Annual Report • Mar 20, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
The Swedish "bo" means living and "nav" means hub. That's what we're all about. We don't just build houses. We create homes and neighbourhoods where people live their lives.
Bonava utvecklar och säljer bostäder i 23 regioner i åtta länder. De utvalda geografiska marknaderna är Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland. Den gemensamma nämnaren för etableringarna är att vi fokuserar på storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad, som skapar efterfrågan på nya bostäder över tid.
Vi förädlar byggbar mark till prisvärda och hållbara bostadsmiljöer där boendet anpassas till såväl kundens önskemål och behov som områdets unika förutsättningar. Bonava erbjuder både flerbostadshus och småhus
och utvecklar bostäder åt konsumenter och investerare, som till exempel pensionsfonder, tillsammans med kommuner och andra aktörer. Härigenom bidrar Bonava till att skapa nya levande stadsdelar.
NETTOOMSÄTTNING 14,5 miljarder SEK
BOSTÄDER I PRODUKTION 9 880
vid utgången av året
ANTAL ANSTÄLLDA
1 807 i 23 regioner i åtta länder
UTFALL FINANSIELLA MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY 2017
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
16,6 %
Avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 10–15 procent
SOLIDITET
Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent
STYRELSENS FÖRSLAG TILL UTDELNING
40 %
(5,20 SEK per aktie)
Minst 40 procent av koncernens resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna
| Året i korthet | 6 |
|---|---|
| Vd har ordet | 8 |
| Marknaden för bostadsutveckling | 10 |
| Strategi och mål | 18 |
| Erbjudande | 26 |
| Värdekedja | 32 |
| Marknader | 36 |
| Att jobba på Bonava | 49 |
| Hållbarhetsagenda | 52 |
| Bonava på kapitalmarknaden | 64 |
| Risker och riskhantering | 72 |
| Bolagsstyrningsrapport | 75 |
| – Ordförande har ordet | 76 |
| – Styrelse | 82 |
| – Koncernledning | 84 |
| Förvaltningsberättelse | 90 |
|---|---|
| Koncernens räkenskaper | 94 |
| Moderbolagets räkenskaper | 123 |
| Förslag till vinstdisposition | 131 |
| Revisionsberättelse | 132 |
| Definitioner | 135 |
| Hållbarhet – upplysningar och GRI | 136 |
| Finansiella nyckeltal | 150 |
| Bostadsrelaterade nyckeltal | 151 |
| Årsstämma 2018 | 152 |
Den legala årsredovisningen omfattar sid. 90–131.
Den legala hållbarhetsrapporten omfattar sid. 52–62, 72–74 och 136–149.
Årsredovisningen publiceras på svenska och engelska. Den svenska versionen är originalversion.
Nettoomsättningen uppgick till 14 479 (13 492) MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till 1 946 (1 562) MSEK, varav resultat från markförsäljning uppgick till 492 (188) MSEK.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 1 721 (1 283) MSEK.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 402 (1 004) MSEK.
Kassaflöde före finansiering uppgick till –26 (536) MSEK.
Resultat per aktie uppgick till 12,99 (9,26) SEK1).
Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 16,6 (14,6) procent.
Antalet sålda bostäder uppgick för perioden till 5 704 (6 233).
Antalet produktionsstartade bostäder uppgick för perioden till 6 702 (5 832).
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,20 SEK per aktie.
SÅLDA BOSTÄDER UNDER ÅRET
5 702
| 2017 | 2016 |
|---|---|
| 14 479 | 13 492 |
| 1 946 | 1 562 |
| 13,4 | 11,6 |
| 1 721 | 1 283 |
| 1 402 | 1 004 |
| 12,99 | 9,26 |
| –26 | 536 |
| 4 165 | 3 699 |
| –168 | 75 |
| 12 003 | 10 134 |
| 16,6 | 14,6 |
| 33,7 | 33,7 |
| 6 702 | 5 832 |
| 9 880 | 9 113 |
| 5 702 | 6 233 |
| 5 464 | 4 778 |
| 5,20 2) | 3,80 |
1) Ingen utspädningseffekt föreligger.
2) Av styrelsen föreslagen.
För definitioner av nyckeltal, se bonava.com/investor-relations/ finansiell-information.
PRODUKTIONSSTARTADE BOSTÄDER UNDER ÅRET
6 702
"Vi har lång erfarenhet av att utveckla bostäder av hög kvalitet och våra hyresrätter är inget undantag. Vi utgår från samma processer och byggsystem och ser till att skapa levande platser där människor kan trivas." HANNA IVANSSON, ANSVARIG FÖR TRANSAKTIONER B2B
"Jag är stolt över att utveckla levande platser. Att arbeta för Bonava handlar inte bara om att bygga hus. Vi arbetar tillsammans, lägger sten på sten, och i slutändan skapar vi nya hem där människor kan bo. Här i Bernau norr om Berlin, planeras nu småhus för 200 familjer, alla med egen trädgård eller terrass i ett fint område."
MICHAEL SUCKOW, FÖRMAN PÅ PROJEKETET FRIEDENSTALER GÄRTEN I BERNAU, TYSKLAND
Vedbæk Park, norr om Köpenhamn, består av 103 Svanenmärkta radhus. Radhusen är integrerade i den bevarade skogen som utgör en del av det ursprungliga landskapet. Vi har även byggt en aktivitetspark i en skogsglänta i området där de boende har möjlighet att umgås, samlas och leka.
JOACHIM HALLENGREN, VD OCH KONCERNCHEF
Med vår breda geografiska spridning, vårt diversifierade erbjudande och vår starka finansiella position är vi väl positionerade för att fortsätta utveckla prisvärda bostäder till fler människor.
Blickar jag tillbaka på året som gått kan jag konstatera att vi gör vårt bästa helårsresultat någonsin och att Bonava är en arbetsplats som präglas av medarbetare med högt engagemang och passion. Vi har på mycket kort tid etablerat Bonava som en ledande aktör på norra Europas bostadsmarknad. På en marknad där många aktörer bygger dyra bostäder åt få vill vi utveckla prisvärda bo städer som fler människor har råd att bo i.
Våra kunder är vårt fokus och utgångspunkten för allting vi gör. Vår nyfikenhet kring vad som gör människor lyckliga där de bor ledde oss under året ut på en resa till våra åtta länder där vi frågade allmänheten vad det är som gör dem lyckliga i ett bostadsområde. Att känna trygghet och att bostadsområdet underlättar en aktiv livsstil var två av de absolut starkaste drivkrafterna. Jag kan rekommendera att läsa mer om undersökningen och resultatet på sid. 26–30.
Under slutet av året präglades bostadsmarknaden i Sverige av negativ medierapportering och politiska beslut som gjorde att marknaden gick från att vara stark till avvaktande. Efter flera år av ökade priser på den svenska bostadsmarknaden är vi nu inne i en period av normalisering där köpare och säljare behöver hitta varandra på en ny nivå. Jag konstaterar dock att det finns en stark underliggande efterfrågan på bostäder i
Under 2017 ökade vi nettoomsättningen och rörelseresultatet till en ny rekordnivå. Nettoomsättningen för helåret ökade till 14,5 (13,5) Mdr SEK och rörelseresultatet till 1,9 (1,6) Mdr SEK. Resultat efter skatt uppgick till 1,4 (1,0) Mdr SEK vilket resulterade i en vinst per aktie om 12,99 (9,26) SEK. Ett starkt kassaflöde under det fjärde kvartalet resulterade i att vi justerat för lån i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag avslutade året med en nettokassa. Vi levererade på våra finansiella mål och styrelsens förslag till utdelning uppgår till 5,20 (3,80) SEK per aktie vilket är linje med vår utdelningspolicy om att dela ut minst 40 procent av resultatet efter skatt.
Sverige och goda makroekonomiska förutsättningar som är gynnsamma för bostadsmarknaden i det längre perspektivet.
Vår geografiska spridning över 23 regioner i åtta länder skapar möjligheter för oss att möta lokala förändringar i efterfrågan och investera i de marknader som genererar bäst avkastning. Vår satsning i Tyskland fortsätter enligt plan och vi har sedan 2013 ökat antalet byggrätter i Tyskland med 144 procent samtidigt som vi under samma period har minskat antalet byggrätter i Sverige med 33 procent. Under året ökade vi vår försäljning i Tyskland med 25 procent jämfört med 2016. Marknaden i Tyskland har under de senaste åren varit stark och det finns en god efterfrågan på bostäder från konsumenter och investerare. Investeraraffären fortsatte att växa under året och vi gjorde vår första affär i Norge då vi sålde 70 hyresrätter i Bergen. Under året utgjorde investeraraffären cirka 30 procent av vår totala affär vilket är i linje med vår ambition. Det gläder mig att investeraraffären fortsätter att växa på flera marknader eftersom att det skapar en balans i vår affär.
Bonavas största tillgång är medarbetarna. För mig är det viktigt att alla medarbetare ska vara och känna sig säkra på sina arbetsplatser. Vår vision "Zero Harm" innebär att samtliga arbetsplatser ska vara fria från olyckor och ohälsa, detta ska genomsyra våra projekt från början till slut. Vi har gjort stora satsningar för att förbättra arbetet inom hälsa och säkerhet och jag är glad över att arbetsskadefrekvensen, olyckornas allvarlighetsgrad och sjukfrånvaron är lägre jämfört med i fjol även om det fortsatt kommer att krävas mycket mer av oss för att nå vår vision. Hållbarhetsarbetet fortsätter att utvecklas enligt plan. Vi är medlemmar i FN:s Global Compact och vi har under året fastställt ytterligare två hållbarhetsmål. Vi kommer dels att bekämpa klimatförändringen med mål godkända av Science Based Initiative och vi kommer att fortsätta att bidra till en hållbar konsumtion och produktion genom att öka andelen miljömärkta bostäder på de marknader där den svenska miljöcertifieringen Svanen eller ryska Green Zoom kan tillämpas.
Vid utgången av strategiperioden 2020 har vi som målsättning att 50 procent av alla bostäder i produktion ska tillhöra det prisvärda segmentet. Vi vill förändra bostadsmarknaden så att förstagångsköparen eller flerbarnsfamiljen kan flytta in i ett hem i en trygg miljö. För att långsiktigt ligga på nivån om 50 procent prisvärda bostäder behöver vi öka produktiviteten. Förändringsbenägenheten i vår bransch är låg och produktivitetsutvecklingen har sedan 1997 till och med varit negativ jämfört med en produktivitetsökning om över 100 procent i tillverkningsindustrin. För att öka produktiviteten krävs det att vi varje dag utmanar gamla synsätt hos oss själva och i branschen. Vi behöver arbeta mer effektivt genom att standardisera processer, utnyttja stordriftsfördelar och därmed minska kostnader utan att kompromissa med design och kvalitet. Ett litet men
viktigt exempel på hur vi har effektiviserat vår inköpsfunktion under året är att vi istället för att köpa in hissar från ett flertal aktörer på marknaden nu valt en huvudleverantör. Läs gärna mer i strategiavsnittet på sid. 18–25 om vilka initiativ vi driver för att öka effektiviseringen. Mot bakgrund av detta så känner jag mig trygg inför framtiden. Med vår breda geografiska spridning, vårt diversifierade erbjudande och vår starka finansiella position är vi väl positionerade för att fortsätta utveckla prisvärda bostäder till fler människor.
Joachim Hallengren Vd och koncernchef
På flera av våra marknader har efterfrågan av prisvärda bostäder ökat de senaste åren. Externa faktorer så som makroekonomi, politik samt demografi är starka bakomliggande drivkrafter. Med fokus på ökad effektivitet kan vi bredda vårt erbjudande av prisvärda bostäder för fler människor.
Marknaden för nyproducerade bostäder har de senaste åren vuxit där Bonava är verksamt. Gynnsamma makroekonomiska och demografiska faktorer har resulterat i att efterfrågan av nyproducerade bostäder har ökat.
Under de senaste fem åren har investeringar i nybyggnation ökat med över 20 procent inom EU området och under året uppgick de totala investeringarna till 312 (287) Mdr EUR1).
Över 90 procent av Bonavas nettoomsättning under 2017 kom från Sverige, Tyskland, Finland, Danmark och Norge. På dessa marknader har investeringarna ökat de senaste åren och under 2017 uppgick investeringarna i nybyggnation på dessa marknader till 95 (86) Mdr EUR. På Bonavas marknader har investeringarna ökat som mest i Sverige, Danmark och Tyskland under de senaste fem åren.
Marknaden för nyproduktion har under de senaste åren vuxit kraftigt i Sverige. Investeringarna ökade till 12,2 (9,8) Mdr EUR under 2017, en ökning med över 20 procent. Under slutet av 2017 försvagades marknaden som gått från att vara stark till att vara avvaktande vilket huvudsakligen beror på politiska beslut och negativ marknadspsykologi. Det finns dock en god underliggande efterfrågan av bostäder och goda makroekonomiska förutsättningar som är gynnsamma för bostadsmarknaden i det längre perspektivet.
Bostadsmarknaden i Tyskland har varit stark med ökade priser de senaste åren och investeringarna i nybyggnation ökade under 2017 till 62,1 (57,0) Mdr EUR.
1) Det uppskattade värdet av investeringarna i alla bostadsprojekt i Mdr EUR. Euroconstruct, rapport 84, 2017.
Ekonomin i Finland har börjat återhämta sig efter en tid av svag utveckling och investeringarna i nybyggnation ökade med över 15 procent under 2017 jämfört med 2016. Totalt uppgick investeringarna i nybyggnation till 6,8 (6,0) Mdr EUR under 2017.
Bostadsmarknaden i Danmark var stark under året och bostadspriserna har ökat i de områden där Bonava är aktivt. Investeringarna ökade under 2017 till 3,5 (3,0) Mdr EUR.
Bostadsmarknaden har under de senaste åren varit stark i Norge och under 2017 ökade investeringarna i nybyggnation med 13,8 procent till 11,1 (9,7) Mdr EUR. Bostadsmarknaden i Norge har efter flera år av kraftigt ökade priser och införda politiska regleringar mattats av något vilket avspeglats i att bostadspriserna minskade under året.
Andel av investeringar i nybyggnation av bostäder i Europa 2017
2) Inkluderar Belgien, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Ungern och Österrike.
Historiskt har det utvecklats för lite bostäder i förhållande till den demografiska utvecklingen på flera av våra marknader. Detta har skapat ett underskott av nyproducerade bostäder. I Sverige har utvecklingstakten varit hög de senaste åren vilket skapat debatt om huruvida utbudet av bostäder är för stort i vissa regioner och om det utvecklas för dyra bostäder. Trots att det har utvecklats många bostäder i Sverige under de senaste åren så uppskattar Boverket att det finns ett behov av att mellan 2017 och 2020 utveckla totalt 322 000 bostäder3). På vår näst största marknad i Tyskland uppskattar GdW4) att det behöver utvecklas 400 000 nya bostäder årligen under de kommande tio åren.
En hög sysselsättningsgrad ökar konsumtionen och investeringsviljan i bostäder. Sysselsättningsgraden har under de senaste åren varit stark i Sverige, Norge och Tyskland.
Positiv BNP-utveckling skapar goda förutsättningar för investeringar i bostadsmarknaden. Samtliga våra marknader har haft en stark utveckling av BNP under de senaste tio åren.
Sysselsättningsnivån på våra marknader (Indexerat till 100 med utgångspunkt år 2006)
Källa: AMECO (Makroekonomiska databasen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för ekonomiska och finansiella frågor).
3) Källa: Boverket, rapport 2017:17.
Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025. 4) Källa: Beräkningar från GdW (den federala föreningen för tyska bostäder och fastighetsföretag).
När räntan är låg ökar investeringsviljan på bostadsmarknaden. Låga räntor resulterar i lägre boendekostnader och möjliggör därmed högre konsumtion och investeringsvilja i bostadsmarknaden. På de flesta av Bonavas marknader är räntan på långsiktiga statsobligationer på historiskt låga nivåer.
Lagar och regelverk som påverkar konsumenternas köpkraft vid bostadsköp som exempelvis tillgång och kostnad för krediter har en stor påverkan på bostadsmarknaden.
Långräntan på våra marknader (Indexerat till 100 med utgångspunkt år 2006)
Källa: OECD. Långräntorna avser statsobligationer som förfaller om tio år.
Köpkraft är en viktig faktor för investeringar i bostadsmarknaden. Den disponibla inkomsten har ökat på alla våra marknader sedan 2006.
Urbanisering
verksamma.
En ökande befolkning stärker efterfrågan på bostäder. På våra marknader har befolkningen ökat mest i Sverige och Norge. Oroligheter i omvärlden under senaste åren har gjort att immigrationen utgjort en ökad del av befolkningstillväxten på fler av våra marknader. Detta ställer ett krav på oss som bostadsutvecklare att utveckla prisvärda bostäder som fler människor har råd att köpa.
Urbaniseringstrenden är stark i Europa och allt fler människor flyttar till storstäderna. För Bonava är det viktigt att utveckla nya bostadsområden med god infrastruktur så att nya områden kan integreras i stadsmiljön. Urbaniseringen förväntas fortsätta framöver och öka på samtliga marknader där vi är
Källa: AMECO (Makroekonomiska databasen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för ekonomiska och finansiella frågor).
Källa: Förenta Nationerna (World Urbanization Prospects 2014).
I takt med att bostadspriserna har stigit har efterfrågan på prisvärda bostäder ökat. För att möta den ökade efterfrågan på prisvärda bostäder har vi som målsättning att 50 procent av alla bostäder som vi har i produktion vid utgången av strategiperioden 2020 ska tillhöra det prisvärda segmentet.
För att lyckas med vår målsättning om att kunna erbjuda fler prisvärda bostäder behöver vi öka produktiviteten.
Läs mer om hur vi arbetar för att utveckla fler prisvärda bostäder på sid. 54.
Produktivitetsutvecklingen i byggindustrin är generellt låg och den var till och med negativ i Sverige mellan 1997 och 20165). På vår näst största marknad i Tyskland var produktivitetsutvecklingen positiv, men jämfört med tillverkningsindustrin ligger byggindustrin efter. Produktivitetsutvecklingen i tillverkningsindustrin i Sverige och Tyskland uppgick mellan åren 1997 och 2016 till 107 respektive 54 procent jämfört med byggindustrins produktivitetsutveckling under samma period som uppgick till –13 respektive 5 procent.
För att öka produktiviteten krävs det en högre grad av standardisering och industrialisering. Nya och mer effektiva produktionsmetoder kommer att förändra produktionen av bostäder i framtiden och Bonava vill vara drivande i den utvecklingen.
Läs mer om hur vi arbetar med standardisering och industrialisering i Strategiavsnittet på sid. 24–25.
5) OECD, bruttomervärde per timme, konstanta priser, arbetsproduktivitet. Data för 2017 ej tillgänglig vid publikation av årsredovisningen 2017.
Produktivitetsutvecklingen i bygg- och tillverkningsindustrin mellan 1997–2016
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sverige Danmark
Källa: Bank of international Settlements. Inkluderar alla bostäder i landet. Nominella tal.
Studier visar att digitaliseringsgraden och produktivitetsutvecklingen i byggindustrin är låg. Byggindustrin har till och med lägre digitaliseringsgrad och en sämre produktivitetsutveckling än industrin för lantbruk, skogsbruk, fiske och jakt. Digitalisering är ett viktigt verktyg för att öka produktiviteten i byggindustrin och därmed effektiviteten. Digitalisering möjliggör realtidssamarbete mellan interna och externa resurser samt informationsmodeller som innehåller relevant information om projektet som exempelvis kostnader, materialåtgång, ritningar, visualiseringar och tidplaner. Med hjälp av förbättrade digitala modeller kan byggkomponenter lättare standardiseras. Att arbeta utifrån samma plattform gör även att det blir enklare att exempelvis upptäcka fel innan produktionen av bostäder påbörjas.
Läs mer om hur vi arbetar med digitalisering i Strategiavsnittet på sid. 24.
Produktivitetstillväxt och grad av digitalisering, 2005–2014. Källa: McKinsey Global Institute, Reinventing construction: A route to higher productivity, February 2017.
Vi vill kunna erbjuda våra kunder attraktiva balkonger utan att det är på bekostnad av att bostäderna blir för dyra. För oss är därför effektivitet nyckelordet. Bonava Tyskland arbetar med tre olika typer av balkonger som är jämförbara i pris och installation. De konsekventa installationerna underlättar processen, gör att vi kan arbeta snabbare, säkrar kvalitet och underlättar kostnadsplanering för oss själva, våra leverantörer och kunder.
BONAVA TYSKLAND ANAMMAR INDUSTRIALISERING För att tillgodose kundernas behov inom prisvärda småhus så är industrialisering viktigt för oss. För trappor använder vi förtillverkade komponenter och stålgjutformar som köps in från ett fåtal leverantörer via ramavtal. Detta innebär att trappornas form och längd är anpassningsbara. Flexibiliteten gör det möjligt att skapa balans mellan effektiv boyta och bra design. Tillsammans med en effektiv byggprocess och materialanvändning, skapar detta flexibilitet i designen av skyddsräcken och färgval.
Bonavas strategi bygger på vår erfarenhet att likheterna mellan olika marknader är tillräckligt starka för att vi ska kunna dra fördelar av att agera som ett företag, med en bred geografisk närvaro och gemensamma processer.
We create happy neighbourhoods where people have the highest quality of life.
Vår vision är att skapa grannskap där människor är lyckliga och har högsta livskvalité. Självklart betyder det olika saker för olika människor och kan förändras över tid. Därför försöker vi alltid lära oss och förstå vad som gör människor lyckliga där de bor.
We challenge ourselves every day to change the housing game, creating better homes and lives for the many.
Vi utmanar oss själva varje dag för att utveckla branschen och skapa bättre hem och liv för fler.
Bonavas strategi bygger på att likheterna mellan olika marknader är tillräckligt starka för att vi ska kunna dra fördelar av att agera som ett företag, med en bred geografisk närvaro och gemensamma processer. Bostadsutveckling är en lokal verksamhet i den meningen att varken kunder eller produkter är flyttbara. Dessutom spelar kommuner och lokala myndigheter en central roll då de utformar riktlinjer och regelverk samt bestämmer över planeringsprocessen och beviljar tillstånd. Många av aktörerna och leverantörerna i branschen är därför lokala eller regionala. Trots detta finns det många karakteristika inom bostadsutveckling som är gemensamma och gränsöverskridande. Studier visar att kundbehoven i mångt och mycket är desamma oavsett land. Detta ligger till grund för Bonavas strategi och de initiativ som drivs i nuvarande strategiperiod fram till 2020. Bonavas hållbarhetsagenda med tillhörande hållbarhetsmål visar hur strategin långsiktigt ska leda till hållbar utveckling.
Bonava ska ge god avkastning på investerat kapital med bibehållen finansiell stabilitet. Avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till 10–15 procent.
För att säkerställa att avkastningsmålet inte nås genom finansiellt risktagande ska soliditeten uppgå till minst 30 procent.
Bonavas utdelningspolicy är att minst 40 procent av koncernens årliga resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Policyn syftar till att erbjuda god direktavkastning samtidigt som förutsättningar ges att investera i verksamheten och därmed skapa tillväxt med bibehållen finansiell stabilitet.
Med bred geografisk spridning, ett diversifierat kunderbjudande, ett brett produktsortiment och ett kostnadsledarskap i Tyskland och Baltikum har Bonava en attraktiv strategisk position på marknaden.
Läs mer på sid. 22
Bonava definieras och styrs av sex grundläggande värderingar:
Att bidra till global hållbar utveckling är viktigt för oss. Bonavas hållbarhetsagenda och långsiktiga hållbarhetsmål förtydligar de nödvändiga förutsättningarna för oss att över tid lyckas med vår strategi, leverera på de finansiella målen och samtidigt leva upp till våra grundläggande värderingar. Bonava har övergripande hållbarhetsmål, kopplade till fyra fokusområden:
För att uppnå vår vision driver Bonava ett antal strategiska initiativ. Dessa innefattar att öka differentieringen genom större kundfokus, att konsolidera marknader och växa i Tyskland samt att öka effektiviteten och reducera kostnaderna. De strategiska initiativen stöds av en ändamålsenlig verksamhetsmodell, gemensamma processer och system samt vinnarkultur och personalfokus.
Bonava Årsredovisning 2017
Bonavas strategiska position är attraktiv ur flera dimensioner. Vi har en bred geografisk närvaro som innebär att vi kan fokusera på att växa på de marknader som genererar
bäst avkastning. Ett diversifierat erbjudande av olika produkttyper till konsumenter och investerare skapar en balans i vår affär. Vi har ett kostnadsledarskap i
Tyskland och Baltikum vilket gjort oss marknadsledande i det prisvärda segmentet.
Vår geografiska spridning ger oss möjligheter att möta lokala förändringar i efterfrågan och därmed att investera i de marknader som genererar bäst avkastning. Den tyska bostadsmarknaden är stor, stabil och har egenskaper som är attraktiva för Bonava. Marknaden är fragmenterad, vilket skapar tillväxtpotential för större aktörer som Bonava. Den relativt korta bygglovs-
Vi har ett diversifierat erbjudande som skapar en låg riskprofil. Kärnverksamheten är att sälja och leverera hem och bostadsområden till konsumenter. Samtidigt utgör projekt riktade till investerare ett intressant och attraktivt komplement, eftersom det bidrar till förbättrad risk- och kassaflödes-
Bonavas erbjudande innefattar större projekt inom flerbostadshus såväl som mindre projekt för enfamiljshus. Våra tillgängliga markområden avgör ofta vilken produkttyp vi väljer att satsa på. En bra produktmix skapar inte bara unika kundvärden i form
Vi är kostnadsledande på den tyska marknaden, vilket gjort oss till marknadsledande inom affordable-segmentet. Tack vare denna position kan vi köpa och utveckla mark som konkurrenterna har svårt att göra lönsam. I Tyskland är kapitalomsättningen
processen med möjlighet till delbetalningar under produktionsfasen utgör grunden för en kapitaleffektiv leveransmodell. Bonava är väl positionerat för att dra fördel av detta eftersom vi länge varit en ledande bostadsutvecklare på denna marknad.
Bonavas målsättning är att växa på den tyska marknaden inom den nuvarande strategiperioden. Satsning på tillväxt på vissa marknader kan samtidigt innebära att närvaron på andra marknader prioriteras ned
profil, och därmed en mer diversifierad och balanserad portfölj.
Bonavas målsättning är att ta vara på tillväxtmöjligheter inom investerarsegmentet på de marknader där det finns förutsättningar. Målsättningen är att investeraraffären ska utgöra en tredjedel av vår affär över tid. Under 2017 sålde vi bland annat vårt första projekt riktat till investerare i Bergen,
av levande och trivsamma bostadsområden, den bidrar också till att stärka vår finansiella riskprofil genom att marginaler och försäljningshastighet varierar. Bonavas projekt med enfamiljshus i Sverige har drivits på ett effektivt sätt och är attraktiva på marknaden. Vi planerar därför att öka produktionen
inom detta segment hög och ledtiderna korta. Bonavas tyska byggsystem, som baseras på intern och centraliserad design och produktion, har skapat betydande konkurrensfördelar. Bonava strävar efter att kontinuerligt förbättra denna arbetsmodell som legat till grund för att bygga över 20 000 hem i Tyskland och är en viktig
eller helt avvecklas. I linje med detta har vi fortsatt att öka antalet byggrätter i Tyskland. Vi har tidigare under strategiperioden lämnat vissa regionala marknader i Norge, Sverige och Finland som bedömdes ha mindre gynnsamma marknadsförutsättningar. Vi bevakar och utvärderar löpande regionala marknader för att säkerställa att vi verkar på de marknader som är mest attraktiva för vår långsiktiga affär.
Norge. Det första investerarprojektet som lanserades i Danmark i slutet av 2016 färdigställdes under sista kvartalet 2017.
av svenska småhus under strategiperioden. Under året stärkte vi den svenska organisationen inom småhus både kompetensmässigt och processmässigt och skapade en god grund för det fortsatta arbetet med att utveckla affären.
förklaring till Bonavas starka ställning på marknaden. Kunskapsöverföring från Tyskland har bidragit till den positiva utvecklingen i Estland och Lettland. Det kostnadsledarskap vi har i dessa länder bygger på komponenter och erfarenheter från det tyska byggsystemet.
De fyra huvudsakliga segmenten på marknaden är Affordable (prisvärda), Core, Highend och Exclusive. Bonava har valt att verka i de tre förstnämnda produktsegmenten. Fram till 2020 vill vi öka fokus på det prisvärda segmentet som är attraktivt av flera anledningar, inte minst eftersom det ligger i linje med vår mission och bidrar till att lösa bostadsbristen. Vanligtvis är projekt inom detta segment mer kapitaleffektiva eftersom planprocessen är kortare. Målsättningen är att vid utgången av strategiperioden 2020 ska 50 procent av våra bostäder i produktion vara inom det prisvärda segmentet. Vid utgången av 2017 uppgick 40 (46) procent av bostäderna i produktion till det prisvärda segmentet. Läs mer om utfallet på sid. 139.
Bostadsutveckling är en marknad med begränsad differentiering och låg varumärkeslojalitet. Detta är speciellt tydligt inom affordable- och core-segmenten. Som ett nyetablerat varumärke har Bonava som målsättning att öka varumärkeskännedomen för att skapa förtroende och preferens.
Vår ambition och inriktning är att skapa unika värden genom hela kundresan, från kommunikation till leverans av våra hem och bostadsområden. Detta bidrar ytterligare till en ökad differentiering.
Historiskt har Bonavas nordiska verksamhet varit helt beroende av NCC som totalentreprenör med mycket begränsade egna resurser och kompetens inom produktion, design och inköp. Under 2015 påbörjade Bonava därför arbetet med att bygga upp interna funktioner inom dessa områden i de nordiska länderna. Denna process pågår och målsättningen är att vi som ett självständigt bolag ska kontrollera hela värdekedjan från markköp till överlämning av bostad till kund. Detta innebär en förbättrad kostnadsposition för att leverera nya hem och bostadsområden till fler människor.
Bonavas organisation för design och produktion skiljer sig mellan olika länder. I Tyskland arbetar Bonava med vertikalt integrerade designavdelningar och produktionspersonal, medan verksamheten i Norden historiskt har använt NCC som totalentreprenör och därmed haft en egen begränsad organisation. Målsättningen är att etablera interna produktions- och designorganisationer på alla Bonavas marknader för att optimera designprocessen specifikt för våra behov och att öka industrialiseringen. Genom att bygga på erfarenheterna från vår tyska verksamhet skapar vi förutsättningar för att öka produktiviteten och samtidigt minska kostnader och ledtider. Som ett viktigt led i implementeringen av en effektiv design- och produktionsprocess arbetar vi också med att digitalisera informationsflödet.
Kombinationen av ett allt mer digitalt samhälle och snabba tekniska framsteg skapar stora möjligheter att effektivisera bostadsproduktionen. VDC (Virtual Design and Construction) är ett samlingsbegrepp för den utveckling som sker för att skapa ett digitalt informationsflöde som spänner över alla de aktiviteter som ingår i att utforma och uppföra bostäder och bostadsområden. VDC skapar förutsättningar för stora effektivitetsvinster då det minskar manuellt arbete och
ökar kvaliteten i de informationsmodeller som sammanbinder såväl leverantörer som arkitekter och kunder. Under 2017 påbörjade Bonava ett omfattande arbete med syfte att digitalisera designprocessen på flera av våra marknader. Det initiala fokuset har varit att digitalisera byggsystemet.
Med kraften i VDC digitaliseras byggsystemets samtliga komponenter vilket skapar förutsättningar för en högre grad av modularisering. Det kommer att leda till ökad kostnadseffektivitet utan att göra avkall på kundnytta och arkitektoniska kvaliteter.
"Implementeringen och utvecklingen av VDC i våra processer och system kommer att göra oss mer effektiva. Vår omvärld förändrar sig snabbt och vi behöver använda oss av rätt teknologier, processer och kompetenser för att överträffa våra konkurrenter."
ALEXANDER BOYTSOV, BITRÄDANDE UTVECKLINGSCHEF BONAVA S:T PETERSBURG
Varumärkeskännedomen för Bonava är låg eftersom vi är ett nyetablerat varumärke. Bara ett fåtal av konkurrenterna har i någon mån lyckats profilera och differentiera sitt varumärke. Till att börja med fokuserar vi på att bygga en tydlig profil för att gradvis öka kännedomen om varumärket. Målsättningen är att skapa en konsekvent och proaktiv kundresa samt att bygga upp ett varumärkeskapital genom innovativa produkter och tydlig segmentering.
För att skilja ut sig på marknaden på ett sätt som är relevant för våra kunder, är det insiktsdrivna arbetssättet avgörande. Vi vet att hemmet är viktigt för de allra flesta och många beskriver just köket som "hemmets hjärta". Det är här vi lagar mat, äter och diskar – men också här som vi ofta umgås med familj och vänner, läser läxor, arbetar eller pysslar under lediga stunder. Genom ett intensivt och gediget insiktsarbete kartlade vi under året vad våra målgrupper värdesätter när det gäller kökets utformning och utseende – allt för att genuint förstå hur vi ska kunna erbjuda riktigt bra och prisvärda kök till våra kunder. Genom ett samarbete mellan arkitekter, designers och insiktsexperter tog vi fram ett helt nytt koncept för kök.
Genom att erbjuda ett antal attraktiva designkoncept för hela köket får våra kunder en enklare och mer behaglig beslutsprocess, samtidigt som Bonava kan effektivisera hela processen med inköp, hantering och montering. Våra kunder i småhusprojektet i Ältadalen blev de första att ta del av denna möjlighet. Våra utvärderingar visar hittills på mycket positiva resultat såväl ur kundsom företagsperspektiv.
Historiskt har Bonavas vinst och kapitaleffektivitet varierat mellan regioner på våra åtta marknader. Skillnaderna beror delvis på den varierande marknadsdynamiken och strukturen, delvis på vår strategiska position på den lokala marknaden. Fokus är att växa på den tyska marknaden och koncentrera Bonavas verksamhet till färre regioner i de nordiska marknaderna. Bonava följer utvecklingen på de regionala marknaderna och justerar kontinuerligt den lokala geografiska närvaron. I linje med vår strategiska inriktning fortsatte vi att öka antalet byggrätter i Tyskland och vid utgången av 2017 hade vi cirka 30 procent fler byggrätter jämfört med 2016. Även antalet bostäder i produktionen ökade i Tyskland och vid utgången av 2017 uppgick antalet till 3 584 jämfört med 2 969 vid utgången av 2016. Från år 2013 till utgången av 2017 har vi ökat antalet byggrätter i Tyskland med 144 procent jämfört med en minskning i Sverige om 33 procent.
Ändamålsenlig verksamhetsmodell För att de strategiska initiativen ska kunna realiseras och uppnå full effekt behöver de olika marknaderna samordnas. För att säkerställa realisering av våra gemensamma synergier har vi olika forum för våra strategiska initiativ och säkerställer koordinering och effektivisering på våra olika marknader.
Gemensamma processer och system Etableringen av Bonava krävde betydande investeringar i nya system och processer inom våra kärn-och supportfunktioner. Dessa är nu på plats och gör att Bonava kan utveckla ett ändamålsenligt systemlandskap som ökar effektiviteten inom samtliga strategiska initiativ.
Vinnarkultur och personalfokus Människan är i fokus inom allt Bonava gör och utgör grunden för vår strategi både externt och internt. För att uppnå långsiktig framgång är det avgörande att vi kan rekrytera, behålla och utveckla vår personal. Vi arbetar strukturerat med att kontinuerligt stärka företagskulturen och förbättra personalutvecklingsprocesserna.
Reducera kostnader Bonavas inköpsorganisation varierar mellan marknader avseende såväl kompetens som kapacitet. De nordiska organisationerna har haft begränsade inköpsorganisationer eftersom projekten historiskt har levererats på totalentreprenad av NCC. Det finns betydande potential i att samordna inköpsaktiviteter inom Bonava. För att tillvarata potentialen har vi etablerat en central inköpsfunktion med målsättning att generera kostnadsbesparingar genom att utnyttja skalfördelar.
Exempel på utformning av trapphus med hiss.
Vi har aktivt arbetat med att strukturera arbetet i olika kategorier med syftet att hitta bästa möjliga leverantörer inom respektive kategori. Under året arbetade inköpsfunktionen bland annat med hissar, där vi tidigare köpte från olika leverantörer i olika marknader och hade en komplex kravbild som skiljde sig åt mellan marknader och projekt. Vi konsoliderade inköpsvolymen över våra marknader till en huvudleverantör. Detta bidrog till direkta besparingar och till standardiserade varianter av en viktig byggkomponent.
Våra kunder är utgångspunkten för allt vi gör. Genom att arbeta med kundinsikter kan vi säkerställa att vi uppfyller våra kunders förväntningar. Det utgör grunden i vårt arbete för att skapa levande och lyckliga grannskap.
Vi skapar hem och grannskap där människor känner tillhörighet, trivs och vill vara. Ett hus är så mycket mer än huset du bor i, det handlar om människorna och platserna runtomkring. Våra kundinsikter bygger på en ständig dialog med kunder om vad som är viktigt för att man ska känna sig hemma och trivas där man bor. Att skapa en trygg och levande plats som står sig över tiden är viktigast för oss. Vårt erbjudande spänner över flera produktsegment med fokus på prisvärda och hållbara bostäder.
Bonava har visionen att skapa grannskap där människor är lyckliga och har högsta livskvalité. För att nå vår vision är det avgörande med en genuin förståelse av behov och drivkrafter hos våra kunder och målgrupper.
Kund- och marknadsinsikter är därför viktiga beslutsunderlag för utveckling av våra projekt och produkter men även för vår kommunikation, försäljning och service.
Bonava har en gemensam uppsättning mätningar i våra åtta marknader som utgör grunden för det insiktsdrivna arbetet i organisationen. Genom att mäta och följa upp sådant som varumärkets utveckling, kundnöjdhet och effekt av olika kampanjer säkerställer vi att alla enheter levererar. Samtidigt identifierar vi skillnader och likheter mellan marknader, både avseende kunderna och vår egen prestation. Detta ligger i sin tur till grund för lärande i organisationen och visar var det finns potential för synergier mellan länderna. Genom att dessutom, steg för steg, arbeta igenom vårt erbjudande utifrån ett målgruppsperspektiv säkerställer vi relevans och utveckling av vad Bonava erbjuder kunderna.
På alla våra marknader genereras insikter på en mer detaljerad nivå för att säkerställa att varje projekt optimeras utifrån den tänkta målgruppen, dess behov och förutsättningar på just den platsen. Här utgör dialoger med kunder en viktig del.
Under året presenterade vi resultaten från Happy Quest, en omfattande studie på våra åtta marknader; Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland. Studien hade två viktiga målsättningar:
Denna unika undersökning omfattar ett representativt urval av befolkningen på våra åtta marknader. Totalt medverkade 8 000 personer i åldrarna 18 år och uppåt. Undersökningen genomfördes via en webbenkät där uppdragsgivaren inte framgick och där samtliga respondenter garanterades anonymitet.
Med undersökningen som grund skapades Happy Index som är statistiskt verifierat. Happy Index utgörs av en sammanvägning och indexering av tre frågor. Med detta mått kan vi på ett tillförlitligt sätt mäta och jämföra graden av lycka mellan olika bostadsområden, olika orter eller olika länder, men även utvecklingen över tid. Mätningen av Happy Index hos detta representativa urval av befolkningen ger oss ett referensvärde att överträffa i våra egna bostadsområden.
Det finns mycket som kan göras för att få människor att trivas i sina bostadsområden. Det mest grundläggande behovet är trygghet, som 81 procent angav som viktigt. Några av de viktigaste drivkrafterna på alla marknaderna är också att underlätta ett aktivt liv, till exempel möjligheten att gå och cykla (66 procent), bekvämlighet i vardagslivet (58 procent) och ett område som underlättar en hälsosam livsstil (58 procent). Det är också viktigt att känna till området (57 procent) såväl som de som bor där (41 procent).
Hög grad av lycka hos allmänheten i Bonavas länder
Happy Index mäter graden av lycka i bostadsområdet från noll (0) till 100. Måttet är utvecklat av Bonava och statistiskt verifierat för våra åtta marknader. Alla marknader visar höga resultat i Happy Index under år 2017, med ett medeltal på 72 (av max 100). Svenskarna trivs bäst i sina bostadsområden med 79 poäng. S:t Petersburg och Estland visar lägre värden än övriga marknader.
Bonava arbetar systematiskt med att omvandla kundinsikter till åtgärder för att ständigt utveckla vårt erbjudande samt hur, var och när vi möter våra målgrupper och kunder.
Det ska till exempel kännas tryggt att leva och röra sig i våra hem och områden och det ska alltid vara god framkomlighet till såväl fots som cykel. Lösningarna kan se olika ut beroende på land och projekt, men ska alltid finnas där och vara utformade i enighet med varumärket. På så sätt säkerställer vi att vi motsvarar både marknadens och kundens behov och rör oss i rätt riktning för att leva upp till vår vision.
