Annual Report • Mar 10, 2020
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

Årsredovisning 2019

| Detta är Bonava 2 | |
|---|---|
| Året i korthet 4 | |
| Vd-kommentar 6 | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | |
| Förvaltningsberättelse 12 |
| Segment 15 |
|---|
| Risker och riskhantering 17 |
| Koncernens räkenskaper och noter20 | |
|---|---|
| Moderbolagets räkenskaper och noter 52 | |
| Vinstdisposition 61 | |
| Revisionsberättelse 62 |
| Bolagsstyrningsrapport 66 | |
|---|---|
| Styrelse 72 | |
| Koncernledning 74 | |
| Revisorns yttrande 76 |
| Upplysningar 78 | |
|---|---|
| GRI-index 98 | |
| Revisorns yttrande 103 |
| Bonava på kapitalmarknaden104 | |
|---|---|
| Definitioner109 | |
| Årsstämma 110 |

Läs mer om Bonava och året som gått i vår onlineversion Årsöversikt 2019 och på bonava.com



Bonava är en ledande bostadsutvecklare i norra Europa som har skapat hem och grannskap sedan 1930-talet. Med sina 2 300 anställda har Bonava verksamhet i Tyskland, Sverige, Finland, Danmark, Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland med en omsättning på 15,5 miljarder kronor år 2019. Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm. Vår vision är att skapa grannskap där människor är lyckliga och har den högsta livskvaliteten. Vår mission är att varje dag utmana oss själva för att utveckla branschen och skapa bättre hem och liv för fler.


Bonava ska vara en bostadsutvecklare på noga utvalda marknader som präglas av god underliggande efterfrågan och på dessa marknader kunna ta en position som en ledande aktör. Urvalet av marknader utvärderas kontinuerligt så att tillgängligt kapital allokeras både för att optimera lönsamhet och diversifiera portföljen. Projektportföljen ska vara diversifierad avseende geografi, upplåtelseform och produkttyp. Grunden för strategin är insikten att likheterna mellan våra marknader är tillräckligt starka för att vi ska kunna dra fördelar av att agera som ett bolag med gemensamma processer och system.
Bonava säljer bostäder till konsument (70 procent) och investerare (30 procent) och har ett särskilt fokus och mål för det prisvärda segmentet. För att med bibehållen lönsamhet kunna bygga hem som vanliga människor har råd med är det nödvändigt att sänka kostnaderna och öka produktiviteten. Det gör vi genom att bygga upp egen kapacitet inom design- och produktion samtidigt som vi investerar i digitala verktyg. Det skapar möjligheter för effektivisering inom design, produktion och inköp. Målet är att nå en hög grad av repetition i byggtekniska lösningar och processer och att nyttja skalfördelar mellan våra marknader genom samordnade inköp.
Läs mer i vår Årsöversikt 2019/Strategiska initiativ


Bonava har visionen att skapa lyckliga grannskap där människor har den högsta livskvaliteten. För att nå vår vision är det avgörande med en genuin förståelse av behov och drivkrafter hos våra kunder. Genom att systematiskt arbeta igenom vårt befintliga erbjudande utifrån ett målgruppsperspektiv säkerställer vi relevans och utveckling av vad vi erbjuder kunderna. Tack vare våra datadrivna insikter kan vi löpande identifiera de likheter som finns mellan våra marknader och hitta synergier och skalfördelar som är viktiga för att bli effektiva och kostnadseffektiva – och som i slutändan gör att vi kan erbjuda prisvärda och konkurrenskraftiga bostäder till våra kunder. Utöver lokalt insiktsarbete och omvärldsbevakning jobbar vi därför med gemensamma mätningar och verktyg som lägger grunden för det insiktsdrivna arbetet i organisationen.
Läs mer i vår Årsöversikt 2019/Erbjudande utifrån datadrivna kundinsikter
| MSEK (där inget annat anges) | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 15 474 | 14 008 | 14 479 |
| Rörelseresultat1) | 1 202 | 1 654 | 1 946 |
| Rörelsemarginal, %1) | 7,8 | 11,8 | 13,4 |
| Resultat efter finansiella poster | 834 | 1 513 | 1 721 |
| Periodens resultat efter skatt | 615 | 1 265 | 1 402 |
| Resultat per aktie justerad för jämförelsestörande poster, SEK2) | 7,54 | 11,74 | 12,99 |
| Resultat per aktie, SEK2) | 5,71 | 11,74 | 12,99 |
| Kassaflöde före finansiering | –138 | –764 | –26 |
| Nettolåneskuld3) | 6 873 | 5 542 | 4 165 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut4) | 14 933 | 13 332 | 12 003 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %1) | 8,1 | 12,8 | 16,6 |
| Soliditet, % | 32,1 | 34,9 | 33,7 |
| Sålda bostäder under perioden, antal | 5 162 | 6 009 | 5 702 |
| Försäljningsvärde av sålda bostäder under perioden | 14 477 | 14 919 | i.t. |
| Startade bostäder under perioden, antal | 4 451 | 6 478 | 6 702 |
| Bostäder i produktion vid periodens slut | 9 732 | 10 712 | 9 880 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 72 | 68 | 68 |
| Värdet av sålda, ej resultatavräknade bostäder, Mdr SEK | 21,1 | 21,1 | i.t. |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal | 5 511 | 5 225 | 5 464 |
i.t. = inte tillämpligt
1) Exklusive jämförelsestörande poster
2) Före och efter utspädning
3) Nettolåneskulden per 31 december 2019 exklusive effekter av IFRS 16, Leasingavtal, var 6 616 MSEK.
4) Sysselsatt kapital vid periodens slut den 31 december 2019 exklusive effekter av IFRS 16, Leasingavtal, var 14 679 MSEK.

Avkastning sysselsatt kapital (%) Mål: 10–15%

Soliditet (%) Mål: >30%

Utdelningspolicy (SEK)
Mål: minst 40% av koncernens resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna

56% det prisvärda segmentet. Utfall 2019
År 2020 ska 50 procent av Bonavas produktionsstartade bostäder tillhöra
54% Utfall 2019
År 2020 ska 50 procent av Bonavas alla bostäder som produktionstartas på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas miljömärkas eller miljöcertifieras.
uppfyllnad årets 100% Zero Harm-aktiviteter
Absoluta utsläpp 50% Bonava åtar sig att minska sina utsläpp inom skop 1–2 i linje med 1,5 graders-scenariot, genom att i absoluta tal minska utsläppen med 50% fram till 2030 jämfört 2018.

Bonava åtar sig också att minska klimatavtrycket över ett Bonava-hems livscykel, genom att halvera koncernens skop 3 utsläpp per byggstartat hem till 2030 jämfört med 2018.
Läs mer om vårt hållbarhetsarbete och resultat på sid 78.

"Vi lämnar 2019 som på många sätt har varit ett utmanande år bakom oss och går in i 2020 med en stabil finansiell ställning och en stark efterfrågan på majoriteten av våra marknader."
Joachim Hallengren, Vd och Koncernchef
2019 var ett utmanande år för Bonava, men också ett år då vi gjorde framsteg och tog strategiskt viktiga beslut som lägger grunden för en positiv utveckling framåt. Vi har sedan noteringen 2016 strävat efter att effektivisera och utmana branschen för att skapa lyckliga grannskap för flera. En förutsättning för att nå dit är kundfokus, kostnadsstringens genom kontroll av hela värdekedjan, ett hållbart arbetssätt och en stark företagskultur. På många av dessa områden har vi kommit långt sedan noteringen, men vi är inte nöjda med årets resultat.
Året har präglats av hårt arbete och hög aktivitet. Med ständigt fokus på våra kunder genomförde vi en ny Happy Quest – vår unika undersökning som bidrar till ökad förståelse och därmed hur Bonava kan skapa lyckliga grannskap. Vi fortsatte också utveckla våra design- och produktionsorganisationer i Sverige och Baltikum och gjorde ytterligare framsteg inom både digitalisering och inköp. Inom hållbarhet har vi gjort mycket och bland annat har vi som första bostadsutvecklare i norra Europa fastställt klimatmål i enlighet med Science Based Targets Initiative.
Resultatmässigt var 2019 ett svagt år och vi är inte nöjda. Utvecklingen på våra marknader har förvisso varierat, med en fin utveckling i Tyskland och S:t Petersburg medan resultatet i Nordic och Sverige varit svagare. I Sverige beror det på nya marknadsförutsättningar och därmed lägre priser på nyproduktion. I Nordic, och specifikt Finland, där organisationen vuxit kraftigt på kort tid, har vi behövt vidta åtgärder för att kunna komma på rätt kurs igen. Under hösten genomfördes en ordentlig genomlysning av verksamheten och som följd därav redovisade vi en engångskostnad om 159 MSEK.
Det svaga resultatet för året innebar att vi inte nådde vårt finansiella mål om en avkastning på sysselsatt kapital mellan 10–15 procent. Justerat för jämförelsestörande poster blev utfallet 8,1 procent.
Vi överträffade däremot soliditetsmålet och vårt kassaflöde före finansiering var starkt. Exklusive förvärvet av Urbanium i Olso uppgick det till 266 (–764) MSEK.
Vi har en solid affär i Tyskland och både omsättning och rörelseresultat ökade under 2019. Lönsamheten var stabil och på en nivå vi är nöjda med.
Vi har kontinuerligt ökat våra investeringar i Tyskland, vilket gett god utväxling. Vårt väl etablerade byggsystem bidrar till en effektiv kapitaleffektivitet och det i kombination med stor bostadsbrist bådar för fortsatt framgång i Tyskland. Upp emot 400 000 bostäder behövs årligen för att tillgodose behovet fram till 2025. Byggaktiviteten är hög, och även om Bonava ligger i framkant, så har vi känt av den ökade konkurrensen. Bland annat har den högre aktiviteten, tillsammans med den låga arbetslösheten lett till stor konkurrens om resurser. Dessutom har många ansökningar orsakat förseningar hos de lokala myndigheterna som hanterar detaljplan och bygglov. Bonava arbetar därför parallellt med att förbereda fler projekt, vilket gjorde att vi under det andra halvåret kunde öka antalet byggstarter jämfört med det första och vi förväntar oss att kunna starta fler bostäder under 2020.
Under 2019 utsågs Bonava Tyskland, i ett urval av 100 bolag till det bostadsutvecklingsbolaget med det starkaste varumärket i branschen. Studien "Real Estate Brand Value" är den största i sitt slag och fler än 320 000 röstade inom ett antal kriterier såsom kundfokus, hållbarhet, expertis, pris och innovation.
I Sverige stabiliserades bostadsmarknaden efter den avkylning som inleddes under hösten 2017. Priserna är på en lägre nivå än tidigare, men vi ser att konsumentintresset är tillbaka och att aktiviteten på marknaden ökar. Vi noterade fler besökare på Bonavas visningar och vår försäljning har under främst andra halvåret varit stark. Resultatutvecklingen i Sverige påverkades av prisjusterade överlämnade bostäder. Vi startade också färre bostäder under 2019 än vi önskade, men de mer positiva signalerna på marknaden och den höga försäljningsgraden i våra projekt talar för fler produktionsstarter framgent.
Den svenska organisationen inom design och produktion är på plats och i början av året lanserade vi vårt första projekt där vi själva arbetat med digital visualisering istället för att konsultera extern hjälp. Under 2019 har, med färre projekt igång, fokus legat på att arbeta med utveckling av design i kombination med kostnadseffektiva digitala lösningar. Det gör att vi är väl rustade att lägga mer fokus på implementeringen av detta i större skala.
Bonava Nordic har under en tid uppvisat en svag utveckling som accelererade under 2019. Detta var framförallt hänförligt till Finland där vi under hösten genomförde en strategisk översyn. Vi kunde konstatera sämre kontroll över projektledning och processer i specifika projekt och identifierade en rad åtgärder som var nödvändiga. Bland annat tog vi beslut om att lämna regionen Uleåborg samt att sälja mark som inte är en del av Bonavas kärnverksamhet. Med striktare kontrollprocesser och en mer slimmad organisation samt lägre volymer, finns rätt förutsättningar på plats för att på sikt leverera marginaler i linje med våra avkastningskrav.
Inom Nordic i Norge förvärvade vi Oslo baserade Urbanium AS, vårt första förvärv sedan börsnoteringen. Förvärvet innebar att vi fick tillgång till en attraktiv landbank med projekt helt i linje med Bonavas ambition att utveckla grannskap och prisvärda hem som fler har möjlighet att bo i. Tillskottet stärker vår position i Norge där vi redan har en väl presterande verksamhet i Bergen och tillsammans med positiva marknadsförutsättningar ser vi god potential till värdeskapande.
Jag är mycket nöjd över utvecklingen i S:t Petersburg och Baltikum med stark tillväxt och god lönsamhetsförbättring.
Förutom en stark finansiell utveckling har vi anledning att vara stolta över vår prestation i S:t Petersburg med vårt projekt Magnifika som erhållit en rad utmärkelser under året. Bland annat utsågs projektet till det mest innovativa bostadsprojektet i hela Ryssland, av en jury bestående av internationella experter, representanter för myndigheter och chefer för ledande företag på den ryska fastighetsmarknaden. Än mer stolta är vi över vinsten "Det bästa bostadskomplexet inom komfortklassen under uppförande" i S:t Petersburg – den enda affärstävlingen där vanliga konsumenter tillsammans med branschexperter deltar i utvärderingsprocessen för nominerade.
Utmärkelserna är ett kvitto på fler aspekter, men framförallt att våra kunder är nöjda med Bonavas bostäder och att vi skapar grannskap där människor har hög livskvalitet.
Vi arbetar målmedvetet med att skapa unika värden genom hela kundresan och där har vi anledning att vara nöjda över hur långt vi har kommit.
Ett viktigt underlag i det arbetet är vår unika undersökning Happy Quest, som vi genomförde under 2019 för andra gången. I den frågar vi människor på våra åtta marknader om vad som gör dem lyckliga där de bor. Årets Happy Quest visade att trivsel i ett grannskap byggs som våningar i ett hus. Funktionella behov som närhet till kollektivtrafik och livsmedelsbutiker utgör basen och högst upp i huset finns behov av självförverkligande, som att kunna påverka grannskapets utveckling.
Våra datadrivna kundinsikter ligger också till grund för inköpsarbetet. Tillsammans med marknad och designorganisationerna arbetar våra inköpare med att anpassa vårt erbjudande och Bonavas inköpsstrategier. På så sätt skapar vi värde för kunden samtidigt som vi blir mer kostnadseffektiva.
För att öka kontrollen av vilka material som används har vi också som strategi att separera inköp av tjänster och material. Under året har Bonava arbetat med att harmonisera koncernens interna utbud av säkerhetsmateriel. Tillsammans med hälsa- och säkerhetsorganisationen har inköp gått igenom kraven och därmed kunnat välja rätt samarbetspartners.
Separation av tjänster och material är att utmana konventioner och invanda arbetssätt. För oss är det dock en drivkraft att utmana och utveckla branschen och det vill vi göra på flera områden, som exempelvis inom digitalisering.
Vi har en tydlig målbild för hur digitalisering ska utveckla affären, där alla verktyg och system är kopplade till samma digitala modell. Det är en förändring som inte bara handlar om att använda nya ITverktyg, utan som även kräver att vi ändrar processer och blir mer agila i vårt arbetssätt.
Under 2019 började vårt centre of excellence för VDC (Virtual Design and Construction), som vi har etablerat i Riga, att integrera kostnadskalkylssystemet med den digitala modellen. Merparten av våra digitala verktyg börjar nu bli färdigutvecklade och vi kommer gradvis att integrera fler och fler av dem på samma sätt som kostnadskalkylsystemet.
Det kommer att ge oss stora fördelar i flera dimensioner. Eftersom huset först byggs digitalt och sedan monteras på byggplatsen kommer eventuella misstag att upptäckas redan i designstadiet. Med det höjer vi kvaliteten och minskar slöseriet med både tid och material.
Byggbranschen är en sektor som släpar efter avseende ökad produktivitet. Faktum är att utvecklingen varit negativ. Bonavas vision och mission är nära kopplat till att förändra branschen och genom ökad kostnadseffektivitet kan vi bygga prisvärda bostäder med god lönsamhet. En avgörande faktor är att bygga upp intern design och produktion som gör det möjligt att återupprepa samma tekniska bygglösningar, vilket i sin tur möjliggör skalfördelar inom inköp och ett industriellt lärande inom produktionen.
Under 2019 bemannade vi stora delar av våra interna design och produktionsavdelningar för flerbostadshus i Sverige och Finland. Sedan tidigare har vi motsvarande organisationer på plats i Tyskland, S:t Petersburg och Baltikum, medan vi fortfarande saknar


intern design i Danmark och Norge. För de nya organisationerna i Finland och Sverige handlar det nu om att hitta sina rutiner och arbetssätt.
För den övriga svenska organisationen finns en förebild på nära håll i vår svenska småhusverksamhet. Där byggde vi under 2019 vårt 500:e småhus från samma byggsystem. Den höga graden av återanvändning har gjort att vi har kunnat industrialisera produktionen på precis det sätt som vi vill göra i hela vår verksamhet.
Ett annat område där vi har höga ambitioner är inom hållbarhet. Både jag personligen och hela Bonava brinner mycket för den frågan och därför är det mycket glädjande att vi som den första bostadsutvecklaren i norra Europa förbundit oss till Science Based Targets Initiative, vilket innebär att vi har fastställt klimatmål i enlighet med 1,5 graders-målet för den globala uppvärmningen.
Det är också glädjande att samtliga byggstarter i Sverige och Danmark under 2019 var miljömärkta med Svanen. Vi har som ett av våra hållbarhetsmål att minst hälften av våra byggstarter i Norden och S:t Petersburg ska vara miljömärkta med Svanen eller den ryska certifieringen Green Zoom.
En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att höja ribban och leverera på våra miljörelaterade hållbarhetsmål, som till exempel vår strävan efter en cirkulär produktionsmodell, är att vi ökar kontrollen över våra inköp. I det arbetet kommer vår digitalisering att vara viktig. Till exempel kommer vi att koppla ett klimatanalysverktyg till våra digitala modeller, så att vi kan styra en bostads klimatavtryck redan på designstadiet.
Det vi vill göra inom inköp och digitalisering med agila arbetssätt är nytt för byggbranschen. Och förändringar tar tid eftersom invanda arbetssätt på kort sikt känns enklare. Att ambitionerna sammanfaller med våra hållbarhetsmål ger oss därför extra motivation när vi arbetar med genomförandet.
Vi gör även framsteg inom jämställdhetsområdet. Under 2019 avancerade vi från 115:e till 9:e plats på stiftelsen Allbrights årliga ranking över Stockholmsbörsens mest jämställda bolag, vilket är både glädjande och viktigt. För oss som bostadsutvecklare är en mångfald av perspektiv avgörande för långsiktig framgång.
En förutsättning för att uppnå allt det vi vill åstadkomma är våra medarbetare. Vi har en stark kultur på Bonava och ett högt engagemang hos våra medarbetare. Det är fantastiskt och visar på en vilja att utvecklas och samtidigt förändra vår bransch till det bättre.
Vi har nu etablerat oss som börsbolag med nya organisationer och arbetssätt. Nu ska vi arbeta med att få hävstång på det vi har byggt. Med det kommer vi att skapa värden både för våra aktieägare, våra kunder och samhället. Vi lämnar ett 2019 som på många sätt har varit ett utmanande år bakom oss och går in i 2020 med en stabil finansiell ställning och en stark efterfrågan på majoriteten av våra marknader.
Med det vill jag tacka alla medarbetare för ert engagemang, kreativitet och hårda arbete under 2019. Tillsammans kommer vi att åstadkomma ännu mer och skapa ett bättre hem och liv för fler under 2020. Det är jag övertygad om.
Stockholm i februari 2020
Joachim Hallengren Vd och koncernchef
Finansiell rapportering
10 Bonava Årsredovisning 2019
| Rapport över totalresultat 20 Kommentarer till koncernens resultaträkning21 Balansräkning22 Kommentarer till koncernens balansräkning 22 Rapport över förändringar i eget kapital24 Specifikation av posten reserver i eget kapital25 Kassaflödesanalys 26 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys27 |
Resultaträkning 20 | |
|---|---|---|
| Koncernens noter | ||
|---|---|---|
| Not 1 | Väsentliga redovisningsprinciper 28 | |
| Not 2 | Rapportering av rörelsesegment33 | |
| Not 3 | Intäkter34 | |
| Not 4 | Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar34 |
|
| Not 5 | Avskrivningar38 | |
| Not 6 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag 38 |
|
| Not 7 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag38 | |
| Not 8 | Finansnetto 38 | |
| Not 9 | Immateriella tillgångar 38 | |
| Not 10 Materiella anläggningstillgångar39 | ||
| Not 11 Andelar i gemensamma verksamheter39 | ||
| Not 12 Långfristiga fordringar och övriga fordringar39 | ||
| Not 13 Skatt på årets resultat samt uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder40 |
||
| Not 14 Bostadsprojekt41 | ||
| Not 15 Aktiekapital 41 | ||
| Not 16 Räntebärande skulder 42 | ||
| Not 17 Avsättningar42 | ||
| Not 18 Övriga skulder42 | ||
| Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 42 | ||
| Not 20 Leasing 43 | ||
| Not 21 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 43 | ||
| Not 22 Kassaflödesanalys och likvida medel 43 | ||
| Not 23 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 44 | ||
| Not 24 Förvärv av rörelse 49 | ||
| Not 25 Jämförelsestörande poster 49 | ||
| Not 26 Finansiella nyckeltal 50 | ||
| Not 27 Bostadsrelaterade nyckeltal51 | ||
| Resultaträkning 52 | |
|---|---|
| Kommentarer till moderbolagets resultaträkning och balansräkning52 |
|
| Balansräkning53 | |
| Förändring i eget kapital 54 | |
| Kassaflödesanalys 55 | |
| Kommentarer till moderbolagets kassaflödesanalys55 |
| Not 1 | Redovisningsprinciper57 | |
|---|---|---|
| Not 2 | Antal anställda, löner och andra ersättningar57 | |
| Not 3 | Avskrivningar58 | |
| Not 4 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag 58 |
|
| Not 5 | Resultat från andelar i koncernföretag58 | |
| Not 6 | Räntekostnader och liknande resultatposter58 | |
| Not 7 | Immateriella tillgångar 58 | |
| Not 8 | Andelar i koncernföretag 59 | |
| Not 9 | Skatt på årets resultat samt uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder59 |
|
| Not 10 Räntebärande skulder 60 | ||
| Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 60 | ||
| Not 12 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 60 | ||
| Not 13 Uppgifter om moderbolaget60 | ||
| Not 14 Vinstdisposition 60 | ||
| Vinstdisposition61 | ||
| Revisionsberättelse62 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bonava AB (publ.), organisationsnummer 556928-0380, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2019.
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas från 1 januari 2019 och reglerar hur leasing ska redovisas. Alla avtal redovisas som leasingavtal i koncernredovisningen i de fall Bonava i allt väsentligt har rätt till alla ekonomiska fördelar som uppkommer genom att använda den hyrda tillgången samt om Bonava har rätt att styra användningen av den hyrda tillgången.
Bonava utvecklar och säljer bostäder i 23 regioner i åtta länder. De utvalda geografiska marknaderna är Tyskland, Sverige, Finland, Danmark, Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland. Den gemensamma nämnaren för etableringarna är att vi fokuserar på storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad, som skapar efterfrågan på nya bostäder över tid. Vi förädlar byggbar mark till prisvärda och hållbara bostadsmiljöer där boendet anpassas till såväl kundens önskemål och behov som områdets unika förutsättningar.
Bonava erbjuder både flerbostadshus och småhus och utvecklar bostäder åt konsumenter och investerare, som till exempel pensionsfonder, tillsammans med kommuner och andra aktörer. Härigenom bidrar Bonava till att skapa nya levande stadsdelar.
Nettoomsättningen uppgick till 15 474 (14 008) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till högre nettoomsättning från konsumenter. Under perioden resultatavräknades 4 170 (3 539) bostäder till konsumenter och nettoomsättningen uppgick till 12 088 (10 709) MSEK. Genomsnittspriset per bostad till konsumenter var 2,9 (3,0) MSEK. Under perioden resultatavräknades 1 341 (1 686) bostäder till investerare i Tyskland, Sverige och Nordic och nettoomsättningen uppgick till 2 650 (2 766) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 2,0 (1,6) MSEK. Ökningen förklaras av högre snittpriser i både Tyskland och Sverige. Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 356 MSEK på koncernens nettoomsättning jämfört med samma period föregående år.
Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster för perioden uppgick till 1 202 (1 654) MSEK. Fler överlämnade bostäder till konsumenter i Tyskland, Nordic och S:t Petersburg–Baltikum motverkades av färre resultatavräknade bostäder till investerare samt lägre projektmarginaler. Försäljning av mark uppgick till 272 (245) MSEK. Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster var 943 (1 654) MSEK. Jämförelsestörande poster består av kostnaden om 159 MSEK relaterat till de planerade omstruktureringsåtgärderna i Finland och kostnaden för uppgörelsen i en gammal rättsprocess i Tyskland om 100 MSEK. Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 24 MSEK på rörelseresultatet jämfört med samma period förra året.
Finansnettot uppgick till –110 (–141) MSEK. Förbättringen var primärt hänförlig till lägre belåning i rubel. Resultat efter finansiella poster för perioden uppgick till 834 (1 513) MSEK. Skatt på periodens resultat uppgick till –219 (–249) MSEK, motsvarande en skattesats om 26 (16) procent. Föregående års skattesats påverkades av återvunna förlustavdrag i Tyskland på 72 MSEK. Periodens resultat efter skatt uppgick till 615 (1 265) MSEK.
De totala tillgångarna uppgick till 23 487 (21 074) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till ett högre värde på exploateringsfastigheter och fler färdigställda bostäder.
Nettolåneskulden uppgick till 6 873 (5 542) MSEK. Nettolåneskulden i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag uppgick till 3 238 (4 965) MSEK, varav 891 (999) MSEK avser finansiering via moderbolagets kreditfaciliteter som är direkt hänförlig till svenska bostadsrättsföreningar. Koncernens nettolåneskuld för övrig verksamhet uppgick till 3 635 (577) MSEK. Ökningen förklaras av förvärvet av Urbanium AS, ökad kapitalbindning i Tyskland till följd av fördröjningar i bygglovsprocessen samt fler färdigställda bostäder i primärt Sverige och Nordic. Nettolåneskuld exklusive effekter av IFRS 16, Leasingavtal, uppgick till 6 616 MSEK.
Avkastning på sysselsatt kapital (exklusive jämförelsestörande poster) uppgick till 8,1 (12,8) procent. Den lägre avkastningen var hänförlig till ett lägre rörelseresultat samt ett högre genomsnittligt sysselsatt kapital som uppgick till 14 933 (13 332) MSEK vid periodens utgång. Det sysselsatta kapitalet ökade främst till följd av högre värde avseende exploateringsfastigheter, och en ökning av färdigställda bostäder. Exklusive effekter av IFRS 16, Leasingavtal, var det sysselsatta kapitalet 14 679 MSEK vid periodens utgång och avkastningen på sysselsatt kapital var 8,3 procent.
Soliditeten uppgick per den 31 december 2019 till 32,1 (34,9) procent. Soliditeten påverkas av säsongseffekter då tillgångarna och skulderna normalt ökar under årets tre första kvartal för att sedan minska i det fjärde kvartalet då ett stort antal bostäder lämnas över till kunderna och resultatavräknas. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,9 (0,8).
Kassaflödet före finansiering uppgick till –138 (–764) MSEK. Exklusive förvärvet av Urbanium AS som påverkade investeringsverksamheten med 404 MSEK uppgick kassaflödet före finansiering till 266 (–764) MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick till 772 (1 379) MSEK. Det lägre kassaflödet förklaras av lägre resultat efter finansnetto och högre betald skatt. Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –393 (–2 009) MSEK. Försäljningen av bostäder ökade i samtliga segment. Investeringar var högre i Tyskland och S:t Petersburg–Baltikum men lägre i Sverige. Kassaflödet från övriga förändringar i rörelsekapital var högre då kassaflödet från förskott från kunder ökade i Sverige.
Bonava redovisar intäkter och resultat från försäljning av bostäder i samband med överlämnandet av sålda och färdigställda bostäder till kunderna. Bonavas verksamheter påverkas av säsongsvariationer, vilket innebär att majoriteten av bostäder överlämnas i det fjärde kvartalet. Resultatet och kassaflödet före finansiering för fjärde kvartalet är därmed normalt starkare än för övriga kvartal.
Vid periodens utgång var 6 179 (7 259) bostäder till konsumenter och 3 553 (3 453) bostäder till investerare i produktion. Försäljningsgraden per den 31 december 2019 var 59 (52) procent för bostäder till konsumenter respektive 94 (100) procent för bostäder till investerare. Färdigställande graden vid periodens utgång var 48 (46) procent för konsumenter respektive 33 (30) procent för investerare.
Antalet byggrätter uppgick till 33 300 (30 600) varav 19 300 (15 300) inkluderades i balansräkningen.
Antalet osålda färdigställda bostäder vid periodens slut var 477 (379). Samtliga dessa bostäder var till konsumenter, där Nordic stod för ökningen jämfört med föregående år.
Det genomsnittliga antalet anställda i koncernen uppgick under året till 2 045 (1 852) medarbetare. Vid utgången av året uppgick antalet anställda till 2 166 (2 079). Ökningen var främst hänförlig till uppbyggnad av egna resurser och kompetens inom produktion, design och inköp samt tillväxt i Tyskland.
Vid årsstämman 2019 valdes Mikael Norman till ny ordförande för styrelsen.
Bonava har två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Sista betalkurs per den 30 december 2019 var 102,00 kronor per A-aktie och 99,50 kronor per B-aktie, motsvarande ett börsvärde om 11,0 Mdr SEK. Aktiekapitalet uppgick per balansdagen till 434 MSEK fördelat på 108 435 822 aktier och 215 591 586 röster. Antalet A-aktier uppgick per den 31 december 2019 till 11 906 196 och antalet B-aktier till 96 529 626. Varje A-aktie representerar tio röster och varje B-aktie en röst. Antalet aktieägare uppgick vid årets utgång till 30 158. Den största ägaren i Bonava var Nordstjernan AB. De tio största aktieägarna kontrollerade per den 31 december 2019 totalt 63,0 procent av kapitalet och 69,8 procent av rösterna.
Inför årsstämman 2020 består Bonavas valberedning av Angela Langemar Olsson (Nordstjernan AB, tillika valberedningens ordförande), Tomas Risbecker (AMF – Försäkring och Fonder), Caroline Forsberg (SEB) och Mikael Norman som adjungerad ledamot av valberedningen i egenskap av styrelsens ordförande.
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i Bonavas årsredovisning och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning på s. 65–75.
Bonava har justerat segmentsindelningen från den 1 januari 2019. Segmenten Danmark-Norge och Finland har slagits samman till det nya segmentet Nordic. Verksamheterna i Estland och Lettland har inkluderats tillsammans med S:t Petersburg i det nya segmentet S:t Petersburg–Baltikum. Segmenten Tyskland och Sverige är oförändrade. Jämförelsetalen har räknats om.
Under året nådde Bonava en uppgörelse med HDM, en tidigare hotellutvecklare, i en rättsprocess som härrör från ett avslutat entreprenadkontrakt 2006. Den totala kostnaden för Bonava, inklusive rättegångskostnader, uppgick till 100 miljoner SEK och redovisades som en jämförelsestörande post i tredje kvartalet 2019.
Den 25 oktober 2019 förvärvade Bonava 100 procent i bostadsutvecklaren Urbanium AS, en grupp bestående av fem företag med en attraktiv landbank med potential för färdigställande av närmare 1 000 bostäder de kommande sju åren. Förvärvspriset var 495 MNOK. Urbaniums verksamhet innefattar främst en landbank i Oslo med omnejd. I och med förvärvet har Bonava stärkt positionen på den norska marknaden.
Bonava meddelade efter årets utgång avsikten att genomföra omstruktureringsåtgärder i Finland. Kostnaden om 159 MSEK redovisas som en jämförelsestörande post i fjärde kvartalet. Omstruktureringsåtgärderna innefattar bland annat planen att lämna regionen Uleåborg, vilket medför nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader. Bonava gör också en nedskrivning av tidigare upparbetade kostnader avseende två fastigheter som inte är en del av bolagets kärnverksamhet samt nedskrivning av färdigställda projekt i övriga Finland.
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av fast och rörlig ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2019 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för bolagets koncernledning föreslår styrelsen till årsstämman 2020 att grunderna för gällande riktlinjer ska fortsätta gälla för 2020, med vissa ändringar i riktlinjernas utformning jämfört med de nu gällande, med hänsyn till nya lagkrav m.m. Dessa riktlinjer omfattar koncernledningen inklusive vd, totalt 10 (9) personer i ledande befattning.
Bonava tillämpar ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Principerna och formerna för ersättningarna ska motivera ledande befattningshavare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Ersättningarna ska därför vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga samt enkla, långsiktiga och mätbara. Det totala ersättningspaketet ska stödja bolagets långsiktiga strategi. Ersättningen till bolagets ledning består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.
Den fasta lönen för ledande befattningshavare ska vara marknadsanpassad och baseras på ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat. Den fasta ersättningen revideras antingen varje år eller vartannat år.
Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Under 2019 är den kortsiktiga rörliga ersättningen för vd maximerad till 50 procent av den fasta ersättningen och för övriga i koncernledningen är den maximerad till 40 eller 30 procent av den fasta ersättningen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 11,2 MSEK exklusive sociala avgifter.
Avseende pension erbjuder Bonava premiebaserade lösningar, vilket innebär att Bonava betalar premier som utgör en viss andel av den anställdes lön. Medlem i Bonavas ledning som är verksam i Sverige och som inte omfattas av pensionsförmåner enligt ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsättning. Medlem i Bonavas ledning som är verksam i annat land har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis. Bonava eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i koncernledningen till 65 år.
Bonava tillhandahåller övriga förmåner till medlem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för en ledande befattningshavare ska inte överstiga nio månadslöner, tolv månadslöner ifråga om vd och CFO, vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från ledande befattningshavares sida. Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang vd, CFO och övriga medlemmar av koncernledningen. Styrelsen äger rätt att frångå ovanstående riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare om det i enskilda fall finns särskilda skäl.
Årsstämman den 10 april 2019 biföll styrelsens förslag att införa ett långsiktigt prestationsbaserat aktieprogram för koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 50 personer. För deltagande i programmet krävs ett eget aktieägande i Bonava. Syftet med att införa programmet är att sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens samt vissa nyckelpersoners intressen
för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande. Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att återköpa B-aktier för att säkra framtida åtaganden i incitamentsprogrammet. Styrelsen har hittills inte beslutat att utnyttja detta bemyndigande. Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonavakoncernen (LTIP 2020). Förslaget överensstämmer i huvudsak med det långsiktigt prestationsbaserade aktieprogram som tidigare antagits för 2019, med vissa föreslagna ändringar avseende bl.a. prestationsmålen.
Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. LTIP 2020 föreslås omfatta sammanlagt cirka 50 anställda inom Bonavakoncernen. Närmare information om förslaget, och tidigare inrättade långsiktiga incitamentsprogram finns tillgängligt på bonava.com. Se även not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Moderbolaget utgörs av verksamheten i Bonava AB (publ). Omsättningen för bolaget uppgick till 266 (267) MSEK. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 679 (1 618) MSEK. Medelantalet anställda var under året 80 (78).
Bonava bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i moderbolaget eller dotterföretagen.
Hållbarhetsredovisningen ingår i Bonavas årsredovisning och har upprättats enligt Global Reporting Initiative (GRI) Standard. Redovisningen omfattar 2019 och förändringar som genomförts i rapporteringen är adderade standarder för klimatredovisning och tvångsarbete, omarbetad indikator för material, uppdaterad standard för arbetsmiljö och hälsa samt övergång till GRI:s nypublicerade standard för skatt. Redovisade indikatorer gäller, om annat inte anges, för Bonavas alla enheter och helåret. Hållbarhetsredovisningen avges av styrelsen och är externt granskad och bestyrkt. Se vidare på sid 78.
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den första utbetalningen om 1,50 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 7 april och den andra utbetalningen om 1,50 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 6 oktober.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Tysklands ekonomi saktade ner under 2019, men bostadsmarknaden fortsatte att utvecklas starkt. Den historiskt låga arbetslösheten främjade privatkonsumtionen som steg med drygt 1,5 procent. Även den offentliga konsumtionen ökade och investeringar i bostäder steg med 3,8 procent. Fler bygglovsansökningar och myndigheternas personalbrist har under året lett till förseningar i detaljoch bygglovsförfarandet.
Nettoomsättningen uppgick till 6 361 (5 736) MSEK. Under perioden resultatavräknades 1 325 (1 246) bostäder till konsumenter och nettoomsättningen uppgick till 5 063 (4 371) MSEK. Genomsnittspriset per bostad uppgick till 3,8 (3,5) MSEK och förklaras av stigande marknadspriser. Under perioden resultatavräknades 518 (648) bostäder till investerare och nettoomsättningen uppgick till 1 158 (1 346) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 2,2 (2,1) MSEK.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 829 (796) MSEK. Det högre resultatet förklaras av fler resultatavräknade bostäder till konsumenter samt resultat från markförsäljningar som uppgick till 33 (10) MSEK.
Det sysselsatta kapitalet uppgick till 4 814 (3 985) MSEK. Ökningen var hänförlig till fler pågående bostadsprojekt vilket till viss del motverkades av högre andel räntefri finansiering. Avkastningen på sysselsatt kapital var lägre jämfört med föregående period på grund av en högre genomsnittlig kapitalbindning.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 361 | 5 736 |
| Rörelseresultat före jämförelsestörande poster | 829 | 796 |
| Rörelsemarginal före jämförelsestörande poster, % | 13,0 | 13,9 |
| Sysselsatt kapital | 4 814 | 3 985 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,6 | 21,8 |
| Antal anställda, medelantal | 877 | 847 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, antal | 8 900 | 7 400 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 3 400 | 2 700 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder, antal | 1 275 | 1 563 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 5 363 | 5 521 |
| Startade bostäder, antal | 858 | 2 061 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 2 456 | 2 932 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 69 | 59 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 1 325 | 1 246 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder, antal | 608 | 873 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 1 410 | 2 357 |
| Startade bostäder, antal | 636 | 873 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 1 822 | 1 704 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 98 | 100 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 518 | 648 |
Den svenska bostadsmarknaden stabiliserades under 2019 och försäljningen av bostäder utvecklades positivt. Enligt Boverket påbörjades 9 procent färre bostäder än föregående år och prognosen för 2020 bedöms ytterligare något lägre. Prisutvecklingen för nyproduktion har stabiliserats under året, dock till lägre utbudspris än föregående år.
Nettoomsättningen uppgick till 3 861 (3 976) MSEK. Under perioden resultatavräknades 653 (775) bostäder till konsumenter och nettoomsättningen uppgick till 2 949 (3 130) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 4,5 (4,0) MSEK. Ökningen förklaras av en ändrad produkt- och marknadsmix. Under perioden resultatavräknades 192 (322) bostäder till investerare och nettoomsättningen uppgick till 434 (416) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 2,3 (1,3) MSEK och förklaras av region- och projektmix.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 450 (761) MSEK. Det lägre resultatet förklaras av färre överlämnade bostäder till konsumenter och lägre marginaler i överlämnade projekt. Resultatet från markförsäljningar uppgick till 239 (222) MSEK.
Det sysselsatta kapitalet minskade till 4 200 (5 164) MSEK och var hänförligt till färre pågående projekt och lägre investeringar i exploateringsfastigheter. Avkastningen på sysselsatt kapital minskade jämfört med föregående år på grund av det lägre resultatet.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 861 | 3 976 |
| Rörelseresultat före jämförelsestörande poster | 450 | 761 |
| Rörelsemarginal före jämförelsestörande poster, % | 11,7 | 19,1 |
| Sysselsatt kapital | 4 200 | 5 164 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,3 | 14,8 |
| Antal anställda, medelantal | 206 | 189 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, antal | 7 300 | 7 400 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 2 900 | 5 100 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder, antal | 629 | 233 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 2 886 | 1 037 |
| Startade bostäder, antal | 164 | 269 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 890 | 1 342 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 54 | 39 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 653 | 775 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder, antal | 162 | 423 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 300 | 948 |
| Startade bostäder, antal | 331 | 423 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 778 | 639 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 78 | 100 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 192 | 322 |
Bostadsmarknaden i Finland har präglats av hög konkurrens och ökade produktionskostnader. Bostadsutbudet har varit stort men har under året minskat något. Den danska bostadsmarknaden har varit avvaktande, förklarat av de tidigare införda åtstramade kreditreglerna samt stora volymer ute till försäljning. Den norska marknaden har varit solid under året och prisutvecklingen positiv.
Nettoomsättningen uppgick till 4 000 (3 488) MSEK. Ökningen var hänförlig till högre nettoomsättning från konsumenter. Under perioden resultatavräknades 1 015 (887) bostäder till konsumenter och nettoomsättningen uppgick till 2 863 (2 424) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 2,8 (2,7) MSEK. Under perioden resultatavräknades 631 (716) bostäder till investerare och nettoomsättningen uppgick till 1 057 (1 003) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 1,7 (1,4) MSEK, där ökningen förklaras av överlämnade enheter i Danmark med högre snittpris.
Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster för perioden uppgick till –23 (196) MSEK. Det lägre resultatet förklaras av färre resultatavräknade enheter till investerare samt överlämnade bostäder med lägre projektmarginaler i både Finland och Danmark. Jämförelsestörande poster består av kostnader om 159 MSEK relaterade till de planerade omstruktureringsåtgärderna i Finland. Resultatet från markförsäljningar uppgick till 0 (14) MSEK.
Det sysselsatta kapitalet uppgick till 4 152 (2 986) MSEK. Ökningen var hänförlig till förvärvet av Urbanium AS, fler pågående bostadsprojekt och färdigställda bostäder, samt lägre förskott från kund. Avkastningen på sysselsatt kapital minskade jämfört med föregående år på grund av det lägre resultatet.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 000 | 3 488 |
| Rörelseresultat före jämförelsestörande poster | –23 | 196 |
| Rörelsemarginal före jämförelsestörande poster, % | –0,6 | 5,6 |
| Sysselsatt kapital | 4 152 | 2 986 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | –0,7 | 7,1 |
| Antal anställda, medelantal | 409 | 338 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, antal | 10 600 | 10 000 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 6 300 | 6 600 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder, antal | 906 | 884 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 2 508 | 2 410 |
| Startade bostäder, antal | 687 | 1 108 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 1 080 | 1 531 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 52 | 46 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 1 015 | 887 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder, antal | 394 | 723 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 613 | 1 319 |
| Startade bostäder, antal | 394 | 723 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 789 | 1 026 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 100 | 100 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 631 | 716 |
Bostadsmarknaden i S:t Petersburg har varit stark under året med stigande priser och god efterfrågan. Baltikumländerna har haft en stark bostadsmarknad. Efterfrågan på bostäder är stor, och aktiviteten är hög. Konkurrensen har varit särskilt stor i Estland.
Nettoomsättningen uppgick till 1 252 (808) MSEK. Ökningen var hänförlig till högre nettoomsättning från konsumenter. Under perioden resultatavräknades 1 177 (631) bostäder till konsumenter och nettoomsättningen uppgick till 1 232 (785) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 1,0 (1,2) MSEK. Minskningen var hänförlig till ändrad produktmix i S:t Petersburg.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 194 (108) MSEK. Ökningen var hänförlig till fler resultatavräknade bostäder till konsumenter.
Det sysselsatta kapitalet uppgick till 1 367 (1 118) MSEK. Ökningen var hänförligt till Baltikum, med högre andel pågående projekt och lägre andel räntefri finansiering. Avkastningen på sysselsatt kapital ökade tack vare det förbättrade resultatet.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 252 | 808 |
| Rörelseresultat före jämförelsestörande poster | 194 | 108 |
| Rörelsemarginal före jämförelsestörande poster, % | 15,5 | 13,4 |
| Sysselsatt kapital | 1 367 | 1 118 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 15,8 | 8,4 |
| Antal anställda, medelantal | 473 | 400 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, antal | 6 500 | 5 800 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 1 400 | 900 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder, antal | 1 108 | 1 226 |
| Försäljningsvärdet av sålda bostäder | 1 324 | 1 257 |
| Startade bostäder, antal | 1 301 | 937 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 1 753 | 1 454 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 53 | 58 |
| Resultatavräknade bostäder, antal | 1 177 | 631 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder, antal | 80 | 84 |
| Försäljningsvärde av sålda bostäder | 73 | 71 |
| Startade bostäder, antal | 80 | 84 |
| Bostäder i pågående produktion, antal | 164 | 84 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 100 | 100 |
| Resultatavräknade bostäder, antal |
Bonava är exponerat för risker med större eller mindre påverkan på bolaget. Riskerna kan vara hänförliga till händelser eller beslut utanför Bonavas kontroll men kan också vara en effekt av beslut som bolaget fattar. Genom en strukturerad och proaktiv riskhantering är det Bonavas ambition att säkerställa att riskerna så långt som möjligt minimeras eller förblir potentiella risker. Revisionsutskottet har till uppgift att kontinuerligt följa upp och utvärdera Bonavas riskhantering, inklusive dess interna kontrollmiljö.
I riskbedömningsprocessen har ett antal riskområden identifierats och utvärderats utifrån hur sannolikt det är att de inträffar och vilken påverkan det skulle ha på verksamheten. I illustrationen och tabellen nedan presenteras en analys av riskerna. Utvärderingen av påverkan och sannolikhet illustrerar bolagets bedömning av inneboende risker utan att ta hänsyn till motverkande faktorer. För information om hur Bonavas verksamhet påverkar hållbarheten och vilket arbete som görs för att minimera de negativa effekterna, se sid 78.
PÅVERKAN
Bonava har en riskkommitté som består av bolagets CFO, Chefsjurist, Koncernredovisningschef, Hållbarhetschef och Risk- och Compliancechef. Riskkommittén är ansvarig för att organisera, samordna och driva Bonavas riskhanteringsarbete. Riskkommittén rapporterar regelbundet till revisionsutskottet och koncernledningen.

