Boliden — Annual Report 2008

Mar 1, 2009

Det här är Boliden

• VD-ord
• Affärsidé och affärsmodell
• Mål och måluppfyllelse
• Strategier
• Hållbar utveckling
• Metallmarknad och omvärld

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

• Om verksamheten
• Viktiga händelser
• Försäljningsintäkter och resultat
• Kassaflöde och finansiell ställning
• Marknadsutveckling Segment Smältverk
• Segment Gruvor
• Hantering av risker
• Bolidenaktien
• Övrig information

FINANSIELL RAPPORTERING

• Resultaträkningar koncernen
• Balansräkningar koncernen
• Förändringar i eget kapital koncernen
• Kassaflödesanalyser koncernen
• Resultaträkningar moderbolaget
• Balansräkningar moderbolaget
• Förändringar i eget kapital moderbolaget
• Kassaflödesanalyser moderbolaget Redovisningsprinciper
• Noter
• Revisionsberättelse
• Malmreserver och mineraltillgångar
• Femårsöversikt per anläggning
• Finansiell femårsöversikt
• Bolagsstyrningsrapport
• Styrelse Ledning
• Branschspecifika begrepp och förklaringar
• Finansiella nyckeltal
• Här finns Boliden adresser

Metaller som får det moderna samhället att fungera

%&5)33#0-*%&/

Boliden ärett ledandeeuropeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvor, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra viktiga metaller som framställs är bly, guld och silver.

Verksamheten är organiserad i tre affärsområden: Marknad, Smältverk och Gruvor. Den bedrivs i Sverige, Finland, Norge och Irland med marknadskontor även i Tyskland och Storbritannien. Boliden har cirka 4 600 medarbetare.

Under 2008 uppgick försäljningsintäkterna till30 987 (33 204) msek och rörelseresultatet till 1 004 (5 428) msek.

Bolidens mission är att producera metaller som får det moderna samhället att fungera. De högkvalitativa bas- och ädelmetallerna som framställs genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning ska möta metallbehoven för offentlig, industriell och privat konsumtion.

Boliden skapar värden genom produktion och leveranser som tar ansvar för människor och miljö.

FINAN SIELL UTVE CKLING OCH PRODUKT ION
	2004	2005	2006	2007	2008
Försäljningsintäkter, MSEK	17 928	20 441	35 213	33 204	30 987
Rörelseresultat, MSEK	1 831	3 069	8 522	5 428	1 004
Kassaflöde före finansieringsverksamheten, MSEK	44	1 558	6 271	1 212	837
Resultat per aktie, SEK	4,97	7,06	21,66	13,37	3,42
Avkastning på sysselsatt kapital, %	12	20	52	29	5
Nettoskuld, MSEK	6 468	5 526	–195	5 524	6 305
Nettoskuldsättningsgrad, %	71	54	–1	43	39
PRODUKT ION SMÄLTVERK
Zink, ton	425 426	433 189	442 908	462 570	443 191
Koppar, ton	359 987	347 707	356 392	314 881	349 593
Bly, ton	73 548	72 760	70 239	69 730	56 812
Guld, kg	19 899	20 439	19 693	14 876	15 489
Silver, kg	474 727	468 630	414 402	379 749	488 285
Svavelsyra, ton	1 379 321	1 339 703	1 341 399	1 230 861	1 328 904
PRODUKT ION GRUVOR
Zink, ton	348 546	341 532	327 643	333 293	297 423
Koppar, ton	82 335	86 929	86 824	62 803	57 220
Bly, ton	54 458	49 413	48 778	54 166	53 041
Guld, kg	5 228	4 471	4 510	2 834	2 603
Silver, kg	227 564	226 114	211 640	241 701	211 683

Bolidens metaller

Zn	Cu	Pb	Au	Ag
Boliden är Europas tredje och världens fjärde största leverantör av zinkmetall. Försälj ningen sker i huvudsak till den europeiska stål industrin. Inom gruvor är Boliden största zink aktör i Europa. Slutanvändarna av zink finns framför allt inom transport- och byggnadsindustrierna.	Boliden är Europas tredje största leverantör av kopparmetall. För säljningen sker i huvud sak till europeiska till verkare av halvfabrikat, exempelvis valstråd. Inom gruvor är Boliden tredje största aktör i Europa. Slutanvändarna av kop par finns framför allt inom byggnads-, elek tronik-, elektroteknik samt fordons industrierna.	Boliden framställer varje år cirka 70 000 ton bly och blylegeringar. Över 75 procent av produk tionen sker från åter vunna blybatterier. Huvuddelen av Boli dens blyproduktion går till batteriindustrin och en mindre del till bygg nadsindustrin.	Bolidens guldproduk tion uppgår till omkring 15 000 kilo per år. En femtedel av produktio nen härstammar från råmaterial från koncer nens egna gruvor och resterande del från smältverkens elektronik återvinning. Smyckesindustrin står för cirka 75 procent av den globala guld konsumtionen.	Bolidens silverproduk tion uppgår till dryga 400 000 kilo om året. Flera av koncernens gruvor har malmer som innehåller betydande mängder silver. El- och elektronikindu strierna använder drygt hälften av den globala silverproduktionen. Andra användare är smyckes- och foto industrierna.

Utmanande tider

2008 blev ett turbulent och tufft år för världsekonomin, metallmarknaden och Boliden. När jag tillträdde som VD för drygt ett år sedan hade tecknen på en kommande lågkonjunktur börjat bli tydliga. Zinkpriset hade fallit med 50 procent under 2007 och sedan dess har priset på zink, koppar och många andra metaller halverats. Under året vidtog vi flera viktiga åtgärder för att mildra konjunkturnedgångens påverkan på Boliden. Exempel är våra program för kostnadsbesparingar och effektiviseringar samt tecknandet av prissäkringar som begränsar effekterna av låga metallpriser och förändrade valutakurser.

Tuffa förhållanden

Basmetallprisernas starka utveckling fram till 2007 drevs av en stark efterfrågan, framför allt från Kina, och ett utbud som inte höll jämna steg. Gruvindustrins kapacitetsökning slog igenom och fick zinkpriset att börja falla i början av 2007. Kopparpriset var däremot stabilt fram till fjärde kvartalet 2008, då det föll kraftigt i samband med att efterfrågan i fordons- och byggnadsindustrierna minskade. Sammanfattningsvis halverades zink- och kopparpriserna under 2008 och det innebär att en stor del av världens zink- och koppargruvor och smältverk idag går med förlust.

Förutom de tuffa marknadsförhållandena påverkades Bolidens utveckling även av lägre produktionsnivåer och högre investeringskostnader. Expansionen av koppargruvan Aitik, det vi kallar Aitik 36-projektet, var på väg in iett intensivt skede och gruvproduktionen minskade när vi drog ned kapaciteten i Bolidenområdet i samband med byggandet av ett nytt magasin för anrikningssand. I december beslutade vi oss för att minska zinksmältverkens produktion till följd av sjunkande efterfrågan och i början av 2009 drog vi ned produktionen i kopparsmältverken av samma orsak.

Mot denna bakgrund minskade Bolidens rörelseresultat till drygt

en miljard kronor från 5,4 miljarder under 2007. Trots lägre intjäning och stora investeringar hölls det fria kassaflödet uppe på 837 (1 212) msek tack vare en minskning av rörelsekapitalet. Till årets glädjeämnen hörde också smältverkens förbättrade produktionsstabilitet och förmåga att använda en rad olika råmaterial för att bland annat framställa ädelmetaller. Det senare innebar att vi kunde dra nytta av det fortsatt höga guldpriset.

Åt gärder för ökad produktivitet och stabilitet

För att parera effekterna av den dramatiska marknadsutvecklingen intensifierade vi under året arbetet med att öka produktionsstabiliteten och minska kostnaderna. Till kostnadsåtgärderna hör beslutet att minska antalet anställda och entreprenörer med sammanlagt 450 personer vilket kommer att sänka Bolidens kostnader med cirka 200 msek per år. Vi startade ett treårigt effektiviseringsprogram inom inköp som ger effekter på både kort och lång sikt.

Arbetet med att komma tillrätta med produktionsstörningar fortsatte. Zinksmältverket Odda, som under en längre tid hade problem med tillfälliga produktionsstopp, förbättrade i nära samarbete med zinksmältverket Kokkola sin processtabilitet. Kokkola, som utsågs till "Unit of the Year" inom Bolidenkoncernen, utgör ett bra exempel på hur en starkt förankrad förbättringsfilosofi i den egna verksamheten är skalbar till andra delar av koncernen.

Avsaknaden av värdefulla bimetaller i kombination med en ogynnsam kostnadsposition gör att zinkgruvan Tara drabbas hårt av zinkprisets fall. I början av 2009 fattades beslut om ett antal kostnadssänkande åtgärder som gör attTaras förluster vid nuvarande priser kan mildras.

Energianvändningen står för en betydande del av Bolidens rörelsekostnader. Energimarknaden och energipriserna i Europa är svåra att förutsäga men vi arbetar för att öka förutsägbarheten och stabiliteten vad gäller vår energiförbrukning och våra energikostnader. Vi deltar i ett projekt som utreder förutsättningarna för ny kärnkraftskapacitet i Sverige och ärengageradeiett liknande projekt i Finland för att säkra elleveranserna till våra finska smältverk.

Åt gärder som stärker den finansiella stabiliteten

Under det andra kvartalet tecknade vi nya kreditfaciliteter som säkerställer de kommande årens finansiering av Aitik 36. Tillsammans med tidigare lån har vi en betalningskapacitet på över 8 miljarder SEK.

För att begränsa risken för effekter av eventuella nedgångar i kopparpriset valde vi under våren även att teckna metallprissäkringar för 2010, i tillägg till dem vi redan hade för 2009. Säkringarna för 2010 ligger på ett kopparpris om 7 600 usd per ton, att jämföra med 3 042 usd per ton 31 december 2008. I januari 2009 säkrade vi i dessa avtal också den amerikanska dollarn gentemot den svenska kronan till kursen 8,30. Tillsammans ger det oss ett bra skydd mot prisfall för koppar.

Platt form för tillväxt

Långsiktigt hög produktivitet och stabilitet utgör grunden för framtida tillväxt och det kräver en gemensam syn på ledarskap, arbetsmetoder och principer föreffektiv och resurssnål produktion.

Vår ambition är att efter lågkonjunkturen ha förbättrad konkurrenskraft och bra tillväxtpotential. Boliden är idag en av Europas största gruv- och smältverksaktörer, med en stark internationell marknadsposition inom zink. Utökad gruvkapacitet och konkurrenskraftiga smältverk är nödvändigt för att vi ska kunna stärka den positionen.

Vår kompetens inom gruvdesign och anrikningsprocesser gör att vi kan utveckla gruvor, även när halterna är låga och geometri och infrastruktur komplicerade. I framtiden kommer vi därför att prioritera förvärv av gruvor som kan utvecklas med hjälp av Bolidens expertis. Vi kommer också att fortsätta satsa på fältprospektering och investeringar i tidiga gruvprojekt för att gradvis förnya koncernens gruvtillgångar.

Den tekniska höjden, effektiviteten och flexibiliteten i Bolidens smältverk ger oss fortsatta möjligheter till processutveckling och som exempel kan nämnas kopparsmältverket Rönnskär som genom förbättrade processer och med begränsade investeringar under året avsevärt utökade kapaciteten för återvinning av elektronikskrot.

Vi investerar 6 miljarder SEK i att fördubbla Aitiks malmproduktion och anrikningskapacitet till 36 miljoner ton per år samtidigt som gruvans livslängd förlängs till 2027. I början av 2010 startar produktionen i det nya Aitik och samma år kan Bolidenområdet återgå i full produktion då Hötjärnsmagasinet står klart.

Inledningen av 2009 har bjudit på fortsatt svåra marknadsförhållanden för gruvor och smältverk, och det är svårt att förutse hur marknaderna kommer att utvecklas den närmaste tiden. Under resten av året fortsätter vi att genomföra åtgärder som sänker kostnaderna och rörelsekapitalet. Tecknade prissäkringar, ökad produktion i både Aitik och Bolidenområdet under 2010 samt medarbetare som har hög kompetens och visar stort engagemang ger Boliden goda förutsättningar att stå starkt när konjunkturen vänder. Men dessförinnan måste vi manövrera oss fram på en marknad som präglas av lågkonjunkturen. Vi befinner oss i en utmanande tid och vi ska ta tillvara dess möjligheter.

Stockholm, mars 2009

Lennart Evrell VD och koncernchef

väletabl erad pos ition i metallk edjans första steg

affärsidé

Boliden är positionerat i de första stegen i metallkedjan − från prospektering till färdiga bas- och ädelmetaller. Affärsidén är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt samt att tillvarata de affärsmöjligheter som marknaden erbjuder och därigenom skapa värde för aktieägarna.

Verksamheten bedrivs i affärsområdena Marknad, Smältverk och Gruvor. Affärsområde Gruvor säljer sina metallkoncentrat till smältverk både inom och utanför koncernen. Affärsområde Smältverk framställer metaller och andra produkter från internt och externt inköpta koncentrat samt till viss del även från andra råmaterial. All intern och extern försäljning av metallkoncentrat och färdiga metaller sker via affärsområde Marknad. Marknad ansvarar även för inköpen av koncentrat från externa gruvor samt för inköpen av sekundär råvara inklusive elektronikskrot.

Affärsområdena fokuserar på att nyttja och utveckla sina respektive styrkor. Smältverk och Gruvor eftersträvar ständiga förbättringar i sina produktionsprocesser, medan Marknads uppgift är att effektivisera koncernens material- och kassaflöden. Mellan koncernens smältverk och gruvor råder marknadsmässiga villkor.

VÄRDE SKAPANDE

Koncernens värdeskapande bygger på långsiktiga tillväxtsatsningar, hög produktivitet och effektivitet, optimering av fysiska och finansiella flöden samt kund- och affärsutveckling.

Långsiktiga tillväxtsatsningar

Den pågående urbaniseringen i befolkningstäta länder såsom Kina och Indien ökar efterfrågan på zink och koppar som är viktiga insatsvaror i byggnads-, el-, elektronik- och fordonsindustrierna.

Mot denna bakgrund vill Boliden säkerställa tillväxten på lång sikt, vilket bland annat förutsätter utökade gruvtillgångar.

Koncernens tillväxtfokus ligger på:

• utveckling av befintliga gruvor och smältverk.
• förvärv av nya gruvor och utveckling av nya gruvområden.
• utökad återvinningskapacitet för framställning av metall ur elektronikskrot, metallaskor och andra återvinningsmaterial.

Strävan efter högsta produktivitet

Ett långsiktigt konkurrenskraftigt metallföretag måste drivas med hög produktivitet. Boliden arbetar sedan många år med förbättringar av produktivitet och miljöprestanda i både gruvdrift, smält- och återvinningsverksamheten. Bolidens gruvor hör idag till de mest produktiva i världen och koncernen kan med sin omfattande gruvkompetens fortsätta att förbättra gruvdesign, brytningsmetoder och anrikningsprocesser. Det gör att Boliden kan bedriva lönsam gruvdrift även vid svårare förhållanden, som exempelvis vid låga metallhalter och komplexa malmer.

Bolidens smältverk kännetecknas av hög flexibilitet i smältprocesserna, det vill säga förmåga atteffektivt utvinna metaller ur olika slags metallkoncentrat och återvinningsmaterial. Det innebär bland annat att kopparsmältverken vid sidan av huvudmetallerna kan förädla guld, silver och andra värdefulla biprodukter.

Optimering av interna och externa flöden

Ett högt och jämnt resursutnyttjande i smältverken förutsätter effektiva materialflöden mellan såväl egna gruvor och smältverk som från externa leverantörer. Affärsområde Marknad hanterar koncernens alla materialflöden. För att trygga smältverkens materialförsörjning arbetar Boliden i huvudsak med långa avtal för gruvkoncentrat och elektronikskrot.

God kontroll över materialflödena medför även effektiv lagerhållning och hantering av kundfordringar, vilket minimerar kapitalbindning och ger positiva effekter på koncernens kassaflöde.

Kund- och affärsutveckling

Inom Bolidens del av metallkedjan framställs i huvudsak standardprodukter. Boliden eftersträvar dock att erbjuda mer än bara högkvalitativa metaller genom anpassning till kundspecifika behov. Exempel på mervärden till kunderna är:

• produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer.
• produktanpassningar som förbättrar den förädlade produktens egenskaper.
• effektiva logistiklösningar som bidrar till att minska kundernas kapitalbindning.
• ansvar för miljö och människa som geren hållbar början på metallernas långa värdekedja.

Bolidens övergripande mål är att utifrån koncernens kärnkompetenser och gruv- och smältverkstillgångar skapa en uthålligtillväxt.

Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 5 procent sysselsatt kapital i genomsnitt uppgått till 24 procent per år. av 2008. Under perioden 2004–2008 har nettoskuld sättningsgraden varit mellan –1 och 71 procent. Styrelsen föreslår en utdelning om 1 SEK per aktie eller totalt 274 msek, vilket motsvarar 29 procent av netto resultatet för 2008. Under perioden 2004–2008 mot	Finansiella mål	Måluppfyllelse
	Avkastning på sysselsatt kapital överstigande 10 procent över en konjunkturcykel.	2008. Under perioden 2004–2008 har avkastningen på
Utdelning motsvarande cirka en tredjedel av nettoresultatet över en konjunkturcykel.	Nettoskuldsättningsgrad på cirka 40 procent.	Nettoskuldsättningsgraden var39 procent vid utgången
utdelning för 2008, sammantaget 22 procent av netto resultaten under femårsperioden. Under 2007 genom fördes inlösen av aktier motsvarande 12 SEK per aktie. Inklusive inlösen motsvarar utdelningarna 46 procent av nettoresultaten under femårsperioden.		svarar de ordinarie utdelningarna, inklusiveföreslagen
Avkastning sysselsatt kapital 2004–2008 Nett oskuldsätt ningsgrad 2004–2008
% %
60 80
60
40
40
20 20

-10

04 05 06 07 08

0

04 05 06 07 08

Målnivå 10 procent Målnivå 40 procent

Boliden eftersträvar positionen som ett globalt respekterat metallföretag med kärnkompetenser inom framställning av zink och koppar.

strategis ka Fokusområden	Varför?	Hur?
Effektivisering av verksamheten	Priserna på basmetaller sätts på globala metallmarknader och kan endast i liten utsträckning påverkas av aktörerna på metallmarknaden. Konkurrenskraften och lönsamheten för gruvor och smältverk baseras på god produktionsstabilitet, ett högt kapacitetsutnyttjande och låga kostnader.	Boliden arbetar sedan länge med process förbättringar i verksamheterna avseende produktionsstabiliteten och produktivi teten. Hösten 2008 startade ett fördjupat program inom ramen för företagets värde grund the New Boliden Way för att öka produktiviteten i samtliga delar av verk samheten, med fokus på ledarskap, arbets fördelning och medarbetarengagemang.
Organisk tillväxt	Organisk tillväxt leder ofta till värde skapande med låg risk.	Grunden för Bolidens organiska tillväxt är en företagskultur som säkerställer kontinu erliga processförbättringar. Tillväxten sker genom: • Flaskhalselimineringar som ofta kan genomföras med begränsade kapital investeringar. • Långsiktiga tillväxtprojekt med högre investeringsnivåer. • Gruvnära prospektering.
Deltagande i konsolideringen	Marknaden för gruvor och smältverk är förhållandevis fragmenterade, i synnerhet på gruvsidan inom zink. En konsolidering kan skapa möjligheter till intressanta strukturaffärer.	Bolidens kompetenser inom framställning av zink och koppar ger goda möjligheter till värdeskapande förvärv. Det gäller i synner het gruvtillgångar, som kan utvecklas med hjälp av Bolidens brytningsmetoder och anrikningsprocesser.
Uppbyggnad av en portfölj med attraktiva gruvprojekt	En gruvas livslängd är begränsad. Lång siktig tillväxt förutsätter därför att nya malmreserver och mineraltillgångar tillförs.	Bolidens fältprospektering bidrar till att förnya och utöka gruvportföljen. Om fattande erfarenhet av prospektering och gruvverksamhet innebär att Boliden är en attraktiv samarbetspartner i olika former av gruvprojekt.

hållbar utveckling

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Den förutsätter goda relationer med medarbetare, kunder, leverantörer, aktieägare och andra som på något sätt påverkas av verksamheten, samt ett långsiktigt ansvarstagande för verksamhetens miljöpåverkan.

Grunden för ansvarstagandet är att bedriva hållbarhetsarbetet på ett proaktivt sätt, vilket underlättar anpassningen till framtida lagar och marknadsförhållanden samt stärker relationerna till viktiga intressentgrupper. Mer information om Bolidens hållbarhetsarbete finns i den separata hållbarhetsredovisningen samt på www.boliden.com.

Styrning, ledning och uppföljning

Boliden arbetar sedan 2005 utifrån företagets värdegrund, the New Boliden Way. Bolidens policies och riktlinjer samt ledningssystem och mål för hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet (ehsq) är verktyg i hållbarhetsarbetet. Under 2008 tillsattes en ny funktion med ansvar för hållbarhetsfrågor i Bolidens ledningsgrupp.

För att skapa delaktighet och underlätta spridning av kunskap och erfarenheter mellan affärsområden och produktionsenheter finns koncernövergripande nätverk för ehsq-, personal- och kommunikationsfrågor. Cheferna för respektive nätverk rapporterar kontinuerligt till koncernledningen.

Varje enhet genomgår internrevision vartannat år med avseende på hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet utifrån nbw, relevanta policies och standarder. Under 2008 utfördes internrevision vid smältverken Kokkola, Rönnskär och Harjavalta samt i Bolidenområdet.

Medarbetare

Medeltalet anställda i koncernen under 2008 uppgick till 4 608 (4 524), varav 62 (41) inom affärsområde Marknad, 2 407 (2 412) inom Smältverk, 2 057 (1 989) inom Gruvor samt 82 (82) inom koncernstaber och koncernövergripande funktioner. Som en följd av de försämrade marknadsförhållandena beslutade Boliden under hösten 2008 om en personalneddragning med cirka 250 personer genom naturliga avgångar och förtidspensioneringar.

Hösten 2008 initierades ett nytt program inom ramen för the New Boliden Way för att öka effektiviteten i samtliga delar av verksamheten. Fokus ligger på utveckling av ledarskap, förbättrad arbetsfördelning samt medarbetarengagemang. Under året genomfördes även en kompetensförsörjningsanalys vid varje enhet för att underlätta ersättningsplanering, identifiering av framtida ledare och rekryteringar.

Säker arbetsmiljö

Boliden har under de senaste åren haft en nedåtgående trend avseende olyckor. Investeringar i säkra maskiner, användning av skyddsutrustning och riskanalyser är viktiga delar av skyddsarbetet. Viktigast är dock att säkerställa att attityder, rutiner och beteenden förebygger olyckor.

Under 2008 var olycksfallsfrekvensen 9,1 (9,9) olyckor per 1 miljon arbetade timmar. Den 18 oktober 2008 inträffade en olycka i irländska zinkgruvan Tara, i vilken en medarbetare omkom.

Boliden har ytterligare skärpt inriktningen mot färre olyckor genom att från 2009 ha som mål att varje enhet ska ha noll olycksfall varje månad. Under 2009 startar ett koncerngemensamt program för att fortsätta höja medarbetarnas medvetenhet, öka rapporteringen av tillbud och olyckorsamt utveckla bästa möjliga sätt för att arbeta säkert.

Hälsa och friskvård

Sjukfrånvaro och ohälsa inom Boliden är i huvudsak inte arbetsrelaterad utan beror i allt högre grad på andra faktorer, främst livsstilsrelaterade sådana. Samtliga enheter inom Boliden har handlingsprogram för att främja medarbetarnas hälsa och därigenom minska sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron var 4,7 procent under 2008 jämfört med målet om 4,5 procent före utgången av 2008. Inför 2009 skärptes målet till en sjukfrånvaro under 4,0 procent före utgången av 2013.

Jämlikhet och mångfald

En jämlik arbetsplats är betydelsefull för att skapa dynamik och motivation i organisationen.

Metallbranschen är traditionellt mansdominerad. Under de senaste åren har satsningarna på att intressera kvinnor för metallbranschen och Boliden förstärkts. Vid utgången av 2008 var 14 (13) procent av koncernens medarbetare kvinnor.

Bolidens ambition är också att öka antalet nationaliteter inom koncernen. Föregående årsrekryteringar inom affärsområde Gruvors prospekteringsverksamhet samt satsningarna inom affärsområde Marknad har lett till fler nationaliteter inom koncernen.

Miljö

Metallframställning är resurskrävande och påverkar omgivningen genom bland annat utsläpp till luft och vatten, buller och förändringar i landskapsbilden. Boliden arbetar sedan många år med att minska såväl resursförbrukningen som verksamhetens miljöpåverkan. Verksamheten vid Bolidens samtliga anläggningar är tillståndspliktig och bedrivs enligt respektive lands gällande lagstiftning. Förutom tillstånden regleras verksamheten av bland annat miljölagstiftning och andra regleringar i Sverige, Finland, Irland och Norge, samt eu:s regelverk för hantering av bland annat avfall, kemikalier och koldioxidutsläpp.

Miljöledningssystem och mål

Samtliga produktionsanläggningar har infört miljöledningssystem enligt standarden iso 14001, vilket var i linje med det uppsatta målet.

Vid avstämningen av uppsatta miljömål för perioden 2004–2008 konstaterades att specifika utsläpp av metaller (zink, koppar, bly, nickel, kadmium och arsenik) till luft under 2008 hade minskat 34 procent jämfört med målet om en minskning med 20 procent i förhållande till 2004. Förbättringen förklaras av investeringar i bättre teknik samt utveckling av bättre rutiner.

Häftiga skyfall och större nederbördsmängder under 2007 och 2008 innebar att Bolidens reningsverk hanterade nästan dubbelt så stora vattenmängder. Den höga belastningen fick till följd att specifika utsläpp av metaller till vatten (zink, koppar, bly, nickel, kadmium och kvicksilver) ökade 50 procent jämfört med målet om en minskning med 20 procent i förhållande till 2004. För att kunna hantera större vattenmängder arbetar Boliden både med att utöka och bygga nya vattenreningsverk.

