ÅRSREDOVISNING 2012

Årsredovisningen 2012 är Bolidens första integrerade rapport där information om företagets fi nansiella utveckling beskrivs tillsammans med arbetet med hållbarhetsfrågorna och utfallet därav. Hållbarhet är en självklar och integrerad del i Bolidens verksamhet. Styrning och hanteringen av relevanta hållbarhets frågor påverkar i högsta grad lönsamhet, risk och därmed möjlighet till värde skapande.

För en fullständig bild av Bolidens hållbarhetsarbete, besök Bolidens webbplats, www.boliden.com/hållbarhet. Där fi nns ett kompletterande GRI-supplement samt ytterligare information om Bolidens hållbarhetsarbete. Boliden redovisar enligt GRI 3.0 och anser sig uppfylla nivå B.

För mer information om mätmetoder, defi nitioner eller andra riktlinjer, kontakta Bolidens informationsavdelning på telefon +46 8-610 16 30.

www.boliden.com

ÅR GRI

Boliden 2012

Innehåll

Introduktion	Året som gått	2	Styrning och	Bolagsstyrningsrapport	64
	Boliden i korthet	4	organisation	Hållbarhetsstyrning	68
	VD-ord	6		Styrelse	70
	Investment story	8		Koncernledning	72
Strategi	Strategi, mål och utfall	12	Finansiella	Koncernen	76
			rapporter	Förändringar i eget kapital	80
Verksamhet	Marknad	18		Kassafl ödesanalyser	81
	Resultatöversikt	26		Moderbolaget	82
	Koncernens resultat	27		Redovisningsprinciper	83
	Risker	30		Noter	89
	Aktien	32
	Värdekedjans resultatenheter	34		Förslag till vinstdisposition	112
	Affärsområde Gruvor	36		Revisionsberättelse	113
	Prospektering	40		Mineralreserver och
	Affärsområde Smältverk	44		mineraltillgångar	114
	Återvinning	48		Femårsöversikt inklusive miljö
	Hållbar utveckling	52		och sociala nyckeltal	119
	Medarbetare	53		GRI-index	124
	Bolidens miljöarbete	56		Defi nitioner	127
	Affärspartners	61		Årsstämma 2013	129
				Adresser	129

Boliden årsredovisning publiceras på svenska och engelska. Den svenska årsredovisningen är bindande version. Årsredovisningen utgörs av Förvaltningsberättelse samt fi nansiella rapporter. Förvaltningsberättelsen omfattar sid 27–33 samt 112. De fi nansiella rapporterna omfattar sidorna 76–111.

2012 i korthet

Under året har guld- och tellurgruvan Kankberg tagits i drift och kopparfyndigheten i Laver har klassats som en mineraltillgång. Boliden har också blivit världsledande i återvinning av elektronik och utökat nollvisionen för olyckor i arbetet till att också omfatta olyckor i yttre miljö.

JAN

Boliden blir världsledande inom elektronikåtervinning – I januari började de nya återvinningsanläggningarna i Rönnskär

smälta elektronikskrot och den 1 juni invigdes de av Sveriges miljöminister Lena Ek. Genom investeringarna på 1,3 miljarder SEK, som ökar kapaciteten för återvinning av elektronikskrot till 120 000 ton, blir Boliden världs ledande.

Dessutom bidrar investeringen till ett mer hållbart samhälle genom att en ökad mängd miljöfarligt elektronikskrot kan återvinnas.

Guld- och tellurgruvan i Kankberg börjar producera – Gruvan i Kankberg har under 2012 tagits i drift och under året har 251 kg guld producerats.

Guldhalten i gruvan är i snitt 3,8 g/ton och tellurhalten är 177 g/ton. Investeringen som, förutom underjordsgruvan, också omfattar kompletteringar av befi ntligt guldlakverk samt nybyggnation av lakverk för utvinning av tellur, uppgår till 475 MSEK.

FEB

Silverutvinning vid Kokkola

– I februari beslutades om att bygga en anlägg ning vid smältverket Kokkola för utvinning av silver ur zinkkoncentrat. Investeringen uppgår till 240 MSEK och produktionen kommer att starta under tredje kvartalet 2014. Den årliga volymen utvunnet silver beräknas uppgå till cirka 25 ton.

MAR

Nollvision för olyckor – Arbetet för att skapa en säker arbetsmiljö pågår varje dag på varje enhet. Boliden har en nollvision för olyckor i arbetet och olyckor i yttre miljö. Ett synligt ledarskap är mycket viktigt i arbetet att driva utvecklingen i rätt riktning.

I mars hölls en tvådagarskonferens för alla EHS-ansvariga (Environmental, Health and Safety) samt chefer i Boliden. Konferensen betonade vikten av miljö, hälsa och säkerhet och temat var

"Excellency beyond zero".

MAR

Kopparfyndigheten i Laver klassad som

mineraltillgång – Laver, som ligger i Norrbotten mellan Aitik och Bolidenområdet, är en kopparfyndighet som upptäcktes 2009.

Sedan dess har Boliden borrat 75 borrhål och mer än 30 000 borrmeter i området. Resultaten av prospekteringsarbetet är att Laver nu kan klassifi ceras som en antagen mineral tillgång.

MAJ

NOV

Boliden tecknar kreditavtal om 400 MEUR – Boliden har tillsammans med 14 banker tecknat ett syndikerat kreditavtal om 400 MEUR. Avtalet har en löptid på 5 år och ersätter ett existerande kreditavtal om 410 MEUR som för faller under 2012/13. Avtalet är planerat som en back-up facilitet och säkerställer Bolidens tillgång till kapital och krediter. Bolidens totala låneramar är efter tecknandet av det nya avtalet 15 miljarder SEK.

75borrhål i Laver som nu klassas som en mineraltillgång

128ton silver producerades i Harjavalta

Expansion av Garpenberg – Bolidens största pågående projekt – utbyggnaden av zinkoch silvergruvan i Garpenberg – fortsätter i högt tempo. Underjords arbeten och byggnation av det nya anrikningsverket går enligt plan och produktionsstart planeras till första halvåret 2014.

Boliden belönas av Unionen – Boliden har under 2012 fått utmärkelsen Guldnappen av fackföre ningen Unionen. Utmärkelsen belönar företag som skapar föräldravänliga arbetsplatser. För Boliden är medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbete och fritid en konkurrensfördel i framtida kompetens försörjning.

34,3 mton DEC Ökade mineralreserver

anrikat tonnage har under året producerats i Aitik

SEP

DEC

Boliden ansluter sig till FN:s Global

Compact – Global Compact är ett FN-initiativ som riktar sig till närings livet och bildades för att skapa internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Genom att ha anslutit sig har Boliden åtagit sig att respektera och främja principerna i FN:s Global Compact. Det är ett åtagande som avser både den egna verksamheten och Bolidens relationer till koncernens intressenter.

Totalt har över 8 700 företag i 130 länder anslutit sig till FN:s Global Compact.

Aitikgruvan på väg att nå produktions-

mål – År 2010 invigdes det nya anrikningsverket i Aitik. Planen för den expanderade koppargruvan är att produktionen ska öka till 36 miljoner ton malm år 2014. Under 2012 nåddes nivån 34,3 miljoner ton.

och mineraltillgångar –

Mineral tillgångarna ökade i alla gruvområden. Nya tillskott till Bolidens mineraltillgångar är fyndigheterna i Laver och Rockliden.

Metaller för det moderna samhället

Metaller fi nns och behövs överallt. Boliden utvinner mineraler och producerar metaller med hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. Arbetet i hela värdekedjan – från prospektering till kundleverans – präglas av omsorg om människa, miljö och samhälle.

Fyra gruvområden, fem smältverk och 88 års erfarenhet

Boliden har bedrivit prospektering, gruvdrift och metallproduktion sedan 1920 talet och har genom åren byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältoch återvinningsverksamhet.

Bolidens metaller bryts ur gruvorna i Aitik, Bolidenområdet, Garpenberg och Tara och förädlas i smältverken i Rönnskär, Harjavalta, Kokkola och Odda. Rönnskär är världsledande på återvinning av elektronikskrot och smältverket Bergsöe tillhör de största i Europa på återvinning av bly.

Prospektering

Prospekteringen syftar till att hitta nya fyndigheter som kan tillföra mineralreserver och -tillgångar i sådan omfattning att Bolidens långsiktiga gruvdrift säkerställs.

Boliden prospekterar både i anslutning till befi ntliga gruvområden (s.k. gruvnära prospektering) för att öka livslängd och i nya områden (s.k. fältprospektering) för att hitta helt nya fyndigheter.

Innan beslut om gruvdrift gör gruvornas teknikavdelning omfattande tekniska och ekonomiska analyser samt beräkningar av fyndigheten.

Inriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller.

Gruvbrytning

I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver.

Boliden bryter malm både i underjordsgruvor och i dagbrott. Malmen krossas och transporteras till anrikningsverk där den anrikas till koncentrat. Koncentraten säljs sedan till smältverk för vidareförädling till färdiga metaller.

Större delen av zinkkoncentraten och i stort sett alla kopparkoncentrat vidareförädlas till metaller i Bolidens smältverk.

Smältverk

Smältverken framställer både rena metaller, kundanpassade legeringar och en rad biprodukter. Råvaran är metallkoncentrat från gruvor samt sekundärmaterial som metall- och elektronikskrot, metallaskor och återvunna bilbatterier.

Materialet köps in från koncernens gruvor och externa gruvor, samt från leverantörer av metall- och elektronikskrot.

Försäljning

Merparten av Bolidens metaller säljs till industriella kunder i norra Europa. En mindre del av metallförsäljningen går till tradingbolag som sedan säljer metallerna vidare – ofta till andra världsdelar.

Bolidens zinkkunder är främst stålverk som använder zink för galvanisering, vilket rostskyddar stålet. Cirka två tredjedelar av all zink går till infrastruktur och till byggindustrin. Fordonsindustrin är också en stor zinkanvändare.

Bolidens kopparkunder utgörs främst av tillverkare av valstråd och kopparstänger.

En stor andel av den slutliga användningen går via tillverkare av kopparkomponenter till byggindustrin och tillverkare av el- och elektronikprodukter. Blykunderna är framförallt batteritillverkare som står för cirka 80 procent av all blyanvändning. Ädelmetallerna guld och silver går till smyckes- och elektronikindustrin samt till fi nansiella placerare.

Boliden på kartan

Gruvområden

Tara – zink och bly Garpenberg – zink, silver, bly, guld och koppar Bolidenområdet – zink, koppar, guld, silver och bly Aitik – koppar, guld och silver

Smältverk Kokkola – zink och svavelsyra Odda – zink och aluminium fl uorid Rönnskär – koppar, guld, silver, bly, zinkklinker och svavelsyra Harjavalta – koppar, guld, silver, svavelsyra och nickelsmältning Bergsöe – blylegeringar

Kontor Stockholm – huvudkontor samt Affärsområde Smältverk Boliden – Affärsområde Gruvor Neuss – försäljnings kontor Leamington Spa – försäljningskontor

Metallens väg från prospektering till slutanvändning

Projektleverans och löpande förbättringar

Under ett år präglat av global oro för den ekonomiska utvecklingen har efterfrågan på Bolidens metaller varit relativt stabil. Vi har fortsatt att arbeta fokuserat med effektiviseringar och expansionsprojekt och kan se tillbaka på ett år där vi, trots utmaningarna, levererat god lönsamhet.

Marknad

Under 2012 har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag i Europa samtidigt som tillväxten i Kina har minskat. Sammantaget ökade dock förbrukningen globalt av våra metaller och priserna var relativt stabila. Villkoren försämrades något för Bolidens gruvor men var relativt konstanta för smältverken jämfört med året innan.

Basmetallerna prissätts på London Metal Exchange (LME) där den globala efterfrågan möter det globala utbudet. Basmetallerna som handlas har mycket väldefi nierade kvaliteter. Metall från olika smältverk är nästan identiska och kunderna kan byta en leverantör mot en annan. Transportkostnader är låga relativt metallernas värde och lokala prisskillnader jämnas snabbt ut. Boliden kan därför dra nytta av den globala efterfrågan trots att närmarknaderna har haft svag efterfrågan.

Förutom befolkningstillväxt, urbanisering och investeringar i infrastruktur påverkas Boliden också av den ökade användningen av elektronik i världen. De ökande kraven på en ansvarsfull och hållbar återvinning gynnar Boliden som efter den senaste investeringen är en av världens största aktörer inom området.

Stabila processer

Boliden verkar i en global och cyklisk bransch där bara de bästa aktörerna kommer att överleva och nå framgångar. För Bolidens konkurrenskraft är det allra viktigaste att uppnå stabilitet i produktionsprocesserna som är basen för värdeskapande, liksom för hög säkerhet och goda miljöprestanda. Olycksfallfrekvensen 2012 var högre än föregående år och vi sätter in ytterligare åtgärder för att förebygga olyckor och förbättra säkerhetskulturen.

Inom ramen för koncernens organisations- och produktionsfi losofi New Boliden Way arbetar vi med att förbättra Bolidens processer inom alla områden. En stark kultur för att eff ektivisera, eliminera oplanerade stopp, maximera utbyten och spara kostnader kan bara skapas om alla medarbetare har en genuin vilja att bidra till utvecklingen. Arbetet med New Boliden Way är långsiktigt och vi börjar se resultat i många enheter. Två enheter som vi arbetat speciellt med under 2012 är smältverket Odda och gruvan Tara.

För drygt ett år sedan stod vi inför beslut att genomföra stora underhållsinvesteringar i Odda. Odda har hög kostnadsnivå och alternativa vägar för framtiden analyserades. Genom hårt arbete, starkt ledarskap och stort engagemang från alla medarbetare hade man dock lyckats väl i arbetet med förbättrad produktionsstabilitet, sänkta kostnader och hög säkerhet. Vi valde därför att genomföra investeringarna och sjösätta en plan för ökad långsiktig konkurrenskraft.

Tara är Europas största zinkgruva. Trots storskalig drift har Tara svag konkurrenskraft, framför allt beroende på höga energi- och personalkostnader. Produktionsplanen har cirka sex år återstående livslängd. Mot slutet sjunker den årliga produktionen när transport avstånden ökar och brytningsrummen blir mindre. En förutsättning för att kunna slutbryta gruvan är att uppnå stabilare produktion och lägre kostnader. Vi måste fi nna lösningar så att Tara blir en framgångsrik gruva och att det sam tidigt blir meningsfullt med fortsatt prospektering för att öka gruvans livslängd.

Investeringar

Under 2012 har vi arbetat med fl era stora investeringar. I juni invigdes den nya anläggningen för återvinning av elektronik vid Rönnskär. Produktionen startade som planerat under första kvartalet och nådde full produktionstakt under det andra. Projektet färdigställdes inom planerade tids- och investeringsramar och Boliden är i dag världens största aktör inom elektronikåtervinning. Projektet baseras på att världens gruvor får svårt att leverera efterfrågade kvantiteter gruvkoncentrat samtidigt som mängden kasserad elektronik i världen ökar. Boliden har utvecklat processerna för elektronikåtervinning under många år och vi bedömde att det var ett bra tillfälle att expandera verksamheten när kraven på ökad återvinning gradvis skärps på många håll i världen.

Under 2012 producerade koppargruvan Aitik 34,3 miljoner ton malm och expansionen ligger i linje med planen att nå full kapacitet dvs 36 miljoner ton per år 2014. Projektet består främst av ett system för att krossa och transportera malm och ett nytt anrikningsverk. Anrikningsverket är vi mycket nöjda med. Det har högst produktivitet av alla världens anrikningsverk och inkörningen var relativt problemfri. Igångkörningen av krossar och transportband var där emot problematisk. Under 2012 har tillgängligheten varit bättre och vi följer produktionsplanerna. Med årets ökningar av mineralreserver och -tillgångar fi nns förutsättningar för ytterligare expansion av Aitik och vi har startat inledande

studier för ökning av kapaciteten till 45 miljoner ton malm per år.

Kankberg, som är Bolidens första guldgruva på många år, startade före tidplan 2012, men vi har haft en del förseningar i ett delprojekt i anrikningsverket. Vid fortsatt prospektering i Kankberg har vi under året funnit nya partier med höga halter och mineralreserverna har ökat.

Expansionen av zink- och silvergruvan i Garpenberg är Bolidens näst största investering hittills. Ett nytt anrikningsverk, nya schakt och underjordsanläggningar kommer att öka kapaciteten från 1,4 till 2,5 miljoner ton malm per år. Under året har arbetet med att driva malm- och personalschakt och bygga infrastruktur varit intensivt. Produktionsstarten är planerad till det första halvåret 2014.

För vår konkurrenskraft är det allra viktigaste att uppnå stabilitet i våra processer. Det är basen för värdeskapande, hög säkerhet och god miljö prestanda."

I syfte att kunna utvinna det silver som normalt fi nns i zinkkoncentrat beslutades i början av 2012 att investera i en ny anläggning vid zinksmältverket Kokkola. Med ökade silverpriser och ökade halter av silver i koncentraten från bland annat Garpenberg, är det ett intressant projekt som stärker Kokkolas konkurrenskraft. Anläggningen startar under andra halvåret 2014.

Vi har fortsatt prospekteringsverksamheten på hög nivå för att förbättra befi ntliga gruvor och fi nna potentialer för nya. Under 2012 ökade vi mineraltillgångarna och lyfte dessutom fram två nya fyndigheter, Laver och Rockliden. Laver är en stor och låghaltig mineralisering av liknande typ som Aitik där vi arbetar med idestudier för ett eventuellt projekt. Rockliden är en höghaltig mineralisering som dock kompliceras av föroreningar av arsenik och mangan.

Boliden i perspektiv

Under de senaste nio åren har Boliden genererat operativa kassafl öden på över 40 miljarder kronor varav 27 miljarder investerats och 12 miljarder återförts till aktieägarna. Det är mycket stora investeringsbelopp som fi nansierats med det egna kassafl ödet och vi har i dag gruvor med långa livslängder och hög konkurrenskraft samtidigt som smältverken i ökande grad arbetar med återvinning av metaller som redan bidragit till samhällsbyggande i sin första cykel.

Det råder fortsatt stor osäkerhet kring den globala ekonomin. Metallpriserna har stor fallhöjd i händelse av förnyade problem i världsekonomin men också avsevärd potential om konjunkturen förbättras. Under 2013 ligger Bolidens fokus på förbättringar i de löpande verksamheterna och på de pågående investeringarna. Vi fortsätter produktion i låghaltiga områden i Aitik och Garpenberg samtidigt som Maurliden Östra och guldmalmerna i Kristinebergsgruvan slutbryts. Bolidens smältverk kommer under året att genomföra fl era stora underhållsstopp. Det innebär att 2013, trots alla pågående investeringsprojekt, är något av en mellanperiod för Boliden. Utbyggnaden av Garpenberg och silverprojektet i Kokkola körs igång 2014 samtidigt som Aitik går mot bättre halter.

Som en naturlig fortsättning av vårt hållbarhetsarbete skriver vi en integrerad års- och hållbarhetsredovisning. Under 2012 har Boliden anslutit sig till FNs Global Compact, ett åtagande som ligger väl i linje med vår ambition att vara den första hållbara länken i metallernas värdekedja.

Stockholm februari 2013

Lennart Evrell VD och koncernchef

Fortsatta investeringar

Boliden har under fl era år investerat i ökad effektivitet och i expansion av fl era gruvområden. Samtidigt har en hög utdelningsnivå kunnat bibehållas.

Boliden är en integrerad tillverkare av viktiga basmetaller som zink, koppar och bly för industriella kunder i Europa. Produktion av ädelmetallerna guld och silver samt ett fl ertal biprodukter är en viktig del av verksamheten. Bolidens värdekedja går från prospektering och gruvdrift till metallproduktion i egna smältverk. Kostnadseff ektiva logistiklösningar används för att frakta produkterna till koncernens kunder.

Framgångsrik prospektering är en förutsättning för organisk tillväxt. Genom prospekteringsarbete, både nära befi ntliga gruvor och i nya områden, har Boliden kunnat förlänga livslängden för kända malmkroppar och hittat nya fyndigheter.

Att arbeta kontinuerligt med eff ektivisering är viktigt för ett konjunkturkänsligt företag som Boliden. Lika viktigt som höga vinster och kassafl öden i goda tider, är att vara konkurrenskraftig i lågkonjunktur. Det bygger förtroende bland medarbetare, långivare och aktieägare och ökar förutsättningarna för Boliden att attrahera såväl kapital som kompetens för fortsatt tillväxt. Högre metallpriser tillsammans med

Bolidens intressenter i den dagliga verksamheten

eff ektiviseringsarbetet har sedan 2004 lett till förbättrad lönsamhet. Det har gett förutsättningar för ökad prospektering och teknikutveckling vilket möjliggjort fl era expansionsprojekt under senare år. Samtidigt har Boliden minskat sin skuldsättningsgrad och behållit en hög utdelningsnivå.

Värdeskapandet bygger också på Bolidens förmåga att ta hänsyn till människa, miljö och samhälle genom hela värdekedjan. Boliden vill vara en positiv ekonomisk kraft. Bolidens verksamhet berör och påverkar många människor, ibland hela samhällen. På fl era orter är Boliden den största arbetsgivaren och därmed en viktig förutsättning för grundläggande samhällservice och och utbud i närområdet.

Den indirekta påverkan är svår att beräkna, men en generell uppskattning är att det för varje medarbetare på Boliden i genomsnitt skapas ytterligare tre till fem lokala arbetstillfällen.

Bolidens ambitionen är att fortsätta vara en positiv kraft i det lokala samhället. Expansionerna i Aitik och Garpenberg är koncernens största investeringar. De har mer än fördubblat gruvornas livslängd och har gett samhällen som Gällivare och Hedemora förutsättningar för långsiktig samhällsplanering.

Det är inte enbart de lokala verksamhetsorterna som berörs av koncernens verksamhet. Medarbetare, aktieägare, kunder och leverantörer är alla beroende av ett lönsamt Boliden. Genom att bli ännu bättre på det vi gör kan Boliden fortsätta att bidra till en positiv ekonomisk och social samhällsutveckling.

Operativt kassafl öde om 41 miljarder 2004– 2012 har använts till:

27 400 MSEK Investeringsverksamheten

12 000 MSEK Överföringar till aktieägare*

1 600 MSEK Skuldminskning, valutor och övrigt

*Inkluderar ej föreslagen utdelning för 2012.

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Volatila metallpriser och valutakurser påverkar Bolidens försäljning och resultat som har varierat kraftigt sedan 2004 då Boliden ombildades till sin nuvarande struktur. Försäljningen har ökat med stigande priser och högre volymer.

Avkastning på eget och sysselsatt kapital

Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital

Avkastningen var 2012 13 procent på sysselsatt kapital och 15 procent på eget kapital.

Investeringsverksamheten

Bolidens investeringar sedan 2004 uppgår till över 27 miljarder SEK. I tillägg till de underliggande löpande årliga investeringarna ingår ett antal större expansionsprojekt som sammanlagt omfattar över 10 miljarder SEK.

Aktiens totalavkastning (TSR)

Bolidenaktiens totalavkastning har varit bättre än internationellt gruvindex under perioden.

Olycksfallsfrekvens

Olycksfall per en miljon arbetade timmar

Antalet olycksfall på egen personal med frånvaro (LTI) ökade under 2012 från 4,9 till 6,6 per miljon arbetstimmar. Inklusive entreprenörer är olycksfallsfrekvensen 9,1. Bolidens enheter hade i genomsnitt 8 olycksfallsfria månader under året.

Utsläpp av metaller till vatten

Utsläpp till vatten har minskat med 53 procent sedan 2007. Målet är att utsläppen ska minska med 25 procent från 2007 till och med 2013.

Strategi

Genom att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk samt att vara förstahandsvalet för kunder och affärspartners ska Boliden nå en ledande position bland medelstora basmetallföretag.

Aitik är världens mest effektiva och produktiva koppardagbrott, med gruvtruckar som kör nybruten malm till krossarna dygnet runt. Truckarna, av modellen Caterpillar 795F, är bland de största truckarna i världen och har en last kapacitet på 313 ton. Varje dag bryts här 100 000 ton malm, som anrikas till 740 ton metallkoncentrat, innehållande koppar, guld och silver. De låga metallhalterna till trots är Aitik ett av världens mest produktiva koppar dagbrott, tack vare avancerad och rationell brytning i stor skala.

Stabilitet och hållbarhet ger lönsamhet

Effektiva och stabila processer, fi nansiell styrka och respekt för människa och miljö utgör grunderna för Bolidens långsiktiga lönsamhet och tillväxt.

mission

Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. Metaller har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Boliden framställer bas- och ädelmetaller genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning. Genom hela vår värdekedja gör vi vårt yttersta för att möta samhällets krav på säkerhet, miljöhänsyn och god affärsetik.

Boliden ska vara ett metall företag i världsklass. Det betyder att vi ska tillhöra de främsta företagen i vår bransch när det gäller kundnöjdhet, effektivitet och ansvarstagande. Vi verkar på en råvarumarknad där handeln med metallkoncentrat och färdiga metaller är global och kund basen regional. I denna volatila bransch är operationell excellens kritiskt för att vara framgångsrik.

Boliden ska vara det naturliga förstahandsvalet

Boliden strävar efter att nå en ledande position bland medelstora basmetallföretag. Detta ska nås genom att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk samt att vara ett förstahandsval för kunder och affärspartners.

För Bolidens gruvverksamhet gäller framförallt att skapa tillväxt genom ökad prospektering och investeringar i organisk tillväxt samt förbättrad produktivitet. För smältverken ligger fokus på att öka lönsamheten genom minskade kostnader, förbättrad processtabilitet och en ökad förmåga att processa komplexa råmaterial.

Effektivisering av verksamheten – New Boliden Way 1 2

New Boliden Way (NBW) utgör koncernens övergripande riktlinjer för värderingar och områden för att driva kontinuerliga förbättringar. NBW beskriver hur Boliden ska utvecklas till ett metallföretag i världsklass, respekterat för sin förmåga att ge mervärden till kunder, aktieägare och andra intressenter. NBW integreras i vår löpande verksamhet för att uppnå hög standard och stark internationell konkurrenskraft i alla delar. Syftet med New Boliden Way är att implementera värdeskapande, attityder och ett agerande som leder till en kontinuerlig förbättringsanda i alla delar av verksamheten med djupt engagemang från alla medarbetare.

Organisk tillväxt Ökad stabilitet och pro-

duktivitet i befi ntliga anläggningar ökar tillväxten då högre volymer kan produceras utan ytterligare investeringar. Boliden har utöver effektivitetsarbetet under fl era år satsat betydande resurser i olika organiska tillväxtprojekt. Detta har skett dels genom fl era expansionsinvesteringar i befi ntliga gruvor och anläggningar, dels genom en ökad satsning på prospektering.

Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Boliden utvärderar löpande förvärvsprojekt, såväl gruvor i drift som gruvprojekt. Beslutade expansionsprojekt i befi ntlig verksamhet har under senare år uppvisat betydligt högre avkastningsnivåer än analyserade förvärvsobjekt.

Bolidens prioriterade hållbarhetsfrågor

För att nå mission, vision och övergripande mål måste Boliden driva ett relevant och effektivt hållbarhetsarbete. Bolidens arbete med prioriterade hållbarhetsfrågor och strävan efter en effektivisering av verksam heten är i många fall ömsesidigt beroende av varandra.

De prioriterade hållbarhetsfrågorna är:

Skapa en säker arbetsmiljö
Trygga den framtida kompetens försörjningen
Skapa mångfald och bättre balans mellan könen
Minimera utsläpp till luft och vatten
Begränsa påverkan på den fysiska miljön
Hantera avfall på ett ansvarsfullt sätt
Förbättra energieffektiviseringen
Öka anpassningen till klimatförändringar
Ständigt förbättra vår och vår branschs etiska standarder
Positiv ekonomisk påverkan på lokalsamhället

Även om metallindustrin har utvecklats, exempelvis genom teknik utveckling med färre tunga och manuella arbetsmoment, så är den fortfarande mansdominerad. Boliden vill bygga en organisation präglad av mångfald och målet är att andelen kvinnliga medarbetare ska vara minst 20 procent år 2018. Idag är andelen 16,9 procent. För att nå målet ska bland annat var tredje ersättningsrekrytering vara kvinna. Bilden: Kaisu Laakkonen processoperatör, Kokkola.

Bolidens övergripande mål är att genom tillväxt med utgångspunkt i koncernens gruvor och fokus på lönsamhet i hela verksamheten skapa värde för aktieägarna och samtidigt ta ansvar för människor och miljö. Uppföljningen sker bland annat genom Bolidens externt kommunicerade fi nansiella och sociala mål samt miljömål. I tillägg till dessa fi nns även ett antal interna mål.

Finansiella mål

Boliden agerar i en kapitalintensiv och cyklisk bransch, där ständiga produktivitetsförbättringar ska verka långsiktigt.

Avkastning

Investeringar som genomförs ska uppvisa hög avkastning och ligga i linje med Bolidens strategi och tillgängliga resurser. Projektens internränta ska vara högre än Bolidens vägda kapitalkostnad (WACC) med tillägg för riskpåslag. För närvarande är WACC före skatt cirka 12 procent nominellt. Kalkyler för stora och långsiktiga projekt görs normalt i reala termer. De baseras på prognoser på räntor, metallpriser, växelkurser, infl ation och andra relevanta antaganden baserad på intern analys och externa bedömningar.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuldsättningsgraden i en högkonjunktur ska vara högst 20 procent. Syftet är att vidmakthålla en rimlig fi nansiell handlingsberedskap i en lågkonjunktur.

Utdelning

Bolidens utdelningspolicy innebär att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel av nettoresultatet. För 2012 föreslår styrelsen en utdelning om 4 kr (4), motsvarande 33,4 procent (32,3) procent av nettoresultatet.

Under 2008–2012 uppgår utdelningsandelen till 33,1 procent av periodens sammanlagda nettoresultat.

Hållbarhetsmål

Hanteringen av Bolidens viktigaste hållbarhetsfrågor har en direkt inverkan på förmågan att skapa långsiktig lönsam tillväxt. De prioriterade hållbarhetsfrågorna är satta för att stödja den övergripande strategin och nuvarande målperiod gäller till och med 2013.

Sociala mål

Noll olycksfall med frånvaro (LTI) varje månad vid samtliga enheter
Sjukfrånvaro som inte överstiger 4,0 procent
Andelen kvinnliga medarbetare ska vara minst 20 procent 2018

Miljömål (Basår: 2007)

Utsläpp av metaller1) till vatten ska minska med 25 procent
Utsläpp av kväve till vatten ska minska med 20 procent
Utsläpp av metaller2) till luft ska minska med 25 procent
Utsläpp av svaveldioxid till luft ska minska med 10 procent
Utsläpp av koldioxid ska inte öka med mer än 3 procent (med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar)

1) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och kvicksilver.

2) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och arsenik.

Könsfördelning 2012

Antalet kvinnor i Boliden uppgick vid slutet av 2012 till 818 eller 16,9 procent. Det är en ökning med 0,8 procentenheter från 2011.

Utfall fi nansiella mål

Sysselsatt kapital och avkastning

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 13 (17) procent. Under perioden 2008– 2012 har avkastningen i genomsnitt legat på 14 procent per år.

Vid utgången av 2012 var nettoskuldsättningsgraden 25 (29) procent. Minskningen förklaras av minskat rörelsekapital och lägre betald skatt.

Utdelning och utdelningsandel

Föreslagen utdelning är 4 SEK per aktie, oförändrat från 2011 och motsvarande 33,4 procent av nettoresultatet. Målet är att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel av nettoresultatet.

Utfall hållbarhetsmål

Olycksfallsfrekvens

Sjukfrånvaro

Målet om en sjukfrånvaro lägre än 4,0 procent har uppnåtts. Trenden har varit positiv de senaste åren och sjukfrånvaron för 2012 stannade på 3,6* procent. Målet har klarats de två senaste åren för koncernen som helhet. Fortfarande fi nns det tre enheter som inte klarat målet och nu intensifi eras arbetet för att de ska nå önskad nivå.

Utsläpp av metaller till luft

Utsläpp av metaller till luft har minskat med 43 procent sedan 2007.

* Frånvarotimmar till följd av olycks fall i Tara är ej inkluderade, men kommer att inkluderas från och med 2013. Inklusive dessa timmar var sjukfrånvaron 2012 3,7 procent.

Utsläpp av koldioxid har ökat med 4 procent sedan 2007 enligt 2007/2008 års beräkningsmetod.

Verksamhet

Boliden bryter och anrikar malm i fyra gruvområden och producerar färdiga metaller och metallegeringar i fem smältverk. En stor del av gruvproduktionen går till koncernens smältverk. Boliden köper också råvaror, som koncentrat och återvunna material, från externa leverantörer. Smältverkens kunder, som fi nns i Europa, är exempelvis stålverk och andra producenter av galvaniserade produkter samt kopparbearbetande industri.

Verksamhet	Marknad	18
	Resultatöversikt	26
	Koncernens resultat	27
	Risker	30
	Aktien	32
	Värdekedjans resultatenheter	34
	Affärsområde Gruvor	36
	Prospektering	40
	Affärsområde Smältverk	44
	Återvinning	48
	Hållbar utveckling	52
	Medarbetare	53
	Bolidens miljöarbete	56
	Affärspartners	61

Innehåll

Medarbetarna vid zinksmältverket i Odda på Norges västkust producerade över 150 000 ton zink under 2012. Ett omfattande program pågår för att öka konkurrenskraften, bland annat genom en rad åtgärder för ökad produktivitet.

Tillväxtländerna driver efterfrågan

När allt fl er av världens invånare fl yttar till städerna, ökar behovet av metaller som behövs vid investeringar i bostäder, infrastruktur och för överföring av elektricitet och elkraft. Med fortsatt urbanisering och BNP-tillväxt i tillväxtländerna fortsätter sannolikt efterfrågan på metaller att öka. För att mätta efterfrågan behöver därför nya fyndigheter exploateras och återvinningen av metaller öka.

BNP-tillväxt och urbanisering driver efterfrågan

Efterfrågan på metaller drivs av befolkningstillväxt, BNP-tillväxt och urbanisering. Den snabba urbaniseringen i tillväxtländerna driver utbyggnaden av infrastruktur och därmed efterfrågan på viktiga basmetaller.

Efterfrågan på metaller växer som snabbast när BNP per capita växer från 5 000 USD till 15 000 USD. Av jordens befolkning bor cirka 33 procent i länder med BNP/capita inom detta spann. Cirka 44 procent ligger fortfarande under 5 000 USD.

Mogna ekonomier i väst, har relativt konstant förbrukning av metaller. På grund av ländernas storlek, står de dock fortfarande för en betydande del av metallförbrukningen i världen.

Metallmarknaderna – koncentrat och färdig metall

Metallmarknaden kan sägas bestå av två delmarknader:

Marknaden för koncentrat (råmaterial), med gruvor och smältverk som aktörer.
Marknaden för färdiga metaller, med smältverk och metallkonsumenter som aktörer.

Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och global efterfrågan på koncentrat från smältverken styr utvecklingen av smältlöner, som är den ersättning smältverken får för att vidareförädla råvara till färdiga metaller. Basmetaller som koppar, bly och zink handlas på metallbörsen London Metal Exchange (LME) där global efterfrågan och utbud styr prissättningen. Stark efterfrågan från

tillväxtländer, framförallt Kina, i kombination med svårigheter för världens gruvor att möta efterfrågan har lett till fortsatt förhållandevis höga metallpriser.

Det pris som kunden betalar utgörs av LME-priset plus en premie. Denna premie baseras på lokal tillgång och efterfrågan, transportkostnader, ersättning för produktanpassning (olika legeringar och dimensioner) samt betalningsvillkor och övrig kundservice.

Marknadsutveckling 2012

Global BNP bedöms ha ökat med 3,2 procent under 2012 vilket var lägre jämfört med föregående år då BNP steg med 3,9 procent. I mogna ekonomier bedöms tillväxten ha minskat från 1,6 procent 2011 till 1,3 procent och i utvecklingsländer från 6,3 procent till 5,2 procent.

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller, zink och koppar, drivs i huvudsak av utvecklingen inom fordons- och byggindustrin med tonvikt på infrastrukturprojekt. Kina är idag den största marknaden för basmetaller.

Bygginvesteringarna i Kina fortsatte att ligga på en hög nivå både vad gäller husbyggnation och infrastruktur, men varierade i övriga tillväxtländer. Investeringar i järnvägsnät i Kina ökade åter 2012 efter en längre period av nedgång. Bygginvesteringarna i Europa utvecklades svagt. I USA påbörjades en positiv utveckling inom husbyggande från en låg nivå men investeringarna i infrastruktur utvecklades svagt. Produktionen av lätta fordon ökade i Asien, Nordamerika och Japan, medan den var oförändrad i Sydamerika och sjönk i Europa. Tillväxten i den globala industriaktiviteten minskade jämfört med 2011 men stabiliserades mot slutet av året. Europas industriproduktion utvecklades negativt och i USA var tillväxten lägre än under 2011. I utvecklingsländer, inklusive Kina, var tillväxten också lägre än föregående år, men stärktes mot slutet av 2012.

