Boliden — Annual Report 2018

Mar 8, 2019

Cu

METALLER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Zn

Års- och hållbarhetsredovisning 2018

Ag

Te

Året i korthet

Innehåll

Introduktion

Året i korthet	B
VD har ordet	2
Metaller i samhället	4
Om Boliden	6
Strategisk inriktning	8
Måluppfyllelse	10
Värdeskapande	12
Marknad
Marknadsutveckling	14
Prisutveckling	16
Intjäningsmodell	20
Marknadsposition	22
Konkurrenskraft	23
Verksamhet
Bolidens Gruvor och Smältverk	24
Affärsområde Gruvor	26
Affärsområde Smältverk	30
Hållbar utveckling	34
Ansvarsfulla affärer	38
Medarbetare	40
Miljö	42
Mänskliga rättigheter	44
Inköp	45
Samhälle	47
Koncernens utveckling	48
Aktien	54
Riskhantering	56
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport	60
Styrelse	66
Koncernledning	68
Intern kontroll	69
Finansiella rapporter
Koncernen	71
Moderbolaget	75
Noter	76
Förslag till vinstdisposition	101
Revisionsberättelse	102
Mineraltillgångar och -reserver	106
Tioårsöversikter	111
Definitioner och branschbegrepp	118
Årsstämma	120

Boliden – metaller för ett hållbart samhälle

Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. Verksamheten präglas av omsorg om människa, miljö och samhälle. Boliden har en ledande position inom både hållbar gruv- och metallproduktion och återvinning av metaller. Lång erfarenhet kombinerat med utveckling av bästa tillgängliga teknik gör att våra gruvor och smältverk är väl positionerade i den globala konkurrensen.

Adresser 121

htroduktion

ÅRET I KORTHET

Året i korthet

Nyckeldata	2018	2017
Försäljningsintäkter, MSEK	52 454	49 531
Rörelseresultat, exkl. omvärdering
av processlager, MSEK	9 074	8 913
Rörelseresultat, MSEK	9 004	9 015
Resultat per aktie, SEK	26,32	25,06
Fritt kassaflöde, MSEK	5 692	7 309
Investeringar, MSEK	6 140	5 588
Avkastning sysselsatt kapital, %	20	21
Avkastning på eget kapital, %	19	22
Nettoskuldssättningsgrad, %	5	11
Utdelning per aktie1), SEK	8,75	8,25
Inlösen per aktie1), SEK	4,25	5,75
Olycksfall (LTI frekvens)	5,1	6,3
Metaller till vatten, ton (Me-ekv)	8	9
Metaller till luft, ton (Me-ekv)	92	109
Koldioxidintensitet, ton/ton	0,64	0,69
Antal allvarliga miljöincidenter	0	1

• Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade till 9 074 (8 913) MSEK till följd av högre volymer och metallpriser.
• Fritt kassaflöde uppgick till 5 692 (7 309) MSEK. Minskningen mot ifjol berodde främst på högre investeringar.
• Omfattande projekt under året var det nya svavelsyraverket i Harjavalta samt den nya krosstationen i Aitik.
• Under 2018 gjordes en ordinarie utdelning om 2 256 MSEK (8,25 SEK/aktie) och en extra utbetalning om 1 573 MSEK (5,75 SEK/aktie) genom automatiskt inlösenförfarande.
• Den 1 juni tillträdde Mikael Staffas som ny VD
• Om Bolidens års- och hållbarhetsredovisning
• Års- och hållbarhetsredovisningen beskriver Bolidens finansiella utveck-
• 10–13, 24–53 samt 56–69. Bolidens hållbarhetsrapport enligt Årsre-
• dovisningslagen 6 kap. 11§ finns på sidorna 10–13, 34–47 och 56-57.

Ett starkt år för Boliden

Hög produktionsstabilitet, tillväxtinvesteringar och förbättrad säkerhet i verksamheterna är några av höjdpunkterna för 2018. Dessutom har metallernas betydelse för klimatomställningen blivit alltmer uppenbar.

En värld av metaller

Metaller har under lång tid haft en stor betydelse för utvecklingen av våra samhällen. De har varit, och fortsätter att vara, kritiska inom en stor mängd områden. Användningen av metaller ökar kontinuerligt, delvis till följd av global befolkningstillväxt och delvis för att alltfler människor har råd att köpa varor och tjänster som är beroende av metaller.

Därtill efterfrågas även mer metaller för att möta nya samhällsutmaningar såsom klimatförändringar. Denna mycket angelägna fråga kräver många åtgärder. De allra flesta av dessa innebär att vi i framtiden behöver producera mer energi utan att använda fossila bränslen. Detta i sin tur innebär att mer metall krävs, bland annat i samband med elektrifiering av transporter.

Bolidens position

Som en av Europas största producenter av flertalet metaller är Boliden väl positionerat för att medverka till att begränsa Europas stora importberoende och förbättra hållbarhetsaspekterna i värdekedjan för metaller. Vi har lång erfarenhet av utveckling, drift och efterbehandling av gruvor. Över tid har vi även byggt upp erfarenhet inom metallåtervinning. Vår breda portfölj av metaller innebär en ökad stabilitet vid prisfluktuationer. Vi försöker också aktivt identifiera nya fyndigheter av olika metaller viktiga för framtiden.

Naturligtvis finns utmaningar för vår verksamhet. Vid våra gruvor behöver transporter i ökad utsträckning elektrifieras. Det är därför glädjande att ett pilotprojekt för just detta ändamål nu är i drift i Aitik och liknande teknikutveckling pågår i våra underjordsgruvor. Vid våra smältverk är en av utmaningarna att öka

resursutnyttjandet och därigenom öka intäkter och samtidigt reducera avfall. Därför utvecklar vi kontinuerligt våra förutsättningar att utvinna mer metall från råvaror, där det senaste exemplet är den lakningsanläggning på Rönnskär vi beslutat att investera i. Vi är övertygade om att utmaningarna inom båda områdena successivt går att möta och att Boliden som ett långsiktigt och ansvarsfullt företag kommer fortsätta bidra till lösningar inom bland annat miljö- och klimatområdet.

Utveckling av verksamheten

Boliden är mitt inne i ett stort investeringsprogram som berör stora delar av koncernen. Expansioner av produktionen i såväl Aitik som Garpenberg och Kevitsa pågår för fullt. Dessutom investerar vi i nya sandmagasin i Tara och Bolidenområdet för att säkra förlängning av nuvarande verksamhet. På smältverkssidan har vi nyligen expanderat zinkproduktionen i

Odda och ett omfattande expansions- och förnyelseprogram pågår i både Rönnskär och Harjavalta. I Aitik togs den nya krossen i drift under året och i Harjavalta skedde motsvarande med delar av det nya svavelsyraverket, båda viktiga milstolpar inför kommande produktionsökningar.

Stabila processer inom företaget i kombination med den erfarenhet och kompetens vi besitter innebär att vi har en stor tillförsikt inför de satsningar vi nu genomför. Respektive enhets konkurrenskraft kommer att stärkas i takt med att driftsättningar sker under kommande år. I vår långsiktiga planering ser vi dock, i likhet med många andra bolag, kompetensförsörjning som en utmaning. Även om bilden av gruv- och metallnäringen håller på att förändras behöver vi även fortsatt rekrytera och utveckla spetskompetenser inom flertalet områden. Vi kommer naturligtvis även fortsatt arbeta med olika leverantörer för att tillsammans utveckla nya lösningar.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

VD HAR ORDET

Utvecklingen under året

2018 inleddes med höga priser på metaller men försvagades sedan under året. Som helhet var dock 2018 ett starkt år för Boliden med i genomsnitt bra priser och en stabil produktion. Halterna i Bolidens stora gruvor var dessutom under året över snittet i malmbasen. Dessa effekter ledde till ett rörelseresultat på nio miljarder kronor. Noterbart är också att nettoskuldsättningsgraden i bolaget nu är lägre än innan förvärvet av Kevitsa 2016.

Ytterligare en framgång under året var utvecklingen inom arbetsmiljö och säkerhet. Våra ansträngningar för att utveckla en företagskultur byggd på högt säkerhetsmedvetande fortsatte med oförminskad kraft och som ett resultat minskade olycksfallsfrekvensen. Vi är naturligtvis inte nöjda, utan den ska ner ytterligare. I sammanhanget är det värt att nämna att två tredjedelar av de automatiseringsinitiativ vi tar kretsar kring att förbättra både säkerhet och arbetsmiljö. För att knyta an till redan nämnda utmaningar avseende kompetensförsörjning är det naturligtvis så att även denna utveckling bidrar till att öka kunskapen om vår verksamhet, vilket i sin tur stärker förutsättningarna för att rekrytera de allra bästa.

Jag hoppas ni känner samma stolthet som jag för den fantastiska verksamhet vi har.

Gruvnära prospektering

Bolidens prospekteringsinsatser fokuseras på att identifiera och uppgradera fyndigheter i anslutning till befintliga gruvverksamheter. Denna strategi har historiskt visat sig framgångsrik och ligger idag till grund för expansionerna i Aitik och Garpenberg. Under 2018 har prospekteringen varit fortsatt framgångsrik i Tara men i övrigt har inga större tillskott noterats. I Tara och Kristineberg har ortdrivning pågått med syfte att skaffa bättre borrpositioner mot nya fyndigheter.

Samhällsnytta och konkurrenskraft

Det börjar med prospekteringsframgångar och fullföljs med produktionsstabilitet och väl utvalda investeringar. Ökande produktion vid våra gruvor och smältverk hjälper samtidigt Europa att möta de utmaningar som finns kring råvaruförsörjning i en värld som efterfrågar alltmer metaller. Flera av våra metaller har dessutom utnämnts att vara av särskilt strategiskt intresse för hela kontinenten. 2018 var ett starkt år för Boliden och vi är väl positionerade för framtiden. Jag vill tacka alla kollegor inom Boliden för det långsiktiga ansvarstagande och personliga engagemang som samtliga visat prov på under året. Jag hoppas att ni känner samma stolthet som jag för den fantastiska verksamhet vi har.

Mikael Staffas VD och koncernchef

Bolidens metaller för moderna och hållbara samhällen

Efterfrågan på metaller är förknippad med förbättrad levnadsstandard och samhällsutveckling. Infrastruktur, byggnader, energisystem och fordon – allt innehåller metaller. Återvinning av metaller blir allt viktigare. I en värld med snabb utveckling i många länder med ökande befolkning krävs samtidigt gruvproduktion i hög utsträckning.

Social

FN bedömer att befolkningen i världen växer med en miljard fram till 2030. Den största tillväxten i efterfrågan på metaller sker samtidigt i länder med BNP per capita i intervallet 5 000–15 000 USD då utveckling från jordbruk- till industrisamhällen sker. Som jämförelse överstiger Sveriges BNP per capita 50 000 USD och en invånare bedöms behöva 0,6 ton koppar och 0,35 ton zink under en livstid.

Miljö

Moderna energisystem med förnybara energikällor kräver upp till 12 gånger mer koppar än traditionella energisystem. Inom transportsektorn krävs t.ex. laddinfrastruktur för elbilar, vilka i sig innehåller 3-4 gånger mer koppar än bensindrivna. Även andra metaller som t.ex. nickel och kobolt är starkt förknippade med klimatomställning och batteriteknik.

Ekonomi

Europa är en betydande nettoimportör av metall. EU uppskattar dessutom att 30 miljoner arbetstillfällen inom medlemsstaterna är beroende av denna råvaruförsörjning. World Corrosion Organization uppskattar kostnader för korrosion i världen till lika stor som den för global matproduktion och distribution. Över hälften av global zinkanvändning syftar till att reducera kostnader för korrosion.

Koppar är bland de bästa ledarna av el och värme, cirka 60 procent av den totala kopparkonsumtionen används för dessa applikationer. Även silver, tellur och zink är viktiga metaller i solcellsparker.

Ag

Te

Cu

Zn

Gruvor och smältverk med synergier

Boliden är ett högteknologiskt metallföretag som arbetar långsiktigt för att möta samhällets efterfrågan på bas- och ädelmetaller – från prospektering till produktion och leverans av högkvalitativa metaller till industrikunder. Verksamheten bygger på erfarenhet, innovation och avancerad teknik, utvecklad i samarbete med nordiska teknik- och ingenjörsföretag.

Metallmix

Den breda portföljen av basoch ädelmetaller inom Boliden ger viss stabilitet över priscykler. Dessutom är biprodukter som till exempel bly och svavelsyra viktiga inkomstkällor för gruvor respektive smältverk.

Produktivitet

Stark företagskultur byggd på personligt ansvarstagande, kontinuerliga förbättringar och kostnadsmedvetenhet i kombination med väl avvägda investeringar ger kontinuerlig produktivitetsutveckling.

Intjäning

Hög teknisk kompetens, välutvecklade processer och stark balansräkning ger stabilitet. Dessutom bidrar en integrerad affärsmodell med gruvor och smältverk till stabilare intjäning och den delvis egna koncentratförsörjningen ger flexibilitet på råvarumarknaden.

Tillväxt

Framgångsrik prospektering har lagt grunden för tillväxtinvesteringar i flera gruvor. Parallellt genomförs kapacitetsstärkande investeringar vid flera smältverk med stärkt konkurrenskraft som följd.

Långsiktighet

Samtliga större gruvor inom Boliden har lång livslängd. Betydande insatser genomförs för att öka livslängden vid övriga. Smältverken samarbetar för att utvinna så mycket metall som möjligt från primär- och sekundärmaterial. Dessutom genomförs omfattande satsningar på hållbara avfallslösningar.

Geografi

Geologiskt attraktivt område med goda prospekteringsutsikter belägna i stabila demokratier. Dessutom finns god tillgång till förnybar energi vilket är gynnsamt ur klimathänseende.

Bolidens marknad är global men verksamheten är belägen i norra Europa. Boliden är en av världens främsta zinkproducenter och en av de ledande koppar- och nickelproducenterna i Europa.

Strategisk utveckling

Boliden är ett metallföretag med fokus på långsiktighet och hållbar utveckling. Kärnkompetensen finns inom prospektering, gruvor, smältverk och metallåtervinning.

Vision

Metaller är nödvändiga när moderna samhällen utvecklas. Bolidens vision är att tillhöra de främsta företagen i branschen när det gäller ansvarstagande, värdeskapande, utveckling, och produktivitet. Boliden har en nollvision för olyckor som påverkar människor och miljö.

Affärsidé

Genom att tillföra, förädla och återvinna samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin. Vi verkar för en optimal resurs- och materialhantering i alla steg av värdekedjan och strävar mot en hållbar utveckling när det gäller säkerhet, miljöprestanda och affärsetik.

Värderingar

Bolidens värderingar handlar om entusiasm för att förbättra, ta ansvar för hela värdekedjan och känna ett personligt engagemang för sitt arbete och företaget. Vi strävar efter att vara ett värderingsstyrt företag där dessa värderingar utgör grunden för hur verksamheten utvecklas.

Strategi

Bolidens strategiska utveckling följer principen att organisk utveckling är mer värdeskapande än förvärvad och investeringar görs när övriga möjligheter är uttömda. Strategin, där hållbarhetsfrågor är integrerade, leder till högt värdeskapande för varje enhet och bygger en företagskultur präglad av stort ansvarstagande. På övergripande nivå fokuseras på att prioritera mellan investeringar för att skapa en värdeskapande strategisk position för företaget.

Operationell excellens

Förbättrad stabilitet och hög produktivitet i befintliga anläggningar reducerar kostnader, ökar produktion, minskar risk för olycksfall och minimerar miljöpåverkan utan stora investeringar. Eliminering av trånga sektorer innebär ett förbättrat resursutnyttjande i hela värdekedjan liksom ett stort värdeskapande.

Organisk tillväxt

Utöver effektiviseringsarbetet investerar Boliden betydande resurser i olika tillväxtprojekt. Dessa satsningar har skett och fortsätter att ske i befintliga gruvor och smältverk med syfte att stärka respektive enhets långsiktiga konkurrenskraft.

Utvalda förvärv

Boliden utvärderar löpande olika förvärvsmöjligheter. Gruvor i drift och nya gruvprojekt samt verksamheter inom smältning och raffinering utvärderas utifrån konjunkturläge samt Bolidens förvärvskriterier. Förvärvskriterierna bygger på koncernens riskprofil samt möjligheten till värdeskapande genom kompetens och investeringsprojekt.

Mål

God lönsamhet, säkra arbetsplatser och hög miljöprestanda är centrala delar i Bolidens verksamhet. Genom att uppfylla mål inom dessa områden skapas förutsättningar för stärkt konkurrenskraft.

Finansiella mål

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 20 (21) procent. Under perioden 2014–2018 har avkastningen i genomsnitt legat på 15 procent per år. Investeringar som genomförs ska ligga i linje med Bolidens strategi och tillgängliga resurser och uppvisa en avkastning på minst 10 procent.1)

Vid utgången av 2018 var nettoskuldsättningsgraden 5 (11) procent. Minskningen mot 2017 förklaras av årets fria kassaflöde. Efterbehandlingsskulden har de senaste åren blivit en allt viktigare del av Bolidens balansräkning, men ingår inte i begreppet nettoskuld. 2019 preciseras målet till att även inkludera netto efterbehandlingsskuld i beräkningen.

Utdelning Utdelningen ska motsvara en tredjedel av nettoresultatet

● Utdelning Utdelningsandel Mål

Föreslagen ordinarie utdelning är 8,75 (8,25) SEK per aktie motsvarande 33,2 (32,9) procent av årets resultat. I tillägg föreslås en extra utbetalning på 4,25 (5,75) SEK per aktie genom automatiskt inlösenförfarande. Under 2014–2018 uppgick ordinarie utdelningsandelen till 33,2 procent av periodens sammanlagda nettoresultat.

Sociala mål

Olycksfall

Boliden har haft som mål att till 2018 ha noll olycksfall med frånvaro varje månad

Frekvensen för antal olycksall med frånvaro (LTI) för anställda har minskat med 53 procent sedan 2012. För anställda inklusive entreprenörer minskade LTI-frekvensen med 44 procent. En av orsakerna till denna minskning är ett ökat engagemang från både ledning och arbetstagare i det dagliga säkerhetsarbetet.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron skulle inte överstiga 3,0 procent 2018

● Mål 2018

Sjukfrånvaron har ökat med 22 procent sedan 2012. Sjukfrånvaron har under 2018 varit 4,5 procent med säsongsvariationer under året. Boliden fortsätter med att förebygga och rehabilitera vid såväl fysisk som psykisk ohälsa.

Jämställdhet Andelen kvinnliga medarbetare skulle vara minst 20 procent 2018

● Andel kvinnliga medarbetare ● Mål 2018

Antalet kvinnor i Boliden har ökat med 7 procent sedan 2012. Under 2018 var andelen kvinnor i Boliden 18,2 procent av totala antalet medarbetare. 107 kvinnor nyrekryterades av totalt 483 personer vilket innebär 22 procent för 2018.

1) Projektens avkastning ska överstiga Bolidens vägda kapitalkostnad (WACC) med justering för riskpåslag (WACC före skatt är satt till 12 procent nominellt vilket motsvarar 10 procent realt). Kalkyler för stora och långsiktiga projekt görs normalt i reala termer. Kalkylerna baseras på prognoser över räntor, metallpriser, växelkurser, inflation och andra relevanta antaganden grundade på intern analys och externa bedömningar.

MÅLUPPFYLLELSE

Miljömål

Utsläpp av metaller till vatten

Utsläppen av metaller till vatten skulle minska med 25 procent från 2012 till 2018

Utsläpp av metaller till vatten har minskat med 64 procent sedan 2012 och under 2018 har utsläppen minskat med 15 procent till följd av en optimerad vattenhantering samt återanvändning av vatten till Bolidens processer.

Utsläpp av metaller till luft

Utsläppen av metaller till luft skulle minska med 10 procent från 2012 till 2018

Utsläpp av metaller till luft är på en oförändrad nivå sedan 2012. En utmaning under målperioden har varit att kopparsmältverken har fått mer komplexa ingående material som krävt utredningsarbete för att förbättra bland annat reningsteknik vilket har bidragit till variationer under åren. Under 2018 minskade dock utsläppen med16 procent.

Utsläpp av svaveldioxid

Utsläppen av svaveldioxid till luft skulle minska med 10 procent från 2012 till 2018

Utsläppen av svaveldioxid till luft har minskat med 6 procent sedan 2012. Utsläppen ökade med 5 procent under 2018 på grund förändringar i produktionsprocesser vid Bolidens smältverk. Läckagen har åtgärdats och ytterligare förbättringar planeras under 2019.

Koldioxidutsläpp1)

Koldioxidintensiteten skulle 2018 vara max 0,77 ton CO² per ton producerad metall

Koldioxidintensiteten har minskat från 0,77 till 0,64 sedan 2012. Boliden arbetar med att öka elektrifieringen av transporter för att minska användningen av fossila bränslen och koldioxidutsläppen i processer samt att systematiskt arbeta med energieffektivisering.

Miljöincidenter

Boliden har haft som mål att till 2018 ha noll allvarliga miljöincidenter varje år

● Antal allvarliga miljöincidenter ● Mål 2018

En allvarlig miljöincident är en händelse som orsakar eller potentiellt kan orsaka väsentlig miljöskada Sedan 2012 har ett antal allvarliga miljöincidenter inträffat, ingen av dem har dock orsakat väsentlig miljöskada. Under året skedde inga allvarliga miljöincidenter.

Under 2018 beslutade Boliden om nya mål avseende sjukfrånvaro, jämställdhet, utsläpp av metaller till vatten och luft samt koldioxidutsläpp. Detta som en följd av att nuvarande mål sträckte sig fram till och med 2018. Samtidigt beslutades att koncernmålet avseende svaveldioxid blir ett affärområdes mål för Smältverken. Utvecklingen av svaveldioxidutsläpp följs noggrant vid relevanta enheter. Läs mer om de nya målen för social utveckling och miljö på sid 36.

Affärsmodell

Genom att effektivt utvinna och förädla samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller, som efter användning återvinns, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin. Samverkan med leverantörer bidrar till produktivitetsutveckling och förbättrad hållbarhetsprestanda.

INSATSER VÄRDESKAPANDE

Kapital
	2018	2017
Investeringar, MSEK	6 140	5 588
Sysselsatt kapital, MSEK	44 441	42 931
Nettoskuldsättningsgrad, %	5	11

Kunskap

• Patent för t ex elektronikåtervinning,
• prospekteringstekniker, vattenrening
• Rättigheter och tillstånd
• Efterbehandlingskompetens
• FoU-samarbeten med universitet, högskolor och leverantörer

Människor

• Antal anställda [FTE]: 5 819 (5 684) st
• Entreprenörer och affärspartner

Relationer

• Samverkan och dialog med prioriterade intressentgrupper
• Långsiktiga utvecklingssamarbeten
• Medverkan i branschorganisationer

Naturresurser

Naturtillgångar	2018	2017
Mineraltillgångar1), Mton	2 050	2 065
Mineralreserver1), Mton	1 385	1 405
Skog och mark, ha	23 100	23 000
Råmaterial	2018	2017
Energi, TWh – varav elektricitet, TWh	6,6 4,5	6,4 4,6
Vatten, Mm3	145	145
Avverkade gruvkoncentrat (primärmaterial)2), kton	2 394	2 314
Återvunnet material (sekundärmaterial)2), kton	349	342

Från prospektering till återvinning av metaller skapas värde för både aktieägare och samhälle. Med spetskompetens säkerställs konkurrenskraft och minsta möjliga miljöpåverkan.

1) Mineraltillgångar inkluderar kända och indikerade tillgångar. Mineralreserver

inkluderar bevisade och sannolika reserver. För fullständiga uppgifter om

mineralreserver och tillgångar, se sidorna 106–110. 2) Justerad beräkning för 2017.

VÄRDESKAPANDE

Metallproduktion

	2018	2017
Zink, kton	486	457
Koppar, kton	364	353
Bly och blylegeringar, kton	76	78
Nickel i skärsten, kton	31	25
Guld, kg	16 653	17 776
Silver, kg	544 846	551 286

I tillägg till metallproduktion ovan producerar Boliden även en större mängd biprodukter såsom bland annat svavelsyra, tellur, nickelsulfat samt kopparresidualer.

Ekonomisk påverkan

• Inköp: 39 749 (36 664 ) MSEK
• Löner till medarbetare: 4 818 (4 532) MSEK
• Utdelning till aktieägare1) : 3 556 (3 829) MSEK
• Ränta till långivare: 242 (282) MSEK
• Skatter och avgifter: 1 562 (1 881) MSEK
• Kvar i Boliden: 2 133 (3 480) MSEK

Social påverkan

• Direkta och indirekta arbetstillfällen i Sverige, Finland, Norge och Irland2): 30 000 st
• Frekvens av arbetsmiljöolyckor med frånvaro, LTI: 5,1 (6,3)
• Sjukfrånvaro: 4,5 (4,5) %
• Engagemang och värdeskapande
• i lokalsamhällen
• Anspråkstagande av mark och vatten

Miljöpåverkan

	2018	2017
Utsläpp metaller till vatten, ton Me-ekv	7,7	9,1
Utsläpp metaller till luft, ton Me-ekv	92	109
Utsläpp svaveldioxid, kton	7,7	7,4
Utsläpp koldioxid, kton	971	1 024
Energi, TWh	6,6	6,4
Avfall:
i. Icke-farligt, kton	309	355
ii. Farligt, kton	876	873

1) 2018 inkluderar föreslagen ordinarie utdelning på 8,75 SEK per aktie och extra utbetalning på 4,25 SEK per aktie genom automatiskt inlösenförfarande. 2) "Boliden's job creation, contribution to GDP and tax 2017", EY.

Modellen utgår från International Integrated Reporting Councils (IIRC) ramverk. Det primära syftet med modellen är att förklara hur koncernen skapar långsiktigt värde.

Utveckling på metallmarknaderna

Efter nästan två års prisuppgång sjönk koppar- och zinkpriserna från mitten av året, men genomsnittspriserna var nära oförändrade jämfört med under 2017. Nickelpriset var i genomsnitt väsentligt högre än under 2017 efter en uppgång första halvåret. I likhet med andra basmetaller sjönk nickelpriset från mitten av året. Guldpriset var stabilt men silverpriset utvecklades negativt från mitten av året.

Marknadsutveckling 2018

Industrikonjunkturen utvecklades positivt, men osäkerheten om den ekonomiska tillväxten ökade under hösten. Efterfrågetillväxten för koppar och nickel var fortsatt hög, men negativ för zink. Produktionsstörningar i koppargruvor var få och koncentratutbudet ökade. Den globala produktionen i kopparsmältverk ökade och metallutbudet var i balans med efterfrågan.

Nya stora zinkgruvor startades och tillgången på koncentrat ökade andra halvåret, vilket fick smältlönerna på

spotmarknaden att stiga från en låg nivå. Zinksmältverken i Kina minskade metallproduktionen. Trots högre smältverksproduktion i övriga världen var metallutbudet fortsatt lägre än metallefterfrågan.

Produktionen av nickelmetall var lägre än efterfrågan, men efterhand ökade utbudet i Indonesien och Kina samtidigt som produktionstillväxten för rostfritt stål avtog.

Ekonomisk tillväxt i världen

Efterfrågan på metaller växer snabbast i länder där BNP per capita ligger i intervallet 5 000–15 000 USD då samhällen utvecklas från jordbrukssamhällen till industrisamhällen. En hög andel av världens befolkning bor i länder med BNP per capita under 5 000 USD och världens behov av metaller väntas fortsätta att öka under lång tid. Mogna ekonomier står fortfarande för en betydande del av efterfrågan i världen, men har fortsatt svag tillväxt. De mogna ekonomiernas satsningar på nya energisystem kommer att påverka efterfrågan positivt. I de mogna ekonomierna kommer metallbehoven i ökande grad att kunna tillgodoses med återvunnen metall.

Drivkrafter

Faktorer som driver efterfrågan på metaller och därmed påverkar prissättningen.

tillväxt

Urbanisering Ekonomisk

tillväxt i utvecklingsländer

Ökat välstånd i tillväxtländer

Industrins aktivitetsnivå

Investeringar i infrastruktur Fordonsmarknadens utveckling

Läs mer om prisutvecklingen 2018 på sid 16–19

BNP/capita 2018

Ny teknik Befolknings-

Värden anges avrundat i USD PPP konstanta priser. Förändring avser BNP tillväxt mot föregående år. Källa: Oxford Economics, IMF Oktober 2018

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

MARKNADSUTVECKLING

Konjunkturmönster

Alla gruvor har begränsad livslängd och utbudet minskar om inte nya gruvor tas i drift. För att motivera investeringar i nya gruvor krävs förväntan om tillräckligt höga framtida priser för att projekten ska vara lönsamma. När metallpriserna är låga läggs gruvor med höga kostnader i malpåse eller stängs permanent vilket får marknaden i balans.

Utbyggnaden av kopparsmältverk i framförallt Kina har varit snabb de senaste 10–15 åren och det har varit överkapacitet globalt. Smältlönerna var därför låga under lång tid, men vände upp för några år sedan då nya koppargruvor öppnades och andra expanderade. Ökad metallproduktion resulterade också i att kopparpriset sjönk från en hög nivå. De senaste åren har tillskottet av ny gruvkapacitet varit begränsad och smältlönerna har sjunkit något från hög nivå.

Utbyggnaden av zinksmältverk i Kina har också varit snabb men nya gruvor få. De senaste åren har det varit koncentratbrist och smältlönerna har sjunkit till låg nivå. Metallproduktionen har varit lägre än efterfrågan vilket har täckts av lager. Under

2017–2018 startade några få nya gruvor och tillgängligheten till koncentrat ökade.

Investeringar i nickelgruvor och nickelsmältverk var omfattande fram till början av 2010-talet och det var stora överskott på metall. Sedan 2014 har ett antal gruvor stängt temporärt samtidigt som metallefterfrågan har fortsatt att öka och sedan 2016 har det varit underskott på metall. Då det har funnits stora lager av metall har priset varit kvar på låg nivå jämfört med industrins cash cost nivå.

Utveckling på delmarknader 2018

Efterfrågan på Bolidens metaller drivs i huvudsak av den globala industrins aktivitetsnivå, utvecklingen inom infrastruktur och byggmarknad (byggmarknadens investeringar) samt fordonsmarknaden.

Delmarknad	Globalt	Kina	USA	Europa
Industrins	Lägre	Lägre	Ökad	Lägre
aktivitetsnivå	tillväxttakt	tillväxttakt	tillväxttakt	tillväxttakt
Byggmarknadens	Ökad	Lägre	Ökad	Oförändrad
investeringar	tillväxttakt	tillväxttakt	tillväxttakt	tillväxttakt
Fordons	Oförändrad	Lägre	Oförändrad	Oförändrad
produktion	produktion	produktion	produktion	produktion

OM PRISSÄTTNING

Metaller

Priset på koppar, zink, nickel och bly sätts dagligen på London Metal Exchange (LME). Utöver priset tillkommer normalt premier vars nivå styrs av den lokala balansen mellan metallefterfrågan och smältverkskapacitet samt fraktkostnader och betalningsvillkor. Guld- och silverpriserna sätts på liknande sätt på London Bullion Market Association (LBMA). Palladium-, platinum-, kobolt- och tellurpriser publiceras i Metal Bulletin.

Koncentrat

Priset på koncentrat är LME-priset minskat med smältlön och beräknas på den del av koncentratets metallinnehåll som är betalbar och styrs av villkor mellan gruvor och smältverk. Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan styr prissättningen mellan gruvor och smältverk.

Läs mer om Bolidens intjäningsmodell på sidan 20–21

Utveckling av priser och villkor

Zinkmarknad Zn

Pris och global efterfrågan

KÄLLA: CRU JAN 2019

Smältlön (TC) 0 50 100 150 200 250 300 350 USD/ton koncentrat 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 KÄLLA: CRU JAN 2019 Realiserad smältlön i kontrakt

Global efterfrågan

14,0 2 922

MTON (–0,5%)

Globala efterfrågan minskade med 0,5 procent, men var fortsatt större än smältverkens metallproduktion vilket balanserades av lager. I Kina minskade efterfrågan med 1,5 procent och stod för cirka 47 (48) procent av global efterfrågan. I övriga världen ökade efterfrågan med cirka 0,5 procent.

Global smältverksproduktion

13,3 147

MTON (–1,3%)

Globala produktionen sjönk trots successivt ökad tillgänglighet till koncentrat. I Kina sjönk produktionen med 4 procent och har på två år sjunkit med 6 procent trots att nya smältverk byggts vilket beror på svag lönsamhet och krav på miljöinvesteringar för att tillstånd ska ges för drift.

Genomsnittspris

USD/TON (+1%)

Priset steg till över 3 400 USD i början på året för att sedan sjunka fram till och med tredje kvartalet. Vid årets slut var priset ändå fortsatt högre än cash cost för högkostnadsgruvor och uppgick till 2 519 (3338) USD per ton, en nedång med cirka 25 procent från föregående årsskifte.

Realiserad smältlön (TC) i kontrakt

USD/TON KONCENTRAT (–15%) Smältlönerna i kontrakt sjönk jämfört med fjolåret och i genomsnitt var smältlönerna inklusive prisdelning av metallprisförändringar cirka 15 procent lägre. Spotsmältlönerna för importerat koncentrat till Kina var på en låg nivå i början av året men steg successivt för att vid årets slut vara högre än kontraktsnivån i västvärlden.

Cash cost och pris 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 USD/ton 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 KÄLLA: WOOD MACKENZIE, REFINITIV JAN 2019 50:e percentilen Minpris 75:e percentilen Genomsnittspris 90:e percentilen Maxpris

Cash cost zink

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka handelsdagar har zinkpriset i svåra konjunkturlägen sjunkit ned mot 60:e percentilen där 40 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt

har priserna vid svaga marknadslägen varit nära 90:e percentilen för zink. Under 2018 hade valutakursförändringar mot USD en marginell påverkan på genomsnittlig cash cost. Cash cost i 90:e percentilen bedöms ha varit nära oförändrad på cirka 1900 (1900) USD per ton.

Global gruvproduktion

12,4

MTON (+4,1%)

Gruvproduktionen ökade med drygt 4 procent och var i nivå med smältverkens efterfrågan men koncentratefterfrågan hölls tillbaka av det låga kapacitetsutnyttjandet i kinesiska smältverksindustrin. I Kina ökade gruvproduktionen med drygt 1 procent och i resten av världen med knappt 6 procent då nya gruvor togs i drift.

Spotmetallpremier i Europa

129

USD/TON (–6%)

Trots att globala metallproduktionen var lägre än globala metallefterfrågan fanns metall tillgängligt för snabb leverans i Europa och metallpremierna på spotmarknaden sjönk.

PRISUTVECKLING

Kopparmarknad Cu

50:e percentilen Minpris

Genomsnittspris 90:e percentilen Maxpris

Global efterfrågan

MTON (+3%)

Globala efterfrågan ökade med knappt 3 procent och var i nivå med metallproduktionen. I Kina ökade efterfrågan med knappt 5 procent och stod för 49 (49) procent av global efterfrågan. I övriga världen ökade efterfrågan med cirka 1,5 procent. Globala efterfrågan var i nivå med produktionen.

Global smältverksproduktion

MTON (+2,1%) Globala produktionen ökade med drygt 2 procent jämfört med fjolåret. I Kina ökade produktionen med 6 procent trots en långsam uppstart för nya smältverk och andelen av globala produktionen uppgick till 39 (38) procent. Produktionen i övriga världen var oförändrad. Några få stora smältverk i Asien var ur produktion efter

Cash cost koppar

miljörevisioner.

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka tillfällen har kopparpriset sjunkit ned mot 80:e percentilen där 20 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt har priserna vid svaga marknadslägen varit högre än 90:e percentilen för koppar.

Genomsnittspris 6 523

USD/TON (+6%)

Priset var stabilt kring 7 000 USD första halvåret men sjönk från mitten av sommaren till september till nivån 6 000 USD och var kvar på den nivån året ut. Priset vid årets slut var 5 949 (7 207 ) USD/ton, 17 procent lägre än i slutet på 2017. Vid den nivån var priset fortsatt högre än cash cost för högkostnadsgruvor.

Smältlön (TC) i kontrakt

USD/TON KONCENTRAT (–11%) Smältlönerna i kontrakt sjönk eftersom det förväntades viss knapphet på koncentrat när kontrakten tecknades i början av 2018. Produktionsstörningarna i gruvindustrin blev dock få och koncentratmarknaden var i balans. Tidvis var det överskott drivet av stängningar av smältverk efter miljörevisioner och vid underhåll.

Under 2018 hade valutakursförändringar mot USD en marginell påverkan på genomsnittlig cash cost. Energikostnaderna och priserna för förnödenheter ökade. Cash cost i 90:e percentilen bedöms ha ökat till cirka 4500 (4000) USD per ton.

Global gruvproduktion (koncentrat)

16,9 47

MTON (+2,2%)

Produktionsstörningarna i gruvindustrin var färre än tidigare år och koncentratutbudet ökade. Smältverkens efterfrågan på koncentrat ökade sammantaget för året men det var tidvis låg koncentratefterfrågan till följd av underhållsstopp och stängningar föranledda av miljörevisioner i Kina och Indien. Gruvproduktionen i Chile ökade med drygt 7 procent.

Spotmetallpremier i Europa

USD/TON (+16%) Spotpremierna steg från en låg nivå.

Boliden Års- och hållbarhetsredovisning 2018 | 17

Nickelmarknad

Global efterfrågan

MTON (+6,9%)

Den globala nickelefterfrågan steg med cirka 7 procent drivet av ökande produktion av rostfritt stål och litiumbatterier. Produktionen av rostfritt stål ökade kraftigt i Indonesien, Kina och Indien. Metallefterfrågan utanför Asien var oförändrad.

Genomsnittspris

USD/TON (+26%)

Priset steg första halvåret för att därefter sjunka och sluta året lägre än det började. I genomsnitt var dock priset väsentligt högre än fjolåret. Vid årets slut var priset 10 605 (12 706) USD per ton, 17 procent lägre än i slutet på 2017.

Cash cost nickel

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsproducenter. Nickelpriset har sällan gått under cash cost vid 75:e percentilen men höga lager har pressat ned nickelpriset ännu lägre under 2016 och 2017. Cash cost i 75:e percentilen var

11 400 (10 400) USD per ton och i 90:e percentilen 13 200 (11350) USD per ton. Valutakursförändringar bedöms ha haft en begränsad effekt på genomsnittlig cash cost. Högre energipriser har haft en kostnadshöjande effekt.

Global smältverksproduktion

2,1 2,4

MTON (+5,3%)

Smältverksproduktionen ökade med drygt 5 procent jämfört med fjolåret drivet av stigande produktion av låghaltig ferronickel i Indonesien och i Kina baserat på lateritmalm. I Indonesien fortsatte den snabba kapacitetsutbyggnanden. Exklusive Indonesien och Kina minskade produktionen med 3 procent. Smältverk som använder koncentrat har stängts under 2017–2018 vilket resulterade i brist på skärsten under 2018.

Global gruvproduktion

MTON (+6,9%)

Gruvproduktionen ökade 6 procent och hela ökningen var lateritmalm där Indonesien stod för en stor del. Malmen går till inhemsk produktion av låghaltig ferronickel och exporteras även till främst Kina. I världen exklusive Indonesien sjönk gruvproduktionen med 4 procent. Ett antal gruvor med sulfidmalm har stängt temporärt de senaste åren och det var brist på koncentrat för smältverken under 2018.

Blymarknad Pb

Genomsnittspris Bly

USD/TON (–3%) 2 242

Globala blyefterfrågan uppgick till 12 Mton, en ökning med cirka 1 procent från 2017. Efterfrågan på batterier till nybilsmarknaden ökade i samma takt som ersättningsmarknaden. Blyefterfrågan i Kina var oförändrad jämfört med fjolåret och i övriga världen ökade den med cirka 2 procent. Efterfrågan i mogna ekonomier ökade med cirka 2 procent. Produktionen var lägre än metallefterfrågan vilket balanserades av lager.

PRISUTVECKLING

Marknader för ädelmetall och svavelsyra

SILVER USD/TROZ (–8%)

EUR/TON (+24%)

71

Genomsnittspris Svavelsyra

Guld och silver

Guld- och silverpriserna styrs av förväntningar på det ekonomiska läget i världen och har ofta varit eftertraktade metaller i lägen med stor osäkerhet och svag konjunktur. Under de senaste tio åren har metallerna alltmer tagit plats i finansiella aktörers portföljer av investeringar. Guldpriset var i genomsnitt i nivå med fjolåret och silverpriset lägre. Trots ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna under andra halvåret följde ädelmetallpriserna basmetallpriserna nedåt.

Efterfrågan på svavelsyra var i nivå med produktionen i Norden, men exporten av svavelsyra ökade tidvis från Norden då de internationella priserna var höga vilket resul-

terade i stigande priser även i Norden.

