Boliden — Annual Report 2013

Mar 13, 2014

ÅRSREDOVISNING 2013

Innehåll

Introduktion	2013 i korthet	1
	Boliden i korthet	4
	VD-ord	6
	Aktien	8
Strategi	Marknad och prisutveckling	12
	Bolidens marknadsposition	16
	Bolidens kostnadsposition	17
	Strategisk inriktning	18
	Finansiell utveckling
	och hållbarhetsutveckling	20
	Intäktsmodell	22
Verksamhet	Detta är Boliden – från fynd till kund	26
	Detta är prospektering	28
	Så fungerar gruvor	30
	Så fungerar smältverk	31
	Bolidens resultat – så tolkas det	32
	Koncernen	33
	Gruvor	36
	Smältverk	42
	Inköp av varor och tjänster	48
	Riskhantering	49
Hållbar	Bolidens medarbetare	56
utveckling	Bolidens miljöarbete	59
	Utvärdering av affärspartners	63
	Nya hållbarhetsmål	64
	Granskningsrapport	65
Finansiella	Koncernen	68
rapporter	Moderbolaget	72
	Noter	73
	Förslag till vinstdisposition	98
	Revisionsberättelse	99
	Bolagsstyrningsrapport	102
	Styrelse	108
	Koncernledning	110
	Mineralreserver och
	mineraltillgångar	111
	Tioårsöversikter	115
	GRI-index	121
	Defi nitioner	123
	Branschbegrepp och förklaringar	124
	Årsstämma 2014 och adresser	125

Boliden på kartan Tara Leamington Spa Rönnskär Bolidenområdet Aitik Kokkola Harjavalta Stockholm Garpenberg Neuss Bergsöe Odda

Gruvområden

Tara – zink och bly Garpenberg – zink, silver, bly, guld och koppar Bolidenområdet – zink, koppar, guld, silver, tellur och bly Aitik – koppar, guld och silver

Stockholm – huvudkontor samt Affärsområde Smältverk Boliden – Affärsområde Gruvor Neuss – försäljnings kontor Leamington Spa – försäljningskontor

Smältverk

Kokkola – zink och svavelsyra Odda – zink och aluminium fl uorid Rönnskär – koppar, guld, silver, bly, zinkklinker och svavelsyra Harjavalta – koppar, guld, silver, svavelsyra och nickelsmältning Bergsöe – blylegeringar

Boliden årsredovisning publiceras på svenska och engelska. Den svenska årsredovisningen är den bindande versionen. Årsredovisningen utgörs av förvaltnings berättelse, sidorna 8–20 och 22–53 och sidan 98, fi nansiella rapporter, sidorna 66–97, och delar av Bolidens hållbarhetsrapportering, sidan 21 och sidorna 54–65.

Årsredovisningen 2013 beskriver Bolidens fi nansiella utveckling tillsammans med arbetet med hållbarhet och utfallet därav. Hållbarhet är en självklar och integrerad del i Bolidens verksamhet. Styrning och hantering av relevanta hållbarhets frågor påverkar i högsta grad lönsamhet, risk och därmed möjlighet till värde skapande. 2013 är första året som Bolidens GRI-index med till hörande information i årsredovisning och GRI-rapport genomgår en översiktlig granskning av externa revisorer. För en fullständig bild av Bolidens hållbarhetsarbete, besök Bolidens webbplats, www.boliden.com/hallbarhet. Där fi nns ett kompletterande GRI-rapport samt ytterligare information om Bolidens hållbarhetsarbete. Boliden redovisar enligt GRI 3.0 och uppfyller nivå B+.

För mer information om mätmetoder, defi nitioner eller andra riktlinjer, kontakta Bolidens infor mationsavdelning på telefon +46 8-610 16 30.

www.boliden.com

ÅR

2013 i korthet

" 2013 var ett marknadsmässigt tufft år med lägre metallpriser och en svagare dollarkurs. Bolidens produktion var däremot bra, beaktat de stora planerade underhållsstoppen vi gjorde. Stort fokus har legat på expansionsprojekten och arbetet med processtabilitet och säkerhet, något som kommer fortsätta med full kraft under 2014."

Lennart Evrell, VD och koncernchef

34 409 (40 001) MSEK Försäljningsintäkter

2 271 (4 042) MSEK Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager

1 803 (4 171) MSEK Rörelseresultat

–1 466 (1 389) MSEK Fritt kassafl öde

4,72 (12,21) SEK Resultat per aktie

Utmärkelser

• Boliden fi ck Industrins jämställdhetspris 2013.
• B olidens gruva i Garpenberg fi ck SveMins arbetsmiljöpris 2013.
• Bolidens årsredovisning 2012 kom på 5:e plats i den internationella rankingen Annual reports of Annual rep or ts 2013.

Viktiga händelser

• Aitiks malmproduktion motsvarade en årstakt om 37 miljoner ton vid årsskiftet och målet om 36 miljoner ton uppnåddes ett år före tidplan.
• Stora planerade underhållsstopp i smältverken för att uppgradera och effektivisera processerna.
• Kostnadsreduktionsprogram i Tara och Odda.
• Ökning av mineralreserver i Garpenberg och i Bolidenområdet.

Bolidens utveckling 2013

Försäljningen under året uppgick till 34 409 (40 001) MSEK. Minskningen berodde på lägre metallpriser , lägre priser på biprodukter och på lägre metallproduktion från smältverken som under året genomfört stora underhållsstopp.

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager minskade till 2 271 (4 042) MSEK. Lägre priser och negativ valutakursutveckling förklarade huvuddelen av resultatförsämringen. Därtill ökade kostnaderna för förbrukningsvaror, reservdelar och energi. Årets underhållsstopp uppgick till –330 (–170) MSEK.

Rörelseresultatet för Gruvor var 1 598 (2 974) MSEK och för Smältverk 679 (1 095) MSEK exklusive omvärdering av processlager.

Finansnettot uppgick till –222 (–179) MSEK och årets resultat uppgick till 1 294 (3 341) MSEK. Resultatet per aktie var 4,72 (12,21) SEK.

Expansionsprojekt

Expansionen av zink- och silvergruvan Garpen berg är inne i en intensiv fas och kommer att öka produktionskapaciteten från dagens 1,4 till 2,5 Mton malm per år.

Vid zinksmältverket i Kokkola byggs en anläggning för att utvinna silver ur zinkkoncentrat, vilka innehåller ökande halter av silver.

Mineral reserver och -tillgångar

Ökning av mineralreserver med nära 11 Mton i Garpenberg genom att mineraltillgången i Kvarnberget uppgraderades. I Bolidenområdet ökade mineralreserven med 3,2 Mton. Inga stora förändringar i Aitik eller i Tara.

Medarbetare

Medelantalet anställda uppgick till 4 815 (4 795). Andelen kvinnliga medarbetare uppgick till 17 (17) procent.

Sjukfrånvaron var under året 3,9 (3,7) procent. Olycksfallsfrekvensen inkl entreprenörer minskade något under året till 8,9 (9,1).

Nyckeldata	2009	2010	2011	2012	2013
Försäljningsintäkter, MSEK	27 635	36 716	40 323	40 001	34 409
Rörelsekostnader exkl. avskriv
ningar, MSEK	9 024	9 833	10 575	10 398	10 304
Avskrivningar, MSEK	1 562	1 802	1 937	2 560	2 829
Rörelseresultat, exkl. omvärde
ring processlager, MSEK	2 350	4 830	5 008	4 042	2 271
Rörelseresultat, MSEK	3 623	5 643	4 748	4 171	1 803
Investeringar, MSEK	4 915	2 996	3 998	4 569	4 974
Sysselsatt kapital, MSEK	26 229	27 151	30 473	31 236	34 451
Avkastning sysselsatt kapital, %	14	21	17	14	5
Antal anställda, FTE	4 379	4 412	4 597	4 795	4 815
Produktion Gruvor	2009	2010	2011	2012	2013
Zink, ton	307 128	293 814	283 217	271 203	271 674
Koppar, ton	54 602	75 977	81 205	79 363	79 302
Bly, ton	56 669	49 585	49 477	48 809	48 365
Guld, kg	3 130	3 727	3 681	3 644	3 849
Guld, troz	100 623	119 839	118 332	117 150	123 759
Silver, kg	214 120	230 756	231 388	229 791	261 804
Silver, troz 000	6 884	7 419	7 439	7 388	8 417
Tellur, kg	–	–	–	6 791	24 457
Produktion Smältverk	2009	2010	2011	2012	2013
Zink, ton	434 022	456 006	460 552	467 389	455 130
Koppar, ton	302 355	303 184	335 771	338 577	324 745
Bly, ton	13 013	17 013	11 429	18 970	24 039
Blylegeringar, ton	38 561	42 166	41 009	42 558	44 674
Guld, kg	15 028	14 220	12 848	16 175	16 177
Guld, troz	483 157	457 168	413 052	520 011	520 094
Silver, kg	539 564	450 280	488 147	575 959	537 941
Silver, troz 000	17 346	14 476	15 964	18 517	17 294
Svavelsyra, kton	1 123	1 372	1 597	1 634	1 564

Kommentarer och viktiga händelser under året

Kvartal 1

• Svag produktion för Gruvor och svag metallproduktion i Smältverk på grund av produktionsstörningar.
• Lakverket för utvinning av tellur ur malm från den nystartade Kankbergsgruvan togs i drift i slutet av 2012 och intrimning av produktionen fortsatte under första kvartalet.
• Boliden implementerade OECDs riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leverantörsled av mineraler från konfl iktdrabbade och högriskområden.
• Kostnadsreduktionsprogram pågår i Tara och Odda. Beslut att minska Taras personal med cirka 50 personer.
• Från 1 januari infördes nya och ändrade redovisningsprinciper angående pensioner och gråbergsaktivering som påverkade jämförelsesiff ror.

Kvartal 2

• Stark produktion i Gruvor med hög produktion i Aitik. Svag metallproduktion i Smältverk på grund av underhållsstopp.
• Årsstämman hölls 3 maj och utdelning om 4 kronor per aktie fastställdes.
• De säkringsprogram som tecknades i samband med expansionsprojektet i Garpenberg löpte ut i juni.
• 23 april blev sista handelsdagen för Bolidenaktien på Toronto Stock Exchange (TSX).
• Skatteverket fattade beslut att påföra Boliden ytterligare energiskatt med 212 MSEK kopplat till infärgning av diesel. Boliden har överklagat beslutet.

Kvartal 3

• Låg anrikning och produktion i Gruvor. Metallproduktionen normaliserades i Smältverken efter underhållsstoppen.
• Åtgärdsprogram för att komma tillrätta med processinstabiliteten i Rönnskär startades.
• I juli gav Mark- och miljödomstolen Boliden nytt miljötillstånd för verksamheten vid Rönnskär. Naturvårdsverket överklagade beslutet. Förhandling i maj 2014.
• Brand i Kristinebergsgruvan uppstod som utsatte tre personer för stor fara, men ingen skadades allvarligt.

• I oktober delgavs Boliden stämning med krav på skadestånd om drygt 90 MSEK avseende export av våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985. Boliden har bestridit käromålet.

Kvartal 4

• God produktion i Gruvor. Stark metallproduktion i Smältverken för samtliga huvudmetaller, undantaget silver.
• Aitiks malmproduktion motsvarade en årstakt om 37 Mton. Målet om 36 Mton uppnåddes ett år före tidplan.
• En dom från Mark- och miljööverdomstolen hindrar Boliden Bergsöe att expandera. Boliden har överklagat domen till Högsta Domstolen.
• Bolidens kapitalmarknadsdagar genomfördes i Boliden och Rönnskär med fokus på komplexa råmaterial.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Volatila metallpriser och valutakurser påverkar Bolidens försäljning och resultat som har varierat kraftigt sedan 2004 då Boliden ombildades till sin nuvarande struktur. Försäljningsintäkterna har minskat under året, framför allt med anledning av lägre metallpriser.

Investeringar och kassafl öde från den löpande verksamheten per år

Bolidens investeringar sedan 2004 uppgår till över 33 miljarder SEK. I tillägg till de underliggande löpande årliga investeringarna ingår ett antal större expansionsprojekt. Bolidens kassafl öde från den löpande verksamheten sedan 2004 uppgår till 44 miljarder SEK och har fi nansierat investeringarna.

Avkastning på eget och sysselsatt kapital

Avkastningen var 2013 5 (14) procent på sysselsatt kapital och 6 (16) procent på eget kapital.

Olycksfallsfrekvens1)

Antalet olycksfall på egen personal inklusive entreprenörer med frånvaro (LTI) minskade något under 2013 från 9,1 till 8,9 per miljon arbetstimmar. Bolidens enheter hade i genomsnitt 6 (8) olycksfallsfria månader under året.

1) Från och med 2012 redovisas olycksfallsfrekvensen på egen personal inklusive entreprenörer.

Boliden i korthet

Boliden är en integrerad tillverkare av de viktiga basmetallerna zink, koppar och bly för industriella kunder i Europa. Produktion av ädelmetallerna guld och silver är allt viktigare för Boliden.

Snart 90 års erfarenhet

Bolidens historia går tillbaka till 1920 talet. Sedan dess har företaget byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältoch återvinningsverksamhet. Inom alla dessa områden har Boliden idag spetskompetens.

Åtta gruvor i fyra gruvområden och fem smältverk

I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver och mindre mängder av andra metaller. Aitik och Maurliden i Bolidenområdet är dagbrott, övriga är underjordsgruvor. Aitik har den högsta produktiviteten av världens koppargruvor.

Bolidens smältverk Rönnskär, Harjavalta, Kokkola, Odda och Bergsöe framställer rena metaller, kundanpassade legeringar och en rad biprodukter, såsom svavelsyra. Råvaran är metallkoncentrat från gruvor samt metall- och elektronikmaterial och återvunna bilbatterier. Rönnskär är världsledande på återvinning av elektronik och smältverket Bergsöe tillhör de största i Europa på återvinning av bly.

Industriella kunder i Europa

Merparten av Bolidens metaller säljs till industriella kunder i norra Europa. Bolidens zinkkunder är främst stålverk som använder zink för galvanisering. Viktiga användningsområden fi nns inom infrastruktur, byggindustri och fordonsindustri. Bolidens kopparkunder utgörs främst av tillverkare av valstråd och kopparstänger. Viktiga slutanvändare är byggoch bilindustrin samt tillverkare av el- och elektronik. Blykunderna är framförallt batteritillverkare. Viktiga kunder för guld och silver är elektronik- och smyckesindustrin.

Boliden i samhället

Metaller har en central plats i samhället. De globala ojämlikheterna minskar

Bolidens intressenter i den dagliga verksamheten

genom den snabba välfärdsökningen i Kina och andra snabbväxande länder. En ökad produktion av basmetaller är en förutsättning för utveckling. De är fundamentala byggstenar i byggnader, infrastruktur, energisystem, bilar och järnvägar, datorer och mobiltelefoner. De är nödvändiga för nästan allt vi gör. Samtidigt är framställningen av metallerna komplicerad och den påverkar omgivningen på många sätt. Boliden vill vara ett högt respekterat företag som skapar värde för bolagets alla intressenter. Det innebär att det är självklart för Boliden att värdeskapandet måste inkludera förmågan att ta hänsyn till människa, natur, miljö och samhälle genom hela värdekedjan.

Dialog med närsamhället

Bolidens verksamhet berör och påverkar många människor och intressenter, både samhället i stort och samhällena runt Bolidens anläggningar, där Boliden ofta är en stor och betydelsefull aktör. För Boliden är det därför viktigt med dialog och samverkan med det lokala samhället.

Självklart handlar det dels om att minska verksamheternas påverkan på miljön och att hantera de långsiktiga eff ekterna. Men det handlar också om att tydliggöra den positiva roll som en ansvars tagande gruvnäring spelar i samhället i stort och där den verkar – att bidra till en levande landsbygd, skapa arbetstillfällen och ekonomisk utveckling. På många orter är Boliden den största arbetsgivaren och därmed en viktig förutsättning för grundläggande samhällsservice och utbud i närområdet.

De senaste expansionerna, i Aitik och i Garpenberg, är koncernens största investeringar hittills. De har mer än fördubblat gruvornas livslängd och har gett kommuner som Gällivare och Hedemora förutsättningar för en långsiktig samhällsplanering.

Värdeskapande

För investerare, aktieägare och samhället är det viktigt att Boliden bedriver en eff ektiv verksamhet som är långsiktigt hållbar. De senaste tio åren har Boliden stärkt konkurrenskraften och sin långsiktiga potential genom investeringar på sammanlagt 33 miljarder kronor. Det är investeringar för att öka eff ektiviteten i gruvorna och smältverken, till exempel genom uppgradering och implementering av ny teknik. En stor del av investeringarna gäller miljöförbättringar. Stora investeringar har gjorts i prospektering och i projekt för att öka produktion och livslängd i befi ntliga anläggningar men också med syfte att starta ny verksamhet, till exempel guldgruvan i Kankberg. Investeringarna har fi nansierats ur egna kassafl öden.

Totalavkastningen för Bolidens aktie har utvecklats bättre än internationellt gruvindex, Euromoney (HSBC) Global Mining, under den senaste tio-, fem- och treårsperioden. Det bygger förtroende bland aktieägare, långivare och medarbetare och ökar förutsättningarna för Boliden att attrahera kapital och kompetens för fortsatt tillväxt. Under 2013 var Bolidens totalavkastning högre än internationellt gruvindex men lägre än OMX Stockholm 30.

Metaller för det moderna samhället

Metaller är avgörande för samhällsutvecklingen. Idag fi nns det knappt en produkt eller tjänst som inte består eller är beroende av metall, och det går nästan inte att föreställa sig hur livet skulle se ut utan dem.

Metaller för det moderna samhället

Metaller fi nns och behövs överallt. I vårt moderna samhälle fi nns nästan ingen produkt som inte innehåller metall eller där metaller inte har använts vid framställningen. Efterfrågan på metaller ökar stadigt i världens tillväxtländer. Där behövs nya och bättre bostäder och ny infrastruktur, och i takt med ett ökat välstånd växer också efterfrågan på konsumentprodukter som elektronik och bilar. I mogna ekonomier som EU, USA och Japan, är efterfrågan över tid något minskande och konjunkturkänslig, även om de fortfarande står för en stor del av världens metallanvändning.

En viktig egenskap hos många metaller är att de kan återvinnas om och om igen genom att de smälts ner och blir till nya produkter. Boliden har beslutat att ta aktiv del i återvinning som bedöms bli allt viktigare över tid.

Bolidens viktigaste metaller har följande användningsområden:

Zink – hindrar rost

Nästan hälften av all zink som produceras i världen används för galvanisering av stål

och moderna bilar har karosser av stål. En zinkbeläggning på stålet är mycket eff ektivt för att skydda mot rost under lång tid.

Koppar – teknologiska produkter

Koppar är en formbar metall som har mycket god ledningsförmåga för el och värme, något som gör den till en av världens viktigaste metaller. Den är nödvändig för energiförsörjning i alla samhällen och ingår som kritisk beståndsdel i dagens högteknologiska produkter. Ökad andel förnybar energi driver efterfrågan på koppar.

Bly – motorfordon

Merparten av det bly som produceras används i batterier som återfi nns i motorfordon. Skälet är att blybatterier är billiga och robusta och kan leverera hög ström på kort tid, vilket är viktigt för bilars startmotorer.

Guld – elektronik och smycken

Guld är en ädelmetall som är mjuk och formbar. Guld används till smycken och i elektronik samt som fi nansiell tillgång.

Silver – värme- och elledare

Silver är en relativt mjuk metall som leder

värme och elektricitet bättre än någon annan metall. Idag används över hälften av det silver som produceras av el- och elektronikindustrin.

Nickel – till rostfritt stål

Nickel används vid framställning av rostfritt stål tillsammans med krom. Nickel används också i legeringar med koppar och/eller zink. Nickel är en viktig komponent i mynttillverkning då nickel inte rostar och är hård.

Palladium – katalysatorer

Palladium är en sällsynt och mjuk metall som lätt legeras med andra metaller. Användningsområden är i katalysatorer men också i smycken, klockor, inom tandvård och i kirurgiska instrument.

Tellur – solpaneler och halvledare

Tellur är en sällsynt spröd halvmetall. Tellur är en halvledare som ingår i solpaneler och som legeringsämne i legeringar med framför allt koppar och stål.

VD-ord

Efterfrågan på Bolidens metaller var relativt stark under 2013 men oro för den globala ekonomin och ökat globalt utbud ledde till att metallpriserna sjönk. Årets produktion var stark, framför allt i Aitik som nådde 2014 års produktionsmål ett år före tidplan. Smältverkens produktion begränsades av de största planerade underhållsstoppen någonsin. Investeringarna i zink-silvergruvan i Garpenberg och projektet för att utvinna silver ur silverhaltiga zinkkoncentrat i Kokkola var båda i sina mest intensiva skeden under året och utvecklades som planerat. Fokuseringen på kostnader och ökad produktivitet under 2013 bidrog till att kostnaderna i stort sett var oförändrade. Arbetet med kostnadskontroll och produktivitet kommer att fortsätta under 2014.

Vi har successivt stärkt vår långsiktiga potential med expansionsinvesteringar som fi nansierats med det egna kassafl ödet. Boliden har bra utgångs-

läge för framtiden.

Metallefterfrågan i världen har fortsatt att öka under en följd av år. Den har drivits av snabb ekonomisk utveckling i folkrika länder som börjat ta sig ur fattigdom och politisk oro. Ojämlikheterna mellan världens länder har därför minskat och antalet fattiga länder sjunker i snabb takt. Kinas position som motor för världens metallmarknader väntas börja avta någon gång kring 2020 och då är frågan om andra länder kan göra liknande välståndsförbättringar med urbanisering och välståndsutveckling. Bolidens metaller är fundamentala för denna välståndsutjämning. De mogna ekonomierna är också viktiga för

metallefterfrågan. Deras efterfrågan växer inte över tid men konjunkturmönstren har stor påverkan på priserna. Övergång till förnybar energi och utveckling av moderna kommunikations- och informationssystem kräver stora mängder koppar och zink. Det krävs till exempel många gånger mer koppar i energi system som bygger på vindkraft och solpaneler än på traditionella energislag eftersom systemen dimensioneras för blåsiga eller soliga dagar men endast utnyttjas under en del av tiden.

New Boliden Way är Bolidens modell för ledarskap och verksamhetsstyrning för att uppnå stabila processer och minskat resursbehov. Stabila processer leder inte bara till hög produktion och låga kostnader utan också till bättre miljöprestanda och säkrare arbetsplatser. Ett framgångsrikt arbete med befi ntliga resurser skapar därför stora värden då det resulterar i minskat kapitalbehov och låga kostnader. Att skapa stabila processer är inte bara en fråga om styrning och kontinuitet. Arbetet leder även till ökat engagemang och kunskapsöverföring inom företaget. Under året har fl era enheter tagit nya steg mot högre produk tivitet och ökat engagemang från alla anställda. Arbetet med New Boliden Way kommer aldrig att ta slut, det är ett förbättringsarbete där varje ny nivå kommer att utmanas och nya förbättringar kommer att utvecklas.

Bolidens båda pågående expansionsprojekt – zink- och silvergruvan i Garpenberg och silverutvinningsprojektet i smältverket i Kokkola – startades under 2012 och projekten ska köras igång under 2014. Vid projektet i Garpenberg, Bolidens näst största investering någonsin, byggdes huvuddelen av anläggningarna under året. Ett nytt anrikningsverk byggs i direkt anslutning till två schakt till 1 200 meters djup och det har placerats i mitten av de nya produktionsområdena. Som mest arbetade 1 000 per soner i projektet med bergarbeten, byggen och installation av utrustning.

Investeringen i silverutvinning i Kokkola är viktig inte bara för att mer silverhaltigt zinkkoncentrat från Garpenberg kommer att avverkas men också för att zinkkoncentraten på världsmarknaden tenderar att innehålla ökande silverhalter.

Året som gått

Produktionen löpte väl under 2013, kostnaderna var under kontroll och expansionsprojekten följde planerna. Ändå försämrades resultaten. Orsakerna är att Aitik producerade i områ-

den med låga halter, smältverken gjorde rekordstora planerade underhållsstopp och marknadsvillkoren försämrades.

Koppargruvan i Aitik nådde en malmproduktion på 37 miljoner ton vilket är mycket glädjande och betyder att målet på 36 miljoner ton i årstakt nåddes ett år tidigare än planerat. Boliden området och Garpenberg drabbades av försämrade silver- och guldpriser men hade bra produktion, framför allt i guldgruvan Kankberg som kördes igång 2012. Garpenberg hade ett starkt år trots en del störningar i samband med det stora expansionsprojekt som pågått under året. Zinkgruvan Tara på Irland fortsatte de kostnadsreduktionsprogram som inleddes 2012 inom ramen för New Boliden Way och med starkt engagemang från alla anställda.

Smältverkens stora underhållsstopp under våren genom fördes i stort som planerat och medförde lägre produktion än året innan. Harjavalta förbättrade processtabiliteten och kunde utvinna värdefulla metaller ur mellan lager och gjorde ett exceptionellt bra resultat. Rönnskär hade en delvis motsatt utveckling där sämre kvalitet i råmaterial försämrade utbyten och produktion. Ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen har satts in. Odda fortsatte att reducera kostnaderna och Kokkola gjorde ett stabilt år.

De senaste sammanställningarna av världens gruvor och smältverk visar att Bolidens konkurrenskraft ökat trots den starka svenska kronan. Till en del beror det på fortsatt intrimning av nya projekt men till stor del beror det på arbetet med New Boliden Way och förstärkningar av inköpsorganisationen som har bidragit till sänkta kostnader inom fl era områden. Vid mina möten med personal i olika funktioner inom Boliden är det uppenbart att ledarskap och synen på säkerhet, miljö och jämställdhet har förbättrats under senare år. Den samsyn som

uppnåtts kring avgörande förändringsbehov har stor betydelse för Bolidens utveckling. Ett område som, trots stark fokusering, inte utvecklats så väl är säkerhetsarbetet. Även om Boliden har lägre olycksfallsfrekvens än företag i många andra branscher så kan vi konstatera att de bästa företagen är bättre än Boliden och det är nödvändigt att fortsätta att förbättra säkerhetskulturen för att nå våra höga ambitioner. Bolidens miljöprestanda har varit bra under året och målen för minskade utsläpp har uppfyllts med marginal på de fl esta områden. Boliden är anslutet till FNs Global Compact och vårt arbete för att tillämpa och främja de 10 principerna fortsätter.

Arbetet för ökad jämställdhet belönades med Industrins jämställdhetspris 2013 och arbetet med att öka förståelsen för Bolidens verksamhet gav en femte plats av över fyrahundra företag i Annual reports of Annual reports 2013.

Det är 90 år sedan guldfyndigheten i Fågelmyra utanför Skellefteå upptäcktes vilket var starten för Boliden, både för samhället och för företaget. Under alla dessa år har en rad unika kompetenser utvecklats när det gäller gruvor, smältoch laknings processer och prospektering. Även om det tidvis varit svåra tider har Boliden hela tiden utvecklat kunnande inom kritiska områden och byggt upp egna projektresurser.

Slutet av 2013 var bra i de fl esta enheterna och vi närmar oss igångkörningarna av de nya anläggningarna i Garpenberg och i Kokkola. Det blir ett spännande år 2014!

Stockholm februari 2014

Lennart Evrell VD och koncernchef

Aktien

Bolidenaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Stockholm (NASDAQ OMX) och ingår i Large Cap-segmentet. Aktiekursen har i likhet med gruv- och metallsektorn i sin helhet påverkats av de lägre metallpriserna och Bolidenaktien sjönk under året med 19 procent, att jämföra med Euromoney (HSBC) Global Mining Index som sjönk med 25 procent.

Handeln i aktien

Omsättningen i Bolidenaktier på NASDAQ OMX sjönk något under 2013. Under året omsattes 587 (662) miljoner aktier till ett värde av 58 (70) miljarder kronor. I genomsnitt omsattes 2,3 (2,6) miljoner aktier per handelsdag på NASDAQ OMX, vilket motsvarar 67 (55) procent av den totala omsättningen i aktien och aktiehandeln på andra handelsplatser stod för 33 (45) procent. Bolidenaktien stod för 2,0 (2,6) procent av den totala omsättningen på NASDAQ OMX.

Den största marknadsplatsen efter Stockholm var BATS Chi-X Europe med 20 procent av handeln i aktien. Under 2013 omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 1,1 miljarder aktier till ett värde av 108 miljarder kronor.

Under året avnoterades aktien från börsen i Toronto efter fl era år med låg omsättning.

Kursutveckling och utdelning

Vid utgången av 2013 noterades Bolidenaktien till 98,45 (122,10) SEK på NAS-DAQ OMX, motsvarande ett börsvärde om 26,9 (33,4) miljarder kronor. I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens betavärde varit 1,55 mot index OMXSPI.

Kursen sjönk under året med 19 procent, att jämföra med Euromoney (HSBC) Global Mining Index som sjönk med 25 procent. OMX Stockholm 30 index steg med 21 procent.

För 2013 föreslår styrelsen årsstämman en utdelning om 1,75 (4,00) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 37,0 (32,8) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 1,8 (3,3) procent på aktiekursen vid årets slut.

Bolidenaktiens totalavkastning (utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt varit 16 procent per år.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK. Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det fi nns ingen bestämmelse i Bolidens bolags ordning som begränsar rätten att överlåta aktier eller några rösträttsbegränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Boliden innehar inga egna aktier och har inte gett ut nya aktier under 2013.

Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra

begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt off entligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier.

Ägarförhållanden

Boliden hade 90 963 (90 234) aktieägare registrerade den 31 december 2013.

Av aktierna ägdes cirka 41 (44) procent av utländska ägare. De tio största enskilda aktieägarna representerar 32 procent av aktiekapitalet.

Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelser aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Stiftelserna hade vid årets utgång 700 113 (433 750) aktier.

Av tabellen på nästa sida framgår Bolidens ägarförhållanden per den 31 december 2013.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, fi nns information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, fi nansiella rapporter samt kontaktuppgifter. Presentationer från delårsrapporter och kapitalmarknadsdagar fi nns också på webbplatsen.

Fördelning av Bolidenaktier per den 31 december 2013
Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1 – 500	67 951	10 950 321	4,0	4,0
501 – 1 000	11 419	9 800 852	3,6	3,6
1 001 – 5 000	9 378	21 678 737	7,9	7,9
5 001 – 10 000	1 075	8 181 705	3,0	3,0
10 001 – 50 000	756	16 168 971	5,9	5,9
50 001 – 100 000	112	8 194 227	3,0	3,0
100 001 –	272	198 536 356	72,6	72,6
Totalt	90 963	273 511 169	100,0	100,0
Källa: Euroclear

Banker som följer Boliden
ABG Sundal Collier	Goldman Sachs
Bank of America	Handelsbanken
Merrill Lynch	HSBC
Carnegie	Kepler Cheuvreux
Citi	Morgan Stanley
Credit Suisse	Nordea
Deutsche Bank	Pareto
Danske Bank	SEB
Erik Penser
Exane	Sociéte General
	Swedbank

Aktiekurs, sektorindex och OMX

Aktiekurs, sektor-

index och OMX. Under året sjönk aktien med 19 procent, vilket var något bättre än Euromoney (HSBC) Global Mining sektor index, som sjönk med 25 procent, men sämre än OMX Stockholm 30 totalindex som steg med 21 procent.

Handel på olika börser

Ägande per land

Ägare per kategori

Källa: SIS Ägarservice

Handel på olika börser.

Som jämförelse så sker 48 procent av all handel för de aktier som ingår i indexet OMX30 på OMX Nasdaq i Stockholm, för samma aktier så utgör andelen vanlig börshandel 66 procent (resterande handel utgörs framför allt av OTC). Vanlig börshandel i Boliden uppgår till 76 procent. Boliden är en av de 30 aktier som ingår i OMX30.

Ägande per land.

Andelen utlandsägda aktier i slutet av året var cirka 41 procent.

Bolidens 10 största ägare per den 31 december 2013
Andel av kapital och röster, %
Norges Bank Investment
Management	5,6
BlackRock Inc	5,0
SEB fonder	4,2
SHB fonder	3,2
AMF Försäkring och fonder	3,0
Swedbank Robur fonder	2,7
Nordea fonder	2,4
AFA Försäkring	2,3
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,7
Danske Invest fonder (Sverige)	1,6
Summa	31,7

Källa: SIS Ägarservice

Årlig totalavkastning per den 31 december 2013 1 år 3 år 5 år 10 år Boliden –16% –7% 46% 16% OMX Stockholm 30 25% 9% 19% 11% Euromoney (HSBC) Global Mining SEK –24% –18% 5% 7%

Aktiens totalavkastning har under tio år i genomsnitt varit 16 procent per år och 349 procent för hela perioden. Bolidens årliga totalavkastning för ett år, tre år, fem år och tio år har under samtliga perioder varit bättre än internationellt gruvindex. Dessutom har den årliga totalavkastningen varit bättre än OMX Stockholm 30 på fem och tio år, medan den har varit sämre på ett och tre år.

Fakta om aktien

Handelsplats	NASDAQ OMX Stockholm
Kortnamn	BOL
ISIN-kod	SE 0000869646
ICB-kod	1700
Högsta betalkurs 2013	126,7 SEK
Lägsta betalkurs 2013	80,15 SEK
Sista betalkurs 2013	98,45 SEK
Börsvärde 31 december 2013	26,9 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2013	211%
Antal aktier	273 511 169
Betavärde (5 år)	1,55

Källa: Reuters Datastream

Källa: NASDAQ OMX

Strategi

Boliden ska vara det naturliga förstahandsvalet för affärspartners, med en ledande position bland medelstora metallföretag. Det ska ske genom att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk och med hjälp av ökad prospektering som säkrar tillväxt i framtiden.

Innehåll	Marknad och prisutveckling	12
	Bolidens marknadsposition	16
	Bolidens kostnadsposition	17
	Strategisk inriktning	18
	Finansiell utveckling och hållbarhetsutveckling	20
	Intäktsmodell	22

Boliden är ledande i Europa inom prospektering och fokuserar framför allt på att hitta fyndigheter som innehåller zink, koppar och ädelmetaller.

"Jag valde Boliden för att utvecklas som geolog och på grund av den stora prospekteringsverksamheten. Det underlättar att man kan bo på platsen och kan förena jobb och familj på ett bra sätt. Jag har ett roligt och framför allt kreativt arbete. Det är också spännande att få vara med och fatta viktiga beslut som är avgörande för Bolidens framtida utveckling."

Ditte Kilsgaard-Möller, Geolog, Boliden Prospektering

Marknad och prisutveckling

Den globala efterfrågan på metaller drivs av en befolkningstillväxt och urbanisering som går hand i hand med en ekonomisk tillväxt och ett ökat välstånd i allt större delar av världen. Med den snabba urbaniseringen i tillväxtländerna ökar behovet av investeringar i bostäder och infrastruktur, vilket leder till ökad efterfrågan. Under 2013 var utvecklingen positiv på smält- och raffi neringslöner för koppar och zink, medan genomsnittspriserna för basmetaller var lägre än under 2012. Intresset för ädelmetaller avtog och priserna sjönk.

Flera faktorer talar för att efterfrågan på metaller kommer att fortsätta öka. En viktig indikator är att efterfrågan på metaller växer som snabbast när BNP per capita växer från 5 000 USD till 15 000 USD. Av jordens befolkning bor cirka 37 procent i länder med BNP per capita inom detta spann. Cirka 41 procent ligger fortfarande under 5 000 USD per capita.

Mogna ekonomier i väst har relativt konstant förbrukning av metaller. På grund av ländernas storlek, står de dock fortfarande för en betydande del av metallförbrukningen i världen.

Marknadsutveckling 2013

Den globala BNP-tillväxten bedöms ha ökat med 2,9 procent under 2013 vilket innebär en inbromsning jämfört med föregående år, då BNP steg med 3,2 procent. I mogna ekonomier var tillväxten 1,2 procent att jämföra med 1,5 procent under 2012 och i utvecklingsländer 4,5 procent att jämföra med 4,9 procent. I EU har det varit fortsatt nolltillväxt och i USA sjönk tillväxten till 1,9 procent från 2,8 procent under 2012. Tillväxten i Kina bedöms ha hamnat i nivå med 2012 på 7,7 procent.

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller, zink och koppar, drivs i huvudsak av utvecklingen inom fordons- och byggindustrin med tonvikt på infrastrukturprojekt. Kina är idag den största marknaden för basmetaller.

I Europa har den industriella aktiviteten sakta ökat men det var först under fj ärde kvartalet som den var högre än föregående år. Byggmarknaden har varit fortsatt svag under hela året med undantag för några få länder, däribland Tyskland, där utvecklingen har varit positiv från låga nivåer. Fordonsproduktionen i Europa var sammantaget oförändrad jämfört med 2012, men ökade i Östeuropa. I USA fortsatte den industriella aktiviteten och investeringarna i byggsektorn ökade andra året i rad. Fordonsproduktionen i USA ökade, men tillväxten var lägre än under 2012. Tillväxten i Kinas industriproduktion var fortsatt hög jämfört med fj olåret och något högre under andra halvåret jämfört med första halvåret. Tillväxten i infrastrukturinvesteringarna i Kina var fortsatt hög och fordonsproduktionen ökade snabbare än under 2012.

Koncentratmarknadens utveckling

Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan på gruvkoncentrat styr utvecklingen av smältlöner, som är den ersättning smältverk får från gruvor för att vidareförädla koncentrat till säljbara metaller.

Smältlöner – zink

Smältverkens produktion ökade under året medan gruvproduktionen var nära oförändrad globalt. Detta innebar att det var överskott på gruvkoncentrat under 2013, dock mindre än under 2012. Under 2012 steg smältlönen på spotmarknaden löpande från en mycket låg nivå. Under 2013 följde en mindre uppgång för smältlönen och årsgenomsnittet 2013 var väsentligt högre än under 2012. De årliga förhandlingarna för smältlöner 2013 resulterade i vägledande kontrakt med en prisnivå som var högre än föregående år. Den prisdelningsklausul som fi nns mellan zinkgruvor och smältverk resulterade i att den realiserade smältlönen var stabil, sett över året, och 14 procent högre jämfört med helåret 2012.

Smält- och raffi neringslöner – koppar

Gruvornas koncentratproduktion ökade under året och resulterade i ett överskott på marknaden. Den utvecklingen fi ck till följd att smältlönerna på spotmarknaden stärktes kraftigt från våren. Vid slutet av året var spotprisnivåerna väsentligt högre än i de vägledande års- och halvårskontrakten. Det vägledande kontrakt som förhandlades fram för 2013 uppgick till cirka 70 (62,5) USD per ton koncentrat i smältlön och 7,00 (6,25) cent per pund i raffi neringslön. I den vägledande nivån som förhandlades fram vid halvårsskiftet ökade smältlönen till cirka 73 USD och raffi neringslönen till cirka 7,30 cent.

Metallpremiernas utveckling

Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar utöver metallpriset.

Zink

De europeiska kontraktspremierna för zink var nära oförändrade jämfört med 2012. På spotmarknaden i Europa var premierna stabila kring 130–140 USD per ton metall under första halvåret och steg under andra halvåret till cirka 150 USD per ton metall.

Koppar

De europeiska kontraktspremierna för koppar sjönk jämfört med 2012. Premierna på europeiska spotmarknaden var i början av året lägre än kontraktspremierna, men steg sedan snabbt och var vid slutet av året väsentligt högre än nivån för kontraktspremier.

Smältlön – zink

Spot metallpremie i Europa – zink

Zink

Efterfrågeutveckling – zink

Smältlön – koppar

Metallpremie i Europa – koppar

Källa: CRU jan/feb 2014 Koppar metallpremie vägledande kontrakt i Europa

Genomsnittspriset för zink på London Metal Exchange (LME) var 2 procent lägre 2013 än 2012. Priset steg under inledningen av året för att sedan sjunka under våren och därefter stabiliseras från halvårsskiftet. I slutet av 2013 var zinkpriset 2 053 USD/ton, vilket var i nivå med priset i slutet av 2012.

Den globala förbrukningen av zink uppgick till cirka 12,8 miljoner ton, en ökning med cirka 3,5 procent jämfört med 2012. I Kina var ökningen 5 procent. I mogna ekonomier och övriga utvecklingsländer ökade förbrukningen med drygt 2 procent.

Global produktion av metall i zinksmältverk uppgick till cirka 13 miljoner ton, en ökning med cirka 5 procent jämfört med 2012. I Kina ökade produktionen med knappt 12 procent att jämföra med en minskning under 2012 på knappt 9 procent. Kinas andel av global produktion ökade till knappt 40 (38) procent. I mogna ekonomier var produktionen oförändrad men ökade med 4,5 procent i utvecklingsländer exklusive Kina.

Den globala gruvproduktionen av zink i koncentrat ökade något från 2012. I Kina ökade produktionen efter fl era år av höga ökningstal. I övriga världen var produktionen samman taget något lägre. I Nordamerika minskade produktionen med drygt 10 procent, i Europa med knappt 4 procent medan den ökade i Sydamerika med drygt 5 procent och i Asien exklusive Kina med 11 procent. De globala offi ciella zinklagren vid LME och Shanghai Futures Exchange (SHFE) minskade under året med 23 procent till knappt 1,2 miljoner ton vid slutet av 2013, vilket motsvarar 33 (45) dagars global förbrukning.

Koppar

Efterfrågeutveckling – koppar

Guld

Genomsnittspriset på guld sjönk med 16 procent under 2013. Vid årets slut var priset 1 202 USD per troy uns, vilket innebar en nedgång med 27 procent från slutet av 2012. Guldet har under lång tid varit en viktig tillgångsklass bland fi nansiella aktörer, ofta ansedd ha lägre risk vid svaghet i den globala konjunkturen. Det starka intresset för guld som placering har dock minskat under 2013 och kapital har fl yttats till andra tillgångsklasser.

Prisutveckling – guld

Genomsnittspriset för koppar på LME sjönk med 8 procent 2013 jämfört med föregående år. Priset steg i början av året för att sedan sjunka under våren och stabiliseras från halvårsskiftet. I slutet av 2013 var priset 7 376 USD per ton, vilket motsvarade en minskning med 7 procent jämfört med slutet av 2012.

Den globala förbrukningen av koppar ökade med cirka 4 procent jämfört med 2012, till cirka 20,5 miljoner ton. I Kina ökade förbrukningen med knappt 8 procent och i övriga världen med drygt 1 procent. I mogna ekonomier minskade förbrukningen första halvåret för att sedan öka under andra halvåret. Kinas förbrukning var cirka 8,7 miljoner ton eller knappt 43 (41) procent av den globala förbrukningen.

Global produktion av koppar i smältverk och raffi naderier ökade med knappt 4 procent jämfört med 2012 och uppgick till cirka 20,6 miljoner ton. Produktionen ökade i alla regioner med undantag av Europa, där produktionen sjönk med 2 procent. I Kina ökade produktionen med 10 procent. Kina producerade cirka 6,2 miljoner ton koppar under 2013 och ökade andelen av den globala produktionen till knappt 30 (28) procent.

Den globala gruvproduktionen av koppar i koncentrat ökade med drygt 8 procent jämfört med 2012. Produktionen ökade snabbare än under 2012 i samtliga av världens regioner med undantag av Europa där produktionen ökade med knappt 2 procent. I Sydamerika ökade produktionen med drygt 10 procent och störningar hade mindre påverkan på produktionen jämfört med 2012 samtidigt som ny produktionskapacitet tillkom.

De globala offi ciella lagernivåerna vid LME, SHFE och Comex var cirka 14 procent lägre vid slutet av året jämfört med föregående årsskifte och uppgick till 0,5 miljoner ton. Lagernivåerna steg kraftigt fram till halvårsskiftet för att sedan successivt minska. Lagernivån vid slutet av 2013 motsvarade 9 (11) dagars global förbrukning av koppar.

Silver

Silverpriset var i genomsnitt 24 procent lägre än under 2012. Vid årets slut var priset 19,50 USD per troy uns, 35 procent lägre än vid slutet av 2012. Silverförbrukningen i tillverknings- och smyckesindustrin bedöms ha ökat med cirka 4 procent medan utbudet från gruvor och återvunnet silver bedöms ha minskat med cirka 3 procent, men översteg fortsatt den totala förbrukningen. Utbudsöverskottet bedöms ha balanserats av fi nansiella aktörer och ökade börslager samt inofi ciella ej rapporterade lager.

Bly

Det genomsnittliga blypriset steg med 4 procent på LME under 2013. Priset steg i början av året, men sjönk sedan under våren för att stabiliseras vid halvårsskiftet. Vid årets slut var priset 2 191 USD per ton, vilket motsvarade en nedgång med 5 procent. Lagernivån för bly på LME minskade med 33 procent under 2013.

En hög andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses via återvunnen metall och förändringar i gruvproduktion av bly har en mindre påverkan på marknadsbalansen jämfört med andra basmetaller.

