåtgärder uppgick till totalt 57 MSEK under 2012. Programmen löper helt enligt plan och förväntas generera årliga kostnadsbesparingar på runt 50 MSEK när de har implementerats helt vilket beräknas ske under andra kvartalet 2013.
För att upprätthålla vår konkurrenskraft på lång sikt och återställa lönsamheten lanserades ytterligare omstruktureringsprogram i början av 2013 och de kommer att påverka verksamheten på så gott som samtliga Bongs marknader. Kostnaderna för dessa omstruktureringsprogram uppskattas till mellan 50 och 60 MSEK och kommer att belasta resultaträkningen för första halvåret 2013. Årliga besparingar beräknas till cirka 55 MSEK och förväntas uppnå full effekt från och med första kvartalet 2014.
För att hålla fortsatt god takt i förändringsarbetet har vi upprättat ett handlingsprogram för åren 2013 till 2015. Detta treårsprogram täcker samtliga verksamhetsaspekter: fabriksstruktur, produkt- och tjänsteutveckling, marknadsföring, sortiment, organisation, etc.
O Utveckla nya kuvert och förpackningslösningar och skapa mervärde genom att ge förbättrad service och ökat kundstöd.
O Utnyttja möjligheter till korsförsäljning inom den expanderande koncernen genom att lansera ett breddat produktsortiment för en vidgad kundbas.
Vi ska utveckla vår strategi för att växa inom specialförpackningar, och vår plan bygger på ett förpackningssortiment med tonvikt på produkter som vi har utvecklat och/eller tillverkat själva. Det är en klok affärsstrategi eftersom vi redan har erforderlig produktionskapacitet och utrustning samt besitter den kunskap och kompetens som krävs för effektiv marknadsföring och distribution. Vi ska fokusera på lösningar för detaljhandeln – speciellt presentförpackningar – och e-handeln där vi ska öka vår försäljning av maskiner och kallförseglingsmaterial. Vi kommer också att satsa hårdare på våra övriga egentillverkade produkter till exempel expanderpåsar och bubbelpåsar samt produkter gjorda av slitstarka och vattenavvisande Tyvek®.
Bong är verksamt på marknader med olika tillväxtprofiler. Kuvertanvändningen i Västeuropa sjunker men är fortfarande stor. Trots att fortsatt ekonomisk turbulens och en övergång från papper till digitala kommunikationskanaler har satt spår i den västeuropeiska kuvertmarknaden omfattar den fortfarande cirka 75 miljarder kuvert om året. Samtidigt växer kuvertförbrukningen snabbt i Östeuropa och Ryssland, marknader där vi för närvarande expanderar. Även marknadssegmentet specialförpackningar växer, ett segment som vi ska koncentrera våra resurser på i vår framtida utveckling.
Under de senaste tio åren har efterfrågan på kuvert i Västeuropa successivt sjunkit på grund av den tekniska utvecklingen där elektroniska kanaler har ersatt fysisk post. Men marknaden är fortfarande stor i både fysisk och ekonomisk bemärkelse eftersom européerna använder runt 75 miljarder kuvert varje år. I Skandinavien och Västoch Nordeuropa använder vi 200-300 kuvert per person och år, medan förbrukningen på de snabbväxande östeuropeiska marknaderna uppgår till mellan 20 och 70 kuvert beroende på land. Det är på dessa marknader som tillväxtpotentialen är störst för Bong.
Östeuropa och Ryssland utgör mindre än 10 procent av den totala kuvertmarknaden i Europa, och står för cirka 3 procent av koncernens totala försäljning. Men det är en växande marknad med stor potential och på lång sikt förväntar vi oss att kuvertförbrukningen i Polen och andra östeuropeiska länder ska växa med cirka 5–10 procent per år.
För europeiska kuvertleverantörer har utmaningen varit att skära i kostnader och kapacitet. Det har lett till flera sammanslagningar och förvärv – en oundviklig konsolideringsprocess där vi har spelat en stor roll. Bong är nu en av de två ledande aktörerna i branschen.
1 World Packaging Organisation.
Den europeiska marknaden för förpackningar av papper, kartong och wellpapp är värd 150 miljarder kronor per år1 . Denna marknad är fragmenterad, mycket större än kuvertmarknaden och befinner sig i tillväxt. Med en årsomsättning på runt 500 MSEK har vi mindre än 1 procent av marknaden.
Vår tillväxt inom förpackningar har till största delen varit organisk. Men vi har också förvärvat ett antal mindre, nischade företag och företag som besitter unik produktkompetens.
E-handeln växer snabbt. När handeln på nätet ökar levereras också fler och fler varor direkt till dörren. Vi insåg tidigt vilken lovande framtid det här segmentet erbjöd och de stora möjligheterna att förse e-handelsföretag med våra förpackningslösningar. Vi tänker satsa helhjärtat på denna bransch där tillväxtpotentialen är enorm. Under 2012 intensifierade vi våra ansträngningar att bli en strategisk samarbetspartner i det här segmentet genom att förvärva de återstående 50 procenten av Angus & Wright, en leverantör av förpackningsmaskiner och material. Att i ett svep kunna leverera såväl förpackningar som maskiner och material är ett första steg mot en framskjuten position på denna snabbväxande marknad.
Men vi nöjer oss inte med detta. Vi satsar också på att vidareutveckla vårt nuvarande produkterbjudande. Till exempel har vi installerat nya tryckmaskiner i vår fabrik i Polen för att möta efterfrågan på tilltryck för bubbelpåsar som är en viktig och växande e-handelsprodukt.
Bong är en av de två ledande aktörerna på den europeiska kuvertmarknaden
Vi erbjuder våra kunder det bredaste sortimentet av kuvert och specialförpackningar på marknaden. Vi kan förse företag med standard kuvert i stora kvantiteter, kuvert i mindre serier med kundanpassade tilltryck, eleganta presentförpackningar för detaljhandeln som ökar effektiviteten i butikerna samt förpackningsmaskiner och material för e-handelsföretag.
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Från standardkuvert till kundanpassade lösningar med unika egenskaper, med och utan tilltryck, med olika sorters förslutningslösningar och i många olika material, färger och format.
Tryckta kuvert används ofta för direktmarknadsföring. De ger kunderna stora valmöjligheter i fråga om färg, design, material och tryck – och de är lätta att utforma så att de blir en viktig del av kundens företagsidentitet. I skräddarsydda lösningar ingår vanligtvis något slags tryck. Men det finns många andra sätt att ge ett kuvert en personlig prägel genom design, format, papperskvalitet, placering av fönstret, försegling och så vidare.
I vårt förpackningssortiment kan alla företag hitta något som tillfredsställer deras behov. Produkter som är lämpliga för vardagspost och vanliga förpackningsbehov ingår i vårt standardsortiment. Andra produkter är mer specialiserade. De delas upp på tre mark nadssegment: detaljhandel, e-handel och säkerhet. Här säljer vi med en dedikerad säljkår på varje marknad och använder oss av marknadsspecifik kompetens.
Bongs presentförpackningar för detaljhandeln kombinerar två specifika och viktiga egenskaper för moderna förpackningar: effektivitet i butiken och attraktivitet för slutkonsumenten.
Utmaningen för många stora detaljhandelskedjor är att betjäna kunderna effektivt och samtidigt hålla en hög service nivå. Bongs lätta, expanderbara och attraktiva present förpackningar levereras i smarta kartonger som får plats under kassa disken. Det tar endast några sekunder för expediten att veckla ut den, lägga varan i förpackningen och räcka över den till kunden som sedan bara har att lämna över den till mottagaren.
Bland Bongs kunder finns några av världens mest kända internationella butikskedjor. Bong kan leverera stora volymer med kort varsel i takt med snabbt växlande modetrender.
Att shoppa hemifrån eller via mobilen är något som hela tiden ökar. Allt fler konsumenter föredrar att få sina varor levererade till dörren, vilket betyder att fler produkter måste förpackas och skickas med post eller bud.
För e-handeln är sanningens ögonblick när kunden öppnar paketet. Om innehållet inte är i perfekt skick måste varan reklameras och kunden blir missnöjd. Våra förpackningsmaterial och produkter hjälper e-handelsföretagen att hålla kostnaderna nere eftersom de bevarar varorna i samma skick som när de packades.
Marknaden för förpackningsmaterial för e-handeln är fragmenterad. Under 2012 tog vi ett ytterligare steg mot vårt mål att bli en betydande aktör i det här segmentet genom att köpa de återstående 50 procenten av Angus & Wright som säljer maskiner och material för kallförsegling.
När människor tänker skicka något värdefullt väljer de att skicka det med posten eller en budfirma. Men det är fortfarande avsändarens ansvar att varorna är säkert inslagna och förpackade. För advokater, revisorer, sjukhus, myndigheter, banker och finansiella företag är nästan varenda försändelse av privat eller konfidentiell natur. Med vårt sortiment av säkerhetsförpackningar kan dessa kunder känna sig trygga.
Vi erbjuder säkerhetskodade förpackningar och förpackningar som indikerar om någon obehörig har försökt öppna dem. Dessutom tillhandahåller vi mjuka men starka kuvert och förpackningar gjorda av det slitstarka materialet Tyvek®.
Sedan 2009 har vi ett exklusivt avtal med DuPont som ger Bong rättighet att tillverka, sälja och marknadsföra kuvert och postemballage gjorda av Tyvek® inom Europa. Materialet fungerar inte enbart som utmärkt skydd för innehållet i ett kuvert, utan den mjuka, ljusa ytan gör också att det sticker ut bland andra material. Tyvek® är rätt val för ömtåliga, värdefulla och sofistikerade varor och dokument.
Våra presentförpackningar kombinerar effektivitet och elegans. Detaljhandlarna uppskattar att förpackningarna är lätta att hantera i butiken och att de gör både shoppandet och givandet till ett rent nöje. Vi sammanfattar vårt koncept för presentförpackningar och gåvor med "The Art of Giving". Frasen fångar den enkelhet, kreativitet, inspiration och innovation som kännetecknar våra förpackningslösningar för detaljhandeln.
Tjusiga presentförpackningar får alla på bra humör – det gäller både givaren och mottagaren. De säger något om båda parter och förhållandet mellan dem. Genom vår affärsenhet Bong Retail Solutions hjälper vi detaljhandeln med förpackningar som är enkla att hantera i butikerna, tilltalar kunder och vinner deras lojalitet.
Vårt erbjudande till detaljhandeln bygger på vår förståelse för butikernas krav på effektivitet och behovet av att locka kunder. Med våra presentförpackningar är varan klar att lämnas över direkt till mottagaren, och det går fort för butikspersonalen att slå in presenterna. Genom att vara både effektiva och eleganta har förpackningarna blivit oersättliga för såväl krävande handlare som kunder.
Då vår organisation täcker hela Europa har vi den logistik som krävs för att hantera distribution och lagerhållning av förpackningar för stora nationella och multinationella butikskedjor. Vi levererar till både den Europatäckande butikskedjan och den lilla kvartersbutiken på hörnet.
Detaljhandelsmarknaden erbjuder stora tillväxtmöjligheter. Det är en marknad som hela tiden förändras och förnyar sig – i många fall inför varje ny modesäsong. Eftersom vi har den kompetens och den teknik som behövs för att skräddarsy våra produkter – speciellt våra presentförpackningar för detaljhandeln – med tryck, utstansningar, laminering, märkning, etiketter och presentband kan vi alltid tillfredsställa kravet på innovation och fräschör. Vi förnyar våra förpackningar snabbare än våra kunder hinner förnya sig själva.
Bongs sortiment för detaljhandeln hjälper till att överträffa kundernas snabbt växlande förväntningar. Det innehåller allt som butiken behöver för att skapa en enhetlig serie förpackningar, etiketter, presentband och presentpapper. Utformningen kan dessutom förändras och anpassas efter säsong.
Kravet på smarta helhetslösningar ökar i takt med den snabba tillväxten inom e-handeln i Europa. Genom att vi kan tillhandahålla både förpackningar och maskinell utrustning positionerar vi oss som en långsiktig och värdefull samarbetspartner för e-handelsbolag.
Enligt undersökningsföretaget Forrester kommer näthandeln på 17 större europeiska marknader att öka från 100 miljarder Euro 2011 till 170 miljarder Euro fram till 2016, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 12 procent.
År 2016 kommer nätförsäljningen att stå för mer än 14 procent av detaljhandelns totala omsättning i Storbritannien, och mer än 10 procent i Tyskland, de två ledande Europamarknaderna för näthandel.
Konsumenterna i Nord- och Västeuropa, till exempel Storbritannien, Holland, Skandinavien och Tyskland, kommer troligen att förbli de mest entusiastiska nätkunderna ytterligare en tid, men Forrester förutspår att sydeuropéerna snart kommer ikapp.
Tillväxten inom näthandel och postorderverksamhet leder till ökad förbrukning av förpackningar och postpaket, en sektor som har varit strategisk för oss i i flera år.
Vi levererade förpackningslösningar för e-handeln redan innan vi utökade vårt erbjudande med automatiska förpackningsmaskiner genom vårt brittiska dotterbolag Angus & Wright. Kombinationen av utrustning, material och förpackningar gör oss till en heltäckande samarbetspartner för våra e-handelskunder.
Bong gör det möjligt för detaljhandeln att öka sin effektivitet och hjälper e-handeln att hålla igång varuflödet. Vi levererar maskinerna, materialen, förpackningarna och kompetensen.
"De största e-handelsföretagen investerar enorma summor för att erövra marknadsandelar"
The Economist
Vår ryska kuvertverksamhet har vuxit från praktiskt taget noll till att bli marknadsledande på bara sex år. Lönsamheten är god och marknaden växer med mer än fem procent per år tack vare den ryska ekonomiska utvecklingen och en framväxande medelklass.