Specifika utsläpp av koldioxid ökade 16 procent jämfört med målet om en minskning med 5 procent från 2004. Huvudorsaken är en utökad rapportering av transportarbete, som nu omfattar entreprenörerna vid samtliga enheter, samt ökade transporter i samband med expansionsprojekt och anläggningsarbeten.

Nya miljömål 2009–2013

Under 2008 beslutade Boliden om miljömål för perioden 2009–2013 med 2007 som jämförelseår.Till skillnad från målen för 2004–2008, som avsåg minskningar av specifika utsläpp, gäller de nya målen koncernens totala utsläpp av metaller.

Utsläppen av metaller till luft och vatten ska minska med 25 respektive 30 procent till utgången av 2013, i förhållande till basåret 2007. För svaveldioxid är målet en minskning med 10 procent till utgången av 2013. För koldioxid gäller att utsläppen inte ska öka med mer än 3 procent med hänsyn tagen till planerade produktionsökningar.

Energianvändning

Framställning av metaller, i synnerhet vid smältverken, är energikrävande. Ursprunget till den el som Boliden använder avgörs av den så kallade nationella mix som finns i respektive verksamhetslandselnät.

Boliden arbetar enligt en fastställd energipolicy och uppnådde islutet av 2008målet att ha energiledningssystemimplementerade vid samtliga produktionsanläggningar. Smältverken tar tillvara spillvärme från processerna och använder den för uppvärmning av egna lokaler. Flera av smältverken levererar även spillvärme till lokala fjärrvärmeanläggningar.

Utsläppsrätter för koldioxid

Två av Bolidens produktionsanläggningar, kopparsmältverket Rönnskär och blysmältverket Bergsöe, omfattas av eu:s system för handel med utsläppsrätter.

Metallmarknad ens drivkrafter

Efterfrågan på zink och koppar – Bolidens huvudmetaller – drivs av globala investeringar i infrastruktur samt efterfrågan på varaktiga konsumentprodukter. Metallframställningen inkluderar ett antal olika steg, som präglas av delvis olika förutsättningar och drivkrafter.

Viktiga slutanvändare av zink är fordons- och byggnadsindustrierna som använder stålplåt som är rostskyddad genom galvanisering. Stålindustrin som tillverkar den galvaniserade plåten utgörett led mellan slutanvändarna och producenterna av zink.

Byggnads- och fordonsindustrierna är tillsammans med tillverkare av elektronik- och elektrotekniska produkter stora slutanvändare av koppar. Inom byggnadsindustrin används koppar huvudsakligen för kraftöverföring till exempel inom infrastruktur samt för tele- och datakommunikation. Inom fordonsindustrin används kopparmetall bland annat i generatorer och elmotorer. Tillverkare av halvfabrikat som används vid tillverkning av kabel och tråd utgör ett led mellan slutanvändarna och producenterna av koppar.

Efterfrågan

Efterfrågan på zink, koppar och andra basmetaller påverkas av den globala konjunkturen.

Efterfrågan på zink styrs över tid av produktionsutvecklingen inom fordons- och byggnadsindustrierna, och på kortare sikt även av stålindustrins produktion. Efterfrågan på koppar drivs i hög grad av investeringar i infrastruktur, kraftöverföring, husbyggnation och elektroteknik, samt till en mindre del av efterfrågan på varaktiga konsumentprodukter som bilar och hemelektronik.

Den långsiktiga efterfrågan på zink och koppar styrs i hög grad av urbaniseringsprocesser. Moderniseringen av tätbefolkade länder i Asien och Sydamerika samt länder i östra Europa ökar industriproduktionen och kräver stora mängder basmetaller. Metallefterfrågan ökar starkt när länder går från en bnp per capita under 5 000 till över 15 000 usd.

Förutom Kina, som står för cirka 35 procent av världens zinkkonsumtion och cirka 21 procent av kopparkonsumtionen, är Indien, Indonesien, Brasilien, Ryssland och Filippinerna exempel på länder med en bnp per capita mellan 5 000 och 15 000 usd och som i hög grad driver den globala metallmarknaden. Det skapar en stark underliggande efterfrågan vid sidan av mer kortsiktiga upp- och nedgångar i konjunkturen. Efterfrågan på basmetaller i usa och västra Europa minskade under 2008.

Utbudet

Metallprisernas kraftiga uppgångar under 2005 och 2006 gav upphov till ökade investeringar i såväl utvecklingen av befintliga gruvtillgångar som prospekteringen efter nya fyndigheter. Det ökade den globala gruvproduktionen, framför allt från zinkgruvor i Kina, Peru och Kazakstan. Jämfört med äldre gruvtillgångar har nya fyndigheter inom både zink och koppar ofta lägre metallhalter, mer svårtillgängliga lägen och högre politisk risk.

Den ökade efterfrågan ledde även till ökad global smältverkskapacitet. Till skillnad från gruvkapaciteten, vars lokalisering avgörs av mineralfyndigheternas läge, har utbyggnaden av smältverk främst skett i närheten av de stora metallkonsumerande företagen. De senaste årens kapacitetsutbyggnad inom smältverk har därför framför allt skett i Kina och Indien.

Det tar lång tid att få till stånd en kapacitetsökning, framför allt för gruvor där tiden mellan fyndighet och produktion är 5–10 år. Under de senaste åren har ledtiderna i tillståndsprocesserna förlängts och därmed även tiden till ny eller utökad produktionskapacitet.

De kraftiga fallen i metallpriserna under 2008 ledde till produktionsneddragningar, främst i zinkgruvor och zinksmältverk. Prisnedgångarna och den generellt minskade tillgången till lånefinansiering för företag har även orsakat förseningar i en betydande andel av nya gruvprojekt runt om i världen.

Prissättning och intäkter

Prissättningen av färdiga metaller är global och sker på London Metal Exchange (lme) medan prissättningen av smältlöner för gruvkoncentrat beror på utbuds- och efterfrågesituationen mellan gruvor och smältverk. Basmetaller handlas dagligen på lme, som även håller fysiska lager.

Gruvornas intäkter

Marknaden för metallkoncentrat – gruvornas produkt och smältverkens råvara – är global. Mineralfyndighetens geografiska läge avgör var gruvorna finns, vilket betyder att koncentraten kan behöva transporteras långa sträckor för förädling.

Gruvornas intäkter baseras på lme-priset och metallhalten i levererade metallkoncentrat, inklusive en schablonuppskattning av hur mycket metall smältverken kan vidareförädla (det så kallade betalbara metallinnehållet). När koncentrat innehåller orenheter som kan störa smältprocessen eller är skadliga för miljön leder det till ökade smältlöner.

Smältverkens intäkter

Framställning av metall – smältverkens produkt – sker ofta i närheten av de stora kunderna eller i regioner med fördelaktiga kostnadslägen.

Smältverkens intäkter från framställningen av metaller utgörs främst av de smält- och raffineringslöner som gruvorna betalar. Intäkterna kan även inkludera prisdelningsklausuler i smält- och raffineringskontrakten (så kallade priseskalatorer), det enskilda smältverkets förmåga att utvinna mer metall än schablonuppskattningen för betalbart metallinnehåll (intäkter från så kallade fria metaller) samt intäkter från biprodukter. Vid försäljning till kund tillkommer en metallpremie som speglar lokalt förhandlade tillägg för exempelvis transport- och finansieringskostnader.

Metallintäkternas fördelning mellan gruvor och smältverk styrs av tillgången och efterfrågan på metallkoncentrat. När koncentrattillgången är god stiger smält- och raffineringslönerna och vid brist på metallkoncentrat är förhållandet det omvända. Information om Bolidens känslighet för förändringar i metallpriser, smält- och raffineringslöner samt valutakurser finns på sidan 66.

Valutaeffekter

Samtliga basmetallpriser, liksom smält- och raffineringslöner, sätts i amerikanska dollar. Det innebär att gruv- och smältverksföretag som redovisar och/eller har kostnader i andra valutor får en exponering mot dollarns styrka i förhållande till dessa valutor.

Kostnadseff ektivitet och konkurrenskraft

Såväl metallkoncentrat som färdiga metaller är i huvudsak standardprodukter med begränsade möjligheter till produkt- och prisdifferentiering. Gruv- och smältverksföretagens konkurrenskraft avgörs framför allt av den relativa kostnadspositionen.

Smältverkens kostnadsposition baseras på effektiva processer, konkurrenskraftiga energipriser samt geografisk närhet till kunderna. Gruvkoncentrat, i synnerhet kopparkoncentrat, innehåller ofta betydande mängder ädelmetaller samt andra basmetaller, vilket gör att intäkterna i hög grad även påverkas av flexibiliteten att effektivt kunna utvinna metaller och erhålla intäkter från så kallade fria metaller samt biprodukter vid sidan av huvudmetallen.

Gruvornas kostnadsposition mäts och jämförs ofta med cash costmått, det vill säga mått som visar kassaflödespåverkande kostnader. De kassaflödespåverkande produktionskostnaderna beror bland annat på gruvtyp, metallhalt i malmen och anrikningsteknik. En gruvas cash cost påverkas också av transportkostnader, smält- och raffineringsvillkor samt i hög grad av förekomsten av bimetaller.

För företag som redovisar i annan valuta än amerikanska dollar påverkas cash cost-positionen av förändringar i dollarkursen. De mycket stora valutakursförändringarna under 2008 ledde således till förändringar av derelativa kostnadspositionerna inom gruvindustrin.

Som en följd av zinkprisets kraftiga nedgång sålde cirka 40 procent av världens zinkgruvor vid utgången av 2008 sina koncentrat till priser som underskred cash cost-nivåerna, vilket innebar negativa kassaflöden.

Basmetallmarknadens aktörer

Under de senaste åren har en konsolidering skett på både koncentratoch metallmarknaden, framför allt inom koppar. Under 2008 dämpades dock konsolideringsaktiviteten som en följd av försämrad lönsamhet i spåren av basmetallprisernas nedgång samt svårigheter att lånefinansiera företagsaffärer.

De ledande smältverksaktörerna har ofta någon form av koppling till de stora gruvföretagen. Därutöver finns en mängd relativt små smältverk. Smältverken ligger ofta i anslutning till de stora kunderna, vilket innebär att konkurrensen i hög utsträckning sker på regional nivå.

Zinksmältverken är inriktade mot antingen helt standardiserade produkter eller ett bredare sortiment av kundanpassade legeringar. Kopparsmältverkens produkter är homogena och differentiering sker främst genom smältverkens olika inriktning vad gäller råmaterial samt utvinning av bimetaller och produkter vid sidan av koppar.

Endast ett fåtal av världens smältverk har teknik och processer som på ett miljömässigt godtagbart sätt kan framställa metaller från elektronikskrot.

Bolidens fyra gruvområden och fem smältverk ligger i norra Europa, och merparten av koncernens färdiga zink- och kopparmetaller säljs till kunder i norra och centrala Europa. Mätt i producerad volym är Boliden Europas tredje största aktör inom både zink- och kopparmetall, och världens femte största zinkmetallaktör.

Inom återvinning av elektronikskrot är Boliden, mätt i volym, näst största aktör i världen och största aktör i Europa.

Globalt största SMÄLTVERK Saktörer inom zink

Metallproduktion 2008	tusen ton
Nyrstar	1 030
Korea Zinc Group	939
Xstrata	736
Hindustan Zinc	531
Boliden1)	443
Glencore	409
Votorantim	407
Huludao Zinc	320
China State Enterprise	281
Teck Cominco	274
1) Boliden är Europas tredje största smältverksaktör inom zink.

Globalt största SMÄLTVERK Saktörer inom koppar

Metallproduktion 2008	tusen ton
Codelco	1 760
Freeport-McMoRan Copper & Gold	1 114
Norddeutche Affinerie	945
Xstrata	840
BHP Billiton	627
Nippon Mining	627
Mitsubishi Materials	523
KGHM	512
Sumitomo	491
Southern Copper	450
Boliden2)	350

2) Boliden är Europas tredje största smältverksaktör inom koppar.

Globalt största gruvaktörer inom zink

Metallproduktion 2008	tusen ton
Xstrata	977
Teck Cominco	692
Hindustan Zinc	608
Glencore	595
Anglo American	355
OZ Minerals	348
Volcan	307
Zinifex	298
Boliden3)	297
Votorantim	238

3) Boliden är Europas största gruvaktör inom zink.

Globalt största gruvaktörer inom koppar
Metallproduktion 2008	tusen ton
Codelco	1 573
Freeport-McMoRan Copper & Gold	1 500
BHP Billiton	1 340
Xstrata	902
Rio Tinto	710
Anglo American	673
Southern Copper	492
Norilsk Nickel	434
KGHM	428
Kazakhmys	341
Boliden4)	57

4) Boliden är Europas tredje största gruvaktör inom koppar.

Källa: Brook Hunt och ILZSG

Kopparsmältverket Rönnskär har flera parallella smältenheter, vilket gör det möjligt att effektivt processa olika råmaterial. Förutom koppar framställs bly, guld och silver.

Förvaltningsberättelse

om verksamh eten

Verksamhet och organisation

Boliden är ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvor, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna ärzink och koppar. Andra viktiga metallersom framställs är bly, guld och silver.

Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Irland och Norge och är organiserad i tre affärsområden: Marknad, Smältverk och Gruvor.

Affärsområde Marknad ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. Marknad ansvarar även för inköp och försäljning av metallkoncentrat samt inköp av återvinningsmaterial från externa leverantörer.

I affärsområde Smältverk ingår verksamheten vid zinksmältverken Kokkola (Finland) och Odda (Norge), kopparsmältverken Rönnskär (Sverige) och Harjavalta (Finland) samt blysmältverket Bergsöe (Sverige). Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även aluminiumfluorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metalloch elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall från uttjänta bilbatterier.

I affärsområde Gruvor ingår verksamheten vid gruvorna Garpenberg, Bolidenområdet och Aitik i Sverige samt Tara i Irland. Produktionen vid Garpenberg och Bolidenområdet består av zink-, kopparoch blykoncentrat med innehåll av guld och silver.Taras produktion består av zink- och blykoncentrat och Aitik producerar kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver.

tillståndspliktig verksamhet

Metallframställning är resurskrävande och påverkar omgivningen genom bland annat utsläpp till luft och vatten, buller och förändringar i landskapsbilden. Boliden arbetar sedan många år med att minska såväl resursförbrukningen som verksamhetens miljöpåverkan. Verksamheten vid Bolidens samtliga anläggningar är tillståndspliktig och bedrivs enligt respektive lands gällande lagstiftning. Förutom tillstånden regleras verksamheten av bland annat miljölagstiftning och andra regleringar i Sverige, Finland, Irland och Norge, samt eu:s regelverk för hantering av bland annat avfall, kemikalier och koldioxidutsläpp.

Två av Bolidens produktionsanläggningar, kopparsmältverket Rönnskär och blysmältverket Bergsöe, omfattas av eu:s system för handel med utsläppsrätter.

Redovisningssegment

Bolidens verksamhet redovisas i segmenten Smältverk, Gruvor och Övrigt.

I segment Smältverk ingår affärsområdena Marknad och Smältverk. Segment Gruvor innefattar affärsområde Gruvor. Transaktioner mellan affärsområdena, som i huvudsak består av koncentrat, sker på marknadsmässiga villkor.

I segment Övrigt redovisas koncernstaber, koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor samt eliminering av den koncerninterna försäljningen. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valuta- och metallprisrisker, redovisas i Övrigt fram till dess att de underliggande flödena redovisas i resultaträkningen.

Finansiella mål och måluppfyllelse

Bolidens finansiella mål har fastställts mot bakgrund av basmetallindustrins cykliska karaktär och kapitalintensitet. Avkastningen på sysselsatt kapital ska överstiga 10 procent över en konjunkturcykel och nettoskuldsättningsgraden ska vara cirka 40 procent.

För räkenskapsåret 2008 uppgick Bolidens avkastning på sysselsatt kapital till 5 (29) procent. Vid utgången av året var nettoskuldsättningsgraden 39 (43) procent.

Policyn är att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut över en konjunkturcykel. Information om styrelsens förslag på vinstdisposition 2008 finns på sidan 71.

vikt iga händ els er inom boliden

Viktiga händelser 2008

Ökade malmreserver och mineraltillgångar

Prospekteringssatsningarna gav resultat i form av utökade malmreserver och mineraltillgångar i bland annat Bolidenområdet. Framgångarna i Bolidenområdet ledde till beslutet att investera i ett nytt sandmagasin, Hötjärnsmagasinet, samt en expansion av Maurlidengruvan som möjliggör förlängd drift.

Tecknande av metallprissäkringar för 2010

Under andra kvartalet tecknade Boliden metallprissäkringar i usd för koppar, guld och silver som täcker delar av den planerade exponeringen för 2010. Tidigare tecknade metallprissäkringar för koppar, bly, guld och silver täcker delar av den planerade exponeringen under 2008 och 2009.

Tecknande av nya lån

Under andra kvartalet tecknade Boliden en ny kreditfacilitet om 4 300 msek som löper över tre år samt ett sjuårigt lån om 75 MEUR.

Långsiktiga elavtal för Odda

I oktober tecknade zinksmältverket Odda två avtal med norska energibolaget Statkraft om elleveranser under 2009–2020 och 2021–2030. Genom avtalen får Odda förutsägbara och långsiktiga elleveranser om

900 GWh per år. För att avtalen ska träda i kraft måste vissa villkor, såsom godkännande från norska myndigheter, vara uppfyllda.

Effektivisering av inköp

Under hösten startade Boliden ett treårigt program som syftar till att effektivisera inköpen och sänka inköpspriserna. Programmets första fas är inriktad på inköpen av transporter och externa tjänster.

Neddragning i zinkproduktionen

Mot bakgrund av en minskad efterfrågan på zink beslutade Boliden att per den 9 december dra ned produktionen av zinkmetall vid smältverken Kokkola (Finland) och Odda (Norge). Neddragningen motsvarar en minskning om 60 000 ton på årsbasis och medförde permittering av cirka 50 medarbetare.

Kammarrätten beviljade underskottsavdrag

Den 12 mars beviljade kammarrätten Boliden underskottsavdrag om 1 557 msek, vilket medförde en skatteintäkt och positiv resultateffekt om 436 msek. Bakgrunden är skatterevisionen under 2002 för räkenskapsåren 1998–2002, i vilken Skatteverket underkände yrkade avdrag om sammanlagt 2 043 msek samt påförde Boliden skattetillägg om 29 msek. I sin dom medgav kammarrätten underskottsavdrag samt undanröjde kravet om skattetillägg.

Viktiga händelser efter 31 december 2008 Neddragning i kopparproduktionen

Mot bakgrund av en minskad efterfrågan på kopparmetall och svavelsyra beslutade Boliden att per den 30 januari dra ned produktionen vid smältverken Rönnskär (Sverige) och Harjavalta (Finland). Neddragningen innebär att produktionen minskar med cirka 17 000 ton under första kvartalet.

Tecknande av valutakurssäkring för 2009 och 2010

Under januari tecknade Boliden en valutakurssäkring för den amerikanska dollarn gentemot den svenska kronan. Valutakurssäkringen gäller den planerade produktionen av koppar, bly, guld och silver under 2009 och 2010, som sedan tidigare är metallprissäkrad. Valutakurssäkringen har skett till genomsnittkurserna usd/sek 8,30 för 2009 och 8,26 för 2010. Den uppgår totalt till 1 102 musd och täcker en betydande del av kursrisken för de båda åren.

Peter Björkman arbetar vid koppargruvan Aitik. Av Bolidens cirka 4 600 medarbetare finns 480 vid Aitik.

Försäljningsintäkter

Bolidens försäljningsintäkter sjönk med 7 procent till 30 987 (33 204) MSEK under 2008. Det kraftiga prisfallet för zink hade en betydande negativ inverkan medan genomsnittspriset för koppar var i stort sett oförändrat jämfört med 2007. Högre försäljningsvolymer av koppar samt förbättrade effekter från metallprissäkringar påverkade samtidigt försäljningsintäkterna positivt.

Produktion

Gruvproduktionen av zink var 11 procent lägre jämfört med 2007. Huvuddelen av nedgången förklaras av den planerade produktionsneddragningen i Bolidenområdet samt obalansen mellan tillredning och brytning iTara. Gruvornas produktion av koppar var 9 procent lägre jämfört med 2007. Den lägre produktionsnivån är en följd av planenligt lägre metallhalt i kombination med svårmalen malm i Aitik under årets första hälft samt produktionsneddragningen i Bolidenområdet.

Smältverkens produktion av gjuten zink var 4 procent lägre jämfört med 2007. Nedgången förklaras av processinstabilitet i Odda samt beslutet att dra ned zinksmältverkens metallproduktion från mitten av december till följd av försämrade marknadsförutsättningar. Produktionen av kopparkatoder ökade med 11 procent, främst som en följd av ökad produktion i Harjavalta.

Resultat

Rörelseresultatet sjönk till 1 004 (5 428) msek. Resultateffekten från förändrade priser och villkor, där prisfallet för zinkmetall stod för en betydande del, var sammantaget –2 987 msek jämfört med 2007. I effekten från förändrade priser och villkor ingår bland annat omvärderingen av smältverkens processlager, vilken påverkade resultatet med –789 (–192) msek motsvarande en nettoförändring om –597 msek från föregående år. Lägre smält- och raffineringslöner påverkade koncernens

resultat med –312 msek och lägre metallpremier med –405 msek jämfört med 2007. Den definitiva prissättningen av levererat material (mama) påverkade resultatet med 19 (–190) msek, motsvarande en nettoförändring om 209 msek från föregående år. Resultatet från metallpris- och valutakurssäkringar förbättrades till –350 (–1 674) msek, en nettoförändring om 1324 msek jämfört med 2007.

Volymförändringar medförde en negativ resultateffekt om –368 msek jämfört med 2007, i huvudsak till följd av produktionsneddragningen i Bolidenområdet, obalans mellan Taras tillredning och brytning samt lägre kopparproduktion i Aitik. Ökad kopparproduktion i smältverken gav samtidigt en positiv resultateffekt.

Rörelsekostnaderna ökade med 6 procent jämfört med 2007. Kostnadsökningen förklaras av högre energipriser, högre priser för insatsvaror samt högre transportkostnader, delvis till följd av längre transportavstånd. Den försvagade svenska kronan under andra halvåret hade en kostnadshöjande effekt. Personalkostnaderna var i nivå med fjolåret medan energikostnaderna ökade med 11 procent till följd av högre energipriser.

Under fjärde kvartalet inleddes åtgärdsprogram för att minska kostnadsmassan. Antalet anställda ska minskas med 250 personer och entreprenörer med 200 personer. Dessa åtgärder bedöms vara genomförda första halvåret 2009 och få full effekt på kostnaderna under andra halvåret 2009. Den årliga kostnadsbesparingen bedöms uppgå till cirka 200 msek. Ett treårigt program med syfte att effektivisera inköpsprocesser och minska materialförbrukningen inleddes också under fjärde kvartalet.

Finansnettot försämrades till –281 (–232) msek till följd av den ökadeskuldsättningen jämfört med 2007. Resultatetefter finansiella poster minskade till 723 (5196) msek.

Den 12 mars 2008 beviljade kammarrätten Boliden ett underskottsavdrag om 1557 msek, vilket gav upphov till en positiv skatteintäkt om 436 msek under årets första kvartal. Det medförde att redovisad skatt för helåret 2008 var positiv med 212 (–1 409) msek.

Nettoresultatet var 935 (3 787) msek, motsvarande ett resultat per aktie om 3,42 (13,37) sek.

rörelseresultatanalys, MSEK
Rörelseresultat 2007	5 428
Valutakurseffekter	–499
Förändrade priser och villkor	–2 987
Volymförändring	–368
Kostnader	–594
Övrigt	24
Rörelseresultat 2008	1 004

Kassafl öde och finansiell ställning

Kassaflöde och investeringar

Kassaflödet från den löpande verksamheten, inklusive förändring av rörelsekapital men före investeringar, ökade till 5 470 (3 730) msek. Rörelsekapitalet minskade med 3 894 msek, jämfört med en ökning om 1 043 msek under 2007. Den minskade kapitalbindningen förklaras av minskade lagervolymer och lägre metallpriser.

Investeringarna uppgick till 4 621 (2 511) msek. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till expansionen av koppargruvan Aitik.

Det fria kassaflödet, före finansieringsverksamheten, uppgick till 837 (1 212) msek.

Kass aflöde, MSEK	2008	2007
Kassaflöde från den löpande verk samheten före förändringar av
rörelsekapitalet	1 576	4 773
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital	3 894	–1 043
Kassaflöde från investerings
verksamheten	–4 633	–2 518
Fritt kassaflöde	837	1 212

Finansiell ställning

Under årets andra kvartal upphandlade Boliden en ny kreditfacilitet om 4 300 msek. Avtalet löper över tre år och delvis parallellt med existerande syndikerade låneavtal om 600 MEUR. Den nya kreditfaciliteten löper till 2011 medan existerandelåneavtal löper ut 2012–2013. Därutöver har ett sjuårigt lån om 75 Meur tecknats. Detta ökade Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade bindande krediter, med cirka 5 miljarder. Vid utgången av 2008 uppgick betalningsberedskapen till 8 319 msek.

Den 31 december 2008 uppgick Bolidens nettoskuld till 6 305 (5524) msek. Nettoskuldsättningsgraden var 39 (43) procent.

Genomsnittlig löptid på Bolidens skuldportfölj var 4,8 år per den 31 december 2008. Den genomsnittliga räntenivån i portföljen var 5,18 procent.

Marknadsvärderingen av valuta- och råvaruderivat, netto och efter skatteeffekt, ingick i eget kapital med totalt 2 602 (–762) msek per den 31 december 2008.