Den globala efterfrågan på blymetall ökade med cirka 2 procent till cirka 10,8 miljoner ton. I Kina ökade efterfrågan med drygt 3 procent och i övriga världen med 1,5 procent. Efterfrågan på bly till bilbatterier, till nya bilar och till ersättningsmarknaden bedöms ha ökat.

Utbudet av blymetall i koncentrat från gruvor följer till viss del gruvproduktion av zink eftersom bly är en bimetall för många zinkgruvor. Den globala gruvproduktionen bedöms ha ökat med knappt 4 procent under året och marknaden för koncentrat bedöms ha varit i balans mellan utbud och efterfrågan.

Pris- och lagerutveckling – bly

Valutakurser

Bolidens försäljningsintäkter och kostnader för inköpta råvaror är till största delen i USD samtidigt som övriga kostnader i huvudsak är i SEK, EUR och NOK. Utvecklingen av dollarn får därmed en väsentlig inverkan på koncernens resultat. 2013 började med en försvagning av dollarn, i huvudsak drivet av riskaptit och en mycket expansiv penningpolitik i USA. I takt med starkare konjunktursignaler från USA förberedde sig marknaden under våren för en kommande normalisering av penningpolitiken, med starkare dollar som följd. Denna utveckling bromsades något under hösten, delvis på grund av budgetproblemen i USA. Euron stärktes under främst andra halvan av året, drivet av ökat förtroende för en återhämtning i Euroområdet efter skuldkrisen och EUR/SEK uppgick vid årets slut till 8,94. USD/SEK nådde sin topp under våren/sommaren, för att sedan komma tillbaka till nivåerna från i början av året och uppgick vid slutet av året till 6,51. Jämfört med 2012 var USD i genomsnitt 4 procent respektive 3 procent svagare mot SEK och EUR.

Svavelsyra

Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen, främst från kopparsmältverk, som huvudsakligen används inom konstgödsel-, massa/papper- och gruvindustrierna samt i petrokemisk industri. Då svavelsyra måste lagras i särskilda cisterner är det nödvändigt för smältverk att få avsättning för svavelsyra samt att balans råder mellan efterfrågan på metall och syra.

Efterfrågan på svavelsyra i norra Europa bedöms ha varit stabil under året som helhet i de för Boliden viktiga kundsegmenten. Prisnivån för helåret 2013 var i nivå med föregående år. Marknadspriset i Europa sjönk enligt analysföretag till en genomsnittlig nivå på drygt 69 EUR per ton, en minskning med cirka12 procent jämfört med 2012.

Prisutveckling – svavelsyra

Bolidens marknadsposition

Boliden är ett av världens största gruv- och smältverksföretag inom zink och är ett ledande företag i Europa inom koppar. Vidare har Boliden en världsledande position inom återvinning av elektronikmaterial och en betydande verksamhet inom återvinning av bly från batterier. Bolidens position och kompetens ger goda förutsättningar att uppnå målet att vara bland de bästa företagen i branschen.

Boliden är det åttonde största gruvföretaget och det sjätte största smältverksföretaget i världen inom zink. Tara är en stor zinkgruva i internationell jämförelse, Garpenberg är av medelstorlek och Bolidenområdet är ett mindre gruvområde. Gruvorna i Sverige, Garpenberg och Bolidenområdet, har även intäkter från fl era andra metaller som silver, guld, bly och koppar medan Tara på Irland har en låg intäkt från bimetaller. Zinksmältverket Kokkola är en stor zinkproducent i inter nationell jämförelse medan zinksmältverket Odda är av medelstorlek.

Som köpare av gruvkoncentrat är Boliden en betydande aktör i världen men en mindre producent av gruvkoncentrat. Gruvan Aitik är en medelstor koppargruva i internationell

jämförelse med avseende på metallproduktion och en betydande koppargruva med avseende på bruten malm. Aitik har hög produktivitet och intäkter från bimetallerna guld och silver. Boliden är ett medelstort smältverksföretag inom koppar, på sextonde plats i världen och ett av de tre största i Europa. Kopparsmältverket Rönnskär är av medelstorlek och världsledande inom elektronik återvinning. Kopparsmältverket Harjvalta är av mindre storlek, men har en verksamhet inom legosmältning av nickel som är den största i Europa.

Boliden är det fj ortonde största gruv företaget i världen inom bly, men av medelstorlek som smältverksföretag. I Europa är Boliden mer framträdande som smältverksföretag, inom återvinning av blybatterier och som producent av sekundärbly.

De tio största gruvaktörerna inom zink

metallproduktion 2013, kton

Boliden är en av världens tio största gruvaktörer inom zink.

Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

De tio största gruvaktörerna inom koppar

metallproduktion 2013, kton

				Codelco
	F-McM Copper & Gold
	Xstrata AG
			BHP Billiton
	Rio Tinto
		Southern Copper (ex SPCC)
	Anglo American plc
	KGHM Polska Miedz
		Antofagasta plc
	Norilsk
0	500	1 000	1 500	2 000	2 500

I Europa är Boliden, med en produktion på cirka 80 000 ton, den tredje största kopparproducenten. Globalt är Boliden en mindre aktör.

Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

De tio största smältverksaktörerna inom zink

metallproduktion 2013, kton

						Korea Zinc Group
						Nyrstar
	Hindustan Zinc
	Glencore Xstrata
	Votorantim
	Boliden
	Shaanxi Nonferrous Metals
	Teck
	China Minmetals Corp
		Yuguang Gold and Lead Co
0	200	400	600	800	1 000	1 200	1 400

Boliden är en av världens tio största smältverksaktörer inom zink.

Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

De tio största smältverksaktörerna inom koppar

metallproduktion 2013, kton

						Jiangxi Copper Comp.
						Glencore Xstrata
					Codelco
				Aurubis
			JX Holdings
				KGHM Polska Miedz
	Sumitomo Metal Mining
			Tongling
			F-McM Copper & Gold
			Jinchuan
0	200	400	600	800	1 000	1 200	1 400

I Europa är Boliden, med en produktion på cirka 325 000 ton, den tredje största aktören. Globalt sett är Boliden en mindre smältverksaktör inom koppar. Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

Bolidens kostnadsposition

Bolidens priser sätts på den globala marknaden och kostnadskontroll är därför en viktig framgångsfaktor. Cash cost är ett vanligt styrkemått inom gruvindustrin. Intäktsfl ödena för smältverk kan variera och cash margin är ett vanligt styrkemått inom smältverksindustrin.

Gruvors konkurrenskraft är beroende av såväl nivån för de operativa kostnaderna som storleken på intäkterna från bimetaller. Gruvor med svag konkurrenskraft har ofta små eller inga intäkter från bimetaller. Konkurrenskraftiga gruvor har ofta stor intäkt från bimetaller och en god operativ kostnadsnivå.

Cash cost i gruvindustrin C1 Composite costing

Diagrammen nedan visar globala cash cost-kurvor för zink- och koppargruvor där Bolidens gruvor är markerade. Kurvorna baseras på analysföretaget Wood Mackenzies databaser med deras uppskattningar och antaganden. Bolidens egna angivna uppgifter för cash cost per gruva kan skilja sig från Wood Mackenzies data på grund av skillnader i grunddata. En beskrivning av begreppet cash cost fi nns på sidan 123.

Zink – cash cost C1 composite costing

0 30 60 90 120 150 US Cents/lb Andel av industrins produktion av zinkmetall i koncentrat Tara Garpenberg Boliden 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Wood Mackenzies globala cash cost sammanställning används för att jämföra gruvors kostnadsposition. Baserat på denna sammanställning har Garpenberg, Boliden området och Tara en cash cost på 48, 62 respektive 68 Usc/lb metall. I enlighet med Wood Mackenzies defi nitioner beräknas Garpenberg och Boliden enligt pro rata costing och Tara enligt normal costing. Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

Enligt Wood Mackenzies sammanställning har Aitik en cash cost på 152 USc/lb och beräknas enligt normal costing.

Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

Smältverkens konkurrenskraft är beroende av kapaciteten att uvinna metaller ur råvaror, intäkter från andra metaller och kostnadseff ektivitet. Kompletterande verksamheter är oftast svåra att inkludera i jämförelser av cash margin, men kan ha betydelse för styrkepositionen.

Cash margin för smältverk

Diagrammen nedan visar globala cash margin-kurvor för zink- och kopparsmältverk där Bolidens smältverk är markerade. Kurvorna baseras på analysföretaget Wood Mackenzies databaser med deras uppskattningar och antaganden. En beskrivning av begreppet cash margin fi nns på sidan 123.

Zink – cash margin för smältverk

Wood Mackenzies globala sammanställning används för att jämföra smältverks kostnadsposition. Baserat på denna sammanställning har Kokkola och Odda en cash margin på 10 Usc/lb metall respektive 1 Usc/lb metall.

Källa: Wood Mackenzie jan/feb 2014

Koppar – cash margin för smältverk

Enligt Wood Mackenzies sammanställning har Harjavalta och Rönnskär en cash margin på 16 Usc/lb metall respektive 14 Usc/lb metall.

Strategisk inriktning

Effektiva och stabila processer, fi nansiell styrka och respekt för människa och miljö utgör grunderna för Bolidens långsikta lönsamhet och tillväxt.

Mission Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. Metaller har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Boliden framställer bas- och ädelmetaller genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning. Genom hela Bolidens värdekedja görs det yttersta för att möta samhällets krav på säkerhet, miljöhänsyn och god affärsetik.

Vision Boliden ska vara ett metallföretag i världsklass. Det betyder att Boliden ska tillhöra de främsta i branschen när det gäller kundnöjdhet, effektivitet och ansvarstagande. Boliden verkar på en råvarumarknad där handeln med metallkoncentrat och färdiga metaller är global och kundbasen regional. I denna volatila bransch är operationell excellens kritiskt för att vara framgångsrik.

Strategi Boliden ska vara det naturliga förstahandsvalet

Boliden strävar efter att nå en ledande position bland medelstora metallföretag. Detta ska nås genom att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk samt att vara ett förstahandsval för affärspartners. För Bolidens gruvverksamhet gäller framför allt att skapa tillväxt genom ökad prospektering och investeringar i organisk tillväxt samt förbättrad produktivitet. För smältverken ligger fokus på att öka lönsamheten genom minskade kostnader, förbättrad processtabilitet och en ökad förmåga att processa komplexa råmaterial.

För att nå dit strävar Boliden efter:

• 1. Effektivisering av verksamheten – New Boliden Way
• 1. Organisk tillväxt
• 1. Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt.

Effektivisering av verksamheten

New Boliden Way (NBW) utgör koncernens övergripande riktlinjer för värderingar och områden för att driva kontinuerliga förbättringar. NBW beskriver hur Boliden ska utvecklas till ett metallföretag i världsklass, respekterat för sin förmåga att ge mervärden till kunder, aktieägare och andra intressenter. NBW integreras i den löpande verksamheten för att uppnå hög standard och stark internationell konkurrenskraft i alla delar. Syftet med NBW är att implementera värdeskapande, attityder och ett agerande som leder till en kontinuerlig förbättringsanda i alla delar av verksamheten med djupt engagemang från alla medarbetare.

Stabilitet och hållbarhet är grundstenarna inom NBW och är basen till Bolidens framgång. Bolidens värderingar vägleder till: entusiasm för förbättringar, personligt engagemang och ansvar för värdekedjan. Förbättringarna baseras på standarder och metoder som tillsammans arbetas fram inom Boliden. Personligt ledarskap såväl som gott föredöme driver förbättringsarbetet. Ytterst handlar NBW om Bolidens framtida konkurrensfördelar. Resultat kan redan ses på många enheter i form av förbättringar och eff ektiviseringar.

Organisk tillväxt

Ökad stabilitet och produktivitet i befi ntliga anläggningar ökar tillväxten då högre volymer kan produceras utan ytterligare investeringar. Boliden har utöver eff ektiviseringsarbetet under fl era år satsat betydande resurser i olika organiska tillväxtprojekt. Detta har skett dels genom fl era expansionsinvesteringar i befi ntliga gruvor och anläggningar, dels genom en ökad satsning på prospektering.

Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Boliden utvärderar löpande projekt att förvärva. De jämförs och utvärderas i konkurrens med projekt för organisk tillväxt. Det gäller både gruvor som är i drift och nya gruvprojekt. En förutsättning för förvärv är att Boliden kan addera ytterligare värden genom kunskaper och kompetens inom gruvverksamhet. Investeringar i Bolidens befi ntliga verksamhet

ställs alltid mot alternativet att förvärva nya. Boliden har under åren deltagit i många förvärvsdiskussioner men hittills valt att investera i organisk tillväxt eftersom investeringskalkylerna varit bättre än för de förvärv Boliden studerat.

Spindeldiagrammet illustrerar vilka delar som ingår i ett komplett genomförande av NBW. Det är också ett verktyg för att mäta på vilken nivå verksamheten befi nner sig i genomförandet. Genom att arbeta med alla 28 elementen i spindeldiagrammet kan Boliden nå visionen – ett metallföretag i världsklass.

Hur vi gör det

Finansiell utveckling ...

Boliden verkar i en cyklisk och kapitalintensiv bransch, där långsiktigt värdeskapande uppnås genom förbättrad produktivitet, hög kostnadskontroll och investeringar i lönsam ny produktion. Stabila processer och fi nansiell stabilitet är förutsättningar för uthållig tillväxt och långsiktigt värdeskapande. Bolidens övergripande mål är att prioritera tillväxt i koncernens gruvor samt fokusera på lönsamhet i hela verksamheten för att skapa värde för aktieägarna och samtidigt ta ansvar för människor och miljö.

Boliden har tre kommunicerade fi nansiella mål: Avkastning på sysselsatt kapital, nettoskuldsättningsgrad och utdelning. Uppföljning sker, förutom genom Bolidens fi nansiella mål, även utifrån hållbarhetsmål. Att identifi era och fokusera på de viktigaste och mest relevanta utmaningarna inom hållbarhets-

arbetet är en fortlöpande process. Grundläggande för de områden Boliden väljer att prioritera är att de har en direkt påverkan på Bolidens framgång liksom en betydande påverkan på Bolidens intressenter.

Avkastning

Investeringar som genomförs ska uppvisa hög avkastning och ligga i linje med Bolidens strategi och tillgängliga resurser

Projektens internränta ska vara högre än Bolidens vägda kapitalkostnad (WACC) med tillägg för riskpåslag. För närvarande är WACC före skatt cirka 12 procent nominellt. Kalkyler för stora och långsiktiga projekt görs normalt i reala termer. De baseras på prognoser på räntor, metallpriser, växelkurser, infl ation och andra relevanta antaganden baserad på intern analys och externa bedömningar.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 5 (14) procent. Under perioden 2009–2013 har avkastningen i genomsnitt legat på 14 procent per år.

Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuldsättningsgraden i en högkonjunktur ska vara högst 20 procent Syftet är att vidmakthålla en rimlig fi nansiell handlingsberedskap i en låg konjunktur.

Vid utgången av 2013 var nettoskuldsättningsgraden 38 (28) procent. Ökningen jämfört med 2012 förklaras av lägre resultat, högre rörelsekapital och stora investe-

Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad

Utdelning

Bolidens utdelningspolicy innebär att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel av nettoresultatet

Under 2009–2013 uppgår utdelningsandelen till 33,5 procent av periodens sammanlagda netto resultat.

Föreslagen utdelning är 1,75 (4,00) SEK per aktie motsvarande 37,0 (32,8) procent av årets resultat.

Utdelning Utdelningsandel

och hållbarhetsutveckling

Sociala mål

Noll olycksfall med frånvaro (LTI)1) varje månad vid samtliga enheter

Antalet olycksfall på egen personal inklusive entreprenörer med frånvaro (LTI) minskade något under 2013 från 9,1 till 8,9 per miljon arbetstimmar.

LTI-frekvens för egen personal LTI-frekvens inklusive entreprenörer

Andelen kvinnliga medarbetare ska vara minst 20 procent 2018

Antalet kvinnor i Boliden uppgick vid slutet av 2013 till 824 eller 17,1 procent. Det är en ökning med 0,2 procentenheter från 2012.

Andel kvinnliga medarbetare

Sjukfrånvaro som inte överstiger 4,0 procent

Målet om en sjukfrånvaro som inte överstiger 4,0 procent har uppnåtts. Trenden har varit positiv de senaste åren och sjukfrånvaron för 2013 stannade på 3,9 (3,7) procent. Målet har klarats de senaste fyra åren för koncernen som helhet. Under 2013 var det fyra produktionsenheter som inte klarade målet.

1) Från och med 2012 redovisas olycksfallsfrekvensen på egen personal inklusive entreprenörer. Olycksfall mäts som antal olyckor/miljon arbetade timmar. Som olycka räknas en olycka som sker på arbetet och orsakar frånvaro från arbetet påföljande dag eller längre period.

Miljömål

Utsläpp av metaller 2) till vatten ska minska med 25 procent

Utsläpp av metaller till vatten har minskat med 58 (53) procent sedan 2007.

Utsläpp av metaller till vatten

Utsläpp av kväve till vatten ska minska med 20 procent

Utsläpp av kväve till vatten har minskat med 26 (14) procent sedan 2007

Utsläpp av kväve till vatten

Utsläpp av metaller 3) till luft ska minska med 25 procent

Utsläpp av metaller till luft 3) har minskat med 45 (43) procent sedan 2007.

Utsläpp av metaller till luft

Utsläpp av svaveldioxid till luft ska minska med 10 procent

till luft har minskat med 27 (5) procent sedan 2007.

Utsläpp av svaveldioxid till luft

Utsläpp av koldioxid ska inte öka med mer än 3 procent 4)

Ytterligare kommentarer till utfallen ges i avsnittet Hållbarhet, sidorna 54– 65. Bolidens nya hållbarhetsmål presenteras på sidan 64.

• 2) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och kvicksilver.
• 3) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och arsenik.
• 4) Med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar.

Intäktsmodell

Metallmarknaden består av två delmarknader; marknaden för koncentrat (råmaterial), med gruvor och smältverk som aktörer, och marknaden för färdiga metaller, med smältverk och metallkonsumenter som aktörer. Boliden är verksamt på båda dessa marknader.

Försäljning mellan Bolidens gruvor och smältverk sker till marknadsvillkor. Bolidens gruvor och smältverk har en rad synergier när det gäller metallurgi och marknad, till exempel att planer och investeringar bättre kan anpassas till den framtida marknadsutvecklingen och till naturliga förändringar av metallmixer i gruvorna. Anrikning och smältprocesser har många likheter och samarbetet mellan smältverk och gruvor bidrar till Bolidens teknikkunnande.

Att leverera egen råvara till de egna smältverken har också fördelar i form av lägre trans portkostnader, säkrare leveranser och intäk ter samt minskat behov av lager hållning.

Gruvornas intäkter

Intäktsbasen för gruvor är de metallkoncentrat som säljs till smältverken på en global marknad. Gruvornas ersättning

baseras på de basmetallpriser som dagligen sätts på London Metal Exchange (LME) och ädelmetallpriserna som fastställs av London Bullion Market Association (LBMA). Priserna styrs av den globala efterfrågan och tillgången på basoch ädelmetaller vid tillfället.

Även andra faktorer påverkar en gruvas intäkter. Koncentrat med ett högt betalbart metallinnehåll och endast mindre mängder orenheter ger högre intäkter.

Ett högt innehåll av värdefulla bimetaller är också positivt för gruvans intäkter och konkurrenskraft. För Boliden är guld, silver och bly de främsta bimetallerna.

Gruvornas pris till smältverken utgörs av metallvärdet med avdrag för smältlön och föroreningar enligt överenskomna villkor. Smält- och raffi neringslöner (TC/RC) påverkar alltså gruvans intäkter. Ett lägre TC/RC ökar gruvans intäkter och minskar smältverkets intäkter.

Smältverkens intäkter

Smältverken säljer den färdiga metallen till LME-pris plus en regional metallpremie. Kostnad för koncentrat är som ovan beskrivet LME-pris och övriga villkor. Inom zink fi nns prisdelningsklausuler som gör att förändringar i metallernas marknadspriser delas mellan gruvor och smältverk. Nivåerna på smältoch raffi neringslöner och prisdelningsklausuler styrs av den globala balansen mellan gruvproduktion och smältverkens efterfrågan på råmaterial.

Den regionala metallpremien är ett tillägg till LME-priset som kunder betalar. Premien styrs av det regionala utbudet och efterfrågan och inkluderar sådant som lokaliserings- och transportaspekter och kompensation för andra betalningsvillkor än de som gäller på LME. Slutkunden kan också betala för speciell form på materialet, speciella legeringar och

Marknaden för koncentrat (råvara); gruvor är säljare och smältverk är köpare.

Marknaden för färdiga metaller; smältverk är säljare och metallkonsumenter är köpare.

teknisk service. Boliden säljer nästan uteslutande metaller direkt till industriella kunder till en premie, med kontrakt som förhandlas på årsbasis. För Boliden är dessa kundrelationer viktiga eftersom de ger både en säkrare efterfrågan och bidrar till ett stabilt kassafl öde.

Utöver smält- och raffi neringslöner och prisdelningsvillkor påverkas smältverkens intäkter av volymen fria metaller i produktionen, som styrs av smältverkets förmåga att utvinna metallmängder utöver vad som antas i koncentratavtalen. De fria metallerna säljs till marknadspris.

Smältverken tjänar också pengar från försäljningen av biprodukter. Den största biprodukten är svavelsyra, men även aluminiumfl orid, svaveldioxid, kopparsulfat, nickelsulfat, kadmium och selen är viktiga biprodukter.

Basmetallmarknadens intäktskomponenter

Intäktskomponenter
LME-priset, usd/ton	A
Koncentratens metallhalt, procent	B
Koncentratens betalbara metall innehåll, procent	C
Avgifter för eventuella orenheter i metall koncentraten, usd/ton metall koncentrat	D
Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har förmåga att vidare förädla, procent	E
Smältlön (TC), usd/ton metall koncentrat	F
Raffi neringslön (RC), usd/ton betalbart metallinnehåll	G
Effekter från eventuella priseskalatorer, usd/ton metall koncentrat	H
Intäkter från eventuella bimetaller och andra biprodukter i metallkoncentrat, usd/ton metall koncentrat	I
Intäkter från utvinning av eventuella bi metaller och andra biprodukter i smältkoncentrat, usd/ton metallkoncentrat	J
Metallpremier, usd/ton såld metall	K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk till kund, usd/ton metallkoncentrat	L

Gruvornas intäkter

Metallkoncentrat (per ton torrvikt)	A B C – (D+F+G) +/– H + I
-------------------------------------	-----------------------------

Smältverkens intäkter
Metallkoncentrat (per ton torrvikt)
Smält- och raffi neringslöner	F + G +/– H + D
Fria metaller	AB(E–C)
Utvinning av bimetaller och produkter	J
Värdet av metallpremier	B E (K – L)

Metallmarknadens konjunkturmönster

Balansen mellan utbudet av koncentrat från världens gruvor och den globala efterfrågan på smältverkens produkter styr i hög grad metallmarknadens pris cykel.

Balansen påverkar prisnivån på London Metal Exchange (LME), där basmetallerna handlas, och även de smält- och raffi neringslöner som smältverken tar ut för att processa gruvornas råvara till en färdig metallprodukt.

För att gruvorna ska vara villiga att investera i framtida produktion krävs priser som kompenserar för prospekteringsinsatser, risk i tillväxtinvesteringar och produktionskostnader. När metallpriserna faller minskar gruvornas tillväxtsatsningar, vilket i sin tur minskar utbudet efter några år.

Detta resulterar i sjunkande tillgång på råmaterial för smältverken. Smältlönen sjunker, vilket i sin tur pressar smältverkens lönsamhet. Det resulterar i produktionsnedskärningar eller stängning av smältverk vilket till slut minskar tillgången på raffi nerade metaller.

Minskad smältverkskapacitet leder på sikt till stigande marknadspriser på metaller medan smältlönerna förblir låga tills prisbilden anpassats till utbud och efterfrågan.

Därmed stiger återigen metallpriserna och smältlönerna, under förutsättning att efterfrågan på raffi nerade metaller är god. Nya beslut fattas om utbyggnad av gruvkapacitet till följd av ökade priser.

Metallmarknadens konjunkturmönster

Verksamhet

Bolidens verksamhet bedrivs i två affärsområden, Gruvor och Smältverk. Gruvor bryter malm i åtta gruvor i fyra gruvområden som sedan anrikas och har också en omfattande prospekteringsverksamhet. Inom Smältverk förädlar Bolidens fem smältverk gruvkoncentrat från Bolidens gruvor och externa gruvor och från sekundära råmaterial. De metaller som produceras av smältverken säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa.

Innehåll	Detta är Boliden – från fynd till kund	26
	Detta är prospektering	28
	Så fungerar gruvor	30
	Så fungerar smältverk	31
	Bolidens resultat – så tolkas det	32
	Koncernen	33
	Gruvor	36
	Smältverk	42
	Inköp av varor och tjänster	48
	Riskhantering	49

Bolidens gruvverksamhet består av åtta gruvor lokaliserade till fyra områden – Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg i Sverige, samt Tara på Irland. I Garpenberg har malm brutits sedan 1200-talet, vilket gör gruvan till den äldsta i Sverige som fortfarande är i drift. För närvarande pågår ett omfattande expansionsprojekt vid gruvan, som bland annat innebär att ett helt nytt industriområde byggs upp, med nya schakt och ett nytt anrikningsverk. När brytningen når full kapacitet 2015, kommer det innebära en nästan fördubblad produktion.

"Mitt jobb innebär att med hjälp av en optisk utrustning mäta in allt som vi driver under jord. Data som vi får fram gör vi sedan kartor av som till exempel kan användas till anvisning av borrning och olika typer av kartor till produktionen och geologerna. Inmätningar görs kontinuerligt för att kontrollera att vi ligger rätt och att borrningarna drivs dit vi ska. Det bästa med att jobba i gruvan är människorna och att det är frihet under ansvar. Jag vet varje morgon vad jag skall göra under dagen, sen är det upp till mig att få det gjort."

Robert Norlind, Gruvmätare, Garpenberg

Detta är Boliden – från fynd till kund

Bolidens värdekedja är indelad i Gruvor och Smältverk. I Gruvor ingår prospektering, gruvbrytning, anrikning och koncentratförsäljning. I Smältverk ingår råvaruavverkning och återvinning, metallproduktion och försäljning av metaller och biprodukter.

Gruvor

1 Prospektering

Bolidens prospektering fokuserar på fyndigheter med zink, koppar och ädelmetaller. Malmer med zink innehåller ofta silver och bly som bimetaller. Framgångarna i prospekteringen har ökat mineralreserver och mineraltillgångar sedan 2003. Detta har möjlig gjort expansion av gruvorna Aitik och Garpenberg. Under 2013 har 30 aktiva investeringsprojekt pågått, 298 MSEK har investerats i prospektering och 158 957 meter borrades.

2 Gruvbrytning

I Bolidens åtta gruvor i de fyra gruvområdena bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld, silver och andra biprodukter. Arbetet sker i olika steg och omfattar borrning, sprängning, lastning och krossning av malm. Dessutom måste bergarbetarna installera ventilation och vattenledningar samt förstärka gruvgångarna vartefter de bryts.

3 Anrikning

När malmen kommer från gruvan är det värdefulla mineralet bundet i gråberg. För att skilja dem åt behandlas malmen i ett anrikningsverk. Malmen krossas och mals till ett fi nt pulver och blandas med vatten. När luft och särskilda tillsatsämnen tillsätts bildas bubblor som mineralpartiklarna fäster vid. Partiklarna stiger till ytan, skummas av och torkas sedan till ett fi nkornigt koncentrat. Mineralet kan också utvinnas med hjälp av kemisk lakning.

Alla kopparkoncentrat levereras till Rönnskär medan både zink- och bly koncentrat även säljs till externa kunder.

4 Råvaruavverkning och återvinning

För att koncentrat ska bli högkvalitativ metall måste det förädlas i ett smältverk. I Bolidens fem smältverk behandlas koncentratet på olika sätt beroende på vilken typ av metall som ska utvinnas. Koppar, bly och ädelmetaller smälts i ugnar och renas sedan i olika steg, medan zink kan lakas och renas med helt kemiska metoder.

Zink- och kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 60 procent av zinksmältverkens och cirka 30 procent av kopparsmältverkens behov. Cirka en tredjedel av råvarorna är återvunnet material, framför allt metalloch elektronikmaterial samt blybatterier.

5 Metallproduktion

Smältverken producerar zink, koppar, bly, guld, silver och en rad biprodukter som svavelsyra, zinkklinker aluminumfl uorid, fl ytande svaveldioxid, palladiumkoncentrat och små kvantiteter av en rad andra metaller. Den smälta metalllen formas exempelvis till zinktackor, kopparkatoder, blytackor och guld- och silvergranuler.

6 Försäljning

VERKSAMHET | DETTA ÄR BOLIDEN – FRÅN FYND TILL KUND

Merparten av Bolidens metaller och övriga produkter säljs till industriella kunder i Europa. Fordonsindustrin och byggindustrin är viktiga slutförbrukare av basmetaller. Zinken levereras bland annat till stål företag och kopparn till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar. Under 2013 såldes 91 procent till industriella kunder och 9 procent till metallhandlare.

Detta är prospektering

Prospektering är förutsättningen för långsiktig gruvdrift och tillväxt. Boliden är ledande i Europa inom prospektering. Under hela företagets snart 100-åriga historia har Boliden byggt upp en kompetens som många andra aktörer på marknaden saknar.

Prioriteringar

Prospektering innebär att identifi era, prioritera, och undersöka områden för att hitta mineralfyndigheter. Mineralreserver och mineraltillgångar är grunden för ett gruvföretags verksamhet. Framgångsrik prospektering betyder att reserver och tillgångar utökas i snabbare takt än gruvproduktionen och därmed skapas förutsättningar för långsiktig tillväxt.

Boliden fokuserar framför allt på att hitta malmer som innehåller zink, koppar och ädelmetaller (guld och silver).

Prospektering kan delas in i fältprospektering, då man letar i nya områden, och gruvnära prospektering i anslutning till de gruvor som redan är i drift.

Bolidens strategi under senare år har varit att prioritera den gruvnära prospekteringen, främst för att den varit mycket

framgångsrik, men också för att det sparar både tid och resurser. Gruvnära prospektering sker vid samtliga Bolidens gruvområden.

Fältprospektering har ökat över tiden och handlar om att säkra företagets överlevnad på längre sikt med hjälp av helt nya malmfyndigheter. Boliden bedriver fältprospektering i både Sverige och på Irland med egna resurser och via samarbeten även i Finland och på Grönland.

Prospektering är förknippat med osäkerheter och risk, inte minst på grund av tidsaspekten. Slutresultatet från en prospektering ligger ofta långt fram i tiden och det kan handla om mellan fem och tio år från de inledande undersökningarna till ett beslut om att öppna en gruva.

Mer information om Bolidens prospektering, mineralreserver och mineraltillgångar fi nns på sidorna 111–114.

Från prospektering till gruva

Geologisk potential 1–15 år				Mineraltillgångar1) 2–10 år		Mineralreserv 2) 1–5 år
Uppslags generering	Utvärdering av mål områden	Testning av mål områden	Avgränsning av mineral tillgångar	Idéstudie	Förstudie	Förprojekt	Beslut om gruva
10 000	1 000		50		5		1
Antal områden att testa

1) Mineraltillgångar är de delar av en känd fyndighet som kan komma att bli kommersiellt utvinningsbar men som inte kvalifi cerar för Mineral reserv på grund av för låg kunskap.

2) Mineralreserver är de delar av en känd fyndighet som med god säkerhet kan brytas och processas enligt företagets krav på lönsamhet.

Så fungerar gruvor

Boliden har både dagbrottsgruvor och underjordsgruvor. Malmkroppens geometri och sammansättning påverkar hur den ska brytas och anrikas. I anrikningsverket mals malmen i fl era steg. Därefter skiljs olika mineraler från varandra och från gråberg genom olika anrikningsmetoder, där fl otation är den vanligaste för basmetaller.

Så fungerar smältverk

I Bolidens smältverk förädlas gruvkoncentrat till rena metaller. Koncentraten bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer. Förädlingen sker genom olika processer i zink- respektive kopparsmältverk.

Metallkoncentrat

Metallkoncentrat från gruvor innehåller vanligtvis cirka 25 procent koppar.

Smältning Smältningen sker i

olika typer av ugnar beroende på råmaterial och processteknik. I ugnen bildas ett övre skikt av slagg och ett undre skikt av skärsten med en kopparhalt på cirka 55 procent.

Konvertering

Skärstenen tappas i en konverterugn där järn och andra föroreningar samt svavel avskiljs. Till konverteringen kommer även metallskrot och smält elektronikskrot, så kallad svartkoppar, som sedan förädlas i samma process. Resultatet är råkoppar, eller blisterkoppar, med en kopparhalt på 97–98 procent.

Anodugn och -gjuteri Råkopparn processas vidare i en anodugn

för att reducera syret. Renheten ökar till 98–99 procent och kopparn gjuts därefter till anoder.

99,9975 procent

Elektrolys

Anoderna placeras i tankar med katodplåtar av stål. Kemisk lösning och elektrisk ström får anoderna att lösas upp och koppar jonerna att vandra över till stålplåtarna. Katoderna skiljs från stålplåtarna, tvättas och är sedan klara för leverans.

Bolidens resultat – så tolkas det

Bolidens resultat redovisas i två affärsområden; Gruvor och Smältverk. Avräkning mellan affärsområdena sker till marknadspris. Den här sidan beskriver kortfattat Bolidens redovisning och resultatutveckling på affärsområdes- och koncernnivå.

1 GRUVORS FÖRSÄLJNINGS-INTÄKTER påverkas av metallpriser, valutakurser, TC/RC

samt metallpris- och valutakurssäkringar.

2 RÖRELSERESULTATET påverkas, utöver metallpriser, valuta kurser och prissäkringar, av metallhalter och produktionsvolymer, metallutbytet i anrikningsprocessen, nivån på TC/RC och rörelsekostnadernas utveckling.

3 SMÄLTVERKS FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER

påverkas av metallpriser och metallpremier som betalas utöver LME-priser. Smältverkens försäljning av en rad biprodukter är också en viktig del. Här ligger också resultatet från metallprisoch valutakurssäkringar.

5

6

4 BRUTTORESULTATET

består av metallpremier, smältlöner samt intäkter från fria metaller och bi-produkter och utgörs av skillnaden mellan vad smältverken betalar för råvaran och försäljningsintäkten.

5 RÖRELSERESULTATET

utgörs av bruttoresultatet minus rörelsekostnaderna. De viktigaste kostnadskomponenterna för smältverken är energi, personal och externa tjänster, vilka till stor del påverkas av underhåll av anläggningarna. Rörelseresultatet redovisas inklusive och exklusive omvärdering av smältverkens process lager. Genom att exkludera effekten av lageromvärdering ges en bättre bild av den underliggande utvecklingen.

6 ÖVRIGT OCH ELIMINE-

RINGAR inkluderar koncernstaber och gemensamma funktioner, skillnad i vissa redovisningprinciper mellan affärsområdena och koncernen samt eliminering av vinster på koncern-

	Affärsområde Gruvor, MSEK	2013	2012
1	Försäljningsintäkter	8 303	9 509
2	Rörelseresultat	1 598	2 974	A
	Investeringar	3 763	3 570
	Sysselsatt kapital	18 288	16 125

	Affärsområde Smältverk, MSEK	2013	2012
3	Försäljningsintäkter	33 410	38 753	B
4	Bruttoresultat exkl. omvärdering av processlager	6 908	7 288	C
	Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	679	1 095	D
	Rörelseresultat	210	1 224
	Investeringar	1 200	993
	Sysselsatt kapital	15 791	15 569

Övrigt och Elimineringar, MSEK	2013	2012
Försäljningsintäkter	–7 305	–8 261
Rörelseresultat internvinst elimineringar	110	111
Rörelseresultat övrigt	–115	–138
Investeringar	12	6
Sysselsatt kapital	372	–458

Koncernen, MSEK	2013	2012
Försäljningsintäkter	34 409	40 001
Rörelseresultat	1 803	4 171
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	2 271	4 042
Investeringar	4 974	4 569 E
Sysselsatt kapital	34 451	31 236

intern försäljning. För fullständiga resultaträkningar, se sidan 68.

A FÖRSÄLJNINGS-

INTÄKTERNA MINSKADE med 13 procent till följd av lägre genomsnittspriser för de fl esta av Bolidens metaller i SEK samt en starkare svensk krona.

RÖRELSE RESULTATET MINSKADE med 46 procent

till följd av lägre priser och villkor samt högre kostnader. Volymeffekten var positiv jämfört med 2012.

B FÖRSÄLJNINGS-

INTÄKTERNA MINSKADE med 14 procent till följd av lägre metallpriser och villkor samt negativa valutakurseffekter.

C BRUTTORESULTATET

exklusive processlager för smältverken sjönk med 5 procent. Positiv utveckling för smältlöner och metall premier motverkades av lägre metallpriser och negativ valutakursutveckling samt lägre priser på biprodukter, främst svavelsyra.

D RÖRELSERESULTATET

exklusive omvärdering av processlager minskade. Högre volym av fria metaller motverkades av försämrade priser.

E INVESTERINGARNA

ÖKADE framförallt beroende på expansionsprojektet vid Garpenberg och silverutvinningsinvesteringen i Kokkola.

Koncernen

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Året har präglats av fortsatt starkt fokus på expansionsprojekt i både gruvor och smältverk samt på att öka produktionsstabiliteten. Stora underhållsstopp i Smältverk, tillsammans med lägre priser på metaller och biprodukter och en starkare svensk krona, gav minskat resultat.

Bolidens försäljningsintäkter minskade jämfört med 2012 och uppgick till 34 409 (40 001) MSEK. De minskade försäljningsintäkterna berodde framför allt på att metallpriserna sjönk kraftigt under årets första kvartal och har sedan dess varit relativt stabila, lägre priser på biprodukter samt på en starkare svensk krona, men också på lägre metallproduktion från smältverken som under året genomförde stora underhållsstopp. Rörelseresultatet uppgick till 1 803 (4 171) MSEK. Exklusive lageromvärdering var rörelseresultatet 2 271 (4 042) MSEK.

Rörelseresultatet för Gruvor uppgick till 1 598 (2 974) MSEK och för Smältverk, exklusive omvärdering av process lager, var resultatet 679 (1 095) MSEK.

Från Gruvor var volymeff ekten positiv med 246 MSEK, härledd till Aitiks rekordproduktion. För Smältverk var volymeff ekten positiv med 41 MSEK trots de omfattande underhållsstopp som genomfördes i samtliga smältverk. Underhållstoppen påverkade rörelseresultatet med –330 (–170) MSEK. Den positiva eff ekten härrör främst från högre volym av fria metaller.

Lägre genomsnittspriser för alla metaller utom bly gav sammantaget en negativ resultateff ekt på –1 199 MSEK jämfört med föregående år. Den svenska kronan förstärktes mot den amerikanska dollarn och även euron förstärktes, vilket tillsammans med övriga valutakursförändringar påverkade resultatet med –422 MSEK. Realiserat resultat från metallpris- och valutakurssäkringar var i nivå med föregående år och uppgick till 227 (242) MSEK. De metallpris- och valutakurssäkringar som tecknades i samband med beslutet att expandera Garpenberg löpte

Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar	227	242
*Resultat för respektive period	2013	2012
Förändring		–1 770
Övrigt		7
Jämförelsestörande poster		171
Internvinsteliminering		–1
Avskrivningar		–280
Kostnader		–136
Varav omräkningseffekter		4
Valutakurseffekter		–422
Metallpremier		35
Villkor smält- och raffi neringslöner		108
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar*		–15
Biprodukter, priser och villkor		–325
Metallpriser och villkor		–1 199
Priser och villkor		–1 818
Volymeffekt		287
Analys av förändring
Förändring		–1 770
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	2 271	4 042
Omvärdering processlager	–469	129
Rörelseresultat	1 803	4 171
Resultatanalys, MSEK	2013	2012
Rörelseresultat, MSEK	1 803	4 171
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager, MSEK	2 271	4 042
Avskrivningar, MSEK	2 829	2 560
Rörelsekostnader före avskrivningar, MSEK	10 304	10 398
Försäljningsintäkter, MSEK	34 409	40 001
Resultat	2013	2012

Intäkter och rörelseresultat

Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager minskade framförallt till följd av sämre metallpriser och villkor samt negativa valutakurseffekter.

Fördelning rörelsekostnader

I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna med cirka 1 procent.

Resultat per aktie och

Resultat per aktie var 4,72 (12,21) SEK och föreslagen utdelning är 1,75 SEK. Det ger en utdelningsandel på 37 procent.

ut vid halvårsskiftet. Förutom för guld är Bolidens produktion nu fullt ut exponerad mot marknadspriser.

Koncernens rörelsekostnader, exklusive avskrivningar, uppgick till 10 304 (10 398) MSEK vilket i lokala valutor motsvarade en ökning om 1 procent. I rörelsekostnaderna ingick engångsposter hänförliga till Tara om 171 MSEK. Engångsposterna bestod dels av 217 MSEK i positiv eff ekt på grund av höjd pensionsålder i Tara, dels av en negativ eff ekt om –46 MSEK i omstruktureringskostnader med anledning av en personalreducering om 50 personer. Med avdrag för engångseff ekterna från Tara var personalkostnaderna i nivå med föregående år. Jämfört med föregående år ökade kostnaderna för energi, reservdelar och förbrukningsvaror medan kostnader för transporter sjönk. En förklaring till kostnadsökningarna var underhållsstoppen samt övrigt underhåll. Ökade energikostnader berodde på högre priser, men också på högre volym.

Årets fi nansnetto uppgick till –222 (–179) MSEK och resultat efter fi nansiella poster uppgick till 1 581(3 992) MSEK. Räntekostnader påverkades negativt av en större lånevolym vilket motverkades av lägre ränta, och räntekostnader på förmånsbestämd pensionsskuld.

Redovisad skatt för året var –288 (–651) MSEK vilket motsvarar en genomsnittlig skattesats om 18,2 procent. Årets resultat uppgick till 1 294 (3 341) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om 4,72 (12,21) SEK.

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 4 974 (4 569) MSEK. De största investeringarna under året har varit det pågående expansionsprojektet i Garpenberg, där produktionskapaciteten beräknas öka från dagens 1,4 till 2,5 miljoner ton malm per år, och bygget av en anläggning i Kokkola för att utvinna den allt högre andelen silver i zinkkoncentrat.

Under året ökade investeringarna i tillredningar och omtag i gruvorna.

Investeringar, MSEK	2013	2012
Investeringar inom Gruvor1)	3 763	3 570
Investeringar inom Smältverk	1 200	993
Investeringar Övrigt	12	6
Totala investeringar	4 974	4 569

1) Varav 383 MSEK 2012 är hänförligt till förändrade redovisnings principer

Kassafl öde

Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 4 052 (5 518) MSEK under 2013. Betald skatt för året var 303 (1 145) MSEK. Under året har en punktskatt om 173 MSEK betalats till Skatteverket på grund av att diesel med fel färg använts i Aitikgruvan. Boliden har överklagat Skatteverkets beskattningsbeslut och begärt en omprövning, respektive befrielse från betalningsskyldighet. Betalningen är således inte kostnadsförd. Rörelsekapitalet ökade med 546 (–320) MSEK, framför allt beroende på lägre leverantörsskulder.

Lägre resultat, negativ rörelsekapitalförändring och ökade investeringar förklarar det försämrade fria kassafl ödet, uppgående till –1 466 (1 389) MSEK.

Kassafl öde, MSEK	2013	2012
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	4 052	5 198
Förändringar i rörelsekapital	– 546	320
Kassafl öde från den löpande verksamheten	3 505	5 518
Kassafl öde från investeringsverksamheten	– 4 971	– 4 129
Fritt kassafl öde (före fi nansiering)	–1 466	1 389

Finansiell ställning

Den 31 december 2013 var Bolidens nettoskuld 8 673 (6 276) MSEK. Eget kapital uppgick till 23 075 (22 354) MSEK inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om 267 (–145) MSEK netto och efter skatteeff ekt. Det negativa kassafl ödet för året ledde till att netto skuldsättningsgraden ökade till 38 (28) procent vid utgången av 2013.

Investeringar och kassafl öde från den löpande verksamheten

Fritt kassafl öde

Kassafl öde från den löpande verksamheten respektive

investeringar. Kassafl ödet från löpande verksamhet före investeringar minskade till följd av lägre resultat och negativ rörelsekapitalförändring.

Fritt kassafl öde. Fritt kassafl öde minskade med 2 855 MSEK. Investeringarna var 9 procent högre än 2012, dels kopplat till Garpenberg expansionen och gråbergsaktivering, men även 2013 års stora underhållsstopp.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var 2,6 (3,5) år vid årets utgång. Den 31 december var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 1,8 (3,1) procent och räntebindningstiden var 0,7 (0,9) år. Räntedurationen förlängdes löpande under året med hjälp av ränteswappar.

Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 6 356 (9 150) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften med en löptid över ett år med avdrag för utställda företagscertifi kat och andra dragna krediter med en löptid under ett år. Minskningen av betalningsberedskapen beror på negativt fritt kassafl öde och utdelning.

Mer information om Bolidens skuldportfölj fi nns i not 25, sidan 93.

Kapitalstruktur och avkastning	2013	2012
Balansomslutning, MSEK	41 841	40 080
Sysselsatt kapital, MSEK	34 451	31 236
Eget kapital, MSEK	23 075	22 354
Nettoskuld, MSEK	8 673	6 276
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5	14
Avkastning på eget kapital, %	6	16
Soliditet, %	55	56
Nettoskuldsättningsgrad, %	38	28

Ändrade redovisningsregler

Med anledning av nya och förändrade redovisningsstandarder och tolkningar har poster avseende jämförelseåret 2012 justerats i såväl resultaträkning, övrigt totalresultat och balansräkning, se not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper och not 30, Omräkning av fi nansiella rapporter. Ändringen av IAS 19, ersättning till anställda, medförde att pensionsskulden ökade och eget kapital minskade, vilket ledde till en ökad nettoskuld. Med anledning av en ny redovisningstolkning, IFRIC 20, avseende när gråbergskostnader ska aktiveras ökade dessutom gråbergsaktiveringen, vilket ledde till såväl ökade investeringar som ökade avskrivningar.

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver begränsad verksamhet, är i skatterättslig kommission med Boliden Mineral AB, och har inga anställda. Resultat-, balansräkningar och kassafl ödesanalyser för moderbolaget fi nns på sidan 72.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare

Bolidens ersättning till ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 3, sidorna 80–81.

Den rörliga lönedelen är kopplad till koncernens lönsamhet och respektive befattningshavares ansvarsområde och består i huvudsak av en eller fl era fi nansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen är 60 procent av fast årslön för VD samt 40–50 procent för övriga ledande befattningshavare. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för brutto summan före skatt. I likhet med alla anställda i Bolidenkoncernen är ledande befattningshavare även del av ett vinstandelssystem där den maximala vinstandelen per heltidsanställd uppgår till 25 000 SEK. Ledande befattningshavare har en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år. Styrelsen avser inte föreslå årsstämman i maj 2014 några förändringar av dessa riktlinjer.

Gruvor

Boliden Gruvor omfattar åtta gruvor i fyra gruvområden; Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg i Sverige samt Tara på Irland. Affärsområdet omfattar också prospektering, teknik utveckling, miljö/efterbehandling och försäljning av gruvkoncentrat.

Boliden har genom åren utvecklat och förfi nat gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser. Tack vare egen kompetens inom dessa områden och en hög grad av egen teknikutveckling har fl era av Bolidens gruvor produktivitet i världsklass.

"Arbetet med våra stora expansionsprojekt har varit i fokus under året. Intrimningen av Aitiks anläggningar för att öka produktionen har gått bättre än plan och vi nådde nivån om 36 mton i årstakt ett år före utsatt mål. Projektet i Garpenberg följer plan och är hittills i tid och inom givna investeringsbelopp."

Jan Moström, Direktör Boliden Gruvor

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till koncernens smältverk och en mindre del säljs till externa smältverk. All försäljning sker till marknadsmässiga villkor.

Försäljningsintäkterna sjönk med 13 procent till 8 303 (9 509) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 834 (1 088). Gruvors rörelseresultat minskade till 1 598 (2 974) MSEK.

De svenska gruvorna visade ett lägre rörelseresultat jämfört med föregående år, medan Tara visade ett bättre rörelseresultat. Taras rörelseresultat påverkades av ett par jämförelsestörande poster som uppgick till 171 MSEK, varav 217 MSEK hänfördes till en ökning av pensionsåldern och –46 MSEK i omstruktureringskostnader med anledning av personalreducering.

Aitiks starka produktion medförde att Gruvors anrikade volym ökade. Metallproduktionen av basmetaller sjönk, medan produktionen av ädelmetaller ökade.

Metallpriserna påverkade rörelseresultatet negativt med lägre priser för samtliga metaller med undantag för bly. Dessutom försämrades rörelseresultatet av en starkare svensk krona.

Nyckeldata	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	8 303	9 509
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	4 924	5 008
Avskrivningar, MSEK	1 917	1 669
Rörelseresultat, MSEK	1 598	2 974
Investeringar, MSEK 1)	3 763	3 570
Sysselsatt kapital, MSEK	18 288	16 125
Avkastning sysselsatt kapital, %	9	20
Antal anställda, FTE	2 459	2 440

1) Varav 383 MSEK hänförligt till förändrade redovisningsprinciper

Gruvors rörelsekostnader före avskrivningar minskade med 2 procent till 4 924 (5 008) MSEK, även i lokal valuta var kostnads minskningen 2 procent. Kostnadsminskningarna berodde till största delen på de lägre personalkostnaderna i Tara med anledning av höjd pensionsålder, men även på minskade inköp av externa tjänster, lägre transportkostnader och på en ökad gråbergsaktivering med anledning av nya redovisningsregler. Detta motverkades av ökade personalkostnader i Bolidenområdet och Aitik med anledning av expansion och underhållsarbete och ökade kostnader för inköp av reservdelar till Aitik. Dessutom hade Gruvor högre kostnader för energi och reservdelar jämfört med föregående år. Justerat för den positiva pensionskostnads eff ekten i Tara, hade Gruvor en kostnadsökning om 6 procent i lokala valutor.

Avskrivningarna ökade jämfört med föregående år till 1 917 (1 669) MSEK, vilket motsvarar 15 procent. Anledningen till de högre avskrivningarna är ökade anläggningstillgångar, högre produktionstakt samt eff ekter från de nya redovisningsreglerna avseende dagbrott.

Resultatanalys, MSEK	2013	2012
Rörelseresultat	1 598	2 974
Förändring		–1 377
Analys av förändring
Volymeffekt		246
Priser och villkor		–1 451
Valutakurseffekter		–305
Kostnader		–96
Avskrivningar		–250
Jämförelsestörande poster		171
Övrigt		3
Förändring		–1 377
Resultat för respektive period
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar	184	184

Intäkter och rörelseresultat

Försäljningsintäkternas fördelning per metall

Fördelning rörelsekostnader

Intäkter och rörelse-

resultat. Samtliga svenska gruvor hade lägre resultat jämfört med 2012 framför allt beroende på lägre metallpriser.

Intäkternas fördelning

per metall. Zink ökade sin andel av intäkterna något, medan silver minskade något, i övrigt i linje med 2012.

Fördelning rörelsekostnader. Kostnaderna minskade med 2 procent, framför allt hänförligt till Tara. Avskrivningarna ökade med 15 procent.

Produktion

Anrikad volym ökade för Gruvor under 2013, vilket huvudsakligen berodde på Aitik. I Aitik nåddes produktionsrekord med 37 (34) Mton malm, en ökning med 8 procent från föregående år. Därmed är målet för Bolidens största investering genom tiderna, Aitik 36, nått ett år före tidplan. Lägre halter och utbyte motverkade produktionen, men kopparproduktionen ökade trots det med 6 procent och silverproduktionen med 4 procent medan guldproduktionen sjönk med 10 procent. Aitiks produktion fortsätter i områden med halter under snitthalten för koppar och guld i reserven under 2014.

I Bolidenområdet var anrikat tonnage 1 809 (1 862) Kton, vilket motsvarar en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror delvis på att en av malmlinjerna under sex veckor ställdes om till att anrika slagg från Rönnskär. Kopparproduktionen i Bolidenområdet var lägre till följd av att brytningen i koppargruvan Maurliden Östra minskade. Malmmixen i Bolidenområdet förskjuts på sikt mot ökad andel zinkoch guldmalm och mindre andel kopparmalm. Zink- och silverproduktionen ökade med 15 respektive 9 procent med anledning av den förändrade malmmixen, som numera inkluderar tellur, och som en följd av högre halter. Guldproduktionen

ökade med 26 procent hänförligt till den nya guldgruvan i Kankberg som öppnades under 2012, samt högre halter och utbyten.

I Garpenberg var anrikat tonnage i linje med föregående år och uppgick till 1 495 (1 484) Kton. Zinkproduktionen var 6 procent lägre på grund av lägre halt, medan silverproduktionen var 20 procent högre tack vare höga halter.

Anrikad volym i Tara låg på samma nivå som 2012 och uppgick till 2 493 (2 502) Kton. Produktionen av zink var i nivå med föregående år, men produktionen av bly och silver minskade på grund av lägre halter och utbyte.

Sammantaget för Gruvor innebar utvecklingen under 2013 att produktionen av basmetaller var i nivå med föregående år, medan silver- och guldproduktionen var högre.

Investeringar

400

Expansionen av Garpenberg

Zinkproduktion Kopparproduktion. I Aitik ökade

Bolidens expansion av zink- och silvergruvan Garpenberg är inne i slutfasen. Produktionsstart av de nya anläggningarna i Garpenberg beräknas ske under första halvåret 2014 i enlighet med tidigare kommunicerad plan. Målet är att uppnå en malmproduktion på 2 miljoner ton under 2014 från dagens

Kopparproduktion

kton kton 6 000

Anrikad malm Metallinnehåll

Guldproduktion. Guldproduktionen ökade i Bolidenområdet i samband med att Kankberg startades i slutet av 2012. I Aitik ledde lägre halt och utbyte till minskad volym guld.

den anrikade volymen till 37 mton, men lägre halt gjorde att kopparproduktionen endast ökade marginellt. Produktionen minskade i Bolidenområdet. Zinkproduktion. Volymen anrikad malm minskade, men högre utbyten gav produktion

i nivå med 2012.

Silverproduktion. Högre silverhalter i Garpenberg, Bolidenområdet och Aitik gav högre produktion.

Blyproduktion. Produktionen var något lägre än 2012 då lägre utbyten motverkade den positiva effekten av högre halter.

produktion på drygt 1,4 miljoner ton. Full produktion på 2,5 miljoner ton per år ska uppnås i slutet av 2015. Investeringen är Bolidens näst största genom tiderna och beräknas uppgå till 3,9 miljarder SEK. Projektet utgör drygt 1,7 (1,2) miljarder SEK av årets investeringar.

Övriga investeringar och förbättringsprojekt

I Aitik fortsätter Boliden att utreda förutsättningarna för ökad produktion till 45 miljoner ton per år och samtidigt förlänga gruvans livslängd. Beslut förväntas under 2014.

Kopparfyndigheten Laver, belägen cirka 100 km norr om Bolidenområdet, klassades under föregående år som mineraltillgång. Fyndigheten liknar till sin karaktär Aitik med låg halt och stor volym. Under hösten har provbrytning genomförts, men projektet är i en tidig fas och beslut om eventuell gruvdrift ligger längre fram i tiden. Nästa steg är att lämna in en ansökan om bearbetningskoncession.

Fokusområden

Inom ramen för New Boliden Way arbetar Gruvor med att förbättra processer inom alla områden i enlighet med NBW. Fokus har det senaste året legat på att öka stabiliteten inom organisationen genom att förbättra strukturen för operativ ledning.

Då fl era av gruvområdena har uppnått och överstigit målet med minst 10 års produktion fi nns möjlighet till en gradvis förskjutning av resurser från gruvnära prospektering till fältprospektering och i förlängningen vidare till extern tillväxt. Genom att omfördela resurserna på detta sätt ökar chanserna för tillväxt i form av nya fyndigheter i nya områden samt bevarar tillväxten i de befi ntliga gruvområdena.

Produktiviteten ska ökas genom införande av ny teknik, gruvautomation, som möjliggör kontinuerlig produktion, eff ektivare produktions styrning samt ökad säkerhet. En förutsättning för gruvautomation är införande av trådlös dataöver föring under jord i Bolidens gruvor vilket införs successivt i alla gruvor.

Att utveckla tekniker för att utvinna metaller och mineral ur mineraliseringar som idag är omöjliga att exploatera på grund av dess mineralsammansättning är ett viktigt utvecklingsområde. Olika lakningstekniker har utvecklats och är fortsättningsvis ett fokusområde. Ett exempel är Kankberg där en egenutvecklad process för guld- och tellurutvinning har tagits i drift. Ett annat rör den fyndighet som återfi nns i Rockliden men där problemet är att antimon erhålls i kopparkoncentratet. Genom att laka ut antimon ur kopparkoncentratet före smältprocessen är det dock möjligt att producera en för smältverken acceptabel produkt. I Boliden byggs för närvarande en lakanläggning i pilotskala som skall användas för att verifi era processen.

Inom miljöteknik är efterbehandling och vattenrening viktiga utvecklingsområden. Ett fl ertal projekt pågår för utveckling av vattenrening, bland annat en passiv reningsmetod av sura och metallrika lakvatten och rening av svavelföreningar i vatten.

Fyra gruvområden och prospektering

Bolidens gruvor bryter framförallt komplexa sulfi dmalmer som innehåller fl era olika metaller, vilket ställer högre krav på brytningsteknik och anrikningsprocess. Zink och koppar är de viktigaste metallerna men i malmen fi nns också guld, silver, bly och tellur i betalbara kvantiteter. I ett globalt perspektiv har Bolidens gruvor relativt höga metallhalter, med undantag av Aitik.

Boliden har genom åren utvecklat och förfi nat gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser. Det är en viktig förklaring till att gruvorna i internationella jämförelser visar hög produktivitet och kostnadseff ektivitet. Tack vare egen kompetens inom gruvdesign, gruvteknik och brytningsmetoder samt en hög grad av egen teknikutveckling har fl era av Bolidens gruvor produktivitet i världsklass.

Huvuddelen av zinkkoncentraten och alla kopparkoncentrat vidareförädlas till metaller i Bolidens egna smältverk. En del metallkoncentrat säljs till externa kunder.

Boliden bedriver ett ständigt och omfattande prospekteringsarbete såväl i befi ntliga gruvområden som på andra platser. Det sker för att säkra en framtida tillväxt i takt med att efterfrågan ökar och för att kompensera för gruvor som

stängs. Under 2013 genomfördes provborrningar om nästan 160 000 meter och kostnaderna för prospekteringsaktiviteterna uppgick till cirka 298 (350) MSEK.

Alla Bolidens gruvor efterbehandlas enligt lagkrav när verksamheten har upphört.

För beskrivning av dagbrott respektive underjordsgruva se bild " Så fungerar gruvor", sidan 30.

Aitik är Sveriges största koppargruva och ett av världens mest produktiva koppardagbrott. Fyndigheten består av kopparkis som innehåller koppar, guld och silver. Brytningen sker i två dagbrott och allt gruvkoncentrat levereras till Rönnskär.

Dagbrotten arbetar med storskalig brytning, där produktiviteten är hög tack vare stora volymer och hög automatisering. Hög produktivitet och gynnsamma gråbergsförhållanden ger tillsammans med bimetallerna guld och silver en god kostnadsposition trots låga kopparhalter i malmen.

37 miljoner ton

Sedan 2010 pågår intrimning av nya anläggningar som tillkommit för att fördubbla Aitiks malmproduktion från dåvarande 18 till 36 Mton per år 2014. Intrimningen har gått planenligt och 2013 uppgick produktionen till 37 (34) Mton malm, målet nåddes ett år före utsatt tidplan, och till 71 (67) Kton koppar. Under 2014 kommer metallproduktionen begränsas av att brytning sker i områden med halter som ligger under genomsnittshalten i gruvans mineralreserv. Expansionsinvesteringen, som uppgick

till drygt 6 miljarder SEK, är en av de största industriinvesteringarna i Sverige de senaste åren.

Fortsatt expansion och prospekteringsarbete

En fortsatt expansion i Aitikområdet undersöks för närvarande. Enligt en utvid gad för studie skulle en fortsatt utbyggnad möjliggöra en produktionsökning till 45 Mton per år.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	3 593	4 170
Rörelseresultat, MSEK	882	1 732
Investeringar, MSEK	1 143	1 207
Anrikat tonnage, kton		37 070 34 321
Medelantal anställda, FTE	675	672
Olycksfallsfrekvens	7,8	8,4

Bolidenområdet ligger i det mineralrika Skelleftefältet där Boliden har brutit över 30 gruvor sedan produktionsstarten på 1920-talet. Idag består området av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden Östra. Samtliga gruvor i området levererar malmen till anrikningsverket i Boliden där det också fi nns lakverk för guld- och tellurproduktion. I samtliga gruvor, med undantag för Kankberg, bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver.

Omfattande prospekteringsarbete

Förutom gruvnära prospektering bedrivs omfattande fältprospektering i Bolidenområdet. Framgångarna inom prospekteringen har successivt förlängt Bolidenområdets livslängd. Prospekteringen har påvisat nya mineraliseringar på större djup och nära de malmer som bryts idag. Under året har fl era studier genomförts för att uppgradera mineraltillgångar till mineralreserver och mineralreserven ökade med 3,2 mton

Guldgruva med tellur i Kankberg

Kankberggruvan, som togs i drift 2012 är ett exempel på gruvnära prospektering som gett nytt liv åt ett gruvområde. Här fanns en tidigare zink- och koppargruva, men tack vare prospekteringsinsatser hittades guld i området. Efter en investering om sammanlagt 475 MSEK är den nya gruvan nu i drift och producerar guld och tellur. Under 2013 producerades 2 810 (1 619) kg gulddoré och 24 (8) ton tellur i Kankberg. Guldproduktionen från gruvan kommer i genomsnitt uppgå till 1 150 kg per år och tellurproduktionen till 41 ton per år och gruvan har en förväntad livslängd fram till år 2020.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	1 317	1 552
Rörelseresultat, MSEK	19	369
Investeringar, MSEK	364	623
Anrikat tonnage, kton	1 809	1 862
Medelantal anställda, FTE	519	483
Olycksfallsfrekvens	16,5	12,3

Garpenbergs fyndigheter började bearbetas redan under 1200-talet vilket gör Garpenberg till en av världens äldsta gruvor som är i drift. Den förvärvades av Boliden 1957.

I Garpenberg bryts komplexmalm som innehåller zink, silver och bly men även små mängder koppar och guld. Metallmixen och de relativt höga silverhalterna gör att gruvan har en fördelaktig kostnadsposition. Även i Garpenberg har ett framgångsrikt prospekteringsarbete lett till att helt nya malmkroppar hittats vilket har resulterat i kraftigt ökade mineraltillgångar och förlängt liv för gruvan som var planerad att stängas. Under året ökade mineralreserverna genom att mineraltillgången i Kvarnberget uppgraderades.

Expansion ökar kapaciteten till 2,5 miljoner ton

Mellan 2011 och 2014 pågår ett expansionsprojekt som kommer att öka malmproduktionen i Garpenberg från 1,4 till 2,5 Mton per år. Investeringen uppgår till 3,9 miljarder SEK. Produktionen kommer successivt att ökas, från första halvåret 2014 till full produktion i slutet av 2015. Under 2013 har utbyggnaden pågått enligt plan och inom givna kostnadsramar.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	1 675	1 876
Rörelseresultat, MSEK	776	1 033
Investeringar, MSEK	2 045	1 459
Anrikat tonnage, kton	1 495	1 484
Medelantal anställda, FTE	376	366
Olycksfallsfrekvens	9,6	11,9

Tara är Europas största zinkgruva och den nionde största zinkgruvan i världen. Förutom zink produceras även blykoncentrat. Gruvdriften startade 1977 och gruvan förvärvades av Boliden i början av 2004.

Taras relativa kostnadsposition försämras av att gruvan utöver bly inte innehåller några bimetaller och att brytning sker på allt större djup. Under senare år har Tara därför fokuserat på att förbättra kostnadspositionen genom produktivitetshöjande investeringar och besparingsåtgärder.

2013 fortsatte konsolideringen av Tara. Bland annat ingicks en partssammansatt överenskommelse om arbetsformerna för att sänka kostnaderna och höja produktiviteten och en personalreducering om 50 personer genomfördes. Taras mineraltillgångar och mineralreserver är i stort oförändrade under året.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	1 542	1 727
Rörelseresultat, MSEK	195	100
Investeringar, MSEK	201	268
Anrikat tonnage, kton	2 493	2 502
Medelantal anställda, FTE	667	718
Olycksfallsfrekvens	10,0	4,9

Smältverk

Boliden Smältverk omfattar zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. I affärsområdet ingår inköp och förädling av gruvkoncentrat och återvunna råmaterial samt metall försäljning och försäljning av biprodukter.

I Bolidens smältverk förädlas gruvkoncentrat till rena metaller som säljs till industriella kunder i Europa. Verksamheten bygger på ett högt processtekniskt kunnande och förmågan att producera högkvalitativa metaller från komplexa gruvkoncentrat och återvunnet råmaterial.

kade under året, framför allt på grund av de omfattande underhållsstoppen och processinstabilitet i Rönnskär. Detta motverkades av högre volym fria metaller i Harjavalta. Investeringen för att utvinna silver ur zinkkoncentrat i Kokkola går enligt plan och produktionsstart är planerad till tredje kvartalet 2014."

Kerstin Konradsson, Direktör Boliden Smältverk

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Försäljningsintäkterna uppgick till 33 410 (38 753) MSEK och bruttoresultatet, exklusive omvärdering av processlagret till 6 908 (7 288) MSEK. Lägre försäljningsintäkter och bruttoresultat förklaras av lägre metallpriser och lägre priser från biprodukter, där marknaden för framför allt svavelsyra utvecklades negativt under året. Högre smältlöner för koppar och zink motverkade negativa eff ekter från en svagare dollar.

Samtliga smältverk påverkades således positivt av smältlöner, medan lägre metallpriser och priser på biprodukter påverkade såväl koppar- som zinksmältverken negativt. Harjavalta påverkades positivt av ökad mängd fria metaller, vilket motverkades av lägre volym fria metaller från Rönnskär på grund av produktionsstörningar. I Harjavalta bör volymen fria metaller ses som en eff ekt av engångskaraktär då mellanlager med lågt bokfört metallinnehåll har upparbetats under året.

Rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, minskade till 679 (1 095) MSEK. Inklusive lageromvärderingseff ekten om –469 (129) MSEK uppgick rörelseresultatet till 210 (1 224) MSEK. Rörelseresultatet påverkades av underhållsstopp med –330 (–170) MSEK, vilket fördelades på minskade försäljningsintäkter och högre rörelsekostnader.

Smältverkens rörelsekostnader exklusive avskrivningar ökade 0,5 procent jämfört med föregående år och uppgick till 5 346 (5 330) MSEK. I lokala valutor var kostnadsökningen 1 procent. Ökningen var främst hänförlig till de stora underhållsstoppen under andra och tredje kvartalet. Kostnaderna fortsatte att minska i Odda under året till följd av förbättringsprogram. Även Harjavalta hade lägre kostnader där bland annat energikostnaderna minskade. I Rönnskär var kostnadsökningarna högre som en konsekvens av underhållsstopp och produktionsstörningar. Kokkola hade högre kostnader med anledning av

Nyckeldata	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	33 410	38 753
Bruttoresultat, exklusive omvärdering processlager, MSEK	6 908	7 288
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	5 346	5 330
Avskrivningar, MSEK	913	891
Rörelseresultat, exklusive omvärdering processlager, MSEK	679	1 095
Rörelseresultat, MSEK	210	1 224
Investeringar, MSEK	1 200	993
Sysselsatt kapital, MSEK	15 791	15 569
Avkastning sysselsatt kapital, %	1	8
Antal anställda, FTE	2 232	2 242

2013	2012
210	1 224
–469	129
	1 095
	–416
	41
	–362
	–125
	–67
	–31
	2
	–416
43	58
	679

Intäkter och rörelseresultat

Fördelning bruttovinst exkl. omvärdering av processlager

Fördelning rörelsekostnader

16 (16) %

Intäkter och rörelse-

resultat. Lägre priser, negativa valutakurseffekter och ökade underhållsstopp gav ett lägre resultat än 2012.

Fördelning av bruttovinsten.

Fria metaller, smältlöner och premierbidrog med en större andel av brutto resultatet jämfört med 2012. Intäkterna från biprodukter minskade, främst kopplat till lägre svavelsyrapriser.

Fördelning rörelsekostnader. I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar med 1 procent.

högre energikostnader. Bergsöe hade högre kostnader för förbrukningsmaterial kopplat till val av andra insatsvaror i processen.

På grund av underhållsstoppen och produktionsstörningar försämrades rörelseresultat, exklusive omvärdering av processlager för samtliga smältverk, med undantag för Bergsöe, jämfört med 2012.

Produktion

Metallproduktionen i smältverken minskade under året, framför allt på grund av de omfattande underhållsstoppen och produktionsstörningarna samt lägre ingående halter. Underhållsstoppen genomfördes under andra och tredje kvartalet och gick i stort i enlighet med plan.

I Rönnskär innebar det omfattande underhållsstoppet att såväl avverkning av råvara som metallproduktion av koppar var lägre än föregående år. Kopparproduktionen minskade med 4 procent. Avverkning och produktion av bly ökade mot före gående år. Rönnskär hade problem med produktionsstabiliteten under året. Bakgrunden är lägre halter i metallkoncentrat och ökad andel

föroreningar i elektronikmaterial. Intrimningen av det ökade fl ödet av svartkoppar från det nya e-kaldoverket har också påverkat stabiliteten. Detta bidrog till lägre utbyten, större mellanlager och mindre mängd fria metaller samt höga kostnader. Avverkningen av elektronikmaterial i Rönnskär var 109 (108) Kton.

Harjavalta påverkades också av underhållsstopp, vilket ledde till att kopparproduktionen minskade med 5 procent. Ädelmetallverket var i produktion under underhållsstoppet och högre halter i ingående koncentrat ledde till något ökad guldvolym. Nickelavverkningen var något högre än föregående år, då ett längre underhållsstopp genomfördes i nickelsmältverket.

Kokkolas produktion var stabil under året och nära förra årets rekordproduktion av zink, 312 (315) Kton.

Oddas produktion påverkades av genomfört underhåll i en stor del av anläggningarna, inklusive ombyggnad av en elektrolyshall och installation av ny transformator. Elektrolystankarna förtätades för att nå högre produktion. Därmed kunde en äldre elektrolyshall stängas, vilket kommer att medföra lägre kostnader. Oddas produktion påverkades också av föregående års haveri i en lakningstank, vilket medfört att endast tre av fyra laknings-

Zinkproduktion

Koncentrat-Metall-09 10 11 12 13 0 300 600 900 1 200 0 100 200 300 400

kton kton

avverkning

Guldproduktion

Silverproduktion

produktion

Kopparproduktion Zinkproduktion. Både koncentratavverkningen och zinkproduktionen minskade jämfört med föregående år i både Kokkola och Odda.

Kopparproduktion. Koncentratavverkningen och kopparproduktionen minskade i både Rönnskär och Harjavalta. Avverkningen av sekundärmaterial ökade i Harjavalta och minskade i Rönnskär.

Guldproduktion. Guldproduktionen var i nivå med föregående år i både Rönnskär och Harjavalta.

Silverproduktion. Silverproduktionen minskade i både Rönnskär och Harajvalta, störst var minskningen i Harjavalta där 2012 års produktion var mycket hög.

Blyproduktion. Rönnskärs blyproduktion steg kraftigt under året.

tankar varit i funktion under året. Den minskade lakningskapaciteten innebär att zinkklinker används i större utsträckning, vilket ger en något högre produktionskostnad. En ersättningstank kommer att installeras i början av 2014. Oddas produktion av gjuten zink minskade med 6 procent.

Bergsöes produktion av blylegeringar var stabil under året och ökade 5 procent jämfört med föregående år.

Investeringar

Silverutvinning i Kokkola

I Kokkola investeras det för närvarande i en anläggning för att utvinna silverkoncentrat ur zinkråvara. Projektet är i ett intensivt skede med produktionsstart planerad till tredje kvartalet 2014. Hela investeringen uppgår till 240 MSEK varav 165 (25) MSEK avser investering under året. Silverutvinningen i koncentrat beräknas uppgå till cirka 25 ton per år.

Fokusområden

Säkerhet, miljö och övrigt CSR-arbete ska utvecklas. Smältverk har haft en negativ trend avseende olycksfall med frånvaro och vidtagna åtgärder fokuserar på både kultur och systemfrågor. Utbildning av leverantörer och utveckling av processer i att

hantera olika typer av föroreningar, vilket ökar försörjningsbasen av råmaterial och möjligheten att optimera ingående råmaterialmix.

Utvecklingsarbetet bedrivs för att öka utvinningen av metaller och biprodukter och därmed minska mängden som går till deponi.

Processförbättringar och investeringar i nya processteg möjliggör ökad utvinning av befi ntliga och nya metaller, vilket i sin tur leder till ökad produktivitet och en förbättrad kostnadsposition. NBW och ständiga förbättringar utgör ett viktigt verktyg för att stärka Boliden Smältverks konkurrenskraft.

Stabil produktion, hög leveranssäkerhet och kontinuerlig utveckling av legeringar och nya biprodukter bidrar till att utveckla kundportföljen.

Boliden Smältverk har stora årliga reinvesteringsbehov för att säkerställa produktion och miljö. Dessa prioriteras och planeras för att ge minsta möjliga påverkan på företagets intressenter.

Fem smältverk

Bolidens smältverk har starka marknadspositioner. Verksamheten bygger på ett högt processtekniskt kunnande, fl exibla smältprocesser och förmågan att producera högkvalitativa metaller från komplexa gruvkoncentrat och återvunnet råmaterial. Boliden är världens största aktör inom elektronikåtervinning.

Smältverken försörjs med koncentrat från Bolidens gruvor samt koncentrat och återvunna råmaterial från externa leverantörer. Bolidens egen produktion av kopparkoncentrat täcker cirka 30 procent av smältverkens behov. Motsvarande siff ra för zinkkoncentrat till zinksmältverken är cirka 60 procent. Zinksmältverkens produktion utgörs i huvudsak av zinkmetall, zinklegeringar och svavelsyra men även av

aluminiumfl uorid som produceras i Odda. I Kokkola pågår för närvarande ett projekt för att utvinna silverkoncentrat ur zinkråvaror.

Kopparsmältverken producerar huvudsakligen koppar, guld, silver och bly. Harjavalta producerar också nickelmaterial åt extern kund. Ur kopparsmältverkens processer kommer också ett fl ertal biprodukter, såsom svavelsyra, svaveldioxid, zinkklinker, selen, kopparsulfat och koppartellurid samt palladium- och platinakoncentrat. Blysmältverket Bergsöe producerar blylegeringar ur återvunna bilbatterier. För genomgång av smältverksprocesserna för zink respektive koppar, se bild "Så fungerar smältverk", se sidan 31.

Rönnskärs huvudprodukter är koppar, guld, silver och bly med ett fl ertal biprodukter som exempelvis svavelsyra och zinkklinker. Rönnskär bearbetar hela Bolidens interna produktion av kopparkoncentrat. Smältverket har kapacitet för många olika råvaror, där återvinningsmaterial blir allt viktigare.

Världsledande inom elektronikåtervinning Rönnskärs återvinningsanläggning gör det möjligt att komplettera kopparproduktionen med återvinning av metaller ur elektronikmaterial och andra sekundära material. Rönnskär är sedan länge en av världens största återvinnare av elektronik och de senaste årens utbyggnad av kapaciteten gör Boliden till världsledande inom detta område.

Mängden elektronikavfall ökar snabbt i världen samtidigt som smältverken som kan hantera elektronikmaterial är få. Rönnskärs kapacitet för elektronikåtervinning uppgår till 120 Kton årligen.

Under 2013 har Rönnskär haft problem med stabiliteten i produktionsprocessen. Viktiga orsaker till dessa problem är lägre metallhalt i koncentraten, ökad andel föroreningar i elektronikmaterial och förändringar i råmaterialets mix. Åtgärdsprogram har startats under året för att återställa stabiliteten i produktionen, bland annat genom att se över urvalet av råmaterial, stärka processkontrollen och anpassa processerna till mer komplexa råmaterial.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	2 029	2 398
Rörelseresultat, MSEK	53	535
Investeringar, MSEK	345	481
Produktion koppar, kton	206	214
Medelantal anställda, FTE	866	859
Olycksfallsfrekvens	6,9	8,6

Harjavalta framställer koppar, guld och silver samt ett fl ertal biprodukter som till exempel svavelsyra. Råvaran är i huvudsak metallkoncentrat från externa koppargruvor i Sydamerika, Sydostasien och Portugal. I Harjavalta smälts också nickelkoncentrat åt extern kund.

Under 2013 påverkades Harjavaltas resultat positivt av fria metaller, vilket var en effekt av att mellanlager med lågt bokfört värde på metallinnehåll upparbetades under året. Volymen fria metaller under året var därför exceptionellt hög.

I slutet av året drabbades Harjavalta av en kabelbrand som påverkade årets rörelseresultat med cirka 30 MSEK.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	1 631	1 666
Rörelseresultat, MSEK	316	324
Investeringar, MSEK	246	215
Produktion koppar, kton	119	125
Medelantal anställda, FTE	391	388
Olycksfallsfrekvens	10,7	14,8

Kokkola framställer zink och zinklegeringar samt svavelsyra och är världens åttonde största zinksmältverk med en produktionskapacitet på över 300 Kton.

Största delen av zinkkoncentratet kommer från Bolidens gruvor i Sverige och Irland. Cirka 85 procent av zinkproduktionen går på export till framförallt europeiska kunder.

Vid Kokkola används både egenutvecklad direktlakningsmetod och konventionell rostningsteknik vilket medför att Kokkola kan optimera användningen av råvaror.

Silverutvinning nästa steg

Under 2013 fortsatte byggnationen av en ny anläggning för silverutvinning i Kokkola. Investeringen uppgår till cirka 240 MSEK och produktionsstart är planerad till tredje kvartalet 2014. Satsningen gör Kokkola mer konkurrenskraftig då världens zinkkoncentrat går mot höga silverinnehåll.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	1 795	1 778
Rörelseresultat, MSEK	248	261
Investeringar, MSEK	318	210
Produktion zink, kton	312	315
Medelantal anställda, FTE	545	561
Olycksfallsfrekvens	9,3	7,4

Bergsöe är en av Europas största återvinnare av blybatterier. Huvudprodukterna är bly och legeringar enligt kundspecifi kation. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till bat teriindustrin i Europa och resterande del används i andra applikationer, bland annat blyplåt och strålskydd.

Bristen på batteriråvara fortsatte att råda under 2013 med följden att priset på råmaterial ökade ytterligare.

Genom återvinning av cirka 63 Kton bly skrot från hela Norden, motsvarande cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier, bidrar Bergsöe till blymetallens kretslopp.

En dom från Mark- och miljööverdomstolen hindrar Boliden Bergsöe att utöka sin blyåtervinning från 50 Kton bly till 65 Kton bly. Domen har på kort sikt ingen påverkan på smältverkets verksamhet, men förhindrar på längre sikt en önskad expansion. Bergsöe fyller en viktig roll i återvinning av bly och begränsningen är därmed även olycklig ur miljösynpunkt. Boliden har beslutat att överklaga domen.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	715	698
Rörelseresultat, MSEK	39	34
Investeringar, MSEK	12	10
Produktion blylegeringar,
kton	45	43
Medelantal anställda, FTE	69	72
Olycksfallsfrekvens	7,0	0,0

Odda producerar ren zink och zinklegeringar samt aluminiumfl uorid och svavelsyra. Cirka 55 procent av råvarorna till produktionen levereras från Bolidens gruvor, resten kommer från gruvor bland annat från Portugal och Irland. Zinkklinker levereras från Bolidens kopparsmältverk Rönnskär. Råvaran till produktionen av aluminiumfl uorid är fl usspat och aluminiumhydrat. Av zinkproduktionen går majoriteten på export och säljs i huvudsak till stålindustrin inom EU. Aluminium fl uorid är ett tillsatsmaterial inom aluminium industrin och produktionen säljs främst i Norge. Precis som i Kokkola används direktlagningsmetod och rostningsteknik, vilket möjliggör optimalt råvaru utnyttjande.

Oddas förbättringsprogram, P100

2011 startades ett omfattande program i Odda för att förbättra smältverkets konkurrenskraft. Programmet omfattar både kostnadsbesparingar och en rad åtgärder för att öka produktiviteten. Förbättringsprogrammet har löpt även under 2013 och har fokuserat på fortsatta kostnadsbesparingar och att åtgärda fl askhalsar i produktionen. Jämfört med basår 2010 har Odda sänkt kostnaderna per år med cirka 120 MSEK korrigerat för underhållsstoppet under 2013.

	2013	2012
Försäljningsintäkter, MSEK	1 070	1 184
Rörelseresultat, MSEK	– 26	31
Investeringar, MSEK	269	61
Produktion zink, kton	143	153
Medelantal anställda, FTE	295	297
Olycksfallsfrekvens	7,4	1,5

Inköp av varor och tjänster

Boliden har idag drygt 6 000 leverantörer. 80 procent av inköpsvolymvärdet exklusive råvaror representeras av endast 160 leverantörer. Den årliga inköpsvolymen exklusive råvaror uppgår till cirka 12 miljarder SEK varav investeringar i bland annat maskiner och inventarier utgör drygt 3,5 miljarder SEK. Gruvor utgör cirka 60 procent av den totala inköpsvolymen och Smältverk cirka 40 procent.

Kostnadsutveckling

Bolidens inköpsvolym är uppdelad i strategiska kategorier som beroende på karaktär hanteras på lokal områdesnivå, på aff ärsområdesnivå eller på koncernnivå. Bolidens inköpskategorier påverkas av marknadsutvecklingen på mycket olika sätt. Primära drivkrafter beskrivs nedan.

Tjänster – Marknadsutvecklingen för tjänster till Boliden följer normalt sett infl ationen i respektive land. Leverantörsmarknaden är i stort i balans medan efterfrågan och kostnadsutveckling har styrts av infl ation samt specifi ka index. Nya aff ärsmodeller och leverantörskonsolidering har under året skapat eff ektiviseringar och Bolidens kostnadsutveckling har under året varit klart lägre än den generella kostnadsutvecklingen.

Elektricitet – Elpriset i Norden drivs framför allt av tillgång till vatten och kärnkraft, överföringsmöjligheter av el mellan de nordiska länderna och nordisk elförbrukning samt skatter och avgifter.

Inköpsvolym per kategori

Verktyg och Förnödenheter, 4 % Elinstallation och Elutrustningar, 3 % Bland annat har högre nättariff er och skatter bidragit till negativ kostnadsutveckling. Under året har Boliden arbetat med att omdisponera och optimera ingångna avtal.

Bulkvaror och kemikalier – Marknadsutvecklingen har under 2013 varit turbulent med ett antal varugrupper som kraftigt reducerats i pris, men som motverkats av andra varugrupper med kraftiga prisökningar. Denna omfattande kategori drivs framför allt av fl uktuationer på lokala marknader och globala råvaruindex, men även av Bolidens förmåga att konsolidera volymer och skapa innovativa logistikupplägg. Den totala prisutvecklingen har varit något sjunkande under 2013.

Indirekt material och tjänster, IT och övrigt – Stabila och icke infl ationsdrivna kategorier som drivs av Bolidens förmåga att konsolidera volymer och harmonisera specifi kationer.

Fasta anläggningar – Kännetecknas idag av marknadsbalans med långvariga leverantörsrelationer. Förnyade upplägg, inslag av lågkostnadsalternativ samt index för arbetskraft styr kostnadsutvecklingen.

Mobil utrustning – Har under 2013 främst präglats av marknadsbalans och under slutet av året klart förbättrade ledtider och prisbild. Boliden arbetar med långvariga leverantörsrelationer där produk tivitet och totalkostnad är i fokus men även konkurrenshöjande aktiviteter och analys av lågkostnadsalternativ.

Verktyg och förnödenheter – Drivs av primärt av Bolidens förmåga att konsolidera volymer och etablera alternativa leverantörer samt landsinfl ation och tillgång till lågkostnadsalternativ.

Logistik – Marknadsutvecklingen har under 2013 varit stabil. Denna kategori påverkas främst av bränslekostnader (diesel och bunkerolja), skärpta lagkrav kring utsläpp och alternativa bränslen samt balans mellan kapacitet och efterfrågan. Vissa långa kontrakt är reglerade via index för bränsle och lönekostnader. Tåg, sjöfart och landtransporter har haft en oförändrad kostnadsnivå totalt.

Elinstallation och elutrustning –

Marknadsutvecklingen för denna kategori har under 2013 i stort följt infl ationen i respektive land och präglas av långvariga leverantörsrelationer, säkerhetskrav och marknadsbalans.

Prioriterade områden

Under 2013 (liksom för kommande år) var fokus på att konsolidera volymer inom Boliden och som konsekvens reducera antalet leverantörer. I ett första steg är synergier inom Smältverk respektive Gruvor i fokus för majoriteten av kategorierna beskrivna ovan. Bolidens inköpsorganisation arbetar med följande prioriterade områden:

Öka den inköpsvolym som analyseras Att öka antalet inköpsprojekt är det enskilt eff ektivaste sättet att identifi era och möjliggöra större kostnadsbesparingar.

Generera kostnadsbesparingar Öka förmågan att genomföra upphandlingar. Fokus på ökad kompetens, eff ektiva verktyg, information om leverantörsmarknaden och utarbetande av upphandlingsstrategier.

Operationell produktivitet och eff ektivitet Reducera interna ledtider och förbättra leveransprecision för att minimera produktionsstörningar och behov av förråd och säkerhetslager.

Säkra försörjning Öka förmågan att välja rätt leverantörer i enlighet med strategi per underkategori och i enlighet med lokala behov.

Riskhantering

Boliden bedriver en konjunkturkänslig verksamhet, vilken är exponerad mot fl uktuationer i framför allt metallpriser och valutakurser. Verksamheten ger avtryck på omgivande miljö och många processer är förenade med arbetsmiljöoch säkerhetsrisker. Boliden arbetar ständigt med att reducera riskerna, bland annat genom en aktiv scenarioplanering utifrån olika marknadsförändringar.

Verksamhetsrisker

Verksamhetsrisker hanteras av de operativa enheterna i enlighet med de riktlinjer och instruktioner som har fastställts, dels för varje aff ärsområde, dels på koncernnivå.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Hälsa och säkerhet	Boliden hanterar stora materialfl öden, höga tempera turer och hälsovådliga ämnen. Vid avsteg från fast ställda rutiner eller bristande underhåll kan farliga situ ationer uppstå och medarbetare riskerar att skada sig. Risk för allvarliga olyckor som kan leda till person skador och dödsfall är alltid närvarande och måste ständigt minimeras.	Boliden har väl etablerade rutiner för hälsa och säkerhet, med en nollvision och under en ny koncerngemensam säkerhets symbol, "B-safe". B-safe innebär ett åtagande för Bolidens anställda där man förbinder sig att ge kommentarer på riska belt beteende och ta andras synpunkter på riskfyllt agerande på allvar. Händelser rapporteras i ett ärendehanteringssystem, följs upp, vidarerapporteras och leder till förbättringsarbeten. Under 2013 har antalet olycksfall med egen personal med frånvaro (LTI) ökat jämfört med 2012 och uppgick till 7,0 (6,6) vid slutet av året. Inklusive entreprenörer minskade olycksfalls frekvensen något till 8,9 (9,1). En säkerhetsansvarig position på koncernnivå har inrättats för att koordinera och förbättra säkerhetsarbetet ytterligare.
Miljöpåverkan	Klimatpåverkan – omvärldens påverkan Boliden påverkas av den globala temperaturstegringen. Klimatförändringar i form av ökad nederbörd riskerar att ge ökade utsläpp av metaller och kväve till vatten för Boliden och därmed större risk för överskridande av miljövillkor.	Inom Boliden pågår ett proaktivt arbete med ständig övervak ning och processoptimering samt möjlighet till kapacitetsökning vid Bolidens vattenreningsprocesser.
	Utsläpp av koldioxid – klimatpåverkan Bolidens verksamhet leder till utsläpp av klimatpåver kande gaser, främst koldioxid. Det är svårt att på kort sikt göra en omställning som leder till utsläppsminsk ningar utan att samtidigt minska produktionen.	Boliden har satt som mål att inte öka koldioxidintensiteten. Under 2013 har en idéstudie genomförts för att hitta tekniskt och ekonomiskt genomförbara möjligheter att sänka direkta och indirekta koldioxidutsläpp.
	Utsläpp av koldioxid – fi nansiell påverkan Bolidens smältverk omfattas av utsläppshandels systemet, EU ETS. Detta leder till potentiellt ökade kostnader. Även gruvorna drabbas indirekt av högre kostnader som följd av att kraftindustrin höjer elpriserna på grund av höjda utsläppskostnader.	Boliden gör regelbundna analyser av framtida utsläppskostna der och försöker genom sina branschorganisationer verka för att utsläppshandelssystemet ska vara transparent och förut sägbart under nuvarande handelsperiod (2013–2020), men även under efterföljande perioder.
	Utsläpp av metaller Utsläpp av metall till luft och vatten är en effekt av verk samheten. Risken ligger i eventuella öveträdelser av tillståndshalter eller utsläpp som skadar miljön.	Arbetet med att hantera risken för utsläpp av metaller utgår från riskanalyser. I linje med instruktioner i ledningssystem sker löpande kontroll och underhåll. Vidare pågår investeringar i ny teknik, effektivisering av processer och verksamhet. För att säkerställa att mål avseende utsläpp uppnås, sker kontinuerlig mätning, uppföljning och rapportering.
	Dammsäkerhet Dammar för anrikningssand utgör en av Bolidens största påverkan på yttre miljön. Riskerna består dels i miljöpåverkan vid upprättande av damm, dels av risk för dammras med utsläpp av förorenat vatten som effekt.	Boliden bedriver ett proaktivt arbete för att minimera påverkan på omgivningen avseende säkerhet och miljö och arbetar syste matiskt med egenkontroll och tillsyn. Vid varje operativ enhet med egna dammar fi nns en dammsäkerhetsansvarig och en dammdriftsansvarig. Driften sker enligt SveMins riktlinjer för dammsäkerhet, GruvRIDAS.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Oplanerade produktions avbrott	Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinu erliga processer där oplanerade stopp kan påverka produktion, utsläpp till luft och vatten samt fi nansiella resultat. Stoppen kan i vissa fall bli långvariga. Oplane rade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tek niska problem, olyckor eller strejker.	Boliden genomför förebyggande underhållsarbete vid samtliga pro duktionsanläggningar. Inom verksamheten för smältverk genom förs varje år större underhållsstopp, medan underhållsarbetet inom gruvverksamheten är mer integrerat i den löpande verksam heten. Smält- och gruvverksamheten arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyte mellan pro duktionsanläggningarna. Boliden arbetar också med en nollvision för olyckor för att förebygga oplanerade stopp.
Kompetens försörjning	Boliden har en betydande andel medarbetare som ska pensioneras under de kommande tio åren. Hård kon kurrens om kompetens försvårar rekrytering.	Boliden har ett pågående arbete avseende succession och kunskapsöverföring. Detta innebär ersättarplanering och kom petensutveckling samt kompetensöverföring från seniora med arbetare till mindre erfarna medarbetare för att säkerställa att interna kandidater fi nns för nyckelpositioner inom Bolidens verksamheter. Vidare har Boliden under året utökat sitt engagemang på universitet, högskolor samt nätverk för unga akademiker för ökad kännedom om Boliden. Exempelvis har det 10-åriga sam arbetet med Luleå Tekniska Universitet (LTU) utmynnat i start av Gruvforskningsprogrammet. Boliden deltar också i utbild ningar samt riktade rekryteringsinsatser vid mässor.