Svavelsyra CFR NW Europa, kontrakt 6 månader

Valutautveckling

USD stärktes från våren och framåt mot de flesta valutor och var i genomsnitt oförändrad mot fjolåret. USA ligger före Europa i räntehöjningar vilket har stärkt dollarn men även osäkerhet om effekterna av handelskonflikter och geopolitik har gynnat dollarn. Euron försvagades något mot dollarn men stärktes mot svenska kronan. USD var i genomsnitt 8,69 (8,54) och uppgick vid årets slut till 8,97 (8,23). Mot EUR var SEK i genomsnitt 10,26 (9,63). Vid årets slut uppgick EUR/SEK till 10,28 (9,85).

Bolidenvägt index

Bolidenvägt index Metallpris/TC index (USD) Valutaindex

Index 100=1 januari 2013.

Grafen till vänster visar ett vägt index med de priser, villkor och valutor som har störst påverkan på Bolidens resultat, samt ett vägt valutaindex och ett vägt metallpris- och smältlöneindex. Bolidenvägt index föll med 8 procent under året, men är fortfarande på en historiskt god nivå. Valutor och metallpriser har ofta uppvisat en negativ korrelation vilket verkat utjämnande på det Bolidenvägda indexet samt Bolidens resultat.

Intjäningsmodell

Boliden är verksamt i metallmarknadens båda delmarknader; dels där råmaterial säljs från gruvor till smältverk, och dels där metaller säljs främst till industrikunder. Bolidens integrerade affärsmodell medför en rad synergier och ger stabil intjäning för koncernen, då gruvor och smältverk ofta har olika cykler för intjäning.

Bolidens smältverk har kapacitet för betydligt större volymer än Bolidens gruvor producerar och avsevärda volymer koncentrat köps från externa gruvor. All försäljning av metallkoncentrat mellan Bolidens gruvor och smältverk sker till marknadsvillkor. Staplarna i illustrationerna är inte skalenliga.

INTÄKTSKOMPONENTER

Pris	Världsmarknadspris i USD som sätts på LME och LMBA
Premie	Metallpremie som utgör en lokal justering av LME-priset
Betalbart	Koncentratens betalbara metallinnehåll
TC	Smältlön
RC	Raffineringslön
Straff	Rabatt för föroreningar i metall koncentraten/sekundärmaterial
Utbyte	Utvunnen metall i procent av metallinnehåll som beror på processens och materialets kvalitet
	Biprodukter Intäkter från biprodukter

Gruvor

Bolidens affärsområde Gruvor producerar metallkoncentrat. Försäljningsintäkterna påverkas av malmtonnage, metallhalter, utbytet i anrikningsprocessen, samt priset på koncentrat i USD och valutarörelser.

Bruttoresultatet har normalt samma värde som försäljningsintäkterna eftersom Gruvor inte har någon ingående råvara. Koncentratpriset är en effekt av världsmarknadspriset på den rena metallen och det betalbara metallinnehållet (den andel metall i koncentraten som gruvorna kan ta betalt för), med avdrag för såväl smält- och raffineringslöner (TC och RC) som för metallföroreningar i koncentratet (straff). Nivåerna på TC, RC och straff fastställs via förhandlingar mellan gruvor och smältverk.

Rörelseresultatet är bruttoresultatet med avdrag för rörelsekostnader, främst personal, förnödenheter, reservdelar, externa tjänster, energi och avskrivningar.

En enskild gruva har naturliga variationer i halter, gråbergsinblandning, energibehov vid olika djup, underhåll av utrustning och andra faktorer vilket medför att resultat varierar över tid. Ofta är dessa variationer kända lång tid i förväg och finns väl definierade i så kallade "life of mine"-planer. Boliden ger guidning för större haltförändringar i de större gruvorna om halterna väntas avvika väsentligt från reservernas snitthalter.

INTJÄNINGSMODELL

Smältverk

Bolidens affärsområde Smältverk producerar rena metaller. Försäljningsintäkten är LME-priset med tillägg för metallpremier. Metallpremien styrs av regionalt utbud och efterfrågan och utgör en lokal justering av LME-priset. Den inkluderar transport, speciella legeringar och påverkas av betalningsvillkor.

Bruttoresultatet är skillnaden mellan försäljningsintäkten och priset för råvaran, och består av smält-och raffineringslöner (från koncentrat och sekundära råmaterial), straff (ersättningar för föroreningar), metallpremier, intäkter för så kallade fria metaller samt intäkter för biprodukter. Fria metaller uppstår då utvunnen metallmängd överstiger det betalbara metallinnehållet i inköpta metallkoncentrat och sekundärmaterial. Försäljning av biprodukter som utvinns i processerna, t.ex. svavelsyra, utgör också viktiga intäkter.

Rörelseresultatet är bruttoresultatet minus rörelsekostnader, främst personal, förnödenheter, reservdelar, externa tjänster, energi och avskrivningar. Rörelseresultatet redovisas av Boliden exklusive omvärdering av smältverkens processlager (PIR) för att ge en bättre bild av den underliggande utvecklingen.

Smältverk har till skillnad från Gruvor en liknande produktionssituation över tid med undantag för att underhållsstoppen

är mer omfattande och samlas till speciella tillfällen, typiskt vart tredje år och förläggs normalt till den varma årstiden. Boliden ger guidning för underhållsstopp för det kommande året.

Marknadsposition

Boliden är ett av världens största gruv- och smältverksföretag inom zink, en mindre aktör inom koppar och har under senare år byggt upp en position inom nickel. Boliden har en ledande marknadsposition inom elektronikåtervinning och en framträdande position i Europa inom återvinning av bly.

Gruvföretag – koppar

Gruvföretag – zink

Boliden är en mindre gruvaktör inom koppar men har en stark position i Europa. Aitik är en stor gruva med låga halter, med världsledande produktivitet och intäkter från guld och silver. Kylylahtigruvan är en liten gruva med höga halter. Kevitsa är en gruva med god produktivitet och huvudmetallerna är nickel och koppar.

Tio största gruvaktörerna inom koppar

Zijin Mining

0 200 400 600 800 1000 1200

Smältverksföretag – zink

Boliden är det sjätte största smältverksföretaget i världen inom zink. Smältverket Kokkola är en stor zinkproducent och smältverket Odda en mellanstor.

Tio största smältverksaktörerna inom zink

Smältverksföretag – koppar

Boliden är det femtonde största smältverksföretaget i världen inom koppar. Smältverket Rönnskär är en stor kopparproducent och världsledande inom elektronikåtervinning. Smältverket Harjavalta är en mindre kopparaktör och det största nickelsmältverket i Västeuropa. Mätt som producent av raffinerad kopparkatod är Boliden tjugonde största företaget i världen.

Tio största smältverksaktörerna inom koppar

Gruv- och smältverksföretag – nickel

Boliden har producerat nickel sedan många år i samarbete med ett av världens största nickelföretag. Under 2015 avslutades samarbetet och Boliden byggde upp ett eget nätverk av koncentratleverantörer och kunder för Bolidens nickelprodukt som kallas skärsten. Med köpet av gruvan Kevitsa i Finland har Boliden samma struktur inom nickel som inom koppar och zink, en integrerad affärsmodell med gruvor och smältverk där de egna gruvorna står för en betydande andel av koncentratbehovet.

Gruv- och smältverksföretag – bly

Boliden är ett betydande gruvföretag i världen inom bly och av medelstorlek som smältverksföretag för primärbly. Boliden har också en betydande position inom blyåtervinning i Europa genom smältverket Bergsöe.

KONKURRENSKRAFT

Konkurrenskraft

Metaller handlas och prissätts på globala börser. Konkurrenskraftiga kostnader och hållbara processer är kritiska för långsiktig framgång då metallerna väsentligen produceras och handlas i ren form utan unika egenskaper.

Till skillnad från rena metaller handlas inte gruvkoncentrat över börser utan prissätts av ledande aktörer som kommunicerar sina villkor på årsbasis, så kallade vägledande kontrakt. Gruvornas konkurrenskraft – kostnad per ton metall – är väl kända av marknadens aktörer då fristående analysföretag regelbundet sammanställer information om kostnadsnivån som kallas cash cost. Gruvor med stark konkurrenskraft har ofta höga halter, avsevärda intäkter från bimetaller, fördelaktig infrastruktur och låga kostnader. Smältverkens konkurrenskraft jämförs oftast med måttet cash margin som är ett mer jämförbart mått då smältverken utvinner flera metaller och biprodukter. Smältverkens konkurrenskraft är beroende av kostnadsläge, stabila processer och utvinning av flera metaller och biprodukter utöver huvudmetallen. Graferna nedan visar data från ett analysföretag och är inte sammanställda av Boliden.

Cash cost i gruvindustrin Cash margin för smältverk

Andel av industrins produktion av zinkmetall i koncentrat, %

Garpenberg och Bolidenområdet har stora intäkter från flera metaller och redovisas enligt pro rata costing. Tara redovisas enligt normal costing. Garpenbergs produktivitet är bland de bästa i världen och Tara har hög produktivtet enligt Wood Mackenzie.

Aitik har låg cash cost till följd av världens högsta produktivitet för dagbrott med anrikning (enligt Wood Mackenzie). Kevitsa är en nickel- och koppargruva med bimetaller. Kevitsa tillhör den bättre kvartilen av industrin på cash cost kurvan för nickel.

Andel av industrins produktion av zinkmetall, %

Kokkola är ett större smältverk än Odda. Oddas marginal är lägre än Kokkolas men kurvan är flack och det är små skillnader mellan smältverk vid lägre respektive högre percentiler.

Koppar – cash margin för smältverk

Rönnskär har stor försörjning av material från sekundära råvaror och Harjavalta har stora intäkter från nickelaffären, vilket sannolikt inte till fullo inkluderas i Wood Mackenzies bedömning av cash margin.

För definitioner av begreppen se sid 118

Diagrammen baseras på analysföretaget Wood Mackenzies uppskattningar och antaganden och kan skilja sig från Bolidens egna uppgifter för cash cost per gruva på grund av skillnader i grunddata. Det finns en rad definitioner av cash cost. Gruvors diagram visar composite costing där gruvor redovisas antingen enligt pro-rata eller normal costing. Vid pro-rata delas kostnaderna upp mellan de olika metallerna och i normal costing minskas kostnaderna med nettointäkterna från bi-metaller.

Bolidens gruvor och smältverk

Konkurrenskraften för respektive gruva och smältverk bygger på stabila processer och hög produktivitet. Den delvis egna försörjningen av råmaterial ger stabilitet och flexibilitet på koncentratmarknaden.

BOLIDENS GRUVOR

Aitik

Aitik är Sveriges största koppardagbrott med malm som innehåller koppar, guld och silver. Storskalig produktion, rationella metoder och hög automatiseringsgrad gör Aitik till världens mest produktiva koppardagbrott som dessutom har lång livslängd.

Bolidenområdet

Bolidenområdet består av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrottet Maurliden som är under slutbrytning. I Kankberg bryts guldmalm med biprodukten tellur. I övriga gruvor bryts malm innehållande zink, koppar, bly, guld och silver.

Garpenberg

Garpenbergs produktivitet är bland de högsta av världens underjordsgruvor för zink och är en av världens mest moderna gruvor. Här bryts komplex sulfidmalm som innehåller zink och silver med biprodukter bly, koppar och guld. Garpenberg har lång livslängd.

Kevitsa

Boliden förvärvade 2016 dagbrottsgruvan Kevitsa, i norra Finland. Gruvan startade 2012 och är fortfarande i en upprampningsfas. Här produceras koncentrat innehållande nickel, koppar, guld, platina, palladium och kobolt. Livslängden är lång.

Kylylahti

Underjordsgruvan Kylylahti, som förvärvades 2014, producerar koppar, guld, zink, nickel och kobolt. I Kylylahti pågår arbete för att förlänga livslängden.

Tara

Tara är Europas största zinkgruva och står för hälften av Bolidens zinkkoncentrat. Dessutom utvinns bly som biprodukt. Utbyggnad av sandmagasinet pågår liksom prospektering för att förlänga gruvans livslängd.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

BOLIDENS GRUVOR OCH SMÄLTVERK

BOLIDENS SMÄLTVERK

Bergsöe

Bergsöe är en av Europas största anläggningar för återvinning av blybatterier och Nordens enda smältverk för sekundärbly. Huvudprodukterna är bly och blylegeringar. Bergsöe har nära samarbete med Rönnskär och Odda för att hantera vissa material.

Harjavalta

Harjavalta är ett av världens mest effektiva koppar- och nickelsmältverk och här produceras även guld, silver och svavelsyra. Harjavalta har bland de lägsta svaveldioxidutsläppen jämfört med konkurrerande nickelsmältverk. Harjavalta genomför stora investeringar för att stärka nickelprocesserna och utöka kopparproduktionen.

Kokkola

Kokkola är Europas näst största zinksmältverk. Totalt produceras ca 40 olika zinkprodukter, som innehåller både ren zink och zinklegeringar för vissa kundsegment.

Odda

Odda producerar ren zink och zinklegeringar. Smältverkets produktionskapacitet är 200 kton zink per år och har bland de lägsta koldioxidutsläppen i världen jämfört med motsvarande anläggningar.

Rönnskär

Vid Rönnskär produceras koppar, guld, silver och bly, biprodukterna svavelsyra och zinkklinker samt en mängd andra metaller. Smältverket är också en av världens ledande aktörer när det gäller elektronikåtervinning. Det pågår investeringar dels i ett långsiktigt hållbart underjordsförvar och dels i en lakningsanläggning vilken ökar resursutnyttjandet.

Gruvor med tillväxtprojekt

Långsiktigt värdeskapande och hållbar utveckling präglar Bolidens gruvverksamhet. Under året har betydande initiativ genomförts för att stärka konkurrenskraft och miljöprestanda ytterligare.

Framgångsrik prospektering är grunden för all gruvverksamhet. Inom Boliden prioriteras prospektering intill befintliga gruvområden med syfte att skapa möjligheter för ökad produktion liksom förlängd livslängd. Ytterligare långsiktigt värdeskapande sker genom att öka produktiviteten genom kontinuerligt förbättringsarbete, teknikutveckling och investeringar i organisk tillväxt. Därutöver genomförs förvärv av gruvor och gruvprojekt vid utvalda tillfällen.

Under 2018 har fokus legat på att hålla en fortsatt hög säkerhetsnivå och produktivitetsutveckling i verksamheten, bland annat genom säkerhetskultur, expansioner och elektrifierade transporter.

Viktiga händelser under 2018

I Aitik togs den nya krossen, KID2, i drift vilket tillsammans med kringinvesteringar innebär att produktionen ökar från 39 Mton till 45 Mton år 2020. Därtill har beslut fattats om en modernisering av truckflottan vilket skapar möjligheter för

ökad elektrifiering. I Bolidenområdet pågår slutbrytning av dagbrottet Maurliden och i Garpenberg har arbetet för en produktionsökning till 3,0 Mton inletts. I Kevitsa har en expansion påbörjats som innebär en produktionstakt på 9,5 Mton i slutet av 2020. Expansionen omfattar såväl anläggningsinvesteringar som en utökning och modernisering av truckflottan. I Kylylahti har ett omfattande arbete genomförts med syfte att utvärdera förlängd livslängd genom utökad nickel- och koboltproduktion.

Expansion i

Kevitsa 62,5 Mton

bevisad mineralreserv

I Kevitsa pågår expansionen från 7,5 till 9,5 Mton/år, där den nya produktionstakten beräknas uppnås i slutet av 2020. Anrikningsverket kompletteras med ytterligare en autogenkvarn med kringutrustning och en ny kvarnhall vilket idag begränsar produktionen. Därtill har Boliden beslutat att investera i 17 nya truckar för att reducera kostnader och möta det ökade transportbehovet i samband med expansionen.

Elektrifiering med vinster

Pilotanläggningen för elektrifierade transporter i Aitik är nu färdigställd. Inom projektet har en elektrifierad transportramp med kontaktledningar och fyra modifierade bergtruckar med strömavtagare utvecklats. Förväntade minskningar av växthusgasuppsläpp är upp till 80 procent på de sträckor där tekniken implementeras,

vilket innebär att tekniken har en nyckelroll för Bolidens gruvors inriktning att kraftigt reducera användandet av fossila bränslen. Dessutom finns potential för ökad produktivitet genom högre hastigheter i transporter. Sedan tidigare genomförs en betydande del av transportbehovet i Aitik med hjälp av transportband. I projektet

samarbetar Boliden med Eitech och ABB för uppbyggnaden av den elektriska infrastrukturen. Pon Equipment och Caterpillar utför ombyggnad av gruvtruckarna. Chalmers tekniska högskola bedriver forskning som belyser systemaspekterna kring elektrifieringen. Projektet pågår under två år och stöds av Energimyndigheten.

Första

anläggningen i världen av denna typ i arktiskt klimat

minskning av växthusgasutsläpp där tekniken implementeras

Så fungerar Bolidens gruvor

Boliden har både dagbrott och underjordsgruvor. Gruvans förädling följer stegen borrning, sprängning, krossning, anrikning och transport till smältverk. Hög teknik och utvecklade processer gör att flera av Bolidens gruvor har världsledande produktivitet.

Prospektering

Långsiktig och systematisk prospektering görs för att finna nya brytbara fyndigheter. Flygmätning, fynd i hällar, geofysiska och seismiska metoder utgör de inledande faserna medan kärnborrning är sista steget i en noggrann definition av en mineralisering. Boliden använder olika tekniker och utrustningar. Vissa instrument är egenutvecklade av Bolidens teknikavdelningar.

Fjärrstyrning

Resan ner till arbetsplatser i gruvorna, som kan ligga många hundra meter under jord, kan ta upp till en timme. I ökande grad kan operatörerna styra last- och borrmaskinerna från kontrollrum. Vissa lastmaskiner kör (autonomt) till bergschakt där malmen tippas för vidare transport till anrikningsverket på ytan.

Positionering

Boliden har utrustat alla gruvor med positioneringssystem som gör att individer och fordon kan positionsbestämmas i realtid. Tekniken ger liknande funktionalitet som GPS under jord för att ge visuella flöden i produktionen. Tekniken ger säkrare arbetsmiljö och ökad produktivitet då driftcentralen kan planera för olika transportvägar och styra produktionen.

Räddningskammare

Alla gruvor är utrustade med räddningskammare där personer kan ta skydd i upp till sex timmar. Luft, vatten och kommunikationsutrustning finns i varje kammare.

Läs mer på boliden.com

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
				AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR
DAGBROTT				ANRIKNINGSVERK
Gråbergsupplag
				Krossad malm
				1 Malning
				2 Metallen separe ras från malmen med flotation
				3 Avvattning och filtrering
				Metallkoncentrat
				Sand

Optimal gruvdesign

Dagbrottet Aitiks produktivitet är högst bland världens koppargruvor, vilket beror på ledande teknik, logistik och hur gruvan är planerad. Krosstationer nere i gruvan ger korta körsträckor, vilket kräver få truckar. Malmen transporteras efter krossningen till anrikningsverket på bandtransportörer. Utvecklade processer och förekomsten av guld leder till god ekonomi, låga kostnader och hög produktivitet. Också det nyligen förvärvade dagbrottet Kevitsa har hög produktivitet och i det fallet i kombination med högre halter.

Mobila kontrollrum

Anrikningsverkens kontrollrum är i flera fall kopplade till mobila enheter så att operatörerna har tillgång till processdata i realtid. Operatörerna styr och kontrollerar processerna via mobiltelefon eller läsplatta, vilket ökar förståelsen och kommunikationen mellan individer, avdelningar och med leverantörer. Det möjliggör i sin tur till exempel snabbare ingripanden då processer behöver justeras och ökar möjligheten till delegering.

Autogenmalning

Bolidens anrikningsverk använder främst en teknik där malmen mals utan tillsatser av malmedel, så kallad autogenmalning. Tekniken ger lägre kostnader men kräver mer avancerad styrning än konventionell teknik. Autogenmalning innebär även mindre slitage och lägre underhållskostnader.

Anrikning av komplexa malmer

Boliden har utvecklat anrikningstekniker för komplexa malmer. Mineralogiska studier används systematiskt för att optimera anrikningsprocessen. Boliden har ett pilotanrikningsverk som används för att utvärdera processer med nya mineraler, eller för att utveckla prestanda i anrikningsverken.

Smältverk med hög flexibilitet

Bolidens smältverk utvinner metaller och biprodukter ur koncentrat från egna gruvor och externa leverantörer. Dessutom återvinns metall från sekundära råmaterial. Visionen är att vara den mest hållbara metallproducenten med hänsyn till ekonomi, miljö och sociala aspekter.

Hög teknisk förmåga och flexibilitet är två kännetecken för Bolidens smältverk. Den tekniska förmågan utvecklas både genom ett kontinuerligt förbättringsarbete och investeringar. Processerna vid smältverken som kan hantera olika typer av råmaterial och samarbeten mellan smältverk skapar en hög flexibilitet och konkurrenskraft. Målet är att utvinna så mycket metall som möjligt och därigenom säkerställa ett högt resursutnyttjande och minimera avfall. Flexibilitet är en konkurrensfördel vid exempelvis råvarubrist. Återvinning av metall är ett allt viktigare inslag i verksamheten. Blybatterier från fordon, elektronik i samhället och restprodukter från industri omhändertas idag vid smältverken för att metaller ska kunna cirkulera till nya användningsområden.

Viktiga händelser under 2018

I Rönnskär har arbetet fortgått med djupförvaret under industriområdet. Därtill har beslut fattats om att utöka kapaciteten med 12 procent liksom en lakningsanläggning vilken ökar Rönnskärs tekniska förmåga att utvinna metall ur restmaterial. Samtidigt reduceras också mängden material för deponi. I Harjavalta har ett nytt svavelsyraverk delvis färdigställts under året och som en del av ett pågående investeringsprogram vid smältverket har beslut om ökad kopparproduktion fattats. I Odda och Kokkola har fokus under året framförallt legat på processtabilitet. Bergsöe har haft motsvarande fokus, delvis som en följd av en brand i samband med byggnation av en plastseparationsanläggning. Beslut har fattats om att bygga upp anläggningen på nytt.

Ökad kopparproduktion i Harjavalta

I Harjavalta beräknas produktionen av katodkoppar öka med 25 procent till 170 000 ton under det första kvartalet 2020. Detta som en följd av flaskhalsinvesteringar i smältverket samt en utbyggnad av kopparraffinaderiet i Pori. Därmed kommer all anodkoppar raffineras till katodkoppar vid smältverket. Investeringen följer flera tidigare satsningar på Harjavalta, däribland ett nytt svavelsyraverk som kommer att tas i fullt bruk under 2019.

ökad kopparproduktion

Mer metall och mindre till deponi

I Rönnskär pågår investeringar i dels en lakningsanläggning som ska utvinna mer metall ur restmaterial och dels ett underjordsförvar. Totalt innebär dessa satsningar 1,4 miljarder SEK i investeringar. Lakningsanläggningen, inklusive infrastruktur, in- och utfraktssystem samt förbehandling av mellanlagrat material, förväntas tas i bruk i slutet av 2020. Produktionen omfattar blysulfat och koppar/zinksulfat. Blysulfatet ska i huvudsak säljas externt medan koppar/ zinksulfatet ska återvinnas i Rönnskärs processer.

Restmaterial som inte kan produktifieras i lakningsanläggningen kommer deponeras i det nya underjordsförvaret som beräknas stå klart under 2020. Därutöver inleddes under året kapacitetsförstärkande investeringar på 350 MSEK i svavelsyraverket och konverterhallen.

1 750 MSEK

Investeringar 2015–2020 i underjordsförvar, lakningsanläggning och ökad kapacitet

2020

Driftstart av nya anläggningar

Boliden Års- och hållbarhetsredovisning 2018 | 31

Så fungerar Bolidens smältverk

Bolidens smältverk hanterar komplexa råmaterial och förädlar dem till rena metaller. Bredden i smältverkens processer skapar flexibilitet i försörjningen av olika råmaterial och ger ett högt resursutnyttjande.

Bolidens smältverk har en lång historia av att försörja samhället med metall. Genom åren har en stor teknikutveckling skett parallellt som investeringar och kompetensutveckling inneburit att mer och fler metaller kan utvinnas samtidigt som miljöpåverkan drastiskt reducerats. Parallellt har även sekundärmaterial blivit en allt viktigare del av råvaruförsörjningen. Idag är Boliden bland de främsta i världen inom återvinning av elektronik samt en av Europas största återvinnare av blybatterier.

De olika processerna vid smältverken möjliggör en bred råmaterialportfölj som vidareförädlas till olika metaller och biprodukter. Diversifieringen ger Bolidens smältverk minskad konjunkturkänslighet vad gäller materialförsörjning och resultat. Smältverken strävar samtidigt efter att kontinuerligt öka resursutnyttjandet och reducera mängden material som deponeras.

Smältverk är en energikrävande verksamhet vilket innebär att stabil tillgång till el och konkurrenskraftiga energipriser, tillsammans med råvaruförsörjning och teknisk förmåga, är viktiga konkurrensfaktorer. Bolidens smältverk är belägna i områden med hög andel förnybar energiproduktion vilket ger en generellt hög miljöprestanda. För att minimera utsläpp till luft från smältverkens processer används bland annat specialanpassade filter. Därtill sker forskning och utveckling inom området med syfte att reducera miljöpåverkan ytterligare.

SMÄLTVERK

Ungefär hälften av metallkoncentratet kommer från Bolidens gruvor medan övrigt koncentrat kommer från gruvor i olika delar av världen. Sekundärmaterial kommer både från samhället i form av blybatterier och elektronik samt från industrin i form av bland annat askor.

I processerna vid samtliga smältverk uppstår biprodukter som det aktuella smältverket inte är tekniskt anpassat att vidareförädla. Dessutom uppstår avfall där ytterligare förädling ej är möjlig. För att hantera dessa material på bästa sätt, och utvinna så mycket värden som möjligt från råvaran, har smältverken

utbyten mellan varandra. Till exempel framtas ett zinkhaltigt material i Rönnskär för vidare upparbetning till zink i Odda respektive Kokkola. Även ett visst utbyte från smältverk till gruva sker. Mer om vilka mellanprodukter som hanteras vid smältverken på sid 33.

INPUT BIPRODUKTER OUTPUT

Metall och biprodukter levereras till framförallt industrikunder i Europa. Bland annat avgår ett tåg med raffinerad koppar från Rönnskär varje dag. Det material som inte kan omhändertas förbereds för långsiktig deponering.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

AFFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Flexibilitet

Bolidens smältverk har förmåga att använda komplexa råmaterial för metallframställningen, vilket ökar tillgång till material och normalt genererar det ökade intäkter. Smältverken utvecklar processer och teknisk kompetens för att möjliggöra ökad kapacitet och flexibilitet. För att kunna hantera allt mer komplicerade råmaterial innehållande föroreningar investerar Boliden i avfallshantering och ökad kapacitet för svåra material.

Effektivitet

Eftersom priserna på Bolidens metallprodukter sätts på globala metallbörser är Bolidens konkurrenskraft beroende av stabila och effektiva processer, höga utbyten och låga kostnader. Boliden arbetar med effektivisering av underhållsarbetet med hjälp av Bolidens lean-baserade förbättringsprogram New Boliden Way.

Kundanpassade produkter

Bolidens produktportfölj består av metallerna koppar, zink, nickel, guld, silver och ett flertal biprodukter. Därtill erbjuder Boliden en rad olika bly- och zinklegeringar som anpassas efter kunders behov. Legeringarna gör det möjligt för kunderna att uppnå speciella produktegenskaper, sänka kostnaderna och öka produktiviteten.

Rening

Smältverkens reningsprocesser utvecklas kontinuerligt för att minska miljöpåverkan samtidigt som stabila processer med få stopp är viktigt för att minimera utsläpp. I Kokkola pågår investering i utökad vattenreningskapacitet samt utbyte av reningsfilter för svaveldioxid. Den största pågående miljöinvesteringen är ett nytt svavelsyraverk vid Harjavalta.

Återvinning

Tack vare en unik och energieffektiv teknik är smältverket Rönnskär en av världens ledande aktörer inom återvinning av koppar och ädelmetaller ur elektronik. Blysmältverket Bergsöe är en av Europas största aktörer inom återvinning av bly från uttjänta bilbatterier. Synergier mellan Bolidens smältverk och gruvor gör det även möjligt att återvinna metaller ur restprodukter från egna processer och därigenom maximera värdet av inkommande råmaterial.

Underjordsförvar

Underjordsförvar möjliggör långsiktigt hållbar deponering av vissa avfall. Med hjälp av dessa unika deponilösningar ökar smältverkens förmåga att behandla komplexa råmaterial. Vid Odda deponeras avfall i bergrum och vid Rönnskär anläggs bergrum 350 meter under marken, som beräknas stå klart under 2020.

SMÄLTVERK			BIPRODUKTER		MOTTAGANDE SMÄLTVERK OCH RESULTAT
Cu Pb	Rönnskär		Slagg med metallinnehåll Zinkklinker Antimonslagg	Zn	Bolidenområdet Ökat utbyte av metaller genom anrikning av slaggen Odda Framställning av zink Bergsöe Framställning av antimonlegerat bly
Cu Ni	Harjavalta		Zinkhaltigt filterstoft Blisterkoppar	Zn Cu	Kokkola Framställning av zink Rönnskär Används som kylskrot vid framställning av koppar
Zn	Kokkola		Blyslam Silverkoncentrat Kopparhaltiga restprodukter	Pb Ag Cu	Rönnskär Framställning av bly Rönnskär Framställning av silver Harjavalta Framställning av koppar
Zn	Odda		Kopparhaltiga restprodukter	Cu	Rönnskär Framställning av koppar
Pb	Bergsöe		Blyhaltigt filterstoft Skärsten, slagg	Pb	Rönnskär Framställning av bly Odda Slutförvaring i bergrum

Långsiktigt hållbar verksamhet

Boliden är ledande inom hållbar metallproduktion, från prospektering av malm till återvinning av metall. Detta har åstadkommits genom innovation och modern teknik, utvecklad i samarbete med teknik- och ingenjörsföretag.

Väsentliga hållbarhetsfrågor för Boliden

Att ta ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar har hög prioritet inom Boliden. Bolidens mål är att vara den första hållbara länken i en metalls värdekedja – ett mål som skall uppnås genom investeringar i modern teknik och utveckling av processer med låga utsläpp.

Globala makrotrender, från fattigdomsbekämpning och högre levnadsstandard till resursbrist och klimatförändringar ändrar snabbt förutsättningarna för Bolidens affärsverksamhet. Genom att analysera teknik och konsumtionstrender samt ha en nära dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter tar Boliden vara på drivkrafter som ger möjlighet att skapa en långsiktigt hållbar utveckling.

Bolidens framgång är beroende av förmågan att skapa värde på ett sätt som tillgodoser intressenters behov, samtidigt som de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna redovisas. Boliden har genom en väsentlighetsanalys identifierat 24 väsentliga hållbarhetsfrågor utifrån dessa konsekvenser. Hållbarhetsfrågorna är en del av bolagets strategi och affärsplanering.

Under våren 2018 utarbetades långsiktiga inriktningar för var och en av de relevanta frågorna. Syftet med långsiktiga inriktningar är att de ska bidra till att vägleda och bättre strukturera hållbarhetsarbetet på alla nivåer i företaget.

Ledningens ansvar

Hållbarhetsfrågor är en viktig del av Bolidens verksamhet och arbetet utförs baserat på de väsentliga frågorna för verksamheten. Bolagets styrelse är ansvarig för att lämplig bolagsstyrningsstruktur och ledningssystem finns på plats. Hållbarhetsfrågor tas upp vid varje styrelsemöte och koncernledningsmöte samt vid affärsenheternas

ledningsmöten. En person i koncernledningen är utsedd att tillvarata hållbarhetsfrågor, men det dagliga ansvaret är dock decentraliserat till varje affärsenhet.

Bidra till FN:s mål för hållbar utveckling (Globala målen)

Bolidens övergripande hållbarhetsstrategi innebär att företaget stödjer de 17 globala målen genom sin verksamhet. Boliden har dock identifierat åtta mål som företaget särskilt beaktar:

• 1. Jämställdhet
• 1. Rent vatten och sanitet
• 1. Hållbar energi för alla
• 1. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• 1. Hållbar konsumtion och produktion
• 1. Bekämpa klimatförändringen
• 1. Hav och marina resurser
• 1. Ekosystem och biologisk mångfald

De 24 hållbarhetsfrågorna och riktlinjerna samt de relevanta globala målen för var och en av dessa visas i motstående tabell.

Bolidens års- och hållbarhetsrapport

Bolidens hållbarhetsarbete bygger på egna normer, FN:s Global Compact och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Mer detaljerad hållbarhetsinformation finns på www.boliden.com. Boliden har publicerat hållbarhetsinformation sedan 2005. Rapporten är en kombinerad års- och hållbarhetsrapport som visar hur hållbarhet är en fullständigt integrerad del av företagets verksamhet. Boliden publicerar utöver det ett Hållbarhetsindex som innehåller GRI-data (Global Reporting Initiative) som har granskats av en extern part.

Vad är de globala målen?

FN:s mål för hållbar utveckling är 17 globala mål som fastställts av FN:s utvecklingsprogram och som sy ftar till att lösa utvecklingsproblem som rör ekonomi, miljö och sociala frågor.

	Introduktion

HÅLLBAR UTVECKLING

OMRÅDE	FRÅGOR	INRIKTNINGAR	FN:S GLOBALA MÅL
	Ekonomiskt resultat	Bidra till långsiktig ekonomisk tillväxt genom att tillhanda hålla metaller som är viktiga för samhällets utveckling.	8
	Marknadsnärvaro	Bidra till lokal sysselsättning och näringsliv genom att skapa köpkraft och förutsättningar för samhällsservice i lokalsamhället.	8, 11
	Indirekt ekonomisk påverkan	Bidra till att skapa arbetstillfällen genom Bolidens under leverantörer, leverantörer eller som en effekt av anställdas konsumtion.	4, 8, 17
	Antikorruption	Tillse att Bolidens uppförandekod och antikorruptionspolicy följs i hela bolaget genom utbildning och uppföljning.	16
EKONOMI	Konkurrensshämmande aktiviteter	Uppmuntra en företagskultur i vilken samtliga anställda bidrar till att främja konkurrens på lika villkor.	16
	Material	Bidra till cirkulär ekonomi genom maximering av både metallutvinning och -återvinning från tillgängliga råmaterial.	8, 12
	Hållbar resursanvändning	Investera i forskning och utveckling av nya produkter och därmed reducera avfall.	12
	Energi	Tillämpa och bibehålla energiledningssystem för att uppnå energieffektivitet och spara energi.	7,12,13
	Vatten	Minska användning av färskvatten och utsläpp av spillvatten.	6, 12
MILJÖ	Biologisk mångfald	Mäta effekterna på flora och fauna för att säkerställa att det inte finns någon nettoförlust av biologisk mångfald med hjälp av miljökonsekvensbeskrivning.	6, 14, 15
	Utsläpp av luftföroreningar	Minska koldioxidintensiteten och reducera metallutsläpp till luft genom förbättrad processeffektivitet och ökad elektrifiering med planer på en fossilfri gruva.	3, 12, 13, 14, 15
	Utsläpp till vatten samt avfall	Minska utsläpp av metaller till vatten och reducera avfall.	3, 6, 12, 14, 15
	Lagefterlevnad mijlö	Alltid uppfylla lagkrav, utan några allvarliga miljöincidenter.	12, 16
	Miljöutvärdering av leverantörer	Förvänta sig att affärspartners följer Bolidens "Business Partner Code of Conduct"; identifierar och dokumenterar deras betydande miljöaspekter; och följer miljölagstiftning och gemensamma metoder.	12
	Anställning	Erbjuda en attraktiv arbetsplats.	8
	Hälsa säkerhet i arbetet	Erbjuda en säker arbetsplats.	3, 8
	Utbildning och kunskap	Underlätta karriär- och kompetensutveckling.	4, 8
	Mångfald och jämställdhet	Främja en mångfald i arbetskraften som återspeglar lokal samhället.	5, 8
	Icke-diskriminering	Förhindra alla former av trakasserier och diskriminering på grund av kön, etnicitet, ålder, funktionshinder, religion, sexuell läggning eller någon annan faktor.	5, 8, 16
	Lokalsamhällen	Upprätthålla goda samhällsrelationer och effektiv hantering av verksamheten.	8, 10, 11
	Social utvärdering av leverantörer	Förvänta sig att kunder och affärspartners följer Bolidens "Business Partner Code of Conduct".	12, 16
SOCIAL	Lagefterlevnad sociala frågor	Säkerställa att lagkrav alltid uppfylls.	12
	Omlokalisering och nedläggningsplanering	Planera för bevarande och återställande av gruvområden under drift och efter slutbrytning.	1, 5, 11, 14
	Ursprungsbefolkningens	Främja öppen dialog och långsiktigt samarbete med	10

Främja öppen dialog och långsiktigt samarbete med samiska samhällen för att minska de negativa effekterna av gruvdriften på lokalbefolkningen och miljön.

rättigheter

BOLIDENS INTRESSENTER

Intressentmodell

Bolidens verksamhet påverkar människor, samhälle och miljö på olika sätt. Alla dessa intressenter har olika uppfattningar och förväntningar på hur företagets verksamhet bedrivs. Boliden följer intressenternas förväntningar och krav genom intressentdialoger, som vägleder företaget och formar hållbarhetsarbetet. Under 2018 uppdaterade Boliden intressentmodellen med syfte att mer tydligt definiera ansvar i hela verksamheten. Varje affärsenhet ansvarar för att definiera egna intressenter och att genomföra intressentdialoger. Bolidens övergripande intressentmodell är ett användbart verktyg för att hjälpa våra affärsenheter att engagera och stärka dialogen med viktiga intressenter.

NYA MÅL INOM CORPORATE RESPONSIBILITY

Uppdaterade mål avseende miljö och social utveckling

Under året beslutade Boliden om nya mål för miljö och social utveckling. Detta då nuvarande mål sträckte sig fram till 2018. De nya målen sammanfattas i tabellen till höger.

Väsentliga frågor	KPI och MÅL
Utsläpp till luft	• Metaller till luft: –1% per år • CO² intensitet: –3% per år
Utsläpp till vatten	• Metaller till vatten: –1% per år
Lagefterlevnad	• Inga allvarliga miljöincidenter
Hälsa och säkerhet	• Noll olyckor med frånvaro • Sjukfrånvaro <4,0%
Jämställdhet	• Bolidens långsiktiga inriktning är att sammansättningen av anställda ska av spegla de samhällen vi är verksamma inom • Andel kvinnor av total mängd anställda 2020: 20%

Nya områden skapas i dialog med närboende

I samband med att Boliden slutför den tekniska efterbehandlingen av det tidigare sandmagasinet Gillervattnet och ett dagbrott i Bolidenområdet har närboende involverats i den framtida markanvändningen. Förhoppningen är att skapa miljöer med höga miljövärden där berörda varit delaktiga i deras utformning. Totalt samlades över 100 förslag in vilka ligger till grund för det fortsatta arbetet. Bland annat planeras rekreationsområde samt parkmiljö med plats för uteklassrum. Därtill kommer Boliden genomföra insatser

som syftar till att stärka den biologiska mångfalden i området. Idag fastställs efterbehandlingen redan vid planeringen av en gruva. Målet är att använda bästa tillgängliga teknik följt av kontinuerlig uppföljning. Det specifika områdets förutsättningar, exempelvis grundvattennivå och infiltration, är avgörande för vilken metod som används. Boliden avsätter även medel för efterbehandlingsinsatser innan en ny gruva etableras, i enlighet med de villkor som beslutas i miljötillståndsprocessen.

4 016 MSEK 2019

Avsatta för Bolidens totala efterbehandling vid utgången av 2018

Teknisk efterbehandling av Gillervattnet färdigställd

Vintervy över Bolidens samhälle. Sandmagasinet Gillervattnet ligger väster om samhället.

Ansvarsfullt företagande

Boliden strävar efter att vara en ansvarsfull och trovärdig affärspartner. Samarbetet med leverantörer och kunder sker helt i linje med företagets ambitioner om ständiga förbättringar och ansvarstagande för värdekedjan.

Boliden anskaffar råmaterial, energi, tjänster och utrustning från olika externa leverantörer runt om i världen. Att verka på en global marknad med varierande lagstiftning, etik, arbetsvillkor och miljöstandarder kräver en övergripande strategi för riskhantering. Boliden arbetar aktivt med att främja bästa praxis hos affärspartners och för att kontinuerligt åstadkomma förbättringar i hela värdekedjan. Inom metall- och gruvsektorn har vissa affärspartners en långsiktig och strategisk betydelse. Om riskerna bedöms hanterbara kan Boliden välja att tillsammans med affärspartnern arbeta fram en utvecklingsplan som syftar till att säkerställa och följa upp förbättringar.