År 2006 öppnade vi vår kuvertfabrik i Kaluga ungefär 20 mil söder om Moskva. Därigenom kunde vi börja betjäna den snabbväxande ryska marknaden på dess hemmaplan istället för att bara exportera till den. Vår ökade närvaro innebär också bättre möjligheter att komma nära kunderna. För att stärka närvaron ytterligare i det dynamiska och snabbväxande Moskvaområdet – motorn i den ryska ekonomin – öppnade vi 2011 ett säljkontor i den ryska huvudstaden. Under 2012 expanderade vi genom att bygga ut och tillföra nya maskiner vilket medförde ökad kapacitet.
Ryssland förändras i snabb takt. För några år sedan var postsystemet inte så välutvecklat och befolkningen betalade allt kontant – till och med för uppvärmning av sina bostäder. Idag har man kreditkort och kontokort, man lånar på banken och postsystemet är välorganiserat och betydligt mer tillförlitligt.
Därför köper man också mycket mer på kredit. Energibolag och andra företag skickar idag sina fakturor med posten. Och för varje faktura behövs ett kuvert.
Den här utvecklingen kommer att fortsätta i takt med att ryssarna vänjer sig vid krediter och får ökat förtroende för postväsendet. Den snabbt växande ryska medelklassen är särskilt snar att ta efter den västerländska livsstilen och använder kuvert i allt högre utsträckning.
Användningen av kuvert ökar inom alla delar av den ryska ekonomin. Som marknadsledande kuvertleverantör har vi unika möjligheter att dra nytta av denna snabbväxande marknad.
För några år sedan var vårt kuvert utbud begränsat till de övre och mellersta segmenten av marknaden. Nu när fler människor behöver kuvert för att sköta sina affärer har vi breddat vårt sortiment så att det även omfattar det lägre marknadssegmentet. Allt eftersom föränd ringstakten ökar kommer även kuvertbehovet att öka.
Merparten av våra produkter tillverkas av förnybara material som till exempel papper. Våra råvaror kommer från dokumenterat hållbara källor. Vi återvinner nästan allt produktionsavfall och våra anläggningar är praktiskt taget emissionsfria.
Bong är aktivt längs hela livscykeln för kuvert och förpackningar – från skogsplantering till återvinning efter användning. Vi tar ansvar för både konverteringsprocessen och transporternas effekter.
Bong köper papper uteslutande från välrenommerade tillverkare som använder ursprungsmärkt råvara, och nya träfibrer tas enbart från certifierade skogar.
Den största volymen utgörs av obestruket vitt finpapper och resterande volymer är oblekt, brunt kraftpapper och returbaserat papper. Genom samarbete med våra leverantörer utvecklas papperet ständigt för att produkterna ska vara optimalt miljöanpassade.
Bong har infört hårda miljökriterier för komponenter som till exempel färg och fönsterfilm. Avfallet återvinns eller omhändertas på godkänt sätt. Där så är möjligt använder vi vattenbaserade färger och lim utan lösningsmedel.
Vårt pappersavfall från produktionen sorteras och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter. Av anläggningarnas totala avfallsmängd går idag mer än 90 procent till återvinning. Återstoden används för energiutvinning eller går i sista hand till deponi. Lagring av farligt avfall förekommer inte.
Bong använder välrenommerade speditionsfirmor för transporter av både insats- och färdigvaror. För att minska utsläppen utnyttjar vi till fullo vår geografiska spridning så att vi i första hand levererar från närbelägna fabriker och lager.
Av såväl ekonomiska skäl som miljöskäl strävar Bong efter att koncentrera sina inköp till färre leverantörer. Färre men starkare relationer ger oss möjlighet att ställa krav och förbättra villkoren. Av Bongs totala inköp svarar råvaror för cirka två tredjedelar. Omkring 75 procent av denna andel utgörs av finpapper.
Bong är en av grundarna av Paper by Nature, en organisation som ligger bakom den enda paneuropeiska miljöstandarden för konverterade pappersprodukter. Märkning från Paper by Nature garanterar att råvaror kommer från ansvarsfullt skötta skogar samt att produkten har tillverkats på certifierade anläggningar.
Paper by Nature täcker samtliga led i tillverkningens påverkan på miljön och även energiaspekter, utsläpp till luft och vatten och ämnen som är skadliga för miljön.
Sju av våra produktionsanläggningar är certifierade av Paper by Nature. Bongs produkter är som regel märkta med Svanen och FSC (Forest Stewardship Council).
Genom Bongs miljöledningssystem ISO 14001 omsätts miljöpolicyn i praktisk handling. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten ger miljöledningssystemet Bong möjlighet att på ett konstruktivt sätt påverka leverantörer att arbeta med miljöfrågor på sina företag.
Den absoluta merparten av Bongs kuvert är tillverkade av förnybara material
Motiverade, kompetenta och friska medarbetare är en avgörande konkurrensfaktor på Bongs marknader. Bong strävar efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som attraherar, motiverar och utvecklar våra medarbetare.
Bong är ett modernt företag med korta och informella beslutsvägar. Kommunikationen bygger på öppenhet och delaktighet. Chefer informerar medarbetare löpande om utvecklingen lokalt och för företaget. Alla uppmuntras att ta aktiv del i diskussioner om förbättringar av arbetsmiljön som resulterar i färre arbetsskador, högre produktivitet och bättre kvalitet.
Bong strävar också efter att premiera meransträngningar. Det finns på flera håll inom koncernen mindre bonusprogram relaterade till exempelvis enhetens resultat, produktionsvolym, mängden reklamationer och leveranssäkerhet.
Genom ökad information till chefer och övriga anställda om vikten av friskvård strävar Bong efter att sänka sjukfrånvaron.
Bong har antagit en uppförandekod som anger de grundläggande principer efter vilka bolaget bedriver sin verksamhet:
Bong förväntar sig att de anställda hanterar alla affärspartner affärsmässigt, korrekt och respektfullt. Korruption, mutor, bestickning eller konkurrensbegränsande åtgärder stör marknader och äventyrar social och demokratisk utveckling. Bong tar avstånd från sådant agerande.
| Nyckeltal | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 946 | 3 203 | 2 326 | 1 915 | 1 937 |
| Rörelseresultat, MSEK | 16 | 40 | –91 | 65 | 74 |
| Resultat efter skatt, MSEK | -54 | –16 | –97 | 24 | 10 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | -38 | 137 | –277 | 169 | 144 |
| Rörelsemarginal, % | 0,5 | 1,3 | –3,9 | 3,4 | 3,8 |
| Vinstmarginal, % | -1,9 | –0,7 | –5,6 | 1,4 | 1,0 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,3 | 1,2 | 1,1 | 1,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | 3.6 | 1.8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 1,2 | 2,6 | neg | 5,5 | 5,6 |
| Soliditet, % | 19 | 21 | 21 | 36 | 34 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 955 | 947 | 1 062 | 589 | 745 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,34 | 1,91 | 2,00 | 0,98 | 1,18 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 8,1 | 6,3 | 42,7 | 3,8 | 4,4 |
| EBITDA/finansnetto, ggr | 1,8 | 2,4 | 0,6 | 4,5 | 3,1 |
| Medelantalet anställda | 2 271 | 2 431 | 1 540 | 1 220 | 1 270 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 17 480 995 | 17 480 995 | 17 480 995 | 13 128 227 | 13 128 227 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 18 727 855 | 18 727 855 | 18 727 855 | 13 230 227 | 13 332 227 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 17 480 995 | 17 480 995 | 14 216 419 | 13 128 227 | 13 128 227 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 18 727 855 | 18 727 855 | 14 528 134 | 13 230 227 | 13 332 227 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | -3,15 | –1,04 | –6,97 | 1,65 | 0,80 |
| Efter utspädning, SEK | -3,15 | –1,04 | –6,97 | 1,63 | 0,78 |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 23,29 | 28,37 | 30,39 | 45,56 | 47,91 |
| Efter utspädning, SEK | 21,74 | 26,48 | 28,37 | 45,77 | 48,22 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | -0,10 | 8,53 | 3,01 | 13,98 | 15,27 |
| Efter utspädning, SEK | -0,09 | 7,96 | 2,81 | 13,87 | 15,04 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 10 | 18 | 32 | 21 | 12 |
| P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | 13 | 15 |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 41 | 63 | 105 | 46 | 25 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 44 | 68 | 113 | 46 | 25 |
Styrelsens förslag
Bong-aktien är listad på OMX NASDAQ Stockholms Small Cap-list. Vid utgången av 2012 uppgick antalet aktier i Bong AB till 17 480 995. Efter full konvertering av konvertibla skuldebrev uppgår antalet aktier till 18 727 855.
Bong-aktien föll med 50,6 procent under 2012. Årets högsta betalkurs noterades den 15 februari 2012 och uppgick till 19,50 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 8,30 SEK och noterades den 22 november 2012.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 11,9 procent under 2012. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 3,5 procent. Under 2012 omsattes Bong-aktier motsvarande 8,9 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2012.
Antalet aktieägare per den 31 januari 2013 uppgick till 1 185. Holdham S.A. är Bongs största ägare med 24,8 procent av röster och kapital. Melker Schörling via Melker Schörling AB är den näst största aktieägaren med 21,9 procent av röster och kapital. Alf Tönnesson är den tredje största ägaren med 21,6 procent av röster och kapital via Cydonia AB. Koncernledningen innehar 593 400 aktier, vilket motsvarar 3,4 procent av det totala antalet utestående aktier.
Bong har gett ut konvertibla skuldebrev med ett sammanlagt nominellt värde om 4 MEUR till Holdham S.A., som del av köpeskillingen för Hamelins kuvertdivision. De konvertibla skuldebreven kan konverteras till 1 246 860 nya aktier i Bong.
Omsatt antal aktier, 1 000-tal Aktien OMX NASDAQ Stockholm Small Cap Index
OMX NASDAQ Stockholm PI
Henrik Alveskog 08-545 013 45 [email protected]
Claes Vikbladh 08-454 32 94 [email protected]
Torbjörn Jakobson 08-566 133 30 [email protected]
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2012 – 31 december 2012 för moderbolaget och koncernen.
Bong är det ledande specialförpacknings- och kuvertföretaget i Europa som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden inom koncernen är förpackningskonceptet Propac och Ryssland. Koncernen omsätter ca 3 miljarder kronor och har ca 2 200 anställda i 15 länder. Bong har starka marknadspositioner på flertalet av de viktiga marknaderna i Europa, och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på NASDAQ OMX, Stockholm (Small Cap).
Den europeiska kuvertmarknaden fortsatte att minska under hela året. Enligt branschorganisationen FEPE minskade marknaden under helåret 2012 med cirka 8 procent jämfört med 2011. Efterfrågan har påverkats negativt av den ekonomiska osäkerheten i Europa. Bedömningen är att volymerna har minskat mest i Spanien, Frankrike och England medan Tyskland och Norden utvecklats mindre negativt. Volymerna i Ryssland och Östeuropa bedöms fortfarande växa.
Konsolideringen av branschen fortsatte. I princip samtliga aktörer på kuvertmarknaden arbetar med att minska kapaciteten och skära kostnader. Mayer-gruppen annonserade till exempel under andra halvåret att man stänger två av sina fabriker i England. Konsolideringen av branschen fortsatte också i och med att Printeos (f d Tompla) förvärvade KRPA i Tjeckien. Några mindre företag i bland annat Tyskland och Italien gick i konkurs under året.
Förpackningsmarknaden, där Bong marknadsför Propac-sortimentet, är mycket större än kuvertmarknaden. Dessutom är marknaden betydligt mer mångfacetterad. Marknadsstatistik för de nischer där Bong är aktiva saknas eller är svåra att få fram. Bongs bedömning är att efterfrågan på förpackningar som används inom till exempel e-handel, postorder och detaljhandel fortsätter att växa och bedöms över tiden ha en stark tillväxtpotential.
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 946 MSEK (3 203). Valutakursförändringar påverkade omsättningen med -57 MSEK jämfört med 2011. En kalendereffekt mellan åren påverkar omsättningen med ca –25 MSEK.
Bongs totala Propacförsäljning uppgår till 486 MSEK (507) och ligger i fasta valutakurser på ungefär samma nivå som 2011. Försäljningen av presentförpackningar, bubbelpåsar samt det nya maskinkonceptet, förpackningsmaskiner tillsammans med kallförseglingsmaterial till ehandels- och postorderföretag, ökar medan vissa mer mogna produkter minskar. Samtliga Bongs nyckelleverantörer av finpapper aviserade och genomförde prishöjningar under första halvåret. Bong höjde därför sina kundpriser, vilket är nödvändigt för att återställa marginalerna till en acceptabel nivå. Rörelseresultatet uppgick till 16 MSEK (40) inklusive strukturkostnader och reavinster som till merparten avser en försäljning av fastighet i Frankrike som sålts med en reavinst om 17 MSEK.
Finansnettot under 2012 uppgick till -71 MSEK (-63), resultatet före skatt uppgick till -55 MSEK (-23) och det redovisade resultatet efter skatt blev -54 MSEK (-16).
Omvärderingar av uppskjuten skattefordran har påverkat resultatet negativt med -14 MSEK främst på grund av förändring av den svenska bolagsskatten.
Årets resultat har belastats med strukturkostnader om totalt 57 MSEK. Dessa består av 40 MSEK som initierades under Q2 samt 17 MSEK som initierades under Q4. Efter samgående med Hamelins kuvertverksamhet 2010 har ytterligare synergieffekter avseende både produktionspersonal och tjänstemän identifierats. Kostnaderna på 40 MSEK avser åtgärder för att realisera dessa synergier, höja produktiviteten och förbättra Bongs konkurrenskraft. Åtgärderna berör ett antal marknader på den europeiska kontinenten och Sverige. Kostnaderna på 17 MSEK berör främst avveckling av den brittiska produktionsanläggningen i Washington och det svenska kuverttryckeriet DM Qvert.
Motsvarande siffra för strukturkostnader 2011 var 23 MSEK. Jämfört med fjolåret, gav tidigare genomförda strukturprogram tydligt genomslag i form av lägre fasta kostnader inom såväl produktion som försäljning och administration.