Koncentratmarknadens utveckling

Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan på gruvkoncentrat styr utvecklingen av smältlöner, som är den ersättning smältverk får för att vidareförädla koncentrat till försäljningsbara metaller.

Smältlöner – zink

Smältverkens produktion minskade under året men samtidigt ökade gruvproduktionen globalt. Detta innebar att det var överskott på gruvkoncentrat och smältlönen på spotmarknaden steg under året från en låg nivå.

De årliga förhandlingarna för smältlöner 2012 resulterade i vägledande kontrakt med en prisnivå som var lägre jämfört med föregående år. Den prisdelningsklausul som fi nns mellan gruvor och smältverk resulterade i att den realiserade smältlönen var stabil, sett över året. Den realiserade smältlönen i vägledande kontrakt har sjunkit med drygt 12 procent jämfört med helåret 2011.

Smältlönen på spotmarknaden har även under 2012 varit lägre än realiserad smältlön i kontrakt.

Smält- och raffi neringslöner – koppar

Ökad gruvproduktion ledde till förbättrad tillgång på gruvkoncentrat under året. Detta fi ck till följd att smältlönerna på spotmarknaden stärktes från halvårsskiftet. Vid slutet av året var spotprisnivåerna nära de i vägledande årskontrakt. Det vägledande kontraktet som förhandlades fram för 2012 uppgick till 62,5 USD per ton koncentrat i smältlön och 6,25 cent per pund i raffi neringslön jämfört med 56 respektive 5,6 för 2011. I den vägledande nivån som förhandlades fram vid halvårsskiftet ökade

smält lönen till 63,5 USD och raffi neringslönen till 6,35 cent.

Metallpremier

Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar utöver metallpriset.

Zink

De europeiska kontraktspremierna för zink var nära oförändrade jämfört med 2011. På spotmarknaden i Europa var premierna stabila kring 130 USD under hela året.

Koppar

De europeiska kontraktspremierna för koppar sjönk jämfört med 2011. Premierna på europeiska spotmarknaden var lägre än kontraktspremierna, men steg i genomsnitt med cirka 15 procent jämfört med nivåerna under 2011.

USD/ton koncentrat

Smältlön – zink

04 05 06 07 11 08 09 10 12

Spot zink TC utfall Zink TC kontrakt, realiserad

Källa: CRU

Metallpriser

Även om genomsnittspriserna var lägre under 2012 har stark efterfrågan från tillväxtländer, framförallt Kina, i kombination med svårig heter för världens gruvor att möta efterfrågan, lett till fortsatt förhållandevis höga metallpriser.

Efterfrågeutveckling – koppar

Koppar Genomsnittspriset för koppar på LME sjönk med 10 procent 2012 jämfört med föregående år. I slutet av 2012 var priset 7,907 USD, vilket motsvarar en uppgång med 4 procent jämfört med slutet på 2011.

Den globala förbrukningen av koppar ökade med cirka 2 procent jämfört med 2011, till cirka 19,7 miljoner ton. I mogna ekonomier minskade förbrukningen med cirka 2 procent och ökade med 5 procent i utvecklingsländer. Ökningen i Kina var 6 procent. I mogna ekonomier ökade förbrukningen under första kvartalet för att sedan minska under resten av året.

Global produktion av koppar i smältverk och raffi naderier ökade med cirka 2 procent jämfört med 2011 och uppgick till cirka 19,9 miljoner ton. Produktionen ökade i alla regioner och speciellt i Kina där den steg med 11 procent. Kina producerade under 2012 cirka 5,7 miljoner ton eller knappt 29 procent av den globala produktionen.

Den globala gruvproduktionen av koppar i koncentrat ökade med cirka 2 procent jämfört med 2011. I Sydamerika ökade produktionen med cirka 6 procent då strejker hade mindre påverkan på produktionen jämfört med 2011. I Asien och Nordamerika ökade produktionen medan den var oförändrad i Europa och Australien.

De globala offi ciella lagernivåerna ökade under året med 8 procent till 0,6 miljoner ton. Lagernivån vid slutet av 2012 motsvarar 11 dagars global förbrukning av koppar.

Efterfrågeutveckling – zink

Zink Genomsnittspriset för zink på LME var 11 procent lägre 2012 jämfört med föregående år. Priset sjönk under årets första hälft men återhämtade sig under andra halvåret. I slutet av 2012 hade zinkpriset stigit med 12 procent jämfört med slutet av 2011 till 2,050 USD.

Den globala förbrukningen av zink uppgick till cirka 12,5 miljoner ton, vilket innebar en ökning med cirka 1 procent jämfört med 2011. I mogna ekonomier minskade förbrukningen med cirka 1 procent och i utvecklingsländer ökade den med cirka 2 procent. I Kina var ökningen cirka 3 procent.

Global produktion av metall i zinksmältverk uppgick till cirka 12,6 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med cirka 3 procent jämfört med 2011. I mogna ekonomier ökade produktionen medan den sjönk i utvecklingsländer. I Kina, som står för 38 procent av global produktion, sjönk smältverksproduktionen av zink med 6,5 procent.

Den globala gruvproduktionen av zink i koncentrat ökade med cirka 2 procent från 2011. I Sydamerika och Europa var produktionen oförändrad medan den steg kraftigt i Kina.

De globala offi ciella zinklagren vid LME och Shanghai Futures Exchange (SHFE) ökade under året med 29 procent till 1,5 miljon ton vid slutet av 2012, vilket motsvarar 45 dagars global förbrukning.

Guld Genomsnittspriset på guld steg med 6 procent under 2012. Vid årets slut var priset 1,664 USD per troy uns, vilket innebar en uppgång med 6 procent från slutet av 2011. Guldet har under lång tid varit en viktig tillgångsklass bland fi nansiella aktörer, ofta ansedd ha lägre risk vid svaghet i den globala konjunkturen. Det starka intresset för guld som placering har varit intakt under 2012, fortsatt drivet av en svagare utveckling i den globala ekonomin än normalt, en svag dollar, oro för läget i den fi nansiella sektorn i många länder och förhållandevis låga räntor.

Silver Silverpriset var i genomsnitt 12 procent lägre jämfört med 2011. Vid årets slut var priset 30 USD per troy uns och steg med 6 procent jämfört med vid slutet av 2011. Silverförbrukningen i tillverknings- och smyckesindustrin bedöms ha minskat med cirka 1 procent under 2012. Utbudet från gruvor och återvunnet silver bedöms ha varit lägre jämfört med 2011 men översteg fortsatt förbrukningen. Utbudsöverskottet bedöms ha balanserats av fi nansiella aktörer.

Valutakursutveckling

Källa: Thomson Reuters

Bly Det genomsnittliga blypriset sjönk med 14 procent på LME under 2012. Vid årets slut var priset 2,317 USD per ton, vilket motsvarar en uppgång med 15 procent. Lagernivån för bly på LME minskade under 2012.

En hög andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses via återvunnen metall och förändringar i gruvproduktion av bly har en mindre påverkan på marknadsbalansen jämfört med andra basmetaller.

Den globala efterfrågan på blymetall ökade med cirka 4 procent jämfört med 2011 till 10,6 miljoner ton. Produktion och leveranser av batterier till ersättningsmarknaden och för nya fordon har sammantaget ökat något. Den globala metallproduktionen i smältverk ökade med cirka 2 procent och smältverksproduktionen var i nivå med metallförbrukningen.

Utbudet av blymetall i koncentrat från gruvor följer till viss del gruvproduktion av zink då bly är en bimetall för många zinkgruvor. Den globala gruvproduktionen bedöms ha ökat med cirka 6 procent under året.

Svavelsyra Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen (främst från kopparsmältverk) som huvudsakligen används till konstgödsel-, massa- och gruvindustrierna samt i petrokemisk industri. På grund av att svavelsyra måste lagras i särskilda cisterner är det nödvändigt för smältverk att få avsättning för svavelsyra samt att balans råder mellan efterfrågan på metall och syra.

Efterfrågan på svavelsyra i norra Europa bedöms ha varit stabil under året i de för Boliden viktiga kundsegmenten och prisnivån för helåret 2012 var i nivå med föregående år. Marknadspriset i Europa sjönk enligt analysföretag till en genomsnittlig nivå på knappt 80 EUR per ton, en minskning med cirka 15 procent jämfört med 2011.

Så här fungerar metallmarknaden

Metallmarknaden kan sägas bestå av två delmarknader; marknaden för koncentrat (råmaterial) med gruvor och smältverk som aktörer och marknaden för färdiga metaller med smältverk och metallkonsumenter som aktörer.

Metallmarknadens intäktskomponenter

Från metall...

Marknaden för metallkoncentrat, gruvornas slutprodukt, är global. Gruvornas ersättning baseras på de basmetallpriser som dagligen sätts på London Metal Exchange (LME) och ädelmetallpriserna som fastställs av London Bullion Market Association (LBMA). Priserna styrs av global efterfrågan och tillgång på bas- och ädelmetaller. Den ökade efterfrågan på metaller från Kina och andra befolkningsrika länder har under de senaste åren lett till ökande basmetallpriser. Metallprisutvecklingen påverkas också av utbudet av metallkoncentrat från världens gruvor.

För att gruvorna ska vara villiga att investera i framtida produktion krävs priser som kompenserar för prospekteringsinsatser, risk i tillväxtinvesteringar och ökade produktionskostnader. När metallpriserna faller minskar gruvornas tillväxtsatsningar, vilket i sin tur minskar utbudet på medellång sikt.

Fler faktorer påverkar en gruvas intäkter. Koncentrat med ett högt betalbart metallinnehåll och endast mindre mängder orenheter ger högre intäkter. Ett högt innehåll av värdefulla biprodukter, som guld och silver, är också positivt för intäkter och konkurrenskraft. Påverkar gör

även smält- och raffi neringslönerna (TC/RC)*, det vill säga smältverkens ersättning för att raffi nera råvaran till färdiga metaller. Vid ett givet metallpris innebär lägre TC/RC att gruvans intäkter ökar, eftersom TC/RC utgörs av ett avdrag från metallpriset och därmed defi nierar smältverkens inköpspris.

* Raffi neringslöner (RC) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffi nering och RC är därför inte en del av zinksmältverkens intäkter.

Metallvärdets fördelning mellan gruvor och smältverk (ej skalenlig)

...till försäljning

Smältverken säljer den färdiga metallen till LME-pris plus en regional metallpremie. De får också ersättning i form av smält- och raffi neringslöner (TC/RC)* som betalas av gruvorna genom ett avdrag på priset för metallkoncentrat. Inom zink fi nns prisdelningsklausuler som gör att förändringar i metallernas marknadspriser delas mellan gruvor och smältverk. Nivåerna på TC/RC och prisdelningsklausuler styrs av den globala balansen mellan gruvproduktion och smältverkens efterfrågan på råmaterial.

Förutom TC/RC och prisdelningsvillkor påverkas smältverkens intäkter av volymen fria metaller i produktionen, det vill

säga den metallproduktion som sker utöver den betalbara metallen i rå varan. Precis som för prisdelningsvillkoren avgör de aktuella metallpriserna värdet av fria metaller. Metallpremierna förhandlas fram med varje kund och påverkas av den regionala balansen mellan efterfrågan och tillgång på metaller.

Smältverkens bruttoresultat exkl. biprodukter** (ej skalenlig)

** Smältverk, i synnerhet inom koppar, framställer även en rad biprodukter som svavelsyra, aluminium fl uorid, svaveldioxid och palladiumkoncentrat.

Defi nition av cash cost, normal costing C1*

Boliden använder Wood Mackenzie cash cost-mått C1 för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva visar, desto bättre är kostnadspositionen. Om Cash cost är mindre än noll innebär att värdet av biprodukter överstiger avdrag för smält- och raffi neringslöner, produktions- och administrationskostnader samt frakter.

C1 Cost utgörs av sådan oundviklig kostnad, net direct cash cost, som uppkommer i processen från gruvbrytning och fram till förädlad metall. Normal costing (sektion C5) är C1 Cost minus avdrag för nettointäkter från biprodukter. Avskrivningar inkluderar avskrivningar av anläggningstillgångar samt substansminskning av kapitaliserade utvecklingskostnader. C2 Cost utgörs av C1 Cost, plus avskrivningar. Indirekta kostnader utgörs av kostnaderna som redovisas ovan. Ränteförändringar utgörs av betalbara räntor, efter avdrag för räntefordringar på övertrasseringar, kortfristiga lån och långfristiga lån. C3 Cost utgörs av C2 Cost, plus räntor och indirekta kostnader.

Basmetallmarknadens intäktskomponenter

Intäktskomponenter
LME-priset, usd/ton	A
Koncentratens metallhalt, procent	B
Koncentratens betalbara metall innehåll, procent	C
Avgifter för eventuella orenheter i metall koncentraten, usd/ton metall koncentrat	D
Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har förmåga att vidare förädla, procent	E
Smältlön (TC), usd/ton metall koncentrat	F
Raffi neringslön (RC)*, usd/ton betalbart metallinnehåll	G
Effekter från eventuella priseskalatorer, usd/ton metall koncentrat	H
Intäkter från eventuella bimetaller och andra biprodukter i metallkoncentrat, usd/ton metall koncentrat	I
Intäkter från utvinning av eventuella bi metaller och andra biprodukter i smältkoncentrat, usd/ton metallkoncentrat	J
Metallpremier, usd/ton såld metall	K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk till kund, usd/ton metallkoncentrat	L

+ Kostnader för gruvproduktion, anrikning samt administration
+ Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
+ Smält- och raffi neringslöner (TC/RC)
– Avdrag för värde av biprodukter
= Cash cost 1 (C1)

* Normal Costing där de fullständiga kostnaderna belastar den analyserade metallen och där nettointäkterna från försäljning av biprodukter krediteras mot produktionskostnaden, cash operating cost, för att erhålla en nettoproduktionskostnad, net cash operating cost. Denna metod benämns ibland by-product credit costing. Vid normal costing belastas den aktuella metallen med 100 procent av kostnaderna vid varje processteg, förutsatt att det fi nns en betalbar produktion av metallen vid processteget i fråga.

Prissättningen av färdiga basmetaller är global och sker på London Metal Exchange (LME). Gruvornas intäkter baseras på LME- priser men påverkas även av fl era faktorer. Smältverkens intäkter utgörs av smält- och raffi neringslöner, som beror på efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat, samt ett antal andra komponenter.

Metallkoncentrat (per ton torrvikt) A B C – (D+F+G) +/– H + I


F + G +/– H + D
AB(E–C)
J
B E (K – L)

vidare förädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffi nering och raffi neringslöner är därmed inte en del av zinksmält verkens intäkter.

Basmetallmarknadens prisförhållanden

Basmetallpriserna styrs av global efterfrågan och utbud. Smält- och raffi neringslönerna (TC/RC) styrs av efterfrågan på metaller, kapaciteten i smältverk och utbudet av metallkoncentrat från gruvor.

TILLGÅNG PÅ METALLKONCENTRAT Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverksindustrin är på en hög nivå.

LÅGA METALLPRISER OCH HÖGA TC/RC

Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverksindustrin är på en hög nivå.

HÖGA METALLPRISER OCH LÅGA TC/RC Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjande i smältverksindustrin är på en nivå under den normala.

HÖGA METALLPRISER OCH HÖGA TC/RC

TILLGÅNG PÅ METALLER

LÅGA METALLPRISER OCH LÅGA TC/RC Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som

kapacitetsutnyttjandet i smältverksindustrin är på en nivå under den normala.

Så här tolkar du Bolidens resultat

Bolidens resultat redovisas i Affärsområde Gruvor och Affärsområde Smältverk. Avräkning mellan affärsområdena sker till marknadspris. Den här sidan beskriver kortfattat Bolidens redovisning och resultatutveckling på affärsområdes- och koncernnivå.

1 GRUVORS FÖRSÄLJNINGS-

INTÄKTER påverkas av metallpriser, valutakurser, TC/RC samt metallpris- och valutakurssäkringar.

2 RÖRELSERESULTATET påverkas, utöver metallpriser, valutakurser och prissäkringar, av metallhalter och produktionsvolymer, metallutbytet i anrikningsprocessen, nivån på TC/RC och rörelsekostnadernas utveckling.

3 SMÄLTVERKS FÖRSÄLJNINGS-INTÄKTER påverkas av metallpriser och metallpremier som betalas utöver LME-priser. Smältverkens försäljning av en rad biprodukter är också en viktig del. Här ligger också resultatet från metallpris- och valutakurssäkringar.

4 BRUTTORESULTATET består av metallpremier, smält löner samt intäkter från fria metaller och biprodukter och utgörs av skillnaden mellan vad smältverken betalar för råvaran och försäljningsintäkten.

5 RÖRELSERESULTATET utgörs av bruttoresultatet minus rörelsekostnaderna. De viktigaste kostnadskomponenterna för smältverken är energi, personal och externa tjänster, vilka till stor del påverkas av underhåll av anläggningarna. Rörelseresultatet redovisas inklusive och exklusive omvärdering av smältverkens processlager. Genom att exkludera effekten av lageromvärdering ges en bättre bild av den underliggande utvecklingen.

6 ÖVRIGT OCH ELIMINERINGAR

inkluderar koncern staber och gemensamma funktioner samt eliminering av vinster på koncernintern försäljning.

	Affärsområde Gruvor, MSEK	2012	2011
1	Försäljningsintäkter	9 509	10 279
2	Rörelseresultat	2 908	3 913	A
	Investeringar	3 186	2 338
	Sysselsatt kapital	16 267	14 272

	Affärsområde Smältverk, MSEK	2012	2011
3	Försäljningsintäkter	38 753	38 471	B
4	Bruttoresultat exkl. omvärdering av processlager	7 288	7 160	C
	Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	1 072	1 051	D
	Rörelseresultat	1 201	790
	Investeringar	993	1 627
	Sysselsatt kapital	15 569	16 213

Övrigt och Elimineringar, MSEK	2012	2011
Försäljningsintäkter	–8 261	–8 427
Rörelseresultat övrigt	–38	45
Varav internvinstelimineringar	111	119
Investeringar	6	33
Sysselsatt kapital	–415	–12

Koncernen, MSEK	2012	2011
Försäljningsintäkter	40 001	40 323
Rörelseresultat	4 071	4 748
Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	3 941	5 008
Investeringar	4 185	3 998 E
Sysselsatt kapital	31 421	30 473

A FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNA MINSKADE med 7 procent till följd av lägre genomsnittspriser för de fl esta av Bolidens metaller i SEK. RÖRELSE RESULTATET MINSKADE med 26 procent till följd av lägre priser och högre kostnader. Volym- och priseffekt var båda negativa. Valutaeffekterna var positiva.

B FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNA STEG marginellt till följd av högre volymer vilket motverkades av lägre priser.

C BRUTTORESULTATET för smältverken steg med 2 procent. Positiv utveckling för kopparsmältlöner, metall premier samt fria metaller.

D RÖRELSERESULTATET exklusive omvärdering av processlager steg marginellt. Högre volym motverkades av försämrade priser och villkor.

E INVESTERINGARNA LÅG KVAR på en hög nivå framförallt beroende på expansionsprojekten vid Garpenberg och Kankberg.

Koncernen

2012 har präglats av starkt fokus på expansionsprojekten i både gruvor och smältverk. Lägre priser gav minskat resultat.

Försäljningsintäkter

Bolidens försäljningsintäkter var i stort oförändrade jämfört med 2011. Högre volymer från smältverken kompenserade för lägre genomsnittspriser under året för samtliga metaller utom guld. Koncernens försäljning uppgick till 40 001 (40 323) MSEK.

Resultat

Rörelseresultatet uppgick till 4 071(4 748) MSEK. Omvärdering av smältverkens processlager påverkade resultatet positivt med 129 (–261) MSEK. Exklusive lageromvärdering var rörelseresultatet 3 941(5 008) MSEK.

Rörelseresultatet för Gruvor sjönk till 2 908 (3 913) MSEK och för Smältverk, exklusive omvärdering av processlager, var resultatet något högre än föregående år, 1 072 (1 051) MSEK.

I volymeff ekten ligger en negativ påverkan om 236 MSEK från Gruvor med lägre volym betalbara metaller från Garpenberg och Aitik. För Smältverk var volymeff ekten positiv 440 MSEK, framförallt beroende på ökad volym fria metaller och ökad avverkning av sekundära råmaterial i kopparsmältverken.

Lägre genomsnittspriser för alla metaller utom guld gav sammantaget en negativ resultateff ekt på 1 154 MSEK. Realiserat resultat från metallpris- och valutakurssäkringar sjönk med 84 MSEK till 242 (326) MSEK. Övriga villkorsförändringar gav endast små resultateff ekter i jämförelse med 2011.

Den amerikanska dollarn har stärkts mot både svenska kronan och euron vilket tillsammans med övriga valutakursförändringar påverkade resultatet med 625 MSEK.

Koncernens rörelsekostnader, exklusive avskrivningar, uppgick till 10 841 (10 575) MSEK. Efter justering för avsättning till efterbehandlingsreserv om 125 MSEK 2011 var ökningen i lokala valutor 5 procent. Kostnadsökningarna hänförs framförallt till förbrukningsvaror och reservdelar samt kostnader för personal och energi. Personalkostnaderna beror på dels löneökningar och dels ökat antal anställda kopplat till pågående och genomförda expansionsprojekt.

Årets fi nansnetto var –179 (–188) MSEK och resultat efter fi nansiella poster uppgick till 3 892 (4 560) MSEK.

Redovisad skatt för året var –618 (–1 171) MSEK. Nettoresultatet uppgick till 3 274 (3 389) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om 11,96 (12,39) SEK.

Nettoresultatet har påverkats positivt av en icke kassapåverkande engångseff ekt på grund av den i december beslutade sänkningen av bolagsskatten, från 26,3 till 22 procent, i Sverige. Eff ekten, som uppgick till 415 MSEK, reducerar årets redovisade skatt och ökar vinst per aktie med 1,54 SEK.

Ökade framtida efterbehandlingskostnader

Framtida efterbehandlingskostnader för de svenska gruvor som idag är i drift förväntas bli högre än vad som hittills antagits. Därför har efterbehandlingsreserven och anläggningstillgångarna ökats med 538 MSEK. Beloppet har ingen påverkan på resultat eller kassafl öde 2012. Från och med 2013 ökar de årliga avskrivningarna med cirka 30 MSEK och fi nansnettot belastas med cirka 10 MSEK per år.

Resultat	2012	2011
Försäljningsintäkter, MSEK	40 001	40 323
Rörelsekostnader före avskrivningar, MSEK	10 841	10 575
Avskrivningar, MSEK	2 218	1 937
Rörelseresultat, MSEK	4 071	4 748
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager, MSEK	3 941	5 008
Resultatanalys, MSEK	2012	2011
Rörelseresultat	4 071	4 748
Omvärdering processlager	129	–261
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	3 941	5 008
Förändring		–1 067
Analys av förändring
Volymeffekt		204
Priser och villkor		– 1 154
Metallpriser och villkor		– 1 028
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar*		– 84
Villkor smält- och raffi neringslöner		– 45
Metallpremier		3
Valutakurseffekter		625
Varav omräkningseffekter		– 22
Kostnader		– 516
Avskrivningar		– 311
Internvinsteliminering		– 8
Övrigt		95
Förändring		–1 067
*Resultat för respektive period	2012	2011
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar	242	326

Investeringar

Investeringarna för året uppgick till 4 185 (3 998) MSEK. Utöver investeringsbeloppet ingår aktiverade återställningskostnader med 538 (47) MSEK i anläggningstillgångar. Stora investeringar under året har varit det pågående expansionsprojektet i Garpenberg, guldgruvan Kankberg i Bolidenområdet samt den i början av året avslutade investeringen i ökad kapacitet för återvinning av elektronikskrot i Rönnskär.

Kassafl öde

Kassafl ödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 5 518 (4 021) MSEK under 2012. Betald skatt för året var 1 145 (1 540) MSEK.

Rörelsekapitalet minskade med 320 (1 017) MSEK framförallt beroende på högre leverantörsskulder och lägre kundfordringar. Rörelskapitalförändringen och den lägre betalda skatten förklarar att fritt kassafl öde förbättrades till 1 389 (–3) MSEK.

Finansiell ställning

Den 31 december 2012 var Bolidens nettoskuld 5 673 (6 063) MSEK. Eget kapital uppgick till 22 949 (21 032) MSEK inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om –145 (120) MSEK netto och efter skatteeff ekt. Det positiva kassafl ödet för året ledde till att nettoskuldsättningen sjönk och nettoskuldsättningsgraden var 25 (29) procent vid utgången av 2012.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var 3,5 (3,3) år vid årets utgång. Den 31 december var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 3,12 (3,29) procent och räntebindningstiden var 0,9 (1,0) år.

Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 9 150 (8 734) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften med avdrag för utställda företagscertifi kat.

Mer information om Bolidens skuldportfölj fi nns i not 21 på sidan 104.

processlager minskade framförallt till följd

Rörelsekostnaders fördelning. I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna med

cirka 5 procent.

Investeringar inom Gruvor	3 186	2 338
Investeringar inom Smältverk	993	1 627
Investeringar Övrigt	6	33
Totala investeringar	4 185	3 998
Kassafl öde, MSEK	2012	2011
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	5 198	5 039
Förändringar i rörelsekapital	320	–1 017
Kassafl öde från den löpande verksamheten	5 518	4 021
Kassafl öde från investeringsverksamheten	– 4 129	– 4 024

Fritt kassafl öde (före fi nansiering) 1 389 –3

Investeringar, MSEK 2012 2011

Kapitalstruktur och avkastning	2012	2011
Balansomslutning, MSEK	40 035	37 615
Sysselsatt kapital, MSEK	31 421	30 473
Eget kapital, MSEK	22 949	21 032
Nettoskuld, MSEK	5 673	6 063
Avkastning på sysselsatt kapital, %	13	17
Avkastning på eget kapital, %	15	17
Soliditet, %	57	56
Nettoskuldsättningsgrad, %	25	29

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver begränsad verksamhet, i kommission med Boliden Mineral AB, och har inga anställda. Resultat- och balansräkningar för moderbolaget fi nns på sidan 82.

Resultat per aktie var 11,96 SEK och föreslagen utdelning är 4 SEK. Det ger en utdelningsandel på 33,4 procent.

av sämre priser och villkor.

Känslighetsanalys – rörelseresultat

I tabellen nedan visas en uppskattning av resultatpåverkan, före skatt, från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt. Påverkan är räknad från balansdagspriser per den 31 december 2012 och baseras på prognosticerad metallförsäljning.

Känslighetsanalysen beaktar inte eff ekter av metallpris- och valutakurssäkringar. Den beaktar inte heller påverkan från omvärdering av smältverkens processlager och kontrakterade smältlöner. Analysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinfl ation, avvikelser i produktionsutveckling och makroekonomiska förhållanden.

Startpunkten för beräkning av eff ekter från en 10-procentig metallprisförändring är det så kallade "cash-price" på LME den 31 december 2012. Motsvarande startpunkt för förändring av värdet på den amerikanska dollarn är spotkurser per samma datum. För smält- och raffi neringslöner gäller eff ekten från förändringar i förhållande till genomsnittsnivån under det fj ärde kvartalet.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare

Bakgrund

Boliden tillämpar principen om total ersättningsnivå, vilken utgörs av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Syftet är att kunna erbjuda ledande befattningshavare

en konkurrenskraftig total ersättning som en del av förmågan att attrahera och behålla den bästa kompetensen. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 1 på sidorna 89–90.

Ersättning till VD föreslås av Ersättningskommittén och godkänns av styrelsen. För övriga ledande befattningshavare föreslår VD ersättningsnivå till Ersättningskommittén, som godkänner och därefter informerar styrelsen.

Riktlinjer

Ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Individens totala ersättning ska återspegla dennes prestation, ansvar och kompetens. De ledande befattningshavarna genomgår en årlig lönerevision.

Den rörliga lönedelen ska vara kopplad till respektive befattningshavares ansvarsområde och i huvudsak bestå av en eller fl era fi nansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen ska vara 60 procent av fast årslön för VD samt 40–50 procent för övriga ledande befattnings havare. Av detta är 10 procenten heter villkorat av att Boliden-aktier inköps för bruttosumman före skatt.

Ledande befattningshavare ska ha en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år.

Styrelsen avser inte föreslå årsstämman 2013 några förändringar av dessa rikt linjer.

Känslighetsanalys – Rörelseresultat
Förändring av metallpriser, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK	Förändring av USD, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK	Förändring av smält löner, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK
Koppar	390	USD/SEK	980	TC/RC Koppar	80
Zink	450	EUR/USD	375	TC Zink	45
Bly	85	USD/NOK	75	TC Bly	–5
Guld	170
Silver	140

Investeringar och kassafl öde före investeringar

Fritt kassafl öde

Kassafl öde före investeringar respektive investeringar. Kassafl ödet från löpande verksamhet före investeringar ökade till följd av lägre rörelsekapital och lägre betald skatt.

Fritt kassafl öde. Fritt kassafl öde ökade med 1 392 MSEK. Investeringarna var på samma nivå som 2011.

Risker och riskhantering

Boliden bedriver en konjunkturkänslig verksamhet, exponerad mot fl uktuationer i metallpriser och valutakurser. Verksamheten ger dessutom stora avtryck på omgivande miljö och många processer är förenade med allvarliga arbetsmiljöoch säkerhetsrisker. Boliden arbetar därför ständigt med att reducera riskerna och dess negativa påverkan, bland annat genom en aktiv scenarioplanering, som bygger förtroende i relation till omgivningen.

Verksamhetsrisker

Verksamhetsriskerna hanteras av de operativa enheterna i enlighet med de riktlinjer och instruktioner som har fastställts, dels för varje aff ärsområde, dels på koncernnivå.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Hälsa och säkerhet	Boliden hanterar stora materialfl öden, höga temperaturer och ibland också hälsovådliga ämnen. Vid avsteg från fastställda rutiner eller bristande underhåll kan farliga situationer uppstå och medarbetare riskerar att skada sig. Risk för allvarliga olyckor som kan leda till personskador och dödsfall är alltid närvarande och måste ständigt minimeras.	Riskanalys, tydliga rutiner för säkerhet, utbildning i hälsa och säkerhet för samtliga medarbetare och entreprenörer. Nollvision som alla arbetar för. Mätning, uppföljning och avrapportering.
Oplanerade stopp	Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinuerliga processer där oplanerade stopp kan påverka produktion, utsläpp till luft och vatten samt fi nansiella resultat. Stoppen kan i vissa fall bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.	Boliden genomför förebyggande underhållsarbete vid samt liga produktionsanläggningar. Inom verksamheten för smält verk genomförs varje år större underhållsstopp medan underhållsarbetet inom gruvverksamheten är integrerat i den löpande verksamheten. Smält- och gruvverksamheten arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyte mellan produktionsanläggningarna. Boliden arbetar också med en nollvision av olyckor för att förebygga oplanerade stopp.
Utsläpp till luft och vatten	Utsläpp av metall till luft och vatten är en effekt av verksam heten. Risken ligger i eventuella öveträdelser av tillstånds halter eller utsläpp som skadar miljön. Utmaningen i att reducera koldioxidutsläppen utan att minska produktionen gör att ett eventuellt pris på koldioxid utgör en risk.	Riskanalys, arbete enligt ledningssystem, löpande kontroll och underhåll. Investering i ny teknik, övergång till förnybara bränslen och effektivisering av processer och verksamhet. Mål, mätning, uppföljning och avrapportering.
Påverkan på den fysiska miljön	Dammar inklusive sand- och vatten magasin utgör Bolidens mest drastiska påverkan på yttre miljön. Riskerna består dels i miljöpåverkan vid upprättande av damm, dels av risk för dammras med utsläpp av förorenat vatten som effekt.	Dammsäkerhet är en prioriterad fråga. Boliden bedriver ett proaktivt arbete för att minimera påverkan på omgivningen avseende säkerhet och miljö. Boliden arbetar systematiskt med egenkontroll och tillsyn. Vid varje operativ enhet med egna dammar fi nns en dammsäkerhetsansvarig och en dammdriftansvarig. Driften sker enligt SveMins riktlinjer för dammsäkerhet, GruvRIDAS.
Klimatpåverkan	Konsekvenserna av klimatförändringen, främst i form av ökad nederbörd ökar påfrestningarna på Bolidens renings processer. Det riskerar att ge utsläpp över tillståndsnivåer samt att Boliden inte når sitt mål om minskade utsläpp. Bolidens verksamhet har en påverkan på klimatet, främst genom koldioxid utsläpp. Klimatpåverkan kan innebära ökade kostnader.	Ett proaktivt arbete med ständig övervakning och process optimering samt möjlighet till kapacitetsökning vid Bolidens vattenreningsprocesser.
Kompetensförsörjning	Boliden har en betydande andel med arbetare som ska pensioneras under de kommande tio åren. Hård konkurrens om kompetens försvårar rekrytering.	Pågående arbete med succession och kunskapsöverföring. Ökat engagemang i utbildningsväsen, kunskapshöjning om Boliden bland studenter, utbildning i Bolidens regi samt riktade rekryteringsinsatser.

Marknads- och affärsrisker

Inom Boliden hanteras marknads- och aff ärsrisker huvudsak ligen inom aff ärsområdena.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Metallpriser	Förändring i metallpris har väsentlig påverkan på Bolidens resultat.	Bolidens policy är att inte säkra metallpriser, utan låta förändringarna i priserna återspeglas i resultatet. Vissa undantag görs, t.ex. vid brytning av malmkropp med kort återstående livslängd eller för att säkra fi nansiell handlings kraft vid större investeringsprojekt.
Smältlöner	Utgör en stor del av smältverkens bruttoresultat och bestäms av utbud/efterfrågan på metallkoncentrat.	Villkoren fastställs årligen i förhandlingar mellan stora gruv och smältverksaktörer. Boliden tillämpar dessa villkor.
Omvärdering av processlager	Lager som ligger bundet i smältverkens produktionsprocess.	Pris- eller valutasäkras inte. Prisförändringar slår igenom i resultatet, och särredovisas för att tydliggöra resultat påverkan av denna post. Påverkar ej kassa fl ödet.
Kunder	Stort beroende av få stora kopparkunder. Minskad försäljning till industriella kunder i Europa ökar risken för försäljning via London Metal Exchange (LME) med lägre marginaler som följd.	Boliden eftersträvar att minska riskerna genom att bredda kundportföljen genom riktade försäljnings aktiviteter.
Råvaruförsörjning	Råvaruförsörjningen är viktig för att smältverken ska kunna producera med högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvali tetet. Smältverkens behov täcks till cirka 75 procent för koppar och 40 procent för zink av externa leverantörer.	Boliden eftersträvar långsiktiga avtal med externa leveran törer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial.
Energipriser	Energi står för cirka 17 procent av rörelsekostnaderna och förändringar i energipriser kan få stora resultateffekter.	Boliden eftersträvar långsiktiga avtal för energileveranser, huvuddelen av energibehoven de kommande 5–10 åren täcks av längre kontrakt. Dessa kompletteras med säkring av elpriset på upp till 3 år. Boliden arbetar också för att begränsa energibehovet samt deltar i fl era samarbets projekt i syfte att säkra energitillgången.

Finansiella risker

De fi nansiella riskerna hanteras centralt inom Bolidens fi nansfunktion. Finansfunktionen har till uppgift att identifi era och hantera koncernens fi nansiella risker i linje med den fi nanspolicy som styrelsen har fastställt. Mer information om fi nansiella risker ges i not 20 på sidan 102 och information om rättsliga processer och tvister ges i not 25 på sidan 109.

Risk	Beskrivning av risk	Hantering
Valutarisk	Bolidens produkter prissätts i stor utsträckning i USD och valutakursförändringar mellan USD och SEK har stor påverkan på Bolidens resultat. Risken består av trans aktions- och omräkningsexponering.	Transaktionsexponering vid bindande åtagande säkras med undantag för smältverkens processlager. Exponering vid prognostiserade kassafl öden säkras i normalfallet ej. (Se även Metallpriser ovan). Omräkningsdifferenser elimineras med hjälp av extern upplåning och valutaterminskontrakt.
Ränterisk Förändringar i marknadsräntor påverkar Bolidens resultat och kassafl öden.		Bolidens fi nanspolicy ger utrymme för en genom snittlig räntebindning upp till tre år.
Refi nansierings- och likviditetsrisk	Risken för att Boliden inte förlänger befi ntliga lån eller möter betalningsförpliktelser pga. otillräcklig likviditet.	Boliden arbetar aktivt med att skapa betalnings beredskap genom outnyttjade kreditfaciliteter. Refi nansieringsrisken minskas genom god spridning av motparter, fi nanserings källor och löptider.
Kredit- och Risken att motparten i en transaktion inte kan fullfölja motpartsrisk sina åtaganden vilket orsakar en förlust.		Enligt Bolidens fi nanspolicy accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet, och engagemanget per motpart begränsas i möjligaste mån.
Risk management och försäkring	Risken för skador som orsakar ekonomisk förlust.	Kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande arbetet samt utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.

