Boliden — Annual Report 2017

Mar 6, 2018

METALLER FÖR LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE

ÅRSREDOVISNING 2017

Året i korthet

Introduktion

Marknad
Värdeskapande	12
Måluppfyllelse	10
Strategisk inriktning	8
Om Boliden	6
Metaller i samhället	4
VD har ordet	2
Året i korthet	B

Marknadsutveckling	14
Intjäningsmodell	16
Marknadsposition	18
Konkurrenskraft	19
Prisutveckling	20

Verksamhet

Koncernens utveckling	24
Bolidens Gruvor och Smältverk	27
Affärsområde Gruvor	28
Affärsområde Smältverk	34
Hållbar utveckling	40
Ansvarsfulla affärer	42
Mänskliga rättigheter	44
Inköp	45
Medarbetare	46
Miljö	49
Samhälle	53
Aktien	54
Riskhantering	56

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport	60
Styrelse	66
Koncernledning	68
Intern kontroll	69

Finansiella rapporter

Koncernen	70
Moderbolaget	75
Noter	76
Förslag till vinstdisposition	101
Revisionsberättelse	102
Mineralreserver och -tillgångar	106
Tioårsöversikter	111
Definitioner och branschbegrepp	118
Årsstämma	120
Adresser	121

Innehåll Höjdpunkter

Gruvor

Tillväxtinvesteringar i Aitik och fortsatt framgång i Garpenberg. Samtidigt har integrationen av Kevitsa fullföljts. Läs mer på sid 28.

Smältverk

Expansion av Odda genomförd och arbete med hållbar deponilösning på Rönnskär. Därtill fortsatt fokus på ökad stabilitet i processer. Läs mer på sid 34.

Ökning av aktiekurs under året.

18%

Boliden – långsiktigt värdeskapande

Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. Vår verksamhet präglas av omsorg om människa, miljö och samhälle. Boliden tillhör de bästa inom hållbar gruv- och metallproduktion och har en ledande position i återvinning av metaller. Lång erfarenhet kombinerat med utveckling av bästa tillgängliga teknik gör att våra gruvor och smältverk är väl positionerade i den globala konkurrensen.

Om Bolidens årsredovisning

Årsredovisningen beskriver Bolidens finansiella utveckling och hållbarhetsarbete. Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 10–13, 24–53 samt 56–69. Bolidens hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen 6 kap. 11§ finns på sidorna 10–13 och 40–53.

Hållbarhetsinformationen som lämnas gäller frågor som är väsentliga för Boliden.

ÅRET I KORTHET

Ansvarsfulla affärer

Bolidens råvarukedja för guld uppfyller ett antal etiska kriterier och höga krav på transparens. Boliden är därigenom en rekommenderad guldproducent. Läs mer på sid 42.

Medarbetare

Inom Boliden pågår ett omfattande teknikskifte vilket skapar möjligheter att arbeta med innovation och teknikutveckling. Läs mer på sid 46.

Miljöansvar

Sveriges mest omfattande projekt inom ekologisk kompensation säkerställer biologisk mångfald när Aitik expanderar. Läs mer på sid 52.

Medarbetare i Sverige, Finland, Norge och Irland.

Året i korthet

Nyckeldata	2017	2016
Försäljningsintäkter, MSEK	49 531	40 316
Rörelseresultat, exkl. omvärdering av processlager, MSEK	8 913	5 094
Rörelseresultat, MSEK	9 015	5 682
Resultat per aktie, SEK	25,06	15,49
Fritt kassaflöde, MSEK	7 309	–2 801
Investeringar, MSEK	5 588	4 127
Avkastning sysselsatt kapital, %	21	15
Avkastning på eget kapital, %	22	16
Nettoskuldssättningsgrad, %	11	32
Utdelning per aktie, SEK	8,25	5,25
Inlösen per aktie, SEK	5,75	–
Olycksfall (LTI frekvens)	6,3	7,9
Sjukfrånvaro, %	4,5	4,4
Metaller till vatten, ton (Me-ekv)	9	13
Metaller till luft, ton (Me-ekv)	109	100
Koldioxidintensitet, ton/ton	0,69	0,731)
Utsläpp av svaveldioxid, kton	7,4	7,1
Antal allvarliga miljöincidenter	1	2

• Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade till 8 913 MSEK till följd av högre produktion och förbättrade marknadsvillkor, främst i form av högre metallpriser.

• Fritt kassaflöde uppgick till 7 309 (–2 801) MSEK. Ökningen mot ifjol berodde på högre resultat.

• Bolidens aktiekurs steg under året med 18 procent och utvecklades därmed bättre än Stockholmsbörsen.

1) Förra årets intensitet har korrigerats från 0,69 till 0,73 på grund av ett felaktigt beräkningsunderlag.

Samhällsutveckling med nya behov

Det viktigaste i Bolidens strategi är att alla enheter maximerar värdet av de befintliga anläggningarna under stort ansvarstagande. Många små förbättringar ger tillsammans stort värdeskapande. Samtidigt ökar behoven av de metaller Boliden producerar.

Samhällsutveckling har i alla tider varit kopplad till metallers utvinning och användning. Industrialiseringen drev på vissa metaller, urbaniseringen ytterligare metaller och informationssamhället ännu mer och fler. De geologiska förutsättningarna för metallframställning är goda i Skandinavien där vi också har förnybar energiproduktion, vilket är viktigt i våra energikrävande verksamheter.

Nya energisystem kräver mycket koppar då stor överkapacitet måste byggas när en ökande del av elproduktionen endast produceras då det blåser eller när solen är uppe. Samtidigt blir även elbehoven mer varierande då till exempel laddning av elbilar kräver hög effekt under kort tid, för att bilen snabbt ska kunna köras vidare. Inom många områden utvecklas batteridrift som del i denna omställning och behoven av batterier och batterimetaller – metaller som Boliden utvinner – ökar.

Vad är hållbart?

Sverige har ambition att bli klimatneutralt. Med ledande teknik och lite koldioxid per producerad kilo metall relativt konkurrenterna ser vi tre områden där Boliden kan bidra med stora effekter till de globala utmaningarna.

Paradoxalt så är Bolidens största bidrag till minskade globala koldioxidutsläpp att expandera produktionen! Merparten av metallerna i världen kommer från gruvor och smältverk som är mer energikrävande och drivs med el producerad av kol. Boliden utnyttjar fossilfri el till energisnåla processer och har effektiv logistik med korta transporter. Expanderas produktionen från Boliden minskar produktionen från andra gruvor och smältverk som har högre koldioxidutsläpp. Därför är Bolidens bästa bidrag till de globala utsläppen att expandera.

Boliden har antagit en policy att visa den egna miljötekniken för konkurrenter så att också de kan införa miljöförbättrande åtgärder som vi utvecklat med våra leverantörer. Boliden kan på så sätt bidra till miljöförbättringar också i andra gruvor och smältverk.

Fortsatt utveckling av miljöprestanda i de egna anläggningarna är givetvis basen för vårt miljöarbete. Vi arbetar med nya modeller för att prioritera miljöinvesteringar som bättre kommer att styra resurser till de områden som ger bäst miljönytta per satsad krona.

Även bortom miljö- och klimatområdet är Bolidens bidrag till ett hållbart samhälle stort. Arbete med säkerhet på arbetsplatserna har den högsta prioriteten och målet är att vår verksamhet ska vara olycksfri. Under året var antalet olyckor lägre än tidigare men de bästa i vår industri är bättre. Vi genomför därför stora utbildningsinsatser och investeringar för att fortsätta arbetet.

Varje medarbetare genererar i snitt fyra ytterligare arbetstillfällen och betydande skatteintäkter skapas. Det gäller ofta glesbygder där Boliden ger stabil sysselsättning, infrastruktur och samhällsfunktioner. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn för det sociala ansvaret är en stabil verksamhet med säkra jobb, god avkastning till aktieägare och stabilitet i samhällena där vi verkar.

Digitalisering, delegering och produktivitet

Många företag i vår kapitaltunga bransch är toppstyrda. Boliden har däremot

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

VD HAR ORDET

strukturer där ansvar delegeras djupt ner i organisationen. Nu kommer digitaliseringen på bred front och jag tror Boliden har goda förutsättningar att utnyttja den. Information kan ännu bättre spridas i den delegerade organisationen vilket leder till effektiva beslut, korta ledtider och stort engagemang.

Utvecklingen inom digitalisering och av nya produkter går snabbt. Vi arbetar tillsammans med ledande leverantörer i projekt för utveckling av självkörande lastbilar, mobila informationssystem, positioneringssystem för underjordsgruvor och elektrifiering av gruvfordon och är väl positionerade att utnyttja möjligheterna.

Strategi

Det viktigaste i Bolidens strategi är att alla enheter maximerar värdet av de befintliga anläggningarna – det är dyrt att i vår kapitaltunga industri bygga nytt. Därför satsar vi på ökad produktivitet utan stora investeringar. Samtidigt tränas organisationen för nya investeringar så att också dessa kan skötas på bästa sätt. Är vi bra på att köra gammal utrustning blir vi också bra då vi skaffar ny.

Genom att utnyttja de samlade resurserna kan stora samordningsfördelar också uppnås. Koppling mellan gruvor och smältverk ger uppenbara fördelar men fördelarna finns också mellan enheter av liknande slag. Med optimerade processer kan vi utvinna mer metall ur råvarorna samtidigt som avfall kan koncentreras till små volymer som kan deponeras i avancerade förvar.

Projektering och expansionsprojekt baseras på senaste teknik och genomförs av erfarna projektteam. Vi har satsat på interna resurser för både teknikutveckling och projektledning vilket varit en viktig framgångsfaktor. Förvärv av nya verksamheter kostar mycket och riskerna är relativt höga. Boliden har en detaljerad modell för utvärdering av förvärvsmöjligheter – det är lätt att köpa men svårt att skapa värde. Det senaste förvärvet var nickelgruvan Kevitsa i Finland som förvärvades för 6 miljarder kronor i juni 2016. Integrationen och förbättringsarbetet gick som tänkt och vi är nöjda med förvärvet. Gruvan gick med förlust vid förvärvet men ökad produktion tillsammans med förbättrade metallpriser innebar att Kevitsa 2017 gjorde ett rörelseresultat på ca 900 miljoner kronor.

För Boliden har det varit en lyckosam period där en kombination av produktivitetsförbättringar och lönsamma investeringar bidragit till en stark utveckling.

Tillbakablick

Jag slutar på Boliden i sommar efter drygt tio år som VD. Dessa år har varit mycket turbulenta för metallbranschen och perioden som helhet har varit en historiskt svag period, vilket är lätt att glömma idag då det är goda tider.

För Boliden har det varit en lyckosam period där en kombination av produktivitetsförbättringar och lönsamma investeringar bidragit till en stark utveckling. Många andra företag har investerat i våghalsiga projekt och förvärv där många visat sig vara mycket kapitalförstörande. Alla våra gruvor och smältverk har bidragit till den goda utvecklingen och den viktigaste interna förbättringen gäller arbetet med personal och organisation under begreppet "New Boliden Way". Med utbildning och

vardagsrationaliseringar och förvissningen att många små förbättringar ofta skapar mer värde än få och stora, har många förbättringar genomförts.

Konkurrenskraften är idag bra i de flesta enheterna. Livslängderna för Bolidens gruvor har förlängts och produktionen ökat. Smältverkens marginaler har förstärkts genom fokusering på materialmix och processförbättringar. Även ur ett aktieägarperspektiv har utvecklingen varit gynnsam med en totalavkastning på 17 procent per år under de senaste tio åren.

Vad kunde vi gjort bättre? Vi har haft största möjliga fokus på de riktigt stora projekten men vi kunde haft bättre kvalitet i flera mindre. Det har också visat sig svårt att göra mer än ett projekt åt gången i samma enhet. När det gäller New Boliden Way och säkerhet hade vi kunnat driva förändringarna med högre tempo.

Tack för mig

Det här blir mitt sista årsbokslut med Boliden. 2017 var ett starkt år med rörelseresultat på 8,9 miljarder kronor och ett fritt kassaflöde på 7,3 miljarder kronor. Vår nettoskuldsättningsgrad var nere på 11 procent och styrelsen har föreslagit årsstämman att utöver ordinarie utdelning lämna en extra utbetalning.

Det har varit tio fantastiska år med Boliden och jag vill tacka alla medarbetare och samarbetspartners för den här tiden. Jag välkomnar Mikael Staffas att ta över ledarskapet för Boliden.

Jag kommer att sakna er alla.

Lennart Evrell VD och koncernchef

Bolidens metaller för moderna och hållbara samhällen

Efterfrågan på metaller är förknippad med förbättrad levnadsstandard och ekonomisk tillväxt. Infrastruktur, byggnader, energisystem och fordon – allt innehåller metaller. Återvinning av metaller blir allt viktigare men i en värld med snabb utveckling i fattiga länder krävs i hög utsträckning primär produktion. För att nå internationella klimatmål och en hållbar framtid krävs ökade mängder metaller. Vår industri är nödvändig för att möta jordens stora utmaningar.

Värdebevarande

Ytbehandling med zink och legeringar med bl.a. nickel förlänger livslängden för stålkonstruktioner.

Bhumibol Bridge i Bangkok. I alla byggnader ingår stora mängder elektriska installationer där kopparns överlägsna egenskaper nyttjas. Basmetallen är därmed en viktig förutsättning för elektrifiering och energieffektivisering i samhället.

Långsiktighet

Metaller är oändligt återvinningsbara. I takt med samhällsutvecklingen används fler metaller inom en mängd olika applikationer.

Framtid

Koppar, tellur, nickel och kobolt är avgörande för moderna energisystem med förnybar produktion och energilagring.

Gruvor och smältverk med synergier

Boliden är ett högteknologiskt metallföretag som arbetar långsiktigt för att möta samhällets efterfrågan på bas- och ädelmetaller – från prospektering till produktion och leverans av högkvalitativ metall till industrikunder. Verksamheten bygger på erfarenhet, innovation och avancerad teknik, utvecklad i samarbete med nordiska teknik- och ingenjörsföretag.

Metallmix

Kombinationen av basoch ädelmetaller ger bättre stabilitet över priscykler. Intjäning

Geografi

Geologiskt attraktivt område med god tillgång till förnybar energi.

Gruvor och smältverk har olika konjunkturbeteende och balanserar intjäning över tid.

Boliden är en av världens främsta zinkproducenter och en av de ledande kopparoch nickelproducenterna i Europa. Därutöver produceras ädelmetaller, svavelsyra och biprodukter. Globalt är Boliden en av de främsta aktörerna inom återvinning av elektronik.

New Boliden Way

Stark företagskultur byggd på personligt ansvarstagande och kontinuerliga förbättringar för hög produktivitet och låga kostnader.

Teknologi

Hög innovationsgrad och stark produktivitet.

Integrerad värdekedja

Delvis egen koncentratförsörjning ger flexibilitet på koncentratmarknaden.

Zinksmältverket Odda i västra Norge har produktionskapacitet på 200 000 ton per år. Med stabil tillgång till norsk vattenkraft samt bra processer är Odda ett av världens mest klimateffektiva zinksmältverk.

Boliden skapar värde

Boliden är ett metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Våra rötter är nordiska men marknaden global. Kärnkompetensen finns inom prospektering, gruvor, smältverk och metallåtervinning.

Vision

Metaller är nödvändiga när moderna samhällen utvecklas. Bolidens vision är att tillhöra de främsta företagen i branschen när det gäller ansvarstagande, värdeskapande, utveckling och produktivitet. Boliden har en nollvision för olyckor som påverkar människor och miljö.

Affärsidé

Genom att tillföra, förädla och återvinna samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin. Vi verkar för en optimal resurs- och materialhantering i alla steg av värdekedjan och strävar mot en hållbar utveckling när det gäller säkerhet, miljöprestanda och affärsetik.

Värderingar

8 | Boliden Årsredovisning 2017

Bolidens värderingar handlar om entusiasm för att förbättra, ta ansvar för hela värdekedjan och känna ett personligt engagemang för sitt arbete och företaget. Vi strävar efter att vara ett värderingsstyrt företag där dessa värderingar utgör grunden för hur verksamheten utvecklas.

Strategi

Befintlig verksamhet maximeras fullt ut innan nya satsningar initieras. Strategin, där hållbarhetsfrågor är inkorporerade, leder till högt värdeskapande för varje enhet och bygger en företagskultur präglad av stort ansvarstagande.

Operationell excellens

Ökad stabilitet och produktivitet i befintliga anläggningar minskar kostnader, ökar produktion och minskar risk för olycksfall utan stora investeringar. Eliminering av trånga sektorer innebär ett förbättrat utnyttjande av ledig kapacitet i hela värdekedjan och leder normalt till högt värdeskapande.

Organisk tillväxt

Boliden har utöver effektiviseringsarbetet under flera år satsat betydande resurser i olika tillväxtprojekt. Detta har skett dels genom flera expansionsinvesteringar i befintliga gruvor och anläggningar, dels genom en ökad satsning på prospektering.

Utvalda förvärv

Boliden utvärderar löpande möjliga förvärvsmöjligheter. Det gäller både gruvor som är i drift och nya gruvprojekt. En förutsättning för förvärv är att Boliden kan addera värden genom kunskaper och kompetens inom prospektering, gruvverksamhet, anrikningsteknik och metallurgi.

Hongkong är uppbyggd kring internationell handel. Zink förlänger livslängden för fordon, fartyg, broar, byggnader och vindkraftverk. Idag kommer 30 procent av världens zinkproduktion från återvinning och sekundärmaterial.

Finansiella och icke-finansiella mål

God lönsamhet, säkra arbetsplatser och hög miljöprestanda är centrala delar i Bolidens långsiktiga värdeskapande. Tillsammans skapar de förutsättningar för konkurrenskraftig verksamhet.

Finansiella mål

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 21 (15) procent. Under perioden 2013–2017 har avkastningen i genomsnitt legat på 12 procent per år. Investeringar som genomförs ska uppvisa hög avkastning och ligga i linje med Bolidens strategi och tillgängliga resurser. Projektens internränta ska vara högre än Bolidens vägda kapitalkostnad

Vid utgången av 2017 var nettoskuldsättningsgraden 11 (32) procent. Minskningen mot 2016 förklaras av låneamortering under perioden som möjliggjordes av årets resultat och kassaflöde.

Utdelningsandel Mål

Föreslagen ordinarie utdelning är 8,25 (5,25) SEK per aktie motsvarande 32,9 (33,9) procent av årets resultat. I tillägg föreslås en extra utbetalning på 5,75 SEK per aktie genom automatiskt inlösenförfarande. Under 2013–2017 uppgick ordinarie utdelningsandelen till 33,4 procent av periodens sammanlagda nettoresultat.

Sociala mål

Olycksfall

Boliden har som mål att till 2018 ha noll olycksfall med frånvaro varje månad

(WACC) med justering för riskpåslag.1)

• LTI-frekvens inklusive entreprenörer ● LTI-frekvens för egen personal
• Mål 2018

Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) minskade med 20% från 7,9 till 6,3 per miljon arbetade timmar under 2017. Arbete med att stärka säkerhetskulturen fortsätter med oförminskad styrka och under slutet av 2017 infördes ett antal standarder med syfte att både skapa säkrare arbetsmiljöer samt att höja riskmedvetenheten.

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3,0 procent 2018

Under 2017 ökade sjukfrånvaron från 4,4 till 4,5 procent. Boliden fortsätter med sitt arbete med att förebygga och rehabilitera vid såväl fysisk som psykisk ohälsa och en viktig del under 2017 har varit att utbilda chefer inom det sistnämnda området.

Jämställdhet

Andelen kvinnliga medarbetare ska vara minst 20 procent 2018

● Andel kvinnliga medarbetare ● Mål 2018

Antalet kvinnor i Boliden, räknat som FTE, var 1 001 (976) vilket ger en nära oförändrad andel på 17,6 (17,8) procent av medarbetarna. Räknat i antal anställda nyrekryterades 116 kvinnor av totalt 449 vilket ger 26% (17%) för 2017.

1) WACC före skatt är satt till 12 procent nominellt vilket motsvarar 10 procent realt. Kalkyler för stora och långsiktiga projekt görs normalt i reala termer. Kalkylerna baseras på prognoser över räntor, metallpriser, växelkurser, inflation och andra relevanta antaganden grundade på intern analys och externa bedömningar.

MÅLUPPFYLLELSE

Miljömål

Utsläpp av metaller till vatten

Utsläppen av metaller till vatten ska minska med 25 procent från 2012 till 2018

Miljöpåverkan till följd av metallutsläpp till vatten har minskat med 57 procent jämfört med basåret 2012. Under 2017 har utsläppen minskat vid de flesta enheterna, ett nytt vattenreningsverk på en av Boliden enheter står för stor del av denna minskning.

Utsläpp av metaller till luft

Utsläppen av metaller till luft ska minska med 10 procent från 2012 till 2018

Miljöpåverkan till följd av metallutsläpp till luft har ökat med 19 procent jämfört med basåret 2012. Kopparsmältverken har till följd av återvinning av mer komplexa material stått för denna utveckling. Utredningsarbete för att förbättra bland annat reningsteknik pågår med syfte att vända utvecklingen pågår. Utsläppen ligger inom befintliga miljötillstånd.

Utsläpp av svaveldioxid

Utsläppen av svaveldioxid till luft ska minska med 10 procent från 2012 till 2018

Utsläppen av svaveldioxid till luft har minskat med

11 procent jämfört med basåret 2012. Flera investeringar genomförs i syfte att sänka utsläppen ytterligare.

Koldioxidutsläpp1)

Koldioxidintensiteten ska 2018 vara max 0,77 ton CO² per ton producerad metall

● Mål 2018

Koldioxidintensiteten har minskat från 0,73 till 0,69. Boliden arbetar med att öka elektrifieringen av transporter för att minska användningen av fossila bränslen. Det bedrivs även projekt för att minska koldioxidutsläppen i processer samt ett systematiskt arbete med energieffektivisering.

Miljöincidenter

Boliden har som mål att till 2018 ha noll allvarliga miljöincidenter varje månad

● Miljöincidenter ● Varav allvarliga miljöincidenter

● Mål 2018

Antalet allvarliga miljöincidenter har minskat till 0,1 (0,2) per månad. Under året inträffade 1 (2) allvarlig incident gällande brott mot kulturmiljölagen.

Boliden har en nollvision när det gäller miljöincidenter. Under året inträffade 22 (17) miljöincidenter varav en som bedömdes som allvarlig. Av de övriga 21 berör 14 utsläpp till vatten, 6 otillåtna luftföroreningar och 1 som avser avfallshantering. Ingen av dessa händelser bedöms ha gett bestående skada eller betydande miljöpåverkan. Allvarliga miljöincidenter är ett nytt nyckeltal som införs för att särskilja miljöincidenter som bedöms påverka miljön allvarligare ur ett miljö- och/eller lagefterlevnadsperspektiv.

För att minska antalet miljöincidenter krävs stabila processer i alla delar av värdekedjan och ett fokuserat arbete med rutiner, riskbedömningar, åtgärdsplaner och förbättrad teknik.

1) Intensiteten 2016 har korrigerats från 0,69 till 0,73 på grund av ett felaktigt beräkningsunderlag.

Bolidens affärsmodell

Genom att effektivt utvinna och förädla samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller, som efter användning återvinns, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin. Samverkan med leverantörer bidrar till teknikutveckling, förbättrad miljöprestanda och försäljning på en global marknad.

								Värdeskapande

Kapital
	2017	2016
Investeringar1), MSEK	5 588	4 127
Sysselsatt kapital, MSEK	42 931	42 457
Nettoskuldsättningsgrad, %	11	32

Från prospektering till återvinning av metaller skapas värde för både aktieägare och samhälle. Med spetskompetens säkerställs konkurrenskraft och minsta möjliga miljöpåverkan.

Kunskap

• Patent för t ex elektronikåtervinning,
• prospekteringstekniker, vattenrening
• Rättigheter och tillstånd
• Efterbehandlingskompetens
• FoU-samarbeten med universitet, högskolor och leverantörer

Människor

• Antal anställda [FTE]: 5 684 (5 477) st
• Entreprenörer och affärspartner

Relationer

• Samverkan och dialog med prioriterade intressentgrupper
• Långsiktiga utvecklingssamarbeten
• Medverkan i branschorganisationer

Naturresurser

Naturtillgångar	2017	2016
Mineraltillgångar2), Mton	2 065	2 260
Mineralreserver2), Mton	1 405	1 450
Skog och mark, ha	23 000	22 600
Råmaterial	2017	2016
Energi, TWh – varav elektricitet, TWh	6,4 4,6	6,2 4,5
Vatten, Mm3	145	140
Avverkade gruvkoncentrat (primärmaterial)3), kton	2 375	2 408
Återvunnet material (sekundärmaterial)3), kton	316	304

1) Exklusive förvärv: Kevitsa 2016 (5 961 MSEK).

2) Mineraltillgångar inkluderar kända och indikerade tillgångar. Mineralreserver

inkluderar bevisade och sannolika reserver. För fullständiga uppgifter om mineralreserver och tillgångar, se sidorna 106–110.

3) Justerad beräkning för 2016.

VÄRDESKAPANDE

5 smältverk

Utfall

Metallproduktion

	2017	2016
Zink, kton	457	461
Koppar, kton	353	336
Bly och blylegeringar, kton	78	74
Nickel i skärsten, kton	25	31
Guld, kg	17 776	17 638
Silver, kg	551 286	609 151

Ekonomisk påverkan

• Inköp: 36 664 (30 340 ) MSEK
• Löner till medarbetare: 4 532 (3 925) MSEK
• Utdelning till aktieägare1) : 3 829 (1 436) MSEK
• Ränta till långivare: 282 (311) MSEK
• Skatter och avgifter: 1 881 (1 135) MSEK
• Kvar i Boliden: 3 480 (1 688) MSEK

Social påverkan

• Direkta och indirekta arbetstillfällen i Sverige, Finland, Norge och Irland: 30 000 st
• Frekvens av arbetsmiljöolyckor med frånvaro, LTI: 6,3 (7,9)
• Sjukfrånvaro: 4,5 (4,4) %
• Engagemang och värdeskapande
• i lokalsamhällen
• Anspråkstagande av mark och vatten

Miljöpåverkan

	2017	2016
Utsläpp metaller till vatten, ton Me-ekv	9,1	13,1
Utsläpp metaller till luft, ton Me-ekv	109	100
Utsläpp svaveldioxid, kton	7,4	7,1
Utsläpp koldioxid, kton	1 024	1 052
Energi, TWh	6,4	6,2
Avfall:
i. Icke-farligt, kton	355	252
ii. Farligt, kton	873	826

1) 2017 inkluderar föreslagen ordinarie utdelning på 8,25 SEK per aktie och extra utbetalning på 5,75 SEK per aktie genom automatiskt inlösenförfarande.

Modellen utgår från International Integrated Reporting Councils (IIRC) ramverk. Det primära syftet med modellen är att förklara hur koncernen skapar långsiktigt värde.

Utvecklingen på metallmarknaden

Basmetallpriserna steg. Koppar- och zinkpriserna var i slutet på året höga relativt gruvindustrins kostnadsläge. Även nickelpriset steg men var fortsatt lågt då lagren var höga. Intresset för ädelmetaller var tidvis stort vilket det inte brukar vara i en stark konjunktur och ädelmetallpriserna var nära nivåerna från 2016.

Marknadsutveckling 2017

Den globala efterfrågan på zink, koppar och nickel ökade men tillväxten var på samma nivå som under 2016 trots starkare industrikonjunktur vilket beror på lägre tillväxt för bygg- och bilindustrin. I mogna ekonomier var efterfrågetillväxten högre och i Kina något lägre.

Det var fortsatt produktionsstörningar i koppargruvor och marknaden för koncentrat och metall var i balans mellan utbud och efterfrågan.

På zinkmarknaden var det fortsatt brist på gruvkoncentrat och metall vilket delvis beror på att betydande gruvkapacitet var

temporärt stängd sedan 2015. Kopparoch zinkpriserna fortsatte att stiga.

Det var underskott även på nickelmetall då produktionskapacitet var temporärt stängd men det fanns fortsatt stora lager av metall. Nickelpriset var volatilt under året men genomsnittligt högre än under 2016. Priserna på ädelmetaller var kvar på höga nivåer då det geopolitiska läget i världen och andra risker fortsatte att tidvis påverka synen på marknaden.

Ekonomisk tillväxt i världen

Efterfrågan på metaller växer snabbast i länder där BNP per capita ligger i intervallet 5 000–15 000 USD då samhällen utvecklas från jordbrukssamhällen till industrisamhällen. En hög andel av världens befolkning bor i länder med BNP per capita under 5 000 USD och världens behov av metaller väntas fortsätta att öka under lång tid. Mogna ekonomier står fortfarande för en betydande del av efterfrågan i världen men har fortsatt svag tillväxt. De mogna ekonomiernas satsningar på nya energisystem kommer att påverka efterfrågan positivt. I de mogna ekonomierna kommer metallbehoven i ökande grad att kunna tillgodoses med återvunnen metall.

Faktorer som driver efterfrågan på metaller och därmed påverkar prissättningen.

Ökat välstånd i tillväxtländer

Ny teknik Befolkningstillväxt

Industrins aktivitetsnivå

Investeringar i infrastruktur

Urbanisering Ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer

Fordonsmarknadens utveckling

Drivkrafter BNP/capita 2017

Värden anges avrundat i USD PPP konstanta priser. Förändring avser BNP tillväxt mot föregående år. Källa: Oxford Economics, IMF Oktober 2017

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

MARKNADSUTVECKLING

Konjunkturmönster

Alla gruvor har begränsad livslängd och utbudet minskar om inte nya gruvor tas i drift. För att motivera investeringar i nya gruvor krävs förväntan om tillräckligt höga framtida priser för att projekten ska vara lönsamma. När metallpriserna är låga läggs gruvor med höga kostnader i malpåse eller stängs permanent vilket får marknaden i balans.

Många kopparsmältverk har byggts under de senaste tio åren, framförallt i Kina och det har varit överkapacitet globalt. Smältlönerna var därför låga under en längre tid men de vände upp för några år

sedan då åtskilliga koppargruvor öppnades och andra expanderade. Under de senaste åren har dock tillskottet av ny gruvkapacitet varit begränsat.

Utbyggnaden av zinksmältverk i Kina har varit snabb men nya gruvprojekt har varit få. Marknaden har pendlat mellan överskott och underskott på metall och koncentrat de senaste åren och smältlönerna har varierat. Under 2015 stängde stora zinkgruvor permanent och några har tillfälligt minskat produktionen vilket har fått smältlönerna att sjunka och metallpriset att stiga. Under 2018 startar några få nya zinkgruvor men nettotillskottet

av gruvkapacitet är begränsat sett över de närmsta fem åren.

Investeringar i nickelgruvor och nickelsmältverk har varit omfattande de senaste tio åren och det har varit överskott på metall under flera år trots en god efterfrågeutveckling. Sedan 2014 har ett antal gruvor stängt temporärt samtidigt som metallefterfrågan har fortsatt att öka. Sedan 2016 har det varit underskott på metall men lagren har varit stora och metallpriset därför kvar på låg nivå.

Utveckling på delmarknader 2017

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller drivs i huvudsak av den globala industrins aktivitetsnivå, utvecklingen inom infrastruktur och byggmarknad (byggmarknadens investeringar) samt fordonsmarknaden.

Delmarknad	Globalt	Kina	USA	Europa
Industrins	Ökad	Hög	Ökad	Ökad
aktivitetsnivå	tillväxttakt	tillväxttakt	tillväxttakt	tillväxttakt
Byggmarknadens investeringar	Minskad tillväxttakt	Hög men avtagande tillväxttakt	Minskad tillväxttakt	Stigande från låg nivå
Fordons	Minskad	Låg	Lägre	Ökad
produktion	tillväxttakt	tillväxttakt	produktion	tillväxttakt

OM PRISSÄTTNING

Metaller

Priset på koppar, zink, nickel och bly sätts dagligen på London Metal Exchange (LME). Utöver priset tillkommer normalt premier vars nivå styrs av den lokala balansen mellan metallefterfrågan och smältverkskapacitet samt fraktkostnader och betalningsvillkor. Guld och silverpriserna sätts på liknande sätt på London Bullion Market Association (LBMA). Palladium-, platinum-, kobolt- och tellurpriser publiceras i Metal Bulletin.

Koncentrat

Priset på koncentrat är LME-priset minskat med smältlön och beräknas på den del av koncentratets metallinnehåll som är betalbar och styrs av villkor mellan gruvor och smältverk. Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan styr prissättningen mellan gruvor och smältverk.

Läs mer om Bolidens intjäningsmodell på sidan 16–17

Bolidens intjäningsmodell

Boliden är verksamma i metallmarknadens båda delmarknader; dels där råmaterial säljs från gruvor till smältverk, och dels där metaller säljs främst till industrikunder. Bolidens integrerade affärsmodell medför en rad synergier och ger stabilare intjäning för koncernen, då gruvor och smältverk ofta har olika cykler för intjäning.

Bolidens smältverk har kapacitet för betydligt större volymer än Bolidens gruvor producerar och avsevärda volymer koncentrat köps från externa gruvor. All försäljning av metallkoncentrat mellan Bolidens gruvor och smältverk sker till marknadsvillkor. Staplarna i illustrationerna är inte skalenliga.

INTÄKTSKOMPONENTER

Pris	Världsmarknadspris i USD som sätts på LME och LMBA
Premie	Metallpremie som utgör en lokal justering av LME-priset
Betalbart	Koncentratens betalbara metallinnehåll
TC	Smältlön
RC	Raffineringslön
Straff	Rabatt för föroreningar i metallen
Utbyte	Utvunnen metall i procent av metallinnehåll som beror på processens och materialets kvalitet
	Biprodukter Intäkter från biprodukter

Gruvor

Bolidens affärsområde Gruvor producerar metallkoncentrat. Försäljningsintäkterna påverkas av malmtonnage, metallhalter, utbytet i anrikningsprocessen, samt priset på koncentrat i USD och valutarörelser.

Bruttoresultatet har normalt samma värde som försäljningsintäkterna eftersom Gruvor inte har någon ingående råvara. Koncentratpriset är en effekt av världsmarknadspriset på den rena metallen och det betalbara metallinnehållet (den andel metall i koncentraten som gruvorna kan ta betalt för), med avdrag för såväl smält- och raffineringslöner (TC och RC) som för

metallföroreningar i koncentratet (straff). Nivåerna på TC, RC och straff fastställs via förhandlingar mellan gruvor och smältverk.

Rörelseresultatet är bruttoresultatet med avdrag för rörelsekostnader, främst personal, förnödenheter, reservdelar, externa tjänster, energi och avskrivningar.

En enskild gruva har naturliga variationer i halter, gråbergsinblandning, energibehov vid olika djup, underhåll av utrustning och andra faktorer vilket medför att resultat varierar över tid. Ofta är dessa variationer kända lång tid i förväg och finns väl definierade i så kallade "life of mine"-planer. Boliden ger guidning för

INTJÄNINGSMODELL

större haltförändringar i de större gruvorna om halterna väntas avvika väsentligt från reservernas snitthalter.

Smältverk

Bolidens affärsområde Smältverk producerar rena metaller. Försäljningsintäkten är LME-priset med tillägg för metallpremier. Metallpremien styrs av regionalt utbud och efterfrågan och utgör en lokal justering av LME-priset. Den inkluderar transport, speciella legeringar och påverkas av betalningsvillkor.

Bruttoresultatet är skillnaden mellan försäljningsintäkten och priset för råvaran, och består av smält-och raffineringslöner (från koncentrat och sekundära råmaterial), straff (ersättningar för föroreningar), metallpremier, intäkter för så kallade fria metaller samt intäkter för biprodukter. Fria metaller uppstår då utbytena i anrikningen är så höga att smältverken producerar mer metall än det betalbara metallinnehållet i inköpta koncentrat. Biprodukter som utvinns i processerna, som svavelsyra, utgör också viktiga intäkter.

Rörelseresultatet är bruttoresultatet minus rörelsekostnader för personal, förnödenheter, externa tjänster, energi och avskrivningar. Rörelseresultatet redovisas

av Boliden exklusive omvärdering av smältverkens processlager (PIR) för att ge en bättre bild av den underliggande utvecklingen.

Smältverk har till skillnad från gruvor en liknande produktionssituation över tid med undantag för att underhållsstoppen är mer omfattande och samlas till speciella tillfällen, typiskt vart tredje år och förläggs normalt till den varma årstiden. Boliden ger guidning för underhållsstopp för det kommande året.

Bolidens marknadsposition

Boliden är ett av världens största gruv- och smältverksföretag inom zink, en mindre aktör inom koppar och har på kort tid byggt upp en position inom nickel. Boliden har en ledande marknadsposition inom elektronikåtervinning och en framträdande position i Europa inom återvinning av bly.

Gruvföretag – zink

Boliden är världens fjärde största gruvföretag inom zink. Tara och Garpenberg är stora zinkgruvor i internationell jämförelse. Gruvorna i Garpenberg och Bolidenområdet har intäkter från flera andra metaller som silver, guld, bly och koppar medan Tara på Irland har låga intäkter från bimetaller.

Tio största gruvaktörerna inom zink

Gruvföretag – koppar

Boliden är en mindre gruvaktör inom koppar men har en stark position i Europa. Aitik är en stor gruva med låga halter, med världsledande produktivitet och intäkter från guld och silver. Kylylahtigruvan är en liten gruva med höga halter. Kevitsa är en gruva med god produktivitet och huvudmetallerna är nickel och koppar.

Tio största gruvaktörerna inom koppar

Smältverksföretag – zink

Boliden är det sjätte största smältverksföretaget i världen inom zink. Smältverket Kokkola är en stor zinkproducent och smältverket Odda en mellanstor efter den expansion som slutförts under 2017.

Tio största smältverksaktörerna inom zink

Smältverksföretag – koppar

Boliden är det sextonde största smältverksföretget i världen inom koppar. Smältverket Rönnskär är en stor kopparproducent och världsledande inom elektronikåtervinning. Smältverket Harjavalta är en mindre kopparaktör och det största nickelsmältverket i Västeuropa. Mätt som producent av raffinerad kopparkatod är Boliden tjugonde största företaget i världen.

Tio största smältverksaktörerna inom koppar

Gruv- och smältverksföretag – nickel

Boliden har producerat nickel sedan många år i ett samarbete med ett av världens största nickelföretag. Under 2015 avslutades samarbetet och Boliden byggde upp ett eget nätverk av koncentratleverantörer och kunder för Bolidens nickelprodukt som kallas skärsten. Med köpet av gruvan Kevitsa i Finland har Boliden samma struktur inom nickel som inom koppar och zink, en integrerad affärsmodell med gruvor och smältverk där de egna gruvorna står för en betydande andel av koncentratbehovet.

Gruv- och smältverksföretag – bly

Boliden är ett betydande gruvföretag i världen inom bly och av medelstorlek som smältverksföretag för primärbly. Boliden har också en betydande position inom blyåtervinning i Europa genom smältverket Bergsöe.

Bolidens konkurrenskraft

Metaller handlas och prissätts på globala börser. Konkurrenskraftiga kostnader och hållbara processer är kritiska för långsiktig framgång då metallerna väsentligen produceras och handlas i ren form utan unika egenskaper.

Till skillnad från rena metaller handlas inte gruvkoncentrat över börser utan prissätts av ledande aktörer som kommunicerar sina villkor på årsbasis, så kallade vägledande kontrakt. Gruvornas konkurrenskraft – kostnad per ton metall – är väl kända av marknadens aktörer då fristående analysföretag regelbundet sammanställer information om kostnadsnivån som kallas cash cost. Gruvor med stark konkurrenskraft har ofta höga halter, avsevärda intäkter från bimetaller, fördelaktig infrastruktur och låga kostnader. Smältverkens konkurrenskraft jämförs oftast med måttet cash

margin som är ett mer jämförbart mått då smältverken utvinner flera metaller och biprodukter. Smältverkens konkurrenskraft är beroende av kostnadsläge, stabila processer och utvinning av flera metaller och biprodukter utöver huvudmetallen.

