KONKURRENS-KRAFTIGA GRUVOR OCH SMÄLTVERK

ÅRSREDOVISNING 2015

INNEHÅLL

Introduktion	Kort om Boliden	1
	Året som gått	2
	VD-ord	4
	Värdeskapande	6
	Mål och måluppfyllelse	8
	Strategisk inriktning	10
Marknad	Marknad och metallpriser	14
	Marknadsposition	16
	Konkurrenskraft	17
	Intäktsmodell	18
	Marknadsutveckling	19
Verksamhet	Affärsmodell	24
	Bolidens gruvor och smältverk	26
	Bolidens resultat – så tolkas det	28
	Koncernens utveckling under året	29
	Affärsområde Gruvor	32
	Affärsområde Smältverk	38
	Medarbetare	44
	Miljö	47
	Boliden i samhället	50
	Inköp och leverantörer	52
	Aktien	54
	Riskhantering	56
Bolagsstyrnings-	Bolagsstyrningsrapport	62
rapport	Styrelse	68
	Koncernledning	70
	Rapport om intern kontroll	71
	Revisors yttrande	71
Finansiella	Koncernen	73
rapporter	Moderbolaget	77
	Noter	78
	Förslag till vinstdisposition	103
	Revisionsberättelse	104
	Revisorns rapport över hållbarhetsredovisning	105
	Mineralreserver och -tillgångar	106
	Tioårsöversikter	111
	Definitioner	117
	Branschbegrepp och förklaringar	118
	Årsstämma	119

Bolidens årsredovisning 2015

Årsredovisningen publiceras på svenska och i en engelsk översättning. Den beskriver Bolidens finansiella utveckling och hållbarhetsarbete som är en integrerad del i Bolidens verksamhet.

De delar av årsredovisningen som har genomgått en fullständig revision av koncernens revisorer är förvaltningsberättelsen på sidorna 29–46 och 56–59 och de finansiella rapporterna med noter på sidorna 72–103. De har också läst och lämnat ett yttrande över bolagsstyrningsrapporten. Årsredovisningen innehåller hållbarhetsinformation på sidorna 4–9 och 44–53.

GRI-bilaga med fullständigt index Boliden redovisar sedan 2014 hållbarhetsarbetet enligt Global Reporting Initiatives (GRI) uppdaterade riktlinjer, G4. GRI-bilagan med fullständigt GRI-index har varit föremål för översiktlig granskning av bolagets revisorer. GRI-bilagan finns tillgänglig via www.boliden.com både som komplett onlineversion och som pdf-version.

Boliden är ett ledande metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Våra rötter är nordiska men marknaden global. Kärnkompetensen finns inom prospektering, gruvor, smältverk och metallåtervinning. Boliden driver fem gruvområden och fem smältverk i Sverige, Norge, Finland och Irland. Aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm på listan för stora bolag, Large Cap.

Introduktion

Boliden Årsredovisning 2015 Kort om Boliden 1

40 242

Försäljningsintäkter 2015, MSEK

Garpenberg ● Aitik ● Rönnskär ● Kylylahti ● Odda ● Bergsöe ● ● Kokkola ● Tara Leamington Spa ● Stockholm ● Neuss ● Glostrup ● ● Harjavalta ● GRUVOMRÅDEN ● SMÄLTVERK ● KONTOR Bolidenområdet ●●

BOLIDEN – EN DEL I DEN CIRKULÄRA EKONOMIN

Bolidens verksamhet omfattar gruvor och smältverk med hög produktivitet inom bas- och ädelmetaller. Boliden är verksamt inom viktiga delar i metallernas långa värdekedja – från mineralprospektering, gruvbrytning, metallförädling i smältverk, återvinning och försäljning. Läs mer på sidan 24–25.

Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager 2015, MSEK

4 010

4 878

Antal anställda (FTE) 2015

Med konsekventa satsningar på både gruvor och smältverk inom zink, koppar och ädelmetaller har Boliden en strategisk position på dagens utmanande marknad. Vårt huvudfokus är att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk med stabil produktion, god kostnadskontroll och bra säkerhets- och miljöprestanda. Vi fortsätter också satsa på organisk tillväxt genom en ytterligare expansion av Aitikgruvan och zinksmältverket Odda."

LENNART EVRELL

VIKTIGA HÄNDELSER 2015

• Gruvproduktionen i Garpenberg har ökat planenligt efter expansionsinvesteringen som ökat kapaciteten till 2,5 Mton. Garpenbergsgruvan har nu högst produktivitet i världen bland zinkgruvor.

• Smältverket Odda har med tidigare effektiviseringsprogram och det pågående expansionsprojektet till 200 kton zink per år avsevärt förbättrat sin kostnadsposition.

• Aitik har under året forsatt arbetet med expansionen mot 45 Mton men har samtidigt brottats med produktionsstörningar som begränsat årets produktion.

Förbättringsprogram i zinkgruvan Tara har hitintills resulterat i att tillredningsarbetet har intensifierats och börjar ge resultat.
Produktion och utbyte av silver i smältverket Kokkolas nya anläggning förbättrades stadigt.
Smältverket Harjavalta förändrade under året sin affärsmodell för nickel och produktionen sker inte längre på så kallad tollingbasis. Nickel-

verksamhetens inleveranser av koncentrat och försäljning av skärsten har utvecklats väl.

• Boliden har beslutat att investera i ett nytt och mer effektivt svavelsyraverk i Harjavalta. Investeringen löper mellan 2016 och 2019 och består av två delar där den första och nu beslutade är på 65 MEUR. Hela investeringen bedöms uppgå till 90 MEUR.

• Ett 80-tal av Bolidens största och viktigaste leverantörer fanns på plats när Boliden höll Supplier Summit. Syftet var att stärka relationerna i det fortsatta samarbetet på temat: Passion for improvements.

Två gruvbränder inträffade under året, en i Garpenberg och en i Kristineberg. Inga personskador uppkom vid händelserna och produktionen kunde i båda fallen återupptas samma dag.
Boliden ingår i FTS4Good Global Index som kräver att bolaget i en oberoende granskning uppfyller höga krav gällande miljöpåverkan, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

Boliden Årsredovisning 2015 Året som gått 3

KOMMENTARER NYCKELTAL

Försäljningsökningen berodde framförallt på förbättrade marknadsvillkor och förändringen av affärsmodellen för nickel

9% 54%

Ökningen av rörelseresultatet exkl. omvärdering av processlager förklaras av förbättrade marknadsvillkor och av högre gruvproduktion

MdSEK, 2015 Ökningen i fritt kassaflöde berodde på högre resultat och lägre investeringar

Antalet kvinnliga medarbetare fortsatte att öka trots att det totala antalet anställda var i stort sett oförändrat

Nyckeldata	2015	2014
Försäljningsintäkter, MSEK	40 242	36 891
Rörelseresultat före avskrivningar	7 112	6 035
Rörelseresultat, exkl. omvärdering
av processlager, MSEK	4 010	2 605
Rörelseresultat, MSEK	3 590	2 759
Resultat per aktie	9,65	6,94
Fritt kassaflöde, MSEK	2 565	1 583
Investeringar, MSEK	3 650	4 222
Sysselsatt kapital, MSEK	35 131	35 087
Avkastning sysselsatt kapital, %	10	8
Avkastning på eget kapital, %	11	8
Antal anställda, FTE	4 878	4 881
Nettoskuldssättningsgrad, %	23	35
Utdelning per aktie, SEK	3,25	2,25
Olycksfall (LTI frekvens)	8,9	7,9
Sjukfrånvaro, %	4,6	4,3
Andel kvinnliga medarbetare, %	17,8	17,5
Metaller till vatten, ton (Me-ekv)	18	21
Metaller till luft, ton (Me-ekv)	88	126
Koldioxidintensitet, ton/ton	0,65	0,74
Utsläpp av svaveldioxid, kton	7,2	7,3
Antal miljöolyckor	14	13

UTMÄRKELSER

• Boliden mottog utmärkelsen som Årets Innovatör inom employer branding vid en prisutdelning på Universum Awards. Priset går till det företag som på ett nytt sätt genomdriver nya innovativa idéer inom employer branding.

• Boliden erhöll priset i kategorin Bästa storbolag i Sverige på storbolagslistan gällande finansiell kommunikation i Nordens största IR-studie (IR Nordic Markets).

• Boliden fick pris för Årets bästa informationsgrafik i Kantons och Aktiespararnas tävling Årets Bästa Börsbolag. Priset gäller grafiken i Bolidens Årsredovisning 2014 och motiveringen lyder: "För en serie väl utförda illustrationer som visar hur malm blir metaller och var de används i det moderna samhället. Illustrationerna är enhetligt utformade och samspelar föredömligt med övrigt innehåll i årsredovisningen."

VD-ord

2015 var ett utmanade år för världens råvaruföretag då inbromsningen i världsekonomin efter en tid av stora kapacitetsinvesteringar medförde hård prispress. Bolidens strategi med gruvor och smältverk som producerar bas- och ädelmetaller gav oss stora fördelar under året.

Bolidens rörelseresultat, exklusive omvärdering av processlager, förbättrades med drygt 50 procent trots lägre metallpriser. Det har främst tre orsaker. För det första har Boliden en strategisk positionering med gruvor och smältverk vilket stabiliserat intjäningen. För det andra har vi genomfört lönsamma investeringar, inte minst expansionen av zink-silvergruvan Garpenberg som nu rampats upp till full produktion. För det tredje har vi, liksom flertalet gruvföretag, gynnats av valutautvecklingen med en starkare dollar. Tillsammans med lägre investeringar har det inneburit att kassaflödet utvecklats positivt och att balansräkningen är stark, vilket ger handlingsfrihet i ett svagt konjunkturläge.

Metaller behövs för samhällsutvecklingen

Boliden verkar i en cyklisk industri och den marknadsnedgång vi nu ser följer tidigare mönster. Tillväxten i världsekonomin har bromsat in efter en tid med stora expansionsinvesteringar vilket satt stort tryck på metallpriserna. Efterfrågan på basmetaller väntas inte växa lika snabbt som tidigare eftersom tempot i Kinas urbanisering och industrialisering kommer att avta, men nästan halva jordens befolkning är ännu inte inne i den ekonomiska fas där industrialisering och utbyggnad av infrastruktur driver på behovet av basmetaller. Utvecklingen av förnybara energisystem och digital teknik kräver samtidigt mer metaller än traditionella lösningar och vi tror därför att den långsiktiga efterfrågan på metaller kommer att fortsätta utvecklas både i snabbväxande länder och i de mogna ekonomierna.

Bolidens gruvor

Låga metallpriser drabbar gruvorna i större utsträckning än smältverken. Rörelseresultatet i gruvorna under 2015 ökade trots det till knappt 1,5 miljarder kronor bland annat tack vare högre produktion. Resultatet försvagades dock successivt under året till följd av det försämrade marknadsläget. Det

viktigaste framsteget under året var upprampningen av investeringen i Garpenberg. Efter flera års arbete och investeringar på fyra miljarder kronor var Garpenberg under 2015 Bolidens vinstrikaste enhet och har nu högst produktivitet av världens alla zinkgruvor under jord. Investeringarna har inte enbart lett till produktionsökningar utan också till bättre miljöprestanda.

Bolidens prospektering hade ett av de bästa åren hittills med ökade malmreserver i flera enheter och två nya fyndigheter kunde definieras som mineraltillgångar: Nautanen strax norr om Aitik och Rävliden i närheten av Kristineberg. I Aitik har mineralreservens kopparhalt höjts samtidigt som mineralreservens tonnage ökat. I Garpenberg var det viktigt att finna mer malm efter att produktionstakten ökat. Under året har nya reserver tillkommit, vilket är mycket glädjande även om de har lägre halter. Samtidigt är vi besvikna över att vi inte haft framgångar kring den förvärvade gruvan Kylylahti som vi har stora geologiska förväntningar på. Vi kommer därför att intensifiera prospekteringen i området under 2016.

Gruvautomation ökar produktiviteten

Automation i underjordsgruvor har stor potential. Produktionen är låg många timmar om dygnet i samband med sprängning, då all personal evakueras och spränggaserna måste ventileras ut innan arbetet kan fortsätta. Boliden har de senaste åren arbetat med att öka automationsnivån, och detta är en av de viktigaste frågorna för oss framöver. Vi inför exempelvis positioneringssystem under jord som ger liknande möjligheter som GPS. Detta ger förutsättningar för fjärrstyrda fordon och förbättrad logistik och öppnar för högre personsäkerhet. Boliden är också bland de första gruvföretagen i världen att införa 5G-system för trådlös dataöverföring och vi har kommit långt när det gäller styrsystem med mobil teknik. När många kan dela detaljerad

Boliden Årsredovisning 2015 VD-ord 5

Tack vare stort engagemang och hårt arbete från medarbetare och samarbetspartner är Boliden väl positionerat även i ett tuffare marknadsklimat.

information ökar samarbetet och kreativiteten, vilket i sin tur ökar produktiviteten och konkurrenskraften.

Bolidens smältverk

Smältverken har under 2015 uppvisat starka resultat, vilket beror på gynnsamma marknadsvillkor och stabila processer. Rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, ökade med nästan 80 procent till nästan 2,7 miljarder kronor. Ökad flexibilitet har resulterat i förbättrad förmåga att hantera komplexa råmaterial, vilket öppnat för lönsammare råvaror och ökad återvinning av elektronik och andra sekundära råvaror. Jag vill speciellt nämna koppar-nickelsmältverket Harjavalta som haft ett mycket framgångsrikt år med mer än fördubblat resultat. Förmågan att hantera både koppar och nickel har öppnat intressanta marknadsmöjligheter med en utvecklad affärsmodell. Rönnskär har arbetat vidare med åtgärder för ökad processtabilitet och vi är inne i en period med stora investeringar för ökat processutbyte och förbättrade miljöprestanda. Oddas pågående expansionsprojekt för att öka produktionen till 200 kton zink per år går enligt plan med målet att också förstärka konkurrenskraften.

Boliden – en del av samhället

Basindustrin har en viktig roll i utvecklingen av Sveriges ekonomi, inte minst vad gäller sysselsättningen i glesbygder. Våra verksamheter skapar i tillägg till den egna personalen bortåt 25 000 direkta och indirekta arbetstillfällen hos underleverantörer och samhällsservice. Boliden är samtidigt beroende av konkurrenskraftig energi, välutbildad arbetskraft, tillgång till markområden och infrastruktur, samt acceptans för verksamheten hos många olika

intressentgrupper. Vi arbetar därför med att värna lokalsamhällenas intressen och upprätthålla goda relationer med närboende och myndigheter. Jag skulle önska att våra politiker hade en större förståelse för basindustrins roll i samhället. Förutom de stora sysselsättningseffekterna är det ofta hos oss som andra företag, både stora och små, testat ny teknik som i många fall ligger till grund för stora exportframgångar.

Säkerhet och miljö högst på agendan

Säkerhet och hälsa är fundamentalt för oss. Olycksfallsfrekvensen och sjuktalen har trots det försämrats under året. Vi intensifierar därför arbetet, hos såväl medarbetare som entreprenörer, för att skapa en kultur där viljan att arbeta på ett säkert sätt etableras hos varje individ. Bolidens ambition är att tillhöra de främsta vad gäller miljöprestanda. Vi arbetar löpande med teknikutveckling för att öka vår energieffektivitet, minska utsläpp och minimera risker för miljöolyckor. Sedan ett par år har vi satt upp nyckeltal för vår samlade miljöpåverkan i tillägg till de detaljerade mål vi har inom olika områden. Med hjälp av dessa kan vi mäta miljönyttan per investerad krona för att bättre kunna prioritera de miljöförbättrande åtgärderna.

Mångfald stärker verksamheten

Att vi har konkurrenskraftiga verksamheter beror till stor del på att vi har lyckats attrahera och behålla medarbetare med olika kompetenser och bakgrunder. Men precis som många andra företag i vår bransch behöver vi fortsätta att utveckla mångfalden. Vi arbetar bland annat aktivt för att minst 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor vid slutet av 2018.

Väl positionerat för framtiden

Om dagens marknadsläge fortsätter så blir 2016 ett utmanande år. Vi kommer att fortsätta att fokusera på effektiviseringar och kostnadsreduktioner samtidigt som säkerhet, kvalitet och miljöprestanda måste förbättras. Tack vare stort engagemang och hårt arbete från medarbetare och samarbetspartners är Boliden väl positionerat även i ett tufft marknadsklimat.

Stockholm februari 2016

Lennart Evrell VD och koncernchef

Så skapar vi värde

FINANSIERING

Sysselsatt kapital: 35 131 (35 087) MSEK
Nettoskuldsättningsgrad: 23 (35) %

TILLVERKNING

5 gruvområden
5 smältverk

INTELLEKTUELLT KAPITAL

Patent för t ex elektronikåtervinning, prospekteringstekniker, automation
Prospekteringsrättigheter
Miljötillstånd
Efterbehandlingskompetens
New-Boliden-Way-filosofin
FoU-samarbeten med universitet, högskolor och leverantörer

HUMANKAPITAL

Antal anställda (FTE): 4 878 (4 881) st
Entreprenörer
Samarbetspartners

SOCIALT/RELATIONSKAPITAL

Samverkan och dialog med
prioriterade intressentgrupper
Långsiktiga utvecklingssamarbeten
med affärspartners
Medverkan i branschorganisationer

NATURRESURSER OCH INSATSVAROR

Mineraltillgångar1): 2 177 ( 2 229) Mton
Mineralreserver1): 1 312 (1 209) Mton
Skog och mark: 20 900 (21 900) ha
Energi: 5,6 (5,6) TWh
Vatten: 150 (173) Mm3
Kemikalier: 172 (132) kton
Sprängmedel: 31 (32 ) kton
Återvunnet material (sekundärmaterial): 297 (304) kton
Avverkade gruvkoncentrat: 2 357 (2 335) kton

INSATSER AFFÄRSMODELL

Boliden skapar stabila och långsiktiga värden för aktieägare, medarbetare, kunder, leverantörer och lokalsamhället. Genom att tillföra resurser och effektivt förädla samhällsnödvändiga bas- och ädelmetaller som efter användning återvinns, är Boliden en viktig del i den cirkulära ekonomin.

MILJÖPÅVERKAN FRÅN GRUVOR

Gråberg: 32 (40) Mton
Anrikningssand: 42 (44) Mton
Utsläpp till luft:
NOx:191 (153) ton
CO2: 227 (337) ton
Utsläpp till vatten:
Metaller: 2,5 (4,4) ton Me-ekv
Kväve: 216 (173) ton
Avfall:
Icke-farligt: 11 (11) kton
Farligt: 4 (3) kton
Buller och diffus damning
Efterbehandling av aktiva och nedlagda gruvområden
Negativ påverkan på landskapsbilden
Transporter

1) För fullständiga uppgifter om mineralreserver och -tillgångar, se sidorna 106–110.

med frånvaro, LTI: 8,9 (7,9)

• Sjukfrånvaro från arbete: 4,6 (4,3) %

Boliden Årsredovisning 2015 Värdeskapande 7

1) Avser metall i koncentrat.
2) Ingår från 1 juli 2015.
3) För mer information och förklaringar, se separat GRI-rapport (not EC1).

Mål och måluppfyllelse

AVKASTNING

Avkastning på investeringar ska vara minst 10 procent (NPV)

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 10 (8) procent. Under perioden 2011–2015 har avkastningen i genomsnitt legat på 11 procent per år. Investeringar som genomförs ska uppvisa hög avkastning och ligga i linje med Bolidens strategi och tillgängliga resurser. Projektens internränta ska vara högre än Bolidens vägda kapitalkostnad (WACC) med justering för riskpåslag. WACC före skatt är satt till 12 procent nominellt vilket motsvarar 10 procent realt. Kalkyler för stora och långsiktiga projekt görs normalt i reala termer. Kalkylerna baseras på prognoser på räntor, metallpriser, växelkurser, inflation och andra relevanta antaganden grundade på intern analys och externa bedömningar.

FINANSIELLA MÅL

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD

Nettoskuldsättningsgraden ska vara högst 20 procent under högkonjunktur

Vid utgången av 2015 var nettoskuldsättningsgraden 23 (35) procent. Minskningen mot 2014 förklaras av högre resultat och lägre investeringar.

UTDELNING

Utdelningen ska motsvara en tredjedel av nettoresultatet

Föreslagen utdelning är 3,25 (2,25) SEK per aktie motsvarande 33,7 (32,4) procent av årets resultat. Under 2011–2015 uppgick utdelningsandelen till 33,8 procent av periodens sammanlagda nettoresultat.

OLYCKSFALL

Boliden ska ha noll olycksfall med frånvaro (LTI) varje månad vid samtliga enheter.

Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) ökade under 2015 från 7,9 till 8,9 per miljon arbetstimmar. Olycksfallsfrekvensen hos Bolidens entreprenörer har ökat mer än bland Bolidenanställda. Under året har arbetet med att förbättra säkerhetskulturen intensifierats.

SOCIALA MÅL

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3,0 procent 2018

Under 2015 ökade sjukfrånvaron för tredje året i följd och var 4,6 (4,3) procent. Ökade sjuktal är en oroväckande trend som är tydlig även i det omgivande samhället. Boliden arbetar aktivt med program för rehabilitering och alternativa arbeten i syfte att minska såväl kort- som långtidssjukfrånvaro.

JÄMSTÄLLDHET

Andelen kvinnliga medarbetare ska vara minst 20 procent 2018

Andelen kvinnor i Boliden ökade till 17,8 (17,5) procent av medarbetarna. Andelen kvinnor bland nyanställda var 22 procent under året, men skulle behöva överstiga 35 procent för att nå det mål som formulerats av Boliden.

Boliden verkar i en cyklisk och kapitalintensiv bransch, där långsiktigt värdeskapande uppnås genom hög produktivitet, kostnadskontroll, teknisk innovation och lönsamma investeringar. Bolidens mål är att skapa värde för aktieägarna och samtidigt ta ansvar för människor och miljö.

Miljöpåverkan till följd av metaller (Me-ekv) till vatten har minskat med 16 procent jämfört med basåret 2012. Minskningen från förra året beror på att samtliga gruvor haft lägre utsläpp, samt att smältverkens utsläpp av kvicksilver och arsenik sänkts. Boliden ändrar sättet att beräkna metallutsläppen. Den nya metoden är tillämpbar från basåret 2012 och framåt.

MILJÖMÅL

UTSLÄPP AV METALLER TILL LUFT Utsläpp (miljöpåverkan) av metaller till luft ska minska med 10 procent till 2018

Miljöpåverkan till följd av metaller (Me-ekv) till luft har minskat med 5 procent jämfört med basåret 2012. Förra årets störningar i smältverkens gasreningsanläggningar har nu åtgärdats. Boliden har ändrat sättet att beräkna metallutsläppen. Figuren visar utvecklingen enligt båda beräkningssätten. Den nya metoden är tillämpbar från basåret 2012 och framåt.

METALLERS PÅVERKAN

För att få ett bättre mått på miljöpåverkan så ändrar Boliden från 2015 redovisningen av metallutsläpp till luft och vatten till en metod där olika ämnen tilldelas en faktor beroende på hur giftiga de är för vattenmiljön (utsläpp till vatten) respektive för mänsklig exponering (utsläpp till luft). Det nya mätetalet, metallekvivalenter (Me-ekv), är en bättre indikator att följa över tiden än den samlade vikten av utsläppen eftersom viktbegreppet inte förmedlar att t ex metallerna arsenik och kvicksilver har en större miljöpåverkan än koppar och zink. Bolidens mål och ambitionsnivå att minska utsläppen ändras inte. Däremot stärks fokus mot att prioritera de åtgärder som ger störst miljönytta.

KOLDIOXIDUTSLÄPP

Koldioxidintensiteten ska vara max 0,77 ton CO² per ton producerad metall 2018

Koldioxidintensiteten har minskat från 0,74 till 0,65 beroende på effektiviseringar, ändrad produktmix, samt ändrade emissionsfaktorer för indirekta utsläpp. Boliden redovisar numera indirekta emissioner med metoden "location based" enligt GHG Protocol's uppdaterade riktlinjer, se GRI-rapportens indikatorer EN15 och EN16 för ytterligare information.

UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID

Utsläppen av svaveldioxid till luft ska minska med 10 procent jämfört med basåret 2012

Utsläppen av svaveldioxid till luft har minskat med 12 procent jämfört med basåret 2012. Bolidens investeringar i ett nytt svavelsyraverk i Harjavalta förväntas bidra till en fortsatt minskning av svaveldioxidutsläppen kommande år.

MILJÖOLYCKOR

Boliden ska ha noll miljöolyckor varje månad 2018

Antalet miljöolyckor har ökat till 1,2 (1,1) per månad. Bolidens definition innefattar villkorsbrott och allvarliga incidenter, oavsett om miljöskada uppkommit eller ej. Ingen av händelserna 2015 bedöms ha haft en allvarlighetsgrad som gett bestående skada eller betydande miljöpåverkan.

Ytterligare kommentarer kring årets utfall och Bolidens åtgärder för att minska miljöpåverkan lokalt och globalt, återfinns på sidorna 47–49, samt i GRI-rapporten.

Strategisk inriktning

Den strategiska inriktningen för Boliden ligger fast. Världen har behov av basmetaller för den fortsatta välståndsutvecklingen. För att möta efterfrågan och skapa lönsam tillväxt ska Bolidens gruvor om möjligt expanderas och smältverken anpassas till trenden i marknaden mot mer komplexa råvaror som kan ge ökade marginaler. Samtidigt ska prospekteringen fortsätta med hög ambition och möjliga förvärv utvärderas.

VISION

Metaller är nödvändiga när moderna samhällen utvecklas. Bolidens vision är att tillhöra de främsta företagen i branschen när det gäller utveckling, produktivitet och ansvarstagande.

STRATEGI

Boliden framställer bas- och ädelmetaller genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning. Vi ska i alla steg av värdekedjan verka för en optimal resurs- och materialhantering och sträva mot en hållbar utveckling när det gäller säkerhet, miljöprestanda och affärsetik samtidigt som vi utvecklar våra medarbetare och de lokalsamhällen där vi verkar. Strategin kan sammanfattas i tre punkter.

Boliden Årsredovisning 2015

Strategisk inriktning 11

OMRÅDE BESKRIVNING AKTIVITETER

Utveckla en stabil och effektiv verksamhet byggd på starkt ansvarstagande 1

Ökad stabilitet och produktivitet i befintliga anläggningar minskar kostnader, ökar produktionen och minskar risk för olycksfall utan stora investeringar. Eliminering av trånga sektorer kan utnyttja ledig kapacitet i hela värdekedjan och leder normalt till högt värdeskapande.

Ett exempel på ett större flaskhalsprojekt är Odda P200 där mindre investeringar i ett avställt elektrolysverk medför att överkapacitet i andra delar av verket kan utnyttjas. Odda P200 beslutades i december 2014 och beskrivs närmare på sidan 39.

Investera i konkurrenskraft och organisk tillväxt

Boliden har utöver effektiviseringsarbetet under flera år satsat betydande resurser i olika tillväxtprojekt. Detta har skett dels genom flera expansionsinvesteringar i befintliga gruvor och anläggningar, dels genom en ökad satsning på prospektering.

Under 2015 avslutades expansionen av Garpenbergsgruvan till 2,5 Mton malm samtidigt som arbetet med expansionen av Aitikgruvan till 45 Mton malm fortsatte. Boliden beslutade att investera i ett nytt och mer effektivt svavelsyraverk.

Förvärva projekt och producerande verksamheter

Boliden utvärderar löpande möjliga förvärvsmöjligheter. Det gäller både gruvor som är i drift och nya gruvprojekt. En förutsättning för förvärv är att Boliden kan addera värden genom kunskaper och kompetens inom prospektering, gruvverksamhet, anrikningsteknik och metallurgi.

Under 2015 har integrationen av den, under 2014 förvärvade, finska koppargruvan Kylylahti fortgått.

Boliden har under året deltagit i flera förvärvsdiskussioner.

GLOBAL PRODUKTION AV KOPPAR

2015

FRÄMSTA ANVÄNDNINGSOMRÅDET

av kopparn används till att leda och producera elektricitet

BOLIDEN PRODUKTION AV KOPPAR

KOPPAR I SAMHÄLLET

Koppar har hög ledningsförmåga vad gäller t.ex. elektricitet och värme och är därför en kritisk råvara för moderna ekonomier och samhällen under uppbyggnad. 65 procent av all koppar som produceras används till att producera och leda elektricitet.

Enligt International Energy Agency kommer den globala energiförbrukningen till år 2030 att öka med 60 procent. Det kommer ställa stora krav på val av energikällor och energieffektivitet. Alternativa energikällor som solenergi, vindkraft eller vattenkraft är alla beroende av stora mängder koppar för att i första steget generera elektricitet och i nästa skede överföra energin långa distanser med låga förluster.

Studier visar att när koppar används i energieffektiviserande syfte så kan koppar leverera 250 gånger större CO² -minskningar än emissionerna som uppstår vid tillverkning av metallen. Därför är tillgången till koppar en av de viktigaste faktorerna för en effektiv energiomställning.

Stora mängder koppar används också inom byggnads-, verkstads-, och processindustrin. Inom bilindustrin används koppar framförallt till elektronik och i ökad grad för hybrid- och elbilar. Världens kopparförbrukning uppgick under 2015 till drygt 21 Mton. Cirka en tredjedel av denna mängd kan mötas med återvinning.

KOPPAR FRÅN BOLIDEN

Boliden har en stark position som kopparleverantör i Europa men är en mindre gruvaktör. Under 2015 bröt Boliden totalt 85 kton koppar i koncentrat i gruvorna Aitik, Kylylahti, Kristineberg, Renström och Maurliden.

Bolidens kopparsmältverk Rönnskär och Harjavalta köper in gruvkoncentrat från interna och externa gruvor samt tar in sekundära råmaterial. Under 2015 producerade smältverken 332 kton kopparmetall varav omkring 20 procent kom från återvinning.

Huvuddelen av metallen säljs till industriella kunder i Europa, främst tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar. Bolidens marknadsandel i Europa är 11 procent.

Marknad och metallpriser

Efterfrågan på metaller växer som snabbast i länder där BNP per capita ökar i intervallet från 5 000–15 000 USD då samhällen utvecklas från jordbrukssamhällen till industrisamhällen. En hög andel av världens befolkning ligger fortfarande under 5 000 USD per capita och utgör potential för hög metallefterfrågan i framtiden. Mogna ekonomier har relativt konstant efterfrågan av metaller men står fortfarande för en betydande del av metallefterfrågan i världen.

UTVECKLING PÅ DELMARKNADER 2015

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller drivs i huvudsak av den globala utvecklingen inom infrastruktur, byggmarknad och fordonsmarknad

		CH	US	EUR
DELMARKNAD	GLOBALT	KINA	USA	EUROPA
Industrins aktivitetsnivå	Avtagande tillväxttakt	Hög men avtagande tillväxttakt	Avtagande tillväxttakt	Ökande aktivitetsnivå
Byggmarknadens investeringar	Avtagande tillväxttakt	Hög men avtagande tillväxttakt	Ökande tillväxttakt	Ökande aktivitetsnivå från låg nivå
Fordons produktion	Avtagande tillväxttakt	Ökande, men med avtagande tillväxttakt	Ökande, men med avtagande tillväxttakt	Ökande aktivitetsnivå

BNP PER CAPITA 2015

KÄLLA: INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN JAN 2016.

Alla värden anges avrundat i USD (PPP). KÄLLA: OXFORD ECONOMICS.

Boliden Årsredovisning 2015 Marknad 15

Priserna för basmetaller i USD var lägre än föregående år – priserna steg under våren och första halvårets priser var relativt höga men sjönk allteftersom det kom signaler som indikerade lägre tillväxt i Kina. Ädelmetallpriserna var i genomsnitt lägre vilket speglar en starkare USD och låg inflation, två parametrar som är viktiga för priset på guld. Under 2015 ökade smältlönerna i kontrakt för koppar och zink – en konsekvens av ökat utbud av koncentrat. Flera nya koppargruvor startade och ett antal expanderade. Andelen komplexa kopparkoncentrat som få smältverk kan hantera ökade.

OM PRISSÄTTNING

KONJUNKTURMÖNSTER

Metaller

Priset på koppar, zink och bly sätts dagligen på London Metal Exchange (LME). Utöver priset tillkommer normalt premier som är tillägg vars nivå styrs av den lokala balansen mellan metallefterfrågan och smältverkskapacitet samt fraktkostnader och betalningsvillkor. Guld och silverpriserna sätts på liknande sätt på London Bullion Market Association (LBMA).

Koncentrat

Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan styr prissättningen mellan gruvor och smältverk. Priset definieras normalt som metallpriset för betalbar metall (smältverken betalar inte för allt metallinnehåll då de aldrig kan utvinna all metall) med avdrag för en s.k. smältlön. Smältverken säljer metaller till LME pris med tillägg för premier och köper material för LME priset till betalbar nivå minus smältlönen. Smältverkens bruttovinst utgörs därför av smält- och raffineringslöner men också av metaller som kan utvinnas utöver den del som är betalbar, samt av vissa andra produkter som kan utvinnas. När utbudet av koncentrat överstiger efterfrågan stiger normalt smältlönerna.

Metallmarknadens konjunkturmönster

Gruvproduktionen i världen har under lång tid utgjort begränsningen av utbudet av metaller men under de senaste två åren har åtskilliga koppargruvor tillkommit samtidigt som ett antal gruvor har expanderat. Många smältverk har byggts, framförallt i Kina, och det har varit överkapacitet i smältverksindustrin sedan flera år. Därför har smältlönerna varit låga under flera år men vände upp under 2014 och 2015. Gruvor har begränsad livslängd och utbudet minskar om inte nya gruvor tas i drift. För att gruvkapaciteten ska öka krävs antaganden om tillräckligt höga framtida priser för att motivera investeringar i nya gruvor. När metallpriserna är låga minskar gruvornas incitament att utveckla nya gruvor och ett antal gruvor med hög cash-cost stängs eller läggs i malpåse. Det leder efter en tid till begränsningar i gruvproduktionen som hejdar prisfallet för metaller. Smältlönerna sjunker som en effekt av tilltagande knapphet på koncentrat och lönsamheten för smältverken försvagas. Detta resulterar senare i produktionsnedskärningar eller stängning av smältverk vilket leder till förbättrade smältlöner. Minskat eller stagnerande metallutbud leder på sikt till stigande marknadspriser på metaller.

När metallefterfrågan i en stigande konjunktur sedan ökar stiger metallpriserna. Efter en tid med högre metallpriser och stigande lönsamhet för gruvorna fattas nya beslut om utbyggnad av gruvkapacitet. Smältlönerna för zink är över tid följsamma med metallpriset genom de prisdelningsklausuler som tillämpas mellan gruvor och smältverk.

För koppar finns ingen prisdelningsklausul.

Konjunkturläget vid slutet av 2015

Metallefterfrågan har ökat snabbt under en rad år men tillväxttakten har avtagit under 2015 som en följd av en lägre ekonomisk tillväxt och lägre industriproduktionstillväxt i Kina.

Efter den långa perioden av stark tillväxt i metallefterfrågan och höga priser för flera metaller har ny gruvkapacitet tagits i drift vilket i synnerhet gäller för koppar. Smältverkskapaciteten i Kina har samtidigt byggts ut snabbt för både koppar och zink och det har varit överkapacitet i smältverksindustrin under en lägre tid. Lägre tillväxt i metallefterfrågan och ökat utbud har fått metallpriserna att sjunka under 2015 samtidigt som smältlönerna har stigit då tillgången på koncentrat har ökat.

Vid slutet av 2015 var metallpriserna relativt nära kostnadsnivån för högkostnadsgruvor vilket historiskt ofta har varit bottennivåer för priserna i ett svagare konjunkturläge.

MARKNADS-POSITION

Boliden är ett av världens största gruv- och smältverksföretag inom zink, ett mindre företag inom koppar men med stark position i Europa. Inom elektronikåtervinning har Boliden en internationellt ledande marknadsposition och inom återvinning av bly från batterier en framträdande position i Europa.

Gruvföretag – zink

Boliden är sjätte största gruvföretaget i världen inom zink. Tara och Garpenberg är stora zinkgruvor i internationell jämförelse. De svenska gruvorna i Garpenberg och Bolidenområdet har intäkter från flera andra metaller som silver, guld, bly och koppar medan Tara på Irland har en låg intäkt från bimetaller.

Gruvföretag – koppar

Boliden är en mindre gruvaktör inom koppar men betydande i Europa. Gruvan Aitik är en stor gruva med låga halter. Aitik har hög produktivitet och intäkter från guld och silver. Kylylahtigruvan är en liten gruva med höga halter.

Smältverksföretag – zink

Boliden är det sjätte största smältverksföretaget i världen inom zink. Smältverket Kokkola är en stor zinkproducent och smältverket Odda en mellanstor.

Smältverket Rönnskär är en stor kopparproducent och världsledande inom elektronikåtervinning. Smältverket Harjavalta är i Västeuropa en mindre kopparaktör och det största nickelsmältverket.

TIO STÖRSTA GRUVAKTÖRERNA INOM KOPPAR

TIO STÖRSTA SMÄLTVERKSAKTÖRERNA INOM ZINK

TIO STÖRSTA SMÄLTVERKSAKTÖRERNA INOM KOPPAR

Gruvföretag – bly

Boliden är det trettonde största gruvföretaget i världen inom bly och av medelstorlek som smältverksföretag för primärbly och är betydande inom blyåtervinning i Europa.

TIO STÖRSTA GRUVAKTÖRERNA INOM BLY

KÄLLA: WOOD MACKENZIE DEC 2015

KONKURRENS-KRAFT

Bolidens metaller handlas och prissätts på globala börser. Produkterna handlas i sin rena form och huvuddelen av produktionen från världens smältverk utgörs av rena metaller utan unika egenskaper. Konkurrenskraftiga kostnader är kritiska för långsiktig framgång.

Gruvkoncentrat handlas inte över börser utan prissätts av ledande aktörer som kommunicerar ut sina villkor i årskontrakt. Dessa används som riktmärke för kontrakt som sluts i marknaden. Gruvors konkurrenskraft – kostnad per ton metall – är transparenta och kan

jämföras med måttet cash cost.

Smältverk jämförs med måttet cash margin som tar hänsyn till utvinningen av flera metaller och biprodukter.

Gruvor med stark konkurrenskraft har ofta höga halter, avsevärda intäkter från bimetaller och låga kostnader för energi och personal. Smältverkens konkurrenskraft är beroende av personal och energikostnader, stabila processer och kapacitet att utvinna många metaller ur råvaror samt starka leverantörs- och kundrelationer.

Diagrammen baseras på analysföretaget Wood Mackenzies uppskattningar och antaganden och kan skilja sig från Bolidens egna uppgifter för cash cost per gruva på grund av skillnader i grunddata. Det finns en rad definitioner av cash cost och en beskrivning av begreppet finns på sidan 117.

CASH COST I GRUVINDUSTRIN CASH MARGIN FÖR SMÄLTVERK

Diagrammen baseras på analysföretaget Wood Mackenzies uppskattningar och antaganden. En beskrivning av begreppet cash margin finns på sidan 117.

Zink – cash cost C1 composite costing

Andel av industrins produktion av zinkmetall i koncentrat.

Garpenberg och Bolidenområdet, som har stora intäkter av biprodukter, visas enligt pro rata costing och Tara enligt normal costing i enlighet med Wood Mackenzies rekommendationer.

Koppar – cash cost C1 composite costing

0 100 200 300 400 % Aitik Kylylathi Bolidenområdet 0 25 50 75 100 US Cents/lb

Andel av industrins produktion av kopparmetall i koncentrat.

Aitik har låg cash cost till följd av världens högsta produktivitet för koppardagbrott med anrikningsverk. Kylylahtis cash cost i diagrammet baseras på Bolidens egna beräkningar.

Zink – cash margin för smältverk

Kokkola och Odda ligger på den bättre hälften bland världens zinksmältverk.

Koppar – cash margin för smältverk

Andel av industrins produktion av kopparmetall.

Harjavalta och Rönnskär har stor försörjning av återvunnet material och förmåga att hantera komplexa material. Harjavalta har även intäkter från nickel.

BOLIDENS INTÄKTSMODELL

Metallmarknaden består av två delmarknader; marknaden för råmaterial med gruvor och smältverk som aktörer, och marknaden för färdiga metaller, med smältverk och metallköpare som aktörer. Boliden är verksamt på båda.

