Boliden — Annual Report 2016

Mar 9, 2017

METALLER & FÖR FRAMTIDEN INNOVATION

ÅRSREDOVISNING 2016

Året i korthet

Innehåll

Introduktion
Året i korthet	b
Om Boliden	2
VD har ordet	4
Strategisk inriktning	6
Måluppfyllelse	8
Värdeskapande	10
Marknad
Marknadsutveckling	12
Marknadsposition	14
Konkurrenskraft	15
Prisutveckling	16
Intjäningsmodell	20
Bolidens verksamhet
Bolidens gruvor och smältverk	22
Koncernens utveckling	25
Affärsområde Gruvor	28
Affärsområde Smältverk	34
Hållbar utveckling	40
Medarbetare	41
Miljö	44
Samhälle	48
Affärspartner och inköp	50
Aktien	52
Riskhantering	54
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport	58
Styrelse	64
Koncernledning	66
Intern kontroll	67
Finansiella rapporter
Koncernen	68
Moderbolaget	73
Noter	74
Förslag till vinstdisposition	99
Revisionsberättelse	100
Revisorns rapport
över hållbarhetsredovisning	104
Mineralreserver och -tillgångar	105
Tioårsöversikter	110
Definitioner och branschbegrepp	117
Årsstämma	119
Adresser	120

Viktiga händelser

Under året förvärvade Boliden den finska koppar- och nickelgruvan Kevitsa – en högkvalitativ gruva som passar väl in i verksamheten.

I flera gruvor utvecklas världsledande automationsteknik som ökar säkerhet och produktivitet. I september genomfördes t.ex. världspremiären för förarlösa lastbilar 1000 meter under jord.

Boliden – metals for modern life

Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. Vår verksamhet präglas av omsorg om människa, miljö och samhälle, och vi tillhör de bästa inom hållbar gruv- och metallproduktion. Boliden har också en ledande position inom återvinning av metall. Lång erfarenhet kombinerad med utveckling av bästa tillgängliga teknik gör att våra gruvor och smältverk är väl positionerade i den globala konkurrensen. Boliden har 5 500 medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Irland och en omsättning på 40 miljarder kronor.

ÅRET I KORTHET

Trådlösa nätverk och positioneringssystem har installerats i gruvorna för att kunna lokalisera medarbetare och maskiner. Snabba nät byggs ut vilket möjliggör utökad automation.

Nickelverksamheten vid smältverket Harjavalta omorganiserades och har vidareutvecklats samtidigt som förvärvet av Kevitsagruvan ger en stabil försörjning av råmaterial.

I juni invigdes världens första elväg för tung lastbil på allmän väg. Boliden medverkar i detta projekt som vill finna mer ekonomiska och klimatsmarta transporter.

Året i korthet

Nyckeldata	2016	2015
Försäljningsintäkter, MSEK	40 316	40 242
Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK	9 881	7 112
Rörelseresultat, exkl. omvärdering av processlager, MSEK	5 094	4 010
Rörelseresultat, MSEK	5 682	3 590
Resultat per aktie, SEK	15,49	9,65
Fritt kassaflöde, MSEK	– 2 801	2 565
Investeringar, MSEK	4 127	3 650
Förvärv, MSEK	5 961	-
Sysselsatt kapital, MSEK	42 457	35 131
Avkastning sysselsatt kapital, %	15	10
Avkastning på eget kapital, %	16	11
Antal anställda, FTE	5 477	4 878
Nettoskuldssättningsgrad, %	32	23
Utdelning per aktie, SEK	5,25	3,25
Olycksfall (LTI frekvens)	7,9	8,9
Sjukfrånvaro, %	4,4	4,6
Metaller till vatten, ton (Me-ekv)	13	18
Metaller till luft, ton (Me-ekv)	100	88
Koldioxidintensitet, ton/ton	0,69	0,65
Utsläpp av svaveldioxid, kton	7,1	7,2
Antal miljöincidenter	17	14

• Försäljningsintäkterna var stabila och uppgick till 40 316 (40 242) MSEK.
• Justerat för förvärvet av Kevitsa ökade rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager med 985 MSEK till följd av högre produktion, främst inom Gruvor, och förbättrade marknadsvillkor, främst i form av högre metallpriser.
• Fritt kassaflöde, exklusive betalningen för Kevitsa, uppgick till 3 124 (2 565) MSEK. Ökningen mot ifjol berodde på högre resultat.
• Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) minskade till 7,9 (8,9) per miljon arbetstimmar.
• Under året beräknas 612 GWh överskottsvärme tillvaratagits internt och 877 GWh ha levererats till andra företag eller uppvärmning av bostäder.
• Bolidens aktiekurs steg under året med 66 procent och utvecklades därmed bättre än Stockholmsbörsen.

Från fynd till kund i en cirkulär ekonomi

Bolidens affärsmodell tar ansvar för hela värdekedjan – från prospektering och gruvdrift till återvinning och produktion av metaller.

Introduktion Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

OM BOLIDEN

2016 – utmanande start och stark avslutning

Stabil produktion, investeringar i organisk tillväxt och utvalda förvärv är grunden för Bolidens värdeskapande. Under 2016 bidrog samtliga delar till ett starkt resultat trots låga metallpriser i början av året.

miljarder SEK (4,0)

Rörelseresultat 2016, exklusive omvärdering av processlager

Förändringar i vår kapitalintensiva industri tar tid och strategin sätter förutsättningarna för långsiktig framgång. Bolidens strategi fokuserar bland annat på processtabilitet, investeringar och förvärv. Vi bygger en position med bra konkurrenskraft i varje enhet med stabil och effektiv verksamhet samtidigt som vi utnyttjar fördelarna med kombinationen av gruvor och smältverk. Uthållighet i detta arbete har givit resultat.

Vi investerar i organisk tillväxt. De stora investeringarna i Aitik och Garpenberg som gav produktivitet i världsklass i våra viktigaste gruvor och investeringarna i Rönnskär, Kokkola och Harjavalta som förbättrade förmågan att utvinna metaller ur komplexa material är exempel på detta. Under 2016 förvärvade vi också Finlands största gruva, nickel- och koppargruvan Kevitsa i norra delen av landet. Förvärvet var del i en ny satsning på nickel. Först byggde vi upp en leverantörsoch kundbas inom nickel till Harjavaltas koppar- och nickelsmältverk. Därefter förvärvades gruvan som har stora synergier med Boliden och med material som passar bra i Harjavalta.

Resultat

Rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager uppgick till 5,1 miljarder kronor att jämföra med 4,0 miljarder kronor året innan. Året inleddes med pressade metallpriser men efter halvårsskiftet förbättrades världsmarknaden och priserna steg. Tillsammans med stark produktion var det andra halvåret ett av de bästa i Bolidens historia. Jag vill speciellt framhålla den positiva utvecklingen i Garpenberg där vi 2016 gjorde ett rörelseresultat på 2,1 miljarder kronor, en följd av det stora expansions- och rationaliseringsprojektet 2011-2014 på 3,9 miljarder kronor. Tara, Bolidenområdet och nyförvärvet Kevitsa hade också hög produktion och fina resultat. Strategin för Smältverk har över åren stärkt förmågan att optimera verksamheten vilket givit god lönsamhet. Åtgärdsprogrammet i Rönnskär som pågått sedan 2014 har väsentligt förbättrat konkurrenskraften. Odda, som för fyra år sedan hade svag konkurrenskraft, har de senaste åren genomfört flera förbättringsprogram.

Även om mycket gick bra under året kan flera områden ändå förbättras; produktionen i Aitik påverkades fortsatt av låg tillförlitlighet i kritisk utrustning och ett kraftfullt åtgärdsprogram har satts in som ska ge full effekt 2018. Prospekteringsarbetet i Outokumpufältet har ännu inte gett önskat resultat och vi jobbar vidare med hög ambition i ett intressant geologiskt område. Smältverken hade god lönsamhet men samtidigt för många produktionsstörningar.

Förvärv, projekt och prospektering

Kevitsa tillsammans med Harjavalta är en stark kombination, inte bara inom nickel utan också för koppar och ädelmetaller. Förvärvet ger möjlighet att nyttja Bolidens kompetens inom malning och gruvbrytning i kalla klimat samtidigt som leveranskedjan från brytning till metallproduktion kan optimeras. Satsningen vi gör förstärker Bolidens position i Finland ytterligare och vi betraktar numera Finland som ett andra hemland för Boliden. Vid smältverket Odda renodlades verksamheten genom försäljning av aluminiumfluoridenheten. Samtidigt närmar vi oss slutet av expansionsprojektet P200, där kapaciteten ökar från 170 000 till 200 000 ton per år.

Bolidens prospektering har varit mycket framgångsrik. Årets särklassigt största prospekteringsframgång är ökningen av Garpenbergs mineralreserver som fördubblar reservlivslängden till nära 30 år. Runt Taragruvan på Irland visade sig våra traditionella metoder för prospektering i större områden inte vara framgångsrika. Vi testade då istället seismik som är vanlig inom oljeprospektering. Tekniken ledde till de första indikationerna 2012 och de efterföljande borrningarna har kunnat identifiera mineraltillgångar på 10 Mton. Även om mineraliseringen fortfarande är på den lägsta kännedomsnivån är vi entusiastiska för potentialen.

Hållbarhet

Stark balansräkning och konkurrenskraft tillsammans med långsiktighet leder till ekonomisk hållbarhet som gör att vi kan ta ansvar för medarbetare, miljö och samhälle. Våra verksamheter är riskexponerade och inom Boliden arbetar vi därför intensivt med en gemensam säkerhetskultur som bygger på övertygelsen om att alla olyckor kan förebyggas.

För att utveckla kulturen satsar vi på delaktighet av alla medarbetare vilket givit resultat i de flesta enheter. Bolidens gruvor hade 2016 den lägsta olycksfallsfrek-

Med våra värderingar som ledstjärna fortsätter utvecklingen för att även framöver tillhöra de främsta i branschen när det gäller utveckling, produktivitet och ansvarstagande.

vensen hittills men vi behöver fortfarande bli bättre. Ibland uttrycks oro för att gruvor och smältverk har negativ miljöpåverkan. Jag vill samtidigt framhålla de positiva effekterna. Flertalet av Bolidens produkter behövs i ett hållbart samhälle. Förnybara energikällor ökar samhällets behov av framförallt koppar men också zink. De som är positiva till vind- och solkraft bör därför vara lika stora anhängare av både koppargruvor och smältverk. System för fluktuerande, förnybar energi kräver avsevärda utbyggnader av eltransmission, vilket förutsätter stora mängder koppar. En av de största utmaningarna för förnybar energi är samtidigt hur denna ska kunna lagras för att möta den lika fluktuerande elkonsumtionen. Batterier i alla former blir alltmer intressanta och därmed nickel och bly som är kritiska beståndsdelar. Även tellur, platina och palladium behövs för förbättrad miljö då de används för solceller och i katalysatorer för avgasrening.

Utöver metaller som används för energisystem och infrastruktur bidrar Boliden till en hållbar utveckling genom erfarenhetsutbyte inom miljöteknik. Boliden har tillsammans med världsledande företag gjort åtskilliga tekniksprång och vi är öppna för att våra leverantörer och samarbetspartners kan använda Bolidens anläggningar som referens vid försäljning av miljöteknik över hela världen. Därigenom bidrar våra miljöförbättringar till en global hävstång med stora positiva miljöeffekter.

Ett annat område där vi ligger i framkant gäller avancerade deponier för farliga avfall. Sedan många år har vi ett underjordsförvar för restprodukter vid zinksmältverket i Odda och nu bygger vi ett liknande vid Rönnskär för vissa restprodukter från kopparframställning. Underjordsdeponier är dyra. Därför är det nödvändigt att vi fortsätter att upparbeta restprodukter för att utvinna så stor del av materialen som möjligt till olika applikationer och minimera mängden slutavfall som måste deponeras. På så sätt skapas cirkulära flöden och resursåtgången i samhället kan minimeras.

Det finns starkt stöd för gruvor och smältverk och vi arbetar hårt för att vara ett föredöme inom hållbarhet.

Vi välkomnar tuffa krav på vår verksamhet och fortfarande finns utmaningar i att minimera påverkan till luft, mark och vatten. Därför sätter vi egna prioriteringar som definierar hur vi får maximal miljöeffekt av satsade medel. Ibland ställer myndigheter krav som ger liten miljöförbättring i relation till insatserna vilket leder till ett resursslöseri som strider mot våra hållbarhetssträvanden. Boliden kommer därför jobba vidare med att påverka samhället mot att utforma förutsägbara regelverk och effektiva tillståndsprocesser för en hållbar och konkurrenskraftig industri i de länder vi är verksamma.

Innovation

Teknikutveckling och digitalisering stärker produktiviteten och vi har utvecklat en dynamisk organisation med hög innovationskraft. Tillsammans med nystartade innovationsföretag och flera av Sveriges största företag arbetar vi med nya lösningar som stärker oss, men som också kan bidra till dessa företags framgångar. Volvo hade premiär för världspressen när förarlösa lastbilar i skarp trafik under jord visades i Kristinebergsgruvan och Ericsson driver utvecklingen av 5G tillsammans med Boliden i Kankbergsgruvan. Ett annat exempel är det nystartade företaget Mobilaris, som utvecklar positioneringssystem där GPS inte fungerar, ett system som utvecklats bland annat tillsammans med oss. Långvariga samarbetspartners som Atlas Copco, Sandvik och ABB har bidragit till teknikutvecklingen där de sistnämnda har Boliden som en ledande referens inom digitalisering.

Fortsatt utveckling för ökad konkurrenskraft

Boliden genomgår en stor kulturförändring med fokus på teknik, produktivitet och säkerhet. Tack vare delegering, tydligt ledarskap och stort engagemang bland alla medarbetare har vi idag en ledande position inom flera områden. Med våra värderingar som ledstjärna fortsätter utvecklingen för att även framöver tillhöra de främsta i branschen när det gäller utveckling, produktivitet och ansvarstagande. Det är med stolthet jag konstaterar att Boliden gör ett av sina bästa år trots en svag marknad under inledningen av året.

Lennart Evrell VD och koncernchef

Metaller för det moderna samhället

Vi fokuserar på hållbar metallproduktion och vår vision är att tillhöra de främsta i branschen när det gäller utveckling, produktivitet och ansvarstagande.

Genom att tillföra, förädla och återvinna samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin. Vi verkar för en optimal resurs- och materialhantering i alla steg av värdekedjan och strävar mot en hållbar utveckling när det gäller säkerhet, miljöprestanda och affärsetik.

VISION AFFÄRSIDÉ VÄRDERINGAR

Entusiasm för förbättringar

Vi arbetar systematiskt med att ständigt utveckla våra produkter, processer och relationer.

Ansvar för värdekedjan

Varje medarbetare ansvarar för att kontinuerligt förbättra och standardisera arbetssätt i sin del av värdekedjan.

Personligt engagemang Våra medarbetare uppmuntras att ta ansvar och överträffa de krav och förväntningar som ställs på oss.

Utveckla en stabil och effektiv verksamhet byggd på starkt ansvarstagande

Boliden arbetar kontinuerligt med att öka produktiviteten, bland annat genom stabila processer och fokus på en god säkerhetskultur. Under året har exempelvis expansionen vid smältverket Odda fortsatt mot en produktionskapacitet på 200 kton zink per år. Vidare har det fattats beslut om investering i en ny krosstation i Aitikgruvan för ökad tillgänglighet.

STRATEGI

Investera i konkurrenskraft och organisk tillväxt

Boliden satsar betydande resurser i såväl prospektering som expansionsinvesteringar vid befintliga gruvor och smältverk. I Garpenberg nåddes 2.6 Mton anrikad volym vilket överskrider målet i expansionsprojektet. Dessutom har stora delar av Garpenbergs mineraltillgångar uppgraderats till mineralreserver och en ny antagen mineraltillgång har presenterats vid Tara vilket förlänger gruvans livslängd.

Förvärva projekt och producerande verksamheter

Boliden utvärderar förvärvsmöjligheter gällande både gruvor i drift och nya gruvprojekt. Under året förvärvades den finska kopparnickelgruvan Kevitsa, som har stora synergier med Bolidens verksamhet. Kevitsa tillför också en stabil nickelförsörjning till smältverket Harjavalta.

Mål som driver utvecklingen

Finansiella mål

Avkastning på investeringar Avkastning på investeringar ska vara minst 10 procent (NPV) MSEK 0 10 000 20 000 30 000 40 000 12 13 14 15 16 0 5 10 15 20 % ● Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital Mål ● ● ●

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 15 (10) procent. Under perioden 2012–2016 har avkastningen i genomsnitt legat på 10 procent per år. Investeringar som genomförs ska uppvisa hög avkastning och ligga i linje med Bolidens strategi och tillgängliga resurser. Projektens internränta ska vara högre än Bolidens vägda kapitalkostnad (WACC) med justering för riskpåslag.1)

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuldsättningsgraden ska vara högst 20 procent under högkonjunktur

Nettoskuldsättningsgrad Mål

Vid utgången av 2016 var nettoskuldsättningsgraden 32 (23) procent. Ökningen mot 2015 förklaras av förvärvet av Kevitsa.

Utdelning

Utdelningen ska motsvara en tredjedel av nettoresultatet

Utdelningsandel

Mål

Föreslagen utdelning är 5,25 (3,25) SEK per aktie motsvarande 33,9 (33,7) procent av årets resultat. Under 2012–2016 uppgick utdelningsandelen till 33,8 procent av periodens sammanlagda nettoresultat.

Sociala mål till 2018

Olycksfall

Boliden har som mål att till 2018 ha noll olycksfall med frånvaro varje månad

• LTI-frekvens inklusive entreprenörer
• LTI-frekvens för egen personal
• Mål 2018

Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) minskade 2016 från 8,9 till 7,9 per miljon arbetstimmar. Under året har det proaktiva säkerhetsarbetet intensifierats. Olycksfallsfrekvensen hos Bolidens entreprenörer minskade dessutom kraftigt.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3,0 procent 2018

Under 2016 minskade sjukfrånvaron från 4,6 till 4,4 procent. Under året har fokus legat på att öka chefers engagemang i att förebygga och rehabilitera vid ohälsa.

Jämställdhet

Andelen kvinnliga medarbetare ska vara minst 20 procent 2018

● Andel kvinnliga medarbetare ● Mål 2018

Antalet kvinnor i Boliden, räknat som FTE, var 976 (867) vilket ger en oförändrad andel på 17,8 (17,8) procent av medarbetarna. Andelen kvinnor bland nyanställda var 17 (22) procent under året.

1) WACC före skatt är satt till 12 procent nominellt vilket motsvarar 10 procent realt. Kalkyler för stora och långsiktiga projekt görs normalt i reala termer. Kalkylerna baseras på prognoser över räntor, metallpriser, växelkurser, inflation och andra relevanta antaganden grundade på intern analys och externa bedömningar.

Utifrån Bolidens strategi har koncernen övergripande mål för att skapa långsiktigt värde för aktieägarna, vilket förutsätter ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. En viktig framgångsfaktor är teknisk innovation som möjliggör hög lönsamhet, säkra arbetsplatser och bra miljöprestanda.

Miljömål till 2018

Utsläpp av metaller till vatten Utsläppen av metaller till vatten ska minska med 25 procent från 2012 till 2018

Miljöpåverkan till följd av metaller (Me-ekv) till vatten har minskat med 40 procent jämfört med basåret 2012. Utsläppen av metaller med hög toxicitet (kvicksilver, kadmium och arsenik) har sänkts under 2016. Rönnskärs nya vattenreningsverk ger sänkta metallutsläpp av bl a zink och bly.

Utsläpp av metaller till luft Utsläppen av metaller till luft ska minska med 10 procent från 2012 till 2018

Miljöpåverkan till följd av metaller (Me-ekv) till luft har ökat med 9 procent jämfört med basåret 2012. Utsläppen av koppar, kvicksilver och kadmium har minskat, medan utsläppen av bly varit förhöjda under året.

Utsläpp av svaveldioxid

Utsläppen av svaveldioxid till luft ska minska med 10 procent från 2012 till 2018

● Utsläpp av svaveldioxid till luft ● Mål 2018

Utsläppen av svaveldioxid till luft har minskat med 14 procent jämfört med basåret 2012. Minskningen från föregående år förklaras till största delen av Bolidens investering i en ny konverter på smältverket i Kokkola.

Koldioxidutsläpp

Koldioxidintensiteten ska 2018 vara max 0,77 ton CO² per ton producerad metall

Koldioxidintensiteten har ökat från 0,65 till 0,69 sedan Kevitsa integrerats i redovisningen. Höjningen förklaras av att produktionen i en dagbrottsgruva inklusive anrikning är mer energiintensiv samt att indirekta utsläpp av koldioxid från finsk elproduktion är högre än genomsnittet i Bolidens övriga enheter.

Miljöincidenter

Boliden har som mål att till 2018 ha noll miljöincidenter varje månad

● Miljöincidenter per månad ● Mål 2018

Antalet miljöincidenter har ökat till 1,4 (1,2) per månad. Under året inträffade 17 (14) miljöincidenter, 9 berör utsläpp till vatten, 5 otillåtna luftföroreningar och 2 rör avfallshantering. Ingen av dessa händelser bedöms ha gett bestående skada eller betydande miljöpåverkan. En händelse är ett brott mot kulturmiljölagen. Läs mer i GRI-bilaga.

Boliden har en nollvision när det gäller miljöolyckor och -incidenter. Miljötillstånden inom Bolidens enheter har varierande utformning. Om någon tillståndsgräns överskrids rapporteras detta till berörda myndigheter. Rapporterade miljöincidenter signalerar att något har hänt som behöver uppmärksammas oavsett om miljöskada har uppkommit eller inte. Under 2016 har Boliden ändrat nyckeltalets benämning från miljöolyckor till miljöincidenter eftersom majoriteten av händelserna inte ger upphov till betydande miljöpåverkan. För att minska antalet miljöincidenter krävs stabila processer i alla delar av värdekedjan och ett fokuserat arbete med rutiner, riskbedömningar, åtgärdsplaner och förbättrad teknik.

Läs mer på www.reports.boliden.com

Så skapar vi värde

Finansiellt kapital
	2016	2015
Investeringar1), MSEK	4 127	3 650
Sysselsatt kapital, MSEK	42 457	35 131
Nettoskuldsättningsgrad, %	32	23

Verksamhet

• 6 gruvområden
• 5 smältverk

Intellektuellt kapital

• Patent för t ex elektronikåtervinning, prospekteringstekniker, automation
• Prospekteringsrättigheter
• Miljötillstånd
• Efterbehandlingskompetens
• New-Boliden-Way-filosofin
• FoU-samarbeten med universitet, högskolor och leverantörer

Humankapital

• Antal anställda [FTE]: 5 477 (4 878) st
• Entreprenörer
• Samarbetspartner

Socialt/Relationskapital

• Samverkan och dialog med prioriterade intressentgrupper
• Långsiktiga utvecklingssamarbeten med affärspartner
• Medverkan i branschorganisationer

Naturresurser

	2016	2015
Mineraltillgångar2), Mton	2 260	2 177
Mineralreserver2), Mton	1 450	1 312
Skog och mark, ha	22 600	20 900
Energi, TWh	6,2	5,6
Vatten, Mm3	140	150
Avverkade gruvkoncentrat (primärmaterial), kton Återvunnet material	2 372	2 357
(sekundärmaterial), kton	299	297

1) Exklusive förvärv: Kevitsa 2016 (5 961 MSEK).

2) Mineraltillångar inluderar kända och indikerade tillgångar. Mineralreserver inkluderar bevisade och sannolika reserver. För fullständiga uppgifter om mineralreserver och tillgångar, se sidorna 105–109.

Insatser Affärsmodell

Boliden skapar stabila och långsiktiga värden för aktieägare, medarbetare, kunder, leverantörer och lokalsamhället. Genom att tillföra resurser och effektivt förädla samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller som efter användning återvinns, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin.

		) sid 45
Miljöpåverkan från gruvor
	2016	2015
Gråberg, Mton	52	32
Anrikningssand, Mton	47	42
Utsläpp till luft:
CO² , kton	313	227
Utsläpp till vatten:
Metaller, ton Me-ekv	2,1	2,5
Kväve, ton	256	216
Avfall:
Icke-farligt, kton	12	11
Farligt, kton	4	4

Metaller finns i stort sett överallt i samhället – i byggnader, fordon, kraftverk, elektronikprodukter och system för tele- och datakommunikation. I takt med allt fler fattiga länders utveckling mot en högre levnadsstandard har efterfrågan på två viktiga metaller för Boliden – zink och koppar – fördubblats de senaste 25 åren.

Miljöpåverkan från smältverk
	2016	2015
Utsläpp till luft:
Metaller, ton Me-ekv	100	88
SO² , kton	7	7
CO² , kton	685	662
Utsläpp till vatten:
Metaller, ton Me-ekv	11	15
Kväve, ton	44	45
Avfall:
Icke-farligt, kton	240	228
Farligt, kton	822	821

1) Avser metall i koncentrat.

2) Ingår från 1 juni 2016. 3) Ingår från 1 juli 2015.

4) För mer information och förklaringar, se separat GRI-rapport (avsnitt EC1).

Utfall

Produkter
Produktion Gruvor1)	2016	2015
Zink, kton	329	299
Koppar, kton	103	85
Bly, kton	63	62
Nickel2), kton	7	-
Guld, kg	5 766	4 922
Silver, kg	446 826	418 489
Tellur, kg	38 680	33 000
Produktion Smältverk	2016	2015
Zink, kton	461	469
Koppar, kton	336	332
Bly och blylegeringar, kton	74	71
Nickel i skärsten3), kton	31	17
Guld, kg	17 638	17 608
Silver, kg	609 151	664 521
Aluminiumfluorid, kton	32	31

Ekonomiska effekter 4) (MSEK)

• Inköp: 30 340 (33 304)
• Löner till medarbetare: 3 925 (3 480)
• Utdelning till aktieägare: 1 436 (889)
• Ränta till långivare: 311 (238)
• Skatter och avgifter: 1 135 (715)
• Kvar i Boliden: 1 688 (1 677)

Sociala effekter

• Direkta och indirekta arbetstillfällen i Sverige, Finland, Norge och Irland: 25 300 st
• Engagemang och värdeskapande i lokalsamhällen
• Fungerande samhällsstruktur
• Ökad mångfald och jämställdhet i arbetslivet
• Medverkan i gymnasial och högre utbildning
• Geografiska hinder som stör rennäringen • Frekvens av arbetsmiljöolyckor med
• frånvaro, LTI: 7,9 (8,9)
• Sjukfrånvaro från arbete: 4,4 (4,6) %

Modellen utgår från International Integrated Reporting Councils (IIRC) ramverk. Det primära syftet med modellen är att förklara hur koncernen skapar långsiktigt värde.

Gynnsam prisutveckling för basmetaller

Metallpriserna steg under året och valutautvecklingen var gynnsam. Zinkpriset steg till höga nivåer. Priset på koppar ökade men hölls tillbaka av ökat utbud. Nickelpriset hölls tillbaka av höga lager trots god efterfrågan.

Läs mer om prisutvecklingen 2016 ) sid 16–19

Marknadsutveckling 2016

Den globala efterfrågan på zink, koppar och nickel ökade och tillväxten var högre än under 2015. Utbudet av koppar översteg efterfrågan och kopparpriset hölls tillbaka fram till fjärde kvartalets början. Utbudet från världens zinkgruvor begränsades av temporära stängningar, av att stora gruvor stängdes 2015 och smältverksproduktionen sjönk . Det fick zinkpriset att stiga kraftigt från låg nivå. Den globala nickelefterfrågan ökade då framförallt kinesiska produktionen av rostfritt stål tog fart samtidigt som utbudet av nickel från Kina begränsades, produktionskapacitet stängdes temporärt i världen och tillgången till återvunnet nickel i skrot var lägre än under fjolåret. Trots underskott på metall var nickelpriset lågt då lager av nickel forfarande var höga. Priserna på ädelmetaller steg fram till mitten av året och sjönk därefter som en följd av dollarns förstärkning och marknadens sentiment.

Ekonomisk tillväxt i världen

Efterfrågan på metaller växer snabbast i länder där BNP per capita ligger i intervallet 5 000–15 000 USD då samhällen utvecklas från jordbrukssamhällen till industrisamhällen. En hög andel av världens befolkning bor i länder med BNP per capita under 5 000 USD och världens behov av metaller väntas bestå under lång tid. Mogna ekonomier står fortfarande för en betydande del av efterfrågan i världen men har svag tillväxt. De mogna ekonomiernas metallbehov kan samtidigt tillgodoses med återvunnen metall i högre grad än i utvecklingsländer.

Konjunkturmönster

Alla gruvor har begränsad livslängd och utbudet minskar om inte nya gruvor tas i drift. För att motivera investeringar i nya gruvor krävs antaganden om tillräckligt höga framtida priser för att projekten ska

Drivkrafter

Faktorer som driver efterfrågan på metaller och därmed påverkar prissättningen

ÖKAT VÄLSTÅND I TILLVÄXTLÄNDER

INDUSTRINS AKTIVITETSNIVÅ

URBANISERING

INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR

FORDONS-MARKNADENS UTVECKLING

BNP/capita 2016

Värden anges avrundat i USD PPP konstanta priser. Källa: Oxford Economics vara lönsamma. När metallpriserna är låga läggs gruvor med höga kostnader i malpåse eller stängs permanent.

Många kopparsmältverk har byggts under de senaste tio åren, framförallt i Kina och det har varit överkapacitet. Smältlönerna har därför varit låga under en längre tid men de vände upp för några år sedan då åtskilliga koppargruvor öppnades och andra expanderade. Sedan dess har koppargruvorna haft lägre lönsamhet och smältverken högre. Utbyggnaden av zinkssmältverk i Kina har varit snabb men gruvprojekt utöver expansioner har varit få. Marknaden

har pendlat mellan överskott och underskott på metall och koncentrat de senaste åren och smältlönerna har varierat. Under 2015 stängde stora zinkgruvor permanent och några har tillfälligt minskat produktionen. Det finns gruvprojekt som startar inom några få år men nettotillskottet av gruvkapacitet är begränsat.

Investeringarna i nickelgruvor och nickelsmältverk har varit omfattande de senaste åren och det har varit överskott på metall. Under 2016 har efterfrågan stigit, det har varit underskott på metall men lagernivån för metall är hög och håller tillbaka priset.

OM PRISSÄTTNING

Metaller

Priset på koppar, zink och bly sätts dagligen på London Metal Exchange (LME). Utöver priset tillkommer normalt premier vars nivå styrs av den lokala balansen mellan metallefterfrågan och smältverkskapacitet samt fraktkostnader och betalningsvillkor. Guld och silverpriserna sätts på liknande sätt på London Bullion Market Association (LBMA).

Koncentrat

Priset på koncentrat är LME-priset minskat med en så kallad smältlön (TC, Treatment Charge) och beräknas på den del av koncentratets metallinnehåll som är betalbar nivå vilket anges som villkor mellan gruvor och smältverk. Det smältverken kan utvinna utöver betalbar nivå kallas fri metall. Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan styr prissättningen mellan gruvor och smältverk.

Utveckling på delmarknader 2016

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller drivs i huvudsak av den globala industrins aktivitetsnivå, utvecklingen inom infrastruktur och byggmarknad (Byggmarknadens investeringar) samt fordonsmarknaden.

DELMARKNAD	GLOBALT	KINA	USA	EUROPA
Industrins aktivitetsnivå	Lägre tillvättakt	Oförändrad tillväxttakt	Lägre tillväxttakt	Lägre tillväxttakt
Byggmarknadens investeringar	Oförändrad tillväxttakt	Hög men avtagande tillväxttakt	Lägre tillväxttakt	Stigande från låg nivå
Fordons produktion	Högre tillväxttakt	Högre och mycket god tillväxttakt	Lägre tillväxttakt	Lägre men god tillväxttakt

BNP-tillväxt 2016

Källa: Internationella Valutafonden

Gruvföretag – zink

Gruvföretag – koppar

Smältverksföretag – zink

Smältverksföretag – koppar

expansionen.

Boliden är det sjätte största smältverksföretaget i världen inom zink. Smältverket Kokkola är en stor zinkproducent och smältverket Odda en mellanstor efter genomförandet av den pågående

Smältverket Rönnskär är en stor kopparproducent och världsledande inom elektronikåtervinning. Smältverket Harjavalta är en mindre kopparaktör och det största nickelsmältverket i Västeuropa.

Boliden är en mindre gruvaktör inom koppar men har en stark position i Europa. Aitik är en stor gruva med låga halter, med världsledande produktivitet och intäkter från guld och silver. Kylylahtigruvan är en liten gruva med höga halter. Kevitsa är en gruva med god produktivitet och huvudmetallerna är nickel och koppar.

Marknadsposition

Boliden är världens femte största gruvföretag inom zink. Tara och Garpenberg är stora zinkgruvor i internationell jämförelse. Gruvorna i Garpenberg och Bolidenområdet har intäkter från flera andra metaller som silver, guld, bly och koppar medan Tara på Irland har låga intäkter från bimetaller.

Boliden är ett av världens största gruv- och smältverksföretag inom zink, en mindre aktör inom koppar och har på kort tid byggt upp en position inom nickel. Boliden har en ledande marknadsposition inom elektronikåtervinning och en framträdande position i Europa inom återvinning av bly.

Tio största gruvaktörerna inom zink

Tio största gruvaktörerna inom koppar

Tio största smältverksaktörerna inom zink

Tio största smältverksaktörerna inom koppar

Gruv- och smältverksföretag – nickel

Boliden har producerat nickel sedan många år i ett samarbete med ett av världens största nickelföretag. Under 2015 avslutades samarbetet och Boliden byggde upp ett eget nätverk av koncentratleverantörer och kunder för Bolidens nickelprodukt som kallas skärsten. Med köpet av gruvan Kevitsa i Finland har Boliden samma struktur inom nickel som inom koppar och zink, en integrerad affärsmodell med gruvor och smältverk där de egna gruvorna står för en betydande andel av koncentratbehovet.

Gruv- och smältverksföretag – bly

Boliden är ett betydande gruvföretag i världen inom bly och av medelstorlek som smältverksföretag för primärbly. Boliden har också en betydande position inom blyåtervinning i Europa genom smältverket Bergsöe.

KÄLLA: WOOD MACKENZIE DEC 2016

Konkurrenskraft

Metaller handlas och prissätts på globala börser. Konkurrenskraftiga kostnader och hållbara processer är kritiska för långsiktig framgång då metallerna väsentligen produceras och handlas i ren form utan unika egenskaper.

Till skillnad från rena metaller handlas inte gruvkoncentrat över börser utan prissätts av ledande aktörer som kommunicerar sina villkor på årsbasis, så kallade vägledande kontrakt. Gruvornas konkurrenskraft – kostnad per ton metall – är väl kända av marknadens aktörer då fristående analysföretag regelbundet sammanställer information om kostnadsnivån som kallas cash cost. Gruvor med stark konkurrenskraft

har ofta höga halter, avsevärda intäkter från bimetaller, fördelaktig infrastruktur och låga kostnader. Smältverkens konkurrenskraft jämförs oftast med måttet cash margin som är ett mer jämförbart mått då smältverken utvinner flera metaller och biprodukter. Smältverkens konkurrenskraft är beroende av kostnadsläge, stabila processer och utvinning av flera metaller och biprodukter utöver huvudmetallen.

Garpenberg och Bolidenområdet har stora intäkter från flera metaller och redovisas enligt pro rata costing. Tara redovisas enligt normal costing. Garpenbergs produktivitet är bland de bästa i världen och Tara har hög produktivtet enligt Wood Mackenzie.

Aitik har låg cash cost till följd av världens högsta produktivitet. Kylylahtis cash cost i diagrammet baseras på Bolidens egna beräkningar. Kevitsa är en nickeloch koppargruva med bi-metaller. Kevitsa tillhör den bättre hälften av industrin på cash cost kurvan för nickel. Bolidens egen beräkning visar att Kevitsa ligger nära 70:e percentilen på cash cost kurvan för koppargruvor.

Cash cost i gruvindustrin Cash margin för smältverk

Kokkola och Odda ligger nära mitten på cash margin kurvan för världens zinksmältverk.

Koppar – cash margin för smältverk

Rönnskär har stor försörjning av material för återvinning. Harjavalta har stora intäkter från nickel.

För definitioner av begreppen ) sid 117

Diagrammen baseras på analysföretaget Wood Mackenzies uppskattningar och antaganden och kan skilja sig från Bolidens egna uppgifter för cash cost per gruva på grund av skillnader i grunddata. Det finns en rad definitioner av cash cost. Gruvors diagram visar composite costing där gruvor redovisas antingen enligt pro-rata eller normal costing. Vid pro-rata delas kostnaderna upp mellan de olika metallerna och i normal costing minskas kostnaderna med nettointäkterna från bi-metaller.

Zinkmarknaden 2016

50:e percentilen 75:e percentilen 90:e percentilen

Minpris Genomsnittspris Maxpris

Global efterfrågan

13,6

MTON (+2,3%) I Kina ökade efterfrågan med drygt 3 procent och stod för cirka 47 (47) procent av global efterfrågan. I övriga världen ökade efterfrågan med cirka 1,5 procent. Efterfrågan var högre än metallproduktionen.

Genomsnittspris

USD/TON (+9 %)

Vid årets början var priset nere på cash cost nivån för högkostnadsgruvor kring 1500 USD per ton men under våren började priset stiga och var vid årets slut 2558 (1600) USD per ton, en uppgång med cirka 60 procent från årsskiftet.

Global gruvproduktion

MTON (-6,9%) 11,6

Gruvproduktionen av zink i koncentrat sjönk kraftigt från fjolåret då stora gruvor stängde permanent och temporärt under 2015. I Kina ökade produktionen med knappt 4 procent. I samtliga övriga regioner sjönk produktionen med undantag av Afrika. I Australien minskade produktionen med 45 procent till följd av att en stor gruva stängde.

Global smältverksproduktion

13,4 217

MTON (-2,2%)

Produktionen i Kina ökade med 1 procent och villkoren för de kinesiska smältverken försämrades löpande under året. Kinas andelen av global produktion ökade till 45 (43) procent. I övriga världen sjönk produktionen med cirka 4 procent. Smältverksproduktionen var lägre än metallefterfrågan.

Spotmetallpremier i Europa

136

USD/TON (–4%)

De europeiska metallpremierna sjönk något under året. Enligt analysföretaget CRU sjönk zinkpremierna i Europa med i genomsnitt 4 procent jämfört med fjolåret. Tillgängligheten för metall i Europa var god under året trots en begynnande knapphet på gruvkoncentrat globalt.

