Boliden — Annual Report 2009

Mar 1, 2010

#0-*%&/*,035)&5

Boliden är ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvor, smältverk och återvinning. Vår affärsidé är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt för att långsiktigt möta marknadens metallefterfrågan, och därigenom skapa värde för Bolidens aktieägare.

Huvudmetallerna är zink och koppar men utvinningen av bly, guld, silver och andra produkter är också

• t4UPDLIPMNoIVWVELPOUPSLPODFSOFO
• t4UPDLIPMNoIVWVELPOUPSBGGÊSTPNSÌEF4NÊMUWFSL inklusive marknadsorganisation
• t#PMJEFOoIVWVELPOUPSBGGÊSTPNSÌEF(SVWPS
• t/FVTToNBSLOBETLPOUPS
• t-FBNJOHUPO4QBoNBSLOBETLPOUPS

GRUVOR

• t5BSBo[JOLPDICMZ
• t(BSQFOCFSHo[JOL
  TJMWFSPDICMZ
• t#PMJEFOPNSÌEFUo[JOL
  LPQQBS
  HVME
  TJMWFSPDICMZ
• t"JUJLoLPQQBS
  HVMEPDITJMWFS

SMÄLTVERK

• t,PLLPMBo[JOLTNÊMUWFSL
• t0EEBo[JOLTNÊMUWFSL
• t3ÚOOTLÊSoLPQQBSTNÊMUWFSL
• t)BSKBWBMUBoLPQQBSTNÊMUWFSL
• t#FSHTÚFoCMZTNÊMUWFSL

av stor betydelse för vår lönsamhet. Bolidens verksamhet bedrivs i affärsområdena Gruvor och Smältverk. Vi har fyra gruvområden och fem smältverk i Sverige, Finland, Norge och Irland samt marknadskontor i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet medarbetare är cirka 4 400.

Under 2009 uppgick försäljningsintäkterna till 27 635 (30 987) Msek och rörelseresultatet till 3 623 (1 004) Msek.

FINANSIELL UTVECKLING	2005	2006	2007	2008	2009
Försäljningsintäkter, MSEK	20 441	35 213	33 204	30 987	27 635
Rörelseresultat, MSEK	3 069	8 522	5 428	1 004	3 623
Rörelseresultat exklusive omvärdering processlager, MSEK	2 631	7 891	5 620	1 793	2 350
Fritt kassaflöde, MSEK	1 558	6 271	1 212	837	–948
Avkastning på sysselsatt kapital, %	20	52	29	5	14
Avkastning på eget kapital, %	22	51	26	7	16
Nettoskuld, MSEK	5 526	–195	5 524	6 305	7 402
Nettoskuldsättningsgrad, %	54	–1	43	39	46
AKTIEDATA
Resultat per aktie, SEK	7,06	21,66	13,37	3,42	9,14
Utdelning per aktie, SEK	2,00	4,00	4,00	1,00	3,00
Totalavkastning, %	129	174	–48	–73	423
PRODUKTION GRUVOR
Zink, ton	341 532	327 643	333 293	297 423	307 128
Koppar, ton	86 929	86 824	62 803	57 220	54 602
Bly, ton	49 413	48 778	54 166	53 041	56 669
Guld, kg	4 471	4 510	2 834	2 603	3 130
Silver, kg	226 114	211 640	241 701	211 683	214 120
PRODUKTION SMÄLTVERK
Zink, ton	433 189	442 908	462 570	443 191	434 022
Koppar, ton	347 707	356 392	314 881	349 593	302 355
Bly, ton	72 760	70 239	69 730	56 812	51 574
Guld, kg	20 439	19 693	14 876	15 489	15 028
Silver, kg	468 630	414 402	379 749	488 285	539 564
Svavelsyra, ton	1 339 703	1 341 399	1 230 861	1 328 904	1 123 336

Metaller för moderna samhällen

Världens metallbehov växer i takt med att stora och befolkningsrika utvecklingsländer får ekonomiska förutsättningar för urbanisering och modernisering. Moderniseringen av samhällen leder till ökad konsumtion av kapitalvaror, investeringar i mer avancerade bostäder samt ökar behovet av utbyggd infrastruktur. Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – används främst inom byggnads- och fordonsindustrierna med tonvikt på infrastruktur. Förbrukningen av dessa metaller har nära nog fördubblats under de senaste 25 åren och tillväxten kommer att fortsätta i takt med att levnadsstandarden i världen förbättras. Boliden har under många år framställt bas- och ädelmetaller genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning. Genom kontinuerlig utveckling av teknik och produktionsmetoder håller våra gruvor och smältverk en internationellt sett hög standard avseende miljö, säkerhet för vår personal och produktivitet.

DET HÄR ÄR BOLIDEN Vd-ord Omvärld Affärsmodell Strategiskt fokus

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

FINANSIELL RAPPORTERING

MALMRESERVER OCH MINERAL-TILLGÅNGAR

BOLAGS - STYRNING Styrelse Ledning

BOLIDENS METALLER

Zn Cu Pb Au Ag

Boliden är världens femte största producent av zinkmetall från smältverk och den åttonde största producenten av metall i koncentrat från gruvor. Zink är en lättbearbetad basmetall med god legeringsförmåga och ger stål hög korrosionsbeständighet genom galvanisering. Cirka hälften av all zink används för galvanisering. Bolidens zinkförsäljning sker i huvudsak till den europeiska stålindustrin och slutanvändarna finns framför allt inom byggnadsoch fordonsindustrierna.

Boliden är en medelstor producent av kopparmetall från smältverk och en mindre producent av metall i koncentrat från gruvor. I Europa är Boliden den tredje största producenten av såväl metall som metall i koncentrat. Koppar har god ledningsförmåga för kraft och värme. Bolidens kopparförsäljning sker i huvudsak till europeiska tillverkare av kopparkomponenter som valstråd och halvfabrikat, vilka i sin tur levererar till slutanvändare i byggnads-, elektroteknik- och fordonsindustrierna.

Boliden framställer bly i form av såväl primärbly från gruvor som sekundärbly från återvunna batterier. Bolidens position är stark i Europa. Merparten av blyproduktionen i världen används vid tillverkning av batterier för fordon och andra industriapplikationer. Av Bolidens blyproduktion kommer cirka 75 procent från återvunna batterier. Huvuddelen av försäljningen sker till batteriindustrin och en mindre del till byggnadsindustrin.

Guld är en viktig metall i Bolidens gruvor och smältverk. Bolidens guldproduktion uppgår till omkring 15 000 kilo per år, varav två tredje delar kommer från smältverkens elektronik återvinning och resten från koppar koncentrat. Metallen har smycken som största användningsområde men betraktas alltmer som en tillgångsklass för finansiella aktörer. Världens centralbanker har stora guldreserver.

Flera av Bolidens gruvor innehåller betydande mängder silver och silver produktionen uppgår till cirka 500 000 kilo om året. Silver är en mycket god ledare av värme och elektricitet. Idag förbrukar el- och elektronikindustrierna drygt hälften av den globala silveproduktionen medan användningen inom fotoindustrin minskar. I likhet med guld betraktas silver alltmer som en tillgångsklass för finansiella aktörer.

FEMÅRS - ÖVERSIKT

METALLER I STORT OCH SMÅTT

Det är svårt att föreställa sig ett samhälle utan metaller. Metaller är och har varit så viktiga för mänskligheten att hela tidsepoker är namngivna efter dem. De metaller Boliden producerar finns idag i mängder av applikationer inom främst byggnads- och fordonsindustrierna. De är viktiga byggstenar i transportlösningar, energiförsörjning och i utrustning som underlättar vår vardag.

ÅTERVINNING – MORGONDAGENS GULDGRUVA

Återvinningsgraden är hög för flera av de metaller som Boliden producerar. Merparten av all koppar- och blymetall som produceras återanvänds. Datorer, mobiltelefoner och annan elektronik inne håller värdefulla metaller som kan återvinnas. Innehållet av guld, silver och andra metaller innebär att en väl fungerande återvinning är lönsam – både miljömässigt och ekonomiskt. Kretskorten i datorer och mobiltelefoner innehåller många gånger högre halter av guld än malmen i en genomsnittlig guldgruva. Ur ett ton mobiltelefoner kan cirka 1 kilo silver, 300 gram guld och 100 gram palladium återvinnas och återanvändas.

VARJE MÄNNISKA I VÄSTVÄRLDEN ANVÄNDER UNDER SIN LIVSTID:

• tŷűűLJMPLPQQBS
• tŴŶűLJMP[JOL
• tŴźűLJMPCMZ
• tŶűHSBNHVME

Konsumtionen av basmetaller per person (per capita) är hög i mogna ekonomier som dock minskar sin andel av världens förbrukning. Ökat ekonomiskt välstånd i Kina, Indien och övriga Asien medför att förbrukningen av basmetaller i dessa delar

av världen ökar per capita och alltmer dominerar världens förbrukning.

64 MILJONER LÄTTA FORDON

Den globala årliga produktionen av personbilar och lätta kommersiella fordon uppgår till 64 miljoner enheter per år. En personbil väger drygt 1 ton och består till största del av metaller där stål är den vanligast förekommande. Personbilar innehåller även betydande mängder av Bolidens metaller:

• t,PQQBSJFMFLUSJTLBLBCMBS
  LZMBSFoDJSLBųűLJMPQFSQFSTPOCJM
• t;JOLGÚSSPTUTLZEEoDJSLBŲűLJMPQFSQFSTPOCJM
• t#MZJCBUUFSJFUoDJSLBŲűLJMPQFSQFSTPOCJM

BYGGNADER OCH INFRASTRUKTUR

Projekt inom byggnation och infrastruktur är en viktig komponent i många länders bruttonationalprodukt (BNP). I synnerhet för länder som når nivåer av ekonomiskt välstånd där industrialiseringen kommer igång och urbaniseringen går snabbt. Det ökar behovet av infrastruktur, bostäder och kommersiella fastigheter. Projekten kräver stora mängder zink och koppar vilket innebär att tillväxten i BNP för dessa länder driver behovet av basmetaller mer än i mogna ekonomier. Zink används i stor utsträckning i byggnader och infrastruktur, bland annat för att rostskydda stålplåt och för att skydda konstruktioner som vägräcken, stolpar och utrymningstrappor mot korrosion. Koppar används fram för allt i all form av elektrisk utrustning och för överföring av elektrisk ström.

ÖVER 2 000 TON SMYCKEN

Omkring tre fjärdedelar av allt guld som produceras används inom smyckes-JOEVTUSJO6OEFSųűűŹHJDLDJSLBųųűűUPOHVMEUJMMTNZDLFTUJMMWFSLOJOH Boliden tillverkar årligen cirka 15 ton guld, vilket mot svarar cirka 0,4 procent av världens guldframställning.

Allt guld som hittills har brutits av mänskligheten genom gruvbrytning NPUTWBSBSFOŲźNFUFSIÚHLVCBWTPMJUUHVME#PMJEFOTÌSMJHBQSPEVLUJPO
EÊS två tredjedelar sker från återvinning av metall och resterande del kommer från HSVWLPODFOUSBU
TLVMMFCJMEBFOLVCTPNÊSű
źNFUFSIÚH

EFFEKTIVT ROSTSKYDD

Galvanisering kallas metoden att ytbelägga stål med zink för att skydda stålet mot rost. Galvanisering sker dels med ren zink, dels med zink i legering med andra metaller för att uppnå specifika egenskaper. Galvaniseringen sker antingen hos producenter av tunnplåt eller genom doppförzinkning av styckegods. Livslängden för det rostskydd som zink ger kan varieras beroende på zinklagrets tjocklek och applikationen där stålet används.

HJÄLPMEDEL I VARDAGEN

Hushållsmaskiner som kylskåp, diskmaskin, mikro vågsugn och tvättmaskin innehåller zink och koppar. Zink används ofta i maskinernas höljen och vissa konstruktionsdelar. Koppar används i de elektriska delarna. Koppar används även i andra hushållsapplikationer som mobiltelefoner, datorer, TV- och datorskärmar.

BLY – FÖR ENERGILAGRING

En stor andel av det bly som produceras i gruvor och genom återvinning används till blybatterier, som finns i de flesta motor fordon. Batteritypen VQQGBOOTŲŹŶźPDIÊSEFOÊMETUBGPSNFOBWMBEEningsbara batterier. Skälet till den stora användningen inom fordonsindustrin är förmågan att leverera hög strömstyrka under kort tid, vilket krävs för att driva startmotorn i ett fordon. Batterierna används också som strömkälla vid drift av tyngre fordon som lok drivna av diesel och el, och u-båtar. De används också som reservkraftkälla i anläggningar med kritisk funktion som sjukhus och telekommunikationsanläggningar.

KOPPAR LEDER VÄRLDEN

Koppar har en god ledningsförmåga för elektricitet och elektriska signaler. Metallen används därför i applikationer för kraftöverföring och tele- samt data kommuni kation i och utanför byggnader. Merparten av all koppar som produceras används som ledare av elektricitet. Kopparmetallen har inte bara god elektrisk ledningsförmåga utan är även värmeledande vilket utnyttjas i värme växlare.

DRAMATISKA SVÄNGNINGAR UNDER 2009

Med fokuserade åtgärder och med kraftigt förbättrade metallpriser har Boliden kommit stärkt igenom en besvärlig period. Trots de utmanande tiderna beslöt vi att driva expansionen av Aitikgruvan och i början av andra LWBSUBMFUųűŲűÚLBSWJQSPEVLUJPOFO

ÅRETS INLEDNING PRÄGLAD AV GLOBAL RECESSION

För att förstå marknadsförutsättningarna och Bolidens utmaningar under 2009 bör man dra sig till minnes vad som hänt tidigare. Zink priset började sjunka redan 2007 medan koppar priset låg på historiskt höga nivåer ända fram till det fjärde kvartalet då det föll med 50 procent på bara några veckor.

Stora utbetalningar skulle göras i samband med expansionen av Aitikgruvan där vi sammanlagt investerar 6 miljarder kronor med tyngdpunkten under 2008 och 2009. Med omfattande finansiella åtaganden och med signaler om en försvagad konjunktur omfinansierade vi låneportföljen under våren 2008 och förlängde koppar- och dollarsäkringar på gynnsamma nivåer.

I planeringen för 2009 bedömde vi att priserna inte skulle falla lägre än nivåerna vid årsskiftet 2008/09. Priserna i relation till branschens produktionskostnader låg då på nivåer som liknade dem vid prisbottnarna i början av 1980- respektive 1990-talet. Vi gjorde bedömningen att Boliden skulle klara att bibehålla en tillräcklig finansiell styrka om sparprogram och återhållsamhet i investeringar genomfördes.

BALANS MELLAN KORTSIKTIGA ÅTGÄR-DER OCH LÅNGSIKTIGA SATSNINGAR

Med en verksamhet där många beslut tar lång tid att genomföra är det viktigt att bibehålla en god balans mellan kortsiktiga åtgärder och långsiktiga satsningar. Vi tog beslut om kostnadssänkningar genom personal neddragningar, effektivisering av inköps arbetet och minskade prospekterings insatser. Även underhållsarbetet minimerades och sköts framåt i tiden. Samtidigt beslöt vi att fortsätta expansionen av Aitik och utbyggnaden av ett nytt sandmagasin i Bolidenområdet. Satsningar för att förbättra Taragruvans lönsamhet intensifierades också. Vi fortsatte även med den redan inledda satsningen på ett förändringsprogram för att uppnå en kontinuerlig förbättringskultur enligt vedertagen så kallad lean-metodik – det som vi på Boliden kallar New Boliden Way.

För att anpassa produktionsnivåerna till marknadsläget minskades produktionen av zink och koppar vid våra smältverk. Våra gruvor har ett gynnsammare läge med bättre marknadsbalans och har kunnat producera med full kapacitet under perioden.

Kostnadsreduktionerna har genomförts som planerat. Investeringarna höll de snävare ramarna och metallpriserna föll inte under nivån vid årsskiftet 2008/09. Med ett förbättrat marknadsläge kunde zinksmältverken återgå till full produktion under andra halvåret av 2009. Koppar smältverken låg däremot kvar på lägre kapacitetsutnyttjande under hela året.

SNABB ÅTERHÄMTNING MED KINA SOM MOTOR

Den svenska kronans försvagning under perioden med de lägsta metallpriserna var positiv för oss. Nedgången i den globala efter frågan blev också mer kortvarig än vad vi räknat med, vilket helt förklaras av den starka utvecklingen i Kina.

Efterfrågan på zink och koppar beror i hög grad på urbanisering och växande välstånd i befolkningsrika delar av världen. Under de senaste tio åren har stora populationer flyttat från landsbygd till städer, en utveckling som har varit speciellt stark i Kina. Efter finanssystemens kollaps i oktober 2008 sjönk efterfrågan snabbt i de flesta länder. Kina, som redan tidigare vuxit fram som världens största marknad för koppar och zink, satte in statliga stimulansåtgärder som fick ekonomin att utvecklas starkt. Under senare delen av 2009 blev också tecknen på en långsam konjunkturåterhämtning i Nordamerika och Europa allt tydligare. Förväntningarna om en fortsatt stark efterfrågan i Kina och konjunkturåterhämtning i de mogna ekonomierna gjorde att priserna på zink och koppar steg.

Uppgången i metallpriserna har lett till att världens gruvor producerar nära full kapacitet. Många smältverk går däremot med reducerad produktion vilket beror på att den globala smältverkskapaciteten är väsentligt större än produktionen av metallkoncentrat från gruvorna. Det råder hård konkurrens bland smältverken om den knappa tillgången på gruvkoncentrat, en situation som ser ut att kvarstå under flera år.

NY GRUVKAPACITET TAS I DRIFT

Under året har stora resurser lagts ner på utbyggnaden av Aitik, ett av de största på gående industriprojekten i Sverige. All infrastruktur och den första av två sektioner i det nya anrikningsverket tas i drift från 1 april i år. Tre månader senare, den 1 juli, ska sektion två gå igång. Den ökade kapaciteten leder inte bara till högre produktivitet i Aitik, den förbättrar även kopparsmältverket Rönnskärs råmaterialförsörjning. I Bolidenområdet startar produktionen i Maurlidens dagbrott i slutet av 2010 då det nya sandmagasinet är klart.

SVÅRFÖRUTSÄGBAR MARKNAD

Metallmarknaderna är svårbedömda och priserna varierar kraftigt mellan olika perioder. Det senaste två årens utveckling har innehållit mycket dramatik med snabb nedgång och lika snabb uppgång. Vi tror att nivån på prisbottnarna kan förutsägas någorlunda väl medan pristopparna däremot är mycket svårbedömda. Under 2009 har basmetallpriserna stigit samtidigt som de officiella metallagren har ökat – det ökar prisrisken i marknaden. De flesta bedömare är eniga om att efterfrågan från Kina i kombination med en konjunkturåterhämtning i Europa och Usa leder till brist på koppar och zink de närmaste åren. Om det scenariot skulle bli verklighet kommer metallpriserna att ligga kvar på höga nivåer. Om inte kommer de att korrigeras nedåt.

Gruvor snarare än smältverk kommer att vara begränsande för metallproduktionen i världen under de kommande åren. Smältverkens överkapacitet gör att enheter som har stora investeringsbehov, exempelvis i förbättrade miljö prestanda, kommer att få det tufft och kanske slås ut. Något som på sikt kan leda till minskad global smältverkskapacitet och bättre villkor för de kvarvarande smältverken.

PLANERING FÖR FRAMTIDEN – UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Vi har fortsatt att arbeta med vår organisationsoch verksamhetsfilosofi, New Boliden Way, med ambitionen att förbättra produktivitet och processtabilitet i våra verksamheter. Under året har utbildningssatsningar genomförts för de 140 högsta cheferna. Pilotprojekt för att identifiera nya förbättringsområden har inletts i Kokkola, Rönnskär, Harjavalta och Kristineberg i Bolidenområdet. Under 2010 breddar vi programmet till fler enheter. Det viktiga för Boliden är inte att få till stånd kortsiktiga produktivitetsförbättringar. Istället gäller det att med betydande satsningar på ledarutveckling etablera en kultur kring kontinuerliga förbättringar som genomsyrar koncernen.

En av metallbranschens stora utmaningar är att tillgodose världens metallbehov med minsta möjliga påverkan på människa och miljö. Vi har under många år arbetat hårt med miljö, hälsa och säkerhet och kan visa goda resultat. Att fortsätta arbeta för en hållbar utveckling i hela värdekedjan är fundamentalt för Bolidens utveckling och en allt viktigare fråga för hela vår bransch.

En utmaning på lite längre sikt gäller energioch klimatfrågorna. När eu:s nya lagstiftning kring handelssystemet med utsläppsrätter träder i kraft 2013 kommer det att omfatta samtliga smältverk och gruvor. Det leder till högre kostnader för indirekta koldioxidutsläpp, i synnerhet genom smältverkens energibehov. Boliden har tillsammans med andra elintensiva företag engagerat sig i kärnkraftsprojekt i Sverige och Finland med syftet att säkra långsiktig och säker tillgång på energi till konkurrens kraftiga priser. Den långsiktiga efterfrågan pekar uppåt men konjunkturen kommer att fortsätta svänga också i framtiden. Genom framförhållning och planering kan vi skapa goda förutsättningar att under en nedgång ta tillvara på värdeskapande affärs möjligheter.

Det finns många intressanta expansionsmöjligheter för Boliden. Vid sidan av en rad projekt inom ramen för vår befintliga verksamhet följer vi också möjligheter att växa via förvärv.

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi har klarat det utmanande året 2009 på ett bra sätt. En viktig förklaring är förstås metallprisernas utveckling men Bolidens lojala medarbetare har alla bidragit till att genomföra nödvändiga åtgärder och satsningar för att parera nedgången. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla Bolidens anställda för året som gått.

Stockholm, februari 2010

Lennart Evrell vd och koncernchef

EFTERFRÅGAN PÅ BASMETALLER – VÄRLDENS BEHOV ÖKAR

Efterfrågan på zink och koppar – Bolidens huvudmetaller – drivs huvudsakligen av efterfrågan från byggindustrin samt fordonsindustrin med tonvikt på infrastruktur. På tio år har zink- och kopparkonsumtionen i världen ökat med 43 respektive 35 procent.

Tillväxten i efterfrågan på basmetaller har sedan början av 2000-talet framför allt drivits av ett ökat ekonomiskt välstånd i Kina och andra befolkningsrika länder. Metallförbrukningen i utvecklingsländer med snabb ekonomisk tillväxt har ökat kraftigt som andel av den totala globala förbrukningen och den ekonomiska utvecklingen i dessa länder har idag en avgörande betydelse för hur efterfrågan på basmetaller ska utvecklas framöver.

Ökat ekonomiskt välstånd i utvecklingsländer skapar förutsättningar att investera i mer avancerade bostäder och kapitalvaror som exempelvis bilar och hushållsmaskiner. Det ökar också behovet av utbyggd infrastruktur. Kina har de senaste årtiondena utvecklats från ett land med låg metallkonsumtion per capita till en industrination. Med en stor och växande inhemsk tillverkning av motorfordon och andra kapitalvaror samt betydande investeringar i infrastruktur ökar efterfrågan på basmetaller. Kinas förbrukning av zink och koppar var under 2009 för första gången större än den sammanlagda förbrukningen i Nordamerika och Europa. Förbrukningen per capita är dock fortsatt lägre än i de flesta mogna ekonomier. Andra befolkningsrika länder kan i framtiden förväntas följa samma utveckling som Kina.

I mogna ekonomier är metallförbrukningen per capita som regel hög men tillväxten är stagnerande till följd av låg befolkningstillväxt, lägre takt i utbyggnaden av infrastruktur samt lägre investeringsbehov generellt inom byggsektorn. Metallkonsumtionen förväntas även i framtiden vara hög i dessa länder men med låg tillväxt. I mogna ekonomier har tjänstesektorer en större betydelse för den ekonomiska tillväxten än de sektorer som förbrukar basmetaller.

Basmetaller är globalt prissatta råvaror. Efterfrågan på zink och koppar drivs av den globala aktiviteten inom byggnads- och fordonsindustrierna och prissättningen av basmetaller styrs av utbuds- och efterfrågebalansen vilket återspeglas i den dagliga handeln vid de officiella metallbörserna i världen. Smältverkens prisvillkor påverkas till viss del av den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet som styr nivåerna på metallpremierna. Smält- och raffineringslöner, som utgör den största delen av smältverkens ersättning, styrs av balansen mellan smältverkens produktionskapacitet och tillgången på metallkoncentrat från gruvorna samt tillgången på återvinningsmaterial. Kostnaden för zink och koppar som andel av totalkostnaden för slutprodukter som personbilar och byggnader är låg. Förändringar i basmetallpriser har därför på kort sikt en begränsad inverkan på den industriella efter frågan på basmetaller.

UTBUDET AV BASMETALLER – GRUVKAPACITET EN BEGRÄNSANDE FAKTOR

Tillgången på zink- och kopparmetall styrs i grunden av gruvindustrins produktionskapacitet. Ledtiderna från ny fyndighet till gruvproduktion är ofta långa och det innebär att utbudet är betydligt mindre elastiskt än den konjunkturkänsliga efterfrågan på kort till medellång sikt.

Varje år stängs ett antal gruvor i världen på grund av att de har nått slutet av sin produktionsmässiga livslängd. De flesta år startas också ett antal nya gruvor. Ledtiden från projektering av en gruva till produktion är ofta lång eftersom infrastruktur måste upprättas vid gruvan. Infrastrukturen ska bland annat säkra en trygg energi- och vattenförsörjning och göra logistiken såväl inom gruvområdet som till kunderna – smältverken – effektiv. Dessutom ska gruvdriftens miljöpåverkan minimeras och tillståndsprövningen för en gruva är en tidskrävande process. Huruvida ett gruvprojekt fullföljs och blir en producerande gruva avgörs av synen på metallprisnivåerna under gruvans livslängd och de risker som följer av att gruvprojekt är kapitalintensiva. Förstudier, analyser, projektering och uppbyggnad av en gruva kan sträcka sig över perioder av både hög- och lågkonjunktur vilket ställer krav på god finansiell planering och uthållighet.

Om nya gruvprojekt fördröjs eller om efterfrågan stiger snabbt kan utbudet av metaller vara begränsat under en tid, även vid mycket höga metallprisnivåer. Fallande metallpriser och minskad tillgång på kapital under stora delar av 2008 och 2009 resulterade i att investeringar i nya gruvfyndigheter flyttades fram i tiden. Samtidigt sjunker metallhalterna i många av världens gruvor, vilket är vanligt när gruvor närmar sig slutet av sin livslängd. Gruvkapaciteten inom zink och koppar kan av dessa skäl komma att minska en period tills dess att nya gruvprojekt kommer i produktion.

Det finns kända fyndigheter i världen som innehåller betydande mängder metall men de kräver ofta stora investeringar i avancerad teknik och infrastruktur för att komma i produktion. Fyndigheterna är generellt sett mindre tillgängliga och malmen har högre grad av föroreningar än dagens producerande gruvor. Många av dessa fyndigheter finns i regioner med högre politisk risk, vilket sannolikt leder till höga avkastningskrav för att kompensera ett högre risktagande. För att projekten ska kunna genomföras och bli nya producerande gruvor krävs troligtvis antaganden om höga framtida metallpriser.

Bolidens zinkmetall är av så kallad Special High Grade (SHG)-kvalitet och i ökande grad levereras legeringar som utvecklas tillsammans med kunder.

Inom smältverksindustrin råder för närvarande överkapacitet för zink och koppar då utbyggnaden av kapacitet i utvecklingsländer, framför allt Kina, har fortsatt under 2008 och 2009. En del av världens smältverk har hög energiförbrukning och svag miljöprestanda. Höga energipriser, skärpt reglering på miljöområdet och en konsolidering av industrin till större produktionsenheter kan leda till att produktionskapacitet med hög energiförbrukning och stor miljöpåverkan tvingas stänga. Trots en sådan utveckling bedöms smältverkens kapacitet vara högre än gruvornas koncentratproduktion under överskådlig tid. Det kan i sin tur medföra att smältverkens priser och villkor pressas.

BOLIDENS AFFÄRSMODELL

PROSPEKTERING

Framgångrik prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och metallframställning. Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Prospektering sker dels i anslutning till befintliga gruvor för att öka deras livslängd, dels i nya områden för att utöka vår gruvportfölj med nya fyndigheter.

GRUVOR

I Bolidens fyra gruvområden bryts malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Malmen transporteras till anrikningsverk på områdena, där malmen krossas och anrikas till zink- och kopparkoncentrat som även innehåller bly och ädelmetaller. Cirka 60% av zinkkoncentraten och i stort sett alla kopparkoncentrat förädlas i Bolidens smältverk.

PROSPEKTERING FÖR LÅNGSIKTIG TILLVÄXT

'ÚSBUUTÊLSBEFOMÌOHTJLUJHBUJMMWÊYUFONÌTUFOZBNJOFSBMUJMMHÌOHBS UJMMGÚSBTJIÚHSFUBLUÊOHSVWQSPEVLUJPOFO#PMJEFOIBSMÌOHFSGBSFO IFUBWQSPTQFLUFSJOHJTUPSTLBMBPDINFEBWBODFSBEUFLOJL7ÌSB NFUPEFSGÚSCÊUUSBTIFMBUJEFOPDI#PMJEFOLBOJEBHIJUUBGZOEJHIFUFS NFSÊOFOLJMPNFUFSVOEFSNBSLZUBO1SPTQFLUFSJOHFOTLFSJGZSB ÚWFSHSJQBOEFGBTFSPNSÌEFTWBM
JOMFEBOEFSFHJPOBMBVOEFSTÚLOJOHBS GPSUTBUUBMPLBMBVOEFSTÚLOJOHBSBWTÊSTLJMUJOUSFTTBOUBPNSÌEFOPDI QSPWCPSSOJOHBS%FUWÌTFOBSFGBTFSOBÊSEFNFTUUJETLSÊWBOEF3FTVM UBUFOGSÌOQSPWCPSSOJOHBSOBJLPNCJOBUJPONFE#PMJEFOTUFLOJTLB LVOOBOEFMJHHFSUJMMHSVOEGÚSCFTMVUPNEFUëOOTFLPOPNJTLBGÚS VUTÊUUOJOHBSBUUCZHHBVUFUUHSVWPNSÌEFFMMFSTUBSUBOZHSVWESJGU

NYCKELFAKTORER FÖR PROSPEKTERINGS-FRAMGÅNGAR

• t5JMMHÌOHUJMMNBSLPNSÌEFO PDITBNWFSLBONFEOÊS CPFOEFTPNQÌWFSLBTBW QSPTQFLUFSJOHFO
• t.FUPEPDIUFLOJLVUWFDLMJOH TPNÚLBSFêFLUJWJUFUPDIQSF DJTJPOJBSCFUFU
• t(PEGSBNGÚSIÌMMOJOHEÌEFU OPSNBMUUBSNFSÊOUJPÌSGSÌO GÚSTUBQSPTQFLUFSJOHTBLUJWJUFU UJMMHSVWESJGU

ÖKADE MALMRESERVER I GARPENBERG

GRUVOR MED HÖG PRODUKTIVITET

PMJEFOIBSMÌOHFSGBSFOIFUBWBUUVUWFDLMBHSVWPSTPNJJOUFSOBUJP OFMMKÊNGÚSFMTFIBSMÌHBNFUBMMIBMUFS%FUJOOFCÊSBUUWÌSBHSVW PNSÌEFOJEBHIBSFOHFOFSFMMUIÚHPDILPOLVSSFOTLSBGUJHQSPEVL UJWJUFUJCÌEFHSVWCSZUOJOHPDIBOSJLOJOH

^Cirk^{a 4}0% ^{av z}ink^koncentrate^{n l}evererade^{s t}il^{l e}xtern^{a s}mältverk.