Bonavas kundnöjdhetsmätningar är utformade så att våra kunder ska få göra sina röster hörda och kunna förmedla vad som är mest angeläget för dem när det gäller hemmet, området och relationen till Bonava, såväl glädjeämnen som irritationsmoment. Utifrån den återkoppling våra kunder ger, identifierar vi fokusområden för att utvecklas vidare och bli bättre. Det är insiktsdriven utveckling och kundfokus för oss.
Bonava skapar hem och grannskap i form av flerbostadshus, radhus och fristående småhus. För att skapa trygga och levande platser som står sig över tiden och bidrar till samhället involverar vi konsumenter, investerare, kommuner, regioner och andra aktörer i utvecklingsarbetet. Vårt erbjudande är diversifierat avseende kund-och produktkategori, vilket ökar möjligheten till värdeskapande och lönsamhet då olika behov tillgodoses samtidigt som riskerna sprids.
Majoriteten av Bonavas hem och grannskap skapas för försäljning direkt till konsument. Försäljningen sker i olika upplåtelseformer, både i form av äganderätter och bostadsrätter eller motsvarande bostadsaktiebolag i Finland. Ungefär 70 procent av de bostäder Bonava sålde under 2017 var till konsumenter. Bonava börjar med marknadsföring och försäljning av hemmen och grannskapet parallellt med projektutvecklingen. Genom digitala visualiseringar och hjälpmedel ges konsumenten en möjlighet att skapa en bild av det framtida hemmet. Bonava kan därmed säkerställa ett tillräckligt antal intressenter före produktionsstart. Försäljningen till konsumenter sker med egen säljpersonal i olika omfattning på våra geografiska marknader. I S:t Petersburg, Estland och Lettland sker försäljning uteslutande genom egen personal, medan försäljningen i Sverige, Finland, Danmark och Norge i viss mån även involverar externa mäklare. I Tyskland används externa säljagenter i kombination med egen personal.
Investerare är exempelvis pensionsfonder, försäkringsbolag, fastighetsfonder, privata fastighetsägare eller allmännyttan. Normalt säljer Bonava bostadsfastigheterna till investerare före byggstart. I praktiken innebär det att investeraren ofta erlägger köpeskillingen successivt i takt med att projektet färdigställs, vilket leder till en lägre kapitalbindning för Bonava jämfört med försäljning till konsumenter. Under 2017 stod investerare för 30 procent av de bostäder som såldes. Bonava ansvarar för projektutvecklingen
och i vissa fall lämnar vi även hyresgarantier till investeraren. På flera av våra marknader har Bonava nära samarbeten med ett antal investerare. Målet är att andelen bostadsaffärer med investerare ska öka även på andra marknader. Under 2016 genomförde vi vår första investeraraffär i Danmark och under 2017 genomförde vi vår första investeraraffär i Norge vilket gör att vi nu har nu genomfört investeraaffärer på merparten av våra marknader.
För att lyckas utveckla prisvärda bostäder för vi en regelbunden dialog med politiska beslutsfattare och tjänstemän. Fokus ligger på att diskutera samverkan och hur Bonava kan skapa nya områden och prisvärda bostäder för fler. Genom vår unika position som bostadsutvecklare i åtta länder kan vi bidra med viktiga konkreta insikter och lärdomar från andra marknader. Vi vill fortsätta att vara en del av utvecklingen i samhället.
Genom att dela våra insikter i möten med media, arrangera rundabordssamtal och vara aktiva i relevanta branschsammanhang driver vi på vad gäller hur vi ser på vår roll i samhället som bostadsutvecklare och hur vi vill bidra. I juli arrangerade vi två välbesökta rundabordssamtal i Almedalen på Gotland. Där diskuterade vi digitaliseringen av branschen och hur vi skapar levande områden. I Finland stod Bonava värd för ett seminarium med representanter från regeringen och kommuner för att samtala om hur vi kan utveckla mer prisvärda hem. Vid ett flertal tillfällen har Bonava Tyskland kommenterat den tyska bostadsutvecklingen i några av landets största tidningar.
Med totalt 137 bostäder i 12 flerfamiljshus kommer det nya boendet i Bonn att vara ett hem där unga familjer och äldreboende bor tillsammans i ett grannskap. Projektet är också anpassat för personer med funktionshinder.
Bostadsmarknaden är i högre grad än tidigare en viktig del i vår moderna ekonomi. Den måste fungera och vara sund både vad gäller balansen mellan hyresrätter och bostadsrätter samt hur våra nya områden utformas och knyts ihop med existerande omgivning. I slutändan handlar det om länders och regioners konkurrenskraft, förmåga att attrahera den bästa kompetensen samt att skapa välfungerande inkluderande samhällen.
Under 2017 har den allmänna bostadsdiskussionen ändrat fokus från att handla om hur många bostäder som behöver byggas till att handla om vilka vi faktiskt bygger för. Ett annat tydligt inslag i samhällsdebatten utgör effektiviseringen av bostadsindustrin och hur man digitaliserar industrin för att bli effektivare. Dessa trender är relevanta för alla Bonavas åtta marknader och här kan vi bidra till utvecklingen.
Vikten av kommunernas och regionernas roll i detta arbete kan inte nog understrykas. Bonava möter regelbundet tjänstemän och politiker på olika nivåer för att förstå, berätta och gemensamt diskutera hur vi som bostadsutvecklare kan leverera en attraktiv boendemiljö till en lämplig kostnad. Dialog med kommuner och regioner är avgörande för att skapa hem och områden som människor vill flytta till.
Bonava bidrar aktivt på alla våra åtta marknader med att möta de krav på bostadsutveckling som följer av ökad urbanisering. Exempel på åtgärder är att planera in grönytor, utveckla innovativa parkeringslösningar samt förenkla nyttjandet av hållbara transportalternativ. Som en stor aktör på bostadsmarknaden har Bonava en viktig roll i samhället, också genom att skynda på utvecklingen mot hållbar stadsutveckling. Här kommer våra erfarenheter från de olika
marknaderna väl till pass. Vilka behov har kommunerna kring Berlin gemensamt med Umeå kommun och finns det lärdomar att hämta från vår finska verksamhet till den svenska marknaden vad gäller kommundialog? Svaret är tveklöst ja. Bonava lägger därför stor vikt vid att odla och vårda en bra och öppen dialog med företrädare från
kommunerna för att ha så god information som möjligt när spaden sätts i marken för nästa bostadsområde.
Läs mer om Bonavas roll i samhället på sid. 52–62.
Bonava i Danmark och Norge har utvecklat ett "Välkommen hem paket" som placeras i alla nya bostäder inför inflyttning. Paketet består av olika nödvändigheter och annat gott som hälsar kunden välkommen vid inflytt. Vidare framgår det att hemmet har kontrollerats för renlighet och funktionalitet av en Bonava-anställd.
Det är lättare att komma ut och träna när det kan göras nära hemmet. I Bonavas bostadsområde Vermonniitty i Finland utrustas ett av flerbostadshusen med ett gym som gör det möjligt för de boende att träna och vara aktiva. I Vermonniitty tar vi konceptet träningsplats till nästa nivå. Förutom ett vanligt gym, kommer
bostadsområdet att ha ett träningsområde där vuxna och barn kan träna och vara aktiva tillsammans. Det närliggande tränings området och lekplatsen är utvecklat så att vuxna kan träna samtidigt som barnen leker i skyddad miljö i lekparken.
Framgången för Bonavas verksamhet grundar sig i vår förmåga att förädla byggbar mark till nya hållbara boendemiljöer. Det handlar om att anpassa bostäder till såväl kundernas önskemål och behov som områdets unika förutsättningar. Detta förutsätter att vi är aktiva genom hela värdekedjan – från projektidé och analys till överlämning av bostad till slutkund.
Vi är aktiva genom hela värdekedjan från det att vi köper mark tills dess att kunden får nycklarna till sitt nya hem. Vår framgång grundar sig i vår förmåga att förädla byggbar mark till nya hållbara boendemiljöer. Vi anpassar bostäder till såväl kundernas önskemål och behov som områdets unika förutsättningar. Det är därför viktigt för oss att vi har en god kännedom och insikt om hur människor vill bo och leva.
Med utgångspunkt i våra kundinsikter tar vi fram en projektidé som följs av ett utvecklingsarbete. Vi skapar värde genom att utveckla områden där människor trivs och är lyckliga. För genomförandet av projekten har Bonava väldefinierade processer. Det ger oss kontroll över hela värdekedjan och säkerställer att projekten följer utsatt tidplan och levererar lönsamhet.
Vi redogör försäljningsvärdet av en bostad som nettoomsättning först när bostaden är överlämnad till kund.
Vid utgången av året hade Bonava 9 880 (9 113) bostäder i produktion med en försäljningsgrad som uppgick till 68 (75) procent. Antalet bostäder i produktion till konsumenter uppgick till 6 844 (6 158) och 3 036 (2 955) till investerare. I slutet av varje kvartal gör vi en bedömning av när bostäderna i produktion kommer att färdigställas. Förändringar i produktionstid eller tillstånd och legala regler kan göra att exakt tidpunkt för färdigställande avviker från vår initiala bedömning. I vissa fall kan även formalia hos myndigheter eller kunden skapa fördröjningar som gör att tidpunkten för färdigställande inte till fullo kan jämställas med att bostaden resultatavräknas.
Jämfört med samma tidpunkt 2016 hade vi fler bostäder att färdigställa från första kvartalet 2018 och framåt. Av det totala antalet bostäder som ännu inte har färdigställts beräknas 56 (60) procent att färdigställas under 2018.
Diagrammet visar bedömd färdigställandetidpunkt för bostäder till konsumenter, samt bostäder till investerarmarknaden som ännu inte resultatavräknats. Bostäder i produktion som redan resultatavräknats till investerare är inte inkluderade. Kurvan visar såld andel. Sålda bostäder resultatavräknas vid tidpunkten för överlämnandet till kund.
Diagrammet visar antal bostäder i produktion per kvartal och hur stor andel av bostäderna som var sålda.
– Björksätravägen är vårt första internt ritade projekt i Sverige som banat väg för hur vi nu arbetar. Här har vi skapat nya hem, där bullerbykänslan är kvar även om vi bygger flerbostadshus. Vi i teamet har lagt stor vikt vid "livet mellan husen". Det blir ett trivsamt och öppet bostadsområde med egen karaktär, säger Måns Elander, Arkitekt på Designstudion.
Inför ett markförvärv analyseras vilket typ av boende som bör utvecklas och till vilken målgrupp med utgångspunkt i våra kundinsikter. Genom att tidigt involvera rätt kompetenser inom arkitektur, projektutveckling, miljö och byggledning kan en tids- och kostnadseffektiv process säkerställas.
Projektutvecklingen utgår från kundernas behov, önskemål och våra interna lönsamhetskrav. Vårt förslag bearbetas internt och i samarbete med berörda myndigheter för att säkerställa att projektet överensstämmer med målgruppens preferenser. När ramar för program, ekonomi, produktval och andra viktiga delar tagits fram så tas beslut om projektstart.
Marknadsföring av projekten inleds under projektutvecklingsfasen. Vi skapar och för dialog med relevanta målgrupper via fysiska möten, digitala kanaler och tryckt media. Genom digital visualisering erbjuds kunderna en rättvisande bild av bostäderna så att de kan fatta välgrundade beslut om köp redan innan bostaden är färdigställd. När tillräckligt kundunderlag är uppnått startar vi produktion.
Utgifter fram till markförvärv kostnadsförs löpande som produktionskostnader. När vi tillträtt marken upptas anskaffningsvärdet som Exploateringsfastigheter i balansräkningen och Investeringar i bostadsprojekt i kassaflödesanalysen. När Bonava kontrollerar möjligheten att utveckla mark rapporteras dessa som Byggrätter. En byggrätt motsvarar en framtida bostad. Mark som Bonava kontrollerar genom optionsavtal eller annan form av avtal, men där marken ännu ej tillträtts, rapporteras som Byggrätter utanför balansräkningen.
Utgifter för projektutveckling, marknadsföring och försäljning som inträffar efter att marken tagits upp i balansräkningen aktiveras som Exploateringsfastigheter i balansräkningen och belastar Investeringar i bostadsprojekt i kassaflödesanalysen.
När beslut om produktionsstart fattats och produktionen påbörjas övergår värdet för markanskaffning och aktiverade utvecklingskostnader i balansräkningen från Exploateringsfastigheter till Pågående bostadsprojekt. Utgifter under produktionstiden aktiveras som Pågående bostadsprojekt i balansräkningen och belastar Investeringar i bostadsprojekt i kassaflödesanalysen. Vid produktionsstart övergår antalet Byggrätter till antal Bostäder i pågående produktion. Efter produktionsstart rapporteras samtliga bostäder där ett bindande avtal tecknats med kund som Antal sålda bostäder under perioden.
På de nordiska marknaderna har Bonava historiskt sett upphandlat totalentreprenader från NCC. Som fristående bolag bygger vi upp en egen design- och produktionskompetens. Därigenom kan projekt upphandlas på utförandeentreprenad vilket ger oss ökad kontroll över produktionsledet. I Sverige och Danmark–Norge har Bonava etablerad platsledning för utveckling av småhus. I Tyskland har Bonava en intern och centraliserad design- och produktionskompetens som innefattar både platsledning och yrkesarbetare. Produktionskompetens med platsledning finns även i S:t Petersburg, Danmark och Estland–Lettland. I samtliga projekt, oavsett vilken roll vi har i produktionsledet, finns en ansvarig projektchef som kontinuerligt samordnar och följer upp aktiviteter, tidplan och budget. Projektchefen koordinerar och hanterar även kontakter med myndigheter, leverantörer och entreprenörer samt revision av underleverantörer. Projektgenomförandet avslutas med att nycklarna lämnas över till kund.
Vårt ansvar tar inte slut efter att kunden flyttat in i sitt nya hem. Vi fortsätter att ha kontinuerlig kontakt med kunden och är lyhörda för frågor och förbättringsförslag. För oss är det viktigt att kunden känner sig trygg genom hela resan även efter inflyttning.
Kundernas åsikter samlas in för att kunna säkerställa att vi kontinuerligt förbättrar våra processer.
Projektgenomförande
Kundservice
Rapporteringen av bostadsaffären mot investerare är i hög grad samma som för konsumenter. I rapporteringen av konsumentaffärer resultatavräknas bostad för bostad medan det ofta är ett helt bostadsprojekt eller ett större antal enheter som resultatavräknas mot investerare.
När produktionen färdigställs och kunderna får tillträde till bostäderna redovisas försäljningsvärdet för dessa bostäder som Nettoomsättning i resultaträkningen. De aktiverade utgifterna för dessa bostäder kostnadsförs från Pågående bostadsprojekt i balansräkningen till Kostnader för produktion i resultaträkningen. Det bokförda värdet för färdigställda men ej tillträdda bostäder övergår från Pågående bostadsprojekt till Färdigställda bostäder i balansräkningen.
I kassaflödet rapporteras resultatet från bostadsförsäljningen under Resultat efter finansiella poster medan det bokförda värdet på de resultatavräknade bostäderna rapporteras som Försäljningar av bostadsprojekt. Tillträdda bostäder rapporteras som antal Resultatavräknade bostäder under perioden. Övriga färdigställda bostäder rapporteras som Färdigställda ej resultatavräknade bostäder, inklusive sålda bostäder som ännu inte tillträtts av kunden.
Med en geografisk spridning över 23 regioner i åtta länder har Bonava en unik position som bostadsutvecklare. Genom att kontinuerligt dra lärdom mellan våra marknader, skapar vi prisvärda bostäder för fler människor.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Finansiella nyckeltal | ||
| Nettoomsättning, MSEK | 5 699 | 5 040 |
| Rörelseresultat, MSEK | 1 230 | 920 |
| Rörelsemarginal, % | 21,6 | 18,3 |
| Sysselsatt kapital, vid periodens slut, MSEK | 4 986 | 4 350 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 24,7 | 19,3 |
| Anställda | 229 | 184 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, vid periodens slut, antal | 7 500 | 7 200 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 4 900 | 3 300 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 621 | 1 123 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 965 | 1 108 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
1 245 | 1 013 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
2 009 | 2 304 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 55 | 75 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 90 | 579 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 90 | 448 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
158 | 132 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
538 | 606 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 100 | 100 |
Nettoomsättning per segment 2017
Umeå
Uppsala
Stockholm
Linköping
Göteborg
Under den senare delen av 2017 har marknaden utvecklats från att vara stark till avvaktande vilket huvudsakligen beror på politiska beslut och marknadspsykologi. Det finns dock en stor efterfrågan av bostäder och underliggande goda makroekonomiska förutsättningar som är gynnsamma för bostads marknaden. Boverket uppskattar att det finns ett behov av att utveckla 600 000 bostäder mellan 2017 och 2025.
I Sverige riktar sig erbjudandet både till konsumenter och investerare. Konsumentmarknaderna finns i Stockholm, Göteborg, Linköping, Uppsala och Umeå. Inom småhusaffären erbjuder vi ett begränsat antal hustyper för att öka industrialiseringen av byggprocessen. För flerbostadshus använder vi i stor utsträckning ett byggsystem baserat på lång erfarenhet. Byggsystemet förbättras kontinuerligt för att tillgodose våra strategiska prioriteringar. I Sverige miljöcertifieras alla projekt. Från och med 2017 använder vi miljömärkningen Svanen för alla nya investeringar.
Konkurrensen på marknaden är hård och efter flera år av stigande bostadspriser har många bostadsutvecklare etablerat sig på marknaden. En del av konkurrenterna är byggföretag som Skanska och Peab, vilka är aktiva inom bostadsutveckling medan andra aktörer, som exempelvis JM, specialiserar sig på bostadsutveckling. Det finns även många mindre aktörer som inte har egen byggverksamhet, som Oscar Properties, Besqab och Magnolia. På marknaden för småhus möter vi konkurrens från aktörer som Älvsbyhus och Myresjöhus.
För att öka produktiviteten pågår uppbyggnad av egen design och produktionskompetens vilket möjliggör att vi kan styra och kontrollera hela design och produktionsprocessen. Detta medför att vi kan fortsätta utveckla våra designprocesser och byggsystem och därmed sänka produktionskostnaderna och förbättra vårt erbjudande. Vi vill även prioritera arbetet med projektportföljen i våra utvalda marknader och utöka investeraraffären.
Under året har Bonava gjort flera framsteg i förflyttningen mot att erbjuda fler bostäder i affordable segmentet. Bland annat köpte vi mark i Botkyrka för att skapa ett bostadsområde för cirka 350 bostäder. Vår småhusaffär fortsätter att växa och under året firade vi att vi utvecklat vårt 500:e småhus. Vi påbörjade vårt nya område Ältadalen i Nacka, ett initiativ som innebär ytterligare tillväxt och satsning på vår småhusutveckling. Under 2018 startade vi produktionen och totalt kommer vi att utveckla cirka 220 småhus i projektet. I slutet av året togs första spadtaget för Kristinebergs Slottspark på Kungsholmen, ett av Bonava Sveriges största projekt som omfattar totalt 182 lägenheter.
Nettoomsättningen ökade i Sverige till följd av att fler bostäder överlämnades till både konsumenter och investerare, samt ökad försäljning av mark. Rörelseresultatet förbättrades då fler bostäder resultatavräknades, samtidigt som resultatet från markförsäljningar ökade till 482 (257) MSEK.
Under året startade arbetet med ett av Bonava Sveriges största projekt; Kristinebergs Slottspark på Kungsholmen i Stockholm. Läget är mycket centralt och attraktivt. Här utvecklar vi 182 Svanenmärkta hem. Kristinebergs slottspark blir ett område med olika typer av
boenden. Det sociala kvarteret har flera sällskapliga ytor och närhet till deli, vinbar och närservice. Parkhuset som står vänt mot den lummiga slottsparken ger mer lugn och avskildhet.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Finansiella nyckeltal | ||
| Nettoomsättning, MSEK | 5 049 | 3 907 |
| Rörelseresultat, MSEK | 668 | 477 |
| Rörelsemarginal, % | 13,2 | 12,2 |
| Sysselsatt kapital, vid periodens slut, MSEK | 3 037 | 2 163 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 23,0 | 25,4 |
| Anställda | 886 | 809 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, vid periodens slut, antal | 8 300 | 6 400 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 3 700 | 2 700 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 1 506 | 1 288 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 1 455 | 1 455 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
1 135 | 1 057 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
2 105 | 1 785 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 68 | 59 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 906 | 645 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 906 | 645 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
611 | 201 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
1 479 | 1 184 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 100 | 100 |
Hamburg
Düsseldorf
Köln
Nettoomsättning per segment 2017
Bostadsmarknaden i Tyskland är stark och bostadspriserna fortsatte att stiga under året. Efterfrågan är god från såväl konsumenter som investerare och beräkningar visar på att det behöver utvecklas 400 000 nya bostäder årligen under de kommande tio åren.
Bonava verkar i regionerna Berlin, Hamburg, Östersjön, Sachsen, Rhen-Ruhr, Köln/Bonn, Rhen-Main och Rhen-Neckar/Stuttgart. Erbjudandet riktar sig till konsumenter och investerare för såväl småhus som flerbostadshus. Bonava har utvecklat ett byggsystem i Tyskland som möjliggör en effektiv produktionsprocess, från förvärv, inklusive planering och byggnation, till överlåtelse. Byggsystemet som finjusteras kontinuerligt har tillämpats i över 20 år.
Den tyska marknaden är fragmenterad med många aktörer vilket skapar goda tillväxtmöjligheter för ett större företag som Bonava. I Tyskland konkurrerar vi med såväl större företag som mindre lokala aktörer. De största konkurrenterna är BPD, Instone (fd. Formart) och CG Gruppe.
Baserat på verksamhetens goda lönsamhet och storleken på den tyska marknaden ser vi goda möjligheter till organisk tillväxt genom rekrytering och förvärv av mark för framtida projekt. I linje med vår strategiska inriktning fortsatte vi att öka antalet byggrätter i Tyskland och vid utgången av 2017 hade vi cirka 30 procent fler byggrätter jämfört med 2016. Även antalet bostäder i produktionen ökade och vid utgången av 2017 uppgick antalet till 3 584 jämfört med 2 969 vid utgången av 2016.
För femte året i rad rankades Bonava som den mest aktiva bostadsutvecklaren i tyska storstäder av marknadsundersökningsföretaget bulwiengesa. Vi anordnade vår första kapitalmarknadsdag som börsnoterat bolag på svenska ambassaden i Berlin med ambitionen att ge fördjupning i den tyska verksamheten. Under dagen besökte deltagarna några prisvärda bostadsprojekt i Berlin.
I Tyskland ökade nettoomsättningen främst tack vare att fler bostäder överlämnades till investerare. 611 bostäder till investerare resultatavräknades under året jämfört med 201 bostäder föregående år. Nettoomsättningen från konsumenter ökade då fler bostäder resultatavräknades. Rörelseresultatet i Tyskland förbättrades tack vare ökad nettoomsättning till något förbättrade marginaler.
I bostadskvarteret Beuel i Bonn utvecklar Bonava runt 500 andelslägenheter. Ett eget värme- och energikraftverk tillgodoser områdets energiförsörjning. Terrasser, balkonger och gemensam takterrass skapar en harmonisk atmosfär. Den gemensamma trädgården ger
möjlighet till gemenskap och till att odla blommor, frukt, färska kryddor eller grönsaker. Boende erbjuds möjligheten att utöka sitt nya hem med en liten trädgård i anslutning till bostadsbyggnaden.
Bonava närvarade på EXPO REAL, en av Europas viktigast fastighets- och investerarmässor. En viktig mötesplats för att utveckla relationer med kommuner, markägare och investerare och inte minst diskutera trender på fastighetsmarknaden.
Utbyggnaden på 5 000 m2 av vårt huvudkontor i Fürstenwalde ger inte bara plats för nya arbetsplatser, men ger också utrymme för att stödja en aktiv livsstil. Detta stöder oss i vår tillväxtstrategi.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Finansiella nyckeltal | ||
| Nettoomsättning, MSEK | 1 290 | 1 516 |
| Rörelseresultat, MSEK | 1 | 92 |
| Rörelsemarginal, % | 0,0 | 6,1 |
| Sysselsatt kapital, vid periodens slut, MSEK | 1 284 | 1 092 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | –0,2 | 7,1 |
| Anställda | 146 | 104 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, vid periodens slut, antal | 7 100 | 7 300 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 4 300 | 4 200 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 579 | 637 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 702 | 522 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
398 | 658 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
865 | 567 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 54 | 50 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 628 | 624 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 628 | 624 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
327 | |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
925 | 1 091 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 100 | 100 |
Nettoomsättning per segment 2017
Uleåborg
Tammerfors
Åbo
Ekonomin i Finland har börjat återhämta sig efter en tid av svag utveckling. Efterfrågan under 2017 var god från såväl konsumenter som investerare och bostadspriserna steg.
Vi erbjuder flerbostadshus till konsumenter och investerare i Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg.
De största konkurrenterna i Finland utgörs av byggbolag som också är aktiva inom bostadsutveckling, som exempelvis Lemminkäinen och Skanska. Under året gick det finska bolaget YIT samman med Lemminkäinen, vilket gjorde att marknaden konsoliderades något.
Vi expanderade vår design- och produktionskompetens med aktiv rekrytering enligt plan. Vid slutet av året hade vi tolv pågående projekt ledda av vår egen platsledning. Byggnadssystemlösningar utvecklades enligt plan, vilket kommer att leda till sänkta kostnader och ökad kvalitet.
I maj samlade Bonava en väsentlig del av beslutsfattarna på fastighetsmarknaden för att diskutera framtidsutsikter, hinder och utvecklingen för prisvärt boende. Biträdande borgmästare för Helsingfors, Vanda, Esbo samt två statliga ministrar fanns bland gästerna. Bonava var en av vinnarna i en större markallokeringstävling för Pasilaområdet i Helsingfors, Finland. Över 500 lägenheter ska byggas i två faser. När hela området utvecklats kommer det att erbjuda hem för 5 700 nya invånare. Bonava utvecklar sin del av området i nära samarbete med Helsingfors stad.
Nettoomsättningen i Finland var lägre än föregående år. Ett lågt antal produktionsstarter de senaste åren medförde att färre bostäder till konsumenter resultatavräknades, medan fler bostäder till investerare resultatavräknades. Rörelseresultatet och
rörelsemarginalen i Finland försämrades jämfört med samma period föregående år då den lägre nettoomsättningen inte tillräckligt kunde täcka de fasta kostnaderna. Finland bygger upp egna produktionsresurser vilket medförde ökade administrationskostnader.
Bonava sålde 119 lägenheter i Perkkaa, Esbo till OP-Rental Yield. Byggstart ska initieras direkt och lägenheterna planeras stå klara i början av 2019. Bostäderna planeras att utvecklas i ett nytt, attraktivt bostadsområde i Esbo. Området ligger nära till naturen, affärer och skolor, men även till Helsingfors stadskärna.
BONAVA VINNER BETYDANDE MARKALLOKERINGSTÄVLING Bonava var en av vinnarna i en betydande markallokeringstävling för Pasila-området i Helsingfors.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Finansiella nyckeltal | ||
| Nettoomsättning, MSEK | 1 454 | 1 931 |
| Rörelseresultat, MSEK | 141 | 194 |
| Rörelsemarginal, % | 9,7 | 10,0 |
| Sysselsatt kapital, vid periodens slut, MSEK | 857 | 736 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 15,3 | 16,0 |
| Anställda | 79 | 53 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, vid periodens slut, antal | 2 000 | 900 |
| varav byggrätter ej i balansräkningen, antal | 800 | 300 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 362 | 299 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 507 | 249 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
312 | 396 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
517 | 316 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 46 | 58 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 94 | 74 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 94 | 74 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
74 | |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
94 | 74 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 100 | 100 |
Nettoomsättning per segment 2017
Köpenhamn
Bergen
I Danmark fortsatte priserna att öka under året i de områden där vi är aktiva och efterfrågan på bostäder var god. I Bergen i Norge minskade bostadspriserna något under året efter flera år av stigande priser.
Bonava verkar i Köpenhamn i Danmark samt i Bergen i Norge. Vårt erbjudande omfattar såväl flerbostadshus som småhus och riktar sig både till konsumenter och investerare.
Den danska marknaden är fragmenterad med ett stort antal bostadsutvecklare som Arkitektgruppen, ELF Development och FB Gruppen. I Norge möter vi konkurrens från större byggnadsföretag som Skanska och Veidekke, likväl som aktörer specialiserade på bostadsutveckling som Obos, Selvaag, Bolig och JM.
Den strategiska inriktningen i Danmark och Norge är att fortsätta uppbyggnaden av produktionsorganisationen och utveckla egna byggsystem. I Danmark har Bonava överlämnat sina första rad- och flerbostadshus som är byggda med egen produktion.
Bonava genomförde under året sin första investeraraffär i Norge genom en försäljning av hyresbostäder i Bergen. Projektet omfattar 70 lägenheter och köpare var Utlejebolig AS.
Antalet resultatavräknade bostäder till konsumenter var lägre än föregående år och nettoomsättningen minskade. Rörelseresultatet för Danmark–Norge minskade jämfört med samma period föregående år på grund av lägre nettoomsättning.
Byhusene i Havnevigen och Krøyers Plads prisbelönades av Köpenhamns stad för vackra byggnader. – Vi är väldigt stolta över att ha mottagit denna utmärkelse. Det visar hur vi kan påverka livskvaliteten i en hel stad, säger Torben Modvig, Affärsenhetschef Danmark–Norge (till vänster i bilden).
Sandsli, mellan staden och flygplatsen, med god infrastruktur, skolor och fritidsområden.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Finansiella nyckeltal | ||
| Nettoomsättning, MSEK | 727 | 915 |
| Rörelseresultat, MSEK | 104 | 178 |
| Rörelsemarginal, % | 14,3 | 19,4 |
| Sysselsatt kapital, vid periodens slut, MSEK | 1 108 | 1 277 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,4 | 16,5 |
| Anställda | 266 | 276 |
| Byggrätter | ||
| Byggrätter, vid periodens slut, antal | 3 500 | 4 400 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | 516 | 653 |
| Startade bostäder under perioden, antal | 813 | 363 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
833 | 1 026 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
813 | 800 |
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | 33 | 61 |
| Bostadsutveckling till investerare | ||
| Sålda bostäder under perioden, antal | ||
| Startade bostäder under perioden, antal | ||
| Resultatavräknade bostäder under perioden, antal |
74 | |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut, antal |
||
| Försäljningsgrad i pågående produktion, % | ||
S:t Petersburg
Bostadsmarknaden i S:t Petersburg var fortsatt avvaktande men med stabila priser.
På den ryska marknaden verkar Bonava endast i S:t Petersburg. Erbjudandet fokuserar uteslutande på flerbostadshus till konsumenter och investerare.
Det finns ett stort antal aktörer i S:t Petersburg, som exempelvis YIT och inhemska konkurrenter som Setl City och LSR.
Vi vill fortsätta utveckla vårt kunderbjudande och samtidigt förbättra vår kostnadsposition utifrån vårt definierade byggsystem och arbeta med strategiska inköp.
Första fasen i projektet Magnifika lanserades under året. I bostadsområdet kommer det att finnas förskolor och skolor. Både den första och andra fasen av Magnifika tilldelades Silver och Guld "Green Zoom" certifiering.
Nettoomsättningen minskade på grund av ett minskat antal resultatavräknade bostäder till konsumenter. Rörelseresultatet var lägre än föregående år på grund av ett lägre antal resultatavräknade bostäder. Resultatet belastades med nedskrivningar av exploateringsfastigheter om 34 (18) MSEK.
HÅLLBARHETSPROJEKT I HJÄRTAT AV S:T PETERSBURG Magnifika lanserades i S:t Petersburg i april 2017. Landskapskonceptet uppmärksammades av lokala företag och tilldelades Urban Awards. För att visa fördelarna med bostadsområdet för potentiella kunder skapade Bonava en visningsgård i anslutning till projektets säljkontor.
– Magnifika är en milstolpe för S:t Petersburg – landskapskonceptet sätter en helt ny standard för hela branschen. Kvarteret ligger nära en flod och utveckling av marken intill vattnet ingår i utvecklingsplanerna. S:t Petersburgs första energineutrala bostad kommer även att byggas inom bostadsområdet, säger Pekka Eskola, projektledare för Magnifika på Bonava.
Bonava är en plats där du kan få ett spännande arbetsliv och vara med på en resa; Bonavas resa, din individuella karriärresa och resan som våra projekt tar från markförvärv, skiss till hem och grannskap där våra kunder trivs och känner sig hemma.
Vår vision är att skapa grannskap där människor är lyckliga och har högsta livskvalité. Visionen sitter mitt i hjärtat hos oss alla. Det är vår passion som driver oss och styr oss varje dag på vår resa.
Vi har gemensamma värderingar och mål, men var och en har sin egen resa genom vilken vi växer och utvecklas som individer och professionellt. Vi rör oss alltid framåt – siktar lite högre, lite längre, samtidigt som vi strävar efter en hållbar balans mellan jobb och fritid. Tillsammans har vi kommit långt. Vi säger inte att vår resa alltid är lätt, men vi är övertygade om att vi kommer att klara det tillsammans.
På vägen utforskar och söker vi nya möjligheter till vår egen personliga utveckling och hur vi bidrar till att skapa hem och grannskap där människor känner tillhörighet, trivs och vill vara. Det är därför vi stiger upp på morgonen. Det är vad vi tror på. Vi utmanar oss själva varje dag för att utveckla branschen och skapa bättre hem och liv för fler.
Vårt arbetsgivarvarumärke sammanfattas i "Join our journey". Bonava är en plats där du kan få ett spännande arbetsliv och vara med på en resa; Bonavas resa, din individuella karriärresa och resan som våra projekt tar från markförvärv, skiss till hem och grannskap där våra kunder trivs och känner sig hemma. Vi välkomnar dig ombord. Det är du som väljer att följa med, och vi vill att du väljer det varje dag.
Bonava är ett nytt företag och varumärke med en stark entreprenörsanda och driv. Vi står samtidigt på en fast grund som börsnoterat företag med en stark finansiell position och en historia tillbaka till 30-talet. Vi är i denna bransch för att stanna. Även om vi är ett stort och internationellt företag är familjekänslan stark.
Vi är på en spännande resa mot vår vision och för att lyckas måste vi leva våra värderingar och utmana branschen och hur vi jobbar i alla delar av vår verksamhet. Vår fortsatta framgång bygger på vår förmåga att utveckla prisvärda hem och levande områden för fler.
Vi har höga ambitioner och en stark vilja att prestera. Kunden är hjärtat i allt vi gör. Tillsammans har vi stor kunskap och expertis, vilket gör Bonava till en bra plats att utvecklas på under vår resa mot våra höga målsättningar.
Vi är passionerade, positiva och dedikerade det vi gör. Vi utvecklas hela tiden, hjälper varandra och samarbetar över gränser. Med ett öppet, kommunikativt och rakt sätt att vara, arbetar vi hårt tillsammans och har roligt under tiden.
VÅRA VÄRDERINGAR Våra värderingar definierar och styr vårt beteende som företag och varumärke och är grunden i vår företagskultur.
Customer focus Vi börjar alltid med att förstå våra kunders behov och förväntningar för att kunna hålla vad vi lovar.
Friendly Vi behandlar alla på ett vänligt sätt med empati och värme.
Passion Vi brinner för vårt jobb och utmanar sättet vi gör saker på, samtidigt som vi har en hållbar balans mellan arbete och fritid.
Brave Vi har modet att utmana oss själva för att skapa bättre hem och liv.
Delivering excellence Vi levererar på topp genom att prioritera, samarbeta samt lära oss från våra misstag och goda exempel.
Reliable Vi tar ansvar för våra handlingar, produkter och miljön.
ANNA BABICHEVA, KUNDTJÄNST, S:T PETERSBURG
"Det är viktigt för mig att göra det möjligt för människor att bo i vackra hem som de har råd med." PATRIK MYRBERG, ARKITEKT, SVERIGE
"Vår uppgift är att göra allting smartare, vara modiga och hitta nya sätt att göra saker på." ANNALY ROSIN, MARKNADSFÖRING, ESTLAND
Världen står inför stora utmaningar. Bonava kan och vill bidra till den omställning som krävs för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Vårt bidrag sammanfattas i Bonavas hållbarhetsagenda.
Med hållbarhetsagendan driver vi den långsiktiga utvecklingen för att leva upp till Bonavas värderingar, strategi och tillämpning av försiktighetsprincipen.
Hållbarhetsagendan har fyra viktiga fokusområden:
Hållbarhetsagendan stödjer även flera yttre åtaganden: Bonava ska leva upp till principerna för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption i FN:s Global Compact, bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling, följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt redovisa enligt Global Reporting Initiative (GRI).
Bonavas hållbarhetsagenda har formulerats med hjälp av en omfattande kartläggning av bolagets mest väsentliga hållbarhetsaspekter.
Läs mer om kartläggningen på sid. 136.
Happy neighbourhoods for the many År 2020 ska 50 procent av Bonavas produktionsstartade bostäder tillhöra det prisvärda segmentet.
Samhällen och demografi förändras, också där Bonava verkar. Det behövs fler prisvärda bostäder för att avhjälpa bostadsbristen. Överlag finns mycket att göra för välfungerande områden, städer och samhällen. Att bidra till det är en stor affärsmöjlighet för Bonava.
"On Track" är hemma för de som gillar fysisk aktivitet, umgänge, närhet till city och egen bilpool. De smarta lägenheterna har stora ljusinsläpp och balkong eller uteplats in mot en gemensamma aktivitetsgården. Pendelstationen ligger precis runt hörnet.
FN:s globala mål för hållbar utveckling Hållbara städer
Att erbjuda prisvärda boenden för fler människor är högt prioriterat för Bonava. Tillgång till prisvärda bostäder är avgörande för att samhället utvecklas i positiv och hållbar riktning. Bonavas samtliga strategiska initiativ bidrar till detta.
Under året genomfördes workshops på alla marknader under ledning av Bonavas varumärkes- och kulturambassadörer. Träffarna erbjöd tid och plats för att reflektera över hur var och en bäst bidrar till Bonavas vision och mission. Grupperna identifierade styrkor och utvecklingsområden för att skapa engagemang för det fortsätta arbetet med att leverera fler bostäder inom det prisvärda segmentet och samtidigt skapa lyckliga grannskap.
Enligt vår definition är prisvärda bostäder sådana som människor med disponibel
inkomst i medianspannet på respektive geografisk marknad har råd att köpa och bo i. Bonavas mål är att 50 procent av bostäderna som Bonava utvecklar vid utgången av strategiperioden 2020 ska utgöras av bostäder som tillhör det prisvärda segmentet. Andelen prisvärda bostäder som produktionsstartades under året uppgick till 40 procent. Att andelen produktionsstartade bostäder i det prisvärda segmentet är lägre än för 2016 förklaras av att några mycket stora projekt i det prisvärda segmentet började utvecklas under 2016 och på grund av förbättrade rutiner för intern rapportering. Se sid. 141 för mer information.
| Prisvärda bostäder | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Produktionsstartade bostäder | ||
| i det prisvärda segmentet, % | 40 | 46 |
och samhällen
Hållbar konsumtion och produktion
Bekämpa klimatförändringen
Bonava utvecklar platser som skapar lyckliga grannskap. Platsens läge och utformning påverkar människors beteende vilket får hållbarhetseffekter, både socialt och miljömässigt. Bonavas undersökning Happy Quest som kartlägger vad som får människor att trivas där de bor har gett oss relevanta insikter. Exempelvis ser vi att mycket grönska, stöd för hållbara transporter och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv spelar stor roll för boendes trivsel.
Bonava involverar blivande boende och grannar i utvecklingen av våra bostads områden, inte minst då vi vet att många uppskattar möjligheten att påverka. Det bidrar till samhällsutveckling som skapar tillhörighet.
Bonava strävar efter att skapa interna processer och samarbeten som optimerar utformningen av bostadsområden för social och miljömässig hållbarhet. Vi kan mäta framgången för detta bland annat genom vårt program för kundnöjdhetsmätningar. Programmet omfattar dels en undersökning till samtliga nya kunder, dels en årlig mätning till de som köpt och bor i hem utvecklade av Bonava sedan tidigare.
Under året använde vi i påbörjade bostadsprojekt i Sverige det stöd- och utvärderingsverktyg för ökad social hållbarhet som 2016 togs fram tillsammans med kommuner där Bonava har verksamhet. Verktyget underlättar tidig planering av platser som skapar lyckliga grannskap och samhällsutveckling som skapar tillhörighet.
Sigtuna Stadsängar, då under namnet Norra Sigtuna Stad, fick Sweden Green Building Award i kategorin för hållbar stadsutveckling för sitt arbete med den nya stadsdelen år 2014. Genom en unik process, styrd av invånarnas visioner och höga krav på långsiktigt miljötänkande, växer det nya grannskapet fram som ett samarbetsprojekt där Bonava numer är en av flera aktörer. Aktörerna har fått konkurrera om sin medverkan genom markanvisningstävlingar för att alla gemensamt ska bidra till den höga hållbarhetsambitionen.
Grannskapet har en egen hemsida som bjuder in med orden: "Välkommen till Sigtuna stadsängar – en helt ny stadsdel som utvecklas i Sigtuna stad med målsättningen att vara Sveriges mest hållbara stadsdel. Bonava och SigtunaHem har påbörjat arbetet med var sitt bostadskvarter och första inflyttning i stadsdelen beräknas till 2018". Kvarteret som Bonava börjat utveckla heter Gretas glänta och erbjuder Svanenmärkta, mycket energieffektiva och välplanerade hem av olika storlekar, i arkitektoniskt varierad miljö.