Riskhantering i värdekedjan

Boliden ställer samma höga krav på sina affärspartners som på den egna organisationen för att reducera risker. Detta innebär en systematisk och riskbaserad process för att hantera leverantörer och kunder utifrån deras uppskattade risknivå och strategiska betydelse.

Bolidens uppförandekod för affärspartners bygger på internationella standarder och fastställer den lägsta uppförandenivå som krävs av alla parter i värdekedjan – oavsett om Boliden är köpare eller säljare av råvaror, produkter eller tjänster.

Riskhantering i värdekedjan är samtidigt en viktig del av Bolidens verksamhetstillstånd, till exempel för att behålla platsen på London Bullion Market Associations (LBMA, www.LBMA.org.uk) lista över rekommenderade guldproducenter, Good Delivery List. Bolidens

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

ANSVARSFULLA AFFÄRER

rapportering till LBMA avser Boliden Rönnskär och granskas av revisionsbyrån KPMG. Rapporterna finns på www.boliden.com/sustainability.

Handel med material och avfall

Boliden följer nationell lagstiftning och internationella riktlinjer såsom OECD:s riktlinjer vid handel med material, avfall och farligt avfall. När det gäller farligt avfall tillämpar Boliden sedan länge en policy som innebär att ingen betalning görs förrän materialet är upparbetat. Detta verifieras genom besök och revisioner för att säkerställa att avfallet har hanterats korrekt. Bolidens policy innebär även att inga koncentrat eller sekundära råvaror får köpas från områden med väpnade konflikter. Ursprungsdokumentation krävs för alla råvaror för att säkerställa att dessa inte kommer från konfliktområden. Även Bolidens ESG (Environmental, Social and Governance) Evaluation of Business Partners hjälper till att kontrollera att sekundära och primära råvaruleverantörer inte levererar konfliktmineraler.

Utvärdering av affärspartners

Utvärderingar av affärspartners är en viktig del av Bolidens riskhantering. För att utvärdera befintliga och potentiella affärspartners följer Boliden en definierad process baserad utifrån risknivå och Bolidens uppförandekod för affärspartners, vilken i sin tur baseras på internationella standarder som FN:s Global Compact's tio principer, ILO-konventioner, ISO-standarder, internationella branschstandarder och bästa praxis. Utvärderingar görs av både leverantörer och kunder. Befintliga affärspartners utvärderas vanligtvis vart tredje till femte år beroende på den bedömda risknivån.

Affärspartners självutvärdering är ett första steg och verktyg för att bedöma arbetet inom områden som Boliden identifierat som särskilt viktiga. Affärspartners utvärderas först av Bolidens specialister som granskar dokumentation med miljömässig, social och teknisk information. Informationen tillhandahålls dels av självutvärderingar och material från affärspartnern och hämtas också från offentliga källor. Platsbesök hos affärspartnern utförs vid behov.

Revisioner av affärspartners

Om risker bedöms föreligga genomförs en revision av den aktuella affärspartnern. Boliden har omfattande intern kompetens som kan användas, beroende på vilket riskområde revisionen ska fokusera på. I de fall specialistkompetens saknas används extern kompetens i form av exempelvis lokal expertis i det aktuella landet.

Revisionen omfattar besök vid anläggningen för att systematiskt kontrollera att dokument, skriftliga instruktioner och rutiner överensstämmer med hur det faktiskt ser ut på plats, och för att få en heltäckande förståelse för företaget och anläggningen. Bolidens team sammanställer en riskbedömningsrapport med de risker som förknippas med landet, företaget och anläggningen. Affärspartners kan avvisas av olika skäl, och det kan handla om frågor som rör miljöpåverkan och sociala aspekter, liksom andra leverantörsrisker.

Tvist med anledning av export av restprodukt

1984 och 1985 exporterade Boliden en restprodukt från Rönnskär till Chile. Syftet med exporten var att materialet skulle upparbetas för att därigenom minimera mängden deponerat material. Exporten föregicks av samråd med berörda myndigheter i Sverige och Chile. Boliden genomförde även flera besök vid anläggningen. Promel, som hade köpt materialet, upphörde flera år senare med sin verksamhet och övergav anläggningen där bostäder uppfördes intill det då osanerade industriområdet. 2013 lämnades en stämningsansökan mot Boliden in av ett svenskt kommanditbolag som företrädde ett antal privatpersoner från området, avseende skadestånd. Tvisten avgjordes 2018 till Bolidens fördel av tingsrätten i Skellefteå. Domen har dock överklagats och är föremål för prövning i Hovrätten för övre Norrland. Dom beräknas komma under våren 2019.

Aktiv kompetensförsörjning

Boliden strävar efter att se människor växa och utvecklas. Boliden erbjuder intressanta arbetsmöjligheter och kompetens- och karriärutveckling till alla medarbetare. Det bidrar till att säkerställa det långsiktiga behovet av kompetensförsörjning.

Bolidens verksamhet är komplex och tekniskt avancerad. Gruvor och smältverk kräver därför engagerade och kreativa medarbetare med spetskompetens inom en rad områden. Inom Boliden pågår ett omfattande teknikskifte mot mer automation. Det skapar möjligheter för medarbetare att arbeta med innovation och teknikutveckling inom många olika områden och öppnar även upp för medarbetare med nya kompetenser.

Boliden ger alla medarbetare möjlighet att förena privat- och arbetsliv på ett balanserat sätt. Företaget erbjuder marknadsmässiga anställningsvillkor och flexibla förmåner, såsom ett vinstdelningsprogram för samtliga anställda, i stimulerande och attraktiva arbetsmiljöer med tekniska lösningar och hjälpmedel som stödjer det dagliga arbetet.

Boliden avser vara en transparent arbetsgivare med ett värderingsbaserat ledarskap där chefer strävar efter att skapa arbetsglädje, fungerande team och grupper där man gläds åt varandras framgångar. Boliden

värdesätter att medarbetare utmanar och ifrågasätter processer och arbetssätt för att skapa ett kontinuerligt lärande i organisationen och bidra till att ständiga förbättringar uppnås. Medarbetarens möjlighet till påverkan sker både i det dagliga arbetet men också genom strukturerade aktiviteter som exempelvis pulsmöten, förbättringsgrupper och arbetsplatsträffar.

Medarbetarutveckling

Möjligheterna till specialisering, fördjupning, kompetensutveckling och karriär är en naturlig del av verksamhetens utveckling. Flera interna utbildningsprogram syftar till att skapa förutsättningar för karriär- och kompetensplanering. Det genomförs årliga ledningsmöten, så kallade Talent Forum, med syfte att identifiera talanger och erbjuda kompetensutveckling för att utveckla deras ledarskap och specialistkompetens. Under året påbörjades implementeringen av ett koncerngemensamt kompetensutvecklingssystem för att utveckla Bolidens processer ytterligare.

Säkra framtida kompetens

Bolidens personalomstättning var under året 6,6 (5,7) procent. En utvecklad modell för kompetensförsörjning ger Boliden verktyg att i verksamhetsplaneringen möta framtidens utmaningar och säkra kommande behov av kompetensförsörjning.

Ett systematiskt arbetssätt med rekrytering och ersättarplanering ger den struktur som krävs för en god kompetensförsörjning såväl på kort som lång sikt. Genom att identifiera framtida kompetensutmaningar får medarbetare och chefer möjlighet att sätta individuella mål för att utveckla kompetensen i linje med Bolidens strategiska mål.

Arbetet med kompetensutveckling och rekrytering utgår ifrån Bolidens behov i kombination med koncernens strategiska mål att bidra till mångfald och ökad jämställdhet. En mansdominerad industri, i regioner med begränsat rekryteringsunderlag samt hög konkurrens om ingenjörer med specialistutbildning är utmanande. Varje verksamhetsort har därför en egen

MEDARBETARE

strategisk kompetensförsörjningsplan.

Att utöka Bolidens framtida rekryteringsunderlag prioriteras högt. Konkurrensen med andra företag såväl inom- som utanför vår bransch ökar dessutom ständigt när det gäller framtida kompetensförsörjning. Under året genomfördes därför ett stort antal olika aktiviteter med syftet att attrahera nya medarbetare till Boliden och därmed bidra till ett större rekryteringsunderlag. Huvudbudskapen i dessa aktiviteter har kretsat kring Bolidens arbete när det gäller hållbar utveckling, balans i livet, teknisk innovation och personligt lärande.

Mångfald och jämställdhet

Mångfald och jämställhet bidrar till hållbarhet, dynamik, kreativitet och bättre resultat. Boliden strävar därför efter att ha medarbetare med olika bakgrund, ålder och erfarenheter. Bolidens mål för 2018 var att 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor. Resultatet blev 18,2 (17,6) procent vilket innebär en ökning under året även om inte målet uppfylldes fullt ut. Noterbart är att en jämnare könsfördelning uppnåtts inom chefer på ledningsnivå, bland Bolidens så kallade topp-100, där 25 (23) procent är kvinnor. Tre av elva gruvor och smältverk leds av kvinnor. I Bolidens koncernledning var det fyra män och en kvinna under 2018.

Arbetsmiljö och hälsa

En säker arbetsmiljö har högsta prioritet. En stark säkerhetskultur i kombination med ett proaktivt riskarbete är mycket väsentligt för att åstadkomma kontinuerliga förbättringar. Under 2018 genomfördes en utbildning för högre chefer med syfte att stärka ledarskapet kring säkerhetsfrågor ytterligare. Antalet olyckor med frånvaro per en miljon arbetade timmar (LTI) var 5,1 (6,3).

En förutsättning för Boliden att lyckas attrahera och behålla kompetens är också att en arbetsmiljö som ger balans mellan

arbete och fritid erbjuds. God hälsa är inte bara positivt för individen utan också för Bolidens framgång. Under 2018 var sjukfrånvaron 4,5 (4,5) procent. Boliden driver, utifrån lokala förutsättningar, ett systematiskt arbetsmiljöarbete med inriktning att reducera sjukfrånvaro ytterligare. God hälsa handlar också om gott ledarskap och effektiva rehabiliteringsåtgärder för att reducera långtidssjukskrivningar.

Min Åsikt

Boliden eftersträvar en organisation där medarbetare har kunskap, vilja och möjlighet att utvecklas. Medarbetarundersökningen Min Åsikt genomförs vartannat år för att mäta Bolidens utveckling. Resultaten från 2017 visade att Boliden har en positiv utveckling inom ledarskap, säkerhetsarbete och motivation hos medarbetarna i jämförelse med den tidigare undersökningen. 70 procent av medarbetarna uppgav att de skulle rekommendera

Boliden som arbetsgivare till en bekant. Nästa medarbetarundersökning kommer att genomföras under 2019.

Antal anställda (FTE) 2018 +2% jämfört med 2017

Miljöarbete

Boliden medverkar på ett hållbart sätt till samhällsutvecklingen genom att med ett tydligt miljöansvar utvinna, framställa och återvinna metaller effektivt. Värdeskapande ur egna och andra företags bi- och restprodukter och återvinning av uttjänta produkter eller material bidrar till den cirkulära ekonomin.

Bolidens miljöagenda

Bolidens metaller är avgörande för världens omställning till förnybar energi. Sol- och vindkraft ger varierande kraftproduktion och kräver stora uppgraderingar i kraftöverföring och energilagring vilket förutsätter stora mängder koppar och zink. Elbilar och annan övergång från fossila bränslen till förnybar energi kräver också stora mängder koppar och andra metaller för batteritillverkning.

Miljömässig hållbarhet är en förutsättning för framgångsrika gruvor och smältverk. Boliden strävar efter ledande miljöteknik som utvecklas internt och i samarbete med leverantörer. Miljöförbättrande investeringar står för en jämförelsevis stor del av kapitalsatsningarna och Boliden värderar alltid miljönytta i relation till den ekonomiska insatsen för att kunna prioritera de bästa projekten.

Bolidens miljöpåverkan

Boliden tar mark i anspråk och nyttjar stora mängder energi för sin verksamhet vilket kan leda till påverkan på omgivningen. Boliden tar därför ett långtgående ansvar för att begränsa miljöpåverkan genom hela värdekedjan, inklusive efterbehandling när en gruva tas ur drift. Verksamheterna har direkt miljöpåverkan i form av bland annat utsläpp till luft och vatten, damning, buller och förändringar i landskapsbilden. Miljöeffekter av gruvor och smältverk uppstår även regionalt såsom försurning och bidrag till övergödning samt globalt i form av koldioxidutsläpp och klimatpåverkan.

Vattenhantering och dammsäkerhet

Bolidens gruvverksamheter kräver stora mängder vatten. Boliden ansvarar för omkring 40 dammanläggningar. Anläggningarna används eller har använts för deponering av anrikningssand eller annat avfall samt för vattenhantering. Boliden strävar efter att ha minimal påverkan på omgivningen, både vid anläggning av dammar, samt under och efter dammens operativa tid. Boliden följer respektive nations riktlinjer för dammsäkerhet och står bakom den svenska branschorganisationen SveMins dammsäkerhetspolicy. Under 2018 har Boliden vidareutvecklat interna riktlinjer för dammsäkerhet. Boliden Gruvor har även infört ett arbetssätt med internationell granskning av företagets verksamheter.

Insatser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bolidens verksamhet tar mark i anspråk genom prospektering, gruvbrytning, anrikning och transporter. Därför bedriver Boliden ett kontinuerligt arbete för att minimera omgivningspåverkan. Bolidens verksamhet ska vara hållbar i hela kedjan från prospektering, under produktion, genom efterbehandling och i ett långtidsperspektiv. Boliden tar ansvar för den påverkan verksamheten innebär och arbetar proaktivt mot förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det innebär i första hand att Boliden undviker eller

minimerar påverkan men också att företaget tillför och skapar nya värden. Arbetet bygger på den så kallade skadelindringshierarkins fyra steg; undvika, minimera, mildra och kompensera skada.

Vid efterbehandling av det nedlagda gruvområdet i Näsliden har efterbehandlingen genomförts i samråd med närboende för att skapa ekologiska mervärden.

För Boliden är efterbehandling av gruvområden ett arbete under ständig utveckling. Målet är att använda bästa tillgängliga teknik samt att dokumentera och följa upp det arbete som utförs.

Förvaltning av skog och mark

Tillgång till mark är grundläggande för Bolidens möjlighet att driva prospektering och gruvor. Boliden förvaltar 23 100 hektar skog och mark. Bolidens egna innehav av skog och mark förvaltas med ett hållbarhetsperpektiv och är FSC certifierat.

Syftet med insatserna är att säkerställa biologisk mångfald och ekosystemtjänster i områden som annars hade påverkats negativt.

VERKSAMHET MILJÖ

MILJÖPRESTATIONER FÖR 2018

EN AKTIV DEL I DEN CIRKULÄRA EKONOMIN
Bidra till en cirkulär eko nomi genom utvinning och återvinning av metaller från koncentrat och sekundära material	Metaller kan återvinnas upprepade gånger utan att deras egenskaper förändras. Boliden recirkulerar blybatterier från bilindustrin (4 miljoner batterier per år/50 kton Pb) och återvinner elektroniskt material (120 kton/år, motsvarande 2 miljoner mobiltelefoner per dag). 13 procent av Bolidens metaller kommer från återvunnet material.
BIDRAG TILL KLIMATOMSTÄLLNING
Minskad användning av fossilt bränsle genom elektrifiering	Bolidens ambition är att minska utsläpp av växthusgaser per producerad ton metall. Projekt pågår för att minska dieselberoendet och öka elektrifieringen samt att det finns planer på en fossilfri gruva. Gruvors direkta (Scope 1) och indirekta (Scope 2) koldioxidutsläpp beräknades motsvara 341 (343) kton koldioxid under året. Smältverks direkta (Scope 1) och indirekta (Scope 2) koldioxidutsläpp beräknades motsvara 630 (681) kton. Scope 1 och 2 definieras enligt Greenhouse Gas Protocol.
Ökad energieffektivisering	Bolidens verksamheter har även implementerat energiledningssystem för att uppnå energi effektivitet och spara energi. Vid Smältverk tar man tillvara på överskottsvärme vilket bidrar till att reducera koldioxidutsläppen. Under året beräknades 649 (636) GWh ha tagits tillvara för internt bruk och 1 101 (874) GWh ha levererats för externt bruk, till exempel närliggande fjärrvärmeverk.
MINIMERING AV UTSLÄPP
Minimera utsläpp till luft och vatten genom förbättrad processeffektivitet	Genom optimerad vattenhantering, återanvändning och återinföring av vatten till processerna kan mängden vatten som används och släpps ut minskas. Samtliga Bolidens verksamheter har en vattenplan där investeringar i reningsutrustning och modern teknik har skett fortlöpande och är en naturlig del av den långsiktiga planeringen. Bolidens verksamheter är väl förberedda att uppnå de krav på Best Available Technology som stipuleras av EU-förordningar från 2020. Bolidens utsläpp av metaller till luft var 92 (109) ton Me-ekv och svaveldioxid 7,7 (7,4) kton. Gruvors utsläpp till vatten består främst av kväve 189 (195) ton, men även av metaller 1,2 (1,2) ton Me-ekv. Smältverkens utsläpp till vatten består främst av metaller 7 (8) ton Me-ekv. Vissa smältverk genererar utsläpp av kväve om 50 (40) ton.

MARKANVÄNDNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

Upprätthålla och kompensera för eventuella förluster i biologisk mångfald samt att hantera mark ansvarigt

Boliden arbetar aktivt för att bevara och kompensera för förlorad biologisk mångfald. Markområden hanteras på ett ansvarsfullt sätt genom efterbehandling och värdeskapande aktiviteter med ekologisk kompensation. I samband med att Aitikgruvans sandmagasin utökas skyddas ett område på 837 hektar skog för att bevara biologisk mångfald och kompensera för det område som tas i anspråk av sandmagasinet. Boliden har här även initierat ett av Sveriges hittills mest omfattande forskningsprojekt i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som bland annat rör ekologisk kompensation. Genom aktiva åtgärder i området höjs naturvärdena. Till åtgärderna som utförts hör att skydda levande träd och gynna lövträd, flytta död ved, anlägga naturvårdsbränder, friställa gamla grova träd och mycket annat.

Mänskliga rättigheter och antikorruption

Bolidens uppförandekod utgör ett ramverk för vad Boliden anser vara ansvarsfullt företagande. Som komplement till uppförandekoden finns bland annat en policy för antikorruption och en mångfaldspolicy. Boliden förväntar sig att alla anställda samt leverantörer stödjer företagets värderingar.

Mänskliga rättigheter

Bolidens egen verksamhet ligger i länder där riskerna är låga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i allmänhet. Det finns dock aspekter att beakta, såsom icke-diskriminering, ursprungsbefolkningars rättigheter och risker i leverantörsledet.

Bolidens uppförandekod är utformad med stöd i FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna och ILO: s konventioner. Grundläggande mänskliga rättigheter inkluderar yttrandefrihet, integritet, hälsa, frihet och säkerhet samt en adekvat levnadsstandard. Bolidens uppförandekod beskriver också att företaget ska se till att ingen av de verksamheter som kontrolleras av företaget leder till utnyttjande av barn.

Boliden accepterar inte någon form av trakasserier, diskriminering eller annat beteende som av kollegor eller närstående kan betraktas som kränkande eller nedvärderande.

Boliden och dess medarbetare ska:

• Försäkra sig om att Boliden uppfattas som en jämställd arbetsgivare och att anställda och affärspartners behandlas med värdighet och jämlikhet.
• Avstå från alla former av diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnicitet, ålder, funktionshinder, religion eller sexuell läggning.
• Stödja medarbetarna i deras ambition att uppnå en sund balans mellan arbetsliv och privatliv.
• Förhindra all förekomst av diskriminering eller trakasserier.

Boliden respekterar arbetstagarnas rätt att organisera sig i fackföreningar och stödjer allt samarbete mellan arbetsgivare och anställda, liksom deras respektive företrädare, på alla områden av gemensamt intresse.

Under 2018 träffades en överenskommelse om frekvensen och organisationen av Bolidens koncernlednings möten med fackliga representanter. Det nya avtalet är baserat på EU-direktivet om europeiska arbetstagarråd och mötesfrekvensen är nu 4 gånger per år.

Bolidens verksamhet i norra Sverige och norra Finland befinner sig i traditionella renskötselområden. Samråd med de aktuella samiska byarna genomförs, och överenskommelser om samverkan och kompensation finns mellan Boliden och de aktuella samebyarna.

Antikorruption

Arbetet mot mutor och korruption är en viktig del av Bolidens hållbarhetsarbete. Boliden tillämpar nolltolerans. Ingen form av bestickning eller korruption är acceptabel och intressekonflikter måste redovisas och hanteras.

Boliden har en antikorruptionspolicy som antagits som en del av Bolidens antikorruptionsprogram och gäller för styrelsen och anställda i Boliden-koncernen. Denna antikorruptionspolicy gäller även för företag och joint ventures där Boliden har ett intresse samt för tredje part som agerar för eller på Bolidens vägnar. I tillägg till antikorruptionsarbetet läggs

stor vikt vid efterlevnad av tillämpliga konkurrensrättsliga regelverk och Boliden har antagit en policy härför. Under 2018 har en webbaserad utbildning genomförts i detta ämne.

Rapportering om missförhållanden och visselblåsar-funktion

Vid händelse av diskriminering, trakasserier, korruption, regelöverträdelse eller annat olämpligt uppförande skall anmälan ske. I första hand skall frågan hanteras genom diskussion med närmast överordnad, i andra hand med företagets personalfunktion eller via visselblåsar-funktionen. Bolidens visselblåsar-funktion erbjuder en anonym kanal för att anmäla misstankar om vissa typer av ekonomiska brott. Ett fall som lämnades in via Bolidens visselblåsar-funktion undersöktes med hjälp av en extern part i 2018. Utredningen, som gällde påstådda oegentligheter avseende upphandling vid en av produktionsenheterna, ledde till ytterligare skärpta regler om anställdas relationer med leverantörer. Mer information om mänskliga rättigheter och antikorruption finns i Bolidens Hållbarhets Index 2018.

Inköp av varor och tjänster

Boliden har totalt cirka 6 200 leverantörer varav cirka 250 leverantörer står för 80 procent av inköpsvolymen. Bolidens inköpsvolym, exklusive koncentratinköp, uppgick till 15,7 miljarder SEK. Gruvor representerar 58 (58) procent av den totala inköpsvolymen och Smältverk 42 (42) procent. Under 2018 gjordes ett antal upphandlingar som skapade besparingar men givet en försvagad valuta och prisuppgångar inom ett flertal kategorier resulterade den totala kostnadsutvecklingen i en viss ökning.

	INKÖPSKATEGORIER		Inköpsvolym per kategori
	Tabellen nedan beskriver Bolidens inköpskategorier med övergripande strategi samt hur leverantörsmarknaden och Bolidens kostnader utvecklats under 2018.
Kategori	Marknadsutveckling och strategi	Bolidens kostnadsutveckling
Tjänster	Prisutvecklingen följer löneutvecklingen. Brist på kapacitet har gjort att fler utländska leverantörer etablerat sig och tagit mark nadsandelar. Fortsatt stort fokus på arbets miljöfrågor vid leverantörsutvärderingar.	En ökad internationell konkurrens har delvis kompenserat för prisutveckling. Konsultmarknaden har fortsatt ökande priser.
Elenergi	Nätavgifter har fortsatt upp. Den hydrolo giska lagernivån har varit låg under året på grund av torka. Priset på utsläppsrätter öka de kraftigt under året vilket sammantaget påverkade marknadspriset uppåt.	Elmarknadsutvecklingen sammantaget med Bolidens elprisavtal har resulterat i att elkostnaderna ökat något jämfört med året innan.	● Tjänster, 27 (24)% ● Bulkvaror och kemikalier, 15 (15)% ● Logistik, 15 (13)% ● Elenergi, 12 (14)% ● Mobil utrustning, 9 (10)%
Bulkvaror & kemikalier	Priser inom ett flertal varugrupper i kategorin såsom drivmedel, kol, koks och kaustiksoda hade en klar pristopp under 2018. Ett flertal övriga insatskemikalier hade kraftiga prisökningar.	För att undvika kraftiga kostnadsökningar har Boliden arbetat aktivt med upphand lingar. Ett antal varugrupper förblev opåverkade då Boliden har flerårsavtal med fasta priser.	● Fast utrustning, 8 (11)% ● IM&T, IT och övrigt, 7 (7)% ● Verktyg och förnödenheter, 4 (4)% ● Elinstallation och utrustning, 2 (2)%
Fasta utrustningar	Primära kostnadsdrivare var stål, gummi, gjutgods och valutor. I nya investeringspro jekt har god konkurrens medfört att nya leverantörer kunnat kvalificeras utifrån krav och prisnivåer.	Mindre prisökningar på avtal med index. Nya leverantörer har valts med något högre pris, men lägre totalkostnad över hela livscykeln.	Inköp per valuta
Mobila utrustningar	Fortsatt högkonjunktur har påverkat leve ranstider och priser. Boliden fortsätter att investera i ny teknik inom t.ex. automation och elektrisk drift för att sänka totalkostnaderna.	Priserna har till stor del följt inflation med en viss lättnad mot slutet av året. Sats ningar på högteknologi ger prisökningar på den initiala investeringskostnaden.
Logistik	Kostnader för transporttjänster har ökat till följd av högre drivmedelspriser, skatter och avgifter. Underkapacitet på lastbilsförare i Europa har också bidragit till vissa ökningar.	Högre drivmedelspriser än väntat har drivit upp priserna inom kategorin. Lyck ade upphandlingar i Finland har lett till en besparing totalt sett inom kategorin.	● EUR, 51 (47)% ● SEK, 43 (45)%
	IT & Telekom Priset på IT tjänster har ökat med löneut vecklingen och valutaeffekter. Huvudsaklig strategi förblir standardisering, konsolide ring och konkurrensutsättning.	Den generella prisuppgången har balanserats av ett antal större grupp gemensamma upphandlingar och konsolideringar och resulterat i viss kostnadsminskning.	● USD, 3 (4)% ● NOK, 3 (5)% ● GBP, 0,4 (0,4)% ● Övriga, 0,2 (0,2)%
Indirekt material & tjänster	Bemanning, konsulter och städ drivs av löneutveckling i respektive land. Övrigt påverkas av lokal konkurrenssituation. Över gripande strategi är konsolidering.	Trots inflationstryck har prisutvecklingen sjunkit något som resultat av ett antal koncernupphandlingar.	2018 adresserades mer än 45% av hela inköpsvolymen, detta då ett stort antal fleråriga långa avtal löpte ut. Övriga fokusområden har under 2018 varit förbättrad CR uppföljning av existeran
Verktyg & förnöden heter	Kostnadsdrivare har varit råvarupriser, löneutveckling och valutor. Huvudsaklig strategi är att ha koncerngemensamma avtal och att motverka prisglidning.	Koncerngemensamma avtal på huvudde len av sortimentet i denna kategori bidrar till konkurrenskraftiga inköpspriser men överlag något ökande priser.	de leverantörer och effektivisering av fakturahanteringsprocessen samt ökad konkurrensutsättning.
Elinstallation & utrustning	Hög efterfrågan av produkter och tjänster för elektrifiering med fortsatt långa leve ranstider.	Något sjunkande kostnadsläge, främst på produkter med högt innehåll av koppar och aluminium.

Miljöeffektivitet med ökad produktionskapacitet

Konstruktionen av Harjavaltas nya svavelsyraverk har fortskridit och verket kommer tas i bruk till fullo under 2019. Tack vare ny teknik och förbättrad processhantering kommer en ökad miljöeffektivitet uppnås samtidigt som produktionskapaciteten i den framtida anläggningen blir högre.

Vid driftsättning av den nya anläggningen kommer även svavelsyraanläggningarnas kylvattenvolym att minska med 40 procent tack vare effektiviserad återvinning av spillvärme. Samtidigt reduceras utsläpp av metall till vatten med cirka 10 procent.

Reduktion av svaveldioxidutsläpp

Högre gasvolymer hanteras

30%

SAMHÄLLE

En betydande samhällsaktör

Boliden har stor betydelse för de orter och regioner där koncernens gruvor och smältverk finns. Goda relationer och ömsesidig förståelse är en viktig förutsättning för att driva och utveckla verksamheten.

Bolidens jobbskapande

På många verksamhetsorter är Boliden den största arbetsgivaren. Boliden hade vid årets slut 5 819 direkt anställda i åtta länder.

En stor andel personal är bosatt i närheten av arbetsstället och företaget har därför stor påverkan på den lokala sysselsättningen och det lokala näringslivet, genom ökad köpkraft och som underlag för viktiga samhällstjänster. Boliden bidrar genom sin marknadsnärvaro i Sverige, Finland, Norge och Irland till att skapa cirka 30 000 arbetstillfällen antingen direkt eller indirekt genom underentreprenörer, leverantörer eller genom effekten av anställdas utgifter. För varje Bolidenanställd beräknas ytterligare fyra jobb ha skapats i anslutning till verksamheten. Läs mer om jobbskapande och annan indirekt ekonomisk påverkan i Bolidens Hållbarhets index.

Att värna lokalsamhällenas intressen och upprätthålla goda relationer med anställda, grannar, myndigheter och affärspartner är en viktig del av att vara ett ansvarstagande företag. Det stärker också förmågan att attrahera kompetent arbetskraft och bidrar till utveckling av verksamheten.

Bidrag till skatteintäkter

Boliden bidrar också till skatteintäkter där koncernen är verksam. Skattebetalningarna uppgick till 2 286 MSEK 2018. Utöver detta består Bolidens direkta skattebetalningar bland annat av sociala kostnader, fastighetsskatt, bränsleskatter och moms. Bolidens totala bidrag till offentliga finanser genom skatter (direkta, indirekta och inducerade) är uppskattad till cirka 14 000 MSEK.

Samhällsrelationer

Goda samhällsrelationer är viktiga för Boliden såväl i den löpande verksamheten som i nya projekt från prospektering till efterbehandling. Boliden har en kontinuerlig dialog med berörda och genomför varje år flera samrådsprocesser där allmänheten och olika sakägare uppmanas delta och lämna sina synpunkter. Att samrådsprocessen fungerar bra är av stor vikt för att kunna utforma verksamhet och projekt på bästa möjliga sätt och ge alla chansen att framföra sina åsikter. Som ett led i detta arbetar Boliden med att utveckla processen och föra in nya arbetssätt. Ett nytt arbetssätt innefattar bland annat en noggrann analys av vilka som berörs och samråden anpassas sedan för att på bästa sätt kunna fånga enskilda gruppers synpunkter och idéer. Genom aktiva och interaktiva arbetssätt fångas också intresset på ett bättre sätt. Ett exempel på ett utvecklat samråd som utförts under året är medborgardialogen avseende det efterbehandlande sandmagasinet Gillervattnet och Bolidenområdets ursprungliga dagbrott. Under samrådsprocessen har särskilda insatser genomförts för skolbarn i olika åldrar, olika intressegrupper, närboende, samebyar och kommunen med flera där medborgare engagerats i processen för att undersöka platsens potential, framtida användning och utveckling.

Förutom samrådsprocesser sker en kontinuerlig dialog och samverkan med berörda och närsamhället genom olika typer av aktiviteter. Det kan exempelvis vara eventveckor med besök från skolor, näringsliv och kommun, samverkan och sponsring av lokala föreningar och idrottslag, kulturella aktiviteter och samarbete med hembygdsföreningar.

Bcause – Bolidens välgörenhetsfond

Metaller bidrar till utveckling och modernisering av samhällen över hela världen. Boliden har varit en del av det i över 90 år med sin verksamhet och har under lång tid haft ett lokalt engagemang inom föreningsliv och ideella organisationer. 2014 startades välgörenhetsfonden Bcause som ett led i att även kunna bidra globalt. Bcause bygger på frivilliga månadsbidrag från Bolidens medarbetare. För varje krona som skänks ger Boliden två kronor. Pengarna går sedan varje år oavkortat till välgörande ändamål. Två organisationer fick ta del av donationen av Bcause för 2018. 1 MSEK gick till Finn Church Aid och 600 000 SEK till The Ocean Cleanup.

I anslutning till bolagsstämman i Garpenberg bjöds allmänheten in för att lära sig mer om gruvverksamhet. Totalt besökte 1 300 personer anläggningen.

Koncernens utveckling under året

Under året har marknadsvillkoren varit gynnsamma vilket bidragit till ett stabilt resultat och stärkt balansräkning. Förbättrad produktionsstabilitet och stärkande av säkerhetskulturen har varit i fokus. I Smältverk ökade produktionen och i Gruvor var produktionsvolymen stabil.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Bolidens försäljningsintäkter uppgick till 52 454 (49 531) MSEK och rörelseresultatet uppgick till 9 004 (9 015) MSEK. Exklusive lageromvärdering var rörelseresultatet 9 074 (8 913) MSEK. Rörelseresultatet för Gruvor uppgick till 6 451 (6 681) MSEK och för Smältverk var rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager 2 435 (2 732) MSEK. Planerade underhållsstopp för Smältverk belastade resultatet med cirka –200 (–415) MSEK i form av lägre produktion och högre kostnader. Koncernens rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 15 125 (14 107) MSEK. Kostnadsökningen förklaras av ökade kostnader för energi, kemikalier, personal och externa tjänster. Avskrivningarna ökade främst till följd av högre gruvproduktion och att produktionen i Aitik skedde i kapitalintensiva områden.

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 6 140 (5 588) MSEK. En betydande del var underhållsinvesteringar vilket inkluderar tillredningar och gråbergsbrytning som är ett förberedande arbete för att komma åt malmen i gruvorna. Omfattande projekt under året var det nya svavelsyraverket i Harjavalta och den nya krosstationen i Aitik.

Framtida efterbehandlingskostnader

Efterbehandlingsreserven och anläggningstillgångarna har ökats med 893 MSEK respektive 912 MSEK, vilket är hänförligt till ett nytt domslut. Mark- och miljödomstolen meddelade i maj 2018 en dom om framtida efterbehandling av Aitikgruvan där domstolen bland annat höjde kravet på ekonomisk säkerhet från 1,8 miljarder SEK till 2,9 miljarder SEK. Till följd av

detta har såväl efterbehandlingsreserven som motsvarande tillgång i Aitik ökats med den diskonterade skillnaden. För mer information se not 24.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 11 531 (11 837) MSEK. Minskat rörelsekapital bidrog positivt till kassaflödet med 237 (900) MSEK, och kassaflödet från den löpande verksamheten var 11 768 (12 737) MSEK. Fritt kassaflöde uppgick till 5 692 (7 309) MSEK. Betald skatt för året var 2 286 (1 457) MSEK.

Finansiell ställning

Den 31 december 2018 var Bolidens nettoskuld 2 034 (3 752) MSEK. Eget kapital uppgick till 39 011 (35 053) MSEK, inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om 11 (1) MSEK netto och efter skatteeffekt. Nettoskuldsättningsgraden minskade till 5 (11) procent vid utgången av 2018 till följd av högt fritt kassaflöde.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var vid årets utgång 3,5 (2,4) år. Den 31 december 2018 var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 1,3 (1,3) procent och räntebindningstiden uppgick till 0,9 (0,5) år. Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 9 964 (8 768) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 26.

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver begränsad verksamhet och är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB. Resultat,

balansräkningar och kassaflödesanalyser för moderbolaget finns på sidan 75.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare Bolidens ersättning till ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 4.

Styrelsen avser inte föreslå årsstämman i maj 2019 några förändringar av dessa riktlinjer.

Resultat

MSEK	2018	2017
Försäljningsintäkter	52 454	49 531
Rörelsekostnader före avskrivningar	15 125	14 107
Avskrivningar	4 930	4 601
Rörelseresultat exkl. om värdering av processlager	9 074	8 913
Rörelseresultat	9 004	9 015

Resultatanalys

MSEK	2018	2017
Rörelseresultat	9 004	9 015
Omvärdering processlager	–70	102
Rörelseresultat exkl. om värdering processlager	9 074	8 913
Förändring		161
Analys av förändring
Volymer		747
Priser och villkor		237
Metallpriser		342
Biproduktpriser		201
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar		22
Smält- och raffinerings löner		–348
Metallpremier		–25
Valutakurseffekter		46
Kostnader (lokala valutor)		–607
Avskrivningar (lokala valutor)		–166
Jämförelsestörande poster		–13
Övrigt		–36
Förändring		161

Introduktion

Investeringar och kassaflöde

KONCERNENS UTVECKLING

Investeringar

2018	2017
4 482	3 722
1 656	1 862
2	4
6 140	5 588

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 11 768 (12 737) MSEK.

Fritt kassaflöde

●Fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde uppgick till 5 692 (7 309) MSEK.

Kassaflöde
MSEK	2018	2017
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	11 531	11 837
Förändringar i rörelsekapital	237	900
Kassaflöde från den löpande verksamheten	11 768	12 737
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–6 076	–5 428
Fritt kassaflöde (före finansiering)	5 692	7 309

Kapitalstruktur och avkastning

	2018	2017
Balansomslutning, MSEK	58 727	55 882
Sysselsatt kapital, MSEK	44 441	42 931
Eget kapital, MSEK	39 011	35 053
Nettoskuld, MSEK	2 034	3 752
Avkastning på sysselsatt kapital, %	20	21
Avkastning på eget kapital, %	19	22
Soliditet, %	66	63
Nettoskuldsättningsgrad, %	5	11

Intäkter och rörelseresultat

● Intäkter Rörelseresultat

Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager

Fördelning rörelsekostnader

Resultat per aktie och utdelningsandel

Utdelningsandel

Resultat per aktie var 26,32 (25,06) SEK. Föreslagen ordinarie utdelning är 8,75 (8,25) SEK, vilket ger en utdelningsandel på 33,2 (32,9) procent. En extra utbetalning på 4,25 SEK per aktie föreslås genom automatiskt inlösenförfarande.

1) Exklusive förvärv: Kylylahti 2014 (718 MSEK), Kevitsa 2016 (5 961 MSEK)

VERKSAMHET AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR UTVECKLING GRUVOR

Finansiell information

Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till Bolidens smältverk, vilket görs till marknadsmässiga villkor. Försäljningsintäkterna ökade till 18 404 (18 195) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 788 (1 826) MSEK. Gruvors rörelseresultat minskade till 6 451 (6 681) MSEK främst p.g.a. högre kostnader för personal, externa tjänster, energi och underhåll. Gruvors totala rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 8 481 (7 947) MSEK. Detta motsvarar en ökning om 4 procent i lokala valutor. Avskrivningarna ökade till 3 708 (3 487) MSEK och förklaras främst

av att högre del av gruvproduktionen skedde i kapitalintensiva områden. Investeringarna ökade till 4 482 (3 722) MSEK.

Aitiks rörelseresultatförbättring under året berodde på hög anrikad volym, höga halter och högre kopparpriser. Kevitsa, som förvärvades i juni 2016, har efter förvärvet haft en bra utveckling av produktion och resultat. Under 2018 förbättrades rörelseresultatet ytterligare trots lägre anrikad volym och lägre kopparhalt. Ökat utbyte och högre metallpriser bidrog positivt. Garpenbergs lägre resultat beror främst på lägre zinkhalt. Resultatförsämringen i Bolidenområdet och Tara var främst en följd

av högre kostnader. I Bolidenområdet har gamla malmavfallshögar processats vilket har kompenserat för bortfallet från Maurliden, men lett till merkostnader. Kylylahti redovisade en mindre rörelseförlust främst till följd av ökade avskrivningar.

Produktion

Produktionen av zink- och kopparkoncentrat minskade. Högre zinkhalt i Tara motverkades av lägre anrikning i alla zinkproducerande gruvor. Lägre anrikning och halt i Kevitsa, samt lägre halt i Kylylahti, bidrog negativt till produktionen av koppar.

2018 18 404	2017 18 195
8 481	7 947
3 708	3 487
6 451	6 681
4 482	3 722
26 328	25 502
25	27
3 291	3 164

Resultatanalys

MSEK	2018	2017
Rörelseresultat	6 451	6 681
Förändring		–229
Analys av förändring
Volymer		40
Priser och villkor		187
Valutakurseffekter		265
Kostnader (lokala valutor)		–335
Avskrivningar (lokala valutor)		–145
Jämförelsestörande poster		37
Övrigt		–13
Förändring		–229

Nyckeldata Rörelseresultat

MSEK	2018	2017
Aitik	2 494	2 073
Bolidenområdet	756	868
Garpenberg	2 225	2 606
Kevitsa	974	893
Kylylahti	–31	34
Tara	798	942

Minskningen i rörelseresultat jämfört med ifjol berodde på högre kostnader.

Koppar och zink utgör huvuddelen av Bolidens försäljningsintäkter. Inom "Övrigt" ryms bl.a. kobolt.

I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 4 procent.