Samtliga strukturåtgärder löper enligt plan och beräknas när de är fullt genomförda under Q2 2013 att ge en årlig kostnadsbesparing på ca 50 MSEK.
Påverkan på koncernens kassaflöde av dessa och tidigare genomförda strukturprogram uppgick till cirka -55 MSEK under 2012.
I syfte att bibehålla vår långsiktiga konkurrenskraft och återställa lönsamheten till en tillfredsställande nivå har ytterligare strukturprogram aviserats i början av 2013. Kostnaderna för dessa strukturprogram beräknas till ca 50-60 MSEK och kommer att kostnadsföras under första halvåret 2013. Strukturprogrammen berör de flesta av Bongs marknader. Den årliga besparingen beräknas uppgå till ca 55 MSEK och förväntas få full effekt under första kvartalet 2014.
Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick till -37 MSEK (137). Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassa flödet med netto -36 MSEK (-12).
Likvida medel uppgick den 31 december 2012 till 112 MSEK (151). Outnyttjade krediter uppgick till 209 MSEK den 31 december 2012. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 321 MSEK.
Vid utgången av december 2012 uppgick koncernens eget kapital till 407 MSEK (496). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, förvärv av minoritetsandel, periodens resultat, samt verklig värdeförändring på derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med 89 MSEK.
Den räntebärande nettolåneskulden ökade under perioden med 7 MSEK till 955 MSEK (947). Omräkning till svenska kronor av nettolåneskuld i utländsk valuta minskade koncernens nettolåneskuld med 28 MSEK.
Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassaflödet med netto -36 MSEK (-12), varav förvärv utgjorde -13 MSEK och övriga nettoinvesteringar -23 MSEK. Bland nettoinvesteringarna ingår framförallt investering i nytt affärssystem för koncernen. Dessutom ingår försäljningen av en fastighet i Frankrike som påverkade kassaflödet positivt med 25 MSEK samt maskinförsäljningar om 10 MSEK.
I januari 2013 utnyttjade Bong sin option att förvärva resterande 50% av det delägda brittiska bolaget Angus & Wright. Bolaget, som säljer förpackningsmaskiner tillsammans med kallförseglingsmaterial till ehandels- och postorderföretag, konsolideras från och med januari och bedöms initialt endast påverka koncernens resultat i mindre omfattning.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 2 271 (2 431). Vid utgången av december 2012 var antalet anställda 2 218 (2 318). Minskningen är ett resultat av de strukturåtgärder som vidtagits under åren 2011 och 2012. Bong arbetar kontinuerligt med att öka produktiviteten och att anpassa bemanningen till rådande efterfrågeläge.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Wuppertal i Tyskland, Nybro och Kristianstad i Sverige, Tönsberg i Norge samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Sandweiler i Luxemburg, Evreux och Angoulème i Frankrike, Kavi i Finland och Estland är certifierade.
Bong inledde under 2009 arbetet med att få sina produkter certifierade enligt den pan-europeiska miljöcertifieringsstandarden Paper-by-Nature. Märkningen tillämpas på pappersprodukter som kuvert, böcker, anteckningsblock etc. Den beaktar potentiell miljöpåverkan av råvaror och tillverkningsprocess. Paper-by-Nature garanterar att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar och att den tillverkats i certifierade anläggningar. Paper-by-Nature täcker miljöpåverkan av tillverkning som energifrågor, utsläpp till vatten och luft samt ämnen som är skadliga för miljön. Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 38 MSEK (28) och periodens resultat före skatt uppgick till 3 MSEK (-19).
Årets investeringar uppgår för perioden till 7 MSEK (6). Investeringarna är företrädesvis IT-relaterade och avser gemensam plattform för administrativa system i koncernen. Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 209 MSEK (290).
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2013 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör och affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Bong Packaging Solutions, affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien. Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på resultat och kassaflöde samt individuella kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 18 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 9 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bongs huvudägare, med ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med ca 25 procent av röster och kapital, Melker Schörling, via bolag och Alf Tönnesson via bolag, båda med cirka 22 procent av röster och kapital. Skandia Liv och Fata Morgana AB äger vidare vardera ca 4 procent av röster och kapital i bolaget. Det totala antalet stamaktier uppgick per den 31 december 2012 till 17 480 995. Samtliga aktier ger samma rättighet.
Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag- eller bolagsordning.
Bong har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som specifikt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa och Ryssland gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika stark givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid.
Den administrativa posten som helhet har redan minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etc som en del av digitaliseringen och internets utbredning. Andra delar av transaktionsrelaterad post, till exempel fakturor, står sig fortfarande väl i konkurrensen med den nyare tekniken.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt specialförpackningssortiment (Propac). Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom specialförpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt inom Propac.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brevoch postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden har genomgått en accelererande konsolideringsfas sedan 2009 som ett resultat av den utdragna finanskrisen. De tre största kuvertföretagen representerar omkring 70 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 6 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 35 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen.
Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 230 kuvertmaskiner samt cirka 140 tilltryckspressar. Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
EU-kommissionen genomförde under september 2010 inspektioner hos ett flertal bolag inom kuvert- och pappersbranschen i Europa, däribland mot Bong i Sverige. Utredning hos EU-kommissionen pågår för närvarande. Mot denna bakgrund kan Bong inte nu rimligen bedöma utfallet av EU-kommissionens rättsprövning.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2012 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1 % | 29 +/– |
| Volym | +/– 1 % | 15 +/– |
| Papperspriser | +/– 1 % | 15 –/+ |
| Lönekostnader | +/– 1 % | 8 –/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1 %-enhet | 8 –/+ |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget.
Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på NASDAQ OMX Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i februari 2010 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 februari 2010.
Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 1 200 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 16 maj 2012 i Malmö deltog drygt 25 aktieägare, representerande 54 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Ägarförhållande, sid 13.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse består sedan årsstämman 2012, då Alf Tönnesson avböjde omval, av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens ordförande är Mikael Ekdahl. Styrelsen konstituerade sig den 16 maj 2012. Styrelsens övriga ledamöter är Stéphane Hamelin (vice ordförande), Christian W Jansson, Ulrika Eriksson, Eric Joan och Anders Davidsson, VD.
Styrelsen har inom sig utsett två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelsens ordförande har erhållit 400 TSEK i arvode för 2012 (400). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman samt för ordförandeskap i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2012 finns i not 4.
Styrelseledamot sedan 2001 och styrelsens ordförande sedan 2003. Jur.kand och civilekonom, Lunds Universitet.
Övriga uppdrag/befattningar: Advokat och delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Styrelsens ordförande i Marco AB, Absolent AB och EM Holding AB, vice ordförande i Melker Schörling AB och styrelseledamot i AarhusKarlshamn AB.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: - Aktieinnehav i Bong (privat samt via närstående): 60 000 aktier Ulrika Eriksson (f 1969) Styrelseledamot sedan 2008. Civilekonom. Övriga uppdrag/befattningar: Vice VD, Apoteket AB. Styrelseledamot i Bong Packaging Solutions AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: - Tidigare befattningar: Olika chefsbefattningar inom Apoteket AB och Reitan Servicehandel i Sverige AB. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 20 000 aktier
Anders Davidsson (f 1970)
Styrelseledamot sedan 2004.
Civilekonom.
Övriga uppdrag/befattningar: Verkställande direktör och koncernchef för Bong AB. Styrelsens ordförande i Bong Packaging Solutions AB, styrelseledamot i Bong Sverige AB, Bong Suomi Oy, Bong UK Ltd och Bong Belgium S.A.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: Aarhus Karlshamn AB
Aktieinnehav i Bong: 182 600 aktier
Christian W. Jansson (f 1949)
Styrelseledamot sedan 2007.
Ekon. Dr. h.c. och Civilekonom.
Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsens ordförande i Apoteket AB, Svensk Handel AB och Vivoline Medical AB samt styrelseledamot i KappAhl AB, BRIS, Svenskt Näringsliv, Kontanten AB och Fata Morgana AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: Carmel Pharma AB
Aktieinnehav i Bong (privat samt via bolag): 745 246 aktier
Styrelseledamot sedan 2010.
Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseordförande för Hamelin sedan 1989. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Tidigare befattningar: Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 4 331 620
| Eric Joan (f 1964). Styrelseledamot sedan 2010. |
|
|---|---|
| Utbildad vid Ecole Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard | |
| Business School. | |
| Övriga uppdrag/befattningar: VD för Hamelin. | |
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Peter Harrysson (f 1958).
Styrelseledamot sedan 1997.
Övriga uppdrag/befattningar: Verkstadstekniker Bong Sverige AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Christer Muth (f 1954). Styrelseledamot sedan februari 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: –
Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2012 avhöll styrelsen sex sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2012 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor: 15 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna 16 maj Delårsbokslut Q1 2012 samt konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2012 12 juli Halvårsbokslut Q2 2012 14 september Dotterbolagsbesök 14 november Delårsbokslut Q3 2012 19 december Budget 2013
Bong uppfyller Stockholmsbörsens noteringsavtal och Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende till bolaget1 |
Oberoende till större aktie ägare1 |
Närvaro styrelse sammanträden |
|
|---|---|---|---|
| Mikael Ekdahl | Ja | Nej | 6 st |
| Ulrika Eriksson | Ja | Ja | 6 st |
| Anders Davidsson | Nej | Nej | 6 st |
| Christian W Jansson | Ja | Ja | 5 st |
| Alf Tönnesson t o m 16 maj 2012 |
Ja | Nej | 2 st |
| Stéphane Hamelin | Ja | Nej | 6 st |
| Eric Joan | Ja | Nej | 5 st |
Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt NASDAQ OMX Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman har utsett en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning.
Valberedningen inför årsstämman 2013 består av fyra medlemmar: Alf Tönnesson, ordförande (Aktiebolaget Cydonia), Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Peter Edwall (Ponderus Securities AB) och Erik Sjöström (Skandia). Eftersom Bongs huvudägare representerar ca 70 procent av rösterna, är det naturligt att två av dem, Melker Schörling AB och Alf Tönnesson via bolag, finns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare anser det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna är ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda mål för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2012 sammanträtt vid ett tillfälle varvid båda ledamöterna deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian W Jansson. Eftersom Bongs huvudägare representerar ca 70 procent av rösterna är det naturligt att en av dem finns representerade i utskottet jämte ytterligare en oberoende styrelseledamot. Då övriga styrelseledamöter täcker andra verksamheter inom koncernen har detta bedömts som tillräckligt. Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Revisionsutskottet har under 2012 sammanträtt tre gånger varvid båda ledamöterna deltog.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av 1 år. Vid årsstämman 2012 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Eric Salander som huvudansvarig revisor, för en mandatperiod om ett år.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar.
Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD är ledamot av styrelsen. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i månaden samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor.
Bongs koncernledning har under 2012 bestått av 6 personer, varav inga kvinnor. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag, vilket redovisas i not 14.
Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning och moderbolagets styrelse.
Årsstämman 2012 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat. I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen.
Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering.
Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i före taget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå.
Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering. Bong har även självutvärderingsprocess avseende den interna kontrollen.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation. Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 543 136 532 kr, balanseras i ny räkning.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2012 lämnas. För år 2011 lämnades ingen utdelning.
| TSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 2 945 931 | 3 202 714 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 8 | –2 398 324 | –2 613 921 |
| Bruttoresultat | 547 607 | 588 793 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 8 | –264 756 | –284 646 |
| Administrationskostnader | 3–6, 8 | –238 661 | –255 320 |
| Övriga rörelseintäkter | 7, 12 | 30 529 | 17 490 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 12 | –58 185 | –25 361 |
| Resultatandel i intresseföretag | 19 | –399 | –817 |
| Rörelseresultat | 16 135 | 40 139 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 4 843 | 6 338 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | –76 100 | –69 057 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –71 257 | –62 719 | |
| Resultat före skatt | –55 122 | –22 580 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | 757 | 6 322 |
| ÅRETS RESULTAT | –54 365 | –16 258 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –55 063 | –18 163 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 698 | 1 905 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| – före utspädning, SEK | 13 | –3,15 | –1,04 |
| – efter utspädning, SEK | 13 | –3,15 | –1,04 |
| TSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | –54 365 | –16 258 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | 2 058 | 1 537 |
| Säkring av nettoinvestering | 36 482 | 3 710 |
| Valutakursdifferenser | –50 587 | –2 991 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | –8 331 | –1 105 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | –20 378 | 1 151 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –74 743 | –15 107 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | –75 441 | –17 012 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 698 | 1 905 |
| TSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 539 750 | 550 626 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 36 355 | 35 672 |
| Summa | 576 105 | 586 298 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 198 556 | 223 031 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 248 896 | 302 294 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 35 453 | 38 440 |
| Pågående nyanläggningar | 18 | 28 493 | 15 438 |
| Summa | 511 398 | 579 203 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 19 | 713 | 6 265 |
| Andelar i andra företag | 20 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 21 | 126 711 | 118 051 |
| Övriga långfristiga fordringar | 5 489 | 2 796 | |
| Summa | 133 913 | 128 112 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 221 416 | 1 293 613 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | |||
| Råvaror och förnödenheter | 109 834 | 116 542 | |
| Varor under tillverkning | 11 181 | 8 309 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 190 947 | 204 611 | |
| Summa | 22 | 311 962 | 329 462 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 417 126 | 521 920 |
| Aktuell skattefordran | 15 379 | 10 896 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 24 | 16 913 | 15 441 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 41 959 | 44 202 | |
| Summa | 491 377 | 592 459 | |
| Likvida medel | 112 250 | 151 408 | |
| Summa omsättningstillgångar | 915 589 | 1 073 329 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 137 005 | 2 366 942 |
| TSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 32 | 174 810 | 174 810 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 475 953 | 475 953 | |
| Reserver | 31 | –62 260 | –41 882 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | –169 302 | –114 239 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 419 201 | 494 642 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –12 042 | 1 279 | |
| Summa eget kapital | 407 159 | 495 921 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 25 | 738 029 | 818 008 |
| Uppskjutna skatteskulder | 21 | 26 102 | 21 066 |
| Pensionsförpliktelser | 27 | 157 723 | 161 613 |
| Övriga avsättningar | 26 | – | 23 359 |
| Övriga långfristiga skulder | 3 396 | 4 936 | |
| Summa långfristiga skulder | 925 250 | 1 028 982 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 25 | 169 958 | 117 952 |
| Leverantörsskulder | 341 802 | 397 369 | |
| Aktuell skatteskuld | 6 193 | 9 457 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 24 | 65 645 | 69 366 |
| Övriga avsättningar | 26 | 31 887 | – |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 189 111 | 247 895 |
| Summa kortfristiga skulder | 804 596 | 842 039 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 137 005 | 2 366 942 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Balanserade vinst | Innehav utan | |||||
| tillskjutet | medel inkl. årets | bestämmande | Summa | ||||
| TSEK | Not | Aktiekapital | kapital | Reserver | resultat | inflytande | eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 174 810 | 475 953 | –43 033 | –78 595 | 2 106 | 531 241 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –18 163 | 1 905 | –16 258 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 133 | 1 133 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | 3 009 | 3 009 | |||||
| Valutakursdifferenser | –2 991 | –2 991 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 31 | 1 151 | 1 151 | ||||
| Summa totalresultat | 1 151 | –18 163 | 1 905 | –15 107 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | –17 481 | –17 481 | |||||
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | –2 732 | –2 732 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –17 481 | –2 732 | –20 213 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2011 | 31, 32 | 174 810 | 475 953 | –41 882 | –114 239 | 1 279 | 495 921 |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 174 810 | 475 953 | –41 882 | –114 239 | 1 279 | 495 921 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –55 063 | 698 | –54 365 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 084 | 1 084 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | 29 125 | 29 125 | |||||
| Valutakursdifferenser | –50 587 | –50 587 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 31 | –20 378 | –20 378 | ||||
| Summa totalresultat | –20 378 | –55 063 | 698 | –74 743 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | 37 | 0 | 0 | ||||
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | –441 | –441 | |||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –13 578 | –13 578 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | –14 019 | –14 019 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2012 | 31, 32 | 174 810 | 475 953 | –62 260 | –169 302 | –12 042 | 407 159 |
| TSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 16 135 | 40 139 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 102 140 | 110 916 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 4 842 | 3 165 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –76 100 | –65 844 | |
| Skatt, betald | –22 440 | –33 728 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | –25 157 | –47 188 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital |
–580 | 7 460 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 13 167 | 34 250 | |
| Kortfristiga fordringar | 94 024 | 71 163 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –108 323 | 36 260 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | –1 712 | 149 133 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv av immateriella och materiella anläggnings |
|||
| tillgångar inkl. förskott till leverantörer | –58 405 | –76 352 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar |
35 538 | 105 787 | |
| Förvärv av verksamheter efter avdrag för förvärvade likvida medel |
–12 911 | –41 426 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –35 778 | –11 991 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –37 490 | 137 142 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | 43 053 | 18 127 | |
| Amortering av lån | –42 669 | –132 546 | |
| Utdelning | –432 | –20 213 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –48 | –134 632 | |
| Årets kassaflöde | –37 538 | 2 510 | |
| Likvida medel vid årets början | 151 459 | 149 444 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –1 671 | –495 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 112 250 | 151 459 |
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien och Ryssland. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 15 april 2013 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna kon cernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 37.
Nya och ändrade standarder samt tolkningar framgår av not 41.
Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huru vida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpe skilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redo visas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säker het, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Samägda bolag avser ett avtalsbaserat förhållande där två eller flera parter gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Innehav i samägt bolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i likhet med innehav i intressebolag.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets koncernchef. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till koncernchefen och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Kundrelationer som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över kundrelationernas förväntade varaktighet.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på det sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterbolag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassi ficeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skatte lagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 25, sidan 54.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden. Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet.
I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivränte metoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, vilket är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts.
Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiveringsbara låneutgifterna. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster
Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
| NOT | SID | |
|---|---|---|
| 1 Finansiell riskhantering 2 Geografisk fördelning av nettoomsättning |
25 27 |
|
| 3 Kostnader fördelade på kostnadsslag | 27 | |
| 4 Anställda samt löner och ersättningar | 27 | |
| 5 Ersättning till revisorerna | 28 | |
| 6 Avskrivningar och nedskrivningar | 28 | |
| 7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 28 | |
| 8 Operationella leasingavtal/hyresavtal 9 Finansiella intäkter |
28 29 |
|
| 10 Finansiella kostnader | 29 | |
| 11 Skatt 12 Valutakursvinster/-förluster – netto |
29 29 |
|
| 13 Resultat per aktie före respektive | ||
| efter utspädning | 29 | |
| 14 Goodwill | 29 | |
| 15 Övriga immateriella tillgångar | 29 | |
| 16 Materiella anläggningstillgångar | 29 | |
| 17 Finansiella leasingavtal i koncernen | 30 | |
| 18 Pågående nyanläggningar och förskott | ||
| avseende materiella anläggningstillgångar | 30 | |
| 19 Andelar i intresseföretag | 30 | |
| 20 Andelar i andra företag | 30 | |
| 21 Uppskjuten skatt | 30 | |
| 22 Varulager | 31 | |
| 23 Kundfordringar och andra fordringar | 31 | |
| 24 Övriga kortfristiga fordringar och skulder | 31 | |
| 25 Upplåning | 31 | |
| 26 Övriga avsättningar | 31 | |
| 27 Pensionsförpliktelser | 32 | |
| 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | |
| 29 Ställda säkerheter | 32 | |
| 30 Ansvarsförbindelser | 32 | |
| 31 Reserver | 33 | |
| 32 Aktiekapital | 33 | |
| 33 Övriga ej likviditetspåverkande | ||
| poster i koncernens kassaflödesanalyser | 33 | |
| 34 Företagsförvärv | 33 | |
| 35 Transaktioner med innehavare utan | ||
| bestämmande inflytande | 33 | |
| 36 Viktiga uppskattningar och antaganden | ||
| för redovisningsändamål | 33 | |
| 37 Säkringsredovisning | 34 | |
| 38 Utdelning | 34 | |
| 39 Uppgifter om Bong AB | 34 | |
| 40 Transaktioner med närstående | 34 | |
| 41 Införande av nya redovisningsprinciper | 34 | |
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella och finansiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2012 utgjorde Bongs försäljning till länder utanför Sverige 91 (92) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 60 (54) procent i EUR, 18 (18) procent i GBP, 9 (8) procent i SEK, 5 (5) procent i NOK samt 9 (15) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se stycket Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) samt i de finansiella flödena (räntebetalningar och amorteringar) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från inköp eller försäljning i EUR i dotterbolag med annan funktionell valuta och från moderbolagets upplåning i EUR.
Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras sedan och säkras centralt med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50% och 100% av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.
Om EUR hade förstärkts (försvagats) med 10% mot SEK hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som under 2012, försämrats (förbättrats) med 2,0 MSEK (6,0) som en följd av transaktionsexponeringen. Försämringen härrör från högre inköpskostnader i dotterbolagen samt högre räntekostnader för den del av moderbolagets upplåning som består av EUR, och anges netto efter valutasäkring.
Om EUR hade förstärkts (försvagats) med 10% mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring (förbättring) av resultatet med 1,0 MSEK (1,2) till följd av förluster (vinster) vid omräkning av leverantörsskulder i EUR och ett högre (lägre) upplupet räntebelopp i EUR. Motsvarande förstärkning (försvagning) hade förändrat koncernens eget kapital med +2,4 MSEK (+0,8) respektive -2,4 MSEK (-0,8) pga förändringar i värderingen av valutaterminer och ränteswappar vars resultat bokas i eget kapital.
Analysen ovan inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta är knuten till EUR.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och resultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen och utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta skall kurssäkras till viss del. Säkringsnivå enligt policyn har under året följts. Kurssäkringar kan ske genom valutaterminer eller extern upplåning av motsvarande belopp.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts (försvagats) med 10% jämfört med balansdagskursen per 31 december 2012, med alla andra variabler konstanta, skulle resultatet förbättrats (försämrats) med 10,6 MSEK (15,1), främst som en följd av vinster vid omräkning av valutaswappar som inte säkringsredovisas. Motsvarande förändring hade ökat (minskat) koncernens eget kapital med 44,4 MSEK (55,0) till följd av vinster (förluster) vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta är knuten till EUR. För GBP skulle effekten på resultatet bli en förbättring (försämring) med 5,4 MSEK (1,5) och eget kapital skulle minska (öka) med 24,8 MSEK (2,2). Effekten på eget kapital inkluderar de externa lån i EUR och GBP som upptagits för att säkra utländska nettoinvesteringar.
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor. Koncernens mål med hanteringen av ränterisken är att ha en balans mellan korta och långa löptider för att minska volatiliteten i räntekostnaderna. Bongs upplåning via kreditfaciliteter som bankerna tillhandahåller sker vanligtvis med löptider mellan en och tre månader.
Ränterisken anlyseras löpande genom simuleringar av vilken effekt en räntehöjning skulle få på koncernens resultat. Räntebindningen styrs sedan med hjälp av ränteswappar där rörlig ränta konverteras till fast ränta. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en ökning av marknadsräntan med 100 baspunkter (1 procentenhet) försämra koncernens räntenetto på årsbasis med cirka 8,4 MSEK (7,7).
Den effektiva räntan för låneportföljen baserad på en genomsnittlig upplåning för året uppgick till ca 5,3 procent (4,6). Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 955 MSEK (947) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa skulder var cirka 0,4 år (0,6) inklusive ränteswappar och cirka 0,3 år (0,3) exklusive ränteswappar. Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till 112 MSEK (151) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa tillgångar är cirka 0 månader (0). Under 2012 bestod koncernens upplåning nästan uteslutande av SEK, EUR och GBP.
Per balansdagen hade koncernen ränteswappar med ett nominellt värde av 121 MSEK (177) som har värderats mot eget kapital. Swapparnas verkliga värde uppgick netto per balansdagen till MSEK -4,7 MSEK (-6,3) bestående av tillgångar om 0 MSEK (0) och skulder om -4,7 MSEK (-6,3). Verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas som övriga kortfristiga skulder.
Om räntorna på koncernens upplåning per den 31 december varit 100 baspunkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat varit 0,4 MSEK (0,7) lägre respektive 0,3 MSEK (0,7) högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre upplupna räntekostnader för lån med rörlig ränta. Andra komponenter i eget kapital hade varit 2,0 MSEK (3,7) högre respektive 1,2 MSEK (3,8) lägre som en effekt av en ökning/minskning av verkligt värde för räntederivat med fast ränta.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra koncernens kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 24% (25%) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 12% (12%). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupp-
lysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, franska och brittiska bolag.
Under 2012 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till ca 0,1%.
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 23.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Då koncernen är nettolåntagare används överskottslikviditeten främst för att amortera externa skulder, vilket minskar den finansiella kreditrisken. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 112,7 MSEK (152,6), hänförligt till likvida medel 111,5 MSEK (151,1) och derivatinstrument med positivt marknadsvärde 1,2 MSEK (1,5).
Finansiella motparter ska ha hög kreditvärdighet och de motparter med vilka koncernen ingår derivatinstrument och gör kortfristiga bankplaceringar hos ska som huvudregel även delta i koncernens långsiktiga finansiering.
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong minimerar denna risk genom att ha tillräckliga kassamedel och bindande kreditlöften för att täcka sina betalningsskyldigheter. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen och används nästan uteslutande till att minska koncernens kortfristiga skulder.
Koncernens finansiering består till största del av en kreditfacilitet hos Nordea och Swedbank som togs upp 2010 efter en förnyad upphandling inför förvärvet av Hamelins kuvertverksamhet och löper till slutet av 2013. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade covenanter. Dessa covenanter anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består av dotterbolagens lokala checkräknings-
krediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 1 013 MSEK (1 128) och beviljade outnyttjade krediter till 208 MSEK (289).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Nettoreglerade derivatinstrument består uteslutande av ränteswappar vilka används av koncernen för att hantera ränterisken.
Samtliga koncernens bruttoreglerade derivatinstrument ingår i en säkringsrelation och förfaller inom 12 månader från balansdagen. Dessa derivatinstrument består av valutaterminer för säkring av dotterbolagens in- och utflöden och moderbolagets finansiella flöden i utländsk valuta, samt valutaswappar för säkring av moderbolagets in- och utlåning till dotterbolagen i annan valuta än SEK. Valutaterminerna kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden motsvarande 88,3 MSEK (113,6) och avtalsenliga, odiskonterade utflöden motsvarande 88,0 MSEK (112,6). Valutaswapparna säkrar inlåning i moderbolaget till ett nominellt belopp av 138,0 MSEK (132,1).
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
| Per 31 december 2012 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 110 849 | 172 424 | 325 402 | 376 290 |
| Checkräkningskrediter | 95 000 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 508 | 434 | 590 | |
| Derivatinstrument | 3 123 | 1 172 | 972 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 564 678 | |||
| Per 31 december 2011 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 51 158 | 119 071 | 427 910 | 474 735 |
| Checkräkningskrediter | 120 311 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 284 | 936 | ||
| Derivatinstrument | 3 534 | 1 851 | 1 019 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 665 196 |
| Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal | ||
|---|---|---|
| Nyckeltal | 2012 | 2011 |
| Soliditet, % | 19 | 21 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 955 | 947 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,34 | 1,91 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 8,1 | 6,3 |
Tabellen nedan visar finansiella derivatinstrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin har gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande;
• Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (Nivå 3).
