Boliden — Annual Report 2011

Apr 13, 2012

Vad Visar omslaget?

omslaget zoomar in en tredimensionell CAD-ritning (Computer Aided Design) av en malmkropp som så kallad trådmodell. Ritningen gör det möjligt att förstå malmkroppens utbredning i tre rumsdimensioner. Malmen på omslaget fi nns i Åkulla Östra i Kankberg och innehåller guld, silver och tellur, som så småningom kan utvinnas. Prospektering efter

CAdritninG Av MAlMKroPP i 3d SoM SolidModEll

CAdritninG Av MAlMKroPP i 3d SoM trÅdModEll

mineraltillgångar är inte bara första steget i gruvdrift, det är själva startpunkten för all metallframställning. Det som börjar som ett mineralfynd kan många år senare vara en viktig beståndsdel i infrastruktur för tele- och datakommunikation. Eller i vägnät, fordon, mobiltelefoner, läsplattor och batterier för att nämna några andra exempel.

dEl Av MAlMKroPPEn

Bolidens rapportpaket

ÅR 2011 HR 2011 Delårsrapport GRI-rapport

Bolidens årliga rapporter består av årsredovisning och hållbarhetsredovisning på svenska och engelska. Dessa publiceras både i tryckt version och som webbversion på webbplatsen. Vårt hållbarhetsarbete redovisas enligt Global Reporting Initiative (GRI). På webbplatsen publiceras varje år också fyra delårsrapporter. Under 2012 offentliggörs delårsrapporterna vid följande tillfällen:

Kvartal 1: 3 maj Kvartal 2: 19 juli Kvartal 3: 25 oktober Kvartal 4: 11 februari 2013

På Bolidens webbplats finns mer information om koncernen, marknader och metaller: www.boliden.com

Årsstämma 2012

Årsstämman äger rum den 3 maj i Skellefteå. Mer information om årsstämman finns längst bak i årsredovisningen.

Bolidens organisationsnummer: 556051-4142

innehåll

Viktiga händelser under året	2
Boliden i korthet	4
VD-ord	6
Strategiskt fokus	8
Metallmarknadens långsiktiga drivkrafter	10
Bolidens verksamhet	11
Resultatöversikt	20
Förvaltningsberättelse	22
Finansiell rapportering	50
Mineralreserver och mineraltillgångar	90
Finansiell femårsöversikt	95
Femårsöversikt per anläggning	96
Bolagsstyrningsrapport	100
Presentation av styrelse	104
Presentation av ledning	106
Branschspecifika begrepp och förklaringar 107
Finansiella nyckeltal	110
Historik	111
Adresser	112
Information om årsstämma	113

Bolidens metaller

Zn	Cu	Pb	Au	Ag
7 900 MSEK* Boliden är världens sjätte största producent av zink från smältverk och den åttonde största produ centen av zink i koncen trat från gruvor. Bolidens zinkförsäljning sker i	19 300 MSEK* Boliden är en medelstor producent av koppar från smältverk och en liten producent av koppar från gruvor men med en bety dande position i Europa. Bolidens kunder tillverkar	1 100 MSEK* Boliden är en medelstor producent av bly från smältverk och gruvor. Återvunna batterier utgör 75 procent av råva ran i Bolidens blyproduk tion. Bly i gruvkoncentrat	4 100 MSEK* Guld är en viktig metall i Bolidens gruvor och smältverk och de pågå ende investeringarna kommer att öka guldpro duktionen. Guldet kom mer från återvinning av	3 500 MSEK* Flera av Bolidens gruvor innehåller stora mäng der silver och Garpen berg kommer ef ter expansionen at t vara en betydande producent av silver, som även åter
huvudsak till den europe iska marknaden. Zink används framför allt för galvanisering av tunnplåt och styckegods där den ger skydd mot korrosion. Slutanvändarna finns i första hand inom fordons och byggindustrin.	halvfabrikat för vidareför ädling till tråd, rör, plåt och färdiga koppar produkter. Koppar, som har god ledningsförmåga, används framför allt inom byggnads-, elektronik- och transportindustrierna.	kommer från Bolidens zinkgruvor, där bly är en bimetall. Merparten av världens bly används till batterier för fordon och som reservkapacitet för att säkra drift av kritiska system vid elavbrott.	elektronikskrot och som bimetall ur kopparkoncen trat. Guld används inom smyckeindustrin och till en mindre del inom elek tronikindustrin. Guld har ökat i betydelse som en tillgångsklass för investe rare.	vinns ur elek tronikskrot. Silver används inom smycke-, foto-, el- och elek tronikindustrierna. I likhet med guld har sil ver ökat i betydelse som et t placeringsalternativ för investerare.

Boliden producerar och säljer även andra produkter, bland andra svavelsyra, aluminiumfluorid, svaveldioxid och palladiumkoncentrat.

*En förenklad uppskattning av marknadsvärdet på Bolidens metallproduktion under 2011. Värdet är beräknat på tonnage gånger genomsnittspris under året.

Viktiga händelser under året

I början av året togs beslut att expandera zink-, silver- och blygruvan Garpenberg och att starta den nya guldgruvan Kankberg i Bolidenområdet. För att skapa ett skydd mot prisfall under investeringsperioden säkrades cirka en tredjedel av Bolidens prisrisk till och med första halvåret 2013.

Stor expansion av Garpenberg

I januari beslutades om en omfattande expansion av zink-, silver- och blygruvan Garpenberg från 1,4 till 2,5 miljoner ton malm per år. De nya anläggningarna tas i drift 2014 och full kapacitet nås i slutet av 2015. Investeringen beräknas uppgå till 3,9 miljarder SEK.

Beslut om att starta den nya guldgruvan Kankberg

I februari togs beslut om att starta brytning av guld och tellur i Kankberggruvan i Bolidenområdet. Investeringen på 475 MSEK omfattar infrastruktur i gruvan och ett nytt lakverk. Produktionen inleds i mitten av 2012.

Expanderad återvinningskapacitet i Rönnskär

Det nya kaldoverket, som utökar Rönnskärs kapacitet för återvinning av elektronikskrot, stod klart i slutet av året. Anläggningen tas i drift under första kvartalet 2012 och ökar kapaciteten till 120 000 ton elektronikskrot per år. Det gör Rönnskär till världens största anläggning för elektronikskrotåtervinning.

ökade mineralreserver och mineraltillgångar i bolidenområdet

Framgångrik prospektering har lett till en ökning av mineralreserver och mineraltillgångar i Bolidenområdet under 2011.

Fortsatt intrimning i Aitik

Arbetet med att trimma in de nya anläggningarna i Aitik fortsatte. Produktionen har gradvis förbättrats under året och för helåret nådde malmproduktionen 31,5 miljoner ton jämfört med 27,6 miljoner ton 2010. Full kapacitet på 36 miljoner ton ska nås 2014. På fotot syns en av de nya krossarna som orsakat produktionsstörningar under året.

new boliden way (NBW)

Arbetet med Bolidens långsiktiga organisations- och produktionsfilosofi NBW fortsatte inom koncernen. I Bolidenområdets Kristineberggruva, som 2010 var första gruva i koncernen att införa programmet, har NBW lett till positiva effekter. Ett exempel är att antalet sprängda salvor har ökat, ett annat är att driftsäkerhet och tillgänglighet har ökat. Till sommaren 2012 ska programmet ha inletts i samtliga gruvor i Bolidenområdet. NBW har redan införts i samtliga smältverk.

Säkring av metallpriser och valutakurser

I samband med beslutet om expansion av Garpenberg säkrades priserna på samtliga metaller under 2011, 2012 och första halvåret 2013. Prissäkringarna motsvarar cirka en tredjedel av koncernens prisrisk, inklusive valutakursrisken. Prissäkringarna bidrar till att säkerställa Bolidens finansiella stabilitet under den tid investeringen pågår.

Förändringar i Bolidens ledningsgrupp

I juni tillträdde Mikael Staffas som ny ekonomi- och finansdirektör för Boliden. I oktober utsågs Kerstin Konradsson till ny direktör för Affärsområde Smältverk efter Svante Nilsson, som har utsetts till direktör för Group Strategic Projects. Kerstin tillträdde den 1 februari 2012.

Händelser efter årets utgång

miljötillstånd för garpenbergsexpansionen

Den 31 januari 2012 meddelade Mark- och miljödomstolen tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Garpenberggruvan.

Boliden i korthet

Boliden är ett metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Vår kärnkompetens är prospektering, gruvor, smältverk och metallåtervinning. Bolidens rötter är nordiska men marknaden global. Boliden har fyra gruvområden och fem smältverk. Huvudmetallerna är zink och koppar men produktionen av bly, guld, silver och andra produkter är också av stor betydelse för vår lönsamhet.

Affärsidén är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt för att långsiktigt möta marknadens metallefterfrågan, och skapa värde för Bolidens aktieägare. Verksamheten bedrivs i två affärsområden: Gruvor och Smältverk. Antalet medarbetare är cirka 4 400.

intäkter och rörelseresultat

Rörelseresultatet exkl. omvärdering av processlager ökade med 4% till följd av ökad produktion och högre priser. USD-försvagningen dämpade uppgången.

Nettoskuld och

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuldsättningsgraden var 29% (24) i slutet av 2011. Ökningen beror på lägre kassaflöde, ökat rörelsekapital, ökad investeringstakt och högre betald skatt. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 ^{07 08 09 10 11 0} 10 20 30 40 50 Nettoskuldsättning Nettoskuldsättningsgrad MSEK %

avkastning

Avkastningen på såväl sysselsat t kapital som eget kapital var 17% under 2011. 0 5 10 15 20 25 ³⁰ Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital 07 08 09 10 11 Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital %

Bolidens verksamheter

Prospektering

Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Prospektering syftar till att utöka gruvportföljen med nya fyndigheter, dels i anslutning till befintliga gruvor och dels i helt nya områden. Prospekteringsverksamheten ingår i Affärsområde Gruvor.

Mineralreserver och mineraltillgångar

Framgångsrik prospektering har inneburit ökade mineralreserver och mineraltillgångar (kända och indikerade) i Bolidenområdet 2011.

gruvor

I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Malmen anrikas till metallkoncentrat, varav merparten levereras till smältverk inom koncernen.

produktion gruvor

	2007	2008	2009	2010	2011
Zink, ton	333 293	297 423	307 128	293 814	283 217
Koppar, ton	62 803	57 220	54 602	75 977	81 205
Bly, ton	54 166	53 041	56 669	49 585	49 477
Guld, kg	2 834	2 603	3 130	3 727	3 681
Silver, kg	Känd/Indikerad 241 701 Bevisad/Sannolik	211 683	214 120	230 756	231 388

Metall i koncentrat

Här finns boliden

Gruvområden

Tara – zink och bly Garpenberg – zink, silver, bly, guld och koppar Bolidenområdet – zink, koppar, guld, silver och bly Aitik – koppar, guld och silver

Smältverk

Kokkola – zink och svavelsyra Odda – zink och aluminiumfluorid Rönnskär – koppar, bly, zinkklinker, guld, silver och svavelsyra Harjavalta – koppar, guld, silver, svavelsyra samt nickelsmältning Bergsöe – blylegeringar

Kontor

Stockholm – huvudkontor koncernen Stockholm – huvudkontor Affärsområde Smältverk Boliden – huvudkontor Affärsområde Gruvor Neuss – försäljningskontor Leamington Spa – försäljningskontor

Femårstabell med nyckeldata

	2007	2008	2009	2010	2011
Försäljningsintäkter, MSEK	33 204	30 987	27 635	36 716	40 323
Rörelseresultat, MSEK	5 428	1 004	3 623	5 643	4 748
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager, MSEK	5 620	1 793	2 350	4 830	5 008
Fritt kassaflöde, MSEK	1 212	837	–948	3 202	–3
Resultat per aktie, SEK	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39
Utdelning per aktie, SEK	4,00	1,00	3,00	5,00	4,00
Avkastning på sysselsatt kapital, %	29	5	14	21	17
Avkastning på eget kapital, %	26	7	16	23	17
Nettoskuldsättningsgrad, %	43	39	46	24	29

smältverk

Bolidens fem smältverk vidareförädlar metallkoncentrat och andra råmaterial, som elektronikskrot, metallskrot, metallaskor och uttjänta bilbatterier, till såväl rena metaller som kundanpassade legeringar.

produktion smältverk

	2007	2008	2009	2010	2011
Zink, ton	462 570	443 191	434 022	456 006	460 552
Koppar, ton	314 881	349 593	302 355	303 184	335 771
Bly, ton	25 865	14 235	13 013	17 013	11 429
Blylegeringar, ton	43 865	42 577	38 561	42 166	41 009
Guld, kg	14 876	15 489	15 028	14 220	12 848
Silver, kg	379 749	488 285	539 564	450 280	488 147
Svavelsyra, ton			1 230 861 1 328 904 1 123 336 1 397 002 1 597 072
Aluminium fluorid, ton	34 833	34 611	33 161	21 951	34 812

Försäljning

Bolidens metaller och övriga produkter säljs framför allt till industriella kunder i Europa. Försäljningen sker inom Affärsområde Smältverk.

slutanvändare zink

Bolidens kunder är främst stålverk som använder zink för att ge stålet ökat rostskydd. Nästan två tredjedelar av all zinkanvändning går, via stålverk, till byggindustrin inklusive infrastruktur.

Bolidens kunder är främst tillverkare av valstråd och kopparstänger. En stor andel av den slutliga användningen går, via tillverkare av kopparkomponenter, till byggindustrin och tillverkare av el- och elektronikprodukter.

Källa: Brook Hunt - A Wood Mackenzie company December 2011

Vd-ord 2011

Boliden har på några år beslutat om organiska tillväxtsatsningar på 12 miljarder kronor. Arbetet med dessa projekt har varit intensivt under 2011 och kommer att fortsätta vara det under 2012. Metallmarknaden befinner sig i ett dynamiskt skede och bjuder på både möjligheter och utmaningar framöver.

En dynamisk marknad

Under 1990-talet började flera befolkningsrika utvecklingsländer modernisera sina samhällen och bygga upp en välfärd på ett liknande sätt som Europa och USA gjorde 50 år tidigare. Efterfrå-

gan på många råvaror har därför tagit ny fart. Skillnaden nu är att utvecklingen, som leds av Kina, går mycket snabbare. Aldrig tidigare har världen haft en så dynamisk marknad för basmetaller.

Kina kommer sannolikt att driva världens efterfrågan på koppar och zink fram till om kring 2020. Därefter bestäms den fortsatta efterfrågeutvecklingen av Indien och en rad andra tillväxtländer. Förutsättningarna för en fortsatt stark utveckling ser alltså goda ut.

Den starka återhämtningen efter 2008– 2009 mattades av under andra halvåret 2011. Metallpriserna gick ned men visade trots det god stabilitet. Motståndskraften speglar den långsiktiga efterfrågeutvecklingen där Kina visserligen stramade åt ekonomin men

växt. Efterfrågan i Europa, där de flesta av våra kunder finns, minskade mot slutet av 2011. Men över tiden är det den globala efterfrågan och det globala utbudet som bestämmer metallpriserna. För Bolidens metaller har de positiva faktorerna i världsekonomin uppvägt de negativa.

ändå visade fortsatt stark till-

Boliden 2011

Ett av de viktigaste resultaten under året gäller arbetsmiljö och säkerhet. Olycksfallsfrekvensen 2011 var 4,9 olyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar, det bästa utfallet hittills.

I det finansiella resultatet 2011 ser vi positiva effekter från ökad produktion och högre metallpriser. På den negativa sidan ska sägas att gruvorna haft stora kostnadsökningar, framför allt för gruvrelaterade material och tjänster. Dessa kostnadsökningar drabbar visserligen också konkurrenterna men vi är inte nöjda med utvecklingen och genomför därför åtgärder för att motverka kostnadsinflationen.

I början av 2011 fattade vi beslut att nära fördubbla produktionen i Garpenberg och starta den nya guld- och tellurgruvan Kankberg.

Garpenberg har tack vare de senaste årens prospekteringsframgångar tillräckliga mineraltillgångar för att klara en högre produktionstakt. När expansionen är klar och produktionen har nått full kapacitet på 2,5 miljoner ton per år kommer Garpenberg att vara en internationellt stor gruva inom både zink och silver. Ökad produktion och lång livslängd är givetvis en mycket intressant kombination, inte minst mot bakgrund av att Garpenberg har bra konkurrenskraft och hög lönsamhet. Gruvans nya schakt har redan borrats till fullt djup, 1 200 meter, och vi har därför ett gott grepp om bergkvaliteten längs hela schaktet och några av de viktigaste osäkerhetsfaktorerna i projektet har därmed undanröjts. I början av 2012 startades också bygget av det nya anrikningsverket. Garpenbergs nya anläggningar tas i drift under 2014 och full produktion ska nås 2015.

Under 2011 producerade Aitik 31,5 miljoner ton malm, vilket var något lägre än vi planerat. Produktionsökningen som startade 2010 har tidvis varit utmanande och den ökade tillförlitligheten i produktionen har ibland uppnåtts till priset av höga underhållskostnader, något vi kommer att arbeta med under 2012. Full produktion på 36 miljoner ton malm ska nås 2014.

Ökad produktion av guld

Koppar och zink fortsätter att vara de viktigaste metallerna för Boliden men guld och silver ökar i betydelse. De har dessutom en stark koppling till Bolidens historia. Bolidens verksamhet startade för snart 100 år sedan med de guldfyndigheter som upptäcktes där samhället Boliden ligger idag. Vad som gör guld och i viss mån silver extra intressant är att priserna ofta stiger när koppar- och zinkpriserna går ned och den balanserande effekten på Bolidens resultat är en stor fördel. Den nya gruvan Kankberg och expansionen av Rönnskärs återvinning av elektronik baseras båda på ökad guldproduktion. Rönnskärsprojektet gör Boliden till världsledande inom återvinning av elektronikskrot. Förutom en väldigt attraktiv investeringskalkyl och potential för fortsatt tillväxt inom området är det en miljömässigt fördelaktig investering. Alternativet till storskalig återvinning är att ännu mer av världens elektronikskrot deponeras eller hamnar i olagliga och mycket miljö- och hälsofarliga processer. Kankberg kommer förutom guld att producera tellur. Det är en halvledare som används i solceller, en marknad som växer snabbt.

Boliden under kommande år

Projekten i Rönnskär och Kankberg går i produktion under 2012; Rönnskär trimmas in under första kvartalet och Kankberggruvan inleder produktionen i mitten av året. Samtidigt fortsätter produktionsökningen i Aitik. Garpenbergsprojektet drivs vidare med högsta tempo för igångkörning 2014. I början av 2012 beslutade vi också att investera i ett silververk i smältverket Kokkola. Vid sidan av hög lönsamhet för projektet och ökad flexibilitet för olika råmaterial bidrar satsningen till att ytterligare stärka Bolidens ädelmetallproduktion. Kokkolas produktion av silverkoncentrat startar under tredje kvartalet 2014.

För smältverken är det viktigt att ha tillgång till råmaterial till konkurrenskraftiga villkor. Gruvproduktionen i världen är en flaskhals för metallindustrin samtidigt som det råder överkapacitet inom smältverksindustrin. Boliden har egna gruvor men är samtidigt beroende av nära samarbete med andra gruvföretag som leverantörer till smältverken. Vi arbetar därför intensivt med att fördjupa samarbetet med våra leverantörer.

Åtgärder för att förbättra processtabiliteten är ett av de viktigaste områdena. Stabila processer förbättrar också säkerhet och miljö i tillägg till de positiva produktions- och kostnadseffekterna. Bolidens organisations- och produktionsfilosofi New Boliden Way spelar en viktig roll för att uppnå ständiga förbättringar och en hög grad av systematik i verksamheterna.

Om vi tittar på framtiden efter de nu pågående expansionsprojekten vill jag lyfta fram att Boliden kommer att fortsätta satsa på utveckling av processer och på prospektering. Vi har fått bra utväxling i vår prospektering hittills: Expansionen av Aitik och Garpenberg har möjliggjorts av prospekteringsframgångar under de senaste åren. Ökningen av Bolidenområdets mineraltillgångar var nästan 30 procent under 2011. Värdet av dessa framgångar är mycket stort.

Boliden vill också skapa tillväxt genom förvärv av gruvor och gruvprojekt. I tider med höga metallpriser är också förvärvspriser höga och det är svårt att göra attraktiva förvärv som leder till värdeskapande för aktieägarna. De investeringar som Boliden har gjort de senaste åren har värdemässigt varit överlägsna de förvärv vi studerat men på sikt hoppas jag att den organiska tillväxten kan kompletteras med förvärv.

Miljö och säkerhet blir ännu viktigare

Metaller behövs för det moderna samhället och vi bedömer att efterfrågan, driven av de snabbväxande länderna, ser fortsatt bra ut. Frågor om miljö, hälsa och säkerhet är en utmaning för hela vår bransch och kopplingen till ett företags framtida tillväxt kommer att bli allt tydligare. I det perspektivet blir Bolidens utveckling i allt högre grad en fråga om ledarskap och kompetensutveckling. Det är viktigt att skapa en kultur där alla medarbetare har kunskap om, och genuin vilja att minska, miljöpåverkan och risken för skador.

Vi kan också samarbeta med våra affärspartners inom hållbarhetsområdet. Under de senaste åren har ett systematiskt arbete satts igång för att utvärdera kunder och leverantörer för att tillsammans förbättra deras processer och dra lärdom från deras framsteg.

Boliden har förbättrat säkerhet, miljöprestanda, produktion och vinst under en rad år. Stora och spännande projekt är på gång och alla medarbetare har bidragit till utvecklingen. För några år sedan skrev jag i vd-ordet att vi vill vara ett respekterat företag i vår bransch. Jag tror att vi har tagit stora steg i den riktningen.

Stockholm, februari 2012

Lennart Evrell Vd och koncernchef

Lönsam tillväxt

Boliden har genom åren byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och återvinning. Effektiva processer, finansiell stabilitet samt miljömässigt och socialt ansvarstagande utgör viktiga byggstenar för att skapa långsiktigt lönsam tillväxt.

Mission

Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. Våra högkvalitativa metaller ska möta samhällets efterfrågan och krav. Att producera och leverera metaller på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till människa, miljö och samhälle är därför av stor vikt för Boliden.

Vision

Boliden ska tillhöra de främsta i vår bransch när det gäller värdeskapande för aktieägarna och ansvarstagande för människa, miljö och samhälle.

Strategi

Boliden strävar efter en ledande position bland medelstora basmetallföretag, genom att skapa konkurrenskraftiga gruvor och smältverk samt vara ett förstahandsval för kunder och affärspartners. Strategin följer tre teman:

• Effektivisering av verksamheten
• Organisk tillväxt
• Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Den strategiska inriktningen för koncernens gruvverksamhet är att öka produktiviteten och expandera produktionen. Smältverkens prioritering är att minska kostnaderna, förbättra processtabiliteten och öka förmågan att processa komplexa råmaterial. Den ledande position som Boliden har inom återvinning av elektronikskrot ska vidareutvecklas.

Effektivisering avverksamheten

Effektiv drift, högt kapacitetsutnyttjande och låga kostnader ökar konkurrenskraften och stärker Bolidens förmåga att klara av perioder med låga metallpriser. Bolidens effektiviseringsarbete baseras på en gemensam organisations- och produktionsfilosofi: New Boliden Way (NBW). Genom NBW drivs projekt inom produktionseffektivitet, ledarskap och beslutsfattande, kvalitet samt finansiell kontroll.

Aktiviteter 2011

• Utrullning av förbättringsprogram inom Gruvor baserat på erfarenheter från Kristineberggruvan.
• Implementering av åtgärder vid smältverken Harjavalta och Odda med primärt fokus att förbättra produktionsstabiliteten.
• Uppföljning och ytterligare åtgärder i övriga smältverk för att förbättra tillgänglighet, styrning och uppföljning samt eliminera spill.
• Det årliga utvecklingsprogrammet för koncernens chefer hade fokus på ledarskap.

Prioriteringar 2012

• Gruvor fortsätter utrullningen av förbättringsprogram.
• För Smältverk, där förbättringsprogram har startats vid samtliga enheter, lämnar NBW projektfasen och blir en del i det löpande arbetet.
• Det årliga utvecklingsprogrammet för koncernens chefer kommer 2012 att fokusera på kompetensförsörjning.

Organisk tillväxt

Boliden driver för närvarande ett antal expansionsprojekt vid befintliga enheter. Sådana investeringar baseras på kända tillgångar och processer, vilket ofta innebär lägre risk, kortare ledtider och lägre kostnader än vid förvärvad tillväxt. Satsningar inom gruvverksamheten har en tydlig expansionsprofil medan projekt inom smältverken fokuserar på förbättrad konkurrenskraft genom ökad produktivitet och flexibilitet.

Aktiviteter 2011

• Drifttagning av det nya sandmagasinet Hötjärn
• i Bolidenområdet.
• Projekt för utökad återvinningskapacitet av elektronikskrot i kopparsmältverket Rönnskär med produktionsstart första kvartalet 2012 har genomförts.
• Fortsatt intrimning i koppargruvan Aitik för att nå en malm-
• produktion på 36 miljoner ton 2014.
• Omfattande prospekteringsinsatser. • Beslut och projektstart för expansionen i zinkgruvan
• Garpenberg.
• Beslut och projektstart för guldgruvan Kankberg.

Prioriteringar 2012

• Intrimning av ny infrakt av malm från fyra olika gruvor vid anrikningsverket i Boliden.
• Fortsatt intrimning i Aitik för att nå full kapacitet 2014. • Produktionsstart under första kvartalet för Rönnskärs
• utökade elektronikskrotskapacitet.
• Produktionsstart i guld- och tellurgruvan Kankberg i Bolidenområdet.
• Expansionsprojektet i Garpenberg fortsätter.
• Omfattande prospekteringsinsatser.

Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Bolidens ambition är att, utöver organisk tillväxt, växa via förvärv av gruvor och gruvprojekt. Förvärv av gruvor i drift ger ett omedelbart produktionstillskott medan gruvprojekt säkerställer den långsiktiga produktionskapaciteten. Boliden arbetar löpande med att utvärdera tänkbara förvärvsprojekt.

Urbaniseringen driver efterfrågan på metaller

Efterfrågan på metaller ökar i takt med att allt fler invånare i världens tillväxtländer flyttar till städerna, vilket ökar behovet av nya bostäder och investeringar i infrastruktur. Under senare år har utvecklingen i Kina varit den enskilt viktigaste faktorn, men fler länder bedöms vara på väg in i en liknande fas. Denna utveckling bedöms bidra till god metallefterfrågan under många år framöver.

Kina är världens största metallkonsument och stod under 2011 för 42 procent av både zink- och kopparanvändningen. Mellan 1990 och 2005 flyttade 103 miljoner kineser till städerna och baserat på nuvarande trend kommer ytterligare över 200 miljoner människor i Kina att flytta från landsbygd till tätort fram till 2025.

Generellt sett är efterfrågetillväxten för metaller som starkast när länder går från en BNP per capita på 5 000 USD till 15 000 USD. Många av världens stora tillväxtländer befinner sig idag inom detta spann. Exempelvis låg Kinas BNP per capita på cirka 8 400 USD under 2011. Fortfarande bor 45 procent av jordens befolkning i länder med BNP per capita som understiger 5 000 USD.

I mogna ekonomier som EU, USA och Japan är metallefterfrågan konstant eller svagt minskande. De väntas därför inte bidra till någon framtida efterfrågetillväxt. Däremot står de fortfarande för en betydande del av världens totala metallförbrukning.

metallkonsumtion i förhållande till BNP per capita

Förbrukningen av basmetaller ökar stadigt i ett land när BNP per capita ligger i spannet 5-15 000 USD. Diagrammet visar förhållandet mellan zink förbrukning och BNP per capita.

Zinkkonsumtion per region

Kina är med stor marginal världens största zinkkonsument. Andelen av global zinkkonsumtion var 42% under 2011.

Kopparkonsumtion per region

Kina och övriga Asien stod för 65% av den globala kopparkonsumtionen under 2011.

Andel av världens befolkning i tillväxtzoner för metaller

Ca 34% av världens befolkning bor i länder där BNP per capita är 5 000–15 000 USD, dvs det spann i vilket metallförbrukningen ökar stadigt.

Nordamerika, 10% Västeuropa, 15% Övriga Asien, 25% Kina, 42% Kina, 39% < 5 000 USD, 44%

Snart 100 års erfarenhet

Boliden har bedrivit metallproduktion i snart 100 år. Genom åren har Boliden byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, malmbrytning, anrikning, smält- och återvinningsverksamhet. De följande åtta sidorna beskriver närmare vad som präglar dessa verksamheter, vad som kännetecknar Boliden och hur marknadsförhållandena ser ut. Beskrivningarna fokuserar på zink och koppar som är Bolidens huvudmetaller.

Från prospektering till metallförsäljning

Boliden har fyra gruvområden och fem smältverk. Koncernens gruvor förser smältverken med råvaror. Smältverken köper också råvaror från externa leverantörer, såväl gruvkoncentrat som elektronikskrot och andra återvunna råmaterial.

Bolidens prospektering fokuserar på fyndigheter med zink, koppar och ädelmetaller. Malmer med zink innehåller ofta bly som en bimetall. Framgångarna i prospekteringen har ökat mineralreserver och mineraltillgångar sedan 2003. Detta har möjliggjort expansion av gruvorna Aitik och Garpenberg.

Malmen som bryts i Bolidens olika gruvor innehåller 3–8 procent zink och 0,2–0,8 procent koppar. De flesta gruvorna har också betydande mängder bly, guld, silver och andra biprodukter.

Zink- och kopparkoncentraten som framställs i Bolidens anrikningsverk har metallhalter på cirka 50 respektive 25 procent och innehåller även guld och silver. Blykoncentratens metallhalt varierar mellan 50 och 70 procent beroende på ingående halt. Omkring 70 procent av zinkkoncentraten levereras till våra egna zinksmältverk och resterande del säljs till externa smältverk. Alla kopparkoncentrat levereras till Bolidens kopparsmältverk Rönnskär.

smältverk

råvaruavverkning Läs mer på sidorna 18–19

metallproduktion Läs mer på sidorna 18–19

försäljning

Från externa leverantörer: • 730 kton kopparkoncentrat • 500 kton zinkkoncentrat

Under 2011 bearbetade smältverken: • 2 240 kton zink-,

• koppar- och blykoncentrat
• 60 kton elektronikskrot
• 130 kton metallskrot och andra sekundärmaterial

Smältverkens produktion var:

• 461 kton zink
• 336 kton koppar
• 52 kton bly och bly-
• legeringar
• 13 000 kilo guld
• 488 000 kilo silver
• 1 597 kton svavelsyra
• 77 kton svaveldioxid
• 35 kton aluminiumfluorid
• 3 300 kilo palladiumkoncentrat

Under 2011 var metallförsäljningens fördelning:

• 90 procent till industriella kunder
• 10 procent till metallhandlare

Zink- och kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 60 procent av zinksmältverkens råvarubehov och cirka 25 procent av kopparsmältverkens behov. Resterande råvarubehov täcks av externa leverantörer.

Zink- och kopparmetallerna som produceras har en renhetsgrad på 99,995 respektive 99,9975 procent.

I Harjavalta smälts också varje år cirka 250 000 ton nickelkoncentrat.

Bolidens metaller och övriga produkter säljs framför allt till industriella kunder i Europa. Merparten av zinken levereras till stålföretag och kopparn till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar.