Realiserad smältlön (TC) i kontrakt

USD/TON KONCENTRAT (-12% ) Smältlönerna i kontrakt sjönk jämfört med fjolåret och i genomsnitt var smältlönerna inklusive prisdelning av metallprisförändringar cirka 12 procent lägre. Spotsmältlönerna för importerat koncentrat till Kina började sjunka redan i slutet på 2015 och föll ytterligare under 2016 till en låg nivå.

Cash cost zink

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka handelsdagar har zinkpriset i svåra konjunkturlägen sjunkit ned mot 60:e percentilen där 40 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt

har priserna vid svaga marknadslägen varit nära 90:e percentilen för zink. Under 2016 stärktes USD ytterligare mot många valutor vilket fick de lokala kostnaderna mätt i USD att sjunka och cash cost i 90:e percentilen bedöms ha sjunkit till cirka 1600 (1 670) USD per ton.

KÄLLA: CRU JAN 2017

Kopparmarknaden 2016

Spotpris i Europa

50:e percentilen Minpris 75:e percentilen Genomsnittspris 90:e percentilen Maxpris

Global efterfrågan

22,2

MTON (+2,2%)

I Kina ökade efterfrågan med ca 4,5 procent och stod för 48 (47) procent av global efterfrågan.I övriga världen var efterfrågan oförändrad. I flera mogna ekonomier sjönk efterfrågan men i Europa ökade den med cirka 1 procent. Efterfrågan var något lägre än metallproduktionen.

Global gruvproduktion (koncentrat)

15,9

MTON (+5,7%)

I Sydamerika ökade produktionen med cirka 9 procent. I övriga världen ökade produktionen med undantag av Afrika där gruvor temporärt har stängt pga det låga kopparpriset. Störningarna för helåret var mindre jämfört med de senaste åren men de ökade i fjärde kvartalet.

Global smältverksproduktion

22,6

MTON (+1,9%)

I Kina uppgick ökningen till cirka 8 procent och andelen av globala produktionen var 35 (33) procent. Produktionen i övriga världen sjönk med cirka 1 procent. Produktionen var något högre än metallefterfrågan.

Genomsnittspris

4 863

USD/TON (–12%)

Priset var lågt och sjunkande under en stor del av året men steg i fjärde kvartalet vilket sammanföll med nyheter om störningar i gruvproduktionen och goda signaler kring efterfrågan i Kina. Vid årets slut var priset 5523 (4702) USD/ton, 17 procent högre än i slutet på 2015.

Spotmetallpremier i Europa

45

USD/TON (+3%) Tillgängligheten till metall i Europa var fortsatt god och spotpremierna förblev låga.

Smältlön (TC) i kontrakt

97,35

USD/TON KONCENTRAT (-9% )

Smältlönerna i kontrakt sjönk men nivån var fortsatt historiskt hög. Utbudet från gruvor blev något större än förväntat och spotsmältlönerna förblev höga fram till slutet på året då störningarna i gruvor tilltog och de sjönk.

Cash cost koppar

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka tillfällen har kopparpriset sjunkit ned mot 80:e percentilen där 20 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt har priserna vid svaga marknadslägen

varit högre än 90:e percentilen för koppar. Under 2016 stärktes USD ytterligare mot många valutor vilket fick de lokala kostnaderna mätt i USD att sjunka och cash cost i 90:e percentilen bedöms ha sjunkit till cirka 4 100 (4490) USD per ton.

Nickelmarknaden 2016

Global efterfrågan

MTON (+6,9%) USD/ton 2,0

Den globala nickelefterfrågan steg med cirka 7 procent då produktionen av rostfritt stål ökade kraftigt i Kina och tillgången på nickel i skrot globalt var lägre jämfört med fjolåret. I Kina ökade nickelefterfrågan med cirka 10 procent och i övriga världen med cirka 4 procent.

Cash cost nickel

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsproducenter Nickelpriset har sällan gått under cash cost vid 75:e percentilen men höga lager har pressat ned nickelpriset ännu lägre under 2016.

Den stärkta USD under 2016 har fått lokala lokala kostnaderna mätt i USD att sjunka och cash cost i 75:e percentilen bedöms ha sjunkit till 10100 (12 300) USD per ton. I 90:e percentilen var cash cost 11900 (15000) USD per ton.

Global gruvproduktion

MTON (0%)

Gruvproduktionen var oförändrad jämfört med ifjol. Gruvkapacitet stängdes temporärt till följd av det låga nickelpriset och svaga lönsamheten.

Global smältverksproduktion

MTON (0%)

Genomsnittspris

9 609

USD/TON (–19%)

i slutet på 2015.

Priset var lågt hela året, nedpressat av höga lager men steg något under andra halvåret. Vid årets slut var priset 9964 (8780) USD/ton, 13 procent högre än

Smältverksproduktionen var oförändrad jämfört med fjolåret. I Kina minskade produktionen med cirka 3 procent och den ökade i övriga världen med cirka 1 procent. Det var underskott på metall för första gången sedan 2011 men det fanns stora lager av nickel i marknaden.

Blymarknaden 2016

Genomsnittspris Bly

BLY USD/TON (+5 %) 1 872

Global blyefterfrågan uppgick till 11,5 Mton, en ökning med cirka 3 procent under 2016. Efterfrågan på batterier till nybilsmarknaden ökade snabbare än ersättningsmarknaden. Blyefterfrågan i Kina ökade med cirka 2 procent mot fjolåret. Produktionen var i nivå med metallefterfrågan.

Marknaderna för ädelmetall och svavelsyra 2016

Valutautvecklingen 2016

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Svavelsyra CFR NW Europa, kontrakt 6 månader

USD fortsatte att stärkas mot de flesta valutor i världen även under 2016 vilket till hög grad beror på en förväntan att marknadsräntorna vänder uppåt först i USA då landet ligger före andra västländer i ekonomisk återhämtning. USD/ SEK var i genomsnitt 8,56 (8,44) och uppgick vid årets slut till 9,10 (8,35). Även mot EUR var SEK något svagare och var i genomsnitt 9,47 (9,36). Vid årets slut uppgick EUR/SEK till 9,57 (9,14).

Diagrammet till vänster visar valutakursutvecklingen för valutor mot USD där länderna har betydande gruvproduktion inom koppar och zink. Staplarna illustrerar förändringen på ett år och tre år. En hög andel av gruvors kostnader är i lokal valuta och intäkterna i USD.

Boliden har haft ett positivt stöd av valutautvecklingen vilket även gäller många av konkurrenterna de senaste tre åren. Under 2016 försvagades SEK ytterligare mot USD men det finns viktiga gruvnationer där valutan har stärkts mot USD under året. Exempel är Chile och Peru vilka är stora länder inom koppar. Rysslands valuta har försvagats kraftigt senaste tre åren men stärktes under 2016.

Intjäningsmodell

Metallmarknaden består av två delmarknader, en för råmaterial som säljs från gruvor till smältverk, och en för metaller som främst säljs till industrikunder. Bolidens smältverk har kapacitet för betydligt större volymer än Bolidens gruvor producerar och avsevärda volymer koncentrat köps från externa gruvor. Bolidens integrerade affärsmodell medför synergier inom råvaruplanering och förmågan att utvärdera externa leverantörer av råmaterial. Modellen ger också stabilare intjäning för koncernen, då gruvor och smältverk ofta har olika cykler för intjäning.

Gruvor

Bolidens affärsområde Gruvor producerar metallkoncentrat. Försäljningsintäkterna påverkas av malmtonnage, metallhalter, utbytet i anrikningsprocessen, samt priset på koncentraten i USD och valutarörelser.

Bruttoresultatet har normalt samma värde som försäljningsintäkterna eftersom Gruvor inte har någon ingående råvara. Koncentratpriset är en effekt av världsmarknadspriset på den rena metallen och det betalbara metallinnehållet (den andel metall i koncentraten som gruvorna kan ta betalt för), med avdrag för såväl smält- och raffineringslöner (TC och RC) som för metallföroreningar i koncentratet (straff). Nivåerna på TC, RC och straff fastställs via förhandlingar mellan gruvor och smältverk.

Rörelseresultatet är bruttoresultatet med avdrag för rörelsekostnader, främst personal, förnödenheter, reservdelar, externa tjänster, energi och avskrivningar.

En enskild gruva har naturliga variationer i halter, gråbergsinblandning, energibehov vid olika djup, underhåll av utrustning och andra faktorer vilket medför att resultat varierar över tid. Ofta är dessa variationer kända lång tid i förväg och finns väl definierade i så kallade "life of mine"-planer. Boliden ger guidning för större halt- och volymförändringar i de större gruvorna.

Smältverk

Bolidens affärsområde Smältverk producerar rena metaller. Bruttoresultatet är skillnaden mellan försäljningsintäkten (LME-priset plus lokala premier) och priset för råvaran.

Bruttoresultatet består av smält-och raffineringslöner (från koncentrat och sekundära råmaterial), straff (ersättningar för föroreningar), metallpremier, intäkter för så kallade fria metaller och intäkter för biprodukter. Metallpremien styrs av regionalt utbud och efterfrågan och utgör en lokal justering av LME-priset och inkluderar transport, speciella legeringar och betalningsvillkor. Fria metaller uppstår då utbytena i anriktningen gör att smältverken producerar mer metall än det betalbara metallinnehållet i inköpta koncentrat. Biprodukter som utvinns i processerna, som svavelsyra, är också viktiga intäkter.

Rörelseresultatet utgörs av bruttoresultatet minus rörelsekostnader för personal, förnödenheter, externa tjänster, energi och avskrivningar. Rörelseresultatet redovisas exklusive omvärdering av smältverkens processlager (PIR) för att ge en bättre bild av den underliggande utvecklingen.

Smältverk har till skillnad från gruvor en liknande produktionssituation över tid med undantag för underhållsstopp med varierande längd. Ett enskillt smältverk har mindre stopp varje år och genomför större underhåll med 3 till 10 års intervall. Boliden ger guidning för underhållsstopp för det kommande året.

INTJÄNINGSMODELL

Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk

A Anrikat tonnage P Produktion R Rörelseresultat* M Medelantal anställda

*) exkl omvärdering av processlager

Boliden har 90 års erfarenhet av prospektering, gruvbrytning och metallproduktion. Med egna gruvor och smältverk kan kvaliteten säkerställas genom hela värdekedjan. Denna bredd ger synergieffekter som säkrare leveranser och stabilare intjäning, och gör oss väl positionerade på en föränderlig metallmarknad. Säkerhets- och miljöaspekterna inom branschen är viktiga – gruvor och smältverk av hög kvalitet erbjuder säkra arbetsplatser och ger minimal påverkan på den omgivande miljön.

GRUVOR

Aitik

Produktivitet i världsklass

Aitik är en stor koppargruva med malm som innehåller koppar, guld och silver. Allt kopparkoncentrat levereras till Bolidens smältverk Rönnskär. Stora volymer, rationella metoder och hög automatiseringsgrad gör Aitik till världens mest produktiva koppardagbrott.

A 36 051 (36 361) kton R 222 (183) MSEK M 698 (647) FTE

Bolidenområdet

Mineralrika gruvor på historisk mark Bolidenområdet består av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg, samt dagbrott i Maurliden. I alla gruvor utom Kankberg bryts malm innehållande zink, koppar, bly, guld och silver. I Kankberg bryts guldmalm med biprodukten tellur. Koncentraten levereras främst till Bolidens smältverk.

A 2 138 (1 879) kton R 548 (108) MSEK M 611 (580) FTE

Kylylahti

Koppargruva i geologiskt intressant område Underjordsgruvan Kylylahti, som förvärvades 2014, producerar koppar, guld och zink. De geologiska förutsättningarna möjliggör synergier med Bolidenområdet inom prospektering, gruvbrytning och metallurgi. Koncentraten levereras främst till Bolidens smältverk Harjavalta.

A 797 (733) kton R –28 (74) MSEK M 121 (114) FTE

Tara

Europas största zinkgruva

Tara är Europas största zinkgruva, den åttonde största i världen och står för hälften av Bolidens zinkkoncentrat. En ny antagen mineraltillgång har dessutom presenterats som förlänger gruvans livslängd. Zinkkoncentrat levereras främst till Bolidens smältverk, medan blykoncentratet levereras till europeiska blysmältverk.

Garpenberg

En av världens modernaste gruvor

Garpenberg har den högsta produktiviteten av världens underjordsgruvor för zink. Här bryts komplex sulfidmalm som innehåller zink och silver med biprodukter bly, koppar och guld. Metallkoncentraten levereras främst till Bolidens smältverk Kokkola och Rönnskär samt till europeiska blysmältverk.

A 2 622 (2 367) kton R 2 063 (1 452) MSEK M 424 (420) FTE

Kevitsa

Bolidens senaste förvärv

Boliden förvärvade 2016 dagbrottsgruvan Kevitsa, i norra Finland. Gruvan startade 2012 och är fortfarande i en upprampningsfas. Här produceras koncentrat innehållande nickel, koppar, guld, platina och palladium. Koncentratet levereras till Bolidens smältverk Harjavalta och Rönnskär samt till externa kunder.

A 4 518 (-) kton1) R 166 (-) MSEK1) M 398 (-) FTE

1) Ingår från 1 juni 2016.

SMÄLTVERK

Rönnskär

Kopparsmältverk med elektronikåtervinning

Vid Rönnskär produceras koppar, guld, silver och bly, biprodukterna svavelsyra och zinkklinker, samt en mängd andra metaller. Råvarorna är främst koncentrat från Bolidens gruvor samt elektronik för återvinning. Smältverket har en kapacitet på elektronikåtervinning på 120 kton per år och är därmed en av världens ledande aktörer.

P Koppar 207 (206) kton R 852 (727) MSEK M 775 (800) FTE

Kokkola

Ett av de största zinksmältverken

Kokkola producerar zink och zinklegeringar, svavelsyra samt silver i koncentrat. Största delen av zinkkoncentraten kommer från Bolidens gruvor i Sverige, Irland och Finland. Kokkola är världens åttonde största och Europas näst största zinksmältverk.

P Zink 291 (306) kton

• P Silver i koncentrat 17 (16) ton
• R 572 (739) MSEK
• M 539 (534) FTE

SMÄLTVERK

Harjavalta

Koppar, nickel och ädelmetaller

Harjavalta producerar koppar, nickel i skärsten, guld, silver och svavelsyra. Råvaror är kopparkoncentrat från Kylylahtigruvan, nickelkoncentrat från Kevitsagruvan och från externa gruvor.

P Koppar 129 (126) kton P Nickel i skärsten 31 (17) kton R 704 (736) MSEK M 495 (387) FTE

Odda

Zink och zinklegeringar till Europas stålindustri

Odda producerar ren zink, zinklegeringar och svavelsyra. Zinkproduktionen går främst på export till stålindustrin i Europa. Flera legeringar har utvecklats tillsammans med ledande stålföretag för den europeiska bilindustrin. Under 2016 avyttrades den del av Odda som producerar aluminiumflourid.

P Zink 171 (163) kton R 314 (390) MSEK M 285 (289) FTE

Bergsöe

Bidrar till blymetallens kretslopp

Bergsöe är en av Europas största anläggningar för återvinning av blybatterier och Nordens enda smältverk för sekundärbly. Huvudprodukterna är bly och blylegeringar. Merparten av produktionen säljs till batteriindustrin i Europa och en mindre del används till bland annat blyplåt. Bergsöe har nära samarbete med Rönnskär och Odda för att hantera vissa material.

P Blylegeringar 46 (45) kton R 109 (18) MSEK M 71 (71) FTE

FÖRVÄRVET AV KEVITSA

Gruvförvärv i strategiskt viktigt område stärker nickelverksamheten

Den 10 mars träffade Boliden avtal med First Quantum om att köpa koppar- och nickelgruvan Kevitsa i norra Finland. Förvärvet, som slutfördes den 1 juni, ligger i linje med Bolidens strategi och tillför koncernen en högkvalitativ gruva som passar väl in i verksamheten. Boliden och Kevitsa har synergier inom gruvdrift, anrikning, smältverksamhet, regional prospektering och försörjning av lämpliga material till Bolidens smältverk Harjavalta och Rönnskär.

Förvärvet ger en stabil försörjning av högkvalitativt nickelkoncentrat till smältverket Harjavalta och kopparkoncentrat till Harjavalta och Rönnskär.

Mton, anrikat tonnage 20161)

Andel koppar av försäljningen 20161)

Förvärvet gör att Boliden ökar närvaron i Finland – en attraktiv geologisk region – och en andra hemmamarknad för Boliden. Köpeskillingen var 5 961 MSEK och betalades kontant, finansierat med ett nytt syndikerat lån.

Kevitsa, som är ett dagbrott, togs i drift 2012 och befinner sig i en utvecklingsfas. Verksamheten omfattar en gruva och ett anrikningsverk med tillhörande anläggningar. Här produceras två metallkoncentrat innehållande koppar, nickel, guld, platina och palladium. Fyndigheten upptäcktes 1987 och är en av de största mineralfynden någonsin i Finland.

Andel nickel av försäljningen 20161)

Antal medarbetare vid årets slut

Koncernens utveckling under året

Under året var fokus på ökad produktionsstabilitet, förbättrat säkerhetsarbete samt på integration av den förvärvade koppar- och nickelgruvan Kevitsa. Marknadsvillkoren förbättrades kraftigt under andra halvåret.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat Bolidens försäljningsintäkter uppgick till 40 316 (40 242) MSEK.

Rörelseresultatet uppgick till 5 682 (3 590) MSEK. Exklusive lageromvärdering var rörelseresultatet 5 094 (4 010) MSEK.

Rörelseresultatet för Gruvor uppgick till 2 804 (1 429 ) MSEK och för Smältverk var rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager 2 759 (2 692) MSEK.

Justerat för förvärvet av Kevitsa ökade rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager med 985 MSEK till följd av högre produktion inom främst Gruvor och förbättrade marknadsvillkor. Försämrade smältlönevillkor och metallpremier tillsammans med lägre svavelsyrapris påverkade resultatet negativt. Planerade underhållsstopp för Smältverk belastade resultatet med cirka 260 (290) MSEK i form av lägre produktion och högre kostnader.

Koncernens rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 12 757 (11 581) MSEK, vilket i lokala valutor motsvarade en ökning om 12 procent. Justerat för Kevitsa, var kostnadsökningen 4 procent i lokala valutor och förklaras huvudsakligen av högre gruvproduktion och av högre personalkostnader. Under 2016 sjönk inköpspriserna sammantaget för koncernen något trots en kraftigt stigande USD.

Avskrivningarna ökade främst till följd av Kevitsaförvärvet, högre gruvproduktion och att produktionen i Aitik skedde i kapitalintensiva områden.

Jämförelsestörande poster om netto 256 (–45) MSEK ingår i koncernens rörelseresultat och inkluderar omvandling av Taras förmånsbestämda pensionsplan till en avgiftsbestämd pensionsplan (248 MSEK), förvärvskostnader kopplade till Kevitsa (–39 MSEK) samt reavinst till följd av avyttringen av aluminiumfluoridverksamheten vid Odda (47 MSEK). Ifjol bestod posten av kostnad för energiskatt avseende diesel i Aitik (–212 MSEK), ändrade pensionsvillkor för Tara (227 MSEK) och korrigering av Smältverks internvinstberäkning (–60 MSEK).

Årets finansnetto uppgick till –308 (–234) MSEK och resultat efter finansiella poster uppgick till 5 375 (3 356) MSEK.

Redovisad skatt för året var –1 135 (–715) MSEK, vilket motsvarar en genomsnittlig skattesats om 21 (21) procent.

Årets resultat uppgick till 4 239 (2 641) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om 15,49 (9,65) SEK.

Resultat

MSEK	2016	2015
Försäljningsintäkter	40 316	40 242
Rörelsekostnader före avskrivningar	12 757	11 581
Avskrivningar	4 199	3 522
Rörelseresultat exkl. omvärdering
av processlager	5 094	4 010
Rörelseresultat	5 682	3 590

Resultatanalys pro forma1)

MSEK	2016	2015
Rörelseresultat	5 682	3 590
Omvärdering processlager	588	–420
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	5 094	4 010
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager – pro forma1)	4 946	3 961
Förändring		985
Analys av förändring
Volymeffekt		1 207
Priser och villkor		579
Metallpriser och villkor		730
Biprodukter, priser och villkor		–198
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar		–49
Villkor smält- och raffineringslöner		–49
Metallpremier		–113
Valutakurseffekter		257
Kostnader (lokala valutor)		–658
Avskrivningar (lokala valutor)		–393
Jämförelsestörande poster		301
Övrigt		–50
Förändring		985

1) Pro forma inkluderar Kevitsa för hela 2015 och 2016

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 4 127 (3 650) MSEK och var huvudsakligen underhållsinvesteringar. Till detta tillkommer betalningen för Kevitsa på 5 961 MSEK. Viktiga projekt under året var investeringen i ett djupförvar i Rönnskär, expansionen av Odda till 200 kton per år samt inledande arbeten i såväl ett nytt svavelsyraverk i Harjavalta som en ny krosstation i Aitik.

Investeringar
MSEK	2016	2015
Gruvor1)	2 755	2 394
Smältverk	1 372	1 248
Övrigt	-	8
Totala investeringar1)	4 127	3 650

1) Exklusive förvärv: Kevitsa 2016 (5 961 MSEK)

Förvärv av gruvan Kevitsa

Den 1 juni 2016 förvärvade Boliden koppar- och nickelgruvan Kevitsa i norra Finland. Den förvärvade verksamheten ingår i Affärsområde Gruvor som ett sjätte gruvområde. Köpeskillingen uppgick till 5 961 MSEK på skuldfri basis. För mer information, se not 11.

Ökade framtida efterbehandlingskostnader

Efterbehandlingsreserven och anläggningstillgångarna har ökats med 930 MSEK respektive 594 MSEK, vilket är hänförligt till förvärvet av Kevitsa, nytt miljötillstånd i Aitik och sedvanlig översyn av efterbehandlingsbehov. För mer information se not 24.

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 7 918 (6 963) MSEK under 2016. Betald skatt för året var 709 (272) MSEK. Ökat rörelsekapital minskade kassaflödet med –923 (–728) MSEK.

Fritt kassaflöde uppgick till –2 801 (2 565) MSEK. Exklusive betalningen för Kevitsa uppgick fritt kassaflöde till 3 124 MSEK. Förbättringen berodde på högre resultat.

2016	2015
7 918	6 963
–923	–728
6 995	6 235
–9 795	–3 670
–2 801	2 565

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade till följd av högre produktion inom främst Gruvor och på förbättrade marknadsvillkor.

I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna inklusive avskrivningar med 13 procent. Justerat för Kevitsa var ökningen 6 procent.

Resultat per aktie var 15,49 (9,65) SEK. Föreslagen utdelning är 5,25 (3,25) SEK, vilket ger en utdelningsandel på 33,9 (33,7) procent.

KONCERNENS UTVECKLING

Finansiell ställning

Den 31 december 2016 var Bolidens nettoskuld 9 339 (5 827) MSEK. Eget kapital uppgick till 29 394 (25 807) MSEK, inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om –2 (68) MSEK netto och efter skatteeffekt. Nettoskuldsättningsgraden ökade till 32 (23) procent vid utgången av 2016 till följd av förvärvet av Kevitsa.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var vid årets utgång 3,3 (2,4) år. Den 31 december 2016 var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 1,3 (1,3) procent och räntebindningstiden uppgick till 0,2 (0,5) år. Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 6 968 (6 514) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 26.

Kapitalstruktur och avkastning

	2016	2015
Balansomslutning, MSEK	53 877	43 022
Sysselsatt kapital, MSEK	42 457	35 131
Eget kapital, MSEK	29 394	25 807
Nettoskuld, MSEK	9 339	5 827
Avkastning på sysselsatt kapital, %	15	10
Avkastning på eget kapital, %	16	11
Soliditet, %	55	60
Nettoskuldsättningsgrad, %	32	23

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver begränsad verksamhet, är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB och har inga anställda. Resultat, balansräkningar och kassaflödesanalyser för moderbolaget finns på sidan 73.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare

Bolidens ersättning till ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 3.

Den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens lönsamhet och respektive befattningshavares ansvarsområde och består i huvudsak av en eller flera finansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen är 60 procent av fast årslön för VD och 40–50 procent för övriga ledande befattningshavare. Av detta är en viss del villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt. I likhet med alla anställda i koncernen ingår ledande befattningshavare i vinstandelssystemet. Ledande befattningshavare har en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år. Styrelsen avser inte föreslå årsstämman i april 2017 några förändringar av dessa riktlinjer.

Investeringar och kassaflöde från den löpande verksamheten

●Investeringar1)

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kevitsa, som förvärvades under året, är en högkvalitativ gruva som passar ihop med Boliden strategiskt och geografiskt.

Kassaflöde från den löpande verksamheten respektive investeringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar ökade till följd av högre resultat.

Fritt kassaflöde. Fritt kassaflöde uppgick till –2 801 (2 565) MSEK. Exklusive betalningen för Kevitsa uppgick fritt kassaflöde till 3 124 MSEK.

1) Exklusive förvärv: Kylylahti 2014 (718 MSEK), Kevitsa 2016 (5961 MSEK)

Gruvors teknikutveckling ger produktivitet i världsklass

Bolidens gruvor har god konkurrenskraft tack vare hög kompetens att utveckla och driva gruvor baserat på ledande teknik. Satsningar på automation och fjärrstyrning leder till högre produktivitet och säkerhet och flera nya steg är tagna under året.

För att stärka konkurrenskraften och tillgodose världens behov av metaller på ett hållbart sätt arbetar Boliden med att öka produktiviteten, förbättra miljöprestandan och bedriva framgångsrik prospektering och affärsutveckling. Egen expertis och samarbeten med ett flertal ledande leverantörer driver utvecklingen framåt, till exempel inom gruvautomation. Det har resulterat i att Bolidens största gruvor Garpenberg och Aitik har produktivitet i världsklass.

Under året har arbetet med att skapa en förbättrad säkerhetskultur resulterat i ökat medarbetarengagemang och fler rapporterade risker.

Boliden lägger också stora resurser på efterbehandling av nedlagda gruvområden för att minimera framtida påverkan på luft, mark och vatten. Ambitionen är att alltid använda bästa möjliga teknik, exempelvis

för täckning, övervakning, provtagning och kontroll. Arbetet sker löpande med driften och efterbehandlingen av Aitik förbereds till exempel redan nu trots att gruvdriften beräknas pågå i ytterligare minst 25 år. Boliden är öppna för besök från andra gruvföretag för att sprida kunnande om miljöteknik och bidra till en reducerad miljöpåverkan globalt i vår industri.

Investeringar

Under 2016 har gruvorna, utöver tillredning av nya brytningspositioner, fokuserat på underhållsinvesteringar för att öka tillgänglighet och utnyttjandegrad. En stor pågående investering är en ny krosstation i Aitik som ska ge ökad stabilitet och möjliggöra högre produktion.

För anrikningsverken ligger fokus främst på processförbättrande åtgärder för att öka metallutbytena.

Automation ökar säkerhet och produktivitet

I Bolidens gruvor testas och förfinas ny automationsteknik för att skapa framtidens gruvteknik. Fjärrstyrda och självgående maskiner kan öka produktiviteten med 40 procent exempelvis genom att de kan arbeta även då människor inte kan vistas under jord, som vid sprängning och skiftbyte. I Kristinebergsgruvan i Bolidenområdet utvecklar Volvo Group tekniska system för autonoma lastbilar – de första i världen att testas i skarp trafik under jord. Pilotprojektet är en del av Bolidens arbete för att utveckla automationen i gruvorna, och därmed öka konkurrenskraften, säkerheten och miljöprestandan.

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

En stor investering är byggandet av en ny krosstation i Aitik som ska öka stabiliteten och möjliggöra högre produktion.

Miljövänlig teknik för vattenrening

Medarbetare på Bolidens teknikavdelning har uppfunnit och patenterat en metod som renar vatten från kväveföreningar och så kallade tiosalter som kan ingå i processvatten från gruvorna. Metoden kallas ADSOX (Autogenous Denitrification with Sulphur Oxidizers) och är bakteriell, och därmed miljövänlig då den inte kräver några riskklassade kemikalier. ADSOX skiljer sig från traditionell teknik och leder till lägre investerings- och driftskostnader. ADSOX har testats i Aitik och försök i större skala pågår i Bolidenområdet.

Plan för ekologisk kompensation

Boliden fick 2014 tillstånd för produktionsökning i Aitikgruvan. Vid tillståndsprövningen gjorde Boliden ett frivilligt åtagande att genomföra ekologisk kom-

pensation i två närliggande naturområden. Ekologisk kompensation

innebär att företag tillför nya naturvärden eller höjer befintliga värden och säkrar dem för framtiden. Det kan till exempel gälla flytt av naturvärdesträd med skyddsvärda arter, naturvårdsbränning eller gynnande av fågelliv och friluftsliv. Under 2016 har kompensationsplanen godkänts av Länsstyrelsen och Boliden har påbörjat en femårig genomförandeperiod. Åtgärderna kommer att följas upp i ett omfattande forskningssamarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

Världens modernaste mobilnät

Alla Bolidens svenska gruvor har numera trådlösa nätverk, så kallade WLAN. I Kankberg i Bolidenområdet tas nu nästa steg, när framtidens mobilnät testas under jord. Det handlar om femte generationens mobilnät, 5G, som placerar Boliden absolut längst fram när det gäller uppkoppling i gruvor. Tekniken innebär kort responstid, vilket är en förutsättning för fjärrstyrning. En lyckad implementering av 5G är ytterligare ett steg mot gruvautomation, som ökar konkurrenskraften och ger en säkrare arbetsmiljö. I pilotprojektet sam-

arbetar Boliden med flera ledande leverantörer, bland andra Ericsson, Telia, ABB och Volvo.

40%

Fjärrstyrda och självgående maskiner kan öka produktiviteten med 40 procent.

Så fungerar Bolidens gruvor

Prospektering

Långsiktig och systematisk prospektering görs för att finna nya brytbara fyndigheter. Flygmätning, fynd i hällar, geofysiska och seismiska metoder utgör de inledande faserna medan kärnborrning är sista steget i en noggrann definition av en mineralisering. Boliden använder olika tekniker och vissa instrument är egenutvecklade av Bolidens instrumentlabb.

Läs mer på boliden.com

Positionering

Boliden använder positioneringssystem som gör att individer och fordon som förses med en tagg kan positionsbestämmas i realtid under jord. Tekniken ger liknande funktionalitet som GPS vilket är än viktigare under jord för att ge visuella flöden i produktionen. Tekniken ger säkrare arbetsmiljö och ökad produktivitet då driftcentralen kan planera för olika transportvägar och styra produktionen.

Fjärrstyrning

Resan ner till arbetsplatser i gruvorna, som kan ligga flera hundra meter under jord, kan ta upp till en timme. I ökande grad kan operatörerna i kontrollrum styra last- och borrmaskinerna. Vissa lastmaskiner kör själva (autonomt) till bergschakt och tippar malmen, för att sedan köra tillbaka så att ny malm kan lastas.

Miljöexpertis

Bolidens miljöexperter driver företagets utveckling inom områden som vattenhantering, vattenrening och efterbehandling av nedlagda gruvområden. Den samlade kompetensen används i de viktiga och omfattande tillståndsprocesserna som leds av Bolidens erfarna projektledare. Detta arbetssätt har lett till god miljöprestanda.

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

Lång erfarenhet och teknikutveckling gör att flera av Bolidens gruvor har produktivitet i världsklass. Brytningen sker i dagbrott eller under jord beroende på förutsättningarna. Efter borrning, sprängning och krossning transporteras malmen till anrikningsverk där metallinnehållet skiljs från ofyndiga mineraler.

behöver justeras.

Finansiell information

Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till Bolidens smältverk, vilket görs till marknadsmässiga villkor. Försäljningsintäkterna ökade till 12 659 (9 808) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 776 (1 208) MSEK.

Gruvors rörelseresultat ökade till 2 804 (1 429) MSEK. Justerat för förvärvet av Kevitsa förbättrades rörelseresultat för helåret med 1 277 MSEK till följd av högre volymer i samtliga gruvområden och förbättrade metallpriser. Den högre gruvproduktionen medförde också att såväl kostnader som avskrivningar ökade.

Aitiks rörelseresultat, justerat för fjolårets kostnad för energiskatt avseende diesel om –212 MSEK, minskade under året beroende på försämrade kopparpriser och produktionsstörningar. Bolidenområdets högre resultat förklaras främst av högre anrikad volym till följd av systematiskt förbättringsarbete i anrikningsverket. Dessutom påverkade förbättrade metallpriser resultatet positivt. För Garpenberg var 2016 första året med full produktionstakt i de nya anläggningarna. Den kraftiga resultatförbättringen berodde på högre anrikad volym och förbättrat zinkpris. Kevitsa, som förvärvades under året, konsoliderades per 1 juni 2016. Kylylahtis högre anrikade volym kunde inte kompensera för lägre kopparpriser samt högre driftskostnader och avskrivningar. Taras rörelseresultat ökade främst till följd av förbättrade metallpriser men även högre anrikad volym bidrog. Resultatet påverkades av jämförelsestörande justeringar av pensioner om 248 (227) MSEK.

Gruvors rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 6 833 (5 842) MSEK, vilket i lokala valutor motsvarade en ökning om 20 procent. Justerat för Kevitsa, var kostnadsökningen 7 procent i lokala valutor och berodde främst på högre gruvproduktion.

	2016	2015
Försäljningsintäkter, MSEK	12 659	9 808
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	6 833	5 842
Avskrivningar, MSEK	3 172	2 520
Rörelseresultat, MSEK	2 804	1 429
Investeringar, MSEK	2 755	2 394
Förvärv, MSEK	5 961
Sysselsatt kapital, MSEK	24 972	19 275
Avkastning sysselsatt kapital, %	13	7
Antal anställda, FTE	3 106	2 603

Nyckeldata Rörelseresultat Resultatanalys pro forma1)

MSEK	2016	2015
Rörelseresultat	2 804	1 429
Rörelseresultat – pro forma1)	2 656	1 379
Förändring		1 277
Analys av förändring
Volymeffekt		1 078
Priser och villkor		903
Valutakurseffekter		193
Kostnader (lokala valutor)		–485
Avskrivningar (lokala valutor)		–370
Jämförelsestörande poster2)		194
Övrigt		–43
Förändring		1 277

MSEK	2016	2015
Aitik	222	183
Bolidenområdet	548	108
Garpenberg	2 063	1 452
Kevitsa3)	166
Kylylahti	–28	74
Tara	476	95

1) Pro forma inkluderar Kevitsa för hela 2015 och 2016

2) 2016: 209 MSEK bestående av ändrade pensionsvillkor för Tara (248 MSEK) och förvärvskostnader kopplade till Kevitsa (–39 MSEK).

2015: 15 MSEK bestående av kostnad för energiskatt i Aitik (–212 MSEK) och ändrade pensionsvillkor för Tara (227 MSEK).

3) Kevitsa förvärvades 1 juni 2016 varför rörelseresultatet för 2016 enbart avser perioden juni–december 2016.

Intäkter och rörelseresultat Försäljningsintäkternas

fördelning per metall

Fördelning rörelsekostnader

reservdelar, 20 (21) %

övrigt, 25 (25) %

Kommentarer

Intäkter och rörelseresultat.

Ökningen i rörelseresultat jämfört med ifjol berodde på högre volymer i samtliga gruvområden och förbättrade metallpriser. Intäkternas fördelning per metall. Nickel, som är en ny metall för Gruvor, och zink ökade sina respektive andelar av intäkterna.

Fördelning rörelsekostnader. I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 20 procent. Justerat för Kevitsa var ökningen 7 procent.

Avskrivningarna ökade till 3 172 (2 520) MSEK och förklaras av Kevitsaförvärvet, högre produktion och att produktionen i Aitik skedde i kapitalintensiva områden.

Investeringarna, exklusive förvärv, ökade till 2 755 (2 394) MSEK.

Produktion

Anrikad volym och produktionen av metall i koncentrat ökade vilket berodde på förvärvet av Kevitsa och högre produktion i flera gruvområden.

Aitiks produktion påverkades fortsatt negativt av låg tillgänglighet på krossar och anrikad volym var 36 (36) Mton. Produktionen av koppar i koncentrat ökade dock till följd av högre kopparhalt, 0,22 (0,21) procent. Byggnationen av den nya krosstationen, som planeras att tas i bruk under 2018, pågår.

I Bolidenområdet ökade anrikad volym till 2 138 (1 879) kton, främst till följd av systematiskt förbättringsarbete i anrikningsverket. Den högre anrikade volymen innebar högre produktion av samtliga metaller i koncentrat.

Garpenbergs expansion medförde att anrikad volym ökade till 2 622 (2 367) kton. Högre anrikad volym kompenserade för lägre halter. Hög stabilitet i anrikningsverket resulterade i högt zinkutbyte.

Kevitsa förvärvades 1 juni 2016 och produktionen utvecklades väl.

Kylylahtis anrikade volym var rekordhög till följd av systematiskt förbättringsarbete och uppgick till 797 (733) kton. Den högre anrikade volymen resulterade i högre produktion av koppar och guld i koncentrat.

I Tara gav åtgärdsprogrammet, som initierades 2014, avsedda resultat och anrikad volym ökade till 2 603 (2 197) kton, vilket medförde att produktionen av zink och bly i koncentrat ökade.

Koppar. Förvärvade Kevitsa medförde att produktionen av koppar i koncentrat ökade tillsammans med framförallt högre produktion i Aitik.

Zink. Produktionen av zink i koncentrat ökade i och med högre anrikad volym i Tara och högre anrikad volym och halt i Bolidenområdet.

Nickel. Kevitsaförvärvet adderade nickel som ny metall inom Gruvor. Guld. Ökningen av produktionen av guld i kon-

centrat förklaras främst av förvärvade Kevitsa och av högre produktion i Bolidenområdet. Silver. Högre anrikad volym i Bolidenområdet och Garpenberg förklarar produktionsökningen av silver i koncentrat.

Bly. Produktionen av bly i koncentrat var i nivå

● Anrikad malm Metall i koncentrat

Metall i koncentrat, silver 1) 2016: avser juni–december

Smältverks flexibilitet säkrar konkurrenskraften

Bolidens smältverk har starka marknadspositioner baserade på högt tekniskt kunnande, flexibla smältprocesser och förmågan att producera högkvalitativa metaller från komplexa metallkoncentrat och återvunnet råmaterial.

