Boliden — Annual Report 2010

Mar 14, 2011

innehåll

Boliden i korthet	2	Bolagsstyrningsrapport	90
VD-ord	4	Presentation av styrelse	94
Bolidens affärsmodell	6	Presentation av ledning	96
Bolidens omvärld	8	Femårsöversikt per anläggning	98
Bolidens profil	12	Finansiell femårsöversikt	102
Bolidens strategiska fokus	14	Branschspecifika begrepp och förklaringar	103
Förvaltningsberättelse	17	Bolidens historik	107
Finansiell rapportering	44	Adresser	108
Malmreserver och mineraltillgångar	84	Information om årsstämma

I den formella årsredovisningen ingår sidorna 17–82.

Bolidens metaller

Zn	Cu	Pb	Au	Ag
8 650 MSE K* Boliden är världens sjätte största producent av zink från smältverk och den åttonde största producenten av zink i koncentrat från gruvor. Bolidens zinkförsäljning sker i huvudsak till den europeiska marknaden. Zink används framför allt för galvanisering av tunn plåt och styckegods där den ger skydd mot korro sion. Slutanvändarna återfinns framför allt inom fordons- och bygg industrin.	16 500 MSE K* Boliden är en medelstor producent av koppar från smältverk, en liten pro ducent av koppar från gruvor men med en bety dande position i Europa. Bolidens kunder tillverkar halvfabrikat för vidare förädling till tråd, rör, plåt och färdiga koppar produkter. Koppar, som har god ledningsförmåga används framför allt inom byggnads-, elektro nik- och transport industrin.	1 200 MSE K* Boliden är en medelstor producent av bly från smältverk och gruvor. Återvunna batterier utgör 75 procent av råvaran i Bolidens blypro duktion. Huvuddelen av försäljningen sker till batteriindustrin och en mindre del till byggindu strin. Primärbly i gruv råvara kommer från Bolidens zinkgruvor där bly ofta är en bimetall. Merparten av världens bly används till batterier för fordon och andra industriapplikationer för mobil drift som truckar eller för stationärt bruk som back-up för att säkra drift av kritiska	4 000 MSE K* Guld är en viktig metall i Bolidens gruvor och smältverk. Guldet kom mer från återvinning av elektronikskrot och som bimetall ur kopparkon centrat. Guld används av smyckesindustrin och till en mindre del inom elek tronikindustrin. Guld har ökat i betydelse som en tillgångsklass för finan siella aktörer.	2 100 MSE K* Flera av Bolidens gruvor innehåller betydande mängder silver. Silver används inom smyckes-, foto-, el- och elektronik industrin. Fotoindustrins andel av efterfrågan har minskat. Metallen har i likhet med guld ökat i betydelse som en till gångsklass för finansiella aktörer som håller bety dande lager av metall.

Övrigt: Boliden producerar och säljer även andra produkter som till exempel svavelsyra, aluminiumfluorid, platina med flera produkter.

system vid elavbrott.

*En förenklad uppskattning av marknadsvärdet på Bolidens metallproduktion under 2010. Värdet är beräknat på tonnage gånger genomsnittspris under året och är inte ett exakt försäljningsvärde.

Bolidens rapportpaket

Bolidens årliga rapporter omfattar årsredovisning och hållbarhetsredovisning på svenska och engelska. Dessa publiceras i tryckt version och i webbversion på hemsidan. På hemsidan publiceras varje år också fyra delårsrapporter. Vårt hållbarhetsarbete redovisas enligt Global Reporting Index (GRI).

Under 2011 kommer Boliden att offentliggöra kvartalsrapporter vid följande tillfällen, Kvartal 1 den 3 maj, kvartal 2 den 19 juli, kvartal 3 den 25 oktober och kvartal 4 den 10 februari 2012.

På Bolidens webbplats finns mer information om koncernen, marknader och metaller: www.boliden.com

Bolidens org.nr: 556051-4142

Årsstämma 2011

Årsstämman kommer att arrangeras vid koppargruvan i Aitik och äger rum den 3 maj. Mer information om årsstämman finns längst bak i årsredovisningen.

Boliden har de senaste åren beslutat om flera stora investeringar. Däribland expansionen av koppargruvan i Aitik – företagets genom tiderna största investering – och ökningen av återvinningskapaciteten av elektronikskrot i smältverket Rönnskär – som gör Boliden till en världsledande aktör inom detta område. I början av 2011 beslutades att genomföra ytterligare ett stort projekt – utbyggnad av gruvan i Garpenberg vilket innebär ökad produktion av zink, bly och silver.

För att skapa goda möjligheter till fortsatt tillväxt satsas ökade resurser på prospektering i syfte att öka malmreserver och mineraltillgångar. Effektivisering av processer i såväl gruvor som smältverk bidrar till förbättrad konkurrenskraft.

Viktiga händelser under året

Start för den nya anläggningen i Aitik

Sedan beslutet 2006 att utvidga koppargruvan Aitik har Boliden investerat drygt sex miljarder SEK. Projektet har fullföljts i tid och i april kunde den första kvarnlinjen starta följt av den andra i juli. Under året producerade Aitik sammanlagt 28 miljoner ton malm, innehållande 67 000 ton koppar och 2 200 kilo guld.

Rekordår för zinksmältverket Kokkola

Zinksmältverket Kokkola i Finland har under många år stadigt haft en positiv produktivitetsutveckling. Kokkola slog produktionsrekord 2010 med en zinkproduktion på 307 000 ton zink.

Återvinning av elektronikskrot

I april beslutades att kraftigt öka kapaciteten för återvinning av elektronikskrot. Investeringen, som sker vid kopparsmältverket Rönnskär utanför Skellefteå, innebär att Boliden blir klart störst i världen på att återvinna elektronikskrot. Den nya anläggningen kommer att tas i drift under första kvartalet 2012 och investeringen uppgår till cirka 1,3 miljarder SEK.

Bolidenområdet ökar produktionen

Efter sommaren kunde anrikningsverket i Boliden öka produktionen efter några år med reducerad kapacitet. Det nya dagbrottet Maurliden Östra togs i produktion under det tredje kvartalet och det nya sandmagasinet Hötjärn står klart att tas i drift under 2011.

händelser efter årets utgång

Expansion av Garpenberg

I januari 2011 beslöts att genomföra en kraftig expansion av gruvan i Garpenberg där det produceras zink, bly och silver. Projektet kommer att pågå under tre år och den nya kapaciteten börjar tas i drift under 2014. När den nya anläggningen når full produktion i slutet av 2015 kommer malmproduktionen att ha ökat från dagens 1,4 till 2,5 miljoner ton.

Investeringen uppgår till 3,9 miljarder SEK.

boliden i korthet

Boliden är ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvor, smältverk och återvinning. Vår affärsidé är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt för att långsiktigt möta marknadens metallefterfrågan, och skapa värde för Bolidens aktieägare.

Huvudmetallerna är zink och koppar men produktionen av bly, guld, silver och andra produkter är också av stor betydelse för vår lönsamhet. Boliden har fyra gruvområden och fem smältverk. Antalet medarbetare är cirka 4 400. Under 2010 uppgick försäljningen till 36 716 (27 635) MSEK.

intäkter och rörelseresultat

Högre priser och produktion ökade rörelseresultatet exkl. PIR* med över 100%.

Nettoskuldsättning

Starkt kassaflöde gav en kraftigt sänkt nettoskuldsättningsgrad på 24% vid årets slut.

sysselsatt kapital och avkastning

Avkastningen på sysselsatt kapital var 21% under 2010. För perioden 2006–2010 har avkastningen i genomsnitt varit 24% per år.

Sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital

* Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager

våra verksamheter

Prospektering

Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Prospektering syftar till att utöka gruvportföljen med nya fyndigheter, dels i anslutning till befintliga gruvor, dels i nya områden.

gruvor

I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Malmen anrikas till metallkoncentrat, varav merparten levereras till smältverk inom koncernen.

Malmreserver och mineraltillgångar	produktion
Malmreserver och mineraltillgångar (kända och
indikerade) har vuxit kraftigt sedan 2005. Ton
2 500 000	Mineraltillgångar, kända/indikerade
2 000 000	Malmreserver
1 500 000
1 000 000	Metall i koncentrat
500 000
0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Malmreserver Mineraltillgångar, kända/indikerade

För mer information om malmreserver och mineraltillgångar, se sidorna 84–88.

produktion
gruvor	2006	2007	2008	2009	2010
Zink, ton	327 643	333 293	297 423	307 128	293 814
Koppar, ton	86 824	62 803	57 220	54 602	75 977
Bly, ton	48 778	54 166	53 041	56 669	49 585
Guld, kg	4 510	2 834	2 603	3 130	3 727
Silver, kg	211 640	241 701	211 683	214 120	230 756

smältverk

Bolidens fem smältverk vidareförädlar metallkoncentrat och andra råmaterial, som elektronikskrot, metallskrot, metallaskor och uttjänta bilbatterier, till både rena metaller och kundanpassade legeringar.

produktion smältverk	2006	2007	2008	2009	2010
Zink, ton	442 908	462 570	443 191	434 022	456 006
Koppar, ton	356 392	314 881	349 593	302 355	303 184
Bly, ton	25 548	25 865	14 235	13 013	17 013
Blylegeringar, ton	44 691	43 865	42 577	38 561	42 166
Guld, kg	19 693	14 876	15 489	15 028	14 220
Silver, kg	414 402	379 749	488 285	539 564	450 280
Svavelsyra, ton			1341 399 1230 861 1328 904 1123 336 1397 002
Aluminium fluorid, ton	28 762	34 833	34 611	33 161	21 951

kunder

Bolidens metaller och övriga produkter säljs främst till industriella kunder i Europa.

Kundsegment zink

Byggindustrin, inklusive infrastruktur, står för nästan två tredjedelar av all zink som förbrukas. Ett viktigt led mellan basmetallproducenter och slutanvändare är stålverken som använder zink för att ge stålet ökat skydd mot korrosion.

Kundsegment koppar

Byggindustrin och tillverkning av el- och elektronikprodukter står för en stor andel av slutlig kopparanvändning. Tillverkare av valstråd och kopparstänger utgör ledet mellan basmetallproducenter och slutanvändare.

vd-ord

Den ekonomiska återhämtningen fortsatte och nya prisrekord sattes för flera metaller, bland andra koppar, guld och silver som alla är viktiga för Boliden. Inom Boliden har arbetet med att öka produktiviteten och kvaliteten i de interna processerna fortsatt. Expansionerna av Aitik och Bolidenområdet har verkställts och projekt pågår för att öka kapaciteten av elektronikskrotåtervinning i kopparsmältverket i Rönnskär och att bygga ut Garpenbergsgruvan.

Gynnsam marknad

Återhämtningen i de mogna ekonomierna fortsatte under 2010 och den snabba utvecklingen i Kina visade inga tecken på avmattning. Den globala efterfrågan på basmetaller har framför allt påverkats av de snabbväxande ekonomierna med stora befolkningar som Kina, Brasilien och flera andra länder i Asien och Sydamerika. Men även i Europa och Nordamerika har efterfrågan gradvis förbättrats. Bolidens försäljning av koppar och zink har i ökande grad åter gått till de traditionella industrikunderna i Europa och under andra halvåret såldes endast små volymer till metallhandelsföretag som säljer vidare till kunder i andra delar av världen.

Den starka efterfrågan kombinerad med kapacitetsbrist i världens gruvor medförde att flera metaller nådde prisrekord under året. Under första halvåret var pristrenderna positiva men de vände neråt under sommaren. Andra halvåret kännetecknades av nya prisuppgångar på framför allt silver och koppar. Av Bolidens metaller har koppar, guld och silver haft kraftiga uppgångar under 2010 medan zink och bly ligger på relativt oförändrade nivåer jämfört med vid årets början. Den svaga dollarn och starka kronan reducerade dock effekten av prisökningarna, speciellt under slutet av året.

Metallpriser är mycket känsliga för förändringar i förväntningar på utbud och efterfrågan och påverkas också av handeln på finansmarknaderna där metallerna i allt högre utsträckning blivit viktiga tillgångsklasser. Med nuvarande trender och bedömningar avseende efterfrågan och utbud ser förutsättningarna för höga metallpriser bra ut de kommande åren. Läget skiljer sig dock mellan gruvor och smältverk. De höga metallpriserna förs vidare till gruvorna samtidigt som överkapacitet i den globala smältverksindustrin pressar ner smältlönerna och därigenom försämrar lönsamheten i smältverken. Kopparsmältlönerna har varit mycket pressade under 2009 och 2010 medan zinksmältlönerna har varit bättre. Inför 2011 är den allmänna bedömningen att kopparsmältlönerna förbättras något medan de kan försämras inom zink.

Långsiktig styrka – inte minst i lågkonjunktur

För att nå långsiktig framgång i vår konjunkturkänsliga bransch är det viktigt att uppnå höga vinster och kassaflöden i goda tider men det är ännu viktigare att skapa förutsättningar för styrka och stabilitet i kommande lågkonjunkturer.

Sedan ett par år genomförs ett systematiskt arbete för kontinuerliga förbättringar och hög processtabilitet inom ramen för Bolidens organisations- och produktionsfilosofi New Boliden Way. Zinksmältverket Kokkola var den första enhet i koncernen som implementerade arbetssättet och har under 2010 fortsatt att öka produktiviteten. Idag är Kokkola ett av världens mest produktiva zinksmältverk. Under året som gått har koncernens övriga smältverk genomfört omfattande aktiviteter för att uppnå liknande resultat. Kristinebergsgruvan i Bolidenområdet har valts som pilotanläggning för New Boliden Way-arbetet inom koncernens gruvor.

Med förväntad brist på gruvkoncentrat för världens smältverk söker

Boliden därför alternativa material som bas för metallframställning. Sedan många år har Bolidens smältverk varit ledande i att utvinna metaller ur komplexa råmaterial men även ur sekundära material som uttjänt elektronik. Under året beslutades om nya satsningar för att öka kapaciteten av återvinning av elektronikskrot.

Bolidens gruvor hade för några år sedan relativt korta livslängder och som en konsekvens av detta har vi ökat satsningarna inom prospektering. Malmreserver och mineraltillgångar har ökat år för år och 2010 års beräkningar visar en fortsatt stabil utveckling med ökade malmreserver i Bolidenområdet och ökade mineraltillgångar i Aitik och Garpenberg.

För att stärka Boliden i lågkonjunktur har vi också utvecklat Bolidens mål för utdelning och skuldsättningsgrad. Lågkonjunkturer är utmanande för gruv- och metallföretag som alla har stor volatilitet i intjäning i kombination med hög kapitalintensitet. Istället för att som många företag sträva efter en jämn utdelning över konjunkturcyklerna har Boliden som mål att utdelningen ska vara cirka en tredjedel av vinsten i såväl hög- som lågkonjunktur. Ägarna kommer då att vara med och spara i svåra tider för att i goda tider kunna ta ut stora utdelningar. Förslaget till årsstämman 2011 är att dela ut 5 kronor per aktie, den högsta utdelningen hittills. Målet för skuldsättningsgraden ändrades förra året och anges nu som 20 procent vid högkonjunktur. Målet innebär att vi ska bygga upp en stark balansräkning i tider av god intjäning för att ha hög finansiell stabilitet i en efterföljande lågkonjunktur.

Hållbara metaller

Metaller utgör basen för teknisk och industriell utveckling och är fundamentala för det mesta som byggt upp välståndet i världen. Det är en självklarhet för oss alla att metaller framställs men det är samtidigt nödvändigt att begränsa de negativa effekterna som processerna leder till för människa och miljö. Bolidens gruvor och smältverk håller internationellt sett hög klass vad gäller miljö och säkerhetsprestanda och Boliden har också tagit de första stegen i att utveckla dessa frågor tillsammans med våra affärspartners.

Under en rad av år har skadefrekvensen i Bolidens verksamheter förbättrats. Under 2010 hade de flesta av Bolidens enheter en positiv utveckling av skadefrekvensen men vid ett underhållsarbete vid gruvan i Aitik kunde så många som 17 medarbetare ha exponerats för farlig röntgenstrålning. Strålningen kom från en apparat som används för materialanalys för att styra anrikningsverkets processer. Det är helt oacceptabelt att medarbetare utsätts för fara i arbetet och åtgärder för att korrigera bristerna har satts in.

Expansion

Efter fyra års arbete och 6 miljarder kronor investerade var en av årets höjdpunkter invigningen av koppargruvan Aitiks nya anläggningar. Gruvans expansion har varit en av de största industriella satsningarna i svensk industri på många år och inom ett par år kommer Aitiks produktion att uppgå till 36 miljoner ton malm per år. Samtidigt har gruvans livslängd förlängts till 2030. Det är mycket positivt att kunna inviga en toppmodern koppar- och guldgruva samtidigt som både kopparpriset och guldpriset ligger på historiska toppnivåer.

En del av det nya anrikningsverket togs i drift i april och under sommaren kördes hela anläggningen igång. Det är en omfattande industrianläggning som har byggts: nya krossar, malmtransporter, mellanlager, kvarnar, flotation och en järnvägsterminal med nya spår som ansluter till linjen mellan Narvik och Luleå. En fördubbling av malmproduktionen innebär att också gråbergsbrytning och hela kedjan från borrning, lastning och trucktransporter uppgraderats till den nya produktionsnivån.

Under andra halvåret har intrimningen av Aitik pågått. Inkörningsperioden har varit utmanande och några utrustningar har haft avsevärda inkörningsproblem. De allvarligaste har gällt de nya krossarna som matar anrikningsverket med malm. Tillgängligheten har varit otillfredsställande vilket resulterat i lägre produktion och högre kostnader än planerat. Även om vi ligger något sent med inkörningen så räknar vi med att uppnå full kapacitet 2014.

Ett annat expansionsprojekt som kördes igång under året var öppnandet av gruvan Maurliden Östra i Bolidenområdet. Maurliden Östra är ett dagbrott med brytning av koppar och zink. Kapaciteten för anrikningssand har sedan några år varit begränsande för produktionen i Bolidenområdet och expansionen kunde starta under hösten då det nya sandmagasinet närmade sig färdigställande.

På smältverksidan togs beslutet att bygga ut kapaciteten för återvinning av elektronikskrot i Rönnskär. Projektet ska stå färdigt i slutet av 2011 och inkörningen är planerad till första kvartalet 2012. Då har vi fört upp Boliden som världens ledande företag inom återvinning av elektronikskrot. Återvinning av metall ur elektronikskrot är positivt för både miljön och Bolidens konkurrenskraft. Återvinningen bidrar till att minska mängden elektronikskrot som annars skulle gå till deponi och värdefulla metaller kan istället användas på nytt.

I januari 2011 beslutades att genomföra nästa stora projekt – expansionen av Garpenbergsgruvan med brytning av zink, silver och bly. Under tre år investeras 3,9 miljarder kronor för att öka malmproduktionen med cirka 80 procent. Det är en remarkabel utveckling för Garpenberg som för mindre än tio år sedan var på väg att slutbrytas.

Vi arbetar med flera program för att utveckla våra medarbetare och för att utveckla Boliden till en attraktiv framtida arbetsgivare. Det finns många spännande utmaningar inom vår koncern för vitt skilda kompetenser. Det är tydligt att Boliden har många egenskaper som attraherar dagens ungdomar; teknik, ekonomi, geologi, miljö, stora investeringar och en verksamhet med stark koppling till den globala ekonomiska utvecklingen.

Många års arbete har börjat ge resultat. Gruvorna har långa livslängder och har hög internationell konkurrenskraft. Smältverkens produktivitet och flexibilitet att kunna använda många olika råmaterial har gradvis förbättrats. Flera stora och lönsamma investeringar är på gång. Boliden går en väldigt spännande framtid till mötes.

Stockholm, februari 2011

Lennart Evrell VD och koncernchef

bolidens affärsmodell

Prospektering

Prospektering innebär att identifiera, prioritera och testa geologiska och geofysiska områden för att hitta nya mineraltillgångar som kan utvecklas till malmreserver och utvinnas. Boliden prospekterar dels i anslutning till befintliga gruvområden för att öka deras livslängd och dels i nya områden i syfte att tillföra gruvportföljen helt nya fyndigheter.

Framgångsrik prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och tillväxt. För helt nya projekt kan det ta mellan fem och tio år innan produktion startas. Prospektering i nya områden, så kallad fältprospektering, är förknippad med högre kostnader, större osäkerhet och längre tidshorisont jämfört med gruvnära prospektering där viktig infrastruktur och utrustning för gruvdrift redan finns på plats.

Prospekteringen kan delas in i fyra övergripande faser – områdesval, inledande regionala undersökningar, fortsatta lokala undersökningar i särskilt intressanta områden och provborrningar – där de två senare är de mest tids- och kapitalkrävande. Det krävs många projektuppslag och lång tid innan ett fåtal av dem utvecklas till producerande gruvor. Processen innehåller många delsteg och kostnaderna ökar successivt i takt med att eventuell produktionsstart kommer närmare.

Efter genomförd prospektering utvärderas fyndighetens tekniska och ekonomiska förutsättningar för utbyggnad eller start av ny gruvdrift. Kompetenser inom prospektering och gruvteknik samverkar ofta tidigt i processen.

Gruvor

Boliden bryter malm i underjordsgruvor och dagbrott. Malmen transporteras till anrikningsverk i respektive gruvområde för krossning och anrikning till koncentrat. En viss volym koncentrat säljs till externa kunder. Men större delen av zinkkoncentraten och i stort sett alla kopparkoncentrat vidareförädlas till metaller i Bolidens smältverk.

Bolidens gruvor har i ett globalt perspektiv relativt höga metallhalter med undantag av Aitik där kopparhalten är låg. I anrikningsprocesserna framställs zinkkoncentrat som har metallhalter på cirka 54 procent och kopparkoncentrat med metallhalter på cirka 30 procent. Gruvornas intjäning baseras på betalbart metallinnehåll i koncentraten och de rådande marknadspriserna, med avdrag för smält- och raffineringslöner samt justeringar för eventuella orenheter i koncentraten. Bimetaller eller andra biprodukter, produktivitet samt låga kostnader bidrar till intjäningen. Marknaden för metallkoncentrat är global och basmetallpriserna sätts dagligen på London Metal Exchange (LME). Priset på ädelmetaller fastställs av London Bullion Market Association (LBMA).

Nyckelfaktorer för prospekteringsframgångar

• • Geologiska förutsättningar.
• Tillgång till markområden och samverkan med sakägare som påverkas av prospekteringen.
• Metod- och teknikutveckling som ger effektivitet och precision i arbetet.
• God framförhållning.

Faktorer som påverkar gruvors rörelseresultat

• • Produktionsvolym och metallutbyte i anrikningsprocessen.
• • Malmens metallhalter inklusiveinnehållet av värdefulla bimetaller.
• • LME-priser samt prisernas samspel med valutakursutveckling
• (i huvudsak USD). • Nivån på smält- och raffineringslöner (TC/RC), högaTC/RC innebär högre avdrag från den betalbara metallen i koncentratet.
• • Produktivitet och kostnadsnivå; kostnaden per producerad ton malm och per anrikad ton malm (anrikat tonnage).

Smältverk

Bolidens smältverk vidareförädlar olika slags råmaterial till metaller med hög renhet. Smältverken försörjs av Bolidens egna gruvor men kapaciteten i smältverken är högre än gruvornas produktion. I tillägg till intern produktion köps därför gruvkoncentrat in från externa leverantörer liksom metall och elektronikskrot för återvinning.

Bolidens smältverk producerar metaller från metallkoncentrat och i ökande grad från sekundärmaterial som elektronikskrot, metallskrot, metallaskor och uttjänta bilbatterier. Bolidens egen produktion av kopparkoncentrat täcker cirka 25 procent av smältverkens behov och motsvarande siffra för zinksmältverken är 70 procent. I tillägg till koncentrat från gruvor används stora mängder metall och elektronikskrot för återvinning i kopparsmältverken. Dessa råvaror stod för cirka 15 procent av råvarubehovet under 2010.

Smältverkens

ersättning utgår i form av smält- och raffineringslöner (TC/RC) vilka betalas genom ett avdrag på råvarupriset. Andelen fria metaller, som beror på hur mycket av råvarans metallinnehåll ett smältverk kan utvinna,

och prisdelningsklausuler i avtalen med gruvorna är också viktiga för intjäningen. Smältverken erhåller även metallpremier som förhandlas fram med varje kund.

Ersättningsnivåerna,TC/RC, styrs av balansen mellan världens gruvproduktion och smältverkens efterfrågan. När smältverkskapaciteten understiger råmaterialtillgången förbättras TC/RC och prisdelningsklausulerna. Metallpremierna påverkas av den regionala balansen mellan tillgång och efterfrågan på metaller.

Faktorer som påverkar smältverkens rörelseresultat

• • Producerad volym och kapacitetsutnyttjande.
• • Smält- och raffineringslöner (TC/RC).
• • Utvecklingen i LME-priser och valutakurser (i huvudsak USD), som påverkar värdet av fria metaller ochTC-avtalens prisdelningsklausuler.
• • Utveckling av marknad och priser för biprodukter.
• • Kundmix och legeringar som genererar högre metallpremier.
• • Stabilitet i produktionsprocessen och låga kostnader.
• • Förmåga att utvinna hög andel av råvarans metallinnehåll.
• • Energipriser och energieffektivitet.

bruttovinstfördelning 2010	Procent
Smält-, och raffineringslön (TC/RC)	44
Fria metaller	32
Metallpremier	11
Biprodukter	13

Kund

Merparten av Bolidens metaller säljs och transporteras med tåg, båt eller lastbil till industriella kunder i Europa. Huvuddelen av zinken levereras till stålföretag medan kopparn går till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar. Boliden har också stor försäljning av bly, guld och silver samt svavelsyra för olika industriella användningsområden.

Basmetaller är i huvudsak standardiserade och utbytbara produkter som prissätts på en global marknad. Transportkostnaderna gör dock att försäljningen av färdiga metaller i huvudsak är regional. Trots att basmetaller i hög grad är standardprodukter finns utrymme för differentiering. Det gäller framför allt inom zink, där Bolidens smältverk arbetar nära kunder som har särskilda krav. Boliden har utvecklat flera zinklegeringar som förbättrar de förädlade produkternas egenskaper och/eller effektiviserar kundernas processer.

Bolidens fokus är långsiktiga relationer med industriella kunder nära smältverken och internationella metallhandlare. Försäljningen till industriella kunder sker med en metallpremie, vilket inte är fallet när metaller levereras till de lager som hålls av LME.

Faktorer som skapar mervärde för industriella kunder

• • Produktanpassning som effektiviserar kundernas processer.
• • Produktanpassning som förbättrar de förädlade produkternas egenskaper.
• • Effektiva logistiklösningar som minskar kundernas kapitalbindning.

Tillväxt ökar efterfrågan på basmetaller

Ökad urbanisering och hög investeringstakt i infrastruktur och bostäder i befolkningsrika tillväxtländer fortsätter att utgöra motorn i den globala efterfrågan på basmetaller. Det tydligaste exemplet på detta är Kina där den starka tillväxten utgör den enskilt viktigaste faktorn för metallmarknadens utveckling.

Kina står idag för 39 procent av världens kopparförbrukning och 41 procent av zinkförbrukningen jämfört med 12 respektive 15 procent år 2000. Med god tillväxt i infrastrukturinvesteringar och en växande industriaktivitet i Kina, bedöms tillväxten i metallefterfrågan vara fortsatt god. I andra stora växande ekonomier som exempelvis Brasilien och Indien, är metallefterfrågan fortfarande låg. Behovet av att investera i infrastruktur och industrier som tillverkar produkter med ett högt metallinnehåll är dock stort. Tillväxtländer inklusive Kina svarade för drygt 60 procent av den globala zink- och kopparefterfrågan under 2010, att jämföra med cirka 30 procent år 2000.

En stark tillväxt i metallefterfrågan sker när BNP per capita växer från 5 000 till 15 000 USD. Flera av de växande befolkningsrika länderna ligger i detta spann eller är på väg dit. För 2010 låg till exempel Kina på nivån 7 500 USD, Brasilien på 11 300 och Indien på 3 3001).

I utvecklade ekonomier, som EU-länderna, USA och Japan, har metallefterfrågan planat ut och i vissa fall minskat något. Dessa länder står fortfarande för en ansenlig del av den globala metallkonsumtionen men bidrar inte till tillväxten annat än i perioder av konjunkturåterhämtning.

1) Källa: Reuters Datastream, IMF

global zinkförbrukning per region

Under året var Kina den överlägset största konsumenten av zink i världen.

global kopparförbrukning per region

Kina tillsammans med övriga Asien stod för 65% av världens kopparförbrukning under 2010.

Källa: © CRU (www.crugroup.com)

Global köpkraftsjusterad BNP

En allt större andel av global BNP genereras i tillväxt- och utvecklingsländer. 2010 var andelen cirka 47%.

Källa: International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, October 2010

Kopparförbrukning och BNP per capita

Förbrukning av basmetaller ökar stadigt när BNP/capita ligger i spannet 5–15 000 USD. Detta åskådliggörs i diagrammet av kopparförbrukningen.

Kopparförbrukning per capita

Källa: © CRU (www.crugroup.com), Brook Hunt – A Wood Mackenzie Company, International Monetary Fund, World Economic Outlook Database, October 2010

Kina

Fortsatt stark metallefterfrågan i Kina

Den starka tillväxten i Kina har i hög grad påverkat utvecklingen på basmetallmarknaderna under senare år. Kina har byggt upp en ansenlig kapacitet för inhemsk metallproduktion från smältverk men saknar till stor del metallråvara, speciellt kopparkoncentrat. Fortsatta investeringar kommer att krävas för ökad energigenerering, förbättrad infrastruktur och miljöteknik. Satsningar görs också för att bygga en inhemsk industri med ökad förädlingsgrad, minska behovet av importerad högteknologi och därmed understödja fortsatt tillväxt. Ett exempel på denna industriella utveckling är att Kina idag är världens största bilproducerande land.

Kina – produktion av fordon

Fordonsproduktionen i Kina har ökat stadigt under senare år. 2010 blev landet världens största bilproducent.

Utvecklade ekonomier – Nordamerika, Japan och EU-länderna

Basmetallefterfrågan i utvecklade ekonomier har under ett antal år varit stagnerande. Grundläggande infrastruktur är sedan länge på plats och större välstånd genererar inte ökande förbrukning av basmetaller på samma sätt som i snabbväxande ekonomier. Vid en köpkraftjusterad BNP-nivå över 15 000 USD per invånare handlar efterfrågan mest om underhåll och ersättning av befintlig utrustning. Just nu befinner sig dessa länder i en konjunkturell återhämtning där aktiviteten på byggmarknaden fortfarande är låg men den industriella aktiviteten har förbättrats. Produktionen i fordonsindustrin har ökat vilket under 2010 har bidragit till en återhämtning i metallefterfrågan. Det finns i flera länder ett underliggande behov av att uppgradera och förnya energisystem, vägar och annan infrastruktur. Sådana investeringar, vilka till stor del är offentligt finansierade, kan komma att försenas på grund av svaga statsfinanser. Även om en viss uppgång i efterfrågan på basmetaller kan förväntas vid en konjunkturell återhämtning bedöms inte dessa länder att bidra till långsiktig tillväxt för metallindustrin.

Metallkonsumtionen stiger i takt med tillväxten

Indien är världens näst mest folkrika land efter Kina men efterfrågan på basmetaller är fortfarande förhållandevis låg. Under 2010 stod Indien för 4,7 respektive 3,3 procent av världens zink- och kopparefterfrågan. Utvecklingen i Indien kommer att drivas av ökat behov av infrastruktur, ökande industriproduktion och ökande produktion av fordon. Tillväxten är stark men sker från mycket låga nivåer. Indien bedöms få ökad betydelse för den globala metallefterfrågan när landet når en BNP per capita om mer än 5 000 USD vilket bedöms inträffa något eller några år efter 2015. För 2010 beräknas nivån ligga på cirka 3 300 USD per capita.

Sydamerika

Brasilien har störst metallefterfrågan i Sydamerika

Chile, Brasilien och flera andra länder i Sydamerika är sedan länge stora producenter av metall.Chile är världens största kopparproducent och Peru är världsledande gruvnation inom zink. Efterfrågan på basmetaller i regionen är fortfarande på en förhållandevis låg nivå men ökar snabbt. Sydamerikas ledande ekonomi, Brasilien, står inför genomgripande förändringar. Landet genomför omfattande investeringar i ny infrastruktur och i ny energiproduktion, bland annat bygger mångmiljonstaden São Paulo nya tunnelbanelinjer och ett flertal idrottsarenor. Brasilien har också en starkt växande fordonsindustri och bygger upp en olje- och vindkraftindustri. Allt detta talar för att den långsiktiga efterfrågan på basmetaller kommer att vara stark.

stigande Efterfrågan ökar behovet av ny gruvkapacitet

Den globala gruvkapaciteten kan under en tid få svårt att möta den stigande efterfrågan på basmetaller.

Utbudet av basmetaller – gruvkapaciteten begränsar

Utbudet av basmetaller är beroende av att produktionskapaciteten i den globala gruvindustrin byggs ut de närmaste åren. Investeringar i ny gruvkapacitet har fördröjts av konjunkturnedgången och med långa ledtider för ny kapacitet kan det uppstå brist på koncentrat. Samtidigt råder det överkapacitet i den globala smältverksindustrin vilken bedöms kvarstå under flera år.

Idag producerar gruvindustrin nära full kapacitet. År 2010 uppgick gruvproduktionen av koppar till drygt 16 miljoner ton vilket var i nivå med produktionen under 2009. Gruvproduktionen av zink uppgick till 12,4 miljoner ton. En ökning med cirka 10 procent från 2009. Nuvarande bedömning är att gruvkapaciteten för zink räcker för att möta efterfrågan några år framåt i tiden men inom koppar har det varit brist redan under 2010.