Bonava Årsredovisning 2019 17
| SANNOLIKHET ATT RISKEN REALISERAS (Se illustration sid 17 för översikt) |
PÅVERKAN OM RISKEN REALISERAS (Se illustration sid 17 för översikt) |
|||
|---|---|---|---|---|
| FINANSIELL RISK | ||||
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | ||
| Likviditet | Risken för att bolaget inte kan infria sina betalnings förpliktelser vid förfallotidpunkten utan att det medför betydligt ökade finansieringskostnader. |
3 | 5 | Bonava har fastställt en viss nivå på betalningskapaciteten. Vidare finns det en strukturerad process för att löpande följa och prognostisera koncernens likviditet, som syftar till att säkerställa optimal nivå av finansiering och likviditet vid varje given tidpunkt. |
| Garantier | Garantigivarna kan fastställa att inga vidare garantier ska ges till Bonava om bolaget överskrider sina låne garantier. |
2 | 3 | Bonava övervakar noggrant sina utnyttjade garantivolymer och erhåller säkerheter från en centralt utvald grupp av garantigivare. Bonava ser även till att avsluta utestående garantier efter garantitidens utgång. |
| Felaktig rapportering |
Finansiell och icke-finansiell rapportering (t.ex. miljö och social hållbarhet, HR, inköp) för bostadsverksam heten är komplex och innefattar både komplicerade beräkningar och bedömningar. Felaktiga beräkningar och brister i övervakning och analys av redovisade belopp kan leda till betydande risker för Bonavas rykte samt finansiella risker. |
3 | 3 | För den finansiella rapporteringen tillämpar Bonava färdig ställandemetoden, vilket innebär att intäkterna och kostna derna är kända vid tidpunkten för vinstredovisning. Företa get har också en strukturerad process för att budgetera utestående kostnader vid tidpunkten för vinstredovisning. Även för icke-finansiella poster används en strukturerad process. |
| Värdering | Värderingen av Bonavas exploateringsfastigheter för framtida utveckling, samt pågående och avslutade bostadsprojekt, är beroende av bedömningar av fram tida försäljningsvärde samt bedömningar av framtida kostnader för utveckling och produktion. Felaktiga bedömningar kan leda till felaktig rapportering av värdet på dessa tillgångar. |
2 | 4 | Bonava gör en grundlig prognos där det framtida försälj ningsvärdet och kostnaden för bostadsprojekt regelbundet utvärderas och bedöms. Därutöver utförs nedskrivnings tester årligen för exploateringsfastigheter som innehas för framtida utveckling. Alla nedskrivningar återspeglas i resultaträkningen. |
| Förändringar i räntor och valutor |
Bonava är exponerat mot ränterisker och valutarisker eftersom förändringar i ränteläget och valutakurserna kan påverka resultatet och kassaflödet eller verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder negativt. |
2 | 3 | Bonavas finanspolicy fastställer en nivå för genomsnittlig räntebindningstid för skuldportföljen samt att ränteomsätt ningsstrukturen ska vara spridd över tiden. Bonavas valutarisk begränsas av att affärsenheternas betalningar huvudsakligen sker i lokal valuta. Valutarisker i form av växelkursförändringar hanteras centralt av finans funktionen, och säkras i stor utsträckning i enlighet med gällande finanspolicy. |
| MAKROEKONOMISK RISK | ||||
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | ||
| Demografi / ekonomisk tillväxt |
En lågkonjunktur kan påverka konsumenternas arbets situation och köpkraft. Demografiska förändringar skulle kunna leda till en minskning av potentiella kunder. Båda dessa utvecklingstrender kan påverka försäljning och vinst negativt. |
3 | 3 | Bonava analyserar regelbundet marknaden inom varje verk samhetsområde. En diversifierad portfölj i åtta länder skapar möjligheten att på ett flexibelt sätt dra nytta av föränderliga marknadsvillkor. |
| Regler och förordningar |
Förändringar av bygglovsregler, riktlinjer för byggna tion samt hållbarhetskrav kan generera ökade kostna der eller förseningar inom byggnadsprojekt. Föränd rade regler avseende bland annat skatt och belåning kan påverka efterfrågan på hus och bostadspriser. |
3 | 3 | Bonava har en kontinuerlig dialog med intressenter som påverkar den politiska agendan. Detta kompletteras med extern analys inriktad på att identifiera orsaker, trender och pågående förändringar avseende lagar, förordningar och andra regler. När väsentliga förändringar inträffar anpassar Bonava fortlöpande processer och beslut och vid behov även |
strategin.
| SANNOLIKHET ATT RISKEN REALISERAS (Se illustration sid 17 för översikt) |
Påverkan om risken realiseras (Se illustration sid 17 för översikt) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| OPERATIV RISK | ||||||
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | ||||
| 8 | Portfölj förvaltning |
Ofördelaktiga portföljförvaltningsbeslut kan leda till en ogynnsam kapitalanvändning och minskad lönsamhet. |
4 | 4 | Investeringar och avyttringar av mark kontrolleras genom en kontrollmiljö med flera nivåer som vid större avtal omfattar en väl utvecklad due diligence-process och kräver godkännande från styrelsen. |
|
| 9 | Projekt utveckling |
Prisförändringar i inköp, ökade projekteringskostna der och förseningar i form av indragna tillstånd eller försenade tillstånd från myndigheter kan påverka pro jektutvecklingen. Felaktiga bedömningar av den anskaffade markens beskaffenhet eller kostnader för infrastruktur kan öka projektets kostnader. |
5 | 5 | Operativa risker hanteras av en strukturerad intern verksam hetsstyrningsprocess. Bonava bedömer och hanterar risker genom verksamhetssystem och utvecklade processer och rutiner, exempelvis avseende för- och detaljprojektering och centrala inköp. |
|
| 10 | Inköp | Misstag i Bonavas inköpsprocess kan innebära väsentliga finansiella och anseendemässiga nackde lar. Detta innefattar ett misslyckande att kontrollera leverantörskedjan i fråga om efterlevnad av principer om mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö och antikorruption, ytterligare produktionskostnader samt en oförmåga att betala i tid. |
3 | 4 | Bonava har etablerat en centraliserad inköpsorganisation och upprättat ett ramverk för urval och granskning av leverantörer för att stärka kontrollen över och förbättra samordningen av inköpsarbetet. Bonava har fastställt de krav som varje leverantör ska upp fylla för att kvalificera sig som leverantör till Bonava, med principer från FN:s Global Compact och Bonavas uppförande kod som utgångspunkt. |
|
| 11 | Design och produktion |
Brister i planering och implementering av bostads produktion kan orsaka ökade kostnader och/eller bristande kvalitet, vilket kan leda till ökade garanti kostnader och påverka bolagets anseende negativt. Brister i planering och bostadsproduktion kan orsaka ökade produktionskostnader och bristande kvalitet, vilket kan leda till ökade garantikostnader och påverka bolagets anseende negativt. |
4 | 4 | Bonava eftersträvar att öka industrialiseringen av produk tionen. Ökad repetition och ett ökat kunskapsutbyte inom koncernen minskar risken för att misstag upprepas. |
|
| 12 | Miljö och klimat |
Fastighetsverksamhet och utnyttjande av fastigheter medför miljöpåverkan och regleras av omfattande miljölagstiftning. Krav kan uppkomma på marksane ring eller skydd av ekologiska värden i enlighet med miljölagstiftningen. Klimatförändringar kan påverka marken och hur väl den lämpar sig för bostads utveckling. |
2 | 3 | Bonavas interna verksamhetsstyrning för varje enskild mark nad säkerställer efterlevnad av nationella och lokala krav. Bonava har interna resurser lokalt och/eller anlitar extern expertis för planering och utförande av marksanering eller efterbehandling samt planering i tät dialog med lokala myn digheter. Bonava har gemensamma rutiner och system för larm och kommunikation av olyckor och allvarliga tillbud, samt ett koncernövergripande hållbarhetsnätverk. |
|
| 13 | Personal | Bonavas verksamhet kan påverkas negativt om bola get inte kan rekrytera och behålla personal, inte minst inom områdena design, produktion och upphandling. |
4 | 4 | Bonava har en strukturerad process för rekrytering och lägger stor vikt vid att stärka sitt anseende som arbetsgivare. Bonava erbjuder konkurrenskraftiga anställningsvillkor. |
|
| 14 | Hälsa och säkerhet |
Hälsa och säkerhet för Bonavas anställda och under entreprenörer är exponerade för risker om bolaget inte kan garantera säkra arbetsförhållanden på sina byggarbetsplatser och kontor. |
4 | 4 | Bonava gör ingen åtskillnad mellan egen personal och under entreprenörernas personal på Bonavas arbetsplatser och har en nollvision, "Zero Harm", med yttersta målsättning att inga skador eller arbetsrelaterad ohälsa ska uppstå. Bonava har etablerat ett gemensamt strukturerat tillvägagångssätt i orga nisationen för att utnyttja synergier, styra och följa upp hälso och säkerhetsarbetet som genomförs i koncernen. Bonava har krishanteringsplaner, samt gemensamma rutiner och system för hantering av fara och olyckshändelser som inkluderar anmälan och varningar om allvarliga olyckor eller tillbud uppstår, samt ett professionellt arbetsmiljönätverk över hela koncernen. |
|
| 15 | IT | En ineffektiv IT-arkitektur och IT-verksamhet kan leda till minskad lönsamhet och innebära en säkerhetsrisk för företaget. |
4 | 4 | Bonava har implementerat en centraliserad IT-organisation som kontinuerligt följer upp och utvärderar företagets verksamhetsbehov. |
|
| 16 | Överträdelse av interna och externa regler |
Bonavas verksamhet styrs av gällande lagar och interna regler och principer på företagets marknader, bl.a. om antikorruption, som bygger på Bonavas värderingar. Överträdelse av dessa interna och externa regler kan leda till väsentliga skador för företaget, både ryktesmässiga och finansiella. |
3 | 3 | Bonava driver ett omfattande efterlevnadsprogram ("Our Foundation") som hanterar dessa risker. Viktiga element i programmet är direkta och webbaserade utbildningar, en utvecklad rådgivningsfunktion, whistleblowerfunktion samt regelbunden intern rapportering och kommunikation. |
|
| 17 | Bostäder, marknad & konkurrens |
En nedgång på bostadsmarknaden kan påverka Bonavas resultat negativt. Ökad konkurrens kan ha en negativ effekt på tillgången av mark, personal och resurser. |
3 | 4 | Bostadsmarknaden analyseras kontinuerligt av interna och externa experter för att förutse förändringar i marknadsförhål landena så tidigt som möjligt. Bonava genomför strukture rade kundenkäter och optimerar kontinuerligt produktions kostnaderna för att erbjuda kunderna de produkter de efterfrågar. |
|
| 18 | Produkter/ erbjudande |
Produktutveckling och ett erbjudande som inte uppfyller kundernas krav skulle leda till minskad försäljning och finansiella nackdelar. |
2 | 4 | Bonava lägger stor vikt vid kundinsikter som bidrar till att identifiera det önskade upplägget från potentiella kunder genom omfattande efterforskningar och analyser. |
|
| 19 | Försäljning och mark nadsföring |
En ineffektiv försäljning- och marknadsstrategi och ett utförande av denna strategi skulle leda till en minskad omsättning. |
3 | 3 | Bolaget drar nytta av en centraliserad expertis som fastställer marknadsförings- och försäljningsprocesser som kompletteras av ett väletablerat nätverk av lokala experter och empiriska analyser. |
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| 1, 11, 20 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 15 474 | 14 008 |
| Kostnader för produktion | 4, 5, 7, 9, 10, 14, 20 | –13 368 | –11 452 |
| Bruttoresultat | 2 107 | 2 557 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4, 5, 6, 7, 9, 10, 20 | –905 | –903 |
| Rörelseresultat före jämförelsestörande poster | 2 | 1 202 | 1 654 |
| Jämförelsestörande poster | 25 | –259 | |
| Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster | 943 | 1 654 | |
| Finansiella intäkter | 16 | 9 | |
| Finansiella kostnader | –125 | –150 | |
| Finansnetto | 8 | –110 | –141 |
| Resultat efter finansiella poster | 834 | 1 513 | |
| Skatt på årets resultat | 13 | –219 | –249 |
| Årets resultat | 615 | 1 265 | |
| Hänförs till: | |||
| Bonava AB:s aktieägare | 615 | 1 265 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | |||
| Årets resultat | 615 | 1 265 | |
| Nyckeltal per aktie (före och efter utspädning) | |||
| Resultat före jämförelsestörande poster, SEK | 7,54 | 11,74 | |
| Resultat efter jämförelsestörande poster, SEK | 5,71 | 11,74 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, SEK | 3,55 | –5,84 | |
| Eget kapital, SEK | 70,02 | 68,36 | |
| Antal aktier vid årets utgång, miljoner | 107,6 | 107,6 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Årets resultat | 615 | 1 265 |
| Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 139 | 44 |
| Årets övrigt totalresultat | 139 | 44 |
| Årets totalresultat | 754 | 1 309 |
| Hänförs till: | ||
| Bonava AB:s aktieägare | 754 | 1 309 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | ||
| Årets summa totalresultat | 754 | 1 309 |
Bonavas affärsmodell och bostadsprojektens avtalsstruktur innebär att kontrollen övergår till köparen vid tillträdet till bostaden respektive projektet. Bonava uppfyller därmed åtagandet av att överföra bostaden respektive projektet vid tillträdet och redovisar intäkt och resultat från försäljning av bostadsprojekt till fullo vid denna tidpunkt. Inga intäkter redovisas baserat på prognostiserad försäljning av bostadsprojekt. Detta gäller för bostäder till både konsumenter och investerare. Eftersom Bonava utser majoriteten av styrelsen i bostadsrättsföreningar i Sverige och bostadsaktiebolag i Finland, ställer ut garantier och genomför utlåning till eller upplåning för bostadsrättsföreningarna och bostadsaktiebolagens räkning, har Bonava bestämmande inflytande och konsoliderar därför bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag i sin helhet. Som en konsekvens av att bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag konsolideras i sin helhet ökar Bonavas nettolåneskuld eftersom räntebärande skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag uppgår till väsentliga belopp.
Nettoomsättningen uppgick till 15 474 (14 008) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till högre nettoomsättning från konsumenter. Under året resultatavräknades 4 170 (3 539) bostäder till konsumenter och nettoomsättningen uppgick till 12 088 (10 709) MSEK. Genomsnittspriset per bostad till konsumenter var 2,9 (3,0) MSEK. Under året resultatavräknades 1 341 (1 686) bostäder till investerare i Tyskland, Sverige och Nordic och nettoomsättningen uppgick till 2 650 (2 766) MSEK. Genomsnittspriset per bostad var 2,0 (1,6) MSEK. Ökningen förklaras av högre snittpriser i både Tyskland och Sverige. Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 356 MSEK på koncernens nettoomsättning jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster uppgick till 1 202 (1 654) MSEK. Fler överlämnade bostäder till konsumenter i Tyskland, Nordic och S:t Petersburg–Baltikum motverkades av färre resultatavräknade bostäder till investerare samt lägre projektmarginaler. Försäljning av mark uppgick till 272 (245) MSEK. Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster var 943 (1 654) MSEK. Jämförelsestörande poster består av kostnader om 159 MSEK relaterade till de planerade omstruktureringsåtgärderna i Finland och kostnad för uppgörelsen i en gammal rättsprocess i Tyskland om 100 MSEK. Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 24 MSEK på rörelseresultatet jämfört med förra året.
Finansnettot uppgick till –110 (–141) MSEK. Förbättringen var primärt hänförlig till lägre belåning i rubel.
Skatt på årets resultat uppgick till –219 (–249) MSEK, motsvarande en skattesats om 26 (16) procent. Föregående års skattesats påverkades av återvunna förlustavdrag i Tyskland på 72 MSEK. Årets resultat efter skatt uppgick till 615 (1 265) MSEK. Se även not 13.
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 11, 22 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 9 | 22 | 22 |
| Övriga immateriella tillgångar | 9 | 168 | 140 |
| Rörelsefastigheter | 10 | 78 | 83 |
| Nyttjanderättstillgång byggnader | 203 | ||
| Maskiner och inventarier | 10 | 148 | 181 |
| Nyttjanderättstillgång maskiner och inventarier | 41 | ||
| Andra långfristiga aktieinnehav | 4 | 4 | |
| Långfristiga fordringar | 12 | 124 | 145 |
| Uppskjutna skattefordringar | 13 | 116 | 145 |
| Summa anläggningstillgångar | 23 | 904 | 720 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Bostadsprojekt | |||
| Exploateringsfastigheter | 14 | 7 149 | 5 720 |
| Pågående bostadsprojekt | 14 | 11 740 | 11 381 |
| Nyttjanderättstillgång pågående bostadsprojekt | 21 | ||
| Färdigställda bostäder | 14 | 2 013 | 1 510 |
| Bostadsprojekt | 20 923 | 18 611 | |
| Material- och varulager | 10 | 6 | |
| Skattefordringar | 60 | ||
| Kundfordringar | 24 | 225 | 518 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 118 | 254 | |
| Övriga fordringar | 12 | 749 | 640 |
| Likvida medel | 22 | 499 | 325 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 | 22 583 | 20 354 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 23 487 | 21 074 |
Anläggningstillgångarna ökade jämfört med föregående år främst på grund av nyttjanderätter för byggnader och inventarier som en följd av övergången till IFRS 16.
Byggrätter ökade jämfört med föregående år främst till följd av förvärvet av Urbanium AS men även i Tyskland på grund av försenade bygglov.
Värdet på pågående bostadsprojekt ökade i samtliga länder förutom i Sverige och Nordic där färre projekt startades under året.
Som en följd av övergången till IFRS 16 redovisas hyresavtal för mark i Nordic som nyttjanderättstillgångar pågående bostadsprojekt.
Värdet på färdigställda bostäder ökade främst i Sverige och Nordic. Antalet färdigställda ej resultatavräknade bostäder uppgick till 714 (718). Genomsnittsvärdet på de färdigställda bostäderna uppgick till 2,8 (2,1). Ökningen förklaras av fler färdigställda bostäder i Sverige och Nordic och färre i S:t Petersburg-Baltikum.
Kundfordringar minskade främst i Tyskland på grund av färre startade projekt.
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 15 | 434 | 434 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 4 569 | 4 569 | |
| Reserver | 250 | 111 | |
| Balanserad vinst inkl årets totalresultat | 2 283 | 2 244 | |
| Aktieägarnas kapital | 7 536 | 7 357 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5 | 4 | |
| Summa eget kapital | 7 540 | 7 362 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 16 | 1 208 | 1 625 |
| Långfristiga räntebärande leasingskulder, IFRS 16 | 16 | 169 | |
| Övriga långfristiga skulder | 18 | 334 | 221 |
| Uppskjutna skatteskulder | 13 | 131 | 13 |
| Avsättningar | 17 | 582 | 541 |
| Summa långfristiga skulder | 23 | 2 424 | 2 400 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 16 | 5 927 | 4 345 |
| Kortfristiga räntebärande leasingskulder, IFRS 16 | 16 | 88 | |
| Leverantörsskulder | 707 | 777 | |
| Skatteskulder | 195 | 301 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 1 018 | 1 029 |
| Övriga kortfristiga skulder | 18 | 5 588 | 4 860 |
| Summa kortfristiga skulder | 23 | 13 523 | 11 312 |
| Summa skulder | 15 947 | 13 713 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 23 487 | 21 074 |
Långfristiga räntebärande skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag minskade jämfört med föregående år till följd av lägre andel startade projekt, se not 16 Räntebärande skulder. De långfristiga räntebärande leasingskulderna förklaras av övergången till IFRS 16.
Avsättningarna var något högre jämfört med föregående år, primärt till följd av högre garantiavsättningar hänförligt till bostadsprojekten.
Kortfristiga räntebärande skulder ökade som en följd av ett antal faktorer; förvärvet av Urbanium AS, ökad kapitalbindning i Tyskland till följd av fördröjningar i bygglovsprocessen samt fler färdigställda bostäder i primärt Sverige och Nordic.
Övriga kortfristiga skulder utgörs primärt av förskott från kunder varav en stor andel utgörs av förskottsbetalningar i Tyskland. Under året har pågående bostadsprojekt ökat i Tyskland vilket resulterar i en ökning av förskott från kunder.
| Eget kapital hänförligt till Bonava AB:s aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 434 | 4 569 | 67 | 1 564 | 6 633 | 5 | 6 638 |
| Årets resultat | 1 265 | 1 265 | 1 265 | ||||
| Övrigt totalresultat | 44 | 44 | 44 | ||||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 44 | 1 265 | 1 309 | 0 | 1 309 |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 5 | 5 | 5 | ||||
| Utdelning | –560 | –560 | –1 | –561 | |||
| Förvärv av egna aktier | –29 | –29 | –29 | ||||
| Summa transaktioner med ägare | 0 | 0 | 0 | –584 | –584 | –1 | –585 |
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 434 | 4 569 | 111 | 2 244 | 7 357 | 4 | 7 362 |
| Årets resultat | 615 | 615 | 615 | ||||
| Övrigt totalresultat | 139 | 139 | 139 | ||||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 139 | 615 | 754 | 0 | 754 |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | –16 | –16 | –16 | ||||
| Utdelning | –560 | –560 | –560 | ||||
| Summa transaktioner med ägare | –577 | –577 | –577 | ||||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 434 | 4 569 | 250 | 2 283 | 7 536 | 5 | 7 540 |
| Reserver | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 111 | 67 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 139 | 44 |
| Utgående omräkningsreserv | 250 | 111 |
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, utdelning, återköp av aktier samt effekter av det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Reserver avser omräkningsreserven som innefattar alla valutakursdifferenser från och med 1 januari 2013 som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som Bonavas finansiella rapporter presenteras, i Bonavas fall SEK.
I denna post ingår intjänade vinstmedel i Bonava, och här redovisas även transaktioner med ägare såsom utdelningar, återköp av aktier och prestationsbaserade incitamentsprogram.
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster | 834 | 1 513 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| – Avskrivningar | 5 | 230 | 129 |
| – Valutakurseffekter | –103 | –56 | |
| – Förändringar avsättningar | 33 | –106 | |
| – Övrigt inklusive jämförelsestörande poster | 115 | –26 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 275 | –60 | |
| Betald skatt | –337 | –75 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 772 | 1 379 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Försäljningar av bostadsprojekt | 14 | 12 902 | 11 082 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 14 | –13 919 | –13 445 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 624 | 354 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –393 | –2 009 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 379 | –630 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av rörelse | –404 | ||
| Förvärv av byggnader och mark | –3 | –33 | |
| Försäljning av byggnader och mark | 15 | ||
| Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar | –114 | –130 | |
| Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 4 | 12 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –517 | –135 | |
| Kassaflöde före finansiering | –138 | –764 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utbetald utdelning | –560 | –561 | |
| Förvärv av egna aktier | –29 | ||
| Ökning av räntebärande finansiella skulder | 3 140 | 3 048 | |
| Minskning av räntebärande finansiella skulder | –2 376 | –2 476 | |
| Minskning av långfristiga räntebärande fordringar | 5 | 2 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar | 77 | –27 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 286 | –42 | |
| Årets kassaflöde | 148 | –806 | |
| Likvida medel vid årets början | 22 | 325 | 1 122 |
| Kursdifferens i likvida medel | 26 | 10 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 | 499 | 325 |
Kassaflödet före finansiering uppgick till –138 (–764) MSEK. Exklusive förvärvet av Urbanium AS som påverkade investeringsverksamheten med 404 MSEK uppgick kassaflödet före finansiering till 266 (–764) MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick till 772 (1 379) MSEK och var lägre som en följd av lägre resultat efter finansnetto och högre betald skatt.
Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –393 (–2 009) MSEK. Försäljningen av bostäder ökade i samtliga segment. Investeringar var högre i Tyskland och S:t Petersburg-Baltikum men lägre i Sverige. Kassaflödet från övriga förändringar i rörelsekapitalet var högre då framförallt kassaflödet från förskott från kunder ökade i Sverige.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –517 (–135) MSEK och påverkas av förvärvet av Urbanium AS.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten var högre och uppgick till 286 (–42) MSEK.
| Övriga förändringar i rörelsekapitalet | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 27 | –62 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av fordringar | 238 | 514 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av skulder | 359 | –98 |
| Övriga förändringar i rörelsekapitalet | 624 | 354 |
Nettolåneskulden uppgick till 6 873 (5 542) MSEK. Nettolåneskulden i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag uppgick till 3 238 (4 965) varav 891 (999) MSEK avser finansiering via moderbolagets kreditfaciliteter som är direkt hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar.
Koncernens nettolåneskuld för övrig verksamhet uppgick till 3 635 (577) MSEK. Ökningen förklaras av ett antal faktorer; förvärvet av Urbanium AS, ökad kapitalbindning i Tyskland till följd av fördröjningar i bygglovsprocessen samt fler färdigställda bostäder primärt i Sverige och Nordic.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar | 2 | 8 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 19 | 95 |
| Likvida medel | 499 | 325 |
| Räntebärande fordringar | 520 | 428 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 378 | 1 625 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 6 015 | 4 345 |
| Räntebärande skulder | 7 393 | 5 970 |
| Nettolåneskuld | 6 873 | 5 542 |
| varav hänförligt till svenska bostadsrätts föreningar och finska bostadsaktiebolag1) |
||
| Likvida medel | 17 | 106 |
| Räntebärande skulder extern projekt finansiering |
2 364 | 4 072 |
| Räntebärande skulder övrig projekt finansiering2) |
891 | 999 |
| Nettolåneskuld i bostadsrättsföreningar/ bostadsaktiebolag |
3 238 | 4 965 |
| varav övrig verksamhet3) | ||
| Likvida medel | 482 | 219 |
| Räntebärande fordringar | 19 | 103 |
| Räntebärande leasingskulder, IFRS 16 | 257 | |
| Räntebärande skulder övrig verksamhet | 3 880 | 899 |
| Nettolåneskuld övrig verksamhet | 3 635 | 577 |
1) Som en konsekvens av att bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag konsolideras i sin helhet inkluderas räntebärande skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag i Bonavas nettolåneskuld.
2) Avser finansiering via moderbolagets kreditfaciliteter direkt hänförlig till svenska bostadsrättsföreningar.
3) Avser finansiering av verksamheter i samtliga segment exklusive den svenska och finska konsumentaffären.
Bonava tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen (1995:1554), rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 februari 2020. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2020.
För räkenskapsåret som började 1 januari 2019 tillämpade Bonava för första gången IFRS 16 Leasingavtal som ersatte IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Den nya standarden innebär att Bonavas samtliga leasingkontrakt redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt IFRS 16 ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och en finansiell skuld (skyldigheten att betala leasingavgifter) redovisas. I resultaträkningen ersätts leasingkostnaderna med avskrivningar och räntekostnader. Enligt IAS 17 redovisades endast finansiell leasing på detta sätt.
Vid övergången till IFRS 16 ökade balansomslutningen, sysselsatt kapital och nettolåneskulden men även resultaträkningen påverkades då kostnaden normalt är högre de första åren av ett leasingavtal för att senare avta. Utöver detta redovisades kostnaden som en räntekostnad och avskrivning istället för övriga externa kostnader. Detta påverkade rörelseresultatet, effekten på Bonavas rörelseresultat var dock ej väsentlig. Även kassaflödesanalysen påverkades genom att kassaflödet från den löpande verksamheten blev högre då den största delen av de betalningar som görs gällande amortering av leasingskulden klassificerades till finansieringsverksamheten. Endast den del som avser ränta kan i fortsättningen ingå i den löpande verksamheten.
Bonava tillämpade den förenklade övergångsmetoden och har därmed inte räknat om jämförelsetalen. Vid övergången till IFRS 16 redovisade Bonava leasingskulder hänförliga till leasingavtal som tidigare klassificerats som operationella leasingavtal i enlighet med reglerna i IAS 17. Dessa skulder värderades till nuvärdet av framtida minimileaseavgifter. Vid beräkningen användes den implicita räntan per 1 januari 2019 för leasingavtal avseende mark och den marginella låneräntan för resterande leasingavtal.
Leasingskulderna redovisades separat i balansräkningen. Nyttjanderätterna presenterades separat som både materiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångar och värderades vid övergången till ett belopp som motsvarade leasingskulden (justerad för förutbetalda och upplupna leasingavgifter per 1 januari 2019). Vid övergången uppgick den ej viktade genomsnittliga marginella låneräntan till 3,80 procent.
Vid övergången valde Bonava i allt väsentligt inte beakta möjligheten att förlänga leasingavtalen. Den dåvarande bedömningen var att det inte var ekonomiskt fördelaktigt att förlänga kontrakten; tillgångarna var inte kritiska för Bonavas verksamhet, tillgångarna var inte specialiserade och andra lämpliga alternativ bedömdes inte finnas tillgängliga. Dessutom var kostnaderna för att inte förlänga kontrakten, t. ex. förhandlingskostnader, omlokaliseringskostnader eller kostnader för att identifiera en annan lämplig tillgång inte väsentliga.
Inga andra av de ändringar i IFRS eller IFRIC-tolkningar som har trätt i kraft under 2019 har haft någon väsentlig inverkan på Bonava.
Inga av de nya eller ändringar i IFRS som ännu inte har trätt i kraft förväntas ha någon väsentlig inverkan på Bonava.
Rörelseförvärv från parter som inte är under gemensamt bestämmande inflytande redovisas med tillämpning av förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom Bonava indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i Bonavas resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden. Under 2019 har Bonava förvärvat Urbanium AS, se vidare not 24.
Företag i vilka Bonava har ett bestämmande inflytande, i praktiken ett direkt eller indirekt innehav med mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget eller föreningen, rätt till rörlig avkastning från engagemanget i företaget eller föreningen samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget och föreningen för att påverka avkastningen. Bonava har bestämmande inflytande över bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag och dessa konsolideras i sin helhet.
Samarbetsarrangemang definieras inom Bonava som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. För vidare information se not 11.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i Bonavas eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till resultaträkningen. Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Utländska dotterföretag tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för Bonavas del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernredovisningen offentliggörs, i Bonavas fall svenska kronor.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när en enhet inom Bonava säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang till den del som motsvaras av Bonavas ägarandel.
Bonavas nettoomsättning omfattar huvudsakligen tre intäktsflöden i form av försäljning av bostäder till konsumenter, försäljning av bostadsprojekt till investerare och, i mindre omfattning, försäljning av mark. I IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder, beskrivs en femstegsmodell som behandlar hela intäktskedjan, för Bonava kan femstegsmodellen sammanfattas enligt följande:
Beroende på intäktsflöde identifierar Bonava ett kundavtal som kontraktet med till exempel en privatperson eller en investerare.
För Bonava genererar kundavtalet en tillgång (rättigheter, det vill säga löfte om erhållande av en ersättning) och en skuld (åtagande, det vill säga löfte om överföring av en vara). Bonavas olika åtaganden gentemot kunden är ej distinkta utan betraktas som ett prestationsåtagande i form av att överföra en bostad till kunden.
Transaktionspriset är ett fast pris angivet i kontraktet. Bonavas kunder betalar in förskott vid olika tillfällen, vid olika tidpunkter och i varierande omfattning mellan de olika marknaderna. Förskottsbetalning är betingat av slutförandet av Bonavas prestationsåtagande och påverkar därmed inte Bonavas bedömning av att prestationsåtagandet först uppfylls i samband med tillträdet av bostaden.
Detta steg är ej tillämpligt eftersom Bonava endast har ett prestationsåtagande gentemot kunden, det vill säga att överföra en bostad.
Bonavas affärsmodell vid försäljning av bostäder med äganderätt är att Bonava upprättar ett avtal med respektive ägare om uppförande av bostad. Under byggtiden redovisas upparbetade kostnader i tillgångsslaget Bostadsprojekt. Intäkter redovisas när bostäderna är färdigställda och kunden har tillträtt.
I Sverige och Finland sker Bonavas projektutveckling av bostäder även genom att ett entreprenadavtal ingås med en beställare i form av en bostadsrättsförening i Sverige och ett bostadsaktiebolag i Finland.
I Sverige köper slutkunden en nyttjanderätt i bostadsrättsföreningen motsvarande en särskild lägenhet. I Finland köper kunden aktier i bostadsaktiebolaget som motsvarar en särskild lägenhet. Bonavas affärsmodell innebär att kontrollen övergår till kunden som förvärvar bostaden när kunden tillträder bostaden. Eftersom Bonava har kontroll över såväl bostadsrättsförening som bostadsaktiebolag under uppförandeperioden och fram till dess att försäljning sker till slutkund så konsolideras dessa enheter. Det innebär att det inte föreligger något kontrakt innan slutkunden har tecknat ett avtal. Intäkter baseras på den faktiska intäkten för försålt bostadsprojekt. Redovisad intäkt per bostad möts av en andel av bostadens bedömda kostnad vid projektets färdigställande.
Försäljning av bostadsprojekt till investerare redovisas vid den tidpunkt när kontrollen överförs till köparen. Beroende på avtalets utformning och lokala lagar och regler kan detta inträffa vid kontraktstillfället, löpande under produktionstiden, eller vid tidpunkten för köparens tillträde till bostäderna. Bonava har gjort bedömningen att kontrollen överfördes vid köparens tillträde för samtliga projekt under 2018 och 2019.
Försäljning av mark redovisas per den tidpunkt då kontrollen överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till marken. Avyttring av mark som inte varit föremål för projektutveckling redovisas i resultaträkningen normalt vid kundens tillträde till marken.
För samtliga intäktsflöden gäller att bedömda förluster i sin helhet direkt belastar periodens resultat.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. Bonava tillämpar komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningstiderna varierar enligt tabellen nedan:
| Programvaror | 1–5 år |
|---|---|
| Andra immateriella tillgångar | 3–10 år |
| Rörelsefastigheter | 8–25 år |
| Maskiner och inventarier | 3–20 år |
Bonava prövar i de fall det föreligger indikation på ett nedskrivningsbehov av anläggningstillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Termen nedskrivning används även i samband med nedvärdering av bostadsprojekt. Värdering av dessa projekt sker enligt lägsta värdets princip d.v.s. det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Alla avtal redovisas som leasingavtal i koncernredovisningen i de fall Bonava i allt väsentligt har rätt till alla ekonomiska fördelar som uppkommer genom att använda den hyrda tillgången samt om Bonava har rätt att styra användningen av den hyrda tillgången. Leasingkontrakten redovisas i balansräkningen. Rättigheten att använda en leasad tillgång redovisas som antingen materiella anläggningstillgångar (byggnader; lokaler där Bonava bedriver sin verksamhet, samt maskiner och inventarier; i huvudsak bilar och kontorsmaskiner) eller omsättningstillgångar (pågående bostadsprojekt) beroende på hur den leasade tillgången hade klassificerats om den istället ägdes. Hyresavtal för mark (pågående bostadsprojekt) redovisas som leasingavtal först när det finns en beslutad detaljplan eller bygglovet inte längre går att överklaga, innan dess har Bonava inte kontroll över marken och heller några rättigheter och skyldigheter för marken. Skyldigheten att betala leasingavgifter redovisas som en långfristig eller kortfristig finansiell skuld beroende på avtalets längd. Leasingkostnaderna redovisas som avskrivningar och räntekostnader i resultaträkningen. Bonava har vissa åtaganden till svenska bostadsrättsföreningar, finska bostadsaktiebolag och andra parter att betala medlemsavgifter eller hyror avseende färdigställda osålda bostäder. Avsikten är att omgående avyttra dessa färdigställda osålda bostäder och därmed redovisas inte dessa åtaganden som leasingavtal. Rörliga kostnader såsom fastighetsskatt och underhållskostnader i form av t ex el, värme och vatten har exkluderats ur leasingskuldberäkningen i den mån kostnaderna går att separera från hyreskostnaden. Några väsentliga variabla leasingbetalningar kopplade till index eller pris förekommer inte.
Bonava tillämpar den implicita räntan för hyresavtal för mark, för resterande leasingavtal tillämpas den marginella låneränta som fastställs med beaktande av geografisk marknad och löptid. Löptiden på avtalen fastställs genom i avtal fastställda start och slutdatum. Bonava har i allt väsentligt valt att inte beakta möjligheten att förlänga leasingavtalen eftersom det inte är ekonomiskt fördelaktigt att förlänga kontrakten; tillgångarna är inte kritiska för Bonavas verksamhet, tillgångarna är inte specialiserade och andra lämpliga alternativ bedöms finnas tillgängliga. Dessutom är kostnaderna för att inte förlänga kontrakten, t ex förhandlingskostnader, omlokaliseringskostnader eller kostnader för att identifiera en annan lämplig tillgång inte väsentliga.
Bonava har inga finansiella leasingavtal i egenskap av leasegivare och har heller inte tillämpat undantaget för inventarier av mindre värde eller kortfristiga leasingavtal.
För tidigare tillämpade redovisningsprinciper avseende leasing se årsredovisningen 2018.
Under denna rubrik redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom väsentliga tvister, större nedskrivningar, omstruktureringar samt övriga väsentliga ej återkommande kostnader eller intäkter. Skatt på jämförelsestörande poster och skatteposter som av sig själva klassificeras som jämförelsestörande poster redovisas på raden skatt i koncernens resultaträkning. Poster som redovisats som jämförelsestörande i en period redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuell återföring av dessa poster också redovisas som jämförelsestörande poster.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller eget kapital varvid tillhörande skatt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 13.
Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat.
Ett rörelsesegment är en del av Bonava som bedriver verksamhet från vilken det genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns tillgänglig fristående finansiell information. Ett rörelsesegments resultat följs löpande upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i Bonavas fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören, i Bonavas fall med utgångspunkt i de länder där Bonava bedriver verksamhet i. Se vidare not 2.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Goodwill skrivs inte av utan den testas årligen för eventuell nedskrivning. Se vidare not 9.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration. Fastigheterna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Se även not 10.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Se även not 10.
Finansiella anläggningstillgångar redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument nedan.
Bonavas fastighetsinnehav som rubriceras som bostadsprojekt värderas som omsättningstillgångar då avsikten är att sälja fastigheterna och lämna över dessa till kund efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Bostadsprojekt inom Bonava presenteras med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 14. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när projektet byggstartats.
Exploateringsfastigheter är Bonavas innehav av mark- och byggrätter för framtida boendeutveckling samt aktiverade projektutvecklingsfastigheter. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas finns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark som Bonava äger eller har kontroll över.
Vid byggstart omrubriceras värdet på mark och aktiverade utvecklingskostnader till pågående projekt, tillsammans med nedlagda kostnader efter byggstart.
Projektkostnader för färdigställda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till färdigställda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, kapitalförsäkringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Hur ett instrument klassificeras beror på hur Bonava klassificerat tillgången i affärsmodeller och hur instrumentets karaktäristika är. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.
Finansiella tillgångar värderade enligt verkligt värde via resultaträkningen
I denna grupp ingår Bonavas derivat med positivt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot. De flesta finansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Vidare värderas Bonavas kapitalförsäkringar till verkligt värde via resultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade enligt upplupet anskaffningsvärde Bonava innehar kundfordringar och lånefordringar i syfte att inkassera de avtalsenliga kassaflödena och värderar dem därför till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar. Kundfordringens förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Bonava tillämpar en förenklingsregel vid kreditreservering för kundfordringar. Förenklingsregeln innebär att Bonava värderar förlustreserven för kundfordringar till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid oavsett om krediterna är kreditförsämrade eller inte. Detta innebär att Bonava för sina kundfordringar har tagit sin utgångspunkt i historiska kreditförluster och justerat med framåtblickande skattningar. Inom denna kategori hamnar även likvida medel och övriga fordringar som uppfyller dessa krav.
Bonava har inte identifierat några finansiella tillgångar som värderas enligt verkligt värde via övrigt totalresultat.
I denna grupp ingår Bonavas derivat med negativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
Koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter vid tidpunkten för tilldelning redovisas som en personalkostnad med motsvarande ökning av eget kapital.
Bonava AB gör vid varje rapporteringstillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnaderna beräknas med utgångspunkt från det antal aktierätter som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätterna sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmåner. Dessa är olika i de länder som Bonava verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs
avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.
För att fullgöra Bonava AB:s åtagande i enlighet med det långsiktiga incitamentsprogrammet har Bonava AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital. För beskrivning av Bonavakoncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se not 4.
Bonava gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda. Inom Bonava finns primärt avgiftsbestämda pensionsplaner.
Bonavas utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2019 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöring. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2 försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 11 MSEK.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142).
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras främst på historiska erfarenheter från jämförbara projekt och kalkyler, men även på företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Lånekostnader som är hänförliga till så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i Bonavas fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. Under året aktiverades 0 (0) MSEK. Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.
Som ställd säkerhet redovisas vad Bonava ställt som säkerhet för bolagets eller koncernens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. För typ av säkerhet, se not 21.
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av Bonava bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningen fastställts.
Koncernens räkenskaper innehåller vissa bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa baseras dels på historisk erfarenhet och dels på förväntningar på framtida händelser och kan således vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden. De för Bonava mest väsentliga bedömningarna beskrivs nedan.
Bonava har gjort bedömningen av konsumentaffären att det finns ett bestämmande inflytande över bostadsföreningar och bostadsaktiebolag och dessa konsolideras därför i sin helhet. Detta innebär att det inte föreligger något kontrakt med en för Bonava extern part innan slutkunden tecknat ett avtal. Utifrån detta sker intäktsredovisning till slutkund när bostäderna är färdigställda och kunden har tillträtt.
Beroende på avtalets utformning och lokala lagar och regler kan kontrollen av bostadsfastigheter till investerare övergå vid kontraktstillfället, löpande under produktionstiden eller vid tidpunkten för köparens tillträde till bostäderna. Bonava har gjort bedömningen att intäktsredovisningen för 2018 och 2019 inträffade när kontrollen övergick vid tillträdet av fastigheten.
Bonavas bostadsprojekt redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/ eller försäljning. Bonava följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall av mindre värde. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
| Bokfört värde vid årets utgång exploateringsfastigheter1) |
Nedskrivning under året |
||
|---|---|---|---|
| 2019 | 7 149 | 102 | |
| 2018 | 5 720 | ||
1) Se not 14.
Bonava bedömer möjligheten att förlänga lesingavtalen vid avtalens tecknande, om förutsättningarna väsentligt ändras samt när mindre än ett år av leasingperioden kvarstår. Under 2019 har Bonavas nuvarande bedömning är att det i allt väsentligt inte är ekonomiskt fördelaktigt att förlänga kontrakten; tillgångarna är inte kritiska för Bonavas verksamhet, tillgångarna är inte specialiserade och andra lämpliga alternativ bedöms inte finnas tillgängliga. Dessutom är kostnaderna för att inte förlänga kontrakten, t ex förhandlingskostnader, omlokaliseringskostnader eller kostnader för att identifiera en annan lämplig tillgång inte väsentliga.
Bonava tillämpar den implicita räntan för hyresavtal för mark. För resterande leasingavtal har Bonava gjort bedömningen att diskonteringsräntan kan fastställas av en marginell låneränta som justeras med beaktande av geografisk marknad och löptid.
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 358 (326) MSEK, se not 17. Avsättning för framtida utgifter på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
Inom ramen för Bonavas ordinarie affärsverksamhet är Bonava från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av Bonavas åtaganden och sannolikheten för ett för Bonava negativt utfall. Bonava bedömning görs utifrån den information och kunskap Bonava har i dag. Bedömningarna är i några fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än bedömt. Se även not 17.
Bonavas verksamheter påverkas av säsongsvariationer som ett resultat av ett cykliskt produktionsår och kallt väder och att en stor del av årsproduktionen färdigställs och överlämnas till kunderna under fjärde kvartalet. Därav följer att resultatet för fjärde kvartalet normalt är starkare än för övriga kvartal. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade. Se även not 23.
| Förändring | Resultateffekt efter finans netto, MSEK (årsbasis) |
Soliditet | Påverkan på avkastning sysselsatt kapital (%-enheter) |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | +/– 5% | +/– 60 | +/– 0,2 | +/– 0,5 |
| Rörelsemarginal | +/– 1% | +/– 155 | +/– 0,4 | +/– 1,0 |
| Ränteförändring | +/– 1% | +/– 42 | +/– 0,1 | +/– 0,1 |
| Kassaflöde före finansiering | –500 MSEK | –1 | –0,7 | –0,2 |
Från den 1 januari 2019 har verksamheten delats upp i fyra rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd, den högsta verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer
till vd. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifierats: Tyskland, Sverige, Nordic (Finland, Danmark och Norge) och S:t Petersburg-Baltikum. Jämförelsetalen har justerats. Samtliga segment utvecklar och säljer bostäder. Ingen väsentlig försäljning sker mellan segmenten.
| 2019 | Tyskland | Sverige | Nordic | S:t Petersburg– Baltikum |
Moderbolaget och justeringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, konsumenter | 5 063 | 2 949 | 2 844 | 1 232 | 12 088 | |
| Nettoomsättning, investerare | 1 158 | 434 | 1 057 | 2 650 | ||
| Nettoomsättning, mark | 136 | 473 | 92 | 700 | ||
| Övriga intäkter | 3 | 5 | 7 | 20 | 36 | |
| Försäljnings- och administrations kostnader (inklusive avskrivningar) |
–292 | –151 | –172 | –59 | –231 | –905 |
| Avskrivningar | –97 | –8 | –31 | –10 | –84 | –230 |
| Rörelseresultat före jämförelse störande poster |
829 | 450 | –23 | 194 | –248 | 1 202 |
| Jämförelsestörande poster | –159 | –100 | –259 | |||
| Rörelseresultat efter jämförelse störande poster |
829 | 450 | –182 | 194 | –348 | 943 |
| Finansiella poster | –110 | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 834 | |||||
| Anläggningstillgångar | 348 | 251 | 137 | 59 | 109 | 904 |
| Sysselsatt kapital | 4 814 | 4 200 | 4 152 | 1 367 | 399 | 14 933 |
| 2018 | Tyskland | Sverige | Nordic | S:t Petersburg– Baltikum |
Moderbolaget och justeringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, konsumenter | 4 371 | 3 130 | 2 424 | 785 | 10 709 | |
| Nettoomsättning, investerare | 1 346 | 416 | 1 003 | 2 766 | ||
| Nettoomsättning, mark | 18 | 422 | 55 | 496 | ||
| Övriga intäkter | 8 | 7 | 23 | 38 | ||
| Försäljnings- och administrations kostnader (inklusive avskrivningar) |
–291 | –188 | –160 | –58 | –205 | –903 |
| Avskrivningar | –36 | –5 | –4 | –89 | –134 | |
| Rörelseresultat | 796 | 761 | 196 | 108 | –206 | 1 654 |
| Finansiella poster | –141 | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 513 | |||||
| Anläggningstillgångar | 222 | 222 | 102 | 37 | 138 | 720 |
| Sysselsatt kapital | 3 985 | 5 164 | 2 986 | 1 118 | 80 | 13 332 |
| Nettoomsättning per land | Tyskland | Sverige | Finland | Danmark | Norge | S:t Petersburg | Lettland | Estland |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 6 361 | 3 861 | 2 539 | 787 | 675 | 805 | 308 | 139 |
| 2018 | 5 736 | 3 976 | 2 257 | 533 | 699 | 578 | 85 | 145 |
Ingen kund utgör omsättning överstigande 5 procent av koncernens nettoomsättning.
Diagrammen visar bedömd färdigställandetidpunkt för bostäder till konsumenter samt bostäder till investerare som ännu inte resultatavräknats. Kurvorna visar såld andel. Jämfört med samma tidpunkt i fjol har vi färre bostäder att färdigställa från första kvartalet 2020 och framåt. Av det totala antalet bostäder som ännu inte har färdigställts beräknas 57 (53) procent att färdigställas under 2020. Värdet av sålda bostäder i produktion samt sålda färdigställda bostäder som ännu inte har resultatavräknats per 31 december 2019 var 13,8 (14,0) Mdr SEK för konsument och 7,3 (7,1) Mdr SEK för investerare.