Samtliga säkringsinstrument i nedanstående tabell är värderade enligt Nivå 2.
| Per 31 december 2012 | Tillgångar | Skulder |
|---|---|---|
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 4 713 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 928 | 467 |
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 165 | 812 |
| Summa | 1 093 | 5 992 |
| Summa | 1 498 | 8 465 |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 254 | 1 716 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 1 244 | 448 |
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 6 301 |
| Per 31 december 2011 | Tillgångar | Skulder |
Vinster och förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Vinster och förluster på ränteswappar har också redovisats i Övrigt totalresultat och kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader till dess att ränteswapparna utlöper. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet.
Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Norden och Baltikum | 641 045 | 701 996 |
| Centraleuropa | 936 288 | 1 006 348 |
| Frankrike och Spanien | 723 283 | 776 557 |
| Storbritannien | 506 432 | 553 604 |
| Ryssland/Östeuropa | 78 437 | 75 150 |
| Övriga | 60 446 | 89 059 |
| Totalt | 2 945 931 | 3 202 714 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 102 140 | 110 916 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 828 909 | 893 076 |
| Förändringar i lager av färdiga varor | ||
| och produkter i arbete | 12 614 | 20 480 |
| Råmaterial | 1 334 388 | 1 467 044 |
| Transportkostnader | 146 173 | 157 291 |
| Övriga kostnader | 477 517 | 505 080 |
försäljnings- och administrationskostnader 2 901 741 3 153 887
Medelantal anställda
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | varav | Antal | varav | |
| anställda | män | anställda | män | |
| Sverige | 261 | 165 | 279 | 167 |
| Norge | 79 | 43 | 87 | 48 |
| Danmark | 44 | 32 | 51 | 31 |
| Finland | 89 | 43 | 95 | 48 |
| Tyskland | 552 | 362 | 568 | 358 |
| Storbritannien | 308 | 191 | 327 | 145 |
| Nederländerna | 39 | 27 | 38 | 22 |
| Belgien | 27 | 10 | 63 | 31 |
| Ryssland | 102 | 61 | 101 | 59 |
| Estland | 50 | 27 | 51 | 23 |
| Luxemburg | 33 | 13 | 30 | 6 |
| Frankrike | 514 | 338 | 547 | 332 |
| Polen | 160 | 90 | 179 | 91 |
| Spanien | 11 | 8 | 13 | 5 |
| Lettland | 2 | 1 | 2 | 1 |
| Totalt | 2 271 | 1 411 | 2 431 | 1 367 |
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav | Totalt | varav | |
| män | män | |||
| Styrelseledamöter | 67 | 61 | 58 | 45 |
| VD och andra ledande | ||||
| befattningshavare | 53 | 49 | 53 | 50 |
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och | Sociala | Löner och | Sociala | |
| ersättn. | kostn. | ersättn. | kostn. | |
| Moderbolag varav pensions |
17 473 | 9 866 | 17 148 | 9 638 |
| kostnader | – | 3 719 | – | 3 640 |
| Dotterbolag varav pensions |
632 167 | 169 403 | 687 763 | 178 527 |
| kostnader | – | 29 915 | – | 49 461 |
| Koncernen varav pensions |
649 640 | 179 269 | 704 911 | 188 165 |
| kostnader | – | 33 634 | – | 53 101 |
Årsstämman 2012 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden och Bong Packaging Solutions, affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien. Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är den att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på resultat och kassaflöde samt individuella kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 3–24 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–24 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken avgångsvederlag utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse | Övriga | Styrelse | Övriga | |
| och VD | anställda | VD | anställda | |
| Totala ersättningar | 49 014 | 600 626 | 51 605 | 653 306 |
| varav tantiem o d | 44 | 1 009 | 921 | 2 254 |
Styrelsens ordförande har erhållit 400 TSEK i arvode för 2012 (400). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman samt för ordförandeskap i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2012 utgått med sammanlagt 700 TSEK (800). Ledamöterna Stéphane Hamelin, Eric Joan och Ulrika Eriksson har erhållit 150 TSEK (150) vardera. Ledamoten Alf Tönnesson har erhållit 50 TSEK. Ledamoten Christian W Jansson har erhållit 200 TSEK. Beloppet utgör styrelsearvode 150 TSEK (150) och arvode för ledamot i revisionsutskottet 50 TSEK (50). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2012 har utgått en fast lön inklusive ersättning för semester om 4 328 TSEK (4 314) samt förmåner främst bestående av bil förmån till ett värde av 117 TSEK (123). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2012 har en rörlig ersättning på 0 TSEK (861) utgått. Under året har utbetalats 861 TSEK i rörlig ersättning avseende 2011. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 30 procent av den fasta lönen. Under 2012 har pensionspremie utgått med 403 TSEK (404) baserat på överens kommelse om växling av pension mot lön. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fem personer, har under 2012, utgått en sammanlagd fast lön om 11 606 TSEK (11 168) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 538 TSEK (647). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 40-60 procent av den fasta lönen. För 2012 har en rörlig ersättning på 1 425 TSEK utgått (2 421). Under året har utbetalats 2 693 TSEK i rörlig ersättning avseende 2011.
Pensions förmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2012 har pensionspremie utgått med 1 541 TSEK (1 346).
Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4–12 månader.
Inom styrelsen finns en ersättningskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 3 967 | 3 849 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 530 | 521 |
| Skatterådgivning | 40 | 560 |
| Övriga tjänster | 95 | 1 016 |
| Totalt | 4 632 | 5 946 |
| 2012 | 2011 | |
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 193 | 407 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 78 | – |
| Skatterådgivning | 0 | 180 |
| Övriga tjänster | – | 83 |
| Totalt | 271 | 670 |
| 2012 | 2011 | |
| Övriga | ||
| Revisionsuppdrag | 164 | 241 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 21 | – |
| Övriga tjänster | 166 | – |
| Totalt | 351 | 241 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Fördelade per anläggningstillgång | ||
| Övriga immateriella tillgångar | 9 001 | 6 076 |
| Byggnader och markanläggningar | 13 415 | 15 078 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 69 171 | 76 874 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10 553 | 12 888 |
| Totalt | 102 140 | 110 916 |
| Totalt | 102 140 | 110 916 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | 12 739 | 12 580 |
| Försäljningskostnader | 3 180 | 2 324 |
| Kostnad för sålda varor | 86 221 | 96 012 |
| Rörelseintäkter | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på operativa | ||
| fordringar och skulder | 4 809 | 3 185 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 25 720 | 14 305 |
| Totalt | 30 529 | 17 490 |
| Rörelsekostnader | 2011 | 2011 |
| Strukturkostnader och transaktionskostnader | –51 107 | –22 184 |
| Valutakursförluster på operativa | ||
| fordringar och skulder | –4 536 | –2 593 |
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | –2 542 | –584 |
| Totalt | –58 185 | –25 361 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 57 355 | 46 692 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 146 468 | 144 257 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 81 118 | 98 960 |
| Totalt | 284 941 | 289 909 |
| Leasingavgifter avseende operationella | ||
| leasingavtal har erlagts med följande belopp: | 56 632 | 53 652 |
| Totalt | 4 843 | 6 338 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på finansiella poster | 1 810 | 4 800 |
| Ränteintäkter | 3 033 | 1 538 |
| 2012 | 2011 |
| Totalt | –76 100 | –69 057 |
|---|---|---|
| Övriga finansiella kostnader | –10 804 | –4 425 |
| Valutakursförluster på finansiella poster | –1 361 | –3 213 |
| Räntekostnader, övriga | –59 504 | –53 738 |
| Räntedel i årets pensionskostnader | –4 431 | –7 681 |
| 2012 | 2011 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –12 462 | –27 607 |
| Uppskjuten skatt | 13 219 | 33 929 |
| Totalt | 757 | 6 322 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| Skatt enligt resultaträkningen | 757 | 6 322 |
|---|---|---|
| – nedskrivning | –5 110 | – |
| – förändring av den svenska skattesatsen | –8 999 | – |
| Omvärdering av uppskjuten skatt: | ||
| Redovisning av tidigare ej redovisade förlustavdrag 8 374 | 5 945 | |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | –8 644 | –6 484 |
| – ej skattepliktiga intäkter | 1 872 | 439 |
| – justering av tidigare års skatt | –2 170 | 325 |
| Skatt avseende: | ||
| skattesatser för respektive land | 15 434 | 6 097 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella | ||
| Resultat före skatt | –55 122 | –22 580 |
| 2012 | 2011 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats | ||
| i resultaträkningen enligt följande | ||
| Övriga rörelseintäkter | 4 809 | 3 185 |
| Övriga rörelskostnader | –4 536 | –2 593 |
| Finansiella intäkter | 1 810 | 4 800 |
| Finansiella kostnader | –1 361 | –3 213 |
| Totalt | 722 | 2 179 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –55 063 | –18 163 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 17 481 | 17 481 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –3,15 | –1,04 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har potentiella stamaktier i form av konvertibla skuldebrev. De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –55 063 | –18 163 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående | ||
| stamaktier (tusental) | 17 481 | 17 481 |
| – konvertibler (tusental) | 1 247 | 1 247 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning | ||
| av resultat per aktie efter utspädning (tusental) 1 | 18 728 | 18 728 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –3,15 | –1,04 |
1 Utspädningseffekten beaktas inte när den leder till ett bättre resultat.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 550 626 | 532 442 |
| Inköp/förvärv, not 34 | 5 208 | 23 450 |
| Valutakursdifferenser | –16 085 | –5 266 |
| Utgående anskaffningsvärden | 539 749 | 550 626 |
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet inte kommer växa från dagens nivå. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en tillväxttakt om 0,8–1 procent utöver för väntad inflationstakt. Föregående år användes en diskonteringsränta 9,9 procent efter skatt och samma tillväxttakt om 1,5-2 procent.
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och åter speglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt på 1 procent använts.
Nedskrivningstestet visar att någon nedskrivning av goodwillvärden ej erfordras. För känslighetsanalys avseende nedskrivningsbehov av goodwill se not 36.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 50 637 | 49 394 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | 62 |
| Inköp | 3 792 | 5 189 |
| Försäljning/utrangering | –1 936 | –4 858 |
| Omklassificeringar | 6 236 | 1 232 |
| Valutakursdifferenser | –2 003 | –382 |
| Utgående | 56 726 | 50 637 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –14 965 | –14 083 |
| Försäljningar/utrangeringar | 1 936 | 4 845 |
| Valutakursdifferenser | 1 659 | 349 |
| Årets avskrivningar | –9 001 | –6 076 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –20 371 | –14 965 |
| Utgående planenligt restvärde | 36 355 | 35 672 |
| Byggnader, mark och markanläggning | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 248 383 | 388 282 |
| Inköp | 1 176 | 6 352 |
| Försäljning/utrangering | –26 304 | –142 820 |
| Omklassificeringar | 1 690 | – |
| Valutakursdifferenser | –11 870 | –3 431 |
| Utgående anskaffningsvärden | 213 075 | 248 383 |
| avskrivningar/nedskrivningar | –25 352 | –69 409 |
|---|---|---|
| Försäljningar/utrangeringar | 18 886 | 58 018 |
| Valutakursdifferenser | 5 362 | 1 117 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | –13 415 | –15 078 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –14 519 | –25 352 |
| Utgående planenligt restvärde | 198 556 | 223 031 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar 2012–12–31 | 2011–12–31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 1 223 757 | 1 206 070 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | 5 745 |
| Inköp | 17 086 | 33 371 |
| Försäljning/utrangering | –53 232 | –25 396 |
| Omklassificeringar | 2 079 | 24 149 |
| Valutakursdifferenser | –46 666 | –20 182 |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 143 024 | 1 223 757 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –921 463 | –878 320 |
| Försäljningar/utrangeringar | 46 490 | 23 098 |
| Valutakursdifferenser | 47 232 | 10 633 |
| Omklassificeringar | 3 323 | – |
| Årets avskrivningar | –69 710 | –76 874 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –894 128 | –921 463 |
| Utgående planenligt restvärde | 248 896 | 302 294 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2012–12–31 | 2011–12–31 |
| Ingående anskaffningsvärden | 226 139 | 253 542 |
| Inköp | 7 744 | 8 150 |
| Försäljning/utrangering | –6 696 | –33 585 |
| Omklassificeringar | 1 427 | 24 |
| Valutakursdifferenser | –10 504 | –1 992 |
| Utgående anskaffningsvärden | 218 110 | 226 139 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –187 699 | –208 064 |
| Försäljningar/utrangeringar | 5 919 | 30 632 |
| Valutakursdifferenser | 9 676 | 2 621 |
| Nominella | |
|---|---|
| värden | Nuvärden |
| 2012-12-31 | 2012-12-31 |
| 508 | 488 |
| 1 024 | 914 |
| – | – |
| 1 532 | 1 402 |
| Nominella | |
| värden | Nuvärden |
| 2011-12-31 | 2011-12-31 |
| 1 284 | 1 233 |
| 936 | 838 |
| – | – |
| 2 220 | 2 071 |
| FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER: FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER: |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 15 438 | 15 264 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – |
| Under året nedlagda kostnader | 28 607 | 26 163 |
| Omklassificeringar | –14 755 | –25 405 |
| Valutakursdifferenser | –797 | –584 |
| Utgående balans | 28 493 | 15 438 |
| Utgående balans | 713 | 6 265 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | 229 | –299 |
| Resultatandel | –399 | –817 |
| Omklassificering till dotterbolag | –6 095 | –1 295 |
| Förvärv | 713 | – |
| Ingående balans | 6 265 | 8 676 |
| 2012 | 2011 | |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Schweiz AG | CH 020 3 038 355-0 | Seuzach, Schweiz | TCHF 100 | 713 |
| Totalt | 713 |
| Tillgångar | Skulder | Intäkter | Vinst | Skatt | Ägarandel, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bong Schweiz AG | 200 | – | – | – | – | 50 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Totalt | 1 000 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Uppskjuten skatt per temporär | ||
|---|---|---|
| skillnad uppgår till: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Uppskjuten skattefordran | ||
| Förlustavdrag | 106 466 | 116 648 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 550 | 2 306 |
| Materiella anläggningstillgångar | –9 141 | 17 189 |
| Pensioner | –1 863 | 648 |
| Övriga temporära skillnader | 29 699 | –18 740 |
| Totalt | 126 711 | 118 051 |
| Totalt | 26 102 | 21 066 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | 8 174 | –12 431 |
| Pensioner | –5 185 | 9 436 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 371 | 24 615 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 431 | 11 340 |
| Förlustavdrag | –7 689 | –11 894 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 6 985 | 7 133 |
| Ökning genom rörelseförvärv | – | – |
| Valutakursdifferenser | –120 | –148 |
| Utgående anskaffningsvärden | 6 865 | 6 985 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –4 152 | –400 |
| Valutakursdifferenser | 65 | 130 |
| Årets avskrivningar | –539 | –3 882 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –4 626 | –4 152 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 239 | 2 833 |
Utgående ackumulerade avskrivningar –182 657 –187 699 Utgående planenligt restvärde 35 453 38 440
| Vid årets slut | 100 609 | 96 985 |
|---|---|---|
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat –8 331 | 1 105 | |
| Redovisning i resultaträkningen | 13 219 | 33 929 |
| Förvärv av dotterbolag | – | – |
| Valutakursdifferenser | –1 264 | –2 594 |
| Vid årets början | 96 985 | 64 545 |
| skatter är enligt följande: | 2012 | 2011 |
| Bruttoförändring avseende uppskjutna |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 347 002 TSEK (1 487 524). Av varu lagervärdet har 1 621 TSEK (36) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med 443 TSEK (379).