Cash cost i gruvindustrin Cash margin för smältverk

Andel av industrins produktion av zinkmetall i koncentrat, %

Garpenberg och Bolidenområdet har stora intäkter från flera metaller och redovisas enligt pro rata costing. Tara redovisas enligt normal costing. Garpenbergs produktivitet är bland de bästa i världen och Tara har hög produktivtet enligt Wood Mackenzie.

Aitik har låg cash cost till följd av världens högsta produktivitet. Kylylahtis cash cost i diagrammet baseras på Bolidens egna beräkningar. Kevitsa är en nickel- och koppargruva med bimetaller. Kevitsa tillhör den bättre kvartilen av industrin på cash cost kurvan för nickel.

Andel av industrins produktion av zinkmetall, %

Kokkola och Odda ligger nära mitten på cash margin kurvan för världens zinksmältverk.

Koppar – cash margin för smältverk

Rönnskär har stor försörjning av material för återvinning. Harjavalta har stora intäkter från nickel men det är osäkert om Wood Mackenzies beräkning till fullo inkluderar nickelafären.

För definitioner av begreppen se sid 119

Diagrammen baseras på analysföretaget Wood Mackenzies uppskattningar och antaganden och kan skilja sig från Bolidens egna uppgifter för cash cost per gruva på grund av skillnader i grunddata. Det finns en rad definitioner av cash cost. Gruvors diagram visar composite costing där gruvor redovisas antingen enligt pro-rata eller normal costing. Vid pro-rata delas kostnaderna upp mellan de olika metallerna och i normal costing minskas kostnaderna med nettointäkterna från bi-metaller.

Prisutveckling 2017

Zinkmarknad

KÄLLA: CRU JAN 2018

Pris och global efterfrågan 0 4 000 8 000 12 000 16 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 kton metall 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 USD/ton Global efterfrågan Pris

Global efterfrågan

14,0

MTON (+2,5%) I Kina ökade efterfrågan med drygt 3 procent och stod för cirka 48 (47) procent av global efterfrågan. I övriga världen ökade efterfrågan med cirka 1,5 procent. Efterfrågan var högre än metallproduktionen.

Global gruvproduktion

11,9

MTON (+3,5%)

Gruvproduktionen av zink i koncentrat steg i såväl Kina som övriga världen men produktionen var ändå lägre än efterfrågan på gruvkoncentrat. Betydande gruvkpacacitet som stängt temporärt sedan 2015 var fortsatt stängd under 2017. I Kina ökade produktionen med 1 procent och i övriga världen med knappt 5 procent.

Genomsnittspris

2 896

USD/TON (+38%)

Vid årets början var priset väl över cash cost för högkostnadsgruvor, fortsatte att stiga första kvartalet men sjönk andra kvartalet. Under andra halvåret steg priset rejält och var vid årets slut 3338 (2 558) USD per ton, en uppgång med cirka 30 procent från årsskiftet.

Spotmetallpremier i Europa

USD/TON (3%)

De europeiska metallpremierna steg något. Enligt analysföretaget CRU steg zinkpremierna i Europa med i genomsnitt 3 procent jämfört med fjolåret. Tillgängligheten för metall i Europa var god under året trots det globala metallunderskottet.

Global smältverksproduktion

Globala produktionen sjönk med 1 procent. Produktionen i Kina sjönk med 2 procent då tillgången på koncentrat var begränsad. Kinas andel i global produktion sjönk till 44 (45) procent. I övriga världen var produktionen oförändad. Smältverksproduktionen var fortsatt lägre än metallefterfrågan.

Realiserad smältlön (TC) i kontrakt

USD/TON KONCENTRAT (–21%) Smältlönerna i kontrakt sjönk jämfört med 172

fjolåret och i genomsnitt var smältlönerna inklusive prisdelning av metallprisförändringar cirka 21 procent lägre. Spotsmältlönerna för importerat koncentrat till Kina var på en låg nivå i början av året och sjönk ytterligare.

Cash cost zink

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka handelsdagar har zinkpriset i svåra konjunkturlägen sjunkit ned mot 60:e percentilen där 40 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt

har priserna vid svaga marknadslägen varit nära 90:e percentilen för zink. Under 2017 försvagades USD successivt mot många valutor vilket fick de lokala kostnaderna mätt i USD att stiga. Cash cost i 90:e percentilen bedöms ha stigit till cirka 1900 (1 600) USD per ton.

PRISUTVECKLING

Kopparmarknad

Global Efterfrågan Pris

Global efterfrågan

22,7

MTON (+2,2%)

MTON (0%)

I Kina ökade efterfrågan med ca 4 procent och stod för 48 (48) procent av global efterfrågan.I övriga världen ökade efterfrågan med cirka 1 procent. Efterfrågan var i nivå med metallproduktionen.

Genomsnittspris

6 166

USD/TON (+27%)

Priset var vid årets början väl över kostnadsnivån för högkostnadsgruvor, fortsatte att stiga första kvartalet för att sjunka andra kvartalet. Under andra halvåret steg priset rejält och slutade året på 7 207 (5 523 ) USD/ton, 30 procent högre än i slutet på 2016.

Global gruvproduktion (koncentrat) 16,3

Produktionsstörningarna i gruvindustrin var stora under första halvåret och produktionen av gruvkoncentrat sjönk trots att ett antal gruvor var i fas att öka produktionen efter expansioner. Orsaken till störningarna var i flera fall arbetsmarknadskonflikter. Andra halvåret var produktionsstörningarna mindre och helårsproduktionen var

USD/TON (–10%)

Tillgängligheten till metall i Europa var fortsatt god och spotpremierna sjönk från en redan låg nivå.

Spotmetallpremier i Europa

Global smältverksproduktion

oförändrad.

MTON (+1%)

Globala produktionen ökade med 1 procent jämfört med fjolåret. I Kina uppgick ökningen till cirka 5 procent och andelen av globala produktionen var 37 (36) procent. Produktionen i övriga världen var oförändrad. Produktionen var något högre än metallefterfrågan.

Smältlön (TC) i kontrakt

USD/TON KONCENTRAT (–5%)

Smältlönerna i kontrakt sjönk men nivån var fortsatt historiskt hög. Under första halvåret var produktionsstörningarna i gruvindustrin stora, det var underskott på koncentrat och spotsmältlönerna sjönk. Andra halvåret avtog produktionsstörningarna och koncentratmarknaden var i balans med följden att spotsmältlönerna steg.

Cash cost koppar

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka tillfällen har kopparpriset sjunkit ned mot 80:e percentilen där 20 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt har priserna vid svaga marknadslägen varit högre än 90:e percentilen för koppar. Under 2017 försvagades USD successivt mot många valutor och har haft en kostnadshöjande effekt som dock har balanserats av andra faktorer för koppargruvor. Cash cost i 90:e percentilen bedöms ha sjunkit något till cirka 4000 (4100) USD per ton.

Nickelmarknad

Global efterfrågan

MTON (+6%)

Den globala nickelefterfrågan steg med cirka 6 procent då produktionen av rostfritt stål ökade kraftigt i Kina och andra tillväxtländer. I Europa sjönk efterfrågan. Metallproduktionen var lägre än efterfrågan men lager i marknaden var höga.

Genomsnittspris

10 411

USD/TON (+8%) Priset var lågt hela året i förhållande till kostnadsnivån i industrin men var i genomsnitt högre än under fjolåret. Priset utvecklades volatilt och var vid årets slut 12 706 (9 964) USD per ton, 28 procent högre än i slutet på 2016.

Cash cost nickel

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsproducenter. Nickelpriset har sällan gått under cash cost vid 75:e percentilen men höga lager har pressat ned nickelpriset ännu lägre under 2016 och 2017. Cash cost i 75:e percentilen

Global gruvproduktion

MTON (+9%)

Gruvproduktionen ökade jämfört med 2016 trots att ytterligare kapacitet stängde temporärt. Förbudet att exportera malm från Indonesien togs bort för flera producenter och produktionen ökade kraftigt i landet. Ett antal producenter beordrades stänga ned produktionen i Filippinerna av miljöskäl men beslutet effektuerades inte och produktionen fortsatte att öka.

bedöms ha varit 10380 (10100) USD per ton. I 90:e percentilen var cash cost 11350 (11900) USD per ton. Den svagare dollarn successivt under året har haft en kostnadshöjande effekt då kostnader i lokal valuta översätts till dollar.

Global smältverksproduktion

MTON (+3%)

Smältverksproduktionen var oförändrad jämfört med fjolåret. I Kina ökade produktionen med cirka 4 procent efter att malmimporten från Indonesien ökade. I Indonesien byggdes produktionskapaciteten ut och produktionen ökade kraftigt. Sjunkande produktion i andra länder resulterade i att produktionen var lägre än metallefterfrågan.

Blymarknad

Genomsnittspris Bly

USD/TON (+24%) 2 317

Globala blyefterfrågan uppgick till 11,8 Mton, en ökning med cirka 2 procent från 2016. Efterfrågan på batterier till nybilsmarknaden ökade i samma takt som ersättningsmarknaden. Blyefterfrågan i Kina ökade med cirka 2 procent mot fjolåret. Efterfrågan i mogna ekonomier ökade med cirka 3 procent. Produktionen var lägre än metallefterfrågan och lager av metall i marknaden sjönk.

ntroduktion

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

PRISUTVECKLING

Marknader för ädelmetall och svavelsyra

Valutautveckling

USD var stark mot de flesta valutor i början av 2017 men försvagades därefter successivt. Den amerikanska ekonomin ligger före Europa i konjunkturutveckling och ränteuppgång men Europaekonomin har utvecklats överraskande starkt under 2017 med följden att Euron har stärkts. Euron har alltmer blivit en valuta som stärks vid geopolitisk oro och vid andra marknadslägen där risknivån anses ha ökat. USD/SEK var i genomsnitt nära oförändrad på 8,54 (8,56) och uppgick vid årets slut till 8,23 (9,10). Mot EUR var SEK något svagare och var i genomsnitt 9,63 (9,47). Vid årets slut uppgick EUR/SEK till 9,85 (9,57).

Diagrammet till vänster visar valutakursutvecklingen för valutor mot USD där länderna har betydande gruvproduktion inom koppar och zink. Staplarna illustrerar förändringen på ett år och tre år. En hög andel av gruvors kostnader är i lokal valuta och intäkterna i USD.

Boliden har haft ett positivt stöd av valutautvecklingen vilket även gäller många av konkurrenterna de senaste tre åren. Under 2017 har USD försvagats mot många valutor men förändringen varierar mellan olika länder och svenska kronan har stärkts mer mot USD än flera andra viktiga valutor för gruvnationer. På ett och tre år har Boliden relativt genomsnittet av gruvnationerna inte haft en fördel av valutakursutvecklingen.

Koncernens utveckling under året

Under året har metallpriserna stigit, vilket har bidragit till högre resultat och stärkt balansräkning. Fokus i koncernen har varit på att ytterligare förbättra produktionsstabiliteten och säkerhetskulturen. I Gruvor har produktionsvolymen ökat. I Smältverk genomfördes stora planerade underhållsstopp.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat Bolidens försäljningsintäkter uppgick till 49 531 (40 316) MSEK.

Rörelseresultatet uppgick till 9 015 (5 682) MSEK. Exklusive lageromvärdering var rörelseresultatet 8 913 (5 094) MSEK.

Rörelseresultatet för Gruvor uppgick till 6 681 (2 804) MSEK och för Smältverk var rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager 2 732 (2 759) MSEK.

Justerat för förvärvet av Kevitsa ökade rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager med 3 969 MSEK till följd av högre produktion, främst inom Gruvor, och förbättrade marknadsvillkor. Planerade underhållsstopp för Smältverk belastade resultatet med cirka 415 (260) MSEK i form av lägre produktion och högre kostnader.

Koncernens rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 14 107 (12 757) MSEK.

Justerat för förvärvet av Kevitsa och valutakursförändringar var kostnadsökningen 4 procent och förklaras huvudsakligen av högre gruvproduktion, ökade kostnader för underhåll och högre personalkostnader. Inköpspriserna ökade något jämfört med föregående år, främst diesel, kol, kemikalier och vissa förbrukningsartiklar.

Avskrivningarna ökade främst till följd av Kevitsaförvärvet, högre gruvproduktion och att produktionen i Aitik skedde i kapitalintensiva områden.

Jämförelsestörande poster uppgår till 0 (256) MSEK. Fjolåret inkluderar främst intäkter för omvandling av Taras förmånsbestämda pensionsplan till en avgiftsbestämd pensionsplan.

Årets finansnetto uppgick till –278 (–308) MSEK och resultat efter finansiella poster uppgick till 8 737 (5 375) MSEK.

Redovisad skatt för året var –1881 (–1135) MSEK, vilket motsvarar en genomsnittlig skattesats om 22 (21) procent.

Årets resultat uppgick till 6 856 (4 239) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om 25,06 (15,49) SEK.

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 5 588 (4 127) MSEK. En betydande del var underhållsinvesteringar vilket inkluderar tillredningar och gråbergsbrytning som är ett förberedande arbete för att komma åt malmen i gruvorna. Viktiga projekt under året var investeringen i ett djupförvar i Rönnskär, ett nytt svavelsyraverk i Harjavalta och en ny krosstation i Aitik.

Förvärv av gruvan Kevitsa

Den 1 juni 2016 förvärvade Boliden koppar- och nickelgruvan Kevitsa i norra Finland. Den förvärvade verksamheten ingår i Affärsområde Gruvor som ett sjätte gruvområde. Köpeskillingen uppgick till 5 961 MSEK på skuldfri basis. För mer information, se not 11.

Framtida

efterbehandlingskostnader

Efterbehandlingsreserven och anläggningstillgångarna har ökats med 250 MSEK respektive 163 MSEK, vilket är hänförligt till sedvanlig översyn av efterbehandlingsbehov samt nya brytningsplaner till följd av ökade malmreserver främst i Garpenberg. För mer information se not 24.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 11837 (7 918 ) MSEK. Förbättringen berodde på högre resultat till följd av förbättrade priser och högre produktion. Betald skatt för året var 1457 (709) MSEK. Minskat rörelsekapital bidrog positivt till kassaflödet med 900 (–923) MSEK.

Fritt kassaflöde uppgick till 7 309 (–2 801) MSEK. Fritt kassaflöde 2016 inkluderar betalning för förvärvet av Kevitsa om –5 925 MSEK.

Resultat

MSEK	2017	2016
Försäljningsintäkter	49 531	40 316
Rörelsekostnader före avskrivningar	14 107	12 757
Avskrivningar	4 601	4 199
Rörelseresultat exkl. omvärdering
av processlager	8 913	5 094
Rörelseresultat	9 015	5 682

Resultatanalys pro forma1)

MSEK	2017	2016
Rörelseresultat	9 015	5 682
Omvärdering processlager	102	588
Rörelseresultat exkl. om värdering processlager	8 913	5 094
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager – pro forma1)	8 913	4 946
Förändring		3 969
Analys av förändring
Volymer		1 515
Priser och villkor		3 547
Metallpriser		3 935
Biproduktpriser		53
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar		12
Smält- och raffinerings löner		–107
Metallpremier		–6
Valutakurseffekter		–340
Kostnader (lokala valutor)		–481
Avskrivningar (lokala valutor)		–316
Jämförelsestörande poster		–256
Övrigt		–41
Förändring		3 969

1) Pro forma inkluderar Kevitsa för hela 2016.

Investeringar

MSEK	2017	2016
Gruvor1)	3 722	2 755
Smältverk	1 862	1 372
Övrigt	4	–
Totala investeringar1)	5 588	4 127

1) Exklusive förvärv: Kevitsa 2016 (5 961 MSEK).

KONCERNENS UTVECKLING

Finansiell ställning

Den 31 december 2017 var Bolidens nettoskuld 3 752 (9 339) MSEK. Eget kapital uppgick till 35 053 (29 394) MSEK, inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om 1 (–2) MSEK netto och efter skatteeffekt. Nettoskuldsättningsgraden minskade till 11 (32) procent vid utgången av 2017 till följd av högt fritt kassaflöde.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var vid årets

utgång 2,4 (3,3) år. Den 31 december 2017 var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 1,3 (1,3) procent och räntebindningstiden uppgick till 0,5 (0,2) år. Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 8 768 (6 968) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 26.

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver begränsad verksamhet, är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB. Resultat, balansräkningar och kassaflödesanalyser för moderbolaget finns på sidan 75.

Kassaflöde
MSEK	2017	2016
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	11 837	7 918
Förändringar i rörelsekapital	900	–923
Kassaflöde från den löpande verksamheten	12 737	6 995
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–5 428	–9 795
Fritt kassaflöde (före finansiering)	7 309	–2 801

Kapitalstruktur och avkastning

	2017	2016
Balansomslutning, MSEK	55 882	53 877
Sysselsatt kapital, MSEK	42 931	42 457
Eget kapital, MSEK	35 053	29 394
Nettoskuld, MSEK	3 752	9 339
Avkastning på sysselsatt kapital, %	21	15
Avkastning på eget kapital, %	22	16
Soliditet, %	63	55
Nettoskuldsättningsgrad, %	11	32

Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade till följd av högre produktion inom främst Gruvor och på förbättrade marknadsvillkor.

I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna inklusive avskrivningar med 8 procent. Justerat för Kevitsa var ökningen 5 procent.

Resultat per aktie och utdelningsandel

Resultat per aktie var 25,06 (15,49) SEK. Föreslagen ordinarie utdelning är 8,25 (5,25) SEK, vilket ger en utdelningsandel på 32,9 (33,9) procent. En extra utbetalning på 5,75 SEK per aktie föreslås genom automatiskt inlösenförfarande.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare Bolidens ersättning till ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 3.

Den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens lönsamhet och respektive befattningshavares ansvarsområde och består i huvudsak av en eller flera finansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen är 60 procent av fast årslön för VD och 40–50 procent för övriga ledande befattningshavare. Av detta är en viss del villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt. I likhet med alla anställda i koncernen ingår ledande befattningshavare i vinstandelssystemet. Ledande befattningshavare har en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år. Styrelsen avser inte föreslå årsstämman i april 2018 några förändringar av dessa riktlinjer.

Investeringar och kassaflöde från den löpande verksamheten MSEK 13 14 15 16 17 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

●Investeringar1) Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar ökade till följd av högre resultat.

Fritt kassaflöde

●Fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde uppgick till 7 309 (–2 801) MSEK. Exklusive betalningen för Kevitsa uppgick fritt kassaflöde till 3 124 MSEK i 2016.

1) Exklusive förvärv: Kylylahti 2014 (718 MSEK), Kevitsa 2016 (5961 MSEK)

Konkurrenskraftig verksamhet

Konkurrenskraften för respektive enhet bygger på hög produktivitet och stabila processer. Kombinationen av gruvor och smältverk skapar dessutom flexibilitet inom den externa försörjningen av råmaterial.

BOLIDENS GRUVOR

Aitik

Aitik är Sveriges största koppardagbrott med malm som innehåller koppar, guld och silver. Storskalig produktion, rationella metoder och hög automatiseringsgrad gör Aitik till världens mest produktiva koppardagbrott som dessutom har lång livslängd.

Bolidenområdet

Bolidenområdet består av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg, samt dagbrott i Maurliden som är under slutbrytning. I Kankberg bryts guldmalm med biprodukten tellur. I övriga gruvor bryts malm innehållande zink, koppar, bly, guld och silver.

Garpenberg

Garpenbergs produktivitet är bland de högsta av världens underjordsgruvor för zink och är en av världens modernaste gruvor. Här bryts komplex sulfidmalm som innehåller zink och silver med biprodukter bly, koppar och guld. Garpenberg har lång livslängd.

Kevitsa

Boliden förvärvade 2016 dagbrottsgruvan Kevitsa, i norra Finland. Gruvan startade 2012 och är fortfarande i en upprampningsfas. Här produceras koncentrat innehållande nickel, koppar, guld, platina, palladium och kobolt. Livslängden är lång.

Kylylahti

Underjordsgruvan Kylylahti, som förvärvades 2014, producerar koppar, guld, zink, nickel och kobolt. Kylylahti har kort livslängd.

Tara

Tara är Europas största zinkgruva och står för hälften av Bolidens zinkkoncentrat. Dessutom utvinns bly som biprodukt. Utbyggnad av sandmagasinet pågår för att förlänga gruvans livslängd.

BOLIDENS SMÄLTVERK

Bergsöe

Bergsöe är en av Europas största anläggningar för återvinning av blybatterier och Nordens enda smältverk för sekundärbly. Huvudprodukterna är bly och blylegeringar. Bergsöe har nära samarbete med Rönnskär och Odda för att hantera vissa material.

Harjavalta

Harjavalta är ett av världens mest effektiva koppar- och nickelsmältverk och här produceras även guld, silver och svavelsyra. Harjavalta har bland de lägsta svaveldioxidutsläppen jämfört med konkurrerande nickelsmältverk. Harjavalta genomför stora investeringar för att stärka nickelprocesserna och modernisera kopparproduktionen.

Kokkola

Kokkola är Europas näst största zinksmältverk. Totalt produceras ca 40 olika zinkprodukter, som innehåller både ren zink och produkter för vissa kundsegment.

Odda

Odda producerar ren zink och zinklegeringar. Under året har anläggningens produktionskapacitet ökat till 200 kton zink per år vilket stärkt Oddas konkurrenskraft.

Rönnskär

Vid Rönnskär produceras koppar, guld, silver och bly, biprodukterna svavelsyra och zinkklinker samt en mängd andra metaller. Smältverket är också en av världens ledande aktörer när det gäller elektronikåtervinning. Det pågår en stor investering för att få världens bästa slutförvaring för farliga ämnen vilket kommer att leda till ökad miljöprestanda och nya affärsmöjligheter.

Gruvor med hög produktivitet

Samtliga Bolidens sex gruvområden har god konkurrenskraft till följd av en hög produktivitet. Under året har flera stora åtgärder gjorts för att stärka konkurrenskraften.

Framgångsrik prospektering är grunden för all gruvverksamhet. Inom Boliden prioriteras prospektering intill befintliga gruvområden med syfte att skapa möjligheter för ökad produktion liksom förlängd livslängd. Ytterligare långsiktigt värdeskapande sker genom att öka effektiviteten genom kontinuerligt förbättringsarbete, teknikutveckling och investeringar. Därutöver sker investeringar i organisk tillväxt samt utvalda förvärv av gruvor och gruvprojekt.

Bolidens gruvor utmärker sig även med hög miljöprestanda. Jämfört med 2012 har utsläpp till vatten halverats och 2017 innebar de lägsta utsläppen till vatten någonsin. Parallellt tar Boliden ett stort ansvar för efterbehandling av nedlagda gruvområden. I dagens gruvor inleds planeringen för efterbehandling innan etableringen av ett nytt gruvområde och ambitionen är att använda bästa tillgängliga teknik.

Viktiga händelser under 2017

Under 2017 pågick förberedelser för att öka produktionen i Aitik från 36 Mton till 45 Mton per år. I Tara har utbyggnaden av sandmagasinet inletts vilket möjliggör

förlängning av gruvans livslängd till 2026. Garpenberg har präglats av stabila processer samtidigt som utvärderingar genomförts kring de ökade mineralreserver som presenterades i början av 2017. I Bolidenområdet har utbyggnad av Hötjärnsmagasinet inletts vilket möjliggör produktion till 2028. Integrationen av Kevitsa har fullföljts och i Kylylahti har utvärderingar kring utökad koboltproduktion genomförts.

Lång livslängd i Garpenberg

Framgångsrik prospektering och låga driftkostnader innebar att mineralreserven i Garpenberg ökade med 36 Mton i inledningen av 2017. Detta gjorde Garpenberg till en av Europas största zinkfyndigheter samtidigt som livslängden för verksamheten utökades. Under året har ytterligare mineralreserv tillförts samtidigt som inriktningsbeslut om ökad produktion till 3 Mton per år fattats. Garpenbergs livslängd vid full produktion beräknas nu till 25 år.

Bolidens prospekterare använder egenutvecklad teknik med minsta möjliga miljöpåverkan.

Tillväxtinvesteringar i Aitik

Den enorma krossanläggningen är ett steg i att öka produktionen av malm och samtidigt få en stabilare produktionsapparat.

Aitikgruvans nya krossanläggning är en del av en långsiktigt värdeskapande expansion med en planerad produktionsökning från 36 Mton till 45 Mton från och med år 2020.

Den nya anläggningen kommer att innebära en jämnare och stabilare produktion. Den förbättrade stabiliteten kommer att bidra till säkrare produktionsplanering,

45Mton

malm/år kommer produceras med start 2020, en 25% ökning lägre underhållskostnader, bättre förutsägbarhet och högre resultat.

Boliden bygger en anläggning med två s.k. spindelkrossar, vilket är en vanlig krosstyp när det gäller Aitiks behov av kapacitet och styckefall. Två krossar innebär också att när den ena underhålls kan den andra producera, vilket ökar tillgängligheten.

10 meter högre än operahuset i Sydney

Investeringen i den nya krossanläggningen i Aitik tillsammans med vattenrening och ställverk motsvarar 1 MdSEK och beräknas tas i drift under första halvåret 2018.

Så fungerar Bolidens gruvor

Hög teknik och utvecklade processer gör att flera av Bolidens gruvor har högst produktivitet i världen. Boliden har både dagbrott och underjordsgruvor. Gruvans förädling följer stegen borrning, sprängning, krossning, anrikning och transport till smältverk.

Prospektering

Långsiktig och systematisk prospektering görs för att finna nya brytbara fyndigheter. Flygmätning, fynd i hällar, geofysiska och seismiska metoder utgör de inledande faserna medan kärnborrning är sista steget i en noggrann definition av en mineralisering. Boliden använder olika tekniker och utrustningar. Vissa instrument är egenutvecklade av Bolidens teknikavdelningar.

Fjärrstyrning

Resan ner till arbetsplatser i gruvorna, som kan ligga många hundra meter under jord, kan ta upp till en timme. I ökande grad kan operatörerna styra last- och borrmaskinerna från kontrollrum. Vissa lastmaskiner kör (autonomt) till bergschakt där malmen tippas för vidare transport till anrikningsverket på ytan.

Positionering

Boliden har utrustat alla gruvor med positioneringssystem som gör att individer och fordon kan positionsbestämmas i realtid. Tekniken ger liknande funktionalitet som GPS under jord för att ge visuella flöden i produktionen. Tekniken ger säkrare arbetsmiljö och ökad produktivitet då driftcentralen kan planera för olika transportvägar och styra produktionen.

Räddningskammare

Alla gruvor är utrustade med räddningskammare där personer kan ta skydd i upp till sex timmar. Luft, vatten och kommunikationsutrustning finns i varje kammare.

Introduktion

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

Optimal gruvdesign

Dagbrottet Aitiks produktivitet är högst bland världens koppargruvor, vilket beror på ledande teknik, logistik och hur gruvan är planerad. Krosstationer nere i gruvan ger korta körsträckor, vilket kräver få truckar. Malmen transporteras efter krossningen till anrikningsverket på bandtransportörer. Utvecklade processer och förekomsten av guld leder till god ekonomi, låga kostnader och hög produktivitet. Också det nyligen förvärvade dagbrottet Kevitsa har hög produktivitet och i det fallet i kombination med högre halter.

Mobila kontrollrum

Anrikningsverkens kontrollrum är i flera fall kopplade till mobila enheter så att operatörerna har tillgång till processdata i realtid. Operatörerna styr och kontrollerar processerna via mobiltelefon eller läsplatta, vilket ökar förståelsen och kommunikationen mellan individer, avdelningar och med leverantörer. Det möjliggör i sin tur till exempel snabbare ingripanden då processer behöver justeras och ökar möjligheten till delegering.

Autogenmalning

Bolidens anrikningsverk använder främst en teknik där malmen mals utan tillsatser av malmedel, så kallad autogenmalning. Tekniken ger lägre kostnader men kräver mer avancerad styrning än konventionell teknik. Autogenmalning innebär även mindre slitage och lägre underhållskostnader.

Anrikning av komplexa malmer

Boliden har utvecklat anrikningstekniker för komplexa malmer. Mineralogiska studier används systematiskt för att optimera anrikningsprocessen. Boliden har ett pilotanrikningsverk som används för att utvärdera processer med nya mineraler, eller för att utveckla prestanda i anrikningsverken.

Finansiell information

Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till Bolidens smältverk, vilket görs till marknadsmässiga villkor. Försäljningsintäkterna ökade till 18 195 (12 659) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 825 (1 776) MSEK.

Gruvors rörelseresultat ökade till 6 681 (2 804) MSEK. Justerat för förvärvet av Kevitsa förbättrades rörelseresultat med 4 027 MSEK till följd av högre volymer, främst i Aitik och Kevitsa, samt förbättrade metallpriser. Den högre gruvproduktionen medförde också att såväl kostnader som avskrivningar ökade.

Aitiks rörelseresultat ökade under året beroende på högre anrikad volym, högre halter och förbättrade kopparpriser.

Resultatförbättringarna i Bolidenområdet, Garpenberg och Tara var en följd av förbättrade zinkpriser. Taras rörelseresultat 2016 påverkades positivt av jämförelsestörande justeringar av pensioner om 248 MSEK.

Kevitsa, som förvärvades i juni 2016 hade ett förbättrat resultat till följd av högre anrikad volym. Kylylahtis resultat ökade till följd av högre kopparpriser.

Gruvors rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 7 947 (6 833) MSEK. Detta motsvarar en ökning om 13 procent i lokala valutor vilket främst beror på förvärvet av Kevitsa. Justerat för Kevitsa, var kostnadsökningen 4 procent i lokala valutor och berodde främst på högre gruvproduktion, ökat underhåll och högre personalkostnader.

Avskrivningarna ökade till 3 487 (3 172) MSEK och förklaras av Kevitsaförvärvet, högre produktion och att produktionen i Aitik skedde i kapitalintensiva områden.

Investeringarna, exklusive förvärv, ökade till 3 722 (2 755) MSEK.

	2017	2016
Försäljningsintäkter, MSEK	18 195	12 659
Rörelsekostnader
exkl. avskrivningar, MSEK	7 947	6 833
Avskrivningar, MSEK	3 487	3 172
Rörelseresultat, MSEK	6 681	2 804
Investeringar, MSEK	3 722	2 755
Förvärv, MSEK	–	5 961
Sysselsatt kapital, MSEK	25 502	24 972
Avkastning sysselsatt
kapital, %	27	13
Antal anställda, FTE	3 164	3 106

Nyckeldata Rörelseresultat Resultatanalys pro forma1)

MSEK	2017	2016
Rörelseresultat	6 681	2 804
Rörelseresultat – pro forma1)	6 681	2 656
Förändring		4 027
Analys av förändring
Volymer		1 400
Priser och villkor		3 425
Valutakurseffekter		–365
Kostnader (lokala valutor)		–301
Avskrivningar (lokala valutor)		–238
Jämförelsestörande poster2)		–209
Övrigt		–50
Förändring		4 027

MSEK	2017	2016
Aitik	2 073	222
Bolidenområdet	868	548
Garpenberg	2 606	2 063
Kevitsa3)	893	166
Kylylahti	34	–28
Tara	942	476

1) Pro forma inkluderar Kevitsa för hela 2016.

2) 2016: 209 MSEK bestående av ändrade pensionsvillkor för Tara (248 MSEK) och förvärvskostnader kopplade till Kevitsa

(–39 MSEK). 3) Kevitsa förvärvades 1 juni 2016 varför rörelseresultatet för 2016 enbart avser perioden juni–december 2016.

Intäkter och rörelseresultat Försäljningsintäkternas fördelning per metall

Ökningen i rörelseresultat jämfört med ifjol berodde på högre volymer och förbättrade metallpriser.

● Zink, 31 (32) % ● Koppar, 35 (28) % ● Nickel, 4 (4) % ● Bly, 6 (6) % ● Guld, 12 (13) % ● Silver, 9 (15) % ● Övrigt, 3 (2) %

Fördelning rörelsekostnader

Kopparandel av intäkterna var högre under året till följd av förbättrade metallpriser och ökad produktion.

I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 13 procent. Justerat för Kevitsa var ökningen 4 procent.

Produktion

Produktionen av koppar, nickel och guld i koncentrat ökade vilket berodde på högre produktion i Aitik och i Kevitsa. Produktionen av zink i koncentrat minskade till följd av lägre anrikad volym i Tara medan produktionen av silver i koncentrat minskade på grund av lägre halter i Garpenberg.

Aitiks produktion av koppar i koncentrat ökade till 97 573 (70 682) ton, vilket är den högsta årsproduktionen någonsin. Anrikad volym ökade till 39 (36) Mton till följd av förbättrad tillgänglighet på krossar. Kopparhalten ökade till 0,28 (0,22) procent. Utbyten förbättrades jämfört med föregående år. Byggnationen av den nya krosstationen, som kommer att tas i bruk under 2018, pågår.

I Bolidenområdet minskade anrikad volym till 2 065 (2 138 ) kton, främst till följd av lägre malmproduktion i Kristinebergsgruvan.

Garpenbergs anrikade volym var 2 634 (2 622) kton. Zinkhalterna var något lägre än föregående år.

Kevitsa förvärvades 1 juni 2016 och produktionen har sedan förvärvet utvecklats väl. Anrikad volym ökade under året till 7 911 (7 392) kton, proforma. Kopparproduktionen ökade till 29 957 (20 569) ton medan nickelproduktionen ökade till 13 777 (11 100) ton.

Kylylahtis anrikade volym var rekordhög till följd av systematiskt förbättringsarbete och uppgick till 809 (797) kton. Lägre halter gjorde dock att produktionen av koppar i koncentrat minskade.

I Tara minskade anrikad volym till 2 311 (2 603) kton, vilket medförde lägre produktion av zink och bly i koncentrat.

kton ton

13 14 15 16 17

0

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000

Nickelproduktion1)

0

● Anrikad malm Metall i koncentrat

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

● Anrikad malm

Metall i koncentrat

Produktion av koppar i koncentrat ökade beroende på högre produktion i Aitik och i Kevitsa.

Metall i koncentrat, silver

Metall i koncentrat

Ökningen av produktionen av guld i koncentrat förklaras främst av högre produktion i Aitik och Kevitsa. Produktion av silver i koncentrad minskade på grund av lägre halter i Garpenberg.

Produktionen av bly i koncentrat har minskat till följd av lägre anrikad volym i Tara.

1) 2016: avser juni–december

Metall i koncentrat

Produktionen av zink i koncentrat minskade till följd av lägre anrikad volym i Tara.

Produktion av nickel har utvecklats väl efter förvärvet av Kevitsa i 2016.

Smältverk med ökad stabilitet och teknisk förmåga

Bolidens smältverk utvinner metaller och biprodukter från både koncentrat och sekundära råmaterial. Visionen är att vara den mest hållbara metallproducenten med hänsyn till ekonomi, miljö och sociala aspekter. Under året har fokus legat på fortsatt ökad stabilitet i processerna, att genomföra viktiga investeringsprojekt samt att öka förädlingen och därigenom skapa fler säljbara produkter.

Omkring hälften av råmaterialet till Bolidens fem smältverk kommer från egna gruvor. Den andra hälften kommer från externa leverantörer i form av koncentrat eller sekundärmaterial. Strategin är att maximera värdet från råmaterial, produktion och försäljning med fokus på hållbara deponilösningar samtidigt som god processtabilitet och produktkvalitet upprätthålls. Långsiktigt värdeskapande sker genom fokus på teknik, operationell effektivitet, kompetensutveckling och produktifiering vilket stärker produktportföljen och samtidigt reducerar kostnader för deponier.

Bolidens smältverk kännetecknas av hög flexibilitet och kompetensnivå. Inom återvinning av metaller är smältverken centrala aktörer. Processerna vid Bolidens smältverk kan hantera många olika råmaterial vilket utnyttjas för att öka marginalintäkter och är en konkurrensfördel vid råvarubrist.

Viktiga händelser under 2017

Under 2017 har arbetet med att anlägga ett underjordsförvar för avfall vid Rönnskär fortsatt. I Odda slutfördes expansionen till 200 kton zinkproduktion vilket

stärker smältverkets konkurrensposition. Under 2017 moderniserades även nickelsmältugnen i Harjavalta som möjliggör att öka underhållsintervallen till var 4:e år istället för vartannat år. Här färdigställs även en stor investering i ett svavelsyraverk. I Kokkola har omfattande underhållsarbeten av elektrolyshallen genomförts.

Förbättrad resurseffektivitet med fler säljbara produkter

Utvinning av mer metall från befintligt råmaterial samt kommersialisering av fler produkter ökar intäkter samtidigt som mängden material som måste deponeras reduceras. Ett exempel är järnsand som ballastmaterial vilket bidrar till ökad resurseffektivitet då samhällets behov av bergtäkter minskar. En viktig framgångsfaktor är optimerade råvaruflöden för de unika egenskaperna i respektive enhet. Försäljning av tenn- och kopparaskor i Bergsöe, samt kommande upparbetning av Kokkolas silverkoncentrat i Rönnskär är exempel på hur Boliden utvinner större värden. Oddas och Rönnskärs underjordsförvar skapar samtidigt förutsättningar för mycket kvalificerad lagring av farliga ämnen.

Järnsand från Rönnskär används som anläggningsmaterial i och kring Skellefteå.

Operationell effektivitet och ökad kapacitet

Selektiva flaskhalsinvesteringar och expansioner möjliggör för smältverken att stärka konkurrenskraft och förbättra miljöprestanda.

I Harjavalta pågår t.ex. anläggande av ett nytt svavelsyraverk, vilket öppnar upp för framtida expansioner. Under 2017 förnyades även flashugnen i nickelsmältverket vilket medför ökad produktivitet genom bl.a. förlängda intervall mellan underhållsstopp.

Med hjälp av investeringar i främst befintliga processer och utrustning ökade kapaciteten i Odda med närmare 20 procent. Den nya produktionskapaciteten 200 kton per år uppnåddes under andra kvartalet 2017. Därigenom reducerades enhetskostnaden och Oddas konkurrenskraft stärktes.

Så fungerar Bolidens smältverk

Bolidens smältverk hanterar komplexa råmaterial och förädlar dem till rena metaller. Bredden i smältverkens processer skapar flexibilitet för försörjning av olika råmaterial och reducerar avfall.

Bolidens smältverk framställer olika metaller vilket innebär skilda tekniska förutsättningar att omhänderta värden ur råvaran. Genom att optimera råvaruflöden maximerar Boliden värdeskapandet. Till exempel kommer 10 procent av Bolidens zinkproduktion i Odda och Kokkola från sekundärmaterial vilket först processats i Rönnskär. Genom utbytet mellan smältverk utvinns även mer koppar, bly, nickel, guld, silver och platinagruppens

metaller (PGM) än vad som annars varit möjligt. I vissa fall transporteras dessutom material från smältverk till Bolidens gruvor för ytterligare metallutvinning alternativt som återfyllnadsmaterial. Tillsammans innebär detta även att mängden avfall som måste deponeras, liksom kostnaden för detta, minimeras.

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Återvinning

Tack vare en unik och energieffektiv teknik är smältverket Rönnskär en av världens ledande aktörer inom återvinning av koppar och ädelmetaller ur elektronik. Blysmältverket Bergsöe är en av Europas största inom återvinning av bly från uttjänta bilbatterier. Synergier mellan Bolidens smältverk och gruvor gör det även möjligt att återvinna metaller ur restprodukter från egna processer och därigenom maximera värdet av inkommande råmaterial.