Marknads- och affärsrisker

Inom Boliden hanteras marknads- och aff ärsrisker huvudsakligen inom aff ärsområdena.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering och kommentarer för året
Metallpriser	Förändring i metallpris har väsentlig påverkan på Bolidens resultat och kassafl öde.	Bolidens policy är att inte säkra metallpriser, utan låta förändring arna i priserna återspeglas i resultatet. Vissa undantag görs, till exempel vid brytning av malmkropp med kort återstående livs längd eller för att säkra fi nansiell handlingskraft vid större investe ringsprojekt, se vidare under avsnittet fi nansiella risker. Boliden säkrar också löpande Smältverks metallpris- och valutaexpone ring (förutom processlager), så kallad transaktionsexponering, se vidare under fi nansiella risker.
Smältlöner	Smältlöner utgör en stor del av smältverkens brutto resultat och bestäms av utbud/efterfrågan på metallkoncentrat.	Villkoren fastställs årligen i förhandlingar mellan stora gruv och smältverksaktörer. Boliden tillämpar dessa villkor.
Omvärdering av process lager	Lager som ligger bundet i smältverkens produktionsprocess.	Bolidens policy är att inte säkra pris- och valutaexponeringen på processlagret. Förändringar i metallpriser och valutakurser påverkar koncernens resultat i samband med omvärdering av processlager. Posten särredovisas i resultatet för att tydliggöra påverkan. Prisförändringar har ingen påverkan på kassafl ödet. Exponeringen för prisförändringar på eventuella lagervolymer över eller under produktionens processlager säkras dock alltid, se vidare under avsnittet fi nansiella risker.
Kunder	Stort beroende av få stora kopparkunder. Minskad försäljning till industriella kunder i Europa ökar risken för försäljning via London Metal Exchange (LME) med något lägre marginaler som följd.	Boliden eftersträvar att minska riskerna genom att bredda kund portföljen genom riktade försäljningsaktiviteter. Under året har antalet säljresurser utökats och antalet industriella kunder ökat.
Råvaru försörjning	Råvaruförsörjningen är viktig för att smältverken ska kunna producera med högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitetet. Smältverkens behov täcks till cirka 70 procent för koppar och 40 procent för zink av externa leverantörer.	Boliden eftersträvar långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial.
Energipriser	Energi står för cirka 18 procent av rörelsekostnaderna och förändringar i energipriser kan få stora resultat effekter.	I Sverige och Norge har Boliden långa avtal med prisklausuler. I Finland och på Irland är Boliden exponerad mot marknadspriser och förändringar i energipriset påverkar därmed rörelseresulta tet. Boliden bevakar möjligheten att ingå längre avtal om och när sådana möjligheter erbjuds. Boliden fortsätter att delta i samarbetsprojekt som bygger på investeringar i subventionerad kraftproduktion.

Finansiella risker

Boliden har en centraliserad fi nansfunktion där det ingår att hantera fi nansiella risker med undantag av kreditrisker i kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifi era och på ett eff ektivt sätt begränsa koncernens fi nansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda fi nanspolicyn.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Valuta- och metallprisrisk	Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på råvarubörser såsom London Metal Exchange (LME) och London Bullion Market Association (LBMA) samt valuta- och penningmarknaden. Bolidens produkter pris sätts i stor utsträckning i USD och valutakursföränd ringar mellan USD och SEK respektive EUR har således stor påverkan på Bolidens resultat och kassafl öde. Kon cernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering och omräkningsexponering:	Baserat på kvartalsvis inrapportering av koncernbolagens plane rade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer, se tabell över känslighetsanalys nedan. Med information om känslig heter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifi eras och utgöra ett underlag för han tering av fi nansiella risker samt rapporteras till styrelse, ledning och marknad.
	Transaktionsexponering: Bolidens transaktionsexponering utgörs dels av bindande åtaganden, dels av prognostiserade kassafl öden.	Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras med undan tag för smältverkens processlager. Exponering vid prognostiserade kassafl öden säkras i normalfallet inte i enlighet med Bolidens policy. Se även avsnitt under marknads- och affärsrisker ovan.
	Exponering vid bindande åtaganden Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i mot satt riktning av motsvarande storlek och karaktär. Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffnings priset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillna der uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.	Bolidens policy är att risker från exponering vid bindande åtagan den ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältver ken, se även ovan under marknads- och affärsrisker. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Terminskontrakten säkrings redovisas som verkliga värdesäkringar i resultaträkningen.
	Exponering vid prognostiserade kassafl öden Exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffi nerings löner, påverkas av fl uktuationer i metallpriser och valutakurser.	Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall- och valutamarknader påverkar koncernens framtida fi nan siella ställning, se nedan tabell känslighetsanalys på rörelseresulta tet. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden. För att begränsa risker i vissa situationer kan dock Boliden säkra del av prognostiserade kassafl öden. Vid stora investeringar eller investe ringar i gruvor med kort livslängd kan det fi nnas särskilda motiv för att begränsa fi nansiella risker. Koncernen kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra kassa fl öden från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredo visas som kassafl ödessäkringar i Övrigt totalresultat. På sidan 52 fi nns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på fi nansiella derivat (kassafl ödessäkringar).

Känslighetsanalys – rörelseresultat ej beaktande av utestående derivat

I tabellen nedan visas en uppskattning av resultatpåverkan, före skatt, från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt. Påverkan är räknad från balansdagspriser per den 31 december 2013 och baseras på prognosticerad metallförsäljning. Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallpris- och valutakurssäkringar. Den beaktar inte heller påverkan från omvärdering av smältverkens processlager och kontrakterade smältlöner. Analysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinfl ation, avvikelser i produktionsutveckling och makroekonomiska förhållanden. Startpunkten för beräkning av effekter från en 10-procentig metallprisförändring är det så kallade "cash-price" på LME eller LBMA den 31 december 2013. Motsvarande startpunkt för förändring av värdet på den amerikanska dollarn är spotkurser per samma datum. För smält- och raffi neringslöner gäller effekten från förändringar i förhållande till genomsnittsnivån under det fjärde kvartalet.

Förändring av metallpriser, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK	Förändring av USD, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK	Förändring av smält löner, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK
Koppar	400	USD/SEK	960	TC/RC Koppar	90
Zink	485	EUR/USD	385	TC Zink	40
Bly	90	USD/NOK	85	TC Bly	–10
Guld	140
Silver	140

Känslighetsanalys – övrigt totalresultat

med beaktande av utestående derivat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat (intäkts- och kostnadsposter inklusive omklassifi ceringsjusteringar som inte redovisas i resultatet), före skatt, från värdeförändringar på utestående derivat baserat på balansdagspriser per 31 december 2013.

Värdeförändringar på fi nansiella derivat avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får mycket begränsad eller ingen effekt på resultatet eller Övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således effekter från värdeförändringar av derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering.

Förändring av metallpriser eller valutakurser, +10%	2013-12-31 Effekt på övrigt totalresultat, MSEK	2012-12-31 Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Koppar	–	–73
Zink	–	–84
Bly	–	–17
Guld	–126	–244
Silver	–	–30
USD/SEK	–150	–283

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Valutarisk	Omräkningsexponering Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräknings differens vid valutakursförändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen.	Effekten av omräkningsexponering elimineras med hjälp av extern upplåning i kombination med valutaterminskontrakt i enlighet med Bolidens fi nanspolicy. Under 2013 har Övrigt totalresultat påverkats med –212 (219) MSEK som ett resultat av säkringar i valutaterminskontrakt och upplåning i utländsk valuta.
Ränterisk	Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassafl öden. Hur snabbt en föränd ring i räntenivåerna får genomslag på koncernens fi nansnetto beror på lånens räntebindningstid.	Bolidens fi nanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig räntebindning upp till tre år. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2013 en genomsnittlig räntebindning om 0,7 (0,9) år. För att förlänga räntebindningstiden används ränte swappar.

Känslighetsanalys – övrigt totalresultat med beaktande av utestående räntederivat marknadsränta

	2013-12-31	2012-12-31
Förändring av marknadsränta, +1%	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Räntederivat	41	32

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Refi nansie rings- och likviditetsrisk	Risken för att Boliden inte kan förlänga befi ntliga lån eller inte möter betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet.	Boliden begränsar refi nansieringsrisken genom att ha en god spridning av mot parter, fi nansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfacilite ter med marknads- och verksamhetsanpassad låneduration. Behov av refi nansie ring ses regelbundet över av Bolidens fi nansfunktion. Refi nansieringsbehovet är framför allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen har lånevillkor som innebär att Boliden måste uppfylla vissa defi nierade nyckeltal för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och fi nansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konfl ikt med lånevillkor. Under 2013 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor. Genomsnittlig löptid på totala låneramar är 2,6 (3,5) år vilket är i enlighet med fastslagen policy. Per 31 december 2013 uppgår Bolidens betalningsberedskap till 6 356 (9 150) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år med avdrag för nyttjade krediter med amortering inom ett år. Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidfl öden och effektiv hantering av koncernens samlade likviditet.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Kredit- och motpartsrisk	Kreditrisker i fi nansiell verksamhet Kredit- och motpartsrisk avser ris ken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en för lust. Bolidens fi nansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument.	För att begränsa kredit- och motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas. Dessa begränsningar återfi nns i Bolidens fi nanspolicy i form av lägsta godtagna kreditbetyg A vid ingång av affär enligt Standard & Poor's samt maximal placering av likvida medel per motpart. Finansfunktionen följer kontinuerligt upp exponering för motpartsrisk och kreditkvalitet och motpartsspridning för deriva ten anses ha varit god under 2013. Två av Bolidens motparter har A-, ett avsteg från fi nanspolicyn som har godkänts av styrelsen. Per den 31 december 2013 uppgick kreditrisken i derivatinstrument till ett marknadsvärde om 500 (322) MSEK, vilket avser de fordringar Boliden har mot externa motparter. Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder regleras under ISDA-avtal (Interna tional Swaps and Derivatives Association) vilka hanterar både kvittning mellan kon trakterade motparter under löpande verksamhet och vid specifi ka omständighe ter såsom utebliven betalning. Vid löpande verksamhet nettar Boliden marknads värden i samma valuta med en och samma motpart som har förfall samtidigt och överskjutande belopp betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott avslutas alla utestående förpliktelser som omfattas av ISDA-avtal till en summa som betalas av den motpart som är skyldig mest.
	Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk.	Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbe vakning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare beva kas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. I övrigt är koncen trationen av kundfordringarna låg och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundford ringarna bedöms vara mycket god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2013 förekommer endast till begränsade belopp och har his toriskt varit obetydliga. Se även not 18, sidan 88, om kundfordringar.
Risk manage ment och försäkring	Risken för skador som orsakar ekonomisk förlust.	Risk Managementfunktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kost naden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.
Finansiell rapportering	Risk för felaktig fi nansiell- och operationell rapportering.	Boliden har en väl fungerande internkontrollstruktur. Kontrollfunktioner fi nns såväl lokalt på enheter som på affärsområden och huvudkontor. Alla arbetar inom ett koncerngemensamt internkontrollramverk avseende fi nansiell rapportering, base rat på COSO. Årligen testas kontroller inom ramverket såväl internt som av externa revisorer. De interna testerna har även lett till kunskaps- och erfarenhets överföring mellan avdelningar och enheter. Den operationella rapporteringen följs upp och kontrolleras av koncernens controllerfunktion, vilken har ett nära samarbete med de lokala enheterna och affärsområdena.

Övriga risker

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Legala risker	Boliden bedriver en omfattande verk samhet och kan i samband därmed bli involverad i tvister och rättsliga processer. Vidare är Bolidens olika verksamheter i stor utsträckning till ståndspliktiga och föremål för omfat tande miljö- och annan reglering. Fortsatt verksamhet är i stor utsträckning beroende av att befi nt liga tillstånd kan behållas/förnyas och av att nya tillstånd kan erhållas.	Boliden bevakar kontinuerligt rättsutvecklingen inom relevanta områden och implementerar, följer upp och säkerställer efterlevnad av lagar, regler och för ordningar i tillämplig lagstiftning. Inom bland annat miljörättens område deltar Boliden aktivt genom medlemskap i bransch- och intresseorganisationer, lobby verksamhet, föredrag och utbildningsinsatser för beslutsfattare och andra intressegrupper. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 29, sidan 96 och i not 31, sidan 97.
Politiska risker	Politiska beslut kan få effekter i Sverige och de länder där Boliden och Bolidens affärspartners bedri ver verksamhet.	Boliden och branschorganisationer är aktiva i lobbyarbete samt är ofta remiss instans inför kommande politiska beslut som rör Bolidens verksamhet.
Förtroende skadliga risker	Boliden kan drabbas av förtroende skadliga händelser då exempelvis leverantörer och kunder inte uppfyl ler de krav på miljö, kvalitet, etik etc. som Boliden lever efter.	Inom ramen för Bolidens CSR-arbete genomförs utvärderingar av kunder och leverantörer, Bolidens affärspartners, innan samarbete inleds. Detta görs bland annat genom en så kallad EBP-checklist, Evaluation Business Partner. Vidare utförs även revisioner hos kunder och leverantörer för att säkerställa en lika hög nivå som inom Boliden. Vid avvikelser kan samarbetet avbrytas.

Hållbar utveckling

Tack vare Bolidens gruvor och smältverk skapas arbetstillfällen och samhället utvecklas. De mineraler och metaller Boliden säljer är oumbärliga beståndsdelar i ett modernt samhälle. Samtidigt ger tillverkningsprocesserna avtryck på omgivande miljö och många moment är förenade med arbetsmiljö- och säkerhetsrisker. För Boliden är hållbar utveckling därför i grunden en fråga om processstabilitet. Stabila processer är avgörande för produktiviteten och lönsam heten, men också för att säkra minsta möjliga påverkan på människa och miljö.

Boliden ser ingen konfl ikt mellan lönsamhet och hållbarhet – tvärtom. Bolidens ambition är att vara ett respekterat företag i branschen och ta tillvara de tillväxtmöjligheter det innebär.

Innehåll	Bolidens medarbetare	56
	Bolidens miljöarbete	59
	Utvärdering av affärspartners	63
	Nya hållbarhetsmål	64
	Granskningsrapport	65

Bolidens smältverk förädlar gruvkoncentrat och elektronikmaterial och andra sekundärråvaror till rena metaller. I processens olika steg bearbetas koncentraten för att avskilja metallerna från orenheter. Detta sker med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer. I det första steget i zinkprocessen, rostning, behandlas koncentratet i en ugn för att leda bort svaveldioxid. Övriga steg är lakning med svavelsyra, lösningsrening och därefter elektrolys där zinken slutligen fäster på katodplåtar. I det sista steget smälts zinkkatoderna och gjuts till tackor.

"Jag ansvarar för rostningsprocessen och planering av koncentratmix för rostning och direktlakning. Det kräver goda arbetsrelationer med processoperatörerna och med marknadsavdelningen som står för våra råvaruinköp. Det roliga med mitt jobb är att det jag gör kan bidra till att det går bra för företaget, till exempel Kokkolas produktionsrekord förra året. Jag är stolt över att arbeta på en säker arbetsplats där jag vet att jag och alla andra kan göra skillnad."

Tommi Tuomikoski, Driftingenjör, zinksmältverket Kokkola

Bolidens medarbetare

För att skapa värde måste Boliden erbjuda sina medarbetare säkra arbetsmiljöer, kompetensutveckling, möjligheter till karriärutveckling samt balans mellan arbete och privatliv.

För perioden 2009–2013 var Bolidens prioriterade områden ur ett medarbetarperspektiv:

• Skapa en säker arbetsmiljö
• Trygga den framtida kompetensförsörjningen
• Skapa mångfald och bättre balans mellan könen

Skapa en säker arbetsmiljö

Bolidens verksamhet har inneboende risker genom hantering av stora materialfl öden, höga temperaturer och ibland också hälsovådliga ämnen. För Boliden har en säker arbetsmiljö högsta prio ritet och koncernen har en nollvision för olycksfall i arbetet. Att skapa en stark säkerhetskultur i kombination med att bygga bort risker är grundförutsättningar för att nå målet. Det innebär höga säkerhetskrav och varje individ måste ta eget ansvar för ett säkert och korrekt beteende. Trots att en säker arbetsplats ska vara en självklarhet inträff ar olyckor. En ständigt pågående dialog om arbete med hälsa, säkerhet, rutiner, attityder och beteenden är nödvändig.

I början av 2012 vände Bolidens positiva trend med minskande antal olyckor som hållit i sig sedan 2005. Under 2013 var olycksfallsfrekvensen1)8,9 (9,1) inklusive entreprenörer, och för Bolidens egna medarbetare 7,0 (6,6). Sedan 2012 har arbetet med entreprenörer intensifi erats i Bolidens säkerhetsarbete och redovisas i Bolidens säkerhetsstatistik.

Under året uppstod brand i fyra av Bolidens gruvor, Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara. Ingen person skadades dock allvarligt. En brand i en gruva innebär stora risker. Säkerhetssystem och säkerhetsövningar gås igenom och genomförs regelbundet. Branden i Kristineberg utsatte tre personer för allvarlig fara. Räddningskammare samt individuell kreativitet i en mycket utsatt situation gjorde dock att ingen av dessa inblandade fi ck några allvarliga fysiska skador. Att psykisk stress uppstår i sådana situationer är självklart. Utredning och analys av olyckan har gjorts och det förebyggande arbetet ska förstärkas.

Under året inträff ade totalt 112 (106) olyckor med personskador och frånvaro som följd. Sex av dem var allvarliga arbetsplatsolyckor. Inga olyckor med dödlig utgång har inträff at under de senaste fem åren.

Aktiviteter för ett säkrare Boliden

För att få bättre kunskap om risker för skador och för att driva ett mer eff ektivt och proaktivt arbete genomför Boliden riskoch orsaksanalyser i hela koncernen. De fl esta olyckorna består av skärsår, stukning eller fraktur och uppstår när medarbetare slinter, snubblar eller faller. Hur väl organisationen presterar i relation till Bolidens mål om noll olyckor följs upp månadsvis vid ledningsmöten såväl på koncern- som på enhetsnivå samt rapporteras till styrelsen. Samtliga operativa enheter arbetar med ledningssystem enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001. Det är svårt att identifi era en enskild faktor som bidrar till att en olycka sker, men en kartläggning som genomförts under året visade att Boliden kan förbättra såväl kontroller som uppföljning. Under 2013 påbörjades ett åtgärdsprogram bestående av tre huvuddelar:

• 1. Ökad takt och kvalitet som primärt handlar om trafi k, inpassering, besöksrutiner och skyltning.
• 1. Kompetensinventering med mål att höja kunskapen om hälsa och säkerhet i organisationen.
• 1. Förändrad organisation för tydligare fokus på arbetsmiljöarbete.

Tydligt ledarskap och goda förebilder är viktiga för att skapa och upprätthålla en önskad säkerhetskultur och hög medvetenhet. Under året genomförde Bolidens alla enheter kartläggning över de 3-5 största processriskerna och hur de hanteras eller borde hanteras. Skyddsronder med medlemmar av koncernledningen skedde med ökad frekvens under året på samtliga enheter. Bolidens VD eller någon annan medlem av koncernledningen har tillsammans med enhetschefer deltagit vid nio ronder. Utöver att göra alla delaktiga i säkerhetsarbetet och praktisera synligt ledarskap är skyddsronderna också viktiga forum för kunskapsutbyte i den högsta ledningen. Under 2014 kommer dessa skyddsronder att fortsätta.

Under 2013 lanserades BSafe, ett koncept för medvetenhet om säkerhet och arbetet kring detta.

BSafe är en del av Bolidens arbete med visuell, tydlig och enhetlig information om säkerhetsåtgärder, korrekt beteende och korrekt utrustning på alla arbetsplatser. Konkret innebär det bland annat att alla

medarbetare har en skyldighet att påpeka när en kollega brister i säkerhetsrutinerna och även att stoppa produktionen om det krävs för att förbättra säkerheten. Implementeringen av New Boliden Way fortsatte under året och där ingår också metoder för ordning och reda på arbetsplatsen. Viktiga grundstenar är ett konsekvent och engagerat ledarskap på alla nivåer, involverade medarbetare och starkt grupptryck att inte tolerera riskbeteenden.

¹⁾ Antal olycksfall med frånvaro (LTI)/Totalt antal arbetstimmar * 1 000 000. En olycka som sker på arbetet och orsakar frånvaro från arbetet påföljande dag eller längre period.

Friska medarbetare

Att må bra är inte bara positivt för individen utan också för Bolidens framgång. Boliden har ett etablerat proaktivt hälso arbete och har haft god utveckling i hälsotalen under lång tid. Under 2013 uppgick Bolidens sjukfrånvaro till 3,9 (3,7) procent.

Boliden erbjuder många olika aktiviteter, exempelvis återkommande ryggskolor, träningstips, kostnadsfria dygnet runtgym, personalmatsalar med hälsomat som specialitet och återkommande sluta röka-kampanjer.

Välmående handlar också om eff ektiva rehabiliteringsåtgärder som är särskilt viktiga för att minska långtidssjukfrånvaron. Målet med rehabiliteringsåtgärderna är att medarbetaren i första hand ska kunna återgå till sin tidigare arbetsuppgift. Om det inte är möjligt strävar Boliden efter att erbjuda arbete i en annan del av verksamheten.

Säkra framtida kompetens

Bolidens förmåga att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens och engagemang är viktigt för konkurrenskraften och är högsta prioritet. I en tid med höga pensionsavgångar kombinerat med att allt färre studerar naturvetenskapliga ämnen är konkurrensen om kompetensen hög.

Boliden ska erbjuda en säker arbetsmiljö som präglas av professionalism, goda utvecklingsmöjligheter, gott ledarskap och långsiktigt hållbart agerande. Kompetensutvecklingen och rekryteringsarbetet utgår från Bolidens behov och strategiska mål, såsom att bidra till mångfald bland medarbetarna, öka andelen kvinnor och hantera generationsskiftet.

Kompetensförsörjning

Boliden står inför ett generationsskifte liksom resten av branschen och stora delar av den tunga industrin. Detta, i kombination med att verksamheten ofta bedrivs i regioner med begränsat befolkningsunderlag, kräver att Boliden ökar sin exponering för den kommande generationen medarbetare. Konkurrensen om vissa yrkesgrupper är särskilt hård, exempel på sådana är bergsingenjörer, geologer, geofysiker, processingenjörer och erfarna gruvarbetare. Varje verksamhetsort inom Boliden har en egen rekryteringsplan och ansvar för att säkerställa kompetensförsörjningen.

Genom att uppmuntra till rörlighet inom koncernen och prio ritera internrekrytering i kompetens- och chefsförsörjning skapas intressanta karriärmöjligheter.

Utveckling av medarbetarna

Det fi nns stora möjligheter för den enskilda individen att växa inom koncernen. Boliden har fl era kompetensutvecklingsprogram som syftar till att skapa förutsättningar och struktur för karriär- och kompetensplanering. Kompetensförsörjning, program för ledarskapsutveckling och utvärdering av ledare är avgörande komponenter. Införandet av ett system för utvärdering och utveckling av personalen har skett under 2013, det ska leda till förbättringar inom Talent Management och i det kontinuerliga förbättringsarbetet inom New Boliden Way.

För ytterligare information se Bolidens webbplats www.boliden.com

OMRÅDE	MÅL	UTFALL 2013	KOMMENTAR TILL UTFALL
Antal olycksfall varje månad hos samliga enheter	0 olycksfall	Antalet olycksfall (olycksfalls frekvens 1)) inklusive entrepre nörer minskade något under 2013 från 9,1 till 8,9. För egna medarbetare uppgick olycksfallsfrekvensen till 7,0 (6,6). Bolidens enheter hade i genomsnitt 6 (8) olycksfallsfria månader under året.	Trots att Boliden systematiskt har byggt bort farliga moment, utbildat medarbetare i säkert beteende och tillhandahållit skydds utrustning har olyckorna ökat de två senaste åren. Kartläggning av vad som leder till olyckor ger inga entydiga svar. I syfte att vända den negativa trenden kommer Boliden att förstärka ledar skap och kompetens inom arbetsmiljöområdet, bland annat har en säkerhetsansvarig person för hälsa och säkerhet inrättats från och med 2014. Målet om noll olyckor står kvar.
Sjukfrånvaro	Inte överstiga 4,0 procent	Under 2013 var sjukfrånvaron 3,9 (3,7) procent. Fyra pro duktionsenheter har dock inte nått målet om högst 4 procent.	Boliden har nått målet att sjukfrånvaron inte överstiger 4 procent för koncernen. Bolidens systematiska och förebyggande hälso arbete samt effektiva rehabilitering har gett positiva resultat. Arbetet för att samtliga enheter ska ligga på eller under målnivån fort sätter och målet om sjukfrånvaro har skärpts för 2018.
Antal kvinnliga medarbetare 2)	Minst 20 procent	Vid utgången av 2013 var andelen kvinnliga medarbetare 17,1 (16,9) procent.	Boliden utvecklas i rätt riktning. Andelen kvinnor i Boliden ökade med 0,2 procent från 2012 och andelen kvinnor bland Bolidens 100 högsta chefer var 27 procent. Siffrorna skiljer sig dock mellan verksamheterna, 35 procent av alla truckförare i Aitikgruvan, 23 procent av medarbetarna på Boliden gruvors teknikstab och 33 procent på Bolidens prospekteringsavdelning är kvinnor (avser medelantalet anställda). Arbetet för att öka andelen kvinnor har bland annat bestått av att alla enheter har arbetat enligt individu ella jämställdhetsplaner och hållit återkommande utbildningsdagar.

Sociala mål och utfall för 2013

1) Olycksfallsfrekvens – antalet olycksfall med frånvaro per 1 miljon arbetade timmar.

2) Avser heltidsanställda.

Talangjakt för framtiden

Under året fortsatte arbetet med att öka kännedomen om Boliden bland universitets- och högskolestudenter och i längden ska det bidra till ett större rekryteringsunderlag. Bland annat har Boliden ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Ett systematiskt arbete med väl defi nierade budskap och tydliga prioriteringar av vilka aktiviteter som ska genomföras och vilka forum som ska besökas är grundplåten i detta arbete. För Boliden är mätningar och rankingar bland studenter och "young professionals" relevanta för att följa hur Boliden upp fattas och vad de söker hos en framtida arbetsgivare. Undersökningar har bland annat visat att områden med anknytning till hållbar utveckling värderas högt bland dessa grupper, liksom balans i livet, jämställd arbetsplats och personlig utveckling – möjligheter som Boliden erbjuder.

Mångfald och jämställdhet

Mångfald bidrar till dynamik, kreativitet och i slutänden bättre resultat. Boliden strävar efter att ha medarbetare med olika bakgrund, ålder och erfarenheter.

Metallindustrin är av tradition mansdominerad och även om industrin har utvecklats, exempelvis genom teknikutveckling med färre tunga och manuella arbetsmoment, är det fortsatt utmanande för Boliden att attrahera kvinnor. Bolidens mål är att minst 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor i slutet av 2018. För att nå dit ska var tredje ersättningsrekrytering vara en kvinna. Idag är cirka 17 (17) procent av Bolidens medarbetare kvinnor.

Exempel på medvetna satsningar är jämställdhetsplaner på alla enheter, återkommande utbildningsdagar och kvinnliga nätverk inom koncernen.

Balans mellan arbete och fritid

Att erbjuda en arbetsmiljö som möjliggör en balans mellan arbete och fritid ser Boliden som en förutsättning för att lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare. Det är en viktig komponent för medarbetarnas välmående och prestationsförmåga.

I vissa länder där Boliden har verksamhet erbjuds ekonomisk kompensation för föräldralediga medarbetare. Dessutom informeras föräldralediga medarbetare om vad som händer och hur utvecklingen går på arbetsplatsen.

Boliden har fått externt erkännande för arbetet med att skapa balans mellan arbete och fritid och fi ck fackföreningen Unionens utmärkelse för att vara en föräldravänlig arbetsplats 2012.

Industrins jämställdhetspris till Boliden

2013 fi ck Boliden industrins jämställdhetspris. Priset instiftades 2012 av arbetsmarknadens parter i Industrirådet. Juryns motivering till att tilldela Boliden priset 2013 var:

"Ett företag inom en av våra viktigaste basindustrier har genom medvetna satsningar fått kvinnor att bli bergarbetare och har ett smältverk med majoritet kvinnor i ledningen. Det här är företaget som befordrar personal under deras föräldraledighet och tidigt tryckte på betydelsen av pappaledighet. Företaget spänger därmed inte bara berg, utan också många fördomar om gruvbranschen."

Bolidens miljöarbete

Med ambitionen att göra mer än vad lagar och regler kräver driver Boliden ett systematiskt miljöarbete. Genom utveckling av nya metoder och investeringar som leder till mindre miljöpåverkan ska Boliden möta omvärldens förväntningar och stärka konkurrenskraften.

Utifrån Bolidens miljöpåverkan identifi erades följande områden som prioriterade under perioden 2009–2013:

• Minimera utsläppen till luft och vatten
• Begränsa påverkan på den fysiska miljön
• Hantera avfall på ett ansvarsfullt sätt

Boliden ska ha noll miljöolyckor

Boliden eftersträvar noll miljöolyckor1). För att nå målet om noll miljöolyckor krävs eff ektiva system och stabila processer i alla delar av värdekedjan. Till detta kommer också ett kontinuerligt arbete med riskbedömningar, åtgärdsplaner, förbättrade rutiner samt införande av ny och bättre teknik. I tillägg till system och struktur är det individens inställning och agerande som till slut avgör hur väl Boliden lyckas. Det gör arbetet med attityder och beteenden centralt.

Under 2013 inträff ade 13 (9) miljöolyckor, varav tre gällde överskridanden av gränsvärden. I övrigt bestod miljöolyckorna bland annat av spill som sanerades omgående inom Bolidens anläggningar. Ingen av olyckorna har gett bestående skada eller betydande miljöpåverkan.

Under året utvecklades miljörapporteringen för ökad incidentrapportering med orsaksanalyser. Det är en förutsättning för eff ektivt underhållsarbete. Samtliga miljöm ål följs upp månadsvis, med undantag av koldioxidmålet som följs up p kvartalsvis. Uppföljning sker på koncernens ledningsgruppsmöten. Utfallet redovisas i företagets kvartalsrapporter.

Miljöpåverkan längs värdekedjan

Verksamhetens miljöpåverkan varierar i omfattning längs värde kedjan, se illustration nästa uppslag på sidorna 60 och 61. Prospektering har i sig ingen betydande miljöpåverkan, medan gruvbrytning påverkar genom förändringar i landskapsbilden, buller och vibrationer. Gruvor och smältverk ger upphov till avfall, damm och utsläpp av metaller till luft och vatten. Verksamheterna kräver stora mängder energi, vilket i sig ger upphov till koldioxidutsläpp. Miljö påverkan minimeras genom att använda bästa tillgängliga teknik och arbetsmetoder.

Samtliga Bolidens gruvor och smältverk arbetar med certifi erade ledningssystem för miljö, ISO 14001. Koncernens energiledningssystem uppdateras och samtliga Bolidens enheter ska

1) En allvarlig incident som orsakar betydande miljöpåverkan och/eller resulterar i överskridande av tillståndsgivna begränsningsvärden.

Miljömål och utfall för 2013

OMRÅDE	MÅL	UTFALL 2013	KOMMENTAR TILL UTFALL
Metaller till vatten 2)	Minska med 25 procent.	Utsläpp av metaller till vatten har minskat med 58 (53) procent sedan 2007
Kväve till vatten	Minska med 20 procent.	Utsläpp av kväve till vatten har minskat med 26 (14) procent sedan 2007
Metaller till luft 3)	Minska med 25 procent.	Utsläpp av metaller till luft har minskat med 45 (43) procent sedan 2007.
Svaveldioxid till luft 4)	Minska med 10 procent.	Utsläpp av svaveldioxid till luft har minskat med 27 (5) procent sedan 2007.
Utsläpp av koldioxid 5)	Högst öka med 3 procent (med hänsyn tagen till planerade produktions ökningar).	Utsläpp av koldioxid har ökat med 4 (4) procent sedan 2007 enligt 2007/2008 års beräkningsmetod. Totalt redovisas en ökning med 22 procent, men beräknings metoden har ändrats och talen är inte jämförbara med periodens början.	olika produkter.
	Miljömålen är angivna i absoluta tal (kilo eller ton). Basår 2007. För att underlätta	2) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och kvicksilver. 3) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och arsenik.

uppföljningen har målen brutits ner på respektive opera tiv enhet, dessutom rapporteras de internt varje månad, med undantag av koldioxid som rapporteras per kvartal, för ökad transparens.

• 4) Basår 2007 justerats med 630 ton pga köp av svavelsyraverk.

5) Beräkningsmetoden har ändrats. Den ursprungliga beräkningen baserade sig i huvudsak på förbrukning av bränslen och reduktionsmedel i produktio-

Utsläppen till vatten av både metaller och kväve har minskat till långt under målnivån. Under målperioden har stora ansträngningar gjorts för att öka kapaciteten på vattenreningsanläggningar och att hantera stora nederbördsmängder. Mycket internt arbete har också lagts ner på att optimera reningsprocesser och minska störningar.

Utsläppen till luft av metaller och svavel dioxid har minskat betydligt mer än mål nivån. Betydande förbättringar har skett när det gäller att planera underhåll för att minska oplanerade stopp och haverier, samt att sköta processerna noggrant för att optimera gasreningen.

Målet var att inte öka de absoluta utsläppen med mer än 3 procent. Målet överskreds något då de jämförbara utsläppen ökade med ytterligare 1 procent. Utsläppsvolymen påverkas av produktionsnivå och förskjutningar i mix mellan

nen samt indirekta emissioner från inköpt el. Vid implementeringen av ETS på smältverken införs en mer fullständig redovisning av utsläppskällor där hänsyn tas till ingående kol från till exempel råmaterial. Det saknas underlag (i form av tillförlitliga kolhaltsbestämningar för alla material) för att göra en noggrann beräkning av dessa utsläpp retroaktivt från periodens början.

Information om Bolidens nya miljömål för 2018 återfi nns på sidan 64.

certifi eras enligt ISO 50001. Boliden Tara och Boliden Harjavalta är redan certifi erade. Smältverken är även certifi e rade enligt ISO 9001 (kvalitet).

Utsläpp till vatten och luft

Utvinning av metaller genererar utsläpp. Bolidens ansvar är att ständigt hantera och minska utsläppen och deras negativa påverkan. Stabila processer med så få underhållsstopp som möjligt är viktigt för att reducera utsläppen. Boliden investerar löpande i processförbättringar och ny teknik. Under året genomfördes ett antal renoveringsarbeten för upprustning och implementering av ny teknik. Aitik hade det största reparationsstoppet genom tiderna.

Att minska utsläpp av metaller, kväve, svaveldioxid och koldioxid samt att minska diff usa utsläpp till luft för att upprätthålla god vattenkvalitet har varit och fortsätter att vara prioriterade områden för Boliden.

Utsläpp till vatten

Den främsta miljöpåverkan av utsläpp till vatten består av att berörda vattenmiljöer och bottnar riskerar att förorenas av naturfrämmande ämnen som kan rubba deras naturliga balans.

Bolidens verksamheter använder stora mängder vatten. Genom att återanvända och återföra vatten till processerna minskas vattenuttag och utsläpp.

Idag består Bolidens utsläpp till vatten främst av metaller och kväve.

Metallutsläppen kommer till 70 (65) procent från smältverkens reningsanläggningar som också renar regnvatten som faller på industriområdet. Resterande 30 (35) procent står Bolidens gruvor för i form av utsläpp från sandmagasin vid gruvornas anrikningsverk och vattenreningsverk.

Gruvverksamheten står för 70 (80) procent av Bolidens kväveutsläpp, främst från användning av sprängmedel. Övriga 30 (20) procent kommer från sedimenteringsbassängen vid zinksmältverket Kokkola.

Under 2013 var reducering av kväveutsläpp ett fokusområde. Kväveutsläppen minskade med 13 procent mot föregående år, den största minskningen stod gruvan i Tara för.

Vattenhantering är kritiskt för att hålla rätt kvalitet på vatten som släpps till recipient enligt EU:s Vattendirektiv. Kraftig nederbörd är en av de främsta riskerna för att Boliden inte ska klara gällande tillståndsnivåer då kapaciteten att hantera de stundom kraftigt höjda vattennivåerna inte alltid är tillräcklig.

Reningsprocesserna står under ständig övervakning. Under 2014 ska Bolidens verksamheter implementera Water Management planer för bättre styrning och uppföljning av vattenhantering.

Utsläpp till luft

Bolidens mest betydande utsläpp till luft är de metall- och svaveldioxidutsläpp som bildas av smältverkens processgaser och de direkta koldioxidutsläppen som kommer från förbränningsprocesser och transporter. De indirekta koldioxidutsläppen från elförbrukningen står för knappt hälften av de totala koldioxidutsläppen baserat på Bolidens valda beräkningsmetod.

Verksamhetens miljöpåverkan varierar i omfattning längs hela värdekedjan. Stora mängder berg bryts som gradvis anrikas med hjälp av tillförsel av olika insatsvaror, som sprängmedel och kemikalier, och blir till färdiga metaller och biprodukter. Längs processen skapas utsläpp till luft och vatten samt avfall.

Bolidens direkta utsläpp av koldioxid är helt kopplade till produktionsvolymen, det vill säga ju högre produktion desto högre energiförbrukning och därmed större koldioxidutsläpp. Ett branschfenomen som Boliden omfattas av är att metallhalten i den malm som bryts har sjunkit och gjort att malmen krävt mer bearbetning, vilket lett till ökad energiförbrukning per ton producerad metall. Kvalitetsförsämringar i smältverkens ingående råmaterial leder till minskade utbyten och därmed utsläppsökningar per ton producerad metall.

För att reducera koldioxidutsläppen tar Boliden bland annat tillvara på överskottsvärme vid smältverken. Under 2013 beräknas cirka 602 (568) GWh ha tagits tillvara för internt bruk och 775 (844) GWh har levererats externt.

Val av transportslag påverkar koldioxidutsläppen. Inom gruvområdet sker transporter huvudsakligen med dieselfordon, även om investeringar på senare tid i till exempel elektrifi erade bandgångar minskat den relativa dieselförbrukningen. Cirka 70 procent av transporterna av metallkoncentrat och andra smältmaterial sker med fartyg eller tåg. Transport av färdiga metaller från smältverken sker främst med fartyg och tåg inom Europa, ofta med omlastning till lastbil den sista sträckan fram till kunden.

EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid (ETS) är en viktig fråga för Boliden. Dels handlar det om hur utsläppen kan minskas givet planerad produktion och tillgänglig teknik, dels att förutse framtida kostnader för egna köp av utsläppsrätter.

Samtliga Bolidens smältverk omfattas av ETS för perioden 2013–2020. De har preliminärt tilldelats utsläppsrätter för

3,87 miljoner ton koldioxid, motsvarande 99 procent av de prognostiserade utsläppen för samma period.

Energiförsörjning

Energikonsumtion och koldioxidutsläpp har ökat under de senaste åren, främst på grund av ökad produktion. Boliden avser, trots ökad produktion, att bryta trenden.

Under 2013 genomfördes en kartläggning för att identifi era Bolidens koldioxidavtryck. Underlaget har bland annat legat till grund för Bolidens nya mål för koldioxidutsläpp och att identifi era hur Boliden ska driva energi- och klimatarbetet.

Boliden arbetar för långsiktig elförsörjning på fl era plan. Boliden är delägare i BasEl och i Industrikraft AB, intresseorganisationer för elintensiv energi. Därigenom arbetar Boliden för mer hållbar och eff ektiv energiförsörjning och att utveckla kraftproduktionen i Sverige.

Ursprunget till den elektricitet Boliden använder har olika energimixer i de olika verksamhetsländerna. I Norge dominerar vattenkraft, i Sverige vattenkraft och kärnkraft och i Finland är det en kombination av olika källor. På Irland är det en högre andel fossil energi.

Påverkan på den fysiska miljön

Bolidens verksamhet tar stora landområden i anspråk för prospektering, gruvbrytning samt dammar för sand- och klarningsmagasin. Genom att identifi era och planera för miljökonsekvenser innan en gruva startas kan miljöprestanda under gruvans livslängd förbättras avsevärt. Efterbehandling är en av

Bolidens viktigaste hållbarhetsfrågor. Bolidens efterbehandlingsprogram ska så långt som det är möjligt återställa brukade markområden och bidra positivt till den biologiska mångfalden.

Boliden har ett direkt efterbehandlingsansvar för ett 30-tal gruvområden och bedriver ett systematiskt arbete med tillsyn och riskanalyser för varje område. Vid utgången av 2013 hade sammanlagt 1 651 (1 618) MSEK avsatts för efterbehandling av gruvområden och smältverk.

Dammar

Boliden ansvarar idag för omkring 40 dammanläggningar. Anläggningarna används eller har använts för deponering av anrikningssand eller annat avfall samt för vattenhantering. Boliden söker ha minimal påverkan på omgivningen, både vid utveckling av dammar, och under och efter dammens operativa tid. Boliden följer gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (GruvRIDAS) och står bakom den svenska branschorganisationen SveMins dammsäkerhetspolicy.

Läs mer på Bolidens webbplats (www.boliden.com/sv/ Hallbarhet/Miljoansvar/Mark/Efterbehandling/).

Förvaltning av skog och mark

Boliden äger cirka 19 900 hektar mark. Marken är viktig för Bolidens möjlighet att bedriva prospektering och utöka verksamheten. Bolidens skogsbruk sker i enlighet med principerna för FSC (Forest Stewardship Council)-certifi ering. Läs mer om Bolidens skogs- och markvård på Bolidens webbplats (www.boliden.com/sv/Hallbarhet/Miljoansvar/Mark/Skog/).

Hantering av avfall

Bolidens gruvor och smältverk genererar avfall bestående av gråberg, anrikningssand, slagg, slam och stoft. En del av det avfall som uppstår kan bli råvara i en annan process. Bolidens avfallshantering handlar inte bara om att minimera och omhänderta slutavfall utan också om att omvandla avfall till råvara. På samma sätt som Boliden tar emot andra företags restprodukter för metallutvinning, sänds koncernens restprodukter till andra företag för utvinning. Det innebär att mängden slutavfall som behöver deponeras kan minimeras.