Förskott från kunder 2019 2018 Redovisat värde vid årets början 4 320 3 958 Inbetalda förskott 10 160 9 849 Resultatavräknade förskott –9 507 –9 336 Övriga förändringar i förskott från kunder 1 –196 Årets omräkningsdifferens 197 45 Redovisat värde vid årets slut 5 171 4 320
4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Antal anställda |
Varav män |
Antal anställda |
Varav män |
| Sverige | 286 | 144 | 267 | 131 |
| Tyskland | 877 | 618 | 847 | 611 |
| Finland | 298 | 169 | 230 | 121 |
| Danmark | 79 | 54 | 83 | 57 |
| Norge | 32 | 26 | 25 | 20 |
| S:t Petersburg | 292 | 170 | 270 | 161 |
| Estland | 54 | 33 | 46 | 25 |
| Lettland | 127 | 95 | 84 | 60 |
| Totalt | 2 045 | 1 309 | 1 852 | 1 186 |
| Andel kvinnor, % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledningen | ||
| Totalt | ||
| Styrelsen | 43 | 43 |
| Ledande befattningshavare | 50 | 40 |
Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen.
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Totalt | |
| Löner och andra ersättningar | 32 | 1 317 | 1 349 | 45 | 1 096 | 1 141 |
| Sociala kostnader | 313 | 299 | ||||
| – varav pensionskostnad | 7 | 101 | 8 | 95 |
4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i ledningen för Bonava föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, aktierelaterad ersättning, övriga förmåner samt pension. Vid utgången av 2019 var antalet ledande befattningshavare tio. Av dessa var sex anställda i moderbolaget och fyra anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Joachim Hallengren var den rörliga ersättningen för 2019 maximerad till 50 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Ersättning avseende verksamhetsåret 2019 var 0,0 (1,5)
Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2019
MSEK. För övriga i koncernledningen är den rörliga ersättningen maximerad till 30 eller 40 procent av den fasta ersättningen.
Verkställande direktören Joachim Hallengren har ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av fast lön. Joachim Hallengrens pensionsålder är 65 år.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige har premiebestämd ITP med 65 års pensionsålder. En av medlemmarna i koncernledningen har avtalat att för den del av tjänstepensionen som avser ITP (det vill säga för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp) ska denna slutbetalas om medlemmen går i pension mellan 60 och 65 års ålder.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller kompletterande premiebestämda pensionsvillkor med 0–30 procent av pensionsmedförande lön beroende på anställningsland.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner1) 3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning4) |
Pensions kostnad |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör Joachim Hallengren | 6 581 | 85 | 1 802 | ||
| Styrelsens ordförande Mikael Norman | 685 | ||||
| Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson | 296 | ||||
| Styrelseledamoten Carl Engström | 498 | ||||
| Styrelseledamoten Åsa Hedenberg | 371 | ||||
| Styrelseledamoten Samir Kamal | 316 | ||||
| Styrelseledamoten Frank Roseen | 296 | ||||
| Styrelseledamoten Anna Wallenberg | 296 | ||||
| Övriga ledande befattningshavare koncernen (tio personer) |
22 673 | 834 | 307 | 4 970 | |
| Totalt ledande befattningshavare | 32 012 | 919 | 307 | 0 | 6 772 |
1) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag. Skillnaden mellan åren förklaras av att övriga medlemmar i koncernledningen uppgick till 11 personer i slutet av 2018 och 10 personer i slutet av 2019. Av tre tillsatta positioner under 2019 har en position tillsatts sent under året.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
3) Styrelsearvoden är periodiserade från årsstämmodatum 2019. Revisionsutskottsarvode har utgått till Carl Engström (ordförande),
Åsa Hedenberg samt Mikael Norman.
4) Under 2019 har bedömningen av utfallet av programmen för aktierelaterade ersättning 2017 och 2018 nedjusterats med –9 MSEK vilket
överstiger avsättningen för 2019 års program som uppgick till 1 MSEK.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner1) 3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning |
Pensions kostnad |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör Joachim Hallengren | 9 175 | 91 | 1 525 | 851 | 1 800 |
| Styrelsens ordförande Carl Engström | 621 | ||||
| Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson | 280 | ||||
| Styrelseledamoten Åsa Hedenberg | 347 | ||||
| Styrelseledamoten Samir Kamal | 347 | ||||
| Styrelseledamoten Mikael Norman | 415 | ||||
| Styrelseledamoten Frank Roseen | 195 | ||||
| Styrelseledamoten Magnus Rosén | 85 | ||||
| Styrelseledamoten Anna Wallenberg | 280 | ||||
| Övriga ledande befattningshavare koncernen (tio personer) |
33 137 | 668 | 4 609 | 1 346 | 6 531 |
| Totalt ledande befattningshavare | 44 882 | 759 | 6 134 | 2 197 | 8 331 |
1) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
3) Styrelsearvoden är periodiserade från årsstämmodatum 2018. Frank Roseen valdes till ny styrelseledamot och Magnus Rosén avgick som styrelseledamot
vid stämman den 25 april 2018. Revisionsutskottsarvode har utgått till Mikael Norman (ordförande), Åsa Hedenberg samt Samir Kamal.
4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.
Joachim Hallengren har sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om tolv månader. Avgångsvederlag uppgår till tolv månader. Övriga ledande befattningshavare har mellan nio och tolv månaders uppsägningstid från bolaget, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från bolaget mellan nio och tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från bolaget under uppsägningsperioden. Vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran utgår inget avgångsvederlag. Efter anställningens upphörande omfattas befattningshavaren av ett konkurrens- och värvningsförbud under tolv respektive nio månader.
Bonava har tre utestående långsiktiga prestationsbaserade aktieprogram till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonavakoncernen (LTIP 2017, LTIP 2018 samt LTIP 2019). Syftet med programmen är att sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens intressen för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande, att skapa ett långsiktigt koncernövergripande fokus på resultatutvecklingen samt att underlätta att rekrytera och behålla personer i koncernledningen och andra nyckelpersoner.
LTIP 2017 omfattar 50 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonavakoncernen. LTIP 2017 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter vilket ger rätt till B-aktier. För att kunna delta i LTIP 2017 krävs att deltagarna investerar i ett eget aktieägande i Bonava AB, så kallade investeringsaktier, som allokeras till LTIP 2017. Deltagarna är indelade i fyra kategorier; (1) vd, (2) CFO och affärsenhetschefer, (3) övriga koncernledningen och andra nyckelpersoner samt (4) nyckelmedarbetare med funktionsansvar. Tilldelningsvärdet per investeringsaktie för kategori (1) utgör sex aktierätter, fem aktierätter för kategori (2) samt fyra respektive tre för kategori (3) och (4).
Tilldelning av B-aktier är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden. Målen för LTIP 2017 är relaterat till Bonavas vinst per aktie (EPS) till 70 procent och Bonavas genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) till 30 procent. Om totalavkastningen på bolagets B-aktie är negativ under perioden mellan programmens införande till och med dagen för offentliggörande av Bonavas delårsrapport för tredje kvartalet 2020, ska tilldelningen av B-aktier reduceras till hälften.
Vid ett antagande om ett fullt uppfyllande av prestationsmålen samt maximalt deltagande och maximal investering, beräknas värdet på aktierätterna till cirka 28 MSEK inklusive sociala avgifter.
I syfte att täcka åtagandet för LTIP 2017 för leverans av B-aktier, inklusive sociala avgifter, har Bonava AB återköpt 194 800 B-aktier till ett totalt värde om 30 MSEK.
LTIP 2018 omfattar 50 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonavakoncernen. LTIP 2018 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter vilka ger rätt till B-aktier. För att kunna delta i LTIP 2018 krävs att deltagarna investerar i ett eget aktieägande i Bonava AB, så kallade investeringsaktier, som allokeras till LTIP 2018. Deltagarna är indelade i fyra kategorier; (1) vd, (2) CFO och affärsenhetschefer, (3) övriga koncernledningen och andra nyckelpersoner samt (4) nyckelmedarbetare med funktionsansvar. Tilldelningsvärdet per investeringsaktie för kategori (1) utgör sex aktierätter, fem aktierätter för kategori (2) samt fyra respektive tre för kategori (3) och (4).
Tilldelningen av B-aktier är beroende av i vilken utsträckning två förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden. Målen för LTIP 2018 är relaterade till Bonavas genomsnittliga tillväxt i vinst per aktie (EPS) till 70 procent och Bonavas genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) till 30 procent. Tilldelningen av B-aktier är vidare baserat på en omräkningsfaktor som styrs av totalavkastningen (TSR) på Bonavas B-aktie (förändring i aktiekurs plus utdelning) sett över en period.
Vid ett antagande om ett fullt uppfyllande av prestationsmålen samt maximalt deltagande och maximal investering beräknas värdet på aktierätterna till cirka 31 MSEK inklusive sociala avgifter.
I syfte att täcka åtagandet för LTIP 2018 för leverans av B-aktier inklusive sociala kostnader, har Bonava återköpt 265 861 B-aktier till ett totalt värde om 29 MSEK.
LTIP 2019 omfattar 50 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonavakoncernen. LTIP 2019 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter vilka ger rätt till B-aktier. För att kunna delta i LTIP 2019 krävs att deltagarna investerar eller har investerat i ett eget aktieägande i Bonava AB, så kallade investeringsaktier, som allokeras till LTIP 2019. Deltagarna är indelade i fyra kategorier; (1) vd, (2) CFO och affärsenhetschefer, (3) övriga koncernledningen och andra nyckelpersoner samt (4) nyckelmedarbetare med funktionsansvar. Tilldelningsvärdet per investeringsaktie för kategori (1) utgör sex aktierätter, fem aktierätter för kategori (2) samt fyra respektive tre för kategori (3) och (4).
Aktierätterna är indelade i Serie 1, Serie 2 och Serie 3 med en viktning på 30, 35 respektive 35 procent. Tilldelningen av B-aktier för respektive serie beror på i vilken utsträckning prestationsmålen för serien uppfylls. Målen för LTIP 2019 är relaterade till, för Serie 1, Bonavas genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), för Serie 2, totalavkastning (TSR) på Bonavas B-aktie, för Serie 3, relativ totalavkastning på Bonavas B-aktie relativt en jämförelsegrupp om 25 bolag.
Vid ett antagande om fullt uppfyllande av prestationsmålen samt maximalt deltagande och maximal investering beräknas värdet på aktierätterna till cirka 32 MSEK inklusive sociala avgifter.
4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.
Årsstämman 2019 beslutade att bolaget ska äga rätt att återköpa B-aktier i bolaget i syfte att täcka kostnaderna som kan uppkomma till följd av 2019 års aktieprogram. Bolaget har inte nyttjat denna rätt.
Tilldelning inom 2016 års långsiktiga aktieprogram
Resultatet för 2016 års aktieprogram uppnådde inte miniminivån för ett av prestationsmåtten och inga aktierätter tilldelades därför deltagarna i enlighet med villkoren för 2016 års aktieprogram.
| LTIP 2016 | ||
|---|---|---|
| Aktierätter | Koncern | Moderbolag | Aktietilldelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 568 760 | 259 884 | Mål | Vikt (%) | Utfall (%) | Tilldelning (%) |
| Tilldelade under perioden | 158 782 | 80 781 | EBIT | 70 | 11,1 | 0 |
| Förverkade under perioden | –290 300 | –143 395 | ROCE | 30 | 0 | 0 |
| Utestående vid periodens slut | 437 242 | 197 270 | Total tilldelning | 0 |
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| LTIP 2017 | Koncern | Moderbolag | Koncern | Moderbolag |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 0 | 0 | 7 119 | 2 563 |
| Aktiepris, SEK | 140,47 | 140,47 | 140,47 | 140,47 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Aktierätternas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 1,5 | 1,5 |
| 2019 | 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LTIP 2018 | Koncern | Moderbolag | Koncern | Moderbolag | |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 0 | 0 | 1 422 | 632 | |
| Aktiepris, SEK | 106,98 | 106,98 | 106,98 | 106,98 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Aktierätternas löptid, år | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 |
| 2019 | |||
|---|---|---|---|
| LTIP 2019 | Koncern | Moderbolag | |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 1 821 | 990 | |
| Aktiepris, SEK | 118,20 | 118,20 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | |
| Aktierätternas löptid, år | 2,5 | 2,5 |
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader för aktierelaterad ersättning | Koncern | Moderbolag | Koncern | Moderbolag |
| Aktierätter | –16 | –7 | 5 | 3 |
| Sociala kostnader | –3 | –2 | 1 | 1 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning | –19 | –9 | 6 | 3 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 84 | 82 |
| Rörelsefastigheter | 10 | 9 |
| Nyttjanderättstillgång byggnader | 58 | |
| Maskiner och inventarier | 35 | 38 |
| Nyttjanderättstillgång maskiner och inventarier |
40 | |
| Nyttjanderättstillgång pågående bostadsprojekt |
4 | |
| Summa avskrivningar | 230 | 129 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | 16 | 9 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–87 | –74 |
| Räntekostnader på finansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–6 | –40 |
| Netto valutakursförändringar | 3 | |
| Övriga finansiella kostnader | –34 | –36 |
| Finansiella kostnader | –125 | –150 |
| Finansnetto | –110 | –141 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Revisionsföretag | ||
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 7 | 6 |
| varav till moderbolagets revisorer | 3 | 3 |
| Arvoden revisionsrelaterat | ||
| Arvoden för skattefrågor1) | ||
| Övriga arvoden | ||
| Summa PwC | 7 | 6 |
| Andra revisionsfirmor | ||
| Revisionsuppdrag | ||
| varav till moderbolagets revisorer | ||
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 |
| Summa arvoden och kostnads ersättningar till revisorer och revisionsföretag |
8 | 6 |
1) Avser främst momskonsultationer i Finland.
Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
12 543 | 10 778 |
| Lagerförändringar | -4 | 1 |
| Personalkostnader | 1 661 | 1 440 |
| Avskrivningar | 230 | 134 |
| Uppgörelse i en rättstvist | 100 | |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
14 530 | 12 354 |
| 2019 | Goodwill | Övrigt |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 67 | 309 |
| Investeringar | 107 | |
| Omklassificeringar | 21 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 67 | 437 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –137 | |
| Omklassificeringar | –16 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –84 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –238 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –45 | –31 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –45 | –31 |
| Restvärde vid årets början | 22 | 140 |
| Restvärde vid årets slut | 22 | 168 |
| 2018 | Goodwill | Övrigt |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 67 | 256 |
| Investeringar | 52 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 67 | 309 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –56 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –82 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –137 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –45 | –31 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –45 | –31 |
| Restvärde vid årets början | 22 | 169 |
| Restvärde vid årets slut | 22 | 140 |
Impairmenttest av goodwill har ej inkluderats av väsentlighetsskäl. Posten "Övrigt" avser främst aktiverade utvecklingskostnader av IT-system.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Kostnader för produktion | 7 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 77 | 82 |
| Summa | 84 | 82 |
| 2019 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början |
121 | 401 | 521 |
| Investeringar | 2 | 26 | 28 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –5 | |
| Omklassificering | –55 | –55 | |
| Årets omräkningsdifferens | 5 | 7 | 12 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
128 | 375 | 502 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början |
–37 | –220 | –257 |
| Avyttringar och utrangeringar | 4 | 4 | |
| Årets avskrivningar | –10 | –35 | –44 |
| Omklassificering | 27 | 27 | |
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –3 | –5 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut |
–49 | –226 | –275 |
| Restvärde vid årets början | 83 | 181 | 264 |
| Restvärde vid årets slut | 78 | 148 | 227 |
| 2018 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde | |||
| vid årets början | 101 | 331 | 432 |
| Investeringar | 33 | 80 | 113 |
| Avyttringar och utrangeringar | –15 | –15 | –30 |
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 4 | 5 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
121 | 401 | 521 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början |
–28 | –184 | –211 |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 8 | |
| Årets avskrivningar | –9 | –44 | –53 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut |
–37 | –220 | –257 |
| Restvärde vid årets början | 73 | 147 | 221 |
| Restvärde vid årets slut | 83 | 181 | 264 |
I finansiella rapporter för Bonava ingår nedanstående poster som utgör ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 429 | 53 |
| Kostnader | -182 | –66 |
| Resultat | 247 | –14 |
| Anläggningstillgångar | 90 | 26 |
| Omsättningstillgångar | 512 | 336 |
| Summa tillgångar | 602 | 362 |
| Långfristiga skulder | 153 | 70 |
| Kortfristiga skulder | 130 | 224 |
| Summa skulder | 283 | 294 |
| Nettotillgångar | 319 | 69 |
| Förteckning över gemensamma verksamheter | Ägd andel, % |
|---|---|
| Tipton Brown AB | 33 |
| NVB Beckomberga KB | 33 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| Ursvik Exploaterings AB | 50 |
| KB Öhusen | 50 |
| AB Broutsikten | 50 |
| Sigtuna Stadsängar Exploaterings AB1) | 53 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
1) Bolaget konsolideras inte på grund av ett aktieägaravtal som anger att Bonava inte har kontroll över bolaget.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | ||
| Fordringar på joint ventures | 7 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 124 | 138 |
| Långfristiga fordringar | 124 | 145 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar |
||
| Fordringar på joint ventures | 42 | |
| Fordringar från sålda bostadsprojekt | 300 | 43 |
| Förskott till leverantörer | 33 | 61 |
| Derivatinstrument som inte används för säkringsändamål |
47 | 49 |
| Fordringar i bostadsrättsföreningar | 255 | 297 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 113 | 150 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar |
749 | 640 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | ||
| Aktuell skattekostnad | –153 | –255 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | –66 | 7 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –219 | –249 |
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 834 | 1 513 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –21 | –178 | –22 | –333 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –6 | –51 | –4 | –55 |
| Ändrad skattesats i Sverige och Norge | –1 | –4 | ||
| Icke avdragsgilla kostnader | –1 | –11 | –1 | –10 |
| Ej skattepliktiga intäkter1) | 3 | 22 | 4 | 52 |
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag | –3 | –3 | ||
| Skatteeffekt till följd av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 11 | |||
| Skatteeffekt till följd av omvärderade underskottsavdrag | –6 | 85 | ||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 3 | 8 | ||
| Genomsnittlig skattesats/redovisad skatt | –26 | –219 | –16 | –249 |
1) Avser främst skattefria försäljningar av aktier i dotterbolag.
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används denna för uppskjuten skatt. Koncernens högre genomsnittliga skattesats om 26 (16) procent förklaras av att en högre andel av koncernens resultat utgjordes av Tyskland där skattesatsen är högre samt att föregående år påverkades av återvunna skattemässiga underskott i Tyskland på 72 MSEK.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 132 | 125 |
| Förvärv/Avyttring av dotterföretag | –82 | |
| Redovisad skatt på årets resultat | –66 | 7 |
| Omräkningsdifferenser | 3 | –1 |
| Utgående bokfört värde | –15 | 132 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Pågående bostadsprojekt | 44 | 38 | 44 | 38 | ||
| Exploateringsfastigheter | 10 | –94 | –94 | 10 | ||
| Obeskattade reserver | –20 | –13 | –20 | –13 | ||
| Avsättningar | 43 | 33 | 43 | 33 | ||
| Underskottsavdrag | 10 | 25 | 10 | 25 | ||
| Övrigt | 5 | 41 | –3 | –2 | 1 | 39 |
| Uppskjuten skattefordran/ skatteskuld | 102 | 146 | –117 | –15 | –15 | 132 |
Aktiverade underskottsavdrag beräknas kunna utnyttjas inom en femårsperiod.
I Bonava finns underskottsavdrag i ett ryskt dotterbolag om cirka 11 (8) MSEK som inte värderats i balansräkningen eftersom bolaget inte förväntas generera skattemässiga överskott innan de skattemässiga underskotten förfaller. Underskotten förfaller inom en tioårsperiod.
| 2019 | Exploaterings fastigheter |
Pågående bostadsprojekt |
Färdigställda bostäder |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 5 941 | 11 419 | 1 521 | 18 880 |
| Investeringar1) | 4 030 | 10 579 | 203 | 14 812 |
| Avyttringar | –400 | –9 199 | –3 302 | –12 902 |
| Omklassificeringar | –2 275 | –1 279 | 3 554 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 161 | 258 | 69 | 488 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 7 456 | 11 778 | 2 045 | 21 280 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –222 | –38 | –11 | –271 |
| Årets nedskrivningar | –81 | –21 | –102 | |
| Årets omräkningsdifferens | –4 | –4 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –307 | –38 | –32 | –377 |
| Restvärde vid årets början | 5 720 | 11 381 | 1 510 | 18 611 |
| Restvärde vid årets slut | 7 149 | 11 740 | 2 013 | 20 903 |
1) Investeringar avser investeringar i exploateringsmark, pågående bostadsproduktion samt förvärv av bostäder som färdigställts och som ännu ej tillträtts eller försålts.
| 2018 | Exploaterings fastigheter |
Pågående bostadsprojekt |
Färdigställda bostäder |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 5 958 | 9 523 | 826 | 16 307 |
| Investeringar1) | 2 856 | 10 171 | 418 | 13 445 |
| Avyttringar | –239 | –8 118 | –2 725 | –11 082 |
| Omklassificeringar | –2 723 | –300 | 3 023 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 88 | 143 | –21 | 211 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 5 941 | 11 419 | 1 521 | 18 880 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –225 | –42 | –11 | –278 |
| Årets omräkningsdifferens | 3 | 4 | 7 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –222 | –38 | –11 | –271 |
| Restvärde vid årets början | 5 734 | 9 482 | 815 | 16 031 |
| Restvärde vid årets slut | 5 720 | 11 381 | 1 510 | 18 611 |
1) Investeringar avser investeringar i exploateringsmark, pågående bostadsproduktion samt förvärv av bostäder som färdigställts och som ännu ej tillträtts eller försålts.
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier |
Aktiekapital, TSEK |
|---|---|---|
| Antal aktier den 1 januari 2019 | 108 435 822 | 433 743 |
| Antal aktier den 31 december 2019 | 108 435 822 | 433 743 |
Aktierna fördelas på 11 906 196 A-aktier och 96 529 626 B-aktier. En A-aktie berättigar till tio röster och en B-aktie till en röst. Kvotvärde per aktie är 4 SEK.
För att kunna fullfölja sina åtaganden för de långsiktiga incitamentsprogrammen innehar Bonava AB per den 31 december 815 061 (815 061) B-aktier i eget förvar.
NCC AB delade den 9 juni 2016 ut samtliga aktier i Bonava AB till aktieägarna. NCC AB kvarstår som minoritetsägare i Bonava Deutschland GmbH men Bonava innehar en option att förvärva NCC AB:s andelar under 2021. Genom ett avtal om vinstdelning avsäger sig NCC AB utdelning för att istället erhålla en årlig ersättning om 1,3 MEUR tills avtalet sägs upp, vilket tidigast kan ske 5 år från avtalets ingående. Avtalad vinstdelning innebär att en skuld om 27 MSEK till NCC AB har redovisats som motsvarar verkligt värde av två års utbetalningar.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare |
844 | 614 |
| Leasingskulder, IFRS 16 | 169 | |
| Finansiella leasingskulder, IAS 17 | 15 | |
| Skulder avseende svenska bostads rättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
157 | 943 |
| Skulder till joint ventures | 6 | |
| Övriga långfristiga lån | 208 | 48 |
| Summa | 1 378 | 1 625 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare |
3 707 | 956 |
| Skulder avseende svenska bostads rättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
2 208 | 3 130 |
| Skulder till joint ventures | 42 | |
| Leasingskulder, IFRS 16 | 88 | |
| Finansiella leasingskulder, IAS 17 | 7 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 13 | 211 |
| Summa | 6 015 | 4 345 |
| Totalt räntebärande skulder | 7 393 | 5 970 |
| 2019 | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 326 | 214 | 541 |
| Årets avsättning | 131 | 143 | 274 |
| Årets utnyttjande | –115 | –125 | –240 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –2 | –2 | |
| Omklassificering | 9 | –9 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | 8 | 1 | 8 |
| Utgående balans | 358 | 224 | 582 |
| 2018 | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 326 | 313 | 640 |
| Årets avsättning | 97 | 55 | 151 |
| Årets utnyttjande | –104 | –154 | –258 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –4 | –4 | |
| Omklassificering | 2 | –2 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | 9 | 2 | 11 |
| Utgående balans | 326 | 214 | 541 |
Garantiavsättningarna avser bedömda utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning per projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. Garantikostnaden avsätts individuellt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
I huvudsak består övriga avsättningar av åtaganden i sålda projekt i Bonava Sverige. Majoriteten löper på cirka 6 år. Under 2019 har avsättningarna i Sverige minskat samtidigt som avsättningar i Finland ökat till följd av de planerade omstruktureringsåtgärderna. Avsättningarna i Finland löper på 1–2 år.
För återbetalningstider och villkor se not 23.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till joint ventures | 2 | |
| Skulder markförvärv | 239 | 191 |
| Övriga långfristiga skulder | 95 | 28 |
| Summa | 334 | 221 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 5 171 | 4 320 |
| Skulder för markförvärv | 51 | 165 |
| Derivatinstrument som inte används för säkringsändamål |
11 | 1 |
| Kortfristiga skulder, övriga | 355 | 375 |
| Summa | 5 588 | 4 860 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade kostnader | 164 | 172 |
| Projektrelaterade kostnader | 646 | 760 |
| Administrationskostnader | 193 | 89 |
| Räntekostnader | 7 | 2 |
| Övriga kostnader | 8 | 6 |
| Summa | 1 018 | 1 029 |
Operationella leasingåtaganden per 31 december 2018 enligt upplysning i årsredovisningen för 2018 uppgick till 582 MSEK. Bonava tillämpar inte undantaget för korttidsleasingavtal och de längsta avtalen har en löptid på 30 år. En genomsnittlig löptid på 17 år har därvid tillämpats vid beräkning för avstämning mellan nuvärdet av operationella leasingkostnader enligt årsredovisningen 2018 och öppningsbalansen för leasingskulden enligt IFRS 16, Leasingavtal. Den marginella låneräntan fastställs med beaktande av geografisk marknad och löptid. Den genomsnittliga räntan uppgick till 3,80 procent per den 1 januari 2019. Bonavas finansiella leasingskulder per 31 december 2018 uppgick endast till ett mindre värde. Som framgår av redovisningsprinciperna förekommer inga rimligt säkra förlängningsoptioner och några väsentliga variabla leasingbetalningar kopplade till index eller pris förekommer inte. Det diskonterat beloppet uppgår därmed till 427 MSEK vilket överensstämmer med den leasingskuld på 427 MSEK som redovisades per 1 januari 2019.
| Upplysningar enligt nuvarande regelverk, IFRS 16 | 2019 |
|---|---|
| Räntekostnader för leasingskulder | 12 |
| Kassaflöde för leasingavtal | 109 |
För avskrivningar per nyttjanderättstillgång, se not 5.
| Upplysningar enligt tidigare regelverk, IAS 17 | 2018 |
|---|---|
| Operationell leasetagare | |
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare | |
| Leasingkontrakt som löper ut: | |
| Inom 1 år | 30 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 141 |
| Senare än 5 år | 411 |
| Summa framtida minimileaseavgifter | 582 |
| Årets kostnad för operationell leasing | 93 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||
| För egna skulder: | ||
| Fastighetsinteckningar | 4 837 | 4 049 |
| Spärrade bankmedel | 1 | 11 |
| Övriga ställda säkerheter | 4 | 3 |
| Totalt ställda säkerheter | 4 842 | 4 063 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | ||
| Egna förbindelser: | ||
| Insatser och upplåtelseavgifter1) | 3 361 | 2 879 |
| Övriga borgensförbindelser | 111 | |
| Summa borgens- och garanti förpliktelser |
3 471 | 2 879 |
1) Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till bostadsrättsföreningar bildade av Bonava Sverige AB. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Hyresgarantier uppgår inte till väsentliga belopp.
| Likvida medel | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 499 | 325 |
| Summa enligt balansräkning och kassaflödesanalys |
499 | 325 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkt:
Under året erhållen ränta uppgick till 13 MSEK (7). Under året betald ränta uppgick till 95 MSEK (142).
| 2018 | Kassaflöde | 2019 | |
|---|---|---|---|
| Långfristiga ränte bärande fordringar |
8 | 5 | 2 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
95 | 77 | 19 |
| Totala räntebärande fordringar |
103 | 82 | 21 |
| 2017 | Kassaflöde | 2018 | |
| Långfristiga ränte bärande fordringar |
10 | 2 | 8 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
68 | –27 | 95 |
| Totala räntebärande fordringar |
78 | –25 | 103 |
| Ej kassaflödespåverkande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | Kassaflöde | Valutakurs förändringar |
Förvärvade bolag |
Nya leasingavtal1) |
2019 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 610 | –401 | –1 | 1 208 | ||
| Räntebärande leasingskulder | 22 | –109 | 344 | 257 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 4 338 | 1 274 | 47 | 268 | 5 927 | |
| Totala räntebärande skulder | 5 970 | 764 | 46 | 268 | 344 | 7 393 |
| Ej kassaflödespåverkande | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | Kassaflöde | Valutakurs förändringar |
Nya leasingavtal |
2018 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 326 | –1 718 | 2 | 1 610 | |
| Räntebärande leasingskulder | 21 | 1 | 22 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 017 | 2 290 | 31 | 4 338 | |
| Totala räntebärande skulder | 5 364 | 572 | 33 | 1 | 5 970 |
1) Förändring jämfört med föregående år förklaras av övergången till IFRS 16.
23 Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Bonava är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. Bonavas finansavdelning ansvarar för efterlevnaden av finanspolicyn. Bonavas finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av Bonavas styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom Bonavas decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till koncernens finansavdelning, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I Bonava hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens finansavdelning. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
Refinansieringsrisk definieras som risken att Bonava inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. Bonava ska enligt finanspolicyn eftersträva en riskspridning mellan olika finansieringskällor för att trygga sin långsiktiga försörjning av lånat kapital.
Bonavas policy är att företagets skuldportfölj ska ha en förfallostruktur som minimerar exponeringen ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljen består av projektfinansiering och övrig skuld. Projektfinansieringen avser byggnation av finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar och ska
vara knuten till varje enskilt bostadsprojekt och löptiden ska avspegla projektens tidpunkt för färdigställande. Den övriga skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden och den vägda genomsnittliga återstående löptiden av kreditramarna ska vara minst 18 månader.
I finansieringen avseende byggnation av finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar om 2 364 (4 072) MSEK är kapitalbindningen knuten till varje enskilt bostadsprojekt och uppgick till 10 (15) månader. Per 31 december 2019 uppgick kapitalbindningen till 32 (37) månader för företagets övriga skuldportfölj1). Kapitalbindningen för totala räntebärande skulder uppgick till 25 (22) månader1). För outnyttjade faciliteter uppgår kapitalbindningen till 48 månader (60).
Kapital definieras i Bonava som eget kapital inklusive minoritetsandel i enlighet med vad som visas i balansräkningen. Det innebär att kapitalet per den 31 december 2019 uppgick till 7 540 MSEK (7 362). Bonavas målsättning är att ha en kapitalstruktur som resulterar i en effektiv, vägd kapitalkostnad och en kreditvärdighet där hänsyn till verksamhetens behov samt framtida förvärv säkerställs.
Vid uppföljning av kapitalstrukturen använder Bonava nyckeltal avseende bl a nuvarande och prognostiserad soliditet och likviditet. Bonava ser över kapitalstrukturen och gör ändringar när ekonomiska förutsättningar förändras. För att bibehålla eller ändra kapitalstrukturen kan Bonavas styrelse föreslå att justera utdelningsnivån till aktieägarna, göra en extra utdelning, köpa tillbaka egna aktier, göra en aktieemission eller sälja tillgångar för att minska skulden.
1) Vid beräkning av kapitalbindningstid har skulder avseende leasing exkluderats. För företagscertifikat används löptiden för RCF då denna utgör back-up för företagscertifikaten.
| Förfallotid Belopp Andel, % 2020 6 037 85 2021 981 14 2022 117 2 2023 2024 2025 2026– Totalt 7 136 100 |
Räntebärande skulder | ||
|---|---|---|---|
1) Exklusive skulder avseende leasing.
För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Bonavas finanspolicy att betalningsberedskapen ska uppgå till minst 10 procent av årsomsättningen. Betalningsberedskapen definieras som likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter. Tillgängliga likvida medel ska placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet samt likvid andrahandsmarknad.
Bonavas likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december 2019 uppgick till 499 (325) MSEK.
Betalningsberedskapen per den 31 december 2019 uppgick till 13 (16) procent och inkluderar tillgängliga likvida medel om 482 (219) MSEK samt outnyttjade bindande kreditfaciliteter om 1 564 (2 214) MSEK.
Nedanstående tabell visar Bonavas finansiella tillgångar och skulder (inklusive räntebetalningar) samt derivat som utgör finansiella tillgångar och skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga icke diskonterade kassaflödena.
| 2019 | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga aktieinnehav | 4 | 4 | ||||
| Räntebärande fordringar | 2 | 2 | ||||
| Kundfordringar | 225 | 225 | ||||
| Likvida medel | 499 | 499 | ||||
| Summa finansiella tillgångar | 730 | 723 | 2 | 4 | ||
| Finansiella instrument | 47 | 37 | 10 | |||
| TOTALT | 777 | 760 | 10 | 2 | 4 | |
| Räntebärande skulder | 4 832 | 2 270 | 1 639 | 923 | ||
| Räntebärande skulder i finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar2) |
2 389 | 265 | 1 929 | 195 | ||
| Räntebärande leasingskulder | 430 | 25 | 76 | 149 | 105 | 75 |
| Finansiella instrument | 11 | 5 | 6 | |||
| Leverantörsskulder | 707 | 707 | ||||
| TOTALT | 8 369 | 3 272 | 3 650 | 1 267 | 105 | 75 |
| 2018 | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år |
| Andra långfristiga aktieinnehav | 4 | 4 | ||||
| Räntebärande fordringar | 94 | 84 | 10 | |||
| Kundfordringar | 518 | 518 | ||||
| Likvida medel | 325 | 325 | ||||
| Summa finansiella tillgångar | 941 | 843 | 84 | 10 | 4 | |
| Finansiella instrument | 49 | 18 | 27 | 3 | ||
| TOTALT | 990 | 861 | 111 | 13 | 4 | |
| Räntebärande skulder | 1 923 | 709 | 521 | 386 | 307 | |
| Räntebärande skulder i finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar2) |
4 125 | 456 | 2 717 | 952 | ||
| Finansiella instrument | 1 | 0,4 | 0,6 | |||
| Leverantörsskulder | 777 | 777 | ||||
| TOTALT | 6 826 | 1 943 | 3 239 | 1 338 | 307 |
2) Förfallotidpunkten för räntebärande skulder i osålda färdigställda projekt i finländska bostadsaktiebolag är definierade som förfallotidpunkten för de långfristiga låneavtalen. Lånen löses dock i takt med försäljningen av bostäderna.
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar Bonavas kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. Bonavas finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning.
Upplåningen som är räntebärande medför att Bonava exponeras för ränterisk.
Enligt Bonavas finanspolicy för hantering av ränterisken ska den vägda genomsnittliga återstående räntebindningstiden för projektrelaterade skulder avseende byggnation av finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar maximalt uppgå till projektets tidpunkt för färdigställande. För företagets övriga skuldportfölj ska räntebindningstiden ligga mellan 1 och 18 månader.
Räntebindningstiden för projektrelaterade skulder om 2 364 (4 072) MSEK uppgick till 4 (2) månader. Den räntebärande skulden avseende företagets övriga skuldportfölj uppgick till 4 771 (1 898) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 2 (3) månader. Per 31 december 2019 uppgick Bonavas totala räntebärande bruttoskuld till 7 136 (5 970) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 2 (2) månader1).
Räntebindningstiden för projektrelaterad finansiering samt
företagets övriga skuldportfölj följer den antagna finanspolicyn. Inga ränteswappar var utestående per den 31 december 2019 eller 2018.
En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –40 (–44) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.
| Resultateffekt, MSEK | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat | 2019 | 2018 | ||
| Marknadsränta +/– 1% | 40 | 44 |
| Räntebärande skulder | ||
|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel, % |
| 2020 | 6 037 | 85 |
| 2021 | 981 | 14 |
| 2022 | 117 | 2 |
| Totalt | 7 136 | 100 |
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
I enlighet med Bonavas finanspolicy, ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd och väsentlig. Säkring ska ske av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden.
Då Bonavas affärsenheter huvudsakligen har både in- och utbetalningar i lokal valuta är transaktionsexponeringens omfattning begränsad. Inga derivat för att säkra transaktionsexponering var utestående per den 31 december 2019.
Följande tabell visar Bonavas räntebärande skulder i olika valutor.
| Motvärde | Belopp | Andel, % |
|---|---|---|
| EUR | 3 204 | 45 |
| NOK | 689 | 10 |
| SEK | 3 243 | 45 |
| Totalt | 7 136 | 100 |
Omräkningsexponering i utländska nettotillgångar säkrades till och med 2016.
Nedanstående tabell visar Bonavas nettoinvesteringar per valuta.
| Valuta | 2019 Nettoinvestering |
2018 Nettoinvestering |
|---|---|---|
| DKK | 359 | 371 |
| EUR | 1 659 | 1 910 |
| NOK | 534 | 461 |
| RUB | 647 | 450 |
| Totalt | 3 200 | 3 192 |
Per den 31 december 2019 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av eget kapital med 161 (160) MSEK.
| 2019 Effekt eget kapital |
2018 Effekt eget kapital |
|
|---|---|---|
| DKK +/– 5% | 18 | 19 |
| EUR +/– 5% | 83 | 96 |
| NOK +/– 5% | 27 | 23 |
| RUB +/– 5% | 32 | 22 |
Bonavas placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A– (Standard & Poor's) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där Bonava bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla externa motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 11 (53) MSEK vid utgången av 2019. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1 procent på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 499 (325) MSEK.
Risken att Bonavas kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. I huvudsak övergår inte äganderätten av den produkt för vilken kunden betalar förrän full betalning skett. Risken för Bonava är därmed låg då den begränsas till förändring i marknadsvärdet.
| Brutto | Förväntad förlustnivå i % |
Kredit förlustreserv |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Ej förfallna kundfordringar | 405 | 0,3–4 | 1 | 404 |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar | 81 | 0,3–5 | 1 | 80 |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar | 15 | 2,4–50 | 1 | 14 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar | 23 | 3–100 | 12 | 11 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar | 7 | 3–100 | 4 | 3 |
| Summa | 531 | 19 | 512 |
Bonava har klassificerat sina kundfordringar i portföljer som utgörs av respektive rörelsesegment inom koncernen, detta då de anses ha likartad kreditriskkaraktär. Varje rörelsesegment inom Bonava koncernen har upprättat en Matris för sina kundfordringar där de tittat historisk vad förlusterna varit och sedan har justeringar utifrån aktuella förutsättningar och förväntningar om framtiden gjorts. Intervallerna representerar således den lägsta och högsta kreditreserveringsprocent som tillämpats inom koncernen inom varje tidsspann.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari | 41 | 36 |
| Årets reservering | 19 | 5 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar |
–41 | –2 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | |
| Utgående balans per 31 december |
19 | 41 |
IFRS 9 kräver att förlustreservering görs för förväntade kreditförluster. Bonava har historiskt sett haft små kreditförluster varför detta sätt att beräkna kreditförluster inte fått en väsentlig påverkan för koncernens kreditförluster. Bonava tillämpar förenklingsreglerna i IFRS 9.5.5.15. Förenklingsregeln innebär att Bonava värderar förlustreserven för kundfordringar till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid oavsett om krediterna är kreditförsämrade eller inte.
Kommande tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer baseras på publicerade terminskurser på en aktiv marknad.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder, andra räntefria skulder och andra räntebärande skulder bedöms det verkliga värdet överensstämma med det redovisade värdet.
| 2019 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultat räkningen |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultat räkningen |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga aktieinnehav | 4 | 4 | ||||
| Långfristiga fordringar | 2 | 2 | ||||
| Kundfordringar | 225 | 225 | ||||
| Övriga fordringar | 300 | 300 | ||||
| Likvida medel | 499 | 499 | ||||
| Derivatinstrument | 47 | 47 | ||||
| Summa tillgångar | 51 | 1 026 | 1 077 | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 208 | 1 208 | ||||
| Övriga långfristiga skulder | 334 | 334 | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 5 927 | 5 927 | ||||
| Leverantörsskulder | 707 | 707 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 51 | 51 | ||||
| Derivatinstrument | 11 | 11 | ||||
| Summa skulder | 11 | 8 227 | 8 238 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultat |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultat |
Övriga finansiella |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | totalresultat | räkningen | värde | räkningen | skulder | Summa |
| Andra långfristiga aktieinnehav | 4 | 4 | ||||
| Långfristiga fordringar | 3 | 10 | 13 | |||
| Kundfordringar | 518 | 518 | ||||
| Övriga fordringar | 84 | 84 | ||||
| Likvida medel | 325 | 325 | ||||
| Derivatinstrument | 49 | 49 | ||||
| Summa tillgångar | 56 | 937 | 993 | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 625 | 1 625 | ||||
| Övriga långfristiga skulder | 221 | 221 | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 4 345 | 4 345 | ||||
| Leverantörsskulder | 777 | 777 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 165 | 165 | ||||
| Derivatinstrument | 1 | 1 | ||||
| Summa skulder | 1 | 7 133 | 7 134 |
I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i Bonavas balansräkning. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde för långa skulder uppgår ej till väsentliga belopp varför bokfört värde anses överensstämma med verkligt värde. För korta skulder anses bokfört värde överensstämma med verkligt värde. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för Bonava.
Nivå 2: enligt metoden för Nivå 2 baseras verkligt värde på modeller som använder andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1. För Bonava innebär sådan data marknadsräntor och avkastningskurvor som används för att beräkna verkligt värde.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori är inte aktuell för Bonava.
| 2019 | 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nivå 2 | Summa | Nivå 2 | Summa | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | |||||
| Derivatinstrument som inte används för säkringsredovisning | 47 | 47 | 49 | 49 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Summa finansiella tillgångar | 51 | 51 | 53 | 53 | |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | |||||
| Derivatinstrument som inte används för säkringsredovisning | 11 | 11 | 1 | 1 | |
| Finansiella skulder inte värderade till verkligt värde | |||||
| Övriga skulder (räntebärande skulder)1) | 7 125 | 7 125 | 5 970 | 5 970 | |
| Summa finansiella skulder | 7 136 | 7 136 | 5 971 | 5 971 |
1) Exklusive skulder avseende leasing.
Bonava har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel. Ovanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto, vilka är möjliga att kvitta. Bonava har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
Den 25 oktober 2019 förvärvade Bonava 100% i bostadsutvecklaren Urbanium AS, en grupp bestående av fem företag med en attraktiv landbank med potential för färdigställande av närmare 1 000 bostäder de kommande sju åren. Förvärvspriset var 495 MNOK. Urbaniums verksamhet innefattar främst en landbank i Oslo med omnejd. I och med förvärvet har Bonava stärkt positionen på den norska marknaden.
Under tiden från förvärvet till den 31 december 2019 har Urbanium bidragit med 0 MSEK till nettoomsättningen och –5 MSEK till nettoresultat efter skatt. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2019 uppskattas att Bonavas nettoomsättning hade ökat med 0 MSEK och nettoresultatet efter skatt minskat med 29 MSEK. Bonava avser att integrera bolagets befintliga organisation och inom ramen för Bonavas verksamhet utveckla bostäder. Nettoresultatet avser en uppskattad kostnad för att bedriva verksamheten i region Oslo. Förvärvskalkylen är preliminär.
| Omsättningstillgångar | |
|---|---|
| Exploateringsfastigheter | 650 |
| Pågående bostadsprojekt | 52 |
| Uppskjutna skattefordringar | 5 |
| Kortfristiga fordringar | 3 |
| Likvida medel | 10 |
| Långfristiga skulder | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 193 |
| Kortfristiga skulder | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 72 |
| Kortfristiga ej räntebärande skulder | 46 |
| Uppskjutna skatteskulder | 6 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 402 |
| Övervärde i exploateringsfastigheter | 191 |
| Uppskjuten skatt | 74 |
| Förvärvspris | 519 |
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 13,3 MSEK har resultatförts under 2019.
| Likvida medel | 414 |
|---|---|
| Kortfristig skuld | 105 |
| Totalt | 519 |
Förvärvade likvida medel uppgick till 10 MSEK.
De poster som redovisas som jämförelsestörande per den 31 december 2019 avser dels en uppgörelse i en rättsprocess som härrör från en verksamhet som Bonava har avslutat sedan många år tillbaka. Den totala kostnaden på 100 MSEK har redovisats som en jämförelsestörande post under "Moderbolaget och justeringar" eftersom posten inte är hänförlig till Bonavas nuvarande verksamhet.
Bonava har även redovisat en total kostnad om 159 MSEK relaterat till de planerade omstruktureringsåtgärderna i Finland. Kostnaden har redovisats som en jämförelsestörande post under Nordic.
Nedanstående resultaträkning visar Bonavakoncernen inklusive jämförelsestörande poster.
| 2019 | |
|---|---|
| Nettoomsättning | 15 474 |
| Kostnader för produktion | –13 518 |
| Bruttoresultat | 1 956 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | -1 013 |
| Rörelseresultat | 943 |
| Finansiella intäkter | 16 |
| Finansiella kostnader | –125 |
| Finansnetto | –110 |
| Resultat efter finansiella poster | 834 |
| Skatt på årets resultat | –219 |
| Årets resultat | 615 |
Nedanstående tabell, om inget annat anges, innehåller vissa finansiella och operativa nyckeltal som inte är vedertagna mått för finansiellt resultat eller finansiell ställning enligt IFRS. Informationen nedan som avser räkenskapsåren 2013–2018 är av betydande värde för investerare eftersom de möjliggör en bättre utvärdering
av Bonavas finansiella ställning och resultat. Nyckeltalen för 2013– 2015 nedan har ej varit föremål för revision men har beräknats utifrån siffror i de Reviderade Sammanslagna Finansiella Rapporterna för åren 2013–2015 som har reviderats av Bolagets revisorer. För definitioner av nyckeltal se rubriken "Definitioner" under avsnittet "Finansiella nyckeltal".
| MSEK om inget annat anges | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Avkastningsmått | |||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, %2) | 8,1 | 12,8 | 16,6 | 14,6 | 12,5 |
| Finansiella mått vid periodens slut | |||||
| Räntetäckningsgrad, ggr2) | 7,7 | 11,1 | 8,3 | 5,4 | 3,9 |
| Soliditet, % | 32,1 | 34,9 | 33,7 | 33,7 | 30,5 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 31,5 | 28,3 | 27,2 | 26,7 | 32,8 |
| Nettolåneskuld | 6 873 | 5 542 | 4 165 | 3 699 | 4 216 |
| Nettolåneskuld, exkl bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag | 3 635 | 577 | –838 | 75 | 1 039 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,9 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,9 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 14 933 | 13 332 | 12 003 | 10 134 | 9 811 |
| Sysselsatt kapital, genomsnitt | 14 579 | 12 683 | 11 419 | 10 412 | 10 882 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr2) | 1,1 | 1,1 | 1,3 | 1,3 | 1,2 |
| Andel riskbärande kapital, % | 32,7 | 35 | 33,8 | 33,8 | 30,5 |
| Genomsnittlig ränta, vid periodens slut, %3) | 1,12 | 1,41 | 2,86 | 3,75 | 3,06 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år3) | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,2 |
| Genomsnittlig ränta, vid periodens slut,%4) | 1,23 | 1,3 | 1,4 | 1,35 | 1,26 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år4) | 0,3 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Data per aktie före och efter utspädning | |||||
| Resultat efter skatt, SEK | 5,71 | 11,74 | 12,99 | 9,26 | 7,36 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, SEK | 3,55 | –5,84 | 0,79 | 6,54 | 13,37 |
| Utdelning, SEK5) | 3,00 | 5,20 | 5,20 | 3,80 | 0 |
| Eget kapital, SEK | 70,02 | 68,36 | 61,48 | 52,25 | 43,08 |
| Antal aktier i miljoner, genomsnitt | 107,6 | 107,6 | 107,9 | 108,4 | 108,4 |
1) De historiska finansiella nyckeltalen påverkas av att Bonavas historiska kapitalstruktur, som ett affärsområde inom NCC-koncernen, inte speglat kapitalstrukturen för ett fristående noterat bolag. Ett aktieägartillskott om cirka 5 Mdr SEK har därför tillskjutits i slutet av 2015 via en fordran på NCC. Denna transaktion presenteras som övrigt tillskjutet kapital i Bonava.
2) Beräkningar görs på ett 12-månaders genomsnitt.
3) Exklusive lån i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag. För mer information se rubriken "Byggfinansiering av bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag" under avsnittet "Kapitalstruktur och finansiering".
4) Avser lån i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag. För mer information se rubriken "Byggfinansiering av bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag" under avsnittet "Kapitalstruktur och finansiering".
5) Utdelning 2019 avser styrelsens förslag till årsstämman.
| Antal bostäder om inget annat anges | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Byggrätter, vid periodens slut | 33 300 | 30 600 | 31 400 | 28 000 | 29 100 |
| Varav byggrätter utanför balansräkningen | 14 000 | 15 300 | 14 600 | 10 500 | 11 000 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | |||||
| Resultatavräknade bostäder under perioden | 4 170 | 3 539 | 4 294 | 4 371 | 3 968 |
| Startade bostäder under perioden | 3 010 | 4 375 | 4 984 | 4 041 | 4 452 |
| Sålda bostäder under perioden | 3 918 | 3 906 | 3 984 | 4 311 | 4 542 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 6 179 | 7 259 | 6 844 | 6 158 | 6 432 |
| Försäljningsgrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 59 | 52 | 54 | 63 | 60 |
| Reservationsgrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 4 | 4 | 3 | 6 | 6 |
| Färdigställandegrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 48 | 46 | 44 | 49 | 46 |
| Färdigställda ej resultatavräknade bostäder, vid periodens slut | 714 | 718 | 377 | 373 | 429 |
| Bostäder till salu (pågående och färdigställda), vid periodens slut | 3 001 | 3 833 | 3 443 | 2 440 | 2 713 |
| Färdigställda osålda bostäder | 477 | 379 | 284 | 180 | 156 |
| Bostadsutveckling till investerare | |||||
| Resultatavräknade bostäder under perioden | 1 341 | 1 686 | 1 170 | 407 | 1 768 |
| Startade bostäder under perioden | 1 441 | 2 103 | 1 718 | 1 791 | 1 904 |
| Sålda bostäder under perioden | 1 244 | 2 103 | 1 718 | 1 922 | 1 773 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 3 553 | 3 453 | 3 036 | 2 955 | 2 346 |
| Försäljningsgrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 94 | 100 | 100 | 100 | 94 |
| Färdigställandegrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 33 | 30 | 32 | 40 | 69 |
| Färdigställda ej resultatavräknade bostäder, vid periodens slut | |||||
| Bostäder till salu (pågående och färdigställda), vid periodens slut | 131 | ||||
| Bostadsutveckling till konsumenter | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens början | 7 259 | 6 844 | 6 158 | 6 432 | 5 952 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ändrad bedömning av bostäder i produktion vid periodens början | –13 | ||||
| Återupptagande av startade bostäder1) | 76 | ||||
| Startade bostäder under perioden | 3 010 | 4 375 | 4 984 | 4 041 | 4 452 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden | –4 170 | –3 539 | –4 294 | –4 371 | –3 968 |
| Minskning (+)/ökning (–) färdiga ej resultatavräknade bostäder vid periodens slut |
4 | –421 | –4 | 56 | 9 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 6 179 | 7 259 | 6 844 | 6 158 | 6 432 |
| Bostadsutveckling till investerare | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens början | 3 453 | 3 036 | 2 955 | 2 346 | 1 735 |
| Startade bostäder under perioden | 1 441 | 2 103 | 1 718 | 1 791 | 1 904 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden | –1 341 | –1 686 | –1 170 | –407 | –1 768 |
| Tidsförskjutning mellan färdigställande och resultatavräkning i Bonava Finland2) |
–467 | –775 | 475 | ||
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 3 553 | 3 453 | 3 036 | 2 955 | 2 346 |
1) Projekt redovisas som startade bostäder vid det initiala starttillfället. Vid eventuella förseningar i samband med överklagande av bygglov exkluderas projekt från bostäder i pågående produktion. I Sverige har ett projekt återupptagits efter en försenad process på grund av överklagande bygglov.
2) Till och med 2015 har Bonava Finland resultatavräknat bostäder till investerare i samband med produktionsstart. Därmed har det varit en tidsförskjutning mellan åren vad gäller resultatavräkning och färdigställande av bostäder till investerare. Från och med 2016 sker resultatavräkning av bostäder till investerare i Bonava Finland vid färdigställandetidpunkten.
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 12 | 266 | 267 |
| Kostnader för produktion | –46 | –31 | |
| Bruttoresultat | 220 | 236 | |
| Administrationskostnader | –455 | –423 | |
| Rörelseresultat | 2, 3, 4 | –235 | –187 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 5 | 793 | 1 722 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 170 | 150 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –50 | –66 |
| Resultat efter finansiella poster | 679 | 1 618 | |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Förändring periodiseringsfond | –32 | ||
| Koncernbidrag, erhållna | 259 | 730 | |
| Resultat före skatt | 905 | 2 348 | |
| Skatt på årets resultat | 9 | –21 | –142 |
| Årets resultat | 884 | 2 206 |
Moderbolaget består av koncerngemensamma funktioner för ekonomi, IT, marknadsföring, inköp, personal, juridik och strategi. Moderbolagets intäkter består till stor del av utdebitering av
dess tjänster till dotterbolagen. Nettoomsättningen uppgick till 266 (267) MSEK.
Resultat från andelar i koncernföretag består av utdelningar. I övrigt består de finansiella posterna i huvudsak av ränteintäkter och räntekostnader inom den centraliserade finansavdelningen.
Fordringar hos koncernföretag ökade till följd av ökade investeringar som delvis finansierades via lån från moderbolaget.
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande | 7 | 141 | 131 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 141 | 131 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier | 7 | 10 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 7 | 10 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 8 | 2 258 | 2 278 |
| Andra långfristiga fordringar | 4 | 3 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 2 263 | 2 282 | |
| Summa anläggningstillgångar | 2 411 | 2 423 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 8 071 | 4 934 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 40 | 33 | |
| Övriga fordringar | 1 301 | 1 422 | |
| Kassa och bank | 59 | ||
| Summa kortfristiga fordringar | 9 471 | 6 389 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 11 882 | 8 812 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 434 | 434 | |
| Fond för utvecklingsutgifter | 80 | 70 | |
| Summa bundet eget kapital | 513 | 503 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 5 741 | 4 121 | |
| Årets resultat | 884 | 2 206 | |
| Summa fritt eget kapital | 14 | 6 625 | 6 327 |
| Summa eget kapital | 7 139 | 6 830 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond | 32 | ||
| Summa obeskattade reserver | 32 | 0 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 4 | 3 | |
| Summa avsättningar | 4 | 3 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder |
10 | 844 | 614 2 |
| Summa långfristiga skulder | 844 | 617 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 25 | 29 | |
| Skulder till koncernföretag | 10 | 62 | 257 |
| Aktuell skatteskuld | 17 | 76 | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 10 | 3 707 | 956 |
| Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
11 | 18 34 |
8 35 |
| Summa kortfristiga skulder | 3 863 | 1 362 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 11 882 | 8 812 | |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Fond för utvecklings utgifter |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 434 | 98 | 4 249 | 428 | 5 208 |
| Vinstdisposition | 428 | –428 | 0 | ||
| Överföring till/från fond för utvecklingsutgifter | –28 | 28 | 0 | ||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 5 | 5 | |||
| Återköp av aktier | –29 | –29 | |||
| Utdelning | –560 | –560 | |||
| Årets resultat | 2 206 | 2 206 | |||
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 434 | 70 | 4 121 | 2 206 | 6 830 |
| Vinstdisposition | 2 206 | –2 206 | 0 | ||
| Överföring till/från fond för utvecklingsutgifter | 10 | –10 | 0 | ||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | –16 | –16 | |||
| Utdelning | –560 | –560 | |||
| Årets resultat | 884 | 884 | |||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 434 | 80 | 5 741 | 884 | 7 139 |
| Not | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster | 679 | 1 618 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| – Anteciperad utdelning | –359 | –369 | |
| – Avskrivningar | 74 | 89 | |
| – Nedskrivningar | 11 | ||
| – Förändringar avsättningar | 1 | 1 | |
| – Övrigt | –9 | –23 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | –282 | –302 | |
| Betald skatt | –80 | 10 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 316 | 1 326 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/minskning (+) av fordringar | 485 | 302 | |
| Ökning (+)/minskning (–) av skulder | –161 | –56 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 323 | 246 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 639 | 1 572 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Investeringar i aktier i dotterföretag | –3 | ||
| Investeringar i inventarier | –1 | –9 | |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –80 | –51 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –80 | –63 | |
| Kassaflöde före finansiering | 559 | 1 510 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utbetald utdelning | –560 | –560 | |
| Förvärv av egna aktier | –29 | ||
| Ökning (–) /minskning (+) av räntebärande fordringar | –2 779 | –1 410 | |
| Ökning (+)/minskning (–) av räntebärande skulder | 3 037 | 780 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –301 | –1 219 | |
| Årets kassaflöde | 258 | 291 | |
| Likvida medel vid årets början | –199 | –490 | |
| Likvida medel vid årets slut | 59 | –199 |
Likvida medel vid föregående års slut, –199 MSEK, avsåg medel på koncernkonto och rapporterades i balansräkningen som övrig skuld.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 639 (1 572) MSEK. Ett lägre resultat till följd av lägre utdelningar från dotterbolag gjorde att kassaflödet från den löpande verksamheten sjönk.
Kassaflödet från investeringsverksamheten var i paritet med föregående år.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten var positivt jämfört med föregående år då försäljningar av bostadsprojekt i koncernen var högre än föregående år.
Under året har räntor erhållits med 170 (150) MSEK och betalats med 36 (82) MSEK.
| Förändring av räntebärande fordringar | 2018 | Kassaflöde | Koncernbidrag | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 5 891 | 2 779 | 259 | 8 929 |
| Totalt räntebärande fordringar | 5 891 | 2 779 | 259 | 8 929 |
| Förändring av räntebärande fordringar | 2017 | Kassaflöde | Koncernbidrag | 2018 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 3 751 | 1 410 | 730 | 5 891 |
| Totalt räntebärande fordringar | 3 751 | 1 410 | 730 | 5 891 |
Koncernbidrag rapporteras som räntebärande fordring i samband med att det bokförs men påverkar då inte kassaflödet. Detta sker först nästkommande år när koncernbidraget regleras.
| Förändring av räntebärande skulder | 2018 | Kassaflöde | 2019 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga räntebärande skulder | 956 | 2 751 | 3 707 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 614 | 229 | 844 |
| Totalt räntebärande skulder | 1 570 | 2 980 | 4 550 |
| Förändring av räntebärande skulder | 2017 | Kassaflöde | 2018 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 200 | 756 | 956 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 590 | 24 | 614 |
| Totalt räntebärande skulder | 790 | 780 | 1 570 |
1 Redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering.
Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från koncernens på följande punkter:
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar av dessa aktier och andelar sker om återvinningsvärdet är lägre än det bokförda värdet. Som intäkt redovisas erhållen och anteciperad utdelning.
I moderbolaget redovisas samtliga erlagda leasingavgifter i resultaträkningen i samband med att kostnaden uppkommer.
Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition, vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2.
I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Medelantalet anställda var under året 80 (78). De anställda utgörs av 51 (49) kvinnor och 29 (29) män.
| Andel kvinnor, % | |||
|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | ||
| Styrelsen | 43 | 43 | |
| Ledande befattningshavare | 50 | 50 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 74 | 85 |
| Sociala kostnader | 48 | 51 |
| varav pensionskostnad | 17 | 18 |
Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. Se även koncernens not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och vd |
Övriga anställda |
Styrelse och vd |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar |
9 | 65 | 12 | 73 |
| (varav tantiem o.d.) | (0) | (0) | (2) | (2) |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 70 | 79 |
| Materiella tillgångar | 4 | 4 |
| Summa avskrivningar | 74 | 83 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader kreditinstitut | 36 | 53 |
| Övriga finansiella kostnader | 14 | 13 |
| Summa | 50 | 66 |
4 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Revisionsföretag | ||
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 2 | 1 |
| Summa arvoden och kostnads ersättningar till revisorer och revisionsföretag |
2 | 1 |
Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
5 Resultat från andelar i koncernföretag
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Utdelning | 805 | 1 722 |
| Nedskrivningar | –11 | |
| Summa | 793 | 1 722 |
| Förvärvade immateriella tillgångar | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början |
294 | 242 |
| Investeringar | 80 | 51 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
374 | 294 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början |
–132 | –52 |
| Årets avskrivning enligt plan | –70 | –79 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut |
–201 | –132 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början |
–31 | –31 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut |
–31 | –31 |
| Restvärde vid årets början | 131 | 159 |
| Restvärde vid årets slut | 141 | 131 |
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Andel i % | Antal andelar | 2019 | 2018 |
| Bonava Danmark A/S, 32 65 55 05, Danmark | 100 | 5 000 | 456 | 457 |
| Bonava East Holding AB, 556495-9079, Stockholm | 100 | 1 000 | ||
| Bonava Eesti OÜ, 11398856, Estland | 100 | 1 | 41 | 41 |
| Bonava Holding GmbH, HRB 16608 FF, Tyskland | 100 | 100 000 | 373 | 376 |
| Bonava Latvija SIA, 40003941615, Lettland | 100 | 15 780 000 | 176 | 176 |
| Bonava Lietuva UAB, 305099434, Litauen | 100 | 250 | ||
| Bonava Norge AS, 980 390 020, Norge | 100 | 7 501 | 481 | 481 |
| Bonava Suomi Oy, 2726714-3, Finland | 100 | 10 000 | 300 | 303 |
| Bonava Sverige AB, 556726-4121, Stockholm | 100 | 1 000 | 49 | 52 |
| Bonava Wohnbau GmbH, HRB 15662 FF, Tyskland | 10 | 2 500 | 1 | 1 |
| LLC Bonava Saint-Petersburg, INN7841322136, Ryssland | 100 | 381 | 381 | |
| LLC Petro Center, INN7841457408, Ryssland | 99 | 11 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 2 258 | 2 278 |
Endast direkt ägda bolag redovisas i tabellen ovan. Förutom ovan nämnda bolag kontrollerar Bonava AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | ||
| Aktuell skattekostnad | –21 | –80 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | –63 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–21 | –142 |
| Resultat | ||
|---|---|---|
| Effektiv skatt | 2019 | 2018 |
| Resultat före skatt | 905 | 2 348 |
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget |
–194 | –517 |
| Icke avdragsgilla kostnader | –5 | –1 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 178 | 379 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –3 | |
| Redovisad skatt | –21 | –142 |
| Effektiv skatt, % | 2 | 6 |
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 844 | 614 |
| Summa långfristiga skulder | 844 | 614 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 3 707 | 956 |
| Skulder till koncernföretag | 57 | |
| Summa kortfristiga skulder | 3 764 | 956 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 608 | 1 570 |
För återbetalningstider och villkor se koncernens not 23, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Bonava AB, organisationsnummer 556928-0380, är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Stockholm. Bonava AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är Bonava AB, Lindhagensgatan 72, Stockholm.
Koncernredovisningen för år 2019 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnt koncernen. I koncernen ingår även innehaven i intresseföretag.
| 14 | Vinstdisposition |
|---|---|
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, SEK |
6 625 179 117 |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 3,00 SEK per aktie |
322 862 283 |
| I ny räkning balanseras | 6 302 316 834 |
| Summa SEK | 6 625 179 117 |
Aktier som är återköpta av Bonava AB berättigar inte till utdelning. Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 20 februari 2020.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade kostnader | 20 | 26 |
| Administrationskostnader | 6 | 7 |
| Räntekostnader | 6 | 2 |
| Övriga kostnader | 1 | |
| Summa | 34 | 35 |
| Utnyttjat belopp | |||
|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | ||
| Insatser & upplåtelseavgifter | 3 971 | 3 516 | |
| Kreditiv under byggtid för bostadsrättsföreningar |
1 470 | 3 225 | |
| Motförbindelse gentemot externa garantigivare |
8 648 | 8 018 | |
| Övriga borgensförpliktelser | 4 988 | 4 539 | |
| Övriga ställda säkerheter | 3 | 3 | |
| Summa ställda säkerheter och eventualförpliktelser |
19 079 | 19 301 |
Moderbolagets borgensförbindelser är för dotterbolags räkning.
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel | 6 625 179 117 |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 3,00 SEK per aktie1) | 322 862 283 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 6 302 316 834 |
| Summa SEK | 6 625 179 117 |
1) Aktier återköpta av Bonava AB berättigar inte till utdelning. Den föreslagna utdelningens totalbelopp beräknas på antalet utestående aktier per den 20 februari 2020.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och koncernen står inför.
Styrelsen och verkställande direktören avger även Bonava AB:s hållbarhetsrapport för 2019. Hållbarhetsrapporten beskriver koncernens arbete utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Rapporten är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) Sustainability Reporting Standards.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 februari 2020. Koncernens resultat och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2020.
Stockholm den 20 februari 2020
Mikael Norman Styrelseordförande Viveca Ax:son Johnson Styrelseledamot
Carl Engström Styrelseledamot
Åsa Hedenberg Styrelseledamot
Samir Kamal Styrelseledamot
Frank Roseen Styrelseledamot Anna Wallenberg Styrelseledamot
Joachim Hallengren Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avlämnats den 20 februari 2020 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Linda Andersson Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Bonava AB (publ), org.nr 556928-0380
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bonava AB (publ) för år 2019. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 11-61 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Bonava AB (publ) är ett bostadsutvecklingsbolag. Verksamheten består i att förädla byggbar mark till prisvärda och hållbara bostadsmiljöer i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland. Bonava utvecklar och säljer både flerbostadshus och småhus åt konsumenter och investerare främst i storstadsregioner.
Vi genomför en revision för koncernändamål av räkenskaperna för verksamheterna i Sverige, Tyskland, Danmark, Norge och Finland samt särskilda granskningsinsatser hänförligt till verksamheten i St Petersburg. Denna verksamhet utgör totalt 97% av koncernens omsättning och större delen av koncernens balansomslutning. Därutöver genomförs en lagstadgad revision i alla relevanta enheter i koncernen. Särskilt betydelsefulla områden i revisionen är värdering av bostadsprojekt och värdering av garantiåtaganden. Vidare har redovisningen av förvärvet av Urbanium A S haft särskilt fokus i granskningen. I revisionen har vi genomfört bl.a. följande aktiviteter:
Granskningen utförs av revisionsteam som tillhör PwC-nätverket. Utfört arbete sker i enlighet med lokala revisionskrav i respektive land samt specifika instruktioner hänförligt till koncernrevisionen. Avseende verksamheten i S:t Petersburg har koncernrevisionsteamet utfört granskningen för koncernändamål medans den lagstadgade revisionen utförs av en lokal revisionsbyrå. Utöver detta har medlemmar i det centrala teamet under året besökt bl a verksamheterna i S:t Petersburg och Tyskland i syfte att skapa en förståelse för verksamheten i besökta enheter och förstå rutiner och kontroller för att utvärdera intern kontroll samt göra en översiktlig genomgång av den finansiella rapporteringen utifrån koncernens redovisningsprinciper. För övriga enheter inom koncernen som inte är föremål för lagstadgad revision, görs andra analytiska granskningsinsatser som del i granskningen av koncernredovisningen.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Bostadsprojekt beskrivs i årsredovisningen i not 14 samt not 1 Väsentliga redovisningsprinciper avsnitt Kritiska uppskattningar och bedömningar.
Bostadsprojekt uppgick den 31 december 2019 till MSEK 20 923 och utgör 89 procent av koncernens tillgångar per 31 december 2019. Bostadsprojekt består av pågående bostadsprojekt (MSEK 11 740), färdigställda bostäder (MSEK 2 013) och exploateringsmark (MSEK 7 149).
Bostadsprojekt som helt redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet är till sin natur behäftat med antaganden och en förändring i gjorda antaganden kan få väsentlig effekt i redovisade värden. Färdigställda bostäder har ökat både i antal och värde, främst till följd av en avvaktande marknad i Sverige. Antaganden och bedömningar för färdigställda bostäder får således en större påverkan på värderingen av färdigställda bostäder. Avvaktande marknad och längre planerings-, tillstånds- och projektprocesser kan även få påverkan på värdering av exploateringsmark då denna värderas utifrån perspektivet vad det slutliga projektet ger för resultat. Antaganden och bedömningar påverkar alla nämnda poster men har störst påverkan på värderingen av exploateringsmark. För att redovisningen av dessa poster ska vara rättvisande är även relaterade kostnadsreserver och avsättningar hänförliga till bostadsprojekten eller avslutade bostadsprojekt av stor vikt.
Då bostadsprojekt utgör den mest väsentliga posten i Bonavas räkenskaper utgör granskningen av värdering av denna post som delvis bygger på antaganden ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Förutom att värderingen av bostadsprojekt är behäftat med en inneboende osäkerhet när redovisningen delvis bygger på antaganden som kan förändras, så har vi utifrån vår granskning har vi inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet. Det kan noteras att den inneboende osäkerheten i värderingen har ökat jämfört med föregående år utifrån marknadssituationen.
Garantiåtaganden beskrivs i årsredovisningen i not 17 Avsättningar samt not 1 Väsentliga redovisningsprinciper avsnitt Kritiska uppskattningar och bedömningar.
Avsättningar för garantiåtaganden uppgick till MSEK 358 den 31 december 2019.
Avsättning för framtida garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som bedömts komma att åtgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare genomförda bostadsprojekt. Redovisningen görs därmed främst utifrån företagsledningens bedömningar och är därmed behäftad med osäkerhet hänförligt till dessa bedömningar.
Utifrån postens väsentlighet och att redovisningen bygger på bedömningar utför granskningen av värderingen av garantiavsättningar ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
I vår revision av garantiåtaganden har vi bland annat utfört följande granskningsinsatser:
Utifrån vår granskning har vi inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet. Vi noterar dock, att storleken på framtida garantikostnader för nuvarande och tidigare är bostadsprojekt, är beroende av framtida utfall och därmed är behäftat med en inneboende osäkerhet och som sådant kan avvika från gjord garantiavsättning.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–10 respektive 104–110. Det finns även annan information Årsöversikt 2019 publicerad på Bonavas hemsida. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bonava AB (publ) för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Bonava AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 10 april 2019 och har varit bolagets revisor sedan 25 april 2018.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Linda Andersson Auktoriserad revisor
Bonava är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bonava tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bonavas bolagsstyrning syftar till att säkerställa ett effektivt och värdeskapande beslutsfattande genom en tydlig roll och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och koncernledning. Denna transparens är en förutsättning för att Bonava ska kunna agera snabbt och korrekt när nya affärsmöjligheter ges.
Bonava är ett svenskt publikt aktiebolag som noterades på Nasdaq Stockholm 2016. Bolagsstyrningen i Bonava utgår från svensk lag, bolagsordningen, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter samt de regler och rekommendationer som ges ut av relevanta organisationer. I de länder där Bonava driver verksamhet följs den lagstiftning och övriga regler som är tillämpliga lokalt. Bonava ska även följa god sed på värdepappersmarknaden, vilket bland annat innebär att koncernen tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, "Koden". Bonava följer Koden utan några avvikelser. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter eller god sed på aktiemarknaden har förekommit. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av styrelsen och lämnas i enlighet med årsredovisningslagen och Koden och redogör för Bonavas bolagsstyrning under 2019.
Kallelse till bolagsstämma sker genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets hemsida samt annonseras i Post och Inrikes Tidningar. Samtidigt som kallelse sker annonseras en upplysning om att kallelse har skett i Dagens Nyheter.
Årsstämman den 10 april 2019 var bolagets enda bolagsstämma under 2019. Utöver val av styrelse och andra sedvanliga frågor beslutade årsstämman bland annat om ett nytt aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledning och vissa nyckelpersoner.
Bonavas årsstämma 2020 äger rum den 31 mars 2020 i Stockholm. Aktieägare har rätt att få ett ärende upptaget vid årsstämman om skriftlig begäran inkommit till styrelsen senast den 11 februari 2020, vilket bolaget har informerat om på sin hemsida i samband med delårsrapporten för det tredje kvartalet 2019. Begäran ska ställas till styrelsen. Bonava eftersträvar att styrelsen, ledningsgruppen, valberedningen och revisorn ska vara närvarande vid bolagsstämma. För mer information om bolagsstämman, se sid 10 eller Bonavas hemsida, bonava.com.
Bonavas aktie noterades på Nasdaq Stockholm 2016. Vid senaste årsskiftet uppgick antalet aktier i bolaget till 108 435 822 aktier. Aktiekapitalet var per samma datum 434 MSEK och kvotvärdet per aktie uppgick till 4,00 kronor.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 30 158 stycken. Bolagets fem största aktieägare var vid årsskiftet Nordstjernan AB, AMF Försäkring och Fonder, Swedbank Robur fonder, Lannebo fonder och SEB Investment Management.
– Läs mer om Bonavas aktier och aktieägare på sid 106–108.
Bonavas bolagsordning som fastställdes vid årsstämman 2019 återfinns i sin helhet på bonava.com. Bolagsordningen föreskriver att bolaget ska direkt eller genom dotterbolag, utveckla och investera i bostäder och bedriva handel med fastigheter samt bedriva annan med ovan nämnda verksamheter förenlig verksamhet, samt dessutom ombesörja vissa koncerngemensamma uppgifter såsom att tillhandahålla stabstjänster. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Bolaget kan inte fatta några beslut i strid mot bolagsordningen utan att först hänskjuta en sådan fråga till bolagsstämma för beslut och eventuell ändring av bolagsordningen.
Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Vid årsstämman 2019 i Bonava utsågs följande valberedning inför årsstämman 2020:, Angela Langemar Olsson, Nordstjernan AB, Tomas Risbecker, AMF Försäkring och Fonder, Caroline Forsberg, SEB samt styrelsens ordförande som adjungerad ledamot. Angela Langemar Olsson valdes till valberedningens ordförande.
Valberedningen har enligt instruktionerna till uppgift att lägga fram förslag till årsstämman om antalet styrelseledamöter och styrelsens sammansättning inklusive styrelsens ordförande, samt förslag om styrelsens arvodering, inklusive eventuellt särskilt arvode för utskottsarbete. Valberedningen ska också lägga fram förslag om årsstämmans ordförande och, i förekommande fall, om revisorer och deras arvodering. I den mån som anses erforderlig ska valberedningen även lägga fram förslag till ändringar i gällande regler för valberedningen.
Valberedningen har inför årsstämman 2020 haft sex protokollförda sammanträden och har därutöver haft kontakt mellan möten per telefon och e-post. Valberedningen har av styrelsens ordförande fått en redogörelse för hur arbetet bedrivits i styrelsen under året och har även tagit del av den självutvärdering som styrelsen genomfört. Utöver detta har valberedningen även diskuterat styrelsearbetet och styrelsens sammansättning direkt med samtliga styrelsens ledamöter. Valberedningen har noterat att styrelsen är väl fungerande och att den i termer av könsfördelning och mångfald i övrigt har en så tillfredsställande sammansättning att kraven enligt bolagets mångfaldspolicy bör anses uppfyllda. Valberedningen har därefter utvärderat bolagets behov och en ändamålsenlig styrelsesammansättning i förhållande till nuvarande styrelseledamöters bakgrund och kompetens och därvid funnit att styrelsen bör kompletteras med en ledamot med kompetens och erfarenhet inom bygg och fastighetsutveckling samt en ledamot med kompetens inom ekonomistyrning och projektuppföljning. Utifrån detta har kravprofiler för möjliga nya ledamöter tagits fram och valberedningen har intervjuat och utvärderat kandidater. Valberedningen har även utvärderat styrelsens arvoden och behandlat frågan om ersättning för arbete i styrelsens utskott. Samtliga beslut i valberedningen har varit enhälliga.
Bonavas mångfaldspolicy innebär att dess styrelse ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund och att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Målet med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen när det gäller kön, ålder och nationalitet samt erfarenheter, yrkesbakgrund och kompetens i övrigt. Läs vidare om Bonavas arbete i övrigt när det gäller mångfald på sid 93 under Passionate workplace.
Aktieägare har varit välkomna med förslag och synpunkter till valberedningen. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen gör detta via [email protected]. Ingen särskild ersättning har utgått till ordföranden, eller till någon av de övriga ledamöterna i valberedningen.
Valberedningens förslag på styrelsemedlemmar, styrelsearvoden och revisorer presenteras i kallelsen till årsstämman samt på bonava.com.
Bonavas styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter. Vid årsstämman den 10 april 2019 beslutades att omvälja Carl Engström, Viveca Ax:son Johnson, Åsa Hedenberg, Samir Kamal, Mikael Norman, Frank Roseen och Anna Wallenberg till styrelseledamöter samt välja Mikael Norman till ny styrelseordförande. För information om styrelseledamöterna och deras uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i Bonava, se avsnittet "Styrelse". Styrelsen har fastslagit en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för vd. Därutöver har styrelsen också beslutat om ett antal övergripande policyer, riktlinjer och instruktioner för bolagets verksamhet, se sid 70. Dessa interna styrdokument behandlas minst en gång per år och uppdateras därtill löpande för att följa lagar eller när behov annars föreligger.
Bolagets styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på oberoende då samtliga sju av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen.
Samtliga ledamöter utom Carl Engström och Viveca Ax:son Johnson har bedömts uppfylla kravet på oberoende i förhållande till större aktieägare (i båda dessa fall med avseende på Nordstjernan AB).
Styrelseordförande väljs på bolagsstämma och leder arbetet i styrelsen. Vid årsstämman den 10 april 2019 valdes Mikael Norman till ny styrelseordförande.
Bolagets styrelse har under 2019 haft tio möten, inklusive ett konstituerande möte. På dagordningen inför varje ordinarie styrelsemöte fanns ett antal stående punkter: vd:s genomgång av verksamheten, försäljningar och investeringar, finansiell rapportering, sammanfattning av större exponeringar och rapport om eventuella brister i arbetsmiljö eller avvikelser från uppförandekoden. Styrelsen har under 2019 bland annat diskuterat och beslutat om justeringar av Bonavas strategi, läget på bolagets olika marknader, förvärv av bostadsutvecklaren Urbanium AS i Oslo, ett omstruktureringspaket avseende verksamheten i Finland och flera större försäljningar och investeringar av mark och projekt. Styrelsen har även utvärderat Bonavas kartläggning av klimatpåverkan och fastställt klimatmål till år 2030, enligt godkänd metod för ansökan till Science Based Target Initiative. I övrigt är hållbarhetsagendan oförändrad.
Styrelsen har för närvarande två utskott: ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under 2019 fullgjordes ersättningsutskottets uppgifter av Bonavas styrelse i dess helhet, medan revisionsutskottet utgör ett separat utskott. Utskottens uppgifter regleras närmare i de årligen fastställda utskottsinstruktionerna.
Revisionsutskottet arbetar efter en årligen fastställd agenda och har bl.a. till uppgift att övervaka bolagets finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet har under 2019 bestått av styrelseledamöterna Carl Engström, tillika ordförande, Åsa Hedenberg och Mikael Norman, av vilka ingen är anställd av bolaget.
Under 2019 har revisionsutskottet haft sju möten. Bonavas revisor deltog vid alla möten. Vid mötena har exempelvis bolagets delårsrapporter, den externa revisionens inriktning och bolagets interna kontroll behandlats.
Ersättningsutskottet ska bl.a. bereda frågor om ersättningsprinciper till vd och andra ledande befattningshavare samt individuell ersättning till vd i enlighet med ersättningsprinciperna. Principerna omfattar bland annat förhållandet mellan fast och eventuell rörlig ersättning samt sambandet mellan prestation och ersättning, huvudsakliga villkor för eventuell bonus och incitamentsprogram samt huvudsakliga villkor för ickemonetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag. För vd gäller även att styrelsen i sin helhet fastställer ersättning och andra anställningsvillkor. Aktierelaterade incitamentsprogram till koncernledningen och andra ledande befattningshavare beslutas dock av årsstämman.
Under 2019 har ersättningsutskottet haft två möten (styrelsemöten), ett ordinarie och ett extra möte. Ledamöterna har närvarat vid båda dessa möten, med det undantaget att styrelseledamoten Anna Wallenberg inte var närvarande vid det ordinarie mötet i december 2019. Vid mötena behandlades bl.a. rörlig ersättning till ledande befattningshavare 2020, ersättningen till vd samt de föreslagna grunderna för ett aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledning och vissa nyckelpersoner för beslut 2020.
| Ledamöter1) | Utsedd av | Oberoende2) |
|---|---|---|
| Angela Langemar Olsson, valberedningens ordförande | Nordstjernan AB | Ja/Nej |
| Tomas Risbecker | AMF – Försäkring och fonder | Ja/Ja |
| Caroline Forsberg | SEB | Ja/Ja |
1) Samt styrelsens ordförande som adjungerad ledamot.
2) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren.