Effektivitet

Eftersom priserna på Bolidens metallprodukter sätts på globala metallbörser är Bolidens konkurrenskraft beroende av stabila och effektiva processer, höga utbyten och låga kostnader. Boliden arbetar med effektivisering av underhållsarbetet med hjälp av Bolidens lean-baserade förbättringsprogram New Boliden Way.

Flexibilitet

Bolidens smältverk har förmåga att använda komplexa råmaterial för metallframställningen, vilket ökar tillgång till material och genererar normalt ökade intäkter. Smältverken utvecklar processer och teknisk kompetens för att möjliggöra ökad kapacitet och flexibilitet. För att kunna hantera allt mer komplicerade råmaterial innehållande föroreningar investerar Boliden i avfallshantering och ökad kapacitet för svåra material.

Metaller och biprodukter

Bolidens smältverk med olika processer möjliggör en bred råmaterialportfölj som vidareförädlas till olika metaller och biprodukter. Diversifieringen ger Bolidens smältverk minskad konjunkturkänslighet vad gäller materialförsörjning och resultat. Ett högt resursutnyttjande innebär även att mängden material för deponi minimeras.

Kundanpassade produkter

Bolidens produktportfölj består av metalllerna koppar, nickel, guld, silver och ett flertal biprodukter. Därtill erbjuder Boliden en rad olika bly- och zinklegeringar som anpassas efter kunders behov. Legeringarna gör det möjligt för kunderna att uppnå speciella produktegenskaper, sänka kostnaderna och öka produktiviteten.

Rening

Smältverkens reningsprocesser utvecklas kontinuerligt för att minska miljöpåverkan samtidigt som stabila processer med få stopp är viktigt för att minimera utsläpp. Under året har ett nytt gasreningssystem med filter för dioxin tagits i drift i Rönnskär. I Kokkola pågår investering i utökad vattenreningskapacitet samt utbyte av reningsfilter för svaveldioxid. Den största pågående miljöinvesteringen är ett nytt svavelsyraverk vid Harjavalta.

Underjordsförvar

Underjordsförvar möjliggör långsiktigt slutförvar av vissa avfall. Med hjälp av dessa hållbara deponilösningar ökar smältverkens förmåga att behandla komplexa råmaterial. Vid Odda deponeras avfall i bergrum och vid Rönnskär pågår anläggandet av bergrum 350 meter under jord, som kommer att tas i bruk 2020.

Finansiell information

Försäljningsintäkterna uppgick till 47 691 (38 516 ) MSEK och bruttoresultatet exklusive omvärdering av processlagret till 9 776 (9 376) MSEK.

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager var 2 732 (2 759) MSEK. Inklusive lageromvärderingseffekten om 102 (588) MSEK uppgick rörelseresultatet till 2 834 (3 347) MSEK. Högre metallpriser motverkades av lägre smältlönevillkor och mer underhåll. Rörelseresultatet påverkades av underhållsstopp med cirka

–415 (–260) MSEK, vilket fördelades på lägre produktion och högre kostnader.

Rönnskärs högre resultat berodde på förbättrade marknadsvillkor och något högre produktion än föregående år. Harjavaltas resultat var i nivå med ifjol där bättre marknadsvillkor kompenserade kostnader för omfattande underhållsstopp.

Kokkolas resultat ökade till följd av förbättrade marknadsvillkor. Högre zinkpriser kompenserade för lägre smältlönevillkor. Även Odda hade bättre marknadsvillkor än ifjol, men lägre volymer

och högre underhållskostnader till följd av produktionsstörningar i en rostningsugn försämrade resultatet. Bergsöes resultat var stabilt. Högre produktion motverkades av högre kostnader.

Smältverkens rörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 6 004 (5 696) MSEK. I lokala valutor var kostnadsökningen 4 procent, vilket förklaras av såväl högre personalkostnader som kostnader orsakade av driftstörningar och underhåll. Affärsområdets totala investeringar uppgick under året till 1 862 (1 372) MSEK.

	2017	2016
Försäljningsintäkter, MSEK	47 691	38 516
Bruttoresultat exkl. omvärdering processlager, MSEK	9 776	9 376
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	6 004	5 696
Avskrivningar, MSEK	1 114	1 026
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager, MSEK	2 732	2 759
Rörelseresultat, MSEK	2 834	3 347
Investeringar, MSEK	1 862	1 372
Sysselsatt kapital, MSEK	18 018	17 838
Avkastning sysselsatt kapital, %	15	20
Antal anställda, FTE	2 335	2 208

MSEK	2017	2016
Rörelseresultat	2 834	3 347
Omvärdering processlager	102	588
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	2 732	2 759
Förändring		–27
Analys av förändring
Volymer		52
Priser och villkor		286
Valutakurseffekter		–185
Kostnader (lokala valutor)		–252
Avskrivningar (lokala valutor)		–78
Jämförelsestörande poster1)		–47
Övrigt		12
Förändring		–27

Nyckeldata Resultatanalys Rörelseresultat

MSEK	2017	2016
Rönnskär	900	852
Harjavalta	707	704
Kokkola	688	572
Odda	225	314
Bergsöe	110	109

1) 2016: Reavinst från avyttringen av aluminiumfluoridverksamheten vid Odda (47 MSEK)

Intäkter och rörelseresultat

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager var i nivå med föregående år.

omvärdering av processlager

Fördelning bruttovinst exkl.

● TC/RC, 43 (46) % ● Fria metaller, 38 (34) %

• Premier, 12 (12) %
• Bi-produkter, 8 (8) %

Fördelning rörelsekostnader

Smältlöner och fria metaller svarade för 80 procent av bruttovinsten exkl. omvärdering av processlager.

I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 4 procent.

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Produktion

Smältverkens produktion av koppar ökade medan produktionen av zink, guld och bly var i nivå med föregående år. Produktionen av nickel och silver minskade.

Rönnskärs processtabilitet förbättrades och kopparproduktionen ökade något. Lägre ädelmetallinnehåll i råmaterial innebar minskad produktion av guld och silver.

Harjavaltas kopparprocess var stabil vilket resulterade i något högre kopparproduktion. Under året genomfördes ett omfattande underhållsstopp i nickelprocessen varför produktionen av nickelskärsten minskade mot ifjol. Silverproduktionen minskade som ett resultat av lägre halt i råmaterial.

Kokkolas avverkning ökade men zinkproduktionen minskade. Både 2016 och 2017 har påverkats av produktionsstörningar. Tillgängligheten förbättrades dock under senare delen av året. Silverutvinningen ökade mot ifjol.

Produktionen i Odda var i nivå med föregående år. Produktionsstörningar och underhåll i en rostningsugn motverkade

effekten av den genomförda expansionsinvesteringen till 200 kton/år. Under fjärde kvartalet genomfördes ett utökat underhållsstopp för att förbättra tillgängligheten.

Bergsöes produktion av blylegeringar var rekordhög som ett resultat av bra processtabilitet.

● Koncentratavverkning

Metallproduktion

Koncentratavverkningen och kopparproduktionen ökade i Rönnskär. I Harjavalta minskade koncentratavverkningen medan kopparproduktionen ökade något.

Koncentratavverkningen ökade men zinkproduktionen minskade i Kokkola och i Odda var den i nivå med föregående år.

Nickel i skärsten

Harjavaltas koncentratavverkning liksom produktion av nickel i skärsten minskade mot föregående år.

Guldproduktionen ökade i Harjavalta och sjönk i Rönnskär. Silverproduktionen minskade i både Rönnskär och Harjavalta. Däremot ökade produktionen av silver i koncentrat i Kokkola något.

Bergsöes produktion av blylegeringar ökade medan blyproduktion i Rönnskär var oförändrad.

1) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

Långsiktigt hållbar verksamhet

Hållbarhet är en integrerad del av Bolidens strategi. Det bidrar till Bolidens konkurrenskraft och förmåga att möta omvärldens förväntningar.

Bolidens hållbarhetsrapport

Boliden publicerar hållbarhetsinformation sedan 2005. Nytt för i år är krav i den svenska årsredovisningslagen på att större företag ska avge hållbarhetsinformation rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Bolidens årsredovisning har kompletterats för att uppfylla dessa krav. Boliden redovisar kompletterande information på webbplatsen www.boliden.com. Den kompletterande informationen har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives senaste riktlinjer för GRI standards. Bolidens GRI-rapport med tillhörande index är översiktligt granskad av en extern part.

Väsentliga frågor utifrån risker och möjligheter

Bolidens hållbarhetsarbete bygger på egna normer och värderingar och på FN:s Global Compact och Agenda 2030. Sedan flera år används dialoger med interna och

externa intressenter för att säkerställa att olika perspektiv beaktas. Inom Boliden är en "väsentlig hållbarhetsfråga" en fråga som speglar vårt företags betydande ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, samt de frågor som väsentligt kan påverka bedömningar och beslut som våra intressenter gör.

2017 års väsentlighetsanalys

Globala makrotrender, från fattigdomsbekämpning och högre levnadsstandard till resursbrist och klimatförändring, ändrar snabbt förutsättningarna för Bolidens affärsverksamhet. Genom att analysera teknik- och konsumtionstrender samt ha en nära dialog med kunder och leverantörer tar Boliden tillvara på drivkrafter som ger möjlighet att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Väsentlighetsanalysen syftar till att ge insikt i vilka frågor som är väsentliga för Bolidens intressenter och den skall ligga till grund för bolagets strategi och affärsplanering. Under 2017 gjordes en förnyad avstämning av Bolidens väsentliga hållbarhetsfrågor och en uppdaterad lista med 24 väsentliga hållbarhetsfrågor upprättades och verifierades av företagsledningen. Eftersom Bolidens verksamhet berör många människor samt har miljöeffekter leder det till att intressenter har olika syn och förväntningar på Boliden. Viktiga indata i processen har därför varit hur Bolidens verksamhet relaterar till de globala hållbarhetsmålen, till övriga trender och förväntningar i samhället, samt de synpunkter som kommit från senare års dialoger både internt i företaget och i kontakter med representanter för andra intressenter. I Bolidens interna process för att identifiera och prioritera de hållbarhetsfrågor som är mest relevanta mot bakgrund av den verksamhet som bedrivs ställs frågor som:

• Var i värdekedjan uppstår påverkan?
• Vilka intressenter påverkas?
• Påverkar Boliden omgivningen och vilka är möjligheterna att agera?

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

HÅLLBAR UTVECKLING

För kategorisering och benämning av hållbarhetsfrågorna har Boliden tagit vägledning av GRI-standards. De viktigaste ingångsvärdena i processen framgår av illustrationens vänstra led, och resultatet är de väsentliga hållbarhetsfrågor som framgår av illustrationens högra led. Boliden redovisar samtliga hållbarhetsfrågor utan rangordning men i bolagets kompletterande GRI-redovisning ges en mer detaljerad förklaring till varför dessa frågor är väsentliga och hur Boliden hanterar dem.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMVÄRLD VÄSENTLIGHETSANALYS BOLIDENS VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR

Ekonomisk påverkan

Bolidens värderingar

• Entusiasm för förbättringar
• Ansvar för värdekedjan
• Personligt engagemang

Synpunkter från interna intressenter

• Medarbetare
• Ledare
• Koncernövergripande nätverk

Externa trender

• Automation
• Eko-effektivitet
• Återvinning

Synpunkter från externa intressenter

• Affärspartner
• Investerare/ägare
• Myndigheter
• Grannar/närboende
• Markägare och samer
• Universitet/forskning
• Opinionsbildare
• Konsumenter
• FN:s Global Compact

Risker och möjligheter

• Verksamhetsrisker
• Marknads- och affärsrisker
• Finansiella risker
• Övriga risker

FN:s Agenda 2030 och globala mål

INGEN í FATTIGDOM YATH	HÄLSA OCH 3 VÄLBEFINNANDE	JÄMSTÄLLDHET	RENT VATTEN ĥ OCH SANTIET
HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA	ANSTÂNDIGA ٠ ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT	HÅLLBAR INDUSTRI ٠ н INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR	HÅLLBAR 12 KONSUMTION OCH PRODUKTION
BEKÄMPA KLIMAT- 13 FÖRÄNDRINGEN	HAV OCH MARINA 14 RESURSER	EKOSYSTEM OCH 15 BIOLOGISK MÁNGFALD	GENOMFÖRANDE Och Globalt PARTNERSKAP

• Ekonomiska resultat • Marknadsnärvaro • Indirekt ekonomisk påverkan
• Antikorruption
• Konkurrenshämmande aktiviteter

Miljöpåverkan

• Material
• Hållbar resursanvändning
• Energi
• Vatten
• Biologisk mångfald
• Utsläpp av luftföroreningar
• Utsläpp till vatten samt avfall
• Lagefterlevnad miljö
• Miljöutvärdering av leverantörer

Social påverkan

• Anställning
• Hälsa och säkerhet i arbetet
• Utbildning och kunskap
• Mångfald och jämställdhet
• Icke-diskriminering
• Ursprungsbefolkningars rättigheter
• Lokalsamhällen
• Omlokalisering och nedläggningsplanering
• Övervakning och uppföljning av leverantörer
• Lagefterlevnad sociala frågor

Ansvarsfulla affärer

Bolidens ambition är att vara en ansvarsfull och trovärdig affärspartner. Intressenter har höga förväntningar på att Boliden hanterar hållbarhetsrisker i hela värdekedjan. Sedan flera år har Boliden utvecklat arbetet med värdekedjan för att säkerställa att även affärspartners arbetar effektivt med hållbarhetsfrågor.

Boliden köper råvaror, energi, tjänster och utrustning från externa leverantörer i olika delar av världen. Att agera på en global marknad där lagstiftning, etik, arbetsvillkor och miljö varierar ställer krav på ett systematiskt arbetssätt. Boliden ska säkerställa ansvarsfullt agerande i alla affärsrelationer. Tillsammans med affärspartners arbetar Boliden för att minimera riskerna för människa och miljö och tillvarata tillväxtmöjligheter.

Internationella riktlinjer till grund

Bolidens affärspartner utvärderas utifrån affärsmässiga aspekter och hållbarhetsaspekter med utgångspunkt i FN:s Global Compacts tio principer samt ILO-konventioner och ISO-standarder. Bolidens uppförandekod anger principer för ansvarsfulla affärer och utgör en miniminivå för de krav företaget ställer. Samma principer gäller alla affärsförbindelser oavsett om Boliden är köpare eller säljare av råvaror, produkter och tjänster.

Boliden ställer samma krav på den egna organisationen som på affärspartners, och mer därtill. För att säkerställa att Boliden håller en hög nivå revideras verksamheten mot relevanta standarder för kvalitets-, miljö-, arbetsmiljö- och energiledning.

Bolidens smältverk är upptagna på "the Good Delivery List". För att få vara på London Bullion Market Associations

Tvist med anledning av export av restprodukt

1984 och 1985 exporterade Boliden en restprodukt från Rönnskär till Chile. Syftet med exporten var att materialet skulle upparbetas för att därigenom minimera mängden deponerat material. Exporten föregicks av samråd med berörda myndigheter i Sverige och Chile och Boliden genomförde flera besök vid anläggningen. Promel, som hade köpt materialet, upphörde flera år senare med sin verksamhet och övergav

(LBMA) lista över rekommenderade guldproducenter säkerställer Boliden att råvarukedjan uppfyller ett antal etiska kriterier, samt höga krav på transparens. Bolidens rapportering till LBMA granskas av revisionsbyrån KPMG, vilket går att hitta på www.boliden.com/sustainability. Information om detta finns även på www. lbma.org.uk.

Under 2017 har Boliden uppdaterat och konkretiserat uppförandekoden för affärspartners. Berörda medarbetare på Boliden har också genomgått utbildning i uppförandekoden för affärspartner, samt i processen för utvärdering och utveckling av leverantörer.

Riskbaserat arbetssätt

Boliden har en systematisk och riskbaserad process för styrning av leverantörskedjan och för att öka transparensen. Processen skiljer sig åt beroende på affärspartnerns bedömda risknivå och hur strategiskt viktig affärspartnern är.

I början av en potentiell affärsrelation klargörs Bolidens krav och förväntningar. Därefter görs en utvärdering av hållbarhetsrisker kopplade till exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. Denna ligger, tillsammans med affärspartnerns självutvärdering, till grund för en samlad bedömning som stäms av mot Bolidens etiska riktlinjer.

anläggningen där bostäder uppfördes intill det då osanerade industriområdet. 2013 lämnades en stämningsansökan mot Boliden in av ett svenskt kommanditbolag som företrädde ett antal privatpersoner från området, avseende skadestånd. Bolidens uppfattning har varit att exporten genomfördes på ett ansvarsfullt sätt samtidigt som samband med eventuella hälsoeffekter saknas. Huvudförhandlingen i tvisten slutfördes i december 2017 och dom meddelas den 8 mars 2018.

Om risknivån motiverar det genomför Boliden en revision. Nivån bedöms utifrån Bolidens uppförandekod för affärspartners, och deras potentiella risk att vara i konflikt med kodens aspekter. Detta gäller mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö, konfliktmineraler, antikorruption samt att partnern följer internationella och nationella lagar, förordningar och konventioner.

Utveckling av strategiska affärspartner

Boliden kan i vissa fall trots upptäckta brister välja att gå vidare med en affärspartner. Tillsammans med affärspartnern tas en utvecklingsplan fram för att åtgärda bristerna. De affärspartner Boliden väljer att samarbeta med är sådana som bedöms vara långsiktiga och strategiska. Det kan till exempel handla om en leverantör av ett viktigt koncentrat som passar Bolidens produktion. Om risken bedöms alltför hög, eller om affärspartnern inte är villig att genomföra nödvändiga förbättringar avstår Boliden från vidare samarbete.

Fördelarna med Bolidens arbetssätt är att det borgar för viktig varuförsörjning och ger Boliden möjlighet att utveckla partners och bidra till ett mer hållbart samhälle.

Handel med material och avfall

Boliden följer nationell lagstiftning och internationella riktlinjer såsom OECD:s riktlinjer vid handel med material, avfall och farligt avfall. För att undvika risk för dumpning av farligt avfall tillämpar Boliden sedan flera år en strikt policy för känsliga material som innebär att ingen betalning görs förrän materialet är upparbetat. Boliden genomför även en riskutvärdering vilket omfattar platsbesök och revision. Resultaten ska godkännas av affärsområdeschefen innan avtal upprättas.

Skärpta regler för konfliktmineraler

Bolidens policy innebär att inga koncentrat eller sekundära råvaror får köpas från områden med väpnade konflikter. Det

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

ANSVARSFULLA AFFÄRER

spåra eftersom metaller kan återvinnas många gånger och kan ha hanterats i flera led innan de når smältverken.

Från och med 2021 väntas en ny EU-förordning träda ikraft som skärper regelverket kring import av konfliktmineraler. De nya reglerna innebär att importörer av tenn, volfram, tantal och guld omsorgsfullt måste kontrollera sina leverantörer och redovisa sina metoder för anskaffning.

Medlemmar i nätverk för mänskliga rättigheter

Under 2017 har Boliden gått med i "The Swedish Network for Business & Human Rights" – ett forum för företag som träffas och delar erfarenheter kring företagande och mänskliga rättigheter. Medlemskapet ska stärka Bolidens arbete med mänskliga rättigheter och blir en plattform för att jämföra riktlinjer och arbetssätt med andra företag och branscher.

Leverantörskontroller 2017

Självutvärdering är ett verktyg för att bedöma affärspartners arbete inom områden som Boliden identifierat som särskilt viktiga. Under 2017 har 170 svar på självutvärderingsformulär utvärderats och 5 (5) revisioner har utförts.

sekundära råmaterialet är ofta svårare att BOLIDENS PROCESS FÖR UTVECKLING AV AFFÄRSPARTNERS

Bolidens arbete med affärspartners utvecklas och förbättras kontinuerligt utifrån ny kunskap och nya förutsättningar. Processen för befintliga affärspartners upprepas med tre till fem års intervall beroende på affärspartnerns bedömda hållbarhetsrisk och hur strategiskt viktig affärspartnern är.

• KRAV Affärspartners väljs ut och får ta del av obligatoriska Business Partner Code of Conduct, Bolidens uppförandekod för affärspartners.
• 1 UTVÄRDERING Informationsinhämtning och affärspartnerns självutvärdering ligger till grund för att identifiera och bedöma förhöjda hållbarhetsrisker. Vid behov utförs företagsbesök av en grupp bestående av experter inom miljö, säkerhet och hälsa.
• 2 REVISIONER Revisioner genomförs med utgångspunkt i uppförandekoden för ett urval av affärspartner baserat på en riskbedömning och hur strategiskt viktig affären är. Revisionerna genomförs av tredje part i första hand.
• 3 UTVECKLINGSPLAN En plan för åtgärder inom utvecklingsområden tas fram i samarbete med affärspartnern och Boliden stöttar denne i genomförandet. Planen är bindande och konkret och har tydliga deadlines.
• 4 UPPFÖLJNING Boliden följer upp att affärspartnern följer utvecklingsplanen och har vidtagit de åtgärder som utlovats. Om en affärspartner är ovillig att följa planen eller inte håller vad de lovat avslutas samarbetet.

Bolidens uppförandekod

Boliden förväntar sig att alla anställda stödjer företagets värderingar genom att agera ansvarsfullt mot kollegor, samarbetspartner och samhället i stort. Bolidens uppförandekod utgör ett ramverk för vad Boliden anser vara ansvarsfullt företagande. Som komplement till uppförandekoden finns bland annat en policy för antikorruption och en mångfaldspolicy.

Mänskliga rättigheter

Bolidens egen verksamhet ligger i länder där riskerna är låga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i allmänhet. Det finns dock aspekter att beakta, såsom icke-diskriminering, ursprungsbefolkningars rättigheter och risker i leverantörsledet.

Bolidens uppförandekod är utformad med stöd i FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna och ILO: s konventioner. Grundläggande mänskliga rättigheter inkluderar yttrandefrihet, integritet, hälsa, frihet och säkerhet samt en adekvat levnadsstandard. Bolidens uppförandekod beskriver också att företaget ska se till att ingen av de verksamheter som kontrolleras av företaget leder till utnyttjande av barn.

Boliden accepterar inte någon form av trakasserier, diskriminering eller annat beteende som av kollegor eller närstående kan betraktas som kränkande eller nedvärderande.

Boliden och dess medarbetare ska:

• Försäkra sig om att Boliden uppfattas som en jämställd arbetsgivare och att anställda och affärspartners behandlas med värdighet och jämlikhet.

• Avstå från alla former av diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnicitet, ålder, funktionshinder, religion eller sexuell läggning.

• Stödja medarbetarna i deras ambition att uppnå en sund balans mellan arbetsliv och privatliv.

• Förhindra all förekomst av diskriminering eller trakasserier.

Boliden respekterar arbetstagarnas rätt att organisera sig i fackföreningar och stödjer allt samarbete mellan arbetsgivare och anställda, liksom deras respektive företrädare, på alla områden av gemensamt intresse.

Bolidens verksamhet i norra Sverige och norra Finland befinner sig i traditionella renskötselområden. Samråd med de aktuella samiska byarna genomförs, och överenskommelser om samverkan och kompensation finns mellan Boliden och de aktuella samebyarna.

Antikorruption

Arbetet mot mutor och korruption är en viktig del av Bolidens hållbarhetsarbete. Boliden tillämpar nolltolerans. Ingen form av bestickning eller korruption är acceptabel och intressekonflikter måste redovisas och hanteras.

Boliden har en antikorruptionspolicy som antagits som en del av Bolidens anti-korruptionsprogram och gäller för styrelsen och anställda i Boliden-koncernen. Denna anti-korruptionspolicy gäller även för företag och joint ventures där Boliden har ett intresse samt för tredje part som agerar för eller på Bolidens vägnar. I tillägg till antikorruptionsarbetet läggs stor vikt vid efterlevnad av tillämpliga konkurrensrättsliga regelverk och Boliden har antagit en policy härför.

Rapportering om missförhållanden och visselblåsar-funktion

Vid händelse av diskriminering, trakasserier, korruption, regelöverträdelse eller annat olämpligt uppförande skall anmälan ske. I första hand skall frågan hanteras genom diskussion med närmast överordnad, i andra hand med företagets personalfunktion eller via visselblåsar-funktionen. Bolidens visselblåsar-funktion erbjuder en anonym kanal för att anmäla misstankar om vissa typer av ekonomiska brott. Under 2017 utreddes med hjälp av extern part ett ärende som inkom via Bolidens visselblåsartjänst. Utredningen, som gällde påstådda oegentligheter avseende inköp vid en av produktionsenheterna, kunde inte finna att några sådana begåtts. Befintliga rutiner kring inköp har därefter stärkts ytterligare.

INKÖP

Inköp

Bolidens inköp exklusive koncentratinköp uppgick till 13,2 MdSEK varav Gruvor representerar 58 procent och Smältverk 42 procent. Under 2017 har inköpspriserna endast haft en marginell ökning trots utmanande marknadssituation med kraftigt ökande prisbild för flertalet råvaror.

INKÖPSKATEGORIER

Tabellen nedan beskriver Bolidens inköpskategorier med övergripande strategi, hur leverantörsmarknaden och Bolidens kostnader utvecklats.

Kategori	Marknadsutveckling och strategi	Bolidens kostnadsutveckling 2017
Tjänster	Prisutveckling följer inflationen. Viss brist på kapacitet har funnits under 2017. Hälsa, miljö och säkerhet är prioriterade områden vid leverantörsval.	Fortsatt konsolidering och ökad konkurrens har resulterat i oföränd rad kostnadsbild för kategorin som helhet. Vissa delområden har dock haft betydande kostnadsökningar.
Bulkvaror & kemikalier	Marknaden för petrokemiska produkter har fortsatt sin återhämtning. Primär strategi är att säkra tillgång till kritiska produkter och konsolidera volymer.	Betydande prisökningar efter tidiga re nedgångar främst inom diesel, kol och koks.
Elenergi	Nätavgifter har fortsatt upp och kommer så att göra de kommande åren. Kolpriser har ökat och påverkat elpriset. Den hydrologiska situationen har balanserats och lagren är välfyllda.	Marknadsutvecklingen samman taget med Bolidens långa avtal har resulterat i att elpriset sjunkit något för Boliden.
Logistik	Kostnad för transporttjänster har ökat till följd av högre drivmedelspriser, skatter och avgifter. Underkapacitet på lastbils förare i Europa har bidragit till ökningar. Boliden arbetar med fastprisavtal och att identifiera obalanser.	Den löpande kostnadsnivån har sjunkit något till följd av större rationaliseringsprojekt för lastbil och tåg i Finland samt en lyckad fastprisstrategi för större logis tikavtal. Sjöfrakter har haft en viss kostnadsökning.
Indirekt material & tjänster	Bemanningstjänster, resor, städning och konsulter drivs av löneutveckling i respek tive land. Stigande marknadspriser men god konkurrens. Strategin är primärt att koordinera lokala upphandlingar.	Inflationstryck tillsammans med ett antal gruppgemensamma upphand lingar har resulterat i ett totalt sett oförändrat kostnadsläge.
IT & Telekom	Hårdvara har haft en sjunkande kost nadsutveckling medan tjänster haft något ökande. Huvudsaklig strategi är standar disering och konkurrensutsättning.	Under 2017 har prisutvecklingen varit fortsatt sjunkande drivet av marknadens utveckling och konkur rensutsättning av större avtal.
Fasta utrustningar	Primära kostnadsdrivare är stål, gummi, gjutgods och valutor. Boliden strävar mot få och nära leverantörer, samt fokus på förbättrade specifikationer.	Vissa prisökningar i indexreglerade avtal men i övrigt oförändrat.
Mobil utrustning	Ökad orderingång hos leverantörerna har lett till längre ledtider. Leverantörer driver på för att återta marginaler och skapar tryck på ökade priser.	Framförhållning och god konkur rens har möjliggjort en oförändrad prisnivå för Boliden.
Verktyg & förnödenheter	Kostnadsdrivare är stålpriser, löneut veckling och valutor. Huvudsaklig strategi är att konsolidera leverantörsbasen, säk ra avtalstrohet och förhindra prisglidning.	Konsolidering av leverantörer och viss harmonisering av sortiment har vägt upp en generell inflation i kategorin.
Elinstallation & utrustning	Utrustningar och tjänster med starka inlåsningseffekter. Marknadspriserna följer underliggande inflation samt pris på	Minskad tillgänglighet på tjänster och ökande råmaterialpriser har resulterat i ökande priser.

koppar och plast.

Bolidens inköpsvolym är uppdelad i strategiska kategorier. Ett effektivt arbete med att kontraktera så stor del av inköpen som möjligt och säkra giltiga avtal gjorde 2017 till ett toppår med avseende på adresserad inköpsvolym. De finska gruvornas leverantörer har integrerats i Bolidens totala leverantörsbas vilket leder till betydande synergier. Andra fokusområden har varit ledtider, leverantörsprecision och utveckling av förrådsverksamheten.

Utveckling av medarbetare

Boliden strävar efter att se människor växa och utvecklas. Boliden erbjuder intressanta arbetsmöjligheter, förutsättningar för god hälsa och karriärutveckling till alla medarbetare.

Bolidens verksamhet är komplex och tekniskt avancerad. Gruvor och smältverk kräver därför engagerade och kreativa medarbetare med spetskompetens inom en rad områden. Inom Boliden pågår ett omfattande teknikskifte mot mer automation. Det skapar möjligheter för medarbetare att arbeta med innovation och teknikutveckling inom många olika områden och öppnar upp för medarbetare med nya kompetenser.

Boliden ger alla medarbetare möjlighet att förena privat- och arbetsliv på ett balanserat sätt. Företaget har moderna anställningsvillkor och flexibla förmåner samt en stimulerande och attraktiv arbetsmiljö med tekniska lösningar och hjälpmedel som stödjer det dagliga arbetet.

Boliden är en öppen arbetsgivare som agerar pålitligt, rättvist och ärligt i alla situationer. Med ett värderingsbaserat ledarskap möts varje medarbetare utifrån individens förutsättningar och behov. Chefer medverkar till att skapa arbetsglädje och fungerande team och grupper där man gläds åt varandras framgångar. Boliden värdesätter att medarbetare utmanar och ifrågasätter processer och arbetssätt för att skapa ett kontinuerligt lärande i organisationen och bidra till att ständiga förbättringar uppnås. Medarbetarens möjlighet till påverkan sker både i det dagliga arbetet men också genom strukturerade aktiviteter som exempelvis pulsmöten, förbättringsgrupper och arbetsplatsträffar.

Medarbetarutveckling

Möjligheterna till specialisering, fördjupning, kompetensutveckling och karriär är en naturlig del av verksamhetens utveckling. Flera interna utbildningsprogram syftar till att skapa förutsättningar för karriär- och kompetensplanering. Det genomförs årliga ledningsmöten, så kallade Talent Forum, med syfte att identifiera talanger och erbjuda kompetensutveckling för att utveckla deras ledarskap och specialistkompetens.

Bolidens personalomsättning var under året 5,7 (5,9) procent.

Säkra framtida kompetens

En utvecklad modell för kompetensförsörjning ger Boliden ett verktyg att i verksamhetsplaneringen möta framtidens utmaningar och säkra kommande behov av personalförsörjning.

Ett strukturerat arbetssätt med rekrytering och ersättarplanering ger den struktur som stödjer arbetet med en god kompetensförsörjning på både lång och kort sikt. Genom att identifiera framtida viktiga kompetensutmaningar får medarbetare och chefer möjlighet att sätta individuella mål för att utveckla kompetensen i linje med Bolidens strategiska mål.

Arbetet med kompetensutveckling och rekrytering utgår ifrån Bolidens behov i kombination med koncernens strategiska mål att bidra till mångfald och ökad jämställdhet. En mansdominerad industri, i regioner med begränsat rekryteringsunderlag samt hög konkurrens om ingenjörer med specialistutbildning är utmanande. Varje verksamhetsort har därför en egen strategisk kompetensförsörjningsplan.

Arbetet med att öka kännedomen om Boliden bland såväl grundskole- som universitets- och högskolestudenter i syfte att bidra till ett större rekryteringsunderlag fortsatte under året. Ett stort antal olika aktiviteter genomfördes vid prioriterade lärosäten för att presentera vad Boliden erbjuder som arbetsgivare inom fokusområdena hållbar utveckling, balans i livet, teknisk innovation och personligt lärande.

MEDARBETARE

Mångfald och jämställdhet

Mångfald bidrar till hållbarhet, dynamik, kreativitet och bättre resultat. Boliden strävar efter att ha medarbetare med olika bakgrund, ålder och erfarenheter. En utmaning är att attrahera kvinnliga medarbetare till en traditionellt mansdominerad bransch. Bolidens mål är att 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor i slutet av 2018. För 2017 var andelen 17,6 (17,8) procent. Noterbart är att andelen kvinnor på ledningsnivå, bland Bolidens så kallade topp-100, var 23 procent, vilket är högre än genomsnittet. 3 av 11 gruvor och smältverk leds av kvinnor, och i koncernledningen är en av fem personer en kvinna.

Arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön inom Boliden har högsta prioritet och koncernen har en nollvision för olycksfall. En stark säkerhetskultur i kombination med ett proaktivt riskarbete ska hjälpa Boliden att nå framgång. Under 2017 infördes gemensamma riktlinjer för säkerhet. Antalet olyckor med frånvaro per en miljon arbetade timmar var 6,3 (7,9) st. En förutsättning för att lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare är också att Boliden erbjuder en arbetsmiljö som ger balans mellan arbete och fritid. Dessutom underlättar Boliden för småbarnsföräldrar genom att planera i god tid för föräldraledighet och bidra till inkomsten under ledigheten.

God hälsa är inte bara positivt för individen utan också för Bolidens framgång. Under 2017 var sjukfrånvaron 4,5 (4,4) procent. Boliden driver ett hälsoarbete som bygger på ständiga förbättringar och utveckling genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Lokala förutsättningar styr men som exempel erbjuds hälsofrämjande aktiviteter som sponsrad träning på fritiden, ergonomiutbildning, personalmatsalar med hälsomat och återkommande sluta röka-kampanjer. God hälsa handlar också om gott ledarskap och effektiva rehabiliteringsåtgärder för att minska långtidssjukdomar.

Min Åsikt

Det är viktigt att skapa en organisation där medarbetare har kunskap, vilja och möjlighet att utvecklas. Medarbetarundersökningen Min Åsikt genomförs vartannat år för att mäta Bolidens utveckling. Resultaten från 2017 visade att Boliden har en positiv utveckling inom ledarskap, säkerhetsarbete och motivation hos medarbetarna i jämförelse med den senaste undersökningen. En stor majoritet av medarbetarna uppger att de skulle rekommendera Boliden som arbetsgivare till en bekant.

5 684

Antal anställda (FTE) 2017 +4% jämfört med 2016

Integration av Kevitsa

Med produktivitet och transparens som ledstjärna och ett projektteam bestående av deltagare från både Boliden och Kevitsa blev verksamhetsintegrationen framgångsrik. Två framgångsfaktorer var att bytet av ledning från den tidigare ägaren kunde ske under ordnade former under ett år och att Kevitsas medarbetare visade ett stort engagemang. Projektet syftade inte bara till integration utan fokuserade också direkt på driftsfrågor och var bidragande till ökningen av genomsättningen i verket från 6,7 Mton 2015 till 7,9 Mton 2017.

Vid planeringen av det 9 månader långa integrationsprojektet togs hänsyn till de erfarenheter Boliden har av tidigare integrationer av förvärv. Ett strukturerat tillvägagångssätt, med noggrann planering, tydliga strategier, korrekt kommunikation och support från flera specialister inom Boliden gjorde att projektet uppfyllde målen inom utsatt tids- och kostnadsram.

500 m 428

ca 350 fasta entreprenörer

Gruvans djup vid slutbrytning Antal medarbetare, därutöver

Den nya skylten lyfts på plats efter förvärvet av Kevitsa 2016. Kevitsa togs i drift 2012 och är fortfarande i en utvecklingsfas.

MILJÖ

Miljöarbete

Boliden lägger stor vikt på rening av utsläpp, energihushållning, avfallshantering och kretsloppsfrågor. Värdeskapande ur egna och andra företags bi- och restprodukter bidrar till att uppnå en mer cirkulär ekonomi. Slöseri och spill minimeras alltid för att uppnå bästa möjliga resursutnyttjande.

Bolidens miljöagenda

Miljömässig hållbarhet är en förutsättning för framgångsrika gruvor och smältverk. Boliden strävar efter ledande miljöteknik som utvecklas internt och i samarbete med de främsta leverantörerna. Boliden tillåter att utrustningsleverantörer får använda Boliden som referens för att föra ut tekniska lösningar till andra i branschen. Miljöförbättrande investeringar står för en jämförelsevis stor del av kapitalsatsningarna och Boliden värderar alltid miljönytta i relation till den ekonomiska insatsen för att kunna prioritera de bästa projekten. Investeringar som ger stor miljönytta i relation till satsningen genomförs oavsett externa krav.

Bolidens miljöpåverkan

Bolidens metaller är avgörande för världens omställning till förnybar energi. Sol- och vindkraft ger varierande kraftproduktion och kräver stora uppgraderingar i kraftöverföring och energilagring vilket förutsätter stora mängder koppar och zink. Elbilar och annan övergång från fossila bränslen till förnybar energi kräver också stora mängder koppar och en rad ämnen för batteritillverkning. Framställning av dessa metaller leder i många fall till nettobesparingar av klimatutsläpp.

Bolidens verksamhet tar mark i anspråk, använder stora mängder energi och kan leda till påverkan på omgivningen. Boliden tar därför ett långtgående ansvar för att begränsa miljöpåverkan genom hela värdekedjan, inklusive efterbehandling när en gruva tas ur drift. Verksamheterna har direkt miljöpåverkan och ger upphov till koldioxidutsläpp.

Gruvbrytning kan påverka omgivningen negativt genom utsläpp till vatten, damning, buller och förändringar i landskapsbilden. Påverkan av gruvor och smältverk sker mest i närområdet, men några effekter uppstår regionalt såsom försurning och bidrag till övergödning.

Vattenhantering och dammsäkerhet

Bolidens verksamheter kräver stora mängder vatten. Den främsta miljöpåverkan av utsläpp till vatten består av att berörda vattenmiljöer och bottnar förorenas av främmande ämnen som kan rubba den naturliga balansen. Genom att återanvända och återföra vatten till processerna kan vattenåtgång och utsläpp minskas.

Boliden ansvarar för omkring 40 dammanläggningar. Anläggningarna används eller har använts för deponering av anrikningssand eller annat avfall samt för vattenhantering. Boliden försöker ha minimal påverkan på omgivningen, både vid utveckling av dammar, samt under och efter dammens operativa tid. Boliden följer gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (GruvRIDAS) och står bakom den svenska branschorganisationen SveMins dammsäkerhetspolicy.

Förvaltning av skog och mark

Tillgång till mark är grundläggande för Bolidens möjlighet att driva prospektering och gruvor, och Boliden förvaltar cirka 23000 hektar skog och mark. Vid alla skogsbruksåtgärder, transporter och andra aktiviteter i anslutning till skogsbruket strävar Boliden efter att insats- och förbrukningsvaror är miljö- och kretsloppsanpassade. Boliden har på eget initiativ avsatt cirka 14 procent av den produktiva skogsmark bolaget förvaltar i Sverige som naturvårdsareal, och utvecklar metoder för naturvärdeskompensation för de fall där skog med höga naturvärden måste tas i anspråk.

För Boliden är efterbehandling av gruvområden som når slutet av sin livslängd ett arbete under ständig utveckling. Målet är att använda bästa tillgängliga teknik samt att dokumentera och följa upp det arbete som utförs.