Aktien

Bolidenaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Capsegmentet och sektorindexet Basic Resources. Aktien är även sekundärnoterad på Toronto Stock Exchange. Vid sidan av NASDAQ OMX index ingår Bolidenaktien i ett fl ertal internationella index. Under året steg aktien med 21 procent och utvecklades därmed bättre än både totalindex och sektorindex.

Handeln i aktien

Omsättningen i Bolidenaktier på NAS-DAQ OMX Stockholm sjönk 2012. Under året omsattes 662 (823) miljoner aktier till ett värde av 70 (86) miljarder kronor. I genomsnitt omsattes 2,6 (3,3) miljoner aktier per handelsdag på NAS-DAQ OMX Stockholm. Omsättningen i Stockholm stod för 55 (73) procent av den totala omsättningen i aktien och handeln i Bolidenaktien stod för 2,6 (2,3) procent av den totala omsättningen på NASDAQ OMX Stockholm.

Sedan MiFiD-direktivet infördes i slutet av 2007, har aktiehandeln successivt blivit mer fragmenterad och alltmer av handeln med svenska aktier sker utanför NASDAQ OMX Stockholm. Omsättningen i Boliden aktien på så kallade alternativa marknadsplatser, Multilateral Trading Facility (MTF), ökade under året och stod under 2012 för cirka 45 (27) procent av den totala omsättningen i Bolidenaktien. Den största marknadsplatsen efter Stockholm var BATS Chi-X Europe med 16 procent av handeln i aktien. Under 2012 omsattes på samtliga marknadsplatser totalt 1 199 miljoner aktier till ett värde av 129 miljarder kronor. Aktiens omsättningshastighet var 438 (283) procent

Vid utgången av 2012 noterades Boliden aktien till 122,10 (100,50) SEK på NASDAQ OMX Stockholm, vilket motsvarade ett börsvärde om 33,4 (27,5) miljarder kronor. I likhet med andra råvaru företag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens så kallade betavärde varit 1,48 mot index OMXSPI.

Kursutveckling och utdelning

Bolidenaktien steg med 21 procent, jämfört med indexen OMX Stockholm 30 och OMX Nordic 40 som steg med 12 respektive 18 procent under 2012. För 2012 föreslår styrelsen årsstämman en utdelning om 4 (4) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 33,4 (32,3) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 3,3 (4,0) procent beräknad på aktiekursen vid utgången av 2012.

Bolidenaktiens totalavkastning (summan av utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt varit 30 procent per år. En tabell med aktierelaterade nyckeltal över fem år fi nns på sidan 119.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK. Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det fi nns inte några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Det fi nns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Boliden har under 2012 inte överlåtit egna aktier och har inte gett ut nya aktier.

Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt off entligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelse aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.

Ägarförhållanden

Boliden hade 90 234 (95 034) aktieägare registrerade den 31 december 2012. Av aktierna ägdes cirka 40 (43) procent av svenska institutioner och aktiefonder, cirka 45 (40) procent av utländska ägare och cirka 15 (17) procent av svenska privat personer. De tio största enskilda aktieägarna som är namngivna i den offi ciella aktieboken representerar 20 (24) procent av aktiekapitalet.

Av tabellen på nästa sida framgår Bolidens ägarförhållanden per den 31 december 2012.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden. com, fi nns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, fi nansiella rapporter samt kontaktuppgifter. Presentationer från delårsrapporter och kapitalmarknadsdagar fi nns också webbplatsen.

Banker som följer Boliden		Fördelning av Bolidenaktier per den 28 december 2012
ABG Sundal Collier	Goldman Sachs	Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
Bank of America	Handelsbanken	1 – 500	69 257	10 883 844	3,98%	3,98%
Merrill Lynch	HSBC	501 – 1 000	10 658	9 116 654	3,33%	3,33%
Bank of Montreal	Morgan Stanley	1 001 – 5 000	8 332	18 809 643	6,88%	6,88%
Carnegie	Nordea	5 001 – 10 000	928	7 005 548	2,56%	2,56%
Cheuvreux	Pareto Öhman	10 001 – 50 000	669	13 978 940	5,11%	5,11%
Citi	SEB Enskilda	50 001 – 100 000	108	7 917 170	2,89%	2,89%
Deutsche Bank	Swedbank Markets	100 001 –	282	205 799 370	75,24%	75,24%
Erik Penser	UBS	Totalt	90 234	273 511 169	100,0%	100,0%
Exane BNP Paribas

Källa: Euroclear

Fakta om aktien
Handelsplats	NASDAQ OMX Stockholm
Kortnamn	BOL
ISIN-kod	SE 0000869646
ICB-kod	1700
Högsta betalkurs 2012	125,60 SEK
Lägsta betalkurs 2012	87,80 SEK
Sista betalkurs 2012	122,10 SEK
Börsvärde 30 december 2012	33,4 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2012	234%
Antal aktier	273 511 169
Betavärde (5 år)	1,48

Källa: NASDAQ OMX

Bolidens 10 största ägare per den 31 december 2012
Andel av kapital och röster, %
Swedbank Robur fonder	4,38
AMF Försäkring och Fonder	3,86
Nordea fonder	2,54
AFA Försäkring	1,73
Handelsbanken fonder	1,54
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,54
SEB Investment Management	1,48
Andra AP-fonden	1,09
Folksam – KPA – Förenade Liv	1,02
Tredje AP Fonden	1,02
Summa	20,20

Ovanstående tabell inkluderar endast ägare som till namnet återfi nns i ägar förteckning från Euroclear. Källa: Euroclear

Handel på olika börser

NASDAQ OMX Stockholm är den handelsplats med störst omsättning av Bolidenaktier.

Övriga, 21%

Källa: Fidessa

Aktiens totalavkastning (TSR)

Aktiens totalavkastning har under tio år i genomsnitt varit 30 procent per år och 1 320 procent för hela perioden. OMX avkastningsindex har under samma period stigit med 215 procent.

Källa: SIX och Alert IR

Ägande per land

Källa: SIX

i slutet av året var cirka 44 procent.

Källa: Euroclear

Ägare per kategori

Källa: Euroclear

Från prospektering till kund

Bolidens värdekedja – från prospektering till kund – är indelad i två affärsområden; Gruvor och Smältverk. I Gruvor ingår prospektering, gruvbrytning, anrikning och koncentratförsäljning. I Smältverk ingår råvaruavverkning, metallproduktion och försäljning av metaller och biprodukter.

Affärsområde Gruvor

1 Prospektering

Bolidens prospektering fokuserar på fyndigheter med zink, koppar och ädelmetaller. Malmer med zink innehåller ofta silver och bly som bimetaller. Framgångarna i prospekteringen har ökat mineralreserver och mineraltillgångar sedan 2003. Detta har möjliggjort expansion av gruvorna Aitik och Garpenberg.

2 Gruvbrytning

Malmen som bryts i Bolidens olika gruvor innehåller 3–7 procent zink och 0,2–0,8 procent koppar. I Kankberg bryts guldmalm med en snitthalt på 3,8 g/ton. De fl esta gruvorna har också betydande mängder bly, guld, silver och andra biprodukter.

3 Anrikning och koncentratförsäljning

Zink- och kopparkoncentraten som framställs i Bolidens anrikningsverk har metallhalter på cirka 55 respektive 25 procent och innehåller guld och silver. Blykoncentratens metallhalt varierar mellan 45 och 70 procent beroende på ingående halt.

Alla kopparkoncentrat levereras till Rönnskär medan både zink- och blykoncentrat säljs till externa kunder.

Affärsområde Smältverk

4 Råvaruavverkning

Zink- och kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 60 procent av zinksmältverkens råvarubehov och cirka 25 procent av kopparsmältverkens behov. Resterande råmaterial täcks av externa leverantörer. Cirka en tredjedel av råvarorna består av återvunnet material. I Harjavalta smälts också varje år cirka 250 000 ton nickelkoncentrat.

5 Metallproduktion

Zink- och kopparmetallerna som raffi neras har en renhetsgrad på 99,995 respektive 99,9975 procent. Dessutom producerar smältverken guld, silver, bly och en rad biprodukter som svavelsyra, zinkklinker, aluminumfl uorid, fl ytande svaveldioxid, palladiumkoncentrat och små kvantiteter av en rad andra metaller.

6 Försäljning

Fordonsindustrin och byggindustrin är viktiga slutförbrukare av basmetaller. Bolidens metaller och övriga produkter säljs till industriella kunder i Europa. Zinken levereras bland annat till stålföretag och kopparn till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar.

Affärsområde Gruvor

Tack vare expertkunnande inom gruv design, gruvteknik och brytnings metoder samt hög grad av teknikutveckling har fl era av Bolidens gruvor en produktivitet i världsklass."

Jan Moström, Direktör Boliden Gruvor

Borrkronan borrar 30 cm breda spränghål 17 meter rakt ner i malmen i Aitik. Hålen placeras i serier om 200 –300 på en yta av 7x9 meter, och fylls sedan med ett ton sprängmedel vardera. När alla hål är laddade, och all personal är på behörigt avstånd, skjuts salvan av och frigör därmed 700 000 ton berg, redo att krossas, lastas och slutligen anrikas.

Resultat

Boliden Gruvor omfattar fyra gruvområden; Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg i Sverige samt Tara på Irland. Affärsområdet omfattar också prospektering, teknikutveckling, miljö/efterbehandling och försäljning av gruvkoncentrat.

Försäljningsintäkter och resultat

Huvuddelen av aff ärsområde Gruvors försäljning sker till koncernens smältverk och en mindre del säljs till externa smältverk. All försäljning sker till marknadsmässiga villkor.

Försäljningsintäkterna sjönk med 7,5 procent till 9 509 (10 279) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 088 (1 646). Gruvors rörelseresultat minskade till 2 908 (3 913) MSEK.

Rörelseresultatet var lägre för samtliga gruvor. Genomgående har anrikad volym ökat i alla gruvområden, men lägre halter har lett till att metallproduktionen sjönk. Därtill var metallpriserna lägre och kostnaderna högre, vilket för Gruvor som helhet lett till ett lägre rörelseresultat.

Priser och villkor hade en negativ resultateff ekt vilket delvis kompenserades av positiva valutaeff ekter från en starkare amerikansk dollar.

Gruvors rörelsekostnader före avskrivningar ökade till 5 417 (5 189) eller med 4,3 procent. I lokal valuta var kostnadsökningen 5,3 procent. Kostnadsökningen hänförs framförallt till energi, förbrukningsvaror och personal. Uppstarten av Kankbergsgruvan och en högre andel malm från underjordsgruvor drev upp kostnaderna i Bolidenområdet mot slutet av året. Kostnaderna i Tara var också högre än 2011 framförallt på grund av högre energi- och personalkostnader.

Produktion

Anrikat tonnage har under 2012 ökat i samtliga gruvområden.

I Aitik nåddes nivån 34,3 miljoner ton malm, en ökning med knappt 9 procent från föregående år. Lägre halter ledde dock till att kopparproduktionen var i stort oförändrad medan guldproduktionen sjönk. Högre silverhalter drev upp silvervolymen. Kopparhalten väntas ligga kring nivån 0,2 procent under kommande två år.

I Bolidenområdet var zinkhalterna lägre vilket gav en lägre zinkproduktion. Kopparproduktionen minskade på grund av lägre halter och som en konsekvens av att koppargruvan Maurliden Östra närmar sig slutbrytning. Guldproduktionen ökade i och med uppstart av Kankbergsgruvan. Högre guldhalter och förbättrade utbyten bidrog också till att volymen guld var högre än 2011. Silverproduktionen sjönk något beroende på lägre halt. Malmmixen i Bolidenområdet förskjuts på sikt mot ökad andel zink- och guldmalm och mindre andel kopparmalm.

I Garpenberg sjönk zink-, silver- och blyproduktionen i takt med lägre halter. Zinkhalten har under 2012 närmat sig snitthalten i mineralreserven och väntas fortsatt ligga på den nivån under första halvåret 2013.

Anrikad volym i Tara låg på samma nivå som 2011. Produktionen av zink och bly ökade något framförallt på grund av bättre utbyten och för bly även en något högre halt.

För gruvproduktionen i sin helhet innebar utvecklingen under 2012 att produktionen av samtliga metaller var något lägre än föregående år. Största minskningen gäller produktionen av zink.

Nyckeldata	2012	2011
Försäljnings intäkter, MSEK	9 509	10 279
Rörelsekostnader, MSEK	5 417	5 189
Avskrivningar, MSEK	1 326	1 110
Rörelseresultat, MSEK	2 908	3 913
Investeringar, MSEK	3 186	2 338
Sysselsatt kapital	16 267	14 272
Avkastning sysselsatt kapital, %	19	28
Antal anställda, medelantal	2 440	2 285

Resultatanalys
MSEK	2012	2011
Rörelseresultat	2 908	3 913
Förändring		–1 005
Analys av förändring
Volymeffekt		–236
Priser och villkor		–648
Valutakurseffekter		369
Kostnader		–397
Avskrivningar		–227
Övrigt		135
Förändring		–1 005
Resultat för respektive period
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar	184	231

Intäkter och rörelseresultat

Rörelsekostnadernas fördelning

reservdelar, 18 (19) % Transport, 5 (4) % Externa tjänster, 20 (23) % Avskrivningar & övrigt, 13 (15) %

Intäkter och rörelse-

resultat. Samtliga gruvor hade lägre resultat jämfört med 2011. Framförallt beroende på lägre priser och volymer.

Intäkternas fördelning

per metall. Guld ökade sin andel av intäkterna något.

Rörelsekostnadernas

fördelning. Kostnaderna ökade totalt med 4,3 procent. Energikostnaderna steg med 18 procent.

Kopparproduktion

Zinkproduktion

Anrikad malm Metallinnehåll

231 000 231 000 230 000

08 09 10 11 12

Guldproduktion

08 09 10 11 12

Blyproduktion

Kopparproduktion.

I Aitik ökade den anrikade volymen men lägre halt gjorde att kopparproduktionen endast ökade marginellt. Produktionen minskade i Bolidenområdet på grund av lägre halter.

Zinkproduktion. Volymen anrikad malm ökade men lägre halter ledde till minskad produktion i Garpenberg och Bolidenområdet. Produktionen i Tara ökade något.

Silverproduktion Guldproduktion. Guldproduktionen ökade i Bolidenområdet i samband med starten av Kankberg startade under året. I Aitik ledde lägre halt och utbyte till

minskad volym guld.

Silverproduktion. Silverhalten och därmed produktionen minskade i Garpenberg och Bolidenområdet men var något högre i Aitik.

Blyproduktion. Produktionen i Garpenberg var lägre medan den ökade i Tara beroende på bättre utbyten. Totalt sett var volymen på samma nivå som 2011.

Investeringar

Expansionen av Garpenberg

Utbyggnaden i Garpenberg fortsätter. De nya anläggningarna kommer att tas i drift under 2014 och full kapacitet ska nås i slutet av 2015. Full drift innebär att malmproduktionen ökar till 2,5 miljoner ton per år från dagens produktion på drygt 1,4 miljoner ton. Projektet utgör drygt 1,2 miljarder SEK av koncernens investeringar under 2012. Totalt beräknas investeringen uppgå till 3,9 miljarder SEK.

Guldproduktion i Kankberg

Uppstarten av guld- och tellurgruvan i Kankberg inleddes före sommaren 2012. Förutom produktionsstart i underjordsgruvan i Kankberg ingår i projektet kompletteringar av befi ntligt guldlakverk i Boliden samt nybyggnation av lakverk för utvinning av tellur. Investeringen beslutades 2011 och uppgår totalt till 475 MSEK.

Övriga investeringar och förbättringsprojekt

Boliden annonserade två nya potentiella expansionsprojekt under året. I Aitik

undersöks förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad till nivån 45 miljoner ton malm per år.

I Laver, beläget cirka 100 km norr om Bolidenområdet, har en ny kopparmineralisering hittats. Fyndigheten liknar till sin karaktär Aitik med låg halt, men stor volym. Borrningar i området har genomförts under året och i november kunde fyndigheten klassas som antagen mineraltillgång. Borrningar fortsätter i området. Projektet är i en tidig fas och beslut om eventuell gruvdrift ligger fl era år fram i tiden.

De tio största gruvaktörerna inom zink

metallproduktion 2012, kton

						Xstrata AG
				Hindustan Zin
			Teck
			Minmetals Resources
			Glencore International
			Vedanta Resources
		Votorantim
		Boliden
		Nyrstar
		Minera Volcan
0	200	400	600	800	1 000	1 200	1 400

Boliden är en av världens tio största gruvaktörer inom zink.

Källa: Wood Mackenzie

Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing

De tio största gruvaktörerna inom koppar

metallproduktion 2012, kton

				Codelco
			F-McM Copper & Gold
			BHP Billiton
		Xstrata AG
		Southern Copper (ex SPCC)
	Rio Tinto
		Anglo American plc
		KGHM Polska Miedz
	Antofagasta plc
	Norilsk
0	500	1 000	1 500	2 000

Källa: Wood Mackenzie I Europa är Boliden, med en produktion på cirka 80 000 ton, den tredje största kopparproducenten. Globalt är Boliden en mindre aktör.

Diagrammen nedan visar globala cash cost-kurvor för zink- och koppargruvor där Bolidens gruvor är markerade. Kurvorna baseras på konsultbolaget Wood Mackenzies databaser med deras uppskattningar och antaganden. Bolidens egna angivna uppgifter för cash cost per gruva kan skilja sig från Wood Mackenzies data på grund av skillnader i grunddata.

Wood Mackenzies globala cash cost sammanställning används för att jämföra gruvors kostnadsposition. Baserat på denna sammanställning har Garpenberg och Boliden en cash cost på –38 respektive –66 USc/lb medan Tara har en cash cost 57 USc/lb.

Källa: Wood Mackenzie

Koppar

Enligt Wood Mackenzies sammanställning har Aitik en cash cost på 170 USc/lb. En beskrivning av begreppet cash cost fi nns på sidan 23.

Källa: Wood Mackenzie

Prospektering

Under 2012 investerade Boliden 350 MSEK i prospekteringsverksamheten. Prospektering sker dels i anslutning till befi ntliga gruvor för att öka deras livslängd och dels i nya områden. Mer information om Bolidens prospektering, mineralreserver och mineraltillgångar fi nns på sidorna 114 –115.

Långsiktig tillväxt

Med ny prospekteringsstrategi inleddes 2006 en nysatsning på prospektering. Sedan 2009 har satsningarna ökat kraftigt och låg 2012 på 350 (282) MSEK. Bolidens prospektering har varit framgångsrik och under de senaste tio åren har mineraltillgångarna ökat kraftigt, framför allt i Garpenberg och Aitik. Även Bolidenområdet har utvecklats mycket positivt under de senaste åren. Tara har idag bara marginellt mindre mineralreserv än för tio år sedan, trots brytning, medan mineraltillgångarna har minskat.

Under 2012 har Boliden kunnat presentera två tillskott till mineraltillgångarna. Laver i Norrbotten är en stor, men låghaltig kopparfyndighet av liknande typ som Aitik. Rockliden i

Västernorrland är en rik sulfi dmineralisering med guld, silver, koppar, zink och bly, men också med höga halter av problemmineral som antimon och arsenik. Fyndigheten har varit känd sedan 80-talet, men fortsatt prospektering, bättre tekniska förutsättningar och marknadsförutsättningar gör att den nu kan klassas som en mineraltillgång.

Från prospektering till gruva

Så här fungerar en gruva

Boliden har både dagbrottsgruvor och underjordsgruvor. Malmkroppens geometri och sammansättning påverkar hur den ska brytas och anrikas. I anrikningsverket mals malmen i fl era steg. Därefter skiljs olika mineraler från varandra och från gråberg genom olika anrikningsmetoder, där fl otation är den vanligaste för basmetaller.

håller cirka 25 procent koppar.

Fyra gruvområden

Bolidens gruvor innehåller framförallt komplexa sulfi dmalmer, med innehåll av fl era olika metaller, vilket ställer högre krav på brytningsteknik och anrikningsprocess. I ett globalt perspektiv har Bolidens gruvor relativt höga metallhalter, med undantag av Aitik där kopparhalten är låg.

Boliden har genom åren utvecklat och förfi nat gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser, bland annat med ökad automatisering. Det är en viktig förklaring till att gruvorna i internationella jämförelser visar hög produktivitet och kostnadseff ektivitet. Tack vare expertkunnande inom gruvdesign,

gruvteknik och brytningsmetoder samt en hög grad av teknikutveckling har fl era av Bolidens gruvor produktivitet i världsklass.

Bolidens gruvor ligger i norra Europa. En region med långa avstånd och högt kostnadsläge. I Aitik är halterna låga. Det gör det ännu viktigare med kostnadseff ektiv produktion för att upprätthålla konkurrenskraften.

Huvuddelen av zink- och blykoncentraten och alla kopparkoncentrat vidareförädlas till metaller i Bolidens egna smältverk. En del metallkoncentrat säljs till externa kunder.

Gruvornas metallproduktion 1) 2)	2008	2009	2010	2011	2012	Förändring 12/11, %
Zink, ton	297 423	307 128	293 814	283 217	271 203	–4
Koppar, ton	57 220	54 602	75 977	81 205	79 363	–2
Bly, ton	53 041	56 669	49 585	49 477	48 809	–1
Guld, kg	2 603	3 130	3 727	3 681	3 644	–1
Silver, kg	211 683	214 120	230 756	231 388	229 791	–1

1) Avser metallinnehåll i koncentrat.

2) För mer utförlig information se sidorna 120–121.

672personer Medelantal anställda

4,5LTI-frekvens*

Aitik är Sveriges största koppargruva. Fyndigheten består av kopparkis som innehåller koppar, guld och silver. Brytningen sker i två dagbrott och allt gruvkoncentrat levereras till Rönnskär.

Dagbrotten arbetar med storskalig brytning, där produktiviteten är hög tack vare stora volymer och hög automatisering. Hög produktivitet och gynnsamma gråbergsförhållande ger tillsammans med bimetallerna guld och silver en god kostnadsposition trots låga kopparhalter i malmen.

Som alla andra gruvor ska Aitik efterbehandlas när verksamheten upphört.

Fördubbling till 36 miljoner ton 2014

Under 2010 invigdes de nya anläggningarna som kommer att fördubbla Aitiks malmproduktion från 18 till 36 miljoner ton år 2014. Intrimningen har löpt enligt plan och under 2012 uppgick produktionen till 34,3 miljoner ton malm och 67 108 kton koppar. För närvarande och under de kommande två åren kommer metallproduktionen begränsas av att brytning sker i områden med halter som ligger under genomsnittshalten i gruvans mineral reserv.

Expansionsprojektet inleddes 2006 och investeringen, som uppgick till drygt 6 miljarder SEK, är en av de största industriinvesteringarna i Sverige de senaste åren.

Och fortsatt prospektering ger förlängd livslängd

Expansionen har också skapat förutsättningar för att bryta ytterligare malm. Parallellt med existerande expansionsprojekt, pågår arbetet med att undersöka förutsättningarna för ytterligare ökning av produktionsvolymen. Förstudien gäller en ytterligare expansion av Aitikgruvan till 45 miljoner ton malm per år.

* LTI = Olycka som inträffar på arbetet och som leder till frånvaro efterföljande dag eller längre. Mäts som antal olycksfall/miljon arbetade timmar.

Bolidenområdet ligger i det mineralrika Skelleftefältet där Boliden har brutit över 30 gruvor sedan produktions starten på 1920-talet. Idag består området av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden Östra. Samtliga gruvor i området levererar malmen till anrikningsverket i Boliden där det också fi nns lakverk för guld- och tellurproduktion. I samtliga gruvor bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver.

Omfattande prospekteringsarbete förlänger livslängden

Förutom gruvnära prospektering bedrivs omfattande fältprospektering i Bolidenområdet. Framgångarna inom prospekteringen har successivt förlängt Bolidenområdets livslängd. Prospekteringen har påvisat nya mineraliseringar på större djup och nära de malmer som bryts idag.

Guldgruva med tellur i Kankberg

Under 2012 togs Kankberggruvan i drift för utvinning av guld och tellur. Investeringen, som uppgår till 475 MSEK, omfattar dels

anläggningar, tillredningar och maskiner under jord, dels en ombyggnad av Bolidenområdets anriknings- och guldlakverk samt ett nytt telluriumlakverk. Gruvan har en förväntad livslängd fram till år 2020.

Mineralreserven i fyndigheten uppgår till 3,58 miljoner ton. Guldhalten är 3,8 gram per ton och halten tellurium 177 gram per ton. Guldproduktionen från gruvan kommer i genomsnitt uppgå till 1 150 kg per år och tellurproduktionen till 41 ton per år. Tellur är en sällsynt metall och används främst som legeringsämne i stål och som halvledare i solceller.

Garpenberg Fyndigheterna i

Garpenberg började bearbetas redan under 1200-talet vilket gör Garpenberg till Sveriges äldsta gruva som är i drift. Den förvärvades av Boliden 1957.

I Garpenberg bryts komplexmalm som innehåller zink, silver och bly men även små mängder koppar och guld. Metallmixen och de relativt höga silverhalterna gör att gruvan har en fördelaktig kostnadsposition.

Fortsatt produktion tack vare framgångar inom prospekteringen

De gamla gruvområdena i Garpenberg skulle enligt plan slutbrytas i början av 2000-talet. Ett framgångsrikt prospekteringsarbete ledde dock till att helt nya malmkroppar hittades vilket har lett till kraftigt ökade mineraltillgångar och förlängt liv för gruvan. Det pågående expansionsprojektet syftar till att optimera brytningen i de nya malmkropparna där brytning påbörjades 2001.

Expansionen ökar kapaciteten till 2,5 miljoner ton

I januari 2011 togs beslut om en kraftig expansion av verksamheten. Investeringen uppgår till 3,9 miljarder SEK och kommer att öka malmproduktionen i Garpenberg från 1,4 till 2,5 miljoner ton per år. Expansionsprojektet genomförs 2011– 2014 med en successiv ökning av produktionen från inled1 484 Kton Anrikat tonnage 366personer Medelantal anställda 10,6LTI-frekvens*

ningen av 2014 till full produktion i slutet av 2015. Under 2012 befann sig Garpenberg i ett intensivt investeringsskede både vad gäller det nya anrikningsverket och anläggningarna under jord.

Tara Tara är Europas största zinkgruva och den nionde största i världen. Förutom zink produceras även blykoncentrat. Gruvdriften startade 1977 och gruvan förvärvades av Boliden i början av 2004.

Taras relativa kostnadsposition försämras av att gruvan utöver bly inte innehåller några bimetaller och att brytning sker på allt större djup. Under senare år har Tara därför fokuserat på att förbättra kostnadspositionen genom produktivitetshöjande investeringar och besparingsåtgärder. Även under kommande år ligger fokus på effektivisering och kostnadssänkande åtgärder.

Affärsområde Smältverk

Arbetet med att öka vår produktivitet och konkurrenskraft är i fokus. Under året har vi invigt vår nya anläggning för elektronikåtervinning i Rönnskär och effektivitetsprogrammet i Odda fortsätter med full fart. Alla koppar- och zinksmältverk förbättrade rörelseresultatet 2012."

Kerstin Konradsson, Direktör Boliden Smältverk

Galvanisering av zink, det vill säga rostskydd, kan skydda stål mot rost i över 50 år. Metallen kan återanvändas i det oändliga utan minsta förändring i kvalitén. Boliden har två zinksmältverk belägna i Kokkola, Finland samt Odda, Norge. Vår minsta produkt är en 25 kg zink slab och den största en 4 000 kg zinkjumbo.

Resultat

Boliden Smältverk omfattar zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. I affärs området ingår inköp av gruvkoncentrat och återvunna råmaterial samt metallförsäljning. Under året har produktionen ökat, vilket påverkat både försäljningsintäkter och resultat positivt.

Försäljningsintäkter och resultat

Försäljningsintäkterna uppgick till 38 753 (38 471) MSEK. Högre volymer av samtliga metaller, framförallt guld och bly, samt biprodukter motverkades av lägre priser för samtliga metaller utom guld.

Smältverkens bruttoresultat, exklusive omvärdering av processlagret, steg med 128 MSEK till 7 288 (7 160) MSEK. Förbättringen förklaras av ökat bidrag från smältlöner i kopparsmältverken, positiv utveckling för fria metaller i alla smältverk samt metallpremier i zinksmältverken. Resultatet från biprodukter sjönk. Rörelseresultatet, exklusive omvärdering av processlager, steg något till 1 072 (1 051) MSEK. Inklusive lageromvärderingseff ekten om 129 (–261) MSEK uppgick rörelseresultatet till 1 201 (790) MSEK.

Smältverkens rörelsekostnader var i stort oförändrade jämfört med föregående år och uppgick till 5 353 (5 358) MSEK. I lokala valutor var kostnadsökningen 1,5 procent. Kostnaderna sjönk i Odda som följd av pågående förbättringsprogram. I Rönnskär var kostnadsökningarna högre som en konsekvens av uppstarten av den nya anläggningen för elektronikåtervinning men också beroende på produktionsstörningar och ett stort underhållsstopp under året.

Samtliga smältverk förutom Bergsöe förbättrade rörelseresultaten (exklusive omvärdering av processlager) jämfört med 2011. Den ökade avverkningen av elektronikåtervinning i Rönnskär påverkade resultatet positivt under året. I Harjavalta och i Odda ledde förbättrad eff ektivitet och produktionsstabilitet till ett högre resultat. I Bergsöe har ökade råvarupriser gett minskat resultat.

Priser och villkor gav negativ resultatpåverkan med lägre metallpriser och lägre smältlöner för zinksmältverken. Valutaeff ekter kompenserade delvis denna utveckling.

Produktion

Smältverkens produktion ökade för samtliga produkter. Störst var ökningarna för bly samt ädelmetallerna guld och silver.

I Rönnskär steg produktionen av ädelmetall och bly medan den var lägre för koppar och svavelsyra. Uppstarten av den nya anläggningen för återvinning av elektronikskrot i Rönnskär har gått bra och under året har 108 223 (63 798) ton elektronik avverkats. Övriga delar av smältverket har dock drabbats av produktionsstörningar under året. Ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen pågår.

Nyckeldata	2012	2011
Försäljningsintäkter, MSEK	38 753	38 471
Bruttoresultat, exklusive omvärdering processlager, MSEK	7 288	7 160
Rörelsekostnader exkl. avskrivningar, MSEK	5 353	5 358
Avskrivningar, MSEK	891	823
Rörelseresultat, exklusive omvärdering processlager, MSEK	1 072	1 051
Rörelseresultat, MSEK	1 201	790
Investeringar, MSEK	993	1 627
Sysselsatt kapital, MSEK	15 569	16 213
Avkastning sysselsatt kapital, %	8	5
Antal anställda, FTE	2 242	2 210

Resultatanalys
MSEK	2012	2011
Rörelseresultat	1 201	790
Omvärdering processlager	129	–261
Rörelseresultat exklusive omvärdering processlager	1 072	1 051
Förändring		21
Analys av förändring
Volymeffekt		440
Priser och villkor		–467
Valutakurseffekter		253
Kostnader		–78
Avskrivningar		–83
Övrigt		–43
Förändring		21
Resultat för respektive period
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar	58	94

VERKSAMHET | AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Fördelning

Metallpremier, 11% (11) Biprodukter, 18% (20)

Rörelsekostnadernas

reservdelar, 16% (15) Transport, 6% (6) Externa tjänster, 16% (17) Avskrivningar & övrigt, 16% (14)

Intäkter och rörelse-

resultat. Samtliga smältverk utom Bergsöe förbättrade resultatet.

Fördelning av brutto-

vinsten. Fria metaller och svavelsyra bidrog med en större andel av bruttovinsten jämfört med 2011. Vid sidan om svavelsyra sjönk vinsten för övriga biprodukter.

Rörelsekostnadernas fördelning. I lokala valutor ökade rörelse kostnaderna exklusive avskrivningar med 1,5 procent.

Rörelsekostnadens fördelning – zinksmältverk

Zinkproduktion

Rörelsekostnadens fördelning

– kopparsmältverk

Kopparproduktion

Rörelsekostnadens fördelning

– zinksmältverk. Energi är den enskilt största kostnadsposten för zink smältverken.

Rörelsekostnadens fördelning – kopparsmältverk.

Personal och externa tjänster är de största kostnadsposterna för kopparsmältverken.

Zinkproduktion. Både Kokkola och Odda ökade zinkproduktionen medan koncentratavverkningen minskade något.

Kopparproduktion.

Rönnskär minskade kopparproduktion och koncentratavverkning något medan Harjavalta ökade. Avverkning av elektronik ökade kraftigt i Rönnskär.

En något bättre tillgång till batteriråvara gjorde att produktionen av blylegeringar i Bergsöe ökade något under året.

Harjavalta har, speciellt under andra halvåret, haft en bättre stabilitet i produktionen vilket gav högre råmaterialavverkning och produktionsvolymer för året som helhet.

Även i Kokkola ökade produktionen något och för helåret slogs produktionsrekord med 314 742 (307 352) ton zink.

Oddas produktion låg på samma nivå som föregående år trots ett haveri i en av direktlakningstankarna i oktober, vilket

ledde till begränsad produktion under större delen av fj ärde kvartalet.

Investeringar

Ökad kapacitet för elektronikåtervinning

I mitten av januari 2012 kunde den nya anläggningen för återvinning av elektronikskrot i Rönnskär startas. Därmed ökade kapaciteten för elektronikhantering till 120 000 ton per år. Uppstarten gick bra och redan före sommaren var den nya anläggningen i full drift. Hela investeringen uppgick till cirka 1,3 miljarder SEK.

Silverutvinning i Kokkola

I Kokkola investeras för närvarande i kapacitet för att utvinna silver ur zinkråvara. Anläggningen tas i drift under tredje kvartalet 2014 och hela investeringen uppgår till 240 MSEK. Volymen silver beräknas till cirka 25 ton per år.

metallproduktion 2012, kton

							Korea Zinc Group
						Nyrstar
				Hindustan Zinc
				Xstrata AG
				Votorantim
			Boliden
			Shaanxi Nonferrous Metals
			Glencore International
		Teck
		Huludao Zinc
0	200	400	600	800	1 000	1 200	1 400

Boliden är en av världens tio största smältverksaktörer inom zink.

Källa: Wood Mackenzie

Guldproduktion.

Rönnskär och Harjavalta ökade guldproduktionen kraftigt.

Silverproduktion.

Silverproduktionen ökade i Rönnskär och framförallt i Harjavalta där den steg med 78 procent från 2011.

Blyproduktion.

Rönnskärs blyproduktion steg kraftigt under året.

De tio största smältverksaktörerna inom koppar

metallproduktion 2012, kton

	Codelco
						Jiangxi Copper Company
				Aurubis
				Xstrata AG
				Jinchuan
					Nippon Mining and Metals
				KGHM Polska Miedz
				Sumitomo Metal Mining
	F-McM Copper & Gold
				Mitsubishi Materials
0	200	400	600	800	1 000	1 200	1 400

I Europa är Boliden, med en produktion på cirka 339 000 ton, den tredje största aktören. Globalt sett är Boliden en mindre smältverksaktör inom koppar.

Källa: Wood Mackenzie

Återvinning av elektronik

Boliden är världens största aktör inom återvinning av elektronikskrot, en råvara som ökar allt mer i betydelse.

Världens största aktör i återvinning av e-skrot

Återvinning av elektronikskrot ökar i betydelse. Det drivs bland annat av skärpt reglering gällande insamling och hantering av elektronik samt av att elektronikprodukternas livslängd har förkortats. Boliden har världens största anläggning för återvinning av e-skrot vid smältverket Rönnskär. Under året togs den ökade kapaciteten, om sammanlagt 120 000 ton elektronikskrot per år, i full drift. Totalt återvann koncernen drygt 108 000 ton e-skrot 2012.

Boliden köper in elektronikskrot som har förbehandlats av entreprenörer. Inom Boliden sker krossning, smältning och därefter förädling i en kaldougn. Bolidens unika kaldoteknik kräver inte att man skiljer på plast och metall innan smältning. Det gör processen fl exibel och möjliggör för Boliden att producera metaller ur fl era olika elektronikmaterial.