Gruvornas bruttoresultat

Gruvor producerar metallkoncentrat. Priset för metallkoncentraten är en effekt av världsmarknadspriset på den rena metallen, det betalbara metallinnehållet (hur mycket metall i koncentraten som gruvorna kan ta betalt för) med avdrag för smältlöner. Gruvornas bruttoresultat utgörs av intäkterna från metallkoncentraten med avdrag för smält- och raffineringslöner (TC och RC), samt för metallföroreningar i koncentratet (straff). Även nivåerna på TC, RC och straff fastställs via förhandlingar mellan gruvor och smältverk och styrs av globalt utbud och efterfrågan.

Smältverkens bruttoresultat

Smältverkens bruttoresultat består av intäkter för smält- och raffineringslöner (från koncentrat och sekundära råmaterial), ersättningar för föroreningar och intäkter för fri metall. Fri metall uppstår då utvunnen metallmängd överstiger det betalbara metallinnehållet i de koncentrat som smältverket köper. Smältverkens bruttoresultat påverkas också av försäljning av biprodukter som utvinns i processerna, till exempel svavelsyra. Vid försäljning av metall ingår vanligtvis även en metallpremie. Premien styrs

av regionalt utbud och efterfrågan och inkluderar transport, speciella legeringar och betalningsvillkor. Boliden säljer merparten av metallerna direkt till industriella avtalskunder i norra Europa. För Boliden är dessa kundrelationer viktiga eftersom de både ger en säkrare efterfrågan och låga transportkostnader.

Synergier

All försäljning av metallkoncentrat mellan Bolidens gruvor och smältverk sker till marknadsvillkor. Däremot drar Bolidens gruvor och smältverk fördel av en rad synergier. Genom att ha en basbeläggning av väl kända, högkvalitativa koncentrat ökas förmågan att köpa komplexa material till förmånliga priser. Kompetensöverföring mellan teknikavdelningar bidrar till Bolidens höga teknikkunnande. God kunskap om nuvarande och framtida koncentratleveranser från gruvor innebär bättre planer och investeringar i gruvor och smältverk. Dessutom finns fördelar i form av säkrare leveranser och intäkter, och ett mindre behov av lagerhållning. Inköp av råmaterial, energi och förbrukningsvaror är centraliserade inom Boliden för att uppnå maximala skalfördelar.

Metallmarknadens intäktskomponenter	Förkortning
Världsmarknadspris satt på LME och
LBMA	Pris
Koncentratens betalbara metallinne
håll	Betalbart
Smältlön	TC
Raffineringslön	RC
Straff för föroreningar i metallen	Straff
Utvunnen metall i procent av metall
innehåll	Utbyte
Intäkter från biprodukter	Biprodukt
Metallpremie i tillägg till LME-pris	Premie

Gruvornas bruttoresultat

Värde på metallkoncentrat	Pris×Betalbart
Avdrag för smält- och raffinerings
löner och straff	− (TC + RC + Straff)

Smältverkens bruttoresultat
Smält- och raffineringslöner och straffTC + RC + Straff
Fria metaller	(Utbyte −Betal bart)×Pris
Intäkter från biprodukter	Biprodukt
Värdet av metallpremier	Utbyte×Premie

Värde på metallkoncentrat med avdrag för smältoch raffineringslöner och straff

Gruvors bruttoresultat

Smält- och raffineringslöner och straff

Smältsverks bruttoresultat Metall i koncentrat

ZINKMARKNADEN 2015

50:E PERCENTILEN 75:E PERCENTILEN 90:E PERCENTILEN MINPRIS GENOMSNITTSPRIS MAXPRIS

GLOBAL EFTERFRÅGAN

MTON (+0,6%) 13,5

I Kina ökade efterfrågan med 3 procent till 6,3 Mton vilket motsvarar cirka 47 (46) procent av global förbrukning. I övriga världen sjönk efterfrågan med drygt 1 procent.

GLOBAL GRUVPRODUKTION

MTON (+0,4%) 12,4

Gruvproduktionen av zink i koncentrat ökade något från 2014. I Kina sjönk produktionen med knappt 2 procent. I Europa och Sydamerika ökade produktionen medan den var något lägre i Nordamerika. I Asien exklusive Kina, steg produktionen kraftigt, i huvudsak beroende på väsentligt högre produktion i Indien.

GLOBAL SMÄLTVERKSPRODUKTION

13,8 247

MTON (+4%) Ökningen berodde på en ökande

produktion i Kina med 7 procent och i övriga världen med 2 procent. Kinas andel av global produktion ökade till 44 (43) procent. Produktionen i Indien återhämtade sig och steg med drygt 12 procent. Koncentrattillgången i Indien förbättrades efter att gruvproduktionen var tillbaka på normal nivå efter det kraftiga fallet under 2014.

GENOMSNITTSPRIS

USD/TON (–11 %) 1 928

Priset steg under våren fram till början av maj till en topp på drygt 2 400 USD/ ton. Därefter sjönk priset och var vid årets slut 1600 (2 167) USD/ton, 26 procent lägre än vid slutet av 2014.

SPOTMETALLPREMIER I EUROPA

142

USD/TON (–9%)

De europeiska metallpremierna sjönk något under året. Enligt analysföretaget CRU sjönk zinkpremierna i Europa med i genomsnitt 8 procent jämfört med fjolåret.

REALISERAD SMÄLTLÖN (TC) I KONTRAKT

USD/TON KONCENTRAT (+4% ) Smältlönerna i kontrakt ökade jämfört

med fjolåret och i genomsnitt var smältlönerna inklusive prisdelning av metallprisförändringar något högre än fjolåret. Spotsmältlönerna sjönk mot slutet av året i takt med det sjunkande metallpriset.

CASH COST ZINK

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka tillfällen har zinkpriset sjunkit ned mot 60:e percentilen där 40 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt har

priserna vid svaga marknadslägen varit nära 90:e percentilen för zink. Under 2015 stärktes USD mot många valutor vilket fick de lokala kostnaderna mätt i USD att sjunka och cash cost i 90:e percentilen bedöms ha sjunkit till 1 670 (1 770) USD per ton.

KOPPARMARKNADEN 2015

SMÄLTLÖN (TC)

CASH COST OCH PRIS

KÄLLA: WOOD MACKENZIE, REUTERS JAN 2016

GLOBAL EFTERFRÅGAN

21,6

MTON (+0,5%) I Kina ökade efterfrågan med drygt 2 procent och i övriga världen sjönk den med drygt 1 procent. I flera viktiga mogna ekonomier sjönk efterfrågan, i Europa med 3 procent,i Japan med 5 procent och i USA med 1 procent.

GLOBAL GRUVPRODUKTION (KONCENTRAT)

15,1

MTON (+4%)

Globala gruvproduktionen ökade med 4 procent. I Sydamerika ökade produktionen men mindre än förväntat. I övriga världen ökade produktionen med undantag av Australien där produktionen sjönk med drygt 7 procent.

GLOBAL SMÄLTVERKSPRODUKTION

MTON (+1,8%)

Globala smältverksproduktionen ökade med knappt 2 procent. I Kina uppgick ökningen till 5 procent medan produktionen i övriga världen var oförändrad.

CASH COST KOPPAR

I svagare marknadslägen har metallpriserna ofta nått en botten vid cash cost nivån för högkostnadsgruvor. Vid enstaka tillfällen har kopparpriset sjunkit ned mot 80:e percentilen där 20 procent av produktionen har ett negativt kassaflöde. Som årsgenomsnitt har

GENOMSNITTSPRIS

5 495

USD/TON (–20%)

Priset sjönk under inledningen på året men återhämtade sig mellan februari och början av maj. Därefter sjönk priset och var vid årets slut 4 702 (6 359) USD/ton, 26 procent lägre än i slutet på 2014.

SPOTMETALLPREMIER I EUROPA

43

USD/TON (–56%) Tillgängligheten till metall i Europa ökade successivt under året och metallpremierna på den europeiska spotmarknaden sjönk kraftigt.

SMÄLTLÖN (TC) I KONTRAKT

107

USD/TON KONCENTRAT (+16% ) Inför 2015 var förväntan att ny och expanderad gruvkapacitet skulle tas i bruk och koncentrattillgången öka kraftigt. Det fick smältlönen i kontrakt att stiga med 16 procent från kontraktsnivån 2014. Spotsmältlönerna sjönk när det stod klart att störningarna i gruvsektorn var stora.

priserna vid svaga marknadslägen varit högre än 90:e percentilen för koppar. Under 2015 stärktes USD mot många valutor vilket fick de lokala kostnaderna mätt i USD att sjunka och cash cost i 90:e percentilen bedöms ha sjunkit till 4 490 (5 060) USD per ton.

MARKNADERNA FÖR BLY, NICKEL, ÄDELMETALLER OCH SVAVELSYRA 2015

SVAVELSYRA CFR NW EUROPA, KONTRAKT 6 MÅNADER

VALUTA 2015

USD stärktes kraftigt mot de flesta valutor i världen under 2015 vilket till hög grad beror på den relativt sett starkare utvecklingen för amerikansk ekonomi och förväntan om räntehöjningar i landet. USD/SEK var i genomsnitt 8,44 (6,87) och uppgick vid årets slut till 8,35 (7,81). Mot EUR var SEK något svagare och var i genomsnitt 9,36 (9,10). Vid årets slut uppgick EUR/SEK till 9,14 (9,47). Boliden har haft ett positivt stöd av årets valutautveckling vilket även gäller många av konkurrenterna vars råvaruberoende ekonomier också haft svaga valutor.

BLY USD/TON (–15%) 1 784

GENOMSNITTSPRIS

NICKEL USD/TON (–30%) 11 807

USD/TROZ (–8%)

USD/TROZ (–18%)

EUR/TON (+2%)

GULD

1 160

SILVER

15,7

GENOMSNITTSPRIS GULD OCH SILVER

BLY OCH NICKEL

fjärde året i rad.

nära oförändrad mot fjolåret.

Guld- och silverpriserna styrs av förväntningar på det ekonomiska läget i världen och har ofta varit eftertraktade metaller i lägen med stor osäkerhet och svag konjunktur. Under de senaste tio åren har metallerna alltmer tagit plats i finansiella aktörers portföljer av investeringar. Guld- och silverpriserna har under året påverkats negativt av en starkare USD och förväntningar om fortsatt låg inflation globalt. Priserna var i genomsnitt lägre än under fjolåret men har inte varit lika volatila som basmetallpriserna.

Global blyefterfrågan uppgick till 11,1 Mton, en ökning med knappt 1 procent under 2015. Efterfrågan på batterier till såväl nya bilar som ersättningsmarknaden ökade måttligt. Blyefterfrågan i Kina var

Global nickelefterfrågan uppgick till 1,9 Mton och var oförändrad jämfört med fjolåret. I Kina ökade efterfrågan med 1 procent medan den sjönk 2 procent i övriga världen. Det var globalt överskott på metall för

GENOMSNITTSPRIS SVAVELSYRA

Efterfrågan på svavelsyra var i nivå med utbudet i norra Europa och priserna i kontrakt var stabila. På spotmarknaden för exportvolymer präglades priserna av ett överutbud mot slutet av året varför spotpriserna för export till Sydamerika och Mellanöstern sjönk.

2015

FRÄMSTA ANVÄNDNINGSOMRÅDET

22 Marknad Boliden Årsredovisning 2015

av zinken används till galvanisering

BOLIDENS PRODUKTION AV ZINK

ZINK I SAMHÄLLET

2015 förbrukades drygt 13 Mton zinkmetall i världen. Över 60 procent av zinkanvändningen går till galvanisering som avsevärt förlänger livslängden för stål. Ett tunt zinkskikt på stål räcker för att motverka rost i 50 till 100 år och förlänger livslängden på stålkonstruktioner med en faktor 3 till 5. Det innebär att järnmalm och energi motsvarande avsevärda mängder CO2 kan sparas in, samtidigt som samhällets infrastrukturinvesteringar blir mer bestående.

45 procent av all producerad zink används inom bygg- och infrastrukturindustrin, medan bil- och transportindustrin står för 25 procent. En nästan lika stor del går till konsumentvaror såsom elektriska– och elektroniska applikationer. Kina står idag för ungefär hälften av den globala förbrukningen av zink.

Zink ingår också i olika legeringar och även i mässing och brons.

Zink kan i hög grad återvinnas, oavsett om det använts som konstruktionsmaterial eller som beläggning på andra material.

ZINK FRÅN BOLIDEN

Under 2015 producerade Boliden 469 kton zinkmetall från smältverken Kokkola och Odda. Zinkmalm bryts i gruvorna Tara på Irland och Garpenberg i Dalarna samt från gruvorna i Bolidenområdet. Totalt bröts 299 kton zinkkoncentrat i Bolidens gruvor under 2015, som till största del levererades till koncernens egna smältverk.

Bolidens zinksmältverk använder också återvunnen råvara, bland annat zinkklinker som produceras vid Rönnskär och används i Odda. Marknaden för sekundär zinkråvara är långsiktigt intressant för Boliden.

Boliden har en stark position som leverantör till producenter av galvaniserad tunnplåt i Europa och har en särskilt stark ställning i Norden genom lägesfördelen. Differentiering från konkurrerande metallproducenter sker genom utveckling av legeringar för förbättrade egenskaper för slutprodukten samt genom en effektiv logistik och leveranssäkerhet.

Boliden har en marknadsandel i Europa på drygt 21 procent.

Från fynd till kund i en cirkulär ekonomi

Bolidens affärsmodell tar ansvar för hela värdekedjan – från prospektering och gruvverksamhet till produktion och återvinning av metaller.

BOLIDEN GRUVOR

Prospektering

Prospektering, sökandet efter mineralfyndigheter, sker dels i anslutning till befintliga gruvor, dels i nya områden. Boliden fokuserar på fyndigheter med zink, koppar och ädelmetaller. Detta är ett sätt att säkra långsiktig tillgång till metaller och det är viktigt för Bolidens långsiktiga tillväxt."

Johan Magnusson, geolog, Bolidenområdet

Gruvbrytning

Boliden bryter malm i både dagbrott och underjordsgruvor. Arbetet omfattar borrning, sprängning, lastning och krossning av malm. Med expertkunnande inom gruvdesign, gruvteknik och brytningsmetoder samt en hög grad av teknikutveckling har flera gruvor produktivitet i världsklass."

Erika Fagerlönn, arbetsledare, Aitik

Anrikning

Den krossade malmen transporteras till anrikningsverk i respektive gruvområde där den anrikas till mineralkoncentrat. Större delen av gruvornas zink- och kopparkoncentrat går vidare till Bolidens egna smältverk. En viss koncentratvolym säljs till externa kunder."

Tobias Altörn, processoperatör, Garpenberg

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

Boliden Årsredovisning 2015 Affärsmodell 25

BOLIDEN SMÄLTVERK

Råvaruavverkning

Smältverken försörjs med koncentrat från Bolidens egna gruvor samt koncentrat och återvunna sekundära råmaterial från externa leverantörer. De sekundära råmaterialen är återvunna metaller från kretskort, mobiltelefoner, bilbatterier med mera."

Therese Hedström, projektledare, Rönnskär

Metallproduktion

Smältverken producerar i huvudsak zinktackor, kopparkatoder, blytackor, guld- och silvergranuler samt biprodukter som svavelsyra, zinkklinker, aluminiumfluorid, flytande svaveldioxid och palladiumkoncentrat. Teknisk expertis och flexibla processer gör att Boliden kan producera högkvalitativa metaller från komplexa råmaterial."

Marko Pajala, processoperatör, Kokkola.

Försäljning

Merparten av Bolidens metaller och övriga produkter säljs till industriella kunder i Europa. Zinken levereras bland annat till stålföretag och kopparn till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar. Fordonsindustrin och byggindustrin är viktiga slutförbrukare av basmetaller."

Daniel Asplund, Manager Zinc sales, Stockholm

Bolidens gruvor och smältverk

Bolidens nio gruvor i fem gruvområden innehåller sulfid- och guldmalmer där zink, koppar, guld, silver, bly och tellur utvinns. Flera gruvor har världsledande teknik och de flesta har hög konkurrenskraft. Bolidens fem smältverk har starka marknadspositioner tack vare högt processtekniskt kunnande, flexibla smältprocesser och förmågan att producera högkvalitativa metaller från komplexa gruvkoncentrat och återvunnet råmaterial.

GRUVOR

AITIK

Världens högsta produktivitet bland koppardagbrott

Aitik i Norrbotten är en stor koppargruva som också innehåller guld och något silver. Storskalig drift, effektiv logistik och hög automatisering tillsammans med lättillgänglig malm (stort malmtonnage i relation till tonnage gråberg som behöver flyttas) bidrar till den höga produktiviteten. Guld är också en viktig metall för Aitik och bidrar till den gynnsamma kostnadspositionen trots låg kopparhalt. Allt kopparkoncentrat från Aitik levereras till smältverket Rönnskär. Aitik har den högsta produktiviteten i världen bland koppardagbrott, räknad som malmton per anställd.

Anrikat tonnage: 36 361 (39 090) kton Rörelseresultat: 183 (558) MSEK Medelantal anställda: 647 (679) FTE

BOLIDENOMRÅDET

Fem gruvor i mineralrik geologi med gemensamt anrikningsverk

I Skelleftefältet i Västerbotten har Boliden brutit malm i ett 30-tal gruvor sedan 1925. Idag består området av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrotten i Maurliden. I alla gruvor utom Kankberg bryts komplexa sulfidmalmer som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. I Kankberg bryts guldmalm med biprodukten tellur. Kunder är Bolidens smältverk samt externa smältverk för bly och tellur.

Anrikat tonnage: 1 879 (1 862) kton Rörelseresultat: 108 (188) MSEK Medelantal anställda: 580 (533) FTE

KYLYLAHTI

Förvärvades 2014

Boliden förvärvade den finska koppargruvan Kylylahti i oktober 2014. Gruvan, som ligger i Outokumpuområdet i Finland, startade 2012 och producerar koppar, guld, zink och silver. Samtidigt förvärvades prospekteringsrättigheter i det omkringliggande Outokumpufältet, där flera gruvor tidigare varit i drift. De geologiska förutsättningarna liknar Bolidenområdets, vilket möjliggör synergier inom prospektering, gruvbrytning och metallurgi. Metallkoncentraten levereras till Bolidens egna smältverk.

Anrikat tonnage: 733 (172*) kton Rörelseresultat: 74 (7*) MSEK Medelantal anställda: 114 (109) FTE

TARA

Europas största zinkgruva

Tara på Irland är en stor zinkgruva med bly som biprodukt. Taras kostnadsposition är hög på grund av höga kostnader för personal och avsaknaden av bimetaller, med undantag för bly. Under senare år har Tara fokuserat på att sänka kostnaderna genom produktivitetshöjande åtgärder. Zink från Tara levereras främst till Bolidens smältverk medan blykoncentrat levereras till europeiska blysmältverk. Tara är Europas största zinkgruva och den tionde största i världen.

Anrikat tonnage: 2 197 (2 287) kton Rörelseresultat: 95 (56) MSEK Medelantal anställda: 586 (607) FTE

GARPENBERG

Världens högsta produktivitet bland zinkgruvor under jord

Garpenbergsgruvan är belägen i Mellansverige. Fyndigheterna började bearbetas redan under 1200-talet vilket gör Garpenberg till en av världens äldsta gruvor i drift. Garpenbergs anrikningsverk ligger rakt över en stor fyndighet som upptäcktes för drygt 10 år sedan. Anläggningarna färdigställdes 2014 och malmen transporteras direkt in i verket med en automatisk gruvhiss. I Garpenberg bryts komplex sulfidmalm som innehåller zink, silver och bly men även små mängder koppar och guld. Den höga produktiviteten i kombination med hög silverhalt gör att gruvan har en fördelaktig kostnadsposition. Metallkoncentraten levereras till Bolidens smältverk samt till europeiska blysmältverk. Garpenberg har den högsta produktiviteten i världen för zinkgruvor under jord, räknad som malmton per anställd.

Anrikat tonnage: 2 367 (2 224) kton Rörelseresultat: 1 452 (919) MSEK Medelantal anställda: 420 (404) FTE

*FJÄRDE KVARTALET 2014

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

Boliden Årsredovisning 2015 Gruvor och smältverk 27

SMÄLTVERK

RÖNNSKÄR

Världsledande på elektronikåtervinning

Huvudprodukterna i koppar- och blysmältverket i Skellefteå är koppar, guld, silver och bly samt biprodukter som svavelsyra och zinkklinker. Råvarorna är kopparkoncentrat från Boliden och externa koncentrat. Rönnskär är världens största verk för återvinning av elektronik med en kapacitet på 120 kton per år. Rönnskär använder också en rad andra material som återvinns.

Kopparproduktion: 206 (217) kton Rörelseresultat: 727 (405) MSEK Medelantal anställda: 800 (829) FTE

KOKKOLA

Europas näst största zinksmältverk kompletteras med silver

Kokkola i västra Finland producerar zink och zinklegeringar, svavelsyra samt sedan 2014 silver i koncentrat. Kokkola har hög produktivitet och den nya anläggningen för silverutvinning ökar Kokkolas flexibilitet och konkurrenskraft i en tid när världens zinkgruvor tenderar att ha allt högre silverinnehåll. Vid Kokkola används såväl egenutvecklad direktlakningsmetod som konventionell rostningsteknik vilket ger bra flexibilitet att hantera olika råvaror. Största delen av zinkkoncentraten kommer från Bolidens gruvor. Kokkola är världens åttonde största och Europas näst största zinksmältverk.

Zinkproduktion: 306 (302) kton Silver i koncentrat, produktion: 16 (6) ton Rörelseresultat: 739 (459) MSEK Medelantal anställda: 534 (546) FTE

HARJAVALTA

Koppar, nickel och ädelmetaller

Harjavalta i sydvästra Finland producerar koppar, nickelskärsten, guld och silver samt biprodukter som svavelsyra och åtskilliga metaller i koncentrat. Råvarorna köps huvudsakligen från externa leverantörer. Vid halvårsskiftet ändrades affärsmodellen för nickel då inköp av nickelkoncentrat och försäljning av nickelskärsten sker i egen regi och inte, som tidigare, på så kallad tollingbasis med endast en affärspartner. Harjavalta är Västeuropas största nickelsmältverk.

Kopparproduktion: 126 (130) kton Nickel i skärstensproduktion: 17 (-) kton Rörelseresultat: 736 (279) MSEK Medelantal anställda: 387 (399) FTE

ODDA

Zink till Europas stålindustri

Smältverket Odda vid Hardangerfjorden i Norge producerar zink och zinklegeringar samt aluminiumfluorid och svavelsyra. Odda använder direktlakning och konventionell rostningsteknik. Råvarorna levereras av Bolidens gruvor och externa gruvor i Europa. Under 2015 och 2016 pågår ett projekt för att öka kapaciteten genom att eliminera flaskhalsar. Zinkproduktionen går framför allt på export till stålindustrin i Europa. Aluminiumfluorid säljs huvudsakligen i Norden.

Zinkproduktion:163 (166) kton Rörelseresultat: 390 (209) MSEK Medelantal anställda: 289 (282) FTE

BERGSÖE

Fyra miljoner bilbatterier blir åter bly

Bergsöe i södra Sverige är en av Europas största återvinningsanläggningar av blybatterier. Huvudprodukterna är bly och blylegeringar. Merparten av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa som därmed kan återanvända blyet och en mindre del används till bland annat blyplåt. Genom återvinning av cirka 70 kton blybatterier per år från Europa, motsvarande cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier, bidrar Bergsöe till blymetallens kretslopp.

Produktion blylegeringar: 45 (44) kton Rörelseresultat: 18 (45) MSEK Medelantal anställda: 71 (69) FTE

Bolidens resultat – så tolkas det

Bolidens resultat redovisas i två affärsområden; Gruvor och Smältverk. Mellanhavanden mellan affärsområdena sker till marknadsvillkor. Här beskrivs kortfattat Bolidens redovisning av koncernens och affärsområdenas resultat.

GRUVOR

Försäljningsintäkter och bruttoresultat påverkas av malmtonnage, metallhalter, utbytet i anrikningsprocessen och priset på koncentraten. Koncentratpriserna styrs av metallpriser, valutakurser, smältlöner och kvalitet på koncentraten samt eventuella metallprisoch valutakurssäkringar. Bruttoresultat och försäljningsintäkter har normalt samma värde då Gruvor inte har någon ingående råvara. 1
Rörelseresultat påverkas, förutom av ovanstående parametrar, av rörelsekostnaderna. De viktigaste kostnadskomponenterna för Gruvor är personal, förnödenheter och reservdelar samt externa tjänster. Hög säkerhet och miljöprestanda tillsammans med hög produktionsstabilitet leder till höga intäkter och låga kostnader. 2

SMÄLTVERK

Försäljningsintäkterna styrs av produktionsvolymer, metallpriser och metallpremier. Smältverkens försäljning av biprodukter utgör också en viktig del. 3
Bruttoresultat är skillnaden mellan priset för råvaran och försäljningsintäkten och består av metallpremier, smältlöner samt intäkter från fria metaller och biprodukter. 4
Rörelseresultat utgörs av bruttoresultatet minus rörelsekostnaderna. De viktigaste rörelsekostnaderna för smältverken är energi, personal och externa tjänster. Rörelseresultatet redovisas exklusive omvärdering av smältverkens processlager. Genom att exkludera effekten av lageromvärdering ges en bättre bild av den underliggande utvecklingen. Hög säkerhet och miljöprestanda tillsammans med hög produktionsstabilitet leder till höga intäkter och låga kostnader. 5

ÖVRIGT OCH ELIMINERINGAR

Inkluderar koncernstaber och gemensamma funktioner, skillnad i vissa redovisningsprinciper mellan affärsområdena och koncernen samt eliminering av vinster i lager från koncernintern försäljning. 6

	Koncernen, MSEK	2015	2014
	Försäljningsintäkter	40 242	36 891
	Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	4 010	2 605
	Rörelseresultat	3 590	2 759

	Affärsområde Gruvor, MSEK	2015	2014
1	Försäljningsintäkter	9 808	9 318
2	Rörelseresultat	1 429	1 299

	Affärsområde Smältverk, MSEK	2015	2014
3	Försäljningsintäkter	38 948	35 894
4	Bruttoresultat exkl. omvärdering av processlager	9 167	7 869
5	Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	2 692	1 518
5	Rörelseresultat	2 272	1 672

Övrigt och Elimineringar, MSEK	2015	2014
Försäljningsintäkter	-8 514	–8 321
Rörelseresultat internvinstelimineringar	38	–65
Rörelseresultat övrigt	-148	–147

Boliden Årsredovisning 2015 Koncernen 29

Koncernens utveckling under året

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Bolidens försäljningsintäkter uppgick till 40 242 (36 891) MSEK. Ökningen berodde framförallt på förbättrade marknadsvillkor och förändringen av affärsmodellen för nickel.

Rörelseresultatet uppgick till 3 590 (2 759) MSEK. Exklusive lageromvärdering var rörelseresultatet 4 010 (2 605) MSEK.

Rörelseresultatet för Gruvor uppgick till 1 429 (1 299) MSEK och för Smältverk var rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, 2 692 (1 518) MSEK.

Rörelseresultatet påverkades positivt av högre produktion, framförallt i och med upprampningen av Garpenberg och förvärvet av Kylylahti som ägde rum 1 oktober 2014. Planerade underhållsstopp för Smältverk påverkade rörelseresultatet med –290 (–205) MSEK i form av lägre produktion och högre kostnader.

Förbättrade marknadsvillkor gav en positiv resultateffekt om 1 183 MSEK. Starkare USD kompenserade för lägre metallpriser. Dessutom påverkade förbättrade smältlönevillkor och metallpremier resultatet positivt.

Koncernens rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 11 581 (10 933) MSEK, vilket i lokala valutor motsvarade en ökning om 5 procent. Ökningen förklaras huvudsakligen av förvärvet av Kylylahti och uppstarten av den nya anläggningen i Garpenberg. Justerat för Kylylahti, var kostnadsökningen 3 procent i lokala valutor. Inköpspriserna har i genomsnitt minskat något under året.

Avskrivningarna ökade främst till följd av högre produktion i och med förvärvet av Kylylahti, att produktionen i Aitik skedde i mer kapitalintensiva områden och att produktion skedde i den nya anläggningen i Garpenberg under hela året.

Jämförelsestörande poster om netto –45 MSEK ingår i koncernens rörelseresultat, varav kostnader för energiskatt avseende användning av felaktigt infärgad diesel i Aitik under perioden april 2009–oktober 2012 svarade för –212 MSEK, ändrade pensionsvillkor i Tara svarade för 227 MSEK och ändrad modell för internvinsteliminering mellan smältverk svarade för –60 MSEK.

Årets finansnetto uppgick till –234 (–288) MSEK och resultat efter finansiella poster uppgick till 3 356 (2 471) MSEK.

Redovisad skatt för året var –715 (–572) MSEK, vilket motsvarar en genomsnittlig skattesats om 21 (23) procent.

Årets resultat uppgick till 2 641 (1 899) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om 9,65 (6,94) SEK.

Resultat, MSEK	2015	2014
Försäljningsintäkter	40 242	36 891
Rörelsekostnader före avskrivningar	11 581	10 933
Avskrivningar	3 522	3 277
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager	4 010	2 605
Rörelseresultat	3 590	2 759

2015	2014
3 590	2 759
–420	154

4 010	2 605
	1 406

	989
	1 183
	–2 229
	–23
	–32
	272
	105
	3 089
	–573
	–228
	–45
	79
	1 406

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 3 650 (4 222) MSEK och var huvudsakligen underhållsinvesteringar. Dessutom påbörjades arbetet med djupförvar i Rönnskär och expansionen av Odda till 200 kton per år.

Investeringar, MSEK	2015	2014
Investeringar Gruvor	2 394	3 450
Investeringar Smältverk	1 248	768
Investeringar Övrigt	8	4
Totala investeringar	3 650	4 222

Kassaflöde, MSEK	2015	2014
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	6 963	5 301
Förändringar i rörelsekapital	–728	488
Kassaflöde från den löpande verksamheten	6 235	5 789
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–3 670	–4 206
Fritt kassaflöde (före finansiering)	2 565	1 583

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 6 963 (5 301) MSEK under 2015. Betald skatt för året var 272 (242) MSEK. Ökat rörelsekapital minskade kassaflödet med –728 (488) MSEK.

Fritt kassaflöde uppgick till 2 565 (1 583) MSEK. Förbättringen berodde på högre resultat och lägre investeringar, men motverkades av ökad rörelsekapitalbindning i och med förändringen av affärsmodell för nickelaffären.

Finansiell ställning

Den 31 december 2015 var Bolidens nettoskuld 5 827 (8 283) MSEK. Eget kapital uppgick till 25 807 (23 974) MSEK, inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om 68 (63) MSEK netto och efter skatteeffekt. Det positiva kassaflödet för året ledde till att nettoskuldsättningsgraden sjönk till 23 (35) procent vid utgången av 2015.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var vid årets utgång 2,4 (3,4) år. Den 31 december 2015 var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 1,3 (1,7) procent och räntebindningstiden uppgick till 0,5 (0,8) år.

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade med 54 procent till följd av förbättrade marknadsvillkor och högre produktion, främst inom affärsområde Gruvor.

UTDELNINGSANDEL

I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna inklusive avskrivningar med 5 procent. Justerat för Kylylahti var ökningen 3 procent.

Resultat per aktie var 9,65 (6,94) SEK. Föreslagen utdelning är 3,25 (2,25) SEK, vilket ger en utdelningsandel på 33,7 (32,4) procent.

Introduktion Verksamheten

Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 6 514 (5 847) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 26, sidan 99.

Kapitalstruktur och avkastning	2015	2014
Balansomslutning, MSEK	43 022	43 865
Sysselsatt kapital, MSEK	35 131	35 087
Eget kapital, MSEK	25 807	23 974
Nettoskuld, MSEK	5 827	8 283
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10	8
Avkastning på eget kapital, %	11	8
Soliditet, %	60	55
Nettoskuldsättningsgrad, %	23	35

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver begränsad verksamhet, är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB och har inga anställda. Resultat, balansräkningar och kassaflödesanalyser för moderbolaget finns på sidan 77.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare

Bolidens ersättning till ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 3, sidorna 85–86.

Den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens lönsamhet och respektive befattningshavares ansvarsområde och består i huvudsak av en eller flera finansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen är 60 procent av fast årslön för VD och 40–50 procent för övriga ledande befattningshavare. Av detta är en viss del villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt. I likhet med alla anställda i Bolidenkoncernen är ledande befattningshavare även del av ett vinstandelssystem. Ledande befattningshavare har en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år. Styrelsen avser inte föreslå årsstämman i maj 2016 några förändringar av dessa riktlinjer.

INVESTERINGAR OCH KASSAFLÖDE FRÅN

Kassaflöde från den löpande verksamheten

FRITT KASSAFLÖDE KOMMENTARER

Kassaflöde från den löpande verksamheten respektive investeringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar ökade till följd av högre resultat. Fritt kassaflöde. Ökningen om 982 MSEK i fritt kassaflöde förklaras av högre resultat och lägre investeringar.

Rationaliseringar och produktions- optimering

Boliden Gruvor har under året ökat sin produktion av metaller i koncentrat, mycket tack vare den framgångsrika upprampningen av de nya anläggningarna i Garpenberg som nu nått målet på 2,5 Mton malm i årstakt. Boliden Gruvor fortsätter satsningarna på automatiserade processer, förkortade ledtider och ökad konkurrenskraft.

2,4 (2,2) Mton malm genomsattes i Garpenbergs anrikningsverk under 2015.

Skopan på Aitiks nya grävmaskin rymmer dubbelt så mycket last som en normal fullastad lastbil (närmare bestämt 80 ton).

Cirka 100 000 ton per dag i genomsättning i Aitiks anrikningsverk.

Boliden Årsredovisning 2015

Affärsområde Gruvor 33

GARPENBERG

Produktivitet i världsklass

Tack vare ledande tekniklösningar har Boliden Garpenberg den högsta produktiviteten bland världens zinkgruvor under jord.

Ett omfattande investeringsprojekt, det näst största i Bolidens historia, har resulterat i nya anläggningar under jord, ny infrastruktur och ett högeffektivt anrikningsverk. Anläggningarna togs i drift 2014 och produktionen har sedan dess gradvis ökats från en årstakt på 1,4 till 2,5 Mton vid slutet av året.

Hela produktionsprocessen, från krossning av malm till filtrering av anrikat koncentrat har automatiserats, vilket bidrar till den ökade effektiviteten.

I det nybyggda anrikningsverket har automationsgraden bidragit till nästan dubbelt så hög produktion med i stort sett samma antal medarbetare. Trots ökad produktion har de totala utsläppen till vatten och koldioxidutsläppen till luft minskat. Ett gemensamt styrsystem och trådlös dataöverföring i hela gruvan gör att produktionsflöden, provtagningar och eventuella larm kan övervakas och korrigeras på distans via mobiltelefon eller surfplatta.

Under 2015 ökade anriknings-

verket zinkutbytet från 87 till 92 procent.

Under jord används avancerad positioneringsteknik och borriggar och lastmaskiner fjärrstyrs. Detta ger såväl bättre och säkrare arbetsmiljö som ökad produktivitet eftersom maskinerna kan arbeta även i anslutning till sprängning.

Samtliga anläggningar har ett gemensamt styrsystem och ett avancerat underhållssystem för förebyggande underhåll. Sammantaget ger detta ökad säkerhet, bättre kontroll och stabilare produktion.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till Bolidens smältverk och en mindre del säljs externt. Intern försäljning sker till marknadsmässiga villkor. Försäljningsintäkterna ökade med 5 procent till 9 808 (9 318) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 208 (920) MSEK.

Gruvors rörelseresultat ökade till 1 429 (1 299) MSEK till följd av högre produktion i och med upprampningen av Garpenberg och förvärvet av Kylylahti. Den högre produktionen medförde att såväl kostnader som avskrivningar också ökade. Lägre metallpriser och

högre smältlönevillkor kompenserades delvis av positiva valutaeffekter från starkare USD.

Aitiks rörelseresultat minskade på grund av försämrade marknadsvillkor och kostnader för energiskatt avseende användning av felaktigt infärgad diesel under perioden april 2009 till oktober 2012 vilket medförde en jämförelsestörande post om –212 MSEK. Bolidenområdets lägre resultat förklaras av högre kostnader i och med avsättning för efterbehandling av nedlagt sandmagasin samt högre avskrivningar relaterade till högre volym och investeringar.

Garpenbergs kraftiga resultatförbättring

berodde främst på högre anrikad volym, förbättrade utbyten och högre silverhalt. Kylylahti konsoliderades per 1 oktober 2014 och har full årseffekt 2015. Taras rörelseresultat ökade till följd av ändrade pensionsvillkor som gav upphov till en engångseffekt om 227 MSEK. Produktionsstörningar under året påverkade Taras resultat negativt.

Gruvors rörelsekostnader före avskrivningar uppgick till 5 842 (5 417) MSEK, vilket i lokala valutor motsvarade en ökning om 7 procent. Justerat för Kylylahti, var kostnadsökningen 2 procent i lokala valutor. Ökningen hänförs framförallt till högre produktion i

	2015	2014
Försäljningsintäkter, MSEK	9 808	9 318
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	5 842	5 417
Avskrivningar, MSEK	2 520	2 264
Rörelseresultat, MSEK	1 429	1 299
Investeringar, MSEK	2 394	3 450
Sysselsatt kapital, MSEK	19 275	19 615
Avkastning sysselsatt kapital, %	7	7
Antal anställda, FTE	2 603	2 559

MSEK	2015	2014
Rörelseresultat	1 429	1 299
Förändring		129
Analys av förändring
Volymeffekt		977
Priser och villkor		-271
Valutakurseffekter		1 646
Kostnader (lokala valutor)		-395
Avskrivningar (lokala valutor)		-243
Jämförelsestörande poster		15
Övrigt		46
Förändring		129

NYCKELDATA RESULTATANALYS RÖRELSERESULTAT

2015	2014
183	558
108	188
1 452	919
74	7*
95	56

*Fjärde kvartalet 2014.

INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING PER METALL

● Zink, 29 (31) % ● Koppar, 33 (36) % ● Bly, 7 (7) % ● Guld, 14 (12) % ● Silver, 16 (13) % ● Övrigt, 1 (1) %

övrigt, 25 (19) %

KOMMENTARER

Intäkter och rörelseresul-

tat. Ökningen om 10 procent i rörelseresultat förklaras av högre produktion i och med upprampningen av Garpenberg och förvärvet av Kylylahti. Intäkternas fördelning per metall. Ädelmetallerna ökade sin andel av intäkterna, medan koppar och zink minskade. Fördelning rörelsekostnader. I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 7 procent. Justerat för Kylylahti var ökningen 2 procent.

Boliden Årsredovisning 2015 Affärsområde Gruvor 35

Garpenberg och utökad prospektering.

Avskrivningarna ökade jämfört med föregående år till 2 520 (2 264) MSEK. Ökningen berodde främst på högre produktion samt att produktionen i Aitik skedde i mer kapitalintensiva områden.

Produktion

Anrikad volym minskade medan metallinnehållet ökade för samtliga metaller.

I Aitik minskade anrikad volym till 36 (39) Mton till följd av ogynnsam malmkvalité i andra kvartalet och låg tillgänglighet på krossar under hösten. Högre halt kompenserade inte för den lägre anrikade volymen varför produktionen av koppar i

koncentrat sjönk. I planen för 2016 ligger produktionen fortsatt i områden med halter något under mineralreservens medelhalt.

I Bolidenområdet var anrikad volym 1 879 (1 862) kton. Högre halter och utbyten medförde att produktionen av zink, bly och silver i koncentrat ökade. Däremot minskade produktionen av koppar och guld i koncentrat till följd av lägre halter och utbyten.

Under 2015 fortsatte upprampningen i Garpenbergs nya anläggningar, vilket resulterade i att anrikad volym ökade till 2 367 (2 224) kton. Produktionen av zink och silver i koncentrat ökade med 8 respektive 32 procent tack vare högre

anrikad volym och förbättrade utbyten. Dessutom förbättrades silverhalten.

Kylylahti, som förvärvades 1 oktober 2014, har under 2015 haft en stark produktion med hög anrikad volym.

Anrikad volym i Tara var 2 197 (2 287) kton. Produktionen påverkades negativt av omställning till djupare delar av gruvan och av förseningar i tillredningsarbetet. Lägre anrikad volym tillsammans med lägre halter medförde att produktionen av zink och bly i koncentrat sjönk.

Investeringar

Bolidens investeringsfokus är långsiktigt för att säkerställa både nuvarande och

Kopparproduktion. Förvärvade Kylylahti medförde att produktionen av koppar i koncentrat ökade trots lägre produktion i Aitik och Bolidenområdet.

Zinkproduktion. Produktionen av zink i koncentrat ökade något i och med högre anrikad volym och utbyte i Garpenberg och högre halt och utbyte i Bolidenområdet.