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 427 416 | 533 667 |
| Minus: reservering för värdeminskning i fordringar –10 290 | –11 747 | |
| Kundfordringar – netto | 417 126 | 521 920 |
| Redovisade belopp, per valuta, för | ||
| koncernens kundfordringar är följande: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| SEK | 35 105 | 35 904 |
| GBP | 95 626 | 124 266 |
| EUR | 243 894 | 307 977 |
| Andra valutor | 52 791 | 65 520 |
| Summa | 427 416 | 533 667 |
| Geografisk fördelning av kundfordringar: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Norden och Baltikum | 88 842 | 109 573 |
| Centraleuropa | 102 851 | 125 891 |
| Frankrike och Spanien | 119 436 | 153 127 |
| Storbritannien | 95 626 | 124 116 |
| Ryssland / Östeuropa | 20 661 | 20 960 |
| Summa | 427 416 | 533 667 |
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
| kundfordringar är som följer: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Per 1 januari | 11 747 | 16 111 |
| Förvärv av dotterbolag | – | – |
| Reservering för osäkra fordringar | 4 342 | 2 913 |
| Fordringar som har skrivits bort | ||
| under året som ej indrivningsbara (–) | –3 519 | –5 125 |
| Återförda outnyttjade belopp | –1 369 | –2 075 |
| Valutakursdifferens | –911 | –77 |
| Per 31 december | 10 290 | 11 747 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik:
| Betalningshistorik motparter: | ||
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 63 218 | 58 512 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 292 103 | 405 581 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 13 709 | 12 295 |
| Summa kundfordringar | 369 030 | 476 388 |
Per 31 december 2012 var kundfordringar uppgående till 48 096 TSEK (45 532) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
Åldersanalysen av dessa
| Summa | 48 096 | 45 532 |
|---|---|---|
| Mer än 6 månader | 7 522 | 9 348 |
| 3 till 6 månader | 2 768 | 2 397 |
| Mindre än 3 månader | 37 806 | 33 787 |
| kundfordringar framgår nedan: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Övriga kortfristiga fordringar | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Valuta- och räntederivat | 1 093 | 1 498 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 15 820 | 13 943 |
| Totalt | 16 913 | 15 441 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Valuta- och räntederivat | 5 997 | 8 483 |
| Övriga kortfristiga skulder | 59 648 | 60 883 |
| Långfristiga | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Banklån | 638 901 | 715 244 |
| Konvertibellån | 34 479 | 35 744 |
| Ägarlån | 64 649 | 67 020 |
| Total | 738 029 | 818 008 |
| Kortfristiga | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Checkräkningskrediter | 94 958 | 117 952 |
| Banklån | 75 000 | – |
| Total | 169 958 | 117 952 |
| Summa upplåning | 907 987 | 935 960 |
| är som följer: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Mellan 1 och 2 år | 139 649 | 75 000 |
| Mellan 2 och 5 år | 259 479 | 331 851 |
| Mer än 5 år | 338 901 | 411 157 |
| 738 029 | 818 008 |
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 1,20% | 1,76% |
| Annan upplåning | 5,32% | 4,66% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, ränte bindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/EBITDA.
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 123 701 | 144 965 |
| EUR | 709 583 | 714 620 |
| GBP | 71 756 | 72 288 |
| Andra valutor | 2 947 | 4 087 |
| 907 987 | 935 960 | |
| Koncernen har följande ej | ||
| utnyttjade kreditfaciliteter: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
| – löper ut efter mer än ett år | 208 455 | 289 476 |
| Fast ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
| Omstrukturering | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 23 359 | 99 841 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| – tillkommande avsättningar | 57 000 | – |
| Utnyttjat under året | –49 635 | –75 820 |
| Valutakursdifferens | 1 163 | –662 |
| Per 31 december | 31 887 | 23 359 |
| 2012 | 2011 | |
| Långfristig del | – | 23 359 |
| Kortfristig del | 31 887 | – |
I samband med förvärvet av Hamelins kuvertverksamhet påbörjades två strukturella förändringar. Den ena på europeiska kontinenten för att möjliggöra flytt av en del produktions volymer till Frankrike respektive Storbritannien och integration av Bongs och Hamelins verksamheter. Det andra projektet som påbörjades i Storbritannien omfattar integration mellan två av Hamelins verksamheter och Bong. Projektet som reglerades redan i avtalet mellan Bong och Hamelin innebär en betydande flytt av verksamhet från en Hamelin division utanför kuvertverksamheten till Bong samt utbrytningen av engelska John Dickinson Ltd. ur Hamelins administrativa organisation. Projekten är inte avslutade.
Under andra kvartalet 2012 reserverades 40 MSEK för strukturåtgärder som berör ett antal marknader på den europeiska kontinenten samt Sverige. Under fjärde kvartalet reserverades 17 MSEK främst för avveckling av den brittiska produktionsanläggningen i Washington samt det svenska kuverttryckeriet DM Qvert. Samtliga strukturåtgärder löper enligt plan och beräknas vara fullt genomförda under andra kvartalet 2013.
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland, Norge, Frankrike och Belgien och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
| Nettoskuld i balansräkningen | 157 723 | 161 613 |
|---|---|---|
| Löneskatt och liknande skatter | –891 | –2 160 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 158 614 | 163 773 |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 |
De belopp som har redovisats
i koncernens balansräkning har
| Nettoskuld, förmånsbestämda pensionsplaner 157 723 | 161 613 | |
|---|---|---|
| Oredovisade aktuariella vinster (+), och förluster (–) –45 795 | –53 465 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 175 693 | 175 455 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –53 112 | –49 344 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 80 937 | 88 967 |
| beräknats enligt följande: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
De belopp som redovisas i koncernens
| 3 463 | 2 882 |
|---|---|
| –1 813 | –2 775 |
| 9 112 | 10 456 |
| 6 162 | 7 049 |
| 2011-12-31 | |
| 2012-12-31 |
Totala pensionskostnader som redovisas i
| Summa pensionskostnad | 35 300 | 53 101 |
|---|---|---|
| och avkastningsskatt | 3 235 | 6 798 |
| Kostnader för särskild löneskatt | ||
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 15 141 | 28 691 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 16 924 | 17 612 |
| koncernens resultaträkning är följande: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Kostnaderna fördelas i koncernens | ||
|---|---|---|
| resultaträkning på följande poster: | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Kostnad för sålda varor | 14 743 | 28 686 |
| Försäljningskostnader | 4 907 | 8 448 |
| Administrationskostnader | 7 168 | 8 286 |
| Finansiella kostnader | 8 482 | 7 681 |
| Summa pensionskostnad | 35 300 | 53 101 |
| Nettoskuld vid årets slut | 157 723 | 161 613 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på utländska planer | –4 453 | 1 393 |
| rörelseförvärv (not 35) | – | 0 |
| Nettoskulder övertagna genom | ||
| fonderade planer | –2 853 | –2 762 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till | ||
| Utbetalningar av förmåner | –13 508 | –12 488 |
| Nettokostnader redovisade i resultaträkningen | 16 924 | 17 612 |
| Nettoskuld vid årets början | 161 613 | 157 858 |
| i koncernens balansräkning | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| i den nettoskuld som redovisas | ||
| Specifikation av förändringarna | ||
Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen:
| (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,6% | 4,1 % |
| Inflation | 1,6% | 2,0% |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 3,8% | 4,5% |
| Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar | 11,1% | –6,5% |
| Framtida årliga löneökningar | 1,8% | 3,3% |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,1% | 3,1% |
| Personalomsättning | 0,9% | 3,5 % |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1 306 TSEK (1 131). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Försäkringar | 51 421 | 97% 47 629 | 97% | |
| Övrigt | 1 691 | 3% | 1 715 | 3% |
| Summa | 53 112 100% 49 344 100% | |||
| Per 31 december | 2012 | 2011 | ||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | -256 630 | -257 630 | ||
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 53 112 | 49 344 | ||
| Underskott i planen | -203 518 | -208 286 | ||
| Erfarenhetsbaserade justeringar av | ||||
| förmånsbestämda förpliktelser | -7 437 | 2 594 | ||
| Erfarenhetsbaserade justeringar av | ||||
| förvaltningstillgångar | 3 724 | -5 958 |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 109 904 | 126 639 |
| Övriga upplupna kostnader | 79 207 | 121 256 |
| Totalt | 189 111 | 247 895 |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Avseende pensionsförpliktelser | ||
| Företagsinteckningar | 20 000 | 20 000 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Aktier i dotterbolag | 386 600 | 422 642 |
| Företagsinteckningar | 12 326 | 17 210 |
| Omsättningstillgångar | 14 303 | 456 |
| Totalt | 433 229 | 460 308 |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Ansvarighet FPG | 1 149 | 1 128 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 682 | 1 034 |
| Totalt | 1 831 | 2 162 |
| Säkrings- | Omräknings- | Omvärdering | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| reserv | reserv | av tillgångar | reserver | |
| Ingående balans 1 januari 2011 | –10 067 | –38 327 | 5 361 | –43 033 |
| Kassaflödessäkringar | 1 537 | 1 537 | ||
| Säkring av nettoinvestering | 3 710 | 3 710 | ||
| Valutakursdifferens | -2 991 | -2 991 | ||
| Skatteeffekt | -404 | –701 | –1 105 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | –8 934 | -38 309 | 5 361 | -41 882 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | –8 934 | -38 309 | 5 361 | -41 882 |
| Kassaflödessäkringar | 2 058 | 2 058 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | 36 482 | 36 482 | ||
| Valutakursdifferens | –50 587 | –50 587 | ||
| Skatteeffekt | –974 | –7 357 | –8 331 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | –7 850 | –59 771 | 5 361 | –62 260 |
| Företag/verksamhet | Transaktionstyp | Ägarandel | Konsolideringsmetod | Transaktionstidpunkt |
|---|---|---|---|---|
| Packaging First Ltd | Aktieförvärv | 100% | Förvärvsmetoden | 2012-02-01 |
| DM Qvert AB | Aktieförvärv | 100% | Förvärvsmetoden | 2012-10-01 |
| Köpeskillingen består av följande komponenter: | |
|---|---|
| Likvida medel | 5 570 |
| Övertagna skulder/lån från säljarna | 6 265 |
| Omvärdering av tidigare ägda andelar | – |
| Summa köpeskilling | 11 835 |
| Förvärvsrelaterade kostnader (ingår i övriga kostnader | ||
|---|---|---|
| i koncernens resultaträkning för räkenskapsåret 2012) | 215 |
| Likvida medel | 2 625 |
|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 6 531 |
| Varulager | 3 514 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 8 470 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | –12 690 |
| Pensionsförpliktelser | – |
| Upplåning | –1 800 |
| Uppskjutna skatteskulder | –236 |
| Summa identifierade nettotillgångar | 6 627 |
| Goodwill | 5 208 |
Under året förvärvades 55 procent av Packaging First Ltd och 50 procent av DM Qvert AB. Förvärven hade ingen materiell påverkan på koncernens omsättning eller resultat under året. Om bolagen hade konsoliderats för hela 2012 hade koncernen tillförts 50 MSEK i omsättning och 0 MSEK i resultat.
11 835
FÖRVÄRV AV YTTERLIGARE ANDEL I DOTTERBOLAG Lober Druck und Kuvert GmbH förvärvades till 70 procent den 31 augusti 2008. Den 1 januari 2012 förvärvades resterande 30 procent av bolaget.
| Totalt | –13 588 |
|---|---|
| bestämmande inflytande | –14 371 |
| Erlagd köpeskilling till innehavare utan | |
| bestämmande inflytande | 783 |
| Redovisat värde på förvärvad andel av innehav utan |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2012 till 17 480 995 (2011: 17 480 995) med ett kvotvärde av 10 kronor per aktie (2011: 10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Vid extra bolagsstämma den 22 oktober 2010 beslutades om utgivande av konvertibelt företagslån. Vid full konvertering till aktier ökar antalet aktier med 1 246 860 och aktiekapitalet med SEK 12 468 600.
| Totalt | –25 157 | –47 188 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser och övrigt | –5 637 | 16 863 |
| Förändring avsättningar | 3 685 | –50 330 |
| och materiella anläggningstillgångar | –23 205 | –13 721 |
| Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar | ||
| 2012 | 2011 | |
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna fastställs på ett enhetligt sätt och tar hänsyn till historisk långsiktig avkastning, tillgångarnas fördelning och bedömningar av framtid långsiktig avkastning.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskoteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i not 27.