Prospektering

Prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och tillväxt. För att kunna visa tillväxt måste gruvföretagets mineraltillgångar och -reserver tillföras i snabbare takt än malmproduktionen. Prospekteringsverksamhet kan delas in i fältprospektering, som går ut på att hitta fyndigheter i nya områden, och gruvnära prospektering som sker i anslutning till befintliga gruvor.

Prospektering innebär att prioritera, identifiera och testa områden genom geologiska och geofysiska undersökningar för att hitta nya mineraltillgångar som senare kan utvinnas. Ledtiderna är långa; det tar ofta mellan fem och tio år från de inledande undersökningarna till gruvdrift. Det krävs många projektuppslag eftersom endast ett fåtal utvecklas till producerande gruvor. Under perioder med fallande metallefterfrågan och -priser, då gruvföretagens lönsamhet sjunker, minskar ofta prospekteringsaktiviteten. Det gäller framför allt fältprospektering.

Fältprospektering

Fältprospektering bedrivs för att hitta helt nya fyndigheter. Verksamheten kan delas in i fyra övergripande faser: områdesval, inledande regionala undersökningar, fortsatta lokala undersökningar och provborrningar.

Områdesvalen baseras på geologisk grundinformation och information om tidigare genomförda prospekteringsinsatser som finns tillgänglig hos myndigheter och i databaser. Utifrån denna information väljs områden ut efter geologisk potential, mineraliseringstyp och miljömässiga samt andra begränsningar. För att kunna inleda prospekteringsverksamhet krävs undersökningstillstånd från nationella myndigheter.

Därefter startar regionala undersökningar. Med hjälp av flygmätningar, som mäter olika fysikaliska egenskaper i berggrunden såsom magnetiska fält, elektromagnetiska fält och gammastrålning, kan stora områden undersökas relativt snabbt. Geokemiska provtagningar görs i jordlagren för att söka spår av mineraler och metaller från omgivande berggrund.

Intressanta områden går vidare till lokala undersökningar. Olika tekniker används för att göra mätningar med betydligt högre detaljrikedom och stora mängder data analyseras och tolkas. I särskilt intressanta områden inleds provborrningar som är prospekteringens sista, och mest kostsamma, steg. Vid borrningarna tas så kallade borrkärnor ur berget. Dessa analyseras av geologer och sparas i borrkärnsarkiv. Borrhålen kan också undersökas geofysiskt, det vill säga genom mätningar av fysikaliska egenskaper i berggrunden kring borrhålet.

Gruvnära prospektering

Vid gruvnära prospektering utnyttjas samma metoder som för fältprospektering.

Syftet med gruvnära prospektering är att hitta nya mineralfynd i anslutning till befintliga gruvor eller gruvområden för att öka deras produktionsmässiga livslängd. Fördelarna med gruvnära prospektering är flera. Tiden från fynd till produktion kan förkortas eftersom den nya fyndigheten ligger i anslutning till en producerande gruva som redan har anrikningsverk och viktig infrastruktur på plats. Det senare minskar ofta också behovet av kapitalinvesteringar.

gruvdrift

Innan eventuellt beslut om gruvdrift, genomförs omfattande tekniska och ekonomiska analyser och beräkningar av fyndigheten. Det sker i flera steg och är nödvändigt för att en mineraltillgång ska kunna klassas som mineralreserv som kan brytas och förädlas utifrån företagets lönsamhetskrav.

Varje år görs en så kallad mineralreservsberäkning. På sidorna 90–94 finns information om Bolidens mineralreservsberäkningar för 2011.

Bolidens prospektering

Bolidens prospektering är inriktad på att hitta malmer som innehåller zink, koppar och ädelmetaller. Fokus ligger på gruvnära prospektering och fältprospektering i Sverige och Irland. Vi driver för närvarande över 50 aktiva prospekteringsprojekt.

Målet är att addera mineraltillgångar som gör det möjligt att säkra mineralreserver motsvarande minst tio års produktion i varje gruvområde. Ökade satsningar på prospektering sedan 2003 har resulterat i att både Garpenberg och Aitik idag har en livslängd på cirka 20 år. Bolidenområdet ligger nära målet medan Taras mineralreserver motsvarar sju års produktion.

För att på sikt kunna öppna nya gruvor satsar Boliden också på fältprospektering. Fältprospektering genomförs för närvarande i Sverige och Irland.

Bolidens prospekteringserfarenhet sträcker sig tillbaka till 1920-talet. Prospekteringsorganisationen är idag integrerad med teknik- och miljöstaberna samt med gruvverksamheten, vilket bidrar till bred kompetens och effektiv projektutveckling. Vi arbetar sedan många år tillbaka med egen teknikutveckling inom bland annat geofysiska mätinstrument. Ett exempel som har betytt mycket för verksamheten är den borrhålssond som togs fram på 1980-talet och som mäter elektromagnetiska fält runt borrhålen. En annan viktig egenutvecklad teknik är EM34 från 2002, där elektromagnetiska

mätningar kan upptäcka elektriska ledare (malmer är ofta elektriskt ledande) på upp till 1 000 meters djup.

de viktigaste prospekteringsområdena

Sverige

Från prospektering till gruva

Malmbrytning

Brytningen sker i dagbrott när malmkroppen ligger nära markytan och i underjordsgruvor när malmen ligger djupare.

Dagbrott

Gråbergstipp för lagring av gråberg (berg utan värdefulla mineraler). Anrikningsverket vidareförädlar den brutna malmen till metallkoncentrat (se illustrationen nedan).

• Malmen bryts i horisontella skivor, så kallade pallar.
• Truckar transporterar malm och gråberg på ramper i dagbrottet.
• Bergkross för krossning av malm innan den transporteras med transportband upp ur dagbrottet till anrikningsverket.

Underjordsgruva

• Schakt för malm- och persontransporter.
• Utbruten malmkropp.
• Huvudramp, eller gruvort/gruvgång, för transporter i gruvan.
• Brytningsrum
• Verkstad för underhåll och reparation av utrustning.
• Inslag, eller accessramp, för att nå malmkroppen.
• Malmkropp

Bergkross för krossning av malm innan den transporteras upp ur underjordsgruvan. Skipstation där krossad malm lastas för transport till anrikningsverket.

Anrikning

I anrikningsverket mals malmen i flera steg. Därefter skiljs olika mineraler från varandra och från gråberg genom olika anrikningsmetoder, där flotation är den vanligaste för basmetaller.

Primär- och sekundär-

kvarnar Kvarnar maler den krossade malmen. Malningen sker i två steg till sand med storleken upp till 250 mikrometer.

Sanden leds till öppna genom-

diga partiklar (anrikningssand) samlas på botten och transporteras till sandmagasin.

Flotation

strömningstankar där kemikalier tillsätts och luft blåses in, vilket får olika mineralslag att flyta upp (flotera) i ett skum på ytan. Ofyn-Avvattning och filtrering Skummet av mineraler samlas upp, avvattnas och filtreras.

Sandmagasin Anrikningssanden förvaras i sandmagasin som är uppbyggda som stora dammar.

Metallkoncentrat Slutresultatet är zinkkoncentrat som innehåller cirka 50% zink eller kopparkoncentrat som innehåller cirka 25% koppar.

Bolidens gruvor

Bolidens gruvor har relativt höga metallhalter, med undantag av Aitik där kopparhalten är låg. Gruvorna innehåller framför allt komplexa sulfidmalmer. Det innebär att fyndighetens geometri är oregelbunden och att den innehåller flera olika metaller, vilket ställer högre krav på brytningsteknik och anrikningsprocess. Boliden har genom åren utvecklat och förfinat gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser, bland annat med ökad automatisering. Det är en viktig förklaring till att gruvorna i internationella jämförelser visar hög produktivitet och kostnadseffektivitet. I zinkgruvan Tara försämras den relativa kostnadspositionen av att gruvan vid sidan av bly inte innehåller värdefulla bimetaller. Bolidens gruvor ligger i norra Europa, på långt avstånd från tillväxtmarknader, vilket gör det ännu viktigare med kostnadseffektiv produktion för att upprätthålla konkurrenskraften.

Gruvdesignen är avgörande för att brytningsmetoder och -processer ska bli effektiva. I designskedet slås fast hur produktionen ska planeras, hur infrastruktur och logistik ska se ut och hur malmtransporterna ska ordnas. I underjordsgruvorna tillämpar Boliden olika brytningsmetoder beroende på malmkroppens storlek. Dagbrottet Aitik arbetar med storskalig brytning, där stora volymer och hög automatisering medför hög produktivitet, vilket kompenserar för låga metallhalter.

Malningen i Bolidens anrikningsverk baseras på så kallad autogenmalning, där större stycken malm används för att finfördela malmen till sand. Fördelarna är bland annat ett bättre metallutbyte i flotationen, högre energieffektivitet och lägre kostnader eftersom malkroppar inte behövs som vid traditionell malning. Boliden är världsledande på denna malningsteknik, som ställer höga krav på avancerad processkontroll.

I Europa finns sedan länge långtgående lagar och förordningar gällande yttre miljö och arbetsmiljö. Boliden har under lång tid arbetat med att förbättra arbetsmiljö, minska miljöpåverkan och effektivisera energianvändningen. Samtliga gruvor har certifierade ledningssystem för miljö och arbetsmiljö (ISO 14001 och OHSAS 18001).

Marknad och intäktskomponenter

Marknaden för metallkoncentrat, gruvornas slutprodukt, är global. Gruvornas ersättning baseras på de basmetallpriser som dagligen sätts på London Metal Exchange (LME) och ädelmetallpriserna som fastställs av London Bullion Market Association (LBMA). Priserna styrs av global efterfrågan och tillgång på bas- och ädelmetaller. Den ökade efterfrågan på metaller från Kina och andra befolkningsrika länder har under de senaste åren lett till ökande basmetallpriser. Metallprisutvecklingen påverkas också av utbudet av metallkoncentrat från världens gruvor. För att gruvorna ska vara villiga att investera i framtida produktion krävs priser som kompenserar för prospekteringsinsatser, risk i tillväxtinvesteringar och ökade produktionskostnader. När metallpriserna faller minskar gruvornas tillväxtsatsningar, vilket i sin tur minskar koncentratutbudet på medellång sikt.

Fler faktorer påverkar en gruvas intäkter. Koncentrat med ett högt betalbart metallinnehåll och endast mindre mängder orenheter ger högre intäkter. Ett högt innehåll av värdefulla biprodukter, som guld och silver, är också positivt för intäkter och konkurrenskraft. Påverkar gör även smält- och raffineringslönerna (TC/ RC)*, det vill säga smältverkens ersättning för att raffinera råvaran till färdiga metaller. Vid ett givet metallpris innebär lägre TC/RC att gruvans intäkter ökar, eftersom TC/RC utgörs av ett avdrag från metallpriset och därmed definierar smältverkens inköpspris. Läs mer om intäktskomponenter på sidan 108.

* Raffineringslöner (RC) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffinering och RC är därför inte en del av zinksmältverkens intäkter.

metallvärdets fördelning mellan gruvor och smältverk (ej skalenlig)

Gruvors del av metallvärdet (efter avdrag för TC/ RC och orenheter)

Smältverkens del av metallvärdet

smältverk

Zinksmältverk

Zinksmältprocessen innehåller fem övergripande steg. Zinkframställning är energikrävande och energikostnaderna utgör cirka 30–35 procent av rörelsekostnaderna jämfört med 15–20 procent för ett kopparsmältverk.

Metallkoncentrat från gruvor innehåller vanligtvis cirka 50 procent zink.

Koncentratet rostas i en ugn för att leda bort svaveldioxid. Resultatet är ett så kallat rostgods som innehåller cirka 60 procent zink. Vid så kallad direktlakning kan rostningen

uteslutas.

Lakning

Rostgodset lakas med svavelsyra för att fälla ut och filtrera bort järninnehåll. Resultatet är en zinksulfatlösning med små mängder orenheter.

Lösningsrening

Zinksulfatlösningen renas i tre steg från koppar, kobolt, nickel och kadmium och innehåller därefter cirka 150 gram zink per liter.

Med hjälp av elektrisk ström separeras zinken från lösningen och fäster på katodplåtar. Resultatet är zinkkatoder med en zinkhalt kring 99,995 procent.

Zinkkatoderna smälts i elektriska ugnar och gjuts sedan till zinktackor. Tackorna säljs som de är eller legeras efter särskilda kundbehov.

Kopparsmältverk

Kopparsmältverk har ingen enhetlig process utan är ofta specialiserade för hantering av vissa råmaterial och processerna är anpassade därefter. Gemensamt är att processer som smältning och konvertering, som sker vid mycket höga temperaturer, ofta utgör en stor del av förädlingen.

Cu 25%

Metallkoncentrat Metallkoncentrat från gruvor innehåller vanligtvis cirka 25 procent koppar.

Smältning

SO2

Smältningen sker i olika typer av ugnar beroende på råmaterial och processteknik. I ugnen bildas ett övre skikt av slagg och ett undre skikt av skärsten med en kopparhalt på cirka 55 procent.

Konvertering

SO2

Skärstenen tappas i en konverterugn där järn och andra föroreningar samt svavel avskiljs. Till konverteringen kommer även metallskrot samt smält elektronikskrot, så kalllade svartkoppar, som sedan förädlas enligt samma process som metallkoncentrat. Resultatet är råkoppar, eller blisterkoppar, med en kopparhalt på 97–98 procent.

Anodugn och -gjuteri

Svavelverk

Processgaser, i huvudsak svaveldioxid, leds till svavelverk för produktion av svavelsyra och andra svavelprodukter.

Råkopparn processas vidare i en anodugn för att reducera syret. Renheten ökar till 98–99 procent och kopparn gjuts därefter till anoder.

Ädelmetallverk

Andra metaller, som guld, silver, palladium och platina, som sjunkit ned till botten av elektrolystankarna vidareförädlas.

Elektrolys

Anoderna placeras i tankar med katodplåtar av stål. Kemisk lösning och elektrisk ström får anoderna att lösas upp och kopparjonerna att vandra över till stålplåtarna. Katoderna skiljs från stålplåtarna, tvättas och är sedan klara för leverans.

Bolidens smältverk

Bolidens smältverk har en stark marknadsposition i Europa. De ligger långt fram i teknikutvecklingen och har stegvis ökat miljöprestanda som förmågan att hantera många olika slags råmaterial. Samtliga smältverk har certifierade ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001).

Kokkola är ett av världens mest produktiva zinksmältverk. Både Kokkola och Odda använder den egenutvecklade direktlakningsmetoden som gör att rostningssteget kan uteslutas. Direktlakningen gör det möjligt att hantera mindre rena zinkkoncentrat, något som ofta sker till fördelaktiga marknadsvillkor.

Zinksmältverken utvecklar i samarbete med kunder legeringar som förbättrar de förädlade produkternas egenskaper och/ eller effektiviserar kundernas processer. Det stärker kundrelationerna och genererar högre metallpremier.

Bolidens kopparsmältverk, i synnerhet Rönnskär, kan hantera många olika slags råmaterial. Rönnskär har två ugnar för smältning av kopparkoncentrat, en kaldougn för växelvis smältning av elektronikskrot och blykoncentrat, en kaldougn för ädelmetallframställning samt en fumingugn för utvinning av zink ur slagg och stålverksstoft. Användningen av kaldoteknik för återvinning av elektronikskrot har gjort Boliden världsledande på området och Rönnskärs pågående expansion med installation av ytterligare en kaldougn gör Boliden störst i världen inom detta område. Harjavalta smälter, vid sidan av kopparkoncentrat, nickel på uppdragsbasis. Boliden har också blysmältverket Bergsöe, som producerar bly med återvunna batterier som huvudsaklig råvara.

Konkurrenskraften är god i Kokkola, Rönnskär och Bergsöe men något svagare i Odda där åtgärdsprogram pågår för att förbättra produktionsstabiliteten. Placeringen i Europa, långt från dagens tillväxtmarknader för metall, utgör en viss långsiktig konkurrensnackdel för en del enheter.

All produktion av kopparkoncentrat i Bolidens gruvor levereras till Rönnskär. Råvara till smältverken kommer också från externa leverantörer. Förmågan att processa många slags råmaterial minskar i viss utsträckning exponeringen mot den globala marknaden för kopparkoncentrat, som under senare år har präglats av koncentratbrist och svaga smältvillkor.

Marknad och intäktskomponenter

Smältverken säljer den färdiga metallen till LME-pris plus en regional metallpremie. För att vidareförädla metallkoncentrat får smältverken också ersättning i form av smält- och raffineringslöner (TC/RC)* som betalas av gruvorna genom ett avdrag på priset för koncentrat. Inom zink finns prisdelningsklausuler som gör att förändringar i metallernas marknadspriser delas mellan gruvor och smältverk. Nivåerna på TC/RC och prisdelningsklausuler styrs av balansen mellan global gruvproduktion och smältverkens efterfrågan på råmaterial.

Förutom TC/RC och prisdelningsvillkor påverkas smältverkens intäkter av volymen fria metaller i produktionen, det vill säga den metallproduktion som sker utöver den betalbara metallen i råvaran. Precis som för prisdelningsvillkoren avgör de aktuella metallpriserna värdet av fria metaller.

Metallpremierna förhandlas fram med varje kund och påverkas av den regionala balansen mellan efterfrågan och tillgång på metaller. Läs mer om intäktskomponenter på sidan 108.

* Raffineringslöner (RC) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffinering och RC är därför inte en del av zinksmältverkens intäkter.

smältverkens bruttoresultat exkl. biprodukter** (ej skalenlig)

** Smältverk, i synnerhet inom koppar, framställer även en rad biprodukter som svavelsyra, aluminiumfluorid, svaveldioxid och palladiumkoncentrat.

Så tolkar du Bolidens resultat

Bolidens resultat redovisas i Affärsområde Gruvor och Affärsområde Smältverk, där prospekteringsverksamheten är en del av Gruvor. Avräkning mellan affärsområdena sker till marknadspris. Det här uppslaget beskriver kortfattat Bolidens redovisning och resultatutveckling på affärsområdes- och koncernnivå. Den fullständiga och reviderade redovisningen finns i förvaltningsberättelse, räkningar och noter på sidorna 22–88.

metallpriser, valutakurser, TC/RC samt metallpris och valutakurssäkringar.	Affärsområde Gruvor, MSEK	2011	2010
	Försäljningsintäkter	10 279	9 580
	Rörelseresultat	3 913	4 113
ELSERESULT ATET påverkas, utöver faktorerna	Investeringar	2 338	2 189
ovan, av metallhalter och produktionsvolymer, metallutbytet i anrikningsprocessen, nivån på TC/RC* och rörelsekostnadernas utveckling.	Sysselsatt kapital	14 272	13 501
	Affärsområde Smältverk, MSEK	2011	2010
	Försäljningsintäkter	38 471	34 390
SMÄLTV ERKS försäljnings intäkter påver kas av metallpriser och metallpremier som betalas	Bruttoresultat exkl. omvärdering av processlager	7 160	7 158
utöver LME-priser. Smältverkens försäljning av en rad biprodukter är också en viktig del. Här ligger	Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	1 051	1 134
också resultatet från metallpris- och valutakurs säkringar.	Rörelseresultat	790	1 946
	Investeringar Sysselsatt kapital	1 674 16 213	804 14 225
smältlöner samt intäkter från fria metaller och bipro dukter. Det utgörs av skillnaden mellan vad smält verken betalar för råvaran och försäljningsintäkten.	övrigt och Elimineringa r, MSEK Försäljningsintäkter	2011 –8 427	2010 –7 254
	Rörelseresultat övrigt	45	–416
ELSERESULT ATET utgörs av bruttoresultatet	Varav internvinstelimineringar	119	–332
minus rörelsekostnaderna. De viktigaste kostnads	Investeringar	33	3
komponenterna för smältverken är energi, personal	Sysselsatt kapital	–12	–575
och externa tjänster, vilka till stor del påverkas av underhåll av anläggningarna. Rörelseresultatet redo visas inklusive och exklusive omvärdering av smält
verkens processlager. Genom att exkludera effekten av lageromvärdering ges en bättre bild av den under	Konce rnen, MSEK	2011	2010
liggande utvecklingen.	Försäljningsintäkter	40 323	36 716
	Rörelseresultat	4 748	5 643
GT OCH ELIMINERIN GAR inkluderar koncern	Rörelseresultat exkl. omvärdering processlager	5 008	4 830
staber och gemensamma funktioner samt	Investeringar	4 045	2 996
eliminering av vinster på koncernintern försäljning.	Sysselsatt kapital	30 473	27 151

*Smält- och raffineringslöner. Mer information om TC/RC finns på sidan 108.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNA STEG med 7 procent till följd av högre genomsnittspriser för Bolidens metaller i SEK med undantag för zink. RÖRELSERESULTATET MINSKADE med 5 procent till följd av högre kostnader och lägre resultat från prissäkringar. Volym- och priseffekten var positiv medan valutautvecklingen gav en negativ resultateffekt.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNA STEG med 12 procent till följd av högre metallpriser i SEK, med undantag för zink, högre volymer och förbättrade priser på biprodukter såsom svavelsyra.

Bruttoresultatet för smältverken var oförändrat. Smältlönerna sjönk medan metallpremier och intäkter från fria metaller samt biprodukter ökade.

RÖRELSERESULTATET exklusive omvärdering av processlager minskade med 7 procent. Högre priser och volymer påverkade positivt men lägre smältlöner, högre kostnader och en negativ valutautveckling gjorde att resultatet sammanlagt var lägre.

ÖVRIGT RÖRELSERESULTAT OCH ELIMINERINGAR Förändringar i internvinstelimineringar påverkade koncernens resultat med 452 MSEK jämfört med föregående år. Skillnaden beror på att det 2010 gjordes en korrigering av tidigare felvärderat varulager på –119 MSEK samt att det vid förra årskiftet var ovanligt höga lager av internt levererade och av smältverken ännu ej processade koncentrat. Internvinstelimineringen i dessa lager står för nästan hela den resterande påverkan på denna rad.

ÖVRIGT SYSSELSATT KAPITAL innefattar i huvudsak internvinsteliminering och marknadsvärdering av prissäkringar (fram till dess att säkringarnas underliggande flöden speglas i resultaträkningen). Den stora elimineringsposten 2010 hänger samman med lagerutveckling och internvinstelimineringen enligt ovan.

INVESTERINGARNA ÖKADE som en följd av expansionsprojekten vid Garpenberg, Kankberg och Rönnskär.

Förvaltningsberättelse

Marknadsutveckling	24
Ekonomisk utveckling	28
Finansiella mål och måluppfyllelse	31
Affärsområde Gruvor	32
Affärsområde Smältverk	38
Hållbar utveckling	44
Hantering av risker	46
Bolidenaktien	48

Expansion av garpenberg

Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under 1400-talet och det gör Garpenberg till Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. I januari 2011 togs beslut om en kraftig expansion av verksamheten. Investeringen uppgår till 3,9 miljarder SEK och ökar malmproduktionen från 1,4 till 2,5 miljoner ton per år. De nya anläggningarna tas i drift 2014 och full kapacitet nås i slutet av 2015.

Marknadsutveckling

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller, zink och koppar, drivs i huvudsak av utvecklingen inom fordons- och byggindustrin med tonvikt på infrastrukturprojekt. Kina är idag den största marknaden för basmetaller. Tillväxten i mogna ekonomiers industriaktivitet var hög under det första halvåret men mattades successivt av under året. Produktionen av fordon ökade i stora producentländer som Tyskland och USA men föll i Japan. Bygginvesteringarna i mogna ekonomier utvecklades svagt med undantag av några få länder. Mot slutet av året stabiliserades dock investeringsnivåerna i flera länder på en låg nivå. I tillväxtländer var tillväxten för industrin hög under 2011, men något lägre under andra halvåret jämfört med årets första hälft. Bilproduktionen steg i Kina och andra tillväxtländer men tillväxttakten avtog mot slutet av året. Tillväxten i byggoch industrisektorernas investeringar i Kina var fortsatt hög.

Zink

Den globala förbrukningen av zinkmetall bedöms ha uppgått till cirka 12,5 miljoner ton, vilket innebar en ökning med cirka 4 procent jämfört med 2010. I mogna ekonomier ökade förbrukningen med cirka 2 procent och i tillväxtländer med cirka 5 procent.

Global produktion av metall i zinksmältverk uppgick till cirka 12,8 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning med cirka 1 procent jämfört med 2010. I mogna ekonomier minskade produktionen med cirka 1 procent medan produktionen i tillväxtländer steg med cirka 1 procent.

Den globala gruvproduktionen av zinkmetall i koncentrat ökade med cirka 3 procent från 2010.

De globala officiella zinklagren vid LME och Shanghai Futures Exchange (SHFE) ökade under året med 17 procent till cirka 1,2 miljoner ton vid slutet av 2011, vilket motsvarar cirka 35 dagars global förbrukning.

Koppar

Den globala förbrukningen av kopparmetall beräknas ha ökat med cirka 3 procent jämfört med 2010, till cirka 19,2 miljoner ton. I mogna ekonomier minskade förbrukningen med cirka 2 procent medan den ökade med 7 procent i tillväxtländer. Kinas förbrukning ökade med 6 procent.

Global produktion av kopparmetall i smältverk och raffinaderier bedöms ha varit oförändrad jämfört med 2010 och uppgick till cirka 18,8 miljoner ton. I mogna ekonomier minskade produktionen med cirka 2 procent men ökade med cirka 5 procent i utvecklingsländer varav Kinas ökning var 11 procent.

Den globala gruvproduktionen av kopparmetall i koncentrat minskade med cirka 3 procent jämfört med 2010. Minskningen är bland annat en följd av att ett fåtal större gruvor hade lägre produktion till följd av lägre halter och strejker. I Asien bedöms produktionen ha minskat med 7 procent, främst som en följd av att en av världens största gruvor var ur produktion under en längre period. I Europa var produktionen oförändrad medan den i Nordamerika steg med cirka 14 procent, i Australien med cirka 3 procent och i Afrika med cirka 1 procent.

De globala officiella lagernivåerna vid LME, Shanghai Futures Exchange (SHFE) och Comex minskade under året med knappt 4 procent till cirka 550 000 ton. Lagernivån vid slutet av 2011 motsvarar 11 dagars global förbrukning av koppar.

Svavelsyra

Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen (främst från kopparsmältverk) som huvudsakligen används till konstgödsel-, massa- och gruvindustrierna samt petrokemisk industri. På grund av att svavelsyra måste lagras i särskilda cisterner är det nödvändigt för smältverk att få avsättning för svavelsyra. Det förutsätter att balans råder mellan efterfrågan på metall och svavelsyra.

Efterfrågan på svavelsyra i norra Europa ökade under året som en följd av högre produktion i för Boliden viktiga kundsegment och prisnivån för helåret 2011 var högre än föregående år. Marknadspriset i Europa steg till en genomsnittlig nivå på drygt 90 EUR per ton, en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2010.

Pris- och lagerutveckling för Zink

Zinkpriset sjönk under 2011 medan genomsnit tspriset var i linje med 2010. Zinklagren ökade med 17%.

Pris- och lagerutveckling för koppar

Kopparpriset sjönk under 2011 men årets genomsnittspris var högre än 2010. Kopparlagren minskade med 4%.

Pris- och lagerutveckling för bly

Blypriset sjönk under 2011 men årets genomsnit tspris var högre än 2010. Blylagren ökade med 69%.

Bly

En stor andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses via återvunnen metall och förändringar i gruvproduktion av bly har en mindre påverkan på marknadsbalansen jämfört med andra basmetaller.

Den globala efterfrågan på blymetall bedöms ha ökat med cirka 3 procent jämfört med 2010. Produktionen av batterier till nya fordon har ökat som en följd av den ökande bilproduktionen i världen. Leveranserna av blybatterier för nya fordon bedöms ha ökat snabbare än för ersättningsmarknaden. Den globala metallproduktionen i smältverk bedöms ha ökat med cirka 4 procent och smältverksproduktionen var fortsatt något högre än metallförbrukningen.

Utbudet av blymetall i koncentrat från gruvor följer till viss del gruvproduktion av zink då bly är en bimetall för många gruvor. Den globala gruvproduktionen bedöms ha ökat med cirka 8 procent under året.

De globala officiella lagernivåerna ökade under året med 69 procent till cirka 352 000 ton. Lagernivån vid slutet av 2011 motsvarar 13 dagars global förbrukning av bly.

Guld

Det starka intresset för guld som placering har varit intakt under 2011, drivet av en oro för utvecklingen i den globala ekonomin, en svag dollar och förhållandevis låga räntor. Under september 2011 noterades guldpriset till 1 920 USD per ounce, det högsta priset hittills. Guldpriset har stärkts i takt med att metallen har blivit allt viktigare som tillgångsklass bland finansiella aktörer.

Silver

Silverförbrukningen i tillverknings- och smyckesindustrin bedöms ha ökat med cirka 4 procent under 2011. Utbudet från gruvor och återvunnet silver bedöms ha varit oförändrat från 2010 men översteg fortsatt förbrukningen. Silver har i likhet med guld ökat i betydelse som finansiell tillgångsklass. Utbudsöverskottet bedöms därför mer än väl ha balanserats av finansiella aktörer och silverpriset steg kraftigt under 2011.

Global gruvproduk tion av zink var i stor t set t i balans med ef ter frågan på zinkkoncentrat under 2011.

Global förbrukning Global metallproduktion

Balans Global metallmarknad – Koppar

Global kopparef ter frågan var något högre än produk tionen 2011, vilket gav et t mindre underskot t av koppar.

Balans Global koncentratmarknad – Koppar

Global gruvproduktion av koppar var något lägre än efterfrågan på kopparkoncentrat under 2011, vilket gav et t visst koncentratunderskott.

Källa: © CRU (www.crugroup.com)

Balans Global koncentratmarknad – Zink

metallpriser i usd

Bolidens försäljningsintäkter påverkas av världsmarknadspriserna på bas- och ädelmetaller som sätts i USD. Basmetaller handlas dagligen på London Metal Exchange (LME) och priset på ädelmetaller fastställs dagligen på London Bullion Market Association (LBMA). Under 2011 steg genomsnittspriserna jämfört med 2010 för samtliga av Bolidens metaller. Prisuppgångarna var störst för ädelmetallerna, i synnerhet silver.

ge noms nitts priser i USD (LME/LBMA)	2011	2010	Föränd ring %
Zink (USD/ton)	2 191	2 159	1
Koppar (USD/ton)	8 811	7 539	17
Bly (USD/ton)	2 398	2 148	12
Guld (USD/troy oz)	1 573	1 227	28
Silver (USD/troy oz)	35,12	20,19	74

metallpriser i SEK

Omräknade till SEK steg genomsnittspriserna för koppar, bly, guld och silver. Uppgångarna dämpades dock av en svagare USD under 2011 jämfört med 2010. I SEK sjönk genomsnittspriset för zink med 8 procent.

ge noms nittS priser i SEK (LME/LBMA)	2011	2010	Föränd ring %
Zink (SEK/ton)	14 232	15 554	–8
Koppar (SEK/ton)	57 244	54 320	5
Bly (SEK/ton)	15 578	15 473	1
Guld (SEK/troy oz)	10 221	8 838	16

ge noms nittS priser i SEK (LME/LBMA)	2011	2010	Föränd ring %
Silver (SEK/troy oz)	228,17	145,49	57

VALUTAKURSER

Bolidens försäljningsintäkter och kostnader för inköpta råvaror är till största delen i USD samtidigt som övriga kostnader i huvudsak är i SEK, EUR och NOK. Utvecklingen av USD får därmed en väsentlig inverkan på koncernens resultat. Under 2011 var USD i genomsnitt svagare mot SEK, EUR och NOK jämfört med 2010.