Produktionen av nickel och guld i koncentrat ökade, men silver minskade något. Guld i koncentrat ökade tack vare högre halt i Aitik och Bolidenområdet. Nickel ökade tack vare ökat utbyte i Kevitsa och till följd av att nickel/kobolt-malm anrikades i Kylylahti under andra halvåret. Aitiks produktion av koppar i koncentrat ökade till 99 283 (97 573) ton, vilket är den högsta årsproduktionen någonsin. Anrikad volym minskade något till 38,5 (39,0) Mton till följd av försämrad tillgänglighet på krossar under första halvåret. Kopparhalten ökade till 0,29

(0,28) procent. Utbytena förbättrades jämfört med föregående år för koppar och guld. I Bolidenområdet minskade anrikad volym till 1 947 (2 065) kton, då Maurlidengruvan var under slutbrytning under året. Garpenbergs anrikade volym var i nivå med fjolåret 2 622 (2 634) kton. Zinkproduktionen minskade till 101 111 (107 496) ton till följd av lägre halt. Kevitsas anrikade volym minskade under året till 7 582 (7 911) kton. Kopparproduktionen minskade till 27 498 (29 957) ton medan nickelproduktionen ökade till 13 948 (13 777) ton. Kylylahtis anrikade volym var nästan i nivå med fjolårets rekord och uppgick till 785 (809) kton. En nickel/kobolt-satsning gjorde att 518 (0) ton nickel respektive 278 (0) ton kobolt producerades. Satsningen medförde en lägre producerad volym koppar jämfört med ifjol. Kylylahtis kopparproduktion uppgick till 7 353 (9 686) ton. I Tara minskade anrikad volym till 2 200 (2 311) kton. Högre halt ledde trots detta till något högre volym zink 131 742 (130 580) ton.

● Anrikad malm

Metall i koncentrat

Produktionen av koppar i koncentrat minskade främst till följd av lägre anrikning och halt i Kevitsa samt lägre halt i Kylylahti.

Blyproduktion

gruvor.

● Anrikad malm Metall i koncentrat

0

1 500

3 000

4 500

6 000

7 500

Zinkproduktion

kton kton

14 15 16 17 18

Produktionen av zink i koncentrat minskade till följd av lägre anrikad volym i alla zinkproducerande

0

75

150

225

300

375

Ökningen av produktionen av guld i koncentrat förklaras främst av förbättrade halter i Aitik och Bolidenområdet.

Produktionen av bly i koncentrat har minskat till följd av lägre anrikad volym i Tara, Bolidenområdet och Garpenberg.

1) 2016: avser juni–december

Produktionen av nickel har utvecklats väl efter förvärvet av Kevitsa i 2016.

VERKSAMHET AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR UTVECKLING SMÄLTVERK

Finansiell information

Försäljningsintäkterna uppgick till 50 634 (47 691) MSEK och bruttoresultatet exklusive omvärdering av processlager till 10 088 (9 776) MSEK.

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager var 2 435 (2 732) MSEK. Inklusive lageromvärderingseffekten om –70 (102) MSEK uppgick rörelseresultatet till 2 364 (2 834) MSEK. Försämrade smältlönevillkor och högre kostnader för personal, energi och kemikalier kunde inte fullt ut kompenseras av en positiv volymeffekt. Rörelseresultatet påverkades av underhållsstopp med cirka –200 (–415)

2018	2017
50 634	47 691
10 088	9 776
6 490	6 004
1 220	1 114
2 435	2 732
2 364	2 834
1 656	1 862
18 237	18 018
13 2 322	15 2 335

MSEK, vilket fördelades på lägre produktion och högre kostnader.

Rönnskärs lägre resultat jämfört med ifjol berodde främst på lägre kopparsmältlöner och högre kostnader för energi, personal och förbrukningsvaror. Harjavaltas positiva resultatutveckling förklaras av ökade fria metaller och stabil nickelproduktion med gynnsamma marknadsvillkor. Kokkolas resultat minskade till följd av försämrade marknadsvillkor. Högre volymer och något högre zinkpriser kunde inte kompensera för väsentligt lägre zinksmältlöner. Även Odda påverkades av försämrade marknadsvillkor. Oddas

resultatnedgång blev dock mer begränsad tack vare mindre omfattande underhåll jämfört med ifjol och högre volymer. Bergsöes resultat sjönk till följd av försämrade marknadsvillkor, lägre produktion och något högre kostnader. Dessutom påverkade en brand vid årets inledning negativt. Smältverkens rörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 6 490 (6 004) MSEK. I lokala valutor var kostnadsökningen 5 procent, vilket främst förklaras av högre personalkostnader samt höjda priser på energi och kemikalier. Affärsområdets totala investeringar uppgick under året till 1 656 (1 862) MSEK.

MSEK	2018	2017
Rörelseresultat	2 364	2 834
Omvärdering processlager	–70	102
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	2 435	2 732
Förändring		–298
Analys av förändring
Volymer		552
Priser och villkor		–484
Valutakurseffekter		51
Kostnader (lokala valutor)		–275
Avskrivningar (lokala valutor)		–20
Jämförelsestörande poster		–50
Övrigt		–20
Förändring		–298

Nyckeldata Resultatanalys Rörelseresultat

MSEK	2018	2017
Rönnskär	756	900
Harjavalta	1 043	707
Kokkola	461	688
Odda	168	225
Bergsöe	8	110

Intäkter och rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager var lägre jämfört med föregående år, främst till följd av ökade kostnader.

Fördelning bruttovinst exkl. omvärdering av processlager

Fördelning rörelsekostnader

Smältlöner och fria metaller svarade för 80 procent av bruttovinsten exkl. omvärdering av processlager.

I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 5 procent.

Produktion

Smältverkens produktion av koppar, zink, och nickel i skärsten ökade medan produktionen av guld och silver minskade jämfört med föregående år. Rönnskärs processtabilitet förbättrades och dess koppar- och guldproduktion ökade. Lägre ädelmetallinnehåll i råmaterial innebar minskad produktion av silver.

Harjavaltas kopparprocess var stabil vilket resulterade i årsrekord för kopparproduktionen. Ifjol genomfördes ett omfattande underhållsstopp i nickelprocessen varför produktionen av nickelskärsten

ökade. Harjavaltas silverproduktion ökade som ett resultat av högre halt i råmaterial, men guldproduktionen minskade på grund av processtekniska problem.

Kokkolas avverkning och zinkproduktion ökade. De två föregående åren har påverkats av produktionsstörningar och tillgängligheten förbättrades under 2018. Produktionen i Odda ökade jämfört med föregående år, tack vare den genomförda expansionsinvesteringen till 200 kton/år. Trots vissa processtekniska problem i fjärde kvartalet noterade Odda sin hittills högsta volym av gjuten zink.

Bergsöes produktion av blylegeringar var något lägre än fjolårets rekordnivå på grund av generellt lägre produktionsstabilitet.

● Koncentratavverkning

Metallproduktion

Koncentratavverkningen och kopparproduktionen ökade i Rönnskär. I Harjavalta minskade koncentratavverkningen medan kopparproduktionen ökade något.

Koncentratavverkningen och zinkproduktionen ökade i Kokkola och i Odda jämfört med ifjol.

Harjavaltas koncentratavverkning liksom produktion av nickel i skärsten ökade jämfört med ifjol.

Guldproduktionen ökade i Rönnskär och sjönk i Harjavalta. Silverproduktionen minskade i RönnBergsöes produktion av blylegeringar minskade jämfört med ifjol. Rönnskärs produktion av bly ökade något.

skär men ökade i Harjavalta. 1) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

Aktien

Bolidenaktien är noterad på Nasdaq Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Under året sjönk aktien med 32 procent och utvecklades därmed svagare än Stockholmsbörsen.

Handeln i aktien

Under 2018 omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 0,9 (1,1) miljarder Bolidenaktier till ett värde av 245 (277) miljarder SEK. 63 procent av handeln skedde på Nasdaq. Under året omsattes på Nasdaq Stockholm 395 (455) miljoner Bolidenaktier till ett värde av 103 (120) miljarder SEK. I genomsnitt omsattes här 1,6 (1,8) miljoner aktier per handelsdag och Bolidenaktien svarade för 2,3 (2,8) procent av den totala omsättningen på Nasdaq Stockholm. Den största marknadsplatsen efter Nasdaq var Cboe CXE med 21 procent av handeln i aktien.

Kursutveckling och utdelning

Bolidenaktien sjönk med 32 procent, jämfört med indexet OMX Stockholm 30 index, som sjönk med 7 procent, och EMIX Global Mining Index i SEK som sjönk med 4 procent. En tilltagande allmän oro över den framtida makroekonomiska utvecklingen har bidragit till årets kursutveckling.

Vid utgången av 2018 noterades Bolidenaktien till 192 (280,6) SEK på Nasdaq Stockholm, motsvarande ett börsvärde

om 52,5 (76,7) miljarder SEK. I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens betavärde varit 1,34 mot index OMXSPI.

För 2018 föreslår styrelsen, i linje med utdelningspolicyn, årsstämman en ordinarie utdelning om 8,75 (8,25) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 33,2 (32,9) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 4,6 (2,9) procent på aktiekursen vid årets slut. Utöver det föreslås en extra utbetalning på 4,25 (5,75) SEK per aktie genom automatiskt inlösenförfarande.

Bolidenaktiens totalavkastning (utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt varit 31 procent per år.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK. Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till

utdelning. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier eller några rösträttsbegränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Boliden innehar inga egna aktier och har inte gett ut nya aktier under 2018.

Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som tillkännagivit att de direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier.

Ägarförhållanden

Boliden hade 77 354 (70 416) aktieägare per den 31 december 2018.

Av aktierna var cirka 60 (66) procent registrerade på utländska konton. De tio största enskilda aktieägarna representerade 30,6 (29,8) procent av aktiekapitalet.

Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelser aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Stiftelserna hade vid årets utgång 653 418 (395 099) aktier.

Aktiekurs, sektorindex och Nasdaq Stockholm Under året sjönk Boliden-

aktien med 32 procent, jämfört med OMX Stockholm 30 index som sjönk med 7 procent och EMIX Global Mining sektorindex i SEK som sjönk med 4 procent.

KÄLLA: REFINITIV

AKTIEN

Fördelning av Bolidenaktier per den 31 december 2018

Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1–100	39 877	1 547 496	0,6	0,6
101–500	23 319	6 834 137	2,5	2,5
501–1 000	7405	6 162 386	2,3	2,3
1 001–10 000	6114	16 440 691	6,0	6,0
10 001–50 000	400	8 460 053	3,1	3,1
50 001–	239	175 760 026	64,3	64,3
Anonymt ägande		58 306 380	21,3	21,3
Totalt	77 354	273 511 169	100,0	100,0

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB HOLDINGS

Bolidens största ägare per den 31 december 2018		Fakta om aktien 2018
Andel av kapital och röster, %		Handelsplats	Nasdaq Stockholm
Swedbank Robur Fonder	5,9	Kortnamn	BOL
BlackRock	4,6	ISINkod	SE 0011088665
SEB Fonder	3,6	ICBkod	1700
AMF Försäkring & Fonder	3,5	Högsta betalkurs	328,40 SEK
Norges Bank	3,1	Lägsta betalkurs	187,80 SEK
Vanguard	2,7	Sista betalkurs	191,98 SEK
Legal & General	2,1	Börsvärde 31 dec	52,5 MdSEK
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,7	Omsättnings
Invesco	1,7	hastighet	139%
Andra AP Fonden	1,5	Antal aktier	273 511169
Summa	30,6	Betavärde (5 år)	1,34

Kortnamn	BOL
ISINkod	SE 0011088665
ICBkod	1700
Högsta betalkurs	328,40 SEK
Lägsta betalkurs	187,80 SEK
Sista betalkurs	191,98 SEK
Börsvärde 31 dec	52,5 MdSEK
Omsättnings hastighet	139%
Antal aktier	273 511169
Betavärde (5 år)	1,34
KÄLLA: NASDAQ OMX

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB. VERIFIKATIONS-DATUM KAN VARIERA FÖR VISSA AKTIEÄGARE.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter, vilka analytiker som följer Boliden samt kontaktuppgifter. Presentationer från kvartalsrapporter och kapitalmarknadsdagar finns också tillgängliga på webbplatsen.

Årlig totalavkastning per den 31 december 2018	1 år	3 år	5 år	10 år
Boliden	–28%	14%	17%	31%
OMX Stockholm 30	–7%	3%	5%	12%
EMIX Global Mining, SEK	–4%	26%	5%	5%

Bolidenaktiens totalavkastning har under tio år i genomsnitt varit 31 procent per år och 1 341 procent för hela perioden.

KÄLLA: REFINITIV

Stockholmsbörsens andel av handeln i Boliden aktien ökade under 2018 till 63 (43) procent.

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB

Andelen utlandsägda aktier sjönk under 2018. 60 (66) procent av aktierna var registrerade på utländska konton.

Riskhantering

Boliden bedriver en konjunkturkänslig verksamhet som är exponerad mot fluktuationer i metallpriser och valutakurser. Hållbarhetsrisker utvärderas kontinuerligt. Verksamheten påverkar omgivande miljö och många processer är förenade med arbetsmiljö- och säkerhetsrisker. Boliden arbetar ständigt med att reducera riskerna, bland annat genom scenarioplanering utifrån olika marknadsförändringar.

Verksamhetsrisker

Verksamhetsrisker hanteras av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer som fastställts för varje affärsområde och enhet.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Hälsa och säkerhet	Boliden hanterar stora materialflöden under och ovan jord. Medarbetare och entreprenörer exponeras periodvis för tunga maskiner och lyft, höga temperaturer samt hälso vådliga ämnen. Vid avsteg från fastställda rutiner eller efter satt underhåll kan farliga situationer uppstå och människor riskerar att skada sig.	Boliden har en nollvision för olyckor och har etablerade rutiner för hälsa och säkerhet. Antalet olyckor med frånvaro (LTI) per miljon arbetade timmar inklusive entreprenörer minskade jämfört med 2017 och uppgick till 5,1 (6,3). De senaste årens intensifierade arbete med att utveckla sä kerhetskulturen börjar ge tydliga resultat. Detta beror på fortsatt fokus på ledarskapsengagemang, förebyggande riskhantering och bättre medverkan av arbetstagare i hälso- och säkerhetsre laterade aktiviteter. Andra viktiga aktiviteter som har bidragit till de positiva resultaten är ökad kunskap om hur företaget hanterar organisatoriska och sociala arbetsmiljöutmaningar som stress, ohälsosamma arbetsbelastningar och behovet av balans i livet mellan arbete och privatliv.
Miljöpåverkan	Miljöpåverkan Boliden påverkar luft, vatten, mark samt den biologiska mång falden i anslutning till verksamheten. Utvinningen av metaller ger också upphov till avfall som måste omhändertas på ett säkert sätt. Det finns risker för miljöpåverkan från verksamheterna som är i drift och för nedlagda verksamheter.	Boliden har mål för utsläpp som följs upp kontinuerligt. Arbetet med utsläpp utgår från riskanalyser, löpande kontroll och under håll. Vidare pågår teknikutveckling för bästa resursutnyttjande och minsta möjliga avfallsvolym.
	Utsläpp av koldioxid Bolidens verksamhet är energiintensiv och leder till koldioxidut släpp som påverkar klimatet. Externa miljörisker som föränd ringar i klimat samt förändringar i förordningar och skatter kan komma att påverka Boliden, som exempelvis regler och krav relaterade till koldioxidutsläpp från processer. EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, kan leda till kostnads ökningar som försämrar Bolidens konkurrenssituation på den internationella marknaden.	Boliden arbetar för att minska sin klimatpåverkan genom elektri fiering och energieffektivisering. Genom branschorganisationer verkar Boliden för att systemet för handel med utsläppsrätter ska vara transparent och ej missgynna europeiska metallproducen ter. Boliden har som mål att inte öka koldioxidintensiteten över 0,77 ton CO² /ton metall. Under 2018 har koldioxidintensiteten minskat till 0,64 (0,69).
	Vattenhantering och dammsäkerhet Sandmagasin utgör en av gruvindustrins väsentliga risker och består i miljöpåverkan vid dammbyggnad och risk för dammhaveri. Extrema väderförhållanden samt förändringar i genomsnittlig nederbörd påverkar riskerna.	Boliden utvecklar vattenbalansmodeller för att få ett bättre resursutnyttjande och skapa en större säkerhetsmarginal mot nödutsläpp av vatten. Vid varje operativ enhet med dammar finns en dammsäkerhetsansvarig och en dammdriftsansvarig. Driften i Sverige sker i enlighet med gruvindustrins riktlinjer för damm säkerhet, GruvRIDAS.
Oplanerade produktionsavbrott	Bolidens produktion består väsentligen av kontinuerliga pro cesser där oplanerade stopp kan påverka produktion, utsläpp till luft och vatten och finansiella resultat. Stoppen kan bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.	Boliden genomför förebyggande underhållsarbete vid samtliga produktionsanläggningar. Smältverken genomför varje år större underhållsstopp, medan underhållsarbetet inom gruvorna huvud sakligen är mindre och del i den löpande verksamheten. Boliden arbetar med en nollvision för olyckor som också förebygger oplanerade stopp.
Kompetensförsörjning	Under de kommande åren kommer ett stort antal medarbeta re i Boliden att pensioneras samtidigt som tekniken utvecklas genom digitaliseringen och konkurrensen om kvalificerad arbetskraft ökar generellt på många av de orter där Boliden har verksamhet. Bristen på personer med relevant utbildning och erfarenhet försvårar rekryteringsarbetet.	Under 2017 påbörjades implementeringen av ett koncernge mensamt Learning Management system för att utveckla dessa processer ytterligare. Talent Forum genomförs på alla enheter för att identifiera nyckelkompetenser samt att arbeta med ersättarplanering. Chefsutvecklingsprogram genomförs på olika nivåer årligen. Boliden genomför många aktiviteter inom employer branding, främst genom aktiviteter på grundskolor nära våra verksamheter och på prioriterade universitet. Stort fokus ligger också på att attrahera, behålla och utveckla kvinnliga medarbe tare. Ett exempel är Women at Work – en utbildning för kvinnliga medarbetare med syftet att lyfta deltagarnas karriärutveckling.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

RISKHANTERING

Marknads- och affärsrisker

Inom Boliden hanteras marknads- och affärsrisker huvudsakligen inom affärsområdena och på koncernnivå.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Metallpriser	Förändring i metallpriser har väsentlig påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde.	Bolidens policy är att inte säkra metallpriser, utan låta föränd ringarna i priserna återspeglas i resultatet. Vissa undantag görs, till exempel vid brytning av malmkropp med kort återstående livslängd eller i samband med större investeringar, se vidare under avsnittet finansiella risker. Boliden säkrar också löpande Smältverks metallpris- och valutaexponering under tiden mellan inköp av råmaterial och försäljning av motsvarande metall (förut om processlager), så kallad transaktionsexponering, se vidare under finansiella risker.
Smältlöner	Smältlöner utgör en stor del av smältverkens bruttoresultat och bestäms av utbud och efterfrågan på metallkoncentrat.	Villkoren fastställs årligen i förhandlingar mellan stora gruv- och smältverksaktörer. Boliden tillämpar dessa villkor internt och de flesta externa kontrakten är baserade på dessa villkor.
Kunder	Inom koppar är Boliden beroende av ett fåtal stora kunder. Minskad försäljning till industriella kunder i Europa ökar risken för försäljning via London Metal Exchange (LME) med något lägre marginaler som följd.	Boliden eftersträvar att minska riskerna genom att underhålla en diversifierad kundportfölj med långsiktiga relationer med den egna försäljningsorganisationen i norra Europa. Boliden har färdiga planer för att kunna ställa om produktionen till produkter av LME-kvalitet som kan säljas via LME.
Råvaruförsörjning	Stabil och tillförlitlig råvaruförsörjning är viktig för att skapa den mest lönsamma råmaterialmixen så att smältverken ska kunna producera med högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitet.	Boliden eftersträvar långsiktiga avtal och relationer med tillförlitliga externa leverantörer av metallkoncentrat och sekundärmaterial.
Energipriser	Energi står för cirka 13 procent av rörelsekostnaderna och förändringar i energipriser kan få stora resultateffekter.	I Sverige och Norge har Boliden långa elavtal med trögrörliga prisklausuler. I Finland och på Irland är avtalsportföljen kortare och Boliden är mer exponerad mot marknadspriser och föränd ringar i energipriset påverkar därmed rörelseresultatet. Boliden bevakar möjligheten att ingå längre avtal om och när sådana möjligheter erbjuds.
Brexit	Avtalslöst Brexit kan innebära risker i transportflöden i Europa.	Boliden har analyserat möjliga scenarion och förberett vissa insatser.

Finansiella risker

Boliden har en centraliserad finansfunktion som hanterar finansiella risker med undantag av kreditrisker i kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter med riskkontroll. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valuta- och metallprisrisk	Prisvillkoren för Bolidens produkter baseras i huvudsak på råvarubörser såsom London Metal Exchange (LME) för basmetaller, organisationen London Bullion Market Association (LBMA) för ädelmetaller samt valuta och penningmarknaden. Bolidens produkter prissätts i stor utsträckning i USD och valutakursförändringar mellan USD och SEK respektive EUR har stor påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde. Koncer nens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsex ponering och omräkningsexponering: Transaktionsexponering Bolidens transaktionsexponering uppstår av bindande åtagand en mot kunder och leverantörer. Exponering vid bindande åtaganden När Boliden åtar sig en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär uppstår en transaktionsrisk. Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljnings värdet. Sådana skillnader uppstår av variationer i mängd och tider för bearbetning och försäljning. Vissa kunder erbjuds fasta priser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.	Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras medan smältverkens processlager inte säkras. Genom att teckna termins kontrakt säkerställs att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknandet av ett försäljningsavtal till fast pris. Terminskontrakten säkringsredovisas som verkligt värdesäkringar i resultaträkningen. Exponering av prognostiserade kassaflöden säkras i normalfallet inte i enlighet med Bolidens policy. Se även avsnitt under marknads och affärsrisker ovan. Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall- och valutamarknader påverkar framtida finansiella ställning. Baserat på kvartalsvis inrapportering av koncernbolagens plane rade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor be räknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer, se tabell över känslighetsanalys nedan. Utifrån detta kvantifieras effekter från olika marknadsscenarion och utgör underlag för hantering av finan siella risker samt rapporteras till styrelse, ledning och marknad. Policy är att inte metallpris- och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter. För att begränsa risker i vissa situationer kan dock Boliden säkra del av prognostiserade kassaflöden, vid t.ex. stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd. Koncernen kan teckna kontrakt för att metallpris- och valutakurs säkra kassaflöden från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. På sidan 58 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödes
	Exponering vid prognostiserade kassaflöden Exponering uppkommer också av framtida intäkter som påver kas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.	säkringar).

Forts. Finansiella risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valutarisk	Omräkningsexponering Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakurs förändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen.	I enlighet med Bolidens finanspolicy elimineras ej effekten av om räkningsexponering (s.k. egetkapitalsäkring) aktivt. Om externt lånebehov föreligger används dock skuld i utländsk valuta som egetkapitalsäkring mot utländsk tillgångsmassa. Huvudsakliga lånevalutor är EUR och SEK.
Ränterisk	Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens ränte bindningstid och lånens duration.	Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig ränte bindning upp till tre år. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2018 en genomsnittlig räntebindning om 0,9 (0,5) år. För att förlänga räntebindningstiden används ränteswappar.

Känslighetsanalys

Rörelseresultat ej beaktande av utestående derivat: I tabellen nedan redovisas en uppskattning av hur förändringar i marknadsvillkor påverkar koncernens rörelseresultat ett år framåt i tiden. Beräkningen baseras på noteringar per den 31 december 2018 samt på Bolidens planerade produktionsvolymer. Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallprissäkringar, valutakurssäkringar, kontrakterade smältlöner eller omvärderingar av processlager i smältverken.

MSEK	2018			2017
Förändring av metallpriser +10%1)	Rörelse resultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital	Rörelse resultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital
Zink	740	10	–165	585	920	12	–205	727
Koppar	730	10	–163	577	820	11	–183	648
Guld	300	4	–67	237	285	4	–64	225
Silver	165	2	–37	130	165	2	–37	130
Bly	110	1	–25	87	135	2	–30	107
Nickel	100	1	–22	79	105	1	–27	83
Förändring av valutakurser +10%
USD/SEK	1 490	20	–332	1 177	1 600	21	–357	1 264
EUR/USD	970	13	–216	767	1 025	14	–228	810
USD/NOK	130	2	–29	103	145	2	–32	115
Förändring av smältlöner +10%
TC/RC koppar	75	1	–17	59	90	1	–20	71
TC zink	55	1	–12	43	50	1	–11	40
TC bly	–10	0	2	–8	–15	0	3	–12
Förändring av marknadsränta med +1%2)		34	–7	26		53	–12	41

Övrigt totalresultat med beaktande av utestående derivat: I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat (intäktsoch kostnadsposter inklusive omklassificeringsjusteringar som inte redovisas i resultatet), före skatt, från värdeförändringar på utestående derivat baserat på balansdagspriser per den 31 december 2018.

Värdeförändringar på finansiella derivat avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får netto mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller på övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således effekter från värdeförändringar av derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering.

MSEK	2018	2017
Omräkningsexponering nettoinvesteringar i utländsk verksamhet , valutakurs +10%)3)	Övrigt total resultat	Övrigt total resultat
NOK/SEK	138	154
EUR/SEK	1 586	1 431
Effekt från ränta +1%, guld +10%, USD/SEK +10%)4)
Räntederivat, ränteswappar	5	15
Valutaderivat, USD/SEK	3	16

1) Bygger på prognosticerad försäljning ett år framåt. 2) Bygger på utgående låneportfölj exklusive ränteswappar per 31/12.

3) Bygger på utgående balanser vid 31/12.

4) Bygger på utestående derivat per 31/12.

	Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
--	--------------	---------	------------	----------------	-----------------------

RISKHANTERING

Forts. Finansiella risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Refinansierings Risk att inte erhålla relevant finan och likviditetsrisk siering eller inte möta betalnings förpliktelser som en följd av otillräck lig likviditet.		Refinansieringsrisken begränsas genom god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider. Tillfredsställande betalningsberedskap skapas i form av outnyttjade kreditfaciliteter med marknads- och verksamhetsanpassad låneduration och behov av refinansiering ses regelbundet över. Refinansieringsbehovet är framförallt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen innehåller vissa definierade nyckeltal som måste uppfyllas för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resul tatutveckling och finansiell ställning och konflikt med lånevillkor. Under 2018 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor. Genomsnittlig löptid på totala låneramar var 3,5 (2,4) år vid årets utgång vilket är i enlighet med fastslagen policy. Per 31 december 2018 uppgick Bolidens betalnings beredskap till 9 964 (8 768) MSEK, bestående av likvida medel och outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Se även not 26 om finansiella skulder och förfallostruktur. Boliden har en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens likviditet.
Kredit- och motpartsrisk	Kreditrisker i finansiell verksamhet Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en för lust. Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument.	Bolidens finanspolicy stipulerar kreditbetyg A vid ingång av ny affär enligt Standard & Poor's samt maximal placering av likvida medel per motpart. Kreditkvalitet och motpartsspridning för derivaten anses ha varit god under 2018. Per den 31 december 2018 uppgick kreditris ken i derivatinstrument till ett marknadsvärde om 154 (141) MSEK, vilket avser de fordringar Boliden har mot externa motparter. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association) vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid specifika omständigheter såsom utebliven betalning. Vid löpande verksamhet nettoredovisar Boliden marknadsvärden i samma valuta med en och samma motpart som har förfall samtidigt där överskjutande belopp betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott avslutas alla relevanta utestående förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal. I merparten av ISDA-avtalen betalas utestående summa av den motpart som är
	Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk.	skyldig mest. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevak ning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2018 förekommer endast till begränsade belopp och har historiskt varit obetydliga. Se även not 19 om kundfordringar. Kreditförsäkringar används i vissa fall.
Risk management och försäkring	Risken för skador som orsakar ekonomisk förlust.	Risk Managementfunktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skade förebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.
Finansiell rapportering	Risk för felaktig finansiell och opera tionell rapportering.	Boliden har en väl fungerande internkontrollstruktur. Kontrollfunktioner finns såväl lokalt på enheter som på affärsområden och huvudkontor. Alla arbetar inom ett koncerngemensamt internkontrollramverk avseende finansiell rapportering, baserat på COSO. Årligen testas kontroller inom ramverket såväl internt som av externa revisorer. Den operationella rap porteringen följs upp och kontrolleras av koncernens controllerfunktion, vilken har ett nära samarbete med de lokala enheterna och affärsområdena.

Övriga risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Legala risker	Bolidens verksamheter är i stor utsträckning tillståndspliktiga och föremål för omfattande miljö- och annan reglering. Boliden kan vidare bli involverad i kommersiella tvister och rättsliga processer.	Verksamheterna är i stor utsträckning beroende av att befintliga tillstånd kan behållas/förnyas och av att nya tillstånd kan erhållas. Boliden bevakar rättsutvecklingen inom relevanta områden och implementerar, följer upp och säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Inom miljörättens område deltar Boliden aktivt genom medlemskap i bransch- och intresseorgani sationer, lobbyverksamhet, föredrag och utbildningsinsatser för beslutsfattare och andra intres segrupper. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 30.
Politiska risker	Politiska beslut kan få effekter i Sverige och de länder där Boliden och Bolidens affärspartner bedriver verksamhet. Exempel på sådana beslut kan avse förändringar avseende olika typer av skatter, hantering av efterbehandling och tillståndsprocesser.	Boliden och branschorganisationer är ofta remissinstans inför kommande politiska beslut som rör Bolidens verksamhet.
Förtroendeskadliga risker	Boliden kan drabbas av förtroende skadliga händelser såsom olyckshän delser eller då exempelvis leverantö rer, kunder och/eller anställda inte uppfyller de krav på miljö, kvalitet, etik etc. som Boliden lever efter. Se även sid 38-39 och 44.	Inom ramen för Bolidens CR-arbete genomförs utvärderingar och sanktionskontroller av kunder och leverantörer, Bolidens affärspartners, innan samarbete inleds och under pågående affärsrelation. Detta görs med hjälp av frågeformulär som fylls i av presumtiva affärspartners och som utvärderas systematiskt. Vid behov utförs även revisioner hos kunder och leverantörer för att säkerställa en nivå som ligger inom Bolidens kravbild. Vid avvikelser kan samarbetet avbrytas. Boliden utbildar sina medarbetare i antikorruption och konkurrensrätt. Boliden har en krisledningsgrupp med rutiner för att hantera kriser och komplexa händelser.

Bolagsstyrningsrapport

Kommentar från styrelsens ordförande

En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att skapa mervärde för våra aktieägare och för att upprätthålla förtroendet från våra intressenter i vidare bemärkelse.

En grupp i huvudsak svenska institutionella investerare har varit långsiktiga ägare i Boliden sedan vi åternoterades i Sverige för närmare 20 år sedan och under senare år har några stora utländska institutionella ägare tillkommit. Vi har dock ingen tydlig huvudägare och detta sätter ett speciellt krav på styrelsen att "tolka" ägarnas ambitioner.

Vi arbetar i en industri som kännetecknas av hög volatilitet, det vill säga snabba och kraftiga resultatsvängningar både uppåt och nedåt. Det här är något som våra aktieägare måste förstå. Det ställer också stora krav på ledning och styrelse att ge en god och transparent informationsgivning samt att kunna hantera de snabba förändringarna utan att drabbas av vare sig hybris i uppgången eller uppgivenhet i nedgången.

Samtidigt måste styrelse och ledning också kunna hantera stora och långsiktiga investeringsprojekt. Sådana projekt innehåller naturligtvis en hel del risker, som diskuteras i styrelsen under en förhållandevis lång tid innan ett beslut tas, men är avgörande för värdeskapandet i bolaget.

En förutsättning för ett värdeskapande styrelsearbete är även att styrelsen har ett bra grepp om verksamheten och vad som händer i omvärlden. Detta får vi bland annat genom månadsrapporter och ett väl strukturerat styrelsematerial. Vi besöker också varje år normalt två av Bolidens verksamheter för att på plats kunna göra en djupdykning i just den verksamheten och träffa lokal ledning och anställda.

För att säkerställa att styrelsen lägger tillräcklig tid på de mer långsiktiga och strategiska frågorna enas vi varje år om ett antal teman som vi lägger in i vår agenda. I bolagsstyrningsrapporten framgår vilka teman vi behandlade under det gångna året. Några av dem är årligt återkommande. Exempelvis behandlar vi CSR-frågor speciellt vid vårt oktobermöte och ledarskapsutveckling vid vårt decembermöte.

Den utvärdering av styrelsens arbete som vi gjorde under 2018 visar på ett väl fungerande styrelsearbete. Utvärderingen är ett underlag för valberedningens arbete och är för styrelsen ett viktigt instrument i vår strävan att ständigt förbättra vårt arbete.

Februari 2019

Anders Ullberg Styrelsens ordförande

Styrningen av Bolidenkoncernen

Boliden är ett svenskt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolidenkoncernen har cirka 5 800 medarbetare och driver gruvor och smältverk i Sverige, Finland, Norge och på Irland.

Till grund för bolagsstyrningen ligger aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning och andra tillämpliga lagar och regler.

Utöver regelverken använder Boliden interna styrinstrument som koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi (New Boliden Way) samt Bolidens interna kontrollverktyg (BICS). Dessutom finns policyer inom ett flertal områden, däribland Bolidens uppförandekod som alla medarbetare ska känna till och agera i enlighet med. Vidare arbetar koncernens enheter i enlighet med ledningssystem för hälsa och säkerhet, miljö, energi och kvalitet.

Några händelser under 2018

I likhet med övriga världen är hållbar utveckling en prioriterad fråga för Boliden. Detta märks inte minst genom att de investeringar som styrelsen och bolagsledningen har att ta ställning till måste vara värdeskapande både i termer av ekonomisk avkastning och när det gäller hållbar utveckling i ett bredare perspektiv. Flera investeringar som styrelsen fattade beslut om hade ett tydligt och mätbart miljöfokus, exempelvis beslutet att satsa 750 MSEK i en lakningsanläggning vid Rönnskär i syfte att utvinna mer metall från restmaterial samtidigt som mängden avfall reduceras. Det sedan tidigare pågående bygget av underjordsförvar är också drivet av miljökrav och hänsyn, och är ytterligare en del i det investeringsprogram på totalt 1 400 MSEK i Rönnskär som inleddes under 2015 och pågår till 2020 i syfte att öka kapaciteten i kopparsmältverket. Ytterligare en stor investering var beslutet om nya gruvtruckar till Kevitsa och Aitik för närmare 900 MSEK. Truckarna är förberedda för eldrift, vilket på sikt kommer att bidra till en väsentlig utsläpps-

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

3 maj

Välkommen till årsstämman 2019! Årsstämman för 2019 kommer att äga rum i Boliden den 3 maj.

skifta ut ytterligare närmare 1 573 MSEK till aktieägarna motsvarande 5,75 kr per aktie, genom ett automatiskt inlösenförfarande. Tillsammans med den ordinarie utdelningen erhöll aktieägarna totalt närmare 3 829 MSEK. • Till ledamöter i valberedningen utsågs Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars Erik Forsgårdh, Ola Peter Gjessing (Norges Bank Investment Management), Anders Oscarsson (AMF) och Anders Ullberg (styrelsens

• I enlighet med valberedningens förslag höja arvodet till styrelsens ordförande med 75 000 SEK till 1 650 000 SEK och till övriga styrelsemedlemmar, som inte är anställda i bolaget med 25 000 SEK till 550 000 SEK samt att ha oförändrade arvoden för arbetet i utskotten, vilket innebär 190 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och 90 000 SEK till vardera av revisionsutskottets övriga två ledamöter samt 50 000 SEK till vardera av ersättningsutskottets två

• I enlighet med valberedningens förslag välja Deloitte AB som revisor för tiden fram till och med nästa årsstämma samt att revisorsarvode ska utgå enligt

Årsstämman fattade vidare beslut om att godkänna de föreslagna principerna för ersättning till koncernledningen, innebärande att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare till 40–50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga lönen ska

ordförande).

ledamöter.

godkänd räkning.

reduktion. Investeringen ligger i linje med det pilotprojekt Boliden driver med ett flertal andra industri- och forskningsaktörer med stöd av Energimyndigheten för att utveckla teknik som möjliggör ett minskat beroende av fossila bränslen.

Under året fortsatte Boliden att investera i de finska enheterna. Fram till 2020 kommer 800 MSEK att investeras i Kevitsagruvan för att öka årsproduktionen från 7,5 till 9,5 Mton. Samtidigt investeras ytterligare i smältverken Harjavalta och Pori för att öka kopparproduktionen inom ramen för ett pågående investeringsprogram under 2017–2019 på över 2 000 MSEK i bland annat nytt svavelsyraverk och modernisering av smältugnar.

Andra väsentliga händelser under året var ibruktagandet av den nya krossen i Aitik, vilken enligt plan har bidragit till ökad produktionsstabilitet. Många års dedikerat säkerhetsarbete gav också positivt resultat och olycksfallen minskade under 2018 jämfört med tidigare år.

I början av året utsågs Mikael Staffas att 1 juni efterträda Lennart Evrell som VD och koncernchef.

Aktieägare och årsstämma

Bolidens största aktieägare är svenska och utländska fonder och institutioner. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 77 354 (70 416). De enskilt största ägarna var Swedbank Robur och BlackRock. Andelen utländskt ägande minskade under året till cirka 60 (66) procent. Mer information om aktieägarstrukturen finns på sidorna 54–55 i årsredovisningen och på Bolidens webbplats.

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt genom att lägga fram förslag till samt delta och rösta i de beslut som föreläggs årsstämman och eventuella extra bolagsstämmor. Aktieägare har möjlighet att få ett ärende behandlat på årsstämman om en skriftlig begäran lämnas till styrelsen i föreskriven tid så långt innan stämman att ärendet kan tas in i kallelsen. Aktieägarna är välkomna att ställa frågor om bolagets angelägenheter till styrelsen, verkställande

direktören, revisorn eller ordförandena i ersättnings- och revisionsutskotten under bolagsstämman.

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer samt principer för anställnings- och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. I förekommande fall beslutar årsstämman även om ändringar av bolagsordningen och val av revisorer.

Årsstämmorna hålls regelmässigt vid någon av Bolidens anläggningar i Sverige för att ge aktieägarna inblick i verksamheten. I samband med stämmorna erbjuds aktieägare möjlighet till rundturer i Bolidens gruvor, anrikningsverk eller smältverk för att på så sätt få en fördjupad kunskap om de olika verksamheterna och få tillfälle att träffa Bolidens medarbetare.

Årsstämman 2018

Årsstämman hölls den 27 april i Garpenberg. Vid årsstämman deltog 1 189 aktieägare personligen eller genom ombud och representerade sammanlagt 103 075 722 aktier. De representerade aktierna utgjorde drygt 38 procent av det totala antalet aktier. Flertalet styrelseledamöter och ledamöterna i koncernledningen samt revisorn närvarade vid årsstämman.

Stämman beslutade bland annat om omval av samtliga styrelseledamöter med undantag för Lennart Evrell som hade undanbett sig omval med anledning av sin aviserade avgång som VD. Stämman beslutade att VD inte skulle ingå i styrelsen. Anders Ullberg omvaldes som styrelsens ordförande. Några av stämmans övriga beslut var att:

• I enlighet med styrelsens förslag dela ut 8,25 kr per aktie, totalt 2 256 (1 436) MSEK.
• I tillägg till den ordinarie utdelningen

på Bolidens webbplats där även tidigare års protokoll finns publicerade.

inte vara pensionsgrundande.

De av årsstämman 2018 fattade besluten finns antecknade i stämmoprotokollet

BOLIDENS STYRNINGSSTRUKTUR

Valberedningen

Valberedningen representerar Bolidens aktieägare. Valberedningens uppgift är att utarbeta och lägga fram förslag till beslut som aktieägarna röstar om vid årsstämman. Förslagen gäller antal och val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, val av och arvode till bolagets revisorer samt vid behov den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören och möjlighet ges för valberedningen att träffa styrelsens ledamöter. Valberedningen förbereder även med stöd av revisionsutskottet val av revisor. Aktieägare kan lämna förslag till valberedningen i enlighet med de instruktioner som finns på Bolidens webbplats. Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I

enlighet med Bolidens valberedningsinstruktion ska valberedningen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. Ledamöterna i valberedningen får ingen ersättning.