"UUZUUFSMJHBSFVUWFDLMBLPNQFUFOTJOPNHSVWEFTJHO
CSZUOJOHT NFUPEFSPDIBOSJLOJOHTQSPDFTTFSLPNNFSBUUWBSBFOWJLUJHGSBN HÌOHTGBLUPS%FUVUHÚSCBTFOGÚSGPSUTBUUHPELPOLVSSFOTLSBGUPDI GÚSNÌHBBUUCFESJWBWFSLTBNIFUFOLPTUOBETFêFLUJWUTBNUTLBQBGÚS VUTÊUUOJOHBSGÚSUJMMWÊYU

.BSLOBEFOGÚSNFUBMMLPODFOUSBUoHSVWPSOBTQSPEVLUoÊSHMP CBMPDIJOUÊLUFSOBCBTFSBTQÌEFNFUBMMQSJTFSTPNEBHMJHFOTÊUUTQÌ -POEPO.FUBM&YDIBOHF lme

FAKTORER SOM PÅVERKAR AFFÄRSOMRÅDE GRUVORS RESULTAT

• tlmeQSJTFSTBNUQSJTFSOBT TBNTQFMNFEWBMVUBLVSTVU WFDLMJOH JIVWVETBLUsd
• t/JWÌFSOBQÌFSTÊUUOJOHFOUJMM TNÊMUWFSLFO TNÊMUPDISBï OFSJOHTMÚOFS Tc/Rc GÚSBUU WJEBSFGÚSÊEMBNFUBMMLPODFO USBUUJMMNFUBMMFS
• t.BMNFOTNFUBMMIBMUFSJOLMV TJWFJOOFIÌMMFUBWWÊSEFGVMMB CJNFUBMMFS
• t1SPEVLUJWJUFUPDILPTUOBET FêFLUJWJUFULPTUOBEFOQFS QSPEVDFSBEUPONBMNPDIQFS BOSJLBEUPONBMN BOSJLBU UPOOBHF

SMÄLTVERK

Bolidens fem smältverk vidareförädlar olika slags råmaterial – från gruvkoncentrat till elektronikskrot – till både standardiserade och kundanpassade basmetaller. Produktionen i Bolidens egna gruvor täcker 70% av zinksmältverkens kapacitet men möjligheter att optimera kvalitet och prisvillkor innebär att cirka 60% av zinkkoncentraten köps in externt. Gruvornas kopparproduktion täcker cirka 20% av kopparsmältverkens koncentratbehov.

^Cirk^{a 6}0% ^{av z}inksmältverken^s extern^{a g}ruvo^{r 2}009.

gruvkoncentra^{t k}öpte^{s f}råⁿ

KUND

Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder i Europa, men även till metallhandlare. En stor del av vår zink säljs till stora stålföretag medan kopparn säljs till tillverkare av valstråd, stänger och kopparlegeringar. Därutöver säljer Boliden bly, guld och silver samt produkter som svavelsyra och aluminiumfluorid.

SMÄLTVERK MED BRED INTÄKTSBAS

PMJEFOTTNÊMUWFSLBOWÊOEFSFHFOVUWFDLMBEFTNÊMUUFLOJLFSPDIìFY JCMBTNÊMUQSPDFTTFS%FUJOOFCÊSBUUWJLBOWJEBSFGÚSÊEMBNÌOHBTMBHT SÌNBUFSJBMNFEPMJLBSFOIFUTHSBEQÌFUUNJMKÚBOQBTTBUTÊUU7ÌSUFL OJLHÚSEFUPDLTÌNÚKMJHUBUUUBUJMMWBSBÊWFOBOESBQSPEVLUFS

FYFN QFMWJTÊEFMNFUBMMFS
TPNëOOTJSÌNBUFSJBMFU

^Cirk^{a 8}0% ^{av k}oppar ^smältverken^{s r}åmateria^l köpte^{s e}xtern^{t 2}009.

Cu

Pb Au Ag

Zn

4NÊMUPDISBïOFSJOHTMÚOFS Tc/Rc ÊSEFOFSTÊUUOJOHTNÊMUWFS LFOGÌSGSÌOMFWFSBOUÚSFSOBGÚSBUUWJEBSFGÚSÊEMBNFUBMMLPODFOUSBU PDITFLVOEÊSNBUFSJBMTPNFYFNQFMWJTFMFLUSPOJLTLSPUUJMMGÊSEJHB NFUBMMFS&YUFSOBJOLÚQBWNFUBMMLPODFOUSBUNFEIÚHSFJOOFIÌMMBW GÚSPSFOJOHBSLBOWJEBSFGÚSÊEMBTNFEIÚHSFTc/RcPDIQÌWFSLBSMÚO TBNIFUFOQPTJUJWU*UJMMÊHHUJMMlmeQSJTFUFSIÌMMTQSFNJFSTPNGÚS IBOEMBTGSBNNFEWBSKFLVOE

FAKTORER SOM PÅVERKAR AFFÄRSOMRÅDE SMÄLT-VERKS RESULTAT

• t4NÊMUPDISBïOFSJOHTMÚOFS Tc/Rc
• t6UWFDLMJOHFOJlmeQSJTFSPDI WBMVUBLVSTFS JIVWVETBLUsd TPNQÌWFSLBSWÊSEFUBWGSJB NFUBMMFSPDITcBWUBMFOTQSJT EFMOJOHTNFLBOJTN GÚS[JOL TNÊMUWFSL
• t,VOENJYTPNHFOFSFSBSIÚHSF NFUBMMQSFNJFS
• t4UBCJMJUFUJQSPEVLUJPOTQSPDFT TFOPDIMÌHBLPTUOBEFS
• t'ÚSNÌHBBUUVUWJOOBIÚHBOEFM BWSÌWBSBOTNFUBMMJOOFIÌMM
• t&OFSHJQSJTFSPDIFOFSHJFêFLUJ WJUFUFGUFSTPNTNÊMUWFSLTBN IFUÊSFOFSHJLSÊWBOEFoGSBN GÚSBMMUGÚS[JOL

'ÚSLMBSJOHBWCSBOTDICFHSFQQëOOTQÌTJEBO

SMÄLTVERKENS FÖR-DELNING AV BRUTTO-VINST

Förutom smält- och raffineringslöner är fria metaller, metallpremier och biprodukter viktiga för smältverkens

LÅNGSIKTIG KUND- OCH AFFÄRSUTVECKLING

BTNFUBMMFSÊSJIVWVETBLTUBOEBSEJTFSBEFPDIVUCZUCBSBQSPEVLUFS TPNQSJTTÊUUTQÌFOHMPCBMNBSLOBE5SBOTQPSULPTUOBEFSHÚSBUU NBSLOBEFOGÚSGÊSEJHBCBTNFUBMMFSEPDLJIVWVETBLÊSSFHJPOBM #PMJEFOTGPLVTÊSMÌOHTJLUJHBSFMBUJPOFSNFEJGÚSTUBIBOEJOEVTUSJ FMMBLVOEFSOÊSBTNÊMUWFSLFOPDIJBOESBIBOENFUBMMIBOEMBSF7JE EFOOBGÚSTÊMKOJOHFSIÌMMTFONFUBMMQSFNJFWJMLFUJOUFTLFSWJEMFWF SBOTUJMMlmeMBHFS

5SPUT BUU CBTNFUBMMFSJ IÚHHSBE ÊS TUBOEBSEQSPEVLUFS ëOOT VUSZNNFGÚSWJTTEJêFSFOUJFSJOH%FUHÊMMFSTÊSTLJMUJOPN[JOLEÊS WÌSBTNÊMUWFSLBSCFUBSOÊSBLVOEFSNFETQFDJFMMBLSBW*TBNBSCFUF NFELVOEFSIBS#PMJEFOVUWFDLMBUìFSB[JOLMFHFSJOHBSTPNGÚSCÊUU SBSNFUBMMFOTFHFOTLBQFSJPMJLBBWTFFOEFO

FAKTORER SOM SKA-PAR MERVÄRDE FÖR INDUSTRIELLA KUNDER

• t1SPEVLUBOQBTTOJOHTPN FêFLUJWJTFSBSLVOEFSOBT QSPDFTTFS
• t1SPEVLUBOQBTTOJOHTPN GÚSCÊUUSBSEFGÚSÊEMBEF QSPEVLUFSOBTFHFOTLBQFS PDITÊOLFSLPTUOBEFS
• t&êFLUJWBMPHJTUJLMÚTOJOHBS TPNNJOTLBSLVOEFSOBT LBQJUBMCJOEOJOH
• t"OTWBSGÚSNÊOOJTLBPDI NJMKÚTPNCZHHFSFOIÌMM CBSCÚSKBOQÌNFUBMMFSOBT MÌOHBWÊSEFLFEKB

LÖNSAM TILLVÄXT

Boliden har genom åren byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och återvinning. Bolidens styrkor är framför allt gruvdesign och produktivitet samt processeffektivitet, flexibilitet och miljöprestanda i smältverken. För att uppnå tillväxt och lönsamhet arbetar alla delar av verksam heten med att ständigt vidareutveckla sina strategiska styrkor.

EFFEKTIVITET OCH STABILITET

Bolidens konkurrenskraft och lönsamhet bygger på att de två affärsområdena Gruvor och Smältverk optimerar verksamheten utifrån sina respektive styrkor och förutsättningar samtidigt som synergier mellan affärsområdena utnyttjas. Synergierna gäller exempelvis möjligheten att optimera smältverksprocesser genom att använda interna gruvkoncentrat. Genom effektiv hantering av de stora flöden, både fysiska och finansiella, som går mellan Bolidens egna gruvor och smältverk samt till och från externa leverantörer och kunder, håller vi nere kapitalbindningen. Det ger i sin tur positiva effekter på koncernens kassaflöde.

Metallmarknaden är volatil och balansen mellan tillgång och efterfrågan på både metallkoncentrat och färdiga metaller förändras över tid. Det faktum att Bolidens verksamhet sträcker sig från prospektering och gruvdrift till framställning och försäljning av metaller bidrar till att i viss utsträckning stabilisera lönsamheten och kassaflödena över konjunkturcykeln.

LÅNGSIKTIGA TILLVÄXTSATSNINGAR

Långsiktig tillgång på råmaterial, det vill säga metallkoncentrat och olika slags återvinningsmaterial, är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Bolidens tillväxtfokus ligger därför på att utveckla både befintliga gruvor och nya gruvområden samt att utvärdera förvärv av gruvor.

Vi har också möjligheter att öka smältverkens kapacitet för åter vinning av elektronikskrot, metallaskor och andra sekundära material. I kopparsmältverket Rönnskär står elektronikskrot och andra återvinningsmaterial för drygt 20 procent av råmaterialet. Förutom de samhälleliga och miljömässiga vinsterna minskar det till viss del Bolidens beroende av tillgången på framför allt kopparkoncentrat.

BOLIDENS VISION

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Vid sidan av att leva upp till eller överträffa kundernas förväntningar strävar vi efter att vara ett globalt respekterat företag. Boliden ska tillhöra de främsta i branschen när det gäller god långsiktig avkastning för aktieägarna och ansvarstagande för människa, miljö och samhälle.

Kopparkatoder är plåtar av koppar med en renhetsgrad på 99,99 procent. Dessa kopparkatoder från smältverket Rönnskär transporteras snabbt och miljövänligt med tåg – den så kallade Kopparpendeln – till kunder i södra Sverige och Europa.

STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN SÅ ARBETAR VI

Effektivisering av verksamheten

Priserna på basmetaller sätts på globala metallmarknader och kan endast i liten utsträckning påverkas av aktörerna i metallindustrin. Konkurrenskraften för gruvor och smältverk baseras på ett högt kapacitetsutnyttjande, en god produktionsstabilitet och låga kostnader.

Organisk tillväxt

Organisk tillväxt handlar om att växa genom utveckling av befintliga verksamheter. Sådana satsningar baseras på välkända tillgångar och processer, vilket ofta leder till värdeskapande med låg risk.

Boliden arbetar med kontinuerliga processförbättringar avseende produktionsstabilitet och produktivitet. Arbetet baseras på en koncerngemensam organisations- och produktionsfilosofi, New Boliden Way (Nbw). Zinksmältverket Kokkola var under 2009 den första enheten som började använda det gemensamma arbetssättet för att identifiera förbättringsområden.

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER 2009

Arbetet med att förtydliga vad New Boliden Way betyder för produktionsenheterna förstärktes. Koncernens 140 högsta chefer gick samtliga en tredagarsutbildning. Förberedelse för implemetering på bred front inleddes.

Bolidens organiska tillväxt sker genom:

• t&MJNJOFSJOHBWìBTLIBMTBSJQSPEVLUJPOFO vilket ofta kan genomföras med begränsade kapital investeringar.
• t-ÌOHTJLUJHBUJMMWÊYUJOWFTUFSJOHBSTPNJOOFCÊS högre kapitalinvestering, för att exempelvis öka produktionen i gruvor med lång livslängd och stor malmreserv.
• t4MVUGBTFOJ"JUJLFYQBOTJPOFOTPN kommer att öka gruvans metallproduktion och förlänga livslängden till 2029.
• t&êFLUJWJTFSJOHBSGÚSBUUÚLB andelen elektronikskrot och andra sekundärmaterial i framför allt Rönnskärs produktion.
• t6UWFDLMJOHBW.BVSMJEFOHSVWBO och byggnation av nytt magasin för anrikningssand – Hötjärn – för att möjlig göra långsiktig produktion i Boliden området.

Boliden fortsatte att följa och analysera utvecklingen inom den globala basmetallindustrin. Intressanta bolag och tillgångar bedöms utifrån ett antal kriterier, som exempelvis cash

Förvärv av producerande gruvor

Marknaden för gruvor och smältverk är förhållandevis fragmenterad, i synnerhet på gruvsidan inom zink. En större konsolideringsvåg kan skapa möjligheter till intressanta strukturaffärer.

Uppbyggnad av en portfölj med attraktiva gruvprojekt

En gruvas livslängd är begränsad. Långsiktig tillväxt förutsätter därför att nya malmreserver och mineraltillgångar tillförs.

Bolidens kunskap inom framställning av zink och koppar ger goda möjligheter till värdeskapande. Det gäller i synnerhet gruvtillgångar, som kan utvecklas med hjälp av kompetens inom prospektering, gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser.

Boliden har omfattande erfarenhet av prospektering och gruvverksamhet. I dagsläget fokuseras insatserna på gruvnära prospektering och fältprospektering i anslutning till koncernens producerande gruvområden. Därutöver kan prospekteringsprojekt tillsammans med andra företag i framtiden bidra till att bredda gruvportföljen. Huvudinriktningen

är zink och koppar.

cost, produktionsmässig livslängd och geografiskt läge. Med kraftigt försvagad världskonjunktur under andra halvåret 2008 valde Boliden att minska aktiviteterna inom fältprospektering för att hålla kostnaderna nere. Gruvnära prospektering fortsatte. Under andra

halvåret 2009 återupptogs fältprospekteringen med fokus på Skelleftefältet.

Borrkärnorna från prospekteringen samlas i prospekteringsarkiv. Bolidenområdets arkiv innehåller idag närmare 1 400 000 meter borrkärnor. Arkivet representerar en stor geologisk kunskapsbas från olika områden och många års samlad erfarenhet som ständigt används i utvärdering av potentiellt intressanta gruvprojekt.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Marknadsutveckling	14
Finansiell utveckling	18
Affärsområde Gruvor	21
Affärsområde Smältverk	27
Hållbar utveckling	33
Hantering av risker	36
Bolidenaktien	38

MARKNADSUTVECKLING

Världsekonomin utvecklades mycket svagt under 2009. Globalt förväntas BNP ha fallit med cirka 2 procent, vilket saknar motstycke i modern tid. Under inledningen av 2009 var efterfrågan på metaller svag till följd av att investeringarna i byggsektorn fortsatte att falla i mogna ekonomier samtidigt som tillväxten i utvecklingsländer mattades av. För året som helhet föll bygginvesteringarna i länder med mogna ekonomier, med undantag för investeringar i infrastruktur. I Kina ökade dock bygginvesteringarna, som ofta är statsfinansierade, kraftigt jämfört med 2008.

Den globala produktionen av lätta fordon föll kraftigt i början av året. Utvecklingen hejdades under andra halvåret 2009 då effekten av stimulans åtgärder i form av statliga skrotningspremier i flera länder hade en positiv effekt på bilförsäljningen. I Kina ökade produktionen av lätta fordon kraftigt jämfört med helåret 2008.

Under andra kvartalet ökade tillväxten i Kina till följd av stimulansåtgärder som huvudsakligen var inriktade på projekt inom infrastruktur. Kinas import av zinkmetall ökade kraftigt 2009, liksom importen av såväl kopparkatoder som kopparkoncentrat. Basmetallkonsumtionen i Kina var under 2009 för första gången större än den sammanlagda konsumtionen i Europa och Nordamerika.

Den lägre industriaktiviteten i mogna ekonomier kompenserades till viss del av åtgärder i form av statliga projekt inom infrastruktur, program för att öka efterfrågan på varaktiga konsumentvaror och penningpolitisk stimulans. Efterfrågan på basmetaller föll inledningsvis kraftigt men återhämtade sig från halvårsskiftet i takt med att industriaktiviteten förbättrades från låga nivåer.

ZINK

Priset på zink steg med 129 procent på London Metal Exchange (lme) under 2009 och var vid utgången av året 2 570 Usd per ton. Det genomsnittliga zinkpriset blev 1 659 Usd per ton för 2009, vilket var 11 procent lägre jämfört med 2008. I slutet av mars inleddes en uppåtgående pris trend som fortsatte under hela året.

Den globala efterfrågan på zink beräknas ha minskat med cirka 8 procent jämfört med 2008. Efterfrågan steg dock under fjärde kvartalet jämfört med såväl motsvarande period 2008 som det tredje kvartalet. I Kina bedöms efterfrågan ha ökat med 6 procent. Exklusive Kina minskade den globala efterfrågan med 16 procent.

Produktionen i zinksmältverk minskade med 3 procent globalt. Kinas produktion ökade med 11 procent och exklusive denna sjönk den globala produktionen med 10 procent. Importen av zinkmetall till Kina ökade kraftigt jämfört med 2008 till följd av den snabba tillväxten i efterfrågan.

De globala officiella zinklagren vid lme och Shanghai Futures Exchange (Shfe) ökade under 2009 och uppgick i slutet av året till cirka 660 000 ton, vilket motsvarar knappt 22 dagars global förbrukning.

KOPPAR

Kopparpriset steg med 153 procent på lme under 2009 och uppgick vid utgången av året till 7 346 Usd per ton. Genomsnittspriset för året blev 5 164 Usd per ton, vilket var 26 procent lägre än under 2008. Kopparpriset återhämtade sig kraftigt från och med slutet av första kvartalet.

Den globala efterfrågan på koppar beräknas ha minskat med cirka 7 procent jämfört med 2008. I Kina bedöms efterfrågan ha ökat med 6 procent och exklusive Kina var den globala minskningen 16 procent. Konsumtionen av kopparkatoder bedöms ha minskat mellan det tredje och fjärde kvartalet i såväl Kina som globalt men var under det fjärde kvartalet högre än motsvarande period 2008.

Den globala produktionen i kopparsmältverk minskade med 2 procent. Importen av kopparkatoder och kopparkoncentrat till Kina ökade kraftigt under året men var under det fjärde kvartalet något längre jämfört med tredje kvartalet.

De globala officiella kopparlagren ökade under 2009 och vid slutet av året uppgick lagren vid lme, Shfe och Comex till sammantaget cirka 697 000 ton, vilket motsvarar knappt 15 dagars global förbrukning av koppar.

BLY

Blypriset steg med 152 procent på lme under 2009 och var vid utgången av året 2 395 Usd per ton. Det genomsnittliga priset för 2009 minskade med 17 procent, jämfört med 2008, till 1 726 Usd per ton.

Den största marknaden för bly är batterier till fordonsindustri och industriella applikationer. Förändringar i global produktion av lätta fordon påverkar inte efterfrågan på bly i samma utsträckning som andra basmetaller eftersom eftermarknaden för batterier är mer stabil.

Betydande smältverkskapacitet i Kina stängdes temporärt eller permanent av miljöskäl. Efterfrågan på bly i Kina och andra utvecklingsländer fortsätter samtidigt att växa i takt med att behovet av batterier inom fordonsindustrin ökar.

En stor andel av blyförbrukningen i världen tillgodoses med återvunnen metall och förändringar i gruvproduktionen av bly får därför en mindre påverkan på priset jämfört med andra basmetaller.

Lagren av bly på lme ökade kontinuerligt under 2009.

GULD

Guldpriset steg med 25 procent under 2009 och var vid utgången av året 1 096 usd per uns. Genomsnittspriset för året blev 974 Usd per uns, vilket innebar en uppgång med 12 procent jämfört med genomsnittspriset för 2008. Guld ses alltmer som en viktig tillgångsklass bland finansiella aktörer som vill diversifiera portföljerna och minska risktagandet vid turbulens på finansiella marknader, konjunkturavmattning och inflation.

SILVER

Priset på silver steg med 49 procent under 2009 och var vid utgången av året 16,83 usd per uns. Det genomsnittliga priset var 14,67 Usd per uns under året, en nedgång med 2 procent jämfört med 2008. Priset på silver följer i hög grad guldprisets utveckling och metallen används i likhet med guld, till viss del som ett inflationsskydd. De största industriella användarna är tillverkare inom elektronikbranschen samt tillverkare av läkemedelsutrustning.

SVAVELSYRA

Svavelsyra är en biprodukt från smältverksprocessen vid framför allt koppar smältverk och används huvudsakligen av konstgödsel-, massaoch gruvindustrierna samt petrokemisk industri. Svavelsyra måste lagras i särskilda cisterner vilket gör det nödvändigt för smältverk att få avsättning för svavelsyraproduktionen.

Efterfrågan på svavelsyra föll i slutet av 2008 och var mycket svag i början av 2009. Smältverken drog ner produktionen i slutet av 2008, framför allt på kopparsidan, eftersom den lägre efterfrågan innebar att lagringskapaciteten för svavelsyra bland smältverk och andra aktörer till stor del var utnyttjad. Den svaga efterfrågan fick priset på svavelsyra att falla kraftigt från de historiskt höga nivåerna under 2008. Marknadsbalansen förbättrades under 2009 och under inledningen av 2010. Priset ökade från låga nivåer.

KONCENTRATMARKNADERNAS UTVECKLING

Ersättningen för smältverkens förädling av gruvkoncentrat till metall styrs av tillgång och efterfrågan på gruvkoncentrat mellan gruvor och smältverk. Kopparsmältverkens ersättning innehåller en smältlönedel samt raffineringslön som utgör ersättning för vidareförädlingen till koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer saknar detta steg och ersättning utgår därför endast i form av smältlön. Genom så kallade priseskalatorer tar zinksmältverken del av förändringar i zinkpriset, vilket gör att prisförändringar till viss del delas mellan gruvor och smältverk. Sedan flera år tillbaka saknar smält- och raffineringslönerna för koppar priseskalatorer, vilket innebär att förändringar i kopparpriset inte påverkar smältverkens ersättning.

Zinkprisets kraftiga nedgång under andra halvåret 2008 tvingade fram temporära stängningar av ett betydande antal gruvor. Tillgången på zinkkoncentrat var därmed lägre i början av 2009, vilket satte press på smältlönen på spotmarknaden. Den globala produktionen av zinkkoncentrat minskade med 2 procent jämfört med 2008. Stigande zinkpriser under 2009 fick till följd att en stor del av den tidigare stängda gruvkapaciteten öppnades och under fjärde kvartalet ökade gruvproduktionen av zink med 5 procent jämfört med motsvarande period 2008.

Den globala produktionen av kopparkoncentrat har varit en begränsad faktor under året. Arbetsmarknadskonflikter och tekniska störningar vid sydamerikanska koppargruvor påverkade utbudet negativt. För året som helhet var den globala produktionen av kopparkoncentrat i stort sett oförändrad jämfört med 2008. Kinas kraftigt ökade import av kopparkoncentrat förstärkte koncentratunderskottet i Europa ytterligare. Efter-

frågan på gruvkoncentrat minskade dock i Europa i början av året till följd av produktionsneddragningar i både zink- och kopparsmältverk.

Smältlöner – zink

De årliga förhandlingarna för smältlöner 2009 resulterade i väg ledande kontrakt (benchmark) i Europa med nivåer som var lägre jämfört med 2008.

Under det första kvartalet sjönk zinksmältlönen på spotmarknaden till följd av att smältverk i Kina ökade importen av koncentrat kraftigt och därmed minskade tillgången på zinkkoncentrat i andra regioner. Andra kvartalet ökade smältlönen något på spotmarknaden och trenden fortsatte under andra halvåret till följd av ökad tillgänglighet på gruvkoncentrat. Spotsmältlönen förblev dock på lägre nivå än i årskontrakten för 2009. Zinkprisets uppgång hade en positiv effekt på de realiserade smältlönerna, framför allt under andra halvåret. För Bolidens del innebär en hög grad av intern försörjning av zinkkoncentrat att förändrade smältlönevillkor får en begränsad effekt på koncernens rörelseresultat.

Smält- och raffineringslöner – koppar

Tillgången på kopparkoncentrat var begränsad under hela året. I de vägledande kontrakt för smält- och raffineringslöner som förhandlades fram vid halvårsskiftet var nivån 50 Usd per ton jämfört med 75 Usd i årskontrakten.

Den begränsade koncentrattillgången innebar att smält- och raffineringslönen på spotmarknaden för koppar var under press och låg betydligt under den kontraktsnivå som fastställdes för 2009. Effekten mildrades något under första kvartalet då produktionsneddragningar genomfördes vid flera smältverk för att hantera den begränsade kapaciteten att lagra biprodukten svavelsyra och balansera den lägre metallefterfrågan. Under andra halvåret förbättrades balansen på marknaden för svavelsyra medan tillgången på kopparkoncentrat var fortsatt knapp.

METALLPREMIER

Bolidens huvudmetaller – zink och koppar – säljs i huvudsak till industriella kunder i Europa. Den regionala balansen mellan metallförbrukning och smältverkskapacitet styr nivån på de metallpremier som industriella kunder betalar.

KOMPONENTER I FÖRSÄLJNINGSPRISET

Det pris basmetallkonsumenten betalar baseras på LME-priset, vilket inkluderar smält verkens ersättning för smältning och raffinering. Till det kommer en metallpremie som bland annat speglar regionalt utbud och efterfrågan.

Kontraktspremierna för zink var lägre under 2009 jämfört med föregående år. Den höga importen av kopparmetall till Kina förbättrade balansen mellan utbud och efterfrågan i Europa, vilket gjorde att spotpremien steg mot nivåerna i kontrakten för 2009. Det vägledande kontraktet för kopparpremien var lägre jämfört med 2008. En lägre försäljning till industriella kunder under 2009 påverkade också nivån för metallpremier negativt.

Den svaga efterfrågan på zink under första och andra kvartalet innebar att spotpremierna i mogna ekonomier förblev på de låga nivåer som var rådande i slutet av 2008. Under tredje kvartalet sjönk spotpremierna något i Usa medan premierna i Europa och Asien var stabila. Premierna steg något mot slutet av året i Europa.

Boliden borrar varje år många tusen meter kärnor som noggrant undersöks. På bilden går Susanne Holmen Fröberg igenom borrkärnor från prospekteringen i Boliden området.

Längst upp till höger en så kallad kokill, eller gjutform, med kopparsmälta.

Längst ned till höger kontrollrummet i kopparsmältverket Rönnskär.

Längst ned till vänster en malmtruck i koppargruvan Aitik.

FINANSIELL UTVECKLING

2009 I KORTHET

• t3ÚSFMTFSFTVMUBUFUFYLMVTJWFPNWÊSEFSJOHBWQSPDFTTMBHFSÚLBEF 31 procent till 2 350 Msek
• t4UBCJMQSPEVLUJPO
• t1PTJUJWBFêFLUFSGSÌOQSJTTÊLSJOHBSPDITUBSLBSFUsd motverkade negativ påverkan från lägre genomsnittliga metallpriser
• t¯UHÊSEFSGÚSBUUNJOTLBLPTUOBEFSOB
• tOESBEFëOBOTJFMMBNÌM

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Bolidens försäljningsintäkter sjönk med 11 procent till 27 635 (30 987) Msek. En positiv påverkan från förstärkningen av den amerikanska dollarn (Usd), i förhållande till snittkursen under 2008, dämpade de negativa effekterna från lägre genomsnittpriser för flertalet metaller och lägre produktionsvolymer i smältverken.

PRODUKTION

Under 2009 låg gruvornas produktion på en hög och stabil nivå. Zinkproduktionen ökade med 3 procent, trots den lägre produktionsnivån i Bolidenområdet under byggnationen av det nya magasinet för avfallssand (Hötjärn). Garpenberg och Tara hade en hög och jämn produktion med höga halter som dock sjönk något mot slutet av året. Kopparproduktionen minskade med 5 procent till följd av betydligt lägre halter i Aitik under slutet av tredje kvartalet och hela fjärde kvartalet.

Smältverkens produktion sjönk då produktionen anpassades till den lägre metallefterfrågan. Zinkproduktionen, som drogs ned i december 2008, återgick till full kapacitet under tredje kvartalet 2009. Kopparsmältverken, där neddragningen genomfördes i januari, låg kvar på en lägre produktionsnivå året ut. Sammantaget minskade smältverkens produktion av gjuten zink med 2 procent medan kopparproduktionen sjönk med 14 procent jämfört med 2008.

RESULTAT

Rörelseresultatet ökade till 3 623 (1 004) Msek. I resultatet ingår en positiv post om 1 273 (–789) Msek från omvärdering av smältverkens processlager. Exklusive lageromvärdering uppgick rörelseresultatet till 2 350 (1 793) Msek.

De positiva resultateffekterna från realiserade metallpris- och valutakurssäkringar samt förändringar i valutakurser motverkade effekterna från lägre genomsnittspriser, framför allt för koppar och zink, och smältverkens produktionsneddragningar.

Det realiserade resultatet från metallpris- och valutakurssäkringar var positivt och uppgick till 243 (–349) Msek. I januari 2009 tecknade Boliden en valutakurssäkring för den planerade produktionen av koppar, bly, guld och silver under 2009 och 2010, som sedan tidigare var metallprissäkrad. Valutakurssäkringen skedde till snittkursen Usd/Sek 8,30 för 2009 och till 8,26 för 2010 och täcker en betydande del av valutakursrisken under dessa år. Mer information om Bolidens metallpris- och valutakurssäkringar finns i not 21 på sidorna 70–73.

I slutet av 2008 vidtogs åtgärder för att anpassa Bolidens kostnadsmassa till de försvagade marknadsförhållandena och stärka konkurrenskraften. Prospekteringsaktiviterna drogs ned i inledningen av året men ökade successivt under andra halvåret. Under våren reducerades också omfattningen av underhållsstopp i smältverken genom att skjuta vissa omfattande arbeten till 2010. Minskningen av antalet anställda och under entreprenörer slutfördes som planerat till halvårsskiftet. Sammanlagt minskade Boliden arbetsstyrkan med 250 anställda och 200 under-

entreprenörer, en åtgärd som ger kostnadsbesparingar om cirka 200 Msek på årsbasis. Det treåriga programmet för att samordna och effektivisera inköpsprocesser samt minska materialförbrukningen löpte också enligt plan. Vid slutet av 2009 hade inköpsprogrammet lett till besparingar om drygt 100 Msek på årsbasis.

I lokal valuta minskade Bolidens rörelsekostnader (exklusive inköpta råvaror) med sammantaget 2 procent som en effekt av kostnadssänkande åtgärder inom framför allt personal, inköp och prospekteringsverksamhet. I Sek steg rörelsekostnaderna med 3 procent jämfört med 2008.

Finansnettot förbättrades till –246 (–281) Msek. Utvecklingen förklaras i huvudsak av en lägre genomsnittlig räntenivå och en högre räntekapitalisering hänförlig till Aitikinvesteringen, vilket till viss del motverkades av en negativ förändring i tidsvärde på valutaoptioner. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 3 377 (723) Msek.

Redovisad skatt var –876 Msek, jämfört med en positiv post om 212 Msek för 2008 till följd av en skatteintäkt efter beviljat underskottsavdrag i kammarrätten.

Nettoresultatet uppgick till 2 501 (935) Msek, motsvarande ett resultat per aktie om 9,14 (3,42) Sek.

		FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / FINANSIELL UTVECKLING

RÖRELSERESULTATANALYS, MSEK	2009	2008
Rörelseresultat	3 623	1 004
Omvärdering processlager	1 273	–789
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	2 350	1 793
Analys förändring rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager:
Volymeffekt		–292
Kostnader		194
Priser och villkor		–367
Metallpriser och villkor		–929
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar1		592
Villkor smält- och raffineringslöner		243
Metallpremier		–284
Definitivprissättning (MAMA)1		11
Valutakurseffekter		1 062
Varav omräkningseffekter		55
Övrigt		–40
Förändring		557
1) Resultat för respektive period	2009	2008
Realiserade metallpris- och valutakurssäkringar	243	–349
Definitivprissättning (MAMA)	30	19

INVESTERINGAR

Bolidens totala tillgångar ökade från 30 252 Msek vid ingången av året till 33 258 Msek per den 31 december 2009. Materiella anläggningstillgångar ökade från 17 192 Msek till 20 454 Msek.

Investeringarna i materiella tillgångar uppgick till 4 912 (4 621) Msek. Den högre investeringsnivån förklaras av expansionen av Aitik, som i slutet av året befann sig i sin investeringsmässiga slutfas. Vid sidan av Aitikexpansionen har investeringsaktiviteterna varit återhållsamma under året.

Bolidens sysselsatta kapital ökade med 1 496 till 26 229 (24 733) Msek. Ökningen är helt hänförlig till under året genomförda investeringar.