Kapi talstruktur och avkastning	2008	2007
Balansomslutning, MSEK	30 252	27 231
Sysselsatt kapital, MSEK	24 733	20 145
Eget kapital, MSEK	16 131	12 932
Nettoskuld, MSEK	6 305	5 524
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5	29
Avkastning på eget kapital, %	7	26
Soliditet, %	53	47
Nettoskuldsättningsgrad, %	39	43

Metallmarknad en 2008

Efterfrågan på Bolidens huvudmetaller, zink och koppar, drivs i huvudsak av utvecklingen inom fordonsindustrin och byggnadsindustrin med tonvikt på infrastrukturprojekt. Efter en förhållandevis stabil utveckling under första halvåret 2008 sjönk bilförsäljningen i västvärlden i snabb takt under fjärde kvartalet samtidigt som investeringarna inom byggsektorn, i synnerhet gällande bostadsbyggande i Europa och Nordamerika, minskade. Biltillverkarna minskade produktionen i slutet av året och aviserade i flera fall en fortsatt begränsad bilproduktion under inledningen av 2009. Flera stora ekonomier har för 2009 aviserat stimulanspaket som innefattar satsningar inom byggsektorn, främst gällande infrastruktur.

Zink

Det genomsnittliga zinkpriset på London Metal Exchange (lme) var 42 procent lägre under 2008 jämfört med 2007. Nedgången tilltog under fjärde kvartalet och vid utgången av 2008 låg zinkpriset 54 procent lägre jämfört med början av året.

Den fortsatta prisnedgången under 2008 ledde både till stängning av gruvor och stoppad eller reducerad metallproduktion. Den sammantagna lagernivån vid lme och Shanghai Futures Exchange (shfe) ökade under året men var alltjämt historiskt låg i förhållande till global förbrukning sett över en konjunkturcykel. Konjunkturutvecklingen fick även till följd att zinkpremierna sjönk på spotmarknaden i samtliga viktiga regioner.

Det fallande zinkpriset innebar att smältverkens realiserade smältlöner minskade under andra halvåret genom de prismekanismer (priseskalatorer) som gör att prisförändringar under kontraktsperioden till viss del delas mellan gruvor och smältverk. På spotmarknaden i Asien var smältlönen, som styrs av tillgången på koncentrat från gruvindustrin, vid slutet av året lägre än de nivåer som kontrakterades och realiserades under det fjärde kvartalet.

Koppar

Kopparpriserna föll kraftigt under fjärde kvartalet efter en stabil utveckling under årets första nio månader. Genomsnittspriset var 2 procent lägre jämfört med 2007 medan prisnedgången sett från början av 2008 var 54 procent. Lagernivåerna vid lme, shfe och Comex ökade under året till följd av minskad kopparkonsumtion och en fortsatt hög produktionstakt fram till december. Nivån är dock fortsatt låg ur ett historiskt perspektiv.

Den globala gruvproduktionen av koppar under 2008 var sammantaget fortsatt begränsad som en följd av störningar och fördröjda uppstarter av nya gruvor jämfört med ursprungliga planer. Lägre kapacitetsutnyttjande inom smältverksindustrin under december innebar dock att tillgången på kopparkoncentrat ökade jämfört med de senaste årens bristsituation. Smältlönerna steg från låga nivåer på spotmarknaden till en nivå som översteg kontraktsnivåerna för 2008.

Övriga metaller

Det genomsnittliga priset för bly minskade med 20 procent jämfört med 2007. Vid utgången av 2008 låg priset 60 procent under nivån i början av året. Prisnedgången speglaren minskad produktion inom fordonsindustrin.

Priset för guld, som historiskt har utvecklats väl under perioder med svagare global ekonomisk utveckling, steg med 25 procent jämfört med genomsnittsnivån för 2007.

Silverpriset påverkades i högre utsträckning än guldet av den finansoro och konjunkturavmattning som präglade andra halvåret 2008. I slutet av året var priset 27 procent lägrejämfört med början av 2008 medan genomsnittspriset alltjämt låg 12 procent över genomsnittsnivån för 2007.

Övriga produkter

Priset på svavelsyra, som är en biprodukt från smältverksprocessen och används i gödsel-, massa- och gruvindustrierna, utvecklades starkt under första halvåret 2008 men föll kraftigt mot slutet av året till följd av en minskad efterfrågan. Kina höjde exportskatten på gödsel som används i tillverkningsprocesser, vilket minskade den kinesiska importen av svavelsyra och satte ytterligare press på världsmarknadspriset.

metallpris er,

­Genomsnitt lme/lbma	2008	2007	Förändring, %
Zink (USD/ton)	1 870	3 250	–42
Koppar (USD/ton)	6 952	7 126	–2
Bly (USD/ton)	2 085	2 595	–20
Guld (USD/troy oz)	872	696	25
Silver (USD/troy oz)	14,99	13,38	12

valutakurser,

­Genomsnitt	2008	2007	Förändring, %
USD/SEK	6,58	6,76	–3
EUR/USD	1,46	1,37	7
EUR/SEK	9,61	9,25	4
USD/NOK	5,62	5,86	–4

Zink – sm ältlöner (benchmark)	2008	2007
Smältlön (TC) bas 2 000 USD/ton +7/–7%	300
Smältlön (TC) bas 3 500 USD/ton +8/–6%		300

Koppar – smält- och raffi neringslöner
(benchmark)	2008	2007
Smältlön (TC) USD/ton	45	60
Raffineringslön (RC) USc/lb	4,5	6,0

Segment Smält verk

Verksamheten

Segment Smältverk innefattar verksamheterna inom affärsområde Smältverk och affärsområde Marknad.

Affärsområde Marknad ansvarar för Bolidens försäljning av zinkoch kopparmetaller samt övriga produkter. Marknad har också hand om råvaruförsörjningen till koncernens smältverk och samtliga flöden mellan gruvor, smältverk och kunder samt de valuta- och metallprisrisker som uppstår vid metallaffärerna.

Affärsområde Smältverk förädlar metallkoncentrat till zink- och kopparmetaller samt biprodukterna bly, guld, silver och svavelsyra. Därutöver produceras aluminiumfluorid och förädlas nickelkoncentrat. Vid kopparsmältverket Rönnskär återvinns även stora mängder sekundärmaterial i form av metall- och elektronikskrot och blysmältverket Bergsöe utvinner bly och energi från uttjänta bilbatterier. Smältverken har avancerad och flexibel teknik som kan framställa metaller från olika slags råmaterial och som gör det möjligt att ta tillvara alla värdefulla biprodukter.

Cirka 70 procent av de metallkoncentrat som förädlades i zinksmältverken under 2008 köptes in från koncernens egna gruvor. Andelen metallkoncentrat från egna gruvor i kopparsmältverken var cirka 20 procent.

Kunder och marknad

Huvuddelen av Bolidens zinkmetall säljs till stålföretag i Nordeuropa, som i sin tur levererar till företag inom fordons- och byggnadsindustrierna. Hälften av zinkförsäljningen sker till stora stålverk som använder zink för rostskydd vid tillverkning av galvaniserad tunnplåt. Näst största kundkategori är företag som doppgalvaniserar styckegods. Till Bolidens zinkkunder hör bland andra ArcelorMittal, Corus och SSAB.

Merparten av Bolidens kopparmetall säljs till tillverkare av valstråd, stång av koppar samt kopparlegeringar i Nordeuropa, som säljer sina produkter till byggnads-, elektronik-samt fordonsindustrierna. Elektrokoppar, Luvata och MKM är exempel på Bolidens kopparkunder.

Produktion

Produktionen av zink sjönk med 4 procent jämfört med 2007. Nedgången var en följd av instabilitet i Oddas produktionsprocess samt beslutet att från mitten av december dra ned smältverkens zinkmetallproduktion i en takt som motsvarar 60 000 ton på årsbasis.

Produktionen av kopparkatoder ökade med 11 procent. Ökningen förklaras av Harjavaltas högre produktionstakt efter expansionsprojektet 2007. Ojämn kvalitet och lägre metallhalter i kopparkoncentrat inköpta från externa gruvor hade samtidigt en negativ påverkan på

Resultatdrivande faktorer – Segment Smältverk

Smält- och raffineringslöner Metallpremier

Smält- och raffineringslöner förzink och koppar utgören stor del av smältverkens intäkter och lönsamhet. Bolidens balans mellan smältverkskapacitet och gruvproduktion inom zink eliminerar till stor del koncernens känslighet för förändringar i zinksmältlöner. Koncernens känslighet för förändringar i smält- och raffineringslöner för koppar är betydligt större till följd av att gruvproduktionen inom koppar endast täcker cirka 20 procent av smältverkens kapacitet.

Zink- och kopparpriser Valutakurser

lme-priserna påverkar lönsamheten via värdet från fria metaller (de metaller som framställs utöver koncentratens betalbara metallinnehåll), omvärderingen av processlager samt priseskalatorerna (gruvor och smältverk delar på förändringar i lme-priserna). Under de senaste åren har marknadens benchmarkavtal för kopparsmält- och raffineringslöner saknat priseskalatorer, vilket minskar smältverkens känslighet för förändringar i kopparpriset.

Rörelsekostnader och energipriser

Kostnadseffektiviteten är viktig för lönsam smältverksdrift. Energikostnaderna utgör en betydande del av i synnerhet zinksmältverkens rörelsekostnader. Energi-priser och graden av energieffektivitet har en betydande påverkan på lönsamheten.

Utöver lme-priserna betalar kunderna en premie som i huvudsak speglar regional utbuds- och efterfrågesituation, transportkostnader och importtullar. Premiens värde påverkas bland annat av logistiklösningarna, leveranstrygghet och graden av produktutveckling.

Såväl metallpriser som smält- och raffineringslöner prissätts i amerikanska dollar. Bolidens kostnader är i huvudsak i svenska kronor, euro och norska kronor vilket innebär att förändringar i dollarkursen påverkar intäkter och resultat.

kopparproduktionen. Under december minskades produktionen vid Harjavalta till följd av de försämrade marknadsförutsättningarna för kopparmetall och biprodukter.

Blyproduktionen var 45 procent lägre jämfört med 2007, vilket var en effekt av beslutet att prioritera avverkningen av elektronikskrot framför bly i Rönnskär. Prioriteringen av elektronikskrot ledde till att Rönnskärs andel av metallproduktion från fria metaller ökade. Bergsöes produktion av blylegeringar sjönk något jämfört med föregående år.

Guld- och silverproduktionen ökade med 4 respektive 29 procent jämfört med 2007. Produktionsökningen förklaras av högre ädelmetallhalter i externt inköpta koncentrat, Rönnskärs avverkning av elektronikskrot samt Harjavaltas högre produktionsnivå.

Metallproduktion	2008	2007	Förändring, %
Zink, ton	443 191	462 570	–4
Koppar, ton	349 593	314 881	11
Bly, ton	14 235	25 865	–45
Blylegeringar
(Bergsöe), ton	42 577	43 865	–3
Guld, kg	15 489	14 876	4
Silver, kg	488 285	379 749	29
Svavelsyra, ton	1 328 904	1 230 861	8
Aluminiumfluorid, ton	34 611	34 833	–1

Resultat

Segment Smältverks rörelseresultat sjönk till 372 (2 297) msek. Resultatnedgången förklaras i huvudsak av det fallande zinkprisets negativa effekt på värdet av fria metaller, smältlönekontraktens priseskalatorer och omvärderingen av processlager.

Förändrade priser och villkor gav sammantaget en resultateffekt om –1 527 msek jämfört med 2007. I effekten från förändrade priser och villkor ingår bland annat omvärderingen av processlager, som påverkade resultatet med –789 (–192) msek motsvarande en nettoeffekt om –597 msek.

Volymförändringar medförde en nettoeffekt om 244 msek. Merparten förklaras av kopparsmältverkens högre produktion och ökade volymer från fria metaller.

Rörelsekostnaderna, exklusive inköpta råvaror, ökade med 9 procent jämfört med 2007, i huvudsak som en följd av högre priser på energi, insatsvaror och transporter samt den försvagade svenska kronan. Nettoeffekten på rörelseresultatet var –438 msek jämfört med 2007.

Nyckeldata	2008	2007	Förändring, %
Försäljningsintäkter, MSEK	31 256	34 704	–10
Rörelseresultat, MSEK	372	2 297	–84
Investeringar, MSEK	737	1 008	–27
Avkastning på sysselsatt kapital, %	3	18
Antal anställda	2 469	2 453	1

rörelseresultatanalys, MSEK
Rörelseresultat 2007	2 297
Valutakurseffekter	–228
Förändrade priser och villkor	–1 527
Volymförändring	244
Förändrade kostnader	–438
Övrigt	24
Rörelseresultat 2008	372

Effektiviserings- och tillväxtprojekt

Under 2008 genomförde Harjavalta, Odda, Kokkola samt Bergsöe mindreeffektiviseringsprojekt för atteliminera flaskhalsari processerna.

Till följd av störningar i Oddas produktionsprocess genomförs ett projekt för att förbättra produktionsstabiliteten. Produktionen stabiliserades successivt under året.

Rönnskär ökade kapaciteten att återvinna elektronikskrot vilket stärker Bolidens position som ett av världens största företag inom elektronikskrotåtervinning.

Affärsområde Marknads fokus på effektivisering av interna och externa materialflöden bidrog till en betydande minskning av koncernens rörelsekapital. Den lägre kapitalbindningen var också en effekt av lägre metallpriser.

Affärs- och produktutveckling

Inom försäljning av koppar ligger fokus på en geografisk breddning av kundbasen, främst i Central- och Östeuropa. Under året utökade Boliden kundportföljen med bland annat italienska kme Group som tillverkar kopparprodukter och legeringar.

Inom zink eftersträvas en högre andel av försäljningen till generella galvanisatörer, som vanligtvis har större behov av Bolidens tekniska kundsupport och kundanpassade zinklegeringar. Denna kundkategori efterfrågar ofta legeringsprodukter som förbättrar såväl nötningsegenskaper som utseende i slutkundernas stålprodukter. Under 2007 lanserades zink- och nickellegeringen ZiNiGal, som effektiviserar tillverkningsprocesserna och ökar produktkvaliteten för kunder inom den generella galvaniseringsindustrin. Bolidens försäljning av ZiNiGal dubblades under 2008.

Under 2008 fortsatte utvecklingen av nya zinklegeringar. Testleveranserna av en zink-magnesium-aluminium-legering som ökar rostmotståndet och minskar tjockleken på zinkskiktet vid kontinuerlig galvanisering fick ett positivt mottagande av kunderna.

smältverk

Zinksmältverket Kokkola

läge och teknik

Kokkola är ett av världens största zinksmältverk och ligger i Karleby på Finlands västkust i anslutning till en egen hamn. Tillämpningen av den egenutvecklade direktlakningsmetoden innebär att rostningsledet i zinkprocessen delvis utesluts. Metoden möjliggör bearbetning av komplexa koncentrat med lägre inköpskostnad.

Zinksmältverket odda

läge och teknik

Odda ligger på Norges västkust och har tillgång till en egen hamn. I likhet med Kokkola har Odda teknikbaserade kostnadsfördelar från tillämpningen av direktlakningsmetoden, som de två zinksmältverken idag är ensamma i världen om. Under 2008 inledde Odda ett samarbete med Kokkola för att förbättra produktionsstabiliteten.

Kopparsmältverket Rönnskär

läge och teknik

Rönnskär ligger vid Skelleftehamn i norra Sverige med tillgång till en egen hamn. Smältverkets kaldo- och fumingverk gör det möjligt att förutom traditionell metallframställning effektivt och energisnålt framställa metaller ur elektronikskrot och andra sekundärmaterial. Med flera parallella smältenheter kan Rönnskär effektivt processa olika råmaterial.

Kopparsmältverket Harjavalta

läge och teknik

Harjavalta, som ligger på Finlands västkust, består av två produktionsenheter: smältverket i Harjavalta och elektrolysverket i det närbelägna Björneborg. Smältverket använder den egenutvecklade flashsmältningsmetoden som effektivt nyttjar energin i svavelinnehållet, och som idag är den vanligaste metoden för framställning av koppar och nickel.

Blysmältverket Bergsöe

läge och teknik

Bergsöe, som ligger utanför Landskrona i södra Sverige, är en av Europas största aktörer inom återvinning av blyprodukter. Smältverket har teknik och kapacitet att årligen ta emot 4 miljoner kasserade bilbatterier.

Produkter och kunder

Produkter och kunder

samt större underhållsstopp.

Produkter och kunder

Produktionskapaciteten uppgår till cirka 240 000 ton kopparkatoder. Till produkterna hör även zinkklinker, bly och ädelmetaller samt svavelsyra som biprodukt. Merparten av Rönnskärs koppar levereras till tillverkare av kopparvalstråd. Under 2008 utökades kapaciteten att framställa metaller genom återvinning av elektronikskrot med 25 procent.

Produktionskapaciteten uppgår till cirka 160 000 ton zinkmetall. Merparten av zinkmetallen säljs till stålkunder i norra Europa. Odda framställer även aluminiumfluorid som i huvudsaks säljs till norska aluminiumsmältverk. Under 2008 sjönk zinkproduktionen –7 procent till följd av minskad efterfrågan och beslut om temporär produktionsminskning

Produktionskapaciteten uppgår till cirka 300 000 ton zinkmetall per år. Huvudprodukten är en CGG-legering som används vid galvanisering av tunnplåt. Merparten av produktionen säljs till europeiska stålverk. Under 2008 minskade metallproduktionen –3 procent till följd av minskad efterfrågan och beslut om temporär produktionsminskning.

Nyckeldata	2008	2007
Avverkning, ton zink koncentrat	576 239	581 229
Produktion zink metall, ton	297 722	305 543
Rörelseresultat, MSEK	469	1 273
Investeringar, MSEK	162	236
Antal anställda	637	638

Nyckeldata	2008	2007
Avverkning, ton zink koncentrat	269 820	291 745
Produktion zink metall, ton	145 469	157 027
Rörelseresultat, MSEK	210	439
Investeringar, MSEK	146	168
Antal anställda	392	389

Nyckeldata	2008	2007
Avverkning, ton koppar (primär- och sekundärmaterial)	784 152	758 032
Produktion koppar katoder, ton	227 774	213 894
Rörelseresultat, MSEK	395	615
Investeringar, MSEK	192	228
Antal anställda	851	842

Produkter och kunder

Produkter och kunder

och fordonsindustrierna.

Produktionskapaciteten uppgår till cirka 45 000 ton blylegeringar. Cirka 60 procent av Bergsöes bly levereras till batteriindustrin i Europa, och resterande del säljs framförallt till tillverkare av takplåt. Vid sidan av bly framställs lödtenn för elektronik-, verkstads-

Produktionskapaciteten uppgårtill cirka 150 000 ton kopparkatoder. Merparten av kopparkatoderna levereras till tillverkare av kopparkomponenter. Harjavalta framställer även guld, silver och svavelsyra samt smälter nickelkoncentrat på uppdrag av externa kunder. 2008 ökade katodproduktionen med 21 procent till följd av slutfört expansionsprojekt.

Nyckeldata	2008	2007
Avverkning, ton Kopparkoncentrat Nickelkoncentrat	529 466 273 352	450 870 261 648
Produktion koppar katoder, ton	121 819	100 987
Rörelseresultat, MSEK	64	149
Investeringar, MSEK	225	366
Antal anställda	433	449
Nyckeldata Produktion bly	2008	2007

Produktion bly
legeringar, ton	42 577	43 865
Rörelseresultat,
MSEK	127	330
Investeringar, MSEK	12	10
Antal anställda	93	93

Segment gruvor

Verksamheten

Segment Gruvor innefattar verksamheten inom affärsområde Gruvor som bedriver prospektering, gruvbrytning och anrikning i Sverige och Irland. Huvudprodukterna är zink och kopparkoncentrat, men malmerna innehåller även guld, silver och bly. Prospekteringen bedrivs i huvudsak i anslutning till befintliga gruvområden.

Boliden har genom åren utvecklat, och fortsätter att utveckla, expertis inom gruvdesign, effektiva brytningsmetoder och anrikningsverk med hög processautomation. Låga metallhalter i flera av gruvområdena har bidragit till att driva utvecklingen.

Kunder och marknad

Basmetallernas höga prisnivåer mellan 2005 och 2007 ledde till stora investeringar inom branschen, i såväl befintliga gruvor som i prospektering efter nya fyndigheter. På zinksidan har det lett till en utökad global gruvkapacitet, med en relativt god tillgång på zinkkoncentrat som följd. Kapacitetsutbyggnaden har också medfört en kraftig ökning av branschens produktionskostnader under 2000-talet. I samband med zinkprisfallet under 2008 drabbades ett antal gruvor av lönsamhetsproblem, vilket ledde till beslut om stängning av flera gruvor.

Gruvkapaciteten inom koppar har ökat i lägre takt än smältverkens efterfrågan på kopparkoncentrat, vilket beror på både produktionsstörningar och högre global smältverkskapacitet. Det fortsatta underskottet av kopparkoncentrat under 2008 stärkte gruvornas förhandlingsposition gentemot kopparsmältverken, med låga smält- och raffineringslöner som följd.

Under 2008 sålde Gruvor allt kopparkoncentrat och cirka 70 procent av zinkkoncentraten till smältverk inom koncernen.

Den interna försäljningen sker på marknadsmässiga villkor.

Produktion

Bolidens gruvproduktion av zink sjönk med 11 procent jämfört med 2007. Den lägre produktionen är i huvudsak en effekt av den planerade och genomförda neddragningen i Bolidenområdet under byggnationen av det nya sandmagasinet (Hötjärnsmagasinet) samt obalans mellan Taras tillredning, det vill säga brytning av gråberg för att komma åt gruvans malmkroppar, och malmproduktion.

I Bolidenområdet minskade zink- och kopparproduktionen med 46 respektive 19 procent jämfört med 2007. Detta att jämföra med den

Metallpriser Prissättning av metallkoncentrat utgår från noteringarna på lme och lbma. Boliden har metallprissäkringar för koppar, guld och silver under 2008–2010 samt för bly 2008–2009, vilket kortsiktigt begränsar känsligheten för prisförändringar för dessa metaller.	Metallhalter Metallhalten i brutna malmer påverkar volymen kon centrat, vilket i sin tur påverkar såväl intäkter som kost nader per producerad enhet.
Produktivitet Gruvdriftens produktivitet och utbytet i anrikningspro cessen påverkar kostnaden per producerad enhet (cash cost) och därmed lönsamheten.	Valutakurser Såväl metallpriser som smält- och raffineringslöner pris sätts i amerikanska dollar. Bolidens kostnader är i huvud sak i svenska kronor och euro vilket innebär att föränd ringar i dollarkursen påverkar resultatet.
Bimetaller Förekomsten av bimetaller påverkar kostnadspositionen. Större innehåll av värdefulla bimetaller påverkar cash cost positivt och vice versa.	Malmreserver och mineraltillgångar Malmreserver och mineraltillgångar avgör en gruvas pro duktionsmässiga livslängd och därmed dess långsiktiga tillväxt- och lönsamhetspotential.

ursprungliga bedömningen om nedgångar med 45 och 38 procent. Den betydligt högre kopparproduktionen förklaras av att den av NAN ägda Storlidengruvans nedläggning senarelades.

Produktionen vid Garpenberg fortsatte att utvecklas positivt. Ökningen av anrikat tonnage i kombination med höga metallhalter ledde till rekordnivåer i Garpenbergs produktion av zink, bly och silver.

Segmentets kopparproduktion sjönk med 9 procent jämfört med 2007. Vid sidan av Bolidenområdets neddragning förklaras nedgången av planenligt lägre metallhalt i Aitik samt svårmalen malm vilket ledde till lägre genomsättning i gruvans anrikningsverk under årets första hälft.

Metallproduktion*	2008	2007	Förändring, %
Zink, ton	297 423	333 293	–11
Koppar, ton	57 220	62 803	–9
Bly, ton	53 041	54 166	–2
Guld, kg	2 603	2 834	–8
Silver, kg	211 683	241 701	–12
*Metallinnehåll i koncentrat

Resultat

Segment Gruvors rörelseresultat sjönk till 734 (3 135) msek. Nedgången var främst en följd av prisfallet för zink och bly, lägre produktionsvolymer och högre rörelsekostnader.

Förändrade priser och villkor medförde en nettoeffekt om –1 375 msek jämfört med 2007.

Lägre produktionsvolymer gav en nettoförändring på –612 msek jämfört med 2007.

Rörelsekostnaderna ökade med 4 procent jämfört med 2007. Ökningen förklaras i huvudsak av högre kostnader för externa tjänster i samband med ökade prospekteringsinsatser tidigare under året, högre personalkostnader och högre priser för energi. De högre personalkostnaderna var delvisen effekt av en utökad prospekteringsorganisation. Exklusive prospekteringskostnader var kostnadsökningen 2 procent för helåret 2008.

Nyckeldata	2008	2007	Förändring, %
Försäljningsintäkter, MSEK	5 178	7 567	–32
Rörelseresultat, MSEK	734	3 135	–77
Investeringar, MSEK	3 886	1 503	159
Avkastning på sysselsatt kapital, %	12	65
Antal anställda	2 057	1 989	3

Rörelseresultatanalys, MSEK
Rörelseresultat 2007	3 135
Valutakurseffekter	–272
Förändrade priser och villkor	–1 375
Volymförändring	–612
Förändrade kostnader	–151
Övrigt	9
Rörelseresultat 2008	734

Prospektering

Framgångsrik prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och metallframställning. Boliden har sedan 2003 successivt ökat satsningarna inom prospektering, som utgör merparten av koncernens kostnader för forskning och utveckling.

Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Målet är att säkerställa tio års produktion i samtliga av koncernens gruvområden. Prospekteringsinsatserna sker främst i anslutning till befintliga gruvor (gruvnära prospektering), men även i nya områden i de länder där Boliden har verksamhet (fältprospektering).

Under 2008 fortsatte Boliden prospekteringen i samtliga gruvområden. Resultaten var fortsatt goda, i synnerhet vid Garpenberg och Bolidenområdet. I Aitik och Tara fortsatte de långsiktiga undersökningarna.