Plasten bidrar till smältningen och ger så pass mycket energi till smältprocessen att ingen ytterligare energi behöver tillföras. Plasten kan ge överskottsenergi som tas tillvara i form av fj ärrvärme eller el. Energin återförs till verket och vid överskott kan den levereras till omgivande samhälle.

1. Materiallager 2. Inmatning 3. Behandling 4. Tappning från ugn 5. Ångpanna 6. Gashanteringssystem 7. Transport till raffi nering

Så här fungerar ett smältverk

I Bolidens smältverk förädlas gruvkoncentrat till rena metaller. Koncentraten bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer. Förädlingen sker genom olika processer i zink- respektive kopparsmältverk.

Kopparsmältverk

Kopparsmältverk har ingen enhetlig process utan de är ofta specialiserade och anpassade för hantering av vissa råmaterial. Gemensamt är att processer som smältning och konvertering, som sker vid mycket höga temperaturer, ofta utgör en stor del av förädlingen.

Smältning Smältningen sker i olika typer av ugnar beroende på råmaterial och processteknik. I ugnen bildas ett övre skikt av slagg och ett undre skikt av skärsten med en kopparhalt på cirka 55 procent.

Cu 25 procent

Metallkoncentrat Metallkoncentrat från gruvor innehåller vanligtvis cirka 25 procent koppar.

Konvertering

Skärstenen tappas i en konverterugn där järn och andra föroreningar samt svavel avskiljs. Till konverteringen kommer även metallskrot och smält elektronikskrot, så kallad svartkoppar, som sedan förädlas i samma process. Resultatet är råkoppar, eller blisterkoppar, med en kopparhalt på 97–98 procent.

Svavelverk

Processgaser, i huvudsak svaveldioxid, leds till svavelverk för produktion av svavelsyra och andra svavelprodukter.

Ädelmetallverk

Andra metaller, som guld, silver, palladium och platina, som sjunkit ned till botten av elektrolystankarna vidareförädlas.

Anodugn och -gjuteri Råkopparn processas vidare i en anodugn för att reducera syret. Renheten ökar till 98–99 procent och kopparn gjuts därefter till anoder.

Elektrolys

Anoderna placeras i tankar med katodplåtar av stål. Kemisk lösning och elektrisk ström får anoderna att lösas upp och koppar jonerna att vandra över till stålplåtarna. Katoderna skiljs från stålplåtarna, tvättas och är sedan klara för leverans.

Fem smältverk

Bolidens smältverk har en stark europeisk marknadsposition med hög kapacitet som bygger på ett högt processtekniskt kunnande, fl exibla smältprocesser och förmågan att producera högkvalitativa metaller från komplexa gruvkoncentrat och sekundära råmaterial.

Smältverken försörjs med koncentrat från Bolidens gruvor samt koncentrat och återvunna råmaterial från externa leverantörer. Bolidens egen produktion av kopparkoncentrat täcker cirka 25 procent av smältverkens behov. Motsvarande siff ra för zinksmältverken är cirka

60 procent. Zinksmältverkens produktion utgörs i huvudsak av zinkmetall och svavelsyra men även av aluminiumfl uorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverken producerar huvudsakligen koppar, guld, silver, bly och svavelsyra. Harjavalta smälter också nickelkoncentrat. Ur kopparsmält verkens processer kommer också ett fl ertal biprodukter. Blysmältverket Bergsöe producerar bly främst ur återvunna bilbatterier.

						Förändring
Smältverkens metallproduktion 1)	2008	2009	2010	2011	2012	12/11, %
Zink, ton	443 191	434 022	456 006	460 552	467 389	1
Koppar, ton	349 593	302 355	303 184	335 771	338 577	1
Bly, ton	14 235	13 013	17 013	11 429	18 970	66
Blylegeringar, ton	42 577	38 561	42 166	41 009	42 558	4
Guld, kg	15 489	15 028	14 220	12 848	16 175	26
Silver, kg	488 285	539 564	450 280	488 147	575 959	18
Svavelsyra, ton	1 328 904	1 123 336	1 372 480	1 597 072	1 633 676	2
Aluminiumfl uorid, ton	34 611	33 161	21 951	34 812	35 708	3

1) För mer utförlig information se sidorna 122–123.

Rönnskär Huvudprodukter är koppar, guld, silver och bly med ett fl ertal biprodukter som exempelvis svavelsyra och zinkklinker. Rönnskär bearbetar hela Bolidens interna produktion av kopparkoncentrat och är Bolidens största produktionsenhet.

Världsledande inom elektronik återvinning

Rönnskärs kaldo- och fumingverk gör det möjligt att komplettera kopparproduktionen med återvinning av metaller ur elektronikskrot och andra sekundära material. Rönnskär är sedan länge en av världens största återvinnare av elektronikskrot och utbyggnaden av kapaciteten gör Boliden till världsledande inom detta område.

Smältverket har kapacitet för många olika råvaror, där återvinningsmaterial blir allt viktigare. Det som ökat mest under senare år är insamlad elektronik, främst krossade kretskort från till exempel datorer och mobiltelefoner. Huvuddelen av leverantörerna fi nns i Europa.

Mängden elektronikavfall ökar snabbt i världen samtidigt som smältverken som kan hantera elektronikskrot är få. Rönnskärs kapacitet för elektronikåtervinning ökade betydligt i samband med investeringen i nya anläggningar för materialhantering och smältning som togs i drift i början av 2012. Ett nytt e-kaldoverk kompletterar det befi ntliga kaldoverket och ger Rönnskär en årlig kapacitet på 120 000 ton.

* LTI = Olycka som inträffar på arbetet och som leder till frånvaro efterföljande dag eller längre. LTI mäts som antal olyckor/miljon arbetade timmar.

125 kton Produktion koppar

388 personer Medelantal anställda

12,4LTI-frekvens*

315 kton Produktion zink

561 personer Medelantal anställda

7,4LTI-frekvens*

Harjavalta Harjavalta framställer koppar, guld och silver samt ett fl ertal biprodukter som till exempel svavelsyra. Råvaran är i huvudsak metallkoncentrat från externa koppargruvor i Sydamerika, Sydostasien och Portugal.

I Harjavalta smälts också nickelkoncentrat, som är ägt av kunden, på så kallad tolling-basis.

Harjavalta har utvecklat en egen energibesparande fl ashsmältningsmetod för koppar som använder energin i råmaterialets svavelinnehåll. Metoden började användas redan år 1949 och har utvecklats kontinuerligt under åren. I dag är det den mest använda metoden i världen för smältning av kopparkoncentrat.

Kokkola framställer zink och zinklegeringar samt svavelsyra. Det är världens femte största zinksmältverk med en produktions kapacitet på över 300 000 ton.

Största delen av zinkkoncentratet kommer från Bolidens gruvor i Sverige och Irland. Cirka 85 procent av zinkproduktionen går på export till framförallt europeiska kunder.

direktlakningsmetod som gör det möjligt att bearbeta även komplexa och mindre rena metallkoncentrat. Tack vare utvecklingsarbetet är bolaget idag ett av världens mest kostnads effektiva och moderna zinksmältverk. Just nu pågår byggnation av en anläggning som från 2014 ska utvinna silver ur zinkråvara.

Boliden Bergsöe Blysmältverket Bergsöe är en av Europas största återvinnare av förbrukade blybatterier och Nordens enda sekundära smältverk för bly. Huvudprodukterna är rent bly och legeringar enligt kundspecifi kation. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del används i andra applikationer, bland annat blyplåt och strålskydd. Dessutom används spillvärmen från blysmältverkets process i delar av Landskronas fjärrvärmenät.

Genom återvinning av cirka 62 000 ton blyskrot från hela Norden, motsvarande cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier, bidrar Bergsöe till ett på många sätt lönsamt kretslopp.

Odda Zinksmältverket Odda producerar ren zink och zinklegeringar samt aluminiumfl uorid och svavelsyra. Cirka 80 procent av råvarorna till produktionen levereras från Bolidens gruvor i Sverige och Irland, resten kommer från bland annat Kanada och Peru. Zinkklinker levereras i sin tur från Bolidens kopparsmältverk Rönnskär. Råvaran till produktionen av aluminiumfl uorid är fl usspat från Marocko och Sydafrika, samt aluminiumhydrat från Irland och Spanien.

Av zinkproduktionen går 93 procent på export och säljs i huvudsak till stålindustrin i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Beneluxländerna och Skandinavien. Aluminiumfl uorid är ett tillsatsmaterial till aluminiumindustrin och 75 procent av produktionen säljs inom Norge.

Odda använder liksom Kokkola direktlakningsmetoden.

Oddas förbättringsprogram, P100

2011 startades ett omfattande program i Odda för att förbättra smältverkets konkurrenskraft. Programmet omfattar både kostnadsbesparingar och en rad åtgärder för att öka produktiviteten. Besparingsmålet uppgår till 120 MNOK varav 70 var uppnått i slutet av 2012. Nuvarande program löper till och med 2013.

Hållbar utveckling

Hållbarhet har nog aldrig varit viktigare för Boliden än vad det är just nu. Det handlar inte endast om att följa lagar och gränsvärden utan också om att överträffa högt ställda interna mål och vara ett attraktivt företag för den kommande generationens medarbetare."

Henrik Östberg, Direktör Corporate Responsibility

Vattenkraft är den huvudsakliga energikällan vid de svenska och norska produktionsenheterna, medan elen i Finland produceras från kärnkraft och förnyelsebara källor. I Irland kommer elen främst från fossila bränslen. Bolidens enheter är mycket elintensiva och ursprunget för den elektricitet som används avgörs av den så kallade nationella energimix som fi nns i respektive verksamhetslands elnät.

Bolidens medarbetare

Boliden skapar värde genom att erbjuda produkter och tjänster av högsta kvalitet. För att göra det måste Boliden ha medarbetare som är kompetenta, engagerade, trygga och som tar eget ansvar. Det ställer i sin tur krav på Boliden att erbjuda säkra arbetsmiljöer, kompetensutveckling, möjligheter till nya utmaningar, karriärutveckling samt balans mellan arbete och privatliv.

Boliden har identifi erat följande områden som prioriterade ur ett medarbetarperspektiv:

Skapa en säker arbetsmiljö
Trygga den framtida kompetensförsörjningen
Skapa mångfald och bättre balans mellan könen

Skapa en säker arbetsmiljö

Det känns överfl ödigt att argumentera för en säker och hälsosam arbetsplats där Bolidens medarbetare är trygga och inte blir sjuka. För Boliden har en säker arbetsmiljö högsta prioritet och koncernen har en nollvision för olycksfall i arbetet. Basen är att skapa en stark säkerhetskultur.

Trots att en säker arbetsplast är en självklarhet når vi inte alltid dit. Det visar på betydelsen och behovet av en ständigt pågående dialog om arbete med hälsa, säkerhet, rutiner, attityder och beteenden.

Nollfi losofi

Boliden verkar i en bransch som hanterar stora materialfl öden, höga temperaturer och ibland också hälsovådliga ämnen. Det är en miljö där risk för olyckor fi nns, som ställer höga säkerhetskrav och där varje individ måste ta eget ansvar för ett korrekt och säkert beteende.

Boliden har haft en trend med ett minskande antal olyckor för egen personal från 2005 till 2011. Under 2012 har dock olycksfallsfrekvensen (LTI) för egna medarbetare ökat till 6,6 i jämförelse med 4,9 föregående år. Inklusive entreprenörer är LTI 9,1. Arbete pågår med att identifi era orsaker, sätta in rätt åtgärder och på så sätt vända trenden.

För att få bättre kunskap om risker för skador och för att driva ett mer eff ektivt och proaktivt arbete har Boliden genomfört risk- och orsaksanalyser i hela koncernen. Hur väl organisationen presterar i relation till Bolidens vision om noll olyckor följs upp månadsvis vid ledningsmöten såväl på koncern- som på enhetsnivå.

Aktiviteter för ett säkrare Boliden

Sedan många år arbetar alla operativa enheter med ledningssystem enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001.

För att skapa och upprätthålla en önskad säkerhetskultur med hög medvetenhet måste det också fi nnas goda förebilder runtom i organisationen och tydliga budskap från ledningen. En första omgång av skyddsronder med medlemmar av koncernledningen har genomförts på samtliga enheter. Bolidens VD har deltagit på tre av dessa. En ny omgång med samma koncept planeras för 2013 och då kommer även enhetscheferna att bli inbjudna att delta. Syftet är att öka kunskapsutbytet i den högsta ledningen, men också att praktiskt få tillfälle att visa engagemang och synligt ledarskap. Det har också initierats ett arbete med att skapa en visuell, tydlig och enhetlig information om säkerhetsåtgärder, korrekt beteende och korrekt utrustning på alla arbetsplaster. Under året har fl era enheter inom ramen för New Boliden Way implementerat metoder för ordning

Mål och utfall för hälsa och säkerhet

MÅL 2009–2013 UTFALL 2012

• Boliden har antagit en nollvision och målet är att alla enheter ska ha noll olycksfall varje månad.

• Boliden ska ha en sjukfrånvaro som inte överstiger 4,0 procent vid utgången av 2013.

• Antalet olycksfall (LTI*) ökade under 2012 från 4,9 till 6,6. Inklusive entreprenörer är olycksfallsfrekvensen 9,1. Bolidens enheter hade i genomsnitt 8 olycksfallsfria månader under året. Bergsöe hade inga olycksfall.

• Under 2012 var sjukfrånvaron på 3,6** (3,7) procent. Arbetet för att samtliga enheter ska ligga på eller under målnivån fortsätter.

** Frånvarotimmar till följd av olycksfall i Tara är ej inkluderade, men kommer att inkluderas från och med 2013. Inklusive dessa timmar var sjukfrånvaron 2012 3,7 procent.

^* LTI – antalet olycksfall med frånvaro per 1 miljon arbetade timmar.

"Excellence beyond zero"

I mars samlades koncernens EHS*-ansvariga och chefer från produktion och underhåll samt koncernledning, totalt 135 personer för en två dagar lång konferens om säkerhetsarbete. Temat var "Excellence beyond zero" och fokuserade på arbetet för att uppnå nollvisionen.

Huvudbudskapet var att attityd och beteende spelar stor roll och att chefen alltid måste föregå med gott exempel och praktisera synligt ledarskap.

En av talarna var professor Marianne Törner från Göteborgs universitet som berättade att en av drivkrafterna till att göra avkall på säkerhet är en snabb individuell belöning, exempelvis sparad tid. Ansträngningen för att istället bete sig säkert kan ta längre tid eller kräva en förändring, vilket i stunden kan verka onödigt. Det är Bolidens ansvar och intresse att genom enträget arbete säkerställa att alla medarbetare alltid sätter sin egen och sina kollegors hälsa och säkerhet före just den snabba belöningen.

* Miljö, hälsa och säkert.

och reda på arbetsplatsen. Det kan låta elementärt, men genom att systematiskt och med given frekvens genomföra dessa aktiviteter reduceras vissa risker.

Under 2012 påbörjades arbetet med att formulera nya mål för 2014 –2018. Målet om noll olyckor kommer att kvarstå.

Friska medarbetare

Välmående är inte bara positivt för individen utan också för Bolidens framgång. För att upprätthålla de senaste årens goda utveckling avseende sjukfrånvaron fortsätter det systematiska och förebyggande hälsoarbetet. Boliden erbjuder många olika aktiviteter för ökat välmående, exempelvis återkommande ryggskolor, träningstips, kostnadsfria dygnet runt-gym, personalmatsalar med hälsomat som specialitet och återkommande sluta röka-kampanjer.

Välmående handlar också om eff ektiva rehabiliteringsåtgärder vilket är särskilt viktigt för att minska långtidssjukfrånvaron. Målet med rehabiliteringsåtgärderna är att medarbetaren ska kunna återgå i första hand till sin tidigare arbetsuppgift. Om det inte är möjligt strävar Boliden efter att erbjuda arbete i en annan del av verksamheten.

Under 2011 genomfördes en studie om orsaker till längden på sjukfrånvaro. Resultaten visade bland annat att den viktigaste faktorn för att förkorta frånvaron

var chefens kontakt med den sjukfrånvarande medarbetaren. Det är en kunskap som har lagt grunden för ett förändringsarbete kring beteende och ökad kontakt mellan Boliden och den sjukfrånvarande.

Säkra framtida kompetensförsörjning

Bolidens förmåga att behålla och attrahera medarbetare med rätt kompetens och engagemang spelar stor roll för konkurrenskraften. I en tid med höga pensionsavgångar kombinerat med en gruvboom och då allt färre studerar naturvetenskapliga ämnen är konkurrensen om kompetensen hög.

Boliden strävar efter att ebjuda en arbetsmiljö som präglas av professionalism, goda utvecklingsmöjligheter, gott ledarskap, säker arbetsmiljö och långsiktigt hållbart agerande. Kompetensutvecklingen och rekryteringsarbetet utgår från Bolidens behov och strategiska mål, såsom att skapa en mångfasetterad arbetsstyrka, öka andelen kvinnor och hantera generationsskiftet.

Kompetensförsörjning – en sann utmaning

Boliden står inför ett generationsskifte. Drygt var fj ärde Bolidenmedarbetare ska gå i pension under de kommande tio åren, en utmaning som delas med resten av

branschen och stora delar av den tunga industrin. Detta, i kombination med att verksamheten ofta bedrivs i regioner med begränsat befolkningsunderlag kräver att Boliden ökar exponeringen för den kommande generationen medarbetare. Konkurrensen om vissa yrkesgrupper är särskilt hård, exempel är bergsingenjörer, geologer, geofysiker, processingenjörer och erfarna gruvarbetare. Varje verksamhetsort har en egen rekryteringsplan och ansvar för att säkerställa kompetensförsörjningen.

Lärlingar för framtida kompetens

Bolidens lärlingsprogram har en lång historia bakom sig och är en viktig grundförutsättning för att förse organisationen med efterfrågad kompetens. Utifrån lärande genom praktiskt arbete kombinerat med teoretiska studier utbildas framtida fackmän inom en rad olika områden. Vid smältverket i Harjavalta har sammalagt en fjärdedel av de anställda genomgått ett lärlingsprogram och under året som gått har ytterligare tolv personer tagit sin yrkesexamen i metallförädling. De har nu alla fast anställning hos Boliden.

Talangjakt för framtiden

För att bidra till ett större rekryteringsunderlag arbetar Boliden med att öka kännedomen om företaget, dess yrkesroller och utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Genom att uppmuntra till rörlighet inom koncernen och prioritera internrekrytering i kompetens- och chefsförsörjningen skapas intressanta karriärmöjligheter. Boliden följer studenters önske mål om framtida yrken och arbetsgivare med stort engagemang. Undersökningar har bland annat visat att arbete med frågor som faller inom ramarna för hållbar utveckling värderas högt bland studenter och "young professionals".

Utveckling av medarbetarna är utveckling av Boliden

Det fi nns stora möjligheter för den enskilda individen att växa inom koncernen. Boliden har fl era kompetensutvecklingsprogram som syftar till att skapa förutsättningar och struktur för karriär- och kompetensplanering.

För ytterligare information se Bolidens webbplats www.boliden.com

Mångfald

En organisation med hög mångfald kan bättre förstå omvärlden och möta de förväntningar som fi nns. Boliden strävar därför efter medarbetare med olika bakgrund, ålder och erfarenheter.

Metallindustrin är av tradition mansdominerad och även om industrin har utvecklats, exempelvis genom teknikutveckling med färre tunga och manuella arbetsmoment, står Boliden inför utmaningar när det gäller att attrahera kvinnor. En viktig faktor i det sammanhanget är att ha en bra arbetsplatskultur. Boliden har satt som mål att 20 procent av medarbetarna ska vara kvinnor innan slutet av

För att nå dit ska var tredje ersättningsrekrytering vara en kvinna.

Balans mellan arbete och fritid

Att erbjuda en arbetsmiljö som möjliggör en balans mellan arbete och fritid ser Boliden som en förutsättning för att lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare.

I vissa länder där Boliden har verksamhet erbjuds ekonomisk kompensation för föräldralediga medarbetare. Dessutom informeras föräldrarlediga medarbetare om vad som händer och hur utvecklingen går på arbetsplatsen.

Boliden har fått ett externt erkännande för arbetet med att skapa denna balans. Fackföreningen Unionen utsåg 2012 Boliden till Sveriges mest föräldravänliga arbetsplats och tilldelade Boliden utmärkelsen Guldnappen.

Andel anställda heltid/deltid

Antalet anställda i koncernen (motsvarande heltidstjänster) uppgick till 4 795 (4 597), varav 2 440 (2 285) inom Gruvor och 2 242 (2 208) inom Smältverk, samt 113 (104) inom koncernstaber och koncernövergripande funktioner. Under 2012 hade Boliden en personalomsättning på 4,4 (4,5) procent.

Könsfördelning

Andelen kvinnor i Boliden var vid årets slut 16,9 procent. Det är en ökning med 0,8 procentenheter från 2011.

Åldersfördelning

Bolidens miljöarbete

Påverkan på den yttre miljön är en oundviklig del av Bolidens verksamhet. Ambitionen är att vara mycket bättre än vad lagen kräver genom att klara gällande rikt- och gränsvärden med goda marginaler. Det gör Boliden bättre förberett för omvärldens förväntningar och bidrar på sikt till stärkt konkurrenskraft.

Boliden har identifi erat följande miljöfrågor som prioriterade:

Minimera utsläppen till luft och vatten
Begränsa påverkan på den fysiska miljön
Hantera avfall på ett ansvarsfullt sätt

Boliden ska ha noll miljöolyckor

Boliden har en nollvision avseende miljöolyckor och det innefattar minsta spill. Med den visionen vill Boliden understryka vikten av en olycksfri verksamhet och driva på det förebyggande arbetet. För att ambitionen ska vara realistisk krävs eff ektiva system och stabila processer i alla delar av värdekedjan. Till detta kommer också ett kontinuerligt arbete bestående av riskbedömningar, åtgärdsplaner, förbättrade rutiner samt införande av ny och bättre teknik. I tillägg till en god struktur är det individens inställning och agarande som till slut avgör hur väl Boliden lyckas. Det gör arbetet med attityder och beteenden centralt.

Under 2012 inträff ade nio miljöolyckor. Två av dessa var överskridanden av gränsvärden. Arbetet med att förebygga spill och läckage kommer att fortgå under 2013 med fokus på ökad incidentrapportering med orsaksanalyser och eff ektivt underhållsarbete.

Minimera utsläpp till luft och vatten

Utvinning av metaller genererar utsläpp i den omgivande miljön och Bolidens ansvar är att ständigt hantera och minska utsläppen och deras negativa påverkan. I det arbetet är det viktigt att ha stabila processer som kan köras på ett optimalt sätt, med så få underhållsstopp som möjligt. Boliden investerar löpande i processförbättringar och ny teknik för att åstadkomma detta.

Utsläpp till luft

Bolidens mest betydande utsläpp till luft är dels de metall- och svaveldioxid-

Miljömål och utfall för perioden 2009–2013

Boliden presterar väl i relation till uppsatta miljömål. Målen ligger långt under tillståndsgivna gränsvärden, vilket bidrar till att göra koncernen väl förberedd inför eventuella förändringar i miljölagstiftningen.

MÅL	UTFALL
• Utsläpp av metaller1) till vatten ska minska med 25 procent.	• Utsläpp av metaller till vatten har minskat med 53 procent sedan 2007.
• Utsläpp av kväve till vatten ska minska med 20 procent.	• Utsläpp av kväve till vatten har minskat med 14 procent sedan 2007.
• Utsläpp av metaller2) till luft ska minska med 25 procent.	• Utsläpp av metaller till luft har minskat med 43 procent sedan 2007.
• Utsläpp av svaveldioxid till luft ska minska med 10 procent.	• Utsläpp av svaveldioxid till luft har minskat med 5 procent sedan 2007.
• Utsläpp av koldioxid ska inte öka med mer än 3 procent (med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar).	• Utsläpp av koldioxid har ökat med 4 procent sedan 2007 enligt 2007/2008 års beräkningsmetod (Enligt nuvarande beräknings metod 3), är ökningen 23 procent, dessa tal är dock inte jämförbara).
Miljömålen är angivna i absoluta tal (kilo eller ton). Basår: 2007. För att underlätta uppföljningen har målen brutits ner på respektive operativ enhet, dessutom rappor teras de internt varje månad för ökad transparens. 1) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och kvicksilver. 2) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium och arsenik.	3) Beräkningsmetoden har ändrats. Den ursprungliga beräkningen baserade sig i huvudsak på förbrukning av bränslen och reduktionsmedel i produktionen samt indirekta emissioner från inköpt el. Vid implementeringen av ETS på smältverken införs en mer fullständig redo visning av utsläppskällor där hänsyn tas till ingående kol från till exempel råmaterial. Det saknas underlag (i form av tillförlitliga kolhaltsbestämningar för alla material) för att göra en noggrann beräkning av dessa utsläpp retroaktivt från periodens början.

utsläppen som bildas av smältverkens processgaser, dels direkta utsläpp av koldioxid från förbränningsprocesser och transporter. Till detta kommer de indirekta koldioxidutsläppen från den el koncernen förbrukar. De står för knappt hälften av de totala koldioxidutsläppen.

De två senaste åren har vi haft en negativ trend avseende svavelutsläpp. Harjavalta hade tekniska problem i början av året med ökade utsläpp som följd. Dessa har åtgärdats och det fi nns goda förutsättningar att klara målet om 10 procents minskning under 2013.

Utsläpp av koldioxid

Utmaningen med att minska koldioxidutsläppen kan ses ur fl era perspektiv. En del ligger i sambandet mellan produktion och utsläpp, det är mycket svårt att minska koldioxidutsläppen vid anläggningarna utan att samtidigt minska produktionen. En annan del är att den sjunkande metallhalten i den malm som bryts kräver mer bearbetning, vilket bland annat leder till ökad energiförbrukning. Även kvalitetsförsämringar i smältverkens ingående råmaterial leder till minskade utbyten och därmed utsläppsökningar. För att kunna möta utmaningarna med ökade koldioxidutsläpp kan vissa fossila bränslen på sikt ersättas med biobränslen men, inte minst viktigt, så kan energiförbrukningen (och därmed koldioxidutsläppen) minskas genom motsvarande eff ektivisering av produktionen. Detta

resulterar i sin tur i såväl sänkta kostnader som minskad miljöbelastning.

Som ett led i arbetet med energieff ektiviseringar har Boliden fortsatt att eff ektivisera tillvaratagandet av överskottsvärmen vid smältverken. Under 2012 beräknas cirka 568 (659) GWh ha tagits tillvara för internt bruk och 844 (772) GWh har levererats externt.

Valet av transportslag påverkar koldioxidutsläppen

Arbetet med att begränsa koldioxidutsläpp omfattar också Bolidens transporter. Främsta möjligheten att påverka är genom val av transportslag. Inom gruvområdet sker transporten huvudsakligen med dieselfordon, medan cirka 70 procent av transporterna av metallkoncentrat och andra smältmaterial sker med fartyg eller tåg. Transporterna av färdiga metaller från smältverken till kunder eller terminaler inom Europa sker främst med fartyg och tåg, ofta med omlastning till lastbil den sista sträckan fram till kunden.

Boliden ställer krav på transportleverantörerna, exempelvis inom områden som kör- och vilotider, hastigheter, miljöanpassat körsätt och miljöklassning av motorer.

Emissions Trading Scheme (ETS)

EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid (ETS) är en strategisk fråga för Boliden. Dels handlar det om hur utsläppen kan minskas givet planerad produktion och tillgänglig teknik. Dels att förutse kostnaderna för framtida egna köp av utsläppsrätter och prisökningar relaterade till de indirekta koldioxidutsläpp som den inköpta elektriciteten står för.

Under 2012 omfattades smältverken Rönnskär och Bergsöe av ETS. Tillsammans hade de under perioden tilldelats utsläppsrätter för 78 909 ton koldioxid. Samtliga Bolidens smältverk kommer att omfattas av ETS under nästa handelsperiod och ansökan om utsläppsrätter för perioden 2013–2020 är inskickad.

Strategisk ansats i arbete med energifrågor

Eftersom Bolidens enheter är mycket elintensiva är tillgången och priset på el viktiga för koncernen. Energikonsumtion och koldioxidutsläpp har ökat under de senaste åren, främst på grund av ökad produktion. Boliden avser, trots ökad produktion, att bryta trenden. Energieff ektivisering kan främst uppnås genom att reducera dieselanvändning, optimera råvaruanvändning och minska elförbrukning.

Det dagliga ansvaret för energifrågor är decentraliserat och samordnas via en gemensam funktion på koncernnivå. Under 2012 har Boliden kartlagt den egna energiförsörjningen – och förbrukningen i syfte att sätta mål för det fortsatta energi- och klimatarbetet.

Boliden driver frågan om en långsiktig elförsörjning på fl era plan. De politiska

Bolidens energimix

Ursprunget till den elektricitet Boliden använder varierar något mellan verksamhetsländerna. I Norge dominerar vattenkraft, i Sverige och Finland är det en kombination av olika källor, och i Irland är det en högre andel fossil energi. Det faktiska utfallet för Bolidens energimix 2012 beror på beräkningar som ännu inte har levererats. Baserat på utfallet 2011 uppskattas källorna av den inköpta elektriciteten vara fördelade på 39 förnybart, 31 fossilt och 30 procent nukleärt.

Certifi erade ledningssystem

Samtliga Bolidens gruvor och smältverk arbetar med certifi erade ledningssystem för miljö ISO 14001 och arbetsmiljö OHSAS18001. Inom ramen för Bolidens strategiarbete i energifrågor ska koncernens energiledningssystem upp dateras och samtliga Bolidens enheter certifi eras enligt ISO 50001. Under 2012 har enheterna Boliden Tara och Boliden Harjavalta godkänts för certifi ering enligt ISO 50001. Smältverken är även certifi erade enligt ISO 9001 (kvalitet).

arenorna i Sverige och Europa är viktiga forum avseende lagstiftning, prissättning och direktiv. Tillgång på baskraft och prissättning är två viktiga frågor som Boliden driver aktivt, ofta genom samarbeten med andra aktörer. Tillsammans med andra elintensiva bolag inom svensk basindustri är Boliden delägare i BasEl som arbetar för att trygga energiförsörjningen, fi nna mer hållbara lösningar och identifi era möjliga energieff ektiviseringar. Boliden är också medaktör i Industrikraft AB, ett företag med syfte är att utveckla ny kraftproduktion i Sverige samt i Fennovoima som planerar ett nytt kärnkraftverk i Finland.

Uttag av och utsläpp till vatten

Boliden tar årligen ut 160 miljoner kubikmeter vatten till sina processer. Till detta kommer 22 miljoner kubikmeter regnvatten, som hanteras på anläggningarna. Under 2012 recirkulerades 112 procent av det totala uttaget.

Genom att återanvända och återföra vattnet i processerna kan Boliden också minska utsläppen. Idag består Bolidens utsläpp till vatten av främst metaller och kväve. Metallutsläppen kommer till 65 procent från smältverkens reningsanläggningar som också renar allt regnvatten som faller på industriområdet. Resterande 35 procent står Bolidens gruvor för i form av utsläpp från sandmagasin vid gruvornas anrikningsverk och vattenreningsverk.

Av kväveutsläppen står gruvverksamheten för 80 procent av Bolidens utsläpp främst genom användningen av sprängmedel. Övriga 20 procent kommer från sedimenteringsbassängen vid zinksmältverket Kokkola.

Utöver användning av sprängämnen orsakar även stora vattenvolymer från regn eller snösmältning också utsläpp av kväve i vatten. Under året ökade utsläppen med 23 procent, ökningen förklaras med kraftig och långvarig nederbörd i kombination med ökad produktion i fl era av våra gruvområden. Att reducera

kväve utsläpp kommer att vara ett av våra fokusområden under 2013.

Minskade utsläpp till vatten

Arbetet med att förbättra vattenreningen följer grundprincipen att rena så nära källan till utsläppen som möjligt. För att säkerställa att reningsprocesserna fungerar som de ska, att Boliden håller sig inom sina tillståndsvärden och att noll miljöolyckor inträff ar, upprätthålls en ständig övervakning.

Begränsa påverkan på den fysiska miljön

Bolidens verksamhet tar stora landområden i anspråk för prospektering, gruvbrytning, sandmagasin och dammar. En av de främsta utmaningarna är att begränsa påverkan på landskapsbilden. Det innefattar bland annat en god markvård och efterbehandling av gruvområden, såväl när verksamhet bedrivs som när de nått slutet av sin produktionsmässiga livslängd. Bolidens efterbehandlingsprogram ska så långt det är möjligt återställa brukade markområden och bidra positivt till den biologiska mångfalden.

Markvård och efterbehandling av gruvområden

Boliden har ett direkt efterbehandlingsansvar för ett 30-tal gruvområden och bedriver ett systematiskt arbete med tillsyn och riskanalyser för varje område. Avsikten är att alltid använda bästa tillgängliga teknik i kombination med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Målet är att återställa områdena så att de åter blir en del av det omgivande landskapet. Vid utgången av 2012 hade sammanlagt 1 618 (1 110) MSEK avsatts för efterbehandling av gruvområden och smältverk.

Dammar

Boliden ansvarar idag för omkring 40 dammanläggningar – de fl esta kopplade till gruvverksamheten. Anläggningarna används eller har använts för deponering av anrikningssand eller annat avfall samt

för vattenhantering. Bolidens arbete med dammarna utgår från ambitionen att ha minimal påverkan på omgivningen och närboende avseende, säkerhet och miljö. Detta gäller såväl vid utformning som under och efter dammens operativa tid. För varje dammanläggning fi nns en manual för drift och tillståndskontroll samt underhåll framtagen. Boliden följer gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (GruvRIDAS) och står bakom den svenska branschorganisationen SveMins dammsäkerhetspolicy som beskriver hur dammar ska byggas, övervakas, underhållas samt efterbehandlas.

Besök Bolidens webbplats för att läsa mer om de anläggningar och marker som efterbehandlas/ efterbehandlades under 2012 (www.boliden.com/sv/Hallbarhet/ Miljoansvar/Mark/Efterbehandling/).

Hållbar förvaltning av skog och mark

Boliden äger cirka 19 800 hektar mark. Marken är viktig för Bolidens möjlighet att bedriva prospektering och därigenom utöka verksamheten. Boliden äger mark i anslutning till aktiva och nedlagda gruvområden och policyn är att kvarstå som markägare så länge det fi nns pågående kontrollprogram för miljön eller oklarheter i ansvarsfrågor.

Åtgärder som återställer habitatet och tillför ökade förutsättningar för växtoch djuretablering bidrar till att föbättra naturens egen återhämtning. Boliden tittar därför på hur frågor om biodiversitet och ekosystem kan integreras i koncernens ledningssystem.

Bolidens skogsbruk sker i enlighet med principerna för FSC (Forest Stewardship Council)-certifi ering. Avverkningsnivån för den skog och skogsmark som inte direkt berörs av verksamheten ska på lång sikt (10-årsbas) motsvara 75 procent av tillväxten. Åtta procent av den produktiva skogsarealen är avsatt för naturvårdsändamål och där bedriver Boliden landskapsekologiskt skogsbruk.

Bolidens materialfl öden

Bibehållen biologisk mångfald i Långselegruvan

Sjön i det gamla dagbrottet i Långselegruvan i Västerbotten är full av grodyngel – ett tydligt bevis på hög vattenkvalité. Här har Boliden arbetat sedan drygt ett år tillbaka med att skapa förbättrade livsmiljöer för växt- och djurarter som en del av ett större projekt inom ekologisk kompensation, i anslutning till befi ntliga och nedlagda gruvor. Arbetets första steg har gått ut på att skapa nya diken, fl er våtmarker och sand för steklar att trivas i. Det övergripande målet är att arbetet sedan ska stå modell för hela Bolidens framtida markarbete. För Boliden är arbetet ett sätt att dels ta ett övergripande samhällsansvar, men också att ansvara för den närmiljö som företaget verkar i. Det är också ett sätt att minimera ekonomiska risker då juridiska krav hårdnat t.ex. från myndigheter i samband med tillståndsprövningar.

Återvinning vid Aitik och Garpenberg

Vid alla Bolidens anläggningar återanvänds restprodukter. I Aitik bearbetar man återvunnet gråberg som lever upp till rätt miljökrav, vilket skapar ett ökat mervärde och ett material som kan säljas vidare till externa kunder. Det minskar också deponi- och efterbehandlingsbehovet, och bidrar därmed till både en bättre miljö och lägre hanteringskostnader. I Garpenberg återvinns anrikningssand till fyllnadsmaterial vid igensättningsbrytning. Det är en viktig åtgärd för minskad rasrisk och ökad säkerhet.