MILJÖFRÅGA		BOLIDENS GRUVOR	BOLIDENS SMÄLTVERK
	Avfall Avfallsmängden ska minime ras och hantering av avfall sker med minsta möjliga miljöpåverkan	Gruvor genererar avfall som gråberg (55 (52) Mton) och anrikningsand (53 (47) Mton). Dessa har sällan någon högre giftighet men volymerna kan vara stora och materialen hanteras säkert i anslut ning till gruvan.	Smältverksavfall klassificeras som farligt (868 (822) kton) och icke-farligt (215 (240) kton). De farliga avfallen depone ras internt eller sänds externt för deponi eller återvinning. Byggnationen av ett nytt djupförvar för farligt avfall under Rönnskär fortgår och beräknas bli klart 2020.
	Energi och växthusgaser Boliden strävar mot energi effektivisering och att minska beroendet av fossil energi där det är möjligt	Gruvbrytning är energiintensiv och an vänder normalt energislagen elektricitet och diesel. Projekt pågår för att minska dieselberoendet genom elektrifiering. Totalt beräknades gruvorna bidra till direkta (Scope 1) och indirekta (Scope 2) utsläpp motsvarande 343 (313) kton koldioxid under 2017.	Totalt beräknas smältverken bidra till direkta (Scope 1) och indirekta (Scope 2) utsläpp motsvarande 681 (739) kton. Vid smältverken tillvaratas överskottsvärme vilket bidrar till att reducera koldioxid utsläppen. Under 2017 beräknas 636 (612) GWh ha tagits tillvara för internt bruk och 874 (877) GWh har levererats externt.
	Övriga utsläpp till luft Avgasutsläpp och diffus damning som har påverkan på människor och miljö ska minimeras	Miljöpåverkan beror mest på fordonsav gaser och damning.	Boliden följer speciellt utsläppen av me taller till luft (109 (100) ton Me-ekv), och har som mål att minska dessa över tid. Svaveldioxid bidrar till försurning (7,4 (7,1) kton), och ett viktigt mål är att minska dessa utsläpp.
	Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten som på verkar omgivning från både aktiva och nedlagda verksam heter ska minimeras	Gruvors utsläpp till vatten består främst av kväve (195 (256) ton) men även me taller (1,2 (2,1) ton Me-ekv). Genom att återföra vatten till processerna minskas vattenuttag och utsläpp.	Smältverkens utsläpp till vatten består främst av metaller (8 (11) ton Me-ekv). Vissa smältverk genererar utsläpp av kväve (40 (44) ton). Smältverken använder även vatten för kylning av processerna vilket dock inte har så stor nettopåverkan på vattenkvaliteten.
	Markanvändning och biologisk mångfald Boliden arbetar aktivt för att bevara och kompensera för förlorad biologisk mångfald samt hantera markområden på ett ansvarsfullt sätt	Etableringen av nya gruvor och utvidg ning av befintliga verksamheter kräver att mark tas i anspråk. Under 2017 har ett område för ekologisk kompensation utvecklats i Norrbotten.	Per den 31 december 2017 äger och/ eller kontrollerar Boliden cirka 23 000 hektar mark i anslutning till befintlig eller tidigare verksamhet och i områden av intresse för prospektering.

MILJÖ

Hållbar resursanvändning

Boliden är bland de främsta i världen inom återvinning av elektronik från uttjänta telefoner och datorer samt en av Europas största återvinnare av bilbatterier. Dessutom upparbetas en rad mellan- och restprodukter i smältverken för att maximera metallutbytet. Synergier uppnås genom att material styrs till de anläggningar som har

bäst teknik. Om restprodukter skickas till annat land omfattas de av lagstiftning för export för deponi eller återvinning, se även sidan 42.

Läs mer i vår GRI Report på www.reports.boliden.com

Insatser för biologisk mångfald

I samband med att Aitikgruvans sandmagasin utökas har 170 hektar skog med höga naturvärden avverkats. Boliden har därför initierat ett av Sveriges hittills mest omfattande projekt kring ekologisk kompensation i samarbete med Sveaskog och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Kompensationsområdena är tillsammans cirka fyra gånger så stort som området intill Aitik som tas i anspråk. Syftet med insatserna är att säkerställa biologisk mångfald och ekosystemtjänster i området som annars hade påverkats negativt. Till åtgärderna som utförs hör att flytta död ved, gynna lövträd, skada levande träd, anlägga naturvårdsbränder, friställa gamla grova träd och mycket annat. Parallellt upprättar Boliden en forskningsplattform samt delfinansierar forskning under fyra år med syfte att klarlägga naturvårdsnyttan med åtgärderna.

stort är kompensationsområdet

skötselområden med olika inriktning och åtgärder skapas

5 st

Kompensationsområdena som är belägna strax söder om Gällivare har god tillgänglighet för rekreation och friluftsliv. Efter invigning 2018 kommer besökare mötas av information om bl.a. naturvärden och skötselåtgärder.

En betydande samhällsaktör

Boliden har stor betydelse för de orter och de regioner där koncernens gruvor och smältverk finns. Goda relationer och ömsesidig förståelse är en viktig förutsättning för att driva och utveckla verksamheten.

Bolidens jobbskapande

På många verksamhetsorter är Boliden den största arbetsgivaren. Boliden hade vid årets slut 5 684 medarbetare, i åtta länder, som är direkt anställda av koncernen. Trots att branschen är konjunkturkänslig har Boliden haft stabil sysselsättning över flera konjunkturcykler och personalstyrkan har ökat med 1160 personer de senaste 10 åren.

En stor andel personal är bosatt i närheten av arbetsstället och företaget har därför stor påverkan på den lokala sysselsättningen och det lokala näringslivet, genom ökad köpkraft och som underlag för viktiga samhällstjänster. Boliden bidrar genom sin marknadsnärvaro i Sverige, Finland, Norge och Irland till att skapa cirka 30 000 arbetstillfällen antingen direkt eller indirekt genom underentreprenörer, leverantörer eller genom effekten av anställdas utgifter. För varje Bolidenanställd beräknas ytterligare fyra jobb ha skapats i anslutning till verksamheten. Läs mer om jobbskapande och annan indirekt ekonomisk påverkan i GRI-rapporten.

Att värna lokalsamhällenas intressen och

upprätthålla goda relationer med anställda, grannar, myndigheter och affärspartner är en viktig del av att vara ett ansvarstagande företag. Det stärker också förmågan att attrahera kompetent arbetskraft och bidrar till utveckling av verksamheten.

Bidrag till skatteintäkter

Boliden bidrar också till skatteintäkter där koncernen är verksam. Skattebetalningarna uppgick till 1 457 MSEK 2017. Utöver detta består Bolidens direkta skattebetalningar bland annat av sociala kostnader, fastighetsskatt, bränsleskatter och moms. Bolidens totala bidrag till offentliga finanser genom skatter (direkta, indirekta och inducerade) var cirka 14,0 MdSEK.

Bcause – Bolidens vägörenhetsfond

Metaller bidrar till utveckling och modernisering av samhällen över hela världen. Boliden har varit en del av det i över 90 år med sin verksamhet och har under lång tid haft ett lokalt engagemang inom föreningsliv och ideella organisationer. 2014 startades välgörenhetsfonden Bcause som ett led i att även kunna bidra globalt. Bcause bygger på frivilliga månadsbidrag från Bolidens medarbetare. För varje krona som skänks ger Boliden dubbelt upp, så att bidraget i slutändan blir det tredubbla. Pengarna går sedan varje år oavkortat till välgörande ändamål.

Samrådsprocesser

Goda samhällsrelationer är viktiga för Boliden och varje år genomför Boliden flera samrådsprocesser där allmänheten uppmanas att diskutera speciella frågor under mer formella omständigheter.

Ett exempel på samråd som utförts under året är medborgardialogen avseende Gillervattnet och Bolidenområdets ursprungliga dagbrott. Området har tidigare använts som industriområde och sandmagasin för lagring av anrikningssand från Bolidenområdets anrikningsverk och 2018 kommer den tekniska efterbehandlingen av området att avslutas. En medborgardialog har genomförts, där medborgare engagerats i processen för att undersöka platsens potential, framtida användning och utveckling.

Två organisationer fick ta del av 2017-års insamlade pengar från Bolidens välgörenhetsfond Bcause. Huvuddelen gick till den finska biståndsorganisationen Finn Church Aid och deras skola för döva i Eritrea, resterande del till den ideella organisationen Ocean Cleanup som med ny teknik rensar bort plast från Stilla Havet.

INDIREKT JOBBSKAPANDE

För varje Bolidenanställd skapas cirka fyra indirekta arbetstillfällen.

Aktieutveckling

Bolidenaktien är noterad på Nasdaq Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Under året steg aktien med 18 procent och utvecklades därmed bättre än Stockholmsbörsen.

Handeln i aktien

Under 2017 omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 1,1 miljarder Bolidenaktier till ett värde av 277 MdSEK.

43 procent av handeln skedde på Nasdaq. Under året omsattes på Nasdaq Stockholm 455 (621) miljoner Bolidenaktier till ett värde av 120 (100) MdSEK. I genomsnitt omsattes här 1,8 (2,5) miljoner aktier per handelsdag och Bolidenaktien svarade för 2,8 (2,6) procent av den totala omsättningen på Nasdaq Stockholm.

Den största marknadsplatsen efter Nasdaq var Cboe Global Markets med 41 procent av handeln i aktien.

Kursutveckling och utdelning

Bolidenaktien steg med 18 procent, jämfört med indexet OMX Stockholm 30 index som steg med 4 procent och EMIX Global Mining Index i SEK som steg med 16 procent. Bra produktion tillsammans med en gynnsam metallpris- och valutakursutveckling har bidragit till årets kursutveckling.

Vid utgången av 2017 noterades Bolidenaktien till 280,6 (237,90) SEK på Nasdaq Stockholm, motsvarande ett börsvärde om 76,7 (65,1) MdSEK. I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens betavärde varit 1,36 mot index OMXSPI.

För 2017 föreslår styrelsen, i linje med utdelningspolicyn, årsstämman en ordinarie utdelning om 8,25 (5,25) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 32,9 (33,9) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 2,9 (2,2) procent på aktiekursen vid årets slut. Utöver det föreslås en extra utbetalning på 5,75 SEK per aktie genom automatiskt inlösenförfarande.

Bolidenaktiens totalavkastning (utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt varit 17 procent per år.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK. Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till

utdelning. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier eller några rösträttsbegränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Boliden innehar inga egna aktier och har inte gett ut nya aktier under 2017.

Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som tillkännagivit att de direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier.

Ägarförhållanden

Boliden hade 70 416 (69 048) aktieägare per den 31 december 2017.

Av aktierna var cirka 66 (67) procent registrerade på utländska konton. De tio största enskilda aktieägarna representerade 29,8 procent av aktiekapitalet.

Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelser aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Stiftelserna hade vid årets utgång 395 099 (249 792) aktier.

Aktiekurs, sektorindex och Nasdaq Stockholm

Aktiekurs, sektorindex och Nasdaq Stockholm Under året steg Bolidenaktien med 18 procent, jämfört med OMX Stockholm 30 index som steg med 4 procent och EMIX Global Mining sektorindex i SEK som steg med 16 procent.

KÄLLA: THOMSON REUTERS DATASTREAM

AKTIEN

Fördelning av Bolidenaktier per den 31 december 2017

Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1–100	35 935	1 441 699	0,5	0,5
101–500	21 869	6 450 317	2,4	2,4
501–1 000	6 733	5 645 080	2,1	2,1
1 001–10 000	5 262	14 051 267	5,1	5,1
10 001–50 000	371	8 192 212	3,0	3,0
50 001–	246	177 682 511	65,0	65,0
Anonymt ägande		60 048 083	22,0	22,0
Totalt	70 416	273 511 169	100,0	100,0

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB HOLDINGS

Bolidens största ägare per den 31 december 2017		Fakta om aktien 2017
Andel av kapital och röster, %		Handelsplats	Nasdaq Stockholm
Norges Bank	5,9	Kortnamn	BOL
BlackRock	5,2	ISINkod	SE 0000869646
Swedbank Robur Fonder	4,8	ICBkod	1700
AMF Försäkring & Fonder	3,3	Högsta betalkurs	307,90 SEK
Vanguard	2,6	Lägsta betalkurs	222,70 SEK
SEB Fonder	1,8	Sista betalkurs	280,6 SEK
Invesco	1,8	Börsvärde 31 dec	76,7 MdSEK
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,7	Omsättnings
J O Hambro Capital Management	1,4	hastighet	164%
Dimensional Fund Advisors	1,3	Antal aktier	273 511169
		Betavärde (5 år)	1,36

Summa 29,8

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB. VERIFIKATIONS-

KÄLLA: NASDAQ, THOMSON REUTERS DATASTREAM

DATUM KAN VARIERA FÖR VISSA AKTIEÄGARE.

Årlig totalavkastning per den 31 december 2017	1 år	3 år	5 år	10 år
Boliden	20%	33%	21%	17%
OMX Stockholm 30	8%	6%	11%	8%
EMIX Global Mining, SEK	19%	10%	0%	–1%

Bolidenaktiens totalavkastning har under tio år i genomsnitt varit 17 procent per år och 367 procent för hela perioden. Bolidens årliga totalavkastning för ett, tre, fem och tio år har varit bättre än såväl OMX Stockholm 30 som internationellt gruvindex. KÄLLA: THOMSON REUTERS DATASTREAM

Aktieägarinformation på webbplatsen På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter, vilka analytiker som följer Boliden samt kontaktuppgifter. Presentationer från kvartalsrapporter och kapitalmarknadsdagar finns också tillgängliga på webbplatsen.

Bolidenaktien handlas på flera marknadsplatser. 43 (42) procent av handeln skedde på Nasdaq.

Andelen utlandsägda aktier var stabil och cirka 66 (67) procent av aktierna var registrerade på utländska konton.

● Svenska juridiska konton, 24%

● Svenska fysiska konton, 10%

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB

Riskhantering

Boliden bedriver en konjunkturkänslig verksamhet som är exponerad mot fluktuationer i metallpriser och valutakurser. Hållbarhetsrisker utvärderas kontinuerligt. Verksamheten påverkar omgivande miljö och många processer är förenade med arbetsmiljö- och säkerhetsrisker. Boliden arbetar ständigt med att reducera riskerna, bland annat genom scenarioplanering utifrån olika marknadsförändringar.

Verksamhetsrisker

Verksamhetsrisker hanteras av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer som fastställts för varje affärsområde och enhet.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Hälsa och säkerhet	Boliden hanterar stora materialflöden under och ovan jord. Medarbetare och entreprenörer exponeras periodvis för tunga maskiner och lyft, höga temperaturer samt hälsovådliga äm nen. Vid avsteg från fastställda rutiner eller eftersatt underhåll kan farliga situationer uppstå och människor riskerar att skada sig.	Boliden har en nollvision för olyckor och har etablerade rutiner för hälsa och säkerhet. Antalet olyckor med frånvaro (LTI) per miljon arbetade timmar inklusive entreprenörer minskade jämfört med 2016 och uppgick till 6,3 (7,9). Arbetet med att utveckla säkerhetskulturen har intensifierats under året med både konkreta fysiska åtgärder och initiativ för att öka medarbetarengagemanget och höja riskmedvetenheten. Under 2017 har en organisationspsykolog anställts som till sammans med HR tagit fram en policy som tydliggör definitioner, skyldigheter och ansvar för att förhindra kränkade särbehandling.
Miljöpåverkan	Miljöpåverkan Boliden påverkar luft, vatten, mark samt den biologiska mång falden i anslutning till verksamheten. Utvinningen av metaller ger också upphov till avfall som måste omhändertas på ett säkert sätt. Det finns risker för miljöpåverkan från verksamheterna som är i drift och för nedlagda verksamheter.	Boliden har mål för utsläpp som följs upp. Arbetet med utsläpp utgår från riskanalyser, löpande kontroll och underhåll. Vidare pågår teknikutveckling för bästa resursutnyttjande och minsta möjliga avfallsvolym.
	Utsläpp av koldioxid Bolidens verksamhet är energiintensiv och leder till koldioxidut släpp som påverkar klimatet. Externa miljörisker som föränd ringar i klimat samt förändringar i förordningar och skatter kan komma att påverka Boliden, som exempelvis regler och krav relaterade till koldioxidutsläpp från processer. EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, kan leda till kostnads ökningar som försämrar Bolidens konkurrenssituation på den internationella marknaden.	Boliden arbetar för att minska sin klimatpåverkan genom elektri fiering och energieffektivisering. Genom sina branschorganisatio ner verkar Boliden för att systemet för handel med utsläppsrätter ska vara transparant och ej missgynna europeiska metallprodu center. Boliden har som mål att inte öka koldioxidintensiteten över 0,77 ton CO² /ton metall. Under 2017 har koldioxidintensiteten minskat från 0,73 till 0,69.
	Vattenhantering och dammsäkerhet Sandmagasin utgör en av gruvindustrins väsentliga risker och består i miljöpåverkan vid dammbyggnad och risk för dammhaveri. Extrema väderförhållanden samt förändringar i genomsnittlig nederbörd påverkar riskerna.	Boliden utvecklar vattenbalansmodeller för att få ett bättre resursutnyttjande och skapa en större säkerhetsmarginal mot nödutsläpp av vatten. Vid varje operativ enhet med dammar finns en dammsäkerhetsansvarig och en dammdriftsansvarig. Driften i Sverige sker i enlighet med gruvindustrins riktlinjer för dammsä kerhet, GruvRIDAS.
Oplanerade produktionsavbrott	Bolidens produktion består väsentligen av kontinuerliga pro cesser där oplanerade stopp kan påverka produktion, utsläpp till luft och vatten och finansiella resultat. Stoppen kan bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.	Boliden genomför förebyggande underhållsarbete vid samtliga produktionsanläggningar. Smältverken genomför varje år större underhållsstopp, medan underhållsarbetet inom gruvorna huvud sakligen är mindre och del i den löpande verksamheten. Boliden arbetar med en nollvision för olyckor som också förebygger oplanerade stopp.
Kompetensförsörjning	Under de kommande åren pensioneras ett stort antal med arbetare i Boliden. Brist på personer med rätt erfarenhet försvårar rekrytering.	Boliden har etablerade metoder för utvärdering av medarbetare och ersättarplanering. Talent Forum genomförs på alla enheter för att säkerställa rätt kompetens på nyckelbefattningar. Mellan chefsprogram genomförs årligen liksom aktiviteter inom employer branding. Under året har Boliden besökt ett flertal universitet och mässor. Bolidens jämställdhetsarbete har uppmärksammats. Ett exempel är Women at Work – nätverk för kvinnor som är intresse rade av karriärutveckling.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

RISKHANTERING

Marknads- och affärsrisker

Inom Boliden hanteras marknads- och affärsrisker huvudsakligen inom affärsområdena och på koncernnivå.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Metallpriser	Förändring i metallpriser har väsentlig påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde.	Bolidens policy är att inte säkra metallpriser, utan låta föränd ringarna i priserna återspeglas i resultatet. Vissa undantag görs, till exempel vid brytning av malmkropp med kort återstående livslängd eller i samband med större investeringar, se vidare under avsnittet finansiella risker. Boliden säkrar också löpande Smältverks metallpris- och valutaexponering under tiden mellan köp av material och försäljning av motsvarande metall (förutom processlager), så kallad transaktionsexponering, se vidare under finansiella risker.
Smältlöner	Smältlöner utgör en stor del av smältverkens bruttoresultat och bestäms av utbud och efterfrågan på metallkoncentrat.	Villkoren fastställs årligen i förhandlingar mellan stora gruv- och smältverksaktörer. Boliden tillämpar dessa villkor internt och de flesta externa kontrakt är baserade på dessa villkor.
Kunder	Inom koppar är Boliden beroende av ett fåtal stora kunder. Minskad försäljning till industriella kunder i Europa ökar risken för försäljning via London Metal Exchange (LME) med något lägre marginaler som följd.	Boliden eftersträvar att minska riskerna genom att underhålla en diversifierad kundportfölj med långsiktiga relationer med den egna försäljningsorganisationen i norra Europa. Boliden har färdiga planer för att kunna ställa om produktionen till produkter av LME-kvalitet som kan säljas via LME.
Råvaruförsörjning	Stabil och tillförlitlig råvaruförsörjning är viktig för att smält verken ska kunna producera med högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitet.	Boliden eftersträvar långsiktiga avtal och relationer med tillförlitliga externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial.
Energipriser	Energi står för cirka 13 procent av rörelsekostnaderna och förändringar i energipriser kan få stora resultateffekter.	I Sverige och Norge har Boliden långa elavtal med trögrörliga prisklausuler. I Finland och på Irland är avtalsportföljen kortare och Boliden är mer exponerad mot marknadspriser och föränd ringar i energipriset påverkar därmed rörelseresultatet. Boliden bevakar möjligheten att ingå längre avtal om och när sådana möjligheter erbjuds.

Finansiella risker

Boliden har en centraliserad finansfunktion som hanterar finansiella risker med undantag av kreditrisker i kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter för riskkontroll. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valuta- och metallprisrisk	Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på råvarubörser såsom London Metal Exchange (LME) för basmetaller, organisationen London Bullion Market Association (LBMA) för ädelmetall samt valuta och penningmarknaden. Bolidens produkter prissätts i stor utsträckning i USD och valutakursförändringar mellan USD och SEK respektive EUR har stor påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde. Koncer nens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsex ponering och omräkningsexponering:	Baserat på kvartalsvis inrapportering av koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer, se tabell över känslighetsanalys nedan. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknads scenarion kvantifieras och utgöra ett underlag för hantering av finan siella risker samt rapporteras till styrelse, ledning och marknad. Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras medan smältverkens processlager inte säkras. Exponering av prognos
		tiserade kassaflöden säkras i normalfallet inte i enlighet med Bolidens policy. Se även avsnitt under marknads- och affärsrisker
	Transaktionsexponering Bolidens transaktionsexponering uppstår av bindande åtagand en mot kunder och leverantörer.	ovan. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde
	Exponering vid bindande åtaganden När Boliden åtar sig en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär uppstår en transaktionsrisk. Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas	vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Terminskontrakten säkringsredo visas som verkligt värde-säkringar i resultaträkningen. Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur föränd ringar på metall och valutamarknader påverkar koncernens

till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår av variationer i mängd och tider för bearbetning och försäljning. Vissa kunder erbjuds fasta priser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.

Exponering vid prognostiserade kassaflöden

Exponering uppkommer också av framtida intäkter som påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

framtida finansiella ställning, se nedan tabell känslighetsanalys på rörelseresultatet. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter. För att begränsa risker i vissa situationer kan dock Boliden säkra del av prognostiserade kassaflöden. Vid t.ex. stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att begränsa finansiella risker. Koncernen kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra kassaflöden från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. På sidan 58 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödessäkringar).

Forts. Finansiella risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valutarisk	Omräkningsexponering Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakurs förändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen.	I enlighet med Bolidens finanspolicy elimineras ej effekten av omräkningsexponering (s.k. egetkapitalsäkring). Om externt upp låningsbehov i koncernen är större än interna lån styrs överskju tande andel upplåningsvaluta så att valutorna i tillgångsmassan möts. Huvudsakliga lånevalutor är EUR, SEK och NOK.
Ränterisk	Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens ränte bindningstid och lånens duration.	Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig ränte bindning upp till tre år. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2017 en genomsnittlig räntebindning om 0,5 (0,2) år. För att förlänga räntebindningstiden används ränteswappar.

Känslighetsanalys

Rörelseresultat ej beaktande av utestående derivat: I tabellen nedan redovisas en uppskattning av hur förändringar i marknadsvillkor påverkar koncernens rörelseresultat ett år framåt i tiden. Beräkningen baseras på noteringar per den 31 december 2017 samt på Bolidens planerade produktionsvolymer. Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallprissäkringar, valutakurssäkringar, kontrakterade smältlöner eller omvärderingar av processlager i smältverken.

Övrigt totalresultat med beaktande av utestående derivat: I tabellen

nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat (intäktsoch kostnadsposter inklusive omklassificeringsjusteringar som inte redovisas i resultatet), före skatt, från värdeförändringar på utestående derivat baserat på balansdagspriser per den 31 december 2017. Värdeförändringar på finansiella derivat avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får netto mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller på övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således effekter från värdeförändringar av derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering.

MSEK	2017			2016
Förändring av metallpriser +10%1)	Rörelse resultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital	Rörelse resultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital
Koppar	820	11	–183	648	630	8	–140	497
Zink	920	12	–205	727	910	11	–203	718
Bly	135	2	–30	107	115	1	–26	91
Guld	285	4	–64	225	285	4	–63	225
Silver	165	2	–37	130	195	2	–43	154
Nickel	105	1	–27	83	100	1	–22	79
Förändring av valutakurser +10%
USD/SEK	1 600	21	–357	1 264	1 465	18	–326	1 156
EUR/USD	1 025	14	–228	810	870	11	–194	687
USD/NOK	145	2	–32	115	160	2	–36	126
Förändring av smältlöner +10%
TC/RC koppar	90	1	–20	71	95	1	–21	75
TC zink	50	1	–11	40	55	1	–12	43
TC bly	–15	0	3	–12	–10	0	2	–8
Förändring av marknadsränta med +1%2)		53	–12	41		–101	22	–79
Omräkningsexponering nettoinvesteringar i utländsk verksamhet , valutakurs +10%)3)
NOK/SEK				154				168
EUR/SEK				1 431				600
Effekt från ränta +1%, guld +10%, USD/SEK +10%)4)
Räntederivat, ränteswappar				15				5
Metallderivat, guldterminer				–				31
Valutaderivat, USD/SEK				16				–3
1) Bygger på prognosticerad försäljning ett år framåt.

2) Bygger på utgående låneportfölj exklusive ränteswappar per 31/12.

3) Bygger på utgående balanser vid 31/12. 4) Bygger på utestående derivat per 31/12.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

RISKHANTERING

Forts. Finansiella risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Refinansierings och likviditetsrisk	Risk att inte erhålla relevant finan siering eller inte möta betalnings förpliktelser som en följd av otillräck lig likviditet.	Boliden begränsar refinansieringsrisken genom god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden skapar tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter med marknads- och verksamhetsanpassad låneduration. Behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens finansfunktion. Refinansieringsbehovet är fram förallt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen innehåller vissa definierade nyckeltal som Boliden måste uppfylla för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning och konflikt med lånevillkor. Under 2017 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor. Genomsnittlig löptid på totala låneramar var 2,4 (3,3) år vid årets utgång vilket är i enlighet med fastslagen policy. Per 31 december 2017 uppgick Bolidens betalningsberedskap till 8 768 (6 968) MSEK, bestående av likvida medel och outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Boliden har en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens likviditet.
Kredit- och motpartsrisk	Kreditrisker i finansiell verksamhet Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en för lust. Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument.	Bolidens finanspolicy stipulerar kreditbetyg A vid ingång av ny affär enligt Standard & Poor's samt maximal placering av likvida medel per motpart. Kreditkvalitet och motpartsspridning för derivaten anses ha varit god under 2017. Per den 31 december 2017 uppgick kreditris ken i derivatinstrument till ett marknadsvärde om 141 (298) MSEK, vilket avser de fordringar Boliden har mot externa motparter. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association) vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid specifika omständigheter såsom utebliven betalning. Vid löpande verksamhet nettoredovisar Boliden marknadsvärden i samma valuta med en och samma motpart som har förfall samtidigt och överskjutande belopp betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott avslutas alla relevanta utestående förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal. I merparten av ISDA-avtalen betalas utestående summa av den motpart som är
	Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk.	skyldig mest. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevak ning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2017 förekommer endast till begränsade belopp och har historiskt varit obetydliga. Se även not 19 om kundfordringar. Kreditförsäkringar används i vissa fall.
Risk management och försäkring	Risken för skador som orsakar ekonomisk förlust.	Risk Managementfunktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skade förebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.
Finansiell rapportering	Risk för felaktig finansiell och opera tionell rapportering.	Boliden har en väl fungerande internkontrollstruktur. Kontrollfunktioner finns såväl lokalt på enheter som på affärsområden och huvudkontor. Alla arbetar inom ett koncerngemensamt internkontrollramverk avseende finansiell rapportering, baserat på COSO. Årligen testas kontroller inom ramverket såväl internt som av externa revisorer. Den operationella rap porteringen följs upp och kontrolleras av koncernens controllerfunktion, vilken har ett nära samarbete med de lokala enheterna och affärsområdena.

Övriga risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Legala risker	Bolidens verksamheter är i stor ut sträckning tillståndspliktiga och före mål för omfattande miljö- och annan reglering. Boliden kan bli involverad i tvister och rättsliga processer.	Verksamheterna är i stor utsträckning beroende av att befintliga tillstånd kan behållas/förnyas och av att nya tillstånd kan erhållas. Boliden bevakar rättsutvecklingen inom relevanta områden och implementerar, följer upp och säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Inom miljörättens område deltar Boliden aktivt genom medlemskap i bransch- och intresseorgani sationer, lobbyverksamhet, föredrag och utbildningsinsatser för beslutsfattare och andra intres segrupper. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 30.
Politiska risker	Politiska beslut kan få effekter i Sverige och de länder där Boliden och Bolidens affärspartner bedriver verksamhet. Exempel på sådana beslut kan avse förändringar avseende olika typer av skatter, hantering av efterbehandling och tillståndsprocesser.	Boliden och branschorganisationer är ofta remissinstans inför kommande politiska beslut som rör Bolidens verksamhet.
Förtroendeskadliga risker	Boliden kan drabbas av förtroende skadliga händelser då exempelvis leverantörer, kunder och/eller anställda inte uppfyller de krav på miljö, kvalitet, etik etc. som Boliden lever efter eller olyckshändelser. Se även sida 42–44.	Inom ramen för Bolidens CR-arbete genomförs utvärderingar och sanktionskontroller av kunder och leverantörer, Bolidens affärspartners, innan samarbete inleds. Detta görs med hjälp av frågeformulär som fylls i av presumtiva affärspartners och som utvärderas syste matiskt. Vid behov utförs även revisioner hos kunder och leverantörer för att säkerställa en nivå som ligger inom Bolidens kravbild. Vid avvikelser kan samarbetet avbrytas. Boliden har en krisledningsgrupp med rutiner för att hantera kriser och komplexa händelser. Dessa inkluderar intern och extern kommunikation samt juridiskt bistånd.

Bolagsstyrningsrapport

Kommentar från styrelsens ordförande

En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att skapa mervärde för våra aktieägare och för att upprätthålla förtroendet från våra intressenter i vidare bemärkelse.

En grupp i huvudsak svenska institutionella investerare har varit långsiktiga ägare i Boliden sedan vi åternoterades i Sverige för drygt 15 år sedan och under senare år har några stora utländska institutionella ägare tillkommit. Vi har dock ingen tydlig huvudägare och detta sätter ett speciellt krav på styrelsen att "tolka" ägarnas ambitioner.

Vi arbetar i en industri som kännetecknas av hög volatilitet, det vill säga snabba och kraftiga resultatsvängningar både uppåt och nedåt. Det här är något som våra aktieägare måste förstå. Det ställer också stora krav på ledning och styrelse att ge en god och transparent informationsgivning samt att kunna hantera de snabba förändringarna utan att drabbas av vare sig hybris i uppgången eller uppgivenhet i nedgången.

Samtidigt måste styrelse och ledning också kunna hantera stora och långsiktiga investeringsprojekt. Sådana projekt innehåller naturligtvis en hel del risker, som diskuteras i styrelsen under en förhållandevis lång tid innan beslutet tas, men är avgörande för värdeskapandet i bolaget.

En förutsättning för ett värdeskapande styrelsearbete är även att styrelsen har ett bra grepp om verksamheten och vad som händer i omvärlden. Detta får vi bland annat genom månadsrapporter och ett väl strukturerat styrelsematerial. Vi besöker också varje år normalt två av Bolidens verksamheter för att på plats kunna göra en djupdykning i just den verksamheten och träffa lokal ledning och anställda.

För att säkerställa att styrelsen lägger tillräcklig tid på de mer långsiktiga och strategiska frågorna enas vi varje år om ett antal teman som vi lägger in i vår agenda. I bolagsstyrningsrapporten framgår vilka teman vi behandlade under det gångna året. Några av dem är årligt återkommande. Exempelvis behandlar vi CSR-frågor speciellt vid vårt oktobermöte och ledarskapsutveckling vid vårt decembermöte.

Den utvärdering av styrelsens arbete som vi gjorde under 2017 visar på ett väl fungerande styrelsearbete. Utvärderingen är ett underlag för valberedningens arbete och är för styrelsen ett viktigt instrument i vår strävan att ständigt förbättra vårt arbete.

Februari 2018

Anders Ullberg Styrelsens ordförande

Styrningen av Bolidenkoncernen

Boliden är ett svenskt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolidenkoncernen har cirka 5 700 medarbetare och driver gruvor och smältverk i Sverige, Finland, Norge och på Irland.

Till grund för bolagsstyrningen ligger årsredovisnings- och aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning och andra tillämpliga lagar och regler.

Utöver regelverken använder Boliden interna styrinstrument som koncernens organisations och verksamhetsfilosofi (New Boliden Way) och Bolidens interna kontrollverktyg (BICS). Dessutom finns policyer inom ett flertal områden, däribland Bolidens uppförandekod som alla medarbetare ska känna till och agera i enlighet med. Vidare arbetar koncernens enheter i enlighet med ledningssystem för hälsa och säkerhet, miljö, energi och kvalitet.

Några händelser under 2017

Året inleddes med prospekteringsframgångar på Irland och i Garpenberg. Vid zinkgruvan Tara på Irland identifierades en ny mineralisering med antagen mineraltillgång om 10 Mton som möjliggör en förlängning av gruvans livslängd, förutsatt utbyggnad av sandmagasinet. Även stora delar av Garpenbergs mineraltillgångar uppgraderades till reserver. I Finland har integrationen av Kevitsa, som förvärvades 2016, varit framgångsrik, och gruvan har utvecklats positivt och bidragit till råvaruförsörjningen för nickelproduktionen vid Harjavalta. I Aitik fortsätter bygget av den nya krossen som beräknas tas i drift under 2018 och beslut har fattats att öka avfallsdammens kapacitet. För att möjliggöra fortsatt produktion i Bolidenområdet har en investering i nästa etapp av utbyggnaden av Hötjärnsmagasinet beslutats.

Boliden arbetar kontinuerligt med att förbättra sina enheters miljöprestanda. För att möjliggöra detta har ett flertal investeringar beslutats, såsom testning

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

och utvärdering av eltruckar i Aitik, avvattning av avfallsdammen i Kokkola samt ett nytt svavelsyraverk i Rönnskär med kapacitet för framtida expansion. Vid Rönnskär fortsätter också arbetet med färdigställandet av underjordsförvaret för vissa typer av avfall och ett nytt projekt för silver-zink-separation har startats.

På den finansiella sidan har ett starkt kassaflöde bidragit till en god betalningsberedskap, en stabil kapitalstruktur i överensstämmelse med Bolidens finansiella mål samt möjliggjort en snabbare amortering av förvärvslånet för Kevitsa.

Under hösten 2017 prövades tvisten avseende Bolidens leveranser av våtverksslam på 1980-talet till Arica i Chile av Skellefteå tingsrätt i en åtta veckor lång förhandling. Dom meddelas i mars 2018.

Aktieägare och årsstämma

Bolidens största aktieägare är svenska och utländska fonder och institutioner. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 70 416 (69 048) och de enskilt största ägarna var Norges Bank och BlackRock. Andelen utländskt ägande minskade under året och uppgick vid årsskiftet till cirka 66 (67) procent. Mer information om aktieägarstrukturen finns på sidorna 54–55 i årsredovisningen och på Bolidens webbplats.

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt genom att lägga fram förslag till samt delta och rösta i de beslut som föreläggs årsstämman och eventuella extra bolagsstämmor. Aktieägare har möjlighet att få ett ärende behandlat på årsstämman om en skriftlig begäran lämnas till styrelsen i föreskriven tid så långt innan stämman att ärendet kan tas in i kallelsen. Aktieägarna är välkomna att ställa frågor om bolagets angelägenheter till styrelsen och verkställande direktören, revisorn eller ordförandena i ersättnings- och revisionsutskotten under bolagsstämman.

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat och balansräkning, besluta om

vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer samt principer för anställnings- och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. I förekommande fall beslutar årsstämman även om ändringar av bolagsordningen och val av revisorer.

Årsstämmorna hålls regelmässigt vid någon av Bolidens anläggningar i Sverige för att ge aktieägarna inblick i verksamheten. I samband med stämmorna erbjuds aktieägare möjlighet till rundturer i Bolidens gruvor, anrikningsverk eller smältverk för att på så sätt få en fördjupad kunskap om de olika verksamheterna och få tillfälle att träffa Bolidens medarbetare.

Årsstämman 2017

Årsstämman 2017 hölls den 25 april i truckverkstaden i Aitik. Vid årsstämman deltog 1 113 aktieägare personligen eller genom ombud och representerade sammanlagt 101 393 489 aktier. De representerade aktierna utgjorde drygt 37 procent av det totala antalet aktier. Flertalet styrelseledamöter, ledamöterna i koncernledningen samt revisorn närvarade vid årsstämman.

Stämman beslutade bland annat om omval av samtliga styrelseledamöter med undantag för Ulla Litzén som undanbett sig omval. Till ny ledamot valdes Pia Rudengren. Anders Ullberg omvaldes som styrelsens ordförande. Några av stämmans övriga beslut var att:

• I enlighet med styrelsens förslag dela ut 5,25 SEK per aktie, totalt 1 436 (899) MSEK.
• Till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars Erik Forsgårdh, Ola Peter Gjessing (Norges Bank Investment Management), Anders Oscarsson (AMF) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
• I enlighet med valberedningens förslag höja arvodet till styrelsens ordförande med 175 000 SEK till 1 575 000 SEK och till övriga styrelsemedlemmar, som

27april

Välkommen till årsstämman 2018! Årsstämman för 2018 kommer att äga rum i Garpenberg den 27 april.

inte är anställda i bolaget med 25 000 SEK till 525 000 SEK samt att ha oförändrade arvoden för arbetet i utskotten, vilket innebär 190 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och 90 000 SEK till vardera av revisionsutskottets övriga två ledamöter samt 50 000 SEK till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.

• I enlighet med valberedningens förslag välja Deloitte AB som revisor för tiden fram till och med nästa årsstämma samt att besluta att revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.

Årsstämman fattade vidare beslut om att godkänna de föreslagna principerna för ersättning till koncernledningen, innebärande att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare till 40–50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga lönen ska inte vara pensionsgrundande.

De av årsstämman 2017 fattade besluten finns antecknade i stämmoprotokollet på Bolidens webbplats där även tidigare års protokoll finns publicerade.

Valberedningen

Valberedningen representerar Bolidens aktieägare. Valberedningens uppgift är att utarbeta och lägga fram förslag till beslut som aktieägarna röstar om vid årsstämman. Förslagen gäller antal och val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, val av samt arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen till nästa årsstämma.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram

BOLIDENS STYRNINGSSTRUKTUR

förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören och möjlighet ges för valberedningen att träffa styrelsens ledamöter. Valberedningen förbereder även med stöd av revisionsutskottet val av revisor. Aktieägare kan lämna förslag till valberedningen i enlighet med de instruktioner som finns på Bolidens webbplats. Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med Bolidens valberedningsinstruktion ska valberedningen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. Ledamöterna i valberedningen får ingen ersättning.