Bolidens fältprospektering i Sverige är koncentrerad till basmetaller och guld i Skelleftefältet samt basmetaller i Dorotea, Norrbotten och Bergslagen. Under 2008 undersöktes ett tjugotal områden, bland annat genom geokemisk provtagning, djupkännande elektromagnetisk geofysik och diamantborrning.

I Irland, där Boliden i huvudsak prospekterar efter zink, fortsatte undersökningarna i samtliga prospekteringsområden.

Teknik- och prospekteringsstaben fortsatte att utvecklas under 2008. Bland annat förstärktes teknikstödet i expansionen av Aitik.

Effektiviserings- och tillväxtprojekt

Som en följd av tidigare prospekteringsframgångar i Bolidenområdet beslutade Boliden i början av 2008 att investera i ett nytt sandmagasin (Hötjärnsmagasinet) samt i ett nytt omtag som ökar livslängden i Maurlidengruvan. Investeringarna uppgår sammantaget till 345 msek. Projektet genomförs under 2008 och 2009, och Bolidenområdet beräknas återgå till full produktion under 2010.

Under 2008 vidtogs åtgärder för att nå en högre och jämnare genomsättning av malm i Aitiks anrikningsverk, vilket gav successiva förbättringar under året.

Aitik 36

Expansionen av Aitik, Aitik 36-projektet, löpte enligt tidplan under 2008. Projektet förlänger gruvans livslängd från 2016 till 2027 samt fördubblar malmbrytningen och anrikningsverkets malmkapacitet från 18 till 36 miljoner ton. Genom expansionen sänks Aitiks produktionskostnad per ton metall, vilket innebär att malm med lägre halter än nuvarande nivåer kan brytas med god lönsamhet. Genomsnittshalten i gruvan blir långsiktigt lägre jämfört med nuvarande nivå.

Projektets investeringsbelopp beräknas uppgå till cirka 6 miljarder sek jämfört med den ursprungliga beräknade nivån om 5,2 miljarder sek. Uppjusteringen gjordes under tredje kvartalet och var bland annat en följd av högre kostnader för byggnader och infrastruktur.

Produktionen i det nya anrikningsverket beräknas starta i mars 2010 och full kapacitet om 36 miljoner ton uppnås 2014. Under hösten 2009 genomförs teknikutbildningar på det nya anrikningsverket inför uppstarten.

Gruvor

Tara – zink och bly

Läge och malmreserv

Underjordsgruvan Tara, vid staden Navan i Irland, är Europas största zink- och blygruva. Gruvans malmreserv har utökats successivt genom både prospektering och förvärv.

Produkter och kunder

Zinkkoncentraten från Tara fraktas med tåg till hamnen i Dublin och levereras till Bolidens zinksmältverk Kokkola och Odda samt till externa kunder i Europa. Koncentraten är jämförelsevis rena och kan därför säljas med goda villkortillexterna smältverkmed sämre förutsättningar att behandla orena metallkoncentrat.

Nyckeldata	2008	2007
Zinkproduktion*, ton	175 006	190 916
Rörelseresultat,
MSEK	–40	1 796
Investeringar, MSEK	305	277
Antal anställda	691	678

Garpenberg – zink, silver och bly

Läge och malmreserv

Garpenberg, som ligger i mellersta Sverige, bryter komplexmalm som innehåller zink, silver och bly samt vissa mängder koppar och guld. Området har god geologisk potential, vilket har lett till stora prospekteringsframgångar. Tack vare den gynnsamma metallmixen har gruvan en mycket fördelaktig kostnadsposition mätt som cash cost.

Produkter och kunder

Huvudprodukterna är zink- och blykoncentrat. Vid sidan av dessa producerar Garpenberg kopparkoncentrat som även innehåller ädelmetaller. Zinkkoncentraten levereras till Bolidens smältverk Kokkola och Odda, medan övriga koncentrat levereras till kopparsmältverket Rönnskär.

Nyckeldata	2008	2007
Zinkproduktion*, ton	83 938	71 464
Rörelseresultat, MSEK	466	1 095
Investeringar, MSEK	344	323
Antal anställda	315	295

Bolidenområdet – zink, koppar, guld, silver och bly

Läge och malmreserv

Bolidenområdet ligger utanför Skellefteå i norra Sverige och utgörs av underjordsgruvorna Kristineberg och Renström samt dagbrottet Maurliden. Samtliga gruvor har komplexa sulfidmalmer som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver.

Produkter och kunder

Bolidenområdets huvudprodukt är zink-, koppar- och blykoncentrat med en betydande andel guld och silver. Zinkkoncentraten levereras huvudsakligen till Bolidens smältverk Kokkola och Odda. En mindre del zink- och blykoncentrat säljs till smältverk i Europa, medan koppar-, guld- och silverkoncentraten levereras till kopparsmältverket Rönnskär.

Nyckeldata	2008	2007
Zinkproduktion*, ton	38 479	70 913
Rörelseresultat, MSEK	115	849
Investeringar, MSEK	237	144
Antal anställda	390	403

Aitik – koppar, guld och silver

Läge och malmreserv

Aitik är ett tre kilometer långt och 330 meter djupt dagbrott som ligger utanför Gällivare i norra Sverige. Malmen innehåller koppar, guld och silver. De låga kopparhalterna kompenseras av hög produktivitet och effektiva anrikningsprocesser som medför en relativt god cash cost-nivå. För närvarande pågår ett expansionsprojekt, Aitik 36, som förlänger gruvans livslängd till 2027 och fördubblar malmproduktionen till 36 miljoner ton.

Produkter och kunder

Huvudprodukten är kopparkoncentrat med betydande innehåll av guld och silver. Cirka 500 ton metallkoncentrat transporteras dagligen med tåg till kopparsmältverket Rönnskär som ligger på 40 mils avstånd.

Nyckeldata	2008	2007
Kopparproduktion*, ton	47 225	50 487
Rörelseresultat, MSEK	876	1 217
Investeringar, MSEK	2 994	760
Antal anställda	482	467

*Metallinnehåll i koncentrat

Gruvornas intäktsfördelning 2008

Zinksmältverket Odda, som ligger på Norges västkust, har en produktionskapacitet på cirka ^{160 000} ton zinkmetall per år. Odda framställer även aluminiumfluorid som säljs till norska aluminiumsmältverk.

hantering av risker

Risktagande och hantering av riskfaktorer är en del av all affärsverksamhet. Bolidens riskexponering är i beskrivningen nedan indelad i marknads- och affärsrisker, verksamhetsrisker och finansiella risker. Information om rättsliga processer och tvister ges i not 23 på sidorna 67–68.

Verksamhetsriskerna hanteras i huvudsak av de operativa enheterna i enlighet med riktlinjer och instruktioner som har fastställts för varje affärsområde samt på koncernnivå. Hanteringen av finansiella risker sker centralt inom Bolidens finansfunktion.

Marknads- och affärsrisker

Utvecklingen i världskonjunkturen, i synnerhet den globala industriproduktionen, påverkarefterfrågan på och prisutvecklingen förzink, koppar och andra basmetaller. Bolidens kunder är i huvudsak stålföretag och tillverkare av halvfabrikat i norra Europa, som i sin tur säljer till de europeiska fordons-, byggnads- och elektronikindustrierna. Produktionstakten inom dessa industrier påverkar efterfrågan på Bolidens metaller och därmed koncernens lönsamhet.

Kunder

För att öka stabiliteten i försäljningen av koncernens metaller fokuserar Boliden på långsiktiga samarbeten med finansiellt stabila kunder. Boliden eftersträvar också en breddning av kundportföljen för att minska exponeringen mot ett fåtal kunder, segment och länder. Boliden arbetar med att fördjupa kundrelationerna, bland annat genom hög leveranstrygghet, teknisk support och produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer samt förbättrar produkternas slutegenskaper.

Råvaruförsörjning

Råvaruförsörjningen är viktig för att Bolidens smältverk ska kunna producera med ett högt kapacitetsutnyttjande. Cirka 20 procent av kopparsmältverkens råmaterialbehov täcks av metallkoncentrat från gruvor inom koncernen. För att upprätthålla en hög och jämn försörjning eftersträvar Boliden långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat och återvinningsmaterial till kopparsmältverken. Den koncerninterna försörjningen till zinksmältverken är cirka 70 procent, vilket begränsar beroendet av externa leverantörer inom zinkframställningen.

Energipriser

Gruvdrift, smält- och återvinningsverksamhet, och framför allt zinksmältverk, är energikrävande. Energi står för cirka 17 procent av Bolidens rörelsekostnader, vilket innebär att förändringar i energikostnader har betydande påverkan på koncernens lönsamhet.

Europas energimarknader och energiprisernas utveckling är svår att förutsäga på lång sikt.

Boliden eftersträvar långsiktiga leveranskontrakt i samtliga länder där verksamheten bedrivs. Huvuddelen av koncernens energibehov täcks genom längre leveranskontrakt, vilket stabiliserar energiförsörjningen och begränsar känsligheten för kortsiktiga förändringar i energipriser. Långtidsavtalen kompletteras löpande med finansiella elprissäkringar på upp till fem år. För att begränsa energibehovet arbetar Boliden även med energieffektiviserande åtgärder. Koncernen har en energipolicy och vid utgången av 2008 arbetade samtliga produktionsanläggningar med energiledningssystem.

Genom deltagande i kärnkraftprojekten Industrikraft och Fennovoima verkar Boliden för att säkerställa långsiktig och konkurrenskraftig tillgång till el.

Verksamhetsrisker

Kostnadsposition

En långsiktigt stark konkurrenskraft inom metallbranschen förutsätter hög produktivitet och kostnadseffektivitet.

Boliden bedriver underhållsarbeten vid samtliga produktionsanläggningar och genomför varje år planlagda större underhållsstopp. Affärsområdena Smältverk och Gruvor arbetar sedan många år med interna benchmarkprojekt samt kunskapsutbyten mellan produktionsanläggningarna. Boliden mäter kostnadspositionen för koncernens gruvor i förhållandetill den globala gruvbranschen i övrigt med ett så kallat cash cost-mått.

Miljöpåverkan och miljölagstiftning

Boliden hanterar i sin verksamhet geologiska naturresurser och stora fysiska materialflöden. Med detta följer påverkan på den yttre miljön, framförallt i form av utsläpp av föroreningar, främst metaller, till luft, mark och vatten. Gruvorna påverkar dessutom landskapsbilden. Samtliga av Bolidens gruvor och smältverk är tillståndspliktiga verksamheter och regleras av omfattande lagstiftning i respektive land. För att minska miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av nuvarande regelverk och underlätta anpassningen till eventuella nya krav arbetar Boliden med egna miljömål och riktlinjer samt miljöledningssystem. Samtliga operativa verksamheter har certifierade miljöledningssystem enligt iso 14001.

Arbetsmiljö

Gruvdrift och smältverksamhet innefattar moment som kräver hög säkerhetsnivå. Allvarliga olyckor kan, förutom personskador och dödsfall, leda till produktionsstopp och skada förtroendet för företaget.

Vid sidan av investeringar i maskiner och utrustning arbetar Boliden med att förändra medarbetarnas attityder, rutiner och beteenden samt ytterligare stärka företagskulturen gällande säkerhet. Under 2008 var antalet olycksfall 9,1 per miljon arbetstimmar, vilket kan jämföras med 9,9 under 2007.

Kompetensbehov

Bolidens verksamhet ställer krav på olika kompetenser, bland annat metallurgisk process- och produktionsteknik, geoteknik och geologi. Verksamheten bedrivs till större delen i glesbygdsområden, vilket ökar kraven på en hög attraktionskraft som arbetsgivare samt god framförhållning i kompetensförsörjningen.

Omkring 10 procent av Bolidens medarbetare går i pension under de kommande fyra åren. Under 2008 genomförde varje enhet en kompetensförsörjningsanalys för att underlätta ersättningsplanering, identifiering av framtida ledare och rekryteringar.

Finansiella risker

Boliden exponeras för ett antal finansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på fria finansiella marknader såsom London Metal Exchange (lme) och valuta- och penningmarknaden.

Boliden exponeras även för refinansierings- och likviditetsrisk. Den snabba försämringen av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konflikt med lånevillkor.

Boliden har en centraliserad finansfunktion vars huvuduppgift är att hantera finansiella risker och stödja ledning och operativa enheter. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Centraliseringen leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar.

Affärsområde Marknad hanterar merparten av Bolidens interna och externa material- och kassaflöden samt informerar finansfunktionen löpande om den aktuella metall- och valutaexponeringen.

Mer information om Bolidens finansiella riskexponering och riskhantering finns i not 19 på sidan 64.

Valutor

Bolidens försäljningsintäkter är till största delen i amerikanska dollar, medan kostnaderna i huvudsak är i svenska kronor, euro och norska kronor. Utvecklingen av den amerikanska dollarn har därmed en väsentlig påverkan på koncernens intäkter och resultat.

Mer information om Bolidens valutakurssäkringar per 31 december 2008 finns i not 21 på sidan 66.

Förändrade priser och villkor

Förändringar i metallpriser, smältlöner och raffineringslöner har en väsentlig påverkan på Bolidens resultat. Bolidens policy är att hålla huvudmetallerna zink och koppar osäkrade. Under 2009–2010 har dock omkring två tredjedelar av kopparproduktionen prissäkrats för att säkerställa investeringarna i expansionen av koppargruvan Aitik. Mer information om Bolidens metallprissäkringar per 31 december 2008 finns i not 21 på sidan 66.

Smält- och raffineringslöner utgör den största delen av smältverkens intäkter. De förhandlas årligen mellan de stora gruv- och smältverksaktörerna. Utfallet i dessa förhandlingar fungerar som benchmark för mindre aktörer. Därutöver sker transaktioner av koncentrat till spotsmältlöner. Boliden är en av världens största zinksmältverksaktörer, vilket ger betydande inflytande vid benchmarkförhandlingar för zinksmältlöner. Inom koppar är Boliden en mindre smältverksaktör som i huvudsak följer de benchmarknivåersom etableras mellan destörsta aktörerna. Boliden tillämpar ett slags "bricksystem", som innebär att smält- och raffineringslöner omförhandlas varje år för cirka 50 procent av kopparproduktionen, medan resterande volym ligger kvar på benchmarknivån för det föregående året.

Kopparkoncentraten från Bolidens gruvor täcker cirka 20 procent av kopparsmältverkens kapacitet. Förändringar i smält- och raffineringslöner får därmed en väsentlig påverkan på koncernens resultat. Cirka 70 procent av Bolidens produktionskapacitet i smältverken täcks av zinkkoncentrat från egna gruvor, vilket innebär att koncernens känslighet för förändringar i zinksmältlöner är begränsad.

Vid Bolidens koncentratleveranser sker en preliminär prissättning till leveransmånadens balansdagspris på London Metal Exchange (lme). Det definitiva priset är LME:s genomsnittspris under månaden efter leverans. Justeringen för skillnaden mellan preliminärt och definitivt pris ger upphov till den så kallade mama-effekten (Month After Month of Arrival), vilken har en påverkan på koncernens resultat.

Råvaror från externa leverantörer i smältverkens processlager ger löpande upphov till tidsmässiga prisskillnader mellan inköp av råvara och metalleveranser till kund. Priserna för den externa andelen av processlagren (cirka 17 000 ton zink och cirka 32 000 ton koppar) säkras inte och vid lageromvärdering får förändringar i lme-priserna för dessa metaller därmed en påverkan på koncernens resultat.

Expansionen av koppargruvan Aitik förlänger gruvans livslängd till 2027 och fördubblar malmproduktionen till 36 miljoner ton per år.

Från smältverket Rönnskärs kontrollrum övervakas bland annat gjutningen av kopparanoder. Anoderna förs sedan över till elektrolysverket för vidareförädling till slutprodukten kopparkatoder.

bolidenAktien

Bolidenaktien är huvudnoterad på Nasdaq Omx Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. En viss handel sker även på Toronto Stock Exchange, där aktien är sekundärnoterad. Vid sidan av Nasdaq Omx:s index ingår aktien i ett flertal internationella index.

Handel och kursutveckling 2008

Handeln med Bolidenaktien fortsatte att öka under 2008. Totalt handlades 1 562 (1 419) miljoner Bolidenaktier till ett sammanlagt värde av 70 (190) miljarder kronor under året. Det motsvarade 1,5 (3,0) procent av den totala omsättningen på Nasdaq Omx Stockholm. Aktiens omsättningshastighet var 571 (500) procent och i genomsnitt omsattes 6,2 (5,7) miljoner aktier per handelsdag.

På Toronto Stock Exchange omsattes 284 000 (318 000) aktier under 2008.

Vid utgången av 2008 noterades Bolidenaktien till 17,80 sek, vilket motsvarade ett börsvärde om 4,9 (22,2) miljarder kronor. Det innebar en kursnedgång med 78 procent, jämfört med indexen Omx Stockholm PI och Omx Nordic PI som sjönk med 42 respektive 44 procent under 2008. Sektorindexet Omx Nordic Materials, som noteras i EUR, i vilket Bolidenaktien ingår, sjönk med 51 procent.

Utdelning

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning om 1 (4) SEK per aktieför 2008. Den föreslagna utdelningen motsvarar 29 (30) procent av nettoresultatet per aktie och en direktavkastning på 5,6 (4,9) procent beräknad på Bolidenaktiens kurs vid utgången av 2008.

Aktiekapital

Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Det finns ingen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Boliden har under 2008 inte överlåtit egna aktier och har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Boliden är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.

I enlighet med beslut av årsstämman 2008 drog Boliden den 26 maj 2008 in bolagets hela innehav av egna aktier. Förfarandet minskade aktiekapitalet med 32 msek och ökade med motsvarande belopp genom en fondemission utan utgivande av nya aktier. Efter indragningen uppgår antalet aktier till 273 511 169. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,12 SEK och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 sek.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, finansiella rapporter samt kontaktuppgifter.

Kort fakta om aktien

Handelsplats	Nasdaq OMX Stockholm
Kortnamn	BOL
ISIN-kod	SE 0000869646
GICS-kod	15104020
Högsta stängningskurs 2008	86,00 SEK
Lägsta stängningskurs 2008	14,80 SEK
Sista betalkurs 30 december 2008	17,80 SEK
Börsvärde 30 december 2008	4,9 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2007	571%
Antal aktier	273 511 169

OMXSPI

Omsatt antal aktier per månad i 1000-tal

Banker som följer Boliden	Bolidens största ägare per den 30 decemb er 2008
ABG Sundal Collier	Andel av kapital och röster, %
Carnegie	AFA Försäkring	7,5
Cheuvreux	Skagen Fonder	3,3
Deutsche Bank	Swedbank Robur fonder	3,1
Erik Penser	Andra AP-fonden	3,0
Evli Bank	Skandia Liv	1,9
Exane BNP Paribas	SEB Investment Management	1,7
Goldman Sachs	Folksam – KPA – Förenade Liv	1,2
Handelsbanken Capital Markets	Handelsbanken fonder inkl. XACT	1,1
HQ Bank	Danske Capital Sverige AB	1,1
HSBC	Första AP-fonden	1,0
Kaupthing Bank	De största aktieägarna totalt	24,9
Pareto Securities	Utländska ägare	26,8
SEB Enskilda	Övriga aktieägare	48,3
Swedbank Markets
UBS

Fördelning av Bolidenaktier per den 30 decemb er 2008
Innehav av aktier	Antal aktieägare	Andel av aktieägarna, %	Äger totalt antal aktier	Andel av aktiekapitalet, %
1 – 1 000	84 402	82,38	24 971 723	9,13
1 001 – 5 000	14 452	14,11	34 860 686	12,75
5 001 – 10 000	1 985	1,94	15 355 655	5,61
10 001 – 50 000	1 242	1,21	26 066 162	9,53
50 001 – 100 000	122	0,12	9 119 845	3,33
100 001 –	247	0,24	163 137 098	59,65
Totalt	102 450	100	273 511 169	100

övrig informat ion

medarbetare

Medeltalet anställda i koncernen under 2008 uppgick till 4 608 (4 524), varav 62 (41) inom affärsområde Marknad, 2 407 (2 412) inom Smältverk, 2 057 (1 989) inom Gruvor samt 82 (82) inom koncernstaber och koncernövergripande funktioner.

Som en följd av de försämrade marknadsförhållandena beslutade Boliden under hösten 2008 om en personalneddragning med cirka 250 personer genom naturliga avgångar och förtidspensioneringar.

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda. Resultat- och balansräkningar för moderbolaget finns på sidan 48 i årsredovisningen.

Ri ktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare

Årsstämman 2008 beslutade att arvode ska utgå till ordförande och ledamöter i styrelsen. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.

Mer information om ersättningar och principer för dessa återfinns i not 1 på sidan 54.

Resultaträkningar – koncernen

Belopp i MSEK	Not	2008	2007
Försäljningsintäkter	25	30 987	33 204
Kostnad för sålda varor	3	–28 832	–26 711
Bruttoresultat		2 155	6 493
Försäljningskostnader	3	–502	–406
Administrationskostnader	2, 3	–411	–452
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–377	–322
Övriga rörelseintäkter	4	144	118
Övriga rörelsekostnader		–8	–9
Resultatandelar i intressebolag	11	3	6
Rörelseresultat	1–4, 7–9, 25	1 004	5 428
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter	5	37	79
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–318	–311
Resultat efter finansiella poster		723	5 196
Skatter	12	212	–1 409
Nettoresultat		935	3 787
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		935	3 787
Minoritetsägare		–	–
Resultat per aktie, SEK	16	3,42	13,37
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt.
Antal aktier
Ingående antal aktier		273 511 169	289 457 169
Återköp av egna aktier		–	–15 946 000
Utgående antal aktier		273 511 169	273 511 169
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		273 511 169	283 276 511
Antal aktier i eget innehav
Ingående antal aktier i eget innehav		15 946 000	–
Årets återköp av egna aktier		–	15 946 000
Makulering av egna aktier		–15 946 000	–
Utgående antal aktier i eget innehav		–	15 946 000

Försäljningsintäkter

Bolidens försäljningsintäkter sjönk till 30 987 (33 204) MSEK. Prisfallet för zink samt kopparprisets kraftiga nedgång i slutet av året samt lägre volymer i segment Gruvor hade en negativ påverkan. Högre genomsnittspriser för guld och silver påverkade försäljningsintäkterna positivt.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet var 4 424 MSEK lägre än 2007 och uppgick till 1004 (5 428) MSEK.

Resultateffekten från förändrade priser och villkor, där prisfallet för zinkmetall utgör en betydande del, var –2 987 MSEK jämfört med 2007. I effekten från förändrade priser och villkor ingår bland annat omvärderingen av smältverkens processlager, vilken påverkade resultatet med –789 (–192) MSEK motsvarande en nettoförändring om –597 MSEK från föregående år. Resultatet från metallpris- och valutakurssäkringar förbättrades jämfört med fjolåret och uppgick till –350 (–1674) MSEK, en nettoförändring om 1324 MSEK.

Volymförändringar gav en negativ reslutateffekt om –368 MSEK jämfört med 2007, i huvudsak till följd av produktionsneddragningen i Bolidenområdet, obalans mellan gruvans tillredning och brytning i Tara samt lägre kopparproduktion i Aitik. Ökad kopparproduktion i smältverken hade en positiv effekt.

Resultat efter finansiella poster

Finansnettot försämrades till –281 (–232) MSEK till följd av den ökade skuldsättningen jämfört med 2007. Resultatet efter finansiella poster minskade till 723 (5196) MSEK.

Nettoresultat och skatter

Den 12 mars 2008 beviljade kammarrätten Boliden ett underskottsavdrag om 1557 MSEK, vilket gav upphov till en positiv skatteeffekt om 436 MSEK. Det bidrog till att redovisad skatt för helåret 2008 var positiv med 212 (–1409) MSEK.

Resultatet efter skatt var 953 (3 787) MSEK, motsvarande ett resultat per aktie om 3,42 (13,37) SEK.

Nyckeltal	2008	2007
Avkastning på sysselsatt kapital, %	5	29
Avkastning på eget kapital, %	7	26
Soliditet, %	53	47
Nettoskuld/Eget kapital, %	39	43
Avskrivningar, MSEK	1 422	1 377
Investeringar, MSEK	4 624	2 512
Sysselsatt kapital, MSEK	24 733	20 145
Nettoskuld, MSEK	6 305	5 524

balansräkningar – koncernen

Belopp i MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31
TILLGÅNGAR	25
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	3 331	3 197
Materiella anläggningstillgångar	8
Byggnader och mark		2 674	2 618
Tillredningar		2 622	2 216
Maskiner och andra tekniska anläggningar		9 662	7 638
Inventarier, verktyg och installationer		259	166
Pågående nyanläggningar		1 975	828
		17 192	13 466
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	11	43	43
Andra aktier och andelar		21	12
Finansiella placeringar		–	2
Långfristiga fordringar		3	3
		67	60
Summa anläggningstillgångar		20 590	16 723
Omsättningstillgångar
Varulager	13	4 051	6 904
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	14	594	1 528
Skattefordringar		114	143
Räntebärande fordringar		7	7
Derivatinstrument	21	3 157	278
Övriga kortfristiga fordringar	15	535	770
		4 407	2 726
Likvida medel	24	1 204	878
Summa omsättningstillgångar		9 662	10 508
SUMMA TILLGÅNGAR		30 252	27 231

Belopp i MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	25
Eget kapital	16
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		8 076	8 076
Omräkningsreserv		–85	–43
Säkringsreserv		2 602	–762
Balanserat resultat		4 024	1 295
Årets resultat		935	3 787
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		16 131	12 932
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	6 670	4 434
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	17	506	506
Uppskjutna skatteskulder	12	2 410	1 649
Övriga avsättningar	18	638	926
		10 224	7 515
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	20	362	1 483
Leverantörsskulder		1 915	2 857
Avsättningar	18	380	105
Aktuella skatteskulder		2	183
Derivatinstrument		411	1 157
Övriga kortfristiga skulder	22	827	999
		3 897	6 784
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		30 252	27 231
Ställda säkerheter	23	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	23	548	471

Finansiell ställning

Under andra kvartalet upphandlade Boliden en ny kreditfacilitet om 4 300 MSEK. Avtalet löper över tre år och delvis parallellt med existerande syndikerade låneavtal om 600 MEUR. Den nya kreditfaciliteten löper till 2011 medan existerande låneavtal löper ut 2012–2013. Därutöver har ett sjuårigt lån om 75 MEUR tecknats. Detta ökade Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade bindande krediter, med cirka 5 miljarder kronor. Vid utgången av fjärde kvartalet uppgick betalningsberedskapen till 8 319 MSEK.