Valutak urser (ge noms nitt)	2011	2010	Föränd ring %
USD/SEK	6,50	7,20	–10
EUR/USD	1,39	1,32	5
EUR/SEK	9,03	9,54	–5
USD/NOK	5,61	6,05	–7

Guldpriset steg 12% under 2011 medan silverpriset sjönk 8%. Genomsnittspriset för silver var dock 74% högre jämfört med 2010. USD/oz USD/oz 1 000 1 500 2 000 20 30 40 50

Prisutveckling för guld och silver

04 05 06 07 08 09 10 11 0 Silver (lbma) Guld (lbma)

500

Källa: Thomson Reuters Datastream

0 10

Valutakursutveckling

USD var i genomsnitt svagare gentemot SEK och EUR under 2011 jämfört med 2010.

Källa: Thomson Reuters Datastream

Smältlön zink

Spotsmältlönen för zink förblev låg trots en lägre ef ter frågan på gruvkoncentrat under slutet av 2011.

Källa: © CRU (www.crugroup.com), January 2012 Lead and Zinc Concentrates Monitor

Koncentratmarknadens utveckling

Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och smältverkens efterfrågan på gruvkoncentrat styr utvecklingen av smältlöner, som är den ersättning smältverk får för att vidareförädla koncentrat till försäljningsbara metaller.

Smältlöner – zink

Den globala efterfrågan på zinkmetall ökade under 2011. Smältverkens produktion ökade under inledningen på året vilket i kombination med en endast svag ökning av gruvproduktionen resulterade i ett underskott på koncentrat. Det fick i sin tur smältlönen att sjunka på spotmarknaden. Överskott av metall på den globala marknaden resulterade under andra halvåret i att smältverksindustrins efterfrågan på koncentrat var lägre än gruvindustrins produktion och ett överskott uppstod i Kina. Smältlönen på spotmarknaden förblev dock låg.

Den realiserade smältlönen i kontrakt var högre än smältlönerna på spotmarknaden under 2011. De årliga förhandlingarna för smältlöner 2011 resulterade i vägledande kontrakt med en prisnivå som var lägre jämfört med föregående år. Den prisdelningsklausul som finns mellan gruvor och smältverk resulterade i att den realiserade smältlönen sjönk under andra halvåret när zinkpriset sjönk. Den realiserade smältlönen i vägledande kontrakt sjönk med drygt 15 procent jämfört med helåret 2010.

Smält- och raffineringslöner – koppar

Den globala efterfrågan på koppar ökade under 2011. Den globala produktionen av metall var lägre än efterfrågan till följd av brist på koncentrat från gruvor. Utbudet från gruvindustrin påverkades

bland annat av lägre halter och ett antal strejker i flera stora gruvor. Bristen på koncentrat fick smältlönerna på spotmarknaden att sjunka under nivåerna i vägledande årskontrakt för 2011. Det vägledande kontraktet som förhandlades fram för 2011 uppgick till 56 USD per ton koncentrat i smältlön och 5,6 cent per pund i raffineringslön jämfört med 46,5 respektive 4,65 för 2010. I den vägledande nivån som förhandlades fram vid halvårsskiftet ökade smältlönen till 85 USD och raffineringslönen till 8,5 cent.

Metallpremier

Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar utöver metallpriset.

Zink

De europeiska kontraktspremierna för zink steg jämfört med 2010. På spotmarknaden i Europa var premierna stabila kring 130 USD per ton metall under hela 2011.

Koppar

De europeiska kontraktspremierna för koppar steg jämfört med 2010 och låg på 98 USD per ton metall. Premierna på europeiska spotmarknaden var dock lägre än kontraktspremierna och lägre än 2010.

smält- och raffineringslön Koppar

USc/lb (per pound) Smält- och raffineringslönerna sjönk på spotmarknaden till följd av kopparkoncentratbrist under framför allt första halvåret 2011.

Spot metallpremie i Europa – zink Spotpremien låg stabil kring 130 USD per

ton metall under 2011.

Källa: © CRU (www.crugroup.com), January 2012 Zinc Monitor

Metallpremie i Europa – koppar

Spotpremien sjönk under 2011 till följd av en lägre kopparefterfrågan i mogna ekonomier.

nycke ldata	2011	2010
Försäljningsintäkter, MSEK	40 323	36 716
Rörelsekostnader, MSEK	10 575	9 833
Avskrivningar,MSEK	1 937	1 802
Rörelseresultat,MSEK	4 748	5 643
Rörelseresultat exkl. omvärdering av processlager, MSEK	5 008	4 830
Fritt kassaflöde, MSEK	–3	3 202
Avkastning på sysselsatt kapital, %	17	21
Avkastning på eget kapital, %	17	23
Nettoskuldsättningsgrad, %	29	24

Ekonomisk utveckling

Försäljningsintäkter

Bolidens försäljningsintäkter ökade med 10 procent till 40 323 (36 716) MSEK. Utvecklingen förklaras av prisökningar för alla metaller i SEK utom för zink. Dessutom har volymerna ökat för flera produkter.

Resultat

Rörelseresultatet uppgick till 4 748 (5 643) MSEK. Omvärdering av smältverkens processlager påverkade resultatet negativt med 261 (812) MSEK. Exklusive lageromvärderingen förbättrades rörelseresultatet med 4 procent till 5 008 (4 830) MSEK.

Affärsområde Gruvors rörelseresultat uppgick till 3 913 (4 113) MSEK.

Rörelseresultatet för Affärsområde Smältverk uppgick till 790 (1 946) MSEK. Exklusive omvärdering av processlager var rörelseresultatet 1 051 (1 134) MSEK.

res ultatanalys, MSEK	2011	2010
Rörelseresultat	4 748	5 643
Omvärdering processlager	–261	812
Rörelseresultat exklusive
omvärdering av processlager	5 008	4 830
Förändring		178
Analys av förändring
Volymeffekt		483
Priser och villkor		1 571
Metallpriser och villkor		1 906
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar*		–175
Villkor smält- och raffineringslöner		–258
Metallpremier		98
Valutakurseffekter		–1 220
Varav omräkningseffekter		–58
Kostnader		–928
Avskrivningar		–160
Internvinsteliminering		452
Övrigt		–20
Förändring		178
*Resultat för respektive period	2011	2010
Realiserade metallpris- och valuta kurssäkringar	326	501

Högre volym av kopppar från gruvorna samt ökade volymer i flera av smältverken gav en positiv resultateffekt.

Den sammantagna effekten av ändrade priser och villkor uppgår till 1 571 MSEK. Genomsnittspriset i USD för samtliga metalller har ökat under året och priserna har också förbättrats för flertalet biprodukter, exempelvis svavelsyra. Lägre smältlöner har gett en negativ resultatpåverkan medan metallpremierna har ökat något.

Under året har USD försvagats mot SEK med cirka 10 procent och EUR med drygt 5 procent. Detta innebar en negativ resultateffekt på 1 220 MSEK.

Koncernens rörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 10 575 MSEK. Exklusive avskrivningar och inklusive avsättningar för efterbehandlingskostnader ökade rörelsekostnaderna från föregående år i lokala valutor med cirka 10 procent. Kostnadsökningarna under året gäller främst externa tjänster, energi och personal som sammanlagt står för cirka 840 MSEK av ökningen. Kostnadsutvecklingen för externa tjänster förklaras framförallt av fortsatta problem med krossar i Aitik och övriga produktionsstörningar samt underhållsstopp under året. Delvis beror kostnadsökningarna på högre produktionsvolymer inklusive förberedelser inför uppstart av Kankberg.

Metallpris- och valutakurssäkringar gav för helåret ett positivt resultatbidrag på 326 (501) MSEK men i jämförelse med föregående år var resultateffekten negativ med 175 MSEK.

I resultatet ingår en positiv internvinsteliminering på 119 (–332) MSEK. Skillnaden mellan åren beror delvis på att det 2010 gjordes en korrigering av tidigare felaktigt värderat varulager på –119 MSEK. Resterande skillnad förklaras av vinsteliminering 2010 i höga lager av internt levererade koncentrat som smältverken ännu ej processat.

Bolidens finansnetto för året uppgick till –188 (–312) MSEK. Förbättringen beror huvudsakligen på att 2010 belastades av ränta på kartellböter om –52 MSEK. Finansnettot har dessutom påverkats positivt av räntor på valutaterminer.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 4 560 (5 331).

Redovisad skatt var –1 171 (–1 374) MSEK. Nettoresultat uppgick till 3 389 (3 957) MSEK, motsvarande en vinst per aktie om 12,39 (14,47) SEK.

Investeringar

Investeringarna ökade till 4 045 (2 996) MSEK. Investeringarna har ökat under året främst som en konsekvens av de pågående expansionsprojekten i Rönnskär (ökad elektronikskrotåtervinning), Kankberg och Garpenberg. Avskrivningarna ökar framförallt på grund av den nya anläggningen i Aitik har varit i drift hela året vilket inte var fallet 2010.

De materiella anläggningstillgångarna ökade från 20 888 MSEK till 22 927 MSEK.

INV ESTERIN GAR, MSEK	2011	2010
Investeringar inom Gruvor	2 338	2 189
Investeringar inom Smältverk	1 674	804
Totala investeringar	4 045	2 996
Avskrivningar	1 937	1 802

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 4 021 (6 197) MSEK under 2011. Rörelsekapitalet ökade med 1 017 (1 475) MSEK framför allt beroende på högre lager. Ökat rörelsekapital, en högre investeringstakt och väsentligt högre betald skatt ledde sammantaget till att det fria kassaflödet försämrades till –3 (3 202) MSEK. Betald skatt för året var 1 540 (197) MSEK. En stor del av ökningen är hänförlig till skatt för 2010.

KASSAFLÖD E, MSEK	2011	2010
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	5 039	7 672
Förändringar i rörelsekapital	–1 017	–1 475
Kassaflöde från den löpande verksamheten	4 021	6 197
Investeringar	–4 045	–2 996
Övrigt	20	1
Fritt kassaflöde (före finansiering)	–3	3 202

Finansiell ställning

Den 31 december 2011 var Bolidens nettoskuld 6 063 (4 584) MSEK. Eget kapital uppgick till 21 032 (18 846) MSEK inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om 120 (–47) MSEK netto och efter skatteeffekt. Bolidens sysselsatta kapital ökade med 3 322 till 30 473 (27 151) MSEK.

Det negativa kassaflödet för året ledde till att nettoskuldsättningen steg. Nettoskuldsättningsgraden var 29 (24) procent vid utgången av 2011.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var 3,3 (4,2) år vid årets utgång. Den 31 december var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 3,29 (3,29) procent och räntebindningstiden var 1,0 (2,0) år.

Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 8 734 (10 728) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften med löptid över ett år och med avdrag för lån och certifikat som förfaller inom ett år.

Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 20 på sidan 79.

KAPITALSTRU KTUR OCH
AVKASTNIN G	2011	2010
Balansomslutning, MSEK	37 615	35 128
Sysselsatt kapital, MSEK	30 473	27 151
Eget kapital, MSEK	21 032	18 846
Nettoskuld, MSEK	6 063	4 584
Avkastning på sysselsatt kapital, %	17	21
Avkastning på eget kapital, %	17	23
Soliditet, %	56	54
Nettoskuldsättningsgrad, %	29	24

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda. Resultat och balansräkningar för moderbolaget finns på sidan 58.

Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare

Bakgrund

Boliden tillämpar principen om total ersättningsnivå, vilken utgörs av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Syftet är att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig total ersättning som en del av förmågan att attrahera och behålla den bästa kompetensen. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 1 på sidorna 65–66.

Ersättning till vd föreslås av Ersättningskommittén och godkänns av styrelsen. För övriga ledande befattningshavare föreslår vd ersättningsnivå till Ersättningskommittén, som godkänner och därefter informerar styrelsen.

Riktlinjer

Ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner och övriga förmåner. Individens totala ersättning ska återspegla dennes prestation, ansvar och kompetens. De ledande befattningshavarna genomgår en årlig lönerevision.

Den rörliga lönedelen ska vara kopplad till respektive befattningshavares huvudsakliga ansvarsområde och i huvudsak bestå av en eller flera finansiella parametrar. Den maximala rörliga ersättningen ska vara 60 procent av fast årslön för vd samt 40–50 procent

intäkter och rörelseresultat

Rörelseresultatet exkl. omvärdering av processlager ökade med 4% till följd av ökad produktion och högre priser. USD-försvagningen dämpade uppgången.

Rörelsekostnadernas fördelning

I lokal valuta ökade rörelsekostnaderna med ca. 10%, främst till följd av högre kostnader för externa tjänster, energi och personal.

Resultat per aktie och utdelningsandel

Resultatet per ak tie minskade med 14%. Föreslagen utdelningsandel är 32%.

för övriga ledande befattningshavare. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Ledande befattningshavare ska ha en premiebaserad pensionslösning med pension vid 65 år.

Styrelsen avser inte föreslå årsstämman 2012 några förändringar av dessa riktlinjer.

Känslighetsanalys – Rörelseresultat

I tabellen nedan visas en uppskattning av resultatpåverkan, före skatt, från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt. Påverkan är räknad från balansdagspriser per den 31 december 2011 och baseras på prognosticerad metallförsäljning.

Känslighetsanalysen beaktar inte effekter av metallpris- och valutakurssäkringar. Den beaktar inte heller påverkan från omvärdering av smältverkens processlager och kontrakterade smältlöner. Analysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinflation, avvikelser i produktionsutveckling och makroekonomiska förhållanden.

Startpunkten för beräkning av effekter från en 10-procentig metallprisförändring är det så kallade "cash-price" på LME den 31 december 2011. Motsvarande startpunkt för förändring av värdet på den amerikanska dollarn är spotkurser per samma datum. För smält- och raffineringslöner gäller effekten från förändringar i förhållande till genomsnittsnivån under det fjärde kvartalet.

Förändring av metallpriser, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK	Förändring av USD, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK	Förändring av smältlöner, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSEK
Koppar	440	USD/SEK	1 020	TC/RC Koppar	50
Zink	415	EUR/USD	335	TC Zink	45
Bly	90	USD/NOK	75	TC Bly	–10
Guld	170
Silver	150

Investeringar Kassaflöde före investeringar

Finansiella mål och måluppfyllelse

Boliden verkar i en cyklisk och kapitalintensiv bransch, där långsiktigt värdeskapande uppnås genom förbättrad produktivitet, hög kostnadskontroll och investeringar i lönsam ny produktion. Stabila processer och finansiell stabilitet är förutsättningar för uthållig tillväxt och långsiktigt värdeskapande. Boliden har tre externt kommunicerade finansiella mål: Avkastning på sysselsatt kapital, skuldsättningsgrad (kapitalstruktur) och utdelning.

Avkastning på sysselsatt kapital

Målet är en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger 10 procent över en konjunkturcykel. För att infria målet strävar Boliden efter att:

• öka produktiviteten och sänka kostnaderna
• effektivisera finansiella flöden och materialflöden för att hålla ned kapitalbindningen
• investeringar baseras på noggranna analyser av framtida marknader och med beaktande av investeringarnas speciella risker

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17 (21) procent under 2011. Den minskade avkastningen beror på lägre vinst och ökat sysselsatt kapital efter stora investeringsprogram.

Under perioden 2007–2011 har avkastningen i genomsnitt legat på 17 procent per år.

Skuldsättningsgrad (kapitalstruktur)

Målet är att nettoskuldsättningsgraden i en högkonjunktur ska vara högst 20 procent. Syftet är att vidmakthålla en rimlig finansiell handlingsberedskap i en lågkonjunktur.

Vid utgången av 2011 var nettoskuldsättningsgraden 29 (24) procent, där ökningen förklaras av lägre kassaflöde beroende på resultatutveckling, ökat rörelsekapital, ökad investeringstakt och betydligt högre betald skatt.

Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad

utdelning per aktie och utdelningsandel

Utdelning

Bolidens policy är att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel av nettoresultatet.

För 2011 föreslår styrelsen en utdelning om 4 (5) SEK per aktie eller totalt 1 094 (1 368) MSEK, vilket motsvarar 32,3 (34,6) procent av årets nettoresultat för koncernen.

Under 2007–2011 har de ordinarie utdelningarna, inklusive föreslagen utdelning för 2011, motsvarat 32,2 procent av de sammanlagda nettoresultaten under perioden.

Utöver ordinarie utdelning genomfördes under 2007 inlösen av aktier motsvarande 12 SEK per aktie.

Affärsområde Gruvor

I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvområdena Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska Tara. Dessutom omfattar affärsområdet prospektering, teknikutveckling och försäljning av gruvkoncentrat. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat.

NYCKELDATA	2011	2010
Försäljningsintäkter, MSEK	10 279	9 580
Rörelsekostnader, MSEK	5 189	4 535
Avskrivningar, MSEK	1 110	954
Rörelseresultat, MSEK	3 913	4 113
Investeringar, MSEK	2 338	2 189
Sysselsatt kapital, MSEK	14 272	13 501
Avkastning sysselsatt kapital, %	28	32
Antal anställda, medelantal	2 189	2 070

Försäljningsintäkter och resultat

Huvuddelen av Gruvors försäljning sker till koncernens smältverk och en mindre del säljs till externa smältverk. All försäljning sker till marknadsmässiga villkor.

Försäljningsintäkterna steg med 7 procent till 10 279 (9 580) MSEK, varav extern försäljning uppgick till 1 646 (1 935). Gruvors rörelseresultatet minskade till 3 913 (4 113) MSEK.

Rörelseresultatet ökade för samtliga gruvor utom Tara jämfört med 2010. Aitik ökade resultatet genom väsentligt högre produktionsvolym och högre kopparpriser i SEK vilket delvis motverkades av lägre halter och högre kostnader. Bolidenområdets resultat ökade genom högre produktion av koppar som kompenserade lägre produktion av övriga metaller. Garpenberg gynnades av högre silverpris medan Taras resultat minskade beroende på lägre anrikad volym och högre kostnader.

res ultatanalys, MSEK	2011	2010
Rörelseresultat	3 913	4 113
Förändring		–200
Analys av förändring
Volymeffekt		231
Priser och villkor*		1 272
Valutakurseffekter		–826
Kostnader		–678
Avskrivningar		–166
Övrigt		–35
Förändring		–200
*Resultat för respektive period	2011	2010
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar	231	401

Volymeffekten var positiv beroende på högre kopparvolym. För övriga metaller var volymerna oförändrade eller något lägre.

Faktorer som påverkar Gruvors rörelseresultat

• Malmens geometri och metallhalter inklusive innehållet av värdefulla bimetaller.
• Produktionsvolym och metallutbyte i anrikningsprocessen.
• LME-priser och valutakursutveckling (i huvudsak SEK mot USD).
• Nivån på smält- och raffineringslöner (TC/RC), högre TC/RC innebär större avdrag från betalbar metall i koncentratet.
• Produktivitet och kostnadsnivå; kostnaden per producerad ton malm och per anrikad ton malm (anrikat tonnage).

intäkter och rörelseresultat

Samtliga gruvor, med undantag för Tara, ökade rörelseresultatet under 2011 jämför t med 2010.

Rörelsekostnadernas fördelning

Kostnaderna för ex terna tjänster ökade, främst till följd av åtgärder för att komma tillrätta med problemen med Aitiks krossar.

intäkternas fördelning per metall

Ädelmetallerna ökade sin andel av intäkterna från 21% till 25% under 2011.

Priser och villkor hade en positiv effekt genom högre priser i USD för samtliga metaller. Resultatet för metallpris- och valutakurssäkringar var lägre medan lägre smältlöner gav en viss positiv resultateffekt. En svagare USD gav en negativ effekt på resultatet.

Rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar uppgick till 5 189 MSEK. Exklusive avskrivningar och inklusive avsättning för efterbehandlingskostnader ökade rörelsekostnaderna i lokala valutor med cirka 16 procent. Kostnadsökningen kan framförallt hänföras till externa tjänster och är i övrigt jämt fördelat mellan energi, personal och förbrukningsvaror. Åtgärder för att komma till rätta med krossproblematiken i Aitik utgjorde en betydande del av kostnadsökningen för externa tjänster. Dessutom har högre prospekteringsaktivitet påverkat. Antalet anställda har ökat inför produktionsstart av den nya guldgruvan Kankberg i Bolidenområdet.

Produktion

Anrikat tonnage ökade under 2011 i samtliga gruvområden utom Tara. Speciellt i Bolidenområdet och i Aitik har volymen ökat.

Produktionen av zink sjönk dock med 4 procent vilket berodde på lägre anrikad volym i Tara samt lägre halter i Bolidenområdet och Garpenberg. Halten i Garpenberg låg under 2010 väsentligt över genomsnittshalt i mineralreserven.

Kopparproduktionen ökade med 7 procent till följd av brytning av kopparmalm i Maurliden Östra i Bolidenområdet. I Aitik var kopparvolymen oförändrad trots högre anrikning då pågående omtag i dagbrottet inneburit lägre halter under året. Bly-, guld- och silverproduktionen var totalt sett oförändrad. I Bolidenområdet minskade volymerna av dessa metaller på grund av annan malmmix och lägre halter. I Aitik ökade guld- och silverproduktionen beroende på förbättrat utbyte för guld och en högre silverhalt. I Tara ökade blyproduktionen på grund av bättre utbyten.

zinkproduktion

Volymen anrikad malm ökade men produktionen av zinkkoncentrat sjönk 4% till följd av lägre halter i Bolidenområdet och Garpenberg.

Blyproduktion

Blyproduk tionen var i stor t set t oförändrad 2011. Tara ökade dock produk tionen till följd av bättre utbyten i anrikningsprocessen.

kopparproduktion

guldproduktion

Guldproduktionen var i stort sett oförändrad 2011. Aitiks produk tionen ökade dock till följd av förbät trat utby te.

silverproduktion

Silverproduktionen var i stort sett oförändrad 2011. Högre silverhalt ökade dock Aitiks produktion.

Investeringar

Expansionen av Aitik

Intrimningen av den nya anläggningen i Aitik har fortsatt under året med målet att nå 36 miljoner ton malmproduktion 2014. I början av 2011 byggdes kross 165 om för att anslutas till det nya anrikningsverket. Krossen togs åter i produktion i mitten av juni då också produktionen i det gamla anrikningsverket kunde stängas. Under ombyggnationen var produktionen beroende av de nya krossarna som inte hade tillfredsställande tillgänglighet. Under andra halvåret har produktionen förbättrats även om vissa störningar inträffade under slutet av året. En större ombyggnad av en kross kommer att göras under inledningen av 2012 i syfte att förbättra prestanda. Malmproduktionen i Aitik nådde 31,5 miljoner ton under året. Störningarna i produktionen har lett till högre produktionskostnader än normalt.

Expansionen av Garpenberg

I inledningen av 2011 togs beslut att öka produktionen i Garpenberg. De nya anläggningarna kommer att tas i drift under 2014 och full kapacitet ska nås 2015. Full drift innebär att malmproduktionen ökar till 2,5 miljoner ton per år från dagens produktion på 1,4 miljoner ton. Totalt beräknas investeringen uppgå till 3,9 miljarder SEK.

Den 31 januari 2012 meddelade Mark- och miljödomstolen (MMD) tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet på upp till 3 miljoner ton malm per år vid Garpenbergsgruvan. Tillståndet innehåller ett så kallat verkställighetsförordnande, vilket innebär att Boliden får påbörja expansionen genast och utan att invänta prövningen av eventuella överklaganden.

Guldproduktion i Kankberg

I början av 2011 togs beslut att starta produktion av guld och tellur i Kankberg. Produktionsstart är planerad till mitten av 2012 och full kapacitet inklusive tellurproduktion planeras till slutet av året. Den genomsnittliga årliga produktionen kommer att vara cirka 1 150 kg guld och 41 ton tellur. Investeringen, som omfattar underjordsanläggningar, infrastruktur och ett nytt lakverk, uppgår totalt till 475 MSEK. Cirka 80 procent av guldproduktionen i Kankberg har prissäkrats till och med 2017. Samtidigt har hela tellurvolymen till och med 2016 sålts till ett fast pris på 280 USD per kilo till en industriell kund.

Övriga investeringar

Under året har det nya sandmagasinet i Bolidenområdet tagits i drift, vilket möjliggör produktion i gruvområdet under lång tid framåt. Den nya infrakten vid anrikningsverket i Boliden togs också i drift under 2011. Därmed moderniseras och effektiviseras hanteringen av malmerna från Bolidenområdets fyra olika gruvor.

Bolidenområdets nya infrakt tar emot leveranser från tre gruvor. När guld- och tellurgruvan Kankberg startar upp i mitten 2012 har området fyra gruvor i drift.

de 10 största gruvaktörerna inom zink

Boliden är en av världens tio största gruvaktörer inom zink.

de 10 största gruvaktörerna inom koppar

Inom koppar är Boliden en mindre gruvak tör. I Europa är Boliden dock, med en produk tion på drygt 80 000 ton, den tredje största kopparproducenten.

Metallproduktion 2011, tusen ton

				Codelco
			F-McM Copper & Gold
		BHP Billiton
		Xstrata AG
		Anglo American plc
		Southern Copper (ex SPCC)
	Rio Tinto
	KGHM Polska Miedz
	Antofagasta plc
	RAO Norilsk
0	500	1 000	1 500	2 000

Prospektering

Under 2011 satsade Boliden 282 (232) MSEK på prospektering.

Information om beräkningarna av mineraltillgångar och mineralreserver finns på sidorna 90–94.

Diagrammen nedan visar globala cash cost-kurvor för zink- och koppargruvor där Bolidens gruvor är markerade. Kurvorna baseras på konsultbolaget Brook Hunts databaser med deras uppskattningar och antaganden. Bolidens egna angivna uppgifter för cash cost per gruva kan skilja sig från Brook Hunts data på grund av skillnader i grunddata.

Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing – Zink

Brook Hunts globala cash cost-sammanställning används för at t jämföra gruvors kostnadsposition. Baserat på denna sammanställning har Garpenberg och Boliden en cash cost på –63,5 respek tive –89,0 USc/lb medan Tara har en cash cost på 65,7 USc/lb.

Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing – koppar

Enligt Brook Hunts sammanställning har Aitik en cash cost på 89,7 USc/lb. Beskrivning av begreppet cash cost finns på sidan 108.

Bolidens gruvområden

Underjordsgruvan Tara är Europas största zinkgruva och den elfte största i världen. Gruvan förvärvades av Boliden i början av 2004 och produkterna är zink- och blykoncentrat. Sedan produktionen startade 1977 har över 70 miljoner ton malm brutits. Under de senaste åren har Tara fokuserat på produktivitetshöjande investeringar och besparingsåtgärder.

NYCKELDATA	2011	2010
Malmproduktion, kton	2 486	2 593
Zinkproduktion1, ton	163 935	167 334
Rörelseresultat	268	383
Cash cost2, USc/lb	72	69
Investeringar	372	285
Medelantal anställda	696	699
Mineralreserver3, kton	15 700	16 000

Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under 1400-talet och Garpenberg är därmed Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Boliden förvärvade Garpenberg 1957 och sedan dess har prospekteringsframgångar lett till kraftigt ökade mineralreserver. I Garpenberg bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver och denna metallmix har bidragit till gruvans fördelaktiga kostnadsposition. I januari 2011 togs beslut om en kraftig expansion av verksamheten.

NYCKELDATA	2011	2010
Malmproduktion, kton	1 456	1 443
Zinkproduktion1, ton	81 068	86 022
Rörelseresultat	1 314	1 124
Cash cost2, USc/lb	–56	–16
Investeringar	660	281
Medelantal anställda	298	277
Mineralreserver3, kton	23 600	25 100

Bolidenområdet ligger i det mineralrika Skelleftefältet där mer än 30 gruvor har brutits sedan produktionsstarten på 1920-talet. Idag består området av underjordsgruvorna Renström, Kristineberg och Kankberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden Östra. Ett nytt sandmagasin, Hötjärn, togs i drift under 2011 och under 2012 startar utvinningen av guld och tellur i Kankberg. I samtliga gruvor bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Prospekteringsframgångar har successivt förlängt Bolidenområdets livslängd.

Dagbrottet Aitik är Bolidens största gruva. I Aitik bryts kopparmalm som även innehåller guld och silver. Kopparhalterna är låga men kompenseras av hög produktivitet, gynnsamt gråbergsförhållande och produktion av guld. De nya anläggningarna, som invigdes 2010, ska till 2014 fördubbla Aitiks malmproduktion till 36 miljoner ton och öka kopparproduktionen med 50 procent. Expansionen skapar också förutsättningar för att bryta ytterligare malm. Tillsammans med positiva prospekteringsresultat förlänger det Aitiks livslängd från 2016 till 2030.

NYCKELDATA 2011 2010 Malmproduktion, kton 1 677 1 375 Zinkproduktion1, ton 38 214 40 458 Rörelseresultat 530 481 Cash cost2, USc/lb –58 –18 Investeringar 565 298 Medelantal anställda 421 369 Mineralreserver3, kton 12 080 11 000

NYCKELDATA	2011	2010
Malmproduktion, kton	31 541	27 596
Kopparproduktion1, ton	66 876	67 168
Rörelseresultat	2 046	2 008
Cash cost2, USc/lb	120	105
Investeringar	730	1 210
Medelantal anställda	568	553
Mineralreserver3, kton	710 000	733 000
1) Metallinnehåll i koncentrat.

2) Avser Bolidens beräkningar av cash cost-mått C1

(mer information på sidan 108). 3) Volym uppskattad av Boliden.

metallProduktion1 2007 2008 2009 2010 2011 Förändring 11/10, % Zink, ton 333 293 297 423 307 128 293 814 283 217 –4 Koppar, ton 62 803 57 220 54 602 75 977 81 205 7 Bly, ton 54 166 53 041 56 669 49 585 49 477 0 Guld, kg 2 834 2 603 3 130 3 727 3 681 –1 Silver, kg 241 701 211 683 214 120 230 756 231 388 0

1) Avser metallinnehåll i koncentrat.

Affärsområde Smältverk

I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. I affärsområdet ingår inköp av koncentrat och metallförsäljning. Zinksmältverkens produktion utgörs i huvudsak av zinkmetall men även av aluminiumfluorid som tillverkas i Odda och svavelsyra. Kopparsmältverken producerar huvudsakligen koppar, guld, silver, bly och svavelsyra. Vid kopparsmältverken återvinns också metall- och elektronikskrot. Harjavalta smälter även nickelkoncentrat. Blysmältverket Bergsöe producerar bly främst ur återvunna bilbatterier.

NYCKELDATA	2011	2010
Försäljningsintäkter, MSEK	38 471	34 390
Bruttoresultat exklusive omvär dering processlager, MSEK	7 160	7 158
Rörelsekostnader, MSEK	5 358	5 247
Avskrivningar, MSEK	823	848
Rörelseresultat exklusive omvär dering processlager, MSEK	1 051	1 134
Rörelseresultat, MSEK	790	1 946
Investeringar, MSEK	1 674	804
Sysselsatt kapital, MSEK	16 213	14 225
Avkastning sysselsatt kapital, %	5	17
Antal anställda, medelantal	2 130	2 249

Försäljningsintäkter och resultat

Försäljningsintäkterna ökade med 12 procent till 38 471 (34 390) MSEK jämfört med 2010. Ökningen beror på högre metallpriser i SEK och ökade volymer för flertalet produkter. Bruttovinsten exklusive omvärdering av processlager var oförändrad. Negativ påverkan från lägre smältlöner kompenserades av högre metallpremier och metallpriser vilket gav högre intäkter från fria metaller. Ökade intäkter från biprodukter gav ett väsentligt positivt bidrag. Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager uppgick till 1 051 (1 134) MSEK. Inklusive lageromvärderingseffekten om –261 (812) MSEK uppgick rörelseresultatet till 790 (1 946) MSEK.

Kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta förbättrade resultatet på grund av högre smältlöner, ökade volymer av biprodukter samt högre priser på koppar och biprodukter. Blysmältverket Bergsöes resultat var lägre på grund av minskad volym och högre råvarupriser. För zinksmältverken Kokkola och Odda var resultatet lägre beroende på försämrade smältlöner. Det kompenserades delvis av högre priser på svavelsyra och högre metallpremier.

2011	2010
790	1 946
–261	812
1 051	1 134
	–83
	252
	317
	–392
	–271
	6
	5
	–83
2011	2010
94	100

intäkter och rörelseresultat

Rönnskär och Harjavalta förbättrade resultaten under 2011 medan resultaten för Kokkola och Odda samt Bergsöe sjönk.

Rörelsekostnadernas fördelning

I lokala valutor ökade rörelsekostnaderna med 4% under 2011, främst till följd av högre kostnader för energi och externa tjänster.

Fördelning av bruttovinsten

Biprodukter och fria metaller stod för en större andel av bruttoresultatet medan smältlönernas andel minskade jämfört med 2010.

Ökade volymer, främst koppar och flera biprodukter, gav en positiv resultateffekt. Högre metallpriser och något bättre metallpremier motverkades av lägre smältlöner för zink. Den positiva nettoeffekten för priser och villkor var 317 MSEK jämfört med 2010. Denna effekt motverkades av en negativ valutautveckling och högre kostnader som sammantaget innebar ett något lägre rörelseresultat jämfört med föregeående år.

Rörelsekostnaderna exklusive avskrivningar för Smältverk uppgick under året till 5 358 MSEK. I lokala valutor ökade kostnaderna med drygt 5 procent. Kostnadsökningen hänför sig främst till energi och externa tjänster som tillsammans står för över 3 procent av ökningen mot 2010.

Faktorer som påverkar smältverkens rörelseresultat

• Producerad volym och högt kapacitetsutnyttjande.
• Stabilitet i produktionsprocessen och låga kostnader.
• Förmåga att utvinna hög andel av råvarans metallinnehåll.
• Smält- och raffineringslöner (TC/RC).
• Utvecklingen i LME-priser och valutakurser (i huvudsak USD), som påverkar värdet av fria metaller och TC-avtalens prisdelningsklausuler.
• Priser för biprodukter.
• Kund och produktmix.
• Energipriser och energieffektivitet.

Produktion

Smältverkens produktion av zink ökade med 1 procent jämfört med 2010. Volymen var oförändrad i Kokkola men ökade med 3 procent i Odda. En rad åtgärder har genomförts i Odda för att öka produktionsstabiliteten, vilket gradvis gett resultat.

Kopparproduktionen ökade med 11 procent under 2011. Framför allt ökade produktionen i Rönnskär, som 2010 hade ett stort underhållsstopp. Även Harjavaltas kopparproduktion ökade trots produktionsstörningar under året.

Produktionen av guld minskade i Rönnskär på grund lägre guldhalt i ingående råvaror medan det omvända gällde för silver. Ädelmetallproduktionen i Harjavalta fungerade bra under året och såväl guldsom silvervolymen ökade.

Blyproduktionen i Rönnskär minskade som en konsekvens av att avverkning av elektronikskrot prioriterades under årets avslutning. I och med att den nya elektronikskrotanläggningen färdigställts kommer blyproduktionen att bli jämnare över året då den gamla anläggningen i högre ut sträckning kommer att användas för blyproduktion.

Bergsöes produktion av bly minskade med 3 procent till följd av råvarubrist under första halvåret.

zinkproduktion

Kokkolas metallproduktion ökade marginellt medan produktionen i Odda ökade med 3% under 2011.

kopparproduktion

Rönnskär ökade metallproduktionen med 15% och Harjavalta ökade produktionen med 3% trots produktionsstörningar under 2011.

Odda ligger på Norges västkust. Åtgärder har genomförts för att förbättra Oddas produktionsstabilitet, vilket gradvis har gett resultat.

Investeringar

Ökad kapacitet för elektronikskrot i Rönnskär

Expansionsprojektet har pågått under 2010–2011 och anläggningen påbörjade testkörningar i januari 2012. Intrimningen av den nya anläggningen pågår under första kvartalet 2012 och full kapacitet ska nås under andra kvartalet. Då kommer Bolidens återvinningskapacitet för elektronikskrot att ha ökat till 120 000 ton per år. Investeringen stärker Bolidens ställning som en världsledande aktör inom området och ökar företagets bidrag till ett hållbart samhälle.

I och med att volymen elektronikskrot ökar i Rönnskär minskas också smältverkets exponering mot marknaden för kopparkoncentrat. Det är en marknad som kan präglas av brist på koncentrat av god kvalitet under ett antal år.

Investeringen uppgår totalt till 1,3 miljarder SEK och innebär högre produktion av koppar, guld och silver.

Bergsöe är en av Europas största återvinnare av bly. Under 2011 minskade dock blyproduktionen med 3 procent till följd av råvarubrist.

Övriga investeringar och förbättringsprojekt

Övriga investeringar har varit begränsade under 2011 och resurserna har framför allt fokuserats på att förbättra processtabiliteten.

de 10 största smältverksaktörerna inom zink

Boliden är en av världens tio största smältverksak törer inom zink. I Europa är Boliden den tredje största zinkproducenten.

Globalt set t är Boliden en mindre smältverksak tör inom koppar. I Europa är Boliden dock, med en produk tion på cirka 336 000 ton, den tredje största aktören.

Metallproduktion 2011, tusen ton

Källa: Brook Hunt - A Wood Mackenzie company december 2011 Källa: Brook Hunt - A Wood Mackenzie company december 2011

Bolidens smältverk

Kokkola är världens femte största zinksmältverk och ligger på Finlands västkust. Smältverket framställer zink och zinklegeringar. Zinkkoncentraten levereras med fartyg till Kokkolas hamnanläggning och kommer från såväl Bolidens gruvor som externa leverantörer. Kokkola använder den egenutvecklade direktlakningsmetoden som gör det möjligt att bearbeta komplexa och mindre rena metallkoncentrat.

Odda ligger på Norges västkust och produkterna är zink och zinklegeringar samt aluminiumfluorid. Odda, som grundades redan 1929, har en egen isfri hamn som används för leveranser av zinkkoncentrat och andra råmaterial samt leveranser av färdiga metaller. En stor del av zinkkoncentraten levereras från Tara, Bolidenområdet och Garpenberg. Liksom Kokkola

använder Odda direktlakningsmetoden.

Rönnskär ligger i Skelleftehamn i norra Sverige. Huvudprodukterna är koppar, guld, silver och bly med bland annat svavelsyra som en biprodukt. Rönnskärs kaldo- och fumingverk gör det möjligt att komplettera kopparproduktionen med återvinning av metaller ur elektronikskrot och andra sekundära material. Rönnskär bearbetar hela Bolidens interna produktion av kopparkoncentrat. Utbyggnaden av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot gör Boliden till världsledande inom detta område.

Harjavalta ligger på Finlands västkust och framställer koppar, guld, silver och biprodukten svavelsyra samt smälter nickelkoncentrat. Metallkoncentraten kommer i huvudsak från externa koppargruvor i Sydamerika och Sydostasien samt från Portugal. Harjavalta använder den egenutvecklade flashsmältningsmetoden som använder energin i råmaterialets svavelinnehåll.

Bergsöe utanför Landskrona i södra Sverige är en av Europas största återvinningsaktörer inom bly. Varje år utvinns bly från cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del används i andra applikationer.

NYCKELDATA	2011	2010
Avverkning, ton Zinkkoncentrat	600 228	587 330
Produktion, ton Zinkmetall	307 352	307 144
Rörelseresultat, MSEK	246	505
Investeringar, MSEK	253	248
Medelantal anställda	522	544

NYCKELDATA	2011	2010
Avverkning, ton Zinkkoncentrat1	282 959	276 811
Produktion, ton Zinkmetall	153 200	148 862
Rörelseresultat, MSEK	–25	39
Investeringar, MSEK	87	75
Medelantal anställda	321	326
1) Inklusive zinkklinker

NYCKELDATA	2011	2010
Avverkning, ton Koppar (primär- och sekundärmaterial)	826 116	699 266
Produktion, ton Kopparkatoder	219 316	190 497
Rörelseresultat, MSEK	470	187
Investeringar, MSEK	1 074	270
Medelantal anställda	768	846
NYCKELDATA	2011	2010
Avverkning, ton Kopparkoncentrat ­Nickelkoncentrat	456 350 259 259	433 511 261 931
Produktion, ton Kopparkatoder	116 455	112 687
Rörelseresultat, MSEK	222	154
Investeringar, MSEK	229	122
Medelantal anställda	382	396
NYCKELDATA	2011	2010
Produktion, ton Blylegeringar	41 009	42 166
Rörelseresultat, MSEK	75	82
Investeringar, MSEK	24	14
Medelantal anställda	76	87

metallProduktion	2007	2008	2009	2010	2011	Förändring 11/10, %
Zink, ton	462 570	443 191	434 022	456 006	460 552	1
Koppar, ton	314 881	349 593	302 355	303 184	335 771	11
Bly, ton	25 865	14 235	13 013	17 013	11 429	–33
Blylegeringar, ton	43 865	42 577	38 561	42 166	41 009	–3
Guld, kg	14 876	15 489	15 028	14 220	12 848	–10
Silver, kg	379 749	488 285	539 564	450 280	488 147	8
Svavelsyra, ton	1 230 861	1 328 904	1 123 336	1 397 002	1 597 072	14
Aluminiumfluorid, ton	34 833	34 611	33 161	21 951	34 812	59

Hållbar utveckling

Bolidens gruvor och smältverk drivs enligt gällande lagstiftning och miljötillstånd i varje verksamhetsland. Hållbarhetsarbetet präglas av proaktivitet, med egna mål som i många fall går längre än gällande lagstiftning. Det underlättar anpassningen till marknadsförhållanden, stärker relationerna till viktiga intressegrupper och säkerställer att framtida lagar kommer att följas. Mer information om hållbarhetsarbetet finns på www.boliden.com och i Bolidens hållbarhets- och GRI-redovisningar för 2011.

Styrning och uppföljning

Bolidens koncernledning har det yttersta ansvaret för hållbarhetsarbetet.

För att underlätta såväl implementeringen av koncernens mål och strategier som spridningen av kunskap och erfarenheter mellan affärsområden och mellan produktionsenheter sker arbetet till stor del genom koncernövergripande nätverk. Det finns nätverk för hälsa-, miljö-, säkerhet-, personal-, kvalitets- och kommunikationsfrågor där cheferna för respektive nätverk löpande rapporterar till koncernledningen.

Interna revisioner är en viktig del i arbetet med ständiga förbättringar. Varje gruva och smältverk genomgår vartannat år revisioner, där teman väljs efter identifierade koncernövergripande behov. Förbättringsområden ska vara åtgärdade och avrapporterade inom sex månader efter revisionen. Temat för 2011 var säkerheten kring enheternas hantering av kemikalier, från anskaffning till omhändertagande av avfall. Internrevisioner genomfördes vid smältverken Rönnskär och Odda samt i gruvorna Garpenberg och Tara.

New Boliden Way (NBW) är koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi. Målet med NBW är att förbättra produktiviteten i alla delar av verksamheten och skapa en kultur som präglas av ständiga förbättringar.

Projekt och program för att genomlysa och förbättra både operativa och administrativa processer pågår på alla nivåer runt om i koncernen. Ambitionen är att NBW ska vara väl förankrad med pågående arbeten vid samtliga enheter senast 2013.

Medarbetare

Medelantalet anställda i koncernen uppgick under 2011 till 4 423 (4 412), varav 2 130 (2 249) inom Smältverk och 2 189 (2 070) inom Gruvor. I likhet med många andra industriföretag står Boliden inför

ett stort generationsskifte av personalstyrkan. Under kommande tioårsperiod kommer cirka 25 procent av Bolidens medarbetare att gå i pension vilket kommer att kräva en omfattande ersättningsrekrytering. Ledarutvärderingsmodeller och systematisk ersättarplanering ökar transparensen och underlättar identifieringen av kompetensbehov i koncernen. Därtill läggs stora resurser på en kontinuerlig kompetensutveckling för alla olika yrkesgrupper.

Säker arbetsmiljö

För Boliden har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Målet är att varje enhet ska ha noll olycksfall. I takt med att de fysiska arbetsmiljöriskerna byggs bort med säkra maskiner och skyddsutrustning spelar attityder och beteenden en allt viktigare roll för att förhindra olyckor. Samtliga av Bolidens produktionsenheter är certifierade enligt standarden OHSAS 18001 för arbetsmiljö och arbetar systematiskt med riskoch orsaksanalyser i förebyggande syfte.

Antalet olycksfall med frånvaro (LTI) för 2011 minskade till 4,9 per miljon arbetstimmar jämfört med 8,2 under 2010. Statistiken omfattar LTI bland Bolidens medarbetare. Under 2012 kommer även entreprenörers olyckstillbud att inkluderas i LTI-statistiken.

Hälsa och friskvård

Friska medarbetare är inte bara positivt för individen utan påverkar också Bolidens resultat positivt. Det systematiska hälso- och friskvårdsarbetet drivs framför allt med inriktning på förebyggande åtgärder och rehabilitering.

Under 2011 var sjukfrånvaron 3,7 (4,0) procent jämfört med målet om 4,0 procent före utgången av 2013. Fram till 2013 fortsätter arbetet för att samtliga enheter ska ligga på eller under målnivå.

Jämlikhet och mångfald

Medarbetare med många olika erfarenheter och bakgrunder gör verksamheten mer innovativ. En företagskultur som tydligt uttrycker att mångfald och allas lika möjligheter är prioriterade frågor, gör medarbetarna nöjdare med sin vardag och ökar viljan att stanna kvar i företaget.

Andelen kvinnor låg under 2011 på 16 (15) procent. Ambitionen är att andelen kvinnliga medarbetare varje år ska öka.

Miljöansvar

Boliden har ansvar för miljöpåverkan längs hela värdekedjan. Gruvdrift ger upphov till avfall, damm, utsläpp av metaller till luft och vatten samt påverkar landskapet och dess miljöer. Smältverkens processer kräver stora mängder energi och ger upphov till metallutsläpp till luft och vatten. Miljöpåverkan minimeras så långt det är möjligt genom att investera i och använda bästa tillgängliga teknik och arbetsmetoder.

Miljöarbetet

Alla produktionsenheter inom Boliden bedriver tillståndspliktig verksamhet. Den sker enligt gällande miljölagstiftning och andra regleringar i Sverige, Finland, Irland och Norge, samt enligt EU:s regelverk för hantering av bland annat avfall, kemikalier och koldioxidutsläpp. Genom ett systematiskt och framsynt miljöarbete strävar Boliden efter att göra mer än vad lagar och regler kräver, och arbetar därför också med egna miljömål och riktlinjer. Samtliga produktionsenheter har certifierade miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001.

Bolidens miljömål är satta utifrån verksamhetens mest betydande miljöaspekter. För perioden 2009–2013 finns koncernövergripande mål för utsläpp av metaller till luft och vatten, kväve till vatten, svaveldioxidutsläpp och koldioxidutsläpp. Internt har målen brutits ned på respektive gruva och smältverk för att underlätta uppföljningen.

Energianvändning

Framställning av metaller är mycket energikrävande. En stor del av den energi som Boliden använder utgörs av elektricitet och ursprunget beror på den så kallade nationella energimix som finns i respektive verksamhetslands elnät. Under 2011 uppgick förbrukningen av elenergi till totalt 3,7 (3,7) TWh.

Alla produktionsenheter inom Boliden har energiledningssystem, antingen som ett separat system eller som en del av miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär bland annat att energianalyser och -kalkyler görs i samband med alla nyinvesteringar och projekt. Smältverken tar tillvara spillvärme och återanvänder den i produktionsprocesserna samt använder den för uppvärmning av egna lokaler. Flera av smältverken levererar även spillvärme till lokala fjärrvärmeanläggningar.

Utsläppsrätter för koldioxid

Emission Trading System (ETS), EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid, omfattar för närvarande smältverken Rönnskär och Bergsöe. De båda smältverken har för perioden 2008–2012 tilldelats utsläppsrätter för 78 909 ton koldioxid. När ny lagstiftning avseende tilldelning av utsläppsrätter träder i kraft 2013 kommer Bolidens samtliga smältverk att omfattas. Gruvorna kommer att beröras i olika utsträckning.

Verksamheten vid Bolidens produktionsenheter är tillståndspliktig, vilket bland annat innebär att regelbundna mätningar av utsläpp måste göras. Filip Wismar tar prover för att kontrollera metallhalterna i vatten från gruvområdet i Garpenberg.

Bolidens arbete för att uppnå hållbarhetsmålen och andra ambitioner för att värna en långsiktigt hållbar utveckling beskrivs i hållbarhetsredovisningen som publiceras under mars 2012.

• Noll olycksfall med frånvaro (LTI) varje månad vid samtliga enheter.
• Sjukfrånvaro som är högst 4,0 procent vid utgången av 2013. Sjukfrånvaron var 3,7 (4,0) procent under 2011.
• Utsläpp av metaller1 till vatten ska minska med 25 procent2 vid utgången av 2013.
• Utsläpp av kväve till vatten ska minska med 20 procent2 vid utgången av 2013.
• Minska utsläpp av metaller1 till luft med 25 procent2 till utgången av 2013.
• Minska utsläpp av svaveldioxid till luft med 10 procent2 till utgången av 2013.
• Utsläpp av koldioxid ska inte öka mer än 3 procent2 till utgången av 2013 (med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar).

1) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium, kvicksilver och arsenik. 2) Basår 2007

MÅL resultat 2011

• Koncernens olycksfallsfrekvens var 4,9 (8,2) olycksfall per miljon arbetade timmar under 2011. De nio operativa enheterna hade under året i genomsnitt nio månader fria från olycksfall med frånvaro.
• Utsläpp av metaller till vatten har minskat med 49 procent sedan 2007.
• Utsläpp av kväve till vatten har minskat med 30 procent sedan 2007.
• Utsläpp av metaller till luft har minskat med 35 procent sedan 2007.
• Utsläpp av svaveldioxid till luft har minskat med 8 procent sedan 2007.
• Utsläpp av koldioxid har ökat med 1 procent sedan 2007 vid jämförbara mätpunkter. Till följd av smältverkens implementering av ETS läggs nu nya utsläppsrätter till. Det arbetet avslutas under 2012.

Hantering av risker

Hanteringen av marknads- och affärsrisker sker i huvudsak på affärsområdesnivå. Verksamhetsriskerna hanteras av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer och instruktioner som har fastställts för varje affärsområde samt på koncernnivå.

Hanteringen av finansiella risker sker centralt inom Bolidens finansfunktion. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

Information om finansiella risker ges i not 19 på sidan 77 och information om rättsliga processer och tvister ges i not 24 på sidan 84.

Marknads- och affärsrisker

Utvecklingen i världskonjunkturen, i synnerhet den globala industriproduktionen, påverkar efterfrågan på och prisutvecklingen för zink, koppar och andra basmetaller. Bolidens kunder är i huvudsak stålföretag och tillverkare av halvfabrikat i Europa, vilka i sin tur säljer till de globala fordons-, byggnads- och elektronikindustrierna. Aktivitetsnivån i dessa branscher påverkar efterfrågan på Bolidens metaller och därmed koncernens lönsamhet.

Metallpriser

Förändringar i metallpriser samt villkor för smältlöner och raffineringslöner har en väsentlig påverkan på Bolidens resultatutveckling.

Metallpriser sätts dagligen på London Metal Exchange (LME) och Boliden har som policy att metallpriser och valutakurser inte ska säkras utan förändringar ska återspeglas i resultatet. Boliden använder dock prissäkringar i vissa situationer, exempelvis i samband med större investeringsprojekt då den finansiella handlingskraften kan reduceras om en större prisnedgång sammanfaller med utbetalningar för investeringen. Ytterligare ett exempel kan vara vid brytning av en begränsad malmkropp med kort livslängd då prisrisken i projektet är hög.

Smältverken är till stor del naturligt hedgade mot metallprisvariationer då ersättningen främst utgörs av smält- och raffineringslöner. Viss påverkan sker genom zinksmältverkens prisdelningsklausuler samt även utvinning av så kallade fria metaller vilka fullt ut är exponerade mot metallprisförändringar. Mer information om Bolidens metallprissäkringar finns i not 21 på sidan 80.

Smältlöner

En stor del av smältverkens bruttoresultat består av smält- och raffineringslöner. Villkoren för dessa avgörs primärt av balansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden för metallkoncentrat. Boliden köper in betydande volymer metallkoncentrat till kopparsmältverken från externa leverantörer, vilket medför en exponering mot förändringar i denna marknad.

Villkoren för smältning och raffinering av metallkoncentrat förhandlas årligen mellan de stora gruv- och smältverksaktörerna och utfallen i dessa förhandlingar fungerar som benchmark för övriga aktörer.

Därutöver sker transaktioner av koncentrat till spotsmältlöner. Kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 25 procent av kopparsmältverkens behov medan zinkkoncentrat från egna gruvor motsvarar cirka 60 procent av behovet.

Omvärdering av processlager

Processlagret är den del av lagret som ligger bundet i smältverkens produktionsprocess. Priserna för processlagren – cirka 17 000 ton zink, cirka 29 000 ton koppar, cirka 2 200 kilo guld, cirka 66 200 kilo silver och cirka 300 ton bly – pris- eller valutakurssäkras inte och vid bokslutens lageromvärdering får förändringar i LME-priser för dessa metaller en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. För att tydliggöra denna redovisningsmässiga påverkan på koncernens resultat redovisar Boliden rörelseresultat såväl före som efter omvärdering av processlager.

Kunder

Försäljning av basmetaller kan ske till industriella kunder, basmetallhandlare eller levereras till de metallager som hålls av LME och andra internationella handelsplatser. Långsiktiga avtal med industriella kunder ökar förutsägbarheten i försäljningsvillkoren och stabiliteten i försäljningen. Vid försäljning till industrikunder och metallhandlare, erhåller Boliden metallpremier utöver LME-priset.

För att öka stabiliteten i försäljningen av koncernens metaller fokuserar Boliden på långsiktiga samarbeten med finansiellt stabila kunder. Boliden arbetar med att fördjupa kundrelationerna genom hög leveranstrygghet, teknisk support och produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer samt förbättrar slutprodukternas egenskaper. Vid sidan av långsiktiga försäljningsavtal bidrar dessa aktiviteter till att öka andelen försäljning med högre metallpremie. Genom riktade försäljningsaktiviteter strävar Boliden efter att bredda kundportföljen för att minska exponeringen mot ett fåtal kunder, segment och länder.

Råvaruförsörjning

En långsiktigt säkrad råvaruförsörjning är viktig för att Bolidens smältverk ska kunna producera med ett högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitet. Det finns alltid en risk att leverantörer av råvaror till koncernens smältverk drabbas av oplanerade verksamhetsstörningar. Cirka 25 procent av kopparsmältverkens råmaterialbehov täcks av metallkoncentrat från gruvor inom koncernen. Koncernens möjliga interna försörjning till zinksmältverken är cirka 70 procent. För att upprätthålla en hög och jämn försörjning eftersträvar Boliden långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial till kopparsmältverken.

Energipriser

Gruvdrift, smält- och återvinningsverksamhet, och framför allt zinksmältverk, är energikrävande. Under 2011 stod energi för cirka 18 (17) procent av Bolidens rörelsekostnader, vilket innebär att förändringar i energipriser kan få en betydande påverkan på koncernens lönsamhet. Europas energimarknad och energiprisets utveckling är svår att förutsäga på både kort och lång sikt.

Boliden eftersträvar långsiktiga avtal för energileveranser i samtliga länder där verksamheten bedrivs. Huvuddelen av koncernens energibehov under de kommande 5–10 åren täcks av längre leveranskontrakt, vilket stabiliserar energiförsörjningen och begränsar känsligheten för kortsiktiga förändringar i energipriser. Långtidsavtalen kompletteras löpande med finansiella elprissäkringar på upp till tre år.

Genom BasEl, ett företag som samägs av ett antal basindustriföretag, verkar Boliden för en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig tillgång till energi i Norden. På längre sikt är strävan att tillgodose en del av Bolidens energibehov med egen produktion genom industrisamarbeten som kärnkraftprojekten Fennovoima i Finland och Industrikraft Sverige.

För att begränsa koncernens energibehov arbetar Boliden med energieffektiviserande åtgärder. I Sverige, Finland och Irland deltar Boliden i nationella effektiviseringsprojekt som syftar till att förstärka industriföretagens incitament till energibesparingar. Koncernen har en energipolicy och samtliga produktionsanläggningar arbetar med energiledningssystem. Efterlevnaden av policyn följs upp genom interna revisioner.

När EU:s nya lagstiftning för tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid träder i kraft 2013 förväntas elpriserna stiga. Dessutom förväntas tilldelningen av utsläppsrätter att minska och priset för att köpa utsläppsrätter öka. Sammantaget kan detta leda till betydande kostnadsökningar. För att förbereda inför den kommande lagstiftningen har Boliden bildat en projektgrupp för EU Emission Trading System (ETS) med både intern och extern expertis.

Verksamhetsrisker

Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinuerliga processer där oplanerade stopp kan påverka produktion och finansiella resultat. Dessa kan i vissa fall bli långvariga. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av tekniska problem, olyckor eller strejker.

Boliden genomför förebyggande underhållsarbeten vid samtliga produktionsanläggningar. Inom Smältverk genomförs varje år större underhållsstopp medan Gruvors underhållsarbete är integrerat i den löpande verksamheten. Smältverk och Gruvor arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyten mellan produktionsanläggningarna.

Miljöpåverkan

Boliden hanterar naturresurser och stora fysiska materialflöden. Med detta följer påverkan på den yttre miljön, framför allt i form av utsläpp av föroreningar, främst metaller, till luft, mark och vatten. Gruvornas verksamhet påverkar också landskapsbilden. I samtliga länder där Boliden har verksamhet är miljökraven stränga och miljölagstiftningen omfattande. Samtliga gruvor och smältverk är tillståndspliktiga verksamheter och regleras av lagstiftning i respektive land.

För att minska miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av nuvarande regelverk och underlätta anpassningen till eventuella nya krav arbetar Boliden med egna miljömål och riktlinjer samt miljöledningssystem. Samtliga operativa enheter har certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001.

Arbetsmiljö

All gruvdrift och smältverksamhet kräver hög säkerhetsnivå. Allvarliga olyckor kan, förutom personskador och dödsfall, leda till produktionsstopp och skada förtroendet för företaget.

Vid sidan av investeringar i maskiner och utrustning arbetar Boliden med utbildning för att förändra attityder, rutiner och beteenden för att ytterligare stärka företagskulturen gällande säkerhet. Under 2011 var antalet olycksfall 4,8 per miljon arbetstimmar jämfört med 8,2 under 2010.

Kompetensförsörjning

Bolidens verksamhet kräver många olika kompetenser, bland annat inom metallurgisk process- och produktionsteknik, geoteknik och geologi. Verksamheten bedrivs till större delen i glesbygdsområden, vilket ökar kraven på att vara en attraktiv arbetsgivare och ha god framförhållning i kompetensförsörjningen.

Cirka 25 procent av Bolidens medarbetare går i pension under de kommande 10 åren. För att hantera kommande pensionsavgångar och det långsiktiga rekryteringsbehovet arbetar Boliden med att etablera ett nytt system för ersättarplanering som ska underlätta den framtida kompetensförsörjningen.

Finansiella risker

Finansiella risker finns beskrivna i not 19 på sidorna 77–78.

Bolidenaktien

Bolidenaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Aktien är även sekundärnoterad på Toronto Stock Exchange. Vid sidan av NASDAQ OMX index ingår aktien i ett flertal internationella index.

Handeln i aktien

Antalet Bolidenaktier som handlades på NASDAQ OMX Stockholm under 2011 sjönk till 823 (1 216) miljoner. Värdet av handlade aktier sjönk till 86 (120) miljarder kronor under året. Av det totalt handlade antalet aktier under året skedde cirka 73 (67) procent på NASDAQ OMX Stockholm, där Bolidenaktien stod för 2,3 (3,3) procent av den totala omsättningen. Aktiens omsättningshastighet var 283 (444) procent och i genomsnitt omsattes 3,3 (4,8) miljoner aktier per handelsdag på NASDAQ OMX Stockholm.

Handeln på så kallade alternativa marknadsplatser, Multilateral Trading Facility (MTF), utgjorde cirka 27 (33) procent av det totala antalet omsatta Bolidenaktier. Merparten av denna handel skedde på Chi-X, Burgundy och BATS.

Vid utgången av 2011 noterades Bolidenaktien till 100,50 (136,70) SEK på NASDAQ OMX Stockholm, vilket motsvarade ett börsvärde om 27,5 (37,4) miljarder kronor.

I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Under de senaste fem åren har Bolidenaktiens så kallade betavärde varit 1,57 mot index OMXSPI.

Kursutveckling och utdelning

Bolidenaktien sjönk med 26 procent, jämfört med indexen OMX Stockholm PI och OMX Nordic 40 som sjönk med 17 respektive 19 procent under 2011.

För 2011 föreslår styrelsen årsstämman en utdelning om 4 (5) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 32,3 (34,6) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 4,0 (3,7) procent beräknad på Bolidenaktiens kurs vid utgången av 2011. Bolidenaktiens totalavkastning (summan av utbetald utdelning och kursutveckling) har under den senaste tioårsperioden varit 14,1 procent per år. En tabell med aktierelaterade nyckeltal över fem år finns på sidan 95.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 SEK.

Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Boliden har under 2011 inte överlåtit egna aktier och har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelse aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.