Bolidens smältverk arbetar med att stärka effektiviteten och tillväxten, grundat på hållbarhet och ansvarstagande beträffande säkerhet, miljö och hälsa. Affärsområdet har tre strategiska fokusområden och har under året startat ett antal utvecklingsprojekt kopplade till dessa.

Förbättrad operationell effektivitet ska uppnås genom ökad processtabilitet, högre utbyten och lägre kostnader. Effektivt underhållsarbete, längre intervaller mellan underhållsstopp samt utökad zinkkapacitet i Odda är exempel på detta.

Smältverken ska också öka flexibiliteten, genom att utveckla förmågan att hantera komplexa material och föroreningar, samt hitta långsiktiga lösningar för avfallshantering. Vid Rönnskär och Odda sker investeringar i underjordsförvar för deponi av miljöfarligt avfall.

Maximerad produktion av metaller och biprodukter möjliggörs genom diversifiering och en bredare produktportfölj. Den nya affärsmodellen för nickel vid Harjavalta och silverutvinning vid Kokkola är två exempel.

Investeringar

För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft investeras i ökad miljöprestanda, effektivitet och flexibilitet. Under året har flera investeringar genomförts för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Uppförandet av ett nytt svavelsyraverk vid Harjavalta kommer att minska utsläpp av svaveldioxid och möjliggör framtida ökad produktion. Anläggningen tas i drift 2019.

Renodling av Oddas zinkverksamhet

Boliden träffade under hösten avtal om att sälja den fristående verksamheten Noralf i Odda till Fluorsid – ett italienskt bolag som är marknadsledande inom aluminiumfluorid. Verksamheten omfattar tillverkning och försäljning av aluminiumfluorid, som används vid framställning av aluminium. Tillverkningen kräver stora mängder svavelsyra, en biprodukt från smältverkets zinkprocess. Ett långsiktigt avtal tecknades samtidigt för försäljning av svavelsyra. Försäljningen stödjer Bolidens strategi att renodla zinkverksamheten i Odda och expandera produktionen till 200 kton zink per år från och med andra kvartalet 2017.

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Tack vare Bolidens förvärv av Kevitsagruvan i norra Finland har Harjavalta idag en stabil basförsörjning av nickelkoncentrat.

80%

%

Det nya reningsverket för granuleringsvatten i Rönnskär förväntas minska metallutsläppen med upp till 80%.

Fortsatt utveckling av nickelverksamheten

Under 2015 förändrade Boliden affärsmodellen för Harjavaltas nickelsmältning, vilket under året gett önskat resultat i form av ökad lönsamhet och en utökad produktportfölj. Den nya affärsmodellen innebär att Boliden köper in eget nickelkoncentrat och producerar nickelskärsten för försäljning till externa kunder, istället för att smälta nickelkoncentrat för kunds räkning.

Tack vare Bolidens förvärv av Kevitsagruvan i

norra Finland har Harjavalta idag säkrat en stabil basförsörjning av nickelkoncentrat, vilket möjliggör en förbättrad planering av smältverkets råmaterialmix och produktion på lång sikt. Harjavaltas nickelverksamhet har en stark position med logistiska fördelar med närhet till hamn jämfört med flera andra nickelsmältverk. Dessutom har nickelsmältverket låga svaveldioxidutsläpp per producerat ton.

Reningsprojekt minskar utsläppen

Under sommaren togs ett nytt reningsverk för granuleringsvatten vid Rönnskär i drift. Reningsverket är utrustat med bästa tillgängliga teknik och är en viktig miljöinvestering som avsevärt kommer att minska smältverkets utsläpp. Vid reningen fångas partiklarna i ett keramiskt filter med en extremt hög filtreringskapacitet. Zinkutsläppen beräknas därför minska med cirka 80 procent, koppar- och nickelutsläppen med 75 procent, medan bly- och arsenikutsläpp halveras. Ett nytt gasreningssystem med filter för dioxin tas i drift sommaren 2017.

Automation ökar säkerheten och effektiviteten

Under 2016 har automatisering av tunga, manuella arbetsmoment fortsatt för att förbättra arbetsmiljö, säkerhet och effektivitet. Med

hjälp av robotar rengörs kylelement i Odda och Bergsöes gjutning av blytackor är numera helt automatisk. Även utrustningen för vägning, märkning och plastbandning har automatiserats.

Boliden Årsredovisning 2016 | 35

Så fungerar Bolidens smältverk

Återvinning

Tack vare en unik och energieffektiv teknik är smältverket Rönnskär en av världens ledande aktörer inom återvinning av koppar och ädelmetaller från elektronikskrot. Blysmältverket Bergsöe är en av Europas största blyåtervinnare. Synergier mellan Bolidens smältverk och gruvor gör det även möjligt att återvinna metaller ur restprodukter från de egna processerna och Boliden kan på detta sätt maximera värdet av inkommande råmaterial.

Effektivitet

Eftersom priserna på Bolidens metallprodukter sätts på globala metallbörser är Bolidens konkurrenskraft beroende av stabila och effektiva processer, höga utbyten och låga kostnader. Boliden arbetar exempelvis med att effektivisera underhållsarbetet och att öka effektiviteten med hjälp av Bolidens lean-baserade förbättringsprogram New Boliden Way.

Flexibilitet

Bolidens smältverk har förmåga att processa komplexa råmaterial, vilket ger konkurrensfördelar och ökade intäkter, samtidigt som det ökar valfriheten bland tillgängliga råmaterial på marknaden. Under året har smältverken fortsatt att utveckla processer och teknisk kompetens för att möjliggöra ytterligare ökad flexibilitet. I slutet av året beslutades exempelvis om en investering för att öka Harjavaltas kapacitet att hantera nickel i kopparkoncentrat. För att kunna hantera allt komplexare råmaterial innehållande föroreningar investerar Boliden stora belopp i avfallshantering.

Läs mer på boliden.com

Introduktion Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Bolidens smältverk hanterar komplexa råmaterial och förädlar dem till rena metaller. Metallinnehållet i gruvkoncentrat och återvunnet material utvinns vid höga temperaturer eller med hjälp av lakning.

Metaller och biprodukter

Boliden har smältverk för olika metaller och med olika processer och kan därför maximera produktionen av metaller och biprodukter från en mängd råmaterial. Under året fattades beslut att vid blysmältverket Bergsöe investera i ny teknik för att avskilja plastkomponenter ur bilbatterier och sälja på den europeiska marknaden.

Kundanpassade produkter

Bolidens produktportfölj består av metallerna zink, koppar och nickel, samt bly, guld, silver och ett flertal biprodukter. Boliden erbjuder också en rad olika zinklegeringar som anpassats för olika kunders behov. Legeringarna gör det möjligt för kunderna att uppnå speciella produktegenskaper, sänka kostnaderna och öka produktiviteten.

Rening

Smälverkens reningsprocesser utvecklas för att minska miljöpåverkan. Stabila processer med få stopp är viktigt för att minimera utsläpp från produktionen. I Rönnskär byggs ett nytt reningsverk för granuleringsvatten och filter för dioxinrening och i Kokkola pågår investering i utökad vattenreningskapacitet. Den största pågående miljöinvesteringen gäller ett nytt svavelsyraverk vid Harjavalta.

Underjordsförvar

Underjordsförvar

Underjordsförvar möjliggör hållbart slutförvar av vissa avfall, vilket ökar smältverkens förmåga att med komplexa material optimera råmaterialmixen. Vid Odda deponeras avfall i bergrum och vid Rönnskär pågår byggandet av ett förvar 350 meter under jord, som kommer att tas i bruk 2020.

Finansiell information

Försäljningsintäkterna uppgick till 38 516 (38 948) MSEK och bruttoresultatet exklusive omvärdering av processlagret till 9 376 (9 167) MSEK.

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade till 2 759 (2 692) MSEK. Justerat för jämförelsestörande poster om 107 MSEK var rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager något lägre. Högre avverkning och något förbättrade marknadsvillkor kunde inte kompensera för högre kostnader och avskrivningar.

Inklusive lageromvärderingseffekten om 588 (–420) MSEK uppgick rörelseresultatet till 3 347 (2 272) MSEK. Rörelseresultatet påverkades av underhållsstopp med cirka –260 (–290) MSEK, vilket fördelades på lägre produktion och högre kostnader. Rönnskärs förbättrade resultat berodde på förbättrade marknadsvillkor och högre försäljning av biprodukter. Åtgärdsprogrammet som pågått sedan 2014 avslutades under året och gav under slutet av året avsedd resultateffekt. Harjavalta, Kokkola, och Oddas lägre resultat förklaras främst av försämrade marknadsvillkor. Förutom lägre svavelsyrapris påverkade försämrade smältlönevillkor, huvudsakligen för zinksmältverken, resultatet negativt. Bergsöes resultat ökade till följd av högre blypris och högre produktion.

Smältverkens rörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 5 696 (5 536) MSEK. I lokala valutor var kostnadsökningen 3 procent, vilket främst förklaras av såväl högre personalkostnader som kostnader orsakade av driftstörningar. Expansionsinvesteringen i Odda bidrog till de högre avskrivningarna.

Affärsområdets totala investeringar uppgick under året till 1 372 (1 248) MSEK.

	2016	2015
Försäljningsintäkter, MSEK	38 516	38 948
Bruttoresultat exkl. omvärdering
processlager, MSEK	9 376	9 167
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	5 696	5 536
Avskrivningar, MSEK	1 026	1 002
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager, MSEK	2 759	2 692
Rörelseresultat, MSEK	3 347	2 272
Investeringar, MSEK	1 372	1 248
Sysselsatt kapital, MSEK	17 838	15 878
Avkastning sysselsatt kapital, %	20	14
Antal anställda, FTE	2 208	2 146

MSEK	2016	2015
Rörelseresultat	3 347	2 272
Omvärdering processlager	588	–420
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	2 759	2 692
Förändring		67
Analys av förändring
Volymeffekt		108
Priser och villkor		28
Valutakurseffekter		67
Kostnader (lokala valutor)		–147
Avskrivningar (lokala valutor)		–22
Jämförelsestörande poster1)		107
Övrigt		–6
Förändring		67

Nyckeldata Resultatanalys Rörelseresultat

MSEK	2016	2015
Rönnskär	852	727
Harjavalta	704	736
Kokkola	572	739
Odda	314	390
Bergsöe	109	18

1) 2016: Reavinst från avyttringen av aluminiumfluoridverksamheten vid Odda (47 MSEK). 2015: Korrigering av internvinstberäkning inom

affärsområde Smältverk (–60 MSEK).

Intäkter och rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager

Fördelning bruttovinst exkl. omvärdering av processlager

● TC/RC, 46 (47) % ● Fria metaller, 34 (33) % ● Metallpremier, 12 (14) % ● Biprodukter, 8 (10) %

● Energi, 21 (23) % ● Personal, 24 (23) % ● Externa tjänster, 15 (16) % ● Förbrukningsvaror och resevdelar, 19 (16) % ● Transport, 5 (5) % ● Avskrivningar och övrigt,

16 (17) %

Kommentarer

Intäkter och rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager. Justerat för jämförelsestörande poster om 107 MSEK var rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager något lägre. Fördelning av bruttovinsten. Smältlöner och fria metaller svarade för 80% av bruttovinsten exkl. omvärdering av processlager.

Fördelning rörelsekostnader. I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 3 procent.

Produktion

Smältverkens produktion av koppar och bly ökade medan guldproduktionen var i nivå med föregående år. Produktionen av zink och silver minskade.

Rönnskärs processtabilitet förbättrades och kopparproduktionen ökade något. Högre guldmetallinnehåll i råmaterial innebar ökad guldproduktion medan silverproduktionen minskade på grund av ändrad råmaterialmix.

Harjavaltas koppar- och nickelprocesser var stabila vilket resulterade i hög avverkning och bra produktion. 2015 genomfördes ett mer omfattande underhållsstopp vilket också förklarar ökningen av kopparproduktionen. 2016 var första helåret med den nya affärsmodellen för nickel, som infördes vid halvårsskiftet 2015, varför produktionen av nickelskärsten ökade kraftigt mot ifjol. Den nya affärsmodellen har

förbättrat Harjavaltas position. Ändrad råmaterialmix medförde att produktionen av ädelmetaller sjönk.

Kokkolas zinkproduktion minskade som ett resultat av andra halvårets produktionsstörningar och lägre utbyten. Silverutvinningen ökade dock mot ifjol.

2016 års zinkproduktion var den högsta i Oddas historia till följd av expansionen mot 200 kton/år. Expansionsprojektet löpte på enligt plan.

Bergsöes produktion av blylegeringar var rekordhög och berodde främst på förbättrad processtabilitet.

Kommentarer

Koppar. Koncentratavverkningen och kopparproduktionen ökade i Harjavalta. I Rönnskär minskade koncentratavverkningen medan kopparproduktionen ökade något. Zink. Koncentratavverkningen och zinkproduktionen ökade i Odda medan dessa sjönk i Kokkola.

Nickel i skärsten. Harjavaltas produktion av nickel i skärsten ökade kraftigt då 2016 var första helåret med ny affärsmodell för nickel som infördes vid halvårsskiftet 2015. Guld. Guldproduktionen ökade i Rönnskär och sjönk i Harjavalta.

Silver. Silverproduktionen minskade i både Rönnskär och Harjavalta. Däremot ökade produktionen av silver i koncentrat i Kokkola något.

Bly. Både Rönnskärs blyproduktion och Bergsöes produktion av blylegeringar ökade.

● Koncentratavverkning Nickel i skärsten

Metallproduktion, silver

1) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

Fokus på hållbar utveckling

Boliden ansluter sig till FN:s Agenda 2030 för att utveckla nya hållbarhetsmål för framtiden. Hållbarhetsmålen sätts på kort och lång sikt för att möta de utmaningar som påverkar gruvor och smältverk.

Läs mer i vår GRI Report på www.reports. boliden.com

Bolidens hållbarhetsarbete bygger på egna normer och värderingar och på FN:s Global Compact. Sedan flera år används dialoger med interna och externa intressenter för att säkerställa att olika perspektiv beaktas. Under 2016 har Bolidens intressentdialoger utgått från de nya hållbarhetsmål vilka formulerats av FN och som trädde i kraft i början av året. Svaren från medarbetarna bekräftar att hälsa och säkerhet är den viktigaste frågan, följt av förmågan att skapa värde genom att maximera metallutbytet och att driva teknisk utveckling.

Externa intressenter förväntar sig att Boliden även fokuserar på energieffektivitet och klimatpåverkan. Gemensamt för alla intressenter är en förväntan att Bolidens förmåga till innovation och teknisk utveckling ska vara till nytta för både företaget och samhället.

Under 2017 formulerar Boliden en ny strategisk inriktning för hållbarhetsarbetet under de kommande tio till tolv åren, när flera av de nuvarande koncernmålen löper ut.

Så tar Boliden fram en ny hållbarhetsstrategi för 2018–2030

En trygg arbetsplats

Boliden tryggar den framtida kompetensförsörjningen genom att erbjuda en säker arbetsmiljö, förutsättningar för god hälsa och karriärutveckling till alla medarbetare. Därtill eftersträvas ökad mångfald samt förbättrad könsfördelning inom koncernen.

Säkerheten inom Boliden har högsta prioritet och koncernen har en uttalad nollvision för olycksfall. En stark säkerhetskultur i kombination med ett proaktivt riskarbete ska hjälpa Boliden att nå framgång. Antalet allvarliga olyckor har minskat i de flesta en-

heter under året. Den vanligaste formen av tillbud och olyckor är personer som snubblar, ramlar eller skadar fingrar när de arbetar med handverktyg.

I de flesta fall återvänder personen till arbetet inom någon dag. Olycksfallsfrekvensen (LTI) under 2016 var 7,9 (8,9) för Bolidenanställda inklusive entreprenörer, en förbättring med 12 procent från föregående år. En högt prioriterad fråga är att öka säkerheten för

entreprenörer som arbetar i anslutning till Bolidens

anläggningar. Seminarier och utbildningar för att förbättra integration och styrning av entreprenörer har genomförts under 2016. I december inträffade dessvärre en dödsolycka vid en anlitad transport av svavelsyra från Harjavalta till Kokkola.

Arbetet med beteendebaserade säkerhetsutbildningar, ökat deltagande av chefer i säkerhetsarbetet, riskanalyser och utökade skyddsronder har införts. Proaktiva mätetal för att styra och följa upp verksamheten har börjat ge resultat i delar av verksamheten. Bolidens arbete med att skapa säkra arbetsplatser inriktas allt mer på förebyggande åtgärder innan en olycka skett.

Olycksfalls-

frekvensen har förbättrats.

Antal anställda (FTE) 2016. En ökning från fjolårets 4878.

Friska medarbetare

God hälsa är inte bara positivt för individen utan också för Bolidens framgång. Under 2016 bröts trenden med ökande sjukfrånvaro och frånvaron minskade till 4,4 (4,6) procent. Boliden driver ett hälsoarbete som bygger på ständig förändring och utveckling. Lokala förutsättningar styr men som exempel erbjuds hälsofrämjande aktiviteter som sponsrad träning på fritiden, ryggskolor, personalmatsalar med hälsomat och återkommande sluta röka-kampanjer. God hälsa handlar också om effektiva rehabiliteringsåtgärder för att minska långtidssjukfrånvaron.

Säkra framtida kompetens

Bolidens förmåga att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens och engagemang är viktig för konkurrenskraften och har hög prioritet.

Arbetet med kompetensutveckling och rekrytering utgår från Bolidens behov i kombination med koncernens strategiska mål att bidra till mångfald och ökad jämställdhet. En mansdominerad industri, i regioner med begränsat rekryteringsunderlag samt hög konkurrens om ingenjörer med specialistutbildning är några utmaningar. Varje verksamhetsort har därför en egen strategisk kompetensförsörjningsplan.

Arbetet med att öka kännedomen om Boliden bland universitets- och högskolestudenter i syfte att bidra till ett större rekryteringsunderlag fortsatte

Bolidens erbjudande Hållbarhet Innovation Balans i livet Lärande

Bolidens erbjudande till medarbetarna

under året. Under 2016 avancerade Boliden till plats 33 i den mätning, Nordiska Företagsbarometern, som utförs bland ingenjörsstudenter av employer branding-företaget Universum. Bolidens arbete med att tydliggöra sitt arbetsgivarerbjudande, Employer Value Proposition, fortsatte också. Det handlar till stor del om att förtydliga Bolidens erbjudanden, till exempel hållbar utveckling, balans i livet, teknisk innovation och personligt lärande och utveckling på arbetsplatsen.

Utveckling av medarbetare

Bolidens personalomsättning var under året 5,9 (4,3) procent. Låg personalomsättning skapar stabilitet, men ställer samtidigt krav på intern karriär- och kompetensutveckling för att medarbetarna ska stanna och trivas. Flera interna program syftar till att skapa förutsättningar för karriär- och kompetensplanering. Genom att uppmuntra till rörlighet inom koncernen och prioritera internrekrytering i kompetens- och chefsförsörjning skapas karriärmöjligheter för befintliga medarbetare. Det genomförs årliga ledningsmöten, så kallade Talent Forum, med syfte att identifiera talanger och erbjuda kompetensutveckling för att utveckla deras ledarskap.

Mångfald och jämställdhet

Mångfald bidrar till dynamik, kreativitet och bättre resultat. Boliden strävar efter att ha medarbetare med olika bakgrund, ålder och erfarenheter. Under året har Boliden, tillsammans med arbetsförmedlingen, fortsatt arbetat för att hitta lösningar för flyktingar med akademisk utbildning. En utmaning är att attrahera kvinnliga medarbetare till en traditionellt mansdominerad branch. Bolidens mål är att 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor i slutet av 2018. För 2016 var andelen 17,8 (17,8) procent. Noterbart är att på ledningsnivå, bland Bolidens så kallade topp-100, så är andelen kvinnliga medarbetare högre (26%).

Min Åsikt

En förutsättning för att lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare är att Boliden erbjuder en arbetsmiljö som ger balans mellan arbete och fritid. Det är viktigt att skapa en organisation där medarbetare har kunskap, vilja och möjlighet att utvecklas. Medarbetarundersökningen Min Åsikt genomförs vartannat år för att mäta Bolidens utveckling. Resultaten från 2016 visade att arbetssituationen, uttryckt i parametrar som arbetsinnehåll och arbetstillfredsställelse, förbättrats något jämfört med den senaste undersökningen 2014. Även dialogen mellan chefer och medarbetare har förbättrats, liksom ledningens engagemang för säkerhetsarbetet på arbetsplatsen.

Andel manliga resp. kvinnliga medarbetare 2016

Målmedvetet arbete har sänkt sjukfrånvaron i Odda

Bolidens mål för sjukfrånvaro är högst tre procent 2018. I smältverket Odda i Norge ökade sjukfrånvaron under 2015 och det bestämdes att ta krafttag för att nå en förbättring.

– Vi började följa upp varje medarbetare som hade fler än 10 dagars sjukfrånvaro, berättar Ranveig Capjon, administrativ chef. Arbetsledarna och HR träffas varje månad och går igenom alla fall och sätter in åtgärder. På nästa möte följs arbetet upp.

Boliden har en verktygslåda med åtgärder. Det förebyggande säkerhetsarbetet är mycket viktigt. Boliden tillhandahåller säkerhetsutrustning och utbildningar i säkerhetsfrågor.

– Vi försöker skapa trivsel på jobbet och uppmuntrar till gott ledarskap, bra samarbete kring viktiga frågor, och balans mellan arbete och fritid för att minska stressrelaterade sjukdomar. Vi uppmuntrar träning och det pågår försök med kost- och träningsvägledare inom koncernen, säger Ranveig.

Om en medarbetare blir sjuk kan Boliden anpassa skifttider, arbetsuppgifter eller arbetsutrustning.

– Arbetsledarna har en viktig roll och vi stöttar dem med utbildning i psykologi, kommunikation, regelverk med mera, fortsätter Ranveig.

Tack vare det målmedvetna arbetet har Odda halverat sjukfrånvaron på ett år.

– Vi är mycket glada för resultatet och tackar alla engagerade medarbetare som gör det möjligt, säger Ranveig.

På prospekteringen samlas hela världen

Boliden är mitt uppe i ett generationsskifte och har ett växande behov av kompetenta medarbetare. Boliden har en ambition att medarbetare ska ha olika bakgrund, ålder, kön och erfarenhet.

Detta är väldigt tydligt på Bolidens avdelning för prospektering, där cirka 130 geologer, geofysiker, fälttekniker, utvecklingsingenjörer, geodatatekniker med flera samarbetar för att säkra tillgången på nya fyndigheter. Medarbetarna kommer från 13 nationer med medelålder om 40 år och andelen kvinnor är 29 procent.

– Mångfalden bidrar till att det finns en stor bredd i kunskaper och erfarenheter gällande berggrund, mineraltillgångar och arbetsmetoder. Mångfald skapar också en inspirerande arbetsmiljö och ett trevligare arbetsklimat, säger Jonas Wiik, Bolidens prospekteringschef.

Boliden lockar kompetens genom att delta på olika branschmässor i världen och arbetsmarknadsdagar på universitet och högskolor. Prospekteringsavdelningen tar också in praktikanter från universitet och gymnasiet.

– Vi vill visa både studenter och branschfolk att Boliden ligger långt fram i utvecklingen och att de hos oss får en bra arbetsmiljö med en god balans i livet, konstaterar Jonas.

Ett bra exempel är medarbetaren Shawn Dempsey från Kanada. Han hade tidigare jobbat som geofysiker i Kanada, men ville arbeta utomlands för att bredda sin erfarenhet inom basmetallprospektering på ett större gruvföretag. Han har nu jobbat 3,5 år på Boliden och ansvarar för geofysik i Bolidenområdet och Irland.

Läs mer i vår GRI Report på www.reports. boliden.com

Aktivt miljöarbete

Bolidens verksamhet tar mark i anspråk, använder stora mängder energi och kan leda till påverkan på omgivningen. Boliden tar därför ett långtgående ansvar för att begränsa miljöpåverkan genom hela värdekedjan, inklusive efterbehandling när en gruva tas ur drift.

Bolidens koldioxidintensitet anges i ton CO2 per ton producerad metall vid varje produktionsenhet. Koldioxidintensiteten är lägre idag än för fem år sedan.

Bolidens miljöagenda

Miljömässig hållbarhet är en förutsättning för framgångsrika gruvor och smältverk. Boliden strävar efter ledande miljöteknik som utvecklas internt och i samarbete med de främsta teknikleverantörerna. Vi tillåter att utrustningsleverantörer får använda Boliden som referens för att föra ut tekniska lösningar till andra i branschen. Miljöförbättrande investeringar står för en jämförelsevis stor del av kapitalsatsningarna och Boliden värderar alltid miljönytta i relation till den ekonomiska insatsen för att kunna prioritera de bästa projekten. I vår strävan att vara ledande genomförs investeringar som ger stor miljönytta i relation till satsningen oavsett externa krav.

Bolidens miljöpåverkan

Verksamheterna kräver energi, vilket ger upphov till global klimatpåverkan genom direkta eller indirekta koldioxidutsläpp. Bolidens metaller är emellertid avgörande för omställningen till framtida energisystem som bygger på förnybar energi. Både sol- och vindkraft kräver stora uppgraderingar i kraftöverföring och energilagring vilket driver behov av koppar och zink. Elbilar och annan övergång från fossila bränslen till förnybar energi kräver också stora mängder koppar. Tillverkning av metaller för dessa användningsområden leder i många fall till nettobesparingar av klimatutsläpp. Gruvbrytning kan påverka omgivningen negativt genom utsläpp till vatten, damning,

buller och förändringar i landskapsbilden. Påverkan av gruvor och smältverk sker mest i närområdet, men några effekter uppstår regionalt såsom försurning och bidrag till övergödning. Boliden lägger stor vikt vid rening och kontroll av utsläpp, energihushållning, avfallshantering och kretsloppsfrågor. Värdeskapande ur egna och andra företags bi- och restprodukter bidrar till att uppnå en mer cirkulär ekonomi. Slöseri och spill minimeras alltid för att uppnå bästa möjliga resursutnyttjande.

Vattenhantering och dammsäkerhet

Bolidens verksamheter kräver stora mängder vatten. Den främsta miljöpåverkan av utsläpp till vatten består av att berörda vattenmiljöer och bottnar förorenas av främmande ämnen som kan rubba den naturliga balansen. Genom att återanvända och återföra vatten till processerna kan vattenåtgång och utsläpp minskas.

Boliden ansvarar för omkring 40 dammanläggningar. Anläggningarna används eller har använts för deponering av anrikningssand eller annat avfall samt för vattenhantering. Boliden försöker ha minimal påverkan på omgivningen, både vid utveckling av dammar, samt under och efter dammens operativa tid. Boliden följer gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (GruvRIDAS) och står bakom den svenska branschorganisationen SveMins dammsäkerhetspolicy.

Förvaltning av skog och mark

Tillgången till mark är grundläggande för Bolidens möjlighet att driva prospektering och gruvor. För att främja ett miljömässigt ansvarsfullt och ekonomiskt bärkraftigt brukande av mer än 20 000 hektar mark är Bolidens skog FSC-certifierad (Forest Stewardship Council) vilket säkerställer att ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar tas i alla delar av skogsverksamheten.

Vid alla skogsbruksåtgärder, transporter och andra aktiviteter i anslutning till skogsbruket strävar Boliden efter att insats- och förbrukningsvaror är miljö- och kretsloppsanpassade. Boliden har på eget initiativ avsatt cirka 10 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal, vilket är mer än vad som krävs för certifiering.

MILJÖ

	Beskrivning av miljöpåverkan	Händelser under året
Avfall	Boliden upparbetar många restprodukter för att skapa säljbara produkter och minimera mängden slutavfall som deponeras. Gruvor och smältverk genererar avfall som gråberg, anrikningssand, slagg, slam och stoft. Gruvavfall hanteras normalt inom den egna enheten medan smältverksavfall deponeras internt eller sänds externt för deponi eller återvinning.	• Under 2016 fortsatte byggnationen av djupförvar för farligt avfall under Rönnskär. Klart 2020. • I Harjavalta byggs en ny deponi för avfall. • Länsstyrelsen i Skåne beslutade begränsa Bergsöes lager och hantering av större mängder restprodukter. Dessa har minskat och förbudet har upphävts av domstol, något som dock överklagats. • Lokala myndigheter har klassificerat Rönnskärs slaggpro dukt Järnsand som avfall vilket tydligt minskat avsättningen. Boliden bestrider detta och söker en lösning där slaggpro dukter kan användas i samhället för att minska behov av bergtäkter vid t ex hus- och vägbyggen.
Energi och växthusgaser	Gruvbrytning och smältprocesserna är stora förbrukare av energi. Boliden ska minska beroendet av fossila bränslen genom att använda förnybar och/eller återvunnen energi där det är möjligt. Koldioxidintensiteten ska minskas genom effektivare processer och ökad elektrifiering.	• Vid smältverken tillvaratas överskottsvärme för att reducera koldioxidutsläppen. Under 2016 beräknas 612 (588) GWh ha tagits tillvara för internt bruk och 877 (898) GWh har levererats externt. • Förnybara drivmedel används i allt högre grad vid lands vägstransporter och minskar behovet av fossila drivmedel. • I Bergsöe byggs en anläggning för att avskilja plast ur råmaterialet och minska koldioxidutsläppen.
Övriga utsläpp till luft	Bolidens mest betydande utsläpp till luft är stoft och svaveldioxid i smältverkens process gaser. Dessutom genereras en del diffus dam ning, exempelvis vid öppen materialhantering. Boliden följer speciellt utsläppen av metaller till luft och har som mål att minska dessa över tid. Svaveldioxid bidrar till försurning, ett viktigt mål är att minska dessa utsläpp.	• I Rönnskär investeras i dioxinrening för minskade utsläpp. • I Kokkola har installaterats en ny konverter för minskade SO2-utsläpp. • Kokkola har påbörjat installation av ett elektrofilter som minskar stoftutsläppen. • Investering i nytt svavelsyraverk i Harjavalta för minskade SO2-utsläpp har påbörjats.
Utsläpp till vatten	Bolidens utsläpp till vatten består främst av metaller och kväve. 84 (86) procent av utsläppen av metaller kommer från smältver ken medan gruvverksamheten står för 85 (83) procent av Bolidens kväveutsläpp. Genom att återföra vatten till processerna minskas vattenuttag och utsläpp.	• Under 2016 har utsläppen av metaller vid Rönnskär min skats genom ny reningsteknik för granuleringsvatten. • Tydligare mål för kvalitet på vatten som går till recipient är under framtagande för att styra vattenhanteringen och minska risken för oplanerade utsläpp.
Markanvändning och biologisk mångfald	Etableringen av nya gruvor och utvidgning av befintliga verksamheter kräver att mark tas i anspråk. Den fysiska påverkan på markom råden är ofta betydande. Målet är att minska påverkan på den biologiska mångfalden.	• Per den 31 december 2016 äger och/eller kontrollerar Boliden 22 600 hektar mark i anslutning till befintlig eller tidigare verksamhet och i områden av intresse för prospektering. • Boliden arbetar med ekologisk kompensation, bl a i Aitik.

Läs mer i vår GRI Report på www.reports.boliden.com

Återvinning av metaller

Boliden är bland de främsta i världen inom återvinning av elektronik från uttjänta telefoner och datorer samt en av Europas största återvinnare av bilbatterier. Dessutom upparbetas en rad mellan- och restprodukter i smältverken för att maximera metallutbytet. Synergier uppnås genom att material styrs till de anläggningar som har bäst teknik. Om restprodukter skickas till annat land omfattas de av lagstiftning för export för deponi eller återvinning, se även sidan 50.

VERKSAMHET	MELLANPRODUKT		RESULTAT
	Slagg med metallinnehåll	BOLIDEN OMRÅDET	Ökat utbyte av metaller genom anrikning av slaggen
KOPPAR- OCH BLYSMÄLTVERKET RÖNNSKÄR	Zinkklinker	ODDA	Framställning av zink
	Antimonslagg	BERGSÖE	Framställning av antimonlegerat bly
KOPPAR- OCH	Zinkhaltigt filterstoft	KOKKOLA	Framställning av zink
NICKELSMÄLTVERKET HARJAVALTA	Blisterkoppar	RÖNNSKÄR	Används som kylskrot vid framställning av koppar
ZINKSMÄLTVERKET	Blyslam	RÖNNSKÄR	Framställning av bly
KOKKOLA	Kopparhaltiga	HARJAVALTA	Framställning av koppar
ZINKSMÄLTVERKET ODDA	restprodukter
	Blyhaltigt filterstoft	RÖNNSKÄR	Framställning av bly
BLYSMÄLTVERKET BERGSÖE	Skärsten, slagg	ODDA	Slutförvaring i bergrum
ANVÄNDARE AV BLYBATTERIER I SAMHÄLLET	Blyskrot och plast från bland annat bilbatterier	BERGSÖE	Metallinnehållet återanvänds och nya blyprodukter framställs. Från 2017 ska även plast återvinnas.
ANVÄNDARE AV ELEKTRONIK I SAMHÄLLET	Elektronikskrot från mobiler, datorer, elektronikvaror etc	RÖNNSKÄR	Metallinnehållet återanvänds och nya metallprodukter framställs
RESTPRODUKTER FRÅN ANNAN INDUSTRI	Metallskrot, askor, filter, stoft	RÖNNSKÄR	Metallinnehållet återanvänds och nya metallprodukter framställs

MILJÖ

Återställning av naturen

För Boliden är efterbehandling av gruvområden som når slutet av sin livslängd ett arbete under ständig utveckling. Boliden samverkar med flera forskningsprojekt kring efterbehandling av sulfidhaltiga material, och olika typer av jord- och vattentäckningar. Ekologisk kompensation och bevarande av biologisk mångfald är högt prioriterat. Målet är att använda bästa tillgängliga teknik samt att dokumentera och följa upp det arbete som utförs.

1.

Tillstånd och drift: I samband med att gruvan tillståndsprövas ställer Boliden en ekonomisk säkerhet för efterbehandlingen till myndigheterna och avsätter medel under gruvans livstid. Boliden bedriver verksamheten så att efterbehandling underlättas och om möjligt påbörjas efterbehandlingen redan under gruvans drift.

Planering av efterbehandling: I samband med tillståndsprövningen av gruvan, men även under drift, utreder Boliden vilken metod som är mest lämplig, gör miljökonsekvensbeskrivningar och tar fram efterbehandlingsplaner. Målet är att efterbehandlingen ska hålla under mycket lång tid, mer än 1000 år.

3.

Efterbehandling: Avfallet från gruvbrytningen består av gråberg och anrikningssand, som innehåller förhöjda halter av sulfider. Utmaningen vid efterbehandling är att hindra luftens syre från att nå gråberget eller anrikningssanden, och på så vis motverka vittring och att surt vatten bildas. Efterbehandlingen utförs med hjälp av olika metoder beroende på förutsättningarna, vilket illustreras nedan.

Boliden har efterbehandlingsansvar för ett 30-tal aktiva och nedlagda gruvor och bedriver ett systematiskt arbete med tillsyn och riskanalyser för varje objekt. Under året har efterbehandlingsinsatser pågått bl a i Gillervattnet (Bolidenområdet) och i Laver (nedlagd verksamhet). Vid utgången av 2016 fanns sammanlagt 2873 (1943) MSEK avsatt för efterbehandling av gruvområden och smältverk.

KVALIFICERAD TÄCKNING FÖRHÖJD GRUNDVATTENNIVÅ VATTENTÄCKNING

Efterkontroll: Boliden kontrollerar och följer upp området under lång tid, minst 30 år efter avslutad efterbehandling, för att vara säkra på att efterbehandlingen fungerar och kunna agera snabbt om problem uppstår. När Boliden visat att efterbehandlingen uppnått sina mål återbetalas den ekonomiska säkerheten till bolaget.

En betydande samhällsaktör

Boliden har stor betydelse för de orter och de regioner där koncernens gruvor och smältverk finns. Goda relationer och ömsesidig förståelse är en viktig förutsättning för att driva och utveckla verksamheten.

Bolidens jobbskapande

På många av våra verksamhetsorter är Boliden den största arbetsgivaren. Boliden har totalt 5 500 medarbetare, i åtta länder, som är direkt anställda av koncernen. Trots att branschen är konjunkturkänslig har Boliden stabil sysselsättningsgrad över flera konjunkturcykler.

En stor andel personal är bosatt i närheten av arbetsstället och företaget har därför stor påverkan på den lokala sysselsättningen och det lokala näringslivet, bland annat genom ökad köpkraft och kritiskt underlag för viktiga samhällstjänster. Boliden bidrar i Sverige, Finland, Norge och Irland till att skapa fler än 25 300 arbetstillfällen1) antingen direkt eller indirekt genom underentreprenörer, leverantörer eller genom effekten av anställdas utgifter. För varje Bolidenanställd beräknas ytterligare fyra jobb ha skapats i anslutning till verksamheten. Läs mer om jobbskapande och annan indirekt ekonomisk påverkan i GRI-rapporten.

Att värna lokalsamhällenas intressen och upprätthålla goda relationer med anställda, grannar, myndigheter och affärspartner är en viktig del av att vara ett

ansvarstagande företag. Det stärker också förmågan att attrahera kompetent arbetskraft och bidrar till utveckling av verksamheten.

Bidrag till skatteintäkter

Boliden bidrar också till skatteintäkter i de regioner där koncernen är verksam. Skattekostnaden uppgick till 1 135 MSEK, vilket motsvarar en skattesats om 21,1 procent. Utöver detta består Bolidens direkta skatteutlägg bland annat sociala kostnader, fastighetsskatt, bränsleskatter och moms. Bolidens totala bidrag till offentliga finanser genom skatter (direkta, indirekta och inducerade) beräknas till 11,5 MdSEK.

Lokal sponsring och partnerskap

Lokalt engagemang i form av stöd och samarbeten med frivilligorganisationer och föreningar är andra sätt på vilka Boliden kan bidra där företaget verkar. Bolidens stöd är främst inriktat på lokala sport- och kulturevenemang, skolor och sjukhus, ofta kopplade till barn och ungdomar. Under 2016 sponsrade Bolidens enheter lokala aktiviteter till ett belopp av cirka 7 MSEK.

För varje Bolidenanställd skapas cirka fyra indirekta arbetstillfällen.

Boliden är en stabil verksamhetsutövare på en volatil marknad.

1) Beräkningar av jobbskapande är exklusive Kevitsa och dess leverantörer som tillkommit under senare delen av 2016.

Boliden på världens första elväg

Världens första elväg för tung lastbil på allmän väg invigdes i juni 2016. En två kilometer lång sträcka på E16 utanför Sandviken omfattas av testet som ska pågå under en tvåårsperiod.