För att gruvprojekt ska komma i produktion krävs metallpriser som gör att investeringar möter de lönsamhetskrav som ägarna ställer. De prisnivåer som krävs för nya projekt har successivt ökat. De har drivits uppåt till följd av att malmerna blir mer komplexa att processa, brytning sker på större djup och att de fyndigheter som ska exploateras i ökande grad är belägna på platser som saknar infrastruktur. Därtill kommer ökande krav på att miljöpåverkan ska minimeras. Lokalisering i regioner med högre politisk risk leder samtidigt till att avkastningskraven ökar. Investeringsnivån för nya kopparprojekt mätt i investeringsbelopp per ton produktion bedöms ha fördubblats under de senaste 15 åren.

En förbättrad finansiell ställning och stärkt lönsamhet för den globala gruvindustrin har resulterat i att flera nya gruvprojekt och utbyggnader av befintliga gruvor har annonserats under det senaste året. Men ledtiderna är långa och det tar vanligen fem till tio år innan ett projekt är i produktion.

Förändringar av gruvkapaciteten genom slutbrytning och stängning eller minskad produktion i befintliga gruvor genom till exempel fallande halter bedöms inom ett fåtal år leda till en betydande minskning av den globala gruvkapaciteten inom såväl zink som koppar. Den nya kapacitet som har annonserats bedöms i nuläget inte vara tillräcklig för att ersätta denna kapacitetsminskning.

ökad smältverkskapacitet

Den globala smältverkskapaciteten har byggts ut kraftigt under en följd av år. En mycket stor del av den nya kapaciteten har tillkommit i Asien och framför allt i Kina där den inhemska smältverkskapaciteten för koppar har ökat med 70 procent och för zink med 85 procent sedan 2005. Detta kan jämföras med kapacitetsökningen globalt på 11 respektive 26 procent. Den överkapacitet som har uppstått inom smältverksindustrin bedöms kvarstå under en längre period vilket kan komma att pressa villkoren för smältverk och vara till fördel för gruvindustrin. De kopparsmältverk som kan hantera komplexa material, som exempelvis elektronikskrot, eller har möjlighet att utvinna specialmetaller, bedöms ha en konkurrensfördel.

Zinksmältverken möter i nuläget en mer balanserad koncentratmarknad men inom några få år bedöms även denna marknad präglas av brist på koncentrat från gruvor om inte kapaciteten byggs ut i en högre takt än vad dagens kända expansionsprojekt indikerar.

Källtext: Bedömningar om framtida marknadsbalanser, kapacitet och projekt baseras på data sammanställd av CRU och Brook Hunt – A Wood McKenzie Company

global förbrukning av zink och koppar

Förbrukningen av både zink och koppar har ökat stadigt under de senaste 30 åren. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 ^{00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 0} Tusen ton Tusen ton %

global produktion av zink- och kopparmetall

Kina och andra tillväxtekonomier har byggt ut produktionskapaciteten under de senaste fem åren.

Genomsnittlig metallhalt i världens zink- och koppargruvor

Trenden med sjunkande genomsnittliga metallhalter i världens zink- och koppargruvor förväntas fortsätta.

Prognos från 2010.

DET HÄR ÄR BOLIDEN

Den finansiella utvecklingen i metallindustrin avgörs i hög grad av förändringar i metallpriser, en faktor som Boliden inte kan påverka. Den långsiktiga konkurrenskraften avgörs dock helt av Bolidens egna val och beslut inom ett antal viktiga områden.

GRUVOR OCH SMÄLTVERK

Boliden har bedrivit metallproduktion i snart ett århundrade. Genom åren har en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverk och återvinning byggts upp. Kombinationen gruvor och smältverk ger synergier och kan över tiden bidra till att resultatet blir något mindre volatilt då resultatet för gruvor och smältverk delvis påverkas av olika faktorer. Det är dock inte ett primärt mål att uppnå balans mellan gruv- och smältverkskapacitet. Däremot strävar Boliden efter att smältverken ska använda interna gruvkoncentrat på ett sätt som optimerar smältprocesserna. Genom effektiv hantering

av de stora fysiska och finansiella flöden som går mellan Bolidens affärsområden samt till och från externa leverantörer och kunder kan kapitalbindningen minimeras, vilket ger positiva effekter på koncernens kassaflöde.

Bolidens kompetens inom gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser är en viktig förklaring till gruvornas höga produktivitet och kostnadseffektivitet. Den utgör bas för Bolidens konkurrenskraft. Boliden har också lång erfarenhet av prospektering efter nya fyndigheter, både i anslutning till befintliga gruvor och i nya områden. Tekniken är avancerad och möjliggör prospektering på större djup än tidigare – mer än en kilometer under markytan.

Bolidens smältverk har en stark marknadsposition i Europa. De ligger långt fram i teknikutvecklingen vilket bidrar till ökad flexibilitet och miljöprestanda i processerna samt möjliggör vidareförädling av många slags råmaterial. Kopparsmältverket Rönnskär är idag en världsledande aktör vad gäller återvinning av elektronikskrot och Bolidens zinksmältverk utvecklar i nära samarbete med kunder legeringar som både effektiviserar kundernas processer och förbättrar produkternas egenskaper.

PRODUKTIVITET OCH KOSTNADSPOSITION

Hög produktivitet och låga kostnader är avgörande för konkurrenskraften inom gruv- och metallbranschen. Det gäller särskilt i konjunkturskeden med låga metallpriser och dåliga villkor för smältverk.

Boliden har bred och lång erfarenhet av effektiv gruvdrift och Bolidens gruvor har i internationell jämförelse hög produktivitet. Gruvors konkurrenskraft mäts ofta genom att använda begreppet cash cost. Analysföretaget Brook Hunt sammanställer löpande cash cost-kurvor där alla producerande gruvor ingår. För 2010 ligger Garpenberg och Bolidenområdet på den nedre halvan medan Aitik ligger i mitten på kurvan. Tara är i denna jämförelse en högkostnadsgruva med begränsade krediter från bimetaller. För definition av cash cost se sidan 105.

Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing – Zink

Bolidenområdet och Garpenberg har en bra position på cash cost-kurvan medan Tara har ett högre kostnadsläge.

Bolidens smältverk har hög processteknisk kompetens vilket bland annat resulterat i flexibla smältprocesser delvis baserade på egenutvecklad teknik. Det innebär att många slags råmaterial – från gruvkoncentrat till elektronikskrot – kan vidareförädlas på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt. Analyser liknande cash cost görs också för smältverk men dessa är behäftade med större osäkerhet beroende på att transparensen är lägre än inom gruvindustrin. Bolidens egna analyser visar att zinksmältverket Kokkola, kopparsmältverket Rönnskär samt Bergsöe har bra konkurrenskraft medan Odda och Harjavalta har en något svagare position.

Cash cost i gruvindustrin C1 Normal costing – koppar

Aitik har trots låga halter en konkurrenskraftig position på den globala cash cost-kurvan för koppargruvor.

ORGANISK TILLVÄXT

Utveckling av befintliga verksamheter, där tillgångarna och processerna är välkända ger ofta goda förutsättningar att skapa tillväxt med låg risk. Boliden investerar kontinuerligt i såväl prospektering som i uppgradering av gruvor och smältverk i syfte att öka effektiviteten. Tillgångarna har därför god kvalitet som ger möjligheter till långsiktiga tillväxtinvesteringar.

Expansionen av koppargruvan Aitik som togs i drift under första halvåret 2010 är ett exempel på detta. Metallproduktionen i Aitik kommer att öka med 50 procent samtidigt som kostnad per producerat ton minskar och gruvans livslängd förlängs till 2030. Andra exempel är öppnandet av ett nytt dagbrott, Maurliden Östra, och ett nytt sandmagasin i Bolidenområdet som innebar att anrikningsverket i Bolidenområdet kunde återgå till full produktion under andra halvåret 2010. I april 2010 beslutades att kraftigt öka smältverket Rönnskärs kapacitet att återvinna elektronikskrot. En marknad som växer snabbt på grund av ökad användning av elektronik, kortare produktlivscykler och skärpt lagstiftning för insamling och hantering av elektronikavfall. Därtill togs i inledningen av 2011 beslut om att expandera gruvan i Garpenberg vilket kommer att öka malmproduktionen där med cirka 80 procent från 2015.

FINANSIELL STÄLLNING

Gruv- och metallbranschen är kapitalintensiv då tillväxt ofta förutsätter betydande investeringar. Investeringsprojekten sträcker sig ofta över flera år och för att kunna driva tillväxtsatsningar även i konjunkturlägen med lägre metallpriser krävs en stark finansiell ställning.

Trots världsekonomins kraftiga inbromsning efter finanskrisens utbrott 2008 har Boliden genomfört den stora expansionen av Aitikgruvan, Bolidens hittills största investering, enligt tidplan. För att stärka motståndskraften och kunna ta tillvara attraktiva tillväxtmöjligheter även i svagare konjunkturlägen ändrades 2010 målet för nettoskuldsättningsgraden till högst 20 procent under en högkonjunktur. I slutet av 2010 var nettoskuldsättningsgraden 24 procent.

Adriana Berbesi-Stenfelt arbetar som geofysiker på Boliden sedan 2007. Hon ingår i affärsområde Gruvors prospekteringsorganisation med uppgifter inom både gruvnära prospektering och fältprospektering.

KOMPETENS I UTVECKLING

I de nordiska länderna finns en stor samlad kompetens inom gruv- och smältverksindustri, som bottnar i god tillgång på naturresurser och århundraden av metallframställning. Boliden arbetar aktivt med att tillvarata och utveckla den kompetensen. Årligen görs omfattande kompetensförsörjningsplaner som beskriver externa och interna förutsättningar vad avser demografi, utbildningsnivåer, utvecklingstrender och åtgärdsområden. För att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning genomförs löpande en rad aktiviteter. Exempel på detta är närvaro i viktiga skolor och universitet, intern ersättarplanering, ledarutvecklingsprogram samt årliga utvärderingsprocesser för alla medarbetare.

ANSVARSFULLTFÖRETAGANDE

Bolidens fyra gruvområden och fem smältverk ligger i norra Europa. En region som i jämförelse med flera andra delar av världen har hög politisk stabilitet, god infrastruktur, förutsägbara regelverk och väl fungerande relationer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Lagar och förordningar gällande arbetsmiljö och yttre miljö är långtgående och ställer höga krav på företag verksamma i regionen. Att utnyttja denna erfarenhet för att bli ännu bättre ser Boliden som en konkurrensfördel. Utöver lagstiftning arbetar Boliden med egna riktlinjer och mål för att förbättra arbetsmiljö, effektivisera energianvändningen och minska miljöpåverkan. Bolidens samtliga produktionsenheter har certifierade ledningssystem för miljö och arbetsmiljö, ISO 14001 och OHSAS 18001.

Fokus på långsiktig och lönsam tillväxt

Boliden har genom åren byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och återvinning. Effektiva processer, finansiell stabilitet samt miljömässigt och socialt ansvarstagande utgör viktiga byggstenar för att skapa tillväxt.

Vision

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Boliden ska tillhöra de främsta i vår bransch när det gäller värdeskapande för aktieägarna och ansvarstagande för människa, miljö och samhälle.

Mission

Bolidens mission är att producera metaller som får det moderna samhället att fungera. De högkvalitativa bas- och ädelmetaller som produceras genom vår prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning ska möta efterfrågan från offentlig, industriell och privat konsumtion. Det moderna samhället strävar efter att skapa en hållbar utveckling. Att producera och leverera metaller på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till människa och samhälle är därför av stor vikt för Boliden.

Strategi

Boliden kommer att bygga vidare på kärnkompetensen inom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning.

Gruvverksamheten ska skapa tillväxt genom ökad prospektering, investeringar i organisk tillväxt samt förvärv av såväl producerande gruvor som projekt.

Inom smältverk ligger fokus framför allt på att öka lönsamheten genom förbättrad processtabilitet, öka förmågan att processa komplexa material, minskade kostnader och säkra långsiktig råvaruförsörjning. Bolidens starka position inom återvinning av elektronikskrot ska vidareutvecklas.

Sammanfattningsvis ligger de strategiska fokusområdena fast:

• • Effektivisering av verksamheten
• • Organisk tillväxt
• • Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Effektivisering av verksamheten

Effektiv drift, högt kapacitetsutnyttjande och låga kostnader ökar konkurrenskraften och vinsten vilket också stärker Bolidens förmåga att klara av perioder med låga metallpriser. Bolidens effektiviseringsarbete baseras på en koncerngemensam organisations- och produktionsfilosofi, New Boliden Way (NBW). Genom NBW drivs projekt inom produktionseffektivitet, ledarskap och beslutsfattande, kvalitet samt finansiell kontroll.

verket Kokkola har också produktiviteten förbättrats med upp till 12 procent sedan 2009.

Aktiviteter 2010

• •Åtgärder för att underlätta kompetensöverföring mellan enheter, exempelvis lärdomar från implementering av NBW från Kokkola till Odda samt mellan Gruvor och Smältverk.
• •Program inom alla gruvområden med fokus på ökad effektivitet, projektstyrning, förbättringsprocesser samt prioritering av teknikområden som är kritiska för gruvdriften.
• •Utvärdering av genomfört NBW-program vid Kokkola för att identifiera ytterligare förbättringspotential.
• •Pilotprojektet för NBW genomfördes vid Kristinebergsgruvan i Bolidenområdet.
• •Åtgärdsprogram för ökad produktionsstabilitet och förbättrad uppföljning vid Harjavalta samt åtgärder för att minimera avfall, öka tillgängligheten och uppföljning av förbättringsåtgärder vid Rönnskär.
• •Det årliga utvecklingsprogrammet för koncernens högsta chefer genomfördes med fokus på CSR-frågor.

Prioriteringar 2011

• •Utrullning av förbättringsprogram inom affärsområde Gruvor baserat på erfarenheter från Kristinebergsgruvan.
• •Implementering av åtgärder vid Harjavalta och vid Odda med primärt fokus att förbättra produktionsstabiliteten.
• •Uppföljning och ytterligare åtgärder i de övriga smältverken för att förbättra tillgänglighet, styrning och uppföljning samt eliminera spill.
• •Det årliga utvecklingsprogrammet för koncernens chefer med fokus på ledarskap.

Organisk tillväxt

Boliden har vuxit genom att utveckla befintliga verksamheter. Sådana investeringar baseras på kända tillgångar och processer, vilka ofta leder till värdeskapande med relativt sett låg risk, kortare ledtider och lägre kostnad. En viktig komponent för organisk tillväxt är god kompetens och tillräckliga resurser för att öka malmreserver och mineraltillgångar.

Aktiviteter 2010

• •Den nya anläggningen i Aitik togs i drift.
• •Beslut togs att investera 1,3 miljarder SEK för att öka Rönnskärs kapacitet att återvinna elektronikskrot. Den nya anläggningen kommer att tas i drift under första kvartalet 2012.
• •Under tredje kvartalet påbörjades brytning i det nya dagbrottet Maurliden Östra i Bolidenområdet. Därmed kunde anrikningsverket i Boliden återgå till full drift.

Därtill görs investeringar för att öka effektivitet och utbyten i befintliga anläggningar. Inom smältverk har det varit speciellt viktigt att förbättra processtabiliteten, eliminera flaskhalsar och öka förmågan att processa komplexa material.

Prioriteringar 2011

• •Det nya sandmagasinet i Bolidenområdet tas i drift.
• •Nystart av brytning i dagbrottet Maurliden i Bolidenområdet.
• •Färdigställande av utökad kapacitet för elektronikskrot i Rönnskär med produktionsstart efter årsskiftet 2011/2012.
• •Optimering i Aitik fortsätter för att nå en produktion på 36 miljoner ton malm 2014.
• •Ökade prospekteringsinsatser.
• •Projektstart för expansionen i Garpenberg.

I inledningen av 2011 togs beslut att expandera verksamheten i Garpenberg. Bilden visar interiören i det nuvarande anrikningsverket som kommer att ersättas av en helt ny anläggning 2014.

Förvärv av producerande gruvor och gruvprojekt

Bolidens ambition är att, förutom organisk tillväxt, även växa via förvärv av gruvor och gruvprojekt. Boliden arbetar löpande med att utvärdera tänkbara förvärvsprojekt.

Expansion av Aitik

De nya anläggningarna i Aitik invigdes den 31 augusti 2010. Expansionsprojektet som fördubblar gruvans malmproduktion är en av de senaste årens största industriinvesteringar i Sverige. Aitik är ett av Bolidens fyra gruvområden. I Aitiks dagbrott bryts malm som innehåller koppar, guld och silver.

Drygt 6 miljarder kronor har investerats för att öka produktionstakten och förlänga gruvans livslängd samtidigt som stordriftsfördelarna minskar kostnaden per producerat ton.

2

3

6

5

4

Ett nytt anrikningsverk med nya anläggningar för anrikning, malmproduktion och utleveranser har byggts. Projektet startade 2006 och färdigställdes under första halvåret 2010. Produktionen trimmas nu successivt in för att nå kapaciteten 36 miljoner ton malm per år 2014.

1 Ramp som används för transporter ner och upp ur dagbrottet.

• 2 Atlas Copco Pit Viper 351 borrar hål för sprängning.
• 3 Besökare med kung Carl XVI Gustaf vid rundturen under invigningen.
• 4 Gråberg
• 5 P&H 4100C grävare som tar upp till 90 ton malm i skopan.
• 6 Hjullastare som används för att "städa" bort mindre stenar.
• 7 Malm som innehåller koppar, guld och silver.
• 8 Gruvtruck CAT 793 som lastar cirka 220 ton malm.

Förvaltningsberättelse

7

8

Marknadsutveckling	18
Finansiell utveckling	22
Affärsområde Gruvor	26
Affärsområde Smältverk	32
Hållbar utveckling	38
Hantering av risker	40
Bolidenaktien	42

1

marknadsutveckling

Global BNP ökade med knappt 5 procent under 2010 vilket var väsentligt bättre jämfört med föregående år då BNP sjönk med knappt 1 procent. Återhämtningen har framför allt varit tydlig i snabbväxande ekonomier som redan i början av året var tillbaka på höga tillväxttal vilket har gynnat efterfrågan på basmetaller.

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller, zink och koppar, drivs i huvudsak av utvecklingen inom fordons- och byggindustrin med tonvikt på infrastrukturprojekt. Kina är idag den största marknaden för basmetaller.

Under året har industriaktiviteten i mogna ekonomier förbättrats från låga nivåer men nedgången från mitten på 2008 är inte fullt ut återhämtad. Produktionsvolymerna inom fordonsindustrin har haft en positiv utveckling under året i mogna ekonomier och i Kina har tillväxten varit fortsatt stark. Den globala produktionen av lätta fordon under 2010 bedöms vara den högsta någonsin till följd av den höga tillväxten i tillväxtländer. Bygginvesteringarna i mogna ekonomier uppvisade en svag utveckling men verkar dock ha stabiliserats på låg nivå. I Kina ökade bygginvesteringarna kraftigt. Dessa är ofta offentligt finansierade och starkt kopplade till den pågående urbaniseringen och moderniseringen.

Zink

Genomsnittspriset för zink på London Metal Exchange (LME) steg med 30 procent 2010 jämfört med föregående år. Prisutvecklingen var speciellt stark i första kvartalet som följdes av en nedgång innan priset återigen steg under årets avslutande kvartal. Under året sjönk dock zinkpriset med 5,4 procent till 2 433 USD i slutet av 2010.

Den globala förbrukningen av zinkmetall bedöms ha uppgått till cirka 12 miljoner ton under 2010 vilket innebar en ökning med cirka 16 procent jämfört med 2009 och den högsta förbrukningsnivån någonsin. I mogna ekonomier ökade efterfrågan kraftigt till följd av återhämtningen inom fordons- och stålindustrin samt industrin generellt. I Kina var tillväxten fortsatt hög. Tillväxten i global förbrukning var som högst under första halvåret och mattades därefter av som en följd av lägre tillväxt i Kina och något långsammare takt i den ekonomiska återhämtningen i mogna ekonomier.

Den globala produktionen av metall i zinksmältverk uppgick till cirka 12,7 miljoner ton under 2010 och bedöms ha ökat med cirka 12 procent jämfört med helåret 2009. Produktionen ökade fortsatt kraftigt i Kina och återhämtade sig i mogna ekonomier. Under det fjärde kvartalet beräknas tillväxten i global produktion ha mattats av på grund av något minskad aktivitet i ekonomin och industrin samt tillfälliga stängningar av smältverkskapacitet för underhåll, framför allt i Kina.

Den globala gruvproduktionen av zinkmetall ökade med knappt 10 procent från 2009 och Kina uppskattas ha svarat för knappt 6 procentenheter av denna ökning. Under det andra halvåret bedöms den globala ökningstakten ha mattats då många av världens gruvor producerar nära fullt kapacitetsutnyttjande sedan början på 2010.

De globala officiella zinklagren vid LME och Shanghai Futures Exchange (SHFE) ökade under året med drygt 53 procent till strax över 1 miljon ton vid slutet av 2010 vilket motsvarar knappt 31 dagars global förbrukning.

Koppar

Genomsnittspriset för koppar på London Metal Exchange (LME) steg med 46 procent 2010 jämfört med föregående år. I inledningen av 2010 var kopparpriset knappt 7 500 USD och under året steg kopparpriset med 32,6 procent.

Den globala förbrukningen av kopparmetall beräknas ha ökat med cirka 8 procent jämfört med helåret 2009 till cirka 18,5 miljoner ton och är den högsta nivån som har uppnåtts. Tillväxten i Kina var fortsatt högre än i övriga världen men också för koppar bedöms tillväxten ha avtagit under andra halvåret.

Den globala produktionen av kopparmetall i smältverk och raffinaderier ökade med cirka 3 procent till cirka 18,6 miljoner ton, jämfört med helåret 2009. Kina ökade produktionen kraftigt och svarade för

Pris- och lagerutveckling för Zink

Under 2010 fortsatte zinklagren att stiga samtidigt som zinkpriset var relativt konstant.

Pris- och lagerutveckling för koppar Under 2010 steg kopparpriset kraftigt samtidigt som lagren av koppar sjönk.

Under 2010 steg lagren av bly samtidigt som priset på bly vid årsskiftet var ungefär detsamma som året innan.

nästan hela den globala ökningen. I övriga världen var produktionen nära oförändrad. Under det fjärde kvartalet bedöms produktionen ha minskat något i såväl Kina som övriga världen jämfört med fjolåret.

Den globala gruvproduktionen av kopparmetall bedöms ha varit oförändrad jämfört med helåret 2009. Den svaga utvecklingen relativt metallförbrukning beror bland annat på fallande metallhalter i världens gruvor och produktionsstörningar samt brist på ny kapacitet. I Sydamerika, Australien och Europa steg produktionen något men föll i Nordamerika och Asien.

De globala officiella lagernivåerna ökade mot slutet av året men totalt sett har lagren under 2010 minskat med nästan 18 procent till strax över 574 000 ton. Lagernivån vid slutet av 2010 motsvarar drygt elva dagars global förbrukning av koppar.

Svavelsyra

Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen (främst från kopparsmältverk) som huvudsakligen används till konstgödsel-, massaoch gruvindustrierna samt petrokemisk industri. På grund av att svavelsyra bara kan lagras i speciella cisterner är det nödvändigt för smältverk att få avsättning för svavelsyra och att balans råder mellan efterfrågan på metall och syra.

Balans – Global koncentratmarknad – Zink

Den globala gruvproduktionen av zink har ökat och ledde till ett visst överskott på koncentrat i slutet av 2010.

Balans – Global metallmarknad – Koppar

Global efterfrågan på koppar ökade liksom produktionen av metall i smältverk. Marknaden bedöms i stort ha varit i balans under 2010.

Balans – Global koncentratmarknad – Koppar

Brist i början av 2010 och ett svagt överskott i slutet av året då många smältverk globalt tog underhållsstopp.

Efterfrågan på svavelsyra ökade under fjärde kvartalet till följd av ökade produktionsnivåer inom flera viktiga kundsegment och priserna steg. Prisnivån för helåret 2010 har varit högre än 2009 till följd av högre kontraktspriser och ökad försäljning till ordinarie kunder. Marknadspriset i Europa (sexmånaders kontrakt) steg till en genomsnittlig nivå på cirka 55 EUR per ton för 2010, en ökning med cirka 29 procent jämfört med 2009.

Bly

Det genomsnittliga blypriset steg med knappt 25 procent på LME under 2010 och var vid årets slut 2 587 USD per ton. Under året steg blypriset med 8 procent. Lagernivån för bly på LME har i likhet med för zink, ökat kontinuerligt under 2010.

En hög andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses via återvunnen metall och förändringar i gruvproduktion av bly har en mindre påverkan på marknadsbalansen jämfört med andra basmetaller.

Efterfrågan på bly i utvecklingsländer och framför allt Kina fortsätter att växa i takt med att behovet av batterier inom framför allt fordonsindustrin ökar. Utbudet har tidivis påverkats av stängningar av smältverkskapaciet av miljöskäl. Den globala förbrukningen av blymetall bedöms ha ökat med cirka 6 procent under 2010 och den globala metallproduktionen i smältverk med cirka 4 procent. Smältverksproduktionen var fortsatt något högre än metallförbrukningen.

Utbudet av bly från gruvor följer till del gruvproduktion av zink där bly är en bimetall för många gruvor. Den globala gruvproduktionen ökade med cirka 8 procent.

Guld

Jämfört med 2009 steg det genomsnittliga priset på guld med 26 procent under 2010. Genomsnittspriset blev 1 227 USD per uns och priset vid årets slut uppgick till 1 410 vilket innebar att guldpriset steg med 27,7 procent under året. Guldpriset har stärkts i takt med att metallen har blivit allt viktigare som tillgångsklass bland finansiella aktörer. Det starka intresset för guld som placering har varit intakt under 2010 drivet av en kvarvarande oro för utvecklingen i den globala ekonomin med en svag dollar och förhållandevis låga räntor. I december nåddes högsta priset någonsin för guld med 1 425 USD per uns.

Silver

Silverpriset ökade kraftigt under 2010 och var i genomsnitt nästan 38 procent högre än 2009. Användandet av silver inom tillverkningsindustrin bedöms ha ökat kraftigt under 2010 till följd av en hög tillväxt för smyckesindustrin, elektronikindustrin och inom andra industriella applikationer. Utbudet av silver från gruvor och återvinning har fortsatt varit väsentligt högre än förbrukningen inom tillverkningsindustrin och prisutvecklingen under 2010 har främst drivits av ökad efterfrågan från finansiella investerare. Under året steg silverpriset med drygt 80 procent till 30,63 USD per uns.

Koncentratmarknadens utveckling Smältlöner – zink

Den globala eftefrågan på zinkmetall ökade kraftigt under första halvåret 2010 med en återhämtning i mogna ekonomier och fortsatt hög tillväxt i Kina. Den globala gruvproduktionen ökade men inte i samma takt som efterfrågan och en knapphet på koncentrat från gruvor fick smältlönen på spotmarknaden att falla kraftigt fram till halvårsskiftet. Under andra halvårets början var det fortsatt knapphet på koncentrat men marknaden kom alltmer i balans och smältlönen på spotmarknaden stabiliserades. Global efterfrågan på zink steg med 16 procent, smältverksproduktionen med 12 procent och gruvproduktionen med 10 procent.

Den realiserade smältlönen i kontrakt var högre än smältlönerna på spotmarknaden under hela 2010 och skillnaden ökade. De årliga förhandlingarna för smältlöner 2010 resulterade i vägledande kontrakt där

Prisutveckling för guld och silver

Priset på guld respektive silver steg under 2010. Särskilt silverpriset steg mycket kraftigt efter september fram till årsskiftet.

Smältlön zink

Spotsmältlönen på zink steg fram till sommaren för att sedan falla tillbaka.

Källa: © CRU (www.crugroup.com)

smält- och raffineringslön Koppar

Smältlönen på spotmarknaden var på mycket låga nivåer fram till slutet av året.

Källa: © CRU (www.crugroup.com)

prisnivån var väsentligt högre jämfört med 2009 men samtidigt höjdes den nivån för metallpriset där gruvor och smältverk delar på metallprisförändringar genom eskalatorer. Metallprisutfallet under 2010 resulterade i att den realiserade smältlönen var lägre än kontraktsnivån men genomsnittligt något högre än den realiserade smältlönen för 2009.

Smält- och raffineringslöner – koppar

Den globala efterfrågan på koppar ökade kraftigt under de första tre kvartalen 2010 med en återhämtning i mogna ekonomier och fortsatt hög tillväxt i Asien, framför allt i Kina. Det var stor brist på koncentrat från gruvor och smältlönerna på spotmarknaden föll kraftigt till en nivå där endast bimetaller och svavelsyra genererade intäkter för smältverken. Under det fjärde kvartalet ökade tillgängligheten på koncentrat då importen av koncentrat till kinesiska smältverk minskade och flera smältverk världen över genomförde underhållsstopp. Smältlönerna på spotmarknaden steg därefter kraftigt till en nivå över den i vägledande kontrakt för 2010. Global efterfrågan på koppar steg med 8 procent, smältverksproduktionen med 3 procent och gruvproduktionen var oförändrad jämfört med fjolåret.

I de vägledande kontrakt (benchmark) för smält- och raffineringslöner som förhandlades fram inför 2010 sattes prisnivån till 46,5 USD per ton koncentrat i smältlön och 4,65 cent per pound i raffineringslön att jämföra med 75 USD och 7,5 cent för 2009. Den fortsatta koncentratbristen resulterade i att vägledande kontrakt vid halvårsskiftet sattes ned ytterligare till 39 USD respektive 3,9 cent.

Metallpremier

Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar utöver metallpriset.

Zink

Som en följd av kraftigt ökad efterfrågan från industriella kunder steg de europeiska kontraktspremierna för zink jämfört med 2009. På spotmarknaden i Europa steg premierna under hela året och uppgången var framför allt påtaglig andra halvåret då premierna steg från strax över 100 USD per ton metall till över 130 USD i slutet av året och därmed närmade sig kontraktsnivåerna.

Koppar

De europeiska kontraktspremierna för koppar var oförändrade jämfört med 2009 på nivån 80 USD per ton metall. Andelen försäljning med kontraktspremier steg dock kraftigt då efterfrågan från industriella kunder ökade. Premierna på europeiska spotmarknaden var lägre än kontraktspremierna under inledningen på 2010 men steg successivt och var vid slutet av året högre och låg då på cirka 100 USD per ton.

Spot metallpremie i Europa – zink

Premien steg stadigt i Europa i takt med bättre industriell efterfrågan.

Källa: © CRU (www.crugroup.com)

Metallpremie i Europa – koppar

Bättre efterfrågan i Europa stärkte metallpremierna.

Koppar spot metallpremie CIF Europa Koppar metallpremie vägledande kontrakt i Europa

Källa: © CRU (www.crugroup.com)

Kursutveckling för usd/sek och eur/sek

Den svenska kronan stärktes under 2010 mot såväl USD som EUR.

Källa:Thomson Reuters

finansiell utveckling

2010 i korthet

• • Rörelseresultatet var 5 643 (3 623) MSEK.
• • Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade med 106 procent till 4 830 (2 350) MSEK.
• • Kassaflödet förbättrades till 3 202 (–948) MSEK.
• • Nettoskulden sjönk till 4 584 (7 402) MSEK.
• • Skuldsättningsgraden var vid årets utgång 24 (46) procent.
• • Skuldportföljen refinansierades och förlängdes.

Försäljningsintäkter

Bolidens försäljningsintäkter ökade med 9 081 MSEK till 36 716 (27 635) MSEK. Utvecklingen förklaras av högre genomsnittspriser på Bolidens samtliga metaller. De högre priserna motverkades i viss utsträckning av en starkare krona men nettoeffekten blev starkt positiv.

Resultat

Rörelseresultatet var 5 643 (3 623) MSEK. Omvärdering av smältverkens processlager påverkade resultatet positivt med 812 (1 273) MSEK. Exklusive lageromvärdering ökade rörelseresultatet till 4 830 (2 350) MSEK, en uppgång med 106 procent eller 2 480 MSEK.

Rörelseresultatet för affärsområde Gruvor uppgick till 4 113 (2 159) MSEK och för affärsområde Smältverk exklusive omvärdering av processlager till 1 134 (451) MSEK.

RESULTATANALYS , MSE K	2010	2009
Rörelseresultat	5 643	3 623
Omvärdering processlager	812	1 273
Rörelseresultat exklusive omvärder ing av processlager	4 830	2 350
Förändring		2 480
Analys av förändring
Volymeffekt		804
Kostnader		–1 537
Priser och villkor		3 603
Metallpriser och villkor		3 472
Realiserade metallpris- och valuta kurssäkringar*		258
Villkor smält- och raffineringslöner		–90
Metallpremier		7
Definitivprissättning (MAMA)*		–44
Valutakurseffekter		–377
Varav omräkningseffekter		–45
Övrigt		–13
*Resultat för respektive period	2010	2009
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar	501	243
Definitivprissättning (MAMA)	–14	30

Högre gruvproduktion av framför allt koppar, guld och silver samt ökad zink-, bly- och svavelsyraproduktion i smältverken bidrog till en positiv resultatutveckling.

I lokal valuta ökade Bolidens rörelsekostnader med cirka 15 procent eller 1 537 MSEK. Den största delen av kostnadsökningen beror på högre produktionsvolymer och ökade avskrivningar, som kan hänföras till att den nya anläggningen i Aitik togs i drift under året. Uppstartsproblemen i Aitik ökade kostnaderna med cirka 150 MSEK och därutöver har kostnader för kommande efterbehandling i Bolidenområdet belastat resultatet med cirka 80 MSEK. I kostnadsökningen ingår också en ökad satsning på prospektering. Övriga kostnadsökningar, drygt 3 procent, fördelas på externa tjänster, förbrukningsvaror, personal och energi.