Ägarförhållanden

Boliden hade 95 034 (94 203) aktieägare registrerade den 31 december 2011. Av aktierna ägdes cirka 43 (41) procent av svenska institutioner och aktiefonder, cirka 40 (42) procent av utländska ägare och cirka 17 (17) procent av svenska privatpersoner. De fem största enskilda aktieägarna representerar 16 (13,2) procent av aktiekapitalet. Av tabellen på nästa sida framgår Bolidens ägarförhållanden per den 31 december 2011.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

fak ta om ak tien
Handelplats	NASDAQ Omx Stockholm
Kortnamn	BOL
ISIN-kod	SE 0000869646
ICB-kod	1700
Högsta betalkurs 2011	143,50 SEK
Lägsta betalkurs 2011	65,35 SEK
Sista betalkurs 2011	100,50 SEK
Börsvärde 30 december 2011	27,5 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2011	283%
Antal aktier	273 511 169
Betavärde	1,57
Källa: NASDAQ OMX

Bolidens största ägare per den 31 december 2011

Andel av kapital och röster, %
Nordea fonder	4,14
Swedbank Robur fonder	3,43
AMF Försäkring och Fonder	3,31
AFA Försäkring	3,04
Handelsbanken fonder	2,23
SEB Investment Management	1,88
Folksam – KPA – Förenade Liv	1,77
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,54
Andra AP-fonden	1,22
Första AP Fonden	1,11
	23,67

Ovanstående tabell inkluderar endast ägare som till namnet återfinns i ägarförteckning från Euroclear. Källa: Euroclear

Fördelning av Bolidenaktier per den 31 december 2011

Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1 – 500	71 940	11 471 240	4,2	4,2
501 – 1 000	11 656	10 048 611	3,7	3,7
1 001 – 5 000	9 218	21 116 428	7,7	7,7
5 001 – 10 000	1 073	8 169 718	3,0	3,0
10 001 – 50 000	749	15 395 779	5,6	5,6
50 001 – 100 000	123	8 899 328	3,3	3,3
100 001 –	275	198 510 065	72,6	72,6
Totalt	95 034	273 511 169	100,0	100,0

Källa: Euroclear

Banker som följer Boliden ABG Sundal Collier Handelsbanken Bank of America Merrill Lynch HSBC Bank of Montreal Morgan Stanley Carnegie Nordea Cheuvreux Pareto Öhman Deutsche Bank SEB Enskilda Erik Penser Swedbank Markets Exane BNP Paribas UBS

bolidenaktiens kursutveckling

ägare per kategori

Utländska finansiella företag var största ägarkategori i slutet av året.

Aktiens ackumulerade avkastning

En investering i en Bolidenak tie i slutet av 2001 hade i slutet av 2011 genererat en årlig genomsnit tlig avkastning på ca 14%.

Årlig avkastning Ackumulerad avkastning

Avkastningen utgår ifrån att utdelningar och inlösen återinvesterats i aktien.

Handel på olika börser

Under 2011 ökade andelen Bolidenak tier som handlades på Nasdaq OMX i Stockholm från 67% till 73%.

Finansiell rapportering

Resultaträkningar – koncernen	52
Koncernens rapport över totalresultatet	53
Balansräkningar – koncernen	54
Förändringar i eget kapital – koncernen	56
Kassaflödesanalyser – koncernen	57
Resultaträkningar – moderbolaget	58
Balansräkningar – moderbolaget	58
Förändringar i eget kapital – moderbolaget	58
Kassaflödesanalyser – moderbolaget	58

Redovisningsprinciper 59

Noter

Not 1	Anställda och personalkostnader	65
Not 2	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	66
Not 3	Väsentliga kostnadsslag	66
Not 4	Övriga rörelseintäkter	67
Not 5	Ränteintäkter och liknande resultatposter	67
Not 6	Räntekostnader och liknande resultatposter	67
Not 7	Immateriella anläggningstillgångar	67
Not 8	Materiella anläggningstillgångar	68
Not 9	Leasingavgifter	70
Not 10	Andelar i koncernföretag	70
Not 11	Andelar i intresseföretag	71
Not 12	Skatter	71
Not 13	Varulager	72
Not 14	Kundfordringar	73
Not 15	Övriga kortfristiga fordringar	73
Not 16	Eget kapital	73
Not 17	Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	74
Not 18	Övriga avsättningar	76
Not 19	Finansiell riskhantering	77
Not 20	Finansiella skulder och förfallostruktur	79
Not 21	Finansiella derivatinstrument	80
Not 22	Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori	82
Not 23	Övriga kortfristiga skulder	84
Not 24	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	84
Not 25	Tilläggsinformation till kassaflödesanalys	85
Not 26	Information per verksamhets område och geografisk marknad	85
Not 27	Närstående	87
Not 28	Händelser efter 31 december 2011	87
	Styrelsens förslag till vinstdisposition 2011	88
	Revisionsberättelse	89

RESULTATRÄKNINGAR – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Försäljningsintäkter	26	40 323	36 716
Kostnad för sålda varor	3	–34 404	–30 038
Bruttoresultat		5 919	6 678
Försäljningskostnader	3	–384	–408
Administrationskostnader	2, 3	–540	–431
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–358	–286
Övriga rörelseintäkter	4	113	101
Övriga rörelsekostnader		–2	–11
Resultatandelar i intressebolag	11	0	0
Rörelseresultat	1–4, 7–9, 26	4 748	5 643
Ränteintäkter och liknande resultatposter	5	71	7
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–259	–319
Resultat efter finansiella poster		4 560	5 331
Skatter	12	–1 171	–1 374
Årets resultat		3 389	3 957
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		3 387	3 955
Innehav utan bestämmande inflytande		2	2
Resultat per aktie, SEK	16	12,39	14,47
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Årets resultat		3 389	3 957
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument		523	–305
Skatteeffekt på derivatinstrument		–138	80
Överföringar till resultaträkningen		–297	–431
Skatt på överföringar till resultaträkningen		78	113
		167	–543
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter		–32	–697
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		42	942
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument		–11	–248
		–1	–3
Övriga poster i totalresultatet		0	0
Summa övrigt totalresultat		166	–546
Årets totalresultat		3 555	3 411
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		3 553	3 409
Innehav utan bestämmande inflytande		2	2

BALANSRÄKNINGAR – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
TILL GÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	3 184	3 181
Materiella anläggningstillgångar	8
Byggnader och mark		3 711	3 714
Tillredningar		4 094	3 439
Maskiner och andra tekniska anläggningar		14 263	13 111
Inventarier, verktyg och installationer		237	213
Pågående nyanläggningar		621	411
		22 927	20 888
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	11	7	6
Andra aktier och andelar		55	27
Uppskjutna skattefordringar	12	46	35
Finansiella placeringar		0	2
Långfristiga fordringar		120	138
		228	208
Summa anläggningstillgångar		26 339	24 277
Omsättningstillgångar
Varulager	13	7 737	7 924
Kundfordringar	14	1 014	1 167
Skattefordringar		30	0
Räntebärande fordringar		3	4
Derivatinstrument	22	1 257	317
Övriga kortfristiga fordringar	15	880	618
Likvida medel	25	355	821
Summa omsättningstillgångar		11 276	10 851
SUMMA TILL GÅNGAR		37 615	35 128

Belopp i MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULD ER
Eget kapital	16
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		5 944	5 944
Omräkningsreserv		–91	–90
Säkringsreserv		120	–47
Balanserat resultat		14 467	12 448
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		21 020	18 834
Innehav utan bestämmande inflytande		12	12
Summa eget kapital		21 032	18 846
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	4 957	4 353
Övriga räntebärande skulder	20	10	12
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	17	653	623
Uppskjutna skatteskulder	12	3 004	2 739
Övriga avsättningar	18	1 041	892
Summa långfristiga skulder		9 665	8 619
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	801	449
Leverantörsskulder	20	3 551	4 622
Avsättningar	18	123	109
Aktuella skatteskulder		450	1 018
Derivatinstrument	21	810	171
Övriga kortfristiga skulder	23	1 183	1 294
Summa kortfristiga skulder		6 918	7 663
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULD ER		37 615	35 128
Ställda säkerheter	24	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	24	702	573

Nettoskuld, MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Skulder till kreditinstitut	5 758	4 802
Övriga räntebärande skulder	10	12
Pensionsskulder	653	623
Andra aktier och andelar1		–27
Andra långfristiga värdepappersinnehav	0	–2
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–3	–4
Kortfristiga placeringar	0	–491
Kassa och banktillgodohavanden	–355	–329
	6 063	4 584

Sysselsatt kapital, MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Immateriella tillgångar	3 184	3 181
Materiella tillgångar	22 927	20 888
Andelar i intressebolag	7	6
Andra aktier och andelar1	55
Varulager	7 737	7 924
Kundfordringar	1 014	1 167
Övriga fordringar	2 257	1 073
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–1 164	–1 001
Leverantörsskulder	–3 551	–4 622
Övriga icke räntebärande skulder	–1 993	–1 465
	30 473	27 151

1) Inget jämförelsetal för 2011.

1) Inget jämförelsetal mot föregående år beroende på omklassificering under 2011.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Belopp i MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings­ reserv	Balanserat resultat	Summa ­Bolidens aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
	16
Enligt balansräkning 2009-12-31		579	8 076	–87	495	7 184	16 247	10	16 257
Årets resultat		–	–	–	–	3 955	3 955	2	3 957
Övrigt totalresultat		–	–	–3	–543	–	–546	–	–546
Årets totalresultat		–	–	–3	–543	3 954	3 409	2	3 411
Minoritet vid förvärv		–	–	–	–	–	–		0
Omklassifiering			–2 132			2 132
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–821	–821	–	–821
Utdelning till minoriteten		–	–	–	–	–	–	–1	–1
Enligt balansräkning 2010-12-31		579	5 944	–90	–47	12 448	18 834	12	18 846
Årets resultat		–	–	–	–	3 387	3 387	2	3 389
Övrigt totalresultat		–	–	–1	167	–	166		166
Årets totalresultat		–	–	–0	167	3 387	3 553	2	3 555
Minoritet vid förvärv		–	–	–	–	–	–		0
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–1 367	–1 367	–	–1 367
Utdelning till minoriteten		–	–	–	–	–	–	–2	–2
Enligt balansräkning 2011-12-31		579	5 944	–91	120	14 467	21 020	12	21 032

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2011	2010
	25
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		4 560	5 331
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	7, 8	1 937	1 805
Avsättningar		32	69
O mräkningsdifferenser		50	663
Betald skatt		–1 540	–197
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		5 039	7 672
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager		182	–2 820
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar		–827	254
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder		–372	1 091
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4 021	6 197
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–23	–85
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	–3 992	–2 911
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		–29	0
Övrigt		20	1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–4 024	–2 995
Fritt kassaflöde		–3	3 202
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–1 369	–822
Upptagna lån		1 542	0
Amortering av låneskulder		–638	–2 377
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–464	–3 199
Årets kassaflöde		–467	3
Likvida medel vid årets början		821	825
Kursdifferens i likvida medel		1	–7
Likvida medel vid årets slut	25	355	821

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNINGAR

Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Utdelningar från dotterbolag	10	3 218	825
Resultat efter finansiella poster		3 218	825
Resultat före skatt		3 218	825
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		3 218	825

Boliden AB bedriver begränsad verksamhet, i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

BALANSRÄKNINGAR

Belopp i MSEK		Not 2011-12-31 2010-12-31
TILL GÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		5	5
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		5 521	3 672
Summa anläggningstillgångar		9 438	7 588
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncern företag		166	449
Summa omsättningstillgångar		166	449
SUMMA TILL GÅNGAR		9 605	8 037
EGET KAPITAL OCH SKULD ER
Eget kapital	16
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		393	932
Årets resultat		3 218	825
		3 611	1 757
Summa eget kapital		9 438	7 588
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	166	449
		166	449
SUMMA EGET KAPITAL
OCH SKULD ER		9 605	8 037
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser*	24	6 697	4 989

* Moderbolagets ansvarsförbindelser redovisas under not 24 Eventualförpliktelser och avser ställda garantier för dotterbolag.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 2009-12-31	579	5 252	1 753	7 584
Utdelning	–	–	–821	–821
Årets resultat	–	–	825	825
Enligt balansräkning 2010-12-31	579	5 252	1 757	7 588
Utdelning			–1 368	–1 368
Årets resultat			3 218	3 218
Enligt balansräkning 2011-12-31	579	5 252	3 607	9 438

Reservfond

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Reservfonden är en bunden fond som inte får minskas genom vinstutdelning.

Fritt eget kapital

Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

KASSAFLÖDESANALYSER

Belopp i MSEK	2011-12-31 2010-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 218	825
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	355	–
Amortering av låneskulder	–638	–527
Utdelning	–1 368	–821
Lån från koncernbolag	–1 567	523
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–
Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut –

Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm, Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Handel sker också på Toronto Stock Exchange i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Företaget är moderföretag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som trätt i kraft med tillämpning från den 1 januari 2011. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderföretaget. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument), där värdering sker till verkligt värde, samt för de fall varulager verkligt värde säkras.

Moderföretagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderföretaget framgår under rubriken "Moderföretagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 10 februari 2012. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas av årsstämman den 3 maj 2012.

Nedan presenteras nya eller ändrade standarder och tolkningar från IASB och uttalanden från IFRIC som trätt i kraft under kalenderår 2011

• IFRS 3, Rörelseförvärv. Klargjorda övergångsregler ifråga om villkorad köpeskilling.
• IFRS 7, Finansiella instrument upplysningar. Ändring innebär vissa lättnader i upplysningskrav avseende maximal kreditrisk och tillkommande upplysningskrav om hur erhållna säkerheter minskar kreditrisken.
• IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Klargörande att avstämning av poster i övrigt totalresultat kan göras antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i not.
• IAS 24, Upplysningar om närstående. Ändring av definition av närstående samt undantag avseende upplysningar i offentligt ägda bolag.
• IAS 27, Koncernredovisning. Ändringen av IAS 27 som skedde 2008 innebar följdändringar i IAS 21, Effekter av ändrade valutakurser, IAS 28, Innehav i intresseföretag och IAS 31, Andelar i joint ventures. Kompletteringen till IAS 27 klargör i vilka fall dessa ändringar ska tilllämpas framåtriktat eller retroaktivt.
• IAS 32, Finansiella instrument, klassificering. Riktade emissioner av rättigheter att teckna aktier efter ändring av IAS 32 klassificeras som eget kapital även när priset är satt i annan än bolagets funktionella valuta.
• IFRIC 13, Kundlojalitetsprogram. Ändringen klargör innebörden av verkligt värde avseende värdering av bonuspoäng i kundlojalitetsprogram.
• IFRIC 14, IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Överskott i en pensionsplan som orsakats av betalningar i förskott redovisas som en tillgång istället för kostnad eftersom förskottsbetalningarna gjorts för att erhålla framtida ekonomiska fördelar genom minskade fram-

tida utflöden av resurser.

– IFRIC 19, Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. Tolkningsuttalande som tillämpas när omförhandling av lån skett så att hela eller delar av lånet regleras genom att företaget emitterar egna aktier till långivaren.

Ingen av nyheterna påverkar Bolidens finansiella rapportering eller redovisning.

Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som träder i kraft under kalenderår 2012 eller senare

Redogjorda standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en effekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa dessa standarder när de blir tillämpliga.

• IFRS 7, Finansiella instrument upplysning (tillägg). Ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 juli 2011 eller senare.
• IFRS 9, Finansiella instrument: Klassificering och värdering. Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread ska presenteras när skulder redovisas till verkligt värde.

Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar och säkringsredovisning i balansräkningen. IASB har föreslagit att obligatorisk tillämpning ska senareläggas till tidigast 1 januari 2015.

I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.

• IFRS 10, Consolidated Financial Statements (ersätter IAS 27 och SIC 12). Innebär att en enda modell, för bedömning av om bestämmande inflytande föreligger för samtliga investeringar ett företag har, införs. Detta leder till enhetliga regler för konsolidering. Bestämmande inflytande föreligger om investeraren 1) är exponerad för eller har rätt till variabel avkastning från investeringen, 2) har möjlighet att påverka avkastningen genom sin möjlighet att styra företaget, 3) koppling finns mellan den avkastning som erhålls och möjligheten att styra företaget. Den nya standarden kommer troligen inte att ha väsentlig påverkan på Bolidens finansiella rapportering, genomgång av koncernens dotterbolag kommer att göras för att säkerställa detta. Standarden är ännu inte antagen av EU men förväntas få tillämpning från och med 1 januari 2013.
• IFRS 11, Joint Arrangements (ersätter IAS 31). Delar upp nuvarande joint ventures i joint operations – ägarna har rätt till tillgångar och åtagande för skulder i investeringen – eller joint venture – ägarna har rätt till investeringens nettotillgångar. Den nya standarden ändrar nuvarande kriterier för bestämmande av redovisningsmetod där redovisningen hittills bestämts av arrangemangets legala struktur och ett fritt val mellan kapitalandels- och klyvningsmetod. Klyvningsmetoden försvinner för joint ventures, men ska tillämpas för joint operations. Boliden kommer att gå igenom om den nya standarden får effekt på koncernens intressebolag. Beslut om standarden har inte tagits inom EU, den kommer troligtvis att vara tillämplig från och med 1 januari 2013.
• IFRS 12, Disclosures of Interest in Other Entities. Samlar upplysningskrav om dotterbolag, joint arrangements och intressebolag i en standard. Ett antal nya upplysningskrav tillkommer. Genomgång för hur kraven kommer att påverka Boliden görs i samband med genomgång av IFRS 10 och 11. Standarden förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012 med föreslagen tillämpning från 1 januari 2013.
• IFRS 13, Fair Value Measurement. Syftet med en ny standard är att definiera ett enhetligt ramverk för värdering av verkligt värde. IFRS 13 kommer att tillämpas på alla andra standarder som kräver eller tillåter värdering till verkligt värde för redovisnings- eller upplysnings-

ändamål, med undantag för IFRS 2, IAS 17, 19, 26 och 36. Standarden definierar verkligt värde och ger anvisningar om hur verkligt värde ska bestämmas men förändrar inte kraven på vilka poster som ska värderas till verkligt värde. Bolidens värderingsprinciper kommer troligen inte att förändras utifrån den nya standarden, men en utvärdering kommer att göras. Standarden är ännu ej godkänd av EU men kommer troligen att tillämpas framåtriktat från 1 januari 2013.

• IAS 19, Ersättningar till anställda (omarbetad). Förändring kommer att ske genom att 1) korridormetoden genom vilka aktuariella vinster och förluster kan periodiseras framåt i tiden tas bort, 2) aktuariella vinster/förluster ska redovisas i övrigt totalresultat, 3) avkastning på förvaltningstillgångar som redovisas i resultatet ska beräknas med den räntesats som används för diskontering av pensionsskulden. Tillläggsupplysningar kommer att utökas. Boliden ser för närvarande över effekterna vid tillämpningen av den omarbetade standarden, bland annat från avskaffandet av korridormetoden. För upplysning om redovisade belopp enligt korridormetoden per 31 december 2011, se not 17, Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013, men har inte antagits inom EU än.
• IFRIC 20, Stripping Costs in the Production Phase of a Surface Mine. Ett företag ska balansera kostnader för gråbergsavrymning som en del av en tillgång när det är möjligt att: identifiera del av malmkropp där åtkomst förbättras; identifiera framtida ekonomiska fördelar genom denna åtkomst samt; tilldela delen av malmkroppen en tillförlitlig beräknad kostnad för gråbergsavrymning. Det första är ett nytt krav som skiljer sig från tillvägagångssättet för att beräkna medelvärdet på förhållandet mellan malm och gråberg för en hel gruva. Fokus flyttas till att istället dela upp gruvan i olika komponenter. Med gruva avser tolkningen varje dagbrott för sig. IFRIC 20 har ännu inte antagits av EU, beslut förväntas tas under andra kvartalet 2012 med tillämpning från den 1 januari 2013. Boliden arbetar redan nu med att ta fram en metod för tillämpning av den nya tolkningen och kommer att kunna rapportera enligt ny tolkning för samtliga jämförelseperioder när beslut tas inom EU.

Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som träder i kraft från och med 1 januari 2012 bedöms inte ha någon påverkan på Bolidens redovisning.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

Vid värdering av varulager görs bedömningar av andelen internt respektive externt lager. I smältverkens produktionsprocess och i färdig metall kan man inte enkelt särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. Därför görs bedömningar av den interna andelen i processlager och lager av färdig metall med hjälp av historisk fördelning av avverkat råmaterial.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga av de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, framtida avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, mortalitet och andra faktorer. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. Det mest kritiska avser diskonteringsräntan på åtaganden och förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna. Bolidens antaganden framgår av not 17. Boliden ser årligen över aktuariella antaganden och ändrar när det anses lämpligt.

Rättsliga tvister

Boliden granskar regelbundet utestående rättsliga tvister med interna

bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare, för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 24, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruv- och smältverktillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Se not 18, Övriga avsättningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metall och valutor har stor påverkan på företagets framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller och valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 8, Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av mineralreserver och följaktligen bland annat av framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och samtliga företag över vilka moderföretaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgörs om innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Vid behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterföretag

och andra utlandsverksamheter

Valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån eller valutaterminskontrakt) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir bundet till instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsdagsredovisning). Skulder till kreditinstitut redovisas dock först på likviddagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna eller skyldigheterna i avtalet fullgjorts, förfaller eller överförts till annan motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om mycket väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlas.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde, upplupet anskaffningsvärde eller anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Boliden har valt att inte utnyttja möjligheten att värdera andra finansiella tillgångar eller skulder än derivat till verkligt värde. Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp- och säljpriser på balansdagen samt en diskontering av beräknade kassaflöden. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas, det vill säga London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Bokslutskurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntemarginaler.

Verkligt värdehierarki

I enlighet med IFRS 7 har Boliden lämnat upplysning om de finansiella instrument redovisade till verkligt värde i balansräkningen utifrån en verkligt värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en väsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer klassificeras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Anskaffningsvärde

Anskaffningsvärde är det värde som redovisades när det finansiella instrumentet införskaffades, vilket motsvarar verkligt värde vid anskaffningstidpunkten med tillägg för transaktionskostnader.

Värderingskategori

Boliden delar in finansiella instrument i följande värderingskategorier (se not 22).

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde för vilka värdeförändringar redovisas i resultaträkningen (finansnettot). Derivaten utgörs av valutaterminer och ingår ej i säkringsredovisning.

Låne- och kundfordringar

I denna kategori ingår finansiella placeringar, fordringar (som ej är noterade på en aktiv marknad) och likvida medel. Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaffningstidpunkten, som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i Övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat som används i säkringsredovisning

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i verkligt värdesäkring, kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer och räntederivat. Se avsnittet Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte.

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen (övriga finansiella kostnader) över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte (Se not 19 för ytterligare upplysningar)

Verkligt värdesäkring (bindande åtagande)

Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av ett bindande åtagande redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av de finansiella derivaten som kortfristiga tillgångar och skulder. Samtidigt redovisas värdeförändringen av säkrade poster i balansräkningen, exempelvis som varulager. Det innebär att värdeförändringar för derivaten effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat- och balansräkningen.

Kassaflödessäkring (prognostiserade flöden)

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i Övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot.

Säkring av nettoinvesteringar

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkringsredovisas liksom kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräkningseffekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp per motpart i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Nettoredovisning tillämpas för finansiella derivat.

Statliga bidrag och stöd

Statliga stöd i form av subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande, förekommer i sådan begränsad omfattning att det varken påverkar koncernens resultat eller ger koncernen en verksamhetskopplad fördel.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, det vill säga intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Definitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen hedga obalansen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under Materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter samt goodwill som är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av en tillgång och återställande av plats eller område där tillgången finns (efterbehandlingskostnader) balanseras. Balanserat belopp utgörs av nuvärdesberäknade uppskattade utgifter vilka samtidigt redovisas som avsättning.

Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras och skrivs av i takt med malmproduktionen. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg som måste brytas dividerat med uppskattat antal ton malm som fyndigheten bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Nedskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och bedömd livslängd är löpande föremål för omprövning. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar	I takt med malmuttag
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Maskiner	3–10 år
Processanläggningar	10–25 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar i rådande förhållanden gör att det bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet, skrivs detta ned till detta, lägre, återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut principen, respektive nettoförsäljningsvärde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitiv prissättning ännu ej skett uppskattas anskaffningsvärdet till balansdagspriset. Vid definitiv prissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värdesäkring. Vid verkligt värdesäkring av gruvkoncentrat redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkning, Övrigt totalresultat och eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs reserveras för och skrivs av över den totala beräknade verksamhetsperioden.

När det uppstår en väsentlig effekt av när i tiden en avsättning regleras värderas avsättningen till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Här används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella markandsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas. Se not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.

Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och eller förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Information per segment

Boliden är organiserat i två affärsområden: Affärsområde Smältverk och Affärsområde Gruvor. Affärsområdena överensstämmer med Bolidens rörelsesegment eftersom 1) affärsområdescheferna är direkt ansvariga inför koncernchefen, 2) koncernchefen styr koncernens beståndsdelar via två "Business Area Boards", ett för respektive affärsområde, genom dessa bedöms finansiella resultat i relation till finansiella mål, 3) i affärsplan- och budgetprocessen sätts finansiella mål samt investeringsplaner och omkostnadsbudgetar för respektive affärsområde, 4) beslut om mål och resursfördelning för enheter inom respektive affärsområde sker i respektive affärsområdes ledningsgrupp, 5) chefer för operativa enheter rapporterar inte till koncernchef utan till affärsområdeschef.

I Affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska Tara. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat. Inom Affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I Affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även aluminiumfluorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall huvudsakligen från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor.

I kolumnen "övrigt" redovisas koncernstaber, koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk och metallprisrisker, redovisas under Övrigt fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen. I övrigt överensstämmer tillämpade redovisningsprinciper i segmentsredovisningen med principer tillämpade i koncern.

I not 26 på sidorna 85–86 finns information om försäljningsintäkter per geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderföretagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderföretaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidrag

Erhållna koncernbidrag redovisas som finansiell intäkt direkt i resultaträkningen. Avgivna koncernbidrag redovisas som en investering eller en kostnad beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning. Principen för redovisning av koncernbidrag har under kalenderåret ändrats, men ändringen har inte haft någon effekt på Boliden.

Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten "andelar i koncernföretag" hos givaren.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Värdering sker med utgångspunkt från anskaffnings MSEK värdet.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan moderbolaget redovisas som del av anskaffningsvärdet.

Prövning av värdet på dotterföretag sker när det finns indikation på Värdenedgång.

NOTER

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 1 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1	2011	varav kvinnor	varav män	2010	varav kvinnor	varav män
Dotterföretag
Sverige	2 488	494	1 994	2 429	448	1 981
Finland	904	140	764	944	137	807
Norge	321	44	277	326	47	279
Irland	696	30	666	699	34	665
Övriga	14	4	10	14	3	11
Totalt i dotterföretag/koncernen	4 423	712	3 711	4 412	669	3 743
1) Avser heltidsanställda.
Andel kvinnor i företagsledningen	2011	2010
Styrelsen	27%	27%
Koncernledningen	0%	0%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Dotterföretag		2011	2010
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
	2 382	808	2 330	780
(varav pensionskostnad)		–453		–353
Koncernen totalt	2 382	808	2 330	780
(varav pensionskostnad)		–453		–353

	2011		2010
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterföretag i Sverige	24	1 254	25	1 161
Dotterföretag utomlands
Finland	4	414	4	432
Norge	2	180	3	184
Irland	3	491	4	505
Övriga	–	10	–	12
Koncernen totalt	33	2 349	36	2 294

Vinstandelssystem

2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till över 10 procent och maximal vinstandel (25 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. För 2011 görs en avsättning om 16 800 SEK (25 000 SEK) per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 17 procent (21 procent). Den totala avsättningen utgör 79 (114) MSEK. Varje års tilldelning placeras i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som under året utgjort koncernledning. Koncernledningen utgörs vid årets utgång av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Bolidenaktier inköps för bruttosumman före skatt.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Fortsättning not 1

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

SEK	Styrelsearvode/Grundlön			Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionsförmån
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 125 000	1 025 000
Marie Berglund	400 000	350 000
Staffan Bohman	450 000	400 000
Ulla Litzén	550 000	500 000
Michael G:son Löw	400 000	350 000
L eif Rönnbäck	475 000	425 000
Matti Sundberg	400 000	350 000
Koncernledningen
L ennart Evrell, VD	6 284 542		6 093 303 1 609 2731 2 196 0003		194 732	185 258	2 169 956	2 109 933
Övriga personer i koncernledningen2	8 675 324		9 892 326 1 839 4641 3 127 1443		349 588	436 935	3 409 720	7 644 802

1) Beloppen hänförs till 2011 men utbetalas 2012. 2) Totalt 5 personer 2010 och 2011.

3) Beloppen hänförs till 2010 men utbetalas 2011.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2011 på koncernens avkastning på eget kapital och produktionsvolym i Aitik.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2011 till 20–60 procent på finansiella koncernmål och till 40–80 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har alla utom en premiebaserade pensionsplaner till vilka bolaget avsätter 25–35 procent av den fasta månadslönen. Pensionsåldern är 65 år. En person har pensionsålder vid 60 år. För den personen gäller en förmånsbaserad pension vilken ger cirka 70 procent av överenskommen fast lön mellan 60 och 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande sex till arton månadslöner. Ingen har dock en sammanlagd ersättning vid uppsägning från bolagets sida som inklusive uppsägningstid överstiger 24 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport 2011, på sidorna 100–103.

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2011	2010
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	5	5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
Skatterådgivning	0	1
Övriga tjänster	0	0
	6	7

Not 3 Väsentliga kostnadsslag

	2011	2010
Råmaterialkostnader inkl.
lagerförändringar	23 175	19 408
Personalkostnader	3 282	3 203
Energikostnader	2 190	1 982
Övriga externa kostnader	5 113	4 768
Avskrivningar enligt plan	1 927	1 802
	35 687	31 162

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster
i resultaträkningen:	2011	2010
Kostnad för sålda varor	1 912	1 788
Försäljningskostnader	1	0
Administrationskostnader	12	13
Forsknings- och utvecklingskostnader	1	1
	1 927	1 802

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2011	2010
Ersättning för slamleveranser	14	20
Hyresintäkter industrifastigheter Finland	21	20
Övrigt	78	61
	113	101

Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2011	2010
Ränteintäkter på likvida medel	5	2
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	–	3
Räntor valutaterminer	62	–
Övrigt	4	2
	71	7

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2011	2010
Räntor på lån till upplupet anskaffnings
värde	155	129
Räntor valutaterminer	–	38
Räntor på pensionsavsättningar	18	18
Övriga finansiella poster	86	134
	259	319

I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för räntekapitalisering hänförlig till utbyggnad av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot i kopparsmältverket Rönnskär samt Garpenbergexpansionen med 19 (61) MSEK. Räntekostnaderna på lån, före avdrag för räntekapitalisering, har påverkats negativt på grund av högre ränta under 2011. Bolidens genomsnittsränta under 2011 uppgick till 3,15 (2,66) procent, vägd mot löpande skuld.