Zinkåtervinning sluter cirkeln

Omkring 40 procent av all zink som produceras i världen varje år är återvunnen. Huvudkällan är den restprodukt från stålverken som kallas ljusbågs ugnsstoft. Inom Europa återvinns numera allt ljusbåg sugnstoft – ett resultat av både lagar, högre priser och ny teknik. Boliden återanvänder stoftet bland annat genom att producera zinkklinker som sedan används som råmaterial. Idag är 60 procent av all den zink som någonsin producerats inne i återvinningscykeln. Siffran kan verka låg, men det beror på att det tar lång tid innan zinkprodukter skrotas på grund av metallens hållbarhet.

Ansvarsfull hantering av avfall

Bolidens gruvor och smältverk genererar avfall bestående av gråberg, anrikningssand, slagg, slam och stoft. En del av det avfall som uppstår kan bli råvara i en annan process. Bolidens avfallshantering handlar därför inte bara om att minimera och omhänderta slutavfall utan också om att omvandla avfall till råvara.

Effektiv materialåtervinning

Det som är restprodukt för en part, kan alltså vara råvara för en annan. Genom att förfi na kretslopp och utbyte mellan koncernens enheter kan användningen av sekundära råmaterial öka.

På samma sätt som Boliden tar emot andra företags restprodukter för metallutvinning, sänds koncernens restprodukter till andra företag för utvinning. Det är viktigt att det fi nns en branschgemensam syn på ansvar genom hela avfallets värde-

på plats. Sammantaget innebär arbetet att mängden slutavfall som behöver deponeras, kan minimeras.

Avfall till deponi

De lagstadgade defi nitionerna och kriterierna för avfall ändras med tiden. För Boliden blir det då viktigt att ligga i framkant i arbetet med att avgöra om en restprodukt kommer att klassas som avfall på längre sikt och hur koncernen omhändertar avfallet redan nu.

I första hand försöker Boliden hitta interna lösningar för att återvinna eller deponera restprodukter. I de fall en restprodukt sänds till deponi i annat land omfattas det av lagstiftning för export av avfall för deponi eller återvinning. Boliden har också egna rutiner för att kontrollera en korrekt och säker hantering, bland annat genom externa

revisioner hos mottagare av avfall. Ersättning för att upparbeta avfall betalas först när arbetet är slutfört.

Slutförvaring av metalliskt kvicksilver

Som en följd av ny EU-lagstiftning om exportförbud och säker förvaring av metalliskt kvicksilver måste processavfall med viss kvicksilverhalt slutförvaras under jord i framtiden. Boliden genererar kvicksilverhaltigt avfall och smältverken Kokkola och Odda använder slutförvaring under jord för sådant avfall. För smältverket Rönnskär pågår ett arbete för att fi nna lämplig plats för slutförvaring och en tillståndsprocess pågår.

Urban mining

Metaller har den fördelen att de kan återvinnas hur många gånger som helst utan att de tappar i kvalitet. Därför kan elektronikskrot och rester från rivning eller byggnation av hus och infrastruktur tas till vara. Exempel på material är telefonkablar, koppartak och kopparrör. Denna form av utvinning kallas Urban Mining, ett sätt att påpeka att framtidens gruvor också fi nns i städerna. Smältverket Rönnskär är ett talande exempel på detta eftersom 65 procent av guldproduktionen, 30 procent av kopparproduktionen, 40 procent av silverproduktionen och 80 procent av zinken kommer från återvunna material.

Ett annat exempel är Boliden Bergsöe, det enda smältverket i Norden som återvinner bly. Den årliga produktionen är 43 000 ton bly som till 100 procent kommer från uttjänta bilbatterier och blyskrot.

Avfall	2012	2011
Avfall, totalt	1 199 000	1 090 000
Varav farligt avfall, totalt	756 000	750 000
Icke-farligt avfall, totalt	443 000	340 000
Gråberg, totalt	41 635 000	31 646 000
Anrikningssand, totalt	39 290 000	35 974 000

Första hållbara steget i metallernas värdekedja

Boliden är tillsammans med sina leverantörer och affärspartners det första hållbara steget i metallernas värdekedja. Genom att vara en stabil, långsiktig och ansvarstagande partner kan Boliden driva hållbarhetsarbetet inom gruv- och metallindustrin tillsammans med sina leverantörer och affärspartners.

Affärspartners

Bolidens kopparkunder är i huvudsak tillverkare av valstråd, kopparstänger och kopparlegeringar. Dessa säljer i sin tur sina produkter till bygg-, elektronik- och fordonsindustrierna. Cirka en tredjedel av Bolidens zinkförsäljning går till stora stålverk som använder zink för rostskydd av galvaniserad tunnplåt.

Bolidens leverantörer kan delas in i de som Boliden köper metallkoncentrat och sekundär råvara från och de som Boliden köper alla övriga insatsvaror och tjänster från, inklusive logistik. Totalt har Boliden cirka 330 kunder och nästan 6 000 leverantörer. Av leverantörerna står mindre än 300 för mer än 80 procent av inköpsvolymen.

Utvärdering av affärspartners

Valet av aff ärspartner har en betydande påverkan på Bolidens lönsamhet och hållbarhetsprestation. Boliden har dock i många fall endast en indirekt påverkansmöjlighet på vad och hur t.ex. miljö- och arbetsmiljöfrågor hanteras hos kunder och leverantörer. Ambitionen är därför att utveckla och driva hållbarhetsarbetet inom och tillsammans med övrig gruvoch metallindustri. Sedan 2010 genomför Boliden kontinuerliga utvärderingar av sina aff ärpartners – så kallade EBP (Evaluation of Business Partners). Det är en systematisk process där aff ärspartnern inte bara utvärderas utifrån strikt aff ärsmässiga aspekter utan också utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Med utgångspunkt i FN:s Global Compacts tio principer

samt ILO- och ISO-standarder, har Boliden identifi erat ett antal ansvarsområden som vi åtagit oss att arbeta för tillsammans med våra partners. Dessa berör frågor om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och systematiskt miljöarbete, antikorruption och slutligen huruvida man följer upp och utvärderar det egna hållbarhetsarbetet.

Inledningsvis genomförs en webbbaserad självutvärdering som sedan följs upp och utvärderas. En dialog skapas kring de förbättringsmöjligheter som fi nns. Hittills har omkring 460 aff ärspartners besvarat självutvärderingen och fem revisioner har genomförts. Revisonerna följs upp i form av rapportering av genomförda åtgärder. Att arbeta med förbättringar är en förutsättning för fortsatt samarbete.

Laboratorierna i Bolidens smältverk samarbetar med många leverantörer, som tillsammans med Boliden arbetar för att främja en hållbar utveckling. Bilden: Harald Pohjonen miljöanalytiker, Kokkola.

Styrning och organisation

Bolidens värderingar lägger grunden för hur Boliden ska agera. Ansvar och befogenheter styrs inom tydliga ramar och koncernens organisations- och verksamhetsfi losofi , New Boliden Way, är viktiga interna styrinstrument. Hållbarhetsfrågorna är en naturlig del av verksamheten och därmed också en naturlig del av styrningen av Boliden.

Bolidens borrkärnearkiv rymmer idag omkring 1 700 000 meter borrkärnor. Arkivet representerar många års samlad erfarenhet och utgör också en stor geologisk kunskapsbas. Borrkärnorna ansvänds löpande i utvärderingen av potentiellt intressanta gruvprojekt.

Bolagsstyrningsrapport

Boliden är ett svenskt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm med sekundärnotering på börsen i Toronto. Styrningen av Boliden grundas på den svenska aktiebolags- och årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagets bolagsordning samt andra relevanta regelverk och riktlinjer så som koncernens organisations- och verksamhetsfi losofi , New Boliden Way.

Styrningen av Bolidenkoncernen

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt vid årsstämman som är bolagets högsta beslutande organ samt vid eventuella extra bolagsstämmor. Styrelse och styrelsens ordförande utses av årsstämman medan verkställande direktör utses av styrelsen. Bolagets redovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget granskas av revisorer utsedda av årsstämman. Årsstämman utser även ledamöter till en valberedning, som tar fram förslag till årsstämman inför bland annat val och arvodering av styrelse och revisorer.

Förutom lagar, regler och Svensk kod för bolagsstyrning tilllämpar Boliden interna styrinstrument som exempelvis koncernens organisations- och verksamhetsfi losofi , New Boliden Way, samt policyer inom ett fl ertal områden däribland Bolidens uppförandekod som alla medarbetare ska känna till och agera i enlighet med. Vidare arbetar koncernens enheter enligt ledningssystem för hälsa och säkerhet, miljö, energi och kvalitet.

Aktieägare

Boliden har ett aktiekapital om 578 914 338 SEK fördelat på 273 511 169 aktier och lika många röster. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 90 234 och de enskilt största ägarna var Swedbank Robur fonder, AMF, Nordeas Fonder, AFA Försäkring och Handelsbanken fonder. Andelen utländskt ägande uppgick till cirka 44 procent av det totala antalet aktier.

Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden fi nns på sidorna 32–33 i årsredovisningen.

Årsstämma

Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat- och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer och principer för anställnings- och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare samt i förekommande fall ändra bolagsordning och välja revisorer.

Årsstämman 2012 hölls den 3 maj i Boliden. Vid stämman var 93 396 007 aktier representerade av 723 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde cirka 34 procent av det totala antalet aktier i Boliden. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Marie Berglund, Staff an Bohman, Lennart Evrell, Michael G:son Löw, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg och Anders Ullberg. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Några av stämmans övriga beslut var att:

I enlighet med styrelsens förslag dela ut 4 SEK per aktie.
Till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars-Erik Forsgårdh, Frank Larsson (Handelsbanken fonder), Anders Oscarsson (AMF), och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
Styrelsearvode ska utgå med 1 035 000 kronor till ordföranden och med 415 000 kronor till ledamot som inte är anställd i bolaget, att arvode ska utgå med 150 000 kronor till ordföranden i revisionsutskottet och med 75 000 kronor till vardera av revisionsutskottets två ledamöter samt att arvode ska utgå med 50 000 kronor till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.
Styrelseledamot ska ha rätt att ta ut ersättning via bolag.
Revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
Ersättningen till medlemmarna i koncernledningen utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare maximerad till 50 procent av grundlönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. 10 procent av den rörliga ersättningen ska användas till förvärv av aktier i bolaget. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.
Protokollet från årsstämman 2012 fi nns på Bolidens webbplats.

Valberedning

Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med av årsstämman 2012 antagen Instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats.

Valberedningens sammansättning

I november sammankallade styrelsens ordförande de av stämman valda ledamöterna, varvid Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), utsågs till ordförande. Valberedningen kompletterades sedan med Th omas Ehlin som representant för Nordeas Fonder.

Valberedningens uppdrag

Valberedningen har i uppdrag att arbeta fram förslag till beslut på Bolidens årsstämma. Förslagen gäller bland annat antal och

val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, i förekommande fall val av samt arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen till nästa årsstämma.

Valberedningen har sammanträtt sammanlagt tre gånger under 2012 och 2013 och har därutöver haft telefonkontakter samt ett möte med styrelsens ledamöter. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Bolidens webbplats.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören samt möjlighet ges för valberedningen att träff a styrelsens ledamöter. Valberedningen har under året även förberett förslag till revisorsval vid kommande årsstämma.

Styrelsen 2012

Styrelsen sedan års stämman 2012	Invald	Mötes närvaro 2012	Ut skotts arbete	Närvaro 2012	Styrelse arvode, SEK	Arvode Revisions utskottet, SEK	Arvode Ersättnings utskottet, SEK	Oberoende från bolaget och bolags ledningen	Oberoende av större ägare
			Revisions utskott	5 av 5
Anders Ullberg, ordf.	2005	7 av 7	Ersättnings utskott	1 av 1	1 035 000	75 000	50 000	Ja	Ja
Marie Berglund	2003	7 av 7			415 000			Ja	Ja
Staffan Bohman	2007	7 av 7	Ersättnings utskott	1 av 1	415 000		50 000	Ja	Ja
Lennart Evrell, vd	2008	7 av 7						Nej	Ja
Ulla Litzén	2005	7 av 7	Revisions utskott	5 av 5	415 000	150 000		Ja	Ja
Michael G:son Löw	2010	6 av 7			415 000			Ja	Ja
Leif Rönnbäck	2005	7 av 7	Revisions utskott	5 av 5	415 000	75 000		Ja	Ja
Matti Sundberg	2005	7 av 7			415 000			Ja	Ja
Roland Antonsson (A)	2009	6 av 7
Marie Holmberg (A)	2008	6 av 7
Hans-Göran Ölvebo (A)	2001	6 av 7
Ola Holmström (A) suppl	2012	4 av 5
Ditte Kilsgaard Möller (A) suppl	2012	4 av 5
Einar Mikkelsen (A) suppl	2012	4 av 5

Styrelsen

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har efter årsstämman 2012 utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomioch fi nansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Ledamöterna presenteras på sidorna 70–71 och på Bolidens webbplats. Närmare information om bland annat närvaro vid sammanträden och beroendeställning fi nns i tabellen på föregående sida.

Styrelsens och ordförandens ansvar

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande. Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om Bolidens ekonomiska och fi nansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av dokumentet "Instruktion till verkställande direktören" som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte.

Liksom tidigare år inrättade styrelsen under 2012 ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

Styrelsens arbete 2012

Styrelsen har under 2012 haft sju styrelsemöten. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten regelbundet på Bolidens operativa enheter. Under 2012 besökte styrelsen gruvområdet Boliden och smältverket Odda samt deltog vid invigningen av Bolidens nya anläggning för återvinning av elektronikskrot vid Rönnskär.

I början av varje år fastställer styrelsen ett antal teman som särskilt ska behandlas. Förutom genomgång av verksamheten, som görs vid varje styrelsemöte, har styrelsen under året bland annat behandlat:

Februari: Bokslutskommuniké, revisorsrapport, investering i silverutvinning i Kokkola, ersättningsfrågor, årsredovisningen och ärenden till årsstämman. Vid styrelsemötet i februari rapporterade Bolidens revisorer sina iakttagelser från revisionen av bolaget. Styrelsen fi ck vid detta tillfälle möjlighet att träff a revisorerna utan närvaro av koncernledningen.
Maj: Delårsrapport för första kvartalet, förberedelse av utvecklingen av prospekteringsprojektet Laver samt en möjlig framtida expansion av Aitik från 36 till 45 miljoner ton/år, strukturaff ärer i gruvbranschen samt långfristig upplåning.
Juli: Delårsrapport för andra kvartalet, revisorsrapport, energi frågor, utvecklingen av den globala metallmarknaden, pris och konjunkturanalyser.
Augusti: utvecklingen av zinkmarknaden och zinkpriset samt åtgärdsprogram och investeringar i Odda.
Oktober: Delårsrapport för tredje kvartalet, New Boliden Way- uppföljning, Corporate Social Responsibility (CSR) samt styrelseutvärdering.
December: Strategi, budget och aff ärsplan, tradingbolag och inköp.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen själv under ordförandens ledning eller, med viss regelbundenhet, med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2012 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade ett antal frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion, där styrelsen diskuterade slutsatser av utvärderingen.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Utskottet förbereder ett antal frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt att kvalitetssäkra Bolidens fi nansiella rapportering, vilket bland annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och ändamålsenliga processer för denna. Boliden har en internkontrollfunktion som arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifi erade områden. Utskottet arbetar även med upphandling av tjänster utöver revision från bolagets revisorer samt på uppdrag av valberedningen även av revisionstjänster.

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Under 2012 ägnades särskild uppmärksamhet åt branschrelaterade redovisningsfrågor och förändringar i IFRS, uppföljning av den interna kontrollen samt upphandling av revisorer inför kommande årsstämma. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Leif Rönnbäck och Anders Ullberg. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2012. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomiska och redovisningsfrågor.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om ersättningsprinciper för verkställande direktören och koncernledningen som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft ett möte och därutöver ett antal telefonkontakter. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Staff an Bohman.

En redogörelse för ersättningen till koncernledningen fi nns i not 1 på sidorna 89–90.

Affärsstyrning

Styrning från styrelsen sker via verkställande direktören till de operativa enheterna. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar defi nieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strategisk plan och Bolidens styrdokument. Styrdokumenten fi nns tillgängliga på intranätet och utgör det interna ramverk som krävs för en eff ektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Uppförandekod, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy och Hälso- och säkerhetspolicy.

Styrning av Bolidens hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor är en given del av Bolidens verksamhet och arbetet drivs med utgångspunkt i de frågor som är mest väsentliga för verksamheten. Hållbarhetsfrågor tas upp på varje ledningsgrupps- och styrelsemöte och detsamma gäller för lokala ledningsgruppsmöten. Styrelsen ägnar ett möte varje år till aktuella Corporate Responsibility-frågor (CR). Det dagliga ansvaret är decentraliserat till respektive enhet. Centrala funktioner för hållbarhet, miljö, energi och HR följer upp enheternas arbete och ansvarar för att skapa struktur och riktning för arbetet. För att driva kunskapsutbyte och utveckling fi nns nätverk inom respektive funktion.

De hållbarhetsfrågor som Boliden har identifi erat som mest väsentliga och prioriterade i arbete och styrning är nära kopplade till Bolidens verksamhet, strategi och vision. Faktorer som ligger till grund för prioritering är Bolidens verksamhet och dess påverkan på människa och miljö, hur arbete med frågorna kan stödja verksamheten, förväntningar från interna och externa intressenter på Boliden, risker och möjligheter, omvärldsfaktorer och tillämpliga regelverk. Vilka utmaningar som ska prioriterats förändras över tid och därför sker en regelbunden översyn, vanligtvis en gång per år eller vart annat år. Det åligger olika sakägare inom koncernen att sätta lokala mål inom de övergripande frågorna.

Frågor om aff ärsetik och antikorruption har aktualiserats bland annat genom den engelska mutlagstiftningen (UK bribery act), ny svensk mutlagstiftning och ny kod mot mutor. Under 2012 har en riskkartläggning gjorts för att identifi era vilka eventuella korruptionsrelaterade risker som fi nns inom koncernen. Baserat på utfallet från riskkartläggningen och de nya regelverken har Bolidens uppförandekod uppdaterats och kompletterats. En ny antikorruptionspolicy har antagits. Boliden har sedan tidigare en whistle blower-funktion som kan användas för att rapportera misstänkta fall av oegentligheter.

Under året anslöt sig Boliden till FN:s Global Compact, ett åtagande som innebär att Boliden aktivt ska stödja och främja dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och arbetsrätt, miljö och antikorruption. Åtagandet omfattar också Bolidens relation till externa intressenter.

Boliden har satt mål inom hållbarhetsområdet som gäller till slutet av 2013. Under 2013 ska nya mål för hållbarhetsarbetet sättas för perioden 2014–2018.

Koncernledning

Koncernledningen består av verkställande direktören, cheferna för koncernens två aff ärsområden, ekonomi- och fi nansdirektören samt CR-direktören. Koncernledningen sammanträder regelmässigt en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt tar fram förslag till strategisk plan, aff ärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut.

Bolagets cirka 150 högre chefer och specialister träff as på ledningsmöten årligen för diskussion i syfte att skapa samsyn och uppnå en bred förankring i viktiga frågor.

En presentation av koncernledningen fi nns på sidorna 72–73.

Revisorer

Vid årsstämman 2009 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB med auktoriserade revisorn Lars Träff som ansvarig revisor intill slutet av årsstämman 2013.

Vid sidan av Boliden har Lars Träff revisionsuppdrag för bland annat Scania, Billerud/Korsnäs, Lantmännen, ÅF, SJ och JM.

Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning efter träff ad överenskommelse. Information om ersättning under 2012 fi nns i not 2 på sidan 90.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Syftet med den interna kontrollen av den fi nansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa fi nansiella rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en eff ektiv intern kontroll. Verkställande direktören ansvarar för att det fi nns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa fi nansiella rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den fi nansiella rapporteringen.

Funktionen rapporterar till ekonomi- och fi nansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten vid frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av att koncernen har relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sina verksamheter under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Bolidenkoncernen fi nns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och attestinstruktion samt en fi nansmanual som innehåller fi nanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

Därutöver fi nns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Under 2012 fortsatte arbetet med att på aff ärsområdes- och koncernnivå kartlägga fi nansiella transaktionsfl öden, identifi era risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och standardiserat sätt.

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den fi nansiella rapporteringen. Inom ramen för det arbete som pågår sedan 2008 ska alla enheter kartlägga och utvärdera risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den fi nansiella rapporteringen.

Under 2012 fortsatte dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen och under hösten genomfördes testning av kontrollaktiviteter, inklusive generella IT-kontroller.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer fi nns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet återkommande fi nans- och controllerträff arna.

Extern information och kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Koncernövergripande styrdokument uppdateras och kommuniceras löpande.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.

Identifi erade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas. Exempel på aktiviteter under 2012 är internrevision av underhållsprocesser med fokus på miljö och arbetsmiljö.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 556051-4142. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 62–73 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattningen som en revision enligt Internationl Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 26 februari 2013

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Styrelse

Au

Anders Ullberg Styrelseordförande sedan 2005 Civilekonom Född: 1946

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i BE Group, Diamorph, Eneqvist consulting, Natur&Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ord förande i Rådet för fi nansiell rapportering.

Antal aktier med familj: 45 000

Mb

Marie Berglund Ledamot sedan 2003 Biolog, M. Sc. Råvaruchef i NCC Roads AB, Sverige Nord Född: 1958

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Baltic Sea 2020, Eurocon Consulting, Bottenhavets vattendelegation, Insynsrådet för länsstyrelsen i Västernorrland, Skogsstyrelsen och MODO Hockey.

Antal aktier med familj: 1 000

Staffan Bohman Ledamot sedan 2007 Civilekonom Född: 1949

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Cibes LiftGroup och Ersta diakoni. Vice ordförande i Rezidor Hotel Group och SNS förtroenderåd. Styrelseledamot i Atlas Copco, Inter-IKEA Holding, Ratos, Rolling Optics och Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Antal aktier med familj: 40 000

Le

Lennart Evrell Ledamot sedan 2008 Civilingenjör och ekonom. VD och koncernchef i Boliden AB Född: 1954

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Antal aktier med familj: 33 000

Mg

Michael G:son Löw Ledamot sedan 2010 Civilekonom Född: 1951

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Concordia Maritime, Norstel, Preem, Stena LNG och Svenskt Näringsliv. Vice ordf. i Industri och KemiGruppen och Svensk-ryska Handelskammaren. Ledamot i Chalmers rådgivande kommitté och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Antal aktier med familj: 100

Ul

Ulla Litzén Ledamot sedan 2005 Civilekonom, MBA Född: 1956 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, Husqvarna, NCC och SKF. Antal aktier med familj: 8 400

Leif Rönnbäck Ledamot sedan 2005 Fil. kand. Naturvetenskap, Geologi Född: 1945 Antal aktier med familj: 1 000

Matti Sundberg Ledamot sedan 2005 Bergsråd. Ekon. mag. Fil. och Ekon. Dr h.c.

Född: 1942

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Chempolis och Finlands skidförbund. Styrelseledamot i bland annat FIS, Grängesberg Iron, Skanska och SSAB. Antal aktier med familj: 12 000

70 BOLIDEN ÅRSREDOVISNING 2012

Mh

Marie Holmberg Arbetstagarrepresentant Ledamot sedan 2008 Suppleant 2005–2008 Representant för Sveriges Ingenjörer Född: 1963 Antal aktier med familj: 248

Hg Hans-Göran Ölvebo Arbetstagarrepresentant Ledamot sedan 2009 Ledamot 2001–2005 Suppleant 2005–2009 Representant för IF Metall Produktionsarbetare Aitik Född: 1955 Antal aktier med familj: 50

Ra

Roland Antonsson Arbetstagarrepresentant Ledamot sedan 2012 Suppleant 2009 –2012 Representant för IF Metall. Ordförande IF Metallklubben Rönnskär Född: 1957 Antal aktier med familj: 0

Dk

Ditte Kilsgaard Möller Arbetstagarrepresentant Suppleant sedan 2012 Representant för Sveriges Ingenjörer

Designer Ma, Geolog B.sc Geolog i fältprospekteringen, Ordförande i den lokala fackföreningen i Boliden Gruvor Född: 1979

Antal aktier med familj: 0

Einar Mikkelsen Arbetstagarrepresentant Suppleant sedan 2012 Representant för förbundet IndustriEnergi i Norge samt Unionen Styrelseledamot i Boliden Odda Född: 1964 Antal aktier med familj: 0

Oh

Ola Holmström Arbetstagarrepresentant Suppleant sedan 2012 Representant för IF Metall Ordförande IF Metallklubben Kristineberg. Vice ordförande i Bolidens koncernråd och Bolidens Works council Född: 1965 Antal aktier med familj: 170

Koncernledning

Le

Lennart Evrell Civilingenjör och ekonom VD och koncernchef i Boliden AB Född: 1954 Anställd: 2007 Antal aktier med familj: 33 000

Jm Jan Moström Bergskoleingenjör Direktör – Aff ärs område Gruvor Född: 1959 Anställd: 1979–1998, 2000 Antal aktier med familj: 17 500

Kk Kerstin Konradsson Bergsingenjör Direktör – Aff ärs område Smältverk från den 1 februari 2012 Född: 1967 Anställd: 2012 Antal aktier med familj: 80

Ms Mikael Staffas Civilingenjör, MBA Ekonomi- och fi nansdirektör Född: 1965 Anställd: 2011 Antal aktier med familj: 4 000

Hö

Henrik Östberg Fil. mag. i språk och pedagogik Direktör – Corporate Responsibility Född: 1960 Anställd: 2008 Antal aktier med familj: 1 200

Finansiella rapporter

Innehåll

Finansiella rapporter

Koncernen	76
	Förändringar i eget kapital	80
	Kassafl ödesanalyser	81
Moderbolaget		82
	Redovisningsprinciper	83

Noter
Not 1	Anställda och personalkostnader	89
Not 2	Arvode och kostnadsersättning
	till revisorer	90
Not 3	Väsentliga kostnadsslag	90
Not 4	Övriga rörelseintäkter	91
Not 5	Ränteintäkter och liknande
	resultatposter	91
Not 6	Räntekostnader och liknande
	resultatposter	91
Not 7	Tilläggsinformation till kassafl ödesanalys	91
Not 8	Immateriella anläggningstillgångar	92
Not 9	Materiella anläggningstillgångar	93
Not 10	Leasingavgifter	95
Not 11	Andelar i koncernbolag	95
Not 12	Andelar i intresseföretag	96
Not 13	Skatter	96
Not 14	Varulager	97
Not 15	Kundfordringar	98
Not 16	Övriga kortfristiga fordringar	98
Not 17	Eget kapital	98

Not 18	Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	99
Not 19	Övriga avsättningar	101
Not 20	Finansiell riskhantering	102
Not 21	Finansiella skulder och förfallostruktur	104
Not 22	Finansiella derivatinstrument	105
Not 23	Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori	107
Not 24	Övriga kortfristiga skulder	109
Not 25	Ställda säkerheter
	och eventualförpliktelser	109
Not 26	Information per segment och geografi sk marknad	110
Not 27	Närstående	111
Not 28	Händelser efter 31 december 2012	111
	Förslag till vinstdisposition	112
	Revisionsberättelse	113
	Mineralreserver och mineraltillgångar	114
	Femårsöversikt inklusive miljö och sociala nyckeltal	119
GRI-index		124
Defi nitioner		127
		129
Årsstämma 2013 Här fi nns Boliden
		129

Kopparkatoderna lastas och skeppas till industriella kunder i framförallt Europa, där den används inom bland annat elektronikindustrin. Koppar tillverkas av gruvkoncentrat och återvunnet material i smältverken Rönnskär och Harjavalta. Gruvkoncentratet innehåller vanligtvis cirka 25 procent koppar. Efter smältverkens förädlingsprocesser innehåller kopparplåtarna 99,998 procent ren koppar.

Resultaträkningar – Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2012	2011
Försäljningsintäkter	26	40 001	40 323
Kostnad för sålda varor	3	–34 636	–34 404
Bruttoresultat		5 365	5 919
Försäljningskostnader	3	–385	–384
Administrationskostnader	2, 3	–558	–540
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–429	–358
Övriga rörelseintäkter	4	80	113
Övriga rörelsekostnader		–3	–2
Resultatandelar i intressebolag	12	1	–
Rörelseresultat	1–4, 8–10, 26	4 071	4 748
Ränteintäkter och liknande resultatposter	5	87	71
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–266	–259
Resultat efter fi nansiella poster		3 892	4 560
Skatter	13	–618	–1 171
Årets resultat		3 274	3 389
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		3 272	3 387
Innehav utan bestämmande infl ytande		2	2
Resultat per aktie, SEK	17	11,96	12,39
Då inga potentiella aktier förekommer fi nns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

Koncernens rapport över totalresultatet

Belopp i MSEK	2012	2011
Årets resultat	3 274	3 389
Övrigt totalresultat

Kassafl ödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument	–147	523
Skatteeffekt på derivatinstrument	39	–138
Överföringar till resultaträkningen	–201	–297
Skatt på överföringar till resultaträkningen	53	78
Effekt av ändrad skattesats marknadsvärde på derivatinstrument	–8	–
	–265	167

Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter	–169	–32
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	219	42
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument	–48	–11
	2	–1
Summa övrigt totalresultat	–263	166
Årets totalresultat	3 011	3 555
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	3 009	3 553
Innehav utan bestämmande infl ytande	2	2

Balansräkningar – Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	3 160	3 184
Materiella anläggningstillgångar	9
Byggnader och mark		4 317	3 711
Tillredningar		4 770	4 094
Maskiner och andra tekniska anläggningar		15 552	14 263
Inventarier, verktyg och installationer		217	237
Pågående nyanläggningar		424	621
		25 279	22 927
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	12	8	7
Andra aktier och andelar		24	55
Uppskjutna skattefordringar	13	61	46
Finansiella placeringar		0	0
Långfristiga fordringar		104	120
		197	228
Summa anläggningstillgångar		28 635	26 339
Omsättningstillgångar
Varulager	14	8 244	7 737
Kundfordringar	15	1 016	1 014
Skattefordringar		12	30
Räntebärande fordringar		3	3
Derivatinstrument	23	322	1 257
Övriga kortfristiga fordringar	16	791	880
Likvida medel	7	1 011	355
Summa omsättningstillgångar		11 399	11 276
SUMMA TILLGÅNGAR		40 035	37 615

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 17 Aktiekapital 579 Övrigt tillskjutet kapital 5 941 Omräkningsreserv –89 Säkringsreserv –145 Balanserat resultat 16 649 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 22 935 Innehav utan bestämmande infl ytande 14 Summa eget kapital 22 949 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 4 310 Övriga räntebärande skulder 21 5 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 707 Uppskjutna skatteskulder 13 2 766 Övriga avsättningar 19 1 539 Summa långfristiga skulder 9 327 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 1 666 Leverantörsskulder 21 4 192 Övriga avsättningar 19 139 Aktuella skatteskulder 105 Derivatinstrument 22 394 Övriga kortfristiga skulder 24 1 263 Summa kortfristiga skulder 7 759 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 40 035 Ställda säkerheter 25 Inga Eventualförpliktelser 25 682	Belopp i MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31


				579
				5 944
				–91
				120
				14 467
				21 020
				12
				21 032

				4 957
				10
				653
				3 004
				1 041
				9 665

				801
				3 551
				123
				450
				810
				1 183
				6 918
				37 615
				Inga
				740

Nettoskuld, MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Skulder till kreditinstitut	5 976	5 758
Övriga räntebärande skulder	5	10
Pensionsskulder	707	653
Andra långfristiga värdepappersinnehav	0	0
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–3	–3
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och banktillgodohavanden	–1 011	–355
	5 673	6 063

Sysselsatt kapital, MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Immateriella tillgångar	3 160	3 184
Materiella tillgångar	25 279	22 927
Andelar i intressebolag	8	7
Andra aktier och andelar	24	55
Varulager	8 244	7 737
Kundfordringar	1 016	1 014
Övriga fordringar	1 217	2 257
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–1 678	–1 164
Leverantörsskulder	–4 192	–3 551
Övriga icke räntebärande skulder	–1 657	–1 993
	31 421	30 473

Förändringar i eget kapital – Koncernen

Belopp i MSEK	Not
						Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings - reserv	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	Innehav utan bestämmande infl ytande	Totalt eget kapital
	17
Enligt balansräkning 2010-12-31		579	5 944	–90	–47	12 448	18 834	12	18 846
Årets resultat		–	–	–	–	3 387	3 387	2	3 389
Övrigt totalresultat		–	–	–1	167	–	166	–	166
Årets totalresultat		–	–	–1	167	3 387	3 553	2	3 555
Minoritet vid förvärv		–	–	–	–	–	–	–	–
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–1 367	–1 367	–	–1 367
Utdelning till minoriteten		–	–	–	–	–	–	–2	–2
Enligt balansräkning 2011-12-31		579	5 944	–91	120	14 467	21 020	12	21 032
Årets resultat		–	–	–	–	3 272	3 272	2	3 274
Övrigt totalresultat		–	–	2	–265	–	–263	–	–263
Årets totalresultat		–	–	2	–265	3 272	3 009	2	3 011
Minoritet vid förvärv		–	–	–	–	–	–	–	–
Omklassifi cering		–	–4	–	–	4	–	–	0
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–1 094	–1 094	–	–1 094
Utdelning till minoriteten		–	–	–	–	–	–	–	–
Enligt balansräkning 2012-12-31		579	5 941	– 89	– 145	16 649	22 935	14	22 949

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för fi nansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och räntefl öden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande fl öden redovisas i resultaträkningen.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

Kassafl ödesanalyser – Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2012	2011
	7
Den löpande verksamheten
Resultat efter fi nansiella poster		3 892	4 560
Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	8, 9	2 219	1 937
Avsättningar		62	32
Omräkningsdifferenser		170	50
Betald skatt		–1 145	–1 540
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		5 198	5 039
Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–534	182
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		234	–827
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		615	–372
Övrigt		5	0
Kassafl öde från den löpande verksamheten		5 518	4 021
Investeringsverksamheten
Förvärv (–)/Avyttring (+) av immateriella anläggningstillgångar		–24	–23
Förvärv (–)/Avyttring (+) av materiella anläggningstillgångar	9	–4 151	–3 992
Förvärv (–)/Avyttring (+) av fi nansiella anläggningstillgångar		29	–29
Övrigt		17	20
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–4 129	–4 024
Fritt kassafl öde		1 389	–3
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–1 094	–1 369
Upptagna lån		2 280	1 542
Amortering av låneskulder		–1 916	–638
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–730	–464
Årets kassafl öde		659	–467
Likvida medel vid årets början		355	821
Kursdifferens i likvida medel		–3	1
Likvida medel vid årets slut	7	1 011	355

Moderbolaget

Resultaträkningar

Belopp i MSEK	Not	2012	2011
Utdelningar från dotterbolag	11	2 607	3 218
Nedskrivning andelar i koncernföretag		–17	0
Resultat efter fi nansiella poster		2 590	3 218
Resultat före skatt		2 590	3 218
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		2 590	3 218

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

Balansräkningar

Belopp i MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggnings tillgångar
Andelar i koncernföretag	11	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		5	5
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		7 017	5 521
Summa anläggnings tillgångar		10 934	9 438
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncern företag		1 266	166
Summa omsättnings tillgångar		1 266	166
SUMMA TILLGÅNGAR		12 200	9 605
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	17
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		2 513	389
Årets resultat		2 590	3 218
		5 103	3 607
Summa eget kapital		10 934	9 438
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	21	1 266	166
		1 266	166
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		12 200	9 605
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	25	7 125	6 659

Förändringar i eget kapital

Belopp i MSEK
	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 2010-12-31	579	5 252	1 757	7 588
Utdelning			–1 368	–1 368
Årets resultat			3 218	3 218
Enligt balansräkning
2011-12-31	579	5 252	3 607	9 438
Utdelning			–1 094	–1 094
Årets resultat			2 590	2 590
Enligt balansräkning 2012-12-31	579	5 252	5 103	10 934

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Kassafl ödesanalyser

Belopp i MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Kassafl öde från den löpande verksamheten	2 590	3 218
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	2 616	355
Amortering av låneskulder	–1 516	–638
Utdelning	–1 094	–1 368
Lån till koncernbolag	–2 596	–1 567
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	–2 590	–3 218
Årets kassafl öde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolagets säte är Stockholm, Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Handel sker också på Toronto Stock Exchange i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Bolaget är moder bolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specifi cerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget. Samtliga belopp i de fi nansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaff ningsvärde, med undantag för vissa fi nansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligt värdesäkras.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 11 februari 2013. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas av årsstämman den 3 maj 2013.

Nedan presenteras nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som trätt i kraft under kalenderår 2012

Ingen av de nyheter som trätt i kraft under kalenderår 2012 påverkar Bolidens fi nansiella rapportering eller redovisning.

Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar

som träder i kraft under kalenderår 2013 eller senare Redogjorda standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en eff ekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa dessa standarder när de blir tillämpliga.

IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar (ändring). Ändringen avser krav på upplysningar om rättigheter till att netta betalningar av fi nansiella tillgångar och skulder. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare.
IFRS 9, Finansiella instrument: Klassifi cering och värdering. Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värder ingskategorier för fi nansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till upplupet anskaff ningsvärde respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument fi nns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat

vid avyttring. Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar och säkringsredovisning i balansräkningen. EU har skjutit upp godkännandet av standarden på obestämd framtid. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat eff ekterna av den nya standarden.

IFRS 10, Consolidated Financial Statements (ersätter IAS 27 och SIC 12). Innebär att en enda modell, för bedömning av om bestämmande infl ytande föreligger för samtliga investeringar ett företag har, införs. Detta leder till enhetliga regler för konsolidering. Bestämmande infl ytande föreligger om 1) investeraren är exponerad för eller har rätt till variabel avkastning från investeringen, 2) investeraren har möjlighet att påverka avkastningen genom sin möjlighet att styra företaget, och/eller 3) koppling fi nns mellan den avkastning som erhålls och möjligheten att styra företaget. Den nya standarden kommer troligen inte att ha väsentlig påverkan på Bolidens fi nansiella rapportering, genomgång av koncernens dotterbolag kommer att göras för att säkerställa detta. Standarden ska, för bolag inom EU, tillämpas från och med 1 januari 2014.
IFRS 11, Joint Arrangements (ersätter IAS 31). Delar upp nuvarande joint ventures i joint operations – ägarna har rätt till tillgångar och åtagande för skulder i investeringen – eller joint venture – ägarna har rätt till investeringens nettotillgångar. Den nya standarden ändrar nuvarande kriterier för bestämmande av redovisningsmetod där redovisningen hittills bestämts av arrangemangets legala struktur och ett fritt val mellan kapitalandels- och klyvningsmetod. Klyvningsmetoden försvinner för joint ventures, men ska tillämpas för joint operations. Boliden kommer att gå igenom om den nya standarden får eff ekt på koncernens intressebolag. Standarden ska, för bolag inom EU, tillämpas från och med 1 januari 2014.
IFRS 12, Disclosures of Interest in Other Entities. Samlar upplysningskrav om dotterbolag, joint arrangements och intressebolag i en standard. Ett antal nya upplysningskrav tillkommer. Genomgång för hur kraven kommer att påverka Boliden görs i samband med genomgång av IFRS 10 och 11. Standarden ska, för bolag inom EU, tillämpas från och med 1 januari 2014.
IFRS 13, Fair Value Measurement. Syftet med en ny standard är att defi niera ett enhetligt ramverk för värdering av verkligt värde. IFRS 13 kommer att tillämpas på alla andra standarder som kräver eller tilllåter värdering till verkligt värde för redovisnings- eller upplysningsändamål, med undantag för IFRS 2, IAS 17, 19, 26 och 36. Standarden defi nierar verkligt värde och ger anvisningar om hur verkligt värde ska bestämmas men förändrar inte kraven på vilka poster som ska värderas till verkligt värde. Bolidens bedömning är att den nya standarden inte kommer att påverka de fi nansiella rapporterna i någon väsentlig omfattning förutom tillkommande upplysningskrav. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare.
IAS 19, Ersättningar till anställda (ändring). De största förändringarna som påverkar Boliden är:
Alla förändringar av den förmånsbestämda pensionsskulden ska redovisas omedelbart, dvs. den utjämningsmekanism som korridormetoden inneburit försvinner. Detta kommer att ge en ökad volatilitet i balansräkningen samt i övrigt totalresultat om man, som Boliden, tidigare har tillämpat korridormetoden.
Den avkastning som beräknas för förvaltningstillgångar ska basera sig på diskonteringsräntan, dvs. den ränta som även används för beräkning av pensionsförpliktelsen.
Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt total resultat. I övrigt totalresultat kommer också skillnaden mellan faktisk avkastning och avkastning enligt diskonteringsräntan på förvaltningstillgångarna ingå.

• Kravet på tilläggsupplysningar ökar, bland annat ska en känslighetsanalys utifrån använd diskonteringsränta samt en beskrivning av framtida kassafl öden som påverkar pensionsutbetalningarna lämnas.

Boliden har uppskattat eff ekterna vid tillämpning av den omarbetade standarden och är förberedd att anta förändringarna. För upplysning om förväntad påverkan på koncernens fi nansiella rapporter, se not 18, Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Standarden har under 2012 antagits av EU och träder i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013.

IAS 32, Finansiella instrument: Klassifi cering (ändring). Ändringen preciserar kraven för att få nettoredovisa fi nansiella tillgångar och skulder. Ändringen kommer troligen inte få någon större eff ekt för Boliden. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 eller senare.
IFRIC 20, Stripping Costs in the Production Phase of a Surface Mine. Tolkningen behandlar redovisning av kostnader för gråbergsavrymning, under ett dagsbrotts produktionsfas. Då vägledning inom IFRS tidigare saknats har olika redovisningssätt tillämpats i branschen. Den nyhet som påverkar Boliden är att kostnader för gråbergsavrymning ska balanseras som en del av en tillgång när det är möjligt att identifi era den del av en malmkropp där åtkomst förbättras. Tillvägagångssättet skiljer sig från det nuvarande, som innebär att medelvärdet på förhållandet mellan malm och gråberg beräknas för en hel gruva. Fokus fl yttas till att istället dela upp gruvan i olika komponenter. Boliden har tagit fram en metod för tillämpning av den nya tolkningen. Tolkningen ska börja tillämpas från och med 1 januari 2013 och kommer att sänka Bolidens aktiverade gråbergstillgång med cirka 150 MSEK, vilket kommer att minska det egna kapitalet med motsvarande belopp före skatt. Justeringen kommer att ske i jämförelseåret 2012.

Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som träder i kraft från och med 1 januari 2013 bedöms inte ha någon påverkan på Bolidens fi nansiella rapportering eller redovisning.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

I smältverkens processlager och färdigmetallager kan man inte enkelt särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. Därför görs bedömningar av den interna andelen i processlager och lager av färdigmetall med hjälp av historisk fördelning av avverkat råmaterial.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga av de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonterings räntor, framtida avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, mortalitet och andra faktorer. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. Det mest kritiska avser diskonteringsräntan på åtaganden och förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna. Bolidens antaganden framgår av not 18. Boliden ser årligen över aktuariella antaganden och ändrar när det anses lämpligt.

Rättsliga tvister

Boliden granskar regelbundet utestående rättsliga tvister med interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare, för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 25, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv- och smältverktillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Se not 9, Materiella anläggningstillgångar och not 19, Övriga avsättningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna aff ärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metall och valutor har stor påverkan på koncernens framtida kassafl öden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller och valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 9, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att avskrivningstakten ändras. Aff ärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande infl ytande. Med bestämmande infl ytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen över stiger eller är lika med 50 procent. Förekomsten och eff ekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande infl ytande över ett annat företag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande infl ytande uppnås och avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande infl ytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaff ningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifi erbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande infl ytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar. Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernbolag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernbolagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intressebolag

Andelar i intressebolag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande infl ytande över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Koncernens andel i intressebolags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intressebolagens nettoresultat. Vinstan delar upparbetade efter förvärv av intressebolag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterbolag och andra utlandsverksamheter

Valutan i de primära ekonomiska miljöer i vilka dotterbolagen bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagskurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdiff erenser redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdiff erenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004 i övrigt totalresultat.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån eller valutaterminskontrakt) i den utländska valutan. Kursdiff erenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdiff erenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor (aff ärsdagsredovisning). Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet åtnjutits, förfaller eller överförts till annan motpart. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlas.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde eller upplupet anskaff ningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det fi nns objektiva indikationer på att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp- och säljpriser på balansdagen samt på en diskontering av beräknade kassafl öden. Marknadspriser för metal ler hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det fi nansiella instrumentet. Valutakurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer.

I de fall en värdeförändring inte kan fastställas redovisas instrumentet till det anskaff ningsvärde instrumentet hade när det införskaff ades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaff ningstidpunkten med tillägg för transaktionskostnader.

I enlighet med IFRS 7 har Boliden lämnat upplysning om fi nansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassifi ceras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassifi cerats som nivå två, eftersom det fi nns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaff ningsvärde beräknas med hjälp av eff ektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade eff ektivräntan. Eff ektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaff ningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassafl öden.

Värderingskategori

Boliden delar in fi nansiella instrument i följande värderingskategorier (se not 23).

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde och för vilka värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen (fi nansnettot). Derivaten utgörs av valuta terminer och ingår ej i säkringsredovisning.

Låne- och kundfordringar

I denna kategori ingår fi nansiella placeringar, fordringar (som ej är noterade på en aktiv marknad) och likvida medel. Som likvida medel klassifi ceras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaff ningstidpunkten och som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation och redovisas till upplupet anskaff ningsvärde. Som fordringar klassifi ceras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaff ningsvärde.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i balansräkningen. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaff ningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat som används i säkringsredovisning

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring, kassafl ödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Se not 20 om derivat som används i säkringssyfte.

Övriga fi nansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp enligt metoden för upplupet anskaff ningsvärde. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaff ningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaff ningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen (övriga fi nansiella kostnader) över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdiff erenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Kursdiff erenser på fi nansiella tillgångar och skulder redovisas bland fi nansiella poster med undantag av fi nansiella instrument som används i säkringsredovisning, vilkas kursdiff erenser redovisas i Övrigt Totalresultat.

Klassifi cering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

(Se not 20 )

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av fi nansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av derivaten som övriga tillgångar och skulder. Del av lager är bindande åtagande och redovisas till marknadsvärde så som lagervärde. Det innebär att värdeförändringar för derivaten eff ektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat- och balansräkningen.

Kassafl ödessäkring (prognostiserade fl öden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade fl öden säkringsredovisas. Det innebär att eff ektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i Övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i fi nans nettot. Ineff ektiv del av kassafl ödessäkringarna redovisas i fi nansnettot.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas liksom kassafl ödessäkringar i Övrigt totalresultat. Eventuell ineff ektiv del från dessa säkringar redovisas i fi nansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräknings eff ekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp per motpart i balansräkningen när det fi nns legal rätt att kvitta och när avsikt fi nns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Nettoredovisning tillämpas för fi nansiella derivat.

Statliga bidrag och stöd

Statliga stöd i form av subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande, förekommer i sådan begränsad omfattning att det varken påverkar koncernens resultat eller ger koncernen en verksamhetskopplad fördel.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med ägande rätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdiff erenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Defi nitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leverans månaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen hedga diff erensen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffi neringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter samt goodwill som är upptagna till anskaff ningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaff ningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifi erbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassa genererande enheter där separata kassainfl öden kan identifi eras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning inträff at under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Utsläppsrätter

Bolidenkoncernen deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter. Allokering av rätter sker över den europeiska marknaden. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av koldioxid alternativt liknande gas motsvarande ett ton. Värdering av tilldelade utsläppsrätter sker till anskaff ningspriset noll medan värdering av anskaff ade rätter uppgår till inköpspris. Vid behov av ytterligare inköp av utsläppsrätter redovisas under innevarande år en immateriell tillgång samt en avsättning till motsvarande belopp. Tillgången skrivs av över årets återstående månader vilket fördelar kostnaden i takt med produktionen. Eventuell kvarvarande skuld omvärderas till marknadsvärde per balansdagen.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling, produktionsförberedande åtgärder samt framtida efterbehandlingskostnader är upptagna till anskaff ningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att fi nansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaff ningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaff ningar balanseras. Uppskattade framtida utgifter för nedmontering och bortforsling av en materiell tillgång och återställande av plats eller område där den materiella tillgången fi nns (efterbehandlingskostnader) balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade uppgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning. Eff ekter av efterföljande händelser som förändrar värderingen av befi ntliga balanserade efterbehandlingskostnader justeras sedan i enligthet med IFRIC 1.

Till rednings kostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg som måste brytas dividerat med uppskattat antal ton malm som fyndigheten bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga balanserade värden och beräknad nyttjandeperiod. Koncernen skriver normalt av materiella anläggningar och utrustningar, som nyttjas i gruvdriften, linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Avskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och bedömd livslängd är löpande föremål för

omprövning. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar inklusive framtida efterbe-

handlingskostnader:
Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar och aktiverade återställnings
kostnader	I takt med malmuttag
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Maskiner	3–10 år
Processanläggningar	10–25 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning har inträff at. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens åter vinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En åter föring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Leasing

Ett fi nansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är fi nansiella klassifi ceras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaff ningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut principen, respektive nettoförsäljningsvärde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaff ningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaff -

ningsvärde och återanskaff ningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och defi nitiv prissättning ännu ej skett uppskattas anskaff ningsvärdet till balansdagspriset. Vid defi nitiv prissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värde säkring. Vid verkligt värde säkring av gruvkoncentrat redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skatte pliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan antas ha en förpliktelse som ett resultat av inträff ade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs reserveras för.

När det uppstår en väsentlig eff ekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förfl yter redovisas som räntekostnad.

Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befi ntlig för pliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas. Se not 25 Ställda säkerheter och eventual förpliktelser.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa fi nansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna

avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden. Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och/eller förluster understigande tio procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna tioprocentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd fått en utfästlese om uppsägning eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Aktiekapital

Stamaktier klassifi ceras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning kan redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelnings kapacitet.

Information per segment och geografi sk marknad

Boliden är organiserat i två segment: Aff ärsområde Smältverk och Aff ärsområde Gruvor. Aff ärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) aff ärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens beståndsdelar via två "Business Area Boards", ett för respektive aff ärsområde, genom dessa bedöms fi nansiella resultat i relation till fi nansiella mål, 3) i aff ärsplanoch budgetprocessen sätts fi nansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive aff ärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive aff ärsområde sker i respektive aff ärsområdes ledningsgrupp, 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till aff ärsområdeschef.

I Aff ärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska Tara. Aitiks produktion består av koppar koncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat. Inom Aff ärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I Aff ärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Aff ärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvarufl öden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även aluminiumfl uorid och svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner bly metall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan aff ärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor.

I kolumnen "övrigt" redovisas koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor. Marknads värdering av fi nansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk och metallprisrisker, redovisas under "övrigt" fram till dess att underliggande fl öden refl ekteras i resultaträkningen. I övrigt överensstämmer tillämpade redovisningsprinciper i segmentsredovisningen med principer tillämpade i koncern.

I not 26 på sidorna 110–111 fi nns information om försäljningsintäkter per segment och geografi sk marknad, vilket visar var de externa kunderna fi nns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografi sk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår under rubrikerna nedan.

Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten andelar i koncernbolag hos givaren.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av fi nansiella instrument i enlighet med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaff ningsvärdet (se koncernens redovisningsprinciper).

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaff ningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan moderbolaget redovisas som del av anskaff ningsvärdet.

Prövning av värdet på dotterbolag sker när det fi nns indikation på värdenedgång.

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 01 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1)	2012	varav kvinnor	varav män	20112)	varav kvinnor	varav män
Dotterbolag
Sverige	2 814	582	2 232	2 644	510	2 134
Finland	949	143	806	917	144	773
Norge	297	46	251	315	43	272
Irland	718	35	683	706	34	672
Övriga	17	7	10	15	5	10
Totalt i dotterbolag/koncernen	4 795	813	3 982	4 597	736	3 861

1) Avser heltidsanställda.

2) Jämförelsesiffrorna för 2011 har justerats på grund av ändrad beräkningsmetod.

Andel kvinnor i koncernledningen	2012	2011
Styrelsen	27 %	27 %
Koncernledningen	17 %	0 %

		2012	2011
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterbolag	2 437	934	2 382	808
(varav pensionskostnad)		–580		–453
Koncernen totalt	2 437	934	2 382	808
(varav pensionskostnad)		–580		–453

		2012		2011
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl . och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterbolag i Sverige	24	1 308	24	1 254
Dotterbolag utomlands
Finland	3	403	4	414
Norge	2	172	2	180
Irland	4	510	3	491
Övriga	1	10	–	10
Koncernen totalt	34	2 403	33	2 349

Vinstandelssystem

2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över tio procent och maximal vinstandel (25 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2012 görs en avsättning om 8 575 (16 800) SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 13 (17) procent. Den totala avsättningen utgör 41 (79) MSEK. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Not 01 fortsättn. Anställda och personalkostnader

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifi kation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

SEK	Styrelsearvode/Grundlön			Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionsförmån
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 160 000	1 125 000
Marie Berglund	415 000	400 000
Staffan Bohman	465 000	450 000
Ulla Litzén1)	565 000	550 000
Michael G:son Löw	415 000	400 000
Leif Rönnbäck	490 000	475 000
Matti Sundberg	415 000	400 000
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD	6 486 572	6 284 542	1 170 4323)	1 609 2734)	191 848	194 732	2 158 989	2 169 956
Övriga personer i koncernledningen 2)	9 005 544	8 675 324	1 887 9093)	1 839 4644)	318 331	349 588	3 504 688	3 409 720

1) Ulla Litzén fakturerar sitt arvode genom eget bolag, varvid sociala avgifter tillkommer.

2) Totalt 5 personer 2012 och 5 personer 2011.

3) Beloppen hänförs till 2012 men utbetalas 2013.

4) Beloppen hänförs till 2011 med utbetalades 2012.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2012 på koncernens avkastning på eget kapital, produktionsvolym i Rönnskär samt kostnadsutvecklingen i koncernen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2012 till 20–60 procent på fi nansiella koncernmål och till 40–80 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har alla premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 25–50 procent av den fasta månadslönen där en av medlemmarna i koncernledningen t.o.m. 2015 har extra avsättningar som utgör 20 procent av fast grundlön. Pensionsåldern är 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information fi nns i Bolagsstyrningsrapport 2012, på sidorna 62–73.

Not 02 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2012	2011
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	5	5
Revisionsverksamhet ut över revisionsuppdraget	1	1
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	1	0
	7	6

Not 03 Väsentliga kostnadsslag

	2012	2011
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändringar	22 950	23 175
Personalkostnader	3 482	3 282
Energikostnader	2 269	2 190
Övriga externa kostnader	5 089	5 113
Avskrivningar enligt plan	2 218	1 927
	36 008	35 687

Specifi kationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster i resultaträkningen:	2012	2011
Kostnad för sålda varor	2 206	1 912
Försäljningskostnader	1	1
Administrationskostnader	9	12
Forsknings- och utvecklingskostnader	2	1
	2 218	1 927

01 02

1 011 355

Not 04 Övriga rörelseintäkter

	2012	2011
Ersättning för slamleveranser	15	14
Hyresintäkter industrifastigheter Finland	12	21
Övrigt	53	78
	80	113

Not 05 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2012	2011
Ränteintäkter på likvida medel	4	5
Räntor valutaterminer	82	62
Övrigt	2	4
	87	71

Not 06 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2012	2011
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	160	155
Räntor på pensionsavsättningar	15	18
Ineffektivitet på säkring mot nettoinvestering	–4	–
Övriga fi nansiella poster	96	86
	266	259

I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för ränte kapitalisering hänförlig till Garpenbergexpansionen med 30 MSEK för 2012. För 2011 har avdrag för räntekapitalisering hänförlig till utbyggnad av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot i kopparsmältverket Rönnskär samt till Garpenbergsexpansionen gjorts med 19 MSEK. Räntekostnaderna på lån, före avdrag för räntekapitalisering, har påverkats negativt på grund av högre ränta under 2012. Bolidens genomsnittsränta under 2012 uppgick till 3,28 (3,15) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 07 Tilläggsinformation till kassafl ödesanalys

Kassafl ödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

	2012	2011
Erhållen ränta
Räntor valutaterminer	200	84
Övriga erhållna räntor	0	1
	200	85
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–176	–176
	–176	–176
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	1 011	355
Kortfristiga placeringar	0	0

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation.

	Not 08	Immateriella anläggningstillgångar
--	--------	------------------------------------

	Aktiverade utgifter för utveckling	Patent, licenser och liknande rättigheter	Goodwill	Summa immateriella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärden
Enligt balansräkningen 2010-12-31
Vid årets början		138	3 084	3 222
Investeringar1)	18	5	–	23
Avyttringar och utrangeringar		0	–	0
Omklassifi ceringar		1	–	1
Årets omräkningsdifferenser		–1	–9	–10
Enligt balansräkningen 2011-12-31	18	143	3 075	3 236
Vid årets början	18	143	3 075	3 236
Investeringar1)	16	8	–	24
Avyttringar och utrangeringar		0	–	0
Omklassifi ceringar		–4	–	–4
Årets omräkningsdifferenser		–6	–31	–38
Enligt balansräkningen 2012-12-31	34	141	3 044	3 219
Avskrivningar
Enligt balansräkningen 2010-12-31
Vid årets början		–41	–	–41
Årets avskrivningar		–13	–	–13
Årets omräkningsdifferenser		1	–	1
Enligt balansräkningen 2011-12-31		–53	–	–53
Vid årets början		–53	–	–53
Årets avskrivningar	0	–12	–	–12
Omklassifi ceringar		3	–	3
Årets omräkningsdifferenser		3	–	3
Enligt balansräkningen 2012-12-31	0	–59	–	–59
Utgående balans 2011	18	90	3 075	3 184
Utgående balans 2012	34	82	3 044	3 160
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2011		–13	–	–13
2012		–12	–	–12

1) Investering i svavelsyrafabriken i Kokkola.

Den goodwillpost som koncernen innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i huvudsak helt allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 9 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Utsläppsrätter

Eftersom Bolidenkoncernen under året 2012 hade ett överskott av utsläppsrätter har det inte skett någon påverkan på koncernens fi nansiella rapporter. Redovisning av utsläppsrätter beskrivs i kapitel Redovisningsprinciper sid 86.

			Maskiner och	Inventarier,	Påg. nyanl.	Summa
	Byggnader och mark	Tillredningar	andra tekniska anläggningar	verktyg, installationer	och förskott anläggningstillg.	materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Enligt balansräkningen 2010-12-31
Vid årets början	6 789	5 160	27 053	1 405	411	40 818
Investeringar	358	509	2 850	19	209	3 945
Aktiverade återställningskostnader	–	16	–11	42	–	47
Avyttringar och utrangeringar	–10	–12	–287	–8	–	–318
Omklassifi ceringar	–102	365	–268	2	2	–1
Årets omräkningsdifferenser	–14	–8	–56	–2	–1	–82
Enligt balansräkningen 2011-12-31	7 021	6 029	29 280	1 457	621	44 409
Vid årets början	7 021	6 029	29 280	1 457	621	44 409
Investeringar	221	585	3 143	17	192	4 158
Aktiverade återställningskostnader	–	–	538	–	–	538
Avyttringar och utrangeringar	–11	–	–448	–3	–	–461
Omklassifi ceringar	673	412	–699	1	–384	4
Årets omräkningsdifferenser	–58	–46	–276	18	–6	–368
Enligt balansräkningen 2012-12-31	7 846	6 981	31 539	1 490	424	48 280
Avskrivningar
Enligt balansräkningen 2010-12-31
Vid årets början	–3 075	–1 721	–13 942	–1 191	–	–19 929
Årets avskrivningar	–251	–229	–1 396	–39	–	–1 914
Avyttringar och utrangeringar	7	12	279	8	–	306
Omklassifi ceringar	0	–	0	–	–	0
Årets omräkningsdifferenser	8	3	42	2	–	55
Enligt balansräkningen 2011-12-31	–3 310	–1 935	–15 017	–1 220	–	–21 483
Vid årets början	–3 310	–1 935	–15 017	–1 220	–	–21 483
Årets avskrivningar	–259	–290	–1 528	–41	–	–2 119
Avyttringar och utrangeringar	6	–	365	3	–	374
Omklassifi ceringar	–	–	–3	–	–	–3
Årets omräkningsdifferenser	34	14	196	–16	–	229
Enligt balansräkningen 2012-12-31	–3 529	–2 211	–15 988	–1 273	–	–23 001
Utgående balans 2011	3 711	4 094	14 263	237	621	22 927
Utgående balans 2012	4 317	4 770	15 552	217	424	25 279
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2011	–251	–229	–1 396	–39	–	–1 914
2012	–259	–290	–1 528	–41	–	–2 119

Aktiverade återställningskostnader inkluderar utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats där tillgångarna fi nns. Ackumulerade aktiverade återställningskostnader uppgår till 765 MSEK (229 MSEK), ackumulerade avskrivningar uppgår till –33 (–17) MSEK. Årets aktiverade återställningskostnader uppgår till 538 (47) MSEK, vilket är en effekt av att efterföljande händelser för de svenska gruvor som idag är i drift förväntas bli högre än tidigare bedömningar. Förändringen redovisas i enlighet med IFRIC 1, Förändringar i befi ntliga skulder avseende nedmontering, återställande och liknande åtgärder.

Årets återställningskostnader ingår inte i koncernens nyckeltal för årets investeringar, och har ingen likvid påverkan på koncernens kassafl öde.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar fi nansiell leasing med 8 (0) MSEK. Samma princip för nyckeltal och kassafl öde, som för årets återställningskostnader, gäller för fi nansiell leasing.

Vid årets slut uppgick koncernens kvarvarande avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar till 1 741 MSEK. Dessa förväntas bli reglerade under 2013.

Not 09 fortsättn. Materiella anläggningstillgångar

Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde

		2012-12-31	2011-12-31
	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	43	6,8	46	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	10	4,0	11	4,0
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2011	221	2,5	235	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, färdigställd 2012	14	3,15	15	3,15
Garpenbergs utbyggnad, pågående projekt	36	3,32	5	3,15

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva samt tio år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassafl ödesprognoser. Extrapolerade kassafl ödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt. Eventuella restvärden på anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det diskonterade kassa fl ödet.

Värdet av diskonterade kassafl öden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell på sidan 29). Nuvärdet av uppskattade framtida kassafl öden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är gällande terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel tio år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metall producenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För lång siktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser.

De långsiktiga, reala, planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

2012			2011
Metallpriser	Smält-/raffi neringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffi neringslöner	Valutakurser
6 300 USD/t	65 USD/ton 6,5 Usc/lb	USD/SEK 7,00	5 500 USD/t	60 USD/ton 6,0 Usc/lb	USD/SEK 7,00
2 300 USD/t	235 USD bas 2 300 USD	USD/NOK 6,12	2 100 USD/t	250 USD bas 2 100 USD	USD/NOK 6,42
2 300 USD/t	225 USD	EUR/USD 1,27	2 000 USD/t	225 USD bas 2 000 USD	EUR/USD 1,29
1 200 USD/oz			1 100 USD/oz
20,0 USD/oz			20,0 USD/oz

Som kassafl ödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassafl ödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassafl öden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 10 (10) procent vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga.

Koncernens goodwill är allokerad till segment smältverk. En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar. En sänkning av samtliga långsiktiga planeringspriser för metaller med 10 procent skulle leda till att bokförda värden överstiger diskonterade kassa fl öden för segment smältverk. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med 10 procent mot samtliga övriga valutor leda till att bokförda värden överstiger värdet av diskonterade kassafl öden för segment smältverk. Detta förutsätter dock att inga kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. Beträffande smält- och raffi neringslöner krävs det mer än en 15-procentig minskning för samtliga metaller för att komma till en situation där bokfört värde överstiger diskonterade kassafl öden förutsatt inga kompenserande rörelser i metallpriser eller övriga villkor.

Not 10 Leasingavgifter
	2012	2011
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	32	32
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	21	30
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	20	25
Med förfallotidpunkt senare än fem år	1	1
Tillgångar som innehas via fi nansiella leasingavtal	2012	2011
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	15	7
Ackumulerade avskrivningar	–5	–3
Värde enligt balansräkningen 31 december	10	4

KIP Service OY har två avtal som rapporteras som fi nansiell leasing. Ett avtal om hyra och förnyande av ett vattensverks automationssystem, uthyrare är Fortum Power and Heat OY och löptiden sju år, hyrestagaren kan lösa in automationssystemet efter att avtalstiden gått ut. Samt ett hyresavtal avseende användarrättigheter till aktiva

kolfi lter för jonvattenbytesserie och hushållvatten, uthyrare är OMG Kokkola Chemicals och löptiden fem år. OMG Kokkola Chemicals har investerat i det vattenverk KIP Service OY äger, när hyrestiden löper ut övergår tillgångarna till leastagaren för 1 EUR.

Not 11 Andelar i koncernbolag

Specifi kation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

		2012-12-31
Dotterbolag / Org.nr/ Säte	Aktier/andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada			–
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland			–
Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge			–
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland			–
KIP Service Oy, 2240650-3, Kokkola, Finland			–
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland			–
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland			–
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Odda, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden Bergsöe Oy, 411.259, Vantaa, Finland			–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–

Kip Service Oy ägs till 65 procent av koncernen och är ett servicedrivet samarbetsbolag.

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 2 607 (3 218) MSEK.

Not 12 Andelar i intresseföretag

				2012-12-31	2011-12-31
Bokfört värde vid årets början				7	6
Årets andel i intresseföretags resultat				1	0
Omklassifi ering av innehav				–	–
Aktieägartillskott				–	1
Bokfört värde vid årets slut				8	7
	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	0
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare		50	2
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5

Not 13 Skatter

Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	2012	2011
Periodens skattekostnad	–815	–991
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	1	6
	–814	–985
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad avseende temporära skillnader	182	–191
Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	14	12
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i
underskottsavdrag	–	–7
	196	–186
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–618	–1 171
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	3 892	4 560
Skatt enligt gällande skattesats	–1 012	–1 192
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–22	–5
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1	12
Värdering uppskjutna skattefordringar	0	–1
Ändrad skattesats, Finland	–	9
Ändrad skattesats, Sverige	415	–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	6
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–618	–1 171

Skattekostnader utgör 15,9 (25,7) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2012, 26,0 (26,1) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2012-12-31			2011-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	1	–4	–3	1	–4	–3
Byggnader och mark	67	–114	–47	64	–135	–71
Maskiner och inventarier	1	–2 246	–2 245	4	–2 336	–2 332
Tillredningar	–	–209	–209	–	–217	–217
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–6	–6	–	–7	–7
Lager	–	–463	–463	2	–467	–465
Långfristiga skulder	170	–3	167	167	–32	135
Kortfristiga skulder	41	–1	40	–	–44	–44
Underskottsavdrag	60	–	60	46	–	46
Summa	340	–3 046	–2 706	284	–3 242	–2 958
Kvittning inom bolag	–279	279	–	–238	238	–
Totalt uppskjuten skattefordran/ skatteskuld	61	–2 766	–2 706	46	–3 004	–2 958

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2012	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–3	–	–	–	–3
Byggnader och mark	–71	23	–	1	–47
Maskiner och inventarier	–2 332	75	–	12	–2 245
Tillredningar	–217	–1	–	9	–209
Övriga materiella anläggningstillgångar	–7	1	–	–	–6
Lager	–465	2	–	–	–463
Långfristiga skulder	135	83	–48	–3	167
Kortfristiga skulder	–44	–	84	–	40
Underskottsavdrag	46	13	–	1	60
Summa	–2 958	196	36	20	–2 706

Koncernen 2011	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–2	–1	–	–	–3
Byggnader och mark	–99	28	–	–	–71
Maskiner och inventarier	–2 017	–317	–	2	–2 332
Tillredningar	–261	42	–	2	–217
Övriga materiella anläggningstillgångar	–8	1	–	–	–7
Lager	–500	35	–	–	–465
Långfristiga skulder	127	21	–11	–2	135
Kortfristiga skulder	15	–	–59	–	–44
Underskottsavdrag	41	5	–	–	46
Summa	–2 704	–186	–70	2	–2 958

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Norge har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2012 till 91 (86) MSEK i Kanada, varav 14 MSEK förfaller 2014, 1 MSEK 2015 och resterande 76 MSEK förfaller mellan åren 2026–2032.

Not 14 Varulager

	2012-12-31	2011-12-31
Råvaror och förnödenheter	3 548	3 522
Varor under tillverkning	3 367	3 169
Färdiga varor och handelsvaror	1 330	1 045
	8 244	7 737

Not 15 Kundfordringar

Totalt var per den 31 december 2012 kundfordringar till ett värde av 27 (18) MSEK förfallna till betalning mer än 30 dagar, vilket motsvarar 2,7 (1,7) procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2012-12-31	2011-12-31
Ej förfallna kundfordringar	797	867
Förfallna 0–30 dagar	192	129
Förfallna 31–60 dagar	14	7
Förfallna 61–90 dagar	1	0
Förfallna mer än 90 dagar	12	11
	1 016	1 014

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 26 Information per segment och geografi sk marknad på sidan 110 framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografi skt område.

Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre belopp och kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp. Boliden har endast en låg andel kunder i Grekland, Italien, Spanien och Portugal 1,0 (1,6) procent. Riskhantering av dessa sker genom krav på förskotts betalning.

För information om hantering av kreditrisker, se avsnitt Kredit risker i kundfordringar i not 20 Finansiell riskhantering på sidan 103.

Not 17 Eget kapital

Aktiekapital		2012-12-31		2011-12-31
	Antal aktier	Kvotvärde, SEK	Antal aktier	Kvotvärde, SEK
Ingående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338
Makulering av aktier	–	–	–	–
Fondemission	–	–	–	–
Utgående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12 SEK per aktie. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

På årsstämman den 3 maj 2012 togs beslutet att utdelning utgår med 4 (5) SEK per aktie, totalt 1 094 044 676 SEK.

2012-12-31	2011-12-31
579	579
5 721	5 986
16 649	14 467
22 949	21 032
83,85	76,90

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 4 (4) SEK per aktie, totalt 1 094 044 676 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie	2012	2011
Årets resultat, MSEK	3 274	3 389

Då inga potentiella aktier förekommer fi nns ingen utspädningseffekt

Not 16 Övriga kortfristiga fordringar

och upplupna intäkter 172 151 Momsfordringar 480 567 Övriga kortfristiga fordringar 139 162

Övriga förutbetalda kostnader

2012-12-31 2011-12-31

791 880

Antal aktier

Resultat per aktie, SEK	11,96	12,39
Utgående antal aktier i eget innehav	–	–
Makulering av egna aktier	–	–
Ingående antal aktier i eget innehav	–	–
Antal aktier i eget innehav
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Återköp av egna aktier	–	–
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier.

Inga instrument fi nns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av ränte bärande avsättningar och skulder minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Irland. Pensionsöverenskommelser utanför Sverige har gjorts i överensstämmelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Sverige

Pensionsförpliktelserna tryggas genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2012 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 6, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 130 (113) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Norge

Pensionsåtagandet säkras av en kombination av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner. Boliden har tre sorters pensionsplaner i Norge, en avgiftsbestämd som omfattar alla anställda, en avtalsenlig förtidspension (AFP) med tilläggsförmåner från 62 till 67 år samt en förmånsbestämd pensionsplan för verksamhetschef.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna innehåller åtaganden för all personal medan den avgiftsbestämda utgör en kompletterande lösning för timanställd personal.

Händelser under året

Nuvärdet av pensionsåtaganden ligger nära föregående års nivå medan marknadsvärdet av koncernens samlade förvaltningstillgångar har totalt minskat med 8 procent, främst på grund av att Norge inte har kvar några fonderingar.

Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen i Sverige har under året ökat främst på grund av fl er anställda samt lägre diskonteringsränta.

Under året har merparten av förmånsbestämda pensionsplaner i Norge avslutats. De var avslutade per 1 juli 2012.

Pensions Board i Irland har ännu inte godkänt den paragraf 50-ansökan som lämnades in under 2010. Det pensionsåtagande som rapporterats per 31 december 2012 utgör pensionsförpliktelser före genomförandet av en av de tre reduceringar i pensionsförpliktelsen i Irland som avtalats mellan arbetsgivare, styrelse och medlemmar.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 707 (653) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar om 61 (62) MSEK avseende premiebestämda pensioner i Sverige.

Antaganden under året

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfi nns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografi sk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige där det inte fi nns någon fungerande marknad för sådana obligationer har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Oredovisade aktuariella resultat redovisas i enlighet med IAS 19 och korridorsmetoden.

Effekter kommande år av ändrade IAS 19

Boliden tillämpar idag den så kallade korridormetoden vid beräkning av förmånsbestämd pensionsskuld. Från och med första kvartalet 2013 kommer Boliden tillämpa den ändrade IAS 19 och därmed redovisa aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat. Övergången innebär att den utgående pensionsskulden för räkenskapsår 2011 kommer att öka med preliminärt 550 MSEK och effekten efter uppskjuten skatt förs mot eget kapital. I det första kvartalet 2013 kommer 2012 års jämförelsesiffror att justeras med ovan nämnda utgående värden för 2011, justering kommer även att ske mellan resultaträkning och övrigt totalresultat. Framöver beräknas koncernen redovisa något lägre kostnader i resultaträkningen.