• Finansiell uppdatering inklusive finansiering
Vid årsstämman den 10 april 2019 beslutade stämman att fram till nästa årsstämma ska ett årligt arvode utgå med 700 000 SEK till styrelseordföranden och 300 000 SEK till var och en av de övriga styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget. Stämman beslutade samtidigt att fram till nästa årsstämma ska, för arbetet i revisionsutskottet, ett årligt arvode utgå med 150 000 SEK till ordföranden och 75 000 SEK till var och en av de övriga ledamöterna som inte är anställda i bolaget. Inga särskilda arvoden har utgått för övrigt utskottsarbete.
Bolaget har vidare beslutat att även framgent inte tillåta att styrelseledamöterna fakturerar styrelsearvodet via bolag.
Styrelsens ordförande initierar en gång per år, i enlighet med styrelsens arbetsordning, en utvärdering av styrelsens arbete. 2019 års utvärdering har utförts så att styrelseledamoten Carl Engström på ordförandens uppdrag intervjuat och diskuterat med varje styrelseledamot och därefter sammanställt resultatet av dessa samtal. Utvärderingens syfte är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikter om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan genomföras för att effektivisera styrelsearbetet.
Avsikten är också att få en uppfattning om vilken typ av frågor som styrelsen anser bör ges mer utrymme och på vilka områden det eventuellt krävs ytterligare erfarenhet och kompetens i styrelsen. Resultatet av utvärderingen har redovisats inom styrelsen och har av styrelsens ordförande delgivits valberedningen. I korthet ansåg styrelsen bland annat att styrelsen har en lämplig sammansättning men att ytterligare kompetens avseende projektutveckling och mer specifikt den tyska marknaden vore av värde, att dess arbete generellt fungerar väl och att ytterligare fokus bör läggas på de konkreta åtgärderna för uppnående av bolagets vision och strategiska mål.
Ansvarsfördelningen mellan vd och styrelsen framgår av styrelsens arbetsordning samt av styrelsen upprättad vd instruktion och beslutsordning. Vd fungerar som koncernledningens ordförande och fattar beslut i samråd med övriga koncernledningen.
Koncernledningen träffas regelbundet och i övrigt vid behov. År 2019 sammanträdde koncernledningen nio gånger.
Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang vd, CFO och övriga medlemmar av koncernledningen. För mer information om ersättning till ledande befattningshavare se not 4. Målsättningen med de riktlinjer som antogs på bolagets årsstämma den 10 april 2019 är att Bolaget ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom Bolaget. Det totala ersättningspaketet ska stödja Bolagets långsiktiga strategi. Ersättningen till Bolagets ledning består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år. All rörlig ersättning är relaterad till den fasta lönen, maximerad samt belönar uppfyllelsen av i förväg uppställda målsättningar av i huvudsak ekonomisk art. All rörlig ersättning i Bonava är utformad för att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer bolagets långsiktiga operationella och finansiella mål.
Vad gäller pension erbjuder Bonava premiebaserade lösningar, vilket innebär att Bonava betalar premier som utgör en viss andel av den anställdes lön. Styrelsen äger rätt att frångå ovanstående riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare om det i enskilda fall finns särskilda skäl.
| Bolagsstämmovalda ledamöter | Invald år | Styrelse | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
Oberoende av aktieägare |
Oberoende av bolag och ledning |
Totalt årligt arvode, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 10 | 7 | 2 | ||||
| Ordf. Mikael Norman2) | 2017 | 10 | 7 | 2 | Ja | Ja | 775 000 |
| Viveca Ax:son Johnson | 2015 | 10 | 2 | Nej | Ja | 300 000 | |
| Åsa Hedenberg | 2015 | 10 | 7 | 2 | Ja | Ja | 450 000 |
| Samir Kamal | 2015 | 10 | 3 | 2 | Ja | Ja | 375 000 |
| Carl Engström | 2015 | 10 | 4 | 2 | Nej | Ja | 300 000 |
| Anna Wallenberg | 2015 | 7 | 1 | Ja | Ja | 300 000 | |
| Frank Roseen | 2018 | 10 | 2 | Ja | Ja | 300 750 |
1) Under 2019 utgjordes Ersättningsutskottets uppgifter av Bonavas styrelse i sin helhet.
2) Valdes till styrelsens ordförande den 10 april 2019, samtidigt som Carl Engström blev ordinarie styrelseledamot.
Bonava har sedan tidigare beslutat tre aktiebaserade incitamentsprogram som vart och ett omfattat ca 50 personer. På årsstämman den 10 april 2019 biföll styrelsens förslag att införa ytterligare ett aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 50 personer. På samma sätt som i tidigare program krävs för deltagande ett eget aktieägande i Bonava. Syftet med de långsiktiga incitamentsprogrammen är att sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens och vissa nyckelpersoners intressen för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande. Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att återköpa B-aktier för att säkra implementeringen av incitamentsprogrammet. Styrelsen har hittills inte beslutat att utnyttja detta bemyndigande. Styrelsen avser föreslå kommande årsstämmor i Bonava att inrätta långsiktiga incitamentsprogram enligt liknande principer som gäller för det nu implementerade programmet för 2019. Under 2019 avslutades det första av bolagets, i september 2016 beslutade, aktiebaserade incitamentsprogram. Enligt villkoren för det programmet måste åtminstone miniminivån för vart och ett av de beslutade prestationsmålen uppnås för att aktierätter skulle kunna tilldelas till deltagarna vid programmets avslutande. Då miniminivån inte uppnåddes för ett av de beslutade prestationsmålen blev utfallet således noll i 2016 års program och inga aktierätter tilldelades därför deltagarna.
| Arvoden till revisorer under 2019 | MSEK |
|---|---|
| Revisionsarvoden till PwC | 7 |
| Revisionsarvoden till andra revisorer | 1 |
| Arvoden för revisionsnära konsulttjänster | 0 |
| Arvoden för skattekonsultation | 0 |
| Övriga arvoden | 0 |
| Aktiebaserat långsiktigt incitamentsprogram |
LTIP 2019 |
LTIP 2018 |
LTIP 2017 |
|---|---|---|---|
| Antal som erbjöds att delta | 50 | 50 | 51 |
| Antal som valde att gå med | 39 | 41 | 50 |
Bolagets finansiella räkenskapshandlingar och bokföring samt styrelsens och koncernledningens förvaltning granskas och revideras av bolagets revisor. På årsstämman den 10 april 2019 omvaldes det registrerade revisionsbolaget PwC (Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB) till revisor för perioden fram till årsstämman 2020. Valet skedde på valberedningens förslag vilket överensstämde med revisionsutskottets rekommendation. Till huvudansvarig revisor har den auktoriserade revisorn Patrik Adolfson utsetts.
Revisorn ska rapportera till revisionsutskottet om inte obetydliga fel inom redovisningsområdet och vid misstankar om oegentligheter. Revisorn ska minst en gång per år, normalt i samband med bokslutssammanträde, till bolagets styrelse rapportera om sina iakttagelser vid granskningen av bolaget och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser. Bolagets hållbarhetsredovisning har granskats och uppfyller enligt PwC kraven för legal hållbarhetsredovisning och Global Reporting Initative standard.
Bonavas interna kontroll avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att hantera risker och säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Bonava som noterat bolag efterlevs. Bonava följer Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission:s ("COSO") ramverk för att utvärdera ett företags interna kontroll över den finansiella rapporteringen, "Internal Control – Integrated Framework". Ramverket består av följande fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation, samt uppföljning. Processen har utformats för att säkerställa en lämplig riskhantering inklusive tillförlitlig finansiell rapportering i enlighet med IFRS, tillämpliga lagar och regler samt andra krav som ska tillämpas av bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Detta arbete involverar styrelsen, koncernledningen och övrig personal.
År 2017 inrättade Bonava en central riskkommitté och införde en årlig process för systematisk riskbedömning och internkontroll vad avser finansiella och icke-finansiella risker. Riskkommittén består av bolagets CFO, Chefsjurist, Koncernredovisningschef, Hållbarhetschef och Risk- och Compliancechef. Denna process har ytterligare utvecklats under 2019. I början av året genomförde varje affärsenhet och koncernfunktion i Bonava en självutvärdering av de viktigaste risker som enheten möter i sin verksamhet. Dessa diskuterades och analyserades därefter närmare, under våren, i en interaktiv process, där även riskkommittén ingår. Därefter, under sommaren, genomförde varje affärsenhet och koncernfunktion en självutvärdering av sin interna kontroll avseende ett antal risktyper, där för affärsenheterna de huvudsakliga risker som identifierades under riskbedömningsprocessen var i fokus. Detta arbete utfördes i nära samverkan med riskkommittén, berörda koncernfunktioner och bolagets revisorer. Sedan även dessa kontroller diskuterats och analyserats i riskkommittén, och i uppföljningsmöten med affärsenheterna, sammanställde kommittén på basis av ovan beskrivna process Bonavas årliga rapport om riskhantering och efterlevnad, vilken godkändes av vd och revisionsutskottet, beslutades av styrelsen och tillställdes koncernledningen.
Fördelning och delegering av ansvar har dokumenterats och kommunicerats i för styrelsen och bolagets styrande policyer.
Alla policyer beslutas av styrelsen. Utöver dessa har bolaget även andra typer av bindande styrdokument, inklusive ett antal Group Procedures vilka beslutas av vd. Samtliga interna styrdokument uppdateras regelbundet vid ändring av till exempel lagstiftning, redovisningsstandarder eller noteringskrav och när behov annars föreligger. Samtliga koncernens policyer och övriga styrdokument med tillämpning för hela koncernen är tillgängliga för alla anställda på bolagets intranät. Styrelsen övervakar och säkerställer kvaliteten på den interna kontrollen i enlighet med styrelsens arbetsordning och tillhörande instruktion för revisionsutskottet.
Därtill har styrelsen antagit ett antal grundläggande riktlinjer som styr arbetet med riskhantering och intern kontroll. I dessa ingår riskbedömning och krav på kontrollaktiveter för att hantera de mest väsentliga riskerna, i enlighet med den ovan beskrivna nya riskbedömnings- och internkontrollprocessen, samt rapportering. Ansvar och befogenheter samt styrdokument utgör, tillsammans med lagar och föreskrifter, kontrollmiljön inom Bonava. Under bolagsledningen har respektive namngiven dokumentägare det huvudsakliga ansvaret för att fastlagda styrdokument efterlevs. Därjämte anser bolaget att varje anställd har ett eget ansvar för att följa beslutade regler och processer. Bolaget underlättar för de anställda att ta detta ansvar genom olika informations- och utbildningsinsatser.
I enlighet med arbetsordningen gör styrelsen, samt revisionsutskottet, en gång om året, en genomgång av bolagets interna kontroll. Denna genomgång baseras på den ovan beskrivna nya riskbedömnings- och internkontrollprocessen. Den övergripande riskanalysen tar i första hand sikte på risker inom följande områden:
De risker som identifierats inom varje område värderas utifrån en bedömd sannolikhet och påverkan. Utfallet av riskanalysen utgör en del av den ovan beskrivna riskbedömnings- och internkontrollprocessen och ingår i den årliga rapporten om riskhantering och efterlevnad. För mer information avseende koncernens risker och riskhantering, se sid 17–19 samt not 23.
Bonavas hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer i affärsverksamheten och inom olika funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i Bonavas processer som en god hantering av identifierade risker. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, produktionsstart samt försäljning. Bonava lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Bonava har bl.a. etablerat Human Resources Operations som hanterar löneadministration för de nordiska länderna och en Treasuryfunktion som kontrollerar finansiella risker i olika avseenden. Vidare finns IT-funktionen, som har ett centralt ansvar för de väsentligaste ITsystemen inom Bonava. Var och en av dessa funktioner har som krav att dess processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett effektivt sätt. Andra kontrollaktiviteter innefattar, utöver den ovan beskrivna riskbedömnings- och internkontrollprocessen, framför allt följande: Kvartalsvisa styrelsemöten
i varje bolagiserad affärsenhet. Centrala inslag i dessa möten är rapportering och diskussion av finansiella prognoser och utfall, affärsenheternas strukturerade riskbedömning med mera. Bonava har även implementerat ett omfattande complianceprogram ("Our Foundation"). Programmet syftar till att minimera riskerna avseende bristande regelefterlevnad och affärsetik och innefattar bland annat skriftliga riktlinjer om antikorruption och konkurrensrätt, centrala och lokala rådgivare i dessa frågor, obligatoriska utbildningar i affärsetik och ett visselblåsarprogram. För mer information se sid 91.
Bonava har byggt upp en organisation för att säkerställa att den finansiella och icke-finansiella rapporteringen blir korrekt och effektiv. De interna styrdokumenten klargör vem som ansvarar för vad och den dagliga interaktionen mellan berörda människor gör att relevant information och kommunikation når samtliga berörda parter. Riktlinjer, instruktioner och manualer av betydelse för den finansiella rapporteringen kommuniceras till berörda medarbetare via Bonavas intranät. Instruktioner för den icke-finansiella rapporteringen har utvecklats under året och organisationen tränats av interna förändringsledare för korrekt och effektiv rapportering. Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende Bonavas ställning och resultatutveckling. Koncernledningen erhåller såväl veckovis som månatligen finansiell information avseende utvecklingen av försäljning, resultat, genomgång och uppföljning av pågående och kommande investeringar samt likviditetsplanering.
Bolagets kommunikationspolicy säkerställer att all informationsgivning externt och internt blir korrekt och ges vid lämplig tidpunkt. De anställda får, direkt eller indirekt, vara med och påverka utformningen av relevanta interna policyer och riktlinjer och har på så sätt varit direkt delaktiga i framtagandet av dessa interna styrdokument.
Uppföljning sker löpande på samtliga nivåer i Bonava. Styrelsen utvärderar regelbundet den information som bolagsledningen och revisorerna lämnar. Vidare rapporterar bolagets revisor personligen sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av den interna kontrollen direkt till styrelsen. Bonavas externa revisor bjuds även in att på styrelsemöte och till revisionsutskottet redogöra för sin rapport om den interna kontrollen. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som koncernledningen lämnar. Bonavas finansiella ställning och investeringar samt den löpande verksamheten diskuteras vid varje styrelsemöte. Styrelsen ansvarar även för övervakning av den interna kontrollen och för att tillse att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag som framkommer. Detta arbete innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas för att hantera eventuella brister, liksom uppföljning av förslag på åtgärder som uppmärksammats i samband med den externa revisonen. Det huvudsakliga underlaget för denna styrelsens övervakning utgörs av den tidigare beskrivna riskbedömnings- och internkontrollprocessen.
Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Bonava, utöver riskkommitténs verksamhet som innefattar inslag med karaktär av internrevision. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsställande underlag. Sammantaget medför detta att det inte anses motiverat att ha en särskild enhet för internrevision. Beslutet omprövas årligen.
Styrelsen har beslutat om Bonavas hållbarhetsagenda och koncernövergripande hållbarhetsmål samt avger hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen ingår i Bonavas årsredovisning och har upprättats enligt Global Reporting Initiatives standard. Hållbarhetsredovisningen är bestyrkt av revisor för hållbarhetsredovisning, PwC. Perioden för redovisningen är helåret 2019 och redovisningscykeln är årlig. Läs mer om Bonavas hållbarhetsagenda och redovisning på sid 72–102. Var i årsredovisningen de hållbarhetsrelaterade upplysningarna återfinns i årsredovisningen framgår av index på sid 1.
Styrelsen är ytterst ansvarig för Bonavas hållbarhetsagenda och det kontinuerliga hållbarhetsarbetet. Bonavas vd delegerar det operativa ansvaret till Bonavas hållbarhetschef, som från och med september 2019 rapporterar till bolagets SVP Operations i koncernledningen och som samordnar hållbarhetsarbetet med övriga funktionsansvariga.
Hållbarhetschefen leder två grupperingar inom koncernen; en styrgrupp för hållbarhetsagendan och ett råd för beredning av beslutsunderlag till ledningsgruppen, strategic boards och styrgruppen för hållbarhetsagendan samt implementering av beslut. I styrgruppen ingår förutom hållbarhetschefen Bonavas vd, CFO, Chefsjurist, HR-chef, Chef för Operations samt Marknads- och försäljningschefen. I hållbarhetsrådet ingår representanter från respektive affärsenhet. Hållbarhetschefen ingår även i Bonavas riskkommitté. Bonava har därtill en arbetsmiljöchef med övergripande funktionsansvar för att utveckla koncerngemensamma processer och driva utvecklingsarbete för hållbarhetsaspekten hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöchefen leder Bonavas råd för hälsa- och säkerhet med syfte att bereda beslutsunderlag till ledningsgruppen och strategic boards samt implementera beslut. I rådet för hälsa och säkerhet ingår representanter från respektive affärsenhet. Bonava har en chef för risk- och efterlevnadsfrågor som ansvarar för att utveckla Bonavas processer för medvetet och proaktivt risk- och efterlevnadsarbete samt leder Bonavas riskkommitté.
Det huvudsakliga utvecklingsarbetet bedrivs inom ramen för respektive hållbarhetsaspekts mest relevanta strategiska initiativ med stöd från Bonavas två beredande råd; hållbarhetsrådet respektive rådet för hälsa och säkerhet.