Energikostnaderna stod för 17 (18) procent av Bolidens rörelsekostnader och ökade under året, främst som ett resultat av högre produktion. Boliden arbetar löpande med energieffektiviserande åtgärder och en stor del av koncernens energibehov täcks av längre leveranskontrakt.

Genomgående högre priser på Bolidens metaller påverkade resultatet positivt. Priser och villkor ökade sammantaget resultatet med 3 603 MSEK varav högre metallpriser stod för 3 472 MSEK av ökningen.

Metall- och valutakurssäkringar bidrog till det förbättrade resultatet med 258 MSEK. I rörelseresultatet för året ingår vinster från realiserade säkringar på 501 (243) MSEK. Samtliga metall- och valutasäkringar löpte ut den sista december 2010.

I inledningen av 2011 har nya metallpris- och valutakurssäkringar tecknats. Säkringarna som gjorts i samband med expansionen av Garpenberggruvan avser åren 2011, 2012 och första halvåret 2013, genomfördes under januari 2011 genom att teckna terminskontrakt på valuta- och metallmarknaden motsvarande cirka en tredjedel av koncernens prisrisk. Se vidare under not 28 på sidan 81.

Förändrade valutakurser med en starkare svensk krona gentemot amerikanska dollarn och euron påverkade resultatet negativt med 377 MSEK. Den svenska kronan har i genomsnitt för 2010 stärkts med 6 procent mot dollarn och med drygt 10 procent mot euron.

Bolidens finansnetto för året blev –312 (–246) MSEK. Genomsnittlig låneränta under 2010 uppgick till 2,66 procent och 2,69 samma datum 2009. I jämförelse med föregående år har finansnettot försämrats med 66 MSEK. Försämringen beror i huvudsak på lägre balanserad ränta för investeringen i Aitik.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 5 331 (3 377).

Redovisad skatt var –1 374 (–876) MSEK vilket gav ett nettoresultat på 3 957 (2 501) MSEK motsvarande en vinst per aktie om 14,47 (9,14) SEK.

Investeringar

INVESTERINGAR , MSE K	2010	2009
Investeringar – Gruvor	2 189	4 435
Investeringar – Smältverk	804	473
Investeringar – totalt	2 996	4 915
Avskrivningar	1 802	1 562

Investeringarna i materiella tillgångar uppgick till 2 911 (4 912) MSEK. Den lägre nivån för 2010 beror på att investeringen i Aitik slutfördes under året. Den i april beslutade kapacitetsökningen för återvinning av elektronikskrot i Rönnskär har i begränsad utsträckning påverkat årets investeringar.

kassaflöde

De totala tillgångarna ökade under året från 33 258 MSEK till 35 128 MSEK den 31 december 2010. De materiella anläggningstillgångarna ökade från 20 454 MSEK till 20 888 MSEK.

Bolidens sysselsatta kapital ökade med 922 till 27 151 (26 229) MSEK.

KASSAFLÖDE , MSE K	2010	2009
Från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	7 672	5 037
Förändringar i rörelsekapital	–1 475	–1 063
Investeringar och övrigt	–2 995	–4 922
Före finansiering (Fritt kassaflöde)	3 202	–948

Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 6 197 (3 974) MSEK. Betald skatt för året var 197 MSEK jämfört med en skatteåterbetalning under 2009. Under det tredje kvartalet betalades böter gällande en dom från 2004 om deltagande i en kopparrörskartell. Böter, inklusive ränta, uppgick till 367 MSEK och belastade årets kassaflöde. Resultateffekten uppgick till 30 MSEK.

Rörelsekapitalet ökade med 1 475 (1 063) MSEK framför allt beroende på ökade lager både vad gäller värde och volymer. Ett förbättrat resultat och lägre investeringar resulterade dock sammantaget i ett kraftigt förbättrat fritt kassaflöde på 3 202 (–948).

Finansiell ställning

Den 31 december var Bolidens nettoskuld 4 584 (7 402) MSEK. Eget kapital uppgick till 18 846 (16 257) MSEK inklusive marknadsvärdering av valuta-, ränte-, och råvaruderivat om –47 (495) MSEK netto och efter skatteeffekt.

Det positiva kassaflödet för året ledde till att nettoskuldsättningen sjönk kraftigt och nettoskuldsättningsgraden var vid årets slut 24 (46) procent.

Under året har skuldportföljen refinansierats och låneramarna höjts. Höjningen består huvudsakligen av ingångna EKN-garanterade 7-årskrediter om 2 000 MSEK samt refinansiering av 4 300 MSEK syndikerad kreditfacilitet där låneramen ökat till 6 100 MSEK. Därtill har Boliden sagt upp 190 MEUR av 600 MEUR syndikerad kreditfacilitet.

Genomsnittlig löptid på Bolidens totala beviljade låneramar var 4,2 (3,0) år vid årets utgång. Den 31 december var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 3,29 (2,62) procent och räntebindningstiden var 2,0 (2,1) år.

Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 10 728 (6 924) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften med avdrag för utställda företagscertifikat.

Mer information om Bolidens skuldportfölj finns i not 20 på sidan 73.

intäkter och rörelseresultat

Högre priser och produktion ökade rörelseresultatet exkl. PIR* med över 100%.

Rörelsekostnadernas fördelning

Rörelsekostnaderna i lokal valuta (exkl. inköp av råvara) ökade under 2010.

Resultat per aktie

Resultat per aktie ökade med drygt 58%.

* Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager

Kapitalstruktur och avkastning

Bolidens lönsamhet påverkas i hög utsträckning av externa faktorer som global industriproduktion och utveckling i metallpriser och valutakurser. Boliden har därför som policy att inte lämna prognoser gällande resultatutvecklingen eftersom sådana prognoser till stor del skulle bygga på faktorer som koncernen inte har möjlighet att påverka. Däremot tillhandahåller Boliden fyra gånger per år, i delårsrapporterna och bokslutskommunikén, analyser av rörelseresultatets känslighet för förändringar i metallpriser, valutakurser samt smält- och raffineringslöner. I avsnittet riskhantering på sidan 40–41 finns en känslighetsanalys av hur förändringar från den 31 december 2010 påverkar koncernens rörelseresultat ett år framåt i tiden.

Finansiella mål och måluppfyllelse

Boliden verkar i en cyklisk och kapitalintensiv bransch, där tillväxt i huvudsak uppnås genom investeringar i ny produktion, utökad kapacitet och förbättrad produktivitet. God lönsamhet och finansiell stabilitet är förutsättningar för uthållig tillväxt och långsiktigt värdeskapande. Boliden har tre externt kommunicerade finansiella mål: Avkastning på sysselsatt kapital, skuldsättningsgrad (kapitalstruktur) och utdelningsmål.

Avkastning på sysselsatt kapital

Målet är en avkastning på sysselsatt kapital som ska överstiga 10 procent över en konjunkturcykel. För att infria målet strävar Boliden dels efter att öka produktiviteten och sänka kostnaderna, dels efter att effektivisera både finansiella flöden och materialflöden för att hålla ner kapitalbindningen. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 21 (14) procent under 2010. Den ökade avkastningen beror på att resultatet förbättrats.

Under perioden 2006–2010 har avkastningen i genomsnitt legat på 24 procent per år.

Skuldsättningsgrad (kapitalstruktur)

Målet är att nettoskuldsättningsgraden i en högkonjunktur ska vara högst 20 procent i syfte att vidmakthålla en rimlig finansiell handlingsberedskap i en lågkonjunktur.

Vid utgången av 2010 var nettoskuldsättningsgraden 24 (46) procent, där minskningen framför allt förklaras av ett för helåret kraftigt förbättrat kassaflöde.

Utdelning

Bolidens policy är att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel av nettoresultatet.

För 2010 föreslår styrelsen en utdelning om 5 SEK per aktie eller totalt 1 368 MSEK, vilket motsvarar 34,6 procent av årets nettoresultat för koncernen. Under 2006–2010 motsvarar de ordinarie utdelningarna, inklusive föreslagen utdelning för 2010, 27,1 procent av de sammanlagda nettoresultaten under perioden.

Fritt kassaflöde

Kassaflödet ökade som följd av förbättrat resultat och lägre investeringar.

investeringar

Investeringarna sjönk efter flera år med en intensiv fas i expansionen av koppargruvan Aitik.

sysselsatt kapital och avkastning

Avkastningen på sysselsatt kapital var 21% under 2010. För perioden 2006–2010 har avkastningen i genomsnitt varit 24% per år.

riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare Bakgrund

Boliden tillämpar principen om total ersättningsnivå. Detta innebär att det tas hänsyn till pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar. Syftet är att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig total ersättning som en del i förmågan att attrahera den bästa kompetensen. Ersättningar till ledande befattningshavare beskrivs i not 1 på sidorna 59–60.

VDs ersättning föreslås av Ersättningskommittén och godkänns av styrelsen. För övriga ledande befattningshavare föreslår VD ersättningsnivå till Ersättningskommittén som godkänner och därefter informerar styrelsen.

Riktlinjer

Ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast lön, rörlig lön, pension och övriga ersättningsdelar. Individens totala ersättning ska återspegla dennes prestation, ansvar och kompetens. De ledande befattningshavarna genomgår en årlig lönerevision.

Den rörliga lönedelen ska vara kopplad till respektive befattningshavares huvudsakliga ansvarsområde och i huvudsak bestå av en eller flera finansiella parametrar. Måltalen ska sättas i direkt anslutning till att föregående års bokslut är reviderat. Den maximala rörliga ersättningen ska vara 60 procent av fast årslön för VD samt 40–50 procent för övriga ledande befattningshavare. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Boliden-aktier inköps för bruttosumman före skatt.

Ledande befattningshavare har numera en premiebaserad pensionslösning. En person i koncernledningen har dock sedan tidigare en förmånsbaserad lösning med pension vid 60 år. Övriga går i pension vid 65 år.

Styrelsen avser inte föreslå årsstämman 2011 några förändringar av dessa riktlinjer.

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda. Resultat och balansräkningar för moderbolaget finns på sidan 52.

Nettoskuldsättning

Starkt kassaflöde gav en kraftigt sänkt nettoskuldsättningsgrad på 24% vid årets slut.

utdelning per aktie

Bolidens utdelningsmål är att dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet per år. För 2010 uppgår utdelningsandelen till 34,6%.

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

KORT OM AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

Affärsområde Gruvor bedriver prospektering, gruvbrytning och anrikning i Sverige och Irland. I affärsområdet ingår de svenska enheterna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska Tara. Dessutom ingår prospektering, teknikutveckling och försäljning av gruvkoncentrat i affärsområdet. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat.

NYCKELDATA	2010	2009	Förändring, %
Försäljningsintäkter, MSEK	9 580	6 509	47
Rörelseresultat, MSEK	4 113	2 159	90
Investeringar, MSEK	2 189	4 435	–51
Sysselsatt kapital	13 501	12 476	8
Antal anställda, medelantal	2 070	2 032	2

2010 I KORTHET

• • Högre metallpriser och ökade volymer av koppar och ädelmetaller gav kraftigt ökat resultat.
• • Den nya anläggningen i Aitik togs i drift.
• • Produktionsstart för det nya dagbrottet Maurliden Östra i Bolidenområdet.
• • Hötjärnsmagasinet, Bolidenområdets nya sandmagasin färdigställdes.
• • Positiva prospekteringsresultat i Aitik, Garpenberg och Bolidenområdet.

RÖRELSERESULTATANALYS , MSE K	2010	2009
Rörelseresultat	4 113	2 159
Förändring		1 953
Analys av förändring:
Volymeffekt		722
Kostnader		–1 328
Priser och villkor		2 853
Valutakurseffekter		–281
Övrigt		–12
Resultat för respektive period	2010	2009
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar	401	242
Definitivprissättning (MAMA)	–38	27

intäkter och rörelseresultat

Högre priser och ökad produktion i Aitik och Bolidenområdet höjde resultatet.

Rörelsekostnadernas fördelning

Avskrivningarna ökade beroende på den stora investeringen i Aitik.

intäkternas fördelning per metall

Ädelmetallerna stod för drygt 20% av intäkterna och kopparns andel ökade.

Bolidens gruvområden

Tara Underjordsgruvan Tara är Europas största zinkgruva och den femte största i världen. Taras produkter är zink- och blykoncentrat och gruvan förvärvades av Boliden i början av 2004. Produktionen startade 1977 och sedan dess har över 70 miljoner ton malm brutits. Malmreserven och mineraltillgångarna har utökats genom både prospektering och förvärv. Under de senaste åren har Tara fokuserat på att förbättra kostnadspositionen, mätt som cash cost, genom produktivitetshöjande investeringar och besparingsåtgärder.

Garpenberg Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under 1200-talet och Garpenberg är därmed Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Boliden förvärvade Garpenberg 1957 och sedan dess har prospektering kraftigt ökat malmreserverna. I Garpenberg bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver och denna metallmix har bidragit till gruvans fördelaktiga kostnadsposition. I januari 2011 togs beslut om

NYCKELDATA	2010	2009
Malmproduktion, kton	2 593	2 508
Zinkproduktion,1 ton	167 334	185 558
Rörelseresultat	383	76
Cash cost2	69	64
Investeringar	285	338
Medelantal anställda	699	691
Malmreserver, kton	16 000	17 000

NYCKELDATA	2010	2009
Malmproduktion, kton	1 443	1 394
Zinkproduktion,1 ton	86 022	90 079
Rörelseresultat	1 124	793
Cash cost2	–16	3
Investeringar	281	157
Medelantal anställda	277	292
Malmreserver, kton	25 100	25 800

NYCKELDATA	2010	2009
Malmproduktion, kton	1 375	1 192
Zinkproduktion,1 ton	40 458	31 491
Rörelseresultat	481	303
Cash cost2	–18	–6
Investeringar	298	264
Medelantal anställda	369	382
Malmreserver, kton	11 000	8 560

NYCKELDATA	2010	2009
Malmproduktion, kton	27 596	18 791
Kopparproduktion,1 ton	67 168	46 019
Rörelseresultat	2 008	949
Cash cost2	105	86
Investeringar	1 210	3 674
Medelantal anställda	553	509
Malmreserver, kton	733 000	747000

1) Metallinnehåll i koncentrat. 2) Avser Brook Hunts cash cost-mått C1 (mer information på sidan 105).

metallProduktion1	2006	2007	2008	2009	2010	Förändring 10/09, %
Zink, ton	327 643	333 293	297 423	307 128	293 814	–4
Koppar, ton	86 824	62 803	57 220	54 602	75 977	39
Bly, ton	48 778	54 166	53 041	56 669	49 585	–13
Guld, kg	4 510	2 834	2 603	3 130	3 727	19
Silver, kg	211 640	241 701	211 683	214 120	230 756	8

1) Avser metallinnehåll i koncentrat.

Bolidenområdet Bolidenområdet ligger i det mineralrika Skelleftefältet där nära 30 gruvor har brutits sedan produktionsstarten på 1920-talet. Idag består området av underjordsgruvorna Renström och Kristineberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden Östra. Ett nytt sandmagasin, Hötjärnsmagasinet, står klart att tas i drift under 2011. I samtliga gruvor bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Prospekteringsframgångar har stegvis förlängt Bolidenområdets livslängd.

en kraftig expansion av verksamheten.

Aitik Dagbrottet Aitik är Bolidens största gruva. I Aitik bryts kopparmalm som även innehåller guld och silver. Metallhalterna är låga men kompenseras av en hög produktivitet och effektiva anrikningsprocesser. Under 2010 invigdes de nya anläggningarna som 2014 kommer att fördubbla Aitiks malmproduktion till 36 miljoner ton och öka kopparproduktionen med 50 procent. Från 2010 kommer produktionen successivt att trappas upp till full kapacitet. I expansionen skapas förutsättningar för att bryta ytterligare malm.Tillsammans med positiva prospekteringsresultat förlänger det Aitiks livslängd från 2016 till 2030.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

Huvuddelen av affärsområde Gruvors försäljning sker till koncernens smältverk och en mindre del säljs till externa smältverk. All försäljning sker till marknadsmässiga villkor.

Försäljningsintäkterna steg med 47 procent till 9 580 (6 509) MSEK varav extern försäljning uppgick till 1 935 (699). Rörelseresultatet ökade till 4 113 (2 159) MSEK och rörelsemarginalen förbättrades från 33 till 43 procent. Alla gruvområden ökade rörelseresultat och -marginal.

Förbättringen av rörelseresultatet förklaras i huvudsak av högre metallpriser och högre volymer av koppar och ädelmetaller. Produktionen ökade i Aitik och Bolidenområdet medan Taras och Garpenbergs zinkproduktion sjönk. Sammantaget bidrog ökade volymer till det förbättrade resultatet med 722 MSEK.

Rörelsekostnaderna i lokal valuta ökade med 1 328 MSEK eller 32 procent. En stor del av kostnadsökningen är hänförlig till den högre produktionsvolymen i Aitik och Bolidenområdet och ökade avskrivningar. Avskrivningarna har ökat framförallt på grund av att den nya anläggningen i Atik togs i drift under året. Övriga kostnadsökningar hänför sig till externa tjänster, förbrukningsvaror, personal och energi. Därtill kommer cirka 150 MSEK i ökade kostnader vilket berodde på problem vid uppstarten av den nya anläggningen i Aitik. Ökad satsning på prospektering har också höjt kostnaderna. Kostnader för kommande efterbehandling i Bolidenområdet har belastat resultatet med 80 MSEK.

En starkare svensk krona innebar en resultatpåverkan om –281 MSEK. I resultatet ingår vinst från realiserade metall- och valutasäkringar på 401 (242) MSEK.

PRODUKTION

Anrikat tonnage har ökat jämfört med föregående år i samtliga gruvområden.

Produktionen av zink sjönk däremot med 4 procent beroende på lägre halter i Tara och Garpenberg. I Garpenberg har genomsnittshalten

zinkproduktion

Lägre halter i Garpenberg och Tara men högre produktion i Bolidenområdet.

kopparproduktion Kopparproduktionen ökade

kraftigt i Aitik.

för hela året varit högre än snitthalten i malmreserven. I Bolidenområdet ökade zinkproduktionen med 28 procent vilket berodde på att gruvbrytning startade i dagbrottet Maurliden Östra i augusti.

Kopparproduktionen ökade kraftigt i takt med att den nya anläggningen i Aitik togs i drift. Kopparhalten i Aitik var oförändrad, 0,27 procent. I Bolidenområdet var produktionen av koppar på samma nivå som 2009.

Lägre halter och sämre utbyte i såväl Tara som Garpenberg ledde till att produktionen av bly minskade med 13 procent.

Guld- och silverproduktionen ökade som en konsekvens av uppstarten i Aitik där även guld- och silverhalterna var högre än 2009. I Bolidenområdet sjönk guldproduktionen på grund av ändrad malmmix medan silverproduktionen ökade. Garpenberg hade lägre silverhalter men en ökad malmproduktion och förbättrat utbyte ledde till en silverproduktion i nivå med föregående år.

Nya Hötjärnsmagasinet

Det nya Hötjärnsmagasinet är byggt som en permanent förvaringsplats för anrikningssand och är konstruerat för minst 20 års drift. Projektledaren Dennis Olofsson pekar ut över den tre kilometer långa dammvallen.

Expansion i Garpenberg Beskedet att bygga ut verksamheten i Garpenberg innebär också stora arbeten under jord med ny infrastruktur och nya schakt. På bilden ses den befintliga underjordsverkstaden.

de 10 största gruvaktörerna inom zink

Boliden är en av världens tio största gruvaktörer inom zink.

de 10 största gruvaktörerna inom koppar

Inom koppar är Boliden en mindre gruvaktör. I Europa är Boliden dock den tredje största kopparproducenten.

Tara – en av världens största zinkgruvor I Tara producerades 2010 cirka 170 000 ton vilket är ungefär 1,4 procent av den globala gruvproduktionen av zink.

INVESTERINGAR

Aitikexpansionen

Den nya anläggningen i Aitik togs i bruk under året. Produktion vid den första kvarnlinjen i anrikningsverket startades i april och den andra linjen började producera i juli. Utbyggnadsprojektet som inleddes 2006 var därmed avslutat enligt tidplan. Inkörning av gruvans högre kapacitet har däremot gått något långsammare än planerat vilket framför allt berott på låg tillgänglighet i de två nya krossarna. Under andra halvåret har justeringar och intrimning av den nya anläggningen i Aitik pågått med högre kostnader än normalt som resultat. I slutet av perioden påbörjades ombyggnationen av infrakten från den gamla krossen. Därmed går all malmproduktion genom den nya anläggningen sedan början av 2011. Expansionen är fortfarande inne i en intrimningsfas och arbetet med att förbättra tillgängligheten fortsätter. Tillgängligheten har ökat i de nya malmkrossarna men är fortfarande inte tillfredsställande.

I december sprängdes den första salvan i Salmijärvi som är ett satellitdagbrott till Aitik, beläget i omedelbar anslutning till den befintliga gruvan. Salmijärvi ingår som en del i expansionen av Aitik.

Aitik – en av världens effektivaste gruvor

Tio nya truckar ska öka produktiviteten och stärka Aitiks position som en av världens effektivaste gruvor. Cat 795 väger 195 ton, har 3 400 hästkrafter och en lastkapacitet på 320 ton, vilket är nästan 50 procent större än nuvarande truckar. Samtidigt är bränsleförbrukningen lägre per ton vilket ger ekonomiska och miljömässiga vinster. Den första Cat 795 tas i drift i februari 2011.

Investeringen omfattar ny infrakt, ett nytt anrikningsverk, ny infrastruktur och ny logistiklösning. Gruvområdets genomsnittliga metallhalt blir långsiktigt lägre men med ökad malmbrytning och anrikningskapacitet ökar produktionen av koppar i koncentrat med cirka 50 procent. Investeringen har uppgått till drygt 6 miljarder SEK.

Full kapacitet om 36 miljoner ton malm ska nås 2014. Lägre kostnader per producerat ton malm kommer trots lägre genomsnittshalt att leda till en förbättring av Aitiks konkurrenskraft.

Övriga investeringar och förbättringsprojekt

I augusti startade brytning i det nya dagbrottet Maurliden Östra i Bolidenområdet. Därmed kunde anrikningsverket i Boliden återgå till full produktion efter ett par år med reducerad kapacitet.

En förutsättning för den ökade produktionen var att det nya sandmagasinet Hötjärnsmagasinet i Bolidenområdet färdigställdes under sommaren 2010. Det kommer att tas i drift under 2011 då det nuvarande sandmagasinet är fullt. Därmed säkerställs långsiktigt gruvdriften i Bolidenområdet. Byggnationen av magasinet påbörjades 2008 och investeringen uppgår totalt till 239 MSEK.

Ett pilotprojekt inom New Boliden Way (NBW) genomfördes i Kristinebergsgruvan i Bolidenområdet för att ta fram en metodik för verksamhetsstyrning för ökad produktivitet. Projektet kommer att rullas ut i övriga gruvområden.

PROSPEKTERING

Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Målet är att addera mineraltillgångar som gör det möjligt att säkra malmreserver motsvarande tio års produktion i samtliga gruvområden. Boliden vill även på sikt utöka prospekteringsportföljen i syfte att skapa fler gruvområden och därmed intern tillväxt.

För att kunna växa långsiktigt måste mineraltillgångarna och malmreserverna, som är koncernens primära tillgång, öka i snabbare takt än malmproduktionen. Framgångar i prospekteringen är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och metallframställning. Större delen av prospekteringssatsningarna sker i anslutning till befintliga gruvor, så kallad gruvnära prospektering. Parallellt med gruvnära prospektering bedrivs fältprospektering i Sverige och Irland. Metoderna och tekniken förbättras hela tiden, vilket bland annat har gjort det möjligt att hitta fyndigheter på större djup än tidigare. Ett exempel är Bolidens egenutvecklade EM34-teknik (elektromagnetisk geofysikmätning) med vilken Boliden upptäckt malmer på >1000 meters djup. Elektromagnetiska mätinstrument har även utvecklats för att användas i borrhål vilket i hög grad bidrog till att identifiera malmkroppen Lappberget i Garpenberg.

De förstärkta prospekteringsaktiviteterna har lett till betydande nettotillskott i mineraltillgångarna och malmreserverna vid framför allt Garpenberg och Aitik, men även Bolidenområdet. Under 2010 har 229 (162) MSEK satsats på prospektering och antal borrade meter uppgick till 140 000 (99 000) meter. Förutom den gruvnära prospekteringen, vilken bedrivits i samtliga gruvområden, har riktade fältprospekteringsinsatser under 2010 bedrivits i Bolidenområdet, Bergslagen, Norrbotten samt i Västernorrland.

Utvecklingen under 2010 visar betydande ökningar av mineraltillgångarna i Aitik och Garpenberg. I Bolidenområdet uppgraderades förhållandevis stora kvantiteter mineraltillgångar till malmreserv. Trots bra tillskott från prospektering blev det dock en nettominskning av mineraltillgångarna. I Tara kunde tillskott från prospektering inte fullt ut ersätta bruten volym.

Mer information om beräkningarna av mineraltillgångar och malmreserver finns på sidorna 84–87.

Prospekteringsborrning

Efter inledande fältundersökningar genomförs kärnborrning. Den ger möjlighet att analysera berggrunden på djupet och därmed lokalisera samt avgränsa metallfyndigheten. På bilden ses kärnborrning i Skelleftefältet.

de viktigaste prospekteringsområdena

Bolidens prospektering bedrivs framför allt vid befintliga gruvområden, så kallad gruvnära prospektering, och är inriktad på malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Dessutom sker viss fältprospektering efter fyndigheter i nya områden i Sverige och Irland.

irland 1. Tara – Zn, Pb 2. Tullamore – Zn, Pb 3. Limerick – Zn, Pb

Sverige

• 1. Aitik Cu, Au, Mo
• − Salmijärvi
• − Liikavaara
• 1. Skelleftefältet Zn, Cu, Pb, Au − Kristineberg
• − Maurliden
• − Maurliden Östra
• − Renström

• − Kankberg

• Dorotea – Zn, Cu, Pb − Rockliden

• Bergslagen – Zn, Pb − Garpenberg

Från prospektering till mineraltillgång och malmreserv

Geologisk potential			Mineraltillgångar			Malmreserver
Områdesval och prioritering av uppslag	Utvärdering och val av projektval av projekt område	Test och detalj undersökning	Värdering av mineraltillgång	Koncept studie	Lönsamhets studie	Slutlig utvärdering	Beslut om produktion
Antal uppslag: 10 000 st	1 000 st	30 st	6 st
Prospektering
				Gruvteknik

Affärsområde Smältverk

KORT OM AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

I affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. I affärsområdet ingår också smältverkens inköp av koncentrat och metallförsäljning. Zinksmältverkens produktion utgörs i huvudsak av zinkmetall men även av aluminiumfluorid som tillverkas i Odda och till viss del svavelsyra. Kopparsmältverkens produktion utgörs huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall främst ur bilbatterier.

NYCKELDATA	2010	2009	Förändring, %
Försäljningsintäkter, MSEK	34 390	26 765	28
Rörelseresultat, MSEK	1 946	1 724	13
Rörelseresultat exklusive omvärdering processlager, MSEK	1 134	451	152
Investeringar, MSEK	804	473	68
Sysselsatt kapital, MSEK	14 225	13 712	4
Antal anställda, medelantal	2 249	2 257	0

2010 I KORTHET

• • Rörelseresultatet exklusive lageromvärdering ökade kraftigt.
• • Metallefterfrågan från industriella kunder förbättrades under året.
• • Beslut om ökad kapacitet för återvinning av elektronikskrot i Rönnskär.
• • Rekordproduktion i Kokkola.

RÖRELSERESULTATANALYS , MSE K	2010	2009
Rörelseresultat	1 946	1 724
Omvärdering processlager	812	1 273
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	1 134	451
Förändring		683
Analys förändring av rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager:
Volymeffekt		82
Kostnader		–248
Priser och villkor		931
Valutakurseffekter		–96
Övrigt		14
Resultat för respektive period	2010	2009
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar	100	1
Definitivprissättning (MAMA)	–3	3

intäkter och rörelseresultat

Smältverks resultat ökade med högre metallpriser och bättre villkor för biprodukter som svavelsyra.

Rörelsekostnadernas fördelning

Energi och personal är de största kostnadsposterna för smältverken.

Fördelning av bruttovinsten

Fria metaller och biprodukter bidrog i högre grad till smältverkens vinst under 2010 medan smältlönernas andel sjönk.

* Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager

Bolidens smältverk

Kokkola Finska Kokkola är världens femte största zinksmältverk. Smältverket framställer legeringar som används vid galvanisering. Zinkkoncentraten levereras till Kokkolas egen hamnanläggning med fartyg från både Bolidens gruvor och externa leverantörer. Kokkola använder den egenutvecklade direktlakningsmetoden som gör det möjligt att bearbeta komplexa och mindre rena metallkoncentrat. I maj övertogs produktionen av svavelsyra från Kemira.

Odda Odda ligger på Norges västkust och producerar zink för stålindustrin och aluminiumfluorid. Odda, som grundades redan 1929, har en egen isfri hamn som används för leveranser av zinkkoncentrat och andra råmaterial samt leverans av färdiga metaller. En stor del av zinkkoncentraten levereras från Tara, Bolidenområdet och Garpenberg. Liksom Kokkola använder Odda direktlakningsmetoden.

Rönnskär Rönnskär ligger i Skelleftehamn i norra Sverige. Huvudprodukterna är koppar, zinkklinker, bly och ädelmetaller med bland annat svavelsyra som en biprodukt. Rönnskärs kaldo- och fumingverk gör det möjligt att komplettera kopparproduktionen med återvinning av metaller ur elektronikskrot och andra sekundära material. Rönnskär bearbetar hela Bolidens interna produktion av kopparkoncentrat. För närvarande pågår utbyggnad av kapaciteten för återvinning av elektroikskrot, vilket kommer att göra Boliden till världsledande inom detta område.

Harjavalta Harjavalta ligger på Finlands västkust och framställer koppar, guld, silver och biprodukten svavelsyra samt bearbetar även nickelkoncentrat. Metallkoncentraten kommer i huvudsak från externa koppargruvor i Sydamerika och Sydostasien samt från Portugal. Harjavalta använder den egenutvecklade flashsmältningsmetoden som använder energin i råmaterialets svavelinnehåll.

Bergsöe Bergsöe utanför Landskrona i södra Sverige är en av Europas fyra största återvinningsaktörer inom bly. Varje år utvinns bly från cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del används i andra applikationer.

NYCKELDATA	2010	2009
Avverkning, ton Zinkkoncentrat	587 330	571 003
Produktion, ton Zinkmetall	307 144	295 049
Rörelseresultat, MSEK	505	362
Investeringar, MSEK	248	92
Medelantal anställda	544	552

NYCKELDATA	2010	2009
Avverkning, ton Zinkkoncentrat1	276 811	245 263
Produktion, ton Zinkmetall	148 862	138 973
Rörelseresultat, MSEK	39	6
Investeringar, MSEK	75	22
Medelantal anställda	326	332
1) Inklusive zinkklinker

NYCKELDATA	2010	2009
Avverkning, ton, Koppar (primär- och sekundärmaterial)	699 266	718 848
Produktion, ton Kopparkatoder	190 497	205 759
Rörelseresultat, MSEK	187	83
Investeringar, MSEK	270	199
Medelantal anställda	846	851

NYCKELDATA	2010	2009
Avverkning, ton Kopparkoncentrat Nickelkoncentrat	433 511 261 931	399 653 211 231
Produktion, ton Kopparkatoder	112 687	96 596
Rörelseresultat, MSEK	154	24
Investeringar, MSEK	122	148
Medelantal anställda	396	381

NYCKELDATA	2010	2009
Produktion, ton Blylegeringar	42 166	38 561
Rörelseresultat, MSEK	82	91
Investeringar, MSEK	14	12
Medelantal anställda	87	91

metallProduktion	2006	2007	2008	2009	2010	Förändring 10/09, %
Zink, ton	442 908	462 570	443 191	434 022	456 006	5
Koppar, ton	356 392	314 881	349 593	302 355	303 184	0
Bly, ton	25 548	25 865	14 235	13 013	17 013	31
Blylegeringar, ton	44 691	43 865	42 547	38 561	42 166	9
Guld, kg	19 693	14 876	15 489	15 028	14 220	–5
Silver, kg	414 402	379 749	488 285	539 564	450 280	–17
Svavelsyra, ton	1 341 399	1 230 861	1 328 904	1 123 336	1 397 002	24
Aluminiumfluorid, ton	28 762	34 833	34 611	33 161	21 951	–34

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

Försäljningsintäkterna ökade med 28 procent till 34 390 (26 765) MSEK jämfört med 2009. Det förklaras av högre metallpriser och även högre priser på biprodukter, främst svavelsyra. Rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager ökade till 1 134 (451) MSEK. Samtliga enheter visade positivt resultat och framför allt ökade de finska enheterna rörelseresultatet kraftigt jämfört med föregående år.

Inklusive den positiva lageromvärderingseffekten om 812 (1 273) MSEK uppgick rörelseresultatet till 1 946 (1 724) MSEK.

Ökade produktionsvolymer, framför allt för zink, bly och svavelsyra, gav en positiv resultateffekt på 82 MSEK.

Rörelsekostnaderna i lokal valuta steg med 248 MSEK eller med 4 procent vilket framför allt beror på höjd produktionsvolym. I övrigt har kostnaderna för förbrukningsvaror, externa tjänster och energi ökat.