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Genomförande och globalt partnerskap
Koncernmål: Protecting our planet År 2020 ska Bonava bekämpa klimatförändringen med Science based targets.
År 2020 ska 50 procent av Bonavas alla bostäder som produktionstartas på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas miljömärkas eller miljöcertifieras.
Det mesta människor gör förbrukar naturens resurser och inverkar negativt på miljön. Det, kombinerat med att fler flyttar till städer, kräver omställning till hållbara städer och samhällen. Det handlar bland annat om effektiv användning av resurser och mark samt minskade utsläpp. Denna utveckling medför risker men framförallt möjligheter för Bonava.
Byggproduktion, särskilt användning av byggnadsmaterial, medför omfattande miljöpåverkan. Bonavas vision om en cirkulär produktionsmodell innebär optimerade materialströmmar och minimalt behov av nyframställd produktionsråvara. Det yttersta målet är ett slutet kretslopp.
Att närma oss en cirkulär produktionsmodell är viktigt, inte bara för minskad miljöpåverkan, utan även i längden för vår förmåga att leverera prisvärda bostäder. Vi är övertygade om att priserna för ny råvara, särskilt där tillgången är begränsad, kommer att öka liksom kostnaderna för utsläpp och avfallshantering.
Bonava har fattat beslut om att anta ambitiösa och långsiktiga klimatmål. Till utgången av nuvarande strategiperiod år 2020 ska Bonavas antagna mål för minskad klimatpåverkan uppfylla kriterierna för att godkännas av det internationella initiativet Science Based Target. Initiativet hjälper bolag att på vetenskaplig grund formulera tillräckligt omfattande mål för att ta ansvar för sin andel av världens behov av minskad klimatpåverkan för att hålla den globala temperaturökningen under två grader. För att målen ska godkännas som Science Based krävs omfattande kartläggning. Våra mål kommer att innefatta både direkt och indirekt klimatpåverkan. Bonavas indirekta
Användning av byggnadsmaterial i Tyskland
Ett steg i rätt riktning är att rapportera Bonavas pågående klimatinsatser till Carbon Disclosure Project (CDP), vilket vi gjorde för första gången under året. Under 2018 kommer Bonava att ha tillgång till mer data och mål att rapportera till CDP.
Att använda mark på hållbart sätt blir allt viktigare då det har stor betydelse för att skapa motståndskraft mot klimatförändringar.
Där det behövs, sanerar Bonava mark och gör den lämplig för bostäder. Då vi tar tidigare oexploaterad mark i anspråk planerar vi så att den biologiska mångfalden och andra ekologiska värden skyddas.
Bonavas uppföljning av hållbar markanvändning inriktas på tidigare exploaterad respektive oexploaterad mark, sanering, insatser för att skydda eller kompensera ekologiska värden samt hantering av fridlysta arter. Historiskt är detta intern kontroll som hanterats uteslutande i respektive affärsenhets verksamhetsledning, men som vi med vår nya hållbarhetsagenda identifierat ett tydligt behov av att lyfta till koncernnivå.
Att leverera resurseffektiva bostäder är centralt för Bonava. Vi fokuserar främst på god energiprestanda och låg vattenförbrukning.
Den uppgång i materialanvändning som rapporterades för 2016 berodde på hur inköpen hade planerats. Trenden över tid är nedåtgående.
– Magnifika är en milstolpe för S:t Petersburg. Landskapskonceptet sätter en helt ny standard för hela branschen. Magnifika blir ett attraktivt grannskap i en tidigare sliten industrimiljö. S:t Petersburgs första energineutrala bostad kommer även att byggas inom bostadsområdet, säger Pekka Eskola, projektledare för Magnifika på Bonava.
Målet är att erbjuda hem med bättre energiprestanda än vad byggnormen i respektive land kräver. Länderna har inte jämförbara definitioner eller kravnivåer för energiprestanda och målen sätts således landsvis. Energikraven på Bonavas marknader har successivt skärpts. Att de bostäder Bonava producerar blir energieffektivare än vad byggreglerna för nyproduktion i respektive land kräver ger förutsättningar för minskat energibehov för den byggda miljön. För de bostäder Bonava börjat producera under året uppgår denna potential för insparad energi till 81,2 GWh varje år bostäderna är i drift. Det motsvarar 0,15 procent av Sveriges samlade kärnkraftsproduktion år 2015 (senaste år rapporterat av Energimyndigheten). Genom att Bonavas tekniska plattformar anpassas till olika länders miljöstandarder och certifieringar skapar vi också förutsättningar för effektiv hushållning med vatten.
HÅLLBARA OCH OSKADLIGA MATERIAL Hållbara och oskadliga material betyder för Bonava material som medför minsta möjliga skada på den yttre miljön, inte är hälsofarliga för människor som hanterar dem och som inte heller påverkar inomhusmiljön negativt. Nya varianter av material och insatsämnen utvecklas och lagstiftningen hinner inte alltid med utvecklingen. Miljömärkning och certifiering av byggnader är bra verktyg för
Bonava att säkerställa försiktighetsprincipen och försäkra kunder och andra intressenter att hållbara och oskadliga material används. Bonava använder miljömärkning och certifiering antingen direkt eller som referens för interna processer och krav.
Miljömärkningen Svanen är Bonavas förstahandsval. Svanen är endast tillämplig för byggnader i Norden. Bonava utgår från Svanens krav i alla upphandlingar på koncernnivå och kompletterar med lämpliga lokala certifieringar när det är relevant.
Minskat energibehov, årlig framtida drift av bostäderna Bonava produktionsstartat 2017
Mängden energi som årligen inte behövs för den framtida driften av de bostäder Bonava börjat producera 2017, jämfört med om byggnaderna enbart följde kraven i respektive lands byggregler för nyproduktion. Baseras på respektive lands standard för energiberäkningar för uppvärmd area.
Bonava förespråkar utveckling av Svanenmärkningen tillsammans med EU:s miljömärkning EU-Blomman. En gemensam miljömärkning för bostäder i Europa skulle underlätta avsevärt och påskynda utvecklingen, särskilt för hållbara och oskadliga material.
Bonava Svanenmärker sedan 2017 alla nya projekt i Sverige och lämnar successivt certifieringen Miljöbyggnad. Vi har även Svanenmärkta bostäder i Danmark och i Norge. I S:t Petersburg certifieras sedan 2017 samtliga nya projekt med den ryska certifieringen Green Zoom. I Tyskland har Bonava testat den tekniska plattformen och materialval mot hållbarhetscertifieringen DGNB och visat att byggnader kan uppfylla kraven för DGNB Guld.
Bonava har fattat beslut om att till 2020 ska minst 50 procent av bostäderna som börjar produceras på marknader där Svanen eller Green Zoom är tillämpbara miljömärkas eller certifieras.
Ta del av Bonavas mätetal och resultat inom Protecting our planet på sid. 140.
Andel miljömärkta och certifierade bostäder som börjat produceras på de marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas; Norden och S:t Petersburg.
Svanen tar hänsyn till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvara till färdig byggnad. I slutändan leder det till att Svanenmärkta hem är både trivsamma, ekonomiska och klimatsmarta. De är noggrant granskade för att försäkra att det inte förekommer miljöfarliga, cancerframkallande eller på annat sätt giftiga ämnen. Svanen kontrollerar och begränsar även användningen av ämnen som vetenskapen ännu inte vet om de är farliga eller inte, för säkerhets skull. Trävaror som är använda i byggnaden är kontrollerade för att säkerställa att de inte kommer från skog med högt skyddsvärde eller från genmodifierade plantor. Svanenmärkningen försäkrar även bra ljudisolering och god ventilation för trivsam och rogivande innemiljö.
Den som köper ett nytt Svanenmärkt hem från Bonava får därför:
Nordiska Ministerrådet beslutade att införa Svanen som miljömärkning 1989. Bostadshus i Norden kan Svanenmärkas sedan 2009 och kriterierna uppdaterades senast 2017. Svanen är Nordens officiella miljömärke och det drivs utan bransch- eller vinstintresse. Syftet är att ge nordiska konsumenter bra verktyg för att kunna välja produkter som uppfyller stränga miljökrav.
Koncernmål: Passionate workplace Långsiktigt mål för Zero Harm; ingen människa, vare sig Bonava-anställd, underleverantör, allmänhet eller kund ska skadas eller bli sjuk av Bonavas arbetsplatser.
Bonava jobbar aktivt för att stärka medarbetarna och företagets gemensamma kultur. Vi skapar förutsättningar för goda prestationer och resultat, liksom möjlighet till lärande och utveckling. Vi arbetar förebyggande för att ingen ska skadas eller drabbas av sjukdom av Bonavas arbetsplatser. Att erbjuda välkomnande och inkluderande arbetsmiljö är viktigt för oss.
Eftersom Bonava verkar på åtta olika marknader är det särskilt viktigt med aktiva insatser för att stärka medarbetarna och företagets gemensamma kultur. Bonavas kulturresa började redan 2012 och har lagt grunden till vår nuvarande position. Utgångspunkten har varit att utveckla en vinnande kultur, präglad av våra värderingar. För att var och en inom Bonava ska ha möjlighet att utveckla sig, krävs förutsättningar som stödjer goda prestationer och resultat, lika mycket som möjligheter att lära och utvecklas. Gott ledarskap och väldefinierade gemensamma HRprocesser leder Bonava i rätt riktning. Bonava definierade under året de viktigaste förutsättningarna för Passionate workplace och utformade en årlig medarbetarundersökning för att följa upp detta över hela företaget. I årets undersökning som genomfördes under våren deltog 84 procent av alla medarbetare. Bonavas styrka som arbetsgivare återspeglas i medarbetarnas svar som visar på högt engagemang och lojalitet i förhållande till genomsnittet i branschen. Samtidigt framkom att vissa medarbetare upplever stress och efterfrågar bättre planering och prioritering. Därför kommer Bonava att jobba än mer intensivt för att utveckla arbetsmiljön samt möjliggöra goda prestationer och sund balans mellan arbete och fritid. Alla team har analyserat sina resultat och tagit fram utvecklingsplaner.
Ett initiativ som lanserades redan under året och som förväntas ge goda resultat är Bonava Change. Bonava Change är en grupp förändringsledare som finns tillgängliga för hela koncernen. Syftet är att utveckla Bonavas förmåga att leda och hantera förändring, något som är särskilt angeläget då Bonava är inne i en stark utvecklingsfas.
Bonava Academy är koncernens nav för kompetensutveckling och utbildning. Funktionen levererar bland annat obligatoriska utbildningar inom exempelvis hälsa och säkerhet, miljöansvar och träning inom ramen för Bonavas program för regelefterlevnad Our Foundation. Bonava Academy utvecklar och driver även strategiska utvecklingsprogram och nätverk för ledare och andra nyckelroller. Under 2017 lanserades Bonavas första ledarskapsprogram, L.E.A.D. Programmet vänder sig till ledare på samtliga marknader. För nyanställda erbjuds flera utbildningar och gemensamma introduktioner. Introduktionerna hålls på huvudkontoret under två dagar. Under 2017 deltog 288 nya medarbetare från alla marknader vid totalt tre tillfällen.
Bonava har en strukturerad process för uppföljning av medarbetarnas prestation och utveckling. Varje medarbetare har kvartalsvisa samtal med närmaste chef för grundlig uppföljning av förväntningar, mål och utvecklingsplaner. Därutöver får var och en stöd genom månadssamtal med sin chef.
Arbete på byggnadsplatser är fortfarande förenat med risker och det krävs förebyggande och kulturstärkande arbete för att
| Andel av hela | ||
|---|---|---|
| Personalomsättning | Antal, 2017 | personalstyrkan, 2017 |
| Nyanställda | 501 | 29% |
| Avslutade | 274 | 16% |
Uppgifterna inkluderar visstidsanställningar.
| Tjänstemän | Yrkesarbetare | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Total | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||
| Period | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Tillsvidare, heltid | 1 568 | 1 399 | 534 | 457 | 785 | 662 | 5 | 6 | 244 | 274 |
| Tillsvidare, deltid | 53 | 57 | 46 | 49 | 6 | 6 | 1 | 1 | 0 | 1 |
| Visstid, heltid | 118 | 100 | 31 | 21 | 46 | 30 | 8 | 8 | 33 | 41 |
| Visstid, deltid | 11 | 4 | 6 | 3 | 5 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Linjekonsult, heltid | 40 | 28 | 30 | 22 | 10 | 6 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Linjekonsult, deltid | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Total | 1 796 | 1 593 | 651 | 555 | 854 | 707 | 14 | 15 | 277 | 316 |
Inkluderar ej långtidsfrånvarande.
minska riskerna. Bonava har antagit ett långsiktigt mål för hälsa och säkerhet; att verka för Zero Harm. Zero Harm innebär att ingen – vare sig kund, medarbetare, leverantör eller allmänhet – ska drabbas av sjukdom eller skada av Bonavas arbetsplatser. Till årets främsta insatser hör utvecklade rutiner, systemstöd och utökning av organisationen för hälsa och säkerhet.
Bonava arbetar enligt en operativ plan för Zero Harm som utvecklades under året. Planen gäller fram till 2020 och innehåller mål, nyckeltal, åtgärder och aktiviteter. Målen avser områdena ledarskap och kultur för att skapa affärsvärde, välbefinnande och balans mellan arbetsliv och fritid, effektiviserade processer och system samt involvera våra entreprenörer. De årliga planerna kopplade
till detta är mycket omfattande. För 2017 uppnåddes 83 procent av årets alla delmål. Utestående aktiviteter genomförs 2018. Styrelsen och ledningen följer arbetet kvartalsvis, däribland uppfyllelse av Zero Harmplanen och identifierade risker. Allvarliga tillbud och olyckor följs upp vid varje styrelsemöte. Inledningsvis innebär det utökade arbetet för ökad hälsa och säkerhet att rapporteringen fångar upp fler riskobservationer och tar med fler incidenter av mindre allvarlig karaktär, än vad som tidigare varit brukligt inom Bonavas marknader. Detta är nödvändigt i arbetet för att åstadkomma förändring och för den fortsatta utvecklingen av en stark säkerhetskultur. Faror ska hanteras innan en olycka har inträffat.
"Zero Harm – det börjar med mig" var temat för 2017 års Awareness day. Awareness day är Bonavas årliga fokusdag för ökad hälsa och säkerhet. Tillsammans med samtliga våra anställda och entreprenörer identifierar vi förbättringsområden för att stärka hälsa och säkerhetskulturen på våra arbetsplatser.
Utifrån resultatet av den skriftliga utvärderingen som deltagarna gjorde var 2017 års Awareness day en lyckad aktivitet. 98 procent av deltagarna tyckte att tiden var väl spenderad och att konceptet var både intressant och lärorikt.
Bonava uppmärksammade International World Day for Safety and Health at Work genom "riskjakter" på byggarbetsplatser och kontor. Medarbetarna inspekterade arbetsplatserna för att identifiera och hantera potentiella faror.
| Medarbetare | Entreprenörer4) | |||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Sjukfrånvaro, %1) | 4,0 | 5,0 | i.u. | i.u. |
| Arbetsskador2) | 11 | 19 | 38 | 23 |
| Arbetsskadefrekvens3) | 4,0 | 7,0 | 6,8 | i.u. |
| Dödsfall, arbetsrelaterade | 0 | 0 | 0 | 0 |
1) Antal sjukfrånvarotimmar relativt totalt arbetade timmar.
2) Arbetsskador som medfört sjukfrånvaro.
3) Antal arbetsskador per miljon arbetade timmar.
4) Entreprenörer under Bonavas platsledning.
i.u. = ingen uppgift
Egna medarbetare
Totalt (egna medarbetare + entreprenörer under Bonavas platsledning)
Bonavas intensiva arbete med att få ner olyckorna på byggplatserna har gett resultat. Arbetsskadefrekvensen för Bonava totalt, inklusive entreprenörer under Bonavas platsledning för alla åtta marknader, är nu nära genomsnittet för byggindustrin i Sverige, trots att Sverige brukar sticka ut med låga arbetsskadefrekvenstal vid internationell jämförelse. Branschgenomsnitt för arbetsskadefrekvens för byggindustrin i Sverige är 6 arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar (källa: Arbetsmiljöverket, år 2016). Arbetsskadefrekvensen för Bonavas egna medarbetare är under branschgenomsnittet.
Risker och tillbud
Det systematiska arbetet med att identifiera och utreda risker och tillbud (incidenter som skulle ha kunnat leda till en olycka) för att förbättra rutiner och arbetssätt innan olyckan är framme är avgörande för säkrare arbetsplatser. Att det rapporteras många risker och tillbud i organisationen är därför i huvudsak positivt och helt i linje med Bonavas utarbetade plan för ökad hälsa och säkerhet.
Bonava strävar efter att vara en välkomnande och inkluderande arbetsplats präglad av mångfald där samverkan står i centrum. Målet är att säkra Bonavas tillgång till en bred rekryteringsbas och att bolagets medarbetare ska spegla befolkningen i stort. Detta gör Bonavas uppgift enklare; att skapa bättre hem och liv för fler människor. Bland våra insatser märks praktik för studerande och nyanlända samt samarbete med organisationer för fler kontakter med nyanlända med intresse för vår bransch.
Bonavas medarbetare förväntas agera utifrån bolagets värderingar. Här ingår ömsesidig respekt. Bonavas uppförandekod och HR-policy understryker att vi står för lika möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vår medarbetarundersökning visar att den stora majoriteten medarbetare (83 procent) anser att lika möjligheter och skyldigheter råder. Ett mindre antal (9 procent) har svarat att de inte anser att Bonava lyckats åstadkomma en fullt jämlik arbetsplats respektive varken eller (8 procent). Något fler kvinnor än män har uppgett att de inte anser att lika möjligheter och skyldigheter råder. Det är något som utreds vidare och följs upp i kommande undersökningar. Sedan undersökningen genomfördes har Bonava gjort insatser för att öka medvetenheten om vikten av att alla ska känna sig inkluderade och att trakasserier eller diskriminering inte accepteras.
I Sverige har Bonava under året inlett samarbete med Mitt Liv, där våra medarbetare erbjuds stöd att verka som mentorer för att tillsammans med motsvarande antal nyanlända ge sig ut på en nio månaders gemensam resa av nya kontakter och utbyte av erfarenheter. I årets program med Mitt Liv deltar 11 personer från Bonava som mentorer. I Tyskland har Bonava sedan flera år tillbaka ett rullande program för att erbjuda nyanlända praktikplats och lärlingsutbildning.
Koncernmål: Reliable business Bonava ska årligen hållbarhetsrapportera enligt GRI:s riktlinjer och redovisa framsteg till FN:s Global Compact.
Att utveckla områden och bostäder innebär omfattande kontakter med en rad intressenter; utöver kunder och medarbetare är myndigheter, leverantörer och inte minst aktieinvesterare viktiga. Bonava är beroende av intressenternas förtroende för att kunna verka på marknaden. Bonavas värderingar är utgångspunkten för allt vårt agerande. Vi redovisar öppet våra insatser och resultat inom hållbart företagande.
Bonavas kulturstärkande satsningar bidrar till att vi gör rätt saker på rätt sätt. Här ingår att efterleva gällande lagar, regler och principer. Bonavas interna regler och processer definieras i vår uppförandekod samt i våra policyer och verksamhetsledningssystem.
Bonavas uppförandekod har arbetats om för att tydliggöra var och ens ansvar för Bonavas hållbarhetsagenda och principerna för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Visselblåsarfunktionen Bonavas Speak Up-system möjliggör för medarbetare och personer utanför Bonava att anonymt anmäla förmodade avvikelser via webb eller telefon.
Our Foundation stödjer efterlevnaden av uppförandekoden. Här finns riktlinjer som hjälper oss att fatta bra beslut i svåra situationer och varje affärsenhet har tillgång till rådgivare. Under 2017 genomfördes 32 fysiska workshops med 667 medarbetare på alla Bonavas åtta marknader för att diskutera och informera om bolagets etiska riktlinjer. Our Foundation är mycket viktig för Bonavas förebyggande arbete för att motverka till exempel korruption. Alla ska känna till vad som förväntas av var och en, och var råd finns att inhämta.
Under året utvecklades och förbättrades organisationen och processerna för intern kontroll av risker och efterlevnad. Kontroll av hållbarhetsriskerna är integrerad i processerna. Arbetet leds av Bonavas chef för risk- och efterlevnadskontroll, med en riskkommitté bestående av CFO, Chef för controlling och redovisning, chefsjuristen och hållbarhetschefen. Riskkommittén genomför en årlig cykel av analyser och kontroll med alla affärsenheter och de centrala funktionerna, där risker kartläggs och kontrollfunktioner utvärderas.
Bonavas mest väsentliga risker och hanteringen av dessa presenteras på sid. 72–74.
Bonava har omkring 14 000 leverantörer. Vi strävar efter långsiktighet och ömsesidigt lärande i relationen till leverantörerna.
Under 2017 tog Bonava fram koncerngemensamma krav som alla leverantörer måste uppfylla för efterlevnad av Bonavas uppförandekod. För att kvalificera sig ställs bland annat krav på systematiskt miljö- och arbetsmiljöarbete och efterlevnad av de universella principerna i FN:s Global Compact. I anslutning till det utvecklade vi våra inköpsprocesser samt verktyg för utvärdering av leverantörer.
På vissa marknader är systematiska insatser inom miljö, hälsa och säkerhet inte standard i branschen. En del leverantörer kan uppfatta Bonavas krav som betungande medan andra uppskattar vårt förhållningssätt. Genom att tydliggöra syftet med våra rutiner och driva utveckling i branschsamarbeten kan vi påverka alla marknader vi verkar på.
"Att inte reagera när man ser att värderingar och principer bryts är att acceptera ett felaktigt beteende. Därför vill jag uppmana alla att höra av sig om någon eller något bryter mot det som vi står för. Jag vet att detta ibland kräver mod och jag garanterar att jag kommer att hjälpa och stå bakom alla som står upp för våra värderingar."
BONAVAS UPPFÖRANDEKOD JOACHIM HALLENGREN, VD OCH KONCERNCHEF
Bonava bidrar till samhället genom att betala skatt såsom bolagsskatt, fastighetsskatt och transaktionsskatt, moms och arbetsgivaravgifter. Sådana skatteintäkter är avgörande för samhällsutvecklingen på de marknader där Bonava verkar och underlättar i förlängningen att skapa lyckliga grannskap där människor lever med bästa livskvalité. Åtagandet innebär att Bonava:
• Efterlever gällande skattelagstiftning
Bonava redovisar årligen enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Under 2017 rapporterade Bonava insatser och resultat till FN:s Global Compact samt till CDP.
I GRI och FN:s Global Compact index på sid. 146 framgår var i årsredovisningen hållbarhetsupplysningarna presenteras.
För rapportering av Bonavas viktigaste mätetal för Reliable business se sid. 145.
"Jag uppskattar ordning och reda, vilket jag tycker att platsledningen också gör. När det är tydliga riktlinjer, tidsplaner med mera så går bygget bra. Av mina 12 år i branschen så har jag inte jobbat åt eller på ett bättre företag där vi har känt oss så betydelsefulla som vi gör här. Bonavas fokus på arbetsmiljö tycker jag är otroligt viktigt. Vi märker att Bonava tar det på fullt allvar."
PATRIK KARLSSON, RÖRMOKARE PÅ JARLARÖR AB EN LEVERANTÖR TILL BONAVAS PROJEKT EDS HOME I SVERIGE
Bonavas kommunikation med kapitalmarknaden syftar till att öka förståelsen för Bonavas affär, optimera tillgången till kapital och att minska aktiens volatilitet.
Bostadsutveckling är en kapitalintensiv verksamhet och i Bonavas balansräkning finns tillgångar i form av mark och pågående bostadsprojekt, som behöver finansiering. På flera av våra marknader sker större delen av inbetalningarna först när kunderna får tilllträde till sina hem vilket ställer krav på hur vi hanterar koncernens likviditet, finansiering och finansiella risker. Verksamheten finansieras i lokala valutor med interna lån från Bonavas finansavdelning. Bonavas främsta likviditetskällor är kassaflödet från den löpande verksamheten samt upplåning från externa långivare.
Koncernens finansiella risker regleras av en finanspolicy och hanteras centralt, till stor del genom nyttjandet av olika finansiella instrument. Mer information om hantering av finansiella risker återfinns på sid. 72–74 och i not 23.
2016 ingick Bonava ett låneavtal med AB Svensk Exportkredit avseende två tidsbundna lån om vardera 30 MEUR med ursprunglig löptid om fyra respektive fem år. Bonava ingick även under 2016 avtal om en kreditfacilitet, en så kallad revolving credit facility (RCF), med fyra banker (Danske bank, Handelsbanken, SEB och Swedbank) med rambelopp 2,7 miljarder SEK. Faciliteten kan nyttjas i SEK, EUR och NOK, och hade en ursprunglig löptid om fem år. Lånet har nyttjats vid behov och utgör nu även back-up facilitet till företagscertifikatprogrammet. SEK- och RCF-lånen löper med rörlig 3-månaders-stibor med ett marginalpåslag och har villkor knutna till soliditet och räntetäckningsgrad.
Bonava har även kreditramar hos banker i form av kontokrediter med 364-dagars löptid om 280 MSEK som var outnyttjade per den 31 december 2017, samt kreditlimiter hos banker för dags- eller veckovisa lån.
Bonava etablerade den 30 augusti 2017 ett certifikatprogram. Programmet har ett rambelopp om 2 miljarder SEK, är registrerat hos Euroclear och kan utnyttjas i SEK eller EUR. Emissionsinstitut är Danske Bank, SEB, Handelsbanken och Swedbank. Den RCF som beskrivits ovan fungerar även som back-up för certifikaten. Mer information återfinns i informationsbroschyren företagscertifikatprogram samt presentation till certifikatinvesterare på bonava.com.
I Sverige och Finland säljer Bonava bostäder i bostadsrättsföreningar respektive bostadsaktiebolag. I samband med att projekt startas etableras bostadsrättsföreningar i Sverige och bostadsaktiebolag i Finland.
Finansieringen av dessa projekt sker huvudsakligen genom projektrelaterade lån hos banker, där utbetalningen av lånen sker i takt med att byggnationen fortskrider. Låntagare är bostadsrättsföreningen respektive bostadsaktiebolaget. Dessa lån redovisas i Bonavas balansräkning. Bonava har finansieringsramar som täcker förväntade projektkostnader för bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag.
Bonavas kunder betalar in förskott vid olika tillfällen, vid olika tidpunkter och i varierande omfattning mellan de olika marknaderna. Som säkerhet kan garantier utfärdas av bank eller kreditförsäkringsbolag alternativt av ett bolag i koncernen. Förskottsbetalningarna innebär en fördel genom att viss del av byggnationen kan finansieras med dessa kassaflöden.
| Lånetyp | Valuta | Rambelopp | Förfallodag | Räntebas | Utnyttjat belopp |
Outnyttjat belopp |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Företagscertifikat | MSEK | 2 000 | < 1 år | Rörlig | 200 | 1 800 |
| Lån | MEUR | 30 | 2020-06-09 | Rörlig | 30 | 0 |
| Kreditfacilitet (RCF) | MSEK | 2 700 | 2021-04-28 | Rörlig | 01) | 2 500 |
| Lån | MEUR | 30 | 2021-06-09 | Rörlig | 30 | 0 |
1) Inget belopp var utnyttjat under RCF. Skillnaden mellan rambeloppet och outnyttjat belopp motsvarar utestående företagscertifikat, för vilka RCF utgör back-up facilitet.
| Projektfinansiering | Valuta | Löptid genomsnitt | Räntebas | Utnyttjat belopp |
|---|---|---|---|---|
| Bostadsrättsföreningar i Sverige och Bostads aktiebolag i Finland. |
MSEK | 18 mån. | Rörlig | 4 411 |
De totala tillgångarna uppgick till 19 713 (16 770) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till fler bostäder i pågående bostadsproduktion och en ökad volym exploateringsfastigheter.
Bonavas verksamhet uppvisar stora säsongsvariationer, vilket även avspeglar sig i skuldsättningen. Under årets första tre kvartal ökar vanligtvis skulderna till följd av många startade projekt och många bostäder i produktion. Under det fjärde kvartalet överlämnas många bostäder till kunder, vilket genererar stora inflöden som används för att betala av skulder.
Diagrammen visar hur kassaflöde och nettoskuld utvecklas mellan kvartalen samt hur stor del av skuldsättningen som utgörs av bostadsrättförenings- och bostadsaktiebolagsfinansiering.
Nettolåneskulden för koncernen var högre än vid utgången av 2016 främst till följd av nettoinvesteringar i bostadsprojekt, och uppgick vid årsskiftet till 4 165 (3 699) MSEK. Av det var 4 333 (3 699) hänförligt till svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag. Det innebär att Bonava hade en nettokassa om 168 MSEK vid årets utgång (nettolåneskuld om 75 MSEK vid utgången av 2016), exklusive bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag.
Bonava-aktien är sedan 9 juni 2016 noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap. Bonava har två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje B-aktie är berättigad till en röst. Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december till 108 435 822, varav 13 169 505 A-aktier och 95 266 317 B-aktier motsvarande totalt 226 961 367 röster.
Svenska företag, fonder och privatpersoner ägde per den 31 december 85,6 procent av aktiekapitalet. Det utländska ägandet uppgick till 14,4 procent. Antalet aktieägare uppgick vid årets utgång till 35 299 (41 189).
| SNABBFAKTA | |||
|---|---|---|---|
| Handelsplats: | Nasdaq Stockholm | Börsvärde 31 december 2017: | 12,3 Mdr SEK |
| Segment/sektor: | Financials/Real Estates | ISIN kod B-aktien: | SE0008091581 |
| Aktieslag: | A-aktie och B-aktie | ISIN kod A-aktien: | SE0008091573 |
| Antal aktier: | 108 435 822 | Tickerkoder | |
| varav A-aktier: | 13 169 505 | Nasdaq: | BONAV B |
| varav B-aktier: | 95 266 317 | Bloomberg: | BONAVA:SS |
| Reuters: | BONAVb.ST |
| Största aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Innehav, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Nordstjernan AB | 10 000 000 | 10 323 759 | 18,7 | 48,6 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 0 | 14 036 388 | 12,9 | 6,2 |
| Swedbank Robur fonder | 0 | 8 332 261 | 7,7 | 3,7 |
| Lannebo fonder | 11 772 | 5 326 355 | 4,9 | 2,4 |
| SEB Investment Management | 0 | 4 962 122 | 4,6 | 2,2 |
| Fjärde AP-fonden | 3 343 | 4 146 636 | 3,8 | 1,8 |
| Carnegie fonder | 0 | 3 250 000 | 3,0 | 1,4 |
| Handelsbanken fonder | 0 | 3 051 217 | 2,8 | 1,3 |
| Länsförsäkringar fondförvaltning | 0 | 2 946 335 | 2,7 | 1,3 |
| Afa försäkring | 0 | 1 620 638 | 1,5 | 0,7 |
| Delsumma 10 största aktieägare | 10 015 115 | 57 995 711 | 62,7 | 69,7 |
| Övriga | 3 154 390 | 37 270 606 | 37,3 | 30,3 |
| Totalt antal aktier | 13 169 505 | 95 266 317 | 100,0 | 100,0 |
Källa: Euroclear Sweden per den 31 december 2017.
| Tidpunkt | Händelse | Förändring aktiekapital, SEK |
Förändring antal aktier |
Aktiekapital efter ändring, SEK |
Antal aktier efter ändring |
|---|---|---|---|---|---|
| 8 apr. 2013 | Nybildning | N/A | N/A | 50 000 | 1 000 |
| 3 feb. 2016 | Nyemission | + 450 000 | + 9 000 | 500 000 | 10 000 |
| Sammanläggning av aktier (10000:1) | N/A | –9 999 | 500 000 | 1 | |
| Delning av aktier (1:108435822) | N/A | + 108 435 821 | 500 000 | 108 435 822 | |
| 26 apr. 2016 | Fondemission | + 409 500 000 | N/A | 410 000 000 | 108 435 822 |
| 18 maj. 2016 | Fondemission | + 23 743 288 | N/A | 433 743 288 | 108 435 822 |
Under året har Bonavas B-aktie minskat med –18,8 procent jämfört med OMXSPI som under samma period ökade med 6,4 procent. Från börsintroduktionen den 9 juni 2016 steg Bonavas B-aktie med 7,6 procent jämfört med OMXSPI som under samma period ökade med 18,3 procent. Sista betalkurs per den 29 december 2017 var 113,5 SEK per A-aktie och 114,6 SEK per B-aktie, motsvarande ett börsvärde om 12,3 Mdr SEK.
Aktiekursutveckling under året
Den genomsnittliga dagsomsättningen av antalet B-aktier uppgick till 280 349. Bonavas B-aktier handlades på fler än åtta olika marknadsplatser varav Nasdaq Stockholm svarade för 64 procent av omsättningen.
Totalavkastningen uppgick under året till –15,0 procent. Direktavkastningen per den 31 december uppgick till 4,5 procent
baserat på, av styrelsen föreslagen, utdelning för 2017 om 5,20 SEK per aktie. Högsta stängningskurs för B-aktien under 2017 var 159,0 SEK den 11 maj och lägsta stängningskurs för B-aktien var 111,5 SEK den 13 november.
| SEK | Antal aktier, tusental | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 200 | 9 000 | ||||||||
| 160 120 80 Jan |
Feb | AprMar | Maj | JulJun | Aug | OktSep | Nov | Dec | 6 000 3 000 0 |
| Bonava B | Omsättning antal aktier, Nasdaq Stockholm | ||||||||
| OMX Stockholm | Omsättning antal aktier, Övriga | ||||||||
| Källa: SIX. | |||||||||
| Genomsnittlig dagsomsättning (antal aktier) | 2017 | ||||||||
| A-aktier | 3 510 | ||||||||
| B-aktier | 280 349 |
Källa: Fidessa per den 31 december 2017.
| Handel i B-aktien | 2017 |
|---|---|
| Antal omsatta aktier, miljoner | 70,4 |
| Värdet av omsatta aktier, per 31 december | 9,3 Mdr SEK |
| Genomsnitt dagsomsättning | 37,0 MSEK |
Bonavas utdelningspolicy är att årligen dela ut minst 40 procent av årets resultat efter skatt. För 2017 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 5,20 per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen, motsvarande en total utbetalning på 40 procent av årets resultat efter skatt. Den första utbetalningen om 2,60 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 3 maj 2018 och den andra utbetalningen om 2,60 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 31 oktober 2018.
Styrelsen med stöd av bemyndigandet från bolagsstämman den 4 april 2017, beslutade om återköp av egna B-aktier med anledning av det aktiebaserade incitamentsprogrammet LTIP 2017. Under 2017 återköptes 194 800 B-aktier, aktier vilket motsvarade 0,2 procent av antalet registrerade aktier till ett totalt värde om cirka 30,0 MSEK. Totalt har Bonava återköpt 549 200 aktier.
Enligt Bonavas bolagsordning har ägare till A-aktier rätt att omvandla dessa till B-aktier. Under 2017 konverterades totalt 1 205 333 A-aktier till 1 205 333 B-aktier.
| ABG Sundal Collier | Tobias Kaj | [email protected] |
|---|---|---|
| Carnegie Investment | Erik Granström | [email protected] |
| Handelsbanken Capital | Albin Sandberg | [email protected] |
| Nordea Markets | Niclas Höglund | [email protected] |
| SEB Equities | Stefan E Andersson Klara Jonsson |
[email protected] [email protected] |
| Kepler Cheuvreux | Jan Ihrfelt | [email protected] |
| 2017 | 2016 |
|---|---|
| 113,50 | 139,6 |
| 114,60 | 141,2 |
| 159,0 | 141,2 |
| 111,5 | 95,9 |
| –18,8 | 32,6 |
| 61,48 | 52,25 |
| 5,202) | 3,80 |
| –15,0 | 36,2 |
| 4,53) | 2,7 |
| 12,99 | 9,26 |
| 0,79 | 6,54 |
| 8,8 | 15,2 |
| 108 435 822 | 108 435 822 |
| 35 299 | 41 189 |
Bonava har sedan tidigare ett aktiebaserat incitamentsprogram som omfattar 25 personer. På årsstämman den 4 april 2017 beslutades att införa ytterligare ett aktiebaserat incitamentsprogram som omfattar cirka 50 nyckelpersoner för koncernledningen och vissa nyckelpersoner. För mer information se not 3.
1) Vid årets utgång 31 december 2017.
2) Av styrelsen föreslagen.
3) Baseras på föreslagen utdelning.
4) Ingen utspädningseffekt föreligger.
Bonavas kommunikation med kapitalmarknaden syftar till att öka förståelsen för Bonavas affär, optimera tillgången till kapital och att minska aktiens volatilitet. Bonavas avdelning för Investor relations arbetar därför för att förse kapitalmarknaden med så transparent, punktlig och relevant information som möjligt.
Bonavas informationsgivning ska vara relevant för målgruppen, delges inom en rimlig tidsram och nå ut samtidigt till företagets intressenter så att de alltid har uppdaterad information. IR-relaterade aktiviteter genomförs löpande under året i form av
presentationer i samband med kvartalsrapportering, kapitalmarknadsdagar, roadshows, investerar- och analytikermöten samt års- och bolagsstämmor.
| Viktiga datum för Bonavas aktieägare |
2018 |
|---|---|
| Årsstämma | 25 april |
| Delårsrapport jan–mar | 25 april |
| Halvårsrapport jan–jun | 17 juli |
| Delårsrapport jan–sep | 24 oktober |
Ann-Sofi Danielsson, CFO och IR-ansvarig [email protected] Tel: 08-409 544 00 Tel: 0706-740 720
Rasmus Blomqvist, Investor Relations [email protected] Tel: 0737-739 845
ANN-SOFI DANIELSSON, CFO OCH IR-ANSVARIG
"Den konservativa vinstavräkningsmetod som vi använder oss utav skapar trygghet och förtroende hos våra investerare, kunder och samarbetspartners."
Är du nöjd med helåret 2017 och är det något särskilt du vill lyfta fram? Om vi ser till nettoomsättningen och rörelseresultatet så gjorde vi vårt bästa helår någonsin. Ett starkt kassaflöde under det fjärde kvartalet bidrog till att vi justerat för lån i bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag avslutade året med en nettokassa.
Bonava är ett företag med lång erfarenhet av bostadsutveckling. Vi har en bred geografisk spridning vilket gör att vi inte är exponerade för en enskild bostadsmarknad. Vår geografiska spridning skapar goda möjligheter eftersom vi kan allokera kapital till de marknader som vi tror mest på. I Tyskland bedöms behovet av prisvärda bostäder
växa kraftigt kommande år och därför har vi sedan några år tillbaka ökat antalet byggrätter i Tyskland. Vi har även en diversifierad affärsmodell som innebär att vi säljer bostäder till såväl konsumenter som investerare. Investerarmarknaden är stark på majoriteten av våra marknader. Prisökningen på våra marknader har skapat en god efterfrågan på prisvärda bostäder vilket ligger i linje med vår strategi om att erbjuda prisvärda bostäder för fler människor.
Till skillnad från andra aktörer på bostadsmarknaden redogör ni resultatet av försäljningen på bostäder först när ni har överlämnat bostaden till er kund. Varför? I alla bostadsutvecklingsprojekt finns det flera riskfaktorer som exempelvis att projekt drar ut på tiden, legala tvister eller att resultatet från försäljning blir lägre än förväntat. Den konservativa vinstavräkningsmetod som vi använder oss utav skapar trygghet och förtroende hos våra investerare, kunder och samarbetspartners.
Justerat för lån i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag så hade vi vid utgången av året en nettokassa. Vi har en god soliditet och levererar på samtliga våra finansiella mål. Vår finansiella styrka tillsammans med vår breda geografiska spridning, vårt diversifierade erbjudande och fokus på affordable gör att vi står på en stabil grund.
Bonava är exponerat mot risker med större eller mindre påverkan på bolaget. Riskerna kan hänföras till händelser eller beslut utanför Bonavas kontroll men kan också vara en effekt av beslut av bolaget. Genom strukturerad och proaktiv riskhantering är det Bonavas ambition att säkerställa att riskerna så långt som möjligt minimeras eller förblir potentiella risker. Styrelsen och revisionsutskottet gör årligen en genomgång av Bonavas riskhantering inklusive bolagets interna kontroll. Revisionsutskottet har också till uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera Bonavas riskhantering, inklusive
dess interna kontroll. Potentiella risker identifieras och åtgärder vidtas för hantering av respektive risk. I riskhanteringsprocessen har ett antal risker identifierats och bedömts utifrån hur sannolikt det är att de inträffar, vilken påverkan det skulle ha på verksamheten och vad Bonava gör för att hantera respektive risk. Nedan beskrivs och illustreras hur dessa risker placerar sig utifrån sannolikhet och påverkan. För mer information om hur Bonava påverkar miljön och vilka ansträngningar som görs för att minimera de negativa effekterna, se sid. 56.