Tillgångar och sysselsatt kapital

Koncernens totala tillgångar har ökat från 27 231 MSEK vid ingången av året till 30 252 MSEK. Sysselsatt kapital uppgick den 31 december 2008 till 24 733 (20 145) MSEK.

Investeringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick till 4 621 (2 511) MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till expansionen av koppargruvan Aitik.

Den 31 december 2008 uppgick Bolidens nettoskuld till 6 305
(5 524) MSEK . Nettoskuldsättningsgraden var 39 (43) procent.

Marknadsvärderingen av valuta- och råvaruderivat, netto och efter skatteeffekt, ingick i eget kapital med totalt 2 602 (–762) MSEK per den 31 december 2008.

Nyckeltal	2008	2007
Nettoskuld, MSEK	6 305	5 524
Eget kapital, MSEK	16 131	12 932
Nettoskuld/Eget kapital, %	39	43
Soliditet, %	53	47

Nettoskuld, MSEK	2008	2007
Skulder till kreditinstitut	7 013	5 892
Övriga räntebärande skulder	19	25
Pensionsskulder	506	506
Andra aktier och andelar	–22	–12
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	–2
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–7	–7
Kortfristiga placeringar	–364	–325
Kassa och banktillgodohavanden	–840	–553
	6 305	5 524

Sysselsatt kapital, MSEK	2008	2007
Immateriella tillgångar	3 331	3 197
Materiella tillgångar	17 192	13 466
Andelar i intressebolag	43	43
Varulager	4 051	6 904
Kundfordringar	594	1 528
Övriga fordringar	3 694	1 051
Avsättningar, andra än pensioner och skatt	–1 018	–1 031
Leverantörsskulder	–1 915	–2 857
Övriga skulder	–1 239	–2 156
	24 733	20 145

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN

Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

		Aktie	Övrigt tillskjutet	Om räknings	Säkrings	Balanserat	Totalt eget
	Not	kapital	kapital	reserv	reserv	resultat	kapital
	16
Enligt balansräkning 2006-12-31		579	8 078	–35	–658	8 125	16 089
Marknadsvärdering av finansiella instrument		–	–	–	–1 229	–	–1 229
Skatteeffekt på finansiella instrument		–	–	–	344	–	344
Överföringar till resultaträkningen		–	–	–	1 085	–	1 085
Skatt på överföringar till resultaträkningen		–	–	–	–304	–	–304
Årets kursdifferenser på säkringsinstrument		–	–	–185	–	–	–185
Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter		–	–	177	–	–	177
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget
kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare		–	–	–8	–104	–	–112
Årets resultat		–	–	–	–	3 787	3 787
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner
med bolagets ägare		–	–	–8	–104	3 787	3 675
Utdelning		–	–2	–	–	–1 156	–1 158
Inlösen av aktier		–	–	–	–	–3 464	–3 464
Återköp av egna aktier		–	–	–	–	–2 210	–2 210
Enligt balansräkning 2007-12-31		579	8 076	–43	–762	5 082	12 932
Marknadsvärdering av finansiella instrument		–	–	–	4 149	–	4 149
Skatteeffekt på finansiella instrument		–	–	–	–1 100	–	–1 100
Överföringar till resultaträkningen		–	–	–	438	–	438
Skatt på överföringar till resultaträkningen		–	–	–	–123	–	–123
Årets kursdifferenser på säkringsinstrument		–	–	–678	–	–	–678
Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter		–	–	636	–	–	636
Omvärdering uppskjuten skatt redovisad direkt i eget kapital		–	–	–	–	36	36
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot
eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare		–	–	–42	3 364	36	3 358
Årets resultat		–	–	–	–	935	935
Summa förmögenhetsförändringar, exkl
transaktioner med bolagets ägare		–	–	–42	3 364	971	4 293
Utdelning		–	–	–	–	–1 094	–1 094
Nedsättning av aktiekapital genom makulering		–32	–	–	–	32	–
Fondemission		32	–	–	–	–32	–
Enligt balansräkning 2008-12-31		579	8 076	–85	2 602	4 959	16 131

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfond. Avsättning till överkursfond efter den 1 januari 2006 ingår i utdelningsbara medel.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser förs direkt till eget kapital. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, förs direkt till eget kapital.

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas mot eget kapital fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen.

KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2008	2007
	24
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		723	5 196
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	7, 8	1 422	1 385
Övrigt		–420	–382
		1 725	6 199
Betald skatt		–149	–1 426
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital		1 576	4 773
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager		2 945	–1 502
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar		1 840	615
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder		–891	–156
Kassaflöde från den löpande verksamheten		5 470	3 730
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–4	–1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	–4 621	–2 511
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		–	–
Förvärv av finansiella tillgångar		–8	–6
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–4 633	–2 518
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–1 094	–1 158
Inlösen av aktier		–	–3 464
Återköp av egna aktier		–	–2 210
Upptagna lån		1 706	3 300
Amortering av låneskulder		–1 126	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–514	–3 532
Årets kassaflöde		323	–2 320
Likvida medel vid årets början		878	3 196
Kursdifferens i likvida medel		3	2
Likvida medel vid årets slut	24	1 204	878

Kassaflödet från den löpande verksamheten (inklusive förändring av rörelsekapital och före investeringar) ökade till 5 470 (3 730) MSEK. Rörelsekapitalet minskade med 3 894 MSEK, jämfört med en ökning om 1 043 MSEK under 2007. Den minskade kapitalbindningen förklaras av minskade lagervolymer och lägre metallpriser.

Investeringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick till 4 621 (2 511) MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till expansionen av koppargruvan Aitik.

Det fria kassaflödet (före finansieringsverksamheten) uppgick till 837 (1212) MSEK.

RESULTAT RÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	Not	2008	2007
Utdelningar från dotterbolag	10	768	2 350
Resultat efter finansiella poster		768	2 350
Resultat före skatt		768	2 350
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		768	2 350

Verksamheten för Boliden AB bedrivs i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

balansRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	3 911	3 911
Andelar i andra bolag		2	0
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		3 177	1 922
Summa anläggningstillgångar		7 090	5 833
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag		1 120	3 829
Summa omsättningstillgångar		1 120	3 829
SUMMA TILLGÅNGAR		8 210	9 662
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	16
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		1 258	2
Årets resultat		768	2 350
		2 026	2 352
Summa eget kapital		7 857	8 183
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut		353	1 479
		353	1 479
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		8 210	9 662
Ställda säkerheter	23	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	23	357	308

Eventualförpliktelser avser ställda garantier för dotterbolag.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET

	Aktiekapital	Reservfond	Fria reserver	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 2006-12-31	579	5 252	6 833	12 664
Utdelning	–	–	–1 158	–1 158
Inlösen aktier	–	–	–3 464	–3 464
Återköp egna aktier	–	–	–2 210	–2 210
Årets resultat	–	–	2 350	2 350
Enligt balansräkning 2007-12-31	579	5 252	2 352	8 183
Utdelning	–	–	–1 094	–1 094
Årets resultat	–	–	768	768
Nedsättning av aktiekapital genom makulering	–32	–	32	–
Fondemission	32	–	–32	–
Enligt balansräkning 2008-12-31	579	5 252	2 026	7 857

Reservfond

I reservfonden ingår belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Reservfonden är en bunden fond som inte får minskas genom vinstutdelning.

Fria reserver

Föregående års fria egna kapital, tillsammans med årets resultat och överkursfond utgör summa fria reserver. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

KASSAFLÖDESANALYSER – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–	–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	–	1 280
Amortering av låneskulder	–1 126	–
Utdelning	–1 094	–1 158
Inlösen aktier	–	–3 464
Återköp egna aktier	–	–2 210
Lån från koncernbolag	2 220	5 552
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–
Årets kassaflöde	–	–
Likvida medel vid årets början	–	–
Likvida medel vid årets slut	–	–

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm, Klarabergsviadukten 90, 101 20 Stockholm. Bolidens aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-lista. Handel sker också på Torontobörsen i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Företaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committée (IFRIC) som trätt ikraft med tillämpning från den 1 januari 2008. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Från och med den 1 januari 2008 har tre tolkningsuttalanden från IFRIC tillkommit, IFRIC 11, IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, IFRC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster och IFRC 14, IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. IFRIC 12 är ännu ej godkänd av EU och tillämpas därför inte. IASB har under hösten 2008 gjort ändringar i IAS 39 och IFRS7, vilka också har godkänts för tillämpning i EU, som medger att vissa finansiella tillgångar under specifika förutsättningar tillåts omklassificeras med verkan från 1 juli 2008. Ändringar och tolkningar enligt ovan har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2008.

International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut ett antal standarder vilka träder i kraft från och med den 1 januari 2009.

Standarder som koncernen tillämpat i förtid:

• IFRS 8, som ersätter IAS 14. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Standarden tillämpades första gången i årsredovisningen 2007.
• IAS 23 (Ändring, aktivering av lånekostnader). Koncernen har historiskt använt denna princip vid större investeringar.

Standarder, ändringar och tolkningar som är tillämpliga för koncernen men som inte tillämpats av koncernen i förtid:

– IAS 1, (Ändring, utformning av finansiella rapporter) Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 från den 1 januari 2009 vilket kommer att påverka koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna.

Företagsledningen bedömer att övriga nya och ändrade standarder och tolkningar inte kommer att få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I årsredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller värdering av vissa finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig

information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Närmare beskrivning av de områden där uppskattningar och bedömningar är av väsentlig betydelse återfinns i noterna: 8. Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar, 12. Skatter, 16. Pensioner och 17. Övriga avsättningar.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga företag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits) plus kostnader direkt förknippade med rörelseförvärvet. De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Vid behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterföretag och andra utlandsverksamheter

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar i utlandsverksamheter. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser förs direkt till eget kapital. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder, efter justering för skatteeffekt, förs direkt till eget kapital.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläcks.

För derivat tillämpas likviddagsredovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39.

Beräkning av verkligt värde finansiella instrument

Vid fastställande av verkligt värde för kortfristiga placeringar, derivatinstrument och låneskulder används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen och vedertagna beräkningsmodeller. Omräkning av poster i utländsk valuta sker till svenska kronor baserat på noterad kurs på bokslutsdagen. Resultat vid omvärdering av derivat som avser säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden, vilket innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

Fordringar

Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta dvs efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Räntebärande kortfristiga fordringar

Som räntebärande kortfristiga fordringar redovisas innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Räntebärande kortfristiga fordringar kategoriseras som "Innehav för handel" och värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Likvida medel

Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp.

Skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Dessa skulder kategoriseras som övriga skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisats till nominellt

belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader periodiseras och redovisas löpande över resultaträkningen.

Derivat

Valuta- och metallderivat

Samtliga derivat redovisas till marknadsvärde i balansräkningen. Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas, vilket innebär att effektiv del av orealiserade värdeförändringar (marknadsvärden) redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande flöden realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Värdeförändring för utestående derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande i resultaträkningen.

Betalda premier för valutaoptioner redovisas som tillgång i balansräkningen. Värdeförändringen av optionens eventuella realvärde redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande flöden realiserats och därmed redovisas i resultaträkningen. Optionens tidsvärdeförändring från ingången av affären (kommer över optionens löptid alltid att bli noll men kan ge momentana resultateffekter) redovisas löpande i försäljningsintäkter.

Räntederivat

Resultat från räntederivat redovisas som kostnadsränta medan förändringen av verkligt värde säkringsredovisas enligt metoden för kassaflödessäkring.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, dvs intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Gruvornas metallkoncentrat faktureras till smältverken vid leverans. Preliminär fakturering sker av metallinnehåll efter avdrag för smält- och raffineringslöner, föroreningsersättning och smältavdrag. Smältavdraget är tänkt att kompensera för förluster i smältverksprocessen. I normalfallet överstiger smältavdraget de faktiska förlusterna och smältverken får härmed ett överutbyte (fria metaller). Metallkoncentratleveransen faktureras definitivt när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Smältverkens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Smältverken eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen hedga obalansen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FoU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser samt liknande rättigheter som är upptagna till anskaffningsvärde samt även goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffningsvärdet. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida produktion balanseras och skrivs av i takt med produktionen. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg och malm som måste brytas genom uppskattat antal ton malm som fyndigheter bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:

20–50 år
20 år
I takt med malmuttag
3–10 år
10–25 år
3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar i rådande förhållanden gör att det bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet, skrivs detta ned till detta, lägre, återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut-principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas mot eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Kostnaden redovisas som del av kostnad för sålda varor. Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadsförs löpande.

För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.

Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster/förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra en tidig avgång.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Information per segment

Koncernen är organiserad i tre affärsområden: Marknad, Smältverk och Gruvor.

Affärsområde Marknad ansvarar för all försäljning av smältverkens produkter och hanterar samtliga råvaruflöden mellan koncernens gruvor, smältverk och kunder. Marknad ansvarar även för inköp och försäljning av metallkoncentrat samt inköp av återvinningsmaterial från externa leverantörer.

I affärsområde Smältverk ingår verksamheten vid zinksmältverken Kokkola och Odda, kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Zinksmältverkens produktion består i huvudsak av zinkmetall, men även aluminiumfluorid som tillverkas i Odda. Kopparsmältverkens produktion består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. Vid kopparsmältverken bedrivs även återvinning av metall- och elektronikskrot samt nickelsmältning. Blysmältverket Bergsöe återvinner blymetall från uttjänta bilbatterier.

I affärsområde Gruvor ingår verksamheten vid gruvorna Tara, Garpenberg, Bolidenområdet och Aitik. Produktionen vid Garpenberg och Bolidenområdet består av zink-, koppar- och blykoncentrat samt guld och silver. Taras produktion består av zink- och blykoncentrat och Aitik producerar kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver.

Transaktioner mellan affärsområdena, som i huvudsak utgörs av metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor.

Koncernens verksamhet redovisas i segmenten: Smältverk, Gruvor och Övrigt. I segment Smältverk ingår affärsområde Smältverk och affärsområde Marknad eftersom de koncernexterna flödena i allt väsentligt kan hänföras till Smältverk. Segment Gruvor innefattar affärsområde Gruvor.

I segment Övrigt redovisas koncernstaber, koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Smältverk eller Gruvor samt eliminering av den koncerninterna försäljningen. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valuta- och metallprisrisker, redovisas i Övrigt fram till dess att de underliggande flödena redovisas i resultaträkningen.

I not 25 på sidan 70 finns information om försäljningsintäkter per geografisk marknad, vilket visar var de externa kunderna finns. Där redovisas även tillgångar och investeringar per geografisk marknad.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidrag

Boliden redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten "andelar i koncernföretag" hos givaren.

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skattebetalningar redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet.

noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 1 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

		varav	varav		varav	varav
Medelantalet anställda	2008	kvinnor	män	2007	kvinnor	män
Dotterföretag
Sverige	2 437	384	2 053	2 340	348	1 992
Finland	1 074	159	915	1 091	154	937
Norge	392	68	324	389	61	328
Irland	691	36	655	678	32	646
Övriga	14	3	11	26	9	17
Totalt i dotterföretag/koncernen	4 608	650	3 958	4 524	604	3 920

Andel kvinnor i företagsledningen	2008	2007
Styrelsen	22%	25%
Koncernledningen	29%	33%

		2008		2007
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Dotterföretag	2 160	689	2 021	732
(varav pensionskostnad)		(352)		(350)
Koncernen totalt	2 160	689	2 021	732
(varav pensionskostnad)		(352)		(350)

		2008	2007
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Dotterföretag i Sverige	11	1 022	9	992
Dotterföretag utomlands
Finland	4	444	4	436
Norge	2	183	2	182
Irland	4	479	4	384
Övriga	–	11	–	8
Koncernen totalt	21	2 139	19	2 002

Vinstandelssystem

2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till 10 procent och maximal vinstandel (25 000 SEK/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter 3 år. 2007 gjordes maximal avsättning, för 2008 har det inte gjorts någon avsättning till vinstandelsstiftelserna.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sammanlagt nio personer som tillsammans med verkställande direktören under året utgjort koncernledning.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30–40 procent av grundlönen.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

Fortsättning not 1

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare

	Styrelsearvode/	Rörlig	Övriga	Pensions
SEK	Grundlön	ersättning	förmåner	förmån
Styrelsen
Anders Ullberg, styrelsens ordförande	925 000
Carl Bennet	325 000
Marie Berglund	325 000
Staffan Bohman	325 000
Ulla Litzén	475 000
Leif Rönnbäck	325 000
Matti Sundberg	325 000
Anders Sundström	400 000
Koncernledningen
Lennart Evrell, VD	5 734 000		94 200	1 974 000
Övriga personer i koncernledningen (9 personer)	11 950 100		806 621	4 186 261

Styrelsearvode inkluderar även ersättning för arbete i revisionsutskottet. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2008 på koncernens resultat avseende avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2008 till 25–50 procent på finansiella koncernmål och 50–75 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål.

Rörlig ersättning för verksamhetsåret 2008 uppnådde inte den undre gränsen för de kvantitativa målen, varför ingen rörlig ersättning betalas ut för 2008. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Pensioner

Verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning etc i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

För övriga personer i koncernledningen varierar pensionsåldern mellan 60 och 65 år. I förekommande fall utgår pensionen mellan 60 och 65 år med ca 70 procent av grundlön fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre till sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till tolv månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande sex till arton månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid egen uppsägning utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Information finns i Bolagsstyrningsrapport 2008 på sidorna 81–84.

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2008	2007
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	6	6
Andra uppdrag	1	1
	7	7

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 3 Väsentliga kostnadsslag

	2008	2007
Råmaterialkostnader inkl lagerförändringar	19 814	18 196
Personalkostnader	2 909	2 877
Energikostnader	1 799	1 628
Övriga kostnader	4 178	3 813
Avskrivningar enligt plan	1 422	1 377
	30 122	27 891

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar redovisas i följande poster
i resultaträkningen:	2008	2007
Kostnad för sålda varor	1 410	1 365
Försäljningskostnader	0	1
Administrationskostnader	11	11
Forsknings- och utvecklingskostnader	1	0
	1 422	1 377

Not 4 Övriga rörelseintäkter
	2008	2007
Ersättning för slamleveranser	20	20
Hyresintäkter industrifastigheter Finland	34	28
Övrigt	90	70
	144	118

Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2008	2007
Ränteintäkter på likvida medel	34	75
Övrigt	3	4
	37	79

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2008	2007
Räntor på lån till upplupet anskaffningsvärde	247	173
Räntor valutaterminer	6	79
Övriga räntekostnader på finansiella skulder
ej värderade till verkligt värde	15	11
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	22	34
Valutakursdifferenser, netto	4	–
Övriga finansiella poster	24	14
	318	311

Räntekostnaderna har påverkats negativt på grund av högre skuldsättning och högre räntenivå. Bolidens genomsnittsränta per den sista december 2008 uppgick till 5,18 (5,17) procent.

Not 7 Immateriella anläggningstillgångar

			Summa
	Patent, licenser och		immateriella
	liknande rättigheter	Goodwill	anläggningstillgångar
Anskaffningsvärden
Vid årets början	47	3 173	3 220
Investeringar	4	–	4
Omklassificeringar	2	–	2
Årets omräkningsdifferenser	12	130	142
Vid årets utgång	65	3 303	3 368
Avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–23	–	–23
Årets avskrivningar	–6	–	–6
Årets omräkningsdifferenser	–8	–	–8
Vid årets utgång	–37	–	–37
Utgående balans	28	3 303	3 331
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2008	–6	–	–6
2007	–6	–	–6

Den goodwillpost som företaget innehar uppstod huvudsakligen i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Goodwill från förvärvet 2003 är i sin helhet allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 8 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Not 8 Materiella anläggningstillgångar

			Maskiner och	Inventarier,	Påg. nyanl.	Summa
	Byggnader		andra tekniska	verktyg,	och förskott	materiella
	och mark	Tillredningar	anläggningar	installationer	anläggningstillg.	anläggningstillg.
Anskaffningsvärden
Vid årets början	5 212	3 460	19 228	1 287	828	30 015
Investeringar	111	472	2 429	47	1 561	4 620
Avyttringar och utrangeringar	–9	–	–269	–2	–	–280
Omklassificeringar	11	–	319	101	–431	–
Årets omräkningsdifferenser	225	126	1 031	–89	17	1 310
Vid årets utgång	5 550	4 058	22 738	1 344	1 975	35 665
Avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–2 594	–1 244	–11 590	–1 121	–	–16 549
Årets avskrivningar	–171	–163	–1 040	–41	–	–1 415
Avyttringar och utrangeringar	5	–	262	2	–	269
Omklassificeringar	–	–	–1	1	–	–
Årets omräkningsdifferenser	–116	–29	–707	74	–	–778
Vid årets utgång	–2 876	–1 436	–13 076	–1 085	–	–18 473
Utgående balans	2 674	2 622	9 662	259	1 975	17 192
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2008	–171	–163	–1 040	–41	–	–1 415
2007	–164	–161	–1 006	–40	–	–1 371

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgår till 1 253 (1 201) MSEK varav för byggnader 1 065 (1 058) MSEK.

Maskiner som innehas under finansiella leasingavtal ingår med 21 (21) MSEK anskaffningsvärde och 5 (4) MSEK ackumulerade avskrivningar.

Anskaffningsvärde på mark- och markanläggningar uppgår till 1 232 (1 059) MSEK.

Under kort- respektive långfristiga skulder i koncernen har beaktats framtida betalningar avseende finansiell leasing.

Balanserade räntekostnader som ingår i redovisat värde

	2008		2007
	Redovisat värde,	Räntesats,	Redovisat värde,	Räntesats,
	MSEK	%		%
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	55	6,8	58	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	13	4,0	14	4,0
Aitiks utbyggnad, pågående projekt	79	5,0	5	4,5

Nedskrivningstest – Immateriella och

materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstesten utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete, som baseras på bedömd livslängd på varje gruva.

Smältverken med tillhörande goodwill har åsatts en obestämbar nyttjandeperiod och därmed omfattar kassflödesprognoserna en evig tid. Enligt IFRS 3 ska goodwill anses vara en tillgång med obestämbar livslängd och inte skrivas av. Nedskrivningstester ska istället genomföras

så snart det finns indikationer att nedskrivningsbehov föreligger och dessutom minst en gång per år.

Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriserna anges i 2008 års penningvärde och varken intäkter eller kostnader uppräknas under prognosperioden. De långsiktiga planeringspriserna är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	4 000 USD/t	80 USD/ton 8,0 Usc/lb	USD/SEK 7,50
Zink	2 000 USD/t	292 USD bas 2 100 USD	USD/NOK 6,43
Bly	1 200 USD/t	250 USD bas 1 500 USD	EUR/USD 1,21
Guld	550 USD/oz
Silver	8,0 USD/oz

Som diskonteringsränta används aktuell vägd kapitalkostnad, 10 procent. De diskonterade kassaflödena före skatt jämförs med bokfört värde.

Den genomförda nedskrivningstesten visar att inget nedskrivnings-

behov föreligger vid utgången av räkenskapsåret 2008 och att nedskrivningstesten tål en 6-procentig försämring av ingående prisparametrar i svenska kronor utan att något nedskrivningsbehov uppstår.

Not 9 Leasingavgifter avseende operationell leasing
	2008	2007
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	27	31
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	18	22
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	20	23
Med förfallotidpunkt senare än fem år	2	3

Not 10 Andelar i koncernföretag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Dotterföretag/Org nr/Säte	Aktier/ andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100,0	–
Boliden Power Ltd, Kanada			–
Ontario Inc, 1393512, Toronto, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå	1 650 000	100,0	3 911
Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta OY, 1591739-9, Harjavalta, Finland			–
Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge			–
Boliden Kokkola OY, 455.720, Kokkola, Finland			–
Boliden Zinc Commercial BV, 24191971, Rotterdam, Nederländerna			–
Boliden Commercial AB, 556158-2205, Skellefteå			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland			–
Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			–
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Odda, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden Bergsöe OY, 411.259, Vantaa, Finland			–
Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–
			3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 768 (2 350) MSEK, varav 767 (2 350) MSEK avser anteciperad utdelning.