Om den faktiska förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,5 MSEK högre respektive cirka 0,5 MSEK lägre.
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka +/-32 MSEK högre/lägre än det faktiska redovisade värdet.
Den del av de aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde respektive förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid. Detta innebär också att en förändring i diskonteringsräntan inte påverkar marginellt 2012 års pensionskostnad.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov före ligger för goodwill och andra tillgångar, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna ovan.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.
Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 0,8–1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket framgår av not 14. Något nedskrivningsbehov har inte identifierats.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
Dessa beräkningar är hypotetiska och det skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Ett lägre återvinningsvärde på grund av justerade parametrar skulle kunna indikera ett nedskrivningsbehov.
Moderbolagets upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterbolagen i Tyskland, Estland, Belgien, Frankrike och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2012 var 586 281 TSEK (565 617). Kursdifferensen uppgående till 15 911 TSEK (3 710) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen, redovisas i Reserver i eget kapital.
På årsstämman den 16 maj 2012 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2011. På årsstämman den 22 maj 2013 kommer inte någon utdelning avseende 2012 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Hans Michelsensgatan 9, 211 20 Malmö, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
| Transaktioner med intresseföretag | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 507 | 6 825 |
| Inköp under året | – | 345 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 51 | 942 |
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A.
vilka räknas som närstående
| då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 78 949 | 104 393 |
| Inköp under året | – | 596 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 18 257 | 16 630 |
(A) NYA OCH ÄNDR ADE STANDARDER SOM TILL Ä MPA S AV KONCERNEN.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2012 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats, vilka ännu inte trätt ikraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Bong ABs finansiella rapporter:
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Den beräknade effekten på eget kapital förväntas bli ca –39 MSEK netto efter skatt per ingången av 2012. Den totala påverkan på totalresultatet för 2012 förväntas bli ca 4 MSEK netto efter skatt.
I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat".
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.
IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ickekonsoliderade strukturerade företag. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 12 på de finansiella rapporterna. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.
| TSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 38 085 | 27 636 | |
| Administrationskostnader | 2–5 | –70 571 | –70 824 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 9 450 | 10 945 |
| Rörelseresultat | 7 | –23 036 | –32 243 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 8 | 23 241 | 55 662 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 76 410 | 19 725 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –73 436 | –62 529 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 26 216 | 12 858 | |
| Resultat före skatt | 3 180 | –19 385 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | –1 014 | 23 780 |
| ÅRETS RESULTAT | 2 166 | 4 395 |
| TSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 2 166 | 4 395 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | 2 049 | 2 256 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat |
–451 | –593 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 1 598 | 1 663 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | 3 764 | 6 058 |
| TSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utvecklingsutgifter | 23 668 | 20 712 | |
| Pågående investeringar | 932 | 0 | |
| Summa | 12 | 24 600 | 20 712 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 2 526 | 1 765 | |
| Pågående investeringar | 0 | 1 821 | |
| Summa | 13 | 2 526 | 3 586 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 14 | 1 131 210 | 1 760 543 |
| Andelar i andra företag | 15 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 16 | 40 272 | 41 285 |
| Fordringar hos dotterbolag | 799 060 | 0 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 101 | 711 | |
| Summa | 1 971 642 | 1 803 539 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 998 768 | 1 827 837 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterbolag | 158 491 | 310 056 | |
| Aktuell skattefordran | 680 | 680 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 18 | 2 546 | 3 620 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 13 341 | 13 204 |
| Summa | 175 058 | 327 560 | |
| Likvida medel | 42 450 | 58 617 | |
| Summa omsättningstillgångar | 217 508 | 386 177 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 216 276 | 2 214 014 |
| TSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 22,24 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 174 810 | 174 810 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | –4 713 | –6 309 | |
| Överkursfond | 90 380 | 90 380 | |
| Balanserad vinst | 455 303 | 450 908 | |
| Årets resultat | 2 166 | 4 395 | |
| Summa fritt eget kapital | 543 136 | 539 374 | |
| Summa eget kapital | 717 946 | 714 184 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 25 | 11 526 | 11 805 |
| Summa avsättningar | 11 526 | 11 805 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 640 245 | 710 581 |
| Skulder till dotterbolag | 17 | 344 397 | 358 247 |
| Övriga skulder | 17 | 99 128 | 102 764 |
| Summa långfristiga skulder | 1 083 770 | 1 171 592 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 75 000 | 0 |
| Leverantörsskulder | 10 710 | 12 601 | |
| Skulder till dotterbolag | 292 007 | 281 526 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 18 | 10 269 | 10 678 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 15 048 | 11 628 |
| Summa kortfristiga skulder | 403 034 | 316 433 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 216 276 | 2 214 014 | |
| Ställda säkerheter | 20 | 521 972 | 498 638 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | 236 | 236 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Fond för verkligt värde |
Överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 174 810 | –7 972 | 90 380 | 468 389 | 725 607 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | 4 395 | 4 395 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 663 | 1 663 | ||||
| Summa övrigt totalresultat | 1 663 | 1 663 | ||||
| Summa totalresultat | 1 663 | 4 395 | 6 058 | |||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | 22 | –17 481 | –17 481 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | –17 481 | –17 481 | ||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2011 | 174 810 | -6 309 | 90 380 | 455 303 | 714 184 | |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 174 810 | –6 309 | 90 380 | 455 303 | 714 184 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | 2 166 | 2 166 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 596 | 1 596 | ||||
| Summa övrigt totalresultat | 1 596 | 1 596 | ||||
| Summa totalresultat | 1 596 | 2 166 | 3 762 | |||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2012 | 174 810 | –4 713 | 90 380 | 457 469 | 717 946 |
| TSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –23 036 | –32 243 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 4 065 | 3 358 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 36 307 | 11 516 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –59 613 | –53 047 | |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 0 | 0 | |
| Skatt, betald | – | – | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 26 | –1 039 | –978 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital |
–43 316 | –71 394 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | –16 477 | –195 672 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 32 780 | 258 026 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | –27 013 | –9 040 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer |
–6 893 | –6 242 | |
| Investeringar i dotterbolag / lämnade aktieägartillskott | – | –26 332 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –6 893 | –32 574 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –33 906 | –41 614 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Utbetalning utdelning | – | –17 481 | |
| Upptagna lån | 17 314 | 325 641 | |
| Amortering av lån | –732 | –223 178 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 16 582 | 84 982 | |
| Årets kassaflöde | –17 324 | 43 368 | |
| Likvida medel vid årets början | 58 617 | 15 798 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 157 | –549 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 42 450 | 58 617 |
| NOT | SID | |
|---|---|---|
| 1 Redovisningsprinciper | 39 | |
| 2 Anställda samt löner och ersättningar | 39 | |
| 3 Ersättning till revisorerna | 40 | |
| 4 Avskrivningar enligt plan | 40 | |
| 5 Operationella leasingavtal/hyresavtal | 40 | |
| 6 Övriga rörelseintäkter | 40 | |
| 7 Inköp och försäljning mellan koncernföretag | 40 | |
| 8 Resultat från andelar i dotterbolag | 40 | |
| 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 40 | |
| 10 Räntekostnader och liknande resultatposter | 40 | |
| 11 Skatt | 40 | |
| 12 Immateriella tillgångar | 40 | |
| 13 Materiella anläggningstillgångar | 40 | |
| 14 Andelar i dotterbolag | 41 | |
| 15 Andelar i andra företag | 41 | |
| 16 Uppskjuten skatt | 41 | |
| 17 Upplåning | 41 | |
| 18 Övriga kortfristiga fordringar och skulder | 42 | |
| 19 Förutbetalda/upplupna intäkter/kostnader | 42 | |
| 20 Ställda säkerheter | 42 | |
| 21 Ansvarsförbindelser | 42 | |
| 22 Utdelning | 42 | |
| 23 Uppgifter om Bong AB | 42 | |
| 24 Aktiekapital | 42 | |
| 25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 Övriga ej likviditetspåverkande poster |
42 | |
| i moderbolagets kassaflödesanalyser | 42 |
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Moderbolaget tillämpar värdering till verkligt värde enligt ÅRL 4:14 a-d och beskrivningen av koncernens redovisningsprinciper gäller därmed även för moderbolaget, utom beträffande redovisning av resultateffekter vid säkringsåtgärder. I följande fall skiljer sig redovisningen i moderbolaget mot redovisningen i koncernen:
Värdeförändringar på säkringsinstrument för säkring av mycket sanno lika kassaflöden redovisas i resultaträkningen.
Värdeförändring på säkringsinstrument som innehas för säkring av kortfristiga och långfristiga fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar.
Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR SRS RedR 4. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som ej täcks genom försäkring redovisas som avsättning i balansräkningen. Räntedelen i pensionsskuldens förändring redovisas som finansiell kostnad. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.
Medelantal anställda
| Totalt Varav Totalt anställda män anställda |
13 |
|---|---|
| män | |
| Varav | |
| 2012 2011 |
Fördelning ledande befattningshavare på balansdagen
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | Varav | Totalt | Varav | |
| anställda | män | anställda | män | |
| Styrelseledamöter | 8 | 7 | 9 | 8 |
| VD och andra ledande befattningshavare |
2 | 2 | 2 | 2 |
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
|
| Totalt | 17 473 | 9 866 | 17 148 | 9 638 |
| varav pensions kostnader |
3 719 | 3 640 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse Övriga |
Styrelse | Övriga | ||
| och VD | anställda | och VD | anställda | |
| Totalt | 6 354 | 11 119 | 5 514 | 11 634 |
| varav tantiem o d | 689 | 2 107 |
För ytterligare information avseende ersättningen till styrelse och verkställande direktör se koncernens not 4.
| PwC | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 785 | 300 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 130 | 180 |
| Övriga tjänster | 225 | 775 |
| Totalt | 1 140 | 1 255 |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 3 036 | 2 404 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 1 029 | 954 |
| Totalt | 4 065 | 3 358 |
| Avskrivningar redovisas som | ||
| administrationskostnader | 4 065 | 3 358 |
Moderbolagets viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler och IT-relaterade tillgångar.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 3 265 | 3 637 |
| Förfaller till betalning senare än | ||
| ett år men inom fem år | 3 488 | 3 640 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 512 | 512 |
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har under året erlagts med 4 403 TSEK (3 822). Inget leasingobjekt vidareuthyrs och det finns heller inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
| Totalt | 9 450 | 10 945 |
|---|---|---|
| Vidarefakturerade hyres- och lönekostnader | 140 | 237 |
| Kursvinster | 265 | 668 |
| Leverantörsbonus | 9 045 | 10 040 |
| 2012 | 2011 |
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2012 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 38 085 TSEK (27 636) samt erhållit 140 TSEK (237) i hyresintäkter. Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 15 359 TSEK (13 008). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Utdelning | 31 441 | 68 762 |
| Nedskrivning av aktier | – | –100 |
| Lämnade koncernbidrag | –8 200 | –13 000 |
| Totalt | 23 241 | 55 662 |
| Totalt | 76 410 | 19 725 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | 39 381 | 10 549 |
| Finansiella intäkter, koncernföretag | 37 029 | 9 176 |
| 2012 | 2011 |
| Totalt | –73 436 | –62 529 |
|---|---|---|
| Övriga finansiella kostnader | –6 907 | –6 706 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | –8 822 | –5 811 |
| Räntekostnader, övriga | –49 205 | –41 904 |
| Räntedel i årets pensionskostnader | –760 | –1 446 |
| Finansiella kostnader, koncernföretag | –7 742 | –6 662 |
| 2012 | 2011 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | – | – |
| Uppskjuten skatt | –1 014 | 23 780 |
| Totalt | –1 014 | 23 780 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 3 180 | –19 385 |
| Skatt beräknad enligt gällande skattesats 26,3 %: | –836 | 5 098 |
| Skatt avseende: | ||
| – utdelning från dotterbolag | 8 269 | 18 085 |
| – tidigare ej redovisat underskottsavdrag | – | 1 245 |
| – övriga ej skattepliktiga intäkter | – | 58 |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | –575 | –706 |
| – effekt av sänkt skattesats till 22 % | –7 871 | – |
| Skatt enligt resultaträkningen | –1 014 | 23 780 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 23 348 | 18 392 |
| Inköp/förvärv | 5 103 | 4 123 |
| Omklassificering | 1 821 | 833 |
| Utgående anskaffningsvärden | 30 272 | 23 348 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –2 636 | –232 |
| Årets avskrivningar | –3 036 | –2 404 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –5 672 | –2 636 |
| Utgående planenligt restvärde | 24 600 | 20 712 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 22 734 | 21 448 |
| Inköp/förvärv | 1 790 | 2 119 |
| Omklassificering | –1 821 | –833 |
| Utgående anskaffningsvärden | 22 703 | 22 734 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –19 148 | –18 194 |
| Årets avskrivningar | –1 029 | –954 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –20 177 | –19 148 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 526 | 3 586 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Andel av kapital, % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Bong Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sverige | 100 | 804 000 | 240 282 |
| Bong Packaging Solutions AB | 556296-3115 | Malmö, Sverige | 100 | 10 000 | 24 030 |
| Bongs Swedex AB | 556044-3573 | Malmö, Sverige | 100 | 500 | 120 |
| Bong France Holding AB | 556882-6746 | Kristianstad, Sverige | 100 | 500 | 50 |
| Bong Norge A/S | 931080687 | Tönsberg, Norge | 100 | 20 000 | 51 114 |
| Bong Danmark AS | 58154717 | Hedehusene, Danmark | 100 | 1 | 19 424 |
| Bong Suomi Oy | 745.192 | Tammerfors, Finland | 100 | 20 050 | 232 123 |
| Bong GmbH | HRB 1646 | Wuppertal, Tyskland | 100 | 1 | 556 060 |
| Development Sp. Zo.o. | 7675 | Warszawa, Polen | 100 | 5 165 | 0 |
| Bong Ireland Ltd | 192441 | Kilkenny, Irland | 100 | 200 000 | 0 |
| Surrey Envelopes Ltd | 2592120 | London, Storbritannien | 100 | 100 000 | 5 220 |
| Venlop BV | 12029991 | Venlo, Nederländerna | 100 | 400 | 2 432 |
| Bong Retail Solutions NV | 826223234 | Vichte, Belgien | 100 | 400 000 | 40 |
| Bong Sarl | B329 200 570 | RCS Créteil, Frankrike | 100 | 1 000 | 315 |
| Totalt | 1 131 210 |
| Ingående bokfört värde på aktier i dotterbolag | 1 760 543 |
|---|---|
| Aktieägartillskott i Bong Norge A/S | 23 334 |
| Bildat Bong France Holding AB | 50 |
| Försäljning av aktier i Cadix SAS till Bong France Holding AB | –660 369 |
| Förvärvat Venlop BV | 2 432 |
| Förvärvat Surrey Envelopes Ltd | 5 220 |
| Utgående bokfört värde 2012-12-31 | 1 131 210 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Totalt | 1 000 |
Uppskjutna skattefordringar avser förlustavdrag.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Banklån | 640 245 | 710 581 |
| Konvertibellån | 34 479 | 35 744 |
| Ägarlån | 64 649 | 67 020 |
| Skulder till dotterbolag | 344 397 | 358 247 |
| 1 083 770 | 1 171 592 | |
| Kortfristig | ||
| Banklån | 75 000 | – |
| 75 000 | – |
Lånet består av konvertibler i 10 serier om vardera högst nominellt 400 000 EUR, i serie 2010/2015:1-10. Rätt att teckna samtliga konvertibler tillkommer Holdham S.A.