Boliden söker alltid hitta interna lösningar för att återvinna eller deponera restprodukter. I de fall en restprodukt exporteras till ett annat land omfattas det av lagstiftning för export av avfall för deponi eller återvinning. Boliden har också egna rutiner för att kontrollera en korrekt och säker hantering genom att följa riktlinjerna för utvärdering av aff ärspartners och vid behov utförs externa revisioner hos mottagare av avfall. Ersättning för att upparbeta avfall betalas först när arbetet är slutfört.

Processavfall med viss kvicksilverhalt måste slutförvaras under jord i framtiden till följd av en EU-lag. Boliden genererar kvicksilverhaltigt avfall och smältverken Kokkola och Odda använder slutförvaring under jord för sådant avfall. För smältverket Rönnskär pågår ett arbete för att fi nna lämplig plats för slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall.

Bolidens verksamhet expanderar och nya material kommer in i processerna. För att öka kontrollen och skapa möjlighet för optimal avfallshantering slutförde Boliden under 2013 en kartläggning av verksamhetens processavfall.

Återvinning

Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst utan att de tappar i kvalitet. Därför är det viktigt att elektronikmaterial och rester, exempelvis telefonkablar, koppartak och kopparrör, från rivning eller byggnation av hus och infrastruktur tas till vara. Smältverket Rönnskär är störst i världen på återvinning av elektronikmaterial. Uppskattningsvis 50 (65) procent av guldproduktionen, 30 (30) procent av kopparproduktionen, 30 (40) procent av silverproduktionen och 70 (80) procent av zinken kommer från återvunna material.

Ett annat exempel är Boliden Bergsöe, det enda smältverket i Norden som återvinner bly. Den årliga produktionen är cirka 50 000 ton bly som till 100 procent kommer från uttjänta bilbatterier och blyskrot.

Utvärdering av affärspartners

Boliden kan tillsammans med sina affärspartners vara det första hållbara steget i metallernas värdekedja. Genom att vara en ansvarstagande partner kan Boliden bidra till bättre hållbarhet inom gruv- och metallindustrin.

Affärspartners

Valet av aff ärspartner har en betydande påverkan på Bolidens lönsamhet och hållbarhetsprestation. Därför är det viktigt att Boliden gör informerade val och strävar efter att arbeta med aktörer som tillsammans med Boliden upprätthåller en hög hållbarhetsnivå. Boliden har en process för att utvärdera aff ärspartners med avseende på aff ärsmässighet och hållbarhet.

I november 2013 stod Boliden värd för Bolidens Supplier Summit 2013, en konferens där Boliden samlade sina leverantörer för en presentation av Bolidens verksamhet och inriktning. Ett tjugotal föreläsningar hölls och bland ämnena som togs upp fanns säkerhet, hållbarhet och utvärdering av aff ärspartners.

Bolidens leverantörer och kunder

Bolidens leverantörer utgörs dels av de som levererar metallkoncentrat och sekundärråvara, dels av de som levererar övriga insatsvaror och tjänster.

Bolidens kopparkunder är i huvudsak tillverkare av valstråd, kopparstänger och kopparlegeringar. Dessa säljer i sin tur sina produkter till bygg-, elektronik- och fordonsindustrierna. Cirka en tredjedel av Bolidens zinkförsäljning går till stora stålverk.

Utvärdering av affärspartners

Sedan 2010 utvärderar Boliden sina aff ärspartners – Evaluation of Business Partners (EBP). De utvärderas utifrån aff ärsmässiga aspekter och utifrån ett hållbarhetsperspektiv med utgångspunkt i FNs Global Compacts tio principer samt ILO- och ISO-standarder. Dessa berör frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och systematiskt miljöarbete, antikorruption och huruvida aff ärspartnerna följer upp och utvärderar det egna hållbarhetsarbetet.

Under 2013 har omkring 60 aff ärspartners besvarat självutvärderingen. Självutvärderingen är ett verktyg för att identifi era

de områden Boliden sedan jobbar vidare med. Att leverantörerna arbetar med förbättringar är en förutsättning för fortsatt samarbete. Revisioner hos företagen görs i speciella fall och följs upp i form av rapportering av genomförda åtgärder.

Ansvarsfördelning

Varje avdelningschef har ansvar för att avdelningens aff ärspartners genomgår utvärderingen. Avrapportering av aff ärspartners som har genomgått självutvärderingen ska ske varje kvartal. Avdelningschefen har också ansvar för att fatta beslut om åtgärder i relation till aff ärspartnern. I det fall en aff ärspartner underpresterar i sådan utsträckning att avdelningschefen vill fatta beslut med risk för betydande ekonomiska eff ekter, ska det förankras hos aff ärsområdeschefen. Under 2013 har Boliden utvecklat en handbok för att tolka svaren i självutvärderingen.

Konfl iktmineraler

Varje år producerar Boliden omkring 15 ton guld. Hälften kommer från återvinning och hälften från gruvkoncentrat, till stor del från egna gruvor. Boliden kan garantera att koncentrat som i dagsläget hämtas från andra gruvor inte kommer från konfl iktområden eftersom Boliden inte har några leverantörer i högriskområden. Det sekundära råmaterialet kan dock ha gått genom fl era led innan materialet når Boliden.

För att fortsatt få vara kvar på London Bullion Market Associations (LBMA) lista över rekommenderade guldproducenter genomfördes en extern revision på Boliden under året utifrån OECD:s riktlinjer för genomlysning av ansvarsfulla leverantörsled av mineraler från konfl ikdrabbade områden och högriskområden1). Företag som inkluderas på listan åtar sig att säkerställa att råvarukedjan uppfyller ett antal etiska kriterier.

Handel med material och avfall

Boliden följer nationell lagstiftning och internationella riktlinjer såsom OECDs riktlinjer vid handel med material, avfall och farligt avfall och tillämpar sedan fl era år Boliden gate fee material. Det betyder att den aktör som tar hand om material från Boliden för upparbetning eller slutförvaring inte får hela summan betald förrän den kan bevisa att materialet är upparbetat. Detta ingår i Bolidens samtliga avtal.

1) OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Confl ict-Affected and High-Risk Areas, second edition 2013.

Nya hållbarhetsmål

Att identifi era och välja ut de viktigaste och mest relevanta utmaningarna i hållbarhetsarbetet är en fortlöpande process. Grundläggande för de områden Boliden prioriterar är att de har en direkt påverkan på våra intressenter.

Hållbarhetsfrågor som prioriteras är de som Boliden har en möjlighet att kontrollera och som främjar Bolidens ambition att vara det första hållbara steget i metallens värdekedja. Från och med 2014 har nedanstående områden identifi erats som prioriterade för det fortsatta hållbarhetsarbetet:

• Skapa en säker arbetsmiljö
• Trygga den framtida kompetensförsörjningen
• Skapa mångfald och bättre balans mellan könen
• Minimera påverkan på mark, luft och vatten
• Eff ektivt brukande av resurser
• Efterbehandling och skydd av naturvärden

Åtgärder för att minska olyckorna och sänka sjukfrånvaron

Utbildning, information, säkerhetsronder, synligt ledarskap och att bygga bort farliga moment fortsätter med ökad kraft för att stärka säkerhetskulturen och minska antalet olycksfall. Det under 2013 påbörjade åtgärdsprogrammet avseende säkerhetsarbetet (se avsnitt under Bolidens med arbetare, Aktiviteter för ett säkrare Boliden) fortsätter under 2014. Med start 2014 kommer Boliden att ha en ny organisation för hållbarhet, där säkerhet får en särskild ansvarig person på koncernnivå.

För att säkerställa en eff ektiv företagshälsa och nå nya målet om en sjukfrånvaro lägre än 3 procent, renodlar Boliden hälsoarbetet. Det ska vara hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med frågor som rör arbetets betydelse för hälsa och välmående. Arbetet ska vara teambaserat med deltagande av läkare, sjuk sköterskor, sjukgymnaster och psykologer.

Sedan 2013 pågår även ett koncernövergripande projekt om yrkeshygien. Det består bland annat av en fördjupad kartläggning av standarder och kvalitet på enheternas kontrollprogram för exponering mot partiklar, buller, vibrationer och kemikalier.

Åtgärder för att nå målet om jämställdhet

Bolidens mål är att minst 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor år 2018. Det innebär att knappt var tredje ersättningsrekrytering ska vara en kvinna. Viktiga verktyg för att nå målet är att alla enheter arbetar enligt individuella jämställdhetsplaner och håller återkommande utbildningsdagar för kvinnliga nätverk inom koncernen.

Åtgärder för att minska utsläpp

Det är en stor utmaning för Boliden att stabilisera koldioxidutsläppen och samtidigt öka produktionen. Samtliga verksamheter har kartlagt sina koldioxidutsläpp och var i respektive process de stora avtrycken fi nns. Resultaten kommer att ligga

till grund för en ny klimatstrategi med bland annat handlingsplaner för att stabilisera koldioxidutsläppen.

Att tillämpa de bästa tekniska lösningarna, att använda resurser på ett eff ektivt sätt och att ersätta fossila bränslen med för nybara kommer att vara viktiga komponenter i det arbetet.

Hantering av kväveutsläpp till vatten blir också ett viktigt fokusområde. De pågående gruvexpansionerna kommer att leda till ökade kväveutsläpp och en handlingsplan för att begränsa ökningen ska tas fram. Samtidigt ska styrningen och uppföljningen av vattenförbrukningen förbättras genom att så kallade Water management-planer utarbetas för alla verksamheter.

För att minska Bolidens diff usa utsläpp, såsom damm eller processgaser som inte passerar genom gasreningssystem, kommer samtliga verksamheter att analysera utsläppskällor och spridningsmönster.

Bolidens arbete med efterbehandling av gruvområden är också ett prioriterat område. Boliden har ett direkt ansvar för ett 30-tal o mråden och har som mål att slutföra planerade åtgärder på minst fem områden fram till 2018.

Åtgärder för att nå noll miljöolyckor

Målet om noll miljöolyckor varje månad ska uppnås genom stabila och uppgraderade processer, mer komplett rapportering, ink lusive incidentrapportering med uppföljning, samt löpande arbete med attitydförändringar .

Hållbarhetsmål

OMRÅDE	MÅL 2018
Antal olycksfall varje månad hos samtliga verksamheter	0 olycksfall
Sjukfrånvaro	Lägre än 3,0 procent.
Andel kvinnliga medarbetare	Minst 20 procent kvinnor
Metaller till vatten 1)	Minska med 25 %
Metaller till luft 1)	Minska med 10 %
Svaveldioxid till luft 1)	Minska med 10 %
Koldioxidintensiteten för CO2 per ton producerad metall	≤ 0,77
Antal miljöolyckor varje månad (A-klassade olyckor 2)).	0

1) Basår 2012 2) En allvarlig incident som orsakar betydande miljöpåverkan och/eller resulterar i överskridande av tillståndsgivna begränsningsvärden.

Revisors rapport över översiktlig granskning av Boliden ABs hållbarhetsredovisning

Till läsarna av Boliden ABs hållbarhetsredovisning

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Boliden AB att översiktligt granska Boliden ABs hållbarhetsredovisning för år 2013. Vår översiktliga granskning begränsas till information avseende det verksamhetsår som avslutats 31 december 2013 och omfattar således ej jämförelsesiff ror för tidigare år. Boliden AB har defi nierat hållbarhetsredovisningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI-index på sidorna 121–123 i Årsredovisningen.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidorna 8–9 i GRI Report, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3 (utgivna av Th e Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhets redovisningen, samt av Bolidens ABs egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En

översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaff a oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifi erade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Th e Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna 8–9 i GRI Report. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaff at under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Stockholm den 7 mars 2014 Ernst & Young AB

Lars Träff Håkan Ulrichs Auktoriserad revisor Partner, Climate Change & Sustainability Services

Finansiella rapporter

Innehåll

Koncernen		68
	Moderbolaget
Not 1	Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper	73
Not 2	Information per segment och geografi sk marknad	79
Not 3	Anställda och personal kostnader	80
Not 4	Arvode och kostnads ersättning till revisorer	82
Not 5	Väsentliga kostnadsslag	82
Not 6	Övriga rörelseintäkter	82
Not 7	Ränteintäkter och liknande resultatposter	82
Not 8	Räntekostnader och liknande resultatposter	82
Not 9	Statliga stöd	82

	Not 10 Tilläggsinformation till kassafl ödesanalys	82
	Not 11 Immateriella anläggnings tillgångar	83
	Not 12 Materiella anläggnings tillgångar	84
	Not 13 Leasingavgifter	85
	Not 14 Andelar i koncernbolag	86
	Not 15 Andelar i intresseföretag	86
Not 16 Skatter		87
	Not 17 Varulager	88
	Not 18 Kundfordringar	88
	Not 19 Övriga kortfristiga fordringar	88
	Not 20 Närstående	88
	Not 21 Eget kapital	89
	Not 22 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	89

	Not 23 Övriga avsättningar	92
	Not 24 Riskupplysningar	92
	Not 25 Finansiella skulder och förfallostruktur	93
	Not 26 Finansiella derivatinstrument	93
	Not 27 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori	95
	Not 28 Övriga kortfristiga skulder	96
	Not 29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	96
	Not 30 Omräkning av fi nansiella rapporter	97
	Not 31 Händelser efter 31 december 2013	97
	Förslag till vinstdisposition	98
	Revisionsberättelse	99

Bolidens marknadsavdelning omfattar såväl inköp som försäljning av färdiga metalller till Bolidens industriella kunder. Inköp görs av metallkoncentrat och andra råvaror till smältverken och av insatsvaror, tjänster och logistik. Metallkoncentraten – primära råmaterial – kommer i huvudsak från Bolidens egna gruvor men köps därutöver också in från ett tjugotal externa leverantörer. Även elektronikmaterial samt andra sekundära råmaterial används som råvara i smältverken och här fi nns ett hundratal leverantörer som Boliden anlitar.

"I gruv- och metallbranschen vet vi aldrig det exakta värdet av vad vi köpt vid själva leveranstillfället. Det kan verka lite udda jämfört med andra branscher men är en stor del av charmen. Vår avdelning sköter kommunikationen mellan Boliden och våra leverantörer i arbetet att fastställa värdet, vilket involverar både prissättningar och utbyte av analyser. Det är också fascinerande att vara delaktig i återvinningskedjan, att utvinna metaller av "skrot" är miljövänligt: Skrot är framtidens råvara!"

Maud Mills, Avdelningschef Marknad

Resultaträkningar – Koncernen

			Omräknad
Belopp i MSEK	Not	2013	2012
Försäljningsintäkter	2	34 409	40 001
Kostnad för sålda varor	5	–31 419	–34 559
Bruttoresultat		2 989	5 442
Försäljningskostnader	5	–340	–385
Administrationskostnader	4, 5	–525	–535
Forsknings- och utvecklingskostnader	5	–405	–429
Övriga rörelseintäkter	6	102	80
Övriga rörelsekostnader		–18	–3
Resultatandelar i intressebolag	15	2	1
Rörelseresultat	2–6, 9,11–13	1 803	4 171
Ränteintäkter och liknande resultatposter	7	31	87
Räntekostnader och liknande resultatposter	8	–253	–265
Resultat efter fi nansiella poster		1 581	3 992
Skatter	16	–288	–651
Årets resultat		1 294	3 341
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 291	3 339
Innehav utan bestämmande infl ytande		3	2
Resultat per aktie, SEK	21	4,72	12,21
Då inga potentiella aktier förekommer fi nns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

Koncernens rapport över totalresultatet

			Omräknad
Belopp i MSEK	Not	2013	2012
Årets resultat		1 294	3 341
Övrigt totalresultat
Poster som kommer att omklassifi ceras till resultatet
Kassafl ödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument		728	–147
Skatteeffekt på derivatinstrument		–160	39
Överföringar till resultaträkningen		–200	–201
Skatt på överföringar till resultaträkningen		44	53
Effekt av ändrad skattesats marknadsvärde på derivatinstrument		–	–8
		412	–265
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter		168	–159
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		–212	219
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument		47	–48
		3	12
Summa poster som kommer att omklassifi ceras till resultatet		415	–254
Poster som inte kommer att omklassifi ceras till resultatet
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner		142	–126
Skatt hänförligt till poster som inte återförs till periodens resultat		–35	29
Summa poster som inte kommer att omklassifi ceras till resultatet		107	–97
Summa övrigt totalresultat		522	–351
Årets totalresultat		1 816	2 990
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 813	2 988
Innehav utan bestämmande infl ytande		3	2

Balansräkningar – Koncernen

			Omräknad	Omräknad
Belopp i MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31	2012-01-01
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	3 130	3 160	3 184
Materiella anläggningstillgångar	12–13
Byggnader och mark		4 626	4 317	3 711
Tillredningar		5 132	4 629	3 913
Maskiner och andra tekniska anläggningar		16 768	15 552	14 263
Inventarier, verktyg och installationer		183	217	237
Pågående nyanläggningar		638	424	621
		27 348	25 138	22 745
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	15	9	8	7
Andra aktier och andelar		24	24	55
Uppskjutna skattefordringar	16	68	247	220
Långfristiga fordringar		98	104	109
		199	383	391
Summa anläggningstillgångar		30 677	28 681	26 320
Omsättningstillgångar
Varulager	17	8 031	8 244	7 737
Kundfordringar	18	1 048	1 016	1 014
Skattefordringar		94	12	30
Räntebärande fordringar		3	3	3
Derivatinstrument	26	500	322	1 257
Övriga kortfristiga fordringar	19	877	791	880
Likvida medel	10	611	1 011	355
Summa omsättningstillgångar		11 164	11 399	11 277
SUMMA TILLGÅNGAR		41 841	40 080	37 597
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Aktiekapital		579	579	579
Övrigt tillskjutet kapital		5 941	5 941	5 944
Omräkningsreserv		–74	–77	–88
Säkringsreserv		267	–145	120
Förmånsbestämda pensionsplaner		–442	–549	–452
Balanserat resultat		16 788	16 591	14 342
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		23 059	22 340	20 446
Innehav utan bestämmande infl ytande		16	14	12
Summa eget kapital		23 075	22 354	20 458
Långfristiga skulder
Avsättningar för pensioner	22	1 047	1 382	1 266
Övriga avsättningar	23	1 512	1 511	1 011
Uppskjutna skatteskulder	16	2 852	2 760	2 977
Skulder till kreditinstitut	25	4 346	4 310	4 957
Övriga räntebärande skulder	25	4	5	10
Summa långfristiga skulder		9 761	9 967	10 222
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	3 948	1 666	801
Övriga räntebärande skulder	25	9	0	0
Leverantörsskulder	25	3 636	4 192	3 551
Övriga avsättningar	23	169	139	123
Aktuella skatteskulder		13	105	450
Derivatinstrument	26	36	394	810
Övriga kortfristiga skulder	28	1 194	1 263	1 183
Summa kortfristiga skulder		9 005	7 759	6 918
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		41 841	40 080	37 597
Ställda säkerheter Eventualförpliktelser	29 29	Inga 1 608	Inga 682	Inga 682

Förändringar i eget kapital – Koncernen

Belopp i MSEK Not

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

Förmåns-

	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings - reserv	bestämda pensions planer	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	Innehav utan bestämmande infl ytande	Totalt eget kapital
21
Balansräkning 2011-12-31	579	5 944	–91	120	–	14 467	21 020	12	21 032
Omräkning IAS 191)	–	–	3	–	–452	9	–440	–	–440
Omräkning IFRIC 201)	–	–	–	–	–	–134	–134	–	–134
Balansräkning 2012-01-01 Omräknad1)	579	5 944	–88	120	–452	14 342	20 446	12	20 458
Årets resultat1)	–	–	–	–	–	3 339	3 339	2	3 341
Övrigt totalresultat1)	–	–	12	–265	–97	–	–351	–	–351
Årets totalresultat1)	–	–	12	–265	–97	3 339	2 987	2	2 990
Omklassifi cering	–	–4	–	–	–	4	0	–	0
Utdelning till Boliden ABs aktieägare	–	–	–	–	–	–1 094	–1 094	–	–1 094
Utdelning till minoriteten	–	–	–	–	–	–	–	0	0
Balansräkning 2012-12-31 Omräknad1)	579	5 941	–77	–145	–549	16 591	22 340	14	22 354
Årets resultat	–	–	–	–		1 291	1 291	3	1 294
Övrigt totalresultat	–	–	3	412	107	–	522	–	522
Årets totalresultat	–	–	3	412	107	1 291	1 813	3	1 816
Minoritet vid förvärv
Utdelning till Boliden ABs aktieägare	–	–	–	–	–	–1 094	–1 094	–	–1 094
Utdelning till Minoritetsintressen	–	–	–	–	–	–	–	–1	–1
Enligt balansräkning 2013-12-31	579	5 941	–74	267	–442	16 788	23 059	16	23 075

1) Omräknade siffror med anledning av ändringar i redovisningsstandarder, se även not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper samt not 30 Omräkning fi nansiella rapporter.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Nettoskuld, MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Skulder till kreditinstitut	8 294	5 976
Övriga räntebärande skulder	13	5
Pensionsskulder	980	1 310
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–3	–3
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och banktillgodohavanden	–611	–1 011
	8 673	6 276

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för fi nansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och räntefl öden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande fl öden redovisas i resultaträkningen.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Omvärderingar av pensionsförpliktelser redovisas i övrigt totalresultat sedan 2013. Omräkning gjord för jämförelsesiffror 2012.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

Sysselsatt kapital, MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Immateriella tillgångar	3 130	3 160
Materiella tillgångar	27 348	25 138
Andelar i intressebolag	9	8
Andra aktier och andelar	24	24
Varulager	8 031	8 244
Kundfordringar	1 048	1 016
Övriga fordringar	1 475	1 217
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–1 681	–1 650
Leverantörsskulder	–3 636	–4 192
Övriga icke räntebärande skulder	–1 296	–1 728
	34 451	31 236

Kassafl ödesanalyser – Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
	10
Den löpande verksamheten
Resultat efter fi nansiella poster		1 581	3 992
Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	11, 12	2 832	2 561
Avsättningar		–200	132
Övrigt och omräkningsdifferenser		141	–342
Betald skatt		–303	–1 145
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		4 052	5 198
Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		216	–534
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–177	234
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–580	615
Övrigt		–5	5
Kassafl öde från den löpande verksamheten		3 505	5 518
Investeringsverksamheten
Förvärv (–)/Avyttring (+) av immateriella anläggningstillgångar		–16	–24
Förvärv (–)/Avyttring (+) av materiella anläggningstillgångar	12	–4 954	–4 151
Förvärv (–)/Avyttring (+) av fi nansiella anläggningstillgångar		–3	29
Övrigt		2	17
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–4 971	–4 129
Fritt kassafl öde		–1 465	1 389
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–1 095	–1 094
Upptagna lån		12 101	2 280
Amortering av låneskulder		–9 946	–1 916
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		1 060	–730
Årets kassafl öde		–406	659
Likvida medel vid årets början		1 011	355
Kursdifferens i likvida medel		6	–3
Likvida medel vid årets slut	10	611	1 011

Moderbolaget

Resultaträkningar

Belopp i MSEK	Not	2013	2012
Utdelningar från dotterbolag	14	2 442	2 607
Nedskrivning andelar i koncernföretag		–	–17
Resultat efter fi nansiella poster		2 442	2 590
Resultat före skatt		2 442	2 590
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		2 442	2 590

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

Balansräkningar

Belopp i MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
Finansiella anläggnings tillgångar
Andelar i koncernföretag	14	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		5	5
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		8 365	7 017
Summa anläggnings tillgångar		12 282	10 934
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncern företag		3 641	1 266
Summa omsättnings tillgångar		3 641	1 266
SUMMA TILLGÅNGAR		15 923	12 200
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		4 009	2 513
Årets resultat		2 442	2 590
		6 451	5 103
Summa eget kapital		12 282	10 934
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	3 641	1 266
		3 641	1 266
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		15 923	12 200
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser	29	8 767	7 125

Förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK

	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 2011-12-31	579	5 252	3 607	9 438
Utdelning	–	–	–1 094	–1 094
Årets resultat	–	–	2 590	2 590
Enligt balansräkning
2012-12-31	579	5 252	5 103	10 934
Utdelning	–	–	–1 094	–1 094
Årets resultat	–	–	2 442	2 442
Enligt balansräkning 2013-12-31	579	5 252	6 451	12 282

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Kassafl ödesanalyser

Belopp i MSEK	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter fi nansiella poster	2 442	2 590
Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet:
Nedskrivning av andelar i koncernföretag	–	17
Kassafl öde från den löpande verksamheten	2 442	2 607
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	11 920	2 616
Amortering av låneskulder	–9 546	–1 516
Utdelning	–1 094	–1 094
Lån till koncernbolag	–3 722	–2 613
Kassafl öde från
fi nansieringsverksamheten	–2 442	–2 607
Årets kassafl öde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 01 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är Stockholm med adress Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Den 3 april 2013 avnoterades Boliden frivilligt från Toronto Stock Exchange (TSX) i Kanada där Bolidenaktien tidigare varit sekundärnoterad. Sista handelsdag för Bolidenaktien på TSX var den 23 april 2013.

Bolaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation "RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner" vilken specifi cerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget. Samtliga belopp i de fi nansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaff ningsvärde, med undantag för vissa fi nansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligt-värde-säkras.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation "RFR 2 Redovisning för juridiska personer". Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Jämförelsesiff rorna 2012 är omräknade i årsredovisningen med anledning av de förändrade redovisningsprinciperna IAS 19 och IFRIC 20.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 12 februari 2014. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas av årsstämman den 6 maj 2014.

Nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som trätt i kraft under kalenderår 2013

IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter (ändring): Redovisning av poster i övrigt totalresultat. Denna standard föreskriver ny kategorisering av övrigt totalresultat som skiljer på poster som framöver kommer att omklassifi ceras till resultaträkningen och poster som aldrig kommer att omklassifi ceras till resultaträkningen. Bolidens poster som kommer att omklassifi ceras till resultaträkningen är kassafl ödessäkringar, omräkningsdiff erenser från utlandsverksamheter samt resultat från säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Poster som aldrig kommer omklassifi ceras till resultaträkningen är omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Se rapport över totalresultat, sidan 68.

IAS 19 Ersättningar till anställda (ändring). Ändringen innebär att omvärderingar av den förmånsbestämda nettopensionsskulden ska redovisas omedelbart vilket innebär att den tidigare utjämningsmekanismen som korridorsmetoden innebar försvinner. Aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vidare ska fi nansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Kostnad för tjänstgöring, fi nansieringskostnad och särskild löneskatt redovisas i resultaträkningen medan eff ekter av omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat. Vidare ska särskild löneskatt inkluderas i

pensionsskulden. Eff ekterna av denna ändring har för Boliden framför allt inneburit en ökad pensionsskuld och minskat eget kapital vid ingången av 2013 och jämförelseåret 2012. Ökade upplysningskrav har medfört presentation av känslighetsanalys utifrån de för Boliden viktiga antagandena vid beräkning av den förmånsbestämda pensionsskulden: diskonteringsränta, löner och livslängd. Se not 22 sidorna 89–92och not 30, sidan 97.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (ändring) Denna ändring avser krav på upplysningar om rättigheter till att nettoredovisa betalningar av fi nansiella tillgångar och skulder. Syftet är att tydliggöra de fi nansiella instrumentens betydelse för företagets fi nansiella ställning och resultat samt belysa företagets exponering av tillhörande risker som dessa fi nansiella instrument omfattar. Den ändrade standarden ger ut ökad information genom att bruttoredovisa tillgången och skulden samt eff ekter av kvittning vid specifi ka omständigheter såsom avtalsbrott eller insolvens, se tabell i not 26 sidan 94.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde (ny). Standarden ger ett enhetligt ramverk för värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde. Standarden defi nierar verkligt värde och ger anvisningar om hur verkligt värde ska bestämmas men förändrar inte kraven på vilka poster som ska värderas till verkligt värde. Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta priset vid värderingstidpunkten för försäljning av tillgången eller överlåtelse av skulden under aktuella marknadsförhållanden, inbegripet antagande om risk. Dessutom anger IFRS 13 att Bolidens samtliga fi nansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen, samt de fi nansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värdet i balansräkningen men för vilka upplysningar om det verkliga värdet lämnas, ska klassifi ceras utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Den nya standarden har inte haft en väsentlig påverkan på värderingen av fi nansiella tillgångar och skulder, men har inneburit tilläggsupplysningar, se not 27 sidan 95.

IFRIC 20 Avrymningskostnader under ett dagbrotts produktionsfas. Denna tolkning behandlar redovisning av kostnader för gråbergsavrymning under ett dagsbrotts produktionsfas. Gråberg, som avlägsnas för att frigöra malmen, och kostnader för gråbergsavrymning ska balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifi era den del av en malmkropp där åtkomst förbättras. För Boliden innebär det att kostnader för gråbergsuttag i dagbrott som tidigare beräknades med ett medelvärde för hela dagbrottet nu beräknas per enskilt omtag, vilket har lett till högre aktiveringar och högre avskrivningar. Omvärderingar har gjorts av anläggningstillgångar vid ingången av 2013 och jämförelseåret 2012, se not 12 sidan 84 och not 30, sidan 97.

IAS 36 Nedskrivning av anläggningstillgångar. I samband med följdändringar på grund av IFRS 13 ändrades IAS 36 och kräver upplysning av återvinningsvärdet per kassagenererande enhet i årsredovisningen 2013. I maj 2013 kom dock IASB ut med en ändring som tar bort det kravet och då det är möjligt att förtidstillämpa ändringen har Boliden valt att göra det.

Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som trätt i kraft under kalenderår 2013 bedöms inte ha haft någon påverkan på Bolidens fi nansiella rapportering eller redovisning.

Nya standarder och tolkningar som träder i kraft under kalenderår 2014 eller senare

Redogjorda standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en eff ekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa dessa standarder när de blir tillämpliga.

IAS 32, Finansiella instrument: Klassifi cering (ändring). Ändringen i standarden ger en förtydligande vägledning där fi nansiella tillgångar och skulder ska kvittas mot varandra när detta återspeglar företagets förväntade kassafl öden vid regleringen av två eller fl era fi nansiella instrument. Boliden har, för samtliga fi nansiella instrument, ingått ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association) som regle rar kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid omständigheter som rör avtalsbrott eller förtida

Not 01 fortsättn. Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

uppsägning. Boliden bedömer inte att den ändrade standarden kommer att ha någon väsentlig påverkan på Bolidens framtida redovisning. Standarden ska tillämpas från och med 1 januari 2014.

• IFRS 9, Finansiella instrument, klassifi cering och värdering. Ändringen är en del av en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för fi nansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till upplupet anskaff ningsvärde respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument fi nns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Standarden har kompletteras med regler om nedskrivning i balansräkningen. Ett samlat ställningstagande avseende hur Bolidens redovisning kommer att påverkas kommer tas i samband med att alla delar av projektet är publicerade i slutlig version. EU har skjutit upp godkännandet av standarden på obestämd framtid.
• IFRS 10 Koncernredovisning. Innebär att en enda modell, för bedömning om bestämmande infl ytande föreligger för samtliga investeringar ett företag har, införs. Detta leder till enhetliga regler för konsolidering. Bestämmande infl ytande föreligger om 1) investeraren är exponerad för eller har rätt till variabel avkastning från investeringen, 2) investeraren har möjlighet att påverka avkastningen genom sin möjlighet att styra företaget, och/eller 3) koppling fi nns mellan den avkastning som erhålls och möjligheten att styra företaget. Boliden bedömer inte att några förändringar kommer att göras avseende vilka bolag som ska konsolideras i företaget baserat på den nya standarden.
• IFRS 11 Samarbetsarrangemang. Delar upp samarbetsarrangemang i gemensam verksamhet, ägarna har rätt till tillgångar och åtagande för skulder i investeringen, eller joint ventures, ägarna har rätt till investeringens nettotillgångar. Vid gemensam verksamhet ska klyvningsmetoden användas och vid joint ventures ska kapitalandelmetoden användas. Boliden anser inte att den nya standarden kommer att få någon eff ekt på redovisningen utifrån genomförd genomgång av koncernens intressebolag. Standarden ska tillämpas från och med den 1 januari 2014. – IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag. Denna standard samlar upplysningskrav om dotterbolag, joint arrangements och intressebolag i en standard. Ett antal nya upplysningskrav tillkommer. Standarden ska tillämpas från och med 1 januari 2014.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisning enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

I smältverkens processlager och färdigmetallager kan man inte enkelt särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. Bedömningar görs således av den interna andelen i processlager och lager av färdigmetall med hjälp av historisk fördelning av avverkat råmaterial.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga av de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, livslängd, infl ation och andra faktorer och ses över årligen. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. De mest betydande antagandena enligt Boliden avser diskonteringsräntan, löneökningstakt och livslängd för vilka Boliden har valt att redovisa en känslighetsanalys. Bolidens antaganden och känslighetsanalys framgår av not 22 sidorna 89–92.

Rättsliga tvister

Boliden granskar regelbundet utestående rättsliga tvister med interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare, för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 29, sidan 96, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv- och smältverktillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Boliden ser även kontinuerligt över behov avseende stängda gruvor. Se not 12 sidan 84, Materiella anläggningstillgångar och not 23 sidan 92, Övriga avsättningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna aff ärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser, smält- och raffi neringslöner och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metallpriser, smält- och raffi neringslöner samt valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassafl öden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller, smält- och raffi neringslöner samt valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 12 sidan 84, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av förväntade framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att den framtida avskrivningstakten ändras. Aff ärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande infl ytande. Med bestämmande infl ytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och eff ekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande infl ytande över ett annat företag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande infl ytande uppnås och avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande infl ytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaff ningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifi erbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande infl ytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets netto tillgångar. Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernbolag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernbolagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intressebolag

Andelar i intressebolag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande infl ytande över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Koncernens andel i intressebolags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intressebolagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intressebolag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterbolag och andra utlandsverksamheter

Valutan i de primära ekonomiska miljöer i vilka dotterbolagen bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagskurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdiff erenser redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdiff erenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas i övrigt totalresultat.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån eller valutaterminskontrakt) i den utländska valutan. Kursdiff erenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdiff erenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument, det vill säga fi nansiella tillgångar och skulder, som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella instrument tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor, aff ärsdagsredovisning. Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet åtnjutits, förfallits eller överförts till annan motpart. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlats.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaff ningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det fi nns objektiva indikationer på att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp- och säljpriser på balansdagen och på en diskontering av beräknade kassafl öden samt inbegriper antagande om risk. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det fi nansiella instrumentet. Valutakurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Verkligt värde på kundfordringar och leverantörsskulder anses vara detsamma som det redovisade värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

I de fall värdeförändring inte kan fastställas för fi nansiella tillgångar eller skulder som redovisas till verkligt värde redovisas de till de anskaff ningsvärden instrumenten hade när de införskaff ades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaff ningstidpunkten med tillägg för transaktionskostnader.

Boliden lämnar upplysning om samtliga fi nansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassifi ceras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassifi cerats som nivå två, eftersom det fi nns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen. Verkligt värde på skulder till kreditinstitut har klassifi cerats som nivå två. Aktier och andelar som inte är noterade har klassifi cerats som nivå tre. Undantag från klassifi cering

utifrån verkligt värdehierarkin görs för kundfordringar, likvida medel och leverantörsskulder där det redovisade värdet anses vara en lämplig uppskattning av det verkliga värdet.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaff ningsvärde beräknas med hjälp av eff ektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade eff ektivräntan. Eff ektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaff ningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassafl öden.

Värderingskategori

Boliden delar in fi nansiella instrument i nedan värderingskategorier, se även not 27, sidan 95.

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde och för vilka värdeförändringarna redovisas i fi nansnettot. Derivaten utgörs av valutaterminer och ingår inte i säkringsredovisning.

Låne- och kundfordringar

I denna kategori ingår fi nansiella placeringar, fordringar som ej är noterade på en aktiv marknad och likvida medel. Som likvida medel klassifi ceras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaff ningstidpunkten och som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation och redovisas till upplupet anskaff ningsvärde. Som fordringar klassifi ceras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaff ningsvärde.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaff ningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat som används i säkringsredovisning

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring, kassafl ödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Se not 26, sidorna 93–94 om derivat som används i säkringssyfte.

Övriga fi nansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp enligt metoden för upplupet anskaff ningsvärde. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaff ningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaff ningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen som övriga fi nansiella kostnader över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdiff erenser på rörelsefordringar och

Not 01 fortsättn. Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper

rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Kursdiff erenser på fi nansiella tillgångar och skulder inklusive eventuella resultat redovisas bland fi nansiella poster. Valutakurseff ekter på fi nansiella instrument, som används i kassafl ödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet, redovisas i övrigt totalresultat med undantag av eventuella kursdiff erenser på valutaswappar i utländsk valuta som redovisas i fi nansnettot.

Klassifi cering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

Se även "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen, sidorna 51–53.

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av fi nansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av derivaten som övriga tillgångar och skulder. Del av lager är bindande åtagande och redovisas till marknadsvärde så som lagervärde. Det innebär att värdeförändringar för derivaten eff ektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat- och balansräkningen.

Kassafl ödessäkring (prognostiserade fl öden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade fl öden säkringsredovisas. Det innebär att eff ektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i fi nansnettot. Vad gäller säkring av framtida räntebetalningar används såväl enstaka ränteswappar som fl era ränteswappar, så kallad portföljsäkring. Ineff ektiv del av kassafl ödessäkringarna redovisas i fi nansnettot.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas liksom kassafl ödessäkringar i Övrigt totalresultat. Eventuell ineff ektiv del från dessa säkringar redovisas i fi nansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräknings eff ekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder regleras under ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association), vilka hanterar både kvittning mellan kontrakterade motparter under löpande verksamhet och vid omständigheter som rör avtalsbrott eller förtida uppsägning. Vid löpande verksamhet tillämpar Boliden kvittning av betalningar på förpliktelser som har förfall samtidigt, i samma valuta, med samma motpart och för samma typ av instrument. Endast överskjutande belopp per instrument och valuta betalas av den part som är skyldig mest. Vid avtalsbrott eller vid förtida uppsägning, som kan orsakas av omständigheter inte direkt kopplade till någon motparts försumlighet, kvittas per motpart alla avslutade förpliktelser som omfattas av ISDAavtal till en summa som betalas av den motpart som är skyldig mest.

Statliga bidrag och stöd

Med statliga stöd avses subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande. Statliga bidrag hänförliga till tillgångar redovisas genom att bidraget antingen tas upp som en förutbetald intäkt eller reducerar tillgångens redovisade värde.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdiff erenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Defi nitivfakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den

överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leverans månaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen terminssäkra diff erensen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffi neringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter, utsläppsrätter samt goodwill som är upptagna till anskaff ningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaff ningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifi erbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassa genererande enheter där separata kassainfl öden kan identifi eras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning inträff at under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar, med undantag utsläppsrättigheter, skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Utsläppsrätter

Bolidenkoncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. Allokering av rätter sker över den europeiska marknaden. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av koldioxid alternativt liknande gas motsvarande ett ton och klassifi ceras som en immateriell tillgång. Värdering av tilldelade utsläppsrätter sker till anskaff ningspriset noll medan värdering av anskaff ade rätter uppgår till inköpspris. Vid behov av ytterligare inköp av utsläppsrätter redovisas under innevarande år en immateriell tillgång samt en avsättning till motsvarande belopp. Tillgången skrivs av över årets återstående månader vilket fördelar kostnaden i takt med produktionen. Därmed förbrukas den immateriella anläggningstillgången och avsättningen för gjorda utsläpp regleras. Om skulden att leverera utsläppsrätter överstiger kvarvarande tilldelning av utsläppsrätter omvärderas skulden till marknadsvärde för det antal utsläppsrätter som krävs för att kunna reglera åtagandet pår balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling, produktionsförberedande åtgärder samt framtida efterbehandlingskostnader är upptagna till anskaff ningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att fi nansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaff ningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaff ningar balanseras. Uppskattade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell tillgång och återställande av plats eller område där den materiella tillgången fi nns, så kallade efterbehandlingskostnader, balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade uppgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning. Eff ekter av efterföljande händelser som resulterar i ökade kostnader jämfört med befi ntlig avsättning diskonteras,

aktiveras som anläggningstillgång och ökar avsättningarna samt skrivs av på kvarvarande tillgångs livslängd.

Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifi era den del av en malmkropp där åtkomst förbättras. Det innebär att gråbergsaktiveringen beräknas per enskilt omtag.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga balanserade värden och beräknad nyttjandeperiod. Koncernen skriver normalt av materiella anläggningar och utrustningar, som nyttjas i gruvdriften, linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Avskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och bedömd livslängd är löpande föremål för omprövning. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar inklusive framtida efterbehandlingskostnader:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar och gråbergsbalansering	I takt med malmuttag
Aktiverade återställningskostnader	Linjärt över förväntad
	livslängd
Maskiner	3–10 år
Processanläggningar	10–25 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning har inträff at. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Se även avsnittet om Värdering av anläggningstillgångar.

Leasing

Ett fi nansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är fi nansiella klassifi ceras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av

marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaff ningsvärdet enligt först-in först-ut principen och nettoförsäljningsvärdet. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaff ningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaff ningsvärde och återanskaff ningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och defi nitivprissättning ännu inte har skett uppskattas anskaff ningsvärdet till balansdagspriset. Vid defi nitivprissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värdesäkring. Vid verkligt värdesäkring av gruvkoncentrat redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatt beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skatteverk.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan antas ha en förpliktelse som ett resultat av inträff ade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

När det uppstår en väsentlig eff ekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förfl yter redovisas som räntekostnad. Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Med undantag för pensioner, se separat avsnitt, så avser Bolidens avsättningar framför allt efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs . Även utsläppsrätter redovisas här. Eventuella ersättningar vid uppsägning som kan utgå när en anställd fått en utfästelse om uppsägning eller då en anställd accepterar en frivillig avgång redovisas också här. Koncernen redovisar en avsättning och en kostnad i samband

med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befi ntlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas. se not 29 sidan 96.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem, i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa fi nansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig till avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till diskonteringsränta, framtida löneökningar, livslängd, infl ation samt andra aktuariella antaganden, se Bolidens antaganden i not 22. Baserat på de av Boliden viktiga parametrar som påverkar nettopensionsskulden betydligt, diskonteringsränta, löneökningar och livslängd, redovisas även en känslighetsanalys för eventuella förändringar i antagandena, se not 22. Omvärderingar av den förmånsbestämda nettopensionsskulden, såsom aktuariella vinster och/eller förluster samt skillnad mellan avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsräntan, redovisas omedelbart i övrigt totalresultat. Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Finansieringskostnaden, kostnad för tjänstgöring under innevarande period och eventuellt tidigare perioder, förluster från regleringar samt kostnader för särskild löneskatt redovisas i resultaträkningen. Särskild löneskatt ses som en del av den totala nettopensionsskulden.

Aktiekapital

Stamaktier klassifi ceras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet.

Information per segment och geografi sk marknad

Boliden är organiserat i två segment: Aff ärsområde Smältverk och Aff ärsområde Gruvor. Aff ärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) aff ärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens beståndsdelar via två "Business Area Boards", ett för respektive aff ärsområde, och genom dessa bedöms fi nansiella resultat i relation till fi nansiella mål, 3) i aff ärsplanoch budgetprocessen sätts fi nansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive aff ärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive aff ärsområde sker i respektive aff ärsområdes ledningsgrupp, 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till aff ärsområdeschef.

I Aff ärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska gruvan Tara. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat. Inom Aff ärsområde Gruvor ingår även försäljnings ansvaret av gruvkoncentrat.

I Aff ärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Aff ärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvarufl öden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även av aluminiumfl uorid och svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan aff ärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras i enlighet med marknadsmässiga villkor.

I kolumnen "övrigt" redovisas koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor. I kolumn "redovisningsprinciper" återfi nns poster där redovisningen skiljer sig mellan aff ärsområden och koncern. Till exempel redovisas marknadsvärdering av fi nansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk, metallprisrisk och ränterisk, under kolumn "redovisningsprinciper" fram till dess att underliggande fl öden refl ekteras i resultaträkningen och fördelas på respektive segment.

I not 2 fi nns information om försäljningsintäkter per segment och geografi sk marknad, vilket visar var de externa kunderna fi nns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografi sk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår under rubrikerna nedan.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten andelar i koncernbolag hos givaren.

Anteciperad utdelning

Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagens utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av fi nansiella instrument i enlighet med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaff ningsvärdet (se koncernens redovisningsprinciper).

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaff ningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter vid förvärv av dotterbolag redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan de i moderbolaget redovisas som del av anskaff ningsvärdet.

Prövning av värdet på dotterbolag sker när det fi nns indikation på värdenedgång.