Not 11 Andelar i intresseföretag

	2008	2007
Bokfört värde vid årets början	43	45
Årets andel i intresseföretags resultat	3	6
Utdelning	–	–12
Omräkningsdifferenser	–3	4
Bokfört värde vid årets slut	43	43

	Antal				Kapitalandelens
	Org nr	Säte	andelar	Andel i %	värde i koncernen
Indirekt ägda
Tyssefaldene A/S	916958900	Tyssedal, Norge	20 937	40	42
Aitik EcoBallast AB	556726-2299	Gällivare	500	50	0
KB Aitik EcoBallast	969731-9748	Gällivare		50	1
					43

Not 12 Skatter
Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	2008	2007
Periodens skattekostnad	–104	–923
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	92	–24
	–12	–947
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader	–16	–370
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	339	–
Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats	–32	–
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat
skattevärde i underskottsavdrag	–67	–92
	224	–462
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	212	–1 409
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	723	5 196
Skatt enligt gällande skattesats	–194	–1 373
Skattekostnad till följd av ändrad skattesats	–32	–
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–6	–17
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	13	5
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	92	–24
Skatteeffekt av aktiverat underskottsavdrag, netto	339	–
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	212	–1 409

Den förväntade skattekostnaden för 2008, 26,9 procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Fortsättning not 12

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2008			2007
Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Byggnader och mark	70	–117	–47	38	–133	–95
Maskiner och inventarier	7	–1 594	–1 587	12	–1 432	–1 420
Tillredningar	–	–183	–183	–	–146	–146
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–12	–12	–	–11	–11
Lager	36	–99	–63	1	–265	–264
Långfristiga skulder	149	–	149	159	–	159
Kortfristiga skulder	–	–922	–922	315	–187	128
Underskottsavdrag	255	–	255	–	–	–
Summa	517	–2 927	–2 410	525	–2 174	–1 649
Kvittning inom bolag	–517	517	–	–525	525	–
Totalt uppskjuten skatteskuld	–	–2 410	–2 410	–	–1 649	–1 649

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Belopp vid årets	Redovisat över resultat	Redovisat över	Omräknings	Ändrad	Belopp vid årets
Koncernen 2008	ingång	räkning	eget kapital	differens	skattesats	utgång
Byggnader och mark	–95	11	36	–5	6	–47
Maskiner och inventarier	–1 420	–128	–	–39	–	–1 587
Tillredningar	–146	–13	–	–24	–	–183
Övriga materiella anläggningstillgångar	–11	1	–	–2	–	–12
Lager	–264	186	–	–1	16	–63
Långfristiga skulder	159	–283	264	10	–1	149
Kortfristiga skulder	128	174	–1 224	–	–	–922
Underskottsavdrag	–	272	–	–	–17	255
Summa	–1 649	220	–924	–61	4	–2 410

Koncernen 2007	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkning	Redovisat över eget kapital	Omräknings differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–1	1	–	–	–
Byggnader och mark	–85	–12	–	2	–95
Maskiner och inventarier	–903	–495	–	–22	–1 420
Tillredningar	–125	–15	–	–6	–146
Övriga materiella anläggningstillgångar	–11	1	–	–1	–11
Lager	–311	47	–	–	–264
Långfristiga skulder	159	–77	72	5	159
Kortfristiga skulder	–92	180	40	–	128
Underskottsavdrag	92	–92	–	–	–
Summa	–1 277	–462	112	–22	–1 649

Underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa underskottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2008 till 57 MSEK i Kanada.

Not 13 Varulager 2008 2007 Råvaror och förnödenheter 1 694 3 365 Varor under tillverkning 1 736 2 362 Färdiga varor och handelsvaror 621 1 177

Not 15 Övriga kortfristiga fordringar

	2008	2007
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	208	59
Momsfordringar	283	662
Övriga kortfristiga fordringar	44	49
	535	770

Not 14 Kundfordringar

	2008	2007
Ej förfallna kundfordringar	542	1 395
Förfallna 0–30 dagar	41	129
Förfallna 30–60 dagar	6	2
Förfallna 60–90 dagar	4	1
Förfallna mer än 90 dagar	1	2
	594	1 529

Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre belopp.

Not 16 Eget kapital

		2008		2007
Aktiekapital	Antal aktier	Aktiekapital, SEK	Antal aktier	Aktiekapital, SEK
Ingående balans	289 457 169	578 914 338	289 457 169	578 914 338
Makulering av aktier	–15 946 000	–31 892 000	–	–
Fondemission	–	31 892 000	–	–
Utgående balans	273 511 169	578 914 338	289 457 169	578 914 338

4 051 6 904

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2,12 SEK per aktie.

Årsstämman den 8 maj 2008 beslöt att minska aktiekapitalet med 31892 000 SEK genom makulering av återköpta aktier samt att öka aktiekapitalet med motsvarande belopp genom en fondemission utan utgivande av aktier.

		Kvotvärde,	Andel av
Återköp av egna aktier	Antal aktier	SEK	antalet aktier
Ingående antal aktier i eget innehav	15 946 000	31 892 000	5,51
Makulering av aktier	–15 946 000	–31 892 000	–5,51
Utgående antal aktier i eget innehav	–	–	–

Vid årsstämman 2007 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier upp till högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget med begränsning till det fria egna kapitalet i Boliden AB. Under andra kvartalet 2008 makulerades 15 946 000 aktier i enlighet med beslut på årsstämman den 8 maj 2008.

Eget kapital, MSEK	2008	2007
Aktiekapital	579	579
Andra reserver	10 594	7 271
Balanserat resultat, inklusive årets resultat	4 958	5 082
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	16 131	12 932
Eget kapital per aktie, SEK	58,98	47,28

Resultat per aktie	2008	2007
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	935	3 787
Ingående antal aktier Återköp av egna aktier	273 511 169 –	289 457 169 –15 946 000
Utgående antal aktier Genomsnittligt antal aktier	273 511 169 273 511 169	273 511 169 283 276 511
Resultat per aktie, SEK	3,42	13,37

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier.

Inga instrument finns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Bolidens styrelse kommer den 29 april 2009 föreslå årsstämman att utdelning utgår med 1 (4) SEK per aktie, totalt 273 511 169 SEK.

Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Irland. I Sverige täcks pensionsförpliktelserna genom det svenska PRI/FPG-systemet och genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige administreras via Alecta. Då Alecta inte kan lämna tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 3, som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 112 procent (152). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas

tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionsuppläggen utanför Sverige har gjorts i överenskommelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Pensionsplaner som definierats som avgiftsbestämda finns i Sverige, Finland och Norge.

Under 2008 har förmånsbestämda pensionsplaner i Norge ersatts av avgiftsbestämda pensionsplaner.

		Sverige		Irland
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2008	2007	2008	2007
Diskonteringsränta, %	4,25	4,75	5,7	5,5
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, %	–	–	7,3	7,3
Framtida löneökningar, %	3,0	3,0	2,5	2,5
Framtida ökningar av pensioner, %	2,0	2,0	1,5	1,5
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda	15,5	14,0	16,0	16,0
Avsättningar		2008		2007
Förpliktelser enligt PRI/FPG		66		50
Förpliktelser för underjordsarbetare i Sverige		236		228
Förpliktelser i Norge		4		53
Förpliktelser på Irland		194		168
Övriga förpliktelser		6		7
		506		506
Avstämning av värde enligt balansräkning		2008		2007
Bokfört värde vid årets början		506		493
Redovisat över resultaträkningen		7		64
Betalningar		–34		–63
Omräkningsdifferens		27		12
Bokfört värde vid årets slut		506		506
Specifikation av avsättningar för pensioner		2008		2007
Nuvärde av fonderade förpliktelser		1 805		1 881
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade		401		415
Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar		–1 001		–1 677
Orealiserade aktuariella resultat		–699		–113
		506		506
Specifikation av kostnader		2008		2007
Förmåner intjänade under perioden		35		70
Ränta på förpliktelsen		66		97
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar		–95		–108
Aktuariella vinster/förluster		1		1
Summa kostnad för förmånsbestämda planer		7		60
Kostnad för avgiftsbestämda planer		345		290
		352		350
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar		–434		108
Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier och räntebärande värdepapper		2008		2007
Aktier och andelar		738		1 212
Räntebärande värdepapper mm		263		465
		1 001		1 677

Not 18 Övriga avsättningar

	2008	2007
Avsättning för omstruktureringsåtgärder	46	36
Efterbehandlingskostnader	625	604
Avsättning för böter relaterad till kopparkartellen	296	297
Förpliktelse för avyttrad verksamhet	–	39
Övrigt	51	55
	1 018	1 031
Varav:
Långfristigt	638	926
Kortfristigt	380	105
	1 018	1 031

Avsättning för böter relaterade till kopparkartellen, se not 23 sidan 68.

Koncernen 2008	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	604	297	130	1 031
Tillägg till befintliga avsättningar	45	–	37	82
Återföring av befintliga avsättningar	–	–	–3	–3
Betalningar	–36	–1	–68	–105
Omräkningsdifferens	12	–	1	13
Bokfört värde vid årets slut	625	296	97	1 018
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2009	50	296	34	380
2010	40		12	52
2011 och 2012	115	–	–	115
2013 och därefter	420		51	471
	625	296	97	1 018
Koncernen 2007	Efterbehandlingskostnader	Kopparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	591	297	130	1 018
Tillägg till befintliga avsättningar	30	–	24	54
Återföring av befintliga avsättningar	–	–	–24	–24
Betalningar	–30	–	–	–30
Omräkningsdifferens	13	–	–	13
Bokfört värde vid årets slut	604	297	130	1 031
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2008	50	–	55	105
2009	55	297	18	370
2010 och 2011	100	–	–	100
2012 och därefter	399	–	57	456
	604	297	130	1 031

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Beräknade efterbehandlingskostnader reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Successiv efterbehandling eftersträvas, merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter beslut om nedläggning som med dagens information om t ex mineraltillgångar förväntas ske om cirka 15 år. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande.

Not 19 Finansiell riskhantering

Valuta- och metallprisrisk

Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering, strukturell exponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering – kontrakterad

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning samt av motsvarande storlek och karaktär.

Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där anskaffningspriset på råmaterialet samt valutakurserna kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och/eller försäljning. Vidare erhåller vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans. Bolidens policy är att fullt ut säkra risker av dessa slag. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valuta som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet.

Koncernens smältverk binder processlager vars volymer, vad gäller prisrisk, hålls på en konstant nivå. Processlagren omvärderas månadsvis till det lägsta av genomsnittligt månadspris och balansdagspris för dessa metaller. Bolidens policy är att inte säkra denna prisexponering, vilket innebär att förändringar i dessa metallers marknadspriser påverkar koncernens resultat. Exponeringen för prisförändringar på eventuella processlager över eller under den konstanta nivån säkras dock alltid.

Strukturell exponering – prognostiserad

Strukturell exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

Koncernen kan teckna finansiella derivatkontrakt, såsom terminsoch optionsavtal, för att metallpris- och/eller valutakurssäkra prognostiserad metallförsäljning.

Omräkningsexponering

Vid omräkning av de utländska koncernbolagens nettotillgångar (eget kapital och koncernmässigt allokerade övervärden till dotterbolag i utlandet) till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar koncernens egna kapital. Effekten av denna exponering elimineras med hjälp av valutaterminskontrakt och extern upplåning i motsvarande utländska valutor.

Ränterisk

Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på lånens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december, 2008 en genomsnittlig räntebindning om 3 månader. Bolidens koncernpolicy ger utrymme till en räntebindning upp till 3 år. En förändring i marknadsräntan med en procentenhet medför en resultatpåverkan på årsbasis med +/– 63 MSEK, före skatt, beräknat på nettoskulden per 31 december, 2008. Påverkan på eget kapital blir +/– 46 MSEK.

Energiprisrisk

Bolidens energiintensiva verksamhet medför en exponering för den långsiktiga prisutvecklingen på energi. Boliden eftersträvar långsiktiga kontrakt och har på detta sätt knutit upp huvuddelen av energibehoven i form av leveranskontrakt med prisbindning. Därutöver kompletteras kontrakten löpande med elderivat mot en horisont på tre år.

Refinansierings- och likviditetsrisk

Med refinansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden inte kan förlänga befintliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet.

Boliden begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter och löptider på låneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa en tillfredsställande betalningsberedskap genom outnyttjade kreditfaciliteter i lämplig omfattning. Kreditfaciliteterna förfaller mellan 2011–2016 och låneavtalen har lånevillkor som innebär att Boliden måste uppfylla vissa definierade nyckeltal för att undvika förtida inlösen. Den snabba försämringen av den globala konjunkturen kan medföra ökade risker avseende resultatutveckling och finansiell ställning, inklusive risker att Boliden kan komma i konflikt med lånevillkor.

Vid årsskiftet fanns 8 319 MSEK i outnyttjade bindande kreditlöften. Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och en effektiv hantering av koncernens samlade likviditet.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras, enligt Bolidens finanspolicy, endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas.

Bolidens finansiella exponering för motpartsrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering har nettningsavtal enligt International Swaps and Derivatives Association (ISDA) tecknats. Per den 31 december 2008 uppgick den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till 2 746 MSEK (nettotillgång mot banker och metallmäklare).

Risk management och försäkring

Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.

Not 20 Skulder till kreditinstitut

		Skulder till kreditinstitut
			Redovisat		Mer än 1 år
MSEK	Valuta	Ränta, %	värde	Inom 1 år	men inom 5 år	Mer än 5 år
Kreditfacilitet	EUR	4,95	3 058		3 058
Kreditfacilitet	NOK	6,53	331		331
Obligationslån	SEK	5,10	1 469		1 239	230
Obligationslån	EUR	5,36	1 803		438	1 365
Företagscertifikat	SEK	5,43	353	353
Finansiell leasing, övrigt	SEK		18	9	9
Totalt Boliden			7 032	362	5 075	1 595

Kreditfaciliteter

Skuldportföljens förfallostruktur har ytterligare utökats och förlängts genom att Boliden utfärdat ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner, vilket medfört att koncernen per 31 december har totalt 3 272 MSEK i utestående obligationer med en duration på mellan 4 och 8 år. Under 2008 har ett sjuårigt lån om 75 MEUR tecknats.

Bolidens korta upplåning utgörs av ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp om 2 500 MSEK. Per 31 december var 353 MSEK utestående.

Låneskuldens genomsnittliga avtalade löptid uppgick per 31 december till 4,8 år. Den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 5,2 procent med en räntebindningstid på 3 månader. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, uppgick till 8 319 MSEK.

Not 21 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk och metallprisrisk som uppstår i verksamheten. De finansiella derivat som avser säkring av strukturell exponering säkringsredovisas, vilket innebär att orealiserade resultat (marknadsvärden) redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande operativa flöden reflekteras i resultaträkningen.

Orealiserade resultat från säkringsåtgärder avseende nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, omräkningsexponering, förs direkt till eget kapital. Resultat vid omvärdering av derivat som avser säkringar av verkligt värde, transaktionsexponering, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång eller den skuld som säkringen avser.

Utestående derivatinstrument, MSEK	Nominellt belopp	Redovisat värde
Transaktionsexponering
Valutaterminer	745	–32
Valutaoptioner	–	–
Råvaruderivat	1 996	–560
Strukturell exponering
Valutaterminer	–	–
Valutaoptioner	–9 146	70
Råvaruderivat	–8 689	3 564
Omräkningsexponering
Valutaterminer	6 845	–296
Valutaoptioner	–	–
Råvaruderivat	–	–
Totalt	–8 249	2 746

Redovisat värde motsvarar verkligt värde och har beräknats utifrån officiella marknadsnoteringar och enligt vedertagna beräkningsmetoder.

Säkringsredovisning	2008	2007
Säkring av verkligt värde
– varav värdeförändring på säkringsinstrument	–1 437	–89
– varav värdeförändring på säkrad post	1 437	89
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	22	34
Ineffektivitet på säkring av nettoinvestering
i utlandsverksamhet	–	–
Totalt	22	34

Resultat från effektiv del av kassaflödessäkring redovisas i not 25 på sidan 69.

Valutaderivat avseende kurssäkring strukturell exponering – prognostiserad exponering

Valutakontrakt per 31 december 2008 avseende kurssäkring av prognostiserad valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

Fortsättning not 21

MUSD		Valutaoptioner Golv	Prognostiserad exponering	Säkrad andel	Marknadsvärde, MSEK
Förfalloår 2009	belopp, sålt kurs¹)	452 6,00	580	78%	20
Förfalloår 2010	belopp, sålt kurs¹)	695 5,30	860	81%	45
Totalt, orealiserade kontrakt		1 147	1 440	80%	65
Marknadsvärde övriga valutasäkringar					5
Marknadsvärde på utestående kontrakt, totalt					70

1) Avser strike för valutaoptioner.

Råvaruderivat avseende strukturell exponering

– prognostiserade betalningsflöden

I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens prissäkringar för koppar, bly, guld, silver samt el per 31 december 2008. Bolidens övriga metallprisrisker är i allt väsentligt osäkrade.

		Koppar (ton)	Bly (ton)	Guld (tr.oz.)	Silver (tr.oz.)	Marknadsvärde, MSEK
Förfalloår 2009	volym	42 600	36 300	102 000	5 676 000
	pris1)	5 920	1 252	702	14,6	1 040
Förfalloår 2010	volym	62 700	–	105 850	5 170 000
	pris1)	7 606	–	961	18,5	2 537
Säkrad andel		65%	50%	80%	75%
Marknadsvärde på utestående metallkontrakt		3 093	71	–59	472	3 577
Marknadsvärde på metallkontrakt understigande 10% täckningsgrad samt elderivat						–13
Marknadsvärde på utestående råvaruderivat, totalt						3 564

1) Pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver.

Känslighetsanalys – Rörelseresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av resultatpåverkan från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt, räknat på balansdagspriser 31 december 2008. Uppskattningen baseras på planerade produktionsvolymer.

Förändring av metallpriser +10%	Effekt på resultatet, MSEK	Förändring av USD +10%	Effekt på resultatet, MSEK	Förändring av smältlöner +10%	Effekt på resultatet, MSEK
Koppar	140	USD/SEK	450	TC/RC Koppar	60
Zink	325	EUR/USD	290	TC Zink	45
Bly	55	USD/NOK	70	TC Bly	–15
Guld	70
Silver	55

Analysens omfattning

Analysen av känsligheten för förändringar i metallpriser beaktar inte effekter av metallprissäkringar och omvärderingar av smältverkens processlager. Eventuella effekter från definitiv prissättning (MAMAeffekter) beaktas inte heller.

Analysen av känsligheten för förändringar i valutakurser beaktar inte effekter av valutakurssäkringar. Notera att analysens antaganden för LME-priserna har betydande påverkan på den bedömda valutakursexponeringen, och därmed känsligheten för valutakursförändringar.

Analysen av känsligheten för förändringar i smält- och raffineringslöner beaktar inte kontrakterade smältlöner.

Känslighetsanalysen omfattar inte antaganden om faktorer som kostnadsinflation, avvikelser i produktionsutvecklingen och makroekonomiska förhållanden.

Analysens startpunkter

Beräkningen av effekten från en 10-procentig metallprisuppgång baseras på förändringar i metallpriser i förhållande till det så kallade "cash price" på LME den 31 december 2008. Effekten från en 10-procentig förstärkning av den amerikanska dollarn baseras på förändringar i förhållande till spotkurserna den 31 december 2008.

Effekten från en 10-procentig uppgång i smält- och raffineringslönerna baseras på förändringar från genomsnittsnivåerna för Q4 2008.

Känslighetsanalys – Eget kapital

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på eget kapital 2009 baserat på balansdagspriser 31 december 2008 samt planerade produktionsvolymer. Eget kapital påverkas förutom av resultatpåverkan enligt ovanstående känslighetsanalys, även av marknadsvärderingar av utestående derivatinstrument och skatter.

Förändring av metallpriser +10%	Effekt på eget kapital inkl. hedge, MSEK	Förändring av USD +10%	Effekt på eget kapital, MSEK	Förändring av smältlöner +10%	Effekt på eget kapital, MSEK
Koppar	–79	USD/SEK	329	TC/RC Koppar	44
Zink	237	EUR/USD	212	TC Zink	33
Bly	–1	USD/NOK	51	TC Bly	–11
Guld	–50
Silver	–25

Finansiella tillgångar och skulder
	Innehav värderade till verkligt värde	Låne fordringar och kundfordringar	Finansiella till gångar tillgängliga för försäljning	Derivat som används i säkrings redovisning	Övriga finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			21			21	21
Finansiella placeringar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		594				594	594
Räntebärande fordringar		7				7	7
Finansiella instrument	110			3 047		3 157	3 157
Likvida medel
Kassa och bank		1 204				1 204	1 204
Summa finansiella tillgångar	110	1 805	21	3 047	–	4 983	4 983
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					6 670	6 670	6 670
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					362	362	362
Leverantörsskulder					1 915	1 915	1 915
Finansiella instrument	6			125		411	411
Summa finansiella skulder	6	–	–	125	8 947	9 358	9 358

Den maximala kreditriskexponeringen uppgick per balansdagen 2008-12-31 till 4 983 MSEK. Huvuddelen av leverantörsskulderna förfaller efter 30 dagar.

Not 22 Övriga kortfristiga skulder
	2008	2007
Upplupna löner och sociala kostnader	305	416
Upplupna räntekostnader	64	31
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	445	433
Övriga rörelseskulder	13	119
	827	999

Not 23 Ställda säkerheter
	2008	2007
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Övriga borgensförbindelser och garantier	520	447
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	28	24
	548	471

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed inblandat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Fortsättning not 23

Tvister

Kopparrörskartell

Europeiska kommissionen (Kommissionen) bötfällde i september 2004 Boliden AB och dess två tidigare dotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA ("BCZ") och dess moderbolag Boliden Fabrication AB, med ett belopp om 32,6 MEUR. Samtidigt bötfälldes sju andra företag. Boliden har gjort en reservering för bötesbeloppet. Enligt Kommissionen har BCZ och de andra företagen varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet på den europeiska marknaden för sanitära kopparrör under perioden 1988 till 2001. Boliden har i huvudsak vidgått Kommissionens beskrivning av de faktiska förhållandena, men har i överklagande av Kommissionens beslut yrkat att bötesbeloppet ska sänkas. Beslut i frågan väntas under 2009.

Boliden har sedan 2005 delgivits stämning i ett antal grupprättegångar (s.k. class actions) som inletts i olika delstater i USA mot de bolag som omfattades av Kommissionens beslut. Bolaget har bestridit dessa och några av målen har avskrivits. I nuläget är Boliden endast involverat i två grupprättegångar i Kalifornien, en statlig och en federal vilka båda har förklarats vilande. Vilandeförklaringen i den statliga rättegången ska omprövas senast i juni 2009. Vilandeförklaringen av den delstatliga rättegången har skett i avvaktan på utgången i ett annat mål i Tennessee i vilket Boliden inte är en av parterna.

BCZ och Boliden Fabrication AB har överlåtits till Outokumpu. Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolagen överläts till Outokumpu.

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartement Apirsa att betala cirka 45 MEUR avseende saneringskostnader, skadestånd och böter. Det spanska miljödepartementet har krävt Apirsa på betalning vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett så kallat insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag Boliden BV samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för bristen i Apirsa. Den lokala Handelsdomstolen i Sevilla har beslutat om kvarstad på egendom tillhörig Boliden Mineral AB och Boliden AB till ett belopp om cirka 141 MEUR, som säkerhet för påstådda krav med anledning av dammolyckan. Bolagen har överklagat beslutet. Konkursförvaltningen har efter det tidigare interimistiska beslutet om kvarstad hos Svea hovrätt ansökt om att få beslutet förklarat verkställbart i Sverige. Svea hovrätt har med stöd av reglerna om verkställighet av utländska domstolsbeslut förklarat beslutet verkställbart i Sverige dock villkorat av att motparten ställer säkerhet på 141 MEUR till Boliden. Oavsett insolvensförfarandet fortsätter Apirsa att driva den nedan nämnda processen mot de företag som är ansvariga för den havererade dammens design och konstruktion.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de Andalucía) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR. Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet har lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB har överklagat beslutet till administrativ domstol. I november 2007 förklarade domstolen att lokalregeringens beslut är ogiltigt. Lokalregeringen har överklagat beslutet.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att dammolyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002 en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Domstolen lämnade i november 2006 Apirsas talan utan bifall. Apirsa har överklagat domen till högre instans och beslut väntas under 2009.

Skatteprocesser

Odda

Den norska skattemyndigheten har ställt frågor med anledning av ett mellan Boliden Odda AS och Boliden Zink Commercial BV ingånget omarbetningsavtal avseende zink. Skriftväxling mellan Boliden Odda och den norska skattemyndigheten indikerar att skattemyndigheten anser sig ha skäl att anta att avtalet inte är ingånget på marknadsmässiga villkor. Bolaget bedömer utsikterna att kunna visa att avtalet är ingånget på marknadsmässiga villkor som goda. Bolaget har inte gjort några reserveringar.

Säkerheter för efterbehandlingskostnader

Umeå tingsrätt, miljödomstolen, har under 2008 beslutat att Boliden Mineral AB ska ställa säkerhet om 660 MSEK för de efterbehandlingskostnader som verksamheten i Aitik kan föranleda. I ett särskilt beslut har miljödomstolen godkänt att Boliden AB ställer säkerhet i form av moderbolagsgaranti. Naturvårdsverket anser att säkerhet i form av moderbolagsgaranti inte bör godtas och har överklagat miljödomstolens beslut i denna del till Miljööverdomstolen.

Not 24 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

Betalda räntor	2008	2007
Erhållen ränta	32	77
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–286	–157
Räntor valutaterminer	–9	–81
Övriga räntekostnader	–1	–2
	–296	–240
Likvida medel
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	840	553
Kortfristiga placeringar	364	325
	1 204	878

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, och som lätt kan omvandlas till likvida medel.

Not 25 Information per verksamhetsområde och geografisk marknad

Se redovisningsprinciper för segmentsredovisning på sidan 53 för kompletterande information.