Under testperioden kommer gods att kunna transporteras till och från Garpenbergsgruvan via elvägen. Boliden ser det som en prioriterad åtgärd att minska sin drivmedelsförbrukning för att minska koldioxidavtrycket. Ett sätt att göra detta är genom att öka elektrifieringsgraden av transporterna, dels inne på Bolidens

kilometer vägsträcka har elektrifierats

företag, myndigheter och organisationer samverkar i projektet

gruv- och industriområden, men också av transporter som går via allmän väg till hamnar och terminaler. Elvägsprojektet utanför Sandviken kommer att ge värdefull kunskap inför Bolidens framtida satsningar.

I elvägsprojektet deltar aktörer som väghållare, utrustningsleverantörer, åkerier, företag som transporterar gods via landsväg samt myndigheter. Projektet samordnas av Region Gävleborg och huvudfinansiärer är Trafikverket, Energimyndigheten, Vinnova, Scania och Siemens.

ska den svenska fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen

Ansvarsfulla affärer

Bolidens ambition är att vara en ansvarsfull och trovärdig affärspartner. Boliden köper råvaror, energi, tjänster och utrustning och har sedan 2010 en process för att förbättra styrningen av vår leverantörskedja och öka transparensen i värdekedjan.

Utvärdering av affärspartner

Bolidens affärspartner utvärderas utifrån affärsmässiga aspekter och hållbarhetsaspekter med utgångspunkt i FN:s Global Compacts tio principer samt ILO- och ISO-standarder. Vår uppförandekod anger principer och normer för ansvarsfulla affärer. Samma principer gäller alla affärsförbindelser oavsett om Boliden är köpare eller säljare av råvaror, produkter och tjänster.

Bolidens leverantörer utgörs dels av de som levererar råvaror, dels av de som levererar övriga varor och tjänster. Huvuddelen av Bolidens koppar säljs till industriella kunder i Europa, främst tillverkare av koppartråd, stänger och kopparlegeringar. Bolidens zinkförsäljning riktar sig till producenter av galvaniserad plåt och andra galvaniserade produkter samt till legeringsindustrin. Utöver basmetaller levereras också olika biprodukter i bulk till industriella kunder.

Handel med material och avfall

Boliden följer nationell lagstiftning och internationella riktlinjer såsom OECD:s riktlinjer vid handel med material, avfall och farligt avfall. För att undvika risk för dumpning av farligt avfall tillämpas sedan flera år en strikt intern policy för denna typ av affärer som innebär att ingen betalning görs förrän materialet är upparbetat.

Inga konfliktmineraler

Bolidens policy innebär att inga koncentrat eller sekundära råvaror ska köpas från områden med väpnade konflikter. Det sekundära råmaterialet är generellt svårare att spåra då metaller kan återvinnas många gånger och kan ha hanterats genom flera led innan de når smältverken.

Bolidens smältverk är upptagna på "the Good Delivery List". För att få vara på London Bullion Market Association (LBMA) lista över rekommenderade guldproducenter säkerställer Boliden att råvarukedjan uppfyller ett antal etiska kriterier, samt höga krav på transparens. Bolidens rapportering till LBMA granskas av revisionsbyrån KPMG.

Året som gått

Under 2016 har Bolidens inköpare och säljare genomgått utbildning i affärsetik, social rättvisa och miljöfrågor som påverkar vår leverantörskedja. Ett förbättrat arbetssätt och systemstöd har införts för att ytterligare effektivisera genomförandet av leverantörsutvärderingar. Drygt 100 affärspartner har besvarat den självutvärdering som är ett verktyg för att bedöma arbetet inom områden som Boliden identifierat som särskilt viktiga. Syftet är att utveckla och förbättra hållbarhetsarbetet hos alla parter.

Platsbesök och revisioner görs i särskilda fall och eventuella avvikelser och genomförda åtgärder följs upp. Under året har 11 (19) besök varav 5 (3) revisioner utförts. Om någon affärspartner inte lever upp till Bolidens krav förväntar vi oss att de upprättar en handlingsplan som visar hur kraven ska uppfyllas i fortsättningen.

Introduktion Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

AFFÄRSPARTNER OCH INKÖP

INKÖPSKATEGORIER

Boliden har efter integreringen av de finska gruvorna totalt 7 300 leverantörer varav 200 leverantörer står för 80% av inköpsvolymen. Inköpsvolymen exklusive koncentratinköp uppgick till 12,3 MdSEK. Gruvor representerar 56 (55) procent av den totala inköpsvolymen och Smältverk 44 (45) procent. Under 2016 sjönk inköpspriserna sammantaget för koncernen något trots en kraftigt stigande USD. Prisnedgången på petrokemiska produkter har slagit igenom, samtidigt som arbetet med ökad konkurrensutsättning och konsolidering har fått betydande effekter.

Bolidens

kostnadsutveckling 2016

Fortsatt konsolidering och fokus på förbättrad entreprenörssäkerhet, ökad konkurrens samt avtalstäckning.

Boliden har gynnats av långa avtal på områden med uppgångar. Bra konkurrens på exempelvis kalk och sprängmedel har gett betydande

Högre nättariffer och skatter har bidragit negativt till kostnadsutvecklingen samtidigt som förnybar el har subventionerats. Sammantaget har elpriset sjunkit.

Kostnader för väg och sjötransport har minskats av lägre bränslepriser. Obalans inom biltransportsektorn i Europa samt ökat utbud av intermodala transporter (bil/järnväg) har lett till lägre kostnader och minskat miljöavtryck för Bolidens transporter.

Upphandlingar av temporär personal, bevakningstjänster, och företagshälsovård har genererat en lägre kostnads-

Kostnaderna har påverkats av teknikval och konsolidering av IT-system. Under 2016 har prisutvecklingen varit klart sjunkande drivet av bra specifikationer och marknadens utveckling.

Något lägre kostnader och fördelaktiga ledtider under året. Stort fokus på långsiktiga avtal för ökad kvalité och

Låga råvarupriser och bra konkurrens ledde till en oförändrad prisnivå för

nivå totalt inom kategorin.

högre tillgänglighet.

Boliden.

under året.

kostnadsreduktion.

leder till betydande synergier. Andra fokusområden har varit ledtider, leverantörsprecision och utveckling av förrådsverksamheten.

Verktyg & förnödenheter	Regional leverantörsbas. Oföränd rad prisutveckling drivet av låga råvarupriser.	Koncerngemensamma avtal på sortimentet i denna kategori bidrar till konkurrenskraftiga inköpspriser.
Elinstallation & utrustning	Långvariga leverantörsrelationer med installerad bas. Marknaden är i balans.	Oförändrad prisbild. Leverantörer som inte uppfyllt Bolidens krav på arbetsmiljö och CSR har avvecklats

Aktieutveckling

Bolidenaktien är noterad på Nasdaq Stockholm och ingår i Large Capsegmentet. Under året steg aktien med 66 procent och utvecklades därmed bättre än Stockholmsbörsen.

Handeln i aktien

Under 2016 omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 1,5 miljarder Bolidenaktier till ett värde av 240 MdSEK.

42 procent av handeln skedde på Nasdaq. Under året omsattes på Nasdaq Stockholm 621 (690) miljoner Bolidenaktier till ett värde av 100 (107) MdSEK. I genomsnitt omsattes här 2,5 (2,7) miljoner aktier per handelsdag och Bolidenaktien svarade för 2,6 (2,5) procent av den totala omsättningen på Nasdaq Stockholm.

Den största marknadsplatsen efter Nasdaq var Bats Europe med 26 procent av handeln i aktien.

Kursutveckling och utdelning

Bolidenaktien steg med 66 procent, jämfört med indexet OMX Stockholm 30 index som steg med 5 procent och Euromoney Global Mining Index i SEK som steg med 72 procent. Bra produktion tillsammans med en gynnsam metallpris- och valutakursutveckling har bidragit till årets kursutveckling.

Vid utgången av 2016 noterades Bolidenaktien till

237,90 (142,90) SEK på Nasdaq Stockholm, motsvarande ett börsvärde om 65,1 (39,1) MdSEK. I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens betavärde varit 1,43 mot index OMXSPI.

För 2016 föreslår styrelsen, i linje med utdelningspolicyn, årsstämman en utdelning om 5,25 (3,25) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 33,9 (33,7) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 2,2 (2,3) procent på aktiekursen vid årets slut.

Bolidenaktiens totalavkastning (utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt varit 7 procent per år.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK. Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns ingen bestäm-

Aktiekurs, sektorindex och

Aktiekurs, sektorindex och Nasdaq Stockholm

100

150

200

250

300

50

Nasdaq Stockholm Under året steg Bolidenaktien med 66 procent, jämfört med OMX Stockholm 30 index som steg med 5 procent och Euromoney Global Mining sektorindex i SEK som steg med 72 procent.

KÄLLA: THOMSON REUTERS DATASTREAM

Boliden

Euromoney Global Mining, SEK OMX Stockholm 30 (OMXS30) Omsatt antal aktier per månad

melse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier eller några rösträttsbegränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Boliden innehar inga egna aktier och har inte gett ut nya aktier under 2016.

Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som tillkännagivit att de direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier.

Ägarförhållanden

webbplatsen.

Boliden hade 69 048 (71 337) aktieägare per den 31 december 2016.

Av aktierna ägdes cirka 67 (70) procent av utländska ägare. De tio största enskilda aktieägarna representerade 27,7 procent av aktiekapitalet.

Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelser aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Stiftelserna hade vid årets utgång 249 792 (376 062) aktier.

Aktieägarinformation på webbplatsen På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter, vilka analytiker som följer Boliden samt kontaktuppgifter. Presentationer från kvartalsrapporter och kapitalmarknadsdagar finns också tillgängliga på

Fördelning av Bolidenaktier per den 31 december 2016

Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier Innehav, % Röster, %
1–100	33 664	1 397 308	0,5	0,5
101–500	22 131	6 612 632	2,4	2,4
501–1 000	6 874	5 792 006	2,1	2,1
1 001–10 000	5 509	14 984 656	5,5	5,5
10 001–50 000	511	11 451 196	4,2	4,2
50 001–	359	233 273 371	85,3	85,3
Totalt		69 048 273 511 169	100,0	100,0

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB HOLDINGS

Summa	27,7	Betavärde (5 år)	1,43
TIAA - Teachers Advisors	1,5
		Antal aktier	273 511169
Invesco	1,7	hastighet	213%
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,7	Omsättnings
JP Morgan Asset Management	1,8	Börsvärde 31 dec	65,1 MdSEK
SEB Fonder inkl. Lux	2,0	Sista betalkurs	237,90 SEK
Swedbank Robur Fonder	2,8	Lägsta betalkurs	100,00 SEK
AMF Försäkring & Fonder	2,8	Högsta betalkurs	258,20 SEK
Vanguard	3,3	ICBkod	1700
BlackRock	5,0	ISINkod	SE 0000869646
Norges Bank	5,1	Kortnamn	BOL
Andel av kapital och röster, %		Handelsplats	Nasdaq Stockholm
Bolidens största ägare per den 31 december 2016		Fakta om aktien 2016

KÄLLA: MONITOR, MODULAR FINANCE AB. VERIFIKATIONS-DATUM KAN VARIERA FÖR VISSA AKTIEÄGARE.

KÄLLA: NASDAQ

Årlig totalavkastning per den 31 december 2016	1 år	3 år	5 år	10 år
Boliden	70%	37%	22%	7%
OMX Stockholm 30	9%	8%	13%	7%

Euromoney Global Mining, SEK 75% 4% –4% 1%

Bolidenaktiens totalavkastning har under tio år i genomsnitt varit 7 procent per år och 99 procent för hela perioden. Bolidens årliga totalavkastning för ett år, tre år och fem år har varit bättre än OMX Stockholm 30. Dessutom har den årliga totalavkastningen varit bättre än internationellt gruvindex på tre, fem och tio år, medan den har varit sämre på ett år.

KÄLLA: THOMSON REUTERS DATASTREAM

Riskhantering

Boliden bedriver en konjunkturkänslig verksamhet som är exponerad mot fluktuationer i metallpriser och valutakurser. Verksamheten påverkar omgivande miljö och många processer är förenade med arbetsmiljö- och säkerhetsrisker. Boliden arbetar ständigt med att reducera riskerna, bland annat genom scenarioplanering utifrån olika marknadsförändringar.

Verksamhetsrisker

Verksamhetsrisker hanteras av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer som fastställts för varje affärsområde och enhet.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Hälsa och säkerhet	Boliden hanterar stora materialflöden under och ovan jord. Medarbetare och entreprenörer exponeras periodvis för tunga maskiner och lyft, höga temperaturer samt hälsovådliga äm nen. Vid avsteg från fastställda rutiner eller eftersatt underhåll kan farliga situationer uppstå och människor riskerar att skada sig. Risker för allvarliga olyckor som kan leda till personskador och i värsta fall dödsfall minimeras. Sjukfrånvaron har haft stigande trend och leder till ohälsa och risk för olyckor. Utveck lingen bröts dock under 2016.	Boliden har en nollvision för olyckor med etablerade rutiner för hälsa och säkerhet. Antalet olyckor med frånvaro (LTI) inklusive en treprenörer minskade jämfört med 2015 och uppgick till 7,9 (8,9). Arbetet med säkerhetskultur har fortsatt under året och bygger på medarbetarengagemang. Framsteg har gjorts på de flesta enheterna. Fokus har varit rutiner kring förebyggande säkerhets och riskarbete samt att minska olycksfallen bland entreprenörer och leverantörer. Vissa utbildningsinsatser för att öka kunskaper om ohälsa har genomförts. Nya arbetsmiljöregler om organisatorisk och social arbetsmiljö leder till ytterligare utbildningsinsatser.
Miljöpåverkan	Miljöpåverkan Boliden påverkar luft, vatten, mark samt den biologiska mång falden i anslutning till verksamheten. Utvinningen av metaller ger också upphov till avfall som måste omhändertas på ett säkert sätt. Risker för miljöskador avser verksamhet i drift och för nedlagd verksamhet.	Boliden har mål för utsläpp och följer upp dessa noggrant. Arbetet med risk för utsläpp utgår från riskanalyser, löpande kontroll och underhåll. Vidare pågår teknikutveckling för bästa resursutnyttjande och minsta möjliga avfallsvolym.
	Utsläpp av koldioxid Bolidens verksamhet är energiintensiv och leder till koldioxid utsläpp som kan påverka klimatet. EU:s system för handel med utsläppsrätter EU ETS har också en ekonomisk påverkan som kan komma att växa i betydelse, både i form av kostna der för direkta utsläpp, men även i hög grad för att indirekta utsläppskostnader kan komma att leda till prishöjningar på elektricitet.	Boliden har satt som mål att inte öka koldioxidintensiteten över 0,77 ton/ton metall. Under 2016 har koldioxidintensiteten ökat från 0,65 till 0,69 till följd av förvärv av verksamhet i Finland som har större indirekt CO2-belastning än genomsnittet av Bolidens elförsörjning som främst är från vatten- och kärnkraft. Boliden verkar genom sina branschorganisationer för att systemet för handel med utsläppsrätter ska vara transparent och att konkur rensutsatt industri kompenseras för indirekta utsläppskostnader i likhet med många konkurrentländer.
	Vattenhantering och dammsäkerhet Sandmagasin utgör ett av gruvindustrins riskscenarier. Risker na består i miljöpåverkan vid anläggande av damm och risk för dammhaveri. Extrema väderförhållanden kan öka risken.	Boliden utvecklar vattenbalansmodeller för att få ett bättre resursutnyttjande och skapa en större säkerhetsmarginal mot bräddning och nödutsläpp av vatten. Vid varje operativ enhet med dammar finns en dammsäkerhetsansvarig och en dammdriftsan svarig och driften sker i enlighet med gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, GruvRIDAS.
Oplanerade produktionsavbrott	Bolidens produktion består väsentligen av kontinuerliga proces ser där oplanerade stopp påverkar produktion, utsläpp till luft och vatten och finansiella resultat. Stoppen kan bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.	Boliden genomför förebyggande underhållsarbete vid samtliga produktionsanläggningar. Smältverk genomför varje år större underhållsstopp, medan underhållsarbetet inom gruvverksam heten är mer integrerat i den löpande verksamheten. Boliden arbetar med en nollvision för olyckor som också förebygger oplanerade stopp.
Kompetensförsörjning	Under de kommande åren pensioneras ett stort antal med arbetare i Boliden. Brist på personer med rätt erfarenhet försvårar rekrytering.	Boliden har etablerade metoder för utvärdering av medarbetare och ersättarplanering. Talent Forum genomförs på alla enheter för att säkerställa rätt kompetens på nyckelbefattningar. Mellan chefsprogram genomförs årligen liksom aktiviteter inom employer branding. Under året har Boliden oförändrat antal besök vid uni versitet och mässor i Sverige medan antalet aktiviteter i Finland ökat. Resultat i externa mätningar visar att gruppen "young pro fessionals" (yrkesverksamma 1 – 8 år efter examen) ser allt mer positivt på att arbeta på Boliden. Bolidens jämställdhetsarbete har uppmärksammats. Ett exempel är Women at Work – nätverk för kvinnor som är intresserade av karriärutveckling.

Introduktion

Introduktion Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

RISKHANTERING

Marknads- och affärsrisker

Inom Boliden hanteras marknads- och affärsrisker huvudsakligen inom affärsområdena och på koncernnivå.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Metallpriser	Förändring i metallpriser har väsentlig påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde.	Bolidens policy är att inte säkra metallpriser, utan låta förändring arna i priserna återspeglas i resultatet. Vissa undantag görs, till exempel vid brytning av malmkropp med kort återstående livs längd eller i samband med större investeringsprojekt, se vidare under avsnittet finansiella risker. Boliden säkrar också löpande Smältverks metallpris- och valutaexponering under tiden mellan köp av material och försäljning av motsvarande metall (förutom processlager), så kallad transaktionsexponering, se vidare under finansiella risker.
Smältlöner	Smältlöner utgör en stor del av smältverkens bruttoresultat och bestäms av utbud och efterfrågan på metallkoncentrat.	Villkoren fastställs årligen i förhandlingar mellan stora gruv- och smältverksaktörer. Boliden tillämpar dessa villkor internt och de flesta externa kontrakt är baserade på dessa villkor.
Kunder	Inom koppar är Boliden beroende av ett fåtal stora kunder. Minskad försäljning till industriella kunder i Europa ökar risken för försäljning via London Metal Exchange (LME) med något lägre marginaler som följd.	Boliden eftersträvar att minska riskerna genom att bredda kundport följen genom den egna försäljningsorganisationen i norra Europa. Boliden har en diversifierad kundportfölj och har under året tillfört ett fåtal nya kunder. Boliden har färdiga planer för att kunna ställa om produktionen till produkter av LME-kvalitet som kan säljas via LME.
Råvaruförsörjning	Stabil och tillförlitlig råvaruförsörjning är viktig för att smält verken ska kunna producera med högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitetet.	Boliden eftersträvar långsiktiga avtal och relationer med tillförlit liga externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinnings material.
Energipriser	Energi står för cirka 14 procent av rörelsekostnaderna och förändringar i energipriser kan få stora resultateffekter.	Bolidens elpolicy innebär en kombination av spot- och termins priser. Norge och Sverige har längre prisavtal än Finland och på Irland. Boliden bevakar samtidigt möjligheten att ingå längre prisavtal om gynnsamma villkor erbjuds. Klimatvisionen i EU ger stora investeringar i förnybar och subventionerad kraftproduktion som antas skapa ökad prisvolatilitet.

Finansiella risker

Boliden har en centraliserad finansfunktion som hanterar finansiella risker med undantag av kreditrisker i kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valuta- och metallprisrisk	Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på råvarubörser såsom London Metal Exchange (LME) för basmetaller, organisationen London Bullion Market Association (LBMA) för ädelmetall samt valuta och penningmarknaden. Bolidens produkter prissätts i stor utsträckning i USD och va lutakursförändringar mellan USD och SEK respektive EUR har stor påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexpone ring och omräkningsexponering:	Baserat på kvartalsvis inrapportering av koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer, se tabell över känslighetsanalys nedan. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknads scenarion kvantifieras och utgöra ett underlag för hantering av finan siella risker samt rapporteras till styrelse, ledning och marknad. Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras med un dantag för smältverkens processlager. Exponering vid prognostise

Transaktionsexponering

Bolidens transaktionsexponering utgörs dels av bindande åtaganden, dels av prognostiserade kassaflöden.

Exponering vid bindande åtaganden

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär. Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.

Exponering vid prognostiserade kassaflöden

Exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

Baserat på kvartalsvis inrapportering av koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer, se tabell över känslighetsanalys nedan. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifieras och utgöra ett underlag för hantering av finan-

Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras med undantag för smältverkens processlager. Exponering vid prognostiserade kassaflöden säkras i normalfallet inte i enlighet med Bolidens policy. Se även avsnitt under marknads- och affärsrisker ovan.

Bolidens policy är att risker från exponering vid bindande åtaganden ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältverken, se även ovan under marknads- och affärsrisker. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Terminskontrakten säkringsredovisas som verkligt värde-säkringar i resultaträkningen.

Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall och valutamarknader påverkar koncernens framtida finansiella ställning, se nedan tabell känslighetsanalys på rörelseresultatet. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden. För att begränsa risker i vissa situationer kan dock Boliden säkra del av prognostiserade kassaflöden. Vid t.ex. stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att begränsa finansiella risker. Koncernen kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra kassaflöden från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. På sidan 56 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödessäkringar).

FORTS. FINANSIELLA RISKER

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valutarisk	Omräkningsexponering Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakurs förändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen.	I enlighet med Bolidens finanspolicy elimineras ej effekten av omräkningsexponering (s.k. egetkapitalsäkring). Om externt upp låningsbehov i koncernen är större än interna lån styrs överskju tande andel upplåningsvaluta så att valutorna i tillgångsmassan möts. Huvudsakliga lånevalutor är EUR, SEK och NOK.
Ränterisk	Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid.	Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig ränte bindning upp till tre år. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2016 en genomsnittlig räntebindning om 0,1 (0,5) år. För att förlänga räntebindningstiden används ränteswappar.

Känslighetsanalys

Rörelseresultat ej beaktande av utestående derivat: I tabellen nedan redovisas en uppskattning av hur förändringar i marknadsvillkor påverkar koncernens rörelseresultat ett år framåt i tiden. Beräkningen baseras på noteringar per den 31 december 2016 samt på Bolidens planerade produktionsvolymer. Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallprissäkringar, valutakurssäkringar, kontrakterade smältlöner eller omvärderingar av processlager i smältverken.

Övrigt totalresultat med beaktande av utestående derivat: I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat (intäkts- och kostnadsposter inklusive omklassificeringsjusteringar som inte redovisas i resultatet), före skatt, från värdeförändringar på utestående derivat baserat på balansdagspriser per den 31 december 2016. Värdeförändringar på finansiella derivat avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får netto mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller på övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således effekter från värdeförändringar av derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering.

MSEK		2016				2015
Förändring av metallpriser +10%1)	Rörelse resultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital	Rörelse resultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital
Koppar	630	8	–140	497	410	5	–91	324
Zink	910	11	–203	718	500	7	–111	395
Bly	115	1	–26	91	105	1	–23	83
Guld	285	4	–63	225	210	3	–47	166
Silver	195	2	–43	154	160	2	–36	126
Nickel	100	1	–22	79	-	-	-	-
Förändring av valutakurser +10%
USD/SEK	1 465	18	–326	1 156	1 035	13	–231	818
EUR/USD	870	11	–194	687	520	7	–116	411
USD/NOK	160	2	–36	126	115	1	–26	91
Förändring av smältlöner +10%
TC/RC koppar	95	1	–21	75	120	2	–27	95
TC zink	55	1	–12	43	55	1	–12	43
TC bly	–10	0	2	–8	–15	0	3	–12
Förändring av marknadsränta med +1%2)		–101	22	–79		–57	12	–44
Omräkningsexponering nettoinvesteringar i utländsk verksamhet , valutakurs +10%)3)
NOK/SEK				168				156
EUR/SEK				600				572
Effekt från ränta +1%, guld +10%, USD/SEK +10%)4)
Räntederivat, ränteswappar				5				15
Metallderivat, guldterminer				31				–67
Valutaderivat, USD/SEK				–3				–55

1) Bygger på prognosticerad försäljning ett år framåt.

2) Bygger på utgående låneportfölj exklusive ränteswappar per 31/12.

3) Bygger på utgående balanser vid 31/12. 4) Bygger på utestående derivat per 31/12. Introduktion Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

RISKHANTERING

FORTS. FINANSIELLA RISKER

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Refinansierings och likviditetsrisk	Risk att inte erhålla relevant finan siering eller inte möta betalnings förpliktelser som en följd av otillräck lig likviditet.	Boliden begränsar refinansieringsrisken genom god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden skapar tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter med marknads- och verksamhetsanpassad låneduration. Behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens finansfunktion. Refinansieringsbehovet är fram förallt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen innehåller vissa definierade nyckeltal som Boliden måste uppfylla för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning och konflikt med lånevillkor. Under 2016 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor. Genomsnittlig löptid på totala låneramar var 3,3 (2,4) år vid årets utgång vilket är i enlighet med fastslagen policy. Per 31 december 2016 uppgick Bolidens betalningsberedskap till 6 968 (6 514) MSEK, bestående av likvida medel och outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Boliden har en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens likviditet.
Kredit- och motpartsrisk	Kreditrisker i finansiell verksamhet Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en för lust. Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk.	Bolidens finanspolicy stipulerar kreditbetyg A vid ingång av affär enligt Standard & Poor's samt maximal placering av likvida medel per motpart. Kreditkvalitet och motpartsspridning för derivaten anses ha varit god under 2016. En av Bolidens finansiella motparter hade BBB+, och uppfyllde inte finanspolicyns gränsvärden vilket har behandlats av styrelsen. Per den 31 december 2016 uppgick kreditrisken i derivatinstrument till ett marknadsvärde om 298 (264) MSEK, vilket avser de fordringar Boliden har mot externa motparter. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association) vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid specifika omständigheter såsom utebliven betalning. Vid löpande verksamhet nettoredovisar Boliden marknadsvärden i samma valuta med en och samma motpart som har förfall samtidigt och överskjutande belopp betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott avslutas alla relevanta utestående förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal. I merparten av ISDA-avtalen betalas utestående summa av den motpart som är skyldig mest. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevak ning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. Kvaliteten på kundfordringarna
		bedöms vara god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2016 förekommer endast till begränsade belopp och har historiskt varit obetydliga. Se även not 19 om kundfordringar. Kreditförsäkringar används i vissa fall.
Risk management och försäkring	Risken för skador som orsakar ekonomisk förlust.	Risk Managementfunktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skade förebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.
Finansiell rapportering	Risk för felaktig finansiell och opera tionell rapportering.	Boliden har en väl fungerande internkontrollstruktur. Kontrollfunktioner finns såväl lokalt på enheter som på affärsområden och huvudkontor. Alla arbetar inom ett koncerngemensamt internkontrollramverk avseende finansiell rapportering, baserat på COSO. Årligen testas kontroller inom ramverket såväl internt som av externa revisorer. Den operationella rap porteringen följs upp och kontrolleras av koncernens controllerfunktion, vilken har ett nära samarbete med de lokala enheterna och affärsområdena.

Övriga risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Legala risker	Bolidens verksamheter är i stor ut sträckning tillståndspliktiga och före mål för omfattande miljö- och annan reglering. Boliden kan bli involverad i tvister och rättsliga processer.	Verksamheterna är i stor utsträckning beroende av att befintliga tillstånd kan behållas/förnyas och av att nya tillstånd kan erhållas. Boliden bevakar kontinuerligt rättsutvecklingen inom rele vanta områden och implementerar, följer upp och säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Inom bland annat miljörättens område deltar Boliden aktivt genom medlemskap i bransch- och intresseorganisationer, lobbyverksamhet, föredrag och utbildningsinsatser för beslutsfattare och andra intressegrupper. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 30.
Politiska risker	Politiska beslut kan få effekter i Sverige och de länder där Boliden och Bolidens affärspartner bedriver verksamhet.	Boliden och branschorganisationer är ofta remissinstans inför kommande politiska beslut som rör Bolidens verksamhet.
Förtroendeskadliga risker	Boliden kan drabbas av förtroende skadliga händelser då exempelvis leverantörer, kunder och/eller anställda inte uppfyller de krav på miljö, kvalitet, etik etc. som Boliden lever efter.	Under 2016 har Boliden uppdaterat sina rutiner för att säkerställa att kunder och leveran törer uppfyller de krav Boliden ställer. Detta har skett genom förbättrade interna processer, utbildning samt införskaffande av system för utvärdering av affärspartner och s.k. sank tionskontroll av företag och individer knutna till företag. Ett antal revisioner har genomförts hos kunder och leverantörer för att säkerställa en nivå som ligger inom Bolidens kravbild. Boliden har under året uppdaterat sin krishantering på samtliga enheter. Koncernens krisledningsgrupp och dess rutiner för att hantera kriser, vilket inkluderar intern och extern kommunikation samt juridiskt bistånd, har också uppdaterats.

Bolagsstyrningsrapport

Kommentar från styrelseordförande

En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att skapa mervärde för våra aktieägare och för att upprätthålla förtroendet från våra intressenter i vidare bemärkelse.

En grupp i huvudsak svenska institutionella investerare har varit långsiktiga ägare i Boliden sedan vi åternoterades i Sverige för 15 år sedan och under senare år har några stora utländska institutionella ägare tillkommit. Vi har dock ingen tydlig huvudägare och detta sätter ett speciellt krav på styrelsen att "tolka" ägarnas ambitioner.

Vi arbetar i en industri som kännetecknas av hög volatilitet, det vill säga snabba och kraftiga resultatsvängningar både uppåt och nedåt. Det här är något som våra aktieägare måste förstå. Det ställer också stora krav på ledning och styrelse att ge en god och transparent informationsgivning samt att kunna hantera de snabba förändringarna utan att drabbas av vare sig hybris i uppgången eller uppgivenhet i nedgången.

Samtidigt måste styrelse och ledning också hantera stora och långsiktiga investeringsprojekt. Ett exempel på ett sådant projekt är förvärvet av koppar/nickelgruvan Kevitsa i norra Finland. Beslutet att investera cirka 6 MdSEK i detta projekt togs av styrelsen i mars 2016. Den här typen av projekt innehåller naturligtvis en hel del risker, som diskuteras i styrelsen under en förhållandevis lång tid innan beslutet tas, men är avgörande för värdeskapandet i bolaget.

En förutsättning för ett värdeskapande styrelsearbete är även att styrelsen har ett bra grepp om verksamheten och vad som händer i omvärlden. Detta får vi bland annat genom månadsrapporter och ett väl strukturerat styrelsematerial. Vi besöker också varje år normalt två av Bolidens verksamheter för att på plats kunna göra en djupdykning i just den verksamheten och träffa lokal ledning och anställda.

För att säkerställa att styrelsen lägger tillräcklig tid på de mer långsiktiga och strategiska frågorna enas vi varje år om ett antal teman som vi lägger in i vår agenda. I bolagsstyrningsrapporten framgår vilka teman vi behandlade under det gångna året. Några av dem är årligt återkommande. Exempelvis behandlar vi CSR-frågor speciellt vid vårt oktobermöte och ledarskapsutveckling vid vårt decembermöte.

Den utvärdering av styrelsens arbete som vi gjorde under 2016 visar på ett väl fungerande styrelsearbete. Utvärderingen är ett underlag för valberedningens arbete och är för styrelsen ett viktigt instrument i vår strävan att ständigt förbättra vårt arbete.

Februari 2017

Anders Ullberg Styrelsens ordförande

Styrningen av Bolidenkoncernen

Boliden är ett svenskt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Koncernen har cirka 5 500 medarbetare och driver gruvor och smältverk i Sverige, Finland, Norge och Irland.

Till grund för bolagsstyrningen ligger årsredovisnings- och aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler.

Utöver regelverken använder Boliden interna styrinstrument som koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi, New Boliden Way, och Bolidens interna kontrollverktyg, Boliden Internal Control System (BICS), samt policyer inom ett flertal områden, däribland Bolidens uppförandekod som alla medarbetare ska känna till och agera i enlighet med. Vidare arbetar koncernens enheter enligt bland annat ledningssystem för hälsa och säkerhet, miljö, energi och kvalitet.

Några händelser under 2016

Under 2016 förvärvade Boliden nickel- och koppargruvan Kevitsa i norra Finland från gruvbolaget First Quantum. Förvärvet ligger i linje med Bolidens strategi och möjliggör tillväxt med en högkvalitativ gruva med lång livslängd. Förvärvet bidrar också till råvaruförsörjningen för nickelproduktionen vid smältverket i Harjavalta. En annan viktig händelse under året var renodlingen av verksamheten vid zinksmältverket i Odda i och med avyttringen av aluminiumfluoridtillverkningen. Beslut har också tagits att investera i en ny kross till Aitik och förstärkning av befintliga krossar. Ett flertal miljöförbättrande investeringar har också genomförts.

Aktieägare och årsstämma

Bolidens största aktieägare är svenska och utländska fonder och institutioner. Antalet aktieägare i Boliden var vid årsskiftet 69 048 (71 337) och de enskilt största ägarna var Norges Bank och BlackRock. Andelen utländskt ägande uppgick vid årsskiftet till cirka 67 (70) procent. Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden finns på sidorna 52 – 53 i årsredovisningen och på Bolidens webbplats.

Bolidens aktieägare utövar sin beslutanderätt genom att lägga fram förslag till samt delta och rösta i de beslut som föreläggs årsstämman och eventuella extra bolagsstämmor. Aktieägare har möjlighet att få ett ärende behandlat på årsstämman om en skriftlig begäran lämnas till styrelsen så långt innan stäm-

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Välkommen till årsstämman 2017! Årsstämman för 2017 kommer att äga rum i Aitik, Gällivare den 25 april.

APRIL 25 man att ärendet kan tas in i kallelsen till stämman. Aktieägarna är välkomna att ställa frågor om bolagets angelägenheter till styrelsen och verkställande direktören, revisorn eller utskottsordförandena under bolagsstämman.

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt revisorer och valberedning. Årstämman fastställer vidare resultat och balansräkning, beslutar om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställer arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer samt principer för anställnings och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. I förekommande fall beslutar årsstämman även om bolagsordning.

Årsstämmorna hålls regelmässigt vid någon av Bolidens anläggningar i Sverige för att ge aktieägarna inblick i verksamheten. I samband med sådana stämmor erbjuds aktieägarna möjlighet till rundturer i Bolidens gruvor, anrikningsverk eller smältverk för att på så sätt få en fördjupad kunskap om de olika verksamheterna och ett tillfälle att träffa Bolidens medarbetare.

Årsstämman 2016

Årsstämman 2016 hölls den 3 maj i Rönnskär. Vid årsstämman var 104 698 900 aktier representerade av 1 033 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde 38,3 procent av det totala antalet aktier. Samtliga styrelseledamöter och ledamöter i koncernledningen samt revisor närvarade vid årsstämman.

Stämman beslutade bland annat om omval av samtliga styrelseledamöter med undantag för Staffan Bohman som undanbett sig omval. Till ny ledamot valdes Pekka Vauramo, verkställande direktör och koncernchef för Finnair och tidigare direktör inom Sandvik Mining. Anders Ullberg omvaldes som styrelsens ordförande. Några av stämmans övriga beslut var att:

• I enlighet med styrelsens förslag dela ut 3,25 SEK per aktie, totalt 889 MSEK.
• Till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars Erik Forsgårdh, Ola Peter Gjessing (Norges Bank Investment Management), Anders Oscarsson (AMF) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
• Besluta om arvoden till styrelsen och utskotten i enlighet med valberedningens förslag, innebärande ett styrelsearvode om 1 400 000 SEK till ordfö-

randen och 500 000 SEK till ledamot som inte är anställd i bolaget, 190 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och 90 000 SEK till vardera av revisionsutskottets två ledamöter samt 50 000 SEK till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.

• I enlighet med valberedningens förslag välja Deloitte AB som revisor för tiden fram till och med nästa årsstämma samt att besluta att revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.

Årsstämman fattade vidare beslut om att godkänna de föreslagna principerna för ersättning till koncernledningen, innebärande att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare till 40 – 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga lönen ska inte vara pensionsgrundande.

De av årsstämman 2016 fattade besluten finns antecknade i stämmoprotokollet på Bolidens webbplats där även tidigare års protokoll finns publicerade.

Valberedningen

Valberedningen representerar Bolidens aktieägare. Valberedningens uppgift är att utarbeta och lägga fram förslag till beslut som Bolidens aktieägare röstar om vid årsstämman. Förslagen gäller val och arvodering av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen inför nästa årsstämma.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören och möjlighet ges för valberedningen att träffa några av styrelsens ledamöter. Valberedningen förbereder även val av revisor. Aktieägare kan lämna förslag till valberedningen i enlighet med de instruktioner som finns på Bolidens webbplats.

Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet

BOLIDENS STYRNINGSSTRUKTUR

med Bolidens valberedningsinstruktion ska valberedningen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. Ledamöterna i valberedningen får ingen ersättning.

Valberedningens arbete 2016

Vid årsstämman 2016 valdes Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars Erik Forsgårdh, Ola Peter Gjessing (Norges Bank Investment Management), Anders Oscarsson (AMF) samt Anders Ullberg (styrelsens ordförande) till ledamöter i valberedningen. I oktober sammankallade styrelsens ordförande ledamöterna och valberedningen utsåg Jan Andersson till sin ordförande. Valberedningens aktuella sammansättning framgår även på Bolidens webbplats. Valberedningen har sammanträtt sammanlagt två gånger inför årsstämman 2017 och har därutöver haft telefonkontakter och möten med såväl några av styrelsens ledamöter som med verkställande direktören. Dessa kontakter ger valberedningen en bra möjlighet att bilda sig en uppfattning om styrelseordförandens och de enskilda ledamöternas syn på styrelsearbetet, på den exekutiva ledningen samt synen på Bolidens verksamhet och utmaningar de närmaste åren.

Valberedningen eftersträvar en jämn könsfördelning i styrelsen. Parallellt härmed prioriterar valberedningen en mångsidig och bred sammansättning som

täcker relevanta områden när det gäller kompetens, erfarenhet och bakgrund. Bolidens verksamhet, utvecklingsskede och framtida inriktning är viktiga kriterier vid utvärderingen av kompetensbehov och analys av optimal sammansättning av styrelsen.

Valberedningens förslag till årsstämman 2017 publiceras i den kommande kallelsen och på Bolidens webbplats.