INVESTERINGAR, MSEK	2009	2008
Investeringar – totalt	4 915	4 624
Investeringar – Gruvor	4 435	3 886
varav Aitikexpansionen	2 982	2 540
Investeringar – Smältverk	473	737
Avskrivningar	1 562	1 422

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten, före investeringar, uppgick till 3 974 (5 470) Msek. För hög betald skatt preliminär skatt för 2008 återbetalades, vilket gjorde att posten betald skatt gav ett positivt kassaflöde om 70 (–149) Msek under 2009.

Förändringar i rörelsekapitalet påverkade negativt med 1 063 (3 894) Msek. Den ökade rörelsekapitalbindningen var främst en följd av högre lager på grund av prisuppgångar, vilket delvis motverkades av en ökning i leverantörsskulder.

Det fria kassaflödet, efter investeringar, försämrades till –948 (837) Msek.

FINANSIELL STÄLLNING

Den 31 december 2009 var Bolidens nettoskuld 7 402 (6 305) Msek. Eget kapital uppgick till 16 257 (16 131) Msek inklusive marknadsvärderingen av valuta-, ränte- och råvaruderivat om 495 (2 602) Msek netto och efter skatteeffekt. Nettoskuldsättningsgraden var vid samma tidpunkt 46 (39) procent, där ökningen med 7 procentenheter förklaras av ett försämrat kassaflöde.

Genomsnittlig löptid på Bolidens skuldportfölj var 3,8 (4,8) år vid utgången av året. Under andra kvartalet tecknades ränteswappar, vilket förlängde räntebindningstiden. Den 31 december 2009 var den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen 2,62 (5,18) procent och räntebindningstiden var 2,1 (0,2) år.

Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap till 6 924 (8 319) Msek, bestående av likvida medel samt outnyttjade bindande kredit löften med avdrag för utställda företagscertifikat.

KAPITALSTRUKTUR
OCH AVKASTNING	2009	2008
Balansomslutning, MSEK	33 258	30 252
Sysselsatt kapital, MSEK	26 229	24 733
Eget kapital, MSEK	16 257	16 131
Nettoskuld, MSEK	7 402	6 305
Avkastning på sysselsatt kapital, %	14	5
Avkastning på eget kapital, %	16	7
Soliditet, %	49	53
Nettoskuldsättningsgrad, %	46	39

Bolidens lönsamhet påverkas i hög utsträckning av externa faktorer som global industriproduktion och utveckling i metallpriser och valutakurser. Boliden har därför som policy att inte lämna prognoser gällande resultatutvecklingen eftersom sådana prognoser till stor del skulle bygga på faktorer som koncernen inte har möjlighet att påverka. Däremot till handa håller Boliden fyra gånger per år, i delårsrapporterna och boksluts kommunikén, analyser av rörelse resultatets känslighet för förändringar i metallpriser, valutakurser samt smält- och raffinerings löner. I not 21 på sidorna 71–72 finns en känslighetsanalys av hur förändringar från den 31 december 2009 påverkar koncernens rörelseresultat ett år framåt i tiden.

FINANSIELLA MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

Boliden verkar i en cyklisk och kapitalintensiv bransch, där tillväxt i huvud sak uppnås genom investeringar i ny produktion, utökad kapacitet och förbättrad produktivitet. God lönsamhet och finansiell stabilitet är förutsättningar för uthållig tillväxt och långsiktigt värdeskapande. Det är mot denna bakgrund Bolidens finansiella mål har reviderats i samband med bokslutskommunikén för 2009.

Avkastning på sysselsatt kapital

Målet är en avkastning på sysselsatt kapital som ska överstiga 10 procent över en konjunkturcykel. För att infria målet strävar Boliden dels efter att öka produktiviteten och sänka kostnaderna, dels efter att effektivisera både finansiella flöden och materialflöden för att hålla ner kapitalbindningen. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 14 (5) procent under 2009. Den ökade avkastningen beror på ett förbättrat resultat.

Under perioden 2005–2009 har avkastningen i genomsnitt legat på 24 procent per år.

Kapitalstruktur

Målet är att nettoskuldsättningsgraden i en högkonjunktur ska vara högst 20 procent i syfte att vidmakthålla en rimlig finansiell handlingsberedskap i en lågkonjunktur.

Vid utgången av 2009 var nettoskuldsättningsgraden 46 (39) procent, där ökningen framför allt förklaras av ett för helåret försämrat kassaflöde.

Under de senaste fem åren har nettoskuldsättningsgraden varit mellan –1 och 54 procent.

Utdelning

Bolidens policy är att utdelningen ska motsvara cirka en tredjedel av netto resultatet.

För 2009 föreslår styrelsen en utdelning om 3 Sek per aktie eller totalt 821 Msek, vilket motsvarar 32,8 procent av årets nettoresultat. Under 2005–2009 motsvarar de ordinarie utdelningarna, inklusive föreslagen utdelning för 2009, 25,3 procent av de sammanlagda nettoresultaten under perioden.

PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING TILL VD OCH ANDRA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Nuvarande principer för ersättning framgår av not 1 på sidorna 57–58. Styrelsen föreslår årsstämman 2010 att rörliga ersättningar kan uppgå till maximalt 60 procent jämfört med 50 procent under 2009. I övrigt föreslås principerna vara oförändrade.

MODERBOLAGET

Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda. Resultatoch balansräkningar för moderbolaget finns på sidan 50.

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

Aitik är Skandinaviens största dagbrott och en av Europas största koppar- och guldgruvor. Här bryts koppar malm som även innehåller guld och silver. Under 2009 producerades 1 348 kg guld i Aitik.

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

KORT OM AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

Affärsområde Gruvor bedriver prospektering, gruvbrytning och anrikning i Sverige och Irland. Huvudprodukterna är zink- och kopparkoncentrat men malmernas innehåll av guld, silver och bly är viktiga för gruvornas kostnadsposition och lönsamhet. Produktionen säljs både till koncernens egna smältverk och externa kunder. Prospektering sker i huvudsak i anslutning till befintliga gruvor och ambitionen är att samtliga gruvområden ska ha malmreserver och mineraltillgångar som hela tiden tryggar produktionen minst tio år framåt. Bolidens gruvor hör till de främsta i världen när det gäller produktivitet och teknik. Utvecklingen drivs av att flera av gruvområdena har låga metallhalter, vilket ökar kraven på hög produktivitet och kostnadseffektivitet.

2009 I KORTHET

• t3ÚSFMTFSFTVMUBUFUÚLBEFNFEŲźŵQSPDFOUUJMMųŲŶź ŸŴŵ Msek till följd av valutakursförändringar, högre resultat från prissäkringar och positiva volymeffekter.
• t&YQBOTJPOFOBWLPQQBSHSVWBO"JUJLVUWFDLMBEFTFOMJHUCÌEFUJET och investeringsramar.
• t(BSQFOCFSHÚLBEF[JOLQSPEVLUJPOFONFEŸQSPDFOUPDIVQQOÌEEF nytt produktionsrekord.
• t5BSBTFêFLUJWJTFSJOHTQSPHSBNCJESPHUJMMBUUGÚSCÊUUSBHSVWBOTQSPduktion och sänka kostnaderna. Under fjärde kvartalet togs en ny kvarn i drift som sänker kostnaderna ytterligare.
• t*#PMJEFOPNSÌEFUGPSUTBUUFGÚSCFSFEFMTFSOBGÚSQSPEVLUJPOTTUBSUJ Maurliden samt byggnationen av Hötjärnsmagasinet, som beräknas tas i drift under tredje kvartalet 2010.

NYCKELDATA	2009	2008	Förändring, %
Försäljningsintäkter, MSEK	6 509	5 178	26
Rörelseresultat, MSEK	2 159	734	194
Investeringar, MSEK	4 435	3 886	14
Varav investeringar i Aitik, MSEK	2 982	2 540	17
Avkastning sysselsatt kapital, %	21	12
Antal anställda, medelantal	2 032	2 057	–1

PRODUKTION

Metallhalterna låg över malmreservernas genomsnittsnivåer fram till slutet av tredje kvartalet då de sjönk till lägre nivåer.

Produktionen av zink ökade med 3 procent jämfört med 2008. Förändringen förklaras framför allt av höga metallhalter i Tara och Garpenberg under stora delar av året samt stabil malmproduktion. Garpenbergs zinkproduktion ökade med 7 procent till drygt 90 000 ton, vilket var en ny rekordnivå.

Till följd av betydligt lägre halter i Aitik under slutet av året minskade kopparproduktionen med 5 procent. För helåret var Aitiks kopparhalt 0,27 procent jämfört med 0,30 procent under 2008. Aitik intensifierade under fjärde kvartalet förberedelserna inför produktionsstart av det nya anrikningsverket.

METALL PRODUKTION1	2009	2008	Förändring, %
Zink, ton	307 128	297 423	3
Koppar, ton	54 602	57 220	–5
Bly, ton	56 669	53 041	7
Guld, kg	3 130	2 603	20
Silver, kg	214 120	211 683	1

1) Avser metallinnehåll i koncentrat.

Vid koppargruvan Aitik pågår under åren 2007–2010 ett expansionsprojekt som fördubblar malmproduktionen till 36 miljoner ton per år. Med nuvarande produktionsplan och malmreserv sträcker sig Aitiks livslängd fram till 2029.

Produktionen av guld ökade med 20 procent och silverproduktionen låg på samma nivå som 2008. Förklaringen är Aitiks höga genomsättning och utbyte, högre silverhalt i Garpenberg samt högre halter och bra ut byten i Bolidenområdet.

Blyproduktionen var 7 procent högre jämfört med 2008 till följd av högre blyhalter i Garpenberg.

Neddragningen i Bolidenområdet fortsatte under 2009 under byggnationen av Hötjärnsmagasinet – det nya sandmagasinet. Anläggningsarbetet fortsätter under 2010. Bolidenområdet beräknas öka produktionen under tredje kvartalet, då produktionen i Maurliden börjar, och nå full kapacitet vid slutet av året.

RÖRELSERESULTATANALYS GRUVOR, MSEK 2009 2008

Rörelseresultat	2 159	734
Analys förändring av rörelseresultat:
Volymeffekt		140
Kostnader		161
Priser och villkor1		453
Valutakurseffekter		665
Övrigt		6
Förändring		1 425
1) Resultat för respektive period	2009	2008
Realiserade metallpris
och valutakurs säkringar	242	–306
Definitivprissättning (MAMA)	27	16

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

Huvuddelen av affärsområde Gruvors försäljning sker till koncernens smältverk och en mindre del säljs till externa smältverk. All försäljning sker till marknadsmässiga villkor.

Försäljningsintäkterna steg med 26 procent till 6 509 (5 178) Msek jämfört med 2008. Rörelseresultatet ökade samtidigt med 194 procent till 2 159 (734) Msek, en förbättringen som i huvudsak förklaras av förändrade valutakurser samt högre realiserade resultat från metallpris- och valuta kurssäkringar. Detta motverkades till viss del av lägre genomsnittliga metallpriser jämfört med 2008 och det faktum att zinkprisets uppgång under året medförde högre realiserade zinksmältlöner. Ökad produktion till följd av högre volymer anrikad malm gav en positiv resultateffekt.

Rörelsekostnaderna var i lokal valuta netto oförändrade. Kostnaderna för prospektering och personal sjönk medan energikostnaderna ökade.

I början av 2009 inleddes ett effektiviseringsprogram, inkluderande kontinuerlig skiftgång, i Tara för att öka lönsamheten. Under det fjärde kvartalet installerades en ny kvarn i Taras anrikningsverk, vilket leder till lägre kostnader för malning samt ett förbättrat zinkutbyte.

STRATEGISKT FOKUS

För att generera resultat och kassaflöden som möter avkastningskraven är det nödvändigt att ha en konkurrenskraftig kostnadsposition. Affärsområdet arbetar därför med att nå kontinuerliga förbättringar i alla led. New Boliden Way-programmet introducerades under 2009 och ett omfattande pilotprojekt pågår i Kristinebergsgruvan. Efter utvärdering kommer utrullning att genomföras i övriga gruvområden. Kontinuerliga förbättringar av processer och utrustning samt optimalt utnyttjande av know-how och tekniska lösningar kommer att vara viktiga ingredienser i ett heltäckande förbättringsprogram under de närmaste åren. Att utveckla medarbetarnas kompetens och säkerställa kunskapsöverföring är viktiga faktorer för att nå framgång.

AITIKEXPANSIONEN

Expansionen av Aitik pågår under perioden 2007–2010 och är ett av Sveriges största industriprojekt. 2009 var projektets mest intensiva år. I och med expansionen förlängs Aitiks livslängd från 2016 till 2029 och brytningen av malm fördubblas från 18 till 36 miljoner ton per år. Konkurrenskraften stärks genom en effektiv storskalig produktion som möjliggör lönsam brytning av låghaltig malm.

Investeringen innebär att ett helt nytt anrikningsverk med ny infrastruktur och ny logistiklösning byggs upp. Gruvområdets genomsnittliga metallhalt blir långsiktigt lägre men tack vare ökad malmbrytning och anrikningskapacitet ökar produktionen av koppar i koncentrat med cirka 50 procent jämfört med snittet under perioden 2007–2009.

Under 2009 genomfördes bland annat utbildningar inför driften av det nya anrikningsverket. Den 1 april 2010 beräknas den första produktionslinjen tas i drift och den andra produktionslinjen tas i drift den 1 juli samma år. Under 2010 väntas Aitiks malmproduktion och anrikning öka till 31 miljoner ton. Full kapacitet om 36 miljoner ton malm nås 2014.

Efter expansionen är Aitik en av världens mest produktiva, tekniskt avancerade och miljöanpassade gruvor. Kostnaderna för gruvproduktion och anrikning kommer trots lägre genomsnittshalt att minska, vilket leder till en förbättring av Aitiks konkurrenskraft i förhållande till andra koppar gruvor i världen.

Investeringsbeloppet för Aitikexpansionen beräknas uppgå till cirka 6,1 miljarder Sek, varav 2 982 Msek under 2009. Under perioden 2007– 2009 har Aitikinvesteringarna varit 5 629 Msek.

PROSPEKTERING

För att kunna växa långsiktigt måste mineraltillgångarna och malmreserverna, som är koncernens primära tillgång, öka i snabbare takt än malmproduktionen. Framgångar i prospekteringen är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och metallframställning. Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Målet är att ha malmreserver motsvarande tio års produktion i samtliga gruvområden samt att på sikt utöka prospekteringsportföljen med fler gruvområden. Större delen av prospekteringssatsningarna sker i anslutning till befintliga gruvor, så kallad gruvnära prospektering. Parallellt med gruvnära prospektering bedrivs fältprospektering i Sverige och Irland. Metoderna och tekniken förbättras hela tiden, vilket bland annat har gjort det möjligt att hitta fyndigheter på större djup än tidigare. Ett exempel är Bolidens egen EM34-teknik för geofysiska mätningar som har vidare utvecklats och nu kan användas även vid borrhållsmätningar.

Prospekteringssatsningarna står för merparten av koncernens redovisade kostnader för forskning och utveckling. Boliden har sedan 2003 successivt ökat satsningarna inom prospektering. De förstärkta aktiviteterna har lett till betydande nettotillskott i mineraltillgångarna och malmreserverna vid framför allt Garpenberg och Aitik, men även Bolidenområdet.

Den kraftiga inbromsningen i världsekonomin under andra halvåret 2008, med fallande basmetallpriser som följd, innebar dock att Boliden i likhet med andra gruv- och prospekteringsföretag valde att genomföra neddragningar i prospekteringsverksamheten för att minska kostnaderna. Neddragningarna gällde i huvudsak fältprospektering medan aktiviteterna inom den gruvnära prospekteringen fortsatte på relativt oförändrad nivå.

Under 2009 ledde ett flertal framsteg inom den gruvnära prospekteringen till en ökning av mineraltillgångarna. Utvecklingen var särskilt positiv vid Salmijärvi och Liikavaara i Aitik samt vid Kristineberg och Renström i Bolidenområdet. Det innebar att Aitiks livslängd förlängdes från 2026 till 2029. Mer information om beräkningarna av mineraltillgångar och malmreserver finns på sidorna 79–82.

Under andra halvåret återupptogs vissa projekt inom fältprospekteringen, framför allt i Skelleftefältet.

4

DE VIKTIGASTE PROSPEKTERINGSPROJEKTEN

Bolidens prospektering bedrivs framför allt vid befintliga gruvområden, så kallad gruvnära prospektering, och är inriktad på malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Dessutom sker viss fältprospektering efter fyndigheter i nya områden i Sverige och Irland. Nya fynd i anslutning till redan producerande gruvor kommer snabbare i produktion jämfört med fynd i nya områden eftersom viktig infrastruktur och utrustning redan finns på plats. Under 2009 var utvecklingen i prospekteringen god vid framför allt Salmijärvi, Liikavaara, Kristineberg och

BOLIDENS GRUVOMRÅDEN

TARA

Underjordsgruvan Tara är Europas största zinkgruva och den femte största i världen. Taras produkter är zink- och blykoncentrat och gruvan förvärvades av Boliden i början av 2004. Produktionen startade 1977 och sedan dess har över 70 miljoner ton malm brutits. Malmreserven och mineraltillgångarna har utökats genom både prospektering och förvärv. Under de senaste åren har Tara fokuserat på att förbättra kostnadspositionen, mätt som cash cost, genom produktivitetshöjande investeringar och besparingsåtgärder.

NYCKELDATA	2009	2008
Malmproduktion, kton	2 508	2 411
Zinkproduktion1 ton	185 558	175 006
Rörelseresultat	76	–40
Cash cost2	64	79
Investeringar	338	305
Medelantal anställda	691	691
Malmreserver, kton	17000	17100

GARPENBERG

Fyndigheterna i Garpenberg började bearbetas redan under 1200-talet och Garpenberg är därmed Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift. Boliden förvärvade Garpenberg 1957 och sedan dess har den framgångsrika prospekteringen skapat ett gruvområde som idag har stora malmreserver och lång livslängd. I Garpenberg bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver och denna metallmix har bidragit till områdets mycket fördelaktiga kostnadsposition.

NYCKELDATA	2009	2008
Malmproduktion, kton	1 394	1 365
Zinkproduktion1 ton	90 079	83 938
Rörelseresultat	793	466
Cash cost2	3	19
Investeringar	157	344
Medelantal anställda	292	315
Malmreserver, kton	25800	26000

BOLIDENOMRÅDET

Bolidenområdet ligger i det mineralrika Skelleftefältet där nära 30 gruvor har brutits sedan produktionsstarten på 1920-talet. Idag består området av underjordsgruvorna Renström och Kristineberg. Till följd av uppbyggnad av ett nytt sandmagasin, Hötjärnsmagasinet, producerar Boliden området på lägre nivå under 2008–2009 och första halvåret 2010. Dagbrottet Maurliden förbereds för produktionsstart under 2010. I samtliga tre gruvor bryts komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Prospekteringsframgångar har stegvis förlängt Boliden områdets livslängd.

NYCKELDATA	2009	2008
Malmproduktion, kton	1 192	1 355
Zinkproduktion1 ton	31 491	38 479
Rörelseresultat	303	115
Cash cost2	–6	29
Investeringar	264	237
Medelantal anställda	382	390
Malmreserver, kton	8560	7350

AITIK

Dagbrottet Aitik är Bolidens största gruva. I Aitik bryts kopparmalm som även innehåller guld och silver. Metallhalterna är låga men kompenseras av en hög produktivitet och effektiva anrikningsprocesser. Under 2007–2010 pågår ett expansionsprojekt som fördubblar Aitiks malmproduktion till 36 miljoner ton och ökar kopparproduktionen med 50 procent. Det nya anrikningsverket tas i drift i två steg: 1 april och 1 juli 2010. Därefter trappas produktionen successivt upp till full kapacitet. I expansionen skapas förutsättningar för att bryta ytterligare malm.Tillsammans med positiva prospekteringsresultat förlänger det Aitiks livslängd från 2016 till 2029.

NYCKELDATA	2009	2008
Malmproduktion, kton	18 791	17 813
Kopparproduktion1 ton	46 019	47 225
Rörelseresultat	949	876
Cash cost2	86	124
Investeringar	3 674	2 994
Medelantal anställda	509	482
Malmreserver, kton	747000	633000

1) Metallinnehåll i koncentrat.

2) Avser Brook Hunts cash cost-mått C1 (mer information på sidan 101).

Zinktackor producerade vid smältverket Odda i Norge. Merparten av Oddas zinkproduktion säljs till stålföretag i Skandinavien och Storbritannien. En stor del av leveranserna är kundspecifika legeringar.

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

KORT OM AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Affärsområde Smältverk förädlar både metallkoncentrat och sekundärmaterial till högkvalitativa bas- och ädelmetaller vid smältverk i Sverige, Finland och Norge. Metallerna är zink, koppar, bly, guld och silver. Andra produkter är svavelsyra och aluminiumfluorid och därutöver förädlas nickelkoncentrat. Genom åren har affärsområde Smältverk utvecklat avancerade tekniker och flexibla processer som gör det möjligt att på ett miljöanpassat sätt förädla många slags råmaterial och ta tillvara en hög andel av metall innehållet i råvaran.

2009 I KORTHET

• t3ÚSFMTFSFTVMUBUFUFYLMMBHFSPNWÊSEFSJOHNJOTLBEFUJMMŵŶŲ ŲŲŷų Msek till följd av produktionsneddragningar och försämrade priser och villkor.
• t.FUBMMFGUFSGSÌHBOGSÌOJOEVTUSJFMMBLVOEFSGÚSCÊUUSBEFTVOEFSBOESB halvåret, dock från låga nivåer.
• t¯UFSHÌOHUJMMGVMMQSPEVLUJPOTLBQBDJUFUJ[JOLTNÊMUWFSLFOVOEFS tredje kvartalet efter neddragningen i december 2008.
• t/FEESBHOJOHJLPQQBSTNÊMUWFSLFOTQSPEVLUJPOUJMMGÚMKEBWTWBH marknad för svavelsyra och brist på kopparkoncentrat.

NYCKELDATA	2009	2008	Förändring, %
Försäljningsintäkter, MSEK	26 765	31 256	–14
Rörelseresultat, MSEK	1 724	372	363
Rörelseresultat exklusive omvärdering process lager, MSEK	451	1 162	–61
Investeringar, MSEK	473	737	–36
Avkastning sysselsatt kapital, %	13	3
Antal anställda, medelantal	2 257	2 469	–9

PRODUKTION

Under 2009 producerade både zink- och kopparsmältverken med lägre kapacitetsutnyttjande på grund av svag efterfrågan.

Produktionen av zink minskade med 2 procent jämfört med 2008. Förklaringen är neddragningen som genomfördes i december förra året för att anpassa smältverkens zinkproduktion till den lägre efterfrågan. Under tredje kvartalet 2009 återgick zinksmältverken till full kapacitet för att under resten av året producera på en hög och stabil nivå.

Kopparsmältverken, vars produktion drogs ner i januari, fortsatte på en lägre produktionsnivå under hela året. Sammantaget minskade produktionen av kopparkatoder med 14 procent jämfört med 2008. Neddragningen var en följd av ogynnsamma smältlönevillkor och mycket ogynnsamma villkor för svavelsyra. Även om svavelsyramarknaden gradvis förbättrades under året var det fortsatt svag tillgång på kopparkoncentrat. Förhållandena på marknaden för kopparkoncentrat innebar att neddragningen i smältverkens kopparproduktion fortsatte i början av 2010.

METALL
PRODUKTION	2009	2008	Förändring,%
Zink, ton	434 022	443 191	–2
Koppar, ton	302 355	349 593	–14
Bly, ton	13 013	14 235	–9
Blylegeringar, ton	38 561	42 577	–9
Guld, kg	15 028	15 489	–3
Silver, kg	539 564	488 285	11
Svavelsyra, ton	1 123 336	1 328 904	–15
Aluminiumfluorid, ton	33 161	34 611	–4

Produktionen av guld minskade med 3 procent medan silverproduktionen ökade med 11 procent. De fortsatt höga volymerna förklaras av höga ädelmetallhalter i inköpta kopparkoncentrat samt en ökad andel elektronikskrot i Rönnskärs produktion.

ZINKKUNDER

Cirka en tredjedel av Bolidens zinkförsäljning går till stora stålverk som använder zink för rostskydd genom galvanisering av tunnplåt. Näst största kundkategori är företag som doppgalvaniserar stycke gods. Exempel på Bolidens zinkkunder är Arcelor-Mittal, Corus och SSAB.

KOPPARKUNDER

Bolidens kopparkunder är i huvudsak tillverkare av valstråd, kopparstänger och kopparlegeringar, som i sin tur säljer sina produkter till byggnads-, elektronik- och fordonsindustrierna. Exempel på Bolidens kopparkunder är Elektrokoppar, Luvata och MKM.

Bergsöes produktion av bly minskade med 9 procent till följd av knapp tillgång på uttjänta bilbatterier att återvinna och på grund av råblyleveranser till Rönnskär.

Underhållsstopp genomfördes i samtliga smältverk under året men ett större underhållsstopp i Rönnskär sköts upp till 2010.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

Försäljningsintäkterna minskade med 14 procent till 26 765 (31 256) Msek jämfört med 2008, främst till följd av lägre genomsnittspriser och beslutade produktionsneddragningar.

Rörelseresultatet exklusive omvärderingen av smältverkens processlager minskade till 451 (1 162) Msek, en effekt av produktionsneddragningarna och försämrade priser och villkor.

Inklusive den positiva omvärderingseffekten om 1 273 (–789) Msek var rörelseresultatet 1 724 (372) Msek.

Störst påverkan på resultatet exklusive lageromvärdering hade försämrade priser och villkor, som medförde en negativ effekt om 633 Msek. Kopparsmältverken fick i takt med en allt besvärligare situation på marknaden för kopparkoncentrat lägre smältlöner på spotmarknaden.

Zinksmältverkens realiserade smältlöner förbättrades gradvis under året genom prisdelningsmekanismer som gör att smältverk får del av prisuppgångar på zink. Zinkprisets uppgång gav även positiva effekter på smältverkens resultat från så kallade fria metaller. Under andra halvåret ökade andelen zink- och kopparförsäljning till industriella kunder, vilket innebar ökade intäkter från metallpremier.

Lägre produktionsvolymer gav en negativ resultateffekt om 458 Msek jämfört med 2008.

Rörelsekostnaderna i lokal valuta (exklusive inköpta råvaror) sjönk något. Minskningen var dels ett resultat av allmänna besparingsåtgärder, dels en konsekvens av volymneddragningen. Samtidigt ökade energikostnaderna i Sek med 11 procent.

RÖRELSERESULTATANALYS
SMÄLTVERK, MSEK	2009	2008
Rörelseresultat	1 724	372
Omvärdering processlager	1 273	–790
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	451	1 162
Analys förändring av rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager:
Volymeffekt		–458
Kostnader		33
Priser och villkor1		–633
Valutakurseffekter		397
Övrigt		–50
Förändring		–711
1) Resultat för respektive period	2009	2008
Realiserade metallpris och valutakurssäkringar	1	–44
Definitivprissättning (MAMA)	3	1

STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN OCH AKTIVITETER

Huvudfokus för affärsområde Smältverk är att ytterligare förbättra processtabiliteten och att effektivisera produktionen. Det sker framför allt genom förbättrade arbetsmetoder och processer som rationaliserar kapitalanvändningen och ökar smältverkens utbyten, det vill säga andelen metall som utvinns ur råmaterialen. Det fortsatta arbetet med energieffektiviseringar är också av stor vikt. Grunden för förbättringsarbetet är New Boliden Way (Nbw), Bolidens organisations- och verksamhetsfilosofi. Zinksmältverket Kokkola har sedan tidigare genomfört ett pilotprojekt för att identifiera förbättringsområden i gjuteriet och under 2009 utökades arbetet till att omfatta hela verksamheten. I Rönnskär inleddes under året arbetet med Nbw och de andra smältverken kommer att följa efter i början av 2010.

Affärsområdets satsningar är i huvudsak inriktade på flaskhalselimineringar som ökar kap aciteten för sekundärmaterial. Genom kontinuerliga förbättringar ökade Rönnskär kapaciteten för elektronikskrot även under 2009.

Affärsområde Smältverk arbetar också intensivt med att säkra långsiktig tillgång till råvaror. Utmaningen inom råmaterial är störst på kopparsidan där produktionen i koncernens egna gruvor endast täcker cirka 20 procent av produktionskapaciteten samtidigt som den globala konkurrensen om gruvkoncentrat är hård. Den interna försörjningen kommer att öka till cirka 25 procent när Aitik når full kapacitet efter expansionen. Med en större andel välkänt koncentrat blir det möjligt för kopparsmältverken att förädla externt inköpt koncentrat med orenheter, vilket sker till bättre smält- och raffineringslöner.

Inom zink eftersträvas en ytterligare breddning av kundbasen. Fördjupade kundrelationer ska uppnås genom ökade satsningar på kundservice och att utveckla produktegenskaperna, vilket ofta görs tillsammans med kunderna.

Inom koppar ligger fokus på en geografisk breddning av kundbasen, till främst Central- och Östeuropa.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Affärsområde Smältverks forskning och utveckling är främst inriktad på vidareutveckling av smält- och raffineringsprocesserna. Smältverk har genom åren utvecklat ett antal smält- och raffineringstekniker, bland annat zinksmältverkens så kallade direktlakningsmetod. De metallkoncentrat som utvinns ur världens gruvor blir allt mer komplexa och ställer högre krav på smältverken att med höga miljöprestanda vidareförädla material med stora orenheter. De smältverk som har förmåga att hantera många olika slags sekundärmaterial som elektronik- och metallskrot samt blybatterier kommer i ökande grad att få stärkt konkurrenskraft.

Gjutning av anoder är ett av de senare stegen i smältverkens kopparframställning. Anoderna innehåller 98 procent koppar och när dessa raffineras till kopparkatoder kan övriga värdefulla metaller som guld och silver utvinnas och förädlas.

ZINKPRODUKTION

Produktionen av zink minskade med 2% under 2009 till följd av produktionsneddragningen från december 2008 till tredje kvartalet 2009.

RÖRELSEKOSTNADENS FÖR DELNING – KOPPARSMÄLTVERK

Kopparsmältverkens rörelsekostnader sjönk under 2009, jämfört med 2008, beroende på produktionsneddragningen under året.

DE 10 STÖRSTA SMÄLTVERKSAKTÖRERNA INOM ZINK

Boliden är en av världens tio största smältverksaktörer inom zink och den tredje största zinkproducenten i Europa.

KOPPARPRODUKTION

Produktionen av kopparkatoder minskade med 14% under 2009 till följd av den produktionsneddragning som genomfördes i början av året.

DE 10 STÖRSTA SMÄLTVERKSAKTÖRERNA INOM KOPPAR

Med en produktion av drygt 300 000 ton kopparkatoder är Boliden en mindre smältverksaktör globalt sett inom koppar. I Europa är Boliden den tredje största producenten.

BOLIDENS SMÄLTVERK

ZINKSMÄLTVERKET KOKKOLA

Finska Kokkola är världens femte största zinksmältverk. Smältverket framställer legeringar som används vid galvanisering. Zinkkoncentraten levereras till Kokkolas egna hamnanläggning med fartyg från både Bolidens gruvor och externa leverantörer. Kokkola använder den egenutvecklade direktlakningsmetoden som gör det möjligt att bearbeta komplexa och mindre rena metallkoncentrat.

2009	2008
571 003	576 239
295 049	297 722
362	469
92	162
552	637

ZINKSMÄLTVERKET ODDA

Odda ligger på Norges västkust och producerar zink för stålindustrin och aluminiumfluorid åt den norska aluminiumindustrin. Odda, som grundades redan 1929, har en egen isfri hamn som används för leveranser av zinkkoncentrat och andra rå material samt leverans av färdiga metaller. En stor del av zinkkoncentraten levereras från Tara, Boliden området och Garpenberg. Liksom Kokkola använder Odda direktlakningsmetoden.

KOPPARSMÄLTVERKET RÖNNSKÄR

Rönnskär ligger i Skelleftehamn i norra Sverige. Huvudprodukterna är koppar, zinkklinker, bly och ädelmetaller med bland annat svavelsyra som en biprodukt. Rönnskärs kaldo- och fumingverk gör det möjligt att komplettera koppar produktionen med återvinning av metaller ur elektronikskrot och andra sekundära material, som utgör cirka 20 procent av produktionen. Rönnskär bearbetar hela Bolidens interna produktion av kopparkoncentrat, vilket står för cirka 50 procent av Rönnskärs behov när Aitikexpansionen är fullt genomförd.

KOPPARSMÄLTVERKET HARJAVALTA

Harjavalta ligger på Finlands västkust och framställer koppar, guld, silver och biprodukten svavelsyra samt bearbetar även nickelkoncentrat. Metallkoncentraten kommer i huvudsak från externa koppargruvor i Sydamerika och Sydostasien samt från Portugal. Harjavalta använder den egenutvecklade flashsmältningsmetoden som återanvänder energin i råmaterialets svavelinnehåll.