Primära segment – Affärsområden

2008	Gruvor	Smältverk	Övrigt, inkl. elim.	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	2	31 283	11	31 296
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–306	–44	41	–309
Interna försäljningsintäkter	5 482	17	–5 499	–
Nettoomsättning	5 178	31 256	–5 447	30 987
Resultatandelar i intressebolag	1	2	–	3
Rörelseresultat	734	372	–102	1 004
Finansnetto				–281
Resultat efter finansnetto				723
Skatter				212
Årets nettoresultat				935
Immateriella tillgångar	108	3 224	–1	3 331
Materiella tillgångar	8 951	8 158	83	17 192
Kapitalandelar	1	42	–	43
Varulager	308	3 781	–38	4 051
Övriga fordringar	287	462	3 539	4 288
Tillgångar	9 655	15 667	3 583	28 905
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	286	282	450	1 018
Övriga skulder	1 077	1 729	348	3 154
Skulder	1 363	2 011	798	4 172
Sysselsatt kapital	8 292	13 656	2 785	24 733
Avskrivningar	618	803	1	1 422
Investeringar	3 886	737	1	4 624
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–

2007	Gruvor	Smältverk	Övrigt, inkl. elim.	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	2	34 852	1	34 855
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–1 508	–166	23	–1 651
Interna försäljningsintäkter	9 073	18	–9 091	–
Nettoomsättning	7 567	34 704	–9 067	33 204
Resultatandelar i intressebolag	–	6	–	6
Rörelseresultat	3 135	2 297	–4	5 428
Finansnetto				–232
Resultat efter finansnetto				5 196
Skatter				–1 409
Årets nettoresultat				3 787
Immateriella tillgångar	93	3 104	–	3 197
Materiella tillgångar	5 390	7 998	78	13 466
Kapitalandelar	–	43	–	43
Varulager	282	6 680	–58	6 904
Övriga fordringar	450	2 310	–181	2 579
Tillgångar	6 215	20 135	–161	26 189
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	260	255	516	1 031
Övriga skulder	985	3 142	886	5 013
Skulder	1 245	3 397	1 402	6 044
Sysselsatt kapital	4 970	16 738	–1 563	20 145
Avskrivningar	605	771	1	1 377
Investeringar	1 503	1 008	1	2 512
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–

Fortsättning not 25

Sekundära segment – geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2008	2007
Sverige	7 848	7 373
Övriga Norden	4 322	5 726
Övriga Europa	16 953	19 278
Nordamerika	183	146
Övriga marknader	1 681	681
	30 987	33 204
Tillgångar i sysselsatt kapital	2008	2007
Sverige	21 118	19 052
Finland	3 584	3 217
Norge	1 724	1 784
Irland	2 447	2 083
Övriga länder	32	53
	28 905	26 189
Investeringar i materiella och
immateriella tillgångar	2008	2007
Sverige	3 784	1 464
Finland	387	602
Norge	146	168
Irland	305	277
Övriga länder	2	1
	4 624	2 512

Not 26 Transaktioner med närstående

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Not 27 Händelser efter 31 december 2008

Neddragning i kopparproduktionen

Mot bakgrund av en minskad efterfrågan på kopparmetall och svavelsyra beslutade Boliden att per den 30 januari dra ned produktionen vid smältverken Rönnskär (Sverige) och Harjavalta (Finland). Neddragningen innebär att produktionen minskar med cirka 17 000 ton under första kvartalet.

Tecknande av valutakurssäkring för 2009 och 2010

Under januari tecknade Boliden en valutakurssäkring för den amerikanska dollarn gentemot den svenska kronan. Valutakurssäkringen gäller den planerade produktionen av koppar, bly, guld och silver under 2009 och 2010, som sedan tidigare är metallprissäkrad. Valutakurssäkringen har skett till genomsnittkurserna USD/SEK 8,30 för 2009 och 8,26 för 2010. Den uppgår totalt till 1 102 MUS D och täcker en betydande del av kursrisken för de båda åren.

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2008

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatetefter skatt ska delas ut överen konjunkturcykel. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 1 (4) sek per aktie eller totalt 274 (1 094) msek, vilket motsvarar 29 procent av resultatet efter skatt för 2008. Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 2 026 MSEK och koncernens totala egna kapital uppgår till 16 131 MSEK. Finansiella instrument har värderats till verkligt värde vilket inneburit en ökning av koncernens egna kapital med 2 602 MSEK. Efter den föreslagna utdelningen till aktieägarna kommer fritt eget kapital i moderbolaget att uppgå till 1 753 MSEK och koncernens egna kapital till 15 857 MSEK. Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådanda de antagits av EU. Informationen som presenteras överensstämmer med defaktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse, som skulle kunna påverka den bild av koncernen och moderbolaget som den finansiella rapporteringen återger, är utlämnat.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2009.

Stockholm 12 mars 2009

Anders Ullberg Ordförande

Vice ordförande

Lennart Evrell Bo Karlsson Marie Holmberg VD och koncernchef

Ulla Litzén Leif Rönnbäck Matti Sundberg

Anders Sundström Lars Sundström

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2009.

Hans Pihl Björn Sundkvist Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Carl Bennet Marie Berglund Staffan Bohman

boliden årsredovisning 2008 71

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Boliden ab för räkenskapsåret 2008. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–71. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits i eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 mars 2009

Hans Pihl Björn Sundkvist Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

malmreser ver och mineraltillgångar

Malmreserverna och mineraltillgångarna har beräknats och sammanställts i enlighet med Australasian Institute of Mining and Metallurgy's jorc code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med "cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines" antagna av cim den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur malmreserver och mineraltillgångar ska redovisas.

Boliden följer och rapporterar i enlighet med ni 43–101 och de rekommendationer som SveMin antagit och som i tillämpliga delar är identiskt med de kanadensiska reglerna.

Mineraltillgångarna och malmreserverna har sammanställts under ledning av Gunnar Agmalm, som är "Kvalificerad Person" enligt NI 43–101 och av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person". Gunnar Agmalm är medlem i ausimm och har mer än 20 års erfarenhet från gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd John Ashton är "Qualified Person" och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Mineraltillgångar

Mineraltillgångar är en i berggrunden förekommande ansamling av mineraler ur vilka en kommersiell utvinning av värdemineraler kan komma att ske. Mineraltillgångar indelas i följande kategorier:

Antagen mineraltillgång

Antagen mineraltillgång är en, genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar, identifierad mineraltillgång med så gles information att geologi och haltsamband inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Detta innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan överföras till en högre kategori.

Indikerad mineraltillgång

Indikerad mineraltillgång är en, genom borrning och provtagning identifierad mineraltillgång med en informationstäthet som är för gles för att bekräfta samband men som tillsammans med geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig uppfattning om geologiska och haltsamband, tillräckliga för att tekniska och ekonomiska kalkyler ska kunna utföras för att bedöma projektets lönsamhet.

Känd mineraltillgång

Känd mineraltillgång är en, genom borrning och provtagning uppsluten mineraltillgång med så tät information att geologi och haltsamband är bekräftade. Det tekniska underlaget är genomarbetat och medger brytningsplaner som grund för tekniska och ekonomiska analyser för att beräkna projektets lönsamhet.

Malmreserver

Malmreserver är de delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav. Härvid tages hänsyn till gråbergsinblandning, pelaravsättningar och processutbyten med mera. Malmreserver delas in i följande kategorier:

Sannolik malmreserv

Sannolik malmreserv är en sannolik malmreserv är de delar av en känd och indikerad mineraltillgång som genom brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten.

Bevisad malmreserv

Bevisad malmreserv är en bevisad malmreserv är de delar av en känd mineraltillgång som genom brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten.

Grundläggande förutsättningar

Gränshalt: den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, sligtransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet för produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för smältning.

Metallpriser: vid beräkning av malmreserver används i huvudsak planeringspriser, som är ett förväntat medelpris över kommande konjunkturcykel. Dessa är för närvarande enligt tabellen nedan:

planeringspriser

Koppar, USD/ton	4 000
Zink, USD/ton	2 000
Bly, USD/ton	1 200
Guld, USD/tr.oz	550
Silver, USD/tr.oz	8,00
USD, USD/SEK	7,50
EUR, EUR/SEK	9,10

Minsta malmbredd: den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Detta innebär att malmzoner smalare än minsta malmbredd räknas om till medelhalt över hela bredden.

Gråbergsinblandning: vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla malmreservsberäkningar ingår gråbergsinblandningen.

Malmförluster: beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan. I malmreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Densitet: för massiva sulfidmalmer används en formel som baseras på de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de olika malmtyperna.

Boliden har erforderliga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för de i drift varande gruvorna. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessionereller undersökningstillstånd.

I Bolidens rapportering redovisas malmreserverna och mineraltillgångarna separat. Mineraltillgångarna finns sålunda utöver malmreserven.

malmreserver per 31 december 2008

		Kvantitet, Kton	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)
Bolidenområdet Kristineberg	Bevisad	1 900	1,4	27	1,4	2,4	0,1
	Sannolik	1 700	0,6	35	0,6	6,9	0,3
Renström	Bevisad
	Sannolik	1 130	3,0	166	0,7	8,2	1,7
Maurliden	Bevisad	1 430	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik
Maurliden Östra	Bevisad
	Sannolik	1 180	0,7	16	1,3	0,7
Summa Bolidenområdet	Bevisad	3 330	1,3	37	0,9	2,9	0,2
	Sannolik	4 020	1,3	66	0,8	5,4	0,6
Aitik	Bevisad	430 000	0,2	2	0,27			32
	Sannolik	203 000	0,1	2	0,27			37
Garpenberg	Bevisad	18 100	0,3	118	0,1	5,7	2,2
	Sannolik	7 900	0,3	171	0,1	3,7	1,6
Tara	Bevisad	3 900				8,3	1,9
	Sannolik	13 200				7,1	1,8

Avrundningar förekommer

mineraltillgångar per 31 december 2008

		Kvantitet, Kton	Au (g/t)	Ag (g/t)	Cu (%)	Zn (%)	Pb (%)	Mo (g/t)
Bolidenområdet
Sulfidmineraliseringar
Kristineberg	Känd	50	0,7	45	1,3	4,2	0,2
	Indikerad	1 390	1,0	55	0,5	8,6	0,5
	Antagen	3 500	0,9	60	0,6	6,1	0,5
Petiknäs N	Känd	310	8,1	73	1,8	3,1	0,3
	Indikerad	1 200	2,7	52	0,6	1,8	0,3
	Antagen	720	3,3	33	0,5	1,2	0,2
Renström	Känd
	Indikerad	550	2,5	174	0,6	6,7	1,5
	Antagen	1 990	2,3	197	0,6	6,9	1,8
Maurliden	Känd	1 050	1,3	40	0,4	3,3	0,2
	Indikerad	360	0,9	45	0,7	2,9	0,2
	Antagen
Maurliden Östra	Känd
	Indikerad	400	1,9	42	1,2	2,4
	Antagen
Guldmineraliseringar
Åkulla Östra	Känd Indikerad	2 600	4,3	15
	Antagen	200	8,1	9
Älgträsk	Känd
	Indikerad	950	2,9	7
	Antagen	1 410	2,0	3
Summa Bolidenområdet	Känd	1 410	2,8	47	0,7	3,3	0,2
Sulfidmineraliseringar	Indikerad	3 900	1,8	69	0,6	5,1	0,5
	Antagen	6 200	1,6	101	0,6	5,8	0,9
Summa Bolidenområdet	Känd
Guldmineraliseringar	Indikerad	3 600	3,9	13
	Antagen	1 600	2,8	4
Aitik	Känd	439 000	0,1	1	0,20			27
	Indikerad	512 000	0,1	1	0,20			27
	Antagen	92 000	0,1	1	0,16			19
Garpenberg	Känd	1 300	0,3	84	0,1	4,0	1,6
	Indikerad	2 100	0,7	80	0,1	7,0	3,3
	Antagen	21 800	0,5	144	0,1	4,7	2,3
Tara	Känd	500				6,3	2,3
	Indikerad	4 500				6,2	2,5
	Antagen	8 100				7,5	1,7
Avrundningar förekommer

femårsöversikt

I nedanstående femårsöversikt visas de operativa enheter som ingår i respektive segment. Det som inte redovisas i femårsöversikten är resultat från poster som är gemensamma för ett segment eller koncernen totalt. Exempel på poster som inte redovisas i femårsöversikten är resultat från valuta- och metallsäkringar, resultat från lagervärderingar och prospekteringskostnader.

SMÄLTVER K

KOKKOLA	2004	2005	2006	2007	2008
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat	548 054	547 380	548 245	581 229	576 239
Produktion, ton
Zink	284 525	281 904	282 238	305 543	297 722
Kvicksilver	24	34	23	45	33
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	127	409	1 722	1 434	632
Rörelseresultat (MSEK)	–33	246	1 563	1 273	469
Investeringar (MSEK)	75	53	95	236	162
ODDA	2004	2005	2006	2007	2008
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inkl. zinkklinker)	263 555	275 787	290 787	291 745	269 820
Produktion, ton
Zink	140 901	151 285	160 670	157 027	145 469
varav omarbetad zink			2 231	1 629	1 198
Kadmium	141	153	125	269	178
Aluminiumfluorid	29 740	30 484	28 762	34 833	34 611
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	36	160	783	576	360
Rörelseresultat (MSEK)	–53	22	652	439	210
Investeringar (MSEK)	592	80	103	168	146
RÖNNS KÄR	2004	2005	2006	2007	2008
Smältmaterial, ton
Koppar, ton
Primärt	598 054	606 410	587 168	598 240	611 202
Sekundärt	146 770	137 394	159 257	159 792	172 950
Totalt	744 824	743 804	746 425	758 032	784 152
Bly, ton
Primärt	40 556	40 200	35 530	38 011	17 893
Sekundärt	4 241	3 510	3 841	2 077	4 541
Totalt	44 797	43 710	39 371	40 088	22 434
Produktion
Katodkoppar (t) Bly (t)	235 620 27 962	223 482 26 922	229 241 25 548	213 894 25 865	227 774 14 235
Zinkklinker (t)	34 531	35 017	33 285	36 418	40 803
Guld (kg)	15 045	16 994	15 726	12 086	13 425
Silver (kg)	438 941	433 823	373 981	346 574	429 637
Svavelsyra (t)	568 912	580 363	551 301	543 524	556 863
Flytande svaveldioxid (t)	38 661	35 375	36 646	50 493	53 030
Palladiumkoncentrat (kg)	2 434	2 876	2 826	3 028	3 453
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSEK)	415	564	1 075	846	637
Rörelseresultat (MSEK) Investeringar (MSEK)	214 85	364 153	861 318	615 228	395 192

HARJAVALTA	2004	2005	2006	2007	2008
Smältmaterial, ton
Kopparkoncentrat	539 507	521 209	537 763	450 870	529 466
Nickelkoncentrat	204 638	156 043	205 005	261 648	273 352
Produktion, ton
Primärkoppar	151 647	157 933	164 306	118 911	142 154
Katodkoppar	124 367	124 225	127 151	100 987	121 819
Guld (kg)	4 854	3 445	3 967	2 790	2 064
Silver (kg)	35 786	34 807	40 421	33 175	58 648
Svavelsyra (t)	617 675	566 425	632 151	557 395	659 095
Flytande svaveldioxid (t)	48 308	41 102	42 542	41 779	36 934
Palladiumkoncentrat (kg)	705	924	711	461	214
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSE K)	390	511	976	289	212
Rörelseresultat (MSE K)	239	357	820	149	64
Investeringar (MSE K)	67	91	211	366	225
BERGSÖE	2004	2005	2006	2007	2008
Produktion, ton
Blylegeringar	45 586	45 838	44 691	43 865	42 577
Tennlegeringar	804	878	841	701	516
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSE K)	119	104	149	344	142
Rörelseresultat (MSE K)	110	94	138	330	127
Investeringar (MSE K)	16	25	55	10	12

femårsöversikt

GRUVOR

TARA	2004	2005	2006	2007	2008
Anrikat tonnage, tusen ton	2 522	2 551	2 751	2 658	2 411
Ingående halter
Zn (%)	9,2	8,4	7,7	7,7	7,8
Pb (%)	1,8	1,6	1,4	1,5	1,5
Koncentratproduktion
Zn (t)	381 280	358 563	355 671	350 511	319 762
Pb (t)	52 260	44 528	43 525	42 036	39 944
Halt i koncentrat
Zn (%)	55,9	54,6	54,8	54,5	54,7
Pb (%)	60,5	57,6	58,8	60,9	56,7
Metallinnehåll
Zn (t)	213 150	195 843	195 001	190 916	175 006
Pb (T)	31 590	25 653	25 580	25 618	22 631
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSE K)	498	453	1 887	1 989	154
Rörelseresultat (MSE K) Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	344 38	294 48	1 722 76	1 796 65	–40 79
Investeringar (MSE K)	186	278	265	277	305
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	16 300	15 900	16 700	17 800	17 100
Zn (%)	8,7	8,5	8,4	7,7	7,4
Pb (%)	1,9	1,8	1,8	1,7	1,8
GARPEN BERG	2004	2005	2006	2007	2008
Anrikat tonnage, tusen ton	1 074	1 102	1 182	1 255	1 365
Ingående halter
Zn (%)	5,6	5,8	5,7	6,3	6,9
Cu (%)	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb (%)	2,2	2,3	2,2	2,5	2,6
Au (g/ton)	0,3	0,3	0,4	0,3	0,3
Ag (g/ton)	124	117	123	125	130
Koncentratproduktion
Zn (t)	99 922	106 238	112 625	132 125	157 962
Cu (t)	2 610	2 576	2 572	3 086	2 853
Pb (t)	26 378	27 934	29 498	35 849	41 311
Ädelmetall (t)	23	10		40	52
Halt i koncentrat Zn (%)	55,0	55,0	54,2	54,1	53,1
Cu (%)	21,1	21,9	23,1	22,1	20,4
Pb (%)	72,6	74,2	71,5	70,1	69,0
Metallinnehåll
Zn (t)	54 914	58 413	60 992	71 464	83 938
Cu (t)	550	565	593	682	581
Pb (t)	19 148	20 720	21 099	25 139	28 514
Au (kg)	217	203	269	244	243
Ag (kg)	105 533	97 605	108 082	117 798	130 287
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSE K)	167	257	927	1 195	598
Rörelseresultat (MSE K)	113	194	850	1 095	466
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	25	31	37	6	19
Investeringar (MSE K)	135	230	273	323	344
Bevisad och sannolik malmreserv Tusen ton	3 640	10 600	17 200	20 800	26 000
Zn (%)	5,5	5,7	5,7	5,2	5,1
Ag (g/t)	100	121	123	116	134

BOLIDEN OMRÅDE T	2004	2005	2006	2007	2008
Anrikat tonnage, tusen ton	1 774	1 782	1 679	1 848	1 355
Ingående halter
Zn (%)	5,7	6,1	5,6	4,8	4,0
Cu (%)	1,3	1,5	1,6	0,8	1,0
Pb (%)	0,6	0,6	0,5	0,5	0,4
Au (g/ton)	2,7	2,1	1,8	1,6	1,5
Ag (g/ton)	80	78	66	66	61
Koncentratproduktion
Zn (t)	149 999	161 613	131 393	131 395	70 327
Cu (t)	63 984	75 542	72 021	41 885	32 441
Pb (t) Ädelmetall (t)	12 347 358	10 516 347	6 755 354	10 804 385	4 547 289
Gulddoré (kg)	3 960	2 480	3 246	1 466	171
Halt i koncentrat
Zn (%)	53,7	54,0	54,5	54,0	54,7
Cu (%)	27,0	27,5	27,9	27,8	29,0
Pb (%)	30,1	28,9	31,1	31,6	41,7
Metallinnehåll
Zn (t)	80 481	87 276	71 650	70 913	38 479
Cu (t)	17 287	20 746	20 098	11 633	9 413
Pb (t)	3 720	3 040	2 099	3 409	1 896
Au (kg)	3 026	2 428	1 900	1 412	1 141
Ag (kg)	77 091	87 212	67 828	79 753	47 671
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSE K)	309	476	1 129	976	222
Rörelseresultat (MSE K)	180	350	981	849	115
Cash cost Usc/lb Zn (Normal costing C1)	18	22	31	30	29
Investeringar (MSE K)	95	98	107	144	237
Bevisad och sannolik malmreserv
Sulfidmalmer, tusen ton	2 860	2 920	4 450	7 020	7 350
Zn (%)	6,8	6,7	5,0	3,6	4,3
Cu (%)	0,8	0,9	1,0	0,9	0,8
Guldmalmer, tusen ton	180	400	530
Au (g/t)	7,3	4,0	3,2
Cu (%)	1,2	1,5	1,4
AITIK	2004	2005	2006	2007	2008
Anrikat tonnage, tusen ton	17 663	16 674	18 481	18 178	17 813
Ingående halter
Cu (%)	0,41	0,44	0,40	0,32	0,30
Au (g/ton)	0,22	0,22	0,25	0,14	0,14
Ag (g/ton)	3,77	3,61	2,72	3,67	2,81
Koncentratproduktion
Cu (t)	230 554	237 179	240 054	185 302	173 624
Halt i koncentrat
Cu (%)	28,0	27,7	27,5	27,2	27,2
Metallinnehåll
Cu (t)	64 498	65 619	66 133	50 487	47 225
Au (kg)	1 985	1 840	2 342	1 178	1 218
Ag (kg)	44 946	41 297	35 730	42 301	32 087
Finansiell utveckling
Rörelseresultat före avskrivningar (MSE K)	619	900	2 207	1 388	1 049
Rörelseresultat (MSE K)	522	793	2 073	1 217	876
Cash cost Usc/lb Cu (Normal costing C1)	64	76	85	129	124
Investeringar (MSE K)	242	325	420	760	2 994
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	232 000	219 000	625 000	610 000	836 000
Cu (%)	0,33	0,31	0,28	0,29	0,27
Au (g/t)	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2

finansiell femårsöversikt

Koncernens intäkter och resultat (MSEK) 2004 2005 2006 2007 Försäljningsintäkter 17 928 20 441 35 213 33 204 Rörelseresultat före avskrivningar 2 977 4 303 9 831 6 805 Rörelseresultat 1 831 3 069 8 522 5 428 Resultat efter finansiella poster 1 365 2 812 8 313 5 196 Skatter –145 –766 –2 045 –1 409 Nettoresultat 1 220 2 046 6 268 3 787	2008 30 987 2 426 1 004 723 212 935
Koncernens kassaflöde (MSEK)
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 552 2 540 8 010 3 730	5 470
Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 508 –982 –1 739 –2 518	–4 633
Fritt kassaflöde1) 44 1 558 6 271 1 212	837
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –549 –912 –4 593 –3 532	–514
Årets kassaflöde –505 646 1 678 –2 320	323
Koncernens finansiella ställning (MSEK)
Balansomslutning 20 176 22 918 26 929 27 231	30 252
Sysselsatt kapital 15 393 15 822 17 667 20 145	24 733
Avkastning på sysselsatt kapital, % 12 20 52 29	5
Eget kapital 9 118 10 289 16 089 12 932	16 131
Avkastning på eget kapital, % 16 22 51 26	7
Soliditet, % 45 45 60 47	53
Nettoskuld 6 468 5 526 –195 5 524	6 305
Nettoskuldsättningsgrad, % 71 54 –1 43	39
Data per aktie (SEK)
Periodens resultat
Före utspädning 4,98 7,07 21,66 13,37	3,42
Efter utspädning 4,97 7,06 21,66 13,37	3,42
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Före utspädning 6,34 8,77 27,67 13,17	20,00
Efter utspädning 6,32 8,76 27,67 13,17	20,00
Eget kapital
Före utspädning 31,51 35,55 55,58 47,28	58,98
Efter utspädning 31,46 35,50 55,59 47,28	58,98
Utdelning2) – 2,00 4,00 4,00	1,00
	17,80
Aktiekurs 31/12 26,21 59,98 162,41 81,25
Högsta börskurs 38,94 59,98 163,80 165,00	86,00
Lägsta börskurs 22,70 24,64 57,91 79,00	14,60
P/E-tal3) 5,70 8,48 7,50 6,07	5,20
Aktiekursens förändring under året, % –26 129 171 –50	–78
Direktavkastning,4) % – 3,3 2,5 4,9	5,6
Totalavkastning,5) % –26 129 174 –48	–73
Antal aktier
Antal aktier 31/12 289 387 169 289 387 169 289 457 169 273 511 169 273 511 169 273 511 169 Genomsnittligt antal aktier 244 944 346 289 387 169 289 429 169 283 276 511

1) Avser kassaflöde före finansieringsverksamheten.

2) Föreslagen utdelning.

3) Aktiekursen vid utgången av året dividerat med periodens resultat per aktie före utspädning.

4) Utdelning i SE K per aktie dividerat med aktiekursen vid utgången av året. 5) Aktiekursens förändring under året med tillägg av utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

Bolagsstyrningsrapport

Boliden är ett svenskt aktiebolag som är noterat på omx Stockholmsbörsen med sekundärnotering på börsen i Toronto. Boliden som tilllämpat svensk kod för bolagsstyrning sedan den infördes 2005 har inga avvikelser att rapportera i den följande rapporten för 2008. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

Aktieägare

Boliden har ett aktiekapital om 578 914 338 sek fördelat på 273511 169 aktier med ett kvotvärde om 2,12 sek. Andelen utländskt ägande uppgick till drygt 25 procent av det totala antalet aktier och antalet aktieägare var 102 450 vid utgången av 2008. De enskilt största ägarna var vid årsskiftet afa Försäkring, Skagen Fonder och Robur Swedbank fonder.

Årsstämma

Vid årsstämman väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, beslutas om arvoden till styrelse och revisorer och fastställs resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.

Årsstämman 2008 hölls den 8 maj vid Garpenbergsgruvan i Garpenberg. Vid stämman var 74 864 361 aktier representerade genom aktieägaren personligen eller genom ombud. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Carl Bennet, Marie Berglund, Staffan Bohman, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg, Anders Sundström och Anders Ullberg. Bolidens nye vd och koncernchef Lennart Evrell valdes in som ny ledamot i styrelsen och Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Några av stämmans övriga beslut var:

• att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 4 SEK per aktie för 2007.
• att som en följd av tidigare beslut om justering av bolagets kapitalstruktur genom köp av egna aktier nu minska aktiekapitalet med cirka 32 MSEK genom indragning av återköpta aktier och att öka aktiekapitalet med samma belopp genom fondemission utan utgivande av nya aktier.
• att valberedningen ska bestå av minst fem och högst sju ledamöter och att fem av ledamöterna ska väljas på stämman. Av dessa fem

ledamöter ska tre representera bolagets tre största aktieägare och en vara styrelsens ordförande. En av de fem ledamöterna bör representera de mindre aktieägarna. Till ledamöter i valberedningen utsågs Anders Algotsson (AFA Försäkring), Lars-Erik Forsgårdh, Michael Gobitschek (Skagen Fonder), Åsa Nisell (Swedbank Robur fonder) och Anders Ullberg (styrelsens ordförande).

• att styrelsearvode oförändrat ska utgå med 850 000 SEK till ordföranden och med 325 000 SEK till ledamot som inte är anställd i bolaget och att arvode också ska utgå med 150 000 SEK till ordföranden i revisionsutskottet och med 75 000 SEK till vardera av revisionsutskottets två ledamöter. Till ledamöterna i ersättningsutskottet ska inget arvode utgå. Revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.
• att ersättningen till ledamöterna i koncernledningen ska bestå av fast lön,eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållandetill uppsatta mål. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.