Styrelseledamot sedan 2017, styrelseordförande sedan 2019 Född 1958 Utbildning: Jur. kand, Stockholms Universitet
Tidigare arbetslivserfarenhet: CFO på Nobia, Group Controller på Electrolux, skattejurist på PricewaterhouseCoopers och som domare i Länsrätten och Kammarrätten i Stockholm.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Bravida Holding AB och Swedavia AB samt ordförande i revisionsutskotten i Bravida Holding AB och Swedavia AB. Aktieinnehav i Bonava AB: 8 000 B-aktier.

VIVECA AX:SON JOHNSON Styrelseledamot sedan 2015 Född 1963 Utbildning: Samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning. Andra pågående uppdrag: Ordförande i Nordstjernan AB och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Styrelseledamot i NCC AB, Rosti Group AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse och FPG Media AB. Aktieinnehav i Bonava AB: 25 000 A-aktier och 123 000 B-aktier.

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Nuvarande sysselsättning: Senior Investment Manager och del av ledningsgruppen i Nordstjernan AB.
Tidigare arbetslivserfarenhet: Managementkonsult på Bain & Co. Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande i Salcomp Oyj och Salcomp
Holding AB.
Aktieinnehav i Bonava AB: 3 000 A-aktier och 9 000 B-aktier.