NYCKELDATA 2009 2008 Avverkning, ton Zinkkoncentrat1 245 263 269 820 Produktion, ton Zink metall 138 973 145 469 Rörelseresultat, MSEK 6 210 Investeringar, MSEK 22 146 Medelantal anställda 332 392 1) Inklusive zinkklinker.

NYCKELDATA	2009	2008
Avverkning, ton, Koppar (primär- och
sekundär material)	718 848	784 152
Produktion, ton Koppar katoder	205 759	227 774
Rörelseresultat, MSEK	83	395
Investeringar, MSEK	199	192
Medelantal anställda	851	851

NYCKELDATA	2009	2008
Avverkning, ton
Kopparkoncentrat	399 653	529 466
Nickel koncentrat	211 231	273 352
Produktion, ton
Koppar katoder	96 596	121 819
Rörelseresultat, MSEK	24	64
Investeringar, MSEK	148	225
Medelantal anställda	381	433

BLYSMÄLTVERKET BERGSÖE

Bergsöe utanför Landskrona i södra Sverige är en av Europas fyra största återvinningsaktörer inom bly. Varje år utvinns bly från cirka fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Huvud produkten är bly men Bergsöe tar också emot tennskrot för återvinning. Ungefär 60 procent av blyproduktionen säljs till batteriindustrin i Europa och resterande del används i andra applikationer.

NYCKELDATA	2009	2008
Produktion, ton Blylegeringar	38 561	42 577
Rörelseresultat, MSEK	91	127
Investeringar, MSEK	12	12
Medelantal anställda	91	93

HÅLLBAR UTVECKLING

Vikten av ett högkvalitativt arbete med miljö och säkerhet för ett företag i metallbranschen kan inte överskattas. Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Det förutsätter ett långsiktigt ansvarstagande för verksamhetens miljöpåverkan och goda relationer med medarbetare, kunder, leverantörer, aktieägare och andra som på något sätt påverkas av verksamheten.

Bolidens samtliga gruvor och smältverk bedrivs enligt gällande lagstiftning och miljötillstånd i varje verksamhetsland. Boliden har egna mål som i flera fall går längre än gällande lagstiftning. Det gör att hållbarhetsarbetet bedrivs på ett proaktivt sätt, vilket underlättar anpassningen till marknadsförhållanden, framtida lagar och regleringar samt stärker relationerna till viktiga intressent grupper. Mer information om hållbarhetsarbetet finns på www.boliden.com och i Bolidens separata hållbarhetsredovisning.

STYRNING OCH UPPFÖLJNING

För att öka systematiken i det strategiska arbetet med hållbarhetsfrågor är dessa en stående punkt vid varje möte i koncernens ledningsgrupp. Arbetet baseras på ett ledarskap som engagerar och gör medarbetarna delaktiga i frågor som gäller människa, miljö och samhälle.

För att underlätta spridningen av kunskap och erfarenheter mellan affärsområdena och produktionsenheterna finns koncernövergripande nätverk för hälsa, miljö, säkerhet, medarbetar- och kommunikationsfrågor. Ehsq-staben arbetar med fyra specialiserade nätverk som finns på koncernens enheter medan personalnätverket är bredare och består av personalansvariga. Kommunikationsnätverket ansvarar för att kommunicera koncernens mål och strategier samt sprida goda exempel och för att utveckla relationerna med Bolidens intressentgrupper. Cheferna för de olika nätverken rapporterar löpande till koncernledningen.

Varje enhet internrevideras vartannat år med avseende på hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet utifrån policies och standarder. Under 2009 genomfördes internrevision vid smältverken Odda och Bergsöe samt i gruvorna Tara, Garpenberg och Aitik.

NEW BOLIDEN WAY

Bolidens verksamhet baseras sedan 2005 på en koncerngemensam organisations- och verksamhetsfilosofi – New Boliden Way (Nbw). Under 2009 inleddes ett arbete med att konkretisera vad Nbw betyder för produktionsenheterna. För att stärka koncernens konkurrenskraft ska produktiviteten förbättras, resursslöseri reduceras och kostnaderna sänkas. Ett årligen återkommande utvecklings- och utbildningsprogram startades för 140 verksamhetschefer där årets fokus var ledarskap och arbetsmetodik baserat på Nbw.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2009 uppgick till 4 379 (4 608), varav 2 257 (2 469) inom affärsområde Smältverk och 2 032 (2 057) inom Gruvor samt 90 (82) inom koncernstaber och koncerngemensamma funktioner. Minskningen förklaras av personalneddragningen med 250 personer som beslutades 2008 och som genomfördes under 2008 och 2009.

En betydande andel av Bolidens medarbetare går i pension under de kommande fem åren. Under 2009 infördes en ledarutvärderingsmodell för att öka transparensen och göra det lättare att identifiera kompetensbehov i koncernen.

Säker arbetsmiljö

Boliden har under de senaste åren haft en positiv trend när det gäller

olyckor. Investeringar i säkra maskiner, användning av skyddsutrustning och riskanalyser är viktiga delar av skyddsarbetet. Allra viktigast är dock arbetet med att säkerställa attityder, rutiner och beteenden som förebygger olyckor.

Målet är att varje enhet ska ha noll olycksfall. Under 2009 gick olycksfallsfrekvensen ner till 5,5 (9,1) olyckor per 1 miljon arbetade timmar. Arbetet med att höja säkerhetsmedvetenheten och göra det ännu tydligare hur medarbetarna ska agera för att öka säkerheten fortsatte samtidigt som systemet för rapportering av tillbud och olyckor förbättrades.

Samtliga av Bolidens produktionsenheter är certifierade enligt standarden Ohsas 18001 för arbetsmiljö.

Hälsa och friskvård

Sjukfrånvaro och ohälsa inom Boliden är i huvudsak inte arbetsrelaterade utan beror i hög grad på livsstilsfaktorer. Samtliga enheter inom koncernen har därför handlingsprogram som främjar medarbetarnas hälsa och i förlängningen minskar sjukfrånvaron.

Under 2009 var sjukfrånvaron 4,2 (4,7) procent jämfört med målet om 4,0 procent före utgången av 2013.

Jämlikhet och mångfald

Bolidens ambition är att öka antalet nationaliteter bland medarbetarna. Tidigare års rekryteringar inom affärsområde Gruvors prospekteringsverksamhet och satsningarna inom Smältverks marknadsorganisation har lett till fler nationaliteter inom koncernen.

Metallbranschen är traditionellt mansdominerad. Under de senaste åren har satsningarna på att intressera kvinnor för metallbranschen och Boliden förstärkts. En jämlik arbetsplats skapar dynamik och ökar motivationen i organisationen, och är därför en faktor som kan öka Bolidens attraktion som arbetsgivare. I slutet av 2009 var 15 (14) procent av antalet medarbetare kvinnor.

MILJÖANSVAR

Boliden har ett ansvar att minimera verksamhetens påverkan på miljön. Miljöpåverkan varierar i grad i värdekedjan. Prospektering har i sig ingen betydande påverkan på miljön medan gruvbrytning påverkan miljön genom förändringar i landskapsbilden, buller och vibrationer. Gruvdrift ger också upphov till avfall, damm och utsläpp av metaller till luft och vatten. Smältverk kräver i regel inte i anspråkstagande av lika stora markytor men deras processer kräver stora mängder energi och ger upphov till metallutsläpp till luft och vatten.

Alla produktionsenheter inom Boliden bedriver tillståndspliktig verksamhet. Den sker enligt gällande miljölagstiftning och andra regleringar i Sverige, Finland, Irland och Norge, och enligt Eu:s regelverk för hantering av bland annat avfall, kemikalier och koldioxidutsläpp.

Miljöarbetet

Boliden arbetar med egna miljömål och riktlinjer. På det sättet säkerställs inte bara att nuvarande lagar och regler följs, utan också att en anpassning till bedömda framtida krav sker. Samtliga produktionsenheter har certifierade miljöledningssystem enligt standarden Iso 14001. Bolidens miljömål är satta utifrån verksamhetens mest betydande miljöaspekter. För perioden 2009–2013 finns koncernövergripande mål för utsläpp av metaller till luft och vatten, svaveldioxidutsläpp och koldioxidutsläpp, där samtliga har 2007 som jämförelseår. För att underlätta uppföljningen har målen brutits ned på respektive produktionsenhet. Dessa mål rapporteras varje månad och räknas samman till mått för hela koncernen.

Miljöpåverkan från metallframställningen sker dock inte bara inom Bolidens egna processer. Framställningen sker i en kedja av utvinnings-, förädlings- och återvinningsaktiviteter, som kräver att stora materialmängder hanteras och levereras även till externa aktörer. Boliden har inget direktinflytande över miljöarbetet hos företagets affärspartners men kan genom leverantörs- och kundutvärderingar arbeta för att säkerställa att överenskomna policys och instruktioner följs. Under 2009 initierade Boliden ett projekt för att ytterligare stärka de egna rutinerna kring detta arbete.

Energianvändning

Framställning av metaller, och i synnerhet smältverksprocesserna, är energi krävande. Ursprunget till den el som Boliden använder beror på den så kallade nationella energimix som finns i respektive verksamhetslands elnät.

Bolidens smältverk hör till de mest energieffektiva i världen men energi utgör ändå cirka 18 procent av koncernens rörelsekostnader. Under 2009 uppgick förbrukningen av elenergi till totalt 3,3 (3,4) TWh, vilket väntas öka med cirka 0,6 TWh under 2010 då koppargruvan Aitik börjar producera med kraftigt expanderad kapacitet. Samtidigt inkluderar investeringen i Aitik en satsning på ny infrastruktur och logistik som är väsentligt mer energieffektiv än tidigare lösningar.

Alla produktionsenheter inom Boliden har energiledningssystem, antingen som ett separat system eller som en del av miljöledningssystemet Iso 14001. Smältverken tar tillvara spillvärme från processerna och

HÅLLBARHETSMÅL UTFALL 2009

• t/PMMPMZDLTGBMMWBSKFNÌOBEWJETBNUMJHB enheter.
• t4KVLGSÌOWBSPTPNÊSIÚHTUŵ
  űQSPDFOUWJE utgången av 2013.
• t.JOTLBVUTMÊQQBWNFUBMMFSUJMMWBUUFONFE 25 procent1 till utgången av 2013.
• t.JOTLBVUTMÊQQBWNFUBMMFSUJMMMVGUNFE 25 procent1 till utgången av 2013.
• t.JOTLBVUTMÊQQBWTWBWFMEJPYJEUJMMMVGU med 10 procent1 till utgången av 2013.

• t6UTMÊQQBWLPMEJPYJETLBJOUFÚLBNFSÊO 3 procent1 till utgången av 2013 (med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar).

• t,PODFSOFOTPMZDLTGBMMTGSFLWFOTTKÚOLGSÌOź
  ŲUJMMŶ
  ŶPMZDLTGBMMQFSNJMKPOBSCFUBEFUJNmar under 2009. De nio operativa enheterna hade i genomsnitt nio olycksfria månader under året.

• t4KVLGSÌOWBSPONJOTLBEFUJMMŵ
  ųQSPDFOUGSÌOŵ
  ŸQSPDFOUVOEFSųűűŹ
• t6UTMÊQQFOBWNFUBMMFSUJMMWBUUFONJOTLBEFNFEŶűQSPDFOUKÊNGÚSUNFEųűűŸ
  UJMMGÚMKE av de nya vattenreningsanläggningarna vid Odda och Harjavalta, lägre nederbördsmängder och få produktionsstörningar.
• t6UTMÊQQFOBWNFUBMMFSUJMMMVGUNJOTLBEFNFEŵűQSPDFOUKÊNGÚSUNFEųűűŸ
  GSÊNTUUJMMGÚMKE av få störningar, lägre produktion och generellt goda prestanda på filteranläggningarna.
• t6UTMÊQQFOBWTWBWFMEJPYJEUJMMMVGUNJOTLBEFNFEŲŵQSPDFOUKÊNGÚSUNFEųűűŸUJMMGÚMKE av färre driftstopp och minskad produktion.
• t6UTMÊQQFOBWLPMEJPYJEÚLBEFNFEŴQSPDFOUKÊNGÚSUNFEųűűŸQÌHSVOEBWGÚSÊOESBE rapportering vid kopparsmältverket Rönnskär. Exklusive denna effekt minskade koldioxid utsläppen med 8 procent.

Bolidens arbete för att uppnå hållbarhetsmålen och andra ambitioner för att värna en långsiktigt hållbar utveckling beskrivs i hållbarhetsredovisningen som publiceras i mars 2010.

1) Basår 2007

Verksamheten vid Bolidens produktionsenheter är tillståndspliktig vilket bland annat innebär krav på regelbundna mätningar av utsläpp. På bilden tar Vanje Lindberg, som är certifierad miljöprovtagare i Bolidenområdet, vattenprover för att kontrollera metallnivåerna.

använder den för uppvärmning av egna lokaler. Flera av smältverken levererar även spillvärme till lokala fjärrvärmeanläggningar.

Boliden har en koncerngemensam energipolicy som bland annat klargör att varje enhet ska sträva efter att effektivisera energianvändningen, både för att minska sin miljöpåverkan och sina rörelsekostnader. Energieffektivisering är, precis som andra processförbättringar, en kontinuerlig process där arbetet bedrivs systematiskt. Vid prospekteringsarbeten görs energianalyser och -kalkyler som sedan används vid planering och val av maskiner och annan utrustning.

Utsläppsrätter för koldioxid

Två av Bolidens produktionsanläggningar – kopparsmältverket Rönnskär och blysmältverket Bergsöe – omfattas av Eu:s nuvarande system för handel med utsläppsrätter. För perioden 2008–2012 har de två smältverken utsläppsrätter som motsvarar 78 909 ton koldioxid. När Eu:s nya lagstiftning för tilldelning av utsläppsrätter träder i kraft 2013 kommer samtliga gruvor och smältverk att omfattas av handelssystemet.

HANTERING AV RISKER

Risktagande och hantering av riskfaktorer är en naturlig del av all affärsverksamhet. Bolidens riskexponering delas in i marknads- och affärsrisker, verksamhetsrisker och finansiella risker. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 23 på sidan 73.

Hanteringen av marknads- och affärsrisker sker i huvudsak på affärsområdesnivå. Verksamhetsriskerna hanteras av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer och instruktioner som har fastställts för varje affärsområde samt på koncernnivå.

Hanteringen av finansiella risker sker centralt inom Bolidens finansfunktion. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn.

MARKNADS- OCH AFFÄRSRISKER

Utvecklingen i världskonjunkturen, i synnerhet den globala industriproduktionen, påverkar efterfrågan på och prisutvecklingen för zink, koppar och andra basmetaller. Bolidens kunder är i huvudsak stålföretag och tillverkare av halvfabrikat i Europa, vilka i sin tur säljer till de europeiska fordons-, byggnads- och elektronikindustrierna. Aktivitetsnivån i dessa branscher påverkar efterfrågan på Bolidens metaller och därmed koncernens lönsamhet.

Förändringar i priser och villkor

Förändringar i metallpriser samt villkor för smältlöner och raffineringslöner har en väsentlig påverkan på Bolidens resultatutveckling.

Metallpriser

Metallpriser sätts dagligen på London Metal Exchange (lme). Bolidens policy är att hålla gruvornas produktion av metaller osäkrad gentemot metallpriser. Vid speciella tillfällen kan avsteg göras från denna policy. Exempelvis har under perioden 2007–2010 omkring två tredjedelar av kopparproduktionen, samt delar av bly-, guld- och silverproduktionen, prissäkrats för att säkerställa investeringarna i expansionen av koppargruvan Aitik.

Smältverken är till stor del naturligt hedgade mot metallprisvariationer då deras ersättning främst utgörs av smält- och raffineringslöner. Viss påverkan sker genom zinksmältverkens priseskalatorer samt även utvinning av så kallade fria metaller vilka är fullt ut exponerade mot metallprisförändringar. Mer information om Bolidens metallprissäkringar finns i not 21 på sidan 71.

Smältlöner

Den största delen av smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner. Villkoren för dessa avgörs primärt av balansen mellan utbud och efterfrågan på marknaden för metallkoncentrat. Boliden köper in betydande volymer metallkoncentrat till kopparsmältverken från externa leverantörer, vilket medför en exponering mot förändringar i denna marknad.

Villkoren för smältning och raffinering av metallkoncentrat förhandlas årligen mellan de stora gruv- och smältverksaktörerna och utfallen i dessa förhandlingar fungerar som benchmark för övriga aktörer. Därutöver sker transaktioner av koncentrat till spotsmältlöner. Kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 20 procent av kopparsmältverkens kapacitet medan koncentrat från egna gruvor motsvarar cirka 70 procent av Bolidens produktionskapacitet i zinksmältverken. Det innebär att förändringar i smält- och raffineringslöner för koppar i normalfallet får en väsentlig påverkan på koncernens resultat medan förändringar i zinksmältlöner har en mer begränsad påverkan.

Omvärdering av processlager

Processlagret är den del av lagret som ligger bunden i smältverkens produktionsprocess. Priserna för processlagren – cirka 17 000 ton zink, cirka 32 000 ton koppar, cirka 2 300 kilo guld, cirka 74 000 kilo silver och cirka 1 000 ton bly – pris- eller valutakurssäkras inte och vid bokslutens lageromvärdering får förändringar i lme-priserna för dessa metaller en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. För att tydliggöra denna redovisningsmässiga påverkan på koncernens resultat redovisar Boliden kontinuerligt rörelseresultat såväl före som efter omvärdering av processlager.

Kunder

Försäljning av basmetaller kan ske till industriella kunder, basmetallhandlare eller levereras till de metallager som hålls av lme och andra internationella handelsplatser. Långsiktiga avtal med industriella kunder ökar förutsägbarheten i försäljningsvillkoren och stabiliteten i försäljningen. Vid försäljning direkt till industrikunder, och till viss del även försäljning till metallhandlare, erhåller Boliden metallpremier utöver lme-priset.

För att öka stabiliteten i försäljningen av koncernens metaller fokuserar Boliden på långsiktiga samarbeten med finansiellt stabila kunder. Boliden arbetar även med att fördjupa kundrelationerna, bland annat genom hög leveranstrygghet, teknisk support och produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer samt förbättrar slutprodukternas egenskaper. Vid sidan av långsiktiga försäljningsavtal bidrar dessa aktiviteter till att öka andelen försäljning med högre metallpremie.

Genom riktade försäljningsaktiviteter strävar Boliden efter att bredda kundportföljen för att minska exponeringen mot ett fåtal kunder, segment och länder.

Råvaruförsörjning

En långsiktigt säkrad råvaruförsörjning är viktig för att Bolidens smältverk ska kunna producera med ett högt kapacitetsutnyttjande och jämn kvalitet. Det finns alltid en risk att leverantörer av råvaror till koncernens smältverk drabbas av oplanerade verksamhetsstörningar. Cirka 20 procent av kopparsmältverkens råmaterialbehov täcks av metallkoncentrat från gruvor inom koncernen. Koncernens möjliga interna försörjning till zinksmältverken är cirka 70 procent. För att upprätthålla en hög och jämn försörjning eftersträvar Boliden långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial till kopparsmältverken.

Energipriser

Gruvdrift, smält- och återvinningsverksamhet, och framför allt zinksmältverk, är energikrävande. Under 2009 stod energi för cirka 18 (17) procent av Bolidens rörelsekostnader, vilket innebär att förändringar i energipriser kan få en betydande påverkan på koncernens lönsamhet. Europas energimarknader och energiprisernas utveckling är svår att förutsäga på både kortare och längre sikt.

Boliden eftersträvar långsiktiga avtal för energileveranser i samtliga länder där verksamheten bedrivs. Huvuddelen av koncernens energibehov under de kommande 5–10 åren täcks genom längre leveranskontrakt, vilket stabiliserar energiförsörjningen och begränsar känsligheten för kortsiktiga förändringar i energipriser. Långtidsavtalen kompletteras löpande med finansiella elprissäkringar på upp till tre år.

Genom BasEl Ab, ett företag som samägs av ett antal basindustriföretag, verkar Boliden för en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig tillgång till energi i Norden. På längre sikt är strävan att tillgodose en del av Bolidens energibehov med egen produktion genom industrisamarbeten som kärnkraftprojekten Fennovoima i Finland och Industrikraft i Sverige.

För att begränsa koncernens energibehov arbetar Boliden med energieffektiviserande åtgärder. I Sverige, Finland och Irland deltar Boliden i nationella effektiviseringsprojekt som syftar till att förstärka industriföretagens incitament till energibesparingar. Koncernen har en energipolicy och samtliga produktionsanläggningar arbetar med energiledningssystem. Efterlevnaden av policyn följs upp genom interna revisioner.

När Eu:s nya lagstiftning för tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid träder i kraft 2013 förväntas elpriserna stiga. För att förbereda inför den kommande lagstiftningen har Boliden bildat en projektgrupp för Eu Emission Trading System (ETS) med både intern och extern expertis.

VERKSAMHETSRISKER

Oplanerade produktionsstörningar

Bolidens produktion består i allt väsentligt av kontinuerliga processer där oplanerade stopp kan påverka produktion och finansiella resultat. Dessa kan i vissa fall bli långvariga då det ofta kan vara svårt att hitta alternativa lösningar. Oplanerade stopp kan exempelvis uppstå på grund av strejker, tekniska problem eller olyckor.

Boliden genomför förebyggande underhållsarbeten vid samtliga produktionsanläggningar. Inom affärsområde Smältverk genomförs varje år större underhållsstopp medan affärsområde Gruvors underhållsarbete är integrerat i den löpande verksamheten. Smältverk och Gruvor arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyten mellan produktionsanläggningarna.

Miljöpåverkan

Liksom andra gruv- och smältverksföretag hanterar Boliden i sin verksamhet geologiska naturresurser och stora fysiska materialflöden. Med detta följer påverkan på den yttre miljön, framför allt i form av utsläpp av föroreningar, främst metaller, till luft, mark och vatten. Gruvornas verksamhet påverkar också landskapsbilden. I samtliga länder där Boliden har verksamhet är miljökraven stränga och miljölagstiftningen omfattande. Samtliga gruvor och smältverk är tillståndspliktiga verksamheter och regleras av lagstiftning i respektive land.

För att minska miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av nuvarande regelverk och underlätta anpassningen till eventuella nya krav arbetar Boliden med egna miljömål och riktlinjer samt miljöledningssystem. Samtliga operativa enheter har certifierade miljöledningssystem enligt Iso 14001.

Arbetsmiljö

All gruvdrift och smältverksamhet kräver hög säkerhetsnivå. Allvarliga olyckor kan, förutom personskador och dödsfall, leda till produktionsstopp och skada förtroendet för företaget.

Vid sidan av investeringar i maskiner och utrustning arbetar Boliden med utbildning för att förändra attityder, rutiner och beteenden för att ytterligare stärka företagskulturen gällande säkerhet. Under 2009 var antalet olycksfall 5,5 per miljon arbetstimmar jämfört med 9,1 under 2008.

Kompetensförsörjning

Bolidens verksamhet kräver många olika kompetenser, bland annat inom metallurgisk process- och produktionsteknik, geoteknik och geologi. Verksamheten bedrivs till större delen i glesbygdsområden, vilket ökar kraven på att vara en attraktiv arbetsgivare och ha god framförhållning i kompetensförsörjningen.

Cirka 30 procent av Bolidens medarbetare går i pension under de kommande fem åren. För att hantera kommande pensionsavgångar och det långsiktiga rekryteringsbehovet arbetar Boliden med kartläggning av strategisk kompetens och kompetensförsörjningsanalyser.

FINANSIELLA RISKER

Mer information om finansiella risker finns i not 19 på sidorna 67–68.

Refinansierings- och likviditetsrisk

Boliden är exponerad för såväl refinansieringsrisk som likviditetsrisk. Snabba förändringar av den globala konjunkturen kräver god framförhållning så att koncernen inte hamnar i en situation där det är svårt att förlänga eller omförhandla befintliga lån. Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna möta betalningsförpliktelser på grund av otillräcklig likviditet.

Refinansieringsrisken begränsas av en god spridning av motparter och löptider på låneskulden. Ett aktivt arbete för att skapa en tillfredsställande betalningsberedskap genom outnyttjade kreditfaciliteter begränsar Bolidens likviditetsrisk.

Valutarisk

Försäljningsintäkterna är till största delen i amerikanska dollar medan kostnaderna i huvudsak är i svenska kronor, euro och norska kronor. Det innebär att förändringar i dessa valutor får en väsentlig påverkan på koncernens intäkter och resultat. Bolidens policy är att i normalfallet inte valutasäkra koncernens intäkter. Avsteg från detta kan göras i speciella fall för att begränsa risker. Exempelvis säkrades koncernens kopparintäkter i amerikanska dollar i syfte att minska risk i samband med expansionen av koppargruvan Aitik (se även avsnittet Metallpriser ovan). Mer information finns i not 21 på sidorna 70–71.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk innebär risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Boliden en förlust.

För Bolidens del uppstår motparts- och kreditrisker främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa den riskexponeringen accepteras, i enlighet med Bolidens finanspolicy, endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget med varje motpart i möjligaste mån begränsas.

BOLIDENAKTIEN

Bolidenaktien är noterad på Nasdaq Omx Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Aktien är även sekundärnoterad på Toronto Stock Exchange. Vid sidan av Nasdaq Omx:s index ingår aktien i ett flertal internationella index.

HANDEL

Handeln med Bolidenaktien fortsatte att öka under 2009. Totalt handlades 1 663 (1 562) miljoner Bolidenaktier till ett sammanlagt värde av 90 (70) miljarder kronor under året. Av denna handel skedde 89,3 procent på Nasdaq Omx Stockholm, där Bolidenaktien stod för 2,6 (1,5) procent av den totala omsättningen. Aktiens omsättningshastighet var 535 (530) procent och i genomsnitt omsattes 6,6 (6,2) miljoner aktier per handelsdag på Nasdaq Omx Stockholm.

Handeln på så kallade alternativa marknadsplatser, Multilateral Trading Facility (MTF), utgjorde 10,7 procent av det totala antalet omsatta Bolidenaktier. Merparten av denna handel skedde på Chi-X.

På Toronto Stock Exchange omsattes 190 000 (284 000) aktier, vilket motsvarade 0,01 procent av den totala handeln med Bolidenaktien under 2009.

Vid utgången av 2009 noterades Bolidenaktien till 92,10 sek på Nasdaq Omx Stockholm, vilket motsvarade ett börsvärde om 25,2 (4,9) miljarder kronor.

I likhet med andra råvaruföretag varierar värdet på Bolidens aktie i genomsnitt mer än breda aktiemarknadsindex. Baserat på aktiekursutvecklingen och utvecklingen i indexet Omx Stockholm pi under de senaste fem åren har Bolidenaktien ett så kallat betavärde på 1,98.

UTDELNING OCH AVKASTNING

Bolidenaktiens kursuppgång under året var 417 procent, jämfört med indexen Omx Stockholm pi och Omx Nordic pi som steg med 47 respektive 32 procent under 2009. Sektorindexet Omx Nordic Materials, som noteras i eur, i vilket Bolidenaktien ingår, steg med 41 procent. Bolidens aktiekurs påverkades positivt av de stigande metallprisernas, främst zink och koppar, effekter på intäkts- och resultatutveckling.

För 2009 har styrelsen beslutat att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning om 3 (1) sek per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 32,8 (29,3) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 3,3 (5,6) procent beräknad på Bolidenaktiens kurs vid utgången av 2009.

Bolidenaktiens totalavkastning (summan av föreslagen utdelning och kursutveckling) var 2009 423 procent. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Bolidenaktien varit 121 procent. Motsvarande avkastning för samtliga bolag på Nasdaq Omx Stockholm var under samma period 58 procent. En tabell med aktierelaterade nyckeltal över fem år finns på sidan 98.

AKTIEKAPITALET

Antalet aktier uppgår till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 sek och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 sek.

Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Boliden har under 2009 inte över låtit egna aktier och har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röste talet för samtliga aktier. Bolidens anställda har via vinst andelsstiftelse aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Boliden hade 96 155 (102 450) aktieägare registrerade den 31 december 2009. Av aktierna ägdes cirka 40 procent av svenska institutioner och aktiefonder, cirka 40 procent av utländska ägare och cirka 20 procent av svenska privatpersoner. De fem största enskilda aktieägarna representerar 13 procent av aktiekapitalet. Av tabellen på sidan 40 framgår Bolidens ägarförhållanden per den 31 december 2009.

AKTIEÄGARINFORMATION PÅ WEBBPLATSEN

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

Boliden bjuder varje år in aktieägare, aktieanalytiker och journalister till en kapitalmarknadsdag för att öka kännedomen om koncernens verksamhet. Vid kapitalmarknadsdagen i Aitik 1–2 september 2009 deltog drygt 40 personer. På bilden ovan bekantar sig gästerna med en CAT 793D gruvtruck. Trucken, som lastar cirka 220 ton och är över 5,5 meter hög, används för att transportera malm till krossarna i gruvan.

KORT FAKTA OM AKTIEN

Handelsplats	NASDAQ OMX Stockholm
Kortnamn	BOL
ISIN-kod	SE 0000869646
GICS-kod	15104020
Högsta stängningskurs 2009	95,30 SEK
Lägsta stängningskurs 2009	16,10 SEK
Sista betalkurs 30 december 2009	92,10 SEK
Börsvärde 30 december 2009	25,2 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2009	535%
Antal aktier	273 511 169
Betavärde1	1,98

1) Betavärdet visar hur aktien samvarierar med den genomsnittliga utvecklingen på nasdaq Omx Stockholm. Beräkningen baseras på utvecklingen i Bolidenaktien och Omx Stockholm pi under de senaste fem åren. Källa: nasdaq Omx

BANKER SOM FÖLJER BOLIDEN

ABG Sundal Collier	HQ Bank
Carnegie	HSBC
Cheuvreux	Morgan Stanley
Deutsche Bank	Nordea
Erik Penser	SEB Enskilda
Evli Bank	Swedbank Markets
Exane BNP Paribas	UBS
Goldman Sachs	Ålandsbanken
Handelsbanken Capital Markets	Öhman Fondkommission

BOLIDENS STÖRSTA ÄGARE PER DEN 31 DECEMBER 2009

	Andel av kapital och röster, %
Swedbank Robur fonder	3,60
AFA Försäkring	2,51
Skandia Liv	2,48
Handelsbanken fonder inklusive XACT	2,46
Andra AP-fonden	2,01
Government of Norway	1,85
AMF Försäkring och Fonder	1,60
Nordea fonder	1,59
Fjärde AP-fonden	1,57
Folksam – KPA – Förenade Liv	1,47
Söderbloms Factoringtjänst AB	1,32
SEB Investment Management	1,26
Avanza Pension	1,16
Första AP-fonden	1,03
Länsföräkringar fonder	0,98

Källa: Euroclear

FÖRDELNING AV BOLIDENAKTIER PER DEN 31 DECEMBER 2009

Innehav av aktier	Antal ägare	Antal aktier	Innehav,%	Röster,%
1 – 500	70 599	11 482 820	4,2	4,2
501 – 1 000	12 634	10 972 942	4,0	4,0
1 001 – 5 000	10 419	24 165 957	8,8	8,8
5 001 – 10 000	1 271	9 643 387	3,5	3,5
10 001 – 50 000	822	17 482 157	6,4	6,4
50 001 – 100 000	128	9 080 177	3,3	3,3
100 001 –	282	190 683 729	69,7	69,7
Totalt	96 155	273 511 169	100,0	100,0

Källa: Euroclear

Flera av Bolidenkoncernens gruvor har malmer som innehåller betydande mängder silver. Metallkoncentratens silverinnehåll vidareförädlas av smältverk till silvergranuler som levereras till kunder inom i huvudsak el- och elektronikindustrierna.

42 boliden årsredovisning 2009 Bolidens produktion av guld uppgår årligen till omkring 15 000 kilo, varav två tredjedelar kommer från återvinningsmaterial.