Guldproduktion. Produktionen av guld i koncentrat ökade i Aitik, Kylylahti och Garpenberg.

Silverproduktion. Högre anrikad volym, halt och utbyte i Garpenberg förklarar huvudsakligen produktionsökningen av silver i koncentrat.

Blyproduktion. Produktionen av bly i koncentrat ökade något, främst till följd av högre anrikad volym och förbättrat utbyte i Garpenberg.

ZINKPRODUKTION

GULDPRODUKTION

BLYPRODUKTION

framtida verksamhet. 2015 var i mångt och mycket ett konsolideringsår med fokus på ökad lönsamhet genom förbättringar av såväl produktivitet som metallutbyten, för att därigenom öka gruvornas livslängd. Årets expansionsinvesteringar var måttliga i jämförelse med tidigare år. De totala investeringarna i Bolidens gruvor uppgick till 2 394 (3 450) MSEK. Exempel på årets investeringar är:

Förlängningen av Taragruvan på Irland mot sydväst, där två ventilationsschakt borrats från ytan ner till drygt 800 meters djup, vilket inneburit ökad produktivitet.
Ramper anlades mot nya malmpositioner i Renströmsgruvan i Bolidenområdet för att möjliggöra en produktionsökning.
Investeringen i Aitiks markbaserade GPS-system som möjliggör bättre positionering av gruvmaskiner än tidigare var möjligt och därmed effektiviseras gruvans verksamhet.
En ny pumpstation och förbättrad elförsörjning i Aitik för att möjliggöra forsatt expansion och minska miljörisker vid extrem nederbörd.
Löpande investeringar i gråbergsbrytning för att komma åt nya malmpositioner i samtliga gruvor.

Investeringar i organisk tillväxt

Boliden bedriver ett ständigt och omfattande projektutvecklingsarbete för att öka befintliga gruvors kapacitet och livslängd och för att expandera i nya geografiska områden. Under året har Boliden genomfört idéstudier i både Nautanen norr om Aitik och i Rävliden som ligger nära Kristinebergsgruvan i Bolidenområdet. Ansökan om bearbetningskoncession för kopparfyndigheten i Laver som inlämnades under 2014 har överklagats och Boliden arbetar vidare med att få koncessionen godkänd.

Aktuella projekt Aitiks expansion

Boliden har under året fortsatt arbetet med att expandera Aitiks kapacitet. Under året har det investerats i förbättrad vattenpumpning och i ett nytt ställverk för elförsörjning för att möjliggöra ökad kapacitet. Miljötillståndet för produktionsökningen som beviljades av Mark- och miljödomstolen 2014 överklagades av Naturvårdsverket. Mark- och miljööverdomstolen avslog överklagandet i alla väsentliga delar i januari 2016. Mark- och miljööverdomstolens dom kan överklagas senast den 19 februari 2016.

Fokusområden

God arbetsmiljö och nolltolerans i olycksfall har högsta prioritet inom Bolidens gruvor. Olycksfallen ligger på liknande nivåer som i annan industri men nivån är högre jämfört med de bästa företagen inom gruvor och smältverk. Arbetet med att förstärka säkerhetskulturen fortsätter med aktiviteter som utbildningsprogram, dagliga möten, skyddsronder, teknisk utveckling och förbättrad skyddsutrustning.

Inom ramen för New Boliden Way sker kontinuerliga förbättringar av verksamheten genom att utveckla produktivitet, stabilitet och kvalitet. Under året har anrikningsverket i Bolidenområdet nått ökad genomsättning tack vare ett systematiskt förbättringsarbete och mindre investeringar.

Ny teknik ger ökat utbyte

Boliden fokuserar på egenutveckling av ny teknik inom metallurgi för att kunna ta till vara en större del av metallen i malmen.

Ökad automation ökar produktiviteten

Den tekniska utvecklingen går alltmer mot autonoma maskiner där processerna styrs med trådlös dataöverföring från avancerade kontrollrum och med hjälp av läsplattor och smarta mobiltelefoner. Det

leder till bättre tidsutnyttjande, kortare ledtider, ökad produktivitet och höjd säkerhet. I dagsläget är Boliden unika i sin satsning på trådlösa nätverk i underjordsgruvor. Som exempel kan nämnas Kristinebergsgruvan som numera har ett fullt utbyggt trådlöst nätverk med positionering av människor och maskiner. Under året har utbyggnaden av infrastruktur fortsatt med ett trådlöst nät i Garpenberg. Användning av fjärrstyrda lastmaskiner kommer att möjliggöra produktion under de tider då personal inte kan arbeta i gruvan på grund av de sprängningar som dagligen genomförs. Även i Tara pågår pilotprojekt kring fjärrstyrda lastmaskiner och i Kankbergsgruvan byggs ett testnät för 5G som ger möjlighet till planering av gruvdriften utifrån positionerade maskiner under jord och uppföljning i realtid.

El i stället för diesel

Boliden samarbetar med flera företag kring automationsutveckling för att driva lastbilar med elnät på allmän väg. Boliden undersöker också drift med el istället för diesel både i underjordsgruvor och i dagbrott, med syfte att minska bränsleåtgång och öka produktivitet. Att byta från diesel till el ökar säkerheten och minskar utsläpp av koldioxid.

Utveckling av miljöteknik skapar värde

Boliden ligger i framkant när det gäller investeringar i miljöteknik. Det är till stor del en fråga om att ständigt utveckla och göra efterbehandling både säkrare och mer kostnadseffektiv. Boliden samarbetar till exempel med skogsindustrin och testar grönlutslam, en biprodukt från massatillverkning, som täckningsmaterial till gruvavfall. Utvecklingsprojekt pågår också med geologisk bentonitlera som fuktabsorberande tätningsmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt täta nedlagda gruvor.

SÅ FUNGERAR GRUVOR

Boliden har både dagbrottsgruvor och underjordsgruvor. Malmkroppens geometri och sammansättning avgör hur brytning sker. Efter brytningen transporteras malmen till anrikningsverket där den mals till fin sand. Metallrika delar skiljs från ofyndiga mineraler genom olika anrikningsmetoder. Sedan återstår avvattning och filtrering, och därefter transport till smältverken.

ANRIKNINGSVERK

Krossad malm Krossad malm anländer från gruvan.
Primär och sekundärkvarnar Kvarnar maler den krossade malmen. Malningen sker i två steg till sand med storleken 0–250 mikrometer.
Flotation Sanden leds till tankar där kemikalier och luft tillsätts, vilket får olika mineralslag att flyta upp, flotera, i ett skum på ytan. Ofyndiga partiklar, så kallad anrikningssand, samlas på botten och transporteras sedan till sandmagasin.
Avvattning och filtrering Skummet med mineraler samlas upp, avvattnas och filtreras till ett torrt koncentrat.
Metallkoncentrat Slutresultatet är zinkkoncentrat med cirka 55 procent zink, eller kopparkoncentrat med cirka 25 procent koppar. Metallkoncentraten går till smältverk.

Samordning, synergier och fler produkter

Effektivare och stabilare processer har bidragit till att Boliden Smältverk under året ökat rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, med 77 procent. Ökad flexibilitet har dessutom möjliggjort hantering av fler komplexa råmaterial och utvinning av fler produkter, vilket påverkat lönsamheten positivt. Den förändrade affärsmodellen för nickel, där produktionen från och med tredje kvartalet inte längre sker på tollingbasis är ett exempel på detta.

Under året utvanns 16 ton silver i koncentrat i zinksmältverket Kokkola.

Nickelkoncentratavverkningen ökade med 18% under 2015.

1,5 MdSEK i rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, under 2015 från kopparsmältverken.

Boliden Årsredovisning 2015

Affärsområde Smältverk 39

ODDA

Sänkta kostnader gav ökad kapacitet

För fem år sedan var Boliden Odda i Norge ett högkostnadssmältverk som hade allt svårare att hävda sig i den internationella konkurrensen. För att vända denna negativa utveckling startade Boliden 2011 ett omfattande åtgärdsprogram med målet att sänka kostnaderna med 100 MNOK, samt förbättra processtabiliteten.

Och satsningarna gav resultat. Genom att skapa effektivare processer och en effektivare organisation med reducerad bemanning lyckades smältverket på tre år sänka sin

årskostnad med 110 MNOK, och därmed avsevärt förbättra sin konkurrenskraft. En av åtgärderna var att förtäta avståndet mellan elektroderna i en av elektrolyshallarna, så att produktionen i den andra hallen kunde minskas. Smältverket uppnådde på så sätt samma produktion till en betydligt lägre kostnad.

För att ytterligare stärka smältverkets position beslutade Boliden 2014 att genomföra ett antal åtgärder som ska maximera smältverkets kapacitet. Det rör sig främst om

eliminering av så kallade flaskhalsar och att tillvarata möjligheter som uppstått tack vare det framgångsrika förbättringsprogrammet. Smältverket ska bland annat utrustas med nya direktlakningsreaktorer, och under 2015 fortsatte arbetet med att uppgradera övrig processutrustning.

Målet är att öka kapaciteten från 170 till 200 kton zink per år. Den nya kapaciteten beräknas vara uppnådd under 2017 och bygger på en investering på 350 MNOK.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Försäljningsintäkterna uppgick till 38 948 (35 894) MSEK. Bruttoresultatet, exklusive omvärdering av processlagret, ökade till 9 167 (7 869) MSEK, främst till följd av förbättrade marknadsvillkor och högre avverkning, framförallt inom nickel.

Rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, ökade till 2 692 (1 518) MSEK. Inklusive lageromvärderingseffekten om –420 (154) MSEK uppgick rörelseresultatet till 2 272 (1 672) MSEK. Rörelseresultatet påverkades av underhållsstopp med –290 (–205) MSEK, vilket fördelades på lägre produktion och högre rörelsekostnader. En korrigering av internvinstelimineringen inom affärsområde Smältverk gav en jämförelsestörande resultateffekt om –60 MSEK.

För koppar- och zinksmältverken förbättrades rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, kraftigt jämfört med föregående år. Rönnskärs resultatökning berodde på förbättrade marknadsvillkor och högre volym av fria metaller som var en följd av åtgärder för att förbättra processtabiliteten. I Harjavalta ökade avverkningen av nickelkoncentrat vilket tillsammans med förbättrade marknadsvillkor bidrog till resultatökningen. Kokkola och Oddas högre resultat förklaras främst av förbättrade marknadsvillkor. Bergsöes resultat sjönk till följd av lägre blypris i SEK trots högre avverkning och högre premier.

Smältverkens rörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 5 536 (5 370) MSEK. I lokala valutor var kostnadsökningen 2 procent vilket främst förklaras av mer omfattande underhåll. Åtgärdsprogrammet i Rönnskär fortsatte under året och aktiviteter genomfördes för att förbättra processbalansen.

	2015	2014
Försäljningsintäkter, MSEK	38 948	35 894
Bruttoresultat exkl. omvärdering processlager, MSEK	9 167	7 869
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	5 536	5 370
Avskrivningar, MSEK	1 002	1 012
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager, MSEK	2 692	1 518
Rörelseresultat, MSEK	2 272	1 672
Investeringar, MSEK	1 248	768
Sysselsatt kapital, MSEK	15 878	15 592
Avkastning sysselsatt kapital, %	14	11
Antal anställda, FTE	2 146	2 194

MSEK	2015	2014
Rörelseresultat	2 272	1 672
Omvärdering processlager	–420	154
Rörelseresultat exk. omvärdering processlager	2 692	1 518
Förändring		1 174
Analys av förändring
Volymeffekt		126
Priser och villkor		1 185
Valutakurseffekter		1 392
Kostnader (lokala valutor)		–124
Avskrivningar (lokala valutor)		15
Jämförelsestörande poster		–60
Övrigt		32
Förändring		1 174

NYCKELDATA RESULTATANALYS RÖRELSERESULTAT

2015	2014
727	405
736	279
739	459
390	209
18	45

INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT EXKL. OMVÄRDERING AV PROCESSLAGER

FÖRDELNING BRUTTOVINST EXKL. OMVÄRDERING AV PROCESSLAGER

FÖRDELNING RÖRELSEKOSTNADER

16 (16) % ● Förbrukningsvaror och resevdelar, 16 (15) % ● Transport, 5 (5) % ● Avskrivningar och övrigt, 17 (17) %

Intäkter och rörelseresul-

KOMMENTARER

tat exkl. omvärdering av processlager. Resultatökningen om 77 procent förklaras av förbättrade marknadsvillkor och högre avverkning.

Fördelning av bruttovinsten. Smältlöners andel av bruttovinsten ökade jämfört med 2014. Fördelning rörelsekostnader. I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 2 procent.

Introduktion Verksamheten

Boliden Årsredovisning 2015 Affärsområde Smältverk 41

Produktion

Smältverkens produktion av ädelmetaller ökade medan kopparproduktionen minskade. Produktionen av zink, bly och blylegeringar ökade något. Årets underhållsstopp var mer omfattande än föregående år och gick enligt plan.

Rönnskärs processer fortsatte att stabiliseras till följd av åtgärdsprogrammet. Kopparproduktionen sjönk dock på grund av större underhållsstopp än året innan. Högt ädelmetallinnehåll i råmaterial och en väl fungerande ädelmetallprocess medförde ökad produktion av ädelmetall.

Förbättrad styrning möjliggjorde något högre avverkning av elektronikmaterial.

Harjavaltas koppar- och nickelprocess var stabil och avverkningen var hög. Mer omfattande underhållsstopp medförde dock lägre kopparproduktion jämfört med fjolårets rekordhöga produktion. Ny affärsmodell för nickel gav ökad flexibilitet och avverkningen av nickelkoncentrat kunde ökas.

Kokkolas zinkproduktion ökade. Processstabiliteten förbättrades under året då justeringar som genomfördes gav önskad effekt. Zinkproduktionen i Odda var fortsatt hög trots ett mer omfattande underhållsstopp än ifjol.

Bergsöes produktion av blylegeringar ökade något till följd av bättre processtabilitet.

KOMMENTARER

Zinkproduktion. Koncentratavverkningen ökade i såväl Kokkola som Odda mot ifjol. Zinkproduktionen ökade i Kokkola medan den sjönk i Odda.

Kopparproduktion. Koncentratavverkningen och kopparproduktionen minskade i både Rönnskär och Harjavalta. Däremot ökade avverkningen av sekundärmaterial i Harjavalta.

Guldproduktion. Guldproduktionen ökade i både Rönnskär och Harjavalta.

Silverproduktion. Silverproduktionen ökade i Rönnskär men sjönk i Harjavalta.

Blyproduktion. Rönnskärs blyproduktion och Bergsöes produktion av blylegeringar ökade något.

KOPPARPRODUKTION ZINKPRODUKTION

SILVERPRODUKTION ¹

1) Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

Investeringar

Smältverk genomför löpande investeringar för modernisering och uppgradering av processer och utrustning. Under året genomfördes många miljörelaterade investeringar för att förbättra och säkerställa smältverkens miljöprestanda. Ambitionen är att alla miljöinvesteringar även ska addera andra värden, till exempel att öka produktionskapaciteten. Affärsområdets totala investeringar uppgick under året till 1 248 (768) MSEK.

Expansion av zinkproduktionen i Odda

Tack vare ett omfattande åtgärdsprogram har zinksmältverket Odda sänkt kostnaderna och förbättrat processtabiliteten avsevärt under senare år. Under året har ett projekt för att öka årskapaciteten från 170 kton till 200 kton zink påbörjats. Projektet handlar om att återstarta ett gammalt elektrolysverk och uppgradera processutrustning. För mer information, se sidan 39.

Miljöinvesteringar i Rönnskär

Under året påbörjades de investeringar som är ett resultat av villkoren i det miljötillstånd som beviljades 2014. Totalt kommer det att handla om investeringar om ca 1 MdSEK under perioden 2015–2018. En av de mest omfattande åtgärderna är konstruktionen av ett djupt bergförvar för bland annat kvicksilverhaltiga material vilket möjliggör förvaring av avfall på ett hållbart sätt. Dessutom har beslut tagits om en reningsanläggning för granuleringsvatten för att minska metallutsläppen.

Investeringar i svavelsyraverk och konverter

För smältverken är svavelsyra en viktig biprodukt. Beslut fattades i december att ersätta det befintliga svavelsyraverket i Harjavalta, för att förbättra tillförlitlighet och möjliggöra lägre utsläpp och på sikt ökad produktion. Boliden har under året även förberett för byte av den 40 år gamla konvertern vid svavelsyraverket i Kokkola under 2016. Investeringen utgör en modernisering som säkerställer fortsatt produktion och god miljöprestanda.

Fokusområden

Arbetet för att stärka effektivitet och tillväxt grundas i ett hållbart och ansvarstagande synsätt när det gäller säkerhet, miljö och hälsa. Boliden har en nollvision för både arbetsrelaterade personskador och skador på miljön. I likhet med Boliden ska företagets affärspartners ha ett strukturerat hållbarhetsarbete och god affärsetik. Med detta som bas bedriver Smältverk arbeten inom följande strategiska fokusområden:

Förbättra produktiviteten

Arbetet med att förbättra produktiviteten ska leda till ökad stabilitet, höjda utbyten och minskade kostnader. Ett effektivt underhållsarbete samt färre och snabbare underhållsstopp är exempel på förbättringar av produktiviteten. Den långsiktiga strategin förutsätter att Boliden utvecklar teknik och processer. Satsningen på teknikutveckling har ökat och en central FoU-grupp har bildats under året.

Öka flexibiliteten

Boliden har god förmåga att hantera komplexa material med föroreningar vilket är en stor konkurrensfördel på dagens marknad. Förmågan att hantera avfall miljömässigt säkert och kostnadseffektivt får därför ökad betydelse. En ökad flexibilitet stärker förmågan att hantera föroreningar i materialen och ger en bättre långsiktig hantering av restprodukter såsom biprodukter och avfall. Det åtgärdsprogram som genomförs vid Rönnskär syftar till att möta förändringar i marknaden för råmaterial, liksom att möta nya krav på avfallshantering med större flexibilitet.

Maximera produktion av metaller och biprodukter

Genom att maximera produktionen av metaller och biprodukter möjliggörs en bredare produktportfölj och diversifiering inom vissa nyckelområden. Exempel på breddning av produktportföljen är Harjavaltas utveckling av en ny affärsmodell för nickel som förändrades under året och Kokkolas nya anläggning för silverutvinning.

Goda kundrelationer ger säkrare efterfrågan

Merparten av Bolidens metaller säljs till industriella kunder i norra Europa utifrån kontrakt som förhandlas på årsbasis. Boliden kan ta ut en premie för hög leveranssäkerhet och kvalitet i produkterna, vilket bygger på god försörjning av råmaterial och stabila produktionsprocesser. För Boliden är dessa kundrelationer viktiga eftersom de ger både en säkrare efterfrågan och bidrar till ett stabilt kassaflöde.

Aktuella projekt under året

Ny affärsmodell för nickel ökar lönsamhet Vid halvårsskiftet 2015 ändrades affärsmodellen för nickelsmältning och liknar därmed den för koppar och zink. Befintlig utrustning behålls men flexibilitet vid inköp och försäljning ökar. Nickelkoncentrat köps från externa leverantörer och nickelskärsten säljs till kunder över hela världen. Tidigare har Boliden smält nickelkoncentrat på så kallad tolling basis vilket varit ett exklusivt upplägg med endast en affärspartner. Verksamheten har utvecklats som planerat och bidrog under året till ökat resultat.

Åtgärdsprogram i Rönnskär enligt plan

I Rönnskär fortsatte arbetet med åtgärdsprogrammet som startade 2014 och som syftar till förbättrad produktionsstabilitet och minskade kostnader. Under året effektiviserades produktionsprocesserna och kapaciteten att hantera föroreningar förbättrades.

Silverutvinning i zinksmältverket Kokkola

Upprampningen av Kokkolas anläggning för utvinning av silver ur zinkkoncentrat fortsatte under 2015. Den nya anläggningen, som togs i drift 2014, producerar silverkoncentrat, en mellanprodukt som säljs vidare för raffinering. Under 2015 producerades drygt 16 kton silver i koncentrat. Den nya anläggningen är en viktig del i Bolidens strategi att maximera produktionen av metaller och biprodukter ur råmaterial.

Boliden Årsredovisning 2015

Affärsområde Smältverk 43

SÅ FUNGERAR SMÄLTVERK

I Bolidens smältverk förädlas gruvkoncentrat och återvunnet material till rena metaller. Metallerna avskiljs med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer eller med hjälp av lakning. Smältverksprocesserna är mycket energikrävande.

Bolidens medarbetare

För att skapa värde för medarbetarna ska Boliden erbjuda en säker arbetsmiljö och förutsättningar för god hälsa, trygg framtida kompetensförsörjning och karriärutveckling, samt bidra till att skapa mångfald och bättre balans mellan könen.

En säker arbetsmiljö

Boliden skall ha säkra arbetsplatser. Säkerheten har högsta prioritet och koncernen har en uttalad nollvision för olycksfall. Förutsättningarna för att nå målet är att skapa en stark säkerhetskultur i kombination med ett proaktivt riskarbete.

Antalet allvarliga olyckor har mer än halverats i gruvbranschen det senaste decenniet. Den vanligaste formen av tillbud och olyckor är personer som snubblar, ramlar eller skadar fingrar när de arbetar med handverktyg. I de flesta fall återvänder personen till arbetet inom någon dag. Olycksfallsfrekvensen (LTI) under 2015 var 8,9 (7,9) för Bolidenanställda inklusive entreprenörer, en försämring med 13 procent från föregående år.

Boliden har en nollvision till 2018. Arbetet med att förbättra säkerhetskulturen intensifierades därför under 2015 genom ett stort antal aktiviteter och utbildningar. Som exempel kan nämnas beteendebaserade säkerhetsutbildningar, ökat deltagande av chefer i säkerhetsarbetet, fler riskanalyser och utökade skyddsronder. Under 2015 har Boliden även börjat utveckla proaktiva mätetal för att styra och följa upp verksamheten. Exempel på sådana är antalet riskutvärderingar, säkerhetsenkäter samt ledarskapets deltagande i skyddsronder. Syftet är att Boliden ska

ARBETA SÄKERT

En säkerhetskulturmätning genomfördes under 2015 på samtliga enheter inom Boliden som ett komplement till den ordinarie medarbetarundersökningen. Mer än 3 364 anställda inom Boliden identifierade både styrkor och potentiella förbättringsområden. Mätningen visade bland annat att budskapet att säkerheten går före produktionen måste tydliggöras än mer för att få genomslag i hela koncernen.

BSafe är ett koncept som tagits fram som en del av Bolidens arbete med visuell, tydlig och enhetlig information om säkerhetsåtgärder, korrekt beteende och korrekt utrustning på

alla arbetsplatser. Under 2015 fortsatte arbetet med BSafe för ökad medvetenhet om säkerhet i arbetsmiljön för både anställda och entreprenörer. Detta sker exempelvis genom dagliga uppstartsmöten på många håll i verksamheten, då risker och resultat visualiseras på tavlor så att alla tydligt kan se.

Boliden Årsredovisning 2015

Medarbetare 45

agera innan en incident eller olycka har skett genom att sätta förebyggande åtgärder på plats.

Tydligt ledarskap och goda förebilder är viktiga för att skapa och upprätthålla en önskad säkerhetskultur och hög medvetenhet. Under året har flera stora satsningar runt säkerhetskultur genomförts inom koncernen och internutbildningar hade under året säkerhet som tema.

En högt prioriterad fråga är att öka säkerheten även för de entreprenörer som arbetar i Bolidens anläggningar. Boliden kommer under 2016 att bjuda in till dialog, erbjuda seminarier och utbildningar och arbeta med bättre integration och styrning, men också ställa ännu tydligare krav på de som arbetar i anläggningarna.

Friska medarbetare

God hälsa är inte bara positivt för individen utan också för Bolidens framgång. Under 2015 ökade dock sjukfrånvaron för tredje året i följd, till 4,6 (4,3) procent.

Boliden prioriterar därför arbetet med ohälsofrågor i ett vidare begrepp och driver ett proaktivt hälsoarbete som bygger på ständig förändring och utveckling. Bland annat erbjuds olika hälsofrämjande aktiviteter som ryggskolor, träningstips, kostnadsfria dygnet-runt-gym, personalmatsalar med hälsomat och återkommande sluta röka-kampanjer. God hälsa handlar också om effektiva rehabiliteringsåtgärder för att minska långtidssjukfrånvaron.

Säkra framtida kompetens

Bolidens förmåga att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens och engagemang är viktig för konkurrenskraften och har därför hög prioritet.

UTBILDNINGAR

Ett urval av utbildningar under 2015

Young professional program Målgrupp unga akademiker. 23 deltagare

Management Development Program

Utbildning av Bolidens toppchefer. Årets tema är Developing Safety Culture. 65 deltagare

Women at Work

För kvinnor i koncernen som vill utforska olika karriärvägar. 21 deltagare

Middle Management Program

Ska stärka mellancheferna som ledare i uppdraget att utveckla säkerhetskulturen. 23 deltagare

Rekrytering

Kompetensutvecklingen och rekryteringsarbetet utgår från Bolidens behov i kombination med koncernens strategiska mål, att bidra till mångfald bland medarbetarna, att öka andelen kvinnor och att hantera generationsskiftet. En mansdominerad industri, i regioner med begränsat rekryteringsunderlag samt hög konkurrens om ingenjörer med specialistutbildning är några av de faktorer som ställer höga krav på rekryteringsarbetet. Varje verksamhetsort inom Boliden har därför en egen strategisk kompetensförsörjningsplan.

Framtidens talanger

Arbetet med att öka kännedomen om Boliden bland universitets- och högskolestudenter i syfte att bidra till ett större rekryteringsunderlag fortsatte under året.

Under 2015 utsågs Boliden till "årets innovatör" av employer brandingföretaget Universum. Bolidens arbete med att tydliggöra sitt EVP, Employer Value Proposition, fortsatte under året. Det handlar till stor del om att lyfta och förtydliga Bolidens erbjudanden inom viktiga områden som värderas högt av studenter och Young Professionals, som till exempel hållbar utveckling, balans i livet, jämställd arbetsplats och personlig utveckling.

Utveckling av medarbetare

Bolidens personalomsättning var under året 4,3 (5,5) procent, en relativt låg siffra i jämförelse med andra industriföretag. Det skapar stabilitet, men ställer samtidigt krav på intern karriärutveckling och kompetensutveckling för att få medarbetarna att stanna och trivas. Boliden erbjuder stora möjligheter för den enskilda individen att växa inom koncernen. Ett flertal kompetensutvecklingsprogram syftar till att skapa förutsättningar för karriär- och kompetensplanering. Genom att uppmuntra till rörlighet inom koncernen och prioritera internrekrytering i kompetens- och chefsförsörjning skapas också karriärmöjligheter för befintliga medarbetare. Det genomförs Talent Forum, årliga ledningsmöten med syfte att identifiera talanger, utforma karriärvägar och erbjuda kompetensutveckling.

Mångfald och jämställdhet

Mångfald bidrar till dynamik, kreativitet och i slutänden bättre resultat. Boliden strävar efter att ha medarbetare med olika bakgrund, ålder och erfarenheter. Aktuellt under året har varit att hitta lösningar för flyktingar med akademisk utbildning från krigsdrabbade länder som till exempel Syrien. Boliden och övriga i branschen arbetar tillsammans med arbetsförmedlingen kring olika initiativ för att skapa snabbspår för individer med relevant utbildning. En fortsatt utmaning för Boliden är att attrahera kvinnliga medarbetare. Bolidens mål är att minst 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor i slutet av 2018, och i slutet av 2015 är utfallet 17,8 (17,5) procent. För att nå målet ska var tredje ersättningsrekrytering vara en kvinna. Andra satsningar är jämställdhetsplaner på alla enheter, återkommande utbildningsdagar och kvinnliga nätverk inom koncernen.

Balans i livet

En förutsättning för att lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare är att Boliden erbjuder en arbetsmiljö som möjliggör en balans mellan arbete och fritid. Det är en viktig komponent för medarbetarnas välmående och prestationsförmåga. Branschorganisationen Industriarbetsgivarna har tillsammans med tjänstemannafacken gjort en partsgemensam undersökning kring balans och hälsa med god svarsfrekvens, drygt 40 procent. Den visar tydligt att tjänstemännen inom gruv- och stålindustrin upplever en god balans mellan arbetstid, flexibilitet och tillgänglighet. I vissa länder där Boliden har verksamhet erbjuds ekonomisk kompensation för föräldralediga medarbetare och dessutom informeras föräldralediga kontinuerligt om vad som händer och hur utvecklingen går på arbetsplatsen.

ANTAL MANLIGA RESP. KVINNLIGA MEDARBETARE

MEDARBETARE BOLIDENS VÄRDERINGAR

Bolidens grundläggande värderingar hör till koncernens mest värdefulla tillgångar och utgör basen för det dagliga arbetet. Alla har ett ansvar för att värderingarna följs och utvecklas, och bidrar på så sätt till att stärka Bolidens verksamhet och varumärke. De gemensamma värderingarna är tillsammans med kontinuerliga förbättringar utgångspunkten i Bolidens ledningssystem New Boliden Way.

ENTUSIASM FÖR FÖRBÄTTRINGAR

Förbättringar handlar om ett systematiskt arbete för att ständigt förbättra förmågan att utveckla produkter, processer och relationer. Värderingens formulering understryker vikten av att kunna erbjuda något extra vid utförandet av en uppgift, något som ofta blir avgörande för resultatet.

ANSVAR FÖR VÄRDEKEDJAN

Varje medarbetare är expert på sin del av värdekedjan. Alla har ett ansvar för att lämna över felfritt, informera varandra, agera snabbt för att rätta till och dra lärdomar av misstag. Medarbetarna ansvarar för att kontinuerligt identifiera och standardisera processer och arbetssätt och lägga grunden för ett fortsatt förbättringsarbete.

PERSONLIGT ENGAGEMANG

Problem bör lösas där de uppstår, därför är alla medarbetare problemlösare. Medarbetarna som har fått förtroendet att utföra och ta ansvar för sitt arbete ska sträva efter att utveckla sin fulla potential och alltid överträffa de krav och förväntningar som kunder och andra intressenter ställer.

Att arbeta enligt Bolidens värderingar kräver en kontinuerlig dialog kollegor emellan och mellan chef och medarbetare, efter som det i grunden handlar om kunskap, attityder och beteenden. Bolidens HR-funktion har en avgörande roll i hur samarbetet kan realiseras och formaliseras. I många olika program och utbildningar arbetar deltagarna med de personliga värderingarna i relation till Bolidens gemensamma värderingar och kopplar dem till praktiska handlingar.

Miljö 47

Miljö

Bolidens verksamhet tar mark i anspråk, förbrukar stora mängder energi och kan leda till att föroreningar släpps ut till omgivningen. Boliden har därför ett långt gående ansvar att begränsa miljöpåverkan i alla steg från prospektering till leverans av produkter. Detta sker genom teknisk utveckling, ett kontinuerligt förbättringsarbete och investeringar för att rena vatten och avgaser, eller återställa naturvärden som påverkats av Bolidens verksamhet.

MILJÖSTRATEGI

Bolidens miljöstrategi består av tre grundläggande delar:

Miljöpåverkan
Effektivt resurs-
utnyttjande
Trovärdighet

LÄS MER

Påverkan längs
värdekedjan, sid 6-7

• Miljömål, sid 9 • Väsentliga miljöaspekter och fullständigt GRI index, se GRI-rapport på Bolidens webbplats

Bolidens miljöpåverkan

Prospektering innebär ingen betydande miljöpåverkan, medan gruvbrytning påverkar omgivningen genom buller och vibrationer, samt instängsling och andra förändringar i landskapsbilden. Gruvor och smältverk ger också upphov till avfall, damm och utsläpp av metaller till luft och vatten. Effekter uppstår mest i närområdet, men några effekter uppstår i en större region som t ex försurning och bidrag till övergödning. Verksamheterna kräver energi, vilket i sig ger upphov till direkta eller indirekta koldioxidutsläpp. Dessa koldioxidutsläpp har inte en direkt lokal eller regional påverkan, men bidrar till den globala klimatpåverkan, som i sin tur återkopplar till den lokala miljön. Bolidens miljöarbete är metodiskt och områden för nya satsningar väljs ut i en väl utarbetad process.

Stor potentiell miljöpåverkan gör att Boliden ständigt måste minimera de negativa effekterna och göra mer än lagen kräver. Boliden strävar också efter att använda bästa teknik och arbetsmetoder för stabila och miljöanpassade processer. Effektivt resursutnyttjande innebär att slöseri och spill ska minimeras. Därför lägger Boliden stor vikt vid frågor som energihushållning, avfallshantering och kretsloppsfrågor. Bolidens miljöprestanda följs upp inom koncernen månadsvis, och redovisas också i företagets kvartalsrapporter.

Boliden ska ha noll miljöolyckor

Boliden har en nollvision gällande miljöolyckor. För att nå målet krävs effektiva system och stabila processer i alla delar av värdekedjan och ett fokuserat arbete med riskbedömningar, åtgärdsplaner, rutiner och avancerad teknik.

Under 2015 inträffade 14 (13) miljöolyckor, vilket enligt Bolidens definition innefattar villkorsbrott och allvarliga incidenter, oavsett om miljöskada uppkommit eller ej. Nio av händelserna handlar om utsläpp till vatten, antingen i samband med större

nederbördsvolymer eller orsakade av oförutsedda läckage från processer eller fordon. Två händelser berör otillåtna luftföroreningar. Två av årets gränsvärdesöverskridanden har avsett gränser för interna avfallsströmmar, och har därför inte orsakat någon direkt påverkan utanför industriområdet. En överträdelse handlar om att moränbrytning eventellt skett för nära grundvattenytan. Ingen av dessa händelser bedöms ha haft en allvarlighetsgrad som gett bestående skada eller betydande miljöpåverkan.

Förvaltning av skog och mark

Tillgång till mark är fundamental för Bolidens möjlighet att driva prospektering och gruvor. För att främja ett miljömässigt ansvarsfullt och ekonomiskt bärkraftigt brukande av mer än 20 000 hektar mark är Bolidens skog FSC-certifierad (Forest Stewardship Council) vilket säkerställer att ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar tas i alla delar av skogsverksamheten.

Vid alla skogsbruksåtgärder, transporter och andra aktiviteter i anslutning till skogsbruket strävar Boliden efter att insatser och förbrukningsvaror är miljö- och kretsloppsanpassade. Boliden har på eget initiativ avsatt cirka 10 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal, vilket är mer än vad som krävs för certifiering.

Påverkan på den fysiska miljön

Bolidens verksamhet tar landområden i anspråk för prospektering, gruvbrytning, industriområden och dammar. Markvård och efterbehandling av gruvområden som når slutet på sin livslängd är en central del av Bolidens verksamhet och ansvar. Redan vid planeringen av en gruva fastställs vilken efterbehandling som skall användas för att återställa området så att det blir en naturlig del av det omgivande landskapet igen. Efterbehandling och naturvård sker parallellt med driften. Målet är att använda bästa

(2 057) MSEK avsatt för efterbehandling

möjliga teknik följt av en kontinuerlig uppföljning av det arbete som utförs. Genom att på detta sätt identifiera miljökonsekvenser innan en gruva startas kan god miljöprestanda uppnås under gruvans livslängd och efterbehandlingen blir effektivare.

Boliden har ett direkt efterbehandlingsansvar för ett 30-tal aktiva och nedlagda gruvor och bedriver ett systematiskt arbete med tillsyn och riskanalyser för varje objekt. Under året har efterbehandlingsinsatser pågått bl a i Laver och i Skelleftefältet. Vid utgången av 2015 fanns sammanlagt 1 943 (2 057) MSEK avsatta för efterbehandling av gruvområden och smältverk.

Utsläpp till vatten

Den främsta miljöpåverkan på vatten består av att vattenmiljöer och bottnar riskerar att förorenas av ämnen som kan rubba ekosystemets balans.

Bolidens verksamheter använder stora mängder vatten. Genom att återanvända och återföra vatten till processerna minskas både vattenuttag och utsläpp. Idag består Bolidens utsläpp till vatten främst av metaller och kväve. Miljöpåverkan av utsläpp av metaller till vatten bedöms till 86 (79) procent komma från smältverkens reningsanläggningar. Resterande 14 (21) procent står Bolidens gruvor för i form av utsläpp från sandmagasin vid gruvornas anrikningsverk och vattenreningsverk.

Gruvverksamheten står för 83 (77) procent av Bolidens kväveutsläpp, främst från användning av sprängmedel. Övriga 17 (23) procent kommer från smältverken, främst från sedimenteringsbassängen vid zinksmältverket Kokkola. Under 2015 har utsläppen av tiosalter och metaller till vatten i Garpenbergsområdet kunnat minskas avsevärt till följd av införande av ny vattenreningsteknik. Vattenhantering är kritiskt för att hålla rätt kvalitet på vatten som släpps till recipient. Därför bedrivs ett arbete att modellera vattenomsättningen i syfte att åstadkomma en bättre styrning och minska risken för oplanerade utsläpp.

Utsläpp till luft

Bolidens mest betydande utsläpp till luft är metalloch svaveldioxidutsläpp i smältverkens processgaser, samt de direkta koldioxidutsläppen som uppstår vid metallurgiska processer och transporter. Förutom de kontrollerade utsläppen till omgivande luft via skorstenar, genereras en del diffusa utsläpp av damm som exempelvis uppstår vid öppen materialhantering. Under 2015 har investeringar gjorts för att minska utsläppen av metaller till luft i Rönnskär.

Som en följd av idrifttagandet av nya effektivare produktionsanläggningar, gruva och anrikningsverk, i Garpenberg har koldioxidintensiteten kunnat sänkas siginifikant under 2015. De indirekta koldioxidutsläppen från inköpt el står för knappt 40 procent av de totala koldioxidutsläppen. För att reducera koldioxidutsläppen tar Boliden tillvara på överskottsvärme vid smältverken. Under 2015 beräknas cirka 588 (570) GWh ha tagits tillvara för internt bruk och 898 (799) GWh har levererats externt.

Val av transportslag påverkar också koldioxidutsläppen. Inom gruvområdena sker transporter huvudsakligen med dieselfordon, även ökade transporter i bandgångar som drivs av elmotorer leder till minskat behov av fossila drivmedel. Cirka 70 procent av transporterna av metallkoncentrat och andra smältmaterial sker med fartyg eller tåg. Transport av färdiga metaller från smältverken sker främst med fartyg och tåg inom Europa, ofta med omlastning till lastbil den sista sträckan fram till kund.

Samtliga Bolidens smältverk omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid, ETS. Smältverken har för perioden 2013–2020 tilldelats fria utsläppsrätter motsvarande 3,87 Mton koldioxid, vilket motsvarar de planerade utsläppen.

Boliden verkar för globala system för reduktion av koldioxid och andra miljökrav. Regionala begränsningar, t ex begränsade till EU, riskerar att straffa effektiva producenter.

Boliden Årsredovisning 2015

Introduktion Verksamheten

Koldioxidintensitet Koldioxidintensiteten (mängd koldioxid i relation till mängden producerad metall) vid Bolidens verksamheter drivs i positiv riktning av effektivare processer och ökad elektrifiering men motverkas av sjunkande halter i malmer och koncentrat. Processoptimeringar och effektivare återföring av överskottsvärme är de mest kostnadseffektiva metoderna att minska koldioxidutsläppen, men det finns också en stor potential i att ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel, och med elektriska drivsystem. Boliden avser att i ett första steg stabilisera koldioxidintensiteten på 2012 års nivå, för att sedan åstadkomma minskningar.

Hantering av avfall

Bolidens gruvor och smältverk genererar avfall bestående av gråberg, anrikningssand, slagg, slam och stoft. Bolidens produktionsfilosofi handlar om att produktifiera så många restprodukter som möjligt för att skapa säljbara produkter och minimera mängden slutavfall som deponeras. Boliden prioriterar interna lösningar för att återvinna eller deponera restprodukter. Under 2015 påbörjades byggandet av ett djupförvar för farligt avfall under Rönnskär. Om restprodukter skickas till ett annat land omfattas de av lagstiftning för export för deponi eller återvinning, se vidare på sidan 52.

ÅTERANVÄNDNING AV MELLAN-OCH RESTPRODUKTER

I Bolidens smältverk minimeras mängden avfall genom att mellanprodukter upparbetas i de anläggningar som har bäst teknik vilket leder till att mer tonnage kan produktifieras och avfall minimeras. Metallerna kan återvinnas utan att tappa i kvalitet. Boliden är världsledande inom återvinning av elektronik från uttjänta telefoner och datorer och är en av Europas största återvinnare av bilbatterier.