Konvertibla förlagslånet löper med en årlig ränta motsvarande 100% av summan av (i) EURIBOR med en löptid om 3 månader plus (ii) 2,00 procentenheter.
Lånen förfaller till betalning den 31 december 2015 i den mån konverteringen inte dessförinnan ägt rum. Konvertiblerna skall kunna konverteras till nya aktier i Bong AB senast 10 dagar före lånens förfallodag. Den kurs till vilken konverteringen kan ske skall vara EUR 3,208055643 per aktie.
Aktier som tillkommit på grund av konverteringen medför rätt till vinstutdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter det att konverteringen verkställts. Aktiekapitalet kan vid utbyte ökas med ett belopp motsvarande högst SEK 12 468 600. Av moderbolagets upplåning motsvarar 0 MSEK (29) upp låning till dotterbolag.
| 1 083 770 | 1 171 592 | |
|---|---|---|
| Mer än 5 år | 684 642 | 768 828 |
| Mellan 2 och 5 år | 324 128 | 327 764 |
| Mellan 1 och 2 år | 75 000 | 75 000 |
Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 68 391 TSEK (50 000) varav utnyttjat 0 TSEK (0).
| Övriga kortfristiga fordringar | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Valuta- och räntederivat | 1 499 | 1 509 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 047 | 2 111 |
| Totalt | 2 546 | 3 620 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Valuta- och räntederivat | 7 000 | 8 483 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 269 | 2 195 |
| Totalt | 10 269 | 10 678 |
| Förutbetalda kostnader och | ||
|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Leverantörsbonus | – | 2 229 |
| Interna och externa ränteintäkter | 4 375 | 3 653 |
| Övriga upplupna kostnader | 8 966 | 7 322 |
| Totalt | 13 341 | 13 204 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 5 593 | 6 910 |
Övriga poster 2 347 1 266 Totalt 15 048 11 628
| Totalt | 521 972 | 498 638 |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 521 972 | 498 638 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | – | – |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga ansvarsförbindelser | 231 | 236 |
| Totalt | 231 | 236 |
På årsstämman den 22 maj 2013 kommer en utdelning avseende 2012 på 0 krona per aktie att föreslås. På årsstämman den 16 maj 2012 beslutades en utdelning avseende 2011 på 0 krona per aktie.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Hans Michelsensgatan 9, 211 20 Malmö, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2012 till 17 480 995 (17 480 995) med ett kvotvärde av 10 kronor per aktie (10 kronor per aktie). Detaljerad information om moderbolagets aktier, aktiekapital och konvertibler återfinns i koncernens not 32.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|
| PRI pensioner | 11 526 | 11 805 |
| Summa avsättningar | 11 526 | 11 805 |
| –1 039 | –978 |
|---|---|
| –1 039 | –978 |
| 2012 | 2011 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 22 maj 2013 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rätt visande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 27 mars 2013 Mikael Ekdahl Styrelseordförande Anders Davidsson Verkställande direktör och ledamot Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB Stéphane Hamelin Ledamot Christian W Jansson Ledamot Peter Harrysson Ledamot Eric Joan Ledamot Ulrika Eriksson Ledamot Christer Muth Ledamot
Eric Salander
Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Andreas Fondell Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2012 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14-16. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–43.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14-16. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2012. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14-16 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Eric Salander Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Kristianstad den 27 mars 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Fondell Auktoriserad revisor
Född 1970. Verkställande direktör och koncernchef (CEO). Anställd sedan 2002. Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Vice VD, Försäljnings- och marknadsdirektör i Bong Ljungdahl 2002-2003. Managementkonsult och
projektledare, McKinsey & Company 1998-2002. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 182 600 aktier.
Född 1964. Affärsenhetschef
Storbritannien. Anställd sedan 2007.
Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Vice VD Avery Dennison, Europe 1990–2006.
Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 100 000 aktier.
Född 1962. Affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Anställd sedan 2008. Utbildning: Kemiingenjör.
Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Cerro Corporation.
Aktieinnehav i Bong (privat): 16 700 aktier.
Född 1958. Affärsenhetschef Norden & Östeuropa till mars 2012. Affärsenhetschef samt VD för Bong Packaging Solutions AB.
Anställd sedan 2005. Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: VD för Icopal 2002-2004. Marknads- och försäljningsdirektör för Saint Gobain Isover 1997–2002. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag):
HÅKAN GUNNARSSON
168 000 aktier.
Född 1969. Ekonomidirektör (CFO). Anställd sedan 1999. Utbildning: Civilekonom. Aktieinnehav i Bong: 10 000 aktier.
MIKAEL EKDAHL Styrelsens ordförande
CHRISTIAN W. JANSSON Styrelseledamot
ANDERS DAVIDSSON Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
ERIC JOAN Styrelseledamot
PETER HARRYSSON Styrelseledamot
(arbetstagarrepresentant)
Suppleant (arbetstagarrepresentant)
Suppleant (arbetstagarrepresentant)
Utbildning: Civilingenjör. Tidigare befattningar: Schneidersöhne München/Italien 1995–2003.
Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 116 100 aktier.
PEDER ROSQVIST
MATS PERSSON
Resultat efter ränta och skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Resultat före ränta och skatt dividerat med tillgångar minus kortfristiga skulder
BÖRSKURS/EGET KAPITAL
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie
EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar
KAPITALOMSÄTTNING
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar)
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital
Aktiekurs på balansdagen dividerat med vinst per aktie
RESULTAT PER AKTIE Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier före utspädning
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter utspädning
RÖRELSEMARGINAL
Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning
Eget kapital i procent av balansomslutningen
Resultat efter skatt dividerat med nettoomsättning
Årsstämman hålls onsdagen den 22 maj 2013 kl 16.00 i IMPs lokaler på Ångbåtsbron 1 i Malmö.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 16 maj 2013. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före torsdagen den 16 maj 2013 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast torsdagen den 16 maj 2013 kl 12.00 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Katarina Sjöström, Hans Michelsensgatan 9, 211 20 Malmö. Per telefon 040-17 60 41 eller per telefax 040-17 60 39. Per e-post till [email protected]. På bolagets hemsida www.bong.com.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2012.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
| Delårsrapport januari - mars 2013 | 22 maj 2013 |
|---|---|
| Årsstämma | 22 maj 2013 |
| Delårsrapport januari - juni 2013 | juli 2013 |
| Delårsrapport januari - september 2013 | november 2013 |
| Bokslutskommuniké 2013 | februari 2014 |
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: 044 20 70 00 www.bong.com
Bong AB Hans Michelsensgatan 9 SE-211 20 Malmö Tel: 040 17 60 00 www.bong.com
Bong Belgium NV Zenneveld Business Park Bergensesteenweg 793 bus 6 B-1600 St.-Pieters-Leeuw Tel: +32 (0)2 431 90 00 www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk Tel: +31 0 56 74 55 16 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Baldersbuen 2 P.O. Box 179 DK-2640 Hedehusene Tel: +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Danmark A/S Skejby Nordlandsvej 305 DK-8200 Aarhus N Tel: +45 87434282 www.egaa-offset.dk
Bong Eesti Ou Joe tn 17 EE-79801 Kohilla Tel: +372 48 90 140 www.bongeesti.ee
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala Tel: +358 3 241 8111 www.bong.fi
Bong Suomi Oy Kirjekuorentie 1 FI-73600 Kaavi Tel: +358 17 265 6600
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 (PL 255) FI-01510 Vantaa Tel: +358 9 565 7910
Manuparis SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent Tel : + 33 (0)2 32 39 98 01 www.bong.fr
IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente Tel : +33 (0)5 45 95 63 50 www.bong.fr
MME SAS 43, rue Ettore Bugatti BP 91548 FR-87021 Limoges Cedex 9 Tel : +33 (0)5 55 45 25 25
Sepieter SAS + Bong SAS 100 Rue de Lannoy 59650 Villeneuve d'Ascq Tel : +33 (0)3 20 66 69 99 www.sepieter.com
Bong SAS + Manuparis SAS 20, rue d'Athènes FR-75009 Paris Tel : +33 (0)1 56 92 39 42
Bong Latvija SIA Dzelzavas iela 120 G LV-1021 Riga Tel: +371 6 7 241 339
Bong Security Solutions S.A Zone Industrielle Rolach LU-5280 Sandweiler Tel: +352 35 75 04-30 www.bong.lu
Venlop B.V. Rudolf Dieselweg 3 NL-5928 RA Venlo Tel: +31 77 382 60 35 www.venlo.nl
Excelsior Enveloppen Galileistraat 63 NL-1704 SE Heerhugowaard Tel: +31 72 567 89 00 www.excelsiorenveloppen.nl
Bong Nederland B.V. Galileistraat 63 NL-1704 SE Heerhugowaard Tel. +3172 576 3220
Bong Packaging Systems B.V. Galileistraat 63 NL-1704 SE Heerhugowaard Tel: +31 72 576 33 23 www.bongsystems.com
Bong Norge AS Bekkevejen 161, 3173 Vear Postboks 2074 NO-3103 Tonsberg Tel: +47 33 30 54 00 www.bong.no
Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten Tel: +47 64 83 12 50
Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow Tel: +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
Bong Cały Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan Tel: +48 61 89 93 910 www.bong.pl
Postac LLC RU-248000, Kaluga Domostroiteley pr, 17. Tel: +7 4842 76 44 68
Envel Europa S.A Placa Gal La Placidia 7 esc D. 8° ES-08006 Barcelona Tel: +34 932 41 88 50
Envel Europa S.A Poligono Industrial Campllong Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) Tel: +34 973 44 38 86
Bong Schweiz AG Aspstrasse 12 CH-8472 Seuzach Tel: +41(0)52 320 09 80 www.bong-ag.ch
Bong U.K. Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ Tel: +44 1908 216216
Image Envelopes Ltd. 12 Tanners Drive, Blakelands GB-Milton Keynes MK14 5BW Tel: +44 1908 217 630 www.image-envelopes.co.uk
Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road GB-London SW19 3BL Tel: +44 208 545 0099 www.surrey-envelopes.com
Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon GB-Derby DE21 7NJ Tel: +44 1332 66 77 90 www.surrey-envelopes.com
Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar GB-Essex CM5 9NL Tel: +44 1277 363656 www.packagingfirst.co.uk
Angus & Wright Ltd. 3 Winchester Street Andover GB- Hampshire SP10 2EA Tel: +44 0 1264 335 334 www.bongsystems.com
Bong Sverige AB Box 516 SE-291 25 Kristianstad Uddevägen 3 SE-291 54 Kristianstad Tel: 044 20 70 00 www.bong.se
Bong Sverige AB Box 823 SE-382 28 Nybro Emmabodavägen 9 SE-382 45 Nybro Tel: 0481 440 00 www.bong.se
Bong Sverige AB Box 119 22 SE-161 11 Bromma Johannesfredsvägen 17 C SE-168 69 Bromma Tel: 044 20 70 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions (Huvudkontor) Box 823 SE-382 28 Nybro Emmabodavägen 9 SE-382 45 Nybro Tel: 0481 440 00 www.bongretail.com
Bong Packaging Solutions Hans Michelsensgatan 9 SE 211 20 Malmö Tel: 040 17 60 00 www.bong.com www.propacpackaging.com
Bong GmbH Industriestraße 77 DE-42327 Wuppertal Tel.: +49 (0)2 02/74 97-0 www.bong.de
Bong GmbH Hermann-Krum-Straße 9-11 DE-88319 Aitrach Tel.: +49 (0)75 65/98 09-0 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau Tel.: +49 (0)2 02/74 97-30 www.bong.de
Pflüger Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen Tel: +49 (0)9131 4002-0 www.pflueger-kuvert.de
Lober Druck und Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen Tel: +49 (0)821-2 97 88 0 www.lober.eu
Lober Druck und Kuvert GmbH Gutenbergstraße 14 DE-21465 Reinbek Tel: +49 (0)40/797 54 27-0 www.lober-druck.de
Lober Druck und Kuvert GmbH Industriestraße 77 DE-42327 Wuppertal Tel.: +49 (0)2 02/74 97-18 10
Bong har det bredaste kuvertsortimentet på den europeiska marknaden och är ledande inom specialförpackningar för e-handeln och detaljhandeln
Bong AB Hans Michelsensgatan 9 211 20 Malmö Tel: 040-17 60 00 www.bong.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.