FINANSIELL RAPPORTERING

Resultaträkningar – koncernen	44
Balansräkningar – koncernen	46
Förändringar i eget kapital – koncernen	48
Kassaflödesanalyser – koncernen	49
Resultaträkningar – moderbolaget	50
Balansräkningar – moderbolaget	50
Förändringar i eget kapital – moderbolaget	51
Kassaflödesanalyser – moderbolaget	51

Redovisningsprinciper	52

Noter

Not 1	Anställda och personalkostnader	57
Not 2	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	58
Not 3	Väsentliga kostnadsslag	58
Not 4	Övriga rörelseintäkter	59
Not 5	Ränteintäkter och liknande resultatposter	59
Not 6	Räntekostnader och liknande resultatposter	59
Not 7	Immateriella anläggningstillgångar	59
Not 8	Materiella anläggningstillgångar	60
Not 9	Leasingavgifter	61
Not 10	Andelar i koncernföretag	61
Not 11	Andelar i intresseföretag	62
Not 12	Skatter	62
Not 13	Varulager	64
Not 14	Kundfordringar	64
Not 15	Övriga kortfristiga fordringar	64
Not 16	Eget kapital	64
Not 17	Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	65
Not 18	Övriga avsättningar	66
Not 19	Finansiell riskhantering	67
Not 20	Finansiella skulder och förfallostruktur	69
Not 21	Finansiella derivatinstrument	70
Not 22	Övriga kortfristiga skulder	73
Not 23	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	73
Not 24	Tilläggsinformation till kassaflödesanalys	74
Not 25	Information per verksamhets område och geografisk marknad	75
Not 26	Närstående	76
Not 27	Händelser efter 31 december 2009	76

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2009 77

RESULTATRÄKNINGAR – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2009	2008
Försäljningsintäkter	25	27 635	30 987
Kostnad för sålda varor	3	–22 957	–28 832
Bruttoresultat		4 678	2 155
Försäljningskostnader	3	–408	–502
Administrationskostnader	2, 3	–534	–411
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–218	–377
Övriga rörelseintäkter	4	114	144
Övriga rörelsekostnader		–9	–8
Resultatandelar i intressebolag	11	–	3
Rörelseresultat	1–4, 7–9, 25	3 623	1 004
Ränteintäkter och liknande resultatposter	5	11	37
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–257	–318
Resultat efter finansiella poster		3 377	723
Skatter	12	–876	212
Årets resultat		2 501	935
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 500	935
Minoritetsägare		1	–
Resultat per aktie, SEK	16	9,14	3,42
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt.
Antal aktier
Ingående antal aktier		273 511 169	273 511 169
Återköp av egna aktier		–	–
Utgående antal aktier		273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav
Ingående antal aktier i eget innehav		–	15 946 000
Makulering av egna aktier		–	–15 946 000
Utgående antal aktier i eget innehav		–	–

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET

Belopp i MSEK	Not	2009	2008
Årets resultat		2 501	935
Marknadsvärdering av finansiella instrument		–1 867	4 149
Skatteeffekt på finansiella instrument		490	–1 100
Överföringar till resultaträkningen		–991	438
Skatt på överföringar till resultaträkningen		261	–123
		–2 107	3 364
Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter		–251	636
Årets kursdifferenser på säkringsinstrument		338	–941
Skatt på årets kursdifferenser på säkringsinstrument		–89	263
		–2	–42
Övriga poster i totalresultatet1		–1	36
Summa övrigt totalresultat		–2 110	3 358
Årets totalresultat		391	4 293
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		390	4 293
Minoritetsägare		1	–

1) Övriga poster i totalresultatet 2008 inkluderar omvärdering av uppskjuten skatt som redovisats direkt i totalresultatet.

BALANSRÄKNINGAR – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR	25
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	3 359	3 331
Materiella anläggningstillgångar	8
Byggnader och mark		2 583	2 674
Tillredningar		2 956	2 622
Maskiner och andra tekniska anläggningar		12 937	9 662
Inventarier, verktyg och installationer		252	259
Pågående nyanläggningar		1 726	1 975
		20 454	17 192
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	11	1	43
Andra aktier och andelar		28	21
Uppskjutna skattefordringar	12	21	–
Finansiella placeringar		2	–
Långfristiga fordringar		62	3
		114	67
Summa anläggningstillgångar		23 927	20 590
Omsättningstillgångar
Varulager	13	5 245	4 051
Kundfordringar	14	1 442	594
Skattefordringar		8	114
Räntebärande fordringar		7	7
Derivatinstrument	21	1 263	3 157
Övriga kortfristiga fordringar	15	542	535
Likvida medel	24	825	1 204
Summa omsättningstillgångar		9 332	9 662
SUMMA TILLGÅNGAR		33 258	30 252

Belopp i MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	25
Eget kapital	16
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		8 076	8 076
Omräkningsreserv		–87	–85
Säkringsreserv		495	2 602
Balanserat resultat		7 184	4 959
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		16 247	16 131
Minoritetsintresse		10	0
Summa eget kapital		16 257	16 131
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	6 624	6 670
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	17	585	506
Uppskjutna skatteskulder	12	2 511	2 410
Övriga avsättningar	18	660	638
Summa långfristiga skulder		10 380	10 224
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	1 055	362
Leverantörsskulder		3 715	1 915
Avsättningar	18	422	380
Aktuella skatteskulder		88	2
Derivatinstrument	21	279	411
Övriga kortfristiga skulder	22	1 062	827
Summa kortfristiga skulder		6 621	3 897
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		33 258	30 252
Ställda säkerheter	23	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	23	635	548

Nettoskuld, MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Skulder till kreditinstitut
exklusive övriga räntebärande skulder	7 585	7 013
Övriga räntebärande skulder	94	19
Pensionsskulder	585	506
Andra aktier och andelar	–28	–22
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–2	–
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–7	–7
Kortfristiga placeringar	–455	–364
Kassa och banktillgodohavanden	–370	–840
	7 402	6 305

Sysselsatt kapital, MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Immateriella tillgångar	3 359	3 331
Materiella tillgångar	20 454	17 192
Andelar i intressebolag	1	43
Varulager	5 245	4 051
Kundfordringar	1 442	594
Övriga fordringar	1 867	3 694
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–1 082	–1 018
Leverantörsskulder	–3 715	–1 915
Övriga skulder	–1 342	–1 239
	26 229	24 733

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN

	Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare
	Aktie Not kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Om räknings reserv	Säkrings reserv	Balanserat resultat	Summa Bolidens aktieägare	Minoritet	Totalt eget kapital
	16
Enligt balansräkning 2007-12-31	579	8 076	–43	–762	5 082	12 932	–	12 932
Årets resultat	–	–	–	–	935	935	–	935
Övrigt totalresultat	–	–	–42	3 364	37	3 358	–	3 358
Årets totalresultat	–	–	–42	3 364	971	4 293	–	4 293
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–	–1 094	–1 094	–	–1 094
Nedsättning av aktiekapital genom makulering	–32	–	–	–	32	–	–	–
Fondemission	32	–	–	–	–32	–	–	–
Enligt balansräkning 2008-12-31	579	8 076	–85	2 602	4 959	16 131	–	16 131
Årets resultat	–	–	–	–	2 501	2 500	1	2 501
Övrigt totalresultat	–	–	–2	–2 107	–2	–2 110	–	–2 110
Årets totalresultat	–	–	–2	–2 107	2 499	390	1	391
Minoritet vid förvärv	–	–	–	–	–	–	8	8
Inlösen						–	–
Utdelning till Boliden ABs aktieägare	–	–	–	–	–274	–274	–	–274
Utdelning till minoriteten	–	–	–	–	–	–	–	–
Enligt balansräkning 2009-12-31	579	8 076	–87	495	7 184	16 247	10	16 257

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfond.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, redovisas i övrigt totalresultat.

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metalloch ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden redovisas i resultaträkningen.

Balanserat resultat

Intjänade vinstmedel.

KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2009	2008
	24
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		3 377	723
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	7, 8	1 566	1 422
Avsättningar		97	–57
Omräkningsdifferenser		–73	–363
Betald skatt		70	–149
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		5 037	1 576
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager		–1 209	2 945
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar		–1 836	1 840
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder		1 982	–891
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 974	5 470
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–3	–4
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	–4 912	–4 621
Förvärv av finansiella tillgångar		–7	–8
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–4 922	–4 633
Fritt kassaflöde		–948	837
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–274	–1 094
Upptagna lån		854	1 706
Amortering av låneskulder		–9	–1 126
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		571	–514
Årets kassaflöde		–377	323
Likvida medel vid årets början		1 204	878
Kursdifferens i likvida medel		–2	3
Likvida medel vid årets slut	24	825	1 204

RESULTATRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	Not	2009	2008
Utdelningar från dotterbolag	10	–	768
Resultat efter finansiella poster		–	768
Resultat före skatt		–	768
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		–	768

Verksamheten för Boliden AB bedrivs i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

BALANSRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		3	2
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		3 670	3 177
Summa anläggningstillgångar		7 584	7 090
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag		976	1 120
Summa omsättningstillgångar		976	1 120
SUMMA TILLGÅNGAR		8 560	8 210
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	16
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		1 753	1 258
Årets resultat		–	768
		1 753	2 027
Summa eget kapital		7 584	7 858
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	976	353
		976	353
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		8 560	8 210
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser	23	9 872	11 035

Eventualförpliktelser avser ställda garantier för dotterbolag.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET

	Aktiekapital	Reservfond	Fria reserver	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 2007-12-31	579	5 252	2 352	8 183
Utdelning	–	–	–1 094	–1 094
Årets resultat	–	–	768	768
Nedsättning av aktiekapital genom indragning	–32	–	32	–
Fondemission	32	–	–32	–
Enligt balansräkning 2008-12-31	579	5 252	2 027	7 858
Utdelning	–	–	–274	–274
Årets resultat	–	–	–	–
Enligt balansräkning 2009-12-31	579	5 252	1 753	7 584

Reservfond

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Reservfonden är en bunden fond som inte får minskas genom vinstutdelning.

Fria reserver

Föregående års fria egna kapital, tillsammans med årets resultat och överkursfond utgör summa fria reserver. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

KASSAFLÖDESANALYSER – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–	–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	623	–
Amortering av låneskulder	–	–1 126
Utdelning	–274	–1 094
Lån från koncernbolag	–349	2 220
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–
Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

REDOVISNINGSPRINCIPER

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm, Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Handel sker också på Toronto Stock Exchange i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Företaget är moder företag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committée (IFRIC) som trätt i kraft med tillämpning från den 1 januari 2009. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan:

Koncernen har under året infört följande nya och ändrade standarder från IASB och uttalanden från IFRIC från och med 1 januari 2009

• IFRS 7, Finansiella instrument: (Upplysningar. Ändring). Denna standard innebär att ytterligare upplysningar skall lämnas avseende finansiella instrument redovisade till verkliga värden i balansräkningen. Av upplysningarna skall det framgå i vilken omfattning verkligt värde är baserat på observerbara indata enligt en hierarki med nivåerna 1–3. Upplysningar ska också lämnas med avseende på inbördes förändringar mellan hierarkinivåerna för finansiella instrument redovisade till verkligt värde. Ändringen i IFRS 7 har inneburit att ytterligare upplysningar lämnats om finansiella instrument och utökade kommentarer om likviditetsplaneringen.
• IFRS 8, Rörelsesegment. Denna standard innehåller upplysningskrav avseende koncernens rörelsesegment och ersätter kravet att definiera och presentera primära och sekundära segment baserat på rörelsegrenar och geografiska områden enligt hittills gällande rekommendation IAS 14. Den nya standarden kräver istället att segmentinformation presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Vidare skall viss geografisk information lämnas samt information om förekomst av kunder som svarar för mer än 10 procent av koncernens omsättning. Implementeringen av IFRS 8 har inte gett upphov till några andra segment än de som rapporterades som primära enligt IAS 14.
• Omarbetad IAS 1, Utformning av finansiella rapporter. Standarden innebär att det i eget kapitalräkningen enbart redovisas ägartransaktioner. Övriga transaktioner som tidigare redovisats i eget kapitalräkningen redovisas som övrigt totalresultat inom rapport över totalresultat för perioden. Den omarbetade standarden innebär också att en tredje balansräkning, avseende ingången av jämförelseåret, skall presenteras när redovisningsprinciper ändras och det innebär omräkning av tidigare perioder. Boliden har valt att presentera en separat resultaträkning tillsammans med en separat rapport över totalresultatet.
• Omarbetad IAS 23, Lånekostnader. Standarden innebär att möjligheten att omedelbart kostnadsföra lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång tas bort. Företaget är skyldigt att kapitalisera kostnaden som del av anskaffningsvärdet. Koncernen har historiskt använt denna princip vid större investeringar.

Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning. Däremot har de givit upphov till ändringar i utformningen av de finansiella rapporterna samt ytterligare notupplysningar. Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som trätt i kraft under 2009 har inte haft någon påverkan på Bolidens redovisning.

Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som ska tillämpas för kalenderåret 2010 eller senare.

– IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Förändringarna i IFRS 3R och IAS 27R kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv och avyttringar och transaktioner med minoritetsägare.

– IFRS 9, Financial Instruments: Recognition and Measurement.

Denna standard är ett första steg i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.

I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.

Övriga ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som träder i kraft från och med 1 januari 2010 bedöms inte ha någon påverkan på Bolidens redovisning.

Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderföretaget. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I årsredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller värdering av vissa finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.

Moderföretagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Redovisnings principerna för moderföretaget framgår under rubriken "Moderföretagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Pensionsåtaganden

Avsättningar för pensioner är avhängiga av de antaganden som görs vid beräkningarna av beloppen. Antagandena avser diskonteringsräntor, framtida avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningstakt, framtida ökningar av pensioner, antal kvarstående år i arbete för anställda, mortalitet och andra faktorer. Antaganden görs för varje land där Boliden har förmånsbestämda planer. Det mest kritiska avser diskonteringsräntan på åtaganden och förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna. Bolidens antaganden framgår av not 17. Boliden ser årligen över aktuariella antaganden och ändrar när det anses lämpligt.

Rättsliga tvister

Boliden granskar regelbundet utestående rättsliga tvister med interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa rådgivare, för att bedöma behovet av avsättningar.

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandling görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens förutsättningar. Avsättningar omprövas regelbundet av interna eller externa specialister och uppdateringar görs vid behov när gruvtillgångars bedömda livslängd, kostnader, tekniska förutsättningar, regelverk eller andra förutsättningar ändras. Se not 18 – Övriga avsättningar.

Värdering av anläggningstillgångar

Nedskrivningstest materialla och immateriella tillgångar baserar sig på företagets interna affärsplan samt antaganden om framtida utveckling av bland annat metallpriser och valutakurser. Förändringar i marknadspriser på metall och valutor har stor påverkan på företagets framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nedskrivningsbehov. Antaganden om prisutveckling på metaller och valutor görs av företagsledningen med stöd av extern expertis. Antaganden omprövas årligen och justeras vid behov. För mer information se not 8 – Materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningstider på tillredningar, anläggningar och utrustningar i gruvor är beroende av framtida malmuttag och gruvans livslängd. Bedömningen av dessa är i sin tur hög grad beroende av malmreserver och följaktligen bland annat av framtida metallpriser. Förändrade förutsättningar kan innebära att avskrivningstakten ändras. Gruvor upprättar årliga produktionsplaner för gruvans livslängd.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och samtliga företag över vilka moderföretaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits) plus kostnader direkt förknippade med rörelseförvärvet. De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Vid behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterföretag och andra utlandsverksamheter

Valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet är den funktionella valutan. Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter till funktionell valuta. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser förs direkt till övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder redovisas i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än

rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med IAS 39.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläcks. Köp och försäljning av derivat redovisas på affärsdagen.

Finansiella instrument redovisas till verkligt värde, upplupet anskaffningsvärde eller anskaffningsvärde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Värderingsprinciper

Verkligt värde

Samtliga derivat värderas till verkligt värde via resultaträkningen eller övrigt totalresultat när kasaflödessäkring tillämpas. Verkligt värde på finansiella instrument baseras på noterade marknadspriser samt en diskontering av beräknade kassaflöden. Metallderivat handlas på London Metal Exchange (LME) samt på London Bullion Market Association (LBMA) och elderivat handlas på Nordpool. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, för beräkningarna hämtats från kvoterade marknadspriser. Diskonteringsräntorna utgår från aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet. Värdering av optioner har gjorts med tillämpning av Garman-Kohlhagen-formeln. Omräkning av poster i utländsk valuta sker till svenska kronor baserat på noterad kurs på bokslutsdagen.

Upplupet anskaffningsvärde

Banktillgodohavanden, låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella transaktionskostnader, men värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden. Detta innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Anskaffningsvärde

Aktier och andelar tillgängliga för försäljning värderas till anskaffningsvärde då verkligt värde inte kan beräknas på ett tillfredsställande sätt.

Klassificering

Strukturuell exponering

Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden, kassaflödessäkring, säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade värdeförändringar (marknadsvärden) redovisas i övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post, såsom prognosticerad metallförsäljning, dollarintäkter, räntekostnader samt elkostnader, realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Realiserade resultat hänförliga till metalloch valutaderivat redovisas i nettoomsättningen, resultat från elderivat redovisas i rörelseresultatet och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot. Optioners tidsvärdeförändring redovisas i rörelseresultatet eller finansnettot baserat på avsikten med säkringen.

Transaktionsexponering

Resultat vid omvärdering av verkligt värde-säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning redovisas i rörelseresultatet till verkligt värde tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser. Värdeförändring för utestående derivat där säkringsredovisning ej tillämpas eller som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande i rörelseresultatet eller finansnettot beroende på om säkringen möter en rörelserisk eller en finansiell risk.

Omräkningsexponering

Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del från dessa säkringar redovisas i finansnettot.

Verkligt värde-hierarki

I enlighet med IFRS 7 har Boliden klassificerat de finansiella instrumenten utifrån en verkligt värde-hierarki av tre nivåer. Bedömningen har gjorts utifrån omständigheter och faktorer som råder kring de olika instrumenten, såsom om instrumentet handlas på en aktiv marknad och vilka observerbara data som används i värderingarna.

Metallterminer och elterminer klassificeras som nivå två då de diskonterade priserna bygger på noterade dagliga priser från börser. Valutaterminer och ränteswappar har också klassificerats som nivå två, då det finns observerbar marknadsdata. Även optioner har klassificerats som nivå två, med hänsyn till att väsentlig data till värderingen bygger på observerbar marknadsdata samtidigt som de optioner som finns har korta löptider. Använda diskonteringsräntor baseras på aktuella marknadsräntor per valuta och tid till förfall för det finansiella instrumentet.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

Fordringar

Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta dvs. efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Räntebärande kortfristiga fordringar

Som räntebärande kortfristiga fordringar redovisas innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Räntebärande kortfristiga fordringar kategoriseras som "Innehav för handel" och värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Likvida medel

Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp.

Skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Dessa skulder kategoriseras som övriga skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader periodiseras och redovisas löpande över resultaträkningen förutom den del som inräknats i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, dvs. intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkurs- differenser vid försäljning i utländsk valuta.

Koncernens metallkoncentrat faktureras preliminärt vid leverans. Definitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Koncernens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Koncernen eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen hedga obalansen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av gruvoch smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser samt liknande rättigheter som är upptagna till anskaffningsvärde samt även goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffningsvärdet. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Till redningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida malmproduktion balanseras och skrivs av i takt med malmproduktionen. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg och malm som måste brytas genom uppskattat antal ton malm som fyndigheter bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar	I takt med malmuttag
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Maskiner	3–10 år
Processanläggningar	10–25 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar i rådande förhållanden gör att det bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet, skrivs detta ned till detta, lägre, återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas initialt som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut principen, respektive nettoförsäljningsvärde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen och i totalresultatet.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster samt temporära skillnader. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Kostnaden redovisas som del av kostnad för sålda varor. Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Eventualförpliktelse

En eventualförpliktelse är en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. En eventualförpliktelse kan också vara en befintlig förpliktelse som inte redovisats i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att förpliktelsens storlek inte kan beräknas. Se not 23 Ställda säkerheter och eventualförplikelser.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.

Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning

och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och eller förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Information per segment

Boliden har under året infört en organisation med två affärsområden: Smältverk och Gruvor. Förändringen innebär att verksamheten inom affärsområde Marknad integreras med dessa två områden.

Större delen av verksamheten inom affärsområde Marknad – inköp av råvaror och försäljning av metaller – integreras med Smältverk medan försäljningsansvaret av gruvkoncentrat integreras med Gruvor. Förändringarna genomförs för att möjliggöra ytterligare effektiviseringar av koncernens materialflöden.

I affärsområde Gruvor ingår de svenska gruvorna Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg samt irländska Tara. Aitiks produktion består av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat med varierande innehåll av guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat.

I affärsområde Smältverk ingår zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Affärsområdet ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. I detta ingår även ansvar för inköp av metallkoncentrat och återvinningsmaterial från externa leverantörer. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även aluminiumfluorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall från uttjänta bilbatterier.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor.

I segmentet Övrigt redovisas koncernstaber, koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor samt eliminering av den koncerninterna försäljningen. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk och metallprisrisker, redovisas under Övrigt fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen.

I not 25 på sidan 75 finns information om försäljningsintäkter per geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns, samt även information om större kunder. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderföretagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderföretaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2.2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidrag

Boliden redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten "andelar i koncernföretag" hos givaren.

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skattebetalningar redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet.

Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas direkt som intäkt i resultaträkningen.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget i enlighet med anskaffningsvärdemetoden. Prövning av värdet på dotterföretag sker när det finns indikation på Värdenedgång.

NOTER

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 1 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

				varav	varav		varav	varav
Medelantalet anställda1			2009	kvinnor	män	2008	kvinnor	män
Dotterföretag
Sverige			2 406	388	2 018	2 437	384	2 053
Finland			933	130	803	1 074	159	915
Norge			332	45	287	392	68	324
Irland			691	31	660	691	36	655
Övriga			17	4	13	14	3	11
Totalt i dotterföretag/koncernen			4 379	598	3 781	4 608	650	3 958
1Avser heltidsanställda.
Andel kvinnor i företagsledningen	2009	2008

Styrelsen	27%	25%
Koncernledningen	17%	29%

		2009		2008
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterföretag	2 245	806	2 160	689
(varav pensionskostnad)		(484)		(352)
Koncernen totalt	2 245	806	2 160	689
(varav pensionskostnad)		(484)		(352)

		2009
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda	Styrelse och VD samt övriga ledande befattningshavare	Övriga anställda
Dotterföretag i Sverige	23	1 026	28	1 005
Dotterföretag utomlands
Finland	5	441	4	444
Norge	2	177	2	183
Irland	4	557	4	479
Övriga	–	10	–	11
Koncernen totalt	34	2 211	38	2 122

Vinstandelssystem

2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till 10 procent och maximal vinstandel (25 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter tre år. 2007 gjordes maximal avsättning, för 2008 gjordes ingen avsättning och för 2009 har avsättningen baserats på en räntabilitet på sysselsatt kapital uppgående till 14 procent. Vinstandelsstiftelsen placerar i likvida räntebärande tillgångar och aktier i Boliden.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sammanlagt sex personer som tillsammans med verkställande direktören under året utgjort koncernledning. Samtliga i koncernledningen är anställda i Sverige.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30–40 procent av grundlönen.

Boliden tillämpar principen om total ersättningsnivå. Detta innebär att pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare tas hänsyn till vid fastställande av fasta och rörliga ersättningar.

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare.

		Styrelsearvode/Grundlön		Rörlig ersättning		Övriga förmåner		Pensionsförmån
SEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Styrelsen
Anders Ullberg, ordförande	925 000	925 000
Marie Berglund	325 000	325 000
Staffan Bohman	325 000	325 000
Ulla Litzén	475 000	475 000
Leif Rönnbäck	325 000	325 000
Matti Sundberg	325 000	325 000
Anders Sundström	400 000	400 000
Carl Bennet		325 000
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD	5 817 393		5 734 000 2 132 4751	0	182 017	121 629	1 974 000	1 974 000
Övriga personer i koncernledningen
(5 personer 2009)		10 040 693 11 950 100 2 922 5371		0	471 944	806 621	4 921 710	4 186 261
1) Beloppen hänförs till 2009 men utbetalas 2010.

Styrelsearvoden enligt ovan inkluderar även ersättning för arbete i revisionsutskottet. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2009 på koncernens avkastning på eget kapital och finansiella nyckeltal relaterade till lånevillkor.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2009 till 25–50 procent på finansiella koncernmål och 50–75 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjukoch invaliditetsersättning med mera i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

Av övriga i koncernledningen har två personer pensionsålder vid 60 år och resten vid 65 år. För dem med pernsionsålder vid 60 år gäller en förmånsbaserad pension vilken ger cirka 70 procent av överenskommen fast lön mellan 60 och 65 år.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande sex till arton månadslöner. Ingen har dock en sammanlagd ersättning vid uppsägning från bolagets sida som överstiger 24 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport 2009, på sidorna 84–89.

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

På årsstämman den 29 april 2009 togs beslutet att Ernst & Young AB får uppdraget som Bolidens revisorer.

	2009	2008
Revisionsuppdrag	5	6
Andra uppdrag	0	1
	5	7

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 2008 års kostnader avser främst tidigare revisorer Deloitte AB.

Not 3 Väsentliga kostnadsslag

	2009	2008
Råmaterialkostnader inkl. lagerförändringar	13 531	19 814
Personalkostnader	3 120	2 909
Energikostnader	1 914	1 799
Övriga externa kostnader	3 990	4 178
Avskrivningar enligt plan	1 562	1 422
	24 117	30 122

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster
i resultaträkningen:	2009	2008
Kostnad för sålda varor	1 549	1 410
Försäljningskostnader	0	0
Administrationskostnader	12	11
Forsknings- och utvecklingskostnader	1	1
	1 562	1 422

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2009	2008
Ersättning för slamleveranser	20	20
Hyresintäkter industrifastigheter Finland	26	34
Övrigt	68	90
	114	144

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2009	2008
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	109	247
Räntor valutaterminer	42	6
Räntor på pensionsavsättningar	15	15
Förändring tidsvärde på valutaoptioner	59	–
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	–	22
Övriga finansiella poster	32	24
Valutakursdifferenser, netto	–	4
	257	318

Räntekostnaderna har påverkats positivt på grund av lägre genomsnittlig ränta. Bolidens genomsnittsränta per den sista december 2009 uppgick till 2,62 (5,18) procent. I räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde har avdrag gjorts för räntekapitalisering hänförligt till Aitikexpansionen med 117 (74) MSEK.

Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2009	2008
Ränteintäkter på likvida medel	4	34
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	6	–
Övrigt	1	3
	11	37

Not 7 Immateriella anläggningstillgångar

	Patent, licenser och		Summa immateriella
2009	liknande rättigheter	Goodwill	anläggningstillgångar
Anskaffningsvärden
Vid årets början	65	3 303	3 368
Investeringar	3	–	3
Avyttrat	–3	–	–3
Omklassificeringar	9	–	9
Årets omräkningsdifferenser	–5	25	20
Vid årets utgång	69	3 328	3 397
Avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–37	–	–37
Årets avskrivningar	–5	–	–5
Årets omräkningsdifferenser	4	–	4
Vid årets utgång	–38	–	–38
Utgående balans	31	3 328	3 359
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2009	–5	–	–5
2008	–6	–	–6

Den goodwillpost som företaget innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i sin helhet allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 8 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Not 8 Materiella anläggningstillgångar

2009	Byggnader och mark	Tillredningar	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg, installationer	Påg. nyanl. och förskott anläggningstillg.	Summa materiella anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Vid årets början	5 550	4 058	22 738	1 344	1 975	35 665
Investeringar	900	541	3 285	4	182	4 912
Avyttringar och utrangeringar	–19	–10	–410	–2	–	–441
Omklassificeringar	–798	–	1 224	–	–428	–2
Årets omräkningsdifferenser	–7	–54	–256	153	–3	–167
Vid årets utgång	5 626	4 535	26 581	1 499	1 726	39 967
Avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–2 876	–1 436	–13 076	–1 085	–	–18 473
Årets avskrivningar	–191	–166	–1 156	–42	–	–1 555
Avyttringar och utrangeringar	19	10	403	5	–	437
Omklassificeringar	1	–	–	–	–	1
Årets omräkningsdifferenser	4	13	185	–125	–	77
Vid årets utgång	–3 043	–1 579	–13 644	–1 247	–	–19 513
Utgående balans	2 583	2 956	12 937	252	1 726	20 454
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2009	–191	–166	–1 156	–42	–	–1 555
2008	–171	–163	–1 040	–41	–	–1 415

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgår till 1 262 (1 253) MSEK varav för byggnader 1 068 (1 065) MSEK.

Anskaffningsvärde på mark- och markanläggningar uppgår till 1 219 (1 232) MSEK.

Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde

		2009-12-31		2008-12-31
	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %	Redovisat värde, MSEK	Räntesats, %
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	52	6,8	55	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	13	4,0	13	4,0
Aitiks utbyggnad, pågående projekt	196	2,7	79	5,0

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar Nedskrivningstesten görs årligen och utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. Planeringshorisonten är bedömd livslängd på varje gruva. Smältverken med tillhörande goodwill har åsatts en obestämbar nyttjandeperiod och därmed omfattar kassaflödesprognoserna en evig tid.

Eventuella restvärden på anläggningstillgångar i slutet av en gruvas livslängd beaktas inte i det diskonterade kassaflödet.

Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriser för de första tre åren är gällande terminspriser på metall- och valutamarknader. De långsiktiga planeringspriserna som används år fyra och framåt är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	4 500 USD/t	60 USD/ton 6,0 Usc/lb	USD/SEK 7,50
Zink	2 000 USD/t	250 USD bas 2 000 USD	USD/NOK 6,43
Bly	1 600 USD/t	200 USD bas 1 200 USD	EUR/USD 1,21
Guld	750 USD/oz
Silver	10,0 USD/oz

Som diskonteringsränta används aktuell vägd kapitalkostnad, 10 (10) procent före skatt. De diskonterade kassaflödena före skatt jämförs med bokfört värde.

Not 9 Leasingavgifter

	2009	2008
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	25	27
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	32	18
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	61	20
Med förfallotidpunkt senare än fem år	2	2

Tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal	2009	2008
Maskiner och övriga inventarier
Anskaffningsvärde	7	–
Ackumulerade avskrivningar	1	–
Värde enligt balansräkningen 31 december	6	–

Not 10 Andelar i koncernföretag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

		2009-12-31
Dotterföretag / Org.nr/ Säte	Aktier/andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100,0	–
Boliden Power Ltd, Kanada			–
Ontario Inc, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100,0	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta OY, 1591739-9, Harjavalta, Finland			–
Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge			–
Boliden Kokkola OY, 0772004-3, Kokkola, Finland			–
KIP Service OY, 2240650-3, Kokkola, Finland			–
Boliden Zinc Commercial BV, 24191971, Rotterdam, Nederländerna			–
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Skellefteå			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland			–
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden Bergsöe OY, 411.259, Vantaa, Finland			–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–

Kip Service Oy ägs till 65 procent av bolaget och är ett servicedrivet samarbetsföretag.

3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 0 (768) MSEK, varav 0 (767) MSEK avser anteciperad utdelning.

Not 11 Andelar i intresseföretag

	2009-12-31	2008-12-31
Bokfört värde vid årets början	43	43
Årets andel i intresseföretags resultat	–	3
Avyttring andel i intresseföretag	–42	–
Omräkningsdifferenser	–	–3
Bokfört värde vid årets slut	1	43

Avser försäljning av andelar i Tyssenfaldene A/S.

	Org.nr	Säte	Antal andelar	Andel i %	Kapitalandelens värde i koncernen
Indirekt ägda
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	0
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare		50	1
					1

Not 12 Skatter
Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	2009	2008
Periodens skattekostnad	–75	–104
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–38	92
	––113	–12
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader	–667	–16
Uppskjuten skatteintäkt under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	21	339
Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats	–	–32
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–117	–67
	–763	224
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–876	212
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	3 377	723
Skatt enligt gällande skattesats	–885	–194
Skattekostnad till följd av ändrad skattesats	–	–32
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–3	–6
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1	13
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	11	92
Skatteeffekt av aktiverat underskottsavdrag, netto	–	339
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–876	212

Skattekostnader utgör 25,9 (–29,3) procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2009, 26,2 (26,9) procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2009-12-31			2008-12-31
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	–	–1	–1	–	0	0
Byggnader och mark	72	–119	–47	70	–117	–47
Maskiner och inventarier	12	–2 030	–2 018	7	–1 594	–1 587
Tillredningar	–	–189	–189	–	–183	–183
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–11	–11	–	–12	–12
Lager	7	–375	–368	36	–99	–63
Långfristiga skulder	164	–4	160	149	–	149
Kortfristiga skulder	–	–175	–175	–	–922	–922
Underskottsavdrag	159	–	159	255	–	255
Summa	414	–2 904	–2 490	517	–2 927	–2 410
Kvittning inom bolag	–393	393	–	–517	517	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	21	–2 511	–2 490	–	–2 410	–2 410

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2009	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Ändrad skattesats	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–	–1	–	–	–	–1
Byggnader och mark	–47	–8	–	8	–	–47
Maskiner och inventarier	–1 587	–435	–	4	–	–2 018
Tillredningar	–183	–16	–	10	–	–189
Övriga materiella anläggningstillgångar	–12	1	–	–	–	–11
Lager	–63	–306	–	1	–	–368
Långfristiga skulder	149	103	–88	–4	–	160
Kortfristiga skulder	–922	–5	752	–	–	–175
Underskottsavdrag	255	–96	–	–	–	159
Summa	–2 410	–763	664	19	–	–2 490

	Belopp	Redovisat	Redovisat			Belopp
Koncernen 2008	vid årets ingång	över resultat räkning	i övrigt totalresultat	Omräknings differens	Ändrad skattesats	vid årets utgång
Byggnader och mark	–95	11	36	–5	6	–47
Maskiner och inventarier	–1 420	–128	–	–39	–	–1 587
Tillredningar	–146	–13	–	–24	–	–183
Övriga materiella anläggningstillgångar	–11	1	–	–2	–	–12
Lager	–264	186	–	–1	16	–63
Långfristiga skulder	159	–283	264	10	–1	149
Kortfristiga skulder	128	174	–1 224	–	–	–922
Underskottsavdrag	–	272	–	–	–17	255
Summa	–1 649	220	–924	–61	4	–2 410

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2009 till 72 (57) MSEK i Kanada.