Styrelsen

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i såväl bolagets som aktieägarnas bästa intresse. Detta ska göras på ett hållbart sätt med ett väl avvägt risktagande för att säkerställa en långsiktigt positiv utveckling.

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen. Styrelsen, som väljs på ett år i taget, har utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare. Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi- och finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Styrelsen

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

uppfyller därmed Kodens krav på oberoende ledamöter. Ledamöterna presenteras på sidorna 64 – 65 och på Bolidens webbplats.

Styrelsen lägger fast bolagets finansiella mål och strategi, tillsätter och utvärderar verkställande direktören och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten, att lagar och regler följs och säkerställer en korrekt och öppen informationsgivning. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande.

Ordföranden leder styrelsens arbete och styrelsemötena och skapar en öppen och konstruktiv dialog. Till ordförandens uppgifter hör vidare att följa och utvärdera enskilda ledamöters kompetens, arbete och bidrag till styrelsen. En viktig del i ordförandens arbete är att följa verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsens ordförande agerar som diskussionspart och stöd till verkställande direktören samt säkerställer att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar genomförs och efterlevs. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna en vecka före varje styrelsemöte. Den närmare arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av en instruktion till verkställande direktören som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte.

Styrelsens arbete under 2016

Styrelsen har under 2016 haft 9 styrelsemöten inklusive ett konstituerande styrelsemöte. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten per år på Bolidens operativa enheter. Under 2016 besökte styrelsen Rönnskär, Tara och Kevitsa.

Styrelsen får genom månadsrapporter och vid styrelsemöten löpande information om såväl Bolidens affärsmässiga och finansiella utveckling som utvecklingen i relation till hållbarhetsmålen. Varje styrelsemöte inleds med en genomgång av verksamheten och av hållbarhetsfrågor.

I tillägg till dessa och andra verksamhetsrelaterade frågor fastställer styrelsen i början av varje år ett antal teman som särskilt ska behandlas i syfte att ge ökad förståelse för Bolidens möjligheter och utmaningar i ett bredare perspektiv. I tillägg till detta har förvärvet av nickel- och koppargruvan Kevitsa inneburit att stort fokus har lagts på en ökad förståelse av nickelmarknaden och på utvärderingen, finansieringen och genomförandet av förvärvet. Under året har styrelsen även diskuterat prospekteringsinsatser, metallpriser och villkor, konkurrentjämförelser, förvärv och fusioner i gruvbranschen. Med anledning av den tidigare uppgången i olycksfallsfrekvensen har arbetet med att förbättra och koordinera säkerhetsfrågorna varit föremål för fortsatt bevakning och uppföljning i styrelsen. Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor viktiga frågor för bolaget och dess styrelse och föremål för återkommande diskussioner. Ett härtill gränsande område, CSR och affärsetikrelaterade frågor, har också ägnats uppmärksamhet.

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen under ordförandens ledning, eller med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2016 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion, där styrelsen diskuterade slutsatser av utvärderingen.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras men styrelsen kan inom sig inrätta utskott som bereder frågor inom sina respektive områden. I enlighet härmed har liksom tidigare år styrelsen inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott under 2016. Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman och arbetet styrs av utskottens arbetsordning och instruktion.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet förbereder vissa frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena internkontroll och redovisning samt att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering. Boliden har en internkontrollfunktion som bland annat arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet arbetar även med upphandling av tjänster, utöver revision, från bolagets revisorer samt på uppdrag av valberedningen även av revisionstjänster. Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Tom Erixon och Anders Ullberg. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomi och redovisningsfrågor, se styrelsens uppdrag och tidigare erfarenheter på sidorna 64 – 65. På mötena deltar dessutom Bolidens ekonomi- och finansdirektör samt chefen för intern kontroll. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2016. Under året ägnades särskild uppmärksamhet åt internkontroll, IT-säkerhet samt redovisningsprinciper. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncern-

STYRELSENS ARBETE 2016

Återkommande ärenden: Hållbarhetsoch säkerhetsfrågor, genomgång av verksamheten, investeringar, efterkalkyler och temapunkter. Nedan listas huvudsakliga ärenden på årets styrelsemöten:

Februari: Genomgång bokslutskommuniké, årsredovisning, revisionsrapport, ärenden till årsstämman samt möte mellan styrelse och revisorer utan ledningens närvaro. Fördjupning i Bolidens metaller, särskilt guld och nickel samt metallpriser och villkor.

Mars: Extra styrelsemöte i anledning av Kevitsa förvärvet.

Maj (tre möten): Kvartalsrapport första kvartalet. Strukturaffärer och förvärv. Förvärvsfinansiering samt refinansiering av Bolidens lånefacilitet. Genomgång av inköpsfrågor och kostnadsutveckling. Årsstämma och konstituerande styrelsemöte.

Juli: Kvartalsrapport andra kvartalet och genomgång av revisionsrapport.

Augusti: Verksbesök på Tara, Irland, strategisk inriktning för affärsområde gruvor, Aitiks krossar och investeringsbehov, prospektering, sanktionskontroll och marknadsmissbruksregelefterlevnad.

Oktober: Kvartalsrapport tredje kvartalet, strategisk inriktning för affärsområde smältverk, slagghantering, kostnadsbesparingar inköp, status tvister och uppföljning av New Boliden Way och Corporate Responsibility (CR).

November: Genomgång av strategi, budget och affärsplan. Ledarskapsutveckling, ledar- och styrelseutvärdering, riskhantering.

ledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag till ersättningsprinciper för verkställande direktören och koncernledningen som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats. En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 3.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Mikael G:son Löw. Utskottet har under året haft två möten samt därutöver ett antal telefonkontakter.

VD och koncernledning

Verkställande direktören har det yttersta ansvaret för att den strategiska inriktningen och att styrelsens beslut implementeras och följs samt att riskhantering, styrning, system, organisation och processer är tillfredsställande. I sitt arbete stöds verkställande direktören av koncernens ledningsgrupp som utöver verkställande direktören består av cheferna för Bolidens två affärsområden Gruvor, respektive Smältverk, ekonomi- och finansdirektören samt direktören för Corporate Responsibility (CR). Koncernledningen sammanträder regelmässigt en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut. De av styrelsen behandlade områdena har i stor utsträckning speglat ledningens arbete under året. Två gånger om året träffas också ledningen för strategiplanering. Koncernledningen, tillsammans med ledningen för

respektive affärsområde träffas dessutom fem gånger om året för genomgång av affärsområdesspecifika frågor inklusive budget och verksamhetsgenomgång. För större projekt bildas särskilda styrgrupper tillsammans med projektledare och övriga intressenter som träffas regelbundet. Vd och de centrala staberna har genomgångar varje månad. Vidare träffar koncernledningen bolagets arbetstagarledamöter och suppleanter inför varje styrelsemöte där styrelseagendan och andra aktuella frågor diskuteras. Bolagets högre chefer och specialister träffas på en årlig ledningskonferens för att diskutera, skapa samsyn och uppnå en bred förankring i viktiga frågor. En presentation av koncernledningen finns på sidan 66.

Affärsstyrning

Styrning från styrelsen sker via verkställande direktören och koncernledningen till de operativa enheterna. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av Bolidens styrdokument, budget och strategisk plan. Styrdokumenten finns tillgängliga på Bolidens interna webbplats och utgör det interna ramverket som krävs för en effektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Uppförandekod, Antikorruptionspolicy, Konkurrensrättspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy, Hälso- och Säkerhetspolicy, Insiderpolicy och dokumentation kring delegering och beslutsfattande.

Styrning av Bolidens hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor är en given del av Bolidens verksamhet och arbetet drivs med utgångspunkt i de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Hållbarhetsfrågor tas upp på varje ledningsgruppsoch styrelsemöte och på lokala ledningsgruppsmöten. En person i koncernledningen är dedikerad till frågor

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

inom Corporate Responsibility. Det dagliga ansvaret är decentraliserat till respektive enhet. Centrala funktioner för hållbarhet, miljö, energi och HR följer upp enheternas arbete och ansvarar för att skapa struktur och inriktning för arbetet. För att driva kunskapsutbyte och utveckling finns nätverk inom respektive funktion.

De hållbarhetsfrågor som Boliden har identifierat som mest väsentliga är kopplade till Bolidens budget och strategi. Faktorer som ligger till grund för prioritering är Bolidens verksamheters påverkan på människa och miljö, hur arbete med frågorna kan stödja verksamheten, förväntningar från interna och externa intressenter, risker och möjligheter, omvärldsfaktorer och tillämpliga regelverk. Vilka utmaningar som ska prioriterats förändras över tid och därför sker en regelbunden översyn, vanligtvis en gång per år. Det åligger olika ansvariga inom koncernen att sätta lokala mål inom de övergripande frågorna. Boliden satte under 2013 nya mål inom hållbarhetsområdet som ska gälla fram till och med 2018, se sidorna 8–9 i årsredovisningen.

Bolidens miljöarbete är värderingsbaserat vilket innebär att åtgärder beslutas inte enbart utifrån myndighetskrav utan också baserat på vad som kan åstadkommas för att förbättra miljön vid verksamhetsorterna. Det innebär att investeringar som har stor miljönytta för investerade belopp beslutas och genomförs även utan externa krav eller pålagor. I enlighet härmed har investeringar beslutats bland annat avseende separation av plast för blybatterier vid blysmältverket i Bergsöe och dioxinrening vid smältverket i Rönnskär.

Sett över en längre tidsrymd har Bolidens långsiktiga säkerhetsarbete gett goda resultat och visat en nedåtgående olycksfallstrend. Under de senaste åren har dock trenden varit negativ varför hög prioritet har satts på åtgärder för att på sikt uppnå Bolidens vision om en verksamhet fri från olyckor. Dessa åtgärder, vilka består i att genom ledarskapsutveckling skapa ett bredare medarbetarengagemang, ger nu resultat och trenden är åter positiv på flertalet produktionsenheter. De åtgärder som vidtagits och gett resultat under 2016 fortsätter med oförminskad styrka och extra fokus riktas mot de enheter som ännu inte vänt trenden. Ett antal investeringar med arbetsmiljöfokus har beslutats under året, bland annat åtgärder för ökad automation av arbetsmoment med förhöjd risk vid Kokkola och Odda. Liksom miljöarbetet är arbetsmiljöarbetet värderingsbaserat och investeringar tas utifrån riskanalyser snarare än tvingande lagar och regler. Höga krav ställs också på affärspartners när det gäller respekt för, och efterlevnad av, tillämpliga säkerhetsföreskrifter och regler. Affärspartners granskas, väljs och utvärderas utifrån bland annat dessa aspekter.

Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor viktiga frågor för bolaget. Boliden arbetar aktivt i branschorganisationer med att bevaka och främja gruvnäringens intressen.

Bolidens GRI-index med tillhörande information i årsredovisning och separat GRI-rapport är sedan 2013 föremål för extern granskning av revisorer. Granskningen syftar bland annat till att understryka hållbarhetsarbetet och ytterligare förstärka förtroendet hos marknaden och övriga intressenter avseende detta arbete.

Frågor om affärsetik är ständigt aktuella och något som bolaget arbetar aktivt med. Under året har Boliden fokuserat särskilt på konkurrensrättsfrågor och har implementerat nya policies på området. Utbildningar i konkurrensrätt har genomförts dels i elektronisk form, dels i form av riktade seminarier. Boliden har även förstärkt sitt arbete med sanktionsefterlevnad och implementerat nya verktyg för sanktionskontroller och utvärdering av affärspartners. Boliden har en whistleblowerfunktion för att underlätta rapportering av misstänkta fall av oegentligheter.

Revisorer

Den externa revisorn är en oberoende granskare av Bolidens räkenskaper för att säkerställa att dessa ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av bolagets ställning och resultat. Revisorn granskar också styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och redovisar sina iakttagelser för styrelsen utan ledningens närvaro. Under 2016 har revisorn varit i kontakt med koncernledningen i samband med revisioner eller uppkomna frågeställningar. Revisorn deltar regelmässigt på revisionsutskottets möten och har träffat styrelsen en gång under 2016. Revisorn rapporterar vidare till aktieägarna på årsstämman.

Vid årsstämman 2016 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till revisorer intill slutet av årsstämman 2017. Auktoriserade revisorn Jan Berntsson är huvudansvarig revisor. Han är partner och verkställande direktör för Deloitte Sverige och har revisionsuppdrag för bl.a. Atlas Copco och Kinnevik. Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning fram till slutet av årsstämman 2017. Information om ersättning under 2016 finns i not 4.

STYRELSEN

Namn	Anders Ullberg styrelseordförande		Marie Berglund ledamot	Tom Erixon ledamot	Lennart Evrell ledamot
Befattning	–		Direktör Råvaruförsörjning och Miljö, NCC Industry.	VD och koncernchef Alfa Laval.	VD och koncernchef i Boliden.
Utbildning	Civilekonom		Biolog, M. Sc.	Jur. kand., MBA.	Civilingenjör och civilekonom
Invald	2005		2003	2013	2008
Född	1946		1958	1960	1954
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Eneqvist Consulting, Natur&Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrel seledamot i European Financial Reporting Advisory Group.		Styrelseordförande Eurocon Consulting. Styrelseledamot i Baltic Sea 2020, Bottenhavets vattendelegation och Insynsrådet för länsstyrelsen i Västernorrland.	Styrelseledamot i Chinsay.	Styrelseordförande i Umeå universitet och Gruvornas Arbetsgivareförbund. Vice ord förande i SveMin. Styrelseleda mot i Svenskt Näringsliv.
Tidigare befattningar	SSAB.	Ekonomidirektör i Svenska Varv. Ekonomi och finansdirektör, vice VD samt VD och koncernchef i	Koncernekolog i tidigare MoDo koncernen, miljöchef i Botniabanan AB, VD i BioEndev (konsult).	Managing partner Boston Consulting Group, olika ledande befattningar inom Sandvik samt VD och koncernchef Ovako.	Vd och koncernchef i Sapa och Munters, olika ledande befatt ningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg.
Antal aktier1)	45 000		1 000	6 900	41 235
Mötesnärvaro	9 av 9		9 av 9	9 av 9	9 av 9
Utskottsarbete (närvaro)	Revisionsutsk. 5 av 5	Ersättningsutsk. 2 av 2	–	Revisionsutskott 5 av 5	–
Styrelsearvode, SEK	1 400 000		500 000	500 000	–
Utsk.arvode,SEK	90 000	50 000	–	90 000	–
Sammanlagt arvode	1 540 000		500 000	590 000
Oberoende fr bolaget och bolagsledningen	Ja		Ja	Ja	Nej
Oberoende av större ägare	Ja		Ja	Ja	Ja

Mötesnärvaro 9 av 9 9 av 9 9 av 9

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSEN

Namn	Michael G:son Löw ledamot	Ulla Litzén ledamot	Elisabeth Nilsson ledamot	Pekka Vauramo ledamot
Befattning	–	–	Landshövding Östergötlands län	VD och koncernchef Finnair.
Utbildning	Civilekonom	Civilekonom, MBA	Bergsingenjör	Bergsingenjör
Invald	2010	2005	2015	2016
Född	1951	1956	1953	1957
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i RecondOil. Styrelseledamot i Concordia Maritime, Preem, Svenskt Näringsliv och Stena Bulk. Vice ordförande i IKEM, SvenskRys ka Handelskammaren och Sv. Energiekonomiska För. Ledamot i Chalmers rådgivande kommitté och Kungliga Ingenjörsvetenskap sakademien.	Styrelseledamot i Ratos, Electrolux, Alfa Laval, Husqvarna och NCC.	Styrelseledamot i Outokumpu och EKN. Ledamot i Skandias fullmäktige.	Styrelseledamot i Ilmarinen och Glaston Plc.
Tidigare befattningar	Olika ledande befattningar inom Conoco Inc i Stockholm, Houston, Köpenhamn, Bangkok, Prag, Lon don. VD och koncernchef Preem.	VD för W Capital Management. Direktör och medlem av lednings gruppen i Investor. Ansvarig för Core holdings och VD för Investor Scandinavia.	VD för Jernkontoret samt olika ledande befattningar inom SSAB-koncernen, VD för SSAB Merox.	Olika ledande befattningar inom Sandvik Mining och Cargotec.
Antal aktier1)	100	8 400	200	0
Mötesnärvaro	9 av 9	9 av 9	9 av 9	6 av 6
Utskottsarbete (närvaro)	Ersättningsutskottet 2 av 2	Revisionsutskott 5 av 5	–	–
Styrelsearvode, SEK	500 000	500 000	500 000	500 000
Utsk.arvode,SEK	50 000	190 000	–	–
Sammanlagt arvode	550 000	690 000	500 000	500 000
Oberoende fr bolaget och bolagsledningen	Ja	Ja	Ja	Ja
Oberoende av större ägare	Ja	Ja	Ja	Ja

Namn	Peter Baltzari arbetstagarrepresentant	Lars Engström arbetstagarrepresentant	Jussi Lehtinen arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Suppleant sedan 2014. Representant i Bolidens koncern råd och Vinstandelsstiftelsen.	Suppleant sedan 2015. Representant för Unionen. Vice ordförande i Unionenklubben vid Bolidenkontoret. Ledamot i Bolidens Privattjänstemanna kartell och ledamot i Bolidens Koncernråd.	Suppleant sedan 2016. Representant för Trade Union Pro, Produktionsingenjör vid Harjavalta.
Invald	2014	2015	2016
Född	1953	1966	1978
Antal aktier1)	1 424	174	0
Mötesnärvaro	9 av 9	9 av 9	6 av 6

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2016.

KONCERNLEDNING

Namn	Lennart Evrell	Kerstin Konradsson	Mikael Staffas
Befattning	VD och koncernchef i Boliden	Direktör – Affärsområde Smältverk	Direktör – Affärsområde Gruvor
Utbildning	Civilingenjör och civilekonom	Bergsingenjör	Civilingenjör, MBA
Anställd	2007	2012	2011
Född	1954	1967	1965
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Umeå univer sitet och Gruvornas Arbetsgivare förbund. Vice ordförande i SveMin. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.	Styrelseledamot i Höganäs.	Styrelseledamot i SJ, Gruvornas Arbetsgivareförbund samt SveMin.
Tidigare befattningar	Vd och koncernchef i Sapa och Munters, samt i olika ledande be fattningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg.	Affärsområdeschef och VD inom Åkerskoncernen samt i olika ledan de befattningar inom SSAB.	Ekonomi och finansdirektör Södra Skogsägarna, Partner McKinsey & Co.
Antal aktier1)	41 235	3 033	7 700

Namn	Thomas Söderqvist	Håkan Gabrielsson
Befattning	Direktör – Corporate Responsibility	Ekonomi- och finansdirektör
Utbildning	Bergsskolan i Filipstad	Civilekonom
Anställd	2012	2009–2011, 2016
Född	1957	1967
Övriga uppdrag	–	–
Tidigare befattningar	Områdeschef Bolidenområdet samt olika ledande befattningar inom Sandvik.	Ekonomi och finansdirektör Fagerhult, Director Group Controlling Boliden samt olika befattningar på Sapa, Ericsson och Electrolux.
Antal aktier1)	0	0

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2016.

Introduktion Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelsens rapport om intern kontroll

Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, lagar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Funktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten i frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sin verksamhet under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter. För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Boliden finns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way som bland annat innefattar uppförandekod, besluts och attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Boliden har ett enhetligt och standardiserat internkontrollramverk, Boliden Internal Control System (BICS).

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna identifieras, analyseras och dokumenteras i BICS.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2016 fortsatte arbetet med dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen i BICS. För varje identifierad risk dokumenteras de kontroller som hanterar risken.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporteringsoch redovisningsprinciper sker via epost samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna. Extern kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen. Sedan 2009 sker årlig testning av dokumenterade kontroller inom ramen för BICS, såväl av interna resurser som externa revisorer. Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Kontrollaktivitet	Ansvarig	Uppföljning
Efterlevnad av Bolidens redovisningsmanual	Koncernredovisning/Controlleravdelning	Koncernledning
Kontroll av konsoliderat resultat	Koncernredovisning/Controlleravdelning	Koncernledning
Analys och uppföljning	Affärsområden/Controlleravdelning	Koncernledning
Budget och prognoser	Affärsområden/Controlleravdelning	Koncernledning
Kontroll korrekt finansiell rapportering	Operativa enheter/Affärsområden	Koncernredovisning/Internkontroll/ Controlleravdelning
Skattekontroll	Operativa enheter	Koncernskattechef

Finansiella rapporter

	INNEHÅLL
Koncernen	Koncernens resultaträkning	69
	Koncernens rapport över totalresultatet	69
	Koncernens balansräkning	70
	Koncernens förändringar i eget kapital	71
	Koncernens kassaflödesanalys	72
Moderbolaget	Moderbolagets resultaträkning	73
	Moderbolagets balansräkning	73
	Moderbolagets förändringar i eget kapital	73
	Moderbolagets kassaflödesanalys	73
Noter	Not 01: Väsentliga redovisnings och värderingsprinciper	74
	Not 02: Information per segment och
	geografisk marknad	80
	Not 03: Anställda och personalkostnader	81
	Not 04: Arvode och kostnadsersättning
	till revisorer	83
	Not 05: Väsentliga kostnadsslag	83
	Not 06: Övriga rörelseintäkter	83
	Not 07: Finansiella intäkter	83
	Not 08: Finansiella kostnader Not 09: Statliga stöd	83 83
	Not 10: Tilläggsinformation till kassaflödesanalys 83
	Not 11: Rörelseförvärv	84
	Not 12: Immateriella anläggningstillgångar	85
	Not 13: Materiella anläggningstillgångar	86
	Not 14: Leasingavgifter	87
	Not 15: Andelar i koncernbolag	88
	Not 16: Andelar i intresseföretag	88
	Not 17: Skatter	89
	Not 18: Varulager	90
	Not 19: Kundfordringar	90
	Not 20: Övriga kortfristiga fordringar	90
	Not 21: Närstående	91
	Not 22: Eget kapital	91
	Not 23: Avsättningar för pensioner och
	liknande förpliktelser	91
	Not 24: Övriga avsättningar	94
	Not 25: Riskupplysningar	94
	Not 26: Finansiella skulder och förfallostruktur	95
	Not 27: Finansiella derivatinstrument	96
	Not 28: Övriga kortfristiga skulder	96
	Not 29: Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori	97
	Not 30: Ställda säkerheter och
	eventualförpliktelser Not 31: Händelser efter 31 december 2016	98 98
Övrigt	Förslag till vinstdisposition	99
	Revisionsberättelse	100
	Revisorns rapport över översiktlig granskning
	av hållbarhetsredovisning	104

KONCERNEN

Koncernens resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
Försäljningsintäkter	2	40 316	40 242
Kostnad för sålda varor	5	–33 204	–35 353
Bruttoresultat		7 111	4 890
Försäljningskostnader	5	–390	–361
Administrationskostnader	4, 5	–607	–569
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	–530	–496
Övriga rörelseintäkter	6	235	162
Övriga rörelsekostnader		–140	–41
Resultatandelar i intressebolag	16	3	5
Rörelseresultat	2–6, 9, 11–14	5 682	3 590
Finansiella intäkter	7	4	4
Finansiella kostnader	8	–311	–238
Resultat efter finansiella poster		5 375	3 356
Skatter	17	–1 135	–715
Årets resultat		4 239	2 641
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		4 237	2 640
Innehav utan bestämmande inflytande		3	1
Resultat per aktie, SEK	22	15,49	9,65
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

Koncernens rapport över totalresultatet

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
Årets resultat		4 239	2 641
Övrigt totalresultat
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument		–140	0
Skatteeffekt på derivatinstrument		31	1
Överföringar till resultaträkningen		49	6
Skatt på överföringar till resultaträkningen		–11	–1
		–71	6
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter		658	–378
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		–186	48
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument		41	–11
		513	–340
Summa poster som kommer att omklassificeras till resultatet		442	–335
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner		–274	189
Skatt hänförligt till poster som inte återförs till periodens resultat		68	–47
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		–206	143
Summa övrigt totalresultat		236	–192
Årets totalresultat		4 476	2 449
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		4 473	2 448
Innehav utan bestämmande inflytande		3	1

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2016-12-31	2015-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	3 508	3 366
Materiella anläggningstillgångar	13, 14
Byggnader och mark		5 505	4 539
Tillredningar		7 913	5 998
Maskiner och andra tekniska anläggningar		19 052	15 923
Inventarier, verktyg och installationer		260	229
Pågående nyanläggningar		2 120	1 684
		34 850	28 372
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	16	25	22
Andra aktier och andelar	29	31	26
Uppskjutna skattefordringar	17	152	23
Långfristiga fordringar		296	111
		504	182
Summa anläggningstillgångar		38 861	31 920
Omsättningstillgångar
Varulager	18	10 077	7 748
Kundfordringar	19, 29	2 017	1 236
Skattefordringar		22	58
Räntebärande fordringar	29	2	2
Derivatinstrument	27, 29	298	264
Övriga kortfristiga fordringar	20	1 097	871
Likvida medel	10, 29	1 503	923
Summa omsättningstillgångar		15 016	11 102
SUMMA TILLGÅNGAR		53 877	43 022
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital	22
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		5 940	5 940
Omräkningsreserv		95	–418
Säkringsreserv		–2	68
Förmånsbestämda pensionsplaner		–808	–602
Balanserat resultat		23 582	20 234
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		29 386	25 801
Innehav utan bestämmande inflytande		8	6
Summa eget kapital		29 394	25 807
Långfristiga skulder
Avsättningar för pensioner	23	925	1 075
Övriga avsättningar	24	2 655	1 784
Uppskjutna skatteskulder	17	3 062	2 965
Skulder till kreditinstitut	26, 29	8 187	2 484
Derivatinstrument	26, 27, 29	–	20
Övriga räntebärande skulder	26, 29	7	11
Summa långfristiga skulder		14 837	8 339
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	26, 29	1 903	3 178
Övriga räntebärande skulder	26, 29	4	4
Leverantörsskulder	26, 29	4 239	3 142
Övriga avsättningar	24	236	197
Aktuella skatteskulder		835	613
Derivatinstrument	26, 27, 29	46	302
Övriga kortfristiga skulder	28	2 382	1 439
Summa kortfristiga skulder		9 646	8 875
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		53 877	43 022

KONCERNEN

Koncernens förändringar i eget kapital

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare							Innehav
Belopp i MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings reserv	Förmåns bestämda pensions planer	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
	22
Ingående eget kapital 2015-01-01		579	5 940	–78	63	–745	18 209	23 968	7	23 974
Årets resultat		–	–	–			2 640	2 640	1	2 641
Övrigt totalresultat		–	–	–340	6	143	–	–192	–	–192
Årets totalresultat		–	–	–340	6	143	2 640	2 448	1	2 449
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–	–615	–615	–	–615
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	–1	–1
Utgående eget kapital 2015-12-31		579	5 940	–418	68	–602	20 234	25 801	6	25 807
Ingående eget kapital 2016-01-01		579	5 940	–418	68	–602	20 234	25 801	6	25 807
Årets resultat							4 237	4 237	3	4 239
Övrigt totalresultat		–	–	513	–71	–206	–	236	0	236
Årets totalresultat		–	–	513	–71	–206	4 237	4 473	3	4 476
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–	–889	–889	–	–889
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	0	0
Utgående eget kapital 2016-12-31		579	5 940	95	–2	–808	23 582	29 386	8	29 394

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag till viss del genom att ta en motsatt position i form av lån i den utländska valutan. Kursdifferensen på upptagna lån, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Nettoskuld, MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Skulder till kreditinstitut	10 090	5 662
Övriga räntebärande skulder	11	15
Pensionsskulder	925	1 075
Räntebärande tillgångar	–184	–2
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och banktillgodohavanden	–1 503	–923
	9 339	5 827

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Omvärderingar av pensionsförpliktelser redovisas i övrigt totalresultat.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

Sysselsatt kapital, MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Immateriella tillgångar	3 508	3 366
Materiella tillgångar	34 850	28 372
Andelar i intressebolag	25	22
Andra aktier och andelar	31	26
Varulager	10 077	7 748
Kundfordringar	2 017	1 236
Övriga fordringar	1 509	1 246
Avsättningar, andra än
pensioner och skatt	–2 891	–1 981
Leverantörsskulder	–4 239	–3 142
Övriga icke räntebärande skulder	–2 429	–1 761
	42 457	35 131

Koncernens kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
	10
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		5 375	3 356
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	12, 13	4 199	3 522
Avsättningar		–434	–185
Omvärdering av processlager		–588	420
Omräkningsdifferenser och övrigt		74	122
Betald skatt		–709	–272
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital		7 918	6 963
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–1 373	–342
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–962	179
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		1 407	–572
Övrigt		5	7
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet		–923	–728
Kassaflöde från den löpande verksamheten		6 995	6 235
Investeringsverksamheten
Rörelseförvärv	11	–5 925	–
Avyttring av rörelse		121
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	12	–14	–19
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	13	–3 975	–3 628
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		6	0
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		–9	–23
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–9 795	–3 670
Fritt kassaflöde		–2 801	2 565
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–889	–615
Upptagna lån		7 559	5 412
Amortering av låneskulder		–3 295	–7 300
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		3 376	–2 503
Årets kassaflöde		575	63
Likvida medel vid årets början		923	865
Kursdifferens i likvida medel		5	–5
Likvida medel vid årets slut	10	1 503	923

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
Utdelningar från dotterbolag	15	–	–
Nedskrivning andelar i koncernföretag		–	–
Resultat efter finansiella poster		–	–
Skatter		–	–
Årets resultat		–	–

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

Moderbolagets balansräkning

3 911 5 8 223
12 139
2 154
2 154
14 294
579
5 252
5 831
5 809
–
5 809
11 640
500
2 154
2 654
14 294

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2015-01-01	579	5 252	6 424	12 255
Utdelning	–	–	–615	–615
Årets resultat	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2015-12-31	579	5 252	5 809	11 640
Ingående eget kapital 2016-01-01	579	5 252	5 809	11 640
Utdelning	–	–	–889	–889
Årets resultat	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2016-12-31	579	5 252	4 920	10 751

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	2016	2015
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–	–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	1 514	3 939
Amortering av låneskulder	–1 978	–4 300
Utdelning	–889	–615
Upptagna lån från koncernbolag	1 353	976
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–
Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 01 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är Stockholm med adress Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ Stockholm och ingår i Large Capsegmentet.

Bolaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation "RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner" vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligtvärdesäkras.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation "RFR 2 Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 10 februari 2017. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att läggas fram för fastställande av årsstämman den 25 april 2017.

Nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRS IC som trätt i kraft under kalenderår 2016 Det har inte tillkommit några nya standarder eller ändringar som har krävt förändring i Bolidens redovisningsprinciper eller upplysningar.

Nya standarder och tolkningar som träder i kraft under kalenderår 2017 eller senare

IFRS 9, Finansiella instrument: standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds 2018 eller senare och ersätter då IAS 39. Den är uppdelad i tre delar; klassificering och värdering, säkringsredovisning och nedskrivning. Standarden innebär att finansiella tillgångar ska klassificeras i tre värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen fastställs vid första redovisningstillfället utifrån tillgångens egenskaper och företagets affärsmodell. För finansiella skulder sker inga stora förändringar.

IFRS 9 innehåller också ökade krav om upplysningar avseende riskhantering och effekter av säkringsredovisningen. Standarden har kompletterats med regler om nedskrivning av finansiella tillgångar, där modellen baseras på förväntade förluster. Ett samlat ställningstagande avseende hur Bolidens redovisning kommer att påverkas kommer att ske framöver.

IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder: standarden träder ikraft den 1 januari 2018 och ersätter nuvarande standarder och tolkningsuttalanden om intäkter. Standarden introducerar en ny intäkts redovisningsmodell för kontrakt med kunder och ska tillämpas på samtliga kontrakt med kunder förutom försäkringsavtal, finansiella instrument och leasingkontrakt eftersom det finns separata standarder på dessa områden. Den nya standarden innebär nya utgångspunkter för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med i dag.

De områden som skiljer sig åt jämfört med nuvarande regler är framför allt:

– Kontrollbaserad modell för att bedöma när intäkten ska redovisas (överföring av risker och förmåner finns enbart kvar som en indikator på att kontroll kan ha överförts).

– Värderingen av intäkten ska baseras på vad säljaren förväntas erhålla snarare än verkligt värde.

– Nya regler för hur varor och tjänster i ett kontrakt ska separeras i redovisningen.

– Förändrade kriterier för hur intäkten ska redovisas över tiden.

• Utgifter för anskaffande av och fullgörande av kontrakt.
• Väsentligt utökade upplysningskrav.

IFRS 15 kommer enligt nuvarande bedömning inte att påverka Boliden i någon stor utsträckning förutom ökade upplysningskrav.

IFRS 16, Leasing: standarden träder i kraft 1 januari 2019 och ersätter nuvarande standarder och tolkningsuttalanden om leasing. Standarden innebär att tillgångar och skulder hänförliga till leasingavtal, med några få undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en viss tidsperiod och samtidigt har en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i all väsentlighet att vara oförändrad. Boliden kommer att påverkas av den nya standarden med effekten att operationell leasing, enligt nuvarande standard, kommer att redovisas i balansräkningen.

Redogjorda standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en effekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa dessa standarder när de blir tillämpliga.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisning enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

I smältverkens processlager och färdigmetallager är det inte enkelt att särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. För att beräkna internvinsten i varulager och redovisat värde på processlager görs således bedömningar av den del som kommer från den egna gruvverksamheten i processlager och lager av färdigmetall baserat på inköpt respektive egenproducerat gruvkoncentrat..

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, livslängd, inflation och andra faktorer och ses över årligen. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. De mest betydande antagandena enligt Boliden avser diskonteringsräntan, löneökningstakt och livslängd för vilka Boliden har valt att redovisa en känslighetsanalys. Bolidens antaganden och känslighetsanalys framgår av not 23.

Rättsliga tvister

Boliden analyserar och bedömer regelbundet utestående rättsliga tvister med hjälp av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 30, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv och smältverktillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Se not 13, Materiella anläggningstillgångar och not 24, Övriga avsättningar. Boliden har även efterbehandlingsansvar för ett flertal stängda gruvor och ser kontinuerligt över reserveringsbehov avseende dessa objekt. Tillsyn och riskbedömning av efterbehandlingsåtgärder sker systematiskt.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

I de fall kompletterande efterbehandling i en stängd gruva konstateras vara nödvändig för att uppfylla krav i externa regelverk redovisas en avsättning för bedömda framtida kostnader. Avsättningen omprövas i takt med att utredningar och åtgärdsplaner ger underlag till reviderade kostnadsbedömningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smältoch raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller, smält- och raffineringslöner samt valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 13, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att den framtida avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Mineralreserver

Bolidens mineralreserver är indelade i kategorierna sannolika eller bevisade. Bedömningen bygger på geologiska mätningar och antaganden som förklaras närmare på sidorna 105–108. Bolidens bedömning av mineralreservernas storlek påverkar årliga avskrivningskostnader samt nedskrivningstest.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har inflytande, exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och kan använda sitt inflytande över företaget till att påverka sin avkastning. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar, som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets netto tillgångar. Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernbolag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernbolagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Intressebolag

Andelar i intressebolag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella koncernmässiga övervärden. Koncernens andel i intressebolags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intressebolagens nettoresultat.

Omräkning av utländska dotterbolag och andra utlandsverksamheter

Valutan i de primära ekonomiska miljöer i vilka dotterbolagen bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagskurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser och ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas i övrigt totalresultat.

Boliden valutasäkrar till viss del nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument, det vill säga finansiella tillgångar och skulder, som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella instrument tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor, affärsdagsredovisning. Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet åtnjutits, förfallit eller överförts till annan motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlats.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp och säljpriser på balansdagen och på en diskontering av beräknade kassaflöden samt inbegriper antagande om risk. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Valutakurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Verkligt värde på kundfordringar och leverantörsskulder anses vara detsamma som det redovisade värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

I de fall värdeförändring inte kan fastställas för finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde redovisas de till de anskaffningsvärden instrumenten hade när de införskaffades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaffningstidpunkten.

Boliden lämnar upplysning om samtliga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassificeras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut har klassificerats som nivå två. Aktier och andelar som inte är noterade har klassificerats som nivå tre. Undantag från klassificering utifrån verkligt värdehierarkin görs för kund-

Boliden Årsredovisning 2016 | 75

fordringar, likvida medel och leverantörsskulder där det redovisade värdet anses vara en lämplig uppskattning av det verkliga värdet.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Värderingskategori

Boliden delar in finansiella instrument i nedanstående värderingskategorier, se även not 29.

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde och för vilka värdeförändringarna redovisas i finansnettot. Derivaten utgörs av valutaterminer och ingår inte i säkringsredovisningen.

Låne och kundfordringar

I denna kategori ingår finansiella placeringar, fordringar som ej är noterade på en aktiv marknad och likvida medel. Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaffningstidpunkten och som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat som används i säkringsredovisning

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring eller kassaflödessäkring. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Se not 27, om derivat som används i säkringssyfte.

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen som övriga finansiella kostnader över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Kursdifferenser på finansiella tillgångar och skulder inklusive eventuella resultat redovisas bland finansiella poster. Valutakurseffekter på finansiella instrument, som används i kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet, redovisas i övrigt totalresultat med undantag av eventuella kursdifferenser på valutaswappar i utländsk valuta som redovisas i finansnettot.

Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Se även "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen, sidorna 54–57.

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värde förändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av derivaten som övriga tillgångar och skulder. Del av lager är bindande åtagande och redovisas till marknadsvärde som lagervärde. Det innebär att värdeförändringar för derivat effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat och balansräkningen.

Kassaflödessäkring (prognostiserade flöden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Vad gäller säkring av framtida räntebetalningar används såväl enstaka ränteswappar som flera ränteswappar, så kallad portföljsäkring. En eventuell ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräkningseffekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDAavtal (International Swaps and Derivatives Association), vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid omständigheter som rör avtalsbrott eller förtida uppsägning. Vid löpande verksamhet tillämpar Boliden kvittning av betalningar på förpliktelser som har förfall samtidigt, i samma valuta, med samma motpart och för samma typ av instrument. Endast överskjutande belopp per instrument och valuta betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott eller vid förtida uppsägning, som kan orsakas av omständigheter inte direkt kopplade till någon motparts försumlighet, kvittas per motpart alla avslutade förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal till en summa som betalas av den motpart som är skyldig mest.