ÅSA HEDENBERG Styrelseledamot sedan 2015 Född 1961 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Nuvarande sysselsättning: Vd Specialfastigheter Sverige AB. Tidigare arbetslivserfarenhet: Vd Huge Fastigheter AB, vd Uppsalahem AB, Marknadsområdeschef Stockholm Kommersiellt Innerstad AP Fastigheter.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Envac AB. Ledamot i fullmäktige, Stockholms Handelskammare.
Aktieinnehav i Bonava AB: 4 410 B-aktier.

Styrelseledamot sedan 2015 Född 1965
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Kandidatexamen elektrooch elektronikingenjör, Imperial College i London.
Nuvarande sysselsättning: Senior Director, Novo Holdings A/S.
Tidigare arbetslivserfarenhet: Partner på EQT Partners, partner på IK Investment Partners, projektledare på Carnegie Investment Bank samt analytiker på SEB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Scandi Standard AB och Ritmas Holding AB.
Aktieinnehav i Bonava AB: 3 000 B-aktier.

FRANK ROSEEN Styrelseledamot sedan 2018 Född 1962 Utbildning: Magisterexamen, MBA Företagsekonomi, Stockholms Universitet
Nuvarande sysselsättning: Styrelseledamot i Aroundtown och styrelseordförande i Star Real Estate Ventures LLC.
Tidigare arbetslivserfarenhet: CIO/CFO för WCM AG i Tyskland (2015–2016), vd för GE Capital Real Estate i Tyskland och Central/Östeuropa (2012–2015), samt ett antal andra chefsroller inom GE Capital Real Estate i Norden, Europa och Asien (2002–2012).
Aktieinnehav i Bonava AB: 1 500 B-aktier.

ANNA WALLENBERG Styrelseledamot sedan 2015 Född 1975 Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Nuvarande sysselsättning: Försäljningsdirektör Kronans Apotek. Tidigare arbetslivserfarenhet: Sortimentsoch inköpschef Kronans Apotek, affärsområdeschef på Oriola AB och managementkonsult Accenture. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Volati Bok AB och i Akademibokhandeln Holding AB. Aktieinnehav i Bonava AB: 400 B-aktier.
PwC (Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB) Huvudansvarig revisor sedan 2018 Född 1973 Övriga väsentliga uppdrag: Andra revisionsuppdrag inkluderar AcadeMedia AB (publ), Attendo AB (publ), Nordstjernan AB, Securitas AB (publ) och Pandox AB (publ). Medlem av FAR.

JOACHIM HALLENGREN Vd och koncernchef Född 1964 Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola. Arbetslivserfarenhet: Vd för NCC Housing
mellan 2012–2016 och sammanlagt 16 års erfarenhet från olika positioner inom NCC-koncernen, bland annat som affärsområdeschef för NCC Property Development och som koncernledningsmedlem i NCC AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Caverion Oy, Forenom Group Oy och ledamot och ägare av Aktiebolaget Phlebas, styrelseuppdrag i andra bolag inom Phlebaskoncernen samt styrelseledamot i Offside Press AB.
Aktieinnehav i Bonava: 14 000 A-aktier och 83 700 B-aktier.

ANN-SOFI DANIELSSON CFO Född 1959 Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Arbetslivserfarenhet: CFO, Ekonomidirektör och sammanlagt 13 års erfarenhet som medlem i NCC AB:s koncernledning. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Vasakronan AB och Pandox AB. Aktieinnehav i Bonava: 16 358 B-aktier.

SOFIA RUDBECK Marknads-, försäljnings- och kommunikationschef Född 1974 Utbildning: Civilingenjör, Lunds Tekniska Högskola. Arbetslivserfarenhet: Produkt och marknadschef på Fagerhult Retail. Olika roller inom innovation och marknad på Electrolux samt managementkonsult på McKinsey & Company.
Andra pågående uppdrag: Ordförande Centre for the Future of Places (KTH). Aktieinnehav i Bonava: 5 900 B-aktier.

JENNY LILJA LAGERCRANTZ HR-chef Född 1972 Utbildning: Filosofie Kandidatexamen, Stockholms Universitet. Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt 20 års
erfarenhet inom Human Resources, bland annat från Skandia, Nasdaq Stockholm och NCC.
Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 5 623 B-aktier.

FREDRIK HEMBORG Affärsenhetschef Sverige Född 1972 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt 19 års erfarenhet från olika positioner inom NCC koncernen, bland annat som regionchef inom NCC Property Development. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Ursviks exploaterings AB. Aktieinnehav i Bonava: 11 967 B-aktier.

SABINE HELTERHOFF Affärsenhetschef Tyskland Född 1962 Utbildning: Juristexamen, Leipzig University Arbetslivserfarenhet: chefsjurist i Tyskland sedan 1999 och ansvarig för investeraraffären i Tyskland sedan 2007. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i den tyska byggföreningen Bauindustrieverband Ost. Aktieinnehav i Bonava: 4 453 B-aktier.

JUUSO HIETANEN Affärsenhetschef Finland Född: 1977
Utbildning: Civilingenjör, Tekniska Högskolan i Helsingfors (Aalto Universitet). Fastighetsfinansiering, Hanken Handelshögskola, Finland. Finansieringsstudier, Budapest University of Technology, Ungern.
Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt 12 års erfarenhet från olika positioner inom NCC i Finland, S:t Petersburg och Estland– Lettland och Litauen. Ansvarade för NCC Housings verksamhet i S:t Petersburg mellan 2008 och 2016 och var ansvarig för NCC Housing i Finland. Andra pågående uppdrag: Inga.
Aktieinnehav i Bonava: 6 422 B-aktier.

KRISTINA OLSEN1) Affärsenhetschef Danmark–Norge Född: 1967
Utbildning: Kandidatexamen i Ekonomi och företagsekonomi, Köpenhamns handelshögskola och auktoriserad fastighetsmäklare, Niels Brock Copenhagen Business College. Avancerat Affärsutvecklingsprogram, ClF.
Arbetslivserfarenhet: Mer än 25 års erfarenhet inom fastigheter, varav 16 år i olika ledningsroller i NCC. Sedan 2016 försäljnings- och marknadschef i Bonava Danmark och Norge.
Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 4 005 B-aktier.

MICHAEL BJÖRKLUND Affärsenhetschef S:t Petersburg-Baltikum Född 1969 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm och Civilekonom, Stockholms Universitet. Arbetslivserfarenhet: 16 års erfarenhet från fastighetsutveckling i ledande position. Bland annat IKEA Fastigheter Ryssland, Skanska International, NCC AB och Bonava.
Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 5 035 B-aktier.

CARL RIETZ2) SVP Operations Född 1970 Utbildning: Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola. Spanska Humaniora studier, Universidad Complutense de Madrid, Spanien. Arbetslivserfarenhet:Ägare och VD för GLT Herrljunga AB. Ansvarig för Volvo Bussars industriverksamhet i Mexico. Olika chefsroller inom Kemira Oy och Kemira Kemi AB. Managementkonsult på McKinsey & Company, Cell Network, Ernst & Young Management. Andra pågående uppdrag: Ordförande och
ägare GLT Herrljunga AB samt styrelseledamot i Basework AB.
Aktieinnehav i Bonava: 650 A-aktier och 845 B-aktier.
1) Var till och med oktober 2019 tillförordnad affärsenhetschef för Danmark–Norge tillsammans med Morten Jakobsen, Head of Finance för Bonava Danmark–Norge. Är sedan den 1 oktober 2019 permanent ensam affärsenhetschef. 2) Ingår från och med september 2019 i koncernledningen.
Stockholm den 20 februari 2020
Mikael Norman Styrelseordförande Viveca Ax:son Johnson Styrelseledamot
Carl Engström Styrelseledamot
Åsa Hedenberg Styrelseledamot
Samir Kamal Styrelseledamot
Frank Roseen Styrelseledamot Anna Wallenberg Styrelseledamot
Joachim Hallengren Verkställande direktör
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2019 på sidorna 65–75 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 20 februari 2020 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Linda Andersson Auktoriserad revisor
76 Bonava Årsredovisning 2019
Hållbarhetsredovisning
Detta är Bonavas fjärde årliga hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ingår i Bonavas årsredovisning och har upprättats enligt Global Reporting Initiative (GRI) Standard. Index på sidorna 98–102 visar var de hållbarhetsrelaterade upplysningarna återfinns. Redovisningen omfattar 2019 och redovisade indikatorer gäller, om inte annat anges, för Bonavas alla enheter och helåret. Senaste hållbarhetsredovisning för räkenskapsåret 2018 publicerades i mars 2019. Hållbarhetsredovisningen avges av styrelsen och är granskad och bestyrkt av extern hållbarhetsrevisor, se sidan 103
Till årets redovisning har Bonava valt att lyfta också standard 409 tvångsarbete, arbetat om modellen för redovisning av standard 301 material samtuppdaterat standard 403 för hälsa och säkerhet. Nytt för året är att det finns en översiktlig klimatredovisning i årsredovisningen, i standard 305. Detaljerad klimatredovisning är offentligt publicerad genom CDP sedan två år tillbaka.
Förändrad förutsättning för redovisningen utgörs av att Bonava under året utökade verksamheten i Norge. Den utökade verksamheten är inkluderad i redovisade indikatorer, för den del av året det är relevant.
Bonavas organisation och ansvar för hållbarhetsagendan beskrivs i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 65–75. Bonavas utveckling av hållbarhetsarbetet drivs huvudsakligen inom ramen för bolagets strategiska initiativ. De strategiska initiativen leds av respektive Strategic board. Ofta krävs samverkan mellan flera initiativ för att Bonava ska nå avsett resultat.
Viktigaste styrdokumentet för Bonavas hållbarhetsarbete är uppförandekoden där principerna för Bonavas efterlevnad av FN:s Global Compact och hållbarhetsagenda förtydligas. Uppförandekoden samverkar med Bonavas hållbarhetspolicy med åtagande för Bonavas sociala och miljömässiga ansvar inkluderat, Bonavas Arbetsmiljöpolicy och Bonavas HR-policy inklusive åtagande för mångfald och mot diskriminering. Uppförandekoden och samtliga policyer fastslås av styrelsen. Bonavas leverantörskrav gäller för samtliga leverantörer. Ovannämnda policyer och Bonavas leverantörskrav finns tillgängliga på bonava.com. Därtill styr koncerngemensamma obligatoriska rutiner med interna regler för exempelvis skatt, resor, motorfordon, sponsring, alkohol och narkotika samt minimistandard för miljö, hälsa och säkerhetsverksamhetsledning i alla affärsenheter.
Bonava är betalande medlem i FN:s Global Compact och i Swedish standards institut (SIS) och Bonavas Arbetsmiljö- och säkerhetschef är Teknisk expert i SIS Tekniska kommitté för Arbetsmiljöledningssystem. Bonavas Marknads och försäljningschef är ordförande i styrgruppen för Centre for the Future of Places (CFP) på KTH i Stockholm. CFP är ett internationellt nav för forskning kring det framtida rummet och har inrättats för att främja hållbar stadsutveckling. Centret fokuserar på hur staden ska planeras, utformas och modifieras för att möta både dagens och morgondagens utmaningar.
Bonava i Sverige är medlem i Sweden Green Building Council och står bakom Bygg och anläggningsindustrins Färdplan för fossilfritt Sverige, Bonava i Danmark är medlem i Danish Green Building Council, Bonava i Finland är medlem i Green Building Council Finland och Bonava i S:t Petersburg är medlem i Russian Green Building Council och samverkar med det icke-vinstdrivande Forskningsinstitutet för hållbar utveckling i byggindustrin (NIIURS). Bonava i Sverige är även medlem i Sveriges Håll Nollan och Säkerhetskulturnätverk (SÄKU). Bonavas Arbetsmiljö- och säkerhetschef sitter i styrelsen för SÄKU och är dess firmatecknare. Bonava i Sverige är samarbetspartner till organisationen Mitt Liv,
som är ett socialt företag som arbetar för ett inkluderande samhälle och en arbetsmarknad där mångfald värdesätts.
Genom att bistå med erfarenhet, tester och konsekvensanalyser till utredande forskningsprojekt samt vid remissförfaranden för respektive lands lagkravsutveckling och samverkan i branschorganisationer bidrar Bonava till de globala hållbarhetsmålen:
Bonavas viktigaste hållbarhetsaspekter har identifierats genom grundlig väsentlighetsanalys, baserat på omfattande kartläggning av omvärldsfaktorer och förväntad regulatorisk utveckling globalt, inom EU och lokalt och tar sin utgångspunkt i att identifiera långsiktiga möjligheter och risker för Bonava att leva upp till vision och mission och genom strategiska initiativ bidra till hållbar utveckling för samhället i stort. Både sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter behöver samverka för hållbar utveckling enligt Bonavas definition. Utformning av Bonavas hållbarhetsagenda och gruppering av aspekterna i fyra fokusområden är baserad på kartläggningen genom beredning av Bonavas styrgrupp för hållbarhetsagendan, validerade av ledningsgruppen och slutligen beslutade av styrelsen. Den initiala kartläggningen genomfördes 2016. Varje år revideras och fastslås hållbarhetsagendan och de övergripande hållbarhetsmålen av styrelsen utifrån uppdaterad väsentlighetsanalys, vilket bidrar till det globala hållbarhetsmålet:
• 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning (Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.)

För information om hur Bonavas hållbarhetsagenda bidrar till de detaljerade globala hållbarhetsmålen, se Årsöversikt 2019.
Stöttande ramverk

Sett till hela värdekedjan sker Bonavas största påverkan på människor och miljö framförallt utanför organisationen. Aspekter, med i första hand påverkan inom organisationen, är arbetsförhållanden som stödjer Bonavas värderingar och efterlevnad. Cirkulär produktionsmodell, hälsa och säkerhet samt mångfald har stor påverkan både inom organisationen och utanför.
Vilken mark som tas i anspråk och lokaliseringen i förhållande till infrastruktur och samhällsfunktioner har stor social och miljömässig påverkan, både direkt vid produktion och indirekt genom påverkan på invånarnas möjlighet att leva hållbart. Bonava undersöker platsens förutsättningar och analyserar den långsiktiga hållbarhetspotentialen inför markförvärv, bland annat med hjälp av Bonava happy neighbourhood tool.

Den viktigaste fasen för Bonavas långsiktiga indirekta sociala och miljömässiga påverkan är design och planering. I samverkan med myndigheter och andra aktörer samt genom dialog med närboende och Bonavas kunder planerar Bonava för lyckliga grannskap för fler. Bonavas uppförandekod och efterlevnadsprogram Our Foundation ger stöd och ledning för korrekta kontakter med myndigheter och leverantörer, bland annat för att motverka risk för bestickning eller oetiskt agerande. Design och beslut om materialval avgör om bostäderna kan tillhöra det prisvärda segmentet, vilken inomhusmiljö de kommer att erbjuda samt miljöpåverkan under produktion och resten av byggnadernas och grannskapets livscykel.
Under genomförandet har Bonava sin största direkta hållbarhetspåverkan. Produktion av bostäder innebär markarbeten som kan påverka grundvatten och kringliggande områden. Sanering av tidigare föroreningar kan också vara nödvändigt. Transporter till och från byggarbetsplatsen, energi för produktionen, materialanvändning och avfall belastar miljön direkt och indirekt. Hur arbetet styrs påverkar arbetsförhållandena inklusive hälsa och säkerhet för dem som vistas på byggarbetsplatsen. Buller, damm och ljusföroreningar kan innebära direkt störning för närboende. Indirekt kan Bonava påverka mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption utanför den egna verksamheten genom krav på och kontroll av leverantörer och underentreprenörer.
Efter färdigställande är Bonavas påverkan i huvudsak indirekt. Viktigast är att säkerställa slutbesiktningar, korrigeringar och injustering av installationer samt underhållsmöjligheter och instruktioner. Med samarbetsavtal eller förmedling av kontakter kan Bonava även ha stor indirekt hållbarhetspåverkan genom till exempel stöd vid
val av leverantörer för service och underhåll och avtal för energiförsörjning. Med information och stöd till kunderna att utnyttja byggnadernas och områdets förutsättningar för hållbar livsföring och genom att underlätta samverkan mellan de boende kan Bonava ha ytterligare indirekt social och miljömässig påverkan.
Bonavas viktigaste intressenter är:
Med kunderna interagerar Bonava framförallt inom ramen för bostadsprojekten, genom kundundersökningar och med fokusgruppsamtal för inhämtande av kundinsikter. Bonava har regelbunden kontakt med investerare och analytiker genom delårsrapportering, bolagsstämmor, kapitalmarknadsdagar samt möten och presentationer. Banker och bankers hållbarhetsanalytiker har under senare år tillkommit som en intressentgrupp av ökad vikt. Den viktigaste dialogen med medarbetare sker i vardagen och i regelbundna möten gällande utveckling och prestationsplanering. Bonavas medarbetarundersökningar ger möjlighet att anonymt uttrycka åsikter om Bonava som arbetsplats. Bonava har nära kontakt med leverantörer, bland annat vid särskilda leverantörsträffar. Slutligen samverkar Bonava med myndigheter, främst inom ramen för bostadsprojekten samt vid remissförfaranden. Vilka intressenter som är viktiga att föra aktiv dialog med avgörs utifrån deras betydelse för Bonavas förmåga att leverera på strategiska initiativ och fastställda mål. Bedömningen är integrerad i väsentlighetsanalysen för Bonavas hållbarhetsagenda.

Bonava Myndigheter Bonava påverkas av myndigheter då de ofta är tidiga pådrivare inom hållbarhet; reglerar, beviljar tillstånd och bedriver opinionsbildning. Kunder Bonavas kunder utgörs av konsumenter och investerare. Konsumenter söker trygga hem i lyckliga grannskap medan investerare är särskilt intresserade av hållbarhetsrisker som kan påverka framtida kassaflöde och tredjepartsverifiering. Medarbetare Bonava har cirka 2 300 medarbetare i åtta länder och är beroende av att attrahera och behålla engagerade medarbetare för att driva förändring. Medarbetare söker information om möjligheter för egen utveckling och uppmuntran av engagemang. Leverantörer Bonava har cirka 10 000 leverantörer av bland annat entreprenadtjänster och är beroende av samverkan med dessa för att uppnå önskade resultat. Leverantörer söker tydlighet, dialog och repeterbarhet. Investerare och analytiker Viktiga intressenter för hållbarhetsredovisningen som söker information om hur Bonava hanterar hållbarhetsrisker och möjligheter.
Under året genomfördes omgång två av Bonavas Happy Quest. Den nya versionen av undersökningen är utformad för att i ännu högre grad förklara vad som skapar lyckliga grannskap, vilket i sin tur är definierat som en sammanvägning av känsla av tillhörighet, av att känna sig hemma och att gilla sitt grannskap. Det ger fördjupad förståelse för hur väl olika hållbarhetsfaktorer samverkar. Undersökningen genomförs med ett riksrepresentativt urval av befolkningen på samtliga Bonavas marknader. Utformningen och omfattningen av undersökningen gör det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan olika länder, familjekonstellationer, boendeformer etc. Resultatet av Bonavas två genomförda Happy-Quest överensstämmer väl med tidigare genomförd väsentlighetsanalys för att identifiera Bonavas hållbarhetsagenda. Läs mer om slutsatser i Bonava Happy neighbourhood report på www.bonava.com.
Den vid sidan av kunderna högst prioriterade externa intressentgruppen för dialog under året har varit större aktieinvesterare och banker. Den sammantagna analysen efter årets möten och intervjuer bekräftar att Bonava, även ur börsinvesterarnas och bankernas perspektiv, prioriterar rätt aspekter för hållbarhetsagendan och det fortsatta utvecklingsarbetet. Kontakterna med banker har visat ett behov av att kunna bryta ner mätetalen för hållbarhet på flera dimensioner än vad som presenteras i årsredovisningen, för att kunna skräddarsy mer specifika hållbarhetsrapporter till exempel för rapportering gentemot hållbarhetsramverk för finansiering – vilket förberetts under året.
Den under året viktigaste interna intressentdialogen utgjordes, utöver medarbetarundersökningarna Passionate workplace, på samma sätt som tidigare år av fysiska Our Foundation workshops med utvalda medarbetare på alla Bonavas åtta marknader där de etiska riktlinjerna och effektiviteten av dessa utvärderas. Bonavas etiska kommitté, bestående av företrädare för alla affärsenheter, har vid sina återkommande möten identifierat etiska ämnen att förbättra stödet i efterlevnadsprogrammet Our Foundation för.
| Globalt FN-mål för hållbar utveckling |
Fokusområden Bonavas hållbarhetsagenda |
Bonavas koncernmål fastställda av styrelsen |
Utfall 2019 | Utfall 2018 | Utfall 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Hållbara städer och samhällen |
Happy neighbour hoods for the many |
År 2020 ska 50 procent av Bonavas produktionsstartade bostäder tillhöra det prisvärda segmentet. |
56% | 61% | 40% |
| Hållbar konsumtion och produktion |
Protecting our planet | År 2020 ska 50 procent av Bonavas alla bostäder som produktionstartas på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas miljömärkas eller miljö certifieras |
54% | 45% 42% |
|
| Bekämpa klimat förändringen |
Protecting our planet | År 2020 ska Bonava bekämpa klimatförändringen med klimat mål i enlighet med Science Based Targets Initiativ |
B* , mål fastställda och ansökt till Science Based Target initiative |
C* | D* |
| Anständiga arbets villkor och ekonomisk tillväxt |
Passionate workplace | Zero Harm | 100% uppfyllnad årets detaljerade Zero Harm-mål |
99% uppfyllnad årets detaljerade Zero Harm-mål |
98% uppfyllnad årets detaljerade Zero Harm-mål |
| Partnerskap för målen | Reliable business | Årligen hållbarhetsrapportera enligt GRI:s riktlinjer och redovisa framsteg till FN:s Global Compact. |
Externt granskad och bestyrkt hållbarhets redovisning |
Externt granskad och bestyrkt hållbarhets redovisning |
Externt granskad och bestyrkt hållbarhets redovisning |
* Betyg i Carbon Disclosure Project (CDP)
103-1 Genom att tillhandahålla nyproducerade bostäder för målgrupper som annars inte skulle ha råd att köpa nyproducerad bostad frigörs i stor utsträckning bostäder på andrahandsmarknaden som blir tillgängliga för andra. Om ambitionen att utveckla prisvärda bostäder inte kombineras med Bonavas kunskap om vad som skapar lyckliga grannskap kan indirekt negativ ekonomisk påverkan åstadkommas. I förlängningen risk för slum. Det globala hållbarhetsmålet som Bonavas prisvärda bostäder mest bidrar till är:
• 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad (Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.)
103-2 Alla Bonavas strategiska initiativ samverkar för att skapa förutsättningar för prisvärda bostäder. Bonavas mål är att 50 procent av bostäderna som Bonava utvecklar ska utgöras av bostäder som tillhör det prisvärda segmentet 2020. Bonavas definition för prisvärda bostäder är bostäder som människor med disponibel inkomst i medianspannet på respektive geografisk marknad har råd att köpa och bo i.
103-3 Under året har Bonava beslutat att målet om 50 procent är fortsatt relevant också efter år 2020.
| Resultat | 2019 | 2018 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Segment | Prisvärda | Mellan | Övre | Prisvärda | Mellan | Övre | Prisvärda | Mellan | Övre |
| Produktionsstartade bostäder, % | 56 | 44 | 0 | 61 | 39 | 0 | 40 | 53 | 7 |
| Färdigställda bostäder, % | 47 | 46 | 7 | 51 | 48 | 1 | 45 | 48 | 7 |
Bostäderna som började produceras under 2019 uppfyller målet att 50 procent av de produktionsstartade bostäderna ska tillhöra det prisvärda segmentet. Vilket år enskilda större projekt börjar
produceras får stort genomslag på detta mätetal. Trenden över tid behöver beaktas.
103-1 Utformningen av ett bostadsområde och aktiviteter som främjar socialt utbyte påverkar människors beteende vilket får hållbarhetseffekter, både socialt och miljömässigt. Genom att ge goda förutsättningar för lyckliga grannskap bidrar Bonava till flera av delmålen för det globala hållbarhetsmålet 11 Hållbara städer och samhällen mest specifikt bidrar Bonava till:
103-2 Undersökningen Happy Quest genomförs vartannat år för att undersöka vad som är viktigt för att personer ska trivas och vara lyckliga där de bor. Insikterna används för att utveckla framtidens bostadsområden, genom tillämpning av Bonavas Happy Neighbourhood Tool. Det är ett ramverk för att säkerställa att samlade kunskaper och insikter om vad som skapar lyckliga grannskap, systematiskt implementeras i de grannskap som Bonava utvecklar, med exempelvis lösningar för trygga och gröna utomhusmiljöer, socialt utbyte mellan blivande grannar och engagemang. Hur väl Bonava lyckas utvärderas både kortsiktigt och långsiktigt genom Bonavas program för kundnöjdhet, där Bonava Happy Index ingår. Happy Index definierar och mäter graden av lycka i bostadsområden. Detta mått gör det möjligt att jämföra graden av lycka mellan olika grupper av människor, olika platser eller olika tidpunkter. Indexet har tagits fram av Bonava och är statistiskt säkerställt.
När det gäller områdets utformning är det viktigaste för lyckliga grannskap:
Organisationen för kundservice, som ansvarar för kundernas upplevelse sedan de flyttat in i sina nya hem återkopplar alla eventuella brister eller förbättringsförslag till design- och produktionsenheterna för ständigt ökad kvalitet.
103-3 Resultaten från årets Happy Quest har genomgått djupgående analyser. Genom att identifiera vad som kännetecknar grannskap med olika nivåer av Happy Index har Bonava skapat en helt ny modell för lyckliga grannskap, House of Happiness. Modellen illustrerar att lyckliga grannskap byggs som våningar i ett hus, där de lägre våningarna utgör förutsättning för de högre. Den mest basala våningen inkluderar de funktionella aspekter som behöver uppfyllas i ett område för att få vardagslivet att gå ihop. Den andra våningen omfattar aspekter som får människor att trivas och må bra i kropp och själ, medan tredje nivån främst omfattar sådant som skapar gemenskap i ett område. En mindre andel av alla grannskap når den fjärde och högsta våningen som kännetecknas av ett högre syfte och där grannar aktivt bidrar till att skapa gemenskap, inkludering och trevnad för varandra. De grannskap som uppfyller alla fyra våningarna är också de grannskap som visar högst nivå i Happy Index.
Graferna nedan illustrerar Nöjd Kund Index och Net Promoter Score för nya kunder. Siffrorna baseras på samtliga svar inkomna under respektive år, mätt 4–8 veckor efter tillträde. Sverige visar en fortsatt positiv utveckling jämfört med förra året och presterar dessutom över branschgenomsnittet (branschgenomsnittet i Sverige är NKI 72 och NPS 26). Även Danmark och Norge visar på positiv utveckling, vilket indikerar att pågående insatser har effekt även om det fortsatt finns förbättringspotential. Två av de mindre marknaderna visar de största förändringarna mot föregående år, Estland har gjort ett kraftig förbättrat resultat, och Lettland ett tydligt försämrat – dock från exceptionellt höga siffror. De relativt små volymerna i dessa marknader bidrar till mer volatila siffror också vad gäller dessa mätetal.
Under 2019 hade 13 procent av alla projekt med beslutad byggstart genomgått Bonavas process och använt sig av Happy neighbourhood tool fullt ut. Ytterligare 31 procent hade använt sig av delar av Happy neighbourhood tool eller andra utvecklingsprogram för hållbar utveckling av stadsdelar.
Bonava-indikator: Nöjd kund-programmet Se graf Happy index för befintliga kunder nedan.
Bonavas bostadsområden i Finland uppvisar störst positiv utveckling för Happy Index 2019 jämfört med mätningen 2017. Utvecklingen för Estland har gått åt motsatt håll, det statiska underlaget är där begränsat vilket leder till större volatilitet mellan mätningarna. Utvecklingen för Tyskland har också varit negativ, från en initialt hög nivå och graden av lycka är fortsatt högre för boende i Bonavas bostadsområden jämfört med i andra bostadsområden i landet.



103-1 Naturens resurser är begränsade och den globala överkonsumtionen påtaglig. Prognoser visar att priserna för nya råvaror, särskilt där tillgången är begränsad, kommer att öka liksom kostnaderna för utsläpp och avfallshantering. Genom att ständigt sträva efter ökad resurseffektivitet bidrar Bonava till det globala hållbarhetsmålet, 12 Hållbar konsumtion och produktion och i synnerhet delmålet:
• 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser (Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.)
103-2 En cirkulär produktionsmodell innebär att materialströmmar är optimerade och att Bonava strävar efter att använda så lite nyframställd produktionsråvara som möjligt, med yttersta målet att nå ett slutet kretslopp. Materialanvändning utgör en betydande del av Bonavas indirekta klimatpåverkan och att ur resursperspektiv optimera materialanvändningen är därför viktigt också för att nå klimatmålen. Bonavas pågående digitalisering är nyckeln till framtida framgång, också när det gäller att åstadkomma en cirkulär produktionsmodell, genom att utgöra plattform för ökad kontroll och möjlighet att optimera material och resursanvändning.
103-3 Genom framtagande av digitala tvillingar har Bonava under året kunnat bestämma materialåtgång också för de marknader där inte allt material köps in direkt av Bonava. Därutöver har särskilt fokus ägnats avfallshantering ur ett inköpsperspektiv under året, då dessa leverantörer identifierats som särskilt viktiga för att följa och förbättra både cirkuläret och klimatpåverkan.
| 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Material | Total mängd | Mängd/produktions startad bostad |
||
| Betong (m3) | 84 752 | 19,0 | ||
| Prefabricerade betongelement (m3) |
83 805 | 18,8 | ||
| Konstruktionsblock (m3)1) | 26 406 | 5,9 | ||
| Puts (m3) | 809 | 0,2 | ||
| Isolering (m3) | 41 902 | 9,4 | ||
| Stål (ton) | 4 420 | 1,0 | ||
| Trä (ton) | 1 627 | 0,4 |
1) Kalksandstensblock i Tyskland och lättbetongblock i Baltikum
Tabellen visar mängd material per kategori av material som behövs för att bygga alla de projekt Bonava har produktionsstartat under året, både för material Bonava köper direkt och material som entreprenörer och underleverantörer köper. Modellen bygger på direkt information från design- och inköpskalkyler för representativa typhus på respektive marknad, extrapolerat för under året produktionsstartad bruttoarea. Underlaget täcker in alla bärande konstruktionsdelar samt fasader. Innerväggar, ytskikt, grundkonstruktioner och tak är inte inkluderat i denna sammanställning.
Detta är första året Bonava har sammanställt information om materialåtgång baserat på de digitala modellerna, enligt samma metod på alla marknader. Detta ger ett bättre underlag jämfört med tidigare sammanställningar som enbart baserades på Bonavas direkta materialinköp. Av materialen i sammanställningen är det enbart trä som är helt förnyelsebart.
103-1 Att använda mark på hållbart sätt blir allt viktigare då det har stor betydelse för att skapa motståndskraft mot klimatförändringar och att på ett lokalt plan stödja biodiversitet. Bonava bidrar därigenom bland annat till det globala hållbarhetsmålet:
• 13.1 Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer (Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder)
103-2 Där det behövs, sanerar Bonava mark och gör den lämplig för bostäder. Där tidigare oexploaterad mark tas i anspråk planeras så att den biologiska mångfalden och andra ekologiska värden skyddas. I Bonavas verktyg för att skapa lyckliga grannskap, Bonava Happy neighbourhood tool, ges stöd för plantering av träd och planering för grönska och grönområden.
103-3 I framtagandet av relevanta klimatmål har Bonava valt att inkludera förändrad markanvändning som direkt klimatpåverkan. Det valet stöds av IPCCs (Förenta nationernas klimatpanel) under året publicerade specialrapport "Klimatförändring och mark".
Projekt som beviljats produktionsstart
| Nyckeltal | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Andel tidigare exploaterad (%) | 62 | 58 | 55 |
| Andel tidigare oexploaterad (%) | 38 | 42 | 45 |
| Marksanering (ha) | 90 | 14 | 12 |
| Andel projekt med väsentliga insatser för bevarande av ekologiska värden (%) |
23 | 27 | 25 |
| Antal skyddsvärda arter som påverkas |
3 | 4 | 3 |
De skyddsvärda arter som påverkas av de projekt som Bonava beviljat byggstart under året är arter av lax, ödla och fladdermus, alla hör till den lägsta kategorin av skyddsbehov (least concern). Därutöver görs insatser för att skydda ekologiska värden i projekt med skyddsvärda naturtyper, specifika träd samt ett projekt med heta källor. Att antal kvadratmeter som berörs av marksanering går upp betyder att större markområden behöver saneras, vilket är i linje med Bonavas ambition att investera i tidigare exploaterad mark, och sanera denna, när sådan finns att tillgå.
103-1 Både bostadsutvecklare, kommuner och kunder har länge haft starkt fokus på byggnaders resursanvändning under drift. Det är fortsatt viktigt, men kräver i takt med ökad andel förnyelsebar energi och minskat fossilberoende ordentlig livscykelanalys för att inte förbättringar i driftskedet ska ätas upp av ökad miljöpåverkan och andra kostnader under produktion. Bonava bidrar därigenom till det globala hållbarhetsmålet:
• 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar (Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning)
103-2 Bonava fokuserar på att utveckla så resurseffektiva bostäder som möjligt, med god energiprestanda och låg vattenförbrukning. Länderna har inte jämförbara definitioner eller kravnivåer för energiprestanda, vilket försvårar jämförelse av energiintensitet mellan byggnader i olika länder och därför sätts målen landsvis och i förhållande till nationell kravnivå. Genom att Bonavas byggsystem anpassas till olika länders miljöstandarder och certifieringar skapas också förutsättningar för effektiv hushållning med vatten.
103-3 Vid analys av utgångsläget för Bonavas klimatmål framgår att energianvändning under driftsfasen för färdigställda och sålda byggnader står för cirka 25 procent av Bonavas totala klimatpåverkan. Användning av sålda produkter är därför en betydande kategori under Bonavas klimatmål för skop 3, och att ge förutsättningar för effektiv energianvändning för Bonavas kunder är viktigt.
Energiintensitet, minskat energibehov per land 2019
| GWh | 2019 |
|---|---|
| Tyskland | 0,508 |
| Sverige | 0,562 |
| Finland | 0,192 |
| Danmark | 0,034 |
| Norge | 0,031 |
| S:t Petersburg | 2,167 |
| Estland | 0,082 |
| Lettland | 0,44 |
Minskat energibehov för ett år i drift av årets produktionsstartade byggnader, jämfört med gällande krav för nyproduktion.
Resultaten följer de delmål som fastställts för respektive marknad, för byggnadernas energiprestanda i förhållande till byggnadsreglerna för nyproduktion. Delmålen anpassas för att stödja Bonavas övergripande klimatmål, där förväntade livstidsemissioner av växthusgas för drift av bostäderna Bonava färdigställt under året inkluderas. Se emissioner nedan. Marginalen att åstadkomma hållbar klimatförbättring genom minskat energibehov i förhållande till byggreglerna för nyproduktion varierar mellan de geografiska marknaderna, främst beroende på nationell definition och gällande regler för energiprestanda samt tillgång till förnyelsebar och fossilfri energi.
| Bonavas energiprestanda, kWh/m2 | Krav energiprestanda, kWh/m2 | Bättre än krav, % | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktionsstartade bostäder |
2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | |
| Tyskland | 30 | 24 | 34 | 38 | 30 | 47 | 21 | 19 | 27 | |
| Sverige | 63 | 61 | 64 | 82 | 77 | 83 | 24 | 20 | 23 | |
| Finland | 88 | 98 | 122 | 92 | 104 | 131 | 5 | 7 | 6 | |
| Danmark | 27 | 27 | 27 | 34 | 30 | 30 | 20 | 10 | 9 | |
| Norge | 93 | 95 | 47 | 95 | 95 | 60 | 2 | 0 | 22 | |
| S:t Petersburg | 51 | 57 | 47 | 95 | 101 | 113 | 46 | 43 | 56 | |
| Estland | 129 | 130 | 125 | 135 | 130 | 150 | 4 | 0 | 17 | |
| Lettland | 44 | 44 | 41 | 60 | 63 | 68 | 28 | 30 | 38 |
| Bonavas energiprestanda, kWh/m2 | Krav energiprestanda, kWh/m2 | Bättre än krav, % | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Färdigställda bostäder | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 |
| Tyskland | 40 | 42 | 44 | 48 | 58 | 61 | 17 | 29 | 28 |
| Sverige | 62 | 58 | 67 | 79 | 79 | 91 | 21 | 27 | 27 |
| Finland | 111 | 115 | 124 | 118 | 128 | 135 | 6 | 10 | 8 |
| Danmark | 26 | 31 | 43 | 28 | 31 | 43 | 8 | 0 | 1 |
| Norge | i.t. | 93 | 15 | i.t. | 107 | 30 | i.t. | 14 | 50 |
| S:t Petersburg | 49 | 59 | 49 | 92 | 103 | 113 | 47 | 43 | 57 |
| Estland | 142 | 122 | 139 | 150 | 150 | 150 | 5 | 19 | 7 |
| Lettland | 40 | 43 | 46 | 64 | 66 | 63 | 37 | 35 | 26 |
i.t. = inte tillämplig
103-1 Försiktighetsprincipen är central både i miljölagstiftning och i internationella standarder och principer, såsom FNs global compact och miljömärkningar. Bonavas definition av hållbara och oskadliga material är material som medför minsta möjliga skada på den yttre miljön, inte är hälsofarliga för människor som hanterar dem och som inte heller påverkar inomhusmiljön negativt. Nya varianter av material och insatsämnen utvecklas och lagstiftningen hinner inte alltid med utvecklingen. Genom miljömärkning av bostäder säkrar Bonava försiktighetsprincipen och bidrar till det globala hållbarhetsmålet:
• 12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar (Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen)
103-2 Bonava använder miljömärkning och certifiering antingen direkt eller som referens för interna processer och krav, och har som mål att till 2020 ska 50 procent av alla produktionsstartade bostäder i Norden och St Petersburg miljömärkas. Miljömärkningen Svanen är en välkänd konsumentmärkning som stödjer repeterbarhet genom att licensera hela produktionsprocessen och är därför Bonavas förstahandsval. Svanen är endast tillämplig för byggnader i Norden. Bonava utgår från Svanens krav i alla upphandlingar på koncernnivå och kompletterar med lämpliga lokala certifieringar när det är relevant.
103-3 Tabellerna bredvid visar Bonavas implementering av miljömärkning och certifieringen på de marknader där Svanen och Green Zoom tillämpas. Eftersom produktionstiderna varierar mellan olika marknader och typer av byggnader målsätter Bonava i förhållande till de projekt som produktionsstartar under året. För Sverige pågår fortfarande utfasning av tidigare använd miljöcertifiering Miljöbyggnad.
| Andel miljömärkta/ certifierade bostäder1), % |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Produktionsstartade bostäder | 2019 | 2018 | 2017 | ||
| Sverige | 100 | 92 | 65 | ||
| Finland | 0 | 0 | 0 | ||
| Danmark | 100 | 27 | 48 | ||
| Norge | 0 | 0 | 0 | ||
| S:t Petersburg | 100 | 100 | 100 | ||
| Totalt1) | 54 | 45 | 42 |
1) Av totalt på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas.
| Andel miljömärkta/ certifierade bostäder1), % |
||||
|---|---|---|---|---|
| Färdigställda bostäder | 2019 | 2018 | 2017 | |
| Sverige | 50 | 93 | 68 | |
| Finland | 0 | 0 | 0 | |
| Danmark | 48 | 66 | 14 | |
| Norge | i.t. | 0 | 55 | |
| S:t Petersburg | 100 | 100 | 9 | |
| Totalt1) | 31 | 48 | 36 |
1) Av totalt på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas. i.t. = Inte tillämplig
Målet om 50 procents miljömärkning av alla produktionsstartade bostäder i Norden och S:t Petersburg överträffas för 2019. Att andelen färdigställda bostäder med miljömärkning eller certifiering gått ner beror främst på utfasningen av den tidigare nyttjade miljöcertifieringen i Sverige, Miljöbyggnad.
103-1 Den samlade forskningen visar att global uppvärmning till följd av mänsklig aktivitet är allvarligt hot mot de ekosystem som säkrar förutsättningarna för liv som vi känner det på vår planet. Alla Bonavas identifierade väsentliga miljöaspekter har klimatrelevans. Direkt kontroll har Bonava endast över 2% av den totala klimatpåverkan som Bonavas verksamhet orsakar. Genom att ta ansvar också för den indirekta påverkan blir Bonava på allvar del av lösningarna för att hålla global uppvärmning inom de internationella klimatavtalens mål om 1,5 grader Celsius och för det globala hållbarhetsmålet 13, bekämpa klimatförändringen. Främst genom delmål:
103-2 Bonava har kartlagt klimatpåverkan och definierat klimatmål som ska godkännas av Science Based Targets initiative, för att på vetenskaplig grund försäkra att Bonava i tillräckligt stor utsträckning bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen.
I enlighet med FN:s klimatpanels rekommendation om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader förbinder sig Bonava att minska bolagets direkta koldioxidutsläpp med ett absolut mål om 50 procent, och att minska hela värdekedjans koldioxidutsläpp med ett intensitetsmål om 50 procent per produktionsstartad bostad till år 2030 jämfört med basåret 2018.
Under kartläggningen av klimatpåverkan har Bonava identifierat energileverantörer som mycket viktig partner i arbetet för att minska klimatpåverkan. En förstudie har genomförts på koncernnivå och ramavtal för förnyelsebar energileverans är under framtagande. Bonava har även operativ kontroll över exempelvis bilval vid leasing för förmånsbilar och mobilitetsprogram pågår för att möjliggöra minskade utsläpp från motorfordon.
Under året har livscykelanalyser genomförts för standardiserat metodval för prefabricerade betongstommar, som del av Bonavas strategiska inköp. Initialt kommer Bonava att arbeta med sina största och för klimatpåverkan viktigaste leverantörer för att gemensamt minska utsläppen. Parallellt med det arbetet finns den största potentialen till förbättring i optimering av design och materialval, vilket flera av Bonavas strategiska initiativ samverkar för att få full effekt av.
2019 har Bonava höjt sitt betyg i CDP (Carbon Disclosure Project) med två steg, till betyg B.
| tCO2e | 20191) | Intensitet per netto omsättning, MSEK |
2018 | Intensitet per netto omsättning, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| Skop 12) | 4 161 | 0,27 | 4 996 | 0,36 |
| Skop 2 market-based (location-based) |
7 049 (6304) |
0,46 | 8 275 (7337) |
0,59 |
| Skop 3 | 566 149 | 36,6 | 636 356 | 45,4 |
| Totalt | 577 359 | 37,3 | 649 627 | 46,4 |
1) Delvis baserat på preliminära leverantörsrapporter. Uppdateras och verifieras på detaljerad nivå till CDP-rapport 2020
2) Biogenetiska emissioner till skop 1 = 69 tCO2e år 2018 och 72 tCO2e år 2019
Bonava följer GHG-protokollets Corporate Accounting and Reporting Standard respektive Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard för att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser. Bonava har valt att tillämpa operativ kontrollstrategi. Klimatpåverkansinventeringen baseras på koldioxidekvivalenter (CO2e).
Redovisningen baseras på fakturor, uppmätta data, bränsle- och fordonsregister och leverantörsrapporter. Emissionsfaktorer från DEFRA (Storbritanniens avdelning för miljö, mat och landsbygds-

Utsläppen redovisas enligt den fördelning mellan skopen som fastställts för basåret 2018, för klimatmålen som Bonava förbundit sig till Science Based Targets initiative med. Bonava har vid tidigare rapportering till CDP inte inkluderat skop 3-utsläpp för samtliga relevanta kategorier, vilket kommer att göras framöver. Utsläppsredovisningen för 2019 i tabellen ovan baseras delvis på leverantörsrapporter med beräknade värden, och tidigare års emissionsfaktorer. 2019 års redovisning för delkategorierna för inköpta varor och tjänster i skop 3, baseras här på 2018 års leverantörsanalys för utsläpp per betalad krona. Inför rapportering till CDP kommer uppgifterna uppdateras med leverantörsrapporter för faktisk förbrukning när sådana finns att tillgå samt senast publicerade emissionsfaktorer.
Klimatmålen fastställdes i slutet av 2019, efter två års kartläggning. Initialt fokuseras åtgärder på skop 1 och 2 där årets resultat visar på positiv utveckling i absoluta mått. Att även utsläppen för skop 3 minskat i denna redovisning beror främst på minskade kostnader och färre antal produktionsstartade bostäder 2019 jämfört med 2018. Den fysiska intensiteten för skop 3, per produktionsstartad bostad, har ökat från 98,2 till 127,2 ton CO2e.