	Slagg med metallinnehåll	ANRIKNINGS VERKET I BOLIDEN	Metallinnehållet utvinns än en gång och skickas tillbaka i form av slig till Rönnskär för metallproduktion
KOPPAR- OCH BLYSMÄLTVERKET RÖNNSKÄR	Zinkklinker	ODDA	Framställning av gjuten zink
	Antimonslagg	BERGSÖE	Används till legeringar i Bergsöe. Utlopp för antimon från Rönnskär
ZINKSMÄLTVERKET ODDA	Kopparhaltiga restprodukter	HARJAVALTA	Framställning av koppar
BLYSMÄLTVERKET	Blyhaltigt filterstoft (stybb), blytackor med vismutinnehåll	RÖNNSKÄR	Framställning av bly
BERGSÖE	Skärsten	ODDA	Slutförvaring i bergrum
ZINKSMÄLTVERKET	Kopparhaltiga restprodukter	HARJAVALTA	Framställning av koppar
KOKKOLA	Blyaska	RÖNNSKÄR	Framställning av bly
KOPPAR- OCH	Zinkhaltigt filterstoft, lågkvalitativ svavelsyra, kvicksilversulfat	KOKKOLA	Framställning av zink
NICKELSMÄLTVERKET HARJAVALTA	Blisterkoppar	RÖNNSKÄR	Används som kylskrot vid framställning av koppar
ANVÄNDARE AV BLYBATTERIER I SAMHÄLLET	Blyskrot och plast från bland annat bilbatterier	BERGSÖE	Metallinnehållet återanvänds och nya blyprodukter framställs

ANVÄNDARE AV ELEKTRONIK I SAMHÄLLET	Elektronikskrot från mobiler, datorer, elektronikvaror etc	RÖNNSKÄR	Metallinnehållet återanvänds och nya metallprodukter framställs

RESTPRODUKTER FRÅN ANNAN INDUSTRI	Metallskrot, askor, filter, stoft	RÖNNSKÄR	Metallinnehållet återanvänds och nya metallprodukter framställs

Boliden i samhället

Boliden har stor betydelse för de orter och de regioner där koncernens gruvor och smältverk finns. Goda relationer och ömsesidig förståelse är viktiga beståndsdelar för att driva och utveckla verksamheten.

Bolidens jobbskapande

På många av våra verksamhetsorter är Boliden den största arbetsgivaren. Det innebär att företaget har en stor påverkan på den lokala sysselsättningen och det lokala näringslivet, bland annat genom ökad köpkraft och kritiskt underlag för viktiga samhällstjänster. Boliden bidrar i Sverige, Finland, Norge och Irland till att skapa totalt 28 000 arbetstillfällen antingen direkt eller indirekt genom sina underentreprenörer, leverantörer eller genom effekten av anställdas utgifter. Det innebär att för varje Bolidenanställd skapas ytterligare nästan fem jobb i direkt anslutning till verksamheten. Ytterligare detaljer om jobbskapande och annan indirekt ekonomisk påverkan återfinns i GRI-rapporten.

Att värna lokalsamhällenas intressen och upp-

rätthålla goda relationer med anställda, grannar, myndigheter och affärspartners är en viktig del av att vara ett ansvarstagande företag. Det underlättar också förmågan att attrahera kompetent arbetskraft och utveckling av verksamheten.

Bolidens intressenter

För att utveckla hållbarhetsarbetet identifierar och prioriterar Boliden väsentliga frågeställningar. Eftersom Bolidens verksamhet berör många människor på en rad olika sätt leder det till att intressenter har olika syn och förväntningar på Boliden. I syfte att öka Bolidens insikt och förståelse för intressenten och vice versa har Boliden identifierat ett antal intressenter och kategoriserat dessa baserat på en kombination av teoretiska modeller samt utvärdering av olika nivåer

Boliden Årsredovisning 2015

Samhälle 51

av angelägenhet, legitimitet och makt mellan Boliden och intressentgruppen. Intressenternas synpunkter fångas upp genom intressentdialoger.

Med vissa intressentgrupper genomförs dialogen som en del av de löpande affärskontakterna, ibland kompletterade med enkäter eller intervjuer. Återkopplingen är viktig för utveckling av kommunikation, daglig verksamhet och arbetsprocesser. Andra intressenter inbjuds till särskilda samråd, informationsträffar eller kontaktas enskilt.

Under 2015 har Boliden kontaktat intressenter som i intervjuer fick kommentera Bolidens roll som leverantör av metaller, metallernas roll i samhället, Bolidens pågående hållbarhetsarbete och prioriteringar, framtida risker och möjligheter samt hur de önskar kommunicera med Boliden. Intressenternas svar visar på förtroende för Boliden som producent av metaller och att företaget står sig mycket bra i internationell jämförelse på grund av det omfattande hållbarhetsarbetet. En stor andel intressenter lyfter säkerhet och miljö som de viktigaste områdena och anser att Boliden kan behöva prioritera dessa än mer. Intressenterna uttrycker överlag ett stort intresse för återvinningsaffären och tycker att den är viktig för Boliden att utveckla. Medarbetare och leverantörer anser att Boliden kan vinna på mer kunskapsöverföring och integrering av hållbarhet i alla led i organisationen.

Leverantörerna är stolta att vara del av Bolidens värdekedja, men tycker att utvärderingen på pris kontra kvalitet och hållbarhet ibland är oklar och bör göras än tydligare. Myndigheter tycker att Bolidens planering blivit mer långsiktig, men pekar på det stora ansvaret kopplat till verksamhetens karaktär. Investerare följer Boliden kontinuerligt utifrån sina krav och anser att Boliden uppfyller dem. De efterfrågar hållbarhetsinformation som är integrerad i affärsresultat, vilket signalerar integrering i affärsbeslut och uppföljning.

Dialoger vid tillståndsprocesser

Under 2015 har flera av Bolidens verksamheter varit föremål för miljöprövningsprocesser och då är det av särskild stor betydelse att utbyta synpunkter med lokala intressentgrupper via samråd och andra former av informationsutbyte.

Lokal sponsring och partnerskap

Lokalt engagemang i form av stöd och samarbeten med frivilligorganisationer och föreningar är andra sätt på vilka Boliden kan bidra på ett positivt sätt inom de områden där företaget verkar. Bolidens stöd är främst inriktat på lokala sport- och kulturevenemang, skolor och sjukhus, ofta kopplade till barn och ungdomar. Under 2015 sponsrade Bolidens enheter lokala aktiviteter till ett belopp av cirka 6 MSEK.

BCAUSE

Bolidens nyinstiftade välgörenhetsfond Bcause möjliggör för medarbetare och företag att tillsammans bidra till en bättre värld. Fonden bygger på frivilliga månadsbidrag från Bolidens medarbetare. Boliden dubblerar summan, så att bidraget blir det tredubbla. Fonden

ger årliga bidrag till ett eller flera välgörenhetsprojekt inom följande områden:

Barn och ungas hälsa och utveckling
En sund och säker arbetsmiljö
Miljö och naturvård

Fondens styrelse beslutade att 2015 års medel ska användas för att stödja ett skolprojekt i Nepal, via stiftelsen Childspace Foundation. Projekten verkar i områden som drabbats svårt av den kraftiga jordbävningen, och barnen är i stort behov av hjälp.

Affärspartners

Bolidens ambition är att vara en affärspartner i världsklass och utvecklingen av nya kundanpassade produkter och tjänster sker kontinuerligt i nära samarbete med vår marknad. Boliden har en process för att utvärdera affärspartners med avseende på ansvarsfullhet – Evaluation of Business Partners (EBP).

Utvärdering av affärspartners

Bolidens affärspartners utvärderas utifrån affärsmässiga aspekter och hållbarhetsaspekter med utgångspunkt i FNs Global Compacts tio principer samt ILO och ISO-standarder. Varje chef ansvarar för att avdelningens affärspartners genomgår utvärderingen.

Under 2015 har drygt 100 affärspartners besvarat självutvärderingen som är ett verktyg för att utvärdera arbetet inom områden som Boliden identifierat som särskilt viktiga. Syftet är att utveckla och förbättra hållbarhetsarbetet hos alla parter.

Platsbesök och revisioner görs i särskilda fall och eventuella avvikelser och genomförda åtgärder följs upp. Under året har 19 besök varav 3 revisioner utförts.

Handel med material och avfall

Boliden följer nationell lagstiftning och internationella riktlinjer såsom OECDs riktlinjer vid handel med material, avfall och farligt avfall. Sedan flera år tillämpas en strikt intern policy för denna typ av affärer som innebär att ingen betalning görs förrän dokumentation på att materialet är upparbetat redovisas.

Konfliktmineraler

Bolidens policy innebär att inga koncentrat eller sekundära råvaror ska hämtas från områden där det förekommer väpnade konflikter. Det sekundära råmaterialet är svårt att kontrollera då metaller kan återvinnas många gånger och kan ha hanterats genom flera led innan de når smältverken.

Bolidens smältverk är upptagna på "The London Good Delivery list of Acceptable Refiners". För att få vara på London Bullion Market Associations (LBMA) lista över rekommenderade guldproducenter säkerställer Boliden att råvarukedjan uppfyller ett antal etiska kriterier, samt uppfylla höga krav på transparens. Bolidens rapportering till LBMA granskas av revisionsbyrån KPMG.

● Tjänster, 23 (23)% ● Elektricitet, 16 (16)%
	● Bulkvaror och kemikalier, 16 (15)%
	● IM&T, IT och övrigt, 6 (10)%
	● Fasta utrustningar, 9 (10)%
● Logistik, 13 (12)%
	● Mobila utrustningar, 11 (8)%
	● Verktyg och förnödenheter, 4 (4)%
	● Elinstallation och utrustningar, 2 (3)%

AKTIVITET	UTFALL 2015	UTFALL 2014	KOMMENTAR
Självutvärderingar - Utskickade	146 st	149 st	Utvärdering sker inför avtalsskrivning och sedan uppföljning med 2–5 års intervall.
Självutvärderingar - Erhållna svar	115 st	99 st	Självutvärderingen är underlag för en första risk bedömning.
Dialoger	72 st	42 st	Fördjupad riskbedömning och möjlighet att diskutera förbättringar.
Besök	19 st	23 st	Uppföljning av eventuella avvikelser och genomförda åtgärder. Bolidens strategi är att bidra till att utveck

la leverantören.

Boliden Årsredovisning 2015

Inköp, varor och tjänster

Boliden har knappt 6 000 leverantörer varav 200 står för 80 procent av inköpsvolymen (exklusive koncentratinköp). Den årliga inköpsvolymen exklusive koncentratinköp uppgår till 11,3 MdSEK varav investeringar i maskiner och inventarier utgjorde drygt 1,7 MdSEK. Gruvor representerar 55 procent av inköpsvolymen och Smältverk 45 procent. Under 2015 var inflationen gällande inköpspriset för koncernen något under noll.

För 2015 var fokus att öka den inköpsvolym som adresseras varje år, förbättrad kvalitet i upphandlingarna och att reducera antalet leverantörer. Olycksfall hos Bolidens leverantörer ökade under 2015. För att vända trenden förstärks utbildning, regelverk, uppföljning och inköpsavtal. Boliden bjöd i november in ett 80tal av sina största leverantörer till en konferens där huvudteman

var säkerhet, kostnadsreduktion, leverantörsdriven innovation och produktivitet. Under året har också ledtider, leveransprecision och förrådsstrategier varit i fokus och arbetet löper vidare under både 2016 – 2017. Bolidens inköpsvolym är uppdelad i strategiska kategorier som beroende på karaktär hanteras på områdesnivå, på affärsområdesnivå eller på koncernnivå:

KATEGORI	BESKRIVNING OCH MARKNADSUTVECKLING	BOLIDENS PRISUTVECKLING
Tjänster	Marknadsutvecklingen för tjänster följer inflationen i respektive land. Leverantörsutbudet överskrider för närvarande efterfrågan vilket lett till fortsatt prispress på vissa entreprenörstjänster.	Konsolidering av leverantörsbasen har lett till besparingar och förutsättningar för höjd entreprenörssäkerhet. Enstaka leve rantörer som inte uppfyllt Bolidens krav på arbetsmiljösäkerhet och CSR har avvecklats under året.
Elektricitet	Elpriset i Norden drivs av elförbrukning, tillgång till vatten- och kärnkraft, överföringskapacitet mellan länderna samt skatter och politiska beslut.	Högre nättariffer och skatter har bidragit till negativ kostnads utveckling samtidigt som vissa kraftslag subventionerats. Sammantaget har elpriset sjunkit. Under året har några elavtal omförhandlats.
Bulkvaror & kemikalier	Kemikalier och vissa andra insatsvaror har haft sjunkande priser under året.	En kombination av ökade fraktkostnader, ogynnsamma valutor samt prisfall resulterade i en knapp minskning av de totala kostnaderna. Hög konkurrens i enskilda upphandlingar har lett till prisreduktioner.
Fasta anläggningar	Kraftigt vikande orderingång från den globala gruvindustrin har drivit konsolideringar och neddragningar och satt press på priserna.	Minskning av antal leverantörer som ges långsiktiga kontrakt har lett till lägre kostnader och säkerställer hög tillgänglighet på kritiska anläggningar. Utrustningar från lågkostnadsländer har testats under året.
Mobil utrustning	Vikande orderingång hos leverantörerna har lett till ökad konkurrens och sjunkande priser.	Reserv- och slitdelar hade något sjunkande prisutveckling drivet av marknadsläget och sjunkande råvarupriser.
Logistik	Priset på transporttjänster har generellt sjunkit till följd av lägre driv medelspriser och överkapacitet. Kostnadsökningar drivet av SECA direktivet har delvis kompenserats av lägre bränslepriser.	Kostnader för väg och sjötransport har minskat drivet av lägre bränslepriser. Ett antal stora transportavtal har slutits under året.
IT & Telekom	Kostnadsdrivare är teknikutveckling, konkurrenssituation och arbetskostnadsutveckling avseende IT-resurser.	Kostnaderna har påverkats av Bolidens teknikval och konsolide ring av IT-system. Under 2015 har prisutvecklingen varit något sjunkande.
Indirekt material & tjänster	Bemanningstjänster, resor, städning/sanering och konsulter påverkas av löneutveckling i respektive land. Marknadspriserna har varit något ökande.	Kostnadsökningar har motverkats genom konsolidering av volymer, harmonisering av specifikationer samt konkurrens. Prisutvecklingen var något sjunkande under 2015.
Verktyg & förnödenheter	Regional leverantörsbas med otillräcklig konkurrens.	Oförändrad prisbild.
Elinstallation & utrustning	Långvariga leverantörsrelationer med installerad bas. Marknaden är i balans.	Oförändrad prisbild.

Aktien

Bolidenaktien är noterad på NASDAQ Stockholm och ingår i Large Capsegmentet. Under året steg aktien med 14 procent och utvecklades därmed bättre än både Stockholmsbörsen och sektorindex.

Handeln i aktien

Under 2015 omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 1,5 miljarder Bolidenaktier till ett värde av 238 MdSEK.

46 procent av handeln skedde på NASDAQ Stockholm. Under året omsattes här 690 (657) miljoner Bolidenaktier till ett värde av 107 (70) MdSEK. I genomsnitt omsattes 2,7 (2,6) miljoner aktier per handelsdag på NASDAQ Stockholm. Bolidenaktien svarade för 2,5 (2,1) procent av den totala omsättningen på NASDAQ Stockholm.

Den största marknadsplatsen efter NASDAQ Stockholm var BATS Chi-X Europe med 35 procent av handeln i aktien.

Kursutveckling och utdelning

Bolidenaktien steg med 14 procent, jämfört med indexet Euromoney Global Mining Index i SEK som sjönk med 38

procent och OMX Stockholm 30 index som sjönk med 1 procent. Bolidens positionering med gruvor och smältverk har tillsammans med metallmix, god produktions- och kostnadsutveckling samt en gynnsam valutakursutveckling bidragit till årets kursutveckling.

Vid utgången av 2015 noterades Bolidenaktien till 142,90 (125,50) SEK på NASDAQ Stockholm, motsvarande ett börsvärde om 39,1 (34,3) MdSEK. I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens betavärde varit 1,53 mot index OMXSPI.

För 2015 föreslår styrelsen, i linje med utdelningspolicyn, årsstämman en utdelning om 3,25 (2,25) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 33,7 (32,4) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 2,3 (1,8) procent på aktiekursen vid årets slut.

Bolidenaktiens totalavkastning (utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt varit 12 procent per år.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK. Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier eller några rösträttsbegränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Boliden innehar inga egna aktier och har inte gett ut nya aktier under 2015.

Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begräns-

AKTIEKURS, SEKTORINDEX OCH OMX

Aktiekurs, sektorindex och NASDAQ Stockholm

Under året steg aktien med 14 procent, vilket var bättre mot såväl Euromoney Global Mining sektorindex i SEK som sjönk med 38 procent som mot OMX Stockholm 30 totalindex som sjönk med 1 procent.

KÄLLA: THOMSON REUTERS DATASTREAM

Boliden

Euromoney Global Mining, SEK

OMX Stockholm 30 (OMXS30) Omsatt antal aktier per månad

Boliden Årsredovisning 2015

Aktien 55

ningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som tillkännagivit att de direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier.

Ägarförhållanden

Boliden hade 71 337 (77 965) aktieägare per den 31 december 2015.

Av aktierna ägdes cirka 70 (59) procent av utländska ägare. De tio största enskilda aktieägarna representerade 22,5 procent av aktiekapitalet.

Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelser aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Stiftelserna hade vid årets utgång 376 062 (338 613) aktier.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns information om Boliden, utvecklingen av Boliden aktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter, vilka analytiker som följer Boliden samt kontaktuppgifter. Presentationer från kvartalsrapporter och kapitalmarknadsdagar finns också tillgängliga på webbplatsen.

FÖRDELNING AV BOLIDENAKTIER PER DEN 31 DECEMBER 2015
Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1–100	33 323	1 412 528	0,5	0,5
101–500	23 172	6 984 575	2,5	2,5
501–1 000	7 676	6 539 185	2,4	2,4
1 001–10 000	6 343	17 432 080	6,4	6,4
10 001–50 000	493	10 644 801	3,9	3,9
50 001–	330	230 498 000	84,3	84,3
Totalt		71 337 273 511 169	100,0	100,0

KÄLLA: HOLDINGS

Bolidens största ägare

Summa KÄLLA: HOLDINGS	22,5
Abu Dhabi Investment Authority	0,8
Folksam	0,9
DFA fonder	1,0
Fidelity fonder	1,3
Invesco fonder	1,6
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,7
SHB fonder	1,7
Swedbank Robur fonder	2,4
BlackRock Inc.	5,0
Norges Bank Investment Management	6,1
Andel av kapital och röster, %

Fakta om aktien

Handelsplats	NASDAQ Stockholm
Kortnamn	BOL
ISINkod	SE 0000869646
ICBkod	1700
Högsta betalkurs 2015	201,10 SEK
Lägsta betalkurs 2015	112,10 SEK
Sista betalkurs 2015	142,90 SEK
Börsvärde 31 december 2015	39,1 MdSEK
Omsättningshastighet 2015	247%
Antal aktier	273 511169
Betavärde (5 år)	1,53

KÄLLA: NASDAQ OMX

Årlig totalavkastning per den 31 december 2015	1 år	3 år	5 år	10 år
Boliden	15%	8%	4%	12%
OMX Stockholm 30	2%	13%	8%	8%
Euromoney Global Mining, SEK	–36%	–21%	–19%	–3%

Bolidenaktiens totalavkastning har under tio år i genomsnitt varit 12 procent per år och 220 procent för hela perioden. Bolidens årliga totalavkastning för ett år, tre år, fem år och tio år har under samtliga perioder varit bättre än internationellt gruvindex. Dessutom har den årliga totalavkastningen varit bättre än OMX Stockholm 30 på ett och tio år, medan den har varit sämre på tre och fem år.

KÄLLA: THOMSON REUTERS DATASTREAM

KOMMENTARER

Handel på olika börser.

Bolidenaktien handlas på flera marknadsplatser. 46 (53) procent av handeln skedde på NASDAQ OMX.

Ägande per land.

Andelen utlandsägda aktier ökade under året och var vid utgången cirka 70 (59) procent.

Riskhantering

Boliden bedriver en konjunkturkänslig verksamhet som är exponerad mot fluktuationer i metallpriser och valutakurser. Verksamheten påverkar omgivande miljö och många processer är förenade med arbetsmiljö- och säkerhetsrisker. Boliden arbetar ständigt med att reducera riskerna, bland annat genom scenarioplanering utifrån olika marknadsförändringar.

VERKSAMHETSRISKER

Verksamhetsrisker hanteras av de operativa enheterna i enlighet med de riktlinjer och instruktioner som fastställts för varje affärsområde och enhet.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Hälsa och säkerhet	Boliden hanterar stora materialflöden både under och ovan jord. Medarbetare och entreprenörer exponeras periodvis för tunga maskiner och lyft, höga temperaturer samt hälsovådliga ämnen. Vid avsteg från fastställda rutiner eller eftersatt underhåll kan farliga situationer uppstå och människor riskerar att skada sig. Risker för att allvarliga olyckor som kan leda till personskador och i värsta fall dödsfall kan inträffa måste respekteras och ständigt minimeras. Utöver detta noteras att sjukfrånvaron stiger vilket kan leda till en försämrad risksitua tion som resulterar i ökad ohälsa och olyckor i framtiden.	Boliden har en uttalad nollvision och väl etablerade rutiner för hälsa och säkerhet. Antalet olyckor med frånvaro (LTI) inklusive entreprenörer ökade jämfört med 2014 och uppgick till 8,9 (7,9). Arbetet med att utveckla en tydligare arbetsmiljöstrategi fram till 2018 har intensifierats under året. Ett viktigt fokusområde har varit att utöka rutinerna kring det förebyggande säkerhets- och riskarbetet. Vissa utbildningsinsatser för att öka kunskaper om ohälsa har genomförts. Ny AFS om organisatorisk och social arbetsmiljö leder till ytterligare utbildningsinsatser.
Miljöpåverkan	Miljöpåverkan Boliden påverkar luft, vatten, mark samt den biologiska mång falden i anslutning till verksamheten. Utvinningen av metaller ger också upphov till avfallsrester som måste omhändertas på ett säkert sätt. Risken ligger i att verksamheten leder till bestående miljöskador.	Boliden sätter upp mål för att minska utsläpp och följer upp dessa noggrant. Arbetet med att hantera risken för utsläpp utgår från riskanalyser, löpande kontroll och underhåll. Vidare pågår investeringar i ny teknik, effektivisering av processer och avfallshantering för att uppnå bästa resursutnyttjande. För att minska mängden avfall strävar Boliden efter att maximera avsätt ningen av biprodukter från metallframställningen.
	Utsläpp av koldioxid Bolidens verksamhet är energiintensiv och leder till koldioxid utsläpp som kan verka klimatpåverkande. Utsläppshandels systemet EU ETS har också en ekonomisk påverkan som kan komma att växa i betydelse, både i form av kostnader för direk ta utsläpp, men i hög grad även för att indirekta utsläppskost nader kan komma att leda till prishöjningar på elektricitet.	Boliden har satt som mål att inte öka koldioxidintensiteten jämfört med år 2012. Under både 2014 och 2015 har koldi oxidintensiteten sänkts genom idrifttagande av ny effektivare produktion. Boliden analyserar framtida utsläppskostnader och försöker genom sina branschorganisationer verka för att ut släppshandelssystemet ska vara transparent och förutsägbart, samt att konkurrensutsatt industri kompenseras för indirekta utsläppskostnader.
	Vattenhantering och dammsäkerhet Sandmagasin utgör ett av gruvindustrins generellt storskaliga riskscenarios. Riskerna består dels i miljöpåverkan vid anläg gande av damm, dels av risk för dammhaveri med utsläpp av förorenat vatten som effekt. Extrema väderförhållanden ökar risken.	Boliden utvecklar vattenbalansmodeller för att få ett bättre resursutnyttjande och skapa en större säkerhetsmarginal mot bräddning och nödutsläpp av vatten. Vid varje operativ enhet med egna dammar finns en dammsäkerhetsansvarig och en damm– driftsansvarig och driften sker i enlighet med gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, GruvRIDAS.
Oplanerade produktionsavbrott	Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinuerliga pro cesser där oplanerade stopp kan påverka produktion, utsläpp till luft och vatten samt finansiella resultat. Stoppen kan i vissa fall bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.	Boliden genomför förebyggande underhållsarbete vid samtliga produktionsanläggningar. Inom verksamheten för smältverk genomförs varje år större underhållsstopp, medan underhålls arbetet inom gruvverksamheten är mer integrerat i den löpande verksamheten. Smält- och gruvverksamheten arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyte mellan produktionsanläggningarna. Boliden arbetar också med en nollvision för olyckor för att förebygga oplanerade stopp.
Kompetensförsörjning	Under de kommande åren pensioneras ett stort antal medarbetare i Boliden. Konkurrens om kompetens med viss erfarenhet försvårar rekrytering.	Boliden har ett etablerat sätt att arbeta med ersättarplanering för nyckelbefattningar. Planer för kompetensutveckling och kompetensöverföring finns. Talent Forum genomförs på alla enheter för att säkerställa rätt kompetens på rätt nyckelbefatt ning vid rätt tidpunkt. Mellanchefsprogram har genomförts för att utveckla ledare. Boliden har ett etablerat employer branding arbete. Under året har Boliden ökat antalet besök vid universitet och mässor. Jämställdhetsarbetet har lett till att Boliden har fått stor uppmärksamhet och därigenom fått möjlighet att synliggöra hur vi arbetar med kompetensförsörjning. Ett exempel är Women at Work – nätverk för kvinnor som är intresserade av karriärutveckling.

Introduktion	Strategi	Marknad		Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
Boliden Årsredovisning 2015						Riskhantering 57
MARKNADS OCH AFFÄRSRISKER	Inom Boliden hanteras marknads- och affärsrisker huvudsakligen inom affärsområdena och på koncernnivå.
Risk	Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året
Metallpriser	Förändring i metallpris har väsentlig påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde.			Bolidens policy är att inte säkra metallpriser, utan låta föränd ringarna i priserna återspeglas i resultatet. Vissa undantag görs, till exempel vid brytning av malmkropp med kort återstående livslängd eller större investeringsprojekt, se vidare under avsnittet finansiella risker. Boliden säkrar också löpande Smältverks metallpris och valutaexponering (förutom processlager), så kallad transaktionsexponering, se vidare under finansiella risker.
Smältlöner		Smältlöner utgör en stor del av smältverkens bruttoresultat och bestäms av utbud och efterfrågan på metallkoncentrat.		Villkoren fastställs årligen i förhandlingar mellan stora gruv- och smältverksaktörer. Boliden tillämpar huvudsakligen dessa villkor.
Kunder	Boliden är beroende av ett fåtal stora kopparkunder. Minskad försäljning till industriella kunder i Europa ökar risken för försäljning via London Metal Exchange (LME) med något lägre marginaler som följd.		Boliden eftersträvar att minska riskerna genom att bredda kundportföljen genom riktade försäljningsaktiviteter. Boliden har en hög och diversifierad kundportfölj och har under året tillfört ett fåtal nya kunder. Boliden har också färdiga planer för att kunna ställa om produktionen till produkter av LME kvalitet för att minska beroendet av slutkunder.
Råvaruförsörjning	och jämn kvalitetet.	Stabil och tillförlitlig råvaruförsörjning är viktig för att smält verken ska kunna producera med högt kapacitetsutnyttjande			Boliden eftersträvar långsiktiga avtal med tillförlitliga externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial.
Energipriser		Energi står för cirka 16 procent av rörelsekostnaderna och förändringar i energipriser kan få stora resultateffekter.			I Sverige och Norge har Boliden långa elavtal med trögrörliga bevakar möjligheten att ingå längre avtal om och när sådana möjligheter erbjuds. Boliden fortsätter att delta i samarbets	prisklausuler. I Finland och på Irland är avtalsportföljen kortare och Boliden är mer exponerad mot marknadspriser och föränd ringar i energipriset påverkar därmed rörelseresultatet. Boliden

FINANSIELLA RISKER

Boliden har en centraliserad finansfunktion som hanterar finansiella risker med undantag av kreditrisker i kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter på moderbolags och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valuta och metallprisrisk	Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på råvarubörser såsom London Metal Exchange (LME) för basmetaller, organisationen London Bullion Market Association (LBMA) för ädelmetall samt valuta och penningmarknaden. Bolidens produkter prissätts i stor utsträckning i USD och	Baserat på kvartalsvis inrapportering av koncernbolagens plane rade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer, se tabell över känslighetsanalys nedan. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter
	valutakursförändringar mellan USD och SEK respektive EUR har således stor påverkan på Bolidens resultat och kassaflöde. Koncernens valuta och metallprisexponering omfattar transak tionsexponering och omräkningsexponering:	från olika marknadsscenarion kvantifieras och utgöra ett underlag för hantering av finansiella risker samt rapporteras till styrelse, ledning och marknad. Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras med un

Transaktionsexponering:

Bolidens transaktionsexponering utgörs dels av bindande åtaganden, dels av prognostiserade kassaflöden.

Exponering vid bindande åtaganden

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär. Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.

Exponering vid prognostiserade kassaflöden

Exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

dantag för smältverkens processlager. Exponering vid prognostiserade kassaflöden säkras i normalfallet inte i enlighet med Bolidens policy. Se även avsnitt under marknads och affärsrisker ovan.

projekt som syftar till att säkra långsiktigt konkurrenskraftig

kraftproduktion.

Bolidens policy är att risker från exponering vid bindande åtaganden ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältverken, se även ovan under marknads och affärsrisker. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Terminskontrakten säkringsredovisas som verkligt värdesäkringar i resultaträkningen.

Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall och valutamarknader påverkar koncernens framtida finansiella ställning, se nedan tabell känslighetsanalys på rörelseresultatet. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden. För att begränsa risker i vissa situationer kan dock Boliden säkra del av prognostiserade kassaflöden. Vid t.ex. stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att begränsa finansiella risker. Koncernen kan teckna termins och optionskontrakt för att metallpris och/eller valutakurssäkra kassaflöden från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. På sidan 58 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödessäkringar).

FORTS. FINANSIELLA RISKER

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Valutarisk	Omräkningsexponering Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakurs förändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen.	I enlighet med Bolidens finanspolicy elimineras ej effekten av omräkningsexponering (s.k. egetkapitalsäkring). Om externt upp låningsbehov i koncernen är större än interna lån styrs överskju tande andel upplåningsvaluta så att valutorna i tillgångsmassan möts. Huvudsakliga lånevalutor är EUR, SEK och NOK.
Ränterisk	Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid.	Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig ränte bindning upp till tre år. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2015 en genomsnittlig räntebindning om 0,5 (0,8) år. För att förlänga räntebindningstiden används ränteswappar.

KÄNSLIGHETSANALYS

Rörelseresultat ej beaktande av utestående derivat

I tabellen nedan visas en uppskattning av rörelseresultatpåverkan från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt. Påverkan är räknad från balansdagsvillkor per den 31 december 2015 och baseras på prognosticerad metallförsäljning. Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallpris och valutakurssäkringar utöver transaktionssäkringen för bindande åtaganden. Den beaktar inte heller påverkan från omvärdering av smältverkens processlager. Analysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinflation, avvikelser i produktionsutveckling och makroekonomiska förhållanden. Startpunkten för beräkning av effekter från en 10-procentig metallprisförändring är det så kallade "cashprice" på LME eller LBMA den 31 december 2015. Motsvarande startpunkt för förändring av värdet på USD är spotkurser per samma datum. För smält och raffineringslöner gäller effekten från förändringar i förhållande till genomsnittsnivån under det fjärde kvartalet.

KÄNSLIGHETSANALYS

Övrigt totalresultat med beaktande av utestående derivat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat (intäkts och kostnadsposter inklusive omklassificeringsjusteringar som inte redovisas i resultatet), före skatt, från värdeförändringar på utestående derivat baserat på balansdagspriser per 31 december 2015.

Värdeförändringar på finansiella derivat avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får netto mycket begränsad eller ingen effekt på resultatet eller övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således effekter från värdeförändringar av derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering.

KÄNSLIGHETSANALYS

MSEK		2015				2014
Förändring av metallpriser +10%1)	Rörelsere sultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital	Rörelsere sultat	Finans netto	Skatt	Eget kapital
Koppar	410	5	–91	324	480	8	–107	381
Zink	500	7	–111	395	620	10	–139	492
Bly	105	1	–23	83	100	2	–22	79
Guld	210	3	–47	166	200	3	–45	159
Silver	160	2	–36	126	155	3	–35	123
Förändring av valutakurser +10%
USD/SEK	1 035	13	–231	818	1 160	19	–259	920
EUR/USD	520	7	–116	411	560	9	–125	444
USD/NOK	115	1	–26	91	115	2	–26	91
Smältlöner +10%
TC/RC koppar	120	2	–27	95	100	2	–22	79
TC Zink	55	1	–12	43	40	1	–9	32
TC bly	–15	0	3	–12	–15	0	3	–12
Förändring av marknadsränta med +1%2)		–57	12	–44		–77	17	–60
Omräkningsexponering nettoinvesteringar i utländsk verksamhet , valutakurs +10%)3)
NOK/SEK				156				157
EUR/SEK				572				501
Effekt från ränta +1%, guld +10%, USD/SEK +10%)4)
Räntederivat, Ränteswappar				15				40
Metallderivat, Guldterminer				–67				–116
Valutaderivat, USD/SEK				–55				–131

1) Bygger på prognosticerad försäljning ett år framåt.

2) Bygger på utgående låneportfölj exklusive ränteswappar per 31/12.

3) Bygger på utgående balanser vid 31/12. 4) Bygger på utestående derivat per 31/12.

Introduktion	Strategi	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
Boliden Årsredovisning 2015					Riskhantering 59

FORTS. FINANSIELLA RISKER

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Refinansierings och likviditetsrisk	Risk att inte erhålla relevant finan siering eller inte möta betalnings förpliktelser som en följd av otillräck lig likviditet.	Boliden begränsar refinansieringsrisken genom god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden skapar tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter med marknads och verksamhetsanpassad låneduration. Behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens finansfunktion. Refinansieringsbehovet är fram för allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen innehåller vissa definierade nyckeltal som Boliden måste uppfylla för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning och konflikt med lånevillkor. Under 2015 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor. Genomsnittlig löptid på totala låneramar var 2,4 (3,4) år vid årets utgång vilket är i enlighet med fastslagen policy. Per 31 december 2015 uppgick Bolidens betalningsberedskap till 6 514 (5 847) MSEK, bestående av likvida medel och outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år. Boliden har en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens likviditet.
Kredit och motpartsrisk	Kreditrisker i finansiell verksamhet Kredit och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och där med åsamkar koncernen en förlust. Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument.	Bolidens finanspolicy stipulerar kreditbetyg A vid ingång av affär enligt Standard & Poor's samt maximal placering av likvida medel per motpart. Kreditkvalitet och motpartsspridning för deri vaten anses ha varit god under 2015. Två av Bolidens finansiella motparter hade A– respek tive BBB+, och uppfyllde inte finanspolicyns gränsvärden vilket har godkänts av styrelsen. Per den 31 december 2015 uppgick kreditrisken i derivatinstrument till ett marknadsvärde om 264 (406) MSEK, vilket avser de fordringar Boliden har mot externa motparter. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association) vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid specifika omständigheter såsom utebliven betalning. Vid löpande verksamhet nettoredovisar Boliden marknadsvärden i samma valuta med en och samma motpart som har förfall samtidigt och överskjutande belopp betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott avslutas alla utestående förpliktelser som om fattas av ISDA-avtal. I merparten av ISDA-avtalen betalas utestående summa av den motpart
	Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk.	som är skyldig mest. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevak ning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. I övrigt är koncentrationen av kundfordringarna låg och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara mycket god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2015 förekommer endast till begränsade belopp och har historiskt varit obetydliga. Se även not 19 sidan 94, om kundfordringar. Kreditförsäkringar används i vissa fall.
Risk management och försäkring	Risken för skador som orsakar ekonomisk förlust.	Risk Managementfunktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skade förebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.
Finansiell rapportering	Risk för felaktig finansiell och opera tionell rapportering.	Boliden har en väl fungerande internkontrollstruktur. Kontrollfunktioner finns såväl lokalt på enheter som på affärsområden och huvudkontor. Alla arbetar inom ett koncern gemensamt internkontrollramverk avseende finansiell rapportering, baserat på COSO. Årligen testas kontroller inom ramverket såväl internt som av externa revisorer. De interna testerna har även lett till kunskaps och erfarenhetsöverföring mellan avdelningar och enheter. Den operationella rapporteringen följs upp och kontrolleras av koncernens controller funktion, vilken har ett nära samarbete med de lokala enheterna och affärsområdena.
ÖVRIGA RISKER
Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Legala risker	Boliden bedriver en omfattande verk samhet och kan i samband därmed bli involverad i tvister och rättsliga processer. Vidare är Bolidens olika verksamheter i stor utsträckning tillståndspliktiga och föremål för om fattande miljö och annan reglering. Fortsatt verksamhet är i stor ut sträckning beroende av att befintliga tillstånd kan behållas/förnyas och av att nya tillstånd kan erhållas.	Boliden bevakar kontinuerligt rättsutvecklingen inom relevanta områden och implemente rar, följer upp och säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Inom bland annat miljörättens område deltar Boliden aktivt genom medlemskap i bransch och intresseorga nisationer, lobbyverksamhet, föredrag och utbildningsinsatser för beslutsfattare och andra intressegrupper. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 30, sidan 102.
Politiska risker	Politiska beslut kan få effekter i Sverige och de länder där Boliden och Bolidens	Boliden och branschorganisationer är aktiva i lobbyarbete och är ofta remissinstans inför kommande politiska beslut som rör Bolidens verksamhet.

Förtroendeskadliga risker Boliden kan drabbas av förtroendeskadliga händelser då exempelvis leverantörer, kunder och/eller anställda inte uppfyller de krav på miljö, kvalitet, etik etc. som Boliden lever efter.

affärspartners bedriver verksamhet.

Inom ramen för Bolidens CR-arbete genomförs utvärderingar av kunder och leverantörer, Bolidens affärspartners, innan samarbete inleds. Detta görs bland annat genom en så kallad EBPchecklist, Evaluation of Business Partners. Vid behov utförs även revisioner hos kunder och leverantörer för att säkerställa en nivå som ligger inom Bolidens kravbild. Vid avvikelser kan samarbetet avbrytas.

Boliden har en krisledningsgrupp med rutiner för att hantera kriser. Dessa inkluderar intern och extern kommunikation samt juridiskt bistånd.

AV GULD

FRÄMSTA ANVÄNDNINGSOMRÅDET

2015 används till smyckesindustrin 2015

BOLIDENS PRODUKTION AV GULD

GULD I SAMHÄLLET

2015 producerades det 3 kton guld i världens gruvor. Idag bryts det mest guld i Kina, medan Australien och Ryssland slåss om andraplatsen. Inräknat det guld som återvinns är årsproduktionen 4 kton.

Smyckesindustrin är fortsatt den största användaren av guld, men guldets unika egenskaper; hög beständighet, bra ledningsförmåga, resistens mot korrosion och hög temperaturtålighet, gör att metallen är attraktiv för flera industriella applikationer. Guld används inom exempelvis tandvård och elektronik, som mobiler och datorer, samt inom rymd– och läkemedelsindustrierna.

Guld är också attraktivt som investerarobjekt i form av mynt och guldtackor. Mer än en tredjedel av världens samlade guldproduktion förvaras av centralbankerna och en ännu större andel är privat egendom.

Marknaderna för ädelmetaller drivs i hög grad av efterfrågan bland dessa finansiella aktörer och för guld tidvis även av centralbankers agerande.

GULD FRÅN BOLIDEN

Boliden har brutit guld i över 90 år. Allt började den 10 december 1924 då guldfebern bröt ut i det som idag är samhället Boliden. Då påträffades den, för den tiden, rikaste malmen i Europa.

Idag bryts guld i Kankbergsgruvan men guld utvinns även från malmer i Bolidenområdets övriga gruvor, samt från Aitik, Kylylahti och Garpenberg. Totalt bröt Bolidens gruvor 4 922 kg guld 2015 och Bolidens smältverk Rönnskär och Harjavalta producerade 17 608 kg ren guldmetall.

Guldets beständighet och höga pris gör det lönsamt att utvinna guld från uttjänta produkter, exempelvis kretskort från datorer och mobiltelefoner. Omkring 30 procent av allt guld som Boliden producerar kommer från återvinning.

Lång erfarenhet, egenutvecklad teknik och stor kapacitet gör att Boliden Rönnskär idag är världsledande i branschen. Smältverket har kapacitet för många olika råvaror, där återvinningsmaterial blir allt viktigare. Huvuddelen av leverantörerna finns i Europa.