I mars 2017 etablerades Riskkommittén som består av CFO, Chefsjurist, Chef för Controlling och Redovisning, Hållbarhetschef och Risk- och compliancechef. Riskkommittén är ansvarig för att centralt organisera, koordinera och driva Bonavas riskhanteringsarbete. Riskkommittén rapporterar regelbundet till revisionsutskottet och företagsledningen.
| SANNOLIKHET ATT RISKEN REALISERAS (Se illustration sid. 72 för översikt) |
PÅVERKAN OM RISKEN REALISERAS (Se illustration sid. 72 för översikt) |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELL RISK | |||||
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | |||
| 1 | Likviditets risker |
Likviditetsrisk är risken för att bolaget inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att det medför betydande ökade finansieringskostnader. |
2 | 3 | Bonava har fastställt en viss nivå på betalningskapaciteten. Vidare finns en strukturerad process för att löpande följa och prognosticera koncer nens likviditet, som syftar till att säkerställa optimal nivå av finansiering och likviditet vid var tid. |
| 2 | Garantier | Bonavas verksamhet är beroende av garantier. Garanti givarna kan fastställa att inga vidare garantier ska ges till Bonava om företaget inte längre anses kreditvärdigt för ökat kreditutrymme. |
2 | 3 | Bonava följer noggrant sina utnyttjade garantivolymer och erhåller säkerheter från en centralt utvald grupp av garantigivare. Bonava foku serar även på att avsluta utestående garantier efter garantitidens utgång. |
| 3 | Felaktig rapportering |
Finansiell rapportering av bostadsbranschen är komplex och innebär både komplicerade beräkningar och värdering. Felaktiga beräkningar och brist på övervakning och analys av rapporterade siffror kan leda till betydande fel i den finansiella rapporteringen. |
1 | 2 | Bonava tillämpar färdigställandemetoden vilket innebär att intäkterna och kostnaderna är kända vid tidpunkten för vinstredovisning. Företaget har också en strukturerad process för att budgetera utestående kostnader vid tidpunkten för vinstredovisning. |
| 4 | Värdering | Värderingen av Bonavas tillgångar i exploateringsfastigheter för framtida utveckling och pågående och avslutade bostadsprojekt är beroende av bedömningar av bostads enhetens framtida försäljningsvärde samt bedömningar av framtida kostnader för utveckling och produktion. Felaktiga bedömningar kan leda till felaktig rapportering av värdet av dessa tillgångar. |
3 | 1 | Bonava genomför en grundlig värderingsprocess där det framtida försäljningsvärdet och kostnaden utvärderas regelbundet. Eventuella nedskrivningar på tillgångarna redovisas i delårsrapporterna. |
| 5 | Förändringar i räntor och valutor |
Bonava är exponerat mot ränterisker och valutarisker efter som förändringar i ränteläget och valutakursen kan påverka resultatet och kassaflödet eller verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder negativt. |
2 | 1 | Bonavas finanspolicy fastställer en nivå för genomsnittlig räntebind ningstid för skuldportföljen samt att ränteomsättningsstrukturen ska vara spridd över tiden. Bonavas valutarisk begränsas av att affärsenheternas betalningar huvudsakligen sker i lokal valuta. Valutarisker i form av växelkursföränd ringar hanteras centralt av finansfunktionen, och säkras i stor utsträck ning i enlighet med gällande finanspolicy. |
| MAKROEKONOMISK RISK |
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 6 | Demografi / ekonomisk tillväxt |
En lågkonjunktur kan påverka konsumentens köpkraft och därmed negativt påverka försäljning och vinst. |
2 | 4 | Bonava analyserar regelbundet marknaden inom varje verksamhets område. En diversifierad portfölj i åtta länder skapar möjligheten att flexibelt nyttja de förändrade marknadssituationerna. |
| 7 | Regler och förordningar |
Förändringar av bl.a. bygglovsregler och riktlinjer för bygg nation kan generera ökade kostnader eller förseningar inom byggnadsprojekt. Förändrade regler avseende bland annat skatt och belåning kan påverka efterfrågan på hus och bostadspriser. Förändringar av hållbarhetsrelaterade regler kan innebära risker såväl som möjligheter. |
3 | 3 | Bonava har en kontinuerlig dialog med intressenter som påverkar den politiska agendan. Detta kompletteras med extern analys inriktad på att identifiera orsaker, trender och pågående förändringar till avseende lagar, förordningar och andra regler. När väsentliga förändringar inträf far, anpassar Bonava fortlöpande processer och beslut och när det är nödvändigt, strategin. |
| SANNOLIKHET ATT RISKEN REALISERAS (Se illustration sid. 72 för översikt) |
PÅVERKAN OM RISKEN REALISERAS (Se illustration sid. 72 för översikt) |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| OPERATIV RISK RISKOMRÅDE |
BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | |||
| 8 | Projekt utveckling |
Felaktiga portföljhanteringsbeslut kan leda till väsentligt lägre lönsamhet. Prisförändringar i inköp, ökade projekte ringskostnader och förseningar i form av indragna tillstånd från myndigheter kan påverka projektutvecklingen. Felak tiga bedömningar av den anskaffade markens beskaffenhet eller kostnader för infrastruktur kan öka projektets kostna der väsentligt. |
3 | 4 | Operativa risker hanteras av den strukturerade interna verksamhets styrning som Bonava tillämpar. Bonava bedömer och hanterar dessa risker genom verksamhetssystem och utvecklade processer och rutiner, exempelvis avseende juridisk och fysisk due diligence, för- och detalj projektering och centrala inköp. |
| 9 | Inköp | Bonava skiftar fokus från totalentreprenader till delade entreprenader och tar därmed direkt kontroll över design och produktionsprocessen. Misstag vid inköpsprocessen kan innebära väsentliga finansiella och verksamhetsmäs siga nackdelar för företaget. Om Bonava misslyckas med att kontrollera leverantörskedjan och säkerställa efterlevnad av regler avseende bl.a. mänskliga rättigheter, arbetsförhållan den, miljö och antikorruption, finns stor risk för väsentliga ryktesmässiga och juridiska konsekvenser. |
4 | 3 | Bonava har etablerat en centraliserad inköpsorganisation och upprättat ett ramverk för urval och granskning av leverantörer för att stärka kon trollen över och förbättra samordningen av inköpsarbetet. Bonava har fastställt de krav som varje leverantör ska uppfylla för att kvalificera sig som leverantör till Bonava, med principer från FN:s Global Compact och Bonavas uppförandekod som utgångspunkt. |
| 10 | Design och produktion |
Brister i planering och implementering av husproduktion kan orsaka ökade kostnader och/eller bristande kvalitet, vilket kan leda till ökade garantikostnader och påverka företagets rykte negativt. |
3 | 4 | Bonava eftersträvar att öka industrialiseringen av produktionen. Ökad repetition och kunskapsutbyte inom koncernen minskar risken för att upprepa misstag. |
| 11 | Miljö och klimat |
Byggverksamhet och fastighetsexploatering medför miljö påverkan och regleras av omfattande miljölagstiftning. Krav kan uppkomma på marksanering eller skydd av ekologiska värden i enlighet med miljölagstiftningen. Klimatföränd ringar kan påverka den mark och hur väl den lämpar sig för bostadsutveckling. |
3 | 3 | Bonavas interna verksamhetsstyrning för varje enskild marknad säker ställer efterlevnad av nationella och lokala krav. Bonava har interna resurser lokalt och/eller anlitar extern expertis för planering och utfö rande av marksanering eller efterbehandling samt planering i tät dialog med lokala myndigheter. Bonava har gemensamma rutiner och system för larm och kommunikation av olyckor och allvarliga tillbud, samt ett koncernövergripande hållbarhetsnätverk. |
| 12 | Personal | Bonavas verksamhet kan påverkas negativt om bolaget inte kan rekrytera och behålla personal, inte minst inom områ dena design, produktion och inköp. |
4 | 4 | Bonava har en strukturerad process för rekrytering och varumärkes arbetet lägger stark betoning på employer branding. Bonava erbjuder konkurrenskraftiga anställningsvillkor. |
| 13 | Hälsa och säkerhet |
Hälsa och säkerhet för Bonavas anställda och underentre prenörer är beroende av att Bonava garanterar säkra arbets förhållanden. De största riskerna uppstår på byggarbets platser och vid transport. En stor del av arbetet på Bonavas byggarbetsplatser utförs av underentreprenörer och en ökad risk för skada kan uppstå om förfaranden inte följs. |
3 | 3 | Bonava gör ingen åtskillnad mellan egen personal och underentrepre nörers personal på Bonavas arbetsplatser och har en nollvision, "Zero Harm" med yttersta målsättning att inga skador eller arbetsrelaterad ohälsa ska uppstå. Bonava har krishanteringsplaner, samt gemensamma rutiner och system för hantering av fara och olyckshändelser som inklu derar anmälan och varningar om olyckor eller tillbud uppstår, larm och kommunikation av olyckor och allvarliga tillbud, samt ett professionellt arbetsmiljönätverk över hela koncernen. |
| 14 | IT | Felaktiga beslut gällande Bonavas IT-arkitektur och IT-verk samhet kan leda till minskad lönsamhet och innebära en säkerhetsrisk för företaget. |
3 | 4 | Bonava har implementerat en centraliserad IT-organisation som kontinuerligt följer och utvärderar företagets verksamhetsbehov. |
| 15 | Överträdelse av interna och externa regler |
Bonavas verksamhet styrs av gällande lagregler och interna regler och principer på företagets marknader, bl.a. om anti korruption, som bygger på Bonavas värderingar. Över trädelse av dessa interna och externa regler kan leda till väsentliga ryktesmässiga och finansiella nackdelar. |
2 | 4 | Bonava har implementerat ett komplett efterlevnadsprogram ("Our Foundation") som hanterar dessa risker. Viktiga element i programmet är direkta och webbaserade utbildningar, en utvecklad rådgivningsfunk tion, whistleblowerfunktion samt regelbunden intern rapportering och kommunikation. |
| 16 | Konkurrens | Ökad konkurrens kan ha en negativ effekt på tillgången på mark och personal och på kundernas efterfrågan på Bonavas produkter. |
2 | 2 | Bonava genomför strukturerade kundenkäter och optimerar kontinuer ligt produktionskostnaderna för att erbjuda kunden de produkter de efterfrågar. |
Bonava är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bonava tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bonavas bolagsstyrning syftar till att säkerställa ett effektivt och värdeskapande beslutsfattande genom en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och koncernledning. Denna transparens är en förutsättning för att Bonava ska kunna agera snabbt och korrekt när nya affärsmöjligheter ges.
CARL ENGSTRÖM, STYRELSEORDFÖRANDE
Under 2017 hamnade den svenska bostadsmarknaden i rampljuset efter att den långvariga prisuppgången bröts i slutet av sommaren. Media tävlade under hösten om vem som kunde skapa de svartaste rubrikerna, vilket ytterligare bidrog till osäkerheten på marknaden. För Bonava har detta märkts i framförallt en trögare försäljning i våra svenska projekt och i en aktiekurs som minskade med 28 procent under juni till december. Vi tror dock att längre försäljningstider snarare ska ses som en normalisering och att den marknad vi har sett under de senaste åren där många bostäder sålts redan innan visning har varit ett undantag. Att köpa en ny bostad är alltid ett stort beslut och att köpa en nyproducerad bostad där det kan vara flera år kvar till inflyttning är i många fall ett ännu större beslut som kräver stabilitet och framtidstro.
Med det sagt så står Bonava stadigt även i en potentiellt svagare period på den svenska marknaden. Vår storlek och våra goda finanser gör oss mindre beroende av att uppnå höga försäljningsgrader tidigt i projekten och vårt fokus på prisvärda bostäder ligger helt i linje med det behov som faktiskt finns. Bonava har dessutom en bred geografisk diversifiering över åtta olika länder och ett erbjudande som innefattar både bostadsrätter, hyresrätter och småhus. Vår strategiska förflyttning av tyngdpunkten mot Tyskland fortsätter enligt plan. Sedan 2013 har vi minskat vår byggrättsportfölj i Sverige med 33 procent och istället ökat byggrättsportföljen i Tyskland med 144 procent. Vi har under de senaste tre åren dessutom startat 60 procent
fler bostäder i Tyskland än i Sverige och även startat fler bostäder i Finland än i Sverige.
Vid årsstämman 2017 valdes Mikael Norman in som ny ledamot i Bonavas styrelse. Mikael tog direkt över som ordförande i revisionsutskottet och har genom sin långa erfarenhet och sitt stora engagemang varit ett viktigt tillskott till styrelsen under året.
Under året har styrelsen haft 10 möten inklusive ett tvådagarsbesök vid Bonavas finska kontor. Styrelsen har under året flitigt diskuterat förutsättningarna på våra olika marknader, med extra fokus på Sverige. Styrelsen har också beslutat om flera större försäljningar och investeringar. Totalt ökade Bonavas byggrättsportfölj med 3 400 enheter under 2017, där vi framförallt byggde på vår framtida portfölj i Tyskland. De flesta investeringsbeslut sett till antalet tas på vd-/lokalnivå, men eftersom alla större projekt faller under styrelsens beslutsmandat hamnar ändå hälften av värdet för nya investeringar på styrelsens bord, vilket ger en god möjlighet att kontrollera den övergripande projektportföljen och risknivån.
En stående punkt på styrelsens agenda är "rapport om eventuella arbetsmiljöincidenter" där arbetsrelaterade olyckor och incidenter rapporteras till styrelsen med orsaksanalyser. Att människor ska känna sig trygga på sin arbetsplats kan tyckas självklart, men tyvärr förekommer det fortfarande för många arbetsplatsrelaterade olyckor och till och med dödsfall på byggarbetsplatser. Bonava har inrättat visionen Zero Harm vilket innebär att våra arbetsplatser ska vara fria från olyckor. Under hösten genomförde Bonava sin årliga "Awareness Day" där även delar av styrelsen deltog. Under Awareness Day stoppas verksamheten på alla Bonavas byggarbetsplatser för att fokusera på hälsa och säkerhet. Temat för året var "Zero Harm – det börjar med mig" och fokuserade på ansvaret alla har att bidra till en säkrare arbetsplats för både sig själva och andra genom att identifiera faror innan olyckor sker. Inom Bonava är ett viktigt redskap för detta att inte bara rapportera och analysera faktiska olyckor utan även tillbud som potentiellt kunde ha lett till en olycka, för att därigenom kunna dra lärdomar och förändra arbetet.
Bonavas resultat ökade under året med 40 procent till 12,99 kronor per aktie. Styrelsen har för räkenskapsåret 2017 föreslagit årsstämman en utdelning om 5,20 kronor per aktie (3,80 kronor för 2016), vilket är i linje med vår utdelningspolicy om minst 40 procent av årets resultat efter skatt. Vi återinvesterar dock majoriteten av vinsten i verksamheten där vi ser fortsatt goda möjligheter till tillväxt och värdeskapande för våra aktieägare.
Slutligen vill jag som ordförande framföra ett varmt tack till alla anställda på Bonava för ett väl utfört arbete under 2017 som innebar nytt rekord i såväl omsättning och resultat som antal bostäder under produktion.
Carl Engström Styrelseordförande
Bonava är ett svenskt publikt aktiebolag som noterades på Nasdaq Stockholm den 9 juni 2016 efter att ha delats ut till NCC:s aktieägare. Bolagsstyrningen i Bonava utgår från svensk lag, bolagsordningen, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter samt de regler och rekommendationer som ges ut av relevanta organisationer. I de länder där Bonava driver verksamhet följs den lagstiftning och övriga regler som är tillämpliga lokalt. Bonava ska även följa god sed på värdepappersmarknaden, vilket bland annat innebär att koncernen tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, "Koden". Bonava följer Koden utan några avvikelser. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter eller god sed på aktiemarknaden har förekommit.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av styrelsen och lämnas i enlighet med årsredovisningslagen och Koden och redogör för Bonavas bolagsstyrning under 2017.
Bolagsstämman är enligt aktiebolagslagen bolagets högsta beslutande organ och det är vid bolagsstämma som aktieägare har rätt att fatta beslut rörande bolaget.
Kallelse till bolagsstämma sker genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets hemsida samt annonseras i Post och Inrikes Tidningar. Samtidigt som kallelse sker annonseras en upplysning om att kallelse har skett i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Årsstämman den 4 april 2017 var bolagets enda bolagsstämma under 2017. Utöver val av styrelse och andra sedvanliga frågor beslutade årsstämman bland annat om ett nytt aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledning och vissa nyckelpersoner.
Bonavas årsstämma 2018 äger rum den 25 april 2018 i Stockholm. Aktieägare har rätt att få ett ärende upptaget vid årsstämman om skriftlig begäran inkommit till styrelsen senast den 7 mars 2018, vilket bolaget har informerat om på sin hemsida i samband med delårsrapporten för det tredje kvartalet 2017. Begäran ska ställas till styrelsen. Bonava eftersträvar att styrelsen, ledningsgruppen, valberedningen och revisorn ska vara närvarande vid bolagsstämma. För mer information om bolagsstämman, se sid. 152 eller Bonavas hemsida, bonava.com.
Bonavas aktie noterades på Nasdaq Stockholm den 9 juni 2016. Vid senaste årsskiftet uppgick antalet aktier i bolaget till 108 435 822 aktier. Aktiekapitalet var per samma datum 433 MSEK och kvotvärdet per aktie uppgick till 4,00 kronor.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 35 299 stycken. Bolagets fem största aktieägare var vid årsskiftet Nordstjernan AB, AMF Försäkring och Fonder, Swedbank Robur fonder, Lannebo fonder och SEB Investment Management.
Mer information om Bonavas aktier och aktieägare, finns i avsnittet Ägare och aktien på sid. 67–69.
Bonavas bolagsordning som fastställdes vid årsstämman 2017 återfinns i sin helhet på bonava.com. Bolagsordningen föreskriver att bolaget ska direkt eller genom dotterbolag, utveckla och investera i bostäder och bedriva handel med fastigheter samt bedriva annan med ovan nämnda verksamheter förenlig verksamhet, samt dessutom ombesörja vissa koncerngemensamma uppgifter såsom att tillhandahålla stabstjänster. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Bolaget kan inte fatta några beslut i strid mot bolagsordningen utan att först hänskjuta en sådan fråga till bolagsstämma för beslut och eventuell ändring av bolagsordningen.
Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Vid årsstämman 2017 i Bonava utsågs följande valberedning inför årsstämman 2018: Tomas Billing, Nordstjernan AB, Tomas Risbecker, AMF – Försäkring och Fonder, Mats Gustafsson, Lannebo Fonder samt styrelsens ordförande som adjungerad ledamot. Tomas Billing valdes till valberedningens ordförande. Vid årsstämman antogs även instruktioner för valberedningens arbete.
Kontakta styrelsen på [email protected]
* Under 2017 fullgjordes ersättningsutskottets uppgifter av Bonavas styrelse i dess helhet.
Valberedningen har enligt instruktionerna till uppgift att lägga fram förslag till årsstämman om antalet styrelseledamöter och styrelsens sammansättning inklusive styrelsens ordförande, samt förslag om styrelsens arvodering, inklusive eventuellt särskilt arvode för utskottsarbete. Valberedningen ska också lägga fram förslag om årsstämmans ordförande och, i förekommande fall, om revisorer och deras arvodering. I den mån som anses erforderlig ska valberedningen även lägga fram förslag till ändringar i gällande regler för valberedningen.
Bonavas mångfaldspolicy innebär, i enlighet med Koden punkt 4.1, att dess styrelse ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund och att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Målet med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen när det gäller kön, ålder och nationalitet samt erfarenheter, yrkesbakgrund och kompetens i övrigt. Se sammanfattning på sid. 60 av bolagets mångfaldsarbete i övrigt.
Valberedningen har inför årsstämman 2018 haft fyra protokollförda sammanträden och därutöver haft kontakt mellan möten per telefon och e-post. Valberedningen har av styrelsens ordförande fått en redogörelse för hur arbetet bedrivits i styrelsen under året och har träffat och intervjuat samtliga styrelsens ledamöter. Styrelsens ordförande har även delat resultatet av styrelsens självutvärdering av styrelsearbetet med valberedningen. Valberedningen har noterat att styrelsen är väl fungerande. Valberedningen har vidare konstaterat att styrelsen i termer av mångfald och köns fördelning har en tillfredsställande sammansättning. Valberedningen har därefter utvärderat bolagets behov och en ändamålsenlig sammansättning av styrelsen i förhållande till nuvarande styrelseledamöters bakgrund och kompetens och därvid funnit att styrelsen bör kompletteras med en ledamot med god insyn, erfarenhet och branschkunskap från fastighets- och bostadsmarknaden i Tyskland. Utifrån detta har kravprofiler för möjliga nya ledamöter tagits fram och valberedningen har identifierat, intervjuat och utvärderat kandidater. Valberedningen har även utvärderat styrelsens arvoden och behandlat frågan om ersättning för arbete i styrelsens utskott. Samtliga beslut i valberedningen har varit enhälliga.
Aktieägare har varit välkomna med förslag och synpunkter till valberedningen. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen gör detta via [email protected].
Ingen särskild ersättning har utgått till ordföranden, eller till någon av de övriga ledamöterna i valberedningen.
Valberedningens förslag på styrelsemedlemmar, styrelsearvoden och revisorer presenteras i kallelsen till årsstämman samt på bonava.com.
Bonavas styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter. Vid årsstämman den 4 april 2017 beslutades att omvälja Carl Engström, Viveca Ax:son Johnson, Åsa Hedenberg, Samir Kamal, Magnus Rosén och Anna Wallenberg till styrelseledamöter samt välja Mikael Norman till ny styrelseledamot. För information om styrelseledamöterna och deras uppdrag utanför Koncernen samt innehav av aktier i Bonava, se avsnittet "Styrelse, ledande befattningshavare och revisor".
Styrelsen ska långsiktigt tillgodose aktieägarnas intresse och bär ytterst ansvar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen har fastslagit en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för vd. Därutöver har styrelsen också beslutat om ett antal övergripande
policyer, riktlinjer och instruktioner för bolagets verksamhet, se sid. 86. Dessa interna styrdokument behandlas minst en gång per år och uppdateras därtill löpande för att följa lagar eller när behov annars föreligger.
Enligt Koden ska en majoritet av de stämmovalda styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning. Minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Bolagets styrelse har bedömts uppfylla kraven på oberoende då samtliga sju av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen.
Samtliga ledamöter utom Carl Engström och Viveca Ax:son Johnson har bedömts uppfylla kravet på oberoende i förhållande till större aktieägare (i båda dessa fall med avseende på Nordstjernan AB).
Styrelseordförande väljs på bolagsstämma och leder arbetet i styrelsen. Vid årsstämman den 4 april 2017 valdes Carl Engström till styrelseordförande. Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt, att styrelsen fullgör sina åligganden och att styrelsens beslut verkställs av bolaget och ledningen. Ordföranden ska se till att styrelsen erhåller den information och det underlag som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut.
Bolagets styrelse har under 2017 haft tio möten, inklusive ett konstituerande möte.
På dagordningen inför varje ordinarie styrelsemöte fanns ett antal stående punkter: vd:s genomgång av verksamheten, försäljningar och investeringar, finansiell rapportering, sammanfattning av större exponeringar och rapport om eventuella brister i arbetsmiljö eller avvikelser från uppförandekoden. Styrelsen har under 2017 bland annat
Kontakta valberedningen på [email protected]
| Ledamöter1) | Utsedd av | Oberoende2) |
|---|---|---|
| Tomas Billing, valberedningens ordförande | Nordstjernan AB | Ja/Nej |
| Tomas Risbecker | AMF – Försäkring och fonder | Ja/Ja |
| Mats Gustafsson | Lannebo Fonder | Ja/Ja |
1) Samt styrelsens ordförande som adjungerad ledamot.
2) Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen / till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren.
diskuterat och beslutat om justeringar av Bonavas strategi och flera större försäljningar och investeringar. Styrelsen har även fattat beslut om långsiktiga hållbarhetsmål och en i övrigt oförändrad hållbarhetsagenda.
Styrelsen har för närvarande två utskott: ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under 2017 fullgjordes ersättningsutskottets uppgifter av Bonavas styrelse i dess helhet, medan ett separat revisionsutskott verkat sedan årsskiftet 2016–2017.
Utskottens uppgifter regleras närmare i de årligen fastställda utskottsinstruktionerna.
Revisionsutskottet arbetar efter en årligen fastställd agenda och har till uppgift att övervaka bolagets finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet håller sig också informerad om revisionen av årsredovisning och koncernredovisning. Utskottet ska också granska och övervaka revisorns självständighet och opartiskhet och särskilt följa upp om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster. Utskottet biträder också med förslag till årsstämmans beslut om revisorsval.
Revisionsutskottet har under januari–april 2017 bestått av styrelseledamöterna Samir Kamal, tillika ordförande, Carl Engström och Åsa Hedenberg, av vilka ingen är anställd av
bolaget. Under april–december 2017 har revisionsutskottet bestått av styrelseledamöterna Mikael Norman, tillika ordförande, Samir Kamal och Åsa Hedenberg, av vilka ingen är anställd av bolaget.
Under 2017 har revisionsutskottet haft fem möten. Bonavas revisor deltog vid tre möten. Vid mötena har exempelvis bolagets delårsrapporter, den externa revisionens inriktning och bolagets interna kontroll behandlats.
Ersättningsutskottet ska bereda frågor om ersättningsprinciper till vd och andra ledande befattningshavare samt individuell ersättning till vd i enlighet med ersättningsprinciperna. Principerna omfattar bland annat förhållandet mellan fast och eventuell rörlig ersättning samt sambandet mellan prestation och ersättning, huvudsakliga villkor för eventuell bonus och incitamentsprogram samt huvudsakliga villkor för ickemonetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag. För vd gäller även att styrelsen i sin helhet fastställer ersättning och andra anställningsvillkor. Aktierelaterade incitamentsprogram till koncernledningen och andra ledande befattningshavare beslutas dock av årsstämman.
Utskottet ska vidare biträda styrelsen i övervakningen av det system genom vilket bolaget uppfyller i lag, börsregler och Koden gällande bestämmelser om offentliggörande av information som har med ersättning till vd och andra ledande befattningshavare att göra samt följa och utvärdera eventuella pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för vd och andra ledande befattningshavare, tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till vd och andra ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer.
Under 2017 har ersättningsutskottet haft två möten (styrelsemöten), ett ordinarie och ett extra möte. Ledamöterna har närvarat vid båda dessa möten, med det undantaget att styrelseledamoten Magnus Rosén inte var närvarande vid det extra mötet i juni 2017. Vid mötena behandlades huvudsakligen Bonavas riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, utvärdering av dessa och ersättningsnivåer till vd och andra ledande befattningshavare, samt de föreslagna grunderna för ett aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledning och vissa nyckelpersoner för beslut 2018.
Vid årsstämman den 4 april 2017 beslutade stämman att fram till nästa årsstämma ska ett årligt arvode utgå med 600 000 SEK till styrelseordföranden och 270 000 SEK till var och en av de övriga styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget. Stämman beslutade samtidigt att fram till nästa årsstämma ska, för arbetet i revisionsutskottet,
ett årligt arvode utgå med 100 000 SEK till ordföranden och 50 000 SEK till var och en av de övriga ledamöterna som inte är anställda i bolaget. Inga särskilda arvoden har utgått för övrigt utskottsarbete.
Vid stämman beslutades vidare att styrelseledamöterna endast ska ha möjlighet att fakturera styrelsearvode genom ett av styrelseledamoten helägt bolag under förutsättning att det på förhand är klarlagt att (i) förfarandet är kostnadsneutralt för bolaget samt (ii) skattemässiga förutsättningar finns för sådan fakturering. Om så sker ska det fakturerade arvodet ökas med ett belopp motsvarande sociala avgifter enligt lag och med mervärdesskatt enligt lag. Med stöd härav och i enlighet med senare beslut och uttalanden av skattemyndigheten avseende denna fråga beslutade styrelsen därefter att fakturering av styrelsearvode genom ett av styrelseledamoten helägt bolag får ske, om övriga förutsättningar är uppfyllda, fram till årsstämman den 25 april 2018 men inte därefter.
Styrelsens ordförande initierar en gång per år, i enlighet med styrelsens arbetsordning, en utvärdering av styrelsens arbete. 2017 års utvärdering har utförts så att varje styrelseledamot besvarat ett frågeformulär. Därutöver har styrelseordföranden haft enskilda kontakter med ledamöterna. Utvärderingens syfte är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikter om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan genomföras för att effektivisera styrelsearbetet.
Avsikten är också att få en uppfattning om vilken typ av frågor som styrelsen anser bör ges mer utrymme och på vilka områden det eventuellt krävs ytterligare erfarenhet och kompetens i styrelsen. Resultatet av utvärderingen har redovisats inom styrelsen och har av styrelsens ordförande delgivits valberedningen. I korthet ansåg styrelsen bland annat att det troligen skulle vara en fördel om styrelsen tillförs mer Tysklands-specifik kompetens och att rapportering och underlag till samt diskussionerna i styrelsen framöver kan förbättras ytterligare.
Vd utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget och koncernens verksamhet i enlighet med styrelsens instruktioner och föreskrifter. Ansvarsfördelningen mellan vd och styrelsen framgår av styrelsens arbetsordning samt av styrelsen upprättad vd-instruktion och beslutsordning. Vd fungerar som koncernledningens ordförande och fattar beslut i samråd med övriga koncernledningen.
Koncernledningen träffas regelbundet och i övrigt vid behov. År 2017 sammanträdde koncernledningen nio gånger.
Målsättningen med de riktlinjer som antogs på bolagets årsstämma den 4 april 2017 är att Bolaget ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom Bolaget. Det totala ersättningspaketet ska stödja Bolagets långsiktiga strategi. Ersättningen till Bolagets ledning består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år. All rörlig ersättning är relaterad till den fasta lönen, maximerad samt belönar uppfyllelsen av i förväg uppställda målsättningar av i huvudsak ekonomisk art. All rörlig ersättning i Bonava är
utformad för att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer bolagets långsiktiga operationella och finansiella mål.
Vad gäller pension eftersträvar Bonava en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att Bonava betalar premier som utgör en viss andel av den anställdes lön.
Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang vd, CFO och övriga medlemmar av koncernledningen.
För mer information om ersättning till ledande befattningshavare se not 3 på sid. 108.
Styrelsen äger rätt att frångå ovanstående riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare om det i enskilda fall finns särskilda skäl.
Bonava har sedan tidigare ett aktiebaserat incitamentsprogram som omfattar 25 personer. På årsstämman den 4 april 2017 biföll styrelsens förslag att införa ett aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 50 personer. För deltagande i programmet krävs ett eget aktieägande i Bonava. Syftet med att införa programmet är att sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens och vissa nyckelpersoners intressen för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande. Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att återköpa B-aktier för att säkra implementeringen av incitamentsprogrammet. Styrelsen har beslutat att utnyttja detta bemyndigande och genomfört ett sådant återköpsprogram. Styrelsen avser föreslå kommande årsstämmor i Bonava att inrätta långsiktiga incitamentsprogram enligt liknande principer som gäller för det nu implementerade programmet för 2017.
| Bolagsstämmovalda ledamöter | Invald år | Styrelse | Revisions utskott |
Ersättnings utskott3) |
Oberoende av aktieägare |
Oberoende av bolag och ledning |
Totalt årligt arvode, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 10 | 5 | 2 | ||||
| Ordf. Carl Engström | 2015 | 10 | 2 | 2 | Nej | Ja | 600 000 |
| Viveca Ax:son Johnson | 2015 | 10 | 0 | 2 | Nej | Ja | 270 000 |
| Åsa Hedenberg | 2015 | 10 | 5 | 2 | Ja | Ja | 320 000 |
| Samir Kamal | 2015 | 10 | 5 | 2 | Ja | Ja | 320 000 |
| Mikael Norman | 2017 | 7 | 3 | 2 | Ja | Ja | 370 000 |
| Magnus Rosén | 2015 | 8 | 0 | 1 | Ja | Ja | 270 000 |
| Anna Wallenberg | 2015 | 10 | 0 | 2 | Ja | Ja | 270 000 |
3) Under 2017 utgjordes Ersättningsutskottets uppgifter av Bonavas styrelse i sin helhet.
Bolagets finansiella räkenskapshandlingar och bokföring samt styrelsens och koncernledningens förvaltning granskas och revideras av bolagets revisor. På årsstämman den 4 april 2017 valdes det registrerade revisionsbolaget EY (Ernst & Young), till revisor för perioden fram till årsstämman 2018.
Till huvudansvarig revisor har utsetts den auktoriserade revisorn Mikael Ikonen.
För mer information om Mikael Ikonens erfarenhet se sid. 83.
Revisorn ska rapportera till revisionsutskottet om inte obetydliga fel inom redovisningsområdet och vid misstankar om oegentligheter. Revisorn ska minst en gång per år, normalt i samband med bokslutssammanträde, till bolagets styrelse rapportera om sina iakttagelser vid granskningen av bolaget och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
| Arvoden till revisorer under 2017 | MSEK |
|---|---|
| Revisionsarvoden till EY | 6 |
| Revisionsarvoden till andra revisorer | 1 |
| Arvoden för revisionsnära konsulttjänster | 0 |
| Arvoden för skattekonsultation | 0 |
| Övriga arvoden | 0 |
| Aktiebaserat långsiktigt incitamentsprogram | LTIP 2016 | |
|---|---|---|
| Antal som erbjöds att delta | 51 | 25 |
| Antal som valde att gå med | 50 | 25 |
Carl Engström Styrelseordförande sedan 2015 Född 1977 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Nuvarande sysselsättning: Senior Investment Manager och del av ledningsgruppen i Nordstjernan AB. Tidigare arbetslivserfarenhet: Managementkonsult på Bain & Co.
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande i Salcomp Oyj och Salcomp Holding AB.
Aktieinnehav i Bonava AB: 1 495 A-aktier.
Viveca Ax:son Johnson Styrelseledamot sedan 2015 Född 1963 Utbildning: Samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning. Andra pågående uppdrag: Ordförande i Nordstjernan AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål och FPG Media AB. Styrelseledamot i NCC AB, Rosti Group AB och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Aktieinnehav i Bonava AB: 25 000 A-aktier och 123 000 B-aktier.
Åsa Hedenberg Styrelseledamot sedan 2015 Född 1961 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Nuvarande sysselsättning: Vd Specialfastigheter Sverige AB. Tidigare arbetslivserfarenhet: Vd Huge Fastigheter AB, vd Uppsalahem AB, Marknadsområdeschef Stockholm Kommersiellt Innerstad
AP Fastigheter. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i
Envac AB. Ledamot i fullmäktige, Stockholms Handelskammare.
Aktieinnehav i Bonava AB: 2 210 B-aktier.
Samir Kamal Styrelseledamot sedan 2015 Född 1965
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Kandidatexamen elektro- och elektronikingenjör, Imperial College i London. Nuvarande sysselsättning: Senior Director,
Novo Holdings A/S (frå april 2018). Tidigare arbetslivserfarenhet: Partner på EQT Partners, partner på IK Investment Partners, projektledare på Carnegie Investment Bank samt analytiker på SEB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Scandi Standard AB och Rimas Holding AB. Aktieinnehav i Bonava AB: 3 000 B-aktier.
Mikael Norman Styrelseledamot sedan 2017 Född 1958 Utbildning: Jur. kand, Stockholms Universitet Tidigare arbetslivserfarenhet: CFO på Nobia, Group Controller på Electrolux, skattejurist på PriceWaterhouseCoopers och som domare i Länsrätten och Kammarrätten i Stockholm. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Bravida Holding AB, Byggmax Group AB, Cloetta AB och Swedavia AB samt ordförande i revisionsutskotten i Bravida Holding AB, Cloetta AB och Swedavia AB.
Aktieinnehav i Bonava AB: 1 500 B-aktier.
Magnus Rosén Styrelseledamot sedan 2015 Född 1962 Utbildning: Civilekonom, Linköpings Universitet och MBA, Handelshögskolan i Stockholm. Nuvarande sysselsättning: Vd och koncernchef i Nobina AB.
Tidigare arbetslivserfarenhet: Vd och koncernchef Ramirent PLC, vd BE Group Sverige AB, vd Cramo Sverige och segmentsansvarig Cramo Skandinavien, Servicemarknadschef BT Svenska och vd BT Hyrsystem.
Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava AB: 3 000 B-aktier.
Anna Wallenberg Styrelseledamot sedan 2015 Född 1975 Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Nuvarande sysselsättning: Drift och försäljningsdirektör Kronans Apotek. Tidigare arbetslivserfarenhet: Sortiments- och inköpschef Kronans Apotek, affärsområdeschef på Oriola AB och managementkonsult Accenture. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Occasion Euro Events AB. Aktieinnehav i Bonava AB: 400 B-aktier.
EY (ERNST & YOUNG AB) Huvudansvarig revisor Född 1963 Övriga väsentliga uppdrag: revisor i D. Carnegie AB, Corem Property Group, Hemsö Fastighets AB och Slättö Förvaltning AB.
Joachim Hallengren Vd och koncernchef Född 1964 Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola.
Arbetslivserfarenhet: Vd för NCC Housing mellan 2012–2016 och sammanlagt 16 års erfarenhet från olika positioner inom NCCkoncernen, bland annat som affärsområdeschef för NCC Property Development och som koncernledningsmedlem i NCC AB.
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Caverion Oy, Forenom Group Oy och ledamot och ägare av Aktiebolaget Phlebas, styrelseuppdrag i andra bolag inom Phlebaskoncernen samt styrelseordförande i Offside
Press AB. Aktieinnehav i Bonava: 10 000 A-aktier och 52 894 B-aktier.
Ann-Sofi Danielsson
CFO
Född 1959 Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Arbetslivserfarenhet: CFO, Ekonomidirektör och sammanlagt 13 års erfarenhet som medlem
i NCC AB:s koncernledning. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Bulten AB, Vasakronan AB och Pandox AB. Aktieinnehav i Bonava: 14 144 B-aktier.
Magnus Ljung Strategi- och affärsutvecklingschef Född 1975 Utbildning: Civilingenjör, Linköpings Tekniska Högskola. Arbetslivserfarenhet: Erfarenhet från ledande befattningar inom strategi- och affärsutveck-
ling på Eniro och EDSA, managementkonsult på Bain & Co, Booz & Co samt Accenture. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i och ägare av Avidor AB.
Aktieinnehav i Bonava: 4 000 B-aktier.
Sofia Rudbeck Marknads- och försäljningschef Född 1974 Utbildning: Civilingenjör, Lunds Tekniska Högskola.
Arbetslivserfarenhet: Produkt och marknadschef på Fagerhult Retail. Olika roller inom innovation och marknad på Electrolux samt managementkonsult på McKinsey & Company. Andra pågående uppdrag: Ordförande Centre for the Future of Places (KTH) och styrelseledamot i Nordic Modular Group AB. Aktieinnehav i Bonava: 3 430 B-aktier.
Jenny Lilja Lagercrantz HR-chef Född 1972 Utbildning: Filosofie Kandidatexamen, Stockholms Universitet. Arbetslivserfarenhet: Ledande befattningar inom Human Resources på Skandia och Nasdaq Stockholm. Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 3 226 B-aktier.
Joakim Månsson Chefsjurist Född 1967 Utbildning: Jur Kand, Lunds Universitet. Zertifikat über Europäische Studien, Universität Saarbrücken. Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist på NCC Housing sedan 2009. Även erfarenhet som bolagsjurist på NCC Property Development. Vidare erfarenhet som bolagsjurist på Skanska Sverige AB och biträdande jurist på Gernandt & Danielsson Advokatbyrå. Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 5 455 B-aktier.
Fredrik Hemborg Affärsenhetschef Sverige Född 1972 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt 19 års erfarenhet från olika positioner inom NCCkoncernen, bland annat som regionchef inom NCC Property Development. Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Ursviks exploaterings AB. Aktieinnehav i Bonava: 5 637 B-aktier.
Olle Boback Affärsenhetschef Tyskland Född 1953 Utbildning: Ingenjör, Rudbeckskolan i Örebro. Arbetslivserfarenhet: Ansvarat för NCC Housings verksamhet i Tyskland sedan starten 1994. Andra pågående uppdrag: Inga.
Aktieinnehav i Bonava: 14 504 B-aktier.
Juuso Hietanen Affärsenhetschef Finland Född 1977
Utbildning: Civilingenjör, Tekniska Högskolan i Helsingfors (Aalto Universitet). Fastighetsfinansiering, Hanken Handelshögskola, Finland. Finansieringsstudier, Budapest University of Technology, Ungern. Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt 12 års erfarenhet från olika positioner inom NCC i Finland, S:t Petersburg och Estland–Lettland och Litauen. Ansvarade för NCC Housings verksamhet i S:t Petersburg mellan 2008 och 2016 och var ansvarig för NCC Housing i Finland.
Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 4 724 B-aktier.
Torben Modvig Affärsenhetschef Danmark–Norge Född 1973
Utbildning: Civilingenjör, Danmarks Tekniska Universitet och Kanditatexamen i Finans samt MBA, Köpenhamns handelshögskola. Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt nio års erfarenhet som ansvarig för NCC:s bostads utveckling i Danmark. Erfarenhet som Director på konstruktionsbolaget Davidsen Partnere A/S och som Nordic Engineering Manager på Shell.