		Sverige		Irland		Norge
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Diskonteringsränta, %	3,5	3,8	3,7	5,0	3,8	3,3
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, %	–	–	3,7	6,5	3,8	4,8
Framtida löneökningar, %	3,0	3,0	0,0	2,0	3,5	4,0
Framtida ökningar av pensioner, %	1,8	2,0	0,0	0,0	0,0	3,8
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda	16,1	16,1	23,0	15,0	7,0	2,5

		Sverige Irland		Norge		Total
Avstämning av värde enligt balansräkning per den 31 december	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Bokfört värde vid årets början	362	350	230	208	–10	–20	581	538
Redovisat över resultaträkningen	56	49	59	50	24	24	139	123
Betalningar	–28	–37	–58	–63	0	–15	–85	–115
Omräkningsdifferens	–	–	12	35	–1	0	11	35
Bokfört värde vid årets slut 1)	390	362	244	230	11	–10	645	581

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 158 (126), förpliktelser för underjordsarbetare med 230 (232) och övriga förpliktelser med 3 (4).

		Sverige		Irland		Norge		Total
Specifi kation av avsättningar för pensioner per den 31 december	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	–	1 953	1 703	0	305	1 954	2 009
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	570	513	–	–	9	15	579	528
Marknadsvärde på förvaltningstillgångar	–	–	–1 285	–1 135	0	–262	–1 285	–1 398
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	–180	–151	–425	–338	1	–68	–603	–557
	390	362	244	230	11	–10	645	581
		Sverige		Irland		Norge		Total
Specifi kation av kostnader	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Förmåner intjänade under perioden	29	25	27	18	1	1	56	43
Ränta på förpliktelsen	19	18	83	94	0	11	103	123
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	–	–75	–84	0	–12	–75	–96
Aktuariella vinster/förluster	9	7	30	23	23	25	61	55
Regleringar/Reduceringar	–	–	–5	–	–	–1	–5	–1
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	56	49	59	50	24	24	139	123
Kostnad för avgiftsbestämda planer							397 578	354 477
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	–	–	181	–45	0	12	181	–33

Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier och räntebärande värdepapper	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Aktier och andelar	–	–	725	847	–	94	725	941
Räntebärande värdepapper m.m.	–	–	560	288	–	168	560	457
	–	–	1 285	1 135	–	262	1 285	1 398
Avstämning av pensionsförpliktelse						2012		2011
Nuvärde av förpliktelser vid årets början						2 537		2 544
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period						56		43
Räntekostnad						102		122
Avgifter från deltagare i planen						16		18
Utbetalda ersättningar						–403		–132
Aktuariella vinster och förluster						291		–45
Reduceringar och regleringar						–5		–3
Valutakursförändringar						–60		–11
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut						2 533		2 537
Avstämning av förvaltningstillgångar						2012		2011
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början						1 398		1 449
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar						75		96
Avgifter från arbetsgivaren						57		71
Avgifter från deltagare i planen						16		18
Utbetalda ersättningar						–328		–90
Aktuariella vinster och förluster						106		–139
Valutakursförändringar						–39		–8
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets slut						1 285		1 398
5-års översikt	2012		2011	2010		2009		2008
Nuvärde av fonderade förpliktelser	1 954		2 009	2 048		2 015		2 080
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	579		528	496		543		485
Marknadsvärde på förvaltnings tillgångar	–1 285		–1 398	–1 449		–1 495		–1 253
Orealiserade aktuariella vinster och förluster	–603		–557	–557		–478		–806
Bokfört värde vid årets slut	645		581	538		585		506

Not 19 Övriga avsättningar
	2012-12-31		2011-12-31
Efterbehandlingskostnader		1 618	1 110
Övrigt		60	54
		1 678	1 164
Varav:
Långfristigt		1 539	1 041
Kortfristigt		139	123
		1 678	1 164
Koncernen 2012	Efterbehandlingskostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	1 110	54	1 164
Tillägg till befi ntliga avsättningar	548	8	556
Återföring av befi ntliga avsättningar	–6	–2	–8
Betalningar	–45	0	–45
Diskonteringseffekt för perioden	19	0	19
Omräkningsdifferens	–7	–0	–7
Bokfört värde vid årets slut	1 618	60	1 678
Förväntad tidpunkt för utfl öde av resurser:
2013	130	9	139
2014	151	3	154
2015 och 2016	155	0	155
2017 och därefter	1 182	48	1 230
	1 618	60	1 678
Koncernen 2011	Efterbehandlingskostnader	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	928	73	1 001
Tillägg till befi ntliga avsättningar	162	0	162
Återföring av befi ntliga avsättningar	–5	0	–5
Betalningar	–38	–11	–49
Diskonteringseffekt för perioden	20	20	20
Omräkningsdifferens	43		43
Bokfört värde vid årets slut	1 110	54	1 164
Förväntad tidpunkt för utfl öde av resurser:
2012	120	3	123
2013	149	0	149
2014 och 2015	148	0	148
2016 och därefter	693	51	744
	1 110	54	1 164

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efter behandling reserveras i enlighet med IAS 37 och IFRIC 1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlings arbetet sker efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fort löpande.

Not 20 Finansiell riskhantering

Koncernen är exponerad för ett antal fi nansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassafl öden. Boliden exponeras även för refi nansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk.

Bolidens operativa risker beskrivs i förvaltningsberättelsen under rubriken Hantering av risker på sidan 40. Händelser efter balansdagens slut redovisas i not 29.

Boliden har en centraliserad fi nansfunktion där det ingår att hantera fi nansiella risker med undantag av kreditrisker vad det gäller kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifi era och på ett effektivt sätt begränsa koncernens fi nansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda fi nanspolicyn. Detta görs bland annat genom inrapportering av koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor på kvartals- och årsbasis. Baserat på dessa exponeringar beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifi eras och utgör ett underlag för hantering av fi nansiella risker. Baserat på planerad exponering beräknas och rapporteras säkrad del av koncernens totala exponering för metallproduktion, valuta- och ränteexponering till ledning, styrelse och marknad. Vidare rapporterar enheterna likviditets- och resultatprognoser löpande vilka ger förutsättning för en effektiv styrning och likviditetshantering. Finansfunktionen gör kontinuerliga beräkningar för att kontrollera att Boliden uppfyller kraven i låneavtal, och har en lånestruktur som överensstämmer med fi nans policyn.

Valuta- och metallprisrisk

Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassafl öde. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på råvarubörser såsom London Metal Exchange (LME), London Bullion Market Ass. (LBMA), samt valuta- och penningmarknaden. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering och omräkningsexponering. Se även redovisningsprinciperna.

Transaktionsexponering

Bolidens transaktionsexponering utgörs dels av bindande åtaganden, dels av prognostiserade kassafl öden.

Exponering vid bindande åtaganden

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär.

Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans. Bolidens policy är att risker av dessa slag ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältverken, se nedan. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Terminskontrakten säkringsredovisas som verkligt värdesäkringar i resultaträkningen.

Koncernens smältverk binder lager i produktionsprocessen. Bolidens policy är att inte säkra prisexponeringen på denna del av processlagret. Det innebär att förändringar i metallpriser och valutakurser påverkar koncernens resultat i samband med omvärdering av processlager. Exponeringen för prisförändringar på eventuella lagervolymer över eller under produktionens processlager säkras dock alltid enligt ovan. Se även Hantering av risker, Omvärdering av processlager, i förvaltningsberättelsen sidan 31.

Exponering vid prognostiserade kassafl öden

Exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffi neringslöner, påverkas av fl uktuationer i metall priser och valutakurser.

Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall- och valutamarknader påverkar koncernens framtida fi nansiella ställning. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden. För att begränsa risker i vissa situationer kan dock Boliden säkra del av prognostiserade kassafl öden. Till exempel vid stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det fi nnas särskilda motiv för att begränsa fi nansiella risker. Koncernen kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra kassafl öden från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassafl ödessäkringar i Övrigt totalresultat. I not 23 fi nns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på fi nansiella derivat (kassafl ödessäkringar). I förvaltningsberättelsen sidan 41 fi nns en känslighetsanalys av koncernens prognostiserade exponering.

Omräkningsexponering

Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen. Effekten av denna exponering elimineras med hjälp av extern upplåning i kombination med valuta terminskontrakt, i enlighet med Bolidens fi nanspolicy. Under 2012 har Övrigt totalresultat påverkats med 219 (42) MSEK som ett resultat av säkringar i valutaterminskontrakt och upplåning i utländsk valuta. Vid årets slut var säkring mot nettoinvestering i utländsk verksamhet högre än säkrad post, vilket resulterar i att 4 MSEK av säkringens marknadsvärde är ineffektivt och redovisas som en intäkt i resultaträkningen.

Ränterisk

Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassafl öden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens fi nansnetto beror på lånens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2012 en genomsnittlig räntebindning om 0,9 (1,0) år. Bolidens fi nanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig räntebindning upp till 3 år.

Refi nansierings- och likviditetsrisk

Med refi nansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden inte kan förlänga befi ntliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Boliden begränsar refi nansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter, fi nansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter med verksamhetsanpassad låneduration. Genomsnittlig löptid på totala låneramar är 3,5 (3,3) år vilket är i enlighet med fastslagen policy. Behov av refi nansiering ses regelbundet över av Bolidens fi nansfunktion. Refi nansieringsbehovet är framför allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen har lånevillkor som innebär att Boliden måste uppfylla vissa defi nierade nyckeltal för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och fi nansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konfl ikt med lånevillkor. Under 2012 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor.

Per 31 december 2012 uppgår Bolidens betalningsberedskap till 9 150 (8 734) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år med avdrag för nyttjade krediter med amortering inom ett år.

Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidfl öden och effektiv hantering av koncernens samlade likviditet.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa kredit- och motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas. Dessa begränsningar återfi nns i Bolidens fi nanspolicy i form av lägsta godtagna kreditbetyg samt maximal placering av likvida medel per motpart.

Kreditrisker i fi nansiell verksamhet

Bolidens fi nansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering ingår Boliden nya fi nansiella derivat med motparter med höga kreditbetyg. Därutöver fördelas derivaten mellan många motparter. Riskkontroll inom fi nansfunktionen följer kontinuerligt upp exponering för motpartsrisk. Kreditkvalitet och motpartsspridning för derivaten anses god under 2012. Per den 31 december 2012 uppgick kreditrisken i derivatinstrument till ett marknadsvärde om 322 (1 257) MSEK, vilket avser de fordringar Boliden har mot externa motparter.

I enlighet med Bolidens fi nanspolicy sker placering av likvida medel, enligt Bolidens defi nition kontanta medel och kortfristiga placeringar, endast hos emittenter med lägst A i kreditbetyg enligt Standard & Poor's.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kredit risk. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevakning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. I övrigt är koncentrationen av kundfordringarna låg och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara mycket god. Nedskrivningar på ute stående kundfordringar per den 31 december 2012 förekommer endast till mycket begränsade belopp och har även historiskt varit obetydliga. Se även not 15 på sidan 98 om kundfordringar.

Risk management och försäkring

Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncern gemensamma försäkringslösningar.

Not 21 Finansiella skulder och förfallostruktur

2012-12-31		Finansiella skulder			Förfallo struktur 2)
MSEK	Valuta	Ränta1), %	Nominella belopp	2013	2014	2015	2016	2017	2018+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	3,42%	603	21	21	613
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	3,47%	808	29	29	854
Kreditfacilitet	EUR	1,68%	732	12	94	92	91	90	427
Obligationslån	EUR	3,40%	1 937	66	281	272	686	126	789
Obligationslån	SEK	3,72%	630	417	9	9	232
Företagscertifi kat 3)	SEK	2,79%	1 266	1 301
Övrigt		4,00%	5	5
Leverantörsskulder			4 192	4 192
Totalt Boliden			10 173	6 043	434	1 840	1 009	216	1 216

2011-12-31		Finansiella skulder			Förfallo struktur 2)
MSEK	Valuta	Ränta1), %	Nominella belopp	2012	2013	2014	2015	2016	2017+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	2,87	626	18	635
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	2,84	2 048	52	2 083
Obligationslån	EUR	3,80	1 653	63	63	47	719	477	579
Obligationslån	SEK	3,61	1 265	678	417	25	9	230
Företagscertifi kat 3)	SEK	2,93	166	174
Finansiell leasing, övrigt		4,00	10	10
Leverantörsskulder			3 551	3 551
Totalt Boliden			9 319	4 546	3 198	72	728	707	579

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttofl öden av lån och räntor inklusive fl öden från ränteswappar.

3) Utestående företagscertifi kat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har syndikerade kreditfaciliteter om totalt 5 800 MSEK och 400 MEUR. Faciliteten på 5 800 MSEK förfaller 2015 och faciliteten på 400 MEUR förfaller 2017. Boliden har 2012 tagit en kreditfacilitet på 85 MEUR hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) i anspråk. Faciliteten amorteras 2014 – 2022 och är kopplat till expansionen av Bolidens anläggning för elektronikskrotåtervinning vid Rönnskärsverken. Därutöver har Boliden outnyttjade EKN-garanterade kreditfaciliteter om 2 000 MSEK med förfall 2017. Utnyttjad del av kreditfaciliteterna uppgick per 31 december 2012 till 2 175 (2 680) MSEK. Boliden har även ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner som per 31 december 2012 uppgår till totalt 2 567 (2 918) MSEK som förfaller till betalning åren 2013–2018. Bolidens företagscertifi katprogram har ett rambelopp om 2 500 MSEK, per 31 december 2012 var 1 266 (166) MSEK utestående.

Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2012 till 3,5 (3,3) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 3,12 (3,29) procent. Räntebindningstiden på utestående lån inklusive ingångna ränteswappar uppgick per den 31 december 2012 till 0,9 (1,0) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar räntefl öden från ränteswappar.

Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år med avdrag för nyttjade krediter med amortering inom ett år, uppgick till 9 150 (8 734) MSEK per 31 december 2012.

I förfallostrukturen över de fi nansiella skulderna (inkl räntebetalningar) ovan återfi nns odiskonterade kassafl öden som kommer av koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Ränteförfall (inklusive ränteswappar) har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

Not 22 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder fi nansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

	2012-12-31		2011-12-31
Utestående derivatinstrument, MSEK	Nominellt belopp	Verkligt värde	Nominellt belopp	Verkligt värde
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)
Valutaterminer	–4 818	29	–4 506	79
Råvaruderivat	1 109	66	1 030	74
Transaktionsexponering (prognostiserade kassafl öden)
Valutaterminer	–2 978	100	–5 742	–314
Råvaruderivat	–4 462	–262	–9 258	515
Räntederivat	–6 247	–22	–3 869	–27
Omräkningsexponering
Valutaterminer	–2 925	17	–4 189	120
Totalt		–72		447

Nominella belopp är nettovolym av köpta och sålda derivat. Derivat för prognostiserade kassafl öden är uteslutande sålda derivat. I nominellt belopp för ränteswappar ingår även kontrakterade derivat som startar under 2013.

		2012-12-31	2011-12-31
Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp MSEK	2013	2014	2015	2012	2013 2014 2015
Valutaterminer	–9 149	–362	–1 209	–11 177	–1 590 –385 –1 285
Råvaruderivat	–1 576	–455	–1 323	–3 849	–2 561 –426 –1 392
Räntederivat	–3 492	–2 755			–3 869
Säkringsredovisning, MSEK				2012	2011
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden				– 1 186	–1 530
– Värdeförändring på säkrad post				1 186	1 530
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar				0
Ineffektivitet i kassafl ödessäkringar				–
Ineffektivitet i säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet				4
Total ineffektivitet				4	0

Resultatpåverkan för 2012 från effektiva kassafl ödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till 201 (297) MSEK, varav 242 (325) MSEK avser valuta- och metallprissäkringar och – 41 (–28) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende prognostiserad exponering – Kassa fl ödessäkring

Bolidens utestående valutasäkringar för valutaexponering i USD/ SEK, EUR/USD och USD/NOK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 20 fi nns att läsa om koncernens transaktionsexponering.

Valutor	2013*	2014	2015	2016	2017
USD/SEK
Säkrad volym (MUSD)	293	56	72	70	43
Terminskurs, USD/SEK	6,76	6,83	6,78	6,77	6,77
Marknadsvärde, MSEK	66	13	10	9	6
EUR/USD
Säkrad volym (MUSD)	91
Terminskurs, EUR/USD	1,35
Marknadsvärde, MSEK	–13
USD/NOK
Säkrad volym (MUSD)	18
Terminskurs, USD/NOK	6,03
Marknadsvärde, MSEK	9
Marknadsvärde totalt, MSEK	62	13	10	9	6

* Säkringskontrakt för 2013 förfaller under årets första sex månader, förutom kontrakt för Kankberg.

Not 22 fortsättn. Finansiella derivatinstrument

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering

– Kassa fl ödessäkring

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens utestående prissäkringar för zink, koppar, bly, silver och guld per 31 december

De säkringar som avser prognostiserad exponering 2016– 2017 förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 20 fi nns att läsa om koncernens transaktionsexponering.

Metaller	2013*	2014	2015	2016	2017
Zink
Säkrad volym (ton)	62 250
Terminspris, USD/ton	2 125
Marknadsvärde, MSEK	18
Koppar
Säkrad volym (ton)	14 100
Terminspris, USD/ton	8 746
Marknadsvärde, MSEK	75
Bly
Säkrad volym (ton)	11 400
Terminspris, USD/ton	2 219
Marknadsvärde, MSEK	–8
Silver
Säkrad volym (000 troy oz)	1 524
Terminspris, USD/troy oz	27,12
Marknadsvärde, MSEK	–29
Guld
Säkrad volym (troy oz)	58 200	38 400	48 600	47 000	29 000
Terminspris, USD/troy oz	1 387	1 455	1 491	1 487	1 490
Marknadsvärde, MSEK	–106	–55	–61	–60	–36
	–50	–55	–61	–60	–36

* Säkringskontrakt för 2013 förfaller under årets första sex månader, förutom kontrakt för Kankberg.

Känslighetsanalys – Övrigt totalresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat, före skatt, från värdeförändringar på utestående derivat baserat på balansdagspriser och räntor per 31 december 2012 (31 december 2011). Finansiella derivat ingås med syftet att minska den risk koncernen exponeras för, se not 20. Värdeförändringar på fi nansiella derivat avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller Övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således effekter från värdeförändringar av derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering och räntederivat som avser säkring av räntekostnader på lån.

	2012-12-31	2011-12-31
Förändring av metallpriser eller valutakurser +10%	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Zink	–84	–242
Koppar	–73	–217
Bly	–17	–49
Silver	–30	–87
Guld	–244	–331
USD/SEK	–283	–543

Förändring av marknadsränta +1%

Räntederivat 32 47

Not 23 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

2012-12-31	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga fi nansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Värderingsklassifi cering	Nivå 2			Nivå 2
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			24			24	24
Finansiella placeringar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 016				1 016	1 016
Räntebärande fordringar		3				3	3
Derivatinstrument	36			286		322	322
Likvida medel		1 011				1 011	1 011
Summa fi nansiella tillgångar	36	2 030	24	286		2 376	2 376
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					4 310	4 310	4 310
Övriga räntebärande skulder					5	5	5
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					1 666	1 666	1 666
Leverantörsskulder					4 192	4 192	4 192
Derivatinstrument	4			390		394	394
Summa fi nansiella skulder	4			390	10 173	10 567	10 567

Bolidens innehav av fi nansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värdehierarkin, se redovisningsprinciperna. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntenivåer. Per 31december 2012 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntor på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta kommer att debiteras.

Not 23 fortsättn. Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

2011-12-31	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga fi nansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Värderingsklassifi cering	Nivå 2			Nivå 2
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			55			55	55
Finansiella placeringar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 014				1 014	1 014
Räntebärande fordringar		3				3	3
Derivatinstrument	53			1 204		1 257	1 257
Likvida medel
Kassa och bank		355				355	355
Summa fi nansiella tillgångar	53	1 372	55	1 204		2 684	2 684
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					4 957	4 957	4 957
Övriga räntebärande skulder					10	10	10
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					801	801	801
Leverantörsskulder					3 551	3 551	3 551
Derivatinstrument	22			788		810	810
Summa fi nansiella skulder	22			788	9 319	10 129	10 129

FINANSIELLA RAPPORTER NOTER
-------------------------------	--	--

Not 24 Övriga kortfristiga skulder 2012-12-31 2011-12-31 Upplupna löner och sociala kostnader 323 322 Upplupna räntekostnader 95 81 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 669 671 Övriga rörelseskulder 175 109 1 263 1 183

Not 25 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern		Moderbolag
	2012	2011	2012	2011
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	6 971	6 499
Övriga borgensförbindelser och garantier	632	690	154	160
Pensionsskuld	3	3	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	47	47	–	–
	682	740	7 125	6 659

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 7 125 (6 659) MSEK avser moderbolagsborgen för extern fi nansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 11 039 (11 882) MSEK.

Utöver vad som specifi cerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den fi nansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller fi nansiella ställning.

Tvister

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs det fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fi ck till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag, Boliden BV, samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa med ett belopp som enligt konkursförvaltarna uppgår till cirka 141 MEUR, inklusive en fordran om cirka 89 MEUR som lokalregeringen (Junta de Andalucía) anser sig ha såsom närmare beskrivs nedan.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet hade lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB överklagade beslutet till administrativ domstol och högsta administrativa instans förklarade i slutet av 2011 lokalregeringens beslut och krav mot samtliga de tre berörda Bolidenbolagen för ogiltiga på formella grunder. Besluten är slutliga och kan inte överklagas. Med hänsyn till att lokalregerings krav sålunda varken kunnat prövas i sak i civil- eller administrativ ordning har lokalregeringen begärt att den högsta administrativa domstolen beslutar om den korrekta instansordningen. I enlighet härmed har Högsta administrativa domstolen fastställt att talan kan prövas i civil domstol. Detta innebär att lokalregeringens talan mot ovannämnda bolag kommer att återupptas i första instansdomstol i Sevilla.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Tvist i anledning av tidigare kopparrörskartell

I juni 2012 delgavs Boliden stämning vid engelsk domstol av ett antal företag i Travis Perkinskoncernen. Travis Perkins påstår sig ha lidit skada på grund av den kopparrörskartell som Boliden och sju andra företag medverkade i under perioden juni 1988 – mars 2001, och bötfälldes för av EU-kommissionen 2004. Bötesbeloppet samt ränta om totalt 367 MSEK betalades av Boliden i juli 2010. Boliden har bestridit kravet och har, för att säkerställa att alla berörda parter omfattas, också stämt in de andra kartellmedlemmarna. En av dessa har nu också framställt krav mot Bolidens tidigare dotterbolag, Boliden Fabrication AB, som också befanns ha medverkat i kartellen. Detta bolag överläts till Outokumpu 2004 och i samband därmed åtog sig Boliden att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolaget överläts. Skadeslöshetsförbindelsen förväntas inte öka Bolidens totala potentiella exponering då EU-kommissionen fann Boliden vara solidariskt skadeståndsskyldigt med sitt tidigare dotterbolag.

För närvarande är det inte möjligt att med rimlig grad av säkerhet utvärdera vilken fi nansiell inverkan processerna kan komma att medföra för Boliden, varför någon avsättning för eventuella förpliktelser som kan uppkomma inte har gjorts.

Not 26 Information per segment och geografi sk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 88 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

2012-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 088	38 671	0	–	39 759
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	184	58	–	–	242
Interna försäljningsintäkter	8 237	25	–48	–8 213	0
Nettoomsättning	9 509	38 753	–48	–8 213	40 001
Resultatandelar i intressebolag	1	–	–	–	0
Rörelseresultat	2 908	1 201	–38	0	4 071
Finansnetto					–179
Resultat efter fi nansnetto					3 892
Skatter					–618
Årets nettoresultat					3 274
Immateriella anläggningstillgångar	85	3 075	0	–	3 160
Materiella anläggningstillgångar	17 093	8 102	84	–	25 279
Kapitalandelar och andra fi nansiella anläggningstillgångar	2	2	28	–	32
Varulager	712	7 744	–	–212	8 244
Övriga fordringar	971	1 593	501	–831	2 233
Tillgångar i sysselsatt kapital	18 863	20 516	613	–1 043	38 948
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	1 172	440	67		1 678
Övriga skulder	1 424	4 507	749	–831	5 849
Skulder i sysselsatt kapital	2 596	4 947	816	–831	7 527
Totalt sysselsatt kapital	16 267	15 569	–134	–212	31 421
Avskrivningar	1 327	892	0	–	2 218
Investeringar1)	3 186	993	6	–	4 185
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–	–

2011-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 646	38 347	4	–	39 998
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	231	94	–	–	326
Interna försäljningsintäkter	8 401	29	–27	–8 404	–
Nettoomsättning	10 279	38 471	–23	–8 404	40 323
Resultatandelar i intressebolag	–	–	0	–	0
Rörelseresultat	3 913	790	45	–	4 748
Finansnetto					–188
Resultat efter fi nansnetto					4 560
Skatter					–1 171
Årets nettoresultat					3 389
Immateriella anläggningstillgångar	88	3 095	–	–	3 184
Materiella anläggningstillgångar	14 753	8 078	95	–	22 927
Kapitalandelar och andra fi nansiella anläggningstillgångar	1	33	28	–	62
Varulager	474	7 571	–	– 309	7 737
Övriga fordringar	838	1 850	1 466	–882	3 271
Tillgångar i sysselsatt kapital	16 154	20 627	1 589	–1 191	37 181
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	619	434	111	–	1 164
Övriga skulder	1 265	3 982	1 180	–882	5 544
Skulder i sysselsatt kapital	1 884	4 416	1 291	–882	6 709
Totalt sysselsatt kapital	14 272	16 213	298	–309	30 473
Avskrivningar inkl nettoskrotningar	1 110	823	3		1 937
Avskrivningar exkl nettoskrotningar	1 108	819	–	–	1 927
Investeringar1)	2 338	1 627	33	–	3 998
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–	–

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och fi nansiell leasing.

Boliden har tre kunder inom segmentet Smältverk som står för 16 (18), 12 (12) respektive 11 (7) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 5 (8) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även i viss mån till basmetallhandlare och internationella metall lager såsom LME.

Geografi ska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden fi nns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången fi nns.

Försäljningsintäkter	2012	2011
Sverige	6 722	7 623
Övriga Norden	4 554	4 831
Tyskland	13 954	13 113
Storbritannien	8 440	7 314
Övriga Europa	6 169	7 049
Nordamerika	6	0
Övriga marknader	156	393
	40 001	40 323
Tillgångar i sysselsatt kapital	2012-12-31	2011-12-31
Sverige	31 733	29 737
Finland	3 384	3 410
Norge	1 539	1 622
Irland	2 273	2 390
Övriga länder	19	22
	38 948	37 181

Investeringar anläggnings
tillgångar 1)	2012-12-31	2011-12-31
Sverige	3 429	3 114
Finland	426	466
Norge	61	45
Irland	268	372
Övriga länder	1	1
	4 185	3 998

1) Exklusive aktiverade återställningskostnader och fi nansiell leasing.

Av Bolidens försäljningsintäkter på 40 001 (40 323) MSEK, utgör försäljning av metall 35 467 (35 063), försäljning av koncentrat 1 490 (2 114) och övrigt 3 044 (3 055).

Not 27 Närstående

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterbolag redovisas i not 11 på sidan 95, Andel i koncernbolag, samt i not 12 på sidan 96, Andel i intresse företag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redo visas i not 1 på sidorna 89–90, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62–73.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i koncernen har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och koncernen som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Not 28 Händelser efter 31 december 2012

Dieselskatt i Aitik

Under perioden april 2009 till oktober 2012 har färgad diesel felaktigt använts i Aitik i stället för blank/ofärgad. De två varianterna har olika skattesatser. När misstaget uppmärksammades i oktober 2012 tog Boliden omedelbart kontakt med leverantören för att byta till blank/ofärgad diesel, samt med Skatteverket för att informera om det inträffade. Boliden har under hela perioden betalat skatt som om rätt diesel använts och misstaget har inte gett Boliden några ekonomiska fördelar.

Skatteverket har i januari 2013 i övervägande om beslut meddelat att man avser påföra Boliden energiskatt med ett belopp om 212 MSEK jämte ränta. Skatteverkets övervägande beaktar inte Bolidens yrkande om befrielse att betala denna skatt. Boliden anser att felet är av administrativ karaktär och har för avsikt att överklaga Skatteverkets slutliga beslut vid negativt utfall. Med hänsyn till detta har inget belopp reserverats i bokslutet för 2012.

Förslag till vinst disposition

Styrelsens förslag till vinst disposition 2012 och yttrande enligt aktie bolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 4 (4) SEK per aktie eller totalt 1 094 (1 094) MSEK, vilket motsvarar 33,4 procent av resultatet efter skatt för 2012. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 5 103 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 22 949 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 4 009 MSEK och koncernens egna kapital till 21 855 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncern redovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 11 februari 2013

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Staff an Bohman Lennart Evrell

Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Michael G:son Löw Ulla Litzén Leif Rönnbäck Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Matti Sundberg Roland Antonsson Marie Holmberg Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Hans-Göran Ölvebo Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits 26 februari 2013

Ernst & Young Ab

Lars Träff Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 27–33 och 74 –112.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel aktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om eff ektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 26 februari 2013

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Mineralreserver och mineraltillgångar

Mineralreserver och mineraltillgångar är grunden för ett gruvföretags verksamhet. Framgångsrik prospektering leder till att mineralreserver och mineraltillgångar utökas i högre takt än gruvproduktionen och därmed skapas långsiktig tillväxt. Förutom prospektering är gruvkostnader och antagna metallpriser viktiga faktorer som påverkar mineraltillgångar och mineralreserver. Prospektering sker dels i anslutning till befi ntliga gruvor för att öka deras livslängd och dels i nya områden för att utöka gruvportföljen med nya tillgångar. Slutresultatet av prospektering ligger ofta långt fram i tiden och är förknippat med viss osäkerhet och risk. Det fi nns inga garantier för att positiva resultat från de inledande fältundersökningarna slutligen leder till en producerande tillgång.

Positiv trend under de senaste åren

Bolidens satsningar på prospektering har under de senaste 10 åren lett till kraftiga ökningar i framför allt Garpenberg och Aitik. Även Boliden området har utvecklats mycket positivt under de senaste åren. Tara har idag, trots utbruten kvantitet, bara marginellt mindre mineralreserv än för 10 år sedan medan mineraltillgångarna har minskat.

Boliden har tagit fram två nya fyndigheter som nu har nått det stadiet att en mineraltillgång kan presenteras. Laver i Norrbotten är en stor men relativt fattig kopparfyndighet av liknande typ som Aitik. Rockliden i Västernorrland är en rik sulfi dmineralisering med guld, silver, koppar, zink och bly men också höga halter av problemmineral som antimon och arsenik. Fyndigheten har varit känd sedan 80-talet men fortsatt prospektering, bättre tekniska och marknadsförutsättningar gör att den nu kan klassas som en mineraltillgång.

Beräkningarna av mineraltillgångar och mineralreserver 2012

Gruvföretag ska varje år göra en beräkning av sina mineraltillgångar och mineralreserver. Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag vilka är i överensstämmelse med internationella regelverk. Mer information om hur beräkningarna har genomförts och vilka personer som har ansvarat för dem fi nns senare i avsnittet.

Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver fortsätter att utvecklas stabilt med nettoökningar för totala tillgångarna på alla områden utom i Tara.

Mineraltillgångarna ökade kraftigt 2012 men med låga halter.

Aitik

Under året har det brutits 34,3 Mt i Aitik. Brytningen har till viss del kompenserats med tillskott till reserven från gruvans borrningar. Även ekonomiska villkor, främst metallpriserna, har hjälpt genom att 5 Mt som tidigare klassats som gråberg med halter strax under cut-off nu kunnat klassas om till malm. Nettominskningen i mineralreserven blir bara 8 Mt.

Mineraltillgången i Aitik ökade under året med nästan 1 000 Mt till 2 760 Mt. Prospektering i gruvans närhet har gett ett tillskott på 240 Mt. Resterande del av ökningen beror på ändrade ekonomiska förutsättningar beroende av högre prognoser för värdemineralen i Aitik: koppar, guld, silver och molybden.

Bolidenområdet

Bolidenområdet har en positiv utveckling av både mineralreserver och mineraltillgångar. Reserverna har ökat med 0,6 Mt eller 5 procent och tillgångarna har ökat med 2,5 Mt eller 12 procent. I januari 2012 öppnade Boliden den nya Kankbergsgruvan med brytningen av guldmineraliseringen i Åkulla Östra. Under 2013 planeras gruvan Maurliden Östra att slutbrytas och stängas.

Garpenberg

I Garpenberg ökade mineralreserverna med 2 Mt och mineraltillgångarna med 3,4 Mt. En ny etage har lagts till för malmen i Lappberget. Framgångsrik prospektering i mineraliseringarna Dammsjön och Kvarnberget har ökat mineraltillgångarna. I Garpenberg pågår utbygg-

Bolidenområdet

Den sedan fl era år positiva utvecklingen fortsatte under 2012. Speciellt i Kankberg var utvecklingen positiv.

nad med nytt anrikningsverk, uppfodring och anläggningar för en expansion från 1,6 till 2,5 Mt malm per år.

Tara

Genom prospektering i och runt gruvan kunde mineraltillgång tillföras och uppgraderas till mineralreserv. Detta kunde dock inte helt kompensera för de 2,5 Mt som bröts under året och totalt sett minskade mineralreserven med 1, 7 Mt medan mineraltillgången ökade med 0,9 Mt.

Om klassifi ceringen

Gruvföretag delar in sina mineraltillgångar i olika kategorier beroende på kännedom om fyndigheten. För uppgradering till mineralreserv krävs tekniska utredningar som gör det möjligt att bedöma om tillgången kommer att bli lönsam att utvinna.

Mineraltillgångar är en koncentration av mineraler i berggrunden i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det fi nns rimliga möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. Mineralreserver är de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång som kan brytas och förädlas efter att företagets lönsamhetskrav vägts in, med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmförluster, pelaravsättningar och processutbyten.

Mineraltillgångar delas in i tre kategorier medan mineralreserver delas in i två kategorier.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifi erats genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar men där informationen är så gles att geologi och haltsamband i fyndigheten inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Det innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan fl yttas till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifi erats genom borrning och provtagning, där informationstätheten är för gles för att bekräfta samband men där geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig uppfattning om fyndighetens geologi och haltsamband. Tillsammans är informationen och tolkningarna tillräckliga för att kunna göra tekniska och ekonomiska kalkyler för att bedöma projektets lönsamhet.

Positiv utveckling även i Garpenberg efter framgångsrik prospektering.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång där informationen från borrningar och provtagningar bekräftar fyndighetens geologiska- och/ eller haltsamband. Det tekniska underlaget är sådant att brytningsplaner kan tas fram. Dessa utgör sedan grunden för att i nästa steg genomföra tekniska och ekonomiska analyser av projektets lönsamhet.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv är de delar av en indikerad och under vissa omständigheter känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv är den delen av en känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Grunden för beräkningarna

Boliden har nödvändiga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för samtliga gruvor som är i drift. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. I Bolidens sammanställning av beräkningarna redovisas mineraltillgångarna och mineralreserverna separat, det vill säga att mineraltillgångarna anges utöver mineralreserven (se tabellerna på sidorna 87–88).

Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Gränshalter

Den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, koncentrattransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet av produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för vidareförädling i smältverk.

Metallpriser

Mineralreserverna är grunden för företagets långsiktiga planering och skall brytas under lång tid framöver. Därför används till övervägande del planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. I några undantag,

Viss ökning av mineraltillgångarna. Mineralreserven minskade trots tillförsel från mineraltillgångar som dock inte fullt ut kunde kompensera brytningen.

t.ex. i Maurliden Östra där malmen tar slut under 2013, används dock andra mer kortsiktiga priser. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Planerings priser	Priser/kurs	Förändring mot 2011
Koppar	6 300 USD/ton	+800
Zink	2 300 USD/ton	+200
Bly	2 300 USD/ton	+300
Guld	1 200 USD/tr.oz	+100
Silver	20 USD/tr.oz	0
Molybden	15 USD/lb	+3
Tellur	280 USD/KG	0
USD/SEK	7,00	0
EUR/SEK	8,90	–0,10

Densitet

För massiva sulfi dmalmer, som utgör fl ertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, används en formel som baseras på de in gående halterna. Formeln är verifi erad med densitetsmätningar. I övriga fall görs mätningar för de olika malmer eller bergarter som påverkar densiteten.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla mineralreservsberäkningar ingår gråbergsinblandningen.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, så kallade pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Prospekteringskostnader och antal borrade meter

Fortsatt ökning av prospekteringsaktiviteten. Under året satsades 350 MSEK och 227 640 meter borrades.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Det innebär att malmzoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

Regelverk, koder och rekommendationer

Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med rekommendationerna från svenska branschföreningen för gruv- och metallföretag SveMin vilka är i överensstämmelse med Australasian Institute of Mining and Metallurgy's Jorc code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med "Cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Defi nitions and Guidelines" antagna av Cim den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (Osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur mineralreserver och mineraltillgångar ska redovisas.