Indirekta utsläpp från kategorier: inköpta varor och tjänster, bränsle och energirelaterade processer, inköpta transporter, avfall från verksamheten, tjänsteresor, pendling, hyrd utrustning.
Utsläpp från källor under direkt organisatorisk kontroll: bränsle och energianvändning från kontor och byggarbetsplatser, ägda och leasade fordon samt ändrad markanvändning.
Indirekta utsläpp från kategorier: användning av såld produkt, hantering av avfall efter såld produkt och tillfälligt uthyrda tillgångar.
| Totalt | Tjänstemän | Yrkesarbetare | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |||||||||
| Yrkeskategori | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Tyskland | Tillsvidare, heltid | 831 | 806 | 223 | 204 | 432 | 414 | 0 | 0 | 176 | 188 | |
| Tillsvidare, deltid | 59 | 41 | 51 | 39 | 8 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 56 | 59 | 12 | 16 | 40 | 42 | 0 | 0 | 4 | 1 | ||
| Visstid, deltid | 4 | 5 | 2 | 2 | 2 | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Sverige | Tillsvidare, heltid | 299 | 274 | 149 | 136 | 150 | 138 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Tillsvidare, deltid | 3 | 5 | 3 | 5 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 28 | 25 | 11 | 15 | 17 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 9 | 4 | 5 | 3 | 4 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 2 | 2 | 0 | 1 | 2 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, deltid | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Finland | Tillsvidare, heltid | 281 | 246 | 115 | 112 | 166 | 134 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Tillsvidare, deltid | 1 | 2 | 1 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 10 | 5 | 9 | 5 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 15 | 21 | 9 | 5 | 6 | 5 | 0 | 0 | 0 | 11 | ||
| Visstid, deltid | 3 | 0 | 2 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Danmark & Norge |
Tillsvidare, heltid | 118 | 106 | 35 | 29 | 83 | 77 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Tillsvidare, deltid | 3 | 0 | 2 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 4 | 3 | 2 | 1 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, deltid | 2 | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| S:t Petersburg | Tillsvidare, heltid | 204 | 206 | 87 | 84 | 85 | 80 | 2 | 4 | 30 | 38 | |
| Tillsvidare, deltid | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 15 | 22 | 12 | 16 | 3 | 6 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 8 | 8 | 1 | 4 | 7 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 87 | 73 | 20 | 16 | 19 | 15 | 12 | 13 | 36 | 29 | ||
| Visstid, deltid | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Baltikum | Tillsvidare, heltid | 146 | 110 | 52 | 46 | 91 | 64 | 0 | 0 | 3 | 0 | |
| Tillsvidare, deltid | 1 | 4 | 1 | 0 | 0 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 2 | 2 | 0 | 1 | 2 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 54 | 43 | 1 | 1 | 2 | 0 | 4 | 2 | 47 | 40 | ||
| Visstid, deltid | 2 | 0 | 0 | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Totalt | Tillsvidare, heltid | 1 879 | 1 748 | 661 | 611 | 1 007 | 907 | 2 | 4 | 209 | 226 | |
| Tillsvidare, deltid | 69 | 57 | 59 | 49 | 10 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, heltid | 59 | 57 | 34 | 38 | 25 | 19 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Linjekonsult, deltid | 18 | 12 | 6 | 7 | 12 | 5 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Visstid, heltid | 216 | 199 | 43 | 40 | 70 | 63 | 16 | 15 | 87 | 81 | ||
| Visstid, deltid | 13 | 2 | 8 | 1 | 5 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Uppgifter om medarbetare för hållbarhetsredovisningen inkluderar ej studenter och praktikanter, medan linjekonsulter och lärlingar redovisas. Definitionen av medarbetare skiljer sig därmed med något från siffrorna redovisade i not 4 där ej heller linjekonsulter och lärlingar redovisas. För mer överskådningsbara tabeller redovisas bara ett jämförelseår för de personalrelaterade mätetalen, för fler jämförelseår se tidigare årsredovisningar.
| Yrkesarbetare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | 2019 | 2018 | |||||
| Tyskland | 2,43 | 2,46 | |||||
| Sverige | 0,25 | 0,26 | |||||
| Finland | 0,73 | 0,50 | |||||
| Danmark & Norge | 0,47 | 0,44 | |||||
| S:t Petersburg | 1,23 | 0,85 | |||||
| Baltikum | 0,64 | 0,40 | |||||
| Antal medarbetare med kollektivavtal | 2019 342 |
2018 310 |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Tyskland | 926 | 802 |
| Finland | 152 | 137 |
| Danmark & Norge | 0 | 0 |
| S:t Petersburg | 0 | 0 |
| Baltikum | 0 | 0 |
| Total | 1 420 | 1 249 |
103-1 Eftersom Bonava verkar på åtta olika marknader är det särskilt viktigt med aktiva insatser för att stärka medarbetarna och företagets gemensamma kultur. För att var och en inom Bonava ska ha möjlighet att utveckla sig, krävs förutsättningar som stödjer goda prestationer och resultat, lika mycket som möjligheter att lära och utvecklas – under bra ledarskap. Bonavas strategi innebär stort förändringsarbete, vilket ytterligare ökar behovet av förändringsledning. Genom starkt kulturbyggande arbete bidrar Bonava till det globala hållbarhetsmålet:
• 8.5 Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor med lika lön för alla (Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.)
103-2 Bonavas viktigaste medarbetarrelaterade mätetal är engagemangsindex och lojalitetsmåttet eNPS. I den årliga medarbetarundersökningen Passionate workplace följs bland annat detta och andra aspekter som berör arbetsförhållanden på Bonava upp för hela företaget. I avdelningsvisa utvärderingar identifieras förbättringsområden som sedan följs upp under året. Uppföljning och coaching av medarbetarnas prestation och utveckling sker i direktdialog i en strukturerad process, där varje medarbetare har kvartalsvisa samtal med närmaste chef för grundlig avstämning av ömsesidiga förväntningar, mål och utvecklingsplaner. Därutöver får var och en stöd genom regelbundna månadssamtal med sin chef.
Bonava Academy är koncernens nav för kompetensutveckling och utbildning. Funktionen levererar bland annat obligatoriska utbildningar inom exempelvis hälsa och säkerhet, miljöansvar och träning inom ramen för Bonavas program Our Foundation. Bonava Academy utvecklar och driver även strategiska utvecklingsprogram, som exempelvis ledarskapsprogrammet L.E.A.D. och nätverk för
ledare och andra nyckelroller. Alla nyanställda erbjuds introduktionsprogram som bland annat innehåller utbildningar och gemensamma introduktionsdagar, både lokalt där man arbetar och globalt på huvudkontoret i Stockholm.
Funktionen Bonava Change, med förändringsledare som arbetar aktivt stödjande i förändringsprojekt inom hela koncernen, är viktig för att utveckla Bonavas förmåga att leda och hantera förändring.
103-3 I år kompletterades den stora Passionate workplaceundersökningen med en halvårsuppföljning som ytterligare förstärkt våra insikter om hur företagets alla anställda mår och strävar efter gemensamma mål. Bonava har under året förtydligat och valt att lyfta det mest styrande mätetalet, medarbetarengagemang som övergripande mål. Målet är att bibehålla samma höga nivå (84) eller stärka ytterligare.
Delresultat från medarbetarundersökningen Passionate workplace
| 2019 | 2018 | Benchmark | |
|---|---|---|---|
| Engagemangsindex | 84 | 85 | 77 |
| eNPS | 32 | 39 | 9 |
Årets stora Passionate workplace-undersökning visar bland annat på ett något lägre engagemang än 2018, men alltjämt mycket högt och högre än benchmark. Målet att bibehålla minst 84 i engagemangsindex är mycket ambitiöst. Även medarbetarnas vilja att rekommendera Bonava som arbetsgivare, som mäts genom employee Net Promotor Score (eNPS) följer motsvarande trend.
| Totalt | <30 år | 30–50 år | >50 år | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||||||
| Antal under året1) | Yrkeskategori | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Sverige | Nyanställda | 51 | 79 | 6 | 7 | 6 | 3 | 18 | 29 | 17 | 31 | 1 | 6 | 3 | 3 |
| Avslutade | 34 | 43 | 1 | 1 | 0 | 1 | 10 | 21 | 15 | 9 | 6 | 5 | 2 | 6 | |
| Tyskland | Nyanställda | 101 | 87 | 11 | 11 | 12 | 13 | 28 | 24 | 32 | 28 | 6 | 2 | 12 | 9 |
| Avslutade | 68 | 58 | 2 | 1 | 2 | 10 | 11 | 10 | 23 | 10 | 3 | 8 | 27 | 19 | |
| Finland | Nyanställda | 87 | 89 | 7 | 7 | 11 | 15 | 17 | 18 | 36 | 39 | 2 | 1 | 14 | 9 |
| Avslutade | 59 | 21 | 1 | 0 | 3 | 0 | 17 | 4 | 25 | 7 | 5 | 3 | 8 | 7 | |
| Danmark & Norge |
Nyanställda | 31 | 26 | 3 | 1 | 7 | 0 | 5 | 6 | 9 | 13 | 0 | 2 | 7 | 4 |
| Avslutade | 28 | 14 | 3 | 1 | 0 | 0 | 3 | 1 | 13 | 7 | 2 | 1 | 7 | 4 | |
| S:t Petersburg | Nyanställda | 25 | 28 | 8 | 7 | 2 | 3 | 5 | 9 | 9 | 9 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Avslutade | 25 | 25 | 4 | 5 | 4 | 4 | 8 | 8 | 8 | 5 | 0 | 1 | 1 | 2 | |
| Baltikum | Nyanställda | 66 | 42 | 6 | 3 | 9 | 11 | 16 | 13 | 32 | 14 | 0 | 0 | 3 | 1 |
| Avslutade | 27 | 15 | 3 | 0 | 1 | 1 | 10 | 6 | 12 | 8 | 1 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt | Nyanställda | 361 | 351 | 41 | 36 | 47 | 45 | 89 | 99 | 135 | 134 | 9 | 11 | 40 | 26 |
| Avslutade | 241 | 176 | 14 | 8 | 10 | 16 | 59 | 50 | 96 | 46 | 17 | 18 | 45 | 38 |
1) Inkluderar inte tidsbegränsade anställningar (linjekonsulter och visstidsanställningar)
| Personalomsättning1) | Antal 2019 | Andel av hela personalen |
|---|---|---|
| Nyanställda | 361 | 16,0% |
| Avslutade | 241 | 10,7% |
1) Inkluderar inte tidsbegränsade anställningar
(linjekonsulter och visstidsanställningar)
Under 2019 avslutades anställning för 241 medarbetare (andel av hela personalen: 10,7 procent) och påbörjades anställning för 361 nya medarbetare (andel av hela personalen: 16,0 procent) på Bonava. Personalomsättningen var i linje med plan och förväntan. Ambitionen är att personalomsättningen ska plana ut över tid efter att omställningar för nya arbetssätt är genomförda. 249 nya medarbetare från alla marknader deltog vid totalt tre olika tillfällen på Bonavas "Global Onboarding Days", vid huvudkontoret i Stockholm. De nya medarbetare som inte hunnit delta på "Global Onboarding Days" under 2019, måste genomföra dessa under 2020.
I Bonavas system för uppföljning av utvecklingsplaner framgår att 72 procent av alla medarbetare har sina personliga utvecklingsmål för 2019 identifierade och uppföljda i systemet. I den årliga medarbetarundersökningen, Passionate workplace svarade 76 procent att de haft medarbetarsamtal under de senaste 6 månaderna.
103-1 Arbete på byggarbetsplatser är fortfarande förenat med risker och det krävs förebyggande och kulturstärkande arbete för att minska riskerna. Genom goda rutiner och starkt fokus på både hälsa och säkerhet når Bonava många fler än enbart direkt anställd personal och bidrar därför till det globala hållbarhetsmålet:
• 8.8 Skydda arbetstagares rättigheter och främja trygg och säker arbetsmiljö för alla (Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar)
103-2 Bonava har antagit en långsiktig vision för hälsa och säkerhet; att verka för Zero Harm. Zero Harm innebär att ingen – vare sig kund, medarbetare, leverantör eller allmänhet – ska drabbas av sjukdom eller skada av Bonavas arbetsplatser. För att åstadkomma detta prioriterar Bonava förebyggande hälso- och säkerhetsarbete högt och har ett omfattande program för Zero Harm, som inkluderar både detaljerade mål, aktiviteter och mätetal för uppföljning som främst kan härröras till följande fokusområden:
Varje affärsenhet bryter årligen ner de detaljerade målen i lokala aktiviteter och delmål att leverera på under året. Styrelsen och ledningen följer arbetet kvartalsvis, däribland uppfyllelse av den aggregerade Zero Harm-planen samt identifierade risker, allvarliga tillbud och olyckor.
Bonava ställer samma krav på egen personal som på personal tillhörande underentreprenörer, för att också värna deras hälsa och säkerhet inom Bonavas arbetsplatser.
103-3 Utbildning av interna revisorer har genomförts under året och ett internt revisionsprogram över Bonavas affärsenheters gränser har startats. Interna revisioner har identifierat förbättringspotential i förhållande till för alla de geografiska marknaderna framtagna Bonava-standarden för hälsa- och säkerhetsarbetet. För att snabbt komma tillrätta med detta har Bonavas ledning beslutat om 90 dagars intensiv-fokus för att överallt nå total efterlevnad av alla Bonavas hälsa- och säkerhetsinstruktioner för byggarbetsplatser. De 90 dagarna avslutas sista januari 2020. Exempel på regler att efterleva är att kunna säkra total kontroll över vilka som vistas på arbetsplatserna och att dessa har rätt behörigheter, användandet av komplett och korrekt personlig skyddsutrustning. Säkerhetsinstruktioner är tillgängliggjorda på sätt som överbryggar eventuella språkförbistringar tex. genom Bonavas Silent book som utan ord illustrerar säkra arbetssätt.
Bonavas standard för arbetsmiljöledningssystem är utvecklat i enlighet med ISO 45001 och innehåller de flesta av den internationella standardens krav. Bonavas ledningssystem för hälsa och säkerhet appliceras på hela affärsmodellen; från köp av mark, design och produktion till kundservice, liksom för alla stödfunktioner.
När Bonava köper både design och produktion från extern entreprenör följs dennes verksamhetsledningssystem, under förutsättning att efterlevnad av kontraktsvillkor och legala krav uppfylls.
403-2 Identifikation av risk, bedömning och incidentutredning Det är viktigt för Bonava att känna till, bedöma och hantera de risker och faror som kan ha negativ inverka på egen och/eller underentreprenörers personals hälsa och säkerhet. Riskbedömningar genomförs därför minst årligen, innan större förändringar, i projekt samt alltid innan särskilt riskfyllda arbeten påbörjas. Riskanalys är en naturlig del av beslutsunderlaget inom alla projekt och inför förändringar. Riskanalys görs alltid i förebyggande syfte, för att säkerställa lämpliga val av aktiviteter och skyddsåtgärder, detta i syfte att minska risknivån. Entreprenörer inbjuds att delta vid skyddsronder samt uppmanas att rapportera risker, tillbud och olyckor löpande.
Faror identifieras och hanteras förebyggande och löpande via riskobservationsrapportering, chefers arbetsmiljöuppföljningar och skyddsronder. Farorna riskbedöms i Bonavas systemstöd för hälsa och säkerhet (BIA). Detta anses så viktigt att riskrapportering och hantering av dessa är del av Bonavas bonusprogram. I efterhjälpande syfte genomförs utredningar för identifierande av rotorsaker och att åtgärder vidtas till följd av inträffade olyckor och tillbud följs upp genom BIA. De allvarliga incidenterna delas även via utskick av Safety alerts så att alla affärsenheter omedelbart kan kontrollera att den identifierade risken inte föreligger inom deras verksamhet.
Bonava tillämpar även ett verktyg "Time-out" som innebär att alla uppmanas vara observanta och använda det sanktionerade och välkända verktyget för att stoppa arbete och korrigera farliga situationer eller beteenden. Behövs en "Time-out" ska alla våga använda det.
Risk- och incidentrapportering, hantering samt redovisning av alla Safety alerts görs kvartalsvis i både koncernledning och styrelse. Månadsvis skickas rapporter ut från Hälsa och säkerhets systemstöd till alla affärsenheters ledningsgrupper.
På bolagsnivå följs hälsorisker, såsom till exempel stressnivåer och möjlighet för återhämtning upp genom den stora medarbetarundersökningen Passionate workplace och efterföljande workshops. För respektive avdelningar görs årliga arbetsmiljöinventeringar och riskbedömningar som också följs upp på avdelningsmöten under året. För individen följs hälsa och arbetssituation upp genom prestations- och utvecklingsprocessen, med kvartalsvisa grundliga och månadsvisa kortare avstämningar med närmaste chef.
Arbetsmiljökommittémöten hålls inom alla affärsenheter och deltagarrepresentant finns från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Hälsa och arbetsmiljö berörs i kollektivavtalen, på de geografiska marknader där sådana finns.
Hälsa- och säkerhetsutbildningar bedömt utifrån roll, riskbedömning och ansvar är obligatoriska för både egen och entreprenörers personal. Hälsa- och säkerhetsintroduktion ges inför inträde på Bonavas byggarbetsplatser.
Fokus på 2019 års Awareness day var att "Lära från incidenter". All Bonavas personal och entreprenörer på Bonava platsledda byggarbetsplatser och kontor fick tillämpa Bonavas modell för incidentutredning utifrån inspelade scenarier (både fysiska och sociala/organisatoriska scenarier fanns att välja på). Syftet var att ge större kunskap om varför incidenter inträffar, hur de ska utredas för att skapa bättre lärande samt hur Bonava kan arbeta för att förebygga incidenter framöver.
Friskvård och sociala arbetsmiljöfaktorer är i fokus på Bonava, varje affärsenhet har ett dokumenterat Hälso- och friskvårdsprogram. Medarbetare erbjuds bland annat hälsokontroller och friskvård premieras både direkt och genom anordnande av gemensamma hälsobefrämjande aktiviteter på och utanför arbetstid. Av konfidentialitetsskäl undviker Bonava att lagra hälsorelaterad information om medarbetare. Av det skälet hanteras exempelvis läkarintyg av löneleverantör och inte av Bonava direkt.
Samtliga medarbetare täcks av Bonavas standard för verksamhetsstyrning för hälsa och säkerhet, med möjligt undantag för medarbetare i investerarprojekt där investerarens krav på hälsa och säkerhetsarbete kan vara styrande.
| Sjukfrånvaro (%)1) Antal arbetsskador3) |
Arbetsskadefrekvens, förlorad tid4) | Arbetsskade frekvens, totalt5) |
|||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2017 20196) 20197) 20186) 20187) 20176) 20177) 20196) 20197) 20186) 20187) 20176) 20177) 20196) 20187) | |||||||||||||||
| Tyskland | 6,6 | 7,2 | 6,8 | 27 | 12 | 32 | 14 | 22 | 8 | 6,3 | 6,4 | 8,2 | 9,8 | 6,3 | 5,9 | 7,9 | 7,9 |
| Sverige | 1,7 | 2,3 | 1,9 | 5 | 0 | 1 | 0 | 7 | 2 | 5,1 | 0,0 | 1,6 | 0,0 | 10,6 | 4,6 | 7,2 | 0,0 |
| Finland | 1,7 | 2,5 | 1,5 | 25 | 1 | 6 | 1 | 8 | 0 | 18,7 | 1,6 | 6,2 | 2,2 | 9,1 | 0,0 | 29,2 | 1,6 |
| Danmark–Norge | 2,4 | 1,7 | 1,6 | 8 | 0 | 13 | 0 | 7 | 0 | 11,8 | 0,0 | 23,9 | 0,0 | 18,1 | 0,0 | 31,0 | 9,6 |
| S:t Petersburg | 1,8 | 3,3 | 0,4 | 1 | 1 | 0 | 0 | 3 | 1 | 0,5 | 1,6 | 0,0 | 0,0 | 2,0 | 2,5 | 0,6 | 0,0 |
| Baltikum | 1,5 | 1,5 | 1,1 | 6 | 1 | 0 | 0 | 2 | 0 | 6,1 | 2,9 | 0,0 | 0,0 | 6,8 | 7,6 | 6,1 | 2,9 |
| Total | 3,9 | 4,6 | 4,0 | 72 | 15 | 52 | 15 | 49 | 11 | 7,1 | 3,5 | 6,3 | 4,6 | 6,8 | 4,0 | 10,0 | 4,0 |
1) Antal sjukfrånvarotimmar relativt totalt arbetade timmar Bonavas medarbetare.
2) Arbetsolyckor på Bonavas byggplatser med dödlig utgång för medarbetare eller underentreprenörer med eller utan Bonavas platsledning.
3) Antal arbetsskador som medfört sjukfrånvaro.
4) Antal arbetsskador som medfört sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar (LTIFR).
5) Antal arbetsskador totalt, som krävt uppsökande av sjukvård eller anpassning av arbetsuppgifter (utan förlorade arbetsdagar) samt de som medfört sjukfrånvaro, per miljon arbetade timmar (TRIFR).
6) Anställda och entreprenörer under Bonavas platsledning.
7) Bonavas medarbetare.
i.u. = ingen uppgift
Inga arbetsrelaterade dödsfall har inträffat under den tid Bonava funnits som fristående bolag, börsintroduktion år 2016. Under 2019 har Bonava har anställt yrkesarbetare inom fler affärsenheter och samtidigt bibehållit den för byggbranschen relativt låga arbetsskadefrekvensen. Tyvärr har den tidigare goda trenden med minskande olyckor med frånvaro brutits för underentreprenörers personal på av Bonava platsledda byggarbetsplatser. Den vanligaste typen av arbetsskador är skärskador, ledbands/ligamentsskador samt mjukdelsskador. Den kroppsdel som oftast skadats är; fot, hand eller finger samt arm. Skadorna har oftast uppkommit till följd av snubbling i samma nivå, kontakt med vasst föremål respektive träffad av fallande objekt. Frekvensen för totalt antal arbetsskador (TRIFR) som rapporterats är högre än frekvensen för arbetsskador som medfört sjukfrånvaro (LTIFR), vilket är positivt. Det betyder dels att skador tagits omhand på sådant sätt att sjukfrånvaro kunnat undvikas samt att rutinerna för att rapportera och kategorisera olika typer av skador är goda. Detta nya mätetal som Bonava börjat rapportera år 2019 följer den nya GRI standarden för hälsa- och säkerhet. Bonava redovisar inte arbetsrelaterade sjukdomar, då det inte tillåts att föra sådant register i Tyskland. De största farorna för arbetsrelaterade sjukdomar, såsom identifierats genom de anomyma Passionate Workplace-medarbetarundersökningarna och arbetsmiljöinventering, är tidspress och otydlighet kring befogenheter och krav. För att minska dessa faror har Bonava bland annat genomfört satsningar för mer samordnat förändringsarbete och ny arkitektur för roller och arbetsbeskrivningar.

1) Antal risker/tillbud rapporterade per miljon arbetade timmar.
Grafen till vänster visar i staplar antal riskobservationer och tillbud per år och i linje frekvens för dessa per miljon arbetade timmar. Tillbud är incidenter som skulle ha kunnat leda till en olycka, men inte gjorde det. Det systematiska arbetet med att identifiera och utreda risker och tillbud för att förbättra rutiner och arbetssätt innan olyckan är framme är avgörande för säkrare arbetsplatser. Att det rapporteras många risker och tillbud i organisationen är därför positivt och helt i linje med Bonavas utarbetade plan för ökad hälsa och säkerhet.
103-1 Att Bonavas alla medarbetare agerar utifrån bolagets värderingar är avgörande för Bonavas förmåga att agera föredöme. Här ingår ömsesidig respekt. Målet är att säkra Bonavas tillgång till en bred rekryteringsbas och att bolagets medarbetare ska spegla befolkningen i stort. Detta gör Bonavas uppgift enklare, att skapa bättre hem och liv för fler människor. Genom detta bidrar Bonava till det globala hållbarhetsmålet:
• 8.5 Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor med lika lön för alla (Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.)
103-2 Bonava strävar efter att vara en välkomnande arbetsplats präglad av mångfald, där samverkan står i centrum. Uppförandekod och HR-policy understryker att Bonava står för lika möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Hur väl Bonava som arbetsgivare lyckas åstadkomma detta följs upp i den årliga medarbetarundersökningen.
På alla Bonavas marknader finns praktik och lärlingsprogram för studenter liksom olika mentorprogram. I Tyskland har Bonava till exempel ett särskilt program för att integrera, utveckla och utbilda unga flyktingar, med en anställning på Bonava som målsättning. I Sverige erbjuds medarbetare att delta som mentorer i Mitt Livs Chans som är ett mentorprogram med syfte att vara bryggan mellan svensk arbetsmarknad och kompetent arbetskraft med utländsk bakgrund.
Genom aktiv kompetensutveckling och internrekrytering för ledande positioner visar Bonava på goda exempel och säkrar att hela kompetenspoolen uppnår maximal potential, så att Bonavas organisation blir så effektiv och dynamisk som möjligt.
103-3 Hur väl Bonava upprätthåller lika möjligheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder frågas i medarbetarundersökningen Passionate workplace. Här uppvisar Bonava en fortsatt positiv trend och har bättre resultat än undersökningens jämförelseindex. Bonava har placerat sig på Allbright-stiftelsens gröna lista som ett av de mest jämställda bolagen i Sverige.
| < 30 år | 30–50 år | > 50 år | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mångfald (åldersfördelning), antal vid årets slut |
Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Styrelse | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 3 | 3 |
| Koncernledning | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 | 4 | 3 | 3 | 2 | 1 | 3 |
| Tjänstemän | 139 | 134 | 161 | 146 | 502 | 450 | 683 | 608 | 130 | 117 | 248 | 226 |
| Yrkesarbetare | 0 | 0 | 21 | 18 | 8 | 12 | 146 | 159 | 10 | 7 | 129 | 130 |
| Linjekonsulter | 18 | 26 | 12 | 7 | 15 | 16 | 18 | 12 | 7 | 3 | 7 | 5 |
Kommentar till resultat:
Efter förra årets omstrukturering av koncernledningsgruppen har Bonava i det närmaste jämställd både koncernledning och styrelse. Kategorin yrkesmedarbetare står fortsatt ut som negativt snedfördelad, med få kvinnliga medarbetare. Detta går långsamt att förändra delvis beroende på branschstruktur på de geografiska marknader där Bonava har yrkesarbetare anställda, i storleksordning:
Tyskland, S:t Petersburg, Baltikum respektive Finland. I Tyskland, där Bonava har flest yrkesarbetare anställda finns få kvinnliga yrkesarbetare att anställa. Däremot i S:t Petersburg återfinns hela 14 av de totalt 18 kvinnliga yrkesarbetarna som under 2019 arbetat för Bonava.

103-1 Att utveckla områden och bostäder innebär omfattande kontakter med en rad intressenter. Utöver kunder och medarbetare är myndigheter, leverantörer och inte minst aktieinvesterare och banker viktiga. Bonava är beroende av intressenternas förtroende för att kunna verka på marknaden. Att förutse risk och agera proaktivt för att förhindra realiserande av risk är avgörande för varumärke och lönsamhet.
Bonavas mest väsentliga risker och hanteringen av dessa presenteras på sidan 17.
103-2 Bonavas interna regler och processer definieras i uppförandekoden samt i policyer och verksamhetsledningssystem. Bonavas uppförandekod tydliggör var och ens ansvar för Bonavas hållbarhetsagenda och principerna för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Our Foundation heter Bonavas program som stödjer efterlevnaden av uppförandekoden. Där finns träningsmoduler och etiska riktlinjer. Varje affärsenhet har etiska rådgivare med legal kompetens och tillgång till ett gemensamt forum. Bonavas medarbetare vänder sig till de etiska rådgivarna så fort det uppstår oklarhet om vad som är korrekt agerande för att leva upp till Bonavas värderingar och uppförandekod.
Visselblåsarfunktionen Bonavas Speak Up system möjliggör för medarbetare och personer utanför Bonava att via webb eller telefon anonymt anmäla förmodade avvikelser. Att slå larm om befarade missförhållanden uppmuntras som ett sätt att hjälpa företaget och den som gör det har den högsta ledningens uttalade stöd. Visselblåsarskyddet är fastslaget direkt i uppförandekoden. Rapporter om avvikelser från uppförandekod och policyer som inkommer genom visselblåsarfunktionen eller genom annan kanal, utreds enligt fastslagen process där ansvarig utredare avgörs av karaktären och involverade i den aktuella situationen. Om utredningen visar
på en faktisk avvikelse fastställs också åtgärd, som beroende på allvarlighetsgrad och förekomst av intention för avvikelsen kan sträcka sig från ändrade interna rutiner till formella varningar, avslutad anställning och/eller polisanmälan.
Bonavas processer för intern kontroll av risker och efterlevnad är viktiga för tillämpning av försiktighetsprincipen och principen om ständiga förbättringar. Bonava hanterar finansiella och ickefinansiella risker i en integrerad process med en Riskkommitté som leds av Bonavas risk- och efterlevnadschef, och i övrigt består av CFO, chefsjurist, koncernredovisningschef och hållbarhetschef. Riskkommittén upprepar varje år en årlig cykel där alla affärsenheter och de centrala koncernfunktionerna involveras för att kartlägga alla risker för väsentlighetsanalys och utvärdera bolagets alla kontrollfunktioner för att minimera riskerna.
103-3 En kommunikationsinsats för att öka den interna medvetenheten om Bonavas uppförandekod och etiska riktlinjer i Our Foundation inleddes förra året och har under 2019 följts upp med en intensivvecka under hösten med special-fokus och ledningsgruppens medverkan på ämnet i samtliga kanaler för internkommunikation.
Alla Bonavas medarbetare genomgår webbaserad Our Foundationträning, där anti-korruption ingår. Detta följs upp kvartalsvis för att säkra att nyanställda inte missar att genomföra detta steg i onboardingen. Utvalda grupper av medarbetare tränas varje år ytterligare av de etiska rådgivarna i varje affärsenhet och på koncernnivå, för att ge möjlighet till diskussion och praktisk övning i att hantera etiska dilemman. De etiska riktlinjerna presenteras och kommuniceras på intranätet. På alla Bonavas arbetsplatser finns kommunikationstavlor för att förmedla uppförandekoden och Bonavas värderingar.
2019 har 409 personer genomgått Our Foundation fördjupningskurs, fördelat på 26 träningstillfällen.
307-1 Betydande böter och icke-monetära sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser, inklusive miljö
| 419-1 Sociala och ekonomiska lag- och regelbrott | 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avvikelserapportering | Antal | Kommentar konsekvens | Antal | Kommentar konsekvens | |||
| Bonava SpeakUp | 7 | 8 | |||||
| Övriga kanaler | 8 | 4 | |||||
| Totalt antal rapporter | 15 | 12 | |||||
| Varav signifikanta avvikelser: | 5 | Fyra anställningar avslutade, en formell varning |
4 | Två avvikelser gentemot intern uppfö randekod, grund för uppsägning och anställningar avslutade, en formell varning och en ändra intern rutin för undvikande av upprepat misstag |
|||
| Varav efter utredning bedömt grundlösa: | 10 | 8 | |||||
| Rättsliga åtgärder mot konkurrensbegränsande verksamheter eller betydande sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser |
0 | 0 |
Inga identifierade avvikelser rör misstanke om korruption eller brott mot mänskliga rättigheter. I Bonavas koncerngemensamma systemstöd för riskhantering och rapportering av incidenter rörande miljö, hälsa och säkerhet i verksamheten har 21 antal miljöincidenter rapporterats, varav samtliga utgjordes av mindre avvikelser mot rutin eller olyckor utan kvarstående skada på miljö som resulterat i korrektion och kommunikationsåtgärder.
103-1 Bonava har under ett år aktivt samarbete med cirka 10 000 olika leverantörer. Långsiktighet och ömsesidigt lärande i relationen till leverantörerna är avgörande för Bonavas strategi och att nå flera av Hållbarhetsagendans mål, särskilt klimatmålen.
Leverantörerna kan delas in i tre övergripande kategorier: entreprenörer, leverantörer av service och leverantörer av material.
Genom att konkretisera principerna under FN:s Global Compact till krav och stegvis ta mer direkt ansvar för inköp finns förutsättningar för Bonava att bidra till de globala hållbarhetsmålen:
103-2 Bonava har koncerngemensamma krav som alla leverantörer måste uppfylla. För att kvalificera sig som Bonava-leverantör ska Bonavas supplier requirements uppfyllas. Det innebär bland annat
krav på systematiskt miljö och arbetsmiljöarbete och efterlevnad av FN:s Global Compacts principer, konkretiserat i Bonavas krav för acceptabla lönenivåer, arbetstid, tid för ledighet, ansvar för mänskliga rättigheter, antikorruption och betalande av skatt samt att tillmötesgå Bonavas krav på dokumentation och möjlighet att inspektera. I Bonavas supplier requirements uppmanas också leverantörerna att slå larm direkt till Bonava eller genom Bonavas visselblåsarsystem SpeakUp om de uppfattar att Bonava eller Bonavas medarbetare agerar i strid med uppförandekoden.