Not 13 Varulager

	2009-12-31	2008-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 279	1 694
Varor under tillverkning	2 885	1 736
Färdiga varor och handelsvaror	1 081	621
	5 245	4 051

Not 15 Övriga kortfristiga fordringar

	2009-12-31	2008-12-31
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	110	208
Momsfordringar	382	283
Övriga kortfristiga fordringar	50	44
	542	535

Not 14 Kundfordringar 2009-12-31 2008-12-31 Ej förfallna kundfordringar 1 106 542 Förfallna 0–30 dagar 297 41 Förfallna 30–60 dagar 17 6 Förfallna 60–90 dagar 17 4 Förfallna mer än 90 dagar 5 1 1 442 594

Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre belopp och kundförluster uppgår endast till oväsentliga belopp.

Not 16 Eget kapital

	2009-12-31		2008-12-31
Aktiekapital	Antal aktier	Kvotvärde, SEK	Antal aktier	Kvotvärde, SEK
Ingående balans	273 511 169	578 914 338	289 457 169	578 914 338
Makulering av aktier	–	–	–15 946 000	–31 892 000
Fondemission	–	–	–	31 892 000
Utgående balans	273 511 169	578 914 338	273 511 169	578 914 338

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12 SEK per aktie. Aktiekapitalet utgörs av ett aktieslag.

På årsstämman den 29 april 2009 togs beslutet att utdelning utgår med 1 (4) SEK per aktie, totalt 273 511 169 SEK. Årsstämman 2008 beslöt att minska aktiekapitalet med 31 892 000 SEK genom makulering av återköpta aktier samt att öka aktiekapitalet med motsvarande belopp genom en fondemission utan utgivande av aktier.

Eget kapital, MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Aktiekapital	579	579
Andra reserver	8 494	10 594
Balanserat resultat, inklusive årets resultat	7 184	4 958
Summa eget kapital	16 257	16 131
Eget kapital per aktie, SEK	59,44	58,98

Bolidens styrelse föreslår årsstämman att utdelning utgår med 3 (1) SEK per aktie, totalt 820 533 507 SEK. Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av nettoresultatet efter skatt ska utdelas.

Resultat per aktie	2009	2008
Årets resultat, MSEK	2 501	935
Ingående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Utgående antal aktier	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier	273 511 169	273 511 169
Resultat per aktie, SEK	9,14	3,42

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier.

Inga instrument finns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Boliden följer kapitalstrukturen bland annat med hjälp av nettoskuldsättningsgraden. Nettoskuldsättningsgrad beräknas som nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Irland. I Sverige täcks pensionsförpliktelserna genom det svenska PRI/FPG-systemet och genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige administreras via Alecta. Då Alecta inte kan lämna tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 3, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 136 procent (112 procent). Den kollektiva konsoliderings nivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionsuppläggen utanför Sverige har gjorts i överenskommelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Pensionsplaner som definierats som avgiftsbestämda finns i Sverige, Irland, Finland och Norge.

Under 2008 har förmånsbestämda pensionsplaner i Norge ersatts av avgiftsbestämda pensionsplaner.

Under 2009 har avtal slutits mellan Gruvornas Arbetsgivareförbund (GAF) och Industrifacket Metall (IF Metall) som innebär att nuvarande pensionsplan för underjordsarbetare i Sverige ersätts med en pensionsplan för samtliga anställda i företaget som är anslutna till IF Metall. Den nya planen träder i kraft 1 januari 2010 och är en premiebaserad pensionsplan som ersätter en förmånsbestämd pensionsplan. I avtalet för den nya pensionsplanen finns övergångsregler som innebär att en engångsbetalning beräknas utifrån antal arbetade underjordsmånader samt ålder. Engångsbetalningen kommer att betalas till vald pensionslösning dagen för pension, tidigast vid 60 års ålder. Under 2010 kommer nuvarande förpliktelser för underjordsarbetare att ersättas av förpliktelse för engångsbetalning enligt övergångsreglerna i avtalet.

Bolidens pensionsåtagande på Irland tryggas främst genom överförande av medel till fyra förmånsbestämda samt en avgiftsbestämd plan. De förmånsbestämda planerna innehåller åtaganden för all personal medan den avgiftsbestämda planen är en kompletterande lösning för timanställd personal. Oredovisade aktuariella resultat i de förmånsbestämda planerna redovisas i enlighet med IAS 19.

Den huvudsakliga förändringen jämfört med föregående år är att de oredovisade aktuariella förlusterna hänförliga till Irland har minskat, dels genom att aktuariella förluster kostnadsförts enligt korridormetoden, dels genom att marknadsvärdet av förvaltningstillgångar har ökat.

Boliden räknar med att överföra cirka 70 MSEK till förmånsbestämda planer under 2010. Kostnader, åtaganden och övriga faktorer i pensionsplaner är beräknade enligt Projected Unit Credit Method, med de antaganden som återfinns i tabellen nedan.

	Sverige		Irland
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2009	2008	2009	2008
Diskonteringsränta, %	4,25	4,25	6,0	5,7
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, %	–	–	7,0	7,3
Framtida löneökningar, %	3,0	3,0	2,5	2,5
Framtida ökningar av pensioner, %	2,0	2,0	1,5	1,5
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda	15,0	15,5	15,0	16,0

	Sverige		Irland		Övriga		Total
Avstämning av värde enligt balansräkning
per den 31 december	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Bokfört värde vid årets början	307	282	194	168	5	56	506	506
Redovisat över resultaträkningen	48	41	108	17	40	–51	196	7
Betalningar	–21	–16	–66	–17	–18	–1	–105	–34
Omräkningsdifferens	0	0	–11	26	1	1	–12	27
Bokfört värde vid årets slut1)	334	307	225	194	26	5	585	506

1) I förpliktelser i Sverige ingår förpliktelser enligt PRI/FGI med 85 (66), förpliktelser för underjordsarbetare med 244 (236) och övriga förpliktelser med 5 (5).

		Sverige		Irland		Övriga		Total
Specifikation av avsättningar för pensioner per den 31 december	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Nuvärde av fonderade förpliktelser			1 703	1 805	312	275	2 015	2 080
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade	439	397	0	–	104	88	543	485
Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar	0	0	–1 208	–1 001	–287	–252	–1 495	–1 253
Oredovisade aktuariella vinster och förluster	–105	–90	–270	–610	–103	–106	–478	–806
	334	307	225	194	26	5	585	506

Fortsättning not 17
	Sverige		Irland		Övriga		Total
Specifikation av kostnader	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Förmåner intjänade under perioden	30	26	37	31	7	–22	74	35
Ränta på förpliktelsen	15	14	101	80	17	–29	133	66
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0	0	–72	–95	–16	–	–88	–95
Aktuariella vinster/förluster	3	1	42	0	32	–	79	1
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	48	41	108	17	40	–51	196	7
Kostnad för avgiftsbestämda planer	202	210	2	2	84	133	288	345
	250	251	110	18	124	82	484	351
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar			241	–434	16	15	257	–419
Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier
och räntebärande värdepapper			2009	2008	2009	2008	2009	2008
Aktier och andelar			925	738	16	69	941	807
Räntebärande värdepapper m.m.			284	263	296	206	580	469
			1 209	1 001	312	275	1 521	1 276

Not 18 Övriga avsättningar
	2009-12-31	2008-12-31
Avsättning för omstruktureringsåtgärder	20	46
Efterbehandlingskostnader	677	625
Avsättning för böter relaterad till kopparkartellen	338	296
Övrigt	47	51
	1 082	1 018
Varav:
Långfristigt	660	638
Kortfristigt	422	380
	1 082	1 018

Koncernen 2009	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	625	296	97	1 018
Tillägg till befintliga avsättningar	101	–	7	108
Återföring av befintliga avsättningar	–8	–	–	–8
Betalningar	–42	–	–37	–79
Omräkningsdifferens	1	42	–	43
Bokfört värde vid årets slut	677	338	67	1 082
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2010	55	338	9	402
2011	27	–	1	28
2012 och 2013	65	–	1	66
2014 och därefter	530		56	586
	677	338	67	1 082

Fortsättning not 18
Koncernen 2008	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	604	297	130	1 031
Tillägg till befintliga avsättningar	45	–	37	82
Återföring av befintliga avsättningar	–	–	–3	–3
Betalningar	–36	–1	–68	–105
Omräkningsdifferens	12	–	1	13
Bokfört värde vid årets slut	625	296	97	1 018
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:

2009 50 296 34 380 2010 40 – 12 52 2011 och 2012 115 – – 115 2013 och därefter 420 – 51 471

Efterbehandlingskostnader

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Beräknade efterbehandlingskostnader reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Successiv efterbehandling eftersträvas men merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter

beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fort löpande.

625 296 97 1 018

Avsättning för böter relaterade till kopparrörskartellen, se not 23 på sidan 73.

Not 19 Finansiell riskhantering

Koncernen är exponerad för ett antal finansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser, räntenivåer och energiprisrisker påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på finansiella marknader såsom London Metal Exchange (LME), London Bullion Market (LBMA), Nordpool och valuta- och penningmarknaden.

Boliden exponeras även för refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. Vad gäller Bolidens operativa risker beskrivs dessa i förvaltningsberättelsen under rubriken Hantering av risker på sidan 36.

Boliden har en centraliserad finansfunktion vars huvuduppgift är att hantera finansiella risker och stödja ledning och operativa enheter på moderbolags- och koncernnivå. Detta leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Detta görs bland annat genom inrapportering av koncernbolagens framtida exponering från metallproduktion, valutaexponering, ränteexponering och elkonsumtion på kvartals- och årsbasis. Baserat på dessa exponeringar beräknas koncernens totala känslighet för nämnda faktorer. Med information om känsligheter för marknadsförändringar som grund kan effekter från olika marknadsscenarion kvantifieras och utgör ett underlag för hantering av finansiella risker. Baserat på prognosticerad exponering beräknas och rapporteras säkrad del av koncernens totala exponering för metallproduktion, valuta- och ränteexponering samt elkonsumtion till ledning, styrelse och marknaden. Vidare rapporterar enheterna likviditetsoch resultatprognoser löpande vilka ger förutsättning för en effektiv styrning och likviditetshantering.

Valuta- och metallprisrisk

Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering, strukturell exponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en

transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning samt av motsvarande storlek och karaktär.

Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och/eller försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans. Bolidens policy är att risker av dessa slag ska säkras fullt ut, med undantag för processlager i smältverken vilket beskrivs nedan. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valutakurs som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet. Denna riskhantering medför att valutakurs- och metallprisförändringar inte ger upphov till resultateffekter vid omvärderingar av lager och andra rörelsekapitalposter.

Koncernens smältverk binder processlager där prisrisken, uttryckt i metallvolym, hålls på en konstant nivå. Bolidens policy är att inte säkra denna prisexponering, vilket innebär att förändringar i metallpriser och valutakurser påverkar koncernens resultat i samband med omvärdering av processlagret. Exponeringen för prisförändringar på eventuella lagervolymer över eller under den konstanta nivån säkras dock alltid. Se även Hantering av risker, omvärdering av processlager, i förvaltningsberättelsen sidan 36.

Strukturell exponering

Strukturell exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smält löner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

Bolidens policy är att i normalfallet inte metallprissäkra och valutakurssäkra koncernens framtida intäkter. Boliden genomför dock kontinuerligt beräkningar av hur marknadsförändringar på valutamarknaden eller metallmarknader påverkar koncernens framtida nyckeltal. För att vid behov begränsa väsentliga effekter från negativa marknadsscenarion utvärderar Boliden bland annat användning av finansiella derivatinstrument. Vid stora investeringar eller investeringar i gruvor med kort livslängd kan det finnas särskilda motiv för att begränsa finansiella risker genom derivat. Koncernen

kan teckna termins- och optionskontrakt för att metallpris- och/eller valutakurssäkra prognostiserad metallförsäljning.

I not 21 finns tabeller över Bolidens valutakurssäkringar och metallprissäkringr avseende den strukturella exponeringen av valutor och metaller. I samma not återfinns en känslighetsanalys som redovisar resultat effekter på årsbasis från metallpris- och valutakursförändringar. Dessutom redovisas i noten effekter från ingånga derivatinstrument på övrigt totalresultat vid en förändring om 10 procent på valutakurser och metallpriser.

Omräkningsexponering

Vid omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet (övrigt totalresultat och koncernmässigt allokerade övervärden till dotterbolag i utlandet) till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar övrigt totalresultat i koncernen. Effekten av denna exponering elimineras med hjälp av valutaterminskontrakt och extern upplåning i motsvarande utländska valutor i enlighet med Bolidens finanspolicy. Under 2009 har övrigt totalresultat påverkats med 338 (–941) MSEK som ett resultat av säkringar i valutaterminskontrakt och upplåning i utländsk valuta. Resultaträkningen har inte påverkats under året då säkringarna mot nettoinvesteringar i utländsk verksamhet varit effektiva.

Ränterisk

Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2009 en genomsnittlig räntebindning om 2,1 (0,2) år. Under andra kvartalet 2009 har Boliden tecknat ränteswappar, vilket medför att stora delar av skulden får en fast ränta under knappt fyra år. Bolidens finanspolicy ger utrymme för en genomsnittlig räntebindning upp till 3 år. En förändring i marknadsräntan med en procentenhet medför en resultatpåverkan före skatt på årsbasis med +/– 28 (63) MSEK beräknat på nettoskulden samt utestående ränteswappar per 31 december, 2009. Vid årsskiftet uppgick nettomarknadsvärdet på ränteswappar till –60 (–) MSEK. En positiv förändring med en procentenhet av marknadsräntan ökar nettomarknadsvärdet på ränteswappar samt övrigt totalresultat, före skatt, med 139 (–) MSEK per 31 december 2009.

Energiprisrisk

Bolidens energiintensiva verksamhet medför en exponering för den långsiktiga prisutvecklingen på energi. Boliden eftersträvar långsiktiga kontrakt och har på detta sätt knutit upp huvuddelen av energibehoven i form av leveranskontrakt med prisbindning. Därutöver kompletteras kontrakten löpande med elderivat mot en horisont på tre år. En förändring av elpriser får därmed på kort sikt en mycket begränsad effekt på resultatet. Vid årsskiftet hade Boliden elderivat utestående motsvarande 956 (729) GWh med ett nettomarknadsvärde om –30 (–131) MSEK. En förändring av elpriset med 10 procent påverkar nettomarknadsvärdet på elderivat samt övrigt totalresultat, före skatt, med +/–44 (33) MSEK per 31 december 2009.

Refinansierings- och likviditetsrisk

Med refinansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden inte kan förlänga befintliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Boliden begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter, finansieringskällor och löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa tillfredsställande betalningsberedskap genom outnyttjade kreditfaciliteter med verksamhetsanpassad låneduration. Låneportföljen förfaller mellan 2011–2016 och behov av refinansiering ses regelbundet över av Bolidens centraliserade finansfunktion, som ansvarar för extern upplåning. Refinansieringsbehovet är framför allt beroende av marknadsutveckling och investeringsplaner. Låneavtalen har lånevillkor som innebär att Boliden måste uppfylla vissa definierade nyckeltal för att undvika förtida inlösen. En snabb försämring av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konflikt med lånevillkor.

Per 31 december 2009 uppgår Bolidens låneduration till 3,8 (4,8) år och betalningsberedskap till 6 924 (8 319) MSEK i likvida medel samt outnyttjade bindande kreditlöften med avdrag för utställda företagscertifikat.

Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och en effektiv hantering av koncernens samlade likviditet. Eventuell överskottslikviditet används för att amortera externa skulder då Boliden är nettolåntagare.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. Koncentrationsrisken mäts främst genom exponering per motpart. För att begränsa motpartsrisken accepteras, enligt Bolidens finanspolicy, endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas. Dessa begränsningar återfinns i Bolidens finanspolicy i form av lägsta godtagna kreditbetyg samt maximal placering av likvida medel per motpart.

Den maximala kreditexponeringen uppgick per balansdagen 2009-12-31 till 3 565 (4 983) MSEK.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering har nettningsavtal enligt International Swaps and Derivatives Association (ISDA) tecknats, vilket bland annat innebär att om en motpart går i konkurs nettas fordringar och skulder. Per den 31 december 2009 uppgick den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till ett nettomarknadsvärde om 984 (2 746) MSEK (nettotillgång mot banker och mäklare). Kreditkvaliteten och motpartsspridningen i dessa fordringar anses god. Motparterna har lägst A i kreditbetyg enligt Standard & Poor's.

I enlighet med Bolidens finanspolicy sker placering av likvida medel, enligt Bolidens definition kontanta medel och kortfristiga placeringar, endast hos emittenter med lägst A i kreditbetyg enligt Standard & Poor's.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder ej uppfyller sina åtaganden utgör en kreditrisk. Kreditrisker hanteras genom en fastställd kreditbedömningsprocess, aktiv kreditbevakning, korta kredittider samt dagliga rutiner för betalningsuppföljning. Vidare bevakas fortlöpande erforderliga reserveringar för osäkra fordringar. Den enskilt största kundfordran motsvarar en femtedel av koncernens totala kundfordringar per 31 december 2009. I övrigt är koncentrationen av kundfordringarna låg och kredittiderna korta. Kvaliteten på kundfordringarna bedöms vara mycket god. Nedskrivningar på utestående kundfordringar per den 31 december 2009 förekommer endast till mycket begränsade belopp och har även historiskt varit obetydliga. Se även not 14 på sidan 64 om kundfordringar.

Risk management och försäkring

Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.

Not 20 Finansiella skulder och förfallostruktur

		Finansiella skulder				Förfallostruktur2
2009-12-31
			Redovisat
MSEK	Valuta	Ränta1, %	värde	2010	2011	2012	2013	2014	2015+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	0,88	1 809	16	16	26	1 856
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	2,99	725	12	22	22	744
Syndikerad kreditfacilitet	SEK	3,19	900	18	29	29	927
Obligationslån	SEK	3,78	1 469	42	55	886	418	4	234
Obligationslån	EUR	3,86	1 706	43	66	478	53	280	1 055
Företagscertifikat3	SEK	1,08	976	977
Finansiell leasing, övrigt			94	81	3	3	3	3	5
Leverantörsskulder			3 715	3 715	0
Totalt Boliden			11 394	4 904	191	1 444	4 001	287	1 294

1) Vägda räntor inklusive ränteswappar. 2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ev derivat. 3) Utestående företagscertifikat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

	Finansiella skulder			Förfallostruktur2
2008-12-31
			Redovisat
MSEK	Valuta	Ränta, %	värde	2009	2010	2011	2012	2013	2014+
Syndikerad kreditfacilitet	EUR	4,95	3 058	151	151	151	151	3 121
Syndikerad kreditfacilitet	NOK	6,53	331	22	22	22	22	340
Obligationslån	SEK	5,10	1 469	75	75	75	906	423	257
Obligationslån	EUR	5,36	1 803	97	97	97	532	75	1 501
Företagscertifikat3	SEK	5,43	353	355
Finansiell leasing, övrigt			18	19
Leverantörsskulder			1 915	1 915
Totalt Boliden			8 947	2 634	345	345	1 611	3 959	1 758

2) I löptidsanalysen ingår bruttoflöden av lån och räntor inklusive flöden från ev derivat. 3) Utestående företagscertifikat redovisas legalt i koncernens moderbolag, Boliden AB.

Låneportfölj

Exsisterande syndikerade kreditfaciliteter om totalt 4 300 MSEK respektive 600 MEUR förfaller mellan 2011–2013. Utnyttjad del av kreditfaciliteterna uppgick per 31 december 2009 till 3 434 (3 389) MSEK. Boliden har även utfärdat ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner som per 31 december 2009 uppgår till totalt 3 175 (3 272) MSEK med en duration på mellan tre och sju år. Bolidens korta upplåning utgörs av ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp om 2 500 MSEK. Per 31 december 2009 var 976 (353) MSEK utestående.

Låneskuldens genomsnittliga avtalade löptid uppgick per 31 december 2009 till 3,8 (4,8) år och den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 2,62 (5,18) procent. Under andra kvartalet 2009 tecknade Boliden fyraåriga räntesäkringar genom ränteswappar motsvarande 63 procent av aktuell låneskuld. Det innebär att säkrad del av skulden får en ränta till i genomsnitt 3,6 procent baserat på nuvarande lånevillkor. De ingångna ränteswapparna förlänger räntebindningstiden, som per den 31 december 2009 uppgick till 2,1 år (0,2), och ger full effekt på Bolidens räntebetalningar och finansnetto från och med första kvartalet 2010. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften med avdrag för utställda företagscertifikat, uppgick till 6 924 (8 319) MSEK per 31 december 2009.

I löptidsprofilen över de finansiella skulderna (inkl räntebetalningar) ovan återfinns de odiskonterade kassaflödena som kommer av koncernens skulder baserat på de vid årsbokslutet kontrakterade återstående löptiderna. Ränteflöden, inklusive ränteswappar, med framtida räntesättningsdagar estimeras med koncernens utgående räntenivå.

Not 21 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk, råvaruprisrisk samt ränterisk som uppstår i verksamheten.

	2009-12-31	2008-12-31
Utestående derivatinstrument, MSEK	Nominellt belopp	Verkligt värde före nettning	Nominellt belopp	Verkligt värde före nettning
Transaktionsexponering
Valutaterminer	3 173	–9	4 988	–235
Råvaruderivat	2 458	306	1 996	–560
Strukturell exponering
Valutaterminer	–4 670	728	–	–
Valutaoptioner	–234	0	–9 146	70
Råvaruderivat	–4 781	–7	–8 689	3 564
Räntederivat	–4 799	–60	–	–
Omräkningsexponering
Valutaterminer	2 763	26	2 602	–93
Totalt	–6 090	984	–8 249	2 746

Omklassificering av utestående derivatinstrument har skett av föregående års klassificering mellan transaktionsexponering och omräkningsexponering. Omräkningsexponering består uteslutande av omräkning av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet.

			2008-12-31
Förfallostruktur derivatinstrument, MSEK	2010	2011	2012	2013	2009	2010	2011
Valutaterminer	744	2	–	–	–328	–	–
Valutaoptioner	0	–	–	–	20	50	–
Råvaruderivat	310	–8	8	–	430	2 611	–37
Räntederivat	–36	–92	–93	–112	–	–	–
Totalt	1 018	–98	–85	–112	122	2 661	–37

Säkringsredovisning, MSEK	2009	2008
Säkring av verkligt värde
– Värdeförändring på säkringsinstrument avseende transaktionsexponering	757	–1 437
– Värdeförändring på säkrad post	–757	1 437
Ineffektivitet i transaktionssäkringar (säkringar av verkligt värde)	0	0
Ineffektivitet i strukturella säkringar (kassaflödessäkringar)	6	22
Ineffektivitet i säkringar av omräkningsexponering (säkringar av nettoinvesteringar i utländsk verksamhet)	0	0
Total ineffektivitet	6	22

Resultatpåverkan för 2009 från kassaflödessäkringar uppgår till 103 (–311) MSEK, varav 194 (–309) MSEK avser valuta– och metallpris säkringar, –69 (–2) MSEK elderivat och –22 (–) MSEK ränteswappar.

Valutaderivat avseende kurssäkring strukturell exponering – prognostiserad exponering

Valutakontrakt per 31 december 2009 (31 december 2008) avseende kurssäkring av prognostiserad valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

2009-12-31		Valutaterminer MUSD /terminskurs	Prognostiserad exponering	Säkrad andel, %	Marknadsvärde, MSEK
Förfalloår 2010	belopp, sålt	688	1 375	50	726
	kurs	8,26
Totalt, orealiserade kontrakt		688	1 375	50	726
Marknadsvärde övriga valutasäkringar					2
Marknadsvärde på utestående kontrakt, totalt					728

		Valutaoptioner	Prognostiserad	Säkrad	Marknadsvärde,
2008-12-31		MUSD /golv	exponering	andel, %	MSEK
Förfalloår 2009	belopp, sålt	452	580	78	20
	kurs¹	6,00
Förfalloår 2010	belopp, sålt	695	860	81	45
	kurs¹	5,30
Totalt, orealiserade kontrakt		1 147	1 440	80	65
Marknadsvärde övriga valutasäkringar					5
Marknadsvärde på utestående kontrakt, totalt					70

1) Avser strike för valutaoptioner.

Motsvarande kassaflöden förväntas sammanfalla i samma perioder.

Råvaruderivat avseende strukturell exponering – prognostiserade betalningsflöden

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens prissäkringar för koppar, guld, silver samt el per 31 december 2009 (31 december 2008) avseende prognostiserad exponering. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

2009-12-31		Koppar (ton)	Guld (tr.oz.)	Silver (tr.oz.)	Marknadsvärde, MSEK
Förfalloår 2010	volym	62 700	105 850	5 170 000
	pris1	7 606	961	18,5
Säkrad andel		65%	75%	70%
Marknadsvärde på utestående metallkontrakt		96	–111	52	37
Marknadsvärde på metallkontrakt understigande
10% täckningsgrad samt elderivat					–44
Marknadsvärde på utestående råvaruderivat, totalt					–7

1) Pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver.

		Koppar	Bly	Guld	Silver	Marknadsvärde,
2008-12-31		(ton)	(ton)	(tr.oz.)	(tr.oz.)	MSEK
Förfalloår 2009	volym	42 600	36 300	102 000	5 676 000
	pris1	5 920	1 252	702	14,6	1 040
Förfalloår 2010	volym	62 700	–	105 850	5 170 000
	pris1	7 606	–	961	18,5	2 537
Säkrad andel		65%	50%	80%	75%
Marknadsvärde på utestående metallkontrakt		3 093	71	–59	472	3 577
Marknadsvärde på metallkontrakt understigande
10% täckningsgrad samt elderivat						–13
Marknadsvärde på utestående råvaruderivat, totalt						3 564

1) Pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver.

Motsvarande kassaflöden förväntas sammanfalla i samma perioder.

Känslighetsanalys – Rörelseresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av resultatpåverkan från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt, d.v.s. 2010, räknat på balansdagspriser 31 december 2009. Uppskattningen baseras på planerade produktionsvolymer.

Förändring av metallpriser +10%	Effekt på resultatet, MSEK	Förändring av USD +10%	Effekt på resultatet, MSEK	Förändring av smältlöner +10%	Effekt på resultatet, MSEK
Koppar	485	USD/SEK	985	TC/RC Koppar	55
Zink	665	EUR/USD	480	TC Zink	70
Bly	120	USD/NOK	120	TC Bly	–15
Guld	110
Silver	95

Analysens omfattning

Analysen av känsligheten för förändringar i metallpriser beaktar inte effekter av metallprissäkringar och omvärderingar av smältverkens processlager. Analysen av känsligheten för förändringar i valutakurser beaktar inte effekter av valutakurssäkringar. Notera att analysens antaganden för LME-priserna har betydande påverkan på den bedömda valutakursexponeringen och därmed känsligheten för valutakursförändringar. Analysen av känsligheten för förändringar i smält- och raffineringslöner beaktar inte kontrakterade smältlöner. Känslighetsanalysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinflation, avvikelser i produktionsutvecklingen och makroekonomiska förhållanden.

Analysens startpunkter

Beräkningen av effekten från en 10-procentig metallprisuppgång baseras på förändringar i metallpriser i förhållande till det så kallade "cash price" på LME den 31 december 2009. Effekten från en 10-procentig förstärkning av den amerikanska dollarn baseras på förändringar i förhållande till spotkurserna den 31 december 2009. Effekten från en 10-procentig uppgång i smält- och raffineringslönerna baseras på förändringar från genomsnittsnivåerna för Q4 2009.

Känslighetsanalys – Övrigt totalresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på övrigt totalresultat, före skatt, från värdeförändringar av finansiella instrument baserat på balansdags priser 31 december 2009 (31 december 2008). Värdeförändringar på finansiella instrument avseende transaktionsexponering och omräknings exponering får mycket begränsad eller ingen effekt på resultat eller övrigt totalresultat. Tabellen nedan omfattar således uteslutande effekter från värdeförändringar av finansiella derivat som är avsedda att möta koncernens strukturella exponering.

	2009-12-31	2008-12-31
Förändring av metallpriser eller valutakurser +10%	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK	Effekt på övrigt totalresultat, MSEK
Koppar	333	256
Bly	–	31
Guld	84	140
Silver	63	91
USD/SEK	466	0

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

	Innehav	Låne	Finansiella till	Derivat som	Övriga	Summa
2009-12-31	värderade till verkligt värde	fordringar och kundfordringar	gångar tillgängliga för försäljning	används i säkrings redovisning	finansiella skulder	redovisat värde	Verkligt värde
Nivå1	2			2
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			28			28	28
Finansiella placeringar		2				2	2
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 442				1 442	1 442
Räntebärande fordringar		7				7	7
Derivatinstrument	14			1 249		1 263	1 263
Likvida medel
Kassa och bank		825				825	825
Summa finansiella tillgångar	14	2 276	28	1 249	–	3 567	3 567
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					6 274	6 274	6 274
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					1 055	1 055	1 055
Leverantörsskulder					3 715	3 715	3 715
Derivatinstrument	59			220		279	279
Summa finansiella skulder	59	–	–	220	11 044	11 323	11 323

1) Nivåklassificering enligt verkligt värde-hierarki anges för tillgånger och skulder värderade till verkligt värde.

	Innehav	Låne	Finansiella till	Derivat som	Övriga	Summa
	värderade till	fordringar och	gångar tillgängliga	används i säkrings	finansiella	redovisat	Verkligt
2008-12-31	verkligt värde	kundfordringar	för försäljning	redovisning	skulder	värde	värde
Nivå1
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			21			21	21
Finansiella placeringar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		594				594	594
Räntebärande fordringar		7				7	7
Derivatinstrument	110			3 047		3 157	3 157
Likvida medel
Kassa och bank		1 204				1 204	1 204
Summa finansiella tillgångar	110	1 805	21	3 047	–	4 983	4 983
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					6 320	6 320	6 320
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					362	362	362
Leverantörsskulder					1 915	1 915	1 915
Derivatinstrument	286			125		411	411
Summa finansiella skulder	286	–	–	125	8 597	9 008	9 008

1) Nivåklassificering enligt verkligt värde-hierarki anges för tillgånger och skulder värderade till verkligt värde.

Det redovisade värdet anses väsentligen överensstämma med det verkliga värdet. Kundfordringarnas redovisade värde anses vara detsamma som det verkliga värdet med anledning av kort förfallotid, att reservering görs för osäkra kundfordringar samt att eventuell dröjsmålsränta debiteras. Detsamma gäller leverantörsskulder med kort förfallostruktur utan långa krediter. Vad gäller skulder till kreditinstitut anses det redovisade värdet överstiga verkligt värde både per 2008-12-31 och 2009-12-31mot bakgrund av att räntemarginaler på kreditmarknaden stigit väsentligt sedan tecknanden av befintliga lånefaciliteter. Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde är beräknad som en skillnad mellan diskonterade kontraktuella ränteflöden under lånens återstående löptid och motsvarande diskonterade ränteflöden uppräknat med bedömda aktuella räntemarginaler.