Valberedningens arbete 2017

Vid årsstämman 2017 valdes Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars Erik Forsgårdh, Ola Peter Gjessing (Norges

Bank Investment Management), Anders Oscarsson (AMF) samt Anders Ullberg (styrelsens ordförande) till ledamöter i valberedningen. I november sammankallade styrelsens ordförande ledamöterna och för att bättre spegla aktieägarstrukturen utnyttjade valberedningen sitt mandat att utse ytterligare en ledamot, Hans Ek (SEB Investment Management). Jan Andersson utsågs till valberedningens ordförande. Valberedningens aktuella sammansättning framgår även på Bolidens webbplats. Valberedningen har sammanträtt sammanlagt två gånger inför årsstämman 2018 och har därutöver haft telefonkontakter och möten med några av styrelsens ledamöter. Dessa kontakter ger valberedningen en bra möjlighet att bilda sig en uppfattning om styrelseordförandens och de enskilda ledamöternas syn på styrelsearbetet, på den exekutiva ledningen samt synen på Bolidens verksamhet och utmaningar de närmaste åren.

I enlighet med Kodens bestämmelser eftersträvar valberedningen en jämn könsfördelning samt att styrelsen ska ha en – med hänsyn till Bolidens verksamhet, utvecklingsskede, framtida inriktning och förhållanden i övrigt – ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund.

Valberedningens förslag till årsstämman

2018 publiceras i den kommande kallelsen och på Bolidens webbplats.

Styrelsen

Styrelsen är utsedd av ägarna för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i såväl bolagets som aktieägarnas bästa intresse. Detta ska göras på ett hållbart sätt med ett väl avvägt risktagande för att säkerställa en långsiktigt positiv utveckling.

Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen. Styrelsen, som väljs på ett år i taget, har utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare. Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi- och finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledning-

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

en. Styrelsen uppfyller därmed Kodens krav på oberoende ledamöter. Ledamöterna presenteras på sidorna 66–68 och på Bolidens webbplats.

Styrelsen lägger fast bolagets finansiella mål och strategi, tillsätter och utvärderar verkställande direktören och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten, att lagar och regler följs och säkerställer en korrekt och öppen informationsgivning. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande.

Ordföranden leder styrelsens arbete och styrelsemötena och skapar en öppen och konstruktiv dialog. Till ordförandens uppgifter hör vidare att följa och utvärdera enskilda ledamöters kompetens, arbete och bidrag till styrelsen. En viktig del i ordförandens arbete är att följa verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsen ordförande agerar som diskussionspart och stöd till verkställande direktören samt säkerställer att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar genomförs och efterlevs. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna en vecka före styrelsemötet. Den närmare arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av en instruktion till verkställande direktören som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte.

Styrelsens arbete under 2017

Styrelsen har under 2017 haft sju styrelsemöten inklusive ett konstituerande styrelsemöte. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten per år på Bolidens operativa enheter. Under 2017 besökte styrelsen därför Aitik och Odda.

Styrelsen får genom månadsrapporter och vid styrelsemöten löpande information om såväl den affärsmässiga som den finansiella utvecklingen samt om hur hållbarhetsmålen uppfylls. Varje styrelsemöte inleds med en genomgång av verksamheten och av aktuellt säkerhetsläge och hållbarhetsfrågor.

I tillägg till dessa och andra verksamhetsrelaterade frågor fastställer styrelsen i början av varje år ett antal teman som

särskilt ska behandlas i syfte att ge ökad förståelse för Bolidens möjligheter och utmaningar i ett bredare perspektiv. Förvärvet av nickel- och koppargruvan Kevitsa har inneburit ett fortsatt stort fokus på nickelmarknaden. Under året har styrelsen även diskuterat prioritering av prospekteringsinsatser liksom batteriteknologi, energimarknad och Indien som potentiell tillväxtmarknad. Arbetet med att förbättra och koordinera säkerhetsfrågorna har varit föremål för fortsatt bevakning och uppföljning i styrelsen. Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor (License to Operate) viktiga frågor för bolaget och dess styrelse och behandlas återkommande. Ett härtill gränsande område, CSR och affärsetikrelaterade frågor, har också ägnats uppmärksamhet.

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen under ordförandens ledning, eller med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2017 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade frågor inom olika ämnesområden.

Styrelsens utskott

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras men styrelsen kan inom sig inrätta utskott som bereder frågor inom sina respektive områden. I enlighet härmed har liksom tidigare år styrelsen inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott under 2017. Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman och arbetet styrs av utskottens arbetsordning och instruktion.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet förbereder vissa frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena internkontroll och redovisning samt att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering. Boliden har en internkontrollfunktion som bland annat arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet övervakar även upphandling av tjänster, utöver revision, från bolagets revisorer samt upphandlar revision vid behov i samverkan med valberedningen. Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle

och därutöver vid behov.

Revisionsutskottet utgörs sedan årsstämman 2017 av Pia Rudengren, ordförande, Tom Erixon och Anders Ullberg. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomi och redovisningsfrågor, se styrelsens uppdrag och tidigare erfarenheter på sidorna 66–67. På mötena deltar dessutom Bolidens ekonomi- och finansdirektör samt chefen för internkontroll. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2017. Under året ägnades särskild uppmärksamhet åt internkontroll, IT-säkerhet samt redovisningsprinciper. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag till ersättningsprinciper för verkställande direktören och koncernledningen som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats. En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 3.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Mikael G:son Löw. Utskottet har under året haft två möten samt därutöver ett antal telefonkontakter.

VD och koncernledning

Verkställande direktören har det yttersta ansvaret för att den strategiska inriktningen och för att styrelsens beslut implementeras och följs samt för att riskhantering, styrning, system, organisation och processer är tillfredsställande. I sitt arbete stöds verkställande direktören av koncernens ledningsgrupp som utöver verkställande direktören består av cheferna för Bolidens

STYRELSENS ARBETE 2017

Återkommande ärenden: Hållbarhetsoch säkerhetsfrågor, genomgång av verksamheten, investeringar, efterkalkyler och temapunkter. Nedan listas huvudsakliga ärenden på årets styrelsemöten:

Januari: Extra styrelsemöte för beslut om investering i Tara.

Februari: Genomgång bokslutskommuniké, årsredovisning, revisionsrapport, mineralreserver- och tillgångar och ärenden till årsstämman. Fördjupning i prospekteringsstrategi och batteriteknologi.

April (ordinarie samt konstituerande

möte): Kvartalsrapport första kvartalet, License to operate och public affairs, strukturaffärer,genomgång av inköpsfrågor och kostnadsutveckling, investering i IT-system samt möte mellan styrelse och revisorer utan ledningens närvaro. Årsstämma och konstituerande styrelsemöte.

Juli: Kvartalsrapport andra kvartalet och genomgång av revisionsrapport, energifrågor, strategisk inriktning för affärsområde Gruvor.

Oktober: Kvartalsrapport tredje kvartalet, strategisk inriktning för affärsområde Smältverk, nickelmarknad, Indien, risker inom tillståndsprövning och metallsubstitution, status tvister, uppföljning av New Boliden Way och Corporate Responsibility (CR).

December: Genomgång av strategi, budget och affärsplan, ledar- och styrelseutvärdering och refinansieringsfrågor.

två affärsområden Gruvor, respektive Smältverk, ekonomi- och finansdirektören samt direktören för Corporate Responsibility (CR). Koncernledningen sammanträder en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut. De av styrelsen behandlade områdena har i stor utsträckning speglat ledningens arbete under året. Två gånger om året träffas också ledningen för diskussion av strategin. Koncernledningen, tillsammans med ledningen för respektive affärsområde träffas dessutom sex gånger om året för genomgång av affärsområdesspecifika frågor inklusive budget och verksamhetsgenomgång. För större projekt bildas särskilda styrgrupper tillsammans med projektledare och övriga intressenter som träffas regelbundet. Vidare träffar koncernledningen bolagets arbetstagarledamöter och suppleanter inför varje styrelsemöte där styrelseagendan och andra aktuella frågor diskuteras. En presentation av koncernledningen finns på sidan 68.

Affärsstyrning

Styrning från styrelsen sker via verkställande direktören och koncernledningen till de operativa enheterna. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av Bolidens styrdokument, budget och strategisk plan. Styrdokumenten finns tillgängliga på Bolidens interna webbplats

och utgör det interna ramverket som krävs för en effektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Uppförandekod, Antikorruptionspolicy, Konkurrensrättspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy, Hälso- och Säkerhetspolicy, Insiderpolicy och dokumentation kring sanktionskontroll och delegering och beslutsfattande.

Styrning av Bolidens hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor är en viktig del av Bolidens verksamhet och arbetet drivs med utgångspunkt i de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Hållbarhetsfrågor tas upp på varje ledningsgrupps- och styrelsemöte och på lokala ledningsgruppsmöten. En person i koncernledningen är dedikerad till frågor inom Corporate Social Responsibility. Det dagliga ansvaret är decentraliserat till respektive enhet. Centrala funktioner för hållbarhet, miljö, energi och HR följer upp enheternas arbete och ansvarar för att skapa struktur och inriktning för arbetet.

De hållbarhetsfrågor som Boliden har identifierat som mest väsentliga är kopplade till Bolidens budget och strategi. Faktorer som ligger till grund för prioritering är verksamheternas påverkan på människa och miljö, hur arbete med frågorna kan stödja verksamheten, förväntningar från interna och externa intressenter, risker och möjligheter, omvärldsfaktorer och tillämpliga regelverk. Vilka utmaningar som ska prioriterats förändras över tid och därför sker en regelbunden översyn, vanligtvis

en gång per år. Det åligger olika ansvariga inom koncernen att sätta lokala mål inom de övergripande frågorna. Boliden satte under 2013 nya mål inom hållbarhetsområdet som ska gälla fram till och med 2018, se sidorna 10–11 i årsredovisningen.

Bolidens miljöarbete är värderingsbaserat, vilket innebär att åtgärder beslutas inte enbart utifrån myndighetskrav utan också baserat på vad som kan åstadkommas för att förbättra miljön vid verksamhetsorterna. Det innebär att investeringar som har stor miljönytta i relation till investerat belopp genomförs oberoende av externa krav eller pålagor. I enlighet härmed har investeringar beslutats bland annat i utvärdering av omställning till eltruckar i Aitik samt avvattning av avfallsdammen i Kokkola samt ett nytt svavelsyraverk i Rönnskär. Vid Rönnskär fortsätter också arbetet med färdigställandet av underjordsförvaret där vissa typer av avfall kommer att förvaras.

Sett över en längre tidsrymd har Bolidens långsiktiga säkerhetsarbete inte gett önskat resultat i form av en nedåtgående olycksfallstrend. Olycksfallsfrekvensen ligger stabilt på en nivå som är hög i internationell branschjämförelse, varför ytterligare åtgärder har beslutats vid sidan av redan initierade. Dessa ytterligare åtgärder är delvis av teknisk karaktär och syftar till att höja den fysiska standarden och kvalitén på arbetsplatserna, t.ex. genom separerade gång- och trafikbanor, förbättrad skyltning och översyn av parkeringsföreskrifter. De åtgärder vad

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

gäller ledarskapsutveckling som vidtagits de senaste åren och som syftar till att skapa ett bredare medarbetarengagemang och därigenom förbättra säkerhetskulturen, fortsätter med oförminskad styrka och involverar även entreprenörer och affärspartners. Vidare har ett antal investeringar med arbetsmiljöfokus beslutats under året, bland annat plastseparationen vid Bergsöe. Liksom miljöarbetet är arbetsmiljöarbetet värderingsbaserat och investeringar tas utifrån riskanalyser i tillägg till tvingande lagar och regler. Höga krav ställs också på affärspartners när det gäller respekt för och efterlevnad av tillämpliga säkerhetsföreskrifter och regler. Affärspartners granskas, väljs och utvärderas utifrån bland annat dessa aspekter.

Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor viktiga frågor för bolaget. Boliden arbetar aktivt i branschorganisationer med att bevaka och främja gruvnäringens intressen.

Från och med 2017 inkluderas hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen. Separat avges liksom tidigare även en GRI-rapport som är föremål för extern granskning av revisorer. Granskningen syftar bland annat till att understryka vikten av hållbarhetsarbetet och ytterligare förstärka förtroendet hos marknaden och övriga intressenter avseende detta arbete.

Frågor om affärsetik är ständigt aktuella och något som bolaget arbetar aktivt med. Under året har Boliden prioriterat en översyn av processen för utvärdering av affärspartners samt drivit ett projekt för implementering av det kommande personuppgiftsregelverket GDPR. Boliden har även förstärkt sitt arbete med sanktionsefterlevnad och implementerat nya verktyg för sanktionskontroller som inkluderas i utvärderingen av affärspartners. Boliden har en whistleblowerfunktion för att underlätta rapportering av misstänkta fall av oegentligheter. Under året har nya styrdokument tagits fram på antikorruptionsområdet. Implementering och utrullning av det uppdaterade materialet och regelverket sker via web och via fysiska möten med början från årsskiftet.

Revisorer

Den externa revisorn är en oberoende granskare av Bolidens räkenskaper för att säkerställa att dessa ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av bolagets ställning och resultat. Revisorn granskar också styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och redovisar sina iakttagelser för styrelsen utan ledningens närvaro. Under 2017 har revisorn varit i kontakt med koncernledningen i samband med revisioner eller uppkomna frågeställningar. Revisorn deltar regelmässigt på revisionsutskottets möten och har härutöver träffat styrelsen en gång utan ledningens närvaro under 2017. Revisorn rapporterar vidare till aktieägarna på årsstämman.

Vid årsstämman 2017 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till revisorer intill slutet av årsstämman 2018. Auktoriserade revisorn Jan Berntsson är huvudansvarig revisor. Han är partner och verkställande direktör för Deloitte Sverige och har revisionsuppdrag för bl.a. Kinnevik. Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. Information om ersättning under 2017 finns i not 4.

STYRELSEN

Namn	Anders Ullberg styrelseordförande		Marie Berglund ledamot	Tom Erixon ledamot	Lennart Evrell ledamot
Befattning	–		Direktör Råvaruförsörjning och Miljö, NCC Industry	VD och koncernchef Alfa Laval	VD och koncernchef i Boliden
Utbildning	Civilekonom		Biolog, M. Sc.	Jur. kand., MBA.	Civilingenjör och civilekonom
Invald	2005		2003	2013	2008
Född	1946		1958	1960	1954
Övriga uppdrag Styrelseordförande i Eneqvist Consulting och Studsvik Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Epiroc och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering, styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group		Styrelseordförande i Eurocon Consulting. Styrelseledamot i Baltic Sea 2020, Bottenhavets vatten delegation och Insynsrådet för länsstyrelsen i Västernorrland		Styrelseordförande i Gruvornas Arbetsgivarförbund. Styrelseledamot i Epiroc, SCA, SveMin och Svenskt Näringsliv
Tidigare befattningar Ekonomidirektör i Svenska Varv. Ekonomi och finansdirektör, vice VD samt VD och koncernchef i SSAB		Koncernekolog i tidigare MoDo koncernen, miljöchef i Botniaba nan AB, VD i BioEndev (konsult)	Managing partner Boston Consulting Group, olika ledande befattningar inom Sandvik samt VD och koncernchef Ovako	Vd och koncernchef i Sapa och Munters, olika ledande befattningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg
Antal aktier1)	45 000		1 250	6 900	43 435
Mötesnärvaro	7 av 7		6 av 7	7 av 7	7 av 7
Utskottsarbete (närvaro)	Revisionsutsk. 5 av 5	Ersättningsutsk. 2 av 2	–	Revisionsutskott 5 av 5	–
Styrelsearvode,SEK	1 575 000		525 000	525 000	–
Utsk.arvode,SEK	90 000	50 000	–	90 000	–
Sammanlagt arvode	1 715 000		525 000	615 000	–
Oberoende fr bolaget och bolagsledningen	Ja		Ja	Ja	Nej
Oberoende av större ägare	Ja		Ja	Ja	Ja

Namn	Peter Baltzari	Marie Holmberg	Kenneth Ståhl
	arbetstagarrepresentant	arbetstagarrepresentant	arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Ordinaire arbetstagarledamot from årsstämman 2017, Representant i Bolidens koncernråd, Suppleant sedan 2014	Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005–2008. Representant för Sveriges ingenjörer	Ledamot sedan 2014. Processoperatör. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben, Bergsöe

Invald	2014	2008	2014
Född	1953	1963	1973
Antal aktier1)	1 424	50	0
Mötesnärvaro	6 av 7	7 av 7	7 av 7

Introduktion

STYRELSE

STYRELSEN

Namn	Michael G:son Löw ledamot	Elisabeth Nilsson ledamot	Pia Rudengren ledamot	Pekka Vauramo ledamot
Befattning	–	Landshövding Östergötlands län	–	VD och koncernchef Finnair
Utbildning	Civilekonom	Bergsingenjör	Civilekonom	Bergsingenjör
Invald	2010	2015	2017	2016
Född	1951	1953	1965	1957
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Recondoil. Styrelseledamot i Concordia Maritime, Preem, Stena Bulk, AP Sten Sweden, vice ordförande i Svensk-ryska Handelskammaren och i Svenska EnergiEkonomiska Föreningen, ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien	Styrelseordförande i Göta Kanal Styrelseordförande i Social bolaget Initiative Styrelseledamot i EKN och leda Styrelseledamot i Duni, WeMind, mot i Skandias fullmäktige Academedia, KappAhl och Tikkurila		Styrelseordförande i Arbetsgivar na för Servicebranscherna Styrelseledamot i Ilmarinen, Glas ton Plc och I.S. Mäkinen
Tidigare befattningar	Olika ledande befattningar inom Conoco Inc i Stockholm, Houston, Köpenhamn, Bangkok, Prag, London. VD och koncern chef Preem	VD för Jernkontoret samt olika ledande befattningar inom SSAB-koncernen, VD för SSAB Merox	Ekonomi- och finansdirektör i Investor samt vice Vd i W Captial Management	Olika ledande befattningar inom Sandvik Mining och Cargotec
Antal aktier1)	100	200	0	1000
Mötesnärvaro	7 av 7	7 av 7	4 av 4	5 av 7
Utskottsarbete (närvaro)	Ersättningsutskottet 2 av 2	–	Revisionsutskott 3 av 3	–
Styrelsearvode,SEK	525 000	525 000	525 000	525 000
Utsk.arvode,SEK	50 000	–	190 000	–
Sammanlagt arvode	575 000	525 000	715 000	525 000
Oberoende fr bolaget och bolagsledningen	Ja	Ja	Ja	Ja
Oberoende av större ägare	Ja	Ja	Ja	Ja

Namn	Lars Engström arbetstagarrepresentant	Ola Holmström arbetstagarrepresentant	Jussi Lehtinen arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Suppleant sedan 2015. Representant för Unionen. Vice ordförande i Unionenklubben vid Bolidenkontoret. Ledamot i Bolidens Privattjäns temannakartell och ledamot i Bolidens Koncernråd	Suppleant 2017. Ordförande för Gruvklubben Kristineberg (IF Metall) FSG (Fack lig samverkan Gruv), BKR (Boliden KoncernRåd), BWC (Boliden Works Council)	Suppleant sedan 2016. Representant för Trade Union Pro, Produktionsingenjör vid Harjavalta
Invald	2015	2017	2016
Född	1966	1965	1978
Antal aktier1)	174	170	0
Mötesnärvaro	7 av 7	4 av 4	7 av 7

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2017.

KONCERNLEDNING

Namn	Lennart Evrell	Kerstin Konradsson	Mikael Staffas
Befattning	VD och koncernchef i Boliden	Direktör – Affärsområde Smältverk	Direktör – Affärsområde Gruvor
Utbildning	Civilingenjör och civilekonom	Bergsingenjör	Civilingenjör, MBA
Anställd	2007	2012	2011
Född	1954	1967	1965
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Gruvornas Arbetsgivarförbund Styrelseledamot i Epiroc, SCA, SveMin och Svenskt Näringsliv	Styrelseledamot i Höganäs	Styrelseledamot i SJ, Gruvornas Arbetsgivareförbund samt SveMin
Tidigare befattningar	Vd och koncernchef i Sapa och Munters, samt i olika ledande befattningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg	Affärsområdeschef och VD inom Åkerskoncernen samt i olika ledande befattningar inom SSAB	Ekonomi och finansdirektör Södra Skogsägarna, Partner McKinsey & Co
Antal aktier1)	43 435	2 000	8 700

Namn	Håkan Gabrielsson	Thomas Söderqvist
Befattning	Ekonomi- och finansdirektör	Direktör – Corporate Responsibility
Utbildning	Civilekonom	Gruvingenjör
Anställd	2009–2011, 2016	2012
Född	1967	1957
Övriga uppdrag	–	–
Tidigare befattningar	Ekonomi- och finansdirektör Fagerhult, Director Group Controlling Boliden samt olika befattningar på Sapa, Ericsson och Electrolux	Områdeschef Bolidenområdet samt olika ledande befattningar inom Sandvik
Antal aktier1)	600	475

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2017.

INTERN KONTROLL

Styrelsens rapport om intern kontroll Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, lagar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Funktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten i frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sin verksamhet under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter. För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Boliden finns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way som bland annat innefattar uppförandekod, besluts och attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Boliden har ett enhetligt och standardiserat internkontrollramverk, Boliden Internal Control System (BICS).

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna identifieras, analyseras och dokumenteras i BICS.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2017 fortsatte arbetet med dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen i BICS. För varje identifierad risk dokumenteras de kontroller som hanterar risken.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via epost samt vid de regelbundet återkommande finansoch controllerträffarna. Extern kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen. Sedan 2009 sker årlig testning av dokumenterade kontroller inom ramen för BICS, såväl av interna resurser som externa revisorer. Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Kontrollaktivitet Ansvarig Uppföljning

Efterlevnad av Bolidens redovisningsmanual Koncernredovisning/Controlleravdelning Koncernledning Kontroll av konsoliderat resultat Koncernredovisning/Controlleravdelning Koncernledning Analys och uppföljning Affärsområden/Controlleravdelning Koncernledning Budget och prognoser Affärsområden/Controlleravdelning Koncernledning Kontroll korrekt finansiell rapportering Operativa enheter/Affärsområden Koncernredovisning/Internkontroll/

Controlleravdelning Skattekontroll Operativa enheter Koncernskattechef

Finansiella rapporter

INNEHÅLL

Koncernen	Koncernens resultaträkning	71
	Koncernens rapport över totalresultatet	71
	Koncernens balansräkning	72
	Koncernens förändringar i eget kapital	73
	Koncernens kassaflödesanalys	74
Moderbolaget	Moderbolagets resultaträkning	75
	Moderbolagets balansräkning	75
	Moderbolagets förändringar i eget kapital	75
	Moderbolagets kassaflödesanalys	75
Noter	Not 01: Väsentliga redovisnings och värderingsprinciper	76
	Not 02: Information per segment och
	geografisk marknad	82
	Not 03: Anställda och personalkostnader	83
	Not 04: Arvode och kostnadsersättning till revisorer	85
	Not 05: Väsentliga kostnadsslag	85
	Not 06: Övriga rörelseintäkter	85
	Not 07: Finansiella intäkter	85
	Not 08: Finansiella kostnader	85
	Not 09: Statliga stöd	85
	Not 10: Tilläggsinformation till kassaflödesanalys 85
	Not 11: Rörelseförvärv
	Not 12: Immateriella anläggningstillgångar	86 87
	Not 13: Materiella anläggningstillgångar	88
	Not 14: Leasingavgifter	89
	Not 15: Andelar i koncernbolag	90
	Not 16: Andelar i intresseföretag	90
	Not 17: Skatter	91
	Not 18: Varulager	92
	Not 19: Kundfordringar	92
	Not 20: Övriga kortfristiga fordringar	92
	Not 21: Närstående	93
	Not 22: Eget kapital	93
	Not 23: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	93
	Not 24: Övriga avsättningar	96
	Not 25: Riskupplysningar	96
	Not 26: Finansiella skulder och förfallostruktur	97
	Not 27: Finansiella derivatinstrument	98
	Not 28: Övriga kortfristiga skulder	98
	Not 29: Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori	99
	Not 30: Ställda säkerheter och
	eventualförpliktelser Not 31: Händelser efter 31 december 2017	100 100
Övrigt	Förslag till vinstdisposition	101
	Revisionsberättelse	102

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

KONCERNEN

Koncernens resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
Försäljningsintäkter	2	49 531	40 316
Kostnad för sålda varor	5	–38 988	–33 204
Bruttoresultat		10 543	7 111
Försäljningskostnader	5	–417	–390
Administrationskostnader	4, 5	–452	–607
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	–659	–530
Övriga rörelseintäkter	6	206	235
Övriga rörelsekostnader		–212	–140
Resultatandelar i intresseföretag	16	6	3
Rörelseresultat	2–6, 9, 11–14	9 015	5 682
Finansiella intäkter	7	4	4
Finansiella kostnader	8	–282	–311
Resultat efter finansiella poster		8 737	5 375
Skatter	17	–1 881	–1 135
Årets resultat		6 856	4 239
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		6 854	4 237
Innehav utan bestämmande inflytande		2	3
Resultat per aktie, SEK	22	25,06	15,49
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

Koncernens rapport över totalresultatet

Belopp i MSEK Not	2017	2016
Årets resultat	6 856	4 239
Övrigt totalresultat
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument	–26	–140
Skatteeffekt på derivatinstrument	5	31
Överföringar till resultaträkningen	31	49
Skatt på överföringar till resultaträkningen	–7	–11
	3	–71
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter	320	658
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	–94	–186
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument	21	41
	247	513
Summa poster som kommer att omklassificeras till resultatet	250	442
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 23	–12	–274
Skatt hänförligt till poster som inte återförs till periodens resultat	2	68
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet	–9	–206
Summa övrigt totalresultat	241	236
Årets totalresultat	7 096	4 476
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	7 094	4 473
Innehav utan bestämmande inflytande	2	3

Koncernens balansräkning

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 3 482 3 508 Materiella anläggningstillgångar 13, 14 Byggnader och mark 5 410 5 505 Tillredningar 7 907 7 913 Maskiner och andra tekniska anläggningar 18 725 19 052 Inventarier, verktyg och installationer 301 260 Pågående nyanläggningar 3 970 2 120 36 313 34 850 Övriga anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 16 29 25 Andra aktier och andelar 29 30 31 Uppskjutna skattefordringar 17 58 152 Långfristiga fordringar 133 296 251 504 Summa anläggningstillgångar 40 046 38 861 Omsättningstillgångar Varulager 18 9 500 10 077 Kundfordringar 19, 29 2 324 2 017 Skattefordringar 71 22 Räntebärande fordringar 29 2 2 Derivatinstrument 27, 29 141 298 Övriga kortfristiga fordringar 20 1 288 1 097 Likvida medel 10, 29 2 510 1 503 Summa omsättningstillgångar 15 836 15 016 SUMMA TILLGÅNGAR 55 882 53 877 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 22 Aktiekapital 579 579 Övrigt tillskjutet kapital 5 940 5 940 Omräkningsreserv 342 95 Säkringsreserv 1 –2 Förmånsbestämda pensionsplaner –817 –808 Balanserat resultat 28 999 23 582 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 35 044 29 386 Innehav utan bestämmande inflytande 9 8 Summa eget kapital 35 053 29 394 Långfristiga skulder Avsättningar för pensioner 23 943 925 Övriga avsättningar 24 2 911 2 655 Uppskjutna skatteskulder 17 3 089 3 062 Skulder till kreditinstitut 26, 29 4 004 8 187 Övriga räntebärande skulder 26, 29 2 7 Summa långfristiga skulder 10 949 14 837 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 26, 29 1 331 1 903 Övriga räntebärande skulder 26, 29 5 4 Leverantörsskulder 26, 29 4 426 4 239 Övriga avsättningar 24 226 236 Aktuella skatteskulder 1 166 835 Derivatinstrument 26, 27, 29 92 46 Övriga kortfristiga skulder 28 2 633 2 382 Summa kortfristiga skulder 9 880 9 646 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 55 882 53 877	Belopp i MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31

KONCERNEN

Koncernens förändringar i eget kapital

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare					Innehav
Belopp i MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings reserv	Förmåns bestämda pensions planer	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2016-01-01		579	5 940	–418	68	–602	20 234	25 801	6	25 807
Årets resultat							4 237	4 237	3	4 239
Övrigt totalresultat		–	–	513	–71	–206	–	236	0	236
Årets totalresultat		–	–	513	–71	–206	4 237	4 473	3	4 476
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–	–889	–889	–	–889
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	0	0
Utgående eget kapital 2016-12-31		579	5 940	95	–2	–808	23 582	29 386	8	29 394
Ingående eget kapital 2017-01-01		579	5 940	95	–2	–808	23 582	29 386	8	29 394
Årets resultat							6 854	6 854	2	6 856
Övrigt totalresultat		–	–	247	3	–9	–	241	0	241
Årets totalresultat		–	–	247	3	–9	6 854	7 094	2	7 096
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–	–1 436	–1 436	–	–1 436
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	0	0
Utgående eget kapital 2017-12-31	22	579	5 940	342	1	–817	28 999	35 044	9	35 053

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Balansräkningen för utländska företag omräknas till de valutakurser som gäller vid rapportperiodens slut. Resultaträkningen omräknas till rapportperiodens genomsnittskurser. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag till viss del genom att ta en motsatt position i form av lån i den utländska valutan. Kursdifferensen på upptagna lån, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Nettoskuld, MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Skulder till kreditinstitut	5 335	10 090
Övriga räntebärande skulder	8	11
Pensionsskulder	943	925
Räntebärande tillgångar	–24	–184
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och banktillgodohavanden	–2 510	–1 503
	3 752	9 339

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Omvärderingar av pensionsförpliktelser redovisas i övrigt totalresultat.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

Sysselsatt kapital, MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Immateriella tillgångar	3 482	3 508
Materiella tillgångar	36 313	34 850
Andelar i intresseföretag	29	25
Andra aktier och andelar	30	31
Varulager	9 500	10 077
Kundfordringar	2 324	2 017
Övriga fordringar	1 541	1 509
Avsättningar, andra än
pensioner och skatt	–3 137	–2 891
Leverantörsskulder	–4 426	–4 239
Övriga icke räntebärande skulder	–2 726	–2 429
	42 931	42 457

Koncernens kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		8 737	5 375
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	12, 13	4 601	4 199
Avsättningar		5	–434
Omvärdering av processlager		–102	–588
Omräkningsdifferenser och övrigt		52	74
Betald skatt		–1 457	–709
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	10	11 837	7 918
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		709	–1 373
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–319	–962
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		530	1 407
Övrigt		–20	5
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet		900	–923
Kassaflöde från den löpande verksamheten		12 737	6 995
Investeringsverksamheten
Rörelseförvärv	11	–	–5 925
Avyttring av rörelse		–	121
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	12	–20	–14
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	13	–5 575	–3 975
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		6	6
Avyttring/Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		160	–9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–5 428	–9 795
Fritt kassaflöde		7 309	–2 801
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–1 436	–889
Upptagna lån		1 143	7 559
Amortering av låneskulder		–6 011	–3 295
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	10	–6 304	3 376
Årets kassaflöde		1 005	575
Likvida medel vid årets början		1 503	923
Kursdifferens i likvida medel		1	5
Likvida medel vid årets slut	10	2 510	1 503

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
Utdelningar från dotterbolag	15	3 000	–
Resultat efter finansiella poster		3 000	–
Skatter		–	–
Årets resultat		3 000	–

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	15	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		5	5
Långfristiga fordringar på koncernföretag		8 897	7 334
Summa
anläggningstillgångar		12 813	11 250
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar på koncernföretag		519	1 687
Summa
omsättningstillgångar		519	1 687
SUMMA TILLGÅNGAR		13 333	12 938
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		3 484	4 920
Årets resultat		3 000	–
		6 484	4 920
Summa eget kapital		12 314	10 751
Skulder
Långfristiga skulder till kreditinstitut	26	500	500
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	26	519	1 687
Summa skulder		1 019	2 187
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER		13 333	12 938

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2016-01-01	579	5 252	5 809	11 640
Utdelning	–	–	–889	–889
Årets resultat	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2016-12-31	579	5 252	4 920	10 751
Ingående eget kapital 2017-01-01	579	5 252	4 920	10 751
Utdelning			–1 436	–1 436
Årets resultat			3 000	3 000
Utgående eget kapital 2017-12-31	579	5 252	6 484	12 314

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	2017	2016
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	3 000	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 000	–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	1 143	1 514
Amortering av låneskulder	–2 312	–1 978
Utdelning	–1 436	–889
Upptagna lån från koncernbolag	–395	1 353
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–3 000	–
Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början	– –	– –
Likvida medel vid årets slut	–	–

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 01 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är Stockholm med adress Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ Stockholm och ingår i Large Capsegmentet.

Bolaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation "RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner" vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligtvärdesäkras.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation "RFR 2 Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 14 februari 2018. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att läggas fram för fastställande av årsstämman den 27 april 2018.

Nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och

uttalanden från IFRS IC som trätt i kraft under kalenderår 2017 Nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRS IC har inte haft någon effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat. Ändring i IAS 7 Rapport över kassaflöden har lett till ytterligare upplysningar för koncernen som ger användaren av de finansiella rapporterna möjlighet att förstå både kassa- och icke kassaflödespåverkande förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten. Upplysningarna framgår av not 10 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys.

Nya standarder och tolkningar som träder i kraft under kalenderår 2018 eller senare

Nedan beskrivs vilka nya redovisningsprinciper som tillämpas från och med 1 januari 2018.

IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller en modell för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell för finansiella tillgångar och en omarbetad ansats till säkringsredovisning.

Klassificering och värdering under IFRS 9 är baserade på den affärsmodell ett företag tillämpar för förvaltningen av finansiella tillgångar och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från de finansiella tillgångarna. Utöver vissa förändringar i benämningar har ändringen ingen påverkan på klassificeringen av Bolidens finansiella instrument.

En förlustreserv ska redovisas för alla finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. I Bolidens fall blir detta tillämpligt på kundfordringar. Denna förlustreserv kommer inte vara väsentlig för koncernen.

I och med att det inte uppstår några effekter på de finansiella rapporterna presenteras inte någon öppningsbalans.

IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder ersätter nuvarande standarder och tolkningsuttalanden om intäkter. Standarden introducerar en ny modell för intäktsredovisning för kontrakt med kunder och ska tillämpas på samtliga kontrakt med kunder förutom försäkringsavtal, finansiella instrument och leasingkontrakt eftersom det finns separata standarder på dessa områden. Den nya standarden innebär nya utgångspunkter för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med i dag.

Boliden har genomfört analys av kundkontrakt för att bedöma effekterna på intäktsredovisningen. Bolidens huvudsakliga intäkt kommer från försäljning av metaller. Det som har framkommit är att frakten vid vissa fraktvillkor kan anses som ett separat prestationsåtagande. I och med att den typen av avtal är begränsade till antal och det rör sig om oväsentliga belopp kommer frakten inte att redovisas separat från försäljningen. Slutsatsen av analysarbetet är att övergången till IFRS 15 inte kommer att få någon materiell effekt på koncernens nettoomsättning vare sig beloppsmässigt eller avseende skillnad i periodicitet. I och med att det inte uppstår några effekter på de finansiella rapporterna presenteras inte någon öppningsbalans. Boliden kommer att anpassa utformningen av de finansiella rapporterna under 2018 i enlighet med de nya upplysningskraven.

Nedan beskrivs vilka nya redovisningsprinciper som ska tillämpas från och med 2019.

IFRS 16, Leasing: standarden träder i kraft 1 januari 2019 och ersätter nuvarande standarder och tolkningsuttalanden om leasing. Standarden innebär att tillgångar och skulder hänförliga till leasingavtal, med några få undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en viss tidsperiod och samtidigt har en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i all väsentlighet att vara oförändrad.

Boliden genomför för närvarande analys av befintliga leasingkontrakt och andra liknande kontrakt för att bedöma vilka kontrakt som omfattas av IFRS 16. Den preliminära bedömningen är att Bolidens finansiella rapporter och nyckeltal kommer att påverkas i samband med införandet av IFRS 16 men effekten är ej fastställd i nuläget.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisning enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

I smältverkens processlager och färdigmetallager är det inte enkelt att särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. För att beräkna internvinsten i varulager och redovisat värde på processlager görs således bedömningar av den del som kommer från den egna gruvverksamheten i processlager och lager av färdigmetall baserat på inköpt respektive egenproducerat gruvkoncentrat..

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, livslängd, inflation och andra faktorer och ses över årligen. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. De mest betydande antagandena enligt Boliden avser diskonteringsräntan, löneökningstakt och livslängd för vilka Boliden har valt att redovisa en känslighetsanalys. Bolidens antaganden och känslighetsanalys framgår av not 23.

Rättsliga tvister

Boliden analyserar och bedömer regelbundet utestående rättsliga tvister med hjälp av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 30, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv och smältverktill-

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

gångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Se not 13, Materiella anläggningstillgångar och not 24, Övriga avsättningar.

Boliden har även efterbehandlingsansvar för ett flertal stängda gruvor och ser kontinuerligt över reserveringsbehov avseende dessa objekt. Tillsyn och riskbedömning av efterbehandlingsåtgärder sker systematiskt.

I de fall kompletterande efterbehandling i en stängd gruva konstateras vara nödvändig för att uppfylla krav i externa regelverk redovisas en avsättning för bedömda framtida kostnader. Avsättningen omprövas i takt med att utredningar och åtgärdsplaner ger underlag till reviderade kostnadsbedömningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smältoch raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller, smält- och raffineringslöner samt valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 13, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att den framtida avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Mineralreserver

Bolidens mineralreserver är indelade i kategorierna sannolika eller bevisade. Bedömningen bygger på geologiska mätningar och antaganden som förklaras närmare på sidorna 106-110. Bolidens bedömning av mineralreservernas storlek påverkar årliga avskrivningskostnader samt nedskrivningstest.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har inflytande, exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och kan använda sitt inflytande över företaget till att påverka sin avkastning. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar, som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets netto tillgångar. Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernbolag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernbolagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella koncernmässiga övervärden. Koncernens andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat.

Omräkning av utländska dotterbolag och andra utlandsverksamheter

Valutan i de primära ekonomiska miljöer i vilka dotterbolagen bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Vid konsolidering till rapporteringsvalutan omräknas dotterbolagens balansräkning för utländska dotterbolag med de valutakurser som gäller vid rapportperiodens slut och resultaträkningen omräknas till rapportperiodens genomsnittskurser. Uppkomna kursdifferenser och ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas i övrigt totalresultat.

Boliden valutasäkrar till viss del nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument, det vill säga finansiella tillgångar och skulder, som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella instrument tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor, affärsdagsredovisning. Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet åtnjutits, förfallit eller överförts till annan motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlats.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp och säljpriser på balansdagen och på en diskontering av beräknade kassaflöden samt inbegriper antagande om risk. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Valutakurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Verkligt värde på kundfordringar och leverantörsskulder anses vara detsamma som det redovisade värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

I de fall värdeförändring inte kan fastställas för finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde redovisas de till de anskaffningsvärden instrumenten hade när de införskaffades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaffningstidpunkten.

Boliden lämnar upplysning om samtliga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassificeras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut har klassificerats som nivå två. Aktier och

andelar som inte är noterade har klassificerats som nivå tre. Undantag från klassificering utifrån verkligt värdehierarkin görs för kundfordringar, likvida medel och leverantörsskulder där det redovisade värdet anses vara en lämplig uppskattning av det verkliga värdet.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Värderingskategori

Boliden delar in finansiella instrument i nedanstående värderingskategorier, se även not 29.

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde och för vilka värdeförändringarna redovisas i finansnettot. Derivaten utgörs av valutaterminer och ingår inte i säkringsredovisningen.

Låne och kundfordringar

I denna kategori ingår finansiella placeringar, fordringar som ej är noterade på en aktiv marknad och likvida medel. Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaffningstidpunkten och som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat som används i säkringsredovisning

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring eller kassaflödessäkring. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Se not 27, om derivat som används i säkringssyfte.