Ökade metallpriser påverkar resultatet för smältverken via fria metaller och priseskalatorer för zink. Dessutom har priserna ökat på biprodukter, främst svavelsyra, vilket också haft positiv effekt under året. Försämrade smältlönevillkor gav en negativ resultatpåverkan medan högre försäljningsandel till industrikunder gav högre intäkter från metallpremier. Sammantaget bidrog ändrade priser och villkor till en resultatförbättring på 931 MSEK.

En starkare svensk krona gav en negativ valutaeffekt på 96 MSEK. I affärsområdets resultat ingår vinster från realiserade metallpris- och valutakurssäkringar med 100 (1) MSEK.

PRODUKTION

Föregående år präglades av produktionsneddragningar medan produktionen har varit stabilare 2010. Zinksmältverken har producerat med högt kapacitetsutnyttjande under året medan kopparsmältverken under årets inledning fortfarande hade minskad produktion. Under andra halvåret har även kopparsmältverken kunnat öka produktionen. Underhållsstopp har genomförts under andra och tredje kvartalet varav ett stort så kallat tioårsstopp genomfördes i Rönnskär under andra kvartalet.

Produktionen av zink ökade med 5 procent jämfört med 2009. Ökningen beror delvis på den produktionsneddragning som genomfördes under större delen av 2009 för att anpassa smältverkens zinkproduktion till den lägre efterfrågan. Under 2010 har zinksmältverken kört med högt kapacitetsutnyttjande. Kokkola har haft bra och stabil produktion under året och nådde produktionsrekord för helåret. Odda har haft vissa produktionsstörningar men ökade produktionsvolymen.

Inledningen på året var problematisk för kopparsmältverken med brist på råvara och därmed reducerad produktion under första kvartalet. Situationen förbättrades sedan avsevärt och under andra halvåret har produktionen varit högre. För helåret blev produktionen oförändrad. Rönnskärs produktion av koppar sjönk medan den steg i Harjavalta. Harjavaltas avverkning av nickelkoncentrat ökade med 24 procent.

Produktionen av svavelsyra ökade under året med 24 procent. Det berodde dels på återgången till fullt kapacitetsutnyttjande och dels på övertagandet av Kemiras svavelsyrafabrik i Karleby/Kokkola från och med maj 2010.

Lakningsanläggningen i Kokkola

Vid zinksmältverket i Kokkola har en unik metod för direktlakning av zinkkoncentrat utvecklats. Genom den ökas förmågan att hantera mer förorenade råvaror och smältverkets flexibilitet förbättras. Processen används i Kokkola och Odda. På bilden visas lakningsanläggningen i Kokkola.

zinkproduktion

Odda ökade produktionen och Kokkola satte produktionsrekord.

kopparproduktion

Kopparsmältverken hade låg produktion i början av året men ökade efterhand.

rörelsekostnadens fördelning – zinksmältverk Energikostnaden mer än en tredjedel av zinksmältverkens kostnader.

rörelsekostnadens fördelning – kopparsmältverk

Rörelsekostnaderna ökade något jämfört med 2010.

Produktionen av guld minskade med 5 procent medan silverproduktionen minskade med 17 procent. Minskningen förklaras av lägre ädelmetallhalter i inköpta råvaror.

Bergsöes produktion av bly ökade med 9 procent till följd av förbättrad tillgång på uttjänta bilbatterier att återvinna.

Boliden lanserar MagiGal® – ny serie legeringar för galvanisering av stålplåt MagiGal® är en zink-magnesium-aluminium-legering (ZnMgAl) som erbjuder betydligt lägre galvaniseringskostnader.

Kopparkatoder i Rönnskär färdiga för avleverans Kopparn fraktas från Rönnskär med Kopparpendeln, tåget som flera gånger i veckan går mellan Skelleftehamn och Helsingborg. På tillbakavägen fraktar pendeln elektronikskrot och annat smältmaterial till Rönnskär.

INVESTERINGAR

Ökad kapacitet för elektronikskrot i Rönnskär

Våren 2010 beslutade Bolidens styrelse att investera cirka 1,3 miljarder kronor i en kraftig ökning av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot på kopparsmältverket Rönnskär utanför Skellefteå. Investeringen stärker Bolidens ställning som en världsledande aktör inom denna bransch och ökar företagets bidrag till ett hållbart samhälle.

Bakgrunden till beslutet är att volymen av elektronikskrot på marknaden bedöms öka i kombination med att tillgången på Rönnskärs primära smältmaterial, gruvkoncentrat, beräknas vara lägre under ett antal år.

Rönnskär har redan idag ett kaldoverk som delar av året används för smältning av elektronikskrot. Kapaciteten ökas genom nybyggnad av en anläggning för materialhantering samt ett nytt e-kaldoverk. Driftstart för dessa är första kvartalet 2012, då Rönnskärs kapacitet för att processa elektronikskrot ökar till 120 000 ton per år. Investeringen innebär högre produktion av koppar, guld och silver.

I januari 2011 pågick byggnadsarbeten enligt plan med grundläggning och montage.

Övriga investeringar

Under det andra kvartalet förvärvades Kemiras syrafabrik i Karleby/ Kokkola. Fabriken är belägen i omedelbar anslutning till Bolidens zinksmältverk Kokkola och producerar cirka 300 000 ton svavelsyra per år. Boliden tog över produktionen den 1 maj 2010 och därmed hanteras svavelsyraproduktionen i Kokkola på samma sätt som vid Bolidens övriga smältverk. Den förvärvade enheten har bidragit positivt till affärsområde Smältverks resultat 2010.

Övriga investeringar under året har varit begränsade och resurser har framför allt fokuserats på att förbättra processtabiliteten.

Stor aktör inom återvinning av elektronikskrot. Den nya kaldougnen i Rönnskär. Kaldotekniken gör det möjligt att återvinna metaller med ett högt utbyte, det vill säga att i stort sett allt metallinnehåll tas tillvara, med hög miljöprestanda och energiåtervinning jämfört med andra tekniker.

Boliden investerar 1,3 miljarder SEK och trefaldigar kapaciteten för att återvinna elektronikskrot. Investeringen innebär en kapacitetsökning till 120 000 ton per år och stärker därmed Bolidens ställning som en världsledande aktör inom elektronikåtervinning.

de 10 största smältverksaktörerna inom zink

Boliden är en av världens tio största smältverksaktörer inom zink. I Europa är Boliden den tredje största zinkproducenten.

de 10 största smältverksaktörerna inom koppar

Globalt sett är Boliden en mindre smältverksaktör inom koppar. I Europa är Boliden den tredje största aktören.

Zinkefterfrågan

Hälften av världens zinkproduktion går till byggindustrin. En stor del används även i fordonsindustrin.

kopparefterfrågan

Koppar är avgörande för en rad industrier som bygg-, elektronik-, transport- och maskinindustrin.

blyefterfrågan

Det klart största användningsområdet för bly är inom olika typer av batterier.

silverefterfrågan

Efterfrågan på silver kommer främst från smyckesindustrin.

guldefterfrågan

Den överlägset största delen av världens guld används av smyckesindustrin.

Källa: Brook Hunt – A Wood Mackenzie Company

hållbar utveckling

Som metallföretag är en av de stora utmaningarna att tillgodose det ökade metallbehovet på ett sätt som minimerar den negativa påverkan på människa och miljö. Bolidens gruvor och smältverk bedrivs enligt gällande lagstiftning och miljötillstånd i varje verksamhetsland. Hållbarhetsarbetet präglas av proaktivitet, med egna mål som i flera fall går längre än gällande lagstiftning. Detta underlättar anpassningen till marknadsförhållanden och framtida lagar samt stärker relationerna till viktiga intressentgrupper. Mer information om hållbarhetsarbetet finns på www.boliden.com och i Bolidens hållbarhetsredovisning 2010.

STYRNING OCH UPPFÖLJNING

Bolidens koncernledning har det yttersta ansvaret för hållbarhetsarbetet. I ledningsgruppen finns en person med dedikerat ansvar för hållbarhetsfrågor, vilka också utgör en stående punkt vid varje ledningsgruppsmöte i syfte att öka systematiken i det strategiska arbetet.

För att underlätta spridningen av koncernens mål och strategier samt kunskap och erfarenheter mellan affärsområden och mellan produktionsenheter sker arbetet till stor del genom koncernövergripande nätverk. Det finns nätverk för hälsa-, miljö-, säkerhet-, personal- och kommunikationsfrågor där cheferna för de olika nätverken löpande rapporterar till koncernledningen.

Interna revisioner är en annan viktig del i arbetet med ständiga förbättringar. Varje gruva och smältverk genomgår vartannat år tematiska revisioner. Aktuella teman väljs efter identifierade koncernövergripande behov och revisionerna för 2010–2011 har behandlat kemikaliehantering. Förbättringar ska vara åtgärdade och avrapporterade inom sex månader efter revisionen. Under 2010 genomfördes internrevision vid smältverken Harjavalta och Kokkola samt i gruvorna i Bolidenområdet och Tara.

Boliden inledde 2010 ett arbete med att metodiskt utvärdera hur företagets affärspartners i sina verksamheter tar hänsyn till hållbarhetsfrågor. Genom en ökad dialog kring till exempel arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och miljöarbete hoppas Boliden att tillsammans med sina affärspartners bidra till att bygga en hållbar början på metallernas långa värdekedja.

NEW BOLIDEN WAY

New Boliden Way (NBW) är koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi som samlar företagets övergripande policyer, riktlinjer och instruktioner och med hjälp av dessa bygger en företagskultur som präglas av kontinuerliga förbättringar.

Projekt och program för att genomlysa och förbättra både operativa och administrativa processer pågår på alla nivåer runt om i koncernen. Ambitionen är att NBW ska vara väl förankrad och implementerad vid samtliga enheter senast 2013.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2010 uppgick till 4 412 (4 379), varav 2 249 (2 257) inom affärsområde Smältverk och 2 070 (2 032) inom Gruvor samt 92 (90) inom koncernstaber och koncerngemensamma funktioner. I likhet med många andra industriföretag står Boliden inför utmaningen med ett stort generationsskifte av personalstyrkan. Under kommande tioårsperiod kommer cirka 30 procent av Bolidens medarbetare att gå i pension vilket kommer att kräva en omfattande ersättningsrekrytering. Verktyg som ledarutvärderingsmodeller ökar transparensen och gör identifieringen av kompetensbehov i koncernen enklare. Därtill läggs stora resurser på en kontinuerlig kompetensutveckling för alla olika yrkesgrupper inom koncernen.

Säker arbetsmiljö

För Boliden har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Målet är att varje enhet ska ha noll olycksfall varje månad. I takt med att de fysiska arbetsmiljöriskerna byggs bort med säkra maskiner och skyddsutrustning spelar attityder och beteenden en allt viktigare roll för att förhindra olyckor. Samtliga av Bolidens produktionsenheter är certifierade enligt standarden OHSAS 18001 för arbetsmiljö och arbetar systematiskt med risk- och orsaksanalyser i förebyggande syfte.

Olycksfallsfrekvensen för 2010 visar tyvärr en ökning från 5,5 per miljon arbetstimmar 2009 till 8,2 2010. Höjningen beror dels på en generell uppgång av mindre allvarliga olycksfall, dels på en allvarlig händelse som inträffade i december i Aitik då ett antal medarbetare befarades ha utsatts för skadliga doser av röntgenstrålning.

Hälsa och friskvård

Friska medarbetare är inte bara positivt för individen utan påverkar också Bolidens personalkostnader positivt. Det bedrivs ett systematiskt hälso- och friskvårdsarbete framför allt med inriktning på förebyggande åtgärder och rehabilitering. Sjukfrånvaro och ohälsa inom Boliden är i hög grad relaterat till livsstilsfaktorer. Ett stort antal förebyggande initiativ pågår därför kontinuerligt, många gånger i syfte att identifiera livsstils- och miljöfaktorer som gör att enskilda individer löper en ökad sjukdomsrisk.

Under 2010 var sjukfrånvaron 4,0 (4,2) procent jämfört med målet om 4,0 procent före utgången av 2013. Fram till 2013 kommer arbetet att fortsätta med liggande mål i syfte att få samtliga enheter på denna nivå.

Jämlikhet och mångfald

Ett Boliden som utgörs av fler medarbetare med olika erfarenheter och bakgrunder gör verksamheten mer innovativ. En företagskultur som tydligt uttrycker att mångfald och allas lika möjligheter är prioriterade frågor, gör medarbetarna nöjdare med sin vardag och ökar deras vilja att stanna kvar i företaget.

Andelen kvinnor i koncernen ligger idag på 15 (15) procent. Målet är att andelen kvinnliga medarbetare varje år ska öka.

MILJÖANSVAR

Verksamhetens miljöpåverkan varierar i grad längs värdekedjan. Prospektering har i sig ingen betydande påverkan på miljön medan gruvbrytning påverkar miljön genom förändringar i landskapsbilden, buller och vibrationer. Gruvdrift ger också upphov till avfall, damm och utsläpp av metaller till luft och vatten. Smältverkens processer kräver stora mängder energi och ger upphov till metallutsläpp till luft och vatten. Miljöpåverkan minimeras så långt det är möjligt genom att investera och använda bästa tillgängliga teknik och arbetsmetoder.

Miljöarbetet

Alla produktionsenheter inom Boliden bedriver tillståndspliktig verksamhet. Den sker enligt gällande miljölagstiftning och andra regleringar i Sverige, Finland, Irland och Norge, och enligt EU:s regelverk för hantering av bland annat avfall, kemikalier och koldioxidutsläpp. Genom ett systematiskt och framsynt miljöarbete har Boliden ambitionen att göra mer än vad lagar och regler kräver, och arbetar därför också med egna miljömål och riktlinjer. Samtliga produktionsenheter har certifierade miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001.

Bolidens miljömål är satta utifrån verksamhetens mest betydande miljöaspekter. För perioden 2009–2013 finns koncernövergripande mål för utsläpp av metaller till luft och vatten, kväve till vatten, svaveldioxidutsläpp och koldioxidutsläpp. För att underlätta uppföljningen har målen brutits ned på respektive gruva och smältverk.

Energianvändning

Framställning av metaller är mycket energikrävande. En stor del av den energi som Boliden använder utgörs av elektricitet. Ursprunget till den använda elen beror på den så kallade nationella energimix som finns i

respektive verksamhetslands elnät. El utgör cirka 17 procent av koncernens rörelsekostnader. Under 2010 uppgick förbrukningen av elenergi till totalt 3,7 (3,3) TWh. Ökningen kan härledas till expansionen i Aitik och till flera vintermånader med stark kyla.

Alla produktionsenheter inom Boliden har energiledningssystem, antingen som ett separat system eller som en del av miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär bland annat att energianalyser och -kalkyler görs i samband med alla nyinvesteringar och projekt. Smältverken tar tillvara spillvärme från processerna och använder den för uppvärmning av egna lokaler. Flera av smältverken levererar även spillvärme till lokala fjärrvärmeanläggningar.

Utsläppsrätter för koldioxid

Emission Trading System (ETS), EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid, omfattar för närvarande smältverken Rönnskär och Bergsöe. De båda smältverken har för perioden 2008–2012 tilldelats utsläppsrätter för 78 909 ton koldioxid. När ny lagstiftning avseende tilldelning av utsläppsrätter träder i kraft 2013 kommer Bolidens samtliga smältverk att omfattas och gruvorna att beröras i olika utsträckning.

Bolidens arbete för att uppnå hållbarhetsmålen och andra ambitioner för att värna en långsiktigt hållbar utveckling beskrivs i hållbarhetsredovisningen som publiceras i april 2011.

MÅL	resultat 2010
• Innan utgången av 2011 ska koncernen ha en mångfaldspolicy	• Arbetet med att färdigställa mångfaldsplaner pågår och kommer
och samtliga enheter ha en mångfaldsplan etablerad.	att vara klart under första halvan av 2011.
• Andelen medarbetare som går i pension ska sjunka från 30 pro cent till 25 procent fram till år 2015 sett till andelen anställda.	• Arbetet pågår – första mätning sker i slutet av 2011.
• Andelen kvinnor i koncernen ska vara högre den 31 december	• Andelen kvinnor i koncernen den 31 december 2010 är 15 procent,
2011 än motsvarande datum 2010.	vilket är samma procentandel som den 31 december 2009.
• Alla medarbetare ska innan utgången av 2011 ha genomgått	• Detta arbete inleddes under andra halvan av 2010 och kommer
workshop i CSR och förstå uppförandekoden.	att vara fullt genomfört under 2011.
• Noll olycksfall med frånvaro varje månad vid samtliga enheter.	• Koncernens olycksfallsfrekvens steg från 5,5 till 8,2 olycksfall per miljon arbetade timmar under 2010. De nio operativa enheterna hade i genomsnitt åtta månader under året fria från olycksfall med frånvaro.
• Sjukfrånvaro som är högst 4,0 procent vid utgången av 2013.	• Sjukfrånvaron minskade till 4,0 procent från 4,2 procent under 2009.
• Utsläpp av metaller1 till vatten ska minska med 25 procent2 vid	• Utsläpp av metaller till vatten har minskat med
utgången av 2013. Samtliga gruvor och smältverk ingår.	43 procent sedan 2007.
• Utsläpp av kväve till vatten ska minska med 20 procent2 vid	• Utsläpp av kväve till vatten har minskat med
utgången av 2013. Samtliga gruvor samt Kokkola ingår.	32 procent sedan 2007.
• Minska utsläpp av metaller1 till luft med 25 procent2 till utgången	• Utsläpp av metaller till luft har minskat med
av 2013. Samtliga smältverk ingår.	34 procent sedan 2007.
• Minska utsläpp av svaveldioxid till luft med 10 procent2 till	• Utsläpp av svaveldioxid till luft har minskat med
utgången av 2013. Samtliga smältverk ingår.	15 procent sedan 2007.

• Utsläpp av koldioxid ska inte öka mer än 3 procent2 till utgången av 2013 (med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar). Samtliga gruvor och smältverk ingår.

1) Koppar, zink, bly, nickel, kadmium, kvicksilver och arsenik. 2) Basår 2007

• Utsläpp av koldioxid har ökat med 11 procent sedan 2007.

hantering av risker

Hanteringen av marknads- och affärsrisker sker i huvudsak på affärsområdesnivå. Verksamhetsriskerna hanteras av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer och instruktioner som har fastställts för varje affärsområde samt på koncernnivå.

Hanteringen av finansiella risker sker centralt inom Bolidens finansfunktion. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

Information om finansiella risker ges i not 19 på sidan 71 och information om rättsliga processer och tvister ges i not 23 på sidan 78.

Marknads- och affärsrisker

Utvecklingen i världskonjunkturen, i synnerhet den globala industriproduktionen, påverkar efterfrågan på och prisutvecklingen för zink, koppar och andra basmetaller. Bolidens kunder är i huvudsak stålföretag och tillverkare av halvfabrikat i Europa, vilka i sin tur säljer till de europeiska fordons-, byggnads- och elektronikindustrierna. Aktivitetsnivån i dessa branscher påverkar efterfrågan på Bolidens metaller och därmed koncernens lönsamhet.

Metallpriser

Förändringar i metallpriser samt villkor för smältlöner och raffineringslöner har en väsentlig påverkan på Bolidens resultatutveckling.

Metallpriser sätts dagligen på London Metal Exchange (LME) och Boliden har som policy att metallpriser och valutakurser inte ska säkras utan förändringar ska återspeglas i resultatet. Boliden utvärderar dock prissäkringar i vissa situationer. Exempelvis i samband med större investeringsprojekt då den finansiella handlingskraften kan reduceras om en större prisnedgång sammanfaller med utbetalningar för investeringen. Ytterligare ett exempel kan vara vid brytning av en begränsad malmkropp med kort livslängd då prisrisken i projektet är hög.

Smältverken är till stor del naturligt hedgade mot metallprisvariationer då deras ersättning främst utgörs av smält- och raffineringslöner. Viss påverkan sker genom zinksmältverkens priseskalatorer samt även utvinning av så kallade fria metaller vilka är fullt ut exponerade mot metallprisförändringar. Mer information om Bolidens metallprissäkringar finns i not 28 på sidan 81 samt i not 21 på sidan 74.

Smältlöner

Den största delen av smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner. Villkoren för dessa avgörs primärt av balansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden för metallkoncentrat. Boliden köper in betydande volymer metallkoncentrat till kopparsmältverken från externa leverantörer, vilket medför en exponering mot förändringar i denna marknad.

Villkoren för smältning och raffinering av metallkoncentrat förhandlas årligen mellan de stora gruv- och smältverksaktörerna och utfallen i dessa förhandlingar fungerar som benchmark för övriga aktörer.

Därutöver sker transaktioner av koncentrat till spotsmältlöner. Kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 25 procent av kopparsmältverkens kapacitet medan koncentrat från egna gruvor motsvarar cirka 70 procent av Bolidens produktionskapacitet i zinksmältverken. Det innebär att förändringar i smält- och raffineringslöner för koppar i normalfallet får en väsentlig påverkan på koncernens resultat medan förändringar i zinksmältlöner har en mer begränsad påverkan.

Omvärdering av processlager

Processlagret är den del av lagret som ligger bunden i smältverkens produktionsprocess. Priserna för processlagren – cirka 17 000 ton zink, cirka 29 000 ton koppar, cirka 2 200 kilo guld, cirka 66 200 kilo silver och cirka 300 ton bly – pris- eller valutakurssäkras inte och vid bokslutens lageromvärdering får förändringar i LME-priser för dessa metaller en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. För att tydliggöra denna redovisningsmässiga påverkan på koncernens resultat redovisar Boliden rörelseresultat såväl före som efter omvärdering av processlager.

Kunder

Försäljning av basmetaller kan ske till industriella kunder, basmetallhandlare eller levereras till de metallager som hålls av LME och andra internationella handelsplatser. Långsiktiga avtal med industriella kunder ökar förutsägbarheten i försäljningsvillkoren och stabiliteten i försäljningen. Vid försäljning direkt till industrikunder, och till viss del även försäljning till metallhandlare, erhåller Boliden metallpremier utöver LME-priset.

För att öka stabiliteten i försäljningen av koncernens metaller fokuserar Boliden på långsiktiga samarbeten med finansiellt stabila kunder. Boliden arbetar även med att fördjupa kundrelationerna, bland annat genom hög leveranstrygghet, teknisk support och produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer samt förbättrar slutprodukternas egenskaper. Vid sidan av långsiktiga försäljningsavtal bidrar dessa aktiviteter till att öka andelen försäljning med högre metallpremie. Genom riktade försäljningsaktiviteter strävar Boliden efter att bredda kundportföljen för att minska exponeringen mot ett fåtal kunder, segment och länder.

Råvaruförsörjning

En långsiktigt säkrad råvaruförsörjning är viktig för att Bolidens smältverk ska kunna producera med ett högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitet. Det finns alltid en risk att leverantörer av råvaror till koncernens smältverk drabbas av oplanerade verksamhetsstörningar. Cirka 25 procent av kopparsmältverkens råmaterialbehov täcks av metallkoncentrat från gruvor inom koncernen. Koncernens möjliga interna försörjning till zinksmältverken är cirka 70 procent. För att upprätthålla en hög och jämn försörjning eftersträvar Boliden långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial till kopparsmältverken.

Energipriser

Gruvdrift, smält- och återvinningsverksamhet, och framför allt zinksmältverk, är energikrävande. Under 2010 stod energi för cirka 17 (18) procent av Bolidens rörelsekostnader, vilket innebär att förändringar i energipriser kan få en betydande påverkan på koncernens lönsamhet. Europas energimarknad och energiprisets utveckling är svår att förutsäga på både kortare och längre sikt.

Boliden eftersträvar långsiktiga avtal för energileveranser i samtliga länder där verksamheten bedrivs. Huvuddelen av koncernens energibehov under de kommande 5–10 åren täcks genom längre leveranskontrakt, vilket stabiliserar energiförsörjningen och begränsar känsligheten för kortsiktiga förändringar i energipriser. Långtidsavtalen kompletteras löpande med finansiella elprissäkringar på upp till tre år.

Genom BasEl, ett företag som samägs av ett antal basindustriföretag, verkar Boliden för en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig tillgång till energi i Norden. På längre sikt är strävan att tillgodose en del av Bolidens energibehov med egen produktion genom industrisamarbeten som kärnkraftprojekten Fennovoima i Finland och Industrikraft Sverige.

För att begränsa koncernens energibehov arbetar Boliden med energieffektiviserande åtgärder. I Sverige, Finland och Irland deltar Boliden i nationella effektiviseringsprojekt som syftar till att förstärka industriföretagens incitament till energibesparingar. Koncernen har en energipolicy och samtliga produktionsanläggningar arbetar med energiledningssystem. Efterlevnaden av policyn följs upp genom interna revisioner.

När EU:s nya lagstiftning för tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid träder i kraft 2013 förväntas elpriserna stiga. Dessutom förväntas tilldelningen av utsläppsrätter att minska, och priset för att köpa utsläppsrätter öka. Sammantaget kan detta leda till betydande kostnadsökningar. För att förbereda inför den kommande lagstiftningen har Boliden bildat en projektgrupp för EU Emission Trading System (ETS) med både intern och extern expertis.

Verksamhetsrisker

Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinuerliga processer där oplanerade stopp kan påverka produktion och finansiella resultat. Dessa kan i vissa fall bli långvariga då det ofta kan vara svårt att hitta alternativa lösningar. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av strejker, tekniska problem eller olyckor.

Boliden genomför förebyggande underhållsarbeten vid samtliga produktionsanläggningar. Inom affärsområde Smältverk genomförs varje år större underhållsstopp medan affärsområde Gruvors underhållsarbete är integrerat i den löpande verksamheten. Smältverk och Gruvor arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyten mellan produktionsanläggningarna.

Miljöpåverkan

Liksom andra gruv- och smältverksföretag hanterar Boliden i sin verksamhet geologiska naturresurser och stora fysiska materialflöden. Med detta följer påverkan på den yttre miljön, framför allt i form av utsläpp av föroreningar, främst metaller, till luft, mark och vatten. Gruvornas verksamhet påverkar också landskapsbilden. I samtliga länder där Boliden har verksamhet är miljökraven stränga och miljölagstiftningen omfattande. Samtliga gruvor och smältverk är tillståndspliktiga verksamheter och regleras av lagstiftning i respektive land.

För att minska miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av nuvarande regelverk och underlätta anpassningen till eventuella nya krav arbetar Boliden med egna miljömål och riktlinjer samt miljöledningssystem. Samtliga operativa enheter har certifierade miljöledningssystem enligt Iso 14001.

Arbetsmiljö

All gruvdrift och smältverksamhet kräver hög säkerhetsnivå. Allvarliga olyckor kan, förutom personskador och dödsfall, leda till produktionsstopp och skada förtroendet för företaget.

Vid sidan av investeringar i maskiner och utrustning arbetar Boliden med utbildning för att förändra attityder, rutiner och beteenden för att ytterligare stärka företagskulturen gällande säkerhet. Under 2010 var antalet olycksfall 8,2 per miljon arbetstimmar jämfört med 5,5 under 2009.

Kompetensförsörjning

Bolidens verksamhet kräver många olika kompetenser, bland annat inom metallurgisk process- och produktionsteknik, geoteknik och geologi. Verksamheten bedrivs till större delen i glesbygdsområden, vilket ökar kraven på att vara en attraktiv arbetsgivare och ha god framförhållning i kompetensförsörjningen.

Cirka 30 procent av Bolidens medarbetare går i pension under de kommande fem åren. För att hantera kommande pensionsavgångar och det långsiktiga rekryteringsbehovet arbetar Boliden med kartläggning av strategisk kompetens och kompetensförsörjningsanalyser.

Finansiella risker

Finansiella risker finns beskrivna i not 19 på sidorna 71–72.

Känslighetsanalys – Rörelseresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av resultatpåverkan, före skatt, från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt, det vill säga 2011, räknat på balansdagspriser 31 december 2010. Uppskattningen baseras på prognosticerad metallförsäljning.

Analysens omfattning

Analysen av känsligheten för förändringar i metallpriser beaktar inte effekter av metallprissäkringar och omvärderingar av smältverkens processlager. Analysen av känsligheten för förändringar i valutakurser beaktar inte effekter av valutakurssäkringar. Notera att analysens antaganden för LME-priserna har betydande påverkan på den bedömda valutakursexponeringen och därmed känsligheten för valutakursförändringar. Analysen av känsligheten för förändringar i smält- och raffineringslöner beaktar inte kontrakterade smältlöner. Känslighetsanalysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinflation, avvikelser i produktionsutveckling och makroekonomiska förhållanden. Utestående prissäkringar sammanfattas i not 21 respektive 28. Information om riskhantering framgår i not 19.

Analysens startpunkter

Beräkningen av effekten från en 10-procentig metallprisuppgång baseras på förändringar i metallpriser i förhållande till det så kallade "cash price" på LME den 31 december 2010. Effekten från en 10-procentig förstärkning av den amerikanska dollarn baseras på förändringar i förhållande till spotkurserna den 31 december 2010. Effekten från en 10-procentig uppgång i smält- och raffineringslönerna baseras på förändringar från genomsnittsnivåerna för Q4 2010.

Förändring av metallpriser, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSE K	Förändring av USD , +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSE K	Förändring av smältlöner, +10%	Effekt på rörelse resultatet, MSE K
Koppar	580	USD/SEK	1 160	TC/RC Koppar	50
Zink	585	EUR/USD	425	TC Zink	45
Bly	105	USD/NOK	90	TC Bly	–10
Guld	125
Silver	155

bolidenaktien

Bolidenaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Aktien är även sekundärnoterad på Toronto Stock Exchange. Vid sidan av NASDAQ OMX index ingår aktien i ett flertal internationella index.

Handel

Antalet Bolidenaktier som handlades under 2010 sjönk till 1 216 (1 663) miljoner aktier. Kursuppgången innebar dock att värdet av handlade aktier steg till 120 (90) miljarder kronor under året. Av denna handel skedde cirka 67 procent på NASDAQ OMX Stockholm, där Bolidenaktien stod för 3,3 (2,6) procent av den totala omsättningen. Aktiens omsättningshastighet var 444 (535) procent och i genomsnitt omsattes 4,8 (6,6) miljoner aktier per handelsdag på NASDAQ OMX Stockholm.

Handeln på så kallade alternativa marknadsplatser, Multilateral Trading Facility (MTF), utgjorde cirka 33 procent av det totala antalet omsatta Bolidenaktier. Merparten av denna handel skedde på Chi-X, BOAT och Burgundy.

På Toronto Stock Exchange omsattes 212 000 (190 000) aktier, vilket motsvarade 0,01 procent av den totala handeln med Bolidenaktien under 2010.

Vid utgången av 2010 noterades Bolidenaktien till 136,70 SEK på NASDAQ OMX Stockholm, vilket motsvarade ett börsvärde om 37,4 (25,2) miljarder kronor.

I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Baserat på aktiekursutvecklingen och utvecklingen under de senaste fem åren har Bolidenaktien ett så kallat betavärde på 1,40.

Utdelning och avkastning

Bolidenaktiens kursuppgång under året var 48 procent, jämfört med indexen OMX Stockholm pi och OMX Nordic 40 som steg med 23 respektive 33 procent under 2010.

För 2010 har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 5 (3) sek per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 34,6 (32,8) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 3,7 (3,3) procent beräknad på Bolidenaktiens kurs vid utgången av 2010.

Bolidenaktiens totalavkastning (summan av utbetald utdelning och kursutveckling) var 2010 51,7 procent. En tabell med aktierelaterade nyckeltal över fem år finns på sidan 102.

Aktiekapitalet

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 sek och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 sek.

Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Boliden har under 2010 inte överlåtit egna aktier och har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Bolidens anställda har via vinstandelsstiftelse aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.

Ägarförhållanden

Boliden hade 94 203 (96 155) aktieägare registrerade den 31 december 2010. Av aktierna ägdes cirka 41 procent av svenska institutioner och aktiefonder, cirka 42 procent av utländska ägare och cirka 17 procent av svenska privatpersoner. De fem största enskilda aktieägarna representerar 13,2 procent av aktiekapitalet. Av tabellen på sidan 43 framgår Bolidens ägarförhållanden per den 31 december 2010.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

bolidenaktiens kursutveckling Aktien OMX Stockholm_PI

Bolidenaktien

Omx Stockholm pi Globe Base Metal Omsatt antal aktier 1 000-tal Källa: nasdaq Omx

fakta om aktien

Handelplats	NASDA Q Omx Stockholm
Kortnamn	BOL
ISN-kod	SE 0000869646
GICS-kod	15104020
Högsta betalkurs 2010	137,70 SEK
Lägsta betalkurs 2010	79,50 SEK
Sista betalkurs 2010	136,70 SEK
Börsvärde 30 december 2010	37,4 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2010	444%
Antal aktier	273 511 169
Betavärde	1,40

Bolidens största ägare per den 31 december 2010

Andel av kapital och röster, %
Swedbank Robur fonder	3,58
AMF Försäkring och Fonder	2,82
Nordea fonder	2,42
AFA Försäkring	2,19
SEB Investment Management	2,14
Handelsbanken fonder	1,95
Skandia Liv	1,87
Folksam – KPA – Förenade Liv	1,72
Andra AP-fonden	1,62
Första AP Fonden	1,47

Ovanstående tabell inkluderar endast ägare som till namnet återfinns i ägarförteckning från Euroclear.