Mineraltillgångarna och mineralreserverna har sammanställts under ledning av Gunnar Agmalm, som är av SveMin registrerad som "Kvalifi cerad Person". Gunnar Agmalm är medlem i Ausimm och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd. John Ashton är "Qualifi ed Person" och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Mineralreserver per 31 december 2012

Per 31 december 2012
		Kvantitet, kton					2012
		2012	2011	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfi dmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad	1 000	1 020	1,3	24	1,4	1,8	0,1
	Sannolik	3 600	3 800	0,5	42	0,4	7,1	0,4
Renström	Bevisad	140	140	3,0	137	0,6	7,5	1,5
	Sannolik	2 840	2 180	2,1	121	0,9	5,6	1,1
Maurliden	Bevisad	1 300	1 300	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik
Maurliden Östra	Bevisad
	Sannolik	190	520	0,5	14	1,0	0,2
Summa	Bevisad	2 430	2 460	1,4	45	0,7	3,1	0,3
Sulfi d mineraliseringar	Sannolik	6 680	6 500	1,2	74	0,6	6,2	0,7
Guldmineraliseringar
Kankberg	Bevisad	1 054	500	2,7	10					161
	Sannolik	2 530	2 600	4,3	16					184
Aitik	Bevisad	476 000	486 000	0,14	1,5	0,24			26
	Sannolik	226 000	224 000	0,15	1,7	0,26			30
Garpenberg	Bevisad	15 400	17 400	0,3	117	0,06	5,5	2,2
	Sannolik	10 200	6 200	0,3	151	0,05	4,6	1,9
Tara	Bevisad	2 300	3 300				7,5	1,8
	Sannolik	11 700	12 400				7,1	1,7

Avrundningar förekommer.

Mineraltillgångar per 31 december 2012

Per 31 december 2012
		Kvantitet, kton					2012
		2012	2011	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfi dmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	3 760	3 760	0,7	31	0,7	5,0	0,3
	Antagen	5 530	2 600	0,6	37	0,7	3,0	0,2
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd		10
	Indikerad	1 450	2 170	1,8	89	0,4	4,6	0,8
	Antagen	3 960	3 960	2,3	141	0,3	7,2	1,5
Maurliden	Känd	1 050	1 050	1,3	40	0,4	3,3	0,2
	Indikerad	360	360	0,9	45	0,7	2,9	0,2
	Antagen
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	360	360	0,4	11	0,4	0,2
	Antagen
Summa	Känd	1 400	1 400	2,8	47	0,7	3,3	0,2
Sulfi dmineraliseringar	Indikerad	7 100	7 900	1,3	46	0,6	4,0	0,4
	Antagen	10 200	7 300	1,4	77	0,6	4,5	0,7

Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	140	38	11,3	12					171
	Indikerad	180	200	5,2	16					207
	Antagen	342	140	6,0	15					175
Älgträsk	Känd
	Indikerad	2 930	2 930	2,6	3
	Antagen	1 270	1 270	1,8	3
Summa	Känd	140		11,3	12
Guld mineraliseringar	Indikerad	3 100	3 100	2,8	4
	Antagen	1 600	1 400	2,7	5

Aitik	Känd	960 000	704 000	0,10	0,9	0,18			23
	Indikerad	1 393 000	966 000	0,10	0,9	0,17			23
	Antagen	404 000	94 000	0,10	0,6	0,14			19

Garpenberg	Känd	5 100	2 900	0,4	82	0,06	3,2	1,5
	Indikerad	18 500	14 300	0,3	152	0,05	3,9	1,7
	Antagen	20 900	23 800	0,6	125	0,07	3,9	2,0
Tara	Känd	500	300				5,6	2,2
	Indikerad	5 300	4 200				6,1	2,2
	Antagen	5 600	6 000				6,6	1,8

Laver	Känd
	Indikerad
	Antagen	690 000		0,1	2,8	0,2			35

Rockliden	Känd Indikerad	1 040		0,1	101	2,0	4,4	0,9
	Antagen	3 530		0,1	71	1,9	4,2	0,7

Avrundningar förekommer.

Femårsöversikt – Koncernen

	2008	2009	2010	2011	2012
Koncernens intäkter och resultat (MSEK)
Försäljningsintäkter	30 987	27 635	36 716	40 323	40 001
Rörelseresultat före avskrivningar	2 426	5 186	7 445	6 674	6 287
Rörelseresultat	1 004	3 623	5 643	4 748	4 071
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	1 793	2 350	4 830	5 008	3 941
Resultat efter fi nansiella poster	723	3 377	5 331	4 560	3 892
Skatter	212	–876	–1 374	–1 171	–618
Nettoresultat	935	2 501	3 957	3 389	3 274
Intäkter och resultat per affärsområde (MSEK)
Försäljningsintäkter – Gruvor	5 178	6 509	9 580	10 279	9 509
Försäljningsintäkter – Smältverk	31 256	26 765	34 390	38 471	38 753
Försäljningsintäkter – Övrigt och elimineringar	–5 447	–5 639	–7 254	–8 427	–8 261
Rörelseresultat – Gruvor	734	2 159	4 113	3 913	2 908
Rörelseresultat – Smältverk	372	1 724	1 946	790	1 201
Rörelseresultat – Övrigt och elimineringar	–102	–260	–416	45	–38
Koncernens kassafl öde (MSEK)
Kassafl öde från den löpande verksamheten	5 470	3 974	6 197	4 021	5 518
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–4 633	–4 922	–2 995	–4 024	–4 129
Fritt kassafl öde1)	837	–948	3 202	–3	1 389
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	–514	571	–3 199	–464	–730
Årets kassafl öde	323	–377	3	–467	659
Koncernens fi nansiella ställning (MSEK)
Balansomslutning	30 252	33 258	35 128	37 615	40 035
Sysselsatt kapital	24 733	26 229	27 151	30 473	31 421
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5	14	21	17	13
Eget kapital	16 131	16 257	18 846	21 032	22 949
Avkastning på eget kapital, %	7	16	23	17	15
Soliditet, %	53	49	54	56	57
Nettoskuld	6 305	7 402	4 584	6 063	5 673
Nettoskuldsättningsgrad, %	39	46	24	29	25
Data per aktie (SEK)
Periodens resultat
Före utspädning	3,42	9,14	14,47	12,39	11,96
Efter utspädning	3,42	9,14	14,47	12,39	11,96
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Före utspädning	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17
Efter utspädning	20,00	14,53	22,66	14,70	20,17
Eget kapital
Före utspädning	58,98	59,44	68,90	76,90	83,85
Efter utspädning	58,98	59,44	68,90	76,90	83,85
Utdelning 2)	1,00	3,00	5,00	4,00	4,00
Aktiekurs 31/12	17,80	92,10	136,70	100,50	122,10
Högsta börskurs	86,00	95,30	137,70	143,50	125,60
Lägsta börskurs	14,60	16,10	79,50	65,35	87,80

P/E–tal 3)	5,20	10,07	9,45	8,11	10,21
Aktiekursens förändring under året, %	–78	417	48	–26	21
Direktavkastning,4) % Totalavkastning,5) %	5,6 –73	3,3 423	3,7 52	4,0 –23	3,3 25
Antal aktier
Antal aktier 31/12	273 511 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169

Genomsnittligt antal aktier Antal aktier i eget innehav 31/12	273 511 169 –	273 511 169 –	273 511 169 –	273 511 169 –	273 511 169 –

1) Avser kassafl öde före fi nansieringsverksamheten.

2) Föreslagen utdelning.

4) För året föreslagen utdelning i SEK per aktie dividerat med aktiekursen vid utgången av året.

3) Aktiekursen vid utgången av året dividerat med periodens resultat per aktie före utspädning.

5) Aktiekursens förändring under året med tillägg av utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

Femårsöversikt – Gruvor

	2008	2009	2010	2011	2012
AITIK
Anrikat tonnage, tusen ton	17 813	18 791	27 596	31 541	34 321
Ingående halter
Cu (%)	0,30	0,27	0,27	0,24	0,22
Au (g/ton)	0,14	0,13	0,16	0,14	0,11
Ag (g/ton)	2,81	1,99	2,07	2,15	2,50
Koncentratproduktion
Cu, ton	173 624	170 808	262 551	267 488	270 078
Halt i koncentrat
Cu (%)	27,2	26,9	25,58	25,00	24,85
Metallproduktion
Cu, ton	47 225	46 019	67 168	66 876	67 108
Au, kg	1 218	1 348	2 208	2 447	1 959
Au, troz Ag, kg	37 883 32 087	41 927 24 701	68 675 36 468	78 657 45 040	62 996 51 698
Ag, '000 troz	998	768	1 134	1 448	1 662
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 949	1 997	3 996	4 549	4 170
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 049	1 134	2 442	2 583	2 268
Rörelseresultat (MSEK)	876	949	2 008	2 046	1 692
Investeringar (MSEK)	2 994	3 674	1 210	730	824
Cash cost Usc/lb Cu (Normal costing C1)	124	86	105	120	123
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton	633 000	747 000	733 000	710 000	702 000
Cu (%)	0,27	0,25	0,25	0,25	0,25
Au (g/t)	0,2	0,1	0,1	0,1	0,1
BOLIDENOMRÅDET
Anrikat tonnage, tusen ton	1 355	1 192	1 375	1 677	1 862
varav slagg
Ingående halter
Zn (%)	4,0	3,7	3,7	2,9	2,2
Cu (%)	1,0	1,0	0,8	1,0	0,8
Pb (%)	0,4	0,5	0,4	0,3	0,2
Au (g/ton)	1,5	2,0	1,6	1,2	1,3
Ag (g/ton)	61	65	55	41	35
Koncentratproduktion
Zn, ton	70 327	57 565	73 983	68 622	55 644
Cu, ton	32 441	28 481	31 430	59 668	46 551
Pb, ton	4 547	4 056	4 242	3 264	3 161
Ädelmetall, ton Gulddoré, kg	289 171	399 280	529 –	568 –	541 1 619
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,7	54,7	54,7	55,7	54,6
Cu (%)	29,0	28,4	26,4	23,3	25,5
Pb (%)	41,7	42,7	41,5	41,7	44,5
Metallproduktion
Zn, ton	38 479	31 491	40 458	38 214	30 389
Cu, ton	9 413	8 090	8 291	13 910	11 869
Pb, ton	1 896	1 731	1 760	1 360	1 408
Au, kg	1 141	1 568	1 285	989	1 434
Au, troz	35 489	48 770	39 967	31 781	46 102
Ag, kg	47 671	48 186	52 806	45 318	41 405
Ag, '000 troz	1 482	1 499	1 642	1 457	1 331
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 013	1 109	1 448	1 587	1 552
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	222	405	588	659	554
Rörelseresultat (MSEK)	115	303	481	530	369
Investeringar (MSEK)	237	264	298	565	623
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1) Bevisad och sannolik mineralreserv	29	–6	–18	–58	–54
Sulfi dmalmer, tusen ton	7 350	6 950	8 220	8 980	9 110
Zn (%)	4,3	4,3	5,3	5,2	5,4
Cu (%)	0,8	0,8	0,6	0,6	0,6
Guldmalmer, tusen ton		1 610	2 780	3 100	3 584
Au (g/t)		4,9	4,1	3,6	3,8
Te (g/t)			186	165	177

	2008	2009	2010	2011	2012
GARPENBERG
Anrikat tonnage, tusen ton	1 365	1 394	1 443	1 456	1 484
Ingående halter
Zn (%)	6,9	7,3	6,6	6,2	5,6
Cu (%)	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb (%)	2,6	2,8	2,5	2,4	2,1
Au (g/ton)	0,3	0,2	0,3	0,3	0,3
Ag (g/ton)	130	139	133	133	129
Koncentratproduktion
Zn, ton	157 962	167 369	160 185	147 501	136 395
Cu, ton	2 853	2 697	2 834	2 199	2 180
Pb, ton	41 311	44 012	40 717	39 105	35 219
Halt i koncentrat
Zn (%)	53,1	53,8	53,7	55,0	54,8
Cu (%)	20,4	18,3	18,3	19,1	17,7
Pb (%)	69,0	71,3	72,0	72,5	70,7
Metallproduktion
Zn, ton	83 938	90 079	86 022	81 068	74 793
Cu, ton	581	493	517	419	386
Pb, ton	28 514	31 371	29 310	28 330	24 884
Au, kg	243	214	234	246	250
Au, troz	7 558	6 656	7 278	7 895	8 051
Ag, kg	130 287	139 141	140 138	140 121	135 015
Ag, '000 troz	4 052	4 328	4 359	4 505	4 341
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 163	1 490	1 902	2 155	1 876
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	598	945	1 293	1 506	1 262
Rörelseresultat (MSEK)	466	793	1 124	1 314	1 033
Investeringar (MSEK)	344	157	281	660	1 459
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	19	3	–16	–56	–44
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton	26 000	25 800	25 100	23 600	25 600
Zn (%)	5,1	5,4	5,3	5,1	5,1
Ag (g/t)	134	142	145	144	131
TARA
Anrikat tonnage, tusen ton	2 411	2 508	2 593	2 486	2 502
Ingående halter
Zn (%)	7,8	7,9	7,0	7,0	7,0
Pb (%)	1,5	1,5	1,4	1,4	1,4
Koncentratproduktion
Zn, ton	319 762	344 328	315 855	307 410	305 170
Pb, ton	39 944	41 020	34 459	33 679	40 807
Halt i koncentrat Zn (%)	54,7	53,9	53,0	53,3	54,4
Pb (%)	56,7	57,5	53,7	58,8	55,2
Metallproduktion
Zn, ton	175 006	185 558	167 334	163 935	166 021
Pb, ton	22 631	23 567	18 515	19 787	22 517
Ag, kg					1 673
Ag, '000 troz					54
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 357	1 671	1 831	1 757	1 726
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	154	303	619	503	395
Rörelseresultat (MSEK)	–40	76	383	268	73
Investeringar (MSEK)	305	338	285	372	268
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	79	64	69	72	69
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton	17 100	17 000	16 000	15 700	14 000
Zn (%)	7,4	7,2	7,1	7,1	7,1
Pb (%)	1,8	1,8	1,8	1,8	1,7

Femårsöversikt – Smältverk

	2008	2009	2010	2011	2012
RÖNNSKÄR
Smältmaterial
Koppar, ton
Kopparkoncentrat	611 202	564 749	544 242	651 052	623 676
Sekundärråvara	172 950	154 099	155 024	175 064	220 689
Varav elektronik			36 896	63 798	108 223
Koppar, totalt	784 152	718 848	699 266	826 116	844 365
Bly, ton
Blykoncentrat	17 893	13 861	16 294	11 401	27 077
Sekundärråvara	4 541	7 050	6 281	5 131	2 325
Bly, totalt	22 434	20 912	22 575	16 532	29 402
Produktion
Katodkoppar, ton	227 774	205 759	190 497	219 316	214 050
Bly, ton	14 235	13 013	17 013	11 429	18 970
Zinkklinker, ton	40 803	38 535	36 950	35 857	36 282
Guld, kg	13 425	13 282	12 450	10 600	12 532
Silver, kg	429 637	481 223	385 684	415 066	447 759

Svavelsyra, ton	556 863	514 736	501 873	570 869	553 005
Flytande svaveldioxid, ton	53 030	35 857	42 876	42 129	35 718
Palladiumkoncentrat, kg	3 453	2 982	2 474	2 466	2 522
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK	637	338	441	715	832
Rörelseresultat, MSEK	395	83	187	470	538
Investeringar, MSEK	192	199	270	1 074	481
BERGSÖE
Produktion, ton
Blylegeringar	42 577	38 561	42 166	41 009	42 558
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK	142	106	99	95	52
Rörelseresultat, MSEK	127	91	82	75	34
Investeringar, MSEK	12	12	14	24	10
HARJAVALTA
Smältmaterial, ton
Kopparkoncentrat	529 466	399 653	433 511	456 350	516 027
Sekundärråvara	6 796	10 917	22 331	14 275	16 379
Koppar, totalt	536 262	410 570	455 842	470 625	532 406
Nickelkoncentrat	273 352	211 231	261 931	259 259	247 709
Produktion, ton
Katodkoppar	121 819	96 596	112 687	116 455	124 527
Guld, kg	2 064	1 747	1 770	2 248	3 642
Silver, kg	58 648	58 341	64 596	73 081	128 200
Svavelsyra, ton	659 095	500 842	573 096	599 596	639 279
Flytande svaveldioxid, ton	36 934	33 003	26 682	35 355	37 003
Palladiumkoncentrat, kg	214	265	718	836	539
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK	212	203	318	373	479
Rörelseresultat före avskrivningar exklusive PIR1)	339	62	318	373	479
Rörelseresultat, MSEK	64	24	154	222	324
Rörelseresultat exklusive PIR1)	191	–117	154	222	324
Investeringar, MSEK	225	148	122	229	215

1) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager.

Rörelseresultat per smältverk är exklusive omvärdering av processlager med undantag för Harjavalta 2008–2009.

	2008	2009	2010	2011	2012
KOKKOLA
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat	576 239	571 003	587 330	600 228	589 261
Produktion, ton
Zink	297 722	295 049	307 144	307 352	314 742
Svavelsyra	33	6	199 484	301 945	313 221
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK	632	558	685	417	432
Rörelseresultat, MSEK	469	362	505	246	261
Investeringar, MSEK	162	99	248	237	210
ODDA
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker)	269 820	245 263	276 811	282 959	279 489
Produktion, ton
Zink	145 469	138 973	148 862	153 200	152 647
Aluminiumfl uorid	34 611	33 161	21 951	34 812	35 708
Svavelsyra	112 946	107 758	122 549	124 662	128 171
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK	360	161	184	123	161
Rörelseresultat, MSEK	210	6	39	–25	8
Investeringar, MSEK	146	22	75	44	61

Hållbarhetsrelaterade nyckeltal

	2008	2009	2010	2011	2012
Medarbetare
Antal medarbetare i koncernen, totalt1), medelantal	4 608	4 379	4 412	4 597	4 795
Antal kvinnliga medarbetare, medelantal	650	598	669	736	813
Andel kvinnor i styrelsen/koncernledningen, %	25/29	27/17	27/0	27/0	27/17
Olycksfall per en miljon arbetade timmar, frekvens	9,1	5,5	8,2	4,9	6,6
Sjukfrånvaro, %	4,7	4,2	4,0	3,7	3,6
Energianvändning
Total energianvändning, GJ	15 257 000	14 664 000	16 147 000	15 579 000	16 140 000
Vattenuttag, totalt, m3	133 970 000	134 790 000	140 280 000	153 030 000	160 020 000
Utsläpp
Direkta utsläpp av växthusgas (inkl nya källor sedan 2007), Ton	450 000	486 000	510 000	499 000	574 000
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt elektricitet, Ton	357 000	356 000	398 000	408 000	416 000
Indirekta utsläpp av växthusgas, inköpt värme och ånga, Ton	–	5 000	6 000	17 000	18 000
Utsläpp av koldioxid, totalt, Ton	807 000	848 000	913 000	924 000	1 008 000
Utsläpp av metall till luft, Ton	23	21	23	23	20
Utsläpp av svaveloxid till luft, Ton	8 260	6 930	6 850	7 410	8 140
Utsläpp av metall till vatten, Ton	29	14	18	14	13
Utsläpp av kväve till vatten, Ton	283	225	199	205	253

1) Avser heltidsanställda.

Bolidens hållbarhetsredovisning – GRI-index

Bolidens hållbarhetsredovisning för 2012 består av två delar: dels den redovisning av vårt sociala ansvar, miljöansvar och ekonomiska ansvar som ingår i Bolidens årsredovisning 2012, dels redovisningen av verksamhetens påverkan och resultat enligt GRI:s redovisningsramverk som presenteras i GRI-bilagan. Informationen som presenteras i årsredovisningen redovisar Bolidens arbete med och resultat avseende ett antal hållbarhetsfrågor som vi har identifi erat som prioriterade. GRI-bilagan, som är uppställd i enlighet med GRI:s riktlinjer, ger en utförligare redovisning av koncernens hållbarhetsarbete. Boliden rapporterar enligt tillämpningsnivå B i GRI:s trenivåsystem (C till A). Ingen av hållbarhetsredovisningens båda delar har underställts tredje part för granskning.

Innehållsindex enligt GRI

Detta är ett innehållsindex för Bolidens redovisning av strategi, organisationsprofi l, redovisningsparametrar, styrning och resultatindikatorer samt branschspecifi ka tilläggsindikatorer (MM) i enlighet med GRI:s riktlinjer. Materialet innehåller även referenser till Bolidens miljömässiga, sociala och ekonomiska mål och resultat. Uppgifter om status lämnas i rapporttexten för respektive resultatindikator.

GRI-bil. = Redovisning i GRI-bilagan 2012 ÅR = Avser årsredovisningen 2012

Redovisningsprofi l		Referens
Strategi och analys
1.1	Kommentar från VD	ÅR 6–7
1.2	Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter	ÅR 6–9, 12–15, 30–31, 56–61, 68, GRI-bil.
Organisationsprofi l
2.1	Organisationens namn	ÅR 64, GRI-bil.
2.2	Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster	ÅR 4–5, 8, 34–35, GRI-bil.
2.3	Organisationsstruktur	ÅR 34–35, 42–43, 50–51
2.4	Huvudkontorets lokalisering	ÅR 129
2.5	Antal och namn på länder där organisationen är verksam	ÅR 4, 18–19, 40, 42–43, 50–51, 129
2.6	Ägarstruktur och bolagsform	ÅR 32–33
2.7	Marknader som organisationen är verksam på	ÅR 4–5, 18–19, 37, 40, 42–43, 50–51, 129
2.8	Den redovisande organisationens storlek	ÅR 8–9, 14–15, 27–29, 89
2.9	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur eller ägande	Inga väsentliga förändringar
2.10	Utmärkelser och priser under året	ÅR 3, 55
Redovisningsparametrar
3.1	Redovisningsperiod	GRI-bil.
3.2	Publiceringsdatum för närmast föregående rapport	GRI-bil.
3.3	Redovisningscykel	GRI-bil.
3.4	Kontaktställe för frågor avseende redovisningen eller dess innehåll	ÅR 129, GRI-bil.
3.5	Process för att defi niera redovisningens innehåll	GRI-bil.
3.6	Redovisningens avgränsningar	GRI-bil.
3.7	Specifi ka begränsningar av redovisningens omfattning eller avgränsningar	GRI-bil.
3.8	Redovisningsprinciper för enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer	GRI-bil.
3.9	Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag	GRI-bil.
3.10	Förklaring av effekten av korrigeringar av information som lämnats i tidigare redovisningar	GRI-bil.
3.11	Väsentliga förändringar i redovisningens omfattning, avgränsning eller mätmetoder jämfört med tidigare redovisningar	GRI-bil.

Redovisningsprofi l		Referens
3.12	Tabell som visar var i redovisningen standardupplysningarna fi nns	GRI-bil.
3.13	Policy och aktuell praxis avseende extern granskning av redovisningen	ÅR 124
Styrning, åtaganden och engagemang
4.1	Styrningsstruktur	ÅR 30–31, 64–69, GRI-bil.
4.2	Beskrivning av huruvida styrelsens ordförande även ingår i företagsledningen	ÅR 65, 68, 70–72
4.3	Antal styrelseledamöter som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen	ÅR 65, 70–72
4.4	Aktieägares och anställdas möjligheter att lämna förslag etc. till styrelsen	ÅR 64, GRI-bil.
4.5	Koppling mellan ersättningar och organisationens resultat	ÅR 29, 64, 67, 89–90, GRI-bil.
4.6	Processer inom styrelsen för undvikande av intressekonfl ikter	ÅR 64–69
4.7	Processer för att fastställa styrelsens sammansättning och ledamöternas kvalifi kationer och expertis	ÅR 66–67
4.8	Internt framtagna beskrivningar av mission, värderingar, uppförandekod och andra principer	ÅR 2, 8, 12–13, 53, 61–63, 68, GRI-bil.
4.9	Styrelsens rutiner för att kontrollera hur organisationen identifi erar och hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor	ÅR 67–68
4.10	Processer för utvärdering av styrelsearbetet	ÅR 64–67
4.11–13	Externa åtaganden	ÅR 3, 7, 53, 57–58, 61, 64, 68, GRI-bil.
4.14	Dialog med intressentgrupper	ÅR 61, GRI-bil.
4.15	Grund för identifi ering och urval av intressentgrupper	ÅR 8, 61, 68, GRI-bil.
4.16	Metoder för dialog med intressentgrupper	ÅR 61, 64, GRI-bil.
4.17	Viktiga frågor som lyfts vid dialog med intressentgrupper	GRI-bil.

Indikator Referens

Miljöindikatorer (EN)

Mål och resultat ÅR 8–9, 12–15, 56–60, 123, GRI-bil. EN1 Materialanvändning i vikt eller volym GRI-bil. EN2 Återvunnet material i procent av materialanvändning ÅR 59–60, GRI-bil. EN3–7 Energianvändning och energieffektivitet ÅR 56–57, 60, 123, GRI-bil. EN8–10 Vattenanvändning ÅR 56–58, GRI-bil. EN11–14 Biologisk mångfald ÅR 58–59, GRI-bil. MM1 Mängden påverkad eller återställd mark ÅR 58–59, GRI-bil. MM2 Antal och procentuell andel av det totala antalet produktionsplatser där ett behov av förvaltningsplaner för biologisk mångfald har identifi erats samt antal och procentuell andel av dessa där sådana planer införts ÅR 58–59, GRI-bil. EN16–18 Utsläpp av växthusgaser ÅR 13–15, 56–58, 123, GRI-bil. EN20 Andra betydande utsläpp till luft ÅR 13–15, 56–57, 123, GRI-bil. EN21 Utsläpp till vatten ÅR 56, 58, 123, GRI-bil. EN22 Avfallstyper och hanteringsmetoder ÅR 60, GRI-bil. MM3 Totala mängder avtäckningsmassor, sten, gruvavfall och slam och därmed förenade risker ÅR 60, GRI-bil. EN23 Spill av betydande omfattning ÅR 56, GRI-bil. EN28 Betydande böter GRI-bil. EN29 Väsentlig miljöpåverkan från transporter och resor GRI-bil. EN30 Miljörelaterade kostnader och investeringar GRI-bil.

Sociala indikatorer

	Mål och resultat	ÅR 8–9, 13–15, 53–55, 61, 68, 123, GRI-bil.
Anställningsförhållanden och arbetsvillkor (LA)
LA1	Total personalstyrka	ÅR 55, 89, 123, GRI-bil.
LA2	Personalomsättning	GRI-bil.
LA3	Förmåner till heltidsanställd personal	GRI-bil.
LA4	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	GRI-bil.
LA5	Varseltid vid förändringar i verksamheten	GRI-bil.
LA6	Andel av personalstyrkan som är representerad i kommittéer för hälsa och säkerhet	GRI-bil.

Indikator		Referens
MM4	Antal strejker och lockouter längre än en vecka, per land	GRI-bil.
LA7	Omfattningen av skador och arbetsrelaterade sjukdomar	ÅR 9, 13–15, 53–55, GRI-bil.
LA8	Utbildning, rådgivning, förebyggande åtgärder och risk hanteringsprogram för att stödja anställda, deras familjer
LA9	eller samhällsmedlemmar beträffande allvarliga sjukdomar Frågor om hälsa och säkerhet som omfattas av formella	GRI-bil.
LA10–LA11	överenskommelser med fackföreningar Utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande	GRI-bil. ÅR 53–55, GRI-bil.
LA12	Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin prestation och karriärutveckling	GRI-bil.
LA13	Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer	ÅR 55, 70–72, 89, 123, GRI-bil.
LA14	Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per personalkategori	GRI-bil.
Mänskliga rättigheter (HR)
HR1–3	Antal och procentuell andel av betydande investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter	ÅR 61, GRI-bil.
HR4	Fall av diskriminering samt vidtagna årgärder	GRI-bil.
HR5	Verksamheter där man uppmärksammat att föreningsfriheten och rätten till kollektivavtal kan vara hotade och åtgärder som vidtagits för att stödja dessa rättigheter	GRI-bil.
MM5	Antal verksamheter som bedrivs i eller i närheten av ursprungsbe folkningars territorier samt antal och procentuell andel av verksam heter eller produktionsplatser där formella avtal fi nns med
HR6–7	ursprungsbefolkningar Barnarbete, tvångsarbete och obligatoriskt arbete	GRI-bil. GRI-bil.
Samhälle (SO)
SO1	Påverkan på det omgivande samhället	ÅR 8, GRI-bil.
MM6	Antal och beskrivning av betydande tvister rörande markanvändning och lokalsamhällens och ursprungsbefolkningars sedvanerätt	GRI-bil.
MM7	Omfattning av användningen av klagomålsmekanismer för att lösa tvister rörande markanvändning och lokalsamhällens och ursprungsbefolkningars sedvanerätt samt resultat härav	GRI-bil.
MM8	Antal produktionsplatser där hantverksmässig och småskalig gruvdrift bedrivs på eller i närheten av platsen samt risker förknippade därmed och vidtagna åtgärder	GRI-bil.
MM9	Platser där boende omlokaliserats, antal omlokaliserade hushåll på respektive plats samt hur omlokaliseringen påverkat deras levnadsomständigheter	GRI-bil.
MM10	Antal och procentuell andel av verksamheter för vilka det fi nns nedläggningsplaner	ÅR 58, GRI-bil.
SO3	Andel anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner för att motverka korruption	ÅR 68, GRI-bil.
SO4	Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter	GRI-bil.
SO5	Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying	GRI-bil.
SO7–8	Konkurrenshämmande aktiviteter och efterlevnad av konkurrenslagstiftning	GRI-bil.
Produktansvar (PR)
MM11	Program och framsteg kopplade till hållbar resursanvändning	ÅR 56–61, GRI-bil.
PR1	Kundernas hälsa och säkerhet	GRI-bil.
PR3 PR5	Märkning av produkter och tjänster Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar	GRI-bil. GRI-bil.
Ekonomiska indikatorer
(EC)
EC1	Mål och resultat	ÅR 8–9, 14–15, 27–29, GRI-bil.
EC2	Skapat och levererat ekonomiskt värde Finansiell påverkan samt risker och möjligheter hänförliga till	GRI-bil.
EC3	klimatförändringen	ÅR 30, 56–60, GRI-bil.
EC4	Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden	ÅR 89–90, 99–100, GRI-bil.
	Väsentligt fi nansiellt stöd från det allmänna	GRI-bil.
EC5	Ingångslöner och minimilöner	GRI-bil.
EC8	Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur samt tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning	GRI-bil.
EC9	Förståelse och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning	ÅR 8, GRI-bil.

Defi nitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna. Mäts efter skatt.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna. Mäts före skatt.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal ute stående aktier.

Fritt kassafl öde Kassafl öde från den löpande verksamheten inklusive kassafl öde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassafl öde per aktie Periodens kassafl öde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus fi nansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Räntetäckningsgrad Resultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader dividerat med fi nansiella kostnader.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive fi nansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, fi nansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för ränte bärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Förkortningar

Lb = pound = 0,4536 kg

Troy ounce = 31,104 gram

USD = amerikanska dollar

USc = amerikanska cent

SEK = svenska kronor

NOK = norska kronor

EUR = euro

Ag = silver Au = guld

Cu = koppar

Pb = bly

Zn = zink

Branschspecifi ka begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Avverkning Smältverkens råmaterialkonsumtion, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metall innehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassafl ödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se sidan 108.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Fältprospektering Prospektering i nya områden. Förknippad med högre kostnader jämfört med gruvnära prospektering.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).

Gruvnära prospektering Prospektering i anslutning till befi ntliga gruvor. Nya fynd nära befi ntliga gruvor innebär kortare tid från fynd till gruvproduktion eftersom infrastruktur redan fi nns på plats.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller fl era metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av koppar plåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller fl era kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där icke-järnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som fi nns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar generellt vara cirka 50 procent och koppar innehållet cirka 30 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger generellt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Mineral reserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält- och raffi neringslöner för koppar saknar sedan fl era år tillbaka prisdelningsklausuler.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält- och raffi neringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffi neringsfas medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker med hjälp av tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifi kationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av fi nansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

Årsstämma 2013

Bolidens årsstämma hålls fredagen den 3 maj 2012 i Stockholm.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 26 april 2013 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast fredagen den 26 april 2013.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast fredagen den 26 april 2013 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information fi nns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

Ekonomisk information

3 maj Delårsrapport januari–mars 2013

17 juli Delårsrapport januari–juni 2013

22 oktober Delårsrapport januari–september 2013

12 februari 2014 Bokslutskommuniké januari–december 2013

Frågor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller e-post: [email protected]

Här fi nns Boliden

Koncernen

Boliden Group

Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 31 55 45 Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

Affärsområde Gruvor

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 34

Bolidenområdet

936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 25

Boliden Aitik

Box 85 982 21 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00 Fax +46 970 72 90 01

Boliden Garpenberg 776 98 Garpenberg

Besöksadress: Kapplavägen 5 Tel. +46 225 360 00 Fax +46 225 360 01

Boliden Tara

Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

Affärsområde Smältverk

Staff Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 610 15 51

Boliden Kokkola Box 26 FI-67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111 Fax +358 6 828 6005

Boliden Odda

Eitrheimsneset 1 NO-5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Boliden Harjavalta

Teollisuuskatu 1 FI-29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Boliden Rönnskär 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00 Fax +46 910 77 32 15

Boliden Bergsöe

Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00 Fax +46 418 572 05

Boliden Sales Offi ce UK

No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 6UA UK Tel. +44 1926 833 010 Fax +44 1926 450 084

Boliden Sales Offi ce Germany

Stresemannallee 4c D-414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55 Fax +49 2131 750 46 54

AI assistant

Boliden — Annual Report 2012

2895_10-k_2013-03-07_0a495f9a-ba6e-4bbb-b63f-377583ff458b.pdf

www.boliden.com

Boliden 2012

Innehåll

2012 i korthet

JAN

Silverutvinning vid Kokkola

MAR

MAR

Kopparfyndigheten i Laver klassad som

MAJ

34,3 mton DEC Ökade mineralreserver

SEP

Boliden ansluter sig till FN:s Global

Aitikgruvan på väg att nå produktions-

och mineraltillgångar –

Metaller för det moderna samhället

Fyra gruvområden, fem smältverk och 88 års erfarenhet

Prospektering

Gruvbrytning

Smältverk

Försäljning

Boliden på kartan

Gruvområden

Metallens väg från prospektering till slutanvändning

Projektleverans och löpande förbättringar

Marknad

Stabila processer

Investeringar

Boliden i perspektiv

Fortsatta investeringar

Bolidens intressenter i den dagliga verksamheten

Operativt kassafl öde om 41 miljarder 2004– 2012 har använts till:

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Avkastning på eget och sysselsatt kapital

Aktiens totalavkastning (TSR)

Olycksfallsfrekvens

Utsläpp av metaller till vatten

Strategi

Stabilitet och hållbarhet ger lönsamhet

Boliden ska vara det naturliga förstahandsvalet

Effektivisering av verksamheten – New Boliden Way 1 2

Organisk tillväxt Ökad stabilitet och pro-

Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Bolidens prioriterade hållbarhetsfrågor

De prioriterade hållbarhetsfrågorna är:

Finansiella mål

Avkastning

Skuldsättningsgrad

Utdelning

Hållbarhetsmål

Sociala mål

Miljömål (Basår: 2007)

Könsfördelning 2012

Utfall fi nansiella mål

Sysselsatt kapital och avkastning

Utfall hållbarhetsmål

Olycksfallsfrekvens

Sjukfrånvaro

Utsläpp av metaller till luft

Verksamhet

Tillväxtländerna driver efterfrågan

BNP-tillväxt och urbanisering driver efterfrågan

Metallmarknaderna – koncentrat och färdig metall

Marknadsutveckling 2012

Koncentratmarknadens utveckling

Smältlöner – zink

Smält- och raffi neringslöner – koppar

Metallpremier

Zink

Koppar

Metallpriser

Efterfrågeutveckling – koppar

Efterfrågeutveckling – zink

Valutakursutveckling

Så här fungerar metallmarknaden

Metallmarknadens intäktskomponenter

Från metall...

Boliden Annual Report 2012