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen som övriga finansiella kostnader över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Kursdifferenser på finansiella tillgångar och skulder inklusive eventuella resultat redovisas bland finansiella poster. Valutakurseffekter på finansiella

instrument, som används i kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet, redovisas i övrigt totalresultat med undantag av eventuella kursdifferenser på valutaswappar i utländsk valuta som redovisas i finansnettot.

Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Se även "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen, sidorna 56–59.

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värde förändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av derivaten som övriga tillgångar och skulder. Del av lager är bindande åtagande och redovisas till marknadsvärde som lagervärde. Det innebär att värdeförändringar för derivat effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat och balansräkningen.

Kassaflödessäkring (prognostiserade flöden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Vad gäller säkring av framtida räntebetalningar används såväl enstaka ränteswappar som flera ränteswappar, så kallad portföljsäkring. En eventuell ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräkningseffekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDAavtal (International Swaps and Derivatives Association), vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid omständigheter som rör avtalsbrott eller förtida uppsägning. Vid löpande verksamhet tillämpar Boliden kvittning av betalningar på förpliktelser som har förfall samtidigt, i samma valuta, med samma motpart och för samma typ av instrument. Endast överskjutande belopp per instrument och valuta betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott eller vid förtida uppsägning, som kan orsakas av omständigheter inte direkt kopplade till någon motparts försumlighet, kvittas per motpart alla avslutade förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal till en summa som betalas av den motpart som är skyldig mest.

Statliga bidrag och stöd

Med statliga stöd avses subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande. Statliga bidrag hänförliga till tillgångar redovisas genom att bidraget antingen tas upp som en förutbetald intäkt eller reducerar tillgångens redovisade värde.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Definitivfakturering sker när alla ingående parametrar (koncentrat kvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll och metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, vilket normalt är genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen terminssäkra differensen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterial och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkter.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen har fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar. Prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv har balanserats som immateriell tillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter, utsläppsrätter, prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv samt goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar, med undantag av utsläpps- och prospekteringsrättigheter, skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Utsläppsrätter

Bolidenkoncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. Allokering av rätter sker över den europeiska marknaden. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av koldioxid alternativt liknande gas motsvarande ett ton och klassificeras som en immateriell tillgång. Värdering av tilldelade utsläppsrätter sker till anskaffningspriset noll medan värdering av anskaffade rätter uppgår till inköpspris. Vid behov av ytterligare inköp av utsläppsrätter redovisas under innevarande år en immateriell tillgång samt en avsättning till motsvarande belopp. Tillgången skrivs av över årets återstående månader vilket fördelar kostnaden i takt med produktionen. Därmed förbrukas den immateriella anläggningstillgången och avsättningen för gjorda utsläpp regleras. Om skulden att leverera utsläppsrätter överstiger kvarvarande tilldelning av utsläppsrätter omvärderas skulden till marknadsvärde för det antal utsläppsrätter som krävs för att kunna reglera åtagandet på balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling, produktionsförberedande åtgärder samt framtida efterbehandlingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras.

Uppskattade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell tillgång och återställande av plats eller område där den materiella tillgången finns, så kallade efterbehandlingskostnader, balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade utgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning. Effekter av efterföljande händelser som resulterar i ökade kostnader jämfört med befintlig avsättning diskonteras, aktiveras som anläggningstillgång och ökar avsättningarna samt skrivs av på kvarvarande tillgångs livslängd.

Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifiera den del av en malmkropp där åtkomst förbättras.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga balanserade värden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivning av en tillgång påbörjas när den tas i drift.

Anläggningar och balanserade värden hänförliga till gråberg skrivs av per omtag och i takt med metalluttag i förhållande till det förväntade metalluttaget för hela omtaget. Anläggningar och balanserade värden som ingår i tillredningar skrivs av enligt en produktionsberoende avskrivningsmetod som utgår från bevisad och sannolik mineralreserv i respektive malmkropp. Avskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och produktionskapacitet är löpande föremål för prövning. Anläggningar som inte är direkt kopplade till produktionskapacitet skrivs av utifrån förväntad livslängd.

Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar inklusive framtida efterbehandlingskostnader:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar och gråbergsbalansering	I takt med metalluttag
Aktiverade återställningskostnader	Linjärt över förväntad
	livslängd
Processanläggningar	10–25 år
Maskiner	3–10 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill är, tillsammans med immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas att nyttjas i verksamheten med tillägg för nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Se även avsnittet om Värdering av anläggningstillgångar.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort och en långfristig del.

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in, först ut-principen och nettoförsäljningsvärdet. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitivprissättning ännu inte har skett uppskattas anskaffningsvärdet till balansdagspriset. Vid definitivprissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värdesäkring. Vid verkligt värdesäkring av gruvkoncentrat och färdig metall redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, övrigt totalresultat eller eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen har redovisats.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatt beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skatteverk.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan antas ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

När det uppstår en väsentlig effekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Avsättningar fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Med undantag för pensioner, se separat avsnitt, avser Bolidens avsättningar framförallt efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs. Avsättningar görs även för eventuella inköp av utsläppsrätter samt eventuella ersättningar vid uppsägning som kan utgå när en anställd fått en utfästelse om uppsägning eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. En avsättning och en kostnad redovisas i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, se not 30.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem, i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig till avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. För information om beräkningsparametrar se stycke "uppskattningar och bedömningar pensionsåtaganden" samt not 23.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettopensionsskulden, såsom aktuariella vinster och/eller förluster samt skillnad mellan avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsräntan, redovisas i övrigt totalresultat. Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Finansieringskostnaden, kostnad för tjänstgöring under innevarande period och eventuellt tidigare perioder, förluster från regleringar samt kostnader för särskild löneskatt redovisas i resultaträkningen. Särskild löneskatt ses som en del av den totala nettopensionsskulden.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslut om utdelningen.

Information per segment och geografisk marknad

Boliden är organiserat i två segment: Affärsområde Gruvor och Affärsområde Smältverk. Affärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) affärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens verksamhetsdelar via två "Business Area Boards", ett för respektive affärsområde, och genom dessa bedöms finansiella resultat i relation till finansiella mål, 3) i affärsplan och budgetprocessen sätts finansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive affärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive affärsområde sker i respektive affärsområdes ledningsgrupp, och 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till affärsområdeschef.

I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Boliden området och Garpenberg, den irländska gruvan Tara, den finländska gruvan Kylylahti samt från och med andra kvartalet 2016 den finländska gruvan Kevitsa. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink, koppar och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink och blykoncentrat och Kylylahti producerar koncentrat innehållande koppar, guld, zink och silver. Kevtisa producerar främst nickel- och kopparkoncentrat. Inom Affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola, i Finland, och Odda, i Norge, kopparsmältverken Rönnskär, i Sverige, och Harjavalta, i Finland samt det svenska blysmältverket Bergsöe.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även av silver i koncentrat, aluminiumfluorid och svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras i enlighet med marknadsmässiga villkor.

I kolumnen "övrigt" redovisas koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Gruvor eller Smältverk. I kolumn "redovisningsprinciper" återfinns poster där redovisningen skiljer sig mellan affärsområden och koncern. Till exempel redovisas marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk, metallprisrisk och ränterisk, under kolumn "redovisningsprinciper" fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen och fördelas på respektive segment.

I not 2 finns information om försäljningsintäkter per segment och geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår under rubrikerna nedan.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten andelar i koncernbolag hos givaren.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagens utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaffningsvärdet (se koncernens redovisningsprinciper).

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter vid förvärv av dotterbolag redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan de i moderbolaget redovisas som del av anskaffningsvärdet.

Prövning av värdet på dotterbolag sker när det finns indikation på värdenedgång.

Not 02 Information per segment och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidorna 80–81 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

				Redovisnings
2017-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 826	47 727	1	–	–	49 553
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–22	–	–	–	–	–22
Interna försäljningsintäkter	16 391	–36	94	–	–16 450	–
Försäljningsintäkter	18 195	47 691	95	–	–16 450	49 531
Resultatandelar i intressebolag	5	0	–	–	–	6
Rörelseresultat	6 681	2 834	–500	–	–	9 015
Finansnetto						–278
Resultat efter finansiella poster						8 737
Skatter						–1 881
Årets resultat						6 856
Immateriella anläggningstillgångar	372	3 104	7			3 482
Materiella anläggningstillgångar	26 509	9 729	75			36 313
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	21	10	29			59
Varulager	1 117	9 171	–789			9 500
Övriga fordringar	2 744	2 828	203	1	–1 911	3 864
Tillgångar i sysselsatt kapital	25 502	18 018	–589	1	–1 911	53 219
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	2 518	619				3 137
Övriga skulder	2 744	6 205	114		–1 911	7 151
Skulder i sysselsatt kapital	5 261	6 824	114	1	–1 911	10 289
Totalt sysselsatt kapital	25 502	18 018	–589			42 931
Avskrivningar	3 487	1 114	1			4 601
Investeringar1)	3 722	1 862	4			5 588

				Redovisnings
2016-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 776	38 575	0	–	–	40 351
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–34	–	–	–	–	–34
Interna försäljningsintäkter	10 918	–58	73	–	–10 933	–
Försäljningsintäkter	12 659	38 516	73	–	–10 933	40 316
Resultatandelar i intressebolag	5	–1	0	–	–	3
Rörelseresultat	2 804	3 347	–469	–	–	5 682
Finansnetto						–308
Resultat efter finansiella poster						5 375
Skatter						–1 135
Årets resultat						4 239
Immateriella anläggningstillgångar	389	3 114	4			3 508
Materiella anläggningstillgångar	25 874	8 903	73			34 850
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	18	9	29			56
Varulager	1 128	9 394	–445			10 077
Övriga fordringar	2 038	2 668	375	2	–1 556	3 525
Tillgångar i sysselsatt kapital	29 448	24 088	36	2	–1 556	52 016
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	2 312	579	0			2 891
Övriga skulder	2 164	5 670	389		–1 556	6 668
Skulder i sysselsatt kapital	4 476	6 249	389		–1 556	9 559
Totalt sysselsatt kapital	24 972	17 838	–354	2		42 457
Avskrivningar	3 172	1 026	1			4 199
Investeringar1)	2 755	1 372	0			4 127

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

2) Består av orealiserade marknadsvärden hänförliga till kassaflödessäkringar samt mindre justeringar för andra redovisningsprinciper

som endast följs upp på koncernnivå. Då marknadsvärden på kassaflödessäkringar realiseras redovisas de i resultatet för respektive segment.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

1

2

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Boliden har tre kunder inom segmentet Smältverk som står för 13 (13), 12 (13) respektive 6 (7) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 5 (4) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även i viss mån till basmetallhandlare och internationella metallager såsom LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2017	2016
Sverige	7 009	5 289
Övriga Norden	4 981	5 353
Tyskland	16 388	12 116
Storbritannien	9 932	9 951
Övriga Europa	10 656	7 141
Nordamerika	16	118
Övriga marknader	549	347
	49 531	40 316

Tillgångar i sysselsatt kapital	2017-12-31	2016-12-31
Sverige	37 325	37 460
Finland	12 087	10 971
Norge	1 577	1 552
Irland	2 194	2 011
Övriga länder	36	21
	53 219	52 016

Investeringar anläggningstillgångar 1)	2017-12-31	2016-12-31
Sverige	2 817	2 314
Finland	2 093	1 299
Norge	298	214
Irland	379	299
Övriga länder	0	1
	5 588	4 127

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

Av Bolidens försäljningsintäkter om 49 531 (40 316) MSEK, utgör försäljning av metall 41 008 (32 827) MSEK, försäljning av koncentrat 6 544 (5 363) MSEK och övrigt 1 979 (2 126) MSEK.

Not 03 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget har en anställd. I och med att Boliden AB är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB ersätts den anställde av Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1)	2017	varav kvinnor	varav män	2016	varav kvinnor	varav män
Dotterbolag
Sverige	3 161	667	2 494	3 024	656	2 368
Finland	1 594	245	1 349	1 551	238	1 313
Norge	322	47	275	285	44	241
Irland	586	36	550	597	31	566
Övriga	21	7	14	20	7	13
Totalt i dotterbolag/koncernen	5 684	1 002	4 682	5 477	976	4 501

1) Avser heltidsanställda.

Andel kvinnor i styrelse och koncernledning	2017	2016
Styrelse	36%	36%
Koncernledning	20%	20%

Löner, andra ersättningar och	2017		2016
sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterbolag	3 334	1 197	3 072	853
varav pensionskostnad		(334)1		(72)1
Koncernen totalt	3 334	1 197	3 072	853

1) I föregående års pensionskostnad ingår effekt avseende omvandling av Taras förmånsbestämda pensionsplan till avgiftsbestämd med +224 MSEK vilket reducerade pensionskostnaden 2016. För mer information se not 23 Avsättningar för pensioner och liknande avsättningar.

	2017		2016
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse ledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterbolag i Sverige	32	1 758	29	1 619
Dotterbolag utomlands
Finland	7	813	7	698
Norge	2	175	2	176
Irland	6	526	5	523
Övriga	1	14	1	12
Koncernen totalt	48	3 286	44	3 028

30

31

Vinstandelssystem

2007 infördes ett vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över åtta procent och maximal vinstandel (30 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är arton procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2017 föreslås en avsättning om 30 000 (19 770) SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 21,0 (14,6) procent, dock villkorat av årsstämmans beslut om utdelning. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till VD och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

	Styrelsearvode/Grundlön		Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionskostnad
TSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 715	1 540
Marie Berglund	525	500
Tom Erixon	615	590
Michael G:son Löw	575	550
Ulla Litzén	–	690
Elisabeth Nilsson	525	500
Pia Rudengren	715	–
Pekka Vauramo	525	500
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD	7 700	7 300	3 2003)	2 6992)	214	179	2 695	2 555
Övriga personer i koncernledningen 1)	10 104	9 223	3 8003)	2 9232)	339	319	3 553	3 205

1) Totalt 4 personer 2017 och 2016.

2) Beloppen hänförs till 2016 men utbetalas 2017.

3) Beloppen hänförs till 2017 men utbetalas 2018.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För VD baserades rörlig ersättning för 2017 på koncernens avkastning på eget kapital samt en kombination av koncernens förädlingskostnader och olycksfallsutvecklingen inom koncernen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2017 till 12–89 procent på finansiella koncernmål och till 11-88 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

VD har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. VDs pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har alla premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 30–35 procent av den fasta månadslönen. Pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från VDs sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från VDs sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande högst sex månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport för 2017.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

1

Not 04 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2017	2016
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	6	6
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	0	0
	6	6

Not 05 Väsentliga kostnadsslag

	2017	2016
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändring	21 806	17 775
Personalkostnader	4 678	4 063
Energikostnader	2 508	2 388
Övriga externa kostnader	6 922	6 307
Avskrivningar	4 601	4 199
	40 516	34 731

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations- och forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster i resultaträkningen:	2017	2016
Kostnad för sålda varor	4 575	4 175
Försäljningskostnader	0	0
Administrationskostnader	21	19
Forsknings- och utvecklingskostnader	6	5
	4 601	4 199

Not 06 Övriga rörelseintäkter

	2017	2016
Ersättning för slamleveranser	24	22
Hyresintäkter industrifastigheter	19	24
Försäkringsersättningar	1	1
Vinst vid försäljning av anläggningstillgång	–	4
Reavinst, avyttring aluminiumfloridverk samheten, Odda	–	47
Realiserade valutakursvinster	74	67
Försäljning av skrot	41	21
Vinst vid försäljning av utsläppsrätter	7	5
Övrigt	40	44
	206	235

Not 07 Finansiella intäkter

	2017	2016
Ränteintäkter på likvida medel	3	2
Övrigt	1	1
	4	4

Not 08 Finansiella kostnader

	2017	2016
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	104	113
Räntor valutaterminer	61	2
Räntor på pensionsavsättningar	18	23
Ränta på efterbehandlingsreserv	56	56
Övriga finansiella poster	43	117
	282	311

Bolidens genomsnittsränta uppgick till 1,30 (1,47) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 09 Statliga stöd

Under 2017 har statliga stöd uppgående till 36 (35) MSEK erhållits och 36 (32) MSEK har redovisats i resultaträkningen. Huvuddelen av stödet har erhållits i Norge som koldioxidkompensation samt för energieffektivisering och redovisas på raden för Kostnad för sålda varor i resultatet.

Not 10 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

	2017	2016
Erhållen ränta
Räntor valutaterminer	–	–
Räntor bank	2	2
	2	2
Erlagd ränta
Räntor valutaterminer	–62	–2
Räntor externa lån	–115	–113
	–177	–115
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	2 510	1 503
Kortfristiga placeringar	0	0
	2 510	1 503

Erlagd ränta i kassaflödesanalysen inkluderar inte upplupna räntekostnader såsom i resultaträkningen. Erlagd ränta för räntekapitalisering redovisas som del av investeringsverksamheten.

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.

31

Tabellen nedan visar förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten.

				Vid årets slut
8 187	–4 292	109		4 004
1 903	–572			1 331
7	–1		–4	2
4	–3		4	5
10 101	–4 868	109	0	5 342
	Vid årets början	Kassaflöde	Valuta	Icke kassaflödespåverkande Övrigt

	Vid		Icke kassaflödespåverkande		Vid
Koncernen 2016-12-31	årets början	Kassaflöde	Valuta	Övrigt	årets slut
Långfristiga Skulder till kreditinstitut	2 484	5 543	160		8 187
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	3 178	–1 275			1 903
Övriga räntebärande skulder, långfristigt	11			–4	7
Övriga räntebärande skulder, kortfristigt	4	–4		4	4
Totala skulder från finansieringsverksamheten	5 677	4 264	160	0	10 101

Moderbolagets förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten är i sin helhet kassaflödespåverkande.

Not 11 Rörelseförvärv

Förvärv 2016

Den 1 juni 2016 förvärvade Boliden Mineral AB samtliga aktier i Kevitsa Mining Oy och dess dotterbolag FinnEx Oy från First Quantum. Kevitsa är en nickel- och koppargruva i Finland. Köpeskillingen uppgick till 712 MUSD på skuldfri basis. Därtill avgick justeringar för rörelsekapital och nettoskuld vid tillträdet. Den slutligt överförda ersättningen uppgick till 5 961 MSEK efter justeringar för rörelsekapital och nettoskuld. Köpeskillingen har erlagts kontant. Slutgiltig justering av köpeskillingen genomfördes i oktober 2016 och innebar en nedjustering av köpeskillingen med 2 MUSD, 18MSEK.

Förvärvet av Kevitsa är i linje med Bolidens strategi och en möjlighet att utöka verksamheten med en högkvalitativ gruva som passar ihop med Boliden både operationellt och geografiskt. Kevitsaförvärvet bidrar även med synergieffekter inom gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och regional prospektering.

I förvärvet ingår materiella anläggningstillgångar som utgörs av befintliga tillgångar i gruvverksamheten. Förvärvsanalysen är fastställd.

Kevitsas rörelseresultat (EBIT) från och med förvävstidpunkten den 1 juni 2016 till 31 december 2016 uppgick EBIT till 166 MSEK och EBITDA till 500 MSEK. Koncernens EBIT 2016 skulle ha påverkats med 16 MSEK om förvärvet genomförts den 1 januari 2016 och EBITDA med 408 MSEK.

I koncernens kostnad sålda varor för 2016 ingår förvärvskostnader med 39 MSEK.

5 577
174
213
289
127
37
–181
–273
5 961
–5 961
37
–5 925

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

	Aktiverade	Patent, licenser och			Summa immateriella
	utgifter för utveckling	liknande rättigheter	Prospekterings rättigheter	Goodwill	anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2016-01-01	140	202	223	2 958	3 523
Investeringar	8	6	–	–	14
Avyttringar och utrangeringar	–	–4	–	–	–4
Omklassificeringar	25	6	–	–	30
Årets omräkningsdifferenser	4	10	11	128	153
Utgående balans 2016-12-31	177	219	233	3 087	3 718
Ingående balans 2017-01-01	177	219	233	3 087	3 718
Investeringar	14	2	–	–	20
Avyttringar och utrangeringar	–	– 1	–	–	– 1
Omklassificeringar	–	3	–	–	3
Årets omräkningsdifferenser	3	7	7	–1	15
Utgående balans 2017-12-31	194	229	240	3 088	3 755
Avskrivningar
Ingående balans 2016-01-01	–41	–117	–	–	–158
Årets avskrivningar	–34	–14	–	–	–48
Avyttringar och utrangeringar	–	4	–	–	4
Årets omräkningsdifferenser	–1	–6	–	–	–7
Utgående balans 2016-12-31	–76	–133	–	–	–211
Ingående balans 2017-01-01	–76	–133	–	–	–211
Årets avskrivningar	–40	–16	–	–	–56
Avyttringar och utrangeringar	–	1	–	–	1
Årets omräkningsdifferenser	–2	–4	–	–	–6
Utgående balans 2017-12-31	–118	–152	–	–	–272
Redovisat värde balansräkningen 2016-12-31	101	86	233	3 087	3 508
Redovisat värde balansräkningen 2017-12-31	76	77	240	3 088	3 482
Avskrivningar enligt plan,
ingår i rörelseresultatet
2016	–34	–14	–	–	–48
2017	–40	–16	–	–	–56

Goodwill

Den goodwillpost som koncernen innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i huvudsak allokerad till koncernens segment Smältverk. Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 13 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Utsläppsrätter

Eftersom Bolidenkoncernen under året 2017 hade ett överskott av utsläppsrätter har det inte skett någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Redovisning av utsläppsrätter beskrivs i not 1 Väsentliga redovisning- och värderingsprinciper.

Prospekteringsrätter

Boliden förvärvade 2014 prospekteringsrättigheterna samt gruvverksamheten i koppargruvan Kylylahti i Finland. I och med detta förvärv erhölls immateriella anläggningstillgångar om 221 MSEK avseende prospekteringsrätter. Ingen avskrivning av dessa sker. Förvärvade prospekteringsrättigheter bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod i och med att det inte finns någon förutsägbar gräns för den tidsperiod under vilken tillgången förväntas generera nettoinbetalningar till Boliden. Nedskrivningsprövning avseende prospekteringsrättigheter utförs i enlighet med IFRS 6 "Prospektering samt utvärdering av mineraltillgångar" vilket innebär att nedskrivningsprövning endast genomförs i det fall det finns en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

27

28

29

30

31

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader		Maskiner och andra tekniska	Inventarier, verktyg,	Pågående nyanl. och förskott	Summa materiella
	och mark	Tillredningar	anläggningar	installationer	anläggningstillg.	anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2016-01-01	8 784	11 428	36 302	1 380	1 684	59 577
Rörelseförvärv	825	1 895	2 761	0	96	5 577
Investeringar	301	1 369	1 701	30	712	4 113
Aktiverade återställningskostnader	50	–	537	7	–	594
Avyttringar och utrangeringar	–22	–	–835	–17	–	–874
Omklassificeringar	102	–	248	23	–404	–30
Årets omräkningsdifferenser	210	122	719	131	33	1 215
Utgående balans 2016-12-31	10 250	14 813	41 432	1 556	2 120	70 171
Ingående balans 2017-01-01	10 250	14 813	41 432	1 556	2 120	70 171
Investeringar	288	1 597	1 588	53	2 043	5 569
Aktiverade återställningskostnader	–9		134	37		163
Avyttringar och utrangeringar	–17		–904	–11		–933
Omklassificeringar	35		168	18	–221	–
Årets omräkningsdifferenser	60	155	284	–72	28	456
Utgående balans 2017-12-31	10 608	16 565	42 703	1 580	3 970	75 426
Avskrivningar
Ingående balans 2016-01-01	–4 245	–5 430	–20 379	–1 151	–	–31 205
Årets avskrivningar	–386	–1 412	–2 310	–43	–	–4 151
Avyttringar och utrangeringar	13	–	776	9	–	798
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–
Årets omräkningsdifferenser	–127	–58	–467	–111	–	–763
Utgående balans 2016-12-31	–4 745	–6 900	–22 380	–1 296	–	–35 322
Ingående balans 2017-01-01	– 4 745	–6 900	–22 380	–1 296	–	–35 322
Årets avskrivningar	–445	–1 694	–2 356	–51	–	–4 545
Avyttringar och utrangeringar	16	–	902	11	–	928
Omklassificeringar				–3	–	–3
Årets omräkningsdifferenser	–23	–65	–144	60	–	–172
Utgående balans 2017-12-31	–5 198	–8 659	–23 978	–1 279	–	–39 113
Redovisat värde Balansräkningen
2016-12-31	5 505	7 913	19 052	260	2 120	34 850
Redovisat värde Balansräkningen 2017-12-31	5 410	7 907	18 725	301	3 970	36 313
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2016	–386	–1 412	–2 310	–43	–	–4 151
2017	–445	–1 694	–2 356	–51	–	–4 545

Aktiverade återställningskostnader inkluderar utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats där tillgångarna finns. Ackumulerade aktiverade återställningskostnader uppgår till 1 821 (1 659) MSEK, ackumulerade avskrivningar uppgår till –433 (–335) MSEK. Årets aktiverade återställningskostnader uppgår till 163 (594) MSEK och beror på nya brytningsplaner till följd av ökade malmreserver främst i Garpenberg samt en sedvanlig översyn av efterbehandlingsbehov. Förändringen redovisas i enlighet med IFRIC 1, Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering,

återställande och liknande åtgärder. Årets återställningskostnader ingår inte i koncernens nyckeltal för årets investeringar, och har ingen likvid påverkan på koncernens kassaflöde.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar finansiell leasing med 0 (0) MSEK, se även not 14 Leasingavgifter. Samma princip för nyckeltal och kassaflöde, som för årets återställningskostnader, gäller för finansiell leasing.

Vid årets slut finns inga materiella kvarvarande avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar att upplysa om.

	2017-12-31		2016-12-31
Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	28	6,8	31	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	5	4,0	6	4,0
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2011	155	2,5	168	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, färdigställd 2012	10	3,2	10	3,2
Garpenbergs utbyggnad, färdigställd 2014	86	1,7	91	1,7

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i att nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva, typiskt inom intervallet 5 till 30 år, samt 10 år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt vilket innebär att smältverks kassaflöden från och med år elva är extrapolerade med år tio som bas och därefter beaktas ingen tillväxt.

Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell i avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 56). Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser. De långsiktiga, reala, planeringspriserna är för närvarande enligt

nedanstående tabell.

		2017			2016
	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	6 200 USD/ton	80 USD/ton 8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,50	6 200 USD/ton	80 USD/ton 8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,50
Zink	2 200 USD/ton	180 USD	USD/NOK 7,14	2 200 USD/ton	210 USD bas 2 200 USD	USD/NOK 7,50
Bly	2 100 USD/ton	215 USD	EUR/USD 1,15	2 100 USD/ton	215 USD	EUR/USD 1,15
Nickel	16 000 USD/ton			16 000 USD/ton
Guld	1 200 USD/troz			1 100 USD/troz
Silver	18,0 USD/troz			18,0 USD/troz

Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 9 (9) procent vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Koncernens goodwill är inte allokerad till kassagenererande enhet utan till segment smältverk i enlighet med uppföljning av goodwill. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga.

En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar. En sänkning av samtliga långsiktiga

planeringspriser för metaller med 10 procent skulle inte leda till något nedskrivningsbehov för segment smältverk, men för segment gruvor innebär en sådan sänkning att det bokförda värdet överstiger diskonterade kassaflöden avseende en kassagenererande enhet. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med 10 procent mot samtliga övriga valutor inte heller föranleda något nedskrivningsbehov för varken segment gruvor eller smältverk. Beräkningen inkluderar inte några kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. En 10-procentig nedgång i smält- och raffineringslöner för samtliga metaller skulle inte leda till något nedskrivningsbehov i segment smältverk och samma nedgång skulle påverka segment gruvor positivt.

Not 14 Leasingavgifter

Koncernen

Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal	2017	2016
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	59	21
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	76	17
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	23	19
Med förfallotidpunkt senare än fem år	0	0
Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal	2017	2016
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	39	45
Ackumulerade avskrivningar	–30	–30
Utgående värde per 31 december	10	15

De bolag som innehar finansiell leasing är Boliden Kylylahti OY samt Kokkolan Teollisuusvesi OY. Kylylahtis leasingavtal avser gruvmaskiner. Kokkolan har ett avtal som avser användarrättigheter till aktiva kolfilter för jonvattenbytesserie och hushållsvatten. För uppgift om framtida leasingavgifter se not 26.

31

Not 15 Andelar i koncernbolag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

		2017-12-31		Bokfört värde
Dotterbolag/Org.nr/Säte	Aktier/andelar		Andel i % Bokfört värde	2016
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–	–
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911	3 911
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland
Kokkolan Teollisuusvesi OY, 2558533-2, Kokkola, Finland
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland
Tara Mines Holding DAC, 60135, Navan, Irland
Boliden Tara Mines DAC, 33148, Navan, Irland
APC Properties DAC, 361022, Navan, Irland
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona
Boliden Bergsoe AS, 20862149, Glostrup, Danmark
Kuhmo Nickel Ltd, 05311516, London, England
Boliden Kylylahti Oy, 1925412-3, Polvijärvi, Finland
Vulcan Exploration BV, 821652345, Amsterdam Zuidoost, Nederländerna
Kuhmo Metals Oy, 1925450-2, Polvijärvi, Finland
Boliden Kevitsa Mining Oy, 2345699-1, Sodankylä, Finland
Boliden FinnEx Oy, 2345662-5, Sodankylä, Finland
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse
			3 911	3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 3 000 (0) MSEK. Den 1 juni 2016 förvärvade Boliden Mineral AB samtliga aktier i Boliden Kevitsa Mining Oy och dess dotterbolag Boliden FinnEx Oy. För ytterligare information se not 11.

Not 16 Andelar i intresseföretag

				2017-12-31	2016-12-31
Bokfört värde vid årets början				25	22
Valutakursdifferens				–2	0
Årets andel i intresseföretags resultat				6	3
Bokfört värde vid årets slut				29	25
	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
KIP Service OY	2240650-3	Kokkola	3 280	46	8
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	16
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare	1 000	50	–
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5

ntroduktion

NOTER

1

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Not 17 Skatter

Aktuell skattekostnad	2017	2016
Periodens skattekostnad	–1 769	–953
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	19	–5
	–1 750	–958
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseende temporära skillnader	–3	–275
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	21	98
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–149	–
	–131	–177
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 881	–1 135
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	8 737	5 375
Skatt enligt gällande skattesats	–1 907	–1 184
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–18	–52
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	2	8
Marknadsvärdering uppskjutna skattefordringar	2	0
Aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	21	98
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	19	–5
Totalt redovisad skattekostnad	–1 881	–1 135

Skattekostnader utgör 21,5 (21,1) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2017, 21,8 (22,0) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

	2017-12-31			2016-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	5	–1	4	1	–1	–
Byggnader och mark	133	–105	28	103	–143	–40
Maskiner och inventarier	1	–2 892	–2 891	1	–2 766	–2 765
Tillredningar	–	–142	–103	–	–227	–227
Övriga materiella anläggningstillgångar	39	–5	19	1	–101	–100
Lager	52	–329	–277	20	–356	–336
Långfristiga skulder	228	–40	188	387	–1	386
Kortfristiga skulder	2	–1	1	21	–1	20
Underskottsavdrag	–	–	–	152	–	152
Summa	484	–3 515	–3 031	686	–3 596	–2 910
Kvittning inom bolag	–426	426	–	–534	534	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	58	–3 089	–3 031	152	–3 062	–2 910

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2017	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	4	–	–	4
Byggnader och mark	–40	74	–	–6	28
Maskiner och inventarier	–2 765	–129	–2	5	–2 891
Tillredningar	–227	128	–	–4	–103
Övriga materiella anläggningstillgångar	–100	119	–	–	19
Lager	–336	59	–	–	–277
Långfristiga skulder	386	–214	23	–7	188
Kortfristiga skulder	20	–19	–	–	1
Underskottsavdrag	152	–153	–	1	–
Summa	–2 910	–131	21	–11	–3 031

30

31

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2016	Belopp vid årets ingång	Rörelse förvärv	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	–	–	–	–	–
Byggnader och mark	9	–	–58	–	9	–40
Maskiner och inventarier	–2 714	–	–21	–1	–29	–2 765
Tillredningar	–189	–73	45	–	–10	–227
Övriga materiella anläggningstillgångar	–3	21	–116	–	–2	–100
Lager	–279	–	–57	–	–	–336
Långfristiga skulder	252	35	–14	112	1	386
Kortfristiga skulder	–18	–	20	18	–	20
Underskottsavdrag	–	123	24	–	5	152
Summa	–2 942	106	–177	129	–26	–2 910

Underskottsavdrag

Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2017 till 107 (135) MSEK i Kanada, varav 2 MSEK förfaller 2027 och resterande 105 MSEK förfaller mellan åren 2028–2037.

Not 18 Varulager

Betald skatt per land

	2017	2016
Sverige	788	339
Finland	305	317
Irland	287	–23
Norge	74	75
Övriga	3	1
	1 457	709

	2017-12-31	2016-12-31
Råvaror och förnödenheter	5 079	5 496
Varor under tillverkning	2 710	2 843
Färdiga varor och handelsvaror	1 712	1 737
	9 500	10 077

Not 19 Kundfordringar

Totalt per den 31 december 2017 uppgick kundfordringar, förfallna till betalning mer än 30 dagar, till ett värde av 18 (13) MSEK, vilket motsvarar 1,0 (1,0) procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2017-12-31	2016-12-31
Ej förfallna kundfordringar	2 031	1 796
Förfallna 0–30 dagar	275	206
Förfallna 31–60 dagar	13	12
Förfallna 61–90 dagar	4	1
Förfallna mer än 90 dagar	1	0
	2 324	2 017

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 2 Information per segment och geografisk marknad framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografiskt område. Nedskrivningar av kundfordringar samt osäkra kundfordringar

förekommer endast till mindre belopp. Bekräftade kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

För information om hantering av kreditrisker, se Kreditrisker i kundfordringar avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 59.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

	2017-12-31	2016-12-31
Energiskatter	245	167
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	164	134
Momsfordringar	673	604
Övriga kortfristiga fordringar	206	192
	1 288	1 097

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterbolag redovisas i not 15, Andelar i koncernbolag, samt intresseföretag i not 16, Andelar i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redovisas i not 3, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66–67.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget. Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit utdelning från Boliden Mineral AB med 3 000 (0) MSEK.

Not 22 Eget kapital

Aktiekapital	2017-12-31	2016-12-31
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Förändring under året	–	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Kvotvärde SEK	578 914 338	578 914 338
Kvotvärde per aktie	2,12	2,12
Eget kapital, MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Aktiekapital	579	579
Totalt eget kapital	35 053	29 394
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	35 044	29 386
Eget kapital per aktie, SEK	128,13	107,44
Resultat per aktie	2017	2016
Årets resultat MSEK hänförligt till moderbolagets aktieägare	6 854	4 237
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav	–	–
Resultat per aktie, SEK	25,06	15,49

Eget kapital

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 MSEK och högst 600 MSEK. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt. På årsstämman den 25 april 2017 togs beslutet att utdelning utgick med 5,25 SEK per aktie, totalt 1 435 933 637 SEK.

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 8,25 (5,25) SEK per aktie, totalt 2 256 467 144 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Bolidens styrelse föreslår även årsstämman ett automatiskt inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för 5,75 per aktie. Det motsvarar totalt 1 573 MSEK.

Kombinerat med den föreslagna ordinarie utdelningen kommer aktieägarna, förutsatt årsstämmans godkännande, erhålla 14,00 SEK per aktie, totalt 3 829 MSEK.

Resultat per aktie

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med genomsnittligt antal aktier.

Kapitalhantering

Bolidens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Konsoliderat eget kapital framgår på sidan 73. Där beskrivs även vad de olika kapitalkategorierna består av. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av aktiebolagslagen.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel, dividerat med eget kapital.

För utdelningspolicy och nettoskuldsättningsmål se sidan 10.

Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har etablerat pensionsplaner i de länder företaget verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer. De förmånsbeståmda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering. Boliden har förmånsbestämda pensionsplaner i framför allt Sverige och på Irland samt en liten del i Norge och Finland. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Sverige

Bolidens pensionsförpliktelser i Sverige är inte fonderade. Pensionsförpliktelserna tryggas genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta och är livsvariga ålderspensioner. Förmånerna i de livsvariga pensionerna fastställs med olika procentsatser för olika löneintervall. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2017 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 10, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 154 (149) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Bolidens pensionsförpliktelser utgör endast en mycket liten del av Alectas försäkringsåtaganden. Förutom ITP-planer förekommer det även ett fåtal tidigare intjänade temporära ålderspensioner i Boliden.

Gruvplanen (GP) är ett pensionsavtal för underjordsarbete. Planen ger rätt till pension till underjordsarbetare mellan 60 år och 65 år och mellan 65 år och 70 år under vissa förutsättningar baserat på en genomsnittlig inkomst. Gruvplanen stängdes för nyintjänande 2011 och ersattes av en avgiftsbestämd pensionsplan (GLP). Vid pensionering övergår utfästelserna från att vara antastbara till icke antastbara.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna är stängda för nyanställda. Pensionsplaner kontrolleras av Irish Pensions Board och Irish Pensions Legislation. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är fonderade. Den största förmånsbestämda planen och den avgiftsbestämda pensionsplanen har både styrelseledamöter från företaget och från medlemmarna. För de övriga förmånsbestämda planerna har Boliden utsett Irish Pension Trust som förvaltare.

Vart tredje år ses pensionsplanernas finansiella ställning över av aktuarie i syfte att fastslå erfordrad finansieringsgrad. Då en pensionsplan anses ha underskott, vilket för närvarande är fallet för de fyra förmånsbestämda planerna, måste ett finansieringsförslag skickas in till Irish Pension Board för att visa hur underskottet ska lösas. Aktuarien ser även till att Boliden årligen får rapport över den finansiella ställningen i enlighet med redovisningskrav. Betalningar till samtliga fem planer sker genom en kombination av tillskott från både Boliden och anställda i enlighet med anställningskontrakt. Det görs inga andra inbetalningar.

Under 2016 fattades beslut att omvandla den största förmånsbestämda pensionsplanen till en avgiftsbestämd plan. Omvandlingen av pensionsplanen resulterade i en nettoeffekt på 224 MSEK år 2016. Brutto redovisas beloppen på raderna Regleringar/reduceringar pensionsplaner och Kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner.

Styrelsen för pensionsplanerna är ansvarig för investeringarna i förvaltningstillgångar. Majoriteten av aktierna är placerade i företag med verksamhet inom hälsovård, finansiella tjänster och råmaterial

med säte i Nordamerika, 56 procent, och Europa, 33 procent, och mäts mot sektorindex och andra riktmärken. En viss del av tillgångarna placeras i indexfonder. En betydande del, 55 procent, av tillgångarna placeras i europeiska statsolibligationer för att reducera risken. Likvida medel finns för att underlätta vid pensionsutbetalningar.

Norge

Pensionsåtagandet säkras framför allt genom avgiftsbestämda pensionsplaner då Boliden under 2012 avslutade merparten av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar endast verksamhetschef. Övriga anställda i Norge omfattas av en avgiftsbestämd plan som omfattar alla anställda och en avtalsenlig förtidspension (AFP) med tilläggsförmåner från 62 till 67 år.

Händelser under året

Nuvärdet av Bolidens pensionsåtagande är något högre än föregående års nivå (omräknad) och beror till stor del på effekten av ändrade antaganden. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna har ökat då effekten av regleringen i Irland slog föregående år.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 943 (925) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar och liknande åtaganden om 104 (94) MSEK avseende avgiftsbestämda pensioner i Sverige.

Antaganden under året

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfinns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige, där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer, har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan och redovisas i Bolidens finansnetto.