Protokoll från årsstämman finns på www.boliden.com.

Valberedning

Ienlighetmed beslut vid årsstämman 2008 sammankalladestyrelsens ordförande de av stämman valda ledamöterna för val av ordförande i valberedningen varvid Anders Algotsson utsågs till ordförande. Förutom telefonkontakter ledamöterna emellan har valberedningen haft fem möten.

Vid det första mötet bestämdes ett arbetsschema för valberedningens förberedelse av förslag till årsstämman. Fokus i valberedningens arbeteligger på att tillse att bolagets styrelse utgörs av ledamöter, som tillsammans besitter kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på bolagets högsta styrande organ. För att ge valberedningen underlag inför bedömningen av vilka kompetenser som styrelsen bör besitta under kommande period, presenterade bolagets vd bolagets verksamhet och framtida inriktning. Som ytterligare underlag redogjorde styrelsens ordförande för utfallet av den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året och valberedningen fick också tillfälle att träffa de nuvarande styrelseledamöterna.

Vice ordföranden Carl Bennet som har ingått i styrelsen sedan 2001 meddelade att han inte stod till förfogande för omval. Valberedningen enades om att föreslå att omval ska ske av övriga ledamöter och att inte föreslå någon ny ledamot, vilket innebär att antalet av stämman valda ledamöter minskar från nio till åtta.

Valberedningen hade detta år även uppdraget att föreslå revisorer. Bolaget har genomfört en upphandling med offerter från de större revisionsbyråerna och utvärdering har gjorts av revisionsutskottet. Efter redogörelse av revisionsutskottets ordförande Ulla Litzén föreslår valberedningen att revisorsbolaget Ernst & Young väljs till revisorer för kommandefyraårsperiod.

Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på www.boliden.com. Valberedningens fullständiga förslag kommer att framgå av kallelsen till årsstämman och information på bolagets hemsida.

Styrelsen	Invald	Mötes närvaro	Utskotts arbete	Närvaro	Ersättning, styrelsen, sek	Ersättning, revisionsut skottet, SEK	Oberoende från bolaget och bolags ledningen	Oberoende av större ägare
			Ersättnings
Anders Ullberg, ordförande	2005	100%	utskott	100%	850 000	75 000	Ja	Ja
			Revisions
			utskott	100%
			Ersättnings
Carl Bennet	2001	100%	utskott	100%	325 000		Ja	Ja
Marie Berglund	2003	100%			325 000		Ja	Ja
Staffan Bohman	2007	90%			325 000		Ja	Ja
Lennart Evrell	2008	100%			0		Nej	Ja
			Revisions
Ulla Litzén	2005	100%	utskott	100%	325 000	150 000	Ja	Ja
Leif Rönnbäck	2005	100%			325 000		Ja	Ja
Matti Sundberg	2005	100%			325 000		Ja	Ja
			Revisions
Anders Sundström	2001	100%	utskott	100%	325 000	75 000	Ja	Ja
Marie Holmberg	2008	90%
Bo Karlsson	2001	100%
Lars Sundström	2001	100%

Styrelsen

Sammansättning

Styrelsen har efter årsstämman 2008 utgjorts av nio ledamöter valda av stämman och tre ledamöter utsedda av de fackliga organisationerna. På styrelsemötena deltar förutom de ordinarie ledamöterna även de fackliga ledamöternas tresuppleanter.

Från ledningen deltar även Bolidens ekonomi- och finansdirektör och chefsjurist, som också är styrelsens sekreterare. Andra personer ur koncernledningen och övriga tjänstemän närvarar vid behov som föredragande av visst ärende.

De av stämman valda ledamöterna är alla med undantag av vd att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt större aktieägare.

Ledamöterna presenteras på sidorna 86–87 och på www.boliden.com.

Styrelsens och ordförandens ansvar

Styrelsen är utsedd av Bolidens ägare för att ytterst svara för organisation och förvaltning av koncernens angelägenheter. Styrelsen antar årligen vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman en Arbetsordning som närmare reglerar styrelsens arbete och det ansvar och de särskilda arbetsuppgifter som åvilar styrelsens ordförande. Vidare tydliggörs arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd i den skriftliga Instruktion till verkställande direktören som styrelsen fastställer vid samma möte. Styrelsen har liksom föregående år inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.

Ordföranden leder styrelsens arbete och följer bolagets verksamhet genom en kontinuerlig dialog med vd. Styrelsen får genom månatliga rapporter till styrelsen och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och vd igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen.

Styrelsens arbete under 2008

Styrelsen har under 2008 haft nio ordinarie styrelsemöten och ett extra styrelsemöte. För en ökad förståelse för verksamheten förläggs styrelsemöten regelbundet på bolagets operativa enheter. Under 2008 besökte styrelsen Garpenberg och Tara. Styrelsen fastställer i början av året ett antal teman som styrelsen särskilt vill ta upp. Under 2008 har bland annat ledarskapsförsörjning, prospektering och ett antal strategiska teman diskuterats. Övriga huvudfrågor förutom koncernens affärsplan och budget har varit finansiella frågor, energiförsörjning, program för kostnadsreducerande åtgärder samt arbetsmiljö och säkerhetsarbete.

Under året harstyrelsen bland annat tagit beslut om att ta upp nya lån/kreditfaciliteter på cirka 5 miljarder sek, att terminssäkra priserna på koppar och ädelmetaller, att investera 265 msek i ett nytt sandmagasin i Bolidenområdet samt tagit beslut om en åtgärdsplan för att öka effektiviteten i den irländska zinkgruvanTara.

Vid två styrelsemöten har bolagets revisorer rapporterat sina iakttagelser varav en gång utan att ledningen varit närvarande.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle och därutöver vid behov. Utskottet har till syfte att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, vilket bland annat kräver att bolaget har en tillfredsställande organisation och ändamålsenliga processer. Boliden har inrättat en intern kontrollfunktion som arbetar med kartläggning av riskområden och uppföljning av arbetet inom identifierade områden.

Under 2008 förberedde utskottet även val av revisorer vid årsstämman 2009. Efter att inkomna offerter utvärderats av Bolagets ekonomi- och finansfunktion träffade utskottet revisionsteamen från tre av de tillfrågade revisionsföretagen. Utskottet enades därefter att föreslå valberedningen att Ernst & Young med auktoriserade revisorn Lars Träff som ansvarig revisor skulle föreslås som ny revisor vid årsstämman 2009.

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen Instruktion för Revisionsutskottet och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg. Revisionsutskottet sammanträdde åtta gånger under 2008.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet tar fram förslag till lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen. Utskottet godkänner på förslag från verkställande direktören även löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottet tar vidare fram förslag om ersättningsprinciper med mera för vd och koncernledningen varefter styrelsen lägger förslag till årsstämman som beslutar i frågan. Under året har utskottet bland annat diskuterat koncernledningens rörliga lönemodell.

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen Instruktion för Ersättningsutskottet och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Utskottet har under året haft ett antal telefonkontakter och ett möte. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Carl Bennet.

En redogörelse för ersättningen till koncernledningen finns i not 1 på sidan 55.

Affärsstyrning

Boliden arbetar utifrån den strategiska plattformen the New Boliden Way som uppdateras årligen. Boliden har en organisation där ansvar och befogenheter delegeras inom tydliga ramar. Ramarna definieras av en årlig budget som är nedbruten per enhet, en strategisk plan och koncernens styrdokument. Styrdokument finns tillgängliga på Bolidens intranät och utgör det interna ramverk som krävs för en effektiv styrning. I bolagets styrdokument ingår bland annat finanspolicy, kommunikationspolicy, miljöpolicy och säkerhetspolicy. Styrning från styrelsen sker via vd till de operativa enheterna.

Vd och koncernledning

Bolidens koncernledning består av vd, cheferna för koncernens tre affärsområden Gruvor, Smältverk och Marknad samt cheferna för koncernstab Ekonomi och Finans, Juridik, Personal och Hållbar Utveckling samt Strategi. Koncernledningen tar fram förslag till strategisk plan, affärsplan och budget som vd förelägger styrelsen för beslut. Vd leder arbetet i koncernledningen som har regelbundna möten månadsvis för genomgång av verksamheten.

Koncernens cirka 100 högre chefer och specialister träffas på ledningsmöten årligen för att fastslå viktiga mål och strategier och ges möjlighet till diskussion i syfte att uppnå en bred förankring.

En presentation av koncernledningen finns på sidorna 88–89.

Revisorer

Vid årsstämman 2005 valdes de auktoriserade revisorerna Hans Pihl och Björn Sundkvist till bolagets revisorer intill slutet av årsstämman 2009. De auktoriserade revisorerna Jan-Hugo Nihlén och Richard Peters utsågs till revisorssuppleanter. Samtliga är anställda i revisionsföretaget Deloitte.

Vid sidan av Boliden har Hans Pihl revisionsuppdrag i Sigma och Industrifonden. Björn Sundkvist har revisionsuppdrag i Green Cargo, Alimak Hek och A-Train.

Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse.

För information om ersättning under 2008 se not 1 på sidan 55.

Intern Kontroll

Syftet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. vd ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.

Internkontrollfunktion

Boliden har en internkontrollfunktion med ansvar för att implementera processer och ramverk som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Funktionen rapporterar till koncernens ekonomi- och finansdirektör och är föredragande på revisionsutskottets möten i frågor rörande intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av att Boliden är en koncern med relativt få och stora operativa enheter som bedrivit sin verksamhet under lång tid med inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen finns styrdokument i form av bindande policies och vägledande riktlinjer för organisationens delegerade ansvar.

Utgångspunkten är the New Boliden Way och därtill hörande styrdokument som bland annat innefattar uppförandekod, beslutsoch attestinstruktion och en finansmanual som täcker finanspolicy, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

Det finns därtill lokala ledningssystem med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av väsentliga processer.

Under 2008 har ett arbete inletts både på affärsområdes- och koncernnivå för att kartlägga finansiella transaktionsflöden, identifiera risker och dokumentera kontrollaktiviteter på ett enhetligt och standardiserat sätt.

Riskanalys

Enheterna genomför löpande riskanalyser avseende den finansiella rapporteringen. Inom ramen för det arbete som påbörjats 2008 ska alla enheter kartlägga och utvärdera risker i de olika redovisnings- och rapporteringsprocesserna.

Kontrollaktiviteter

Olika typer av kontrollaktiviteter utförs löpande inom koncernen och inom alla olika delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna utförs i syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen.

Under 2008 har dokumentation av väsentliga kontrollaktiviteter inom redovisnings- och rapporteringsprocessen inletts.

Information och kommunikation

Information om policys, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på intranätet. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna.

Extern information sker i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Under hösten 2008 har en genomgång inletts av samtliga koncernövergripande styrdokument. Vidare pågår en översyn av strukturen på intranätet i syfte att öka tillgänglighet och möjligheten att snabbt och lätt hitta rätt information.

Uppföljning

Fortlöpande sker uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen. Under året har exempelvis inom ramen för ett övergripande it- säkerhetsarbete risker avseende användande av egenutvecklade applikationer följts upp och analyserats.

Sverker Lundgren är guldgjutare. Bolidens smältverk framställer varje år betydande mängder ädelmetaller. Under ²⁰⁰⁸ ökade guldproduktionen med 4 procent och silverproduktionen med 29 procent.

Styrelse

Au

Anders Ullberg Styrelseordförande sedan 2005 Civilekonom Född: 1946 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Eneqvistbolagen, TietoEnator och Studsvik. Styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Sapa Holding och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Antal aktier: 45 000

Le

Lennart Evrell Ledamot sedan 2008 Civilingenjör och ekonom VD och koncernchef i Boliden AB Född: 1954 Övriga uppdrag: Styrelseordförandei SveMin. Styrelseledmot i Nordea fonder och PartnerTech. Antal aktier: 25 000

Cb

Ul Ulla Litzén Ledamot sedan 2005 Civilekonom, MBA Född: 1956

Carl Bennet Vice styrelseordförande sedan 2003 Civilekonom,Tekn. Dr h.c. Ledamot sedan 2001 Född: 1951 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Elanders, Getinge, Göteborgs Universitet och Lifco. Styrelseledamot i SSAB. Ledamot av regeringens forskningsberedning. Antal aktier:300 000

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, SKF och Rezidor Hotel Group. Antal aktier: 8 400

Mb

Marie Berglund

Ledamot sedan 2003 Biolog, M. Sc. Miljöchef i Botniabanan AB Född: 1958 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Skogsstyrelsen, Svenska Världsnaturfonden, Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt, Björn Carlsons Östersjöstiftelse Baltic 2020, Eurocon Consulting AB (publ) och MoDo Hockey. Antal aktier: 1 000

Lr

Leif Rönnbäck Ledamot sedan 2005 Fil. kand. Naturvetenskap Född: 1945 Antal aktier: 1 000

Sb

Staffan Bohman Ledamot sedan 2007 Civilekonom Född: 1949 Övriga uppdrag:Vice ordförande i styrelserna för EDB Business Partner och i Scania. Styrelseledamot i bland annat Atlas Copco, Inter-IKEA, Ratos, Trelleborg och OSM. Antal aktier: 40 000

Ms

Matti Sundberg Ledamot sedan 2005 Bergsråd Ekon. mag. Fil. och Ekon. Dr h.c. Född: 1942 Övriga uppdrag: Bland annat styrelseordförande i Chempolis Oy. Styrelseledamot i SSAB och Skanska. Antal aktier: 10 000

As

Anders Sundström Ledamot sedan 2001 Universitetsutbildning – Samhällsplanering VD i Folksam Född: 1952 Övriga uppdrag: Ordförande i Luleå tekniska universitet och KPA AB. Styrelseledamot i Vattenfall. Ledamot i ALKA och Falck AS/ Falck Danmark AS. Antal aktier:5 000

Ls

Lars Sundström Ledamot sedan 2001 Maskiningenjör Processoperatör Rönnskär Representant för IF Metall Född: 1964 Övriga uppdrag: Ordförande IF Metallklubben Rönnskär. Styrelseledamot IF Metall Avd 3. Antal aktier: 110

Hg

Hans-Göran Ölvebo Suppleant sedan 2005 Ledamot 2001–2005 Produktionsarbetare Aitik Representant för IF Metall Född: 1955 Antal aktier: 50

Marie Holmberg Ledamot sedan 2008

facklig

a representanter

Mh

Suppleant 2005–2008 Avdelningschef Processutveckling, Rönnskär Representant för PTK, Rönnskär och i den lokala klubben Sveriges Ingenjörer. Född: 1963 Antal aktier: 50 Med familj: 192

Bk

Bo Karlsson Ledamot sedan 2005 Suppleant 2001–2005 Processoperatör Bolidenområdet Representant för IF Metall Född: 1955 Antal aktier:500

Ma Mikael Andersson Suppleant sedan 2008 Projektingenjör Gruvteknik Representant för Unionen Ordförande Boliden Works Council Född: 1963 Antal aktier: 1 Med familj:500

Em

Einar Mikkelsen Suppleant sedan 2008 Representant för IE--IndustriEnergi Facklig representant centralt och lokalt för IE-IndustriEnergi. Född: 1964 Antal aktier: 0

ledning

Le

Lennart Evrell Civilingenjör och ekonom VD och koncernchef i Boliden AB Född: 1954 Anställd: 2007 Antal aktier: 25 000

Jf

Johan Fant Civilekonom Ekonomi- och finansdirektör Född: 1959 Anställd: 2009 Antal aktier: 20 000

Ek

Eva Kaijser Civilekonom Direktör – Strategi och affärsutveckling Född: 1972 Anställd: 1998 Antal aktier: 1 500

Ml

Marianne Lindholm Jur. kand. Direktör – Koncernstab Juridik Styrelsens sekreterare Född: 1950 Anställd: 2002 Antal aktier: 2 500

Jm

Jan Moström Bergskoleingenjör Direktör – Affärsområde Gruvor Född: 1959 Anställd: 2000 Antal aktier: 15 000

Sn

Svante Nilsson Civilingenjör Direktör – Affärsområde Marknad T.f. Direktör – Affärsområde Smältverk Född: 1956 Anställd: 2003 Antal aktier: 1 000

Hö

Henrik Östberg Fil. mag. Direktör – Personal och Hållbar utveckling Född: 1960 Anställd: 2008 Antal aktier: 0

Br anschspecifika begr epp och förklaringar

Anodkoppar Koppar som gjutits till anoder med en renhet på 98–99 procent. I elektrolysverk raffineras anoderna till katodkoppar.

Anrikningsverk En anläggning som genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm extraherar och framställer koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Basmetaller De vanligast förekommande metallerna, exempelvis zink, koppar, bly, nickel och aluminium.

Betalbart metallinnehåll Den andel av metallinnehållet i koncentrat som smältverken betalar för vid köp av koncentrat.

Cash cost Vanligt mått för att ange en gruvas kassaflödespåverkande kostnader omräknade till amerikanska dollar (genomsnittskurs för mätperioden). Se definition på sidan 91.

Dagbrott En brytningsmetod för ytnära fyndigheter där gråberg avlägsnas så att malmen friläggs.

Galvanisering En elektrokemisk process där en metall beläggs med ett tunt lager av en annan metall. Galvanisering används vanligen för att skydda mot korrosion (rost).

ISO International Organization for Standardization. Internationellt standardiseringsorgan, representerat av nationella standardiseringsinstitutioner som arbetar med industriell och kommersiell standardisering. Standarder finns för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

Katodkoppar En slutprodukt från kopparsmältverk i form av kopparplåt med en renhet på 99,99 procent.

Komplexmalm Malm som innehåller flera metaller, exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver.

LBMA London Bullion Market Association. Sköter daglig prissättning av ädelmetaller.

Legering Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME London Metal Exchange. Internationell marknad där ickejärnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. LME håller även lager med de metaller som handlas.

Malmhalt Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Malmreserver De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning och andel metall som kan utvinnas i anrikningsprocessen. Malmreserver delas in i kategorierna: sannolik malmreserv och bevisad malmreserv.

Metallinnehåll De mängder av exempelvis zink, koppar, bly, guld och silver som finns i koncentrat.

Metallkoncentrat Kallas även slig. Metallkoncentrat är resultatet av separering genom anrikningsprocesser av ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde.

Metallpremie Ett på förhand avtalat pris, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineraltillgång En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske. Mineraltillgångar delas in i kategorierna: antagen mineraltillgång, indikerad mineraltillgång och känd mineraltillgång.

Priseskalatorer (PP) Prisdelningsklausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar effekten av metallprisförändringar mellan gruva och smältverk.

Sekundärmaterial Kallas även sekundära material. Olika typer av återvunna material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Smält- och raffineringslön (TC/RC) Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial (koncentrat och sekundärmaterial) och utvinna metaller.

Smältverk En anläggning där metallråvaran bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Utbyte Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinktacka En slutprodukt från zinksmältverk med särskilda specifikationer för renhetsgrad, vikt och storlek. En zinktacka i större format kallas zinkjumbo.

Ädelmetaller Metaller som är mindre vanliga än basmetaller, exempelvis guld, silver, platina, palladium med flera.

definition av cash cost, normal costing c1*

+ Smält- och raffineringslöner (TC/RC)
-------------------------------------------	--

• Kostnader för gruvproduktion, anrikning samt administration

• Kostnader för frakt av koncentrat till smältverk

– Avdrag för värde av biprodukter

= Cash cost 1 (C1)

* Brook Hunts cash cost-mått som utgår från kassaflödespåverkande kostnader för gruvans huvudprodukt och anges före finansierings- och övergripande kostnader (C1). Normal costing kan även anges inklusive avskrivningar (C2) samt inklusvie avskrivningar, räntekostnader, prospekteringskostnader och andra indirekta kassaflödespåverkande kostnader (C3).

BASMETALLMARKNADENS INTÄKTSKOMPONENTER

lme-priset, usd/ton	A	Gruvornas intäkter
Koncentratens metallhalt, %	B	Metallkoncentrat (per ton torrvikt )	A B C – (D+F+G) +/– H + I
Koncentratens betalbara metall innehåll, %	C	Smältverkens intäkter Metallkoncentrat (per ton torrvikt )
Avgifter för eventuella orenheter i metallkoncentraten, usd/ton	D	Smält- och raffineringslöner* Fria metaller	F + G +/– H + D AB(E–C)
metallkoncentrat Andel metallinnehåll som enskilda smältverk har förmåga att vidare	E	Utvinning av bimetaller och produkter	J
förädla, % Smältlön (TC), usd/ton metall koncentrat	F	Värdet av metallpremier	B E (K – L)
Raffineringslön (RC)*, usd/ton betalbart metallinnehåll	G
Effekter från eventuella priseskala torer, usd/ton metallkoncentrat	H
Intäkter från eventuella bimetaller och andra biprodukter i metallkon centrat, usd/ton metallkoncentrat	I
Intäkter från utvinning av eventuella bimetaller och andra biprodukter i smältkoncentrat, usd/ton metallkoncentrat	J
Metallpremier, usd/ton såld metall	K
Transportkostnad för metalleverans från smältverk till kund, usd/ton metallkoncentrat	L

basmetallmarknadens prisförhållanden

Basmetallpriserna styrs av efterfrågan på och utbudet av metaller. Smält- och raffineringslönerna (tc/rc) avgörs av efterfrågan på och utbudet av metallkoncentrat mellan smältverk och gruvor.

Återvinningsmaterial innehållande ädelmetaller. Bolidens smältverk använder tekniker som gör det möjligt att framställa metaller från en mångfald av råmaterial. Förutom metallkoncentrat från gruvor processas återvinningsmaterial som elektronikskrot, metallskrot och metallaskor.

Aitik, som ligger utanför Gällivare ⁱ norra Sverige, är en av Europas största koppargruvor. Dagbrottet är tre kilometer långt och 330 meter djupt.

finansiella nyckeltal

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av utgående eget kapital för de 13 senaste månaderna.

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Genomsnittligt sysselsatt kapital utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.

Balansomslutning Summan av tillgångssidan eller skuldsidan i balansräkningen.

Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Kassaflöde per aktie Periodens kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Nettoskuld Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus finansiella tillgångar (inklusive likvida medel).

Nettoskuldsättningsgrad Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

P/E-tal Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Resultat per aktie Periodens nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelseresultat (EBIT) Försäljningsintäkter minus samtliga kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Balansomslutning minus räntebärande placeringar och icke räntebärande rörelseskulder samt exklusive skattefordringar, skatteskulder och pensionsskulder.

Totalavkastning Aktiens utveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid ingången av året.

Förkortningar

Lb = pound = 0,4536 kg oz = ounce = troy ounce = 31,104 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent SEK = svenska kronor NOK = norska kronor EUR = euro Ag = silver Au = guld Cu = koppar Pb = bly Zn = zink

Här finns boliden

Koncernen

Boliden AB Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08 610 15 00 Fax 08 31 55 45 Fax 08 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

affärsområde Gruvor

Boliden Mineral AB 936 81 Boliden Tel 0910 77 40 00 Fax 0910 77 42 34

Bolidenområdet

Boliden Mineral AB 936 81 Boliden Tel 0910 77 40 00 Fax 0910 77 42 25

Aitik

Boliden Mineral AB Box 85 982 21 Gällivare Tel 0970 735 00 Fax 0970 735 01

Garpenberg

Boliden Mineral AB 776 98 Garpenberg Tel 0225 360 00 Fax 0225 360 01

Tara Boliden Tara Mines Ltd Knockumber

Navan Co. Meath Irland Tel +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

affärsområde Smältverk

Kokkola Boliden Kokkola Oy Box 26 FI-67101 Kokkola Finland Tel +358 6 828 6111 Fax +358 6 828 6005

Odda

Boliden Odda as Eitrheim NO-5750 Odda Norge Tel +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Harjavalta

Boliden Harjavalta Oy FI-29200 Harjavalta Finland Tel +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Boliden Harjavalta Oy

Kopparelektrolysverk Box 60 FI-28101 Björneborg Finland Tel + 358 2 535 8111 Fax + 358 2 535 8181

Rönnskärsverken Boliden Mineral AB 932 81 Skelleftehamn Tel 0910 77 30 00 Fax 0910 77 32 15

Bergsöe

Boliden Bergsöe AB Box 132 261 22 Landskrona Tel 0418 572 00 Fax 0418 572 05

affärsområde Marknad

Stockholm Boliden Commercial AB Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08 610 15 00 Fax 08 610 15 50

Skelleftehamn Boliden Commercial AB 932 81 Skelleftehamn Tel 0910 77 30 00 Fax 0910 77 31 38

Leamington Spa Boliden Commercial (uk) Ltd. No. 7 Clarendon Place Leamington Spa Warwickshire cv32 5ql England Tel +44 1926 833010 Fax +44 1926 450084

Neuss

Boliden Commercial Deutschland GmbH Stresemannallee 4c D-41460 Neuss Tyskland Tel +49 2131 75046 50 Fax +49 2131 75046 54

www.boliden.com

Årsstämma 2009

Bolidens årsstämma hålls onsdagen den 29 april 2009, klockan 14.30 på Rönnskärsverken utanför Skellefteå.

Deltagande

Aktieägaresom önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden ab (tidigare vpc ab) förda aktieboken torsdagen den 23 april 2009 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget via www.boliden.com, per telefon 08-32 94 29 eller per brev under adressen Boliden ab, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm. Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast den 23 april 2009 klockan 14.00.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att ha rätt att delta i stämman, senast den 23 april 2009 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos vpc. Begäran om registrering i eget namn bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma och ekonomisk och övrig information finns på www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden ab, Box 44, 101 20 Stockholm.

EKONOMISK INFORMATI ON

29 april Delårsrapport januari–mars 2009

20 juli Delårsrapport januari–juni 2009

26 oktober Delårsrapport januari–september 2009

FRÅGOR

Frågor angåendeinnehållet i Bolidensekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relation Telefon 08-610 15 00 eller e-post investorrelations@boliden.com

Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08-610 15 00, fax 08-31 55 45 www.boliden.com