Valberedningens arbete 2018

Vid årsstämman 2018 valdes Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars Erik Forsgårdh, Ola Peter Gjessing (Norges Bank Investment Management), Anders Oscarsson (AMF) samt Anders Ullberg (styrelsens ordförande) till ledamöter i valberedningen. I november sammankallade styrelsens ordförande ledamöterna och för att bättre spegla aktieägarstrukturen utnyttjade valberedningen sitt mandat att utse ytterligare en ledamot, Tommi Saukkoriipi (SEB Investment Management). Jan Andersson utsågs till valberedningens ordförande. Valberedningens aktuella sammansättning framgår även på Bolidens webbplats. Valberedningen har sammanträtt sammanlagt 3 gånger inför årsstämman 2019 och då även träffat två

av styrelseledamöterna samt verkställande direktören. Därutöver har man haft telefonkontakter. På så vis ges valberedningen en bra möjlighet att bilda sig en uppfattning om styrelseordförandens och de enskilda ledamöternas syn på styrelsearbetet, på den exekutiva ledningen samt synen på Bolidens verksamhet och utmaningar de närmaste åren.

I enlighet med Kodens bestämmelser eftersträvar valberedningen en jämn könsfördelning samt att styrelsen ska ha en – med hänsyn till Bolidens verksamhet, utvecklingsskede, framtida inriktning och förhållanden i övrigt – ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund.

Valberedningens förslag till årsstämman 2019 publiceras i den kommande kallelsen och på Bolidens webbplats.

Styrelsen

Styrelsen är utsedd av ägarna för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i såväl bolagets som aktieägarnas bästa intresse. Detta ska göras på ett hållbart sätt med ett väl avvägt risktagande för att säkerställa en långsiktigt positiv utveckling.

Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen. Styrelsen, som väljs på ett år i taget, har sedan årsstämman 2018 utgjorts av sju ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare. Från koncernledningen deltar normalt bolagets VD och koncernchef liksom ekonomioch finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till såväl större aktieägare som bolaget och bolagsledningen. Styrelsen uppfyller därmed Kodens krav på oberoende ledamöter. Ledamöterna presenteras på sidorna 66–67 och på Bolidens webbplats.

Styrelsen lägger fast bolagets finansiella mål och strategi, tillsätter och utvärderar verkställande direktören och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten, att lagar och regler följs samt säkerställer en korrekt och öppen informationsgivning. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande.

Ordföranden leder styrelsens arbete och styrelsemötena och skapar en öppen och konstruktiv dialog. Till ordförandens uppgifter hör vidare att följa och utvärdera enskilda ledamöters kompetens, arbete och bidrag till styrelsen. En viktig del i ordförandens arbete är att följa verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsens ordförande agerar som diskussionspart och stöd till verkställande direktören samt säkerställer att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar genomförs och efterlevs. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna en vecka före styrelsemötet. Den närmare arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av en instruktion till verkställande direktören som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte.

Styrelsens arbete under 2018

Styrelsen har under 2018 haft åtta styrelsemöten inklusive ett konstituerande styrelsemöte. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten per år på Bolidens operativa enheter. Under 2018 besökte styrelsen därför Garpenberg och Harjavalta.

Styrelsen får genom månadsrapporter och vid styrelsemöten löpande information om såväl den affärsmässiga som den finansiella utvecklingen samt om hur hållbarhetsmålen uppfylls. Varje styrelsemöte inleds med en genomgång av verksamheten och av aktuellt säkerhetsläge och hållbarhetsfrågor. I tillägg till dessa och andra verksamhetsrelaterade frågor fastställer styrelsen i början av varje år ett antal teman som särskilt ska behandlas i syfte att ge ökad förståelse för Bolidens möjligheter och utmaningar i ett bredare perspektiv. I enlighet härmed har styrelsen under 2018 diskuterat automation och teknikutveckling, batterimetaller och de potentiella möjligheter och eventuella hot som omställningen till elbilar kan innebära för Bolidens räkning samt eventuella samarbetsmöjligheter med så kallade juniorbolag (bolag som arbetar med projekt eller tillgångar i tidiga utvecklingsfaser). Som nämnts har styrelsen under året tagit ställning till ett flertal stora investeringar, däribland investeringarna i Rönnskär, Aitik, Kevitsa och Harjavalta/Pori.

En större koncentrataffär för att säkra råvaruförsörjningen till Bolidens kopparsmältverk i Finland var också föremål för diskussion och beslut i styrelsen. Projektet med att utveckla den nya mineraliseringen vid zinkgruvan Tara på Irland för att möjliggöra en förlängning av gruvans livslängd fortsatte att följas upp under året och prioritering av prospekteringsinsatser behandlades. Styrelsen tog också beslut om att föreslå årsstämman att i tillägg till utdelningen besluta om ett inlösenprogram för att skifta ut medel till bolagets aktieägare. Under våren respektive hösten diskuterade styrelsen finansieringsfrågor och fattade beslut om att refinansiera Bolidens kreditfaciliteter samt att sätta upp ett nytt obligationslåneprogram för ökad flexibilitet.

Arbetet med att förbättra säkerheten har varit föremål för fortsatt bevakning och uppföljning i styrelsen. Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor (License to

Operate) viktiga frågor för bolaget och dess styrelse och behandlas återkommande. Ett härtill gränsande område, CSR och affärsetikrelaterade frågor, har också ägnats uppmärksamhet.

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen under ordförandens ledning, eller med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2018 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade frågor inom olika ämnesområden.

Styrelsens utskott

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen kan inom sig inrätta utskott som bereder frågor inom sina respektive områden. I enlighet härmed har liksom tidigare år styrelsen inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott under 2018. Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman och arbetet styrs av utskottens arbetsordning och instruktion.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet förbereder vissa frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena internkontroll och redovisning samt att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering. Boliden har en internkontrollfunktion som bland annat arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet övervakar även upphandling av tjänster, utöver revision, från bolagets revisorer samt upphandlar revision vid behov i samverkan med valberedningen. Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov.

Revisionsutskottet utgörs sedan årsstämman 2018 av Pia Rudengren, ordförande, Tom Erixon och Anders Ullberg. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomi och redovisningsfrågor, se styrelsens uppdrag och tidigare erfarenheter på sidorna 66–67. På mötena deltar dessutom Bolidens ekonomi- och finansdirektör samt chefen för internkontroll. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2018. Under året ägnades särskild uppmärksamhet åt internkontroll, IT-säkerhet samt redovisningsprinciper. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen anta-

STYRELSENS ARBETE 2018

Återkommande ärenden: Hållbarhetsoch säkerhetsfrågor, genomgång av verksamheten, investeringar, efterkalkyler och temapunkter. Nedan listas huvudsakliga ärenden på årets styrelsemöten:

Februari: Extra styrelsemöte för beslut om ny VD och koncernchef.

Februari: Genomgång bokslutskommuniké, årsredovisning, revisionsrapport, utdelningsförslag och förslag om inlösen samt ärenden till årsstämman. Mineraltillgångar- och reserver, finansieringsfrågor, expansionsinvesteringar, License to operate, public affairs, status i större tvister.

April (ordinarie samt konstituerande

möte): Kvartalsrapport första kvartalet, fördjupning i teknikutveckling och automation, batteriteknologi och batterimetaller, tradingbolag och affärslogik, säkring av koncentratförsörjning och koncentrataffär, strukturaffärer inom gruvsektorn, investeringar, IT-säkerhet, refinansiering av revolverande kreditfacilitet, inköpsfrågor och kostnadsutveckling. Möte mellan styrelse och revisorer utan ledningens närvaro. Årsstämma och konstituerande styrelsemöte.

Maj: Extra styrelsemöte avseende koncentrataffär.

Juli: Kvartalsrapport andra kvartalet och genomgång av revisionsrapport, juniorbolag, koncentratförsörjning, investeringar.

Oktober: Kvartalsrapport tredje kvartalet, strategisk inriktning för affärsområde Gruvor respektive Smältverk, uppföljning av New Boliden Way, Corporate Responsibility (CR) samt koncernpolicies.

December: Genomgång av strategi, budget och affärsplan, ledar- och styrelseutvärdering, investeringar, risker och riskberedskap samt refinansieringsfrågor.

gen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag till ersättningsprinciper för verkställande direktören och koncernledningen som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats. En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 4.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Michael G:son Löw. Utskottet har under året haft ett möte samt därutöver ett antal telefonkontakter.

VD och koncernledning

Verkställande direktören har det yttersta ansvaret för att den strategiska inriktningen och styrelsens beslut implementeras och följs samt för att riskhantering, styrning, system, organisation och processer är tillfredsställande. I sitt arbete stöds verkställande direktören av koncernens ledningsgrupp som utöver verkställande direktören består av cheferna för Bolidens två affärsområden Gruvor, respektive Smältverk, ekonomi- och finansdirektören samt direktören för Corporate Responsibility (CR). Koncernledningen sammanträder en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut. De av styrelsen behandlade områdena har i stor utsträckning speglat ledningens arbete under året. Två gånger om året träffas också ledningen för diskussion av strategin. Koncernledningen, tillsammans med ledningen för respektive affärsområde träffas dessutom sex gånger om året för genomgång av affärsområdesspecifika frågor inklusive budget och verksamhetsgenomgång. För större projekt bildas särskilda styrgrupper tillsammans med projektledare och övriga intressenter som träffas regelbundet. Vidare träffar koncernledningen bolagets arbetstagarledamöter och suppleanter inför varje styrelsemöte där styrelseagendan och andra aktuella frågor diskuteras. En presentation av koncernledningen finns på sidan 68.

Affärsstyrning

Styrning från styrelsen sker via verkställande direktören och koncernledningen till de operativa enheterna. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av Bolidens styrdokument, budget och strategisk plan. Styrdokumenten finns tillgängliga på Bolidens interna webbplats och utgör det interna ramverket som krävs för en effektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Uppförandekod, Finanspolicy, Skattepolicy, Insiderpolicy, Whistleblowerpolicy, dokumentation kring sanktionskontroll, delegering och beslutsfattande, antikorruption och intressekonflikter, konkurrensrättsfrågor, leverantörsutvärdering och uppförandekod, kommunikation, integritet och GDPR samt ett stort antal miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade styrdokument.

Styrning av Bolidens hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor är en viktig del av Bolidens verksamhet och arbetet drivs med utgångspunkt i de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Hållbarhetsfrågor tas upp på varje ledningsgrupps- och styrelsemöte och på lokala ledningsgruppsmöten. En person i koncernledningen är dedikerad till frågor inom Corporate Social Responsibility. Det dagliga ansvaret är decentraliserat till respektive enhet. Centrala funktioner för hållbarhet, miljö, energi och HR följer upp enheternas arbete och ansvarar för att skapa struktur och inriktning för arbetet.

De hållbarhetsfrågor som Boliden har identifierat som mest väsentliga är kopplade till Bolidens budget och strategi. Fak-

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

torer som ligger till grund för prioritering är verksamheternas påverkan på människa och miljö, hur arbete med frågorna kan stödja verksamheten, förväntningar från interna och externa intressenter, risker och möjligheter, omvärldsfaktorer och tillämpliga regelverk. Vilka utmaningar som ska prioriteras förändras över tid och därför sker en regelbunden översyn, vanligtvis en gång per år. Det åligger olika ansvariga inom koncernen att sätta lokala mål inom de övergripande frågorna.

Bolidens miljöarbete är värderingsbaserat, vilket innebär att åtgärder beslutas inte enbart utifrån myndighetskrav utan också baserat på de behov och förbättringsåtgärder som Boliden självt identifierat och som kan förbättra miljön vid verksamhetsorterna. Det innebär att investeringar som har stor miljönytta i relation till investerat belopp genomförs oberoende av externa krav eller pålagor. I enlighet härmed har omfattande investeringar beslutats bland annat i moderniserad truckflotta i Aitik och Kevitsa, ett ny lakningsanläggning i Rönnskär för upparbetning av restprodukter och återuppbyggnaden av plastseparationen i Bergsöe. Sedan tidigare pågår arbete med avvattning av avfallsdammen i Kokkola samt ett nytt svavelsyraverk i Harjavalta. Vid Rönnskär färdigställs nu underjordsförvaret där vissa typer av avfall kommer att förvaras.

Efter några år med högre antal olycksfall har Bolidens fokuserade arbete med säkerhetskultur och säkerhetsfrågor givit resultat och minskat antalet olycksfall jämfört med tidigare år. För att säkerställa att utvecklingen går i samma positiva riktning fortsätter arbetet oförtrutet. Dessa åtgärder är delvis av teknisk karaktär och syftar till att höja den fysiska standarden och kvalitén på arbetsplatserna, t.ex. genom separerade gång- och trafikbanor, förbättrad skyltning och översyn av parkeringsföreskrifter. De åtgärder som vidtagits de senaste åren vad gäller ledarskapsutveckling och förbättrad säkerhetskultur fortsätter med oförminskad styrka och involverar

även entreprenörer och affärspartners. Liksom miljöarbetet är arbetsmiljöarbetet värderingsbaserat och investeringar tas utifrån riskanalyser i tillägg till tvingande lagar och regler. Höga krav ställs också på affärspartners när det gäller respekt för och efterlevnad av tillämpliga säkerhetsföreskrifter och regler. Affärspartners granskas, väljs och utvärderas utifrån bland annat dessa aspekter.

Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor viktiga frågor för bolaget. Boliden arbetar aktivt i branschorganisationer med att bevaka och främja gruvnäringens intressen.

Frågor om affärsetik är ständigt aktuella och något som bolaget arbetar aktivt med. Under året har Boliden prioriterat en översyn av processen för utvärdering av affärspartners samt drivit ett projekt och implementerat personuppgiftsregelverket GDPR. Boliden har även förstärkt sitt arbete med sanktionsefterlevnad och implementerat nya verktyg för sanktionskontroller som inkluderas i utvärderingen av affärspartners. Boliden har en whistleblowerfunktion för att underlätta rapportering av misstänkta fall av oegentligheter. Under året har nya styrdokument tagits fram på antikorruptionsområdet och utbildningar genomförts av ledning och tjänstemän, genom klassrumsträning samt elektroniskt. Implementering och utrullning av det uppdaterade materialet och regelverket sker via webb och via fysiska möten med början från årsskiftet.

Från och med 2017 inkluderas hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen. Separat avges liksom tidigare även en GRI-rapport som är föremål för extern granskning av revisorer. Granskningen syftar bland annat till att understryka vikten av hållbarhetsarbetet och ytterligare förstärka förtroendet hos marknaden och övriga intressenter avseende detta arbete.

Revisorer

Den externa revisorn är en oberoende granskare av Bolidens räkenskaper för att säkerställa att dessa i all väsentlighet ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av bolagets ställning och resultat. Revisorn granskar också styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och redovisar sina iakttagelser för styrelsen utan ledningens närvaro. Revisorn har kontakt med koncernledningen i samband med revisioner eller uppkomna frågeställningar. Revisorn deltar regelmässigt på revisionsutskottets möten och har härutöver träffat styrelsen en gång utan ledningens närvaro under 2018. Revisorn rapporterar vidare till aktieägarna på årsstämman.

Vid årsstämman 2018 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till revisorer intill slutet av årsstämman 2019. Auktoriserade revisorn Jan Berntsson är huvudansvarig revisor. Han är partner och verkställande direktör för Deloitte Sverige och har revisionsuppdrag för bl.a. Kinnevik. Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. Information om ersättning under 2019 finns i not 5.

STYRELSEN

Namn	Anders Ullberg styrelseordförande		Marie Berglund ledamot	Tom Erixon ledamot
Befattning	–		Direktör Råvaruförsörjning och Miljö, NCC Industry	VD och koncernchef Alfa Laval
Utbildning	Civilekonom		Biolog, M. Sc.	Jur. kand., MBA.
Invald	2005		2003	2013
Född	1946		1958	1960
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Eneqvist Consulting och Studsvik Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Epiroc och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering, styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group		Styrelseordförande i Eurocon Consulting. Styrelseledamot i Baltic Sea 2020 och Insynsrådet för läns styrelsen i Västernorrland
Tidigare befattningar	Ekonomidirektör i Svenska Varv. Ekonomi- och finansdirektör, vice VD samt VD- och koncernchef i SSAB		Koncernekolog i tidigare MoDo koncernen, miljöchef i Botnia banan AB, VD i BioEndev (konsult)	Managing partner Boston Consulting Group, olika ledande befattningar inom Sandvik samt VD- och koncernchef Ovako
Antal aktier1)	45 000		1 250	6 900
Mötesnärvaro	8 av 8		8 av 8	7 av 8
Utskottsarbete (närvaro)	Revisionsutsk. 5 av 5	Ersättningsutsk. 1 av 1	–	Revisionsutskott 4 av 5
Styrelsearvode,SEK	1 650 000		550 000	550 000
Utsk.arvode,SEK	90 000	50 000	–	90 000
Sammanlagt arvode	1 790 000		550 000	640 000
Oberoende fr bolaget och bolagsledningen	Ja		Ja	Ja
Oberoende av större ägare	Ja		Ja	Ja

Namn	Marie Holmberg arbetstagarrepresentant	Kenneth Ståhl arbetstagarrepresentant	Cathrin Öderyd arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005–2008. Representant för Sveriges ingenjörer	Ledamot sedan 2014. Processoperatör. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben, Bergsöe	Ledamot sedan 2018. Ordförande Gruvklubben Aitik (IF Metall), Boliden Workers Council
Invald	2008	2014	2018
Född	1963	1973	1975
Antal aktier1)	50	0	5
Mötesnärvaro	8 av 8	8 av 8	3 av 5

Introduktion

STYRELSE

STYRELSEN

Namn	Michael G:son Löw ledamot	Elisabeth Nilsson ledamot	Pia Rudengren ledamot	Pekka Vauramo ledamot
Befattning	–	Hedersdoktor Luleå Tekniska Universitet, särskild utredare	–	VD och koncernchef Metso
Utbildning	Civilekonom	Bergsingenjör	Civilekonom	Bergsingenjör
Invald	2010	2015	2017	2016
Född	1951	1953	1965	1957
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Recondoil. Styrelseledamot i Concordia Maritime, Preem, Stena Bulk, Naturstenskompaniet Internatio nal, vice ordförande i Svensk-ryska Handelskammaren och i Svenska EnergiEkonomiska Föreningen, ledamot i Kungliga Ingenjörsveten skapsakademien (IVA)	Styrelseordförande i Göta Kanal Styrelseordförande i Social bolaget Initiative Styrelseledamot i EKN, Kungliga Styrelseledamot i Duni, Ingenjörsvetenskapsakademien Academedia, KappAhl och (IVA) och ledamot i Skandias Tikkurila fullmäktige samt Hanaholmens direktion		Styrelseledamot i Nokia Tyres Plc och I.S. Mäkinen Oy
Tidigare befattningar	Olika ledande befattningar inom Conoco Inc i Stockholm, Houston, Köpenhamn, Bangkok, Prag, London. VD- och koncern chef Preem	VD för Jernkontoret samt Ekonomi- och finansdirektör i olika ledande befattningar Investor samt vice VD i W Capital inom SSAB-koncernen, Management VD för SSAB Merox		Olika ledande befattningar inom Sandvik Mining och Cargotec, CEO i Finnair
Antal aktier1)	100	200	0	1 000
Mötesnärvaro	8 av 8	8 av 8	8 av 8	6 av 8
Utskottsarbete (närvaro)	Ersättningsutskott 1 av 1	–	Revisionsutskott 5 av 5	–
Styrelsearvode,SEK	550 000	550 000	550 000	550 000
Utsk.arvode,SEK	50 000	–	190 000	–
Sammanlagt arvode	600 000	550 000	740 000	550 000
Oberoende fr bolaget och bolagsledningen	Ja	Ja	Ja	Ja
Oberoende av större ägare	Ja	Ja	Ja	Ja

Namn	Magnus Filipsson arbetstagarrepresentant	Gard Folkvord arbetstagarrepresentant	Ola Holmström arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Suppleant sedan 2018. Ordförande för Unionen i Aitik, Bolidenområdet och Stockholmskontoret	Suppleant sedan 2018. Specialistoperatör. Ordförande för Odda Kjemiske Arbeiderforening. Medlem i kompetensutskottet för Industri Energi. Medlem i Odda kommunstyrelse (A). Ordförande för Oddaprodukt AS	Suppleant sedan 2017. Ordförande för Gruvklubben Kristineberg (IF Metall), FSG (Facklig samverkan Gruv), Boliden Workers Council
Invald	2018	2018	2017
Född	1974	1969	1965
Antal aktier1)	0	101	170	1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska
Mötesnärvaro	3 av 5	4 av 5	8 av 8	personers innehav per 31 december 2018.

KONCERNLEDNING

Namn	Mikael Staffas	Kerstin Konradsson	Stefan Romedahl
Befattning	VD och koncernchef	Direktör – Affärsområde Smältverk	Direktör – Affärsområde Gruvor
Utbildning	Civilingenjör, MBA	Bergsingenjör	Bergsingenjör
Anställd	2011	2012	2018
Född	1965	1967	1967
Övriga uppdrag	Styrelseordförande Eurometaux, Gruvornas Arbetsgivareförbund och vice ordförande SveMin. Sty relseledamot International Zinc Association, International Copper Association samt Industriarbets givarna	Styrelseledamot i Höganäs, ledamot i Kungliga Ingenjörs vetenskapsakademien (IVA)	Styrelseledamot i Gruvornas Arbetsgivareförbund, SveMin samt Euromines
Tidigare befattningar	Ekonomi- och finansdirektör Södra Skogsägarna, Partner McKinsey & Co	Affärsområdeschef och VD inom Åkerskoncernen samt i olika ledande befattningar inom SSAB	Direktör division Norra LKAB, VD för Zinkgruvan, projektchef för Svensk Kärnbränslehantering (SKB) samt olika ledande befatt ningar inom Boliden
Antal aktier1)	12 700	4 400	0

Namn	Håkan Gabrielsson	Åsa Jackson
Befattning	Ekonomi- och finansdirektör	Direktör – Corporate Responsibility2)
Utbildning Civilekonom		Civilekonom
Anställd 2009–2011, 2016		2019
Född	1967	1964
Övriga uppdrag	–	–
Tidigare befattningar	Ekonomi- och finansdirektör Fagerhult, Direktör Group Controlling Boliden samt olika befattningar på Sapa, Ericsson och Electrolux	Direktör HR, hälsa och säkerhet, Ahlstrom-Munksjö, Direktör HR och hållbar utveckling samt andra ledande befattningar inom ABB Sverige
Antal aktier1)	1 230	0

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2018. 2) Thomas Söderqvist var Direktör Corporate Responsibility till och med den 31 december 2018.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

INTERN KONTROLL

Styrelsens rapport om intern kontroll Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, lagar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Funktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten i frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sin verksamhet under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter. För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Boliden finns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Boliden har ett enhetligt och standardiserat internkontrollramverk, Boliden Internal Control System (BICS).

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna identifieras, analyseras och dokumenteras i BICS.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2018 fortsatte arbetet med dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen i BICS. För varje identifierad risk dokumenteras de kontroller som hanterar risken.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via epost samt vid de regelbundet återkommande finansoch controllerträffarna. Extern kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen. Årlig testning sker av dokumenterade kontroller inom ramen för BICS, såväl av interna resurser som externa revisorer. Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Kontrollaktivitet Ansvarig Uppföljning

Efterlevnad av Bolidens redovisningsmanual Koncernredovisning/Controlleravdelning Koncernledning Kontroll av konsoliderat resultat Koncernredovisning/Controlleravdelning Koncernledning Analys och uppföljning Affärsområden/Controlleravdelning Koncernledning Budget och prognoser Affärsområden/Controlleravdelning Koncernledning Kontroll korrekt finansiell rapportering Operativa enheter/Affärsområden Koncernredovisning/Internkontroll/

Controlleravdelning Skattekontroll Operativa enheter Koncernskattechef

Finansiella rapporter

INNEHÅLL

Koncernen	Koncernens resultaträkning	71
	Koncernens rapport över totalresultatet	71
	Koncernens balansräkning	72
	Koncernens förändringar i eget kapital	73
	Koncernens kassaflödesanalys	74
Moderbolaget	Moderbolagets resultaträkning	75
	Moderbolagets balansräkning	75
	Moderbolagets förändringar i eget kapital	75
	Moderbolagets kassaflödesanalys	75
Noter	Not 01: Väsentliga redovisnings och värderingsprinciper	76
	Not 02: Information per segment och
	geografisk marknad	82
	Not 03: Intäkter	83
	Not 04: Anställda och personalkostnader	84
	Not 05: Arvode och kostnadsersättning
	till revisorer	85
	Not 06: Väsentliga kostnadsslag	85
	Not 07: Övriga rörelseintäkter	86
	Not 08: Finansiella intäkter	86
	Not 09: Finansiella kostnader	86
	Not 10: Statliga stöd	86
	Not 11: Tilläggsinformation till kassaflödesanalys 86
	Not 12: Immateriella anläggningstillgångar	87
	Not 13: Materiella anläggningstillgångar	88
	Not 14: Leasingavgifter	89
	Not 15: Andelar i dotterföretag	90
	Not 16: Andelar i intresseföretag	90
	Not 17: Skatter	91
	Not 18: Varulager	92
	Not 19: Kundfordringar Not 20: Övriga kortfristiga fordringar	92 92
	Not 21: Närstående	92
	Not 22: Eget kapital	93
	Not 23: Avsättningar för pensioner och
	liknande förpliktelser	93
	Not 24: Övriga avsättningar	96
	Not 25: Riskupplysningar	97
	Not 26: Finansiella skulder och förfallostruktur	97
	Not 27: Finansiella derivatinstrument	98
	Not 28: Övriga kortfristiga skulder	98
	Not 29: Finansiella tillgångar och skulder
	fördelade per värderingskategori	99
	Not 30: Ställda säkerheter och
	eventualförpliktelser	100
Övrigt	Förslag till vinstdisposition	101
	Revisionsberättelse	102

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

KONCERNEN

Koncernens resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2018	2017
Försäljningsintäkter	2, 3	52 454	49 531
Kostnad för sålda varor	6	–41 761	–38 988
Bruttoresultat		10 693	10 543
Försäljningskostnader	6	–438	–417
Administrationskostnader	5, 6	–648	–452
Forsknings- och utvecklingskostnader	6	–705	–659
Övriga rörelseintäkter	7	305	206
Övriga rörelsekostnader		–200	–212
Resultatandelar i intresseföretag	16	–4	6
Rörelseresultat	2–7, 10, 12–14	9 004	9 015
Finansiella intäkter	8	2	4
Finansiella kostnader	9	–242	–282
Resultat efter finansiella poster		8 763	8 737
Skatter	17	–1 562	–1 881
Årets resultat		7 201	6 856
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		7 198	6 854
Innehav utan bestämmande inflytande		3	2
Resultat per aktie, SEK	22	26,32	25,06
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

Koncernens rapport över totalresultatet

Belopp i MSEK	Not	2018	2017
Årets resultat		7 201	6 856
Övrigt totalresultat
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument		9	–26
Skatteeffekt på derivatinstrument		–2	5
Överföringar till resultaträkningen		4	31
Skatt på överföringar till resultaträkningen		–1	–7
		10	3
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter		694	320
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		–121	–94
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument		27	21
		600	247
Summa poster som kommer att omklassificeras till resultatet		610	250
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	23	–26	–12
Skatt hänförlig till poster som inte återförs till periodens resultat		5	2
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		–21	–9
Summa övrigt totalresultat		589	241
Årets totalresultat		7 790	7 096
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		7 787	7 094
Innehav utan bestämmande inflytande		3	2

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	3 566	3 482
Materiella anläggningstillgångar	13, 14
Byggnader och mark		5 468	5 410
Tillredningar		7 832	7 907
Maskiner och andra tekniska anläggningar		19 717	18 725
Inventarier, verktyg och installationer		327	301
Pågående nyanläggningar		5 533	3 970
		38 877	36 313
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	16	25	29
Andra aktier och andelar	29	18	30
Uppskjutna skattefordringar	17	136	58
Långfristiga fordringar		131	133
		310	251
Summa anläggningstillgångar		42 752	40 046
Omsättningstillgångar
Varulager	18	10 358	9 500
Kundfordringar	19, 29	1 864	2 324
Skattefordringar		90	71
Räntebärande fordringar	29	–	2
Derivatinstrument	27, 29	154	141
Övriga kortfristiga fordringar	20	1 235	1 288
Likvida medel	10, 29	2 272	2 510
Summa omsättningstillgångar		15 975	15 836
SUMMA TILLGÅNGAR		58 727	55 882
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		5 940	5 940
Omräkningsreserv		942	342
Säkringsreserv		11	1
Förmånsbestämda pensionsplaner		–838	–817
Balanserat resultat		32 366	28 999
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		39 000	35 044
Innehav utan bestämmande inflytande		11	9
Summa eget kapital		39 011	35 053
Långfristiga skulder
Avsättningar för pensioner	23	967	943
Övriga avsättningar	24	3 898	2 911
Uppskjutna skatteskulder	17	2 941	3 089
Skulder till kreditinstitut	26, 29	3 145	4 004
Övriga räntebärande skulder	26, 29	–	2
Summa långfristiga skulder		10 950	10 949
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	26, 29	216	1 331
Övriga räntebärande skulder	26, 29	2	5
Leverantörsskulder	26, 29	5 106	4 426
Övriga avsättningar	24	134	226
Aktuella skatteskulder		683	1 166
Derivatinstrument	26, 27, 29	34	92
Övriga kortfristiga skulder	28	2 590	2 633
Summa kortfristiga skulder		8 767	9 880
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		58 727	55 882

KONCERNEN

Koncernens förändringar i eget kapital

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare				Innehav
Belopp i MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings reserv	Förmåns bestämda pensions planer	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2017-01-01		579	5 940	95	–2	–808	23 582	29 386	8	29 394
Årets resultat							6 854	6 854	2	6 856
Övrigt totalresultat		–	–	247	3	–9	–	241	0	241
Årets totalresultat Utdelning till Boliden ABs		–	–	247	3	–9	6 854	7 094	2	7 096
aktieägare		–	–	–	–	–	–1 436	–1 436	–	–1 436
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	0	0
Utgående eget kapital 2017-12-31		579	5 940	342	1	–817	28 999	35 044	9	35 053
Ingående eget kapital 2018-01-01		579	5 940	342	1	–817	28 999	35 044	9	35 053
Årets resultat							7 198	7 198	3	7 201
Övrigt totalresultat		–	–	600	10	–21	–	589	0	589
Årets totalresultat		–	–	600	10	–21	7 198	7 787	3	7 790
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–	– 2 256	–2 256	–	–2 256
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	0	0
Inlösen		–289	–	–	–	–	–1 284	–1 573	–	–1 573
Fondemission		289	–	–	–	–	–289	–	–	–
Utgående eget kapital 2018-12-31	22	579	5 940	942	11	–838	32 366	39 000	11	39 011

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Balansräkningen för utländska företag omräknas till de valutakurser som gäller vid rapportperiodens slut. Resultaträkningen omräknas till rapportperiodens genomsnittskurser. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag till viss del genom att ta en motsatt position i form av lån i den utländska valutan. Kursdifferensen på upptagna lån, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Nettoskuld, MSEK	2018-12-31	2017-12-31
Skulder till kreditinstitut	3 361	5 335
Övriga räntebärande skulder	2	8
Pensionsskulder	967	943
Räntebärande tillgångar	–24	–24
Kassa och banktillgodohavanden	–2 272	–2 510
	2 034	3 752

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Omvärderingar av pensionsförpliktelser redovisas i övrigt totalresultat.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

Sysselsatt kapital, MSEK	2018-12-31	2017-12-31
Immateriella tillgångar	3 566	3 482
Materiella tillgångar	38 877	36 313
Andelar i intresseföretag	25	29
Andra aktier och andelar	18	30
Varulager	10 358	9 500
Kundfordringar	1 864	2 324
Övriga fordringar	1 495	1 541
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–4 032	–3 137
Leverantörsskulder	–5 106	–4 426
Övriga icke räntebärande skulder	–2 624	–2 726
	44 441	42 931

Koncernens kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	Not	2018	2017
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		8 763	8 737
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	12, 13	4 930	4 601
Avsättningar		–3	5
Omvärdering av processlager		70	–102
Omräkningsdifferenser och övrigt		57	52
Betald skatt		–2 286	–1 457
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	11	11 531	11 837
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–865	709
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		544	–319
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		562	530
Övrigt		–3	–20
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet		237	900
Kassaflöde från den löpande verksamheten		11 768	12 737
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	12	–33	–20
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	13	–6 105	–5 575
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		55	6
Avyttring/Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		6	160
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–6 076	–5 428
Fritt kassaflöde		5 692	7 309
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–3 829	–1 436
Upptagna lån		2 270	1 143
Amortering av låneskulder		–4 372	–6 011
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	11	–5 931	–6 304
Årets kassaflöde		–239	1 005
Likvida medel vid årets början		2 510	1 503
Kursdifferens i likvida medel		1	1
Likvida medel vid årets slut	11	2 272	2 510

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2018	2017
Utdelningar från dotterföretag	15	6 000	3 000
Resultat från andelar i intresseföretag	16	–6	–
Resultat efter finansiella poster		5 994	3 000
Skatter		–	–
Årets resultat		5 994	3 000

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2018-12-31	2017-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag	15	3 911	3 911
Andelar i intresseföretag	16	–	5
Långfristiga fordringar på dotterföretag		11 068	8 897
Summa
anläggningstillgångar		14 980	12 813
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
på dotterföretag		–	519
Summa omsättningstillgångar		–	519
SUMMA TILLGÅNGAR		14 980	13 333
EGET KAPITAL OCH
SKULDER
Eget kapital	22
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252 5 831	5 252 5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		2 655	3 484
Årets resultat		5 994	3 000
		8 649	6 484
Summa eget kapital		14 480	12 314
Skulder
Långfristiga skulder till kreditinstitut	26	500	500
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	26	–	519
Summa skulder		500	1 019
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER		14 980	13 333

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2017-01-01	579	5 252	4 920	10 751
Utdelning			–1 436	–1 436
Årets resultat			3 000	3 000
Utgående eget kapital 2017-12-31	579	5 252	6 484	12 314
Ingående eget kapital 2018-01-01	579	5 252	6 484	12 314
Utdelning			–2 256	–2 256
Inlösen	–289		–1 284	–1 573
Fondemission	289		–289	–
Årets resultat			5 994	5 994
Utgående eget kapital 2018-12-31	579	5 252	8 649	14 480

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	2018	2017
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	5 994	3 000
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Realisationsresultat	6	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten	6 000	3 000
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	595	1 143
Amortering av låneskulder	–1 115	–2 312
Utdelning	–3 829	–1 436
Amortering, lån från dotterföretag	–1 651	–395
Kassaflöde från
finansieringsverksamheten	– 6 000	–3 000
Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 01 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är Stockholm med adress Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ Stockholm och ingår i Large Capsegmentet.

Bolaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderbolagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligtvärdesäkras.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper.

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 13 februari 2019. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att läggas fram för fastställande av årsstämman den 3 maj 2019.

Nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och

uttalanden från IFRS IC som trätt i kraft under kalenderår 2018 Två nya IFRS-standarder gäller från och med den 1 januari 2018, IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder.

IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller en modell för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell för finansiella tillgångar och en omarbetad ansats till säkringsredovisning.

Klassificering och värdering under IFRS 9 är baserade på den affärsmodell ett företag tillämpar för förvaltningen av finansiella tillgångar och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från de finansiella tillgångarna. Utöver vissa förändringar i benämningar har ändringen ingen påverkan på klassificeringen av Bolidens finansiella instrument. Beskrivning av nya benämningar och klassificering framgår av avsnitt Finansiella instrument sidan 77.

En förlustreserv ska redovisas för alla finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. I Bolidens fall blir detta primärt tillämpligt på kundfordringar. Boliden tillämpar IFRS 9 från 1 januari 2018 och har valt att inte göra någon retroaktiv tillämpning. Den nya metoden för att fastställa förlustreserv har inte någon väsentlig effekt på koncernen.

I och med att det inte uppstår några effekter på de finansiella rapporterna presenteras inte någon öppningsbalans.

IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder har ersatt tidigare standarder och tolkningsuttalanden om intäkter. Standarden introducerar en ny modell för intäktsredovisning för kontrakt med kunder och ska tillämpas på samtliga kontrakt med kunder. Den nya standarden innebär nya utgångspunkter för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med tidigare.

Boliden har genomfört analys av kundkontrakt för att bedöma effekterna på intäktsredovisningen. Bolidens huvudsakliga intäkt kommer från försäljning av metaller. Det som har framkommit är att frakten vid vissa fraktvillkor kan anses som ett separat prestationsåtagande. I och med att den typen av avtal är begränsade till antal och det rör sig om oväsentliga belopp redovisas frakten inte separat från försäljningen. Slutsatsen av analysarbetet är att övergången till IFRS 15 inte har inneburit någon materiell effekt på koncernens nettoomsättning vare sig beloppsmässigt eller avseende skillnad i periodicitet. Redovisningsprinciperna för intäkter presenteras på sidan 79.

Nya standarder och tolkningar som träder i kraft under kalenderår 2019 eller senare

Nedan beskrivs vilka nya redovisningsprinciper som ska tillämpas från och med 2019 och som påverkar Bolidens redovisning.

IFRS 16, Leasingavtal:

Standarden träder i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 eller senare och ger en heltäckande modell för identifiering och redovisning av leasingavtal för både leasinggivare och leasingtagare. Den ersätter den nuvarande leasingstandarden, IAS 17 Leasingavtal och relaterade tolkningsuttalanden. För Bolidenkoncernen blir första tillämpningsdag 1 januari 2019.

Ett leasingavtal enligt IFRS 16 är ett avtal som överför rätten att kontrollera nyttjandet av en identifierad tillgång under en tidsperiod i utbyte mot ersättning. Kontroll existerar om kunden har rätten att åtnjuta förmånerna av användningen av den identifierade tillgången och har rätten att besluta hur den identifierbara tillgången används.

Boliden har sedan länge en restriktiv inställning till att finansiera köp av anläggningstillgångar via leasing. Tecknande av leasingkontrakt sker därför endast i undantagsfall. De leasingkontrakt som finns avser främst produktionsutrustning. Boliden har inför införandet av IFRS 16 genomfört en analys av befintliga leasingkontrakt och liknande kontrakt för att bedöma påverkan av den nya standarden. Analysen har visat att den nya standarden inte kommer påverka Bolidens redovisning i någon större utsträckning.

IFRS 16 förändrar framförallt hur leasingavtal som tidigare klassificerades som operationella enligt IAS 17, vilka redovisats utanför balansräkningen, skall redovisas. Synsättet baseras på att leasingtagaren har en rättighet att använda en tillgång under en viss tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet.

Boliden har valt att tillämpa den förenklade övergångsmetoden vilket innebär att jämförelseåret inte räknas om och att storleken på nyttjanderätten har värderats till att motsvara storleken på leasingskulden vid övergångstidpunkten. Beräkning av skuld för leasad tillgång baseras på nuvärdet av de återstående leasingavgifterna, diskonterade med leasingavtalets implicita ränta, eller i fall den inte kan fastställas med den marginella låneräntan. Den marginella låneräntan har fastställts centralt utifrån koncernens finansieringsbehov och villkor. Bolidenkoncernen använder sig av lättnadsregler som finns tillgängliga vid övergången till IFRS 16 vid fastställandet av skuld och nyttjanderätt i balansräkningen. Lättnadsreglerna innebär att leasingavtal med en kvarstående löptid om tolv månader eller kortare och leasingavtal för vilket den underliggande tillgången är av mindre värde inte ska inkluderas vid fastställandet av skulden eller nyttjanderätten i balansräkningen.

Resultaträkningen påverkas genom att kostnader som enligt IAS 17 redovisas i rörelseresultatet nu ska delas upp på avskrivningar, som fortsatt redovisas i rörelseresultatet, och ränta, som redovisas i finansnettot. Även tidpunkt när kostnaden redovisas kommer att ändras jämfört med redovisningen av dagens operationella leasingavtal. Avskrivningen kommer att ske linjärt medan den del som avser ränta kommer vara högre inledningsvis och minska över tiden. Effekten på Bolidens resultat bedöms som marginell.

Den uppskattade effekten på balansräkningen för Boliden uppgår till cirka 230 MSEK i form av nyttjanderätt och en motsvarande leasingskuld. Övergången till IFRS 16 bedöms påverka Bolidens centrala nyckeltal marginellt.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisning enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

Värdering av lager

I smältverkens processlager och färdigmetallager är det inte enkelt att särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. För att beräkna internvinsten i varulager och redovisat värde på processlager görs således bedömningar av den del som kommer från den egna gruvverksamheten i processlager och lager av färdigmetall baserat på inköpt respektive egenproducerat gruvkoncentrat.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, livslängd, inflation och andra faktorer och ses över årligen. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. De mest betydande antagandena enligt Boliden avser diskonteringsräntan, löneökningstakt och livslängd för vilka Boliden har valt att redovisa en känslighetsanalys. Bolidens antaganden och känslighetsanalys framgår av not 23.