	Sverige		Irland		Övriga
Aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Diskonteringsränta, %	2,60	2,50	1,70	1,50	1,3–2,6	1,3–2,7
Framtida löneökningar, %	2,50	2,50	1,75	1,50	2,3–2,5	2,3–2,5
Framtida ökningar av pensioner, %	1,75	1,50	1,75	1,50	1,50	1,50
Livslängd
kvinna	89	89	90	90	90	90
man	87	87	88	88	86	86

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Pensionsförpliktelse vid årets början	766	737	51	237	14	11	831	985
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	6	–	6
Kostnader för förmånsbestämda planer	52	56	5	–400	9	4	66	–340
Omvärderingar över övrigt totalresultat	20	11	–8	262	–	–	12	274
Betalningar och ersättningar	–40	–38	–18	–57	–7	–6	–66	–101
Omräkningsdifferenser	–	–	1	9	–2	–1	–2	8
Pensionsförpliktelse vid årets slut1)	797	766	30	51	13	14	840	831
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	104	94	–	–	–	–	104	94
Nettoskuld enligt balansräkning2)	901	860	30	51	13	14	943	925

Specifikation av avsättningar för

pensioner per den 31 december Fonderade pensionsförpliktelser – – 272 283 23 21 294 304 Pensionsförpliktelser som inte är fonderade 797 766 – – 8 9 805 775 Verkligt värde på förvaltningstillgångar – – –243 –232 –17 –16 –260 –248 Pensionsförpliktelse 797 766 30 51 13 14 839 831 Kapitalförsäkring och liknande åtaganden 104 94 – – – – 104 94 Nettoskuld enligt balansräkning 901 860 30 51 13 14 943 925

Specifikation av kostnader

Kostnader för förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under perioden	35	35	2	25	9	4	46	64
Kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder	–	–	–	–	–	–	–	–
Räntekostnad på förpliktelsen	17	20	4	27	–	0	22	47
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	–3	–23	–	–	–3	–23
Särskild löneskatt och andra skatter	0	1	–	–	–	–	0	1
Administrationskostnader och betalda premier	–	–	2	3	–	0	2	3
Regleringar/reduceringar pensionsplaner	–	–	–	–432	–	–	–	–432
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	52	56	5	–400	9	4	66	–340
Kostnader för avgiftsbestämda planer	53	50	68	230	165	156	286	436
Totala pensionskostnader	105	106	73	–170	174	160	352	96

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 501 (449) MSEK, förpliktelser för underjordsarbetare med 212 (236) MSEK och övriga förpliktelser med 1 (1) MSEK.

2) I pensionsskulden i balansräkningen ingår förutom den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och kapitalförsäkringar även särskild löneskatt i Sverige.

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

NOTER

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Avstämning av pensionsförpliktelse	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Nuvärde av förpliktelser vid årets början	766	737	283	2 197	30	11	1 079	2 945
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	20	–	20
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	35	35	2	25	9	5	46	65
Kostnad för tjänstgöring tidigare perioder	–	–	–	–	–	–	–	–
Räntekostnad på förpliktelsen	17	20	4	27	–	0	22	47
Särskild löneskatt	0	1	–	–	–	–	0	1
Avgifter från deltagare i planen	–	–	0	7	–	–	–	7
Omvärdering av förmånsbestämd pensionsskuld redovisat i övrigt totalresultat	20	11	–2	274	–	–	18	285
varav vinst/förlust till följd av finansiella antaganden	8	22	–4	223	–	–	4	245
varav vinst/förlust till följd av erfarenhetsbaserade antaganden	12	–11	2	52	–	–	14	40
Utbetalda ersättningar	–40	–38	–18	–35	–7	–7	–66	–80
Ersättningar vid uppsägningar
Reduceringar och regleringar	–	–	–	–2 298	–	–	–	–2 298
Omräkningsdifferenser	–	–	4	85	–2	1	1	85
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	797	766	272	283	30	30	1 099	1 079
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	104	94	–	–	–	–	104	94
varav belopp hänförligt till aktiva	487	376	35	32	21	17	543	425
varav belopp hänförligt till fribrevsinnehavare	175	142	10	18	–	–	184	160
varav belopp hänförligt till pensionärer	235	168	227	232	9	13	471	413
Avstämning av förvaltningstillgångar Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början	–	–	232	1 960	16	0	248	1 960
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	14	–	14
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	3	23	–	0	3	24
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp inkluderade i räntenettot, redovisat i övrigt totalresultat	–	–	6	13	–	–	6	13
Avgifter från arbetsgivaren exklusive ersättningar vid uppsägningar	–	–	18	57	–	–1	18	56
Avgifter från deltagare i planen	–	–	0	7	–	–	0	7
Utbetalda ersättningar	–	–	–18	–35	–	–	–18	–35
Administrationskostnader, skatter och betalda premier	–	–	–2	–4	–	1	–2	–4
Reduceringar/regleringar	–	–	–	–1 866	–	–	–	–1 866
Omräkningsdifferenser	–	–	5	77	1	2	6	79
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
vid årets slut	–	–	243	232	17	16	260	248
Nettoskuld enligt balansräkning1)							943	925
1) Inklusive kapitalförsäkring och liknande åtaganden uppgående till 104 (94) MSEK.
Specifikation förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar	–	–	105	97	–	–	105	97
Räntebärande värdepapper	–	–	133	125	–	–	133	125
Likvida medel	–	–	1	5	–	–	1	5
Övrigt	–	–	3	5	17	16	20	5

27

28

29

30

31

Boliden Årsredovisning 2017 | 95

Känslighetsanalys påverkan på förmånsbestämd
pensionsskuld (+ökning/–minskning pensionsskuld)			Sverige	Irland	Totalt
Väsentliga aktuariella antaganden			2017	2017	2017
Diskonteringsränta, %		+0,5	–52	–14	–66
		–0,5	60	16	76
Löneökning, %		+0,5	48	4	52
		–0,5	–41	–4	–45
Förlängd livslängd, år	Man	+1	18	10	28
	Kvinna	+1	–19	0	–19

Känslighetsanalys har gjorts på ovan aktuariella förändringar då Boliden anser att de kan ha stor påverkan på pensionsskulden. Dessutom är det sannolikt att förändringar av antagandena inträffar. Beräkningarna har gjorts genom att analysera varje förändring separat och eventuella samberoenden av antagandena har beräkningarna inte tagit hänsyn till. Känslighetsanalys på Norge och Finland görs inte med anledning av oväsentligt belopp. Övriga länder har ingen förmånsbestämd pensionsskuld.

Löptid förmånsbestämd pensionskuld	Sverige	Irland	Övriga	Total
Förmåner som förväntas betalas inom 12 månader	45	14	3	62
Förmåner som förväntas betalas inom 1–5 år	179	58	8	244
Förmåner som förväntas betalas efter 5 år>	674	220	28	922

Förfall av förvaltningstillgångar på Irland har reducerat förväntade utbetalningar efter fem år. Vägd genomsnittlig duration på den förmånsbestämda pensionsskulden uppgår till 16 år för Sverige och till 11 år för Irland.

Not 24 Övriga avsättningar

	2017-12-31	2016-12-31
Efterbehandlingskostnader	3 123	2 873
Övrigt	14	18
	3 137	2 891
Varav:
Långfristigt	2 911	2 655
Kortfristigt	226	236
	3 137	2 891

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS37 och IFRIC1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande. Tillägg till befintliga avsättningar är främst hänförliga till nya brytningsplaner till följd av ökade malmreserver främst i Garpenberg samt en sedvanlig översyn av efterbehandlingsbehov.

		2017			2016
Koncernen	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	2 873	18	2 891	1 943	38	1 981
Tillägg till befintliga avsättningar	280	8	289	831	4	834
Förvärv	–	–	–	181	1	182
Återföring av befintliga avsättningar	–34	–8	–42	–9	–22	–30
Betalningar	–74	–5	–79	–170	–4	–174
Diskonteringseffekt för perioden	56	0	56	56	0	56
Omräkningsdifferens	22	0	22	41	1	42
Bokfört värde vid årets slut	3 123	14	3 137	2 873	18	2 891
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
Inom ett år	226	9	235	235	1	236
Mellan ett och två år	164	0	164	195	11	206
Mellan tre och fem år	261	1	262	89	1	90
Senare än fem år	2 472	5	2 477	2 354	4	2 358
	3 123	14	3 137	2 873	18	2 891

Not 25 Riskupplysningar

För beskrivning av Bolidens finansiella risker, se avsnitt "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen på sidorna 56–59. De belopp som redovisas avser koncernen.

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter
----------------------------------------------------------------------------------

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Not 26 Finansiella skulder och förfallostruktur

		Finansiella skulder			Förfallostruktur 2)
2017-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2018	2019	2020	2021	2022	2023+
Bilaterala lån	EUR	1,43	1 338	812	211	153	95	94
Bilaterala lån	SEK	1,79	561	22	10	10	553
Obligationslån3)	SEK	1,90	500	10	10	503
Term-loan	EUR/SEK	1,20	2 417	29	29	2 429
Företagscertifikat 3)	SEK	0,41	519	522
Leasing, övrigt			8	5	3
Leverantörsskulder			4 426	4 426
Derivatinstrument			92	92
Totalt			9 861	5 917	263	3 094	648	94

		Finansiella skulder
2016-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2017	2018	2019	2020	2021	2022+
Bilaterala lån	EUR	1,43	1 499	221	795	221	157	98	98
Bilaterala lån	SEK	1,70	545	10	10	10	10	549
Obligationslån3)	SEK	1,90	500	10	10	10	503
Term-loan	EUR/SEK	1,30	5 858	76	76	76	5 890
Företagscertifikat 3)	SEK	0,60	1 687	1 697
Leasing, övrigt			11	4	5	2
Leverantörsskulder			4 239	4 239
Derivatinstrument			46	46
Totalt			14 386	6 304	896	319	6 559	647	98

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ränteswappar.

3) Utestående företagscertifikat och obligationslån redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har ett antal nyttjade långfristiga lån från svenska, nordiska och europeiska institutioner som per 31 december 2017 uppgick till totalt 1 899 (2 044) MSEK och som förfaller till betalning åren 2018–2022. Ett term-loan om 620 MEUR med förfall 2020 togs upp föregående år i samband med förvärvet av Kevitsa, amorteringar inleddes under året. Därutöver har Boliden syndikerade kreditfaciliteter om totalt 362 MEUR och 408 MEUR med förfall 2019 respektive 2021 där utnyttjad del av syndikerade kreditfaciliteter per 31 december 2017 uppgick till 0 (0) MSEK. Under 2014 emitterades en företagsobligation om 500 MSEK i den svenska kapitalmarknaden med förfall 2020. Bolidens företagscertifikatprogram med en ram om 4 000 MSEK, hade per 31 december 2017 519 (1 687) MSEK

utestående. Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2017 till 2,4 (3,3) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 1,31 (1,26) procent. Räntebindningstiden på utestående lån inklusive ingångna ränteswappar uppgick per den 31 december 2017 till 0,5 (0,2) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år uppgick per 31 december 2017 till 8 768 (6 968) MSEK. I förfallostrukturen över de finansiella skulderna, inklusive räntebetalningar samt upplupen ränta på derivat ovan, återfinns odiskonterade kassaflöden som kan hänföras till koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Låneförfall har räknats till gällande valutakurs vid årsbokslutet. Ränteförfall, inklusive ränteswappar, har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

31

Not 27 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

	2017-12-31		2016-12-31
Utestående derivatinstrument, MSEK	Nominellt belopp	Verkligt värde	Nominellt belopp	Verkligt värde
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)1)
Valutaterminer	–4 583	7	–5 499	85
Råvaruderivat	–28	44	–167	195
Transaktionsexponering (prognostiserade kassaflöden)1)
Valutaterminer	163	–2	–25	–26
Råvaruderivat	–	–	–310	3
Räntederivat	–1 661	1	–1 070	–5
Totalt		49		252

1) Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 56.

Säkringsredovisning, MSEK	2017	2016
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden	–789	–109
– Värdeförändring på säkrad post	789	109
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar	–	–
Ineffektivitet i kassaflödessäkringar	–	–
Ineffektivitet i säkringar av nettoinveste ringar i utländsk verksamhet	–	–
Total ineffektivitet	0	0

Resultatpåverkan för 2017 från effektiva kassaflödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till –31 (–49) MSEK, varav –22 (–34) MSEK avser valuta- och metallprissäkringar och –9 (–14) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende prognostiserad exponering – Kassaflödessäkring

Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förföll men förlängdes under 2015. Resultateffekt avseende förtida förfall av säkringar relaterade till 2017 parkerades i eget kapital men har lösts upp över resultaträkningen löpande under 2017. Under 2017 har –75 (–112) redovisats över resultatet. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Per 2017-12-31 har Boliden inte några utesteånde valutaderivat hänförliga till råvaruderivat. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 56.

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering – Kassaflödessäkring

De säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förföll men förlängdes under 2015. Resultateffekt avseende förtida förfall av säkringar relaterade till 2017 parkerades i eget kapital men har lösts upp över resultaträkningen löpande under 2017. Under 2017 har 79 (110) redovisats över resultatet. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Per 2017-12-31 har Boliden inte några utestående råvaruderivat avseende prognostiserad exponering. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 56.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

	2017-12-31	2016-12-31
Bruttobelopp för finansiella tillgångar	235	403
Belopp som kvittas i balansräkning	–93	–105
Nettotillgång som presenteras i balansräkning	141	298
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–30	–30
Nettotillgång	111	268

	2017-12-31	2016-12-31
Bruttobelopp för finansiella skulder	185	152
Belopp som kvittas i balansräkning	–93	–105
Nettoskuld som presenteras i balansräkning	92	46
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–30	–30
Nettoskuld	62	16

Not 28 Övriga kortfristiga skulder

	2017-12-31	2016-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	591	871
Upplupna räntekostnader	6	14
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 546	1 072
Övriga rörelseskulder	490	425
	2 633	2 382

	Introduktion

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Not 29 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

	Värderings	Innehav värderade till verkligt	Låne- och kund	Finansiella tillgångar tillgängliga för för	Derivat som används i säkrings	Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaff	Summa redovisat	Summa verkligt
2017-12-31	hierarki	värde1)	fordringar	säljning	redovisning	ningsvärde	värde	värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			30			30	30
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			2 324				2 324	2 324
Räntebärande fordringar			2				2	2
Derivatinstrument	2	26			115		141	141
Likvida medel			2 510				2 510	2 510
Summa finansiella tillgångar		26	4 835	30	115		5 007	5 007
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					4 004	4 004	4 017
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					1 331	1 331	1 331
Leverantörsskulder						4 426	4 426	4 426
Derivatinstrument	2	22			71		92	92
Summa finansiella skulder		22			71	9 761	9 853	9 866

1) Avser underkategori innehas för handel.

Bolidens innehav av finansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värdehierarkin, se redovisningsprinciperna, med undantag för ett mindre belopp i andra aktier och andelar som tillhör nivå 3. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Per 31 december 2017 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntor på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

		Innehav		Finansiella tillgångar	Derivat som	Finansiella skulder som värderas till
2016-12-31	Värderings hierarki	värderade till verkligt värde1)	Låne- och kund fordringar	tillgängliga för för säljning	används i säkrings redovisning	upplupet anskaff ningsvärde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			31			31	31
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			2 017				2 017	2 017
Räntebärande fordringar			2				2	2
Derivatinstrument	2	97			201		298	298
Likvida medel			1 503				1 503	1 503
Summa finansiella tillgångar		97	3 522	31	201		3 851	3 851
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					8 187	8 187	8 217
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					1 903	1 903	1 903
Leverantörsskulder						4 239	4 239	4 239
Derivatinstrument	2	44			2		46	46
Summa finansiella skulder		44			2	14 329	14 375	14 405

1) Avser underkategori innehas för handel.

30 31

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
	2017	2016	2017	2016
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–		5 368 10 141
Övriga borgensförbindelser och garantier	3 673	3 562	1	133
Pensionsskuld	6	5		–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	9	10		–
	3 688	3 576		5 369 10 274

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 5 368 (10 141) MSEK avser moderbolagsborgen för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 7 584 (7 367) MSEK.

Övriga borgensförbindelser och garantier avser i huvudsak motförbindelser som Boliden har ställt ut till banker eller andra kreditgivare. Vilka i sin tur, gentemot stater eller myndigheter, har garanterat Bolidens rätta fullgörande av efterbehandlingsförpliktelser.

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa"). Efter dammolyckan inleddes en förundersökning i brottmål mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lades förundersökningen ned. I förundersökningen slogs det fast att olyckan orsakades av design och konstruktionsfel på dammen och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Trots utfallet ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag, Boliden BV, samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa med ett belopp som enligt konkursförvaltarna uppgår till cirka 141 MEUR, inklusive en tvistig fordran om drygt 89 MEUR som lokalregeringen (Junta de Andalucía) anser sig ha såsom närmare beskrivs nedan.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen Apirsa i egenskap av gruvans ägare och operatör vid tidpunkten för olyckan samt Boliden BV och Boliden AB i egenskap av direkt och indirekt ägare till Apirsa och yrkande solidariskt ansvar för utlägg om totalt drygt 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder vilket också fastställdes slutligt av högre instans. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande avseende samma krav. Även detta resulterade i att lokalregeringens beslut och krav mot de berörda Bolidenbolagen förklarades för ogiltiga på formella grunder. Med hänsyn till att lokalregeringens krav sålunda varken kunnat prövas i sak i civil eller administrativ ordning beslöt den högsta administrativa domstolen att civil domstol var rätt instans för att pröva saken. Lokalregeringen väckte i enlighet därmed under 2015 talan mot ovan nämnda bolag i tingsrätten i Sevilla. Stämningen är densamma som ingavs redan 2002 och lokalregeringen yrkar ersättning för de kostnader som lokalregeringen påstår sig ha lagt ut i samband med saneringen efter dammolyckan. Samtliga tre svaranden har bestritt käromålet. De företag som ansvarade för dammarnas design och konstruktion och mot vilka Apirsa tidigare har fört talan och förlorat har framställt krav på Apirsa för ersättning av sina rättegångskostnader. För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet bedöma om rättegångskostnadsanspråken kan föras vidare mot annat Bolidenbolag än Apirsa.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Stämning med anledning av export till Chile på 1980-talet

I oktober 2013 delgavs Boliden stämning avseende skadestånd för export av våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985 för upparbetning av ett chilenskt företag. Bakom stämningen står ett svenskt kommanditbolag, Arica Victims KB. Kravet omfattar närmare 800 personer och uppgår till sammanlagt drygt 100 MSEK jämte ränta. Boliden har bestritt käromålet. Bolidens samlade bedömning är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av den beskrivna processen. Huvudförhandlingen avslutades i december 2017 och dom meddelas den 8 mars 2018. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Not 31 Händelser efter 31 december 2017

Ny VD och koncernchef

Mikael Staffas har utsetts till ny VD och koncernchef för Boliden. Han tillträder den 1 juni 2018. Rekrytering av ny direktör för affärsområde Gruvor har inletts.

Brand vid Bergsöe

Den 19 januari 2018 inträffade en brand vid smältverket i Bergsöe. Branden orsakade inga personskador och påverkan på produktionen var marginell då den inträffade i en separat byggnad. En utredning har inletts för att fastställa skador och orsak. Den brandhärjade delen av Bergsöe innehöll en anläggning för att separera och återvinna plast från bilbatterier. Anläggningen var fortfarande under konstruktion och planerad driftsättning var under första kvartalet 2018. Bokfört värde på anläggningen är 80 MSEK.

Nya långfristiga lån

Boliden har i januari 2018 tecknat två nya långfristiga lån; ett sjuårigt lån om 600 MSEK med AB Svensk Exportkredit samt ett åttaårigt lån om 110 MEUR med Nordiska Investeringsbanken som återbetalas mellan 2023 och 2026. Det sistnämnda lånet ersätter ett befintligt lån från Nordiska Investeringsbanken om 60 MEUR med förfall 2018 som återbetalats i förtid. Ny genomsnsittlig löptid i skuldportföljen är ca 2,9 år.

Expansionsinvesteringar i Kevitsa och Harjavalta

Boliden har den 13 februari 2018 beslutat att investera 80 MEUR för att öka produktionen i Kevitsa från 7,5 till 9,5 Mton/år från 2021. Investeringen inkluderar en ny autogenkvarn med kringutrustning och en ny kvarnhall.

Boliden har även vid samma tidpunkt beslutat att investera 45 MEUR i Harjavalta och Pori för att öka produktionen av katodkoppar från 135 000 ton till 170 000 ton per år. Investeringen inkluderar flaskhalsinvesteringar i smältverket i Harjavalta och en utbyggnad av kopparraffinaderiet i Pori.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2016 och yttrande enligt aktiebolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 8,25 (5,25) SEK per aktie eller totalt 2 256 (1 436) MSEK, vilket motsvarar 32,9 procent av resultatet efter skatt för 2017. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 6 484 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 35 044 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 4 228 MSEK och koncernens egna kapital till 32 788 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Boliden har genererat betydande kassaflöden under det senaste året och den finansiella ställningen är stark. Nettoskuldsättningsgraden var vid årsskiftet 11 procent vilket var lägre än Bolidens mål på 20 procent under högkonjunktur. Utan att riskera möjligheten att hantera försämrade marknadsvillkor och finansiera ytterligare tillväxt föreslår styrelsen årsstämman ett automatiskt inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan

automatiskt att lösas in för 5,75 SEK per aktie. Det motsvarar totalt 1 573 MSEK. Kombinerat med den föreslagna ordinarie utdelningen kommer aktieägarna, förutsatt årsstämmans godkännande, erhålla 14,00 SEK per aktie, totalt 3 829 MSEK. Fritt eget kapital i moderbolaget kommer efter ordinarieutdelning och automatiskt inlösenförfarande att uppgår till 2 655 MSEK och koncernens egna kapital till 31 215 MSEK. Kvarvarande fritt eget kapital i moderbolaget balanseras i ny räkning.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 14 februari 2018

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Tom Erixon Lennart Evrell

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Michael G:son Löw Elisabeth Nilsson Pia Rudengren Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Pekka Vauramo Styrelseledamot

Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Peter Baltzari Marie Holmberg Kenneth Ståhl

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 februari 2018 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Boliden AB (publ) organisationsnummer 556051-4142

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2017-01-01–2017-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60–69 och hållbarhetsrapporten på sidorna 10–13 och 40–53. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 10–13, 24–53 och 56–101 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60–69 och hållbarhetsrapporten på sidorna 10–13 och 40–53. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Redovisning av intäkter från försäljning av metall till rätt pris och i rätt period

Koncernens försäljning av metall prissätts i stor utsträckning i USD och försäljningen sker ofta till i förväg kontrakterade priser. Enskilda försäljningstransaktioner kan representera betydande belopp. De kontrakterade priserna säkras för variationer i metallpriser och valutakurser. Detta sammantaget ställer krav på goda rutiner för att säkerställa att intäkter redovisas till kontrakterade priser justerade för effekter från gjorda säkringar samt att intäkterna redovisas i rätt period.

För koncernens principer för intäktsredovisning se not 1 och för koncernens redovisning av intäkter fördelade på geografiska områden och fördelning på metall, koncentrat och övrigt se not 2.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för efterlevnad av IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för redovisning av intäkter till rätt pris och i rätt period,
• analys av intäkter per metall utifrån försäljningsvolym, metallpriser och valutakurser och
• granskning på stickprovsbasis av försäljningsintäkter mot avtal, fakturor och leveransdokument för att säkerställa att intäkter redovisats till rätt pris och i rätt period.

Värdering av varulager

Koncernens varulager utgörs primärt av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdigmetall. Koncernens redovisning och värdering av varulager är komplex och kräver bedömningar av bland annat lagervolymer, metallinnehåll, metallpriser, valutakurser och internvinster.

För koncernens principer för värdering av varulager se not 1 och se not 18 för en specifikation av koncernens varulager.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för värdering av varulager för efterlevnad av IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för värdering av varulager,
• deltagande vid lagerinventeringar,
• granskning på stickprovsbasis av att varulagret värderats till aktuella metallpriser och valutakurser och
• granskning av omvärdering av processlager och eliminering av internvinster.

Redovisning och värdering av finansiella instrument

Koncernen är exponerad mot förändringar i metallpriser, valutakurser och räntor. För att minska sin exponering i större investeringsprojekt och i kontrakterade inköps- och försäljningsåtaganden använder koncernen olika typer av finansiella instrument, bland annat derivat. Koncernen hanterar även sin exponering mot förändringar i marknadsräntor genom att minska eller förlänga räntebindningstiden via ränteswappar. Redovisningen av finansiella instrument är komplex och kan få betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För koncernens finansiella risker och hantering av dessa se sidan 57–59, not 1 för koncernens principer för värdering av finansiella instrument och not 27 för koncernens finansiella derivatinstrument.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens finanspolicy och säkringsstrategier,
• granskning av säkringstransaktioner för att säkerställa att dessa blivit behörigt godkända och redovisats i enlighet med IFRS och
• granskning av värderingen av finansiella instrument för ändamålsenliga värderingsmodeller och marknadsdata.

Balansering och avskrivning av gråbergsuttag

Vid avrymning av gråberg och produktion av malm i dagbrott balanseras utgifter för gråbergsuttag som förbättrar åtkomsten till malmkroppen. De balanserade utgifterna skrivs av per omtag och i takt med metalluttag i förhållande till det förväntade metalluttaget för hela omtaget. Såväl den initiala balanseringen av utgifterna som avskrivningstakten är beroende av planerade produktionsplaner och bedömda mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Redovisat värde och avskrivningar av gråbergsuttag är därmed beroende av flera komplexa antaganden och bedömningar.

För koncernens principer för redovisning av gråbergsuttag se not 1 och not 13 för koncernens investeringar och avskrivningar av gråbergsuttag.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av gråbergsuttag för förenlighet med IFRS,
• granskning av modell för balansering och avskrivning av gråbergsuttag mot underliggande produktionskostnader och produktionsvolymer och
• analys av balanserade utgifter och avskrivningar utifrån produktionskostnader och produktionsvolymer.

Värdering av avsättningar för efterbehandling

Koncernen har åtaganden för efterbehandling av stängda gruvor och för efterbehandling av gruvor som förväntas utföras efter en gruva stängs. Avsättningarna för dessa åtaganden är bland annat beroende av kostnadsbedömningar för olika typer av efterbehandlingsåtgärder, gruvornas livslängd, myndighetsbeslut, framtida inflation och diskonteringsräntor. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För koncernens principer för redovisning av avsättningar för efterbehandling se not 1 och not 13 för årets förändring i aktiverade efterbehandlingsutgifter samt not 24 för koncernens avsättningar för efterbehandling.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av avsättningar för efterbehandling för förenlighet med IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för redovisning av avsättningar för efterbehandling,
• granskning av externa och interna utlåtanden över bedömda efterbehandlingsåtgärder och dess kostnader och
• granskning av tillämpade antaganden med avseende på förenlighet med godkända produktionsplaner och gruvornas bedömda livslängd samt analys av finansiella antaganden i form av inflation och diskonteringsräntor.

Värdering av immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till betydande belopp. Nedskrivningsprövningar för dessa tillgångar baserar sig på produktionsplaner som i sin tur bygger på antaganden om bland annat framtida metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smält-och raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt återvinningsvärde på immateriella och materiella anläggningstillgångar och eventuella nedskrivningsbehov.

För koncernens principer för upprättande av nedskrivningsprövningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar se not 1 och för väsentliga antaganden som tillämpats i årets nedskrivningsprövning se not 13.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• utvärdering av koncernens process och principer för upprättande av nedskrivningsprövningar för förenlighet med IFRS,
• utvärdering av väsentliga antaganden såsom bedömda livslängder på gruvor, produktionsplaner, metallpriser, smältvillkor och valutor samt känsligheten för förändringar i något av dessa antaganden och
• granskning av modell för diskontering av framtida kassaflöden för aritmetisk korrekthet.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–9, 14–23, 54–55 och 106–121. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig

Introduktion Värdeskapande Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om eventuella betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

REVISIONSBERÄTTELSE

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2017-01-01–2017-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60–69 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 10–13 respektive 40–53 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Deloitte AB, utsågs till Boliden ABs revisor av bolagsstämman 2017-04-25 och har varit bolagets revisor sedan 2015-05-05.

Stockholm den 14 februari 2018 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Mineraltillgångar och mineralreserver

Mineralreserver och mineraltillgångar utgör grunden för ett gruvföretags framtida gruvverksamhet. Utifrån dessa görs gruvornas långsiktiga brytningsplaner och de är underlag för många av företagets större investeringar. Nya tillskott krävs för en uthållig verksamhet eftersom brytningen årligen reducerar reserverna.

Under 2017 har prospekteringen varit fortsatt framgångsrik i Tara samtidigt som betydande kvantiteter kunnat lyftas till mineralreserv. I Garpenberg, Aitik och Kevitsa finns redan mineraltillgångar och mineralreserver som tryggar produktion många år framöver. I Bolidenområdets fyra gruvor i drift är situationen mer splittrad och det är bara Kankberg som har mineralreserv till mer än 10 års produktion. Kylylahti har den kortaste planerade livslängden men situationen har förbättrats något genom tekniska framgångar och bättre ekonomiska förutsättningar.

Boliden ska i alla steg av värdekedjan verka för en optimal resurs- och materialhantering och att på ett ansvarfullt sätt omsätta de tillgångar som finns i form av mineraltillgångar och mineralreserver är en viktig del därav. Boliden följer därför noga upp sina mineraltillgångar och mineralreserver och gör årligen en sammanställning. Beräkningar av mineraltillgångar och mineralreserver är alltid behäftade med osäkerheter i geologiskt underlag och känsligheter mot de pris- och kostnadsförutsättningar som används.

Mineraltillgångar och reserver 2017

Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin.

Aitik

I Aitik pågår för närvarande ingen omfattande prospektering. Däremot pågår arbeten med att förbereda Liikavaarafyndigheten, cirka 3 km nordväst om Aitik, för brytning. Prospektering och utvärdering pågår även på Nautanenfyndigheten, cirka 15 km norr om Aitik. Totalt minskar mineralreserven något mindre än årets brytning. Molybden har tidigare räknats med i beräkningen av mineraltillgångar i Aitik. Ny bedömning är att en utbyggnad av molybdenanrikning inte kommer att bli lönsam och därför räknas inte längre molybden in i beräkningarna. Detta, tillsammans med viss ny geologisk information, gör att mineraltillgångarna i Aitik minskar.

Bolidenområdet

I Kankberg har betydande tonnage konverterats från mineraltillgång till mineral-

Små förändringar totalt men mineraltillgång har

08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

reserv samtidigt som prospektering tillfört ungefär lika mycket som brutits under året. Dagbrottet i Maurliden kommer att brytas klart under 2018 men utredningar pågår om ett mindre tonnage kan brytas underjord. Totalt sett så minskar både mineraltillgångar och mineralreserver i Bolidenområdet något. Prospektering fortsätter mot en ny lins 2,5 km väster om Kristineberg, i gamla Rävlidenområdet, med borrningar som kommer att utvärderas under 2018. Även ortdrivning pågår mot fyndigheten för att göra det möjligt undersöka fyndigheten från underjord.

Garpenberg

Nya mineraltillgångar har tillförts genom prospektering i ungefär samma omfattning som årets brytning. Konvertering har gjorts till mineralreserv något mer än det som brutits så totalt ökar Garpenberg mineralreserver medan mineraltillgången minskar med ungefär lika mycket.

Kevitsa

Kevitsa gruvan förvärvades av Boliden under 2016 och produktionen går fortsatt

● Bevisad/sannolik mineralreserv ● Känd/indikerad mineraltillgång ● Antagen mineraltillgång Produktion ×10 Alla värden anges i kton.

överförts till mineralreserv.

0 5 000

20 000

10 000

Uppgradering av mineraltillgångar till reserver har ökat reserverna och minskat tillgångarna även om nya tillgångar har tillförts.

MINERALRESERVER OCH -TILLGÅNGAR

bra med produktionsrekord under 2017. Av bergmekaniska skäl har design av slutligt dagbrott justerats och ett tonnage överförts från mineralreserv till mineraltillgång. Det har även skett förändringar på grund av att aktuellt nickelpris är lägre än förväntat långtidspris medan prisförutsättningarna för guld, palladium och kobolt förbättrats. Totalt leder detta till att mineralreserven minskat med 5 Mton utöver det som brutits under 2017.

Kylylahti

I Kylylahti har 770 kton malm har brutits under 2017. Mineralreserven är liten vilket tyder på att gruvan närmar sig sitt slut. I år har dock nära 500 kton kunnat tillföras reserven genom förbättrad rumsdesign men framförallt genom förbättrad anrikning av nickel och kobolt samt bättre villkor från smältverken. Mineraltillgången har ökat främst genom de förbättrade ekonomiska villkoren och förhoppningar finns att åtminstone delar av mineraltillgången under 2018 ska kunna bli tekniskt och ekonomiskt brytvärd.

Tara

I Tara presenterades förra året Tara Deep-mineraliseringen på 10 Mton. Borrningar har fortsatt från dagen mot Tara Deep och tonnaget kan nu ökas till 13 Mton antagen mineraltillgång. Ortdrivning pågår mot fyndigheten för att göra det möjligt att undersöka fyndigheten från underjord. I gruvan har under året gjorts ett mycket omfattande jobb med att förbättra de geologiska modellerna över malmen och designen av brytningsrum. Tillsammans har detta medfört att Tara nu har en större mineralreserv än på många år men de tonnage som tillförts i gruvan är främst ton med relativt låga halter vilket medfört att medelhalterna sjunkit.

Minskning av mineralreserv och motsvarande ökning av mineraltillgång.

Övriga fyndigheter

Boliden har även mineraltillgångar i Rockliden i Ångermanland och i Laver i södra Norrbotten. Under 2017 har det bara gjorts mindre studier på dessa som inte påverkar mineraltillgångarna. För Laver har Boliden ansökt om Bearbetningskoncession vilket har avslagits av Bergmästaren. Boliden har överklagat till regeringen där ärendet nu befinner sig.

Om klassificeringen

Mineraltillgångar och mineralreserver beräknas separat och indelas i olika kategorier. Bolidens mineralreserver är inte delmängder av mineraltillgångarna. Vid uppgradering av mineraltillgång till mineralreserv tas kvantiteten bort från mineraltillgången. Mineraltillgångar och mineralreserver utgör en koncentration av mineraler i berggrunden. För mineraltillgångar i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det finns rimliga möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. För mineralreserven krävs att lämpliga värderingar och studier gjorts som visar brytning och förädling kan ske enligt företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmförluster, pelaravsättningar och processutbyten.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med låg säkerhet. Den indikeras av geologi, provtagning och förväntad men inte verifierad kontinuitet i geologi och/eller halt. Den är baserad på information vunnen genom prospektering, provtagning och testning utförd enligt lämplig teknik. Informationen är begränsad eller av osäker kvalitet och tillförlitlighet.

8 000

mineraltillgång.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med rimlig säkerhet. Den är baserad på information vunnen genom prospektering, provtagning och testning utförd med lämplig teknik. Informationspunkterna är dock för glesa eller olämpligt fördelade för att säkerställa kontinuitet i geologi och/ eller halt.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med hög säkerhet. Den är baserad på information vunnen genom detaljerad och tillförlitlig prospektering, provtagning och testning utförd enligt lämplig teknik. Informationspunkterna är tillräckligt täta för att påvisa kontinuitet i geologi och/eller halt.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv uppfyller kraven för indikerad och under vissa omständigheter känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv uppfyller kraven för känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Grunden för beräkningarna

Boliden har gällande bearbetningskoncessioner och miljötillstånd för samtliga gruvor i drift. Miljötillstånden har begränsad giltighetstid och därför pågår kontinu-

Ökning av både mineraltillgång och mineralreserv.

● Bevisad/sannolik mineralreserv ● Känd/indikerad mineraltillgång ● Antagen mineraltillgång Produktion ×10 Alla värden anges i kton.

erligt en process med förnyelse av dessa. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Planerings priser	Långtidspriser 2017	Förändring mot 2016
Koppar	6 200 USD/ton
Zink	2 200 USD/ton
Bly	2 100 USD/ton
Guld	1 200 USD/tr.oz	+100
Silver	18 USD/tr.oz
Molybden	8 USD/lb
Nickel	16 000 USD/ton
Palladium	750 USD/tr.oz	+50
Platinum	1 150 USD/tr.oz	–150
Kobolt	14 USD/lb	+2
Tellur	30 USD/kg
USD/SEK	7,5
EUR/SEK	8,63
EUR/USD	1,15

Metallpriser

Mineraltillgångar och mineralreserver är grunden för företagets långsiktiga planering och skall brytas under lång tid framöver. Därför används till övervägande del planeringspriser, som är ett förväntat framtida medelpris för metaller och valutor. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Densitet

För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, har formler som baseras på de ingående halterna använts. Formlerna har verifierad med densitetsmätningar. I övriga fall har mätningar gjorts för de olika malmer eller bergarter som påverkar densiteten.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. Boliden följer systematiskt upp gråbergsinblandningen i brytning och med erfarenheter från detta har gråbergsinblandning använts i alla mineralreservsberäkningar.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, till exempel vid så kallade pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har tagits hänsyn till dessa faktorer baserat på antagna brytningsmetoder och den kännedom som rått vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av antagen brytningsmetod och utrustning. Malmzoner som är smalare än minsta malmbredd har i mineralreservsberäkningarna räknats om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

Regelverk, koder och rekommendationer Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med den så kallade FRB-standarden som antagits av branschföreningarna för gruv- och metallföretag SveMin, FinnMin och Norsk Bergindustri för tillämpning i Sverige, Finland och Norge. Det är ett självständigt regelverk, men anpassat efter "The International Template for the public reporting of exploration results, mineral resources and mineral reserves, framtagen av Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards (CRIRSCO) i syfte att harmonisera till internationell praxis.

FRB-standarden kommer inte längre att uppdateras och Svemin kommer att rekommendera sina medlemmar att redovisa enligt Pan-European Standard for Reporting of Exploration Results, Mineral Resources and Reserves (PERC). PERC följer och är accepterad av CRIRSCO.

Mineraltillgångarna och mineralreserverna som sammanställs och presenteras i denna rapport har granskats och godkänts av Gunnar Agmalm, Chef Malmbas och Projektvärdering, Boliden, som är av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person" och även "Competent Person" enligt JORC.

Februari 2018

Gunnar Agmalm Kvalificerad Person SveMin

Introduktion Marknad Verksamhet Bolagsstyrning Finansiella rapporter
----------------------------------------------------------------------------------	--

MINERALRESERVER OCH -TILLGÅNGAR

Mineralreserver per 31 december 2017

		Kvantitet, kton						2017
		2017	2016	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Ni1) %	Co %	Pt g/t	Pd g/t	Te g/t
Aitik	Bevisad	801 000	823 000	0,15	1,3	0,22
	Sannolik	360 000	371 000	0,14	1,2	0,23
Bolidenområdet
Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad	20	50	0,9	48	2,4	1,9	0,1
	Sannolik	4 880	4 900	0,5	34	0,5	5,6	0,3
Renström	Bevisad	190	200	2,4	133	0,4	6,2	1,2
	Sannolik	2 380	3 220	1,9	102	0,6	4,5	0,8
Maurliden	Bevisad	170	500	1,5	49	0,4	4,2	0,3
	Sannolik
Summa	Bevisad	380	760	1,9	91	0,5	5,1	0,7
Sullfidmineraliseringar	Sannolik	7 300	8 150	0,9	56	0,5	5,2	0,5
Guldmineraliseringar
Kankberg	Bevisad	2 400	2 400	3,8	11								181
	Sannolik	2 100	1 200	3,5	10								168
Garpenberg	Bevisad	21 900	19 700	0,24	109	0,04	3,6	1,4
	Sannolik	55 800	56 700	0,34	96	0,05	2,9	1,4
Kevitsa	Bevisad	71 400	79 100	0,10		0,34			0,21	0,010	0,19	0,12
	Sannolik	62 400	67 700	0,10		0,34			0,24	0,010	0,21	0,14
Kylylahti	Bevisad	1 000	800	0,9		1,2	0,6		0,21	0,24
	Sannolik	700	1 100	1,5		0,5	0,2		0,29	0,15
Tara	Bevisad	2 900	4 200				6,7	1,6
	Sannolik	16 600	12 300				5,7	1,4

1) Kevitsa rapporterar sulfidbunden Ni och Co. Avrundningar förekommer.