Not 22 Övriga kortfristiga skulder
	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna löner och sociala kostnader	274	305
Upplupna räntekostnader	42	64
Övriga upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	592	445
Övriga rörelseskulder	154	13
	1 062	827

Not 23 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

		Koncern		Moderbolag
Ställda säkerheter	2009	2008	2009	2008
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Moderbolagsborgen	–	–	9 872	11 035
Övriga borgensförbindelser
och garantier	507	520	–	–
Pensionsskuld	80	_	_	_
Avtalade restvärden
enligt leasingkontrakt	48	28	–	–
	635	548	9 872	11 035

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella information, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Moderbolagsborgen gäller ställda garantier för dotterbolag. 9 872 (11 035) MSEK avser moderbolagsgarantier för extern finansiell upplåning. Moderbolagsborgen i ovanstående tabell är upptagen till utnyttjade belopp. Garantier avseende ej utnyttjade krediter uppgår till 8 600 (9 615) MSEK. 2008 års siffror för moderbolagsborgen har kompletterats jämfört med föregående årsredovisning.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed inblandat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Kopparrörskartell

Europeiska kommissionen (Kommissionen) bötfällde i september 2004 Boliden AB och dess två tidigare dotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA ("BCZ") och dess moderbolag Boliden Fabrication AB, med ett belopp om 32,6 MEUR. Samtidigt bötfälldes sju andra företag. Boliden har gjort en reservering för bötesbeloppet. Enligt Kommissionen har BCZ och de andra

företagen varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet på den europeiska marknaden för sanitära kopparrör under perioden 1988 till 2001. Boliden har i huvudsak vidgått Kommissionens beskrivning av de faktiska förhållandena, men har i överklagande av Kommissionens beslut yrkat att bötesbeloppet ska sänkas. Beslut i frågan väntas under 2010.

Boliden har sedan 2005 delgivits stämning i ett antal grupprättegångar (så kallade class actions) som inletts i olika delstater i USA mot de bolag som omfattades av Kommissionens beslut. Bolaget har bestridit dessa och några av målen har avskrivits. I nuläget är Boliden endast involverat i två grupprättegångar i Kalifornien, en statlig och en federal vilka båda väntas bli avskrivna inom den närmaste framtiden.

BCZ och Boliden Fabrication AB har överlåtits till Outokumpu. Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolagen överläts till Outokumpu.

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartement Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag Boliden BV samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa. Den lokala Handelsdomstolen i Sevilla har beslutat om kvarstad på egendom tillhörig Boliden Mineral AB och Boliden AB till ett belopp om cirka 141 MEUR, som säkerhet för påstådda krav med anledning av dammolyckan. Bolagen har överklagat beslutet. Konkursförvaltningen har efter det tidigare interimistiska beslutet om kvarstad hos Svea hovrätt ansökt om att få beslutet förklarat verkställbart i Sverige. Svea hovrätt har med stöd av reglerna om verkställighet av utländska domstolsbeslut förklarat beslutet verkställbart i Sverige dock villkorat av att motparten ställer säkerhet på 141 MEUR till Boliden. Oavsett insolvensförfarandet fortsätter Apirsa att driva den nedan nämnda processen mot de företag som är ansvariga för den havererade dammens design och konstruktion.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de Andalucía) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet har lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB har överklagat beslutet till administrativ domstol. I november 2007 förklarade domstolen att lokalregeringens beslut är ogiltigt. Lokalregeringen har överklagat beslutet.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att dammolyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002 en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Apirsas talan har i domslut från november 2006 och september 2009 lämnats utan bifall. Apirsa har överklagat till högsta instans.

Pensioner Tara

Tara Mines ändrade 1999 sin pensionsplan bland annat med avseende på beräkning av pensionsgrundande lön. Bolaget blev därefter inblandat i en tvist avseende tolkningen av avtalet för personal vars anställning i bolaget upphört vid tidpunkten för avtalets ändring. Frågan väntas av göras av högsta domstolen i Irland under 2010 och skulle domslutet gå emot bolaget skulle detta kunna medföra en ökning av pensionsförpliktelsen i Boliden Tara Mines Ltd om cirka 80 MSEK.

Skatteprocesser

Odda

Boliden Odda AS och den norska skattemyndigheten har under året träffat en överenskommelse gällande ett mellan Boliden Odda AS och Boliden Zink Commercial BV ingånget omarbetningsavtal avseende zink.

Säkerheter för efterbehandlingskostnader

Umeå tingsrätt, miljödomstolen, har under 2008 beslutat att Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet om 660 MSEK för de efterbehandlingskostnader som verksamheten i Aitik kan föranleda. I ett särskilt beslut har miljödomstolen godkänt en av Boliden AB utställd moderbolagsborgen som säkerhet. Naturvårdsverket anser inte att säkerhet i form av moderbolagsborgen bör godtas och har överklagat miljödomstolens beslut i denna del till Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen har i beslut från januari 2010 vilandeförklarat målet i avvaktan på ett avgörande från Högsta domstolen i ett mål om formen för säkerhet för sandmagasinet Hötjärn i Bolidenområdet.

Not 24 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

Betalda räntor	2009	2008
Erhållen ränta	2	32
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–249	–286
Räntor valutaterminer	–38	–9
Övriga räntekostnader	0	–1
	–287	–296
Likvida medel per den 31 december
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	370	840
Kortfristiga placeringar	455	364
	825	1 204

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, och som lätt kan omvandlas till likvida medel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp.

Not 25 Information per verksamhetsområde och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 52 för kompletterande information.

Segment – Affärsområden

2009-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt, inkl. elim.	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	699	26 739	3	27 441
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	242	1	–49	194
Interna försäljningsintäkter	5 568	26	–5 594	–
Nettoomsättning	6 509	26 766	–5 640	27 635
Resultatandelar i intressebolag	–	–	–	–
Minoritetsintresse	–	1	–	1
Rörelseresultat	2 159	1 724	–260	3 623
Finansnetto				–246
Resultat efter finansnetto				3 377
Skatter				–876
Årets nettoresultat				2 501
Immateriella tillgångar	102	31	3 226	3 359
Materiella tillgångar	12 591	7 783	80	20 454
Kapitalandelar	1	–	–	1
Varulager	320	5 034	–109	5 245
Övriga fordringar	765	5 351	–2 807	3 309
Tillgångar	13 779	18 199	390	32 368
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	290	315	477	1 082
Övriga skulder	1 013	4 172	–128	5 057
Skulder	1 303	4 487	349	6 139
Sysselsatt kapital	12 476	13 712	41	26 229
Avskrivningar	673	888	1	1 562
Investeringar	4 435	473	7	4 915
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–
2008-12-31	Gruvor	Smältverk	Övrigt, inkl. elim.	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	2	31 283	11	31 296
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–306	–44	41	–309
Interna försäljningsintäkter	5 482	17	–5 499	–
Nettoomsättning	5 178	31 256	–5 447	30 987
Resultatandelar i intressebolag	1	2	–	3
Rörelseresultat	734	372	–102	1 004
Finansnetto				–281
Resultat efter finansnetto				723
Skatter				212
Årets nettoresultat				935
Immateriella tillgångar	108	3 224	–1	3 331
Materiella tillgångar	8 951	8 158	83	17 192
Kapitalandelar	1	42	–	43
Varulager Övriga fordringar	308 287	3 781 462	–38 3 539	4 051 4 288
Tillgångar	9 655	15 667	3 583	28 905
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	286	282	450	1 018
Övriga skulder	1 077	1 729	348	3 154
Skulder	1 363	2 011	798	4 172
Sysselsatt kapital Avskrivningar	8 292 618	13 656 803	2 785 1	24 733 1 422
Investeringar	3 886	737	1	4 624
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–

Boliden har en kund som står för 18 procent av Bolidens externa intäkter. Övriga kunder representerar vardera mindre än 10 procent av Bolidens totala externa intäkter. Bolidens metaller säljs främst till industriella kunder men även till basmetallhandlare och internationella metallager som LME.

Geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2009	2008
Sverige	5 985	7 848
Övriga Norden	2 885	4 322
Övriga Europa	17 692	16 953
Nordamerika	122	183
Övriga marknader	951	1 681
	27 635	30 987

24 097	21 118
3 670	3 584
1 916	1 724
2 623	2 447
62	32
32 368	28 905
	2009-12-31 2008-12-31

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar	2009-12-31 2008-12-31
Sverige	4 308	3 784
Finland	247	387
Norge	22	146
Irland	338	305
Övriga länder	–	2
	4 915	4 624

Av Bolidens försäljningsintäkter på 27 635 (30 987) 2009, utgör försäljning av metall 23 834 (27 495), försäljning av koncentrat 1 734 (1 123) och övrigt 2 067 (2 369).

Not 26 Närstående

Relationer

Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare (se information i förvaltningsberättelsen), dotterföretag, intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning.

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not 10 på sidan 61, Andel i koncernföretag, samt i not 11 på sidan 62, Andel i intresseföretag. Information om styrelseledamöter och koncernledning samt ersättning till dessa, redo visas i not 1 på sidorna 57–58, Anställda och personalkostnader samt i bolagsstyrningsrapporten på sidan 84.

Transaktioner

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Not 27 Händelser efter 31 december 2009

Ingen händelse har inträffat efter rapportperiodens slut den 31:a december 2009 som bedöms som väsentlig i enlighet med IAS 10.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2009 OCH YTTRANDE ENLIGT AKTIEBOLAGSLAGEN 18:4

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 3 (1) Sek per aktie eller totalt 821 (274) Msek, vilket motsvarar 32,8 procent av resultatet efter skatt för 2009. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 1 753 Msek och koncernens totala egna kapital uppgår till 16 257 Msek. Finansiella instrument har värderats till verkligt värde vilket inneburit en ökning av koncernens egna kapital med 495 Msek. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 932 Msek och koncernens egna kapital till 15 436 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder, Ifrs, sådana de antagits av Eu.

¯STSFEPWJTOJOHFOSFTQFLUJWFLPODFSOSFEPWJTOJOHFOHFSFOSÊUUWJTBOEF bild av moderbolagts och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 12 februari 2010

Anders Ullberg Ordförande

Marie Berglund Staffan Bohman Lennart Evrell

Ulla Litzén Leif Rönnbäck Matti Sundberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Anders Sundström Marie Holmberg Bo Karlsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Hans-Göran Ölvebo Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2010

Ernst & Young Ab

Lars Träff Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Boliden Ab (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 13–77. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder Ifrs sådana de antagits av Eu och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

¯STSFEPWJTOJOHFOIBSVQQSÊUUBUTJFOMJHIFUNFEÌSTSFEPWJTOJOHTMBHFO och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder Ifrs sådana de antagits av Eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 februari 2010

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

MALMRESERVER OCH MINERALTILLGÅNGAR

Mineraltillgångar och malmreserver är ett gruvföretags viktigaste tillgång. För att gruvföretag långsiktigt ska kunna växa krävs prospektering som leder till att mineraltillgångar och malmreserver utökas i högre takt än gruvproduktionen. Slutresultatet av prospektering ligger långt fram i tiden och är förknippat med viss osäkerhet. Det finns inga garantier för att positiva resultat från de inledande fältundersökningarna slutligen leder till en producerande tillgång. Från de första positiva resultaten tar det ofta minst fem till tio år, ibland ännu längre, innan en ny gruva kan tas i drift.

POSITIV TREND UNDER DE SENASTE ÅREN

Ökade mineraltillgångar, som i ett senare skede kan uppgraderas till malmreserver, är resultatet av lyckade utfall i prospekteringen. För att uppnå tillväxt måste nettot av dessa ökningar och gruvans produktionstakt vara positivt.

Bolidens ökade satsningar på prospektering sedan 2003 har lett till kraftiga nettoökningar i framför allt Garpenberg och Aitik. Även Bolidenområdet har utvecklats mycket positivt under de senaste fem åren medan Taras mineraltillgångar och malmreserver netto har minskat.

MALMRESERVSBERÄKNINGARNA 2009

Gruvföretag ska varje år göra en beräkning av sina mineraltillgångar och malmreserver. Bolidens beräkningar och sammanställningar sker enligt internationella regelverk och rekommendationerna från svenska branschföreningen SveMin för gruv- och metallföretag. Mer information om hur beräkningarna har genomförts och vilka personer som har ansvarat för dem finns senare i avsnittet.

Bolidens malmreserver och mineraltillgångar fortsatte överlag att utvecklas positivt under 2009 trots vissa neddragningar i den gruvnära prospekteringen i slutet av 2008 och första halvåret 2009. Utvecklingen förklaras i huvudsak av framgångsrik prospektering och höjda långtidsprognoser för metallpriserna i slutet av 2009.

Positiva prospekteringsresultat medförde att Aitiks mineraltillgångar ökade kraftigt under året genom ett tillskott på 460 miljoner ton. Området Salmijärvi som ligger nära Aitiks nuvarande dagbrott ökade malmreserven från 633 miljoner ton till 747 miljoner ton, vilket med den planerade produktionen ger Aitik en livslängd på 19 år eller till 2029. Genomsnittshalten för koppar i Aitik är 0,25 procent jämfört med 0,27 procent vid 2008 års beräkningar.

I Garpenberg ökade mineraltillgångarna med 3,5 miljoner ton till följd av förbättrade priser och framgångar i prospekteringen av mineraliseringen i Kvarnberget. Garpenbergs malmreserver uppgick till 25,9 miljoner ton, vilket med planerad produktion ger en livslängd på 19 år. Garpenbergs genomsnittshalt för zink ökade från 5,1 procent till 5,4 procent jämfört med beräkningen 2008.

I Bolidenområdet var nettotillskottet i mineraltillgångarna 1,8 miljoner ton och i malmreserven 1,3 miljoner ton. Förändringarna förklaras i huvudsak av prospekteringsframgångar i Renström och Kristineberg som ökade mineraltillgångarna samt i Kankberg som ökade malmreserven. Bolidenområdet har med planerad produktionstakt en livslängd på sex år.

Mineraltillgångarna i Tara uppgår till 11,8 miljoner ton, vilket innebär en minskning med 10 procent jämfört med beräkningarna 2008. Malmreserven tillfördes i stort sett samma kvantitet som bröts under 2009 till följd av positiva prospekteringsresultat samt till viss del förbättrade metallpriser. Malmreserven på 17 miljoner ton innebär att Tara har en livslängd på sju år med planerad produktion.

Mer information om malmreserver och mineraltillgångar per den 31 december 2009 finns i tabellerna på sidorna 81 och 82.

OM KLASSIFICERINGEN

Gruvföretag delar in sina mineraltillgångar i olika kategorier beroende på kännedomen om fyndigheten. För uppgradering till malmreserv krävs tekniska analyser som gör det möjligt att bedöma om tillgången kommer att bli lönsam.

Mineraltillgångar är en koncentration av mineraler i bergrunden, ur vilken en kommersiell utvinning kan komma att ske. Malmreserver är de delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas efter att företagets lönsamhetskrav vägts in, med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, pelaravsättningar och processutbyten.

Mineraltillgångar delas in i tre kategorier medan malmreserver finns i två kategorier.

FRÅN PROSPEKTERING TILL MINERALTILLGÅNG OCH MALMRESERV

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar men där information är så gles att geologi och haltsamband i fyndigheten inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Det innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan flyttas till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en mineraltillgång som har identifierats genom borrning och provtagning, där informationstätheten är för gles för att bekräfta samband men där geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig uppfattning om fyndighetens geologi och haltsamband. Tillsammans är informationen och tolkningarna tillräckliga för att kunna göra tekniska och ekonomiska kalkyler för att bedöma projektets lönsamhet.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en mineraltillgång där informationen från borrningar och provtagningar bekräftar fyndighetens geologi och haltsamband. Det tekniska underlaget är sådant att brytningsplaner kan tas fram. Dessa utgör sedan grunden för att i nästa steg genomföra tekniska och ekonomiska analyser av projektets lönsamhet.

Sannolik malmreserv

Sannolik malmreserv är de delar av en känd eller indikerad mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

Bevisad malmreserv

Bevisad malmreserv är de delar av en känd mineraltillgång där brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten utifrån företagets lönsamhetskrav.

GRUNDEN FÖR BERÄKNINGARNA

Boliden har nödvändiga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för samtliga gruvor som är i drift. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd. I Bolidens sammanställning av beräkningarna redovisas mineraltillgångarna och malmreserverna separat, det vill säga att mineraltillgångarna anges utöver malmreserven (se tabellerna på sidorna 81–82).

Beräkningarna görs utifrån följande grundläggande faktorer:

Gränshalter

Den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, koncentrattransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet av produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för vidareförädling i smältverk.

Metallpriser

Vid beräkningar av malmreserver används i huvudsak planeringspriser, som är ett förväntat medelpris för metaller och valutor över den kommande konjunkturcykeln. Boliden använder för närvarande följande planeringspriser:

Koppar	4 500 USD/ton
Zink	2 000 USD/ton
Bly	1 600 USD/ton
Guld	750 USD/tr.oz
Silver	10 USD/tr.oz
USD/SEK	7,50
EUR/SEK	9,10

Densitet

För massiva sulfidmalmer, som utgör flertalet av Bolidens mineraltillgångar och malmreserver, används en formel som baseras på de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de olika malmtyperna.

Gråbergsinblandning

Vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla malmreservsberäkningar ingår gråbergsinblandningen.

Malmförluster

Beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan, så kallade pelaravsättningar. I malmreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Minsta malmbredd

Den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Det innebär att malmzoner som är smalare än minsta malmbredd räknas om till den medelhalt som gäller för hela bredden.

REGELVERK, KODER OCH REKOMMENDATIONER

Bolidens malmreserver och mineraltillgångar har beräknats och sammanställts i enlighet med Australasian Institute of Mining and Metallurgy's Jorc code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med "Cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines" antagna av Cim den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (Osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur malmreserver och mineraltillgångar ska redovisas.

Boliden följer och rapporterar i enlighet med Ni 43–101 och de rekommendationer som SveMin antagit och som i relevanta delar är identiskt med de kanadensiska reglerna.

Mineraltillgångarna och malmreserverna har sammanställts under ledning av Gunnar Agmalm, som är "Kvalificerad Person" enligt Ni 43–101 och av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person". Gunnar Agmalm är medlem i Ausimm och har mer än 20 års erfarenhet från gruvoch mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd. John Ashton är "Qualified Person" och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruvoch mineral industrin.

MALMRESERVER PER 31 DECEMBER 2009

				2009
		Kvantitet, kton 2009	Kvantitet, kton 2008	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)
Bolidenområdet
Sullfidmineraliseringar
Kristineberg	Bevisad	1 690	1 900	1,3	25	1,4	2,2	0,1
	Sannolik	1 500	1 700	0,6	48	0,5	7,5	0,4
Renström	Bevisad	140		3,4	156	0,6	8,3	1,6
	Sannolik	1 110	1 130	2,5	162	0,5	7,5	1,5
Maurliden	Bevisad	1 340	1 430	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik
Maurliden Östra	Bevisad
	Sannolik	1200	1 180	0,7	16	1,3	0,7
Guldmineraliseringar
Kankberg (Åkulla Östra)	Bevisad
	Sannolik	1 610		4,9	13
Summa	Bevisad	3 170	3 330	1,4	42	0,9	3,0	0,3
Sullfidmineraliseringar	Sannolik	3 780	4 020	1,2	71	0,7	5,3	0,6
Aitik	Bevisad	518 000	430 000	0,15	1,7	0,26			29
	Sannolik	229 000	203 000	0,13	1,7	0,25			32
Garpenberg	Bevisad	17 900	18 100	0,3	127	0,1	6,0	2,4
	Sannolik	7 900	7 900	0,3	175	0,1	4,0	1,7
Tara	Bevisad	3 800	3 900				8,8	2,1
	Sannolik	13 200	13 200				6,7	1,7

Avrundningar förekommer.

MINERALTILLGÅNGAR PER 31 DECEMBER 2009

				2009
		Kvantitet, kton 2009	Kvantitet, kton 2008	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	50	0,66	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	1 960	1 390	0,9	42	0,7	6,6	0,4
	Antagen	3 250	3 500	0,9	51	0,6	5,8	0,3
Petiknäs N	Känd	310	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd	10		4,9	139	0,9	7,7	1,4
	Indikerad	1 400	550	2,6	285	0,5	8,2	2,1
	Antagen	1 890	1 990	2,2	155	0,8	5,7	1,4
Maurliden	Känd	1 050	1 050	1,3	40	0,4	3,3	0,2
	Indikerad	360	360	0,9	45	0,7	2,9	0,2
	Antagen
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	400	400	1,9	42	1,2	2,4
	Antagen
Guldmineraliseringar
Kankberg (Åkulla Östra)	Känd
	Indikerad	1 690	2 600	2,0	9
	Antagen		200
Älgträsk	Känd
	Indikerad	2 930	950	2,6	3
	Antagen	1 270	1 410	1,8	3
Summa	Känd	1 400	1 410	2,8	48	0,7	3,3	0,2
Sulfidmineraliseringar	Indikerad	5 300	3 900	1,8	108	0,7	5,4	0,8
	Antagen	5 900	6 200	1,6	83	0,7	5,2	0,7
Summa	Känd
Guldmineraliseringar	Indikerad	4 600	3 600	2,4	5
	Antagen	1 300	1 600	1,8	3
Aitik	Känd	633 000	439 000	0,11	1,1	0,19			25
	Indikerad	737 000	512 000	0,11	1,1	0,19			25
	Antagen	131 000	92 000	0,11	0,5	0,15			19
Garpenberg	Känd	2 100	1 300	0,4	95	0,1	3,9	1,7
	Indikerad	5 200	2 100	0,5	130	0,1	5,1	2,3
	Antagen	21 200	21 800	0,5	142	0,1	4,7	2,4
Tara	Känd	300	500				8,7	2,1
	Indikerad	3 700	4 500				6,7	2,1
	Antagen	7 800	8 100				7,2	1,7

Avrundningar förekommer.

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningsrapport 84 Styrelse 90 Ledning 92

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Boliden är ett svenskt aktiebolag som är noterat på Nasdaq OMX Stockholm med sekundärnotering på börsen i Toronto. Styrningen av Boliden grundas på den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq OMX Stockholms regelverk och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Vid offentliggörandet av rapporten för tredje kvartalet 2009 var endast datum för årsstämman 2010 bestämt. Plats kommer att bestämmas och offentliggöras senare och Boliden rapporterar därmed en avvikelse i förhållande till Kodens regel 1.1 om offentliggörande av tid och ort för årsstämman. I övrigt har Boliden inga avvikelser från Koden. Bolagsstyrnings rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

STYRNINGEN AV BOLIDENKONCERNEN

Bolagsstyrningen (Corporate Governance) ska säkerställa att Boliden styrs utifrån ägarnas intresse. Genom ökad öppenhet får olika ägar grupper god insyn i bolagets verksamhet, vilket bidrar till en effektiv styrning.

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt vid årsstämman (samt vid eventuell extra bolagsstämma) som är bolagets högsta beslutande organ. Styrelsen utses vid årsstämman och bolagets verkställande direktör (vd) utses av styrelsen. Bolagets redovisning samt styrelsens och vd:s förvalt-OJOHBWCPMBHFUHSBOTLBTBWSFWJTPSFSVUTFEEBBWÌSTTUÊNNBO¯STTUÊNman utser även fem ledamöter till en valberedning samt ger denna möjlighet att vid behov utse en eller två ytterligare ledamöter. Valberedningen tar fram förslag till årsstämman inför bland annat val och arvodering av styrelse och revisorer.

Förutom lagar, regler och Koden tillämpar Boliden interna styrinstrument som exempelvis koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi New Boliden Way (Nbw), uppförandekoden och policys inom bland annat områdena miljö, energi, hälsa, säkerhet och kommunikation.

AKTIEÄGARE

Boliden har ett aktiekapital om 578 914 338 Sek fördelat på 273 511 169 aktier. Andelen utländskt ägande uppgick till cirka 40 procent av det totala antalet aktier. Antalet aktieägare var vid årsskiftet 96 155 och de enskilt största ägarna var Swedbank Robur fonder, Afa Försäkring, Handelsbanken fonder, Andra Ap-fonden och Skandia fonder.

Mer information om aktieägarstrukturen i Boliden finns på sidan 40 i årsredovisningen.

Årsstämma

Till årsstämmans uppgifter hör att välja styrelseledamöter och styrelseordförande, fastställa resultat- och balansräkning, besluta om vinstdisposition och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och bolagets vd, fastställa arvoden till revisorer och principer för anställnings- och ersättningsvillkor för vd och ledande befattningshavare samt i förekommande fall anta bolagsordning, välja revisorer samt besluta i frågor rörande valberedning.

¯STTUÊNNBOųűűźIÚMMTEFOųźBQSJMQÌ3ÚOOTLÊSTWFSLFOJ4LFMMFGUFhamn. Vid stämman var 60 802 166 aktier representerade av 312 aktieägare som deltog personligen eller genom ombud. De representerade aktierna utgjorde 22,2 procent av det totala antalet aktier i Boliden. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Marie Berglund, Staffan Bohman, Lennart Evrell, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg, Anders Sundström och Anders Ullberg. Carl Bennet som varit ledamot i styrelsen sedan 2001 hade avböjt omval. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Några av stämmans övriga beslut var:

• tBUUJFOMJHIFUNFETUZSFMTFOTGÚSTMBHEFMBVUŲsek per aktie för verksamhetsåret 2008.
• tBUUUJMMMFEBNÚUFSJWBMCFSFEOJOHFOVUTF"OEFST"MHPUTTPO Afa För-TÊLSJOH -BST&SJL'PSTHÌSEI
  ¯TB/JTFMM 4XFECBOL3PCVSGPOEFS Carl Rosén (Andra Ap-fonden) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).
• tBUUTUZSFMTFBSWPEFPGÚSÊOESBUTLBVUHÌNFEŹŶűűűűsek till ordföranden och med 325 000 sek till ledamot, som inte är anställd i bolaget och att arvode också oförändrat ska utgå med 150 000 sek till ordföranden i revisionsutskottet och med 75 000 sek till vardera av revisionsutskottets två ledamöter.
• tBUUBSWPEFJOUFTLBVUHÌUJMMMFEBNÚUFSOBJFSTÊUUOJOHTVUTLPUUFU
• tBUUSFWJTPSTBSWPEFTLBVUHÌFOMJHUHPELÊOESÊLOJOH
• tBUUFSTÊUUOJOHFOUJMMMFEBNÚUFSOBJLPODFSOMFEOJOHFOTLBCFTUÌBWGBTU lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.

Protokollet från årsstämman finns på Bolidens webbplats.

VALBEREDNING

¯STTUÊNNBOGBUUBSCFTMVUPNQSJODJQFSGÚSWBMCFSFEOJOHFOTUJMMTÊUUBOEF och arbete. I enlighet med av årsstämman antagen Instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av minst fem och högst sju leda möter. Vid årsstämman väljs fem ledamöter varav tre ska representera de största aktieägarna, en de mindre aktieägarna och en ska vara styrelsens ordförande. Valberedningen utser sin ordförande och arbetar i alla aktie ägares intresse. För att bättre spegla aktieägarstrukturen kan valberedningen vid förändrade ägarförhållanden erbjuda andra större aktieägare plats.

Valberedningens sammansättning

I september sammankallade styrelsens ordförande de av stämman valda ledamöterna för val av ordförande i valberedningen, varvid Anders Algotsson (Afa Försäkring) utsågs till ordförande. Eva Halvarsson ersatte Carl Rosén som representant för Andra Ap-fonden och valberedningen kompletterades med Caroline af Ugglas som representant för Skandia, som blivit en av de tre största ägarna. Valberedningens sammansättning meddelades på Bolidens webbplats och genom pressmeddelande den 29 april 2009.

Valberedningens uppdrag

Valberedningen har i uppdrag att arbeta fram förslag till beslut på Bolidens årsstämma. Förslagen gäller bland annat val av styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelsen och dess utskott samt arvode till bolagets revisorer. Fokus i valberedningens arbete ligger på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Bolidens högsta styrande organ. I processen för att ta fram förslag till styrelseledamöter redogjorde styrelsens ordförande för den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete och de enskilda ledamöterna under det gångna året. Vidare presenterade vd bolagets verksamhet och framtida inriktning. Valberedningen gavs också möjlighet att träffa styrelsens ledamöter. Utvärderingen av styrelsen och bedömningen av vilka kompetenser som styrelsen bör besitta under kommande period ledde till att valberedningen enades om att föreslå omval av samtliga ledamöter.

Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Bolidens webbplats. Valberedningens fullständiga förslag kommer att framgå av kallelsen till årsstämman och information på webbplatsen.

STYRELSEN

Bolidens styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter utan suppleanter valda av årsstämman. De anställda har enligt lag rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har efter årsstämman 2009 utgjorts av åtta ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tre suppleanter.

Namn	Invald	Mötes närvaro	Utskotts arbete	Närvaro	Ersättning, styrelsen, SEK	Ersättning revisions utskottet, SEK	Oberoende från bolaget och bolags ledningen	Oberoende av större ägare
Anders Ullberg,			Ersättnings utskott	3 av 3
ordförande	2005	7 av 7	Revisions utskott	5 av 5	850 000	75 000	Ja	Ja
Marie Berglund	2003	7 av 7			325 000		Ja	Ja
Staffan Bohman	2007	6 av 7	Ersättnings utskott	3 av 3	325 000		Ja	Ja
Lennart Evrell	2008	7 av 7			0		Nej	Ja
Ulla Litzén	2005	7 av 7	Revisions utskott	5 av 5	325 000	150 000	Ja	Ja
Leif Rönnbäck	2005	7 av 7			325 000		Ja	Ja
Matti Sundberg	2005	7 av 7			325 000		Ja	Ja
Anders Sundström	2001	6 av 7	Revisionsutskott	5 av 5	325 000	75 000	Ja	Ja
Marie Holmberg	2008	7 av 7
Bo Karlsson	2001	7 av 7
Hans-Göran Ölvebo	2001	7 av 7

STYRELSEN 2009

Delar av Bolidens styrelse. Längst upp till vänster Matti Sundberg, längst ned till vänster Marie Berglund.

Längst upp till höger styrelsens ordförande Anders Ullberg, längst ned till höger Leif Rönnbäck.

Från koncernledningen deltar bolagets finansdirektör och bolagets chefsjurist, som också är styrelsens sekreterare. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän är föredragande i särskilda ärenden.

De av stämman valda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till större aktieägare och alla, med undantag av vd, är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen.

Ledamöterna presenteras på sidorna 90–91 och på Bolidens webbplats. Närmare information om närvaro vid sammanträden och beroendeställning finns i tabellen ovan.

Styrelsens och ordförandens ansvar

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman antar styrelsen en arbetsordning som närmare reglerar dess arbete och ansvar samt särskilda arbetsuppgifter som faller på styrelsens ordförande. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd framgår av den skriftliga Instruktion till vd som styrelsen fastställer vid samma möte. Liksom tidigare år inrättade styrelsen under 2009 ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

Ordföranden leder styrelsens arbete och följer Bolidens verksamhet genom en kontinuerlig dialog med vd Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om Bolidens ekonomiska och finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och vd igenom de frågor som ska tas upp på mötet. Underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelse möte.

Styrelsens arbete 2009

Styrelsen har under 2009 haft sju ordinarie styrelsemöten. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs några styrelsemöten regelbundet på Bolidens operativa enheter. Under 2009 besökte styrelsen kopparsmältverket Rönnskär och zinksmältverket Kokkola.

I början av varje år fastställer styrelsen ett antal teman som särskilt ska behandlas. Förutom genomgång av verksamheten, som görs vid varje styrelse möte, har några huvudfrågor under året varit:

• t/SŲ GFCSVBSJ #PLTMVUTLPNNVOJLÏųűűŹ
  JOWFTUFSJOHTGSÌHPS
  GÚSvärvsfrågor, revisorsrapport, energiförsörjning, utvecklingen i Tara, valutahedge
• t/Sų NBST SFOEFOUJMMÌSTTUÊNNBO
• t/SŴ BQSJM %FMÌSTSBQQPSUGÚSTUBLWBSUBMFU
  NBSLOBETBOBMZT
  LBQJUBMstruktur, delegationsordning, valutasäkring, organisationsförändring
• t/Sŵ BQSJM ,POTUJUVFSBOEFNÚUFFGUFSÌSTTUÊNNBO
  ëSNBUFDLOJOHTrätt, beslut om styrelsens arbetsordning och instruktion till vd, beslut om revisionsutskott och ersättningsutskott
• t/SŶ KVMJ %FMÌSTSBQQPSUBOESBLWBSUBMFU
  EFOHMPCBMBNFUBMMNBSLOBden, förvärvsfrågor, Bolidenområdet, investering i pumpstation i Aitik
• t/Sŷ PLUPCFS %FMÌSTSBQQPSUUSFEKFLWBSUBMFU
  QSPTQFLUFSJOH
  /FX Boliden Way, åtgärdsprogram för Tara, kärnkraftsprojekt
• t/SŸ EFDFNCFS "êÊSTQMBOPDICVEHFU
  SFWJTPSTSBQQPSU
  MFEBSTLBQTförsörjning och managementutveckling, marknaden för svavelsyra

Vid styrelsemötena i februari och december rapporterade Bolidens revisorer sina iakttagelser från revisionen av bolaget. Styrelsen har vid två tillfällen haft möjlighet att träffa revisorerna utan närvaro av koncernledningen.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ordföranden säkerställer att styrelsen och dess arbete årligen utvärderas och att resultatet av utvärderingen förs vidare till valberedningen. Utvärderingen görs av styrelsen själv under ordförandens ledning eller med, viss regelbundenhet, med hjälp av en oberoende konsult. Utvärderingen 2009 var en självutvärdering där ledamöterna skriftligen besvarade ett antal frågor inom olika ämnesområden och förde enskilda samtal med styrelsens ordförande, följt av en gemensam diskussion.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Utskottet har till syfte att kvalitetssäkra Bolidens finansiella rapportering, vilket bland annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och ändamålsenliga processer för denna. Boliden har en internkontrollfunktion som arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden.