Not 02 Information per segment och geografi sk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 78 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

				Redovisnings
2013-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	834	33 347	0	–	–	34 181
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	184	43	–	–	–	227
Interna försäljningsintäkter	7 286	20	–73	–	–7 232	0
Försäljningsintäkter	8 303	33 410	–73	–	–7 232	34 409
Resultatandelar i intressebolag	2	–	–	–	–	2
Rörelseresultat	1 598	210	–140	25	110	1 803
Finansnetto						–222
Resultat efter fi nansiella poster						1 581
Skatter						–288
Årets resultat						1 294
Immateriella anläggningstillgångar	88	3 042	0	–	–	3 130
Materiella anläggningstillgångar	18 883	8 372	93	–	–	27 348
Kapitalandelar och andra fi nansiella anläggningstillgångar	4	1	29	–	–	33
Varulager	941	7 192	–	–	–102	8 031
Övriga fordringar	842	1 636	492	329	–777	2 523
Tillgångar i sysselsatt kapital	20 758	20 242	614	329	–879	41 064
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	1 212	437	31	–	–	1 681
Övriga skulder	1 257	4 014	367	72	–777	4 932
Skulder i sysselsatt kapital	2 469	4 451	398	72	–777	6 612
Totalt sysselsatt kapital	18 288	15 791	216	257	–102	34 451
Avskrivningar	1 917	913	–	–	–	2 829
Investeringar1)	3 763	1 200	12	–	–	4 974

				Redovisnings
2012-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	principer2)	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 088	38 671	–	–	–	39 759
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	184	58	–	–	–	242
Interna försäljningsintäkter	8 237	25	–48	–	–8 213	0
Försäljningsintäkter	9 509	38 753	–48	–	–8 213	40 001
Resultatandelar i intressebolag	1	–	–	–	–	1
Rörelseresultat	2 974	1 224	–167	29	111	4 171
Finansnetto						–178
Resultat efter fi nansiella poster						3 992
Skatter						–651
Årets resultat						3 341
Immateriella anläggningstillgångar	85	3 075	0	–	–	3 160
Materiella anläggningstillgångar	16 952	8 102	84	–	–	25 138
Kapitalandelar och andra
fi nansiella anläggningstillgångar	2	2	28	–	–	32
Varulager	712	7 744	–	–	–212	8 244
Övriga fordringar	971	1 593	340	162	–831	2 234
Tillgångar i sysselsatt kapital	18 722	20 516	452	162	–1 043	38 808
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	1 172	440	38	–	–	1 650
Övriga skulder	1 424	4 507	371	450	–831	5 921
Skulder i sysselsatt kapital	2 596	4 947	409	450	–831	7 572
Totalt sysselsatt kapital	16 125	15 569	43	–288	–212	31 236
Avskrivningar	1 669	891	0	–	–	2 560
Investeringar1)	3 570	993	6	–	–	4 569

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och fi nansiell leasing.

2) Består av orealiserade marknadsvärden hänförligt till kassafl ödessäkringar samt mindre justeringar för andra redovisningsprinciper

som endast följs upp på koncernnivå. Då marknadsvärdena på kassafl ödessäkringarna realiseras redovisas de i resultatet i respektive segment.

Not 02 fortsättn. Information per segment och geografi sk marknad

Boliden har tre kunder inom segmentet Smältverk som står för 16 (16), 12 (12) respektive 10 (11) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 5 (5) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även i viss mån till basmetallhandlare och internationella metal lager såsom LME.

Geografi ska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden fi nns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången fi nns.

Försäljningsintäkter 2013 2012 Sverige 6 161 6 722 Övriga Norden 4 262 4 554 Tyskland 11 770 13 954 Storbritannien 6 918 8 440 Övriga Europa 5 122 6 169 Nordamerika 5 6 Övriga marknader 171 156 34 409 40 001

Tillgångar i sysselsatt kapital	2013-12-31	2012-12-31
Sverige	33 635	31 591
Finland	3 729	3 384
Norge	1 504	1 539
Irland	2 176	2 273
Övriga länder	21	20
	41 064	38 808
Investeringar anläggnings tillgångar 1)	2013-12-31	2012-12-31
Sverige 2)	3 939	3 813
Finland	564	426
Norge	269	61
Irland	201	268
Övriga länder	1	1

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och fi nansiell leasing.

2) Varav 383 MSEK för 2012 hänförligt till omräkning IFRIC 20.

Av Bolidens försäljningsintäkter på 34 409 (40 001) MSEK, utgör försäljning av metall 30 380 (35 467) MSEK, försäljning av koncentrat 1 406 (1 490) MSEK och övrigt 2 623 (3 044) MSEK.

Not 03 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1)	2013	varav kvinnor	varav män	2012	varav kvinnor	varav män
Dotterbolag
Sverige	2 888	597	2 291	2 814	582	2 232
Finland	936	145	791	949	143	806
Norge	295	48	247	297	46	251
Irland	678	31	647	718	35	683
Övriga	18	3	15	17	7	10
Totalt i dotterbolag/koncernen	4 815	824	3 991	4 795	813	3 982

1) Avser heltidsanställda.

Andel kvinnor i styrelse och koncernledning	2013	2012
Styrelse	27 %	27 %
Koncernledning	20 %	17 %

		2013		2012
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterbolag	2 451	623	2 437	872
varav pensionskostnad		–255		–518
Koncernen totalt	2 451	623	2 437	872
varav pensionskostnad		–255		–518

		2013		2012
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl . och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterbolag i Sverige	23	1 382	24	1 308
Dotterbolag utomlands
Finland	4	400	3	403
Norge	3	169	2	172
Irland	4	456	4	510
Övriga	1	9	1	10
Koncernen totalt	35	2 416	34	2 403

Vinstandelssystem

2007 infördes ett vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över tio procent och maximal vinstandel (25 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2013 görs en avsättning om 0 (8 575) SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 5 (13) procent. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifi kation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

SEK	Styrelsearvode/Grundlön		Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionsförmån
	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 200 000	1 160 000
Marie Berglund	430 000	415 000
Staffan Bohman1)	480 000	465 000
Ulla Litzén1)	580 000	565 000
Michael G:son Löw	430 000	415 000
Leif Rönnbäck	505 000	490 000
Matti Sundberg		415 000
Tom Erixon	430 000	–
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD	6 690 057	6 486 572	646 2723)	1 170 4324)	178 309	191 848	2 102 250	2 158 989
Övriga personer i koncernledningen 2)	9 404 715	9 005 544	620 2933)	1 887 9094)	426 212	318 331	3 371 356	3 504 688

1) Fakturerar helt eller delvis arvodet genom eget bolag, varvid sociala avgifter tillkommer. Kostnadsneutralt för Boliden.

2) Totalt 4 personer 2013 och 5 personer 2012.

3) Beloppen hänförs till 2013 men utbetalas 2014.

4) Beloppen hänförs till 2012 men utbetalades 2013.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2013 på koncernens avkastning på eget kapital samt kostnadsutvecklingen i koncernen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2013 till 20–60 procent på fi nansiella koncernmål och till 40–80 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har alla premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 25–50 procent av den fasta månadslönen där en av medlemmarna i koncernledningen t.o.m. 2015 har extra avsättningar som utgör 20 procent av fast grundlön på 2009 års nivå. Pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information fi nns i Bolagsstyrningsrapport 2013, på sidorna 102–107.

Not 05 Väsentliga kostnadsslag

	2013	2012
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändring	19 557	22 950
Personalkostnader	3 207	3 422
Energikostnader	2 348	2 269
Övriga externa kostnader	4 749	4 707
Avskrivningar enligt plan	2 829	2 560
	32 689	35 908

7 7

Specifi kationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster
i resultaträkningen:	2013	2012
Kostnad för sålda varor	2 812	2 549
Försäljningskostnader	1	1
Administrationskostnader	14	8
Forsknings- och utvecklingskostnader	2	2
	2 829	2 560

Not 06 Övriga rörelseintäkter

	2013	2012
Ersättning för slamleveranser	19	15
Hyresintäkter industrifastigheter	19	17
Försäkringsersättningar	20	–
Övrigt	44	48
	102	80

Not 07 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2013	2012
Ränteintäkter på likvida medel	5	4
Räntor valutaterminer	25	82
Övrigt	1	2
	31	87

Not 08 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2013	2012
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	105	160
Räntor på pensionsavsättningar	47	15
Ineffektivitet på säkring mot nettoinvestering	-–	–4
Ineffektivitet på kassafl ödessäk ring	–1	–
Ränta på efterbehandlingsreserv	29	19
Övriga fi nansiella poster	72	76
	253	265

I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för ränte kapitalisering hänförlig till Garpenbergexpansionen med 51 (30) MSEK för 2013. Räntekostnaderna på lån, före avdrag för ränte kapitalisering, har påverkats positvit på grund av lägre ränta under 2013 men motverkades av högre lån. Bolidens genomsnittsränta under 2013 uppgick till 2,04 (3,28) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 09 Statliga stöd

Under 2013 har statliga stöd uppgående till 20 (5) MSEK erhållits och 16 (4) MSEK har redovisats i resultaträkningen. Huvuddelen av stödet har erhållits i Norge som koldioxidkompensation.

Not 10 Tilläggsinformation till kassafl ödesanalys

Kassafl ödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

	2013	2012
Erhållen ränta
Räntor valutaterminer	121	200
Övriga erhållna räntor	0	0
	121	200
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–214	–176
	–214	–176
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	611	1 011
Kortfristiga placeringar	0	0
	611	1 011

Avseende kassafl ödet för jämförelseåret 2012 fi nns gällande kassafl ödet från den löpande verksamheten och kassafl ödet från investeringsverksamheten en ojusterad omklassifi cering om 383 MSEK.

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation.

Not 11	Immateriella anläggningstillgångar
		Aktiverade utgifter för utveckling	Patent, licenser och liknande rättigheter	Utsläpps rättigheter	Goodwill	Summa immateriella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärden
	Enligt balansräkningen 2011-12-31
Vid årets början		18	143	0	3 075	3 236
Investeringar		16	8	–	–	24
	Avyttringar och utrangeringar	–	0	–	–	0
Omklassifi ceringar		–	–4	–	–	–4
	Årets omräkningsdifferenser	–	–6	–	–31	–38
	Enligt balansräkningen 2012-12-31	34	141	0	3 044	3 219
Vid årets början		34	141	0	3044	3 219
Investeringar		9	7	–	–	16
	Avyttringar och utrangeringar	–	–3	–	–	–3
Omklassifi ceringar		–	4	–	–	4
	Årets omräkningsdifferenser	–	6	–	–36	–30
	Enligt balansräkningen 2013-12-31	43	155	–	3 008	3 206
Avskrivningar
	Enligt balansräkningen 2011-12-31
Vid årets början		0	–53	–	–	–53
Årets avskrivningar		0	–12	–	–	–12
Omklassifi ceringar		–	3	–	–	3
	Årets omräkningsdifferenser	–	3	–	–	3
	Enligt balansräkningen 2012-12-31	0	–59	0	–	–59
Vid årets början		0	–59	0	–	–59
Årets avskrivningar		–6	–10	–	–	–16
	Avyttringar och utrangeringar	–	3	–	–	3
	Årets omräkningsdifferenser	–	–3	–	–	–3
	Enligt balansräkningen 2013-12-31	–6	–70	0	–	–76
Utgående balans 2012		34	82	0	3 044	3 160
Utgående balans 2013		37	85	0	3 008	3 130
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2012		0	–12	–	–	–12
2013		–6	–10	–	–	–16

Den goodwillpost som koncernen innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i huvudsak helt allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 12 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Utsläppsrätter

Eftersom Bolidenkoncernen under året 2013 hade ett överskott av utsläppsrätter har det inte skett någon påverkan på koncernens fi nansiella rapporter. Redovisning av utsläppsrätter beskrivs i not 1 Väsentliga redovisning- och värderingsprinciper sidan 76.

BOLIDEN ÅRSREDOVISNING 2013

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Tillredningar	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg, installationer	Påg. nyanl. och förskott anläggningstillg.	Summa materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Balansräkningen 2011-12-31	7 021	6 029	29 280	1 457	621	44 409
Omvärdering IFRIC 20	–	459	–	–	–	459
Balansräkning 2012-01-01 Omräknad	7 021	6 488	29 280	1 457	621	44 868
Investeringar	221	968	3 143	17	192	4 542
Aktiverade återställningskostnader	–	–	538	–	–	538
Avyttringar och utrangeringar	–11	–	–448	–3	–	–461
Omklassifi ceringar	673	412	–699	1	–384	4
Årets omräkningsdifferenser	–58	–46	–276	18	–6	–368
Balansräkningen 2012-12-31	7 846	7 823	31 539	1 490	424	49 122
Balansräkningen 2013-01-01	7 846	7 823	31 539	1 490	424	49 122
Investeringar	131	1 244	3 183	22	374	4 954
Aktiverade återställningskostnader	–	–	23	–	–	23
Avyttringar och utrangeringar	–50	–	–619	–10	–	–679
Omklassifi ceringar	444	17	–295	–2	–168	–5
Årets omräkningsdifferenser	–12	48	140	–125	9	59
Balansräkningen 2013-12-31	8 359	9 132	33 970	1 375	638	53 474
Avskrivningar
Balansräkningen 2011-12-31	–3 310	–1 935	–15 017	–1 220	–	–21 483
Omvärdering IFRIC 20		–641				–641
Balansräkning 2012-01-01 Omräknad	–3 310	–2 576	–15 017	–1 220	–	–22 123
Årets avskrivningar	–259	–633	–1 528	–41	–	–2 462
Avyttringar och utrangeringar	6	–	365	3	–	374
Omklassifi ceringar	–	–	–3	–	–	–3
Årets omräkningsdifferenser	34	14	196	–16	–	229
Balansräkningen 2012-12-31	–3 529	–3 195	–15 988	–1 273	–	–23 984
Balansräkningen 2013-01-01	–3 529	–3 195	–15 988	–1 273	–	–23 984
Årets avskrivningar	–263	–778	–1 726	–40	–	–2 809
Avyttringar och utrangeringar	50	–	612	10	–	671
Omklassifi ceringar	–	–	–1	1	–	0
Årets omräkningsdifferenser	10	–26	–98	111	–	–4
Balansräkningen 2013-12-31	–3 733	–3 999	–17 202	–1 192	–	–26 126
Utgående balans 2012	4 317	4 629	15 552	217	424	25 138
Utgående balans 2013	4 626	5 132	16 768	183	638	27 348
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2012	–259	–633	–1 528	–41	–	–2 462
2013	–263	–778	–1 726	–40	–	–2 809

Med anledning av ny redovisningsstandard IFRIC 20, där kostnader för gråbergsuttag i dagbrott som tidigare beräknades med ett medelvärde för hela dagbrottet nu beräknas per enskilt omtag, har 2012 års siffror hänförligt till tillredningar justerats, se även not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper och not 29 Omräkning av fi nansiella rapporter.

Aktiverade återställningskostnader inkluderar utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats där tillgångarna fi nns. Ackumulerade aktiverade återställningskostnader uppgår till 787 (765) MSEK, ackumulerade avskrivningar uppgår till –139 (–33) MSEK. Årets aktiverade återställningskostnader uppgår till 23 (538) MSEK, vilket är en effekt av att efterföljande händelser för de svenska gruvor som idag är i drift förväntas bli

Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde

högre än tidigare bedömningar. Förändringen redovisas i enlighet med IFRIC 1, Förändringar i befi ntliga skulder avseende nedmontering, återställande och liknande åtgärder. Årets återställningskostnader ingår inte i koncernens nyckeltal för årets investeringar, och har ingen likvid påverkan på koncernens kassafl öde.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar fi nansiell leasing med 0 (8) MSEK, se även not 13 där framrullning av fi nansiella leasing tillgångar görs. Samma princip för nyckeltal och kassafl öde, som för årets återställningskostnader, gäller för fi nansiell leasing.

Vid årets slut uppgick koncernens kvarvarande avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar till 564 MSEK. Dessa förväntas bli reglerade under 2014.

	2013-12-31		2012-12-31
	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	40	6,8	43	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	8	4	10	4
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2011	208	2,5	221	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, färdigställd 2012	13	3,15	14	3,15
Garpenbergs utbyggnad, pågående projekt	87	2,07	36	3,32

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva samt tio år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassafl ödesprognoser. Extrapolerade kassafl ödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt. Eventuella restvärden på anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det diskonterade kassafl ödet.

Värdet av diskonterade kassafl öden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell i avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sid 51). Nuvärdet av uppskattade framtida kassafl öden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är gällande terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel tio år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverks företag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser.

De långsiktiga, reala, planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

2013			2012
	Metallpriser	Smält-/raffi neringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffi neringslöner	Valutakurser
Koppar	6 600 USD/t	70 USD/ton 7,0 Usc/lb	USD/SEK 6,70	6 300 USD/t	65 USD/ton 6,5 Usc/lb	USD/SEK 7,00
Zink	2 300 USD/t	250 USD bas 2 300 USD	USD/NOK 5,98	2 300 USD/t	235 USD bas 2 300 USD	USD/NOK 6,12
Bly	2 300 USD/t	225 USD	EUR/USD 1,27	2 300 USD/t	225 USD	EUR/USD 1,27
Guld	1 200 USD/troz			1 200 USD/troz
Silver	20,0 USD/troz			20,0 USD/troz

Som kassafl ödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassafl ödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassafl öden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 10 (10) procent vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Koncernens goodwill är allokerad till segment smältverk. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga.

En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar. En sänkning av samtliga långsiktiga planeringspriser för metaller med 10 procent skulle inte leda till ett nedskrivningsbehov för segment smältverk, men för segment gruvor innebär en sådan sänkning att de bokförda värdena överstiger diskonterade kassafl öden. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med 10 procent mot samtliga övriga valutor inte föranleda ett nedskrivningsbehov för segment smältverk. Även i detta scenario överstiger dock det bokförda värdet för segment gruvor det diskonterade kassafl ödet. Detta förutsätter dock att inga kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. En 10-procentig nedgång i smält- och raffi neringslöner för samtliga metaller skulle inte leda till ett nedskrivningsbehov i segment smältverk och samma nedgång påverkar segment gruvor positivt.

Not 13 Leasingavgifter

	2013	2012
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	22	32
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	12	21
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	13	20
Med förfallotidpunkt senare än fem år	1	1
Tillgångar som innehas via fi nansiella leasingavtal	2013	2012
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	15	15
Ackumulerade avskrivningar	–10	–5
Värde enligt balansräkningen 31 december	5	10

KIP Service OY har två hyresavtal som rapporteras som fi nansiell leasing. Ett avtal om hyra och förnyande av ett vattenverks automations system, uthyrare är Fortum Power and Heat OY och kvarvarande löptid är två år, hyrestagaren kan lösa in automationssystemet efter att avtalstiden gått ut. Det andra hyresavtalet avser användarrättigheter till aktiva kolfi lter för jonvattenbytesserie och hushållsvatten, uthyrare är FreeportCobolt OY och kvarvarande löptid uppgår till två år. FreeportCobolt OY har investerat i det vattenverk KIP Service OY äger, när hyrestiden löper ut övergår tillgångarna till lease tagaren för 1 EUR.

Not 14 Andelar i koncernbolag

Specifi kation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

		2013-12-31
Dotterbolag / Org.nr/ Säte	Aktier/andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada			–
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland			–
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland			–
KIP Service OY, 2240650-3, Kokkola, Finland			–
Kokkolan Teollisuusvesi OY, 2558533-2, Kokkola, Finland			–
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland			–
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland			–
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Odda, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–

Den 31 december 2013 bildades ett nytt servicedrivet samarbetsbolag kallat Kokkolan Teollisuusvesi OY som ägs till 65 procent av Boliden Kokkola. Boliden Kokkola kommer under 2014 att fl ytta över balansvärden till detta nya bolag från KIP OY och därmed reducera innehavet i KIP OY. Bildandet av Kokkolan Teollisuusvesi innebar ingen resultat- eller balanspåverkan för 2013. Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 2 442 (2 607) MSEK.

Not 15 Andelar i intresseföretag

				2013-12-31	2012-12-31
Bokfört värde vid årets början				8	7
Årets andel i intresseföretags resultat				2	1
Bokfört värde vid årets slut				9	8
	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	4
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare	1 000	50	–
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5
					9

Not 16 Skatter
Aktuell skattekostnad	2013	2012
Periodens skattekostnad	–170	–826
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	22	1
	–148	–825
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseende temporära skillnader	–166	159
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	26	14
	–140	173
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–287	–651
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	1 581	3 992
Skatt enligt gällande skattesats	–359	–1 038
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–6	–22
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	10	1
Marknadsvärdering uppskjutna skattefordringar	1	0
Ändrad skattesats, Finland	48	–
Ändrad skattesats, Norge	1	–
Ändrad skattesats, Sverige	–	407
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	17	0

Skattekostnader utgör 18,2 (15,9) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2013, 22,7 (26,0) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Totalt redovisad skattekostnad –288 –651

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2013-12-31			2012-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	1	–4	–3	1	–4	–3
Byggnader och mark	32	–106	–74	67	–114	–47
Maskiner och inventarier	–	–2 413	–2 413	1	–2 246	–2 245
Tillredningar	–	–173	–173	–	–172	–172
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–5	–5	–	–6	–6
Lager	–	–356	–356	–	–463	–463
Långfristiga skulder	235	–	235	326	–3	323
Kortfristiga skulder	–	–76	–76	41	–1	40
Underskottsavdrag	81	–	81	60	–	60
Summa	349	–3 133	–2 784	496	–3 009	–2 513
Kvittning inom bolag	–281	281	–	–249	249	–
Totalt uppskjuten skattefordran/ skatteskuld	68	–2 852	–2 784	247	–2 760	–2 513

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2013	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–3	–	–	–	–3
Byggnader och mark	–47	–24	–	–3	–74
Maskiner och inventarier	–2 245	–166	–	–2	–2 413
Tillredningar	–172	5	–	–6	–173
Övriga materiella anläggningstillgångar	–6	1	–	–	–5
Lager	–463	107	–	–	–356
Långfristiga skulder	323	–90	1	1	235
Kortfristiga skulder	40	–	–116	–	–76
Underskottsavdrag	60	27	–	–6	81
Summa	–2 513	–140	–115	–16	–2 784

Not 16 fortsättn. Skatter

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Belopp vid	Redovisat över	Redovisat i övrigt	Omräknings	Belopp vid
Koncernen 2012	årets ingång	resultat räkning	totalresultat	differens	årets utgång
Immateriella tillgångar	–3	–	–	–	–3
Byggnader och mark	–71	23	–	1	–47
Maskiner och inventarier	–2 332	75	–	12	–2 245
Tillredningar	–180	–1	–	9	–172
Övriga materiella anläggningstillgångar	–7	1	–	–	–6
Lager	–465	2	–	–	–463
Långfristiga skulder	299	60	–33	–3	323
Kortfristiga skulder	–44	–	84	–	40
Underskottsavdrag	46	13	–	1	60
Summa	–2 757	173	51	20	–2 513

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Norge har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2013 till 91 (91) MSEK i Kanada, varav 13 MSEK förfaller 2014, 1 MSEK 2015 och resterande 77 MSEK förfaller mellan åren 2026–2033.

Not 17 Varulager
	2013-12-31	2012-12-31
Råvaror och förnödenheter	3 480	3 548
Varor under tillverkning	3 039	3 367
Färdiga varor och handelsvaror	1 512	1 330
	8 031	8 244

Not 19 Övriga kortfristiga fordringar

	2013-12-31	2012-12-31
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	136	172
Momsfordringar	435	480
Övriga kortfristiga fordringar	306	139
	877	791

Not 18 Kundfordringar

Totalt var per den 31 december 2013 kundfordringar till ett värde av 45 (27) MSEK förfallna till betalning mer än 30 dagar, vilket motsvarar 4,3 (2,7) procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2013-12-31	2012-12-31
Ej förfallna kundfordringar	733	797
Förfallna 0–30 dagar	270	192
Förfallna 31–60 dagar	28	14
Förfallna 61–90 dagar	1	1
Förfallna mer än 90 dagar	16	12
	1 048	1 016

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 2 Information per segment och geografi sk marknad på sidan 80 framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografi skt område.

Nedskrivningar av kundfordringar samt osäkra kundfordringar förekommer endast till mindre belopp. Bekräftade kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

Boliden har endast en låg andel kunder i Grekland, Italien, Spanien och Portugal 2,0 (1,0) procent. Riskhantering av dessa sker genom krav på förskotts betalning.

För information om hantering av kreditrisker, se Kredit risker i kundfordringar avsnitt Riskhantering i förvaltningsberättelsen, sidan 53.

Not 20 Närstående

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterbolag redovisas i not 14 på sidan 86, Andel i koncernbolag, samt intressebolag i not 15 på sidan 86, Andel i intresse företag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redo visas i not 3 på sidorna 80–81, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 102–107.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattnings havare i bolaget.

Aktiekapital	2013-12-31		2012-12-31
	Antal aktier	Kvotvärde, SEK	Antal aktier	Kvotvärde, SEK
Ingående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338
Makulering av aktier	–	–	–	–
Fondemission	–	–	–	–
Utgående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12 SEK per aktie. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

På årsstämman den 3 maj 2013 togs beslutet att utdelning utgår med 4 (4) SEK per aktie, totalt 1 094 044 676 SEK.

Eget kapital, MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Aktiekapital	579	579
Andra reserver	6 139	5 719
Balanserat resultat, inklusive årets resultat	16 342	16 042
Innehav utan bestämmande infl ytande	16	14
Summa eget kapital	23 075	22 354
Eget kapital per aktie, SEK	84,31	81,68

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 1,75 (4,00) SEK per aktie, totalt 478 644 546 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie	2013	2012
Årets resultat, MSEK	1 294	3 341
Då inga potentiella aktier förekommer fi nns ingen utspädningseffekt
Antal aktier
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Återköp av egna aktier	–	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav
Ingående antal aktier i eget innehav	–	–
Makulering av egna aktier	–	–
Utgående antal aktier i eget innehav	–	–

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier.

Resultat per aktie, SEK 4,72 12,21

Inga instrument fi nns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av ränte bärande avsättningar och skulder minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

Not 22 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har etablerat pensionsplaner i de länder företaget verkar. Bland pensionsplanerna fi nns både förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer. De förmånsbeståmda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering. Boliden har förmånsbestämda pensionsplaner i framför allt Sverige och på Irland samt en mycket liten del i Norge. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Sverige

Bolidens pensionsförpliktelser i Sverige är inte fonderade. Pensionsförpliktelserna tryggas genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta och är livsvariga ålderspensioner. Förmånerna i de livsvariga pensionerna fastställs med olika procentsatser för olika löneintervall. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2013 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 6, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 148 (130) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Bolidens pensionsförpliktelser utgör endast en mycket liten del av Alectas försäkringsåtaganden. Förutom ITP-planer förekommer det även ett fåtal tidigare intjänade temporära ålderspensioner i Boliden.

Gruvplanen (GP) är ett pensionsavtal för underjordsarbete. Planen ger rätt till pension till underjordsarbetare mellan 60 år och 65 år och mellan 65 år och 70 år under vissa förutsättningar baserat på en genomsnittlig inkomst. Gruvplanen stängdes för nyintjänande 2011 och ersattes av en premiebestämd pensionsplan (GLP).

Vid pensionering övergår utfästelserna från att vara antastbara till icke antastbara.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna är stängda för nyanställda. Pensionsplaner kontrolleras av Irish Pensions Board och Irish Pensions Legislation. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är fonderade. Den största förmånsbestämda planen och den avgiftsbestämda pensionsplanen har både styrelseledamöter från företaget och från medlemmarna. För de övriga förmånsbestämda planerna har Boliden utsett Irish Pension Trust som förvaltare.

Vart tredje år ses pensionsplanernas fi nansiella ställning över av aktuarie i syfte att fastslå erfordrad fi nansieringsgrad. Då en pensionsplan anses ha underskott, vilket för närvarande är fallet för de fyra förmånsbestämda planerna, måste ett fi nansieringsförslag skickas in till Irish Pension Board för att visa hur underskottet ska lösas. Aktuarien ser även till att Boliden årligen får rapport över den fi nansiella ställningen i enlighet med redovisningskrav. Betalningar till samtliga fem planer sker genom en kombination av tillskott från både Boliden och anställda i enlighet med anställningskontrakt. Det görs inga andra inbetalningar.

Styrelsen för pensionsförpliktelserna är ansvarig för investeringarna i förvaltningstillgångar. Majoriteten av aktierna är placerade i företag med verksamhet inom hälsovård, fi nansiella tjänster och råmaterial med säte i Nordamerika och Europa och mäts mot sektor index. En viss del av aktierna placeras i indexfonder. Samtliga räntebärande värdepapper avser placering i statsobligationer, vilket gjordes under 2013, för att minska risken och trygga pensionsskulden. Likvida medel fi nns för att underlätta vid pensionsutbetalningar. Investering i fastigheter är inte längre en del av investeringsstrategin och är under avveckling.

Not 22 fortsättn. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Norge

Pensionsåtagandet säkras framför allt genom avgiftsbestämda pensionsplaner då Boliden under 2012 avslutade merparten av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Under 2013 omfattar den förmånsbestämda pensionsplanen endast verksamhetschef. Övriga anställda i Norge omfattas av en avgiftsbestämd plan som omfattar alla anställda och en avtalsenlig förtidspension (AFP) med tilläggsförmåner från 62 till 67 år.

Händelser under året

Boliden har implementerat förändringen av IAS 19 för redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Förändringen tar bort möjligheten att använda korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster och förluster för förmånsbestämda pensionsplaner. Standarden föreskriver också att fi nansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Omvärderingar av pensionsförpliktelser och -tillgångar redovisas i övrigt totalresultat. Omräkning har även skett av 2012 års siffror.

Nuvärdet av Bolidens pensionsåtaganden ligger nära föregående års nivå (omräknad) medan marknadsvärdet på förvaltningstillgångar har ökat med 21 procent. Det pensionsåtagande på Irland som

rapporterats per 31 december 2013 utgör pensionsförpliktelser efter genomförandet av en av de tre reduceringar i pensionsförpliktelsen i Irland som avtalats mellan arbetsgivare, styrelse och medlemmar där pensionsåldern ökat från 62 till 65 år.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 1047 (1 382) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar och liknande åtaganden om 66 (64) MSEK avseende premiebestämda pensioner i Sverige.

Antaganden under året

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfi nns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografi sk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige där det inte fi nns någon fungerande marknad för sådana obligationer har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan och redovisas i Bolidens fi nansnetto.

	Sverige		Irland		Övriga
Aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Diskonteringsränta, %	3,75	3,50	3,75	3,70	3,90	3,80
Framtida löneökningar, %	3,00	3,00	0,00	0,00	3,50	3,50
Framtida ökningar av pensioner, %	1,75	1,80	0,00	0,00	0,00	0,00
Livslängd
kvinna	90	90	88	88
man	88	88	90	90

		Sverige	Irland		Övriga		Total
Specifi kation av avsättningar för pensioner	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Pensionsförpliktelse vid årets början	638	362	668	230	10	–10	1 317	581
Omräkning IAS 19	–	217	–	338	–	68	–	622
Pensionsförpliktelse vid årets början omvärderad	638	580	668	568	10	57	1 317	1 203
Kostnader för förmånsbestämda planer	35	44	–154	54	9	1	–110	99
Omvärderingar över övrigt totalresultat	–8	46	–135	127	–	–47	–143	126
Betalningar och ersättningar	–35	–30	–59	–57	–8	–	–103	–87
Omräkningsdifferenser	–	–	18	–23	0	–1	18	–24
Pensionsförpliktelse vid årets slut1)	631	638	339	668	11	10	981	1 317
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	66	64	–	–	–	–	66	64
Nettoskuld enligt balansräkning 2)	697	703	339	668	11	10	1 047	1 382
Specifi kation av avsättningar för pensioner per den 31 december
Fonderade pensionsförpliktelser	–	–	1 900	1 953	1	1	1 901	1 954
Pensionsförpliktelser som inte är fonderade	631	638	–	–	11	9	642	647
varav särskild löneskatt	67	72	–	–	–	–	67	72
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–	–	–1 561	–1 285	0	0	–1 561	–1 285
Pensionsförpliktelse	631	638	339	668	11	10	981	1 317
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	66	64	–	–	–	–	66	64
Nettoskuld enligt balansräkning	697	703	339	668	11	10	1 047	1 382
Specifi kation av kostnader
Kostnader för förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under perioden	19	29	34	27	9	1	62	57
Räntekostnad på förpliktelsen	19	19	73	83	–	–	93	103
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	–48	–75	–	–	–48	–75
Särskild löneskatt och andra skatter	–5	5	–	–	–	–	–5	5
Administrationskostnader och betalda premier	–	–	3	0	–	–	3	0
Regleringar/reduceringar pensionsplaner	1	–9	–217	19	0	–	–216	10
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	35	44	–154	54	9	1	–110	99
Kostnader för avgiftsbestämda planer	310	324	2	10	99	105	410	439
Totala pensionskostnader	345	368	–153	64	108	106	300	537

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 281 (260), förpliktelser för underjordsarbetare med 284 (307) och övriga förpliktelser med 3 (3).

2) I pensionsskulden i balansräkningen ingår förutom den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och kapitalförsäkringar även särskild löneskatt i Sverige.

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Avstämning av pensionsförpliktelse	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Nuvärde av förpliktelser vid årets början	638	580	1 953	1 703	10	375	2 602	2 657
Kostnader avseende tjänstgöring
under innevarande period	19	29	34	27	9	1	62	56
Räntekostnad på förpliktelsen	19	19	73	83	–	–	93	103
Särskild löneskatt	–5	5	–	–	–	–	–5	5
Avgifter från deltagare i planen	–	–	16	16	–	–	16	16
Omvärdering av förmånsbestämd pensionsskuld	–8	46	26	256	–	–47	18	255
varav vinst/förlust till följd av fi nansiella antaganden	–18	9	–7	279	–	–47	–25	241
varav vinst/förlust till följd av erfarenhets baserade antaganden	10	37	33	–23	–	–	43	14
Utbetalda ersättningar	–35	–30	–58	–61	–8	–312	–103	–403
Ersättningar vid uppsägningar
Reduceringar och regleringar	1	–9	–217	–5	–	–7	–216	–21
Omräkningsdifferenser	–	–	73	–67	0	–1	72	–67
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	631	638	1 900	1 953	11	10	2 541	2 601
Kapitalförsäkring och liknande åtaganden	66	64					66	64
varav belopp hänförligt till aktiva	348	355	1 027	1 318	4	3	1 378	1 676
varav belopp hänförligt till fribrevsinnehavare	138	153	120	125	–	–	258	278
varav belopp hänförligt till pensionärer	211	195	752	511	7	7	970	713
Avstämning av förvaltningstillgångar
Verkligt värde av förvaltningstillgångar
vid årets början	–	–	1 285	1 135	0	262	1 285	1 398
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	–	–	48	75	–	–	48	75
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp inkluderade i räntenettot	–	–	163	132	–	–	163	132
Avgifter från arbetsgivaren exklusive ersättningar vid uppsägningar	–	–	61	57	–	–	61	57
Avgifter från deltagare i planen	–	–	16	16	–	–	16	16
Utbetalda ersättningar	–	–	–60	–61	–	–262	–60	–323
Administrationskostnader, skatter och betalda premier	–	–	–3	–24	–	–	–5	–24
Valutakursförändringar	–	–	50	–46	–	–	53	–46
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
vid årets slut	–	–	1 561	1 285	0	0	1 561	1 285
Nettoskuld enligt balansräkning							1 047	1 382
Specifi kation förvaltningstillgångar
Noterade aktier och andelar	–	–	833	725	0	0	833	725
Räntebärande värdepapper	–	–	690	314	–	–	690	314
Likvida medel	–	–	35	242	–	–	35	242
Fastigheter	–	–	3	3	–	–	3	3
Övrigt	–	–	–	1	–	–	–	1
	–	–	1 561	1 285	0	0	1 561	1 285

Not 22 fortsättn. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

	Känslighetsanalys påverkan på förmånsbestämd pensionsskuld (+ökning/-minskning pensionsskuld)
Väsentliga aktuariella antaganden			2013	2013	2013
Diskonteringsränta, %		+0,5	–32	–131	–163
		–0,5	36	137	173
Löneökning, %		+0,5	15	29	44
		–0,5	–14	–	–14
Förlängd livslängd, år	Man	+ 1	10	41	51
	Kvinna	+ 1	9	3	12

Känslighetsanalys har gjorts på ovan aktuariella förändringar då Boliden anser att de kan ha stor påverkan på pensionsskulden. Dessutom är det sannolikt att förändringar av antagandena inträffar. Beräkningarna har gjorts genom att analysera varje förändring separat och eventuella samberoende av antagandena har beräkningarna inte tagit hänsyn till. Känslighetsanalys på Norge görs inte med anledning av oväsentligt belopp. Övriga länder har ingen förmånsbestämd pensionsskuld.

Löptid förmånsbestämd pensionskuld	Sverige	Irland	Övriga	Total
Förmåner som förväntas betalas inom 12 månader	46	54	0	100
Förmåner som förväntas betalas inom 1– 5 år	183	216	2	401
Förmåner som förväntas betalas efter 5 år>	401	69	9	479

Förfall av förvaltningstillgångar på Irland har reducerat förväntade utbetalningar efter fem år. Vägd genomsnittlig duration på den förmånsbestämda pensionsskulden uppgår till 17 år för Sverige och till 15 år för Irland.

Not 23 Övriga avsättningar

	2013-12-31	2012-12-31
Efterbehandlingskostnader	1 651	1 618
Övrigt	30	32
	1 681	1 650
Varav:
Långfristigt	1 512	1 511
Kortfristigt	169	139
	1 681	1 650

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efter behandling reserveras i enlighet med IAS 37 och IFRIC 1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fort löpande.

		2013		2012
Koncernen 2013	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt	Efterbehandlings kostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	1 618	32	1 650	1 110	54	1 164
Tillägg till befi ntliga avsättningar	68	6	74	548	8	556
Återföring av befi ntliga avsättningar	–7	–7	–14	–6	–30	–36
Betalningar	–70	–1	–71	–45	0	–45
Diskonteringseffekt för perioden	29	–	29	19	0	19
Omräkningsdifferens	13	0	13	–8	0	–8
Bokfört värde vid årets slut	1 651	30	1 681	1 618	32	1 650
Förväntad tidpunkt för utfl öde av resurser:
Inom ett år	164	5	169	130	9	139
Mellan ett och två år	156	1	157	151	3	154
Mellan tre och fem år	182	0	182	155	0	155
Senare än fem år	1 148	24	1 172	1 182	20	1 202
	1 651	30	1 681	1 618	32	1 650

Not 24 Riskupplysningar

För beskrivning av Bolidens fi nansiella risker, se avsnitt "Riskhantering" i förvaltningsberättelsen på sidorna 51– 53. De belopp som redovisas avser koncernen.

Not 25 Finansiella skulder och förfallostruktur

2013-12-31	Finansiella skulder				Förfallo struktur 2)
MSEK	Valuta	Ränta1), %	Nominella belopp	2014	2015	2016	2017	2018	2019+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	1,31	1 431	19	1 440
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	2,10	222	5	225
Kreditfacilitet	EUR	1,67	760	97	96	94	93	92	352
Obligationslån	EUR	1,91	2 010	259	256	695	123	655	157
Obligationslån	SEK	2,16	230	5	5	231
Företagscertifi kat 3)	SEK	1,80	3 641	3 657
Leasing, övrigt			13	5	8	2
Leverantörsskulder			3 636	3 636
Totalt			11 943	7 683	2 030	1 022	216	747	509

2012-12-31		Finansiella skulder				Förfallo struktur 2)
MSEK	Valuta	Ränta1), %	Nominella belopp	2013	2014	2015	2016	2017	2018+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	3,42	603	21	21	613
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	3,47	808	29	29	854
Kreditfacilitet	EUR	1,68	732	12	94	92	91	90	427
Obligationslån	EUR	3,40	1 937	66	281	272	686	126	789
Obligationslån	SEK	3,72	630	417	9	9	232
Företagscertifi kat 3)	SEK	2,79	1 266	1 301
Övrigt		4,00	5	5
Leverantörsskulder			4 192	4 192
Totalt			10 173	6 043	434	1 840	1 009	216	1 216

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttofl öden av lån och räntor inklusive fl öden från ränteswappar.

3) Utestående företagscertifi kat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har syndikerade kreditfaciliteter om totalt 5 800 MSEK och 400 MEUR. Faciliteten på 5 800 MSEK förfaller 2015 och faciliteten på 400 MEUR förfaller 2017. Dessutom har Boliden en kreditfacilitet om 85 MEUR hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) som ska amorteras 2014-2022. Därutöver har Boliden outnyttjade EKNgaranterade kredit faciliteter om 2 000 MSEK med förfall 2017. Utnyttjad del av kreditfaciliteterna uppgick per 31 december 2013 till 2 431 (2 175) MSEK. Boliden har även ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner som per 31 december 2013 uppgår till totalt 2 240 (2 567) MSEK som förfaller till betalning åren 2014–2018. Under året har rambeloppet för Bolidens företagscertifi katprogram ökats till 4 000 (2 500) MSEK, per 31 december 2013 var 3 641 (1 266) MSEK utestående. Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2013 till 2,6 (3,5) år och den

genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 1,76 (3,12) procent. Räntebindningstiden på utestående lån inklusive ingångna ränteswappar uppgick per den 31 december 2013 till 0,7 (0,9) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar räntefl öden från ränteswappar.

Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år med avdrag för nyttjade krediter med amortering inom ett år, uppgick till 6 356 (9 150) MSEK per 31 december 2013.

I förfallostrukturen över de fi nansiella skulderna, inklusive räntebetalningar, ovan återfi nns odiskonterade kassafl öden som kommer av koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löp tiderna. Ränteförfall, inklusive ränteswappar, har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

Not 26 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder fi nansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

		2013-12-31	2012-12-31
Utestående derivatinstrument, MSEK	Nominellt belopp	Verkligt värde	Nominellt belopp	Verkligt värde
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)
Valutaterminer	–5 295	34	–4 818	29
Råvaruderivat	121	93	1 109	66
Transaktionsexponering (prognostiserade kassafl öden)
Valutaterminer	–1 533	52	–2 978	100
Råvaruderivat	–1 277	292	–4 462	–262
Räntederivat	–5 380	–2	–6 247	–22
Omräkningsexponering
Valutaterminer	–1 657	–5	–2 925	17
Totalt		464		–72

Not 26 fortsättn. Finansiella derivatinstrument

Nominella belopp är nettovolym av köpta och sålda derivat. Derivat för prognostiserade kassafl öden är uteslutande sålda derivat. I nominellt belopp för ränteswappar ingår även kontrakterade derivat som startar under 2013.

		2013-12-31		2012-12-31
Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp MSEK	2014	2015	2016	2013	2014	2015
Valutaterminer	–7 267	–1 218		–9 149	–362	–1 209
Råvaruderivat	–537	–619		–1 576	–455	–1 323
Räntederivat	–3 038	–1 358	–984	–3 492	–2 755
Säkringsredovisning, MSEK				2013			2012
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden				–564			– 1 186
– Värdeförändring på säkrad post				564			1 186
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar				0			0
Ineffektivitet i kassafl ödessäkringar				1			–
Ineffektivitet i säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet				–			4
Total ineffektivitet				1			4

Resultatpåverkan för 2013 från effektiva kassafl ödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till 200 (201) MSEK, varav 227 (242) MSEK avser valuta- och metallprissäkringar och – 27 (–41) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende prognostiserad exponering

– Kassa fl ödessäkring

Bolidens utestående valutasäkringar för valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan per 31 december 2013. Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 51.

Valutor	2014	2015	2016	2017
USD/SEK
Säkrad volym (MUSD)	56	72	70	43
Terminskurs, USD/SEK	6,83	6,78	6,77	6,77
Marknadsvärde, MSEK	16	14	13	8
Marknadsvärde totalt, MSEK					52

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering

– Kassa fl ödessäkring

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens utestående prissäkringar för guld per 31 december 2013. De säkringar som

avser prognostiserad exponering 2016–2017 förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. Läs om koncernens transaktionsexponering i Riskhantering, sidan 51.