Rättsliga tvister

Boliden analyserar och bedömer regelbundet utestående rättsliga tvister med hjälp av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 30, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna och externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv och smältverktillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Se not 13, Materiella anläggningstillgångar och not 24, Övriga avsättningar.

Boliden har även efterbehandlingsansvar för ett flertal stängda gruvor och ser kontinuerligt över reserveringsbehov avseende dessa objekt. Tillsyn och riskbedömning av efterbehandlingsåtgärder sker systematiskt.

I de fall kompletterande efterbehandling i en stängd gruva konstateras vara nödvändig för att uppfylla krav i externa regelverk redovisas en avsättning för bedömda framtida kostnader. Avsättningen omprövas i takt med att utredningar och åtgärdsplaner ger underlag till reviderade kostnadsbedömningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smältoch raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller, smält- och raffineringslöner samt valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 13, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Värderingen baseras på antaganden att nödvändiga miljötillstånd erhålls. Förändrade förutsättningar kan innebära att den framtida avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Mineralreserver

Bolidens mineralreserver är indelade i kategorierna sannolika eller bevisade. Bedömningen bygger på geologiska mätningar och antaganden som förklaras närmare på sidorna 106-110. Bolidens bedömning av mineralreservernas storlek påverkar årliga avskrivningskostnader samt nedskrivningstest.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har inflytande, exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och kan använda sitt inflytande

över företaget till att påverka sin avkastning. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar, som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar. Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernbolag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernbolagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella koncernmässiga övervärden. Koncernens andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat.

Omräkning av utländska dotterbolag och andra utlandsverksamheter

Valutan i de primära ekonomiska miljöer i vilka dotterbolagen bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Vid konsolidering till rapporteringsvalutan omräknas dotterbolagens balansräkning för utländska dotterbolag med de valutakurser som gäller vid rapportperiodens slut och resultaträkningen omräknas till rapportperiodens genomsnittskurser. Uppkomna kursdifferenser och ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas i övrigt totalresultat.

Boliden valutasäkrar till viss del nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument, det vill säga finansiella tillgångar och skulder, som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella instrument tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor, affärsdagsredovisning. Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet åtnjutits, förfallit eller överförts till annan motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlats.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IFRS 9. Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp- och säljpriser på balansdagen och på en diskontering av beräknade kassaflöden. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas,

15 16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Valutakurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Verkligt värde på kundfordringar och leverantörsskulder anses vara detsamma som det redovisade värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

I de fall värdeförändring inte kan fastställas för finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde redovisas de till de anskaffningsvärden instrumenten hade när de införskaffades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaffningstidpunkten.

Boliden lämnar upplysning om samtliga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassificeras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut har klassificerats som nivå två. Aktier och andelar som inte är noterade har klassificerats som nivå tre. Undantag från klassificering utifrån verkligt värdehierarkin görs för kundfordringar, likvida medel och leverantörsskulder där det redovisade värdet anses vara en lämplig uppskattning av det verkliga värdet.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Klassificering och värderingskategori

Boliden delar in finansiella instrument i nedanstående värderingskategorier och klassificerar instrumenten till upplupet anskaffiningsvärde, verkligt värde över resultatet eller verkligt värde över övrigt totalresultat, se även not 29. Klassificeringen beror på karaktäristiken på instrumentet och den affärsmodell under vilken den innehas.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

I kategorin finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde ingår finansiella placeringar, likvida medel och fordringar som ej är noterade på en aktiv marknad. Dessa finansiella instrument karakteriseras av att de ingår i en affärsmodell vars syfte är att hållas till förfall och att erhålla kassaflöden från betalningar av kapitalbelopp och eventuell ränta.

I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en förfallodag på högst tre månader från anskaffningstidpunkten och som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultatet

I kategorin finansiella instrument som värderas till verkligt värde över resultatet ingår aktier och andelar. Dessa instrument karakteriseras av att de ingår i en affärsmodell vars syfte är att hållas till förfall eller innehas för handel och förväntas säljas i närtid. Finansiella tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. För aktier, i det fall verkligt värde inte

kan fastställas, redovisas till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat

Derivat som värderas till verkligt värde och för vilka värdeförändringarna redovisas i finansnettot, utgörs av valutaterminer och ingår inte i säkringsredovisningen.

Säkringsredovisning

Derivat som används i säkringsredovisning består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring eller kassaflödessäkring. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Säkringsförhållandet identifieras och bedömning av säkringens effektivitet dokumenteras vid början av säkringen samt löpande. Effektivitet bedöms enligt en analys av det ekonomiska sambandet mellan säkrad post och säkringsinstrument, samt att effekten av kreditrisk inte dominerar värdeförändringar i underliggande post och instrument. Säkringskvoten för säkringsförhållandet är densamma som i den faktiska säkringen. Se not 27, om derivat som används i säkringssyfte.

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde då beloppet anses överensstämma med det verkliga värdet. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen som övriga finansiella kostnader över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Kursdifferenser på finansiella tillgångar och skulder inklusive eventuella resultat redovisas bland finansiella poster. Valutakurseffekter på finansiella instrument, som används i kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet, redovisas i övrigt totalresultat med undantag av eventuella kursdifferenser på valutaswappar i utländsk valuta som redovisas i finansnettot.

Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Se även "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen, sidorna 56–59.

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. Del av lager är bindande åtagande och redovisas till marknadsvärde som lagervärde. Det innebär att värdeförändringar för derivat effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat- och balansräkningen.

Kassaflödessäkring (prognostiserade flöden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Vad gäller säkring av framtida räntebetalningar används såväl enstaka ränteswappar som flera ränteswappar, så kallad portföljsäkring. En eventuell ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräkningseffekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDAavtal (International Swaps and Derivatives Association), vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid omständigheter som rör avtalsbrott eller förtida uppsägning. Vid löpande verksamhet tillämpar Boliden kvittning av betalningar på förpliktelser som har förfall samtidigt, i samma valuta, med samma motpart och för samma typ av instrument. Endast överskjutande belopp per instrument och valuta betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott eller vid förtida uppsägning, som kan orsakas av omständigheter inte direkt kopplade till någon motparts försumlighet, kvittas per motpart alla avslutade förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal till en summa som betalas av den motpart som är skyldig mest.

Statliga bidrag och stöd

Med statliga stöd avses subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande. Statliga bidrag hänförliga till tillgångar redovisas genom att bidraget antingen tas upp som en förutbetald intäkt eller reducerar tillgångens redovisade värde.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas i samband med att kontrollen övergår till köparen.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Definitivfakturering sker när alla ingående parametrar (koncentrat kvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll och metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, vilket normalt är genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts. Intäkter från preliminärfaktureringen redovisas till balansdagens aktuella metallpriser och valutakurser och justeras löpande fram till definitiv fakturering.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen terminssäkra differensen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterial och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övriga rörelseintäkter.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen har fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar. Prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv har balanserats som immateriell tillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter, utsläppsrätter, prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv samt goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassaflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar, med undantag av utsläpps- och prospekteringsrättigheter, skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Utsläppsrätter

Bolidenkoncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. Allokering av rätter sker över den europeiska marknaden. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av koldioxid alternativt liknande gas motsvarande ett ton och klassificeras som en immateriell tillgång. Värdering av tilldelade utsläppsrätter sker till anskaffningspriset noll medan värdering av anskaffade rätter uppgår till inköpspris. Vid behov av ytterligare inköp av utsläppsrätter redovisas under innevarande år en immateriell tillgång samt en avsättning till motsvarande belopp. Tillgången skrivs av över årets återstående månader vilket fördelar kostnaden i takt med produktionen. Därmed förbrukas den immateriella anläggningstillgången och avsättningen för gjorda utsläpp regleras. Om skulden att leverera utsläppsrätter överstiger kvarvarande tilldelning av utsläppsrätter omvärderas skulden till marknadsvärde för det antal utsläppsrätter som krävs för att kunna reglera åtagandet på balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling, produktionsförberedande åtgärder samt framtida efterbehandlingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras.

Uppskattade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell tillgång och återställande av plats eller område där den materiella tillgången finns, så kallade efterbehandlingskostnader, balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade utgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning. Effekter av efterföljande händelser som resulterar i ökade kostnader jämfört med befintlig avsättning diskonteras, aktiveras som anläggningstillgång och ökar avsättningarna samt skrivs av på kvarvarande tillgångs livslängd.

Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifiera den del av en malmkropp där åtkomst förbättras.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga balanserade värden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivning av en tillgång påbörjas när den tas i drift.

Anläggningar och balanserade värden hänförliga till gråberg skrivs av per omtag och i takt med metalluttag i förhållande till det förväntade metalluttaget för hela omtaget. Anläggningar och balanserade värden som ingår i tillredningar skrivs av enligt en produktionsberoende avskrivningsmetod som utgår från bevisad och sannolik mineralreserv i respektive malmkropp. Avskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och produktionskapacitet är löpande föremål för prövning. Anläggningar som inte är direkt kopplade till produktionskapacitet skrivs av utifrån förväntad livslängd. Beräknad nyttjandeperiod baseras på antagandet att nödvändiga miljötillstånd kan erhållas.

Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar inklusive framtida efterbehandlingskostnader:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar och gråbergsbalansering	I takt med metalluttag
Aktiverade återställningskostnader	Linjärt över förväntad
	livslängd
Processanläggningar	10–25 år
Maskiner	3–10 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill är, tillsammans med immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas att nyttjas i verksamheten med tillägg för nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Den period tillgången förväntas nyttjas baseras på antagandet att nödvändiga miljötillstånd kan erhållas. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen vilka medför att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Se även avsnittet om Värdering av anläggningstillgångar.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasinggivaren till leasingtagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till nuvärdet av de framtida leasingbetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasinggivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Övriga räntebärande skulder och fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in, först ut-principen och nettoförsäljningsvärdet. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitivprissättning ännu inte har skett uppskattas anskaffningsvärdet till balansdagspriset. Vid definitivprissättning av gruvkoncentrat sker verklig värdesäkring. Vid verklig värdesäkring av gruvkoncentrat och färdig metall redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, övrigt totalresultat eller eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen har redovisats.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatt beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skatteverk.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan antas ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

När det uppstår en väsentlig effekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Avsättningar fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Med undantag för pensioner, se separat avsnitt, avser Bolidens avsättningar framförallt efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs. Avsättningar görs även för eventuella inköp av utsläppsrätter samt eventuella ersättningar vid uppsägning som kan utgå när en anställd fått en utfästelse om uppsägning eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. En avsättning och en kostnad redovisas i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, se not 30.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem, i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig till avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

21

25

26

För pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. För information om beräkningsparametrar se stycke "Uppskattningar och bedömningar: Pensionsåtaganden" samt not 23.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettopensionsskulden, såsom aktuariella vinster och/eller förluster samt skillnad mellan avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsräntan, redovisas i övrigt totalresultat. Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Finansieringskostnaden, kostnad för tjänstgöring under innevarande period och eventuellt tidigare perioder, förluster från regleringar samt kostnader för särskild löneskatt redovisas i resultaträkningen. Särskild löneskatt ses som en del av den totala nettopensionsskulden.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslut om utdelningen.

Information per segment och geografisk marknad

Boliden är organiserat i två segment: Affärsområde Gruvor och Affärsområde Smältverk. Affärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) affärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens verksamhetsdelar via två "Business Area Boards", ett för respektive affärsområde, och genom dessa bedöms finansiella resultat i relation till finansiella mål, 3) i affärsplan och budgetprocessen sätts finansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive affärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive affärsområde sker i respektive affärsområdes ledningsgrupp, och 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till affärsområdeschef.

I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg, den irländska gruvan Tara, de finländska gruvorna Kylylahti och Kevitsa. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink, koppar och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink och blykoncentrat och Kylylahti producerar koncentrat innehållande koppar, guld, zink och silver. Kevitsa producerar främst nickel- och kopparkoncentrat. Inom Affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola, i Finland, och Odda, i Norge, kopparsmältverken Rönnskär, i Sverige, och Harjavalta, i Finland samt det svenska blysmältverket Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även av silver i koncentrat, aluminiumfluorid och svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras i enlighet med marknadsmässiga villkor.

I not 2 finns information om försäljningsintäkter per segment och geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår under rubrikerna nedan.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten andelar i koncernbolag hos givaren.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagens utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av finansiella instrument i enlighet med IFRS 9. Värdering sker med utgångspunkt från anskaffningsvärdet (se koncernens redovisningsprinciper).

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter vid förvärv av dotterbolag redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan de i moderbolaget redovisas som del av anskaffningsvärdet. Prövning av värdet på dotterbolag sker när det finns indikation på värdenedgång.

19

20

22

23

24

27

28

29 30

Not 02 Information per segment och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 81 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

				Redovisnings
2018-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt2)	principer3)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 788	50 666	0	–	–	52 454
Interna försäljningsintäkter	16 615	–32	117	–	–16 701	–
Försäljningsintäkter	18 404	50 634	117	–	–16 701	52 454
Resultatandelar i intressebolag	0	1	–6	–	–	–4
Rörelseresultat	6 451	2 364	189	–	–	9 004
Finansnetto						–240
Resultat efter finansiella poster						8 763
Skatter						–1 562
Årets resultat						7 201
Immateriella anläggningstillgångar	363	3 195	8			3 566
Materiella anläggningstillgångar	28 555	10 246	76			38 877
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	9	11	23			43
Varulager	1 327	9 474	–442			10 358
Övriga fordringar	2 344	2 276	239		–1 499	3 359
Tillgångar i sysselsatt kapital	32 598	25 202	–96		–1 499	56 204
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	3 491	541	0			4 032
Övriga skulder	2 778	6 424	29		–1 499	7 731
Skulder i sysselsatt kapital	6 269	6 965	29		–1 499	11 763
Totalt sysselsatt kapital	26 328	18 237	–125			44 441
Avskrivningar	3 717	1 212	1			4 930
Investeringar1)	4 482	1 656	2			6 140

				Redovisnings
2017-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt2)	principer3)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 826	47 727	1	–	–	49 553
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–22	–	–	–	–	–22
Interna försäljningsintäkter	16 391	–36	94	–	–16 450	–
Försäljningsintäkter	18 195	47 691	95	–	–16 450	49 531
Resultatandelar i intressebolag	5	0	–	–	–	6
Rörelseresultat	6 681	2 834	–500	–	–	9 015
Finansnetto						–278
Resultat efter finansiella poster						8 737
Skatter						–1 881
Årets resultat						6 856
Immateriella anläggningstillgångar	372	3 104	7			3 482
Materiella anläggningstillgångar	26 509	9 729	75			36 313
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	21	10	29			59
Varulager	1 117	9 171	–789			9 500
Övriga fordringar	2 744	2 828	203	1	–1 911	3 864
Tillgångar i sysselsatt kapital	30 763	24 842	–475	1	–1 911	53 219
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	2 518	619				3 137
Övriga skulder	2 744	6 205	114		–1 911	7 151
Skulder i sysselsatt kapital	5 261	6 824	114	1	–1 911	10 289
Totalt sysselsatt kapital	25 502	18 018	–589			42 931
Avskrivningar	3 487	1 114	1			4 601
Investeringar1)	3 722	1 862	4			5 588

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

2) I "övrigt" redovisas koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Gruvor eller Smältverk.

3) Består av orealiserade marknadsvärden hänförliga till kassaflödessäkringar samt mindre justeringar för andra redovisningsprinciper som endast följs upp på koncernnivå. Då marknadsvärden på kassaflödessäkringar realiseras redovisas de i resultatet för respektive segment.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

Boliden har tre kunder inom segmentet Smältverk som står för 14 (13), 13 (12) respektive 8 (6) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 5 (5) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även i viss mån till basmetallhandlare och internationella metallager såsom LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2018	2017
Sverige	8 146	7 009
Övriga Norden	5 454	4 981
Tyskland	15 592	16 388
Storbritannien	10 261	9 932
Övriga Europa	12 066	10 656
Nordamerika	51	16
Övriga marknader	885	549
	52 454	49 531

Tillgångar i sysselsatt kapital	2018-12-31	2017-12-31
Sverige	38 365	37 325
Finland	13 579	12 087
Norge	1 642	1 577
Irland	2 595	2 194
Övriga länder	22	36
	56 204	53 219

Investeringar anläggningstillgångar 1)	2018-12-31	2017-12-31
Sverige	3 140	2 817
Finland	2 255	2 093
Norge	152	298
Irland	592	379
Övriga länder	0	0
	6 140	5 588

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

Not 03 Intäkter

Bolidens huvudsakliga intäkt kommer från försäljning av metaller. I nedanstående tabell framgår externa intäkter fördelade per produktkategori. Information angående interna försäljningsintäkter mellan segmenten framgår av not 2 Information per segment och geografisk marknad.

2018	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Koncernen
Färdigmetaller	–	44 301	–	44 301
Metallkoncentrat	1 788	0	–	1 788
Mellanprodukter	–	5 053	–	5 053
Biprodukter	0	1 167	0	1 167
Övrig försäljning	0	145	0	145
Totala externa försäljningsintäkter	1 788	50 666	0	52 454

2017	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Koncernen
Färdigmetaller	–	42 093	–	42 093
Metallkoncentrat	1 826	0	–	1 826
Mellanprodukter	–	4 718	–	4 718
Biprodukter	0	847	–	847
Strategiska metallpris- och valutasäkringar	–22	–	–	–22
Övrig försäljning	0	68	1	68
Totala externa försäljningsintäkter	1 804	47 727	0	49 531

Försäljningsintäkter fördelade per geografiska områden framgår av not 2 Information per segment och geografisk marknad.

30

Not 04 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget har en anställd. I och med att Boliden AB är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB ersätts den anställde av Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1)	2018	varav kvinnor	varav män	2017	varav kvinnor	varav män
Dotterbolag
Sverige	3 250	708	2 542	3 161	667	2 494
Finland	1 642	259	1 383	1 594	245	1 349
Norge	299	49	250	322	47	275
Irland	610	37	573	586	36	550
Övriga	18	7	11	21	7	14
Totalt i dotterbolag/koncernen	5 819	1 060	4 759	5 684	1 002	4 682

1) Avser heltidsanställda.

Andel kvinnor i styrelse och koncernledning	2018	2017
Styrelse	50%	36%
Koncernledning	20%	20%

Löner, andra ersättningar och	2018		2017
sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterbolag	3 579	1 240	3 334	1 197
varav pensionskostnad		(353)		(334)
Koncernen totalt	3 579	1 240	3 334	1 197

	2018		2017
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse ledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterbolag i Sverige	27	1 832	32	1 758
Dotterbolag utomlands
Finland	10	909	7	813
Norge	2	201	2	175
Irland	6	575	6	526
Övriga	1	15	1	14
Koncernen totalt	47	3 532	48	3 286

Vinstandelssystem

2007 infördes ett vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över åtta procent och maximal vinstandel (30 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är arton procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2018 föreslås en avsättning om 30 000 (30 000) SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20,3 (21,0) procent, dock villkorat av årsstämmans beslut om utdelning. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är tio procent enheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till VD och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
--------------	---------	------------	----------------	-----------------------	--

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

	Styrelsearvode/Grundlön		Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionskostnad
TSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 790	1 715
Marie Berglund	550	525
Tom Erixon	640	615
Michael G:son Löw	600	575
Elisabeth Nilsson	550	525
Pia Rudengren	740	715
Pekka Vauramo	550	525
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD 1)	4 050	7 700	2 3535)	3 2004)	113	214	998	2 695
Mikael Staffas, VD 2)	4 375	–	2 5515)	–	27	–	1 491	–
Övriga personer i koncernledningen 3)	9 887	10 104	3 7155)	3 8004)	283	339	3 365	3 553

1) VD fram till och med 31 maj 2018, anställd till och med 30 juni 2018.

2) VD från och med 1 juni 2018. Löner och ersättning innan denna tidpunkt ingår i raden Övriga personer i koncernledningen.

3) Totalt 4 personer 2018 och 2017.

4) Beloppen hänförs till 2017 men utbetalas 2018.

5) Beloppen hänförs till 2018 men utbetalas 2019.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För VD baserades rörlig ersättning för 2018 på koncernens avkastning på eget kapital och olycksfallsutvecklingen inom koncernen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2018 på finansiella koncernmål och på egna ansvarsområdet inkluderande finansiella och individuella mål samt olycksfallsutvecklingen. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

VD har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. VDs pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har alla premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 30–35 procent av den fasta månadslönen. Pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från VDs sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från VDs sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande högst sex månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport för 2018.

25

26

27

28

29

30

Not 05 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2018	2017
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	6	6
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	0	0
	6	6

Not 06 Väsentliga kostnadsslag

	2018	2017
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändring	23 497	21 806
Personalkostnader	5 004	4 678
Energikostnader	2 850	2 508
Övriga externa kostnader	7 271	6 922
Avskrivningar	4 930	4 601
	43 552	40 516

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster i resultaträkningen:	2018	2017
Kostnad för sålda varor	4 904	4 575
Försäljningskostnader	0	0
Administrationskostnader	19	21
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	6
	4 930	4 601

Not 07 Övriga rörelseintäkter

	2018	2017
Ersättning för slamleveranser	22	24
Hyresintäkter industrifastigheter	19	19
Försäkringsersättningar	0	1
Vinst vid försäljning av anläggningstillgång	26	–
Realiserade valutakursvinster	160	74
Försäljning av skrot	39	41
Vinst vid försäljning av utsläppsrätter	–	7
Övrigt	39	40
	305	206

Not 09 Finansiella kostnader

	2018	2017
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	66	104
Räntor valutaterminer	57	61
Räntor på pensionsavsättningar	19	18
Ränta på efterbehandlingsreserv	70	56
Övriga finansiella poster	30	43
	242	282

Bolidens genomsnittsränta uppgick till 1,20 (1,30) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 08 Finansiella intäkter

	2018	2017
Ränteintäkter på likvida medel	0	3
Övrigt	2	1
	2	4

Not 10 Statliga stöd

Under 2018 har statliga stöd uppgående till 52 (36) MSEK erhållits och 38 (36) MSEK har redovisats i resultaträkningen. Huvuddelen av stödet har erhållits i Norge som koldioxidkompensation samt för energieffektivisering och redovisas på raden för Kostnad för sålda varor i resultatet.

Not 11 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

	2018	2017
Erhållen ränta
Räntor bank	0	2
	0	2
Erlagd ränta
Räntor valutaterminer	–55	–62
Räntor externa lån	–66	–115
	–121	–177
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	2 272	2 510
Kortfristiga placeringar	0	0
	2 272	2 510

Erlagd ränta i kassaflödesanalysen inkluderar inte upplupna räntekostnader såsom i resultaträkningen. Erlagd ränta för räntekapitalisering redovisas som del av investeringsverksamheten.

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.

Tabellen nedan visar förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten.

	Vid			Icke kassaflödespåverkande
Koncernen 2018	årets början	Kassaflöde	Valuta	Övrigt	Vid årets slut
Långfristiga skulder till kreditinstitut	4 004	–982	123		3 145
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	1 331	–1 115			216
Övriga räntebärande skulder, långfristigt	2			–2	–
Övriga räntebärande skulder, kortfristigt	5	–5		2	2
Totala skulder från finansieringsverksamheten	5 342	–2 102	123	0	3 363

		Icke kassaflödespåverkande Vid		Vid
Koncernen 2017	årets början	Kassaflöde	Valuta	Övrigt	årets slut
Långfristiga skulder till kreditinstitut	8 187	–4 292	109		4 004
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	1 903	–572			1 331
Övriga räntebärande skulder, långfristigt	7	–1		–4	2
Övriga räntebärande skulder, kortfristigt	4	–3		4	5
Totala skulder från finansieringsverksamheten	10 101	–4 868	109	0	5 342

Moderbolagets förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten är i sin helhet kassaflödespåverkande.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

	Aktiverade utgifter för utveckling	Patent, licenser och liknande rättigheter	Prospekterings rättigheter	Goodwill	Summa immateriella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2017-01-01	177	219	233	3 087	3 716
Investeringar	17	2	–	–	19
Avyttringar och utrangeringar	–	–1	–	–	–1
Omklassificeringar	–	3	–	–	3
Årets omräkningsdifferenser	3	7	7	–1	15
Utgående balans 2017-12-31	197	229	240	3 086	3 752
Ingående balans 2018-01-01	197	229	240	3 086	3 752
Investeringar	30	3	–	–	33
Avyttringar och utrangeringar	–	–2	–	–	–2
Omklassificeringar	–	17	–	–	17
Årets omräkningsdifferenser	4	10	10	73	97
Utgående balans 2018-12-31	231	257	250	3 159	3 897
Avskrivningar
Ingående balans 2017-01-01	–76	–133			–209
Årets avskrivningar	–40	–16			–56
Avyttringar och utrangeringar	–	1			1
Årets omräkningsdifferenser	–2	–4			–6
Utgående balans 2017-12-31	–118	–152			–270
Ingående balans 2018-01-01	–118	–152			–270
Årets avskrivningar	–33	–20			–53
Avyttringar och utrangeringar	–	2			2
Årets omräkningsdifferenser	–3	–7			–10
Utgående balans 2018-12-31	–154	–177			–331
Redovisat värde balansräkningen 2017-12-31	79	77	240	3 086	3 482
Redovisat värde balansräkningen 2018-12-31	77	80	250	3 159	3 566
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2017	–40	–16			–56
2018	–33	–20			–53

Goodwill

Den goodwillpost som koncernen innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i huvudsak allokerad till koncernens segment Smältverk. Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 13 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Utsläppsrätter

Eftersom Bolidenkoncernen under året 2018 hade ett överskott av utsläppsrätter har det inte skett någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Redovisning av utsläppsrätter beskrivs i not 1 Väsentliga redovisning- och värderingsprinciper.

Prospekteringsrätter

Boliden förvärvade 2014 prospekteringsrättigheterna samt gruvverksamheten i koppargruvan Kylylahti i Finland. I och med detta förvärv erhölls immateriella anläggningstillgångar om 221 MSEK avseende prospekteringsrätter. Ingen avskrivning av dessa sker. Förvärvade prospekteringsrättigheter bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod i och med att det inte finns någon förutsägbar gräns för den tidsperiod under vilken tillgången förväntas generera nettoinbetalningar till Boliden. Nedskrivningsprövning avseende prospekteringsrättigheter utförs i enlighet med IFRS 6 "Prospektering samt utvärdering av mineraltillgångar" vilket innebär att nedskrivningsprövning endast genomförs i det fall det finns en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

30

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Tillredningar	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg, installationer	Pågående nyanl. och förskott anläggningstillg.	Summa materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2017-01-01	10 250	14 813	41 432	1 556	2 120	70 171
Investeringar	288	1 597	1 588	53	2 043	5 569
Aktiverade återställningskostnader	–9	–	134	37	–	163
Avyttringar och utrangeringar	–17	–	–904	–11	–	–933
Omklassificeringar	35	–	168	18	–221	–
Årets omräkningsdifferenser	60	155	284	–72	28	456
Utgående balans 2017-12-31	10 608	16 565	42 703	1 580	3 970	75 426
Ingående balans 2018-01-01	10 608	16 565	42 703	1 580	3 970	75 426
Investeringar	251	1 543	1 717	83	2 513	6 107
Aktiverade återställningskostnader	20	–	892	–	–	912
Avyttringar och utrangeringar	–33	–	–505	–8	–35	–581
Omklassificeringar	222	–	601	3	–970	–144
Årets omräkningsdifferenser	187	246	691	34	55	1 213
Utgående balans 2018-12-31	11 255	18 354	46 099	1 692	5 533	82 933
Avskrivningar
Ingående balans 2017-01-01	– 4 745	–6 900	–22 380	–1 296		–35 322
Årets avskrivningar	–445	–1 694	–2 356	–51		–4 545
Avyttringar och utrangeringar	16	–	902	11		928
Omklassificeringar	–	–	–	–3		–3
Årets omräkningsdifferenser	–23	–65	–144	60		–172
Utgående balans 2017-12-31	–5 198	–8 659	–23 978	–1 279		–39 113
Ingående balans 2018-01-01	–5 198	–8 659	–23 978	–1 279		–39 113
Årets avskrivningar	–510	–1 758	–2 546	–63		–4 877
Avyttringar och utrangeringar	18	–	535	4		557
Omklassificeringar	0	–	0	–		–
Årets omräkningsdifferenser	–97	–105	–393	–27		–622
Utgående balans 2018-12-31	–5 787	–10 522	–26 382	–1 365		–44 056
Redovisat värde Balansräkningen 2017-12-31	5 410	7 907	18 725	301	3 970	36 313
Redovisat värde Balansräkningen 2018-12-31	5 468	7 832	19 717	327	5 533	38 877
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2017	–445	–1 694	–2 356	–51		–4 545
2018	–510	–1 758	–2 546	–63		–4 877

Aktiverade återställningskostnader inkluderar utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats där tillgångarna finns. Ackumulerade aktiverade återställningskostnader uppgår till 2 741 (1 830) MSEK, ackumulerade avskrivningar uppgår till –482 (–364) MSEK. Årets aktiverade återställningskostnader uppgår till 912 (163) MSEK och är hänförligt till sedvanlig översyn av efterbehandlingsbehov samt ett nytt domslut från Mark- och miljödomstolen avseende framtida efterbehandling av Aitik-gruvan. Förändringen redovisas i enlighet med IFRIC 1 Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering, återställande och liknande åtgärder. Årets återställningskostnader ingår inte i koncernens nyckeltal för årets investeringar, och har ingen påverkan på koncernens kassaflöde.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar finansiell leasing med 0 (0) MSEK, se även not 14 Leasingavgifter. Samma princip för nyckeltal och kassaflöde, som för årets återställningskostnader, gäller för finansiell leasing.

Vid årets slut finns inga materiella kvarvarande avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar att upplysa om.

	2018-12-31		2017-12-31
Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	25	6,8	28	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	4	4,0	5	4,0
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2011	142	2,5	155	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, färdigställd 2012	9	3,2	10	3,2
Garpenbergs utbyggnad, färdigställd 2014	80	1,7	86	1,7

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i att nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva, typiskt inom intervallet 5 till 30 år, samt 10 år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Planerna baseras på antagandet att de tillstånd som är nödvändiga för att driva verksamheten kan erhållas och vid behov förnyas. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt vilket innebär att smältverks kassaflöden från och med år elva är extrapolerade med år tio som bas och därefter beaktas ingen tillväxt.

Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell i avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 58). Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser.

De långsiktiga, reala, planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

		2018		2017
	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	6 600 USD/ton	80 USD/ton8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,50	6 200 USD/ton	80 USD/ton 8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,50
Zink	2 400 USD/ton	190 USD	USD/NOK 7,35	2 200 USD/ton	180 USD	USD/NOK 7,14
Bly	2 100 USD/ton	215 USD	EUR/USD 1,18	2 100 USD/ton	215 USD	EUR/USD 1,15
Nickel	16 000 USD/ton			16 000 USD/ton
Guld	1 200 USD/troz			1 200 USD/troz
Silver	17,0 USD/troz			18,0 USD/troz

Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 9 (9) procent vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Koncernens goodwill är inte allokerad till kassagenererande enhet utan till segment smältverk i enlighet med uppföljning av goodwill. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga.

En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade föranlett nedskrivningsbehov för en kassagenererande enhet inom segment gruvor. En sänkning av samtliga långsiktiga planeringspriser för metaller med 10 procent skulle inte leda till något nedskrivningsbehov för segment smältverk, men för segment gruvor innebär en sådan sänkning att det bokförda värdet överstiger diskonterade kassaflöden avseende två kassagenererande enheter. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med 10 procent mot samtliga övriga valutor inte föranleda något nedskrivningsbehov för varken segment gruvor eller smältverk. Beräkningen inkluderar inte några kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. En 10-procentig nedgång i smält- och raffineringslöner för samtliga metaller skulle inte leda till något nedskrivningsbehov i segment smältverk och samma nedgång skulle påverka segment gruvor positivt.

Not 14 Leasingavgifter

Koncernen

Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal	2018	2017
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	88	59
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	41	76
Med förfallotidpunkt senare än
ett år men inom fem år	17	23
Med förfallotidpunkt senare än fem år	0	0
Tillgångar som innehas via
finansiella leasingavtal	2018	2017
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	32	30
Ackumulerade avskrivningar	–31	–26
Utgående värde per 31 december	1	4

Bolaget som innehar finansiell leasing är Boliden Kylylahti OY och avser gruvmaskiner. För uppgift om framtida leasingavgifter se not 26 och för information avseende nya leasingstandarden IFRS 16, se not 1.

Not 15 Andelar i dotterföretag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i dotterföretag

	2018-12-31			Bokfört värde
Dotterbolag/Org.nr/Säte	Aktier/andelar		Andel i % Bokfört värde	2017
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–	–
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911	3 911
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland
Kokkolan Teollisuusvesi OY, 2558533-2, Kokkola, Finland
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland
Tara Mines Holding DAC, 60135, Navan, Irland
Boliden Tara Mines DAC, 33148, Navan, Irland
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland
Rennicks and Bennett Ltd, 34596, Navan, Irland
APC Properties DAC, 361022, Navan, Irland
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona
Boliden Bergsoe AS, 20862149, Glostrup, Danmark
Boliden Kylylahti Oy, 1925412-3, Polvijärvi, Finland
Boliden Kuhmo Oy, 1925450-2, Polvijärvi, Finland
Boliden Kevitsa Mining Oy, 2345699-1, Sodankylä, Finland
Boliden FinnEx Oy, 2345662-5, Sodankylä, Finland
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse
			3 911	3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 6 000 (3 000) MSEK.

Not 16 Andelar i intresseföretag

				2018-12-31	2017-12-31
Bokfört värde vid årets början				29	25
Avyttring andel i intresseföretag					–
Valutakursdifferens				–6 0	–2
Årets andel i intresseföretags resultat				2	6
Bokfört värde vid årets slut				25	29
	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
KIP Service OY	2240650-3	Kokkola	3 280	46	9
Aitik EcoBallast AB i likvidation	556726-2299	Gällivare	500	50	16
KB Aitik EcoBallast i likvidation	969731-9748	Gällivare	1 000	50	–

ntroduktion

NOTER

1

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Not 17 Skatter

Aktuell skattekostnad	2018	2017	2
Periodens skattekostnad	–1 719	–1 769
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–61	19	3
	–1 780	–1 750
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)			4
Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseende temporära skillnader	91	–3	5
Omvärdering uppskjuten skatt till följd av ändrad skattesats	127	–
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–	21	6
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–	–149
	218	–131
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 562	–1 881	7
Avstämning av effektiv skatt			8
Redovisat resultat före skatt	8 763	8 737
Skatt enligt gällande skattesats	–1 902	–1 907	9
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–7	–18
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1	2	10
Avdragsgilla kostnader, ej redovisade i resultaträkningen	215	–
Marknadsvärdering, uppskjutna skattefordringar	–2	2	11
Aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–	21
Utnyttjade icke aktiverade underskottsavdrag	67	–	12
Omvärderingseffekt till följd av ändrad skattesats	127	–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–61	19
Totalt redovisad skattekostnad	–1 562	–1 881	13

Skattekostnader utgör 17,8 (21,5) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2018, 21,7 (21,8) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land. Den lägre skatteeffekten kan till viss del förklaras av omvärderingseffekten av sänkt skattesats i Sverige, från 22% till 21,4% från år 2019 och till 20,6% år 2021, och i Norge från 23% till 22% från år 2019 samt att icke aktiverade underskott kunnat nyttjas. Ändrad hantering av maximala skattemässiga avskrivningar gav också en positiv effekt på koncernens effektiva skatt.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2018-12-31			2017-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	20	–6	14	5	–1	4
Byggnader och mark	195	–114	81	133	–105	28
Maskiner och inventarier	6	–2 779	–2 773	1	–2 892	–2 891
Tillredningar	54	–97	–43	39	–142	–103
Övriga materiella anläggningstillgångar	1	–5	–4	24	–5	19
Lager	22	–348	–327	52	–329	–277
Långfristiga skulder	245	2	247	228	–40	188
Kortfristiga skulder	–	–	–	2	–1	1
Summa	544	–3 348	–2 804	484	–3 515	–3 031
Kvittning inom bolag	–408	408	–	–426	426	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	136	–2 941	–2 804	58	–3 089	–3 031

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2018	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	4	10	–	–	14
Byggnader och mark	28	51	–	2	81
Maskiner och inventarier	–2 891	126	–2	–7	–2 774
Tillredningar	–103	66	–	–6	–43
Övriga materiella anläggningstillgångar	19	–24	–	1	–4
Lager	–277	–49	–	–	–326
Långfristiga skulder	188	40	31	–12	247
Kortfristiga skulder	1	–1	–	–	–
Summa	–3 031	218	29	–21	–2 804

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2017	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	4	–	–	4
Byggnader och mark	–40	74	–	–6	28
Maskiner och inventarier	–2 765	–129	–2	5	–2 891
Tillredningar	–227	128	–	–4	–103
Övriga materiella anläggningstillgångar	–100	119	–	–	19
Lager	–336	59	–	–	–277
Långfristiga skulder	386	–214	23	–7	188
Kortfristiga skulder	20	–19	–	–	1
Underskottsavdrag	152	–153	–	1	–
Summa	–2 910	–131	21	–11	–3 031

Underskottsavdrag

Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2018 till 75 (107) MSEK i Kanada som förfaller mellan åren 2030–2037. Det bedöms inte som sannolikt att underskotten ska kunna avräknas mot framtida överskott eftersom ingen verksamhet bedrivs i Kanada.

Betald skatt per land

	2018	2017
Sverige	1 770	788
Finland	299	305
Irland	159	287
Norge	56	74
Övriga	1	3
	2 286	1 457

Not 18 Varulager

	2018-12-31	2017-12-31
Råvaror och förnödenheter	5 666	5 079
Varor under tillverkning	2 908	2 710
Färdiga varor och handelsvaror	1 784	1 712

Not 19 Kundfordringar

Totalt per den 31 december 2018 uppgick kundfordringar, förfallna till betalning mer än 30 dagar, till ett värde av 10 (18) MSEK, vilket motsvarar 0,5 (1,0) procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

10 358 9 500

	2018-12-31	2017-12-31
Ej förfallna kundfordringar	1 755	2 031
Förfallna 0–30 dagar	99	275
Förfallna 31–60 dagar	2	13
Förfallna 61–90 dagar	7	4
Förfallna mer än 90 dagar	1	1
	1 864	2 324

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 2 Information per segment och geografisk marknad framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografiskt område. Boliden tillämpar den förenklade metoden för redovisning av förväntade kreditförluster av kundfordringar. Vid varje bokslutsdatum utvärderas nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster, vilket utgör en bedömning som återspeglar ett objektivt och sannolikhetsvägt utfall, baserat på rimliga och verifierbara uppgifter. Nedskrivningar av kundfordringar samt osäkra kundfordringar förekommer endast till mindre belopp. Bekräftade kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

För information om hantering av kreditrisker, se Kreditrisker i kundfordringar avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 59.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

	2018-12-31	2017-12-31
Energiskatter	316	245
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	156	164
Momsfordringar	413	673
Övriga kortfristiga fordringar	350	206
	1 235	1 288

Not 21 Närstående

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not 15, Andelar i dotterföretag, samt intresseföretag i not 16, Andelar i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redovisas i not 4, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66–68.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget. Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit utdelning från Boliden Mineral AB med 6 000 (3 000) MSEK.

NOTER

Not 22 Eget kapital

Aktiekapital	2018-12-31	2017-12-31
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Aktiesplit 2:1 2018-05-31	273 511 169	–
Inlösen 2018-06-15	–273 511 169	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Kvotvärde SEK	578 914 338	578 914 338
Kvotvärde per aktie	2,12	2,12
Eget kapital, MSEK	2018-12-31	2017-12-31
Aktiekapital	579	579
Totalt eget kapital	39 011	35 053
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	39 000	35 044
Eget kapital per aktie, SEK	142,59	128,13
Resultat per aktie	2018-12-31	2017-12-31
Årets resultat MSEK hänförligt till moderbolagets aktieägare	7 198	6 854
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav	–	–
Resultat per aktie, SEK	26,32	25,06

Eget kapital

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 200 MSEK och högst 800 MSEK. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt. På årsstämman den 27 april 2018 togs beslutet att utdelning utgick med 8,25 SEK per aktie, totalt 2 256 467 144 SEK. Beslut togs samtidigt om ett automatiskt inlösenförfarande att varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien löstes sedan in automatiskt för 5,75 per aktie, totalt 1 573 MSEK.

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 8,75 (8,25) SEK per aktie, totalt 2 393 222 729 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Bolidens styrelse föreslår även årsstämman ett automatiskt inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för 4,25 (5,75) per aktie. Det motsvarar totalt 1 162 MSEK.

Kombinerat med den föreslagna ordinarie utdelningen kommer aktieägarna, förutsatt årsstämmans godkännande, erhålla (13,00) 14,00 SEK per aktie, totalt 3 556 MSEK.