Statliga bidrag och stöd

Med statliga stöd avses subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande. Statliga bidrag hänförliga till tillgångar redovisas genom att bidraget antingen tas upp som en förutbetald intäkt eller reducerar tillgångens redovisade värde.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Definitivfakturering sker när alla ingående parametrar (koncentrat kvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll och metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, vilket normalt är genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen terminssäkra differensen mellan inköpt och försåld kvan-

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

titet. Smältverkens intäkter består av smält och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterial och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkter.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen har fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar. Prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv har balanserats som immateriell tillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter, utsläppsrätter, prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv samt goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar, med undantag av utsläpps- och prospekteringsrättigheter, skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Utsläppsrätter

Bolidenkoncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. Allokering av rätter sker över den europeiska marknaden. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av koldioxid alternativt liknande gas motsvarande ett ton och klassificeras som en immateriell tillgång. Värdering av tilldelade utsläppsrätter sker till anskaffningspriset noll medan värdering av anskaffade rätter uppgår till inköpspris. Vid behov av ytterligare inköp av utsläppsrätter redovisas under innevarande år en immateriell tillgång samt en avsättning till motsvarande belopp. Tillgången skrivs av över årets återstående månader vilket fördelar kostnaden i takt med produktionen. Därmed förbrukas den immateriella anläggningstillgången och avsättningen för gjorda utsläpp regleras. Om skulden att leverera utsläppsrätter överstiger kvarvarande tilldelning av utsläppsrätter omvärderas skulden till marknadsvärde för det antal utsläppsrätter som krävs för att kunna reglera åtagandet på balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling, produktionsförberedande åtgärder samt framtida efterbehandlingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras.

Uppskattade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell tillgång och återställande av plats eller område där den materiella tillgången finns, så kallade efterbehandlingskostnader, balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade utgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning. Effekter av efterföljande händelser som resulterar i ökade kostnader jämfört med befintlig avsättning diskonteras, aktiveras som anläggningstillgång och ökar avsättningarna samt skrivs av på kvarvarande tillgångs livslängd.

Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifiera den del av en malmkropp där åtkomst förbättras.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga balanserade värden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivning av en tillgång påbörjas när den tas i drift.

Anläggningar och balanserade värden hänförliga till gråberg skrivs av per omtag och i takt med malmuttag i förhållande till det förväntade malmuttaget för hela omtaget. Anläggningar och balanserade värden som ingår i tillredningar skrivs av enligt en produktionsberoende avskrivningsmetod som utgår från bevisad och sannolik mineralreserv i respektive malmkropp. Avskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och produktionskapacitet är löpande föremål för prövning. Anläggningar som inte är direkt kopplade till produktionskapacitet skrivs av utifrån förväntad livslängd.

Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar inklusive framtida efterbehandlingskostnader:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar och gråbergsbalansering	I takt med malmuttag
Aktiverade återställningskostnader	Linjärt över förväntad
	livslängd
Processanläggningar	10–25 år
Maskiner	3–10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill är, tillsammans med immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas att nyttjas i verksamheten med tillägg för nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Se även avsnittet om Värdering av anläggningstillgångar.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in, först ut-principen och nettoförsäljningsvärdet. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitivprissättning ännu inte har skett uppskattas anskaffningsvärdet till balansdagspriset. Vid definitivprissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värdesäkring. Vid verkligt värdesäkring av gruvkoncentrat och färdig metall redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, övrigt totalresultat eller eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen har redovisats.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatt beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skatteverk.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan antas ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

När det uppstår en väsentlig effekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Avsättningar fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Med undantag för pensioner, se separat avsnitt, avser Bolidens avsättningar framförallt efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs. Avsättningar görs även för eventuella inköp av utsläppsrätter samt eventuella ersättningar vid uppsägning som kan utgå när en anställd fått en utfästelse om uppsägning eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. En avsättning och en kostnad redovisas i samband med en uppsägning då Boliden

är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, se not 30.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem, i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig till avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. För information om beräkningsparametrar se stycke "uppskattningar och bedömningar pensionsåtaganden" samt not 23.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettopensionsskulden, såsom aktuariella vinster och/eller förluster samt skillnad mellan avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsräntan, redovisas i övrigt totalresultat. Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Finansieringskostnaden, kostnad för tjänstgöring under innevarande period och eventuellt tidigare perioder, förluster från regleringar samt kostnader för särskild löneskatt redovisas i resultaträkningen. Särskild löneskatt ses som en del av den totala nettopensionsskulden.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslut om utdelningen.

Information per segment och geografisk marknad

Boliden är organiserat i två segment: Affärsområde Gruvor och Affärsområde Smältverk. Affärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) affärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens verksamhetsdelar via två "Business Area Boards", ett för respektive affärsområde, och genom dessa bedöms finansiella resultat i relation till finansiella mål, 3) i affärsplan och budgetprocessen sätts finansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive affärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive affärsområde sker i respektive affärsområdes ledningsgrupp, och 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till affärsområdeschef.

I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Boliden området och Garpenberg, den irländska gruvan Tara, den finländska gruvan Kylylahti samt från och med andra kvartalet 2016 den finländska gruvan Kevitsa. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

består av zink, koppar och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink och blykoncentrat och Kylylahti producerar koncentrat innehållande koppar, guld, zink och silver. Kevtisa producerar främst nickel- och kopparkoncentrat. Inom Affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola, i Finland, och Odda, i Norge, kopparsmältverken Rönnskär, i Sverige, och Harjavalta, i Finland samt det svenska blysmältverket Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även av silver i koncentrat, aluminiumfluorid och svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras i enlighet med marknadsmässiga villkor.

I kolumnen "övrigt" redovisas koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Gruvor eller Smältverk. I kolumn "redovisningsprinciper" återfinns poster där redovisningen skiljer sig mellan affärsområden och koncern. Till exempel redovisas marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk, metallprisrisk och ränterisk, under kolumn "redovisningsprinciper" fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen och fördelas på respektive segment.

I not 2 finns information om försäljningsintäkter per segment och geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår under rubrikerna nedan.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten andelar i koncernbolag hos givaren.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagens utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaffningsvärdet (se koncernens redovisningsprinciper).

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter vid förvärv av dotterbolag redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan de i moderbolaget redovisas som del av anskaffningsvärdet.

Prövning av värdet på dotterbolag sker när det finns indikation på värdenedgång.

Not 02 Information per segment och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidorna 78–79 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

				Redovisnings
2016-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 776	38 575	0	–	–	40 351
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–34	–	–	–	–	–34
Interna försäljningsintäkter	10 918	–58	73	–	–10 933	–
Försäljningsintäkter	12 659	38 516	73	–	–10 933	40 316
Resultatandelar i intressebolag	5	–1	0	–	–	3
Rörelseresultat	2 804	3 347	–469	–	–	5 682
Finansnetto						–308
Resultat efter finansiella poster						5 375
Skatter						–1 135
Årets resultat						4 239
Immateriella anläggningstillgångar	389	3 114	4			3 508
Materiella anläggningstillgångar	25 874	8 903	73			34 850
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	18	9	29			56
Varulager	1 128	9 394	–445			10 077
Övriga fordringar	2 038	2 668	375	2	–1 556	3 525
Tillgångar i sysselsatt kapital	29 448	24 088	36	2	–1 556	52 016
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	2 312	579	0			2 891
Övriga skulder	2 164	5 670	389		–1 556	6 668
Skulder i sysselsatt kapital	4 476	6 249	389		–1 556	9 559
Totalt sysselsatt kapital	24 972	17 838	–354	2		42 457
Avskrivningar	3 172	1 026	1			4 199
Investeringar1)	2 755	1 372	0			4 127

				Redovisnings
2015-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 208	39 019	0	–	–	40 228
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	15	–	–	–	–	15
Interna försäljningsintäkter	8 585	–71	52	–	–8 567	0
Försäljningsintäkter	9 808	38 948	52	–	–8 567	40 242
Resultatandelar i intressebolag	3	1	2	–	–	5
Rörelseresultat	1 429	2 272	–148	–	38	3 590
Finansnetto						–234
Resultat efter finansiella poster						3 356
Skatter						–715
Årets resultat						2 641
Immateriella anläggningstillgångar	378	2 988	0	–	–	3 366
Materiella anläggningstillgångar	19 961	8 318	94	–	–	28 372
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	10	10	29	–	–	48
Varulager	649	7 229	–	–	–130	7 748
Övriga fordringar	1 168	1 836	504	89	–1 114	2 484
Tillgångar i sysselsatt kapital	22 166	20 381	626	89	–1 244	42 018
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	1 468	507	7	–	–	1 981
Övriga skulder	1 422	3 995	600	–	–1 114	4 903
Skulder i sysselsatt kapital	2 890	4 502	607	–	–1 114	6 885
Totalt sysselsatt kapital	19 275	15 878	19	89	–130	35 131
Avskrivningar	2 520	1 002	–	–	–	3 522
Investeringar1)	2 394	1 248	8	–	–	3 650

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

2) Består av orealiserade marknadsvärden hänförliga till kassaflödessäkringar samt mindre justeringar för andra redovisningsprinciper

som endast följs upp på koncernnivå. Då marknadsvärden på kassaflödessäkringar realiseras redovisas de i resultatet för respektive segment.

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Boliden har tre kunder inom segmentet Smältverk som står för 13 (15), 13 (8) respektive 7 (7) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 5 (4) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även i viss mån till basmetallhandlare och internationella metallager såsom LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2016	2015
Sverige	5 289	6 755
Övriga Norden	5 353	5 164
Tyskland	12 116	13 577
Storbritannien	9 951	7 836
Övriga Europa	7 141	6 683
Nordamerika	118	0
Övriga marknader	347	227
	40 316	40 242

Tillgångar i sysselsatt kapital	2016-12-31	2015-12-31
Sverige	37 460	34 803
Finland	10 971	3 822
Norge	1 552	1 473
Irland	2 011	1 901
Övriga länder	21	18
	52 016	42 018

Investeringar anläggningstillgångar 1)	2016-12-31	2015-12-31
Sverige	2 314	2 393
Finland	1 299	700
Norge	214	283
Irland	299	274
Övriga länder	1	0
	4 127	3 650

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

Av Bolidens försäljningsintäkter om 40 316 (40 242) MSEK, utgör försäljning av metall 32 827 (34 162) MSEK, försäljning av koncentrat 5 363 (3 435) MSEK och övrigt 2 126 (2 645) MSEK.

Not 03 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1)	2016	varav kvinnor	varav män	2015	varav kvinnor	varav män
Dotterbolag
Sverige	3 024	656	2 368	2 937	620	2 317
Finland	1 551	238	1 313	1 035	167	868
Norge	285	44	241	289	43	246
Irland	597	31	566	598	30	568
Övriga	20	7	13	20	7	13
Totalt i dotterbolag/koncernen	5 477	976	4 501	4 878	867	4 012

1) Avser heltidsanställda.

2016	2015
36%	36%
20%	20%

Löner, andra ersättningar och	2016		2015
sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterbolag	3 072	853	2 723	757
varav pensionskostnad		(72)1		(50) 1)
Koncernen totalt	3 072	853	2 723	757

1) I årets pensionskostnad ingår effekt avseende omvandling av Taras förmånsbestämda pensionsplan till avgiftsbestämd med +224 MSEK. Föregående år ingick effekt om +227 för ändrade pensionsvillkor i Tara. Dessa effekter har reducerat pensionskostnanden både 2016 och 2015, för mer information se not 23 Avsättningar för pensioner och liknande avsättningar.

	2016		2015
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse ledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterbolag i Sverige	29	1 619	26	1 509
Dotterbolag utomlands
Finland	7	698	6	511
Norge	2	176	3	170
Irland	5	523	5	478
Övriga	1	12	2	13
Koncernen totalt	44	3 028	42	2 681

30 31

Vinstandelssystem

2007 infördes ett vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över åtta procent och maximal vinstandel (30 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är arton procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2016 föreslås en avsättning om 19 770 (6 390) SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 14,6 (10,1) procent, dock villkorat av årsstämmans beslut om utdelning. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till VD och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

	Styrelsearvode/Grundlön		Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionskostnad
TSEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 540	1 425
Marie Berglund	500	480
Staffan Bohman1)	–	530
Tom Erixon	590	555
Michael G:son Löw	550	480
Ulla Litzén1)	690	630
Elisabeth Nilsson	500	480
Pekka Vauramo	500	–
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD	7 300	7 002	2 6994)	1 5643)	179	183	2 555	2 237
Övriga personer i koncernledningen 2)	9 223	12 5155)	2 9234)	1 3183)	319	481	3 205	2 819

1) Fakturerar helt eller delvis arvodet genom eget bolag, varvid sociala avgifter tillkommer. Kostnadsneutralt för Boliden.

2) Totalt 4 personer 2015 och 2016.

3) Beloppen hänförs till 2015 men utbetalas 2016.

4) Beloppen hänförs till 2016 men utbetalas 2017.

5) Inkluderar engångskostnad på grund av förändringar i koncernledningen.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För VD baserades rörlig ersättning för 2016 på koncernens avkastning på eget kapital samt en kombination av genomförandet av förvärvet av Kevitsa och olycksfallsutvecklingen inom koncernen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2016 till 20–93 procent på finansiella koncernmål och till 7–80 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

VD har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. VDs pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har alla premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 30–50 procent av den fasta månadslönen. Pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från VDs sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från VDs sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport för 2016.

NOTER

Not 04 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2016	2015
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	6	5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	0	0
	6	5

Not 05 Väsentliga kostnadsslag

	2016	2015
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändring	17 775	21 675
Personalkostnader	4 063	3 623
Energikostnader	2 388	2 602
Övriga externa kostnader	6 307	5 357
Avskrivningar	4 199	3 522
	34 731	36 779

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations- och forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster i resultaträkningen:	2016	2015
Kostnad för sålda varor	4 175	3 501
Försäljningskostnader	0	0
Administrationskostnader	19	16
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	4
	4 199	3 522

Not 06 Övriga rörelseintäkter

	2016	2015
Ersättning för slamleveranser	22	22
Hyresintäkter industrifastigheter	24	20
Försäkringsersättningar	1	4
Vinst vid försäljning av anläggningstillgång	4	11
Reavinst, avyttring aluminiumfloridverk samheten, Odda	47	–
Realiserade valutakursvinster	67	–
Övrigt	70	105
	235	162

Not 07 Finansiella intäkter

	2016	2015
Ränteintäkter på likvida medel	2	1
Övrigt	1	3
	4	4

Not 08 Finansiella kostnader

	2016	2015
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	113	101
Räntor valutaterminer	2	19
Räntor på pensionsavsättningar	23	32
Ränta på efterbehandlingsreserv	56	37
Övriga finansiella poster	117	47
	311	238

Bolidens genomsnittsränta uppgick till 1,19 (1,47) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 09 Statliga stöd

Under 2016 har statliga stöd uppgående till 35 (30) MSEK erhållits och 32 (29) MSEK har redovisats i resultaträkningen. Huvuddelen av stödet har erhållits i Norge som koldioxidkompensation samt för energieffektivisering.

Not 10 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

	2016	2015
Erhållen ränta
Räntor valutaterminer	–	–
Räntor bank	2	1
	2	1
Erlagd ränta
Räntor valutaterminer	–2	–20
Räntor externa lån	–113	–118
	–115	–138
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	1 503	923
Kortfristiga placeringar	0	0
	1 503	923

Erlagd ränta i kassaflödesanalysen inkluderar inte upplupna räntekostnader såsom i resultaträkningen. Erlagd ränta för räntekapitalisering redovisas som del av investeringsverksamheten.

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.

Not 11 Rörelseförvärv

Förvärv 2016

Den 1 juni 2016 förvärvade Boliden Mineral AB samtliga aktier i Kevitsa Mining Oy och dess dotterbolag FinnEx Oy från First Quantum. Kevitsa är en nickel- och koppargruva i Finland. Köpeskillingen uppgick till 712 MUSD på skuldfri basis. Därtill avgick justeringar för rörelsekapital och nettoskuld vid tillträdet. Den slutligt överförda ersättningen uppgick till 5 961 MSEK efter justeringar för rörelsekapital och nettoskuld. Köpeskillingen har erlagts kontant. Slutgiltig justering av köpeskillingen genomfördes i oktober 2016 och innebar en nedjustering av köpeskillingen med 2 MUSD, 18MSEK.

Förvärvet av Kevitsa är i linje med Bolidens strategi och en möjlighet att utöka verksamheten med en högkvalitativ gruva som passar ihop med Boliden både operationellt och geografiskt. Kevitsaförvärvet bidrar även med synergieffekter inom gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och regional prospektering.

I förvärvet ingår materiella anläggningstillgångar som utgörs av befintliga tillgångar i gruvverksamheten. Förvärvsanalysen är fastställd.

Kevitsas rörelseresultat (EBIT) från och med förvävstidpunkten den 1 juni 2016 uppgick EBIT till 166 MSEK och EBITDA till 500 MSEK. Koncernens EBIT skulle ha påverkats med 16 MSEK om förvärvet genomförts den 1 januari 2016 och EBITDA med 408 MSEK. Från och med 2017 kommer Kevitsa att börja tillämpa Bolidens beräkningsmodell avseende gråbergsbalansering vilket medför att en större del kommer att tas som investering medan EBITDA förbättras.

I koncernens kostnad sålda varor ingår förvärvskostnader med 39 MSEK.

Förvärvsanalys, MSEK
Materiella anläggningstillgångar	5 577
Finansiella anläggningstillgångar	174
Uppskjutna skattefordringar	213
Varulager	289
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	127
Likvida medel	37
Övriga avsättningar	–181
Övriga kortfristiga skulder	–273
Netto identifierbara tillgångar och skulder	5 961
Överförd ersättning	–5 961
Avgår:
Likvida medel i den förvärvade verksamheten	37
Påverkan på koncernens likvida medel	–5 925

NOTER

1

2

3

4

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

	Aktiverade utgifter för utveckling	Patent, licenser och liknande rättigheter	Prospekterings rättigheter	Utsläppsrätter	Goodwill	Summa immateriella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2015-01-01	132	199	232	–	3 079	3 642
Investeringar	11	8	–	–	–	19
Avyttringar och utrangeringar	–	–2	–	–	–	–2
Omklassificeringar	–	5	–	–	–	5
Årets omräkningsdifferenser	–3	–8	–9	–	–120	–141
Utgående balans 2015-12-31	140	202	223	–	2 958	3 523
Ingående balans 2016-01-01	140	202	223	–	2 958	3 523
Investeringar	8	6	–	–	–	14
Avyttringar och utrangeringar	–	–4	–	–	–	–4
Omklassificeringar	25	6	–	–	–	30
Årets omräkningsdifferenser	4	10	11	–	128	153
Utgående balans 2016-12-31	177	219	233	–	3 087	3 718
Avskrivningar
Ingående balans 2015-01-01	–17	–109	–	–	–	–128
Årets avskrivningar	–24	–14	–	–	–	–39
Avyttringar och utrangeringar		2	–	–	–	2
Årets omräkningsdifferenser	1	5	–	–	–	5
Utgående balans 2015-12-31	–41	–117	–	–	–	–158
Ingående balans 2016-01-01	–41	–117	–	–	–	–158
Årets avskrivningar	–34	–14	–	–	–	–48
Avyttringar och utrangeringar	–	4	–	–	–	4
Årets omräkningsdifferenser	–1	–6	–	–	–	–7
Utgående balans 2016-12-31	–76	–133	–	–	–	–211
Redovisat värde balansräkningen 2015-12-31	100	85	223	–	2 958	3 366
Redovisat värde balansräkningen 2016-12-31	101	86	233	–	3 087	3 508
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2015	–24	–14	–	–	–	–39
2016	–34	–14	–	–	–	–48

Goodwill

Den goodwillpost som koncernen innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i huvudsak allokerad till koncernens segment Smältverk. Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 13 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Utsläppsrätter

Eftersom Bolidenkoncernen under året 2016 hade ett överskott av utsläppsrätter har det inte skett någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Redovisning av utsläppsrätter beskrivs i not 1 Väsentliga redovisning- och värderingsprinciper.

Prospekteringsrätter

Boliden förvärvade 2014 prospekteringsrättigheterna samt gruvverksamheten i koppargruvan Kylylahti i Finland. I och med detta förvärv erhölls immateriella anläggningstillgångar om 221 MSEK avseende prospekteringsrätter. Ingen avskrivning av dessa sker. Förvärvade prospekteringsrättigheter bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod i och med att det inte finns någon förutsägbar gräns för den tidsperiod under vilken tillgången förväntas generera nettoinbetalningar till Boliden. Nedskrivningsprövning avseende prospekteringsrättigheter utförs i enlighet med IFRS 6 "Prospektering samt utvärdering av mineraltillgångar" vilket innebär att nedskrivningsprövning endast genomförs i det fall det finns en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

31

NOTER

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

			Maskiner och	Inventarier,	Pågående nyanl.	Summa
	Byggnader och mark	Tillredningar	andra tekniska anläggningar	verktyg, installationer	och förskott anläggningstillg.	materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2015-01-01	8 720	10 588	36 267	1 508	476	57 558
Investeringar	206	923	1 026	4	1 468	3 628
Aktiverade återställningskostnader	27	–	–106	–	–	–80
Avyttringar och utrangeringar	–9	–1	–523	–4	–	–537
Omklassificeringar	17	–	206	–1	–228	–6
Årets omräkningsdifferenser	–178	–82	–567	–126	–32	–986
Utgående balans 2015-12-31	8 784	11 428	36 302	1 380	1 684	59 577
Ingående balans 2016-01-01	8 784	11 428	36 302	1 380	1 684	59 577
Rörelseförvärv	825	1 895	2 761	0	96	5 577
Investeringar	301	1 369	1 701	30	712	4 113
Aktiverade återställningskostnader	50	–	537	7	–	594
Avyttringar och utrangeringar	–22	–	–835	–17	–	–874
Omklassificeringar	102	–	248	23	–404	–30
Årets omräkningsdifferenser	210	122	719	131	33	1 215
Utgående balans 2016-12-31	10 250	14 813	41 432	1 556	2 120	70 171
Avskrivningar
Ingående balans 2015-01-01	–4 042	–4 428	–19 246	–1 220	–	–28 935
Årets avskrivningar	–326	–1 045	–2 069	–43	–	–3 483
Avyttringar och utrangeringar	8	1	523	4	–	536
Omklassificeringar	–	–	–1	1	–	–
Årets omräkningsdifferenser	114	42	414	107	–	677
Utgående balans 2015-12-31	–4 245	–5 430	–20 379	–1 151	–	–31 205
Ingående balans 2016-01-01	–4 245	–5 430	–20 379	–1 151	–	–31 205
Årets avskrivningar	–386	–1 412	–2 310	–43	–	–4 151
Avyttringar och utrangeringar	13	–	776	9	–	798
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–
Årets omräkningsdifferenser	–127	–58	–467	–111	–	–763
Utgående balans 2016-12-31	–4 745	–6 900	–22 380	–1 296	–	–35 322
Redovisat värde Balansräkningen
2015-12-31	4 539	5 998	15 923	229	1 684	28 372
Redovisat värde Balansräkningen 2016-12-31	5 505	7 913	19 052	260	2 120	34 850
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2015	–326	–1 045	–2 069	–43	–	–3 483
2016	–386	–1 412	–2 310	–43	–	–4 151

Aktiverade återställningskostnader inkluderar utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats där tillgångarna finns. Ackumulerade aktiverade återställningskostnader uppgår till 1 659 (1 065) MSEK, ackumulerade avskrivningar uppgår till –335 (–240) MSEK. Årets aktiverade återställningskostnader uppgår till 594 (–80) MSEK och beror på ändrade bedömningar främst avseende miljötillstånd i Aitik och tillämpning enligt EU-lagstiftning för de finska gruvorna. Förändringen redovisas i enlighet med IFRIC 1, Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering, återställande och liknande åtgärder. Årets återställningskostnader

ingår inte i koncernens nyckeltal för årets investeringar, och har ingen likvid påverkan på koncernens kassaflöde.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar finansiell leasing med 0 (0) MSEK, se även not 14 Leasingavgifter. Samma princip för nyckeltal och kassaflöde, som för årets återställningskostnader, gäller för finansiell leasing.

Vid årets slut finns inga materiella kvarvarande avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar att upplysa om.

	2016-12-31		2015-12-31
Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	31	6,8	34	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	6	4,0	6	4,0
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2011	168	2,5	181	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, färdigställd 2012	10	3,2	11	3,2
Garpenbergs utbyggnad, färdigställd 2014	91	1,7	97	1,7

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i att nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva, typiskt inom intervallet 5 till 30 år, samt 10 år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt vilket innebär att smältverks kassaflöden från och med år elva är extrapolerade med år tio som bas och därefter beaktas ingen tillväxt.

Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell i avsnitt

Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 56). Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser. De långsiktiga, reala, planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

		2016			2015
	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	6 200 USD/t	80 USD/ton 8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,50	6 600 USD/t	80 USD/ton 8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,00
Zink	2 200 USD/t	210 USD bas 2 200 USD	USD/NOK 7,50	2 300 USD/t	220 USD bas 2 300 USD	USD/NOK 6,30
Bly	2 100 USD/t	215 USD	EUR/USD 1,15	2 300 USD/t	225 USD	EUR/USD 1,25
Guld	1 100 USD/troz			1 200 USD/troz
Silver	18,0 USD/troz			20,0 USD/troz

Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 9 (10) procent vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Koncernens goodwill är inte allokerad till kassagenererande enhet utan till segment smältverk i enlighet med uppföljning av goodwill. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga.

En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar. En sänkning av samtliga långsiktiga

planeringspriser för metaller med 10 procent skulle inte leda till något nedskrivningsbehov för segment smältverk, men för segment gruvor innebär en sådan sänkning att det bokförda värdet överstiger diskonterade kassaflöden avseende en kassagenererande enhet. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med 10 procent mot samtliga övriga valutor inte heller föranleda något nedskrivningsbehov för varken segment gruvor eller smältverk. Beräkningen inkluderar inte några kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. En 10-procentig nedgång i smält- och raffineringslöner för samtliga metaller skulle inte leda till något nedskrivningsbehov i segment smältverk och samma nedgång skulle påverka segment gruvor positivt.

Not 14 Leasingavgifter

Koncernen

Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal	2016	2015
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	21	21
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	17	16
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	19	20
Med förfallotidpunkt senare än fem år	0	0
Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal	2016	2015
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	45	45
Ackumulerade avskrivningar	–30	–25
Utgående värde per 31 december	15	20

De bolag som innehar finansiell leasing är Kylylahti Copper OY samt Kokkolan Teollisuusvesi OY. Kylylahtis leasingavtal avser gruvmaskiner. Kokkolan har ett avtal som avser hyra och förnyande av ett vattenverks automationssystem samt ett som avser användarrättigheter till aktiva kolfilter för jonvattenbytesserie och hushållsvatten.

Boliden Årsredovisning 2016 | 87

Not 15 Andelar i koncernbolag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

	2016-12-31	Bokfört värde
Dotterbolag/Org.nr/Säte	Aktier/andelar		Andel i % Bokfört värde	2015
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–	–
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland
Kokkolan Teollisuusvesi OY, 2558533-2, Kokkola, Finland
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå
Kuhmo Nickel Ltd, 05311516, London, England
Boliden Kylylahti Oy, 1925412-3, Polvijärvi, Finland
Vulcan Exploration BV, 821652345, Amsterdam Zuidoost, Nederländerna
Kuhmo Metals Oy, 1925450-2, Polvijärvi, Finland
Boliden Kevitsa Mining Oy, 2345699-1, Sodankylä, Finland
Boliden FinnEx Oy, 2345662-5, Sodankylä, Finland
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse
			3 911	3 911

Den 1 juni 2016 förvärvade Boliden Mineral AB samtliga aktier i Boliden Kevitsa Mining Oy och dess dotterbolag Boliden FinnEx Oy. För ytterligare information se not 11.

Not 16 Andelar i intresseföretag

	2016-12-31	2015-12-31
Bokfört värde vid årets början	22	19
Valutakursdifferens	0	–1
Årets andel i intresseföretags resultat	3	5
Bokfört värde vid årets slut	25	22

	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
KIP Service OY	2240650-3	Kokkola	3 280	46	7
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	13
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare	1 000	50	–
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5
					25

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Not 17 Skatter

Aktuell skattekostnad	2016	2015
Periodens skattekostnad	–953	–656
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–5	2
	–958	–654
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseende temporära skillnader	–275	–38
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	98	–
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–	–23
	–177	–61
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 135	–715
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	5 375	3 356
Skatt enligt gällande skattesats	–1 184	–726
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–52	–4
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	8	7
Marknadsvärdering uppskjutna skattefordringar	0	6
Aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	98	–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–5	2
Totalt redovisad skattekostnad	–1 135	–715

Skattekostnader utgör 21,1 (21,3) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2016, 22,0 (21,6) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

	2016-12-31		2015-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	1	–1	–	1	–1	–
Byggnader och mark	103	–143	–40	116	–107	9
Maskiner och inventarier	1	–2 766	–2 765	–	–2 714	–2 714
Tillredningar	–	–227	–227	–	–189	–189
Övriga materiella anläggningstillgångar	1	–101	–100	–	–3	–3
Lager	20	–356	–336	13	–292	–279
Långfristiga skulder	387	–1	386	253	–1	252
Kortfristiga skulder	21	–1	20	1	–19	–18
Underskottsavdrag	152	–	152	–	–	–
Summa	686	–3 596	–2 910	384	–3 326	–2 942
Kvittning inom bolag	–534	534	–	–361	361	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	152	–3 062	–2 910	23	–2 965	–2 942

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2016	Belopp vid årets ingång	Rörelse förvärv	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	–	–	–	–	–
Byggnader och mark	9	–	–58	–	9	–40
Maskiner och inventarier	–2 714	–	–21	–1	–29	–2 765
Tillredningar	–189	–73	45	–	–10	–227
Övriga materiella anläggningstillgångar	–3	21	–116	–	–2	–100
Lager	–279	–	–57	–	–	–336
Långfristiga skulder	252	35	–14	112	1	386
Kortfristiga skulder	–18	–	20	18	–	20
Underskottsavdrag	–	123	24	–	5	152
Summa	–2 942	106	–177	129	–26	–2 910

30 31

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2015	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	–	–	–	–
Byggnader och mark	–18	36	–	–9	9
Maskiner och inventarier	–2 575	–167	–	28	–2 714
Tillredningar	–219	21	–	9	–189
Övriga materiella anläggningstillgångar	–5	2	–	–	–3
Lager	–374	95	–	–	–279
Långfristiga skulder	341	–26	–57	–6	252
Kortfristiga skulder	–18	1	–1	–	–18
Underskottsavdrag	23	–23	–	–	–
Summa	–2 845	–61	–58	22	–2 942

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Norge har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2016 till 135 (111) MSEK i Kanada, varav 21 MSEK förfaller 2017 och resterande 114 MSEK förfaller mellan åren 2027–2036.

Betald skatt per land

	2016	2015
Sverige	339	102
Finland	317	168
Irland	–23	–
Norge	75	–
Övriga	1	1
	709	272

Not 18 Varulager

	2016-12-31	2015-12-31
Råvaror och förnödenheter	5 496	4 177
Varor under tillverkning	2 843	2 562
Färdiga varor och handelsvaror	1 737	1 005
Förskott till leverantörer	–	4
	10 077	7 748

Not 19 Kundfordringar

Totalt per den 31 december 2016 uppgick kundfordringar, förfallna till betalning mer än 30 dagar, till ett värde av 13 (13) MSEK, vilket motsvarar 1,0 (1,0) procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2016-12-31	2015-12-31
Ej förfallna kundfordringar	1 796	1 114
Förfallna 0–30 dagar	206	110
Förfallna 31–60 dagar	12	6
Förfallna 61–90 dagar	1	0
Förfallna mer än 90 dagar	0	7
	2 017	1 236

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 2 Information per segment och geografisk marknad framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografiskt område.

Nedskrivningar av kundfordringar samt osäkra kundfordringar förekommer endast till mindre belopp. Bekräftade kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

För information om hantering av kreditrisker, se Kreditrisker i kundfordringar avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 57.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

	2016-12-31	2015-12-31
Energiskatter	167	–
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	134	372
Momsfordringar	604	413
Övriga kortfristiga fordringar	192	86
	1 097	871

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Not 21 Närstående

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterbolag redovisas i not 15, Andelar i koncernbolag, samt intressebolag i not 16, Andelar i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redovisas i not 3, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58–67.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Not 22 Eget kapital

Aktiekapital	2016-12-31	2015-12-31
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Förändring under året	–	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Kvotvärde SEK	578 914 338	578 914 338
Kvotvärde per aktie	2,12	2,12
Eget kapital, MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Aktiekapital	579	579
Totalt eget kapital	29 394	25 807
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	29 386	25 801
Eget kapital per aktie, SEK	107,44	94,33
Resultat per aktie	2016	2015
Årets resultat MSEK hänförligt till moderbolagets aktieägare	4 237	2 640
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav	–	–
Resultat per aktie, SEK	15,49	9,65

Eget kapital

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt.

På årsstämman den 3 maj 2016 togs beslutet att utdelning utgick med 3,25 (2,25) SEK per aktie, totalt 888 911 299 SEK.

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 5,25 (3,25) SEK per aktie, totalt 1 435 933 637 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med genomsnittligt antal aktier.

Kapitalhantering

Bolidens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av aktiebolagslagen.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel, dividerat med eget kapital.

För utdelningspolicy och nettoskuldsättningsmål se sidan 8.

Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har etablerat pensionsplaner i de länder företaget verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer. De förmånsbeståmda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering. Boliden har förmånsbestämda pensionsplaner i framför allt Sverige och på Irland samt en mycket liten del i Norge och Finland. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Sverige

Bolidens pensionsförpliktelser i Sverige är inte fonderade. Pensionsförpliktelserna tryggas genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta och är livsvariga ålderspensioner. Förmånerna i de livsvariga pensionerna fastställs med olika procentsatser för olika löneintervall. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2016 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 10, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 149 (153) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Bolidens pensionsförpliktelser utgör endast en mycket liten del av Alectas försäkringsåtaganden. Förutom ITP-planer förekommer det även ett fåtal tidigare intjänade temporära ålderspensioner i Boliden.

Gruvplanen (GP) är ett pensionsavtal för underjordsarbete. Planen ger rätt till pension till underjordsarbetare mellan 60 år och 65 år och mellan 65 år och 70 år under vissa förutsättningar baserat på en genomsnittlig inkomst. Gruvplanen stängdes för nyintjänande 2011 och ersattes av en avgiftsbestämd pensionsplan (GLP). Vid pensionering övergår utfästelserna från att vara antastbara till icke antastbara.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna är stängda för nyanställda. Pensionsplaner kontrolleras av Irish Pensions Board och Irish Pensions Legislation. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är fonderade. Den största förmånsbestämda planen och den avgiftsbestämda pensionsplanen har både styrelseledamöter från företaget och från medlemmarna. För de övriga förmånsbestämda planerna har Boliden utsett Irish Pension Trust som förvaltare.

Vart tredje år ses pensionsplanernas finansiella ställning över av aktuarie i syfte att fastslå erfordrad finansieringsgrad. Då en pensionsplan anses ha underskott, vilket för närvarande är fallet för de fyra förmånsbestämda planerna, måste ett finansieringsförslag skickas in till Irish Pension Board för att visa hur underskottet ska lösas. Aktuarien ser även till att Boliden årligen får rapport över den finansiella ställningen i enlighet med redovisningskrav. Betalningar till samtliga fem planer sker genom en kombination av tillskott från både Boliden och anställda i enlighet med anställningskontrakt. Det görs inga andra inbetalningar.

Under 2016 fattades beslut att omvandla den största förmånsbestämda pensionsplanen till en avgiftsbestämd plan. Omvandlingen av pensionsplanen resulterade i en nettoeffekt på 224 MSEK. Brutto redovisas beloppen på raderna Regleringar/reduceringar pensionsplaner och Kostnader för avgiftsbestämda pensionsplaner. Under 2015 godkände Irish Pension Board förslaget att bland annat sänka pensionsförmåner med 10 % för alla planmedlemmar förutom de medlemmar med pension under 12 TEUR per år för att hantera underskottet i pensionsplanerna. Detta redovisades 2015 som en sänkning av pensionsåtagandet med 227 MSEK.

Styrelsen för pensionsplanerna är ansvarig för investeringarna i förvaltningstillgångar. Majoriteten av aktierna är placerade i företag med verksamhet inom hälsovård, finansiella tjänster och råmaterial med säte i Nordamerika, 62 procent, och Europa, 26 procent, och mäts mot sektorindex och andra riktmärken. En viss del av tillgångarna placeras i indexfonder. En betydande del, 54 %, av tillgångarna

27 28 29

30

31

placeras i europeiska statsolibligationer för att reducera risken. Likvida medel finns för att underlätta vid pensionsutbetalningar.

Norge

Pensionsåtagandet säkras framför allt genom avgiftsbestämda pensionsplaner då Boliden under 2012 avslutade merparten av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar endast verksamhetschef. Övriga anställda i Norge omfattas av en avgiftsbestämd plan som omfattar alla anställda och en avtalsenlig förtidspension (AFP) med tilläggsförmåner från 62 till 67 år.

Händelser under året

Nuvärdet av Bolidens pensionsåtagande är lägre än föregående års nivå (omräknad) och beror till stor del på effekten av övergången till avgiftsbestämda pensionsplaner i Irland som beskrivits ovan. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna har minskat till följd av ovan jämfört mot föregående år.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 925 (1 075) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar och liknande åtaganden om 94 (91) MSEK avseende avgiftsbestämda pensioner i Sverige.

Antaganden under året

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfinns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige, där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer, har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan och redovisas i Bolidens finansnetto.