Banker som följer Boliden

ABG Sundal Collier	HSBC
Bank of America Merrill Lynch	Morgan Stanley
Bank of Montreal	Nordea
Carnegie	SEB Enskilda
Cheuvreux	Swedbank Markets
Deutsche Bank	UBS
Evli Bank	Ålandsbanken
Exane BNP Paribas	Öhman fondkommission
Handelsbanken

Fördelning av Bolidenaktier per den 31 december 2010

Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1 – 500	70 939	11 387 701	4,2%	4,2%
501 – 1 000	11 773	10 167 451	3,7%	3,7%
1 001 – 5 000	9 221	21 117 530	7,7%	7,7%
5 001 – 10 000	1 064	8 185 162	3,0%	3,0%
10 001 – 50 000	791	16 958 481	6,2%	6,2%
50 001 – 100 000	124	9 159 852	3,3%	3,3%
100 001 –	291	196 534 992	71,9%	71,9%
Totalt	94 203	273 511 169	100,0%	100,0%

Källa: Euroclear

ägare per kategori

Nästan en femtedel av ägarna utgörs av privatpersoner.

Aktiens ackumulerade avkastning

En investering i en Bolidenaktie i slutet av 2003 hade i slutet av 2010 genererat en årlig genomsnittlig avkastning på cirka 93%.

Avkastningen utgår ifrån att utdelningar och inlösen återinvesterats i aktien.

Handel på olika börser

En allt större andel av handeln med Bolidenaktier sker på andra handelsplatser än NASDAQ OMX i Stockholm.

finansiell rapportering

Resultaträkningar – koncernen 46 Koncernens rapport över totalresultatet 47 Balansräkningar – koncernen 48 Förändringar i eget kapital – koncernen 50 Kassaflödesanalyser – koncernen 51 Resultaträkningar – moderbolaget 52 Balansräkningar – moderbolaget 52 Förändringar i eget kapital – moderbolaget 52 Kassaflödesanalyser – moderbolaget 52

Redovisningsprinciper 53 Noter Not 1 Anställda och personalkostnader 59 Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 60 Not 3 Väsentliga kostnadsslag 60 Not 4 Övriga rörelseintäkter 61 Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter 61 Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter 61 Not 7 Immateriella anläggningstillgångar 61 Not 8 Materiella anläggningstillgångar 62 Not 9 Leasingavgifter 64 Not 10 Andelar i koncernföretag 64 Not 11 Andelar i intresseföretag 65 Not 12 Skatter 65 Not 13 Varulager 66 Not 14 Kundfordringar 67 Not 15 Övriga kortfristiga fordringar 67 Not 16 Eget kapital 67 Not 17 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 68 Not 18 Övriga avsättningar 70 Not 19 Finansiell riskhantering 71 Not 20 Finansiella skulder och förfallostruktur 73 Not 21 Finansiella derivatinstrument 74 Not 22 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 76 Not 23 Övriga kortfristiga skulder 78 Not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 78 Not 25 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys 79 Not 26 Information per verksamhetsområde och geografisk marknad 79 Not 27 Närstående 81 Not 28 Händelser efter 31 december 2010 81 Styrelsens förslag till vinstdisposition 2010 82 Revisionsberättelse 83

RESULTATRÄKNINGAR – KONCERNEN

Belopp i MSE K	Not	2010	2009
Försäljningsintäkter	26	36 716	27 635
Kostnad för sålda varor	3	–30 038	–22 957
Bruttoresultat		6 678	4 678
Försäljningskostnader	3	–408	–408
Administrationskostnader	2, 3	–431	–534
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–286	–218
Övriga rörelseintäkter	4	101	114
Övriga rörelsekostnader		–11	–9
Resultatandelar i intressebolag	11	–	–
Rörelseresultat	1–4, 7–9, 26	5 643	3 623
Ränteintäkter och liknande resultatposter	5	7	11
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–319	–257
Resultat efter finansiella poster		5 331	3 377
Skatter	12	–1 374	–876
Årets resultat		3 957	2 501
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		3 955	2 500
Innehav utan bestämmande inflytande		2	1
Resultat per aktie, SEK	16	14,47	9,14
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utsrädning		273 511 169	273 511 169

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

Belopp i MSE K	Not	2010	2009
Årets resultat		3 957	2 501
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkring
Förändring av marknadsvärde på derivatinstrument		–305	–1 867
Skatteeffekt på derivatinstrument		80	490
Överföringar till resultaträkningen		–431	–991
Skatt på överföringar till resultaträkningen		113	261
		–543	–2 107
Årets omräkningsdifferens på utlandsverksamheter		–697	–251
Resultat från säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		942	338
Skatt på årets resultat från säkringsinstrument		–248	–89
		–3	–2
Övriga poster i totalresultatet		0	–1
Summa övrigt totalresultat		–546	–2 110
Årets totalresultat		3 411	391
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		3 409	390
Innehav utan bestämmande inflytande		2	1

BALANSRÄKNINGAR – KONCERNEN

Belopp i MSE K	Not	2010-12-31	2009-12-31
TILLG ÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	3 181	3 359
Materiella anläggningstillgångar	8
Byggnader och mark		3 714	2 583
Tillredningar		3 439	2 956
Maskiner och andra tekniska anläggningar		13 111	12 937
Inventarier, verktyg och installationer		213	252
Pågående nyanläggningar		411	1 726
		20 888	20 454
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	11	6	1
Andra aktier och andelar		27	28
Uppskjutna skattefordringar	12	35	21
Finansiella placeringar		2	2
Långfristiga fordringar		138	62
		208	114
Summa anläggningstillgångar		24 277	23 927
Omsättningstillgångar
Varulager	13	7 924	5 245
Kundfordringar	14	1 167	1 442
Skattefordringar		0	8
Räntebärande fordringar		4	7
Derivatinstrument	22	317	1 263
Övriga kortfristiga fordringar	15	618	542
Likvida medel	25	821	825
Summa omsättningstillgångar		10 851	9 332
SUMMA TILLG ÅNGAR		35 128	33 258

Belopp i MSE K	Not	2010-12-31	2009-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	16
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		5 944	8 076
Omräkningsreserv		–90	–87
Säkringsreserv		–47	495
Balanserat resultat		12 448	7 184
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		18 834	16 247
Innehav utan bestämmande inflytande		12	10
Summa eget kapital		18 846	16 257
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	4 365	6 624
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	17	623	585
Uppskjutna skatteskulder	12	2 739	2 511
Övriga avsättningar	18	892	660
Summa långfristiga skulder		8 619	10 380
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	449	1 055
Leverantörsskulder	20	4 622	3 715
Avsättningar	18	109	422
Aktuella skatteskulder		1 018	88
Derivatinstrument	21	171	279
Övriga kortfristiga skulder	23	1 294	1 062
Summa kortfristiga skulder		7 663	6 621
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		35 128	33 258
Ställda säkerheter	24	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	24	571	635

Nettoskuld, MSE K	2010-12-31	2009-12-31
Skulder till kreditinstitut exklusive övriga räntebärande skulder	4 802	7 585
Övriga räntebärande skulder	12	94
Pensionsskulder	623	585
Andra aktier och andelar	–27	–28
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–2	–2
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–4	–7
Kortfristiga placeringar	–491	–455
Kassa och banktillgodohavanden	–329	–370
	4 584	7 402

Sysselsatt kapital, MSE K	2010-12-31	2009-12-31
Immateriella tillgångar	3 181	3 359
Materiella tillgångar	20 888	20 454
Andelar i intressebolag	6	1
Varulager	7 924	5 245
Kundfordringar	1 167	1 442
Övriga fordringar	1 073	1 867
Avsättningar, andra än pensioner och
skatt	–1 001	–1 082
Leverantörsskulder	–4 622	–3 715
Övriga skulder	–1 465	–1 342
	27 151	26 229

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN

		Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare
Belopp i MSE K	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings­ reserv	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
	16
Enligt balansräkning 2008-12-31		579	8 076	–85	2 602	4 959	16 131	–	16 131
Årets resultat		–	–	–	–	2 501	2 500	1	2 501
Övrigt totalresultat		–	–	–2	–2 107	–2	–2 110	–	–2 110
Årets totalresultat		–	–	–2	–2 107	2 499	390	1	391
Minoritet vid förvärv		–	–	–	–	–	–	8	8
Inlösen							–	–
Utdelning till Boliden ABs aktieägare Utdelning till minoriteten		– –	– –	– –	– –	–274 –	–274 –	– –	–274 –
Enligt balansräkning 2009-12-31		579	8 076	–87	495	7 184	16 247	10	16 257
Årets resultat		–	–	–	–	3 955	3 955	2	3 957
Övrigt totalresultat		–	–	–3	–543	–	–546	–	–546
Årets totalresultat		–	–	–3	–543	3 954	3 409	2	3 411
Minoritet vid förvärv		–	–	–	–	–	–		0
Omklassifiering			–2 132			2 132
Inlösen							–	–	0
Utdelning till Boliden ABs aktieägare		–	–	–	–	–821	–821	–	–821
Utdelning till minoriteten		–	–	–	–	–	–	–1	–1
Enligt balansräkning 2010-12-31		579	5 944	–90	–47	12 448	18 834	12	18 846

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs redovisas ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, som övrigt tillskjutet kapital. Vid genomgång av koncernens eget kapital har det konstaterats att 2,1 miljarder ska omfördelas från övrigt tillskjutet kapital till balanserade vinstmedel.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metalloch ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Balanserat resultat

Avser intjänade vinstmedel.

KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN

Belopp i MSE K	Not	2010	2009
	25
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		5 331	3 377
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	7, 8	1 805	1 566
Avsättningar		69	97
O mräkningsdifferenser		663	–73
Betald skatt		–197	70
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		7 672	5 037
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager		–2 820	–1 209
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar		254	–1 836
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder		1 091	1 982
Kassaflöde från den löpande verksamheten		6 197	3 974
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–85	–3
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	–2 911	–4 912
Förvärv av finansiella tillgångar		1	–7
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–2 995	–4 922
Fritt kassaflöde		3 202	–948
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–822	–274
Upptagna lån		0	854
Amortering av låneskulder		–2 364	–9
Övrigt		–13	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–3 199	571
Årets kassaflöde		3	–377
Likvida medel vid årets början		825	1 204
Kursdifferens i likvida medel		–7	–2
Likvida medel vid årets slut	25	821	825

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNINGAR

Belopp i MSE K	Not	2010	2009
Utdelningar från dotterbolag	10	825	–
Resultat efter finansiella poster		825	–
Resultat före skatt		825	–
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		825	–

Verksamheten för Boliden AB bedrivs i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB. Boliden AB har inga belopp att redovisa under övrigt totalresultat.

BALANSRÄKNINGAR

Belopp i MSE K		Not 2010-12-31 2009-12-31
TILLG ÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		5	3
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		3 672	3 670
Summa anläggningstillgångar		7 588	7 584
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncern företag		449	976
Summa omsättningstillgångar		449	976
SUMMA TILLG ÅNGAR		8 037	8 560
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	16
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		932	1 753
Årets resultat		825	–
		1 757	1 753
Summa eget kapital		7 588	7 584
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	449	976
		449	976
SUMMA EGET KAPITAL
OCH SKULDER		8 037	8 560
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser	24	4 989	9 872

Eventualförpliktelser avser ställda garantier för dotterbolag.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Belopp i MSE K	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 2008-12-31	579	5 252	2 027	7 858
Utdelning	–	–	–274	–274
Årets resultat	–	–	–	–
Enligt balansräkning 2009-12-31	579	5 252	1 753	7 584
Utdelning	–	–	–821	–821
Årets resultat	–	–	825	825
Enligt balansräkning 2010-12-31	579	5 252	1 757	7 588

Reservfond

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Reservfonden är en bunden fond som inte får minskas genom vinstutdelning.

Fritt eget kapital

Föregående års fria egna kapital, tillsammans med årets resultat och överkursfond utgör summa fritt eget kapital. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

KASSAFLÖDESANALYSER

Belopp i MSE K	2010-12-31 2009-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten	825	–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	–	623
Amortering av låneskulder	–527	–
Utdelning	–821	–274
Lån från koncernbolag	523	–349
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–
Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm, Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Handel sker också på Toronto Stock Exchange i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Företaget är moderföretag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som trätt i kraft med tillämpning från den 1 januari 2010. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderföretaget. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I koncernens redovisning har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument) där värdering sker till verkligt värde.

Moderföretagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderföretaget framgår under rubriken "Moderföretagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Årsredovisningen godkändes för utfärdande av styrelsen den 11 februari 2011. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas av årsstämman den 3 maj 2011.

Koncernen har under året infört följande nya och ändrade standarder från IASB och uttalanden från IFRIC från och med 1 januari 2010

• IFRS 3, Rörelseförvärv (omarbetad). Standarden behandlar redovisning av rörelseförvärv och avser ett flertal ändringar. Förändringar avser i huvudsak definitionen av ett rörelseförvärv, två alternativa metoder att redovisa goodwill samt att transaktionskostnader ska kostnadsföras när de uppkommer. Standarden tillämpas på förvärv som genomförs efter 1 januari 2010.
• IAS 27, Koncernredovisning (omarbetad). Standarden behandlar upprättande och utformning av koncernredovisning för en grupp företag som står under bestämmande inflytande av ett moderföretag. Standarden uppger att förändringar i moderföretagets ägarandel som inte leder till förlust av bestämmande inflytande i ett dotterbolag redovisas inom eget kapital och ger därmed inte upphov till förändring vare sig i goodwill eller av resultatet.

Ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som trätt i kraft under 2010 har inte haft någon påverkan på Bolidens redovisning.

Under året har principerna för reservering av efterbehandlingskostnader varit föremål för en översyn vilket har påverkat värdet på anläggningstillgångarna samt avsättningen för efterbehandlingskostnaden. Några justeringar av jämförelseperiod har inte skett då detta inte bedömts påverka de finansiella rapporterna väsentligt.

Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som ska tillämpas för kalenderåret 2011 eller senare.

Nedan redogörs för de standarder som utfärdats men som ännu inte är tillämpliga vid utgivandet av dessa finansiella rapporter. Redogörelsen av utfärdade standarder och tolkningar är sådana som koncernen bedömer kan få en effekt i framtiden. Koncernen har för avsikt att tillämpa dessa standarder när de blir tillämpliga.

IFRS 9, Finansiella instrument: Klassificering och värdering (Ännu ej godkänd av EU och tidplan för godkännande saknas f.n.)

Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till vekligt värde.

Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. IFRS 9 kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.

I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.

Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som träder i kraft från och med 1 januari 2011 bedöms inte ha någon påverkan på Bolidens redovisning.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Värdering av lager

Vid värdering av varulager görs bedömningar av andelen internt respektive externt lager. I smältverkens produktionsprocess och i färdig metall kan man inte enkelt särskilja den del som härrör från externt inköpt material och gruvkoncentrat från den egna verksamheten. Därför görs bedömningar av den interna andelen i processlager och lager av färdig metall med hjälp av historisk fördelning av avverkat råmaterial.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga av de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, framtida avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, mortalitet och andra faktorer. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. Det mest kritiska avser diskonteringsräntan på åtaganden och förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna. Bolidens antaganden framgår av not 17. Boliden ser årligen över aktuariella antaganden och ändrar när det anses lämpligt.

Rättsliga tvister

Boliden granskar regelbundet utestående rättsliga tvister med interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare, för att bedöma behovet av avsättningar. Se not 24 på sidan 78.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruvtillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Under året har principerna för reservering av efterbehandlingskostnader varit föremål för en översyn vilket har påverkat värdet på anläggningstillgångarna samt avsättningen för efterbehandlingskostnaden. Några justeringar av jämförelseperiod har inte skett då detta inte bedömts påverka de finansiella rapporterna väsentligt. Se not 18 – Övriga avsättningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest för materiella och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metall och valutor har stor påverkan på företagets framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller och valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 8 – Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur i hög grad beroende av malmreserver och följaktligen bland annat av framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att avskrivningstakten ändras. Affärsområde Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvornas livslängder.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och samtliga företag över vilka moderföretaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits). De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Vid behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterföretag

och andra utlandsverksamheter

Valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar till koncernens rapporteringsvaluta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position (i form av lån eller valutaterminskontrakt) i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen är aktier, fordringar, likvida medel, skulder och derivat.

Finansiella tillgångar och derivat tas upp i balansräkningen när bolaget blir bunden till instrumentets avtalsmässiga villkor, affärsdagsredovisning. Skulder till kreditinstitut redovisas normalt först på likviddagen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna eller skyldigheterna i avtalet fullgjorts, förfaller eller överförts till annan motpart. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller om mycket väsentliga delar av lånevillkoren omförhandlas.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde, upplupet anskaffningsvärde eller anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Boliden har valt att inte utnyttja möjligheten att värdera andra finansiella tillgångar eller skulder än derivat till verkligt värde. Verkligt värde på derivat baseras på aktuella köp- och säljpriser på balansdagen samt en diskontering av beräknade kassaflöden. Marknadspriser för metaller hämtas där metallderivaten handlas, d v s London Metal Exchange (LME) samt London Bullion Market Association (LBMA). Diskonteringsräntor utgår ifrån aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Verkligt värde på optioner beräknas med Garman-Kohlhagen-formeln. Marknadspriser på elderivat hämtas på Nordpool och bokslutskurser hämtas från Riksbanken.

Vid upplysning om verkligt värde på skulder till kreditinstitut beräknas verkligt värde som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntemarginaler.

Verkligt värdehierarki

I enlighet med IFRS 7 har Boliden lämnat upplysning om de finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån en verklig värdehierarki av tre nivåer. Till nivå ett hör instrument som är noterade och handlas på en aktiv marknad där identiska instrument handlas. Nivå två består av instrument som inte handlas på en aktiv marknad men där observerbara marknadsdata används som grund för värdering av instrumentet (antingen direkt eller indirekt). Till nivå tre hör instrument där värderingen till en inte oväsentlig del baseras på icke observerbara marknadsdata.

Bedömningarna har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten. Metallterminer och elterminer klassificeras som nivå två eftersom de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, eftersom det finns observerbara marknadsdata som ligger till grund för värderingen. Även optioner klassificeras som nivå två med hänsyn till att värderingen till all väsentlig del bygger på observerbara marknadsdata då de optioner som innehas har korta löptider.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Anskaffningsvärde

Anskaffningsvärde är det värde som redovisades när det finansiella instrumentet införskaffades, vilket motsvarar ursprungligt värde med tillägg för transaktionskostnader.

Värderingskategori

Boliden delar in finansiella instrument i följande värderingskategorier (se not 22).

Innehav värderade till verkligt värde

Derivat som värderas till verkligt värde för vilka värdeförändringar redovisas i resultaträkningen (finansnettot). Derivaten utgörs av valutaterminer och optioner.

Låne- och kundfordringar

I denna kategori ingår fordringar (som ej är noterade på en aktiv marknad) och likvida medel. Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på högst tre månader vid anskaffningstidpunkten, som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp. Som fordringar klassificeras kundfordringar samt räntebärande kortfristiga innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning

Tillgångar i denna kategori utgörs av aktier värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i Övrigt totalresultat. I det fall verkligt värde inte kan fastställas för sådana aktier redovisas de till anskaffningsvärde, med beaktande av ackumulerade nedskrivningar.

Derivat som används i säkringsredovisning

Denna kategori består av derivat värderade till verkligt värde som ingår i kassaflödessäkringar, där den effektiva delen av värdeförändringar redovisas i Övrigt totalresultat. Derivaten utgörs av metallterminer, valutaterminer, optioner, räntederivat och elderivat. Vid bokslutsdatum 2010 har elderivat och optioner avslutats.

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader periodiseras och redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknas i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjats och periodiseras i resultaträkningen (övriga finansiella kostnader) över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Fordringar, skulder och derivat i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Klassificering och redovisning av derivat som används i säkringssyfte

(Se not 19 för ytterligare upplysningar)

Transaktionsexponering

Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av transaktionsexponering (verkligt värdesäkring) redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändring av den tillgång eller skuld som säkringen avser motverka. I balansräkningen redovisas verkligt värde av finansiella derivat som kortfristiga tillgångar och skulder. Samtidigt redovisas värdeförändringen av säkrade poster i balansräkningen, exempelvis som varulager. Det innebär att värdeförändringar för derivaten effektivt möter värdeförändringar från säkrade poster i resultat- och balansräkningen.

Strukturell exponering

Finansiella derivat som avser kassaflödessäkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i Övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter, räntekostnader samt elkostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter, resultat från elderivat redovisas mot rörelsekostnader och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot. Optioners tidsvärdeförändring redovisas i rörelseresultatet eller finansnettot baserat på avsikten med säkringen.

Omräkningsexponering

Resultat från säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas i Övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot. Vid avyttringar av utländsk verksamhet redovisas tillhörande säkringsresultat i resultaträkningen tillsammans med omräkningseffekten av nettoinvesteringen.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Nettoredovisning tillämpas för vissa finansiella derivat.

Statliga bidrag och stöd

Statliga stöd i form av subsidier, subventioner eller premier som har till syfte att lämna en ekonomisk fördel alternativt statliga bidrag i form av överföringar av resurser till företaget som kan påhäftas ett åtagande, förekommer i sådan begränsad omfattning att det varken påverkar koncernens resultat eller ger koncernen en verksamhetskopplad fördel.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, dvs. intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Defi-

nitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen hedga obalansen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av gruvoch smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, liknande rättigheter samt goodwill som är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffningsvärde reducerat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras och skrivs av i takt med malmproduktionen. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg och malm som måste brytas dividerat med uppskattat antal ton malm som fyndigheten bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Nedskrivning sker ner till bedömt restvärde. Bedömt restvärde och bedömd livslängd är löpande föremål för omprövning. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar	I takt med malmuttag
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Maskiner	3–10 år
Processanläggningar	10–25 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar i rådande förhållanden gör att det bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet, skrivs detta ned till detta, lägre, återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden.

Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Koncernens varulager består främst av gruvkoncentrat, material bundet i smältverkens produktionsprocess och färdig metall. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in förstut principen, respektive nettoförsäljningsvärde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. I de fall gruvkoncentrat köps in externt och definitiv prissättning ännu ej skett uppskattas anskaffningsvärdet till balansdagspriset. Vid definitiv prissättning av gruvkoncentrat sker verkligt värde säkring. Vid verkligt värdesäkring av gruvkoncentrat redovisas även värdeförändringen av säkrad post i varulagervärdet.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen i totalresultatet och i eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs reserveras för och skrivs av över den totala beräknade verksamhetsperioden. Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas. Se not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.

Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och eller förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Information per segment

Boliden har en organisation med två affärsområden: Smältverk och Gruvor.

Affärsområden överensstämmer med segment. Segmenten består av enheter som aggregeras och som har liknande ekonomiska egenskaper och egenskaper i övrigt.

I affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska Tara. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat. Inom affärsområde Gruvor ingår även försäljningsansvaret av gruvkoncentrat.

I affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även aluminiumfluorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor.

I segmentet Övrigt redovisas koncernstaber, koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor samt eliminering av den koncerninterna försäljningen. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk och metallprisrisker, redovisas under Övrigt fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen.

I not 26 på sidan 79 finns information om försäljningsintäkter per geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderföretagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderföretaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidrag

Boliden redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten "andelar i koncernföretag" hos givaren.

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skattebetalningar redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet.

Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas direkt som intäkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument

I moderbolaget sker inte värdering av finasiella instrument i enlighet med IAS 39.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Transaktionsutgifter redovisas som kostnad i koncernredovisningen medan moderbolaget redovisas som del av anskaffningsvärdet.

Prövning av värdet på dotterföretag sker när det finns indikation på Värdenedgång.

NOTER

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 1 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

Medelantalet anställda1	2010	varav kvinnor	varav män	2009	varav kvinnor	varav män
Dotterföretag
Sverige	2 429	448	1 981	2 406	388	2 018
Finland	944	137	807	933	130	803
Norge	326	47	279	332	45	287
Irland	699	34	665	691	31	660
Övriga	14	3	11	17	4	13
Totalt i dotterföretag/koncernen	4 412	669	3 743	4 379	598	3 781
1) Avser heltidsanställda.

Andel kvinnor i företagsledningen	2010	2009
Styrelsen	27%	27%
Koncernledningen	0%	17%

		2010	2009
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterföretag	2 330	780	2 245	806
(varav pensionskostnad)		–353		–484
Koncernen totalt	2 330	780	2 245	806
(varav pensionskostnad)		–353		–484

	2010		2009
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterföretag i Sverige	23	1 163	23	1 026
Dotterföretag utomlands
Finland	4	432	5	441
Norge	3	184	2	177
Irland	4	505	4	557
Övriga	–	12	–	10
Koncernen totalt	34	2 296	34	2 211

Vinstandelssystem

2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till 10 procent och maximal vinstandel (25 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. 2007 gjordes maximal avsättning, för 2008 gjordes ingen avsättning. För 2009 baserades avsättningen på en räntabilitet på sysselsatt kapital uppgående till 14 procent och för 2010 görs maximal avsättning om 25 000 SEK per heltidsanställd då räntabiliteten på sysselsatt kapital är 21 procent. Den totala avsättningen utgör 114 MSEK. Vinstandelsstiftelsen placerar i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. VD och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sammanlagt sex personer som tillsammans med verkställande direktören under året utgjort koncernledning. En pensionsavgång under året har lett till att koncernledningen vid årets utgång utgörs av fem personer inklusive VD. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 60 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 40–50 procent av grundlönen. Av detta är 10 procentenheter villkorat av att Boliden-aktier inköps för bruttosumman före skatt.

Boliden tillämpar principen om total ersättningsnivå. Detta innebär att pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beaktas vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Fortsättning not 1

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

		Styrelsearvode/Grundlön		Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionsförmån
SEK	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	1 025 000	925 000
Marie Berglund	350 000	325 000
Staffan Bohman	400 000	325 000
Ulla Litzén	500 000	475 000
Michael G:son Löw	350 000
L eif Rönnbäck	425 000	325 000
Matti Sundberg	350 000	325 000
Anders Sundström		400 000
Koncernledningen
L ennart Evrell, VD	6 093 303	5 817 393	2 196 0001	2 132 475	185 258	182 017	2 109 933	1 974 000
Övriga personer i koncernledningen
(5 personer 2010 och 2009)		9 892 326 10 040 693	3 127 1441	2 922 537	436 935	471 944	7 644 802	4 921 710

1) Beloppen hänförs till 2010 men utbetalas 2011.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i ersättnings- och revisionsutskottet.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2010 på koncernens avkastning på eget kapital och produktionsvolym i Aitik.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2010 till 20–75 procent på finansiella koncernmål och 25–80 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har en person pensionsålder vid 60 år och resten vid 65 år. För personen med pensionsålder vid 60 år gäller en förmånsbaserad pension vilken ger cirka 70 procent av överenskommen fast lön mellan 60 och 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande sex till arton månadslöner. Ingen har dock en sammanlagd ersättning vid uppsägning från bolagets sida som överstiger 24 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport 2010, på sidorna 90–93.

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2010	2009
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag	5	5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	–
Skatterådgivning	1	–
Övriga tjänster	0	–
	7	5

Not 3 Väsentliga kostnadsslag

	2010	2009
Råmaterialkostnader inkl. lagerföränd ringar	19 408	13 531
Personalkostnader	3 203	3 120
Energikostnader	1 982	1 914
Övriga externa kostnader	4 768	3 990
Avskrivningar enligt plan	1 802	1 562
	31 162	24 117

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster
i resultaträkningen:	2010	2009
Kostnad för sålda varor	1 788	1 549
Försäljningskostnader	0	0
Administrationskostnader	13	12
Forsknings- och utvecklingskostnader	1	1
	1 802	1 562

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2010	2009
Ersättning för slamleveranser	20	20
Hyresintäkter industrifastigheter Finland	20	26
Övrigt	61	68
	101	114

Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2010	2009
Ränteintäkter på likvida medel	2	4
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	3	6
Övrigt	2	1
	7	11

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2010	2009
Räntor på lån till upplupet anskaffnings värde	129	109
Räntor valutaterminer	38	42
Räntor på pensionsavsättningar	18	15
Förändring tidsvärde på valutaoptioner	–	59
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	–	–
Övriga finansiella poster	134	32
Valutakursdifferenser, netto	–	–
	319	257

I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för räntekapitalisering hänförlig till Aitikexpansionen samt utbyggnad av kapaciteten för återvinning av elektronikskrot i kopparsmältverket Rönnskär med 61 (117) MSEK. Räntekostnaderna på lån, före avdrag för räntekapitalisering, har påverkats positivt på grund av lägre låneskuld under 2010. Bolidens genomsnittsränta under december 2010 uppgick till 2,66 (2,69) procent.

Not 7 Immateriella anläggningstillgångar

	Patent, licenser och		Summa immateriella
	liknande rättigheter	Goodwill	anläggningstillgångar
Anskaffningsvärden
Enligt balansräkningen 2008-12-31
Vid årets början	65	3 303	3 368
Investeringar1	3	–	3
Avyttrat	–3	–	–3
Omklassificeringar	9	–	9
Årets omräkningsdifferenser	–5	25	20
Enligt balansräkningen 2009-12-31	69	3 328	3 397
Vid årets början	69	3 328	3 397
Investeringar1	85		85
Avyttrat	0		0
Omklassificeringar	1		1
Årets omräkningsdifferenser	–17	–244	–261
Enligt balansräkningen 2010-12-31	138	3 084	3 222
Avskrivningar
Enligt balansräkningen 2008-12-31
Vid årets början	–37	–	–37
Årets avskrivningar	–5	–	–5
Årets omräkningsdifferenser	4	–	4
Enligt balansräkningen 2009-12-31	–38	–	–38
Vid årets början	–38	–	–38
Årets avskrivningar	–11		–11
Årets omräkningsdifferenser	8		8
Enligt balansräkningen 2010-12-31	–41	–	–41
Utgående balans 2009	31	3 328	3 359
Utgående balans 2010	97	3 084	3 181
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2010	–11	–	–11
2009	–5	–	–5
1) Investering i svavelsyrafabriken i Kokkola

Den goodwillpost som företaget innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i sin helhet allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 8 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Not 8 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Tillredningar	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg, installationer	Påg. nyanl. och förskott anläggningstillg.	Summa materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Enligt balansräkningen 2008-12-31
Vid årets början	5 550	4 058	22 738	1 344	1 975	35 665
Investeringar1	900	541	3 285	4	182	4 912
Avyttringar och utrangeringar	–19	–10	–410	–2	–	–441
Omklassificeringar	–798	–	1 224	–	–428	–2
Årets omräkningsdifferenser	–7	–54	–256	153	–3	–167
Enligt balansräkningen 2009-12-31	5 626	4 535	26 581	1 499	1 726	39 967
Vid årets början	5 626	4 535	26 581	1 499	1 726	39 967
Investeringar1	240	531	1 881	15	244	2 911
Avyttringar och utrangeringar	–5	0	–154	–5	–	–163
Omklassificeringar	1 274	236	38	0	–1 548	–1
Årets omräkningsdifferenser	–345	–142	–1 292	–105	–11	–1 896
Enligt balansräkningen 2010-12-31	6 789	5 160	27 053	1 405	411	40 818
Avskrivningar
Enligt balansräkningen 2008-12-31
Vid årets början	–2 876	–1 436	–13 076	–1 085	–	–18 473
Årets avskrivningar	–191	–166	–1 156	–42	–	–1 555
Avyttringar och utrangeringar	19	10	403	5	–	437
Omklassificeringar	1	–	–	–	–	1
Årets omräkningsdifferenser	4	13	185	–125	–	77
Enligt balansräkningen 2009-12-31	–3 043	–1 579	–13 644	–1 247	–	–19 513
Vid årets början	–3 043	–1 579	–13 644	–1 247	–	–19 513
Årets avskrivningar	–231	–178	–1 342	–39	–	–1 791
Avyttringar och utrangeringar	5	0	151	4	–	161
Omklassificeringar	–	–	–3	3	–	0
Årets omräkningsdifferenser	194	36	896	88	–	1 214
Enligt balansräkningen 2010-12-31	–3 075	–1 721	–13 942	–1 191	–	–19 929
Utgående balans 2009	2 583	2 956	12 937	252	1 726	20 454
Utgående balans 2010	3 714	3 439	13 111	213	411	20 888
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2010	–231	–178	–1 342	–39	–	–1 791
2009	–191	–166	–1 156	–42	–	–1 555

1) Inkluderar framtida kostnader för efterbehandling under Maskiner och andra tekniska anläggningar med 187 MSEK.

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgår till 1 238 (1 262) MSEK varav för byggnader 1 037 (1 068) MSEK.

Anskaffningsvärde på mark- och markanläggningar uppgår till 1 432 (1 219) MSEK.

Under året har principerna för reservering av efterbehandlingskostnader varit föremål för en översyn vilket har medfört att anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar ökat med 187 MSEK. Avsättningar för efterbehandlingskostnader har ökat med samma belopp.

Boliden förvärvade den 1 maj 2010 Kemiras svavelsyrafabrik i Karleby, Finland. Anläggningen är belägen i omedelbar anslutning till Bolidens zinksmältverk Kokkola. Svaveldioxid är en biprodukt vid produktion av både zink och koppar. Svaveldioxid förädlas till svavelsyra som är en kemikalie med stor användning inom många områden bland annat inom konstgödsel, massa- och gruvindustrierna. Bolidens zinksmältverk Kokkola i Finland har hittills sålt sin svaveldioxid till Kemira Oy som i sin tur har förädlat gasen till svavelsyra. Genom förvärvet kan Boliden driva tillverkningen av svavelsyra vid smältverket Kokkola i egen regi och därmed också få kontroll på hela processflödet. Svavelsyrafabrikens produktionskapacitet är cirka 300 000 ton per år och den största delen av produktionen säljs till närliggande företag men även till andra industrianläggningar i Finland. De kontrakt som fanns vid tidpunkten togs över vid förvärvet som även omfattade anläggningar och mark samt omkring 20 medarbetare. Affären får ingen betydande inverkan på Bolidens resultat. Affären gav inte upphov till goodwill.

Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde

	2010-12-31		2009-12-31
	Redovisat värde, MSE K	Räntesats, %	Redovisat värde, MSE K	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	49	6,8	52	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	12	4,0	13	4,0
Aitiks utbyggnad, pågående projekt	248	2,5	196	2,7
Rönnskär, återvinning elektronikskrot, pågående projekt	1	3,3	–	–

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstest görs årligen, eller löpande under året om en händelse som kan resultera i nedskrivningsbehov uppstår, och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva samt tio år för smältverk. Bolidens verksamhet karaktäriseras av långsiktiga produktionsplaner, där varje gruva har fastlagda produktionsplaner för hela den bedömda livslängden och en betydande del av smältverkens koncentratförsörjning regleras i långa leveransavtal. Denna långa produktionsplanering möjliggör även användandet av långa kassaflödesprognoser. Extrapolerade kassaflödesprognoser bortom planeringshorisonten innehåller inte några antaganden om ytterligare tillväxt. Eventuella restvärden på anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det diskonterade kassaflödet.

Värdet av diskonterade kassaflöden har en betydande känslighet för metallpriser, smältvillkor och valutor (se känslighetstabell på sidan 41). Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för det första året är gällande terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år två och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna baseras på intern och extern analys av främst förväntad efterfrågan på metaller och marginalkostnad för metallproducenter. De långsiktiga planeringspriserna jämförs med genomsnittliga långtidspriser från olika marknadsaktörer, till exempel branschanalytiker och andra gruvoch smältverksföretag. För långsiktig prisutveckling bedömer koncernen att terminspriser från basmetallmarknader inte ger en god indikation eftersom de är starkt påverkade av spotpriser.

De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

	2010		2009
	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	5 000 USD/t	50 USD/ton 5,0 Usc/lb	USD/SEK 7,58	4 500 USD/t	60 USD/ton 5,0 Usc/lb	USD/SEK 7,50
Zink	2 000 USD/t	250 USD bas 2 000 USD	USD/NOK 6,42	2 000 USD/t	250 USD bas 2 000 USD	USD/NOK 6,43
Bly	1 600 USD/t	200 USD bas 1 200 USD	EUR/USD 1,20	1 600 USD/t	200 USD bas 1 200 USD	EUR/USD 1,21
Guld	750 USD/oz			750 USD/oz
Silver	12,0 USD/oz			10,0 USD/oz

Som kassaflödesgenererande enheter kategoriseras enskilda gruvor eller gruvområden med gemensam anrikning, kopparsmältverk, zinksmältverk, Boliden Bergsöe AB och Boliden Commercial AB. De diskonterade reala kassaflödena före skatt för respektive kassagenererande enhet jämförs med bokfört värde på sysselsatt kapital. Kassaflöden diskonteras med en real diskonteringsränta före skatt på 10 procent (8) vilket motsvarar vägd kapitalkostnad. Föregående år användes nominella diskonteringsräntor. Nyttjandevärdet för koncernens tillgångar bedöms överstiga redovisade värden och följaktligen bedöms inget nedskrivningsbehov föreligga. En ökning av diskonteringsräntan med en procentenhet hade inte föranlett några nedskrivningar.

Koncernens goodwill är i sin helhet allokerad till segment smältverk. En sänkning av långsiktiga planeringspriser för metaller med ca 10 procent skulle leda till att bokförda värden överstiger diskonterade kassaflöden för segment smältverk. Det är främst zinkpriser som får en betydande påverkan på smältverkens resultat. Vid oförändrade långsiktiga planeringspriser för metaller skulle en försvagning av USD med drygt 5 procent eller mer mot samtliga övriga valutor leda till att bokförda värden på sysselsatt kapital överstiger värdet av diskonterade kassaflöden. Detta förutsätter dock att inga kompenserande rörelser i metallpriser, smältvillkor, priser på biprodukter eller insatsvaror sker, vilket historiskt sett ofta varit fallet. Beträffande smält- och raffineringslöner krävs en 15-procentig minskning för samtliga metaller för att komma till en situation där bokfört värde understiger diskonterade kassflöden.

Metallpriser och valutakurser vid årsskiftet hade sammantaget en gynnsam påverkan på smältverkens resultat jämfört med koncernens långsiktiga planeringspriser.

Not 9 Leasingavgifter

	2010	2009
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	32	25
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	28	32
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	40	61
Med förfallotidpunkt senare än fem år	1	2
Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal	2010	2009
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	7	7
Ackumulerade avskrivningar	–2	–1
Värde enligt balansräkningen 31 december	5	6

Not 10 Andelar i koncernföretag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		2010-12-31
Dotterföretag/ Org.nr/ Säte	Aktier/andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100	–
Boliden Power Ltd, Kanada			–
O ntario Inc, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta Oy, 1591739-9, Harjavalta, Finland			–
Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge			–
Boliden Kokkola Oy, 0772004-3, Kokkola, Finland			–
KIP Service Oy, 2240650-3, Kokkola, Finland			–
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Stockholm			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Boliden Commercial Deutschland GmbH, 165903, Neuss, Tyskland			–
T ara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
T ara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland			–
T ara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden Bergsöe Oy, 411.259, Vantaa, Finland			–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–

3 911

Kip Service Oy ägs till 65 procent av bolaget och är ett servicedrivet samarbetsföretag.

Under året har Boliden Zink Commercial BV likviderats.

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 825 (0) MSEK.

6

Not 11 Andelar i intresseföretag

	2010-12-31	2009-12-31
Bokfört värde vid årets början	1	43
Årets andel i intresseföretags resultat
Omklassifiering av innehav	5	–
Avyttring andel i intresseföretag	–	–42
Omräkningsdifferenser	–	–
Bokfört värde vid årets slut	6	1

2009 års avyttring av andel i intressebolag avser försäljning av andelar i Tyssenfaldene A/S.

	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	0
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare		50	1
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	20 000	20	5

Not 12 Skatter

Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	2010	2009
Periodens skattekostnad	–1 147	–75
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	–38
	–1 147	–113
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader	–109	–667
Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	20	21
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–138	–117
	–228	–763
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 374	–876
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	5 331	3 377
Skatt enligt gällande skattesats	–1 395	–885
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–6	–3
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	25	1
Värdering uppskjutna skattefordringar	2	–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–	11
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 374	–876

Skattekostnader utgör 25,8 (25,9) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2010, 26,2 (26,2) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Fortsättning not 12

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2010-12-31			2009-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	1	–3	–2	–	–1	–1
Byggnader och mark	13	–112	–99	72	–119	–47
Maskiner och inventarier	10	–2 027	–2 017	12	–2 030	–2 018
Tillredningar	–	–261	–261	–	–189	–189
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–8	–8	–	–11	–11
Lager	1	–501	–500	7	–375	–368
Långfristiga skulder	155	–28	127	164	–4	160
Kortfristiga skulder	16	–1	15	–	–175	–175
Underskottsavdrag	41	–	41	159	–	159
Summa	237	–2 941	–2 704	414	–2 904	–2 490
Kvittning inom bolag	–202	202	–	–393	393	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	35	–2 739	–2 704	21	–2 511	–2 490

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2010	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–1	–1	–	–	–2
Byggnader och mark	–47	–47	–	–5	–99
Maskiner och inventarier	–2 018	–58	–	59	–2 017
Tillredningar	–189	–98	–	26	–261
Övriga materiella anläggningstillgångar	–11	2	–	1	–8
Lager	–368	–132	–	–	–500
Långfristiga skulder	160	227	–248	–12	127
Kortfristiga skulder	–175	–4	194	–	15
Underskottsavdrag	159	–116	–	–2	41
Summa	–2 490	–227	–54	67	–2 704
Koncernen 2009	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	–1	–	–	–1
Byggnader och mark	–47	–8	–	8	–47
Maskiner och inventarier	–1 587	–435	–	4	–2 018
Tillredningar	–183	–16	–	10	–189
Övriga materiella anläggningstillgångar	–12	1	–	–	–11
Lager	–63	–306	–	1	–368
Långfristiga skulder	149	103	–88	–4	160
Kortfristiga skulder	–922	–5	752	–	–175
			–	–	159
Underskottsavdrag	255	–96

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2010 till 76 (72) MSEK i Kanada, varav 15 MSEK förfaller 2014, 1 MSEK 2015 och resterande 60 MSEK förfaller mellan åren 2026–2030.

Not 13 Varulager

	2010-12-31	2009-12-31
Råvaror och förnödenheter	3 289	1 279
Varor under tillverkning	3 355	2 885
Färdiga varor och handelsvaror	1 280	1 081
	7 924	5 245

Not 14 Kundfordringar

Totalt var per den 31 december 2010 kundfordringar till ett värde av 47 (39) MSEK förfallna till betalning mer än 30 dagar, vilket motsvarar 4 procent av totala kundfordringar. Förfallostrukturen framgår av följande tabell:

	2010-12-31	2009-12-31
Ej förfallna kundfordringar	831	1 106
Förfallna 0–30 dagar	289	297
Förfallna 31–60 dagar	21	17
Förfallna 61–90 dagar	10	17
Förfallna mer än 90 dagar	16	5
	1 167	1 442

Koncernens kundfordringar avser till övervägande del europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. I not 26 Information om verksamhetsområde och geografisk marknad på sidan 80 framgår försäljningsintäkternas fördelning per geografiskt område.

Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre belopp och kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

För information om hantering av kreditrisker, se avsnitt Kreditrisker i kundfordringar i not 19 Finansiell riskhantering på sidan 71.

Not 15 Övriga kortfristiga fordringar

	2010-12-31	2009-12-31
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	102	110
Momsfordringar	397	382
Övriga kortfristiga fordringar	119	50
	618	542

Not 16 Eget kapital

		2010-12-31	2009-12-31
Aktiekapital	Antal aktier	Kvotvärde, SEK	Antal aktier	Kvotvärde, SEK
Ingående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338
Makulering av aktier	–	–	–	–
Fondemission	–	–	–	–
Utgående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12 SEK per aktie. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

På årsstämman den 27 april 2010 togs beslutet att utdelning utgår med 3 (1) SEK per aktie, totalt 820 533 507 SEK.

Eget kapital, MSE K	2010-12-31	2009-12-31
Aktiekapital	579	579
Andra reserver inklusive minoritets intresset	5 819	8 494
Balanserat resultat, inklusive årets resultat	12 448	7 184
Summa eget kapital	18 846	16 257
Eget kapital per aktie, SEK	68,90	59,44

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 5 (3) SEK per aktie, totalt 1 367 555 845 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie	2010	2009
Årets resultat, MSEK	3 957	2 501
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt.
Antal aktier
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Återköp av egna aktier	–	–
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav
Ingående antal aktier i eget innehav	–	–
Makulering av egna aktier	–	–
Utgående antal aktier i eget innehav	–	–
Resultat per aktie, SEK	14,47	9,14

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier.

Inga instrument finns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Irland. I Sverige täcks pensionsförpliktelserna genom det svenska PRI/FPG-systemet och genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige administreras via Alecta. Då Alecta inte kan lämna tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 6, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 145 procent (141 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionsöverenskommelser utanför Sverige har gjorts i överensstämmelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Pensionsplaner som definierats som avgiftsbestämda finns i Sverige, Irland och Norge.

Under 2009 slöts avtal mellan Gruvornas Arbetsgivareförbund (GAF) och Industrifacket Metall (IF Metall) som innebär att nuvarande pensionsplan för underjordsarbetare i Sverige ersätts med en pensionsplan för samtliga anställda i företaget som är anslutna till IF Metall. Den nya planen trädde i kraft 1 januari 2010 och är en avgiftsbestämd pensionsplan som ersätter en förmånsbestämd pensionsplan. I avtalet för den nya pensionsplanen finns övergångsregler som innebär att en engångsbetalning beräknas utifrån antal arbetade underjordsmånader samt ålder. Engångsbetalningen kommer att betalas till vald pensionslösning dagen för pension, tidigast vid 60 års ålder. Under 2010 har förpliktelser för underjordsarbetare ersatts av förpliktelse för engångsbetalning enligt övergångsreglerna i avtalet.

I Norge säkras pensionsåtagandet av en kombination av förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner. Boliden har tre förmånsbestämda pensionsplaner varav en, AFP, är en kollektivavtalad tjänstepension som delvis är statligt finansierad. Under året har AFP i sin tidigare form avvecklats och en ny etablerats. I samband med detta har pensionsåtagandet inom AFP minskat. Regleringen om –63 MSEK i tabellen nedan avser denna förändring.

Bolidens pensionsåtagande på Irland tryggas främst genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna innehåller åtaganden för all personal medan den avgiftsbestämda planen är en kompletterande lösning för timanställd personal. Oredovisade aktuariella resultat i de förmånsbestämda planerna redovisas i enlighet med IAS 19 och den så kallade korridorsmetoden.

Den huvudsakliga förändringen jämfört med föregående år är att avvecklingen av AFP-planen i Norge medfört att koncernens redovisade pensionskostnader var lägre än tidigare år. Nuvärdet av pensionsåtaganden ligger nära föregående års nivå medan marknadsvärdet av koncernens samlade förvaltningstillgångar har minskat med tre procent på grund av valutakurseffekter främst avseende EUR/SEK.

Från och med 1 juli 2010 har arbetsgivare, styrelse och medlemmar i de irländska pensionsplanerna avtalat att reducera pensionsförpliktelsen. Detta utgör grunden för en så kallad paragraf 50-ansökan vilken lämnats in till Pensions Board i Irland, men ännu inte godkänts. Det pensionsåtagande som rapporterats per 31 december 2010 utgör pensionsförpliktelser innan genomförandet av de föreslagna förändringarna.

Boliden räknar med att överföra cirka 70 MSEK till förmånsbestämda planer under 2011. Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, med de antaganden som återfinns i tabellen nedan.

Diskonteringsräntan är fastställd för varje geografisk marknad med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer. I Sverige där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer har den marknadsmässiga avkastningen på bostadsobligationer använts och en premie för en längre löptid adderats med utgångspunkt i pensionsförpliktelsernas duration.

Koncernens redovisade pensionsskuld uppgår till 623 MSEK. I beloppet ingår kapitalförsäkringar om 65 MSEK avseende premiebestämda pensioner i Sverige. Förmånsbestämda planer i Norge redovisas som en långfristig fordran om 20 MSEK.

	Sverige		Irland			Norge
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Diskonteringsränta, %	4,25	4,25	5,4	6,0	3,6	4,4
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, %	–	–	7,2	7,0	5,0	5,6
Framtida löneökningar, %	3,0	3,0	2,0	2,5	4,0	4,3
Framtida ökningar av pensioner, %	2,0	2,0	0	1,5	2,5	2,5
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda	16,0	15,0	15,0	15,0	2,0	2,0

		Sverige		Irland	Norge		Total
Avstämning av värde enligt balansräkning per den 31 december	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Bokfört värde vid årets början	334	307	225	194	26	5	585	506
Redovisat över resultaträkningen	42	48	71	108	–32	40	81	196
Betalningar	–25	–21	–59	–66	–15	–18	–99	–105
Omräkningsdifferens	0	0	–30	–11	1	1	–29	–12
Bokfört värde vid årets slut1	350	334	208	225	–20	26	538	585

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 106 (85), förpliktelser för underjordsarbetare med 240 (244) och övriga förpliktelser med 4 (5).

		Sverige		Irland		Norge		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner per den 31 december	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Nuvärde av fonderade förpliktelser	0	0	1 732	1 703	316	312	2 048	2 015
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	477	439	0	0	19	104	496	543
Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar	0	0	–1 177	–1 208	–272	–287	–1 449	–1 495
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	–127	–105	–347	–270	–83	–103	–557	–478
	350	334	208	225	–20	26	538	585

		Sverige		Irland		Norge		Total
Specifikation av kostnader	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Förmåner intjänade under perioden	30	30	34	37	5	7	69	74
Ränta på förpliktelsen	17	15	95	101	13	17	125	133
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0	0	–79	–72	–14	–16	–93	–88
Aktuariella vinster/förluster	–5	3	21	42	27	32	43	79
Regleringar/Reduceringar					–63		–63
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	42	48	71	108	–32	40	81	196
Kostnad för avgiftsbestämda planer							353	288
							434	484
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar			115	241	16	16	131	257
Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier och räntebärande värdepapper			2010	2009	2010	2009	2010	2009
Aktier och andelar			915	925	44	16	959	941
Räntebärande värdepapper m.m.			262	284	228	271	490	555
			1 177	1 209	272	287	1 449	1 495

Avstämning av pensionsförpliktelse	2010	2009
Nuvärde av förpliktelser vid årets början	2 558	2 565
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	63	73
Räntekostnad	120	131
Avgifter från deltagare i planen	15	18
Utbetalda ersättningar	–101	–104
Aktuariella vinster och förluster	227	–68
Reduceringar och regleringar	–85	–2
Valutakursförändringar	–253	–53
Nuvärde av förpliktelser vid årets slut	2 544	2 558

Avstämning av förvaltningstillgångar	2010	2009
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början	1 495	1 253
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	87	87
Avgifter från arbetsgivaren	65	75
Avgifter från deltagare i planen	15	18
Utbetalda ersättningar	–71	–78
Aktuariella vinster och förluster	36	161
Valutakursförändringar	–178	–22
Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets slut	1 449	1 495

5-års översikt	2010	2009	2008	2007	2006
Nuvärde av fonderade förpliktelser	2 048	2 015	2 080	1 881	1 744
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	496	543	485	415	353
Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar	–1 449	–1 495	–1 253	–1 677	–1 571
Orealiserade aktuariella vinster och förluster	–557	–478	–806	–113	–33
Bokfört värde vid årets slut	538	585	506	506	493

Not 18 Övriga avsättningar

	2010-12-31	2009-12-31
Avsättning för omstruktureringsåtgärder	0	20
Efterbehandlingskostnader	928	677
Avsättning för böter relaterad till kopparkartellen	0	338
Övrigt	73	47
	1 001	1 082
Varav:
Långfristigt	892	660
Kortfristigt	109	422
	1 001	1 082

Koncernen 2010	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	677	338	67	1 082
Tillägg till befintliga avsättningar	331	–	11	342
Återföring av befintliga avsättningar	–19	–	0	–19
Betalningar	–46	–338	–7	–391
Omräkningsdifferens	–15	–	2	–13
Bokfört värde vid årets slut	928	0	73	1 001
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2011	96	–	13	109
2012	137	–	1	138
2013 och 2014	82	–	1	83
2015 och därefter	613	–	58	671
	928	0	73	1 001

Koncernen 2009	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	625	296	97	1 018
Tillägg till befintliga avsättningar	101	–	7	108
Återföring av befintliga avsättningar	–8	–	–	–8
Betalningar	–42	–	–37	–79
Omräkningsdifferens	1	42	–	43
Bokfört värde vid årets slut	677	338	67	1 082
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2010	55	338	9	402
2011	27	–	1	28
2012 och 2013	65	–	1	66
2014 och därefter	530	–	56	586
	677	338	67	1 082

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Under året har principerna för reservering av efterbehandlingskostnader varit föremål för en översyn vilket har ökat avsättningar för efterbehandlingskostnader med 187 MSEK. På motsvarande sätt har värdet på anläggningstillgångarna ökats. Nuvärdet av bedömda förpliktelser för efterbehandling reserveras i enlighet med IAS 37 och IFRIC 1. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande.

Bot relaterad till kopparrörskartellen samt övriga förpliktelser har betalats under året, se not 24 på sidan 78.

Not 19 Finansiell riskhantering

Koncernen är exponerad för ett antal finansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser, räntenivåer och energipriser påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Boliden exponeras även för refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk.

Bolidens operativa risker beskrivs i förvaltningsberättelsen under rubriken Hantering av risker på sidan 40. Händelser efter balansdagens slut redovisas i not 28.

Boliden har en centraliserad finansfunktion vars huvuduppgift är att hantera finansiella risker med undantag av kreditrisker vad det gäller kundfordringar samt försäkringar för koncernens skaderisker. Finansfunktionens uppgift är att stödja ledning och operativa enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Detta görs bland annat genom inrapportering av koncernbolagens planerade exponering från metallproduktion, växelkurser och räntor på kvartals- och årsbasis. Baserat på dessa exponeringar beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifieras och utgör ett underlag för hantering av finansiella risker. Baserat på planerad exponering beräknas och rapporteras säkrad del av koncernens totala exponering för metallproduktion, valuta- och ränteexponering till ledning, styrelse och marknaden. Vidare rapporterar enheterna likviditets- och resultatprognoser löpande vilka ger förutsättning för en effektiv styrning och likviditetshantering. Finansfunktionen gör kontinuerliga beräkningar för att kontrollera att Boliden uppfyller kraven i låneavtal, och har en lånestruktur som överensstämmer med finanspolicyn.

Valuta- och metallprisrisk

Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på finansiella marknader såsom London Metal Exchange (LME), London Bullion Market (LBMA), samt valuta- och penningmarknaden. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering, strukturell exponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning av motsvarande storlek och karaktär.

Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans. Bolidens policy är att risker av dessa slag ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältverken vilket beskrivs nedan. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet eller vid tecknande av ett försäljningsavtal till fast pris. Denna riskhantering medför att valutakurs- och metallprisförändringar inte ger upphov till resultateffekter vid råmaterialinköp.

Koncernens smältverk binder processlager där prisrisken, uttryckt i metallvolym, hålls på en konstant nivå. Bolidens policy är att inte säkra denna prisexponering, vilket innebär att förändringar i metallpriser och valutakurser påverkar koncernens resultat i samband med värdering av processlagret. Exponeringen för prisförändringar på eventuella lagervolymer över eller under den konstanta nivån säkras dock alltid enligt ovan. Se även Hantering av risker, Omvärdering av processlager, i förvaltningsberättelsen sidan 40.

Strukturell exponering

Strukturell exponering uppkommer genom att betydande delar av koncer-

nens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

Boliden genomför kontinuerligt beräkningar av hur förändringar på metall- och valutamarknader påverkar koncernens framtida finansiella ställning. Bolidens policy är att inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter vid normala affärsförhållanden, men för att begränsa risker i vissa situationer kan Boliden utvärdera användning av finansiella derivatinstrument. Till exempel vid stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att begränsa finansiella risker med hjälp av derivat. Koncernen kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra intäkter från prognostiserad metallförsäljning. I not 21 finns en känslighetsanalys av hur Övrigt totalresultat påverkas av en värdeförändring på finansiella derivat (kassaflödessäkringar). I förvaltningsberättelsen sidan 41 finns en känslighetsanalys av koncernens strukturella exponering.

Omräkningsexponering

Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen. Effekten av denna exponering elimineras med hjälp av extern upplåning i kombination med valutaterminskontrakt för att motsvara det totala värdet av nettoinvesteringarna i utlandet i enlighet med Bolidens finanspolicy. Under 2010 har Övrigt totalresultat påverkats med 942 (338) MSEK som ett resultat av säkringar i valutaterminskontrakt och upplåning i utländsk valuta. Säkringarna har under året varit effektiva.

Ränterisk

Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2010 en genomsnittlig räntebindning om 2,0 (2,1) år. Boliden har tecknat ränteswappar, vilket medför att stora delar av skulden får en fast ränta fram till juni 2013. Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig räntebindning upp till 3 år. En nedgång av marknadsräntan med en procentenhet medför en resultatpåverkan före skatt på årsbasis med 6 (28) MSEK beräknat på låneskulden samt utestående ränteswappar per 31 december 2010. Vid årsskiftet uppgick nettomarknadsvärdet på ränteswappar till –51 (–60) MSEK. En positiv förändring med en procentenhet av marknadsräntan ökar nettomarknadsvärdet på ränteswappar samt övrigt totalresultat, före skatt, med 82 (139) MSEK per 31 december 2010.

Energiprisrisk

Bolidens energiintensiva verksamhet medför en exponering för den långsiktiga prisutvecklingen på elmarknaden. Boliden eftersträvar långsiktiga kontrakt och har på detta sätt knutit upp huvuddelen av energibehoven i form av leveranskontrakt med prisbindning. År 2009 kompletterades kontrakten med elderivat, vilka har löpt ut under innevarande räkenskapsår. Per 31 december 2010 finns inga utestående elderivat. Effekten på årets resultat ingår i specifikation i not 21.

Refinansierings- och likviditetsrisk

Med refinansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden inte kan förlänga befintliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Boliden begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa tillfredsställande betalningsberedskap i form av outnyttjade kreditfaciliteter med verksamhetsanpassad låneduration. Genomsnittlig löptid på totala låneramar är 4,2 (3,0) år vilket är i enlighet med fastslagen policy. Behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens centraliserade finansfunktion, som ansvarar för extern upplåning. Refinansieringsbehovet är framför allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen har lånevillkor som innebär att Boliden måste uppfylla vissa definierade nyck-

Fortsättning not 19

eltal för att undvika förtida inlösen. Under 2010 uppfyller Boliden samtliga lånevillkor. En snabb försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konflikt med lånevillkor.

Per 31 december 2010 uppgår Bolidens låneduration till 4,2 (3,0) år och betalningsberedskap till 10 728 (6 924) MSEK, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften med avdrag för utställda företagscertifikat.

Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och effektiv hantering av koncernens samlade likviditet. Eventuell överskottslikviditet används för att amortera externa skulder så länge Boliden är nettolåntagare.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa kredit- och motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas. Dessa begränsningar återfinns i Bolidens finanspolicy i form av lägsta godtagna kreditbetyg samt maximal placering av likvida medel per motpart.

Den maximala kreditexponeringen uppgick per balansdagen 2010-12- 31 till 2 341 (3 565) MSEK, bestående av kundfordringar, räntefordringar, derivatinstrument samt likvida medel. Se not 22.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering har nettningsavtal enligt International Swaps and Derivatives Association (ISDA) tecknats, vilket bland annat innebär att om en motpart går i konkurs ska fordringar och skulder nettas. Per den 31 december 2010 uppgick den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till ett nettomarknadsvärde om 146 (984) MSEK (nettotillgång mot banker och mäklare). Kreditkvaliteten och motpartsspridningen i dessa fordringar anses god. Motparterna har lägst A i kreditbetyg enligt Standard & Poor's.

I enlighet med Bolidens finanspolicy sker placering av likvida medel, enligt Bolidens definition kontanta medel och kortfristiga placeringar, endast hos emittenter med lägst A i kreditbetyg enligt Standard & Poor's.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevakning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. Den enskilt största kundfordran motsvarar en femtedel av koncernens totala kundfordringar per 31 december 2010. I övrigt är koncentrationen av kundfordringarna låg och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara mycket god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2010 förekommer endast till mycket begränsade belopp och har även historiskt varit obetydliga. Se även not 14 på sidan 67 om kundfordringar.

Risk management och försäkring

Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.

Not 20 Finansiella skulder och förfallostruktur

2010-12-31		Finansiella skulder Förfallostruktur2
MSE K	Valuta	Ränta1, %	Nominella belopp	2011	2012	2013	2014	2015	2016+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	2,83	834	24	24	844	0	0	0
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	3,16	600	19	19	608	0	0	0
Obligationslån	SEK	3,61	1 265	46	677	416	9	9	232
Obligationslån	EUR	3,75	1 663	60	60	60	280	271	1 278
Företagscertifikat3	SEK	0,35	449	456
Finansiell leasing, övrigt		4,00	3	3
Leverantörsskulder			4 622	4 622
Totalt Boliden			9 436	5 230	779	1 928	289	280	1 509
1) Vägda räntor inklusive ränteswappar. 2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ev derivat. 3) Utestående företagscertifikat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

2009-12-31		Finansiella skulder				Förfallostruktur2
MSE K	Valuta	Ränta1, %	Nominella belopp	2010	2011	2012	2013	2014	2015+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	0,88	1 809	16	16	26	1 856
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	2,99	725	12	22	22	744
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	3,19	900	18	29	29	927
Obligationslån	SEK	3,78	1 469	42	55	886	418	4	234
Obligationslån	EUR	3,86	1 706	43	66	478	53	280	1 055
Företagscertifikat3	SEK	1,08	976	977
Finansiell leasing, övrigt			94	81	3	3	3	3	5
Leverantörsskulder			3 715	3 715	0
Totalt Boliden			11 394	4 904	191	1 444	4 001	287	1 294

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar. 2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ev derivat. 3) Utestående företagscertifikat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Existerande syndikerade kreditfaciliteter om totalt 410 MEUR och 6 100 MSEK förfaller 2013 respektive 2015. Utnyttjad del av kreditfaciliteterna uppgick per 31 december 2010 till 1 434 (3 434) MSEK. Därutöver har Boliden outnyttjade EKN-garanterade kreditfaciliteter om 2 000 MSEK med förfall 2017. Boliden har även utfärdat ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner som per 31 december 2010 uppgår till totalt 2 928 (3 175) MSEK som förfaller till betalning åren 2012– 2018. Bolidens korta upplåning utgörs av ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp om 2 500 MSEK. Per 31 december 2010 var 449 (976) MSEK utestående.

Låneramarnas genomsnittliga löptid uppgick per 31 december 2010 till 4,2 (3,0) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 3,29 (2,62) procent. Boliden har tecknat ränteswappar motsvarande 87 (63) procent av aktuell låneskuld. Säkrad del av skulden har en genomsnittlig ränta om 3,50 (3,58) procent baserat på nuvarande lånevillkor. De ingångna ränteswapparna förlänger räntebindningstiden på utestående lån, som per den 31 december 2010 uppgick till 2,0 (2,1) år. Förfalloanalysen ovan inkluderar ränteflöden från ränteswappar. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften med avdrag för utställda företagscertifikat, uppgick till 10 728 (6 924) MSEK per 31 december 2010.

I förfallostrukturen över de finansiella skulderna (inkl räntebetalningar) ovan återfinns odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder baserat på de kontrakterade återstående löptiderna. Ränteförfall (inklusive ränteswappar) har beräknats ske till, vid årsbokslutet, gällande räntenivå.

Not 21 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten. Under januari 2011 har säkringstransaktioner avseende del av exponering för perioden 2011–2013 genomförts. Se vidare i not 28.

	2010-12-31		2009-12-31
Utestående derivatinstrument, MSE K	Nominellt belopp	Verkligt värde före nettning	Nominellt belopp	Verkligt värde före nettning
Transaktionsexponering
Valutaterminer	–3 031	–17	–3 173	–9
Råvaruderivat	950	152	2 458	306
Strukturell exponering
Valutaterminer	281	–12	–4 670	728
Valutaoptioner			–234	0
Råvaruderivat			–4 781	–7
Räntederivat	–4 182	–51	–4 799	–60
Omräkningsexponering
Valutaterminer	–4 455	74	–2 763	26
Totalt		146		984

			2010-12-31			2009-12-31
Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp MSE K	2011	2012	2013	2010	2011	2012	2013
Valutaterminer	–7 155	–50	–	–10 903	298	–	–
Valutaoptioner	–	–	–	–234	–	–	–
Råvaruderivat	558	392	–	–2 620	203	93	–
Räntederivat	–	–	–4 182	–	–	–	–4 799

Säkringsredovisning, MSE K	2010	2009
Säkring av verkligt värde
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende transaktionsexponering	–953	757
– Värdeförändring på säkrad post	953	–757
Ineffektivitet i transaktionssäkringar (säkringar av verkligt värde)	0	0
Ineffektivitet i strukturella säkringar (kassaflödessäkringar)	11	6
Ineffektivitet i säkringar av omräkningsexponering (säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet)	0	0
Total ineffektivitet	11	6

Resultatpåverkan för 2010 från effektiva kassaflödessäkringar avseende strukturell exponering uppgår till 431 (103) MSEK, varav 501 (194) MSEK avser valuta– och metallprissäkringar, 11 (–69) MSEK elderivat och –81 (–22) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende kurssäkring strukturell exponering

– prognostiserad exponering

Valutakontrakt avseende kurssäkring av prognostiserad valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 finns att läsa om koncernens strukturella exponering.

2010-12-31		Valutaterminer MUSD /terminskurs	Marknadsvärde, MSE K
Förfalloår 2011	belopp, sålt	–	–
	kurs
Totalt, orealiserade kontrakt		0	0
Marknadsvärde övriga valutasäkringar			0
Marknadsvärde på utestående kontrakt, totalt			0

2009-12-31		Valutaterminer MUSD /terminskurs	Marknadsvärde, MSE K
Förfalloår 2010	belopp, sålt	688	726
	kurs	8,26
Totalt, orealiserade kontrakt		688	726
Marknadsvärde övriga valutasäkringar			2
Marknadsvärde på utestående kontrakt, totalt			728

Råvaruderivat avseende strukturell exponering

– prognostiserade betalningsflöden

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens prissäkringar för koppar, guld, silver samt el per 31 december 2010 (31 december 2009) avseende prognostiserad exponering. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 finns att läsa om koncernens strukturella exponering.

2010-12-31		Koppar (ton)	Guld (tr.oz.)	Silver (tr.oz.)	Marknadsvärde, MSE K
Förfalloår 2011	volym	0	0	0
	pris1	0	0	0
Marknadsvärde på utestående metallkontrakt		0	0	0	0
Marknadsvärde på metallkontrakt understigande
10% täckningsgrad samt elderivat					0
Marknadsvärde på utestående råvaruderivat, totalt 1) Pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver. 2009-12-31		Koppar (ton)	Guld (tr.oz.)	Silver (tr.oz.)	0 Marknadsvärde, MSE K
Förfalloår 2010	volym	62 700	105 850	5 170 000
	pris1	7 606	961	18,5
Marknadsvärde på utestående metallkontrakt		96	–111	52	37
Marknadsvärde på metallkontrakt understigande
10% täckningsgrad samt elderivat					–44
Marknadsvärde på utestående råvaruderivat, totalt					–7

1) Pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver.