Andra pågående uppdrag: Inga. Aktieinnehav i Bonava: 7 400 B-aktier.
Michael Björklund Affärsenhetschef S:t Petersburg och Baltikum Född 1969
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm och Civilekonom, Stockholms Universitet.
Arbetslivserfarenhet: Sammanlagt sex års erfarenhet från fastighetsutveckling NCC Property Development och Housing. Erfarenhet som Fastighetschef Kingfisher Plc, Ryssland, Regionchef Ikea Fastigheter Ryssland och som Inköpschef Skanska International. Andra pågående uppdrag: Inga.
Aktieinnehav i Bonava: 3 626 B-aktier.
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Koden. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen respektive upprättande av koncernredovisningen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
Bonavas interna kontroll avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att hantera risker och säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Bonava som noterat bolag efterlevs. Bonava följer Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO"):s ramverk för att utvärdera ett företags interna kontroll över den finansiella rapporteringen, "Internal Control – Integrated Framework". Ramverket består av följande fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation, samt uppföljning. Processen har utformats för att säkerställa en lämplig riskhantering inklusive tillförlitlig finansiell rapportering i enlighet med IFRS, tillämpliga lagar och regler samt andra krav som ska tillämpas av bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Detta arbete involverar styrelsen, koncernledningen och övrig personal.
År 2017 inrättade Bonava en central riskkommitté och införde en ny årlig process för systematisk riskbedömning och internkontroll. Riskkommittén består av bolagets CFO, Chefsjurist, Chef för Controlling och Redovisning, Hållbarhetschef och Risk- och Compliancechef. I början av året genomförde varje del av Bonavas organisation en självutvärdering av de viktigaste risker som enheten möter i sin verksamhet. Dessa diskuterades och analyserades därefter närmare, före sommaren, i en interaktiv process där även riskkommittén ingår. Därefter, senast i augusti månad, genomförde varje del av organisationen en självutvärdering av sin interna kontroll avseende ett antal risktyper, där de huvudsakliga risker som identifierades under riskbedömningsprocessen var i fokus. Sedan även dessa kontroller diskuterats och analyserats i möten mellan respektive enhet och riskkommittén, sammanställde riskkommittén på basis av ovan beskrivna process Bonavas årliga rapport om riskhantering och efterlevnad, vilken tillställdes revisionsutskottet, koncernledningen och styrelsen.
Fördelning och delegering av ansvar har dokumenterats och kommunicerats i för styrelsen och bolagets styrande policyer.
Styrelsen ser över och fastställer årligen följande policyer:
Alla policyer beslutas av styrelsen. Utöver dessa har bolaget även andra typer av bindande styrdokument. Samtliga interna styrdokument uppdateras regelbundet vid ändring av till exempel lagstiftning, redovisningsstandarder eller noteringskrav och när behov annars föreligger.
Samtliga koncernens policyer och övriga styrdokument med tillämpning för hela koncernen är tillgängliga för alla anställda på bolagets intranät.
Styrelsen övervakar och säkerställer kvaliteten på den interna kontrollen i enlighet med styrelsens arbetsordning och tillhörande instruktion för revisionsutskottet.
Därtill har styrelsen antagit ett antal grundläggande riktlinjer som styr arbetet med riskhantering och intern kontroll. I dessa ingår riskbedömning och krav på kontrollaktiveter för att hantera de mest väsentliga riskerna, i enlighet med den ovan beskrivna nya riskbedömnings- och internkontrollprocessen, samt rapportering.
Ansvar och befogenheter samt styrdokument utgör, tillsammans med lagar och föreskrifter, kontrollmiljön inom Bonava. Under bolagsledningen har respektive namngiven
dokumentägare det huvudsakliga ansvaret för att fastlagda styrdokument efterlevs. Därjämte anser bolaget att varje anställd har ett eget ansvar för att följa beslutade regler och processer. Bolaget underlättar för de anställda att ta detta ansvar genom olika informations- och utbildningsinsatser.
I enlighet med arbetsordningen gör styrelsen, samt revisionsutskottet, en gång om året, en genomgång av bolagets interna kontroll. Denna genomgång baseras på den ovan beskrivna nya riskbedömnings- och internkontrollprocessen. Den övergripande riskanalysen tar i första hand sikte på risker inom följande områden:
De risker som identifierats inom varje område värderas utifrån en bedömd sannolikhet och påverkan. Utfallet av riskanalysen utgör en del av den ovan beskrivna riskbedömnings- och internkontrollprocessen och ingår i den årliga riskhantering och efterlevnadsrapporten. För mer information avseende koncernens risker och riskhantering, se sid. 72–74 samt not 23.
Bonavas externa revisor bjuds in att på styrelsemöte och till revisionsutskottet redogöra för sin rapport om den interna kontrollen.
Bonavas hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer i affärsverksamheten, i gemensamma Shared Service centers (SSC) samt inom olika funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i Bonavas processer som en god hantering av identifierade risker. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, produktionsstart samt försäljning. Bonava lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Bonava har etablerat flera SSC, dels Bonava Business Services, som hanterar merparten av den nordiska verksamhetens transaktioner, dels Human Resources
Operations som hanterar löneadministration för de nordiska länderna. Vidare finns ITfunktionen, som har ett centralt ansvar för de väsentligaste IT-systemen inom Bonava. Var och en av dessa funktioner har som krav att dess processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett effektivt sätt.
Andra kontrollaktiviteter innefattar, utöver själva den ovan beskrivna riskbedömningsoch internkontrollprocessen, framför allt följande:
Varje kvartal hålls styrelsemöten i varje affärsenhet, vilka samtliga är bolagiserade. Centrala inslag i dessa möten är rapportering och diskussion av finansiella prognoser och utfall, affärsenheternas strukturerade riskbedömning, tvister och exponeringar med mera.
Bonava har även implementerat ett omfattande complianceprogram ("Our Foundation"). Programmet syftar till att minimera riskerna avseende bristande regelefterlevnad och affärsetik och innefattar bland annat skriftliga riktlinjer om antikorruption och konkurrensrätt, centrala och lokala rådgivare i dessa frågor, obligatoriska utbildningar i affärsetik och ett visselblåsarprogram.
Bonava har byggt upp en organisation för att säkerställa att den finansiella rapporteringen blir korrekt och effektiv. De interna styrdokumenten klargör vem som ansvarar för vad och den dagliga interaktionen mellan berörda människor gör att relevant information och kommunikation når samtliga berörda parter. Riktlinjer, instruktioner och manualer av betydelse för den finansiella rapporteringen kommuniceras till berörda medarbetare via Bonavas intranät.
Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende Bonavas ställning och resultatutveckling.
Koncernledningen erhåller såväl veckovis som månatligen finansiell information avseende utvecklingen av försäljning, resultat, genomgång och uppföljning av pågående och kommande investeringar samt likviditetsplanering.
Bolagets kommunikationspolicy säkerställer att all informationsgivning externt och internt blir korrekt och ges vid lämplig tidpunkt.
De anställda får, direkt eller indirekt, vara med och påverka utformningen av relevanta interna policyer och riktlinjer och har på så sätt varit direkt delaktiga i framtagandet av dessa interna styrdokument.
Övervakning – uppföljning och förbättring Uppföljning sker löpande på samtliga nivåer i Bonava. Styrelsen utvärderar regelbundet den information som bolagsledningen och revisorerna lämnar. Vidare rapporterar bolagets revisor personligen sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av den interna kontrollen direkt till styrelsen.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som koncernledningen lämnar. Bonavas finansiella ställning och investeringar samt den löpande verksamheten diskuteras vid varje styrelsemöte. Styrelsen ansvarar även för övervakning av den interna kontrollen och för att tillse att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag som framkommer. Detta arbete innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas för att hantera eventuella brister, liksom uppföljning av förslag på åtgärder som uppmärksammats i samband med den externa revisonen. Det huvudsakliga underlaget för denna styrelsens övervakning utgörs av den tidigare beskrivna riskbedömnings- och internkontrollprocessen.
Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Bonava, utöver den nya riskkommitténs verksamhet som innefattar inslag med karaktär av internrevision. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsställande underlag. Sammantaget medför detta att det inte anses motiverat att ha en särskild enhet för internrevision. Beslutet omprövas årligen.
Styrelsen har beslutat om Bonavas hållbarhetsagenda och koncernövergripande hållbarhetsmål samt avger hållbarhetsredovisningen.Utgångspunkten för hållbarhetsagendan är att Bonava ska agera i linje med FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag samt hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initiatiatives riktlinjer.
Hållbarhetsredovisningen ingår i Bonavas årsredovisning och har upprättats enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer, version G4 och alternativ Core. Hållbarhetsredovisningen är bestyrkt av revisor för hållbarhetsredovisning, PwC. Perioden för redovisningen är helåret 2017 och redovisningscykeln är årlig. Äldre upplysningar om Bonavas verksamhet ingår i NCC:s års- och hållbarhetsredovisningar till och med räkenskapsåret 2015.
Läs mer om Bonavas hållbarhetsagenda och redovisning på sid. 52–62 respektive 136–149. Var i årsredovisningen de hållbarhetsrelaterade upplysningarna återfinns i årsredovisningen framgår av index på sid. 146.
Styrelsen är ytterst ansvarig för Bonavas hållbarhetsagenda och det kontinuerliga hållbarhetsarbetet. Bonavas vd delegerar det operativa ansvaret till Bonavas hållbarhetschef, som rapporterar till bolagets strategi- och affärsutvecklingschef i koncernledningen och samordnar hållbarhetsarbetet med övriga funktionsansvariga.
Hållbarhetschefen leder två grupperingar inom koncernen; en styrgrupp för hållbarhetsagendan och ett råd för beredning av beslutsunderlag till ledningsgruppen, strategic boards och styrgruppen för hållbarhetsagendan samt implementering av beslut. I styrgruppen ingår förutom hållbarhetschefen Bonavas vd, CFO, Chefsjurist, HR-chef, Strategi- och affärsutvecklingschef samt Marknads- och försäljningschefen. I hållbarhetsrådet ingår representanter från respektive affärsenhet. Hållbarhetschefen ingår även i Bonavas riskkommitté.
Bonava har därtill en arbetsmiljöchef med övergripande funktionsansvar för att utveckla koncerngemensamma processer och driva utvecklingsarbete för hållbarhetsaspekten hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöchefen leder Bonavas råd för hälsa- och säkerhet med syfte att bereda beslutsunderlag till ledningsgruppen och strategic boards samt implementera beslut. I rådet för hälsa och säkerhet ingår representanter från respektive affärsenhet. Bonava har en chef för risk- och efterlevnadsfrågor som ansvarar för att utveckla Bonavas processer för en medveten risk- och efterlevnadshantering.
Det huvudsakliga utvecklingsarbetet bedrivs inom ramen för respektive hållbarhetsaspekts mest relevanta strategiska initiativ och dess styrande strategic board med stöd från Bonavas två beredande råd; hållbarhetsrådet respektive rådet för hälsa och säkerhet.
Finansiell rapportering
| Förvaltningsberättelse | 90 |
|---|---|
| Koncernen | |
| Resultaträkning | 94 |
| Rapport över totalresultatet | 94 |
| Kommentarer till koncernens resultaträkning | 95 |
| Balansräkning | 96 |
| Kommentarer till koncernens balansräkning | 97 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 98 |
| Specifikation av posten reserver i eget kapital | 99 |
| Kassaflödesanalys | 100 |
| Kommentarer till koncernens kassaflödesanalys | 101 |
| Koncernens noter | 102 |
| Not 1 – Väsentliga redovisningsprinciper | 102 |
| Not 2 – Rapportering av rörelsesegment | 106 |
| Not 3 – Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
107 |
| Not 4 – Avskrivningar | 110 |
| Not 5 – Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
110 |
| Not 6 – Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag |
110 |
| Not 7 – Finansnetto | 110 |
| Not 8 – Immateriella tillgångar | 110 |
| Not 9 – Materiella anläggningstillgångar | 111 |
| Not 10 – Andelar i gemensamma verksamheter | 111 |
| Not 11 – Långfristiga fordringar och övriga fordringar |
111 |
| Not 12 – Skatt på årets resultat samt uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder |
112 |
| Not 13 – Bostadsprojekt | 113 |
| Not 14 – Aktiekapital | 114 |
| Not 15 – Räntebärande skulder | 114 |
| Not 16 – Avsättningar | 114 |
| Not 17 – Övriga skulder | 115 |
| Not 18 – Upplupna kostnader och | |
| förutbetalda intäkter | 115 |
| Not 19 – Leasing | 115 |
| Not 20 – Transaktioner med närstående | 115 |
| Not 21 – Ställda säkerheter och eventualförpliktelser |
116 |
| Not 22 – Kassaflödesanalys och likvida medel | 116 |
| Not 23 – Finansiella instrument och finansiell riskhantering |
116 |
| Moderbolaget | |
|---|---|
| Resultaträkning | 123 |
| Kommentarer till moderbolagets resultaträkning | |
| och balansräkning | 123 |
| Balansräkning | 124 |
| Förändring i eget kapital | 125 |
| Kassaflödesanalyser | 126 |
| Kommentarer till moderbolagets kassaflödesanalys | 126 |
| Moderbolagets noter | 127 |
| Not 1 – Redovisningsprinciper | 127 |
| Not 2 – Antal anställda, löner och andra ersättningar |
127 |
| Not 3 – Avskrivningar | 127 |
| Not 4 – Arvoden och kostnadesersättningar till revisionsföretag |
127 |
| Not 5 – Resultat från andelar i koncernföretag | 128 |
| Not 6 – Räntekostnader och liknande resultatposter |
128 |
| Not 7 – Immateriella tillgångar | 128 |
| Not 8 – Andelar i koncernföretag | 128 |
| Not 9 – Skatt på årets resultat samt uppskjutna skattefordringar och uppskjutna |
|
| skatteskulder | 129 |
| Not 10 – Räntebärande skulder | 129 |
| Not 11 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
129 |
| Not 12 – Transaktioner med närstående | 129 |
| Not 13 – Ställda säkerheter | |
| och eventualförpliktelser | 130 |
| Not 14 – Uppgifter om moderbolaget | 130 |
| Not 15 – Vinstdisposition | 130 |
| Vinstdisposition | 131 |
| Revisionsberättelse | 132 |
| Definitioner | 135 |
| Hållbarhet – Upplysningar och GRI | 136 |
| Finansiella tal | 150 |
| Bostadsrelaterade nyckeltal | 151 |
| Årsstämma | 152 |
Styrelsen och verkställande direktören för Bonava AB (publ.), organisationsnummer 556928-0380, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2017.
Bonava utvecklar och säljer bostäder i 23 regioner i åtta länder. De utvalda geografiska marknaderna är Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland. Den gemensamma nämnaren för etableringarna är att vi fokuserar på storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad, som skapar efterfrågan på nya bostäder över tid. Vi förädlar byggbar mark till prisvärda och hållbara bostadsmiljöer där boendet anpassas till såväl kundens önskemål och behov som områdets unika förutsättningar. Bonava erbjuder både flerbostadshus och småhus och utvecklar bostäder åt konsumenter och investerare, som till exempel pensionsfonder, tillsammans med kommuner och andra aktörer. Härigenom bidrar Bonava till att skapa nya levande stadsdelar.
Bostadsmarknaden i Sverige var avvaktande under slutet av året och i genomsnitt minskade bostadspriserna över hela landet under 2017. Bostadspriserna i Tyskland fortsatte att öka och efterfrågan var stark från konsumenter och investerare. I Finland var efterfrågan god från såväl konsumenter som investerare och bostadspriserna ökade. I Danmark fortsatte priserna att öka i de områden där vi är aktiva och efterfrågan på bostäder var god. I Bergen, i Norge, minskade priserna något efter flera år av kraftigt ökade priser. Bostadsmarknaden i S:t Petersburg var avvaktande med stabila priser. Investeraraffären var stark i Sverige, Tyskland, Finland och Danmark–Norge.
Nettoomsättningen uppgick till 14 479 (13 492) MSEK. Ökningen var hänförlig till fler resultatavräknade bostäder till investerare i Sverige, Tyskland, Finland och Danmark–Norge. Nettoomsättningen från konsumenter minskade då färre bostäder resultatavräknades i Finland och Danmark–Norge, medan fler bostäder resultatavräknades i Sverige och Tyskland. Under 2017 resultatavräknades 4 294 (4 371) bostäder till konsumenter. Genomsnittspriset per bostad till konsumenter uppgick till 2,6 (2,7) MSEK. Antalet resultatavräknade bostäder till investerare uppgick till 1 170 (407). Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 232 MSEK på koncernens nettoomsättning jämfört 2016.
Rörelseresultatet för 2017 uppgick till 1 946 (1 562) MSEK. Antalet resultatavräknade bostäder ökade samtidigt som marginalerna förbättrades i både Sverige och Tyskland. Resultatet från markförsäljning uppgick till 492 (188) MSEK, där ökningen främst var hänförlig till Sverige. Under 2016 belastades resultatet med –91 MSEK avseende markförsäljning i Lettland. Rörelseresultatet belastades med nedskrivning av exploateringsfastigheter om 34 (18) MSEK. Försäljnings- och administrationskostnader ökade för att möta den ökade produktionen. Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 27 MSEK på resultatet jämfört 2016. Föregående år belastades koncernens resultat med kostnader för omställning av organisationen för att vara ett självständigt bolag med 85 MSEK.
Finansnettot uppgick till –226 (–279) MSEK. Förbättringen var hänförlig till en lägre nettolåneskuld samt en lägre skuld och räntenivå i rubel. Resultatet före skatt för 2017 uppgick till 1 721 (1 283) MSEK. Skatt på årets resultat uppgick till –319 (–278) MSEK, motsvarande en skattesats om 19 (22) procent. Årets resultat efter skatt uppgick till 1 402 (1 004) MSEK.
De totala tillgångarna uppgick till 19 713 (16 770) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till fler bostäder i pågående bostadsproduktion och en ökad volym exploateringsfastigheter.
Nettolåneskulden uppgick till 4 165 (3 699) MSEK, varav nettolåneskulden i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag uppgick till 4 333 (3 624) MSEK. Nettolåneskulden var högre än vid utgången av 2016 främst till följd av nettoinvesteringar i bostadsprojekt under året. Exklusive bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag hade koncernen en nettokassa om 168 MSEK vid årets utgång (nettolåneskuld om 75 MSEK föregående år).
Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 16,6 (14,6) procent. Förbättringen var hänförlig till ett förbättrat rörelseresultat i Sverige och Tyskland. Sysselsatt kapital uppgick till 12 003 (10 134) MSEK vid årets utgång. Det sysselsatta kapitalet ökade till följd av ökad volym pågående bostadsproduktion och exploateringsfastigheter i Tyskland, Finland och Danmark–Norge.
Soliditeten uppgick per den 31 december 2017 till 33,7 (33,7) procent. Soliditeten påverkas av säsongseffekter då tillgångarna normalt ökar under årets tre första kvartal för att sedan minska i det fjärde kvartalet då ett stort antal bostäder lämnas över till kunderna och resultatavräknas. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,6 (0,7). Skuldsättningsgraden exklusive bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag var 0,0 (0,0).
Kassaflödet före finansiering uppgick till –26 (536) MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital ökade då resultatet efter finansiella poster var högre. Detta motverkades till viss del av lägre avsättningar. Markinvesteringar och bostäder i produktion ökade i samtliga affärsområden med undantag av S:t Petersburg. Antalet resultatavräknade bostäder ökade vilket resulterade i att kassaflödet från försäljningar av bostadsprojekt ökade, framför allt i Sverige, Tyskland och Finland. Kassaflödet från övrigt rörelsekapital var högre än 2016 eftersom förskott från kunder ökade främst i Finland. Kassaflödet från investeringsverksamheten förbättrades då Bonava under 2016 investerade i nya IT-system.
Bonava redovisar intäkter och resultat från försäljning av bostäder i samband med överlämnandet av sålda och färdigställda bostäder till kunderna. Bonavas verksamheter påverkas av säsongsvariationer, vilket innebär att majoriteten av bostäder överlämnas i det fjärde kvartalet. Resultatet i det fjärde kvartalet är därmed normalt starkare än i övriga kvartal.
Totalt såldes 3 984 (4 311) bostäder till konsumenter och 1 718 (1 922) bostäder till investerare under året. Antal startade bostäder uppgick till 4 984 (4 041) till konsumenter och 1 718 (1 791) till investerare.
Vid årets utgång var 6 844 (6 158) bostäder till konsumenter och 3 036 (2 955) bostäder till investerare i produktion. Försäljningsgraden per den 31 december 2017 var 54 (63) procent för bostäder till konsumenter respektive 100 (100) procent för bostäder till investerare. Färdigställandegraden vid årets utgång var 44 (49) procent för konsumenter respektive 32 (40) procent för investerare.
Jämfört med utgången av 2016 hade vi per 31 december 2017 fler bostäder att färdigställa under 2018 och framåt. Av det totala antalet bostäder som ännu inte har färdigställts beräknas 56 (60) procent att färdigställas under 2018.
Antalet byggrätter uppgick till 31 400 (28 000) varav 16 800 (17 500) inkluderades i balansräkningen. Bonava fortsätter att växa på tillväxtmarknader, främst i Tyskland där antalet byggrätter uppgick till 8 300 (6 400) vid utgången av året.
Antalet osålda färdigställda bostäder vid årets slut var 284 (180). Samtliga dessa bostäder var till konsumenter, främst i S:t Petersburg och Finland.
Det genomsnittliga antalet anställda i koncernen uppgick under året till 1 696 (1 482) medarbetare. Vid utgången av året uppgick antalet anställda till 1 807 (1 662).
NCC AB har per den 9 juni 2016 delat ut samtliga aktier i Bonava AB till aktieägarna. NCC AB kvarstår som minoritetsägare i Bonava Deutschland GmbH men Bonava innehar en option att förvärva NCC AB:s andelar under 2021. Genom ett avtal om vinstdelning avsäger sig NCC AB utdelning för att istället erhålla en årlig ersättning om 1,3 MEUR tills avtalet sägs upp, vilket tidigast kan ske 5 år från avtalets ingående. Avtalad vinstdelning innebär att en skuld om 47 MSEK till NCC AB har redovisats som motsvarar verkligt värde av fyra års utbetalningar.
Vid årsstämman 2017 valdes Mikael Norman in som ny ledamot i Bonavas styrelse. Mikael tog även över som ordförande i revisionsutskottet.
Bonava har två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Sista betalkurs per den 29 december 2017 var 113,50 kronor per A-aktie och 114,60 kronor per B-aktie, motsvarande ett börsvärde om 12,3 Mdr SEK.
Aktiekapitalet uppgick per balansdagen till 434 MSEK fördelat på 108 435 822 aktier och 226 961 367 röster. Antalet A-aktier uppgick per den 29 december 2017 till 13 169 505 och antalet B-aktier till 95 266 317. Varje A-aktie representerar tio röster och varje B-aktie en röst.
Antalet aktieägare uppgick vid årets utgång till 35 299. Den största ägaren i Bonava var Nordstjernan AB. De tio största aktieägarna kontrollerade per den 29 december 2017 totalt 62,7 procent av kapitalet och 69,7 procent av rösterna.
Inför årsstämman 2018 består Bonavas valberedning av Tomas Billing, valberedningens ordförande (Nordstjernan AB), Tomas Risbecker, (AMF – Försäkring och Fonder), Mats Gustafsson, (Lannebo fonder) och Carl Engström (Nordstjernan AB) som adjungerad ledamot av valberedningen i egenskap av styrelsens ordförande.
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av fast och rörlig ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2017 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för bolagets koncernledning föreslår styrelsen till årsstämman 2018 att gällande riktlinjer ska fortsätta gälla för 2018. Dessa riktlinjer omfattar koncernledningen inklusive vd, totalt 11 (11) personer i ledande befattning.
Bonava tillämpar ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Principerna och formerna för ersättningarna ska motivera ledande befattningshavare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Ersättningarna ska därför vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga samt enkla, långsiktiga och mätbara. Ersättningen till de ledande befattningshavarna kan bestå av en fast och en rörlig del.
Den fasta lönen för ledande befattningshavare ska vara marknadsanpassad och baseras på kompetens, ansvar och prestation. Den fasta ersättningen revideras varje år.
Under 2018 är den kortsiktiga rörliga ersättningen för vd maximerad till 50 procent av den fasta ersättningen och för övriga i koncernledningen är den maximerad till 40 eller 30 procent av den fasta ersättningen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 11,7 MSEK exklusive sociala avgifter.
Bonava eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att Bonava betalar premier som utgör en viss andel av den anställdes lön. Medlem i Bonavas ledning som är verksam i Sverige och som inte omfattas av pensionsförmåner enligt ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensionsavsättning. Medlem i Bonavas ledning som är verksam i annat land har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis. Bonava eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i koncernledningen till 65 år.
Bonava tillhandahåller övriga förmåner till medlem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningslön och avgångsvederlag för en ledande befattningshavare ska inte överstiga nio månadslöner, tolv månadslöner ifråga om vd och CFO, vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från ledande befattningshavares sida. Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang vd, CFO och övriga medlemmar av koncernledningen. Styrelsen äger rätt att frångå ovanstående riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare om det i enskilda fall finns särskilda skäl.
Årsstämman den 4 april 2017 biföll styrelsens förslag att införa ett aktiebaserat incitamentsprogram för koncernledningen och vissa nyckelpersoner, totalt cirka 50 personer. För deltagande i programmet krävs ett eget aktieägande i Bonava. Syftet med att införa programmet är att sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens samt vissa nyckelpersoners intressen för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande. Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att återköpa B-aktier för att säkra framtida åtaganden i incitamentsprogrammet. Styrelsen har beslutat att utnyttja detta bemyndigande och inlett ett återköpsprogram.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonava-koncernen (LTIP 2018). Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med de långsiktigt prestationsbaserade incitamentsprogram som tidigare antagits för 2017. Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. LTIP 2018 föreslås omfatta sammanlagt cirka 50 anställda inom Bonava-koncernen. Närmare information om förslaget, och tidigare inrättade långsiktiga incitamentsprogram finns tillgängligt på bonava.com. Se även not 3, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Nettoomsättningen för moderbolaget uppgick till 212 (69) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 284 (24) MSEK. Medelantalet anställda var 62 (43).
Bonava bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i moderbolaget eller dotterföretagen. För ytterligare information om miljö och hållbarhet hänvisas till redovisning enligt GRI med index på sid. 146–147.
Den lagstadgade hållbarhetsrapporten finns i separata delar i Bonavas årsredovisning 2017 och utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna. För upplysningar om miljö se sid. 56–57, om sociala förhållanden se sid. 54–55, om personal se sid. 58–60, om respekt för mänskliga rättigheter se sid. 60–61 och om motverkande av korruption se sid. 61. För upplysningar om affärsmodell se sid. 137, om policydokument för hållbarhet se sid. 136 och om väsentliga risker för hållbarhet se sid. 72–74. Centrala resultatindikatorer för hållbarhet presenteras på sid. 136–149.
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i Bonavas årsredovisning 2017 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning sid. 75–87.
Marknaden i Sverige är för närvarande avvaktande, men den underliggande efterfrågan på bostäder är fortsatt god i Sverige från såväl konsumenter som investerare. Efterfrågan på bostäder i Tyskland är fortsatt hög. I Danmark och Finland är efterfrågan på bostäder god. Marknaden i Norge är stabil och även i S:t Petersburg har bostadsmarknaden stabiliserat sig.
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,20 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den första utbetalningen om 2,60 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 3 maj 2018 och den andra utbetalningen om 2,60 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 31 oktober 2018.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| 1, 10, 20 | |||
| Nettoomsättning | 2 | 14 479 | 13 492 |
| Kostnader för produktion | 3, 4, 8, 9, 13, 19 | –11 710 | –11 235 |
| Bruttoresultat | 2 768 | 2 257 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 3, 4, 5, 8, 9 | –822 | –610 |
| Engångskostnader1) | –85 | ||
| Rörelseresultat | 2, 6 | 1 946 | 1 562 |
| Finansiella intäkter | 11 | 13 | |
| Finansiella kostnader | –236 | –292 | |
| Finansnetto | 7 | –226 | –279 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 721 | 1 283 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | –319 | –278 |
| Årets resultat | 1 402 | 1 004 | |
| Hänförs till: | |||
| Bonava AB:s aktieägare | 1 402 | 1 003 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | ||
| Årets resultat | 1 402 | 1 004 | |
| Nyckeltal per aktie (före och efter utspädning) | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 12,99 | 9,26 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, SEK | 0,79 | 6,54 | |
| Eget kapital, SEK | 61,48 | 52,25 | |
| Antal aktier vid årets utgång, miljoner | 107,9 | 108,1 | |
| 1) Aktiviteter för att skapa ett fristående Bonava. |
Ingen utspädningseffekt föreligger.
| MSEK Not |
2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 402 | 1 004 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 13 | 98 |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –73 | |
| Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 12 |
16 | |
| Årets övrigt totalresultat | 13 | 41 |
| Årets totalresultat | 1 415 | 1 045 |
| Hänförs till: | ||
| Bonava AB:s aktieägare | 1 415 | 1 042 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4 | |
| Årets summa totalresultat | 1 415 | 1 045 |
Nettoomsättningen uppgick till 14 479 (13 492) MSEK. Ökningen var hänförlig till fler resultatavräknade bostäder till investerare i Sverige, Tyskland, Finland och Danmark–Norge. Nettoomsättningen från konsumenter minskade då färre bostäder resultatavräknades i Finland och Danmark–Norge, medan fler bostäder resultatavräknades i Sverige och Tyskland. Under året resultatavräknades 4 294 (4 371) bostäder till konsumenter och 1 170 (407) bostäder till investerare. Genomsnittspriset per bostad till konsumenter uppgick till 2,6 (2,7) MSEK. Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 232 MSEK på koncernens nettoomsättning jämfört med samma period föregående år.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 1 946 (1 562) MSEK. Antalet resultatavräknade bostäder ökade samtidigt som marginalerna förbättrades i både Sverige och Tyskland. Resultatet från markförsäljning uppgick till 492 (188) MSEK, där ökningen främst var hänförlig till Sverige. Föregående år belastades resultatet med –91 MSEK avseende markförsäljning i Lettland. Rörelseresultatet belastades med nedskrivning av exploateringsfastigheter om 34 (18) MSEK, samt ökade försäljnings- och administrationskostnader för att möta den ökade produktionen.
Förändrade valutakurser hade en positiv påverkan om 27 MSEK på resultatet jämfört med samma period förra året. Föregående år belastades koncernens resultat med kostnader för omställning av organisationen för att vara ett självständigt bolag med 85 MSEK.
Finansnettot uppgick till –226 (–279) MSEK. Förbättringen var främst hänförlig till en lägre nettolåneskuld samt en lägre skuld och räntenivå i rubel.
Skatt på periodens resultat uppgick till –319 (–278) MSEK, motsvarande en skattesats om 19 (22) procent. Se även not 12.
| Not | 2017 | 2016 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 10, 20, 21 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 8 | 22 | 22 |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 | 169 | 149 |
| Rörelsefastigheter | 9 | 73 | 68 |
| Maskiner och inventarier | 9 | 147 | 120 |
| Andra långfristiga aktieinnehav | 5 | 4 | |
| Långfristiga fordringar | 11 | 145 | 228 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 144 | 342 |
| Summa anläggningstillgångar | 23 | 705 | 933 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Bostadsprojekt | |||
| Exploateringsfastigheter | 13 | 5 734 | 5 035 |
| Pågående bostadsprojekt | 13 | 9 482 | 7 898 |
| Färdigställda bostäder | 13 | 815 | 733 |
| Bostadsprojekt | 16 031 | 13 666 | |
| Material- och varulager | 7 | 8 | |
| Skattefordringar | 17 | 8 | |
| Kundfordringar | 440 | 535 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 398 | 351 | |
| Övriga fordringar | 11 | 993 | 651 |
| Likvida medel | 22 | 1 122 | 619 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 | 19 008 | 15 836 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 19 713 | 16 770 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 14 | 434 | 434 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 4 569 | 4 569 | |
| Reserver | 67 | 55 | |
| Balanserad vinst inkl årets totalresultat | 1 564 | 592 | |
| Aktieägarnas kapital | 6 633 | 5 648 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5 | 5 | |
| Summa eget kapital | 6 638 | 5 652 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 15 | 3 340 | 2 245 |
| Övriga långfristiga skulder | 17 | 555 | 271 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 19 | 23 |
| Avsättningar | 16 | 640 | 780 |
| Summa långfristiga skulder | 23 | 4 553 | 3 319 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 15 | 2 024 | 2 236 |
| Leverantörsskulder | 807 | 861 | |
| Skatteskulder | 132 | 196 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 18 | 1 067 | 1 119 |
| Övriga kortfristiga skulder | 17 | 4 492 | 3 387 |
| Summa kortfristiga skulder | 23 | 8 521 | 7 799 |
| Summa skulder | 13 074 | 11 117 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 19 713 | 16 770 |
Anläggningstillgångarna minskade jämfört med föregående år på grund av lägre uppskjutna skattefordringar vilket motverkades av investeringar i nya IT-system och inventarier till nya kontor.
Exploateringsfastigheter ökade jämfört med föregående år då investeringar i mark ökade framför allt i Tyskland.
Värdet på pågående bostadsprojekt ökade i samtliga länder förutom i S:t Petersburg där en del projekt avslutades under året.
Värdet på färdigställda bostäder ökade i S:t Petersburg och Finland. Antalet färdigställda ej resultatavräknade bostäder var 377 (373). Under året finns ett högre antal färdigställda bostäder, till något högre genomsnittsvärde främst i S:t Petersburg.
Kundfordringar minskade medan övriga fordringar ökade främst i Sverige.
Långfristiga räntebärande skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag ökade jämfört med föregående år till följd av högre andel pågående projekt, se not 15 Räntebärande skulder.
Upplösta avsättningar i Finland gjorde att dessa minskade på koncernnivå.
Kortfristiga räntebärande skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag minskade till följd av högre andel avslutade projekt.
Övriga kortfristiga skulder ökade på grund av ökade förskott från kunder.
| Eget kapital hänförligt till Bonava AB:s aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2016-01-01 | 5 003 | 15 | –346 | 4 672 | 60 | 4 732 | |
| Årets resultat | 1 003 | 1 003 | 2 | 1 004 | |||
| Övrigt totalresultat | 39 | 39 | 2 | 41 | |||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 39 | 1 003 | 1 042 | 4 | 1 045 |
| Fondemission | 434 | –434 | 0 | 0 | |||
| Transaktioner med ägare | –12 | –12 | –12 | ||||
| Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande |
5 | 5 | –59 | –54 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 2 | 2 | 2 | ||||
| Utdelning | –15 | –15 | –15 | ||||
| Förvärv av egna aktier | –45 | –45 | –45 | ||||
| Summa transaktioner med ägare | 434 | –434 | 0 | –65 | –65 | –59 | –124 |
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 434 | 4 569 | 55 | 592 | 5 648 | 5 | 5 652 |
| Årets resultat | 1 402 | 1 402 | 1 402 | ||||
| Övrigt totalresultat | 13 | 13 | 13 | ||||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 13 | 1 402 | 1 415 | 0 | 1 415 |
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 11 | 11 | 11 | ||||
| Utdelning | –410 | –410 | –410 | ||||
| Förvärv av egna aktier | –30 | –30 | –30 | ||||
| Summa transaktioner med ägare | 0 | 0 | 0 | –429 | –429 | 0 | –429 |
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 434 | 4 569 | 67 | 1 564 | 6 633 | 5 | 6 638 |
| Omräkningsreserv Ingående omräkningsreserv 55 Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 13 |
16 96 |
|---|---|
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –73 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 16 |
| Utgående omräkningsreserv 67 |
55 |
| Säkringsreserv | |
| Ingående säkringsreserv 0 |
–1 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 1 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | |
| Utgående säkringsreserv 0 |
0 |
| Summa reserver | |
| Ingående reserver 55 |
15 |
| Omräkningsreserv 13 |
39 |
| Säkringsreserv | 1 |
| Utgående reserver 67 |
55 |
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförligt till majoritetsägaren som ett led i att presentera sammanslagna finansiella rapporter för Bonava, utdelningar till och tillskott från aktieägarna, återköp av aktier samt effekter av det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna med avdrag för återköpta aktier i eget förvar.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser från och med 1 januari 2013 som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som Bonavas finansiella rapporter presenteras, i Bonavas fall SEK. Vidare bestod omräkningsreserven under 2016 av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet. Under 2017 säkras inte längre nettoinvesteringarna i de utländska verksamheterna.
Säkringsreserven innefattade under 2016 den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Under 2017 säkras inte längre nettoinvesteringarna i de utländska verksamheterna.
INKLUSIVE ÅRETS TOTALRESULTAT
I denna post ingår intjänade vinstmedel i Bonava, och här redovisas även transaktioner med majoritetsägare och utdelningar.
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter finansiella poster | 1 721 | 1 283 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| – Avskrivningar | 4 | 58 | 40 |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 8, 13 | 58 | 25 |
| – Kursdifferenser | –49 | –139 | |
| – Förändringar avsättningar | –147 | 75 | |
| – Övrigt | 28 | 2 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | –52 | 2 | |
| Betald skatt | –206 | –197 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet |
1 462 | 1 087 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Försäljningar av bostadsprojekt | 13 | 11 940 | 10 807 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 13 | –14 210 | –11 538 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 893 | 352 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –1 377 | –379 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 85 | 708 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av byggnader och mark | –27 | –5 | |
| Försäljning av byggnader och mark | 22 | ||
| Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar | –113 | –170 | |
| Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 8 | 1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –111 | –173 | |
| Kassaflöde före finansiering | –26 | 536 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Kapitaltillskott från NCC | 5 051 | ||
| Amortering av lån till NCC | –6 012 | ||
| Upplåning | 2 059 | ||
| Utbetald utdelning | –410 | –15 | |
| Förvärv av egna aktier | –30 | –45 | |
| Ökning av räntebärande finansiella skulder | 3 247 | 3 077 | |
| Minskning av räntebärande skulder | –2 387 | –4 802 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande fordringar | 92 | 52 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar | 17 | 108 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 528 | –525 | |
| Årets kassaflöde | 502 | 10 | |
| Likvida medel vid årets början | 22 | 619 | 585 |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 | 23 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 | 1 122 | 619 |
Kassaflödet före finansiering uppgick till –26 (536) MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick till 1 462 (1 087) MSEK. Ett förbättrat resultat gav ett ökat kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet.
Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –1 377 (–379) MSEK. Markinvesteringar och bostäder i produktion ökade i samtliga affärsområden med undantag av S:t Petersburg. Antalet resultatavräknade bostäder ökade vilket resulterade i att kassaflödet från försäljningar av bostadsprojekt ökade, framför allt i Sverige, Tyskland och Finland. Kassaflödet från övrigt rörelsekapital var högre än föregående år eftersom förskott från kunder ökade främst i Finland.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –111 (–173) MSEK och förbättrades då Bonava föregående år investerade i nya IT-system.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten förbättrades och uppgick till 528 (–525) MSEK. Föregående år erhölls kapitaltillskott från NCC samt amorterades all upplåning hos NCC Treasury AB som fanns vid noteringstidpunkten.
Nettolåneskulden uppgick till 4 165 (3 699) MSEK, varav nettolåneskulden i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag uppgick till 4 333 (3 624) MSEK. Nettolåneskulden var högre än vid utgången av 2016 till följd av ett negativt kassaflöde. Exklusive bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag hade koncernen en nettokassa om 168 MSEK vid årets utgång (nettolåneskuld 75 MSEK föregående år).
| Övriga förändringar i rörelsekapitalet | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 2 | –2 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av fordringar | –285 | 250 |
| Ökning av skulder | 1 176 | 104 |
| Övriga förändringar i rörelsekapitalet | 893 | 352 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 2017 | 2016 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 10 | 79 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 68 | 84 |
| Likvida medel | 1 122 | 619 |
| Summa | 1 200 | 782 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 340 | 2 245 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 024 | 2 236 |
| Summa | 5 364 | 4 481 |
| Nettolåneskuld | 4 165 | 3 699 |
| varav hänförligt till svenska bostadsrätts föreningar och finska bostadsaktiebolag |
||
| Räntebärande skulder | 4 411 | 3 677 |
| Likvida medel | 78 | 53 |
| Nettolåneskuld | 4 333 | 3 624 |
| Nettokassa (–)/Nettolåneskuld (+), exkl bostadsrättsföreningar/bostadsaktiebolag |
–168 | 75 |
| 2016 | Kassaflöde | Valutakurs förändringar |
Nya leasar | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 2 235 | 1 090 | 1 | 3 326 | |
| Skulder för finansiell leasing | 16 | 5 | 21 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 231 | –230 | 17 | 2 017 | |
| Totala räntebärande skulder | 4 481 | 860 | 18 | 5 | 5 364 |
Bonava tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen (1995:1554), rekommendationen RFR1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2018. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2018.