Bolagsstyrningsrapport

En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att skapa mervärde för våra aktieägare och för att upprätthålla förtroendet från våra intressenter i vidare bemärkelse.

En grupp i huvudsak svenska institutionella investerare har varit långsiktiga ägare i Boliden sedan vi åternoterades i Sverige för 15 år sedan och under senare år har några stora utländska institutionella ägare tillkommit. Vi har dock ingen tydlig huvudägare och detta sätter ett speciellt krav på styrelsen att "tolka" ägarnas ambitioner.

Vi arbetar i en industri som kännetecknas av hög volatilitet, det vill säga snabba och kraftiga resultatsvängningar både uppåt och nedåt. Det här är något som våra aktieägare måste förstå. Det ställer också stora krav på ledning och styrelse att ge en god och transparent informationsgivning samt att kunna hantera de snabba förändringarna utan att drabbas av vare sig hybris i uppgången eller uppgivenhet i nedgången.

Samtidigt måste styrelse och ledning också hantera stora och långsiktiga investeringsprojekt. Ett exempel på ett sådant projekt är uppskalningen av vår verksamhet i Garpenberg. Beslutet att investera nära 4 MdSEK i detta projekt togs av styrelsen i januari 2011. De nya anläggningarna togs i bruk 2014 och körs i slutet av 2015 med full kapacitet. Den här typen av projekt innehåller naturligtvis en hel del risker, som diskuteras i styrelsen under en förhållandevis lång tid innan beslutet tas, men är avgörande för värdeskapandet i bolaget.

En förutsättning för ett värdeskapande styrelsearbete är även att styrelsen har ett bra grepp om verksamheten och vad som händer i omvärlden. Detta får vi bland annat genom månadsrapporter och ett väl strukturerat styrelsematerial. Vi besöker också varje år normalt två av Bolidens verksamheter för att på plats kunna göra en djupdykning i just den verksamheten och träffa lokal ledning och anställda.

För att säkerställa att styrelsen lägger tillräcklig tid på de mer långsiktiga och strategiska frågorna enas vi varje år om ett antal teman som vi lägger in i vår agenda. I bolagsstyrningsrapporten framgår vilka teman vi behandlade under det gångna året. Några av dem är årligt återkommande. Exempelvis behandlar vi CSR-frågor speciellt vid vårt oktobermöte och ledarskapsutveckling vid vårt decembermöte.

Den utvärdering av styrelsens arbete som vi gjorde under 2015 visar på ett väl fungerande styrelsearbete. Utvärderingen är ett underlag för valberedningens arbete och är för styrelsen ett viktigt instrument i vår strävan att ständigt förbättra vårt arbete.

Februari 2016

Anders Ullberg Styrelsens ordförande

Styrningen av Bolidenkoncernen

Boliden är ett svenskt aktiebolag noterat på NASDAQ Stockholm. Bolidenkoncernen har cirka 4 900 medarbetare och driver gruvor och smältverk i Sverige, Finland, Norge och Irland. Till grund för bolagsstyrningen ligger årsredovisnings- och aktiebolagslagen, NASDAQ Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler.

Utöver regelverken använder Boliden interna styrinstrument som koncernens organisations och verksamhetsfilosofi, New Boliden Way, och Bolidens interna kontrollverktyg, Boliden Internal Control System (BICS), samt policyer inom ett flertal områden, däribland Bolidens uppförandekod som alla medarbetare ska känna till och agera i enlighet med. Vidare arbetar koncernens enheter enligt bland annat ledningssystem för hälsa och säkerhet, miljö, energi och kvalitet.

Några händelser under 2015

Under 2015 genomfördes upprampningen av expansionen av Garpenberg till den planerade kapaciteten om 2,5 Mton malm per år. Arbetet fortskred med integreringen av den under 2014 förvärvade Kylylahti-gruvan i Finland och prospekteringsinsatserna i kringområdena intensifierades. Den nya affärsmodellen för nickelsmältverksamhet i egen regi vid Harjavalta implementerades också framgångsrikt under året. Beslut fattades även om en investering om totalt 90 MEUR i två etapper i ett nytt och mer effektivt svavelsyraverk vid Harjavalta som väntas ge viktiga effektivitets- och miljöförbättringar inom flera områden.

Aktieägare och årsstämma

Bolidens största aktieägare är svenska och utländska fonder och institutioner. Antalet aktieägare i Boliden var vid årsskiftet 71 337 (77 965) och de enskilt största ägarna var Norges Bank Investment

Management, Blackrock Inc, Swedbank Robur fonder och Handelsbanken Fonder. Andelen utländskt ägande fortsatte att öka under året och uppgick vid årsskiftet till cirka 70 (59) procent. Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden finns på sidorna 54 – 55 i årsredovisningen och på Bolidens webbplats.

Bolidens aktieägare utövar sin beslutanderätt genom att lägga fram förslag till samt delta och rösta i de beslut som föreläggs årsstämman och eventuella extra bolagsstämmor. Aktieägare har möjlighet att få ett ärende behandlat på årsstämman om en skriftlig begäran lämnas till styrelsen i föreskriven tid så långt innan stämman att ärendet kan tas in i kallelsen till stämman. Aktieägarna är välkomna att ställa frågor om bolagets angelägenheter till styrelsen och verkställande direktören, revisorn eller utskottsordförandena under bolagsstämman.

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer samt principer för anställnings och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. I förekommande fall beslutar årsstämman även om bolagsordning och val av revisorer.

Årsstämman 2015

Årsstämmorna hålls regelmässigt vid någon av Bolidens anläggningar i Sverige för att ge aktieägarna inblick i verksamheten. I samband med sådana stämmor erbjuds aktieägarna möjlighet till rundturer i Bolidens gruvor, anrikningsverk eller smältverk för att på så sätt få en fördjupad kunskap om de olika verksamheterna och ett tillfälle att träffa Bolidens medarbetare. Årsstämman 2015 hölls den 5 maj i Garpenberg. Vid årsstämman var 109 400 442 aktier representerade av 933 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde 40 procent av det totala antalet aktier. Samtliga styrelseledamöter och ledamöter i koncernledningen samt revisor närvarade vid årsstämman.

Stämman beslutade bland annat om omval av samtliga styrelseledamöter med undantag för Leif Rönnbäck som undanbett sig omval. Till ny ledamot valdes Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötlands län. Anders Ullberg omvaldes som styrelsens ordförande. Några av stämmans övriga beslut var att:

I enlighet med styrelsens förslag dela ut 2,25 SEK per aktie, totalt 615 MSEK.
Till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Ulrika Danielsson (Andra AP-fonden), Lars Erik Forsgårdh, Elisabet Jamal Bergström (Handelsbanken Fonder) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
Besluta om arvoden till styrelsen och utskotten i enlighet med valberedningens förslag, innebärande ett styrelsearvode om 1 300 000 SEK till ordföranden och 480 000 SEK till ledamot som inte är anställd i bolaget, 150 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och 75 000 SEK till vardera av revisionsutskottets två ledamöter samt 50 000 SEK till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.
I enlighet med valberedningens förslag välja Deloitte AB som ny revisor för tiden fram till och med nästa årsstämma samt att besluta att revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.

Årsstämman fattade vidare beslut om att godkänna de föreslagna principerna för ersättning till koncernledningen, innebärande att ersättningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare till 40 – 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga lönen ska inte vara pensionsgrundande.

De av årsstämman 2015 fattade besluten finns antecknade i stämmoprotokollet på Bolidens webbplats där även tidigare års protokoll finns publicerade.

Årsstämman för 2016 kommer att äga rum i Rönnskär, Skellefteå den 3 maj.

Valberedningens arbete

Valberedningen representerar Bolidens aktieägare. Valberedningens uppgift är att utarbeta och lägga fram förslag till beslut som Bolidens aktieägare röstar om vid årsstämman. Förslagen gäller antal och val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, val av samt arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen till nästa årsstämma.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören och möjlighet ges för valberedningen att träffa styrelsens ledamöter. Valberedningen förbereder även val av revisor. Aktieägare kan lämna förslag till valberedningen i enlighet med de instruktioner som finns på Bolidens webbplats.

Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med Bolidens valberedningsinstruktion ska valberedningen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. Ledamöterna i valberedningen får ingen ersättning.

Valberedningens arbete 2015

Vid årsstämman 2015 valdes Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Ulrika Danielsson (Andra AP-fonden), Lars Erik Forsgårdh, Elisabet Jamal Bergström (Handelsbanken Fonder) samt Anders Ullberg (styrelsens ordförande) till ledamöter i valberedningen. I november sammankallade styrelsens ordförande

ledamöterna och Jan Andersson utsågs i samband härmed till valberedningens ordförande. Valberedningens aktuella sammansättning framgår även på Bolidens webbplats. Valberedningen har sammanträtt sammanlagt tre gånger inför årsstämman 2016 och har därutöver haft telefonkontakter och möten med såväl några av styrelsens ledamöter som med verkställande direktören. Dessa kontakter ger valberedningen en bra möjlighet att bilda sig en uppfattning om styrelseordförandens och de enskilda ledamöternas syn på styrelsearbetet, på den exekutiva ledningen samt synen på Bolidens verksamhet och utmaningar de närmaste åren.

Valberedningen eftersträvar en jämn könsfördelning i styrelsen. Parallellt härmed prioriterar valberedningen en mångsidig och bred sammansättning som täcker relevanta områden när det gäller kompetens, erfarenhet och bakgrund. Bolidens verksamhet, utvecklingsskede och framtida inriktning är viktiga kriterier vid utvärderingen av kompetensbehov och analys av optimal sammansättning av styrelsen.

Valberedningens förslag till årsstämman 2016 publiceras i den kommande kallelsen och på Bolidens webbplats.

Styrelsen

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i såväl Bolidens som aktieägarnas bästa intresse. Detta ska göras på ett hållbart sätt med ett väl avvägt risktagande för att säkerställa en långsiktigt positiv utveckling.

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen. Styrelsen, som väljs på ett år i taget, har utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare. Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi och finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Styrelsen uppfyller därmed Kodens krav på oberoende ledamöter. Ledamöterna presenteras på sidorna 68 – 69 och på Bolidens webbplats.

Styrelsen lägger fast bolagets finansiella mål och strategi, tillsätter och utvärderar verkställande direktören och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten, att lagar och regler följs och säkerställer en korrekt och öppen informationsgivning. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande.

Ordföranden leder styrelsens arbete och styrelsemötena och skapar en öppen och konstruktiv dialog. Till ordförandens uppgifter hör vidare att följa och utvärdera enskilda ledamöters kompetens, arbete och bidrag till styrelsen. En viktig del i ordförandens arbete är att följa verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsens ordförande agerar som diskussionspart och stöd till verkställande direktören samt säkerställer att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar genomförs och efterlevs. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna en vecka före varje styrelsemöte. Den närmare arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av en instruktion till verkställande direktören som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte.

Styrelsens arbete under 2015

Styrelsen har under 2015 haft sex styrelsemöten inklusive ett konstituerande styrelsemöte. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten per år på Bolidens operativa enheter. Under 2015 besökte styrelsen Garpenberg i maj och Aitik i december.

Styrelsen får genom månadsrapporter och vid styrelsemöten löpande information om såväl Bolidens affärsmässiga och

STYRELSENS ARBETE 2015

Återkommande ärenden: Hållbarhetsoch säkerhetsfrågor, genomgång av verksamheten, investeringar, efterkalkyler och temapunkter. Nedan listas huvudsakliga ärenden på årets styrelsemöten:

Februari: Genomgång bokslutskommuniké, årsredovisning, revisionsrapport och ärenden till årsstämman. Fyndighetsutveckling, konkurrentjämförelser, och energiförsörjning.

Maj: Kvartalsrapport första kvartalet. Genomgång av inköpsfrågor, kostnadsutveckling och bearbetningskoncession Laver samt möte mellan styrelse och revisorer utan ledningens närvaro. Årsstämma och konstituerande styrelsemöte.

Juli: Kvartalsrapport andra kvartalet. Genomgång av revisionsrapport, strategisk inriktning och konkurrentjämförelse Smältverk, synergieffekter Smältverk och Gruvor, åtgärdsprogram Rönnskär, e-material och marknad för nickel.

Oktober: Kvartalsrapport tredje kvartalet. Översyn av Kinas utveckling och andra tillväxtmarknader efter Kina. Genomgång av förvärvsmöjligheter, Bolidenområdet och Rönnskärs slagghantering, strategisk inriktning Gruvor, kostnadsbesparingar inköp, operativa risker, status tvister och uppföljning av New Boliden Way och Corporate Responsibility (CR).

December: Genomgång av strategi, budget och affärsplan. Ledarskapsutveckling, ledar- och styrelseutvärdering, marknad för guld och investering i svavelsyraverk i Harjavalta.

finansiella utveckling som uppdateringar om Bolidens uppfyllelse av hållbarhetsmålen. Varje styrelsemöte inleds med en genomgång av verksamheten och av aktuellt säkerhetsläge och hållbarhetsfrågor.

I tillägg till dessa och andra verksamhetsrelaterade frågor fastställer styrelsen i början av varje år ett antal teman som särskilt ska behandlas i syfte att ge ökad förståelse för Bolidens möjligheter och utmaningar i ett bredare perspektiv. I enlighet härmed har styrelsen under året diskuterat bland annat Bolidens konkurrensposition, metallmarknadernas globala utveckling, beredskap för svårare marknadsförhållanden, åtgärder för att motverka kostnadsökningar, prospektering, förvärv och CSR-frågor i gruvbranschen. Förändringen i affärsmodellen för nickelsmältning vid Boliden Harjavalta i Finland samt den framtida expansionen av Aitik från 36 till 45 Mton malm i årstakt har varit i fokus. Tidigare beslutade och under 2015 genomförda expansionsprojekt som Garpenberg, silverutvinning i Kokkola och byggande av djupförvar i Rönnskär har varit föremål för kontinuerlig bevakning och uppföljning, liksom den pågående åtgärdsplanen för att uppnå processtabilitet och kostnadseffektivitet på smältverket i Rönnskär.

Med anledning av trendbrottet i utvecklingen av olycksfallsfrekvensen som inträffade under 2013 har arbetet med att förbättra och koordinera säkerhetsfrågorna varit föremål för fortsatt bevakning och uppföljning i styrelsen.

Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor viktiga frågor för bolaget och dess styrelse och föremål för återkommande diskussioner. Ett härtill gränsande område, CSR och affärsetikrelaterade frågor, har också ägnats uppmärksamhet.

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen under ordförandens ledning, eller med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2015 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion, där styrelsen diskuterade slutsatser av utvärderingen.

Styrelsens utskott

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras men styrelsen kan inom sig inrätta utskott som bereder frågor inom sina respektive områden. I enlighet härmed har liksom tidigare år styrelsen inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott under 2015. Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman och arbetet styrs av utskottens arbetsordning och instruktion.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet förbereder vissa frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena internkontroll och redovisning samt att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering. Boliden har en internkontrollfunktion som bland annat arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet arbetar även med upphandling av tjänster, utöver revision, från bolagets revisorer samt på uppdrag av valberedningen även av revisionstjänster. Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Tom Erixon och Anders Ullberg. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomi och redovisningsfrågor, se styrelsens uppdrag och tidigare erfarenheter på sidorna 68 – 69. På mötena deltar dessutom Bolidens ekonomi och finansdirektör samt chefen för intern kontroll. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2015. Under året ägnades särskild uppmärksamhet åt internkontroll och IT-säkerhet samt förslaget av val av nya revisorer. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag till ersättningsprinciper för verkställande direktören och koncernledningen som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats. En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 3, sidorna 85 – 86.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, även utskottets ordförande, och Staffan Bohman. Utskottet har under året haft två möten samt därutöver ett antal telefonkontakter.

VD och koncernledning

Verkställande direktören har det yttersta ansvararet för att den strategiska inriktningen och att styrelsens beslut implementeras och följs samt att riskhantering, styrning, system, organisation och processer är tillfredsställande. I sitt arbete stöds verkställande direktören av

koncernens ledningsgrupp som utöver verkställande direktören består av cheferna för Bolidens två affärsområden Gruvor, respektive Smältverk, ekonomi och finansdirektören samt direktören för Corporate Responsibility (CR). Koncernledningen sammanträder regelmässigt en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut. De av styrelsen behandlade områdena har i stor utsträckning speglat ledningens arbete under året. Två gånger om året träffas också ledningen för några heldagar med fokus på strategi. Koncernledningen, tillsammans med ledningen för respektive affärsområde träffas dessutom sex gånger om året för genomgång av affärsområdesspecifika frågor inklusive budget och verksamhetsgenomgång. För större projekt bildas särskilda styrgrupper tillsammans med projektledare och övriga intressenter som träffas regelbundet. Vidare träffar koncernledningen bolagets arbetstagarledamöter och suppleanter inför varje styrelsemöte där styrelseagendan och andra aktuella frågor diskuteras. Bolagets högre chefer och specialister träffas på en årlig ledningskonferens för att diskutera, skapa samsyn och uppnå en bred förankring i viktiga frågor. En presentation av koncernledningen finns på sidan 70.

Affärsstyrning

Styrning från styrelsen sker via verkställande direktören och koncernledningen till de operativa enheterna. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av Bolidens styrdokument, budget och strategisk plan. Styrdokumenten finns tillgängliga på Bolidens interna webbplats och utgör det interna ramverket som krävs för en effektiv styrning. Till dessa dokument hör

bland annat Finanspolicy, Uppförandekod, Antikorruptionspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy, Hälso- och Säkerhetspolicy och dokumentation kring delegering och beslutsfattande.

Styrning av Bolidens hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor är en given del av Bolidens verksamhet och arbetet drivs med utgångspunkt i de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Hållbarhetsfrågor tas upp på varje ledningsgrupps- och styrelsemöte och på lokala ledningsgruppsmöten. En person i koncernledningen är dedikerad till frågor inom CR. Det dagliga ansvaret är decentraliserat till respektive enhet. Centrala funktioner för hållbarhet, miljö, energi och HR följer upp enheternas arbete och ansvarar för att skapa struktur och inriktning för arbetet. För att driva kunskapsutbyte och utveckling finns nätverk inom respektive funktion.

De hållbarhetsfrågor som Boliden har identifierat som mest väsentliga är kopplade till Bolidens budget och strategi. Faktorer som ligger till grund för prioritering är Bolidens verksamheters påverkan på människa och miljö, hur arbete med frågorna kan stödja verksamheten, förväntningar från interna och externa intressenter, risker och möjligheter, omvärldsfaktorer och tillämpliga regelverk. Vilka utmaningar som ska prioriterats förändras över tid och därför sker en regelbunden översyn, vanligtvis en gång per år. Det åligger olika ansvariga inom koncernen att sätta lokala mål inom de övergripande frågorna. Boliden satte under 2013 nya mål inom hållbarhetsområdet som ska gälla fram till och med 2018, se sidorna 8 – 9 i årsredovisningen.

Bolidens långsiktiga säkerhetsarbete har under flera år gett goda resultat och visat en stadigt nedåtgående olycksfallstrend. På senare tid har dock trenden varit negativ

Boliden Årsredovisning 2015 Bolagsstyrningsrapport 67

varför hög prioritet har satts på åtgärder för att på sikt uppnå Bolidens vision om en verksamhet fri från olyckor. Efter att ha analyserat läge och orsaker till trendbrottet och lämpliga insatser, fortsatte arbetet under 2015 med ett flertal nya initiativ. En säkerhetsansvarig på koncernnivå med särskilt samordningsansvar har utarbetat konkreta, väl definierade och tidssatta säkerhetsmål samt åtgärder som behöver vidtas för att nå dessa mål. Ett av verktygen är projektet "BSafe" som innefattar enskilda samtal och uppföljning med samtliga medarbetare för att höja medvetenheten om vikten av säkerhet och förstärka säkerhetskulturen. Under 2015 fortsatte arbetet med att rulla ut BSafe i hela koncernen. Projektet syftar till att åstadkomma en attitydförändring när det gäller säkerhetstänkande i det dagliga arbetet. Avsteg från säkerhetsföreskrifter kan aldrig accepteras för att ge kortsiktiga tids-, produktions- eller andra förmodade vinster eller fördelar. Olyckor analyseras och följs upp för att undvika att de inträffar igen. Satsningarna med förstärkt säkerhetsfokus inkluderar Bolidens leverantörer, entreprenörer och andra som utför arbete inom Bolidens verksamheter. Höga krav ställs på dessa affärspartners när det gäller respekt för, och efterlevnad av, tillämpliga säkerhetsföreskrifter och regler. Affärspartners granskas, väljs och utvärderas utifrån bland annat dessa aspekter.

Med hänsyn till verksamhetens natur är ändamålsenliga och effektiva tillståndsprocesser och rimliga verksamhetsvillkor viktiga frågor för bolaget. Boliden arbetar aktivt i branschorganisationer med att bevaka och främja gruvnäringens intressen.

Bolidens GRI-index med tillhörande information i årsredovisning och separat GRI-rapport är sedan 2013 föremål för extern granskning av revisorer. Granskningen syftar bland annat till att understryka hållbarhetsarbetet och ytterligare

förstärka förtroendet hos marknaden och övriga intressenter avseende detta arbete.

Frågor om affärsetik och konkurrensrätt är ständigt aktuella och något som bolaget arbetar aktivt med. Under året har Boliden fokuserat särskilt på konkurrensrättsfrågor och har implementerat nya policies och riktlinjer på området. Utbildning har genomförts dels i elektronisk form i januari 2016 och kommer följas upp av ett seminarium för berörda medarbetare. Boliden har en whistleblowerfunktion för att underlätta rapportering av misstänkta fall av oegentligheter.

Revisorer

Den externa revisorn är en oberoende granskare av Bolidens räkenskaper för att säkerställa att dessa ger en korrekt, rättvisande och fullständig bild av bolagets ställning och resultat. Revisorn granskar också styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och redovisar sina iakttagelser för styrelsen utan ledningens närvaro. Under 2015 har revisorn varit i kontakt med koncernledningen i samband med revisioner eller uppkomna frågeställningar. Revisorn deltar regelmässigt på revisionsutskottets möten och har träffat styrelsen 2 gånger under 2015. Revisorn rapporterar vidare till aktieägarna på årsstämman.

Vid årsstämman 2015 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till revisorer intill slutet av årsstämman 2016. Auktoriserade revisorn Jan Berntsson är huvudansvarig revisor. Han är partner och Vd för Deloitte Sverige och har revisionsuppdrag för bl.a. Atlas Copco och Kinnevik. Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning fram till slutet av årsstämman 2016. Information om ersättning under 2015 finns i not 4, sidan 87.

STYRELSEN

Namn	Anders Ullberg styrelseordförande		Marie Berglund ledamot	Staffan Bohman ledamot	Tom Erixon ledamot
Befattning	–		Vice President Råvaruförsörjning och Miljö, NCC Industry.	–	VD och koncernchef Alfa Laval.
Utbildning	Civilekonom		Biolog, M. Sc.	Civilekonom	Jur. kand., MBA.
Invald	2005		2003	2007	2013
Född	1946		1958	1949	1960
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i Eneqvist Reporting Advisory Group.	Consulting, Natur&Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrel seledamot i European Financial	Styrelseordförande Eurocon Consulting. Styrelseledamot i Baltic Sea 2020, Bottenhavets vattendelegation och Insyns rådet för länsstyrelsen i Västernorrland.	Styrelseordförande i Höganäs, Cibes LiftGroup. Vice ordförande i Rezidor Hotel Group och SNS förtroenderåd. Styrelseledamot i Atlas Copco, Ratos, Upplands Motor Holding och Kollegiet för svensk bolagsstyrning.	Styrelseledamot i Jernkontoret, Stål & Metall och i Chinsay.
Tidigare befattningar	i SSAB.	Ekonomidirektör i Svenska Varv. Ekonomi och finansdirektör, vice VD samt VD och koncernchef	Koncernekolog i tidigare MoDo koncernen, miljöchef i Botnia banan AB, VD i BioEndev (konsult).	Ekonomidirektör Alfa Laval, VD DeLaval, Gränges och Sapa.	Managing partner Boston Consulting Group, olika ledande befattningar inom Sandvik samt VD och koncernchef Ovako
Antal aktier1)	45 000		1 000	40 000	6 900
Mötesnärvaro	6 av 6		6 av 6	6 av 6	6 av 6
Utskottsarbete (närvaro)	Revisionsutsk. 5 av 5	Ersättningsutsk. 2 av 2	–	Ersättningsutskott 2 av 2	Revisionsutskott 2 av 5
Styrelsearvode, SEK	1 300 000		480 000	480 000	480 000
Utsk.arvode,SEK	75 000	50 000	–	50 000	75 000
Sammanlagt arvode1 425 000			480 000	530 000	555 000
Oberoende från bolaget och bolagsledningen	Ja		Ja	Ja	Ja
Oberoende av större ägare	Ja		Ja	Ja	Ja

Namn	Roland Antonsson arbetstagarrepresentant	Marie Holmberg arbetstagarrepresentant	Kenneth Ståhl arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Ledamot sedan 2012. Suppleant 2009–2012. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben Rönnskär.	Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005–2008. Representant för Sveriges ingenjörer.	Ledamot sedan 2014. Processoperatör. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben, Bergsöe.
Invald	2009	2008	2014
Född	1957	1963	1973
Antal aktier1)	0	50	0
Mötesnärvaro	6 av 6	6 av 6	6 av 6

Introduktion Bolagsstyrning

Boliden Årsredovisning 2015 Bolagsstyrningsrapport 69

Namn	Lennart Evrell ledamot	Michael G:son Löw ledamot	Ulla Litzén ledamot	Elisabeth Nilsson ledamot
Befattning	VD och koncernchef i Boliden.	–	–	Landshövding Östergötlands län
Utbildning	Civilingenjör och ekonom	Civilekonom	Civilekonom, MBA	Bergsingenjör
Invald	2008	2010	2005	2015
Född	1954	1951	1956	1953
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i SveMin och Umeå universitet. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.	Styrelseordförande i RecondOil. Styrelseledamot i Concordia Maritime, Preem, Norstel, Svenskt Näringsliv och Stena Bulk. Vice ordförande i IKEM, SvenskRyska Handelskam maren och Sv. Energiekonomiska För. Ledamot i Chalmers rådgi vande kommitté och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.	Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, Husqvarna och NCC.	Ledamot i Outokumpus styrelse och i Skandias fullmäktige.
Tidigare befattningar	Vd och koncernchef i Sapa och Munters, olika ledande befatt ningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg.	Olika ledande befattningar inom Conoco Inc (1976–2002) i Stockholm, Houston, Köpenhamn, Bangkok, Prag, London. VD och koncernchef Preem (2003–2012).	VD för W Capital Management, helägt av Wallenberg stiftelser na. Direktör och medlem av ledningsgruppen Investor. Ansvarig för Core Holdings och VD för Investor Scandinavia.	VD för Jernkontoret samt arbe tat inom SSAB-koncernen bland annat som chef för metallurgin i Oxelösund och som VD för SSAB Merox.
Antal aktier1)	40 235	100	8 400	0
Mötesnärvaro	6 av 6	6 av 6	6 av 6	4 av 4
Utskottsarbete (närvaro)	–	–	Revisionsutskott 5 av 5
Styrelsearvode, SEK	–	480 000	480 000	480 000
Utsk.arvode,SEK	–	–	150 000
Sammanlagt arvode–		480 000	630 000	480 000
Oberoende från bolaget och bolagsledningen	Nej	Ja	Ja	Ja
Oberoende av större ägare	Ja	Ja	Ja	Ja

Namn	Peter Baltzari arbetstagarrepresentant	Lars Engström arbetstagarrepresentant	Ola Holmström arbetstagarrepresentant
Uppdrag	Suppleant sedan 2014. Representant i Bolidens koncernråd och Vinstandels stiftelsen.	Suppleant sedan 2015. Representant för Unionen. Vice ordförande i Unionen klubben vid Bolidenkontoret. Ledamot i Bolidens Privattjänste mannakartell och ledamot i Bolidens Koncernråd.	Suppleant sedan 2012. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben Kristineberg. Vice ordförande i Bolidens koncernråd och Bolidens Works council.
Invald	2014	2015	2012
Född	1953	1966	1965
Antal aktier1)	1 424	174	170
Mötesnärvaro	6 av 6	3 av 3	6 av 6

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2015.

70 Bolagsstyrningsrapport Boliden Årsredovisning 2015

KONCERNLEDNING

Namn	Lennart Evrell	Kerstin Konradsson	Mikael Staffas
Befattning	VD och koncernchef i Boliden	Direktör – Affärsområde Smältverk	Ekonomi och finansdirektör t.o.m. mars 2016, Direktör Affärsområde Gruvor fr.o.m. november 2015
Utbildning	Civilingenjör, ekonom	Bergsingenjör	Civilingenjör, MBA
Anställd	2007	2012	2011
Född	1954	1967	1965
Övriga uppdrag	Styrelseordförande i SveMin och Umeå Universitet. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv och Industri arbetsgivarna	Styrelseledamot i Swerea Mefos.	Styrelseledamot SJ.
Tidigare befattningar	Vd och koncernchef i Sapa och Munters, samt i olika ledande befatt ningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg.	Affärsområdeschef och VD inom Åkerskoncernen samt i olika ledande befattningar inom SSAB.	Ekonomi och finansdirektör Södra Skogsägarna, Partner McKinsey & Co.
Antal aktier1)	40 235	2 000	4 700

Namn	Thomas Söderqvist	Håkan Gabrielsson
Befattning	Direktör – Corporate Responsibility	Ekonomi- och finansdirektör fr.o.m. april 2016
Utbildning	Bergsskolan i Filipstad	Civilekonom
Anställd	2012	2009–2011, april 2016
Född	1957	1967
Övriga uppdrag	–	–
Tidigare befattningar	Områdeschef Bolidenområdet samt olika ledande befattningar inom Sandvik.	Ekonomi och finansdirektör Fagerhult, Director Group Controlling Boliden samt olika befattningar på Sapa, Ericsson och Electrolux.
Antal aktier1)	0	0

1) Eget och närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2015.

Introduktion Bolagsstyrning

Boliden Årsredovisning 2015 Bolagsstyrningsrapport 71

Styrelsens rapport om intern kontroll Bolidens matris för intern kontroll

Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, lagar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Funktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten i frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sin verksamhet under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter. För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Boliden finns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way som bland annat innefattar uppförandekod, besluts och attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Boliden har ett enhetligt och standardiserat internkontrollramverk, Boliden Internal Control System (BICS).

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Risker i de olika redovisningsoch rapporteringsprocesserna identifieras, analyseras och dokumenteras i BICS.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2015 fortsatte arbetet med dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen i BICS. För varje identifierad risk dokumenteras de kontroller som hanterar risken.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings och redovisningsprinciper sker via epost samt vid de regelbundet återkommande finansoch controllerträffarna. Extern kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen. Sedan 2009 sker årlig testning av dokumenterade kontroller inom ramen för BICS, såväl av interna resurser som externa revisorer. Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 5560514142

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015 på sidorna 62–71 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 11 februari 2016

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Kontrollaktivitet	Ansvarig	Uppföljning
Efterlevnad av Bolidens redovisningsmanual	Koncernredovisning / Controlleravdelning	Koncernledning
Kontroll av konsoliderat resultat	Koncernredovisning / Controlleravdelning	Koncernledning
Analys och uppföljning	Affärsområden / Controlleravdelning	Koncernledning
Budget och prognoser	Affärsområden / Controlleravdelning	Koncernledning
Kontroll korrekt finansiell rapportering	Operativa enheter	Koncernredovisning / Internkontroll
Skattekontroll	Operativa enheter	Koncernskattechef

Finansiella rapporter

INNEHÅLL

Koncernen	Koncernens resultaträkning	73
	Koncernens rapport över totalresultatet Koncernens balansräkning	73 74
	Koncernens förändringar i eget kapital	75
	Koncernens kassaflödesanalys	76
Moderbolaget	Moderbolagets resultaträkning	77
	Moderbolagets balansräkning Moderbolagets förändringar i eget kapital	77 77
	Moderbolagets kassaflödesanalys	77
Noter	Not 01: Väsentliga redovisnings och värderingsprinciper	78
	Not 02: Information per segment och geografisk marknad	84
	Not 03: Anställda och personalkostnader	85
	Not 04: Arvode och kostnadsersättning
	till revisorer	87
	Not 05: Väsentliga kostnadsslag	87
	Not 06: Övriga rörelseintäkter	87
	Not 07: Finansiella intäkter	87
	Not 08: Finansiella kostnader	87
	Not 09: Statliga stöd	87
	Not 10: Tilläggsinformation till kassaflödesanalys 87
	Not 11: Rörelseförvärv	88
	Not 12: Immateriella anläggningstillgångar	89
	Not 13: Materiella anläggningstillgångar	90
	Not 14: Leasingavgifter	91
	Not 15: Andelar i koncernbolag	92
	Not 16: Andelar i intresseföretag	92
	Not 17: Skatter	93
	Not 18: Varulager	94
	Not 19: Kundfordringar	94
	Not 20: Övriga kortfristiga fordringar	94
	Not 21: Närstående	94
	Not 22: Eget kapital	94
	Not 23: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	95
	Not 24: Övriga avsättningar	98
	Not 25: Riskupplysningar	98
	Not 26: Finansiella skulder och förfallostruktur	99
	Not 27: Finansiella derivatinstrument	100
	Not 28: Övriga kortfristiga skulder	100
	Not 29: Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori	101
	Not 30: Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	102
	Not 31: Händelser efter 31 december 2015	102
Övrigt	Förslag till vinstdisposition	103
	Revisionsberättelse	104
	Revisorns rapport över hållbarhetsredovisning	105

Boliden Årsredovisning 2015

Koncernens resultaträkning

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
Försäljningsintäkter	2	40 242	36 891
Kostnad för sålda varor	5	–35 353	–32 905
Bruttoresultat		4 890	3 986
Försäljningskostnader	5	–361	–341
Administrationskostnader	4, 5	–569	–539
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	–496	–395
Övriga rörelseintäkter	6	162	102
Övriga rörelsekostnader		–41	–58
Resultatandelar i intressebolag	16	5	3
Rörelseresultat	2–6, 9, 11–14	3 590	2 759
Finansiella intäkter	7	4	3
Finansiella kostnader	8	–238	–291
Resultat efter finansiella poster		3 356	2 471
Skatter	17	–715	–572
Årets resultat		2 641	1 899
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 640	1 898
Innehav utan bestämmande inflytande		1	2
Resultat per aktie, SEK	22	9,65	6,94
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

Koncernens rapport över totalresultatet

Belopp i MSEK	2015	2014
Årets resultat	2 641	1 899
Övrigt totalresultat
Poster som kommer att omklassificeras till resultatet
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument	0	–229
Skatteeffekt på derivatinstrument	1	50
Överföringar till resultaträkningen	6	–33
Skatt på överföringar till resultaträkningen	–1	7
	6	–204
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter	–378	277
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	48	–362
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument	–11	80
	–340	–4
Summa poster som kommer att omklassificeras till resultatet	–335	–208
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	189	–399
Skatt hänförligt till poster som inte återförs till periodens resultat	–47	96
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet	143	–303
Summa övrigt totalresultat	–192	–510
Årets totalresultat	2 449	1 389
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	2 448	1 387
Innehav utan bestämmande inflytande	1	2

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12	3 366	3 516
Materiella anläggningstillgångar	13
Byggnader och mark		4 539	4 677
Tillredningar		5 998	6 160
Maskiner och andra tekniska anläggningar		15 923	17 021
Inventarier, verktyg och installationer		229	288
Pågående nyanläggningar		1 684	476
		28 372	28 623

Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	16	22	19
Andra aktier och andelar	29	26	26
Uppskjutna skattefordringar	17	23	17
Långfristiga fordringar		111	94
		182	156
Summa anläggningstillgångar		31 920	32 295
Omsättningstillgångar
Varulager	18	7 748	7 885
Kundfordringar	19, 29	1 236	1 344
Skattefordringar		58	92
Räntebärande fordringar	29	2	3

Derivatinstrument	27, 29	264	406
Övriga kortfristiga fordringar	20	871	976
Likvida medel	10, 29	923	865
Summa omsättningstillgångar		11 102	11 570
SUMMA TILLGÅNGAR		43 022	43 865
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		5 940	5 940
Omräkningsreserv		–418	–78
Säkringsreserv		68	63
Förmånsbestämda pensionsplaner		–602	–745
Balanserat resultat		20 234	18 209
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		25 801	23 968

Innehav utan bestämmande inflytande		6	7
Summa eget kapital		25 807	23 974
Långfristiga skulder
Avsättningar för pensioner	23	1 075	1 468
Övriga avsättningar	24	1 784	1 875
Uppskjutna skatteskulder	17	2 965	2 862
Skulder till kreditinstitut	26, 29	2 484	4 819
Derivatinstrument	26, 27, 29	20	24
Övriga räntebärande skulder	26, 27, 29	11	19
Summa långfristiga skulder		8 339	11 067

Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	26, 29	3 178	2 845
Övriga räntebärande skulder	26, 29	4	0
Leverantörsskulder	26, 29	3 142	3 764
Övriga avsättningar	24	197	244
Aktuella skatteskulder		613	77
Derivatinstrument	26, 27, 29	302	401
Övriga kortfristiga skulder	28	1 439	1 493
Summa kortfristiga skulder		8 875	8 823
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		43 022	43 865

Ställda säkerheter	30
Eventualförpliktelser	30

Koncernen 75

Boliden Årsredovisning 2015

Koncernens förändringar i eget kapital

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Belopp i MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings reserv	Förmåns bestämda pensions planer	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
	22
Ingående eget kapital 2014-01-01		579	5 941	–74	267	–442	16 788	23 059	16	23 075
Årets resultat		–	–	–	–		1 898	1 898	2	1 899
Övrigt totalresultat		–	–	–4	–204	–303	–	–510	–	–510
Årets totalresultat		–	–	–4	–204	–303	1 898	1 387	2	1 389
Förändring innehav utan bestämmande inflytande		–	–1	–	–	–	–	–	–10	–10
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–	–479	–479	–	–479
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	–1	–1
Utgående eget kapital 2014-12-31		579	5 940	–78	63	–745	18 209	23 968	7	23 974

Ingående eget kapital 2015-01-01		579	5 940	–78	63	–745	18 209	23 968	7	23 974
Årets resultat		–	–	–			2 640	2 640	1	2 641
Övrigt totalresultat		–	–	–340	6	143	–	–192	–	–192
Årets totalresultat		–	–	–340	6	143	2 640	2 448	1	2 449
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–		–615	–615	–	–615
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–		–	–	–1	–1
Utgående eget kapital 2015-12-31		579	5 940	–418	68	–602	20 234	25 801	6	25 807

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i form av lån i den utländska valutan. Kursdifferensen på upptagna lån, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Nettoskuld, MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Skulder till kreditinstitut	5 662	7 664
Övriga räntebärande skulder	15	19
Pensionsskulder	1 075	1 468
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–2	–3
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och bank tillgodohavanden	–923	–865
	5 827	8 283

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Omvärderingar av pensionsförpliktelser redovisas i övrigt totalresultat.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

Sysselsatt kapital, MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Immateriella tillgångar	3 366	3 516
Materiella tillgångar	28 372	28 623
Andelar i intressebolag	22	19
Andra aktier och andelar	26	26
Varulager	7 748	7 885
Kundfordringar	1 236	1 344
Övriga fordringar	1 246	1 476
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–1 981	–2 119
Leverantörsskulder	–3 142	–3 764
Övriga icke räntebärande skulder	–1 761	–1 918
	35 131	35 087

Koncernens kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	Not	2015	2014
	10
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		3 356	2 471
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	12, 13	3 522	3 277
Avsättningar		–185	–12
Omvärdering av processlager		420	–154
Omräkningsdifferenser och övrigt		122	–39
Betald skatt		–272	–242
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital		6 963	5 301
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–342	381
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		179	–425
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–572	533
Övrigt		7	–
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet		–728	488
Kassaflöde från den löpande verksamheten		6 235	5 789
Investeringsverksamheten
Rörelseförvärv	11	–	–718
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	12	–19	–9
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	13	-3 628	–3 482
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		0	3
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		–23	–1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–3 670	–4 206
Fritt kassaflöde		2 565	1 583
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–615	–479
Upptagna lån		5 412	11 969
Amortering av låneskulder		–7 300	–12 844
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–2 503	–1 355

Årets kassaflöde		63	228
Likvida medel vid årets början		865	611


Förvärvade likvida medel Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut	10	– –5 923	23 3 865

Boliden Årsredovisning 2015

Moderbolagets resultaträkning

Belopp i MSEK	2015	2014
Utdelningar från dotterbolag 15	–	464
Nedskrivning andelar i koncernföretag	–	–12
Resultat efter finansiella poster	–	451
Skatter	–	–
Årets resultat	–	451

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

Moderbolagets balansräkning

Belopp i MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	15	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		5	5
Långfristiga fordringar på koncernföretag		8 223	8 838
Summa anläggningstillgångar		12 139	12 754

Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
på koncernföretag		2 154	2 514
Summa omsättningstillgångar		2 154	2 514
SUMMA TILLGÅNGAR		14 294	15 269

EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		5 809	5 973
Årets resultat		–	451
		5 809	6 424
Summa eget kapital		11 640	12 255

Skulder
Långfristiga skulder till kreditinstitut	26	500	500
Kortfristiga skulder
till kreditinstitut	26	2 154	2 514
Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL		2 654	3 014
OCH SKULDER		14 294	15 269

Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser	30	5 810	8 084

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2014-01-01	579	5 252	6 451	12 282
Utdelning	–	–	–479	–479
Årets resultat	–	–	451	451
Utgående eget kapital 2014-12-31	579	5 252	6 424	12 255
Ingående eget kapital 2015-01-01	579	5 252	6 424	12 255
Utdelning	–	–	–615	–615
Årets resultat	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2015-12-31	579	5 252	5 809	11 640

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	2015	2014
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	–	451
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Nedskrivning av andelar i koncernföretag	–	12
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–	464

Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	3 939	10 214
Amortering av låneskulder	–4 300	–10 840
Utdelning	–615	–479
Upptagna lån från koncernbolag	976	641
Kassaflöde från
finansieringsverksamheten	–	–464

Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 01 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är Stockholm med adress Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie
är noterad på NASDAQ Stockholm och ingår i Large Capsegmentet. Bolaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed
förenlig verksamhet.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell 8
Rapporterings rekommendation "RFR 1 Kompletterande redovis-9
ningsregler för koncerner" vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket 10
också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget. I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder 11
(derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligtvärdesäkras. 12
Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell 13
Rapporterings rekommendation "RFR 2 Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper". 14
Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges. 15
Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 11 februari 2016. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer 16
att fastställas av årsstämman den 3 maj 2016. 17
Nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som trätt i kraft under kalenderår 2015 18
IFRIC 21, Avgifter: Tolkning av när en skuld för avgifter såsom skatter eller avgifter som omfattas av IAS 37 ska redovisas (undantaget inkomstskatter, böter eller liknande). Ett förtydligande innebär att en skuld ska redovisas när det finns ett åtagande att erlägga 19
en sådan avgift till följd av en viss händelse. Om händelsen inträffar löpande ska skulden tas upp succesivt. Den påverkar redovisningen 20
endast om en sådan händelse som nämns ovan inte skulle ha skuldförts enligt nuvarande regler, vilket bedöms utgöra undantag. 21

Nya standarder och tolkningar som träder i kraft under kalenderår 2016 eller senare 22

IFRS 9, Finansiella instrument: standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds 2018 eller senare och ersätter då IAS 39. Den är uppdelad i tre delar; klassificering och värdering, säkringsredovis-23 24
ning och nedskrivning. Standarden innebär att finansiella tillgångar ska klassificeras i tre värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via 25
resultaträkningen. Klassificeringen fastställs vid första redovisningstillfället utifrån tillgångens egenskaper och företagets affärsmodell. För finansiella skulder sker inga stora förändringar. 26
IFRS 9 innehåller också ökade krav om upplysningar avseende risk hantering och effekter av säkringsredovisningen. Standarden har 27
kompletterats med regler om nedskrivning av finansiella tillgångar, där modellen baseras på förväntade förluster. Ett samlat ställningstagande avseende hur Bolidens redovisning kommer att påverkas kommer att ske framöver. 28
IFRS 15, Revenue from contracts with customer: standarden träder ikraft den 1 januari 2018 och ersätter nuvarande standarder och tolkningsuttalanden om intäkter. Standarden introducerar en ny intäkts redovisningsmodell för kontrakt med kunder och ska tillämpas på samtliga kontrakt med kunder förutom försäkringsavtal, 29 30
finansiella instrument och leasingkontrakt eftersom det finns separata standarder på dessa områden. Den nya standarden innebär nya utgångspunkter för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med i dag.
De områden som skiljer sig åt jämfört med nuvarande regler är framför allt:
Kontrollbaserad modell för att bedöma när intäkten ska redovisas (överföring av risker och förmåner finns enbart kvar som en indikator på att kontroll kan ha överförts).
Värderingen av intäkten ska baseras på vad säljaren förväntas erhålla snarare än verkligt värde.
Nya regler för hur varor och tjänster i ett kontrakt ska separeras i redovisningen.
Förändrade kriterier för hur intäkten ska redovisas över tiden.
Utgifter för anskaffande av och fullgörande av kontrakt.
Väsentligt utökade upplysningskrav.