Entreprenörer, 55% Service, affärsstödjande, 26% Service, administration, 7%
Material, 12%

Här beskrivs Bonavas process för att utvärdera leverantörer i urvalsprocessen och hur uppföljning hanteras. Kriterierna i varje steg är väl definierade indikatorer inklusive efterlevnad av Bonava supplier requirements. Kriterierna är desamma i varje affärsenhet, med möjliga tillägg av ytterligare lokala kriterier där det är relevant. Leverantörer som inte når upp till kriterierna för urval avvisas som regel. Potentiellt viktiga samarbetspartners kan istället få Bonavas stöd att utvecklas. 4% av de koncerngemensamma avtalsleverantörerna under 2019 var leverantörer under sådan utveckling.
103-3 Bonava utvecklar ständigt inköpsprocesser och verktyg för att skärpa utvärderingen av leverantörer. Under året har särskilt fokus ägnats åt utvecklande av process och verktyg för intern revision av pågående leverantörssamarbeten. Därtill har Bonava ökat kraven för att på alla geografiska marknader kunna ha kontroll över vilka individer som befinner sig på arbetsplatsen, såsom säkra inhägnader och system för identifikation.
Bonava har under de senaste åren identifierat leverantörer som nu ingår i den utvalda leverantörsbasen. Leverantörer i den utvalda leverantörsbasen som underpresterar vid leverans eller vid leverantörsrevision visar sig inte leva upp till kriterierna för en Bonavaleverantör får möjlighet till rättelse eller i allvarliga fall avvisas. Ett tio-tal leverantörer har avvisats under 2019.
414-1 Nya leverantörer som utvärderats utifrån sociala kriterier 409-1 Risk för incidenter och tvångsarbete
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nytecknade avtal under året, med godkänd Bonava supplier require mentgranskning |
Antal gransk ningar |
Andel av totalt värde nyteckande kontrakt (%) |
Antal gransk ningar |
Andel av totalt värde nyteckande kontrakt (%) |
||
| Norden1) | 751 | 92 | 160 | 33 | ||
| Tyskland | 1 300 | 100 | 1 498 | 100 | ||
| S:t Petersburg och Baltikum |
473 | 100 | 117 | 47 |
1) Sverige, Finland, Danmark och Norge
Kommentar till resultat:
103-1 Skatteintäkter är avgörande för samhällsutvecklingen på de marknader där Bonava verkar och underlättar i förlängningen att skapa lyckliga grannskap där människor lever med bästa livskvalité. Därför ser Bonava skatt som en hållbarhetsaspekt och bidrar till det globala hållbarhetsmålet,
• 17.1 Öka inhemsk kapacitet för skatte- och andra intäkter (Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter.)
Bonavas rutiner för leverantörsgranskning och inkluderande av Bonava supplier requirements i alla kontrakt börjar fungera bra. Ökat fokus läggs framöver på fördjupad granskning för specifika risker samt uppföljning under och efter leverans. Exempelvis risk för tvångsarbete. Bonavas bedömning är att risken för tvångsarbete är störst på de marknader där tillfällig utländsk arbetskraft används mycket. Det förekommer på samtliga Bonavas marknader.
Viktigast för Bonava för att minska denna risk utöver att ställa krav och följa upp på Bonava supplier requirements är att öka förmågan att kontrollera vilka som befinner sig på Bonavas arbetsplatser. Det arbetet drivs genom Bonavas arbete för hälsa- och säkerhet och har varit del av det av Bonavas ledning beslutade 90 dagars intensivfokus för att överallt nå total efterlevnad av alla Bonavas hälsa- och säkerhetsinstruktioner för byggarbetsplatser.
103-2 Bonava bidrar till samhället genom att betala skatt såsom bolagsskatt, fastighetsskatt/fastighetsavgift och transaktionsskatt, moms och arbetsgivaravgifter. Åtagandet återfinns i Bonavas obligatoriska rutiner för skatt, som är fastställda av VD och gäller för samtliga av Bonava-koncernens enheter. Dessa innebär att Bonava: • Efterlever gällande skattelagstiftning i alla verksamhetsländer
103-3 Bonava har sedan två år tillbaka presenterat en översikt med totala skatter, både egna och insamlade nedbrutna per marknad för att visa hur Bonava bidrar till ländernas skatteintäkter. I december 2019 publicerade GRI en indikator (207) för skatt, enligt vilken Bonava avser att redovisa skatt i framtiden men inte fullt ut följer för 2019.
| Betalda egna skatter, MSEK |
Totalt | Tyskland | Sverige | Finland | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | |
| Inkomstskatt | 296 | 62 | 147 | 175 | 40 | 31 | 81 | 0 | 48 | –6 | 17 | 18 |
| Fastighetsskatt | 31 | 20 | 27 | 5 | 0 | 4 | 7 | 8 | 3 | 6 | 8 | 7 |
| Stämpelskatt | 126 | 11 | 112 | 91 | 70 | 87 | 30 | 27 | 9 | 1 | 12 | 8 |
| Sociala avgifter1) | 220 | 196 | 177 | 99 | 90 | 80 | 86 | 79 | 76 | 2 | 1 | 1 |
| Övriga skatter2) | 2 | 0 | 39 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Egna skatter, totalt | 674 | 289 | 502 | 370 | 200 | 202 | 204 | 114 | 136 | 3 | 38 | 34 |
| Betalda egna skatter, | Danmark–Norge | S:t Petersburg | Baltikum | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 |
| Inkomstskatt | 5 | 3 | 29 | 41 | 1 | 21 | 0 | 1 | 0 |
| Fastighetsskatt | 8 | 3 | 8 | 2 | 1 | 4 | 2 | 1 | 1 |
| Stämpelskatt | 0 | 2 | 7 | 0 | 0 | 0 | 3 | 0 | 1 |
| Sociala avgifter1) | 4 | 3 | 2 | 16 | 12 | 12 | 13 | 10 | 6 |
| Övriga skatter2) | 0 | 0 | 4 | 0 | 0 | 34 | 1 | 0 | 0 |
| Egna skatter, totalt | 17 | 11 | 50 | 59 | 14 | 71 | 20 | 12 | 8 |
1) Betalas i Tyskland ej som skatt till myndighet utan som avgift till försäkringsbolag
2) Utgörs av icke avdragsgill moms i Norge och källskatt på utdelning i S:t Petersburg
| Totalt | Tyskland | Sverige | Finland | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Insamlade skatter, MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 |
| Moms | 915 | 789 | 851 | –9 | 0 | 7 | 447 | 478 | 589 | 297 | 270 | 200 |
| Personalens källskatter | 328 | 310 | 242 | 112 | 120 | 88 | 91 | 86 | 81 | 59 | 47 | 28 |
| Insamlade skatter, totalt | 1243 | 1099 | 1093 | 103 | 120 | 96 | 537 | 564 | 670 | 357 | 317 | 228 |
| Danmark–Norge | S:t Petersburg | Baltikum | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Insamlade skatter, MSEK | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 | 2019 | 2018 | 2017 |
| Moms | 118 | 20 | 35 | 5 | –4 | 7 | 57 | 26 | 13 |
| Personalens källskatter | 43 | 41 | 31 | 9 | 7 | 7 | 14 | 9 | 6 |
| Insamlade skatter, totalt | 160 | 61 | 67 | 14 | 3 | 13 | 71 | 35 | 19 |
Ytterligare upplysningar
I 2018 års tabell över egna och insamlade skatter fanns ett typfel i summeringen av totalt insamlade skatter, det är korrigerat i denna redovisning. För mer skatteinformation se Not 13.
103-1 Både interna och externa intressenters krav på relevanta mätetal för att följa upp hållbar utveckling ökar ständigt. Genom att utveckla dessa och transparent rapportera dessa bidrar Bonava till det globala hållbarhetsmålet:
• 17.19 Utveckla nya sätt att mäta framsteg (Till 2030 bygga vidare på befintliga initiativ för att utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP samt stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna.)
103-2 Utöver legal hållbarhetsredovisning har Bonava som mål att årligen redovisa framsteg enligt GRI Standards nivå core och FN:s Global Compact. Bonava redovisar även enligt OECD guidelines for multinational enterprices samt Carbon Disclosure Project (CDP). Läs om Bonavas egenutvecklade indikator för lyckliga grannskap, Happy index på sidan 82.
103-3 Genom nyttjande av systematiken från GRI Standards principer arbetar Bonava löpande med uppföljning och transparens i rapporteringen. För att ytterligare säkerställa kvaliteten på redovisningen så reviderar Bonava års- och hållbarhetsredovisningen i enlighet med ISAE 3000 och RevR12 standards.
| 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| Upprättad | x | x | x |
| Bestyrkt av extern håll barhetsrevisor |
x | x | x |
För ytterligare information om Bonavas hållbarhetsarbete och redovisning, kontakta Anna Hamnö Wickman, Hållbarhetschef: [email protected] 08-409 544 00
| Indikator | Generella standardupplysningar | Sida/Info | Globala hållbarhetsmål, delmålsnivå |
|---|---|---|---|
| GRI 102: Generella upplysningar | |||
| 102-1 | Organisationens namn | Bonava AB | |
| 102-2 | Verksamhet, varumärken, produkter och tjänster | 3, 11–12, 77 | |
| 102-3 | Huvudkontorets lokalisering | 60 | |
| 102-4 | Länder där bolaget verkar | 3 | |
| 102-5 | Ägarstruktur och bolagsform | 106–108 | |
| 102-6 | Marknadsnärvaro | 15–16 | |
| 102-7 | Bolagets storlek | 4, 88 | |
| 102-8 | Information om anställda och övrig personal | 88–89 | |
| 102-9 | Leverantörskedja | 95–96 | |
| 102-10 | Betydande förändringar i organisationen och leverantörskedjan | 78, 96 | |
| 102-11 | Försiktighetsprincipen | 86, 94 | |
| 102-12 | Externa initiativ som bolaget anslutit sig till | 78 | 13.2 Integrera åtgärder mot klimatföränd ringar i politik och planering 17.14 Stärk politisk samstämmighet för håll bar utveckling 17.17 Uppmuntra effektiva partnerskap |
| 102-13 | Medlemskap i organisationer | 78 | |
| 102-14 | Uttalande från VD/ledande befattningshavare | 7–9 | |
| 102-15 | Väsentlig påverkan, risk och möjligheter | 17–19, 78–79 |
|
| 102-16 | Värderingar, principer, uppföranderegler | 78, 89, 94 | |
| 102-17 | Mekanismer för etisk rådgivning och hantering av synpunkter | 89, 94–95 | |
| 102-18 | Struktur för bolagsstyrning | 68–77 | |
| 102-40 | Intressentgrupper | 80 | |
| 102-41 | Kollektivavtal | 89 | |
| 102-42 | Identifiering och urval av intressenter | 80 | |
| 102-43 | Metoder för samarbete med intressenter | 80–81 | |
| 102-44 | Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter | 80–81 | |
| 102-45 | Dotterbolag/enheter som ingår i redovisningen | 78 | |
| 102-46 | Fastställande/avgränsning av redovisningens innehåll | 78–79 | 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning |
| 102-47 | Väsentliga områden | 78–79 | |
| 102-48 | Korrigering av tidigare lämnad information | 78 | |
| 102-49 | Betydande förändringar i rapporteringen | 78 | |
| 102-50 | Redovisningsperiod | 78 | |
| 102-51 | Datum för senaste redovisningen | 78 | |
| 102-52 | Redovisningscykel | 78 | |
| 102-53 | Kontaktperson för redovisningen | 97 | |
| 102-54 | Tillämpning av GRI Standards | 78 | |
| 102-55 | GRI index | 98–102 | |
| 102-56 | Extern granskning/bestyrkande | 103 |
| Mänskliga rättigheter | Arbetsvillkor | Miljö | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Princip 1 (s. 94–95, 97) |
Företag ska stödja och respek tera värnandet av internationellt vedertagna mänskliga rättig heter; och |
Princip 3 (s. 89) |
Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och de facto |
Princip 7 (s. 86, 94) |
|||
| erkänna rätten till kollektiva förhandlingar; |
Princip 8 (s. 84-86) |
||||||
| Princip 2 (s. 94–95, 97) |
säkerställa att de inte är del Princip 4 aktiga i brott mot mänskliga (s. 95-96) rättigheter. Princip 5 (s. 95-96) Princip 6 |
avskaffande av alla former av tvångsarbete; |
Princip 9 (s. 78, 84, |
||||
| de facto avskaffande av barnarbete; och |
87) | ||||||
| avskaffande av diskriminering | Antikorruption | ||||||
| (s. 89, 93) | avseende anställning och | Princip 10 |
avseende anställning och yrkesutövning.
| Princip 7 | Företag ska stödja försiktighets |
|---|---|
| (s. 86, 94) | principen avseende miljörisker; |
| Princip 8 | ta initiativ för att främja |
| (s. 84-86) | större miljöansvar; och |
| Princip 9 | uppmuntra utveckling och |
| (s. 78, 84, | spridning av miljövänlig teknik. |
| Indikator | Specifika standardupplysningar | Sida/Info | Globala hållbarhetsmål, delmålsnivå | |
|---|---|---|---|---|
| HAPPY NEIGHBOURHOODS FOR THE MANY | ||||
| Prisvärda Bostäder | ||||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | ||||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 82 | 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad | |
| 103-2 | Styrning | 82 | ||
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 82 | ||
| GRI 203: Indirekt ekonomisk påverkan | ||||
| 203-2 | Betydande indirekt ekonomisk påverkan | 82 | ||
| Lyckliga Grannskap | ||||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | ||||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 82 | 11.3 Inkluderande och hållbar urbanisering 11.7 Skapa säkra och inkluderande grön områden för alla |
|
| 103-2 | Styrning | 82 | ||
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 83 | ||
| GRI 413: Lokala samhällen | ||||
| 413-1 | Områden med lokalt engagemang, påverkansanalys och utvecklingsprogram |
83 | ||
| Lyckliga grannskap | ||||
| Egen | Rutiner för kundnöjdhet inkl resultat från kundnöjdhetsundersökningar |
83 | ||
| PROTECTING OUR PLANET | ||||
| Cirkulär produktionsmodell | ||||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | ||||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 84 | 12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser |
|
| 103-2 | Styrning | 84 | ||
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 84 | ||
| GRI 301: Material | ||||
| 301-1 | Materialåtgång utifrån vikt och volym | 84 | ||
| Hållbar markanvändning | ||||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | ||||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 84 | 13.1 Stärk motståndskraften mot och anpass ningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer |
|
| 103-2 | Styrning | 84 | ||
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 84 | ||
| GRI 304: Biodiversitet | ||||
| 304-4 | Skyddade och rödlistade arter | 84 | ||
| Förändrad markanvändning | ||||
| Egen | Hållbar markanvändning | 84 | ||
| G4-CRE: Landdegradering, förorening och sanering | ||||
| G4-CRE5 | Marksanering | 84 | ||
| Effektiva Byggnader | ||||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | ||||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 85 | 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar |
|
| 103-2 | Styrning | 85 | ||
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 85 | ||
| GRI 302: Energi | ||||
| 302-3 | Energiintensitet (G4-CRE1: Byggnaders energi intensitet ) |
85 |
| Indikator | Specifika standardupplysningar | Sida/Info | Globala hållbarhetsmål, delmålsnivå |
|---|---|---|---|
| Hållbara och Oskadliga Material | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 86 | 12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar |
| 103-2 | Styrning | 86 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 86 | |
| GRI 417: Marknadsföring och märkning | |||
| 417-1 | Krav på information och märkning av produkter | 86 | |
| Växthusgaser | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 86 | 13.1 Stärk motståndskraften mot och anpass ningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar |
| 103-2 | Styrning | 86 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 86 | |
| GRI 305: Utsläpp | |||
| 305-1 305-2 |
Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) Indirekta Utsläpp från energi (Scope 2) |
87 87 |
|
| 305-3 | Andra indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) | 87 | |
| 305-4 | Utsläppsintensitet | 87 | |
| PASSIONATE WORKPLACE | |||
| Arbetsförhållanden som Stödjer Våra Värderingar | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 89 | 8.5 Full sysselsättning och anständiga arbets villkor med lika lön för alla |
| 103-2 | Styrning | 89 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 89 | |
| GRI 401: Anställning | |||
| 401-1 | Nyanställning och personalomsättning | 90 | |
| GRI 404: Träning och utbildning | |||
| 404-3 | Andel medarbetare med regelbunden prestations- och karriärutvecklingsuppföljning |
90 | |
| Passionate Workplace | |||
| Egen | Engagemang och lojalitet | 89 | |
| Hälsa och Säkerhet | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 91 | 8.8 Skydda arbetstagares rättigheter och främja trygg och säker arbetsmiljö för alla |
| 103-2 | 91 | ||
| Styrning | |||
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 91 | |
| GRI 403: Hälsa och säkerhet - 2018 | |||
| 403-1 – 7 | Samtliga obligatoriska upplysningar | 91–92 | |
| 403-8 | Medarbetare som täcks av verksamhetsstyrningssyste met för hälsa och säkerhet |
92 |
| Indikator | Specifika standardupplysningar | Sida/Info | Globala hållbarhetsmål, delmålsnivå |
|---|---|---|---|
| Mångfald | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 93 | 8.5 Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor med lika lön för alla |
| 103-2 | Styrning | 93 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 93 | |
| GRI 405: Mångfald och jämställdhet | |||
| 405-1 | Mångfald inom styrelse, ledning och bland anställda | 93 | |
| RELIABLE BUSINESS | |||
| Efterlevnad | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 94 | |
| 103-2 | Styrning | 94 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 94 | |
| GRI 205: Anti-korruption | |||
| 205-2 | Kommunikation och utbildning inom anti korruptionsarbete |
94 | |
| 205-3 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptions incidenter |
94 | |
| GRI 206: Anti-korruptionsarbete | |||
| 206-1 | Rättsliga åtgärder mot konkurrensbegränsande verksamhet |
94 | |
| GRI 307: Miljömässig lagefterlevnad | |||
| 307-1 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser, inklusive miljö |
94 | |
| GRI 419: Socioekonomisk lagefterlevnad | |||
| 419-1 | Sociala och ekonomiska lag- och regelbrott | 94 | |
| Ansvarsfull Samverkan med Leverantörer | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 95 | 8.7 Utrota tvångsarbete, människohandel och barnarbete 17.11 Öka utvecklingsländers export |
| 103-2 | Styrning | 95 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 96 | |
| GRI 409: Tvångsarbete | |||
| 409-1 | Risk för incidenter och tvångsarbete | 96 | |
| GRI 308 Miljömässig leverantörsuppföljning | |||
| 308-1 | Nya leverantörer som utvärderats utifrån miljökriterier | 96 | |
| GRI 414: Social leverantörsuppföljning | |||
| 414-1 | Nya leverantörer som utvärderats utifrån sociala kriterier |
96 |
| Indikator | Specifika standardupplysningar | Sida/Info | Globala hållbarhetsmål, delmålsnivå |
|---|---|---|---|
| Skatt | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 96 | 17.1 Öka inhemsk kapacitet för skatte- och andra intäkter |
| 103-2 | Styrning | 96 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 96 | |
| Skatt | |||
| Egen | Insamlad och betald skatt | 97 | |
| Transparens | |||
| GRI 103: Hållbarhetsstyrning | |||
| 103-1 | Förklaring av väsentlighet och avgränsningar | 97 | 17.19 Utveckla nya sätt att mäta framsteg |
| 103-2 | Styrning | 97 | |
| 103-3 | Uppföljning av styrning | 97 | |
| Transparens | |||
| Egen | Transparent hållbarhetsredovisning | 97 | |
Till bolagsstämman i Bonava AB (publ), org.nr 556928-0380
Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Bonava AB (publ) att översiktligt granska Bonavas hållbarhetsredovisning för år 2019 som återfinns på sidorna 78–102 i detta dokument och även utgör företagets lagstadgade hållbarhetsrapport.
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 78 i hållbarhetsredovisningen och utgörs av de delar av GRI Standards som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 International Standard on Quality Control och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Bonava enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterierna, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 20 februari 2020 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson Auktoriserad revisor
Fredrik Ljungdahl Hållbarhetsspecialist, medlem i FAR
Bonavas kommunikation med kapitalmarknaden syftar till att öka förståelsen för Bonavas affär och optimera tillgången till kapital.
Bostadsutveckling är en kapitalintensiv verksamhet och i Bonavas balansräkning finns tillgångar i form av mark och pågående bostadsprojekt som behöver finansiering. På flera av våra marknader sker större delen av inbetalningarna först när kunderna får tillträde till sina hem vilket ställer krav på hur vi hanterar koncernens likviditet, finansiering och finansiella risker. Verksamheten finansieras i lokala valutor med interna lån från Bonavas finansavdelning. Bonavas främsta likviditetskällor är kassaflödet från den löpande verksamheten samt upplåning från externa långivare.
Koncernens finansiella risker regleras av en finanspolicy och hanteras centralt, till stor del genom nyttjandet av olika finansiella instrument. Mer information om hantering av finansiella risker återfinns på sid 17–19 och i not 23.
Bonava har ett låneavtal med AB Svensk Exportkredit (SEK) avseende två tidsbundna lån om vardera 30 MEUR med förfallodagar 2020 respektive 2021. Bonava har även en kreditfacilitet, en så kallad revolving credit facility (RCF), med ett rambelopp om 3 miljarder SEK. Kreditfaciliteten har en löptid till december 2023 och sex banker som deltar med lika andelar. Faciliteten kan nyttjas i SEK, EUR och NOK, och utgör primärt back-up facilitet till Bonavas företagscertifikatprogram. SEK och RCF-lånen löper med rörlig 3-månaders Stibor, Euribor eller Nibor med ett marginalpåslag och har villkor knutna till soliditet och räntetäckningsgrad.
Bonava har ett svenskt företagscertifikatprogram om 3 miljarder SEK. Programmet är registrerat hos Euroclear och kan utnyttjas i SEK eller EUR. Emissionsinstitut är Danske Bank, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank.
Under 2019 implementerades ett företagscertifikatprogram i Finland om 250 MEUR, med syfte att diversifiera finansieringskällorna till ytterligare en kapitalmarknad.
Den RCF som beskrivits ovan fungerar som back-up facilitet för utestående certifikat under båda programmen, i det fall att marknaden för företagscertifikat inte skulle vara tillgänglig när upplåningsbehov uppstår.
Mer information återfinns i informationsbroschyren företagscertifikatprogram samt presentation till certifikatinvesterare på bonava.com.
I Sverige och Finland säljer Bonava bostäder i bostadsrättsföreningar respektive bostadsaktiebolag vilka etableras i samband med att projekten startar. Finansieringen av dessa projekt sker delvis från Bonava AB, delvis genom projektrelaterade lån hos banker där utbetalningen av lånen sker i takt med att byggnationen fortskrider. Låntagare är bostadsrättsföreningen respektive bostadsaktiebolaget. Dessa lån redovisas i Bonavas koncernbalansräkning.
| Lånetyp | Valuta | Rambelopp | Förfallodag | Räntebas | Utnyttjat belopp |
Outnyttjat belopp |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Företagscertifikat | MSEK | 3 000 | < 1 år | Rörlig | 2 566 | 434 |
| Kreditfacilitet (RCF) 1) | MSEK | 3 000 | 2023-12-12 | Rörlig | 01) | 434 |
| Lån | MEUR | 30 | 2020-06-09 | Rörlig | 30 | 0 |
| Lån | MSEK | 200 | 2020-12-31 | Rörlig | 200 | 0 |
| Lån | MEUR | 60 | 2020-12-31 | Rörlig | 60 | 0 |
| Lån | MEUR | 30 | 2021-06-09 | Rörlig | 30 | 0 |
| Lån | MNOK | 500 | 2021-09-30 | Rörlig | 500 | 0 |
1) Inget belopp var utnyttjat under RCF. Skillnaden mellan rambeloppet och outnyttjat belopp motsvarar utestående företagscertifikat, för vilka RCF utgör back-up facilitet.
| Projektfinansiering | Valuta | Kapital bindning |
Räntebas | Utnyttjat belopp |
|---|---|---|---|---|
| Bostadsrättsföreningar i Sverige och Bostadsaktiebolag i Finland | MSEK | 10 mån | Rörlig | 2 364 |
Bonava har kreditramar hos banker i form av bekräftade kontokrediter med 364-dagars löptid om 1 130 MSEK, samt möjlighet att ta upp penningmarknadslån där bankerna inte är förbundna att ge kredit. Per den 31 december 2019 utnyttjades 0 MSEK av kontokrediterna.
Bonavas kunder erhåller säkerhet för bostadens färdigställande samt betalar in förskott vid olika tillfällen, vid olika tidpunkter och i varierande omfattning mellan de olika marknaderna. Förskottsbetalningarna innebär en fördel genom att viss del av byggnationen kan finansieras med dessa kassaflöden. Regelverken för avtal med konsument varierar mellan länderna. Utöver krav på säkerhet för förskottsbetalningar krävs på vissa marknader även säkerhet för fullgörande i form av garanti utfärdad av bank eller kreditförsäkringsbolag vilket medför ett stort behov av limiter för detta ändamål. Säkerhet kan även utgöras av garantier utfärdade av ett bolag i koncernen.
De totala tillgångarna uppgick till 23 487 (21 074) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till fler bostäder i pågående bostadsproduktion, en ökad volym exploateringsfastigheter samt ökat antal färdigställda enheter i balansräkningen.
Övriga tillgångar
Bonavas verksamhet uppvisar stora säsongsvariationer, vilket även avspeglar sig i skuldsättningen. Under årets första tre kvartal ökar vanligtvis skulderna till följd av många startade projekt och många bostäder i produktion. Under det fjärde kvartalet överlämnas många bostäder till kunder, vilket genererar stora inflöden som används för att betala av skulder.
Diagrammen visar hur kassaflöde och nettoskuld utvecklas mellan kvartalen samt hur stor del av skuldsättningen som utgörs av bostadsrättförenings- och bostadsaktiebolagsfinansiering. Nettolåneskulden uppgick till 6 873 (5 542) MSEK. Svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag hade en nettolåneskuld uppgående till 3 238 (4 965) MSEK, varav 2 364 (4 072) MSEK avser finansiering från banker och 891 (999) MSEK avser finansiering via moderbolagets kreditfaciliteter som är direkt hänförlig till svenska bostadsrättsföreningar. Koncernens totala kassa uppgick till 499 (325) MSEK. Koncernens nettolåneskuld för övrig verksamhet uppgick till 3 635 (577) MSEK. Nettolåneskulden var högre än föregående år främst till följd av förvärvet av Urbanium AS, ökad kapitalbindning i Tyskland på grund av fördröjningar i bygglovsprocessen samt fler färdigställda bostäder i Sverige och Nordic i balansräkningen.

Pågående bostadsprojekt


Bonava-aktien är sedan 9 juni 2016 noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Bonava har två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie, vilka båda är upptagna till handel på Nasdaq. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje B-aktie är berättigad till en röst. Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december 2019 till 108 435 822, varav 11 906 196 A-aktier och 96 529 626 B-aktier motsvarande totalt 215 591 586 röster.
Per den 31 december 2019 ägde svenska företag 85,4 procent av aktiekapitalet. Det utländska ägandet uppgick till 13,4 procent. Antalet aktieägare uppgick vid årets utgång till 30 158 (30 941).
1) Källa: Euroclear Sweden per den 31 december 2019.
| Största aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Innehav, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Nordstjernan AB | 9 000 000 | 12 323 759 | 19,7 | 47,5 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 0 | 10 895 036 | 10,1 | 5,1 |
| Swedbank Robur fonder | 128 119 | 9 116 228 | 8,5 | 4,8 |
| Lannebo Fonder | 0 | 6 814 447 | 6,3 | 3,2 |
| SEB Investment Management | 0 | 5 157 791 | 4,8 | 2,4 |
| Handelsbanken Fonder | 0 | 4 906 982 | 4,5 | 2,3 |
| State Street Bank and Trust CO, W9 | 1 921 | 3 320 904 | 3,1 | 1,6 |
| Fjärde AP-fonden | 3 343 | 2 490 520 | 2,3 | 1,2 |
| CBNY, Norges Bank | 4 239 | 2 115 822 | 2,0 | 1,0 |
| Carnegie fonder | 0 | 2 000 000 | 1,8 | 0,9 |
| Delsumma 10 största aktieägare | 9 137 622 | 59 141 489 | 63,0 | 69,8 |
| Övriga | 2 768 574 | 37 388 137 | 37,0 | 30,2 |
| Totalt antal aktier | 11 906 196 | 96 529 626 | 100 | 100 |
Källa: Euroclear Sweden per den 31 december 2019.
| Tidpunkt | Händelse | Förändring aktiekapital, SEK |
Förändring antal aktier |
Aktiekapital efter ändring, SEK |
Antal aktier efter ändring |
|---|---|---|---|---|---|
| 8 apr 2013 | Nybildning | N/A | N/A | 50 000 | 1 000 |
| 3 feb 2016 | Nyemission | 450 000 | 9 000 | 500 000 | 10 000 |
| Sammanläggning av aktier (10000:1) | N/A | –9 999 | 500 000 | 1 | |
| Delning av aktier (1:108435822) | N/A | 108 435 821 | 500 000 | 108 435 822 | |
| 26 apr 2016 | Fondemission | 409 500 000 | N/A | 410 000 000 | 108 435 822 |
| 18 maj 2016 | Fondemission | 23 743 288 | N/A | 433 743 288 | 108 435 822 |
Svenska institutionella ägare, 68,1% Utländska institutionella ägare, 10,8% Svenska privatpersoner, 13,1% Övriga, 6,5% Anonymt ägande, 1,5% Sverige, 87,1% USA, 7,2% Norge, 2,1% Storbritannien, 0,8% Frankrike, 0,5% Övriga, 0,8% Anonymt ägande, 1,5% Ägarkategorier1) Ägarfördelning per land1) SNABBFAKTA Handelsplats: Nasdaq Stockholm Segment/sektor: Financials/Real Estates Aktieslag: A-aktie och B-aktie Antal aktier: 108 435 822 varav A-aktier: 11 906 196 varav B-aktier: 96 529 626 Börsvärde 31 december 2019: 11,0 Mdr SEK ISIN kod B-aktien: SE0008091581 ISIN kod A-aktien: SE0008091573 Tickerkoder Nasdaq: BONAV B Bloomberg: BONAVA:SS Reuters: BONAVb.ST
106 Bonava Årsredovisning 2019
Under året har Bonavas B-aktie minskat med 12,9 procent jämfört med OMXSPI som under samma period ökade med 29,6 procent. Från börsintroduktionen den 9 juni 2016 har Bonavas B-aktie minskat med 6,6 procent jämfört med OMXSPI som under samma period har ökat med 41,5 procent. Sista betalkurs per den 30 december 2019 var 102,00 SEK per A-aktie och 99,50 SEK per B-aktie, motsvarande ett börsvärde om 11,0 Mdr SEK.
Den genomsnittliga dagsomsättningen av antalet B-aktier uppgick under året till 228 535. Bonavas B-aktier handlades på fler än tjugo olika marknadsplatser varav Nasdaq Stockholm svarade för 60 procent av omsättningen.
Totalavkastningen uppgick under året till -9,0 procent. Sedan börsintroduktionen har Bonava levererat en totalavkastning om 5,5 procent. Direktavkastningen per den 31 december uppgick till 3,0 procent baserat på, av styrelsen föreslagen, utdelning för 2019 om 3,00 SEK per aktie.
| Genomsnittlig dagsomsättning (antal aktier) | 2019 |
|---|---|
| A-aktier | 2 576 |
| B-aktier | 228 535 |
| Handel i B-aktien | 2019 |
| Antal omsatta aktier, miljoner | 57, 1 |
| Värdet av omsatta aktier, per 31 december | 6,2 Mdr SEK |
| Genomsnitt dagsomsättning | 24,6 MSEK |


Bonavas utdelningspolicy är att årligen dela ut minst 40 procent av årets resultat efter skatt. Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen, motsvarande en total utbetalning på 53 procent av årets resultat efter skatt. Den första utbetalningen om 1,50 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 7 april 2020 och den andra utbetalningen om 1,50 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 6 oktober 2020.
Årsstämman 2019 beslutade att bolaget ska äga rätt att återköpa B-aktier i bolaget i syfte att täcka kostnaderna som kan uppkomma till följd av 2019 års aktieprogram. Bolaget har inte nyttjat denna rätt. Totalt har Bonava återköpt 815 061 aktier.
Enligt Bonavas bolagsordning har ägare till A-aktier rätt att omvandla dessa till B-aktier. Under 2019 konverterades totalt 1 213 519 A-aktier till 1 213 519 B-aktier.
| Analytiker som följer Bonava-aktien1) | Namn | Mailadress |
|---|---|---|
| ABG Sundal Collier | Tobias Kaj | [email protected] |
| Carnegie Investment | Erik Granström | [email protected] |
| DNB Markets | Simen Mortensen | [email protected] |
| Handelsbanken Capital Markets | David Flemmich | [email protected] |
| Nordea Markets | Niclas Höglund | [email protected] |
| SEB Equities | Stefan Andersson | [email protected] |
| Kepler Cheuvreux | Jan Ihrfelt | [email protected] |
| Data per aktie1) | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Börskurs A-aktien, SEK | 102,00 | 109,00 |
| Börskurs B-aktien, SEK | 99,50 | 114,20 |
| Högsta notering, B-aktien, SEK | 129,50 | 132,50 |
| Lägsta notering, B-aktien, SEK | 90,70 | 98,50 |
| Aktiekursutveckling, % | –14,4 | –0,3 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 70,02 | 68,36 |
| Utdelning, SEK | 3,002) | 5,20 |
| Totalavkastning, % | –9,0 | 3,1 |
| Direktavkastning, % | 3,03) | 4,6 |
| Resultat per aktie4), SEK | 5,71 | 11,74 |
| Kassaflöde, SEK per aktie | 3,55 | –5,84 |
| P/E-tal | 17,4 | 9,7 |
| Antal aktier | 108 435 822 | 108 435 822 |
| Antal aktieägare | 30 158 | 30 941 |
Bonava har sedan tidigare tre aktiebaserade incitamentsprogram som omfattar cirka 50 personer. På årsstämman den 10 april 2019 beslutades att införa ytterligare ett aktiebaserat incitamentsprogram som omfattar koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 50 personer. För mer information se not 4.
1) Vid årets utgång 31 december.
2) Av styrelsen föreslagen.
3) Baseras på föreslagen utdelning.
4) Före och efter utspädning.
Bonava använder sig bland annat av de alternativa nyckeltalen avkastning på sysselsatt kapital, nettolåneskuld och soliditet. Koncernen anser att nyckeltalen är användbara för användarna av den finansiella rapporten som ett komplement för att bedöma koncernens möjlighet att lämna utdelning, förmåga att genomföra strategiska investeringar, förutsättningar för att leva upp till finansiella åtaganden, samt för att kunna utvärdera lönsamheten. Beräkningar av och ytterligare information om de alternativa nyckeltalen finns på bonava.com. Koncernen definierar nyckeltalen enligt nedan. Definitionerna är oförändrade mot tidigare perioder.
Avser tiden från byggstart fram till färdigställande av byggnad. En bostad anses färdigställd efter genomförd slutbesiktning.
Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken.
Det tillfälle när Bonava beslutar om att påbörja produktionen av en byggnad. Vid detta tillfälle övergår balanserade utgifter för mark och utvecklingskostnader till pågående bostadsprojekt.
Avser Bonavas innehav av mark- och byggrätter för framtida bostadsutveckling samt aktiverade projektutvecklingsutgifter.
Avser bostäder där slutbesiktning har skett men bostaden ännu inte har sålts, alternativt där den färdigställda bostaden sålts men ännu ej tillträtts av köparen.
Bokförda kostnader i relation till beräknade totala kostnader i pågående bostadsprojekt.
Antal sålda bostäder i produktion i relation till totalt antal bostäder i produktion.
Antal sålda bostäder som tillträtts av köparen. Vid köparens tillträde redovisas köpeskillingen som nettoomsättning och nedlagda utgifter för bostaden redovisas som kostnader för produktion.
Antal reserverade bostäder i produktion i relation till totalt antal bostäder i produktion.
Antal bostäder där bindande försäljningsavtal är tecknat med kunden och beslut om byggstart har fattats.
Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Resultatet efter finansnetto med återläggning av räntekostnader för rullande 12 månader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Summan av tillgångar respektive skulder och eget kapital.
Utdelning i procent av börskursen vid årets slut.
Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Medeltalet av redovisat eget kapital de fem senaste kvartalen
Genomsnittligt sysselsatt kapital Medeltalet av sysselsatt kapital de fem senaste kvartalen
Materiella engångsposter i rörelseresultatet vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens finansiella resultat jämförs med tidigare perioder.
Nettoomsättning för rullande 12 månader dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nedlagda kostnader för mark, utvecklingskostnader som arkitekter och övriga byggherrekostnader, anslutningsavgifter och uppförande av byggnad.
Räntebärande skulder och avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
Nettoomsättningen redovisas vid tidpunkt för överlämnande av bostaden till slutkund. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträde till fastigheten. Nettointäkt avser samma definition.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Beräkning sker på rullande 12 månader.
Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, inklusive uppskjutna skatteskulder.
Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till Bonavas aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av utestående antal aktier under året.
Resultat per aktie justerad för jämförelsestörande poster Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster samt skatt på jämförelsestörande poster hänförligt till Bonavas aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av utestående antal aktier under året.
Årsstämman äger rum tisdagen den 31 mars 2020 kl. 15.00 på Bygget, Norrlandsgatan 11 i Stockholm.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska:
Anmälan kan göras:
Vid anmälan bör aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer, registrerat aktieinnehav samt antal biträden.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, utöver anmälan om deltagande i stämman, tillfälligt föras in i aktieboken i eget namn (så kallad rösträttsregistrering) för att få delta i stämman. För att denna registrering ska vara verkställd onsdagen den 25 mars 2020 bör aktieägaren i god tid före denna dag kontakta sin bank eller förvaltare.
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den första utbetalningen om 1,50 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 7 april 2020 och den andra utbetalningen om 1,50 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 6 oktober 2020.
För mer information: [email protected], bonava.com.
Bonava Sverige Lindhagensgatan 72 SE-112 18 Stockholm
Bonava Tyskland Am Nordstern 1 15517 Fürstenwalde Bonava Finland Töölönlahdenkatu 2 00100 Helsinki
Bonava Danmark A/S Gyngemose Parkvej 50 2860 Søborg
Bonava Norge AS Damsgårdsveien 135, 4. etasje 5160 Laksevåg
Bonava S:t Petersburg Nevsky avenue, 114–116, лит. А, Sankt-Peterburg, 191025
Bonava Estland Toompuiestee 35 101 33 Tallinn
Årsredovisning 2019
Bonava Lettland Brīvības gatve 275 Rīga, LV-1006
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.