	Sverige		Irland		Övriga
Aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Diskonteringsränta, %	2,50	3,00	1,50	2,40	1,3–2,7	2,30
Framtida löneökningar, %	2,50	3,00	1,50	0,00	2,3–2,5	2,75
Framtida ökningar av pensioner, %	1,50	1,50	0,00	0,00	1,5	0,10
Livslängd
kvinna	89	90	90	90	90	–
man	87	88	88	90	86	–

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Pensionsförpliktelse vid årets början	737	744	237	648	11	9	985	1 401
Omklassificeringar	–	–	–	–	6	–	6
Kostnader för förmånsbestämda planer	56	51	–400	–156	4	8	–340	–98
Omvärderingar över övrigt totalresultat	11	–19	262	–169	–	–	274	–189
Betalningar och ersättningar	–38	–40	–57	–68	–6	–6	–101	–114
Omräkningsdifferenser	–	–	9	–17	–1	0	8	–16
Pensionsförpliktelse vid årets slut1)	766	737	51	237	14	11	831	985
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	94	91	–	–	–	–	94	91
Nettoskuld enligt balansräkning2)	860	827	51	237	14	11	925	1 075
Specifikation av avsättningar för pensioner per den 31 december
Fonderade pensionsförpliktelser	–	–	283	2 197	21	1	304	2 198
Pensionsförpliktelser som inte är fonderade	766	737	–	–	9	10	775	747
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	–	–232	–1 960	–16	–	–248	–1 960
Pensionsförpliktelse	766	737	51	237	14	11	831	985
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	94	91	–	–	–	–	94	91
Nettoskuld enligt balansräkning	860	827	51	237	14	11	925	1 075
Specifikation av kostnader
Kostnader för förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under perioden	35	36	25	49	4	8	64	93
Kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder	–	–	–	–227	–	–	–	–227
Räntekostnad på förpliktelsen	20	18	27	54	0	–	47	72
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	–23	–40	–	–	–23	–40
Särskild löneskatt och andra skatter	1	–3	–	–	–	–	1	–3
Administrationskostnader och betalda premier	–	–	3	7	0	–	3	7
Regleringar/reduceringar pensionsplaner	–	–	–432	–	–	–	–432	–
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	56	51	–400	–156	4	8	–340	–98
Kostnader för avgiftsbestämda planer	50	63	230	–	156	117	436	180
Totala pensionskostnader	106	114	–170	–156	160	125	96	82

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 449 (395) MSEK, förpliktelser för underjordsarbetare med 236 (262) MSEK och övriga förpliktelser med 1 (3) MSEK.

2) I pensionsskulden i balansräkningen ingår förutom den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och kapitalförsäkringar även särskild löneskatt i Sverige.

Introduktion	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
					NOTER

Nuvärde av förpliktelser vid årets början 737 744 2 197 2 599 11 9 2 945 3 352

Sverige Irland Övriga Total 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015

Omklassificeringar	–	–	–	–	20		20
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	35	36	25	49	5	8	65	93
Kostnad för tjänstgöring tidigare perioder	–	–	–	–227	–	–	–	–227
Räntekostnad på förpliktelsen	20	18	27	54	0	–	47	72
Särskild löneskatt	1	–3	–	–	–	–	1	–3
Avgifter från deltagare i planen	–	–	7	17	–	–	7	17
Omvärdering av förmånsbestämd pensionsskuld redovisat i övrigt totalresultat	11	–18	274	–133	–	–	285	–151
varav vinst/förlust till följd av finansiella antaganden	22	–24	223	–117	–	–	245	–141
varav vinst/förlust till följd av erfarenhetsbaserade antaganden	–11	6	52	–16	–	–	40	–10
Utbetalda ersättningar	–38	–40	–35	–66	–7	–6	–80	–111
Ersättningar vid uppsägningar
Reduceringar och regleringar	–	–	–2 298	–	–	–	–2 298	–
Omräkningsdifferenser	–	–	85	–95	1	0	85	–95
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	766	737	283	2 197	30	11	1 079	2 945
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	94	91	–	–	–	–	94	91
varav belopp hänförligt till aktiva	376	534	32	1 123	17	4	425	1 661
varav belopp hänförligt till fribrevsinnehavare	142	56	18	190	–	–	160	246
varav belopp hänförligt till pensionärer	168	237	232	884	13	6	413	1 127
Avstämning av förvaltningstillgångar
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början	–	–	1 960	1 951	0	0	1 960	1 951
Omklassificeringar	–	–	–	–	14		14
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	23	40	0	0	24	40
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp inkluderade i räntenettot, redovisat i övrigt totalresultat	–	–	13	37	–	–	13	37
Avgifter från arbetsgivaren exklusive ersättningar vid uppsägningar	–	–	57	69	–1	–	56	69
Avgifter från deltagare i planen	–	–	7	17	–	–	7	17

Avstämning av pensionsförpliktelse

Nettoskuld enligt balansräkning1)							925	1 075
vid årets slut	–	–	232	1 960	16	0	248	1 960
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
Omräkningsdifferenser	–	–	77	–80	2	–	79	–80
Reduceringar/regleringar	–	–	–1 866	–	–	–	–1 866
Administrationskostnader, skatter och betalda premier	–	–	–4	–9	1	–	–4	–9
Utbetalda ersättningar	–	–	–35	–66	–	–	–35	–66
Avgifter från deltagare i planen	–	–	7	17	–	–	7	17
Avgifter från arbetsgivaren exklusive ersättningar vid uppsägningar	–	–	57	69	–1	–	56	69
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp inkluderade i räntenettot, redovisat i övrigt totalresultat	–	–	13	37	–	–	13	37
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	23	40	0	0	24	40

1) Inklusive kapitalförsäkring och liknande åtaganden uppgående till 94 (91) MSEK.

Specifikation förvaltningstillgångar

Noterade aktier och andelar	–	–	97	949	–	0	97	949
Räntebärande värdepapper	–	–	125	957	–	–	125	957
Likvida medel	–	–	5	50	–	–	5	50
Övrigt	–	–	5	4	16	–	5	4
	–	–	232	1 960	16	0	248	1 960

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

29

30

31

NOTER

Känslighetsanalys påverkan på förmånsbestämd pensionsskuld (+ökning/–minskning pensionsskuld)			Sverige	Irland	Totalt
Väsentliga aktuariella antaganden			2016	2016	2016
Diskonteringsränta, %		+0,5	–49	–15	–64
		–0,5	53	17	70
Löneökning, %		+0,5	46	5	51
		–0,5	–39	–	–39
Förlängd livslängd, år	Man	+ 1	16	12	28
	Kvinna	+ 1	–16	0	–16

Känslighetsanalys har gjorts på ovan aktuariella förändringar då Boliden anser att de kan ha stor påverkan på pensionsskulden. Dessutom är det sannolikt att förändringar av antagandena inträffar. Beräkningarna har gjorts genom att analysera varje förändring separat och eventuella samberoenden av antagandena har beräkningarna inte tagit hänsyn till. Känslighetsanalys på Norge och Finland görs inte med anledning av oväsentligt belopp. Övriga länder har ingen förmånsbestämd pensionsskuld.

Löptid förmånsbestämd pensionskuld	Sverige	Irland	Övriga	Total
Förmåner som förväntas betalas inom 12 månader	46	14	2	62
Förmåner som förväntas betalas inom 1–5 år	182	59	7	248
Förmåner som förväntas betalas efter 5 år>	632	169	26	827

Förfall av förvaltningstillgångar på Irland har reducerat förväntade utbetalningar efter fem år. Vägd genomsnittlig duration på den förmånsbestämda pensionsskulden uppgår till 16 år för Sverige och till 11 år för Irland.

Not 24 Övriga avsättningar

	2016-12-31	2015-12-31
Efterbehandlingskostnader	2 873	1 943
Övrigt	18	38
	2 891	1 981
Varav:
Långfristigt	2 655	1 784
Kortfristigt	236	197
	2 891	1 981

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS37 och IFRIC1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande. Tillägg till befintliga avsättningar är främst hänförliga till nytt miljötillstånd i Aitik och tillämpning av EU-lagstiftning för de finska gruvorna.

		2016
Koncernen	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	1 943	38	1 981	2 057	62	2 119
Tillägg till befintliga avsättningar	831	4	834	162	6	168
Förvärv	181	1	182	–	–	–
Återföring av befintliga avsättningar	–9	–22	–30	–188	–22	–210
Betalningar	–170	–4	–174	–105	–1	–106
Diskonteringseffekt för perioden	56		56	37	–	37
Omräkningsdifferens	41	1	42	–20	–7	–27
Bokfört värde vid årets slut	2 873	18	2 891	1 943	38	1 981
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
Inom ett år	235	1	236	194	3	197
Mellan ett och två år	195	11	206	91	22	113
Mellan tre och fem år	89	1	90	206	1	207
Senare än fem år	2 354	4	2 358	1 452	12	1 464
	2 873	18	2 891	1 943	38	1 981

Not 25 Riskupplysningar

För beskrivning av Bolidens finansiella risker, se avsnitt "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen på sidorna 54–57. De belopp som redovisas avser koncernen.

NOTER

1

2

Not 26 Finansiella skulder och förfallostruktur

		Finansiella skulder			Förfallostruktur 2)
2016-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2017	2018	2019	2020	2021	2022+
Bilaterala lån	EUR	1,43	1 499	221	795	221	157	98	98
Bilaterala lån	SEK	1,70	545	10	10	10	10	549
Obligationslån3)	SEK	1,90	500	10	10	10	503
Term-loan	EUR/SEK	1,30	5 858	76	76	76	5 890
Företagscertifikat 3)	SEK	0,60	1 687	1 697
Leasing, övrigt			11	4	5	2
Leverantörsskulder			4 239	4 239
Derivatinstrument			46	46
Totalt			14 386	6 304	896	319	6 559	647	98

		Finansiella skulder		Förfallostruktur 2)
2015-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2016	2017	2018	2019	2020	2021+
Bilaterala lån	EUR	1,62	2 202	806	214	759	199	144	176
Bilaterala lån	SEK	1,82	807	267	13	13	13	13	559
Obligationslån3)	SEK	1,90	500	10	10	10	10	502
Företagscertifikat 3)	SEK	0,68	2 154	2 169
Leasing, övrigt			15	4	4	4	3
Leverantörsskulder			3 142	3 142
Derivatinstrument			322	302	20
Totalt			9 141	6 700	260	785	224	659	735

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ränteswappar.

3) Utestående företagscertifikat och obligationslån redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har ett antal nyttjade långfristiga lån från svenska, nordiska och europeiska institutioner som per 31 december 2016 uppgick till totalt 2 044 (3 009) MSEK och som förfaller till betalning åren 2017–2022. Ett term-loan om 620 MEUR med förfall 2020 togs upp under året i samband med förvärvet av Kevitsa. Därutöver har Boliden syndikerade kreditfaciliteter om totalt 362 MEUR och 408 MEUR med förfall 2019 respektive 2021 där utnyttjad del av syndikerade kreditfaciliteter per 31 december 2016 uppgick till 0 (0) MSEK. Under 2014 emitterades en företagsobligation om 500 MSEK i den svenska kapitalmarknaden som ligger till förfall 2020. Bolidens företagscertifikatprogram med en ram om 4 000 MSEK, hade per 31 december 2016 1 687 (2 154) MSEK utestående. Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2016 till 3,3 (2,4) år

och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 1,26 (1,30) procent. Räntebindningstiden på utestående lån inklusive ingångna ränteswappar uppgick per den 31 december 2016 till 0,2 (0,5) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år uppgick per 31 december 2016 till 6 968 (6 514) MSEK. I förfallostrukturen över de finansiella skulderna, inklusive räntebetalningar samt upplupen ränta på derivat ovan, återfinns odiskonterade kassaflöden som kan hänföras till koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Ränteförfall, inklusive ränteswappar, har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

31

Not 27 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

	2016-12-31		2015-12-31
Utestående derivatinstrument, MSEK	Nominellt belopp	Verkligt värde	Nominellt belopp	Verkligt värde
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)
Valutaterminer	–5 499	85	–4 595	73
Råvaruderivat	–167	195	733	–204
Transaktionsexponering (prognostiserade kassaflöden)
Valutaterminer	–25	–26	–644	5
Råvaruderivat	–310	3	–759	81
Räntederivat	–1 070	–5	–2 075	–13
Totalt		252		–58

Säkringsredovisning, MSEK	2016	2015
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden	–109	–1 076
– Värdeförändring på säkrad post	109	1 076
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar	–	–
Ineffektivitet i kassaflödessäkringar	–	–
Ineffektivitet i säkringar av nettoinveste ringar i utländsk verksamhet	–	–
Total ineffektivitet	0	0

Resultatpåverkan för 2016 från effektiva kassaflödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till –49 (–6) MSEK, varav –34 (15) MSEK avser valuta- och metallprissäkringar och –14 (–21) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende prognostiserad exponering – Kassaflödessäkring

Bolidens utestående valutasäkringar för valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan per 31 december 2016. Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förföll men förlängdes under 2015. Resultateffekt avseende förtida förfall av säkringar relaterade till 2017 har under året parkerats i eget kapital men kommer att lösas upp över resultaträkningen löpande under 2017. Effekten avseende 2016 har under året lösts upp över resultaträkningen. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 55.

Valutor	2017	Totalt
USD/SEK
Säkrad volym (MUSD)	43
Terminskurs, USD/SEK	6,59
Marknadsvärde, MSEK 1)	–98	–98

1) I juni 2015 likvidavräknades -112 MSEK för 2016 respektive -75 MSEK för 2017 och kommer att resultatavräknas under respektive år. Per den 31 december 2016 har -112 MSEK påverkat resultatet.

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering – Kassaflödessäkring

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens utestående prissäkringar för guld per 31 december 2016. De säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förföll men förlängdes under 2015. Resultateffekt avseende förtida förfall av säkringar relaterade till 2017 har under året parkerats i eget kapital men kommer att lösas upp över resultaträkningen löpande under 2017. Effekten avseende 2016 har under året lösts upp över resultaträkningen. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 55.

Metaller	2017	Totalt
Guld
Säkrad volym (troy oz)	29 000
Terminspris, USD/troy oz	1 507
Marknadsvärde, MSEK 1)	82	82

1) I juni 2015 likvidavräknades 110 MSEK för 2016 respektive 79 MSEK för 2017 och kommer att resultatavräknas under respektive år. Per den 31 december 2016 har 110 MSEK påverkat resultatet.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

2016-12-31	2015-12-31
403	272
–105	–8
298	264
–30	–90
268	174

	2016-12-31	2015-12-31
Bruttobelopp för finansiella skulder	152	330
Belopp som kvittas i balansräkning	–105	–8
Nettoskuld som presenteras i balansräkning	46	322
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–30	–90
Nettoskuld	16	232

Not 28 Övriga kortfristiga skulder

	2016-12-31	2015-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	871	591
Upplupna räntekostnader	14	15
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 072	491
Övriga rörelseskulder	425	341
	2 382	1 439

NOTER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Not 29 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

				Finansiella		Finansiella skulder som
		Innehav värderade	Låne- och	tillgångar tillgängliga	Derivat som används	värderas till upplupet	Summa	Summa
	Värderings	till verkligt	kund	för försälj	i säkrings	anskaff	redovisat	verkligt
2016-12-31	hierarki	värde	fordringar	ning	redovisning	ningsvärde	värde	värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			31			31	31
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			2 017				2 017	2 017
Räntebärande fordringar			2				2	2
Derivatinstrument	2	97			201		298	298
Likvida medel			1 503				1 503	1 503
Summa finansiella tillgångar		97	3 522	31	201	0	3 851	3 851
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					8 187	8 187	8 217
Övriga räntebärande skulder	2					7	7	7
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					1 903	1 903	1 903
Övriga räntebärande skulder	2					4	4	4
Leverantörsskulder						4 239	4 239	4 239
Derivatinstrument	2	44			2		46	46
Summa finansiella skulder		44			2	14 341	14 387	14 417

Bolidens innehav av finansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värdehierarkin, se redovisningsprinciperna, med undantag för ett mindre belopp i andra aktier och andelar som tillhör nivå 3. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Per 31 december 2016 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntor på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

2015-12-31	Värderings hierarki	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försälj ning	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaff ningsvärde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			26			26	26
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			1 236				1 236	1 236
Räntebärande fordringar			2				2	2
Derivatinstrument	2	58			206		264	264
Likvida medel			923				923	923
Summa finansiella tillgångar		58	2 160	26	206	–	2 451	2 451
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					2 484	2 484	2 489
Övriga räntebärande skulder	2					11	11	11
Derivatinstrument	2				20		20	20
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					3 178	3 178	3 178
Övriga räntebärande skulder	2					4	4	4
Leverantörsskulder						3 142	3 142	3 142
Derivatinstrument	2	20			282		302	302
Summa finansiella skulder		20	–	–	302	8 804	9 141	9 145

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
	2016	2015	2016	2015
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	10 141	5 683
Övriga borgensförbindelser och garantier	3 562	3 405	133	127
Pensionsskuld	5	5	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	10	11	–	–
	3 576	3 421	10 274	5 810

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 10 274 (5 810) MSEK avser moderbolagsborgen för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 7 367 (8 765) MSEK.

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa"). Efter dammolyckan inleddes en förundersökning i brottmål mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lades förundersökningen ned. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I förundersökningen slogs det fast att olyckan orsakades av design och konstruktionsfel på dammen och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Trots utfallet ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag, Boliden BV, samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa med ett belopp som enligt konkursförvaltarna uppgår till cirka 141 MEUR, inklusive en tvistig fordran om cirka 89 MEUR som lokalregeringen (Junta de Andalucía) anser sig ha såsom närmare beskrivs nedan.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen Apirsa i egenskap av gruvans ägare och operatör vid tidpunkten för olyckan samt Boliden BV och Boliden AB i egenskap av direkt och indirekt ägare till Apirsa i civil domstol och yrkande solidariskt ansvar för utlägg om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder vilket också fastställdes slutligt av högre instans. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande avseende samma krav. Även detta förfarande resulterade i att lokalregeringens beslut och krav mot de berörda Bolidenbolagen förklarades för ogiltiga på formella grunder. Med hänsyn till att lokalregeringens krav sålunda varken kunnat prövas i sak i civil eller administrativ ordning beslöt den högsta administrativa domstolen att civil domstol var rätt instans för att pröva saken. Lokalregeringen väckte i enlighet därmed under 2015 talan mot ovan nämnda bolag i tingsrätten i Sevilla. Stämningen är densamma som ingavs redan 2002 och lokalregeringen yrkar ersättning för de kostnader som lokalregeringen påstår sig ha lagt ut i samband med saneringen efter dammolyckan. Samtliga tre svaranden har bestritt käromålet. De företag som ansvarade för dammarnas design och konstruktion och mot vilka Apirsa tidigare har fört talan och förlorat har framställt krav på Apirsa för ersättning av sina rättegångskostnader. Dessa ersättningsanspråk ska slutligt fastställas av respektive instans. För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet bedöma om rättegångskostnadsanspråken kan föras vidare mot annat Bolidenbolag än Apirsa.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Stämning med anledning av export till Chile på 1980-talet

I oktober 2013 delgavs Boliden stämning avseende skadestånd för arsenikexponering hos personer i Arica, Chile, dit Boliden exporterade våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985 för upparbetning av ett chilenskt företag, Promel. Bakom stämningen står ett svenskt kommanditbolag, Arica Victims KB. Kravet omfattar ca 800 personer och uppgår till sammanlagt drygt 105 MSEK jämte ränta. Boliden har bestritt käromålet. Bolidens samlade bedömning är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av den beskrivna processen. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Boliden investerar i Tara-Gruvan Tara som är en av världens större zinkgruvor, står för halva Bolidens produktion av zinkkoncentrat. Framgångsrik prospektering har lett till upptäckten av en ny mineralisering, Tara Deep, och det har beslutats att bygga ut kapaciteten i sandmagasinet, som idag begränsar Taras livslängd till 2020. Det nya sandmagasinet har kapacitet till och med 2026. Investeringen uppgår till 33 MEUR och är villkorad av myndighetstillstånd. Den bygger på en förlängning till 2023 samtidigt som tillskottet av mineraltillgångar ger ytterligare potential. Samtidigt har beslut fattats att bygga en prospekteringsort till den nya fyndigheten till en kostnad om 11 MEUR.

Den nya fyndigheten Tara Deep har antagna mineraltillgångar som uppgår till 10 Mton med en zinkhalt om 8,5% och en blyhalt om 1,8%. Mineraliseringen liknar Taras huvudmalm men har mer komplicerad struktur och ligger djupare, på mellan 1 200 och 1 900 meters djup. Förutom fyndet av Tara Deep så har också prospektering i den nuvarande gruvan varit framgångsrik och nästan hela årets produktion har kunnat ersättas i mineralreserven.

Dieselskatt i Aitik

Under perioden april 2009 till oktober 2012 har färgad diesel felaktigt använts i Aitik i stället för blank/ofärgad. De två varianterna har olika skatteklassning. När misstaget uppmärksammades i oktober 2012 tog Boliden omedelbart kontakt med leverantören för att byta till blank/ofärgad diesel samt med Skatteverket för att informera om det inträffade. Skatteverket påförde Boliden energiskatt med ett belopp om 212 MSEK jämte ränta, vilket beslut har fastställts av Förvaltningsrätten och av Kammarrätten. Högsta Förvaltningsdomstolen beslöt i januari 2016 att inte bevilja prövningstillstånd. Boliden har sedan tidigare betalat in den påförda energiskatten om netto 156 MSEK (efter omprövning av bolagets inkomstskatt) och kostnadsfört beloppet 2015. Regeringen har i januari 2017 avslagit Bolidens begäran om nedsättning eller eftergift av skatten. Beslutet leder inte till någon ytterligare påverkan på Bolidens resultat eller kassaflöde.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2016 och yttrande enligt aktiebolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 5,25 (3,25) SEK per aktie eller totalt 1 436 (889) MSEK, vilket motsvarar 33,9 procent av resultatet efter skatt för 2016. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 4 920 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 29 386 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 3 484 MSEK och koncernens egna kapital till 27 950 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 10 februari 2017

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Tom Erixon Lennart Evrell

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Michael G:son Löw Ulla Litzén Elisabeth Nilsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Pekka Vauramo Roland Antonsson Marie Holmberg Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Kenneth Ståhl Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 februari 2017 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Boliden AB (publ) organisationsnummer 556051-4142

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 – 2016-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58–67. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 25–47 och 54–99 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58–67. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Redovisning av intäkter från försäljning av metall till rätt pris och i rätt period

Koncernens försäljning av metall prissätts i stor utsträckning i USD och försäljningen sker ofta till i förväg kontrakterade priser. Enskilda försäljningstransaktioner kan representera betydande belopp. De kontrakterade priserna säkras för variationer i metallpriser och valutakurser. Detta sammantaget ställer krav på goda rutiner för att säkerställa att intäkter redovisas till kontrakterade priser justerade för effekter från gjorda säkringar samt att intäkterna redovisas i rätt period.

För koncernens principer för intäktsredovisning se not 1 och för koncernens redovisning av intäkter fördelade på geografiska områden och fördelning på metall, koncentrat och övrigt se not 2.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av intäkter för efterlevnad av IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för redovisning av intäkter till rätt pris och i rätt period,
• analys av intäkter per metall utifrån försäljningsvolym, metallpriser och valutakurser och
• granskning på stickprovsbasis av försäljningsintäkter mot avtal, fakturor och leveransdokument för att säkerställa att intäkter redovisats till rätt pris och i rätt period.

Värdering av varulager

Koncernens varulager utgörs primärt av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdigmetall. Koncernens redovisning och värdering av varulager är komplex och kräver bedömningar av bland annat lagervolymer, metallinnehåll, metallpriser, valutakurser och internvinster.

För koncernens principer för värdering av varulager se not 1 och se not 18 för en specifikation av koncernens varulager.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för värdering av varulager för efterlevnad av IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för värdering av varulager,
• deltagande vid lagerinventeringar,
• granskning på stickprovsbasis av att varulagret värderats till aktuella metallpriser och valutakurser och
• granskning av omvärdering av processlager och eliminering av internvinster.

Redovisning och värdering av finansiella instrument

Koncernen är exponerad mot förändringar i metallpriser, valutakurser och räntor. För att minska sin exponering i större investeringsprojekt och i kontrakterade inköps- och försäljningsåtaganden använder koncernen olika typer av finansiella instrument, bland annat derivat. Koncernen hanterar även sin exponering mot förändringar i marknadsräntor genom att minska eller förlänga räntebindningstiden via ränteswappar.

Redovisningen av finansiella instrument är komplex och kan få betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För koncernens finansiella risker och hantering av dessa se sidan 55–57, not 1 för koncernens principer för värdering av finansiella instrument och not 27 för koncernens finansiella derivatinstrument.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens finanspolicy och säkringsstrategier,
• granskning av säkringstransaktioner för att säkerställa att dessa blivit behörigt godkända och redovisats i enlighet med IFRS och
• granskning av värderingen av finansiella instrument för ändamålsenliga värderingsmodeller och marknadsdata.

Balansering och avskrivning av gråbergsuttag

Vid avrymning av gråberg och produktion av malm i dagbrott balanseras utgifter för gråbergsuttag som förbättrar åtkomsten till malmkroppen. De balanserade utgifterna skrivs av per omtag och i takt med malmuttag i förhållande till det förväntade malmuttaget för hela omtaget. Såväl den initiala balanseringen av utgifterna som avskrivningstakten är beroende av planerade produktionsplaner och bedömda mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Redovisat värde och avskrivningar av gråbergsuttag är därmed beroende av flera komplexa antaganden och bedömningar.

För koncernens principer för redovisning av gråbergsuttag se not 1 och not 13 för koncernens investeringar och avskrivningar av gråbergsuttag.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av gråbergsuttag för förenlighet med IFRS,
• granskning av modell för balansering och avskrivning av gråbergsuttag mot underliggande produktionskostnader och produktionsvolymer och
• analys av balanserade utgifter och avskrivningar utifrån produktionskostnader och produktionsvolymer.

Värdering av avsättningar för efterbehandling

Koncernen har åtaganden för efterbehandling av stängda gruvor och för efterbehandling av gruvor som förväntas utföras efter en gruva stängs. Avsättningarna för dessa åtaganden är bland annat beroende av kostnadsbedömningar för olika typer av efterbehandlingsåtgärder, gruvornas livslängd, myndighetsbeslut, framtida inflation och diskonteringsräntor. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

För koncernens principer för redovisning av avsättningar för efterbehandling se not 1 och not 13 för årets förändring i aktiverade efterbehandlingsutgifter samt not 24 för koncernens avsättningar för efterbehandling.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens principer för redovisning av avsättningar för efterbehandling för förenlighet med IFRS,
• utvärdering av koncernens kontroller för redovisning av avsättningar för efterbehandling,
• granskning av externa och interna utlåtanden över bedömda efterbehandlingsåtgärder och dess kostnader och
• granskning av tillämpade antaganden med avseende på förenlighet med godkända produktionsplaner och gruvornas bedömda livslängd samt analys av finansiella antaganden i form av inflation och diskonteringsräntor.

Värdering av immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till betydande belopp. Nedskrivningsprövningar för dessa tillgångar baserar sig på produktionsplaner som i sin tur bygger på antaganden om bland annat framtida metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smält-och raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt återvinningsvärde på immateriella och materiella anläggningstillgångar och eventuella nedskrivningsbehov.

För koncernens principer för upprättande av nedskrivningsprövningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar se not 1 och för väsentliga antaganden som tillämpats i årets nedskrivningsprövning se not 13.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• utvärdering av koncernens process och principer för upprättande av nedskrivningsprövningar för förenlighet med IFRS,
• utvärdering av väsentliga antaganden såsom bedömda livslängder på gruvor, produktionsplaner, metallpriser, smältvillkor och valutor samt känsligheten för förändringar i något av dessa antaganden och
• granskning av modell för diskontering av framtida kassaflöden för aritmetisk korrekthet.

Redovisning av Kevitsa förvärv

Under året förvärvade koncernen Kevitsa gruvan för en köpeskilling om 5 961 MSEK. Redovisning av förvärv innebär bedömningar och uppskattningar av värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder. För förvärvet av Kevitsa säkrades också köpeskillingen i USD med hjälp av terminskontrakt vilket måste beaktas för att bestämma den slutliga köpeskillingen.

För koncernens förvärvsanalys för Kevitsa förvärvet se not 11.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder, men var inte begränsad till dessa:

• granskning av koncernens värdering av förvärvade tillgångar och övertagna skulder och
• granskning av ingångna terminskontrakt för säkring av köpeskillingen för rätt allokering mot köpeskillingen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–24, 48–53 och 105–119. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revi

sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2016-01-01 – 2016-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget på sidan 99 och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för-

summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58–67 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 10 februari 2017 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Revisors rapport över översiktlig granskning av Boliden AB hållbarhetsredovisning

Till Boliden AB

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Boliden AB att översiktligt granska Boliden ABs hållbarhetsredovisning för år 2016. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning i GRI index på sidorna 4-7 i Bolidens GRI-rapport.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 8 i Bolidens GRI-rapport, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm den 10 februari 2017

Deloitte AB

JanBerntsson Auktoriserad revisor

Didrik Roos Auktoriserad revisor

Mineralreserver och -tillgångar

Mineralreserver och mineraltillgångar utgör grunden för ett gruvföretags framtida gruvverksamhet. Nya tillskott krävs eftersom brytningen årligen reducerar reserverna. Tillskott kommer genom framgångsrik prospektering eller förvärv. Boliden har under 2016 gjort ett förvärv, Kevitsa i Finland, och kan presentera en ny antagen mineraltillgång i Tara på Irland. Därutöver har stora delar av Garpenbergs mineraltillgångar uppgraderats till mineralreserver.

Boliden ska i alla steg av värdekedjan verka för en optimal resurs- och materialhantering och att på ett ansvarfullt sätt omsätta de tillgångar som finns i form av mineraltillgångar och mineralreserver är en viktig del därav. Boliden följer därför noga upp sina mineraltillgångar och mineralreserver och gör årligen en sammanställning. Beräkningar av mineraltillgångar och mineralreserver är alltid behäftade med osäkerheter i geologiskt underlag och känsligheter mot de pris- och kostnadsförutsättningar som används.

Mineraltillgångar och reserver 2016

Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin.

Aitik

● Bevisad/sannolik mineralreserv

● Känd/indikerad

mineraltillgång

● Antagen mineraltillgång

Alla värden anges i kton. Produktion ×10

I Aitik har ingen omfattande prospektering gjorts under året och förändringarna motsvarar i stort året brytning. Utvinning av molybden har utvärderats och med den förväntade prisutvecklingen är det inte lönsamt att investera i utvinning av molybden i Aitik. Molybden ingår inte längre i Aitiks mineralreserv men eftersom förutsättningarna kan ändras ligger den kvar i mineraltillgången. Arbetet fortsätter med den

närliggande Nautanen fyndigheten med målsättning att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2017.

Bolidenområdet

I Kristineberg har Boliden fortsatt prospektering mot Rävliden, ungefär 2,5 km väster om Kristinebergmalmen. Mineraltillgången där har utökats och delar av den uppgraderats till bättre kännedom. Rävliden redovisas under Kristineberg. Maurliden Östra gruvan är slut och slutredovisning är inlämnad till Bergmästaren. Viss mineraltillgång som i framtiden eventuellt kan bli lönsamt att bryta finns dock kvar. I Renström och Kankberg har prospektering tillfört nya kvantiteter men det har inte motsvarat det som brutits ut under året och Bolidenområdets totala reserver och tillgångar minskar under 2016.

Garpenberg

Nya mineraltillgångar har tillförts och stora delar har uppgraderats från mineraltillgång till mineralreserv. Tillskotten till reserv har bevisats genom tekniska lönsamhetsstudier. Alla nya delar visar god lönsamhet även om det leder till att Garpenbergs totala medelhalt sjunker. Totalt har över 36 Mton tillförts mine-

Bolidenområdet

Uppgradering av mineraltillgångar till reserver har ökat reserverna och minskat tillgångarna även om nya tillgångar har tillförts.

ralreserven och på grund av de stora uppgraderingarna från mineraltillgång till reserv blir det en nettominskning av mineraltillgången.

Kevitsa

Boliden förvärvade Kevitsa under 2016 och produktionen i gruvan har gått enligt plan. Årets mineralreserv är baserad på Bolidens mer konservativa beräkning. Detta har lett till något lägre halter i reserven.

Kylylahti

Boliden förvärvade Kylylahti 2014 och produktionen i gruvan går bra. Prospekteringen har inte gett några större tillskott och infill borrning har snarare gett vissa förluster. Mineralreserven har minskat med 1 Mton.

Tara

I Tara tillfördes under året en ny antagen mineraltillgång Tara Deep, på 10 Mton med 8,5% Zn och 1,8% Pb. Mineraliseringen liknar Taras övriga malmer men finns på större djup, 1,2 – 1,9 km under markytan. I övriga gruvan har man kunnat ersätta större delen av det som brutits med nya reserver.

Mineraltillgångarna förutom Tara Deep minskade.

Om klassificeringen

Mineraltillgångar och mineralreserver beräknas separat och indelas i olika kategorier. Bolidens mineralreserver är inte delmängder av mineraltillgångarna. Vid uppgradering av mineraltillgång till mineralreserv tas kvantiteten bort från mineraltillgången.

En mineraltillgång är en koncentration av ekonomiskt intressanta förekomster av material i eller på jordskorpan i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det finns rimliga möjligheter till ekonomisk utvinning.

För en mineralreserv är värderingar och studier gjorda med hänsyn till realistiskt antagna brytnings-, metallurgiska, ekonomiska, marknads-, legala, miljö-, sociala och politiska faktorer. Dessa värderingar visar vid tiden för rapportering att utvinning rimligen kan motiveras.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll

kan uppskattas med låg säkerhet. Den indikeras av geologi, provtagning och förväntad men inte verifierad kontinuitet i geologi och/eller halt. Den är baserad på information vunnen genom prospektering, provtagning och testning utförd enligt lämplig teknik. Informationen är begränsad eller av osäker kvalitet och tillförlitlighet.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med rimlig säkerhet. Den indikeras av geologi, provtagning och förväntad men inte verifierad kontinuitet i geologi och/eller halt. Den är baserad på information vunnen genom prospektering, provtagning och testning utförd med lämplig teknik. Informationspunkterna är dock för glesa eller olämpligt fördelade för att säkerställa kontinuitet i geologi och/eller halt.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med hög säkerhet. Den är baserad på information vunnen genom detaljerad och tillförlitlig prospektering, provtagning och testning utförd enligt lämplig teknik. Informationspunkterna är tillräckligt täta för att påvisa kontinuitet i geologi och/eller halt.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv uppfyller kraven för indikerad och under vissa omständigheter känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv uppfyller kraven för känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Kylylahti

Mineralreserven minskar men en viss ökning av mineraltillgång.

Betydande ökning av antagen mineraltillgång och en liten minskning av mineralreserv.

Boliden prospekterade under 2016 för 380 (370) MSEK.

Grunden för beräkningarna

Boliden har gällande bearbetningskoncessioner och miljötillstånd för samtliga gruvor i drift. Miljötillstånden har begränsad giltighetstid och därför pågår kontinuerligt en process med förnyelse av dessa. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Metallpriser

Mineraltillgångar och mineralreserver är grunden för företagets långsiktiga planering och skall brytas under lång tid framöver. Därför används till övervägande del planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Planerings priser	Långtidspriser 2016	Förändring mot 2015
Koppar	6 200 USD/ton	–400
Zink	2 200 USD/ton	–100
Bly	2 100 USD/ton	–200
Guld	1 100 USD/tr.oz	–100
Silver	18 USD/tr.oz	–2
Molybden	8 USD/lb	–7
Nickel	16 000 USD/ton	–2 000
Palladium	700 USD/tr.oz	–100
Platinum	1 300 USD/tr.oz	–350
Kobolt	12 USD/lb	–4
Tellur	30 USD/kg	–120
USD/SEK	7,50	+0,50
EUR/SEK	8,63	–0,12
EUR/USD	1,15	– 0,10

Densitet

För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, har formler som baseras på de ingående halterna använts. Formlerna har verifierats med densitetsmätningar. I övriga fall har mätningar gjorts för de olika malmer eller bergarter som påverkar densiteten.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. Boliden följer systematiskt upp gråbergsinblandningen i brytning och med erfarenheter från detta har gråbergsinblandning använts i alla mineralreservsberäkningar.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, till exempel vid så kallade pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har tagits hänsyn till dessa faktorer baserat på antagna brytningsmetoder och den kännedom som rått vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av antagen brytningsmetod och utrustning. Malmzoner som är smalare än minsta malmbredd har i mineralreservsberäkningarna räknats om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

Regelverk, koder och rekommendationer

Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med den så kallade FRB-standarden som antagits av branschföreningarna för gruv- och metallföretag SveMin, Finn-Min och Norsk Bergindustri för tillämpning i Sverige, Finland och Norge. Det är ett självständigt regelverk, men baserat på "The International Template for the public reporting of exploration results, mineral resources and mineral reserves, framtagen av Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards (CRIRSCO) i syfte att harmonisera till internationell praxis. I Tara följer rapporteringen Australasian Institute of Mining and Metallurgy's Jorc standard.

Mineraltillgångarna och mineralreserverna som sammanställs och presenteras i denna rapport har granskats och godkänts av Gunnar Agmalm, Chef Malmbas och Projektvärdering, Boliden, som är av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person" och även "Competent Person" enligt JORC.

Februari 2017

Gunnar Agmalm

Kvalificerad Person SveMin

Mineralreserver per 31 december 2016

		Kvantitet, kton		2016
		2016	2015	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Ni1) %	Co %	Pt g/t	Pd g/t	Te g/t
Aitik	Bevisad Sannolik	823 000 371 000	850 000 377 000	0,15 0,14	1,2 1,2	0,23 0,23
Bolidenområdet Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad Sannolik	50 4 930	100 5 500	0,9 0,6	36 36	2,0 0,5	1,5 5,9	0,1 0,3
Renström	Bevisad Sannolik	200 3 220	240 3 640	3,0 2,0	172 114	0,5 0,6	7,7 5,0	1,5 1,0
Maurliden	Bevisad Sannolik	510	900	1,7	59	0,3	4,6	0,4
Maurliden Östra	Bevisad Sannolik		190
Summa	Bevisad	760	1 250	2,0	87	0,5	5,2	0,7
Sullfidmineraliseringar	Sannolik	8 150	9 300	1,1	67	0,5	5,6	0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg	Bevisad	2 450	2 280	3,9	11								190
	Sannolik	1 230	2 020	3,1	12								186
Garpenberg	Bevisad Sannolik	19 700 56 700	12 500 27 300	0,3 0,3	99 96	0,04 0,05	3,8 2,9	1,6 1,4
Kevitsa	Bevisad Sannolik	79 100 67 700		0,10 0,09		0,34 0,33			0,21 0,23		0,20 0,20	0,13 0,13
Kylylahti	Bevisad Sannolik	800 1 100	700 2 200	1,0 1,3		1,5 1,0	0,6 0,5		0,17 0,24	0,28 0,22
Tara	Bevisad Sannolik	4 200 12 300	4 500 12 500				6,5 6.2	1,5 1,6

1) Kevitsa rapporterar sulfidbunden Ni.

Avrundningar förekommer.