Metaller	2014	2015	2016	2017
Guld
Säkrad volym (troy oz)	38 400	48 600	47 000	29 000
Terminspris, USD/troy oz	1 455	1 491	1 487	1 490
Marknadsvärde, MSEK	63	90	86	53
Marknadsvärde totalt, MSEK					292

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder

	2013-12-31	2012-12-31
Bruttobelopp för fi nansiella tillgångar	526	361
Belopp som kvittas i balansräkning	–26	–39
Nettotillgång som presenteras i balansräkning	500	322
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–33	–85
Nettotillgång	466	237

	2013-12-31	2012-12-31
Bruttobelopp för fi nansiella skulder	62	432
Belopp som kvittas i balansräkning	–26	–39
Nettoskuld som presenteras i balans räkning	36	394
Belopp som omfattas av kvittning vid insolvens etc	–33	–85
Nettoskuld	2	309

Not 27 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

2013-12-31	Värderings klassifi cering	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffnings värde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar	3			24			24	24
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			1 048				1 048	1 048
Räntebärande fordringar			3				3	3
Derivatinstrument	2	49			451		500	500
Likvida medel			611				611	611
Summa fi nansiella tillgångar		49	1 662	24	451	–	2 186	2 186
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					4 346	4 346	4 364
Övriga räntebärande skulder	2					4	4	4
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2					3 948	3 948	3 948
Övriga räntebärande skulder	2					9	9	9
Leverantörsskulder						3 636	3 636	3 636
Derivatinstrument	2	8			28		36	36
Summa fi nansiella skulder		8	–	–	28	11 943	11 979	11 997

Bolidens innehav av fi nansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värdehierarkin, se redovisningsprinciperna, med untantag för ett litet belopp i andra aktier och andelar som tillhör nivå 3. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Per 31 december 2013 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntor på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

				Finansiella	Derivat	Finansiella skulder som
2012-12-31	Värderings klassifi cering	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	tillgångar tillgängliga för försäljning	som används i säkrings redovisning	värderas till upplupet anskaffnings värde	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar				24			24	24
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar			1 016				1 016	1 016
Räntebärande fordringar			3				3	3
Derivatinstrument	2	36			286		322	322
Likvida medel			1 011				1 011	1 011
Summa fi nansiella tillgångar		36	2 030	24	286	–	2 376	2 376
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut						4 310	4 310	4 310
						5	5	5
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut						1 666	1 666	1 666
Leverantörsskulder						4 192	4 192	4 192
Derivatinstrument	2	4			390		394	394
Summa fi nansiella skulder		4	–	–	390	10 173	10 567	10 567

Not 28 Övriga kortfristiga skulder
		2013-12-31 2012-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	333	323
Upplupna räntekostnader	22	95
Övriga upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	608	669
Övriga rörelseskulder	231	175
	1 194	1 263

Not 29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
	2013	2012	2013	2012
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	8 608	6 971
Övriga borgensförbindelser och garantier	1 579	632	158	154
Pensionsskuld	3	3	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	26	47	–	–
	1 608	682	8 767	7 125

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 8 767 (7 125) MSEK avser moderbolagsborgen för extern fi nansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 9 706 (11 039) MSEK.

Utöver vad som specifi cerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den fi nansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller fi nansiella ställning.

Tvister

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotter bolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs det fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fi ck till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag, Boliden BV, samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa med ett belopp som enligt konkurs förvaltarna uppgår till cirka 141 MEUR, inklusive en fordran om cirka 89 MEUR som lokalregeringen (Junta de Andalucía) anser sig ha såsom närmare beskrivs nedan.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt

cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet hade lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB överklagade beslutet till administrativ domstol och högsta administrativa instans förklarade i slutet av 2011 lokalregeringens beslut och krav mot samtliga de tre berörda Boliden bolagen för ogiltiga på formella grunder. Besluten är slutliga och kan inte överklagas. Med hänsyn till att lokalregerings krav sålunda varken kunnat prövas i sak i civil- eller administrativ ordning har lokalregeringen begärt att den högsta administrativa domstolen beslutar om den korrekta instans ordningen. I enlighet härmed har Högsta administrativa domstolen fastställt att talan kan prövas i civil domstol. Detta innebär att lokalregeringens talan mot ovannämnda bolag kommer att återupptas i första instansdomstol i Sevilla.

De företag som ansvarade för dammarnas design och konstruktion och mot vilka Apirsa tidigare har fört talan och förlorat har nu framställt krav på Apirsa för ersättning av sina rättegångskostnader. Dessa ersättningsanspråk ska slutligt fastställas av respektive instans. För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet bedöma om rättegångskostnadsanspråken kan föras vidare mot annat Bolidenbolag än Apirsa.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Tvist med anledning av tidigare kopparrörskartell

I juni 2012 delgavs Boliden stämning vid engelsk domstol av ett antal företag i Travis Perkinskoncernen. Travis Perkins påstår sig ha lidit skada på grund av den kopparrörskartell som Boliden och sju andra företag medverkade i under perioden juni 1988 – mars 2001, och bötfälldes för av EU-kommissionen 2004. Bötesbeloppet samt ränta om totalt 367 MSEK betalades av Boliden i juli 2010. Boliden har bestridit kravet från Travis Perkins och har, för att säkerställa att alla berörda parter omfattas, också stämt in de andra kartellmedlemmarna. En av dessa har nu också framställt krav mot Bolidens tidigare dotterbolag, Boliden Fabrication AB, som också befanns ha medverkat i kartellen. Detta bolag överläts till Outokumpu 2004 och i samband därmed åtog sig Boliden att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolaget överläts. Skadeslöshetsförbindelsen förväntas inte öka Bolidens totala potentiella exponering då EU-kommissionen fann Boliden vara solidariskt skadeståndsskyldigt med sitt tidigare dotterbolag.

För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet utvärdera vilken fi nansiell inverkan processerna kan komma att medföra för Boliden, varför någon avsättning för eventuella förpliktelser som kan uppkomma inte har gjorts.

Stämning med anledning av export av våtverksslam till Chile på 1980-talet

I oktober 2013 delgavs Boliden stämning avseende skadestånd om drygt 90 MSEK jämte ränta. Kravet avser arsenikförgiftning hos drygt 700 skadelidande personer i Arica, Chile, dit Boliden exporterade våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985 för upparbetning av ett chilenskt företag, Promel. Bakom stämningen står ett svenskt kommanditbolag, Arica Victims KB. Boliden har i sitt svaro mål till Skellefteå tingsrätt bestritt käromålet. Bolidens samlade bedömning är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av den beskrivna rättsliga processen. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på dom.

Dieselskatt i Aitik

Under perioden april 2009 till oktober 2012 har färgad diesel felaktigt använts i Aitik i stället för blank/ofärgad. De två varianterna har olika skattesatser. När misstaget uppmärksammades i oktober 2012 tog Boliden omedelbart kontakt med leverantören för att byta till blank/ofärgad diesel, samt med Skatteverket för att informera om det inträffade. Boliden har under hela perioden betalat skatt som om rätt diesel använts och misstaget har inte gett Boliden några ekonomiska fördelar. Skatteverket beslutade i maj 2013 att påföra Boliden energiskatt med ett belopp om 212 MSEK jämte ränta. Efter omprövning av bolagets inkomstskatt uppgår beloppet exklusive ränta till 156 MSEK och har inbetalats. Boliden har överklagat Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Falun. Med hänsyn till detta har inget belopp reserverats i bokslutet för 2013.

Not 30 Omräkning av fi nansiella rapporter

Nedan presenteras de ändringar i fi nansiella rapporter för året 2012 hänförligt till ändrade redovisningsstandarder IAS 19 och IFRIC 20 som gäller från och med 1 januari 2013. Tabellen nedan visar på

huvudsakliga konsolideringsnivåer och är således ingen komplett redogörelse över samtliga poster i de fi nansiella rapporterna.

Resultaträkningar – Koncernen, MSEK	2012	IAS 19	IFRIC 20	2012 Omräknad
Försäljningsintäkter	40 001			40 001
Väsentliga kostnadsslag	–36 008	60	40	–35 908
varav råmaterialkostnader inkl. lagerförändring	–22 950	–	–	–22 950
varav personalkostnader	–3 482	60	–	–3 422
varav energikostnader	–2 269	–	–	–2 269
varav övriga externa kostnader	–5 089	–	383	–4 707
varav avskrivningar enligt plan	–2 218	–	–343	–2 560
Övriga resultatposter	78	–	–	78
Rörelseresultat	4 071	60	40	4 171
Finansiella poster	–179			–179
Skatter	–618	–23	–11	–651
Årets resultat	3 274	37	29	3 341
Resultat per aktie	11,96			12,21
Rapporter över totalresultat – Koncernen, MSEK	2012	IAS 19	IFRIC 20	2012 Omräknad
Årets resultat	3 274	37	29	3 341
Poster som kommer att omklassifi ceras till resultatet
Säkringsreserv inklusive skatt	–265	0	–	–265
Omräkningsdifferens på utlandsverksamheter	–169	10	–	–159
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter inklusive skatt	171	–	–	171
Poster som inte kommer att omklassifi ceras till resultatet
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	0	–126	–	–126
Skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner	0	29	–	29
Summa totalresultat	3 011	–51	29	2 990
Balansräkningar – Koncernen, MSEK	2012-12-31	IAS 19	IFRIC 20	2012-12-31 Omräknad
Materiella anläggningstillgångar totalt	25 279		–141	25 138
varav tillredningar	4 770		–141	4 629
Uppskjutna skattefordringar	61	187		247
Summa tillgångar	40 035	187	–141	40 080
Totalt eget kapital	22 949	–492	–103	22 354
Avsättningar för pensioner	735	647		1 382
Uppskjuten skatteskuld	2 766	31	–37	2 760
Summa eget kapital och skulder	40 035	187	–140	40 080
Balansräkningar – Koncernen, MSEK	2011-12-31	IAS 19	IFRIC 20	2012-01-01 Omräknad
Materiella anläggningstillgångar totalt	22 927		–182	22 745
varav tillredningar	4 094		–182	3 913
Uppskjutna skattefordringar	46	174		220
Övriga långfristiga fordringar	120	–10		109
Summa tillgångar	37 615	164	–182	37 597
Totalt eget kapital	21 032	–440	–134	20 458
Avsättningar för pensioner	653	613		1 266
Övriga avsättningar	1 041	–30		1 011
Uppskjuten skatteskuld	3 004	21	–48	2 977
Summa eget kapital och skulder	37 615	164	–182	37 597

Not 31 Händelser efter 31 december 2013

Svaromål i tvisten med anledning av export av våtverksslam 1984 – 85

Som tidigare informerats delgavs Boliden stämning i oktober 2013 avseende skadestånd om drygt 90 MSEK jämte ränta. Kravet avser arsenikförgiftning hos drygt 700 skadelidande personer i Arica,

Chile, dit Boliden exporterade våtverksslam från Rönnskär mellan 1984 och 1985 för upparbetning av ett chilenskt företag, Promel. Boliden har i sitt svar den 20 januari 2014 bestridit kravet och utvecklat sina grunder härför. För ytterligare information hänvisas till webbsidan, www.boliden.com.

Förslag till vinst disposition

Styrelsens förslag till vinst disposition 2013 och yttrande enligt aktie bolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 1,75 (4,00) SEK per aktie eller totalt 479 (1 094) MSEK, vilket motsvarar 37,0 procent av resultatet efter skatt för 2013. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 6 451 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 23 075 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 5 972 MSEK och koncernens egna kapital till 22 596 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncern redovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 12 februari 2014

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Staff an Bohman Lennart Evrell

Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Michael G:son Löw Ulla Litzén Leif Rönnbäck Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Tom Erixon Roland Antonsson Marie Holmberg

Hans-Göran Ölvebo Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2014

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 556051-4142

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 8–20, 22–53 och sidorna 66–98.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om eff ektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings-principer som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2013

och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 februari 2014

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Bolidens bolagsstyrning säkerställer att bolaget styrs utifrån ägarnas bästa intresse. Internt hanteras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar och koncernens organisations- och verksamhetsfi losofi New Boliden Way är också ett viktigt styrinstrument. Hållbarhetsfrågor är en central del av verksamheten och rapportering sker enligt GRIs tillämpningsnivå B+.

Styrelse	108
Koncernledning	110
Mineralreserver och mineraltillgångar	111
Tioårsöversikt Koncernen inkl. hållbarhetsrelaterade nyckeltal	115
Tioårsöversikt Gruvor	117
Tioårsöversikt Smältverk	119
GRI-index	121
Defi nitioner	123
Branschbegrepp och förklaringar	124
Årsstämma 2014 och adresser	125

Bolidens gruvor är bland de mest produktiva i världen och en viktig förklaring är en ständig utveckling av teknik och metoder som möjliggör ett allt bättre resursutnyttjande.

Ett exempel är expansionen av koppardagbrottet Aitik som invigdes i augusti 2010. Det är ett modernt anrikningsverk med ny infrastruktur och logistiklösning som ytterligare förstärker Aitiks marknadsposition som en av världens mest effektiva gruvor. Driften här styrs och övervakas från högmoderna kontrollrum och även med hjälp av smarta mobiler via gruvans trådlösa nätverk.

"Vi är 17 personer som jobbar här varje skift, varav en i kontrollrummet där hela processen styrs. Produktionen är igång dygnet runt och vi arbetar i femveckorscykler där vi ronderar mellan olika uppgifter. Jag tycker att skiftarbete har sina fördelar, bland annat eftersom man får längre sammahängande ledigheter. Vi har en snart treårig pojke hemma och jag tycker att det fungerar bra att kombinera familj och arbete. Det roligaste hittills har varit att få vara med och starta det nya anrikningsverket. Det känns stort."

Per Grein, Operatör, Aitikgruvan

Bolagsstyrningsrapport

En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att skapa mervärde för våra aktieägare och för att upprätthålla förtroendet från våra intressenter i vidare bemärkelse.

En grupp, i huvudsak svenska institutionella investerare, har varit långsiktiga ägare i Boliden sedan vi åternoterades i Sverige för snart 15 år sedan, men vi har ingen tydlig huvudägare. Detta sätter ett speciellt krav på styrelsen att "tolka" ägarnas ambitioner.

Vi arbetar i en industri som kännetecknas av hög volatilitet, d.v.s. snabba och kraftiga resultatsvängningar både uppåt och nedåt. Det här är något som våra aktieägare måste förstå. Därför lägger vi vikt på att i årsredovisningen redogöra för vår verksamhet och känsligheter för förändringar. Det ställer också stora krav på ledning och styrelse att hantera de snabba förändringarna utan att drabbas av vare sig hybris i uppgången eller uppgivenhet i nedgången.

En förutsättning för ett värdeskapande styrelsearbete är att styrelsen har ett bra grepp om verksamheten och vad som händer i omvärlden. Detta får vi bland annat genom månadsrapporter och ett väl strukturerat styrelsematerial. Vi besöker också varje år normalt två av Bolidens verksamheter för att på plats kunna göra en djupdykning i just den verksamheten och träffa den lokala ledningen och anställda.

För att säkerställa att vi lägger tillräcklig tid på de mer framåtriktade frågorna enas vi varje år om ett antal teman som vi lägger in i vår styrelseagenda. I bolagsstyrningsrapporten framgår vilka teman vi behandlade under det gångna året. Några av dem är årligt återkommande, exempelvis behandlar vi CSRfrågor speciellt vid vårt oktobermöte och ledarutveckling i koncernen vid vårt decembermöte.

Den utvärdering av styrelsens arbete som vi gjorde under 2013 visar på ett väl fungerande styrelsearbete. Utvärderingen är ett underlag för valberedningens arbete och för styrelsen ett viktigt instrument i vår strävan att ständigt förbättra vårt arbete.

Anders Ullberg Styrelsens ordförande

Styrningen av Bolidenkoncernen

Boliden är ett svenskt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Nordic Stockholm (NASDAQ OMX). Bolidenkoncernen har cirka 4 800 medarbetare och driver gruvor och smältverk i Sverige, Finland, Norge och Irland. Bolidens marknadskontor i Sverige, Danmark, England och Tyskland hanterar försäljning och inköp av råvaror, metaller och biprodukter. Till grund för bolagstyrningen ligger årsredovisningslagen, aktiebolagslagen, NASDAQ OMXs regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler.

Utöver regelverken använder Boliden interna styrinstrument som koncernens organisations- och verksamhetsfi losofi , New Boliden Way, och Bolidens interna kontrollverktyg BICS, samt policyer inom ett fl ertal områden däribland Bolidens uppförandekod som alla medarbetare ska känna till och agera i enlighet med. Vidare arbetar koncernens enheter enligt ledningssystem för hälsa och säkerhet, miljö, energi och kvalitet.

Några händelser under 2013

• Tom Erixon valdes till ny styrelseledamot.
• Avnotering från Torontobörsen, TSX.
• Beslut om översiktlig granskning av Bolidens GRI-index med tillhörande information i årsredovisning och GRI-rapport.
• En säkerhetsansvarig position på koncernnivå inrättades för att förbättra utvecklingen av olycksfallsfrekvensen.

Aktieägare

Bolidens aktieägare utövar sin beslutanderätt vid årsstämman, vilken hålls under det första halvåret, samt vid eventuella extra bolagsstämmor. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 90 963 och de enskilt största ägarna var Norges Bank Investment Management, Blackrock Inc, SEB fonder, SHB fonder och AMF Försäkring och fonder. Andelen utländskt ägande uppgick till cirka 41 procent. Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden fi nns på sidorna 8–9 i årsredovisningen.

Årsstämma

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat- och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer och principer för anställnings- och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare samt i förekommande fall ändra bolagsordning och välja revisorer.

Årsstämman 2013 hölls den 3 maj i Stockholm. Vid stämman var 96 630 630 aktier representerade av 781 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde cirka 35 procent av det totala antalet aktier. Stämman beslutade bland annat om omval av styrelseledamöterna Marie Berglund, Staff an Bohman, Lennart Evrell, Michael G:son Löw, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck och Anders Ullberg samt nyval av Tom Erixon. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Några av stämmans övriga beslut var att:

• I enlighet med styrelsens förslag dela ut 4 SEK per aktie.

• Till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Th omas Ehlin (Nordeas Fonder), Lars-Erik Forsgårdh, Anders Oscarsson (AMF) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).

• Styrelsearvode ska utgå med 1 075 000 kronor till ordföranden och med 430 000 kronor till ledamot som inte är anställd i bolaget, med 150 000 kronor till ordföranden i revisionsutskottet och med 75 000 kronor till vardera av revisionsutskottets två ledamöter samt med 50 000 kronor till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.

• Omvälja Ernst & Young AB som revisor för tiden fram till och med nästa årsstämma.
• Revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
• Ersättningen till medlemmarna i koncernledningen ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lön, övriga förmåner samt pension. Den rörliga lönen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare maximerad till 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga lönen ska inte vara pensionsgrundande. Protokollet från årsstämman 2013 fi nns på Bolidens webbplats.

Valberedning

Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med valberedningens instruktion ska valberedningen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats.

Valberedningens sammansättning

Sedan Th omas Ehlin efter årsstämman meddelat att han lämnar sitt uppdrag utnyttjade valberedningen sitt mandat att bjuda in två nya ledamöter för att bättre spegla Bolidens aktieägarstruktur; Hans Ek

(SEB fonder) och Frank Larsson (SHB fonder). I november sammankallade styrelsens ordförande ledamöterna. Jan Andersson (Swedbank Robur fonder) utsågs till valberedningens ordförande.

Valberedningens uppdrag

Valberedningen har i uppdrag att arbeta fram förslag till beslut på Bolidens årsstämma. Förslagen gäller bland annat antal och val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, val av samt arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen till nästa årsstämma.

Valberedningen har sammanträtt sammanlagt fyra gånger och har därutöver haft telefonkontakter samt ett möte med två av styrelsens ledamöter. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Bolidens webbplats.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören och möjlighet ges för valberedningen att träff a styrelsens ledamöter. Valberedningen förbereder även val av revisor.

Styrelsen

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen.

Bolidens styrningsstruktur

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har efter årsstämman 2013 utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi- och fi nansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänste män är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Ledamöterna presenteras på sidorna 108–109 och på Bolidens webbplats. Närmare information om bland annat närvaro vid sammanträden och beroendeställning fi nns i tabellen nedan.

Styrelsens och ordförandens ansvar

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande. Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsen får genom månadsrapporter och vid styrelsemöten information om såväl Bolidens aff ärsmässiga och fi nansiella utveckling som uppdateringar om Bolidens uppfyllelse av hållbarhetsmålen. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte. Arbetsfördelningen

mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av en instruktion till verkställande direktören som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte.

Liksom tidigare år inrättade styrelsen under 2013 ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

Styrelsens arbete 2013

Styrelsen har under 2013 haft sex styrelsemöten inklusive konstituerande styrelsemöte. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten regelbundet på Bolidens operativa enheter. Under 2013 besökte styrelsen den pågående utbyggnaden av gruvan och anrikningsverket i Garpenberg samt smältverket i Harjavalta.

I början av varje år fastställer styrelsen ett antal teman som särskilt ska behandlas. Förutom genomgång av verksamheten och säkerhetsfrågor, som görs vid varje styrelsemöte, har styrelsen under året bland annat behandlat:

• Februari Bokslutskommuniké och årsredovisning, revisionsrapport, ärenden till årsstämman och ersättnings- respektive kapacitetshöjande investeringar. Vid styrelsemötet i februari rapporterade Bolidens revisorer sina iakttagelser från revisionen av bolaget. Styrelsen fi ck vid detta tillfälle möjlighet att träff a revisorerna utan närvaro av koncernledningen.
• Maj Delårsrapport för första kvartalet, arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor, marknadsutveckling med tonvikt på Kina, kostnadsreduktionsprogram inom bland annat inköp och koncernen som helhet, tillståndsprövningar, genomgång av senare års strukturaff ärer i gruvbranschen och Bolidens position.
• Juli Delårsrapport för andra kvartalet, revisionsrapport, genomgång av åtgärdsprogram mot arbetsskador, strategisk inriktning, besök i Garpenberg och genomgång av den pågående expansionen,

Styrelsen 2013

Styrelsen sedan års stämman 2013	Invald	Mötes närvaro 2013	Ut skotts arbete	Närvaro utskotts möten 2013	Styrelse arvode, SEK	Arvode Revisions utskottet, SEK	Arvode Ersättnings utskottet, SEK	Oberoende från bolaget och bolags ledningen	Oberoende av större ägare
Anders Ullberg, ordf.	2005	6 av 6	Revisions utskott	5 av 5	1 075 000	75 000	50 000	Ja	Ja
			Ersättnings utskott	2 av 2
Marie Berglund	2003	6 av 6			430 000			Ja	Ja
Staffan Bohman	2007	6 av 6	Ersättnings utskott	2 av 2	430 000		50 000	Ja	Ja
Tom Erixon	2013	4 av 4			430 000			Ja	Ja
Lennart Evrell, vd	2008	6 av 6						Nej	Ja
Ulla Litzén	2005	6 av 6	Revisions utskott	5 av 5	430 000	150 000		Ja	Ja
Michael G:son Löw	2010	6 av 6			430 000			Ja	Ja
Leif Rönnbäck	2005	6 av 6	Revisions utskott	5 av 5	430 000	75 000		Ja	Ja
Roland Antonsson (A)	2009	6 av 6
Marie Holmberg (A)	2008	6 av 6
Hans-Göran Ölvebo (A)	2001	3 av 6
Ola Holmström (A) suppl	2012	6 av 6
Ditte Kilsgaard Möller (A) suppl	2012	5 av 6
Einar Mikkelsen (A) suppl	2012	3 av 6

genomgång av den pågående investeringen i silverutvinning från koncentrat i Kokkola, förstudie för Aitik från 36 till 45 miljoner ton/år, konceptstudie för Laver, elprissäkring och en allmän genomgång av förvärvsmöjligheter.

• Oktober Delårsrapport för tredje kvartalet, fråga om potentiell kraftsinvestering, marknad och trender för elektronikmaterial, New Boliden Way-uppföljning, Corporate Responsibility (CR ), nya hållbarhetsmål och genomgång av större tvister.
• December Strategi, budget och aff ärsplan, ledarskapsutveckling, tradingbolag och inköp, dammsäkerhetsfrågor, utvecklingen i Tara, genomgång av vissa risker och riskfaktorer och löpande ersättningsoch fl askhalselimine ringsinvesteringar.

Bolidens vision är en verksamhet fri från olyckor. Efter ett fl ertal år med positiv utveckling försämrades dock olycksfallsutfallen under 2013. Styrelsen har sett mycket allvarligt på den negativa trenden och uppdragit åt ledningen att vidta ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen. Bland annat har initiativ tagits till projektet "B-Safe" som innefattar enskilda samtal och uppföljning med samtliga medarbetare för att höja medvetenheten om vikten av säkerhet och skapa en säkerhetskultur. Ett annat exempel är ett närmare samarbete och dialog med de entreprenörer som utför arbete inom Bolidens verksamheter. Detta arbete är även en del i det fortlöpande arbetet inom ramen för Bolidens verksamhets- och organisationsfi losofi New Boliden Way.

Styrelsen har också under året löpande diskuterat Bolidens position inom sin bransch, metallmarknadernas globala utveckling och efterfrågan på Bolidens produkter samt beredskapen för svårare marknadsförhållanden och åtgärder för att motverka kostnadsökningar.

Bland annat med anledning av den stämningsansökan som inlämnades under hösten mot Boliden avseende Bolidens leverenser av våtverksslam till Chile på 1980-talet (se närmare i not 29, sidan 96), samt den uppmärksamhet som gruvnäringen i allmänhet varit föremål för i massmedia under året, har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt etiska och moraliska överväganden.

Ändamålsenliga och eff ektiva tillståndsprocesser är ytterligare ett område som har stor betydelse för Bolidens verksamhet. Även dessa frågor har diskuterats vid ett fl ertal tillfällen av styrelsen.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen själv under ordförandens ledning, eller ibland med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2013 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade ett antal frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion, där styrelsen diskuterade slutsatser av utvärderingen.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Utskottet förbereder ett antal frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt att kvalitetssäkra Bolidens fi nansiella rapportering, vilket bland annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och ändamålsenliga processer för denna. Boliden har en internkontrollfunktion som bland annat arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifi erade områden. Utskottet arbetar även med upphandling av tjänster utöver revision från bolagets revisorer samt på uppdrag av valberedningen även av revisionstjänster.

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Under 2013 ägnades särskild uppmärksamhet åt branschrelaterade redovisningsfrågor och förändringar i IFRS och uppföljning av den interna kontrollen. Under året beslöts också att låta Bolidens GRI-index med tillhörande information i årsredovisning och GRI-rapport genomgå en översiktlig granskning som gjordes av Bolidens revisorer, Ernst & Young. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Leif Rönnbäck och Anders Ullberg. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomioch redovisningsfrågor, se styrelsens uppdrag och tidigare erfarenheter, sidorna 108–109. På mötena deltar dessutom Bolidens ekonomi- och fi nansdirektör samt chefen för internkontroll och risk management. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2013.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om ersättningsprinciper för verkställande direktören och koncernledningen som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft två möten och där utöver ett antal telefonkontakter. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, även utskottets ordförande, och Staff an Bohman. En redo görelse för ersättningen till koncernledningen fi nns i not 3, sidorna 80–81.

VD och koncernledning

VD är den som ytterst ansvarar för att den strategiska inriktningen och att styrelsens andra beslut implementeras och följs samt att riskhantering, styrning, system, organisation och processer är tillfredsställande. I sitt arbete stöds VD av koncernens ledningsgrupp som förutom VDn består av cheferna för Bolidens två aff ärsområden Gruvor respektive Smältverk, ekonomi- och fi nansdirektören samt direktören för Corporate Responsibility. Koncernledningen sammanträder regelmässigt en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan, aff ärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut. De av styrelsen behandlade områdena har i stor utsträckning speglat ledningens arbete under året. Två gånger om året träff as också ledningen för några heldagar med fokus på strategi. Koncernledningen, tillsammans med ledningen för respektive aff ärsområde, träff as dessutom sex gånger om året för genomgång av aff ärsområdesspecifi ka frågor inklusive budget- och aff ärsgenomgång. För större projekt, såsom till exempel expansionen av Garpenberg, bildar relevanta delar av koncernledningen särskilda styrgrupper tillsammans med projektledare och övriga intressenter som träff as regelbundet. Vidare träff ar koncernledningen bolagets arbetstagarledamöter och suppleanter inför varje styrelsemöte där styrelseagendan diskuteras.

Bolagets cirka 150 högre chefer och specialister träff as på ledningsmöten årligen för diskussion i syfte att skapa samsyn och uppnå en bred förankring i viktiga frågor.

En presentation av koncernledningen fi nns på sidan 110.

Affärsstyrning

Styrning från styrelsen sker via VD och koncernledningen till de operativa enheterna. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar defi nieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strategisk plan och Bolidens styrdokument. Styrdokumenten fi nns tillgängliga på intranätet och utgör det interna ramverk som krävs för en eff ektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Uppförandekod, Antikorruptionspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy och Hälso- och säkerhetspolicy.

Styrning av Bolidens hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor är en given del av Bolidens verksamhet och arbetet drivs med utgångspunkt i de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Hållbarhetsfrågor tas upp på varje ledningsgrupps- och styrelsemöte och detsamma gäller för de lokala ledningsgruppsmötena. Styrelsen ägnar dessutom ett möte varje år till aktuella Corporate Responsibility-frågor. En person ur koncernledningen är vidare helt dedikerad till frågor inom CR. Det dagliga ansvaret är decentraliserat till respektive enhet. Centrala funktioner för hållbarhet, miljö, energi och HR följer upp enheternas arbete och ansvarar för att skapa struktur och riktning för arbetet. För att driva kunskapsutbyte och utveckling fi nns nätverk inom respektive funktion.

De hållbarhetsfrågor som Boliden har identifi erat som mest väsentliga och prioriterade är nära kopplade till Bolidens verksamhet, strategi och vision. Faktorer som ligger till grund för prioritering är Bolidens verksamhet och dess påverkan på människa och miljö, hur arbete med frågorna kan stödja verksamheten, förväntningar från interna och externa intressenter på Boliden, risker och möjligheter, omvärldsfaktorer och tillämpliga regelverk. Vilka utmaningar som ska prioriterats förändras över tid och därför sker en regelbunden översyn, vanligtvis en gång per år. Det åligger olika sakägare inom koncernen att sätta lokala mål inom de övergripande frågorna. Boliden har under året satt nya mål inom hållbarhetsområdet som ska gälla fram till och med 2018 vad gäller utsläpp till vatten och luft samt av koldioxid, se sidan 64 i årsredovisningen.

Med anledning av en otillfredsställande utveckling avseende olycksfallsfrekvensen som såväl styrelse som koncernledning ser allvarligt på, har åtgärdspaket tagits fram för att vända trenden. Bland annat har en säkerhetsansvarigposition på koncernnivå inrättats för att koordinera och förbättra säkerhetsarbetet ytterligare.

Frågor om aff ärsetik och antikorruption är ständigt aktuella och något som bolaget arbetar aktivt med. Under året har Boliden fortsatt fokuserat på antikorruptionsfrågor och genomfört såväl utbildningar för bolagets närmare 150 högre chefer och specialister som webbbaserade utbildningar riktade till samtliga tjänstemän. Boliden har sedan tidigare en whistleblower-funktion som kan användas för att rapportera misstänkta fall av oegentligheter.

Under året fattade Boliden beslut om att låta Bolidens GRI-index med tillhörande information i årsredovisning och GRI Report genomgå en översiktlig granskning. Granskningen syftar till att understryka hur viktigt hållbarhetsarbetet är för Boliden och ytterligare förstärka förtroendet hos marknaden avseende detta arbete.

Revisorer

Revisorn rapporterar till aktieägarna på årsstämman. Under året har revisorn kontakt med koncernledningen i samband med revisioner eller uppkomna frågeställningar samt med styrelsen vid avrapportering och medverkan på revisionsutskott.

Vid årsstämman 2013 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB till slutet av årsstämman 2014. Auktoriserade revisorn Lars Träff är huvudansvarig revisor. Vid sidan av Boliden har Lars Träff revisionsuppdrag för bland annat Scania, Billerud/Korsnäs, ÅF och Intrum Justitia. Revisionsutskottet fattade även beslut under året att Lars Träff , tillsammans med Håkan Ulrichs, partner på EY Climate Change Sustainability Services, granskar och undertecknar RevR 6 "Bestyrkande av hållbarhetsredovisning".

Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning fram till slutet av årsstämman 2014. Information om ersättning under 2013 fi nns i not 4, sidan 82.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Syftet med den interna kontrollen av den fi nansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa fi nansiella rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en eff ektiv intern kontroll. Verkställande direktören ansvarar för att det fi nns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa fi nansiella rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den fi nansiella rapporteringen.

Funktionen rapporterar till ekonomi- och fi nansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten vid frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollaktivitet	Ansvarig	Uppföljning
Efterlevnad av Bolidens redovisningsmanual	Koncernredovisning / Controlleravdelning	Koncernledning
Kontroll av konsoliderat resultat	Koncernredovisning / Controlleravdelning	Koncernledning
Analys och uppföljning	Affärsområden / Controlleravdelning	Koncernledning
Budget och prognoser	Affärsområden / Controlleravdelning	Koncernledning
Kontroll korrekt fi nansiell rapportering	Operativa enheter	Koncernredovisning / Internkontroll
Skattekontroll	Operativa enheter	Koncernskattechef

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av att koncernen har relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sina verksamheter under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Bolidenkoncernen fi nns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar. Utgångspunkten är COSO och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och attestinstruktion samt en fi nansmanual som innehåller fi nanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Därutöver fi nns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Under 2013 fortsatte arbetet med att på aff ärsområdes- och koncernnivå kartlägga fi nansiella transaktionsfl öden, identifi era risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och standardiserat sätt i ett koncerngemensamt internkontrollramverk, Boliden Internal Control System (BICS).

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den fi nansiella rapporteringen. Risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna identifi eras, analyseras och dokumenteras i BICS.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen, se nedan exempel. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den fi nansiella rapporteringen.

Under 2013 fortsatte dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen i BICS. För varje identifi erad risk dokumenteras de kontroller som hanterar risken, antingen preventivt, detektivt eller både och.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer fi nns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet återkommande fi nans- och controllerträff arna.

Extern information och kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Koncernövergripande styrdokument uppdateras och kommuniceras löpande.

Bolidens organisation för intern kontroll

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen. Sedan 2009 sker årlig testning av dokumenterade kontroller inom ramen för BICS. Identifi erade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 556051-4142

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 102–107 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 12 februari 2014

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Styrelse

Au

Anders Ullberg Styrelseordf. sedan 2005. Civilekonom.

Född: 1946

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i BE Group, Diamorph, Eneqvist Consulting, Natur&Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för fi nansiell rappor tering.

Tidigare befattningar: Ekonomidirektör i Svenska Varv. Ekonomi- och fi nansdirektör, vice VD samt VD och koncernchef i SSAB. Antal aktier1): 45 000

Mb

Marie Berglund Ledamot sedan 2003. Biolog, M. Sc. Vice President Råvaruförsörj-

ning och Miljö, NCC Roads. Född: 1958 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Baltic Sea 2020, Eurocon Consulting, Bottenhavets vattendelegation och Insynsrådet för länsstyrelsen

i Västernorrland. Tidigare befattningar: Koncernekolog i tidigare MoDo-koncernen, miljöchef i Botniabanan, VD i BioEndev (konsult).

Antal aktier1): 1 000

Sb

Staffan Bohman

Ledamot sedan 2007. Civilekonom. Född: 1949

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Höganäs, Cibes LiftGroup och Ersta diakoni. Vice ordförande i Rezidor Hotel Group och SNS förtroenderåd. Styrelse ledamot i Atlas Copco, Inter-IKEA Holding, Ratos, Rolling Optics och Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Tidigare befattningar: Ekonomidirektör Alfa Laval, VD DeLaval, Gränges och Sapa.

Antal aktier1): 40 000

Te

Tom Erixon Ledamot sedan 2013. Jur. kand., MBA. VD och koncernchef Ovako. Född: 1960

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Jernkontoret, Stål & Metall och i Chinsay.

Tidigare befattningar: Managing partner Boston Consulting Group samt olika ledande befattningar inom Sandvik.

Antal aktier1): 2 400

Le

Lennart Evrell

Ledamot sedan 2008. Civilingenjör och ekonom. VD och koncernchef i Boliden.

Född: 1954

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Tidigare befattningar:

Vd och koncernchef i Sapa och Munters, olika ledande befattningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg.

Antal aktier1): 39 100

Mg

Michael G:son Löw Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Född: 1951

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Concordia Maritime, Norstel, Preem, Svenskt Näringsliv. Vice ord förande i IKEM, Svensk-Ryska Handelskammaren och Sv. Energiekonomiska För. Ledamot i Chalmers råd givande kommitté och Kungliga Ingenjörsvetenskaps akademien.

Tidigare befattningar: Olika ledande befattningar inom Conoco i Köpenhamn, Bangkok, London och Prag. VD och koncernchef Preem (Stockholm). Antal aktier1): 100

Ul

Ulla Litzén Ledamot sedan 2005. Civilekonom, MBA. Född: 1956 Övriga uppdrag: Styrelse-

ledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, Husqvarna, NCC och SKF.

Tidigare befattningar: VD för W Capital Management, helägt av Wallenberg stiftelserna. Direktör och medlem av ledningsgruppen Investor. Ansvarig för Core Holdings och VD för Investor Scandinavia. Antal aktier1): 8 400

Lr

Leif Rönnbäck Ledamot sedan 2005. Fil. kand. i naturvetenskap och geologi.

Född: 1945 Tidigare befattningar:

Personaldirektör, produktionsdirektör och direktör Affärsutveckling inom LKAB.

Antal aktier1): 1 000

Ra Roland Antonsson Arbetstagarrepresentant.

Ledamot sedan 2012. Suppleant 2009 – 2012. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben Rönnskär. Född: 1957 Antal aktier1): 0

Mh

Marie Holmberg Arbetstagarrepresentant. Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005 – 2008. Representant för Sveriges ingenjörer. Född: 1963 Antal aktier1): 248

Hg Hans-Göran Ölvebo

Arbetstagarrepresentant. Ledamot sedan 2009. Ledamot 2001– 2005. Suppleant 2005 – 2009. Representant för IF Metall. Produktionsarbete Aitik. Född: 1955 Antal aktier1): 50

Oh

Ola Holmström

Arbetstagarrepresentant. Suppleant sedan 2012. Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben Kristineberg. Vice ordförande i Bolidens koncernråd och Bolidens Works council.

Född: 1965 Antal aktier1): 170

Dk Ditte Kilsgaard

Möller

Arbetstagarrepresentant. Suppleant sedan 2012. Geolog i fältprospekteringen. Representant för Sveriges Ingenjörer. Ordförande i den lokala fackföreningen i Boliden Gruvor. Född: 1979 Antal aktier1): 0

Em

Einar Mikkelsen

Arbetstagarrepresentant. Suppleant sedan 2012. Representant för förbundet IndustriEnergi i Norge samt Unionen. Styrelseledamot i Boliden Odda. Född: 1964 Antal aktier1): 0

1) Eget eller närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2013.

Koncernledning

Le

Lennart Evrell

Civilingenjör, ekonom. VD och koncernchef i Boliden. Född: 1954

Anställd: 2007 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Tidigare befattningar: Vd och koncernchef i Sapa och Munters, samt i olika ledande befattningar inom ASEA, Atlas Copco och Sphinx Gustavsberg. Antal aktier1): 39 100

Kk

Kerstin Konradsson Bergsingenjör. Direktör – Affärsområde Smältverk. Född:1967 Anställd: 2012 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swerea Mefos.

Tidigare befattningar: Affärs områdeschef och VD inom Åkers koncernen samt i olika ledande befattningar inom SSAB. Antal aktier1): 80

Jm

Jan Moström Bergskoleingenjör. Direktör – Affärsområde Gruvor. Född:1959 Anställd: 1979–1998, 2000.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svemin. Ledamot i SGU:s insynråd och gruv näringsråd.

Tidigare befattningar: Olika ledande befattningar inom Boliden. Förvaltningschef Skellefteå kommun. Antal aktier1): 18 500

Ms

Mikael Staffas

Civilingenjör, MBA. Ekonomi- och fi nansdirektör.

Född:1965

Anställd: 2011 Övriga uppdrag: Styrelseledamot SJ.

Tidigare befattningar: Ekonomi- och fi nansdirektör Södra Skogsägarna, Partner McKinsey & Co. Antal aktier1): 5 300

Hö

Henrik Östberg Fil. Mag. i språk och pedagogik. Direktör – Corporate Responsibility. Född:1960 Anställd: 2008 Övriga uppdrag: – Tidigare befattningar: Direktör Personal & Hållbarhet Sapa Group, Managementkonsult McKinsey&Co samt Booz Allen Hamilton. Antal aktier1): 3 690

1) Eget eller närstående juridiska och/eller fysiska personers innehav per 31 december 2013.

Mineralreserver och -tillgångar

Mineralreserver och mineraltillgångar är grunden för ett gruvföretags verksamhet och kräver framgångsrik prospektering. Förutom prospektering är gruvkostnader och antagna metallpriser viktiga faktorer som påverkar mineraltillgångar och mineralreserver. Prospektering sker i anslutning till befi ntliga gruvor och i nya områden.

Bolidens satsningar på prospektering har under de senaste 10 åren lett till kraftiga ökningar av både mineraltillgångar och mineralreserver i framför allt Garpenberg och i Aitik som följts av stora investeringar för höjd produktion och förlängda produktionsplaner. Även Bolidenområdet har utvecklats positivt under de senaste åren liksom Tara som bara ha en måttlig minskning av mineralreserv under 10 år trots brytning av över 20 Mton malm sedan dess.

Mineraltillgångar och mineralreserver 2013

Boliden gör i likhet med andra gruvföretag en årlig sammanställning av sina mineraltillgångar och mineralreserver. Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin.

Aitik Under året har det gjorts en stor utvärdering av ökad produktion i Aitik (Aitik 45) vars resultat utvärderas och kan tas in i gruvans planer under 2014. Både mineralreserver och mineraltillgångar minskar något.

Bolidenområdet I Bolidenområdet har det gjorts fl era studier under året för att upp gradera mineraltillgångar till reserv. Mineralreserven har ökat med 3,2 Mton (25 procent). Denna uppgradering tillsammans med hårdare ekonomiska krav på mineraltillgångarna har lett till en minskning av mineraltillgångarna med 4,7 Mton.

Garpenberg I Garpenberg ökade mineralreserverna med nära 11 Mton genom att mineraltillgången i Kvarnberget uppgraderades.

Aitik

Mineralreserver minskade och mineraltillgången ökade något under året.

Bolidenområdet

Uppgradering av mineraltillgång till mineralreserv om 3,2 miljoner ton.

Vid borrningar av Kvarnberget har nya mineraltillgångar funnits och halterna i mineraltillgångarna har visat sig vara överskattade. Prospektering har samtidigt gett tillskott på 6 mton till mineraltillgångarna, men på grund av uppgraderingen av 11 mton till mineralreserv har mineraltillgångarna minskat.

Tara Genom prospektering i och runt gruvan kunde mineraltillgångar tillföras och tillgångar kunde även uppgraderas till mineralreserv. Tillskotten till reserv kunde dock inte helt kompensera för de 2,5 Mton som bröts under året och reserven minskade med 0,9 Mton. Mineraltillgången ökade med 1,9 Mton och produktionsplanen har ökad livslängd.

Om klassifi ceringen

Mineraltillgångar och mineralreserver beräknas separat och indelas i olika kategorier. Mineralreserverna är inte delmängder av mineraltillgångarna. Vid uppgradering av mineraltillgång till mineralreserv tas kvantiteten bort från mineraltillgången.

Mineraltillgångar är en koncentration av mineraler i berggrunden i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det fi nns rimliga möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. Mineralreserver beräknas från de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång som kan brytas och förädlas efter att företagets lönsamhetskrav vägts in, med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmförluster, pelaravsättningar och processutbyten.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifi erats genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar men där informationen är så gles att geologi och haltsamband i fyndigheten

Mineraltillgången i Kvarnberget uppgraderades till mineralreserv vilket ökade mineralreserverna med 11 miljoner ton.

Tara

Mineraltillgångar och mineralreserven minskade något trots tillförsel från mineraltillgångar som dock inte fullt ut kunde kompensera brytningen.

inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Det innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan fl yttas till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifi erats genom borrning och provtagning, där informationstätheten är för gles för att bekräfta samband men där geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig uppfattning om fyndighetens geologi och haltsamband. Tillsammans är informationen och tolkningarna tillräckliga för att kunna göra tekniska och ekonomiska kalkyler för att bedöma projektets lönsamhet.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång där informationen från borrningar och provtagningar bekräftar fyndighetens geologi och/eller haltsamband. Det tekniska underlaget är sådant att brytningsplaner kan tas fram.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv beräknas från de delar av en indikerad och under vissa omständigheter känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv beräknas från den delen av en känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Grunden för beräkningarna

Boliden har nödvändiga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för samtliga gruvor som är i drift. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Gränshalter (cut-off)

Den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, koncentrattransport och administration.