Under 2017 har inte några ändringar i IFRS haft någon påverkan på Bonavas finansiella rapportering. Ett antal standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2017 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan följer en bedömning av effekter från de standarder som bedöms vara relevanta för Bonava:
IFRS 9, Finansiella instrument, hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 ersätter IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument, nedskrivning av finansiella instrument och säkringsredovisning. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar den i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. För finansiella skulder ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde-alternativet. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018 eller senare. Införandet av den nya standarden förväntas i ingen eller liten utsträckning få effekter på Bonavas finansiella rapportering. Ingen omräkning har skett av ingående balanser.
IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder, ska tillämpas från 1 januari 2018 och reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC- och IFRIC-tolkningar. Bonava har genomfört en analys som utvisar att Bonava kommer att ha fortsatt stöd för att redovisa intäkter från bostadsprojekt till konsument respektive investerare samt försäljning av mark i samband medatt väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket i normalfallet inträffar vid köparens tillträde. IFRS 15 kommer således inte få någon effekt på Bonavas redovisning, men det kommer att tillkomma vissa nya upplysningar. Bonava kommer, med anledning av detta, inte att räkna om jämförelsetalen för 2017.
IFRS 16, Leasing, är en ny leasingstandard som ersätter IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden ska tillämpas senast från den 1 januari 2019 och reglerar hur leasing ska redovisas. Alla leasingkostnader ska nuvärdeberäknas och rapporteras som en anläggningstillgång i balansräkningen med motsvarande räntebärande skuld. I resultaträkningen ersätts leasingkostnaderna med avskrivningar och räntekostnader. Enligt nuvarande redovisningsstandard redovisas endast finansiell leasing på detta sätt. Vid övergången till IFRS 16 kommer balansomslutningen, sysselsatt kapital, nettolåneskuld och rörelseresultatet att öka vilket kommer att påverka olika nyckeltal. Resultat efter finansnetto kommer inte att påverkas. Bonava har inlett ett arbete för att kvantifiera effekterna kom den nya leasingstandarden kommer att medföra.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, förväntas ha någon väsentlig inverkan på Bonava.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Förvärvade och avyttrade företag ingår i Bonavas resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden. Några rörelseförvärv har inte skett under de räkenskapsår som denna årsredovisning omfattar.
Företag i vilka Bonava har ett bestämmande inflytande, i praktiken ett direkt eller indirekt innehav med mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen.
Samarbetsarrangemang definieras inom Bonava som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka redovisas enligt kapitalandelsmetoden, eller som gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden. För vidare information se not 10. Bonava har joint ventures, dessa är dock ej väsentliga för perioderna och presenteras inte separat i de finansiella rapporterna.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i Bonavas eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet
hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till resultaträkningen. Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Utländska dotterföretag tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för Bonavas del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernredovisningen offentliggörs, i Bonavas fall svenska kronor.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när en enhet inom Bonava säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang till den del som motsvaras av Bonavas ägarandel.
Bonava redovisar intäkter i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande av bostaden har överförts till köparen. Bonavas nettoomsättning omfattar huvudsakligen tre intäktsflöden i form av försäljning av bostäder till konsumenter, försäljning av bostadsprojekt till investerare och, i mindre omfattning, försäljning av mark.
IFRIC 15 "Avtal om uppförande av fastighet" tillämpas för redovisning av intäkter och kostnader när ett företag åtar sig att uppföra fastigheter. IFRIC 15 behandlar dels frågan kring avtalet om uppförande av fastigheten skall redovisas enligt IAS 11 "Entreprenadavtal" med successiv vinstavräkning eller enligt IAS 18 "Intäkter" dels när intäkten från uppförandet skall redovisas. Enligt IFRIC 15 tillämpas IAS 11 när en köpare kan definiera byggnadselement i fastighetens konstruktion innan uppförandet påbörjas eller specificera större ändringar under uppförandet. I andra fall skall IAS 18 tillämpas.
Om IAS 18 tillämpas måste först avgöras om avtalet är ett avtal om tillhandahållande av tjänst eller avtal om försäljning av varor. Om det är en tjänst kan modellen för successiv vinstavräkning tillämpas. Om bolaget måste tillhandahålla både tjänster och byggmaterial är det fråga om ett avtal för försäljning av varor.
Grundprincipen för alla Bonavas enheter är att intäkter från bostadsprojekt för konsumenter redovisas vid tidpunkten för överlämnande, det vill säga i samband med tillträdet av bostaden för slutkund.
Bonavas affärsmodell vid försäljning av bostäder med äganderätt är att Bonava upprättar ett avtal med respektive ägare om uppförande av bostad. Under byggtiden redovisas upparbetade kostnader i tillgångsslaget Bostadsprojekt. Intäkter redovisas när bostäderna är färdigställda och kunden har tillträtt.
I Sverige och Finland sker Bonavas projektutveckling av bostäder även genom att ett entreprenadavtal ingås med en bostadsrättsförening som beställare i Sverige eller ett bostadsaktiebolag i Finland. I Sverige köper slutkunden en nyttjanderätt i föreningen motsvarande en särskild lägenhet. I Finland köper kunden aktier i bolaget som motsvarar en särskild lägenhet. Bonavas affärsmodell innebär att väsentliga risker och förmåner övergår till kunden som förvärvar bostaden när kunden tillträder bostaden. Eftersom Bonava har kontroll över såväl bostadsrättsförening som bostadsaktiebolag under uppförandeperioden och fram till dess att försäljning sker till slutkund så konsolideras dessa enheter, vilket medför att det inte
föreligger något kontrakt med en från Bonava extern part innan slutkunden tecknat ett avtal. Intäkter baseras på den faktiska intäkten för försålt bostadsprojekt. Redovisad intäkt per bostad möts av en andel av bostadens bedömda kostnad vid projektets färdigställande.
Försäljning av bostadsfastigheter till investerare redovisas vid den tidpunkt när väsentliga risker och förmåner överförs till köparen. Beroende på avtalets utformning och lokala lagar och regler kan detta inträffa vid kontraktstillfället, löpande under produktionstiden, eller vid tidpunkten för köparens tillträde till bostäderna. I samtliga länder intäktsförs transaktionerna vid köparens tillträde.
I Bonavas nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av mark. Försäljning av mark redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten.
Avyttring av mark som inte varit föremål för projektutveckling redovisas i resultaträkningen normalt vid kundens tillträde till marken.
För samtliga intäktsflöden gäller att bedömda förluster i sin helhet direkt belastar periodens resultat.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. Bonava tillämpar komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningstiderna varierar enligt tabellen nedan:
| Programvaror | 1–5 år |
|---|---|
| Andra immateriella tillgångar | 3–10 år |
| Rörelsefastigheter | 8–25 år |
| Maskiner och inventarier | 3–20 år |
Bonava prövar i de fall det föreligger indikation på ett nedskrivningsbehov anläggningstillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Termen nedskrivning används även i samband med nedvärdering av bostadsprojekt. Värdering av dessa projekt sker enligt lägsta värdets princip d.v.s. det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om så ej är fallet redovisas avtalen som operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal aktiveras i Bonavas balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld.
Operationell leasing redovisas i resultaträkningen. Leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 19.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller eget kapital varvid tillhörande skatt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 12.
Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i Bonava.
Ett rörelsesegment är en del av Bonava som bedriver verksamhet från vilken det genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs löpande upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i Bonavas fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören, i Bonavas fall med utgångspunkt i de länder där Bonava bedriver verksamhet i. Se vidare not 2.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Goodwill skrivs inte av utan den testas årligen för eventuell nedskrivning. Se vidare not 8.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration. Fastigheterna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Se även not 9.
Finansiella anläggningstillgångar redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument nedan.
Bonavas fastighetsinnehav som rubriceras som bostadsprojekt värderas som omsättningstillgångar då avsikten är att sälja fastigheterna och lämna över dessa till kund efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Bostadsprojekt avser färdigställda bostäder, pågående bostadsprojekt, outvecklad mark och mark för framtida exploatering.
Bostadsprojekt inom Bonava presenteras med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 13. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när projektet byggstartats.
Exploateringsfastigheter är Bonavas innehav av mark- och byggrätter för framtida boendeutveckling samt aktiverade projektutvecklingsfastigheter. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas finns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som Bonava äger eller har kontroll över.
Vid byggstart omrubriceras värdet på mark och aktiverade utvecklingskostnader till pågående projekt, tillsammans med nedlagda kostnader efter byggstart.
Projektkostnader för färdigställda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till färdigställda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier avseende värdering: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen (avser derivat) samt övriga finansiella skulder. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.
I denna grupp ingår Bonavas derivat med positivt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Samtliga finansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkring av nettoinvesteringar samt Kassaflödessäkringar nedan.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordringens förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
I denna grupp ingår Bonavas derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
Bonava-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter vid tidpunkten för tilldelning redovisas som en personalkostnad med motsvarande ökning av eget kapital.
Bonava AB gör vid varje rapporteringstillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnaderna beräknas med utgångspunkt från det antal aktierätter som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätterna sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmåner. Dessa är olika i de länder som Bonava verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.
För att fullgöra Bonava AB:s åtagande i enlighet med det långsiktiga incitamentsprogrammet har Bonava AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital. För beskrivning av Bonava-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se sid. 80 och not 3.
Bonava gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
Inom Bonava finns primärt avgiftsbestämda pensionsplaner. Bonavas utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2017 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöring. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 23 MSEK.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149).
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras främst på historiska erfarenheter från jämförbara projekt och kalkyler, men även på företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Lånekostnader som är hänförliga till så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i Bonavas fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår.
Som ställd säkerhet redovisas vad Bonava ställt som säkerhet för bolagets eller koncernens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. För typ av säkerhet, se not 21.
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av Bonava bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Koncernens räkenskaper innehåller vissa bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa baseras dels på historisk erfarenhet och dels på förväntningar på framtida händelser och kan således vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden. De för Bonava mest väsentliga bedömningarna beskrivs nedan.
Bonavas bostadsprojekt redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. Bonava följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall av mindre värde. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
| MSEK | Bokfört värde vid årets utgång exploateringsfastigheter1) |
Nedskrivning under året |
|---|---|---|
| 2017 | 5 734 | 34 |
| 2016 | 5 035 | 18 |
| 1) Se not 13. |
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 326 (357) MSEK, se not 16. Avsättning för framtida utgifter på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
Inom ramen för Bonavas ordinarie affärsverksamhet är Bonava från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av Bonavas åtaganden och sannolikheten för ett för Bonava negativt utfall. Bonava bedömning görs utifrån den information och kunskap Bonava har i dag. Bedömningarna är i några fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än bedömt. Se även not 16.
Bonava redovisar intäkter och resultat från försäljning av bostäder i samband med överlämnandet av sålda och färdigställda bostäder till kunderna. Bonavas verksamheter påverkas av säsongsvariationer som ett resultat av ett cykliskt produktionsår och kallt väder och att en stor del av årsproduktionen färdigställs och överlämnas till kunderna under fjärde kvartalet. Därav följer att resultatet för fjärde kvartalet normalt är starkare än för övriga kvartal. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade.
| Förändring | Resultateffekt efter finans netto, MSEK (årsbasis) |
Soliditet | Påverkan på avkastning sysselsatt kapital (%-enheter) |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoresultat | –/+ 5% | 94 | 0,3 | 0,7 |
| Rörelsemarginal | –/+ 1% | 144 | 0,5 | 1,0 |
| Ränteförändring | –/+ 1% | 35 | 0,0 | |
| Kassaflöde före finansiering | –500 MSEK | –5 | –0,8 | –0,7 |
Verksamheten delas upp i fem rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd, den högsta verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till vd. Det är utifrån denna interna
rapportering som följande segment har identifierats: Sverige, Tyskland, Finland, Danmark–Norge och S:t Petersburg. Inom "Övrigt och elimineringar" redovisas huvudkontoret, Estland–Lettland samt justeringar och elimineringar. Samtliga segment utvecklar och säljer bostäder. Ingen väsentlig försäljning sker mellan segmenten.
| 2017 | Sverige | Tyskland | Finland | Danmark– Norge |
S:t Petersburg | Övrigt och elimineringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 699 | 5 049 | 1 290 | 1 454 | 727 | 259 | 14 479 |
| Avskrivningar | –22 | –3 | –1 | –3 | –34 | –63 | |
| Nedskrivningar | –34 | –25 | –59 | ||||
| Rörelseresultat | 1 230 | 668 | 1 | 141 | 104 | –197 | 1 946 |
| Finansiella poster | –226 | ||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 721 | ||||||
| Sysselsatt kapital1) | 4 986 | 3 057 | 1 284 | 857 | 1 108 | 711 | 12 003 |
| Danmark– | Övrigt och | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | Sverige | Tyskland | Finland | Norge | S:t Petersburg | elimineringar | Summa |
| Nettoomsättning | 5 040 | 3 907 | 1 516 | 1 931 | 915 | 182 | 13 492 |
| Avskrivningar | –19 | –1 | –2 | –22 | –44 | ||
| Nedskrivningar | –18 | –6 | –25 | ||||
| Rörelseresultat | 920 | 477 | 92 | 194 | 178 | –298 | 1 562 |
| Finansiella poster | –279 | ||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 283 | ||||||
| Sysselsatt kapital1) | 4 350 | 2 163 | 1 092 | 736 | 1 277 | 515 | 10 134 |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Övrigt och elimineringar | Netto omsättning |
Rörelse resultat |
Netto omsättning |
Rörelse resultat |
| Bonavas huvudkontor2) | 212 | –214 | 69 | –227 |
| Verksamhet i Estland och Lettland | 273 | 17 | 176 | 20 |
| Försäljning av fastigheter i Lettland | 4 | –91 | ||
| Elimineringar | –226 | –67 | ||
| Totalt | 259 | –197 | 182 | –298 |
1) Sysselsatt kapital definieras på sida 135.
2) Aktiviteter för att skapa ett fristående Bonava medförtde kostnader om 85 (varav 55 MSEK avsåg huvudkontoret) för 2016. Under 2017 har inga sådana kostnader förekommit.
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
| Sverige | 229 | 106 | 184 | 81 |
| Tyskland | 886 | 644 | 809 | 600 |
| Finland | 146 | 63 | 104 | 35 |
| Danmark | 63 | 46 | 44 | 30 |
| Norge | 16 | 3 | 9 | 7 |
| S:t Petersburg | 266 | 153 | 276 | 168 |
| Estland | 34 | 19 | 25 | 15 |
| Lettland | 56 | 39 | 31 | 21 |
| Totalt | 1 696 | 1 073 | 1 482 | 957 |
| Andel kvinnor, % | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledningen | ||
| Totalt | ||
| Styrelsen | 43 | 50 |
| Ledande befattningshavare | 27 | 27 |
Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen.
| 2017 | 2016 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Totalt | |
| Löner och andra ersättningar | 42 | 851 | 893 | 39 | 676 | 715 |
| Sociala kostnader | 257 | 218 | ||||
| – varav pensionskostnad | 7 | 77 | 5 | 64 |
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i ledningen för Bonava föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, aktierelaterad ersättning, övriga förmåner samt pension. Vid utgången av 2017 var antalet ledande befattningshavare elva. Av dessa var sju anställda i moderbolaget och fyra anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Joachim Hallengren var den rörliga ersättningen för 2017 maximerad till 50 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Ersättning avseende verksamhetsåret 2017 var 1,3 (1,8) MSEK.
Verkställande direktören Joachim Hallengren har ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av fast lön. Joachim Hallengrens pensionsålder är 65 år.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige har övergått till premiebestämd ITP med 65 års pensionsålder. En av medlemmarna i koncernledningen har avtalat att för den del av tjänstepensionen som avser ITP (det vill säga för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp) ska denna slutbetalas om medlemmen går i pension mellan 60 och 65 års ålder.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller kompletterande premiebestämda pensionsvillkor med 0–30 procent av pensionsmedförande lön beroende på anställningsland.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner1) 3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning |
Pensions kostnad |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör Joachim Hallengren | 7 221 | 83 | 1 260 | 1 355 | 1 336 |
| Styrelsens ordförande Carl Engström | 582 | ||||
| Styrelseledamoten Åsa Hedenberg | 309 | ||||
| Styrelseledamoten Magnus Rosén | 271 | ||||
| Styrelseledamoten Anna Wallenberg | 271 | ||||
| Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson | 271 | ||||
| Styrelseledamoten Samir Kamal | 309 | ||||
| Styrelseledamoten Mikael Norman | 279 | ||||
| Övriga ledande befattningshavare koncernen (tio personer) | 32 886 | 781 | 4 788 | 5 277 | 5 642 |
| Totalt ledande befattningshavare | 42 399 | 864 | 6 048 | 6 632 | 6 978 |
1) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
3) Styrelsearvoden är periodiserade från årsstämmodatum 2017. Mikael Norman valdes till ny styrelseledamot vid stämman den 4 april 2017.
Revisionsutskottsarvode har utgått till Mikael Norman (ordförande), Åsa Hedenberg samt Samir Kamal.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner1) 3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning |
Pensions kostnad |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör Joachim Hallengren | 7 607 | 16 | 1 777 | 840 | 956 |
| Styrelsens ordförande Carl Engström | 348 | ||||
| Styrelseledamoten Åsa Hedenberg | 181 | ||||
| Styrelseledamoten Magnus Rosén | 181 | ||||
| Styrelseledamoten Anna Wallenberg | 181 | ||||
| Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson | 181 | ||||
| Styrelseledamoten Samir Kamal | 181 | ||||
| Övriga ledande befattningshavare koncernen (tio personer) | 30 606 | 592 | 6 268 | 2 075 | 4 265 |
| Totalt ledande befattningshavare | 39 466 | 608 | 8 045 | 2 915 | 5 221 |
1) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
3) Styrelsearvoden är periodiserade från årsstämmodatum 2016.
Joachim Hallengren har sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om tolv månader. Avgångsvederlag uppgår till tolv månader. Övriga ledande befattningshavare har mellan nio och tolv månaders uppsägningstid från bolaget, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från bolaget mellan nio och tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från bolaget under uppsägningsperioden. Vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran utgår inget avgångsvederlag. Efter anställningens upphörande omfattas befattningshavaren av ett konkurrens- och värvningsförbud under tolv respektive nio månader.
NOT 3 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.
Bonava har två utestående långsiktiga prestationsbaserade aktieprogram till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonava-koncernen (LTIP2016 samt LTIP 2017). Syftet med programmen är att sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens intressen för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande, att skapa ett långsiktigt koncernövergripande fokus på resultatutvecklingen samt att underlätta att rekrytera och behålla personer i koncernledningen och andra nyckelpersoner.
LTIP 2017 omfattar 50 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonava-koncernen. LTIP 2017 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter vilket ger rätt till B-aktier. För att kunna delta i LTIP 2017 krävs att deltagarna investerar i ett eget aktieägande i Bonava AB, så kallade investeringsaktier, som allokeras till LTIP 2017. Deltagarna är indelade i fyra kategorier; (1) vd, (2) CFO och affärsenhetschefer, (3) övriga koncernledningen och andra nyckelpersoner samt (4) nyckelmedarbetare med funktionsansvar. Tilldelningsvärdet per investeringsaktie för kategori (1) utgör 6 aktierätter, 5 aktierätter för kategori (2) samt 4 respektive 3 för kategori (3) och (4).
Tilldelning av B-aktier är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden. Målen för LTIP 2017 är relaterat till Bonavas vinst per aktie (EPS) till 70 procent och Bonavas genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) till 30 procent. Om totalavkastningen på bolagets B-aktie är negativ under perioden mellan programmens införande till och med dagen för offentliggörande av Bonavas delårsrapport för tredje kvartalet 2020, ska tilldelningen av B-aktier reduceras till hälften.
Vid ett antagande om ett fullt uppfyllande av prestationsmålen samt maximalt deltagande och maximal investering, beräknas värdet på aktierätterna till cirka 28 MSEK inklusive sociala avgifter.
I syfte att täcka åtagandet för LTIP 2017 för leverans av B-aktier, inklusive sociala avgifter, har Bonava AB återköpt 194 800 B-aktier till ett totalt värde om 30 MSEK.
LTIP 2016 omfattar 25 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonava-koncernen. LTIP 2016 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter vilket ger rätt till B-aktier. För att kunna delta i LTIP 2016 krävs att deltagarna investerar i ett eget aktieägande i Bonava AB, så kallade investeringsaktier, som allokeras till LTIP 2016. Deltagarna är indelade i tre kategorier; (1) vd, (2) CFO och affärsenhetschefer samt (3) övriga koncernledningen och nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet per investeringsaktie för kategori (1) utgör 6 aktierätter, 5 aktierätter för kategori (2) samt 4 för kategori (3).
Målen för LTIP 2016 är relaterat till Bonavas rörelseresultat (EBIT) till 70 procent och Bonavas genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) till 30 procent. Om totalavkastningen på bolagets B-aktie är negativ under perioden mellan programmens införande till och med dagen för offentliggörande av Bonavas delårsrapport för tredje kvartalet 2019, ska tilldelningen av B-aktier reduceras till hälften.
Vid ett antagande om ett fullt uppfyllande av prestationsmålen samt maximalt deltagande och maximal investering, beräknas värdet på aktierätterna till cirka 40 MSEK inklusive sociala avgifter.
I syfte att täcka åtagandet för LTIP 2016 för leverans av B-aktier, inklusive sociala avgifter, har Bonava AB återköpt 354 400 B-aktier till ett totalt värde om cirka 45 MSEK.
| 2017 | 2016 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LTIP 2016 | Koncern | Moderbolag | Koncern | Moderbolag | |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 8 578 | 3 994 | 820 | 369 | |
| Aktiepris, SEK | 107,76 | 107,76 | 107,76 | 107,76 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Aktierätternas löptid, år | 1,75 | 1,75 | 2,75 | 2,75 |
| 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|
| LTIP 2017 | Koncern | Moderbolag | ||
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 3 349 | 1 175 | ||
| Aktiepris, SEK | 140,47 | 140,47 | ||
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | ||
| Aktierätternas löptid, år | 2,5 | 2,5 |
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader för aktierelaterad ersättning | Koncern | Moderbolag | Koncern | Moderbolag |
| Aktierätter | 11 | 5 | 1 | |
| Sociala kostnader | 2 | 2 | ||
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning | 13 | 6 | 1 | 1 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –34 | –18 |
| Rörelsefastigheter | –4 | –4 |
| Maskiner och inventarier | –25 | –22 |
| Summa avskrivningar | –63 | –44 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Revisionsföretag | ||
| EY | ||
| Revisionsuppdrag | 6 | 7 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revisionsuppdrag | 1 | |
| Summa arvoden och kostnadsersättningar | ||
| till revisorer och revisionsföretag | 7 | 7 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
NOT 6 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
11 259 | 10 933 |
| Lagerförändringar | 1 | –2 |
| Personalkostnader | 1 151 | 929 |
| Avskrivningar | 63 | 44 |
| Nedskrivningar | 58 | 25 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
12 532 | 11 930 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | 11 | 13 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–88 | –171 |
| Räntekostnader på finansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–83 | –72 |
| Netto valutakursförändringar | 1 | –6 |
| Övriga finansiella kostnader | –67 | –44 |
| Finansiella kostnader | –236 | –292 |
| Finansnetto | –226 | –279 |
| 2017 | Goodwill | Övrigt |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 67 | 179 |
| Investeringar | 77 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 67 | 256 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –25 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –31 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –56 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –45 | –6 |
| Årets nedskrivning | –25 | |
| Årets omräkningsdifferens | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –45 | –31 |
| Restvärde vid årets början | 22 | 149 |
| Restvärde vid årets slut | 22 | 169 |
| 2016 | Goodwill | Övrigt |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 67 | 86 |
| Investeringar | 111 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | |
| Omklassificering | –18 | |
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 1 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 69 | 179 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –24 | |
| Omklassificering | 18 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –18 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –25 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –45 | 0 |
| Årets nedskrivning | –6 | |
| Årets omräkningsdifferens | –3 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –47 | –6 |
| Restvärde vid årets början | 22 | 62 |
| Restvärde vid årets slut | 22 | 149 |
Impairment-test av goodwill har ej inkluderats av väsentlighetsskäl. Posten "Övrigt" avser främst aktiverade utvecklingskostnader av IT-system.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Kostnader för produktion | –1 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –34 | –17 |
| Summa | –34 | –18 |
| 2017 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början |
92 | 269 | 361 |
| Investeringar | 16 | 64 | 80 |
| Avyttringar och utrangeringar | –9 | –12 | –21 |
| Omklassificeringar | 7 | 7 | |
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 3 | 5 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
101 | 331 | 432 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början |
–24 | –149 | –173 |
| Omklassificeringar | –15 | –15 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 6 | 6 | |
| Årets avskrivningar | –4 | –25 | –29 |
| Ackumulerade ned- och | |||
| avskrivningar vid årets slut | –28 | –184 | –211 |
| Restvärde vid årets början | 68 | 120 | 187 |
| Restvärde vid årets slut | 73 | 147 | 221 |
| 2016 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början |
70 | 182 | 252 |
| Investeringar | 5 | 87 | 92 |
| Avyttringar och utrangeringar | –9 | –9 | |
| Omklassificeringar | 12 | –1 | 11 |
| Årets omräkningsdifferens | 6 | 9 | 15 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
92 | 269 | 361 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början |
–19 | –121 | –140 |
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –6 | –8 |
| Årets avskrivningar | –4 | –22 | –26 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut |
–24 | –149 | –173 |
| Restvärde vid årets början | 50 | 61 | 111 |
| Restvärde vid årets slut | 68 | 120 | 187 |
I finansiella rapporter för Bonava ingår nedanstående poster som utgör ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 255 | 63 |
| Kostnader | –237 | –64 |
| Resultat | 18 | –1 |
| Anläggningstillgångar | 31 | 20 |
| Omsättningstillgångar | 399 | 455 |
| Summa tillgångar | 430 | 475 |
| Långfristiga skulder | 70 | 228 |
| Kortfristiga skulder | 271 | 165 |
| Summa skulder | 341 | 393 |
| Nettotillgångar | 89 | 82 |
| Förteckning över gemensamma verksamheter | Ägd andel, % |
|---|---|
| Tipton Brown AB | 33 |
| NVB Beckomberga KB | 25 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| Ursvik Exploaterings AB | 50 |
| KB Öhusen | 50 |
| AB Broutsikten | 50 |
| Sigtuna Stadsängar Exploaterings AB | 53 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | ||
| Fordringar på joint ventures | 10 | 81 |
| Fordringar från sålda bostadsprojekt | 66 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 135 | 82 |
| Långfristiga fordringar Övriga fordringar som är omsättningstillgångar |
145 | 228 |
| Fordringar på joint ventures | 59 | 57 |
| Fordringar från sålda bostadsprojekt | 85 | 161 |
| Förskott till leverantörer | 2 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 849 | 431 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar |
993 | 651 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | ||
| Aktuell skattekostnad | –129 | –242 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | –189 | –36 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –319 | –278 |
| 2017 | 2016 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | |
| Resultat före skatt | 1 721 | 1 283 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –22 | –379 | –22 | –282 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –3 | –53 | –2 | –31 | |
| Ändrad skattesats i Norge 2017 och 2016 | –2 | ||||
| Icke avdragsgilla kostnader | –3 | –45 | –3 | –39 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 8 | 144 | 6 | 78 | |
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag | –1 | –2 | –20 | ||
| Skatteeffekt till följd av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 5 | 4 | 51 | ||
| Skatteeffekt till följd av omvärderade underskottsavdrag | –1 | 12 | 3 | 38 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 2 | –5 | –6 | ||
| Övrigt | –2 | –1 | –8 | ||
| Genomsnittlig skattesats/redovisad skatt | –19 | –319 | –22 | –278 |
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land.
I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används denna för uppskjuten skatt.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | 16 | |
| Summa | 0 | 16 |
| 2017 | 2016 |
|---|---|
| 319 | 338 |
| –5 | 4 |
| –189 | –36 |
| –1 | 14 |
| 125 | 319 |
| Tillgångar Skulder |
Netto | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Pågående bostadsprojekt | 8 | 100 | 8 | 100 | |||
| Exploateringsfastigheter | 12 | –7 | –7 | 12 | |||
| Obeskattade reserver | –24 | 0 | –24 | ||||
| Avsättningar | 24 | 13 | 24 | 13 | |||
| Underskottsavdrag | 90 | 207 | 90 | 207 | |||
| Övrigt | 17 | 26 | –7 | –17 | 10 | 10 | |
| Uppskjuten skattefordran/ skatteskuld | 139 | 360 | –14 | –41 | 125 | 319 |
Aktiverade underskottsavdrag beräknas kunna utnyttjas inom en femårsperiod.
I Bonava finns underskotts- och ränteavdrag motsvarande cirka 54 (90) MSEK som inte värderats i balansräkningen.
| 2017 | Exploaterings- fastigheter |
Pågående bostadsprojekt |
Färdigställda bostäder |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 5 226 | 7 935 | 739 | 13 900 |
| Investeringar1) | 4 030 | 10 080 | 100 | 14 210 |
| Avyttringar | –553 | –9 492 | –1 895 | –11 940 |
| Omklassificeringar | –2 791 | 905 | 1 886 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 47 | 95 | –4 | 139 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 5 958 | 9 523 | 826 | 16 307 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –192 | –38 | –6 | –236 |
| Årets nedskrivningar | –34 | –34 | ||
| Avyttringar | –4 | –5 | –9 | |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –225 | –42 | –11 | –278 |
| Restvärde vid årets början | 5 035 | 7 898 | 733 | 13 666 |
| Restvärde vid årets slut | 5 734 | 9 482 | 815 | 16 031 |
1) Investeringar avser investeringar i exploateringsmark, pågående bostadsproduktion samt förvärv av bostäder som färdigställts och som ännu ej tillträtts eller försålts.
| 2016 | Exploaterings- fastigheter |
Pågående bostadsprojekt |
Färdigställda bostäder |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 4 953 | 7 059 | 607 | 12 619 |
| Investeringar1) | 2 459 | 9 000 | 54 | 11 513 |
| Avyttringar | –584 | –7 715 | –2 076 | –10 375 |
| Minskning genom försäljning | –269 | –267 | –536 | |
| Omklassificeringar | –1 669 | –430 | 2 087 | –12 |
| Årets omräkningsdifferens | 336 | 290 | 67 | 693 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 5 226 | 7 935 | 739 | 13 900 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –216 | –16 | –8 | –240 |
| Avyttringar | 7 | 7 | ||
| Omklassificeringar | 28 | –28 | 2 | 2 |
| Årets omräkningsdifferens | –4 | –1 | –5 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –192 | –38 | –6 | –236 |
| Restvärde vid årets början | 4 737 | 7 043 | 599 | 12 378 |
| Restvärde vid årets slut | 5 035 | 7 898 | 733 | 13 666 |
1) Investeringar avser investeringar i exploateringsmark, pågående bostadsproduktion samt förvärv av bostäder som färdigställts och som ännu ej tillträtts eller försålts.
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier |
Aktiekapital, TSEK |
|---|---|---|
| Antal aktier den 1 januari 2017 | 108 435 822 | 433 743 |
| Antal aktier den 31 december 2017 | 108 435 822 | 433 743 |
Aktierna fördelas på 13 169 505 A-aktier och 95 266 317 B-aktier. En A-aktie berättigar till tio röster och en B-aktie till en röst. Kvotvärde per aktie är 4 SEK.
För att kunna fullfölja sina åtaganden för de långsiktiga incitamentsprogrammen har Bonava AB återköpt 549 200 (354 000) B-aktier.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare | 590 | 588 |
| Finansiella leasingskulder | 14 | 11 |
| Skulder avseende svenska bostadsrätts föreningar och finländska bostadsaktiebolag |
2 674 | 1 517 |
| Skulder till joint ventures | 16 | 85 |
| Övriga långfristiga lån | 46 | 45 |
| Summa | 3 340 | 2 245 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare |
200 | |
| Skulder avseende svenska bostadsrätts föreningar och finländska bostadsaktiebolag |
1 737 | 2 160 |
| Skulder till joint ventures | 58 | 57 |
| Finansiell leasing, kortfristig del | 7 | 5 |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 15 |
| Summa | 2 024 | 2 236 |
| Totalt räntebärande skulder | 5 364 | 4 481 |
För återbetalningstider och villkor se not 23.
| 2017 | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 357 | 423 | 780 |
| Årets avsättning | 83 | 10 | 93 |
| Omrubriceringar | |||
| Årets utnyttjande | –66 | –116 | –182 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –52 | –4 | –56 |
| Omklassificering | –1 | 1 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | 5 | 5 | |
| Utgående balans | 326 | 313 | 640 |
| 2016 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 242 | 115 | 357 |
| Årets avsättning | 111 | 105 | 216 |
| Omrubriceringar | 3 | 2 | |
| Årets utnyttjande | –74 | –102 | –176 |
| Återförd, ej utnyttjad | |||
| avsättning | –1 | –14 | –14 |
| Omklassificering1) | 62 | 316 | 378 |
| Omräkningsdifferenser | 12 | 4 | 17 |
| Utgående balans | 357 | 423 | 780 |
1) Omklassificering under 2016 avser åtaganden i sålda projekt i Bonava Sverige vilka omförts från långfristig skuld.
Garantiavsättningarna avser bedömda utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning per projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. Garantikostnaden avsätts individuellt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Bonava är även inblandade i andra tvister, rättsliga processer och skatterevisioner som uppkommit i den ordinarie affärsverksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet och andra kostnader i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligen påverka Bonavas affärsverksamhet eller finansiella ställning.
| Ovriga skulder | |
|---|---|
| ---------------- | -- |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till joint ventures | 2 | |
| Skulder fastighetsförvärv | 509 | 237 |
| Övriga långfristiga skulder | 45 | 32 |
| Summa | 555 | 271 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 3 958 | 2 828 |
| Skulder för fastighetsförvärv | 206 | 333 |
| Kortfristiga skulder, övriga | 327 | 226 |
| Summa | 4 492 | 3 387 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade kostnader | 148 | 142 |
| Projektrelaterade kostnader | 749 | 827 |
| Administrationskostnader | 128 | 147 |
| Räntekostnader | 31 | |
| Övriga kostnader | 10 | 3 |
| Summa | 1 067 | 1 119 |
Transaktioner med NCC och övriga NCC-företag redovisas i tabell nedan. Bonava tecknade inför 2016 avtal med NCC AB avseende vissa administrativa och IT-relaterade tjänster.
Som närstående transaktioner betraktas även tjänster inom på gående bostadsproduktion (byggentreprenader) och transaktioner relaterat till finansieringsverksamheten.
Även Nordstjernankoncernen, bolag ingående i Axel Johnsongruppen samt joint ventures och samarbetsarrangemang rubriceras som närstående. Transaktionerna med ovannämnda parter är inte väsentliga och specificeras ej nedan.
För Bonavas ledande befattningshavare, se not 3, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Transaktioner med NCC | ||
| Försäljning | 4 | 19 |
| Inköp | 2 583 | 3 314 |
| Finansiella kostnader | 87 | |
| Kortfristiga fordringar | 1 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 35 | 45 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 12 | 12 |
| Leverantörsskulder | 60 | 258 |
| Eventualförpliktelser | 221 | 76 |
I företaget finns ramavtal för operationell leasing av fordon, utrustning och lokaler. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
| OPERATIONELL LEASING | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Operationell leasetagare | ||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 96 | 73 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 273 | 175 |
| Senare än 5 år | 456 | 15 |
| Årets kostnad för operationell leasing | 80 | 63 |
| NOT 21 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser |
|---|---|
| -------- | ---------------------------------------------- |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||
| För egna skulder: | ||
| Fastighetsinteckningar | 2 603 | 1 699 |
| Spärrade bankmedel | 11 | 22 |
| Totalt ställda säkerheter | 2 614 | 1 722 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | ||
| Egna förbindelser: | ||
| Insatser och upplåtelseavgifter1) | 1 204 | 600 |
| Övriga borgensförbindelser | 105 | 118 |
| Solidariskt med andra företag: | ||
| Skulder i konsortier, handels och kommanditbolag |
23 | |
| Summa borgens- och garantiförpliktelser | 1 309 | 741 |
1) Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till bostadsrättsföreningar bildade av Bonava Sverige AB. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Hyresgarantier uppgår inte till väsentliga belopp.
| Likvida medel | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 1 122 | 619 |
| Summa enligt balansräkning | ||
| och kassaflödesanalys | 1 122 | 619 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkt:
Under året erhållen ränta uppgick till 11 MSEK (13). Under året betald ränta uppgick till 170 MSEK (242).
Finansiella instrument NOT 23 och finansiell riskhantering
Bonava är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. Bonavas finansavdelning ansvarar för efterlevnaden av finanspolicyn. Bonavas finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av Bonavas styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom Bonavas decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till koncernens finansavdelning, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetens uppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I Bonava hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens finansavdelning. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
Refinansieringsrisk definieras som risken att Bonava inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. Bonava ska enligt finanspolicyn eftersträva en riskspridning mellan olika finansieringskällor för att trygga sin långsiktiga försörjning av lånat kapital.
Bonavas policy är att företagets skuldportfölj ska ha en förfallostruktur som minimerar exponeringen ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljen består av projektfinansiering och övrig skuld. Projektfinansieringen avser byggnation av finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar och ska vara knuten till varje enskilt bostadsprojekt och löptiden ska avspegla projektens tidpunkt för färdigställande. Den övriga skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden och den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader.
I finansieringen avseende byggnation av finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar om 4 411 (3 677) MSEK är kapitalbindningen knuten till varje enskilt bostadsprojekt och uppgick till 18 (19) månader. Per 31 december 2017 uppgick kapitalbindningen till 23 (33) månader för företagets övriga skuldportfölj. Kapitalbindningen för totala räntebärande skulder uppgick till 19 (22) månader.
| Räntebärande skulder | ||
|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel, % |
| 2018 | 2 022 | 38 |
| 2019 | 2 485 | 46 |
| 2020 | 504 | 9 |
| 2021 | 353 | 7 |
| 2022 | ||
| 2023 | ||
| 2024– | ||
| Totalt | 5 364 | 100 |
För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Bonavas finanspolicy att betalningsberedskapen ska uppgå till minst 10 procent av årsomsättningen samt att outnyttjade bindande kreditfaciliteter ska uppgå till lägst 800 MSEK. Betalningsberedskapen definieras som likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter. Tillgängliga likvida medel ska placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet samt likvid andrahandsmarknad.
Bonavas likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december 2017 uppgick till 1 122 (619) MSEK.
Betalningsberedskapen per den 31 december 2017 uppgick till 26 (27) procent och inkluderar tillgängliga likvida medel om 1 044 (566) MSEK samt outnyttjade bindande kreditfaciliteter om 2 782 (3 093) MSEK.
Nedanstående tabell visar Bonavas finansiella tillgångar och skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella tillgångar och skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
| 2017 | Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande fordringar | 172 | 156 | 12 | 4 | ||
| Kundfordringar | 440 | 440 | ||||
| Likvida medel | 1 122 | 1 122 | ||||
| Summa finansiella tillgångar | 1 734 | 1 718 | 0 | 12 | 0 | 4 |
| Derivatinstrument | 11 | 4 | 1 | 6 | ||
| TOTALT | 1 745 | 1 722 | 1 | 18 | 0 | 4 |
| Räntebärande skulder | 983 | 203 | 95 | 332 | 353 | |
| Räntebärande skulder i finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar1) |
4 488 | 445 | 1 345 | 2 698 | ||
| Derivatinstrument (netto) | 82 | 72 | 7 | 3 | ||
| Leverantörsskulder | 807 | 807 | ||||
| TOTALT | 6 360 | 1 527 | 1 447 | 3 030 | 356 | 0 |
| 2016 | Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år |
| Räntebärande fordringar | 396 | 245 | 147 | 4 | ||
| Kundfordringar | 535 | 535 | ||||
| Likvida medel | 619 | 619 | ||||
| Summa finansiella tillgångar | 1 550 | 1 399 | 0 | 147 | 0 | 4 |
| Derivatinstrument | 55 | 49 | 6 | |||
| TOTALT | 1 605 | 1 448 | 6 | 147 | 0 | 4 |
| Räntebärande skulder | 846 | 4 | 154 | 47 | 641 | |
| Räntebärande skulder i finländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar1) |
3 755 | 76 | 2 019 | 1 542 | 5 | 113 |
| Derivat instrument (netto) | 102 | 52 | 13 | 37 | ||
| Leverantörsskulder | 861 | 861 | ||||
| TOTALT | 5 564 | 993 | 2 186 | 1 626 | 646 | 113 |
1) Förfallotidpunkten för räntebärande skulder i osålda färdigställda projekt i finländska bostadsaktiebolag är definierade som förfallotidpunkten för de långfristiga låneavtalen. Lånen löses dock i takt med försäljningen av bostäderna.
Nedanstående tabell visar Bonavas bruttoreglerade valutaderivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Valutaterminerna förfaller inom 0 (3) månader.
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Valutaterminer | ||
| – utflöde | –1 162 | |
| – inflöde | 1 178 | |
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | 0 | 16 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor på verkar Bonavas kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. Bonavas finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning.
Upplåningen som är räntebärande medför att Bonava exponeras för ränterisk.