Känslighetsanalys – Övrigt totalresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat, före skatt, från värdeförändringar av finansiella instrument baserat på utestående derivat och på balansdagspriser 31 december 2010 (31 december 2009). Finansiella instrument ingås med syftet att minska den risk koncernen exponeras för, se not 19 Strukturell exponering. Värdeförändringar på finansiella instrument avseende transaktionsexponering och omräkningsexponering får mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller Övrigt totalresultat 2010. Tabellen nedan omfattar således uteslutande effekter från värdeförändringar av finansiella derivat som är avsedda att möta koncernens strukturella exponering. Analysen är representativ för balansdagen men ej under perioden 2010 då huvuddelen av säkringarna förfallit. Analysen omfattas inte av säkringar som genomförts efter balansdagen, vilka framgår i not 28.

	2010-12-31	2009-12-31
Förändring av metallpriser eller valutakurser +10%	Effekt på övrigt totalresultat, MSE K	Effekt på övrigt totalresultat, MSE K
Koppar	0	–333
Bly	0	–
Guld	0	–84
Silver	0	–63
USD/SEK	28	–466

Not 22 Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

2010-12-31	Innehav värderade till Låne- och verkligt värde kundfordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Värderingsklassificering	2		2
TILLG ÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar		27			32	32
Finansiella placeringar		2			2	2
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	1 167				1 167	1 167
Räntebärande fordringar		4			4	4
Derivatinstrument	4		313		317	317
Likvida medel
Kassa och bank		821			821	821
Summa finansiella tillgångar	4 1 994	27	313	0	2 343	2 343
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut				4 365	4 365	4 365
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut				449	449	449
Leverantörsskulder				4 622	4 622	4 622
Derivatinstrument	14		157		171	171
Summa finansiella skulder	14	– –	157	9 436	9 607	9 607

Bolidens innehav av finansiella instrument tillhör samtliga nivå två i Verkligt värde-hierarkin, se redovisningsprinciperna.

Uppgivet redovisat värde för skulder till kreditinstitut i not 22 (Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori) har korrigerats i jämförelseperioden 2009-12-31.

Verkligt värde för skulder till kreditinstitut beräknas som diskonterade avtalade amorteringar samt räntebetalningar till bedömda marknadsmässiga räntemarginaler. Det redovisade värdet ansågs överstiga verkligt värde per 2009-12-31 mot bakgrund av att räntemarginaler på kreditmarknaden steg väsentligt sedan tecknandet av befintliga lånefaciliteter. Per 2010-12-31 bedöms räntevillkoren i aktuella låneavtal vara i nivå med marknadsmässiga räntemarginaler på kreditmarknaden. Verkligt värde överensstämmer därför väsentligen med det redovisade värdet.

Kundfordringarnas och leverantörsskuldernas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reserveringar görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta debiteras.

2009-12-31	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- och kundfordringar	Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Värderingsklassificering	2			2
TILLG ÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			28			28	28
Finansiella placeringar		2				2	2
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 442				1 442	1 442
Räntebärande fordringar		7				7	7
Derivatinstrument	14			1 249		1 263	1 263
Likvida medel
Kassa och bank		825				825	825
Summa finansiella tillgångar	14	2 276	28	1 249	–	3 567	3 567
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					6 624	6 624	6 274
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					1 055	1 055	1 055
Leverantörsskulder					3 715	3 715	3 715
Derivatinstrument	59			220		279	279
Summa finansiella skulder	59	–	–	220	11 394	11 673	11 323

Not 23 Övriga kortfristiga skulder

	2010-12-31	2009-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	301	274
Upplupna räntekostnader	83	42
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	686	592
Övriga rörelseskulder	224	154
	1 294	1 062

Not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	Koncern			Moderbolag
	2010	2009	2010	2009
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	4 989	9 872
Övriga borgensförbindelser
och garantier	525	507	–	–
Pensionsskuld	0	80	–	–
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	46	48	–	–
	571	635	4 989	9 872

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 4 989 (9 872) MSEK avser moderbolagsgarantier för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 12 408 (8 600) MSEK.

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed involverat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Kopparrörskartell

Tillsammans med sju andra företag bötfällde Europeiska kommissionen (Kommissionen) i september 2004 Boliden AB och dess två tidigare dotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA ("BCZ") och dess moderbolag Boliden Fabrication AB för konkurrensbegränsande verksamhet på den europeiska marknaden för sanitära kopparrör under perioden 1988 till 2001. Bötesbeloppet samt ränta om totalt 367 MSEK betalades av Boliden i juli 2010.

BCZ och Boliden Fabrication AB har överlåtits till Outokumpu. Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolagen överläts till Outokumpu.

Boliden har i anledning av kopparrörskartellsfrågan sedan 2005 delgivits stämning i ett antal grupprättegångar (så kallade class actions) som inletts i olika delstater i USA mot de bolag som omfattades av Kommissionens beslut. Samtliga mål har avskrivits.

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartementet Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag Boliden BV samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa. På ansökan av konkursförvaltningen beslutade den lokala Handelsdomstolen i Sevilla om kvarstad på egendom tillhörig Boliden Mineral AB och Boliden AB till ett belopp om cirka 141 MEUR som säkerhet för påstådda krav med anledning av dammolyckan. Kvarstadsbeslutet upphävdes i ett slutligt beslut av Appelationsdomstolen i Sevilla i november 2010.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de Andalucía) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet har lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB har överklagat beslutet till administrativ domstol. I november 2007 förklarade domstolen att lokalregeringens beslut är ogiltigt. Lokalregeringen har överklagat beslutet.

Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att dammolyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002 en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Apirsas talan har i dom från november 2006 och september 2009 lämnats utan bifall. Apirsa har oaktat det pågående insolvensförfarandet fortsatt att driva processen och överklagat till högsta instans.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Pensioner Tara

Tara Mines ändrade 1999 sin pensionsplan bland annat med avseende på beräkning av pensionsgrundande lön. Tvist uppstod härefter om tolkningen av avtalet för personal vars anställning i bolaget hade upphört vid tidpunkten för avtalets ändring. Frågan avgjordes slutligt i december 2010 av högsta domstolen i Irland till Bolidens fördel varigenom risken för en befarad ökning av pensionsförpliktelsen i Tara Mines Ltd om cirka 80 MSEK har undanröjts.

Säkerheter för efterbehandlingskostnader

Umeå tingsrätt, miljödomstolen, har under 2008 beslutat att Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet om 660 MSEK för de efterbehandlingskostnader som verksamheten i Aitik kan föranleda. I ett särskilt beslut har miljödomstolen godkänt en av Boliden AB utställd moderbolagsborgen som säkerhet. Naturvårdsverket anser inte att säkerhet i form av moderbolagsborgen bör godtas och har överklagat miljödomstolens beslut i denna del till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen har i beslut från januari 2010 vilandeförklarat målet i avvaktan på ett avgörande från Högsta domstolen i ett mål om formen för säkerhet för sandmagasinet Hötjärn i Bolidenområdet.

Not 25 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

Betalda räntor	2010	2009
Erhållen ränta	2	2
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–149	–249
Räntor valutaterminer	–41	–38
Övriga räntekostnader	0	0
	–190	–287
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	329	370
Kortfristiga placeringar	491	455
	821	825

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre vid anskaffningstidpunkten, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp.

Not 26 Information per verksamhetsområde och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 57 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

2010-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt, inkl. elim.	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	1 935	34 266	4	36 206
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	401	100	10	510
Interna försäljningsintäkter	7 243	25	–7 268	0
Nettoomsättning	9 580	34 390	–7 254	36 716
Resultatandelar i intressebolag	–	–	–	–
Innehav utan bestämmande inflytande	–	2	–	2
Rörelseresultat	4 113	1 946	–416	5 643
Finansnetto				–312
Resultat efter finansnetto				5 331
Skatter				–1 374
Årets nettoresultat				3 957
Immateriella tillgångar	89	3 092	–	3 181
Materiella tillgångar	13 540	7 273	75	20 888
Kapitalandelar	1	0	5	6
Varulager	438	7 915	–430	7 924
Övriga fordringar	1 166	1 727	–653	2 240
Tillgångar	15 235	20 007	–1 002	34 239
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	475	374	79	928
Övriga skulder	1 258	5 408	–506	6 160
Skulder	1 733	5 783	–427	7 088
Sysselsatt kapital	13 501	14 225	–575	27 151
Avskrivningar	954	848	0	1 802
Investeringar	2 189	804	3	2 996
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–

Fortsättning not 26

2009-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt, inkl. elim.	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	699	26 739	3	27 441
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	242	1	–49	194
Interna försäljningsintäkter	5 568	26	–5 594	–
Nettoomsättning	6 509	26 766	–5 640	27 635
Resultatandelar i intressebolag	–	–	–	–
Innehav utan bestämmande inflytande	–	1	–	1
Rörelseresultat	2 159	1 724	–260	3 623
Finansnetto				–246
Resultat efter finansnetto				3 377
Skatter				–876
Årets nettoresultat				2 501
Immateriella tillgångar	102	3 257	–	3 359
Materiella tillgångar	12 591	7 783	80	20 454
Kapitalandelar	1	–	–	1
Varulager	320	5 034	–109	5 245
Övriga fordringar	765	5 351	–2 807	3 309
Tillgångar	13 779	18 199	390	32 368
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	290	315	477	1 082
Övriga skulder	1 013	4 172	–128	5 057
Skulder	1 303	4 487	349	6 139
Sysselsatt kapital	12 476	13 712	41	26 229
Avskrivningar	673	888	1	1 562
Investeringar	4 435	473	7	4 915
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–

Boliden har två kunder inom segmentet Smältverk, som står för 24 (18) respektive 11 (8) procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 10 procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även till basmetallhandlare och internationella metallager som LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2010	2009
Sverige	9 088	5 985
Övriga Norden	4 033	2 885
Tyskland	11 147	5 285
Storbritannien	6 131	7 273
Övriga Europa	6 257	5 134
Nordamerika	4	122
Övriga marknader	56	951
	36 716	27 635
Tillgångar i sysselsatt kapital Sverige Finland Norge Irland Övriga länder	2010-12-31	2009-12-31
	27 053	24 097
	3 213	3 670
	1 664	1 916
	2 295	2 623
	14	62
	34 239	32 368

Investeringar i materiella och immateriella
tillgångar	2010-12-31	2009-12-31
Sverige	2 190	4 308
Finland	444	247
Norge	75	22
Irland	285	338
Övriga länder	2	–
	2 996	4 915

Av Bolidens försäljningsintäkter på 36 716 (27 635) 2010, utgör försäljning av metall 31 996 (23 834), försäljning av koncentrat 1 934 (1 734) och övrigt 2 786 (2 067).

Not 27 Närstående

Relationer

Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare (se information i förvaltningsberättelsen), dotterföretag, intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning.

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not 10 på sidan 64, Andel i koncernföretag, samt i not 11 på sidan 65, Andel i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redovisas i not 1 på sidorna 59–60, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidan 90–93.

Not 28 Händelser efter 31 december 2010

I samband med expansionen av gruvan i Garpenberg har råvaruterminskontrakt avseende prissäkring av prognostiserad metallprisexponering i zink, koppar, bly, guld och silver tecknats under januari 2011 och redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. De säkrade volymerna motsvarar cirka en tredjedel av prisrisken från koncernens gruv- och smältverksverksamhet. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 står att läsa om koncernens strukturella exponering.

Råvaruderivat avseende prognostiserad exponering (strukturell exponering, se vidare not 21).

Metallterminer per 2011-01-31 Zink (ton) Koppar (ton) Bly (ton) Guld (tr oz) Silver (tr oz) Förfalloår 2011 Volym, såld 108 350 27 225 18 975 40 700 2 321 000 pris1 2 402 9 664 2 595 1 372 28,97 Förfalloår 2012 Volym, såld 125 400 27 600 23 100 56 400 2 940 000 pris1 2 230 9 080 2 324 1 369 28,45 Förfalloår 2013 Volym, såld 62 250 14 100 11 400 30 000 1 524 000 pris1 2 125 8 746 2 219 1 364 27,12 Totalt, orealiserade kontrakt 296 000 68 925 53 475 127 100 6 785 000

1) Pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver.

Valutaterminskontrakt avseende kurssäkring av prognostiserad valutaexponering i USD/SEK, EUR/USD och USD/NOK har tecknats under januari 2011 och redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade. I not 19 står att läsa om koncernens strukturella exponering.

Valutaderivat avseende prognostiserad exponering (strukturell exponering, se vidare not 21).

Valutaterminer per 2011-01-31		USD /SEK EUR	/USD	USD /NOK
	MUSD,
Förfalloår 2011	sålt	477	187	31
	kurs	6,67	1,35	5,90
	MUSD,
Förfalloår 2012	sålt	508	197	39
	kurs	6,80	1,35	5,95
	MUSD,
Förfalloår 2013	sålt	253	91	18
	kurs	6,75	1,35	6,03
Totalt, orealiserade kontrakt,
MUSD		1 238	475	88

Prognostiserade kassaflöden förväntas inkomma i samma period som valutaderivaten ovan förfaller.

Terminsvärdet i usd motsvarar det säkrade värdet genom de nedan redovisade metallsäkringarna.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2010 och yttrande enligt aktiebolagslagen 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 5 (3) Sek per aktie eller totalt 1 368 (821) Msek, vilket motsvarar 34,6 procent av resultatet efter skatt för 2010. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 1 757 Msek och koncernens totala egna kapital uppgår till 18 846 Msek. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 389 Msek och koncernens egna kapital till 17 566 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, Ifrs, sådana de antagits av Eu.

Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 11 februari 2011

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Staffan Bohman Lennart Evrell Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Michael G:son Löw Ulla Litzén Leif Rönnbäck Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Matti Sundberg Marie Holmberg Bo Karlsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Hans-Göran Ölvebo Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits 2 mars 2011

Ernst & Young Ab

Lars Träff Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Boliden AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 17–82. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 2 mars 2011

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Malmreserver och mineraltillgångar

Malmreserver och mineraltillgångar är ett gruvföretags viktigaste tillgång. Framgångsrik prospektering leder till att malmreserver och mineraltillgångar utökas i högre takt än gruvproduktionen och därmed skapas långsiktig tillväxt. Förutom prospektering är antagna metallpriser en viktig faktor som påverkar malmreserver och mineraltillgångar. Prospektering sker dels i anslutning till befintliga gruvor för att öka deras livslängd och dels i nya områden för att utöka gruvportföljen med nya tillgångar. Slutresultatet av prospektering ligger långt fram i tiden och är förknippat med viss osäkerhet och risk. Det finns inga garantier för att positiva resultat från de inledande fältundersökningarna slutligen leder till en producerande tillgång.

Gruvnära prospektering

Vid gruvnära prospektering kortas tiden mellan fynd och produktion i och med att befintlig infrastruktur ofta kan användas. Boliden genomför gruvnära prospektering vid samtliga gruvområden. Arbetet har under de senaste åren varit framgångsrikt och både malmreserver och mineraltillgångar har ökat i alla svenska gruvområden.

Fältprospektering

Målet med fältprospektering är att hitta nya fyndigheter. Det strategiska målet är att på medellång till lång sikt säkra tillskott av nya fyndigheter som är kommersiellt brytbara. Tiden från fynd till produktion kan vara mycket lång, minst fem till tio år och ibland ännu längre. Idag bedriver Boliden fältprospektering främst i Skelleftefältet, Rockliden, Bergslagen, Norrbotten men även i Doroteafältet samt i Irland.

Se karta på sidan 31.

Positiv trend under de senaste åren

Bolidens ökade satsningar på prospektering sedan 2003 har lett till kraftiga nettoökningar i framför allt Garpenberg och Aitik. Även Bolidenområdet har utvecklats mycket positivt under de senaste fem åren. Tara har bibehållit malmreserven trots brytningen medan mineraltillgångarna netto har minskat.

Malmreservsberäkningarna 2010

Gruvföretag ska varje år göra en beräkning av sina mineraltillgångar och malmreserver. Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt internationella regelverk och rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag. Mer information om hur beräkningarna har genomförts och vilka personer som har ansvarat för dem finns senare i avsnittet.

Bolidens malmreserver och mineraltillgångar fortsatte överlag att utvecklas positivt under 2010. Ökade resurser har bidragit till det positiva resultatet. Utvecklingen förklaras av dels goda prospekteringsresultat och dels högre metallpriser.

Aitik

Positiva resultat från borrningar i anslutning till dagbrotten i Aitik och Salmijärvi samt nya geologiska tolkningar har lett till ett betydande tillskott till mineraltillgången med drygt 200 Mton eller 14 procent. Under året har 28 Mton brutits men malmreserven har bara minskat med 14 Mton. Det förklaras av högre metallpriser som medgivit att ytterligare tonnage kunnat tas med i malmreserven. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med 2030.

Garpenberg

I Garpenberg ökade mineraltillgångarna med nästan 11 Mton till följd av framgångsrik prospektering i mineraliseringarna i Kvarnberget och Dammsjön. Det blev även betydande tillskott i Lappberget och i Kaspersbo på grund av nya beräkningar av mineraltillgångarna. Under året bröts 1,4 Mton men malmreserven ökade motsvarande halva produktionsvolymen från tillskott på grund av ny geologisk information och högre metallpriser. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med 2030.

Bolidenområdet

I Bolidenområdet ökade malmreserven med 2,4 Mton medan mineraltillgången minskade med 2,1 Mton. Prospektering ledde till ökade mineraltillgångar i Kristineberg och i Renström men eftersom stora kvantiteter uppgraderades från mineraltillgång till malmreserv blev det en nettominskning. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med 2021.

Tara

Mineraltillgångarna i Tara uppgår till 11,9 Mton. Det är i samma storleksordning som 2009. Malmreserven tillfördes 1,6 Mton från prospektering men under året bröts 2,6 Mton vilket resulterade i en nettominskning av malmreserven. Med nuvarande planering kommer produktion att pågå till och med 2019.

Om klassificeringen

Gruvföretag delar in sina mineraltillgångar i olika kategorier beroende på kännedom om fyndigheten. För uppgradering till malmreserv krävs tekniska analyser som gör det möjligt att bedöma om tillgången kommer att bli lönsam att utvinna.

Mineraltillgångar är en koncentration av mineraler i berggrunden, ur vilken en kommersiell utvinning kan komma att ske. Malmreserver är de delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas efter att företagets lönsamhetskrav vägts in, med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, pelaravsättningar och processutbyten.

Mineraltillgångar delas in i tre kategorier medan malmreserver finns i två kategorier.

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar men där informationen är så gles att geologi och haltsamband i fyndigheten inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Det innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan flyttas till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning och provtagning, där informationstätheten är för gles för att bekräfta samband men där geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig uppfattning om fyndighetens geologi och haltsamband. Tillsammans är informationen och tolkningarna tillräckliga för att kunna göra tekniska och ekonomiska kalkyler för att bedöma projektets lönsamhet.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång där informationen från borrningar och provtagningar bekräftar fyndighetens geologi och haltsamband. Det tekniska underlaget är sådant att brytningsplaner kan tas fram. Dessa utgör sedan grunden för att i nästa steg genomföra tekniska och ekonomiska analyser av projektets lönsamhet.

Sannolik malmreserv

Sannolik malmreserv är de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad malmreserv

Bevisad malmreserv är de delar av en känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Grunden för beräkningarna

Boliden har nödvändiga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för samtliga gruvor som är i drift. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. I Bolidens sammanställning av beräkningarna redovisas mineraltillgångarna och malmreserverna separat, det vill säga att mineraltillgångarna anges utöver malmreserven (se tabellerna på sidorna 87–88).

Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Gränshalter

Den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, koncentrattransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet av produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för vidareförädling i smältverk.

Metallpriser

Vid beräkningar av malmreserver används i huvudsak planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Koppar	5 000 USD/ton
Zink	2 000 USD/ton
Bly	1 600 USD/ton
Guld	750 USD/tr.oz
Silver	12 USD/tr.oz
USD/SEK	7,58
EUR/SEK	9,10

Densitet

För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och malmreserver, används en formel som baseras på de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de olika malmtyperna.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla malmreservsberäkningar ingår gråbergsinblandningen.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, så kallade pelaravsättningar. I malmreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Det innebär att malmzoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

Regelverk, koder och rekommendationer

Bolidens malmreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med Australasian Institute of Mining and Metallurgy's Jorc code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med "Cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines" antagna av Cim den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (Osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur malmreserver och mineraltillgångar ska redovisas.

Boliden följer och rapporterar i enlighet med Ni 43–101 och de rekommendationer som SveMin antagit och som i relevanta delar är identiskt med de kanadensiska reglerna.

Mineraltillgångarna och malmreserverna har sammanställts under ledning av Gunnar Agmalm, som är "Kvalificerad Person" enligt Ni 43–101 och av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person". Gunnar Agmalm är medlem i Ausimm och har mer än 20 års erfarenhet av gruvoch mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd. John Ashton är "Qualified Person" och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Antal borrmetrar i Bolidens prospekteringsarbete

Malmreserver och mineraltillgångar

Garpenberg Area

Bolidenområdet

Kraftig ökning av malmreserverna, +29%.

Mineraltillgångarna ökade med 38%.

Aitik

Betydande tillskott till mineraltillgångarna, +14%.

Tara

Mineraltillgångarna oförändrade men malmreserven minskade.

Malmreserver per 31 december 2010

							2010
		Kvantitet, kton 2010	Kvantitet, kton 2009	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad	1 340	1 690	1,3	24	1,3	2,1	0,1
	Sannolik	2 800	1 500	0,6	43	0,4	7,9	0,4
Renström	Bevisad	170	140	3,6	179	0,6	9,1	1,8
	Sannolik	1 590	1 110	2,4	188	0,4	7,5	1,7
Maurliden	Bevisad	1 300	1 340	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik
Maurliden Östra	Bevisad
	Sannolik	1 060	1 200	0,6	12	1,1	0,4
Guldmineraliseringar
Kankberg (Åkulla Östra)	Bevisad	120		3,5	7					151
	Sannolik	2 660	1 610	4,1	16					188
Summa	Bevisad	2 820	3 170	1,4	46	0,8	3,2	0,3
Sulfidmineraliseringar	Sannolik	5 400	3 780	1,2	80	0,6	6,3	0,7
Aitik	Bevisad	504 000	518 000	0,15	1,6	0,25			29
	Sannolik	229 000	229 000	0,13	1,7	0,24			32
Garpenberg	Bevisad	18 800	17 900	0,3	121	0,06	5,8	2,3
	Sannolik	6 300	7 900	0,2	217	0,04	3,6	1,4
Tara	Bevisad	3 500	3 800				8,3	2,0
	Sannolik	12 500	13 200				6,8	1,7

Avrundningar förekommer.

mineraltillgångar per 31 december 2010

				2010
		Kvantitet, kton 2010	Kvantitet, kton 2009	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)	Te (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	1 660	1 960	0,7	33	0,8	6,8	0,3
	Antagen	2 300	3 250	0,8	45	0,7	4,2	0,3
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd	10	10	3,4	167	0,9	8,6	1,4
	Indikerad	1 510	1 400	1,9	115	1,3	4,5	1,0
	Antagen	1 890	1 890	3,3	233	0,6	9,2	2,1
Maurliden	Känd	1 050	1 050	1,3	40	0,4	3,3	0,2
	Indikerad Antagen	360	360	0,9	45	0,7	2,9	0,2
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	410	400	0,5	13	0,4	0,4
	Antagen
Guldmineraliseringar
Kankberg (Åkulla Östra)	Känd	59		2,2	12					113
	Indikerad	610	1 690	2,4	8					135
	Antagen	120		6,0	8					140
Älgträsk	Känd
	Indikerad	2 930	2 930	2,6	3
	Antagen	1 270	1 270	1,8	3
Summa	Känd	1 400	1 400	2,8	48	0,7	3,3	0,2
Sulfidmineraliseringar	Indikerad	5 100	5 300	1,5	61	0,8	4,2	0,5
	Antagen	4 900	5 900	2,1	115	0,6	5,7	1,0
Summa	Känd	60		2,2	12
Guldmineraliseringar	Indikerad	3 500	4 600	2,6	4
	Antagen	1 400	1 300	2,1	3
Aitik	Känd	708 000	633 000	0,12	1,0	0,19			24
	Indikerad	845 000	737 000	0,11	1,1	0,19			25
	Antagen	164 000	131 000	0,11	0,6	0,15			20
Garpenberg	Känd	2 600	2 100	0,3	95	0,07	3,9	1,7
	Indikerad	9 900	5 200	0,5	164	0,06	5,1	2,3
	Antagen	26 800	21 200	0,5	146	0,06	5,2	2,5
Tara	Känd	300	300				7,8	1,9
	Indikerad	4 600	3 700				6,8	2,1
	Antagen	7 000	7 800				7,3	1,8

Avrundningar förekommer.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Boliden är ett svenskt aktiebolag som är noterat på Nasdaq OMX Stockholm med sekundärnotering på börsen i Toronto. Styrningen av Boliden grundas på den svenska aktiebolags- och årsredovisningslagen, Nasdaq OMX Stockholms regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagets bolagsordning samt andra relevanta regelverk.

AVVIKELSER FRÅN SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Boliden rapporterar en avvikelse i förhållande till kodens regel 1.1 om offentliggörande av tid och ort för årsstämman eftersom endast datum för årsstämman 2011 var bestämt vid offentliggörandet av rapporten för tredje kvartalet 2010. I övrigt har Boliden inte avvikit från koden.

STYRNINGEN AV BOLIDENKONCERNEN

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt vid årsstämman (samt vid eventuella extra bolagsstämmor) som är bolagets högsta beslutande organ. Styrelsen utses vid årsstämman och bolagets verkställande direktör utses av styrelsen. Bolagets redovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget granskas av revisorer utsedda av årsstämman. Årsstämman utser även ledamöter till en valberedning, som tar fram förslag till årsstämman inför bland annat val och arvodering av styrelse och revisorer.

Förutom lagar, regler och koden tillämpar Boliden interna styrinstrument som exempelvis koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi, New Boliden Way, samt policyer inom bland annat områdena miljö, energi, hälsa och säkerhet och kommunikation.

AKTIEÄGARE

Boliden har ett aktiekapital om 578 914 338 SEK fördelat på 273 511 169 aktier och lika många röster. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 94 203 och de enskilt största ägarna var Swedbank Robur fonder, AMF, Nordea fonder, AFA Försäkring och SEB Investment Management. Andelen utländskt ägande uppgick till cirka 42 procent av det totala antalet aktier.

Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden finns på sidan 43 i årsredovisningen.

Årsstämma

Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande samt valberedning, fastställa resultat- och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets verkställande direktör, fastställa arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer och principer för anställnings- och ersättningsvillkor för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare samt i förekommande fall ändra bolagsordning och välja revisorer.

Årsstämman 2010 hölls den 27 april i Garpenberg. Vid stämman var 63 556 977 aktier representerade av 372 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde 23,2 procent av det totala antalet aktier i Boliden. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Marie Berglund, Staffan Bohman, Lennart Evrell, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg och Anders Ullberg samt nyval av Michael G:son Löw. Anders Sundström hade avböjt omval. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Några av stämmans övriga beslut var att:

• • i enlighet med styrelsens förslag dela ut 3 SEK per aktie.
• • till ledamöter i valberedningen utse Anders Algotsson (Afa Försäkring), Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), Lars-Erik Forsgårdh, Caroline af Ugglas (Skandia Liv) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
• • styrelsearvodeska utgå med 900 000 (850 000) SEK till ordföranden och med 350 000 (325 000) SEK till ledamot, som inte är anställd i bolaget, att oförändrat arvode ska utgå med 150 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 75 000 SEK till vardera av revisionsutskottets två ledamöter, samt, med ändring av vad som tidigare gällt, att arvode även ska utgå med 50 000 SEK till vardera av ersättningsutskottets två ledamöter.
• • revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
• • ersättningen till ledamöterna i koncernledningen ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska för verkställande direktören vara maximerad till 60 (50) procent och för övriga ledande befattningshavare 50 (40) procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. 10 procent av den rörliga ersättningen ska användas till förvärv av aktier i bolaget. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.

Protokollet från årsstämman 2010 finns på Bolidens webbplats.

För årsstämman 2011 avser styrelsen att föreslå att bolagets bolagsordning ändras så att den anpassas till de nya regler i aktiebolagslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 och som i huvudsak innebär att kallelse till extra bolagsstämma ska ske senast tre veckor före sådan stämma (mot tidigare två) genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats, med notis i Svenska Dagbladet om att kallelse skett (mot att som tidigare införa hela kallelsen i Svenska Dagbladet). Styrelsens fullständiga förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman samt hållas tillgängligt senast från och med den 12 april 2011.

VALBEREDNING

Årsstämman fattar beslut om principer för valberedningens tillsättande och arbete. I enlighet med av årsstämman antagen Instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktieägares intresse. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats.

Valberedningens sammansättning

I oktober sammankallade styrelsens ordförande de av stämman valda ledamöterna, varvid Jan Andersson (Swedbank Robur fonder), utsågs till ordförande. Valberedningen kompletterades sedan med Anders Oscarsson som representant för AMF, som blivit den näst största aktieägaren. Valberedningens sammansättning meddelades genom pressmeddelande respektive på Bolidens webbplats.

Valberedningens uppdrag

Valberedningen har i uppdrag att arbeta fram förslag till beslut på Bolidens årsstämma. Förslagen gäller bland annat antal och val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott, arvode till bolagets revisorer samt den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen till nästa årsstämma.

Valberedningen har sammanträtt två gånger under 2010 och en gång 2011 och har därutöver haft telefonkontakter samt ett möte med styrelsens ledamöter. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Bolidens webbplats.

Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören samt möjlighet ges för valberedningen att träffa styrelsens ledamöter.

STYRELSEN

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har efter årsstämman 2010 utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Från koncernledningen deltar normalt bolagets ekonomi- och finansdirektör. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Ledamöterna presenteras på sidorna 94–95 och på Bolidens webbplats. Närmare information om bland annat närvaro vid sammanträden och beroendeställning finns i tabellen nedan.

Styrelsens och ordförandens ansvar

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt de särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören framgår av dokumentet "Instruktion till verkställande direktören" som styrelsen fastställer vid samma möte. Liksom tidigare år inrättade styrelsen under 2010 ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten genom en kontinuerlig dialog med verkställande direktören. Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om Bolidens ekonomiska och finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och verkställande direktören igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsens arbete 2010

Styrelsen har under 2010 haft sex ordinarie och två extra styrelsemöten. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten regelbundet på Bolidens operativa enheter. Under 2010 besökte styrel-

styrelsen 2010

Styrelsen sedan års stämman 2010	Invald	Mötes närvaro under 2010	Utskotts arbete	Närvaro 2010	Styrelse arvode, SEK	Arvode Revisions utskottet, SEK	Arvode Ersättnings utskottet, SEK	Oberoende från bola get och bolags ledningen	Obero ende av större ägare
			Revisions utskott, Ersättnings	6 av 6
Anders Ullberg, ordf.	2005	8 av 8	utskott	2 av 2	900 000	75 000	50 000	Ja	Ja
Marie Berglund	2003	8 av 8			350 000			Ja	Ja
Staffan Bohman	2007	7 av 8	Ersättnings utskott	2 av 2	350 000		50 000	Ja	Ja
Lennart Evrell, Vd	2008	8 av 8						Nej	Ja
Ulla Litzén	2005	8 av 8	Revisions utskott	6 av 6	350 000	150 000		Ja	Ja
Michael G:son Löw	2010	5 av 5			350 000			Ja	Ja
Leif Rönnbäck	2005	8 av 8	Revisions utskott	4 av 4	350 000	75 000		Ja	Ja
Matti Sundberg	2005	8 av 8			350 000			Ja	Ja
Hans-Göran Ölvebo (A)	2001	8 av 8
Bo Karlsson (A)	2001	7 av 8
Marie Holmberg (A)	2008	8 av 8
Mikael Andersson (A) suppl	2008	7 av 8
Roland Antonsson (A) suppl	2009	7 av 8
Osmo Hoisionaho (A) suppl	2010	4 av 5

sen gruvorna och anrikningsverken i Garpenberg och i Bolidenområdet. Styrelsen deltog även vid invigningen av Aitik-expansionen.

I början av varje år fastställer styrelsen ett antal teman som särskilt ska behandlas. Förutom genomgång av verksamheten, som görs vid varje styrelsemöte, har styrelsen under året bland annat behandlat:

• • Februari: Bokslutskommuniké, revisorsrapport, finansiella mål, Aitikexpansionen och andra aktuella investeringsfrågor, energiförsörjning, ersättningsfrågor, årsredovisningen och ärenden till årsstämman.
• • April: Delårsrapport för första kvartalet, expansion av kapacitet för återvinning av elektronikskrot, marknadsutveckling med fokus på Kina, förvärv av Kemiras syrafabrik i Kokkola samt långfristig upplåning.
• • Maj: refinansiering av bolagets kreditfacilitet.
• • Juli: Delårsrapport för andra kvartalet, revisorsrapport, investering i ny infrakt till Bolidenområdet och i vattenreningsanläggning till Hötjärn, möjligheter till produktdifferentiering, strategi för smältverk samt upptagande av lån från Nordiska Investeringsbanken.
• • Oktober: Delårsrapport för tredje kvartalet, Corporate Social Responsibility (CSR) samt styrelseutvärdering.
• • December: Strategi, budget och affärsplan, utbyggnad avTaras sandmagasin, New Boliden Way-uppföljning, ledarskapsförsörjning och ledarutveckling.