Resultat per aktie

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med genomsnittligt antal aktier.

Kapitalhantering

Bolidens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Konsoliderat eget kapital framgår på sidan 73. Där beskrivs även vad de olika kapitalkategorierna består av. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av aktiebolagslagen.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel, dividerat med eget kapital.

För utdelningspolicy och nettoskuldsättningsmål se sidan 10.

Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har etablerat pensionsplaner i de länder företaget verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer. De förmånsbeståmda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering. Boliden har förmånsbestämda pensionsplaner i framför allt Sverige och på Irland samt en liten del i Norge och Finland. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Sverige

Bolidens pensionsförpliktelser i Sverige är inte fonderade. Pensionsförpliktelserna tryggas genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta och är livsvariga ålderspensioner. Förmånerna i de livsvariga pensionerna fastställs med olika procentsatser för olika löneintervall. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2018 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 10, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 142 (154) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Bolidens pensionsförpliktelser utgör endast en mycket liten del av Alectas försäkringsåtaganden. Förutom ITP-planer förekommer det även ett fåtal tidigare intjänade temporära ålderspensioner i Boliden.

Gruvplanen (GP) är ett pensionsavtal för underjordsarbete. Planen ger rätt till pension till underjordsarbetare mellan 60 år och 65 år och mellan 65 år och 70 år under vissa förutsättningar baserat på en genomsnittlig inkomst. Gruvplanen stängdes för nyintjänande 2011 och ersattes av en avgiftsbestämd pensionsplan (GLP). Vid pensionering övergår utfästelserna från att vara antastbara till icke antastbara.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna är stängda för nyanställda. Pensionsplaner kontrolleras av Irish Pensions Board och Irish Pensions Legislation. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är fonderade. Den största förmånsbestämda planen och den avgiftsbestämda pensionsplanen har både styrelseledamöter från företaget och från medlemmarna. För de övriga förmånsbestämda planerna har Boliden utsett Irish Pension Trust som förvaltare.

Vart tredje år ses pensionsplanernas finansiella ställning över av aktuarie i syfte att fastslå erfordrad finansieringsgrad. Då en pensionsplan anses ha underskott, vilket för närvarande är fallet för de fyra förmånsbestämda planerna, måste ett finansieringsförslag skickas in till Irish Pension Board för att visa hur underskottet ska lösas. Aktuarien ser även till att Boliden årligen får rapport över den finansiella ställningen i enlighet med redovisningskrav. Betalningar till samtliga fem planer sker genom en kombination av tillskott från både Boliden och anställda i enlighet med anställningskontrakt. Det görs inga andra inbetalningar.

Styrelsen för pensionsplanerna är ansvarig för investeringarna i förvaltningstillgångar. Majoriteten av aktierna är placerade i företag med verksamhet inom hälsovård, finansiella tjänster och råmaterial med säte i Nordamerika, 59 procent, och Europa, 30 procent, och mäts mot sektorindex och andra riktmärken. En viss del av tillgångarna placeras i indexfonder. En betydande del, 78 procent, av tillgångarna placeras i europeiska statsolibligationer för att reducera risken. Likvida medel finns för att underlätta vid pensionsutbetalningar.

Norge

Pensionsåtagandet säkras framför allt genom avgiftsbestämda pensionsplaner då Boliden under 2012 avslutade merparten av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar endast verksamhetschef. Övriga anställda i Norge omfattas av en avgiftsbestämd plan som omfattar alla anställda och en avtalsenlig förtidspension (AFP) med tilläggsförmåner från 62 till 67 år.

30

Händelser under året

Nuvärdet av Bolidens pensionsåtagande är något högre än föregående års nivå (omräknad) och beror till stor del på effekten av ändrade antaganden.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 967 (943) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar och liknande åtaganden om 102 (104) MSEK avseende avgiftsbestämda pensioner i Sverige.

Antaganden under året

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfinns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige, där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer, har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan och redovisas i Bolidens finansnetto.

	Sverige		Irland		Övriga
Aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Diskonteringsränta, %	2,50	2,60	1,85	1,70	1,5–2,6	1,3–2,6
Framtida löneökningar, %	2,50	2,50	1,75	1,75	1,8–2,75	2,3–2,5
Framtida ökningar av pensioner, %	2,0	1,75	1,75	1,75	18	1,50
Livslängd
Kvinna	89	89	89	90	90	90
Man	87	87	87	88	86	86

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Pensionsförpliktelse vid årets början	797	766	30	51	13	14	840	831
Kostnader för förmånsbestämda planer	56	52	13	5	9	9	79	66
Omvärderingar över övrigt totalresultat	31	20	–13	–8	8	–	26	12
Betalningar och ersättningar	–42	–40	–19	–18	–8	–7	–70	–66
Omräkningsdifferenser	–	–	1	1	–9	–2	–8	–2
Pensionsförpliktelse vid årets slut1)	840	797	12	30	13	13	865	840
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	102	104	–	–	–	–	102	104
Nettoskuld enligt balansräkning2)	941	901	12	30	13	13	967	943

Specifikation av avsättningar för

pensioner per den 31 december
Fonderade pensionsförpliktelser	–	–	289	272	23	23	312	294
Pensionsförpliktelser som inte är fonderade	840	797	–	–	6	8	846	805
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	–	–277	–243	–16	–17	–293	–260
Pensionsförpliktelse	840	797	12	30	13	13	865	839
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	102	104	–	–	–	–	102	104
Nettoskuld enligt balansräkning	941	901	12	30	13	13	967	943
Specifikation av kostnader
Kostnader för förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under perioden	36	35	11	2	8	9	55	46
Räntekostnad på förpliktelsen	19	17	5	4	1	–	24	22
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	–4	–3	–	–	–4	–3
Särskild löneskatt och andra skatter	1	0	–	–	–	–	1	0
Administrationskostnader och betalda premier	–	–	2	2	1	–	3	2
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	56	52	13	5	9	9	79	66
Kostnader för avgiftsbestämda planer	61	53	46	68	188	165	293	286
Totala pensionskostnader	117	105	59	73	197	174	373	352

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 581 (501) MSEK, förpliktelser för underjordsarbetare med 177 (212) MSEK och övriga förpliktelser med 0 (1) MSEK.

2) I pensionsskulden i balansräkningen ingår förutom den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och kapitalförsäkringar även särskild löneskatt i Sverige.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

	Sverige		Irland		Övriga Total
Avstämning av pensionsförpliktelse	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Nuvärde av förpliktelser vid årets början	797	766	272	283	30	30	1 099	1 079
Omklassificeringar	–	–	24	–	–	–	24	–
Kostnader avseende tjänstgöring
under innevarande period	36	35	11	2	8	9	55	46
Räntekostnad på förpliktelsen	19	17	5	4	1	–	24	22
Särskild löneskatt	1	0	–	–	–	–	1	0
Avgifter från deltagare i planen	–	–	0	0	–	–	0	0
Omvärdering av förmånsbestämd pensionsskuld redovisat i övrigt totalresultat	31	20	–19	–2	5	–	17	18
varav vinst/förlust till följd av finansiella antaganden	30	8	–5	–4	3	–	28	4
varav vinst/förlust till följd av erfarenhetsbaserade antaganden	1	12	–14	2	2	–	–11	14
Utbetalda ersättningar	–42	–40	–15	–18	–8	–7	–66	–66
Omräkningsdifferenser	–	–	12	4	–5	–2	7	1
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	840	797	289	272	30	30	1 160	1 099
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	102	104	–	–	–	–	102	104
varav belopp hänförligt till aktiva	480	487	69	35	21	21	571	543
varav belopp hänförligt till fribrevsinnehavare	196	175	10	10	–	–	206	184
varav belopp hänförligt till pensionärer	260	235	210	227	9	9	480	471
Avstämning av förvaltningstillgångar
Verkligt värde av förvaltningstillgångar
vid årets början	–	–	243	232	17	16	260	248
Omklassificeringar	–	–	9	–	–	–	9	–
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	4	3	–	–	4	3
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp inkluderade i räntenettot, redovisat i övrigt totalresultat	–	–	–7	6	–3	–	–10	6
Avgifter från arbetsgivaren exklusive
ersättningar vid uppsägningar	–	–	34	18	–	–	34	18
Avgifter från deltagare i planen	–	–	0	0	–	–	0	0
Utbetalda ersättningar	–	–	–15	–18	–	–	–15	–18
Administrationskostnader, skatter och
betalda premier	–	–	–2	–2	–	–	–2	–2
Omräkningsdifferenser	–	–	11	5	2	1	13	6
Verkligt värde på förvaltningstillgångar vid årets slut	–	–	277	243	16	17	293	260
Nettoskuld enligt balansräkning1)							967	943
1) Inklusive kapitalförsäkring och liknande åtaganden uppgående till 102 (104) MSEK.
Specifikation förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar	–	–	57	105	–	–	57	105
Räntebärande värdepapper	–	–	217	133	–	–	217	133
Likvida medel	–	–	3	1	–	–	3	1
		–	1	3	16	17	17	20
Övrigt	–

26

27

Känslighetsanalys påverkan på förmånsbestämd pensionsskuld (+ökning/–minskning pensionsskuld)			Sverige	Irland	Totalt
Väsentliga aktuariella antaganden
Diskonteringsränta, %		+0,5	–59	–16	–75
		–0,5	68	18	86
Löneökning, %		+0,5	50	5	55
		–0,5	–42	–5	–47
Förlängd livslängd, år	Man	+1	22	10	32
	Kvinna	+1	–22	0	–22

Känslighetsanalys har gjorts på ovan aktuariella förändringar då Boliden anser att de kan ha stor påverkan på pensionsskulden. Dessutom är det sannolikt att förändringar av antagandena inträffar. Beräkningarna har gjorts genom att analysera varje förändring separat och eventuella samberoenden av antagandena har beräkningarna inte tagit hänsyn till. Känslighetsanalys på Norge och Finland görs inte med anledning av oväsentligt belopp. Övriga länder har ingen förmånsbestämd pensionsskuld.

Löptid förmånsbestämd pensionskuld	Sverige	Irland	Övriga	Total
Förmåner som förväntas betalas inom 12 månader	46	15	3	63
Förmåner som förväntas betalas inom 1–5 år	184	62	8	254
Förmåner som förväntas betalas efter 5 år>	706	482	27	1 215

Förfall av förvaltningstillgångar på Irland har reducerat förväntade utbetalningar efter fem år. Vägd genomsnittlig duration på den förmånsbestämda pensionsskulden uppgår till 16 år för Sverige och till 11 år för Irland.

Not 24 Övriga avsättningar

2018-12-31	2017-12-31
4 016	3 123
16	14
4 032	3 137
3 898	2 911
134	226
4 032	3 137

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS37 och IFRIC1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande. Tillägg till befintliga avsättningar är främst hänförbar till ett nytt domslut från Mark- och miljödomstolen avseende framtida efterbehandling av Aitik-gruvan. Sedvanlig översyn av efterbehandlingsbehov har också bidragit till ökningen.

		2018			2017
Koncernen	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	3 123	14	3 137	2 873	18	2 891
Tillägg till befintliga avsättningar	1 002	5	1 007	280	8	289
Återföring av befintliga avsättningar	–27	–	–27	–34	–8	–42
Betalningar	–193	–3	–196	–74	–5	–79
Diskonteringseffekt för perioden	70	0	70	56	0	56
Omräkningsdifferens	42	0	42	22	0	22
Bokfört värde vid årets slut	4 016	16	4 032	3 123	14	3 137
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
Inom ett år	134	0	134	217	9	226
Mellan ett och två år	208	10	218	173	0	173
Mellan tre och fem år	324	0	325	261	1	262
Senare än fem år	3 350	5	3 355	2 472	5	2 477
	4 016	16	4 032	3 123	14	3 137

ntroduktion

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Not 25 Riskupplysningar

För beskrivning av Bolidens finansiella risker, se avsnitt "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen på sidorna 56–59. De belopp som redovisas avser koncernen.

Not 26 Finansiella skulder och förfallostruktur

	Finansiella skulder			Förfallostruktur 2)
2018-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2019	2020	2021	2022	2023	2024+
Bilaterala lån	EUR	0,93	1 695	229	168	108	107	323	807
Bilaterala lån	SEK	1,61	1 166	15	19	582	9	9	609
Obligationslån3)	SEK	1,90	500	10	510
Leasing, övrigt			2	2
Leverantörsskulder			5 106	5 106
Derivatinstrument			34	34
Totalt			8 503	5 396	697	690	116	332	1 416

	Finansiella skulder				Förfallostruktur 2)
2017-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2018	2019	2020	2021	2022	2023+
Bilaterala lån	EUR	1,43	1 338	812	211	153	95	94
Bilaterala lån	SEK	1,79	561	22	10	10	553
Obligationslån3)	SEK	1,90	500	10	10	503
Term-loan	EUR/SEK	1,20	2 417	29	29	2 429
Företagscertifikat 3)	SEK	0,41	519	522
Leasing, övrigt			8	5	3
Leverantörsskulder			4 426	4 426
Derivatinstrument			92	92
Totalt			9 861	5 917	263	3 094	648	94	–

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ränteswappar.

3) Utestående företagscertifikat och obligationslån redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har ett antal nyttjade långfristiga lån från svenska, nordiska och europeiska institutioner som per 31 december 2018 uppgick till totalt 2 861 (1 899) MSEK och som förfaller till betalning åren 2019–2026. Ett term-loan om 620 MEUR som togs upp i samband med förvärvet av Kevitsa 2016, slutamorterades 2018. En företagsobligation om 500 MSEK emitterad i den svenska kapitalmarknaden 2014 förfaller slutligt 2020. Därutöver har Boliden syndikerade kreditfaciliteter om totalt 362 MEUR respektive 408 MEUR med förfall 2021 respektive 2023 där nyttjad del per 31 december 2018 uppgick till 0 (0) MSEK. Bolidens företagscertifikatprogram med en ram om 4 000 MSEK, hade per 31 december 2018 0 (519) MSEK utestående. 2018 upprättades ett MTN program med en ram på 3 000 MSEK, som hade 0 MSEK utestående per 31 december 2018. Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2018 till 3,5 (2,4) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 1,32 (1,31) procent. Räntebindningstiden på utestående lån inklusive ingångna ränteswappar uppgick per den 31 december 2018 till 0,9 (0,5) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år uppgick per 31 december 2018 till 9 964 (8 768) MSEK. I förfallostrukturen över de finansiella skulderna, inklusive räntebetalningar samt upplupen ränta på derivat ovan, återfinns odiskonterade kassaflöden som kan hänföras till koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Låneförfall har räknats till gällande valutakurs vid årsbokslutet. Ränteförfall, inklusive ränteswappar, har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

Not 27 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

		2017-12-31
Nominellt belopp	Verkligt värde	Nominellt belopp	Verkligt värde
–3 842	47	–4 583	7
208	70	–28	44
30	0	163	–2
–1 789	2	–1 661	1
	120		49
		2018-12-31

1) Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 57.

Säkringsredovisning, MSEK	2018	2017
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden	–727	–789
– Värdeförändring på säkrad post	727	789
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar	–	–
Ineffektivitet i kassaflödessäkringar	–	–
Ineffektivitet i säkringar av nettoinveste ringar i utländsk verksamhet	–	–
Total ineffektivitet	0	0

Resultatpåverkan för 2018 från effektiva kassaflödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till –4 (–31) MSEK, vilket avser ränteswappar.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

	2018-12-31	2017-12-31
Bruttobelopp för finansiella tillgångar	216	235
Belopp som kvittas i balansräkning	–62	–93
Nettotillgång som presenteras i balansräkning	154	141
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–24	–30
Nettotillgång	130	111
	2018-12-31	2017-12-31
Bruttobelopp för finansiella skulder	97	185
Belopp som kvittas i balansräkning	–62	–93
Nettoskuld som presenteras i balansräkning	34	92

Nettoskuld 10 62

Not 28 Övriga kortfristiga skulder

	2018-12-31	2017-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	879	591
Upplupna räntekostnader	0	6
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 337	1 546
Övriga rörelseskulder	374	490
	2 590	2 633

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

Not 29 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

	Värderings	Upplupet anskaffnings	Verkligt värde	Derivat (säkrings	Summa redovisat	Summa verkligt
2018-12-31	hierarki	värde	via resultatet	redovisning)	värde	värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3		18		18	18
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 864			1 864	1 864
Derivatinstrument	2		51	103	154	154
Likvida medel		2 272			2 272	2 272
Summa finansiella tillgångar		4 136	69	103	4 308	4 308
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2	3 145			3 145	3 149
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2	216			216	216
Leverantörsskulder		5 106			5 106	5 106
Derivatinstrument	2		19	15	34	34
Summa finansiella skulder		8 467	19	15	8 501	8 505

Bolidens innehav av finansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värdehierarkin, se redovisningsprinciperna, med undantag för ett mindre belopp i andra aktier och andelar som tillhör nivå 3. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Per 31 december 2018 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntor på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

	Värderings	Upplupet anskaffnings	Verkligt värde	Derivat (säkrings	Summa redovisat	Summa verkligt
2017-12-31	hierarki	värde	via resultatet	redovisning)	värde	värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3		30		30	30
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		2 326			2 326	2 326
Derivatinstrument	2		26	115	141	141
Likvida medel		2 510			2 510	2 510
Summa finansiella tillgångar		4 835	56	115	5 007	5 007
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2	4 004			4 004	4 017
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2	1 331			1 331	1 331
Leverantörsskulder		4 426			4 426	4 426
Derivatinstrument	2		22	70	92	92
Summa finansiella skulder		9 761	22	70	9 853	9 866

26 27 28

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
	2018	2017	2018	2017
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	3 437	5 368
Övriga borgensförbindelser och garantier	3 769	3 673	1	1
Pensionsskuld	6	6	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	11	9	–	–
	3 786	3 688	3 438	5 369

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 3 437 (5 368) MSEK avser moderbolagsborgen för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 7 912 (7 584) MSEK.

Övriga borgensförbindelser och garantier avser i huvudsak motförbindelser som Boliden har ställt ut till banker eller andra kreditgivare, som i sin tur, gentemot stater eller myndigheter garanterat Bolidens rätta fullgörande av efterbehandlingsförpliktelser.

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa"). Efter dammolyckan inleddes en förundersökning i brottmål mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lades förundersökningen ned. I förundersökningen slogs det fast att olyckan orsakades av design och konstruktionsfel på dammen och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Trots utfallet ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag, Boliden BV, samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa med ett belopp som enligt konkursförvaltarna uppgår till drygt 142 MEUR, inklusive en tvistig fordran om drygt 89 MEUR som lokalregeringen (Junta de Andalucía) anser sig ha såsom närmare beskrivs nedan.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen Apirsa i egenskap av gruvans ägare och operatör vid tidpunkten för olyckan samt Boliden BV och Boliden AB i egenskap av direkt och indirekt ägare till Apirsa och yrkande solidariskt ansvar för utlägg om totalt drygt 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder vilket också fastställdes slutligt av högre instans. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande avseende samma krav. Även detta resulterade i att lokalregeringens beslut och krav mot de berörda Bolidenbolagen förklarades för ogiltiga på formella grunder. Med hänsyn till att lokalregeringens krav sålunda varken kunnat prövas i sak i civil eller administrativ ordning beslöt den högsta administrativa domstolen att civil domstol var rätt instans för att pröva saken. Lokalregeringen väckte i enlighet därmed under 2015 talan mot ovan nämnda bolag i tingsrätten i Sevilla. Stämningen är densamma som ingavs redan 2002 och lokalregeringen yrkar ersättning för de kostnader som lokalregeringen påstår sig ha lagt ut i samband med saneringen efter dammolyckan. Samtliga tre svaranden har bestritt käromålet och målet har varit vilande sedan dess. De företag som ansvarade för dammarnas design och konstruktion och mot vilka Apirsa tidigare har fört talan och förlorat har framställt krav på Apirsa för ersätt ning av sina rättegångskostnader. För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet bedöma om rättegångskostnadsanspråken kan föras vidare mot annat Bolidenbolag än Apirsa.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Stämning med anledning av export till Chile på 1980-talet

I oktober 2013 delgavs Boliden stämning avseende skadestånd för export av våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985 för upparbetning av ett chilenskt företag. Bakom stämningen står ett svenskt kommanditbolag, Arica Victims KB. Kravet omfattar närmare 800 personer och uppgår till sammanlagt drygt 100 MSEK jämte ränta. Boliden vann tvisten i tingsrätten och motparten ådömdes att betala Bolidens rättegångskostnader. Motparten överklagade domen till Hovrätten för Övre Norrland. Förhandlingarna i Hovrätten började den 22 januari 2019 och dom väntas under senare delen av våren. Bolidens samlade bedömning är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av processen och Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Upptaxering av Boliden Kevitsa Oy

Den finska skattemyndigheten har upptaxerat Boliden Kevitsa Oy avseende åren 2012-2016 vilket skulle medföra en ökad skattekostnad om 29 MEUR. Upptaxeringen är hänförlig till tiden innan Kevitsa förvärvades av Boliden. Ingen avsättning har gjorts i bokslutet, baserat bland annat på att beslutet avses att överklagas samt på förvärvsavtalets garantibestämmelser.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2018 och yttrande enligt aktiebolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 8,75 (8,25) SEK per aktie eller totalt 2 393 (2 256) MSEK, vilket motsvarar 33,2 procent av resultatet efter skatt för 2018. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 8 649 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 39 000 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 6 256 MSEK och koncernens egna kapital till 36 607 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Boliden har genererat betydande kassaflöden under det senaste året och den finansiella ställningen är stark. Utan att riskera möjligheten att hantera försämrade marknadsvillkor och finansiera ytterligare tillväxt föreslår styrelsen årsstämman ett automatiskt inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för 4,25 SEK per aktie. Det motsvarar totalt 1 162 MSEK. Kombinerat med den föreslagna ordinarie utdelningen kommer aktieägarna, förutsatt årsstämmans godkännande, erhålla 13,00 SEK per aktie, totalt 3 556 MSEK. Fritt eget kapital i moderbolaget kommer efter ordinarie utdelning och automatiskt inlösenförfarande att uppgår till 5 093 MSEK och koncernens egna kapital till 35 444 MSEK. Kvarvarande fritt eget kapital i moderbolaget balanseras i ny räkning.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 13 februari 2019

Anders Ullberg Ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Marie Berglund Tom Erixon Michael G:son Löw

Elisabeth Nilsson Pia Rudengren Pekka Vauramo Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Marie Holmberg Kenneth Ståhl Cathrin Öderyd

Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Mikael Staffas VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 februari 2019 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Boliden AB (publ) organisationsnummer 556051-4142

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2018-01-01–2018-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60-69 och hållbarhetsrapporten på sidorna 10–13 och 34–47. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 10–13, 24–53 och 56–101 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60–69 och hållbarhetsrapporten på sidorna 10–13 och 34–47. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/ EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Redovisning av intäkter från försäljning av metall till rätt pris och i rätt period

Koncernens försäljning av metall prissätts i stor utsträckning i USD och försäljningen sker ofta till i förväg kontrakterade priser. Enskilda försäljningstransaktioner kan representera betydande belopp. De kontrakterade priserna säkras för variationer i metallpriser och valutakurser. Detta sammantaget ställer krav på goda rutiner för att säkerställa att intäkter redovisas till kontrakterade priser justerade för effekter från gjorda säkringar samt att intäkterna redovisas i rätt period.

För koncernens principer för intäktsredovisning se not 1 och för koncernens redovisning av intäkter fördelade på geografiskt område och produktkategori se not 2 och 3.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för efterlevnad av IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för redovisning av intäkter till rätt pris och i rätt period,
• analys av intäkter per metall utifrån försäljningsvolym, metallpriser och valutakurser och
• granskning på stickprovsbasis av försäljningsintäkter mot avtal, fakturor och leveransdokument för att säkerställa att intäkter redovisats till rätt pris och i rätt period.

Värdering av varulager

Koncernens varulager utgörs primärt av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdigmetall. Koncernens redovisning och värdering av varulager är komplex och kräver bedömningar av bland annat lagervolymer, metallinnehåll, metallpriser, valutakurser och internvinster.

För koncernens principer för värdering av varulager se not 1 och se not 18 för en specifikation av koncernens varulager.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för värdering av varulager för efterlevnad av IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för värdering av varulager,
• deltagande vid lagerinventeringar,
• granskning på stickprovsbasis av att varulagret värderats till aktuella metallpriser och valutakurser och
• granskning av omvärdering av processlager och eliminering av internvinster.

Redovisning och värdering av finansiella instrument

Koncernen är exponerad mot förändringar i metallpriser, valutakurser och räntor. För att minska sin exponering i större investeringsprojekt och i kontrakterade inköps- och försäljningsåtaganden använder koncernen olika typer av finansiella instrument, bland annat derivat. Koncernen hanterar även sin exponering mot förändringar i marknadsräntor genom att minska eller förlänga räntebindningstiden via ränteswappar. Redovisningen av finansiella instrument är komplex och kan få betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För koncernens finansiella risker och hantering av dessa se sidan 57–59, not 1 för koncernens principer för värdering av finansiella instrument och not 27 för koncernens finansiella derivatinstrument.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens finanspolicy och säkringsstrategier,
• granskning av säkringstransaktioner för att säkerställa att dessa blivit behörigt godkända och redovisats i enlighet med IFRS och
• granskning av värderingen av finansiella instrument för ändamålsenliga värderingsmodeller och marknadsdata.

Balansering och avskrivning av gråbergsuttag

Vid avrymning av gråberg och produktion av malm i dagbrott balanseras utgifter för gråbergsuttag som förbättrar åtkomsten till malmkroppen. De balanserade utgifterna skrivs av per omtag och i takt med metalluttag i förhållande till det förväntade metalluttaget för hela omtaget. Såväl den initiala balanseringen av utgifterna som avskrivningstakten är beroende av planerade produktionsplaner och bedömda mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Redovisat värde och avskrivningar av gråbergsuttag är därmed beroende av flera komplexa antaganden och bedömningar.

För koncernens principer för redovisning av gråbergsuttag se not 1 och not 13 för koncernens investeringar och avskrivningar av gråbergsuttag.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av gråbergsuttag för förenlighet med IFRS,
• granskning av modell för balansering och avskrivning av gråbergsuttag mot underliggande produktionskostnader och produktionsvolymer och
• analys av balanserade utgifter och avskrivningar utifrån produktionskostnader och produktionsvolymer.

Värdering av avsättningar för efterbehandling

Koncernen har åtaganden för efterbehandling av stängda gruvor och för efterbehandling av gruvor som förväntas utföras efter en gruva stängs. Avsättningarna för dessa åtaganden är bland annat beroende av kostnadsbedömningar för olika typer av efterbehandlingsåtgärder, gruvornas livslängd, myndighetsbeslut, framtida inflation och diskonteringsräntor. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För koncernens principer för redovisning av avsättningar för efterbehandling se not 1 och not 13 för årets förändring i aktiverade efterbehandlingsutgifter samt not 24 för koncernens avsättningar för efterbehandling.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av avsättningar för efterbehandling för förenlighet med IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för redovisning av avsättningar för efterbehandling och
• granskning av tillämpade antaganden med avseende på förenlighet med godkända produktionsplaner och gruvornas bedömda livslängd samt analys av finansiella antaganden i form av inflation och diskonteringsräntor.

Värdering av immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till betydande belopp. Nedskrivningsprövningar för dessa tillgångar baserar sig på produktionsplaner som i sin tur bygger på antaganden om bland annat framtida metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smält-och raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt återvinningsvärde på immateriella och materiella anläggningstillgångar och eventuella nedskrivningsbehov.

För koncernens principer för upprättande av nedskrivningsprövningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar se not 1 och för väsentliga antaganden som tillämpats i årets nedskrivningsprövning se not 13.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• utvärdering av koncernens process och principer för upprättande av nedskrivningsprövningar för förenlighet med IFRS,
• utvärdering av väsentliga antaganden såsom bedömda livslängder på gruvor, produktionsplaner, metallpriser, smältvillkor och valutor samt känsligheten för förändringar i något av dessa antaganden och
• granskning av modell för diskontering av framtida kassaflöden för aritmetisk korrekthet.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–9, 14–23, 54–55 och 106–121. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun

Introduktion Värdeskapande Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma

granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

REVISIONSBERÄTTELSE

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2018-01-01–2018-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60–69 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 10–13, 34–47 och 56–57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Deloitte AB, utsågs till Boliden ABs revisor av bolagsstämman 2018-04-27 och har varit bolagets revisor sedan 2015-05-05.

Stockholm den 13 februari 2019 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Mineraltillgångar och mineralreserver

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvföretags framtida gruvverksamhet. Utifrån dessa görs gruvornas långsiktiga brytningsplaner och de är underlag för många av företagets större investeringar. Nya tillskott krävs för en uthållig verksamhet eftersom brytningen årligen reducerar reserverna.

Mineraltillgångar och -reserver

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvföretags framtida gruvverksamhet. Utifrån dessa görs gruvornas långsiktiga brytningsplaner och de är underlag för många av företagets större investeringar. Nya tillskott krävs för en uthållig verksamhet eftersom brytningen årligen reducerar reserverna.

I Garpenberg, Aitik och Kevitsa finns mineraltillgångar och mineralreserver som tryggar produktion många år framöver. I Bolidenområdet är situationen mer splittrad. Där finns 4 gruvor i drift varav en, Maurlidengruvan, kommer att brytas klart under 2019. Övriga gruvor har tryggad försörjning i 7 –10 år. Kylylahti har kort kvarvarande mineralreserv men vissa tillskott har kunnat göras främst genom tekniska framgångar i anrikningsverket och bättre ekonomiska förutsättningar.

Under 2018 har prospekteringen varit fortsatt framgångsrik i Tara men i övrigt har inga större tillskott noterats. I Tara och Kristineberg har under året drivits ort för att skaffa bättre platser att borra från mot nya fyndigheter.

Boliden ska i alla steg av värdekedjan verka för en optimal resurs- och materialhantering och att på ett ansvarfullt sätt omsätta de tillgångar som finns i form av mineraltillgångar och mineralreserver är en viktig del därav. Boliden följer därför noga upp sina mineraltillgångar och mineralreserver och gör årligen en sammanställning. Beräkningar av mineraltillgångar och mineralreserver är alltid behäftade med osäkerheter i geologiskt underlag och känsligheter mot de pris- och kostnadsförutsättningar som används.

Mineraltillgångar och -reserver 2018

Boliden övergår från att rapportera enligt Fennoscandian Review Board (FRB) till Pan-European Reserves and Resources Reporting Committee (PERC). PERC standarden är en internationellt erkänd rapporteringsstandard som blivit erkänd av gruvföreningarna i Sverige (SveMin), Finland (FinnMin) och Norge (Norsk Bergindustri) för prospekterings- och gruvföretag i de Nordiska länderna.

Aitik

I Aitik pågår för närvarande ingen omfattande prospektering. Däremot pågår arbeten med att förbereda Liikavaara fyndigheten, cirka 3 km nordväst om Aitik, för brytning. Prospektering och utvärdering pågår även på Nautanen fyndigheten, cirka 15 km norr om Aitik. Förändringarna i Aitik sedan förra året är små. 38 Mton är brutet men mer än hälften av det har tillförts mineralreserven genom en förändrad design av dagbrottet.

Bolidenområdet

Dagbrottet i Maurliden kommer att brytas slut under början av 2019. Därmed finns inte längre några rimliga förutsättningar för att kunna bryta återstående mineraltillgångar i Maurliden. I Renström har nästan 1 Mton tillförts mineralreserven genom att två nya områden har planerats för brytning. I Kristineberg har ort drivits mot en ny lins 2,5 km väster om Kristineberg, i gamla Rävlidenområdet. Borrning från orten mot den nya linsen kommer att kunna påbörjas under 2019. Totalt för området är mineralreserven nästan samma

0 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

5 000

10 000

20 000

Mineraltillgångar minskar och små förändringar av mineralreserver.

Mineraltillgångar ökar marginellt medan mineralreserver minskar med 1 Mton.

● Bevisad/sannolik mineralreserv ● Känd/indikerad mineraltillgång ● Antagen mineraltillgång Produktion ×10 Alla värden anges i kton.

som förra året medan mineraltillgångarna minskar.

Garpenberg

Garpenberg har bra framförhållning med mineraltillgångar och mineralreserver. Inga större förändringar under året men mindre uppdateringar och designförändringar har resulterat i att mineralreserven bara minskat med 1 Mton vid en brytning av 2,6 Mton malm. Mineraltillgången ökar marginellt.

Kevitsa

För Kevitsa, som förvärvades av Boliden 2016, har mindre förändringar gjorts i de ekonomiska parametrarna som styr gruvdriften samt finjusteringar i designen för dagbrottet. Resultatet blir att mineralreserven minskar med 5 Mton vid en brytning på 8 Mton malm under 2018. För mineraltillgången har det gjorts en totalgenomgång under året med anpassning till Bolidens normala sätt att definiera mineraltillgångar i dagbrott. Mineraltillgången består av mineralisering i närheten av slutligt dagbrott över en viss halt men som på grund av de ekonomiska förutsättningarna för närvarande inte är brytvärd. I årets redovisning tas hänsyn till avståndet från slutligt dagbrott och mineralisering på större avstånd har uteslutits. Detta har lett till en minskning av mineraltillgången med 20 Mton eller –11 procent.

Kylylahti

Mineralreserven är liten vilket betyder att gruvan närmar sig sitt slut. I år har dock drygt 400 kton kunnat tillföras reserven genom förbättrad rumsdesign men framförallt genom förbättrad anrikning av nickel och kobolt samt bättre prisförutsättningar och villkor från smältverket. Eftersom 790 kton malm har brutits under 2018 minskar ändå mineralreserven

Minskning av mineraltillgångar och minskning av mineralreserver med 5 Mton.

med knappt 400 kton. Mineraltillgången har ökat genom prospektering och ifyllnadsborrning i gruvan samt genom de förbättrade ekonomiska förutsättningarna.

Tara

I Tara fortsätter undersökningar av Tara Deep mineraliseringen med borrningar från dagen samtidigt som ortdrivning pågår mot Tara Deep. Kvantiteten i Tara Deep beräknas nu till 18 Mton (13 Mton 2017) antagen mineraltillgång. Samtidigt har arbetet fortsatt med att förbättra de geologiska modellerna över malmlinserna och designen av brytningsrum i Taragruvan. Mineralreserven minskar ändå något medan mineraltillgången ökar tack vare tillskotten i Tara Deep.

Om klassificeringen

Mineraltillgångar och mineralreserver beräknas separat och indelas i olika kategorier. Bolidens mineralreserver är inte delmängder av mineraltillgångarna. Vid uppgradering av mineraltillgång till mineralreserv tas kvantiteten bort från mineraltillgången. Mineraltillgångar och mineralreserver utgör en koncentration av mineraler i berggrunden. För mineraltillgångar i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det finns rimliga möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. För mineralreserven krävs att lämpliga värderingar och studier gjorts som visar brytning och förädling kan ske enligt företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmförluster, pelaravsättningar och processutbyten.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med låg säkerhet. Geologisk information indikerar

Ökade mineraltillgångar men liten minskning av mineralreserver.

men verifierar inte geologisk och haltmässig kontinuitet eller kvalitet. Antagen mineraltillgång har låg säkerhet men det ska vara rimligt att anta att huvuddelen av en antagen mineraltillgång ska kunna uppgraderas till högre klasser med fortsatta arbeten.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, halt eller kvalitet, densitet form eller fysiska egenskaper är tillräckligt väl kända för att tillåta detaljerad gruvplanering och slutliga tekniska lönsamhetsstudier. Geologisk information från prospektering, provtagning och testning utförd med lämplig teknik är tillräcklig för att förmoda geologisk och haltmässig kontinuitet eller kvalitet.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, halt eller kvalitet, densitet form eller fysiska egenskaper är tillräckligt väl kända för att tillåta detaljerad gruvplanering och slutliga tekniska lönsamhetsstudier. Geologisk information från detaljerad och tillförlitlig prospektering, provtagning och testning är tillräcklig för att bekräfta geologisk och haltmässig kontinuitet eller kvalitet.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv uppfyller kraven för indikerad och under vissa omständigheter känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv uppfyller kraven för känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie

● Bevisad/sannolik mineralreserv ● Känd/indikerad mineraltillgång ● Antagen mineraltillgång Produktion ×10 Alla värden anges i kton.

visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Kompletterande information om mineraltillgångar och mineralreserver

Kompletterande information i form av en summerande rapport per gruva och projekt finns på Bolidens hemsida under Verksamhet – Prospektering – Mineralreserver och mineraltillgångar.

Regelverk, koder och kompetenta personer

Boliden övergår från att rapportera enligt Fennoscandian Review Board (FRB) till Pan-European Reserves and Resources Reporting Committee (PERC). PERC standarden har tydligare krav på dokumentation och på de kompetenta personer som ska utvärdera de uppgifter som bolagen redovisar. Övergången till PERC-standarden är en process som sker under en övergångsperiod till dess att företagen hunnit ställa om till att använda PERC-standarden. Redovisningen här

görs så långt möjligt i överensstämmelse med PERC-standarden, men rapporteringen gör inte anspråk på att vara fullständigt i enlighet med det anvisade regelverket.

Alla summerande rapporter för mineraltillgångar och mineralreserver per projekt och gruva är granskade och godkända av kompetenta personer som presenteras i respektive rapport. Denna sammanställning av mineraltillgångar och mineralreserver har granskats och godkänts av Gunnar Agmalm, Chef Malmbas och Projektvärdering, Boliden, som är medlem i The Australasian Institute of Mining and Metallurgy (AusIMM) och The Fennoscandian Association for Metals and Minerals Professionals (FAMMP) som är godkända organisationer för kompetenta personer enligt PERC.

Februari 2019

Gunnar Agmalm Kompetent Person

Planerings priser	Långtidspriser 2018	Förändring mot 2017
Koppar	6 600 USD/ton	+400
Zink	2 400 USD/ton	+200
Bly	2 100 USD/ton
Guld	1 200 USD/tr.oz
Silver	17 USD/tr.oz	–1
Molybden	8 USD/lb
Nickel	16 000 USD/ton
Palladium	1 000 USD/tr.oz	+250
Platinum	1 000 USD/tr.oz	–150
Kobolt	25 USD/lb	+11
Tellur	30 USD/kg
USD/SEK	7,5
EUR/SEK	8,85	+0,22
EUR/USD	1,18	+0,03

ntroduktion

MINERALTILLGÅNGAR OCH MINERALRESERVER

Mineralreserver per 31 december 2018

		Kvantitet, kton						2018
		2018	2017	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Ni1) %	Co %	Pt g/t	Pd g/t	Te g/t
Aitik	Bevisad Sannolik	787 000 361 000	801 000 360 000	0,15 0,13	1,2 1,2	0,22 0,23
Bolidenområdet Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad Sannolik	10 4 280	20 4 880	1,0 0,5	15 37	1,4 0,5	0,3 5,3	0 0,3
Renström	Bevisad Sannolik	340 3 180	190 2 380	2,8 1,8	133 99	0,5 0,4	6,8 4,8	1,1 0,9
Maurliden	Bevisad Sannolik	70	170	1,5	56	0,6	4,4	0,4
Summa Sulfidmineraliseringar	Bevisad Sannolik	420 7 500	380 7 300	2,5 1,1	119 63	0,5 0,5	6,3 5,1	1,0 0,6
Guldmineraliseringar Kankberg	Bevisad Sannolik	2 700 1 500	2 400 2 100	3,8 3,4	12 8								182 153
Garpenberg	Bevisad Sannolik	22 800 53 400	21 900 55 800	0,24 0,32	101 94	0,03 0,05	3,6 2,9	1,4 1,4
Kevitsa	Bevisad Sannolik	62 500 66 100	71 400 62 400	0,09 0,10		0,35 0,34			0,21 0,24	0,010 0,010	0,18 0,21	0,12 0,14
Kylylahti	Bevisad Sannolik	800 500	1 000 700	0,9 1,1		0,9 0,3	0,4 0,1		0,22 0,27	0,19 0,13
Tara	Bevisad Sannolik	1 600 17 400	2 900 16 600				6,7 5,6	1,8 1,5

1) Kevitsa rapporterar sulfidbunden Ni och Co. Avrundningar förekommer.