Enligt Bonavas finanspolicy för hantering av ränterisken ska den vägda genomsnittliga återstående räntebindningstiden för projektrelaterade skulder avseende byggnation av finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar maximalt uppgå till projektets tidpunkt för färdigställande. För företagets övriga skuldportfölj ska räntebindningstiden ligga mellan 1 och 18 månader.
Räntebindningstiden för projektrelaterade skulder om 4 411 (3 677) MSEK uppgick till 1 (1) månad. Den räntebärande skulden avseende företagets övriga skuldportfölj uppgick till 954 (804) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 2 (4) månader. Per 31 december 2017 uppgick Bonavas totala räntebärande bruttoskuld till 5 364 (4 481) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 1 (1) månader.
Räntebindningstiden för projektrelaterad finansiering samt företagets övriga skuldportfölj följer den antagna finanspolicyn.
Inga ränteswappar var utestående per den 31 december 2017 eller 2016.
En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –35 (–22) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.
| Räntekänslighet, resultat | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Effekt på resultat |
Effekt på resultat |
|
| Marknadsränta +/– 1 % | 35 | 22 |
| Räntekänslighet, verkligt värde | 2017 | 2016 |
| Effekt på resultat |
Effekt på resultat |
|
| Marknadsränta +/– 1 % | 4 | 6 |
| 2017 | 2016 | |
| Effekt på övrigt totalresultat |
Effekt på övrigt totalresultat |
|
| Marknadsränta +/– 1 % | 0 | 1 |
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar |
||||
|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel, % | ||
| 2018 | 5 364 | 100 | ||
| Totalt | 5 364 | 100 |
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
I enlighet med Bonavas finanspolicy, ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring ska ske av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden.
Då Bonavas affärsenheter huvudsakligen har både in- och utbetalningar i lokal valuta är transaktionsexponeringens omfattning begränsad. Inga derivat för att säkra transaktionsexponering var utestående per den 31 december 2017.
Följande tabell visar Bonavas finansiering i olika valutor.
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel, % |
|---|---|---|
| EUR | 1 307 | 24 |
| SEK | 4 057 | 76 |
| Totalt | 5 364 | 100 |
Omräkningsexponering i utländska nettotillgångar säkrades till och med 2016. I januari 2017 avslutade Bonava sin säkring av nettoinvesteringar med en positiv resultateffekt om 2 MSEK. Resultateffekten har redovisats via resultaträkningen.
Nedanstående tabell visar Bonavas nettoinvesteringar och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt till och med år 2016. Från och med år 2017 upphörde Bonava med att säkra nettoinvesteringar.
| 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Nettoinvestering | Säkringsposition före skatt |
Säkrad andel före skatt, % |
Säkringsposition efter skatt |
Säkrad andel efter skatt, % |
||
| DKK | 347 | ||||||
| EUR | 1 529 | ||||||
| NOK | 510 | ||||||
| RUB | 461 | ||||||
| Totalt | 2 847 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 2016 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Nettoinvestering | Säkringsposition före skatt |
Säkrad andel före skatt, % |
Säkringsposition efter skatt |
Säkrad andel efter skatt, % |
|||
| DKK | 407 | 322 | 79 | 251 | 62 | |||
| EUR | 1 614 | 1 254 | 78 | 978 | 61 | |||
| NOK | 44 | 42 | 95 | 33 | 74 | |||
| RUB | 482 | 118 | 24 | 92 | 19 | |||
| Totalt | 2 547 | 1 736 | 68 | 1 354 | 53 |
Säkring av nettotillgångarna skedde både genom upptagande av lån samt genom valutaterminer. Det redovisade värdet på lån samt valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument för nettotillgångar per 31 december 2017 var 0 (1 736) MSEK, varav lån 0 (574) MSEK och valutaterminer 0 (1 162) MSEK. Säkringsredovisning tillämpades 2016 då kriterierna för säkringsredovisning var uppfyllda. En valutakursdifferens på 0 (73) MSEK före skatt har redovisats i övrigt totalresultat. Säkringarna uppfyllde 2016 kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisades i övrigt totalresultat. Per den 31 december 2017 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av eget kapital med 142 (41) MSEK.
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
Bonavas placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A– (Standard & Poor's) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där Bonava bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and
Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla externa motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 0 (58) MSEK vid utgången av 2017. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1 procent på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 122 (619) MSEK.
Risken att Bonavas kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
|
| Ej förfallna kundfordringar | 428 | 652 | ||
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar | 72 | 58 | ||
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar | 15 | 19 | ||
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar | 16 | |||
| Förfallna kundfordringar >180 dagar | 47 | 36 | 49 | 33 |
| Summa | 562 | 36 | 794 | 33 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 0 (0) MSEK.
| 2017 | 2016 |
|---|---|
| 33 | 33 |
| 5 | 1 |
| –3 | –3 |
| 1 | 1 |
| 36 | 33 |
Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer baseras på publicerade terminskurser på en aktiv marknad.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder, andra räntefria skulder och andra räntebärande skulder bedöms det verkliga värdet överensstämma med det redovisade värdet.
Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan nedanstående kategorier har gjorts under året.
| 2017 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultat räkningen |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
4 | 4 | |||||
| Långfristiga fordringar | 12 | 12 | |||||
| Kundfordringar | 440 | 440 | |||||
| Övriga fordringar | 155 | 155 | |||||
| Likvida medel | 1 122 | 1 122 | |||||
| Derivatinstrument | 11 | 11 | |||||
| Summa tillgångar | 11 | 1 729 | 4 | 1 744 | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 340 | 3 340 | |||||
| Övriga långfristiga skulder | 555 | 555 | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 024 | 2 024 | |||||
| Leverantörsskulder | 807 | 807 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 206 | 206 | |||||
| Derivatinstrument | 82 | 82 | |||||
| Summa skulder | 82 | 6 932 | 7 014 |
| 2016 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultat räkningen |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings värde |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
4 | 4 | |||||
| Långfristiga fordringar | 147 | 147 | |||||
| Kundfordringar | 534 | 534 | |||||
| Övriga fordringar | 17 | 245 | 262 | ||||
| Likvida medel | 619 | 619 | |||||
| Derivatinstrument | 38 | 38 | |||||
| Summa tillgångar | 17 | 38 | 1 545 | 4 | 1 604 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder | 2 245 | 2 245 | |||||
| Övriga långfristiga skulder | 271 | 271 | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 236 | 2 236 | |||||
| Leverantörsskulder | 861 | 861 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 334 | 334 | |||||
| Derivatinstrument | 102 | 102 | |||||
| Summa skulder | 102 | 5 947 | 6 049 |
I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i Bonavas balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma
instrument. Denna kategori är inte aktuell för Bonava.
Nivå 2: enligt metoden för Nivå 2 baseras verkligt värde på modeller som använder andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1. För Bonava innebär sådan data marknadsräntor och avkastningskurvor som används för att beräkna verkligt värde.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori är inte aktuell för Bonava.
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nivå 2 | Summa | Nivå 2 | Summa | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||
| Derivatinstrument som används för säkringsredovisning | 0 | 17 | 17 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Summa finansiella tillgångar | 4 | 4 | 21 | 21 |
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||
| Övriga skulder (räntebärande skulder) | 5 364 | 5 364 | 4 481 | 4 481 |
| Summa finansiella skulder | 5 364 | 5 364 | 4 481 | 4 481 |
Bonavas derivat avser innehav mot externa motparter, vilka är kvittningsbara.
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
|
| Redovisade bruttobelopp1) | 17 | |||
| Nettobelopp efter avtal om nettning | 0 0 |
17 | 0 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som används i säkringsredovisning i övriga fordringar med 0 (17) MSEK.
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 212 | 69 | |
| Bruttoresultat | 212 | 69 | |
| Administrationskostnader | –407 | –295 | |
| Rörelseresultat | 2,3,4 | –195 | –226 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 5 | 432 | 291 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 176 | 148 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 6 | –128 | –188 |
| Resultat efter finansiella poster | 12 | 284 | 24 |
| Bokslutsdispositioner | |||
| Koncernbidrag, erhållna | 141 | ||
| Koncernbidrag, lämnade | –5 | ||
| Resultat före skatt | 425 | 19 | |
| Skatt på årets resultat | 9 | 3 | 27 |
| Årets resultat | 428 | 45 |
KOMMENTARER TILL MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING Moderbolaget består av koncerngemensamma funktioner för ekonomi, finans och IT, marknadsföring, personal, juridik och strategi.
Moderbolagets intäkter består till stor del av utdebitering av dess tjänster till dotterbolagen. Nettoomsättningen uppgick till 212 (69). Ökningen var hänförligt till högre administrationskostnader än föregående år till följd av en större organisation.
Resultat från andelar i koncernföretag består av utdelningar samt nedskrivningar av aktier i dotterföretag. I övrigt består de finansiella posterna i huvudsak av ränteintäkter och räntekostnader inom den centraliserade finansavdelningen.
KOMMENTARER TILL MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Under 2017 har Bonava AB förvärvat Januki SIA från sitt dotterbolag Bonava East Holding AB. Bonava AB har lämnat aktieägartillskott till dotterbolag under året.
Under 2016 bildade Bonava AB en centraliserad finansavdelning i syfte att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner samt att kunna uppnå kostnadseffektivitet och stordriftsfördelar. Fordringar koncernföretag avser finansavdelningens fordringar på dotterföretag.
Under 2016 ökades aktiekapitalet i moderbolaget genom både ny- och fondemissioner.
| MSEK | Not | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande | 7 | 159 | 142 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier | 11 | 15 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 8 | 2 276 | 1 740 |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 63 | 58 |
| Andra långfristiga fordringar | 2 | 1 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 2 340 | 1 799 | |
| Summa anläggningstillgångar | 2 509 | 1 955 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 2 812 | 3 739 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 25 | 32 | |
| Övriga fordringar | 983 | 360 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 3 820 | 4 131 | |
| Kassa och bank | |||
| Kassa och bank | 120 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 12 | 6 330 | 6 207 |
| Eget kapital Bundet eget kapital |
|||
| Aktiekapital | 434 | 434 | |
| Fond för utvecklingsutgifter | 98 | 83 | |
| Summa bundet eget kapital | 532 | 517 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 4 249 | 4 648 | |
| Årets resultat | 428 | 45 | |
| Summa fritt eget kapital | 15 | 4 677 | 4 693 |
| Summa eget kapital | 5 208 | 5 210 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 2 | 1 | |
| Summa avsättningar | 2 | 1 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga skulder till kreditinstitut | 10 | 590 | 574 |
| Skulder till koncernföretag | 34 | ||
| Övriga skulder | 2 | ||
| Summa långfristiga skulder | 592 | 609 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 36 | 43 | |
| Skulder till koncernföretag | 178 | 219 | |
| Aktuell skatteskuld Övriga skulder |
10 | 207 | 1 2 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 11 | 107 | 122 |
| Summa kortfristiga skulder | 528 | 387 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 12 | 6 330 | 6 207 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Fond för utvecklings utgifter |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2016-01-01 | 0 | 0 | 5 003 | –145 | 4 858 |
| Vinstdisposition | –145 | 145 | 0 | ||
| Fondemission | 433 | –433 | 0 | ||
| Erhållet kapitaltillskott | 349 | 349 | |||
| Överföring till fond för utvecklingsutgifter | 83 | –83 | 0 | ||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 3 | 3 | |||
| Återköp av aktier | –45 | –45 | |||
| Årets resultat | 45 | 45 | |||
| Utgående eget kapital 2016-12-31 | 434 | 83 | 4 648 | 45 | 5 210 |
| Vinstdisposition | 45 | –45 | 0 | ||
| Överföring till fond för utvecklingsutgifter | 15 | –15 | 0 | ||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 11 | 11 | |||
| Återköp av egna aktier | –30 | –30 | |||
| Utdelning | –410 | –410 | |||
| Årets resultat | 428 | 428 | |||
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 434 | 98 | 4 249 | 428 | 5 208 |
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella poster | 284 | 24 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | ||
| Anteciperad utdelning | –294 | –337 |
| Avskrivningar | 33 | 17 |
| Nedskrivningar | 56 | 176 |
| Förändringar avsättningar | 1 | –2 |
| Övrigt | 42 | |
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | –162 | –145 |
| Betald skatt | –17 | –46 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 106 | –167 |
| Ökning (–)/minskning (+) av fordringar | –79 | –504 |
| Ökning (+)/minskning (–) av skulder | 96 | 129 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 18 | –375 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 123 | –542 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i aktier i dotterföretag | –567 | –496 |
| Investeringar i inventarier | –15 | |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –71 | –107 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –638 | –619 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Återköp av egna aktier | –30 | –45 |
| Erhållet kapitaltillskott | 5 051 | |
| Utdelning | –410 | |
| Ökning (–) /minskning (+) av räntebärande fordringar | 347 | |
| Ökning (+)/minskning (–) av räntebärande skulder | –3 | –3 766 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –95 | 1 240 |
| Årets kassaflöde | –610 | 79 |
| Likvida medel vid årets början | 120 | 41 |
| Likvida medel vid årets slut | –490 | 120 |
Likvida medel vid 2017 års slut, –490 MSEK, avsåg medel på koncernkonto hos Bonava's finansavdelning och rapporterades netto i balansräkningen som fordringar hos koncernföretag.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 123 (–542) MSEK. En minskning av kortfristiga räntefria fordringar ledde till att kassaflödet från rörelsekapitalet blev positivt jämfört med föregående år.
Kassaflödet från investeringsverksamheten var lägre jämfört med föregående år då Bonava AB givit kapitaltillskott till två av sina dotterbolag.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten var negativt jämfört med föregående då Bonava AB under 2016 erhöll ett kapitaltillskott från NCC AB samt att bolaget i samband med det reglerade sina lån hos NCC Treasury.
Under året har räntor erhållits med 176 (148) MSEK och betalats med 17 (145) MSEK.
| Förändring av räntebärande skulder | 2016 | Kassaflöde | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga räntebärande skulder | 219 | –19 | 200 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 574 | 16 | 590 |
| Totalt räntebärande skulder | 793 | –3 | 790 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR2 Redovisnings för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering.
Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från koncernens på följande punkter:
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar av dessa aktier och andelar sker om återvinningsvärdet är lägre än det bokförda värdet. Som intäkt redovisas erhållen och anteciperad utdelning.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Erlagda leasingavgifter redovisas i resultaträkningen.
Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition, vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR2.
I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Medelantalet anställda var under året 62 (43). De anställda utgörs av 38 kvinnor och 24 män.
| Andel kvinnor, % | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | |||
| Styrelsen | 43 | 50 | ||
| Ledande befattningshavare | 43 | 43 |
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 68 | 46 |
| Sociala kostnader | 45 | 31 |
| varav pensionskostnad | 14 | 17 |
Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. Se även koncernens not 3, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
| 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Styrelse och vd |
Övriga anställda |
Styrelse och vd |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar |
10 | 58 | 9 | 42 |
| (varav tantiem o.d.) | (1) | (3) | (2) | (5) |
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –30 | –17 |
| Materiella tillgångar | –3 | |
| Summa avskrivningar | –33 | –17 |
Arvoden och kostnadsersättningar
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Revisionsföretag | ||
| EY | ||
| Revisionsuppdrag | 2 | 2 |
| Summa arvoden och kostnadsersättningar | ||
| till revisorer och revisionsföretag | 2 | 2 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncern redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Summa | 432 | 291 |
|---|---|---|
| Nedskrivningar | –31 | –170 |
| Utdelning | 463 | 461 |
| MSEK | 2017 | 2016 |
MSEK 2017 2016
Övriga finansiella kostnader –29 –82 Summa –128 –188
NOT 6 Räntekostnader och liknande resultatposter
| Förvärvade immateriella tillgångar | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 170 | 63 |
| Investeringar | 72 | 107 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 242 | 170 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –22 | –5 |
| Årets avskrivning enligt plan | –30 | –17 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –52 | –22 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –6 | |
| Årets nedskrivningar | –25 | –6 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –31 | –6 |
| Restvärde vid årets början | 142 | 59 |
| Restvärde vid årets slut | 159 | 142 |
NOT 8 Andelar i koncernföretag
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andel i % | Antal andelar |
2017 | 2016 |
| Namn, Organisationsnummer, Säte | ||||
| Bonava East Holding AB, 556495-9079, Stockholm | 100 | 1 000 | ||
| Bonava Sverige AB, 556726-4121, Stockholm | 100 | 1 000 | 51 | 49 |
| Bonava Latvija SIA, 40003941615, Lettland | 100 | 10 294 477 | 78 | 78 |
| Januki SIA, 40003835266, Lettland | 100 | 3 357 977 | 98 | |
| Bonava Eesti OÜ, 11398856, Estland | 100 | 1 | 41 | 36 |
| LLC Bonava Saint-Petersburg, INN7841322136, Ryssland | 100 | 381 | 115 | |
| LLC Bonava Development, INN7842398917, Ryssland | 100 | 266 | ||
| LLC Petro Center, INN7841457408, Ryssland | 99 | 11 | 22 | |
| Bonava Norge AS, 980 390 020, Norge | 100 | 7 501 | 481 | 44 |
| Bonava Danmark A/S, 32 65 55 05, Danmark | 100 | 5 000 | 457 | 456 |
| Bonava Holding GmbH, HRB 16608 FF, Tyskland | 100 | 19 976 | 375 | 373 |
| Bonava Wohnbau GmbH, HRB 15662 FF, Tyskland | 10 | 2 500 | 1 | 1 |
| Bonava Suomi Oy, 2726714-3, Finland | 100 | 10 000 | 302 | 300 |
| Summa andelar i koncernföretag | 2 276 | 1 740 |
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | ||
| Aktuell skattekostnad | –2 | –34 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 4 | 61 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | 3 | 27 |
| Resultat | ||
|---|---|---|
| Effektiv skatt | 2017 | 2016 |
| Resultat före skatt | 425 | 19 |
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –93 | –4 |
| Icke avdragsgilla kostnader | –7 | –38 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 102 | 101 |
| Skatteeffekt till följd av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 3 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –2 | –29 |
| Övrigt | –4 | |
| Redovisad skatt | 3 | 27 |
| Effektiv skatt | 1% | 141% |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Underskottsavdrag | 63 | 58 | 63 | 58 | ||
| Uppskjuten skattefordran | 63 | 58 | 63 | 58 |
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare | 590 | 574 |
| Summa | 590 | 574 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare |
200 | |
| Koncernföretag | 219 | |
| Summa | 200 | 219 |
| Totalt räntebärande skulder | 790 | 793 |
För återbetalningstider och villkor se koncernens not 23, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Lönerelaterade kostnader | 21 | 24 |
| Administrationskostnader | 53 | 98 |
| Räntekostnader | 31 | |
| Övriga kostnader | 2 | |
| Summa | 107 | 122 |
Bonava AB har haft transaktioner med övriga NCC-företag och prissättningen har följt den transfer pricing policy som förelegat inom NCC-koncernen.
Transaktioner med NCC-koncernen redovisas i tabell nedan. Bonava tecknade avtal inför 2016 med NCC AB avseende vissa administrativa och IT-relaterade tjänster.
Bonava AB's försäljning till dotterföretag uppgick till 211 (68) MSEK och inköpen uppgick till 31 (3) MSEK.
Även Nordstjernankoncernen, bolag ingående i Axel Johnsongruppen samt joint ventures och samarbetsarrangemang rubriceras som närstående. Transaktionerna med ovannämnda parter är inte väsentliga och specificeras ej nedan.
För Bonava AB:s ledande befattningshavare, se koncernens not 3, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Transaktioner med NCC-koncernen | ||
| Försäljning | 2 | |
| Inköp | 3 | 21 |
| Finansiella kostnader | 14 | |
| Leverantörsskulder | 2 |
| NOT 13 | |
|---|---|
| MSEK | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Borgensförbindelser | 17 740 | 15 485 |
Moderbolagets borgensförbindelser är för dotterbolags räkning.
Bonava AB, organisationsnummer 556928-0380, är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Stockholm. Bonava AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är Bonava AB, Lindhagensgatan 72, Stockholm.
Koncernredovisningen för år 2017 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnt koncernen. I koncernen ingår även andel i innehaven i intresseföretag.
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, SEK |
4 676 849 392 |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 5,20 SEK per aktie | 561 010 434 |
| I ny räkning balanseras | 4 115 838 958 |
| Summa SEK | 4 676 849 392 |
Aktier som är återköpta av Bonava AB berättigar inte till utdelning. Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 16 mars 2018.
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel | 4 676 849 392 | ||
|---|---|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |||
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 5,20 SEK per aktie1) | 561 010 434 | ||
| I ny räkning balanseras | 4 115 838 958 | ||
| Summa SEK | 4 676 849 392 |
1) Aktier återköpta av Bonava AB berättigar inte till utdelning. Den föreslagna utdelningens totalbelopp beräknas på antalet utestående aktier per den 16 mars 2018.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2018. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2018.
Stockholm den 16 mars 2018
Carl Engström Viveca Ax:son Johnson Åsa Hedenberg Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Samir Kamal Mikael Norman Magnus Rosén Anna Wallenberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Joachim Hallengren Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avlämnats den 16 mars 2018 Ernst & Young AB
Mikael Ikonen Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i Bonava AB (publ), org nr 556928-0380
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bonava AB (publ) för år 2017 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 75–87. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 90–131 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 75–87. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.
Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
Bostadsprojekt uppgick den 31 december 2017 till 16 031 Mkr och utgör 81 procent av koncernens tillgångar per 31 december 2017. Bostadsprojekt redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet är till sin natur behäftat med antaganden och en förändring i gjorda antaganden kan få väsentlig effekt i redovisade värden. En beskrivning av bostadsprojekten framgår av not 13 Bostadsprojekt samt not 1 Väsentliga redovisningsprinciper avsnitt Kritiska uppskattningar och bedömningar.
I vår revision har vi utvärderat ledningens process för projektredovisning, bland annat genom att granska upprättade projektkalkyler och utvärderat rimligheten i projektens marginaler. Vi har med stöd av våra värderingsspecialister granskat rimligheten i gjorda antaganden som försäljningspriser, produktionskostnader, hyresnivåer och avkastningskrav.
Vi har även utvärderat processen för inköp- och produktionskostnader och testat identifierade nyckelkontroller i denna. Vi har också granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Garantiåtaganden
Avsättningar för garantiåtaganden uppgick till 326 Mkr den 31 december 2017, och uppgår därmed till väsentliga belopp i koncernens balansräkning. Avsättning för framtida garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som bedömts komma att åtgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare genomförda avyttringar av bostadsprojekt.
En beskrivning av garantiåtaganden framgår av not 16 Avsättningar samt not 1 Väsentliga redovisningsprinciper avsnitt Kritiska uppskattningar och bedömningar.
Hur detta område beaktades i revisionen
Vi har utvärderat rutinen kring avsättning av garantiåtaganden i vår revision, bland annat genom att utvärdera använd metod. Vi har genom stickprov granskat genomförda beräkningar och gjorda antaganden vid bestämmande av garantiavsättningar.
Vi har också granskat lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Delar av koncernen har under året bytt redovisningssystem för att harmonisera systemen inom koncernen. Byte av redovisningssystem är en komplex åtgärd som kan påverka den finansiella rapporteringen. Med anledning av detta bedömer vi byte av redovisningssystem som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa: Vi har utvärderat och granskat processen för övergången till nytt redovisningssystem. Vi har granskat bolagets tillvägagångssätt för testning av det nya systemet och hantering av avvikelser som noterats under testning. Vi har utvärderat bolagets rutiner för att verifiera överföringen av data från det gamla systemet till det nya och vi har granskat behörighetsstrukturen och ansvarsfördelningen i det nya redovisningssystemet.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–74 och 135–152. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen
garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Bonava AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi eskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 75–87 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämför den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Bonava ABs revisor av bolagsstämman den 4 april 2017 och har varit bolagets revisor sedan 22 april 2016.
Stockholm den 16 mars 2018 Ernst & Young AB
Auktoriserad revisor
Bonava använder sig bland annat av de alternativa nyckeltalen avkastning på sysselsatt kapital, nettolåneskuld och soliditet. Koncernen anser att nyckeltalen är användbara för användarna av de finansiella rapporten som ett komplement för att bedöma koncernens möjlighet till att lämna utdelning, förmåga att genomföra strategiska investeringar, förutsättningar för att leva upp till finansiella åtaganden, samt för att kunna utvärdera lönsamheten. Beräkningar av och ytterligare information om de alternativa nyckeltalen finns på bonava.com. Koncernen definierar nyckeltalen enligt nedan. Definitionerna är oförändrade mot tidigare perioder.
Avser tiden från byggstart fram till färdigställande av byggnad. En bostad anses färdigställd efter genomförd slutbesiktning.
Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken.
Det tillfälle när Bonava påbörjar produktionen av en byggnad. Vid detta tillfälle övergår balanserade utgifter för mark och utvecklingskostnader till pågående bostadsprojekt.
Avser Bonavas innehav av mark- och byggrätter för framtida boendeutveckling samt aktiverade projektutvecklingsfastigheter.
Avser bostäder där slutbesiktning har skett men bostaden ännu inte har sålts, alternativt där den färdigställda bostaden sålts men ännu ej tillträtts av köparen.
Bokförda kostnader i relation till beräknade totala kostnader i pågående bostadsprojekt.
Antal sålda bostäder i produktion i relation till totalt antal bostäder i produktion.
Antal sålda bostäder som tillträtts av köparen. Vid köparens tillträde redovisas köpeskillingen som nettoomsättning och nedlagda utgifter för bostaden redovisas som kostnader för produktion.
Antal reserverade bostäder i produktion i relation till totalt antal bostäder i produktion.
Antal bostäder där bindande försäljningsavtal är tecknat med kunden och bostaden har byggstartats.
Andel riskbärande kapital Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Resultatet efter finansnetto med återläggning av räntekostnader för rullande 12 månader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Summan av tillgångar respektive skulder och eget kapital.
Genomsnittlig ränta Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital Medeltalet av redovisat eget kapital de fem senaste kvartalen
Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning för rullande 12 månader
dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nedlagda kostnader för mark, utvecklingskostnader som arkitekter och övriga byggherrekostnader, anslutningsavgifter och uppförande av byggnad.
Räntebärande skulder och avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
Nettoomsättningen redovisas vid tidpunkt för överlämnande av bostaden till slutkund. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträde till fastigheten. Nettointäkt avser samma definition.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Beräkning sker på rullande 12 månader.
Skuldsättningsgrad Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, inklusive uppskjutna skatteskulder.
Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till Bonavas aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av utestående antal aktier under året.
Detta är Bonavas andra årliga hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ingår i Bonavas årsredovisning och har upprättats enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer, version G4 och alternativ Core. Redovisningen omfattar 2017 och det har inte genomförts några betydande förändringar i rapporteringen. Redovisade indikatorer gäller, om annat inte anges, för Bonavas alla enheter och helåret.
Äldre upplysningar om Bonava ingår i NCC:s års och hållbarhetsredovisningar till och med räkenskapsåret 2015. Hållbarhetsredovisningen är granskad och bestyrkt av extern hållbarhetsrevisor, se sid. 149.
Index på sid. 146 visar var i årsredovisningen de hållbarhetsrelaterade upplysningarna återfinns.
Bonavas organisation och ansvar för hållbarhetsagendan beskrivs i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 75–87.
Bonavas utveckling av hållbarhetsarbetet drivs huvudsakligen inom ramen för bolagets strategiska initiativ. Varje hållbarhetsaspekt i agendan är knuten till ett strategiskt initiativ. De strategiska initiativen leds av respektive Strategic board. Ofta krävs samverkan för att Bonava ska nå rätt resultat.
Viktigaste styrdokumentet för Bonavas hållbarhetsarbete är uppförandekoden där principerna för Bonavas efterlevnad av FN Global Compact och hållbarhetsagenda förtydligas. Uppförandekoden samverkar med Bonavas hållbarhetspolicy med åtagande för Bonavas sociala och miljömässiga ansvar inkluderat, Bonavas policy för hälsa och säkerhet och Bonavas HR-policy med åtagande för mångfald och mot diskriminering
inkluderat. Uppförandekoden och samtliga policyer fastslås av styrelsen. Bonavas leverantörskrav gäller för samtliga leverantörer. Ovannämnda policyer och Bonavas leverantörskrav finns tillgängliga på bonava.com.
Därtill styr koncerngemensamma obligatoriska rutiner med interna regler för exempelvis skatt, resor, motorfordon, sponsring, alkohol och narkotika samt minimistandard för miljö, hälsa och säkerhetsverksamhetsledning i alla affärsenheter.
Bonava är betalande medlem i FN:s Global Compact. Bonava i Sverige är medlem i Sweden Green Building Council, Bonava i Danmark är medlem i Danish Green Building Council och Bonava i S:t Petersburg är medlem i Russian Green Building Council. Bonava i Sverige är även medlem i Sveriges Säkerhetskulturnätverk (SÄKU).
Bonava Sverige är samarbetspartner till organisationen Mitt Liv, som är ett socialt företag som arbetar för ett inkluderande samhälle och en arbetsmarknad där mångfald värdesätts.
Bonavas Marknads- och försäljningschef är ordförande i styrgruppen för Centre for the Future of Places (CFP) på KTH i Stockholm. CFP är ett internationellt nav för forskning kring det framtida rummet och har inrättats för att främja hållbar stadsutveckling. Centret fokuserar på hur staden ska planeras, utformas och modifieras för att möta både dagens och morgondagens utmaningar.
Bonavas arbetsmiljöchef är ordförande i den SIS-kommitté som hanterar ledningssystemen för arbetsmiljö OHSAS 18001/ISO 45001 samt ingår som expert i den internationella organisationen för utveckling av ISOstandarden 45001 för hälsa och säkerhet.
| Strategiskt initiativ | Hållbarhetsagenda |
|---|---|
| Differentiering | • Platser som skapar lyckliga grannskap • Samhällsutveckling som skapar känsla av tillhörighet |
| Geografisk närvaro | • Hållbar markanvändning |
| Design och produktion | • Prisvärda bostäder • Cirkulär produktionsmodell • Effektiva byggnader |
| Inköp | • Hållbara och oskadliga material • Ansvarsfull samverkan med leverantörer |
| Ändamålsenlig verksamhetsmodell | • Efterlevnad |
| Processer och system | • Transparens • Skatt |
| Vinnarkultur och personalfokus | • Arbetsförhållanden som stödjer våra värderingar • Hälsa och säkerhet • Mångfald |
Under Bonavas första år som fristående bolag genomfördes en grundlig väsentlighetsanalys för att identifiera Bonavas viktigaste hållbarhetsaspekter. Processen inleddes av en omfattande analys av omvärldsfaktorer och förväntad regulatorisk utveckling globalt, inom EU och lokalt. Därefter intervjuades externa specialister och nyckelkompetens inom Bonava för att identifiera förväntade konsekvenser för Bonava. En stor mängd specifika hållbarhetsaspekter rangordnades med hjälp av ett internt enkätförfarande. Relevanta funktionsansvariga och representanter från alla affärsenheter identifierade de mest väsentliga aspekterna vid en gemensam workshop. Utformning av Bonavas hållbarhetsagenda och gruppering av aspekterna i fyra fokusområden bereddes av Bonavas styrgrupp för hållbarhetsagendan, validerades av ledningsgruppen och beslutades slutligen av styrelsen.
Väsentlighetsanalysen sammanfattas i fyra fokusområden:
Under 2017 genomfördes analys av intressenters preferenser för att verifiera att Bonavas hållbarhetsagenda leder oss i rätt riktning.
Vilken mark som tas i anspråk och lokaliseringen i förhållande till infrastruktur och samhällsfunktioner har stor social och miljömässig påverkan, både direkt vid produktion och indirekt genom påverkan på invånarnas möjlighet att leva hållbart. Bonava undersöker markens förutsättningar och analyserar den långsiktiga hållbarhetspotentialen inför markförvärv.
Den viktigaste fasen för Bonavas långsiktiga indirekta sociala och miljömässiga påverkan är design och planering. I samverkan med myndigheter och andra aktörer samt genom dialog med närboende och Bonavas kunder planerar Bonava för lyckliga grannskap för fler. Bonavas uppförandekod och efterlevnadsprogram Our Foundation ger stöd och ledning för korrekta myndighetskontakter bland annat för att minimera risk för korruption. Design och beslut om materialval avgör om bostäderna kan tillhöra det prisvärda segmentet, vilken inomhusmiljö de kommer att erbjuda samt miljöpåverkan under produktion och resten av byggnadernas och grannskapets livscykel.
Under genomförandet har Bonava sin största direkta hållbarhetspåverkan. Produktion av bostäder innebär markarbeten som kan påverka grundvatten och kringliggande områden. Sanering av tidigare föroreningar kan också vara nödvändigt. Transporter till och från byggplatsen, energi för produktionen, materialanvändning och avfall belastar miljön direkt och indirekt. Hur arbetet styrs påverkar arbetsförhållandena inklusive hälsa och säkerhet för dem som vistas på byggarbetsplatsen. Buller, damm och ljusföroreningar kan innebära direkt störning för närboende. Indirekt kan Bonava påverka mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption utanför den egna verksamheten genom krav på och kontroll av leverantörer och underentreprenörer.
Efter färdigställande är Bonavas påverkan i huvudsak indirekt. Viktigast är att säkerställa slutbesiktningar, korrigeringar och injustering av installationer samt underhållsinstruktioner. Med samarbetsavtal eller förmedling av kontakter kan Bonava även ha stor indirekt hållbarhetspåverkan genom till exempel stöd vid val av leverantörer för service och underhåll och avtal för energiförsörjning. Med information och stöd till kunderna att utnyttja byggnadernas och områdets förutsättningar för hållbar livsföring och genom att underlätta samverkan mellan de boende kan Bonava ha ytterligare indirekt social och miljömässig påverkan.
Bonavas viktigaste intressenter är: • Kunder
Bonava samverkar med kunderna framförallt inom ramen för utvecklingsprojekten. Därtill gör vi regelbundna kundundersökningar.
Bonava har regelbunden kontakt med investerare och analytiker genom delårsrapportering, bolagsstämmor, kapitalmarknadsdagar samt möten och presentationer.
Den viktigaste dialogen med medarbetare sker i vardagen och i regelbundna möten gällande utveckling och prestationsplanering. Bonavas medarbetarundersökningar ger möjlighet att anonymt uttrycka åsikter om Bonava som arbetsplats.
Bonava har nära kontakt med leverantörer, bland annat vid särskilda leverantörsträffar. Slutligen samverkar Bonava med myndigheter, främst inom ramen för utvecklingsprojekten samt vid remissförfaranden.
Årets viktigaste analys av intressenters preferenser var Happy Quest. Happy Quest undersöker vad som gör människor lyckliga där de bor. Allmänheten i åtta länder fick samma frågor och sammanlagt medverkade 8 000 personer, vilket gett oss tillräckligt statistiskt underlag för att fastställa Bonavas Happy index.
Läs mer om Bonavas värdekedja på sidorna 34–35.
Med Happy index mäter vi hur väl våra projekt lyckas i strävan att skapa lyckliga grannskap.
Resultatet av Bonavas genomförda Happy Quest överensstämmer väl med tidigare genomförd väsentlighetsanalys. Exempelvis bekräftar Happy Quest att hållbar markanvändning är något som kan bidra till platser som skapar lyckliga grannskap. Undersökningen visar tydligt att växter, grönska och planteringar i grannskapet är en av de faktorer kring områdets utformning som människor i samtliga länder bedömer som viktiga för trivseln. Detta är en av de variabler som visar sig korrelera starkast med Happy index, Bonavas index för att mäta graden av lycka i bostadsområden. Happy Quest visar även att i snitt 36 procent av befolkningen uppfattar det som mycket viktigt att vara med och påverka områdets utveckling. Vikten av att vara med och påverka ökar både med stigande ålder och med ökande inkomster.
Vi ser också att det är extra viktigt för familjer med barn, en viktig målgrupp för Bonava.
Under året genomförde vi ett omfattande arbete för att tydliggöra vad Bonava kräver och erbjuder som arbetsgivare. Bonavas arbetsgivarlöfte definierades med hjälp av ett antal fokusgrupper med medarbetare på alla marknader. Läs mer om Bonavas arbetsgivarvarumärke på sidorna 49–51.
En viktig sammanfattande intressentgrupp är de indirekta intressenterna som på uppdrag åt andra eller för att publicera hållbarhetsindex bedömer Bonavas rapporterade hållbarhetsinformation och i vissa fall även inhämtar information om Bonavas verksamhet från annat håll. Dessa indirekta intressenter har under året bekräftat att Bonava, även ur ett börsinvesterarperspektiv har identifierat rätt fokusområden och prioriterade aspekter för hållbarhetsagendan och det fortsatta utvecklingsarbetet.
Den sammantagna analysen under året har bekräftat att hållbarhetsagendan styr Bonava rätt, och har bidragit till underlag för beslut om koncerngemensamma hållbarhetsmål för Protecting our planet.
Sett till hela värdekedjan, sker Bonavas största påverkan på människor och miljö framförallt utanför organisationen. Aspekter med i första hand påverkan inom organisationen är arbetsförhållanden som stödjer Bonavas värderingar och efterlevnad. Cirkulär produktionsmodell, hälsa och säkerhet samt mångfald har stor påverkan både inom organisationen och utanför.
För ytterligare information om Bonavas hållbarhetsarbete och redovisning, kontakta Anna Hamnö Wickman, Hållbarhetschef: [email protected] 08-409 544 00
| Globalt mål för hållbar utveckling |
Bonavas fokusområde | Bonavas koncernmål, fastställda av styrelsen | Utfall 2017 | Utfall 2016 |
|---|---|---|---|---|
| Hållbara städer och samhällen |
Happy neighbourhoods for the many |
År 2020 ska 50 procent av Bonavas 40% produktionsstartade bostäder tillhöra det prisvärda segmentet. |
46% | |
| Hållbar konsumtion och produktion |
Protecting our planet | År 2020 ska 50 procent av Bonavas alla bostäder som produktionstartas på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas miljömärkas eller miljöcertifieras. |
42% | 32% |
| Bekämpa klimat förändringen |
Protecting our planet | År 2020 ska Bonava bekämpa klimat förändringen med Science based targets. |
Betyg D i Carbon Disclosure Project |
i.t. |
| Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt |
Passionate workplace | Zero Harm | 83% uppfyllnad årets alla Zero Harm delmål |
i.t. |
| Partnerskap för målen | Reliable business | Årligen hållbarhetsrapportera enligt GRI:s riktlinjer och redovisa framsteg till FN:s Global Compact. |
Externt granskad och bestyrkt hållbarhets redovisning |
Bonavas första hållbarhets redovisning |
resultat. Leverantörer söker tydlighet, dialog och repeterbarhet.
Att andelen produktionsstartade bostäder i det prisvärda segmentet är lägre än för 2016 förklaras dels av att några mycket stora sådana projekt började byggas under det året, dels på grund av förbättrade rutiner för intern rapportering. För 2017 har segmenten för samtliga bostäder följts upp i ett och samma system, vilket inte var möjligt tidigare.
Undersökning nya kunder
Under 2017 har de olika marknaderna successivt anslutits till Bonavas kundnöjdhetsprogram och från och med januari 2018 kommer samtliga nya kunder i alla Bonavas länder att omfattas.
Undersökningen går ut som webenkät via mail till samtliga personer registrerade i Bonavas kunddatabas som har bott i ett hem från Bonava i minst 12 månader. För att säkerställa trovärdighet i svaren ges möjlighet att besvara enkäten anonymt. Personer som inte längre bor kvar filtreras bort genom kontrollfrågor. I dagsläget meddelas inte Bonava när ett hem säljs vidare och vi har därmed inte heller kontaktuppgifter till de som köper ett hem av Bonava på andrahandsmarknaden. Som en följd av detta kan varken målgruppens storlek eller svarsfrekvens fastställas.
Fokus för båda dessa undersökningar är att fånga upp vad som är bra och om det är något som kan bli bättre vad gäller området, hemmet eller relationen till Bonava. Vid analys av delresultaten är det viktigt att ha i åtanke att utveckling av bostadsområden ofta är en lång process och dessa siffror reflekterar därmed i huvudsak bostadsutveckling och relationer från tiden innan vi lanserat våra program för inkluderande av kundinsikter och uppföljning. Tidigare insatser har främst skett inom respektive marknad.
Ytterligare upplysningar om platser som skapar lyckliga grannskap och samhällsutveckling som skapar tillhörighet NPS; Net Promoter score, kundernas benägenhet att rekommendera Bonava, mäts för samtliga marknader från och med 1 januari 2018 och kan först därefter redovisas.
| 2017 | 2016 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Segment | Pris värda |
Mellan Övre | Informa tion saknas |
Pris värda |
Mellan | Övre | Informa tion saknas |
|
| Produktionsstartade | ||||||||
| bostäder, % | 40 | 53 | 7 | 0 | 46 | 36 | 6 | 12 |
| Färdigställda bostäder, % | 45 | 48 | 7 | 0 | 43 | 42 | 2 | 13 |
Bonava visar utomordentligt goda resultat i S:t Petersburg och resultat i nivå med branschen för Sverige, Tyskland och Finland. Det lägre resultatet för Danmark förklaras främst av kvalitetsbrister i leveransen som tagit för lång tid att åtgärda. Extra resurser har nu tillsatts för snabbare hantering. Resultat redovisas inte för Norge, Estland eller Lettland på grund av för låga bastal.