IFRS 15 kommer enligt nuvarande bedömning inte att påverka Boliden i någon stor utsträckning.

Redogjorda standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en effekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa dessa standarder när de blir tillämpliga.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisning enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs och skuldbeloppen respektive intäkts och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

I smältverkens processlager och färdigmetallager är det inte enkelt att särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. För att beräkna internvinsten i varulager görs således bedömningar av den interna andelen i processlager och lager av färdigmetall med hjälp av historisk fördelning av avverkat råmaterial.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, livslängd, inflation och andra faktorer och ses över årligen. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. De mest betydande antagandena enligt Boliden avser diskonteringsräntan, löneökningstakt och livslängd för vilka Boliden har valt att redovisa en känslighetsanalys. Bolidens antaganden och känslighetsanalys framgår av not 23 på sidorna 95–98.

Rättsliga tvister

Boliden analyserar och bedömer regelbundet utestående rättsliga tvister med hjälp av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 30, sidan 102, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv och smältverktillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Boliden ser även kontinuerligt över behov avseende stängda gruvor. Se not 13 sidorna 90–91, Materiella anläggningstillgångar och not 24 sidan 98, Övriga avsättningar.

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 79

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser, smält och raffineringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metaller, smältoch raffineringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller, smält- och raffineringslöner samt valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 13 sidorna 90–91, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att den framtida avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Mineralreserver

Bolidens mineralreserver är indelade i kategorierna sannolika eller bevisade. Bedömningen bygger på geologiska mätningar och antaganden som förklaras närmare på sidorna 106–109. Bolidens bedömning av mineralreservernas storlek påverkar årliga avskrivningskostnader samt nedskrivningstest.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har inflytande, exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och kan använda sitt inflytande över företaget till att påverka sin avkastning. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar, som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets netto tillgångar. Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernbolag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernbolagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Intressebolag

Andelar i intressebolag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Koncernens andel i intressebolags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intressebolagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intressebolag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterbolag och andra utlandsverksamheter

Valutan i de primära ekonomiska miljöer i vilka dotterbolagen bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas

för omräkning av resultat och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagskurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser och ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas i övrigt totalresultat.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument, det vill säga finansiella tillgångar och skulder, som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella instrument tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor, affärsdagsredovisning. Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet åtnjutits, förfallit eller överförts till annan motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlats.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp och säljpriser på balansdagen och på en diskontering av beräknade kassaflöden samt inbegriper antagande om risk. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Valutakurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Verkligt värde på kundfordringar och leverantörsskulder anses vara detsamma som det redovisade värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

I de fall värdeförändring inte kan fastställas för finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde redovisas de till de anskaffningsvärden instrumenten hade när de införskaffades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaffningstidpunkten med tillägg för transaktionskostnader.

Boliden lämnar upplysning om samtliga finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassificeras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut har klassificerats som nivå två. Aktier och andelar som inte är noterade har klassificerats som nivå tre. Undantag från klassificering utifrån verkligt värdehierarkin görs för kundfordringar, likvida medel och leverantörsskulder där det redovisade värdet anses vara en lämplig uppskattning av det verkliga värdet.

16 17 18

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Värderingskategori 4

Boliden delar in finansiella instrument i nedanstående värderingskategorier, se även not 29, sidan 101.

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde och för vilka värdeförändringarna redovisas i finansnettot. Derivaten utgörs av valutaterminer och ingår inte i säkringsredovisningen. 6 7

Låne och kundfordringar

I denna kategori ingår finansiella placeringar, fordringar som ej är noterade på en aktiv marknad och likvida medel. Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga 8 9
placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaffningstidpunkten och som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas 10
till upplupet anskaffningsvärde. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller 11
andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar 12
vilka bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. 13
14

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar. 15 16

Derivat som används i säkringsredovisning 17

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring, kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Se not 27, sidan 100, om derivat som används i säkringssyfte. 18 19

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörs-20
skulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut 21
värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen 22
förutom den del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande 23
lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen som övriga finansiella kostnader över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ur-24 25
sprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid. 26

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Kursdifferenser på finansiella tillgångar och skulder inklusive eventuella resultat redovisas bland finansiella poster. Valutakurseffekter på finansiella instrument, som används i kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet, redovisas i övrigt totalresultat med undantag 28 29 30

av eventuella kursdifferenser på valutaswappar i utländsk valuta som redovisas i finansnettot.

Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Se även "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen, sidorna 56-59.

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värde förändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av derivaten som övriga tillgångar och skulder. Del av lager är bindande åtagande och redovisas till marknadsvärde som lagervärde. Det innebär att värdeförändringar för derivat effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat och balansräkningen.

Kassaflödessäkring (prognostiserade flöden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Vad gäller säkring av framtida räntebetalningar används såväl enstaka ränteswappar som flera ränteswappar, så kallad portföljsäkring. En eventuell ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas liksom kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräkningseffekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder regleras under ISDAavtal (International Swaps and Derivatives Association), vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid omständigheter som rör avtalsbrott eller förtida uppsägning. Vid löpande verksamhet tillämpar Boliden kvittning av betalningar på förpliktelser som har förfall samtidigt, i samma valuta, med samma motpart och för samma typ av instrument. Endast överskjutande belopp per instrument och valuta betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott eller vid förtida uppsägning, som kan orsakas av omständigheter inte direkt kopplade till någon motparts försumlighet, kvittas per motpart alla avslutade förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal till en summa som betalas av den motpart som är skyldig mest.

Statliga bidrag och stöd

Med statliga stöd avses subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande. Statliga bidrag hänförliga till tillgångar redovisas genom att bidraget antingen tas upp som en förutbetald intäkt eller reducerar tillgångens redovisade värde.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Definitivfakturering sker när alla ingående parametrar (koncentrat kvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll och metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, vilket normalt är genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning Finansiella rapporter

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen terminssäkra differensen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterial och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkter.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen har fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar. Prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv har balanserats som immateriell tillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter, utsläppsrätter, prospekteringsrättigheter erhållna vid rörelseförvärv samt goodwill som är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar, med undantag av utsläpps- och prospekteringsrättigheter, skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Utsläppsrätter

Bolidenkoncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. Allokering av rätter sker över den europeiska marknaden. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av koldioxid alternativt liknande gas motsvarande ett ton och klassificeras som en immateriell tillgång. Värdering av tilldelade utsläppsrätter sker till anskaffningspriset noll medan värdering av anskaffade rätter uppgår till inköpspris. Vid behov av ytterligare inköp av utsläppsrätter redovisas under innevarande år en immateriell tillgång samt en avsättning till motsvarande belopp. Tillgången skrivs av över årets återstående månader vilket fördelar kostnaden i takt med produktionen. Därmed förbrukas den immateriella anläggningstillgången och avsättningen för gjorda utsläpp regleras. Om skulden att leverera utsläppsrätter överstiger kvarvarande tilldelning av utsläppsrätter omvärderas skulden till marknadsvärde för det antal utsläppsrätter som krävs för att kunna reglera åtagandet på balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling, produktionsförberedande åtgärder samt framtida efterbehandlingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffnings värdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras.

Uppskattade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell tillgång och återställande av plats eller område där

den materiella tillgången finns, så kallade efterbehandlingskostnader, balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade utgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning. Effekter av efterföljande händelser som resulterar i ökade kostnader jämfört med befintlig avsättning diskonteras, aktiveras som anläggningstillgång och ökar avsättningarna samt skrivs av på kvarvarande tillgångs livslängd.

Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifiera den del av en malmkropp där åtkomst förbättras.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga balanserade värden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivning av en tillgång påbörjas när den tas i drift, det vill säga när den befinner sig på plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som var företagsledningens avsikt.

Anläggningar och balanserade värden hänförliga till gråberg skrivs av per omtag och i takt med malmuttag i förhållande till det förväntade malmuttaget för hela omtaget. Anläggningar och balanserade värden som ingår i tillredningar skrivs av enligt en produktionsberoende avskrivningsmetod som utgår från bevisad och sannolik mineralreserv i respektive malmkropp. Avskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och produktionskapacitet är löpande föremål för prövning. Anläggningar som inte är direkt kopplade till produktionskapacitet skrivs av utifrån förväntad livslängd.

Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggnings
tillgångar inklusive framtida efterbehandlingskostnader:
Byggnader 20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar och gråbergsbalansering	I takt med malmuttag
Aktiverade återställningskostnader	Linjärt över förväntad
	livslängd
Processanläggningar	10–25 år
Maskiner	3–10 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill är, tillsammans med immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas att nyttjas i verksamheten med tillägg för nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte

gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Se även avsnittet om Värdering av anläggningstillgångar.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida

leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på

den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar

av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in, först 11

ut-principen och nettoförsäljningsvärdet. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egen-12

tillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvär-13

de och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitivprissättning ännu inte har skett uppskattas anskaffnings-14

värdet till balansdagspriset. Vid definitivprissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värdesäkring. Vid verkligt värdesäkring av gruvkoncentrat redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet. 15 16

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, övrigt totalresultat eller eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen har redovisats. 17 18

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för 19

ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatt beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen. 20

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balans-21

räkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende 22

underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna 23

skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga över-24

skott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. 25

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skatteverk. 27 26

Avsättningar 28

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan antas ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. 29 30

När det uppstår en väsentlig effekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som

förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Avsättningar fördelas mellan en kort och en långfristig del.

Med undantag för pensioner, se separat avsnitt, avser Bolidens avsättningar framförallt efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs. Avsättningar görs även för eventuella inköp av utsläppsrätter samt eventuella ersättningar vid uppsägning som kan utgå när en anställd fått en utfästelse om uppsägning eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. En avsättning och en kostnad redovisas i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, se not 30, sidan 102.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem, i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig till avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. För information om beräkningsparametrar se stycke "uppskattningar och bedömningar pensionsåtaganden" samt not 23 på sidorna 95–98.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettopensionsskulden, såsom aktuariella vinster och/eller förluster samt skillnad mellan avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsräntan, redovisas i övrigt totalresultat. Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Finansieringskostnaden, kostnad för tjänstgöring under innevarande period och eventuellt tidigare perioder, förluster från regleringar samt kostnader för särskild löneskatt redovisas i resultaträkningen. Särskild löneskatt ses som en del av den totala nettopensionsskulden.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslut om utdelningen.

Information per segment och geografisk marknad

Boliden är organiserat i två segment: Affärsområde Smältverk och Affärsområde Gruvor. Affärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) affärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens beståndsdelar via två "Business Area Boards", ett för

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 83

respektive affärsområde, och genom dessa bedöms finansiella resultat i relation till finansiella mål, 3) i affärsplan och budgetprocessen sätts finansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive affärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive affärsområde sker i respektive affärsområdes ledningsgrupp, och 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till affärsområdeschef.

I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Boliden området och Garpenberg, den irländska gruvan Tara samt från och med fjärde kvartalet 2014 den finländska gruvan Kylylahti. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink, koppar och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink och blykoncentrat och Kylylahti producerar koncentrat innehållande koppar, guld, zink och silver. Inom Affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola, i Finland, och Odda, i Norge, kopparsmältverken Rönnskär, i Sverige, och Harjavalta, i Finland samt det svenska blysmältverket Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även av silver i koncentrat, aluminiumfluorid och svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras i enlighet med marknadsmässiga villkor. I kolumnen "övrigt" redovisas koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor. I kolumn "redovisningsprinciper" återfinns poster där redovisningen skiljer sig mellan affärsområden och koncern. Till exempel redovisas marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk, metallprisrisk och ränterisk, under kolumn "redovisningsprinciper" fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen och fördelas på respektive segment.

I not 2 finns information om försäljningsintäkter per segment och geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår under rubrikerna nedan.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten andelar i koncernbolag hos givaren.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagens utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaffningsvärdet (se koncernens redovisningsprinciper).

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter vid förvärv av	1
dotterbolag redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan de i moderbolaget redovisas som del av anskaffningsvärdet.	2
Prövning av värdet på dotterbolag sker när det finns indikation på värdenedgång.	3
	4
	5
	6
	7
	8
	9
	10
	11
	12
	13
	14
	15
	16
	17
	18
	19
	20
	21
	22
	23
	24
	25
	26
	27
	28
	29
	30
	31

Not 02 Information per segment och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidorna 82-83 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

2015-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Redovisnings principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 208	39 019	0	–	–	40 228
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	15	–	–	–	–	15
Interna försäljningsintäkter	8 585	–71	52	–	–8 567	0
Försäljningsintäkter	9 808	38 948	52	–	–8 567	40 242
Resultatandelar i intressebolag	3	1	2	–	–	5
Rörelseresultat	1 429	2 272	–148	–	38	3 590
Finansnetto						–234
Resultat efter finansiella poster						3 356
Skatter						–715
Årets resultat						2 641
Immateriella anläggningstillgångar	378	2 988	0	–	–	3 366
Materiella anläggningstillgångar	19 961	8 318	94	–	–	28 372
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	10	10	29	–	–	48
Varulager	649	7 229	–	–	–130	7 748
Övriga fordringar	1 168	1 836	504	89	–1 114	2 484
Tillgångar i sysselsatt kapital	22 166	20 381	626	89	–1 244	42 018
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	1 468	507	7	–	–	1 981
Övriga skulder	1 422	3 995	600	–	–1 114	4 903
Skulder i sysselsatt kapital	2 890	4 502	607	–	–1 114	6 885
Totalt sysselsatt kapital	19 275	15 878	19	89	–130	35 131
Avskrivningar	2 520	1 002	–	–	–	3 522
Investeringar1)	2 394	1 248	8	–	–	3 650

				Redovisnings
2014-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	920	35 924	0	–	–	36 844
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	47	–	–	–	–	47
Interna försäljningsintäkter	8 351	–30	84	–	–8 405	0
Försäljningsintäkter	9 318	35 894	84	–	–8 405	36 891
Resultatandelar i intressebolag	2	1	–	–	–	3
Rörelseresultat	1 299	1 672	–147	–	–65	2 759
Finansnetto						–287
Resultat efter finansiella poster						2 471
Skatter						–572
Årets resultat						1 899
Immateriella anläggningstillgångar	408	3 107	0	–	–	3 516
Materiella anläggningstillgångar	20 259	8 273	91	–	–	28 623
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstillgångar	7	10	29	–	–	45
Varulager	766	7 286	–	–	–167	7 885
Övriga fordringar	1 081	1 872	404	291	–829	2 820
Tillgångar i sysselsatt kapital	22 521	20 548	524	291	–996	42 888
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	1 559	502	58	–	–	2 119
Övriga skulder	1 347	4 454	724	–	–843	5 682
Skulder i sysselsatt kapital	2 906	4 956	782	–	–843	7 801
Totalt sysselsatt kapital	19 615	15 592	–258	291	–153	35 087
Avskrivningar	2 264	1 012	0	–	–	3 277
Investeringar1)	3 450	768	4	–	–	4 222

²⁸

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

2) Består av orealiserade marknadsvärden hänförliga till kassaflödessäkringar samt mindre justeringar för andra redovisningsprinciper

som endast följs upp på koncernnivå. Då marknadsvärden på kassaflödessäkringar realiseras redovisas de i resultatet för respektive segment.

	Introduktion	Strategi	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
Boliden Årsredovisning 2015						Noter 85

Boliden har tre kunder inom segmentet Smältverk som står för 15 (15), 8 (9) respektive 7 (10) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 4 (4) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även i viss mån till basmetallhandlare och internationella metallager såsom LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2015	2014
Sverige	6 755	5 633
Övriga Norden	5 164	4 360
Tyskland	13 577	13 386
Storbritannien	7 836	6 602
Övriga Europa	6 683	6 661
Nordamerika	0	0
Övriga marknader	227	249
	40 242	36 891

Tillgångar i sysselsatt kapital	2015-12-31	2014-12-31
Sverige	34 803	35 658
Finland	3 822	3 669
Norge	1 473	1 450
Irland	1 901	2 094
Övriga länder	18	18
	42 018	42 889

Investeringar anläggningstillgångar 1)	2015-12-31	2014-12-31
Sverige	2 393	2 769
Finland	700	974
Norge	283	166
Irland	274	313
Övriga länder	0	0
	3 650	4 222

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och finansiell leasing.

Av Bolidens försäljningsintäkter om 40 242 (36 891) MSEK, utgör försäljning av metall 34 162 (32 582) MSEK, försäljning av koncentrat 3 435 (1 678) MSEK och övrigt 2 645 (2 631) MSEK.

Not 03 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1)	2015	varav kvinnor	varav män	2014	varav kvinnor	varav män
Dotterbolag
Sverige	2 937	620	2 317	2 902	613	2 289
Finland	1 035	167	868	1 059	160	899
Norge	289	43	246	282	43	239
Irland	598	30	568	618	29	589
Övriga	20	7	13	20	7	13
Totalt i dotterbolag/koncernen	4 878	867	4 012	4 881	852	4 029
1) Avser heltidsanställda.
Andel kvinnor i styrelse och koncernledning	2015	2014
Styrelse	36%	27%
Koncernledning	20%	20%

Löner, andra ersättningar och	2015		2014
sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterbolag	2 723	757	2 557	885
varav pensionskostnad		(50) 1)		(506)
Koncernen totalt	2 723	757	2 557	885

1) I årets pensionskostnad ingår effekt avseende ändrade pensionsvillkor i Taras förmånsbestämda pensionsplan med +227 MSEK, vilket har reducerat pensionskostnaden, för mer information se not 23 Avsättningar för pensioner och liknande avsättningar.

Löner och andra ersättningar	2015		2014
fördelade per land och mellan styrelse ledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterbolag i Sverige	26	1 509	24	1 415
Dotterbolag utomlands
Finland	6	511	4	449
Norge	3	170	2	163
Irland	5	478	5	483
Övriga	2	13	1	10
Koncernen totalt	42	2 681	37	2 520

Vinstandelssystem

2007 infördes ett vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över åtta procent och maximal vinstandel (30 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är arton procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2015 föreslås en avsättning om 6 390 (0) SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 10 (8) procent, dock villkorat av årsstämmans beslut om utdelning. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

TSEK Styrelsearvode/Grundlön Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 Styrelsen Anders Ullberg, ordförande 1 425 1 325 Marie Berglund 480 460 Staffan Bohman1) 530 510 Ulla Litzén1) 630 610 Michael G:son Löw 480 460 Elisabeth Nilsson 480 – Leif Rönnbäck – 535 Tom Erixon 555 460 Koncernledningen Lennart Evrell, VD 7 002 7 028 1 5643) 04) 183 191 2 237 2 516 Övriga personer i koncernledningen 2) 12 5155) 9 483 1 3183) 1 1534) 481 417 2 819 3 204 11 12 13 14 15 16 9 10

1) Fakturerar helt eller delvis arvodet genom eget bolag, varvid sociala avgifter tillkommer. Kostnadsneutralt för Boliden. 17

2) Totalt 4 personer 2014 och 2015.

3) Beloppen hänförs till 2015 men utbetalas 2016. 18

4) Beloppen hänförs till 2014 men utbetalas 2015.

5) Inkluderar engångskostnad på grund av förändringar i koncernledningen. 19

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För VD baserades rörlig ersättning för 2015 på koncernens avkastning på eget kapital samt en kombination av produktionsvolymer i 21
Garpenberg och olycksfallsutvecklingen inom koncernen. 22
För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2015 till 25–80 procent på finansiella koncernmål och till 20–75 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån. 23

Pensioner 24

VD har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. VDs pensionsålder är 25 26
65 år. Av övriga i koncernledningen har alla premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 30–50 procent av den fasta månadslönen där en av medlemmarna i koncernledningen fram till denna på 27
eget initiativ avslutade sin anställning i september, hade en lösning med extra avsättningar som utgjorde 20 procent av fast grundlön på 2009 års nivå. Pensionsåldern är 65 år. 28
29 30

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från VDs sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från VDs sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport för 2015.

Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till VD och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 87

Not 04 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2015	2014
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	5	–
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	–
Skatterådgivning	0	–
Övriga tjänster	0	–
	5	–
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	–	5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	1
Skatterådgivning	–	–
Övriga tjänster	–	1
	–	7

Not 05 Väsentliga kostnadsslag

	2015	2014
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändring	21 675	19 970
Personalkostnader	3 623	3 557
Energikostnader	2 602	2 480
Övriga externa kostnader	5 357	4 896
Avskrivningar	3 522	3 277
	36 779	34 180

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations- och forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster i resultaträkningen:	2015	2014
Kostnad för sålda varor	3 501	3 257
Försäljningskostnader	0	0
Administrationskostnader	16	16
Forsknings- och utvecklingskostnader	4	3
	3 522	3 277

Not 06 Övriga rörelseintäkter

	2015	2014
Ersättning för slamleveranser	22	20
Hyresintäkter industrifastigheter	20	21
Försäkringsersättningar	4	–
Vinst vid försäljning av anläggningstill
gång	11	–
Övrigt	105	61
	162	102

Not 07 Finansiella intäkter

	2015	2014
Ränteintäkter på likvida medel	1	2
Övrigt	3	1
	4	3

Not 08 Finansiella kostnader

	2015	2014
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	101	128
Räntor valutaterminer	19	9
Räntor på pensionsavsättningar	32	35
Ränta på efterbehandlingsreserv	37	37
Övriga finansiella poster	47	82
	238	291

I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för räntekapitalisering hänförlig till Garpenbergexpansionen med 0 (20) MSEK. Bolidens genomsnittsränta uppgick till 1,47 (1,72) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 09 Statliga stöd

Under 2015 har statliga stöd uppgående till 30 (32) MSEK erhållits och 29 (32) MSEK har redovisats i resultaträkningen. Huvuddelen av stödet har erhållits i Norge som koldioxidkompensation samt för energieffektivisering.

Not 10 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

	2015	2014
Erhållen ränta
Räntor valutaterminer	–	–
Räntor bank	1	1
	1	1
Erlagd ränta
Räntor valutaterminer	–20	–5
Räntor externa lån	–118	–148
	–138	–153
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	923	865
Kortfristiga placeringar	0	0
	923	865

Erlagd ränta i kassaflödesanalysen inkluderar inte räntekapitalisering av expansionsprojekt och upplupna räntekostnader såsom i resultaträkningen. Erlagd ränta för räntekapitalisering redovisas som del av investeringsverksamheten.

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.

Not 11 Rörelseförvärv Förvärv 2014 Den 1 oktober 2014 förvärvade Boliden Mineral AB samtliga aktier i Kuhmo Nickel Ltd och dess dotterbolag med koppargruvan i Kylylahti. Erlagd köpeskilling utgörs av kontant betalning på totalt 718 MSEK. I förvärvet ingår, förutom gruvverksamheten, prospekteringsrättigheter för koppar- och nickelfyndigheter. Prospekteringsområdenas förhållanden påminner om de svenska och flera synergier finns med Bolidens gruv-, metallurgi- och prospekteringsverksamheter. Verkligt värde på prospekteringsrättigheterna var vid förvärvet 177 MSEK efter uppskjuten skatt. Prospekteringsrättigheterna avser till en del tillgångar klassificerade som kända mineraltillgångar och till en del tillgångar klassificerade som s.k. indikerade och antagna mineraltillgångar. I förvärvet ingår också materiella tillgångar som utgörs av befintliga tillgångar i gruvverksamheten. Koncernen har sedan tidigare smältverksenheter i Finland. I och med förvärvet av gruvan i Kylylahti etableras också gruvverksamhet i Finland. De förvärvade enheternas intäkter har för räkenskapsåret 2014 påverkat koncernen med 75 MSEK. Om förvärvet hade skett 1 januari 2014 hade koncernens intäkter påverkats med 493 MSEK. Bolidenkoncernens resultat före skatt har sedan förvärvet den 1 oktober 2014 i stort sett inte påverkats av de förvärvade enheternas resultat. Om förvärvet hade skett 1 januari 2014 hade resultatet påverkats positivt med 83 MSEK. I Bolidenkoncernens administrativa kostnader ingår transaktionskostnader med 5 MSEK avseende rörelseförvärvet. 1 11 2 12 3 4 5 6 7 8 9 10

Rörelseförvärv 1 oktober 2014 Erlagd kontant köpeskilling 718 Summa köpeskilling 718 Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder Verkligt värde Immateriella och materiella anläggningstillgångar 505 Övriga anläggningstillgångar 14 Uppskjutna skattefordringar 18 Varulager 29 Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar 63 Likvida medel 23 Övriga avsättningar –30 Finansiella leasingskulder –18 Övriga kortfristiga skulder –63 Summa identifierbara förvärvade nettotillgångar 541 Övervärde prospekteringsrättigheter 221 Uppskjuten skatt på övervärde –44 Övervärde netto 177 Erlagd köpeskilling –718 Likvida medel i det förvärvade bolaget 23 Transaktionskostnader –5 Förändring av koncernens likvida medel –700

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

	Aktiverade utgifter för utveckling	Patent, licenser och liknande rättigheter	Prospekterings rättigheter	Utsläppsrätter	Goodwill	Summa immateriella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2014-01-01	43	155	–	–	3 008	3 206
Investeringar	4	5	–	–	–	9
Förvärv	82	1	221	–	–	303
Omklassificeringar	–	5	–	–	–	5
Årets omräkningsdifferenser	4	12	11	–	71	98
Utgående balans 2014-12-31	132	178	232	–	3 079	3 621
Ingående balans 2015-01-01	132	178	232	–	3 079	3 621
Investeringar	11	8	–	–	–	19
Avyttringar och utrangeringar	–	–2	–	–	–	–2
Omklassificeringar	–	5	–	–	–	5
Årets omräkningsdifferenser	–3	–8	–9	–	–120	–141
Utgående balans 2015-12-31	140	181	223	–	2 958	3 502
Avskrivningar
Ingående balans 2014-01-01	–6	–70	–	–	–	–76
Årets avskrivningar	–11	–12	–	–	–	–23
Årets omräkningsdifferenser	0	–6	–	–	–	–7
Utgående balans 2014-12-31	–17	–88	–	–	–	–106
Ingående balans 2015-01-01	–17	–88	–	–	–	–106
Årets avskrivningar	–24	–14	–	–	–	–39
Avyttringar och utrangeringar		2	–	–	–	2
Årets omräkningsdifferenser	1	5	–	–	–	5
Utgående balans 2015-12-31	–41	–96	–	–	–	–137
Redovisat värde balansräkningen 2014	116	90	232	–	3 078	3 516
Redovisat värde balansräkningen 2015	100	85	223	–	2 958	3 366
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2014	–11	–12	–	–	–	–23
2015	–24	–14	–	–	–	–39

Goodwill

Den goodwillpost som koncernen innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i huvudsak allokerad till koncernens segment Smältverk. Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 13 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Utsläppsrätter

Eftersom Bolidenkoncernen under året 2015 hade ett överskott av utsläppsrätter har det inte skett någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Redovisning av utsläppsrätter beskrivs i not 1 Väsentliga redovisning- och värderingsprinciper sidan 78.

Prospekteringsrätter

Boliden förvärvade 2014 prospekteringsrättigheterna samt gruvverksamheten i koppargruvan Kylylahti i Finland. I och med detta förvärv erhölls immateriella anläggningstillgångar om 221 MSEK avseende prospekteringsrätter. Ingen avskrivning av dessa sker. Förvärvade prospekteringsrättigheter bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod i och med att det inte finns någon förutsägbar gräns för den tidsperiod under vilken tillgången förväntas generera nettoinbetalningar till Boliden. Nedskrivningsprövning avseende prospekteringsrättigheter utförs i enlighet med IFRS 6 "Prospektering samt utvärdering av mineraltillgångar" vilket innebär att nedskrivningsprövning endast genomförs i det fall det finns en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Tillredningar	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg, installationer	Pågående nyanl. och förskott anläggningstillg.	Summa materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2014-01-01	8 359	9 132	33 970	1 375	638	53 474
Investeringar	115	1 230	1 806	64	267	3 482
Förvärv	91	151	150	–	34	425
Aktiverade återställningskostnader	–	–	358	–	–	358
Avyttringar och utrangeringar	–69	–327	–578	–11	–3	–988
Omklassificeringar	91	291	–1	90	–477	–6
Årets omräkningsdifferenser	133	112	562	–10	17	813
Utgående balans 2014-12-31	8 720	10 588	36 267	1 508	476	57 558
Ingående balans 2015-01-01	8 720	10 588	36 267	1 508	476	57 558
Investeringar	206	923	1 026	4	1 468	3 628
Aktiverade återställningskostnader	27	–	–106	–	–	–80
Avyttringar och utrangeringar	–9	–1	–523	–4	–	–537
Omklassificeringar	17	–	206	–1	–228	–6
Årets omräkningsdifferenser	–178	–82	–567	–126	–32	–986
Utgående balans 2015-12-31	8 784	11 428	36 302	1 380	1 684	59 577
Avskrivningar
Ingående balans 2014-01-01	–3 733	–3 999	–17 202	–1 192	–	–26 126
Årets avskrivningar	–293	–819	–2 096	–46	–	–3 254
Avyttringar och utrangeringar	63	327	571	11	–	972
Omklassificeringar	–	113	–113	–	–	–
Årets omräkningsdifferenser	–80	–50	–407	6	–	–531
Utgående balans 2014-12-31	–4 042	–4 428	–19 246	–1 220	–	–28 935
Ingående balans 2015-01-01	–4 042	–4 428	–19 246	–1 220	–	–28 935
Årets avskrivningar	–326	–1 045	–2 069	–43	–	–3 483
Avyttringar och utrangeringar	8	1	523	4	–	536
Omklassificeringar	–	–	–1	1	–	–
Årets omräkningsdifferenser	114	42	414	107	–	677
Utgående balans 2015-12-31	–4 245	–5 430	–20 379	–1 151	–	–31 205

Redovisat värde Balansräkningen 2014-12-31	4 677	6 160	17 021	288	476	28 623
Redovisat värde Balansräkningen 2015-12-31	4 539	5 998	15 923	229	1 684	28 372
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2014	–293	–819	–2 096	–46	–	–3 254
2015	–326	–1 045	–2 069	–43	–	–3 483

Aktiverade återställningskostnader inkluderar utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats där tillgångarna finns. Ackumulerade aktiverade återställningskostnader uppgår till 1 065 (1 145) MSEK, ackumulerade avskrivningar uppgår till –240 (–188) MSEK. Årets aktiverade återställningskostnader uppgår till –80 (358) MSEK och beror på ändrade bedömningar. Föregående års aktivering var hänförlig till expansionen av Aitikgruvan till 22 23 24

45 Mton malm per år och därtill kopplad förlängd gruvdrift till 2040. Förändringen redovisas i enlighet med IFRIC 1, Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering, återställande och liknande 25

åtgärder. Årets återställningskostnader ingår inte i koncernens nyckeltal för årets investeringar, och har ingen likvid påverkan på koncernens kassaflöde.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar finansiell leasing med 0 (0) MSEK, se även not 14 Leasingavgifter. Samma princip för nyckeltal och kassaflöde, som för årets återställningskostnader, gäller för finansiell leasing.

Vid årets slut finns inga materiella kvarvarande avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar att upplysa om.

	2015-12-31	2014-12-31
Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	34	6,8	37	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	6	4,0	7	4,0
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2011	181	2,5	195	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, färdigställd 2012	11	3,2	12	3,2
Garpenbergs utbyggnad, färdigställd 2014	97	1,7	103	1,7

Introduktion	Strategi	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter
Boliden Årsredovisning 2015					Noter 91

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i att nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva, typiskt inom intervallet 5 till 30 år, samt 10 år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt vilket innebär att smältverks kassaflöden från och med år elva är extrapolerade med år tio som bas och därefter beaktas ingen tillväxt. Eventuella restvärden på anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det diskonterade kassaflödet.

Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell i avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 58). Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser.

De långsiktiga, reala, planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

		2015			2014
	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	6 600 USD/t	80 USD/ton 8,0 Usc/ib	USD/SEK 7,00	6 600 USD/t	70 USD/ton 7,0 Usc/lb	USD/SEK 6,50
Zink	2 300 USD/t	220 USD bas 2 300 USD	USD/NOK 6,30	2 300 USD/t	250 USD bas 2 300 USD	USD/NOK 5,90
Bly	2 300 USD/t	225 USD	EUR/USD 1,25	2 300 USD/t	225 USD	EUR/USD 1,30
Guld	1 200 USD/troz			1 200 USD/troz
Silver	20,0 USD/troz			20,0 USD/troz

Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 10 (10) procent vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Koncernens goodwill är inte allokerad till kassagenererande enhet utan till segment smältverk i enlighet med uppföljning av goodwill. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga.

En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar. En sänkning av samtliga långsiktiga

planeringspriser för metaller med 10 procent skulle inte leda till något nedskrivningsbehov för segment smältverk, men för segment gruvor innebär en sådan sänkning att de bokförda värdena överstiger diskonterade kassaflöden avseende två kassagenererande enheter. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med 10 procent mot samtliga övriga valutor inte heller föranleda något nedskrivningsbehov för varken segment gruvor eller smältverk. Detta förutsätter dock att inga kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. En 10-procentig nedgång i smält- och raffineringslöner för samtliga metaller skulle inte leda till något nedskrivningsbehov i segment smältverk och samma nedgång skulle påverka segment gruvor positivt.

Not 14 Leasingavgifter

Koncernen

Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal	2015	2014
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	21	18
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	16	18
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	20	24
Med förfallotidpunkt senare än fem år	0	1
Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal	2015	2014
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	45	40
Ackumulerade avskrivningar	-25	–21
Utgående värde per 31 december	20	19

De bolag som innehar finansiell leasing är Kylylahti Copper OY samt Kokkolan Teollisuusvesi OY. Kylylahtis leasingavtal avser gruvmaskiner. Kokkolan har ett avtal som avser hyra och förnyande av ett vattenverks automationssystem samt ett som avser användarrättigheter till aktiva kolfilter för jonvattenbytesserie och hushållsvatten.

30 31

Not 15 Andelar i koncernbolag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

		2015-12-31		Bokfört värde
Dotterbolag/Org.nr/Säte	Aktier/andelar	Andel i %	Bokfört värde	2014
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–	–
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland
Kokkolan Teollisuusvesi OY, 2558533-2, Kokkola, Finland
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå
Kuhmo Nickel Ltd, 05311516, London, England
Kylylahti Copper Oy, 1925412-3, Polvijärvi, Finland
Vulcan Exploration BV, 821652345, Amsterdam Zuidoost, Nederländerna
Kuhmo Metals Oy, 1925450-2, Polvijärvi, Finland
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse
			3 911	3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 0 (464) MSEK. Den 1 oktober 2014 förvärvade Boliden Mineral AB samtliga aktier i Kuhmo Nickel Ltd och dess dotterbolag med koppargruvan i Kylylahti. För ytterligare information se not 11.