Not 7 Immateriella anläggningstillgångar

	Aktiverade utgifter för utveckling	Patent, licenser och liknande rättigheter	Goodwill	Summa immateriella anläggningstillgångar
Anska ffnings värden
Enligt balansräkningen 2009-12-31 Vid årets början		69	3 328	3 397
Investeringar1		85	–	85
Avyttrat		0	–	0
Omklassificeringar		1	–	1
Årets omräkningsdifferenser		–17	–244	–261
Enligt balansräkningen 2010-12-31		138	3 084	3 222
Vid årets början		138	3 084	3 222
Investeringar1	18	5	–	23
Avyttrat		0	–	0
Omklassificeringar		1	–	1
Årets omräkningsdifferenser		–1	–9	–10
Enligt balansräkningen 2011-12-31	18	143	3 075	3 236
Avsk rivninga r
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Vid årets början		–38	–	–38
Årets avskrivningar		–11	–	–11
Årets omräkningsdifferenser		8	–	8
Enligt balansräkningen 2010-12-31		–41	–	–41
Vid årets början		–41	–	–41
Årets avskrivningar		–13	–	–13
Årets omräkningsdifferenser		1	–	1
Enligt balansräkningen 2011-12-31		–53	–	–53
Utgående balans 2010		97	3 084	3 181
Utgående balans 2011	18	90	3 075	3 184
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2011		–13	–	–13
2010		–11	–	–11

1) Investering i svavelsyrafabriken i Kokkola

Den goodwillpost som företaget innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i sin helhet allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 8 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Not 8 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Tillredningar	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg, installationer	Påg. nyanl. och förskott anläggningstillg.	Summa materiella anläggningstillg.
Anska ffnings värden
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Vid årets början	5 626	4 535	26 581	1 499	1 726	39 967
Investeringar	240	531	1 881	15	244	2 911
Avyttringar och utrangeringar	–5	0	–154	–5	–	–163
Omklassificeringar	1 274	236	38	0	–1 548	–1
Årets omräkningsdifferenser	–345	–142	–1 292	–105	–11	–1 896
Enligt balansräkningen 2010-12-31	6 789	5 160	27 053	1 405	411	40 818
Vid årets början	6 789	5 160	27 053	1 405	411	40 818
Investeringar1	358	525	2 839	61	209	3 992
Avyttringar och utrangeringar	–10	–12	–287	–8	–	–318
Omklassificeringar	–102	365	–268	2	2	–1
Årets omräkningsdifferenser	–14	–8	–56	–2	–1	–82
Enligt balansräkningen 2011-12-31	7 021	6 029	29 280	1 457	621	44 409
Avsk rivninga r
Enligt balansräkningen 2009-12-31
Vid årets början	–3 043	–1 579	–13 644	–1 247	–	–19 513
Årets avskrivningar	–231	–178	–1 342	–39	–	–1 791
Avyttringar och utrangeringar	5	0	151	4	–	161
Omklassificeringar	–	–	–3	3	–	0
Årets omräkningsdifferenser	194	36	896	88	–	1 214
Enligt balansräkningen 2010-12-31	–3 075	–1 721	–13 942	–1 191	–	–19 929
Vid årets början	–3 075	–1 721	–13 942	–1 191	–	–19 929
Årets avskrivningar	–251	–229	–1 396	–39	–	–1 914
Avyttringar och utrangeringar	7	12	279	8	–	306
Omklassificeringar	0	–	0	–	–	0
Årets omräkningsdifferenser	8	3	42	2	–	55
Enligt balansräkningen 2011-12-31	–3 310	–1 935	–15 017	–1 220	–	–21 483
Utgående balans 2010	3 714	3 439	13 111	213	411	20 888
Utgående balans 2011	3 711	4 094	14 263	237	621	22 927
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2011	–251	–229	–1 396	–39	–	–1 914
2010	–231	–178	–1 342	–39	–	–1 791

1) Inkluderar framtida kostnader för efterbehandling med 47 (187) MSEK.

Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde

	2011-12-31		2010-12-31
	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	46	6,8	49	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	11	4,0	12	4,0
Aitiks utbyggnad, färdigställd 2010	235	2,5	248	2,5
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, pågående projekt	15	3,15	1	3,3
Garpenbergs utbyggnad, pågående projekt	5	3,15	_	_

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva samt tio år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt. Eventuella restvärden på anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det diskonterade kassaflödet.

Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell på sidan 30). Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är gällande terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel tio år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruv- och smältverksföretag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser.

De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

2011				2010
	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	5 500 USD/t	60 USD/ton 6,0 Usc/lb	USD/SEK 7,00	5 000 USD/t	50 USD/ton 5,0 Usc/lb	USD/SEK 7,58
Zink	2 100 USD/t	250 USD bas 2 100 USD	USD/NOK 6,42	2 000 USD/t	250 USD bas 2 000 USD	USD/NOK 6,42
Bly	2 000 USD/t	225 USD bas 2 000 USD	EUR/USD 1,29	1 600 USD/t	200 USD bas 1 200 USD	EUR/USD 1,20
Guld	1 100 USD/oz			750 USD/oz
Silver	20,0 USD/oz			12,0 USD/oz

Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 10 procent (10%) vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga. En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar.

Koncernens goodwill är i sin helhet allokerad till segment smältverk. En sänkning av långsiktiga planeringspriser för metaller med ca 5 procent skulle leda till att bokförda värden överstiger diskonterade kassaflöden för segment smältverk. Det är främst zinkpriser som får en betydande påverkan på smältverkens resultat. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med drygt 5 procent eller mer mot samtliga övriga valutor leda till att bokförda värden överstiger värdet av diskonterade kassaflöden för segment smältverk. Detta förutsätter dock att inga kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. Beträffande smält- och raffineringslöner krävs en 10-procentig minskning för samtliga metaller för att komma till en situation där bokfört värde understiger diskonterade kassaflöden förutsatt inga kompenserande rörelser i metallpriser eller övriga villkor.

Metallpriser och valutakurser vid årsskiftet hade sammantaget en gynnsam påverkan på smältverkens resultat jämfört med koncernens långsiktiga planeringspriser.

Not 9 Leasingavgifter

	2011	2010
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	32	32
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	30	28
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	25	40
Med förfallotidpunkt senare än fem år	1	1
Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal	2011	2010
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	7	7
Ackumulerade avskrivningar	–3	–2
Värde enligt balansräkningen 31 december	4	5

Not 10 Andelar i koncernföretag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		2011-12-31
Dotterföretag/ Org.nr/Säte	Aktier/andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–
Boliden Power Ltd, 700245, Toronto, Kanada			–
O ntario Inc, 1393512, Toronto, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland			–
N ickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge			–
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland			–
KIP Service Oy, 2240650-3, Kokkola, Finland			–
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland			–
T ara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
T ara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland			–
T ara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Odda, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe AS, A/S 244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden Bergsöe Oy, 411.259, Vantaa, Finland			–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–

Kip Service Oy ägs till 65 procent av bolaget och är ett servicedrivet samarbetsföretag.

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 3 218 (825) MSEK.

Not 11 Andelar i intresseföretag

	2011-12-31	2010-12-31
Bokfört värde vid årets början	6	1
Årets andel i intresseföretags resultat	0	–
Omklassifiering av innehav	–	5
Aktieägartillskott	1	–
Bokfört värde vid årets slut	7	6

			Antal	Andel	Kapitalandelens
	Org.nr	Säte	andelar	i %	värde i koncernen
Indirekt ägda
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	0
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare		50	1
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5

6

	2011	2010
Periodens skattekostnad	–991	–1 147
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	6	0
	–985	–1 147
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader	–191	–109
Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	12	20
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–7	–138
	–186	–227
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 171	–1 374
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	4 560	5 331
Skatt enligt gällande skattesats	–1 192	–1 395
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–5	–6
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	12	25
Värdering uppskjutna skattefordringar	–1	2
Ändrad skattesats, Finland	9	–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	6	–
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 171	–1 374

Skattekostnader utgör 25,7 (25,8) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2011, 26,1 (26,2) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Fortsättning not 12

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2011-12-31			2010-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	1	–4	–3	1	–3	–2
Byggnader och mark	64	–135	–71	13	–112	–99
Maskiner och inventarier	4	–2 336	–2 332	10	–2 027	–2 017
Tillredningar	–	–217	–217	–	–261	–261
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–7	–7	–	–8	–8
Lager	2	–467	–465	1	–501	–500
Långfristiga skulder	167	–32	135	155	–28	127
Kortfristiga skulder	–	–44	–44	16	–1	15
Underskottsavdrag	46	–	46	41	–	41
Summa	284	–3 242	–2 958	237	–2 941	–2 704
Kvittning inom bolag	–238	238	–	–202	202	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	46	–3 004	–2 958	35	–2 739	–2 704

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2011	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–2	–1	–	–	–3
Byggnader och mark	–99	28	–	–	–71
Maskiner och inventarier	–2 017	–317	–	2	–2 332
Tillredningar	–261	42	–	2	–217
Övriga materiella anläggningstillgångar	–8	1	–	–	–7
Lager	–500	35	–	–	–465
Långfristiga skulder	127	21	–11	–2	135
Kortfristiga skulder	15	–	–59	–	–44
Underskottsavdrag	41	5	–	–	46
Summa	–2 704	–186	–70	2	–2 958
Koncernen 2010	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–1	–1	–	–	–2
Byggnader och mark	–47	–47	–	–5	–99
Maskiner och inventarier	–2 018	–58	–	59	–2 017
Tillredningar	–189	–98	–	26	–261
Övriga materiella anläggningstillgångar	–11	2	–	1	–8
Lager	–368	–132	–	–	–500
Långfristiga skulder	160	227	–248	–12	127
Kortfristiga skulder	–175	–4	194	–	15
Underskottsavdrag	159	–116	–	–2	41
Summa	–2 490	–227	–54	67	–2 704

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Norge har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2011 till 86 (76) MSEK i Kanada, varav 15 MSEK förfaller 2014, 1 MSEK 2015 och resterande 70 MSEK förfaller mellan åren 2026– 2031.

Not 13 Varulager

	2011-12-31	2010-12-31
Råvaror och förnödenheter	3 522	3 289
Varor under tillverkning	3 169	3 355
Färdiga varor och handelsvaror	1 045	1 280
	7 737	7 924

Not 14 Kundfordringar

Totalt var per 31 december 2011 kundfordringar till ett värde av 18 (47) MSEK förfallna till betalning mer än 30 dagar, vilket motsvarar 1,7 procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2011-12-31	2010-12-31
Ej förfallna kundfordringar	867	831
Förfallna 0–30 dagar	129	289
Förfallna 31–60 dagar	7	21
Förfallna 61–90 dagar	0	10
Förfallna mer än 90 dagar	11	16
	1 014	1 167

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 26 Information om verksamhetsområde och geografisk marknad på sidan 85 framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografiskt område.

Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre belopp och kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp. Boliden har endast en låg andel kunder i Grekland, Italien, Spanien och Portugal (1,6 procent). Riskhantering av dessa sker genom krav på förskottsbetalning.

För information om hantering av kreditrisker, se avsnitt Kreditrisker i kundfordringar i not 19 Finansiell riskhantering på sidan 77.

Not 15 Övriga kortfristiga fordringar

	2011-12-31	2010-12-31
Övriga förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter Momsfordringar	151 567	102 397
Övriga kortfristiga fordringar	162	119
	880	618

Not 16 Eget kapital

		2011-12-31		2010-12-31
Aktiekapital	Antal aktier	Kvotvärde, SEK	Antal aktier	Kvotvärde, SEK
Ingående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338
Makulering av aktier	–	–	–	–
Fondemission	–	–	–	–
Utgående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12 SEK per aktie. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

På årsstämman den 3 maj 2011 togs beslutet att utdelning utgår med 5 (3) SEK per aktie, totalt 1 367 555 845 SEK.

Eget kapital, MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Aktiekapital	579	579
Andra reserver	5 986	5 819
Balanserat resultat, inklusive årets resultat	14 467	12 448
Summa eget kapital	21 032	18 846
Eget kapital per aktie, SEK	76,90	68,90

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 4 (5) SEK per aktie, totalt 1 094 045 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie	2011	2010
Årets resultat, MSEK	3 389	3 957
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Antal aktier
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Återköp av egna aktier	–	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav
Ingående antal aktier i eget innehav	–	–
Makulering av egna aktier	–	–
Utgående antal aktier i eget innehav	–	–
Resultat per aktie, SEK	12,39	14,47

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier.

Inga instrument finns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland och Norge. Pensionsöverenskommelser utanför Sverige har gjorts i överensstämmelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Boliden har avgiftsbestämda pensionsplaner i Sverige, Irland och Norge.

Sverige

Pensionsförpliktelserna täcks genom det svenska PRI/FPG-systemet samt genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Eftersom Alecta för räkenskapsåret 2011 inte har lämnat tillräckliga uppgifter för att ITP-planen ska kunna redovisas som förmånsbestämd redovisas den, i enlighet med UFR 6, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 113 (145) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

En förmånsbestämd pensionsplan för underjordsarbetare i Sverige ersattes 1 januari 2010 med en avgiftsbestämd pensionsplan för samtliga anställda som är anslutna till IF Metall. I avtalet för den nya planen finns övergångsregler som innebär att en engångsbetalning beräknas utifrån antal underjordsmånader samt ålder. Engångsbetalningen kommer att utföras till vald pensionslösning dagen för pension, tidigast vid 60 års ålder. Under 2010 ersattes förpliktelser för underjordsarbetare med förpliktelse för engångsbetalning enligt övergångsreglerna i avtalet.

Norge

Pensionsåtagandet säkras av en kombination av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner. Boliden har tre förmånsbestämda planer varav en, AFP, är en kollektivavtalad tjänstepension som delvis är statligt finansierad. Under 2010 etablerades AFP i en ny form, i samband med det minskade pensionsåtagandet inom AFP vilket innebär att även koncernens pensionskostnader blir lägre per år.

Irland

Pensionsåtagandet tryggas främst genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna innehåller åtaganden för all personal medan den avgiftsbestämda utgör en kompletterande lösning för timanställd personal. Oredovisade aktuariella resultat redovisas i enlighet med IAS 19 och korridorsmetoden.

Händelser och antaganden under året

Nuvärdet av pensionsåtaganden ligger nära föregående års nivå medan marknadsvärdet av koncernens samlade förvaltningstillgångar har minskat med 3,5 procent på grund av valutakurseffekter främst avseende EUR/SEK.

Pensions Board i Irland har ännu inte godkänt den paragraf 50-ansökan som lämnades in under 2010. Det pensionsåtagande som rapporterats per 31 december 2011 utgör pensionsförpliktelser före genomförandet av de reduceringar i pensionsförpliktelsen i Irland som avtalats mellan arbetsgivare, styrelse och medlemmar.

Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, antaganden återfinns i tabell nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 653 (623) MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar om 62 (65) MSEK avseende premiebestämda pensioner i Sverige. Förmånsbestämda planer i Norge redovisas som en långfristig fordran om 10 (20) MSEK.

		Sverige		Irland		Norge
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Diskonteringsränta, %	3,75	4,25	5,0	5,4	3,3	3,6
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, %	–	–	6,5	7,2	4,8	5,0
Framtida löneökningar, %	3,0	3,0	2,0	2,0	4,0	4,0
Framtida ökningar av pensioner, %	2,0	2,0	0,0	0,0	3,75	2,5
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda	16,1	16,0	15,0	15,0	2,5	2,0

		Sverige		Irland		Norge	Total
Avstämning av värde enligt balansräkning per den 31 december	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	350	334	208	225	–20	26	538	585
Redovisat över resultaträkningen	49	42	50	71	24	–32	123	81
Betalningar	–37	–25	–63	–59	–15	–15	–115	–99
Omräkningsdifferens	–	–	35	–30	0	1	35	–29
Bokfört värde vid årets slut1	362	350	230	208	–10	–20	581	538

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FPG med 126 (106) MSEK, förpliktelser för underjordsarbetare med 232 (240) MSEK och övriga förpliktelser med 4 (4) MSEK.

		Sverige		Irland		Norge		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner per den 31 december	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	–	1 703	1 732	305	316	2 009	2 048
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	513	477	–	–	15	19	528	496
Marknadsvärde på förvaltningstillgångar	–	–	–1 135	–1 177	–262	–272	–1 398	–1 449
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	–151 –127		–338	–347	–68	–83	–557	–557
	362	350	230	208	–10	–20	581	538

		Sverige		Irland		Norge		Total
Specifikation av kostnader	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Förmåner intjänade under perioden	25	30	18	34	1	5	43	69
Ränta på förpliktelsen	18	17	94	95	11	13	123	125
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	–	–84	–79	–12	–14	–96	–93
Aktuariella vinster/förluster	7	–5	23	21	25	27	55	43
Regleringar/Reduceringar	–	–	–	–	–1	–63	–1	–63
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	49	42	50	71	24	–32	123	81
Kostnad för avgiftsbestämda planer							354	353
							477	434
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	–	–	–45	115	12	16	–33	131
Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier
och räntebärande värdepapper	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Aktier och andelar	–	–	847	915	94	44	941	959
Räntebärande värdepapper m.m.	–	–	288	262	168	228	457	490
	–	–	1 135	1 177	262	272	1 398	1 449

Avstämning av pensionsförpliktelse	2011	2010
Nuvärde av förpliktelser vid årets början	2 544	2 558
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	43	63
Räntekostnad	122	120
Avgifter från deltagare i planen	18	15
Utbetalda ersättningar	–132	–101
Aktuariella vinster och förluster	–45	227
Reduceringar och regleringar	–3	–85
Valutakursförändringar	–11	–253
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	2 537	2 544

Avstämning av förvaltningstillgångar	2011	2010
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början	1 449	1 495
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	96	87
Avgifter från arbetsgivaren	71	65
Avgifter från deltagare i planen	18	15
Utbetalda ersättningar	–90	–71
Aktuariella vinster och förluster	–139	36
Valutakursförändringar	–8	–178
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets slut	1 398	1 449

5-års översikt	2011	2010	2009	2008	2007
Nuvärde av fonderade förpliktelser	2 009	2 048	2 015	2 080	1 881
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	528	496	543	485	415
Marknadsvärde på förvaltningstillgångar	–1 398	–1 449	–1 495	–1 253	–1 677
Orealiserade aktuariella vinster och förluster	–557	–557	–478	–806	–113
Bokfört värde vid årets slut	581	538	585	506	506

Not 18 Övriga avsättningar

	2011-12-31	2010-12-31
Efterbehandlingskostnader	1 110	928
Övrigt	54	73
	1 164	1 001
Varav:
Långfristigt	1 041	892
Kortfristigt	123	109
	1 164	1 001

Koncernen 2011	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	928	0	73	1 001
Tillägg till befintliga avsättningar	162	–	0	162
Återföring av befintliga avsättningar	–5	–	–8	–13
Betalningar	–38	–	–11	–49
Diskonteringseffekt för perioden	20	–	–	20
Omräkningsdifferens	43	–	–	43
Bokfört värde vid årets slut	1 110	0	54	1 164
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2012	120	–	3	123
2013	149	–	0	149
2014 och 2015	148	–	0	148
2016 och därefter	693	–	51	744
	1 110	0	54	1 164

Koncernen 2010	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	677	338	67	1 082
Tillägg till befintliga avsättningar	331	–	11	342
Återföring av befintliga avsättningar	–19	–	0	–19
Betalningar	–46	–338	–7	–391
Omräkningsdifferens	–15	–	2	–13
Bokfört värde vid årets slut	928	0	73	1 001
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2011	96	–	13	109
2012	137	–	1	138
2013 och 2014	82	–	1	83
2015 och därefter	613	–	58	671
	928	0	73	1 001

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. På motsvarande sätt ökas värdet på anläggningstillgångar. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS 37 och IFRIC 1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande.

Not 19 Finansiell riskhantering

Koncernen är exponerad för ett antal finansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Boliden exponeras även för refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk.

Bolidens operativa risker beskrivs i förvaltningsberättelsen under rubriken Hantering av risker på sidan 46. Händelser efter balansdagens slut redovisas i not 28.

Boliden har en centraliserad finansfunktion där det ingår att hantera finansiella risker med undantag av kreditrisker vad det gäller kundfordringar. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Detta görs bland annat genom inrapportering av koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor på kvartals- och årsbasis. Baserat på dessa exponeringar beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifieras och utgör ett underlag för hantering av finansiella risker. Baserat på planerad exponering beräknas och rapporteras säkrad del av koncernens totala exponering för metallproduktion, valuta- och ränteexponering till ledning, styrelse och marknad. Vidare rapporterar enheterna likviditetsoch resultatprognoser löpande vilka ger förutsättning för en effektiv styrning och likviditetshantering. Finansfunktionen gör kontinuerliga beräkningar för att kontrollera att Boliden uppfyller kraven i låneavtal, och har en lånestruktur som överensstämmer med finanspolicyn.

Valuta- och metallprisrisk

Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på finansiella marknader såsom London Metal Exchange (LME), London Bullion Market (LBMA), samt valuta- och penningmarknaden. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering och omräkningsexponering. Se redovisningsprinciperna för ytterligare upplysningar.

Transaktionsexponering

Bolidens transaktionsexponering utgörs dels av bindande åtaganden, dels av prognostiserade kassaflöden.

Exponering vid bindande åtaganden

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär.

Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans. Bolidens policy är att risker av dessa slag ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältverken vilket beskrivs nedan. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Denna riskhantering medför att valutakurs- och metallprisförändringar inte ger upphov till resultateffekter vid råmaterialinköp. Terminskontrakten säkringsredovisas som verkligt värdesäkringar i resultaträkningen.

Koncernens smältverk binder processlager där prisrisken, uttryckt i metallvolym, hålls på en konstant nivå. Bolidens policy är att inte säkra denna prisexponering, vilket innebär att förändringar i metallpriser och valutakurser påverkar koncernens resultat i samband med värdering av processlagret. Exponeringen för prisförändringar på eventuella lagervolymer över eller under den konstanta nivån säkras dock alltid enligt ovan. Se även Hantering av risker, Omvärdering av processlager, i förvaltningsberättelsen sidan 46.

Exponering vid prognostiserade kassaflöden

Prognostiserad exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall- och valutamarknader påverkar koncernens framtida finansiella ställning. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden, men för att begränsa risker i vissa situationer kan Boliden använda finansiella derivatinstrument. Till exempel vid stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att begränsa finansiella risker med hjälp av derivat. Koncernen kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra intäkter från prognostiserad metallförsäljning. Derivaten säkringsredovisas som kassaflödessäkringar i Övrigt totalresultat. I not 21 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödessäkringar). I förvaltningsberättelsen sidan 30 finns en känslighetsanalys av koncernens prognostiserade exponering.

Omräkningsexponering

Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen. Effekten av denna exponering elimineras med hjälp av extern upplåning i kombination med valutaterminskontrakt, i enlighet med Bolidens finanspolicy. Under 2011 har Övrigt totalresultat påverkats med 42 (942) MSEK som ett resultat av säkringar i valutaterminskontrakt och upplåning i utländsk valuta.

Ränterisk

Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2011 en genomsnittlig räntebindning om 1,0 (2,0) år. Boliden har tecknat ränteswappar, vilket medför att stora delar av skulden får en fast ränta fram till juni 2013. Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig räntebindning upp till 3 år. En nedgång av marknadsräntan med en procentenhet medför en resultatpåverkan före skatt på årsbasis med 19 (6) MSEK beräknat på låneskulden samt utestående ränteswappar per 31 december 2011. Vid årsskiftet uppgick nettomarknadsvärdet på ränteswappar till –27 (–51) MSEK. En positiv förändring med en procentenhet av marknadsräntan ökar nettomarknadsvärdet på ränteswappar samt övrigt totalresultat, före skatt, med 47 (82) MSEK per 31 december 2011.

Refinansierings- och likviditetsrisk

Med refinansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden inte kan förlänga befintliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Boliden begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter med verksamhetsanpassad låneduration. Genomsnittlig löptid på totala låneramar är 3,3 (4,2) år vilket är i enlighet med fastslagen policy. Behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens finansfunktion. Refinansieringsbehovet är framför allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen har lånevillkor som innebär att Boliden måste uppfylla vissa definierade nyckeltal för att undvika förtida inlösen. En försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konflikt med lånevillkor. Under 2011 har Boliden uppfyllt samtliga lånevillkor.

Per 31 december 2011 uppgår Bolidens låneduration till 3,3 (4,2) år och betalningsberedskap till 8 734 (10 728) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften längre än ett år med avdrag för utställda företagscertifikat och lån som förfaller inom ett år.

Fortsättning not 19

Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens samlade likviditet. Eventuell överskottslikviditet används för att amortera externa skulder så länge Boliden är nettolåntagare.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa kredit- och motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas. Dessa begränsningar återfinns i Bolidens finanspolicy i form av lägsta godtagna kreditbetyg samt maximal placering av likvida medel per motpart.

Den maximala kreditexponeringen uppgick per balansdagen 31 december 2011 till 2 684 (2 341) MSEK, bestående av kundfordringar, räntefordringar, derivatinstrument samt likvida medel. Se not 22.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering ingår Boliden nya finansiella derivat med motparter med högsta möjliga kreditbetyg. Därutöver fördelas derivaten mellan många motparter. Riskkontroll inom finansfunktionen följer kontinuerligt upp exponering för motpartsrisk. Kreditkvalitet och motpartsspridning för derivaten anses god under 2011. Per 31 december 2011 uppgick den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till ett nettomarknadsvärde om 447 (146) MSEK (nettotillgång mot banker och mäklare).

I enlighet med Bolidens finanspolicy sker placering av likvida medel, enligt Bolidens definition kontanta medel och kortfristiga placeringar, endast hos emittenter med lägst A i kreditbetyg enligt Standard & Poor's.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevakning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. Den enskilt största kundfordran motsvarar cirka en tiondel av koncernens totala kundfordringar per 31 december 2011. I övrigt är koncentrationen av kundfordringarna låg och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara mycket god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per 31 december 2011 förekommer endast till mycket begränsade belopp och har även historiskt varit obetydliga. Se även not 14 på sidan 73 om kundfordringar.

Risk management och försäkring

Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.

Not 20 Finansiella skulder och förfallostruktur

2011-12-31	Finansiella skulder				Förfallostruktur2
MSEK	Valuta	Ränta1, %	Nominella belopp	2012	2013	2014	2015	2016	2017+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	2,87	626	18	635
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	2,84	2 048	52	2 083
Obligationslån	EUR	3,80	1 653	63	63	47	719	477	579
Obligationslån	SEK	3,61	1 265	678	417	25	9	230
Företagscertifikat3	SEK	2,93	166	174
Finansiell leasing, övrigt		4,00	10	10
Leverantörsskulder			3 551	3 551
Totalt Boliden			9 319	4 546	3 198	72	728	707	579

2010-12-31	Finansiella skulder				Förfallostruktur2
MSEK	Valuta	Ränta1, %	Nominella belopp	2011	2012	2013	2014	2015	2016+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	2,83	834	24	24	844	0	0	0
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	3,16	591	110	19	608	0	0	0
Obligationslån	SEK	3,61	1 265	46	677	416	9	9	232
Obligationslån	EUR	3,75	1 663	60	60	60	280	271	1 278
Företagscertifikat3	SEK	1,61	449	456
Finansiell leasing, övrigt		4,00	12	12
Leverantörsskulder			4 622	4 622
Totalt Boliden			9 436	5 330	779	1 928	289	280	1 509

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar.

2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ev derivat. 3) Utestående företagscertifikat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Boliden har syndikerade kreditfaciliteter om totalt 410 MEUR och 5 800 MSEK. Av faciliteten på 410 MEUR förfaller 41 MEUR 2012 och 369 MEUR 2013. Faciliteten på 5 800 MSEK förfaller 2015. Utnyttjad del av kreditfaciliteterna uppgick per 31 december 2011 till 2 680 (1 434) MSEK. Därutöver har Boliden outnyttjade EKN-garanterade kreditfaciliteter om 2 000 MSEK med förfall 2017. Boliden har 2011 tecknat en kreditfacilitet om upp till 85 MEUR med Europeiska Investeringsbanken (EIB). Faciliteten som är tillgänglig i olika valutor, löper upp till 10 år från nyttjandet och är kopplat till expansionen av Bolidens anläggning för elektronikskrotåtervinning vid Rönnskärsverken. Lånet planeras att nyttjas från 2012. Boliden har även ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner som per 31 december 2011 uppgår till totalt 2 918 (2 928) MSEK som förfaller till betalning åren 2012–2018. Bolidens företagscertifikatprogram har ett rambelopp om 2 500 MSEK, per 31 december 2011 var 166 (449) MSEK utestående.

Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2011 till 3,3 (4,2) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 3,29 (3,29) procent. Boliden har tecknat ränteswappar motsvarande 67 (87) procent av aktuell låneskuld. Säkrad del av skulden har en genomsnittlig ränta om 3,51 (3,50) procent baserat på nuvarande lånevillkor. De ingångna ränteswapparna förlänger räntebindningstiden på utestående lån, som per 31 december 2011 uppgick till 1,0 (2,0) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften överstigande ett år med avdrag för utställda företagscertifikat och kort upplåning, uppgick till 8 734 (10 728) MSEK per 31 december 2011.

I förfallostrukturen över de finansiella skulderna (inkl räntebetalningar) ovan återfinns odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Ränteförfall (inklusive ränteswappar) har beräknats ske till gällande räntenivå vid årsbokslutet.

Not 21 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

					2011-12-31		2010-12-31
Utestående derivatinstrument, MSEK				Nominellt belopp	Verkligt värde före nettning	Nominellt belopp	Verkligt värde före nettning
Transaktionsexponering (bindande åtaganden)
Valutaterminer				–4 506	79	–3 031		–17
Råvaruderivat				1 030	74	950		152
Transaktionsexponering (prognostiserade kassaflöden)
Valutaterminer				–5 742	–314	281		–12
Råvaruderivat				–9 258	515	–		–
Räntederivat				–3 869	–27	–4 182		–51
Omräkningsexponering
Valutaterminer				–4 189	120	–4 455		74
Totalt					447			146
			2011-12-31			2010-12-31
Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp, MSEK	2012	2013	2014	2015	2011	2012 2013	2014	2015

Råvaruderivat	–3 849	–2 561	–426	–1 392	558	392
Räntederivat		–3 869				–4 182
Säkringsredovisning, MSEK						2011	2010
Verkligt värdesäkringar
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende bindande åtaganden					–1 530	–953
– Värdeförändring på säkrad post						1 530	953
Ineffektivitet i verkligt värdesäkringar						–	–
Ineffektivitet i kassaflödessäkringar						–	11
Ineffektivitet i säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet						–	–
Total ineffektivitet						0	11

Valutaterminer –11 177 –1 590 –385 –1 285 –7 155 –50

Resultatpåverkan för 2011 från effektiva kassaflödessäkringar avseende Transaktionsexponering uppgår till 297 (431) MSEK, varav 325 (501) MSEK avser valuta- och metallprissäkringar, 0 (11) MSEK elderivat och –28 (–81) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende prognostiserad exponering –

Kassaflödessäkring

Bolidens utestående valutasäkringar för valutaexponering i USD/SEK, EUR/USD och USD/NOK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 finns att läsa om koncernens transaktionsexponering.

Valutor	2012	2013	2014	2015	2016	2017
USD/SEK
Säkrad volym (MUSD)	531	293	56	72	70	43
Terminskurs, USD/SEK	6,79	6,76	6,83	6,78	6,77	6,77
Marknadsvärde, MSEK	–92	–71	–13	–23	–23	–14
EUR/USD
Säkrad volym (MUSD)	197	91
Terminskurs, EUR/USD	1,35	1,35
Marknadsvärde, MSEK	–57	–23
USD/NOK
Säkrad volym (MUSD)	39	18
Terminskurs, USD/NOK	5,95	6,03
Marknadsvärde, MSEK	–5	–2
Marknadsvärde totalt, MSEK	–154	–96	–13	–23	–23	–14

Vid balansdagen 31 december 2010 fanns inga utestående kurssäkringar avseende prognostiserad exponering.

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering – Kassaflödessäkring

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens utestående prissäkringar för zink, koppar, bly, silver och guld per 31 december 2011. De säkringar som avser prognostiserad exponering 2016–2017 förfaller 2015 men avses förlängas. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 finns att läsa om koncernens transaktionsexponering.