Metallpriser

Mineraltillgångar och mineralreserver är grunden för företagets långsiktiga planering och skall brytas under lång tid framöver. Därför används till övervägande del planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. I några undantag används dock andra mer kortsiktiga priser. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Planerings priser	Priser/kurser 2013	Förändring mot 2012
Koppar	6 600 USD/ton	+ 300
Zink	2 300 USD/ton	–
Bly	2 300 USD/ton	–
Guld	1 200 USD/tr.oz	–
Silver	20 USD/tr.oz	–
Molybden	15 USD/lb	–
Tellur	150 USD/kg	– 130
USD/SEK	6,70	– 0,30
EUR/SEK	8,51	– 0,39

Densitet

För massiva sulfi dmalmer, som utgör fl ertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, används en formel som baseras på de in gående halterna. Formeln är verifi erad med densitetsmätningar. I övriga fall görs mätningar för de olika malmer eller bergarter som påverkar densiteten.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. Boliden följer systematiskt upp gråbergsinblandningen i brytning och med erfarenheter från detta ingår gråbergsinblandning i alla mineralreservsberäkningar.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, så kallade pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på antagna brytningsmetoder och den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av antagen brytningsmetod och utrustning. Malmzoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

Regelverk, koder och rekommendationer

Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med rekommendationerna från svenska branschföreningen för gruv- och metallföretag SveMin, den så kallade FRB-standarden. Det är ett självständigt regelverk, men baserat på "Th e International Template for the public reporting of exploration results, mineral resources and mineral reserves, July 2006", framtagen av Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards (CRIRSCO) i syfte att harmonisera till internationell praxis. FRBstandarden är därför i överensstämmelse med internationella regelverk som Australasian Institute of Mining and Metallurgy's Jorc code och "Cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Defi nitions and Guidelines" som utgör den del av Ontario Securities Commission (Osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur mineralreserver och mineraltillgångar ska redovisas.

Mineraltillgångarna och mineralreserverna har sammanställts under ledning av Gunnar Agmalm, som är av SveMin registrerad som "Kvalifi cerad Person". Gunnar Agmalm är medlem i Ausimm och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Februari 2014

Gunnar Agmalm Kvalifi cerad Person SveMin

Prospekteringskostnader och antal borrade meter

298 MSEK och 158 957 meter borrades.

Mineralreserver

Per 31 december 2013

		Kvantitet, kton			2013
		2013	2012	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfi dmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad Sannolik	840 6 800	1 000 3 600	1,1 0,6	24 43	1,3 0,5	1,7 6,7	0,1 0,4
Renström	Bevisad Sannolik	150 3 360	140 2 840	2,8 1,8	127 149	0,9 0,8	13,1 6,4	1,3 1,0
Maurliden	Bevisad Sannolik	1 400	1 300	1,5	56	0,3	3,9	0,4
Maurliden Östra	Bevisad Sannolik	200	190	0,3	7	1,0	0,0
Summa	Bevisad	2 360	2 430	1,4	49	0,7	3,7	0,3
Sulfi d mineraliseringar	Sannolik	10 320	6 680	1,0	77	0,6	6,5	0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg	Bevisad	880	1 050	2,4	10					172
	Sannolik	2 390	2 530	4,3	16					185
Aitik	Bevisad	499 000	476 000	0,15	1,7	0,24			27
	Sannolik	134 000	226 000	0,11	1,7	0,25			37
Garpenberg	Bevisad	14 900	15 400	0,3	116	0,06	5,5	2,2
	Sannolik	21 400	10 200	0,3	143	0,04	3,9	1,7
Tara	Bevisad	3 400	2 300				7,3	1,7
	Sannolik	9 700	11 700				6,9	1,5

Avrundningar förekommer.

Mineraltillgångar (exklusive mineralreserver)

Per 31 december 2013
		Kvantitet, kton					2013
		2013	2012	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfi dmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	480	3 760	1,0	22	1,1	2,8	0,2
	Antagen	4 440	5 530	0,7	36	0,8	3,7	0,2
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd
	Indikerad	1 220	1 450	1,9	85	0,4	4,6	0,8
	Antagen	2 950	3 960	3,2	160	0,3	8,5	1,7
Maurliden	Känd	1 050	1 050	1,3	40	0,4	3,3	0,2
	Indikerad	360	360	0,9	45	0,7	2,9	0,2
	Antagen
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	360	360	0,4	11	0,4	0,2
	Antagen
Summa	Känd	1 410	1 410	2,8	47	0,7	3,3	0,2
Sulfi dmineraliseringar	Indikerad	3 600	7 100	1,8	54	0,6	2,8	0,4
	Antagen	8 100	10 200	1,8	81	0,6	5,2	0,7
Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	110	140	3,0	12					149
	Indikerad	150	180	3,9	11					205
	Antagen	1 890	340	7,4	13					232
Älgträsk	Känd
	Indikerad	1 080	2 930	2,7	4
	Antagen	2 500	1 270	1,9	3
Summa	Känd	110	140	3,0	12
Guld mineraliseringar	Indikerad	1 200	3 100	2,8	5
	Antagen	4 400	1 600	4,3	7
Aitik	Känd	508 000	960 000	0,11	1,2	0,17			19
	Indikerad	1 666 000	1 393 000	0,10	0,9	0,17			25
	Antagen	225 000	404 000	0,11	0,4	0,13			22
Garpenberg	Känd	2 800	5 100	0,3	98	0,06	3,8	1,7
	Indikerad	15 800	18 500	0,4	131	0,05	3,4	1,7
	Antagen	19 500	20 900	0,5	113	0,07	3,2	1,6
Tara	Känd	600	500				6,3	2,2
	Indikerad	7 300	5 300				6,5	2,0
	Antagen	5 400	5 600				6,6	1,9
Laver	Känd	1 100		0,11	4,4	0,2			18
	Indikerad	512 400		0,13	3,1	0,22			36
	Antagen	550 600	690 000	0,1	3,1	0,2			33
Rockliden	Känd
	Indikerad	800	1 040	0,08	102	2,1	4,4	0,9
	Antagen	9 200	3 530	0,06	48	1,8	4,0	0,4

Avrundningar förekommer.

Tioårsöversikt – Koncernen

	20041)	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	20122)	2013
Koncernens intäkter och resultat, MSEK
Försäljningsintäkter	17 928	20 441	35 213	33 204	30 987	27 635	36 716	40 323	40 001	34 409
Rörelseresultat före avskrivningar	2 977	4 303	9 831	6 805	2 426	5 186	7 445	6 674	6 731	4 632
Rörelseresultat	1 831	3 069	8 522	5 428	1 004	3 623	5 643	4 748	4 171	1 803
Rörelseresultat exklusive omvärde ring av processlager	1 776	2 631	7 891	5 620	1 793	2 350	4 830	5 008	4 042	2 271
Resultat efter fi nansiella poster	1 365	2 812	8 313	5 196	723	3 377	5 331	4 560	3 992	1 581
Skatter	–145	–766	–2 045	–1 409	212	–876	–1 375	–1 171	–651	–288
Årets resultat	1 220	2 046	6 268	3 787	935	2 501	3 957	3 389	3 341	1 294
Intäkter och resultat per affärs område, MSEK
Försäljningsintäkter – Gruvor	4 568	4 642	7 261	7 567	5 178	6 509	9 580	10 279	9 509	8 303
Försäljningsintäkter – Smältverk	16 600	20 826	37 514	34 704	31 256	26 765	34 390	38 471	38 753	33 410
Försäljningsintäkter – Övrigt och elimineringar	–3 240	–5 027	–9 562	–9 067	–5 447	–5 639	–7 254	–8 427	–8 261	–7 305
Rörelseresultat – Gruvor	1 395	1 117	3 010	3 135	734	2 159	4 113	3 913	2 974	1 598
Rörelseresultat – Smältverk	751	2 210	5 652	2 297	372	1 724	1 946	790	1 224	210
Rörelseresultat – Övrigt och elimineringar	–315	–258	–141	–4	–102	–260	–416	45	–27	–5
Koncernens kassafl öde, MSEK
Kassafl öde från den löpande verk samheten	1 552	2 540	8 010	3 730	5 470	3 974	6 197	4 021	5 518	3 505
Kassafl öde från investeringsverk samheten	–1 508	–982	–1 739	–2 518	–4 633	–4 922	–2 995	–4 024	–4 129	–4 971
Fritt kassafl öde	44	1 558	6 271	1 212	837	–948	3 202	–3	1 389	–1 466
Kassafl öde från fi nansieringsverk samheten	–549	–912	–4 593	–3 532	–514	571	–3 199	–464	–730	1 060
Årets kassafl öde	–505	646	1 678	–2 320	323	–377	3	–467	659	–406
Koncernens fi nansiella ställning, MSEK
Balansomslutning	20 176	22 918	26 929	27 231	30 252	33 258	35 128	37 615	40 080	41 841
Sysselsatt kapital	15 393	15 822	17 667	20 145	24 733	26 229	27 151	30 473	31 236	34 451
Avkastning på sysselsatt kapital, %	12	20	52	29	5	14	21	17	14	5
Eget kapital	9 118	10 289	16 089	12 932	16 131	16 257	18 846	20 032	22 354	23 075
Avkastning på eget kapital, %	16	22	51	26	7	16	23	17	16	6
Soliditet, % Nettoskuld	45 6 468	45 5 526	60 –195	47 5 524	53 6 305	49 7 402	54 4 584	56 6 063	56 6 276	55 8 673
Nettoskuldsättningsgrad, %	71	54	–1	43	39	46	24	29	28	38
Data per aktie, SEK
Periodens resultat
Före utspädning	4,98	7,07	21,66	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72
Efter utspädning Kassafl öde från den löpande verk samheten	4,97	7,06	21,66	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39	12,21	4,72
Före utspädning	6,34	8,77	27,67	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82
Efter utspädning Eget kapital	6,32	8,76	27,67	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17	12,82
Före utspädning	31,51	35,55	55,58	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31
Efter utspädning	31,46	35,50	55,59	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90	81,68	84,31
Föreslagen utdelning	–	2,00	4,00	4,00	1,00	3,00	5,00	4,00	4,00	1,75
Aktiekurs 31/12	26,21	59,98	162,41	81,25	17,80	92,1	136,7	100,5	122,1	98,45
Högsta börskurs	38,94	59,98	163,80	165,00	86,00	95,3	137,7	143,5	125,6	126,7
Lägsta börskurs P/E–tal	22,70 5,70	24,64 8,48	57,91 7,50	79,00 6,07	14,60 5,20	16,1 10,07	79,5 9,45	65,35 8,11	87,8 10,0	80,2 20,9
Aktiekursens förändring
under året, %	–26	129	171	–50	–78	417	48	–26	21	–19
Direktavkastning, %	–	3,3	2,5	4,9	5,6	3,3	3,7	4,0	3,3	1,8
Totalavkastning, %	–26	129	174	–48	–73	423	52	–23	25	–16
Antal aktier, miljoner
Antal aktier 31/12	289	289	289	274	274	274	274	274	274	274
Genomsnittligt antal aktier	245	289	289	283	274	274	274	274	274	274
Antal aktier i eget innehav 31/12	–	–	–	16	–	–	–	–	–	–

forts. Tioårsöversikt – Koncernen

Hållbarhetsrelaterade nyckeltal	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Medarbetare
Antal medarbetare i koncernen, totalt3)	4 479	4 530	4 519	4 524	4 608	4 379	4 412	4 597	4 795	4 815
Antal kvinnliga medarbetare3)	536	563	587	604	650	598	669	736	813	824
Andel kvinnor i styrelsen/ koncernledningen, %		25/12,5 25/12,5	25/20	25/33	25/29	27/17	27/0	27/0	27/17	27/20
Olycksfall per en miljon arbetade timmar egen personal, frekvens	11,1	11,9	11,2	9,9	9,1	5,5	8,2	4,9	6,6	7,0
Olycksfall per en miljon arbetade timmar inkl. entreprenörer,
frekvens Sjukfrånvaro, %	5,3	5,5	5,1	4,7	4,7	4,2	4	3,7	9,1 3,7	8,9 3,9
Energianvändning
Total energianvändning, TJ	14 930	14 866	15 183	16 303	15 257	14 664	16 147	15 579	16 140	16 415
Vattenuttag, totalt, km3	0,137	0,143	0,145	0,125	0,134	0,135	0,140	0,153	0,160	0,155
Utsläpp
Direkta utsläpp av växthusgas (inkl nya källor sedan 2007), kton	413	402	384	413	450	486	510	499	574	578
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt elektricitet, kton	386	384	395	384	357	356	398	408	416	402
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt värme och ånga, kton	19	12	13	24	0	5	6	17	18	20
Utsläpp av koldioxid, totalt, kton	817	798	791	822	807	848	913	924	1 008	1 000
Utsläpp av metall till luft, ton	39	35	35	35	23	21	23	23	20	19
Utsläpp av svaveldioxid till luft, ton	6 580	6 910	7 890	8 070	8 260	6 930	6 850	7 410	8 140	6 290
Utsläpp av metall till vatten, ton	18	19	25	28	29	14	18	14	13	12
Utsläpp av kväve till vatten, ton	364	354	295	294	283	225	199	205	253	219

1) 2004 redovisades inte enligt IFRS. Då ÅR 2005 upprättades i enlighet med IFRS korrigerades även jämförelsesiffror. Siffrorna återfi nns således inte i ÅR 2004.

3) Avser heltidsanställda från och med 2008. Perioden 2004 – 2007 avser medel antalet anställda.

2) Med anledning av ändrade redovisningsregler, IFRIC 20 och IAS19 under 2013 har jämförelseåret 2012 räknats om.

Tioårsöversikt – Gruvor

AITIK1 Anrikat tonnage, kton 17 663 16 674 18 481 18 178 17 813 18 791 27 596 31 541 34 321 37 070 Ingående halter Cu, % 0,41 0,44 0,40 0,32 0,30 0,27 0,27 0,24 0,22 0,21 Au, g/ton 0,22 0,22 0,25 0,14 0,14 0,13 0,16 0,14 0,11 0,10 Ag, g/ton 3,77 3,61 2,72 3,67 2,81 1,99 2,07 2,15 2,50 2,28 Koncentratproduktion Cu, kton 231 237 240 185 174 171 263 267 270 292 Halt i koncentrat Cu, % 27,98 27,67 27,55 27,25 27,20 26,94 25,58 25,00 24,85 24,29 Metallproduktion Cu, kton 64 66 66 50 47 46 67 67 67 71 Au, kg 1 985 1 840 2 342 1 178 1 218 1 348 2 208 2 447 1 959 1 765 Au, troz 63 824 59 157 75 286 37 865 39 172 43 338 70 987 78 657 62 996 56 731 Ag, kg 44 946 41 297 35 730 42 301 32 087 24 701 36 468 45 040 51 698 53 612 Ag, '000 troz 1 445 1 328 1 149 1 360 1 032 794 1 172 1 448 1 662 1 724 Finansiell utveckling, MSEK Försäljningsintäkter 1 292 1 653 2 995 2 305 1 949 1 997 3 996 4 549 4 170 3 593 Rörelseresultat före avskrivningar 619 900 2 207 1 388 1 049 1 134 2 442 2 583 2 651 1 902 Rörelseresultat 522 793 2 073 1 217 876 949 2 008 2 046 1 732 882 Investeringar 242 325 420 760 2 994 3 674 1 210 1 178 1 207 1) 1 143 Cash cost Usc/lb Cu C1, Normal 64 76 85 129 124 86 105 120 83 131 Bevisad och sannolik mineralreserv Mton 232 219 625 610 633 747 733 710 702 633 Cu, % 0,33 0,31 0,28 0,29 0,27 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Au, g/ton 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,10 0,10 0,10 0,10 0,14 BOLIDENOMRÅDET Anrikat tonnage, kton 1 774 1 782 1 679 1 848 1 355 1 192 1 375 1 677 1 862 1 809 varav slagg 153 166 222 187 293 242 157 134 241 301 Ingående halter Zn, % 5,69 6,08 5,56 4,81 4,01 3,69 3,69 2,87 2,15 2,61 Cu, % 1,26 1,49 1,56 0,81 1,00 0,95 0,79 1,03 0,84 0,61 Pb, % 0,60 0,56 0,47 0,50 0,43 0,46 0,37 0,27 0,23 0,28 Au, g/ton 2,7 2,1 1,8 1,6 1,5 2,0 1,6 1,2 1,3 1,6 Ag, g/ton 80 78 66 66 61 65 55 41 35 42 Koncentratproduktion Zn, kton 150 162 131 131 70 58 74 69 56 63 Cu, kton 64 76 72 42 32 28 31 60 47 31 Pb, kton 12 11 7 11 5 4 4 3 3 3 Ädelmetall, ton 358 347 354 385 289 399 529 568 541 415 Gulddoré, kg 3 960 2 480 3 246 1 466 171 280 0 0 1 619 2 810 Halt i koncentrat Zn, % 53,7 54,0 54,5 54,0 54,7 54,7 54,7 55,7 54,6 55,9 Cu, % 27,0 27,5 27,9 27,8 29,0 28,4 26,4 23,3 25,5 25,4 Pb, % 30,1 28,9 31,1 31,6 41,7 42,7 41,5 41,7 44,5 45,26 Metallproduktion Zn, kton 80 87 72 71 38 31 40 38 30 35 Cu, kton 17 21 20 12 9 8 8 14 12 8 Pb, kton 4 3 2 3 2 2 2 1 1 1 Au, kg 3 026 2 428 1 900 1 412 1 141 1 568 1 285 989 1 434 1 808 Au, troz 97 289 78 065 61 071 45 405 36 679 50 414 41 318 31 781 46 102 58 117 Ag, kg 77 091 87 212 67 828 79 753 47 671 48 186 52 806 45 318 41 405 45 212 Ag, '000 troz 2 478 2 804 2 181 2 564 1 533 1 549 1 698 1 457 1 331 1 454 Finansiell utveckling, MSEK Försäljningsintäkter 949 1 359 2 262 1 928 1013 1 109 1 448 1 587 1 552 1 317 Rörelseresultat före avskrivningar 309 476 1 129 976 222 405 588 659 554 250 Rörelseresultat 180 350 981 849 115 303 481 530 369 19 Investeringar 95 98 107 144 237 264 298 565 623 364 Cash cost Usc/lb Zn C1, Pro-rata 72 Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal 18 22 31 30 29 –6 –18 –58 –54 26 Bevisad och sannolik mineralreserv Sulfi dmalmer, kton 2 860 2 920 4 450 7 020 7 350 6 950 8 220 8 980 9 110 12 680 Zn, % 6,8 6,7 5,0 3,6 4,3 4,3 5,3 5,2 5,4 6,0 Cu, % 0,8 0,9 1,0 0,9 0,8 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 Guldmalmer, kton 180 400 530 0 0 1 610 2 780 3 100 3 584 3 274 Au, g/ton 7,3 4 3,2 0 0 4,9 4,1 3,6 3,8 3,8 Te, g/ton 1,2 1,5 1,4 0 0 0 186 165 177 181	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013

forts. Tioårsöversikt – Gruvor

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
GARPENBERG Anrikat tonnage, kton	1 074	1 102	1 182	1 255	1 365	1 394	1 443	1 456	1 484	1 495
Ingående halter
Zn, %	5,6	5,8	5,7	6,3	6,9	7,3	6,6	6,2	5,6	5,2
Cu, %	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb, %	2,2	2,3	2,2	2,5	2,6	2,8	2,5	2,4	2,1	2,1
Au, g/ton	0,3	0,3	0,4	0,3	0,3	0,2	0,3	0,3	0,3	0,3
Ag, g/ton	124	117	123	125	130	139	133	133	129	153
Koncentratproduktion
Zn, kton	100	106	113	132	158	167	160	148	136	127
Cu, kton	3	3	3	3	3	3	3	2	2	3
Pb, kton	26	28	29	36	41	44	41	39	35	36
Halt i koncentrat
Zn, %	55,0	55,0	54,2	54,1	53,1	53,8	53,7	55,0	54,8	55,4
Cu, %	21,1	21,9	23,1	22,1	20,4	18,3	18,3	19,1	17,7	18,0
Pb, %	72,6	74,2	71,5	70,1	69,0	71,3	72,0	72,4	70,7	70,3
Metallproduktion
Zn, kton	55	58	61	71	84	90	86	81	75	70
Cu, kton	0,6	0,6	0,6	0,7	0,6	0,5	0,5	0,4	0,4	0,5
Pb, kton	19	21	21	25	29	31	29	28	25	25
Au, kg Au, troz	217 6 977	203 6 517	269 8 648	244 7 851	243 7 821	214 6 870	234 7 534	246 7 895	250 8 051	277 8 911
Ag, ton	106	98	108	118	130	139	140	140	135	162
Ag, '000 troz	3 393	3 138	3 475	3 787	4 189	4 473	4 505	4 505	4 341	5 201
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	505	637	1 311	1 710	1 163	1 490	1 902	2 155	1 876	1 675
Rörelseresultat före avskrivningar	167	257	927	1 195	598	945	1 293	1 506	1 262	1 025
Rörelseresultat	113	194	850	1 095	466	793	1 124	1 314	1 033	776
Investeringar	135	230	273	323	344	157	281	660	1 459	328
Cash cost Usc/lb Zn C1, Pro-rata										46
Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal	25	31	37	6	19	3	–16	–56	–44	–32
Bevisad och sannolik mineralreserv
Kton	3 640	10 600	17 200	20 800	26 000	25 800	25 100	23 600	25 600	36 300
Zn, %	5,5	5,7	5,7	5,2	5,1	5,4	5,3	5,1	5,1	4,6
Ag, g/ton	100	121	123	116	134	142	145	144	131	132
TARA
Anrikat tonnage, kton	2 522	2 551	2 751	2 658	2 411	2 508	2 593	2 486	2 502	2 493
Ingående halter
Zn, %	9,2	8,4	7,7	7,7	7,8	7,9	7,0	7,0	7,0	7,1
Pb, %	1,8	1,6	1,4	1,5	1,5	1,5	1,4	1,4	1,4	1,5
Koncentratproduktion
Zn, kton	381	359	356	351	320	344	316	307	305	298
Pb, kton	52	45	44	42	40	41	34	34	41	39
Halt i koncentrat
Zn, %	55,9	54,6	54,8	54,5	54,7	53,9	53,0	53,3	54,4	55,9
Pb, %	60,4	57,6	58,8	60,9	56,7	57,5	53,7	58,8	55,2	56,1
Metallproduktion
Zn, kton Pb, kton	213 32	196 26	195 26	191 26	175 23	186 24	167 19	164 20	166 23	166 22
Ag, kg	4 390	1 959	1 775	1 850	1 638	2 092	1 344	909	1 673	1 197
Ag, '000 troz	141	63	57	59	53	67	43	29	54	39
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	1 120	1 306	2 950	3 129	1 357	1 671	1 831	1 757	1 727	1 542
Rörelseresultat före avskrivningar	498	453	1 887	1 989	154	303	619	503	421	595
Rörelseresultat	343	294	1 722	1 796	–40	76	383	268	100	195
Investeringar	186	278	265	277	305	338	285	372	268	201
Cash cost Usc/lb Zn C1, Normal	38	48	76	65	79	64	69	72	69	68
Bevisad och sannolik mineralreserv
Kton	16 300	15 900	16 700	17 800	17 100	17 000	16 000	15 700	14 000	13 100
Zn, %	8,7	8,5	8,4	7,7	7,4	7,2	7,1	7,1	7,1	7,0
Pb, %	1,9	1,8	1,8	1,7	1,8	1,8	1,8	1,8	1,7	1,6

1) På grund av ändrade redovisningsregler har jämförelsesiffror för 2012 år räknats om. I Aitik ökade investeringarna med 383 MSEK.

Tioårsöversikt – Smältverk

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
RÖNNSKÄR
Smältmaterial
Koppar, kton
			587	598	611	565	544	651
Kopparkoncentrat	598	606	159	160	173	154	155	175	624	605
Sekundärråvara	147	137					37	64	221	209
Varav elektronik1)									108	109
Koppar, totalt	745	744	746	758	784	719	699	826	844	814
Bly, kton
Blykoncentrat	41	40	36	38	18	14	16	11	27	38
Sekundärråvara	4	4	4	2	5	7	6	5	2	1
Bly, totalt	45	44	39	40	22	21	23	17	29	39
Produktion
Katodkoppar, kton	236	223	229	214	228	206	190	219	214	206
Bly, kton	28	27	26	26	14	13	17	11	19	24
Zinkklinker, kton	35	35	33	36	41	39	37	36	36	36
Guld, ton	15	17	16	12	13	13	12	11	13	12
Guld, 000' troz	484	546	506	389	432	427	400	341	403	402
Silver, ton	439	434	374	347	430	481	386	415	448	437
Silver, 000' troz	14 112	13 947	12 023	11 142	13 813	15 472	12 340	13 344	14 395	14 051
Svavelsyra, kton	569	580	551	544	557	515	502	571	553	536
Flytande svaveldioxid, kton	39	35	37	50	53	36	43	42	38	39
Palladiumkoncentrat, ton	2	3	3	3	3	3	2	2	3	2
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	1 289	3 204	2 322	2 131	1 882	1 669	1 799	2 226	2 398	2 029
Rörelseresultat före avskrivningar	415	564	1 075	846	637	338	441	715	832	374
Rörelseresultat	214	364	861	615	395	83	187	470	535	53
Investeringar	85	153	318	228	192	199	270	1 074	481	345
BERGSÖE
Smältmaterial, kton
Sekundärråvara	66	65	59	61	65	57	56	57	62	63
Produktion, kton
Blylegeringar	46	46	45	44	43	39	42	41	43	45
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	237	530	787	918	142	632	793	787	698	715
Rörelseresultat före avskrivningar	119	104	149	344	142	106	99	95	52	57
Rörelseresultat	110	94	138	330	127	91	82	75	34	39
Investeringar	16	25	55	10	12	12	14	24	10	12
HARJAVALTA
Smältmaterial, kton
Kopparkoncentrat	540	521	538	451	529	400	434	456	516	471
Sekundärråvara	16	19	16	12	7	11	22	14	16	26
Koppar, totalt	540	540	554	462	536	411	456	471	532	497
Nickelkoncentrat	205	156	205	262	273	211	262	259	248	251
Produktion
Katodkoppar, kton	124	124	127	101	122	97	113	116	125	119
Guld, ton	5	4	4	3	2	2	2	2	4	4
Guld, 000' troz	156	111	128	90	66	56	57	72	117	119
Silver, ton	36	35	40	33	59	58	65	73	128	101
Silver, 000' troz	1 151	1 119	1 300	1 067	1 886	1 876	2 077	2 350	4 122	3 244
Svavelsyra, kton	618	566	632	557	659	501	573	600	639	590
Flytande svaveldioxid, kton	48	41	43	42	37	33	27	35	37	37
Palladiumkoncentrat, ton	0,71	0,92	0,71	0,46	0,21	0,27	0,72	0,84	0,54	1,47

forts. Tioårsöversikt – Smältverk

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
forts. HARJAVALTA
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	1 231	4 000	1 915	1 267	1 432	1 261	1 468	1 552	1 666	1 631
Rörelseresultat före avskrivningar	390	511	976	289	212	203	318	373	479	496
Rörelseresultat före avskrivningar exklusive PIR2)	390	511	976	289	339	62	318	373	479	496
Rörelseresultat	239	357	820	149	64	24	154	222	324	316
Rörelseresultat exklusive PIR2)	239	357	820	149	191	–117	154	222	324	316
Investeringar	67	91	211	366	225	148	122	229	215	246
KOKKOLA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat	548	547	548	581	576	571	587	600	589	602
Produktion, kton
Zink	285	282	282	306	298	295	307	307	315	312
Svavelsyra3)							199	302	313	319
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	1 009	1 319	2 713	2 523	1 848	1 979	2 062	1 818	1 778	1 795
Rörelseresultat före avskrivningar	127	409	1 722	1 434	632	558	685	417	432	398
Rörelseresultat	–33	246	1 563	1 273	469	362	505	246	261	248
Investeringar	75	53	95	236	162	99	248	237	210	318
ODDA
Smältmaterial, kton
Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker)	264	276	291	292	270	245	277	283	279	263
Produktion, kton
Zink	141	151	161	157	145	139	149	153	153	143
Aluminiumfl uorid	30	30	29	35	35	33	22	35	36	34
Svavelsyra	193	193	158	130	113	108	123	125	128	119
Finansiell utveckling, MSEK
Försäljningsintäkter	675	858	1 636	1 441	1 200	1 123	1 128	1 212	1 184	1 070
Rörelseresultat före avskrivningar	36	160	783	576	360	161	184	123	184	116
Rörelseresultat	–53	22	652	439	210	6	39	–25	31	–26
Investeringar	592	80	103	168	146	22	75	44	61	269

Rörelseresultat per smältverk är exklusive omvärdering av processlager med undantag för Harjavalta 2008–2009.

1) Ingen särredovisning gjordes av elektronikåtervinning 2004--2009.

2) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager.

3) Investering i svavelsyraverk 2010.

GRI-index

Bolidens hållbarhetsredovisning består av hållbarhetsinformation i Bolidens årsredovisning 2013 samt Bolidens GRI-rapport 2013. Den information som lämnas i årsredovisningen utgår från de områden som Boliden anser är mest prioriterade. GRI-rapport är upprättad enligt GRIs rikt linjer, Boliden tillämpar GRIs sektorspecifi ka riktlinjer för gruv- och utvinningsindustrin (MM). Boliden anser att redovisningen uppfyller informationskravet för GRIs riktlinjer 3.0, nivå B+, vilket intygas av tredje part, Ernst & Young AB.

Nedan följer GRI-index för navigering i Bolidens hållbarhetsrapportering 2013. Bolidens GRI Report för 2013 går att fi nna på www.boliden.se.

	= Fullständigt rapporterad = Delvis rapporterad	GRI Rep. = GRI Report 2013	ÅR = Årsredovisningen 2013
Redovisningsprofi l		Referens
Strategi och analys
1.1	Kommentar från VD	ÅR 6–7, GRI Rep. 4–5
1.2	Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter	GRI Rep. 4–5, 9	ÅR 49–50, 56–57, 59–61, 63–64,
Organisationsprofi l
2.1	Organisationens namn	ÅR 102
2.2	Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster	ÅR 16, 26–27
2.3	Organisationsstruktur	ÅR 26–27, 86
2.4	Huvudkontorets lokalisering	ÅR 127
2.5	Antal och namn på länder där organisationen är verksam		ÅR Framsida och baksida omslag insida
2.6	Ägarstruktur och bolagsform	ÅR 8–9
2.7	Marknader som organisationen är verksam på		ÅR Framsida och baksida omslag insida, 4–5
2.8	Den redovisande organisationens storlek	ÅR 2, 79–80
2.9	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur eller ägande	Inga väsentliga förändringar
2.10	Utmärkelser och priser under året	ÅR 1
	Redovisningsparametrar
3.1	Redovisningsperiod	Kalenderår
3.2	Publiceringsdatum för närmast föregående rapport		Årsredovisning med integrerad hållbarhets redovisning 2012, publicerades i mars 2013.
3.3	Redovisningscykel	Årlig
3.4	Kontaktställe för frågor avseende redovisningen eller dess innehåll	GRI Rep. 8	ÅR Framsida och baksida omslag insida,
3.5	Process för att defi niera redovisningens innehåll	GRI Rep. 9
3.6	Redovisningens avgränsningar	GRI Rep. 8–9
3.7	Specifi ka begränsningar av redovisningens omfattning eller avgränsningar	GRI Rep. 9
3.8	Redovisningsprinciper för enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer	GRI Rep. 9
3.9	Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag	GRI Rep. 8
3.10	Förklaring av effekten av korrigeringar av information som lämnats i tidigare redovisningar	Ej tillämpningsbar
3.11	Väsentliga förändringar i redovisningens omfattning, avgränsning eller mätmetoder jämfört med tidigare redovisningar	ÅR 97
3.12	Tabell som visar var i redovisningen standardupplysningarna fi nns	GRI Rep. 6–8
3.13	Policy och aktuell praxis avseende extern granskning av redovisningen		ÅR Framsida omslag insida, 65
	Styrning, åtaganden och engagemang
4.1	Styrningsstruktur	ÅR 102–106, GRI Rep. 9
4.2	Beskrivning av huruvida styrelsens ordförande även ingår i företagsledningen	ÅR 104
4.3	Antal styrelseledamöter som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen	ÅR 104
4.4	Aktieägares och anställdas möjligheter att lämna förslag etc. till styrelsen	ÅR 102, 109, GRI Rep. 23
4.5	Koppling mellan ersättningar och organisationens resultat	ÅR 35
4.6	Processer inom styrelsen för undvikande av intressekonfl ikter	ÅR 102–106
4.7	Processer för att fastställa styrelsens sammansättning och ledamöternas kvalifi kationer och expertis	ÅR 103–104
4.8	Internt framtagna beskrivningar av mission, värderingar, uppförandekod och andra principer		ÅR 18–19, 63, GRI Rep. 4–5, 9
4.9	Styrelsens rutiner för att kontrollera hur organisationen identifi erar och hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor	ÅR 104–105
4.10	Processer för utvärdering av styrelsearbetet	ÅR 105
4.11–13	Externa åtaganden	ÅR 7, 63, GRI Rep. 4–5, 9
4.14	Dialog med intressentgrupper	ÅR 4, 63, GRI Rep. 9
4.15	Grund för identifi ering och urval av intressentgrupper	GRI Rep. 9
4.16	Metoder för dialog med intressentgrupper		ÅR 56, 63, GRI Rep. 9, 28–30, 32
4.17	Viktiga frågor som lyfts vid dialog med intressentgrupper	ÅR 64, GRI Rep. 9

Indikator			Referens
Miljöindikatorer (EN)		Styrning, mål och resultat	ÅR 49, 59, 64, GRI Rep. 4–5, 9–10
EN1		Materialanvändning i vikt eller volym	GRI Rep. 11
EN2		Återvunnet material i procent av materialanvändning	ÅR 62, GRI Rep. 11
EN3–5		Energianvändning och energieffektivitet	ÅR 61, GRI Rep. 12
EN7		Initiativ för att minska indirekt energianvändning	ÅR 61, GRI Rep. 13
EN8, 10		Vattenanvändning	ÅR 116, GRI Rep. 13
EN11–14		Biologisk mångfald	GRI Rep. 13–14
MM1		Mängden påverkad eller återställd mark	ÅR 61–62, GRI Rep. 13–14
MM2		Antal och procentuell andel av det totala antalet produktionsplatser där ett behov av	GRI Rep. 13–14
		förvaltningsplaner för biologisk mångfald har identifi erats samt antal och procentuell andel av dessa där sådana planer införts
EN16–18		Utsläpp av växthusgaser	ÅR 59–61, 116, GRI Rep. 15
EN20		Andra betydande utsläpp till luft	ÅR 61, 116, GRI Rep. 16
EN21		Utsläpp till vatten	ÅR 60, GRI Rep. 17
EN22		Avfallstyper och hanteringsmetoder	ÅR 62, GRI Rep. 17–18
MM3		Totala mängder avtäckningsmassor, sten, gruvavfall och slam och därmed förenade risker	GRI Rep. 17–18
EN23		Spill av betydande omfattning	ÅR 59, GRI Rep. 18
EN28		Betydande böter	GRI Rep. 18
EN29		Väsentlig miljöpåverkan från transporter och resor	ÅR 61, GRI Rep. 19
Sociala indikatorer		Styrning, mål och resultat	ÅR 49–50, 56–58, 63, 116, GRI Rep. 4–5, 9, 20
Medarbetare
LA1		Total personalstyrka	ÅR 116, GRI Rep. 21
LA2		Personalomsättning	GRI Rep. 21
LA3		Förmåner till heltidsanställd personal	GRI Rep. 22
LA4		Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	GRI Rep. 23
LA5		Varseltid vid förändringar i verksamheten	GRI Rep. 23
LA6		Andel av personalstyrkan som är representerad i kommittéer för hälsa och säkerhet	GRI Rep. 24
MM4		Antal strejker och lockouter längre än en vecka, per land	GRI Rep. 23
LA7		Omfattningen av skador och arbetsrelaterade sjukdomar	ÅR 56–57, 116, GRI Rep. 24
LA8		Utbildning, rådgivning, förebyggande åtgärder och risk hanteringsprogram för att stödja anställda, deras familjer eller samhällsmedlemmar beträffande allvarliga sjukdomar	GRI Rep. 25
LA9		Frågor om hälsa och säkerhet som omfattas av formella överenskommelser med fackföreningar	GRI Rep. 25
LA10		Utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande	ÅR 57, GRI Rep. 25
LA12		Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin prestation och karriärutveckling	GRI Rep. 26
LA13		Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer	ÅR 108–110, 116, GRI Rep. 26
LA14		Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per personalkategori	GRI Rep. 27
	Mänskliga rättigh.(HR)
HR1		Investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter eller som har granskats	ÅR 63, GRI Rep. 28
HR2		Leverantörer som har granskats avseende mänskliga rättigheter och vidtagna åtgärder	ÅR 63, GRI Rep. 28
HR3		Anställda som utbildats i mänskliga rättigheter	GRI Rep. 28
HR4		Fall av diskriminering samt vidtagna årgärder	GRI Rep. 28
HR5		Verksamheter där man uppmärksammat att föreningsfriheten och rätten till kollektiv avtal kan vara hotade och åtgärder som vidtagits för att stödja dessa rättigheter	GRI Rep. 28
HR 6-7		Barnarbete, tvångsarbete och obligatoriskt arbete	GRI Rep. 29
MM5		Antal verksamheter som bedrivs i eller i närheten av ursprungsbefolkningars territorier samt antal och procentuell andel av verksamheter eller produktionsplatser där formella avtal fi nns med ursprungsbefolkningar	GRI Rep. 29
Samhälle (SO)
SO1		Påverkan på det omgivande samhället	ÅR 4, GRI Rep. 30
MM6		Antal och beskrivning av betydande tvister rörande markanvändning och lokalsamhäl lens och ursprungsbefolkningars sedvanerätt	GRI Rep. 30
MM7		Omfattning av användningen av klagomålsmekanismer för att lösa tvister rörande markanvändning och lokalsamhällens och ursprungsbefolkningars sedvanerätt samt resultat härav	GRI Rep. 30
MM8		Antal produktionsplatser där hantverksmässig och småskalig gruvdrift bedrivs på eller	GRI Rep. 30
MM9		i närheten av platsen samt risker förknippade därmed och vidtagna åtgärder Platser där boende omlokaliserats, antal omlokaliserade hushåll på respektive plats samt hur omlokaliseringen påverkat deras levnadsomständigheter	GRI Rep. 30
MM10		Antal och procentuell andel av verksamheter för vilka det fi nns nedläggningsplaner	GRI Rep. 30
SO3		Andel anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner för att motverka korruption	GRI Rep. 31
SO4		Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter	GRI Rep. 31
SO5		Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying	GRI Rep. 31
SO7–8		Konkurrenshämmande aktiviteter och efterlevnad av konkurrenslagstiftning	GRI Rep. 31

Indikator			Referens
	Produktansvar (PR)
MM11		Program och framsteg kopplade till hållbar resursanvändning	ÅR 61–62, GRI Rep. 32
PR1		Kundernas hälsa och säkerhet	GRI Rep. 32
PR3		Märkning av produkter och tjänster	GRI Rep. 32
PR5		Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar	GRI Rep. 32
Ekonomiska indikatorer (EC)		Styrning, mål och resultat	GRI Rep. 33–34
EC1		Skapat och levererat ekonomiskt värde	GRI Rep. 34
EC2		Finansiell påverkan samt risker och möjligheter hänförliga till klimatförändringen	ÅR 49, 60–62, GRI Rep. 34
EC3		Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden	ÅR 81, 89–90, GRI Rep. 34
EC4		Väsentligt fi nansiellt stöd från det allmänna	GRI Rep. 34
EC5		Ingångslöner och minimilöner	GRI Rep. 34
EC8		Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur samt tjänster som huvud sakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning	GRI Rep. 34
EC9		Förståelse och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning	ÅR 4, GRI Rep. 34

= Fullständigt rapporterad = Delvis rapporterad GRI Rep. = GRI Report 2013 ÅR = Årsredovisningen 2013

Defi nitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna. Mäts efter skatt.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna. Mäts före skatt.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal ute stående aktier.

Fritt kassafl öde Kassafl öde från den löpande verksamheten inklusive kassafl öde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medel antalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassafl öde per aktie Periodens kassafl öde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld exklusive särskild löneskatt) minus fi nansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive fi nansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive

omvärdering av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, fi nansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för ränte bärande placeringar, skatte fordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Defi nition Cash cost

Boliden använder sig av Wood Mackenzies cash cost-mått C1 Normal costing och C1 Pro rata costing för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva har, desto bättre är kostnadspositionen.

Normal costing

Vid beräkning av normal costing fördelas kostnaderna helt till en huvudmetall och minskas med nettointäkterna1) för övriga metaller, så kallade bimetaller.

• + Kostnader för gruvdrift, anrikning, och administration 2)
• + Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
• + Smält- och raffi neringslöner (TC/RC)
• – Avdrag för nettointäkter från bimetaller
• = Cash cost C1 Normal costing

Pro rata costing

I beräkning av pro rata cash cost fördelas kostnaderna ut på respektive metall baserat på metallens andel av totala nettointäkter.

Composite costing

I composite costing inkluderas gruvor antingen enligt normal costing eller pro rata costing utifrån kriterier baserade på metallernas nettointäkter. Om en metall står för 65 procent eller mer av totala nettointäkter beräknas cash cost enligt normal costing och om en metall står för lägre än 65 procent av den totala nettointäkten beräknas cash cost enligt pro rata.

• 1) Beräkning av nettointäkter för gruvors metaller Nettointäkten är den betalbara intäkten från metalllen med avdrag för fraktkostnad och smält- och raffi neringslöner.
• + Intäkt för betalbar metall
• – Fraktkostnad för metallen
• – Smält- och raffi neringslön för metallen
• = Nettointäkten för metallen
• 2) Administrationskostnader som kan härledas till gruvan.

Defi nition Cash margin

För att mäta smältverkens kostnadsposition i förhållande till andra smältverk använder sig Boliden av Wood Mackenzies sammanställningar för cash margin. Cash margin är skillnaden mellan intäkter och cash cost och uttrycks i USc/lb metall. Intäkterna utgörs av smältoch raffi neringslöner, fria metaller och intäkter från biprodukter.

För zinksmältverk ingår försäljning av överskottsenergi i intäkterna. För kopparsmältverk är intäkten från försäljning av svavelsyra och överskottsenergi en kreditering i beräkning av cash cost.

Beräkningarna för kopparsmältverk uttrycks i producerad enhet metall från koncentrat och för zinksmältverk i producerad enhet färdig metall. Intäkter inkluderas normalt om de anses härröra från huvudprocessen i framställning av metall och produkten är säljbar.

Branschspecifi ka begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Avverkning Smältverkens råmaterialkonsumtion, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metall innehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassafl ödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se sidan 17 och sidan 123.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidare förädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Fältprospektering Prospektering i nya områden. Förknippad med högre kostnader jämfört med gruvnära prospektering.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).

Gruvnära prospektering Prospektering i anslutning till befi ntliga gruvor. Nya fynd nära befi ntliga gruvor innebär kortare tid från fynd till gruvproduktion eftersom infrastruktur redan fi nns på plats.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

Gulddoré En oren guld-/silverlegering gjuten som tacka i anrikningsverk.Processas vidare till rent guld och silver i smältverk.

ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller fl era metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av koppar plåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller fl era kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där icke-järnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som fi nns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar generellt vara cirka 50 procent och koppar innehållet cirka 30 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger generellt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergs inblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Mineralreserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält- och raffi neringslöner för koppar saknar sedan fl era år tillbaka prisdelningsklausuler.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material var ifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält- och raffi neringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffi neringsfas medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, be arbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker med hjälp av tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifi kationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av fi nansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

Förkortningar

• Lb = pound = 0,4536 kg Troy ounce = 31,104 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent SEK = svenska kronor NOK = norska kronor EUR = euro Ag = silver Au = guld Cu = koppar Pb = bly
• Zn = zink

Årsstämma 2014

Bolidens årsstämma hålls tisdagen den 6 maj 2014 i Boliden.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 29 april 2014 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast tisdagen den 29 april 2014.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast tisdagen den 29 april 2014 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information fi nns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

Ekonomisk information

6 maj Delårsrapport januari–mars 2014

18 juli Delårsrapport januari–juni 2014

22 oktober Delårsrapport januari–september 2014

11 februari 2015 Bokslutskommuniké januari–december 2014

Frågor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller e-post: investorrelations@boliden.com

Adresser

Koncernen

Boliden Group Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 31 55 45 Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

Boliden Gruvor

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 34

Bolidenområdet

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 25

Boliden Aitik

Box 85 982 21 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00 Fax +46 970 72 90 01

Boliden Garpenberg

776 98 Garpenberg Besöksadress: Kapplavägen 5 Tel. +46 225 360 00 Fax +46 225 360 01

Boliden Tara

Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

Boliden Smältverk

Staff Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 610 15 51

Boliden Kokkola

Box 26 FI-67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111

Boliden Odda

Eitrheimsneset 1 NO-5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Boliden Harjavalta Teollisuuskatu 1

FI-29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Boliden Rönnskär 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00 Fax +46 910 77 32 15

Boliden Bergsöe

Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00 Fax +46 418 572 05

Boliden Sales Offi ce UK

No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 5QL UK Tel. +44 1926 833 010 Fax +44 1926 450 084

Boliden Sales Offi ce Germany

Stresemannallee 4c D-414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55 Fax +49 2131 750 46 54

www.boliden.com