Not 16 Andelar i intresseföretag

				2015-12-31	2014-12-31
Bokfört värde vid årets början				19	9
Förvärv andelar intresseföretag				–	7
Valutakursdifferens				–1	–
Årets andel i intresseföretags resultat				5	3
Bokfört värde vid årets slut				22	19
	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
KIP Service OY	2240650-3	Kokkola	3 280	46	8
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	8
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare	1 000	50	–
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5
					22

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 93

Not 17 Skatter

Aktuell skattekostnad	2015	2014
Periodens skattekostnad	–656	–311
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	2	–15
	–654	–326
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseende temporära skillnader	–38	–186
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–23	–60
	–61	–246
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–715	–572
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	3 356	2 471
Skatt enligt gällande skattesats	–726	–542
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–4	–17
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	7	1
Marknadsvärdering uppskjutna skattefordringar	6	1
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	2	–15
Totalt redovisad skattekostnad	–715	–572

Skattekostnader utgör 21,3 (23,1) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2015, 21,6 (21,9) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2015-12-31		2014-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	1	–1	–	–	–	–
Byggnader och mark	116	–107	9	88	–106	–18
Maskiner och inventarier	–	–2 714	–2 714	13	–2 588	–2 575
Tillredningar	–	–189	–189	–	–219	–219
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–3	–3	–	–5	–5
Lager	13	–292	–279	–	–374	–374
Långfristiga skulder	253	–1	252	341	–	341
Kortfristiga skulder	1	–19	–18	–	–18	–18
Underskottsavdrag	–	–	–	–	23	23
Summa	384	–3 326	–2 942	442	–3 287	–2 845
Kvittning inom bolag	–361	361	–	–426	426	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	23	–2 965	–2 942	17	–2 862	–2 845

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2015	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	–	–	–	–
Byggnader och mark	–18	36	–	–9	9
Maskiner och inventarier	–2 575	–167	–	28	–2 714
Tillredningar	–219	21	–	9	–189
Övriga materiella anläggningstillgångar	–5	2	–	–	–3
Lager	–374	95	–	–	–279
Långfristiga skulder	341	–26	–57	–6	252
Kortfristiga skulder	–18	1	–1	–	–18
Underskottsavdrag	23	–23	–	–	–
Summa	–2 845	–61	–58	22	–2 942

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2014	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–3	3	–	–	–
Byggnader och mark	–74	58	–	–2	–18
Maskiner och inventarier	–2 413	–147	–	–15	–2 575
Tillredningar	–173	–34	–	–12	–219
Övriga materiella anläggningstillgångar	–5	–	–	–	–5
Lager	–356	–18	–	–	–374
Långfristiga skulder	235	–48	144	10	341
Kortfristiga skulder	–76	–	58	–	–18
Underskottsavdrag	81	–60	–	2	23
Summa	–2 784	–246	202	–17	–2 845

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Norge har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade

Not 18 Varulager

	2015-12-31	2014-12-31
Råvaror och förnödenheter	4 177	3 527
Varor under tillverkning	2 562	3 044
Färdiga varor och handelsvaror	1 005	1 314
Förskott till leverantörer	4	–
	7 748	7 885

Not 19 Kundfordringar

Totalt per den 31 december 2015 uppgick kundfordringar, förfallna till betalning mer än 30 dagar, till ett värde av 13 (7) MSEK, vilket motsvarar 1,0 (0,5) procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2015-12-31	2014-12-31
Ej förfallna kundfordringar	1 114	1 018
Förfallna 0–30 dagar	110	319
Förfallna 31–60 dagar	6	4
Förfallna 61–90 dagar	0	2
Förfallna mer än 90 dagar	7	1
	1 236	1 344

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 2 Information per segment och geografisk marknad på sidan 84 framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografiskt område.

Nedskrivningar av kundfordringar samt osäkra kundfordringar förekommer endast till mindre belopp. Bekräftade kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

För information om hantering av kreditrisker, se Kreditrisker i kundfordringar avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 59.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

	2015-12-31	2014-12-31
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	372	190
Momsfordringar	413	515
Övriga kortfristiga fordringar	86	271
	871	976

underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2015 till 111 (93) MSEK i Kanada, varav 1 MSEK förfaller 2016 och resterande 110 MSEK förfaller mellan åren 2026–2035.

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterbolag redovisas i not 15 på sidan 92, Andelar i koncernbolag, samt intressebolag i not 16 på sidan 92, Andelar i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redovisas i not 3 på sidorna 85–86, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62–71.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Not 22 Eget kapital

Aktiekapital	2015-12-31	2014-12-31
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Förändring under året	–	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Kvotvärde SEK	578 914 338	578 914 338
Kvotvärde per aktie	2,12	2,12
Eget kapital, MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Aktiekapital	579	579
Totalt eget kapital	25 807	23 974
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	25 801	23 968
Eget kapital per aktie, SEK	94,33	87,63
Resultat per aktie	2015	2014
Årets resultat MSEK hänförligt till moderbolagets aktieägare	2 640	1 898
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav	–	–
Resultat per aktie, SEK	9,65	6,94

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 95

Eget kapital

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt.

På årsstämman den 5 maj 2015 togs beslutet att utdelning utgick med 2,25 (1,75) SEK per aktie, totalt 615 400 130 SEK.

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 3,25 (2,25) SEK per aktie, totalt 888 911 299 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med genomsnittligt antal aktier.

Kapitalhantering

Bolidens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Det finns inga andra externa kapitalkrav än vad som följer av aktiebolagslagen.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel, dividerat med eget kapital.

För utdelningspolicy och nettoskuldsättningsmål se sidan 8.

Boliden har etablerat pensionsplaner i de länder företaget verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer. De förmånsbeståmda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering. Boliden har förmånsbestämda pensionsplaner i framför allt Sverige och på Irland samt en mycket liten del i Norge. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Sverige

Bolidens pensionsförpliktelser i Sverige är inte fonderade. Pensionsförpliktelserna tryggas genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta och är livsvariga ålderspensioner. Förmånerna i de livsvariga pensionerna fastställs med olika procentsatser för olika löneintervall. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2015 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 10, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 153 (144) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Bolidens pensionsförpliktelser utgör endast en mycket liten del av Alectas försäkringsåtaganden. Förutom ITP-planer förekommer det även ett fåtal tidigare intjänade temporära ålderspensioner i Boliden.

Gruvplanen (GP) är ett pensionsavtal för underjordsarbete. Planen ger rätt till pension till underjordsarbetare mellan 60 år och 65 år och mellan 65 år och 70 år under vissa förutsättningar baserat på en genomsnittlig inkomst. Gruvplanen stängdes för nyintjänande 2011 och ersattes av en avgiftsbestämd pensionsplan (GLP). Vid pensionering övergår utfästelserna från att vara antastbara till icke antastbara.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna är stängda för nyanställda. Pensionsplaner kontrolleras av Irish Pensions Board och Irish Pensions Legislation. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är fonderade. Den största förmånsbestämda planen och den avgiftsbestämda pensionsplanen har både styrelseledamöter från företaget och från medlemmarna. För de övriga förmånsbestämda planerna har Boliden utsett Irish Pension Trust som förvaltare.

Vart tredje år ses pensionsplanernas finansiella ställning över av aktuarie i syfte att fastslå erfordrad finansieringsgrad. Då en pensionsplan anses ha underskott, vilket för närvarande är fallet för de fyra förmånsbestämda planerna, måste ett finansieringsförslag skickas in till Irish Pension Board för att visa hur underskottet ska lösas. Aktuarien ser även till att Boliden årligen får rapport över den finansiella ställningen i enlighet med redovisningskrav. Betalningar till samtliga fem planer sker genom en kombination av tillskott från både Boliden och anställda i enlighet med anställningskontrakt. Det görs inga andra inbetalningar.

Under 2015 har Boliden presenterat ett förslag för att hantera underskottet i pensionsplanerna till Irish Pension Board. Förslaget innefattade bland annat sänkta pensionsförmåner med 10 % för alla planmedlemmar förutom de medlemmar med pension under 12 TEUR per år. Förslaget har godkänts av Irish Pension Board och resulterat i en sänkning av pensionsåtagandet med 227 MSEK. Förändringen redovisas i resultaträkningen som en reducerad kostnad och specificeras på raden kostnad för tjänstgöring tidigare perioder i uppställningen nedan.

Styrelsen för pensionsplanerna är ansvarig för investeringarna i förvaltningstillgångar. Majoriteten av aktierna är placerade i företag med verksamhet inom hälsovård, finansiella tjänster och råmaterial med säte i Nordamerika, 29 procent, och Europa, 19 procent, och mäts mot sektorindex och andra riktmärken. En viss del av aktierna placeras i indexfonder. En betydande del, 49 %, av tillgångarna placeras i europeiska statsolibligationer för att reducera risken. Likvida medel finns för att underlätta vid pensionsutbetalningar.

Norge

Pensionsåtagandet säkras framför allt genom avgiftsbestämda pensionsplaner då Boliden under 2012 avslutade merparten av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar endast verksamhetschef. Övriga anställda i Norge omfattas av en avgiftsbestämd plan som omfattar alla anställda och en avtalsenlig förtidspension (AFP) med tilläggsförmåner från 62 till 67 år.

Händelser under året

Nuvärdet av Bolidens pensionsåtagande är lägre än föregående års nivå (omräknad) och beror till stor del på effekten av de ändrade pensionsvillkoren i de irländska pensionsplanerna som beskrivits ovan. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna är i stort sett oförändrat mot föregående år.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 1 075 (1 468) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar och liknande åtaganden om 91 (67) MSEK avseende avgiftsbestämda pensioner i Sverige.

Antaganden under året

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfinns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige, där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer, har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan och redovisas i Bolidens finansnetto.

29 30

	Sverige		Irland		Övriga
Aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Diskonteringsränta, %	3,00	2,75	2,4	2,1	2,30	4,00
Framtida löneökningar, %	3,00	3,00	0,00	0,00	2,75	3,75
Framtida ökningar av pensioner, %	1,50	1,50	0,00	0,00	0,10	0,60
Livslängd
kvinna	90	90	90	90
man	88	88	90	88
	Sverige		Irland		Övriga		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Pensionsförpliktelse vid årets början	744	631	648	339	9	11	1 401	981
Kostnader för förmånsbestämda planer	51	45	–156	42	8	4	–98	91
Omvärderingar över övrigt totalresultat	–19	108	–169	291	–	–	–189	399
Betalningar och ersättningar	–40	–40	–68	–59	–6	–6	–114	–105
Omräkningsdifferenser	–	–	–17	34	0	0	–16	34
Pensionsförpliktelse vid årets slut1)	737	744	237	648	11	9	985	1 401
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	91	67	–	–	–	–	91	67
Nettoskuld enligt balansräkning2)	827	810	237	648	11	9	1 075	1 468
pensioner per den 31 december Fonderade pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte är fonderade	– 737	– 744	2 197 –	2 599 –	1 10	1 8	2 198 747	2 600 752
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	–	–1 960	–1 951	–	–	–1 960	–1 951
Pensionsförpliktelse	737	744	237	648	11	9	985	1 401
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	91	67	–	–	–	–	91	67
Nettoskuld enligt balansräkning	827	810	237	648	11	9	1 075	1 468

Specifikation av kostnader
Kostnader för förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under perioden	36	28	49	31	8	4	93	63
Kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder	–	–	–227	–	–	–	–227	–
Räntekostnad på förpliktelsen	18	22	54	73	–	–	72	95
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	–40	–60	–	–	–40	–60
Särskild löneskatt och andra skatter	–3	–5	–	–	–	–	–3	–5
Administrationskostnader och betalda premier	–	–	7	6	–	–	7	6
Regleringar/reduceringar pensionsplaner	–	–	–	–8	–	–	–	–8
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	51	45	–156	42	8	4	–98	91
Kostnader för avgiftsbestämda planer	63	328	–	–6	117	113	180	435

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 395 (375) MSEK, förpliktelser för underjordsarbetare med 262 (287) MSEK och övriga förpliktelser med 3 (3) MSEK.

2) I pensionsskulden i balansräkningen ingår förutom den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och kapitalförsäkringar även särskild löneskatt i Sverige. 23

25 26

Introduktion	Strategi	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 97

Noter 97

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Avstämning av pensionsförpliktelse	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Nuvärde av förpliktelser vid årets början	744	631	2 599	1 900	9	11	3 352	2 541
Kostnader avseende tjänstgöring
under innevarande period	36	28	49	31	8	4	93	63
Kostnad för tjänstgöring tidigare perioder	–	–	–227	–	–	–	–227	–
Räntekostnad på förpliktelsen	18	22	54	73	–	–	72	95
Särskild löneskatt	–3	–5	–	–	–	–	–3	–5
Avgifter från deltagare i planen	–	–	17	18	–	–	17	18
Omvärdering av förmånsbestämd pensionsskuld redovisat i övrigt totalresultat	–18	108	–133	498	–	–	–151	606
varav vinst/förlust till följd av finansiella antaganden	–24	90	–117	600	–	–	–141	690
varav vinst/förlust till följd av erfarenhetsbaserade antaganden	6	18	–16	–102	–	–	–10	–84
Utbetalda ersättningar	–40	–40	–66	–59	–6	–6	–111	–105
Ersättningar vid uppsägningar
Reduceringar och regleringar	–	1	–	–8	–	–	–	–7
Omräkningsdifferenser	–	–	–95	147	0	0	–95	147
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	737	744	2 197	2 599	11	9	2 945	3 352

Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	91	67					91	67
varav belopp hänförligt till aktiva	534	426	1 123	1 515	4	4	1 661	1 945
varav belopp hänförligt till fribrevsinnehavare	56	167	190	173	–	–	246	340
varav belopp hänförligt till pensionärer	237	218	884	911	6	5	1 127	1 134
Avstämning av förvaltningstillgångar

Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början	–	–	1 951	1 561	0	0	1 951	1 561
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	40	60	–	–	40	60
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive
belopp inkluderade i räntenettot, redovisat i övrigt
totalresultat	–	–	37	209	–	–	37	209
Avgifter från arbetsgivaren exklusive
ersättningar vid uppsägningar	–	–	69	59	–	–	69	59
Avgifter från deltagare i planen	–	–	17	18	–	–	17	18
Utbetalda ersättningar	–	–	–66	–59	–	–	–66	–59
Administrationskostnader, skatter och
betalda premier	–	–	–9	–8	–	–	–9	–8
Omräkningsdifferenser	–	–	–80	112	–	–	–80	112
Verkligt värde på förvaltningstillgångar vid årets slut	–	–	1 960	1 951	0	0	1 960	1 951
Nettoskuld enligt balansräkning1)							1 075	1 468
1) Inklusive kapitalförsäkring och liknande åtaganden uppgående till 91 (67) MSEK.
Specifikation förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar	–	–	949	805	0	0	949	805
Räntebärande värdepapper	–	–	957	1 113	–	–	957	1 113
Likvida medel	–	–	50	29	–	–	50	29
Fastigheter	–	–	4	3	–	–	4	3
	–	–	1 960	1 951	0	0	1 960	1 951

Känslighetsanalys påverkan på förmånsbestämd pensionsskuld (+ökning/–minskning pensionsskuld)			Sverige	Irland	Totalt
Väsentliga aktuariella antaganden			2015	2015	2015
Diskonteringsränta, %		+0,5	–52	–182	–234
		–0,5	59	194	253
Löneökning, %		+0,5	51	45	96
		–0,5	–44	–	–44
Förlängd livslängd, år	Man	+ 1	10	61	71
	Kvinna	+ 1	–10	5	–5

Känslighetsanalys har gjorts på ovan aktuariella förändringar då Boliden anser att de kan ha stor påverkan på pensionsskulden. Dessutom är det sannolikt att förändringar av antagandena inträffar. 6

Beräkningarna har gjorts genom att analysera varje förändring sepa-

rat och eventuella samberoenden av antagandena har beräkningarna inte tagit hänsyn till. Känslighetsanalys på Norge görs inte med anledning av oväsentligt belopp. Övriga länder har ingen förmånsbestämd pensionsskuld.

8	Löptid förmånsbestämd pensionskuld	Sverige	Irland	Övriga	Total
	Förmåner som förväntas betalas inom 12 månader	44	63	1	108
9	Förmåner som förväntas betalas inom 1–5 år	174	265	3	442
	Förmåner som förväntas betalas efter 5 år>	609	445	8	1 062

Förfall av förvaltningstillgångar på Irland har reducerat förväntade utbetalningar efter fem år. Vägd genomsnittlig duration på den förmånsbestämda pensionsskulden uppgår till 16 år för Sverige och till 15 år för Irland. 10

Not 24 Övriga avsättningar

	2015-12-31	2014-12-31
Efterbehandlingskostnader	1 943	2 057
Övrigt	38	62
	1 981	2 119
Varav:
Långfristigt	1 784	1 875
Kortfristigt	197	244
	1 981	2 119

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS37 och IFRIC1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande. Föregående års tillägg till befintliga avsättningar är främst hänförligt till expansionen av Aitikgruvan till 45 Mton malm per år och därtill kopplad förlängd gruvdrift till 2040.

		2015		2014
Koncernen	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	2 057	62	2 119	1 651	30	1 681
Tillägg till befintliga avsättningar	162	6	168	433	34	467
Förvärv	–	–	–	23	3	26
Återföring av befintliga avsättningar	–188	–22	–210	–5	–	–5
Betalningar	–105	–1	–106	–100	–5	–105
Diskonteringseffekt för perioden	37	–	37	37	–	37
Omräkningsdifferens	–20	–7	–27	18	0	18
Bokfört värde vid årets slut	1 943	38	1 981	2 057	62	2 119
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
Inom ett år	194	3	197	220	24	244
Mellan ett och två år	91	22	113	230	10	240
Mellan tre och fem år	206	1	207	130	1	131
Senare än fem år	1 452	12	1 464	1 477	26	1 503
	1 943	38	1 981	2 057	62	2 119

Not 25 Riskupplysningar

För beskrivning av Bolidens finansiella risker, se avsnitt "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen på sidorna 56–59. De belopp som 29

redovisas avser koncernen.
30
31

Not 26 Finansiella skulder och förfallostruktur

	Finansiella skulder			Förfallostruktur 2)
2015-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2016	2017	2018	2019	2020	2021+
Bilaterala lån	EUR	1,62	2 202	806	214	759	199	144	176
Bilaterala lån	SEK	1,82	807	267	13	13	13	13	559
Obligationslån 3)	SEK	1,90	500	10	10	10	10	502
Företagscertifikat 3)	SEK	0,68	2 154	2 169
Leasing, övrigt			15	4	4	4	3
Leverantörsskulder			3 142	3 142
Derivatinstrument			322	302	20
Totalt			9 141	6 700	260	785	224	659	735

		Finansiella skulder		Förfallostruktur 2)
2014-12-31 MSEK	Valuta	Ränta1),%	Redovisat belopp	2015	2016	2017	2018	2019	2020+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	0,80	1 226	10	10	1 230
Bilaterala lån	EUR	1,73	2 621	370	363	705	792	206	328
Bilaterala lån	SEK	2,00	800	9	236	6	6	6	576
Obligationslån	SEK	2,97	500	15	15	15	15	15	505
Företagscertifikat 3)	SEK	1,54	2 518	2 518
Leasing, övrigt			19		13	4	2	1
Leverantörsskulder			3 764	3 764
Derivatinstrument			425	401	15	9
Totalt			11 872	7 106	624	1 956	813	227	1 409

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ränteswappar.

3)Utestående företagscertifikat och obligationslån redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har ett antal nyttjade långfristiga lån från svenska, nordiska och europeiska institutioner som per 31 december 2015 uppgick till totalt 3 009 (3 421) MSEK och som förfaller till betalning åren 2016–2022. Därutöver har Boliden syndikerade kreditfaciliteter om totalt 400 MEUR och 450 MEUR med förfall 2017 respektive 2019 där utnyttjad del av syndikerade kreditfaciliteter per 31 december 2015 uppgick till 0 (1 226) MSEK. Boliden har även en outnyttjad kreditfacilitet om 1000 MSEK med förfall 2017. Under 2014 emitterades en företagsobligation om 500 MSEK i den svenska kapitalmarknaden som ligger till förfall 2020. Bolidens företagscertifikatprogram med en ram om 4 000 MSEK, hade per 31 december 2015 2 154 (2 518) MSEK utestående. Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2015 till 2,4 (3,4) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 1,30 (1,65) procent. Räntebindningstiden på utestående lån inklusive ingångna ränteswappar uppgick per den 31 december 2015 till 0,5 (0,8) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år uppgick per 31 december 2015 till 6 514 (5 847) MSEK. I förfallostrukturen över de finansiella skulderna, inklusive räntebetalningar samt upplupen ränta på derivat ovan, återfinns odiskonterade kassaflöden som kan hänföras till koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Ränteförfall, inklusive ränteswappar, har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

Not 27 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

Utestående derivatinstrument,	2015-12-31	2014-12-31
MSEK	Nominellt belopp	Verkligt värde	Nominellt belopp	Verkligt värde
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)
Valutaterminer	–4 595	73	–3 763	–12
Råvaruderivat	733	–204	1 887	–65
Transaktionsexponering (prognostiserade kassaflöden)
Valutaterminer	–644	5	–1 313	–182
Råvaruderivat	–759	81	–1 168	281
Räntederivat	–2 075	–13	–3 497	–19
Omräkningsexponering
Valutaterminer	–	–	–4 896	–22
Totalt		–58		–19

Säkringsredovisning, MSEK	2015	2014
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden	–1 076	–879
– Värdeförändring på säkrad post	1 076	879
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar	–	–
Ineffektivitet i kassaflödessäkringar	–	–
Ineffektivitet i säkringar av nettoinveste ringar i utländsk verksamhet	–	–
Total ineffektivitet	0	0
Resultatpåverkan för 2015 från effektiva kassaflödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till –6 (33) MSEK, varav 15 (47) MSEK avser valuta- och metallprissäkringar och

–21 (–14) MSEK ränteswappar. 15

Valutaderivat avseende prognostiserad

exponering – Kassaflödessäkring 16

Bolidens utestående valutasäkringar för valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan per 31 december 2015. Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förföll 17
men förlängdes under 2015. Resultateffekt avseende förtida förfall av säkringar relaterade till 2016–2017 har under året parkerats i eget kapital men kommer att lösas upp över resultaträkningen 18
löpande under 2016 och 2017. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 57. 19

Valutor	2016	2017	Totalt
USD/SEK
Säkrad volym (MUSD)	70	43
Terminskurs, USD/SEK	6,66	6,59
Marknadsvärde, MSEK 1)	–114	–70	–184

1) Varav –112 MSEK för 2016 respektive –75 MSEK för 2017 har likvidavräknats i juni 2015 och kommer att resultatavräknas under respektive år. 23

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering – Kassaflödessäkring 24

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens utestående prissäkringar för guld per 31 december 2015. De säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förföll men förlängdes under 2015. Resultateffekt avseende förtida förfall av säkringar relaterade till 2016-2017 har under året parkerats i eget kapital men kommer att lösas upp över resultaträkningen löpande under 2016 och 2017. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 57. 27 28 25 26

2016	2017	Totalt

47 000	29 000
1 492	1 507
166	104	271

1) Varav 110 MSEK för 2016 respektive 79 MSEK för 2017 har likvidavräknats i juni 2015 och kommer att resultatavräknas under respektive år.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

	2015-12-31	2014-12-31
Bruttobelopp för finansiella tillgångar	272	486
Belopp som kvittas i balansräkning	–8	–81
Nettotillgång som presenteras i balansräkning	264	406
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–90	–215
Nettotillgång	174	190

	2015-12-31	2014-12-31
Bruttobelopp för finansiella skulder	330	505

Nettoskuld	232	209
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–90	–215
Nettoskuld som presenteras i balansräkning	322	425
Belopp som kvittas i balansräkning	–8	–81

Not 28 Övriga kortfristiga skulder

	2015-12-31	2014-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	591	589
Upplupna räntekostnader	15	23
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	491	537
Övriga rörelseskulder	341	344
	1 439	1 493

Boliden Årsredovisning 2015 Noter 101

Not 29 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

2015-12-31	Värderings klassificering	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar till gängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffnings värde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			26			26	26
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			1 236				1 236	1 236
Räntebärande fordringar			2				2	2
Derivatinstrument	2	58			206		264	264
Likvida medel			923				923	923
Summa finansiella tillgångar		58	2 160	26	206	–	2 451	2 451
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					2 484	2 484	2 489
Övriga räntebärande skulder	2					11	11	11
Derivatinstrument	2				20		20	20
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					3 178	3 178	3 178
Övriga räntebärande skulder	2					4	4	4
Leverantörsskulder						3 142	3 142	3 142
Derivatinstrument	2	20			282		302	302
Summa finansiella skulder		20	–	–	302	8 804	9 141	9 145

Bolidens innehav av finansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värdehierarkin, se redovisningsprinciperna, med undantag för ett mindre belopp i andra aktier och andelar som tillhör nivå 3. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Per 31 december 2015 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntor på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

2014-12-31	Värderings klassificering	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar till gängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffnings värde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			26			26	26
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			1 344				1 344	1 344
Räntebärande fordringar			3				3	3
Derivatinstrument	2	26			380		406	406
Likvida medel			865				865	865
Summa finansiella tillgångar		26	2 212	26	380	–	2 644	2 644
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					4 819	4 819	4 830
Övriga räntebärande skulder	2					19	19	19
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					2 845	2 845	2 845
Leverantörsskulder						3 764	3 764	3 764
Derivatinstrument	2	89			336		425	425
Summa finansiella skulder		89	–	–	336	11 447	11 872	11 883

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
	2015	2014	2015	2014
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	5 683	7 951
Övriga borgensförbindelser och garantier	3 405	2 235	127	133
Pensionsskuld	5	3	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	11	43	–	–
	3 421	2 281	5 810	8 084

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 5 810 (8 084) MSEK avser moderbolagsborgen för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår 8 9

till 8 765 (7 851) MSEK. Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och 10

vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att 11

innebära kostnader eller investeringar. 12

Rättsliga processer

Översikt 13

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella 14 15

ställning. 16

Tvister 17

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa"). Efter dammolyckan inleddes en förundersökning i brottmål mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lades förundersökningen ned. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I förundersökningen slogs 18 19

det fast att olyckan orsakades av design och konstruktionsfel på dammen och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Trots utfallet ålade 20

det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syf-21

tar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag, Boliden BV, samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa med ett belopp som enligt konkursförvaltarna uppgår till cirka 141 MEUR, inklusive en tvistig 22 23

fordran om cirka 89 MEUR som lokalregeringen (Junta de Andalucía) anser sig ha såsom närmare beskrivs nedan. Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen Apirsa i 24 25

egenskap av gruvans ägare och operatör vid tidpunkten för olyckan, Boliden BV och Boliden AB i egenskap av direkt och indirekt ägare till Apirsa i civil domstol och yrkande solidariskt ansvarsersättning för utlägg om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet hade lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB överklagade beslutet till administrativ domstol och högsta administrativa instans förklarade i slutet av 2011 lokalregeringens beslut och krav mot samtliga de tre berörda Bolidenbolagen för ogiltiga på formella grunder. Besluten är slutliga och kan inte överklagas. Med hänsyn till att lokalregeringens krav sålunda varken kunnat prövas i sak i civil eller administrativ ordning begärde lokalregeringen att den högsta administrativa domstolen skulle besluta om den korrekta instansordningen. I enlighet härmed 27 28 29 30 31 26

fastställdes det att talan kunde prövas i civil domstol. Lokalregeringen väckte därmed under 2015 talan mot ovan nämnda bolag i tingsrätten i Sevilla. Stämningen är densamma som ingavs redan 2002 och lokalregeringen yrkar ersättning för de kostnader som lokalregeringen påstår sig ha lagt ut i samband med saneringen efter dammolyckan. Samtliga tre svaranden har bestritt käromålet. De företag som ansvarade för dammarnas design och konstruktion och mot vilka Apirsa tidigare har fört talan och förlorat har framställt krav på Apirsa för ersättning av sina rättegångskostnader. Dessa ersättningsanspråk ska slutligt fastställas av respektive instans. För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet bedöma om rättegångskostnadsanspråken kan föras vidare mot annat Bolidenbolag än Apirsa.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Stämning med anledning av export till Chile på 1980-talet

I oktober 2013 delgavs Boliden stämning avseende skadestånd för arsenikexponering hos skadelidande personer i Arica, Chile, dit Boliden exporterade våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985 för upparbetning av ett chilenskt företag, Promel. Bakom stämningen står ett svenskt kommanditbolag, Arica Victims KB. Kravet omfattar ca 800 personer och uppgår till sammanlagt drygt 105 MSEK jämte ränta. Boliden har bestritt käromålet och Bolidens samlade bedömning är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av den beskrivna processen. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutlig dom.

Dieselskatt i Aitik

Under perioden april 2009 till oktober 2012 har färgad diesel felaktigt använts i Aitik i stället för blank/ofärgad. De två varianterna har olika skatteklassning. När misstaget uppmärksammades i oktober 2012 tog Boliden omedelbart kontakt med leverantören för att byta till blank/ofärgad diesel samt med Skatteverket för att informera om det inträffade. Skatteverket påförde Boliden energiskatt med ett belopp om 212 MSEK jämte ränta, vilket beslut har fastställts av Förvaltningsrätten och av Kammarrätten. Högsta Förvaltningsdomstolen beslöt i januari 2016 att inte bevilja prövningstillstånd och fastställde Kammarrättens beslut. Boliden har sedan tidigare betalat in den påförda energiskatten om netto 156 MSEK (efter omprövning av bolagets inkomstskatt) och kostnadsfört beloppet 2015. Boliden har för avsikt att begära nedsättning eller eftergift av skatten hos regeringen.

Not 31 Händelser efter 31 december 2015

Bergsöe

Länsstyrelsen i Skåne har i ett beslut den 19 januari 2016 vid vite förbjudit Boliden Bergsöe att lagra och hantera större mängder av vissa ämnen. Boliden Bergsöe har överklagat beslutet till Mark- och miljödomstolen och begärt att det ska upphävas. Domstolen har den 27 januari 2016 beslutat att förbudet tills vidare inte får verkställas (inhibition). Länsstyrelsens beslut kommer nu att bli föremål för prövning i Mark- och miljödomstolen.

Aitiks miljötillstånd

Boliden har tidigare beviljats tillstånd dels till ökad produktion i Aitik till 45 Mton malm per år, dels till vissa påbyggnader av sandmagasinet. Tillståndet, som redan tagits i anspråk, överklagades av Naturvårdsverket. I en dom den 22 januari 2016 avslog Mark- och miljööverdomstolen Naturvårdsverkets yrkande om att tillståndet skulle upphävas. Domen kan överklagas fram till och med den 19 februari 2016.

Ändring till avgiftsbestämd pensionsplan i Irland

Boliden har lagt fram ett förslag om att omvandla den förmånsbestämda pensionsplanen i Irland till en avgiftsbestämd pensionsplan. En omröstning om förslaget har genomförts av de aktiva medlemmarna i pensionsplanen. Resultatet från omröstningen erhölls den 9 februari 2016 och visade att de aktiva medlemmarna har röstat för en omvandling till avgiftsbestämd pensionsplan. I samband med omvandlingen till avgiftsbestämd pensionsplan och reglering av den förmånsbestämda pensionsplanen kommer Boliden att tillskjuta cirka 10 MEUR till den nya pensionsplanen som kompensation. Den totala effekten av regleringen, inklusive kompensationen, bedöms dock ge en positiv resultateffekt om cirka 10 MEUR vilken förväntas redovisas under första kvartalet 2016.

Boliden Årsredovisning 2015 Förslag till vinstdisposition 103

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2015 och yttrande enligt aktiebolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 3,25 (2,25) SEK per aktie eller totalt 889 (615) MSEK, vilket motsvarar 33,7 procent av resultatet efter skatt för 2015. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 5 809 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 25 801 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 4 920 MSEK och koncernens egna kapital till 24 912 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 11 februari 2016

Anders Ullberg Ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Marie Berglund Staffan Bohman Tom Erixon

VD och koncernchef Styrelseledamot Styrelseledamot

Lennart Evrell Michael G:son Löw Ulla Litzén

Elisabeth Nilsson Roland Antonsson Marie Holmberg

Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Kenneth Ståhl Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2016 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–46, 56–59 och 72–103.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decemeber 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Övriga upplysningar

Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2014 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 19 mars 2015 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för räkenskapsåret 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 11 februari 2016 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Boliden Årsredovisning 2015 Revisorns rapport över hållbarhetsredovisning 105

Revisors rapport över översiktlig granskning av Bolidens ABs hållbarhetsredovisning

Till Boliden AB

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Boliden AB att översiktligt granska Boliden ABs hållbarhetsredovisning för år 2015. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning i GRI index på sidorna 4–7 i Bolidens GRI-rapport.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 8 i Bolidens GRI-rapport, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,

standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm den 11 februari 2016

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Didrik Roos Auktoriserad revisor

Mineralreserver och -tillgångar

Mineralreserver och mineraltillgångar är en viktig grund för ett gruvföretags verksamhet och kräver framgångsrik prospektering. Prospektering sker i anslutning till befintliga gruvor och i nya områden. Förutom prospektering är gruvkostnader och metallpriser viktiga faktorer som påverkar mineraltillgångar och mineralreserver. Boliden har under många år kunnat redovisa tillskott av mineralreserver och mineraltillgångar.

I denna sammanställning kan Boliden redovisa två nya fyndigheter, Nautanen i Aitikområdet och Rävliden i Kristineberg. En viktig del i hållbarhetsmålen är att på ett ansvarsfullt sätt omsätta de tillgångar som finns i form av mineraltillgångar och mineralreserver. Boliden följer därför noga upp sina mineraltillgångar och mineralreserver och gör årligen en sammanställning. Beräkningar av mineraltillgångar och mineralreserver är alltid behäftade med osäkerheter i geologiskt underlag och känsligheter mot de pris- och kostnadsförutsättningar som används.

Mineraltillgångar och reserver 2015

Boliden gör i likhet med andra gruvföretag en årlig sammanställning av sina mineraltillgångar och mineralreserver. Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin.

Aitik

I Aitik har under året ett omfattande arbete gjorts med bl.a. ny haltmodell, dagbrottsoptimering och design av omtag. Reserven har kunnat utökas, halterna har ökat något och mer gråberg kommer att behöva brytas.

Under året har undersökningarna av Nautanenfyndigheten, ungefär 15 km nordväst om Aitik, fortsatt. Boliden har sedan 2011 borrat 75 kärnborrhål om totalt 47 300 m i Nautanen området. Med underlag från dessa kan nu en antagen och indikerad mineraltillgång på totalt 16 Mton med 1,4 % Cu och 0,65 g/t Au redovisas. Uppdelning i kategorier samt alla halter finns i tabellen över mineraltillgångar.

Bolidenområdet

I Kristineberg har Boliden prospekterat mot Rävliden, ungefär 2,5 km väster om Kristinebergmalmen. Det arbetet har nu lett till att en antagen mineraltillgång på 5,9 Mton med 0,3 g/t Au, 92 g/t Ag, 1,1% Cu, 4,6% Zn och 0,6% Pb har kunnat adderas till Kristinebergs tillgångar.

Utöver Rävliden har mineraltillgångarna kunnat ökas i Renström och i Kankberg. För reserven har man kunnat ersätta större delen av det tonnage som brutits ut (1,6 Mton) med nya reserver.

Garpenberg

I Garpenberg ökar både reserver och mineraltillgångar. Tillgångarna ökar med hjälp av nya tillskott i malmerna Dammsjön och Kvarnberget. Reserverna ökar genom ett betydande tillskott i Kvarnberget på 4,3 Mton. De nya kvantiteterna i Kvarnberget har dock lägre halt vilket medför att den totala halten i reserverna sjunker.

Kylylahti

Boliden förvärvade Kylylahti 2014 och produktionen i gruvan har gått enligt plan. Undersökningar runt mineraliseringen har gett en ökad kännedom om geologin runt fyndigheten men har inte lett till några tillskott. Reserverna har minskat 300 kton utöver det som brutits och tillgångarna har ökat med ungefär lika mycket men med lägre halter.

Tara

Mineralreserven i Tara har kunnat ökas med 1,7 Mton (11 procent) genom att mineraltillgångar uppgraderats. De adderade kvantiteterna har något lägre

Mineraltillgångarna ökade med bl.a. Rävliden medan reserverna minskat något.

Tillskott både till reserver och mineraltillgångar.

Bevisad/sannolik mineralreserv
Känd/indikerad mineraltillgång
Antagen mineraltillgång
Produktion ×10
Alla värden anges i kton.

Boliden Årsredovisning 2015

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning

Mineralreserver och -tillgångar 107

halt vilket lett till en haltsänkning i mineralreserven. Tara är en malm med relativt lågt malmvärde och är därför extra känslig för svängningar i metallpriserna. Mineraltillgångarna har minskat med 2,3 Mton med i huvudsak tonnage som uppgraderats till reserv.

Om klassificeringen

Mineraltillgångar och mineralreserver beräknas separat och indelas i olika kategorier. Bolidens mineralreserver är inte delmängder av mineraltillgångarna. Vid uppgradering av mineraltillgång till mineralreserv tas kvantiteten bort från mineraltillgången.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör en koncentration av mineraler i berggrunden. För mineraltillgångar i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det finns rimliga möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. För mineralreserven ska det vara visat att den kan brytas och förädlas med hänsyn till företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmförluster, pelaravsättningar och processutbyten.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med låg säkerhet. Den indikeras av geologi, provtagning och förväntad men inte verifierad kontinuitet i geologi och/eller halt. Den är baserad på information vunnen genom prospektering, provtagning och testning utförd enligt lämplig teknik. Informationen är begränsad eller av osäker kvalitet och tillförlitlighet.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med rimlig säkerhet. Den indikeras av geologi, provtagning och förväntad men inte verifierad kontinuitet i geologi och/eller halt. Den är baserad på information vunnen genom prospektering, provtagning och testning utförd med lämplig teknik. Informationspunkterna är dock för glesa

eller olämpligt fördelade för att säkerställa kontinuitet i geologi och/eller halt.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång för vilken tonnage, form, halter och mineralinnehåll kan uppskattas med hög säkerhet. Den är baserad på information vunnen genom detaljerad och tillförlitlig prospektering, provtagning och testning utförd enligt lämplig teknik. Informationspunkterna är tillräckligt täta för att påvisa kontinuitet i geologi och/eller halt.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv uppfyller kraven för indikerad och under vissa omständigheter känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv uppfyller kraven för känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Grunden för beräkningarna

Boliden har gällande bearbetningskoncessioner och miljötillstånd för samtliga gruvor i drift. Miljötillstånden har begränsad gilltighetstid och därför pågår kontinuerligt en process med förnyelse av dessa. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Metallpriser

Mineraltillgångar och mineralreserver är grunden för företagets långsiktiga planering och skall brytas under lång tid framöver. Därför används till övervägande del planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Planerings priser	Långtidspriser 2015	Förändring mot 2014
Koppar	6 600 USD/ton	–
Zink	2 300 USD/ton	–
Bly	2 300 USD/ton	–
Guld	1 200 USD/tr.oz	–
Silver	20 USD/tr.oz	–
Molybden	15 USD/lb	–
Nickel	18 000 USD/ton
Kobolt	16 USD/lb
Tellur	150 USD/kg	–
USD/SEK	7,00	+0,50
EUR/SEK	8,75	+0,30
EUR/USD	1,25	– 0,04

Densitet

För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, används en formel som baseras på de ingående halterna. Formeln är verifierad med densitetsmätningar. I övriga fall görs mätningar för de olika malmer eller bergarter som påverkar densiteten.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. Boliden följer systematiskt upp gråbergsinblandningen i brytning och med erfarenheter från detta ingår gråbergsinblandning i alla mineralreservsberäkningar.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, till exempel vid så kallade pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på antagna brytningsmetoder och den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av antagen brytningsmetod och utrustning. Malmzoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

Regelverk, koder och rekommendationer

Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med den så kallade FRB-standarden som antagits av branschföreningarna för gruv och metallföretag SveMin, FinnMin och Norsk Bergindustri för tillämpning i Sverige, Finland och Norge. Det är ett självständigt regelverk, men baserat på "The International Template for the public reporting of exploration results, mineral resources and mineral reserves, November 2013", framtagen av

Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards (CRIRSCO) i syfte att harmonisera till internationell praxis. FRB standarden är därför i överensstämmelse med internationella regelverk som Australasian Institute of Mining and Metallurgy's Jorc code och "Cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines" som utgör den del av Ontario Securities Commission (Osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur mineralreserver och mineraltillgångar ska redovisas. I Tara följer rapporteringen JORC standarden.

Mineraltillgångarna och mineralreserverna som sammanställs och presenteras i denna rapport har granskats och godkänts av Gunnar Agmalm, Chef Malmbas och Projektvärdering, Boliden, som är av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person" och även "Competent Person" enligt JORC.

Februari 2016

Gunnar Agmalm Kvalificerad Person SveMin

Prospekteringsarbetet har varit framgångsrikt under senare år. Boliden fokuserar framförallt på att hitta fyndigheter som innehåller zink, koppar och ädelmetaller som guld och silver. Prospekteringen intensifierades under året. Under 2015 genomfördes provborrningar om 182 000 (122 000) meter. Kostnaderna för prospekteringsverksamheten ökade till 370 (280) MSEK.