MINERALRESERVER OCH -TILLGÅNGAR

Mineraltillgångar per 31 december 2016

		2016
		2016	2015	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Ni1) %	Co %	Pt g/t	Pd g/t	Te2) g/t	Mo g/t
Aitikområdet
Aitik	Känd	252 000	252 000	0,09	0,8	0,15								18
	Indikerad	1 313 000 1 313 000		0,09	0,8	0,16								23
	Antagen	281 000	281 000	0,09	0,6	0,14								20
Nautanen	Känd
	Indikerad	8 200	9 600	0,9	5,0	1,7								86
	Antagen	7 500	6 400	0,6	7,0	1,5								81
Bolidenområdet
Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	4 630	1 930	0,4	62	1,0	4,8	0,5
	Antagen	7 990	9 710	0,4	56	0,8	3,0	0,4
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd
	Indikerad	2 000	1 290	2,4	129	0,4	6,6	1,3
	Antagen	1 990	2 670	2,4	145	0,3	8,9	1,6
Maurliden	Känd	670	670	1,0	30	0,5	2,2	0,2
	Indikerad	260	260	0,7	18	0,3	1,6	0,1
	Antagen
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	190	360	0,3	7	1,0	0,04
	Antagen
Summa	Känd	1 000	1 000	3,1	44	0,9	2,6	0,2
Sullfidmineraliseringar	Indikerad	8 300	5 000	1,2	74	0,7	4,6	0,6
	Antagen	10 700	13 100	0,9	71	0,7	4,0	0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	290	260	3,5	10								146
	Indikerad	850	950	6,8	9								173
	Antagen	1 580	3 250	6,3	7								213
Älgträsk	Känd
	Indikerad	1 070	1 070	2,8	5
	Antagen	3 520	3 520	2,0	4
Summa	Känd	290	260	3,5	10
Guldmineraliseringar	Indikerad	1 900	2 000	4,5	7
	Antagen	5 100	6 800	3,3	5
Garpenberg	Känd	6 600	16 800	0,3	98	0,06	3,5	1,6
	Indikerad	34 900	54 200	0,3	94	0,05	2,7	1,3
	Antagen	18 100	11 700	0,5	57	0,08	2,8	1,7
Kevitsa	Känd	17 900		0,08		0,34			0,22		0,16	0,10
	Indikerad	93 900		0,07		0,37			0,23		0,13	0,08
	Antagen	54 400		0,06		0,33			0,21		0,12	0,07
Kylylahti	Känd	1 900	1 700	0,4		0,84	0,4		0,2	0,2
	Indikerad	3 200	3 000	0,6		0,43	0,2		0,3	0,1
	Antagen	100	100	0,5		1,40	0,5		0,1	0,3
Tara	Känd	400	600				5,8	2,3
	Indikerad	3 800	3 400				6,8	1,9
	Antagen	13 600	4 700				7,8	1,9
Laver	Känd	1 100	1 100	0,11	4,4	0,20			18					18
	Indikerad	512 400	512 400	0,13	3,1	0,22			36					36
	Antagen	550 600	550 600	0,10	3,1	0,21			33					33
Rockliden	Känd
	Indikerad	800	800	0,08	102	2,1	4,4	0,9
	Antagen	9 200	9 200	0,06	48	1,8	4,0	0,4

1) Kevitsa rapporterar sulfidbunden Ni. 2) Te enbart i Kankberg. Avrundningar förekommer.

Tioårsöversikt – Koncernen

	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016
Resultat, MSEK
Försäljningsintäkter	33 204	30 987	27 635	36 716	40 323	40 001	34 409	36 891	40 242	40 316
Rörelseresultat före avskrivningar	6 805	2 426	5 186	7 445	6 674	6 731	4 632	6 035	7 112	9 881
Rörelseresultat exklusive omvärdering av
processlager	5 620	1 793	2 350	4 830	5 008	4 042	2 271	2 605	4 010	5 094
Rörelseresultat	5 428	1 004	3 623	5 643	4 748	4 171	1 803	2 759	3 590	5 682
Resultat efter finansiella poster	5 196	723	3 377	5 331	4 560	3 992	1 581	2 471	3 356	5 375
Skatter	–1 409	212	–876	–1 375	–1 171	–651	–288	–572	–715	-1 135
Årets resultat	3 787	935	2 501	3 957	3 389	3 341	1 294	1 899	2 641	4 239
Kassaflöde, MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 730	5 470	3 974	6 197	4 021	5 518	3 505	5 789	6 235	6 995
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–2 518	–4 633	–4 922	–2 995	–4 024	–4 129	–4 971	–4 206	–3 670	-9 795
Fritt kassaflöde	1 212	837	–948	3 202	–3	1 389	–1 466	1 583	2 565	-2 801
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–3 532	–514	571	–3 199	–464	–730	1 060	–1 355	–2 503	3 376
Årets kassaflöde	–2 320	323	–377	3	–467	659	–406	228	63	575
Kapitalstruktur & avkastning, MSEK
Balansomslutning	27 231	30 252	33 258	35 128	37 615	40 080	41 841	43 865	43 022	53 877
Sysselsatt kapital	20 145	24 733	26 229	27 151	30 473	31 236	34 451	35 087	35 131	42 457
Avkastning på sysselsatt kapital, %	29	5	14	21	17	14	5	8	10	15
Eget kapital	12 932	16 131	16 257	18 846	21 032	22 354	23 075	23 974	25 807	29 394
Avkastning på eget kapital, %	26	7	16	23	17	16	6	8	11	16
Soliditet, %	47	53	49	54	56	56	55	55	60	55
Nettoskuld	5 524	6 305	7 402	4 584	6 063	6 276	8 673	8 283	5 827	9 339
Nettoskuldsättningsgrad, %	43	39	46	24	29	28	38	35	23	32
Data per aktie, SEK
Periodens resultat
Före utspädning	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65	15,49
Efter utspädning	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65	15,49
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80	25,57
Efter utspädning	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80	25,57
Eget kapital
Före utspädning	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63	94,33	107,44
Efter utspädning	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63	94,33	107,44
Föreslagen utdelning	4,00	1,00	3,00	5,00	4,00	4,00	1,75	2,25	3,25	5,25
Aktiekurs 31/12	81,25	17,80	92,1	136,7	100,5	122,1	98,45	125,5	142,9	237,9
Högsta börskurs	165,00	86,00	95,3	137,7	143,5	125,6	126,7	129,9	201,1	258,2
Lägsta börskurs	79,00	14,60	16,1	79,5	65,35	87,8	80,2	90,7	112,1	100
P/E–tal	6,07	5,20	10,07	9,45	8,11	10,0	20,9	18,09	14,8	15,4
Aktiekursens förändring under året, %	–50	–78	417	48	–26	21	–19	27	14	66
Direktavkastning, %	4,9	5,6	3,3	3,7	4,0	3,3	1,8	1,8	2,3	2,2
Totalavkastning, %	–48	–73	423	52	–23	25	–16	30	15	70
Antal aktier, miljoner
Antal aktier 31/12	274	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Genomsnittligt antal aktier	283	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Antal aktier i eget innehav 31/12	16	–	–	–	–	–	–	–	–	-
Medarbetare
Antal medarbetare i koncernen, totalt 2)	4 524	4 608	4 379	4 412	4 597	4 795	4 815	4 881	4 878	5 477
Antal kvinnliga medarbetare 2)	604	650	598	669	736	813	824	852	867	976
Andel kvinnor i styrelsen/koncernledningen, % Olycksfall per en miljon arbetade timmar egen	25/33	25/29	27/17	27/0	27/0	27/17	27/20	27/20	36/20	36/20
personal, frekvens	9,9	9,1	5,5	8,2	4,9	6,6	7,0	5,8	6,6	6,7
Olycksfall per en miljon arbetade timmar
inkl. entreprenörer, frekvens						9,1	8,9	7,9	8,9	7,9
Dödsfall, egen personal	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0
Dödsfall, entreprenörer						0	0	0	0	1
Sjukfrånvaro, %	4,7	4,7	4,2	4,0	3,7	3,7	3,9	4,3	4,6	4,4

Introduktion	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

Fortsättning: Tioårsöversikt – Koncernen	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016
Energianvändning
Total energianvändning, TJ	16 303	15 257	14 664	16 147	15 579	16 140	16 415	17 231	16 813	19 061
Vattenuttag, totalt, km3	0,125	0,134	0,135	0,140	0,153	0,160	0,155	0,173	0,150	0,140
Utsläpp
Direkta utsläpp av växthusgas, kton	413	450	486	510	499	574	578	554	559	594
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt elektricitet, kton	384	357	356	398	408	416	402	425	313	381
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt värme och ånga, kton	24	0	5	6	17	18	20	22	17	23
Utsläpp av koldioxid, totalt, kton	822	807	848	913	924	1 008	1 000	1 001	889	998
Utsläpp av metall till luft, ton3)	35	23	21	23	23	92	75	126	88	100
Utsläpp av svaveldioxid till luft, ton	8 070	8 260	6 930	6 850	7 410	8 240	6 410	7 320	7 210	7 060
Utsläpp av metall till vatten, ton3)	28	29	14	18	14	21	23	21	18	13
Utsläpp av kväve till vatten, ton	294	283	225	199	205	253	219	225	261	300

1) Med anledning av ändrade redovisningsregler, IFRIC 20 och IAS19 under 2013 har jämförelseåret 2012 räknats om.

2) Avser heltidsanställda från och med 2008. Perioden 2006–2007 avser medelantalet anställda.

3) Avser metall-ekvivalenter (ton) från och med 2012. Perioden 2006–2011 avser metallens massa (ton).

Tioårsöversikt – Gruvor

	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016
Produktion av metall i koncentrat
Zink, kton	333	297	307	294	283	271	272	294	299	329
Koppar, kton	63	57	55	76	81	79	79	78	85	103
Bly, kton	54	53	57	50	49	49	48	61	62	63
Guld, kg	2 834	2 603	3 130	3 727	3 681	3 644	3 849	4 379	4 922	5 766
Guld, troz	91 121					83 672 100 623 119 839 118 332 117 150 123 759 140 789 158 228 185 386
Silver, kg						241 701 211 683 214 120 230 756 231 388 229 791 261 804 323 325 418 489 446 826
Silver, '000 troz	7 771	6 806	6 884	7 419	7 439	7 388	8 417	10 395	13 454	14 365
Tellur, kg2)	–	–	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000	38 680
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	7 567	5 178	6 509	9 580	10 279	9 509	8 303	9 318	9 808	12 659
Rörelsekostnader	3 578	3 716	3 652	4 535	5 189	5 008	4 924	5 417	5 842	6 833
Avskrivningar	605	618	673	954	1 110	1 669	1 917	2 264	2 520	3 172
Rörelseresultat	3 135	734	2 159	4 113	3 913	2 974	1 598	1 299	1 429	2 804
Investeringar	1 503	3 886	4 435	2 189	2 338	3 570	3 763	2 732	2 394	2 755
Rörelseförvärv3)	–	–	–	–	–	–	–	718	–	5 961
Sysselsatt kapital	4 970	8 292	12 476	13 501	14 272	16 125	18 288	19 615	19 275	24 972
AITIK
Anrikat tonnage, kton	18 178	17 813	18 791	27 596	31 541	34 321	37 070	39 090	36 361	36 051
Ingående halter
Cu, %	0,32	0,30	0,27	0,27	0,24	0,22	0,21	0,20	0,21	0,22
Au, g/ton	0,14	0,14	0,13	0,16	0,14	0,11	0,10	0,09	0,11	0,11
Ag, g/ton	3,67	2,81	1,99	2,07	2,15	2,50	2,28	2,14	2,45	2,11
Koncentratproduktion
Cu, kton	185	174	171	263	267	270	292	277	307	320
Halt i koncentrat
Cu, %	27,25	27,20	26,94	25,58	25,00	24,85	24,29	24,48	21,93	22,12
Produktion av metall i koncentrat
Cu, kton	50	47	46	67	67	67	71	68	67	71
Au, kg	1 178	1 218	1 348	2 208	2 447	1 959	1 765	1 767	2 042	2 119
Au, troz	37 865	39 172	43 338	70 987	78 657	62 996	56 731	56 823	65 666	68 127
Ag, kg	42 301	32 087	24 701	36 468	45 040	51 698	53 612	54 854	61 452	56 602
Ag, '000 troz	1 360	1 032	794	1 172	1 448	1 662	1 724	1 764	1 976	1 820
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 305	1 949	1 997	3 996	4 549	4 170	3 593	3 427	3 292	3 273
Rörelseresultat före avskrivningar	1 388	1 049	1 134	2 442	2 583	2 651	1 902	1 669	1 413	1 548
Rörelseresultat	1 217	876	949	2 008	2 046	1 732	882	558	183	222
Investeringar	760	2 994	3 674	1 210	1 178	1 2071)	1 143	1 181	1 207	1 174
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	129	124	86	105	120	83	131	138	105	102
Bevisad och sannolik mineralreserv 4)
Mton	610	633	747	733	710	702	1 085	1 126	1 227	1 194
Cu, %	0,29	0,27	0,25	0,25	0,25	0,25	0,22	0,22	0,23	0,23
Au, g/ton	0,20	0,20	0,10	0,10	0,10	0,10	0,14	0,14	0,14	0,14

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016
BOLIDENOMRÅDET
Anrikat tonnage, kton	1 848	1 355	1 192	1 375	1 677	1 862	1 809	1 862	1 879	2 138
varav slagg	187	293	242	157	134	241	301	245	301	300
Ingående halter
Zn, %	4,81	4,01	3,69	3,69	2,87	2,15	2,61	3,00	3,82	4,16
Cu, %	0,81	1,00	0,95	0,79	1,03	0,84	0,61	0,60	0,41	0,40
Pb, %	0,50	0,43	0,46	0,37	0,27	0,23	0,28	0,30	0,44	0,44
Te, g/ton2)	–	–	–	–	–	8,94	28,78	33,8	37,6	36,9
Au, g/ton	1,6	1,5	2,0	1,6	1,2	1,3	1,6	1,8	1,7	1,7
Ag, g/ton	66	61	65	55	41	35	42	42,6	59,6	59,2
Koncentratproduktion
Zn, kton	131	70	58	74	69	56	63	82	103	129
Cu, kton	42	32	28	31	60	47	31	32	20	23
Pb, kton Halt i koncentrat	11	5	4	4	3	3	3	5	9	12
Zn, %	54,0	54,7	54,7	54,7	55,7	54,6	55,9	54,9	54,2	54,5
Cu, %	27,8	29,0	28,4	26,4	23,3	25,5	25,4	24,5	25,7	24,8
Pb, %	31,6	41,7	42,7	41,5	41,7	44,5	45,26	32,9	34,0	31,3
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	71	38	31	40	38	30	35	45	56	70
Cu, kton	12	9	8	8	14	12	8	8	5	6
Pb, kton	3	2	2	2	1	1	1	2	3	4
Te, kg2)	–	–	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000	38 680
Au, kg	1 412	1 141	1 568	1 285	989	1 434	1 808	2 062	1 899	2 261
Au, troz	45 405	36 679	50 414	41 318	31 781	46 102	58 117	66 293	61 058	72 693
Ag, kg	79 753	47 671	48 186	52 806	45 318	41 405	45 212	47 421	64 846	84 911
Ag, '000 troz	2 564	1 533	1 549	1 698	1 457	1 331	1 454	1 525	2 085	2 730
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 928	1013	1 109	1 448	1 587	1 552	1 317	1 712	1 602	2 025
Rörelseresultat före avskrivningar	976	222	405	588	659	554	250	474	437	924
Rörelseresultat	849	115	303	481	530	369	19	188	108	548
Investeringar	144	237	264	298	565	623	364	261	413	365
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata							72	78	68	64
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata							264	216	167	112
Cash cost USD/troz Au C1, Prorata							1 098	921	818	710
Bevisad och sannolik mineralreserv
Sulfidmalmer, kton Zn, %	7 020 3,6	7 350 4,3	6 950 4,3	8 220 5,3	8 980 5,2	9 110 5,4	12 680 6,0	11 580 5,5	10 550 5,7	8 910 5,5
Cu, %	0,9	0,8	0,8	0,6	0,6	0,6	0,6	0,5	0,6	0,5
Guldmalmer, kton	0	0	1 610	2 780	3 100	3 584	3 274	3 500	4 300	3 680
Au, g/ton	0	0	4,9	4,1	3,6	3,8	3,8	3,5	3,3	3,6
Te, g/ton	0	0	0	186	165	177	181	200	187	189
KYLYLAHTI5)
Anrikat tonnage, kton	–	–	–	–	–	–	–	172	733	797
Ingående halter
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	1,58	1,72	1,62
Zn, % Au, g/ton	– –	– –	– –	– –	– –	– –	– –	0,50 0,67	0,70 0,75	0,64 0,81
Koncentratproduktion
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	–	13 275	62 144	61 155
Zn, ton	–	–	–	–	–	–	–	756	5 177	5 283
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	19,2	19,0	19,8
Zn, %	–	–	–	–	–	–	–	44,3	42,3	46,9
Produktion av metall i koncentrat
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	–	2 546	11 835	12 123
Zn, ton	–	–	–	–	–	–	–	335	2 189	2 477
Au, kg	–	–	–	–	–	–	–	82	421	477
Au, troz	–	–	–	–	–	–	–	2 624	13 542	15 347
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	–	–	117	560	573
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	31	192	164
Rörelseresultat	–	–	–	–	–	–	–	7	74	-28
Investeringar	–	–	–	–	–	–	–	36	137	97
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	–	–	–	–	–	–	–	190	150	143
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	–	–	3 900	2 900	1900
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	1,6	1,4	1,2
Zn, %	–	–	–	–	–	–	–	0,6	0,6	0,5
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	0,9	1,0	1,1

Introduktion	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016
GARPENBERG
Anrikat tonnage, kton	1 255	1 365	1 394	1 443	1 456	1 484	1 495	2 224	2 367	2 622
Ingående halter
Zn, %	6,3	6,9	7,3	6,6	6,2	5,6	5,2	5,1	5,0	4,4
Cu, %	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb, %	2,5	2,6	2,8	2,5	2,4	2,1	2,1	2,1	2,1	1,8
Au, g/ton	0,3	0,3	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Ag, g/ton	125	130	139	133	133	129	153	136	156	150
Koncentratproduktion
Zn, kton	132	158	167	160	148	136	127	182	196	200
Cu, kton	3	3	3	3	2	2	3	3	5	5
Pb, kton	36	41	44	41	39	35	36	58	60	54
Halt i koncentrat
Zn, %	54,1	53,1	53,8	53,7	55,0	54,8	55,4	54,6	55,0	54,3
Cu, %	22,1	20,4	18,3	18,3	19,1	17,7	18,0	14,8	16,3	15,2
Pb, %	70,1	69,0	71,3	72,0	72,4	70,7	70,3	63,1	70,7	72,7
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton Cu, kton	71 0,7	84 0,6	90 0,5	86 0,5	81 0,4	75 0,4	70 0,5	99 0,4	108 0,8	109 0,7
Pb, kton	25	29	31	29	28	25	25	37	42	39
Au, kg	244	243	214	234	246	250	277	468	559	580
Au, troz	7 851	7 821	6 870	7 534	7 895	8 051	8 911	15 049	17 962	18 661
Ag, ton	118	130	139	140	140	135	162	218	288	302
Ag, '000 troz	3 787	4 189	4 473	4 505	4 505	4 341	5 201	7 014	9 270	9 705
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 710	1 163	1 490	1 902	2 155	1 876	1 675	2 318	2 862	3 491
Rörelseresultat före avskrivningar	1 195	598	945	1 293	1 506	1 262	1 025	1 319	1 896	2 509
Rörelseresultat	1 095	466	793	1 124	1 314	1 033	776	919	1 452	2 063
Investeringar	323	344	157	281	660	1 459	2 045	916	336	317
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata							46	56	45	43
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	20 800	26 000	25 800	25 100	23 600	25 600	36 300	37 600	39 800	76 400
Zn, %	5,2	5,1	5,4	5,3	5,1	5,1	4,6	4,3	3,9	3,2
Ag, g/ton	116	134	142	145	144	131	132	120	113	97
TARA
Anrikat tonnage, kton	2 658	2 411	2 508	2 593	2 486	2 502	2 493	2 287	2 197	2 603
Ingående halter
Zn, %	7,7	7,8	7,9	7,0	7,0	7,0	7,1	6,9	6,4	6,0
Pb, %	1,5	1,5	1,5	1,4	1,4	1,4	1,5	1,6	1,3	1,2
Koncentratproduktion
Zn, kton	351	320	344	316	307	305	298	267	243	268
Pb, kton	42	40	41	34	34	41	39	42	34	37
Halt i koncentrat
Zn, %	54,5	54,7	53,9	53,0	53,3	54,4	55,9	56,0	54,8	55,2
Pb, %	60,9	56,7	57,5	53,7	58,8	55,2	56,1	53,1	49,9	52,8
Produktion av metall i koncentrat
Zn, kton	191	175	186	167	164	166	166	150	133	148
Pb, kton	26	23	24	19	20	23	22	22	17	20
Ag, kg	1 850	1 638	2 092	1 344	909	1 673	1 197	2 433	1 273	1 076
Ag, '000 troz	59	53	67	43	29	54	38	78	41	35
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	3 129	1 357	1 671	1 831	1 757	1 727	1 542	1 743	1 492	2 085
Rörelseresultat före avskrivningar	1 989	154	303	619	503	421	595	479	470	947
Rörelseresultat	1 796	–40	76	383	268	100	195	56	95	476
Investeringar	277	305	338	285	372	268	201	313	274	299
Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal	65	79	64	69	72	69	68	75	76	69
Bevisad och sannolik mineralreserv kton	17 800	17 100	17 000	16 000	15 700	14 000	13 100	15 300	17 000	16 500
Zn, %	7,7	7,4	7,2	7,1	7,1	7,1	7,0	6,6	6,3	6,3
Pb, %	1,7	1,8	1,8	1,8	1,8	1,7	1,6	1,5	1,5	1,6

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015	2016
KEVITSA6)
Anrikat tonnage, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	4 518
Ingående halter
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,35
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,24
Co, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,01
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,14
Pd, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,19
Pt, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,29
Koncentratproduktion
Cu, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	55
Ni, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	80
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	25,8
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	9,3
Produktion av metall i koncentrat
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	14 217
Ni, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	7 442
Co, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	–	322
Au, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	–	328
Au, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	–	10 558
Pd, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	–	559
Pd, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	–	17 965
Pt, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	–	750
Pt, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	–	24 118
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	1 210
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	500
Rörelseresultat	–	–	–	–	–	–	–	–	–	166
Investeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	473
Cash cost Usc/lb Ni C1, Normal	–	–	–	–	–	–	–	–	–	150
Cash cost Usc/lb Ni C1, Prorata	–	–	–	–	–	–	–	–	–	340
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata	–	–	–	–	–	–	–	–	–	155
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	–	–	–		– 146 800
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,34
Ni, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,22

1) På grund av ändrade redovisningsregler har jämförelsesiffror för 2012 år räknats om. I Aitik ökade investeringarna med 383 MSEK.

2) Produktionen av Tellur startades 2012.

3) Rörelseförvärv: Kylylahti 2014 (718 MSEK), Kevitsa 2016 (5 961 MSEK).

4) Aitiks siffror för 2013 är uppdaterade i linje med pressrelease per 2014-05-06.

5) Förvärv av Kylylahti genomfördes i oktober 2014.

6) Förvärv av Kevitsa genomfördes i juni 2016.

Tioårsöversikt – Smältverk

	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Metallproduktion
Zink, kton	463	443	434	456	461	467	455	468	469	461
Koppar, kton	315	350	302	303	336	339	325	347	332	336
Bly, kton	26	14	13	17	11	19	24	25	26	28
Blylegeringar, kton (Bergsöe)	44	43	39	42	41	43	45	44	45	46
Nickel i skärsten, kton1)									17	31
Guld, kg	14 876	15 489	15 028	14 220	12 848	16 175	16 177	17 368	17 608	17 638
Guld, troz									478 274 497 972 483 157 457 168 413 052 520 011 520 094 558 382 566 102 567 077
Silver, kg2)									379 749 488 285 539 564 450 280 488 147 575 959 537 941 626 767 680 600 626 331
Silver, '000 troz2)	12 209	15 699	17 346	14 476	15 964	18 517	17 294	20 151	21 881	20 137
Aluminiumflourid, kton
Svavelsyra, kton	35 1 231	35 1 329	33 1 123	22 1 372	35 1 597	36 1 634	34 1 564	35 1 659	31 1 665	32 1 642
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	34 704	31 256	26 765	34 390	38 471	38 753	33 410	35 894	38 948	38 516
Bruttoresultat exkl. omvärdering av processlager 3)	7 802	6 942	6 560	7 158	7 160	7 288	6 908	7 869	9 167	9 376
Rörelsekostnader	4 618	5 076	5 281	5 247	5 358	5 330	5 346	5 370	5 536	5 696
Avskrivningar	771	807	888	848	823	891	913	1 012	1 002	1 026
Rörelseresultat exkl. omvärdering av
processlager 3)	2 489	1 161	451	1 134	1 051	1 095	679	1 518	2 692	2 759
Rörelseresultat	2 297	372	1 724	1 946	790	1 224	210	1 672	2 272	3 347
Investeringar	1 008	737	473	804	1 627	993	1 200	768	1 248	1 372
Sysselsatt kapital	16 738	13 656	13 712	14 225	16 213	15 569	15 791	15 592	15 878	17 838
RÖNNSKÄR
Smältmaterial
Koppar, kton
Kopparkoncentrat	598	611	565	544	651	624	605	661	642	626
Sekundärråvara	160	173	154	155	175	221	209	184	172	171
Varav elektronik 4)				37	64	108	109	82	86	82
Koppar, totalt	758	784	719	699	826	844	814	845	814	798
Bly, kton
Blykoncentrat	38	18	14	16	11	27	38	40	38	41
Sekundärråvara	2	5	7	6	5	2	1	1	1	1
Bly, totalt	40	22	21	23	17	29	39	41	39	42
Produktion
Katodkoppar, kton
	214	228	206	190	219	214	206	217	206	207
Bly, kton	26	14	13	17	11	19	24	25	26	28
Zinkklinker, kton	36	41	39	37	36	36	36	39	36	33
Guld, ton	12	13	13	12	11	13	12	13	13	14
Guld, '000 troz	389	432	427	400	341	403	402	419	425	443
Silver, ton	347	430	481	386	415	448	437	479	539	508
Silver, '000 troz	11 142	13 813	15 472	12 340	13 344	14 395	14 051	15 392	17 322	16 337
Svavelsyra, kton	544	557	515	502	571	553	536	564	533	503
Flytande svaveldioxid, kton	50	53	36	43	42	38	39	42	37	45
Palladiumkoncentrat, ton	3	3	3	2	2	3	2	2	2	3
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 131	1 882	1 669	1 799	2 226	2 398	2 029	2 417	2 678	2 759
Rörelseresultat före avskrivningar	846	637	338	441	715	832	374	748	1 038	1 135
Rörelseresultat	615	395	83	187	470	535	53	405	727	852
Investeringar	228	192	199	270	1 074	481	345	147	383	398
BERGSÖE
Smältmaterial, kton
Sekundärråvara	61	65	57	56	57	62	63	63	64	64
Produktion, kton
Blylegeringar	44	43	39	42	41	43	45	44	45	46
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	918	760	632	793	787	698	715	783	817	882
Rörelseresultat före avskrivningar	344	142	106	99	95	52	57	64	37	126
Rörelseresultat	330	127	91	82	75	34	39	45	18	109
Investeringar	10	12	12	14	24	10	12	10	11	26

Fortsättning: Tioårsöversikt – Smältverk	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
HARJAVALTA
Smältmaterial, kton
Kopparkoncentrat	451	529	400	434	456	516	471	551	528	552
Sekundärråvara	12	7	11	22	14	16	26	21	23	27
Koppar, totalt	462	536	411	456	471	532	497	572	551	579
Nickelkoncentrat	262	273	211	262	259	248	251	239	282	294
Produktion
Katodkoppar, kton	101	122	97	113	116	125	119	130	126	129
Nickel i skärsten, kton1)									17	31
Guld, ton	3	2	2	2	2	4	4	4	4	4
Guld, '000 troz	90	66	56	57	72	117	119	139	141	124
Silver, ton	33	59	58	65	73	128	101	142	126	101
Silver, '000 troz	1 067	1 886	1 876	2 077	2 350	4 122	3 244	4 577	4 042	3 247
Svavelsyra, kton	557	659	501	573	600	639	590	658	667	703
Flytande svaveldioxid, kton	42	37	33	27	35	37	37	37	37	33
Palladiumkoncentrat, ton	0,46	0,21	0,27	0,72	0,84	0,54	1,47	1,91	2,15	2,57
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 267	1 432	1 261	1 468	1 552	1 666	1 631	1 746	2 214	2 281
Rörelseresultat före avskrivningar	289	212	203	318	373	479	496	485	943	935
Rörelseresultat före avskrivningar
exklusive PIR3)	289	339	62	318	373	479	496	485	943	935
Rörelseresultat	149	64	24	154	222	324	316	279	736	704
Rörelseresultat exklusive PIR3)	149	191	–117	154	222	324	316	279	736	704
Investeringar	366	225	148	122	229	215	246	225	396	432
KOKKOLA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat	581	576	571	587	600	589	602	577	584	547
Produktion, kton
Zink	306	298	295	307	307	315	312	302	306	291
Silver i koncentrat, kg								5 651	16 079	17 180
Silver i koncentrat, '000 troz								182	517	552
Svavelsyra5)				199	302	313	319	314	343	315
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 523	1 848	1 979	2 062	1 818	1 778	1 795	2 004	2 350	2 223
Rörelseresultat före avskrivningar	1 434	632	558	685	417	432	398	639	943	789
Rörelseresultat	1 273	469	362	505	246	261	248	459	739	572
Investeringar	236	162	99	248	237	210	318	216	166	297
ODDA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat
(inklusive zinkklinker)	292	270	245	277	283	279	263	302	310	339
Produktion, kton
Zink	157	145	139	149	153	153	143	166	163	171
Aluminiumfluorid	35	35	33	22	35	36	34	35	31	32
Svavelsyra	130	113	108	123	125	128	119	123	123	121
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 441	1 200	1 123	1 128	1 212	1 184	1 070	1 395	1 554	1 522
Rörelseresultat före avskrivningar	576	360	161	184	123	184	116	355	522	461
Rörelseresultat	439	210	6	39	–25	31	–26	209	390	314
Investeringar	168	146	22	75	44	61	269	166	283	214

Rörelseresultat per smältverk är exklusive omvärdering av processlager med undantag för Harjavalta 2008–2009.

1) Ingår från 1/7 2015.

2) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

3) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager.

4) Ingen särredovisning gjordes av elektronikåtervinning 2005–2009.

5) Investering i svavelsyraverk 2010.

Definitioner

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna. Mäts efter skatt.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna. Mäts före skatt.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

FTE Heltidsekvivalent En måttenhet som motsvarar en anställd som arbetar heltid under ett år.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassaflöde från den löpande verksamheten kassaflöde som genereras via resultatet justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald skatt och förändring av rörelsekapitalet.

Nettoskuld Räntebärande kort och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) med avdrag för finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering

av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för räntebärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Boliden använder sig av Wood Mackenzies cash costmått C1 Normal costing och C1 Pro rata costing för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva har, desto bättre är kostnadspositionen. Cash cost uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall.

Normal costing

Vid beräkning av normal costing fördelas kostnaderna helt till en huvudmetall och minskas med nettointäkterna1) för övriga metaller, så kallade bimetaller.

+	Kostnader för gruvdrift, anrikning,
	och administration 2)

• • Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
• • Smält och raffineringslöner (TC/RC)
• Avdrag för nettointäkter från bimetaller
• = Cash cost C1 Normal costing

Pro rata costing

I beräkning av pro rata cash cost fördelas kostnaderna ut på respektive metall baserat på metallens andel av totala nettointäkter.

Composite costing

I composite costing inkluderas gruvor antingen enligt normal costing eller pro rata costing utifrån kriterier baserade på metallernas nettointäkter. Om en metall står för 65 procent eller mer av totala nettointäkter beräknas cash cost enligt normal costing och om en metall står för lägre än 65 procent av den totala nettointäkten beräknas cash cost enligt pro rata.

• • Intäkt för betalbar metall
• Fraktkostnad för metallen
• Smält och raffineringslön för metallen
• = Nettointäkten för metallen

Definition Cash cost Definition Cash margin

För att mäta smältverkens kostnadsposition i förhållande till andra smältverk använder sig Boliden av Wood Mackenzies sammanställningar för cash margin. Cash margin är skillnaden mellan intäkter och cash cost och uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall. Intäkterna utgörs av smält och raffineringslöner, fria metaller och intäkter från biprodukter.

För zinksmältverk ingår försäljning av överskottsenergi i intäkterna. För kopparsmältverk är intäkten från försäljning av svavelsyra och överskottsenergi en kreditering i beräkning av cash cost.

Beräkningarna för kopparsmältverk uttrycks i producerad enhet metall från koncentrat och för zinksmältverk i producerad enhet färdig metall. Intäkter inkluderas normalt om de anses härröra från huvudprocessen i framställning av metall och produkten är säljbar.

Nettointäkten är den betalbara intäkten från metallen med avdrag för fraktkostnad och smält och raffineringslöner.

2) Administrationskostnader som kan härledas till gruvan.

¹⁾ Beräkning av nettointäkter för gruvors metaller

Branschspecifika begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Anges vanligen i cent per ounce. För att visa cashcost i USD/ton multiplicerar man med 22. Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se Definitioner.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot rost.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

Gulddoré Guld/silverlegering som gjuts i form av en tacka i anrikningsverk. Processas vidare till rent guld och silver i smältverk.

Jarosit Ett mineral i huvudsak bestående av järnsulfat som ofta uppkommer som restprodukt vid zinkframställning.

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallekvivalenter Används för att beskriva miljöeffekten vid utsläpp av metaller till luft och vatten. Metallekvivalenten (Me-ekv) väger in varje metalls toxicitet (relativt Cu) och ger ett bättre mått på miljöpåverkan än metallernas samlade massa.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar vara cirka 50 procent och kopparinnehållet cirka 25 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger normalt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LMEpriset, som kunden betalar för en specialanpassad och fritt levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen överförs till mineralreserver och tas därmed bort från mineraltillgångarna. Mineralreserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka prisdelningsklausuler.

Råvaruavverkning Ett smältverks råmaterialinmatning, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån

metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält och raffineringslön (TC/RC) Priset på koncentrat definieras som LME-priset med avdrag för smält- och raffineringslön, vilket är den ersättning smältverket får för att förädla smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas, medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker i tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av malmers metallinnehåll som utvinns vid anrikning.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

Förkortningar

Lb = pound = 0,4536 kg Troy ounce = 31,1035 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent c/Lb = cent per pound = 1/22 USD/ton SEK = svenska kronor NOK = norska kronor EUR = euro Ag = silver Au = guld Cu = koppar Ni = nickel Pb = bly Zn = zink

Årsstämma

Bolidens årsstämma hålls tisdagen den 25 april 2017 i Aitik, Gällivare.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 19 april 2017 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 19 april 2017.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast onsdagen den 19 april 2017 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear

Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

Ekonomisk information

25 april 2017	Rapport för första kvartalet 2017
20 juli 2017	Rapport för andra kvartalet 2017
24 oktober 2017	Rapport för tredje kvartalet 2017
14 februari 2018	Rapport för fjärde kvartalet och helåret 2017

Frågor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller epost: investorrelations@boliden.com

Läs mer på www.boliden.com

Adresser

Koncernen

Boliden Group Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00

Boliden Gruvor

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00

Bolidenområdet 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00

Boliden Aitik Sakajärvi 1 982 92 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00

Boliden Garpenberg Kaspersbo 20 776 98 Garpenberg Tel. +46 225 360 00

Boliden Kylylahti Kaivostie 9 FI83700 Polvijärvi Finland Tel. +358 10 271 0090

Boliden Kevitsa Kevitsantie 730 FI99670 Petkula Finland Tel. +358 16 451 100

Boliden Tara

Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000

Boliden Smältverk

Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00

Boliden Kokkola Box 26 FI67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111

Boliden Odda Eitrheimsneset 1 NO5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00

Boliden Harjavalta Teollisuuskatu 1 FI29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111

Boliden Rönnskär 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00

Boliden Bergsöe Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00

Boliden Marketing Office UK

No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 5QL UK Tel. +44 1926 833 010

Boliden Marketing

Office Germany Stresemannallee 4c D414 60 Neuss Tyskland

Tel. +49 2131 750 46 55

Boliden Marketing Office Denmark

Hvissinge vej 16 DK1600 Glostrup Danmark Tel. +45 4326 8300

www.boliden.com

Bolidens årsredovisning 2016

Årsredovisningen publiceras på svenska och i en engelsk översättning. Vid eventuella avvikelser mellan de två versionerna har den den svenska versionen företräde. Årsredovisningen beskriver Bolidens finansiella utveckling och hållbarhetsarbete som är en integrerad del i Bolidens verksamhet.

De delar av årsredovisningen som har genomgått en fullständig revision av koncernens revisorer är förvaltningsberättelsen på sidorna 25–47 och 54–57 och de finansiella rapporterna med noter på sidorna 68–99. De har också läst och lämnat ett yttrande över bolagsstyrningsrapporten. Årsredovisningen innehåller hållbarhetsinformation på sidorna 4–5, 7–11 och 40–51.

GRI-bilaga med fullständigt index Boliden redovisar sedan 2014 hållbarhetsarbetet enligt Global Reporting Initiatives (GRI) uppdaterade riktlinjer, G4. GRI-bilagan med fullständigt GRI-index har varit föremål för översiktlig granskning av bolagets revisorer. GRI-bilagan finns tillgänglig via www.boliden.com både som komplett onlineversion och som pdf-version.

Produktion: Boliden i samarbete med Narva.

Foto: Stefan Berg (s. 20, 21, 34, 68, 107), Jukka Brusila (s. b, 24), Jeanette Hägglund (s. 5, 44, 50, 64-66), Tobias Ohls/Scania (s. 49), Johanna Sjövall (s. 1, 35), Thomas Westermark (s. 28, 29, 41, 43b), Xavierarnau/Getty Images (s. 6), Tor Helge Øygarden (s. omslaget, 43a). Illustrationer: Narva Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal, 2017

Ett tunt zinkskikt på stål räcker för att motverka rost i 50 till 100 år, vilket förlänger livslängden för bland annat infrastruktur och byggnader.

NARVA

www.boliden.com