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen Instruktion för Revisionsutskottet och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Under 2009 ägnades särskild uppmärksamhet åt redovisningsfrågor, särskilt impairment test, värdering av processlager, lånevillkor, It-säkerhet samt uppföljning av den interna kontrollen. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg och sammanträdde fem gånger under 2009.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet arbetar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för vd för beslut i styrelsen. Utskottet godkänner på förslag från vd även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om ersättningsprinciper med mera för vd och koncernledningen, som styrelsen sedan föreslår årsstämman som beslutar i frågan.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen Instruktion för Ersättningsutskottet och rapporterar sitt arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft tre möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Staffan Bohman.

En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 1 på sidorna 57–58.

AFFÄRSSTYRNING

Styrning från styrelsen sker via vd till de operativa enheterna. Boliden arbetar utifrån koncernens organisations- och verksamhetsfilosofi New Boliden Way (Nbw) som uppdateras årligen. Inom organisationen delegeras ansvar och befogenheter inom tydliga ramar. Dessa ramar definieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strategisk plan och Bolidens styrdokument. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet och utgör det interna ramverk som krävs för en effektiv styrning. Till dessa dokument hör bland annat Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Miljöpolicy och Säkerhetspolicy.

VD OCH KONCERNLEDNING

Bolagets koncernledning består av vd, cheferna för koncernens två affärsområden Gruvor och Smältverk samt cheferna för koncernstaberna Ekonomi och Finans, Juridik samt Personal och Hållbar utveckling. Koncernledningen tar fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som vd förelägger styrelsen för beslut. vd leder arbetet i koncern ledningen som har regelbundna möten månadsvis för genomgång av verksamheten.

Bolagets cirka 150 högre chefer och specialister träffas på ledningsmöten årligen för att fastslå viktiga mål och strategier och ges möjlighet till diskussion i syfte att uppnå en bred förankring.

En presentation av koncernledningen finns på sidan 92.

REVISORER

Vid årsstämman 2009 valdes revisionsbolaget Ernst & Young Ab med auktoriserade revisorn Lars Träff som ansvarig revisor intill slutet av årsstämman 2013.

Vid sidan av Boliden har Lars Träff revisionsuppdrag för bland annat Avanza, Lantmännen, Posten, Scania, ÅF och Investment Ab Öresund.

Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse. Information om ersättning under 2009 finns i not 2 på sidan 58.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL

Syftet med den interna kontrollen av Bolidens finansiella rapportering är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och säkerställa att rapporterna är framtagna enligt god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Bolidenkoncernen har en effektiv intern kontroll. vd ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den interna och externa finansiella rapporteringen.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Funktionen rapporterar till finansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten vid frågor som gäller intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom Boliden präglas av att koncernen har relativt få och stora operativa enheter som har bedrivit sina verksamheter under lång tid enligt väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom Bolidenkoncernen finns styrdokument i form av bindande policys och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är Nbw och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, besluts- och attestinstruktion och en finansmanual innehåller finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

Därutöver finns lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Under 2009 fortsatte arbetet med att på affärsområdes- och koncernnivå kartlägga finansiella transaktionsflöden, identifiera risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och standardiserat sätt.

Riskanalys

De operativa enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Inom ramen för det arbete som påbörjades 2008 och som fortsatte under 2009 ska alla enheter kartlägga och utvärdera risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna har som syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2009 fortsatte dokumentationen av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen.

Information och kommunikation

Information om policys, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på Bolidens intranät. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna.

Extern information och kommunikation sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Under 2009 har strukturen på intranätet förbättrats, vilket ökade tillgängligheten och möjligheten att snabbt hitta rätt information. Samtliga koncernövergripande styrdokument uppdaterades och kommunicerades under året.

Uppföljning

Det sker fortlöpande ett arbete med uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.

Identifierade förbättringsområden i samband med revisioner dokumenteras, analyseras och åtgärdas.

Delar av Bolidens styrelse. Längst upp till vänster Staffan Bohman, längst ned till vänster Roland Antonsson, facklig representant.

Längst upp till höger Mikael Andersson, facklig representant, längst ned till höger Ulla Litzén.

Au

Anders Ullberg Styrelseord förande sedan 2005. Civil ekonom. Född: 1946

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Eneqvistbolagen, Tieto Enator och Studsvik. Styrelse ledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Sapa Holding och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Ledamot i Kollegiet för svensk bolags styrning. Antal aktier: 45 000

Ul

Ulla Litzén Ledamot sedan 2005. Civilekonom, MBA. Född: 1956 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, SKF, NCC och Rezidor Hotel Group.

Antal aktier: 8 400

Mb

Marie Berglund Ledamot sedan 2003. Biolog, M. Sc. Miljöchef i Botnia banan AB. Född: 1958 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Skogsstyrelsen, Svenska Världsnaturfonden, Vattendelegationen för Bottenhavets vatten di strikt, Björn Carlsons Öster sjöstiftelse Baltic 2020, Eurocon Consulting AB (publ) och MoDo Hockey. Antal aktier: 1 000

Sb

Staffan Bohman Ledamot sedan 2007. Civil ekonom. Född: 1949 Övriga uppdrag: Vice ordförande i Scania. Styrelseledamot i bland annat Atlas Copco, Inter-IKEA, Ratos, Trelleborg och OSM. Ordförande i Ersta diakoni. Antal aktier: 40 000

Le

Lennart Evrell Ledamot sedan 2008. Civilingenjör och ekonom. VD och koncernchef i Boliden AB. Född: 1954 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SveMin. Styrelseledmot i Nordea fonder och PartnerTech. Antal aktier: 25 000

Ms

Matti Sundberg Ledamot sedan 2005. Bergsråd. Ekon. mag. Fil. och Ekon. Dr h.c. Född: 1942 Övriga uppdrag: Bland annat styrelseord förande i Chempolis Oy. Styrelseledamot i SSAB och Skanska. Antal aktier: 12 000

As

Anders Sundström Ledamot sedan 2001. Universitetsutbildning – Samhällsplanering. VD i Folksam. Född: 1952 Övriga uppdrag: Ordförande i Luleå tekniska universitet och KPA AB. Vice ordförande i Swedbank och styrelseledamot i ALKA (DK). Antal aktier: 5 000

Mh

Marie Holmberg Ledamot sedan 2008. Suppleant 2005–2008. Avdelningschef Processutveckling, Rönnskär. Representant för PTK Rönnskär och i den lokala klubben Sveriges Ingenjörer. Född: 1963 Antal aktier: 50 Med familj: 192

Bk

Lr

Leif Rönnbäck Ledamot sedan 2005. Fil. kand. Naturvetenskap.

Född: 1945 Antal aktier: 1 000

Bo Karlsson Ledamot sedan 2005. Suppleant 2001–2005. Process operatör, Boliden området. Representant för IF Metall. Född: 1955 Antal aktier: 500

Hg

Hans-Göran Ölvebo Ledamot sedan 2009. Ledamot 2001–2005. Suppleant 2005–2009. Produktionsarbetare Aitik. Representant för IF Metall. Född: 1955 Antal aktier: 50

Ma

Mikael Andersson Suppleant sedan 2008. Projekt ingenjör Gruvteknik. Representant för Unionen. Ord förande Boliden Works Council. Född: 1963 Antal aktier: 1 Med familj: 500

Ra

Roland Antonsson Suppleant sedan 2009. Representant för IF Metall och ordförande IF Metall, klubben Rönnskär. Född: 1957 Antal aktier: 0

Em

Einar Mikkelsen Suppleant sedan 2008. Representant för IE- Industri Energi. Facklig representant centralt och lokalt för IE-Industri Energi. Född: 1964 Antal aktier: 0

LEDNING

Le

Lennart Evrell Civilingenjör och ekonom. VD och koncernchef i Boliden AB. Född: 1954 Anställd: 2007 Antal aktier: 25 000

Jf

Johan Fant Civilekonom. Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1959 Anställd: 2009 Antal aktier: 20 000

Ml

Ml Marianne Lindholm Jur. kand. Direktör – Koncernstab Juridik Styrelsens sekreterare. Född: 1950 Anställd: 2002 Antal aktier: 2 500

Jm

Jan Moström Bergskoleingenjör. Direktör – Affärsområde Gruvor. Född: 1959 Anställd: 2000 Antal aktier: 15 000

Sn Hö

Sn

Svante Nilsson Civilingenjör. Direktör – Affärsområde Smältverk. Född: 1956 Anställd: 2003 Antal aktier med familj: 1 000

Hö

Henrik Östberg Fil. mag. i språk och pedagogik. Direktör – Personal och Hållbar utveckling. Född: 1960 Anställd: 2008 Antal aktier: 0

BOLIDENS KONCERNLEDNING OCH STABER

Bolidenkoncernens verksamhet bedrivs och redovisas i två affärsområden: Gruvor och Smältverk. Koncern ledningen utgörs av vd och koncernchef, cheferna för Gruvor och Smältverk samt cheferna för de tre staberna Ekonomi och Finans, Juridik och Personal och Hållbar utveckling.

Därutöver finns åtta koncernstaber; Energi, Strategi/Affärsutveckling, Inköp, IR, It, Ehsq, Kommunikation och Personal.

		KONCERNSTABER
Energi	Inköp	IT	Kommunikation
Strategi/Affärsutveckling	IR	EHSQ	Personal

FEMÅRSÖVERSIKT – GRUVOR

TARA	2005	2006	2007	2008	2009
Anrikat tonnage, tusen ton Ingående halter	2 551	2 751	2 658	2 411	2 508
Zn (%)	8,4	7,7	7,7	7,8	7,9
Pb (%)	1,6	1,4	1,5	1,5	1,5
Koncentratproduktion
Zn (t)	358 563	355 671	350 511	319 762	344 328
Pb (t)	44 528	43 525	42 036	39 944	41 020
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,6	54,8	54,5	54,7	53,9
Pb (%)	57,6	58,8	60,9	56,7	57,5
Metallinnehåll
Zn (t)	195 843	195 001	190 916	175 006	185 558
Pb (T)	25 653	25 580	25 618	22 631	23 567
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	453	1 887	1 989	154	303
Rörelseresultat (MSEK)	294	1 722	1 796	–40	76
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	48	76	65	79	64
Investeringar (MSEK)	278	265	277	305	338
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	15 900	16 700	17 800	17 100	17 000
Zn (%)	8,5	8,4	7,7	7,4	7,2
Pb (%)	1,8	1,8	1,7	1,8	1,8
GARPENBERG	2005	2006	2007	2008	2009
Anrikat tonnage, tusen ton	1 102	1 182	1 255	1 365	1 394
Ingående halter
Zn (%)	5,8	5,7	6,3	6,9	7,3
Cu (%)	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb (%)	2,3	2,2	2,5	2,6	2,8
Au (g/ton)	0,3	0,4	0,3	0,3	0,2
Ag (g/ton)	117	123	125	130	139
Koncentratproduktion
Zn (t)	106 238	112 625	132 125	157 962	167 369
Cu (t)	2 576	2 572	3 086	2 853	2 697
Pb (t)	27 934	29 498	35 849	41 311	44 012
Ädelmetall (t)	10		40	52	61
Halt i koncentrat
Zn (%)	55,0	54,2	54,1	53,1	53,8
Cu (%)	21,9	23,1	22,1	20,4	18,3
Pb (%)	74,2	71,5	70,1	69,0	71,3
Metallinnehåll
Zn (t)	58 413	60 992	71 464	83 938	90 079
Cu (t)	565	593	682	581	493
Pb (t)	20 720	21 099	25 139	28 514	31 371
Au (kg)	203	269	244	243	214
Ag (kg)	97 605	108 082	117 798	130 287	139 141
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	257	927	1 195	598	945
Rörelseresultat (MSEK)	194	850	1 095	466	793
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	31	37	6	19	3
Investeringar (MSEK)	230	273	323	344	157
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	10 600	17 200	20 800	26 000	25 800
Zn (%)	5,7	5,7	5,2	5,1	5,4
Ag (g/t)	121	123	116	134	142

BOLIDENOMRÅDET	2005	2006	2007	2008	2009
Anrikat tonnage, tusen ton	1 782	1 679	1 848	1 355	1 192
Ingående halter
Zn (%)	6,1	5,6	4,8	4,0	3,7
Cu (%)	1,5	1,6	0,8	1,0	1,0
Pb (%)	0,6	0,5	0,5	0,4	0,5
Au (g/ton)	2,1	1,8	1,6	1,5	2,0
Ag (g/ton)	78	66	66	61	65
Koncentratproduktion
Zn (t)	161 613	131 393	131 395	70 327	57 565
Cu (t)	75 542	72 021	41 885	32 441	28 481
Pb (t)	10 516	6 755	10 804	4 547	4 056
Ädelmetall (t)	347	354	385	289	399
Gulddoré (kg)	2 480	3 246	1 466	171	280
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,0	54,5	54,0	54,7	54,7
Cu (%)	27,5	27,9	27,8	29,0	28,4
Pb (%)	28,9	31,1	31,6	41,7	42,7
Metallinnehåll
Zn (t)	87 276	71 650	70 913	38 479	31 491
Cu (t)	20 746	20 098	11 633	9 413	8 090
Pb (t)	3 040	2 099	3 409	1 896	1 731
Au (kg)	2 428	1 900	1 412	1 141	1 568
Ag (kg)	87 212	67 828	79 753	47 671	48 186
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	476	1 129	976	222	405
Rörelseresultat (MSEK)	350	981	849	115	303
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	22	31	30	29	–6
Investeringar (MSEK)	98	107	144	237	264
Bevisad och sannolik malmreserv
Sulfidmalmer, tusen ton	2 920	4 450	7 020	7 350	6 950
Zn (%)	6,7	5,0	3,6	4,3	4,3
Cu (%)	0,9	1,0	0,9	0,8	0,8
Guldmalmer, tusen ton	400	530			1 610
Au (g/t)	4,0	3,2			4,9
Cu (%)	1,5	1,4			–
AITIK	2005	2006	2007	2008	2009
Anrikat tonnage, tusen ton	16 674	18 481	18 178	17 813	18 791
Ingående halter
Cu (%)	0,44	0,40	0,32	0,30	0,27
Au (g/ton)	0,22	0,25	0,14	0,14	0,13
Ag (g/ton)	3,61	2,72	3,67	2,81	1,99
Koncentratproduktion
Cu (t)	237 179	240 054	185 302	173 624	170 808
Halt i koncentrat
Cu (%)	27,7	27,5	27,2	27,2	26,9
Metallinnehåll
Cu (t)	65 619	66 133	50 487	47 225	46 019
Au (kg)	1 840	2 342	1 178	1 218	1 348
Ag (kg)	41 297	35 730	42 301	32 087	24 701
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	900	2 207	1 388	1 049	1 134
Rörelseresultat (MSEK)	793	2 073	1 217	876	949
Cash cost Usc/lb Cu (Normal costing C1)	76	85	129	124	86
Investeringar (MSEK)	325	420	760	2 994	3 674
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	219 000	625 000	610 000	633 000	747 000
Cu (%)	0,31	0,28	0,29	0,27	0,25
Au (g/t)	0,2	0,2	0,2	0,2	0,1

FEMÅRSÖVERSIKT – SMÄLTVERK

KOKKOLA	2005	2006	2007	2008	2009
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat	547 380	548 245	581 229	576 239	571 003
Produktion, ton
Zink	281 904	282 238	305 543	297 722	295 049
Kvicksilver	34	23	45	33	6
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	409	1 722	1 434	632	558
Rörelseresultat (MSEK)	246	1 563	1 273	469	362
Investeringar (MSEK)	53	95	236	162	99
ODDA	2005	2006	2007	2008	2009
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker)	275 787	290 787	291 745	269 820	245 263
Produktion, ton
Zink	151 285	160 670	157 027	145 469	138 973
varav omarbetad zink		2 231	1 629	1 198	1 315
Kadmium	153	125	269	178	249
Aluminiumfluorid	30 484	28 762	34 833	34 611	33 161
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	160	783	576	360	161
Rörelseresultat (MSEK)	22	652	439	210	6
Investeringar (MSEK)	80	103	168	146	22
RÖNNSKÄR	2005	2006	2007	2008	2009
Smältmaterial, ton
Koppar, ton
Primärt	606 410	587 168	598 240	611 202	564 749
Sekundärt	137 394	159 257	159 792	172 950	154 099
Totalt	743 804	746 425	758 032	784 152	718 848
Bly, ton
Primärt	40 200	35 530	38 011	17 893	13 861
Sekundärt	3 510	3 841	2 077	4 541	7 050
Totalt	43 710	39 371	40 088	22 434	20 912
Produktion
Katodkoppar (t)	223 482	229 241	213 894	227 774	205 759
Bly (t)	26 922	25 548	25 865	14 235	13 013
Zinkklinker (t)	35 017	33 285	36 418	40 803	38 535
Guld (kg)	16 994	15 726	12 086	13 425	13 282
Silver (kg)	433 823	373 981	346 574	429 637	481 223
Svavelsyra (t)	580 363	551 301	543 524	556 863	514 736
Flytande svaveldioxid (t)	35 375	36 646	50 493	53 030	35 857
Palladiumkoncentrat (kg)	2 876	2 826	3 028	3 453	2 982
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	564	1 075	846	637	338
Rörelseresultat (MSEK)	364	861	615	395	83
Investeringar (MSEK)	153	318	228	192	199

HARJAVALTA	2005	2006	2007	2008	2009
Smältmaterial, ton
Kopparkoncentrat	521 209	537 763	450 870	529 466	399 653
Nickelkoncentrat	156 043	205 005	261 648	273 352	211 231
Produktion, ton
Primärkoppar	157 933	164 306	118 911	142 154	110 479
Katodkoppar	124 225	127 151	100 987	121 819	96 596
Guld (kg)	3 445	3 967	2 790	2 064	1 747
Silver (kg)	34 807	40 421	33 175	58 648	58 341
Svavelsyra (t)	566 425	632 151	557 395	659 095	500 842
Flytande svaveldioxid (t)	41 102	42 542	41 779	36 934	33 003
Palladiumkoncentrat (kg)	924	711	461	214	265
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	511	976	289	212	203
Rörelseresultat (MSEK)	357	820	149	64	24
Investeringar (MSEK)	91	211	366	225	148
BERGSÖE	2005	2006	2007	2008	2009
Produktion, ton
Blylegeringar	45 838	44 691	43 865	42 577	38 561
Tennlegeringar	878	841	701	516	428
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	104	149	344	142	106
Rörelseresultat (MSEK)	94	138	330	127	91
Investeringar (MSEK)	25	55	10	12	12

FINANSIELL FEMÅRSÖVERSIKT

KONCERNENS INTÄKTER OCH RESULTAT (MSEK)	2005	2006	2007	2008	2009
Försäljningsintäkter	20 441	35 213	33 204	30 987	27 635
Rörelseresultat före avskrivningar	4 303	9 831	6 805	2 426	5 186
Rörelseresultat	3 069	8 522	5 428	1 004	3 623
Rörelseresultat exklusive omvärdering av processlager	2 631	7 891	5 620	1 793	2 350
Resultat efter finansiella poster	2 812	8 313	5 196	723	3 377
Skatter	–766	–2 045	–1 409	212	–876
Nettoresultat	2 046	6 268	3 787	935	2 501
INTÄKTER OCH RESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE (MSEK)
Försäljningsintäkter – Gruvor	4 642	7 261	7 567	5 178	6 509
Försäljningsintäkter – Smältverk	20 826	37 514	34 704	31 256	26 765
Försäljningsintäkter – Övrigt och elimineringar	–5 027	–9 562	–9 067	–5 447	–5 639
Rörelseresultat – Gruvor	1 117	3 010	3 135	734	2 159
Rörelseresultat – Smältverk	2 210	5 652	2 297	372	1 724
Rörelseresultat – Övrigt och elimineringar	–258	–141	–4	–102	–260
KONCERNENS KASSAFLÖDE (MSEK)
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 540	8 010	3 730	5 470	3 974
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–982	–1 739	–2 518	–4 633	–4 922
Fritt kassaflöde1	1 558	6 271	1 212	837	–948
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–912	–4 593	–3 532	–514	571
Årets kassaflöde	646	1 678	–2 320	323	–377
KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING (MSEK)
Balansomslutning	22 918	26 929	27 231	30 252	33 258
Sysselsatt kapital	15 822	17 667	20 145	24 733	26 229
Avkastning på sysselsatt kapital, %	20	52	29	5	14
Eget kapital	10 289	16 089	12 932	16 131	16 257
Avkastning på eget kapital, %	22	51	26	7	16
Soliditet, %	45	60	47	53	49
Nettoskuld	5 526	–195	5 524	6 305	7 402
Nettoskuldsättningsgrad, %	54	–1	43	39	46
DATA PER AKTIE (SEK)
Periodens resultat
Före utspädning	7,07	21,66	13,37	3,42	9,14
Efter utspädning	7,06	21,66	13,37	3,42	9,14
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning	8,77	27,67	13,17	20,00	14,53
Efter utspädning Eget kapital	8,76	27,67	13,17	20,00	14,53
Före utspädning	35,55	55,58	47,28	58,98	59,44
Efter utspädning	35,50	55,59	47,28	58,98	59,44
Utdelning2	2,00	4,00	4,00	1,00	3,00
Aktiekurs 31/12	59,98	162,41	81,25	17,80	92,10
Högsta börskurs	59,98	163,80	165,00	86,00	95,30
Lägsta börskurs	24,64	57,91	79,00	14,60	16,10
P/E–tal3	8,48	7,50	6,07	5,20	10,07
Aktiekursens förändring under året, %	129	171	–50	–78	417
Direktavkastning,4 %	3,3	2,5	4,9	5,6	3,3
Totalavkastning,5 %	129	174	–48	–73	423
ANTAL AKTIER
Antal aktier 31/12	289 387 169	289 457 169	273 511 169	273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier	289 387 169	289 429 169	283 276 511	273 511 169	273 511 169
Antal aktier i eget innehav 31/12	–	–	15 946 000	–	–

1) Avser kassaflöde före finansieringsverksamheten.

2) Föreslagen utdelning.

3) Aktiekursen vid utgången av året dividerat med periodens resultat per aktie före utspädning.

4) För året föreslagen utdelning i Sek per aktie dividerat med aktiekursen vid utgången av året.

5) Aktiekursens förändring under året med tillägg av utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

FINANSIELLA NYCKELTAL

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av utgående eget kapital för de 13 senaste månaderna.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.

Balansomslutning Summan av tillgångssidan eller skuldsidan i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av processlager Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive effekter från omvärdering av processlager samt exklusive finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning minus räntebärande placeringar och icke räntebärande rörelseskulder samt exklusive skattefordringar, skatteskulder och pensionsskulder.

Totalavkastning Aktiens utveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

Förkortningar

Lb = pound = 0,4536 kg

• oz = ounce = troy ounce = 31,104 gram
• USD = amerikanska dollar
• USc = amerikanska cent
• SEK = svenska kronor
• NOK = norska kronor

EUR = euro

Ag = silver

Au = guld

Cu = koppar

Pb = bly

Zn = zink

BRANSCHSPECIFIKA BEGREPP OCH FÖRKLARINGAR

Anrikningsverk Anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm utvinner och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Avverkning Smältverkens råmaterialkonsumtion, det vill säga mängden metallkoncentrat eller sekundärmaterial som upparbetas och vidareförädlas.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid inköp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Används för att jämföra gruvans kostnadsposition i förhållande till andra gruvor. Se sidan 101.

Dagbrott Brytningsmetod för ytnära fyndigheter. Gråberget avlägsnas och malmen bryts direkt vid ytan.

Fria metaller Den andel av inköpta metallkoncentrat som ett enskilt smältverk kan vidareförädla utöver det betalbara metallinnehållet. Denna andel genererar intäkter utan kostnader för råmaterial.

Fältprospektering Prospektering i nya områden. Förknippad med högre kostnader jämfört med gruvnära prospektering.

Galvanisering Elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall, exempelvis zink. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).

Gruvnära prospektering Prospektering i anslutning till befintliga gruvor. Nya fynd nära befintliga gruvor innebär kortare tid från fynd till gruvproduktion eftersom infrastruktur redan finns på plats.

Gråberg Ekonomisk term för berg som, till skillnad från malm, är ofyndigt.

ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

Kopparkatod Slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

LBMA London Bullion Market Association. Internationell marknad som sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. Håller även lager med de metaller som handlas.

Malm Ekonomisk term för mineral, bergart eller annan beståndsdel av berggrunden som är lönsam att bryta för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen.

Malmreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Malmreserver delas in i två kategorier: sannolik malmreserv och bevisad malmreserv.

Metallhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat. Zinkinnehållet i en gruvas koncentrat brukar generellt vara cirka 55 procent och kopparinnehållet cirka 30 procent. Blyinnehållet i gruvkoncentrat ligger generellt kring 65 procent.

Metallkoncentrat Kallas även slig. Metallkoncentrat är resultatet av separering genom anrikningsprocesser av ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i tre kategorier: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Prisdelningsklausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar metallprisförändringar mellan gruva och smältverk. Smält- och raffineringslöner för koppar saknar sedan flera år tillbaka priseskalatorer.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält- och raffineringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller. Kopparsmältverkens processer kan delas in i en smältfas och raffineringsfas medan zinksmältverkens processer endast utgörs av en smältfas. Zinksmältverkens ersättning består därmed av en smältlön (TC).

Smältverk Anläggning där metallråvaran, metallkoncentrat eller sekundärmaterial, bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Underjordsgruva Gruva där brytningen av malm sker med hjälp av tunnlar under jord. Brytningsmetoderna i underjordsgruvor är igensättningsbrytning och skivpallbrytning.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek.

Ädelmetaller Metaller som är mindre vanliga än basmetaller, exempelvis guld, silver, platina och palladium.

DEFINITION AV CASH COST, NORMAL COSTING C1*

Boliden använder Brook Hunts cash cost-mått C1 för att mäta gruvornas kostnadsposition i förhållande till andra gruvor i världen.

+	Smält- och raffineringslöner (TC/RC)
+	Kostnader för gruvproduktion, anrikning samt administration
+	Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk
–	Avdrag för värde av biprodukter
=	Cash cost 1 (C1)

* Brook Hunts cash cost-mått som utgår från kassaflödespåverkande kostnader för gruvans huvudprodukt och anges före finansierings- och övergripande kostnader (C1). Normal costing kan även anges inklusive avskrivningar (C2) samt inklusvie avskrivningar, räntekostnader, prospekteringskostnader och andra indirekta kassa flödespåverkande kostnader (C3).

BASMETALLMARKNADENS INTÄKTSKOMPONENTER

Prissättningen av färdiga basmetaller är global och sker på London Metal Excahnge (lme). Gruvornas intäkter baseras på lme- priser men påverkas även av flera faktorer. Smältverkens intäkter utgörs av smält- och raffineringslöner, som beror på efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat, samt ett antal andra komponenter.

INTÄKTSKOMPONENTER

LME-priset, USD/ton	A
Koncentratens metallhalt, %	B
Koncentratens betalbara metall innehåll, %	C
Avgifter för eventuella orenheter i metall koncentraten, USD/ton metall koncentrat	D
Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har förmåga att vidare förädla, %	E
Smältlön (TC), USD/ton metall koncentrat	F
Raffineringslön (RC)*, USD/ton betalbart metallinnehåll	G
Effekter från eventuella priseskalatorer, USD/ton metallkoncentrat	H
Intäkter från eventuella bimetaller och andra biproduk ter i metallkoncentrat, USD/ton metallkoncentrat	I
Intäkter från utvinning av eventuella bi metaller och andra biprodukter i smältkoncentrat, USD/ton metall koncentrat	J
Metallpremier, USD/ton såld metall	K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk till kund, USD/ton metallkoncentrat	L
1) Raffineringslöner (Rc) avser det sista steget i kopparsmältverkens vidare förädling

av koppar-, guld- och silvermetaller. Zinksmältverkens processer innefattar inte motsvarande raffinering och raffineringslöner är därmed inte en del av zinksmältverkens intäkter.

GRUVORNAS INTÄKTER

Metallkoncentrat	A B C – (D+F+G) +/– H + I
(per ton torrvikt )

SMÄLTVERKENS INTÄKTER

Metallkoncentrat (per ton torrvikt )
Smält- och raffineringslöner1	F + G +/– H + D
Fria metaller	AB(E–C)
Utvinning av bimetaller och produkter	J
Värdet av metallpremier	B E (K – L)

BASMETALLMARKNADENS PRISFÖRHÅLLANDEN

Basmetallpriserna styrs av efterfrågan på och utbudet av metaller. Smält- och raffineringslönerna (tc/rc) avgörs av efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat mellan smältverk och gruvor.

+ METALLKONCENTRAT TILLGÅNG PÅ	HÖGA METALLPRISER OCH HÖGA TC/RC Metallbristen på marknaden stärker metallpriserna samtidigt som den goda tillgången på metall koncentrat ökar efter frågan på smältverkskapacitet och därmed stärker smält- och raffinerings lönerna.	LÅGA METALLPRISER OCH HÖGA TC/RC Den goda tillgången på metall pressar ner metall priserna samtidigt som den goda tillgången på metallkoncentrat ökar efterfrågan på smältverks kapacitet och därmed stärker smält- och raffine ringslönerna.
–	HÖGA METALLPRISER OCH LÅGA TC/RC Metallbristen på marknaden stärker metallpriserna samtidigt som bristen på metallkoncentrat minskar efterfrågan på smältverkskapacitet och därmed pres sar ner smält- och raffineringslönerna. – TILLGÅNG PÅ METALLER	LÅGA METALLPRISER OCH LÅGA TC/RC Den goda tillgången på metall pressar ner metallpri serna samtidigt som bristen på metallkoncentrat minskar efterfrågan på smältverkskapacitet och därmed pressar ner smält- och raffineringslönerna. +

HÄR FINNS BOLIDEN

KONCERNEN

Boliden Ab Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 31 55 45 Fax +46 8 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

Boliden Mineral Ab 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 34

Bolidenområdet

Boliden Mineral Ab 936 81 Boliden Tel. +46 910 77 40 00 Fax +46 910 77 42 25

Aitik

Boliden Mineral Ab Box 85 982 21 Gällivare Tel. +46 970 735 00 Fax +46 970 735 01

Garpenberg

Boliden Mineral Ab 776 98 Garpenberg Tel. +46 225 360 00 Fax +46 225 360 01

Tara

Boliden Tara Mines Ltd Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel. +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

Kokkola Boliden Kokkola Oy Box 26 FI-67101 Kokkola Finland Tel. +358 6 828 6111 Fax +358 6 828 6005

Odda

Boliden Odda as Eitrheim NO-5750 Odda Norge Tel. +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Harjavalta

Boliden Harjavalta Oy FI-29200 Harjavalta Finland Tel. +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Rönnskärsverken

Boliden Mineral Ab 932 81 Skelleftehamn Tel. +46 910 77 30 00 Fax +46 910 77 32 15

Bergsöe

Boliden Bergsöe Ab Box 132 261 22 Landskrona Tel. +46 418 572 00 Fax +46 418 572 05

Stockholm

Boliden Commercial Ab Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel. +46 8 610 15 00 Fax +46 8 610 15 51

Leamington Spa

Boliden Commercial (uk) Ltd. No. 7 Clarendon Place Leamington Spa GB-Warwickshire cv32 5ql England Tel. +44 1926 833 010 Fax +44 1926 450 084

Neuss

Boliden Commercial Deutschland GmbH Stresemannallee 4c D-414 60 Neuss Tyskland Tel. +49 2131 75046 50 Fax +49 2131 75046 54

www.boliden.com

ÅRSSTÄMMA 2010

Bolidens årsstämma hålls tisdagen den 27 april 2010, klockan 14.00 i Garpenberg.

DELTAGANDE

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden Ab förda aktieboken onsdagen den 21 april 2010 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden Ab, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast den 21 april 2010 klockan 14.00.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att ha rätt att delta i stämman, senast den 21 april 2010 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden Ab. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

FULLSTÄNDIG KALLELSE

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden Ab, Box 44, 101 20 Stockholm.

EKONOMISK INFORMATION

27 april Delårsrapport januari–mars 2010

19 juli Delårsrapport januari–juni 2010

21 oktober Delårsrapport januari–september 2010

FRÅGOR

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relation Telefon 08-610 15 00 eller e-post investorrelations@boliden.com

Tryckt på Galerie Art Gloss som är PEFC-certifierad vilket innebär att produkten till minst 70% består av fibrer som kommer från ett hållbart skogsbruk.

Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08-610 15 00, fax 08-31 55 45 www.boliden.com