Introduktion Strategi Marknad Verksamheten Bolagsstyrning

Boliden Årsredovisning 2015

Mineralreserver och -tillgångar 109

Mineralreserver per 31 december 2015

		Kvantitet, kton
		2015	2014	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Mo g/t	Te g/t	Ni %	Co %
Aitik	Bevisad Sannolik	850 000 377 000	756 000 370 000	0,15 0,14	1,3 1,2	0,23 0,23			23 31
Bolidenområdet Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad	100	340	1,0	32	1,5	2,9	0,1
	Sannolik	5 500	5 500	0,6	43	0,5	6,9	0,4
Renström	Bevisad	240	190	3,3	95	0,6	7,5	1,4
	Sannolik	3 640	3 670	1,9	105	0,7	4,5	0,9
Maurliden	Bevisad	910	1 700	1,6	62	0,3	4,3	0,4
	Sannolik
Maurliden Östra	Bevisad
	Sannolik	190	190	0,3	7	1,0	0,04
Summa	Bevisad	1 250	2 200	1,9	65	0,4	4,8	0,6
Sullfidmineraliseringar	Sannolik	9 300	9 380	1,1	66	0,6	5,8	0,5
Guldmineraliseringar
Kankberg	Bevisad	2 280	1 430	3,1	8					175
	Sannolik	2 020	2 070	3,5	12					202
Garpenberg	Bevisad	12 500	13 900	0,3	109	0,06	5,3	2,1
	Sannolik	27 300	23 700	0,3	115	0,04	3,2	1,4
Kylylahti	Bevisad	700	400	0,8		1,6	0,7				0,14	0,25
	Sannolik	2 200	3 500	1,0		1,3	0,5				0,20	0,25
Tara	Bevisad	4 500	3 000				6,5	1,5
	Sannolik	12 500	12 300				6,2	1,5

Ni och Co kan i Kylylahti bara utvinnas från AuCu/AuNi malmtypen som utgör ca. 20% av reserven. Avrundningar förekommer.

Mineraltillgångar per 31 december 2015

		Kvantitet, kton	2015
		2015	2014	Au g/t	Ag g/t	Cu %	Zn %	Pb %	Mo g/t	Te g/t	Ni %	Co %
Aitikområdet
Aitik	Känd	252 000	222 000	0,09	0,8	0,15			18
	Indikerad	1 313 000 1 421 000		0,09	0,8	0,16			23
	Antagen	281 000	226 000	0,09	0,6	0,14			20

Nautanen	Känd
	Indikerad	9 600		0,8	5,5	1,7			73
	Antagen	6 400		0,4	4,6	1,0			41
Bolidenområdet
Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	1 930	1 930	0,7	25	0,8	4,2	0,2
	Antagen	9 710	3 680	0,4	71	0,9	4,1	0,5
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd
	Indikerad	1 290	800	2,1	153	0,5	6,7	1,6
	Antagen	2 670	2 630	2,6	140	0,3	9,3	1,6

Maurliden	Känd	670	670	1,0	30	0,5	2,2	0,2
	Indikerad Antagen	260	260	0,7	18	0,3	1,6	0,1

Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	360	360	0,4	11	0,4	0,2
	Antagen
Summa	Känd	1 000	1 000	3,1	44	0,9	2,6	0,2
Sullfidmineraliseringar	Indikerad	5 000	4 500	1,5	63	0,6	3,8	0,5
	Antagen	13 100	7 000	1,0	83	0,7	5,0	0,7
Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	260	220	2,9	8					127
	Indikerad	950	550	3,3	8					153
	Antagen	3 250	3 050	3,9	8					181
Älgträsk	Känd
	Indikerad	1 070	1 020	2,8	5
	Antagen	3 520	2 230	2,0	4
Summa	Känd	260	220	2,9	8
Guldmineraliseringar	Indikerad	2 000	1 600	3,0	6
	Antagen	6 800	5 300	2,9	6

Garpenberg	Känd	16 800	10 500	0,3	110	0,05	3,2	1,5
	Indikerad	54 200	43 400	0,3	100	0,05	2,4	1,1
	Antagen	11 700	19 400	0,5	65	0,08	3,7	1,9

Kylylahti	Känd	1 700	1 200	0,3		0,75	0,4				0,2	0,2
	Indikerad	3 000	2 800	0,6		0,47	0,3				0,3	0,2
	Antagen	100	500	1,6		0,71	0,2				0,3	0,1
Tara	Känd	600	800				6,1	2,0
	Indikerad	3 400	5 500				6,5	2,2
	Antagen	4 700	4 700				6,2	1,9
Laver	Känd	1 100	1 100	0,11	4,4	0,20			18
	Indikerad	512 400	512 400	0,13	3,1	0,22			36
	Antagen	550 600	550 600	0,10	3,1	0,21			33
Rockliden	Känd
	Indikerad	800	800	0,08	102	2,1	4,4	0,9
	Antagen	9 200	9 200	0,06	48	1,8	4,0	0,4

Avrundningar förekommer.

Tioårsöversikter 111

Tioårsöversikt – Koncernen

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015
Resultat, MSEK
Försäljningsintäkter	35 213	33 204	30 987	27 635	36 716	40 323	40 001	34 409	36 891	40 242
Rörelseresultat före avskrivningar	9 831	6 805	2 426	5 186	7 445	6 674	6 731	4 632	6 035	7 112
Rörelseresultat exklusive omvärdering av
processlager	7 891	5 620	1 793	2 350	4 830	5 008	4 042	2 271	2 605	4 010
Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster	8 522 8 313	5 428 5 196	1 004 723	3 623 3 377	5 643 5 331	4 748 4 560	4 171 3 992	1 803 1 581	2 759 2 471	3 590 3 356
Skatter	–2 045	–1 409	212	–876	–1 375	–1 171	–651	–288	–572	–715
Årets resultat	6 268	3 787	935	2 501	3 957	3 389	3 341	1 294	1 899	2 641

Kassaflöde, MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten	8 010	3 730	5 470	3 974	6 197	4 021	5 518	3 505	5 789	6 235
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 739	–2 518	–4 633	–4 922	–2 995	–4 024	–4 129	–4 971	–4 206	–3 670
Fritt kassaflöde	6 271	1 212	837	–948	3 202	–3	1 389	–1 466	1 583	2 565
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–4 593	–3 532	–514	571	–3 199	–464	–730	1 060	–1 355	–2 503
Årets kassaflöde	1 678	–2 320	323	–377	3	–467	659	–406	228	63
Kapitalstruktur & avkastning, MSEK
Balansomslutning	26 929	27 231	30 252	33 258	35 128	37 615	40 080	41 841	43 865	43 022
Sysselsatt kapital	17 667	20 145	24 733	26 229	27 151	30 473	31 236	34 451	35 087	35 131
Avkastning på sysselsatt kapital, %	52	29	5	14	21	17	14	5	8	10
Eget kapital	16 089	12 932	16 131	16 257	18 846	21 032	22 354	23 075	23 974	25 807
Avkastning på eget kapital, %	51	26	7	16	23	17	16	6	8	11
Soliditet, %	60	47	53	49	54	56	56	55	55	60
Nettoskuld	–195	5 524	6 305	7 402	4 584	6 063	6 276	8 673	8 283	5 827
Nettoskuldsättningsgrad, %	–1	43	39	46	24	29	28	38	35	23
Data per aktie, SEK
Periodens resultat
Före utspädning	21,66	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65
Efter utspädning	21,66	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72	6,94	9,65
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	27,67	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80
Efter utspädning	27,67	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82	21,17	22,80
Eget kapital
Före utspädning	55,58	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63	94,33
Efter utspädning	55,59	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31	87,63	94,33
Föreslagen utdelning	4,00	4,00	1,00	3,00	5,00	4,00	4,00	1,75	2,25	3,25
Aktiekurs 31/12	162,41	81,25	17,80	92,1	136,7	100,5	122,1	98,45	125,5	142,9
Högsta börskurs	163,80	165,00	86,00	95,3	137,7	143,5	125,6	126,7	129,9	201,1
Lägsta börskurs	57,91	79,00	14,60	16,1	79,5	65,35	87,8	80,2	90,7	112,1
P/E–tal	7,50	6,07	5,20	10,07	9,45	8,11	10,0	20,9	18,09	14,8
Aktiekursens förändring under året, %	171	–50	–78	417	48	–26	21	–19	27	14
Direktavkastning, %	2,5	4,9	5,6	3,3	3,7	4,0	3,3	1,8	1,8	2,3
Totalavkastning, %	174	–48	–73	423	52	–23	25	–16	30	15
Antal aktier, miljoner
Antal aktier 31/12	289	274	274	274	274	274	274	274	274	274
Genomsnittligt antal aktier	289	283	274	274	274	274	274	274	274	274
Antal aktier i eget innehav 31/12	–	16	–	–	–	–	–	–	–	–
Medarbetare
Antal medarbetare i koncernen, totalt 2)	4 519	4 524	4 608	4 379	4 412	4 597	4 795	4 815	4 881	4 878
Antal kvinnliga medarbetare 2)	587	604	650	598	669	736	813	824	852	867
Andel kvinnor i styrelsen/koncernledningen, %	25/20	25/33	25/29	27/17	27/0	27/0	27/17	27/20	27/20	36/20
Olycksfall per en miljon arbetade timmar egen personal, frekvens	11,2	9,9	9,1	5,5	8,2	4,9	6,6	7,0	5,8	6,6
Olycksfall per en miljon arbetade timmar inkl. entreprenörer, frekvens							9,1	8,9	7,9	8,9
Sjukfrånvaro, %	5,1	4,7	4,7	4,2	4,0	3,7	3,7	3,9	4,3	4,6

Fortsättning: Tioårsöversikt – Koncernen	2006	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015
Energianvändning
Total energianvändning, TJ	15 183	16 303	15 257	14 664	16 147	15 579	16 140	16 415	17 231	16 813
Vattenuttag, totalt, km3	0,145	0,125	0,134	0,135	0,140	0,153	0,160	0,155	0,173	0,150
Utsläpp
Direkta utsläpp av växthusgas, kton	384	413	450	486	510	499	574	578	554	559
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt elektricitet, kton	395	384	357	356	398	408	416	402	425	313
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt värme och ånga, kton	13	24	0	5	6	17	18	20	22	17
Utsläpp av koldioxid, totalt, kton	791	822	807	848	913	924	1 008	1 000	1 001	889
Utsläpp av metall till luft, ton3)	35	35	23	21	23	23	92	75	126	88
Utsläpp av svaveldioxid till luft, ton	7 890	8 070	8 260	6 930	6 850	7 410	8 240	6 410	7 320	7 210
Utsläpp av metall till vatten, ton3)	25	28	29	14	18	14	21	23	21	18
Utsläpp av kväve till vatten, ton	295	294	283	225	199	205	253	219	225	261

1) Med anledning av ändrade redovisningsregler, IFRIC 20 och IAS19 under 2013 har jämförelseåret 2012 räknats om.

2)Avser heltidsanställda från och med 2008. Perioden 2006–2007 avser medelantalet anställda.

3)Avser metall-ekvivalenter (ton) från och med 2012. Perioden 2006–2011 avser metallens massa (ton).

Tioårsöversikt – Gruvor

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015
Produktion av metall i koncentrat
Zink, kton	328	333	297	307	294	283	271	272	294	299
Koppar, kton	87	63	57	55	76	81	79	79	78	85
Bly, kton	49	54	53	57	50	49	49	48	61	62
Guld, kg	4 510	2 834	2 603	3 130	3 727	3 681	3 644	3 849	4 379	4 922
Guld, troz	145 005	91 121				83 672 100 623 119 839 118 332 117 150 123 759 140 789 158 228
Silver, kg						211 640 241 701 211 683 214 120 230 756 231 388 229 791 261 804 323 325 418 489
Silver, '000 troz	6 804	7 771	6 806	6 884	7 419	7 439	7 388	8 417	10 395	13 454
Tellur, kg2)	–	–	–	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000
Finansiell data
Försäljningsintäkter	7 261	7 567	5 178	6 509	9 580	10 279	9 509	8 303	9 318	9 808
Rörelsekostnader	3 314	3 578	3 716	3 652	4 535	5 189	5 008	4 924	5 417	5 842
Avskrivningar	543	605	618	673	954	1 110	1 669	1 917	2 264	2 520
Rörelseresultat	3 010	3 135	734	2 159	4 113	3 913	2 974	1 598	1 299	1 429
Investeringar	1 065	1 503	3 886	4 435	2 189	2 338	3 570	3 763	3 450	2 394
Sysselsatt kapital	4 392	4 970	8 292	12 476	13 501	14 272	16 125	18 288	19 615	19 275
AITIK
Anrikat tonnage, kton	18 481	18 178	17 813	18 791	27 596	31 541	34 321	37 070	39 090	36 361
Ingående halter
Cu, %	0,40	0,32	0,30	0,27	0,27	0,24	0,22	0,21	0,20	0,21
Au, g/ton	0,25	0,14	0,14	0,13	0,16	0,14	0,11	0,10	0,09	0,11
Ag, g/ton	2,72	3,67	2,81	1,99	2,07	2,15	2,50	2,28	2,14	2,45
Koncentratproduktion
Cu, kton	240	185	174	171	263	267	270	292	277	307
Halt i koncentrat
Cu, %	27,55	27,25	27,20	26,94	25,58	25,00	24,85	24,29	24,48	21,93
Metallproduktion
Cu, kton	66	50	47	46	67	67	67	71	68	67
Au, kg	2 342	1 178	1 218	1 348	2 208	2 447	1 959	1 765	1 767	2 042
Au, troz	75 286	37 865	39 172	43 338	70 987	78 657	62 996	56 731	56 823	65 666
Ag, kg	35 730	42 301	32 087	24 701	36 468	45 040	51 698	53 612	54 854	61 452
Ag, '000 troz	1 149	1 360	1 032	794	1 172	1 448	1 662	1 724	1 764	1 976
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 995	2 305	1 949	1 997	3 996	4 549	4 170	3 593	3 427	3 292
Rörelseresultat före avskrivningar	2 207	1 388	1 049	1 134	2 442	2 583	2 651	1 902	1 669	1 413
Rörelseresultat	2 073	1 217	876	949	2 008	2 046	1 732	882	558	183
Investeringar	420	760	2 994	3 674	1 210	1 178	1 2071)	1 143	1 181	1 207
Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	85	129	124	86	105	120	83	131	138	105
Bevisad och sannolik mineralreserv 3)
Mton	625	610	633	747	733	710	702	1 085	1 126	1 227
Cu, %	0,28	0,29	0,27	0,25	0,25	0,25	0,25	0,22	0,22	0,23
Au, g/ton	0,20	0,20	0,20	0,10	0,10	0,10	0,10	0,14	0,14	0,14

Introduktion	Strategi	Marknad	Verksamheten	Bolagsstyrning	Finansiella rapporter

Boliden Årsredovisning 2015

Tioårsöversikter 113

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor BOLIDENOMRÅDET	2006	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015
Anrikat tonnage, kton	1 679	1 848	1 355	1 192	1 375	1 677	1 862	1 809	1 862	1 879
varav slagg	222	187	293	242	157	134	241	301	245	301
Ingående halter
Zn, %	5,56	4,81	4,01	3,69	3,69	2,87	2,15	2,61	3,00	3,82
Cu, %	1,56	0,81	1,00	0,95	0,79	1,03	0,84	0,61	0,60	0,41
Pb, %	0,47	0,50	0,43	0,46	0,37	0,27	0,23	0,28	0,30	0,44
Te, g/ton2)	–	–	–	–	–	–	8,94	28,78	33,8	37,6
Au, g/ton	1,8	1,6	1,5	2,0	1,6	1,2	1,3	1,6	1,8	1,7
Ag, g/ton Koncentratproduktion	66	66	61	65	55	41	35	42	42,6	59,6
Zn, kton	131	131	70	58	74	69	56	63	82	103
Cu, kton	72	42	32	28	31	60	47	31	32	20
Pb, kton	7	11	5	4	4	3	3	3	5	9
Halt i koncentrat
Zn, %	54,5	54,0	54,7	54,7	54,7	55,7	54,6	55,9	54,9	54,2
Cu, %	27,9	27,8	29,0	28,4	26,4	23,3	25,5	25,4	24,5	25,7
Pb, %	31,1	31,6	41,7	42,7	41,5	41,7	44,5	45,26	32,9	34,0
Metallproduktion
Zn, kton Cu, kton	72 20	71 12	38 9	31 8	40 8	38 14	30 12	35 8	45 8	56 5
Pb, kton	2	3	2	2	2	1	1	1	2	3
Te, kg2)	–	–	–	–	–	–	6 791	24 457	30 917	33 000
Au, kg	1 900	1 412	1 141	1 568	1 285	989	1 434	1 808	2 062	1 899
Au, troz	61 071	45 405	36 679	50 414	41 318	31 781	46 102	58 117	66 293	61 058
Ag, kg	67 828	79 753	47 671	48 186	52 806	45 318	41 405	45 212	47 421	64 846
Ag, '000 troz	2 181	2 564	1 533	1 549	1 698	1 457	1 331	1 454	1 525	2 085
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 262	1 928	1013	1 109	1 448	1 587	1 552	1 317	1 712	1 602
Rörelseresultat före avskrivningar Rörelseresultat	1 129 981	976 849	222 115	405 303	588 481	659 530	554 369	250 19	474 188	437 108
Investeringar	107	144	237	264	298	565	623	364	261	413
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata								72	78	68
Cash cost Usc/lb Cu C1, Prorata								264	216	167
Cash cost USD/troz Au C1, Prorata								1 098	921	818
Bevisad och sannolik mineralreserv
Sulfidmalmer, kton	4 450	7 020	7 350	6 950	8 220	8 980	9 110	12 680	11 580	10 550
Zn, %	5,0	3,6	4,3	4,3	5,3	5,2	5,4	6,0	5,5	5,7
Cu, %	1,0	0,9	0,8	0,8	0,6	0,6	0,6	0,6	0,5	0,6
Guldmalmer, kton Au, g/ton	530 3,2	0 0	0 0	1 610 4,9	2 780 4,1	3 100 3,6	3 584 3,8	3 274 3,8	3 500 3,5	4 300 3,3
Te, g/ton	1,4	0	0	0	186	165	177	181	200	187

KYLYLAHTI4)
Anrikat tonnage, kton Ingående halter									172	733
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	1,58	1,72
Zn, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,50	0,70
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	0,67	0,75
Koncentratproduktion
Cu, kton	–	–	–	–	–	–	–	–	13 275	62 144
Zn, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	756	5 177
Halt i koncentrat
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	19,2	19,0
Zn, % Metallproduktion	–	–	–	–	–	–	–	–	44,3	42,3
Cu, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	2 546	11 835
Zn, ton	–	–	–	–	–	–	–	–	335	2 189
Au, kg	–	–	–	–	–	–	–	–	82	421
Au, troz	–	–	–	–	–	–	–	–	2 624	13 542
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	–	–	–	–	–	–	–	–	117	560
Rörelseresultat före avskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	31	192
Rörelseresultat	–	–	–	–	–	–	–	–	7	74
Investeringar Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal	– –	– –	– –	– –	– –	– –	– –	– –	754 190	137 150
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	–	–	–	–	–	–	–	–	3 900	2 900
Cu, %	–	–	–	–	–	–	–	–	1,6	1,4
Zn, %	–	–	–	–	–	–	–	–	0,6	0,6
Au, g/ton	–	–	–	–	–	–	–	–	0,9	1,0

Fortsättning: Tioårsöversikt – Gruvor	2006	2007	2008	2009	2010	2011	20121)	2013	2014	2015
GARPENBERG
Anrikat tonnage, kton	1 182	1 255	1 365	1 394	1 443	1 456	1 484	1 495	2 224	2 367
Ingående halter
Zn, %	5,7	6,3	6,9	7,3	6,6	6,2	5,6	5,2	5,1	5,0

Cu, %	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb, %	2,2	2,5	2,6	2,8	2,5	2,4	2,1	2,1	2,1	2,1
Au, g/ton	0,4	0,3	0,3	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Ag, g/ton	123	125	130	139	133	133	129	153	136	156
Koncentratproduktion
Zn, kton	113	132	158	167	160	148	136	127	182	196
Cu, kton	3	3	3	3	3	2	2	3	3	5
Pb, kton	29	36	41	44	41	39	35	36	58	60
Halt i koncentrat
Zn, %	54,2	54,1	53,1	53,8	53,7	55,0	54,8	55,4	54,6	55,0
Cu, %	23,1	22,1	20,4	18,3	18,3	19,1	17,7	18,0	14,8	16,3
Pb, %	71,5	70,1	69,0	71,3	72,0	72,4	70,7	70,3	63,1	70,7
Metallproduktion
Zn, kton	61	71	84	90	86	81	75	70	99	108
Cu, kton	0,6	0,7	0,6	0,5	0,5	0,4	0,4	0,5	0,4	0,8
Pb, kton	21	25	29	31	29	28	25	25	37	42
Au, kg	269	244	243	214	234	246	250	277	468	559
Au, troz	8 648	7 851	7 821	6 870	7 534	7 895	8 051	8 911	15 049	17 962
Ag, ton	108	118	130	139	140	140	135	162	218	288
Ag, '000 troz	3 475	3 787	4 189	4 473	4 505	4 505	4 341	5 201	7 014	9 270
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 311	1 710	1 163	1 490	1 902	2 155	1 876	1 675	2 318	2 862

Rörelseresultat före avskrivningar	927	1 195	598	945	1 293	1 506	1 262	1 025	1 319	1 896
Rörelseresultat	850	1 095	466	793	1 124	1 314	1 033	776	919	1 452
Investeringar	273	323	344	157	281	660	1 459	2 045	916	336
Cash cost Usc/lb Zn C1, Prorata								46	56	45
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	17 200	20 800	26 000	25 800	25 100	23 600	25 600	36 300	37 600	39 800
Zn, %	5,7	5,2	5,1	5,4	5,3	5,1	5,1	4,6	4,3	3,9
Ag, g/ton	123	116	134	142	145	144	131	132	120	113
TARA
Anrikat tonnage, kton	2 751	2 658	2 411	2 508	2 593	2 486	2 502	2 493	2 287	2 197
Ingående halter

Zn, %	7,7	7,7	7,8	7,9	7,0	7,0	7,0	7,1	6,9	6,4
Pb, %	1,4	1,5	1,5	1,5	1,4	1,4	1,4	1,5	1,6	1,3
Koncentratproduktion
Zn, kton	356	351	320	344	316	307	305	298	267	243
Pb, kton	44	42	40	41	34	34	41	39	42	34
Halt i koncentrat
Zn, %	54,8	54,5	54,7	53,9	53,0	53,3	54,4	55,9	56,0	54,8
Pb, %	58,8	60,9	56,7	57,5	53,7	58,8	55,2	56,1	53,1	49,9
Metallproduktion
Zn, kton	195	191	175	186	167	164	166	166	150	133
Pb, kton	26	26	23	24	19	20	23	22	22	17
Ag, kg	1 775	1 850	1 638	2 092	1 344	909	1 673	1 197	2 433	1 273
Ag, '000 troz	57	59	53	67	43	29	54	38	78	41
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 950	3 129	1 357	1 671	1 831	1 757	1 727	1 542	1 743	1 492
Rörelseresultat före avskrivningar	1 887	1 989	154	303	619	503	421	595	479	470
Rörelseresultat	1 722	1 796	–40	76	383	268	100	195	56	95
Investeringar	265	277	305	338	285	372	268	201	313	274
Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal	76	65	79	64	69	72	69	68	75	76
Bevisad och sannolik mineralreserv
kton	16 700	17 800	17 100	17 000	16 000	15 700	14 000	13 100	15 300	17 000
Zn, %	8,4	7,7	7,4	7,2	7,1	7,1	7,1	7,0	6,6	6,3
Pb, %	1,8	1,7	1,8	1,8	1,8	1,8	1,7	1,6	1,5	1,5

1) På grund av ändrade redovisningsregler har jämförelsesiffror för 2012 år räknats om. I Aitik ökade investeringarna med 383 MSEK.

2)Produktionen av Tellur startades 2012.

3)Aitiks siffror för 2013 är uppdaterade i linje med pressrelease per 2014-05-06.

4) Förvärv av Kylylahti genomfördes i oktober 2014.

Boliden Årsredovisning 2015

Tioårsöversikt – Smältverk

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
Metallproduktion
Zink, kton	443	463	443	434	456	461	467	455	468	469
Koppar, kton	356	315	350	302	303	336	339	325	347	332
Bly, kton	26	26	14	13	17	11	19	24	25	26
Blylegeringar, kton (Bergsöe)	45	44	43	39	42	41	43	45	44	45
Nickel i skärsten, kton1)										17

Guld, kg	19 693	14 876	15 489	15 028	14 220	12 848	16 175	16 177	17 368	17 608
Guld, troz									633 144 478 274 497 972 483 157 457 168 413 052 520 011 520 094 558 382 566 102
Silver, kg2)									414 402 379 749 488 285 539 564 450 280 488 147 575 959 537 941 626 767 680 600
Silver, '000 troz2)	13 323	12 209	15 699	17 346	14 476	15 964	18 517	17 294	20 151	21 364
Aluminiumflourid, kton	29	35	35	33	22	35	36	34	35	31
Svavelsyra, kton	1 341	1 231	1 329	1 123	1 372	1 597	1 634	1 564	1 659	1 665
Finansiell data
Försäljningsintäkter	37 514	34 704	31 256	26 765	34 390	38 471	38 753	33 410	35 894	38 948
Bruttoresultat exkl. omvärdering av
processlager 3)	10 202	7 802	6 942	6 560	7 158	7 160	7 288	6 908	7 869	9 167
Rörelsekostnader	4 471	4 618	5 076	5 281	5 247	5 358	5 330	5 346	5 370	5 536
Avskrivningar	765	771	807	888	848	823	891	913	1 012	1 002
Rörelseresultat exkl. omvärdering av
processlager 3)	5 021	2 489	1 161	451	1 134	1 051	1 095	679	1 518	2 692
Rörelseresultat	5 652	2 297	372	1 724	1 946	790	1 224	210	1 672	2 272
Investeringar	782	1 008	737	473	804	1 627	993	1 200	768	1 248
Sysselsatt kapital	14 474	16 738	13 656	13 712	14 225	16 213	15 569	15 791	15 592	15 878

RÖNNSKÄR
Smältmaterial
Koppar, kton
Kopparkoncentrat	587	598	611	565	544	651	624	605	661	642
Sekundärråvara	159	160	173	154	155	175	221	209	184	172
Varav elektronik 4)					37	64	108	109	82	86
Koppar, totalt	746	758	784	719	699	826	844	814	845	814
Bly, kton
Blykoncentrat	36	38	18	14	16	11	27	38	40	38
Sekundärråvara	4	2	5	7	6	5	2	1	1	1
Bly, totalt	39	40	22	21	23	17	29	39	41	39
Produktion
Katodkoppar, kton	229	214	228	206	190	219	214	206	217	206

Bly, kton	26	26	14	13	17	11	19	24	25	26
Zinkklinker, kton	33	36	41	39	37	36	36	36	39	36
Guld, ton	16	12	13	13	12	11	13	12	13	13
Guld, '000 troz	506	389	432	427	400	341	403	402	419	425
Silver, ton	374	347	430	481	386	415	448	437	479	539
Silver, '000 troz	12 023	11 142	13 813	15 472	12 340	13 344	14 395	14 051	15 392	17 322
Svavelsyra, kton	551	544	557	515	502	571	553	536	564	533
Flytande svaveldioxid, kton	37	50	53	36	43	42	38	39	42	37
Palladiumkoncentrat, ton	3	3	3	3	2	2	3	2	2	2
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 322	2 131	1 882	1 669	1 799	2 226	2 398	2 029	2 417	2 678
Rörelseresultat före avskrivningar	1 075	846	637	338	441	715	832	374	748	1 038
Rörelseresultat	861	615	395	83	187	470	535	53	405	727
Investeringar	318	228	192	199	270	1 074	481	345	147	383

BERGSÖE
Smältmaterial, kton
Sekundärråvara	59	61	65	57	56	57	62	63	63	64
Produktion, kton
Blylegeringar	45	44	43	39	42	41	43	45	44	45
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	787	918	760	632	793	787	698	715	783	817
Rörelseresultat före avskrivningar	149	344	142	106	99	95	52	57	64	37
Rörelseresultat	138	330	127	91	82	75	34	39	45	18
Investeringar	55	10	12	12	14	24	10	12	10	11

Fortsättning: Tioårsöversikt – Smältverk	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015
HARJAVALTA
Smältmaterial, kton
Kopparkoncentrat	538	451	529	400	434	456	516	471	551	528
Sekundärråvara	16	12	7	11	22	14	16	26	21	23
Koppar, totalt	554	462	536	411	456	471	532	497	572	551
Nickelkoncentrat	205	262	273	211	262	259	248	251	239	282
Produktion
Katodkoppar, kton	127	101	122	97	113	116	125	119	130	126
Nickel i skärsten, kton1)										17
Guld, ton	4	3	2	2	2	2	4	4	4	4
Guld, '000 troz	128	90	66	56	57	72	117	119	139	141
Silver, ton	40	33	59	58	65	73	128	101	142	126
Silver, '000 troz	1 300	1 067	1 886	1 876	2 077	2 350	4 122	3 244	4 577	4 042
Svavelsyra, kton	632	557	659	501	573	600	639	590	658	667
Flytande svaveldioxid, kton	43	42	37	33	27	35	37	37	37	37
Palladiumkoncentrat, ton	0,71	0,46	0,21	0,27	0,72	0,84	0,54	1,47	1,91	2,15
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 915	1 267	1 432	1 261	1 468	1 552	1 666	1 631	1 746	2 214
Rörelseresultat före avskrivningar	976	289	212	203	318	373	479	496	485	943
Rörelseresultat före avskrivningar
exklusive PIR3)	976	289	339	62	318	373	479	496	485	943
Rörelseresultat	820	149	64	24	154	222	324	316	279	736
Rörelseresultat exklusive PIR3)	820	149	191	–117	154	222	324	316	279	736
Investeringar	211	366	225	148	122	229	215	246	225	396
KOKKOLA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat	548	581	576	571	587	600	589	602	577	584
Produktion, kton
Zink	282	306	298	295	307	307	315	312	302	306
Silver i koncentrat, kg									5 651	16 079
Silver i koncentrat, '000 troz									182	517
Svavelsyra5)					199	302	313	319	314	343
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	2 713	2 523	1 848	1 979	2 062	1 818	1 778	1 795	2 004	2 350
Rörelseresultat före avskrivningar	1 722	1 434	632	558	685	417	432	398	639	943

Rörelseresultat Investeringar	1 563 95	1 273 236	469 162	362 99	505 248	246 237	261 210	248 318	459 216	739 166

ODDA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat
(inklusive zinkklinker)	291	292	270	245	277	283	279	263	302	310
Produktion, kton
Zink	161	157	145	139	149	153	153	143	166	163
Aluminiumfluorid	29	35	35	33	22	35	36	34	35	31
Svavelsyra	158	130	113	108	123	125	128	119	123	123
Finansiell data, MSEK
Försäljningsintäkter	1 636	1 441	1 200	1 123	1 128	1 212	1 184	1 070	1 395	1 554
Rörelseresultat före avskrivningar	783	576	360	161	184	123	184	116	355	522
Rörelseresultat	652	439	210	6	39	–25	31	–26	209	390
Investeringar	103	168	146	22	75	44	61	269	166	283

Rörelseresultat per smältverk är exklusive omvärdering av processlager med undantag för Harjavalta 2008–2009.

1) Ingår från 1/7 2015.

2)Silver i koncentrat i Kokkola ingår i den angivna produktionen från och med 2014.

3)Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager.

4) Ingen särredovisning gjordes av elektronikåtervinning 2005–2009.

5) Investering i svavelsyraverk 2010.

Definitioner

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna. Mäts efter skatt.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna. Mäts före skatt.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassaflöde från den löpande verksam-

heten kassaflöde som genereras via resultatet justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald skatt och förändring av rörelsekapitalet.

Nettoskuld Räntebärande kort och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) med avdrag för finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för räntebärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Definition Cash cost

Boliden använder sig av Wood Mackenzies cash costmått C1 Normal costing och C1 Pro rata costing för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva har, desto bättre är kostnadspositionen. Cash cost uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall.

Normal costing

Vid beräkning av normal costing fördelas kostnaderna helt till en huvudmetall och minskas med nettointäkterna1) för övriga metaller, så kallade bimetaller.

- Kostnader för gruvdrift, anrikning, och administration 2)
- Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
- Smält och raffineringslöner (TC/RC)
Avdrag för nettointäkter från bimetaller

= Cash cost C1 Normal costing

1) Beräkning av nettointäkter för gruvors metaller Nettointäkten är den betalbara intäkten från metallen med avdrag för fraktkostnad och smält och raffineringslöner.

2)Administrationskostnader som kan härledas till gruvan.

Pro rata costing

I beräkning av pro rata cash cost fördelas kostnaderna ut på respektive metall baserat på metallens andel av totala nettointäkter.

Composite costing

I composite costing inkluderas gruvor antingen enligt normal costing eller pro rata costing utifrån kriterier baserade på metallernas nettointäkter. Om en metall står för 65 procent eller mer av totala nettointäkter beräknas cash cost enligt normal costing och om en metall står för lägre än 65 procent av den totala nettointäkten beräknas cash cost enligt pro rata.

- Intäkt för betalbar metall
Fraktkostnad för metallen
Smält och raffineringslön för metallen
= Nettointäkten för metallen

Definition Cash margin

För att mäta smältverkens kostnadsposition i förhållande till andra smältverk använder sig Boliden av Wood Mackenzies sammanställningar för cash margin. Cash margin är skillnaden mellan intäkter och cash cost och uttrycks i USc/lb metall och kan multipliceras med 22,0462 (avrundat) för att erhålla priset i USD per ton metall. Intäkterna utgörs av smält och raffineringslöner, fria metaller och intäkter från biprodukter.

För zinksmältverk ingår försäljning av överskottsenergi i intäkterna. För kopparsmältverk är intäkten från försäljning av svavelsyra och överskottsenergi en kreditering i beräkning av cash cost.

Beräkningarna för kopparsmältverk uttrycks i producerad enhet metall från koncentrat och för zinksmältverk i producerad enhet färdig metall. Intäkter inkluderas normalt om de anses härröra från huvudprocessen i framställning av metall och produkten är säljbar.

Branschspecifika begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Anges vanligen i cent per ounce. För att visa cashcost i USD/ton multiplicerar man med 22. Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se Definitioner.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot rost.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

Gulddoré Guld/silverlegering som gjuts i form av en tacka i anrikningsverk. Processas vidare till rent guld och silver i smältverk.

Jarosit Ett mineral i huvudsak bestående av järnsulfat som ofta uppkommer som restprodukt vid zinkframställning.

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallekvivalenter Används för att beskriva miljöeffekten vid utsläpp av metaller till luft och vatten. Metallekvivalenten (Me-ekv) väger in varje metalls toxicitet (relativt Cu) och ger ett bättre mått på miljöpåverkan än metallernas samlade massa.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar vara cirka 50 procent och kopparinnehållet cirka 25 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger normalt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LMEpriset, som kunden betalar för en specialanpassad och fritt levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen överförs till mineralreserver och tas därmed bort från mineraltillgångarna. Mineralreserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka prisdelningsklausuler.

Råvaruavverkning Ett smältverks råmaterialinmatning, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält och raffineringslön (TC/RC) Priset på koncentrat definieras som LME-priset med avdrag för smält- och raffineringslön, vilket är den ersättning smältverket får för att förädla smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas, medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker i tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av malmers metallinnehåll som utvinns vid anrikning.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

FÖRKORTNINGAR

Lb = pound = 0,4536 kg Troy ounce = 31,1035 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent

c/Lb = cent per pound = 1/22 USD/ton
SEK = svenska kronor
NOK = norska kronor
EUR = euro
Ag = silver
Au = guld
Cu = koppar
Pb = bly
Zn = zink

Årsstämma 119

Årsstämma

Bolidens årsstämma hålls tisdagen den 3 maj 2016 i Rönnskär i Skellefteå.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 27 april 2016 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 27 april 2016.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast onsdagen den 27 april 2016 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear

Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

Ekonomisk information

3 maj	Rapport för första kvartalet 2016
19 juli	Rapport för andra kvartalet 2016
20 oktober	Rapport för tredje kvartalet 2016
10 februari 2017	Rapport för fjärde kvartalet och helåret 2016

Frågor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller epost: [email protected]

Adresser

Koncernen

Boliden Group Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

Boliden Gruvor

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 34

Bolidenområdet

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 25

Boliden Aitik

Sakajärvi 1 982 92 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00 Fax +46 970 72 90 01 Boliden Garpenberg 776 98 Garpenberg Kapplavägen 5 Tel. +46 225 360 00 Fax +46 225 360 01

Boliden Kylylahti

Kaivostie 9 FI83700 Polvijärvi Finland Tel. +358 10 271 0090

Boliden Tara

Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

Boliden Smältverk

Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 610 16 51

Boliden Kokkola

Box 26 FI67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111

Boliden Odda

Eitrheimsneset 1 NO5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Boliden Harjavalta

Teollisuuskatu 1 FI29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Boliden Rönnskär

932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00 Fax +46 910 77 32 15

Boliden Bergsöe

Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00 Fax +46 418 572 05

Boliden Marketing

Office UK No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 5QL UK Tel. +44 1926 833 010 Fax +44 1926 450 084

Boliden Marketing

Office Germany Stresemannallee 4c D414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55 Fax +49 2131 750 46 54

Boliden Marketing Office Denmark

Hvissinge vej 16 DK1600 Glostrup Danmark Tel. +45 4326 8300

www.boliden.com

Produktion: Boliden i samarbete med Narva.

Foto: Stefan Berg (s. 1, 2, 3, 24, 39, 45, 72), Jeanette Hägglund (s. 5, 15, 25, 68, 69, 79, 119), Daniel Olausson (s. 11, 24), Paulina Holmgren (s. 25), Thomas Westermark (s. 0, 24, 44), Päivi Karjalainen (s. 25), Tim Durham (s. 108), Gracemill (s. 12, 13, 22, 23, 60, 61), Childspace (s. 51) Illustrationer: Narva Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal, 2016

AI assistant

Boliden — Annual Report 2015

2895_10-k_2016-03-09_44389656-f66b-4593-a86c-11bdcf436c01.pdf

KONKURRENS-KRAFTIGA GRUVOR OCH SMÄLTVERK

INNEHÅLL

Bolidens årsredovisning 2015

Boliden Årsredovisning 2015 Kort om Boliden 1

VIKTIGA HÄNDELSER 2015

KOMMENTARER NYCKELTAL

9% 54%

UTMÄRKELSER

VD-ord

Metaller behövs för samhällsutvecklingen

Bolidens gruvor

Gruvautomation ökar produktiviteten

Bolidens smältverk

Boliden – en del av samhället

Säkerhet och miljö högst på agendan

Mångfald stärker verksamheten

Väl positionerat för framtiden

Så skapar vi värde

FINANSIERING

TILLVERKNING

INTELLEKTUELLT KAPITAL

HUMANKAPITAL

SOCIALT/RELATIONSKAPITAL

NATURRESURSER OCH INSATSVAROR

INSATSER AFFÄRSMODELL

MILJÖPÅVERKAN FRÅN GRUVOR

Boliden Årsredovisning 2015 Värdeskapande 7

Mål och måluppfyllelse

AVKASTNING

FINANSIELLA MÅL

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD

UTDELNING

OLYCKSFALL

SOCIALA MÅL

SJUKFRÅNVARO

JÄMSTÄLLDHET

METALLERS PÅVERKAN

KOLDIOXIDUTSLÄPP

UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID

MILJÖOLYCKOR

Strategisk inriktning

VISION

STRATEGI

Strategisk inriktning 11

OMRÅDE BESKRIVNING AKTIVITETER

KOPPAR I SAMHÄLLET

KOPPAR FRÅN BOLIDEN

Marknad och metallpriser

UTVECKLING PÅ DELMARKNADER 2015

BNP PER CAPITA 2015

OM PRISSÄTTNING

KONJUNKTURMÖNSTER

Metaller

Koncentrat

Metallmarknadens konjunkturmönster

Konjunkturläget vid slutet av 2015

MARKNADS-POSITION

Gruvföretag – zink

Gruvföretag – koppar

Smältverksföretag – zink

TIO STÖRSTA GRUVAKTÖRERNA INOM KOPPAR

TIO STÖRSTA SMÄLTVERKSAKTÖRERNA INOM ZINK

TIO STÖRSTA SMÄLTVERKSAKTÖRERNA INOM KOPPAR

Gruvföretag – bly

TIO STÖRSTA GRUVAKTÖRERNA INOM BLY

KONKURRENS-KRAFT

CASH COST I GRUVINDUSTRIN CASH MARGIN FÖR SMÄLTVERK

Zink – cash cost C1 composite costing

Koppar – cash cost C1 composite costing

Zink – cash margin för smältverk

BOLIDENS INTÄKTSMODELL

Gruvornas bruttoresultat

Smältverkens bruttoresultat

Synergier

ZINKMARKNADEN 2015

GLOBAL EFTERFRÅGAN

MTON (+0,6%) 13,5

Boliden Annual Report 2015