Mineraltillgångar per 31 december 2017

	Kvantitet, kton			2017
		2017	2016	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb Ni1) % %	Co %	Pt g/t	Pd g/t	Te2) g/t	Mo g/t
Aitikområdet
Aitik	Känd	240 000	252 000	0,09	0,8	0,15
	Indikerad	1 116 000 1 313 000		0,09	0,8	0,17
	Antagen	180 000	281 000	0,11	0,6	0,14
Nautanen	Känd
	Indikerad	8 200	9 600	0,9	5,0	1,7							86
	Antagen	7 500	6 400	0,6	7,0	1,5							81
Bolidenområdet
Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	5 040	4 630	0,4	61	0,9	4,6	0,5
	Antagen	7 400	7 990	0,4	55	0,8	2,8	0,4
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd
	Indikerad	2 850	2 000	2,4	146	0,3	8,1	1,5
	Antagen	1 570	1 990	2,4	173	0,3	9,9	1,8
Maurliden	Känd	620	670	1,1	41	0,6	2,8	0,2
	Indikerad	220	260	0,7	20	0,4	1,5	0,1
	Antagen
Summa Sullfidmineraliseringar	Känd Indikerad	1 000 9 300	1 000 8 300	3,3 1,3	51 85	1,0 0,7	2,9 5,3	0,2 0,7
	Antagen	9 700	10 700	0,9	73	0,7	3,8	0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	190	290	3,8	8							130
	Indikerad	310	850	4,7	8							117
	Antagen	1 360	1 580	5,5	8							168
Älgträsk	Känd
	Indikerad	1 070	1 070	2,8	5
	Antagen	3 520	3 520	2,0	4
Summa	Känd	190	290	3,8	8
Guldmineraliseringar	Indikerad	1 400	1 900	3,2	5
	Antagen	4 900	5 100	3,0	5
Garpenberg	Känd	5 700	6 600	0,29	99	0,06	3,7	1,7
	Indikerad	35 500	34 900	0,33	86	0,05	2,7	1,3
	Antagen	17 000	18 100	0,53	58	0,08	2,7	1,7
Kevitsa	Känd	19 100	17 900	0,08		0,33		0,21	0,010	0,16	0,11
	Indikerad	102 800	93 900	0,07		0,36		0,23	0,011	0,13	0,08
	Antagen	56 100	54 400	0,06		0,32		0,20	0,010	0,12	0,07
Kylylahti	Känd	1 900	1 900	0,3		0,66	0,3	0,23	0,14
	Indikerad	3 900	3 200	0,4		0,34	0,2	0,27	0,12
	Antagen	150	100	0,0		0,28	0,1	0,27	0,08
Tara	Känd	400	400				5,6	2,3
	Indikerad	6 200	3 800				6,2	1,9
	Antagen	15 500	13 600				7,5	1,9
Laver	Känd	1 100	1 100	0,11	4,4	0,20							18
	Indikerad	512 400	512 400	0,13	3,1	0,22							36
	Antagen	550 600	550 600	0,10	3,1	0,21							33
Rockliden	Känd
	Indikerad	800	800	0,08	102	2,1	4,4	0,90
	Antagen	9 200	9 200	0,06	47	1,7	3,9	0,40

1) Kevitsa rapporterar sulfidbunden Ni och Co. 2) Te enbart i Kankberg. Avrundningar förekommer.

TIOÅRSÖVERSIKTER

Tioårsöversikter

Koncernen

	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017
Resultat, MSEK
Försäljningsintäkter	30 987	27 635	36 716	40 323	40 001	34 409	36 891	40 242 40 316		49 531
Rörelseresultat före avskrivningar	2 426	5 186	7 445	6 674	6 731	4 632	6 035	7 112	9 881	13 617
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	1 793	2 350	4 830	5 008	4 042	2 271	2 605	4 010	5 094	8 913
Rörelseresultat	1 004	3 623	5 643	4 748	4 171	1 803	2 759	3 590	5 682	9 015
Resultat efter finansiella poster	723	3 377	5 331	4 560	3 992	1 581	2 471	3 356	5 375	8 737
Skatter	212	–876	–1 375	–1 171	–651	–288	–572		–715 –1 135	-1 881
Årets resultat	935	2 501	3 957	3 389	3 341	1 294	1 899	2 641	4 239	6 856
Kassaflöde, MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten	5 470	3 974	6 197	4 021	5 518	3 505	5 789	6 235	6 995	12 737
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–4 633	–4 922	–2 995	–4 024	–4 129	–4 971	–4 206	–3 670 –9 795		-5 428
Fritt kassaflöde	837	–948	3 202	–3	1 389	–1 466	1 583		2 565 –2 801	7 309
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–514	571	–3 199	–464	–730	1 060	–1 355	–2 503	3 376	-6 304
Årets kassaflöde	323	–377	3	–467	659	–406	228	63	575	1 005
Kapitalstruktur & avkastning, MSEK
Balansomslutning	30 252	33 258	35 128	37 615	40 080	41 841	43 865	43 022 53 877		55 882
Sysselsatt kapital	24 733	26 229	27 151	30 473	31 236	34 451	35 087	35 131 42 457		42 931
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5	14	21	17	14	5	8	10	15	21
Eget kapital	16 131	16 257	18 846	21 032	22 354	23 075	23 974	25 807 29 394		35 053
Avkastning på eget kapital, %	7	16	23	17	16	6	8	11	16	22
Soliditet, %	53	49	54	56	56	55	55	60	55	63
Nettoskuld	6 305	7 402	4 584	6 063	6 276	8 673	8 283	5 827	9 339	3 752
Nettoskuldsättningsgrad, %	39	46	24	29	28	38	35	23	32	11
Data per aktie, SEK
Periodens resultat
Före utspädning	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65	15,49	25,06
Efter utspädning	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65	15,49	25,06
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80	25,57	46,57
Efter utspädning	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80	25,57	46,57
Eget kapital
Före utspädning	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63		94,33 107,44	128,13
Efter utspädning	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63		94,33 107,44	128,13
Ordinarie utdelning	1,00	3,00	5,00	4,00	4,00	1,75	2,25	3,25	5,25	8,25
Inlösen per aktie	–	–	–	–	–	–	–	–	–	5,75
Aktiekurs 31/12	17,80	92,1	136,7	100,5	122,1	98,45	125,5	142,9	237,9	280,6
Högsta börskurs	86,00	95,3	137,7	143,5	125,6	126,7	129,9	201,1	258,2	307,9
Lägsta börskurs	14,60	16,1	79,5	65,35	87,8	80,2	90,7	112,1	100	222,7
P/E–tal	5,20	10,07	9,45	8,11	10,0	20,9	18,09	14,8	15,4	11,4
Aktiekursens förändring under året, %	–78	417	48	–26	21	–19	27	14	66	18
Direktavkastning, %	5,6	3,3	3,7	4,0	3,3	1,8	1,8	2,3	2,2	2,9
Totalavkastning, %	–73	423	52	–23	25	–16	30	15	70	20
Antal aktier, miljoner
Antal aktier 31/12	274	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Genomsnittligt antal aktier	274	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Antal aktier i eget innehav 31/12	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Medarbetare
Antal medarbetare i koncernen, totalt	4 608	4 379	4 412	4 597	4 795	4 815	4 881	4 878	5 477	5 684
Antal kvinnliga medarbetare	650	598	669	736	813	824	852	867	976	1 001
Andel kvinnor i styrelsen/koncernledningen, %	25/29	27/17	27/0	27/0	27/17	27/20	27/20		36/20 36/20	36/20
Olycksfall per en miljon arbetade timmar egen personal, frekvens	9,1	5,5	8,2	4,9	6,6	7,0	5,8	6,6	6,7	5,0
Olycksfall per en miljon arbetade timmar
inkl. entreprenörer, frekvens					9,1	8,9	7,9	8,9	7,9	6,3
Dödsfall, egen personal	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Dödsfall, entreprenörer					0	0	0	0	1	0
Sjukfrånvaro, %	4,7	4,2	4,0	3,7	3,7	3,9	4,3	4,6	4,4	4,5

Fortsättning: Tioårsöversikt –
Koncernen	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017
Energianvändning
Total energianvändning, TJ	15 257	14 664	16 147	15 579	16 140	16 415	17 231	16 813	19 061	19 788
Vattenuttag, totalt, km3	0,134	0,135	0,140	0,153	0,160	0,155	0,173	0,150	0,140	0,145
Utsläpp
Direkta utsläpp av växthusgas, kton	450	486	510	499	574	578	554	559	594	605
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt elektricitet, kton	357	356	398	408	416	402	425	313	4363)	387
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt värme och ånga, kton	0	5	6	17	18	20	22	17	23	31
Utsläpp av koldioxid, totalt, kton	807	848	913	924	1 008	1 000	1 001	889	1 052	1 024
Utsläpp av metall till luft, ton2)	23	21	23	23	92	75	126	88	100	109
Utsläpp av svaveldioxid till luft, ton	8 260	6 930	6 850	7 410	8 240	6 410	7 320	7 210	7 060	7 360
Utsläpp av metall till vatten, ton2)	29	14	18	14	21	23	21	18	13	9
Utsläpp av kväve till vatten, ton	283	225	199	205	253	219	225	261	300	236

1) Med anledning av ändrade redovisningsregler, IFRIC 20 och IAS19 under 2013 har jämförelseåret 2012 räknats om.

2) Avser metall-ekvivalenter (ton) från och med 2012. Perioden 2008–2011 avser metallens massa (ton).

3) Förra årets utsläpp har korrigerats från 381 till 436 på grund av ett felaktigt beräkningsunderlag.

Gruvor

	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017
Produktion av metall i koncentrat
Zink, kton	297	307	294	283	271	272	294	299	329	305
Koppar, kton	57	55	76	81	79	79	78	85	103	143
Bly, kton	53	57	50	49	49	48	61	62	63	60
Guld, kg	2 603	3 130	3 727	3 681	3 644	3 849	4 379	4 922	5 766	7 237
Guld, troz	83 672	100 623	119 839	118 332	117 150	123 759	140 789	158 228 185 386		232 666
Silver, kg	211 683	214 120	230 756	231 388	229 791	261 804	323 325	418 489 446 826		413 238
Silver, '000 troz	6 806	6 884	7 419	7 439	7 388	8 417	10 395	13 454	14 365	13 286
Tellur, kg2)	–	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000	38 680	34 979
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	5 178	6 509	9 580	10 279	9 509	8 303	9 318	9 808	12 659	18 195
Rörelsekostnader	3 716	3 652	4 535	5 189	5 008	4 924	5 417	5 842	6 833	7 947
Avskrivningar	618	673	954	1 110	1 669	1 917	2 264	2 520	3 172	3 487
Rörelseresultat	734	2 159	4 113	3 913	2 974	1 598	1 299	1 429	2 804	6 681
Investeringar	3 886	4 435	2 189	2 338	3 570	3 763	2 732	2 394	2 755	3 722
Rörelseförvärv3)	–	–	–	–	–	–	718	–	5 961	–
Sysselsatt kapital	8 292	12 476	13 501	14 272	16 125	18 288	19 615	19 275	24 972	25 502
AITIK
Anrikat tonnage, kton	17 813	18 791	27 596	31 541	34 321	37 070	39 090	36 361	36 051	39 045
Ingående halter
Cu, %	0,30	0,27	0,27	0,24	0,22	0,21	0,20	0,21	0,22	0,28
Au, g/ton	0,14	0,13	0,16	0,14	0,11	0,10	0,09	0,11	0,11	0,13
Ag, g/ton	2,81	1,99	2,07	2,15	2,50	2,28	2,14	2,45	2,11	1,98
Koncentratproduktion
Cu, kton	174	171	263	267	270	292	277	307	320	394
Halt i koncentrat
Cu, %	27,20	26,94	25,58	25,00	24,85	24,29	24,48	21,93	22,12	24,76
Produktion av metall i koncentrat
Cu, kton	47	46	67	67	67	71	68	67	71	98
Au, kg	1 218	1 348	2 208	2 447	1 959	1 765	1 767	2 042	2 119	2 899
Au, troz	39 172	43 338	70 987	78 657	62 996	56 731	56 823	65 666	68 127	93 197
Ag, kg	32 087	24 701	36 468	45 040	51 698	53 612	54 854	61 452	56 602	61 862
Ag, '000 troz	1 032	794	1 172	1 448	1 662	1 724	1 764	1 976	1 820	1 989
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 949	1 997	3 996	4 549	4 170	3 593	3 427	3 292	3 273	5 487
Rörelseresultat före avskrivningar	1 049	1 134	2 442	2 583	2 651	1 902	1 669	1 413	1 548	3 513
Rörelseresultat	876	949	2 008	2 046	1 732	882	558	183	222	2 073
Investeringar	2 994	3 674	1 210	1 178	1 2071)	1 143	1 181	1 207	1 174	1 534
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	124	86	105	120	83	131	138	105	102	82
Bevisad och sannolik mineralreserv 4)
Mton	633	747	733	710	702	1 085	1 126	1 227	1 194	1 161
Cu, %	0,27	0,25	0,25	0,25	0,25	0,22	0,22	0,23	0,23	0,23
Au, g/ton	0,20	0,10	0,10	0,10	0,10	0,14	0,14	0,14	0,14	0,14

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

TIOÅRSÖVERSIKTER

Fortsättning: Tioårsöversikt –
Gruvor	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017
BOLIDENOMRÅDET
Anrikat tonnage, kton	1 355	1 192	1 375	1 677	1 862	1 809	1 862	1 879	2 138	2 065
varav slagg Ingående halter	293	242	157	134	241	301	245	301	300	264
Zn, %	4,01	3,69	3,69	2,87	2,15	2,61	3,00	3,82	4,16	3,99
Cu, %	1,00	0,95	0,79	1,03	0,84	0,61	0,60	0,41	0,40	0,38
Pb, %	0,43	0,46	0,37	0,27	0,23	0,28	0,30	0,44	0,44	0,42
Te, g/ton2)	–	–	–	–	8,94	28,78	33,8	37,6	36,9	34,9
Au, g/ton	1,5	2,0	1,6	1,2	1,3	1,6	1,8	1,7	1,7	1,9
Ag, g/ton	61	65	55	41	35	42	42,6	59,6	59,2	57,7
Koncentratproduktion Zn, kton	70	58	74	69	56	63	82	103	129	123
Cu, kton	32	28	31	60	47	31	32	20	23	20
Pb, kton	5	4	4	3	3	3	5	9	12	13
Halt i koncentrat
Zn, %	54,7	54,7	54,7	55,7	54,6	55,9	54,9	54,2	54,5	53,2
Cu, %	29,0	28,4	26,4	23,3	25,5	25,4	24,5	25,7	24,8	25,3
Pb, % Produktion av metall i koncentrat	41,7	42,7	41,5	41,7	44,5	45,26	32,9	34,0	31,3	25,7
Zn, kton	38	31	40	38	30	35	45	56	70	66
Cu, kton	9	8	8	14	12	8	8	5	6	5
Pb, kton	2	2	2	1	1	1	2	3	4	3
Te, kg2)	–	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000	38 680	34 979
Au, kg	1 141	1 568	1 285	989	1 434	1 808	2 062	1 899	2 261	2 476
Au, troz	36 679	50 414	41 318	31 781	46 102	58 117	66 293	61 058	72 693	79 615
Ag, kg	47 671	48 186	52 806	45 318	41 405	45 212	47 421	64 846	84 911	80 781
Ag, '000 troz Finansiell data, MSEK	1 533	1 549	1 698	1 457	1 331	1 454	1 525	2 085	2 730	2 597
Försäljningsintäkter	1013	1 109	1 448	1 587	1 552	1 317	1 712	1 602	2 025	2 612
Rörelseresultat före avskrivningar	222	405	588	659	554	250	474	437	924	1 267
Rörelseresultat	115	303	481	530	369	19	188	108	548	868
Investeringar	237	264	298	565	623	364	261	413	365	440
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata						72	78	68	64	79
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata						264	216	167	112	143
Cash cost USD/troz Au C1, Prorata Bevisad och sannolik mineralreserv						1 098	921	818	710	686
Sulfidmalmer, kton	7 350	6 950	8 220	8 980	9 110	12 680	11 580	10 550	8 910	7 680
Zn, %	4,3	4,3	5,3	5,2	5,4	6,0	5,5	5,7	5,5	5,2
Cu, %	0,8	0,8	0,6	0,6	0,6	0,6	0,5	0,6	0,5	0,5
Guldmalmer, kton	0	1 610	2 780	3 100	3 584	3 274	3 500	4 300	3 680	4 500
Au, g/ton	0	4,9	4,1	3,6	3,8	3,8	3,5	3,3	3,6	3,7
Te, g/ton	0	0	186	165	177	181	200	187	189	175
KYLYLAHTI5)
Anrikat tonnage, kton	–	–	–	–	–	–	172	733	797	809
Ingående halter
Cu, % Zn, %	– –	– –	– –	– –	– –	– –	1,58 0,50	1,72 0,70	1,62 0,64	1,30 0,53
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	0,67	0,75	0,81	1,08
Koncentratproduktion
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	13 275	62 144	61 155	51 440
Zn, ton	–	–	–	–	–	–	756	5 177	5 283	3 799
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	–	19,2	19,0	19,8	18,8
Zn, % Produktion av metall i koncentrat	–	–	–	–	–	–	44,3	42,3	46,9	44,3
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	2 546	11 835	12 123	9 686
Zn, ton	–	–	–	–	–	–	335	2 189	2 477	1 682
Au, kg	–	–	–	–	–	–	82	421	477	674
Au, troz	–	–	–	–	–	–	2 624	13 542	15 347	21 657
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	–	117	560	573	708
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	–	31	192	164	267
Rörelseresultat Investeringar	– –	– –	– –	– –	– –	– –	7 36	74 137	-28 97	34 24
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	–	–	–	–	–	–	190	150	143	153
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	–	3 900	2 900	1900	1 700
Cu, %	–	–	–	–	–	–	1,6	1,4	1,2	1,2
Zn, %	–	–	–	–	–	–	0,6	0,6	0,5	0,4
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	0,9	1,0	1,1	0,9

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017
GARPENBERG
Anrikat tonnage, kton	1 365	1 394	1 443	1 456	1 484	1 495	2 224	2 367	2 622	2 634
Ingående halter
Zn, %	6,9	7,3	6,6	6,2	5,6	5,2	5,1	5,0	4,4	4,3
Cu, %	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb, %	2,6	2,8	2,5	2,4	2,1	2,1	2,1	2,1	1,8	1,8
Au, g/ton	0,3	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Ag, g/ton	130	139	133	133	129	153	136	156	150	113
Koncentratproduktion
Zn, kton	158	167	160	148	136	127	182	196	200	201
Cu, kton	3	3	3	2	2	3	3	5	5	5
Pb, kton	41	44	41	39	35	36	58	60	54	55
Halt i koncentrat
Zn, %	53,1	53,8	53,7	55,0	54,8	55,4	54,6	55,0	54,3	53,5
Cu, %	20,4	18,3	18,3	19,1	17,7	18,0	14,8	16,3	15,2	16,3
Pb, %	69,0	71,3	72,0	72,4	70,7	70,3	63,1	70,7	72,7	70,9
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	84	90	86	81	75	70	99	108	109	107
Cu, kton	0,6	0,5	0,5	0,4	0,4	0,5	0,4	0,8	0,7	0,8
Pb, kton	29	31	29	28	25	25	37	42	39	39
Au, kg	243	214	234	246	250	277	468	559	580	541
Au, troz	7 821	6 870	7 534	7 895	8 051	8 911	15 049	17 962	18 661	17 406
Ag, ton	130	139	140	140	135	162	218	288	302	268
Ag, '000 troz	4 189	4 473	4 505	4 505	4 341	5 201	7 014	9 270	9 705	8 602
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 163	1 490	1 902	2 155	1 876	1 675	2 318	2 862	3 491	4 019
Rörelseresultat före avskrivningar	598	945	1 293	1 506	1 262	1 025	1 319	1 896	2 509	3 049
Rörelseresultat	466	793	1 124	1 314	1 033	776	919	1 452	2 063	2 606
Investeringar	344	157	281	660	1 459	2 045	916	336	317	377
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata						46	56	45	43	46
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	26 000	25 800	25 100	23 600	25 600	36 300	37 600	39 800	76 400	77 700
Zn, %	5,1	5,4	5,3	5,1	5,1	4,6	4,3	3,9	3,2	3,1
Ag, g/ton	134	142	145	144	131	132	120	113	97	100
TARA
Anrikat tonnage, kton	2 411	2 508	2 593	2 486	2 502	2 493	2 287	2 197	2 603	2 311
Ingående halter
Zn, %	7,8	7,9	7,0	7,0	7,0	7,1	6,9	6,4	6,0	5,9
Pb, % Koncentratproduktion	1,5	1,5	1,4	1,4	1,4	1,5	1,6	1,3	1,2	1,1
Zn, kton	320	344	316	307	305	298	267	243	268	239
Pb, kton	40	41	34	34	41	39	42	34	37	31
Halt i koncentrat
Zn, %	54,7	53,9	53,0	53,3	54,4	55,9	56,0	54,8	55,2	54,6
Pb, %	56,7	57,5	53,7	58,8	55,2	56,1	53,1	49,9	52,8	54,7
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	175	186	167	164	166	166	150	133	148	131
Pb, kton	23	24	19	20	23	22	22	17	20	17
Ag, kg	1 638	2 092	1 344	909	1 673	1 197	2 433	1 273	1 076	1 344
Ag, '000 troz	53	67	43	29	54	38	78	41	35	43
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 357	1 671	1 831	1 757	1 727	1 542	1 743	1 492	2 085	2 691
Rörelseresultat före avskrivningar	154	303	619	503	421	595	479	470	947	1 275
Rörelseresultat	–40	76	383	268	100	195	56	95	476	942
Investeringar	305	338	285	372	268	201	313	274	299	379
Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal	79	64	69	72	69	68	75	76	69	70
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	17 100	17 000	16 000	15 700	14 000	13 100	15 300	17 000	16 500	19 500
Zn, %	7,4	7,2	7,1	7,1	7,1	7,0	6,6	6,3	6,3	5,8
Pb, %	1,8	1,8	1,8	1,8	1,7	1,6	1,5	1,5	1,6	1,4

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

TIOÅRSÖVERSIKTER

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016	2017
KEVITSA6)
Anrikat tonnage, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	4 518	7 911
Ingående halter
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,35	0,42
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,24	0,25
Co, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,01	0,01
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	0,14	0,16
Pd, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	0,19	0,20
Pt, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	0,29	0,32
Koncentratproduktion
Cu, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	55	112
Ni, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	80	139
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	25,8	26,8
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	9,3	9,9
Produktion av metall i koncentrat
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	14 217	29 957
Ni, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	7 442	13 777
Co, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	322	587
Au, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	328	647
Au, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	10 558	20 790
Pd, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	559	1 021
Pd, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	17 965	32 838
Pt, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	750	1 418
Pt, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	24 118	45 573
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	–	–	–	1 210	2 680
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	500	1 502
Rörelseresultat	–	–	–	–	–	–	–	–	166	893
Investeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	473	939
Cash cost Usc/lb Ni C1, Normal	–	–	–	–	–	–	–	–	150	-150
Cash cost Usc/lb Ni C1, Prorata	–	–	–	–	–	–	–	–	340	278
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata	–	–	–	–	–	–	–	–	155	139
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	–	–		– 146 800 133 800
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,34	0,34
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,22	0,22

1) På grund av ändrade redovisningsregler har jämförelsesiffror för 2012 år räknats om. I Aitik ökade investeringarna med 383 MSEK.

2) Produktionen av Tellur startades 2012.

3) Rörelseförvärv: Kylylahti 2014 (718 MSEK), Kevitsa 2016 (5 961 MSEK).

4) Aitiks siffror för 2013 är uppdaterade i linje med pressrelease per 2014-05-06.

5) Förvärv av Kylylahti genomfördes i oktober 2014.

6) Förvärv av Kevitsa genomfördes i juni 2016.

Smältverk

	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Metallproduktion
Zink, kton	443	434	456	461	467	455	468	469	461	457
Koppar, kton	350	302	303	336	339	325	347	332	336	353
Bly, kton	14	13	17	11	19	24	25	26	28	28
Blylegeringar, kton (Bergsöe)	43	39	42	41	43	45	44	45	46	50
Nickel i skärsten, kton1)								17	31	25
Guld, kg	15 489	15 028	14 220	12 848	16 175	16 177	17 368	17 608	17 638	17 776
Guld, troz	497 972	483 157	457 168	413 052	520 011	520 094	558 382		566 102 567 077	571 501
Silver, kg2)	488 285	539 564	450 280	488 147	575 959	537 941	626 767		680 600 626 331	569 474
Silver, '000 troz2)	15 699	17 346	14 476	15 964	18 517	17 294	20 151	21 881	20 137	18 309
Aluminiumflourid, kton 3)	35	33	22	35	36	34	35	31	32	0
Svavelsyra, kton	1 329	1 123	1 372	1 597	1 634	1 564	1 659	1 665	1 642	1 613
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	31 256	26 765	34 390	38 471	38 753	33 410	35 894	38 948	38 516	47 691
Bruttoresultat exkl. omvärdering
av processlager 4)	6 942	6 560	7 158	7 160	7 288	6 908	7 869	9 167	9 376	9 776
Rörelsekostnader	5 076	5 281	5 247	5 358	5 330	5 346	5 370	5 536	5 696	6 004
Avskrivningar	807	888	848	823	891	913	1 012	1 002	1 026	1 114
Rörelseresultat exkl. omvärdering
av processlager 4)	1 161	451	1 134	1 051	1 095	679	1 518	2 692	2 759	2 732
Rörelseresultat	372	1 724	1 946	790	1 224	210	1 672	2 272	3 347	2 834
Investeringar	737	473	804	1 627	993	1 200	768	1 248	1 372	1 862
Sysselsatt kapital	13 656	13 712	14 225	16 213	15 569	15 791	15 592	15 878	17 838	18 018
RÖNNSKÄR
Smältmaterial
Koppar, kton
Kopparkoncentrat	611	565	544	651	624	605	661	642	626	631
Sekundärråvara	173	154	155	175	221	209	184	172	171	180
Varav elektronik 5)			37	64	108	109	82	86	82	77
Koppar, totalt	784	719	699	826	844	814	845	814	798	811
Bly, kton
Blykoncentrat	18	14	16	11	27	38	40	38	41	39
Sekundärråvara	5	7	6	5	2	1	1	1	1	2
Bly, totalt	22	21	23	17	29	39	41	39	42	41
Produktion
Katodkoppar, kton	228	206	190	219	214	206	217	206	207	219
Bly, kton	14	13	17	11	19	24	25	26	28	28
Zinkklinker, kton	41	39	37	36	36	36	39	36	33	34
Guld, ton	13	13	12	11	13	12	13	13	14	13
Guld, '000 troz	432	427	400	341	403	402	419	425	443	421
Silver, ton	430	481	386	415	448	437	479	539	508	485
Silver, '000 troz	13 813	15 472	12 340	13 344	14 395	14 051	15 392	17 322	16 337	15 590
Svavelsyra, kton	557	515	502	571	553	536	564	533	503	505
Flytande svaveldioxid, kton	53	36	43	42	38	39	42	37	45	50
Palladiumkoncentrat, ton	3	3	2	2	3	2	2	2	3	2
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 882	1 669	1 799	2 226	2 398	2 029	2 417	2 678	2 759	2 883
Rörelseresultat före avskrivningar	637	338	441	715	832	374	748	1 038	1 135	1 221
Rörelseresultat Investeringar	395 192	83 199	187 270	470 1 074	535 481	53 345	405 147	727 383	852 398	900 356
BERGSÖE
Smältmaterial, kton
Batteriråvara	65	57	56	57	62	63	63	64	64	70
Produktion, kton
Blylegeringar	43	39	42	41	43	45	44	45	46	50
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	760	632	793	787	698	715	783	817	882	1 221
Rörelseresultat före avskrivningar	142	106	99	95	52	57	64	37	126	124
Rörelseresultat	127	91	82	75	34	39	45	18	109	110
Investeringar	12	12	14	24	10	12	10	11	26	66

Introduktion	Marknad	Verksamhet	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
--------------	---------	------------	----------------	-----------------------

TIOÅRSÖVERSIKTER

Fortsättning: Tioårsöversikt – Smältverk	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
HARJAVALTA
Smältmaterial, kton
Kopparkoncentrat	529	400	434	456	516	471	551	528	552	543
Sekundärråvara	7	11	22	14	16	26	21	23	27	24
Koppar, totalt	536	411	456	471	532	497	572	551	579	566
Nickelkoncentrat	273	211	262	259	248	251	239	282	294	259
Produktion
Katodkoppar, kton	122	97	113	116	125	119	130	126	129	133
Nickel i skärsten, kton1)								17	31	25
Guld, ton	2	2	2	2	4	4	4	4	4	5
Guld, '000 troz	66	56	57	72	117	119	139	141	124	150
Silver, ton	59	58	65	73	128	101	142	126	101	66
Silver, '000 troz	1 886	1 876	2 077	2 350	4 122	3 244	4 577	4 042	3 247	2 134
Svavelsyra, kton	659	501	573	600	639	590	658	667	703	677
Flytande svaveldioxid, kton	37	33	27	35	37	37	37	37	33	35
Palladiumkoncentrat, ton	0,21	0,27	0,72	0,84	0,54	1,47	1,91	2,15	2,57	2,90
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 432	1 261	1 468	1 552	1 666	1 631	1 746	2 214	2 281	2 353
Rörelseresultat före avskrivningar	212	203	318	373	479	496	485	943	935	953
Rörelseresultat före avskrivningar exklusive PIR4)	339	62	318	373	479	496	485	943	935	953
Rörelseresultat	64	24	154	222	324	316	279	736	704	707
Rörelseresultat exklusive PIR4)	191	–117	154	222	324	316	279	736	704	707
Investeringar	225	148	122	229	215	246	225	396	432	808
KOKKOLA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat	576	571	587	600	589	602	577	584	547	560
Produktion, kton
Zink	298	295	307	307	315	312	302	306	291	285
Silver i koncentrat, kg							5 651	16 079	17 180	18 188
Silver i koncentrat, '000 troz							182	517	552	585
Svavelsyra6)			199	302	313	319	314	343	315	326
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 848	1 979	2 062	1 818	1 778	1 795	2 004	2 350	2 223	2 363
Rörelseresultat före avskrivningar	632	558	685	417	432	398	639	943	789	921
Rörelseresultat	469	362	505	246	261	248	459	739	572	688
Investeringar	162	99	248	237	210	318	216	166	297	322
ODDA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat
(inklusive zinkklinker)	270	245	277	283	279	263	302	310	339	338
Produktion, kton
Zink	145	139	149	153	153	143	166	163	171	172
Aluminiumfluorid 3)	35	33	22	35	36	34	35	31	32	0
Svavelsyra	113	108	123	125	128	119	123	123	121	104
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 200	1 123	1 128	1 212	1 184	1 070	1 395	1 554	1 522	1 309
Rörelseresultat före avskrivningar	360	161	184	123	184	116	355	522	461	383
Rörelseresultat	210	6	39	–25	31	–26	209	390	314	225
Investeringar	146	22	75	44	61	269	166	283	214	298

Rörelseresultat per smältverk är exklusive omvärdering av processlager med undantag för Harjavalta 2008–2009.

1) Ingår från 1/7 2015.

2) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

3) Under 2017 avyttrades aluminiumfluoridverksamheten i Odda.

4) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager.

5) Ingen särredovisning gjordes av elektronikåtervinning 2005–2009.

6) Investering i svavelsyraverk 2010.

Definitioner och branschbegrepp

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna. Mäts efter skatt.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna. Mäts före skatt.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

FTE Heltidsekvivalent En måttenhet som motsvarar en anställd som arbetar heltid under ett år.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassaflöde från den löpande verksamheten kassaflöde som genereras via resultatet justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald skatt och förändring av rörelsekapitalet.

Nettoskuld Räntebärande kort och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) med avdrag för finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering

av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för räntebärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

För följande finansiella mått; Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager, Rörelseresultat (EBIT), Fritt kassaflöde, Nettoskuld, Avkastning på sysselsatt kapital, Avkastning på eget kapital, Nettoskuldsättningsgrad och Soliditet finns motivering och beräkning att tillgå på www.boliden.com. Dessa finansiella mått används av Boliden men är inte definierade i IFRS-regelverk.

Definition Cash cost Definition Cash margin

För att mäta smältverkens kostnadsposition i förhållande till andra smältverk använder sig Boliden av Wood Mackenzies sammanställningar för cash margin. Cash margin är skillnaden mellan intäkter och cash cost och uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall. Intäkterna utgörs av smält och raffineringslöner, fria metaller och intäkter från biprodukter.

För zinksmältverk ingår försäljning av överskottsenergi i intäkterna. För kopparsmältverk är intäkten från försäljning av svavelsyra och överskottsenergi en kreditering i beräkning av cash cost.

Beräkningarna för kopparsmältverk uttrycks i producerad enhet metall från koncentrat och för zinksmältverk i producerad enhet färdig metall. Intäkter inkluderas normalt om de anses härröra från huvudprocessen i framställning av metall och produkten är säljbar.

Boliden använder sig av Wood Mackenzies cash costmått C1 Normal costing och C1 Pro rata costing för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva har, desto bättre är kostnadspositionen. Cash cost uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall.

Normal costing

Vid beräkning av normal costing fördelas kostnaderna helt till en huvudmetall och minskas med nettointäkterna1) för övriga metaller, så kallade bimetaller.

• • Kostnader för gruvdrift, anrikning, och administration 2)
• • Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
• • Smält och raffineringslöner (TC/RC)
• Avdrag för nettointäkter från bimetaller
• = Cash cost C1 Normal costing

Pro rata costing

I beräkning av pro rata cash cost fördelas kostnaderna ut på respektive metall baserat på metallens andel av totala nettointäkter.

Composite costing

I composite costing inkluderas gruvor antingen enligt normal costing eller pro rata costing utifrån kriterier baserade på metallernas nettointäkter. Om en metall står för 65 procent eller mer av totala nettointäkter beräknas cash cost enligt normal costing och om en metall står för lägre än 65 procent av den totala nettointäkten beräknas cash cost enligt pro rata.

– Fraktkostnad för metallen – Smält och raffineringslön för metallen

= Nettointäkten för metallen

1) Beräkning av nettointäkter för gruvors metaller

Nettointäkten är den betalbara intäkten från metallen med avdrag för fraktkostnad och smält och raffineringslöner.

2) Administrationskostnader som kan härledas till gruvan.

Branschspecifika begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Anges vanligen i cent per ounce. För att visa cashcost i USD/ton multiplicerar man med 22. Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se Definitioner.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot rost.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

Gulddoré Guld/silverlegering som gjuts i form av en tacka i anrikningsverk. Processas vidare till rent guld och silver i smältverk.

Jarosit Ett mineral i huvudsak bestående av järnsulfat som ofta uppkommer som restprodukt vid zinkframställning.

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallekvivalenter Används för att beskriva miljöeffekten vid utsläpp av metaller till luft och vatten. Metallekvivalenten (Me-ekv) väger in varje metalls toxicitet (relativt Cu) och ger ett bättre mått på miljöpåverkan än metallernas samlade massa.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar vara cirka 50 procent och kopparinnehållet cirka 25 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger normalt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och fritt levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen överförs till mineralreserver och tas därmed bort från mineraltillgångarna. Mineralreserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka prisdelningsklausuler.

Råvaruavverkning Ett smältverks råmaterialinmatning, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån

metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält och raffineringslön (TC/RC) Priset på koncentrat definieras som LME-priset med avdrag för smält- och raffineringslön, vilket är den ersättning smältverket får för att förädla smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas, medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker i tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av malmers metallinnehåll som utvinns vid anrikning.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

Förkortningar

Lb = pound = 0,4536 kg Troy ounce = 31,1035 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent c/Lb = cent per pound = 1/22 USD/ton SEK = svenska kronor NOK = norska kronor EUR = euro Ag = silver Au = guld Cu = koppar Ni = nickel Pb = bly Zn = zink

Årsstämma

Bolidens årsstämma hålls fredagen den 27 april 2018 i Garpenberg.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken lördagen den 21 april 2018 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast måndagen den 23 april 2018.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast fredagen den 20 april 2018 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

Ekonomisk information

27 april 2018	Rapport för första kvartalet 2018
20 juli 2018	Rapport för andra kvartalet 2018
24 oktober 2018	Rapport för tredje kvartalet 2018
13 februari 2019	Rapport för fjärde kvartalet och helåret 2018

Frågor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller epost: investorrelations@boliden.com

Läs mer på www.boliden.com

ADRESSER

Adresser

Koncernen

Boliden Group Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00

Boliden Gruvor

936 82 Boliden Tel. +46 910 77 40 00

Bolidenområdet Finnforsvägen 4 936 82 Boliden Tel. +46 910 77 40 00

Boliden Aitik Sakajärvi 1 982 92 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00

Boliden Garpenberg Kaspersbo 20 776 98 Garpenberg Tel. +46 225 360 00

Boliden Kylylahti Kaivostie 9 FI83700 Polvijärvi Finland Tel. +358 10 271 0090

Boliden Kevitsa Kevitsantie 730 FI99670 Petkula Finland Tel. +358 16 451 100

Boliden Tara Knockumber Navan C15 NH63 Co Meath Irland Tel. +353 46 908 2000

Boliden Smältverk

Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00

Boliden Kokkola Sinkkiaukio 1

FI67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111

Boliden Odda Eitrheim NO5751 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00

Boliden Harjavalta Teollisuuskatu 1 FI29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111

Boliden Rönnskär 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00

Boliden Bergsöe Gasverksgatan 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00

Boliden Marketing Office UK

No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 5QL UK Tel. +44 1926 833 010

Boliden Marketing Office Germany

Stresemannallee 4c D414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55

Boliden Marketing Office Denmark

Hvissingevej 116 DK2600 Glostrup Danmark Tel. +45 4326 8300

www.boliden.com

Bolidens årsredovisning 2017

Årsredovisningen publiceras på svenska och i en engelsk översättning. Vid eventuella avvikelser mellan de två versionerna har den den svenska versionen företräde.

Produktion: Boliden i samarbete med Narva.

Foto: Jukka Brusila (s. 1, 48), Nopphon/Shutterstock (s. 4-5), Stefan Berg (s. 6-7, 17, 44, 109), Andrew Wulf/ Unsplash.com (s. 8-9), Jeanette Hägglund (s. 28, 66, 67, 68), Lars de Wall (s. 29), Ann Lundholm (s. 34), Suvi Hallikainen (s. 35), Johanna Sjövall (s. 40, 43), Tomas Westermark (s. 46), Stefan Johansson/Shutterstock (s. 49), Daniel Olausson (s. 52), Jukka Gröndahl (s. 53), Debby Elovsson (omslag). Illustrationer: Narva Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal, 2017

Anodkoppar, även kallad blisterkoppar, är en mellanprodukt i raffinering av koppar. Anoderna innehåller förutom koppar även silver och guld, biprodukter som sedan separeras till rena ädelmetaller.