För samtliga marknader visar Happy index högre siffror bland Bonavas kunder än för ett representativt urval av befolkningen i respektive land. Resultaten visar på signifikant högre Happy index för Bonavas kunder i Tyskland, Finland och S:t Petersburg jämfört med befolkningen i stort. Resultat redovisas inte för Norge, Estland eller Lettland på grund av för låga bastal.
| Användning av byggnadsmaterial |
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Betong m3/bostad | 52,5 | 43,1 | 42,3 | 48,5 | 37,0 |
| Prefabricerade betong element m2/bostad |
170,1 | 134,2 | 136,8 | 161,4 | 123,1 |
| Stål ton/bostad | 3,7 | 3,0 | 3,0 | 3,5 | 2,7 |
| Kalksandsten m3/bostad | 34,8 | 29,6 | 30,4 | 40,7 | 31,1 |
Tysklands siffror som för 2016 visade att materialåtgången hade ökat visar nu åter på en minskande trend. Uppgången 2016 berodde på koncentration av flera större leveranser i slutet av året. Av den anledningen kan det vara missvisande att jämföra enskilda år mot varandra, trenden behöver analyseras över flera år.
| Användning av byggnadsmaterial |
2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Betong m3/bostad | 30,6 | 24,7 |
| Prefabricerade betong element m2/bostad |
68,2 | 50,2 |
| Stål ton/bostad | 2,8 | 2,3 |
| Isolering m3/bostad | 4,8 | 7,5 |
Under 2017 kartlade och identifierade vi våra väsentliga materialströmmar för att underlätta framtida samstämmig uppföljning av materialanvändning på samtliga marknader.
Projekt som beviljats produktionsstart
| Nyckeltal | 2017 | 2016 |
|---|---|---|
| Andel tidigare exploaterad (%) | 55 | 46 |
| Andel tidigare oexploaterad mark (%) | 45 | 54 |
| Marksanering (ha) | 12 | 40 |
| Andel projekt med väsentliga insatser för bevarande av ekologiska värden (%) |
25 | 24 |
| Antal fridlysta arter som påverkas | 3 | i.u. |
i.u. = ingen uppgift
De fridlysta arter som Bonava kommit i kontakt med är arter av flygande ekorre (Pteromys volans), groda (Pelophylax lessonae) och ödla (Lacerta agilis). De har IUCN-kod: least concern, lägst grad av angelägenhet. Bonava har anpassat projekten och skyddat arternas habitat i samarbete med berörda myndigheter.
Olika länder tillämpar olika definitioner av energiprestanda, varför uppgifterna inte är jämförbara mellan marknaderna. Marginalen att skapa mer energieffektiva hem än byggreglerna kräver skiljer också mellan marknaderna. Därför följer Bonava upp våra byggnaders energiprestanda i relation till gällande krav i respektive land.
| Bonavas energi kWh/m2 |
prestanda, | Krav energi kWh/m2 |
prestanda, | Bättre än krav, % |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |||
| Sverige | 64 | 64 | 83 | 88 | 23 | 27 | ||
| Tyskland | 34 i.u. |
47 | i.u. | 27 | i.u. | |||
| Finland | 122 126 |
131 | 133 | 6 | ||||
| Danmark | 27 | 39 | 30 | 49 | 9 | 20 | ||
| Norge | 47 | i.u. | 60 | 95 | 22 | i.u. | ||
| S:t Petersburg | 47 | 52 | 113 | 113 | 58 | 55 | ||
| Estland | 125 | 138 | 150 | 150 | 17 | 8 | ||
| Lettland | 41 | 46 | 66 | 70 | 38 | 34 |
i.u. = ingen uppgift
| Bonavas energi prestanda, |
Krav energi prestanda, |
Bättre än krav, % |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kWh/m2 | kWh/m2 | |||||||
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |||
| Sverige | 67 | 64 | 91 | 91 | 27 | 30 | ||
| Tyskland | 44 | i.u. | 61 | i.u. | 28 | i.u. | ||
| Finland | 124 | 117 | 135 | 130 | 8 | 10 | ||
| Danmark | 43 | 30 | 43 | 55 | 1 | 42 | ||
| Norge | 15 | i.u. | 30 | 95 | 50 | i.u. | ||
| S:t Petersburg | 49 | 58 | 113 | 102 | 57 | 44 | ||
| Estland | 139 | 108 | 150 | 150 | 7 | 28 | ||
| Lettland | 46 | i.t. | 63 | i.t. | 26 | i.t. | ||
i.u. = ingen uppgift i.t. = inte tillämpligt
Resultaten följer de delmål som fastställts för respektive marknad.
Tabellerna visar Bonavas tillämpning av miljömärkningen och certifieringen på de marknader där Svanen och Green Zoom är tillämpbara. Sverige är i en övergångsfas där både bostäder med Miljöbyggnadscertifiering och Svanenmärkta bostäder förekommer. Eftersom produktionstiderna varierar mellan olika marknader och typer av byggnader målsätter Bonava i förhållande till de projekt som startar produktion under året.
| Miljömärkta/ certifierade bostäder |
Andel av totalt antal bostäder, % |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Sverige | 681 | 1084 | 65 | 70 |
| Finland | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Danmark | 135 | 72 | 48 | 28 |
| Norge | 0 | 0 | 0 | 0 |
| S:t Petersburg | 813 | 72 | 100 | 9 |
| Totalt | 1 629 | 1 228 | 421) | 321) |
1) Av totalt på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas.
| Miljömärkta/ certifierade bostäder |
Andel av totalt antal bostäder, % |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||||
| Sverige | 995 | 734 | 68 | 56 | |||
| Finland | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| Danmark | 38 | 64 | 14 | 100 | |||
| Norge | 101 | 0 | 55 | 0 | |||
| S:t Petersburg | 72 | 562 | 9 | 26 | |||
| Totalt | 1 206 | 1 360 | 361) | 291) |
1) Av totalt på marknader där Svanen eller Green Zoom kan tillämpas.
För Sverige gör övergången från Miljöbyggnad till Svanen att andelen bostäder som saknar certifiering eller märkning är större än tidigare målsättning angett. I gengäld har under 2017 större andel Svanenmärkta bostäder byggstartats i Danmark än tidigare målsättning. Från 2018 ska samtliga bostäder som börjar produceras i Sverige Svanenmärkas, liksom samtliga bostäder i S:t Petersburg ska certifieras med Green Zoom.
| Totalt | Tjänstemän | Yrkesarbetare | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||||
| Period | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Sverige | Tillsvidare | 250 | 209 | 130 | 112 | 120 | 97 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Visstid | 4 | 2 | 3 | 2 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Linjekonsult | 17 | 4 | 13 | 4 | 4 | 0 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. | |
| Tyskland | Tillsvidare | 824 | 768 | 228 | 203 | 392 | 365 | 0 | 0 | 204 | 200 |
| Visstid | 53 | 32 | 14 | 8 | 37 | 23 | 0 | 0 | 2 | 1 | |
| Linjekonsult | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. | |
| Finland | Tillsvidare | 175 | 114 | 93 | 71 | 82 | 43 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Visstid | 5 | 2 | 3 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Linjekonsult | 4 | 9 | 3 | 7 | 1 | 2 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. | |
| Danmark–Norge | Tillsvidare | 92 | 63 | 22 | 19 | 70 | 44 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Visstid | 3 | 2 | 1 | 0 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Linjekonsult | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. | |
| S:t Petersburg | Tillsvidare | 195 | 251 | 72 | 79 | 78 | 91 | 5 | 6 | 40 | 75 |
| Visstid | 55 | 41 | 15 | 11 | 7 | 5 | 8 | 6 | 25 | 19 | |
| Linjekonsult | 21 | 14 | 16 | 12 | 5 | 2 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. | |
| Baltikum | Tillsvidare | 85 | 51 | 35 | 22 | 49 | 28 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Visstid | 9 | 25 | 1 | 1 | 2 | 1 | 0 | 2 | 6 | 21 | |
| Linjekonsult | 3 | 5 | 1 | 1 | 2 | 4 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. | |
| Totalt | Tillsvidare | 1 621 | 1 456 | 580 | 506 | 791 | 668 | 6 | 7 | 244 | 275 |
| Visstid | 129 | 104 | 37 | 24 | 51 | 31 | 8 | 8 | 33 | 41 | |
| Linjekonsult | 46 | 33 | 34 | 25 | 12 | 8 | i.t. | i.t. | i.t. | i.t. |
i.t. = inte tillämpligt
| Tjänstemän | Yrkesarbetare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||
| Sverige | Tillsvidare | 248,7 | 207,7 | 0,0 | 0,0 | |
| Visstid | 4,0 | 2,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Linjekonsult | 16,8 | 4,0 | i.t. | i.t. | ||
| Entreprenör1) | i.t. | i.t. | 209,1 | i.u. | ||
| Tyskland2) | Tillsvidare | 611,6 | 557,4 | 204,0 | 200,0 | |
| Visstid | 46,9 | 29,8 | 2,0 | 1,0 | ||
| Linjekonsult | 0,0 | 0,0 | i.t. | i.t. | ||
| Entreprenör | i.t. | i.t. | 2000,0 | i.u. | ||
| Finland | Tillsvidare | 174,6 | 113,6 | 0,0 | 0,0 | |
| Visstid | 5,0 | 2,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Linjekonsult | 4,0 | 9,0 | i.t. | i.t. | ||
| Entreprenör | i.t. | i.t. | 547,2 | i.u. | ||
| Danmark–Norge | Tillsvidare | 92,0 | 63,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Visstid | 2,1 | 1,1 | 0,0 | 0,0 | ||
| Linjekonsult | 1 | 1 | i.t. | i.t. | ||
| Entreprenör | i.t. | i.t. | 212,3 | i.u. | ||
| S:t Petersburg | Tillsvidare | 149,0 | 169,5 | 45,0 | 80,5 | |
| Visstid | 22,0 | 16,0 | 33,0 | 25,0 | ||
| Linjekonsult | 18,8 | 11,5 | i.t. | i.t. | ||
| Entreprenör | i.t. | i.t. | 1018,8 | i.u. | ||
| Baltikum | Tillsvidare | 83,5 | 49,5 | 0,2 | 0,2 | |
| Visstid | 3,0 | 1,5 | 6,0 | 23,0 | ||
| Linjekonsult | 3,0 | 5,0 | i.t. | i.t. | ||
| Entreprenör | i.t. | i.t. | 149,9 | i.u. |
1) Entreprenörer under Bonavas platsledning, arbetade timmar omräknat till helårsarbetskraft med antagande om 40 timmars arbetsvecka.
2) Uppgifter för 2016 baseras för Tyskland på grund av tidigare systembegränsning på antagande om att antal medarbetare motsvarade helårsarbetskraften. i.u. = ingen uppgift i.t. = inte tillämpligt
| Antal | % av totala personalstyrkan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Period | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Sverige | Nyanställda | 103 | 49 | 41 | 23 |
| Avslutade | 39 | 12 | 15 | 6 | |
| Tyskland | Nyanställda | 131 | 125 | 15 | 16 |
| Avslutade | 57 | i.u. | 7 | i.u. | |
| Finland | Nyanställda | 87 | 55 | 48 | 47 |
| Avslutade | 23 | 12 | 13 | 10 | |
| Danmark–Norge | Nyanställda | 53 | 29 | 56 | 45 |
| Avslutade | 17 | 7 | 18 | 11 | |
| S:t Petersburg | Nyanställda | 66 | 57 | 27 | 20 |
| Avslutade | 96 | i.u. | 39 | i.u. | |
| Baltikum | Nyanställda | 61 | 49 | 66 | 66 |
| Avslutade | 42 | i.u. | 45 | i.u. | |
| Total | Nyanställda | 501 | 364 | 29 | 24 |
| Avslutade | 274 | i.u. | 16 | i.u. | |
i.u. = ingen uppgift
På grund av systembyte saknas uppgift om avslutade anställningar för vissa marknader. Uppgifterna inkluderar visstidsanställningar.
| Bonava | Branschmedel |
|---|---|
| 83 | 77 |
| 35 | 8 |
1) eNPS = Employee Net Promoter Score, benägenhet att rekommendera arbetsgivaren.
Bonavas viktigaste medarbetarrelaterade nyckeltal på övergripande nivå är engagemangsindex och eNPS. De utgör delresultat av den årliga medarbetarundersökningen Passionate Workplace. Årets utfall på 83 respektive 35 ligger väl över branschmedel.
Ytterligare upplysningar för arbetsförhållanden som stödjer våra värderingar Sammantaget täcks 66 (2016: 68) procent av våra medarbetare av kollektivavtal. Samtliga medarbetare i Sverige, 93 (2016: 93) procent av medarbetarna i Tyskland och 48 (2016: 43) procent i Finland omfattas av kollektivavtal. I övriga länder tillämpas inte kollektivavtal.
Medarbetare på alla marknader förutom Tyskland har tillgång till ett Bonavagemensamt system till stöd för individuell prestation- och karriärutveckling. 65 procent av dessa medarbetare använder systemet och av dem har 85 procent fått sina mål och utvecklingsplaner godkända. Det betyder att de fullföljt Bonavas process för prestation- och karriärutveckling på uppfljtbart sätt. pre formulerar mål och utvecklingsplaner utanför systemet.
| Sjukfrånvaro1) | Dödsfall2) | Arbetsskador3) | Arbetsskadefrekvens4) | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 20175) | 20176) | 20166) | 20175) | 20176) | 20166) | ||
| Sverige | 1,9% | 1,8% | 0 | 0 | 7 | 2 | 1 | 10,6 | 4,6 | 2,3 | |
| Tyskland | 6,8% | 7,9% | 0 | 0 | 22 | 8 | 17 | 6,3 | 5,9 | 13,7 | |
| Finland | 1,5% | 1,1% | 0 | 0 | 8 | 0 | 0 | 9,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Danmark–Norge | 1,6% | 2,8% | 0 | 0 | 7 | 0 | 0 | 18,1 | 0,0 | 0,0 | |
| S:t Petersburg | 0,4% | i.u. | 0 | 0 | 3 | 1 | 1 | 2,0 | 2,5 | 2,0 | |
| Baltikum | 1,1% | 0,2% | 0 | 0 | 2 | 0 | 0 | 6,8 | 7,6 | 0,0 | |
| Total | 4,0% | 5,0% | 0 | 0 | 49 | 11 | 19 | 6,8 | 4,0 | 7,0 |
1) Antal sjukfrånvarotimmar relativt totalt arbetade timmar Bonavas medarbetare.
2) Arbetsolyckor på Bonavas byggplatser med dödlig utgång för medarbetare eller underentreprenörer med eller utan Bonavas platsledning.
3) Antal arbetsskador som medfört sjukfrånvaro.
4) Antal arbetsskador per miljon arbetade timmar.
5) Anställda och entreprenörer under Bonavas platsledning.
6) Bonavas medarbetare.
i.u. = ingen uppgift
Bonava arbetar intensivt för att öka det förebyggande hälsa och säkerhetsarbetet. Särskilt prioriterat är arbetet med att inkludera underentreprenörers personal för att få acceptans och efterlevnad av Bonavas rutiner och interna regler. Arbetet börjar ge resultat. Arbetsskadefrekvensen, även inkluderat underentreprenörer, har under året varit nedåtgående. 2016 var genomsnittet i den svenska byggindustrin för arbetsskadefrekvens med sjukfrånvaro 6 skador per miljon arbetade timmar, eller 10,9 skador per tusen medarbetare (källa: Arbetsmiljöverket). Bonavas totala arbetsskadefrekvens med sjukfrånvaro inklusive underentreprenörer under Bonavas platsledning för alla åtta marknader sammantaget ligger alltså för 2017 nära genomsnittet för byggindustrin i Sverige. För att vara ett företag i byggindustrin har Bonava stor andel tjänstemän, vilket förklarar den låga arbetsskadefrekvensen för egna medarbetare.
| Totalt | Kvinnor | Män | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Antal | % av yrkeskategori | Antal | % av yrkeskategori | ||||||
| Period | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 |
| Styrelse (antal) | 7 | 6 | 3 | 3 | 43 | 50 | 4 | 3 | 57 | 50 |
| Koncernledning (antal) | 11 | 11 | 3 | 3 | 27 | 27 | 8 | 8 | 73 | 73 |
| Tjänstemän1) | 1 431 | 1 202 | 602 | 514 | 42 | 43 | 829 | 688 | 58 | 57 |
| Yrkesarbetare1) | 290 | 330 | 13 | 14 | 5 | 4 | 277 | 316 | 95 | 96 |
| Linjekonsulter1) | 44 | 31 | 32 | 24 | 74 | 77 | 11 | 7 | 26 | 23 |
| Total2) | 1 776 | 1 573 | 651 | 555 | 37 | 35 | 1 126 | 1 018 | 63 | 65 |
1) Helårsarbetskraft. 2016 års uppgifter för helårsarbetskraft inkluderar, på grund av tidigare systembegränsning, antagande om att antal medarbetare i Tyskland motsvarade helårsarbetskraften.
2) Total inkluderar alla förutom styrelse.
Kategorin som står ut som negativt sned fördelad är gruppen kvinnliga yrkesarbetare, även om snedfördelningen minskar. Mot bakgrund av att vår bransch präglas av begränsad könsfördelning är det positivt att konstatera att även den snedfördelningen börjat minska, om än långsamt.
| <30 år | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor Män |
|||||||||||
| Antal | Antal | % av yrkeskategori | |||||||||
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | ||||
| Styrelse (antal) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| Koncernledning (antal) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| Tjänstemän1) | 123 | 92 | 9 | 8 | 111 | 84 | 8 | 7 | |||
| Yrkesarbetare1) | 1 | 0 | 0 | 0 | 18 | 24 | 6 | 7 | |||
| Linjekonsulter1) | 13 | 13 | 30 | 43 | 3 | 2 | 6 | 5 |
1) Helårsarbetskraft. 2016 års uppgifter baseras på grund av tidigare systembegränsning antagagande om att antal medarbetare i Tyskland motsvarade helårsarbetskraften.
| 30–50 år | > 50 år | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |||||||||||||
| Antal | % av yrkes kategori |
% av yrkes Antal kategori |
% av yrkes Antal kategori |
Antal | % av yrkes kategori |
|||||||||||
| 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | |
| Styrelse (antal) | 1 | 1 | 14 | 17 | 1 | 1 | 14 | 17 | 2 | 2 | 29 | 33 | 3 | 2 | 43 | 33 |
| Koncernledning (antal) |
2 | 2 | 18 | 18 | 5 | 6 | 45 | 55 | 1 | 1 | 9 | 9 | 3 | 2 | 27 | 18 |
| Tjänstemän1) | 372 | 317 | 26 | 26 | 507 | 399 | 35 | 33 | 107 | 105 | 7 | 9 | 211 | 205 | 15 | 17 |
| Yrkesarbetare1) | 6 | 9 | 2 | 3 | 141 | 161 | 49 | 49 | 6 | 5 | 2 | 2 | 118 | 131 | 41 | 40 |
| Linjekonsulter 1) | 15 | 9 | 34 | 28 | 9 | 6 | 19 | 18 | 4 | 2 | 9 | 7 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1) Helårsarbetskraft. 2016 års uppgifter baseras på grund av tidigare systembegränsning antagagande om att antal medarbetare i Tyskland motsvarade helårsarbetskraften.
Frågor om lika möjligheter ingår i medarbetarundersökningen Passionate workplace. 83 procent uppgav att de anser att lika möjligheter och skyldigheter råder inom Bonava, medan nio procent svarar att de inte anser det och åtta procent svarar varken eller. Det är ingen större skillnad mellan yrkeskategorierna tjänstemän
och yrkesarbetares svar, däremot är det större andel kvinnor än män som har svarat negativt. Undersökningen genomfördes tidigt under 2017 och insatser för att Bonava ska vara och upplevas som en inkluderande och jämställd arbetsplats har intensifierats därefter. Arbetet pågår inom ramen för initiativet Vinnarkultur och personalfokus.
| Avvikelserapportering | Antal | Kommentar | |
|---|---|---|---|
| Bonava SpeakUp | 1 | ||
| Övriga inrapporterade avvikelser | 3 | ||
| Varav: signifikanta avvikelser | 2 | Avvikelser gentemot intern uppförandekod, grund för uppsägning och anställningar avslutade |
|
| Varav: efter utredning bedömt grundlösa | 2 | ||
| Rättsliga åtgärder mot konkurrens | 0 |
begränsade verksamheter eller betydande sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser
Det är rimligt att anta att det förekommer viss underrapportering, särskilt av mindre allvarliga avvikelser och riskobservationer. Bonava har under 2017 inlett åtgärder för att höja den interna kunskapsnivån om bland annat möjligheten att rapportera avvikelser anonymt till Bonava SpeakUp för att öka rapporteringsbenägenheten.
Ytterligare upplysningar om efterlevnad Under 2017 har alla nyanställda tjänstemän erbjudits den e-utbildning inom ramen för Bonavas efterlevnadsprogram Our Foundation som samtliga befintliga medarbetare genomgick under 2016. För närvarande har 91 procent av alla tjänstemän genomgått den. Under året genomfördes även 32 fysiska workshops med 667 medarbetare på alla Bonavas åtta marknader för att diskutera och informera om bolagets etiska riktlinjer.
Koncerngemensamt systemstöd för riskhantering och rapportering av avvikelser rörande miljö och hälsa och säkerhet har börjat implementeras under 2017 för att underlätta transparens och det förebyggande arbetet. Under året har elva miljörapporter inkommit: tre mindre allvarliga olyckor, två sanktioner, två riskobservationer och fyra ändrade rutiner.
| 2017 | 2016 | |
|---|---|---|
| Granskade nya leverantörer, Norden |
1 600 | 260 |
| Antal kvalificerade leverantörer, Norden |
150 | 0 |
| Antal diskvalificerade leverantörer, Norden |
400 | 0 |
| Antal leverantörer vidare för ytterligare granskning, |
||
| Norden | 1 050 | 260 |
Bonava strävar efter att öka kontrollen över våra inköp genom att etablera direkta samarbeten med leverantörer. Vi gör centrala upphandlingar för väsentliga inköp inom byggmaterial och produkter samt konkurrensutsätter entreprenader på våra nordiska marknader. I samband med detta granskas nya leverantörer grundligt avseende efterlevnad av de universella principerna i FN:s Global Compact, systematiskt miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsarbete samt ekonomisk stabilitet.
Bonava har uppskattningsvis 14 000 leverantörer. Då vårt nya inköpssystem har implementerats kommer vi kunna redovisa en exakt uppgift.
| Danmark– | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Totalt | Sverige | Tyskland | Finland | Norge | S:t Petersburg | Baltikum | |
| Inkomstskatt | 147 | 48 | 31 | 18 | 29 | 21 | 0 | |
| Fastighetsskatt | 27 | 3 | 4 | 7 | 8 | 4 | 1 | |
| Stämpelskatt | 112 | 9 | 87 | 8 | 7 | 0 | 1 | |
| Sociala avgifter1) | 177 | 76 | 80 | 1 | 2 | 12 | 6 | |
| Övriga skatter2) | 39 | 0 | 0 | 0 | 4 | 34 | 0 | |
| Egna skatter, totalt | 501 | 136 | 202 | 34 | 50 | 71 | 8 |
1) Betalas i Tyskland ej som skatt till myndighet utan som avgift till försäkringsbolag.
2) Utgörs av icke avdragsgill moms i Norge och källskatt på utdelning i S:t Petersburg.
SKATT
Egna skatter
| Danmark– | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Totalt | Sverige | Tyskland | Finland | Norge | S:t Petersburg | Baltikum |
| Moms | 851 | 589 | 7 | 200 | 35 | 7 | 13 |
| Personalens källskatter | 242 | 81 | 88 | 28 | 31 | 7 | 6 |
| Insamlade skatter, totalt | 1,093 | 670 | 96 | 228 | 67 | 13 | 19 |
Det är första året som Bonava presenterar översikt för total tax contribution. Nästa årsredovisning presenteras tabell med jämförelseår.
| Generella standardupplysningar | Sid. | |
|---|---|---|
| G4-1 | Kommentar från vd och styrelse | 8–9, 76 |
| G4-2 | Risker och möjligheter | 72–74, 136–137 |
| G4-3 | Organisationens namn | 130 |
| G4-4 | Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster | 22 |
| G4-5 | Huvudkontorets lokalisering | 130 |
| G4-6 | Länder där bolaget verkar | 4 |
| G4-7 | Ägarstruktur och bolagsform | 67 |
| G4-8 | Marknader där bolaget verkar | 4, 36–48 |
| G4-9 | Bolagets storlek | 6 |
| G4-10 | Medarbetarstyrka | 142 |
| G4-11 | Medarbetare med kollektivavtal | 143 |
| G4-12 | Leverantörskedja | 61, 145 |
| G4-13 | Betydande förändringar under redovisningsperioden | 75–87, 136 |
| G4-14 | Försiktighetsprincipens tillämpning | 53, 57 |
| G4-15 | Externa stadgor, principer och initiativ | 53, 136 |
| G4-16 | Medlemskap i organisationer | 136 |
| G4-17 | Enheter som ingår | 136 |
| G4-18 | Process för att definiera redovisningens innehåll | 136–138 |
| G4-19 | Identifierade väsentliga aspekter | 52–61, 136–138 |
| G4-20 | Avgränsningar inom organisationen | 136, 138 |
| G4-21 | Avgränsningar utanför organisationen | 138 |
| G4-22 | Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter | 139–145 |
| G4-23 | Väsentliga förändringar i omfattning, avgränsningar eller mätmetoder | 136–145 |
| G4-24 | Intressentgrupper | 137–138 |
| G4-25 | Identifiering och urval av intressenter | 137–138 |
| G4-26 | Metoder för samarbete med intressenter | 137–138 |
| G4-27 | Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter | 137–138 |
| G4-28 | Redovisningsperiod | 136 |
| G4-29 | Senaste redovisningen | 136 |
| G4-30 | Redovisningscykel | 136 |
| G4-31 | Kontaktperson för rapporten | 138 |
| G4-32 | GRI-index | 146–147 |
| G4-33 | Policy och praxis för extern granskning | 87, 136 |
| G4-34 | Styrningsstruktur | 87, 136 |
| G4-56 | Uppförandekod etc. | 61, 136, 145 |
| Mänskliga rättigheter | Arbetsvillkor | Miljö | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Princip 1 (s. 8–9, 61) |
Företag ska stödja och respek tera värnandet av internatio nellt vedertagna mänskliga |
Princip 3 (s. 143) |
Företag ska upprätthålla Princip 7 föreningsfrihet och de facto (s. 53, 57, erkänna rätten till kollektiva 72–74) miljörisker; |
Företag ska stödja försiktig hetsprincipen avseende |
||
| rättigheter; och | förhandlingar; | Princip 8 | ta initiativ för att främja | |||
| Princip 2 (s. 61, 145) |
säkerställa att de inte är del aktiga i brott mot mänskliga |
Princip 4 (s. 61, 145) |
avskaffande av alla former av tvångsarbete; |
(s. 56–57, 136) |
större miljöansvar; och | |
| rättigheter. | Princip 5 (s. 61, 144–145 ) |
de facto avskaffande av barnarbete; och |
Princip 9 (s. 136) |
uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. |
||
| Princip 6 | avskaffande av diskriminering | Antikorruption | ||||
| (s. 60) | avseende anställning och yrkesutövning. |
Princip 10 (s. 61, 145) |
Företag ska motverka alla former av korruption, inklusive |
utpressning och bestickning.
| Specifika standardupplysningar | Indikator | Sid. | |
|---|---|---|---|
| ASPEKTER ENLIGT BONAVAS FOKUSOMRÅDEN SAMT GRI |
|||
| HAPPY NEIGHBOURHOODS FOR THE MANY | |||
| Prisvärda bostäder | DMA | 54 | |
| Indirekt ekonomisk påverkan | G4-EC8 | Betydande indirekt ekonomisk påverkan prisvärda bostäder |
139 |
| Platser som skapar lyckliga grannskap och Samhällsutveckling som skapar tillhörighet |
DMA:er | 26–30, 55 | |
| Lokalt samhällsengagemang | G4-SO1 | Andel av verksamheten med lokalt samhällsengagemang |
26–30, 55, 139 |
| Märkning och produkter och tjänster | G4-PR5 | Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar |
139 |
| PROTECTING OUR PLANET | |||
| Cirkulär produktionsmodell | DMA | 56 | |
| Material | G4-EN1 | Materialanvändning | 140 |
| Hållbar markanvändning | DMA:er | 56–57 | |
| Biodiversitet | G4-EN13 | Skyddade arter | 140 |
| Degradering, kontaminering och sanering av mark |
CRE5 | Marksanering | 140 |
| Effektiva byggnader | DMA | 56–57 | |
| Energi | CRE1 | Energiintensitet i byggnader | 57, 141 |
| Hållbara och oskadliga material | DMA | 57 | |
| Märkning av produkter och tjänster | CRE8 | Hållbarhetscertifieringar | 141 |
| PASSIONATE WORKPLACE | |||
| Arbetsförhållanden som stödjer våra värderingar |
DMA:er | 58 | |
| Egen indikator | Rutiner för medarbetarnöjdhet och implementerade värderingar, inklusive resultat från medarbetarundersökningar |
143 | |
| Anställning | G4-LA1 | Nyanställningar och personalomsättning | 143 |
| Träning och utbildning | G4-LA11 | Andel medarbetare som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling |
143 |
| Hälsa och säkerhet | DMA | 58–59 | |
| Hälsa och säkerhet på arbetet | G4-LA6 | Skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor |
138, 143 |
| Mångfald | DMA | 60 | |
| Mångfald och lika möjligheter | G4-LA12 | Sammansättning av beslutsfattande grupper och medarbetare |
144 |
| RELIABLE BUSINESS | |||
| Efterlevnad | DMA:er | 61 | |
| System för hantering av synpunkter och klagomål |
G4-SO11 | Anmälda klagomål avseende miljö (G4-EN34), mänskliga rättigheter (G4-HR12) och arbetsrätt (G4-LA12). |
145 |
| Antikorruption | G4-SO4 | Kommunikation och utbildning rörande policyer och rutiner för antikorruption |
145 |
| Antikorruption | G4-SO5 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter |
145 |
| Konkurrensbegränsande verksamhet | G4-SO7 | Rättsliga åtgärder mot konkurrensbegränsande verksamhet |
145 |
| Efterlevnad | G4-SO8 | Betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser, inkl. miljö (G4-EN29) och produkter (G4-PR9) |
145 |
| Ansvarsfull samverkan med leverantörer | DMA | 61 | |
| Leverantörsutvärdering utifrån samhällskriterier |
G4-SO9 | Andel nya leverantörer som utvärderats utifrån samhällskriterier, inkl miljö (G4-EN32), arbetsrätt (G4-LA14) och mänskliga rättigheter (G4-HR10) |
145 |
| Skatt | DMA | 61 | |
| Egen indikator | Egna och insamlade skatter | 145 |
Till bolagsstämman i Bonava AB (publ), org.nr 556928-0380
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 52–62, 72–74 samt 136–149 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 16 mars 2018 Ernst & Young AB
| Upplysningar för lagstadgad hållbarhetsrapport | Sidor |
|---|---|
| Miljö | 56–57 |
| Sociala förhållanden | 54–55 |
| Personal | 58–60 |
| Respekt för mänskliga rättigheter | 60–61 |
| Motverkande av korruption | 61 |
| Affärsmodell | 137 |
| Policydokument för hållbarhet | 136 |
| Väsentliga risker för hållbarhet | 72–74 |
| Centrala resultatindikatorer för hållbarhet | 52–53, 136–149 |
Till Bonava AB (publ)
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Bonava AB (publ) att översiktligt granska Bonavas hållbarhetsredovisning för år 2017. Hållbarhetsredovisningen avser de sidor i årsredovisningen som refereras till i GRI-index på sidorna 146–147 i årsredovisningen
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sid. 138, och utgörs av de delar av GRI Sustainability Reporting Guidelines som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information utgiven av IAASB. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.
En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Stockholm den 16 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB
Patrik Adolfson Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR
Nedanstående tabell, om inget annat anges, innehåller vissa finansiella och operativa nyckeltal som inte är vedertagna mått för finansiellt resultat eller finansiell ställning enligt IFRS. Informationen nedan som avser räkenskapsåren 2013–2017 är av betydande värde för investerare eftersom de möjliggör en bättre utvärdering av Bonavas finansiella ställning och resultat. Nyckeltalen för 2013–2015 nedan har ej varit föremål för revision men har beräknats utifrån siffror i de Reviderade Sammanslagna Finansiella Rapporterna för åren 2013–2015 som har reviderats av Bolagets revisorer. För definitioner av nyckeltal se rubriken "Definitioner" under avsnittet "Finansiella nyckeltal".
| MSEK om inget annat anges | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Avkastningsmått | |||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, %2) | 6,0 | 8,4 | 12,5 | 14,6 | 16,6 |
| Finansiella mått vid periodens slut | |||||
| Räntetäckningsgrad, ggr2) | 1,7 | 2,4 | 3,9 | 5,4 | 8,3 |
| Soliditet, % | 3,7 | 2,1 | 30,5 | 33,7 | 33,7 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 63,6 | 65,8 | 32,8 | 26,7 | 27,2 |
| Nettolåneskuld | 8 826 | 9 600 | 4 216 | 3 699 | 4 165 |
| Nettolåneskuld, exkl bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag | 7 036 | 7 422 | 1 039 | 75 | –168 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 16,2 | 28,4 | 0,9 | 0,7 | 0,6 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 9 978 | 10 688 | 9 811 | 10 134 | 12 003 |
| Sysselsatt kapital, genomsnitt | 10 300 | 10 885 | 10 882 | 10 412 | 11 419 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr2) | 0,9 | 0,9 | 1,2 | 1,3 | 1,3 |
| Andel riskbärande kapital, % | 3,7 | 2,1 | 30,5 | 33,8 | 33,8 |
| Genomsnittlig ränta, vid periodens slut, %3) | 3,48 | 3,26 | 3,06 | 3,75 | 2,86 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år3) | 0,3 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,2 |
| Genomsnittlig ränta, vid periodens slut,%4) | 2,65 | 1,76 | 1,26 | 1,35 | 1,40 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år4) | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Data per aktie före och efter utspädning | |||||
| Resultat efter skatt, SEK | 1,78 | 4,15 | 7,36 | 9,26 | 12,99 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet, SEK | 3,03 | –0,86 | 13,37 | 6,54 | 0,79 |
| Utdelning, SEK5) | 0 | 0 | 0 | 3,80 | 5,20 |
| Eget kapital, SEK | 4,76 | 2,71 | 43,08 | 52,25 | 61,48 |
| Antal aktier i miljoner, genomsnitt | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 107,9 |
1) De historiska finansiella nyckeltalen påverkas av att Bonavas historiska kapitalstruktur, som ett affärsområde inom NCC-koncernen, inte speglat kapitalstrukturen för ett fristående noterat bolag. Ett aktieägartillskott om cirka 5 Mdr SEK har därför tillskjutits i slutet av 2015 via en fordran på NCC. Denna transaktion presenteras som övrigt tillskjutet kapital i Bonava.
2) Beräkningar görs på ett 12-månaders genomsnitt.
3) Exklusive lån i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag. För mer information se rubriken "Skuldsättning avseende bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag" under avsnittet "Kapitalstruktur och annan finansiell information".
4) Avser lån i svenska bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag. För mer information se rubriken "Skuldsättning avseende bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag" under avsnittet "Kapitalstruktur och annan finansiell information".
5) Utdelning 2017 avser styrelsens förslag till årsstämman.
| Bonava (antal bostäder om inget annat anges) | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Byggrätter, vid periodens slut | 33 200 | 31 300 | 29 100 | 28 000 | 31 400 |
| Varav byggrätter utanför balansräkningen | 13 200 | 9 800 | 11 000 | 10 500 | 14 600 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | |||||
| Resultatavräknade bostäder under perioden | 2 951 | 3 661 | 3 968 | 4 371 | 4 294 |
| Startade bostäder under perioden | 3 715 | 4 503 | 4 452 | 4 041 | 4 984 |
| Sålda bostäder under perioden | 3 747 | 4 575 | 4 542 | 4 311 | 3 984 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 4 831 | 5 952 | 6 432 | 6 158 | 6 844 |
| Försäljningsgrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 47 | 58 | 60 | 63 | 54 |
| Reservationsgrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 9 | 12 | 6 | 6 | 3 |
| Färdigställandegrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 49 | 45 | 46 | 49 | 44 |
| Färdigställda ej resultatavräknade bostäder, vid periodens slut | 717 | 438 | 429 | 373 | 377 |
| Bostäder till salu (pågående och färdigställda), vid periodens slut | 2 884 | 2 812 | 2 713 | 2 440 | 3 443 |
| Färdigställda osålda bostäder | 342 | 314 | 156 | 180 | 284 |
| Bostadsutveckling till investerare | |||||
| Resultatavräknade bostäder under perioden | 903 | 1 393 | 1 768 | 407 | 1 170 |
| Startade bostäder under perioden | 1 095 | 1 445 | 1 904 | 1 791 | 1 718 |
| Sålda bostäder under perioden | 1 129 | 1 472 | 1 773 | 1 922 | 1 718 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 1 552 | 1 735 | 2 346 | 2 955 | 3 036 |
| Försäljningsgrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 98 | 100 | 94 | 100 | 100 |
| Färdigställandegrad, pågående produktion, vid periodens slut, % | 38 | 65 | 69 | 40 | 32 |
| Färdigställda ej resultatavräknade bostäder, vid periodens slut | |||||
| Bostäder till salu (pågående och färdigställda), vid periodens slut | 27 | 131 |
| Bostadsutveckling till konsumenter | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens början | 4 391 | 4 831 | 5 952 | 6 432 | 6 158 |
| Ändrad bedömning av bostäder i produktion vid periodens början | –13 | ||||
| Startade bostäder under perioden | 3 715 | 4 503 | 4 452 | 4 041 | 4 984 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden | –2 951 | –3 661 | –3 968 | –4 371 | –4 294 |
| Minskning (+)/ökning (–) färdiga ej resultatavräknade bostäder vid periodens slut |
–324 | 279 | 9 | 56 | –4 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 4 831 | 5 952 | 6 432 | 6 158 | 6 844 |
| Bostadsutveckling till investerare | |||||
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens början | 1 377 | 1 552 | 1 735 | 2 346 | 2 955 |
| Startade bostäder under perioden | 1 095 | 1 445 | 1 904 | 1 791 | 1 718 |
| Resultatavräknade bostäder under perioden | –903 | –1 393 | –1 768 | –407 | –1 170 |
| Tidsförskjutning mellan färdigställande och resultatavräkning i Bonava Finland1) |
–17 | 131 | 475 | –775 | –467 |
| Bostäder i pågående produktion, vid periodens slut | 1 552 | 1 735 | 2 346 | 2 955 | 3 036 |
1) Till och med 2015 har Bonava Finland resultatavräknat bostäder till investerare i samband med produktionsstart. Därmed har det varit en tidsförskjutning mellan åren vad gäller resultatavräkning och färdigställande av bostäder till investerare. Från och med 2016 sker resultatavräkning av bostäder till investerare i Bonava Finland vid färdigställandetidpunkten.
Årsstämman äger rum onsdagen den 25 april 2018 kl. 15.00 på Hotel Rival, Mariatorget 3 i Stockholm.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska
Vid anmälan bör aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antal biträden. Sker deltagandet med stöd av fullmakt bör
denna insändas i god tid före årsstämman. Fullmaktsformulär på svenska och
engelska finns på vår hemsida, bonava.com/bolagsstämma
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, utöver anmälan om deltagande i stämman, tillfälligt föras in i aktieboken i eget namn (så kallad rösträttsregistrering) för att få delta i stämman. För att denna registrering ska vara verkställd torsdagen den 19 april 2018 bör aktieägaren i god tid före denna dag kontakta sin bank eller förvaltare.
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,20 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalnings tillfällen. Den första utbetalningen om 2,60 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 3 maj 2018 och den andra utbetalningen om 2,60 SEK per aktie föreslås att betalas ut den 31 oktober 2018.
För mer information: [email protected], bonava.com
Produktion: Bonava i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Fotograf/bildbyrå: Anders Lindén, framsida, 11, 12, 19, 27, 31, 33, 48, 53, 60, 93, 122. Erik Mårtensson, s. 7. Sylvia Heyn (Bonava), s. 7. Pontus Orre, s. 8, 63, 70, 71, 76, 82, 83, 84, 85, 152. Miodrag Gajic, s. 13. Karolina Grabowska, s. 14. Nicho Sˆdling, s. 15. EVE Images, s. 17, 29, 40. Steffen Höft, s. 17. Bonava, s. 23, 25, 43, 45, 47, 51. Anders Bergstedt, s. 28. Dalibor Sandic, s. 30. Lappset Group Ltd, s. 30. Diakrit, s. 38, 54, 55. Tim Deussen/Rainer Rehfeld, s. 41. Sylvia Heyn (Bonava), s. 41. JKMM & Vismo, s. 45. Denisov Denis s. 56. Tryck: TMG Stockholm 2018.
Bonava AB (publ) Lindhagensgatan 72 SE-112 18 Stockholm Sweden
bonava.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.