Metaller	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Zink
Säkrad volym (ton)	125 400	62 250
Terminspris, USD/ton	2 230	2 125
Marknadsvärde, MSEK	315	92
Koppar
Säkrad volym (ton)	27 600	14 100
Terminspris, USD/ton	9 080	8 746
Marknadsvärde, MSEK	279	109
Bly
Säkrad volym (ton)	23 100	11 400
Terminspris, USD/ton	2 324	2 219
Marknadsvärde, MSEK	43	9
Silver
Säkrad volym (000 troy oz)	2 940	1 524
Terminspris, USD/troy oz	28,45	27,12
Marknadsvärde, MSEK	5	–12
Guld
Säkrad volym (troy oz)	72 420	58 200	38 400	48 600	47 000	29 000
Terminspris, USD/troy oz	1 376	1 387	1 455	1 491	1 487	1 490
Marknadsvärde, MSEK	–102	–81	–38	–40	–40	–24
	540	117	–38	–40	–40	–24

Vid balansdagen 31 december 2010 fanns inga utestående råvaruderivat avseende prognostiserad exponering.

Känslighetsanalys – Övrigt totalresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat, före skatt, från värdeförändringar av finansiella instrument baserat på utestående derivat och på balansdagspriser 31 december 2011 (31 december 2010). Finansiella instrument ingås med syftet att minska den risk koncernen exponeras för, se not 19 Transaktionsexponering. Värdeförändringar på finansiella instrument avseende bindande åtaganden och omräkningsexponering får mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller Övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således uteslutande effekter från värdeförändringar av finansiella derivat som är avsedda att möta koncernens prognostiserade exponering. Analysen för 2010 är representativ för balansdagen men ej under perioden 2010 då huvuddelen av säkringarna förföll.

	2011-12-31	2010-12-31
Förändring av metallpriser eller valutakurser +10%	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Zink	–242	–
Koppar	–217	–
Bly	–49	–
Silver	–87	–
Guld	–331	–
USD/SEK	–543	28

Not 22 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

2011-12-31	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund­ fordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Värderingsklassificering	Nivå 2			Nivå 2
TILL GÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			55			55	55
Finansiella placeringar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 014				1 014	1 014
Räntebärande fordringar		3				3	3
Derivatinstrument	53			1 204		1 257	1 257
Likvida medel
Kassa och bank		355				355	355
Summa finansiella tillgångar	53	1 372	55	1 204		2 684	2 684
SKULD ER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					4 957	4 957	4 957
Övriga räntebärande skulder					10	10	10
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					801	801	801
Leverantörsskulder					3 551	3 551	3 551
Derivatinstrument	22			788		810	810
Summa finansiella skulder	22	–	–	788	9 319	10 129	10 129

Bolidens innehav av finansiella instrument som redovisas till verkligt värde i balansräkningen tillhör samtliga nivå två i Verkligt värde-hierarkin, se redovisningsprinciperna. Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntemarginaler. Per 31december 2011 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntemarginaler på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta debiteras.

2010-12-31	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kund fordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Värderingsklassificering	Nivå 2			Nivå 2
TILL GÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			27			32	32
Finansiella placeringar		2				2	2
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 167				1 167	1 167
Räntebärande fordringar		4				4	4
Derivatinstrument	4			313		317	317
Likvida medel
Kassa och bank		821				821	821
Summa finansiella tillgångar	4	1 994	27	313	0	2 343	2 343
SKULD ER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					4 353	4 353	4 353
Övriga räntebärande skulder					12	12	12
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					449	449	449
Leverantörsskulder					4 622	4 622	4 622
Derivatinstrument	14			157		171	171
Summa finansiella skulder	14	–	–	157	9 436	9 607	9 607

Not 23 Övriga kortfristiga skulder

	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	322	301
Upplupna räntekostnader	81	83
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	671	686
Övriga rörelseskulder	109	224
	1 183	1 294

Not 24					Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
--------	--	--	--	--	----------------------------------------------

		Koncern		Moderbolag
	2011	2010	2011	2010
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	6 499	4 790
Övriga borgensförbindelser och garantier	652	525	198	199
Pensionsskuld	3	2	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	47	46	–	–
	702	573	6 697	4 989

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 6 696 (4 989) MSEK avser moderbolagsborgen för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 11 882 (12 408) MSEK.

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer och krav, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag Boliden BV samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de Andalucía) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet har lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB överklagade beslutet till administrativ domstol. I november 2007 förklarade domstolen att lokalregeringens beslut är ogiltigt. Lokalregeringen överklagade beslutet till högsta administrativa instans som under november respektive december 2011 förklarade lokalregeringens beslut och krav mot samtliga de tre berörda Bolidenbolagen för ogilitiga på formella grunder. Besluten är slutliga och kan inte överklagas. Lokalregeringens krav har inte prövats i sak och lokalregeringen har nu begärt att den högsta administrativa domstolen ger besked om den instansordning inom vilken saken kan prövas.

Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att dammolyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002 en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Apirsas talan har i dom från november 2006 och september 2009 lämnats utan bifall. Apirsa överklagade gällande en rättsfråga till högsta instans som i januari 2012 lämnade Apirsas talan utan bifall. Beslutet är slutligt och kan inte överklagas.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Säkerheter för efterbehandlingskostnader

Umeå tingsrätt, miljödomstolen, beslöt under 2008 att Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet om 660 MSEK för de efterbehandlingskostnader som verksamheten i Aitik kan föranleda. I ett särskilt beslut har miljödomstolen godkänt en av Boliden AB utställd moderbolagsborgen som säkerhet. Naturvårdsverket har inte ansett att säkerhet i form av moderbolagsborgen bör godtas och har överklagat miljödomstolens beslut i denna del till Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD). Domen, som meddelades i januari 2012, innebär att MMÖD upphäver underinstansens godkännande av moderbolagsborgen vilket medför att annan säkerhet måste ställas.

Not 25 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

Betalda räntor	2011	2010
Erhållen ränta	1	2
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–176	–149
Räntor valutaterminer	84	–41
	–92	–190
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	355	329
Kortfristiga placeringar	0	491
	355	821

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.

Not 26 Information per verksamhetsområde och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 64 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

2011-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 646	38 347	4	–	39 998
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	231	94	–	–	326
Interna försäljningsintäkter	8 401	29	–27	–8 404	–
Nettoomsättning	10 279	38 471	–23	–8 404	40 323
Resultatandelar i intressebolag	–	–	0	–	0
Rörelseresultat	3 913	790	–76	121	4 748
Finansnetto					–188
Resultat efter finansnetto					4 560
Skatter					–1 171
Årets nettoresultat					3 389
Immateriella anläggningstillgångar	88	3 095	–	–	3 184
Materiella anläggningstillgångar	14 753	8 078	95	–	22 927
Kapitalandelar och andra finansiella anläggningstill gångar	1	33	28	–	62
Varulager	474	7 571	–	–309	7 737
Övriga fordringar	838	1 850	1 466	–882	3 271
Tillgångar i sysselsatt kapital	16 154	20 627	1 589	–1 191	37 181
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	619	434	111	–	1 164
Övriga skulder	1 265	3 982	1 180	–882	5 544
Skulder i sysselsatt kapital	1 884	4 416	1 291	–882	6 709
Totalt sysselsatt kapital	14 272	16 213	298	–309	30 473
Avskrivningar inkl netto utrangeringar	1 110	823	3		1 937
Avskrivningar exkl netto utrangeringar	1 108	819	–	–	1 927
Investeringar	2 338	1 674	33	–	4 045
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–	–

Fortsättning not 26

2010-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 935	34 266	4	–	36 206
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	401	100	10	–	510
Interna försäljningsintäkter	7 243	25	–27	–7 241	0
Nettoomsättning	9 580	34 390	–13	–7 241	36 716
Resultatandelar i intressebolag	–	–	–	–	–
Innehav utan bestämmande inflytande	–	2	–	–	2
Rörelseresultat	4 113	1 946	–94	–322	5 643
Finansnetto					–312
Resultat efter finansnetto					5 331
Skatter					–1 374
Årets nettoresultat					3 957
Immateriella anläggningstillgångar	89	3 092	–	–	3 181
Materiella anläggningstillgångar	13 540	7 273	75	–	20 888
Kapitalandelar	1	0	5	–	6
Varulager	438	7 915	–	–430	7 924
Övriga fordringar	1 166	1 727	485	–1 137	2 240
Tillgångar i sysselsatt kapital	15 235	20 007	565	–1 567	34 239
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	476	382	143	–	1 001
Övriga skulder	1 257	5 401	566	–1 137	6 087
Skulder i sysselsatt kapital	1 733	5 783	710	–1 137	7 088
Totalt sysselsatt kapital	13 501	14 225	–145	–430	27 151
Avskrivningar inkl netto utrangeringar	954	850	1	–	1 805
Avskrivningar exkl netto utrangeringar	954	848	0	–	1 802
Investeringar	2 189	804	3	–	2 996
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–	–

Boliden har två kunder inom segmentet Smältverk, som står för 18 (24) respektive 11 (11) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 8 (10) procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även till basmetallhandlare och internationella metallager som LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2011	2010
Sverige	7 623	9 088
Övriga Norden	4 831	4 033
Tyskland	13 113	11 147
Storbritannien	7 314	6 131
Övriga Europa	7 049	6 257
Nordamerika	0	4
Övriga marknader	393	56
	40 323	36 716
Tillgångar i sysselsatt kapital	2011-12-31	2010-12-31
Sverige	29 737	27 053
Finland	3 410	3 213
Norge	1 622	1 664
Irland	2 390	2 295
Övriga länder	22	14
	37 181	34 239

Investeringar i materiella och immateriella
tillgångar	2011-12-31	2010-12-31
Sverige	3 096	2 190
Finland	459	444
Norge	87	75
Irland	372	285
Övriga länder	1	2
	4 015	2 996

Av Bolidens försäljningsintäkter på 40 323 (36 716) MSEK 2011, utgör försäljning av metall 35 063 (31 996) MSEK, försäljning av koncentrat 2 114 (1 934) MSEK och övrigt 3 055 (2 786) MSEK.

Not 27 Närstående

Relationer

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not 10 på sidan 70, Andel i koncernföretag, samt i not 11 på sidan 71, Andel i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redovisas i not 1 på sidorna 65–66, Anställda och personalkostnader, samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 100– 103.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Not 28 Händelser efter 31 december 2011

Miljötillstånd meddelat för Garpenbergsexpansionen

Mark- och miljödomstolen (MMD) meddelade den 31 januari 2012 tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet om upp till 3 Mton malm per år vid Garpenbergsgruvan. Tillståndet innehåller ett så kallat verkställighetsförordnande, vilket innebär att Boliden får påbörja expansionen genast och utan att invänta prövningen av eventuella överklaganden. Tillståndet är förenat med villkor som är rimliga och som i stor utsträckning motsvarar de som Boliden föreslagit. Om MMD:s dom inte överklagas vinner den laga kraft den 21 februari 2012.

Dom om Aitiks ekonomiska säkerhet

Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) har prövat frågan om en moderbolagsgaranti från Boliden AB kan godkännas som säkerhet för Boliden Mineral AB:s skyldighet att efterbehandla vid Aitikgruvan.

I domen som meddelades i januari 2012 upphävde MMÖD underinstansens godkännande av moderbolagsgarantin. Det innebär att Boliden nu måste ställa en annan säkerhet.

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

För händelser efter den 31 december 2011 avseende rubricerade tvister hänvisas till Not 24 på sidan 84.

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2011 och yttrande enligt aktiebolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 4 (5) Sek per aktie eller totalt 1 094 (1 368) Msek, vilket motsvarar 32,3 procent av resultatet efter skatt för 2011. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 3 607 Msek och koncernens totala egna kapital uppgår till 21 032 Msek. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 2 513 Msek och koncernens egna kapital till 19 938 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, Ifrs, sådana de antagits av Eu. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 10 februari 2012

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Staffan Bohman Lennart Evrell

Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Michael G:son Löw Ulla Litzén Leif Rönnbäck

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Matti Sundberg Marie Holmberg Bo Karlsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Hans-Göran Ölvebo Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits 13 februari 2012

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Boliden AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–88.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boliden AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 13 februari 2012

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Mineralreserver och mineraltillgångar

Framgångsrik prospektering leder till att mineraltillgångar och -reserver tillförs i högre takt än gruvproduktionen vilket skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt. Prospektering sker dels i anslutning till befintliga gruvor för att öka deras livslängd och dels i nya områden för att utöka gruvportföljen med nya tillgångar. Förutom prospektering påverkas mineraltillgångar och -reserver av faktorer som antagna metallpriser och gruvkostnader.

POSITIV TREND UNDER DE SENASTE ÅREN

Bolidens ökade satsningar på prospektering sedan 2003 har lett till nettoökningar i framför allt Garpenberg och Aitik. Även Bolidenområdet har utvecklats positivt under de senaste åren. Tara har nästan bibehållit mineralreserven medan mineraltillgångarna netto har minskat.

BERÄKNINGARNA AV MINERALreserver OCH MINERALtillgångar 2011

Boliden sammanställer varje år en beräkning av sina mineralreserver och mineraltillgångar. Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt rekommendationerna från den svenska branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag, vilka är i överensstämmelse med internationella regelverk. Mer information om hur beräkningarna har genomförts och vilka personer som har ansvarat för dem finns senare i avsnittet.

Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar fortsatte överlag att utvecklas positivt under 2011. Ökade resurser har bidragit till det positiva resultatet. Utvecklingen förklaras av goda prospekteringsresultat men höga metallpriser har också bidragit.

Aitik

Mineraltillgångarna i Aitik ökade 2011 med 46 miljoner ton medan mineralreserven minskade med 23 miljoner ton. Samtidigt bröts 31,5 miljoner ton malm och differensen förklaras av att de högre priserna innebar att ytterligare tonnage kunde tillföras mineralreserven. Ökningen av mineraltillgången beror på borrningar under året. Dessa har till största delen skett i Aitik Östra som ligger som närmast 300 meter nordost om Aitiks dagbrott. Borrningar fortsätter i området. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med 2030.

Garpenberg

I Garpenberg ökade mineraltillgångarna med 1,8 miljoner ton medan mineralreserven minskade med 1,5 miljoner ton, vilket i stort sett motsvarar brytningen. Borrningar mot Kaspersbomineraliseringen har gett mycket bra resultat. Undersökningarna pågår fortfarande och kommer att utvärderas under 2012. Utbyggnad av produktionskapaciteten pågår och med utbyggnaden inräknad sträcker sig planerad produktion till 2031.

Aitik Mineraltillgången ökade med 46 miljoner ton under 2011. 1 500 000 2 000 000 Antagen

Produktion x 10

Bolidenområdet

I Bolidenområdet ökade mineralreserven med 1,1 miljoner ton, eller 10 procent, och mineraltillgången med 4,6 miljoner ton eller 28 procent. Det är framför allt den framgångsrika prospekteringen i Renström och Kristineberg som ligger bakom ökningarna. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med 2021.

Tara

Genom prospektering i och runt gruvan kunde mineraltillgångar tillföras och uppgraderas till mineralreserver. Detta kunde dock inte kompensera för brytningen under året och totalt sett minskade både mineralreserv och mineraltillgång i Tara. Med nuvarande planering beräknas produktion pågå till 2020.

OM KLASSIFICERINGEN

Gruvföretag delar in sina mineraltillgångar i olika kategorier beroende på kännedom om fyndigheten. För uppgradering av en mineraltillgång till mineralreserv krävs tekniska utredningar som gör det möjligt att bedöma om tillgången kommer att bli lönsam att utvinna.

Mineraltillgångar är en koncentration av mineraler i berggrunden i en sådan form, kvalitet och kvantitet att det finns rimliga möjligheter till eventuell ekonomisk utvinning. Mineralreserver är de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång som kan brytas och förädlas efter att företagets lönsamhetskrav vägts in, med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, malmförluster, pelaravsättningar och processutbyten.

Mineraltillgångar delas in i tre kategorier medan mineralreserver delas in i två kategorier.

I Bolidens sammanställning av beräkningarna redovisas mineraltillgångarna och mineralreserverna separat, det vill säga att mineraltillgångarna anges utöver mineralreserven (se tabellerna på sidorna 93–94).

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar men där informationen är så gles att geologi och haltsamband i fyndigheten inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Det innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan flyttas till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning och provtagning. Informationstätheten är för gles för att bekräfta samband men geovetenskapliga tolkningar ger ändå en rimlig uppfattning om fyndighetens geologi och haltsamband. Tillsammans är informationen och tolkningarna tillräckliga för att kunna göra tekniska och ekonomiska kalkyler för att bedöma projektets lönsamhet.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång där informationen från borrningar och provtagningar bekräftar fyndighetens geologiska samband och/eller haltsamband. Det tekniska underlaget är sådant att brytningsplaner kan tas fram. Dessa utgör sedan grunden för att i nästa steg genomföra tekniska och ekonomiska analyser av projektets lönsamhet.

Sannolik mineralreserv

Sannolik mineralreserv är de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad mineralreserv

Bevisad mineralreserv är de delar av en känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det

Garpenberg

Bevisad/Sannolik mineralreserv Känd/Indikerad mineraltillgång Antagen mineraltillgång Produktion x 10

Mineraltillgången ökade med 1,8 miljoner ton under 2011. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Antagen Tusen ton Tusen ton

Tara

Både mineraltillgång och mineralreserv under 2011.

tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

GRUNDEN FÖR BERÄKNINGARNA

Boliden har nödvändiga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för samtliga gruvor som är i drift. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd.

Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Gränshalter

Den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, koncentrattransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet av produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för vidareförädling i smältverk.

Metallpriser

Vid beräkningar av mineralreserver används i huvudsak planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. Av tabellen nedan framgår vilka planeringspriser Boliden för närvarande använder.

Priser/ kurs	Förändring mot 2010
5 500 USD/ton	+500
2 100 USD/ton	+100
2 000 USD/ton	+400
1 100 USD/tr.oz	+350
20 USD/tr.oz	+8
12 USD/ton	0
280 USD/kg	+40
7,00	–0,58
9,00	–0,10

prospekteringskostnader och antal borrade meter

Boliden for tsät ter prospek teringssatsningarna. Under 2011 satsades totalt 282 MSEK och antalet borrade meter var 188 403.

Densitet

För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och mineralreserver, används en formel som baseras på de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de olika malmtyperna.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla mineralreservsberäkningar ingår antagen gråbergsinblandning.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, så kallade pelaravsättningar. I mineralreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Det innebär att malmzoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

REGELVERK, KODER OCH REKOMMENDATIONER

Bolidens mineralreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag, vilka är i överensstämmelse med Australasian Institute of Mining and Metallurgy's JORC code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med "CIM Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines" antagna av CIM den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (OSC) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur mineralreserver och mineraltillgångar ska redovisas.

Mineraltillgångarna och mineralreserverna har sammanställts under ledning av Gunnar Agmalm, som av SveMin är registrerad som "Kvalificerad Person". Gunnar Agmalm är medlem i Ausimm och har mer än 20 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd. John Ashton är "Qualified Person" och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Mineralreserver per 31 december 2011

							2011
		Kvantitet, kton 2011	Kvantitet, kton 2010	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad	1 020	1 340	1,2	24	1,3	1,9	0,1
	Sannolik	3 800	2 800	0,5	41	0,4	6,8	0,4
Renström	Bevisad	140	170	3,3	150	0,7	8,0	1,6
	Sannolik	2 180	1 590	2,1	152	0,9	5,6	1,3
Maurliden	Bevisad	1 300	1 300	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik
Maurliden Östra	Bevisad
	Sannolik	520	1 060	0,5	14	1,0	0,2
Summa	Bevisad	2 480	2 820	1,4	45	0,7	3,2	0,3
Sulfidmineraliseringar	Sannolik	6 500	5 400	1,0	76	0,6	5,9	0,6
Guldmineraliseringar
Kankberg	Bevisad	500	120	3,1	9					159
	Sannolik	2 600	2 660	3,7	14					166
Aitik	Bevisad	486 000	504 000	0,15	1,6	0,25			28
	Sannolik	224 000	229 000	0,13	1,6	0,24			31
Garpenberg	Bevisad	17 400	18 800	0,3	119	0,06	5,6	2,2
	Sannolik	6 200	6 300	0,2	216	0,04	3,6	1,4
Tara	Bevisad	3 300	3 500				7,8	1,9
	Sannolik	12 400	12 500				6,9	1,8

Avrundningar förekommer.

Mineraltillgångar per 31 december 2011

					2011
		Kvantitet, kton 2011	Kvantitet, kton 2010	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50
	Indikerad	3 760	1 660	0,7	31	0,7	5,0	0,3
	Antagen	2 600	2 300	0,5	29	0,5	3,0	0,2
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd	10	10	2,8	135	1,2	6,8	1,1
	Indikerad	2 170	1 510	2,2	95	0,6	6,1	0,9
	Antagen	3 960	1 890	2,4	158	0,4	7,5	1,6
Maurliden	Känd	1 050	1 050	1,3	40	0,4	3,3	0,2
	Indikerad	360	360	0,9	45	0,7	2,9	0,2
	Antagen
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	360	410	0,4	11	0,4	0,2
	Antagen
Summa	Känd	1 400	1 400	2,5	47	0,7	3,3	0,2
Sulfidmineraliseringar	Indikerad	7 900	5 100	1,4	52	0,6	4,5	0,4
	Antagen	7 300	4 900	1,8	100	0,5	5,3	1,0
Guldmineraliseringar
Kankberg	Känd	38	59	0,5	2					80
	Indikerad	200	610	2,8	9					82
	Antagen	140	120	4,4	6					78
Älgträsk	Känd
	Indikerad	2 930	2 930	2,6	3
	Antagen	1 270	1 270	1,8	3
Summa	Känd	40	60	0,5	2
Guldmineraliseringar	Indikerad	3 100	3 500	2,6	3
	Antagen	1 400	1 400	2,0	3
Aitik	Känd	704 000	708 000	0,12	1,0	0,19			24
	Indikerad	966 000	845 000	0,11	1,0	0,18			24
	Antagen	94 000	164 000	0,10	0,9	0,16			24
Garpenberg	Känd	2 900	2 600	0,3	101	0,07	3,8	1,7
	Indikerad	14 300	9 900	0,4	153	0,06	4,7	2,1
	Antagen	23 800	26 800	0,6	132	0,07	4,5	2,3
Tara	Känd	300	300				6,0	1,7
	Indikerad	4 200	4 600				6,5	2,1
	Antagen	6 000	7 000				6,9	1,7

Avrundningar förekommer.

Femårsöversikt – Koncernen

Konce rnens intäkter och res ultat (MSEK)	2007	2008	2009	2010	2011
Försäljningsintäkter	33 204	30 987	27 635	36 716	40 323
Rörelseresultat före avskrivningar	6 805	2 426	5 186	7 445	6 674
Rörelseresultat	5 428	1 004	3 623	5 643	4 748
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	5 620	1 793	2 350	4 830	5 008
Resultat efter finansiella poster	5 196	723	3 377	5 331	4 560
Skatter	–1 409	212	–876	–1 374	–1 171
Nettoresultat	3 787	935	2 501	3 957	3 389
Intäkter och res ultat per affärsområde (MSEK)
Försäljningsintäkter – Gruvor	7 567	5 178	6 509	9 580	10 279
Försäljningsintäkter – Smältverk	34 704	31 256	26 765	34 390	38 471
Försäljningsintäkter – Övrigt och elimineringar	–9 067	–5 447	–5 639	–7 254	–8 427
Rörelseresultat – Gruvor	3 135	734	2 159	4 113	3 913
Rörelseresultat – Smältverk	2 297	372	1 724	1 946	790
Rörelseresultat – Övrigt och elimineringar	–4	–102	–260	–416	45
Konce rnens kassa flöde (MSEK)
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 730	5 470	3 974	6 197	4 021
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–2 518	–4 633	–4 922	–2 995	–4 024
Fritt kassaflöde1	1 212	837	–948	3 202	–3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–3 532	–514	571	–3 199	–464
Årets kassaflöde	–2 320	323	–377	3	–467
Konce rnens finansiella ställning (MSEK)
Balansomslutning	27 231	30 252	33 258	35 128	37 615
Sysselsatt kapital	20 145	24 733	26 229	27 151	30 473
Avkastning på sysselsatt kapital, %	29	5	14	21	17
Eget kapital	12 932	16 131	16 257	18 846	21 032
Avkastning på eget kapital, %	26	7	16	23	17
Soliditet, %	47	53	49	54	56
Nettoskuld	5 524	6 305	7 402	4 584	6 063
Nettoskuldsättningsgrad, %	43	39	46	24	29
Data per ak tie (SEK)
Periodens resultat
Före utspädning	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39
Efter utspädning	13,37	3,42	9,14	14,47	12,39
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70
Efter utspädning	13,17	20,00	14,53	22,66	14,70
Eget kapital
Före utspädning	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90
Efter utspädning	47,28	58,98	59,44	68,90	76,90
Utdelning2	4,00	1,00	3,00	5,00	4,00
Aktiekurs 31/12	81,25	17,80	92,10	136,70	100,50
Högsta börskurs	165,00	86,00	95,30	137,70	143,50
Lägsta börskurs	79,00	14,60	16,10	79,50	65,35
P/E–tal3	6,07	5,20	10,07	9,45	8,11
Aktiekursens förändring under året, %	–50	–78	417	48	–26
Direktavkastning4, %	4,9	5,6	3,3	3,7	4,0
Totalavkastning5, %	–48	–73	423	52	–23
Antal ak tier
Antal aktier 31/12	273 511 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier	283 276 511	273 511 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169

Antal aktier i eget innehav 31/12 15 946 000 – – – –

1) Avser kassaflöde före finansieringsverksamheten.

2) Föreslagen utdelning.

3) Aktiekursen vid utgången av året dividerat med periodens resultat per aktie före utspädning.

4) För året föreslagen utdelning i Sek per aktie dividerat med aktiekursen vid utgången av året. 5) Aktiekursens förändring under året med tillägg av utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

Femårsöversikt – Gruvor

TARA	2007	2008	2009	2010	2011
Anrikat tonnage, tusen ton	2 658	2 411	2 508	2 593	2 486
Ingående halter
Zn (%)	7,7	7,8	7,9	7,0	7,0
Pb (%)	1,5	1,5	1,5	1,4	1,4
Koncentratproduktion
Zn (t)	350 511	319 762	344 328	315 855	307 410
Pb (t)	42 036	39 944	41 020	34 459	33 679
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,5	54,7	53,9	53,0	53,3
Pb (%)	60,9	56,7	57,5	53,7	58,8
Metallinnehåll
Zn (t)	190 916	175 006	185 558	167 334	163 935
Pb (T)	25 618	22 631	23 567	18 515	19 787
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	3 129	1 357	1 671	1 831	1 757
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 989	154	303	619	503
Rörelseresultat (MSEK)	1 796	–40	76	383	268
Investeringar (MSEK)	277	305	338	285	372
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	65	79	64	69	72
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton	17 800	17 100	17 000	16 000	15 700
Zn (%)	7,7	7,4	7,2	7,1	7,1
Pb (%)	1,7	1,8	1,8	1,8	1,8
GARPENBERG	2007	2008	2009	2010	2011
Anrikat tonnage, tusen ton	1 255	1 365	1 394	1 443	1 456
Ingående halter
Zn (%)	6,3	6,9	7,3	6,6	6,2
Cu (%)	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb (%)	2,5	2,6	2,8	2,5	2,4
Au (g/ton)	0,3	0,3	0,2	0,3	0,3
Ag (g/ton)	125	130	139	133	133
Koncentratproduktion
Zn (t)	132 125	157 962	167 369	160 185	147 501
Cu (t)	3 086	2 853	2 697	2 834	2 199
Pb (t)	35 849	41 311	44 012	40 717	39 105
Ädelmetall (t)	40	52	61	146	66
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,1	53,1	53,8	53,7	55,0
Cu (%)	22,1	20,4	18,3	18,3	19,1
Pb (%)	70,1	69,0	71,3	72,0	72,5
Metallinnehåll
Zn (t)	71 464	83 938	90 079	86 022	81 068
Cu (t)	682	581	493	517	419
Pb (t)	25 139	28 514	31 371	29 310	28 330
Au (kg)	244	243	214	234	246
Ag (kg)	117 798	130 287	139 141	140 138	140 121
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 710	1 163	1 490	1 902	2 155
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 195	598	945	1 293	1 506
Rörelseresultat (MSEK)	1 095	466	793	1 124	1 314
Investeringar (MSEK)	323	344	157	281	660
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	6	19	3	–16	–56
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton	20 800	26 000	25 800	25 100	23 600
Zn (%)	5,2	5,1	5,4	5,3	5,1
Ag (g/t)	116	134	142	145	144

BOLID ENOMRÅDET	2007	2008	2009	2010	2011
Anrikat tonnage, tusen ton	1 848	1 355	1 192	1 375	1 677
Ingående halter
Zn (%)	4,8	4,0	3,7	3,7	2,9
Cu (%)	0,8	1,0	1,0	0,8	1,0
Pb (%)	0,5	0,4	0,5	0,4	0,3
Au (g/ton)	1,6	1,5	2,0	1,6	1,2
Ag (g/ton)	66	61	65	55	41
Koncentratproduktion
Zn (t)	131 395	70 327	57 565	73 983	68 622
Cu (t)	41 885	32 441	28 481	31 430	59 668
Pb (t)	10 804	4 547	4 056	4 242	3 264
Ädelmetall (t)	385	289	399	529	568
Gulddoré (kg)	1 466	171	280	–	–
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,0	54,7	54,7	54,7	55,7
Cu (%)	27,8	29,0	28,4	26,4	23,3
Pb (%)	31,6	41,7	42,7	41,5	41,7
Metallinnehåll
Zn (t)	70 913	38 479	31 491	40 458	38 214
Cu (t)	11 633	9 413	8 090	8 291	13 910
Pb (t)	3 409	1 896	1 731	1 760	1 360
Au (kg)	1 412	1 141	1 568	1 285	989
Ag (kg)	79 753	47 671	48 186	52 806	45 318
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 928	1 013	1 109	1 448	1 587
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	976	222	405	588	659
Rörelseresultat (MSEK)	849	115	303	481	530
Investeringar (MSEK)	144	237	264	298	565
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	30	29	–6	–18	–58
Bevisad och sannolik mineralreserv
Sulfidmalmer, tusen ton	7 020	7 350	6 950	8 220	8 980
Zn (%)	3,6	4,3	4,3	5,3	5,2
Cu (%)	0,9	0,8	0,8	0,6	0,6
Guldmalmer, tusen ton			1 610	2 780	3 100
Au (g/t)			4,9	4,1	3,6
Te (g/t)				186	165
AITIK	2007	2008	2009	2010	2011
Anrikat tonnage, tusen ton	18 178	17 813	18 791	27 596	31 541
Ingående halter
Cu (%)	0,32	0,30	0,27	0,27	0,24
Au (g/ton)	0,14	0,14	0,13	0,16	0,14
Ag (g/ton)	3,67	2,81	1,99	2,07	2,15
Koncentratproduktion
Cu (t)	185 302	173 624	170 808	262 551	267 488
Halt i koncentrat
Cu (%)	27,2	27,2	26,9	25,58	25,00
Metallinnehåll
Cu (t)	50 487	47 225	46 019	67 168	66 876
Au (kg)	1 178	1 218	1 348	2 208	2 447
Ag (kg)	42 301	32 087	24 701	36 468	45 040
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	2 305	1 949	1 997	3 996	4 549
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 388	1 049	1 134	2 442	2 583
Rörelseresultat (MSEK)	1 217	876	949	2 008	2 046
Investeringar (MSEK)	760	2 994	3 674	1 210	730
Cash cost Usc/lb Cu (Normal costing C1)	129	124	86	105	120
Bevisad och sannolik mineralreserv
Tusen ton	610 000	633 000	747 000	733 000	710 000
Cu (%)	0,29	0,27	0,25	0,25	0,25
Au (g/t)	0,2	0,2	0,1	0,1	0,1

Femårsöversikt – Smältverk

KOKKOLA	2007	2008	2009	2010	2011
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat	581 229	576 239	571 003	587 330	600 228
Produktion, ton
Zink	305 543	297 722	295 049	307 144	307 352
Kvicksilver	45	33	6	9	5
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 434	632	558	685	417
Rörelseresultat (MSEK)	1 273	469	362	505	246
Investeringar (MSEK)	236	162	99	248	253
ODD A	2007	2008	2009	2010	2011
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker)	291 745	269 820	245 263	276 811	282 959
Produktion, ton
Zink	157 027	145 469	138 973	148 862	153 200
varav omarbetad zink	1 629	1 198	1 315	1 087	568
Kadmium	269	178	249	300	309
Aluminiumfluorid	34 833	34 611	33 161	21 951	34 812
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	576	360	161	184	123
Rörelseresultat (MSEK)	439	210	6	39	–25
Investeringar (MSEK)	168	146	22	75	87
RÖNN SKÄR	2007	2008	2009	2010	2011
Smältmaterial, ton
Koppar, ton
Primärt	598 240	611 202	564 749	544 242	651 052
Sekundärt	159 792	172 950	154 099	155 024	175 064
Totalt	758 032	784 152	718 848	699 266	826 116
Bly, ton
Primärt	38 011	17 893	13 861	16 294	11 401
Sekundärt	2 077	4 541	7 050	6 281	5 131
Totalt	40 088	22 434	20 912	22 575	16 532
Produktion
Katodkoppar (t)	213 894	227 774	205 759	190 497	219 316
Bly (t)	25 865	14 235	13 013	17 013	11 429
Zinkklinker (t)	36 418	40 803	38 535	36 950	35 857
Guld (kg)	12 086	13 425	13 282	12 450	10 600
Silver (kg)	346 574	429 637	481 223	385 684	415 066
Svavelsyra (t)	543 524	556 863	514 736	501 873	570 869
Flytande svaveldioxid (t)	50 493	53 030	35 857	42 876	42 129
Palladiumkoncentrat (kg)	3 028	3 453	2 982	2 474	2 466
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	846	637	338	441	715
Rörelseresultat (MSEK)	615	395	83	187	470
Investeringar (MSEK)	228	192	199	270	1 074

HARJAVALTA	2007	2008	2009	2010	2011
Smältmaterial, ton
Kopparkoncentrat	450 870	529 466	399 653	433 511	456 350
Nickelkoncentrat	261 648	273 352	211 231	261 931	259 259
Produktion, ton
Katodkoppar	100 987	121 819	96 596	112 687	116 455
Guld (kg)	2 790	2 064	1 747	1 770	2 248
Silver (kg)	33 175	58 648	58 341	64 596	73 081
Svavelsyra (t)	557 395	659 095	500 842	573 096	599 596
Flytande svaveldioxid (t)	41 779	36 934	33 003	26 682	35 355
Palladiumkoncentrat (kg)	461	214	265	718	836
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	289	212	203	318	373
Rörelseresultat före avskrivningar exklusive PIR1	289	339	62	318	373
Rörelseresultat (MSEK)	149	64	24	154	222
Rörelseresultat exklusive PIR1)	149	191	–117	154	222
Investeringar (MSEK)	366	225	148	122	229
BERGSÖE	2007	2008	2009	2010	2011
Produktion, ton
Blylegeringar	43 865	42 577	38 561	42 166	41 009
Tennlegeringar	701	516	428	497	11
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	344	142	106	99	95
Rörelseresultat (MSEK)	330	127	91	82	75
Investeringar (MSEK)	10	12	12	14	24

1) Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager

Bolagsstyrningsrapport

Boliden är ett svenskt aktiebolag som är noterat på Nasdaq OMX Stockholm med sekundärnotering på börsen i Toronto. Styrningen av Boliden grundas på den svenska aktiebolags- och årsredovisningslagen, Nasdaq OMX Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning, Bolidens bolagsordning samt andra relevanta regelverk.