Vid styrelsemötena i februari och juli rapporterade Bolidens revisorer sina iakttagelser från revisionen av bolaget. Styrelsen har vid ett tillfälle haft möjlighet att träffa revisorerna utan närvaro av koncernledningen.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete årligen utvärderas och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen själv under ordförandens ledning eller, med viss regelbundenhet, med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2010 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade ett antal frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Utskottet har till syfte att stödja styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering, vilket bland annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och ändamålsenliga processer för denna. Boliden har en internkontrollfunktion som arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden. Utskottet arbetar även med upphandling av revisionstjänster och andra uppdrag från bolagets revisorer.

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Revisionsutskottet" och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Under 2010 ägnades särskild uppmärksamhet åt redovisningsfrågor, särskilt impairment test, principer för redovisning av efterbehandlingskostnader, IT-säkerhet samt uppföljning av den interna kontrollen. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Leif Rönnbäck och Anders Ullberg. Utskottet sammanträdde sex gånger under 2010. Ledamöterna i utskottet har särskild kompetens, erfarenhet och intresse av ekonomiska- och redovisningsfrågor. Utskottet bereder frågor för styrelsens beslut.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar för ledningen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om ersättningsprinciper, med mera, för verkställande direktören och koncernledningen, som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan. Tillämpningen av riktlinjerna samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i bolaget följs också upp av utskottet och resultatet av denna utvärdering publiceras på bolagets webbplats.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen "Instruktion för Ersättningsutskottet" och rapporterar sitt

arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft två möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Staffan Bohman.

En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 1 på sidorna 59–60.

AFFÄRSSTYRNING

Styrning från styrelsen sker via verkställande direktören till de operativa enheterna. Boliden arbetar utifrån koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi New Boliden Way (NBW) som uppdateras årligen. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strategisk plan och Bolidens styrdokument. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet och utgör det interna ramverk som krävs för en effektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy och Hälsa- och säkerhetspolicy.

KONCERNLEDNING

Koncernledningen består av verkställande direktören, cheferna för koncernens två affärsområden, ekonomi- och finansdirektören samt personaldirektören. Koncernledningen sammanträder regelmässigt en gång per månad för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt tar fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut.

Bolagets cirka 150 högre chefer och specialister träffas på ledningsmöten årligen för diskussion i syfte att skapa samsyn och uppnå en bred förankring i viktiga frågor.

En presentation av koncernledningen finns på sidan 96.

REVISORER

Vid årsstämman 2009 valdes revisionsbolaget Ernst & Young AB med auktoriserade revisorn Lars Träff som ansvarig revisor intill slutet av årsstämman 2013.

Vid sidan av Boliden har Lars Träff revisionsuppdrag för bland annat Avanza, Lantmännen, Posten, Scania, ÅF och Investment AB Öresund.

Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse. Information om ersättning under 2010 finns i not 2 på sidan 60.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Syftet med den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. Verkställande direktören ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa finansiella rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Internkontrollfunktionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten vid frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av att koncernen har relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sina verksamheter under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Bolidenkoncernen finns styrdokument i form av bindande policyer och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är New Boliden Way och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och attestinstruktion samt en finansmanual som innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Under 2010 fortsatte arbetet med att på affärsområdes- och koncernnivå kartlägga finansiella transaktionsflöden, identifiera risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och standardiserat sätt.

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Inom ramen för det arbete som påbörjades 2008 ska alla enheter kartlägga och utvärdera risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2010 fortsatte dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen och under hösten genomfördes testning av dessa kontrollaktiviteter.

Information och kommunikation

Information om policyer, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna.

Extern information och kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Under 2010 har strukturen och kvaliteten på information på intranätet förbättrats ytterligare, vilket ökade tillgängligheten och möjligheten att snabbt hitta rätt information. Koncernövergripande styrdokument uppdateras och kommuniceras löpande.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.

Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Au

Anders Ullberg Styrelseordförande sedan 2005. Civilekonom. Född: 1946 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Eneqvistbolagen och Studsvik. Styrelseledamot i AtlasCopco, Beijer Alma, Sapa,Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Föreslagen till ny ordförande i BE Group. Antal aktier: 45 000

Mb

Marie Berglund Ledamot sedan 2003. Biolog, M. Sc. VD i BioEndev AB från september 2010. Född: 1958 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Skogsstyrelsen, Svenska Världsnaturfonden, Vattendelegationen för Bottenhavet, Baltic Sea 2020, Eurocon Consulting AB, Enetjärn Natur AB och MoDo Hockey. Antal aktier: 1 000

Sb

Staffan Bohman Ledamot sedan 2007. Civilekonom. Senior advisor, Deutsche Bank Nordic Region. Född: 1949 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i bland annat Atlas Copco, Inter-IKEA, Ratos, Cibes Lift och OSM. Ordförande i Ersta diakoni, vice ordförande i SNS Förtroenderåd. Antal aktier: 40 000

Le

Lennart Evrell Ledamot sedan 2008. Civilingenjör och ekonom. VD och koncernchef i Boliden AB. Född: 1954 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Styrelseledamot i Nordea Fonder AB. Antal aktier: 30 000

Mg

Michael G:son Löw Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Koncernchef och VD Preem AB. Född: 1951 Övriga uppdrag: Styrelseledamot Norstel AB, Svenska Petroleuminstitutet, Rysk-svenska Handelskammaren, vice ordförande i Industri- och KemiGruppen. Antal aktier: 100

Ul

Ulla Litzén Ledamot sedan 2005. Civilekonom, MBA. Född: 1956 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, SKF, NCC och Husqvarna AB. Antal aktier: 8 400

Lr

Leif Rönnbäck Ledamot sedan 2005. Fil. Kand. Naturvetenskap, Geologi. Född: 1945 Antal aktier: 1 000

Ms

Matti Sundberg Ledamot sedan 2005. Bergsråd. Ekon. mag. Fil. och Ekon. Dr h.c. Född: 1942 Övriga uppdrag: Bland annat styrelseordförande i Chempolis Oy och Finlands skidförbund. Styrelseledamot i FIS. Styrelseledamot i SSAB och Skanska. Antal aktier: 12 000

Mh

Marie Holmberg Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005–2008. Avdelningschef Processutveckling, Rönnskär. Representant för PTK Rönnskär och i den lokala klubben Sveriges Ingenjörer. Född: 1963 Antal aktier: 50 Med familj: 192

Bo Karlsson Ledamot sedan 2005. Suppleant 2001–2005. Processoperatör, Bolidenområdet. Representant för IF Metall. Född: 1955 Antal aktier: 500

Hg

Hans-Göran Ölvebo Ledamot sedan 2009. Ledamot 2001–2005, suppleant 2005–2009. Produktionsarbetare Aitik. Representant för IF Metall. Född: 1955 Antal aktier: 50

Ma

Mikael Andersson Suppleant sedan 2008. Projektingenjör Gruvteknik. Representant för Unionen. Ordförande Boliden Works Council.

Född: 1963 Antal aktier: 21 Med familj: 500

Ra

Roland Antonsson Suppleant sedan 2009. Representant för IF Metall och ordförande IF Metall, klubben Rönnskär. Född: 1957 Antal aktier: 0

Oh

Osmo Hoisionaho Suppleant sedan 2010. Processoperatör, representant för IF Metall, medlem av Boliden Works Council. Född: 1969 Antal aktier: 0

ledning

Le

Lennart Evrell Civilingenjör och ekonom. VD och koncernchef i Boliden AB. Född: 1954 Anställd: 2007 Antal aktier: 30 000

Jf

Johan Fant Civilekonom. Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1959 Anställd: 2009 Antal aktier: 10 000

Jm

Jm

Jan Moström Bergskoleingenjör. Direktör – Affärsområde Gruvor. Född: 1959 Anställd: 1979–1998, 2000 Antal aktier: 15 000

Sn

Svante Nilsson Civilingenjör. Direktör – Affärsområde Smältverk. Född: 1956 Anställd: 2003 Antal aktier med familj: 1 000

Hö Henrik Östberg Fil. mag. i språk och pedagogik. Direktör – Personal och Hållbar utveckling. Född: 1960 Anställd: 2008 Antal aktier: 0

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Boliden AB (publ), org.nr 556051-4142.

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 som ingår i den tryckta versionen i detta dokument på sidorna 90–95 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm 2 mars 2011

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

femårsöversikt – gruvor

TARA	2006	2007	2008	2009	2010
Anrikat tonnage, tusen ton	2 751	2 658	2 411	2 508	2 593
Ingående halter
Zn (%)	7,7	7,7	7,8	7,9	7,0
Pb (%)	1,4	1,5	1,5	1,5	1,4
Koncentratproduktion
Zn (t)	355 671	350 511	319 762	344 328	315 855
Pb (t)	43 525	42 036	39 944	41 020	34 459
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,8	54,5	54,7	53,9	53,0
Pb (%)	58,8	60,9	56,7	57,5	53,7
Metallinnehåll
Zn (t)	195 001	190 916	175 006	185 558	167 334
Pb (T)	25 580	25 618	22 631	23 567	18 515
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	2 950	3 129	1 357	1 671	1 831
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 887	1 989	154	303	619
Rörelseresultat (MSEK)	1 722	1 796	–40	76	383
Investeringar (MSEK)	265	277	305	338	285
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	76	65	79	64	69
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	16 700	17 800	17 100	17 000	16 000
Zn (%)	8,4	7,7	7,4	7,2	7,1
Pb (%)	1,8	1,7	1,8	1,8	1,8
GAR PENBERG	2006	2007	2008	2009	2010
Anrikat tonnage, tusen ton	1 182	1 255	1 365	1 394	1 443
Ingående halter
Zn (%)	5,7	6,3	6,9	7,3	6,6
Cu (%)	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb (%)	2,2	2,5	2,6	2,8	2,5
Au (g/ton)	0,4	0,3	0,3	0,2	0,3
Ag (g/ton)	123	125	130	139	133
Koncentratproduktion
Zn (t)	112 625	132 125	157 962	167 369	160 185
Cu (t)	2 572	3 086	2 853	2 697	2 834
Pb (t)	29 498	35 849	41 311	44 012	40 717
Ädelmetall (t)		40	52	61	146
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,2	54,1	53,1	53,8	53,7
Cu (%)	23,1	22,1	20,4	18,3	18,3
Pb (%)	71,5	70,1	69,0	71,3	72,0
Metallinnehåll
Zn (t)	60 992	71 464	83 938	90 079	86 022
Cu (t)	593	682	581	493	517
Pb (t)	21 099	25 139	28 514	31 371	29 310
Au (kg)	269	244	243	214	234
Ag (kg)	108 082	117 798	130 287	139 141	140 138
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	1 311	1 710	1 163	1 490	1 902
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	927	1 195	598	945	1 293
Rörelseresultat (MSEK)	850	1 095	466	793	1 124
Investeringar (MSEK)	273	323	344	157	281
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	37	6	19	3	-16
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	17 200	20 800	26 000	25 800	25 100
Zn (%)	5,7	5,2	5,1	5,4	5,3
Ag (g/t)	123	116	134	142	145

BOLIDENOMR ÅDET	2006	2007	2008	2009	2010
Anrikat tonnage, tusen ton	1 679	1 848	1 355	1 192	1 375
Ingående halter
Zn (%)	5,6	4,8	4,0	3,7	3,7
Cu (%)	1,6	0,8	1,0	1,0	0,8
Pb (%)	0,5	0,5	0,4	0,5	0,4
Au (g/ton)	1,8	1,6	1,5	2,0	1,6
Ag (g/ton)	66	66	61	65	55
Koncentratproduktion
Zn (t)	131 393	131 395	70 327	57 565	73 983
Cu (t)	72 021	41 885	32 441	28 481	31 430
Pb (t)	6 755	10 804	4 547	4 056	4 242
Ädelmetall (t)	354	385	289	399	529
Gulddoré (kg)	3 246	1 466	171	280	–
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,5	54,0	54,7	54,7	54,7
Cu (%)	27,9	27,8	29,0	28,4	26,4
Pb (%)	31,1	31,6	41,7	42,7	41,5
Metallinnehåll
Zn (t)	71 650	70 913	38 479	31 491	40 458
Cu (t)	20 098	11 633	9 413	8 090	8 291
Pb (t)	2 099	3 409	1 896	1 731	1 760
Au (kg)	1 900	1 412	1 141	1 568	1 285
Ag (kg)	67 828	79 753	47 671	48 186	52 806
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	2 262	1 928	1 013	1 109	1 448
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 129	976	222	405	588
Rörelseresultat (MSEK)	981	849	115	303	481
Investeringar (MSEK)	107	144	237	264	298
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	31	30	29	–6	–18
Bevisad och sannolik malmreserv
Sulfidmalmer, tusen ton	4 450	7 020	7 350	6 950	8 220
Zn (%)	5,0	3,6	4,3	4,3	5,3
Cu (%)	1,0	0,9	0,8	0,8	0,6
Guldmalmer, tusen ton	530			1 610	2 780
Au (g/t)	3,2			4,9	4,1
Te (g/t)					186
AITI K	2006	2007	2008	2009	2010
Anrikat tonnage, tusen ton	18 481	18 178	17 813	18 791	27 596
Ingående halter
Cu (%)	0,40	0,32	0,30	0,27	0,27
Au (g/ton)	0,25	0,14	0,14	0,13	0,16
Ag (g/ton)	2,72	3,67	2,81	1,99	2,07
Koncentratproduktion
Cu (t)	240 054	185 302	173 624	170 808	262 551
Halt i koncentrat
Cu (%)	27,5	27,2	27,2	26,9	25,58
Metallinnehåll
Cu (t)	66 133	50 487	47 225	46 019	67 168
Au (kg)	2 342	1 178	1 218	1 348	2 208
Ag (kg)	35 730	42 301	32 087	24 701	36 468
Finansiell utveckling
Försäljningsintäkter	2 995	2 305	1 949	1 997	3 996
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	2 207	1 388	1 049	1 134	2 442
Rörelseresultat (MSEK)	2 073	1 217	876	949	2 008
Investeringar (MSEK)	420	760	2 994	3 674	1 210
Cash cost Usc/lb Cu (Normal costing C1)	85	129	124	86	105
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	625 000	610 000	633 000	747 000	733 000
Cu (%)	0,28	0,29	0,27	0,25	0,25
Au (g/t)	0,2	0,2	0,2	0,1	0,1

femårsöversikt – smältverk

KOKKOLA	2006	2007	2008	2009	2010
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat	548 245	581 229	576 239	571 003	587 330
Produktion, ton
Zink	282 238	305 543	297 722	295 049	307 144
Kvicksilver	23	45	33	6	9
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 722	1 434	632	558	685
Rörelseresultat (MSEK)	1 563	1 273	469	362	505
Investeringar (MSEK)	95	236	162	99	248
ODDA	2006	2007	2008	2009	2010
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker)	290 787	291 745	269 820	245 263	276 811
Produktion, ton
Zink	160 670	157 027	145 469	138 973	148 862
varav omarbetad zink	2 231	1 629	1 198	1 315	1 087
Kadmium	125	269	178	249	300
Aluminiumfluorid	28 762	34 833	34 611	33 161	21 951
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	783	576	360	161	184
Rörelseresultat (MSEK)	652	439	210	6	39
Investeringar (MSEK)	103	168	146	22	75
RÖNNS KÄR	2006	2007	2008	2009	2010
Smältmaterial, ton
Koppar, ton
Primärt	587 168	598 240	611 202	564 749	544 242
Sekundärt	159 257	159 792	172 950	154 099	155 024
Totalt	746 425	758 032	784 152	718 848	699 266
Bly, ton
Primärt	35 530	38 011	17 893	13 861	16 294
Sekundärt	3 841	2 077	4 541	7 050	6 281
Totalt	39 371	40 088	22 434	20 912	22 575
Produktion
Katodkoppar (t)	229 241	213 894	227 774	205 759	190 497
Bly (t)	25 548	25 865	14 235	13 013	17 013
Zinkklinker (t)	33 285	36 418	40 803	38 535	36 950
Guld (kg)	15 726	12 086	13 425	13 282	12 450
Silver (kg)	373 981	346 574	429 637	481 223	385 684
Svavelsyra (t)	551 301	543 524	556 863	514 736	501 873
Flytande svaveldioxid (t)	36 646	50 493	53 030	35 857	42 876
Palladiumkoncentrat (kg)	2 826	3 028	3 453	2 982	2 474
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	1 075	846	637	338	441
Rörelseresultat (MSEK)	861	615	395	83	187
Investeringar (MSEK)	318	228	192	199	270

2006	2007	2008	2009	2010
537 763	450 870	529 466	399 653	433 511
205 005	261 648	273 352	211 231	261 931
127 151	100 987	121 819	96 596	112 687
3 967	2 790	2 064	1 747	1 770
40 421	33 175	58 648	58 341	64 596
632 151	557 395	659 095	500 842	573 096
42 542	41 779	36 934	33 003	26 682
711	461	214	265	718
976	289	212	203	318
820	149	64	24	154
820	149	191	–117	154
211	366	225	148	122
2006	2007	2008	2009	2010
44 691	43 865	42 577	38 561	42 166
841	701	516	428	497
149	344	142	106	99
138	330	127	91	82
55	10	12	12	14

* Process Inventory Revaluation, omvärdering av processlager

finansiell femårsöversikt

Koncernens intäkter och resultat (MSE K)	2006	2007	2008	2009	2010
Försäljningsintäkter	35 213	33 204	30 987	27 635	36 716
Rörelseresultat före avskrivningar	9 831	6 805	2 426	5 186	7 445
Rörelseresultat	8 522	5 428	1 004	3 623	5 643
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	7 891	5 620	1 793	2 350	4 830
Resultat efter finansiella poster	8 313	5 196	723	3 377	5 331
Skatter	–2 045	–1 409	212	–876	–1 374
Nettoresultat	6 268	3 787	935	2 501	3 957
Intäkter och resultat per affärsområde (MSE K)
Försäljningsintäkter – Gruvor	7 261	7 567	5 178	6 509	9 580
Försäljningsintäkter – Smältverk	37 514	34 704	31 256	26 765	34 390
Försäljningsintäkter – Övrigt och elimineringar	–9 562	–9 067	–5 447	–5 639	–7 254
Rörelseresultat – Gruvor	3 010	3 135	734	2 159	4 113
Rörelseresultat – Smältverk	5 652	2 297	372	1 724	1 946
Rörelseresultat – Övrigt och elimineringar	–141	–4	–102	–260	–416
Koncernens kassaflöde (MSE K)
Kassaflöde från den löpande verksamheten	8 010	3 730	5 470	3 974	6 197
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 739	–2 518	–4 633	–4 922	–2 995
Fritt kassaflöde1	6 271	1 212	837	–948	3 202
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–4 593	–3 532	–514	571	–3 199
Årets kassaflöde	1 678	–2 320	323	–377	3
Koncernens finansiella ställning (MSE K)
Balansomslutning	26 929	27 231	30 252	33 258	35 128
Sysselsatt kapital	17 667	20 145	24 733	26 229	27 151
Avkastning på sysselsatt kapital, %	52	29	5	14	21
Eget kapital	16 089	12 932	16 131	16 257	18 846
Avkastning på eget kapital, %	51	26	7	16	23
Soliditet, %	60	47	53	49	54
Nettoskuld	–195	5 524	6 305	7 402	4 584
Nettoskuldsättningsgrad, %	–1	43	39	46	24
Data per aktie (SEK)
Periodens resultat
Före utspädning	21,66	13,37	3,42	9,14	14,47
Efter utspädning	21,66	13,37	3,42	9,14	14,47
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	27,67	13,17	20,00	14,53	22,66
Efter utspädning	27,67	13,17	20,00	14,53	22,66
Eget kapital
Före utspädning	55,58	47,28	58,98	59,44	68,90
Efter utspädning	55,59	47,28	58,98	59,44	68,90
Utdelning2	4,00	4,00	1,00	3,00	5,00
Aktiekurs 31/12	162,41	81,25	17,80	92,10	136,70
Högsta börskurs	163,80	165,00	86,00	95,30	137,70
Lägsta börskurs	57,91	79,00	14,60	16,10	79,50
P/E–tal3	7,50	6,07	5,20	10,07	9,45
Aktiekursens förändring under året, %	171	–50	–78	417	48
Direktavkastning,4 %	2,5	4,9	5,6	3,3	3,6
Totalavkastning,5 %	174	–48	–73	423	52
Antal aktier
Antal aktier 31/12	289 457 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier	289 429 169	283 276 511	273 511 169	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav 31/12	–	15 946 000	–	–	–

1) Avser kassaflöde före finansieringsverksamheten.

2) Föreslagen utdelning. 3) Aktiekursen vid utgången av året dividerat med periodens resultat per aktie före utspädning.

4) För året föreslagen utdelning i Sek per aktie dividerat med aktiekursen vid utgången av året.

5) Aktiekursens förändring under året med tillägg av utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

FINANSIELLA NYCKELTAL

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för de senaste 13 månaderna.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.

Balansomslutning Totala tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive omvärdering av processlager, finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutningen med avdrag för räntebärande placeringar och icke räntebärande skulder, skattefordringar, skatteskulder och pensionsskulder

Totalavkastning Summan av årets kursförändring och utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång

Förkortningar

• Lb = pound = 0,4536 kg
• oz = ounce = troy ounce = 31,104 gram
• USD = amerikanska dollar
• USc = amerikanska cent
• SEK = svenska kronor
• NOK = norska kronor
• EUR = euro
• Ag = silver
• Au = guld
• Cu = koppar
• Pb = bly
• Zn = zink

BRANSCHSPECIFIKA BEGREPP OCH FÖRKLARINGAR

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Avverkning Smältverkens råmaterialkonsumtion, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se sidan 105.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Fältprospektering Prospektering i nya områden. Förknippad med högre kostnader jämfört med gruvnära prospektering.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).

Gruvnära prospektering Prospektering i anslutning till befintliga gruvor. Nya fynd nära befintliga gruvor innebär kortare tid från fynd till gruvproduktion eftersom infrastruktur redan finns på plats.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Malmreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med

hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Malmreserver delas in i två kategorier: sannolik malmreserv och bevisad malmreserv.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar generellt vara cirka 55 procent och kopparinnehållet cirka 30 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger generellt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig. Metallkoncentrat är resultatet av separering genom anrikningsprocesser av ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Prisdelningsklausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält- och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka priseskalatorer.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält- och raffineringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker med hjälp av tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mer sällsynt förekommande i jordskorpan än basmetaller och i högre grad betraktas som tillgångsslag för investeringar av finansiella aktörer. De vanligast förekommande ädelmetallerna är guld, silver, platina och palladium.

definition av cash cost, normal costing c1*

Boliden använder Brook Hunts cash cost-mått C1 för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållandetill andra gruvor i världen.

+	Smält- och raffineringslöner (TC/RC)
+	Kostnader för gruvproduktion, anrikning samt administration
+	Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
–	Avdrag för värde av biprodukter
=	Cash cost 1 (C1)

* Brook Hunts cash cost-mått som utgår från kassaflödespåverkande kostnader för gruvans huvudprodukt och anges före finansierings- och övergripande kostnader (C1). Normal costing kan även anges inklusive avskrivningar (C2) samt inklusvie avskrivningar, räntekostnader, prospekteringskostnader och andra indirekta kassaflödespåverkande kostnader (C3).

BASMETALLMARKNADENSINTÄKTSKOMPONENTER

Prissättningen av färdiga basmetaller är global och sker på London Metal Excahnge (lme). Gruvornas intäkter baseras på lmepriser men påverkas även av flera faktorer. Smältverkens intäkter utgörs av smält- och raffineringslöner, som beror på efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat, samt ett antal andra komponenter.

Intäktskomponenter
LME-priset, usd /ton	A
Koncentratens metallhalt, %	B
Koncentratens betalbara metallinnehåll, %	C
Avgifter för eventuella orenheter i metallkoncentraten, usd /ton metallkoncentrat	D
Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har förmåga att vidareförädla, %	E
Smältlön (TC), usd /ton metallkoncentrat	F
Raffineringslön (RC)*, usd /ton betalbart metallinnehåll	G
Effekter från eventuella priseskalatorer, usd /ton metallkoncentrat	H
Intäkter från eventuella bimetaller och andra bipro dukter i metallkoncentrat, usd /ton metallkoncen trat	I
Intäkter från utvinning av eventuella bimetaller och andra biprodukter i smältkoncentrat, usd /ton metallkoncentrat	J
Metallpremier, usd /ton såld metall	K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk till kund, usd /ton metallkoncentrat	L
1) Raffineringslöner (Rc) avser det sista steget i kopparsmältverkens

vidareförädling av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffinering och raffineringslöner är därmed inte en del av zinksmältverkens intäkter.

Gruvornas intäkter
Metallkoncentrat (per ton torrvikt )	A B C – (D+F+G) +/– H + I

Smältverkens intäkter
Metallkoncentrat (per ton torrvikt )
Smält- och raffineringslöner1	F + G +/– H + D
Fria metaller	AB(E–C)
Utvinning av bimetaller och produkter	J
Värdet av metallpremier	B E (K – L)

basmetallmarknadens prisförhållanden

Basmetallpriserna styrs av efterfrågan på metaller och utbudet av metaller från gruvor. Smält- och raffineringslönerna (tc/rc) styrs av efterfrågan på metaller, kapaciteten i smältverk och utbudet av metallkoncentrat från gruvor.

+ centrat på ång	Höga metallpriser och höga TC/RC Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverks industrin är på en hög nivå.	Lå ga metallpriser och höga TC/RC Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjandet i smältverks industrin är på en hög nivå.
kon tillg metall –	Höga metallpriser och låga TC/RC Marknaden präglas av hög efterfrågan på metall i förhållande till tillgången på metall från gruvor samtidigt som kapacitetsutnyttjande i smältverks industrin är på en nivå under den normala.	Lå ga metallpriser och låga TC/RC Marknaden präglas av låg efterfrågan på metall i för hållande till tillgången på metall från gruvor samti digt som kapacitetsutnyttjandet i smältverksindu strin är på en nivå under den normala.
	– + tillgång på metaller

bolidens historia i korthet

I Sverige var det brist på inhemskt producerad koppar och andra icke-järnmetaller under första världskriget. Regeringen uppmuntrade prospektering i Skellefteåområdet i norra Sverige och 1924 hittades guld vid den avlägset belägna Fågelmyren. Fyndet blev grunden till dagens Boliden.

1924 Guld upptäcks vid Fågelmyren. Det Norske Zinkkompani A/S bildas.

1925 Västerbottens Gruvaktiebolag och Skellefteå Gruvaktiebolag bildas.

1928 Uppförandet av Rönnskärsverken påbörjas.

1929 Zinkproduktion startar vid Odda. Det första malmtåget till Rönnskär avgår från Boliden den 24 september. Ivar Kreuger blir ägare till 90 procent av aktierna i Boliden.

1930 Produktion startar vid smältverket Rönnskär.

1931 De båda gruvbolagen Västerbottens och Skellefteås Gruvaktiebolag slås samman till Bolidens Gruvaktiebolag.

1936 Kopparsmältverket i Imatra, (som senare skulle bli Harjavalta) Finland tas i drift.

1940 Produktion påbörjas i Kristineberg.

1941 Driftstart av kopparelektrolysverket i Björneborg.

1942 Blyverk uppförs på Rönnskär. Paul Bergsöe & Son AB bildas i Landskrona.

1943 Den 96 kilometer långa linbanan mellan Kristineberg och Boliden står klar. Tenn- och blysmältning startar i Bergsöe.

1944 Kopparsmältverket Imatra flyttas från östra Finland till nuvarande lokalisering i Harjavalta.

1945 Kopparproduktion inleds i Harjavalta.

1949 Flashsmältningsmetoden införs i Harjavalta.

1952 Svavelsyrafabrik byggs på Rönnskär för att tillvarata de svaveldioxidhaltiga skorstensgaserna.

1953 Tara Exploration and Development Company grundas i Kanada.

1953 Invigning av Bergsöes blyhall.

1954 Anrikningsverket på Rönnskär läggs ned och ett nytt tas i drift i Boliden.

1955 Världens djupast belägna järnväg – mellan gruvorna Långsele och Boliden – står klar.

1957 Boliden förvärvar gruvan i Garpenberg från Zinkgruvor AB.

1958 Nytt elektrolysverk står klart på Rönnskär.

1960 Produktion av nickelkatoder startar i Harjavalta.

1962 Tara inleder prospektering på Irland.

1964 Boliden köper hälften av aktierna i det norska zinksmältverket Det Norske Zinkkompani A/S (Odda).

1967 Bolidengruvan läggs ned. Zinksmältverk etableras i Kokkola.

1968 Verksamheten i Aitik startar.

1969 Driften startar vid zinksmältverket i Kokkola. Tara bedriver prospektering i Navanområdet.

1970 Aluminiumfluorid börjar produceras i Odda. Tara upptäcker den stora fyndigheten av zink och bly på Irland.

1977 Produktionen startar i Tara.

1979 Boliden köper Paul Bergsöe & Son.

1980 Utbyggnad av Aitik, till en kapacitet från åtta till tolv Mton malm.

1981 Driften börjar vid "nya" Aitikgruvan.

1985 Rönnskär får Europas längsta elektrolyshall, 365 meter.

1987 Trelleborg AB förvärvar aktiemajoriteten i Boliden.

1988 Boliden får ett spanskt dotterbolag, Apirsa SL. Aitik byggs ut. Guldtacka nr 40 000 gjuts på Rönnskär.

1990 Anrikningsverket i Boliden byggs ut och moderniseras.

1991 Lagerhall för batterier byggs i Bergsöe.

1993 Kopparpendeln börjar transportera kopparkatoder från Skelleftehamn till Elektrokoppar i Helsingborg.

1995 Harjavalta byggs ut, kopparproduktionen ökar med 60 procent och nickelproduktionen med 200 procent.

1996 Åkulla Östra, nära Boliden, blir den största nya guldfyndigheten i Sverige på 70 år.

1997 Boliden etablerar huvudkontor i Toronto. Aktien listas på fondbörserna i Toronto och Montreal.

1998 Den spanska gruvan Los Frailes stängs efter att dammen brustit. Beslut fattas om expansionen Rönnskär +200 – en investering på 1,9 miljarder kronor. Direktlakningsmetoden implementeras i Kokkola.

1999 Driften återupptas vid Los Frailes.

2000 Nickelverksamheten i Harjavalta säljs. Maurliden, den 28:e gruvan i Bolidenområdet öppnas. Nya Rönnskär invigs.

2001 En fjärde utbyggnad görs i Kokkola, kapaciteten ökas till 260 000 ton per år vilket gör det till ett av världens största zinksmältverk.

2002 Tara förvärvar Nevinstown malmkropp och startar SWEXprojektet.

2003 Boliden förvärvar Outokumpus gruv- och smältverksenheter och avyttrar verksamheterna Fabrication och Teknikförsäljning till Outokumpu.

2004 New Boliden skapas genom strukturaffären med Outokumpu. Arbetet inleds med att skapa Bolidens nya strategiska plattform – The New Boliden Way. Modernisering sker av zinksmältverket i Odda. Kvarnberget – ny fyndighet upptäcks i Garpenberg.

2006 Beslut fattas att investera i expansion av Aitikgruvan. En helt ny blyhall invigs i Bergsöe.

2007 Guldtacka nummer 50 000 gjuts på Rönnskär.

2010 Den utbyggda gruvkapaciteten i Aitik tas i drift. Dessutom påbörjades arbetet med att bygga ut elektronikskrothanteringen i Rönnskär.

HÄR FINNS BOLIDEN

Koncernen

Boliden AB

Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 31 55 45 Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

affärsområde Gruvor

Boliden Mineral AB 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 34

Bolidenområdet

Boliden Mineral AB 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 25

Aitik

Boliden Mineral AB Box 85 982 21 Gällivare Tel. +46 970 72 90 00 Fax +46 970 72 90 01

Garpenberg

Boliden Mineral AB 776 98 Garpenberg Besöksadress: Kapplavägen 5 Tel. +46 225 360 00 Fax +46 225 360 01

Tara

Boliden Tara Mines Ltd Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

affärsområde Smältverk

Kokkola Boliden Kokkola Oy Box 26 FI-67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111 Fax +358 6 828 6005

Odda

Boliden Odda AS Eitrheim NO-5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Harjavalta

Boliden Harjavalta Oy FI-29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Rönnskärsverken

Boliden Mineral AB 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00 Fax +46 910 77 32 15

Bergsöe

Boliden Bergsöe AB Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00 Fax +46 418 572 05

Stockholm

Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 610 15 51

Royal Leamington Spa

Boliden Commercial (UK) Ltd. No 7 Clarendon Place Royal Leamington Spa Warwickshire CV32 6UA UK Tel. +44 1926 833 010 Fax +44 1926 450 084

Neuss

Boliden Commercial Deutschland GmbH Stresemannallee 4c D-414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 750 46 55 Fax +49 2131 750 46 54

www.boliden.com

ÅRSSTÄMMA 2011

Bolidens årsstämma hålls tisdagen den 3 maj 2011.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 27 april 2011 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 27 april 2011.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antal biträden. De uppgifter som lämnas kommer att databehandlas och användas endast för årsstämman.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, senast onsdagen den 27 april 2011 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

EKONOMISK INFORMATION

3 maj Delårsrapport januari–mars 2011

19 juli Delårsrapport januari–juni 2011

25 oktober Delårsrapport januari–september 2011

10 februari 2012 Delårsrapport januari–december 2011

FRÅGOR

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Tel. +46 8 610 15 00 eller e-post: investorrelations@boliden.com

Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08-610 15 00, fax 08-31 55 45 www.boliden.com