Mineraltillgångar per 31 december 2018

	Kvantitet, kton								2018
		2018	2017	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Ni1) %	Co %	Pt g/t	Pd g/t	Te2) g/t	Mo g/t
Aitikområdet
Aitik	Känd	204 000	240 000	0,08	0,8	0,15
	Indikerad	1 127 000 1 116 000		0,09	0,8	0,17
	Antagen	175 000	180 000	0,11	0,5	0,14
Nautanen	Känd
	Indikerad	8 200	8 200	0,9	5,0	1,7								86
	Antagen	7 500	7 500	0,6	7,0	1,5								81
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	5 210	5 040	0,4	64	0,9	4,6	0,5
	Antagen	5 950	7 400	0,4	61	0,9	2,5	0,4
Petiknäs N	Känd		310
	Indikerad	310	1 200	8,1	73	1.8	3,1	0,3
	Antagen	1 920	720	2,9	45	0,5	1,6	0,2
Renström	Känd
	Indikerad	1 890	2 850	2,2	112	0,3	5,6	1,0
	Antagen	1 550	1 570	2,4	154	0,3	10,1	1,8
Maurliden3)	Känd		620
	Indikerad		220
	Antagen
Summa Sulfidmineraliseringar	Känd	50	1 000	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	7 400	9 300	1,2	76	0,8	4,8	0,6
	Antagen	9 400	9 700	1,2	73	0,7	3,5	0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	260	190	4,0	11								155
	Indikerad	600	310	5,2	7								151
	Antagen	1 390	1 360	5,2	9								209
Älgträsk	Känd
	Indikerad Antagen	1 070 3 520	1 070 3 520	2,8 2,0	5 4
Summa	Känd	260	190	4,0	11
Guldmineraliseringar	Indikerad	1 700	1 400	3,6	5
	Antagen	4 900	4 900	2,9	5
Garpenberg	Känd	4 400	5 700	0,31	100	0,06	3,3	1,6
	Indikerad	35 400	35 500	0,35	88	0,05	2,8	1,3
	Antagen	19 100	17 000	0,48	56	0,08	2,8	1,7
Kevitsa	Känd	23 600	19 100	0,08		0,31			0,22	0,010	0,17	0,11
	Indikerad	114 900	102 800	0,08		0,34			0,23	0,011	0,14	0,09
	Antagen	19 200	56 100	0,06		0,32			0,22	0,010	0,13	0,08
Kylylahti	Känd	2 500	1 900	0,2		0,56	0,3		0,25	0,14
	Indikerad	3 600	3 900	0,4		0,34	0,2		0,27	0,11
	Antagen	740	150	0,0		0,08	0,1		0,42	0,04
Tara	Känd		400
	Indikerad	2 200	6 200				6,2	1,6
	Antagen	20 800	15 500				7,3	1,7
Laver	Känd	1 100	1 100	0,11	4	0,20								18
	Indikerad	512 400	512 400	0,13	3	0,22								36
	Antagen	550 600	550 600	0,10	3	0,21								33
Rockliden	Känd
	Indikerad	800	800	0,08	102	2,1	4,4	0,90
	Antagen	9 200	9 200	0,15	47	1,7	3,9	0,40

1) Kevitsa rapporterar sulfidbunden Ni och Co. 2) Te enbart i Kankberg. 3) Tillgång har utgått till följd av slutbrytning. Avrundningar förekommer.

Tioårsöversikter

Koncernen

	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Resultat, MSEK
Försäljningsintäkter	27 635	36 716	40 323	40 001	34 409	36 891		40 242 40 316	49 531	52 454
Rörelseresultat före avskrivningar	5 186	7 445	6 674	6 731	4 632	6 035	7 112	9 881	13 617	13 933
Rörelseresultat exklusive omvärdering av
processlager	2 350	4 830	5 008	4 042	2 271	2 605	4 010	5 094	8 913	9 074
Rörelseresultat	3 623	5 643	4 748	4 171	1 803	2 759	3 590	5 682	9 015	9 004
Resultat efter finansiella poster	3 377	5 331	4 560	3 992	1 581	2 471	3 356	5 375	8 737	8 763
Skatter	–876	–1 375	–1 171	–651	–288	–572	–715	–1 135	–1 881	–1 562
Årets resultat	2 501	3 957	3 389	3 341	1 294	1 899	2 641	4 239	6 856	7 201
Kassaflöde, MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 974	6 197	4 021	5 518	3 505	5 789	6 235	6 995	12 737	11 768
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–4 922	–2 995	–4 024	–4 129	–4 971	–4 206	–3 670	–9 795	–5 428	–6 076
Fritt kassaflöde	–948	3 202	–3	1 389	–1 466	1 583	2 565	–2 801	7 309	5 692
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	571	–3 199	–464	–730	1 060	–1 355	–2 503	3 376	–6 304	–5 931
Årets kassaflöde	–377	3	–467	659	–406	228	63	575	1 005	–239
Kapitalstruktur & avkastning, MSEK
Balansomslutning	33 258	35 128	37 615	40 080	41 841	43 865		43 022 53 877	55 882	58 727
Sysselsatt kapital	26 229	27 151	30 473	31 236	34 451	35 087		35 131 42 457	42 931	44 441
Avkastning på sysselsatt kapital, %	14	21	17	14	5	8	10	15	21	20
Eget kapital	16 257	18 846	21 032	22 354	23 075	23 974		25 807 29 394	35 053	39 011
Avkastning på eget kapital, %	16	23	17	16	6	8	11	16	22	19
Soliditet, %	49	54	56	56	55	55	60	55	63	66
Nettoskuld	7 402	4 584	6 063	6 276	8 673	8 283	5 827	9 339	3 752	2 034
Nettoskuldsättningsgrad, %	46	24	29	28	38	35	23	32	11	5
Data per aktie, SEK
Periodens resultat
Före utspädning	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65	15,49	25,06	26,32
Efter utspädning	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65	15,49	25,06	26,32
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80	25,57	46,57	43,03
Efter utspädning	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80	25,57	46,57	43,03
Eget kapital
Före utspädning	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63		94,33 107,44	128,13	142,59
Efter utspädning	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63		94,33 107,44	128,13	142,59
Ordinarie utdelning 2)	3,00	5,00	4,00	4,00	1,75	2,25	3,25	5,25	8,25	8,75
Inlösen per aktie2)	–	–	–	–	–	–	–	–	5,75	4,25
Aktiekurs 31/12	92,1	136,7	100,5	122,1	98,45	125,5	142,9	237,9	280,6	192,0
Högsta börskurs	95,3	137,7	143,5	125,6	126,7	129,9	201,1	258,2	307,9	328,4
Lägsta börskurs	16,1	79,5	65,35	87,8	80,2	90,7	112,1	100	222,7	187,8
P/E–tal	10,07	9,45	8,11	10,0	20,9	18,09	14,8	15,4	11,4	7,3
Aktiekursens förändring under året, %	417	48	–26	21	–19	27	14	66	18	–32
Direktavkastning, %	3,3	3,7	4,0	3,3	1,8	1,8	2,3	2,2	2,9	4,6
Totalavkastning, %	423	52	–23	25	–16	30	15	70	20	–28
Antal aktier, miljoner
Antal aktier 31/12	274	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Genomsnittligt antal aktier	274	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Antal aktier i eget innehav 31/12	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Medarbetare Antal medarbetare i koncernen, totalt	4 379	4 412	4 597	4 795	4 815	4 881	4 878	5 477	5 684	5 819
Antal kvinnliga medarbetare	598	669	736	813	824	852	867	976	1 001	1 060
Andel kvinnor i styrelsen/koncernledningen, %	27/17	27/0	27/0	27/17	27/20	27/20	36/20	36/20	36/20	50/20
Olycksfall per en miljon arbetade timmar egen
personal, frekvens Olycksfall per en miljon arbetade timmar	5,5	8,2	4,9	6,6	7,0	5,8	6,6	6,7	5,0	3,1
inkl. entreprenörer, frekvens				9,1	8,9	7,9	8,9	7,9	6,3	5,1
Dödsfall, egen personal	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Dödsfall, entreprenörer				0	0	0	0	1	0	0
Sjukfrånvaro, %	4,2	4,0	3,7	3,7	3,9	4,3	4,6	4,4	4,5	4,5

Fortsättning: Tioårsöversikt – Koncernen	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Energianvändning
Total energianvändning, TJ	14 664	16 147	15 579	16 140	16 415	17 231	16 813	19 061	19 788	19 650
Vattenuttag, totalt, km3	0,135	0,140	0,153	0,160	0,155	0,173	0,150	0,140	0,145	0,145
Utsläpp
Direkta utsläpp av växthusgas, kton	486	510	499	574	578	554	559	594	605	644
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt elektricitet, kton	356	398	408	416	402	425	313	4364)	387	299
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt värme och ånga, kton	5	6	17	18	20	22	17	23	31	28
Utsläpp av koldioxid, totalt, kton	848	913	924	1 008	1 000	1 001	889	1 052	1 024	971
Utsläpp av metall till luft, ton3)	21	23	23	92	75	126	88	100	109	92
Utsläpp av svaveldioxid till luft, ton	6 930	6 850	7 410	8 240	6 410	7 320	7 210	7 060	7 360	7 720
Utsläpp av metall till vatten, ton3)	14	18	14	21	23	21	18	13	9	8
Utsläpp av kväve till vatten, ton	225	199	205	253	219	225	261	300	236	240

1) Med anledning av ändrade redovisningsregler, IFRIC 20 och IAS19 under 2013 har jämförelseåret 2012 räknats om.

2) 2018 års belopp avser föreslagen utdelning respektive inlösen.

3) Avser metall-ekvivalenter (ton) från och med 2012. Perioden 2008–2011 avser metallens massa (ton).

4) På grund av felaktigt beräkningsunderlag har 2016 års siffra för utsläpp ändrats från 381 till 436.

Gruvor

	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Produktion av metall i koncentrat
Zink, kton	307	294	283	271	272	294	299	329	305	290
Koppar, kton	55	76	81	79	79	78	85	103	143	140
Nickel, kton	–	–	–	–	–	–	–	7	14	14
Bly, kton	57	50	49	49	48	61	62	63	60	55
Guld, kg	3 130	3 727	3 681	3 644	3 849	4 379	4 922	5 766	7 237	7 678
Guld, troz	100 623	119 839	118 332	117 150	123 759	140 789	158 228 185 386		232 666	246 855
Silver, kg	214 120	230 756	231 388	229 791	261 804	323 325	418 489 446 826		413 238	402 349
Silver, '000 troz	6 884	7 419	7 439	7 388	8 417	10 395	13 454	14 365	13 286	12 936
Tellur, kg2)	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000	38 680	34 979	44 641
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	6 509	9 580	10 279	9 509	8 303	9 318	9 808	12 659	18 195	18 404
Rörelsekostnader	3 652	4 535	5 189	5 008	4 924	5 417	5 842	6 833	7 947	8 481
Avskrivningar	673	954	1 110	1 669	1 917	2 264	2 520	3 172	3 487	3 708
Rörelseresultat	2 159	4 113	3 913	2 974	1 598	1 299	1 429	2 804	6 681	6 451
Investeringar	4 435	2 189	2 338	3 570	3 763	2 732	2 394	2 755	3 722	4 482
Rörelseförvärv3)	–	–	–	–	–	718	–	5 961	–	–
Sysselsatt kapital	12 476	13 501	14 272	16 125	18 288	19 615	19 275	24 972	25 502	26 328
AITIK Anrikat tonnage, kton	18 791	27 596	31 541	34 321	37 070	39 090	36 361	36 051	39 045	38 472
Ingående halter
Cu, %	0,27	0,27	0,24	0,22	0,21	0,20	0,21	0,22	0,28	0,29
Au, g/ton	0,13	0,16	0,14	0,11	0,10	0,09	0,11	0,11	0,13	0,14
Ag, g/ton	1,99	2,07	2,15	2,50	2,28	2,14	2,45	2,11	1,98	1,82
Koncentratproduktion
Cu, kton	171	263	267	270	292	277	307	320	394	404
Halt i koncentrat
Cu, %	26,94	25,58	25,00	24,85	24,29	24,48	21,93	22,12	24,76	24,58
Produktion av metall i koncentrat
Cu, kton	46	67	67	67	71	68	67	71	98	99
Au, kg	1 348	2 208	2 447	1 959	1 765	1 767	2 042	2 119	2 899	3 150
Au, troz	43 338	70 987	78 657	62 996	56 731	56 823	65 666	68 127		93 197 101 285
Ag, kg	24 701	36 468	45 040	51 698	53 612	54 854	61 452	56 602	61 862	54 894
Ag, '000 troz	794	1 172	1 448	1 662	1 724	1 764	1 976	1 820	1 989	1 765
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 997	3 996	4 549	4 170	3 593	3 427	3 292	3 273	5 487	6 017
Rörelseresultat före avskrivningar	1 134	2 442	2 583	2 651	1 902	1 669	1 413	1 548	3 513	3 974
Rörelseresultat	949	2 008	2 046	1 732	882	558	183	222	2 073	2 494
Investeringar	3 674	1 210	1 178	1 2071)	1 143	1 181	1 207	1 174	1 534	1 576
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	86	105	120	83	131	138	105	102	82	77
Bevisad och sannolik mineralreserv 4)
Mton	747	733	710	702	1 085	1 126	1 227	1 194	1 161	1 148
Cu, %	0,25	0,25	0,25	0,25	0,22	0,22	0,23	0,23	0,23	0,22
Au, g/ton	0,10	0,10	0,10	0,10	0,14	0,14	0,14	0,14	0,14	0,14

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

Fortsättning: Tioårsöversikt –
Gruvor	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017	2018
BOLIDENOMRÅDET
Anrikat tonnage, kton	1 192	1 375	1 677	1 862	1 809	1 862	1 879	2 138	2 065	1 947
varav slagg	242	157	134	241	301	245	301	300	264	199
Ingående halter
Zn, % Cu, %	3,69	3,69	2,87	2,15	2,61	3,00	3,82	4,16	3,99	3,54
Pb, %	0,95 0,46	0,79 0,37	1,03 0,27	0,84 0,23	0,61 0,28	0,60 0,30	0,41 0,44	0,40 0,44	0,38 0,42	0,36 0,36
Te, g/ton2)	–	–	–	8,94	28,78	33,8	37,6	36,9	34,9	44,7
Au, g/ton	2,0	1,6	1,2	1,3	1,6	1,8	1,7	1,7	1,9	1,9
Ag, g/ton	65	55	41	35	42	42,6	59,6	59,2	57,7	52,1
Koncentratproduktion
Zn, kton	58	74	69	56	63	82	103	129	123	103
Cu, kton	28	31	60	47	31	32	20	23	20	20
Pb, kton	4	4	3	3	3	5	9	12	13	9
Halt i koncentrat
Zn, %	54,7	54,7	55,7	54,6	55,9	54,9	54,2	54,5	53,2	54,7
Cu, %	28,4	26,4	23,3	25,5	25,4	24,5	25,7	24,8	25,3	23,9
Pb, %	42,7	41,5	41,7	44,5	45,26	32,9	34,0	31,3	25,7	32,1
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	31	40	38	30	35	45	56	70	66	57
Cu, kton	8	8	14	12	8	8	5	6	5	5
Pb, kton	2	2	1	1	1	2	3	4	3	3
Te, kg2)	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000	38 680	34 979	44 641
Au, kg	1 568	1 285	989	1 434	1 808	2 062	1 899	2 261	2 476	2 752
Au, troz	50 414	41 318	31 781	46 102	58 117	66 293	61 058	72 693	79 615	88 461
Ag, kg	48 186	52 806	45 318	41 405	45 212	47 421	64 846	84 911	80 781	72 154
Ag, '000 troz	1 549	1 698	1 457	1 331	1 454	1 525	2 085	2 730	2 597	2 320
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 109	1 448	1 587	1 552	1 317	1 712	1 602	2 025	2 612	2 361
Rörelseresultat före avskrivningar Rörelseresultat	405 303	588 481	659 530	554 369	250 19	474 188	437 108	924 548	1 267 868	1 149 756
Investeringar	264	298	565	623	364	261	413	365	440	632
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata					72	78	68	64	79	78
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata					264	216	167	112	143	153
Cash cost USD/troz Au C1, Prorata					1 098	921	818	710	686	692
Bevisad och sannolik mineralreserv
Sulfidmalmer, kton	6 950	8 220	8 980	9 110	12 680	11 580	10 550	8 910	7 680	7 920
Zn, %	4,3	5,3	5,2	5,4	6,0	5,5	5,7	5,5	5,2	5,2
Cu, %	0,8	0,6	0,6	0,6	0,6	0,5	0,6	0,5	0,5	0,5
Guldmalmer, kton	1 610	2 780	3 100	3 584	3 274	3 500	4 300	3 680	4 500	4 200
Au, g/ton	4,9	4,1	3,6	3,8	3,8	3,5	3,3	3,6	3,7	3,7
Te, g/ton	0	186	165	177	181	200	187	189	175	171
KYLYLAHTI5)
Anrikat tonnage, kton	–	–	–	–	–	172	733	797	809	785
Ingående halter
Cu, %	–	–	–	–	–	1,58	1,72	1,62	1,30	1,01
Zn, %	–	–	–	–	–	0,50	0,70	0,64	0,53	0,41
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,21
Co, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,20
Au, g/ton	–	–	–	–	–	0,67	0,75	0,81	1,08	0,98
Koncentratproduktion
Cu, ton	–	–	–	–	–	13 275	62 144	61 155	51 440	42 107
Zn, ton	–	–	–	–	–	756	5 177	5 283	3 799	2 334
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	19,2	19,0	19,8	18,8	17,5
Zn, % Produktion av metall i koncentrat	–	–	–	–	–	44,3	42,3	46,9	44,3	43,3
Cu, ton	–	–	–	–	–	2 546	11 835	12 123	9 686	7 353
Zn, ton	–	–	–	–	–	335	2 189	2 477	1 682	1 011
Ni, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	518
Co, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	278
Au, kg	–	–	–	–	–	82	421	477	674	605
Au, troz	–	–	–	–	–	2 624	13 542	15 347	21 657	19 435
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	117	560	573	708	674
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	31	192	164	267	241
Rörelseresultat	–	–	–	–	–	7	74	-28	34	-31
Investeringar	–	–	–	–	–	36	137	97	24	10
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	–	–	–	–	–	190	150	143	153	198
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	3 900	2 900	1900	1 700	1 300
Cu, %	–	–	–	–	–	1,6	1,4	1,2	1,2	0,7
Zn, %	–	–	–	–	–	0,6	0,6	0,5	0,4	0,3
Au, g/ton	–	–	–	–	–	0,9	1,0	1,1	0,9	1,0

Fortsättning: Tioårsöversikt –
Gruvor	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017	2018
GARPENBERG
Anrikat tonnage, kton	1 394	1 443	1 456	1 484	1 495	2 224	2 367	2 622	2 634	2 622
Ingående halter Zn, %	7,3	6,6	6,2	5,6	5,2	5,1	5,0	4,4	4,3	4,1
Cu, %	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb, %	2,8	2,5	2,4	2,1	2,1	2,1	2,1	1,8	1,8	1,6
Au, g/ton	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Ag, g/ton	139	133	133	129	153	136	156	150	1336)	135
Koncentratproduktion
Zn, kton	167	160	148	136	127	182	196	200	201	191
Cu, kton	3	3	2	2	3	3	5	5	5	5
Pb, kton	44	41	39	35	36	58	60	54	55	50
Halt i koncentrat
Zn, %	53,8	53,7	55,0	54,8	55,4	54,6	55,0	54,3	53,5	52,9
Cu, %	18,3	18,3	19,1	17,7	18,0	14,8	16,3	15,2	16,3	13,7
Pb, %	71,3	72,0	72,4	70,7	70,3	63,1	70,7	72,7	70,9	70,5
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	90	86	81	75	70	99	108	109	107	101
Cu, kton	0,5	0,5	0,4	0,4	0,5	0,4	0,8	0,7	0,8	0,7
Pb, kton	31	29	28	25	25	37	42	39	39	35
Au, kg	214	234	246	250	277	468	559	580	541	542
Au, troz	6 870	7 534	7 895	8 051	8 911	15 049	17 962	18 661	17 406	17 413
Ag, ton	139	140	140	135	162	218	288	302	268	273
Ag, '000 troz	4 473	4 505	4 505	4 341	5 201	7 014	9 270	9 705	8 602	8 769
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 490	1 902	2 155	1 876	1 675	2 318	2 862	3 491	4 019	3 700
Rörelseresultat före avskrivningar	945	1 293	1 506	1 262	1 025	1 319	1 896	2 509	3 049	2 685
Rörelseresultat	793	1 124	1 314	1 033	776	919	1 452	2 063	2 606	2 225
Investeringar	157	281	660	1 459	2 045	916	336	317	377	395
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata					46	56	45	43	46	47
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	25 800	25 100	23 600	25 600	36 300	37 600	39 800	76 400	77 700	76 200
Zn, %	5,4	5,3	5,1	5,1	4,6	4,3	3,9	3,2	3,1	3,1
Ag, g/ton	142	145	144	131	132	120	113	97	100	96
TARA
Anrikat tonnage, kton	2 508	2 593	2 486	2 502	2 493	2 287	2 197	2 603	2 311	2 200
Ingående halter
Zn, %	7,9	7,0	7,0	7,0	7,1	6,9	6,4	6,0	5,9	6,3
Pb, %	1,5	1,4	1,4	1,4	1,5	1,6	1,3	1,2	1,1	1,2
Koncentratproduktion
Zn, kton	344	316	307	305	298	267	243	268	239	242
Pb, kton	41	34	34	41	39	42	34	37	31	29
Halt i koncentrat
Zn, %	53,9	53,0	53,3	54,4	55,9	56,0	54,8	55,2	54,6	54,4
Pb, %	57,5	53,7	58,8	55,2	56,1	53,1	49,9	52,8	54,7	57,0
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	186	167	164	166	166	150	133	148	131	132
Pb, kton	24	19	20	23	22	22	17	20	17	17
Ag, kg	2 092	1 344	909	1 673	1 197	2 433	1 273	1 076	1 344	1 160
Ag, '000 troz	67	43	29	54	38	78	41	35	43	37
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 671	1 831	1 757	1 727	1 542	1 743	1 492	2 085	2 691	2 727
Rörelseresultat före avskrivningar	303	619	503	421	595	479	470	947	1 275	1 160
Rörelseresultat	76	383	268	100	195	56	95	476	942	798
Investeringar	338	285	372	268	201	313	274	299	379	592
Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal	64	69	72	69	68	75	76	69	70	78
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	17 000	16 000	15 700	14 000	13 100	15 300	17 000	16 500	19 500	19 000
Zn, %	7,2	7,1	7,1	7,1	7,0	6,6	6,3	6,3	5,8	5,7
Pb, %	1,8	1,8	1,8	1,7	1,6	1,5	1,5	1,6	1,4	1,5

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

Fortsättning: Tioårsöversikt –
Gruvor	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017	2018
KEVITSA7)
Anrikat tonnage, kton	–	–	–	–	–	–	–	4 518	7 911	7 582
Ingående halter
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	0,35	0,42	0,39
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	0,24	0,25	0,26
Co, %	–	–	–	–	–	–	–	0,01	0,01	0,01
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	0,14	0,16	0,15
Pd, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	0,19	0,20	0,22
Pt, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	0,29	0,32	0,36
Koncentratproduktion
Cu, kton	–	–	–	–	–	–	–	55	112	110
Ni, kton	–	–	–	–	–	–	–	80	139	145
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	25,8	26,8	25,1
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	9,3	9,9	9,6
Produktion av metall i koncentrat
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	–	14 217	29 957	27 498
Ni, ton	–	–	–	–	–	–	–	7 442	13 777	13 948
Co, ton	–	–	–	–	–	–	–	322	587	591
Au, kg	–	–	–	–	–	–	–	328	647	630
Au, troz	–	–	–	–	–	–	–	10 558	20 790	20 261
Pd, kg	–	–	–	–	–	–	–	559	1 021	1 157
Pd, troz	–	–	–	–	–	–	–	17 965	32 838	37 209
Pt, kg	–	–	–	–	–	–	–	750	1 418	1 576
Pt, troz	–	–	–	–	–	–	–	24 118	45 573	50 683
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	–	–	1 210	2 680	2 922
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	500	1 502	1 686
Rörelseresultat	–	–	–	–	–	–	–	166	893	974
Investeringar	–	–	–	–	–	–	–	473	939	1 221
Cash cost Usc/lb Ni C1, Normal	–	–	–	–	–	–	–	150	–150	–73
Cash cost Usc/lb Ni C1, Prorata	–	–	–	–	–	–	–	340	278	315
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata	–	–	–	–	–	–	–	155	139	146
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	–			– 146 800 133 800 128 600
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	0,34	0,34	0,34
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	0,22	0,22	0,22

1) På grund av ändrade redovisningsregler har jämförelsesiffror för 2012 år räknats om. I Aitik ökade investeringarna med 383 MSEK.

2) Produktionen av tellur startades 2012.

3) Rörelseförvärv: Kylylahti 2014 (718 MSEK), Kevitsa 2016 (5 961 MSEK).

4) Aitiks siffror för 2013 är uppdaterade i linje med pressrelease per 2014-05-06.

5) Förvärv av Kylylahti genomfördes i oktober 2014.

6) Föregående års siffra för Ag g/ton har korrigerats från 113 till 133 p.g.a. felaktigt beräkningsunderlag.

7) Förvärv av Kevitsa genomfördes i juni 2016.

Smältverk

	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Metallproduktion
Zink, kton	434	456	461	467	455	468	469	461	457	486
Koppar, kton	302	303	336	339	325	347	332	336	353	364
Bly, kton	13	17	11	19	24	25	26	28	28	29
Blylegeringar, kton (Bergsöe)	39	42	41	43	45	44	45	46	50	47
Nickel i skärsten, kton1)							17	31	25	31
Guld, kg	15 028	14 220	12 848	16 175	16 177	17 368	17 608	17 638	17 776	16 653
Guld, troz	483 157	457 168	413 052	520 011	520 094	558 382	566 102 567 077		571 501	535 381
Silver, kg2)	539 564	450 280	488 147	575 959	537 941	626 767	680 600 626 331		569 474	563 051
Silver, '000 troz2)	17 346	14 476	15 964	18 517	17 294	20 151	21 881	20 137	18 309	18 102
Aluminiumflourid, kton 3)	33	22	35	36	34	35	31	32	0	0
Svavelsyra, kton	1 123	1 372	1 597	1 634	1 564	1 659	1 665	1 642	1 613	1 630
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	26 765	34 390	38 471	38 753	33 410	35 894	38 948	38 516	47 691	50 634
Bruttoresultat exkl. omvärdering
av processlager 4)	6 560	7 158	7 160	7 288	6 908	7 869	9 167	9 376	9 776	10 088
Rörelsekostnader	5 281	5 247	5 358	5 330	5 346	5 370	5 536	5 696	6 004	6 490
Avskrivningar	888	848	823	891	913	1 012	1 002	1 026	1 114	1 220
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager 4)	451	1 134	1 051	1 095	679	1 518	2 692	2 759	2 732	2 435
Rörelseresultat	1 724	1 946	790	1 224	210	1 672	2 272	3 347	2 834	2 364
Investeringar	473	804	1 627	993	1 200	768	1 248	1 372	1 862	1 656
Sysselsatt kapital	13 712	14 225	16 213	15 569	15 791	15 592	15 878	17 838	18 018	18 237
RÖNNSKÄR
Smältmaterial
Koppar, kton
Kopparkoncentrat	565	544	651	624	605	661	642	626	631	665
Sekundärråvara	154	155	175	221	209	184	172	171	180	171
Varav elektronik 5)		37	64	108	109	82	86	82	77	86
Koppar, totalt	719	699	826	844	814	845	814	798	811	835
Bly, kton
Blykoncentrat	14	16	11	27	38	40	38	41	39	43
Sekundärråvara	7	6	5	2	1	1	1	1	2	2
Bly, totalt	21	23	17	29	39	41	39	42	41	45
Produktion
Katodkoppar, kton	206	190	219	214	206	217	206	207	219	224
Bly, kton	13	17	11	19	24	25	26	28	28	29
Zinkklinker, kton	39	37	36	36	36	39	36	33	34	31
Guld, ton	13	12	11	13	12	13	13	14	13	13
Guld, '000 troz	427	400	341	403	402	419	425	443	421	429
Silver, ton	481	386	415	448	437	479	539	508	485	472
Silver, '000 troz	15 472	12 340	13 344	14 395	14 051	15 392	17 322	16 337	15 590	15 165
Svavelsyra, kton	515	502	571	553	536	564	533	503	505	518
Flytande svaveldioxid, kton	36	43	42	38	39	42	37	45	50	61
Palladiumkoncentrat, ton	3	2	2	3	2	2	2	3	2	2
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 669	1 799	2 226	2 398	2 029	2 417	2 678	2 759	2 883	3 045
Rörelseresultat före avskrivningar	338	441	715	832	374	748	1 038	1 135	1 221	1 091
Rörelseresultat	83	187	470	535	53	405	727	852	900	756
Investeringar	199	270	1 074	481	345	147	383	398	356	403
BERGSÖE
Smältmaterial, kton
Batteriråvara	57	56	57	62	63	63	64	64	70	67
Produktion, kton
Blylegeringar	39	42	41	43	45	44	45	46	50	47
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	632	793	787	698	715	783	817	882	1 221	1 172
Rörelseresultat före avskrivningar	106	99	95	52	57	64	37	126	124	61
Rörelseresultat	91	82	75	34	39	45	18	109	110	8
Investeringar	12	14	24	10	12	10	11	26	66	49

Introduktion Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
-------------------------	------------	----------------	-----------------------

Fortsättning: Tioårsöversikt – Smältverk	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
HARJAVALTA
Smältmaterial, kton
Kopparkoncentrat	400	434	456	516	471	551	528	552	543	522
Sekundärråvara	11	22	14	16	26	21	23	27	24	27
Koppar, totalt	411	456	471	532	497	572	551	579	566	549
Nickelkoncentrat	211	262	259	248	251	239	282	294	259	296
Produktion
Katodkoppar, kton	97	113	116	125	119	130	126	129	133	139
Nickel i skärsten, kton1)							17	31	25	31
Guld, ton	2	2	2	4	4	4	4	4	5	3
Guld, '000 troz	56	57	72	117	119	139	141	124	150	106
Silver, ton	58	65	73	128	101	142	126	101	66	73
Silver, '000 troz	1 876	2 077	2 350	4 122	3 244	4 577	4 042	3 247	2 134	2 351
Svavelsyra, kton	501	573	600	639	590	658	667	703	677	671
Flytande svaveldioxid, kton	33	27	35	37	37	37	37	33	35	37
Palladiumkoncentrat, ton	0,27	0,72	0,84	0,54	1,47	1,91	2,15	2,57	2,90	2,66
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 261	1 468	1 552	1 666	1 631	1 746	2 214	2 281	2 353	2 897
Rörelseresultat före avskrivningar	203	318	373	479	496	485	943	935	953	1 315
Rörelseresultat före avskrivningar exklusive PIR4)	62	318	373	479	496	485	943	935	953	1 315
Rörelseresultat	24	154	222	324	316	279	736	704	707	1 043
Rörelseresultat exklusive PIR4)	–117	154	222	324	316	279	736	704	707	1 043
Investeringar	148	122	229	215	246	225	396	432	808	680
KOKKOLA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat	571	587	600	589	602	577	584	547	560	566
Produktion, kton
Zink	295	307	307	315	312	302	306	291	285	295
Silver i koncentrat, kg						5 651	16 079	17 180	18 188	18 205
Silver i koncentrat, '000 troz						182	517	552	585	585
Svavelsyra6)		199	302	313	319	314	343	315	326	322
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 979	2 062	1 818	1 778	1 795	2 004	2 350	2 223	2 363	2 344
Rörelseresultat före avskrivningar	558	685	417	432	398	639	943	789	921	711
Rörelseresultat	362	505	246	261	248	459	739	572	688	461
Investeringar	99	248	237	210	318	216	166	297	322	343
ODDA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat
(inklusive zinkklinker)	245	277	283	279	263	302	310	339	338	366
Produktion, kton
Zink	139	149	153	153	143	166	163	171	172	191
Aluminiumfluorid 3)	33	22	35	36	34	35	31	32	0	0
Svavelsyra	108	123	125	128	119	123	123	121	104	119
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 123	1 128	1 212	1 184	1 070	1 395	1 554	1 522	1 309	1 322
Rörelseresultat före avskrivningar	161	184	123	184	116	355	522	461	383	338
Rörelseresultat	6	39	–25	31	–26	209	390	314	225	168
Investeringar	22	75	44	61	269	166	283	214	298	152

Rörelseresultat per smältverk är exklusive omvärdering av processlager med undantag för Harjavalta 2008–2009.

1) Ingår från 1/7 2015.

2) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

3) Under 2017 avyttrades aluminiumfluoridverksamheten i Odda.

4) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager.

5) Ingen särredovisning gjordes av elektronikåtervinning 2005–2009.

6) Investering i svavelsyraverk 2010.

Definitioner och branschbegrepp

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna. Mäts efter skatt.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna. Mäts före skatt.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

FTE Heltidsekvivalent En måttenhet som motsvarar en anställd som arbetar heltid under ett år.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassaflöde från den löpande verksamheten kassaflöde som genereras via resultatet justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald skatt och förändring av rörelsekapitalet.

Nettoskuld Räntebärande kort och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) med avdrag för finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering

av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för räntebärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

För följande finansiella mått; Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager, Rörelseresultat (EBIT), Fritt kassaflöde, Nettoskuld, Avkastning på sysselsatt kapital, Avkastning på eget kapital, Nettoskuldsättningsgrad och Soliditet finns motivering och beräkning att tillgå på www.boliden.com. Dessa finansiella mått används av Boliden men är inte definierade i IFRS-regelverk.

Definition Cash cost Definition Cash margin

För att mäta smältverkens kostnadsposition i förhållande till andra smältverk använder sig Boliden av Wood Mackenzies sammanställningar för cash margin. Cash margin är skillnaden mellan intäkter och cash cost och uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall. Intäkterna utgörs av smält och raffineringslöner, fria metaller och intäkter från biprodukter.

För zinksmältverk ingår försäljning av överskottsenergi i intäkterna. För kopparsmältverk är intäkten från försäljning av svavelsyra och överskottsenergi en kreditering i beräkning av cash cost.

Beräkningarna för kopparsmältverk uttrycks i producerad enhet metall från koncentrat och för zinksmältverk i producerad enhet färdig metall. Intäkter inkluderas normalt om de anses härröra från huvudprocessen i framställning av metall och produkten är säljbar.

Boliden använder sig av Wood Mackenzies cash costmått C1 Normal costing och C1 Pro rata costing för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva har, desto bättre är kostnadspositionen. Cash cost uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall.

Normal costing

Vid beräkning av normal costing fördelas kostnaderna helt till en huvudmetall och minskas med nettointäkterna1) för övriga metaller, så kallade bimetaller.

• • Kostnader för gruvdrift, anrikning, och administration 2)
• • Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
• • Smält och raffineringslöner (TC/RC)
• Avdrag för nettointäkter från bimetaller
• = Cash cost C1 Normal costing

Pro rata costing

I beräkning av pro rata cash cost fördelas kostnaderna ut på respektive metall baserat på metallens andel av totala nettointäkter.

Composite costing

I composite costing inkluderas gruvor antingen enligt normal costing eller pro rata costing utifrån kriterier baserade på metallernas nettointäkter. Om en metall står för 65 procent eller mer av totala nettointäkter beräknas cash cost enligt normal costing och om en metall står för lägre än 65 procent av den totala nettointäkten beräknas cash cost enligt pro rata.

–	Fraktkostnad för metallen
–	Smält och raffineringslön för metallen

= Nettointäkten för metallen

1) Beräkning av nettointäkter för gruvors metaller

Nettointäkten är den betalbara intäkten från metallen med avdrag för fraktkostnad och smält och raffineringslöner.

2) Administrationskostnader som kan härledas till gruvan.

DEFINITIONER OCH BRANSCHBEGREPP

Branschspecifika begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Anges vanligen i cent per ounce. För att visa cashcost i USD/ton multiplicerar man med 22. Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se Definitioner.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot rost.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

Gulddoré Guld/silverlegering som gjuts i form av en tacka i anrikningsverk. Processas vidare till rent guld och silver i smältverk.

Jarosit Ett mineral i huvudsak bestående av järnsulfat som ofta uppkommer som restprodukt vid zinkframställning.

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallekvivalenter Används för att beskriva miljöeffekten vid utsläpp av metaller till luft och vatten. Metallekvivalenten (Me-ekv) väger in varje metalls toxicitet (relativt Cu) och ger ett bättre mått på miljöpåverkan än metallernas samlade massa.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar vara cirka 50 procent och kopparinnehållet cirka 25 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger normalt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och fritt levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen överförs till mineralreserver och tas därmed bort från mineraltillgångarna. Mineralreserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka prisdelningsklausuler.

Råvaruavverkning Ett smältverks råmaterialinmatning, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån

metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält och raffineringslön (TC/RC) Priset på koncentrat definieras som LME-priset med avdrag för smält- och raffineringslön, vilket är den ersättning smältverket får för att förädla smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas, medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker i tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av malmers metallinnehåll som utvinns vid anrikning.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

Förkortningar

Lb = pound = 0,4536 kg Troy ounce = 31,1035 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent c/Lb = cent per pound = 1/22 USD/ton SEK = svenska kronor NOK = norska kronor EUR = euro Ag = silver Au = guld Cu = koppar Ni = nickel Pb = bly Zn = zink

Årsstämma

Bolidens årsstämma hålls fredagen den 3 maj 2019 i Boliden.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 26 april 2019 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast fredagen den 26 april 2019.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast fredagen den 26 april 2019 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

Ekonomisk information

3 maj 2019	Rapport för första kvartalet 2019
19 juli 2019	Rapport för andra kvartalet 2019
24 oktober 2019	Rapport för tredje kvartalet 2019
12 februari 2020	Rapport för fjärde kvartalet och helåret 2019

Frågor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller epost: investorrelations@boliden.com

Läs mer på www.boliden.com

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

ADRESSER

Adresser

Koncernen

Boliden Group Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00

Boliden Gruvor

936 32 Boliden Tel. +46 910 77 40 00

Bolidenområdet Finnforsvägen 4 936 32 Boliden Tel. +46 910 77 40 00

Boliden Aitik Sakajärvi 1 982 92 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00

Boliden Garpenberg Kaspersbo 20 776 98 Garpenberg Tel. +46 225 360 00

Boliden Kylylahti Kaivostie 9 FI83700 Polvijärvi Finland Tel. +358 10 271 0090

Boliden Kevitsa Kevitsantie 730 FI99670 Petkula Finland Tel. +358 16 451 100

Boliden Tara Knockumber Navan C15 NH63 Co Meath Irland Tel. +353 46 908 2000

Boliden Smältverk

Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00

Boliden Kokkola Sinkkiaukio 1 FI67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111

Boliden Odda Eitrheimsneset NO5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00

Boliden Harjavalta Teollisuuskatu 1 FI29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111

Boliden Rönnskär 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00

Boliden Bergsöe Gasverksgatan 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00

Boliden Marketing Office England

No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 5QL England Tel. +44 1926 833 010

Boliden Marketing Office Germany

Stresemannallee 4c D414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55

Boliden Marketing Office Denmark

Hvissingevej 116 DK2600 Glostrup Danmark Tel. +45 4326 8300

www.boliden.com

Bolidens Års- och hållbarhetsredovisning 2018

Års- och hållbarhetsredovisningen publiceras på svenska och i en engelsk översättning. Vid eventuella avvikelser mellan de två versionerna har den den svenska versionen företräde.

Produktion: Boliden i samarbete med Narva.

Foto: Shutterstock (s. omslag, 4, 5), Jukka Brusila (s. B, C, 1, 26, 42, 43), Jeanette Hägglund (s. 2, 66-68), Päivi Karjalainen (s. 6, 7, 21, 25), Daniel Olausson (s. 8, 9), Jonas Westling (s. 24), Mats Hillblom (s. 27), Stefan Berg (s. 30), Boliden Rönnskär (s. 31), Päivi Karjalainen (s. 39, 109), Maarit Frilund (s. 40), Tomas Westermark (s. 41), Timo Suutari (s.46), Ann Allen (s. 47). Illustrationer: Narva Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal, 2019

• När märket understiger 2 cm i diameter kan den förklarande undertexten utelämnas på produkten (Trycksak), om den finns med märket på förpackningen. Text på märket: • Texten "MILJÖMÄRKT" följer märkets rundade form på ovansidan. • Texten "MILJÖMÄRKT" med versaler och teckensnitt Helvetica, rak, halvfet. Teckentäthet och teckengrad anpassas till märkets storlek. • Texten under märket "Trycksak" skrivs horisontellt under siffergrupperna (341 000). Teckensnitt helvetica, rak används med versal som begynnelsebokstav, f ö gemener, och anpassas i storlek till märket • För tryckning på Svanen på andra nordiska språk studera Regelverket för nordisk miljömärkning.

Koppar är bland de bästa ledarna av el och värme, cirka 60% av den totala kopparanvändningen är för dessa applikationer. Även silver, tellur och zink är viktiga metaller i solcellsparker.