STYRNINGEN AV BOLIDENKONCERNEN

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt vid årsstämman (samt vid eventuella extra bolagsstämmor) som är bolagets högsta beslutande organ. Styrelse och styrelsens ordförande utses av årsstämman medan verkställande direktör utses av styrelsen. Bolagets redovisning samt styrelsens och vd:s förvaltning av bolaget granskas av revisorer utsedda av årsstämman. Årsstämman utser även ledamöter till en valberedning, som tar fram förslag till årsstämman inför bland annat val och arvodering av styrelse och revisorer.

Förutom lagar, regler och koden tillämpar Boliden interna styrinstrument som exempelvis koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi, New Boliden Way (NBW), samt policys inom bland annat områdena ekonomisk rapportering och kontroll, miljö, energi, hälsa och säkerhet och kommunikation.

AKTIEÄGARE

Boliden har ett aktiekapital om 578 914 338 SEK fördelat på 273 511 169 aktier och lika många röster. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 95 034 och de enskilt största ägarna var Nordea fonder, Swedbank Robur fonder, AMF Försäkring, AFA Försäkring och Handelsbanken fonder. Andelen utländskt ägande uppgick till cirka 40 procent av det totala antalet aktier.

Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden finns på sidorna 48–49 i årsredovisningen.

Årsstämma

Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat- och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets vd, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer och principer för anställnings- och ersättningsvillkor för vd och andra ledande befattningshavare samt i förekommande fall ändra bolagsordning och välja revisorer.

Årsstämman 2011 hölls den 3 maj i Aitik. Vid stämman var 79 533 115 aktier representerade av 610 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde 29 procent av det totala antalet aktier i Boliden. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Marie Berglund, Staffan Bohman, Lennart Evrell, Michael G:son Löw, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg och Anders Ullberg. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Några av stämmans övriga beslut var att:

• i enlighet med styrelsens förslag dela ut 5 SEK per aktie.

• till ledamöter i valberedningen utse Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Thomas Ehlin (Nordeas Fonder), Lars-Erik Forsgårdh, Anders Oscarsson (AMF), Caroline af Ugglas (Skandia Liv) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).

• styrelsearvode ska utgå med 1 000 000 kronor till ordföranden och med 400 000 kronor till ledamot, som inte är anställd i bolaget, att arvode ska utgå med 150 000 kronor till ordföranden i revisionsutskottet och med 75 000 kronor till vardera av revisionsutskottets två ledamöter samt att arvode ska utgå med 50 000 kronor till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.

• revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
• ersättningen till ledamöterna i koncernledningen ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska för vd vara maximerad till 60 procent och för övriga ledande befattningshavare maximerad till 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. 10 procent av den rörliga ersättningen ska användas till förvärv av aktier i bolaget. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.
• ändra bolagets bolagsordning så att den anpassas till reglerna i aktiebolagslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 innebärande bland annat att kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats, med annons i Svenska Dagbladet om att kallelse skett samt att kallelse till extra bolagsstämma ska ske senast tre veckor före sådan stämma.
• protokollet från årsstämman 2011 finns på Bolidens webbplats.

VALBEREDNING

Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med av årsstämman 2011 antagen Instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av lägst sex och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs sex ledamöter varav fyra ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats.

Valberedningens sammansättning

I oktober sammankallade styrelsens ordförande de av stämman valda ledamöterna, varvid Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), utsågs till ordförande. Valberedningen kompletterades sedan med Anders Algotsson som representant för AFA Försäkring.

Valberedningens uppdrag

Valberedningen har i uppdrag att arbeta fram förslag till beslut på Bolidens årsstämma. Förslagen gäller bland annat antal och val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen till nästa årsstämma.

Valberedningen har sammanträtt sammanlagt fyra gånger under 2011 och 2012 och har därutöver haft telefonkontakter samt ett möte med styrelsens ledamöter. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Bolidens webbplats.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras Bolidens verksamhet och framtida inriktning av bolagets vd. Valberedningen ges även möjlighet att träffa styrelsens ledamöter.

STYRELSEN

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har efter årsstämman 2011 utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi- och finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av vd, är oberoende i förhållande till Boliden och bolagsledningen.

Ledamöterna presenteras på sidorna 104–105 och på Bolidens webbplats. Närmare information om bland annat närvaro vid sammanträden och beroendeställning finns i tabellen nedan.

Styrelsens och ordförandens ansvar

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande. Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om Bolidens ekonomiska och finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av dokumentet "Instruktion till verkställande direktören" som styrelsen fastställer vid sitt konstituerande möte. Liksom tidigare år inrättade styrelsen under 2011 ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

Styrelsens arbete 2011

Styrelsen har under 2011 haft sju styrelsemöten. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten regelbundet till Bolidens operativa enheter. Under 2011 besökte styrelsen Aitik samt Bergsöe.

I början av varje år fastställer styrelsen ett antal teman som särskilt ska behandlas. Förutom genomgång av verksamheten, som görs vid varje styrelsemöte, har styrelsen under året bland annat behandlat:

• Januari: Investering om 3,9 miljarder SEK i expansion av Garpenbergsgruvan från 1,4 till 2,5 mton malm per år.
• Februari: Bokslutskommuniké, revisorsrapport, investering i guld- och tellurgruva i Kankberg, andra aktuella investeringar, ersättningsfrågor, årsredovisningen och ärenden till årsstämman.

styrelsen 2011

Invald	Mötes närvaro under 2011	Utskotts arbete	Närvaro 2011	Styrelse arvode, SEK	Arvode Revisions utskottet, SEK	Arvode Ersättnings utskottet, SEK	Oberoende från bolaget och bolags ledningen	Obero ende av större ägare
		Revisions utskott, Ersättnings	5 av 5
2005	7 av 7	utskott	2 av 2	1 000 000	75 000	50 000	Ja	Ja
2003	7 av 7			400 000			Ja	Ja
2007	7 av 7	Ersättnings utskott	2 av 2	400 000		50 000	Ja	Ja
2008	7 av 7						Nej	Ja
2005	7 av 7	Revisions utskott	5 av 5	400 000	150 000		Ja	Ja
								Ja
2005	7 av 7	Revisions utskott	5 av 5	400 000	75 000		Ja	Ja
2005	7 av 7			400 000			Ja	Ja
2001	7 av 7
2001	7 av 7
2008	7 av 7
2008	3 av 3
2009	6 av 7
2010	6 av 7
2011	4 av 4
	2010	7 av 7			400 000			Ja

Vid styrelsemötet rapporterade Bolidens revisorer sina iakttagelser från revisionen av bolaget. Styrelsen fick vid detta tillfälle möjlighet att träffa revisorerna utan närvaro av koncernledningen.

• Maj: Delårsrapport för första kvartalet, uppföljning av Aitikexpansionen, utsläppsrättsfrågor, konkurrentjämförelser, strukturförändringar i branschen samt långfristig upplåning.
• Juli: Delårsrapport för andra kvartalet, revisorsrapport, energifrågor, utvecklingen av den globala metallmarknaden, pris- och konjunkturanalyser.
• Oktober: Delårsrapport för tredje kvartalet, prospektering, risker och riskhantering, Corporate Social Responsibility (CSR) samt styrelseutvärdering.
• December: Strategi, budget och affärsplan, New Boliden Wayuppföljning, ledarskapsförsörjning och ledarutveckling.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete utvärderas årligen och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen själv under ordförandens ledning eller, med viss regelbundenhet, med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2011 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade ett antal frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion där styrelsen diskuterade slutsatser av utvärderingen.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Utskottet förbereder ett antal frågor för styrelsens beslut och stödjer på detta sätt styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering, vilket bland annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och ändamålsenliga processer för denna. Boliden har en internkontrollfunktion som arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet arbetar även med upphandling av tjänster utöver revision från bolagets revisorer samt på uppdrag av valberedningen även av revisionstjänster.

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Under 2011 ägnades särskild uppmärksamhet åt branschrelaterade redovisningsfrågor och förändringar i IFRS samt uppföljning av den interna kontrollen. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Leif Rönnbäck och Anders Ullberg. Utskottet sammanträdde fem gånger under 2011. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomi- och redovisningsfrågor.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för vd för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från vd även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om ersättningsprinciper med mera för vd och koncernledningen, som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på Bolidens webbplats.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft två möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Staffan Bohman.

En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 1 på sidorna 65–66.

AFFÄRSSTYRNING

Styrning från styrelsen sker via vd till de operativa enheterna. Boliden arbetar utifrån koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi NBW som uppdateras årligen. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strate-

gisk plan och Bolidens styrdokument som finns tillgängliga på intranätet. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy och Hälsa- och säkerhetspolicy.

KONCERNLEDNING

Koncernledningen består av vd, cheferna för koncernens två affärsområden, ekonomi- och finansdirektören samt direktören för personal och hållbar utveckling. Koncernledningen sammanträder en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt tar fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som vd förelägger styrelsen för beslut.

Bolagets cirka 150 högre chefer och specialister träffas på ledningsmöten årligen för diskussioner i syfte att skapa samsyn och nå en bred förankring i viktiga frågor.

En presentation av koncernledningen finns på sidan 106.

REVISORER

Vid årsstämman 2009 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB med auktoriserade revisorn Lars Träff som ansvarig revisor intill slutet av årsstämman 2013.

Vid sidan av Boliden har Lars Träff revisionsuppdrag för bland annat Avanza, Lantmännen, Posten, Scania, ÅF och Investment AB Öresund.

Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse. Information om ersättning under 2011 finns i not 2 på sidan 66.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Boliden har en effektiv internkontroll. Vd ansvarar för att det finns en process och en organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa finansiella rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Funktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten vid frågor som gäller internkontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av att koncernen har relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sina verksamheter under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Bolidenkoncernen finns styrdokument i form av bindande policyer och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Under 2011 fortsatte arbetet med att på affärsområdes- och koncernnivå kartlägga finansiella transaktionsflöden, identifiera

risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och standardiserat sätt.

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Inom ramen för detta arbete, som pågår sedan 2008, ska alla enheter kartlägga och utvärdera risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Syftet är att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2011 fortsatte dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen och under sommaren genomfördes testning av samtliga dessa kontrollaktiviteter, inklusive generella IT-kontroller.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via intranät samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna.

Extern information och kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Under 2011 har strukturen och kvaliteten på information på intranätet förbättrats ytterligare, vilket ökade tillgängligheten och möjligheten att snabbt hitta rätt information. Koncernövergripande styrdokument uppdateras och kommuniceras löpande.

Uppföljning

Det sker ett fortlöpande arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.

Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 556051-4142.

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 100–105 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 13 februari 2012

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Styrelse

Au

Anders Ullberg Styrelseordförande sedan 2005. Civilekonom. Född: 1946 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i BE Group, Eneqvist Consulting, Natur&Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Antal aktier: 45 000

Mb

Marie Berglund Ledamot sedan 2003. Biolog, M. Sc. Råvaruchef i NCC Roads Nord AB. Född: 1958 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Baltic Sea 2020, Enetjärn Natur, Eurocon Consulting, Bottenhavets vattendelegation, Insynsrådet för länsstyrelsen i Västernorrland, Skogsstyrelsen och MoDo Hockey. Antal aktier: 1 000

Sb

Staffan Bohman Ledamot sedan 2007. Civilekonom. Senior advisor, Deutsche Bank Nordic region. Född: 1949 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i bland annat Atlas Copco, Cibes Lift, Inter-IKEA, OSM, Ratos och Rezidor Hotel Group. Ordförande i Ersta diakoni, vice ordförande i SNS Förtroenderåd. Antal aktier: 40 000

Le

Lennart Evrell Ledamot sedan 2008. Civilingenjör och ekonom. Vd och koncernchef i Boliden AB. Född: 1954 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Styrelseledamot i Nordea Fonder. Antal aktier: 33 000

Mg

Michael G:son Löw Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Koncernchef och vd Preem AB. Född: 1951 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Preem, Norstel, Svenskt Näringsliv, vice ordf. i Industrioch KemiGruppen, Sv. Petroleum- och Biodrivmedelinstitutet, Svensk-ryska Handelskammaren, ledamot i Chalmers rådgivande kommitté, och IVA. Antal aktier: 100

Ul

Ulla Litzén Ledamot sedan 2005. Civilekonom, MBA. Född: 1956 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, Husqvarna, NCC och SKF. Antal aktier: 8 400

Lr

Leif Rönnbäck Ledamot sedan 2005. Fil. kand. Naturvetenskap, Geologi. Född: 1945 Antal aktier: 1 000

Ms

Matti Sundberg Ledamot sedan 2005. Bergsråd. Ekon. mag. Fil. och Ekon. Dr h.c. Född: 1942 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Chempolis och Finlands skidförbund. Styrelseledamot i bland annat FIS, Skanska och SSAB. Antal aktier: 12 000

Mh

Marie Holmberg Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005–2008. Avdelningschef Processutveckling, Rönnskär. Representant för PTK Rönnskär och i den lokala klubben Sveriges Ingenjörer. Född: 1963 Antal aktier: 50 Med familj: 192

Bk

Bo Karlsson Ledamot sedan 2005. Suppleant 2001–2005. Processoperatör Bolidenområdet. Representant för IF Metall. Född: 1955 Antal aktier: 500

Hg

Hans-Göran Ölvebo Ledamot sedan 2009. Ledamot 2001–2005, suppleant 2005–2009. Produktionsarbetare Aitik. Representant för IF Metall. Född: 1955 Antal aktier: 50

Ra

Roland Antonsson Suppleant sedan 2009. Representant för IF Metall och ordförande IF Metall, klubben Rönnskär. Född: 1957 Antal aktier: 0

Oh

Osmo Hoisionaho Suppleant sedan 2010. Processoperatör Kokkola, representant för Metallarbetarförbundet, medlem av Boliden Works Council. Född: 1969 Antal aktier: 0

Ml

Marie Lundberg Suppleant sedan 2011. Processingenjör på anrikningsverket i Boliden. Representant för Sveriges Ingenjörer. Född: 1979 Antal aktier: 0

Koncernledning

Le

Lennart Evrell Civilingenjör och ekonom. Vd och koncernchef i Boliden AB. Född: 1954 Anställd: 2007 Antal aktier: 33 000

Jm

Jan Moström Bergskoleingenjör. Direktör – Affärsområde Gruvor. Född: 1959 Anställd: 1979–1998, 2000 Antal aktier: 16 000

Kk

Kerstin Konradsson Bergsingenjör Direktör – Affärsområde Smältverk från den 1 februari 2012. Född: 1967 Anställd: 2012 Antal aktier: 80

Ms

Mikael Staffas Civilingenjör, MBA Ekonomi- och finansdirektör Född: 1965 Anställd: 2011 Antal aktier med familj: 3 000

Hö

Henrik Östberg Fil. mag. i språk och pedagogik. Direktör – Personal och Hållbar utveckling. Född: 1960 Anställd: 2008 Antal aktier: 1 200

Branschspecifika begrepp och förklaringar

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Avverkning Smältverkens råmaterialkonsumtion, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se sidan 108.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Fältprospektering Prospektering i nya områden. Förknippad med högre kostnader jämfört med gruvnära prospektering.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).

Gruvnära prospektering Prospektering i anslutning till befintliga gruvor. Nya fynd nära befintliga gruvor innebär kortare tid från fynd till gruvproduktion eftersom infrastruktur redan finns på plats.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

Kaldougn Roterande och tippbar ugn för smältning och processbehandling av bland annat koppar, bly och ädelmetaller inklusive återvinning av metaller ur elektronikskrot. Plasten i skrotet används för att smälta metallerna vilket minskar energibehovet i processen.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar generellt vara cirka 50 procent och kopparinnehållet cirka 30 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger generellt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig eller gruvkoncentrat. Metallkoncentrat är resultatet av anrikningsprocesser som separerar ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineralreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Mineralreserver delas in i två kategorier: sannolik mineralreserv och bevisad mineralreserv.

Mineraltillgångar En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Kallas även prisdelningsklausuler. Klausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält- och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka prisdelningsklausuler.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält- och raffineringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker med hjälp av tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i Bolidens underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

definition av cash cost, normal costing c1*

Boliden använder Brook Hunts cash cost-mått C1 för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen. Ju lägre cash cost en gruva visar, desto bättre är kostnadspositionen. Cash cost mindre än noll innebär att värdet av biprodukter överstiger avdrag för smält- och raffineringslöner, produktions- och administrationskostnader samt frakter.

+	Smält- och raffineringslöner (TC/RC)
+	Kostnader för gruvproduktion, anrikning samt administration
+	Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
–	Avdrag för värde av biprodukter
=	Cash cost 1 (C1)

* Brook Hunts cash cost-mått som utgår från kassaflödespåverkande kostnader för gruvans huvudprodukt och anges före finansierings- och övergripande kostnader (C1). Normal costing kan även anges inklusive avskrivningar (C2) samt inklusvie avskrivningar, räntekostnader, prospekteringskostnader och andra indirekta kassaflödespåverkande kostnader (C3).

BASMETALLMARKNADENSINTÄKTSKOMPONENTER

Prissättningen av färdiga basmetaller är global och sker på London Metal Exchange (lme). Gruvornas intäkter baseras på lme-priser men påverkas även av flera faktorer. Smältverkens intäkter utgörs av smält- och raffineringslöner, som beror på efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat, samt ett antal andra komponenter.

Intäktsk omp onenter
LME-priset, usd /ton	A
Koncentratens metallhalt, %	B
Koncentratens betalbara metallinnehåll, %	C
Avgifter för eventuella orenheter i metallkoncentraten, usd /ton metallkoncentrat	D
Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har förmåga att vidareförädla, %	E
Smältlön (TC), usd /ton metallkoncentrat	F
Raffineringslön (RC)*, usd /ton betalbart metallinnehåll	G
Effekter från eventuella priseskalatorer, usd /ton metallkoncentrat	H
Intäkter från eventuella bimetaller och andra biprodukter i metallkoncentrat, usd /ton metall koncentrat	I
Intäkter från utvinning av eventuella bimetaller och andra biprodukter i smältkoncentrat, usd /ton metallkoncentrat	J
Metallpremier, usd /ton såld metall	K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk till kund, usd /ton metallkoncentrat	L
1) Raffineringslöner (Rc) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffinering och raffinerings

löner är därmed inte en del av zinksmältverkens intäkter.

Gruvornas intäkter
Metallkoncentrat (per ton torrvikt )	A B C – (D+F+G) +/– H + I

Smältverke ns intäkter
Metallkoncentrat (per ton torrvikt )
Smält- och raffineringslöner1	F + G +/– H + D
Fria metaller	AB(E–C)
Utvinning av bimetaller och produkter	J
Värdet av metallpremier	B E (K – L)

basmetallmarknadens prisförhållanden

tillgå ngpå

Basmetallpriserna styrs av efterfrågan på metaller och utbudet av metaller från gruvor. Smält- och raffineringslönerna (tc/rc) styrs av efterfrågan på metaller, kapaciteten i smältverk och utbudet av metallkoncentrat från gruvor.

+ at centr	Höga metallpriser och höga TC/RC Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smält verksindustrin är på en hög nivå.	Låga metallpriser och höga TC/RC Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smält verksindustrin är på en hög nivå.
kon metall –	Höga metallpriser och låga TC/RC Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjande i smältverks industrin är på en nivå under den normala.	Låga metallpriser och låga TC/RC Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverks industrin är på en nivå under den normala.

Finansiella nyckeltal

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning med avdrag för räntebärande placeringar, skattefordringar och icke räntebärande avsättningar och skulder.

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.

Förkortningar

• Lb = pound = 0,4536 kg
• oz = ounce = troy ounce = 31,104 gram
• USD = amerikanska dollar
• USc = amerikanska cent
• SEK = svenska kronor
• NOK = norska kronor
• EUR = euro
• Ag = silver

Au = guld

Cu = koppar

• Pb = bly
• Zn = zink

Bolidens historia i korthet

I Sverige var det brist på inhemskt producerad koppar och andra icke-järnmetaller under första världskriget. Regeringen uppmuntrade prospektering i Skellefteåområdet i norra Sverige och 1924 hittades guld vid den avlägset belägna Fågelmyren. Fyndet blev grunden till dagens Boliden.

1924 Guld upptäcks vid Fågelmyren. Det Norske Zinkkompani A/S bildas.

1925 Västerbottens Gruvaktiebolag och Skellefteå Gruvaktiebolag bildas.

1928 Uppförandet av Rönnskärsverken påbörjas.

1929 Zinkproduktion startar vid Odda. Det första malmtåget till Rönnskär avgår från Boliden den 24 september. Ivar Kreuger blir ägare till 90 procent av aktierna i Boliden.

1930 Produktion startar vid smältverket Rönnskär.

1931 De båda gruvbolagen Västerbottens och Skellefteås Gruvaktiebolag slås samman till Bolidens Gruvaktiebolag.

1936 Kopparsmältverket i Imatra, (som senare skulle bli Harjavalta) Finland tas i drift.

1940 Produktion påbörjas i Kristineberg.

1941 Driftstart av kopparelektrolysverket i Björneborg.

1942 Blyverk uppförs på Rönnskär. Paul Bergsöe & Son AB bildas i Landskrona.

1943 Den 96 kilometer långa linbanan mellan Kristineberg och Boliden står klar. Tenn- och blysmältning startar i Bergsöe.

1944 Kopparsmältverket Imatra flyttas från östra Finland till nuvarande lokalisering i Harjavalta.

1945 Kopparproduktion inleds i Harjavalta.

1949 Flashsmältningsmetoden införs i Harjavalta.

1952 Svavelsyrafabrik byggs på Rönnskär för att tillvarata de svaveldioxidhaltiga skorstensgaserna.

1953 Tara Exploration and Development Company grundas i Kanada.

1953 Invigning av Bergsöes blyhall.

1954 Anrikningsverket på Rönnskär läggs ned och ett nytt tas i drift i Boliden.

1955 Världens djupast belägna järnväg – mellan gruvorna Långsele och Boliden – står klar.

1957 Boliden förvärvar gruvan i Garpenberg från Zinkgruvor AB.

1958 Nytt elektrolysverk står klart på Rönnskär.

1960 Produktion av nickelkatoder startar i Harjavalta.

1962 Tara inleder prospektering på Irland.

1964 Boliden köper hälften av aktierna i det norska zinksmältverket Det Norske Zinkkompani A/S (Odda).

1967 Bolidengruvan läggs ned. Zinksmältverk etableras i Kokkola.

1968 Verksamheten i Aitik startar. 1969 Driften startar vid zinksmält-

verket i Kokkola. Tara bedriver prospektering i Navanområdet. 1970 Aluminiumfluorid börjar produceras i Odda. Tara upptäcker

den stora fyndigheten av zink och bly på Irland.

1977 Produktionen startar i Tara. 1979 Boliden köper Paul Bergsöe

& Son. 1980 Utbyggnad av Aitik, till en kapacitet från åtta till tolv Mton

malm. 1981 Driften börjar vid "nya" Aitikgruvan.

1985 Rönnskär får Europas längsta elektrolyshall, 365 meter.

1987 Trelleborg AB förvärvar

aktiemajoriteten i Boliden.

1988 Boliden får ett spanskt dotterbolag, Apirsa SL. Aitik byggs ut. Guldtacka nr 40 000 gjuts på Rönnskär.

1990 Anrikningsverket i Boliden byggs ut och moderniseras.

1991 Lagerhall för batterier byggs i Bergsöe.

1993 Kopparpendeln börjar transportera kopparkatoder från Skelleftehamn till Elektrokoppar i Helsingborg.

1995 Harjavalta byggs ut, kopparproduktionen ökar med 60 procent och nickelproduktionen med 200 procent.

1996 Åkulla Östra, nära Boliden, blir den största nya guldfyndigheten i Sverige på 70 år.

1997 Boliden etablerar huvudkontor i Toronto. Aktien listas på fondbörserna i Toronto och Montreal.

1998 Den spanska gruvan Los Frailes stängs efter att dammen brustit. Beslut fattas om expansionen Rönnskär +200 – en investering på 1,9 miljarder kronor. Direktlakningsmetoden implementeras i Kokkola.

1999 Driften återupptas vid Los Frailes.

2000 Nickelverksamheten i Harjavalta säljs. Maurliden, den 28:e gruvan i Bolidenområdet öppnas. Nya Rönnskär invigs.

2001 En fjärde utbyggnad görs i Kokkola, kapaciteten ökas till 260 000 ton per år vilket gör det till ett av världens största zinksmältverk.

2002 Tara förvärvar Nevinstown malmkropp och startar SWEXprojektet.

2003 Boliden förvärvar Outokumpus gruv- och smältverksenheter och avyttrar verksamheterna Fabrication och Teknikförsäljning till Outokumpu.

2004 New Boliden skapas genom strukturaffären med Outokumpu. Arbetet inleds med att skapa

Bolidens nya strategiska plattform – The New Boliden Way. Modernisering sker av zinksmältverket i Odda. Kvarnberget – ny fyndighet upptäcks i Garpenberg.

2006 Beslut fattas att investera i expansion av Aitikgruvan. En helt ny blyhall invigs i Bergsöe.

2007 Guldtacka nummer 50 000 gjuts på Rönnskär.

2010 Den utbyggda gruvkapaciteten i Aitik tas i drift. Dessutom påbörjades arbetet med att bygga ut elektronikskrothanteringen i Rönnskär.

Här finns Boliden

Koncernen

Boliden AB Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress:

Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 31 55 45 Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

affärsområde Gruvor

Boliden Mineral AB 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 34

Bolidenområdet

Boliden Mineral AB 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 25

Aitik

Boliden Mineral AB Box 85 982 21 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00 Fax +46 970 72 90 01

Garpenberg

Boliden Mineral AB 776 98 Garpenberg Besöksadress: Kapplavägen 5 Tel. +46 225 360 00 Fax +46 225 360 01

Tara

Boliden Tara Mines Ltd Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

affärsområde Smältverk

Kokkola Boliden Kokkola Oy Box 26 FI-67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111

Fax +358 6 828 6005

Odda

Boliden Odda AS Eitrheim NO-5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Harjavalta Boliden Harjavalta Oy FI-29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Rönnskärsverken

Boliden Mineral AB 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00 Fax +46 910 77 32 15

Bergsöe

Boliden Bergsöe AB Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00 Fax +46 418 572 05

Stockholm

Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 610 15 51

Royal Leamington Spa

Boliden Commercial (UK) Ltd. No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa GB-Warwickshire CV32 6UA Storbritannien Tel. +44 1926 833 010 Fax +44 1926 450 084

Neuss

Boliden Commercial Deutschland GmbH Stresemannallee 4c D-414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55 Fax +49 2131 750 46 54

www.boliden.com

årsstämma 2012

Bolidens årsstämma hålls torsdagen den 3 maj 2012 i Skellefteå.

dEltAGAndE

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 26 april 2012 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via webbplatsen www.boliden. com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 26 april 2012.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

förvAltArrEGiStrErAdE AKtiEr

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast torsdagen den 26 april 2012 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

fullStändiG KAllElSE

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information fi nns på webbplatsen www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

EKonoMiSK inforMAtion

3 maj Delårsrapport januari–mars 2012

19 juli Delårsrapport januari–juni 2012

25 oktober Delårsrapport januari–september 2012

11 februari 2013 Delårsrapport januari–december 2012

frÅGor

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller e-post: investorrelations@boliden.com

Boliden aB Box 44, 101 20 stockholm Besöksadress: klaraBergsViadukten 90 tel: 08-610 15 00 Fax: 08-31 55 45 www.boliden.com